Näringsutskottets betänkande
1996/97:NU01

Anslag inom utgiftsområde 24 Näringsliv


Innehåll

1996/97
NU1
Ärendet
I detta betänkande behandlas
dels        proposition       1996/97:1
(budgetpropositionen)   såvitt    gäller
utgiftsområde 24 Näringsliv,
dels  - helt eller delvis - 21 motioner
från allmänna motionstiden,
dels  -  helt eller delvis - 3 motioner
som  väckts med anledning av proposition
1996/97:5 om forskning och samhälle.
Upplysningar  och synpunkter  i  ärendet
har    inför   utskottet   lämnats    av
näringsminister  Anders  Sundström   och
andra  representanter för  Närings-  och
handelsdepartementet samt av företrädare
för     Exportkreditnämnden,    Sveriges
exportråd    och   Sveriges   geologiska
undersökning.  Skrivelser  har  inkommit
från     Försvarsmakten     och     från
arbetstagarorganisationerna vid Sveriges
geologiska undersökning.

Sammanfattning

Utskottet  tillstyrker de av  regeringen
föreslagna anslagen för budgetåret  1997
inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Likaså
tillstyrks    övriga    förslag     till
riksdagsbeslut som regeringen framlägger
under  detta utgiftsområde, med undantag
av    förslaget   om   godkännande    av
riktlinjer   för   den   maringeologiska
verksamheten  inom  Sveriges  geologiska
undersökning (SGU). Utskottet  redovisar
i    betänkandet   sin   syn   på    hur
näringspolitiken   bör   inriktas    och
utformas.
När  det  gäller verksamheten  vid  SGU
föreslår  utskottet att riksdagen  genom
ett   särskilt  tillkännagivande   skall
anmoda  regeringen  att  återkomma  till
riksdagen      i     den      ekonomiska
vårpropositionen 1997 med en redovisning
av   verksamheten  och  den   ekonomiska
situationen   inom  SGU.  Utgångspunkten
måste     därvid    vara     att     den
maringeologiska    verksamheten    skall
behållas  intakt på nuvarande nivå,  men
också att övrig verksamhet hos SGU skall
bibehållas. I en reservation (m, fp, kd)
begärs  att  riksdagen under våren  1997
skall   återkomma   med   förslag    som
säkerställer     den     maringeologiska
verksamheten.  I  en  annan  reservation
(mp)  föreslås  att riksdagen  nu  skall
anvisa ett högre belopp till SGU än  vad
regeringen  har  föreslagit  för   denna
verksamhet.
Andra    anslag   än   vad   regeringen
föreslagit  förordas i  vissa  motioner,
vilka avstyrks av utskottet. Beträffande
anslaget  till  teknisk  forskning   och
utveckling    anger    utskottet     att
regeringen  bör tillse att den  aktuella
verksamheten vid NUTEK inte  paralyseras
under  en övergångsperiod till dess  att
ny   finansiering   kan   erhållas   via
forskningsstiftelserna. I några motioner
framläggs  förslag om ökade  anslag  för
att     främja    småföretagsutveckling.
Utskottet  hänvisar bl.a. till  insatser
som  regeringen beslutat om  inom  ramen
för   det  av  riksdagen  sommaren  1996
beslutade småföretagsprogrammet.
I   en  reservation  och  ett  särskilt
yttrande  redovisas Vänsterpartiets  syn
på  näringspolitikens utformning och  på
anslagen      inom     det      aktuella
utgiftsområdet. I reservationen förordas
en  överföring  av 18,5 miljoner  kronor
från anslaget Småföretagsutveckling till
anslaget     Stöd    till     kooperativ
utveckling.   I  en  annan   reservation
framlägger   Miljöpartiets   företrädare
förslag  beträffande  ett  antal  anslag
inom   utgiftsområdet  som   sammantaget
innebär att den av riksdagen fastställda
ramen   på   2   860   miljoner   kronor
underskrids  med  188  miljoner  kronor;
ökade    anslag   föreslås   för   bl.a.
småföretagsutveckling,     stöd     till
kooperativ utveckling, SGU och stöd till
konsumentorganisationer, medan  minskade
anslag   förordas  för   bl.a.   NUTEK:s
förvaltningskostnader,  turistfrämjande,
teknisk  forskning och  utveckling  samt
rymdverksamhet. Företrädarna i utskottet
för       Moderata      samlingspartiet,
Folkpartiet och Kristdemokraterna deltar
inte  i  beslutet om anslag. I särskilda
yttranden  (m;  fp; kd)  erinras  om  de
budgetförslag    som    framlagts     av
respektive parti.
Utskottet behandlar avslutningsvis  ett
antal motionsyrkanden som tar upp frågor
i  anslutning till de aktuella  anslagen
dock  utan  att  innehålla  förslag   om
ändrade  anslag. Motionerna  avstyrks  i
berörda   delar,   men   följs   upp   i
reservationer      enligt      följande:
inriktning   av  standardiseringsarbetet
(c,  v;  mp), långsiktigt säkerställande
av  konkurrensforskningen (m,  fp,  kd),
lokalisering   av   Rymdstyrelsen    och
Rymdbolaget      (v,      mp)       samt
exportkreditgarantier  för  trähusexport
(v).

Propositionen

I  proposition 1996/97:1 föreslås  under
utgiftsområde    24    Näringsliv    att
riksdagen
1.  godkänner disponeringen av anslaget
A  7  Kostnader  för omstrukturering  av
vissa  statligt  ägda  företag,  m.m.  i
enlighet med vad regeringen förordar,
2.  godkänner att de övergripande målen
för     verksamheten    inom    Sveriges
geologiska  undersökning  skall  vara  i
enlighet med vad regeringen förordar,
3.  godkänner  de  riktlinjer  för  den
maringeologiska    verksamheten     inom
Sveriges  geologiska  undersökning   som
regeringen förordar,
4. godkänner att det övergripande målet
för geovetenskaplig forskning skall vara
i enlighet med vad regeringen förordar,
5.  godkänner att de övergripande målen
för  den  mättekniska verksamheten  inom
Styrelsens för ackreditering och teknisk
kontroll  ansvarsområde  skall  vara   i
enlighet med vad regeringen förordar,
6.  godkänner att de övergripande målen
för           verksamheten          inom
Sprängämnesinspektionens   ansvarsområde
under  planeringsperioden åren  19971999
skall vara i enlighet med vad regeringen
förordar,
7.  godkänner att de övergripande målen
för  Styrelsens  för  ackreditering  och
teknisk    kontroll   uppdragsverksamhet
skall vara i enlighet med vad regeringen
förordar,
8. godkänner inriktning av verksamheten
för   Revisorsnämnden   som   regeringen
förordar,
9.  bemyndigar regeringen att under  år
1997  låta  staten ta på sig  ekonomiska
förpliktelser  i samband med  stöd  till
teknisk  forskning och  utveckling  som,
inberäknat  löpande  avtal  och  beslut,
innebär  åtaganden om högst 650 miljoner
kronor under år 1998, högst 575 miljoner
kronor under år 1999, högst 500 miljoner
kronor  under  år  2000  och  högst  425
miljoner kronor under år 2001,
10. medger att eventuella reservationer
från   1995/96  på  tolfte  huvudtitelns
reservationsanslag F 1 Teknisk forskning
och utveckling samt reservationsanslag F
2   Informationsteknologi  överförs  som
anslagssparande  till  ramanslaget  D  1
Teknisk forskning och utveckling och får
användas enligt vad regeringen anför,
11. bemyndigar regeringen att under  år
1997 ikläda staten nya förpliktelser för
betalningar  under  kommande   år   inom
rymdverksamhet om högst 108 900 000 kr,
12.  godkänner regeringens förslag  att
Exportkreditnämndens           ordinarie
garantiverksamhet skall bedrivas  i  ett
system     med    resultatkravet     att
verksamheten  totalt  sett  skall   vara
självbärande över tiden,
13.   godkänner   vad  regeringen   har
uttalat  om  krav  på den  underliggande
exportaffären    vid    beviljande    av
säkerhetsgaranti,
14.   medger   att  staten   åtar   sig
betalningsansvar   i    form    av    en
statsgaranti  till ett belopp  av  högst
100  000  000  000 kr för det  ordinarie
garantisystemet,
15.  medger  att staten  åtar  sig  ett
betalningsansvar   i    form    av    en
statsgaranti till ett belopp av högst  3
000  000  000  kr  för  investeringar  i
utlandet,
16.  godkänner regeringens förslag  att
Exportkreditnämnden    får    obegränsad
upplåningsrätt          i          bl.a.
Riksgäldskontoret,
17.  bemyndigar  regeringen  eller  den
myndighet  regeringen utser att  besluta
om  löftesprovision inom det statsstödda
exportkreditsystemet,
18.  för budgetåret 1997 anvisar anslag
under utgiftsområde 24 Näringsliv enligt
uppställning i bilaga.

Motionerna

De  motioner  från allmänna motionstiden
som behandlas här är följande:
1996/97:L713  av  Yvonne  Ruwaida  m.fl.
(mp)   såvitt   gäller   yrkandena   att
riksdagen
13.  som sin mening ger regeringen till
känna  vad  i  motionen anförts  om  att
generella analyser av konsekvenserna för
konsumenterna och miljön bör  genomföras
i  svenska  förslag till standarder  som
utarbetas med statlig finansiering,
14.  som sin mening ger regeringen till
känna  vad  i  motionen anförts  om  att
ansvaret  för  Konsumentrådet  vid   SIS
vidgas  till  att inkludera  miljöfrågor
och   att   rådets  kompetens  samtidigt
kompletteras så att den också inkluderar
miljöfrågor,
15.  som sin mening ger regeringen till
känna  vad  i  motionen anförts  om  att
statligt     stöd    till     frivilliga
organisationers  konsumentarbete   skall
fördelas med beaktande av miljömålet,
16.  som sin mening ger regeringen till
känna  vad  i  motionen anförts  om  att
KRAV:s    information   om    ekologiska
livsmedel blir berättigad till  statligt
stöd   i  samma  utsträckning  som   SIS
information om nordisk miljömärkning,
17.  som sin mening ger regeringen till
känna  vad i motionen anförts om att  en
del   av   statsbidraget  till   nordisk
miljömärkning    bör    avsättas     för
utveckling     av     kriterier      för
miljömärkning,
18.  som sin mening ger regeringen till
känna  vad  i  motionen anförts  om  att
Konsumentverket     i     samråd     med
Jordbruksverket   bör   verka   för   en
prisbevakning  i handeln  av  ekologiskt
odlade varor.
1996/97:Ub411  av Carl Bildt  m.fl.  (m)
såvitt gäller yrkandena att riksdagen
11.  som sin mening ger regeringen till
känna   vad   i  motionen   anförts   om
industriforskningsinstitutens  betydelse
för forskningen,
21.  som sin mening ger regeringen till
känna  vad i motionen anförts om behovet
av att följa utvecklingsprojekt från idé
till groddföretag,
38.  som sin mening ger regeringen till
känna   vad   i  motionen   anförts   om
forskningen     inom    Närings-     och
handelsdepartementets område.
1996/97:Jo727  av Olof  Johansson  m.fl.
(c)   såvitt  gäller  yrkandet  (6)  att
riksdagen  som sin mening ger regeringen
till  känna  vad i motionen  anförts  om
standardiseringsarbetet.
1996/97:N205  av  Gullan  Lindblad   och
Göthe  Knutson  (båda m)  såvitt  gäller
yrkandet  (1)  att  riksdagen  som   sin
mening ger regeringen till känna  vad  i
motionen  anförts  om  ökat  stöd   till
innovativ verksamhet i företag.
1996/97:N207 av Bengt Harding Olson (fp)
vari  yrkas att riksdagen godkänner  att
Patent-  och registreringsverket  endast
skall   betala  in  461  000   kr   till
inkomsttitel       på      statsbudgeten
(Patentbesvärsrätten).
1996/97:N211  av Ann-Kristine  Johansson
och  Lisbeth  Staaf-Igelström  (båda  s)
vari yrkas att riksdagen
1.  som sin mening ger regeringen  till
känna  vad  i  motionen anförts  om  att
resurser  ges  vad gäller  den  centrala
finansieringen så att LKU kan  etableras
i de få län som saknar sådant,
2.  som sin mening ger regeringen  till
känna  vad  i  motionen anförts  om  att
särskilda    resurser    ställs     till
förfogande   så  att  en   satsning   på
kooperativt företagande för kvinnor  kan
genomföras.
1996/97:N215  av Agneta  Lundberg  m.fl.
(s)  vari  yrkas att riksdagen  som  sin
mening ger regeringen till känna  vad  i
motionen anförts om exportkrediter  till
Ryssland och övriga öststater.
1996/97:N216 av Per Lager och  Eva  Goës
(båda  mp) vari yrkas att riksdagen  som
sin mening ger regeringen till känna vad
i  motionen  anförts om  målen  med  den
maringeologiska verksamheten och behovet
av   att   säkerställa   det   fortsatta
arbetet.
1996/97:N217  av Krister  Örnfjäder  (s)
vari  yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts   om   en  utökad  satsning   på
forskning     och     utveckling      av
skogsprodukter i Sverige.
1996/97:N225  av  Jan Backman  (m)  vari
yrkas  att riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts   om   bibehållandet   av    den
maringeologiska verksamheten.
1996/97:N236  av  Ronny  Korsberg  m.fl.
(mp) vari yrkas att riksdagen
1. beslutar om ett stöd till kooperativ
utveckling,  A  3  Näringsliv,   på   25
miljoner kronor,
2.   beslutar   om  att   stödet   till
småföretagsutveckling, A  2  Näringsliv,
minskas med 18,5 miljoner kronor,
3.  som sin mening ger regeringen  till
känna  vad  i  motionen anförts  om  att
överflytta ansvaret för delar av  anslag
för Nyföretagarlån och lån till kvinnors
företagande till LKU.
1996/97:N239 av Hans Hjortzberg-Nordlund
(m)   såvitt  gäller  yrkandet  (1)  att
riksdagen  som sin mening ger regeringen
till  känna  vad i motionen  anförts  om
förnyelse av svensk rymdverksamhet.
1996/97:N252 av Olof Johansson m.fl. (c)
såvitt   gäller   yrkandet   (11)    att
riksdagen  som sin mening ger regeringen
till  känna  vad i motionen  anförts  om
inriktningen på det statliga stödet till
exportsatsningar.
1996/97:N253   av  Olle  Lindström   (m)
såvitt gäller yrkandet (4) att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna
vad    i   motionen   anförts   om   att
Rymdbolagets      hela      industriella
verksamhet koncentreras till Kiruna.
1996/97:N256 av Alf Svensson m.fl.  (kd)
såvitt   gäller   yrkandet   (22)    att
riksdagen   med  följande  ändringar   i
förhållande  till  regeringens   förslag
anvisar anslagen under utgiftsområde  24
Näringsliv enligt följande uppställning:
Anslag           Regeringens Anslagsförä
förslag      ndring
A     9.    SGU: 124 921 000  +6 300 000
Geologisk
undersökningsver
ksamhet m.m.
Hushållstjänster           0    +300 000
(nytt anslag)                        000
Nej         till           0    +200 000
användande    av                     000
stiftel-semedel
till forskning
Summa                           +506 300
000
1996/97:N259 av Paavo Vallius m.fl.  (s)
vari  yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om lokal kooperativ utveckling.
1996/97:N264  av  tredje   vice   talman
Christer Eirefelt m.fl. (fp) vari  yrkas
att   riksdagen  till   A   9   Sveriges
geologiska    undersökning:    Geologisk
undersökningsverksamhet             m.m.
(utgiftsområde  24) för budgetåret  1997
anvisar  6  700  000  kr  mer   än   vad
regeringen har föreslagit eller  således
131 621 000 kr.
1996/97:N265 av Karin Falkmer m.fl.  (m)
såvitt gäller yrkandena att riksdagen
1. beslutar att under anslaget A 3 inom
utgiftsområde   24    anvisa    ett    i
förhållande   till  regeringen   minskat
anslag   med  6,5  miljoner   kronor   i
enlighet med vad som anförts i motionen,
2. beslutar att under anslaget A 7 inom
utgiftsområde   24    anvisa    ett    i
förhållande   till  regeringen   minskat
anslag med 25 000 000 kr i enlighet  med
vad som anförts i motionen,
3. beslutar att under anslaget A 9 inom
utgiftsområde   24    anvisa    ett    i
förhållande till regeringen ökat  anslag
med  6 700 000 kr i enlighet med vad som
anförts i motionen,
4.  som sin mening ger regeringen  till
känna  vad i motionen anförts om  säkrad
långsiktig  nivå på anslaget  C  2  inom
utgiftsområde 24,
5. beslutar att under anslaget D 1 inom
utgiftsområde   24    anvisa    ett    i
förhållande till regeringen ökat  anslag
med  200  000 000 kr i enlighet med  vad
som anförts i motionen,
6. beslutar att under anslaget F 2 inom
utgiftsområde   24    anvisa    ett    i
förhållande   till  regeringen   minskat
anslag med 10 000 000 kr i enlighet  med
vad som anförts i motionen,
7. beslutar att under anslaget F 5 inom
utgiftsområde   24    anvisa    ett    i
förhållande   till  regeringen   minskat
anslag  med 4 100 000 kr i enlighet  med
vad som anförts i motionen.
1996/97:N268  av  Märta Johansson  m.fl.
(s)  vari  yrkas att riksdagen  som  sin
mening ger regeringen till känna  vad  i
motionen   anförts  om   betydelsen   av
maringeologiska undersökningar.
1996/97:N270  av  Birger  Schlaug  m.fl.
(mp)   såvitt   gäller   yrkandena   att
riksdagen
15.  som sin mening ger regeringen till
känna  vad  i  motionen anförts  om  att
säkra   den  värdefulla  maringeologiska
verksamheten,
16.  som sin mening ger regeringen till
känna  vad  i  motionen anförts  om  att
Sprängämnesinspektionen  skall   erhålla
sådana   direktiv  att   de   i   större
omfattning   än  i  dag   inriktar   sin
verksamhet  på  att  sätta  gränser  för
miljöpåverkande  aktiviteter  inom  sitt
ansvarsområde,
22.  inom  anslaget D  1  avsätter  mer
resurser till miljöteknik,
23.  som sin mening ger regeringen till
känna  vad  i  motionen anförts  om  ett
förenklat  regelsystem och mer FoU-medel
för uppfinnare,
24.  av anslagna medel till ALMI  under
anslaget   D  1  avsätter  150  miljoner
kronor   för  nydanande  forskning   och
utveckling  i småföretagen  och  att  av
dessa medel en ram på 50 miljoner kronor
avsätts för sektorn miljöteknik,
25.  som sin mening ger regeringen till
känna  vad  i  motionen anförts  om  att
Sverige  ej  bör  delta  i  projekt  med
bemannade transporter och drift av  kom-
plexa utposter i rymden,
31.  beslutar  att för budgetåret  1997
anvisa  anslagen under utgiftsområde  24
Näringsliv enligt Miljöpartiets  förslag
i tabell i motionen,
32.  som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om beräknad
fördelning  på anslag inom utgiftsområde
24  Näringsliv  för åren 1998  och  1999
enligt tabell i motionen.
1996/97:N271 av Gudrun Schyman m.fl. (v)
såvitt gäller yrkandena att riksdagen
10.  hos regeringen begär en förändring
av   Exportkreditnämndens   regler   för
trähusexport  enligt vad som  anförts  i
motionen,
11.    med    följande   ändringar    i
förhållande  till  regeringens   förslag
anvisar anslagen under utgiftsområde  24
Näringsliv  enligt vad  som  i  motionen
anförts      och     enligt     följande
uppställning:
Anslag           Regeringens Anslagsförä
förslag      ndring
A 1. NUTEK       353 268 000 +30 000 000
A 2.             106 193 000    +540 000
Småföretagsutvec                     000
kling
A 3. Stöd till     6 500 000     +18 500
kooperativ                           000
utveckling        81 372 000
A 4.                            +150 000
Turistfrämjande                      000
A 9. SGU:          4 860 000 +13 000 000
Geologisk
undersökningsver
ksamhet m.m.
D 1. Teknisk     783 447 000    +286 600
forskning och                        000
utveckling
F 2.              69 445 000 +20 000 000
Konsumentverket
Summa                         +1 058 100
000
De  motioner som väckts med anledning av
proposition 1996/97:5 och som  behandlas
här är följande:
1996/97:Ub4  av Claes-Göran Brandin  och
Siw  Wittgren-Ahl (båda s) såvitt gäller
yrkandet  (1)  att  riksdagen  som   sin
mening ger regeringen till känna  vad  i
motionen anförts om att uppbyggnaden  av
centrum för turismforskning skall ske  i
samarbete   mellan  Handelshögskolan   i
Göteborg och Mitthögskolan i Östersund.
1996/97:N1  av Kristina Zakrisson  m.fl.
(s)  vari  yrkas att riksdagen  som  sin
mening ger regeringen till känna  vad  i
motionen anförts om rymdforskning.
1996/97:N2 av Nils T Svensson och  Karin
Olsson (båda s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna
vad  i motionen anförts om forskning  om
kooperationen.

Utskottet

Inledning
Enligt   den  nya  budgetprocessen   tas
beslut   om   budgeten   i   två   steg.
Näringsutskottet har yttrat sig över  de
av  regeringen  föreslagna  ramarna  för
utgiftsområdena  24  Näringsliv  och  21
Energi  (1996/97:NU1y).  Riksdagen   har
nyligen  fattat beslut i  frågan  (prop.
1996/97:1,  bet. FiU1). Av  tabellen  på
nästa   sida   framgår  den  fastställda
utgiftsramen   för   utgiftsområde    24
Näringsliv  för  budgetåret  1997   samt
preliminära  nivåer för budgetåren  1998
och 1999. Vidare redovisas de avvikelser
från  denna ram som förordades  i  olika
reservationer.
________________________________________
_____________________
År      Fastställd ram
Avvikelser från ramen (milj. kr)
(milj.          kr)
m                fp                    v
mp               kd
1997        2 860                 +  161
- 63       + 1 052      - 188          +
506
1998        2 594                 +  157
-   63               *           -   218
+ 806
1999        2 579                 +  152
-   63               *           -   228
+ 1 106
________________________________________
_____________________
*  Det  yrkades  avslag  på  regeringens
förslag  om  fördelning av  utgifter  på
utgiftsområden för budgetåren  1998  och
1999.
I      budgetpropositionen     redovisas
regeringens  förslag till riksdagsbeslut
beträffande  utgiftsområde   24   i   18
punkter. Den sista punkten (18)  innebär
att    riksdagen  för  budgetåret   1997
föreslås    anvisa    anslagen     under
utgiftsområde  24 Näringsliv  enligt  en
sammanställning i propositionen och  där
summan av anslagen är 2 859 744 000  kr,
dvs.  den föreslagna ramen på (avrundat)
2 860 miljoner kronor. Innebörden av den
nya  budgetprocessen är bl.a. att beslut
om  anslag inom ett utgiftsområde  skall
fattas  genom  ett särskilt  beslut.  De
olika anslagen inom utgiftsområdet skall
alltså  fastställas  i  ett  och   samma
beslut.
I  det  följande redovisas  regeringens
förslag  avseende de olika  verksamheter
som   ingår  i  utgiftsområde   24   och
motsvarande förslag i aktuella motioner.
De   förslag   som   har   framlagts   i
motionerna har dock som utgångspunkt  en
annan  ram  för  utgiftsområdet  än  vad
regeringen   har  föreslagit   och   vad
riksdagen  nyligen  ställt  sig   bakom.
Näringsutskottets      ställningstagande
redovisas   samlat  i   ett   avslutande
avsnitt.
Näringspolitik (A)
Närings- och teknikutvecklingsverket:
Förvaltningskostnader (A 1)
Propositionen
Närings-   och   teknikutvecklingsverket
(NUTEK) är central förvaltningsmyndighet
för frågor om näringslivets tillväxt och
förnyelse   samt   för  omställning   av
energisystemet.   Verket   svarar    för
statliga   insatser   för   att   främja
följande:    teknisk    forskning    och
industriellt          utvecklingsarbete,
etablering  och utveckling  av  små  och
medelstora    företag,   en   balanserad
regional  utveckling,  energiförsörjning
och effektiv energianvändning samt genom
nätmyndigheten      övervakning       av
energimarknaden.   NUTEK:s    verksamhet
finansieras        över         följande
utgiftsområden:   6   Totalförsvar,   19
Regional  utveckling och  utjämning,  21
Energi samt 24 Näringsliv.
Från  och med budgetåret 1997 tillämpas
en  ny  anslagsmodell  som  innebär  att
verkets  samtliga  förvaltningskostnader
kommer  att  belasta endast  ett  anslag
(det   här   aktuella)   och   att    de
programanslag  som  NUTEK  administrerar
belastas  endast med utbetalningar  till
t.ex.   företag,   organisationer    och
forskare.  Avsikten är  att  lättare  få
överblick  över och möjlighet att  styra
NUTEK:s  kostnader. Regeringen  beräknar
ett  anslag på 353,3 miljoner kronor för
nästa    budgetår.   Vidare   anges    i
propositionen    att   inkomster    från
avgifter  för  koncessionsärenden  skall
redovisas    under    inkomsttitel    på
statsbudgeten   och   att    motsvarande
utgifter skall täckas från anslaget.
Motionerna
I  motion  1996/97:N271 (v) föreslås  en
vkning   av   anslagsbeloppet   med   30
miljoner   kronor,  varav  10   miljoner
kronor  avser  utbildning av  företagare
och 20 miljoner kronor exportsatsningar.
Utbildning  i  företagande   är   mycket
viktigt i en långsiktig satsning för att
få fram fler företag, anser motionärerna
och föreslår därför att vissa befintliga
verksamheter  skall  förstärkas.   Sådan
utbildning    som   tillhandahålls    av
företagsgymnasier och  särskilda  linjer
för  småföretagare och i entreprenörskap
vid   universitet   och   högskolor   är
fortfarande      eftersatta,      hävdar
motionärerna.   De   anför   också   att
mentorskap blir ett allt viktigare  sätt
för  de  små  företagen att  skaffa  sig
erfarenhet och kunnande. Vidare sägs det
i motionen att EU:s inre marknad innebär
exportmöjligheter     för      företagen
samtidigt  som  de utsätts  för  hårdare
konkurrens.  De företag som  främst  har
hemmamarknaden   som   verksamhetsområde
måste  få  en bättre kunskap om  hur  de
skall  möta  EU:s inre marknad  för  att
kunna   behålla   sina  marknadsandelar,
anser motionärerna. För detta krävs  det
lokala och regionala kontaktnät, så  att
den  lokala företagsamheten kan utveckla
en     gemensam     kompetens,     menar
motionärerna     och    föreslår     att
ytterligare  20  miljoner  kronor  skall
tillföras NUTEK:s verksamhet över  A  1-
anslaget för denna typ av verksamhet och
övrigt   deltagande  i  gemensamma   EU-
program.
En  minskning av det aktuella  anslaget
med  88  miljoner  kronor  för  år  1997
föreslås i motion 1996/97:N270 (mp). Det
är  ytterst bekymmersamt att NUTEK  inte
har  som målsättning att arbeta i  andan
enligt Agenda 21, anför motionärerna. De
befarar  därför att en stor  del  av  de
medel som beviljas av NUTEK till företag
och  inom energisektorn inte kommer  att
användas  på  ett sätt  som  gagnar  ett
kretsloppssamhälle med resurshushållning
och  global  solidaritet som mål.  Detta
anses dock inte gälla den verksamhet med
framtagande  av  energisnål  teknik  som
NUTEK  bedriver. Motionärerna anser  att
det   mot  denna  bakgrund  inte   finns
anledning  att  på någon  punkt  öka  de
föreslagna  anslagen,  utom  vad   avser
verksamhet   för  att  främja   förnybar
energi. För år 1997 föreslås därför, som
nämnts,    en   minskning   av   NUTEK:s
förvaltningskostnader  med  88  miljoner
kronor, varvid det anges att avdelningen
för  effektiv energianvändning inte  får
drabbas av nedskärning.
Vissa kompletterande uppgifter
De typer av verksamheter som föreslås  i
motion   1996/97:N271  (v)   finansieras
inte  under  A 1-anslaget, utan  snarare
under            A            2-anslaget
Småföretagsutveckling.   A    1-anslaget
avser NUTEK:s förvaltningskostnader  och
disponeras för lönekostnader och  övriga
kostnader  för  t.ex.  lokaler,   resor,
konsulter och informationsinsatser.
Beträffande förslaget om utbildning  av
företagare  och främjande av  mentorskap
kan  noteras att regeringen  inom  ramen
för  småföretagsprogrammet som riksdagen
fattade  beslut om sommaren 1996  (prop.
1995/96:222, bet. FiU15)  har anvisat 20
miljoner      kronor      till      ALMI
Företagspartner    AB     (ALMI)     för
managementutbildning.         Insatserna
innefattar  åtgärder  på  två   områden,
nämligen  dels  ett  småföretagsinstitut
för    kvalificerad   utbildning,   dels
mentorskap och styrelseförstärkning.
Vidare     har     regeringen,     inom
småföretagsprogrammet, fattat beslut  om
att  anvisa totalt 17,5 miljoner  kronor
till  Sveriges  exportråd  för  följande
insatser: projekt Team Export som syftar
till   att   bistå  små  och  medelstora
företag  i  deras exportutveckling  till
ett  belopp om 5 miljoner kronor projekt
för   att  göra  Exportrådets  databaser
tillgängliga över datanätet för små  och
medelstora   företag   inklusive    viss
utbildning,  projekt för  att  bl.a.  ta
fram    material   för    grundkurs    i
exportfrågor för de aktuella företagen i
syfte    att    höja    kompetensen    i
exportfrågor,   projekt   för   att   ge
möjligheter    till    erfarenhetsutbyte
mellan företagen i exportfrågor. För  de
tre   sistnämnda  projekten   har   12,5
miljoner   kronor  anvisats.   I   detta
sammanhang   kan   också   noteras   att
riksdagen hösten 1995 fattade beslut  om
vissa   exportinsatser   för   små   och
medelstora   företag  under   budgetåret
1995/96  (prop. 1995/96:94, bet.  NU13).
Insatserna  planerades och genomförs  av
Exportrådet och ALMI i samverkan.
Småföretagsutveckling (A 2)
Propositionen
Från  anslaget täcks kostnader för  dels
verksamhet  med information,  rådgivning
och      finansiering     genom     ALMI
Företagspartner      AB:s      regionala
utvecklingsbolag,  dels  vissa  centrala
insatser  på  småföretagsområdet,  bl.a.
inom    områdena   internationalisering,
design      och     innovationsfrämjande
åtgärder.
För  nästa budgetår föreslår regeringen
ett  anslag  på  106,4 miljoner  kronor.
Från anslaget skall föras vissa resurser
för      att      finansiera     NUTEK:s
förvaltningskostnader.   Vidare    skall
anslaget   tillföras   medel   för   att
finansiera NUTEK:s verksamhet  med  s.k.
såddkapital.
Motionerna
En  ökning  av anslagsbeloppet  med  540
miljoner   kronor  föreslås   i   motion
1996/97:N271 (v), fördelat på ökat  stöd
till        såddfinansiering,       s.k.
högriskprojekt,    marknadsintroduktion,
nätverk, teknikupphandling och kvinnliga
affärsrådgivare.
Beträffande  förslaget om  ökade  medel
till såddfinansiering, som beräknas till
330     miljoner    kronor,     hänvisar
motionärerna  till  att  av  de  främsta
teknikbaserade tillväxtföretagen har  70
%  fått riskfinansiering från NUTEK.  En
del  projekt  hamnar  med  avseende   på
finansieringsmöjligheter   mellan    två
stolar,  heter  det; detta  sammanhänger
med  att  Industrifonden till  följd  av
sitt  avkastningskrav  inte  kan  stödja
projekten   och  att  NUTEK   inte   har
resurser  att stödja stora  projekt  med
hög    risk.   För   projektstöd    till
högriskföretag föreslås att A 2-anslaget
skall   ökas  med  80  miljoner  kronor.
Problem  med finansiering kan komma  att
uppstå  även  i  nästa  steg,  när   ett
projekt skall introduceras på marknaden,
sägs  det  vidare i motionen. För  detta
finns visserligen vissa möjligheter till
stöd  från Industrifonden och ALMI,  men
dessa aktörer måste med hänsyn till sina
avkastningskrav   ställa   villkor   som
berörda  småföretag  kan  ha  svårt  att
klara.  För  denna  typ  av  stöd   till
projekt     för     marknadsintroduktion
föreslås i motionen en ökning  av  A  2-
anslaget med 20 miljoner kronor.
De  unga teknikföretagen behöver vidare
kompetensutveckling, anför motionärerna.
De  anser  att  de större företagen  bör
stimuleras  att  ta på  sig  rollen  som
 tidiga  kunder  och att småföretag  bör
få  stöd  för  att bygga upp partnerskap
med    andra    företag   och    externa
forskningsresurser för  projektsamarbete
i  Sverige  eller  Europa.  För  NUTEK:s
insatser   avseende   denna    typ    av
nätverksbyggande    för    teknik    och
kompetens  föreslås en ökning  av  A  2-
anslaget   med   50   miljoner   kronor.
Teknikupphandling har visat sig vara  en
effektiv  metod  för  att  få  fram  nya
produkter,   anför   motionärerna.   Via
teknikupphandlingar där NUTEK  (tidigare
Styrelsen  för teknisk utveckling   STU)
har medverkat har en fakturering på över
2   miljarder  kronor  uppnåtts,  vilket
skall ställas i relation till en statlig
insats  på  70 miljoner kronor,  påpekar
motionärerna och föreslår en ökning av A
2-anslaget  med 10 miljoner kronor.  För
att  stödja kvinnors företagande  i  det
regionalpolitiska stödområdet har  NUTEK
gett stöd till kvinnliga affärsrådgivare
i  kommunerna, erinrar motionärerna  om;
ett   projekt  som  nu  har   avslutats.
Kommunerna  har därför att ta  ställning
till   hur  en  sådan  rådgivning  skall
bedrivas,  men  med  hänsyn  till  många
kommuners    dåliga   ekonomi    befarar
motionärerna att rådgivningen kan  komma
att  upphöra. Verksamheten med stöd till
kvinnliga   affärsrådgivare   bör   inte
bedrivas  endast  inom stödområdet  utan
över hela landet, anser motionärerna och
föreslår  därför  att A 2-anslaget  ökas
med 50 miljoner kronor.
I  motion 1996/97:N270 (mp) föreslås en
ökning  av det aktuella anslaget för  år
1997   med   77  miljoner  kronor.   Som
tidigare  redovisats  föreslås   i   den
nämnda  motionen en minskning  av  A  1-
anslaget  med 88 miljoner kronor,  varav
77  miljoner kronor avses tillföras  det
här  aktuella  anslaget.  Någon  närmare
precisering   av   hur  den   föreslagna
utökningen skall användas lämnas inte  i
motionen.  Det som där sägs  i  det  här
aktuella  avsnittet gäller mer  allmänna
frågor, som t.ex. regelförenkling,  samt
förslag      på      andra      utskotts
ansvarsområden,      avseende      t.ex.
skattesänkningar, glesbygdsstöd och ökad
bankkonkurrens.
Vissa kompletterande uppgifter
Beträffande    förslaget    i     motion
1996/97:N271  (v)  om ökade  medel  till
såddfinansiering  kan noteras  att  inom
ramen för A 2-anslaget finns 38 miljoner
kronor    tillgängliga    för    NUTEK:s
verksamhet   med  s.k.  såddkapital.   I
sammanhanget  skall  också  nämnas   att
medel kan sökas hos Industrifonden, ALMI
och  Innovationscentrum. Verksamhet  med
främjande av byggande av nätverk tillhör
de områden som ALMI arbetar med.
När     det     gäller    frågan     om
teknikupphandling, som också är  föremål
för  yrkande i den nyssnämnda  motionen,
kan nämnas att regeringen inom ramen för
småföretagsprogrammet  har  beslutat  om
tillsättande            av            en
miljöteknikdelegation.      Delegationen
skall    upprätta   ett   program    för
teknikupphandling   på    områden    där
tillgång    till    teknik    för     en
miljöanpassad        process-        och
produktutveckling är särskilt angelägen.
Förslag  skall lämnas till regeringen  i
dagarna,   varefter  regeringen   fattar
beslut om eventuell tilldelning av medel
till verksamheten.
Vidare   har  regeringen  tillsatt   en
särskild  utredare,  universitetskansler
Stig  Hagström (N 1995:06), med  uppgift
att  utreda frågan om en mer  aktiv  tek
nikupphandling från statens  och  övriga
offentliga  aktörers sida.  Utredningen,
den  s.k. teknikupphandlingsutredningen,
avser  att redovisa en första  etapp  av
sitt   arbete  vid  årsskiftet  1996/97.
Därefter  är  avsikten  att  fördjupning
skall   göras   på  ett  antal   utvalda
områden. Slutrapportering planeras  till
sommaren 1997.
Utskottet behandlade ett motionsyrkande
om  kvinnliga affärsrådgivare i yttrande
1995/96:NU10y     över     den      s.k.
sysselsättningspropositionen      (prop.
1995/96:222). Utskottet anförde (s.  17)
att   ställningstagande  till   huruvida
systemet  med  kvinnliga affärsrådgivare
bör  utökas  från  att avse  kommuner  i
stödområdet  till  att omfatta  samtliga
kommuner   bör  göras  av   de   berörda
kommunerna  själva. I  detta  sammanhang
kan  också noteras att i det uppdrag som
landshövdingarna fått   inom  ramen  för
småföretagsprogrammet              skall
möjligheterna   att   stödja    kvinnors
företagande    särskilt    beaktas.    I
sysselsättningspropositionen   meddelade
regeringen  sin avsikt att se  över  hur
stödet  till  kvinnors  företagande  kan
förbättras  i  olika  avseenden.   Bland
annat  bör  verksamheten  med  kvinnliga
resurscentrum,   såväl   regionalt   som
nationellt,    kunna    vidareutvecklas,
anfördes     det.     Uppdraget     till
landshövdingarna   skall   avrapporteras
senast den 15 december 1996.
Beträffande    stöd    till    kvinnors
företagande   kan   erinras    om    att
regeringen  våren 1996 i särskilda  s.k.
ägardirektiv anmodade ALMI  att  avsätta
en ram för lån till kvinnors företagande
på totalt lägst 400 miljoner kronor.
Stöd till kooperativ utveckling (A 3)
Propositionen
Anslaget disponeras för statsbidrag till
kooperativ  utveckling. Föreskrifter  om
detta finns i förordningen (1993:569) om
stöd    till    kooperativ   utveckling.
Statsbidrag    kan   ges    dels    till
kostnadsfri  information och  rådgivning
till    allmänheten    om    kooperativt
företagande,   dels   till   kooperativa
projekt. Det övergripande målet  är  att
stimulera  en utveckling av  kooperativa
småföretag   genom  att  ge  allmänheten
tillgång till information och rådgivning
om   den   kooperativa   företagsformen.
Rådgivningen  skall vara  likvärdig  med
den  som  ges  om  andra företagsformer.
Kooperativa   rådet   (I   1983:G)    är
regeringens organ för kontakt och dialog
med  kooperationen. Merparten av  stödet
fördelas   till  20  lokala  kooperativa
utvecklingscentrum (LKU).
Riksdagen  har  gett  regeringen   till
känna att de kooperativa företagen skall
behandlas    likvärdigt    med     andra
företagsformer  (bet. 1993/94:NU15).  En
särskild  utredare, Anita Harriman,  har
haft    till   uppgift   att   kartlägga
behandlingen av olika företagsformer och
föreslå    åtgärder   för   att    uppnå
likvärdiga    förutsättningar     mellan
kooperativa  och  andra  företagsformer.
Utredaren  överlämnade i mars 1996  sitt
slutbetänkande       Attityder       och
lagstiftning i samverkan (SOU  1996:31),
vilket       har       remissbehandlats.
Riksrevisionsverket (RRV)  har  tidigare
utvärderat    stödet   till   kooperativ
utveckling.  Utvärderingen   visar   att
stödet har mycket positiva effekter  som
till       låga      kostnader       ger
arbetstillfällen. Regeringen aviserar  i
budgetpropositionen en samhällsekonomisk
studie   för   att  ytterligare   belysa
effekterna av en satsning på kooperativt
företagande.
Regeringen beräknar anslaget för  nästa
budgetår till 6,5 miljoner kronor.
Motionerna
Frågan    om    stöd   till   kooperativ
utveckling tas upp i sju motioner.
Riksdagen  bör  tillse att  det  ställs
resurser till förfogande så att det  kan
etableras LKU i de få län som saknar ett
sådant, anförs det i motion 1996/97:N211
(s).     Vidare    bör    stödet    till
näringslivsutveckling omfördelas på  ett
sådant  sätt  att grundstödet  till  LKU
ökas från att avse en anställd till  att
gälla   två  anställda  per  LKU,  anser
motionärerna.    De    hänvisar     till
Värmlandskooperativet som för närvarande
är  det  största och äldsta  kooperativa
centrumet   och  där  en  breddning   av
grundstödet är en förutsättning för  att
möta  en  allt  större  efterfrågan   på
information. I motionen föreslås  vidare
att  särskilda  resurser  skall  ställas
till  förfogande, så att en satsning  på
kooperativt företagande för kvinnor  kan
genomföras.    Praktiska   erfarenheter,
liksom  resultat  från  intervjuer   och
attitydundersökningar,  tyder   på   att
kvinnor  i  stor  utsträckning  föredrar
kooperativt      företagande,      anför
motionärerna.
Också   i   motion   1996/97:N259   (s)
föreslås  en ökning av det här  aktuella
anslaget så att antalet LKU kan öka  och
så  att det kan finnas två rådgivare per
LKU  i  stället för en. Eftersom  det  i
stor    utsträckning   är   prioriterade
grupper  som kvinnor och invandrare  som
startar  småföretag  i  kooperativ  form
anser   motionärerna   att   medel   bör
överföras      från     A     2-anslaget
Småföretagsutveckling till detta anslag,
så  att den redan befintliga kompetensen
inom LKU-systemet kan stärkas.
I motion 1996/97:N2 (s), som väckts med
anledning   av  den  forskningspolitiska
propositionen  1996/97:5,   begärs   ett
uttalande  av  riksdagen om  behovet  av
forskning om kooperationen. Motionärerna
anser   att  det  behövs  forskning   på
följande områden: en samlad översikt och
statistik,   de  kooperativa  företagens
betydelse      för     små      företags
affärsutveckling,    konsekvenser    för
sysselsättningen,    utvecklingen     av
demokrati  i  samhället, effektivisering
av  konkurrensen,  internationalisering,
styrinstrument,  riskkapitalförsörjning,
lagkollisioner,    humankapital     samt
ideologi.
De  när  ingspolitiska  insatserna  bör
syfta  till att skapa ett generellt  bra
näringsklimat,  anförs  det   i   motion
1996/97:N265  (m). Olika  företagsformer
bör  därvid  behandlas lika i  fråga  om
regler   och   och   skattesystem.   Ett
speciellt  anslag  för  just  kooperativ
utveckling kan då inte motiveras,  anser
motionärerna  och föreslår att  anslaget
slopas.
I  motion 1996/97:N271 (v) föreslås  en
ökning av det aktuella anslaget med 18,5
miljoner  kronor. Motionärerna  hänvisar
till  RRV:s  utvärdering som visade  att
stödet  till kooperativ verksamhet  haft
positiva effekter och gett ett antal nya
arbetstillfällen  till  låga  kostnader.
Utvecklingen  avseende LKU är  dynamisk,
och  antalet LKU ökar och kan  inom  det
närmaste  året komma att uppgå  till  25
stycken    anför    motionärerna.    Det
föreslagna    ökade   anslaget    skulle
innebära  ca 1 miljon kronor till  varje
LKU, konstateras det.
En liknande ökning av anslaget med 19
miljoner   kronor  föreslås   i   motion
1996/97:N270   (mp).  Av  denna   ökning
kommer  11 miljoner kronor från  den  av
motionärerna   föreslagna  neddragningen
av  A 1-anslaget med 88 miljoner kronor.
Motionärerna   hänvisar    till    RRV:s
utvärdering och anser att av stödet till
nyföretagande  bör  8  miljoner   kronor
disponeras   för  särskilt   stöd   till
kvinnors  kooperativa  företagande.  För
att   garantera  verksamheten  hos   LKU
föreslås  att 6,5 miljoner kronor  skall
avsättas för rådgivningsverksamheten hos
LKU.
I motion 1996/97:N236 (mp) föreslås att
18,5  miljoner kronor skall flyttas från
A   2-anslaget  till  det  här  aktuella
anslaget.   Höjningen  är   avsedd   att
möjliggöra  dels  en ökning  av  antalet
LKU, dels en ökning av antalet anställda
per  LKU  från en till två. Det statliga
stödet  motsvarar  för  närvarande  inte
kostnaden     för    den     avgiftsfria
rådgivningen,  och behovet  ökar,  anför
motionärerna.   De  anser   vidare   att
basverksamheten behöver  garanteras  för
mer   än   ett  år  i  taget   och   att
finansieringen i mindre utsträckning bör
vara    beroende    av   konsultuppdrag.
Rådgivningsverksamheten vid LKU  har  nu
utvecklats  på ett sådant sätt  att  det
vore  befogat att en del av de särskilda
lånen  till nyföretagande och en del  av
lånen till kvinnors företagande beviljas
via LKU, menar motionärerna. De föreslår
att  ca  20  miljoner kronor av  vardera
låneslagen skall hanteras på detta  sätt
och  att regeringen snarast skall  lägga
fram   förslag   om   hur   ett   sådant
vvertagande skall gå till.
Vissa kompletterande uppgifter
I  propositionen erinras om  att  stödet
fördelas  till  20 LKU. Ytterligare  ett
LKU har nyligen bildats (i Uppsala). För
närvarande  är det endast  tre  län  som
saknar  ett  LKU, nämligen Södermanland,
Halland   och  Gotland.  Enligt  uppgift
beräknas emellertid konstituering av LKU
ske även i de två förstnämnda länen i en
nära framtid.
Det           tidigare           nämnda
utredningsbetänkandet om behandlingen av
kooperativa företagsformer, SOU 1996:31,
är  nu  föremål  för beredningsarbete  i
regeringskansliet. En  proposition  kan,
enligt vad utskottet erfarit, komma  att
läggas fram under våren 1997.
Enligt  det  tidigare nämnda  uppdraget
till  landshövdingarna  inom  ramen  för
småföretagsprogrammet  skall de  utifrån
lokala   och  regionala  förutsättningar
utarbeta  och  genomföra  åtgärder   som
främjar småföretagsutveckling, däribland
kooperativt  företagande,  tillväxt  och
sysselsättning.  Företrädare  för  bl.a.
LKU   skall   erbjudas   att   delta   i
samarbetet.
Beträffande  forskning om  kooperation,
som  är  föremål  för yrkande  i  motion
1996/97:N2 (s), kan noteras  att  det  i
den   forskningspolitiska  propositionen
sägs   -   under   Inrikesdepartementets
område  (s. 296) - att regeringen  anser
det      angeläget      att      berörda
forskningsfinansiärer      uppmärksammar
behovet av forskning om folkrörelser och
kooperation.
Det  kan  vidare erinras  om  att  ALMI
Företagspartner AB, som tidigare nämnts,
anmodats att avsätta 400 miljoner kronor
för   lån   till  kvinnors  företagande.
Härvid  kan  givetvis  även  kooperativa
företag komma i fråga.
Turistfrämjande (A 4)
Propositionen
Turistdelegationen      är       central
förvaltningsmyndighet för  turistfrågor.
Verksamheten inom turistområdet  bedrivs
dels  av  Turistdelegationen,  dels   av
Sveriges Rese- och Turistråd AB, som ägs
gemensamt  av staten och turistnäringen.
Det      övergripande     målet      för
turistpolitiken är att Sverige skall  ha
en  hög  attraktionskraft som turistland
och   en  långsiktigt  konkurrenskraftig
turistnäring.  Riksdagen  beslöt   våren
1995 om inriktningen och utformningen av
turistpolitiken   (prop.    1994/95:100,
prop.  1994/95:177,  bet.  KrU28).   För
nästa  budgetår beräknar regeringen  ett
anslag på 81,4 miljoner kronor.
Motionerna
Riksdagen bör genom ett tillkännagivande
uttala att den i den forskningspolitiska
propositionen föreslagna uppbyggnaden av
forskning     kring     turismen     vid
Mitthögskolan  i  Östersund  bör  ske  i
samarbete    med   Handelshögskolan    i
Göteborg,    anförs   det    i    motion
1996/97:Ub4   (s),   som   väckts    med
anledning    av    nämnda   proposition.
Regeringens    förslag    anses     inte
välmotiverat,    eftersom     programmet
främst  avser  forskning  som  kan  vara
sysselsättningsskapande  inom   mål   6-
området. Turismen inom mål 6-området  är
en  marginell del av turismen i Sverige,
vilket   innebär   att   forskning    om
huvuddelen   av  den  svenska   turismen
lämnas        utanför,       konstaterar
motionärererna. De menar att  regeringen
i  stället  bör  göra en bred  nationell
satsning  på  forskning  om  rese-   och
turistnäringen. Med hänvisning till  den
forskarutbildning    som    finns    vid
Handelshögskolan      vid      Göteborgs
universitet anser motionärerna  att  det
vore lämpligt att utveckla ett samarbete
mellan     denna     institution     och
Mitthögskolan i Östersund.
I  motion 1996/97:N271 (v) föreslås  en
ökning av det aktuella anslaget med  150
miljoner   kronor.  Enligt  motionärerna
avsätter    övriga    nordiska    länder
väsentligt större belopp än Sverige till
marknadsföring  av  turism.  I   Sverige
satsas ca 6 kr per person och år,  medan
motsvarande belopp i Danmark är 37 kr, i
Norge  24  kr och i Finland 26 kr,  sägs
det.   I   motionen  hänvisas  till   en
skrivelse   från  Sveriges   Rese-   och
Turistråd,   i   vilken   bolaget    har
hemställt om ett anslag på 180  miljoner
kronor för marknadsföring och utveckling
av  Sverige  som resmål, och  där  denna
utökade  satsning  ses  som  en  del  av
insatserna      för     att      halvera
arbetslösheten till år 2000.
En  minskning av anslaget för  år  1997
med  40  miljoner  kronor,  föreslås   i
motion  1996/97:N270 (mp).  Verksamheten
bör  på  sikt  helt skötas av  näringen,
anför motionärerna.
Vissa kompletterande uppgifter
Inom ramen för småföretagsprogrammet har
regeringen  beslutat anvisa 11  miljoner
kronor   till   Turistdelegationen   för
delfinansiering  av  uppbyggnad  av  ett
kunskapscentrum    för    turism     vid
Mitthögskolan  och  vidareutveckling  av
befintligt  turistforskningsprogram.  EU
bidrar med mål 6-medel.
Vidare  har regeringen beslutat om  att
från småföretagsprogrammets medel anvisa
90  miljoner  kronor för  internationell
marknadsföring    av     Sverige     som
turistland.   Medlen   utbetalas    till
Sveriges   Rese-   och  Turistråd,   när
bolaget kan redovisa att ett dubbelt  så
stort belopp ställts till förfogande för
samma  ändamål av berörda branschföretag
och andra organ.
Slutligen    har    regeringen     från
småföretagsprogrammets medel  anvisat  2
miljoner  kronor till Turistdelegationen
för att förstärka dess kansli.
Det  kan  också  noteras att  riksdagen
hösten 1995 fattade beslut om att anvisa
20  miljoner kronor till Sveriges  Rese-
och  Turistråd  (prop. 1995/96:94,  bet.
NU13).  Medlen avsattes främst  för  att
utveckla  och anpassa informationsteknik
för  små  och  medelstora  turistföretag
samt för rådgivning till dessa företag i
samband  med introduktion och användning
av  de  nya hjälpmedlen. Berörda företag
förutsattes   genom  avgifter  eller  på
annat  sätt  svara för minst hälften  av
kostnaderna.
Täckande av förluster vid viss
garantigivning, m.m. (A 5)
Från anslaget täcks kostnader i följande
tre  avseenden: för att infria  statliga
garantier enligt förordningen (1978:507)
om      industrigarantilån      (upphävd
1987:424),   för   bidrag   till    ALMI
Företagspartner  AB  för  täckande  till
viss  del  av  förluster i anledning  av
sådana   garantier  som   de   regionala
utvecklingsfonderna  hade  beslutat   om
t.o.m  år  1983, för att täcka kostnader
för utbetalningar till följd av tidigare
fattade    beslut   om    stöd    enligt
förordningen (1989:824) om statligt stöd
till  fartygsfinansiering  (varvid   det
efter år 1993 inte har fattats några nya
beslut om stöd). Några nya åtaganden som
kan leda till utbetalningar från det här
aktuella anslaget görs inte längre.
Regeringen beräknar anslaget för  nästa
budgetår till 12,5 miljoner kronor. Inga
motioner har väckts på detta område.
Medel till AB Göta kanalbolag för
upprustning och drift av kanalen (A 6)
För   nästa   budgetår  har   regeringen
beräknat   anslaget  till  15   miljoner
kronor.   Inga   motioner   har   väckts
beträffande detta anslag.
Kostnader för omstrukturering av vissa
statligt ägda företag, m.m. (A 7)
Propositionen
Riksdagen beslöt våren 1996, på  förslag
av regeringen, att anslaget får användas
för  att täcka kostnader för åtgärder  i
enlighet   med   det  bemyndigande   för
förvaltning av statligt ägda företag som
redovisades i den aktuella propositionen
(prop.    1995/96:141,    bet.    NU26).
Regeringen   fick  genom  detta   beslut
bemyndigande    att    vidta    åtgärder
beträffande  åtta  nämnda  företag.  För
ytterligare  fyra  företag  finns  sedan
tidigare särskilda bemyndiganden.
Kostnader för förändringar av  ägandet,
omstrukturering respektive åtgärder samt
i  viss omfattning kapitaltillskott  får
belasta  anslaget. Detta får  disponeras
för  åtgärder i anslutning till det  nya
bemyndigandet,    dock    vad     gäller
kapitalinsatser högst i sådan omfattning
att den faktiska belastningen kommer att
motsvaras  av  extra utdelningsinkomster
eller  försäljningsintäkter.  Regeringen
föreslår   i   budgetpropositionen   att
anslaget  därutöver får  disponeras  för
vissa  övriga direkta kostnader som  kan
uppkomma   vid   ägarförvaltningen    av
statligt  ägda  bolag  för  erforderliga
utredningar, analyser m.m. i samband med
omstruktureringsåtgärder.         Enligt
regeringens   förslag   skall   anslaget
vidare få disponeras för vissa kostnader
som kan uppkomma som följd av genomförda
försäljningar  av  aktier  m.m.   enligt
riksdagens  beslut om  privatisering  av
vissa   statligt   ägda   bolag   (prop.
1991/92:69,  bet.  NU10).   För   sådana
kostnader  skall respektive  departement
redovisa  finansiering  med  motsvarande
belopp.   Regeringen  begär   riksdagens
godkännande    av   de    här    angivna
disponeringarna av anslaget.
Riksdagen   beslöt  hösten   1994,   på
förslag  av  Riksdagens  revisorer,  att
regeringen  skulle anmodas att  göra  en
utvärdering  av privatiseringsprogrammet
och  redovisa  resultatet för  riksdagen
(förs.    1994/95:RR3,    bet.     NU2).
Regeringen   aviserar   nu    att    ett
forskningsprojekt med  inriktningen  att
studera de statligt ägda företagens roll
i  den  industriella utvecklingen  skall
initieras.  Därvid avses  erfarenheterna
av  det  under åren 19911994  genomförda
privatiseringsprogrammet    komma    att
beaktas.
Regeringen beräknar anslaget för  nästa
budgetår till 25 miljoner kronor.
Motionerna
Det  aktuella anslaget inrättades  under
budgetåret  1991/92 för  att  underlätta
privatiseringsprogrammets  genomförande,
erinras det om i motion 1996/97:
N265  (m). Eftersom regeringen inte  har
aviserat att den ämnar fortsätta arbetet
med  att  sprida ägandet i  de  statliga
företagen   bör  anslaget  utgå,   anser
motionärerna.
I   motion   1996/97:Fi211   (fp)   har
föreslagits  en minskning av  ramen  för
utgiftsområde    24    Näringsliv    för
budgetåret 1997 med 63 miljoner  kronor.
Ett  avskaffande  av  det  här  aktuella
anslaget ingår i denna minskning.
Även   i   motion   1996/97:N270   (mp)
föreslås att det aktuella anslaget skall
utgå.  Eventuella behov av ägartillskott
bör  hanteras  av en särskild  krisgrupp
med hög företagsekonomisk kompetens, och
om    ägartillskott   är    tillräckligt
motiverat       bör       statsbudgetens
medelsreserv   kunna   användas,   anser
motionärerna.         Vad         gäller
omstrukturerings-                    och
försäljningskostnader bör de kunna bäras
av företagen själva, hävdas det.
Tidigare riksdagsbehandling
I       näringsutskottets       yttrande
(1996/97:NU1y) till finansutskottet över
regeringens  förslag  till  utgiftsramar
för   områdena  näringsliv  och   energi
anfördes  i avvikande meningar  (m;  fp;
mp)  att  en  minskning av det  aktuella
anslaget   med   25   miljoner    kronor
förordades.
I   betänkande  1995/96:NU26  om  aktiv
förvaltning  av  statens  företagsägande
avstyrktes i en reservation (m,  c,  fp,
kds)  regeringens förslag och förordades
i   stället  att  de  bemyndiganden   om
försäljning som riksdagen tidigare  gett
regeringen  skulle kvarstå och  dessutom
kompletteras. I en annan reservation (v)
stöddes             utskottsmajoritetens
ställningstagande med undantag  i  fråga
om AssiDomän AB. I en tredje reservation
(mp)  tillstyrktes regeringens  förslag,
under förutsättning att det fastställdes
en policy för statliga företag.
Avgifter till vissa internationella
organisationer (A 8)
Anslaget    disponeras    för    svenskt
deltagande  i  ett antal internationella
organ      på     de    närings-     och
handelspolitiska  områdena.   Regeringen
beräknar  anslaget  för  nästa  budgetår
till 24,3 miljoner kronor. Förslaget har
inte föranlett några motioner.
Sveriges geologiska undersökning:
Geologisk undersökningsverksamhet m.m.
(A 9)
Propositionen
Sveriges  geologiska undersökning  (SGU)
är   central  förvaltningsmyndighet  för
frågor     om     landets     geologiska
beskaffenhet  och mineralhantering.  SGU
är     vidare     chefsmyndighet     för
Bergsstaten. Regeringen begär riksdagens
godkännande av dels de övergripande  mål
för  verksamheten inom SGU som  anges  i
propositionen,  dels de  riktlinjer  för
den  maringeologiska  verksamheten  inom
SGU som regeringen förordar.
De  övergripande målen anges  vara  att
undersöka,   dokumentera  och   beskriva
Sveriges  geologi för att tillhandahålla
geologisk    information   som    behövs
särskilt inom områdena miljö och  hälsa,
fysisk  planering  och  hushållning  med
naturresurser,   naturresursförsörjning,
jord- och skogsbruket samt försvaret.
I     propositionen    redovisas     de
övergripande      mål      för       den
anslagsfinansierade   verksamheten   som
gäller   för  närvarande  och   som   är
följande:
-   För   den  regionala,  systematiska
undersökningsverksamheten  skall  modern
information  anpassad  till   samhällets
olika  behov inom skilda områden  finnas
tillgänglig för 75 % av Sveriges landyta
år 2022.
-   För   de  prospekteringsintressanta
delarna av Västerbottens och Norrbottens
län skall information finnas år 2010.
-   För   de   flygbaserade  geofysiska
undersökningarna skall 75 %-målet uppnås
år 2004.
- Informationen om de lösa avlagringarna
på  hela  den svenska kontinentalsockeln
skall finnas tillgänglig år 2060.
De  av  riksdagen tidigare  fastställda
övergripande  målen  är  verksamhetsmål,
anförs  det  i propositionen. Regeringen
anser  att  det framöver bör ankomma  på
regeringen    att    fastställa    dessa
verksamhetsmål.
I   fråga  om  Bergsstatens  verksamhet
skall   den   sedan  år   1992   införda
minerallagstiftningen prioriteras,  sägs
det  i propositionen. De besparingar som
måste    göras   på   grund    av    det
statsfinansiella    läget    bör    inte
föranleda    någon   ändring    av    de
långsiktiga produktionsmålen, heter  det
vidare.   Justering   av   anslaget    -
innebärande   en   minskning   med   6,7
miljoner kronor - har gjorts för att det
av  riksdagen  beslutade engångsbeloppet
för   den  maringeologiska  verksamheten
inte    är    av   varaktig    karaktär.
Neddragningarna  på  anslaget  bör  inte
medföra  några förskjutningar  i  de  av
riksdagen  tidigare fastställda  målåren
för              SGU:s             olika
undersökningsverksamheter,         anser
regeringen.
Beträffande     den     maringeologiska
verksamheten konstaterar regeringen  att
en sådan samfinansiering för år 1997 som
förordades   av  riksdagen  inte   varit
möjlig  att  uppnå. Regeringen  föreslår
därför att anslaget till SGU för år 1997
får belastas för viss basfinansiering av
den  maringeologiska  verksamheten.  SGU
bör söka nå full kostnadstäckning i form
av   kompletterande  avgiftsfinansiering
genom    bl.a.    svenska   myndigheters
utnyttjande  av information  från  denna
verksamhet,  sägs det.  I  propositionen
skisseras  även möjligheten att  använda
SGU:s  utrustning till annan  verksamhet
som     är     relaterad    till     den
maringeologiska  verksamheten.  Om   det
visar   sig   svårt  att   uppnå   denna
finansieringslösning  anser   regeringen
att  det  bör vara möjligt för  SGU  att
föreslå  regeringen alternativa lämpliga
åtgärder    för    den   maringeologiska
verksamheten. En sådan åtgärd  kan  vara
att  avyttra undersökningsfartyget eller
att  öka  utnyttjandet av  detta,  heter
det.
Med  den redovisade bakgrunden beräknar
regeringen anslaget till 124,9  miljoner
kronor för nästa budgetår.
Motionerna
Riksdagen  bör göra ett tillkännagivande
om    betydelsen    av   maringeologiska
undersökningar,  anförs  det  i   motion
1996/97:N268   (s).   Undersökning    av
sedimenten i den marina miljön är ett av
de      viktigaste     verktygen     för
miljökontroll, anför motionärerna. Sådan
undersökning  krävs  också  enligt  FN:s
havsrättskonvention  och  enligt  Agenda
21.  Om anslaget för den maringeologiska
verksamheten skulle halveras är det stor
fara  för att verksamheten upphör, anser
motionärerna  med  åberopande   av   att
större delen av anslaget utgörs av fasta
kostnader.  Detta skulle  vara  en  stor
nationell  förlust, och  Sverige  skulle
inte    kunna   bedriva   en    effektiv
miljökontroll  av sitt havsområde,  sägs
det.
I  motion 1996/97:N265 (m) föreslås  en
ökning  av  anslaget  med  6,7  miljoner
kronor,   så   att  den  maringeologiska
undersökningsverksamheten  kan  bevaras.
Att   regeringen   nu  återkommer   till
riksdagen  med  förslag som  leder  till
nedläggning   av  denna  verksamhet   är
märkligt,    anser   motionärerna    och
hänvisar till att riksdagen så sent  som
i      samband     med     den     förra
budgetpropositionen      beslöt      att
verksamheten långsiktigt skall bevaras.
Riksdagen bör göra ett tillkännagivande
om  att den maringeologiska verksamheten
skall  bibehållas, anförs det  i  motion
1996/97:N225    (m).    Påståendet     i
budgetpropositionen   om    att    någon
samfinansiering för år 1997  inte  varit
möjlig  att  uppnå underbyggs  inte  med
några  fakta, påpekas det. Det är mycket
uppseendeväckande  att   regeringen   på
detta   sätt   sätter   sig   över    en
beställning  av riksdagen, särskilt  som
det   under   en  följd  av   år   getts
uttryckligt  besked  om  att   riksdagen
anser  att  detta är en högt prioriterad
verksamhet, menar motionären.  Även  han
hänvisar   till   att  undersökning   av
sedimenten  i  den  marina  miljön   har
utvecklats  till  ett av  de  viktigaste
verktygen    för    miljökontroll.    En
maringeologisk  karta  utgör  också  ett
väsentligt   underlag   för   biologiska
inventeringar,               vattenbruk,
fiskerinäring,                försvaret,
kabelförläggning   m.m.,    sägs    det.
Motionären ställer frågan hur regeringen
kan   utlova   en   miljardsatsning   på
Östersjöområdet samtidigt som  den  inte
anser  sig  ha råd med en maringeologisk
verksamhet    till   en    jämförelsevis
försumbar kostnad.
Folkpartiet  liberalerna menar  att  en
minskning   av   anslaget    till    den
maringeologiska verksamheten  hotar  det
arbete  som  bl.a.  lagts  ned  för  att
åstadkomma   en   rimlig  maringeologisk
karteringstakt av Sveriges  havsområden,
anför    motionärerna    bakom    motion
1996/97:N264 (fp) och föreslår en ökning
av anslaget med 6,7 miljoner kronor. Den
maringeologiska  karteringen  är  viktig
främst ur miljöövervakningssynpunkt  och
med   hänsyn   till  de  internationella
konventioner  som Sverige  har  anslutit
sig till, anser motionärerna.
Också   i   motion   1996/97:N271   (v)
föreslås   en  ökning  av  det  aktuella
anslaget. I motionen anges ökningen till
13    miljoner   kronor,   men    enligt
företrädaren  för motionen  i  utskottet
skall ökningen vara 6,7 miljoner kronor.
För  Vänsterpartiet är det viktigast att
själva  den maringeologiska verksamheten
bibehålls,  sägs  det  i  motionen.   En
försäljning  av  det  aktuella  fartyget
anses inte vara någon framkomlig väg.
Även   i   motion   1996/97:N270   (mp)
föreslås en ökning av anslaget -  med  7
miljoner   kronor  för  nästa  budgetår.
Syftet  är att säkra den maringeologiska
verksamheten som motionärerna anser vara
värdefull. De förslår också ett särskilt
tillkännagivande av riksdagen i frågan.
Riksdagen bör göra ett tillkännagivande
om   målen   för   den   maringeologiska
verksamheten   och   behovet   av    att
säkerställa denna verksamhet, anförs det
på    motsvarande    sätt    i    motion
1996/97:N216 (mp). En enig  riksdag  har
tidigare  gått emot regeringens  förslag
om  avveckling  av  den  maringeologiska
verksamheten   och  en  försäljning   av
undersökningsfartyget,           erinrar
motionärerna       om.        Samhällets
väldokumenterade behov av  den  aktuella
verksamheten rör den lagstadgade fysiska
planeringen   av  Sveriges   kust-   och
havsområden,    den    nationella    och
regionala miljöövervakningen, försvaret,
fiskerinäringen, den marina  forskningen
m.m.,  säger  motionärerna. De  hänvisar
vidare till att FN:s havsrättskonvention
och   andra  angivna  konventioner  samt
Agenda  21 förutsätter en maringeologisk
verksamhet. Det återstår mer än 80 %  av
Sveriges   havsområde   att   kartlägga,
framhåller  motionärerna och  anser  att
det inte är troligt att SGU skall lyckas
skapa   en   samfinansiering  när   inte
regeringen lyckats med detta. Att  sälja
fartyget anses inte vara någon lösning.
I  motion 1996/97:N256 (kd) föreslås en
ökning av det aktuella anslaget med  6,3
miljoner  kronor. Frågan om anslag  till
SGU har under många år varit föremål för
en dragkamp mellan regering och riksdag,
konstaterar motionärerna och  menar  att
det   till  en  del  kan  bero  på   att
verksamheten                          är
departementsövergripande. Regeringen har
gång på gång återkommit med förslag till
långtgående besparingar riktade mot  den
maringeologiska   verksamheten,    säger
motionärerna.   De    anser    att    om
regeringens                 föreliggande
besparingsförslag      skulle      vinna
riksdagens bifall torde det innebära att
SGU:s     maringeologiska     verksamhet
avvecklas, vilket motionärerna motsätter
sig.
Vissa kompletterande uppgifter
Regeringen          föreslog           i
budgetpropositionen     1995      (prop.
1994/95:100  bil.13)  i  besparingssyfte
att den maringeologiska verksamheten vid
SGU  skulle  avvecklas. Kostnaderna  för
denna   verksamhet  angavs   till   19,5
miljoner   kronor  för   det   förlängda
budgetåret  1995/96  eller  13  miljoner
kronor  för  en tolvmånadersperiod.  Mot
bakgrund  av motioner (s; m; c;  fp;  v;
mp)      bedömde      riksdagen       på
näringsutskottets  förslag   att   SGU:s
maringeologiska verksamhet är  av  sådan
betydelse att en nedläggning inte  borde
komma   i   fråga  (bet.  1994/95:NU18).
Vidare         konstaterades         att
användningsområdena  för  den   aktuella
informationen  har  relevans  för  flera
departementsområden, och att det  därför
vore  naturligt  att en  samfinansiering
mellan    berörda   departement    kunde
införas.  Regeringen  anmodades  att  ta
fram förslag med denna innebörd.
Som     en    tillfällig,    engångsvis
delfinansiering beslöt riksdagen att  10
miljoner  kronor för budgetåret  1995/96
skulle  föras  från  Energiteknikfondens
innestående  medel  i  Riksgäldskontoret
till   inkomsttitel  på   statsbudgeten,
samtidigt som det underströks att  detta
inte  var  någon bestående finansiering.
Regeringen  anmodades att återkomma  med
förslag om en bestående finansiering.  I
den   ekonomiska  vårpropositionen  1996
(prop.  1995/96:150) föreslog regeringen
att  anslaget  till SGU  för  budgetåret
1995/96  skulle  ökas med  9,5  miljoner
kronor  genom anslagssparande  (avseende
Elsäkerhetsverket                    och
Sprängämnesinspektionen) och  indragning
av  reservationsmedel (avseende anslagen
Teknisk  forskning  och  utveckling  och
Insatser      för      utbyggnad      av
fjärrvärmenäten).  Riksdagen  beslöt   i
enlighet  med  förslaget i propositionen
(bet.  1995/96:FiU10).  Näringsutskottet
förutsatte att regeringen i den kommande
budgetpropositionen skulle återkomma med
förslag  om en varaktig finansiering  av
den maringeologiska verksamheten.
Som       tidigare      nämnts      har
näringsutskottet i yttrande 1996/97:NU1y
till      finansutskottet     tillstyrkt
regeringens förslag till utgiftsram  för
utgiftsområde 24 Näringsliv. I avvikande
meningar förordades högre belopp för den
maringeologiska   verksamheten    enligt
följande:  med  6,7  miljoner  kronor  i
avvikande  meningar (m; fp;  v),  med  7
miljoner  kronor  i en avvikande  mening
(mp)  och med ca 6 miljoner kronor i  en
avvikande mening (kd).
Generaldirektör  Olof  Rydh,  SGU,  har
inför  utskottet lämnat upplysningar  om
den  ekonomiska situationen inom SGU och
om den maringeologiska verksamheten. När
det  gäller den första frågan har SGU  i
en skrivelse till regeringen i början av
november  1996 hemställt om  höjning  av
anslagskrediten för budgetåren 1997  och
1998   med  20  respektive  15  miljoner
kronor.    I   skrivelsen    sägs    att
differensen mellan anslagsmedel och  den
nuvarande  kostnadsnivån  har  beräknats
till  i  storleksordningen  30  miljoner
kronor.
Beträffande     den     maringeologiska
verksamheten,  för  vilken   kostnaderna
beräknas  uppgå  till ca  11,5  miljoner
kronor    per   år,   redovisades    att
diskussioner  för närvarande  pågår  med
Sjöfartsverket  om  en  samverkan  kring
vissa  frågor. I en gemensam  utredning,
Sjömätning       och      maringeologisk
undersökning i samverkan, daterad den 15
oktober   1996,  granskas  några   olika
alternativ   för  en  sådan   samverkan.
Enligt  det  alternativ som  bedöms  som
mest         intressant         beräknas
effektivitetsvinster uppstå  omedelbart,
medan     kostnadsvinsterna    förväntas
uppkomma om tre år. I framtiden kan även
Statens   naturvårdsverk  och   Sveriges
meteorologiska och hydrologiska institut
vara  aktuella  att  delta  i  en  sådan
samverkan.  Vidare informerades  om  att
diskussioner  pågår med företrädare  för
statsministerns      Östersjöråd      om
möjligheter    till   stöd    för    den
maringeologiska verksamheten från det av
riksdagen    sommaren   1996   beslutade
programmet  för samarbete och utveckling
i  Östersjöregionen på 1 miljard  kronor
(prop. 1996/97:222, bet. FiU15).
Sveriges geologiska undersökning:
Geovetenskaplig forskning (A 10)
Regeringen  begär riksdagens godkännande
av att det övergripande målet för stödet
till geovetenskaplig grundforskning  och
tillämpad  forskning  skall   vara   att
förstärka  möjligheterna att  tillgodose
samhällets behov av information om berg,
jord  och  grundvatten. I  propositionen
redovisas   att  SGU,  på   uppdrag   av
regeringen,  har  låtit  tre   oberoende
sakkunniga  från  Sverige,   Norge   och
Finland     utvärdera    stödet     till
geovetenskaplig forskning. Utvärderingen
sägs  visa både på det stora behovet  av
stöd    till   tillämpad   och    riktad
grundforskning inom den geovetenskapliga
sektorn  och  på att det lämnade  stödet
varit värdefullt.
För   nästa   budgetår  har  regeringen
beräknat   anslaget  till  4,9  miljoner
kronor.  Inga  motioner  har  väckts  på
detta område.
Teknologisk infrastruktur (B)
Patentbesvärsrätten (B 1)
Patentbesvärsrätten  är  en   fristående
förvaltningsdomstol  med   uppgift   att
pröva överklaganden av beslut av Patent-
och  registreringsverket enligt vad  som
föreskrivs  i lagstiftningen för  patent
och  mönsterskydd m.m.  De  övergripande
målen  för  domstolen  är  att  på   ett
rättssäkert  sätt och  inom  rimlig  tid
avgöra  de mål och ärenden som domstolen
har att handlägga.
Regeringen beräknar anslaget för  nästa
budgetår   till   11  miljoner   kronor.
Anslaget     till    Patentbesvärsrätten
motsvaras  av  inbetalningar   på   10,5
miljoner  kronor  till  inkomsttitel  på
statsbudgeten    från    Patent-     och
registreringsverket (se  avsnitt  i  det
följande       om      Patent-       och
registreringsverket). Inga motioner  har
väckts     angående    anslaget     till
Patentbesvärsrätten.
Styrelsen för ackreditering och teknisk
kontroll: Myndighetsverksamhet (B 2)
Styrelsen för ackreditering och  teknisk
kontroll     (SWEDAC)     är     central
förvaltningsmyndighet    för     teknisk
kontroll         samt         nationellt
ackrediteringsorgan för laboratorier och
certifierings-     och    kontrollorgan.
Myndigheten  utser s.k.  anmälda  organ.
Vidare    ingår   uppgifter   inom    de
frivilliga   systemen   för    offentlig
upphandling   samt   miljöstyrning   och
miljörevision.    SWEDAC    är     också
föreskrivande       myndighet        och
tillsynsmyndighet  för  legal  mätteknik
och   handel  med  ädelmetallvaror  samt
samordnings-   och   kontaktorgan    för
marknadskontroll av produktsäkerhet.
För  nästa budgetår beräknar regeringen
anslaget   till   13  miljoner   kronor.
Avgiftsinkomster     avseende      legal
mätteknik  beräknas  till  4,2  miljoner
kronor.  Förslaget  har  inte  föranlett
någon motion.
Styrelsen för ackreditering och teknisk
kontroll: Bidrag till riksmät-platser (B
3)
Propositionen
Anslaget  disponeras  för  bidrag   till
följande       fyra      riksmätplatser:
Flygtekniska    försöksanstalten,    FFV
Aerotech  AB,  Sveriges  Provnings-  och
Forskningsinstitut   AB   och    Statens
strålskyddsinstitut.     En     särskild
utredningsinsats genomförs under  hösten
1996  för översyn av ambitionsnivån m.m.
inom  riksmätplatsverksamheten samt dess
finansiering på kort och lång sikt, sägs
det i propositionen.
Regeringen begär riksdagens godkännande
av  att  de övergripande målen  för  den
mättekniska  verksamheten inom  SWEDAC:s
ansvarsområde skall vara i enlighet  med
vad  som  anges i propositionen och  som
innebär att en mätteknisk verksamhet med
hög  standard, av tillräcklig omfattning
och  med effektiv användning av statliga
resurser skall upprätthållas. För  nästa
budgetår har anslaget beräknats till 8,8
miljoner kronor.
Motionen
En  ökning  av  anslaget  med  1  miljon
kronor  föreslås  i motion  1996/97:N270
(mp).     Ju     äldre    de     svenska
kärnkraftverken blir desto  större  krav
kommer    att    ställas   på    Statens
strålskyddsinstitut     (SSI),     anför
motionärerna och anser därför att  SSI:s
andel  av  anslaget  bör   höjas  med  1
miljon kronor.
Vissa kompletterande uppgifter
Den      i      propositionen     nämnda
utredningsinsatsen              avseende
riksmätplatsverksamheten, som  genomförs
av   en   fristående  konsult,  omfattar
följande   moment:  genomgång   av   det
nationella  utbudet av  primärmetrologi,
konsekvensbedömning    vid    bibehållen
ambitionsnivå   avseende  riksmätplatser
och  mätteknisk  FoU,  framläggande   av
förslag    om    lämplig   ambitionsnivå
avseende   svensk   infrastruktur    för
nationella  normalier,  framläggande  av
förslag om en alternativ konstruktion av
riksmätplatsanslaget samt  identifiering
av  möjliga  former  av  medverkan  från
näringslivet   och   berörd    offentlig
verksamhet. Uppdraget skall genomföras i
samråd med SWEDAC, riksmätplatserna  och
relevanta   industrirepresentanter   och
redovisas under år 1996.
Elsäkerhetsverket (B 4)
Elsäkerhetsverket                     är
förvaltningsmyndighet    för    tekniska
säkerhetsfrågor   på    elområdet.    De
vvergripande  målen för verksamheten  är
att  förebygga  av elektricitet  orsakad
skada   på   person  och  egendom   samt
störningar  på  radiokommunikation   och
radioverksamhet       inom       området
elektromagnetisk kompatibilitet.
Regeringen beräknar anslaget för  nästa
budgetår  till  36,5  miljoner   kronor.
Avgifterna     som    tas     ut     för
Elsäkerhetsverkets   verksamhet    skall
redovisas    under    inkomsttitel    på
statsbudgeten.   Motsvarande    utgifter
täcks  från  ramanslaget. Inga  motioner
har väckts på området.
Sprängämnesinspektionen (B 5)
Propositionen
Sprängämnesinspektionen (SÄI) är central
förvaltningsmyndighet för frågor som rör
brandfarliga  och explosiva  varor.  Det
övergripande  målet för verksamheten  är
att  förebygga att personer och  egendom
kommer  till  skada  vid  hantering   av
sådana varor. En av SÄI:s huvuduppgifter
är  att  med  stöd av lagstiftningen  om
brandfarliga    och   explosiva    varor
utarbeta  regler i form av  föreskrifter
och   allmänna  råd  för  hantering  och
import  av  sådana varor. Tillsynsarbete
innebär    inte   bara   kontroll    och
övervakning   utan   även    stöd    och
utveckling.  För  att  brandfarliga  och
explosiva varor skall få hanteras  krävs
tillstånd.       Godkännandeverksamheten
innebär     bl.a.    handläggning     av
ansökningar  vad gäller godkännande  och
klassificering av explosiva varor.
Regeringen begär riksdagens godkännande
av   att   de  övergripande  målen   för
verksamheten                        inom
Sprängämnesinspektionens   ansvarsområde
under  planeringsperioden 19971999 skall
vara  i  enlighet med vad  som  anges  i
propositionen.  Detta  innebär  att  det
övergripande   mål   som   gällt   under
perioden  1991/921995/96  och  som  nyss
redovisats skall ligga fast.  För  nästa
budgetår    har   regeringen    beräknat
anslaget  till  15,2  miljoner   kronor.
Avgifter     som     tas     ut      för
Sprängämnesinspektionens      verksamhet
skall  redovisas  under inkomsttitel  på
statsbudgeten  -  dessa  inkomster   har
beräknats  till 13 miljoner  kronor  för
nästa budgetår.
Motionen
Riksdagen  bör göra ett tillkännagivande
om   att  Sprängämnesinspektionen  skall
erhålla sådana direktiv att den i större
omfattning  än  för närvarande  inriktar
sin  verksamhet på att sätta gränser för
miljöpåverkande  aktiviteter  inom  sitt
ansvarsområde,  anförs  det   i   motion
1996/97:N270    (mp).    Under     denna
förutsättning   tillstyrks   regeringens
förslag.  I samband med vissa  typer  av
sprängningar, t.ex. fyrverkerier, sprids
strontium-   och  bariumjoner   som   är
skadliga för människor och djur,  hävdar
motionärerna och hänvisar till en motion
-  1994/95:N239  (mp)  -  från  allmänna
motionstiden   1995.   I   samband   med
Vattenfestivalens fyrverkerier har  höga
halter   av   skadliga  ämnen  uppmätts,
framhåller  motionärerna och  anser  att
Sprängämnesinspektionen därvid inte  har
reagerat tillräckligt kraftfullt.
Tidigare riksdagsbehandling
Riksdagen   avslog   våren   1996    den
åberopade motionen 1994/95:N239 (mp).  I
det     aktuella    betänkandet    (bet.
1995/96:NU16) behandlades också motioner
med  krav på översyn av regelverket  för
hantering av fyrverkeriartiklar  och  på
införande   av  vissa  begränsningar   i
nuvarande produktsortiment och i  rätten
att  sälja pyrotekniska varor. I samband
med   utskottsbehandlingen  remitterades
motionerna till berörda myndigheter  och
organisationer m.fl., varvid fem av åtta
remissinstanser ansåg att  den  gällande
lagstiftningen är tillräcklig. Utskottet
erinrade    om   de   möjligheter    som
kommunerna  har att enligt ordningslagen
(1993:1617)        utfärda        lokala
ordningsföreskrifter             rörande
pyrotekniska varor. Efter prövning  fann
utskottet  att  den  gällande  ordningen
utgör  en rimlig avvägning och  att  den
nuvarande lagstiftningen är tillräcklig.
Det  kan dock inte uteslutas att en viss
uppstramning av tillsynen och kontrollen
är  erforderlig, anförde  utskottet  och
förutsatte   att  frågan  uppmärksammas.
Motionen med krav på införande av förbud
mot   ämnena  barium  och  strontium   i
fyrverkeriartiklar avstyrktes  också  av
utskottet,   men  följdes   upp   i   en
reservation  (mp).  Under  den  allmänna
motionstiden 1996 har en likartad motion
(mp)  som  den  nyssnämnda  väckts   och
hänvisats till jordbruksutskottet.
Bidrag till standardisering, provnings-
och mätteknisk FoU m.m. (B 6)
Propositionen
Från    anslaget   utgår   bidrag   till
standardiseringsverksamheten   som   SIS
Standardiseringen    i    Sverige    som
centralorgan,   tillsammans   med   åtta
auktoriseringsorgan      för       olika
verksamhetsområden, utför med syfte  att
verka    för    svensk   standardisering
nationellt, europeiskt och globalt.  Det
övergripande målet för anslaget  är  att
standardiseringsverksamheten skall bidra
till    att   öppna   marknader,    höja
produktiviteten   och  konkurrenskraften
hos  svenskt näringsliv samt bidra  till
att  statens  specifika ansvar  när  det
gäller   medborgarnas  skydd  för   liv,
hälsa, miljö och egendom tillgodoses.
Vidare   utgår  bidrag  till   Sveriges
Provnings- och Forskningsinstitut AB för
uppgifter  inom  teknisk  forskning  och
utveckling  av mät- och provningsteknik,
normaliehållning  samt därtill  anknuten
standardisering. Det övergripande  målet
för  bidraget  är  att stärka  mät-  och
provningsteknikens  betydelse   i   FoU-
processen och aktivt bidra till att FoU-
resultat    överförs   i    industriella
tillämpningar med särskild inriktning på
små och medelstora företag.
Från   anslaget  finansieras  slutligen
verksamheter   inom   området    teknisk
informationsförsörjning.    För    detta
ändamål   anvisas  medel  till  Tekniska
Nomenklaturcentralen    och     Tekniska
Litteratursällskapet.  Övergripande  mål
för detta område är att tjänster med hög
kvalitet  skall  erbjudas  näringslivet,
myndigheter och organisationer  för  att
effektivisera       nationellt       och
internationellt samarbete.
Regeringen beräknar anslaget för  nästa
budgetår till 77,8 miljoner kronor.
Motionerna
I  motion 1996/97:Jo727 (c) föreslås att
riksdagen      skall      göra       ett
tillkännagivande  om att  Sverige  skall
vara   pådrivande   internationellt    i
standardiseringsarbetet      så      att
miljöfrågorna  får  större  tyngd.   Ett
viktigt  instrument  för  att  skapa  en
kretsloppsanpassad     produktion     är
införandet   av  gemensamma  standarder,
anför motionärerna. De anser att Sverige
bör  tillsätta en särskild kommitté  för
att    stärka   miljökompetensen    inom
standardiseringsarbetet. Internationellt
bör Sverige verka för att miljökriterier
utarbetas   och  läggs   som   ram   för
standardiseringsarbetet,  sägs   det   i
motionen.
Riksdagen bör enligt vad som  anförs  i
motion     1996/97:L713    (mp)     göra
tillkännagivanden   i   två   avseenden,
nämligen  dels  beträffande  behovet  av
generella analyser av konsekvenserna för
konsumenterna  och  miljön  av   svenska
förslag  till  standarder som  utarbetas
med     statlig    finansiering,    dels
beträffande  en utvidgning  av  ansvaret
för  Konsumentrådet  vid  SIS  till  att
inkludera     miljöfrågor     och     en
komplettering av rådets kompetens så att
den  också omfattar miljöfrågor. När det
gäller       produktstandarder       bör
miljökonsekvenserna av varans utformning
redovisas  från   vaggan  till  graven ,
anför  motionärerna.  De  föreslår   att
Konsumentrådet  vid SIS skall  tilldelas
följande    uppgifter:   bevakning    av
metodutvecklingen avseende  analyser  av
produktstandarders   konsekvenser    för
konsumenten         och          miljön,
tillhandahållande  av  sakkunskap  inför
förslag   till  produktstandarder   samt
främjande    av    ökad    kunskap    om
standardiseringsarbetet hos intressenter
som bevakar konsument- och miljöfrågor.
Vissa kompletterande uppgifter
I   sysselsättningspropositionen  (prop.
1995/96:222    s.    5.19)     aviserade
regeringen  att  en  särskild   utredare
skulle   tillkallas  med   uppdrag   att
tillsammans     med     den      svenska
standardiseringsorganisationen,
näringslivet  och  berörda   myndigheter
analysera  och  föreslå hur  miljöhänsyn
kan    integreras    i    det    svenska
standardiseringsarbetet. Regeringen  har
nyligen      fattat      beslut       om
kommittédirektiv (dir. 1996:93). För att
svenska   aktörer  i  ökad  utsträckning
skall  kunna  verka för att  miljöhänsyn
integreras i allt standardiseringsarbete
skall  den  särskilde  utredaren  enligt
direktiven   göra  följande:   definiera
miljöaspekter och redovisa  metoder  som
kan tillämpas i standardiseringsarbetet,
föreslå       hur      den       svenska
standardiseringsorganisationen       och
svenska   tekniska   experter   på   ett
kostnadseffektivt sätt  kan  bidra  till
att   miljömässiga  hänsyn  tas  i  allt
standardiseringsarbete samt utarbeta  en
handlingsplan  som  dels  omfattar  allt
standardiseringsarbete, dels prioriterar
områden där svenska aktörer bör kunna nå
resultat  på  kort och  medellång  sikt.
Förslagen    skall   ta   hänsyn    till
resurshushållning och kretsloppstänkande
samt   erfarenheter  inom  svenskt   och
internationellt  standardiseringsarbete.
Utredningsarbetet  skall  vara  avslutat
den  1 juni 1997. Även om Konsumentrådet
vid   SIS  inte  nämns  uttryckligen   i
direktiven   är  det,  enligt   uppgift,
rimligt att anta att den verksamhet  som
Konsumentrådet   bedriver   kommer   att
beaktas i utredningsarbetet.
Patent- och registreringsverket
Propositionen
Patent- och registreringsverket (PRV) är
central förvaltningsmyndighet för frågor
om    patent,    varumärken,    mönster,
efternamn   och   förnamn    samt    för
registreringsärenden            angående
aktiebolag,    filialer,   handelsbolag,
ekonomiska   föreningar  och  europeiska
ekonomiska intressegrupperingar. PRV för
även   register   över   konkurser   och
näringsförbud. De övergripande målen för
PRV:s    verksamhet   är   att   erbjuda
ändamålsenliga, kvalitativt  högtstående
och  serviceinriktade  tjänster  på   de
immaterialrättsliga                  och
associationsrättsliga områdena.
Verksamheten vid PRV finansieras  genom
avgifter.      Med      undantag      av
namnverksamheten  skall  avgifterna   ge
full kostnadstäckning. Verksamheten  med
patent, varumärken och mönster skall  ge
ett  överskott som motsvarar kostnaderna
för    Patentbesvärsrättens   verksamhet
minskat      med     underskottet      i
namnverksamheten.  Regeringen   beräknar
avgiftsinkomsterna  för  nästa  budgetår
till 547,8 miljoner kronor. Som tidigare
nämnts  förutsätts PRV inbetala  10  461
000    kr    till    inkomsttitel     på
statsbudgeten   för   verksamheten   vid
Patentbesvärsrätten.
Motionen
Riksdagen  bör  besluta att  PRV  endast
skall  behöva betala in 461 000  kr  för
verksamheten   vid  Patentbesvärsrätten,
anförs  det i motion 1996/97:N207  (fp).
Många   statliga  myndigheter   bedriver
verksamhet  som  berör näringslivet  men
som  inte utnyttjas tillräckligt för att
skapa  ett  gott  företagsklimat,  anser
motionären. Han menar att PRV  av  flera
skäl    bör    ges   en   mer    central
näringspolitisk    roll.    Industriellt
rättsskydd  blir  allt  viktigare   inom
näringslivet, och PRV har en  enastående
kompetens    på   det   näringspolitiska
området, sägs det. Myndigheten har under
flera  år  gjort goda insatser  för  att
informera  det  svenska näringslivet  om
betydelsen    av   en   mer   genomtänkt
patentstrategi,  konstaterar  motionären
och  anser att denna verksamhet  nu  bör
utökas.  Det finns dock inget ekonomiskt
utrymme för PRV att ta på sig en  utökad
näringspolitisk   uppgift   utan    full
kostnadstäckning. Medelsbehovet för  ett
utvidgat   näringspolitiskt   engagemang
från PRV:s sida beräknar motionären till
högst  10  miljoner kronor per  år.  Som
finansiering    för    den    föreslagna
resursförstärkningen hänvisar  han  till
en besparing som han föreslår i en annan
motion   om   obeståndsmyndighet    inom
exekutionsväsendet      (som       avser
utgiftsområde   4  och  hänvisats   till
justitieutskottet).
Vissa kompletterande uppgifter
PRV  gavs  i november 1995 i uppdrag  av
regeringen att inom ramen för befintliga
resurser     mer    aktivt     informera
näringslivet      om     patentsystemets
möjligheter. PRV skall därvid ha som mål
att    göra   minst   200   individuella
företagsbesök  per  år,  aktivt  erbjuda
utbildning och kontinuerligt  stöd  till
organisationer  och  andra   organ   som
framför   allt  arbetar  med   små   och
medelstora företag. Verket skall  aktivt
delta  i  mässor  och  annan  utåtriktad
verksamhet.
Via      anslaget      Bidrag      till
tekniköverföring för budgetåret 1995/96,
som   disponeras  av  NUTEK,   har   PRV
tillförts  5  miljoner  kronor  för   en
delvis  finansiering av arbetet med  att
utöka  den  externa tillgängligheten  av
verkets        dokumentation        inom
patentområdet.
Inom  PRV  finns vidare ett  IT-projekt
som  har  till syfte dels att underlätta
och     rationalisera     PRV:s     egen
myndighetsutövning, dels att göra  PRV:s
informationsmängd   lättillgänglig   för
näringslivet. Projektet innefattar bl.a.
följande:  digitalisering av information
som   för  närvarande  endast  finns   i
pappersform, komplettering av  databaser
med text och bildinformation, uppbyggnad
av    parallella   informationsdatabaser
tillgängliga för allmänheten, utveckling
av programvaror som gör sökning effektiv
och  enkel samt utveckling av system som
är    kompatibla   med   internationella
system. Enligt vad utskottet erfarit  är
det  emellertid oklart hur detta projekt
skall  finansieras med hänsyn  till  att
verksamheten     vid      verket      är
avgiftsfinansierad.
Näringsminister    Anders     Sundström
besvarade  våren 1996 en  fråga  av  Eva
Arvidsson  (s)  om  vilka  åtgärder  han
tänkte vidta för att stärka PRV:s roll i
utvecklingen   av  svenskt   näringsliv.
Näringsministern hänvisade i  sitt  svar
(prot.   1995/96:101)  till  det  nämnda
regeringsuppdraget    och    till    IT-
projektet. Vidare erinrades om  att  PRV
är  en avgiftsfinansierad myndighet  och
att  de  aktuella verksamheterna bedrivs
inom  ramen  för verkets egna  resurser,
och  att  det för närvarande inte  finns
några   planer   på  att  tillföra   PRV
statliga anslag.
Styrelsen för ackreditering och teknisk
kontroll: Uppdragsverksamhet
SWEDAC:s    uppdragsverksamhet     avser
ackreditering av följande:  laboratorier
för     kalibrering    och     provning,
certifieringsorgan    för     produkter,
kvalitetssystem       och       personal
miljöledningssystem enligt  EMAS  -  Eco
Management   and   Audit   Scheme   samt
kontrollorgan     enskilt     och      i
tredjepartsställning.  Därutöver   skall
SWEDAC  bedöma presumtiva anmälda organs
kompetens och utöva tillsyn.
Regeringen begär riksdagens godkännande
av   att   de  övergripande  målen   för
SWEDAC:s    uppdragsverksamhet     skall
kompletteras och vara följande:
att         bedriva         en
ackrediteringsverksamhet i enlighet  med
internationella normer så att  nationell
och  internationell acceptans av svenska
provningar och certifieringar uppnås,
att   med   bibehållande   av   höga
kvalitetskrav                   utveckla
ackrediteringsverksamheten,
att  ge en snabb och kostnadseffektiv
service till uppdragsgivarna.
Inga   motioner  har  väckts  på   detta
område.
Konkurrensfrågor (C)
Konkurrensverket (C 1)
Konkurrensverket       är        central
förvaltningsmyndighet                för
konkurrensfrågor.  Verket  skall   också
främja    och   stödja   forskning    på
konkurrensområdet.   Det    övergripande
målet  för Konkurrensverket är att verka
för  en effektiv konkurrens i privat och
offentlig  verksamhet  till  nytta   för
konsumenterna.
För   nästa   budgetår  har  regeringen
beräknat  anslaget  till  62,3  miljoner
kronor, vilket inte har föranlett  någon
motion.
Konkurrensforskning (C 2)
Propositionen
Anslaget  disponeras av Konkurrensverket
för att främja och stödja forskning inom
konkurrensområdet.   Det    övergripande
målet  för konkurrensforskningen är  att
ge    kunskap    om   olika   marknaders
funktionssätt,        effekter        av
konkurrensbegränsningar             samt
verkningarna          av           olika
konkurrenspolitiska medel.
I den forskningspolitiska propositionen
gör  regeringen bedömningen att det även
under  planeringsperioden 19971999 finns
ett  behov av särskilt riktade  insatser
på  konkurrensområdet. Av besparingsskäl
bör   dock  väsentligt  mindre  resurser
avsättas   för   de  forskningsfrämjande
insatserna under år 1997, sägs det.  För
att   ändå  hålla  uppe  nivån  på   det
forskningsfrämjande     arbetet      bör
neddragningen  tillfälligt  kunna  mötas
med  hjälp  av de medel som  reserverats
från  tidigare år, anförs det.  När  det
gäller   åren  1998  och  1999  är   det
regeringens ambition att omfattningen av
de       samlade      insatserna      på
konkurrensforskningsområdet        genom
omprioriteringar       skall       kunna
vidmakthållas på nuvarande nivå.
Regeringen beräknar anslaget för  nästa
budgetår till 1,7 miljoner kronor.
Motionerna
Riksdagen  bör göra ett tillkännagivande
om att konkurrensforskningen långsiktigt
skall    säkerställas    på    nuvarande
anslagsnivå,   anförs   det   i   motion
1996/97:N265 (m).
En  ökning av det aktuella anslaget med
1  miljon kronor för år 1997 föreslås  i
motion   1996/97:N270  (mp).   I   andra
avsnitt  i  motionen  -  med  rubrikerna
Lokalt   ägande   av  företagen   skapar
stabilitet  respektive  Nya  former  för
glesbygdens  förvaltning  -  förs   fram
politiska  överväganden som motionärerna
anser   vara   värda   att   pröva    ur
konkurrenssynpunkt. Konkurrensverket bör
därför   ges  i  uppdrag  att  göra   en
särskild           prövning           av
konkurrenssituationen i samband med  ett
lokalt ägande och vid införande av lokal
förköpsrätt av fast egendom, anförs det.
Den forskningspolitiska propositionen
I  den forskningspolitiska propositionen
(prop. 1996/97:5 s. 286) gör regeringen,
som    nämnts,   den   bedömningen   att
särskilda   medel   bör   anvisas    för
konkurrensforskningen   under   perioden
19971999,  och att medlen bör disponeras
av Konkurrensverket. Regeringen hänvisar
till  vad  som sades hösten 1995  i  den
s.k.     tillväxtpropositionen    (prop.
1995/96:25)  om konkurrensens  betydelse
för  möjligheten att få en ökad tillväxt
och  därmed  också att komma till  rätta
med  den höga arbetslösheten. Regeringen
framhåller   vikten  av   att   resurser
avsätts även framgent så att det  aktiva
stödet   till   konkurrensforskning    i
nuvarande  form inte blir en  tillfällig
och alltför kortsiktig insats.
Revisorsnämnden
Revisorsnämnden,  som inrättades  den  1
juli   1995,   har  till   uppgift   att
handlägga    frågor   om    godkännande,
auktorisation och tillsyn  av  revisorer
samt   registrering  av  revisionsbolag.
Verksamheten är helt avgiftsfinansierad.
Det övergripande målet för myndighetens
verksamhet  är att tillgodose samhällets
behov   av  kvalificerad  och  oberoende
extern  revision.  Nämnden  skall  pröva
frågor om disciplinära åtgärder, anordna
examina  och lämplighetsprov,  föra  ett
register  över godkända och registrerade
revisorer        samt       registrerade
revisionsbolag och lämna information och
uppgifter   i   fråga  om   godkännande,
auktorisation, registrering och tillsyn.
Regeringen bedömer att inriktningen  av
den    verksamhet   som    bedrivs    av
Revisorsnämnden bör behållas  oförändrad
för  år  1997 och att verksamheten  även
fortsättningsvis skall  finansieras  med
avgifter.  Regeringen vill ha riksdagens
godkännande   av  denna  inriktning   av
verksamheten. Inga motioner  har  väckts
på området.
Teknisk forskning och utveckling (D)
Teknisk forskning och utveckling (D 1)
Propositionen
Anslaget disponeras av främst NUTEK. Det
övergripande  målet för verksamheten  är
att   bidra   till  att  dels  stimulera
näringslivets teknikutveckling och skapa
gynnsamma  förutsättningar för företagen
genom    en    konkurrenskraftig     och
industriinriktad  FoU-miljö  i   landet,
dels skapa lika goda förutsättningar för
näringslivets teknikutveckling i Sverige
som i våra viktigaste konkurrentländer.
Medel  anvisas  för  att  initiera  och
stödja  forskning  och  utveckling  inom
områdena process- och produktutveckling,
transportteknik,  medicinsk  teknik  och
inom   framväxande  teknikområden  såsom
informationsteknik,    bioteknik     och
materialteknik.  Vidare  föreslås  medel
till  följande  fyra nya  insatsområden:
komplexa    tekniska   system,    mindre
företags         kompetens-          och
teknikförsörjning, tjänsteproduktion och
IT-användning samt människa, teknik  och
organisation. Under anslaget  ryms  även
medel        för       kompetenscentrum,
industriforskningsinstitutens
ramprogram,            tvärvetenskapliga
materialkonsortier    samt     särskilda
program  för  fordonsteknik, flygteknik,
verkstadsteknik   och   träråvarubaserad
industri.   Det  sistnämnda   programmet
förlängs  enligt regeringens  förslag  i
tre  år  och  beräknas till 10  miljoner
kronor   per   år.  Det  fordonstekniska
programmet   förlängs  i  fem   år   och
beräknas till 30 miljoner kronor per år.
Medel  anvisas  även för det  europeiska
forskningssamarbetet  EUREKA   och   för
åtgärder  som syftar till att  stimulera
svenskt deltagande i EU:s ramprogram för
forskning och utveckling. Från  anslaget
finansieras   dessutom  verksamhet   vid
Forskningsrådsnämnden avseende  teknisk-
vetenskaplig informationsförsörjning.
Regeringen    hänvisar     till     den
forskningspolitiska propositionen (prop.
1996/97:5  s. 265), där inriktningen  av
verksamheten under anslaget beskrivs.
För  nästa budgetår beräknar regeringen
anslaget  till  783,4  miljoner  kronor,
vilket  innebär en besparing  på  totalt
286,6   miljoner   kronor.   Regeringens
ambition  är  att  huvuddelen  av  denna
besparing skall kunna kompenseras  genom
stiftelsemedel. Regeringen vill också ha
riksdagens   medgivande  att  eventuella
reservationer  på  de tidigare  anslagen
Teknisk forskning och utveckling  (F  1)
och   Informationsteknologi  (F  2)  får
överföras som anslagssparande  till  det
här  aktuella anslaget. Slutligen  begär
regeringen riksdagens  bemyndigande  att
låta  staten  under år 1997  ta  på  sig
ekonomiska  förpliktelser i samband  med
stöd   till   teknisk   forskning    och
utveckling   för   de  fyra   budgetåren
19982001   om   högst  650,   575,   500
respektive 425 miljoner kronor.
Motionerna
Sammanlagt  sju motioner har  väckts  på
detta område.
I  motion  1996/97:N217 (s) begärs  ett
tillkännagivande av riksdagen om behovet
av  utökad  satsning  på  forskning  och
utveckling av skogsprodukter i  Sverige.
De  svenska skogsbolagen fortsätter  att
göra  jämförelsevis enkla produkter  som
t.ex.  tidningspapper, säger motionären.
Han  anser  att Sverige som nation  inte
bör  vara enbart en leverantör av råvara
och  lågt  förädlade produkter,  utan  i
stället sträva efter att vara först  med
nya,   högt   förädlade   produkter    i
konkurrens  med  andra länder.  För  att
åstadkomma detta måste en ökad  satsning
på    forskning   och   utveckling    av
skogsprodukter ske, anförs det.
Den     av     regeringen    föreslagna
neddragningen  av  anslaget  avvisas   i
motion    1996/97:Ub411   (m).   Sverige
satsar,   i  internationell  jämförelse,
relativt  sett  mindre på  utbildning  i
starka       forskningsmiljöer       och
industriellt   inriktad   forskning   än
jämförbara    industriländer,     hävdar
motionärerna. Risken anses vara stor att
den    förda   politiken   medför    att
näringslivet    väljer   att    förlägga
forskning och utveckling till länder med
ett  gynnsammare  klimat .  Motionärerna
anger  statens uppgifter när det  gäller
forskning  och utveckling av  långsiktig
betydelse    för    näringslivet    till
följande: att bidra till att stärka  det
svenska   näringslivets  konkurrenskraft
och      den      svenska      ekonomins
attraktionskraft,  att  bidra  till  att
stimulera näringslivets teknikutveckling
och  att skapa gynnsamma förutsättningar
för företagen genom en konkurrenskraftig
och  industriinriktad FoU-miljö i landet
samt  att  bidra till att det skapas  så
likvärdiga  förutsättningar som  möjligt
för    näringslivets    teknikutveckling
jämfört  med  dem som råder  i  Sveriges
viktigaste konkurrentländer. NUTEK utför
ett omfattande och värdefullt arbete som
initiativtagare  till   samverkan   inom
teknisk  forskning och utveckling,  sägs
det. Motionärerna ställer frågan vad som
händer   med  den  forskning   som   för
närvarande        finansieras         av
forskningsstiftelserna   om   regeringen
 lyckas  ta  kontroll över stiftelsernas
medel .  En  besparing är  en  besparing
oavsett  vem som utsätts för den,  säger
motionärerna  och anser  att  regeringen
med   berått  mod  väljer  att   avbryta
långsiktiga satsningar och bryta  sönder
fungerande forskningsmiljöer.
I    motionen    begärs    också    ett
tillkännagivande   av    riksdagen    om
industriforskningsinstitutens  betydelse
för                         forskningen.
Industriforskningsinstitutens    primära
uppgifter      är      att       bedriva
industrirelevant forskning och  medverka
i  utbildning av kvalificerade tekniker.
De  28 instituten, som spänner över  ett
vitt      fält     av     ämnen     från
informationsteknik                  till
korrosionsforskning, har visat sig  vara
en  effektiv  länk  mellan  universitet,
högskolor,  övriga  kunskapscentrum  och
industrin,   anför   motionärerna.    De
hänvisar till att statsmakternas  avsikt
tidigare  var  att instituten,  som  för
närvarande    befinner     sig     under
omvandling,   därefter   skulle    kunna
förstärkas  med medel från de fristående
forskningsstiftelser som  regeringen  nu
vill ta i anspråk medel från.
I   motionen   begärs   slutligen   ett
tillkännagivande av riksdagen om behovet
av att följa utvecklingsprojekt från idé
till s.k. groddföretag. Traditionellt är
samarbetet mellan akademi och näringsliv
relativt  svagt utvecklat, sägs  det.  I
många  fall väljer svenska forskare  att
själva  utveckla  sin  egen  idé   eller
uppfinning  i stället för att  samarbeta
med    en    van   entreprenör,    anför
motionärerna. De föreslår - i syfte  att
uppnå  en bättre samverkan - att statens
resurser  inte  skall satsas  enbart  på
forskning,  utan att de bästa  projekten
skall   kunna   få   stöd   under   hela
utvecklingen från idé till groddföretag.
I  motion 1996/97:N265 (m) föreslås  en
ökning av det aktuella anslaget med  200
miljoner   kronor.  De   av   regeringen
föreslagna mycket kraftiga besparingarna
hotar    på    sikt   svenska   företags
teknikförsörjning  och  konkurrenskraft,
anför  motionärerna och menar att  detta
faktum  inte  förändras  av  regeringens
försök  att ta i anspråk stiftelsemedel.
Motionärerna avvisar regeringens förslag
och  förordar oförändrat höga ambitioner
på det tekniska forskningsområdet.
Riksdagen bör göra ett tillkännagivande
om  behovet av ökat stöd till  innovativ
verksamhet  i  företag,  anförs  det   i
motion 1996/97:N205 (m). Innovatörer och
uppfinnare  är  en  stor  tillgång   för
Sverige, anför motionärerna. De hänvisar
till  att  man - trots de satsningar  på
forskning  och utveckling som genomförts
- alltför ofta får höra att uppfinningar
som   gjorts   i   Sverige   exploateras
utomlands.    Teknisk   forskning    och
utveckling  har fått vidkännas  kraftiga
besparingar,   säger  motionärerna   och
anför att regeringen, i stället för  att
manipulera  med  forskningsstiftelsernas
medel,  borde öka det innovativa  stödet
till företag.
I  motion  1996/97:Fi211 (fp) har,  som
tidigare    nämnts,    föreslagits    en
minskning av ramen för utgiftsområde  24
Näringsliv  för budgetåret 1997.  Härvid
har  beräknats en minskning av  anslaget
till  teknisk  forskning och  utveckling
med  25  miljoner  kronor  avseende  ett
program för verkstadsteknisk forskning.
Anslaget  till  teknisk  forskning  och
utveckling bör behållas på sin nuvarande
nivå,  dvs.  det bör ske en  ökning  med
286,6   miljoner  kronor   jämfört   med
regeringens förslag, anförs det i motion
1996/97:N271 (v). De insatser  som  görs
under  det  aktuella anslaget är  mycket
viktiga, anser motionärerna.
En   minskning  av  anslaget   med   90
miljoner   kronor  föreslås   i   motion
1996/97:N270  (mp).  Motivet   för   den
föreslagna    minskningen     är     att
forskningsstiftelserna  anses  disponera
stora  resurser samt den möjlighet  till
insyn och demokratisk påverkan som finns
i  stiftelserna. I motionen föreslås att
riksdagen      skall      göra       ett
tillkännagivande  om att  inom  anslaget
skall   mer   resurser   avsättas   till
miljöteknik. Enligt OECD:s statistik har
Sverige       tappat       mark       på
miljöteknikområdet,  säger  motionärerna
och  anser  att en skärpning  av  svensk
miljölagstiftning och  riktade  insatser
mot   forskning   och   utveckling    är
nödvändiga    för   att   vända    denna
utveckling.
I    motionen    begärs   vidare    ett
tillkännagivande   av    riksdagen    om
införande  av ett förenklat  regelsystem
och   mer   FoU-medel  till  uppfinnare.
Regelsystemen   bör  utformas   så   att
uppfinnare  och nydanare i  småföretagen
får   bättre  förutsättningar  för  sitt
arbete,  anser motionärerna. De föreslår
att  medel för FoU skall överföras  från
den    existerande   samverkan    mellan
storföretagen och högskolorna samt  från
den  organiserade  forskning  som  NUTEK
svarar  för  till småskaligt,  nydanande
utvecklingsarbete. Slutligen föreslås  i
motionen   att  det  inom  det  aktuella
anslaget  skall  avsättas  150  miljoner
kronor till ALMI Företagspartner AB  för
forskning och utveckling i småföretagen,
och  att  av dessa medel en  ram  på  50
miljoner   kronor  skall   avdelas   för
miljöteknikområdet.
En  ökning av anslaget med 200 miljoner
kronor    föreslås   även    i    motion
1996/97:N256      (kd).     Motionärerna
motsätter  sig  att  regeringen  tar   i
anspråk    medel    som    finns     hos
forskningsstiftelserna.
Vissa kompletterande uppgifter
I  den forskningspolitiska propositionen
redovisar  regeringen, som  nämnts,  sin
bedömning av hur verksamheten under D 1-
anslaget  bör inriktas. Där  sägs  bl.a.
att     insatser    bör    göras    inom
kunskapsområden  som är strategiska  för
näringslivets utveckling  i  ett  längre
tidsperspektiv.  Verksamhet  bör  därför
bedrivas    inom    följande    områden:
framväxande  teknikområden, industriella
processer  och produkter samt inom  fyra
nya   insatsområden  -  mindre  företags
kompetens-     och    teknikförsörjning,
tjänsteproduktion   och   IT-användning,
komplexa  tekniska system samt människa,
teknik   och  organisation.  NUTEK   bör
besluta  om den detaljerade utformningen
och   fördelningen  av  forsknings-  och
utvecklingsinsatserna, sägs det.
I  utskottets yttrande 1996/97:NU1y  om
utgiftsramar  för energi och  näringsliv
(s. 14) kommenterades särskilt frågan om
anslaget  till  teknisk  forskning   och
utveckling. Utskottet redogjorde för den
bedömning som företrädare för NUTEK hade
redovisat  inför utskottet avseende  hur
regeringens  förslag om  neddragning  av
anslaget  till  teknisk  forskning   och
utveckling   och  beräknad  kompensation
från  forskningsstiftelserna  kan  komma
att  påverka  den aktuella verksamheten.
Därvid  noterades bl.a.  att  övergången
från   finansiering   via   NUTEK   till
finansiering  via forskningsstiftelserna
kan   medföra  övergångsproblem.   Dessa
beror  på att det kan komma att  ta  upp
till  ett år innan beslut kan fattas  av
berörda     forskningsstiftelser      om
finansiering   i   stället    för    den
finansiering  som  för  närvarande  sker
genom  NUTEK.  Detta  s.k.  beslutsglapp
sammanhänger  med att den  av  riksdagen
nyligen     beslutade    ändringen     i
stiftelselagen  (1994:1220)   träder   i
kraft   den   1   januari  1997   (prop.
1996/97:22,  bet.  LU2),  och   att   de
föreslagna  besparingarna  också   skall
träda i kraft vid denna tidpunkt.
Utskottet  anförde  i  yttrandet  bl.a.
att,  i det fall att regeringens förslag
skulle    vinna   riksdagens   gillande,
utskottet var enigt i sin uppfattning om
att   övergångsproblemet  måste  få   en
ändamålsenlig lösning. Regeringen  borde
sålunda    tillse   att   den   aktuella
verksamheten vid NUTEK inte  paralyseras
under    en   övergångsperiod,   anförde
utskottet  och menade att   detta  borde
komma  till  uttryck i  finansutskottets
betänkande. Utskottsmajoriteten  ställde
sig   bakom  regeringens  förslag   till
utgiftsram, vilket inbegrep en minskning
av   D  1-anslaget  med  286,6  miljoner
kronor.  I  avvikande meningar föreslogs
ökningar   av  D  1-anslaget   med   200
miljoner kronor (m; kd) respektive 286,6
miljoner   kronor  (v).  I   två   andra
avvikande  meningar  förordades  däremot
minskningar av anslaget med 25  miljoner
kronor   (fp)  respektive  90   miljoner
kronor    (mp).    I    finansutskottets
betänkande      (bet.      1996/97:FiU1)
kommenteras  inte  vad  näringsutskottet
anfört om övergångsproblemet.
Beträffande
industriforskningsinstituten,   som   är
föremål    för    yrkande    i    motion
1996/97:Ub411   (m),    sägs    i    den
forskningspolitiska  propositionen   att
det  pågående strukturarbetet  har  stor
betydelse    för    att    stärka    och
effektivisera      den      industrinära
forskningen.        Kommittén        för
omstrukturering   och  förstärkning   av
industriforskningssystemet  upphör   med
sin verksamhet den 30 november 1996. Det
bör ankomma på regeringen att besluta om
hur  det fortsatta strukturarbetet skall
bedrivas,  sägs  det.  Inom  ramen   för
småföretagsprogrammet   har   regeringen
beslutat  att uppdra åt NUTEK att  under
perioden  19971999 genomföra ett  vidgat
program  för tekniköverföring  till  små
och      medelstora     företag      via
industriforskningsinstituten.        För
genomförandet av detta pilotprojekt  har
20  miljoner  kronor anvisats  under  en
treårsperiod.
Regeringen har vidare, inom  ramen  för
nämnda  program, fattat  beslut  att  ge
NUTEK  i uppdrag att utforma ett program
för  samverkan  mellan mindre  högskolor
och  näringsliv,  efter  inhämtande   av
förslag  från  de mindre och  medelstora
högskolorna.  Aktiviteterna  skall  avse
samverkan med små och medelstora företag
i    syfte    att   stärka    företagens
konkurrenskraft genom höjd kunskapsnivå.
För  ändamålet  har 60  miljoner  kronor
anvisats för en treårsperiod. Enligt vad
utskottet  erfarit  kommer  dock   detta
samverkansprojekt, liksom det nyssnämnda
pilotprojektet, i stället att genomföras
genom försorg av Stiftelsen för Kunskaps-
och Kompetensutveckling (KK-stiftelsen).
De  80  miljoner kronor som därmed  inte
behöver     tas    i    anspråk     från
småföretagsprogrammet  avser  regeringen
genom  ett nytt regeringsbeslut tillföra
NUTEK   för  verksamhet  inom  det   här
aktuella D 1-anslaget, i syfte att bidra
till    att   överbrygga   det    nämnda
beslutsglappet.
Från småföretagsprogrammet skall vidare
enligt  beslut av regeringen  anvisas  5
miljoner  kronor  till  Ljusåret   1997,
vilket  är ett samverkansprojekt  mellan
regeringen     och     ett     fyrtiotal
organisationer. Syftet är att  stimulera
och  understödja  processer  som  är  av
betydelse   för  ekonomins   långsiktiga
förnyelsekraft och utvecklingstakt genom
att  påverka attityder, belysa sambandet
mellan   innovationer,   tillväxt    och
välfärd  samt utmana individer,  företag
och   organisationer   att   själva   ta
initiativ       till      förbättringar.
Kostnaderna  för Ljusåret har  beräknats
till ca 80 miljoner kronor, varav ca  40
miljoner  kronor är fasta kostnader  som
Närings- och handelsdepartementet  avses
svara för.
Det   som   har   redovisats   tidigare
avseende   Miljöteknikdelegationen   och
teknikupphandling   i    avsnittet    om
anslaget till småföretagsutveckling  har
relevans   också  i  det  här   aktuella
sammanhanget.
När det gäller forskning och utveckling
av  skogsprodukter, som är  föremål  för
yrkande  i motion 1996/97:N217 (s),  kan
noteras   att  NUTEK  och   Skogs-   och
jordbrukets   forskningsråd   har   fått
regeringens  uppdrag,  inom  ramen   för
småföretagsprogrammet,   att   gemensamt
utarbeta   ett  program  för   samordnad
forskning    för    skogsindustri    och
skogsbruk. För ändamålet har 40 miljoner
kronor anvisats. Vidare bör noteras  att
det inom D 1-anslaget finns ett särskilt
program  för träråvarubaserad  industri,
som  föreslås bli förlängt i tre år  och
beräknas till 10 miljoner kronor per år.
Rymdstyrelsen: Förvaltningskostnader (D
2)
Under   anslaget  anvisas   medel   till
lönekostnader         och         övriga
förvaltningskostnader vid Rymdstyrelsen.
Övergripande  näringspolitiska  mål  för
Rymdstyrelsens   verksamhet    är    att
åstadkomma        följande:         ökad
konkurrenskraft   genom    att    svensk
industri    ges   förutsättningar    att
utveckla              konkurrenskraftiga
rymdprodukter   och  rymdtjänster   samt
teknikspridning  som skall  ge  positiva
näringseffekter       även       utanför
rymdindustrin,    ökad   Europasamverkan
innebärande  att Sverige skall  vara  en
attraktiv   partner  i  det   europeiska
industrisamarbetet       samt       ökad
regionutveckling   som    bidrar    till
näringslivets        utveckling        i
Kirunaregionen.
För   nästa   budgetår  har  regeringen
beräknat  anslaget  till  14,3  miljoner
kronor.  Inga  motioner  har  väckts  på
området.
Rymdverksamhet (D 3)
Propositionen
Under  detta  anslag anvisas  medel  för
rymdforskning,      fjärranalys      och
industriutveckling    samt    för    det
europeiska rymdsamarbetet inom  European
Space    Agency   (ESA)   och   Sveriges
bilaterala    samarbete    med    främst
Frankrike.   I  den  forskningspolitiska
propositionen (prop. 1996/97:5  s.  277)
beskrivs  inriktningen  av  verksamheten
under anslaget.
Regeringen beräknar anslaget för  nästa
budgetår  till  576,1  miljoner  kronor.
Vidare   begär   regeringen   riksdagens
bemyndigande  att  under  det   kommande
budgetåret  låta  staten   ta   på   sig
ansvaret   för   nya  betalningar   inom
rymdverksamheten om högst 108,9 miljoner
kronor.
Motionerna
Riksdagen  bör göra ett tillkännagivande
om  betydelsen av rymdforskning,  anförs
det  i  motion 1996/97:N1 (s) som väckts
med anledning av den forskningspolitiska
propositionen. Sveriges deltagande i det
europeiska rymdsamarbetet har  inneburit
att    Sverige   nu   har    en    stark
rymdforskning,  företag  med   avancerad
rymdteknik  inom vissa  områden  och  en
betydande rymdverksamhet, sägs det.  Den
satsning  som  görs på  ett  miljö-  och
rymdforskningsinstitut i Kiruna  innebär
att antalet personer som får arbete inom
den  sektorn  kommer att  öka  betydligt
från  för  närvarande ca  400  personer,
konstaterar motionärerna. De  menar  att
satsningen  på  rymd- och miljöforskning
är   en  framtidssatsning  och  att  det
därför  är  av vikt att Sverige  även  i
fortsättningen    bedriver     nationell
forskning    och   deltar    aktivt    i
internationellt samarbete.
I  motion 1996/97:N239 (m) föreslås att
riksdagen      skall      göra       ett
tillkännagivande om behovet av förnyelse
av  svensk  rymdverksamhet.  Sverige  är
allmänt    känt    för    att    bedriva
spetsforskning  på  olika  områden;  ett
sådant område är rymdforskningen,  säger
motionären. Han anser att den  nuvarande
stora  spridningen  av  rymdverksamheten
över  hela Sverige inte är gynnsam.  Det
vore     naturligt    om    verksamheten
koncentrerades  till Kiruna,  sägs  det.
Förutom   olika   högskoledelar    borde
Rymdstyrelsen    och    huvuddelen    av
Rymdbolaget  omlokaliseras till  Kiruna,
föreslår motionären.
Också   i   motion   1996/97:N253   (m)
föreslås  att  Rymdbolagets industriella
verksamhet   skall   koncentreras   till
Kiruna.  Huvuddelen av den framgångsrika
och  livskraftiga rymdverksamheten finns
i  Kiruna,  anför motionären. Han  anser
att   -   i   syfte   att   uppnå   ökad
rationalitet - den industriella delen av
Rymdbolaget,   som  för  närvarande   är
lokaliserad till Solna, bör flyttas till
Kiruna.
En  minskning av det aktuella  anslaget
med 30 miljoner kronor föreslås i motion
1996/97:N270  (mp).  Vidare   begärs   i
motionen    ett   tillkännagivande    av
riksdagen om att Sverige inte bör  delta
i  projekt med bemannade transporter och
drift  av  komplexa utposter  i  rymden.
Sverige  bör  satsa på  tillämpningar  i
rymdteknologi,   t.ex.   utveckling   av
miljödatacentrumet    i    Kiruna    och
utveckling  av  vädersatelliter,   anför
motionärerna. Däremot anser de inte  att
det   för  närvarande  finns  ekonomiskt
utrymme  för  deltagande i  projekt  med
bemannade  transporter  och   drift   av
komplexa utposter i rymden; Sverige  bör
därför inte delta i rymdstationen  Alpha
m.m.
Vissa kompletterande uppgifter
I   oktober  1996  invigdes  Miljö-  och
rymdforskningsinstitutet    i    Kiruna.
Finansiering sker initialt dels via EU:s
mål   6-program,  dels  via  medel  från
svenska staten. EU-medlen rör sig om  ca
90  miljoner kronor. Ungefär lika mycket
beräknas   svenska  staten  bidra   med,
varvid  ungefär  hälften beräknas  komma
från  länsstyrelsen  i  Norrbotten   och
hälften     från    Utbildnings-     och
Miljödepartementen. Även  Kiruna  kommun
beräknas  bidra med en mindre  del  till
finansieringen.
Riksdagen fattade våren 1996 beslut  om
att anvisa totalt 30 miljoner kronor för
svenskt deltagande i rymdstationen Alpha
och   ett  vädersatellitprojekt,   Metop
(prop.    1995/96:105,    bet.    NU18).
Samtidigt avslogs en motion med  yrkande
om  att  Sverige inte bör delta i Alpha.
Motionen  följdes upp i  en  reservation
(mp).
Våren   1995   avslog   riksdagen    på
utskottets  förslag (bet.  1994/95:NU18)
en  motion  med förslag om flyttning  av
Rymdbolagets huvudkontor från Solna till
Kiruna. Utskottet anförde att detta inte
är  en  fråga för riksdagen utan en  sak
för  bolagets styrelse att ta  ställning
till.  I  en reservation (v, mp) följdes
yrkandet upp.
Bidrag till Stiftelsen Sveriges teknisk-
vetenskapliga attachéverksamhet  (D 4)
Stiftelsen       Sveriges       teknisk-
vetenskapliga attachéverksamhet  (STATT)
är  en  offentlig stiftelse med  svenska
staten  och Ingenjörsvetenskapsakademien
som   huvudmän.  Syftet  är  att   genom
bevakning   och  rapportering   om   den
tekniska  och  industriella utvecklingen
inom  olika industrinationer  bidra till
ökad kunskap och produktivitet i svenskt
näringsliv.
Regeringen beräknar anslaget för  nästa
budgetår till 32,5 miljoner kronor. Inga
motioner har väckts på detta område.
Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien
(D 5)
Propositionen
Ingenjörsvetenskapsakademien  (IVA)   är
ett samfund av invalda ledamöter som  är
verksamma    inom   teknik,   vetenskap,
industriell   produktion  och   ekonomi.
IVA:s    huvuduppgift   är   att    till
samhällets          gagn          främja
ingenjörsvetenskap    och    näringsliv.
Verksamheten  inriktas  på  att   följa,
analysera och informera om den  tekniska
och industriellt-ekonomiska utvecklingen
samt  att  skapa och initiera  samverkan
mellan    olika   teknikområden.    Från
anslaget   lämnas  bidrag   till   IVA:s
grundläggande   verksamhet.   Regeringen
beräknar   anslaget  till  5,5  miljoner
kronor för nästa budgetår.
Motionen
I  motion 1996/97:N270 (mp) föreslås  en
minskning av det aktuella anslaget med 2
miljoner kronor. Motionärerna anser  att
det  av  utredningar  och  program  från
akademien  framgår  att  den   är   helt
oförstående till de krav som en  hållbar
utveckling ställer på tekniken.
Tidigare riksdagsbehandling
Riksdagen avslog våren 1995 ett liknande
yrkande     från     företrädare     för
Miljöpartiet     de     gröna      (bet.
1994/95:NU18).  I  en  reservation  (mp)
följdes motionen upp.
Utrikeshandel, export- och
investeringsfrämjande (E)
Kommerskollegium (E 1)
Kommerskollegium       är        central
förvaltningsmyndighet för  utrikeshandel
och      handelspolitik.      Kollegiets
huvuduppgift   är   att   tillhandahålla
underlag  för  regeringens  beslut   och
ställningstaganden   genom   utredningar
samt   genom  löpande  samråd  med   det
ansvariga  departementet. Kollegiet  bör
lägga  särskild  vikt vid kartläggningen
av   handelshinder  och  vid  en  utökad
bevakning  och analys av frågor  om  den
inre  marknadens funktion,  sägs  det  i
propositionen.
Regeringen beräknar anslaget för  nästa
budgetår  till  48,2  miljoner   kronor,
vilket inte föranlett någon motion.
Exportfrämjande verksamhet (E 2)
Propositionen
De utgifter som belastar anslaget utgörs
av  medel  till Sveriges exportråd.  Det
övergripande  målet för  Exportrådet  är
att   som   centralt  serviceorgan   för
exportfrämjande    åtgärder    initiera,
planera,   samordna,  marknadsföra   och
genomföra åtgärder för att främja svensk
export       i       samarbete       med
utlandsorganisationen
(handelssekreterare                  och
utrikesrepresentationen    m.m.)     och
svenskt    näringsliv.   De   små    och
medelstora   företagen   prioriteras   i
rådets      verksamhet.     Verksamheten
fokuseras  på två kärnområden,  nämligen
exportservice och exportutveckling.
Regeringen  anser  att exportfrämjandet
har  stor  betydelse  som  instrument  i
näringspolitiken  och  handelspolitiken.
Regeringen lägger särskild vikt  vid  de
initiativ  som har tagits  att  utveckla
samarbetet mellan Exportrådet, regionala
handelskammare  och ALMI Företagspartner
AB,  bl.a.  genom etablerandet  av  s.k.
exportcentrum.
Anslaget  för  nästa budgetår  beräknas
till 136,1 miljoner kronor.
Motionen
I  motion 1996/97:N252 (c) föreslås  att
riksdagen      skall      göra       ett
tillkännagivande  om  att  det  statliga
stödet  till exportsatsningar  tydligare
skall inriktas på småföretag. Allt  fler
små     företag    har    internationell
verksamhet,  och ofta är länderna  kring
Östersjön  samt Norge viktiga  marknader
för  dessa  företag, anför motionärerna.
De    olika    statliga   stöden    till
exportfrämjande åtgärder måste tydligare
än   för  närvarande  inriktas  på   att
understödja  små företags  behov,  menar
motionärerna.
Vissa kompletterande uppgifter
Exportrådets  verksamhet   är   i   stor
utsträckning   inriktad   på   de    små
företagen.   Större   företag   har    i
allmänhet egna utlandsorganisationer och
anses  inte vara i lika stort  behov  av
vissa av Exportrådets tjänster. Samtliga
enheter     på    Exportrådet    arbetar
huvudsakligen  med  små  och  medelstora
företag.  Av Exportrådets abonnenter  är
97  %  små  och medelstora företag.  Två
tredjedelar  av abonnenterna  exporterar
för  högst  14 miljoner kronor  per  år,
medan  ytterligare 30 % av  abonnenterna
exporterar för 14400 miljoner kronor per
år.
Som tidigare redovisats under avsnittet
om  anslaget  till NUTEK har  regeringen
inom   ramen  för  småföretagsprogrammet
beslutat  anvisa  17,5  miljoner  kronor
till  Exportrådet för särskilda insatser
riktade till småföretag.
Exportkreditnämnden (E 3)
Propositionen
Exportkreditnämnden  (EKN)  skall  genom
utfärdande  av  garantier främja  svensk
export. Garantin utgör en försäkring mot
vissa  förluster  i samband  med  export
till  och investeringar i utlandet.  För
garantin  betalas  en  premie   som   är
relaterad  till risken. Garantigivningen
har  hittills  skett  inom  två  system,
nämligen                      n-systemet
(normalgarantisystemet) och  LT-systemet
(Long Term). EKN har, mot bakgrund av en
analys  och utvärdering av dessa system,
föreslagit  att  de två  systemen  skall
avskaffas  och att EKN endast  skall  ha
ett system i den ordinarie verksamheten.
Garantisystemet skall, enligt EKN,  vara
enkelt att tillämpa och onödig byråkrati
skall  undvikas. Kravet på riskspridning
bör  vidare  gälla hela  riskportföljen.
EKN    har   föreslagit   att   aktuella
volymproblem, liksom andra  problem  som
föreligger   vad  gäller   att   hantera
riskportföljen, varje år skall redovisas
i    en   skrivelse   till   regeringen.
Regeringen instämmer i EKN:s bedömningar
och    analys   och   begär   riksdagens
godkännande   av  att  EKN:s   ordinarie
garantiverksamhet skall bedrivas  i  ett
system     med    resultatkravet     att
verksamheten  totalt  sett  skall   vara
självbärande över tiden.
Vissa    begränsningar    gäller    för
närvarande beträffande EKN:s möjligheter
att  utfärda garantier mot förluster som
ett   resultat   av  bl.a.  otillbörligt
utnyttjande,  sägs det i  propositionen.
Dessa begränsningar avser kravet att den
underliggande  affären  skall   uppfylla
EKN:s   krav   för  exportkreditgaranti,
bl.a.   med   avseende  på  reglerna   i
konsensusöverenskommelsen  och  reglerna
för  export av krigsmateriel. Kravet gör
att  EKN  måste granska och godkänna  de
underliggande  affärerna,  vilket  i  en
portföljgaranti       skulle        vara
resurskrävande och minska intresset från
företagens sida, påpekas det. Regeringen
delar EKN:s bedömning att kravet på  den
underliggande  affären  i  samband   med
säkerhetsgaranti  bör   undanröjas   och
begär riksdagens godkännande av detta.
Regeringen   begär  vidare   riksdagens
medgivande  att  staten  får   åta   sig
betalningsansvar   i    form    av    en
statsgaranti  dels till  ett  belopp  om
högst  100  miljarder  kronor  för   det
ordinarie garantisystemet, dels till ett
belopp  om högst 3 miljarder kronor  för
investeringar  i  utlandet.   Regeringen
vill också ha riksdagens godkännande  av
att EKN får obegränsad upplåningsrätt  i
bl.a.   Riksgäldskontoret.   För   nästa
budgetår  beräknar  regeringen  anslaget
till 120 miljoner kronor.
Motionerna
Riksdagen  bör göra ett tillkännagivande
om   exportkrediter  till  Ryssland  och
övriga  öststater, anförs det  i  motion
1996/97:N215 (s). För att en demokratisk
uppbyggnad   av  Ryssland   och   övriga
öststater skall komma till stånd,  krävs
att dessa länder klarar en övergång till
marknadsekonomi  och  demokrati,   säger
motionärerna. De hänvisar till att många
svenska företag har produkter som på ett
effektivt  sätt  kan hjälpa  de  berörda
länderna  att ta till vara sina inhemska
resurser  och  vidta  åtgärder  mot   de
inhemska   miljöproblemen.  De  aktuella
länderna  vill  köpa av svenska  företag
men  har ofta problem med kapital, anför
motionärerna  och föreslår  att  svenska
staten        skall       tillhandahålla
exportkrediter.   Därför   föreslås   en
översyn av direktiven för beviljande  av
exportkrediter,  så att  de  kan  få  en
generösare tillämpning.
Som  nämnts  i avsnittet om Exportrådet
begärs  i  motion 1996/97:N252  (c)  ett
tillkännagivande av riksdagen om att det
statliga  stödet  till  exportsatsningar
tydligare  skall inriktas på småföretag.
Motiveringen har tidigare redovisats.
I  motion 1996/97:N271 (v) föreslås att
riksdagen hos regeringen skall begära en
förändring    av    Exportkreditnämndens
regler  för  trähusexport.  Den  svenska
trähusindustrin har sedan början av 1990-
talet  minskat sin produktion från  nära
30  000  till för närvarande  ca  2  500
småhus per år, konstaterar motionärerna.
De   nämner  att  branschen   har   haft
förhoppningar   om  ökad   export   till
framför  allt Nordtyskland, men att  det
emellertid har visat sig att de  svenska
småhusföretagen har svårt att få  betalt
för  leveranser inom rimlig tid och  att
de  har  problem  med att  få  de  rätta
kontakterna   med  banker  och   kunder.
Motionärerna föreslår mot denna bakgrund
att  svensk småhusexport särskilt  skall
uppmärksammas  av Exportrådet  samt  att
EKN  skall  ges i uppgift att skapa  ett
speciellt, tillfälligt garantisystem för
stödjande  av  svensk  trähusexport  som
skall   vara  självbärande  över  tiden.
Ramen för denna verksamhet föreslås till
minst 70 miljoner kronor och skall  ingå
i EKN:s ordinarie ram.
Vissa kompletterande uppgifter
Beträffande    yrkandet     i     motion
1996/97:N252  (c)  om  att   bl.a.   EKN
tydligare  skall inrikta sin  verksamhet
på  små  företag  kan  noteras  att  det
statsstödda        exportkreditsystemet,
bestående av EKN:s exportkreditgarantier
och  AB Svensk Exportkredits statsstödda
exportkrediter,  av naturliga  skäl  har
sina   största  volymer  hos  de  större
företagen. Betydande resurser läggs dock
på  information till de små företagen om
verksamheten.     EKN     och     Svensk
Exportkredit startade under år 1995  ett
program    för   att   underlätta    för
småföretag   att  få  risktäckning   och
förmånlig  finansiering vid export  till
länder inom OECD. Kontakter förmedlas av
affärsbankerna.  EKN  har  utvecklat  en
kompletterande  produkt som  ger  berörd
bank    en    större    säkerhet     vid
exportkreditgivningen.
EKN   genomför  sedan  många  år  också
löpande besök hos handelskamrar, banker,
regionala exportkontor, ALMI:s regionala
utvecklingsbolag  och  enskilda  företag
för att informera om sin verksamhet. För
korta  garantier  har  EKN  i  flera  år
arbetat   med   regionansvar   för   att
förbättra de lokala kontakterna.
Det behov av exportkrediter som finns i
Ryssland och andra öststater och som  är
föremål    för    yrkande    i    motion
1996/97:N215  (s) har uppmärksammats  av
regeringen.  År 1993 uppdrog  regeringen
därför   åt  EKN  att  administrera   en
särskild  exportkreditgarantiram  på   1
miljard  kronor, senare  utökad  till  2
miljarder  kronor, avseende de  baltiska
länderna   och Ryssland och  senare,  på
vissa  villkor, även Kazakstan,  Ukraina
och  Vitryssland.  Då riskerna  bedömdes
som    större   än   i   de    ordinarie
garantisystemen  beslöt  regeringen  att
avsätta   400   miljoner   kronor    för
förlustriskerna  (anslaget  B  2   under
utgiftsområde 7).
Sedan           den           särskilda
exportkreditgarantiramen inrättades  har
situationen     i    många     öststater
förbättrats.   EKN  är  nu   öppen   för
ordinarie  garantier  på  flera  av   de
länder   som   tidigare   var   stängda.
Följande beslut är exempel på detta: EKN
beslöt  i mars 1996 att öppna för  långa
garantier  på Lettland och Litauen;  EKN
beslöt i mars 1996 att förbättra policyn
för  både  korta och långa garantier  på
Estland  och Polen; EKN beslöt i oktober
1996  att  öppna för långa garantier  på
Ryssland.
Regeringen har också, med anledning  av
det   förbättrade  riskläget,  omarbetat
riktlinjerna    för    den     särskilda
exportkreditgarantiramen.     Regeringen
fattade  sålunda i oktober  1996  beslut
som bl.a. innebar att beloppsgränsen för
varje enskild affär höjdes från 50  till
100  miljoner kronor och att  betydelsen
av  valutaintjäning och  samfinansiering
inte  längre  är  lika betydelsefull.  I
stället  blir  den  helhetsbedömning  av
affären som EKN gör avgörande.
I  detta  sammanhang kan också  noteras
det program för samarbete och utveckling
i  Östersjöregionen på 1 miljard  kronor
som riksdagen fattade beslut om sommaren
1996  (prop.  1996/97:222, bet.  FiU15).
Syftet  är  att stimulera  tillväxt  och
sysselsättning samt att öka handeln  och
investeringarna  och  i  övrigt   stärka
samarbetet  mellan stater och näringsliv
i regionen.
Beträffande    yrkandet    i     motion
1996/97:N271    (v)   om    stöd    till
trähusexport  kan framhållas  att  sådan
export  kan  garanteras inom  ramen  för
EKN:s  ordinarie garantiverksamhet.  Det
som  krävs  är  att  EKN  är  öppen  för
garantigivning    på    det     aktuella
köparlandet och att köparen  bedöms  som
kreditvärdig. Statsmakterna har hittills
ställt   sig  avvisande  till  särskilda
garantisystem  för  enskilda  branscher,
med  hänvisning bl.a. till att det krävs
betydande    belopp    för    att    ett
garantisystem skall kunna fungera med en
tillfredsställande riskspridning och med
rimlig  sannolikhet kunna  förväntas  gå
ihop   över  tiden.  Det  kan  slutligen
noteras  att  staten,  i  samarbete  med
Exportrådet, nyligen satsat 10  miljoner
kronor  för marknadsföring av  trähus  i
Japan,  en  marknad som bedöms  ha  stor
potential för trähusbranschen.
AB Svensk Exportkredits statsstödda
exportkreditgivning (E 4)
Propositionen
Anslaget disponeras för ersättning  till
AB  Svensk  Exportkredit för  eventuellt
underskott  utgörande skillnaden  mellan
intäkter  och  kostnader,  huvudsakligen
ränteintäkter  och  räntekostnader  inom
ramen   för   systemet  med  statsstödda
exportkrediter som bolaget lämnar enligt
riksdagsbeslut  åren  1978   och   1990.
Anslaget  har tidigare varit uppdelat  i
tre   anslag,  nämligen  Kostnader   för
statsstödd exportkreditgivning genom  AB
Svensk   Exportkredit,   Kostnader   för
statsstödd exportkreditgivning  avseende
export  av  fartyg m.m. samt  Ersättning
för   extra   kostnader  för   förmånlig
kreditgivning  till  u-länder.  De   två
förstnämnda  har varit s.k.  1  000  kr-
anslag.  Svensk Exportkredit skall  inom
systemet          för         statsstödd
exportkreditgivning främja svensk export
till  för staten lägsta möjliga  kostnad
och risk.
För  nästa budgetår beräknar regeringen
anslaget  till  16,5  miljoner   kronor.
Regeringen   begär   vidare   riksdagens
bemyndigande  att regeringen  eller  den
myndighet  regeringen  utser  skall   få
besluta  om löftesprovisionen  inom  det
statsstödda exportkreditsystemet.
Motionen
I   motiveringen  till  yrkandet  i  den
tidigare  nämnda  motionen  1996/97:N252
(c)  om  att  det statliga  stödet  till
exportsatsningar skall ha  en  tydligare
inriktning  på små företag  nämns  också
den nu aktuella verksamheten.
Investeringsfrämjande (E 5)
Propositionen
De    övergripande   målen    för    den
investeringsfrämjande  verksamheten   är
att  utländska  företag skall  genomföra
nyinvesteringar  och  nyetableringar   i
Sverige   samt  samverka   med   svenska
företag   i  landet.  Delegationen   för
utländska   investeringar   i    Sverige
Invest in Sweden Agency  inrättades  den
1   juli   1995  och  är  den   centrala
myndigheten   för  investeringsfrämjande
årgärder. Delegationen har till  uppgift
att   genom  information  och  kontakter
aktivt  medverka  till  att  uppnå   det
övergripande          målet          för
investeringsfrämjandet.
Följande  skäl som låg till  grund  för
inrättandet   av   delegationen   gäller
enligt regeringen fortfarande: Det finns
ett   behov   av   investeringsfrämjande
åtgärder så att Sverige på lika  villkor
som    andra    länder    skall    kunna
marknadsföra förutsättningarna  för  att
etablera och driva företag i landet  och
aktivt medverka till sådana etableringar
och  nyinvesteringar; Det tar  viss  tid
för   ett  land  att  etablera  sig   på
 investeringsmarknaden ,   varför    ett
lands engagemang i investeringsfrämjande
måste  vara långsiktigt; Det  behövs  en
central         koordinator          och
kompetensutvecklare        för        de
investeringsfrämjande  aktiviteter   som
pågår på regional och lokal nivå. Enligt
regeringens mening är det för tidigt att
göra    en    samlad    bedömning     av
delegationens verksamhet.
Regeringen beräknar anslaget för  nästa
budgetår till 41 miljoner kronor.
Motionen
En minskning av anslaget med 20 miljoner
kronor  för  år 1997 föreslås  i  motion
1996/97:N270 (mp). Av de i propositionen
angivna målen för investeringsfrämjandet
är   det   endast   utländska   företags
samverkan   med  svenska   företag   som
motionärerna kan stödja. De  förordar  i
stället  åtgärder  som  verkar  för  att
ägandet   hålls  inom  landet,  regionen
eller  orten,  vilket  bidrar  till  att
skapa ett engagemang som går utöver  vad
strävan till vinstmaximering medför; det
är    sådana   åtgärder   som    främjar
stabilisering  och ökad  sysselsättning.
Motionärerna hyser oro för att de stora,
multinationella bolagens investeringar i
olika   delar  av  världen  kan  få   en
omfattning   som   innebär    hot    mot
demokratin.   Under  det  här   aktuella
anslaget   vill   motionärerna    därför
avsätta 1 miljon kronor för en studie av
de   demokratiska  effekterna  av  lokal
förköpsrätt.  Ett  investeringsfrämjande
som   innebär   stimulans  till   lokala
investeringar  ses  som   en   angelägen
uppgift  för budgetåret 1998, men  dessa
insatser   anses  kunna   rymmas   under
anslaget        (A        2)        till
småföretagsutveckling.  Därmed   skulle,
enligt  motionärerna, det  här  aktuella
anslaget helt kunna försvinna fr.o.m. år
1998.
Tidigare riksdagsbehandling
I   utskottets  yttrande  (1996/97:NU1y)
till  finansutskottet  över  regeringens
förslag  till utgiftsramar för  områdena
näringsliv   och  energi   föreslogs   i
avvikande meningar (fp; mp) en minskning
av det aktuella anslaget med 20 miljoner
kronor.
Riksdagen  avslog våren  1995  motioner
med  krav  på  minskat anslag  till  den
aktuella       verksamheten        (bet.
1994/95:NU18). I reservationer  (m,  fp;
mp)   förordades  lägre  anslag  än  vad
regeringen     hade    föreslagit.     I
kompletteringspropositionen  våren  1995
föreslog  regeringen  ett  lägre  anslag
till     investeringsfrämjandet      för
budgetåret  1995/96  än  vad  som   hade
föreslagits  i budgetpropositionen  1995
75  miljoner kronor (50 miljoner  kronor
för  en 12-månadersperiod) i stället för
97,5  miljoner kronor. Riksdagen ställde
sig   bakom  regeringens  förslag  (bet.
1994/95:FiU20). I reservationer (m,  fp;
mp)    förordades   lägre   anslag   för
budgetåret  1995/96  19 miljoner  kronor
respektive 48,25 miljoner kronor.
Konsumentfrågor (F)
Marknadsdomstolen (F 1)
Marknadsdomstolen  är en  specialdomstol
som handlägger mål och ärenden enligt de
lagar  som  anges  i propositionen.  Det
övergripande målet för domstolen är  att
på  ett rättssäkert sätt och inom rimlig
tid  avgöra de mål och ärenden  som  den
har   att   handlägga  samt   att   leda
rättsutvecklingen och främja en enhetlig
rättstillämpning        inom         det
marknadsrättsliga området.
Regeringen beräknar anslaget för  nästa
budgetår till 5,9 miljoner kronor.  Inga
motioner har väckts på detta område.
Konsumentverket (F 2)
Propositionen
Konsumentverket        är        central
förvaltningsmyndighet                för
konsumentfrågor.  De övergripande  målen
för  verksamheten  är följande:  att  ge
hushållen möjligheter att utnyttja  sina
ekonomiska och andra resurser effektivt,
att  ge konsumenterna en stark ställning
på  marknaden, att skydda konsumenternas
hälsa  och  säkerhet samt  att  medverka
till   att   sådana   produktions-   och
konsumtionsmönster utvecklas som minskar
påfrestningarna  på  miljön  och  bidrar
till  en långsiktigt hållbar utveckling.
I  anslutning  till  detta  fullgörs  de
uppgifter      som      ankommer      på
Konsumentombudsmannen (KO).
För  nästa budgetår beräknar regeringen
anslaget till 69,4 miljoner kronor.
Motionerna
Anslaget  till  Konsumentverket  bör  av
statsfinansiella  skäl  minskas  med  10
miljoner  kronor, anförs  det  i  motion
1996/97:N265  (m).  Verket  bör   enligt
motionärerna   kompensera    besparingen
genom    rationaliseringar   och    ökad
avgiftsfinansiering.
I   motion  1996/97:N271  (v)  föreslås
tvärtemot en ökning av anslaget  med  20
miljoner  kronor. Enskilda  hushåll  har
stort  behov  av  ekonomisk  rådgivning,
anför motionärerna och hänvisar till  en
annan  motion,  i vilken  Vänsterpartiet
lägger    fram   förslag   om   kommunal
budgetrådgivning riktad till hushållen.
Vissa kompletterande uppgifter
Ansvaret     för     konsument-      och
budgetrådgivning riktad  till  hushållen
ligger  hos  kommunerna. Enligt  uppgift
finns    det   för   närvarande    sådan
rådgivning i ca 240 kommuner.
Allmänna reklamationsnämnden (F 3)
Allmänna  reklamationsnämnden  har  till
uppgift  bl.a. att pröva tvister  mellan
konsumenter  och  näringsidkare  rörande
varor,  tjänster  och andra  nyttigheter
som  tillhandahållits huvudsakligen  för
enskilt   bruk,  s.k.  konsumenttvister,
samt   ge   rekommendationer   om    hur
tvisterna  bör  lösas. Det  övergripande
målet  för nämnnden är att på ett snabbt
och   ändamålsenligt   sätt   pröva   de
konsumenttvister   som    anmäls    till
nämnden.
Regeringen beräknar anslaget för  nästa
budgetår till 13,8 miljoner kronor. Inga
motioner har väckts på området.
Fastighetsmäklarnämnden (F 4)
Fastighetsmäklarnämnden, som  inrättades
den  1  oktober  1995, skall  verka  som
central  myndighet för  registrering  av
och  tillsyn över fastighetsmäklare  och
skall särskilt inrikta sin verksamhet på
att    fastighetsmäklarna   följer   god
fastighetsmäklarsed,   att   information
sprids  om  vad  god fastighetsmäklarsed
innebär  och  att mäklarna  har  en  god
utbildning för sin uppgift.
För  nästa budgetår beräknar regeringen
anslaget   till  5,9  miljoner   kronor.
Avgiftsinkomsterna  beräknas  till   1,8
miljoner   kronor.  Inga  motioner   har
väckts beträffande detta anslag.
Stöd till konsumentorganisationer (F 5)
Propositionen
Sedan   år  1990  har  särskilda   medel
anslagits   till   stöd   för    ideella
konsumentorganisationer.   Medlen,   som
fördelas av Konsumentverket, skall bl.a.
kunna   användas  till  stöd  åt   såväl
befintliga  konsumentorganisationer  som
för    att    stödja    och    stimulera
uppbyggnaden   av   nya  organisationer.
Medel     tillförs    bl.a.     Sveriges
konsumentråd.
Från      reservationsanslaget      för
budgetåret    1994/95    kvarstår     en
reservation  på  3,7  miljoner   kronor.
Enligt      vad     som     anges      i
budgetpropositionen är förklaringen till
detta      bl.a.      att      flertalet
konsumentorganisationer  fortfarande  är
under uppbyggnad och saknar resurser för
att  ansöka om och hantera dessa  medel.
Det  kan vidare, sägs det, vara  så  att
informationen  om  dessa   medel   varit
bristfällig.  Prognosen för  innevarande
budgetår är att anslagna och reserverade
medel i stort sett kommer att utnyttjas.
För  nästa  budgetår beräknar regeringen
anslaget   till  4,1  miljoner   kronor.
Enligt     regeringen    bör    Sveriges
konsumentråd   få  fortsatt   ekonomiskt
stöd,    bl.a.    för   att    företräda
konsumenterna i Europasamarbetet.
Motionerna
I motion 1996/97:N265 (m) erinras om att
det  aktuella  anslaget  har  utnyttjats
endast   i  begränsad  omfattning,   och
enligt  motionärernas  mening  kan   det
därför  slopas.  Stöd anses  dock  kunna
fortsätta    att    utgå    så     länge
reservationerna på anslaget räcker.
En  ökning  av  anslagsbeloppet  med  2
miljoner   kronor  föreslås   i   motion
1996/97:N270          (mp).          Det
marknadsekonomiska systemet  förutsätter
kritiska och kunniga konsumenter som har
möjlighet  att göra medvetna val,  anför
motionärerna och anser att insatserna på
det  konsumentpolitiska  området  därför
måste öka.
Riksdagen bör göra ett tillkännagivande
om  att  statligt  stöd till  frivilliga
organisationers  konsumentarbete   skall
fördelas  med  beaktande av  miljömålet,
anförs  det i motion 1996/97:L713  (mp).
Frivilligorganisationer  har  en  viktig
attitydpåverkande funktion i  samhället,
säger motionärerna.
Stöd till konsumentforskning (F 6)
Genom   riksdagens   forskningspolitiska
beslut  våren 1993 (prop. 1992/93:  170,
bet. LU48) anvisades 2,1 miljoner kronor
till  Konsumentverket för  att  utveckla
forskning   på  konsumentområdet.   Från
reservationsanslaget   för    budgetåret
1994/95 kvarstår en reservation  på  2,7
miljoner   kronor.   Enligt   regeringen
föreligger   vissa   eftersläpningar   i
utbetalningar av medel.
För  nästa budgetår beräknar regeringen
anslaget   till  2,1  miljoner   kronor.
Regeringens  bedömning är  att  anslaget
bör utgöra en grund för en utbyggnad  av
konsumentforskningen.     Förslag     om
utformning av och inriktning på en sådan
forskning      framläggs      i      den
forskningspolitiska propositionen.  Inga
motioner har väckts på området.
Bidrag till miljömärkning av produkter
(F 7)
Propositionen
Målet för miljömärkningsverksamheten  är
att    genom   frivillig   miljömärkning
stimulera  utveckling och användning  av
produkter som ur miljösynpunkt är bättre
än  andra i övrigt jämförbara produkter.
Ett  harmoniserat  nordiskt  system  för
miljömärkning  infördes under  år  1989.
Den frivilliga miljömärkningen i Sverige
inom  ramen för detta system organiseras
och  drivs  av SIS  Standardiseringen  i
Sverige        och        leds        av
Miljömärkningsstyrelsen. Sedan den 1 maj
1992  gäller  inom EU en  förordning  om
miljömärkning. Miljömärkningen skall  på
sikt  finansieras  genom  avgifter   och
ersättningar  från de  företag  som  får
sina  produkter miljömärkta. De utgifter
som  belastar anslaget och  som  hänförs
till  det  nordiska systemet  är  främst
kostnader  för  kriterieutveckling   och
revidering    av    redan    fastställda
kriterier   samt  information   om   och
marknadsföring av systemet.
Med   hänsyn  till  att  det   nordiska
miljömärkningssystemet    kräver     ett
omfattande nordiskt samarbete samt  till
att   EU:s   miljömärkningssystem   inte
förutses    ge   intäkter    av    någon
betydelsefull  storlek anser  regeringen
att  miljömärkningsverksamheten  bör  få
fortsatt statligt stöd. Stödet är avsett
att  täcka  kostnader  för  det  svenska
deltagandet  i  det nordiska  samarbetet
kring            det            nordiska
miljömärkningssystemet samt de kostnader
som  följer av medlemskapet och som  kan
hänföras            till            EU:s
miljömärkningsordning.     För     nästa
budgetår  beräknar  regeringen  anslaget
till 4,6 miljoner kronor. Licensintäkter
från    den   nordiska   miljömärkningen
beräknas  uppgå  till ca  10,8  miljoner
kronor.
Motionen
I motion 1996/97:L713 (mp) uppmärksammas
bl.a.   miljömärkningen  av   ekologiskt
framtagna  livsmedelsprodukter  -  KRAV.
Motionärerna  begär tillkännagivanden  i
följande    tre    avseenden:     KRAV:s
information om ekologiska livsmedel  bör
bli  berättigad  till  statligt  stöd  i
samma   utsträckning  som  informationen
från  SIS  om nordisk miljömärkning;  en
del   av   statsbidraget  till   nordisk
miljömärkning    bör    avsättas     för
utveckling     av     kriterier      för
miljömärkning;  Konsumentverket  bör   i
samråd med Jordbruksverket verka för  en
prisbevakning  i handeln  av  ekologiskt
odlade  varor.  Något särskilt  statligt
stöd    till    KRAV:s    arbete     med
miljömärkning   ges  inte,   konstaterar
motionärerna och hänvisar till att  KRAV
är  det officiellt erkända systemet  för
kontroll och miljömärkning av ekologiska
livsmedelsprodukter.
Vissa kompletterande uppgifter
Enligt  uppgift fördelar sig anslaget  -
på  totalt  4,6 miljoner  kronor  -  med
2   miljoner  kronor  på  åtaganden  som
följer  av EU-medlemskapet och  med  2,6
miljoner   kronor   på   utveckling   av
kriterier.  I  båda fallen representeras
Sverige  av Standardiseringen i  Sverige
SIS.  Det  kan noteras att KRAV  är  ett
privaträttsligt system och  därmed  inte
kan  komma  i fråga för stöd från  detta
anslag.
Övriga frågor
Stimulanser till hushållstjänster
I   motion  1996/97:N256  (kd)  föreslås
inrättande av ett nytt anslag,  Hushålls
tjänster,  och  att 300 miljoner  kronor
skall  anvisas för år 1997. I syfte  att
möjliggöra   för   enskilda   att   köpa
tjänster  till hushållet och minska  den
omfattande förekomsten av svartjobb vill
motionärerna   införa  en   modell   för
hushållstjänster  som   under   tre   år
prövats  i Danmark. Det danska  systemet
innebär att hushållet betalar 60 Dkr per
timme   för   att   få   de   vanligaste
hushållsgöromålen    utförda.     Staten
tillskjuter 85 Dkr per timme,  men  sägs
trots detta göra en nettovinst på 24 Dkr
per  timme. Målsättningen för  en  dylik
modell  i  Sverige  bör  vara  att  alla
hushåll  skall ha råd att köpa  tjänster
avseende  de mest förekommande sysslorna
i  hemmet, liksom privat barnomsorg  och
privat hälsovård, anför motionärerna.
Tidigare riksdagsbehandling
Riksdagen  avslog  sommaren   1996   ett
liknande  motionsyrkande  som  det   här
aktuella  (bet. 1995/96:FiU15). Yrkandet
följdes upp i en reservation (kd).
Utskottets ställningstagande
Inledning
Utskottet  behandlar  först  frågan   om
verksamheten  vid  Sveriges   geologiska
undersökning  (SGU) -  med  undantag  av
fastställande av anslagsbelopp. Därefter
behandlas anslagen inom utgiftsområde 24
Näringsliv  och  slutligen   ett   antal
särskilda  frågor  som  aktualiserats  i
olika motioner.
Verksamheten vid SGU
Den maringeologiska verksamheten vid SGU
har,  som  redovisats, uppmärksammats  i
flera   motioner.  Betydelsen  av  denna
verksamhet  har tidigare framhållits  av
utskottet.  Våren 1995 gjorde riksdagen,
på   utskottets  förslag,  ett  särskilt
uttalande   härom  (bet.  1994/95:NU18).
Utskottet anförde att det vore naturligt
med    en    samfinansiering   av    den
maringeologiska   verksamheten    mellan
olika  departement eftersom den aktuella
informationen  har  relevans  för  flera
områden, och regeringen anmodades att ta
fram förslag med denna innebörd.
I budgetpropositionen sägs nu att någon
sådan  samfinansiering inte varit möjlig
att   uppnå.  Regeringen  beräknar  viss
basfinansiering  för  verksamheten   och
uppmanar   SGU   att   söka   nå    full
kostnadstäckning  genom   kompletterande
avgiftsfinansiering.
Enligt vad som redovisats för utskottet
pågår  för  närvarande diskussioner  med
Sjöfartsverket  om  samverkan   avseende
sjömätning       och      maringeologisk
undersökning.  Enligt utskottets  mening
är  det  just en sådan typ av  samverkan
som  bör  komma  till  stånd;  utskottet
förutsätter att dessa diskussioner drivs
vidare  i  syfte  att  uppnå  en   snabb
lösning.   Vid  en  samverkan   beräknas
enligt    uppgift   effektivitetsvinster
uppstå         omedelbart,         medan
kostnadsbesparingar uppnås om cirka  tre
år.
Utskottet  utgår vidare  från  att  det
finns   goda  förutsättningar  för   den
maringeologiska verksamheten att erhålla
stöd      från      programmet       för
Östersjöregionen.
Som  tidigare redovisats  har  SGU  för
närvarande   problem  med  sin   ekonomi
generellt  sett.  Enligt  vad  utskottet
erfarit   avser   regeringen    att    i
regleringsbrevet  för  budgetåret   1997
medge  verket en anslagskredit på 10  %,
motsvarande  ca 12 miljoner kronor.  Den
anslagskredit  som  SGU  begärt   i   en
skrivelse  till regeringen  uppgår  dock
till  högre belopp - 20 miljoner  kronor
för  år 1997 och 15 miljoner kronor  för
år 1998.
Utskottet anser att riksdagen genom ett
särskilt  tillkännagivande  bör   anmoda
regeringen att återkomma till  riksdagen
i  den ekonomiska vårpropositionen  1997
med en redovisning avseende verksamheten
och den ekonomiska situationen inom SGU.
Utgångspunkten måste, enligt  utskottets
mening,  vara  att  den  maringeologiska
verksamheten  skall behållas  intakt  på
nuvarande  nivå,  men  också  att  övrig
verksamhet hos SGU skall bibehållas.
Med  ett  sådant  ställningstagande  av
riksdagen  som  utskottet förordar  blir
de   motioner   som  allmänt   tar   upp
verksamheten   inom   SGU    väsentligen
tillgodosedda.
Anslag m.m. inom utgiftsområde 24
Näringsliv
Enligt  utskottets  uppfattning  och   i
likhet    med   vad   som    anförs    i
propositionen    är    näringspolitikens
främsta  syfte  att  medverka  till   en
halvering  av  den öppna  arbetslösheten
till  4  % år 2000. För att klara  detta
krävs   en   omfattande   förnyelse   av
näringslivet;   näringspolitiken   måste
vara     inriktad    på    att    främja
nyföretagande och tillväxt i  befintliga
småföretag.  De  små  företagen  har  en
avgörande   roll   för   förnyelsen   av
näringslivet     och     därmed      för
sysselsättningen.
Utskottet  vill  också  framhålla   att
näringspolitiken måste ses mot  bakgrund
av  den  ekonomiska  politik  som  förs.
Denna    måste   innebära    en    stram
finanspolitik,  som ger  förutsättningar
för   låga  räntor  och  låg  inflation.
Balans  i de offenliga finanserna  måste
nås och upprätthållas.
För   att   underlätta  förnyelsen   av
näringslivet   är   det   viktigt    att
attityder  påverkas samt  att  villkoren
för   företagande,  entreprenörskap  och
innovationer  förbättras.  Olika  hinder
för    småföretagens   expansion   måste
undanröjas.  En  angelägen  uppgift  för
näringspolitiken    är    att     främja
utvecklingen  av de små  och  medelstora
företagens förmåga att övergå  till  mer
flexibla arbetsorganisationer,  att  öka
kunskaps-   och   kompetensnivån    inom
företagen och att stimulera användningen
av modern teknik.
Det  program för småföretagsutveckling,
förnyelse  och  tillväxt  på  1  miljard
kronor, som riksdagen fattade beslut  om
sommaren 1996 (prop. 1996/97: 222,  bet.
FiU15)  innebär just en sådan inriktning
av    näringspolitiken   som   utskottet
förordar.  En  viktig  utgångspunkt   är
härvid   att   skillnader  i   regionala
förutsättningar      skall       påverka
näringspolitikens     inriktning     och
utformning. En annan viktig utgångspunkt
är det ökade behovet av helhetslösningar
och  samverkan mellan olika  aktörer  på
internationell, regional och lokal nivå,
liksom  mellan olika politikområden  för
att     skapa    sunda    villkor    för
näringslivet.
Näringspolitikens  inriktning  på   att
främja   förnyelse   och   tillväxt    i
näringslivet  innebär  att   med   olika
generella  medel stärka  det  nationella
produktionssystemet.   Därvid   är   det
centralt     att     spelreglerna     är
överskådliga, konsekventa  och  stabila.
Sund    konkurrens    är    vidare    en
förutsättning    för    ett    dynamiskt
näringsliv.  Regeringen har tillsatt  en
delegation  (N 1996:04) med uppgift  att
förenkla   olika  regler  för   de   små
företagen (dir. 1996:70).
Ett   gott  företagsklimat  förutsätter
vidare         en        internationellt
konkurrenskraftig    företagsbeskattning
och   tillfredsställande   villkor   för
riskkapitalförsörjningen.  I  syfte  att
underlätta försörjningen med riskkapital
för   små  och  medelstora  företag  har
regeringen   lagt  fram   förslag   till
lättnader i dubbelbeskattningen.  Vidare
har  beslut  tagits om  en  sänkning  av
lönekostnaderna för i första hand de små
företagen           genom            att
arbetsgivaravgifterna   från   år   1997
reduceras  med  5 procentenheter  på  en
lönesumma upp till 600 000 kr.
I    motionerna    1996/97:N265    (m),
1996/97:N271  (v) och 1996/97:N256  (kd)
föreslås  andra belopp för olika  anslag
inom utgiftsområde 24 Näringsliv, som  i
alla  motionerna sammantaget innebär  en
högre  ram  för  utgiftsområdet  än  vad
regeringen  föreslagit.  Riksdagen  har,
som  redovisats,  nyligen  beslutat  att
ramen  för utgiftsområdet skall  vara  i
enlighet med regeringens förslag, dvs. 2
860  miljoner  kronor. Detta  har  också
näringsutskottet   förordat    i    sitt
yttrande       till      finansutskottet
(1996/97:NU1y).
Högre anslag till teknisk forskning och
utveckling  (D  1)  föreslås  i  de  tre
angivna motionerna. Minskat anslag har i
stället  förordats i avvikande  meningar
(fp;  mp) till det nyssnämnda yttrandet.
Utskottet   kommenterade   i   yttrandet
frågan    om   anslaget   till   teknisk
forskning   och  utveckling.   Utskottet
anförde   att   sådan   forskning    och
utveckling är av grundläggande betydelse
för   möjligheterna   att   uppnå   ökad
produktivitet, förnyelse och tillväxt  i
näringslivet.    Teknikutveckling    och
produktförnyelse är strategiska faktorer
för      de      svenska      företagens
konkurrenskraft, och utformningen av den
industrirelaterade forskningen är härvid
av  avgörande betydelse, sades det.  Det
är,  framhöll  utskottet, angeläget  att
samverkan    mellan    näringsliv    och
universitet/högskola  främjas  och   att
forskningsresultat    förs    ut    till
företagen. Det betonades att  NUTEK  har
en  viktig  uppgift när det  gäller  den
industrirelaterade forskningen.
Det  konstaterades i yttrandet att  det
inom utskottet fanns delade meningar  om
regeringens  förslag till  besparing  på
det aktuella anslaget och att detta, som
tidigare nämnts, avses kompenseras genom
medel från forskningsstiftelserna. I det
fall   att  regeringens  förslag  skulle
vinna  riksdagens gillande var utskottet
dock  enigt  i sin uppfattning  att  det
tidigare nämnda övergångsproblemet måste
få  en ändamålsenlig lösning. Regeringen
borde  sålunda tillse att  den  aktuella
verksamheten vid NUTEK inte  paralyseras
under  en övergångsperiod. Detta  ansågs
böra     komma    till     uttryck     i
finansutskottets betänkande, vilket dock
inte har skett.
I  riksdagsdebatten om  utgiftsramar  i
november          1996           anförde
utbildningsminister Carl Tham bl.a.  att
regeringen kommer att göra sitt yttersta
för  att  det  inte skall  uppstå  något
glapp  när det gäller finansieringen  av
den    aktuella   verksamheten    (prot.
1996/97:32). Utskottet noterar detta med
tillfredsställelse.     Likaså     anser
utskottet  att det är positivt  att  den
s.k. KK-stiftelsen nyligen fattat beslut
om  att  utvidga ett befintligt  program
för  kunskapsöverföring mellan  högskola
och  näringsliv med totalt  80  miljoner
kronor,  vilket möjliggör  att  Närings-
och handelsdepartementet kan använda  80
miljoner           kronor           från
småföretagsprogrammet för verksamhet som
för  närvarande  finansieras  via  D  1-
anslaget. Härigenom minskas de  negativa
konsekvenserna  av det  tidigare  nämnda
beslutsglappet.
Vidare       kan      noteras       att
utbildningsminister Carl  Tham  erbjudit
vissa   berörda  aktörer   att   erhålla
representation  i de nya  styrelser  för
forskningsstiftelserna  som   regeringen
avser  att tillsätta. NUTEK har  sålunda
erbjudits möjlighet att utse en  ledamot
i    styrelsen   för   Stiftelsen    för
strategisk forskning.
I motion 1996/97:N271 (v) föreslås, som
redovisats, ett antal åtgärder som skall
finansieras  genom  ökade   medel   till
anslagen           för           NUTEK:s
förvaltningskostnader    (A    1)    och
verksamheten  med  småföretagsutveckling
(A  2). Utskottet har i tidigare avsnitt
redogjort för de insatser som staten gör
på   de   områden  som  aktualiseras   i
motionen,  bl.a.  inom  ramen  för   det
nyligen beslutade småföretagsprogrammet.
Något    budgetmässigt    utrymme    för
ytterligare  insatser  finns  det  inte,
enligt utskottets uppfattning.
Också    beträffande    stödet     till
kooperativ  utveckling (A  3)  förordas,
som  redovisats, ökat anslag -  i  vissa
motioner    genom   omfördelning    från
anslaget  Småföretagsutveckling  (A  2).
LKU  finns för närvarande etablerade  på
21  orter spridda över landet och  utgör
därigenom ett viktigt inslag i  den  nya
regionala   näringspolitiken.  Utskottet
ser   positivt  på  det   som   sägs   i
budgetpropositionen  om   att   det   är
regeringens   ambition  att   underlätta
framväxten  av  nya kooperativa  företag
och att öka kunskapen om den kooperativa
företagsformen. Utskottet utgår från att
LKU  uppmärksammas särskilt i  uppdraget
till  landshövdingarna, inom  ramen  för
småföretagsprogrammet.       Beträffande
insatser   för   att   främja   kvinnors
företagande som tas upp i vissa motioner
i  anslutning till yrkanden om LKU  vill
utskottet   erinra  om  det   stöd   som
tillhandahålls genom statens  försorg  -
framför  allt genom ALMI Företagspartner
AB   -   och   som  utskottet   tidigare
redogjort för.
När     det    gäller    stödet    till
turistfrämjande anser utskottet  att  de
åtgärder  som vidtagits inom  ramen  för
småföretagsprogrammet och som framgår av
tidigare  avsnitt  väl  tillgodoser   de
förslag   som   förs   fram   i   motion
1996/97:N271 (v).
Beträffande  de  synpunkter  om   ökade
insatser  inom rymdverksamhetens  område
som  har framförts i några motioner vill
utskottet hänvisa till vad som  tidigare
redovisats    avseende    det    nyligen
inrättade           Miljö-           och
rymdforskningsinstitutet  i  Kiruna.   I
detta  sammanhang  bör uppmärksammas  de
positiva effekter på företag i  form  av
teknikspridning   som   rymdverksamheten
innebär.  Exempel på detta är  företagen
SAAB Aerospace AB och Volvo Radar System
AB. Åsikten att Sverige inte bör delta i
rymdstationen  Alpha, som  förs  fram  i
motion  1996/97:N270  (mp),  avvisas  av
utskottet; riksdagen fattade våren 1996,
som nämnts, beslut om svenskt deltagande
i denna rymdstation.
I  motion  1996/97:N270  (mp)  förordas
minskade           anslag           till
Investeringsfrämjande  (E  5)  och  till
Ingenjörsvetenskapsakademien   (D    5).
Detta är yrkanden som utskottet tidigare
har  behandlat  och  som  riksdagen  har
avslagit.
På    området   konsumentfrågor   finns
yrkanden  både om minskade och om  ökade
anslag.   I   motion  1996/97:N265   (m)
föreslås      att     anslaget      till
Konsumentverket (F 2) skall minskas  med
10 miljoner kronor och att anslaget Stöd
till konsumentorganisationer (F 5) skall
slopas.  Anslaget  till  Konsumentverket
skall ökas med 20 miljoner kronor enligt
förslag  i motion 1996/97:N271 (v),  och
för  F 5-anslaget föreslås en ökning med
2  miljoner kronor i motion 1996/97:N270
(mp).   Utskottet  anser   att   de   av
regeringen föreslagna anslagen på  dessa
områden är väl avvägda.
Med  det  anförda tillstyrker utskottet
de av regeringen föreslagna anslagen för
budgetåret  1997  inom utgiftsområde  24
Näringsliv. Likaså tillstyrks de  övriga
här     behandlade    förslagen     till
riksdagsbelut    som     framlagts     i
budgetpropositionen.  Samtliga  aktuella
motioner  avstyrks därmed i  nu  berörda
delar.
Inriktning av standardiseringsarbetet
I   motionerna  1996/97:Jo727  (c)   och
1996/97:L713  (mp) begärs, som  tidigare
redovisats,  tillkännagivanden  avseende
miljöfrågornas       integrering       i
standardiseringsarbetet.  Som  utskottet
redogjort  för  i  det  föregående   har
regeringen nyligen fattat beslut om  att
tillkalla   en  särskild  utredare   med
uppdrag  att  föreslå en metod  för  hur
miljöhänsyn kan integreras i det svenska
standardiseringsarbetet.   I   uppdraget
skall  ingå  att definiera miljöaspekter
och redovisa metoder som kan tillämpas i
standardiseringsarbetet, att föreslå hur
den                              svenska
standardiseringsorganisationen       och
svenska   experter  på   ett   kostnads-
effektivt  sätt  kan  bidra   till   att
miljömässiga   hänsyn   tas    i    allt
standardiseringsarbete samt att utarbeta
en  handlingsplan som dels omfattar allt
standardiseringsarbete, dels prioriterar
områden där svenska aktörer bör kunna nå
resultat på kort och medellång sikt.
Förslagen   skall   ta   hänsyn    till
resurshushållning och kretsloppstänkande
samt   erfarenheter  inom  svenskt   och
internationellt  standardiseringsarbete.
För  att  ge svenska experter  möjlighet
till aktivt agerande och även bidra till
att  de  får  ett tekniskt underlag  att
använda     som     argumentation      i
internationellt     samarbete     behövs
klarlägganden  och  handlingsplaner  för
det   fortsatta  arbetet,  sägs  det   i
direktiven. Konsumentrådet vid SIS,  som
berörs  i motion 1996/97:L713 (mp),  kan
enligt  vad utskottet erfarit  förväntas
komma att beröras i utredninsarbetet.
Med   hänvisning   till   det   anförda
avstyrker utskottet motionerna  1996/97:
Jo727   (c)  och  1996/97:L713  (mp)   i
berörda delar.
Långsiktigt säkerställande av
konkurrensforskningen
I  motion  1996/97:N265 (m) begärs,  som
tidigare         redovisats,         ett
tillkännagivande  av  riksdagen  om  att
konkurrensforskningen långsiktigt  skall
säkerställas på nuvarande anslagsnivå. I
den   forskningspolitiska  propositionen
(prop.   1996/97:5)  sägs,   som   redan
nämnts,  att särskilda medel bör anvisas
för konkurrensforskningen under perioden
19971999. Regeringen gör bedömningen att
det är av vikt att resurser avsätts även
framgent  så att det aktiva stödet  till
konkurrensforskning  i  nuvarande   form
inte  blir  en tillfällig och  kortvarig
insats. Med hänvisning härtill avstyrker
utskottet den nämnda motionen  i  berörd
del.
Lokalisering av Rymdstyrelsen och
Rymdbolaget
Huvuddelen     av    Rymdbolaget     bör
lokaliseras  till Kiruna, anförs  det  -
som  tidgare  redovisats - i  motionerna
1996/97:N239 (m) och 1996/97:N253 (m). I
den  förstnämnda motionen  föreslås  att
även  Rymdstyrelsen skall  flyttas  till
Kiruna.   Riksdagen  har,  som   nämnts,
tidigare   avslagit  liknande  yrkanden.
Utskottet  anförde  då  att  frågan   om
lokalisering   av  Rymdbolaget   tillhör
beslutsområdet för bolagets styrelse och
inte   riksdagen.  Utskottet  ser  ingen
anledning   att  nu  göra  någon   annan
bedömning    och    avstyrker    sålunda
motionerna i aktuella delar.
Exportfrämjande åtgärder för småföretag
Som  tidigare redovisats begärs i motion
1996/97:N252  (c)  att  riksdagen  skall
göra  ett  uttalande om att det statliga
stödet  till  exportfrämjande  åtgärder,
inkluderande  statsstödda exportkrediter
via    AB   Svensk   Exportkredit   samt
exportkreditgarantisystemet          via
Exportkreditnämnden (EKN), tydligare  än
för  närvarande  måste inriktas  på  att
understödja    små    företags    behov.
Utskottet       delar      motionärernas
uppfattning  att det är viktigt  att  på
olika    sätt    främja    småföretagens
möjligheter   att   etablera   sig    på
exportmarknaden. Vidare  vill  utskottet
understryka vikten av att exportinsatser
i Östersjöområdet underlättas. Detta bör
ge bättre förutsättningar för småföretag
att komma ut på denna exportmarknad.
Som   tidigare   redogjorts   för    är
Exportrådets    verksamhet    i     stor
utsträckning   inriktad   på   de    små
företagen;   större   företag   har    i
allmänhet   egna  utlandsorganisationer.
Utskottet  vill  också  erinra  om   den
verksamhet  som  de s.k. exportcentrumen
bedriver   och  som  riktar   sig   till
småföretag. Vidare bör noteras de  medel
som    Exportrådet    tilldelats    från
småföretagsprogrammet    för    insatser
riktade till småföretag.
Det  statsstödda  exportkreditsystemet,
bestående av EKN:s exportkreditgarantier
och  AB Svensk Exportkredits statsstödda
exportkrediter,  har av  naturliga  skäl
sina   största  volymer  hos  de  större
företagen. Det läggs dock, som  tidigare
nämnts,   betydande  resurser   på   att
informera    de    små   företagen    om
verksamheten.
Med  hänvisning till det  anförda  blir
den  här  aktuella motionen  väsentligen
tillgodosedd;   något   behov   av   ett
särskilt uttalande av riksdagen i frågan
kan  utskottet emellertid  inte  se  och
avstyrker motionen i berörd del.
Exportkreditgarantier för trähusexport
Riksdagen bör hos regeringen begära  att
EKN  skall  ges i uppdrag att skapa  ett
speciellt, tillfälligt garantisystem för
stödjande  av  svensk  trähusexport  som
skall   vara  självbärande  över  tiden,
anförs  det, som tidigare redovisats,  i
motion 1996/97:N271 (v).
Som redan angetts kan trähusexport - på
samma  sätt  som annan typ av  export  -
garanteras   inom   ramen   för    EKN:s
ordinarie verksamhet. Statsmakterna  har
dock,  som  nämnts, ställt sig avvisande
till    särskilda   garantisystem    för
enskilda branscher. Utskottet anser  att
detta  är en princip som bör gälla  även
framdeles och avstyrker därmed  motionen
i  berörd  del. Utskottet vill  i  detta
sammanhang erinra om den tidigare nämnda
satsningen på marknadsföring av trähus i
Japan som det nyligen fattats beslut om.

Hemställan

Utskottet hemställer
1. beträffande verksamheten  vid
SGU
att   riksdagen  med   anledning   av
proposition  1996/97:1  utgiftsområde
24    moment    3   och    motionerna
1996/97:N216,    1996/97:N225     och
1996/97:N268  som  sin   mening   ger
regeringen  till känna vad  utskottet
anfört,
res. 1 (m, fp,  kd)
- motiv.
res.2 (mp) - motiv.
2.  beträffande anslag m.m. inom
utgiftsområde 24 Näringsliv
att   riksdagen   med   bifall   till
proposition  1996/97:1  utgiftsområde
24  momenten  1, 2 och  418  och  med
avslag  på  motionerna 1996/97:  L713
yrkandena  1518, 1996/97:Ub4  yrkande
1, 1996/97:Ub411 yrkandena 11, 21 och
38,      1996/97:N1,      1996/97:N2,
1996/97:N205 yrkande 1, 1996/97:N207,
1996/97:N211, 1996/97:N215,  1996/97:
N217,    1996/97:N236,   1996/97:N256
yrkande       22,       1996/97:N259,
1996/97:N264, 1996/97:N265  yrkandena
13  och  57, 1996/97: N270  yrkandena
15,   16,   2225,  31  och   32   och
1996/97:N271 yrkande 11
a)    godkänner   disponeringen    av
anslaget    A    7   Kostnader    för
omstrukturering  av  vissa   statligt
ägda företag, m.m. i enlighet med vad
som anges i propositionen,
b)   godkänner  att  de  övergripande
målen  för verksamheten inom Sveriges
geologiska undersökning skall vara  i
enlighet   med  vad   som   anges   i
propositionen,
c)  godkänner  att  det  övergripande
målet  för  geovetenskaplig forskning
skall  vara  i enlighet med  vad  som
anges i propositionen,
d)   godkänner  att  de  övergripande
målen     för     den     mättekniska
verksamheten   inom  Styrelsens   för
ackreditering  och  teknisk  kontroll
ansvars-område skall vara i  enlighet
med vad som anges i propositionen,
e)   godkänner  att  de  övergripande
målen    för    verksamheten     inom
Sprängämnesinspektionens
ansvarsområde                   under
planeringsperioden  1997-1999   skall
vara  i enlighet med vad som anges  i
propositionen,
f)   godkänner  att  de  övergripande
målen     för     Styrelsens      för
ackreditering  och  teknisk  kontroll
uppdragsverksamhet   skall   vara   i
enlighet   med  vad   som   anges   i
propositionen,
g)     godkänner    inriktning     av
verksamheten  för  Revisorsnämnden  i
enlighet   med  vad   som   anges   i
propositionen,
h) bemyndigar regeringen att under år
1997 låta staten ta på sig ekonomiska
förpliktelser i samband med stöd till
teknisk forskning och utveckling som,
inberäknat löpande avtal och  beslut,
innebär   åtaganden  om   högst   650
miljoner kronor under år 1998,  högst
575  miljoner kronor under  år  1999,
högst  500 miljoner kronor  under  år
2000  och  högst 425 miljoner  kronor
under år 2001,
i)      medger     att     eventuella
reservationer från 1995/96 på  tolfte
huvudtitelns reservationsanslag  F  1
Teknisk forskning och utveckling samt
reservationsanslag        F         2
Informationsteknologi  överförs   som
anslagssparande till ramanslaget D  1
Teknisk forskning och utveckling  och
får  användas enligt vad som anges  i
propositionen,
j) bemyndigar regeringen att under år
1997  ikläda staten nya förpliktelser
för  betalningar  under  kommande  år
inom rymdverksamhet om högst 108  900
000 kr,
k)  godkänner regeringens förslag att
Exportkreditnämndens        ordinarie
garantiverksamhet  skall  bedrivas  i
ett  system  med  resultatkravet  att
verksamheten totalt sett  skall  vara
självbärande över tiden,
l)   godkänner  vad   som   anges   i
propositionen   om   krav   på    den
underliggande    exportaffären    vid
beviljande av säkerhetsgaranti,
m)   medger  att  staten   åtar   sig
betalningsansvar   i   form   av   en
statsgaranti till ett belopp av högst
100  000 000 000 kr för det ordinarie
garantisystemet,
n)  medger  att staten åtar  sig  ett
betalningsansvar   i   form   av   en
statsgaranti till ett belopp av högst
3  000 000 000 kr för investeringar i
utlandet,
o)  godkänner regeringens förslag att
Exportkreditnämnden  får   obegränsad
upplåningsrätt        i         bl.a.
Riksgäldskontoret,
p)  bemyndigar regeringen  eller  den
myndighet   regeringen   utser    att
besluta  om löftesprovision inom  det
statsstödda exportkreditsystemet,
q) för budgetåret 1997 anvisar anslag
under   utgiftsområde  24  Näringsliv
enligt uppställning i bilaga,
res. 3 (v)
res. 4 (mp)
3.  beträffande  inriktning   av
standardiseringsarbetet
att   riksdagen   avslår   motionerna
1996/97:L713 yrkandena 13 och 14  och
1996/97:Jo727 yrkande 6,
res. 5 (c, v)
res. 6 (mp)
4.    beträffande    långsiktigt
säkerställande                     av
konkurrensforskningen
att     riksdagen    avslår    motion
1996/97:N265 yrkande 4,
res. 7 (m, fp, kd)
5.  beträffande lokalisering  av
Rymdstyrelsen och Rymdbolaget
att   riksdagen   avslår   motionerna
1996/97:N239    yrkande     1     och
1996/97:N253 yrkande 4,
res. 8 (v, mp)
6.  beträffande  exportfrämjande
åtgärder för småföretag
att     riksdagen    avslår    motion
1996/97:N252 yrkande 11,
7.                     beträffande
exportkreditgarantier           för
trähusexport
att     riksdagen    avslår    motion
1996/97:N271 yrkande 10.
res. 9 (v)
Stockholm den 3 december 1996
På näringsutskottets vägnar
Birgitta Johansson
I   beslutet   har  deltagit:   Birgitta
Johansson (s), Christer Eirefelt  (fp)*,
Bo  Finnkvist  (s), Karin Falkmer  (m)*,
Reynoldh Furustrand (s), Mikael Odenberg
(m)*,   Sylvia   Lindgren   (s),   Kjell
Ericsson  (c),  Barbro  Andersson   (s),
Chris Heister (m)*, Marie Granlund  (s),
Lennart Beijer (v), Dag Ericson (s), Ola
Karlsson  (m)*,  Eva  Goës  (mp),  Göran
Hägglund  (kd)* och Nils-Göran Holmqvist
(s).
*)  Har  ej  deltagit i  beslutet  under
moment 2

Reservationer

1. Verksamheten vid SGU (mom. 1,
motiveringen)
Christer  Eirefelt (fp),  Karin  Falkmer
(m),  Mikael Odenberg (m), Chris Heister
(m), Ola Karlsson (m) och Göran Hägglund
(kd)  anser  att den del  av  utskottets
ställningstagande   i    avsnittet    om
verksamheten  vid  SGU  som  börjar  med
 Utskottet   anser    och   slutar   med
 väsentligen  tillgodosedda    bort   ha
följande lydelse:
Utskottet    vill    sammanfattningsvis
framhålla     tre    saker.    Utskottet
konstaterar   för   det    första    att
regeringen   har   negligerat   tidigare
riksdagsbeslut  om  den  maringeologiska
verksamheten.  För  det  andra   noterar
utskottet  att regeringen har underlåtit
att    informera   utskottet   om    den
allvarliga  ekonomiska situationen  inom
SGU.    Det    tredje   är    att    den
maringeologiska verksamheten  skulle  ha
säkerställts  med  de budgetförslag  som
framlagts  av  Moderata samlingspartiet,
Folkpartiet       liberalerna        och
Kristdemokraterna.
Med  hänvisning till det anförda  anser
utskottet  att riksdagen  bör  göra  ett
tillkännagivande om att regeringen skall
fullgöra        tidigare         fattade
riksdagsbeslut. Regeringen bör återkomma
till  riksdagen  under  våren  1997  med
förslag     som     säkerställer     den
maringeologiska  verksamheten.  Med  ett
sådant    ställningstagande   blir    de
motioner    som    allmänt    tar    upp
verksamheten   inom   SGU    väsentligen
tillgodosedda.
2. Verksamheten vid SGU (mom. 1,
motiveringen)
Eva  Goës  (mp)  anser att  den  del  av
utskottets ställningstagande i avsnittet
om  verksamheten vid SGU som börjar  med
 Utskottet   anser    och   slutar   med
 väsentligen  tillgodosedda    bort   ha
följande lydelse:
Utskottet    vill    sammanfattningsvis
framhålla     tre    saker.    Utskottet
konstaterar   för   det    första    att
regeringen   har   negligerat   tidigare
riksdagsbeslut  om  den  maringeologiska
verksamheten.  För  det  andra   noterar
utskottet  att regeringen har underlåtit
att    informera   utskottet   om    den
allvarliga  ekonomiska situationen  inom
SGU.    Det    tredje   är    att    den
maringeologiska verksamheten räddas  med
det   budgetförslag  som  framlagts   av
Miljöpartiet de gröna.
I   det  följande  behandlar  utskottet
anslagen    inom    utgiftsområde     24
Näringsliv, inklusive frågan  om  anslag
till    SGU.   I   det   här    aktuella
sammanhanget   bör   riksdagen   i   ett
tillkännagivande uttala  att  regeringen
skall    fullgöra    tidigare    fattade
riksdagsbeslut i frågan. Med ett  sådant
ställningstagande blir de  motioner  som
allmänt  tar upp verksamheten  inom  SGU
väsentligen tillgodosedda.
3. Anslag m.m. inom utgiftsområde 24
Näringsliv (mom. 2)
Lennart Beijer (v) anser
dels att utskottets ställningstagande  i
avsnittet    om   anslag    m.m.    inom
utgiftsområde  24  Näringsliv  bort   ha
följande lydelse:
En  aktiv näringspolitik måste,  enligt
utskottets mening och i likhet  med  vad
som anförs i motion 1996/97:N271 (v), ha
en  sådan utformning att den bidrar till
att  näringslivet  långsiktigt  får   en
sådan   sammansättning  att   det   blir
konkurrenskraftigt och att jobb  skapas.
Näringspolitiska insatser  kan  i  vissa
fall  ge  resultat  på  kort  sikt,  men
generellt  gäller att  den  politik  som
bedrivs vid en viss tidpunkt kommer  att
ge  resultat  först om 510 år.  Eftersom
enskilda aktörer inte kan svara  för  en
sådan  långsiktighet, måste detta ansvar
i stället tas av staten.
Utskottet anser således att staten  har
ett      övergripande     ansvar     för
näringspolitiken. Därför är det av  stor
vikt att staten behåller ett strategiskt
ägande  i näringslivet. Kortsiktigt  kan
näringspolitiken   inte    skapa    ökad
sysselsättning. Det är i stället framför
allt  realräntenivån  och  storleken  på
efterfrågan  på  hemmamarknaden  som  är
avgörande  för om arbetslösheten  snabbt
skall   kunna  sjunka.  Sänkta  skatter,
minskad ekonomisk trygghet, försämringar
av     arbetsrätten    och    försvagade
fackföreningar        medför        inte
nyanställningar.
Utskottet  anser att riksdagen  i  sitt
nyligen  fattade beslut om  utgiftsramar
borde  ha  följt det som anfördes  i  en
reservation  (49) från företrädaren  för
Vänsterpartiet  i  finansutskottet.  För
det   här  aktuella  utgiftsområdet   24
Näringsliv  innebar  det  en   ram   som
vversteg det som blev riksdagens  beslut
med  1  052  miljoner kronor. Hur  denna
utökade  ram  borde  fördelas  på  olika
anslag  framgår  av den nämnda  motionen
och  av  utskottets  redovisning  i  det
föregående.
Med  utgångspunkt från den av riksdagen
nu  fastställda ramen för utgiftsområdet
Näringsliv  på  2  860  miljoner  kronor
anser  utskottet att vissa av de förslag
som har lagts fram i motion 1996/97:N271
(v)  bör  beslutas av riksdagen i  denna
budgetprocessens  andra   steg.   Enligt
utskottets   mening  bör  således   18,5
miljoner  kronor  flyttas  från   A   2-
anslaget Småföretagsutveckling till A 3-
anslaget     Stöd    till     kooperativ
utveckling. Därmed skulle det sistnämnda
anslaget   komma  att  uppgå   till   25
miljoner  kronor, vilket skulle innebära
ett  stöd  på  ca 1 miljon  kronor  till
varje LKU.
Beträffande   verksamheten   vid    SGU
hänvisar utskottet till vad som tidigare
anförts.  Mot bakgrund av att regeringen
anmodas  att återkomma i den  ekonomiska
vårpropositionen  1997  i  frågan  anser
utskottet  att anslaget till  SGU  tills
vidare  kan  fastställas  till  den   av
regeringen  föreslagna nivån.  Utskottet
vill   framhålla  vikten  av   att   den
värdefulla  maringeologiska verksamheten
säkerställs.
Med   de   angivna  förändringarna   av
regeringens      förslag     tillstyrker
utskottet   regeringens   förslag   till
riksdagsbeslut. Utskottets förslag  till
hur  den fastställda utgiftsramen  skall
fördelas  på anslag framgår  av  bilagan
till     detta    betänkande.     Motion
1996/97:N271  (v)  blir  härmed   delvis
tillgodosedd,   liksom    vissa    andra
motioner   som  har  likartade  yrkanden
avseende     stöd    till     kooperativ
utveckling.
dels  att utskottets hemställan under  2
bort ha följande lydelse:
2.  beträffande anslag m.m. inom
utgiftsområde 24 Näringsliv
att   riksdagen   med   bifall   till
proposition  1996/97:1  utgiftsområde
24   momenten  1,  2  och  417,   med
anledning  av  proposition  1996/97:1
utgiftsområde   24  moment   18   och
motionerna              1996/97:N211,
1996/97:N236,           1996/97:N259,
1996/97:N270    yrkande    31     och
1996/97:N271  yrkande  11   och   med
avslag på motionerna 1996/97:
L713   yrkandena  1518,   1996/97:Ub4
yrkande  1,  1996/97:Ub411  yrkandena
11,    21    och    38,   1996/97:N1,
1996/97:N2, 1996/97:
N205    yrkande    1,   1996/97:N207,
1996/97:N215,           1996/97:N217,
1996/97:N256       yrkande        22,
1996/97:N264, 1996/97:N265  yrkandena
13  och 57 och 1996/97:N270 yrkandena
15, 16, 2225 och 32
a)p) = utskottet,
q) för budgetåret 1997 anvisar anslag
under   utgiftsområde  24  Näringsliv
enligt  uppställning i  bilaga  (res.
3).
4. Anslag m.m. inom utgiftsområde 24
Näringsliv (mom. 2)
Eva Goës (mp) anser
dels att utskottets ställningstagande  i
avsnittet    om   anslag    m.m.    inom
utgiftsområde  24  Näringsliv  bort   ha
följande lydelse:
Utskottets   syn  på  näringspolitikens
utformning och inriktning överensstämmer
med vad som kommer till uttryck i motion
1996/97:N270  (mp).  Grundprincipen  för
ett  ekologiskt hållbart samhälle är att
det  som  är hållbart långsiktigt  också
bör   vara   lönsamt  kortsiktigt.   För
närvarande  är det ofta tvärtom,  varvid
näringslivet  stimuleras  att  producera
icke  ekologiskt anpassade varor på  ett
icke  hållbart sätt. För att komma  till
rätta   med  detta  krävs  det,   enligt
utskottets     mening,      en      grön
skatteväxling, dvs. sänkta  skatter  och
avgifter på arbete och höjda på  energi,
råvaror och utsläpp.
Näringslivet  bör  även  vara   socialt
hållbart.   Små  företag,  självstyrande
företag och kooperativa företag är  ofta
del   i   ett  socialt  sammanhang   där
delaktighet och ansvarstagande  omfattar
något  vidare än vinstmaximering. Därför
är   det  viktigt  att  dessa  typer  av
företag  stimuleras. En viktig dimension
i näringspolitiken är, enligt utskottets
uppfattning, att människor känner att de
kan  påverka,  vara  delaktiga  och   ha
överblick.    Ett    socialt    hållbart
näringsliv  motverkas  när  näringslivet
globaliseras; utvecklingen är sådan  att
näringslivet  blir allt  mindre  socialt
hållbart.
Det är av stor vikt att Sverige får ett
näringsliv som i större utsträckning  än
för  närvarande kan förnya och  förändra
sig.    För   denna   förnyelse    krävs
förändringar  på  en lång  rad  områden,
bl.a.          följande:          bättre
utvecklingsmöjligheter  för   uppfinnare
och  innovatörer, förbättrade  regelverk
och organisationsstrukturer, ändringar i
skattelagstiftning    för    att     öka
tillgången        på        riskkapital,
differentierat  ägande  i  näringslivet,
ökade           infrastruktursatsningar,
förbättrade utbildningsmöjligheter  samt
sänkt arbetstid.
Utskottet      anser      att       det
budgetalternativ  som  Miljöpartiet   de
gröna   har  lagt  fram  är  ett  bättre
alternativ än det som riksdagen  nu  har
belutat  om  i  budgetprocessens  första
steg  (prop. 1996/97:1, bet.  FiU1).  Av
reservation  nr 50 till finansutskottets
betänkande     framgår     Miljöpartiets
förslag.    För    det   här    aktuella
utgiftsområdet Näringsliv innebär det en
ram som är 188 miljoner kronor lägre  än
den nu fastställda.
Med    utgångspunkt   från    den    nu
fastställda  ramen  på  2  860  miljoner
kronor  anser  utskottet att  ett  antal
ändringar  i  regeringens  förslag  till
anslag bör göras i enlighet med vad  som
framgår i bilagan till detta betänkande.
Sålunda   bör   anslaget  till   NUTEK:s
förvaltningskostnader (A 1) minskas  med
88   miljoner  kronor.  Det  är,  enligt
utskottets     uppfattning,      ytterst
bekymmersamt att ett så stort  verk  som
NUTEK  inte  har  som  målsättning   att
arbeta  i en anda som präglas av  Agenda
21.  Vid  neddragning av NUTEK:s  anslag
får      dock      verksamheten      med
energieffektivisering  inte  drabbas  av
nedskärningar.    Av   den    föreslagna
neddragningen  skall 77 miljoner  kronor
användas  för ökade insatser inom  ramen
för  anslaget  Småföretagsutveckling  (A
2).   Det  resterande  beloppet  på   11
miljoner  kronor skall föras till  A  3-
anslaget     Stöd    till     kooperativ
utveckling,  till vilket  ytterligare  8
miljoner   kronor  bör  föras.  Anslaget
skulle  därmed uppgå till ca 25 miljoner
kronor,  vilket innebär att stödet  till
LKU kan öka.
Anslaget  till turistfrämjande  (A  4),
som  i  budgetpropositionen är  upptaget
med   81  miljoner  kronor,  bör  enligt
utskottets mening kunna minskas  med  40
miljoner  kronor.  På  sikt  bör   denna
verksamhet   helt   kunna   skötas    av
näringen.
Anslaget  Kostnader för omstrukturering
av  vissa statligt ägda företag, m.m. (A
7)  bör, enligt utskottets mening,  dras
in.  Eventuella  behov av  ägartillskott
bör  i  stället hanteras av en  särskild
krisgrupp   med   hög  företagsekonomisk
kompetens.   Om   ägartillskott    anses
motiverade       bör      statsbudgetens
medelsreserv       kunna       användas.
Omstrukturerings-                    och
försäljningskostnader    bör,     enligt
utskottets uppfattning, kunna  bäras  av
företagen själva.
För   att   säkra  den  maringeologiska
verksamheten bör anslaget till  Sveriges
geologiska undersökning (A 9) ökas med 7
miljoner  kronor. En enig  riksdag  har,
som   redovisats,  gått  emot   tidigare
förslag  av regeringen om avveckling  av
den   maringeologiska  verksamheten  och
försäljning   av  undersökningsfartyget.
Det     finns     ett    väldokumenterat
samhällsbehov    av     den     aktuella
verksamheten  som  rör  den  lagstadgade
fysiska  planeringen av  Sveriges  kust-
och   havsområden,  den  nationella  och
regionala miljöövervakningen, försvaret,
fiskerinäringen, den marina forskningen,
m.m.     Vidare     förutsätter     FN:s
havsrättskonvention      och       andra
internationella   konventioner    liksom
Agenda 21 en maringeologisk verksamhet.
Anslaget till riksmätplatserna (B  3)
bör, enligt utskottets uppfattning, ökas
med  1  miljon kronor för att möjliggöra
ett    ökat    bidrag    till    Statens
strålskyddsinstitut.  När   det   gäller
Sprängämnesinspektionen bör det  ske  en
precisering   av   de   av    regeringen
föreslagna     direktiven     så     att
inspektionen i större omfattning än  för
närvarande  inriktar sin  verksamhet  på
att  sätta  gränser för  miljöpåverkande
aktiviteter  inom verkets område.  Under
denna      förutsättning     tillstyrker
utskottet   det   föreslagna   anslaget.
Anslaget till konkurrensforskning (C  2)
bör, enligt utskottets mening, ökas  med
1    miljon   kronor.   Härigenom    ges
Konkurrensverket  möjlighet   att   göra
särskilda  studier beträffande  åtgärder
för att öka det lokala ägandet.
Utskottet   anser   vidare    att    en
neddragning  av  anslaget  till  teknisk
forskning och utveckling (D 1) kan göras
med  90  miljoner  kronor.  Motivet  för
detta   är   de   stora   resurser   som
forskningsstiftelserna förfogar över. Av
de  anslagna  medlen  bör  150  miljoner
kronor  avdelas för ALMI Företagspartner
AB   för  insatser  bland  småföretagen,
varav  en ram på 50 miljoner kronor  bör
avsättas för miljöteknikområdet.  Vidare
bör  de  regelsystem som gäller för  det
här  aktuella anslaget utformas  så  att
uppfinnare  och innovatörer i småföretag
får  bättre arbetsförutsättningar. Också
anslaget till rymdverksamhet (D 3)  bör,
enligt  utskottets mening, kunna minskas
-  med  30 miljoner kronor. Sverige  bör
t.ex. inte delta i projekt med bemannade
transporter   och  drift   av   komplexa
utposter  i  rymden, bl.a. rymdstationen
Alpha.      Även      anslaget      till
Ingenjörsvetenskapsakademien (D  5)  bör
minskas   -   med  2  miljoner   kronor.
Akademiens verksamhet utgår inte från de
krav  som en hållbar utveckling  ställer
på tekniken.
Anslaget till investeringsfrämjande  (E
5)  bör  vidare minskas med 20  miljoner
kronor.  Budgetåret  1998  bör  anslaget
helt kunna utgå. Utskottet anser att ett
investeringsfrämjande bör vara  inriktat
på  att främja ett lokalt ägande snarare
än   ett   utländskt.  Utskottet   menar
avslutningsvis    att    stödet     till
konsumentorganisationer (F 5)  bör  ökas
med  2 miljoner kronor och att riksdagen
beträffande    anslaget   Bidrag    till
miljömärkning  av produkter  (F  7)  bör
göra ett tillkännagivande i enlighet med
vad  som  begärs  i motion  1996/97:L713
(mp).  Det  gäller att KRAV också  skall
kunna  komma  i åtnjutande  av  statligt
stöd,  att en del av statsbidraget  till
nordisk miljömärkning skall avsättas för
utveckling     av     kriterier      för
miljömärkning och att Konsumentverket  i
samråd  med Jordbruksverket skall  verka
för   en  prisbevakning  i  handeln   av
ekologiskt odlade varor.
Sammantaget  innebär de  av  utskotttet
förordade  ändringarna av  anslagsbelopp
att summan av anslagen för utgiftsområde
24   Näringsliv   understiger   den   av
riksdagen  fastställda ramen  på  2  860
miljoner kronor med 188 miljoner kronor.
Dessa  medel  borde,  enligt  utskottets
mening,  ha  tillförts utgiftsområde  21
Energi.  Eftersom detta inte är  möjligt
enligt  den  nya  budgetprocessen  anser
utskottet  att  medlen i  stället  skall
användas för att förstärka budgetsaldot.
Med  de  beslut som utskottet  förordar
blir  motion  1996/97:N270  (mp)  i  vä-
sentliga delar tillgodosedd. Flera andra
motioner  som  tar upp likartade  frågor
som   den  nämnda  motionen  blir  också
härigenom      delvis     tillgodosedda.
Förslagen i motion 1996/97:N270 (mp)  om
anslag  för  budgetåren  1998  och  1999
avstyrks dock av utskottet, eftersom det
aktuella   belutet  endast  skall   avse
budgetåret 1997.
dels  att utskottets hemställan under  2
bort ha följande lydelse:
2.  beträffande anslag m.m. inom
utgiftsområde 24 Näringsliv
att   riksdagen   med   bifall   till
proposition  1996/97:1  utgiftsområde
24  momenten 1, 2, 4, 5 och 717,  med
anledning  av  proposition  1996/97:1
utgiftsområde 24 momenten  6  och  18
och motionerna 1996/97:L713 yrkandena
1518,   1996/97:N211,   1996/97:N236,
1996/97:N259, 1996/97: N270 yrkandena
15,  16, 2225 och 31 och 1996/97:N271
yrkande   11   och  med   avslag   på
motionerna  1996/97: Ub4  yrkande  1,
1996/97:Ub411 yrkandena  11,  21  och
38,    1996/97:    N1,    1996/97:N2,
1996/97:N205 yrkande 1, 1996/97:N207,
1996/97:      N215,     1996/97:N217,
1996/97:N256       yrkande        22,
1996/97:N264, 1996/97:N265  yrkandena
13 och 57 och 1996/97:N270 yrkande 32
a) d) = utskottet,
e)   godkänner  att  de  övergripande
målen    för    verksamheten     inom
Sprängämnesinspektionens
ansvarsområde                   under
planeringsperioden  1997-1999   skall
vara  i  enlighet med  vad  utskottet
anfört,
f)p) = utskottet,
q) för budgetåret 1997 anvisar anslag
under   utgiftsområde  24  Näringsliv
enligt  uppställning i  bilaga  (res.
4),
r) som sin mening ger regeringen till
känna     vad    utskottet     anfört
beträffande   anslaget  Bidrag   till
miljömärkning av produkter (F 7).
5. Inriktning av standardiseringsarbetet
(mom. 3)
Kjell  Ericsson  (c) och Lennart  Beijer
(v) anser
dels att utskottets ställningstagande  i
avsnittet      om     inriktning      av
standardiseringsarbetet bort ha följande
lydelse:
Utskottet anser, i likhet med  vad  som
anförs  i motion 1996/97:Jo727 (c),  att
riksdagen  bör göra ett tillkännagivande
om  att  Sverige  skall vara  pådrivande
internationellt                        i
standardiseringsarbetet      så      att
miljöfrågorna  får  större  tyngd.   Den
nyligen  tillsatta  utredningen  om  hur
miljöhänsyn kan integreras i det svenska
standardiseringsarbetet     bör      ges
ytterligare  direktiv med  innebörd  att
Sverige  internationellt bör  verka  för
att  miljökriterier utarbetas och  läggs
som   ram  för  standardiseringsarbetet.
Yrkandena i motion 1996/97:L713 (mp) kan
anses  tillgodosedda  genom  det  nämnda
utredningsuppdraget.
Med  det  anförda tillstyrker utskottet
den  förstnämnda motionen i  berörd  del
och avstyrker den sistnämnda motionen  i
aktuella delar.
dels  att utskottets hemställan under  3
bort ha följande lydelse:
3.    beträffande    inriktning    av
standardiseringsarbetet
att  riksdagen med bifall till motion
1996/97:Jo727  yrkande  6   och   med
avslag    på    motion   1996/97:L713
yrkandena  13 och 14 som  sin  mening
ger   regeringen   till   känna   vad
utskottet anfört.
6. Inriktning av standardiseringsarbetet
(mom. 3)
Eva Goës (mp) anser
dels att utskottets ställningstagande  i
avsnittet      om     inriktning      av
standardiseringsarbetet bort ha följande
lydelse:
Utskottet anser - i likhet med vad  som
anförs i motion 1996/97:L713 (mp) -  att
riksdagen bör göra ett uttalande om  att
ansvarsområdet  för Konsument-rådet  vid
SIS   bör  vidgas  till  att  avse  även
miljöfrågor. Rådets kompetens bör därvid
utökas    så    att   även   miljöfrågor
inkluderas.  Konsumentrådet  bör  enligt
utskottets  mening  tilldelas   följande
uppgifter:         bevakning          av
metodutvecklingen avseende  analyser  av
produktstandarders   konsekvenser    för
konsumenten         och          miljön,
tillhandahållande  av  sakkunskap  inför
förslag   till  produktstandarder   samt
främjande    av    ökad    kunskap    om
standardiseringsarbetet hos intressenter
som bevakar konsument- och miljöfrågor.
Det  andra här aktuella yrkandet i  den
nämnda    motionen,    som    rör    ett
tillkännagivande om behovet av generella
analyser    av    konsekvenserna     för
konsumenterna  och  miljön   i   svenska
förslag  till  standarder som  utarbetas
med  statlig finansiering, blir - enligt
utskottets  mening - tillgodosett  genom
det   utredningsuppdrag  som  regeringen
nyligen   fattat  beslut  om.   Detsamma
gäller   yrkandet i motion 1996/97:Jo727
(c) om att Sverige skall vara pådrivande
internationellt                        i
standardiseringsarbetet      så      att
miljöfrågorna får större tyngd.
Med  det  anförda tillstyrker utskottet
motion  1996/97:L713 (mp) i den del  som
avser  Konsumentrådet vid SIS. Samtidigt
avstyrker utskottet den nämnda  motionen
i  den  andra här aktuella delen, liksom
motion 1996/97:Jo727 (c) i berörd del.
dels att utskottets hemställan under 3
bort ha följande lydelse:
3.  beträffande  inriktning   av
standardiseringsarbetet
att  riksdagen med bifall till motion
1996/97:L713  yrkande  14   och   med
avslag   på  motionerna  1996/97:L713
yrkande  13 och 1996/97:Jo727 yrkande
6  som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.
7. Långsiktigt säkerställande av
konkurrensforskningen (mom. 4)
Christer  Eirefelt (fp),  Karin  Falkmer
(m),  Mikael Odenberg (m), Chris Heister
(m), Ola Karlsson (m) och Göran Hägglund
(kd) anser
dels att utskottets ställningstagande  i
avsnittet  om långsiktigt säkerställande
av    konkurrensforskningen   bort    ha
följande lydelse:
Utskottet anser - i likhet med vad  som
anförs i motion 1996/97:N265 (m)  -  att
riksdagen bör göra ett uttalande om  att
insatserna  för konkurrensforskning  bör
bibehållas   på  nuvarande   nivå.   Som
tidigare  redovisats kan  nivån  på  det
arbete       som      bedrivs       inom
konkurrensforskningens            område
upprätthållas   under  budgetåret   1997
genom   att  befintliga  relativt  stora
reservationer  tas  i  anspråk.   Enligt
utskottets  mening är det  dock  viktigt
att    det    entydigt   klargörs    att
statsmakternas   avsikt   är   att   den
långsiktiga  nivån  skall  säkerställas.
Med   detta  tillstyrker  utskottet  den
nämnda motionen i berörd del.
dels  att utskottets hemställan under  4
bort ha följande lydelse:
4.    beträffande    långsiktigt
säkerställande                     av
konkurrensforskningen
att  riksdagen med bifall till motion
1996/97:N265 yrkande 4 som sin mening
ger   regeringen   till   känna   vad
utskottet anfört.
8. Lokalisering av Rymdstyrelsen och
Rymdbolaget (mom. 5)
Lennart  Beijer (v) och  Eva  Goës  (mp)
anser
dels att utskottets ställningstagande  i
avsnittet     om     lokalisering     av
Rymdstyrelsen  och Rymdbolaget  bort  ha
följande lydelse:
Enligt utskottets mening förefaller det
naturligt   om   huvuddelen    av    den
verksamhet  som  bedrivs av  Rymdbolaget
och  Rymdstyrelsen  flyttas  från  Solna
till  Kiruna. Rymdverksamhet  bedrivs  i
huvudsak  i  Esrange som  är  beläget  i
Kiruna. Utskottet är medvetet om att det
är  Rymdbolagets styrelse  som  har  att
fatta beslut om lokalisering av bolagets
verksamhet.  Ett uttalande av  riksdagen
kan   dock  ses  som  en  markering   av
statsmakternas  uppfattning  i   frågan.
Utskottet  tillstyrker med  det  anförda
motionerna    1996/97:N239    (m)    och
1996/97:N253 (m) i berörda delar.
dels  att utskottets hemställan under  5
bort ha följande lydelse:
5.  beträffande lokalisering  av
Rymdstyrelsen och Rymdbolaget
att   riksdagen   med   bifall   till
motionerna 1996/97:N239 yrkande 1 och
1996/97:N253 yrkande 4 som sin mening
ger   regeringen   till   känna   vad
utskottet anfört.
9. Exportkreditgarantier för
trähusexport (mom. 7)
Lennart Beijer (v) anser
dels att utskottets ställningstagande  i
avsnittet  om exportkreditgarantier  för
trähusexport bort ha följande lydelse:
Utskottet anser - i likhet med vad  som
anförs i motion 1996/97:N271 (v)  -  att
riksdagen  skall begära  att  regeringen
vidtar åtgärder så att en förändring  av
EKN:s  regler  för  trähusexport  kommer
till stånd. Den svenska trähusindustrin,
som  under  1990-talet varit utsatt  för
stora   produktionsneddragningar,   har,
enligt utskottets mening, möjlighet  att
kompensera  detta  genom  ökad   export,
framför allt till Nordtyskland. En sådan
utveckling försvåras emellertid  av  att
företagen ställs inför problem  med  att
få  betalt  inom rimlig tid och  problem
med   att  få  kontakt  med  banker  och
kunder.  För  att  möjliggöra  en   ökad
svensk  trähusexport  bör  EKN   ges   i
uppdrag   att   skapa   ett   speciellt,
tillfälligt garantisystem för  stödjande
av   svensk  trähusexport.  Ett   sådant
system, som skall vara självbärande över
tiden,  bör  få  en  ram  -  inom  EKN:s
ordinarie  ram  - på minst  70  miljoner
kronor.   Med  det  anförda  tillstyrker
utskottet  den här aktuella  motionen  i
berörd del.
dels  att utskottets hemställan under  7
bort ha följande lydelse:
7.                     beträffande
exportkreditgarantier           för
trähusexport
att  riksdagen med bifall till motion
1996/97:N271  yrkande  10   som   sin
mening ger regeringen till känna  vad
utskottet anfört.
Särskilda yttranden
1. Anslag m.m. inom utgiftsområde 24
Näringsliv (mom 2.)
Karin  Falkmer,  Mikael Odenberg,  Chris
Heister och Ola Karlsson (alla m) anför:
En    riksdagsmajoritet   bestående   av
Socialdemokraterna   och   Centerpartiet
beslöt  i  november 1996 att  fastställa
ekonomiska    ramar   för    de    olika
utgiftsområdena i den statliga  budgeten
och  en  beräkning av statens  inkomster
avseende  år  1997.  Samtidigt  fattades
beslut  om  en preliminär fördelning  av
statens  utgifter på utgiftsområden  för
budgetåren 1998 och 1999.
Moderata  samlingspartiet har i  parti-
och  kommittémotioner förordat en  annan
inriktning  av den ekonomiska  politiken
och   budgetpolitiken.   Dessa   förslag
syftar  till  att  skapa förutsättningar
för   ett  ekonomiskt,  kulturellt   och
socialt växande Sverige. Genom en större
enskild  sektor och ett starkare  civilt
samhälle kan både företag och människors
förmåga  växa.  Massarbetslösheten   kan
steg    för   steg   pressas   tillbaka,
samtidigt  som  den  sociala  tryggheten
också  i andra bemärkelser kan öka genom
att  hushållen  får en större  ekonomisk
självständighet.
Vårt    parti    har   föreslagit    en
långtgående  växling  från  subventioner
och       bidrag      till      kraftiga
skattesänkningar för alla,  främst  låg-
och  medelinkomsttagare. Samtidigt skall
de  människor  värnas som  är  i  störst
behov av gemensamma insatser och som har
små  eller inga möjligheter att  påverka
sin  egen situation. Det allmänna  skall
också tillföras resurser för att på  ett
tillfredsställande sätt kunna  genomföra
de  uppgifter som skall vara gemensamma.
Rättsväsendet       måste        fungera
tillfredsställande och  försvaret  skall
vara   så   starkt   att   Sverige   kan
försvaras.
När riksdagens majoritet nu beslutat om
en annan inriktning av politiken, deltar
vi  inte i beslutet avseende moment 2 om
anslag   m.m.   inom  utgiftsområde   24
Näringsliv.   I   det  nyligen   fattade
riksdagsbeslutet  om  utgiftsramar   och
beräkning   av   statsinkomsterna    har
företrädarna        för         Moderata
samlingspartiet  ställt  sig  bakom  det
förslag   till   totala   utgifter    på
statsbudgeten  och  den  fördelning   på
utgiftsområden   som   framgår   av   en
reservation  (47)  till finansutskottets
betänkande 1996/97:FiU1. När det  gäller
det   här  aktuella  utgiftsområdet   24
Näringsliv innebar den föreslagna  ramen
en  ökning  jämfört  med  det  som  blev
riksdagens   beslut  med  161   miljoner
kronor. I det följande redovisar vi  den
del    av   vår   politik   som    berör
utgiftsområde 24 Näringsliv.
De    övergripande   målen   för    den
ekonomiska    politiken     -     vilken
näringspolitiken är underordnad -  skall
enligt  en reservation (m, fp, kd)  till
det  nyssnämnda betänkandet 1996/97:FiU1
vara att skapa förutsättningar för snabb
tillväxt,  en kraftig ökning av  antalet
nya    arbetstillfällen   och   en   god
reallöneutveckling.  Skall   dessa   mål
kunna       uppfyllas,      så       att
massarbetslösheten    elimineras     och
Sverige  inte  längre halkar  efter  den
ekonomiska   utvecklingen    i    övriga
industriländer,  krävs en  genomgripande
förändring  av den ekonomiska politiken.
Det  fordras  en, i bred bemärkelse,  ny
ekonomisk   politik   som   leder   till
stabilitet,  ökar friheten  och  stärker
incitamenten  till arbete och  förkovran
samt   främjar   privat   ägande,    fri
företagsamhet      och       konkurrens.
Långsiktigt stabila offentliga  finanser
och   ett   stabilt   penningvärde    är
grundläggande    för    företags     och
privatpersoners möjligheter att  planera
sin framtid.
I  olika motioner från företrädare  för
Moderata     samlingspartiet,      bl.a.
motionerna  1996/97:Fi204,  1996/97:N269
och    1996/97:N265,    redovisas    hur
näringspolitiken      bör      utformas.
Näringspolitikens främsta uppgift är att
skapa bättre förutsättningar för företag
och           företagare.           Ökad
internationalisering,  ökad   konkurrens
från    nya   industriländer,   snabbare
teknikutveckling    och     strukturella
förändringar    i    näringslivet    och
arbetskraften  ställer  krav  på  en  ny
näringspolitik  med ett gynnsammare  och
flexiblare företagarklimat.
En  politik för att skapa fler  arbeten
måste,  enligt vår uppfattning,  stå  på
tre    ben.   För   det   första   måste
tjänstesektorn  öppnas för  nya  arbeten
och företag. För det andra måste en ökad
satsning  ske  på arbeten som  kan  bära
höga  löner och därmed utgöra grund  för
framtida svensk välfärd. För det  tredje
måste nyföretagandet generellt sett  öka
för   att   nya  tillväxtföretag   skall
bildas.  På följande områden  krävs  det
enligt vår mening åtgärder:
-  Skatten  behöver  sänkas  betydligt,
bl.a.    bör   dubbelbeskattningen    av
riskkapital                    upphävas,
förmögenhetsskatten              slopas,
nuvärdesavskrivning införas och reglerna
för momsinbetalningar ändras.
-   Reglerna   på  det  arbetsrättsliga
området   behöver  förändras   radikalt,
bl.a.  bör  de  s.k. turordningsreglerna
avskaffas.
-  Verksamheter inom stat, kommuner och
landsting   bör  konkurrensutsättas;   i
princip  bör all verksamhet som inte  är
myndighetsutövning      bedrivas       i
konkurrens.       Skärpningar        och
kompletteringar   av   regelverken    på
konkurrens- området bör genomföras.
-   Avregleringsarbetet  bör  påskyndas
genom        att       en        statlig
avregleringsdelegation   löpande   skall
ompröva  alla  regler på företagsområdet
vart fjärde år.
-  Frihandeln måste värnas, och Sverige
bör arbeta för att liberaliseringarna av
världshandeln fortsätter.
Vi  förordade  alltså,  som  nämnts,  en
högre  ram för utgiftsområdet Näringsliv
än   vad   regeringen   föreslagit   och
riksdagen  fattat beslut om. Hur  den  -
med  161 miljoner kronor - utökade ramen
borde  fördelas på olika anslag  framgår
av motion 1996/97:N265 (m).
Till  anslaget  till teknisk  forskning
och utveckling borde således ha anvisats
200  miljoner kronor utöver  regeringens
förslag.  Regeringens ambition att  låta
medel     från    forskningsstiftelserna
ersätta    ordinarie    forskningsanslag
kommer  enligt vår mening att leda  till
en    utarmning    av    den    tekniska
forskningen.  Vi  vill  erinra  om   att
regeringens   förslag  om   ändring   av
stiftelselagen,  som  riksdagen  nyligen
fattat beslut om (prop. 1996/97:22, bet.
LU2), avvisats i en reservation (m, fp).
Vi   vill   vidare  framhålla  att   den
forskning     som     finansieras     av
forskningsstiftelserna inte är  utbytbar
mot   den  som  finansieras  av   NUTEK.
Företrädare  för NUTEK har visat  på  de
omfattande  konsekvenser som regeringens
förslag  drar  med sig;  arbetsvillkoren
för  ca  1  000 forskare står  på  spel.
Regeringens agerande är därför  på  sikt
förödande   för  den  industrirelaterade
forskningen.  Det  i  detta   betänkande
nämnda beslutsglappet på upp till ett år
leder  till  att osäkerheten kommer  att
vara  stor under lång tid, vilket  också
det   kommer   att   medföra   betydande
konsekvenser    för   forskningen    och
samarbetet         mellan         NUTEK,
universitet/högskolor och näringslivet.
När  regeringen i elfte timmen, och mot
sitt   tidigare   förslag,   förespråkar
budgetjusteringar      inom      NUTEK:s
verksamhetsområde är  det  i  realiteten
ett  erkännande av de uppenbara  brister
som     regeringens    forskningspolitik
uppvisar.  Endast  ett riksdagsbeslut  i
fråga om forskningen i enlighet med  vad
Moderata  samlingspartiet  förordat  kan
säkerställa att den tekniska forskningen
får      utvecklingsmöjligheter      som
överensstämmer med Sveriges  långsiktiga
intressen.
Vidare  har neddragningar beräknats  på
följande  anslag: Stöd  till  kooperativ
utveckling (A 3) - 6,5 miljoner  kronor,
Kostnader för omstrukturering  av  vissa
statligt ägda företag m.m. (A  7)  -  25
miljoner kronor, Konsumentverket (F 2) -
10   miljoner  kronor  samt  Stöd   till
konsumentorganisationer  (F  5)  -   4,1
miljoner kronor. Motiveringar till dessa
neddragningar,  som återfinns  i  motion
1996/97:N265 (m), har redovisats i detta
betänkande.  När  det  gäller   statliga
företag  vill vi erinra om att  Moderata
samlingspartiet lagt fram förslag om att
försäljning   av   dessa   företag   bör
återupptas i en omfattning som motsvarar
10  miljarder kronor per år.  Syftet  är
att  skapa  fungerande ägarstrukturer  i
bolagen,       långsiktigt        bredda
riskkapitalmarknaden, stärka statskassan
samt renodla statens roll.
2. Anslag m.m. inom utgiftsområde 24
Näringsliv (mom. 2)
Kjell Ericsson (c) anför:
I    näringsutskottets   yttrande   till
finansutskottet över utgiftsramarna  för
energi   och  näringsliv  (1996/97:NU1y)
redovisade  jag i ett särskilt  yttrande
mina synpunkter på betydelsen av teknisk
forskning  och utveckling. Denna  är  av
grundläggande       betydelse        för
möjligheterna   att   uppnå   förnyelse,
tillväxt   och   ökad  produktivitet   i
näringslivet.    Teknikutveckling    och
produktförnyelse är strategiska faktorer
för      de      svenska      företagens
konkurrenskraft.
Sverige  har en unik position  när  det
gäller tillgångar på råvaror inom skogs-
,  livsmedels-  och mineralområdena.  De
svenska  råvarorna är  en  förutsättning
för    ett   fortsatt   välstånd.    Den
nationella  förädlingsgraden  av   dessa
råvaror   måste  öka.   Genom   en   väl
utvecklad basråvarutillgång har  Sverige
goda  möjligheter att ta marknadsandelar
på  världsmarknaden. Bland annat innebär
Sveriges      stora      skogstillgångar
utvecklingsmöjligheter  inom  ett  stort
antal  områden. För att bättre kunna  ta
till    vara    denna   resurs    behövs
ytterligare   insatser   för   tillämpad
forskning  vid universitet och högskolor
och inom näringslivet.
Vad    gäller   forskningsstiftelsernas
verksamhet så bör det vara förenligt med
den  gällande inriktningen att  medel  i
större  utsträckning än  för  närvarande
utnyttjas för tillämpad forskning.
Forskningen måste vidare på ett tydligt
sätt  relateras till sådana områden  där
svensk industri har förutsättningar  att
vara  internationellt konkurrenskraftig.
Även     under     högkonjunktur     har
investeringarna        i        framtida
högteknologiska varor och tjänster varit
blygsamma  i Sverige, vilket  är  mycket
allvarligt. Ett målmedvetet  arbete  för
att    ta   till   vara   och   utveckla
innovationer måste komma till stånd. För
detta  krävs  ett gott samarbete  mellan
näringsliv,  universitet/högskolor   och
kapitalmarknaden.
Om  den  industriella förnyelsen  skall
fortskrida är det av avgörande betydelse
att  nya  idéer och uppfinningar  kommer
fram och att innovationsprocessen kommer
i    gång.   Härvid   erfordras    såväl
samhälleliga  som privata insatser.  Ett
gott  innovationsklimat kräver  följande
generella   förutsättningar:   ett   bra
investeringsklimat, låg ränta, likartade
spelregler   för  små  och   för   stora
företag,  väl fungerande marknader  samt
enkla regler för statliga stöd.
3. Anslag  m.m. inom utgiftsområde 24
Näringsliv (mom. 2)
Christer Eirefelt (fp) anför:
Folkpartiet  liberalernas  förslag  till
budget  för  år  1997  innebär  i   sina
huvuddrag sänkta skatter för företagande
och tillväxt med en stark rättviseprägel
genom  en  tydligare omsorg om  de  mest
utsatta  i och utanför Sverige  (för  en
utförligare  redovisning  hänvisas  till
reservation nr 48 i betänkande  1996/97:
FiU1). Folkpartiets förslag till ram för
utgiftsområde 24 Näringsliv, som var  63
miljoner      kronor      lägre       än
Socialdemokraternas  och  Centerpartiets
förslag,  har  emellertid  avslagits  av
riksdagen   i  budgetprocessens   första
steg.  Då Folkpartiets budgetförslag  är
en helhet är det i detta andra steg inte
meningsfullt     att    fullfölja     de
anslagsyrkanden som ingick i  förslaget.
Jag  deltar  således inte  i  utskottets
beslut   i   detta  betänkande  avseende
moment    2   om   anslag   m.m.    inom
utgiftsområde  24  Näringsliv.   I   det
följande   redovisar  jag   Folkpartiets
bedömningar av hur näringspolitiken  bör
inriktas och vilken fördelning på anslag
inom  utgiftsområde  24  Näringsliv  som
förordats.
De    övergripande   målen   för    den
ekonomiska    politiken     -     vilken
näringspolitiken är underordnad -  skall
enligt  en reservation (m, fp, kd)  till
det  nyssnämnda betänkandet 1996/97:FiU1
vara att skapa förutsättningar för snabb
tillväxt,  en kraftig ökning av  antalet
nya    arbetstillfällen   och   en   god
reallöneutveckling.  Skall   dessa   mål
kunna       uppfyllas,      så       att
massarbetslösheten    elimineras     och
Sverige  inte  längre halkar  efter  den
ekonomiska   utvecklingen    i    övriga
industriländer,  krävs en  genomgripande
förändring  av den ekonomiska politiken.
Det  fordras  en, i bred bemärkelse,  ny
ekonomisk   politik   som   leder   till
stabilitet,  ökar friheten  och  stärker
incitamenten  till arbete och  förkovran
samt   främjar   privat   ägande,    fri
företagsamhet      och       konkurrens.
Långsiktigt stabila offentliga  finanser
och   ett   stabilt   penningvärde    är
grundläggande    för    företags     och
privatpersoners möjligheter att  planera
sin framtid.
I   olika   motioner  från  Folkpartiet
liberalerna,  bl.a. motionerna  1996/97:
Fi211,  1996/97:N251  och  1996/97:N255,
redovisas   hur   näringspolitiken   bör
utformas.   Näringspolitikens    främsta
uppgift  är  att bidra till att  avvärja
hotet om en bestående arbetslöshet.  För
detta  krävs det en radikalt  annorlunda
politik än den som regeringen bedriver i
samarbete med Centerpartiet. En sådan ny
politik  måste utgå från det faktum  att
den  helt  övervägande delen av  de  nya
jobben   skall  komma  i   det   privata
näringslivet, vilket kräver en  strategi
för jobb genom företagande.
Politikernas  uppgift är att  undanröja
de hinder för företagande som har byggts
upp under flera decennier. I detta syfte
krävs det enligt min mening åtgärder  på
följande områden:
-   Ändringar   av  reglerna   på   det
arbetsrättsliga   området,   t.ex.   nya
regler    för   anställningsskydd    och
medbestämmande samt vid konflikter.
-  Ändringar  på  skatteområdet,  t.ex.
avskaffande    av   dubbelbeskattningen,
lägre  skatt  för  fåmansbolag,  ändrade
inkomst- och fastighetsskatter,  ändrade
regler för sjukförsäkringen.
- Ändringar på konkurrensområdet, t.ex.
lagstiftning  om  förbud  mot  kommunala
bolag,  etablerande av en ny  arena  för
nyföretagande  i  gränssnitttet   mellan
offentlig    och   privat    verksamhet,
borttagande av etableringshinder.
- Försäljningen av statliga företag bör
återupptas i en omfattning som motsvarar
10  miljarder  kronor år 1997.  För  att
främja  konkurrensen bör  Vattenfall  AB
delas och säljas ut, ägardirektiven till
Telia        AB        ändras        och
försäljningsmonopolet för Apoteksbolaget
AB brytas.
Jag  förordade  alltså, som  nämnts,  en
lägre    ram   för   utgiftsområde    24
Näringsliv  än vad regeringen föreslagit
och riksdagen beslutat om. Hur den - med
63  miljoner  kronor  -  minskade  ramen
borde  fördelas på olika anslag  framgår
av   en   avvikande  mening  (fp)   till
utskottets yttrande 1996/97:NU1y.
Besparingar  har beräknats på  följande
anslag: Kostnader för omstrukturering av
vissa statligt ägda företag, m.m. (A  7)
-  25 miljoner kronor, Teknisk forskning
och  utveckling  (D  1)  -  25  miljoner
kronor   (avseende   ett   program   för
verkstadsteknisk     forskning)     samt
Investeringsfrämjande   (E   5)   -   20
miljoner kronor.
När   det   gäller  den  av  regeringen
föreslagna  - och av utskottet  i  detta
betänkande  tillstyrkta -  neddragningen
beträffande   teknisk   forskning    och
utveckling  vill  jag  erinra   om   att
regeringens   förslag  om   ändring   av
stiftelselagen,  som  riksdagen  nyligen
fattat beslut om (prop. 1996/97:22, bet.
LU2), avvisats i en reservation (m, fp).
Enligt  min mening är det helt förenligt
med   den   gällande   inriktningen   av
forskningsstiftelsernas  verksamhet  att
medel   från   stiftelserna   i   större
utsträckning än för närvarande utnyttjas
för  den typ av tillämpad forskning  som
NUTEK  stöder. Dessutom vill jag hänvisa
till   att   de   ökade  satsningar   på
grundforskning  som  har  föreslagits  i
motioner  av Folkpartiet liberalerna  på
sikt  även  skulle komma den  tillämpade
forskningen till del.
4. Anslag m.m. inom utgiftsområde 24
Näringsliv (mom. 2)
Lennart Beijer (v) anför:
Som  anges i reservation nr 3 till detta
betänkande    innebar    Vänsterpartiets
förslag  till  budget för  år  1997  att
ramen     för    det    här     aktuella
utgiftsområdet  24  Näringsliv  översteg
det som blev riksdagens beslut med 1 052
miljoner kronor. Jag har valt att  trots
detta delta i utskottets beslut avseende
moment    2   om   anslag   m.m.    inom
utgiftsområde  24  Näringsliv.   I   den
nyssnämnda  reservationen har  jag,  med
utgångspunkt   från  att  riksdagen   nu
fastställt ramen för utgiftsområdet till
2  860  miljoner kronor,  föreslagit  en
överföring  av medel från  A  2-anslaget
Småföretagsutveckling till A  3-anslaget
Stöd till kooperativ utveckling.
Enligt  min  mening  skulle  emellertid
näringspolitiken   ha   fått   en    mer
ändamålsenlig utformning om  de  förslag
som  lagts  fram av Vänsterpartiet  hade
vunnit      riksdagens     bifall      i
budgetprocessens första steg.  I  motion
1996/97:N271  (v)  föreslås  sålunda  en
ökning    av   A   1-anslaget    NUTEK:s
förvaltningskostnader  med  30  miljoner
kronor.   Av  dessa  medel   skulle   10
miljoner  kronor utnyttjas av NUTEK  för
stöd   till  utbildning  av  företagare,
t.ex. genom s.k. företagsgymnasier, samt
för uppbyggnad av system för mentorskap.
Vidare   skulle   20   miljoner   kronor
avsättas för åtgärder för att underlätta
för   småföretagen  att  komma   ut   på
exportmarknaden och deltagande  i  olika
EU-program.
Vidare   borde  enligt  Vänsterpartiets
förslag 540 miljoner kronor tillföras  A
2-anslaget   Småföretagsutveckling.   Av
dessa  medel skulle 330 miljoner  kronor
användas  inom området såddfinansiering.
Effektiviteten i detta stöd visas av det
faktum   att   70   %  av   de   främsta
teknikbaserade   tillväxtföretagen   har
fått  riskfinansiering från  NUTEK.  Det
finns   en   typ   av   företag     s.k.
högriskföretag   som hamnar  mellan  två
stolar   när  det  gäller  finansiering.
Varken  Industrifonden eller  NUTEK  har
möjlighet  att  stödja  dem.  För  detta
ändamål  föreslås i motionen ett  belopp
på 80 miljoner kronor. Även i nästa steg
när  företaget skall ut på marknaden kan
det   uppstå  finansieringsproblem.  För
stöd  till marknadsintroduktion föreslås
därför i motionen 20 miljoner kronor.
Det  är inte bara finansieringsresurser
som   erfordras   i  företagens   tidiga
kommersialiseringsfas. Företagen behöver
också  kompetensutveckling. För insatser
för   nätverksbyggande  för  teknik  och
kompetens  föreslås ett ökat anslag  med
50  miljoner  kronor.  Teknikupphandling
har visat sig vara en effektiv metod för
att få fram nya produkter. En ökning  av
anslaget med 10 miljoner kronor föreslås
i  motionen  för  detta ändamål.  Vidare
föreslås   i  motionen  en   ökning   av
anslaget  med  50  miljoner  kronor  för
verksamhet   med  stöd  till   kvinnliga
affärsrådgivare.  Denna  verksamhet  bör
inte  som tidigare endast bedrivas  inom
stödområdet utan över hela landet.
A   3-anslaget  Stöd  till   kooperativ
utveckling föreslås i motionen ökas  med
18,5 miljoner kronor. Detta förslag  har
följts upp i reservation nr 3.
I   Vänsterpartiets   motion   föreslås
vidare   en   ökning  av  A   4-anslaget
Turistfrämjande med 150 miljoner kronor.
I  förhållande  till de  andra  nordiska
länderna  avsätter Sverige ett  blygsamt
belopp  för marknadsföring av turism,  6
kr per person och år jämfört med 37 kr i
Danmark,  24  kr i Norge  och  26  kr  i
Finland.
Den  maringeologiska  verksamheten  vid
SGU  skulle med Vänsterpartiets  förslag
om  en  ökning av det aktuella  anslaget
med    6,7    miljoner   kronor    kunna
säkerställas.  Som anförs i  reservation
nr 3 anser jag dock, mot bakgrund av att
regeringen  anmodas att  återkomma  till
riksdagen      i     den      ekonomiska
vårpropositionen i frågan, att  anslaget
tills vidare kan fastställas till den av
regeringen föreslagna nivån.
I Vänsterpartiets motion föreslås också
en   ökning  av  D  1-anslaget   Teknisk
forskning   och  utveckling  med   286,6
miljoner kronor. De insatser som görs på
detta  område  är  mycket  viktiga   för
utvecklingen inom näringslivet.
Slutligen föreslås i motionen en ökning
av  F 2-anslaget Konsumentverket med  20
miljoner  kronor. Denna utökning  skulle
användas  för  att  finansiera  kommunal
budgetrådgivning riktad till hushållen.
Sammantaget   är  det   alltså   mycket
kraftfulla  insatser som  Vänsterpartiet
har   föreslagit.   Med   dessa   skulle
möjligheterna    att    åstadkomma    en
minskning    av   arbetslösheten    öka.
Regeringen intar, enligt min mening,  en
alltför passiv roll i näringspolitiken.
5. Anslag m.m. inom utgiftsområde 24
Näringsliv (mom. 2)
Göran Hägglund (kd) anför:
I det nyligen fattade riksdagsbelutet om
utgiftsramar     och    beräkning     av
statsinkomsterna  har  företrädaren  för
Kristdemokraterna ställt sig  bakom  det
förslag   till   totala   utgifter    på
statsbudgeten  och  den  fördelning   på
utgiftsområden   som   framgår   av   en
reservation  (51)  till finansutskottets
betänkande  1996/97:FiU1. Detta  förslag
innebar att de totala utgifterna  skulle
vara 5 826 miljoner kronor lägre än  vad
som  blev  riksdagens  beslut.  När  det
gäller  det här aktuella utgiftsområdet,
24  Näringsliv,  innebar den  föreslagna
ramen  en ökning med 506 miljoner kronor
jämfört  med  det  som  blev  riksdagens
beslut.  Jag  står  fast  vid   det   av
Kristdemokraterna              framlagda
budgetförslaget,    varför    jag    vid
utskottets  behandling av fördelning  av
den fastlagda utgiftsramen inte deltar i
beslutet  avseende moment  2  om  anslag
m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv. I
det    följande   redovisar   jag   mina
bedömningar av hur näringspolitiken  bör
inriktas och vilken fördelning på anslag
inom  utgiftsområde  24  Näringsliv  jag
förordat.
De    övergripande   målen   för    den
ekonomiska    politiken     -     vilken
näringspolitiken är underordnad -  skall
enligt  en reservation (m, fp, kd)  till
det  nyssnämnda betänkandet 1996/97:FiU1
vara att skapa förutsättningar för snabb
tillväxt,  en kraftig ökning av  antalet
nya    arbetstillfällen   och   en   god
reallöneutveckling.  Skall   dessa   mål
kunna       uppfyllas,      så       att
massarbetslösheten    elimineras     och
Sverige  inte  längre halkar  efter  den
ekonomiska   utvecklingen    i    övriga
industriländer,  krävs en  genomgripande
förändring  av den ekonomiska politiken.
Det  fordras  en, i bred bemärkelse,  ny
ekonomisk   politik   som   leder   till
stabilitet,  ökar friheten  och  stärker
incitamenten  till arbete och  förkovran
samt   främjar   privat   ägande,    fri
företagsamhet      och       konkurrens.
Långsiktigt stabila offentliga  finanser
och   ett   stabilt   penningvärde    är
grundläggande    för    företags     och
privatpersoners möjligheter att  planera
sin framtid.
I       olika       motioner       från
Kristdemokraterna,     bl.a.      motion
1996/97:N256,       redovisas        hur
näringspolitiken   bör    utformas.    I
motionen  anges under följande  rubriker
Kristdemokraternas vision  och  strategi
för  hur Sverige skall återupprättas som
välfärdssamhälle, byggt på  ett  växande
personligt ansvarstagande där individer,
familjer    och   företag    tillsammans
utvecklas:
- Social och ekologisk marknadsekonomi.
- Privat äganderätt och avtalsfrihet.
- Gemensamt etiskt handlingssätt.
- Stärkt personligt ansvarstagande.
- Subsidiaritetsprincipen.
-   Statens  roll  i  näringspolitiken.
(Denna  roll skall vara att sätta  ramar
och  övervaka spelreglerna på marknaden,
ansvara   för   samhällsplanering    och
infrastruktur     samt     att     skapa
förutsättningar för långsiktig tillväxt.
När   staten  agerar  såväl  domare  som
spelare på marknaden är risken stor  att
konkurrensen    snedvrids    och     att
investeringar inte görs på ett  optimalt
sätt  i  de  företag som  har  de  bästa
förutsättningarna.)
- Stabila spelregler.
-  Konkurrens  och avreglering.  (Bland
annat   måste   risken  för   konkurrens
snedvridning i skärningsområdena  mellan
offentlig    och    privat    verksamhet
undanröjas.)
- Drivkrafter för företagande.
Enligt Kristdemokraternas uppfattning är
det  framför  allt följande tre  områden
som   i  framtiden  kan  beräknas   vara
särskilt  expansionsstarka:  IT-sektorn,
miljö-     och    energisektorn     samt
tjänstesektorn.  Det   är   i   de   små
företagen  som  de största möjligheterna
till  nyanställningar  finns.  För   att
underlätta startande och fortsatt  drift
av företag bör följande åtgärder vidtas:
minskad  byråkrati, förenklat regelverk,
ökat  riskspridande, förbättrad tillgång
till   riskkapital  genom  framför  allt
förändringar i skattesystemet samt  stöd
till kvinnors företagande. Vidare bör en
ökad  utförsäljning  av  statliga  bolag
ske,  i  linje  med de beslut  som  togs
under den förra mandatperioden.
Jag  förordade alltså, som  nämnts,  en
högre  ram för utgiftsområdet Näringsliv
än   vad   regeringen   föreslagit   och
riksdagen beslutat om. Hur den - med 506
miljoner  kronor - utökade  ramen  borde
fördelas  på  olika  anslag  framgår  av
motion  1996/97:N256 (kd). Statsmakterna
bör  vidta  åtgärder för att  åstadkomma
att  en  ny marknad för hushållstjänster
kommer till stånd. För detta ändamål har
beräknats 300 miljoner kronor under  ett
nytt  anslag.  Vidare har  förordats  en
ökning    av   anslaget   till   teknisk
forskning och utveckling (D 1)  med  200
miljoner  kronor. Jag vill  slutligen  i
detta  sammanhang erinra om  att  det  i
motioner  (bl.a. kd) yrkades  avslag  på
regeringens   förslag  om   ändring   av
stiftelselagen,  som  riksdagen  nyligen
fattat beslut om (prop. 1996/97:22, bet.
LU2).
Förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde 24 Näringsliv
1 000-tal kronor
Utskottets    förslag    överensstämmer    med    regeringens    förslag    til
anslagsfördelning. Företrädarna för (m), (fp) och (kd) har avstått från att
delta i beslutet om anslag (se särskilda yttranden nr 1, 3 och 5).
Verksamhetsområde                   Regeringen Utskott   Reservanternas
Anslag                                      s     ets    förslag i för
förslag förslag    hållande till
utskottets
förslag
Res. 3  Res. 4
(v)    (mp)
A Näringspolitik
1 Närings-                        och   353 268  353 268          - 88 000
teknikutvecklingsverket:
Förvaltningskostnader (ram)
2 Småföretagsutveckling (ram)           106 393  106 393 - 18 500 +77 000
3 Stöd   till  kooperativ  utveckling     6 500    6 500 +18 500 +19 000
(ram)
4 Turistfrämjande (ram)                  81 374   81 374          - 40 000
5 Täckande  av  förluster  vid   viss    12 500   12 500
garantigivning, m.m. (ram)
6 Medel  till AB Göta kanalbolag  för
upprustning  och drift  av  kanalen    15 000   15 000
(obet)
7 Kostnader  för  omstrukturering  av    25 000   25 000          - 25 000
vissa  statligt ägda företag,  m.m.
(ram)
8 Avgifter         till         vissa    24 329   24 329
internationella      organisationer
(ram)
9 Sveriges  geologiska  undersökning:   124 921  124 921           +7 000
Geologisk   undersökningsverksamhet
m.m.(ram)
1 Sveriges  geologiska  undersökning:     4 860    4 860
0 Geovetenskaplig forskning (ram)
B Teknologisk infrastruktur
1 Patentbesvärsrätten (ram)              11 021   11 021
2 Styrelsen  för  ackreditering   och    12 975   12 975
teknisk                   kontroll:
Myndighetsverksamhet (ram)
3 Styrelsen  för  ackreditering   och     8 760    8 760           +1 000
teknisk   kontroll:   Bidrag   till
riksmätplatser (obet)
4 Elsäkerhetsverket (ram)                36 520   36 520
5 Sprängämnesinspektionen (ram)          15 150   15 150
6 Bidrag     till    standardisering,    77 802   77 802
provnings- och mätteknisk FoU  m.m.
(ram)
C Konkurrensfrågor
1 Konkurrensverket (ram)                 62 271  62 271
2 Konkurrensforskning (ram)               1 736   1 736           +1 000
D Teknisk forskning och utveckling
1 Teknisk  forskning  och  utveckling   783 447 783 447          - 90 000
(ram)
2 Rymdstyrelsen:                         14 270  14 270
Förvaltningskostnader (ram)
3 Rymdverksamhet (ram)                  576 091 576 091          - 30 000
4 Bidrag   till  Stiftelsen  Sveriges    32 533  32 533
teknisk-vetenskapliga
attachéverksamhet (obet)
5 Bidrag                         till     5 467   5 467          - 2 000
Ingenjörsvetenskapsakademien
(obet)
E Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande
1 Kommerskollegium (ram)                 48 169  48 169
2 Exportfrämjande verksamhet (ram)      136 051 136 051
3 Exportkreditnämnden (ram)             120 000 120 000
4 AB       Svensk       Exportkredits    16 500  16 500
statsstödda     exportkreditgivning
(ram)
5 Investeringsfrämjande (ram)            41 000  41 000          - 20 000
F Konsumentfrågor
1 Marknadsdomstolen (ram)                 5 888   5 888
2 Konsumentverket (ram)                  69 445  69 445
3 Allmänna reklamationsnämnden (ram)     13 788  13 788
4 Fastighetsmäklarnämnden (ram)           5 945   5 945
5 Stöd  till  konsumentorganisationer     4 100   4 100           +2 000
(ram)
6 Stöd till konsumentforskning (ram)      2 070   2 070
7 Bidrag   till   miljömärkning    av     4 600   4 600
produkter (obet)
SUMMA                               2 859 744   2 859        0   - 188
744              000

Innehållsförteckning

Ärendet 1
Sammanfattning 1
Propositionen 2
Motionerna 3
Utskottet 7
Inledning 7
Näringspolitik 8
Närings- och
teknikutvecklingsverket:
Förvaltningskostnader 8
Propositionen 8
Motionerna 9
Vissa kompletterande uppgifter 9
Småföretagsutveckling 10
Propositionen 10
Motionerna 10
Vissa kompletterande uppgifter 11
Stöd till kooperativ utveckling 12
Propositionen 12
Motionerna 13
Vissa kompletterande uppgifter 14
Turistfrämjande 15
Propositionen 15
Motionerna 15
Vissa kompletterande uppgifter 16
Täckande av förluster vid viss
garantigivning, m.m. 16
Medel till AB Göta kanalbolag för
upprustning och drift av kanalen 16
Kostnader för omstrukturering av
vissa statligt ägda företag, m.m. 16
Propositionen 16
Motionerna 17
Tidigare riksdagsbehandling 17
Avgifter till vissa
internationella organisationer 18
Sveriges geologiska undersökning:
Geologisk undersökningsverksamhet
m.m. 18
Propositionen 18
Motionerna 19
Vissa kompletterande uppgifter 21
Sveriges geologiska undersökning:
Geovetenskaplig forskning 22
Teknologisk infrastruktur 22
Patentbesvärsrätten 22
Styrelsen för ackreditering och
teknisk kontroll:
Myndighetsverksamhet 22
Styrelsen för ackreditering och
teknisk kontroll: Bidrag till
riksmätplatser 23
Propositionen 23
Motionen 23
Vissa kompletterande uppgifter 23
Elsäkerhetsverket 24
Sprängämnesinspektionen 24
Propositionen 24
Motionen 24
Tidigare riksdagsbehandling 25
Bidrag till standardisering,
provnings- och mätteknisk FoU
m.m. 25
Propositionen 25
Motionerna 26
Vissa kompletterande uppgifter 26
Patent- och registreringsverket 27
Propositionen 27
Motionen 27
Vissa kompletterande uppgifter 27
Styrelsen för ackreditering och
teknisk kontroll:
Uppdragsverksamhet 28
Konkurrensfrågor 29
Konkurrensverket 29
Konkurrensforskning 29
Propositionen 29
Motionerna 29
Den forskningspolitiska
propositionen 29
Revisorsnämnden 30
Teknisk forskning och utveckling 30
Teknisk forskning och utveckling 30
Propositionen 30
Motionerna 31
Vissa kompletterande uppgifter 33
Rymdstyrelsen:
Förvaltningskostnader 35
Rymdverksamhet 35
Propositionen 35
Motionerna 35
Vissa kompletterande uppgifter 36
Bidrag till Stiftelsen Sveriges
teknisk-vetenskapliga attaché-
verksamhet 37
Bidrag till
Ingenjörsvetenskapsakademien 37
Propositionen 37
Motionen 37
Tidigare riksdagsbehandling 37
Utrikeshandel, export- och
investeringsfrämjande 37
Kommerskollegium 37
Exportfrämjande verksamhet 38
Propositionen 38
Motionen 38
Vissa kompletterande uppgifter 38
Exportkreditnämnden 39
Propositionen 39
Motionerna 39
Vissa kompletterande uppgifter 40
AB Svensk Exportkredits
statsstödda exportkreditgivning 41
Propositionen 41
Motionen 42
Investeringsfrämjande 42
Propositionen 42
Motionen 42
Tidigare riksdagsbehandling 43
Konsumentfrågor 43
Marknadsdomstolen 43
Konsumentverket 43
Propositionen 43
Motionerna 44
Vissa kompletterande uppgifter 44
Allmänna reklamationsnämnden 44
Fastighetsmäklarnämnden 44
Stöd till konsumentorganisationer 44
Propositionen 44
Motionerna 45
Stöd till konsumentforskning 45
Bidrag till miljömärkning av
produkter 45
Propositionen 45
Motionen 46
Vissa kompletterande uppgifter 46
Övriga frågor 46
Stimulanser till
hushållstjänster 46
Tidigare riksdagsbehandling 47
Utskottets ställningstagande 47
Inledning 47
Verksamheten vid SGU 47
Anslag m.m. inom utgiftsområde 24
Näringsliv 48
Inriktning av
standardiseringsarbetet 51
Långsiktigt säkerställande av
konkurrensforskningen 51
Lokalisering av Rymdstyrelsen och
Rymdbolaget 52
Exportfrämjande åtgärder för
småföretag 52
Exportkreditgarantier för
trähusexport 52
Hemställan 53
Reservationer 55
1. Verksamheten vid SGU (m, fp, kd) 55
2. Verksamheten vid SGU (mp) 55
3. Anslag m.m. inom utgiftsområde
24 Näringsliv (v) 56
4. Anslag m.m. inom utgiftsområde
24 Näringsliv (mp) 57
5. Inriktning av
standardiseringsarbetet (c, v) 60
6. Inriktning av
standardiseringsarbetet (mp) 61
7. Långsiktigt säkerställande av
konkurrensforskningen (m, fp, kd) 61
8. Lokalisering av Rymdstyrelsen
och Rymdbolaget (v, mp) 62
9. Exportkreditgarantier för
trähusexport (v) 62
Särskilda yttranden 63
1. Anslag m.m. inom utgiftsområde
24 Näringsliv (m) 63
2. Anslag m.m. inom utgiftsområde
24 Näringsliv (c) 65
3. Anslag m.m. inom utgiftsområde
24 Näringsliv (fp) 66
4. Anslag m.m. inom utgiftsområde
24 Näringsliv (v) 67
5. Anslag m.m. inom utgiftsområde
24 Näringsliv (kd) 69
Bilaga
Förslag till beslut om anslag inom
utgiftsområde 24 Näringsliv 71