Näringsutskottets betänkande
1996/97:NU06

Redogörelse för företag med statligt ägande


Innehåll

1996/97
NU6
Ärendet
I detta betänkande behandlas
dels  1996 års redogörelse för  företag
med    statligt   ägande,   vilken   har
överlämnats    till    riksdagen     med
regeringens skrivelse 1996/97:20,
dels  två  motioner som har väckts  med
anledning av skrivelsen,
dels - delvis - en motion från allmänna
motionstiden    med   anknytning    till
redogörelsen.

Sammanfattning

Utskottet föreslår att redogörelsen  för
företag  med statligt ägande läggs  till
handlingarna  utan  ytterligare  åtgärd.
Samtidigt  avstyrks dels en  motion  med
krav  på  att den årliga redogörelsen  i
fortsättningen skall kompletteras med en
redovisning för varje företag av  syftet
med   det  statliga  ägandet,  dels  två
motioner  med begäran om att en  statlig
ägarpolicy   skall   utarbetas.   Enligt
utskottets mening bör sådana frågor  tas
upp          i          näringspolitiska
princippropositioner eller  i  särskilda
propositioner om statliga  företag.  Den
förstnämnda  motionen  följs  upp  i  en
reservation (m, c, fp, kd).
Skrivelsen
I   regeringens   skrivelse   1996/97:20
lämnas information om verksamheten i  de
företag   som   under  år  1995,   eller
motsvarande  verksamhetsår,  helt  eller
delvis  ägdes av staten. Vidare ingår  i
skrivelsen en sammanfattande redogörelse
för     förvaltningen     av     statens
företagsägande.

Motionerna

De  motioner som väckts med anledning av
skrivelsen är följande:
1996/97:N3 av Karin Falkmer m.fl. (m, c,
fp, kd) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna  vad  i
motionen   anförts  om  att  komplettera
kommande skrivelser.
1996/97:N4  av Eva Goës och Ewa  Larsson
(båda  mp) vari yrkas att riksdagen  hos
regeringen    begär    redovisning    av
ägarpolicyn för statligt ägda företag  i
enlighet med vad som anförts i motionen.
Den  motion  från allmänna  motionstiden
som behandlas här är
1996/97:N270  av  Birger  Schlaug  m.fl.
(mp)  såvitt  gäller yrkandet  (13)  att
riksdagen  som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att
statens  ägande  och statens  ägarpolicy
årligen skall redovisas för riksdagen på
ett lättfattligt och överskådligt sätt.

Utskottet

Skrivelsen
Sedan   början   av  1980-talet   lämnar
regeringen  årligen  till  riksdagen  en
redogörelse  för  företag  med  statligt
ägande. Våren 1996 anmälde regeringen  i
en  proposition om aktiv förvaltning  av
statens  företagsägande (prop.  1995/96:
141)  att  den  avsåg att  utveckla  och
förbättra  den årliga redogörelsen  till
riksdagen.     Bland     annat     skall
kompletteringar   göras    med    sådana
uppgifter      om     omstruktureringar,
försäljningar av aktier och nyemissioner
som   kommer   att  ske  med   stöd   av
riksdagens lämnade bemyndigande.  Vidare
meddelades  att regeringen ämnade  lämna
bedömningar     av    den    långsiktiga
utvecklingen  och redogöra för  aktuella
övergripande   ägarfrågor    beträffande
olika   delar   av  den  statligt   ägda
företagsgruppen. Riksdagen kommer därmed
att  beredas tillfälle att årligen,  mer
effektivt,    kontrollera    regeringens
etgärder    och   ta   ställning    till
eventuella    förslag    avseende    den
övergripande      utvecklingen       och
inriktningen  av statens företagsägande,
sades det i propositionen.
I  linje med det aviserade har 1996 års
redogörelse      kompletterats       med
information om förvaltningen av  statens
företagsägande  och en beskrivning  över
aktuella    händelser    och    pågående
aktiviteter   uppdelat   på   respektive
förvaltande    departement.    Härutöver
innehåller   årets  redogörelse   -   på
motsvarande sätt som tidigare  år  -  en
inledande  översikt  över  den  statliga
företagssektorn  samt  beskrivningar  av
berörda   företag  och   affärsverk.   I
beskrivningen   av  respektive   företag
ingår,            förutom             en
verksamhetsbeskrivning, redogörelse  för
viktigare  händelser under år  1995  och
utsikter  för  år  1996,  översikt  över
ekonomiska uppgifter samt information om
styrelse, revisorer, företagsledning och
dotterbolag.  Uppgifter  om   eventuella
rörelsedrivande  dotterbolag  lämnas   i
anslutning    till   deras   moderbolag.
Dessutom  finns ett personregister  över
styrelseledamöter i bolagen.
Enligt   de  riktlinjer  som  riksdagen
beslutade    om   våren   1996    (prop.
1995/96:141,  bet. NU26) skall  följande
huvudprinciper  gälla för  förvaltningen
av statens företagsägande:
-   Statligt  ägda företag skall  arbeta
under  krav  på effektivitet, avkastning
på  det  kapital företaget representerar
och strukturanpassning.
-  Den  som utövar förvaltningen av  ett
statligt    ägt   företag   skall    med
utgångspunkt  i  uppsatt  verksamhetsmål
aktivt  följa företagets utveckling  och
vidta  erforderliga  åtgärder  för   att
företaget   skall  uppfylla  kraven   på
effektivitet,       avkastning       och
strukturanpassning.
Härutöver   beslutade   riksdagen    att
bemyndiga  regeringen att  -  med  vissa
givna   restriktioner  -  kunna   minska
statens  ägande i åtta angivna  företag,
nämligen   AssiDomän  AB,  Celsius   AB,
Enator AB, Pharmacia & Upjohn Inc.,  SAQ
Kontroll AB, AB Svensk Exportkredit, SBL
Vaccin   AB   och  Lantbrukskredit   AB.
Motsvarande  bemyndiganden har  tidigare
lämnats beträffande bl.a. Nordbanken och
Securum AB.
Vidare  har riksdagen i dagarna  fattat
beslut  om  en lag om statsbudgeten  med
bestämmelser  om  bl.a.  överlåtelse  av
aktier   i   statliga   företag   (prop.
1995/96:220, bet. 1996/97:KU3).
Motionerna
Två motioner har väckts med anledning av
skrivelsen. I motion 1996/97:N3  (m,  c,
fp,  kd) anförs att det är en brist  att
syftet  med  det statliga ägandet  i  de
olika    bolagen   inte    framgår    av
skrivelsen. Enligt motionärerna  bör  de
skäl  som åberopades vid bildandet eller
övertagandet  av företagen kontinuerligt
redovisas   och   prövas.   I   motionen
föreslås  att kommande års redovisningar
skall  kompletteras så att det för varje
företag  redovisas dels syftet  med  det
statliga  ägandet, dels vad  som  gjorts
under  året och planeras under  kommande
år för att uppfylla detta syfte.
En   redovisning  av  ägarpolicyn   för
statligt   ägda  företag  efterlyses   i
motion  1996/97:N4  (mp).  Den  statliga
företagssektorn  tjänar  flera   viktiga
ändamål,   påpekar   motionärerna.    De
indelar  de  statliga företagen  i  fyra
grupper   -  konkurrensutsatta  företag,
monopolföretag, företag som arbetar  med
hälsofarliga substanser och företag  som
inte  kan  komma till stånd  på  normala
kommersiella villkor. För var och en  av
dessa  grupper borde staten utarbeta  en
företagspolicy som skall vara  offentlig
och  godkännas av riksdagen. Förutom  de
generella policydeklarationerna bör  det
utarbetas  en  policy för varje  enskilt
statligt företag, anser motionärerna. De
menar  att bristerna i statens sätt  att
ta  ägaransvar är så stora att frågan om
statlig  ägarpolicy bör bli föremål  för
en parlamentarisk utredning.
En  liknande  begäran om en redovisning
av  policyn  för statens företags-ägande
framförs  genom  ett  yrkande  i  motion
1996/97:N270   (mp).   Med   en    sådan
redovisning   ges   de   folkvalda   och
allmänheten möjlighet att diskutera  och
förändra  det  statliga ägandet,  anförs
det där.
Tidigare riksdagsbehandling
Riksdagen   har  tidigare   vid   skilda
tillfällen   behandlat   och    avslagit
yrkanden  rörande  statlig  affärspolicy
liknande  de  nu aktuella  i  motionerna
1996/97:N4  (mp) och 1996/97:N270  (mp).
Utskottet    har   ansett   att    någon
ytterligare  redovisning av de  statliga
företagens uppgifter och funktion i  den
årliga redogörelsen inte är erforderlig.
Vid det senaste tillfället - hösten 1995
(bet. 1995/96:NU4) - hänvisade utskottet
till  den  då aviserade och här tidigare
nämnda propositionen om förvaltningen av
statliga företag. Motionen i fråga  fick
stöd i en reservation (mp).
Utskottets ställningstagande
Utskottet vidhåller sin uppfattning  att
frågor om riktlinjer för och syftet  med
det  statliga ägandet av företag bör tas
upp          i          näringspolitiska
princippropositioner eller  i  särskilda
propositioner om statliga  företag.  Den
årliga  redogörelsen till riksdagen  för
de  statliga företagen är endast  avsedd
att ge en samlad översikt över denna del
av    näringslivet.    Att    regeringen
regelmässigt    skulle   inleda    denna
redogörelse  med en policydeklaration  i
fråga om det statliga ägandet eller  för
varje  företag ange syftet  med  ägandet
finner    utskottet   inte    motiverat.
Utskottet  ser  positivt  på  att  årets
redogörelse  har  kompletterats  med  en
redovisning   över  viktigare   aktuella
händelser  m.m. beträffande de  statliga
företagen. Enligt utskottets mening  bör
skrivelsen   läggas  till  hand-lingarna
utan  ytterligare  åtgärd.  De  aktuella
motionsyrkandena avstyrks med det sagda.

Hemställan

Utskottet hemställer
beträffande   redogörelsen   för
företag med statligt ägande
att    riksdagen   med   avslag    på
motionerna 1996/97:N3, 1996/97:N4 och
1996/97:N270   yrkande   13    lägger
regeringens skrivelse 1996/97:20 till
handlingarna.
res. (m, c, fp, kd)

Stockholm den 7 november 1996
På näringsutskottets vägnar
Birgitta Johansson
I   beslutet   har  deltagit:   Birgitta
Johansson  (s), Bo Finnkvist (s),  Karin
Falkmer  (m),  Reynoldh Furustrand  (s),
Mikael  Odenberg  (m), Barbro  Andersson
(s),  Marie Granlund (s), Lennart Beijer
(v),  Dag Ericson (s), Ola Karlsson (m),
Göran    Hägglund    (kd),    Nils-Göran
Holmqvist  (s),  Laila  Bäck  (s),  Sten
Tolgfors  (m),  Kerstin Warnerbring  (c)
och Torsten Gavelin (fp).

Reservation

Karin Falkmer (m), Mikael Odenberg  (m),
Ola  Karlsson (m), Göran Hägglund  (kd),
Sten  Tolgfors (m), Kerstin  Warnerbring
(c) och Torsten Gavelin (fp) anser
dels  att den del av utskottets yttrande
som  på s. 4 börjar med  Utskottet  vid-
håller  och slutar med   det sagda  bort
ha följande lydelse:
Utskottet  instämmer i vad som  sägs  i
motion 1996/97:N3 (m, c, fp, kd) om  att
den  årliga  redogörelsen  för  statliga
företag   bör   kompletteras   med    en
redovisning  av syftet med det  statliga
ägandet  i  respektive bolag.  Därigenom
ges  riksdagen tillfälle att fortlöpande
pröva  de  skäl som låg till  grund  för
bildandet eller övertagandet av  bolaget
i  fråga.  Enligt utskottets uppfattning
bör  det  vidare av redogörelsen  framgå
vad  som gjorts och vad som planeras för
att  syftet  med  det  statliga  ägandet
skall uppnås.
Riksdagen  bör  i  ett  uttalande  till
regeringen   ställa   sig   bakom    vad
utskottet  nu  anfört.  Därigenom   blir
nyssnämnda      motion     tillgodosedd.
Utskottet  avstyrker däremot de  berörda
yrkandena  i motionerna 1996/97:N4  (mp)
och    1996/97:N270   (mp).    Utskottet
föreslår  slutligen att  regeringens  nu
aktuella     skrivelse    läggs     till
handlingarna utan ytterligare åtgärd.
dels  att utskottets hemställan bort  ha
följande lydelse:
beträffande   redogörelsen   för
företag med statligt ägande
att  riksdagen med bifall till motion
1996/97:N3   och   med   avslag    på
motionerna       1996/97:N4       och
1996/97:N270 yrkande 13
dels   som   sin  mening   ger
regeringen  till  känna  vad   utskottet
anfört,
dels    lägger    regeringens
skrivelse 1996/97:20 till handlingarna.
Särskilt yttrande
Karin Falkmer (m), Mikael Odenberg  (m),
Ola  Karlsson (m), Göran Hägglund  (kd),
Sten  Tolgfors (m), Kerstin  Warnerbring
(c) och Torsten Gavelin (fp) anför:
Vi vill erinra om vår tidigare framförda
uppfattning     beträffande     statliga
företag.  Statens främsta  uppgift  inom
näringspolitiken är att  ange  generella
ramar  och  regelsystem  för  företagens
verksamhet.  Det arbete  som  påbörjades
under den borgerliga regeringen med  att
minska statens företagsägande bör därför
fortsätta.   Med  en  privatisering   av
statliga  företag  uppnås  en  tydligare
ägarroll,  kommersiellt  mer  kompetenta
företag  och en ökad aktiespridning.  De
försäljningar  som  gjordes  under   den
borgerliga  regeringen  inbringade  till
statskassan  sammanlagt ca 23  miljarder
kronor  (exkl. försäljning av  aktier  i
Nordbanken),  vilket  minskade   statens
upplåningsbehov med motsvarande  belopp.
Försäljningarna  ledde  också  till   en
spridning  av aktieägandet till  grupper
som inte tidigare innehaft aktier.