I detta betänkande behandlas
dels proposition 1996/97:1
(budgetpropositionen) såvitt gäller
utgiftsom-råde 21 Energi,
dels - helt eller delvis - sju motioner
från allmänna motionstiden,
dels - delvis - en motion som väckts
med anledning av proposition 1996/97:5
om forskning och samhälle.
Sammanfattning
Riksdagens beslut i november 1996 om
utgiftsramar för de olika utgifts-
områdena innebar att ramen för
utgiftsområde 21 Energi bestämdes till
ca 474 miljoner kronor. Endast
Miljöpartiet yrkade på en ram för
utgiftsområdet som avvek från
regeringens förslag. Övriga partier
godtog regeringens beräkning i denna del
av budgetförslaget. För närvarande pågår
över-läggningar om energipolitiken och
en proposition är aviserad. Enligt vad
som sades i den ekonomiska
vårpropositionen 1996 (prop.
1995/96:150) kan den aktuella
utgiftsramen komma att påverkas av
beslut med anledning av den aviserade
propositionen. Det förutsattes att
åtgärder som föreslås i nämnda
proposition skall vara statsfinansiellt
neutrala.
Utskottet tillstyrker nu regeringens
förslag till anslag för utgiftsområdet
för budgetåret 1997. Motioner med krav
på ytterligare resurser till Energi-
teknikfonden och energiforskningen
avstyrks med hänvisning till att den
budgetram i vilken de aktuella
anslagsyrkandena ingår inte har
korrigerats och därmed är avvisad av
riksdagen. Det är inte meningsfullt,
menar utskottet, att nu innan regeringen
lagt fram ett heltäckande
energipolitiskt förslag diskutera
resursförstärkningar inom området. I ett
särskilt yttrande framför företrädaren
för Miljöpartiet, som avstått från att
delta i beslutet om anslag, farhågor för
att arbetet med teknikutveckling av och
forskning om förnybara energikällor
kommer att avbrytas i det fall som
betydande tidsutdräkt skulle uppstå vad
gäller framläggandet av den
energipolitiska propositionen.
I en motion kritiseras regeringens
föreslagna besparing vad gäller bidraget
till den s.k. R2-reaktorn vid Studsvik
AB. Utskottet avstyrker motionen, men
framhåller vikten av att verksamheten
kan fortgå med i huvudsak oförändrade
resurser och att en överenskommelse med
berörda intressenter om en alternativ
finansieringslösning kan uppnås. I en
reservation (m) sägs att om den av
regeringen aktualiserade besparingen
fullföljs hotas hela verksamheten vid
Studsvik AB; i stället bör den aktuella
besparingen fördelas proportionellt över
hela energiforskningsanslaget. En
motsatt ståndpunkt intas i en
reservation från företrädaren för
Miljöpartiet. Hon anför att starka skäl
talar för att forskningsreaktorn skall
stängas och att inga statliga bidrag nu
skall utgå till denna verksamhet. På så
sätt frigörs, sägs det, resurser som kan
användas för utveckling av och forskning
om alternativa energikällor.
Utskottet avstyrker vidare motioner om
den planerade likströmsförbindelsen
mellan Sverige och Polen - den s.k.
Polen-länken. Motionärerna anser bl.a.
att byggandet av kabeln kommer att få
omfattande miljökonsekvenser för det
aktuella kustavsnittet i Blekinge.
Utskottet konstaterar att ett omfattande
beredningsarbete pågår och att en
miljökonsekvensbeskrivning kommer att
genomföras. I en reservation (mp)
framhålls risken med ökade svavelutsläpp
som en följd av att elproduktionen i
Polen domineras av kolkondenskraft.
Propositionen
I proposition 1996/97:1 föreslås under
utgiftsområde 21 Energi att riksdagen
1. godkänner den föreslagna
investerings- och finansieringsplanen
för Affärsverket svenska kraftnät som en
ram för perioden 1997-1999 (avsnitt
6.2),
2. godkänner att Affärsverket svenska
kraftnät som en ram för rörlig kredit
under år 1997 får ta upp riksgäldslån om
högst 100 000 000 kr som får användas i
enlighet med vad regeringen anfört
(avsnitt 6.2),
3. bemyndigar regeringen att under år
1997 besluta i frågor som rör förvärv av
aktier eller bildande av bolag inom
Affärsverket svenska kraftnäts
verksamhetsområde inom en ram av 135 000
000 kr (avsnitt 6.2),
4. bemyndigar regeringen att ge
Affärsverket svenska kraftnät rätt att
under år 1997 besluta om förvärv och
avyttring av aktier och bildande av
bolag inom en ram av högst 10 000 000 kr
(avsnitt 6.2),
5. medger att eventuella reservationer
från tolfte huvudtitelns anslag 1995/96
E 9 Energiforskning och E 10
Bioenergiforskning överförs som
anslagssparande till ramanslaget B 1
Energiforskning och får användas enligt
vad regeringen tidigare anfört (anslaget
B 1),
6. bemyndigar regeringen att under år
1997 låta staten ta på sig ekonomiska
förpliktelser i samband med stöd till
forskning och utveckling inom
energiområdet som inräknat redan fattade
beslut innebär åtaganden om 95 000 000
kr för år 1998, 65 000 000 kr för år
1999, 40 000 000 kr för år 2000, 25 000
000 kr för år 2001 samt 10 000 000 kr
för år 2002 (anslaget B 1),
7. för budgetåret 1997 anvisar anslag
under utgiftsområde 21 Energi enligt
uppställning i bilaga.
Motionerna
De motioner från allmänna motionstiden
som behandlas här är följande:
1996/97:N265 av Karin Falkmer m.fl. (m)
såvitt gäller yrkandet (8) att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om det statliga
anslaget till verksamheten vid R2-
reaktorn vid Studsvik AB.
1996/97:N415 av Karin Olsson (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om likströmskabelförbindelse
mellan Sverige och Polen.
1996/97:N421 av Eva Goës och Per Lager
(båda mp) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att stödja
forskning kring produktion och
distribution av vätgas.
1996/97:N422 av Eva Goës m.fl. (mp)
såvitt gäller yrkandet (2) att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om det angelägna
i forskningsstöd för solenergi och
solel.
1996/97:N424 av Birger Schlaug m.fl.
(mp) såvitt gäller yrkandet (2) att
riksdagen beslutar att för budgetåret
1997 anvisa anslagen under utgiftsområde
21 Energi enligt Miljöpartiets förslag i
den i motionen redovisade tabellen.
1996/97:N426 av Eva Goës m.fl. (mp)
såvitt gäller yrkandet (13) att
riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om
behovet av ökad vindkraftsforskning.
1996/97:N427 av Eva Goës m.fl. (mp)
såvitt gäller yrkandena att riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om elkabel
till Polen,
3. som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om
riksintressen och Esbokonventionen,
4. som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att
stoppa bygget av elkabeln av miljö-,
ekonomi- och demokratiskäl.
Den motion som väckts med anledning av
proposition 1996/97:5 och som behandlas
här är
1996/97:Ub8 av Tuve Skånberg m.fl. (kd)
såvitt gäller yrkandet (11) att
riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om
forskning om biobränslen.
Utskottet
Bakgrund
Riktlinjer för energipolitiken
De nu gällande riktlinjerna för
energipolitiken antogs av riksdagen
våren 1991 (prop. 1990/91:88, bet.
NU40). Riktlinjerna var grundade på en
överenskommelse - den s.k.
energiöverenskommelsen - mellan
företrädare för Socialdemokraterna,
Folkpartiet liberalerna och
Centerpartiet. Enligt överenskommelsen
är målet för energipolitiken att på kort
och lång sikt trygga tillgången på
energi på villkor som är
konkurrenskraftiga med dem som råder i
omvärlden. Energipolitiken skall utgå
från vad natur och miljö kan bära.
Landets elförsörjning skall tryggas
genom ett energisystem som i största
möjliga utsträckning grundas på
varaktiga, helst inhemska och förnybara,
energikällor samt genom en effektiv
energihushållning.
I energiöverenskommelsen ingick olika
typer av stöd till omställningen och
utvecklingen av energisystemet.
Stödprogrammen omfattar dels insatser
för ny energiteknik (investeringsbidrag
till kraftvärmeproduktion med biobräns-
len samt till vindkraftverk och
solvärmeanläggningar), dels stöd till
energieffektiv teknik. Senare infördes
ett särskilt stöd till främjande av
biobränslebaserad elproduktionsteknik.
Dessutom kan tillfogas det statliga
energiforskningsprogrammet som har
bedrivits sedan år 1975. I detta program
ingår också bioenergiforskning. Det
förutsattes i 1991 års energi-politiska
överenskommelse att regeringen årligen
för riksdagen redovisar de resultat som
har uppnåtts genom de energipolitiska
programmen.
Under våren 1994 väcktes motioner
angående bl.a. omställningen av
energisystemet. Vid sin behandling av
dessa motioner erinrade utskottet (bet.
1993/94:NU17) om de riktlinjer på vilka
1991 års energipolitiska beslut vilar.
Utskottet underströk att dessa
riktlinjer utgör basen för ett brett
parlamentariskt samförstånd i
energipolitiken. Emellertid fanns det,
menade utskottet, anledning att närmare
granska resultaten av de olika åtgärder
som vidtogs i samband med 1991 års
energipolitiska beslut. En sådan
granskning ansågs också vara motiverad
av att det skett betydelsefulla
förändringar i vår omvärld som påverkar
energipolitiken. Bland sådana
förändringar nämndes undertecknandet av
klimatkonventionen inom ramen för FN:s
konferens om miljö och utveckling i
Brasilien år 1992, ikraftträdandet av
EES-avtalet samt de då nyss avslutade
förhandlingarna om svenskt medlemskap i
EU. Därtill kunde fogas de
betydelsefulla förändringarna i Central-
och Östeuropa.
På förslag av näringsutskottet gav
riksdagen därför som sin mening
regeringen till känna att en kommission
med parlamentarisk sammansättning borde
tillkallas för att granska de pågående
energipolitiska programmen för
omställning och utveckling av
energisystemet samt analysera behovet av
förändringar och ytterligare åtgärder.
Kommissionen borde också lägga fram
förslag om program med tidsangivelser
för omställningen av energisystemet. En
utgångspunkt för kommissionens arbete
skulle vara att omställningen och
utvecklingen av energisystemet - i
enlighet med 1991 års energipolitiska
beslut - kan grundas på långsiktigt
hållbara politiska beslut. På grundval
av riksdagens uttalande tillkallade
regeringen Energikommissionen sommaren
1994 (dir. 1994:67).
I december 1995 redovisade
Energikommissionen (ordförande:
nuvarande riksmarskalken Gunnar Brodin)
sina överväganden i slutbetänkandet
Omställ-ning av energisystemet (SOU
1995:139). Till huvudbetänkandet har
fogats ett omfattande material i form av
underlagsbilagor (SOU 1995:140, del
1-4). Betänkandet har remissbehandlats,
och yttrandena har sammanställts i
departementens utredningsserie (Ds
1996:55).
I den regeringsförklaring som avgavs i
riksdagen i september 1996 av
statsminister Göran Persson (prot.
1996/97:2) framhölls att ett nytt energi-
system skall utvecklas. Statsministern
anförde att avvecklingen av kärnkraften
bör inledas under mandatperioden och
därefter fortsätta i jämn takt. Detta
skall, betonades det, ske på ett sådant
sätt att den elintensiva industrins
konkurrensläge inte äventyras.
För närvarande pågår överläggningar om
energipolitiken. Syftet med
överläggningarna är att på grundval av
1991 års energipolitiska överens-
kommelse, Energikommissionens betänkande
och remissvaren på detta, nå en bred
parlamentarisk överenskommelse om den
framtida energipolitiken. Regeringen
avser att därefter återkomma till
riksdagen med en proposition om
energipolitiska riktlinjer m.m.
Under allmänna motionstiden har det
väckts ett flertal motioner om
riktlinjer för energipolitiken. Dessa
motioner kommer att behandlas i
anslutning till den kommande
energipolitiska propositionen.
Beslut om utgiftsramar
På förslag av finansutskottet (bet.
1996/97:FiU1) - och efter yttrande från
bl.a. näringsutskottet (1996/97:NU1y) -
har riksdagen fattat beslut om
utgiftsramar för samtliga utgiftsområden
och beräkning av statsinkomsterna
avseende budgetåret 1997. Riksdagens
ställningstagande till partiernas
samtliga förslag som påverkar
beräkningen av statsbudgetens inkomster
och utgifter sammanfördes i en enda
beslutspunkt. Detta betyder att samtliga
ramar för budgetens 27 utgiftsområden
och beräkningen av statsinkomsterna för
budgetåret 1997 återfanns i en
hemställanspunkt (moment 28) i
finansutskottets betänkande. En mer
preciserad redogörelse för skälen bakom
partiernas inställning till ramen för
utgiftsområde 21 framgår av
näringsutskottets yttrande till
finansutskottet. Sammanställningen visar
att enbart Miljöpartiet de gröna yrkade
på en ram för utgiftsområdet som avviker
från regeringens förslag och som
överstiger denna med 1 000 miljoner
kronor. Övriga partier redovisade inga
yrkanden i denna del av budgetförslaget,
utan godtog den beräkning som regeringen
har gjort beträffande de aktuella
anslagen. I en avvikande mening (mp) i
yttrandet från näringsutskottet anfördes
att det krävs kompletterande insatser i
form av statliga investerings- och
utvecklingsbidrag under en
övergångsperiod för att de
energipolitiska målsättningarna skall
nås. Om kärnkraften skall avvecklas till
år 2010 och användningen av fossila
bränslen minska, måste satsningarna på
energikällor som vind, sol och bioenergi
liksom insatser för energi-
effektivisering utökas, sades det
vidare.
Riksdagen avvisade samtliga (m; fp; v;
mp; kd) förslag till alternativa
utgiftsramar och inkomstberäkningar.
Regeringens förslag till utgiftsramar,
jämte de förändringar i fråga om
utgiftsområdena 13 och 14 som bered-
ningen av ärendet föranledde, bifölls av
riksdagen vid omröstningen den 22
november 1996. De genom detta beslut
fastställda utgiftsramarna är styrande
för riksdagens fortsatta beredning av
budgetförslaget.
Anslag m.m. inom utgiftsområde 21 Energi
Inledning
Utgiftsområde 21 Energi är indelat i tre
verksamhetsområden: A Omställning och
utveckling av energisystemet, B
Energiforskning och C Oljelagring.
Därtill redovisar regeringen under detta
utgiftsområde sina överväganden avseende
Nätmyndigheten vid Närings- och
teknikutvecklingsverket (NUTEK) samt
vissa förslag beträffande verksamheten
vid Affärsverket svenska kraftnät.
Regeringens förslag innebär att ramen
för utgiftsområdet för år 1997 skall
beräknas till 474,2 miljoner kronor.
Ramen kan enligt vad som sades i den
ekonomiska vårpropositionen (prop.
1995/96:150) komma att påverkas av
beslut med anledning av den aviserade
energipolitiska propositionen. Åtgärder
som föreslås i denna proposition
förutsätts vara statsfinansiellt
neutrala. Ramen för utgiftsområdet
skiljer sig i jämförelse med det
preliminära belopp för utgiftsområdet
som redovisades i den ekonomiska
vårpropositionen. De beräknade
utgifterna inom ramen har för år 1997
minskats med 84 miljoner kronor.
Skillnaden beror på att medel för
förvaltningskostnader som tidigare
ingått i vissa sakanslag förs över till
NUTEK:s förvaltningsanslag som redovisas
under utgiftsområde 24 Näringsliv.
Vidare föreslås en besparing i utgiften
för Statens oljelager, som innebär ett
ökat effektiviseringskrav för
myndigheten. Den föreslagna besparingen
för Statens oljelager bedöms kunna
genomföras utan att inriktningen av
verksamheten behöver förändras.
I nedanstående tabell redovisas
utgiftsutvecklingen inom utgiftsområdet,
inklusive föreslagna anslagsnivåer för
år 1997 och beräknade nivåer för åren
1998 och 1999 (i miljoner kronor).
Verksamhe
ts-område Utg Anvi Utgi Där Förs Ber Ber
ift sat fts- av lag äk- äk-
prog nat nat
nos
199 1995/ 1995 199 1997 199 199
4/9 96 /96 6 8 9
5
A
Omställni
ng och 173 252, 369, 209 111, 101
utvecklin ,7 0 7 ,8 0 ,8 89,
g av 5
energisys
temet
B 258 399, 326, 236 235, 231 237
Energifor ,5 0 4 ,0 8 ,9 ,6
skning
C 279 346, 241, 154 127,
Oljelagri ,9 4 2 ,4 4 95, 73,
ng 3 1
Totalt
för 712 997, 937, 600 474, 429 400
utgifts- ,1 2 3 ,2 2 ,0 ,3
område 21
Omställning och utveckling av
energisystemet (A)
För stöden till insatser för ny
energiteknik avsattes i 1991 års
energipolitiska beslut en utgiftsram om
1 300 miljoner kronor att fördelas över
en femårsperiod. Av dessa medel avsåg 1
000 miljoner kronor bidrag till
investeringar i kraftvärmeproduktion med
biobränslen, 250 miljoner kronor
investeringar i vindkraftverk och 50
miljoner kronor investeringar i
solvärmeanläggningar. Senare har
riksdagen efter förslag från regeringen
beslutat att anslå ytterligare 56
miljoner kronor för stöd till
solvärmeanläggningar i bostäder (prop.
1994/95:218, bet. BoU21). Därutöver har
riksdagen på förslag av regeringen i den
s.k. tillväxtpropositionen medgivit
anslag på totalt 200 miljoner kronor för
stöd till insatser för ny energiteknik
(prop. 1995/96:25, bet. FiU1). Av dessa
medel avsåg 100 miljoner kronor resp. 25
miljoner kronor stöden till
investeringar i vindkraftverk resp.
solvärmeanläggningar i bostäder.
Resterande 75 miljoner kronor anvisades
för stöd till forskning och
teknikutveckling avseende solceller och
solvärme.
I anslutning till
energiöverenskommelsen beslutades vidare
att den s.k. Energiteknikfonden, som
inrättades år 1988 (prop. 1987/88:90,
bet. NU40), årligen under fem år skulle
tillföras 110 miljoner kronor. Sedan
budgetåret 1993/94 disponerar
Energiteknikfonden också ett årligt
anslag om ca 72 miljoner kronor
motsvarande 10 kr per kubikmeter olja av
koldioxidskatten på oljeprodukter (prop.
1992/93:100 bil. 13, bet. NU28).
De förändringar som vidtogs i stödet
till energieffektiv teknik i samband med
1991 års energipolitiska uppgörelse
avsågs ävenledes att gälla i fem år.
Programmet skulle ursprungligen fortgå
fram t.o.m. budgetåret 1995/96.
Riksdagen har dock beslutat om en för
längning av programmet med två år inom
en oförändrad anslagsram på 750 miljoner
kronor (prop. 1992/93:100 bil. 13, bet.
NU28).
Våren 1992 beslutade riksdagen (prop.
1991/92:97, bet. NU25) på basis av
förslag från Biobränslekommissionen om
ett stöd på 625 miljoner kronor till
utveckling av ny teknik för elproduktion
med biobränslen.
Energiforskningen har sedan år 1975
bedrivits i form av treåriga program.
Medel för sådana program under senare år
har tillkommit dels i samband med 1991
års energipolitiska överenskommelse,
dels i 1993 års forsknings-politiska
beslut (prop. 1992/93:170, bet. NU30).
Sammanlagt har ca 1 miljard kronor
anslagits till energiforskning sedan år
1991. För bioenergiforskning har under
budgetåren 1993/94-1995/96 avsatts ca
240 miljoner kronor.
Under avsnittet i budgetpropositionen
om omställning och utveckling av
energisystemet återfinns anslagen A 1
Vissa åtgärder för effektivare
användning av energi, A 2 Bidrag till
Energiteknikfonden, A 3 Åtgärder för
energieffektiviseringar m.m. i bl.a.
Baltikum och Östeuropa och A 4 Täckande
av förluster i anledning av statliga
garantier inom energiområdet.
Anslaget (A 1) för effektivare
användning av energi disponeras av NUTEK
för utgifter enligt förordningen
(1988:806) om statligt stöd till
utveckling och teknikupphandling för att
introducera energieffektiv teknik. Stöd
kan lämnas i form av bidrag eller lån.
Fram till och med innevarande budgetår
har under anslaget även inrymts medel
för att täcka kostnader för bl.a.
konsultupphandling och förstudier. Dessa
kostnader är att betrakta som för-
valtningskostnader och ett belopp om 45
miljoner kronor överförs därför från
anslaget till anslaget A 1 Närings- och
teknikutvecklingsverket: Förvalt-
ningskostnader under utgiftsområde 24
Näringsliv. Regeringen beräknar för
budgetåret 1997 ett reservationsanslag
om 30 miljoner kronor för stöd och
bidrag till utveckling av energieffektiv
teknik. Av propositionen framgår att
inriktningen på och omfattningen av
stödet kommer att övervägas i samband
med den aviserade energipolitiska
propositionen.
Av den tidigare redogörelsen framgår
att Energiteknikfonden årligen tillförs
72 miljoner kronor över ett särskilt
anslag på statsbudgeten, motsvarande 10
kr per kubikmeter olja av
koldioxidskatten på oljeprodukter.
Regeringen föreslår att detta belopp för
budgetåret 1997 skall anvisas över
anslaget A 2 - som även det disponeras
av NUTEK Även här gäller att insatserna
skall prövas i den nyssnämnda
energipolitiska propositionen.
NUTEK skall som en del av den svenska
klimatpolitiken inom energiområdet
arbeta med åtgärder för
energieffektivisering och ökat
utnyttjande av förnybara energislag i de
baltiska länderna och Östeuropa i
enlighet med 1993 års riktlinjer för
denna politik. För ändamålet beräknar
regeringen för budgetåret 1997 ett
belopp om 7 miljoner kronor till det
aktuella anslaget (A 3). Även frågan om
inriktningen på och omfattningen av de
nu aktuella insatserna kommer att prövas
i samband med framläggandet av den
energipolitiska propositionen.
Anslaget A 4 disponeras dels av
Riksgäldskontoret, dels av NUTEK för
utgifter för förluster i samband med
lånegarantier som har lämnats enligt
förordningen (1981:717) om statlig
garanti för utvinning m.m. av olja,
naturgas eller kol, förordningen
(1983:1107) om statligt stöd för att
ersätta olja m.m. samt förordningen
(1988:805) om statligt stöd ur
Energiteknikfonden m.m. Under budgetåret
1994/95 har förluster till ett belopp på
ca 3,2 miljoner kronor uppkommit som en
följd av infriade garantier enligt den
sistnämnda förordningen. Under
innevarande budgetår har regeringen
beslutat om att infria resterande
utestående garantier enligt förordningen
om statligt stöd för att ersätta olja
m.m. Prognosen för anslagsbelastningen
för övriga utestående garantier visar
att inga ytterligare garantier beräknas
behöva bli infriade under innevarande
budgetår. Beräknade förluster för år
1997 uppgår till 2 miljoner kronor. För
vardera åren 1998 och 1999 beräknas de
bli 5 miljoner kronor. För år 1997
föreslår regeringen ett ramanslag på 2
miljoner kronor.
På uppdrag av näringsutskottet - och
efter förslag från utskottets
arbetsgrupp för uppföljnings- och
utvärderingsfrågor - har en utredning
genomförts av medarbetare på Riksdagens
revisorers kansli i syfte att granska
anslags-förbrukningen inom
omställningsprogrammen, redovisningen av
anslags-reservationer och
resultatstyrningen inom området. Studien
pekar på att anslagsreservationer
successivt har befästs inom vissa delar
av omställ-ningsprogrammen och att
analyserna om orsakerna bakom detta
förhållande inte har redovisats i
tillräcklig omfattning. I linje med vad
Riksrevisionsverket tidigare anfört
angående programmet för effektivare
energianvändning påpekas i rapporten
brister i NUTEK:s resultatredovisning
vad gäller för-hållandet mellan mål,
prestationer och kostnader. I rapporten
sägs vidare att verksamhetsindelningen
av omställningsprogrammen framstår som
oklar; omställningsprogrammen griper in
i varandra på ett osystematiskt sätt,
vilket försvårar möjligheterna att
utvärdera kostnadseffektiviteten i de
enskilda programmen. Utskottet har tagit
del av rapporten och har utan
ställningstagande till slutsatserna i
denna beslutat att överlämna rapporten
till regeringen för kännedom.
Energiforskning (B)
De övergripande målen för
energiforskningen är enligt 1993 års
forskningspolitiska beslut att skapa
vetenskaplig och teknisk kunskap och
kompetens inom universiteten,
högskolorna och i näringslivet för
utveckling och omställning av
energisystemet. I den till riksdagen
nyligen avlämnade forskningspolitiska
propositionen redovisas (prop. 1996/97:5
s. 281) vissa principiella uppfattningar
beträffande den framtida inriktningen på
energiforskningen. Regeringen anser att
energiforskningsprogrammet har avkastat
kunskaper som kan bli strategiskt
viktiga för Sverige i omställningen av
energisystemet. Kompetens har byggts upp
inom universiteten och högskolorna
beträffande sådan teknik som beräknas
kunna bli kommersiellt tillgänglig under
de kommande decennierna. Det gäller
exempelvis energilagringsteknik och
solceller. Flera utvärderingar ger
belägg för att energiforskningen är av
god kvalitet, sägs det.
I propositionen refereras till vissa av
Energikommissionens slutsatser för
forskningens vidkommande. I betänkandet
SOU 1995:140 (underlagsbilagor del 4 s.
437) pekade kommissionens referensgrupp
för forskningsfrågor på behovet av att
genomföra förändringar i
energiforskningsprogrammet. Den
nationella utvecklingen på energiområdet
kan enligt referensgruppen stärkas om
svenska fördelar utnyttjas mer aktivt
för att fördjupa och ta tillvara det
internationella samarbetet. Det svenska
deltagandet i det internationella
forskningssamarbetet bör utföras
målinriktat med syfte att stärka svensk
forskning och utveckling och
demonstration på energiområdet.
Strategisk omvärldsbevakning genom
teknik- och områdesöversikter samt
internationell bevakning bör ges en
större tyngd i verksamheten, anfördes
det.
I den forskningspolitiska propositionen
hänvisas till att Sverige från att ha
legat på en internationellt sett hög
nivå nu uppvisar en mindre andel
energiforskning än jämförbara länder.
Det statliga stödet till forskning,
utveckling och demonstration på
energiområdet var som störst i början på
1980-talet. Efter år 1984 har insatserna
koncentrerats och det statliga stödet
har efter hand minskat. Under perioden
1975-1993 har energiforskning och
utveckling utgjort i genomsnitt 5 % av
statens totala forsknings- och
utvecklingsinsatser. För budgetåret
1994/95 var andelen drygt 2 %.
Finansieringen av insatser för
forskning, utveckling och demonstration
är för närvarande i stort sett lika
fördelad mellan staten, kraftföretagen
och den tillverkande industrin.
Den tidigare nämnda referensgruppen för
forskningsfrågor påpekade att de
statliga insatserna har ett mer
långsiktigt perspektiv än
marknadsaktörernas insatser. Staten bör
därför enligt referensgruppen i högre
grad prioritera kunskaps- och
kompetensutveckling genom finansiering
av energiforskning vid universitet och
högskolor.
Att utveckla ett långsiktigt hållbart
energisystem är en omfattande uppgift
som ställer stora krav på hela
samhället, påpekas det i den
forskningspolitiska propositionen.
Energiforskningen och den tekniska
utvecklingen har en strategiskt viktig
funktion i denna process, vilket
förutsätter gemensamma insatser från
staten och näringslivet. De framtida
insatserna måste enligt regeringen vara
både kraftfulla och målinriktade.
Energiforskning, utveckling och
demonstration inom prioriterade områden
bidrar på sikt till den svenska
industrins förnyelse, sägs det.
Regeringen avser att återkomma med
förslag vad gäller inriktningen på och
utformningen av energiforskningen i den
kommande energipolitiska propositionen.
Som en följd av tidigare beslutade
besparingsåtgärder föreslås i budget-
propositionen att anslaget för
energiforskning (inkl.
bioenergiforskning) skall minskas med
ca 21 miljoner kronor. Anslagsnivån för
år 1997 föreslås därmed uppgå till ca
236 miljoner kronor, medan
anslagsnivåerna för åren 1998 och 1999
beräknas preliminärt vara något lägre i
reala termer.
Riksdagen har årligen bemyndigat
regeringen att i samband med stöd till
energiforskning göra åtaganden även
efter det aktuella budgetåret och efter
det beslutade treårsprogrammets slut.
Sådana bemyndiganden behövs även för år
1997 för att möjliggöra kontinuitet och
långsiktighet i forsknings- och
utvecklingsverksamheten, menar
regeringen. Detta är av särskild vikt
med hänsyn till att energiforskningen
under den senaste programperioden har
fått en mer långsiktig inriktning, sägs
det. Regeringen beräknar behovet av
åtaganden inom energiforskningsområdet
för åren 1998-2002 till 95, 65, 40, 25
respektive 10 miljoner kronor. Riksdagen
föreslås bemyndiga regeringen att göra
sådana åtaganden.
I budgetpropositionen föreslår
regeringen vidare att stödet till
forskning och utveckling inom
biobränsleområdet integreras i anslaget
för energiforskning och att eventuella
reservationer vid utgången av budgetåret
1995/96 på anslagen E 9 Energiforskning
och E 10 Bioenergiforskning får
överföras som anslagssparande till det
nya ramanslaget (B 1) för
energiforskning och användas enligt
tidigare fastställda riktlinjer.
Oljelagring (C)
Riksdagen beslutade åren 1994 och 1995
om nya principer för lagringen av olja
och kol för det civila försvarets behov
i krigssituationer (prop. 1993/94:141,
bet. NU19 och prop. 1994/95:176, bet.
NU25). De statliga civila krigslagren av
olja skall avvecklas. I stället skall
lager byggas upp av näringslivet enligt
samma system som gäller för
beredskapslagringen för fredstida
oljekriser. Uppgiften att förvalta och
under en femårsperiod avveckla de
statliga beredskapslagren och
anläggningarna ligger hos myndigheten
Statens oljelager. Dess försäljning av
oljeprodukter bygger på en plan som
möjliggör tidig försäljning och
avveckling av så många anläggningar som
möjligt. Avvecklingen skall genomföras
med målet att ge det för staten bästa
ekonomiska resultatet. Under budgetåret
1994/95 sålde Statens oljelager
oljeprodukter för sammanlagt ca 556
miljoner kronor. Fram t.o.m. juni 1996
har produkter för ytterligare 655
miljoner kronor sålts. Efter avdrag för
försäljningsomkostnader tillförs
inkomsterna statsbudgeten.
Statens oljelager har regeringens
uppdrag att i samband med
årsredovisningen för verksamhetsåret
1995/96 särskilt redovisa en översiktlig
tidplan för avvecklingen av samtliga
oljelagringsanläggningar. Vidare skall
myndigheten bedöma möjligheterna till
försäljning och vilka behov av åtgärder
för sanering och miljösäkring som
föreligger samt uppskatta kostnaderna
för åtgärderna. I uppdraget ingår också
att lämna förslag angående organisation
och finansiering av de miljöåtgärder som
bedöms återstå efter år 1999.
Regeringen anser att verksamheten år
1997 bör bedrivas med i huvudsak
nuvarande inriktning och omfattning. Med
hänsyn härtill föreslås ett ramanslag (C
1) för att täcka myndighetens
förvaltningskostnader för år 1997 på
67,4 miljoner kronor. Anslagsnivåerna
för åren 1998 och 1999 bedöms
preliminärt bli lägre.
Under ett annat anslag (C 2) beräknas
kapitalkostnaderna för den statliga
civila lagringen av olja för
krigssituationer. Kostnaderna avser till
över-vägande delen räntekostnader för
den lagrade oljan. Regeringen föreslår
ett anslag för år 1997 på 60 miljoner
kronor. För åren 1998 och 1999 bedöms
anslagsnivåerna bli betydligt lägre
beroende på minskade lagringsvolymer.
Motionerna
I motion 1996/97:N424 (mp) argumenteras
för att de statliga stimulanserna för
att främja förnybar energiteknik måste
fortsätta. Här avses utvecklings- och
investeringsbidrag och andra former av
stöd som resurser till forskning och
utveckling inom området. Motionärerna
yrkar på att anslaget (A 2) Bidrag till
Energiteknikfonden skall få en
resursförstärkning på 950 miljoner
kronor fördelat på investeringsbidrag
till vindkraftverk (200 miljoner
kronor), solenergi (50 miljoner kronor)
och biobränsle för kraftvärme (400
miljoner kronor) samt ett utvecklings-
och investeringsbidrag för kon-vertering
av elvärme (300 miljoner kronor). Vidare
begär motionärerna att anslaget (B 1)
Energiforskning skall tillföras
ytterligare 50 miljoner kronor i form av
utvecklingsbidrag till vindkraftverk (30
miljoner kronor) och sol-energi (20
miljoner kronor).
Solceller står inför ett genombrott där
de blir lönsamma även i våra trakter,
heter det i motion 1996/97:N422 (mp).
Kostnaden för solproducerad el kan på
sikt sjunka till 30 öre per kWh, anför
motionärerna och menar att solceller kan
bli en verklig framtidsbransch med
mycket stora avsättningsmöjligheter. De
påpekar att Sverige tillhör de
världsledande länderna när det gäller
utvecklingen av solceller och solfångare
och åberopar framför allt forsk-ningen
inom Uppsala universitet och vid
Kungliga Tekniska högskolan.
Motionärerna hänvisar till nyssnämnda
motion 1996/97:N424 (mp) i vilken, som
nämnts, yrkas på att ytterligare
resurser skall tillföras i syfte att
främja solenergin.
I motion 1996/97:N426 (mp) pläderas för
behovet av ökad forskning inom
vindkraftsområdet. Enligt motionärerna
är denna forskning av stor betydelse för
möjligheterna att bredda vindkraftens
potential, inte minst när det gäller
havsbaserade vindkraftverk. På detta
område skulle Sverige kunna ta ledningen
om forskningsanslagen fanns, sägs det. I
motionen hänvisas till en utredning från
år 1988 - Läge för vindkraft (SOU
1988:32) - i vilken hävdas att svensk
vindkraft på sikt kan byggas ut till 27
Twh per år motsvarande energimängden
från fyra-fem kärnkraftsreaktorer. Av
motionen framgår att ett mål för
Miljöpartiet är att det i Sverige från
år 2010 skall uppnås en årlig
energiproduktion från vindkraftverk på
12 Twh.
Vätgas är det renaste av alla bränslen,
hävdas det i motion 1996/97:N421 (mp).
Anledningen är att vätgasen inte
innehåller kol, och därmed alstras
praktiskt taget inte några skadliga
ämnen vid förbränning. Motionärerna
framhåller att en fördel med
vätgasdriften är att befintlig
motorteknik kan användas. Svensk
bilindustri kan på ett par år utveckla
vätgasbilar, sägs det. Ett problem är
dock att aktörerna på marknaden avvaktar
en infrastruktur för produktion och
distribution av vätgas. Här bör alltså,
menar motionärerna, staten aktivt verka
för spridning av vätgastekniken genom
stöd till vätgasprojekt.
I motion 1996/97:Ub8 (kd), som har
väckts med anledning av den forsk-
ningspolitiska propositionen, kritiseras
regeringen för att forskningen om
biobränslen förbigås i propositionen vid
redogörelsen för NUTEK:s verksamhet på
området. Motionärerna menar att sådan
forskning som handlar om biobränslen som
trädbränslen och energiodling av t.ex.
rapsolja samt etanol som kan användas
som bränsle för fordon bör prioriteras.
Utskottets ställningstagande
I enlighet med vad utskottet anförde i
yttrandet (1996/97:NU1y) till
finansutskottet kan konstateras att det
för närvarande pågår energipolitiska
överläggningar mellan företrädare för
olika riksdagspartier. Dessa över-
läggningar baseras bl.a. på ett mycket
omfattande utredningsmaterial som
framtagits av Energikommissionen. Det är
enligt utskottets uppfattning inte
meningsfullt att nu - innan ett
heltäckande energipolitiskt förslag har
presenterats - diskutera
resursförstärkningar i de avseenden som
här aktuella motioner har fört till
torgs. Det kommer att bli tillfälle att
samlat pröva de åtaganden som staten
framöver skall ikläda sig mot bakgrund
av resultaten från det omställnings- och
utvecklingsprogram som bestämdes i 1991
års energiöverenskommelse. Vid det
energipolitiska beslut som förestår är
det emellertid väsentligt, menar
utskottet, att uppmärksamhet riktas på
verksam-hetsindelningen av programmen,
avvägningen av resursfördelningen till
dem och kraven på resultatredovisning
vad gäller utfallet av
omställningsåtgärd-erna i förhållande
till insatta resurser.
Den av regeringen föreslagna ramen för
utgiftsområde 21 om 474 miljoner kronor
fastställdes nyligen av riksdagen. Detta
innebär att den alternativa budgetram på
vilken anslagsyrkandena i motion
1996/97:N424 (mp) bygger, inte längre är
aktuell. Någon omfördelning av anslagen
inom utgiftsområdet har ej heller
föreslagits av företrädaren för
Miljöpartiet under beredningen av
ärendet, vilket gör att utskottet även
av det skälet saknar anledning att
närmare ta ställning till de framförda
förslagen.
Vad gäller yrkandet i motion
1996/97:Ub8 (kd) om forskning kring
biobränslen vill utskottet erinra om att
även detta område kommer att inne-fattas
i övervägandena i det förestående
energipolitiska beslutet. Vidare gäller
att den aktuella forskningen om
biobränslen berörs i den forsknings-
politiska propositionen (s. 281).
Med det sagda tillstyrker utskottet
regeringens förslag till anslag såvitt
gäller utgiftsområde 21 Energi och
avstyrker här aktuella yrkanden i
motionerna 1996/97:N421 (mp),
1996/97:N422 (mp), 1996/97:N424 (mp),
1996/97:N426 (mp) och 1996/97:Ub8 (kd).
Finansiering av verksamheten vid R2-
reaktorn vid Studsvik AB
I budgetpropositionen erinras om
riksdagens beslut våren 1991 (prop.
1990/91:184, bet. NU48) beträffande
inriktningen av verksamheten inom
Studsvik AB. Vid detta tillfälle
framhölls bl.a. att inom det gällande
energiforskningsprogrammet skall den
statliga finansieringen av R2-reaktorn
vid Studsvik AB ligga på en oförändrad
nivå så länge reaktordriften pågår och
forskningstjänster tillhandahålls.
Stödet till R2-reaktorn, som alltså
anvisas över anslaget till
energiforskning, har därmed undantagits
från de generella besparingar som under
senare år lagts på den statliga
konsumtionen. Nu anser emellertid
regeringen att även delar av den
statligt finansierade verksamheten vid
Studsvik AB bör omfattas av de generella
besparingskraven. Dock framgår inte av
propositionen storleken på den aviserade
besparingen.
I motion 1996/97:N265 (m) kritiseras
regeringens besparingsplaner. Enligt
motionärerna avser regeringen att dra in
11 av de 28 miljoner kronor som utgör
det statliga bidraget till R2-reaktorn.
Om denna besparing görs, sägs det, hotas
verksamheten inte bara vid R2-reaktorn
utan vid hela Studsvik AB. Motionärerna
anser att frågan om R2-reaktorns
finansiering i stället bör tas upp i
samband med att hela utgiftsområdet ses
över i kommande beslut. Förslaget i
motionen är att besparingen på stödet
till R2-reaktorn i stället skall förde
las proportionellt över hela anslaget.
Studsvik AB ägs till övervägande del av
Atle AB. Den tidigare huvudägaren
Vattenfall AB innehar numera en
minoritetspost. I sin tur är Studsvik AB
moderbolag för 8 dotterbolag ingående i
Studsvikskoncernen. De med utgångspunkt
från kärnteknisk verksamhet viktigaste
dotterbolagen är Studsvik Nuclear AB och
Studsvik Rad Waste AB, varav det
förstnämnda bolaget driver R2-reaktorn.
I R2-reaktorn, som är en
materielprovningsreaktor, bestrålas och
provas kraftreaktorbränsle. Syftet är
bl.a. att kartlägga förutsättningarna
för bättre bränsleekonomi, ökad
kärnsäkerhet och högre tillgänglighet.
Härutöver täcker R2-reaktorn viktiga
behov inom bl.a. neutronbaserad
grundforskning. Vidare producerar
reaktorn radioisotoper för användning
inom sjukvården som strålkällor och i
radiofarmaka, bl.a. för smärtlindring
vid cancersjukdomar. R2-reaktorn upplåts
även till universitet och tekniska
högskolor för utbildning och forskning.
Energiforskningsanslaget är för
innevarande budgetår uppdelat på sex
anslagsposter: grundforskning, R2-
reaktorn, basteknologier m.m., bebyg-
gelse, kärnteknik samt en anslagspost
för regeringens disposition. Enligt
uppgift avses den i propositionen nämnda
besparingen på anslaget till
energiforskning fördelas på dels
anslagsposten bebyggelse med 10 miljoner
kronor, dels anslagsposterna R2-reaktorn
och kärnteknik med totalt 11 miljoner
kronor; de båda sistnämnda
verksamheterna bedrivs vid Studsvik AB.
Enligt vad utskottet erfarit pågår
diskussioner i regeringskansliet om en
lämplig finansiering för R2-reaktorn som
skulle kunna ersätta här berörda
besparingskrav.
Enligt utskottets mening är det
angeläget att verksamheten vid R2-
reaktorn vid Studsvik kan fortgå med i
huvudsak oförändrade resurser. Även
viktiga verksamheter, bl.a. medicinsk
forskning och medicinska
behandlingsmetoder, utanför den rena
kärntekniska tillämpningen drar numera
nytta av forskningsreaktorn. Utskottet
förutsätter därför att de diskussioner
som nu pågår inom regeringskansliet
utmynnar i kompletterande finansiering
av verksamheten från andra berörda
intressen. Besparingen kan i sådant fall
fördelas på ett annat sätt och inte bara
- som föreslås i motionen - inom ramen
för energiforskningsanslaget.
Med det sagda avstyrker utskottet
motion 1996/97:N265 (m) i här berörd
del.
Verksamheten vid Affärsverket svenska
kraftnät
Affärsverket svenska kraftnät (Svenska
kraftnät) driver och förvaltar det
svenska storkraftnätet och de statligt
ägda utlandsförbindelserna (prop.
1990/91:87, bet. NU38). Svenska kraftnät
har enligt förordningen (1991: 2013) med
instruktion för dess verksamhet bl.a.
till uppgift att på ett affärsmässigt
sätt förvalta, driva och utveckla ett
kostnadseffektivt, driftsäkert och
miljöanpassat kraftöverföringssystem.
Affärsverket skall vidare ansvara för
driften av storkraftnätet, den löpande
momentana el-balansen och det svenska
kraftsystemets övergripande
driftsäkerhet. Svenska kraftnät skall
främja forskning inom området
kraftöverföring och inom sitt
verksamhetsområde svara för den
operativa beredskapsplaneringen under
kris- eller krigsförhållanden.
Den ekonomiska styrningen av Svenska
kraftnät sker enligt de riktlinjer för
styrningen av dåvarande Statens
vattenfallsverk, som riksdagen beslutade
om år 1988 (prop. 1987/88:49, bet.
NU41). Regeringen fastställer bl.a.
avkast-nings- och soliditetskrav för
verket. Från den 1 januari 1995 har
avkastningskravet för Svenska kraftnät
sänkts från 12 % till 9 % på justerat
eget kapital. Soliditetskravet har
fastställts till 38 %. Verkets drift och
investeringar finansieras med inkomster
från verksamheten och genom upp-låning
hos Riksgäldskontoret. Investeringarna
belastar således inte statsbudgeten.
Svenska kraftnät har överlämnat verkets
bokslut för verksamhetsåret 1995 till
regeringen. Riksrevisionsverket har
avgett revisionsberättelse utan
anmärkning. Regeringen har fastställt
bokslutet.
Svenska kraftnät har till regeringen
lämnat förslag till investerings- och
finansieringsplan för perioden
1997-1999. Förslaget avser verkets in-
vesteringar i storkraftnätet och för
viss telekommunikation. Syftet med in-
vesteringarna i storkraftnätet är att
dels bibehålla en hög driftsäkerhet i de
befintliga anläggningarna, dels öka
kapaciteten i systemet. Affärsverket
planerar investeringsprojekt med syfte
att öka överföringskapaciteten mellan
Sverige och Norge. Den sammanlagda
investeringsvolymen för dessa åtgärder
beräknas till ca 560 miljoner kronor,
varav ca 140 miljoner kronor faller
under perioden 1997-1999. Enligt
planeringen skall ett nytt datoriserat
system för övervakning och styrning av
storkraftnätet utvecklas och
implementeras under treårsperioden.
Kostnaderna för detta beräknas till ca
150-170 miljoner kronor. Investeringarna
i telekommunikationer avser det
telekommunikationsnät som erfordras för
drift och skötsel av storkraftnätet och
kontrollsystemverksamheten. Här bedöms
kostnaden uppgå till sam-manlagt 103
miljoner kronor.
I den ekonomiska vårpropositionen 1996
(prop. 1995/96:150) redogjordes för en
skrivelse som inkommit till regeringen
från Svenska kraftnät. I denna beskrevs
affärsverkets planerade medverkan i ett
projekt avseende uppförande och
förvaltning av en likströmslänk i form
av en undervattenskabel mellan Sverige
och Polen. Av skrivelsen framgick att
projektet skall genomföras av ett
tilltänkt polskt-svenskt aktiebolag -
bolaget för Polen-länken - som till 50 %
skall ägas av Svenska kraftnät, till 49
% av Vattenfall AB och till 1 % av det
polska företaget Polski Sieci
Electroenergetyczne (PSE).
Likströmslänken planeras få en effekt på
600-800 megawatt. Den totala
investeringen bedöms uppgå till ca 3
miljarder kronor. För närvarande pågår
förhandlingar mellan intressenterna om
bolagets bildande. Avsikten är att det
polska bolaget på sikt skall öka sin
andel i bolaget samtidigt som
Vattenfalls ägarandel skall minska.
Efter att ha inhämtat yttrande
(1995/96:NU9y) från näringsutskottet
godkände finansutskottet (bet.
1995/96:FiU10) regeringens förslag i den
nämnda propositionen om att inves
teringsramen för Svenska kraftnät under
innevarande budgetår får höjas från 400
miljoner kronor till 900 miljoner
kronor. I beslutet ingick också ett
bemyndigande till regeringen att intill
ett sammanlagt belopp om 1,5 miljarder
kronor teckna borgen för lån eller
utfärda kreditgarantier till bolag i
vilka verket förvaltar statens aktier
eller andelar. Syftet var att skapa
utrymme för Svenska kraftnät att lämna
delägarlån, eller teckna borgen för lån,
till det nya bolaget.
I budgetpropositionen anmäls nu att
projektet för Polen-länken kan komma att
förskjutas i tiden, vilket bl.a. kan
medföra att frågan om delägar- eller
borgenslån aktualiseras först år 1997. I
syfte att skapa flexibilitet i detta
avseende föreslår regeringen att
investerings- och finansieringsplanen
för perioden 1997-1999 får utökas med
500 miljoner kronor. I händelse av en
sådan tidsförskjutning kommer den av
riksdagen beslutade utökningen av
investeringsramen för år 1996 med 500
miljoner kronor inte att utnyttjas. Det
framgår vidare av propositionen att
verksamheten i bolaget för Polen-länken
enligt planerna, förutom delägarlån,
också skall finansieras via lån som
bolaget tar upp på kapitalmarknaden.
Marknadsmässig ränta kommer att utgå på
lånen. Kostnaderna i bolaget för Polen-
länken, inklusive räntekostnader, kommer
att täckas genom bolagets
transiteringsintäkter.
Vidare har Svenska kraftnät i skrivelse
till regeringen i mars 1996 angivit att
projektet ger upphov till kompletterande
investeringar i det svenska
storkraftnätet. De beräknas till
sammanlagt 310 miljoner kronor. Under
förutsättning att koncession för
likströmslänken beviljas fördelar sig
dessa investeringar med 30 miljoner
kronor under år 1997, 100 miljoner
kronor under år 1998 och 180 miljoner
kronor under år 1999.
Svenska kraftnäts förslag till
investerings- och finansieringsplan med
tillägg för det investerings- och
finansieringsbehov som projektet för
Polen-länken föranleder, sammanfattas i
tabellen på nästa sida (i miljoner
kronor).
Regeringen anser att den redovisade
investerings- och finansieringsplanen
för Svenska kraftnät för treårsperioden
1997-1999 bör godkännas som en ram för
affärsverkets verksamhet. Det bedöms
inte finnas behov av någon ny upplåning
i Riksgäldskontoret för investering
sändamål under år 1997. Regeringen anser
dock att Svenska kraftnät, liksom
tidigare, bör kunna ta upp riksgäldslån
för rörlig kredit inom en ram av 100
miljoner kronor.
För år 1997 föreslår regeringen att
ramen för regeringens bemyndigande att
teckna borgen för bolag i vilka Svenska
kraftnät förvaltar statens aktier och
andelar, bör vara densamma som den
nuvarande ramen, 1 500 miljoner kronor.
Vidare föreslås att ramen för
regeringens bemyndigande att besluta i
frågor som rör förvärv av aktier eller
bildande av bolag inom Svenska kraftnäts
verksamhetsområde får vara oförändrad,
135 miljoner kronor. Slutligen föreslår
regeringen i denna del att Svenska
kraftnäts tidigare bemyndigande att
besluta om förvärv och avyttring av
aktier och bildande av bolag inom en ram
av högst 10 miljoner kronor får kvarstå
oförändrat.
I motion 1996/97:N415 (s) anförs att de
flesta myndigheter som avgivit
synpunkter på kabelprojektet mellan
Sverige och Polen är negativa, främst
till kabelns placering utanför Blekinges
kust. I motionen hänvisas till
synpunkter från Sveriges geologiska
undersökning (SGU), som finner det
angeläget att bolaget för Polen-länken
överväger ett bättre lokaliseringsal
ternativ på den svenska sidan med en
gynnsammare geologisk situation än den
föreslagna. Även Boverket, sägs det i
motionen, bedömer att den ansökta anlägg
ningen kan få betydande omfattning i ett
oexploaterat kustområde som är skyddat
enligt den s.k. naturresurslagen
(1987:12). Motionären åberopar också
kritik som har framförts från bl.a.
NUTEK, Karlshamns och Ronneby kommuner
samt länsstyrelsen i Blekinge län. I
likhet med Boverket riktar även dessa,
påpekar motionären, kritik mot den
mycket bristfälliga miljökonsekvensbe
skrivning som redovisats.
Också i motion 1996/97:N427 (mp)
framförs skarp kritik mot den tilltänkta
kabeln mellan Sverige och Polen. Ett av
syftena med den nya kabeln kan enligt
motionärerna vara att skapa en ny
marknad för svensk kärnkraft. Även i
denna motion erinras om Boverkets
bedömning att den ansökta anläggningen
kan få betydande omfattning i ett
oexploaterat kustområde som är skyddat
enligt naturresurslagen. Dessutom
påpekas att kabelprojektet berör Ös
tersjön och får internationella
konsekvenser. Projektet faller därför
under den s.k. Esbokonventionen om gräns
överskridande miljöpåverkan. I motionen
förfäktas uppfattningen att Vattenfall
AB vill främja en marknad för att sälja
kärnkraftsel även på sommaren. På detta
sätt, menar motionärerna, skapas ett
ännu större behov av kärnkraft för att
tillgodose marknaden nere på
kontinenten. Av miljö-, ekonomi- och de
mokratiskäl bör därför, anförs det,
bygget av elkabeln stoppas.
Svenska kraftnät inkom i juni 1996 till
NUTEK med en koncessionsansökan för
länken. Ärendet bereds för närvarande av
Nätmyndigheten för att sedan överlämnas
till regeringen för prövning. Enligt den
s.k. ellagen (1902:71 s. 1) skall
koncessionsansökan för utlandsför
bindelse prövas av regeringen. Samtidigt
har Boverket i augusti 1996 i en
skrivelse till Miljödepartementet anfört
att likströmslänken bör prövas av
regeringen enligt 4 kap. 2 §
naturresurslagen. Boverket anger som
motiv - som påpekats i tidigare nämnda
motioner - att den sökta anläggningen är
stor och kan få betydande omfattning i
ett oexploaterat kustområde som är
skyddat enligt nyssnämnda lag ( 3 kap. 1
och 4 §§). Verket anser dessutom att
projektets lokaliseringsalternativ bör
belysas bättre.
Esbokonventionen reglerar rätten att
delta i andra länders beslutsprocesser i
fråga om miljökonsekvensbeskrivningar
när det gäller projekt med befarad
betydande gränsöverskridande
miljöpåverkan. Konventionen är en s.k.
ECE-konvention (Economic Commission for
Europe), som många länder har skrivit
under men ratificerats av endast 13
stater. För att konventionen skall träda
i kraft krävs ratificeringar av minst 16
länder, vilket för närvarande bedöms
inträffa under våren eller sommaren
1997. Samtidigt med undertecknandet av
Esbokonventionen träffade de nordiska
länderna en överenskommelse om att
tillämpa konventionen även innan den
formellt har trätt i kraft. Statens
naturvårdsverk har underrättats om att
Polen-länken kan beröras av
Esbokonventionen och utreder för
närvarande frågan om denna konvention
eller någon annan konvention är
tillämplig i ärendet.
Enligt uppgift har Miljödepartementet
begärt och erhållit yttrande från
Svenska kraftnät över Boverkets anmälan
liksom handlingar som beskriver
projektet och dess miljökonsekvenser.
Frågan om prövning enligt 4 kap.
naturresurslagen inklusive övrigt
material har remitterats till ett antal
instanser för synpunkter. Regeringen
skall därpå - efter årsskiftet 1996/97 -
besluta om den planerade likströmskabeln
skall prövas enligt 4 kap.
naturresurslagen. Om så blir fallet
vidtar ett formellt prövningsförfarande
med kungörelse, remissomgång m.m.
Troligen kan ett regeringsbeslut enligt
nyssnämnda lagrum i så fall förväntas
tidigast under hösten 1997.
I ett svar (prot. 1996/97:29) i
november 1996 på en interpellation av
Hanna Zetterberg (v) om kabeln mellan
Sverige och Polen framhöll
näringsminister Anders Sundström att det
är ett starkt svenskt intresse att
Central- och Östeuropa kan fullfölja den
pågående samhällsomvandlingen och bli
integrerade delar i en europeisk
gemenskap. En fungerande
energiförsörjning är av avgörande
betydelse för den ekonomiska och sociala
utvecklingen i Östeuropa. För närvarande
är energisektorn i Östeuropa
underutvecklad, menade näringsministern.
Det finns ett stort utrymme för
kostnadseffektiva åtgärder vad gäller
koldioxidutsläpp, försurande utsläpp och
kärnkraftssäkerhet. Länderna runt
Östersjön står inför en stor omställning
av sina energisystem. Statsrådet
underströk i svaret att det nu finns
förutsättningar att genom ett regionalt
samarbete bygga ett energisystem som är
säkert, väl dimensionerat och ekologiskt
uthålligt och som därmed kan ligga till
grund för en god, långsiktig, ekonomisk
och social utveckling.
I svaret hänvisades också till att
utbyggnadsplanerna för elnäten kring
Östersjön under senare år i allt högre
grad inriktats på den s.k.
Östersjöringen (Baltic Ring). Genom
ringen kan elnäten i Norden knytas ihop
med elnäten i de baltiska länderna,
Polen, Tyskland och nordvästra Ryssland.
Kabeln mellan Sverige och Polen utgör en
del av denna ring. En förbättrad
infrastruktur på energiområdet i
Östersjöområdet skulle, anförde
statsrådet vidare, avsevärt öka
försörjningstryggheten i Sverige och
övriga Europa. Den skulle också skapa
förutsättningar för en ökad elhandel.
Genom att koppla ihop elsystemen i
länder med vattenkraftsbaserad
elproduktion, t.ex. Norge och Sverige,
med elsystemen i länder med
värmekraftsbaserad elproduktion, som
Finland, Danmark, Tyskland och Polen,
kan de samlade produktionsresurserna
utnyttjas jämnare och mer effektivt.
Därmed kan, konstaterades det i svaret,
också de negativa miljöeffekterna av
kraft-produktion reduceras i området som
helhet. Näringsministerns uppfattning
var också att resultatet av
överläggningarna om den svenska
kärnkraftens framtid inte påverkas av
möjligheten att överföra el mellan Polen
och Sverige.
Utskottet vill för sin del anföra
följande. Ett betydande beredningsarbete
pågår för närvarande vad gäller
prövningen av Polen-länken. Projektet
analyseras utifrån kraven i både ellagen
och naturresurslagen. En omfattande
miljökonsekvensbeskrivning kommer att
genomföras. I avvaktan på utfallet av
denna prövning finner utskottet det inte
befogat att göra något annat
ställningstagande i frågan än det
utskottet våren 1996 redovisade i det
tidigare nämnda yttrandet
(1995/96:NU9y) till finansutskottet.
Med det sagda tillstyrker utskottet
regeringens förslag som berör
verksamheten vid Svenska kraftnät och
avstyrker de aktuella yrkandena i
motionerna 1996/97:N415 (s) och
1996/97:N427 (mp).
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande anslag m.m. inom
utgiftsområde 21 Energi
att riksdagen med bifall till
proposition 1996/97:1 utgiftsområde
21 momenten 5-7 och med avslag på
motionerna 1996/97:Ub8 yrkande 11,
1996/97:N421, 1996/97:N422 yrkande 2,
1996/97:N424 yrkande 2 och
1996/97:N426 yrkande 13,
a) medger att eventuella
reservationer från tolfte
huvudtitelns anslag 1995/96 E 9
Energiforskning och E 10
Bioenergiforskning överförs som
anslagssparande till ramanslaget B 1
Energiforskning och får användas i
enlighet med vad som anges i
propositionen,
b) bemyndigar regeringen att under
år 1997 låta staten ta på sig eko-
nomiska förpliktelser i samband med
stöd till forskning och utveckling
inom energiområdet som, inräknat
redan fattade beslut, innebär
åtaganden om högst 95 000 000 kr för
år 1998, högst 65 000 000 kr för år
1999, högst 40 000 000 kr för år
2000, högst 25 000 000 kr för år 2001
samt högst 10 000 000 kr för år 2002,
c) för budgetåret 1997 anvisar
anslag under utgiftsområde 21 enligt
uppställning i bilaga,
2. beträffande finansiering av
verksamheten vid R2-reaktorn vid
Studsvik AB
att riksdagen avslår motion
1996/97:N265 yrkande 8,
res. 1 (m)
res. 2 (mp)
3. beträffande verksamheten vid
Affärsverket svenska kraftnät
att riksdagen med bifall till
proposition 1996/97:1 utgiftsområde
21 momenten 1-4 och med avslag på
motionerna 1996/97:N415 och
1996/97:N427 yrkandena 1, 3 och 4
a) godkänner investerings- och
finansieringsplanen för Affärsverket
svenska kraftnät som en ram för
perioden 1997-1999 i enlighet med vad
som anges i propositionen,
b) godkänner att Affärsverket
svenska kraftnät som en ram för
rörlig kredit under år 1997 får ta
upp riksgäldslån om högst
100 000 000 kr som får användas i
enlighet med vad som anges i
propositionen,
c) bemyndigar regeringen att under
år 1997 besluta i frågor som rör
förvärv av aktier eller bildande av
bolag inom Affärsverket svenska
kraftnäts verksamhetsområde inom en
ram av 135 000 000 kr,
d) bemyndigar regeringen att ge
Affärsverket svenska kraftnät rätt
att under år 1997 besluta om förvärv
och avyttring av aktier och bildande
av bolag inom en ram av högst 10 000
000 kr.
res. 3 (mp)
Stockholm den 3 december 1996
På näringsutskottets vägnar
Birgitta Johansson
I beslutet har deltagit: Birgitta
Johansson (s), Christer Eirefelt (fp),
Bo Finnkvist (s), Karin Falkmer (m),
Reynoldh Furustrand (s), Mikael Odenberg
(m), Sylvia Lindgren (s), Kjell Ericsson
(c) (mom. 2), Barbro Andersson (s),
Chris Heister (m), Marie Granlund (s),
Lennart Beijer (v), Dag Ericson (s), Ola
Karlsson (m), Eva Goës (mp)*, Göran
Hägglund (kd), Nils-Göran Holmqvist (s)
och Kerstin Warnerbring (c) (mom. 1 och
3).
*) Har ej deltagit i beslutet under
moment 1
Reservationer
1. Finansiering av verksamheten vid R2-
reaktorn vid Studsvik AB (mom. 2)
Karin Falkmer, Mikael Odenberg, Chris
Heister och Ola Karlsson (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande
på s. 14 som börjar med Enligt
utskottets och slutar med berörd del
bort ha följande lydelse:
Utskottet anser det klarlagt att
förslaget i budgetpropositionen medför
risk för nedläggning av den verksamhet
som bedrivs vid R2-reaktorn i Studsvik.
Besparingen har en sådan omfattning att
verksamheten inom hela koncernen hotas.
Många viktiga verksamheter, bl.a.
medicinsk forskning och medi-cinska
behandlingsmetoder, drar nu nytta av
forskningsreaktorn. Det är därför
väsentligt att verksamheten får fortgå
med i huvudsak oförändrade resurser. Den
omständigheten att man inom
regeringskansliet för närvarande
överväger kompletterande finansiering av
verksamheten kan inte tas till intäkt
för att nu genomföra den föreslagna
anslagsminskningen. Inriktningen på
besparingen bör i stället vara sådan att
den fördelas proportionellt över hela
energiforskningsanslaget.
Med det sagda tillstyrker utskottet
motion 1996/97:N265 (m) i här berörd
del.
dels att utskottets hemställan under 2
bort ha följande lydelse:
2. beträffande finansiering av
verksamheten vid R2-reaktorn vid
Studsvik AB
att riksdagen med bifall till motion
1996/97:N265 yrkande 8 som sin mening
ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.
2. Finansiering av verksamheten vid R2-
reaktorn vid Studsvik AB (mom. 2)
Eva Goës (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande
på s. 14 som börjar med Enligt
utskottets och slutar med berörd del
bort ha följande lydelse:
Utskottets uppfattning är att den
besparing på anslaget till R2-reaktorn
vid Studsvik AB som aviseras i
budgetpropositionen är alltför
begränsad. Kärnkraftsforskningen i
Sverige bör uteslutande vara inriktad på
frågor om avfallshantering, vilket
innebär att verksamheten vid
forskningsreaktorn inte är relevant. Det
är otillfredsställande att en fortsatt
drift av reaktorn tillåts utan att en
miljökonsekvensutredning har genomförts.
Verksamheten drivs i form av bolag - med
en begränsad insyn för utomstående - i
syfte att främja kommersiella intressen,
vilket enligt utskottets uppfattning är
olämpligt. Det råder vidare oklarhet
rörande företagets förmåga att hantera
det avfall som genereras. Utskottet
anser att regeringen bör tillsätta en
utredning angående lagringen av
kärnavfallet vid Studsvik. Företaget har
nyligen i enlighet med uppsatta villkor
i tillståndet upprättat en plan för
rivning av R2-reaktorn liksom för
omhändertagande av rivningsavfallet.
Enligt utskottets mening måste nu
förberedelser för en omedelbar stängning
vidtas.
De medicinska behov som åberopas som
skäl för att driva forskningsreaktorn
vidare kan enligt utskottet inte anses
vara avgörande. De isotoper för
medicinskt bruk som produceras av
reaktorn kan lika väl framställas i en
s.k. cyklotron. Mot denna bakgrund och
med hänsyn till de omständigheter i
övrigt som här har anförts menar
utskottet att en fullt genomförd
besparing kan göras på denna del av
energiforskningsanslaget. Det
anslagsbelopp som på detta sätt frigörs,
ca 25-30 miljoner kronor, innebär att en
mindre omfattande besparing behöver
göras inom övriga delar av anslaget
jämfört med regeringens förslag, vilket
skulle gynna resursläget för t.ex.
forskning om solceller och bioenergi.
Med det sagda avstyrker utskottet
motion 1996/97:N265 (m) i här berörd
del.
dels att utskottets hemställan under 2
bort ha följande lydelse:
2. beträffande finansiering av
verksamheten vid R2-reaktorn vid
Studsvik AB
att riksdagen med avslag på motion
1996/97:N265 yrkande 8 som sin mening
ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.
3. Verksamheten vid Affärsverket svenska
kraftnät (mom. 3)
Eva Goës (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande
på s. 18 som börjar med Utskottet vill
och slutar med och 1996/97:N427 (mp)
bort ha följande lydelse:
Näringsutskottet anser - i likhet med
vad som anförs i motion 1996/97: N427
(mp) - att likströmsförbindelsen mellan
Sverige och Polen måste stoppas.
Utskottet ser en stor risk för att ett
ännu större behov av kärnkraft uppstår
för att tillgodose marknaden nere på
kontinenten. Vidare kommer kabeln,
enligt utskottets uppfattning, att leda
till ökade svavelutsläpp som en följd av
att elproduktionen i Polen domineras av
kolkondenskraft samt kraftvärme baserad
på olja och gas. Dessutom är det
utskottets bedömning att projektet
faller under den s.k. Esbokonventionen
om gränsöverskridande miljöpåverkan.
Detta kommer att kräva en bred
internationell miljöprövning av
projektet.
Med det sagda tillstyrker utskottet
berörda yrkanden i motionerna 1996/97:
N427 (mp) och 1996/97:N415 (s) och
avstyrker förslagen i propositionen om
Svenska kraftnät såvitt avser Polen-
länken. I övrig tillstyrks de aktuella
förslagen.
dels att utskottets hemställan under 3
bort ha följande lydelse:
3. beträffande verksamheten vid
Affärsverket svenska kraftnät
att riksdagen med anledning av
proposition 1996/97:1 utgiftsområde
21 momenten 1-4 och med bifall till
motionerna 1996/97:N415 och
1996/97:N427 yrkandena 1, 3 och 4
a) godkänner investerings- och
finansieringsplanen för Affärsverket
svenska kraftnät som en ram för
perioden 1997-1999 i enlighet med vad
utskottet anfört,
b) godkänner att Affärsverket svenska
kraftnät som en ram för rörlig kredit
under år 1997 får ta upp riksgäldslån
om högst 100 000 000 kr som får
användas i enlighet med vad utskottet
anfört,
c) bemyndigar regeringen att under år
1997 besluta i frågor som rör förvärv
av aktier eller bildande av bolag
inom Affärsverket svenska kraftnäts
verksamhetsområde inom en ram av 135
000 000 kr i enlighet med vad
utskottet anfört,
d) bemyndigar regeringen att ge
Affärsverket svenska kraftnät rätt
att under år 1997 besluta om förvärv
och avyttring av aktier och bildande
av bolag inom en ram av högst 10 000
000 kr i enlighet med vad utskottet
anfört.
Särskilt yttrande
Anslag m.m. inom utgiftsområde 21 Energi
(mom. 1)
Eva Goës (mp) anför:
Miljöpartiet de gröna har i sitt
budgetalternativ avseende samtliga ut-
giftsramar och beräkning av
statsinkomsterna för budgetåret 1997
redovisat hur de begärda
anslagsökningarna inom det nu aktuella
utgiftsområdet 21 Energi skall
finansieras. En majoritet i riksdagen
har dessvärre avvisat vårt förslag. Min
uppfattning är att vårt budgetalternativ
har en sådan avvägning att en rad
viktiga mål ur miljöpolitisk synpunkt
kan nås. Ett sådant område är
utgiftsområde 21 där vi har framfört
krav på betydande satsningar. Motiven
härför har vi redovisat i
näringsutskottets yttranden till
finansutskottet med anledning av dels
den ekonomiska vårpropositionen
(1995/96:NU9y s. 21), dels den nu
aktuella budgetpropositionen (1996/97:
NU1y s. 23). Det finns all anledning att
befara, i det fall som betydande
tidsutdräkt skulle uppstå vad gäller
framläggandet av den energipolitiska
propositionen, att det viktiga arbetet
med teknikutveckling av och forskning om
de förnybara energi-källorna kommer att
avbrytas vid ett minskat statligt stöd.
Vårt förslag skulle ha motverkat detta.
Med hänvisning till riksdagens beslut
om avslag på vårt förslag till
utgiftsramar har jag avstått från att
delta i näringsutskottets beslut om
anslag inom det här berörda
utgiftsområdet.
Förslag till beslut om anslag inom
utgiftsområde 21
Energi
1 000-tal kronor
Utskottets förslag överensstämmer med
regeringens förslag till anslags
fördelning. Företrädaren för (mp) har
avstått från att delta i beslutet om
anslag (se särskilt yttrande).
Verksamhetsområde Regeri Utskot
Anslag ngens tets
försla försla
g g
A Omställning och utveckling av
energisystemet
1 Vissa åtgärder för 30 000 30 000
effektivare användning av
energi (res)
2 Bidrag till 72 000 72 000
Energiteknikfonden (obet)
3 Åtgärder för 7 000 7 000
energieffektiviseringar
m.m. i bl.a. Baltikum och
Östeuropa (ram)
4 Täckande av förluster i 2 000 2 000
anledning av statliga
garantier inom
energiområdet (ram)
B Energiforskning
1 Energiforskning (ram) 235 235
784 784
Ärendet 1
Sammanfattning 1
Propositionen 2
Motionerna 3
Utskottet 3
Bakgrund 3
Riktlinjer för energipolitiken 3
Beslut om utgiftsramar 5
Anslag m.m. inom utgiftsområde 21
Energi 6
Inledning 6
Omställning och utveckling av
energisystemet 6
Energiforskning 9
Oljelagring 10
Motionerna 11
Utskottets ställningstagande 12
Finansiering av verksamheten vid R2-
reaktorn vid Studsvik AB 13
Verksamheten vid Affärsverket
svenska kraftnät 14
Hemställan 18
Reservationer 20
1. Finansiering av verksamheten vid
R2-reaktorn vid Studsvik AB (m) 20
2. Finansiering av verksamheten vid
R2-reaktorn vid Studsvik AB (mp) 20
3. Verksamheten vid Affärsverket
svenska kraftnät (mp) 21
Särskilt yttrande 22
Anslag m.m. inom utgiftsområde 21
Energi (mp) 22
Bilaga
Förslag till beslut om anslag inom
utgiftsområde 21 Energi 23