1996/97
NU14
Ärendet
I detta betänkande behandlas
dels regeringens skrivelse 1996/97:83 om Sverige och den inre marknaden,
dels - delvis - en motion som väckts med anledning av skrivelsen,
dels - delvis - sex motioner från allmänna motionstiden.
Sammanfattning
Utskottet ställer sig bakom den övergripande prioriteringen i regeringens
skrivelse att Sverige aktivt skall verka för att säkerställa den inre
marknadens effektivitet. Sverige bör ge ett starkt stöd åt det fortsatta
arbetet med att avveckla återstående hinder för en väl fungerande inre
marknad. Samtidigt konstaterar utskottet att det ännu återstår mycket arbete
innan den inre marknaden är fullbordad. Anledningen är bl.a. att det finns
betydande brister i medlemsländernas genomförande på nationell nivå av
gemensamt beslutad lagstiftning. Utskottets uppfattning är att en systematisk
genomgång av de nationella regelverken bör ske för att undanröja hinder för
konkurrens. Ett sådant arbete bör också omfatta en granskning av EU:s
gemensamma regler i syfte att åstadkomma förenklingar.
Utskottet avstyrker samtliga motioner och föreslår att regeringens skrivelse
läggs till handlingarna. Bland annat avstyrks en motion om inrättande av ett
nytt gemenskapsorgan, en regelrevision, med uppgift att granska både
gemensamma och nationella regler. Enligt utskottets mening skulle ett sådant
organ leda till ytterligare byråkratisering av Europasamarbetet. De aktuella
motionerna följs upp i en reservation (m, fp, kd), där kritik framförs mot
regeringen beträffande det nationella arbetet med regelförenkling.
I några motioner framförs synpunkter på EU:s energipolitik. Motionärerna
menar att Sverige bör verka för en fortsatt avreglering av såväl el- som
gashandeln. Utskottet påpekar att Sverige varit pådrivande för att åstadkomma
en snabb och betydande öppning av de europeiska elmarknaderna i samband med
beredningen av det nya direktivet om regler för en inre marknad för el.
Slutligen berörs frågan om tjänstesektorns möjligheter att skapa nya
arbetstillfällen i Europa. Utskottet menar att det är väsentligt att
tjänstesektorns tillväxt på den inre marknaden underlättas och att
genomförandet av lagstiftningen på tjänsteområdet effektiviseras. I en motion
hänvisas till att Europaparlamentet har uppmanat medlemsländerna att bl.a.
främja tjänster inriktade på hemmet och att satsa på små och medelstora
företag. Motionen får stöd i en reservation (m, fp, kd), där det också erinras
om den handlingsplan för ökad sysselsättning - de s.k. Essenpunkterna - som
Europeiska rådet ställde sig bakom år 1994; i reservationen kritiseras
regeringen för att på nationell nivå inte följa upp de rekommendationer som
Sverige tillsammans med övriga medlemsländer ställt sig bakom i rådsbeslut för
att öka antalet arbetstillfällen.
Skrivelsen
I regeringens skrivelse 1996/97:83 ges en redovisning och lämnas en bedömning
av arbetet med EU:s inre marknad, som skall leda till fri rörlighet för varor,
tjänster, kapital och personer. Vidare beskrivs Sveriges mål på detta område.
Skrivelsen innehåller en fördjupad genomgång av det arbete som bedrivs inom
varuområdet och de instrument som finns för att bevaka och förhindra
uppkomsten av tekniska handelshinder.
Motionerna
Den motion som väckts med anledning av skrivelse 1996/97:83 och som behandlas
här är
1996/97:N15 av Karin Falkmer m.fl. (m) såvitt gäller yrkandena att riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
sanktionsmöjligheter mot medlemsländer som brister i genomförandet av
överenskomna direktiv,
2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en
systematisk genomgång av EU:s regelverk i syfte att förenkla dessa,
4. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
handeln med gas och el.
De motioner från allmänna motionstiden som behandlas här är följande:
1996/97:K913 av Margit Gennser (m) såvitt gäller yrkandet (2) att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en
utredning om hur nya EU-regler påverkat företagens kostnader och
myndigheternas administrativa arbete.
1996/97:U502 av Carl Bildt m.fl. (m) såvitt gäller yrkandet (2) att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige
inom EU bör verka för en regelrevision.
1996/97:U515 av Alf Svensson m.fl. (kd) såvitt gäller yrkandet (28) att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
att Sverige skall följa uppmaningen från Europaparlamentet att underlätta för
små och medelstora företag.
1996/97:Jo729 av Eva Eriksson m.fl. (fp) såvitt gäller yrkandet (12) att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
förändrade bestämmelser inom energiområdet i EU.
1996/97:Jo759 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) såvitt gäller yrkandet (9) att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
en integrerad europeisk energimarknad.
1996/97:N257 av Karin Falkmer m.fl. (m) såvitt gäller yrkandena att riksdagen
4. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den
inre marknaden,
5. beslutar att Sverige i EU verkar för att ge kommissionen
sanktionsmöjligheter i enlighet med vad som anförts i motionen,
9. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten
av ett inre marknadsperspektiv som grund för förslag och beslut.
Utskottet
Inledning
I skrivelsen behandlas en rad frågor som ligger utanför utskottets
beredningsområde. Motionsyrkanden med anledning av skrivelsen som berör andra
utskotts ämnesområden har överlämnats till respektive utskott för behandling.
Utskottet koncentrerar sig i det följande på frågor i skrivelsen som tagits
upp i de motioner som näringsutskottet har att handlägga.
Inre marknaden och regelverket
Skrivelsen
År 1985 lade EG-kommissionen fram en vitbok (KOM/85/310) med förslag till
åtgärder och en tidsplan i syfte att förverkliga en inre marknad med fri
rörlighet för människor, varor, tjänster och kapital. Målet var inte bara att
uppnå fri rörlighet mellan länderna utan också att helt avskaffa
gränskontrollerna inom EG. För att stödja vitboksarbetet infördes år 1987
Enhetsakten med en rad ändringar i Romfördraget. Den inre marknaden
definierades som ett område utan interna gränser, där fri rörlighet för varor,
personer, tjänster och kapital säkerställs i enlighet med bestämmelserna i
fördraget. Enhetsakten innebar också att beslutsformerna i rådet ändrades från
enhällighet till kvalificerad majoritet på en rad lagstiftningsområden i syfte
att underlätta genomförandet av den inre marknaden.
Målet var att vitboksarbetet skulle vara avslutat den 1 januari 1993. År
1992 beslutades om en uppföljning av vitboksarbetet. Kommissionen presenterade
en rapport hösten 1996 om den inre marknadens följder och effektivitet
(KOM/96/520). Vitboken från år 1985 omfattar totalt 218 direktiv som skall
genomföras och anmälas. Den 1 januari 1993 hade drygt tre fjärdedelar av de
gemensamt beslutade åtgärderna trätt i kraft. I dagsläget har 64 % av dessa
beslutade åtgärder genomförts i samtliga medlemsstater. Sverige har genomfört
213 anmälda direktiv, vilket gör att Sverige ligger på en tredje plats bland
medlemsstaterna vad gäller genomförda direktiv. I en motsvar-ande sam-
manställning beträffande samtliga direktiv för den inre marknaden - 1 421
stycken - har Sverige genomfört 1 213 stycken, vilket innebär en niondeplats
bland medlemsländerna. Dock har Sverige, enligt vad som uppges i skrivelsen,
anmält ytterligare 100 direktiv som genomförda.
Rapporten från kommissionen behandlades på Europeiska rådet i Dublin i
december 1996. Kommissionen fick då i uppdrag att inför nästkommande eu-
ropeiska råd i Amsterdam i juni 1997 presentera en handlingsplan för den inre
marknadens fortsatta utveckling fram till den 1 januari 1999.
I kommissionens rapport framförs tydliga politiska rekommendationer för
fortsatta insatser såväl på gemenskapsnivån som på den nationella nivån. På
gemenskapsnivån återstår uppgifter från 1985 års inremarknadsprogram inom ett
fåtal nyckelområden: fri rörlighet för personer, framför allt vad gäller
gränskontroller; skatteområdet, framför allt vad gäller mervärdesskatt,
dubbelbeskattning och beskattning av inkomster från investeringar; europeisk
bolagsrätt som kan underlätta för företag att etablera sig i mer än en
medlemsstat; anpassning av befintlig gemenskapslagstiftning inom t.ex.
områdena byggprodukter och finansiella tjänster. På den nationella nivån
måste, sägs det, medlemsstaterna dels förbättra takten i genomförandet av
gemenskapslagstiftning av betydelse för den inre marknaden, dels vidta
kraftfulla åtgärder för att minska nationell reglering som hämmar företagens
möjligheter att komma ut på den inre marknaden och som snedvrider
konkurrensen.
Kommissionen anför vidare att för vissa särskilt viktiga framtidsområden
behöver de rättsliga ramarna ses över, t.ex. regelverket för bioteknik och för
tjänster baserade på informationsteknik. I denna synpunkt innefattas även
särskilda initiativ för tjänsteområdet samt för införandet av en inre marknad
för energi. Utöver utvecklingen av de rättsliga ramarna menar kommissionen att
instrument inom vissa angränsande politikområden behöver utvecklas för att den
inre marknaden skall kunna utnyttjas till fullo. I skrivelsen nämns bl.a.
konkurrenspolitik, företagspolitik med särskild inriktning på förbättringar
för små och medelstora företag, forsknings- och innovationspolitik samt
konsumentpolitik.
I rapporten föreslås också ett program för en tydligare och effektivare
rättstillämpning av gemenskapslagarna. Ett sådant program bör, menar kom-
missionen, omfatta effektivare bestämmelser för genomförandet av beslutad
lagstiftning, en förstärkt övervakning på marknaden, en ökad öppenhet hos
medlemsstaterna för diskussioner om rätts tillämpning och informationsutbyte
om förfaranden och problem, förbättrad kontroll av nationella åtgärder för
rättstillämpning och införande av bättre rättstillämpande instrument för den
inre marknaden. För att minska antalet regler och förenkla dem bör också en
strategi för regelförenkling utarbetas på gemenskapsnivå. På nationell nivå
bör övervägas bl.a. ett införande av register över nationella åtgärder som
leder till uppdelning av marknaden, en minskning av administrativa bördor -
särskilt för att göra det lättare att starta företag - samt ett utbyte av
information om erfarenheter vid granskning av egna regler.
Under våren 1996 lanserade kommissionen ett projekt för förenklad
lagstiftning på den inre marknaden, förkortat SLIM (Simpler Legislation for
the Internal Market). Syftet är att utforma en strategi för regelförenkling
inom vissa sektorer. I början av år 1996 antog kommissionen allmänna
riktlinjer för den framtida utformningen av lagstiftningen. I juli 1996
beslutade inremarknadsrådet att utfärda en rådsresolution med anledning av de
av kommissionen framlagda riktlinjerna. I SLIM-projektet har ett antal
experter från medlemsstaternas förvaltningar och näringsliv sammanförts i små
arbetsgrupper under ledning av kommissionen. I en första fas har fyra sektorer
valts ut: Intrastat (systemet för insamling av handelsstatistik),
byggproduktdirektivet, ömsesidigt erkännande av examensbevis och direktivet om
prydnadsväxter. Arbetet skall utmynna i rekommendationer för utformning av
regler som kommissionen senare skall ta ställning till.
Under hösten 1996 beslutade inremarknadsrådet att SLIM-projektet skall gå
vidare i en andra fas under våren 1997. I skrivelsen sägs att regeringen
stöder det arbete som pågår inom EU med att förenkla och förbättra regelverket
inom den gemensamma marknaden. Regeringen anser SLIM-projektet vara högt
prioriterat och ställer sig positiv till att projektet fortsätter med nya
sektorer.
Enligt uppgift från Regeringskansliet finns planer på att utsträcka
regelförenklingsarbetet till översyn av mervärdesskattesystemet, finansiella
tjänster inom banksektorn och bestämmelser som har anknytning till
tullnomenklaturen i tredje land.
Kommissionen har starkt, och vid upprepade tillfällen, understrukit att
arbetet med regelreformering måste bedrivas effektivt också på den nationella
nivån. Regeringen delar denna uppfattning, framhålls det i skrivelsen. För
svenskt vidkommande har regeringen anmodat myndigheterna att göra
konsekvensanalyser av sina egna regler. I Regeringskansliet har ett arbete på-
börjats med en systematisk genomgång av regler som berör företagen. Detta
arbete med regelreformering har nyligen förstärkts med en bred satsning för
att i aktiva former hjälpa småföretagen genom att bl.a. identifiera och
avskaffa onödiga hinder för etablering och tillväxt av småföretag.
Undersökningar visar på att medlemsländerna skiljer sig åt kvalitativt och
kvantitativt när det gäller genomförande och tillämpning av gemenskapslag-
stiftningen, konstateras det i skrivelsen. Den bakomliggande orsaken till att
medlemsstaterna hanterar lagstiftningsfrågorna olika är kulturella skillnader
och skillnader i rättstraditioner, anför regeringen. För att få den inre
marknaden att fungera på ett bra sätt har rådet i tre resolutioner uppmanat
medlemsstaterna och kommissionen att intensifiera sina ansträngningar för att
förverkliga den inre marknaden. De tre resolutioner till vilka hänvisas i
skrivelsen är den i oktober 1994 avgivna resolutionen om att ge fritt spelrum
för dynamiken och den innovativa potentialen i små och medelstora företag i en
konkurrensinriktad ekonomi (94/C 294/04), den i juni 1994 beslutade
resolutionen om utveckling av det administrativa samarbetet i samband med
genomförandet och tillämpningen av gemenskapsrätten inom den inre marknaden
(94/C 179/01) samt den i juli 1996 avlämnade resolutionen om samarbete mellan
förvaltningar för att genomföra den lagstiftning som rör den inre marknaden
(96/C 224/03).
Regeringens sammanfattande bedömning i denna del är att förvaltningsområdet
håller på att knytas samman för att stödja samarbetet för ett gränslöst
Europa. Detta är en förutsättning för att skapa förtroende för en effektiv
marknadskontroll och ett ömsesidigt erkännande. En utredning pågår för
närvarande om utformningen av ett svenskt s.k. kontaktpunktssystem som skall
bidra till att svara upp mot de tre resolutionerna.
Motionerna
I motion 1996/97:U502 (m) påpekas att det ännu återstår mycket arbete innan
den inre marknaden är fullbordad. Konkurrenshinder, monopol och subventioner
snedvrider fortfarande konkurrensen och hämmar utvecklingen, sägs det.
Medlemsländerna borde uppmanas att systematiskt gå igenom sina nationella
regelverk för att undanröja hinder för konkurrens. Motionärerna menar också
att EG:s eget regelverk måste underkastas en motsvarande analys. I motionen
begärs att ett nytt gemenskapsorgan, en regelrevision, skall inrättas med
uppgift att systematiskt granska både gemensamma och nationella regler;
resultatet av granskningarna skall offentliggöras, och rådet skall därefter
rekommendera hur bristerna skall åtgärdas.
Sverige bör med kraft påverka övriga medlemsländer så att de i dag
ofullbordade delarna av den inre marknaden - liberaliseringen av transport-
sektorn, telekommunikationerna och energimarknaden - realiseras, anförs det i
motion 1996/97:N15 (m). Sverige borde ta initiativ till en förstärkning av
kommissionens möjligheter att agera mot medlemsländer som brister i
genomförandet av EG-direktiv. Motionärerna efterlyser en sanktionsmöjlighet
mot medlemsländer som brister i genomförandet av överenskomna direktiv. I
motionen hänvisas också till kommissionens program för regelreformering - det
s.k. SLIM-projektet. Motionärerna anser att de övergripande idéerna bakom SLIM
är goda men att genomförandet fortfarande är dåligt. Arbetet med
regelreformering är väsentligt, menar motionärerna och ser det som angeläget
att Sverige understödjer krav på en systematisk genomgång av EG:s regelverk i
syfte att åstadkomma förenklingar.
Liknande påpekanden framförs i motion 1996/97:N257 (m), där det understryks
att svenskt näringsliv är direkt beroende av att den inre marknaden fungerar
väl. Det är för svenska företag angeläget att bristande nationellt genom-
förande och tillämpning av den inre marknadens regler om fri rörlighet snabbt
kan åtgärdas genom ingripande av kommissionen. Även i denna motion framförs
uppfattningen att kommissionen måste ha sanktionsmöjligheter med vars hjälp
ingripande kan ske mot medlemsländer som brister i genomförandet av direktiv
för den inre marknaden. Annars finns det, sägs det, en uppenbar fara för att
nationella regelsystem och nya förslag kommer att skapa hinder för en positiv
och dynamisk utveckling av den inre marknaden. Inom Regeringskansliet måste
det, enligt motionärerna, finnas en stark inremarknadsenhet med uppgift att
bevaka att svenska förslag och beslut inte strider mot grundtankarna bakom den
inre marknaden och dess funktion.
I motion 1996/97:K913 (m) görs en jämförelse mellan olika EU-länder
beträffande takten i och benägenheten att införliva EG-direktiv i den
nationella lagstiftningen. Motionärens slutsats är att det innebär en
försämrad konkurrensförmåga för den grupp av länder - till vilka Sverige hör -
som snabbt anpassar sig till EG-direktiven. I motionen hävdas att EG-reglerna
många gånger uppfattas som svåra att förstå och ofta leder till ett betydande
pappersarbete i samband med tillämpningen. Konsekvensen blir att reglerna kan
verka kostnadsdrivande och att tillämpningen skiljer sig åt mellan olika delar
av vårt land. Effekterna av olika EG-regler är sannolikt ännu inte fullt
kända, sägs det. I motionen begärs därför att en utredning skall tillsättas
med uppgift att studera hur nya EG-regler påverkat företagens kostnader och
myndigheternas administrativa arbete.
Vissa kompletterande uppgifter
I regeringens skrivelse 1996/97:80 (s. 59) med berättelse om verksamheten i EU
under år 1996 redogörs kortfattat för det formella överträdelseförfarande som
inträder i det fall när kommissionen gör bedömningen att ett enskilt
medlemsland inte har uppfyllt sina skyldigheter enligt fördraget eller andra
rättsakter. Enligt artikel 169 i Romfördraget skall kommissionen i sådana fall
avge ett motiverat yttrande efter att ha givit den berörda staten tillfälle
att komma in med synpunkter i ärendet. Om den berörda staten inte inom en av
kommissionen angiven tidsrymd rättar sig efter synpunkterna i det motiverade
yttrandet, får kommissionen föra ärendet vidare inför EG-domstolen. Även en
medlemsstat får enligt artikel 170 i fördraget föra talan mot en annan
medlemsstat beträffande bristande förmåga att uppfylla skyldigheter enligt
fördraget. I sådana fall skall den klagande staten vända sig till kommissionen
i ärendet, och kommissionen skall efter inhämtande av skriftlig och muntlig
information från de berörda staterna upprätta ett motiverat yttrande. Om
kommissionen i ett sådant yttrande anser att en stat brutit mot sina
fördragsenliga skyldigheter och om domstolen - i det fall som den aktuella
staten inte rättat sig efter kommissionens yttrande - följer kommissionens
linje i frågan, måste staten i fråga vidta nödvändiga åtgärder för att
åstadkomma efterrättelse till domen. I fördraget om upprättande av Europeiska
unionen - Maastrichtfördraget - förstärktes de formella möjligheterna att
följa upp domar där ett land blivit fällt för fördragsbrott enligt artiklarna
169 och 170. I artikel 171 punkt 2 i fördraget sägs att kommissionen får väcka
talan mot en medlemsstat som underlåter att följa EG-domstolens dom, även här
i form av ett motiverat yttrande. Vid ett sådant tillfälle skall kommissionen
i sitt yttrande till EG-domstolen också ange nivån på ett vite som den anser
lämpligt att påföra den aktuella medlemsstaten. Kommissionen har nyligen
beslutat om vilka principer den anser skall tillämpas vid fastställande av
vitesbeloppets storlek.
Utskottet har tidigare under våren 1997 i ett näringspolitiskt betänkande
(bet. 1996/97:NU10) lämnat en redogörelse för det avreglerings- och
regelförenklingsarbete som för närvarande pågår inom Regeringskansliet. Vid
årsskiftet 1994/95 infördes i Regeringskansliet en särskild ordning för
systematisk genomgång av företagsregler. I detta arbete svarar Närings- och
handelsdepartementet för en samordningsfunktion. Förteckningar över
företagsregler på olika nivåer - lagar, förordningar, myndighetsföreskrifter
och allmänna råd - har upprättats departementsvis. Ett väsentligt inslag i
systemet är effektivare konsekvensanalyser och utvärdering av regler.
Programmet är särskilt inriktat på de små och medelstora företagens situation.
Av nämnda betänkande framgår också att regeringen har tillsatt en delegation
- Småföretagsdelegationen (N 1996:4) - med uppgift att identifiera problem och
föreslå åtgärder för att undanröja onödiga hinder för etablering och tillväxt
i småföretag. Enligt direktiven (dir. 1996:70) bör delegationens arbete
baseras på en bred och åtgärdsinriktad dialog med näringslivets
organisationer, fackliga organisationer, statliga myndigheter och kommuner. I
direktiven sägs att arbetet skall inledas med en kartläggning av förekommande
typer av mer betydande problem för småföretagen. Delegationen skall också
följa EG:s projekt med liknande syften samt övrigt internationellt arbete av
denna karaktär.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom den övergripande prioriteringen från svensk sida
att aktivt verka för att säkerställa den inre marknadens effektivitet. I
likhet med vad regeringen anför i skrivelsen anser utskottet att Sverige bör
ge ett starkt stöd åt det fortsatta arbetet med att avveckla återstående
hinder för en väl fungerande inre marknad. Utskottet delar regeringens
uppfattning att det i hög grad ligger i vårt lands intresse att stödja
kommissionens ansträngningar att effektivisera och fullborda den inre
marknaden och att verka för att den handlingsplan som nu förbereds blir
operativ och ger resultat. Tyvärr kan det konstateras att ännu mycket arbete
återstår innan den inre marknaden är fullbordad. Det finns betydande brister i
medlemsländernas genomförande på nationell nivå av gemensamt beslutad
lagstiftning. De ofullbordade delarna av den inre marknaden - liberaliseringen
av transportsektorn, telekommunikationerna och energimarknaden - bör
förverkligas. Mot denna bakgrund anser utskottet att samtliga medlemsländer
systematiskt bör gå igenom sina nationella regelverk för att undanröja hinder
för konkurrens. Ett sådant arbete bör också omfatta en granskning av EU:s
gemensamma regler i syfte att åstadkomma förenklingar. Arbetet med detta
pågår, och det är betydelsefullt att det bedrivs aktivt.
Utskottet finner det lovvärt med det arbete som har påbörjats inom ramen för
det s.k. SLIM-projektet. Det är också utmärkt att nya sektorer nu planeras att
omfattas av detta regelförenklingsprogram. Vad gäller yrkandena i motionerna
1996/97:N15 (m) och 1996/97:N257 (m) om införande av sanktionsmöjlighet för
kommissionen mot medlemsländer som brister i genomförandet av
inremarknadsdirektiv anser utskottet - med hänvisning till den nyss lämnade
redogörelsen för de möjligheter som fördraget medger - att tillämpningen av
nuvarande sanktionsmöjligheter bör avvaktas ännu en tid innan ställning kan
tas till om ytterligare åtgärder skall vidtas för att vidga kommissionens
handlingsutrymme i denna del. Utskottet vill emellertid betona vikten av att
prövotiden i kommissionen och i EG-domstolen i samband med klagoärenden
begränsas; en lång tidsutdräkt är till starkt förfång för framför allt de små
och medelstora företagen som inte har konkurrenskraft och resurser att invänta
de legala villkor som tillåter fullt inträde på den inre marknaden. Utskottet
har vidare noterat att den nya artikeln i fördraget som medger
vitesföreläggande mot enskilda medlemsstater nyligen har tillämpats mot
Tyskland och Italien.
Att inrätta ett nytt gemenskapsorgan i form av en regelrevision - vilket
begärs i motion 1996/97:U502 (m) - riskerar enligt utskottets mening att leda
till ytterligare byråkratisering av Europasamarbetet och till en
organisatorisk överlappning både i förhållande till kommissionens eget arbete
och till Revisionsrättens ansvarsområde. I stället bör det nuvarande arbetet
med fördjupade ansträngningar att förenkla regelverket inom ramen för EU:s
nuvarande organisation energiskt fullföljas.
Beträffande förslaget i motion 1996/97:K913 (m) om att tillsätta en
utredning med uppdrag att granska hur nya EG-regler påverkat företagens
kostnader och myndigheternas administrativa arbete vill utskottet anföra
följande. Som framgått av den tidigare redogörelsen pågår ett omfattande
nationellt arbete med regelreformering som inbegriper också deltagande från
företrädare för näringslivet, framför allt från de små och medelstora
företagen. Av särskilt intresse i detta sammanhang torde
Småföretagsdelegationens arbete vara. Enligt direktiven skall delegationen
följa EG:s projekt för regelförenkling samt övrigt internationellt arbete av
denna karaktär. Även det arbete som fullgörs inom ramen för SLIM-projektet
kommer att på sikt medverka till att de olägenheter med krångliga regler som
motionären finner oroande kommer att kunna minskas. Utfallet av detta pågående
arbete bör därför enligt utskottets mening avvaktas innan en utvärdering i
form av en utredning, eller verkställd i andra former, kan anses vara
påkallad.
Med hänsyn till det anförda anser utskottet att nu aktuella yrkanden i
motionerna 1996/97:N15 (m), 1996/97:N257 (m), 1996/97:U502 (m) och
1996/97:K913 (m) inte bör föranleda något initiativ från riksdagens sida.
Utskottet avstyrker därmed nämnda motioner i här berörda delar.
Inre marknaden och energiområdet
Skrivelsen
Marknaderna för elenergi kännetecknas av omfattande regleringar och betydande
inslag av regionala och nationella monopol med stora pris- och
kostnadsskillnader, sägs det i skrivelsen. En etablering av en inre marknad
med fritt utbyte av el och gas över nationsgränserna och en fri
etableringsrätt för energiföretag kan ge betydande ekonomiska vinster. En inre
marknad för energi kan bidra till ökad konkurrenskraft, speciellt för
energikrävande företag, skapa en förbättrad försörjningstrygghet för
medlemsländerna samtidigt som möjligheterna att förbättra miljön vidgas,
framhålls det.
I december 1996 antog rådet ett direktiv (96/22/EG) om gemensamma regler för
den inre marknaden för el. Innebörden är att cirka en tredjedel av
energiförbrukningen inom EU kommer att vara utsatt för konkurrens år 2003. Di-
rektivet innehåller gemensamma regler om handel och investeringar inom
elsektorn. Enligt direktivet skall alla större kunder efter en övergångsperiod
ha rätt att välja leverantör. Syftet är att skapa en gemensam marknad, med fri
handel och rätt för företag att etablera sig i alla medlemsländer.
Efter det att direktivet om gemensamma regler för en inre marknad för el
antogs har arbetet återupptagits med ett motsvarande direktiv avseende
naturgas. Förhållandena skiljer sig dock i viktiga avseenden mellan el- och
gasmarknaderna. Viktiga skillnader är bl.a. att flera av medlemsländerna
saknar egna gastillgångar och att EU:s gasförsörjning till stor del baseras på
källor i länder utanför EU. Naturgas svarar i dag för en blygsam del (mindre
än 2 %) av den svenska energitillförseln och förekommer endast i södra och
västra Sverige. Det är oklart, påpekas det, vilken roll som naturgasen kan
komma att spela i den framtida svenska energiförsörjningen. En mer omfattande
introduktion av gas kräver stora investeringar i gasledningar och
kringutrustning. På en utbyggd marknad kan ett ökat inslag av konkurrens ha
positiva effekter i form av pris- och kostnadspress. I ett skede då marknaden
är under uppbyggnad finns risk för att de nödvändiga investeringarna uteblir
om inte investerarna tillförsäkras en viss säkerhet i sin försäljning av gas.
I arbetet med ett gasdirektiv, sägs det i skrivelsen, verkar Sverige därför,
tillsammans med andra medlemsländer i liknande situation, för särskilda
undantags- eller övergångsregler för marknader som inte är ?mogna?.
I skrivelsen lämnas också en redogörelse beträffande transeuropeiska nätverk
(TEN) inom transport-, tele- och energisektorerna. På energiområdet fattades
under år 1996 beslut avseende stöd till studier av TEN för el och gas, och en
serie riktlinjer antogs även på detta område. I beslutet finns angivet projekt
av gemensamt intresse, som kan beviljas ekonomiskt stöd till förstudier.
Sverige är med i en studie om förstärkning av elförbindelserna mellan Sverige
och Norge och en studie av uppbyggnad och utveckling av förbindelser mellan
gasnät i Norge, Danmark, Sverige, Finland, Ryssland och Baltikum för att skapa
ett integrerat gasledningsnät, den s.k. nordiska gasaxeln.
I ett särskilt avsnitt i skrivelsen behandlas miljöpolitiken utifrån ett
inremarknadsperspektiv. Förhållandet mellan den inre marknaden och miljön
brukar ibland beskrivas som konfliktfyllt, erinras det om. Handeln skapar i
sig ett ökat tryck på miljön, inte minst på grund av de ökande transporterna.
En väl fungerande inre marknad kan å andra sidan, menar regeringen, innebära
en effektivare användning av naturtillgångar, vilket kan innebära miljövinster
inom t.ex. energisektorn i form av minskade koldioxidutsläpp. Av kommissionens
rapport om den inre marknadens effektivitet och följder framgår enligt
regeringen att det ännu är för tidigt att bedöma den inre marknadens effekt på
miljön. Kommissionen avser att under år 1997 initiera en politisk debatt om
förhållandet mellan miljön och den inre marknaden.
Motionerna
Sverige bör verka för en fortsatt avreglering av såväl elhandeln som
gashandeln i EU, sägs det i motion 1996/97:N15 (m). Samma tema återfinns i
motion 1996/97:Jo759 (fp). EU-medlemskapet innebär möjligheter för Sverige att
påverka den fortsatta integrationen och avregleringen av energimarknaderna i
vår del av världen, anförs det. Motionärernas uppfattning är att energi skall
omfattas av samma regelverk som andra varor och tjänster på den inre
marknaden.
EU:s energipolitik behöver reformeras, fastslås det i motion 1996/97: Jo729
(fp). Nationella subventioner till icke förnybara energislag får inte
tillåtas, och en rättslig grund för avreglering av energimarknaderna bör föras
in i fördraget, menar motionärerna. Möjligheterna för enskilda medlemsländer
att subventionera och ge skattelättnader till konventionell elproduktion bör
tas bort i samband med reformeringen av energifördragen. Genom en ökad
konkurrens på elmarknaden, sägs det, kan konsumenterna genom sina val
stimulera fram miljövänligare elproduktion. Slutsatsen i motionen är att en
sådan marknadslösning på sikt innebär att de faktiska miljökostnaderna måste
slå igenom på energipriset så att de mer miljövänliga alternativen klarar sig
på egen hand.
Vissa kompletterande uppgifter
Direktivet om gemensamma regler för den inre marknaden för el antogs i
december 1996. Direktivet trädde i kraft den 19 februari 1997. Medlemsländerna
har två år på sig från denna tidpunkt att införliva direktivet i nationell
rätt. För svensk del är direktivet i allt väsentligt införlivat genom
elmarknadsreformen. Direktivet innehåller, som nämnts, regler om handel och
investeringar inom elsektorn. Syftet är att elmarknaden gradvis skall öppnas
för konkurrens, samtidigt som allmänhetens tillgång till grundläggande service
garanteras. Medlemsländerna skall successivt öppna sina marknader för
konkurrens så att kunder med elkonsumtion motsvarande totalt cirka en tredje-
del av varje medlemslands samlade elförbrukning får rätt att välja leverantör
senast sex år efter direktivets ikraftträdande.
Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar - i likhet med regeringen - att betydande ekonomiska
vinster är förknippade med en inre marknad som tillåter ett fritt utbyte av el
och gas över nationsgränserna. I en sådan inre marknad bör också innefattas en
fri etableringsrätt för energiföretag. En inre marknad för energi kan bidra
till ökad konkurrenskraft, speciellt för energikrävande företag, och skapa en
förbättrad försörjningstrygghet för medlemsländerna samtidigt som möjlig-
heterna att förbättra miljön vidgas. I arbetet med det nyligen antagna
direktivet om regler för en inre marknad för el har Sverige varit pådrivande
för att åstadkomma en snabb och betydande öppning av de europeiska
elmarknaderna. Syftet med direktivet är att skapa en gemensam marknad med fri
handel och rätt för företag att etablera sig i alla medlemsländerna. Sverige
har varit ett föregångsland när det gäller att avreglera elmarknaden.
Utskottet vill i detta sammanhang understryka vikten av att de gemensamma
reglerna utformas på ett sätt som leder till ömsesidighet, dvs. likvärdiga
förutsättningar för handel och investeringar i alla medlemsländer.
Beträffande yrkandet i motion 1996/97:Jo729 (fp) om behovet av förändrade
bestämmelser inom energiområdet i EU vill utskottet hänvisa till sitt yttrande
(1995/96:NU4y) till utrikesutskottet i februari 1996, där det påpekades att
frågan om ett gemensamt energipolitiskt program för EU kommer att behandlas
under den pågående regeringskonferensen (IGC). I avvaktan på resultatet av
dessa förhandlingar finner utskottet ingen anledning att närmare gå in på den
frågeställning som aktualiseras i motionen.
Det sagda ligger enligt utskottets mening väsentligen i linje med de
aktuella yrkandena i motionerna 1996/97:N15 (m) och 1996/97:Jo759 (fp). De bör
dock inte föranleda något initiativ från riksdagens sida och de avstyrks
alltså jämte det berörda yrkandet i motion 1996/97:Jo729 (fp).
Inre marknaden och vissa företagsfrågor
Skrivelsen
Enligt ett meddelande från kommissionen i november 1996 har inom EU uppstått
18 miljoner nya arbetstillfällen inom tjänstesektorn under de senaste 15 åren.
Under samma tid har 13 miljoner arbetstillfällen försvunnit inom industri och
jordbruk. Tjänster svarar för 70 % av bruttonationalprodukten i EU.
Följaktligen, sägs det i meddelandet, är det inom denna sektor som potentialen
för tillväxt finns. En åtgärdsplan skall tas fram inom EU under år 1997 för
att bestämma hur tjänstesektorns möjligheter kan utnyttjas på bästa sätt.
Områdena sociala tjänster och informationssamhällets tjänster bedöms av
kommissionen ha särskild utvecklingspotential.
De problem som förekommer i dag har till stora delar med eftersläpningen i
genomförandet att göra, anför regeringen i skrivelsen. Nationella krav på
t.ex. etablering, bosättning, tillstånd och affärsställe är inga ovanligheter
och bidrar till att skapa handelshinder på tjänsteområdet. Mot bakgrund av att
tjänstesektorn växer och får effekter på sysselsättningen och ekonomin i
övrigt anser regeringen att det är mycket viktigt att de liberaliseringssteg
som vidtagits fortsätter och att genomförandet av lagstiftningen på tjänste-
om-rådet effektiviseras. Sverige vill verka för att avvägningen mellan
allmänhetens bästa och friheten att tillhandahålla tjänster görs tydligare och
sker på ett mer pragmatiskt sätt, heter det i skrivelsen. Även om många av
tjänsteföretagen är små och verkar uteslutande på sina hemmamarknader,
fortsätter regeringen, har nya teknologier bidragit till att alltfler söker
sig ut på den gemensamma marknaden. Det är regeringens uppfattning att en
effektiv reglering av tjänstemarknaden är avgörande för att säkra kvalitet och
fri konkurrens på de nya områden som dyker upp med anledning av den tekniska
utvecklingen.
Motionen
I motion 1996/97:U515 (kd) hänvisas till att Europaparlamentet under år 1995
framlade två stora betänkanden om arbetsmarknadspolitik. Målsättningen var att
verka för både marknadsekonomisk effektivitet och social rättvisa. Bland annat
ingick rekommendationer till Europas länder att främja tjänster inriktade på
hemmet och familjen, att stimulera forskning och utbildning och att göra
större satsningar på små och medelstora företag. Kristdemokraterna har i olika
sammanhang uppmanat regeringen att genomföra just sådana åtgärder, påpekas
det. I motionen begärs att riksdagen skall anmoda regeringen att följa
uppmaningen från Europaparlamentet att underlätta för små och medelstora
företag.
Vissa kompletterande uppgifter
I riksdagens beslut sommaren 1996 med anledning av regeringens s.k.
sysselsättningsproposition (prop. 1995/96:222, bet. FiU15) ingick ett treårigt
program för småföretagsutveckling på totalt en miljard kronor. I enlighet med
programmet har - som också berörts tidigare i detta betänkande - inrättats en
småföretagsdelegation med uppgift att arbeta med avreglering och regelrefor-
mering, analysera skillnader i småföretagens konkurrensförutsättningar samt
att se på hur förbättrad information och förenklade stödformer till företagen
kan åstadkommas. Vidare har ALMI Företagspartner AB beviljats 20 miljoner
kronor för kompetenshöjande insatser inom småföretagsområdet.
Utskottets ställningstagande
Enligt utskottets mening är det väsentligt att tjänstesektorns tillväxt på den
inre marknaden underlättas. En dynamisk utveckling på detta område kan leda
till starka effekter på sysselsättningen och därmed innebära stora ekonomiska
vinster. I likhet med vad som sägs i skrivelsen anser utskottet det vara
mycket viktigt att de liberaliseringssteg som vidtagits fortsätter och att
genomförandet av lagstiftningen på tjänsteområdet effektiviseras.
I motion 1996/97:U515 (kd) hänvisas, som nämnts, till att Europaparlamentet
under år 1995 riktat uppmaningar till Europas länder att främja tjänster
inriktade på hemmet och familjen, att stimulera forskning och utbildning och
att göra större satsningar på små och medelstora företag. Beträffande de två
sistnämnda åtgärderna vill utskottet erinra om bl.a. förslag som framlagts av
regeringen dels sommaren 1996 i en proposition om vissa åtgärder för att
halvera arbetslösheten till år 2000 (prop. 1995/96:222), dels i den nyligen
framlagda ekonomiska vårpropositionen (1996/97:150) där förslag lämnats om
betydande resurstillskott för utbildningssatsningar och lättnader för små och
medelstora företag i form av sänkta kostnader och förenklade regler. Vad
gäller tjänsteområdet vill utskottet vidare åter hänvisa till det tidigare
nämnda näringspolitiska betänkandet (bet. 1996/97:NU10), där det konstateras
att en utredning - den s.k. Tjänstebeskattningsutredningen - i betänkandet
Skatter, tjänster och sysselsättning (SOU 1997:17) har föreslagit att
arbetsgivaravgifterna och egenavgifterna för egenföretagarna skall avskaffas i
tjänstebranscher som kan anses utgöra substitut till hemarbete. Utredningen är
för närvarande föremål för remissbehandling. I likhet med vad som sades i
nyssnämnda betänkande finner utskottet ingen anledning att på denna punkt
föregripa beredningsarbetet med ett ställningstagande.
Med det sagda avstyrker utskottet den aktuella motionen i berörd del.
Regeringens skrivelse
Utskottet föreslår att regeringens skrivelse läggs till handlingarna utan
vidare åtgärd från riksdagens sida.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande inre marknaden och regelverket
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:K913 yrkande 2, 1996/97: U502
yrkande 2, 1996/97:N15 yrkandena 1 och 2 och 1996/97:N257 yrkandena 4, 5
och 9,
res. 1 (m, fp, kd)
2. beträffande inre marknaden och energiområdet
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo729 yrkande 12, 1996/97: Jo759
yrkande 9 och 1996/97:N15 yrkande 4,
3. beträffande inre marknaden och vissa företagsfrågor
att riksdagen avslår motion 1996/97:U515 yrkande 28,
res. 2 (m, fp, kd)
4. beträffande regeringens skrivelse
att riksdagen lägger regeringens skrivelse 1996/97:83 till handlingarna.
Stockholm den 29 april 1997
På näringsutskottets vägnar
Birgitta Johansson
I beslutet har deltagit: Birgitta Johansson (s), Karin Falkmer (m), Reynoldh
Furustrand (s), Mikael Odenberg (m), Sylvia Lindgren (s), Barbro Andersson
(s), Chris Heister (m), Marie Granlund (s), Lennart Beijer (v), Dag Ericson
(s), Göran Hägglund (kd), Nils-Göran Holmqvist (s), Kerstin Warnerbring (c),
Eva Flyborg (fp), Torsten Gavelin (fp) och Marina Pettersson (s).
Reservationer
1. Inre marknaden och regelverket (mom. 1)
Karin Falkmer (m), Mikael Odenberg (m), Chris Heister (m), Göran Hägglund
(kd), Eva Flyborg (fp) och Torsten Gavelin (fp) anser
dels att den del av utskottets ställningstagande i avsnittet om inre marknaden
och regelverket som börjar med ?Att inrätta? och slutar med ?berörda delar?
bort ha följande lydelse:
Sverige bör med större kraft än hittills agera mot kommissionen och de
enskilda medlemsländerna så att en systematisk genomgång av såväl EG:s eget
regelverk som de nationella regelverken kommer till stånd i syfte att
undanröja de formella hindren mot en väl fungerande konkurrens på den inre
marknaden. Ett sätt att stärka detta vore, anser utskottet, att i likhet med
vad som föreslås i motion 1996/97:U502 (m) inrätta ett nytt gemenskapsorgan,
en regelrevision, med uppgift att systematiskt granska både gemensamma och
nationella regler. Resultatet av granskningarna bör offentliggöras, och rådet
skall därefter ha i uppgift att rekommendera hur bristerna skall åtgärdas.
Utskottet menar - i linje med vad som anförs i motion 1996/97:N15 (m) - att
arbetet med regelreformering i Sverige fortsättningsvis måste bedrivas med en
annan intensitet och kraft än vad som är fallet i dag. Det är oroande att den
systematiska genomgång av existerande svenska lagar och regler i syfte att
åstadkomma förenklingar och avregleringar, som den nuvarande regeringen avbröt
år 1994, inte har ersatts av ett fungerande system med konsekvensanalyser av
regelsystemen. Sådana analyser måste, anser utskottet, vara en oundgänglig del
i det löpande regeringsarbetet och ha till uppgift att lätta upp de
administrativa bördor och andra typer av problem som tunga regleringssystem
lägger på företagen.
Enligt utskottets uppfattning bör Sverige i alla sammanhang ha ett
inremarknadsperspektiv som grund för sitt agerande. I Regeringskansliet krävs
det därför, vilket också påpekas i motion 1996/97:N257 (m), en stark enhet för
den inre marknaden som skall bevaka att svenska förslag inte strider mot
grundtankarna bakom den inre marknaden och dess funktion.
Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet nyssnämnda motioner i
berörda delar. Det sagda ligger också delvis i linje med vad som i denna del
sägs i motion 1996/97:K913 (m). Övriga här aktuella motionsyrkanden avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande inre marknaden och regelverket
att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:U502 yrkande 2, 1996/97:N15
yrkande 2 och 1996/97:N257 yrkandena 4 och 9, med anledning av motion
1996/97:K913 yrkande 2 och med avslag på motionerna 1996/97:N15 yrkande 1
och 1996/97:N257 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.
2. Inre marknaden och vissa företagsfrågor (mom. 3)
Karin Falkmer (m), Mikael Odenberg (m), Chris Heister (m), Göran Hägglund
(kd), Eva Flyborg (fp) och Torsten Gavelin (fp) anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnittet om inre marknaden och vissa
företagsfrågor bort ha följande lydelse:
Utskottet vill i likhet med vad som sägs i motion 1996/97:U515 (kd) att
Sverige skall följa uppmaningen från Europaparlamentet att underlätta för små
och medelstora företag. Den uttalade målsättningen i detta arbete är att verka
för både marknadsekonomisk effektivitet och social rättvisa. En väsentlig del
i detta program är en satsning på tjänstesektorn, med särskild inriktning på
hemtjänster. Det sakliga innehållet i det nämnda betänkandet ingår också som
en del i de s.k. Essenpunkterna, dvs. den handlingsplan med olika åtgärder för
ökad sysselsättning som Europeiska rådet ställde sig bakom vid sitt möte i
Essen i december 1994. Det handlar om underlättande för små och medelstora
företag, satsning på forskning och utbildning, införande av flexibel
arbetstid, översyn av arbetsrättslig lagstiftning och frågor om skatt på
arbete.
Enligt utskottets uppfattning bedriver inte regeringen en politik som på
nationell nivå följer upp de rekommendationer som Sverige tillsammans med
övriga medlemsländer ställt sig bakom i rådsbeslut om åtgärder för att
stimulera sysselsättningen. För att öka antalet arbetstillfällen i Europa
krävs åtgärder som främjar en mer sysselsättningsintensiv tillväxt. Utskottet
anser att en politik för att främja marknaden för s.k. hushållstjänster nu
måste prioriteras på såväl svensk som europeisk nivå. Särskilda initiativ
måste tas för att öka tillväxten i denna marknad. Enligt utskottets mening
innehåller marknaden en mycket stor potential både för att stimulera ny
sysselsättning och för att skapa framväxt av nya exportföretag med inriktning
på service - inte minst inom det sociala området - där svenska erfarenheter
från den offentliga sektorn kan ge stora konkurrensfördelar på den inre
marknaden.
Med det sagda tillstyrker utskottet motion 1996/97:U515 (kd) i här berörd
del.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande inre marknaden och vissa företagsfrågor
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:U515 yrkande 28 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Särskilt yttrande
Inre marknaden och vissa företagsfrågor (mom. 3)
Kerstin Warnerbring (c) anför:
Jag vill framhålla betydelsen av att tjänstesektorns tillväxt på den inre
marknaden underlättas och att de liberaliseringssteg som vidtagits fortsätter
samt att genomförandet av lagstiftningen på tjänsteområdet effektiviseras.
Sverige är en del av den inre marknaden, och min uppfattning är att kraftfulla
insatser nu måste vidtas för att främja tjänstesektorns utveckling.
Som utskottet påpekar har nyligen den s.k. Tjänstebeskattningsutredningen
presenterat betänkandet Skatter, tjänster och sysselsättning (SOU 1997:17), i
vilket bl.a. föreslås att arbetsgivaravgifterna och egenavgifterna för
egenföretagarna skall avskaffas i tjänstebranscher som kan anses utgöra
substitut till hemarbete. Utredningen är för närvarande föremål för
remissbehandling. Jag vill understryka vikten av att regeringen efter avslutad
beredning skyndsamt tar ställning till utredningens slutsatser och för
riksdagen framlägger nödvändiga förslag i syfte att ge en kraftfull stimulans
till utvecklingen av den svenska tjänstesektorn.
Innehållsförteckning
Ärendet...............................................1
Sammanfattning........................................1
Skrivelsen............................................2
Motionerna............................................2
Utskottet.............................................3
Inledning...........................................3
Inre marknaden och regelverket......................3
Skrivelsen........................................3
Motionerna........................................6
Vissa kompletterande uppgifter....................7
Utskottets ställningstagande......................8
Inre marknaden och energiområdet....................9
Skrivelsen........................................9
Motionerna.......................................10
Vissa kompletterande uppgifter...................11
Utskottets ställningstagande.....................11
Inre marknaden och vissa företagsfrågor............12
Skrivelsen.......................................12
Motionen.........................................12
Vissa kompletterande uppgifter...................13
Utskottets ställningstagande.....................13
Regeringens skrivelse..............................13
Hemställan.........................................14
Reservationer........................................14
1. Inre marknaden och regelverket (m, fp, kd)......14
2. Inre marknaden och vissa företagsfrågor (m, fp, kd)15
Särskilt yttrande....................................16
Inre marknaden och vissa företagsfrågor (c)........16