I detta betänkande behandlas
dels proposition 1996/97:1
(budgetpropositionen) såvitt gäller
utgiftsområde 24 Näringsliv,
dels - helt eller delvis - 21 motioner
från allmänna motionstiden,
dels - helt eller delvis - 3 motioner
som väckts med anledning av proposition
1996/97:5 om forskning och samhälle.
Upplysningar och synpunkter i ärendet
har inför utskottet lämnats av
näringsminister Anders Sundström och
andra representanter för Närings- och
handelsdepartementet samt av företrädare
för Exportkreditnämnden, Sveriges
exportråd och Sveriges geologiska
undersökning. Skrivelser har inkommit
från Försvarsmakten och från
arbetstagarorganisationerna vid Sveriges
geologiska undersökning.
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker de av regeringen
föreslagna anslagen för budgetåret 1997
inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Likaså
tillstyrks övriga förslag till
riksdagsbeslut som regeringen framlägger
under detta utgiftsområde, med undantag
av förslaget om godkännande av
riktlinjer för den maringeologiska
verksamheten inom Sveriges geologiska
undersökning (SGU). Utskottet redovisar
i betänkandet sin syn på hur
näringspolitiken bör inriktas och
utformas.
När det gäller verksamheten vid SGU
föreslår utskottet att riksdagen genom
ett särskilt tillkännagivande skall
anmoda regeringen att återkomma till
riksdagen i den ekonomiska
vårpropositionen 1997 med en redovisning
av verksamheten och den ekonomiska
situationen inom SGU. Utgångspunkten
måste därvid vara att den
maringeologiska verksamheten skall
behållas intakt på nuvarande nivå, men
också att övrig verksamhet hos SGU skall
bibehållas. I en reservation (m, fp, kd)
begärs att riksdagen under våren 1997
skall återkomma med förslag som
säkerställer den maringeologiska
verksamheten. I en annan reservation
(mp) föreslås att riksdagen nu skall
anvisa ett högre belopp till SGU än vad
regeringen har föreslagit för denna
verksamhet.
Andra anslag än vad regeringen
föreslagit förordas i vissa motioner,
vilka avstyrks av utskottet. Beträffande
anslaget till teknisk forskning och
utveckling anger utskottet att
regeringen bör tillse att den aktuella
verksamheten vid NUTEK inte paralyseras
under en övergångsperiod till dess att
ny finansiering kan erhållas via
forskningsstiftelserna. I några motioner
framläggs förslag om ökade anslag för
att främja småföretagsutveckling.
Utskottet hänvisar bl.a. till insatser
som regeringen beslutat om inom ramen
för det av riksdagen sommaren 1996
beslutade småföretagsprogrammet.
I en reservation och ett särskilt
yttrande redovisas Vänsterpartiets syn
på näringspolitikens utformning och på
anslagen inom det aktuella
utgiftsområdet. I reservationen förordas
en överföring av 18,5 miljoner kronor
från anslaget Småföretagsutveckling till
anslaget Stöd till kooperativ
utveckling. I en annan reservation
framlägger Miljöpartiets företrädare
förslag beträffande ett antal anslag
inom utgiftsområdet som sammantaget
innebär att den av riksdagen fastställda
ramen på 2 860 miljoner kronor
underskrids med 188 miljoner kronor;
ökade anslag föreslås för bl.a.
småföretagsutveckling, stöd till
kooperativ utveckling, SGU och stöd till
konsumentorganisationer, medan minskade
anslag förordas för bl.a. NUTEK:s
förvaltningskostnader, turistfrämjande,
teknisk forskning och utveckling samt
rymdverksamhet. Företrädarna i utskottet
för Moderata samlingspartiet,
Folkpartiet och Kristdemokraterna deltar
inte i beslutet om anslag. I särskilda
yttranden (m; fp; kd) erinras om de
budgetförslag som framlagts av
respektive parti.
Utskottet behandlar avslutningsvis ett
antal motionsyrkanden som tar upp frågor
i anslutning till de aktuella anslagen
dock utan att innehålla förslag om
ändrade anslag. Motionerna avstyrks i
berörda delar, men följs upp i
reservationer enligt följande:
inriktning av standardiseringsarbetet
(c, v; mp), långsiktigt säkerställande
av konkurrensforskningen (m, fp, kd),
lokalisering av Rymdstyrelsen och
Rymdbolaget (v, mp) samt
exportkreditgarantier för trähusexport
(v).
Propositionen
I proposition 1996/97:1 föreslås under
utgiftsområde 24 Näringsliv att
riksdagen
1. godkänner disponeringen av anslaget
A 7 Kostnader för omstrukturering av
vissa statligt ägda företag, m.m. i
enlighet med vad regeringen förordar,
2. godkänner att de övergripande målen
för verksamheten inom Sveriges
geologiska undersökning skall vara i
enlighet med vad regeringen förordar,
3. godkänner de riktlinjer för den
maringeologiska verksamheten inom
Sveriges geologiska undersökning som
regeringen förordar,
4. godkänner att det övergripande målet
för geovetenskaplig forskning skall vara
i enlighet med vad regeringen förordar,
5. godkänner att de övergripande målen
för den mättekniska verksamheten inom
Styrelsens för ackreditering och teknisk
kontroll ansvarsområde skall vara i
enlighet med vad regeringen förordar,
6. godkänner att de övergripande målen
för verksamheten inom
Sprängämnesinspektionens ansvarsområde
under planeringsperioden åren 19971999
skall vara i enlighet med vad regeringen
förordar,
7. godkänner att de övergripande målen
för Styrelsens för ackreditering och
teknisk kontroll uppdragsverksamhet
skall vara i enlighet med vad regeringen
förordar,
8. godkänner inriktning av verksamheten
för Revisorsnämnden som regeringen
förordar,
9. bemyndigar regeringen att under år
1997 låta staten ta på sig ekonomiska
förpliktelser i samband med stöd till
teknisk forskning och utveckling som,
inberäknat löpande avtal och beslut,
innebär åtaganden om högst 650 miljoner
kronor under år 1998, högst 575 miljoner
kronor under år 1999, högst 500 miljoner
kronor under år 2000 och högst 425
miljoner kronor under år 2001,
10. medger att eventuella reservationer
från 1995/96 på tolfte huvudtitelns
reservationsanslag F 1 Teknisk forskning
och utveckling samt reservationsanslag F
2 Informationsteknologi överförs som
anslagssparande till ramanslaget D 1
Teknisk forskning och utveckling och får
användas enligt vad regeringen anför,
11. bemyndigar regeringen att under år
1997 ikläda staten nya förpliktelser för
betalningar under kommande år inom
rymdverksamhet om högst 108 900 000 kr,
12. godkänner regeringens förslag att
Exportkreditnämndens ordinarie
garantiverksamhet skall bedrivas i ett
system med resultatkravet att
verksamheten totalt sett skall vara
självbärande över tiden,
13. godkänner vad regeringen har
uttalat om krav på den underliggande
exportaffären vid beviljande av
säkerhetsgaranti,
14. medger att staten åtar sig
betalningsansvar i form av en
statsgaranti till ett belopp av högst
100 000 000 000 kr för det ordinarie
garantisystemet,
15. medger att staten åtar sig ett
betalningsansvar i form av en
statsgaranti till ett belopp av högst 3
000 000 000 kr för investeringar i
utlandet,
16. godkänner regeringens förslag att
Exportkreditnämnden får obegränsad
upplåningsrätt i bl.a.
Riksgäldskontoret,
17. bemyndigar regeringen eller den
myndighet regeringen utser att besluta
om löftesprovision inom det statsstödda
exportkreditsystemet,
18. för budgetåret 1997 anvisar anslag
under utgiftsområde 24 Näringsliv enligt
uppställning i bilaga.
Motionerna
De motioner från allmänna motionstiden
som behandlas här är följande:
1996/97:L713 av Yvonne Ruwaida m.fl.
(mp) såvitt gäller yrkandena att
riksdagen
13. som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att
generella analyser av konsekvenserna för
konsumenterna och miljön bör genomföras
i svenska förslag till standarder som
utarbetas med statlig finansiering,
14. som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att
ansvaret för Konsumentrådet vid SIS
vidgas till att inkludera miljöfrågor
och att rådets kompetens samtidigt
kompletteras så att den också inkluderar
miljöfrågor,
15. som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att
statligt stöd till frivilliga
organisationers konsumentarbete skall
fördelas med beaktande av miljömålet,
16. som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att
KRAV:s information om ekologiska
livsmedel blir berättigad till statligt
stöd i samma utsträckning som SIS
information om nordisk miljömärkning,
17. som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att en
del av statsbidraget till nordisk
miljömärkning bör avsättas för
utveckling av kriterier för
miljömärkning,
18. som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att
Konsumentverket i samråd med
Jordbruksverket bör verka för en
prisbevakning i handeln av ekologiskt
odlade varor.
1996/97:Ub411 av Carl Bildt m.fl. (m)
såvitt gäller yrkandena att riksdagen
11. som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om
industriforskningsinstitutens betydelse
för forskningen,
21. som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behovet
av att följa utvecklingsprojekt från idé
till groddföretag,
38. som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om
forskningen inom Närings- och
handelsdepartementets område.
1996/97:Jo727 av Olof Johansson m.fl.
(c) såvitt gäller yrkandet (6) att
riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om
standardiseringsarbetet.
1996/97:N205 av Gullan Lindblad och
Göthe Knutson (båda m) såvitt gäller
yrkandet (1) att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ökat stöd till
innovativ verksamhet i företag.
1996/97:N207 av Bengt Harding Olson (fp)
vari yrkas att riksdagen godkänner att
Patent- och registreringsverket endast
skall betala in 461 000 kr till
inkomsttitel på statsbudgeten
(Patentbesvärsrätten).
1996/97:N211 av Ann-Kristine Johansson
och Lisbeth Staaf-Igelström (båda s)
vari yrkas att riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att
resurser ges vad gäller den centrala
finansieringen så att LKU kan etableras
i de få län som saknar sådant,
2. som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att
särskilda resurser ställs till
förfogande så att en satsning på
kooperativt företagande för kvinnor kan
genomföras.
1996/97:N215 av Agneta Lundberg m.fl.
(s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om exportkrediter till
Ryssland och övriga öststater.
1996/97:N216 av Per Lager och Eva Goës
(båda mp) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om målen med den
maringeologiska verksamheten och behovet
av att säkerställa det fortsatta
arbetet.
1996/97:N217 av Krister Örnfjäder (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en utökad satsning på
forskning och utveckling av
skogsprodukter i Sverige.
1996/97:N225 av Jan Backman (m) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om bibehållandet av den
maringeologiska verksamheten.
1996/97:N236 av Ronny Korsberg m.fl.
(mp) vari yrkas att riksdagen
1. beslutar om ett stöd till kooperativ
utveckling, A 3 Näringsliv, på 25
miljoner kronor,
2. beslutar om att stödet till
småföretagsutveckling, A 2 Näringsliv,
minskas med 18,5 miljoner kronor,
3. som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att
överflytta ansvaret för delar av anslag
för Nyföretagarlån och lån till kvinnors
företagande till LKU.
1996/97:N239 av Hans Hjortzberg-Nordlund
(m) såvitt gäller yrkandet (1) att
riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om
förnyelse av svensk rymdverksamhet.
1996/97:N252 av Olof Johansson m.fl. (c)
såvitt gäller yrkandet (11) att
riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om
inriktningen på det statliga stödet till
exportsatsningar.
1996/97:N253 av Olle Lindström (m)
såvitt gäller yrkandet (4) att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att
Rymdbolagets hela industriella
verksamhet koncentreras till Kiruna.
1996/97:N256 av Alf Svensson m.fl. (kd)
såvitt gäller yrkandet (22) att
riksdagen med följande ändringar i
förhållande till regeringens förslag
anvisar anslagen under utgiftsområde 24
Näringsliv enligt följande uppställning:
Anslag Regeringens Anslagsförä
förslag ndring
A 9. SGU: 124 921 000 +6 300 000
Geologisk
undersökningsver
ksamhet m.m.
Hushållstjänster 0 +300 000
(nytt anslag) 000
Nej till 0 +200 000
användande av 000
stiftel-semedel
till forskning
Summa +506 300
000
1996/97:N259 av Paavo Vallius m.fl. (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om lokal kooperativ utveckling.
1996/97:N264 av tredje vice talman
Christer Eirefelt m.fl. (fp) vari yrkas
att riksdagen till A 9 Sveriges
geologiska undersökning: Geologisk
undersökningsverksamhet m.m.
(utgiftsområde 24) för budgetåret 1997
anvisar 6 700 000 kr mer än vad
regeringen har föreslagit eller således
131 621 000 kr.
1996/97:N265 av Karin Falkmer m.fl. (m)
såvitt gäller yrkandena att riksdagen
1. beslutar att under anslaget A 3 inom
utgiftsområde 24 anvisa ett i
förhållande till regeringen minskat
anslag med 6,5 miljoner kronor i
enlighet med vad som anförts i motionen,
2. beslutar att under anslaget A 7 inom
utgiftsområde 24 anvisa ett i
förhållande till regeringen minskat
anslag med 25 000 000 kr i enlighet med
vad som anförts i motionen,
3. beslutar att under anslaget A 9 inom
utgiftsområde 24 anvisa ett i
förhållande till regeringen ökat anslag
med 6 700 000 kr i enlighet med vad som
anförts i motionen,
4. som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om säkrad
långsiktig nivå på anslaget C 2 inom
utgiftsområde 24,
5. beslutar att under anslaget D 1 inom
utgiftsområde 24 anvisa ett i
förhållande till regeringen ökat anslag
med 200 000 000 kr i enlighet med vad
som anförts i motionen,
6. beslutar att under anslaget F 2 inom
utgiftsområde 24 anvisa ett i
förhållande till regeringen minskat
anslag med 10 000 000 kr i enlighet med
vad som anförts i motionen,
7. beslutar att under anslaget F 5 inom
utgiftsområde 24 anvisa ett i
förhållande till regeringen minskat
anslag med 4 100 000 kr i enlighet med
vad som anförts i motionen.
1996/97:N268 av Märta Johansson m.fl.
(s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om betydelsen av
maringeologiska undersökningar.
1996/97:N270 av Birger Schlaug m.fl.
(mp) såvitt gäller yrkandena att
riksdagen
15. som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att
säkra den värdefulla maringeologiska
verksamheten,
16. som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att
Sprängämnesinspektionen skall erhålla
sådana direktiv att de i större
omfattning än i dag inriktar sin
verksamhet på att sätta gränser för
miljöpåverkande aktiviteter inom sitt
ansvarsområde,
22. inom anslaget D 1 avsätter mer
resurser till miljöteknik,
23. som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om ett
förenklat regelsystem och mer FoU-medel
för uppfinnare,
24. av anslagna medel till ALMI under
anslaget D 1 avsätter 150 miljoner
kronor för nydanande forskning och
utveckling i småföretagen och att av
dessa medel en ram på 50 miljoner kronor
avsätts för sektorn miljöteknik,
25. som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att
Sverige ej bör delta i projekt med
bemannade transporter och drift av kom-
plexa utposter i rymden,
31. beslutar att för budgetåret 1997
anvisa anslagen under utgiftsområde 24
Näringsliv enligt Miljöpartiets förslag
i tabell i motionen,
32. som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om beräknad
fördelning på anslag inom utgiftsområde
24 Näringsliv för åren 1998 och 1999
enligt tabell i motionen.
1996/97:N271 av Gudrun Schyman m.fl. (v)
såvitt gäller yrkandena att riksdagen
10. hos regeringen begär en förändring
av Exportkreditnämndens regler för
trähusexport enligt vad som anförts i
motionen,
11. med följande ändringar i
förhållande till regeringens förslag
anvisar anslagen under utgiftsområde 24
Näringsliv enligt vad som i motionen
anförts och enligt följande
uppställning:
Anslag Regeringens Anslagsförä
förslag ndring
A 1. NUTEK 353 268 000 +30 000 000
A 2. 106 193 000 +540 000
Småföretagsutvec 000
kling
A 3. Stöd till 6 500 000 +18 500
kooperativ 000
utveckling 81 372 000
A 4. +150 000
Turistfrämjande 000
A 9. SGU: 4 860 000 +13 000 000
Geologisk
undersökningsver
ksamhet m.m.
D 1. Teknisk 783 447 000 +286 600
forskning och 000
utveckling
F 2. 69 445 000 +20 000 000
Konsumentverket
Summa +1 058 100
000
De motioner som väckts med anledning av
proposition 1996/97:5 och som behandlas
här är följande:
1996/97:Ub4 av Claes-Göran Brandin och
Siw Wittgren-Ahl (båda s) såvitt gäller
yrkandet (1) att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att uppbyggnaden av
centrum för turismforskning skall ske i
samarbete mellan Handelshögskolan i
Göteborg och Mitthögskolan i Östersund.
1996/97:N1 av Kristina Zakrisson m.fl.
(s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om rymdforskning.
1996/97:N2 av Nils T Svensson och Karin
Olsson (båda s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om forskning om
kooperationen.
Utskottet
Inledning
Enligt den nya budgetprocessen tas
beslut om budgeten i två steg.
Näringsutskottet har yttrat sig över de
av regeringen föreslagna ramarna för
utgiftsområdena 24 Näringsliv och 21
Energi (1996/97:NU1y). Riksdagen har
nyligen fattat beslut i frågan (prop.
1996/97:1, bet. FiU1). Av tabellen på
nästa sida framgår den fastställda
utgiftsramen för utgiftsområde 24
Näringsliv för budgetåret 1997 samt
preliminära nivåer för budgetåren 1998
och 1999. Vidare redovisas de avvikelser
från denna ram som förordades i olika
reservationer.
År Fastställd ram
Avvikelser från ramen (milj. kr)
(milj. kr)
m fp v
mp kd
1997 2 860 + 161
- 63 + 1 052 - 188 +
506
1998 2 594 + 157
- 63 * - 218
+ 806
1999 2 579 + 152
- 63 * - 228
+ 1 106
________________________________________
_____________________
* Det yrkades avslag på regeringens
förslag om fördelning av utgifter på
utgiftsområden för budgetåren 1998 och
1999.
I budgetpropositionen redovisas
regeringens förslag till riksdagsbeslut
beträffande utgiftsområde 24 i 18
punkter. Den sista punkten (18) innebär
att riksdagen för budgetåret 1997
föreslås anvisa anslagen under
utgiftsområde 24 Näringsliv enligt en
sammanställning i propositionen och där
summan av anslagen är 2 859 744 000 kr,
dvs. den föreslagna ramen på (avrundat)
2 860 miljoner kronor. Innebörden av den
nya budgetprocessen är bl.a. att beslut
om anslag inom ett utgiftsområde skall
fattas genom ett särskilt beslut. De
olika anslagen inom utgiftsområdet skall
alltså fastställas i ett och samma
beslut.
I det följande redovisas regeringens
förslag avseende de olika verksamheter
som ingår i utgiftsområde 24 och
motsvarande förslag i aktuella motioner.
De förslag som har framlagts i
motionerna har dock som utgångspunkt en
annan ram för utgiftsområdet än vad
regeringen har föreslagit och vad
riksdagen nyligen ställt sig bakom.
Näringsutskottets ställningstagande
redovisas samlat i ett avslutande
avsnitt.
Näringspolitik (A)
Närings- och teknikutvecklingsverket:
Förvaltningskostnader (A 1)
Propositionen
Närings- och teknikutvecklingsverket
(NUTEK) är central förvaltningsmyndighet
för frågor om näringslivets tillväxt och
förnyelse samt för omställning av
energisystemet. Verket svarar för
statliga insatser för att främja
följande: teknisk forskning och
industriellt utvecklingsarbete,
etablering och utveckling av små och
medelstora företag, en balanserad
regional utveckling, energiförsörjning
och effektiv energianvändning samt genom
nätmyndigheten övervakning av
energimarknaden. NUTEK:s verksamhet
finansieras över följande
utgiftsområden: 6 Totalförsvar, 19
Regional utveckling och utjämning, 21
Energi samt 24 Näringsliv.
Från och med budgetåret 1997 tillämpas
en ny anslagsmodell som innebär att
verkets samtliga förvaltningskostnader
kommer att belasta endast ett anslag
(det här aktuella) och att de
programanslag som NUTEK administrerar
belastas endast med utbetalningar till
t.ex. företag, organisationer och
forskare. Avsikten är att lättare få
överblick över och möjlighet att styra
NUTEK:s kostnader. Regeringen beräknar
ett anslag på 353,3 miljoner kronor för
nästa budgetår. Vidare anges i
propositionen att inkomster från
avgifter för koncessionsärenden skall
redovisas under inkomsttitel på
statsbudgeten och att motsvarande
utgifter skall täckas från anslaget.
Motionerna
I motion 1996/97:N271 (v) föreslås en
vkning av anslagsbeloppet med 30
miljoner kronor, varav 10 miljoner
kronor avser utbildning av företagare
och 20 miljoner kronor exportsatsningar.
Utbildning i företagande är mycket
viktigt i en långsiktig satsning för att
få fram fler företag, anser motionärerna
och föreslår därför att vissa befintliga
verksamheter skall förstärkas. Sådan
utbildning som tillhandahålls av
företagsgymnasier och särskilda linjer
för småföretagare och i entreprenörskap
vid universitet och högskolor är
fortfarande eftersatta, hävdar
motionärerna. De anför också att
mentorskap blir ett allt viktigare sätt
för de små företagen att skaffa sig
erfarenhet och kunnande. Vidare sägs det
i motionen att EU:s inre marknad innebär
exportmöjligheter för företagen
samtidigt som de utsätts för hårdare
konkurrens. De företag som främst har
hemmamarknaden som verksamhetsområde
måste få en bättre kunskap om hur de
skall möta EU:s inre marknad för att
kunna behålla sina marknadsandelar,
anser motionärerna. För detta krävs det
lokala och regionala kontaktnät, så att
den lokala företagsamheten kan utveckla
en gemensam kompetens, menar
motionärerna och föreslår att
ytterligare 20 miljoner kronor skall
tillföras NUTEK:s verksamhet över A 1-
anslaget för denna typ av verksamhet och
övrigt deltagande i gemensamma EU-
program.
En minskning av det aktuella anslaget
med 88 miljoner kronor för år 1997
föreslås i motion 1996/97:N270 (mp). Det
är ytterst bekymmersamt att NUTEK inte
har som målsättning att arbeta i andan
enligt Agenda 21, anför motionärerna. De
befarar därför att en stor del av de
medel som beviljas av NUTEK till företag
och inom energisektorn inte kommer att
användas på ett sätt som gagnar ett
kretsloppssamhälle med resurshushållning
och global solidaritet som mål. Detta
anses dock inte gälla den verksamhet med
framtagande av energisnål teknik som
NUTEK bedriver. Motionärerna anser att
det mot denna bakgrund inte finns
anledning att på någon punkt öka de
föreslagna anslagen, utom vad avser
verksamhet för att främja förnybar
energi. För år 1997 föreslås därför, som
nämnts, en minskning av NUTEK:s
förvaltningskostnader med 88 miljoner
kronor, varvid det anges att avdelningen
för effektiv energianvändning inte får
drabbas av nedskärning.
Vissa kompletterande uppgifter
De typer av verksamheter som föreslås i
motion 1996/97:N271 (v) finansieras
inte under A 1-anslaget, utan snarare
under A 2-anslaget
Småföretagsutveckling. A 1-anslaget
avser NUTEK:s förvaltningskostnader och
disponeras för lönekostnader och övriga
kostnader för t.ex. lokaler, resor,
konsulter och informationsinsatser.
Beträffande förslaget om utbildning av
företagare och främjande av mentorskap
kan noteras att regeringen inom ramen
för småföretagsprogrammet som riksdagen
fattade beslut om sommaren 1996 (prop.
1995/96:222, bet. FiU15) har anvisat 20
miljoner kronor till ALMI
Företagspartner AB (ALMI) för
managementutbildning. Insatserna
innefattar åtgärder på två områden,
nämligen dels ett småföretagsinstitut
för kvalificerad utbildning, dels
mentorskap och styrelseförstärkning.
Vidare har regeringen, inom
småföretagsprogrammet, fattat beslut om
att anvisa totalt 17,5 miljoner kronor
till Sveriges exportråd för följande
insatser: projekt Team Export som syftar
till att bistå små och medelstora
företag i deras exportutveckling till
ett belopp om 5 miljoner kronor projekt
för att göra Exportrådets databaser
tillgängliga över datanätet för små och
medelstora företag inklusive viss
utbildning, projekt för att bl.a. ta
fram material för grundkurs i
exportfrågor för de aktuella företagen i
syfte att höja kompetensen i
exportfrågor, projekt för att ge
möjligheter till erfarenhetsutbyte
mellan företagen i exportfrågor. För de
tre sistnämnda projekten har 12,5
miljoner kronor anvisats. I detta
sammanhang kan också noteras att
riksdagen hösten 1995 fattade beslut om
vissa exportinsatser för små och
medelstora företag under budgetåret
1995/96 (prop. 1995/96:94, bet. NU13).
Insatserna planerades och genomförs av
Exportrådet och ALMI i samverkan.
Småföretagsutveckling (A 2)
Propositionen
Från anslaget täcks kostnader för dels
verksamhet med information, rådgivning
och finansiering genom ALMI
Företagspartner AB:s regionala
utvecklingsbolag, dels vissa centrala
insatser på småföretagsområdet, bl.a.
inom områdena internationalisering,
design och innovationsfrämjande
åtgärder.
För nästa budgetår föreslår regeringen
ett anslag på 106,4 miljoner kronor.
Från anslaget skall föras vissa resurser
för att finansiera NUTEK:s
förvaltningskostnader. Vidare skall
anslaget tillföras medel för att
finansiera NUTEK:s verksamhet med s.k.
såddkapital.
Motionerna
En ökning av anslagsbeloppet med 540
miljoner kronor föreslås i motion
1996/97:N271 (v), fördelat på ökat stöd
till såddfinansiering, s.k.
högriskprojekt, marknadsintroduktion,
nätverk, teknikupphandling och kvinnliga
affärsrådgivare.
Beträffande förslaget om ökade medel
till såddfinansiering, som beräknas till
330 miljoner kronor, hänvisar
motionärerna till att av de främsta
teknikbaserade tillväxtföretagen har 70
% fått riskfinansiering från NUTEK. En
del projekt hamnar med avseende på
finansieringsmöjligheter mellan två
stolar, heter det; detta sammanhänger
med att Industrifonden till följd av
sitt avkastningskrav inte kan stödja
projekten och att NUTEK inte har
resurser att stödja stora projekt med
hög risk. För projektstöd till
högriskföretag föreslås att A 2-anslaget
skall ökas med 80 miljoner kronor.
Problem med finansiering kan komma att
uppstå även i nästa steg, när ett
projekt skall introduceras på marknaden,
sägs det vidare i motionen. För detta
finns visserligen vissa möjligheter till
stöd från Industrifonden och ALMI, men
dessa aktörer måste med hänsyn till sina
avkastningskrav ställa villkor som
berörda småföretag kan ha svårt att
klara. För denna typ av stöd till
projekt för marknadsintroduktion
föreslås i motionen en ökning av A 2-
anslaget med 20 miljoner kronor.
De unga teknikföretagen behöver vidare
kompetensutveckling, anför motionärerna.
De anser att de större företagen bör
stimuleras att ta på sig rollen som
tidiga kunder och att småföretag bör
få stöd för att bygga upp partnerskap
med andra företag och externa
forskningsresurser för projektsamarbete
i Sverige eller Europa. För NUTEK:s
insatser avseende denna typ av
nätverksbyggande för teknik och
kompetens föreslås en ökning av A 2-
anslaget med 50 miljoner kronor.
Teknikupphandling har visat sig vara en
effektiv metod för att få fram nya
produkter, anför motionärerna. Via
teknikupphandlingar där NUTEK (tidigare
Styrelsen för teknisk utveckling STU)
har medverkat har en fakturering på över
2 miljarder kronor uppnåtts, vilket
skall ställas i relation till en statlig
insats på 70 miljoner kronor, påpekar
motionärerna och föreslår en ökning av A
2-anslaget med 10 miljoner kronor. För
att stödja kvinnors företagande i det
regionalpolitiska stödområdet har NUTEK
gett stöd till kvinnliga affärsrådgivare
i kommunerna, erinrar motionärerna om;
ett projekt som nu har avslutats.
Kommunerna har därför att ta ställning
till hur en sådan rådgivning skall
bedrivas, men med hänsyn till många
kommuners dåliga ekonomi befarar
motionärerna att rådgivningen kan komma
att upphöra. Verksamheten med stöd till
kvinnliga affärsrådgivare bör inte
bedrivas endast inom stödområdet utan
över hela landet, anser motionärerna och
föreslår därför att A 2-anslaget ökas
med 50 miljoner kronor.
I motion 1996/97:N270 (mp) föreslås en
ökning av det aktuella anslaget för år
1997 med 77 miljoner kronor. Som
tidigare redovisats föreslås i den
nämnda motionen en minskning av A 1-
anslaget med 88 miljoner kronor, varav
77 miljoner kronor avses tillföras det
här aktuella anslaget. Någon närmare
precisering av hur den föreslagna
utökningen skall användas lämnas inte i
motionen. Det som där sägs i det här
aktuella avsnittet gäller mer allmänna
frågor, som t.ex. regelförenkling, samt
förslag på andra utskotts
ansvarsområden, avseende t.ex.
skattesänkningar, glesbygdsstöd och ökad
bankkonkurrens.
Vissa kompletterande uppgifter
Beträffande förslaget i motion
1996/97:N271 (v) om ökade medel till
såddfinansiering kan noteras att inom
ramen för A 2-anslaget finns 38 miljoner
kronor tillgängliga för NUTEK:s
verksamhet med s.k. såddkapital. I
sammanhanget skall också nämnas att
medel kan sökas hos Industrifonden, ALMI
och Innovationscentrum. Verksamhet med
främjande av byggande av nätverk tillhör
de områden som ALMI arbetar med.
När det gäller frågan om
teknikupphandling, som också är föremål
för yrkande i den nyssnämnda motionen,
kan nämnas att regeringen inom ramen för
småföretagsprogrammet har beslutat om
tillsättande av en
miljöteknikdelegation. Delegationen
skall upprätta ett program för
teknikupphandling på områden där
tillgång till teknik för en
miljöanpassad process- och
produktutveckling är särskilt angelägen.
Förslag skall lämnas till regeringen i
dagarna, varefter regeringen fattar
beslut om eventuell tilldelning av medel
till verksamheten.
Vidare har regeringen tillsatt en
särskild utredare, universitetskansler
Stig Hagström (N 1995:06), med uppgift
att utreda frågan om en mer aktiv tek
nikupphandling från statens och övriga
offentliga aktörers sida. Utredningen,
den s.k. teknikupphandlingsutredningen,
avser att redovisa en första etapp av
sitt arbete vid årsskiftet 1996/97.
Därefter är avsikten att fördjupning
skall göras på ett antal utvalda
områden. Slutrapportering planeras till
sommaren 1997.
Utskottet behandlade ett motionsyrkande
om kvinnliga affärsrådgivare i yttrande
1995/96:NU10y över den s.k.
sysselsättningspropositionen (prop.
1995/96:222). Utskottet anförde (s. 17)
att ställningstagande till huruvida
systemet med kvinnliga affärsrådgivare
bör utökas från att avse kommuner i
stödområdet till att omfatta samtliga
kommuner bör göras av de berörda
kommunerna själva. I detta sammanhang
kan också noteras att i det uppdrag som
landshövdingarna fått inom ramen för
småföretagsprogrammet skall
möjligheterna att stödja kvinnors
företagande särskilt beaktas. I
sysselsättningspropositionen meddelade
regeringen sin avsikt att se över hur
stödet till kvinnors företagande kan
förbättras i olika avseenden. Bland
annat bör verksamheten med kvinnliga
resurscentrum, såväl regionalt som
nationellt, kunna vidareutvecklas,
anfördes det. Uppdraget till
landshövdingarna skall avrapporteras
senast den 15 december 1996.
Beträffande stöd till kvinnors
företagande kan erinras om att
regeringen våren 1996 i särskilda s.k.
ägardirektiv anmodade ALMI att avsätta
en ram för lån till kvinnors företagande
på totalt lägst 400 miljoner kronor.
Stöd till kooperativ utveckling (A 3)
Propositionen
Anslaget disponeras för statsbidrag till
kooperativ utveckling. Föreskrifter om
detta finns i förordningen (1993:569) om
stöd till kooperativ utveckling.
Statsbidrag kan ges dels till
kostnadsfri information och rådgivning
till allmänheten om kooperativt
företagande, dels till kooperativa
projekt. Det övergripande målet är att
stimulera en utveckling av kooperativa
småföretag genom att ge allmänheten
tillgång till information och rådgivning
om den kooperativa företagsformen.
Rådgivningen skall vara likvärdig med
den som ges om andra företagsformer.
Kooperativa rådet (I 1983:G) är
regeringens organ för kontakt och dialog
med kooperationen. Merparten av stödet
fördelas till 20 lokala kooperativa
utvecklingscentrum (LKU).
Riksdagen har gett regeringen till
känna att de kooperativa företagen skall
behandlas likvärdigt med andra
företagsformer (bet. 1993/94:NU15). En
särskild utredare, Anita Harriman, har
haft till uppgift att kartlägga
behandlingen av olika företagsformer och
föreslå åtgärder för att uppnå
likvärdiga förutsättningar mellan
kooperativa och andra företagsformer.
Utredaren överlämnade i mars 1996 sitt
slutbetänkande Attityder och
lagstiftning i samverkan (SOU 1996:31),
vilket har remissbehandlats.
Riksrevisionsverket (RRV) har tidigare
utvärderat stödet till kooperativ
utveckling. Utvärderingen visar att
stödet har mycket positiva effekter som
till låga kostnader ger
arbetstillfällen. Regeringen aviserar i
budgetpropositionen en samhällsekonomisk
studie för att ytterligare belysa
effekterna av en satsning på kooperativt
företagande.
Regeringen beräknar anslaget för nästa
budgetår till 6,5 miljoner kronor.
Motionerna
Frågan om stöd till kooperativ
utveckling tas upp i sju motioner.
Riksdagen bör tillse att det ställs
resurser till förfogande så att det kan
etableras LKU i de få län som saknar ett
sådant, anförs det i motion 1996/97:N211
(s). Vidare bör stödet till
näringslivsutveckling omfördelas på ett
sådant sätt att grundstödet till LKU
ökas från att avse en anställd till att
gälla två anställda per LKU, anser
motionärerna. De hänvisar till
Värmlandskooperativet som för närvarande
är det största och äldsta kooperativa
centrumet och där en breddning av
grundstödet är en förutsättning för att
möta en allt större efterfrågan på
information. I motionen föreslås vidare
att särskilda resurser skall ställas
till förfogande, så att en satsning på
kooperativt företagande för kvinnor kan
genomföras. Praktiska erfarenheter,
liksom resultat från intervjuer och
attitydundersökningar, tyder på att
kvinnor i stor utsträckning föredrar
kooperativt företagande, anför
motionärerna.
Också i motion 1996/97:N259 (s)
föreslås en ökning av det här aktuella
anslaget så att antalet LKU kan öka och
så att det kan finnas två rådgivare per
LKU i stället för en. Eftersom det i
stor utsträckning är prioriterade
grupper som kvinnor och invandrare som
startar småföretag i kooperativ form
anser motionärerna att medel bör
överföras från A 2-anslaget
Småföretagsutveckling till detta anslag,
så att den redan befintliga kompetensen
inom LKU-systemet kan stärkas.
I motion 1996/97:N2 (s), som väckts med
anledning av den forskningspolitiska
propositionen 1996/97:5, begärs ett
uttalande av riksdagen om behovet av
forskning om kooperationen. Motionärerna
anser att det behövs forskning på
följande områden: en samlad översikt och
statistik, de kooperativa företagens
betydelse för små företags
affärsutveckling, konsekvenser för
sysselsättningen, utvecklingen av
demokrati i samhället, effektivisering
av konkurrensen, internationalisering,
styrinstrument, riskkapitalförsörjning,
lagkollisioner, humankapital samt
ideologi.
De när ingspolitiska insatserna bör
syfta till att skapa ett generellt bra
näringsklimat, anförs det i motion
1996/97:N265 (m). Olika företagsformer
bör därvid behandlas lika i fråga om
regler och och skattesystem. Ett
speciellt anslag för just kooperativ
utveckling kan då inte motiveras, anser
motionärerna och föreslår att anslaget
slopas.
I motion 1996/97:N271 (v) föreslås en
ökning av det aktuella anslaget med 18,5
miljoner kronor. Motionärerna hänvisar
till RRV:s utvärdering som visade att
stödet till kooperativ verksamhet haft
positiva effekter och gett ett antal nya
arbetstillfällen till låga kostnader.
Utvecklingen avseende LKU är dynamisk,
och antalet LKU ökar och kan inom det
närmaste året komma att uppgå till 25
stycken anför motionärerna. Det
föreslagna ökade anslaget skulle
innebära ca 1 miljon kronor till varje
LKU, konstateras det.
En liknande ökning av anslaget med 19
miljoner kronor föreslås i motion
1996/97:N270 (mp). Av denna ökning
kommer 11 miljoner kronor från den av
motionärerna föreslagna neddragningen
av A 1-anslaget med 88 miljoner kronor.
Motionärerna hänvisar till RRV:s
utvärdering och anser att av stödet till
nyföretagande bör 8 miljoner kronor
disponeras för särskilt stöd till
kvinnors kooperativa företagande. För
att garantera verksamheten hos LKU
föreslås att 6,5 miljoner kronor skall
avsättas för rådgivningsverksamheten hos
LKU.
I motion 1996/97:N236 (mp) föreslås att
18,5 miljoner kronor skall flyttas från
A 2-anslaget till det här aktuella
anslaget. Höjningen är avsedd att
möjliggöra dels en ökning av antalet
LKU, dels en ökning av antalet anställda
per LKU från en till två. Det statliga
stödet motsvarar för närvarande inte
kostnaden för den avgiftsfria
rådgivningen, och behovet ökar, anför
motionärerna. De anser vidare att
basverksamheten behöver garanteras för
mer än ett år i taget och att
finansieringen i mindre utsträckning bör
vara beroende av konsultuppdrag.
Rådgivningsverksamheten vid LKU har nu
utvecklats på ett sådant sätt att det
vore befogat att en del av de särskilda
lånen till nyföretagande och en del av
lånen till kvinnors företagande beviljas
via LKU, menar motionärerna. De föreslår
att ca 20 miljoner kronor av vardera
låneslagen skall hanteras på detta sätt
och att regeringen snarast skall lägga
fram förslag om hur ett sådant
vvertagande skall gå till.
Vissa kompletterande uppgifter
I propositionen erinras om att stödet
fördelas till 20 LKU. Ytterligare ett
LKU har nyligen bildats (i Uppsala). För
närvarande är det endast tre län som
saknar ett LKU, nämligen Södermanland,
Halland och Gotland. Enligt uppgift
beräknas emellertid konstituering av LKU
ske även i de två förstnämnda länen i en
nära framtid.
Det tidigare nämnda
utredningsbetänkandet om behandlingen av
kooperativa företagsformer, SOU 1996:31,
är nu föremål för beredningsarbete i
regeringskansliet. En proposition kan,
enligt vad utskottet erfarit, komma att
läggas fram under våren 1997.
Enligt det tidigare nämnda uppdraget
till landshövdingarna inom ramen för
småföretagsprogrammet skall de utifrån
lokala och regionala förutsättningar
utarbeta och genomföra åtgärder som
främjar småföretagsutveckling, däribland
kooperativt företagande, tillväxt och
sysselsättning. Företrädare för bl.a.
LKU skall erbjudas att delta i
samarbetet.
Beträffande forskning om kooperation,
som är föremål för yrkande i motion
1996/97:N2 (s), kan noteras att det i
den forskningspolitiska propositionen
sägs - under Inrikesdepartementets
område (s. 296) - att regeringen anser
det angeläget att berörda
forskningsfinansiärer uppmärksammar
behovet av forskning om folkrörelser och
kooperation.
Det kan vidare erinras om att ALMI
Företagspartner AB, som tidigare nämnts,
anmodats att avsätta 400 miljoner kronor
för lån till kvinnors företagande.
Härvid kan givetvis även kooperativa
företag komma i fråga.
Turistfrämjande (A 4)
Propositionen
Turistdelegationen är central
förvaltningsmyndighet för turistfrågor.
Verksamheten inom turistområdet bedrivs
dels av Turistdelegationen, dels av
Sveriges Rese- och Turistråd AB, som ägs
gemensamt av staten och turistnäringen.
Det övergripande målet för
turistpolitiken är att Sverige skall ha
en hög attraktionskraft som turistland
och en långsiktigt konkurrenskraftig
turistnäring. Riksdagen beslöt våren
1995 om inriktningen och utformningen av
turistpolitiken (prop. 1994/95:100,
prop. 1994/95:177, bet. KrU28). För
nästa budgetår beräknar regeringen ett
anslag på 81,4 miljoner kronor.
Motionerna
Riksdagen bör genom ett tillkännagivande
uttala att den i den forskningspolitiska
propositionen föreslagna uppbyggnaden av
forskning kring turismen vid
Mitthögskolan i Östersund bör ske i
samarbete med Handelshögskolan i
Göteborg, anförs det i motion
1996/97:Ub4 (s), som väckts med
anledning av nämnda proposition.
Regeringens förslag anses inte
välmotiverat, eftersom programmet
främst avser forskning som kan vara
sysselsättningsskapande inom mål 6-
området. Turismen inom mål 6-området är
en marginell del av turismen i Sverige,
vilket innebär att forskning om
huvuddelen av den svenska turismen
lämnas utanför, konstaterar
motionärererna. De menar att regeringen
i stället bör göra en bred nationell
satsning på forskning om rese- och
turistnäringen. Med hänvisning till den
forskarutbildning som finns vid
Handelshögskolan vid Göteborgs
universitet anser motionärerna att det
vore lämpligt att utveckla ett samarbete
mellan denna institution och
Mitthögskolan i Östersund.
I motion 1996/97:N271 (v) föreslås en
ökning av det aktuella anslaget med 150
miljoner kronor. Enligt motionärerna
avsätter övriga nordiska länder
väsentligt större belopp än Sverige till
marknadsföring av turism. I Sverige
satsas ca 6 kr per person och år, medan
motsvarande belopp i Danmark är 37 kr, i
Norge 24 kr och i Finland 26 kr, sägs
det. I motionen hänvisas till en
skrivelse från Sveriges Rese- och
Turistråd, i vilken bolaget har
hemställt om ett anslag på 180 miljoner
kronor för marknadsföring och utveckling
av Sverige som resmål, och där denna
utökade satsning ses som en del av
insatserna för att halvera
arbetslösheten till år 2000.
En minskning av anslaget för år 1997
med 40 miljoner kronor, föreslås i
motion 1996/97:N270 (mp). Verksamheten
bör på sikt helt skötas av näringen,
anför motionärerna.
Vissa kompletterande uppgifter
Inom ramen för småföretagsprogrammet har
regeringen beslutat anvisa 11 miljoner
kronor till Turistdelegationen för
delfinansiering av uppbyggnad av ett
kunskapscentrum för turism vid
Mitthögskolan och vidareutveckling av
befintligt turistforskningsprogram. EU
bidrar med mål 6-medel.
Vidare har regeringen beslutat om att
från småföretagsprogrammets medel anvisa
90 miljoner kronor för internationell
marknadsföring av Sverige som
turistland. Medlen utbetalas till
Sveriges Rese- och Turistråd, när
bolaget kan redovisa att ett dubbelt så
stort belopp ställts till förfogande för
samma ändamål av berörda branschföretag
och andra organ.
Slutligen har regeringen från
småföretagsprogrammets medel anvisat 2
miljoner kronor till Turistdelegationen
för att förstärka dess kansli.
Det kan också noteras att riksdagen
hösten 1995 fattade beslut om att anvisa
20 miljoner kronor till Sveriges Rese-
och Turistråd (prop. 1995/96:94, bet.
NU13). Medlen avsattes främst för att
utveckla och anpassa informationsteknik
för små och medelstora turistföretag
samt för rådgivning till dessa företag i
samband med introduktion och användning
av de nya hjälpmedlen. Berörda företag
förutsattes genom avgifter eller på
annat sätt svara för minst hälften av
kostnaderna.
Täckande av förluster vid viss
garantigivning, m.m. (A 5)
Från anslaget täcks kostnader i följande
tre avseenden: för att infria statliga
garantier enligt förordningen (1978:507)
om industrigarantilån (upphävd
1987:424), för bidrag till ALMI
Företagspartner AB för täckande till
viss del av förluster i anledning av
sådana garantier som de regionala
utvecklingsfonderna hade beslutat om
t.o.m år 1983, för att täcka kostnader
för utbetalningar till följd av tidigare
fattade beslut om stöd enligt
förordningen (1989:824) om statligt stöd
till fartygsfinansiering (varvid det
efter år 1993 inte har fattats några nya
beslut om stöd). Några nya åtaganden som
kan leda till utbetalningar från det här
aktuella anslaget görs inte längre.
Regeringen beräknar anslaget för nästa
budgetår till 12,5 miljoner kronor. Inga
motioner har väckts på detta område.
Medel till AB Göta kanalbolag för
upprustning och drift av kanalen (A 6)
För nästa budgetår har regeringen
beräknat anslaget till 15 miljoner
kronor. Inga motioner har väckts
beträffande detta anslag.
Kostnader för omstrukturering av vissa
statligt ägda företag, m.m. (A 7)
Propositionen
Riksdagen beslöt våren 1996, på förslag
av regeringen, att anslaget får användas
för att täcka kostnader för åtgärder i
enlighet med det bemyndigande för
förvaltning av statligt ägda företag som
redovisades i den aktuella propositionen
(prop. 1995/96:141, bet. NU26).
Regeringen fick genom detta beslut
bemyndigande att vidta åtgärder
beträffande åtta nämnda företag. För
ytterligare fyra företag finns sedan
tidigare särskilda bemyndiganden.
Kostnader för förändringar av ägandet,
omstrukturering respektive åtgärder samt
i viss omfattning kapitaltillskott får
belasta anslaget. Detta får disponeras
för åtgärder i anslutning till det nya
bemyndigandet, dock vad gäller
kapitalinsatser högst i sådan omfattning
att den faktiska belastningen kommer att
motsvaras av extra utdelningsinkomster
eller försäljningsintäkter. Regeringen
föreslår i budgetpropositionen att
anslaget därutöver får disponeras för
vissa övriga direkta kostnader som kan
uppkomma vid ägarförvaltningen av
statligt ägda bolag för erforderliga
utredningar, analyser m.m. i samband med
omstruktureringsåtgärder. Enligt
regeringens förslag skall anslaget
vidare få disponeras för vissa kostnader
som kan uppkomma som följd av genomförda
försäljningar av aktier m.m. enligt
riksdagens beslut om privatisering av
vissa statligt ägda bolag (prop.
1991/92:69, bet. NU10). För sådana
kostnader skall respektive departement
redovisa finansiering med motsvarande
belopp. Regeringen begär riksdagens
godkännande av de här angivna
disponeringarna av anslaget.
Riksdagen beslöt hösten 1994, på
förslag av Riksdagens revisorer, att
regeringen skulle anmodas att göra en
utvärdering av privatiseringsprogrammet
och redovisa resultatet för riksdagen
(förs. 1994/95:RR3, bet. NU2).
Regeringen aviserar nu att ett
forskningsprojekt med inriktningen att
studera de statligt ägda företagens roll
i den industriella utvecklingen skall
initieras. Därvid avses erfarenheterna
av det under åren 19911994 genomförda
privatiseringsprogrammet komma att
beaktas.
Regeringen beräknar anslaget för nästa
budgetår till 25 miljoner kronor.
Motionerna
Det aktuella anslaget inrättades under
budgetåret 1991/92 för att underlätta
privatiseringsprogrammets genomförande,
erinras det om i motion 1996/97:
N265 (m). Eftersom regeringen inte har
aviserat att den ämnar fortsätta arbetet
med att sprida ägandet i de statliga
företagen bör anslaget utgå, anser
motionärerna.
I motion 1996/97:Fi211 (fp) har
föreslagits en minskning av ramen för
utgiftsområde 24 Näringsliv för
budgetåret 1997 med 63 miljoner kronor.
Ett avskaffande av det här aktuella
anslaget ingår i denna minskning.
Även i motion 1996/97:N270 (mp)
föreslås att det aktuella anslaget skall
utgå. Eventuella behov av ägartillskott
bör hanteras av en särskild krisgrupp
med hög företagsekonomisk kompetens, och
om ägartillskott är tillräckligt
motiverat bör statsbudgetens
medelsreserv kunna användas, anser
motionärerna. Vad gäller
omstrukturerings- och
försäljningskostnader bör de kunna bäras
av företagen själva, hävdas det.
Tidigare riksdagsbehandling
I näringsutskottets yttrande
(1996/97:NU1y) till finansutskottet över
regeringens förslag till utgiftsramar
för områdena näringsliv och energi
anfördes i avvikande meningar (m; fp;
mp) att en minskning av det aktuella
anslaget med 25 miljoner kronor
förordades.
I betänkande 1995/96:NU26 om aktiv
förvaltning av statens företagsägande
avstyrktes i en reservation (m, c, fp,
kds) regeringens förslag och förordades
i stället att de bemyndiganden om
försäljning som riksdagen tidigare gett
regeringen skulle kvarstå och dessutom
kompletteras. I en annan reservation (v)
stöddes utskottsmajoritetens
ställningstagande med undantag i fråga
om AssiDomän AB. I en tredje reservation
(mp) tillstyrktes regeringens förslag,
under förutsättning att det fastställdes
en policy för statliga företag.
Avgifter till vissa internationella
organisationer (A 8)
Anslaget disponeras för svenskt
deltagande i ett antal internationella
organ på de närings- och
handelspolitiska områdena. Regeringen
beräknar anslaget för nästa budgetår
till 24,3 miljoner kronor. Förslaget har
inte föranlett några motioner.
Sveriges geologiska undersökning:
Geologisk undersökningsverksamhet m.m.
(A 9)
Propositionen
Sveriges geologiska undersökning (SGU)
är central förvaltningsmyndighet för
frågor om landets geologiska
beskaffenhet och mineralhantering. SGU
är vidare chefsmyndighet för
Bergsstaten. Regeringen begär riksdagens
godkännande av dels de övergripande mål
för verksamheten inom SGU som anges i
propositionen, dels de riktlinjer för
den maringeologiska verksamheten inom
SGU som regeringen förordar.
De övergripande målen anges vara att
undersöka, dokumentera och beskriva
Sveriges geologi för att tillhandahålla
geologisk information som behövs
särskilt inom områdena miljö och hälsa,
fysisk planering och hushållning med
naturresurser, naturresursförsörjning,
jord- och skogsbruket samt försvaret.
I propositionen redovisas de
övergripande mål för den
anslagsfinansierade verksamheten som
gäller för närvarande och som är
följande:
- För den regionala, systematiska
undersökningsverksamheten skall modern
information anpassad till samhällets
olika behov inom skilda områden finnas
tillgänglig för 75 % av Sveriges landyta
år 2022.
- För de prospekteringsintressanta
delarna av Västerbottens och Norrbottens
län skall information finnas år 2010.
- För de flygbaserade geofysiska
undersökningarna skall 75 %-målet uppnås
år 2004.
- Informationen om de lösa avlagringarna
på hela den svenska kontinentalsockeln
skall finnas tillgänglig år 2060.
De av riksdagen tidigare fastställda
övergripande målen är verksamhetsmål,
anförs det i propositionen. Regeringen
anser att det framöver bör ankomma på
regeringen att fastställa dessa
verksamhetsmål.
I fråga om Bergsstatens verksamhet
skall den sedan år 1992 införda
minerallagstiftningen prioriteras, sägs
det i propositionen. De besparingar som
måste göras på grund av det
statsfinansiella läget bör inte
föranleda någon ändring av de
långsiktiga produktionsmålen, heter det
vidare. Justering av anslaget -
innebärande en minskning med 6,7
miljoner kronor - har gjorts för att det
av riksdagen beslutade engångsbeloppet
för den maringeologiska verksamheten
inte är av varaktig karaktär.
Neddragningarna på anslaget bör inte
medföra några förskjutningar i de av
riksdagen tidigare fastställda målåren
för SGU:s olika
undersökningsverksamheter, anser
regeringen.
Beträffande den maringeologiska
verksamheten konstaterar regeringen att
en sådan samfinansiering för år 1997 som
förordades av riksdagen inte varit
möjlig att uppnå. Regeringen föreslår
därför att anslaget till SGU för år 1997
får belastas för viss basfinansiering av
den maringeologiska verksamheten. SGU
bör söka nå full kostnadstäckning i form
av kompletterande avgiftsfinansiering
genom bl.a. svenska myndigheters
utnyttjande av information från denna
verksamhet, sägs det. I propositionen
skisseras även möjligheten att använda
SGU:s utrustning till annan verksamhet
som är relaterad till den
maringeologiska verksamheten. Om det
visar sig svårt att uppnå denna
finansieringslösning anser regeringen
att det bör vara möjligt för SGU att
föreslå regeringen alternativa lämpliga
åtgärder för den maringeologiska
verksamheten. En sådan åtgärd kan vara
att avyttra undersökningsfartyget eller
att öka utnyttjandet av detta, heter
det.
Med den redovisade bakgrunden beräknar
regeringen anslaget till 124,9 miljoner
kronor för nästa budgetår.
Motionerna
Riksdagen bör göra ett tillkännagivande
om betydelsen av maringeologiska
undersökningar, anförs det i motion
1996/97:N268 (s). Undersökning av
sedimenten i den marina miljön är ett av
de viktigaste verktygen för
miljökontroll, anför motionärerna. Sådan
undersökning krävs också enligt FN:s
havsrättskonvention och enligt Agenda
21. Om anslaget för den maringeologiska
verksamheten skulle halveras är det stor
fara för att verksamheten upphör, anser
motionärerna med åberopande av att
större delen av anslaget utgörs av fasta
kostnader. Detta skulle vara en stor
nationell förlust, och Sverige skulle
inte kunna bedriva en effektiv
miljökontroll av sitt havsområde, sägs
det.
I motion 1996/97:N265 (m) föreslås en
ökning av anslaget med 6,7 miljoner
kronor, så att den maringeologiska
undersökningsverksamheten kan bevaras.
Att regeringen nu återkommer till
riksdagen med förslag som leder till
nedläggning av denna verksamhet är
märkligt, anser motionärerna och
hänvisar till att riksdagen så sent som
i samband med den förra
budgetpropositionen beslöt att
verksamheten långsiktigt skall bevaras.
Riksdagen bör göra ett tillkännagivande
om att den maringeologiska verksamheten
skall bibehållas, anförs det i motion
1996/97:N225 (m). Påståendet i
budgetpropositionen om att någon
samfinansiering för år 1997 inte varit
möjlig att uppnå underbyggs inte med
några fakta, påpekas det. Det är mycket
uppseendeväckande att regeringen på
detta sätt sätter sig över en
beställning av riksdagen, särskilt som
det under en följd av år getts
uttryckligt besked om att riksdagen
anser att detta är en högt prioriterad
verksamhet, menar motionären. Även han
hänvisar till att undersökning av
sedimenten i den marina miljön har
utvecklats till ett av de viktigaste
verktygen för miljökontroll. En
maringeologisk karta utgör också ett
väsentligt underlag för biologiska
inventeringar, vattenbruk,
fiskerinäring, försvaret,
kabelförläggning m.m., sägs det.
Motionären ställer frågan hur regeringen
kan utlova en miljardsatsning på
Östersjöområdet samtidigt som den inte
anser sig ha råd med en maringeologisk
verksamhet till en jämförelsevis
försumbar kostnad.
Folkpartiet liberalerna menar att en
minskning av anslaget till den
maringeologiska verksamheten hotar det
arbete som bl.a. lagts ned för att
åstadkomma en rimlig maringeologisk
karteringstakt av Sveriges havsområden,
anför motionärerna bakom motion
1996/97:N264 (fp) och föreslår en ökning
av anslaget med 6,7 miljoner kronor. Den
maringeologiska karteringen är viktig
främst ur miljöövervakningssynpunkt och
med hänsyn till de internationella
konventioner som Sverige har anslutit
sig till, anser motionärerna.
Också i motion 1996/97:N271 (v)
föreslås en ökning av det aktuella
anslaget. I motionen anges ökningen till
13 miljoner kronor, men enligt
företrädaren för motionen i utskottet
skall ökningen vara 6,7 miljoner kronor.
För Vänsterpartiet är det viktigast att
själva den maringeologiska verksamheten
bibehålls, sägs det i motionen. En
försäljning av det aktuella fartyget
anses inte vara någon framkomlig väg.
Även i motion 1996/97:N270 (mp)
föreslås en ökning av anslaget - med 7
miljoner kronor för nästa budgetår.
Syftet är att säkra den maringeologiska
verksamheten som motionärerna anser vara
värdefull. De förslår också ett särskilt
tillkännagivande av riksdagen i frågan.
Riksdagen bör göra ett tillkännagivande
om målen för den maringeologiska
verksamheten och behovet av att
säkerställa denna verksamhet, anförs det
på motsvarande sätt i motion
1996/97:N216 (mp). En enig riksdag har
tidigare gått emot regeringens förslag
om avveckling av den maringeologiska
verksamheten och en försäljning av
undersökningsfartyget, erinrar
motionärerna om. Samhällets
väldokumenterade behov av den aktuella
verksamheten rör den lagstadgade fysiska
planeringen av Sveriges kust- och
havsområden, den nationella och
regionala miljöövervakningen, försvaret,
fiskerinäringen, den marina forskningen
m.m., säger motionärerna. De hänvisar
vidare till att FN:s havsrättskonvention
och andra angivna konventioner samt
Agenda 21 förutsätter en maringeologisk
verksamhet. Det återstår mer än 80 % av
Sveriges havsområde att kartlägga,
framhåller motionärerna och anser att
det inte är troligt att SGU skall lyckas
skapa en samfinansiering när inte
regeringen lyckats med detta. Att sälja
fartyget anses inte vara någon lösning.
I motion 1996/97:N256 (kd) föreslås en
ökning av det aktuella anslaget med 6,3
miljoner kronor. Frågan om anslag till
SGU har under många år varit föremål för
en dragkamp mellan regering och riksdag,
konstaterar motionärerna och menar att
det till en del kan bero på att
verksamheten är
departementsövergripande. Regeringen har
gång på gång återkommit med förslag till
långtgående besparingar riktade mot den
maringeologiska verksamheten, säger
motionärerna. De anser att om
regeringens föreliggande
besparingsförslag skulle vinna
riksdagens bifall torde det innebära att
SGU:s maringeologiska verksamhet
avvecklas, vilket motionärerna motsätter
sig.
Vissa kompletterande uppgifter
Regeringen föreslog i
budgetpropositionen 1995 (prop.
1994/95:100 bil.13) i besparingssyfte
att den maringeologiska verksamheten vid
SGU skulle avvecklas. Kostnaderna för
denna verksamhet angavs till 19,5
miljoner kronor för det förlängda
budgetåret 1995/96 eller 13 miljoner
kronor för en tolvmånadersperiod. Mot
bakgrund av motioner (s; m; c; fp; v;
mp) bedömde riksdagen på
näringsutskottets förslag att SGU:s
maringeologiska verksamhet är av sådan
betydelse att en nedläggning inte borde
komma i fråga (bet. 1994/95:NU18).
Vidare konstaterades att
användningsområdena för den aktuella
informationen har relevans för flera
departementsområden, och att det därför
vore naturligt att en samfinansiering
mellan berörda departement kunde
införas. Regeringen anmodades att ta
fram förslag med denna innebörd.
Som en tillfällig, engångsvis
delfinansiering beslöt riksdagen att 10
miljoner kronor för budgetåret 1995/96
skulle föras från Energiteknikfondens
innestående medel i Riksgäldskontoret
till inkomsttitel på statsbudgeten,
samtidigt som det underströks att detta
inte var någon bestående finansiering.
Regeringen anmodades att återkomma med
förslag om en bestående finansiering. I
den ekonomiska vårpropositionen 1996
(prop. 1995/96:150) föreslog regeringen
att anslaget till SGU för budgetåret
1995/96 skulle ökas med 9,5 miljoner
kronor genom anslagssparande (avseende
Elsäkerhetsverket och
Sprängämnesinspektionen) och indragning
av reservationsmedel (avseende anslagen
Teknisk forskning och utveckling och
Insatser för utbyggnad av
fjärrvärmenäten). Riksdagen beslöt i
enlighet med förslaget i propositionen
(bet. 1995/96:FiU10). Näringsutskottet
förutsatte att regeringen i den kommande
budgetpropositionen skulle återkomma med
förslag om en varaktig finansiering av
den maringeologiska verksamheten.
Som tidigare nämnts har
näringsutskottet i yttrande 1996/97:NU1y
till finansutskottet tillstyrkt
regeringens förslag till utgiftsram för
utgiftsområde 24 Näringsliv. I avvikande
meningar förordades högre belopp för den
maringeologiska verksamheten enligt
följande: med 6,7 miljoner kronor i
avvikande meningar (m; fp; v), med 7
miljoner kronor i en avvikande mening
(mp) och med ca 6 miljoner kronor i en
avvikande mening (kd).
Generaldirektör Olof Rydh, SGU, har
inför utskottet lämnat upplysningar om
den ekonomiska situationen inom SGU och
om den maringeologiska verksamheten. När
det gäller den första frågan har SGU i
en skrivelse till regeringen i början av
november 1996 hemställt om höjning av
anslagskrediten för budgetåren 1997 och
1998 med 20 respektive 15 miljoner
kronor. I skrivelsen sägs att
differensen mellan anslagsmedel och den
nuvarande kostnadsnivån har beräknats
till i storleksordningen 30 miljoner
kronor.
Beträffande den maringeologiska
verksamheten, för vilken kostnaderna
beräknas uppgå till ca 11,5 miljoner
kronor per år, redovisades att
diskussioner för närvarande pågår med
Sjöfartsverket om en samverkan kring
vissa frågor. I en gemensam utredning,
Sjömätning och maringeologisk
undersökning i samverkan, daterad den 15
oktober 1996, granskas några olika
alternativ för en sådan samverkan.
Enligt det alternativ som bedöms som
mest intressant beräknas
effektivitetsvinster uppstå omedelbart,
medan kostnadsvinsterna förväntas
uppkomma om tre år. I framtiden kan även
Statens naturvårdsverk och Sveriges
meteorologiska och hydrologiska institut
vara aktuella att delta i en sådan
samverkan. Vidare informerades om att
diskussioner pågår med företrädare för
statsministerns Östersjöråd om
möjligheter till stöd för den
maringeologiska verksamheten från det av
riksdagen sommaren 1996 beslutade
programmet för samarbete och utveckling
i Östersjöregionen på 1 miljard kronor
(prop. 1996/97:222, bet. FiU15).
Sveriges geologiska undersökning:
Geovetenskaplig forskning (A 10)
Regeringen begär riksdagens godkännande
av att det övergripande målet för stödet
till geovetenskaplig grundforskning och
tillämpad forskning skall vara att
förstärka möjligheterna att tillgodose
samhällets behov av information om berg,
jord och grundvatten. I propositionen
redovisas att SGU, på uppdrag av
regeringen, har låtit tre oberoende
sakkunniga från Sverige, Norge och
Finland utvärdera stödet till
geovetenskaplig forskning. Utvärderingen
sägs visa både på det stora behovet av
stöd till tillämpad och riktad
grundforskning inom den geovetenskapliga
sektorn och på att det lämnade stödet
varit värdefullt.
För nästa budgetår har regeringen
beräknat anslaget till 4,9 miljoner
kronor. Inga motioner har väckts på
detta område.
Teknologisk infrastruktur (B)
Patentbesvärsrätten (B 1)
Patentbesvärsrätten är en fristående
förvaltningsdomstol med uppgift att
pröva överklaganden av beslut av Patent-
och registreringsverket enligt vad som
föreskrivs i lagstiftningen för patent
och mönsterskydd m.m. De övergripande
målen för domstolen är att på ett
rättssäkert sätt och inom rimlig tid
avgöra de mål och ärenden som domstolen
har att handlägga.
Regeringen beräknar anslaget för nästa
budgetår till 11 miljoner kronor.
Anslaget till Patentbesvärsrätten
motsvaras av inbetalningar på 10,5
miljoner kronor till inkomsttitel på
statsbudgeten från Patent- och
registreringsverket (se avsnitt i det
följande om Patent- och
registreringsverket). Inga motioner har
väckts angående anslaget till
Patentbesvärsrätten.
Styrelsen för ackreditering och teknisk
kontroll: Myndighetsverksamhet (B 2)
Styrelsen för ackreditering och teknisk
kontroll (SWEDAC) är central
förvaltningsmyndighet för teknisk
kontroll samt nationellt
ackrediteringsorgan för laboratorier och
certifierings- och kontrollorgan.
Myndigheten utser s.k. anmälda organ.
Vidare ingår uppgifter inom de
frivilliga systemen för offentlig
upphandling samt miljöstyrning och
miljörevision. SWEDAC är också
föreskrivande myndighet och
tillsynsmyndighet för legal mätteknik
och handel med ädelmetallvaror samt
samordnings- och kontaktorgan för
marknadskontroll av produktsäkerhet.
För nästa budgetår beräknar regeringen
anslaget till 13 miljoner kronor.
Avgiftsinkomster avseende legal
mätteknik beräknas till 4,2 miljoner
kronor. Förslaget har inte föranlett
någon motion.
Styrelsen för ackreditering och teknisk
kontroll: Bidrag till riksmät-platser (B
3)
Propositionen
Anslaget disponeras för bidrag till
följande fyra riksmätplatser:
Flygtekniska försöksanstalten, FFV
Aerotech AB, Sveriges Provnings- och
Forskningsinstitut AB och Statens
strålskyddsinstitut. En särskild
utredningsinsats genomförs under hösten
1996 för översyn av ambitionsnivån m.m.
inom riksmätplatsverksamheten samt dess
finansiering på kort och lång sikt, sägs
det i propositionen.
Regeringen begär riksdagens godkännande
av att de övergripande målen för den
mättekniska verksamheten inom SWEDAC:s
ansvarsområde skall vara i enlighet med
vad som anges i propositionen och som
innebär att en mätteknisk verksamhet med
hög standard, av tillräcklig omfattning
och med effektiv användning av statliga
resurser skall upprätthållas. För nästa
budgetår har anslaget beräknats till 8,8
miljoner kronor.
Motionen
En ökning av anslaget med 1 miljon
kronor föreslås i motion 1996/97:N270
(mp). Ju äldre de svenska
kärnkraftverken blir desto större krav
kommer att ställas på Statens
strålskyddsinstitut (SSI), anför
motionärerna och anser därför att SSI:s
andel av anslaget bör höjas med 1
miljon kronor.
Vissa kompletterande uppgifter
Den i propositionen nämnda
utredningsinsatsen avseende
riksmätplatsverksamheten, som genomförs
av en fristående konsult, omfattar
följande moment: genomgång av det
nationella utbudet av primärmetrologi,
konsekvensbedömning vid bibehållen
ambitionsnivå avseende riksmätplatser
och mätteknisk FoU, framläggande av
förslag om lämplig ambitionsnivå
avseende svensk infrastruktur för
nationella normalier, framläggande av
förslag om en alternativ konstruktion av
riksmätplatsanslaget samt identifiering
av möjliga former av medverkan från
näringslivet och berörd offentlig
verksamhet. Uppdraget skall genomföras i
samråd med SWEDAC, riksmätplatserna och
relevanta industrirepresentanter och
redovisas under år 1996.
Elsäkerhetsverket (B 4)
Elsäkerhetsverket är
förvaltningsmyndighet för tekniska
säkerhetsfrågor på elområdet. De
vvergripande målen för verksamheten är
att förebygga av elektricitet orsakad
skada på person och egendom samt
störningar på radiokommunikation och
radioverksamhet inom området
elektromagnetisk kompatibilitet.
Regeringen beräknar anslaget för nästa
budgetår till 36,5 miljoner kronor.
Avgifterna som tas ut för
Elsäkerhetsverkets verksamhet skall
redovisas under inkomsttitel på
statsbudgeten. Motsvarande utgifter
täcks från ramanslaget. Inga motioner
har väckts på området.
Sprängämnesinspektionen (B 5)
Propositionen
Sprängämnesinspektionen (SÄI) är central
förvaltningsmyndighet för frågor som rör
brandfarliga och explosiva varor. Det
övergripande målet för verksamheten är
att förebygga att personer och egendom
kommer till skada vid hantering av
sådana varor. En av SÄI:s huvuduppgifter
är att med stöd av lagstiftningen om
brandfarliga och explosiva varor
utarbeta regler i form av föreskrifter
och allmänna råd för hantering och
import av sådana varor. Tillsynsarbete
innebär inte bara kontroll och
övervakning utan även stöd och
utveckling. För att brandfarliga och
explosiva varor skall få hanteras krävs
tillstånd. Godkännandeverksamheten
innebär bl.a. handläggning av
ansökningar vad gäller godkännande och
klassificering av explosiva varor.
Regeringen begär riksdagens godkännande
av att de övergripande målen för
verksamheten inom
Sprängämnesinspektionens ansvarsområde
under planeringsperioden 19971999 skall
vara i enlighet med vad som anges i
propositionen. Detta innebär att det
övergripande mål som gällt under
perioden 1991/921995/96 och som nyss
redovisats skall ligga fast. För nästa
budgetår har regeringen beräknat
anslaget till 15,2 miljoner kronor.
Avgifter som tas ut för
Sprängämnesinspektionens verksamhet
skall redovisas under inkomsttitel på
statsbudgeten - dessa inkomster har
beräknats till 13 miljoner kronor för
nästa budgetår.
Motionen
Riksdagen bör göra ett tillkännagivande
om att Sprängämnesinspektionen skall
erhålla sådana direktiv att den i större
omfattning än för närvarande inriktar
sin verksamhet på att sätta gränser för
miljöpåverkande aktiviteter inom sitt
ansvarsområde, anförs det i motion
1996/97:N270 (mp). Under denna
förutsättning tillstyrks regeringens
förslag. I samband med vissa typer av
sprängningar, t.ex. fyrverkerier, sprids
strontium- och bariumjoner som är
skadliga för människor och djur, hävdar
motionärerna och hänvisar till en motion
- 1994/95:N239 (mp) - från allmänna
motionstiden 1995. I samband med
Vattenfestivalens fyrverkerier har höga
halter av skadliga ämnen uppmätts,
framhåller motionärerna och anser att
Sprängämnesinspektionen därvid inte har
reagerat tillräckligt kraftfullt.
Tidigare riksdagsbehandling
Riksdagen avslog våren 1996 den
åberopade motionen 1994/95:N239 (mp). I
det aktuella betänkandet (bet.
1995/96:NU16) behandlades också motioner
med krav på översyn av regelverket för
hantering av fyrverkeriartiklar och på
införande av vissa begränsningar i
nuvarande produktsortiment och i rätten
att sälja pyrotekniska varor. I samband
med utskottsbehandlingen remitterades
motionerna till berörda myndigheter och
organisationer m.fl., varvid fem av åtta
remissinstanser ansåg att den gällande
lagstiftningen är tillräcklig. Utskottet
erinrade om de möjligheter som
kommunerna har att enligt ordningslagen
(1993:1617) utfärda lokala
ordningsföreskrifter rörande
pyrotekniska varor. Efter prövning fann
utskottet att den gällande ordningen
utgör en rimlig avvägning och att den
nuvarande lagstiftningen är tillräcklig.
Det kan dock inte uteslutas att en viss
uppstramning av tillsynen och kontrollen
är erforderlig, anförde utskottet och
förutsatte att frågan uppmärksammas.
Motionen med krav på införande av förbud
mot ämnena barium och strontium i
fyrverkeriartiklar avstyrktes också av
utskottet, men följdes upp i en
reservation (mp). Under den allmänna
motionstiden 1996 har en likartad motion
(mp) som den nyssnämnda väckts och
hänvisats till jordbruksutskottet.
Bidrag till standardisering, provnings-
och mätteknisk FoU m.m. (B 6)
Propositionen
Från anslaget utgår bidrag till
standardiseringsverksamheten som SIS
Standardiseringen i Sverige som
centralorgan, tillsammans med åtta
auktoriseringsorgan för olika
verksamhetsområden, utför med syfte att
verka för svensk standardisering
nationellt, europeiskt och globalt. Det
övergripande målet för anslaget är att
standardiseringsverksamheten skall bidra
till att öppna marknader, höja
produktiviteten och konkurrenskraften
hos svenskt näringsliv samt bidra till
att statens specifika ansvar när det
gäller medborgarnas skydd för liv,
hälsa, miljö och egendom tillgodoses.
Vidare utgår bidrag till Sveriges
Provnings- och Forskningsinstitut AB för
uppgifter inom teknisk forskning och
utveckling av mät- och provningsteknik,
normaliehållning samt därtill anknuten
standardisering. Det övergripande målet
för bidraget är att stärka mät- och
provningsteknikens betydelse i FoU-
processen och aktivt bidra till att FoU-
resultat överförs i industriella
tillämpningar med särskild inriktning på
små och medelstora företag.
Från anslaget finansieras slutligen
verksamheter inom området teknisk
informationsförsörjning. För detta
ändamål anvisas medel till Tekniska
Nomenklaturcentralen och Tekniska
Litteratursällskapet. Övergripande mål
för detta område är att tjänster med hög
kvalitet skall erbjudas näringslivet,
myndigheter och organisationer för att
effektivisera nationellt och
internationellt samarbete.
Regeringen beräknar anslaget för nästa
budgetår till 77,8 miljoner kronor.
Motionerna
I motion 1996/97:Jo727 (c) föreslås att
riksdagen skall göra ett
tillkännagivande om att Sverige skall
vara pådrivande internationellt i
standardiseringsarbetet så att
miljöfrågorna får större tyngd. Ett
viktigt instrument för att skapa en
kretsloppsanpassad produktion är
införandet av gemensamma standarder,
anför motionärerna. De anser att Sverige
bör tillsätta en särskild kommitté för
att stärka miljökompetensen inom
standardiseringsarbetet. Internationellt
bör Sverige verka för att miljökriterier
utarbetas och läggs som ram för
standardiseringsarbetet, sägs det i
motionen.
Riksdagen bör enligt vad som anförs i
motion 1996/97:L713 (mp) göra
tillkännagivanden i två avseenden,
nämligen dels beträffande behovet av
generella analyser av konsekvenserna för
konsumenterna och miljön av svenska
förslag till standarder som utarbetas
med statlig finansiering, dels
beträffande en utvidgning av ansvaret
för Konsumentrådet vid SIS till att
inkludera miljöfrågor och en
komplettering av rådets kompetens så att
den också omfattar miljöfrågor. När det
gäller produktstandarder bör
miljökonsekvenserna av varans utformning
redovisas från vaggan till graven ,
anför motionärerna. De föreslår att
Konsumentrådet vid SIS skall tilldelas
följande uppgifter: bevakning av
metodutvecklingen avseende analyser av
produktstandarders konsekvenser för
konsumenten och miljön,
tillhandahållande av sakkunskap inför
förslag till produktstandarder samt
främjande av ökad kunskap om
standardiseringsarbetet hos intressenter
som bevakar konsument- och miljöfrågor.
Vissa kompletterande uppgifter
I sysselsättningspropositionen (prop.
1995/96:222 s. 5.19) aviserade
regeringen att en särskild utredare
skulle tillkallas med uppdrag att
tillsammans med den svenska
standardiseringsorganisationen,
näringslivet och berörda myndigheter
analysera och föreslå hur miljöhänsyn
kan integreras i det svenska
standardiseringsarbetet. Regeringen har
nyligen fattat beslut om
kommittédirektiv (dir. 1996:93). För att
svenska aktörer i ökad utsträckning
skall kunna verka för att miljöhänsyn
integreras i allt standardiseringsarbete
skall den särskilde utredaren enligt
direktiven göra följande: definiera
miljöaspekter och redovisa metoder som
kan tillämpas i standardiseringsarbetet,
föreslå hur den svenska
standardiseringsorganisationen och
svenska tekniska experter på ett
kostnadseffektivt sätt kan bidra till
att miljömässiga hänsyn tas i allt
standardiseringsarbete samt utarbeta en
handlingsplan som dels omfattar allt
standardiseringsarbete, dels prioriterar
områden där svenska aktörer bör kunna nå
resultat på kort och medellång sikt.
Förslagen skall ta hänsyn till
resurshushållning och kretsloppstänkande
samt erfarenheter inom svenskt och
internationellt standardiseringsarbete.
Utredningsarbetet skall vara avslutat
den 1 juni 1997. Även om Konsumentrådet
vid SIS inte nämns uttryckligen i
direktiven är det, enligt uppgift,
rimligt att anta att den verksamhet som
Konsumentrådet bedriver kommer att
beaktas i utredningsarbetet.
Patent- och registreringsverket
Propositionen
Patent- och registreringsverket (PRV) är
central förvaltningsmyndighet för frågor
om patent, varumärken, mönster,
efternamn och förnamn samt för
registreringsärenden angående
aktiebolag, filialer, handelsbolag,
ekonomiska föreningar och europeiska
ekonomiska intressegrupperingar. PRV för
även register över konkurser och
näringsförbud. De övergripande målen för
PRV:s verksamhet är att erbjuda
ändamålsenliga, kvalitativt högtstående
och serviceinriktade tjänster på de
immaterialrättsliga och
associationsrättsliga områdena.
Verksamheten vid PRV finansieras genom
avgifter. Med undantag av
namnverksamheten skall avgifterna ge
full kostnadstäckning. Verksamheten med
patent, varumärken och mönster skall ge
ett överskott som motsvarar kostnaderna
för Patentbesvärsrättens verksamhet
minskat med underskottet i
namnverksamheten. Regeringen beräknar
avgiftsinkomsterna för nästa budgetår
till 547,8 miljoner kronor. Som tidigare
nämnts förutsätts PRV inbetala 10 461
000 kr till inkomsttitel på
statsbudgeten för verksamheten vid
Patentbesvärsrätten.
Motionen
Riksdagen bör besluta att PRV endast
skall behöva betala in 461 000 kr för
verksamheten vid Patentbesvärsrätten,
anförs det i motion 1996/97:N207 (fp).
Många statliga myndigheter bedriver
verksamhet som berör näringslivet men
som inte utnyttjas tillräckligt för att
skapa ett gott företagsklimat, anser
motionären. Han menar att PRV av flera
skäl bör ges en mer central
näringspolitisk roll. Industriellt
rättsskydd blir allt viktigare inom
näringslivet, och PRV har en enastående
kompetens på det näringspolitiska
området, sägs det. Myndigheten har under
flera år gjort goda insatser för att
informera det svenska näringslivet om
betydelsen av en mer genomtänkt
patentstrategi, konstaterar motionären
och anser att denna verksamhet nu bör
utökas. Det finns dock inget ekonomiskt
utrymme för PRV att ta på sig en utökad
näringspolitisk uppgift utan full
kostnadstäckning. Medelsbehovet för ett
utvidgat näringspolitiskt engagemang
från PRV:s sida beräknar motionären till
högst 10 miljoner kronor per år. Som
finansiering för den föreslagna
resursförstärkningen hänvisar han till
en besparing som han föreslår i en annan
motion om obeståndsmyndighet inom
exekutionsväsendet (som avser
utgiftsområde 4 och hänvisats till
justitieutskottet).
Vissa kompletterande uppgifter
PRV gavs i november 1995 i uppdrag av
regeringen att inom ramen för befintliga
resurser mer aktivt informera
näringslivet om patentsystemets
möjligheter. PRV skall därvid ha som mål
att göra minst 200 individuella
företagsbesök per år, aktivt erbjuda
utbildning och kontinuerligt stöd till
organisationer och andra organ som
framför allt arbetar med små och
medelstora företag. Verket skall aktivt
delta i mässor och annan utåtriktad
verksamhet.
Via anslaget Bidrag till
tekniköverföring för budgetåret 1995/96,
som disponeras av NUTEK, har PRV
tillförts 5 miljoner kronor för en
delvis finansiering av arbetet med att
utöka den externa tillgängligheten av
verkets dokumentation inom
patentområdet.
Inom PRV finns vidare ett IT-projekt
som har till syfte dels att underlätta
och rationalisera PRV:s egen
myndighetsutövning, dels att göra PRV:s
informationsmängd lättillgänglig för
näringslivet. Projektet innefattar bl.a.
följande: digitalisering av information
som för närvarande endast finns i
pappersform, komplettering av databaser
med text och bildinformation, uppbyggnad
av parallella informationsdatabaser
tillgängliga för allmänheten, utveckling
av programvaror som gör sökning effektiv
och enkel samt utveckling av system som
är kompatibla med internationella
system. Enligt vad utskottet erfarit är
det emellertid oklart hur detta projekt
skall finansieras med hänsyn till att
verksamheten vid verket är
avgiftsfinansierad.
Näringsminister Anders Sundström
besvarade våren 1996 en fråga av Eva
Arvidsson (s) om vilka åtgärder han
tänkte vidta för att stärka PRV:s roll i
utvecklingen av svenskt näringsliv.
Näringsministern hänvisade i sitt svar
(prot. 1995/96:101) till det nämnda
regeringsuppdraget och till IT-
projektet. Vidare erinrades om att PRV
är en avgiftsfinansierad myndighet och
att de aktuella verksamheterna bedrivs
inom ramen för verkets egna resurser,
och att det för närvarande inte finns
några planer på att tillföra PRV
statliga anslag.
Styrelsen för ackreditering och teknisk
kontroll: Uppdragsverksamhet
SWEDAC:s uppdragsverksamhet avser
ackreditering av följande: laboratorier
för kalibrering och provning,
certifieringsorgan för produkter,
kvalitetssystem och personal
miljöledningssystem enligt EMAS - Eco
Management and Audit Scheme samt
kontrollorgan enskilt och i
tredjepartsställning. Därutöver skall
SWEDAC bedöma presumtiva anmälda organs
kompetens och utöva tillsyn.
Regeringen begär riksdagens godkännande
av att de övergripande målen för
SWEDAC:s uppdragsverksamhet skall
kompletteras och vara följande:
att bedriva en
ackrediteringsverksamhet i enlighet med
internationella normer så att nationell
och internationell acceptans av svenska
provningar och certifieringar uppnås,
att med bibehållande av höga
kvalitetskrav utveckla
ackrediteringsverksamheten,
att ge en snabb och kostnadseffektiv
service till uppdragsgivarna.
Inga motioner har väckts på detta
område.
Konkurrensfrågor (C)
Konkurrensverket (C 1)
Konkurrensverket är central
förvaltningsmyndighet för
konkurrensfrågor. Verket skall också
främja och stödja forskning på
konkurrensområdet. Det övergripande
målet för Konkurrensverket är att verka
för en effektiv konkurrens i privat och
offentlig verksamhet till nytta för
konsumenterna.
För nästa budgetår har regeringen
beräknat anslaget till 62,3 miljoner
kronor, vilket inte har föranlett någon
motion.
Konkurrensforskning (C 2)
Propositionen
Anslaget disponeras av Konkurrensverket
för att främja och stödja forskning inom
konkurrensområdet. Det övergripande
målet för konkurrensforskningen är att
ge kunskap om olika marknaders
funktionssätt, effekter av
konkurrensbegränsningar samt
verkningarna av olika
konkurrenspolitiska medel.
I den forskningspolitiska propositionen
gör regeringen bedömningen att det även
under planeringsperioden 19971999 finns
ett behov av särskilt riktade insatser
på konkurrensområdet. Av besparingsskäl
bör dock väsentligt mindre resurser
avsättas för de forskningsfrämjande
insatserna under år 1997, sägs det. För
att ändå hålla uppe nivån på det
forskningsfrämjande arbetet bör
neddragningen tillfälligt kunna mötas
med hjälp av de medel som reserverats
från tidigare år, anförs det. När det
gäller åren 1998 och 1999 är det
regeringens ambition att omfattningen av
de samlade insatserna på
konkurrensforskningsområdet genom
omprioriteringar skall kunna
vidmakthållas på nuvarande nivå.
Regeringen beräknar anslaget för nästa
budgetår till 1,7 miljoner kronor.
Motionerna
Riksdagen bör göra ett tillkännagivande
om att konkurrensforskningen långsiktigt
skall säkerställas på nuvarande
anslagsnivå, anförs det i motion
1996/97:N265 (m).
En ökning av det aktuella anslaget med
1 miljon kronor för år 1997 föreslås i
motion 1996/97:N270 (mp). I andra
avsnitt i motionen - med rubrikerna
Lokalt ägande av företagen skapar
stabilitet respektive Nya former för
glesbygdens förvaltning - förs fram
politiska överväganden som motionärerna
anser vara värda att pröva ur
konkurrenssynpunkt. Konkurrensverket bör
därför ges i uppdrag att göra en
särskild prövning av
konkurrenssituationen i samband med ett
lokalt ägande och vid införande av lokal
förköpsrätt av fast egendom, anförs det.
Den forskningspolitiska propositionen
I den forskningspolitiska propositionen
(prop. 1996/97:5 s. 286) gör regeringen,
som nämnts, den bedömningen att
särskilda medel bör anvisas för
konkurrensforskningen under perioden
19971999, och att medlen bör disponeras
av Konkurrensverket. Regeringen hänvisar
till vad som sades hösten 1995 i den
s.k. tillväxtpropositionen (prop.
1995/96:25) om konkurrensens betydelse
för möjligheten att få en ökad tillväxt
och därmed också att komma till rätta
med den höga arbetslösheten. Regeringen
framhåller vikten av att resurser
avsätts även framgent så att det aktiva
stödet till konkurrensforskning i
nuvarande form inte blir en tillfällig
och alltför kortsiktig insats.
Revisorsnämnden
Revisorsnämnden, som inrättades den 1
juli 1995, har till uppgift att
handlägga frågor om godkännande,
auktorisation och tillsyn av revisorer
samt registrering av revisionsbolag.
Verksamheten är helt avgiftsfinansierad.
Det övergripande målet för myndighetens
verksamhet är att tillgodose samhällets
behov av kvalificerad och oberoende
extern revision. Nämnden skall pröva
frågor om disciplinära åtgärder, anordna
examina och lämplighetsprov, föra ett
register över godkända och registrerade
revisorer samt registrerade
revisionsbolag och lämna information och
uppgifter i fråga om godkännande,
auktorisation, registrering och tillsyn.
Regeringen bedömer att inriktningen av
den verksamhet som bedrivs av
Revisorsnämnden bör behållas oförändrad
för år 1997 och att verksamheten även
fortsättningsvis skall finansieras med
avgifter. Regeringen vill ha riksdagens
godkännande av denna inriktning av
verksamheten. Inga motioner har väckts
på området.
Teknisk forskning och utveckling (D)
Teknisk forskning och utveckling (D 1)
Propositionen
Anslaget disponeras av främst NUTEK. Det
övergripande målet för verksamheten är
att bidra till att dels stimulera
näringslivets teknikutveckling och skapa
gynnsamma förutsättningar för företagen
genom en konkurrenskraftig och
industriinriktad FoU-miljö i landet,
dels skapa lika goda förutsättningar för
näringslivets teknikutveckling i Sverige
som i våra viktigaste konkurrentländer.
Medel anvisas för att initiera och
stödja forskning och utveckling inom
områdena process- och produktutveckling,
transportteknik, medicinsk teknik och
inom framväxande teknikområden såsom
informationsteknik, bioteknik och
materialteknik. Vidare föreslås medel
till följande fyra nya insatsområden:
komplexa tekniska system, mindre
företags kompetens- och
teknikförsörjning, tjänsteproduktion och
IT-användning samt människa, teknik och
organisation. Under anslaget ryms även
medel för kompetenscentrum,
industriforskningsinstitutens
ramprogram, tvärvetenskapliga
materialkonsortier samt särskilda
program för fordonsteknik, flygteknik,
verkstadsteknik och träråvarubaserad
industri. Det sistnämnda programmet
förlängs enligt regeringens förslag i
tre år och beräknas till 10 miljoner
kronor per år. Det fordonstekniska
programmet förlängs i fem år och
beräknas till 30 miljoner kronor per år.
Medel anvisas även för det europeiska
forskningssamarbetet EUREKA och för
åtgärder som syftar till att stimulera
svenskt deltagande i EU:s ramprogram för
forskning och utveckling. Från anslaget
finansieras dessutom verksamhet vid
Forskningsrådsnämnden avseende teknisk-
vetenskaplig informationsförsörjning.
Regeringen hänvisar till den
forskningspolitiska propositionen (prop.
1996/97:5 s. 265), där inriktningen av
verksamheten under anslaget beskrivs.
För nästa budgetår beräknar regeringen
anslaget till 783,4 miljoner kronor,
vilket innebär en besparing på totalt
286,6 miljoner kronor. Regeringens
ambition är att huvuddelen av denna
besparing skall kunna kompenseras genom
stiftelsemedel. Regeringen vill också ha
riksdagens medgivande att eventuella
reservationer på de tidigare anslagen
Teknisk forskning och utveckling (F 1)
och Informationsteknologi (F 2) får
överföras som anslagssparande till det
här aktuella anslaget. Slutligen begär
regeringen riksdagens bemyndigande att
låta staten under år 1997 ta på sig
ekonomiska förpliktelser i samband med
stöd till teknisk forskning och
utveckling för de fyra budgetåren
19982001 om högst 650, 575, 500
respektive 425 miljoner kronor.
Motionerna
Sammanlagt sju motioner har väckts på
detta område.
I motion 1996/97:N217 (s) begärs ett
tillkännagivande av riksdagen om behovet
av utökad satsning på forskning och
utveckling av skogsprodukter i Sverige.
De svenska skogsbolagen fortsätter att
göra jämförelsevis enkla produkter som
t.ex. tidningspapper, säger motionären.
Han anser att Sverige som nation inte
bör vara enbart en leverantör av råvara
och lågt förädlade produkter, utan i
stället sträva efter att vara först med
nya, högt förädlade produkter i
konkurrens med andra länder. För att
åstadkomma detta måste en ökad satsning
på forskning och utveckling av
skogsprodukter ske, anförs det.
Den av regeringen föreslagna
neddragningen av anslaget avvisas i
motion 1996/97:Ub411 (m). Sverige
satsar, i internationell jämförelse,
relativt sett mindre på utbildning i
starka forskningsmiljöer och
industriellt inriktad forskning än
jämförbara industriländer, hävdar
motionärerna. Risken anses vara stor att
den förda politiken medför att
näringslivet väljer att förlägga
forskning och utveckling till länder med
ett gynnsammare klimat . Motionärerna
anger statens uppgifter när det gäller
forskning och utveckling av långsiktig
betydelse för näringslivet till
följande: att bidra till att stärka det
svenska näringslivets konkurrenskraft
och den svenska ekonomins
attraktionskraft, att bidra till att
stimulera näringslivets teknikutveckling
och att skapa gynnsamma förutsättningar
för företagen genom en konkurrenskraftig
och industriinriktad FoU-miljö i landet
samt att bidra till att det skapas så
likvärdiga förutsättningar som möjligt
för näringslivets teknikutveckling
jämfört med dem som råder i Sveriges
viktigaste konkurrentländer. NUTEK utför
ett omfattande och värdefullt arbete som
initiativtagare till samverkan inom
teknisk forskning och utveckling, sägs
det. Motionärerna ställer frågan vad som
händer med den forskning som för
närvarande finansieras av
forskningsstiftelserna om regeringen
lyckas ta kontroll över stiftelsernas
medel . En besparing är en besparing
oavsett vem som utsätts för den, säger
motionärerna och anser att regeringen
med berått mod väljer att avbryta
långsiktiga satsningar och bryta sönder
fungerande forskningsmiljöer.
I motionen begärs också ett
tillkännagivande av riksdagen om
industriforskningsinstitutens betydelse
för forskningen.
Industriforskningsinstitutens primära
uppgifter är att bedriva
industrirelevant forskning och medverka
i utbildning av kvalificerade tekniker.
De 28 instituten, som spänner över ett
vitt fält av ämnen från
informationsteknik till
korrosionsforskning, har visat sig vara
en effektiv länk mellan universitet,
högskolor, övriga kunskapscentrum och
industrin, anför motionärerna. De
hänvisar till att statsmakternas avsikt
tidigare var att instituten, som för
närvarande befinner sig under
omvandling, därefter skulle kunna
förstärkas med medel från de fristående
forskningsstiftelser som regeringen nu
vill ta i anspråk medel från.
I motionen begärs slutligen ett
tillkännagivande av riksdagen om behovet
av att följa utvecklingsprojekt från idé
till s.k. groddföretag. Traditionellt är
samarbetet mellan akademi och näringsliv
relativt svagt utvecklat, sägs det. I
många fall väljer svenska forskare att
själva utveckla sin egen idé eller
uppfinning i stället för att samarbeta
med en van entreprenör, anför
motionärerna. De föreslår - i syfte att
uppnå en bättre samverkan - att statens
resurser inte skall satsas enbart på
forskning, utan att de bästa projekten
skall kunna få stöd under hela
utvecklingen från idé till groddföretag.
I motion 1996/97:N265 (m) föreslås en
ökning av det aktuella anslaget med 200
miljoner kronor. De av regeringen
föreslagna mycket kraftiga besparingarna
hotar på sikt svenska företags
teknikförsörjning och konkurrenskraft,
anför motionärerna och menar att detta
faktum inte förändras av regeringens
försök att ta i anspråk stiftelsemedel.
Motionärerna avvisar regeringens förslag
och förordar oförändrat höga ambitioner
på det tekniska forskningsområdet.
Riksdagen bör göra ett tillkännagivande
om behovet av ökat stöd till innovativ
verksamhet i företag, anförs det i
motion 1996/97:N205 (m). Innovatörer och
uppfinnare är en stor tillgång för
Sverige, anför motionärerna. De hänvisar
till att man - trots de satsningar på
forskning och utveckling som genomförts
- alltför ofta får höra att uppfinningar
som gjorts i Sverige exploateras
utomlands. Teknisk forskning och
utveckling har fått vidkännas kraftiga
besparingar, säger motionärerna och
anför att regeringen, i stället för att
manipulera med forskningsstiftelsernas
medel, borde öka det innovativa stödet
till företag.
I motion 1996/97:Fi211 (fp) har, som
tidigare nämnts, föreslagits en
minskning av ramen för utgiftsområde 24
Näringsliv för budgetåret 1997. Härvid
har beräknats en minskning av anslaget
till teknisk forskning och utveckling
med 25 miljoner kronor avseende ett
program för verkstadsteknisk forskning.
Anslaget till teknisk forskning och
utveckling bör behållas på sin nuvarande
nivå, dvs. det bör ske en ökning med
286,6 miljoner kronor jämfört med
regeringens förslag, anförs det i motion
1996/97:N271 (v). De insatser som görs
under det aktuella anslaget är mycket
viktiga, anser motionärerna.
En minskning av anslaget med 90
miljoner kronor föreslås i motion
1996/97:N270 (mp). Motivet för den
föreslagna minskningen är att
forskningsstiftelserna anses disponera
stora resurser samt den möjlighet till
insyn och demokratisk påverkan som finns
i stiftelserna. I motionen föreslås att
riksdagen skall göra ett
tillkännagivande om att inom anslaget
skall mer resurser avsättas till
miljöteknik. Enligt OECD:s statistik har
Sverige tappat mark på
miljöteknikområdet, säger motionärerna
och anser att en skärpning av svensk
miljölagstiftning och riktade insatser
mot forskning och utveckling är
nödvändiga för att vända denna
utveckling.
I motionen begärs vidare ett
tillkännagivande av riksdagen om
införande av ett förenklat regelsystem
och mer FoU-medel till uppfinnare.
Regelsystemen bör utformas så att
uppfinnare och nydanare i småföretagen
får bättre förutsättningar för sitt
arbete, anser motionärerna. De föreslår
att medel för FoU skall överföras från
den existerande samverkan mellan
storföretagen och högskolorna samt från
den organiserade forskning som NUTEK
svarar för till småskaligt, nydanande
utvecklingsarbete. Slutligen föreslås i
motionen att det inom det aktuella
anslaget skall avsättas 150 miljoner
kronor till ALMI Företagspartner AB för
forskning och utveckling i småföretagen,
och att av dessa medel en ram på 50
miljoner kronor skall avdelas för
miljöteknikområdet.
En ökning av anslaget med 200 miljoner
kronor föreslås även i motion
1996/97:N256 (kd). Motionärerna
motsätter sig att regeringen tar i
anspråk medel som finns hos
forskningsstiftelserna.
Vissa kompletterande uppgifter
I den forskningspolitiska propositionen
redovisar regeringen, som nämnts, sin
bedömning av hur verksamheten under D 1-
anslaget bör inriktas. Där sägs bl.a.
att insatser bör göras inom
kunskapsområden som är strategiska för
näringslivets utveckling i ett längre
tidsperspektiv. Verksamhet bör därför
bedrivas inom följande områden:
framväxande teknikområden, industriella
processer och produkter samt inom fyra
nya insatsområden - mindre företags
kompetens- och teknikförsörjning,
tjänsteproduktion och IT-användning,
komplexa tekniska system samt människa,
teknik och organisation. NUTEK bör
besluta om den detaljerade utformningen
och fördelningen av forsknings- och
utvecklingsinsatserna, sägs det.
I utskottets yttrande 1996/97:NU1y om
utgiftsramar för energi och näringsliv
(s. 14) kommenterades särskilt frågan om
anslaget till teknisk forskning och
utveckling. Utskottet redogjorde för den
bedömning som företrädare för NUTEK hade
redovisat inför utskottet avseende hur
regeringens förslag om neddragning av
anslaget till teknisk forskning och
utveckling och beräknad kompensation
från forskningsstiftelserna kan komma
att påverka den aktuella verksamheten.
Därvid noterades bl.a. att övergången
från finansiering via NUTEK till
finansiering via forskningsstiftelserna
kan medföra övergångsproblem. Dessa
beror på att det kan komma att ta upp
till ett år innan beslut kan fattas av
berörda forskningsstiftelser om
finansiering i stället för den
finansiering som för närvarande sker
genom NUTEK. Detta s.k. beslutsglapp
sammanhänger med att den av riksdagen
nyligen beslutade ändringen i
stiftelselagen (1994:1220) träder i
kraft den 1 januari 1997 (prop.
1996/97:22, bet. LU2), och att de
föreslagna besparingarna också skall
träda i kraft vid denna tidpunkt.
Utskottet anförde i yttrandet bl.a.
att, i det fall att regeringens förslag
skulle vinna riksdagens gillande,
utskottet var enigt i sin uppfattning om
att övergångsproblemet måste få en
ändamålsenlig lösning. Regeringen borde
sålunda tillse att den aktuella
verksamheten vid NUTEK inte paralyseras
under en övergångsperiod, anförde
utskottet och menade att detta borde
komma till uttryck i finansutskottets
betänkande. Utskottsmajoriteten ställde
sig bakom regeringens förslag till
utgiftsram, vilket inbegrep en minskning
av D 1-anslaget med 286,6 miljoner
kronor. I avvikande meningar föreslogs
ökningar av D 1-anslaget med 200
miljoner kronor (m; kd) respektive 286,6
miljoner kronor (v). I två andra
avvikande meningar förordades däremot
minskningar av anslaget med 25 miljoner
kronor (fp) respektive 90 miljoner
kronor (mp). I finansutskottets
betänkande (bet. 1996/97:FiU1)
kommenteras inte vad näringsutskottet
anfört om övergångsproblemet.
Beträffande
industriforskningsinstituten, som är
föremål för yrkande i motion
1996/97:Ub411 (m), sägs i den
forskningspolitiska propositionen att
det pågående strukturarbetet har stor
betydelse för att stärka och
effektivisera den industrinära
forskningen. Kommittén för
omstrukturering och förstärkning av
industriforskningssystemet upphör med
sin verksamhet den 30 november 1996. Det
bör ankomma på regeringen att besluta om
hur det fortsatta strukturarbetet skall
bedrivas, sägs det. Inom ramen för
småföretagsprogrammet har regeringen
beslutat att uppdra åt NUTEK att under
perioden 19971999 genomföra ett vidgat
program för tekniköverföring till små
och medelstora företag via
industriforskningsinstituten. För
genomförandet av detta pilotprojekt har
20 miljoner kronor anvisats under en
treårsperiod.
Regeringen har vidare, inom ramen för
nämnda program, fattat beslut att ge
NUTEK i uppdrag att utforma ett program
för samverkan mellan mindre högskolor
och näringsliv, efter inhämtande av
förslag från de mindre och medelstora
högskolorna. Aktiviteterna skall avse
samverkan med små och medelstora företag
i syfte att stärka företagens
konkurrenskraft genom höjd kunskapsnivå.
För ändamålet har 60 miljoner kronor
anvisats för en treårsperiod. Enligt vad
utskottet erfarit kommer dock detta
samverkansprojekt, liksom det nyssnämnda
pilotprojektet, i stället att genomföras
genom försorg av Stiftelsen för Kunskaps-
och Kompetensutveckling (KK-stiftelsen).
De 80 miljoner kronor som därmed inte
behöver tas i anspråk från
småföretagsprogrammet avser regeringen
genom ett nytt regeringsbeslut tillföra
NUTEK för verksamhet inom det här
aktuella D 1-anslaget, i syfte att bidra
till att överbrygga det nämnda
beslutsglappet.
Från småföretagsprogrammet skall vidare
enligt beslut av regeringen anvisas 5
miljoner kronor till Ljusåret 1997,
vilket är ett samverkansprojekt mellan
regeringen och ett fyrtiotal
organisationer. Syftet är att stimulera
och understödja processer som är av
betydelse för ekonomins långsiktiga
förnyelsekraft och utvecklingstakt genom
att påverka attityder, belysa sambandet
mellan innovationer, tillväxt och
välfärd samt utmana individer, företag
och organisationer att själva ta
initiativ till förbättringar.
Kostnaderna för Ljusåret har beräknats
till ca 80 miljoner kronor, varav ca 40
miljoner kronor är fasta kostnader som
Närings- och handelsdepartementet avses
svara för.
Det som har redovisats tidigare
avseende Miljöteknikdelegationen och
teknikupphandling i avsnittet om
anslaget till småföretagsutveckling har
relevans också i det här aktuella
sammanhanget.
När det gäller forskning och utveckling
av skogsprodukter, som är föremål för
yrkande i motion 1996/97:N217 (s), kan
noteras att NUTEK och Skogs- och
jordbrukets forskningsråd har fått
regeringens uppdrag, inom ramen för
småföretagsprogrammet, att gemensamt
utarbeta ett program för samordnad
forskning för skogsindustri och
skogsbruk. För ändamålet har 40 miljoner
kronor anvisats. Vidare bör noteras att
det inom D 1-anslaget finns ett särskilt
program för träråvarubaserad industri,
som föreslås bli förlängt i tre år och
beräknas till 10 miljoner kronor per år.
Rymdstyrelsen: Förvaltningskostnader (D
2)
Under anslaget anvisas medel till
lönekostnader och övriga
förvaltningskostnader vid Rymdstyrelsen.
Övergripande näringspolitiska mål för
Rymdstyrelsens verksamhet är att
åstadkomma följande: ökad
konkurrenskraft genom att svensk
industri ges förutsättningar att
utveckla konkurrenskraftiga
rymdprodukter och rymdtjänster samt
teknikspridning som skall ge positiva
näringseffekter även utanför
rymdindustrin, ökad Europasamverkan
innebärande att Sverige skall vara en
attraktiv partner i det europeiska
industrisamarbetet samt ökad
regionutveckling som bidrar till
näringslivets utveckling i
Kirunaregionen.
För nästa budgetår har regeringen
beräknat anslaget till 14,3 miljoner
kronor. Inga motioner har väckts på
området.
Rymdverksamhet (D 3)
Propositionen
Under detta anslag anvisas medel för
rymdforskning, fjärranalys och
industriutveckling samt för det
europeiska rymdsamarbetet inom European
Space Agency (ESA) och Sveriges
bilaterala samarbete med främst
Frankrike. I den forskningspolitiska
propositionen (prop. 1996/97:5 s. 277)
beskrivs inriktningen av verksamheten
under anslaget.
Regeringen beräknar anslaget för nästa
budgetår till 576,1 miljoner kronor.
Vidare begär regeringen riksdagens
bemyndigande att under det kommande
budgetåret låta staten ta på sig
ansvaret för nya betalningar inom
rymdverksamheten om högst 108,9 miljoner
kronor.
Motionerna
Riksdagen bör göra ett tillkännagivande
om betydelsen av rymdforskning, anförs
det i motion 1996/97:N1 (s) som väckts
med anledning av den forskningspolitiska
propositionen. Sveriges deltagande i det
europeiska rymdsamarbetet har inneburit
att Sverige nu har en stark
rymdforskning, företag med avancerad
rymdteknik inom vissa områden och en
betydande rymdverksamhet, sägs det. Den
satsning som görs på ett miljö- och
rymdforskningsinstitut i Kiruna innebär
att antalet personer som får arbete inom
den sektorn kommer att öka betydligt
från för närvarande ca 400 personer,
konstaterar motionärerna. De menar att
satsningen på rymd- och miljöforskning
är en framtidssatsning och att det
därför är av vikt att Sverige även i
fortsättningen bedriver nationell
forskning och deltar aktivt i
internationellt samarbete.
I motion 1996/97:N239 (m) föreslås att
riksdagen skall göra ett
tillkännagivande om behovet av förnyelse
av svensk rymdverksamhet. Sverige är
allmänt känt för att bedriva
spetsforskning på olika områden; ett
sådant område är rymdforskningen, säger
motionären. Han anser att den nuvarande
stora spridningen av rymdverksamheten
över hela Sverige inte är gynnsam. Det
vore naturligt om verksamheten
koncentrerades till Kiruna, sägs det.
Förutom olika högskoledelar borde
Rymdstyrelsen och huvuddelen av
Rymdbolaget omlokaliseras till Kiruna,
föreslår motionären.
Också i motion 1996/97:N253 (m)
föreslås att Rymdbolagets industriella
verksamhet skall koncentreras till
Kiruna. Huvuddelen av den framgångsrika
och livskraftiga rymdverksamheten finns
i Kiruna, anför motionären. Han anser
att - i syfte att uppnå ökad
rationalitet - den industriella delen av
Rymdbolaget, som för närvarande är
lokaliserad till Solna, bör flyttas till
Kiruna.
En minskning av det aktuella anslaget
med 30 miljoner kronor föreslås i motion
1996/97:N270 (mp). Vidare begärs i
motionen ett tillkännagivande av
riksdagen om att Sverige inte bör delta
i projekt med bemannade transporter och
drift av komplexa utposter i rymden.
Sverige bör satsa på tillämpningar i
rymdteknologi, t.ex. utveckling av
miljödatacentrumet i Kiruna och
utveckling av vädersatelliter, anför
motionärerna. Däremot anser de inte att
det för närvarande finns ekonomiskt
utrymme för deltagande i projekt med
bemannade transporter och drift av
komplexa utposter i rymden; Sverige bör
därför inte delta i rymdstationen Alpha
m.m.
Vissa kompletterande uppgifter
I oktober 1996 invigdes Miljö- och
rymdforskningsinstitutet i Kiruna.
Finansiering sker initialt dels via EU:s
mål 6-program, dels via medel från
svenska staten. EU-medlen rör sig om ca
90 miljoner kronor. Ungefär lika mycket
beräknas svenska staten bidra med,
varvid ungefär hälften beräknas komma
från länsstyrelsen i Norrbotten och
hälften från Utbildnings- och
Miljödepartementen. Även Kiruna kommun
beräknas bidra med en mindre del till
finansieringen.
Riksdagen fattade våren 1996 beslut om
att anvisa totalt 30 miljoner kronor för
svenskt deltagande i rymdstationen Alpha
och ett vädersatellitprojekt, Metop
(prop. 1995/96:105, bet. NU18).
Samtidigt avslogs en motion med yrkande
om att Sverige inte bör delta i Alpha.
Motionen följdes upp i en reservation
(mp).
Våren 1995 avslog riksdagen på
utskottets förslag (bet. 1994/95:NU18)
en motion med förslag om flyttning av
Rymdbolagets huvudkontor från Solna till
Kiruna. Utskottet anförde att detta inte
är en fråga för riksdagen utan en sak
för bolagets styrelse att ta ställning
till. I en reservation (v, mp) följdes
yrkandet upp.
Bidrag till Stiftelsen Sveriges teknisk-
vetenskapliga attachéverksamhet (D 4)
Stiftelsen Sveriges teknisk-
vetenskapliga attachéverksamhet (STATT)
är en offentlig stiftelse med svenska
staten och Ingenjörsvetenskapsakademien
som huvudmän. Syftet är att genom
bevakning och rapportering om den
tekniska och industriella utvecklingen
inom olika industrinationer bidra till
ökad kunskap och produktivitet i svenskt
näringsliv.
Regeringen beräknar anslaget för nästa
budgetår till 32,5 miljoner kronor. Inga
motioner har väckts på detta område.
Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien
(D 5)
Propositionen
Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) är
ett samfund av invalda ledamöter som är
verksamma inom teknik, vetenskap,
industriell produktion och ekonomi.
IVA:s huvuduppgift är att till
samhällets gagn främja
ingenjörsvetenskap och näringsliv.
Verksamheten inriktas på att följa,
analysera och informera om den tekniska
och industriellt-ekonomiska utvecklingen
samt att skapa och initiera samverkan
mellan olika teknikområden. Från
anslaget lämnas bidrag till IVA:s
grundläggande verksamhet. Regeringen
beräknar anslaget till 5,5 miljoner
kronor för nästa budgetår.
Motionen
I motion 1996/97:N270 (mp) föreslås en
minskning av det aktuella anslaget med 2
miljoner kronor. Motionärerna anser att
det av utredningar och program från
akademien framgår att den är helt
oförstående till de krav som en hållbar
utveckling ställer på tekniken.
Tidigare riksdagsbehandling
Riksdagen avslog våren 1995 ett liknande
yrkande från företrädare för
Miljöpartiet de gröna (bet.
1994/95:NU18). I en reservation (mp)
följdes motionen upp.
Utrikeshandel, export- och
investeringsfrämjande (E)
Kommerskollegium (E 1)
Kommerskollegium är central
förvaltningsmyndighet för utrikeshandel
och handelspolitik. Kollegiets
huvuduppgift är att tillhandahålla
underlag för regeringens beslut och
ställningstaganden genom utredningar
samt genom löpande samråd med det
ansvariga departementet. Kollegiet bör
lägga särskild vikt vid kartläggningen
av handelshinder och vid en utökad
bevakning och analys av frågor om den
inre marknadens funktion, sägs det i
propositionen.
Regeringen beräknar anslaget för nästa
budgetår till 48,2 miljoner kronor,
vilket inte föranlett någon motion.
Exportfrämjande verksamhet (E 2)
Propositionen
De utgifter som belastar anslaget utgörs
av medel till Sveriges exportråd. Det
övergripande målet för Exportrådet är
att som centralt serviceorgan för
exportfrämjande åtgärder initiera,
planera, samordna, marknadsföra och
genomföra åtgärder för att främja svensk
export i samarbete med
utlandsorganisationen
(handelssekreterare och
utrikesrepresentationen m.m.) och
svenskt näringsliv. De små och
medelstora företagen prioriteras i
rådets verksamhet. Verksamheten
fokuseras på två kärnområden, nämligen
exportservice och exportutveckling.
Regeringen anser att exportfrämjandet
har stor betydelse som instrument i
näringspolitiken och handelspolitiken.
Regeringen lägger särskild vikt vid de
initiativ som har tagits att utveckla
samarbetet mellan Exportrådet, regionala
handelskammare och ALMI Företagspartner
AB, bl.a. genom etablerandet av s.k.
exportcentrum.
Anslaget för nästa budgetår beräknas
till 136,1 miljoner kronor.
Motionen
I motion 1996/97:N252 (c) föreslås att
riksdagen skall göra ett
tillkännagivande om att det statliga
stödet till exportsatsningar tydligare
skall inriktas på småföretag. Allt fler
små företag har internationell
verksamhet, och ofta är länderna kring
Östersjön samt Norge viktiga marknader
för dessa företag, anför motionärerna.
De olika statliga stöden till
exportfrämjande åtgärder måste tydligare
än för närvarande inriktas på att
understödja små företags behov, menar
motionärerna.
Vissa kompletterande uppgifter
Exportrådets verksamhet är i stor
utsträckning inriktad på de små
företagen. Större företag har i
allmänhet egna utlandsorganisationer och
anses inte vara i lika stort behov av
vissa av Exportrådets tjänster. Samtliga
enheter på Exportrådet arbetar
huvudsakligen med små och medelstora
företag. Av Exportrådets abonnenter är
97 % små och medelstora företag. Två
tredjedelar av abonnenterna exporterar
för högst 14 miljoner kronor per år,
medan ytterligare 30 % av abonnenterna
exporterar för 14400 miljoner kronor per
år.
Som tidigare redovisats under avsnittet
om anslaget till NUTEK har regeringen
inom ramen för småföretagsprogrammet
beslutat anvisa 17,5 miljoner kronor
till Exportrådet för särskilda insatser
riktade till småföretag.
Exportkreditnämnden (E 3)
Propositionen
Exportkreditnämnden (EKN) skall genom
utfärdande av garantier främja svensk
export. Garantin utgör en försäkring mot
vissa förluster i samband med export
till och investeringar i utlandet. För
garantin betalas en premie som är
relaterad till risken. Garantigivningen
har hittills skett inom två system,
nämligen n-systemet
(normalgarantisystemet) och LT-systemet
(Long Term). EKN har, mot bakgrund av en
analys och utvärdering av dessa system,
föreslagit att de två systemen skall
avskaffas och att EKN endast skall ha
ett system i den ordinarie verksamheten.
Garantisystemet skall, enligt EKN, vara
enkelt att tillämpa och onödig byråkrati
skall undvikas. Kravet på riskspridning
bör vidare gälla hela riskportföljen.
EKN har föreslagit att aktuella
volymproblem, liksom andra problem som
föreligger vad gäller att hantera
riskportföljen, varje år skall redovisas
i en skrivelse till regeringen.
Regeringen instämmer i EKN:s bedömningar
och analys och begär riksdagens
godkännande av att EKN:s ordinarie
garantiverksamhet skall bedrivas i ett
system med resultatkravet att
verksamheten totalt sett skall vara
självbärande över tiden.
Vissa begränsningar gäller för
närvarande beträffande EKN:s möjligheter
att utfärda garantier mot förluster som
ett resultat av bl.a. otillbörligt
utnyttjande, sägs det i propositionen.
Dessa begränsningar avser kravet att den
underliggande affären skall uppfylla
EKN:s krav för exportkreditgaranti,
bl.a. med avseende på reglerna i
konsensusöverenskommelsen och reglerna
för export av krigsmateriel. Kravet gör
att EKN måste granska och godkänna de
underliggande affärerna, vilket i en
portföljgaranti skulle vara
resurskrävande och minska intresset från
företagens sida, påpekas det. Regeringen
delar EKN:s bedömning att kravet på den
underliggande affären i samband med
säkerhetsgaranti bör undanröjas och
begär riksdagens godkännande av detta.
Regeringen begär vidare riksdagens
medgivande att staten får åta sig
betalningsansvar i form av en
statsgaranti dels till ett belopp om
högst 100 miljarder kronor för det
ordinarie garantisystemet, dels till ett
belopp om högst 3 miljarder kronor för
investeringar i utlandet. Regeringen
vill också ha riksdagens godkännande av
att EKN får obegränsad upplåningsrätt i
bl.a. Riksgäldskontoret. För nästa
budgetår beräknar regeringen anslaget
till 120 miljoner kronor.
Motionerna
Riksdagen bör göra ett tillkännagivande
om exportkrediter till Ryssland och
övriga öststater, anförs det i motion
1996/97:N215 (s). För att en demokratisk
uppbyggnad av Ryssland och övriga
öststater skall komma till stånd, krävs
att dessa länder klarar en övergång till
marknadsekonomi och demokrati, säger
motionärerna. De hänvisar till att många
svenska företag har produkter som på ett
effektivt sätt kan hjälpa de berörda
länderna att ta till vara sina inhemska
resurser och vidta åtgärder mot de
inhemska miljöproblemen. De aktuella
länderna vill köpa av svenska företag
men har ofta problem med kapital, anför
motionärerna och föreslår att svenska
staten skall tillhandahålla
exportkrediter. Därför föreslås en
översyn av direktiven för beviljande av
exportkrediter, så att de kan få en
generösare tillämpning.
Som nämnts i avsnittet om Exportrådet
begärs i motion 1996/97:N252 (c) ett
tillkännagivande av riksdagen om att det
statliga stödet till exportsatsningar
tydligare skall inriktas på småföretag.
Motiveringen har tidigare redovisats.
I motion 1996/97:N271 (v) föreslås att
riksdagen hos regeringen skall begära en
förändring av Exportkreditnämndens
regler för trähusexport. Den svenska
trähusindustrin har sedan början av 1990-
talet minskat sin produktion från nära
30 000 till för närvarande ca 2 500
småhus per år, konstaterar motionärerna.
De nämner att branschen har haft
förhoppningar om ökad export till
framför allt Nordtyskland, men att det
emellertid har visat sig att de svenska
småhusföretagen har svårt att få betalt
för leveranser inom rimlig tid och att
de har problem med att få de rätta
kontakterna med banker och kunder.
Motionärerna föreslår mot denna bakgrund
att svensk småhusexport särskilt skall
uppmärksammas av Exportrådet samt att
EKN skall ges i uppgift att skapa ett
speciellt, tillfälligt garantisystem för
stödjande av svensk trähusexport som
skall vara självbärande över tiden.
Ramen för denna verksamhet föreslås till
minst 70 miljoner kronor och skall ingå
i EKN:s ordinarie ram.
Vissa kompletterande uppgifter
Beträffande yrkandet i motion
1996/97:N252 (c) om att bl.a. EKN
tydligare skall inrikta sin verksamhet
på små företag kan noteras att det
statsstödda exportkreditsystemet,
bestående av EKN:s exportkreditgarantier
och AB Svensk Exportkredits statsstödda
exportkrediter, av naturliga skäl har
sina största volymer hos de större
företagen. Betydande resurser läggs dock
på information till de små företagen om
verksamheten. EKN och Svensk
Exportkredit startade under år 1995 ett
program för att underlätta för
småföretag att få risktäckning och
förmånlig finansiering vid export till
länder inom OECD. Kontakter förmedlas av
affärsbankerna. EKN har utvecklat en
kompletterande produkt som ger berörd
bank en större säkerhet vid
exportkreditgivningen.
EKN genomför sedan många år också
löpande besök hos handelskamrar, banker,
regionala exportkontor, ALMI:s regionala
utvecklingsbolag och enskilda företag
för att informera om sin verksamhet. För
korta garantier har EKN i flera år
arbetat med regionansvar för att
förbättra de lokala kontakterna.
Det behov av exportkrediter som finns i
Ryssland och andra öststater och som är
föremål för yrkande i motion
1996/97:N215 (s) har uppmärksammats av
regeringen. År 1993 uppdrog regeringen
därför åt EKN att administrera en
särskild exportkreditgarantiram på 1
miljard kronor, senare utökad till 2
miljarder kronor, avseende de baltiska
länderna och Ryssland och senare, på
vissa villkor, även Kazakstan, Ukraina
och Vitryssland. Då riskerna bedömdes
som större än i de ordinarie
garantisystemen beslöt regeringen att
avsätta 400 miljoner kronor för
förlustriskerna (anslaget B 2 under
utgiftsområde 7).
Sedan den särskilda
exportkreditgarantiramen inrättades har
situationen i många öststater
förbättrats. EKN är nu öppen för
ordinarie garantier på flera av de
länder som tidigare var stängda.
Följande beslut är exempel på detta: EKN
beslöt i mars 1996 att öppna för långa
garantier på Lettland och Litauen; EKN
beslöt i mars 1996 att förbättra policyn
för både korta och långa garantier på
Estland och Polen; EKN beslöt i oktober
1996 att öppna för långa garantier på
Ryssland.
Regeringen har också, med anledning av
det förbättrade riskläget, omarbetat
riktlinjerna för den särskilda
exportkreditgarantiramen. Regeringen
fattade sålunda i oktober 1996 beslut
som bl.a. innebar att beloppsgränsen för
varje enskild affär höjdes från 50 till
100 miljoner kronor och att betydelsen
av valutaintjäning och samfinansiering
inte längre är lika betydelsefull. I
stället blir den helhetsbedömning av
affären som EKN gör avgörande.
I detta sammanhang kan också noteras
det program för samarbete och utveckling
i Östersjöregionen på 1 miljard kronor
som riksdagen fattade beslut om sommaren
1996 (prop. 1996/97:222, bet. FiU15).
Syftet är att stimulera tillväxt och
sysselsättning samt att öka handeln och
investeringarna och i övrigt stärka
samarbetet mellan stater och näringsliv
i regionen.
Beträffande yrkandet i motion
1996/97:N271 (v) om stöd till
trähusexport kan framhållas att sådan
export kan garanteras inom ramen för
EKN:s ordinarie garantiverksamhet. Det
som krävs är att EKN är öppen för
garantigivning på det aktuella
köparlandet och att köparen bedöms som
kreditvärdig. Statsmakterna har hittills
ställt sig avvisande till särskilda
garantisystem för enskilda branscher,
med hänvisning bl.a. till att det krävs
betydande belopp för att ett
garantisystem skall kunna fungera med en
tillfredsställande riskspridning och med
rimlig sannolikhet kunna förväntas gå
ihop över tiden. Det kan slutligen
noteras att staten, i samarbete med
Exportrådet, nyligen satsat 10 miljoner
kronor för marknadsföring av trähus i
Japan, en marknad som bedöms ha stor
potential för trähusbranschen.
AB Svensk Exportkredits statsstödda
exportkreditgivning (E 4)
Propositionen
Anslaget disponeras för ersättning till
AB Svensk Exportkredit för eventuellt
underskott utgörande skillnaden mellan
intäkter och kostnader, huvudsakligen
ränteintäkter och räntekostnader inom
ramen för systemet med statsstödda
exportkrediter som bolaget lämnar enligt
riksdagsbeslut åren 1978 och 1990.
Anslaget har tidigare varit uppdelat i
tre anslag, nämligen Kostnader för
statsstödd exportkreditgivning genom AB
Svensk Exportkredit, Kostnader för
statsstödd exportkreditgivning avseende
export av fartyg m.m. samt Ersättning
för extra kostnader för förmånlig
kreditgivning till u-länder. De två
förstnämnda har varit s.k. 1 000 kr-
anslag. Svensk Exportkredit skall inom
systemet för statsstödd
exportkreditgivning främja svensk export
till för staten lägsta möjliga kostnad
och risk.
För nästa budgetår beräknar regeringen
anslaget till 16,5 miljoner kronor.
Regeringen begär vidare riksdagens
bemyndigande att regeringen eller den
myndighet regeringen utser skall få
besluta om löftesprovisionen inom det
statsstödda exportkreditsystemet.
Motionen
I motiveringen till yrkandet i den
tidigare nämnda motionen 1996/97:N252
(c) om att det statliga stödet till
exportsatsningar skall ha en tydligare
inriktning på små företag nämns också
den nu aktuella verksamheten.
Investeringsfrämjande (E 5)
Propositionen
De övergripande målen för den
investeringsfrämjande verksamheten är
att utländska företag skall genomföra
nyinvesteringar och nyetableringar i
Sverige samt samverka med svenska
företag i landet. Delegationen för
utländska investeringar i Sverige
Invest in Sweden Agency inrättades den
1 juli 1995 och är den centrala
myndigheten för investeringsfrämjande
årgärder. Delegationen har till uppgift
att genom information och kontakter
aktivt medverka till att uppnå det
övergripande målet för
investeringsfrämjandet.
Följande skäl som låg till grund för
inrättandet av delegationen gäller
enligt regeringen fortfarande: Det finns
ett behov av investeringsfrämjande
åtgärder så att Sverige på lika villkor
som andra länder skall kunna
marknadsföra förutsättningarna för att
etablera och driva företag i landet och
aktivt medverka till sådana etableringar
och nyinvesteringar; Det tar viss tid
för ett land att etablera sig på
investeringsmarknaden , varför ett
lands engagemang i investeringsfrämjande
måste vara långsiktigt; Det behövs en
central koordinator och
kompetensutvecklare för de
investeringsfrämjande aktiviteter som
pågår på regional och lokal nivå. Enligt
regeringens mening är det för tidigt att
göra en samlad bedömning av
delegationens verksamhet.
Regeringen beräknar anslaget för nästa
budgetår till 41 miljoner kronor.
Motionen
En minskning av anslaget med 20 miljoner
kronor för år 1997 föreslås i motion
1996/97:N270 (mp). Av de i propositionen
angivna målen för investeringsfrämjandet
är det endast utländska företags
samverkan med svenska företag som
motionärerna kan stödja. De förordar i
stället åtgärder som verkar för att
ägandet hålls inom landet, regionen
eller orten, vilket bidrar till att
skapa ett engagemang som går utöver vad
strävan till vinstmaximering medför; det
är sådana åtgärder som främjar
stabilisering och ökad sysselsättning.
Motionärerna hyser oro för att de stora,
multinationella bolagens investeringar i
olika delar av världen kan få en
omfattning som innebär hot mot
demokratin. Under det här aktuella
anslaget vill motionärerna därför
avsätta 1 miljon kronor för en studie av
de demokratiska effekterna av lokal
förköpsrätt. Ett investeringsfrämjande
som innebär stimulans till lokala
investeringar ses som en angelägen
uppgift för budgetåret 1998, men dessa
insatser anses kunna rymmas under
anslaget (A 2) till
småföretagsutveckling. Därmed skulle,
enligt motionärerna, det här aktuella
anslaget helt kunna försvinna fr.o.m. år
1998.
Tidigare riksdagsbehandling
I utskottets yttrande (1996/97:NU1y)
till finansutskottet över regeringens
förslag till utgiftsramar för områdena
näringsliv och energi föreslogs i
avvikande meningar (fp; mp) en minskning
av det aktuella anslaget med 20 miljoner
kronor.
Riksdagen avslog våren 1995 motioner
med krav på minskat anslag till den
aktuella verksamheten (bet.
1994/95:NU18). I reservationer (m, fp;
mp) förordades lägre anslag än vad
regeringen hade föreslagit. I
kompletteringspropositionen våren 1995
föreslog regeringen ett lägre anslag
till investeringsfrämjandet för
budgetåret 1995/96 än vad som hade
föreslagits i budgetpropositionen 1995
75 miljoner kronor (50 miljoner kronor
för en 12-månadersperiod) i stället för
97,5 miljoner kronor. Riksdagen ställde
sig bakom regeringens förslag (bet.
1994/95:FiU20). I reservationer (m, fp;
mp) förordades lägre anslag för
budgetåret 1995/96 19 miljoner kronor
respektive 48,25 miljoner kronor.
Konsumentfrågor (F)
Marknadsdomstolen (F 1)
Marknadsdomstolen är en specialdomstol
som handlägger mål och ärenden enligt de
lagar som anges i propositionen. Det
övergripande målet för domstolen är att
på ett rättssäkert sätt och inom rimlig
tid avgöra de mål och ärenden som den
har att handlägga samt att leda
rättsutvecklingen och främja en enhetlig
rättstillämpning inom det
marknadsrättsliga området.
Regeringen beräknar anslaget för nästa
budgetår till 5,9 miljoner kronor. Inga
motioner har väckts på detta område.
Konsumentverket (F 2)
Propositionen
Konsumentverket är central
förvaltningsmyndighet för
konsumentfrågor. De övergripande målen
för verksamheten är följande: att ge
hushållen möjligheter att utnyttja sina
ekonomiska och andra resurser effektivt,
att ge konsumenterna en stark ställning
på marknaden, att skydda konsumenternas
hälsa och säkerhet samt att medverka
till att sådana produktions- och
konsumtionsmönster utvecklas som minskar
påfrestningarna på miljön och bidrar
till en långsiktigt hållbar utveckling.
I anslutning till detta fullgörs de
uppgifter som ankommer på
Konsumentombudsmannen (KO).
För nästa budgetår beräknar regeringen
anslaget till 69,4 miljoner kronor.
Motionerna
Anslaget till Konsumentverket bör av
statsfinansiella skäl minskas med 10
miljoner kronor, anförs det i motion
1996/97:N265 (m). Verket bör enligt
motionärerna kompensera besparingen
genom rationaliseringar och ökad
avgiftsfinansiering.
I motion 1996/97:N271 (v) föreslås
tvärtemot en ökning av anslaget med 20
miljoner kronor. Enskilda hushåll har
stort behov av ekonomisk rådgivning,
anför motionärerna och hänvisar till en
annan motion, i vilken Vänsterpartiet
lägger fram förslag om kommunal
budgetrådgivning riktad till hushållen.
Vissa kompletterande uppgifter
Ansvaret för konsument- och
budgetrådgivning riktad till hushållen
ligger hos kommunerna. Enligt uppgift
finns det för närvarande sådan
rådgivning i ca 240 kommuner.
Allmänna reklamationsnämnden (F 3)
Allmänna reklamationsnämnden har till
uppgift bl.a. att pröva tvister mellan
konsumenter och näringsidkare rörande
varor, tjänster och andra nyttigheter
som tillhandahållits huvudsakligen för
enskilt bruk, s.k. konsumenttvister,
samt ge rekommendationer om hur
tvisterna bör lösas. Det övergripande
målet för nämnnden är att på ett snabbt
och ändamålsenligt sätt pröva de
konsumenttvister som anmäls till
nämnden.
Regeringen beräknar anslaget för nästa
budgetår till 13,8 miljoner kronor. Inga
motioner har väckts på området.
Fastighetsmäklarnämnden (F 4)
Fastighetsmäklarnämnden, som inrättades
den 1 oktober 1995, skall verka som
central myndighet för registrering av
och tillsyn över fastighetsmäklare och
skall särskilt inrikta sin verksamhet på
att fastighetsmäklarna följer god
fastighetsmäklarsed, att information
sprids om vad god fastighetsmäklarsed
innebär och att mäklarna har en god
utbildning för sin uppgift.
För nästa budgetår beräknar regeringen
anslaget till 5,9 miljoner kronor.
Avgiftsinkomsterna beräknas till 1,8
miljoner kronor. Inga motioner har
väckts beträffande detta anslag.
Stöd till konsumentorganisationer (F 5)
Propositionen
Sedan år 1990 har särskilda medel
anslagits till stöd för ideella
konsumentorganisationer. Medlen, som
fördelas av Konsumentverket, skall bl.a.
kunna användas till stöd åt såväl
befintliga konsumentorganisationer som
för att stödja och stimulera
uppbyggnaden av nya organisationer.
Medel tillförs bl.a. Sveriges
konsumentråd.
Från reservationsanslaget för
budgetåret 1994/95 kvarstår en
reservation på 3,7 miljoner kronor.
Enligt vad som anges i
budgetpropositionen är förklaringen till
detta bl.a. att flertalet
konsumentorganisationer fortfarande är
under uppbyggnad och saknar resurser för
att ansöka om och hantera dessa medel.
Det kan vidare, sägs det, vara så att
informationen om dessa medel varit
bristfällig. Prognosen för innevarande
budgetår är att anslagna och reserverade
medel i stort sett kommer att utnyttjas.
För nästa budgetår beräknar regeringen
anslaget till 4,1 miljoner kronor.
Enligt regeringen bör Sveriges
konsumentråd få fortsatt ekonomiskt
stöd, bl.a. för att företräda
konsumenterna i Europasamarbetet.
Motionerna
I motion 1996/97:N265 (m) erinras om att
det aktuella anslaget har utnyttjats
endast i begränsad omfattning, och
enligt motionärernas mening kan det
därför slopas. Stöd anses dock kunna
fortsätta att utgå så länge
reservationerna på anslaget räcker.
En ökning av anslagsbeloppet med 2
miljoner kronor föreslås i motion
1996/97:N270 (mp). Det
marknadsekonomiska systemet förutsätter
kritiska och kunniga konsumenter som har
möjlighet att göra medvetna val, anför
motionärerna och anser att insatserna på
det konsumentpolitiska området därför
måste öka.
Riksdagen bör göra ett tillkännagivande
om att statligt stöd till frivilliga
organisationers konsumentarbete skall
fördelas med beaktande av miljömålet,
anförs det i motion 1996/97:L713 (mp).
Frivilligorganisationer har en viktig
attitydpåverkande funktion i samhället,
säger motionärerna.
Stöd till konsumentforskning (F 6)
Genom riksdagens forskningspolitiska
beslut våren 1993 (prop. 1992/93: 170,
bet. LU48) anvisades 2,1 miljoner kronor
till Konsumentverket för att utveckla
forskning på konsumentområdet. Från
reservationsanslaget för budgetåret
1994/95 kvarstår en reservation på 2,7
miljoner kronor. Enligt regeringen
föreligger vissa eftersläpningar i
utbetalningar av medel.
För nästa budgetår beräknar regeringen
anslaget till 2,1 miljoner kronor.
Regeringens bedömning är att anslaget
bör utgöra en grund för en utbyggnad av
konsumentforskningen. Förslag om
utformning av och inriktning på en sådan
forskning framläggs i den
forskningspolitiska propositionen. Inga
motioner har väckts på området.
Bidrag till miljömärkning av produkter
(F 7)
Propositionen
Målet för miljömärkningsverksamheten är
att genom frivillig miljömärkning
stimulera utveckling och användning av
produkter som ur miljösynpunkt är bättre
än andra i övrigt jämförbara produkter.
Ett harmoniserat nordiskt system för
miljömärkning infördes under år 1989.
Den frivilliga miljömärkningen i Sverige
inom ramen för detta system organiseras
och drivs av SIS Standardiseringen i
Sverige och leds av
Miljömärkningsstyrelsen. Sedan den 1 maj
1992 gäller inom EU en förordning om
miljömärkning. Miljömärkningen skall på
sikt finansieras genom avgifter och
ersättningar från de företag som får
sina produkter miljömärkta. De utgifter
som belastar anslaget och som hänförs
till det nordiska systemet är främst
kostnader för kriterieutveckling och
revidering av redan fastställda
kriterier samt information om och
marknadsföring av systemet.
Med hänsyn till att det nordiska
miljömärkningssystemet kräver ett
omfattande nordiskt samarbete samt till
att EU:s miljömärkningssystem inte
förutses ge intäkter av någon
betydelsefull storlek anser regeringen
att miljömärkningsverksamheten bör få
fortsatt statligt stöd. Stödet är avsett
att täcka kostnader för det svenska
deltagandet i det nordiska samarbetet
kring det nordiska
miljömärkningssystemet samt de kostnader
som följer av medlemskapet och som kan
hänföras till EU:s
miljömärkningsordning. För nästa
budgetår beräknar regeringen anslaget
till 4,6 miljoner kronor. Licensintäkter
från den nordiska miljömärkningen
beräknas uppgå till ca 10,8 miljoner
kronor.
Motionen
I motion 1996/97:L713 (mp) uppmärksammas
bl.a. miljömärkningen av ekologiskt
framtagna livsmedelsprodukter - KRAV.
Motionärerna begär tillkännagivanden i
följande tre avseenden: KRAV:s
information om ekologiska livsmedel bör
bli berättigad till statligt stöd i
samma utsträckning som informationen
från SIS om nordisk miljömärkning; en
del av statsbidraget till nordisk
miljömärkning bör avsättas för
utveckling av kriterier för
miljömärkning; Konsumentverket bör i
samråd med Jordbruksverket verka för en
prisbevakning i handeln av ekologiskt
odlade varor. Något särskilt statligt
stöd till KRAV:s arbete med
miljömärkning ges inte, konstaterar
motionärerna och hänvisar till att KRAV
är det officiellt erkända systemet för
kontroll och miljömärkning av ekologiska
livsmedelsprodukter.
Vissa kompletterande uppgifter
Enligt uppgift fördelar sig anslaget -
på totalt 4,6 miljoner kronor - med
2 miljoner kronor på åtaganden som
följer av EU-medlemskapet och med 2,6
miljoner kronor på utveckling av
kriterier. I båda fallen representeras
Sverige av Standardiseringen i Sverige
SIS. Det kan noteras att KRAV är ett
privaträttsligt system och därmed inte
kan komma i fråga för stöd från detta
anslag.
Övriga frågor
Stimulanser till hushållstjänster
I motion 1996/97:N256 (kd) föreslås
inrättande av ett nytt anslag, Hushålls
tjänster, och att 300 miljoner kronor
skall anvisas för år 1997. I syfte att
möjliggöra för enskilda att köpa
tjänster till hushållet och minska den
omfattande förekomsten av svartjobb vill
motionärerna införa en modell för
hushållstjänster som under tre år
prövats i Danmark. Det danska systemet
innebär att hushållet betalar 60 Dkr per
timme för att få de vanligaste
hushållsgöromålen utförda. Staten
tillskjuter 85 Dkr per timme, men sägs
trots detta göra en nettovinst på 24 Dkr
per timme. Målsättningen för en dylik
modell i Sverige bör vara att alla
hushåll skall ha råd att köpa tjänster
avseende de mest förekommande sysslorna
i hemmet, liksom privat barnomsorg och
privat hälsovård, anför motionärerna.
Tidigare riksdagsbehandling
Riksdagen avslog sommaren 1996 ett
liknande motionsyrkande som det här
aktuella (bet. 1995/96:FiU15). Yrkandet
följdes upp i en reservation (kd).
Utskottets ställningstagande
Inledning
Utskottet behandlar först frågan om
verksamheten vid Sveriges geologiska
undersökning (SGU) - med undantag av
fastställande av anslagsbelopp. Därefter
behandlas anslagen inom utgiftsområde 24
Näringsliv och slutligen ett antal
särskilda frågor som aktualiserats i
olika motioner.
Verksamheten vid SGU
Den maringeologiska verksamheten vid SGU
har, som redovisats, uppmärksammats i
flera motioner. Betydelsen av denna
verksamhet har tidigare framhållits av
utskottet. Våren 1995 gjorde riksdagen,
på utskottets förslag, ett särskilt
uttalande härom (bet. 1994/95:NU18).
Utskottet anförde att det vore naturligt
med en samfinansiering av den
maringeologiska verksamheten mellan
olika departement eftersom den aktuella
informationen har relevans för flera
områden, och regeringen anmodades att ta
fram förslag med denna innebörd.
I budgetpropositionen sägs nu att någon
sådan samfinansiering inte varit möjlig
att uppnå. Regeringen beräknar viss
basfinansiering för verksamheten och
uppmanar SGU att söka nå full
kostnadstäckning genom kompletterande
avgiftsfinansiering.
Enligt vad som redovisats för utskottet
pågår för närvarande diskussioner med
Sjöfartsverket om samverkan avseende
sjömätning och maringeologisk
undersökning. Enligt utskottets mening
är det just en sådan typ av samverkan
som bör komma till stånd; utskottet
förutsätter att dessa diskussioner drivs
vidare i syfte att uppnå en snabb
lösning. Vid en samverkan beräknas
enligt uppgift effektivitetsvinster
uppstå omedelbart, medan
kostnadsbesparingar uppnås om cirka tre
år.
Utskottet utgår vidare från att det
finns goda förutsättningar för den
maringeologiska verksamheten att erhålla
stöd från programmet för
Östersjöregionen.
Som tidigare redovisats har SGU för
närvarande problem med sin ekonomi
generellt sett. Enligt vad utskottet
erfarit avser regeringen att i
regleringsbrevet för budgetåret 1997
medge verket en anslagskredit på 10 %,
motsvarande ca 12 miljoner kronor. Den
anslagskredit som SGU begärt i en
skrivelse till regeringen uppgår dock
till högre belopp - 20 miljoner kronor
för år 1997 och 15 miljoner kronor för
år 1998.
Utskottet anser att riksdagen genom ett
särskilt tillkännagivande bör anmoda
regeringen att återkomma till riksdagen
i den ekonomiska vårpropositionen 1997
med en redovisning avseende verksamheten
och den ekonomiska situationen inom SGU.
Utgångspunkten måste, enligt utskottets
mening, vara att den maringeologiska
verksamheten skall behållas intakt på
nuvarande nivå, men också att övrig
verksamhet hos SGU skall bibehållas.
Med ett sådant ställningstagande av
riksdagen som utskottet förordar blir
de motioner som allmänt tar upp
verksamheten inom SGU väsentligen
tillgodosedda.
Anslag m.m. inom utgiftsområde 24
Näringsliv
Enligt utskottets uppfattning och i
likhet med vad som anförs i
propositionen är näringspolitikens
främsta syfte att medverka till en
halvering av den öppna arbetslösheten
till 4 % år 2000. För att klara detta
krävs en omfattande förnyelse av
näringslivet; näringspolitiken måste
vara inriktad på att främja
nyföretagande och tillväxt i befintliga
småföretag. De små företagen har en
avgörande roll för förnyelsen av
näringslivet och därmed för
sysselsättningen.
Utskottet vill också framhålla att
näringspolitiken måste ses mot bakgrund
av den ekonomiska politik som förs.
Denna måste innebära en stram
finanspolitik, som ger förutsättningar
för låga räntor och låg inflation.
Balans i de offenliga finanserna måste
nås och upprätthållas.
För att underlätta förnyelsen av
näringslivet är det viktigt att
attityder påverkas samt att villkoren
för företagande, entreprenörskap och
innovationer förbättras. Olika hinder
för småföretagens expansion måste
undanröjas. En angelägen uppgift för
näringspolitiken är att främja
utvecklingen av de små och medelstora
företagens förmåga att övergå till mer
flexibla arbetsorganisationer, att öka
kunskaps- och kompetensnivån inom
företagen och att stimulera användningen
av modern teknik.
Det program för småföretagsutveckling,
förnyelse och tillväxt på 1 miljard
kronor, som riksdagen fattade beslut om
sommaren 1996 (prop. 1996/97: 222, bet.
FiU15) innebär just en sådan inriktning
av näringspolitiken som utskottet
förordar. En viktig utgångspunkt är
härvid att skillnader i regionala
förutsättningar skall påverka
näringspolitikens inriktning och
utformning. En annan viktig utgångspunkt
är det ökade behovet av helhetslösningar
och samverkan mellan olika aktörer på
internationell, regional och lokal nivå,
liksom mellan olika politikområden för
att skapa sunda villkor för
näringslivet.
Näringspolitikens inriktning på att
främja förnyelse och tillväxt i
näringslivet innebär att med olika
generella medel stärka det nationella
produktionssystemet. Därvid är det
centralt att spelreglerna är
överskådliga, konsekventa och stabila.
Sund konkurrens är vidare en
förutsättning för ett dynamiskt
näringsliv. Regeringen har tillsatt en
delegation (N 1996:04) med uppgift att
förenkla olika regler för de små
företagen (dir. 1996:70).
Ett gott företagsklimat förutsätter
vidare en internationellt
konkurrenskraftig företagsbeskattning
och tillfredsställande villkor för
riskkapitalförsörjningen. I syfte att
underlätta försörjningen med riskkapital
för små och medelstora företag har
regeringen lagt fram förslag till
lättnader i dubbelbeskattningen. Vidare
har beslut tagits om en sänkning av
lönekostnaderna för i första hand de små
företagen genom att
arbetsgivaravgifterna från år 1997
reduceras med 5 procentenheter på en
lönesumma upp till 600 000 kr.
I motionerna 1996/97:N265 (m),
1996/97:N271 (v) och 1996/97:N256 (kd)
föreslås andra belopp för olika anslag
inom utgiftsområde 24 Näringsliv, som i
alla motionerna sammantaget innebär en
högre ram för utgiftsområdet än vad
regeringen föreslagit. Riksdagen har,
som redovisats, nyligen beslutat att
ramen för utgiftsområdet skall vara i
enlighet med regeringens förslag, dvs. 2
860 miljoner kronor. Detta har också
näringsutskottet förordat i sitt
yttrande till finansutskottet
(1996/97:NU1y).
Högre anslag till teknisk forskning och
utveckling (D 1) föreslås i de tre
angivna motionerna. Minskat anslag har i
stället förordats i avvikande meningar
(fp; mp) till det nyssnämnda yttrandet.
Utskottet kommenterade i yttrandet
frågan om anslaget till teknisk
forskning och utveckling. Utskottet
anförde att sådan forskning och
utveckling är av grundläggande betydelse
för möjligheterna att uppnå ökad
produktivitet, förnyelse och tillväxt i
näringslivet. Teknikutveckling och
produktförnyelse är strategiska faktorer
för de svenska företagens
konkurrenskraft, och utformningen av den
industrirelaterade forskningen är härvid
av avgörande betydelse, sades det. Det
är, framhöll utskottet, angeläget att
samverkan mellan näringsliv och
universitet/högskola främjas och att
forskningsresultat förs ut till
företagen. Det betonades att NUTEK har
en viktig uppgift när det gäller den
industrirelaterade forskningen.
Det konstaterades i yttrandet att det
inom utskottet fanns delade meningar om
regeringens förslag till besparing på
det aktuella anslaget och att detta, som
tidigare nämnts, avses kompenseras genom
medel från forskningsstiftelserna. I det
fall att regeringens förslag skulle
vinna riksdagens gillande var utskottet
dock enigt i sin uppfattning att det
tidigare nämnda övergångsproblemet måste
få en ändamålsenlig lösning. Regeringen
borde sålunda tillse att den aktuella
verksamheten vid NUTEK inte paralyseras
under en övergångsperiod. Detta ansågs
böra komma till uttryck i
finansutskottets betänkande, vilket dock
inte har skett.
I riksdagsdebatten om utgiftsramar i
november 1996 anförde
utbildningsminister Carl Tham bl.a. att
regeringen kommer att göra sitt yttersta
för att det inte skall uppstå något
glapp när det gäller finansieringen av
den aktuella verksamheten (prot.
1996/97:32). Utskottet noterar detta med
tillfredsställelse. Likaså anser
utskottet att det är positivt att den
s.k. KK-stiftelsen nyligen fattat beslut
om att utvidga ett befintligt program
för kunskapsöverföring mellan högskola
och näringsliv med totalt 80 miljoner
kronor, vilket möjliggör att Närings-
och handelsdepartementet kan använda 80
miljoner kronor från
småföretagsprogrammet för verksamhet som
för närvarande finansieras via D 1-
anslaget. Härigenom minskas de negativa
konsekvenserna av det tidigare nämnda
beslutsglappet.
Vidare kan noteras att
utbildningsminister Carl Tham erbjudit
vissa berörda aktörer att erhålla
representation i de nya styrelser för
forskningsstiftelserna som regeringen
avser att tillsätta. NUTEK har sålunda
erbjudits möjlighet att utse en ledamot
i styrelsen för Stiftelsen för
strategisk forskning.
I motion 1996/97:N271 (v) föreslås, som
redovisats, ett antal åtgärder som skall
finansieras genom ökade medel till
anslagen för NUTEK:s
förvaltningskostnader (A 1) och
verksamheten med småföretagsutveckling
(A 2). Utskottet har i tidigare avsnitt
redogjort för de insatser som staten gör
på de områden som aktualiseras i
motionen, bl.a. inom ramen för det
nyligen beslutade småföretagsprogrammet.
Något budgetmässigt utrymme för
ytterligare insatser finns det inte,
enligt utskottets uppfattning.
Också beträffande stödet till
kooperativ utveckling (A 3) förordas,
som redovisats, ökat anslag - i vissa
motioner genom omfördelning från
anslaget Småföretagsutveckling (A 2).
LKU finns för närvarande etablerade på
21 orter spridda över landet och utgör
därigenom ett viktigt inslag i den nya
regionala näringspolitiken. Utskottet
ser positivt på det som sägs i
budgetpropositionen om att det är
regeringens ambition att underlätta
framväxten av nya kooperativa företag
och att öka kunskapen om den kooperativa
företagsformen. Utskottet utgår från att
LKU uppmärksammas särskilt i uppdraget
till landshövdingarna, inom ramen för
småföretagsprogrammet. Beträffande
insatser för att främja kvinnors
företagande som tas upp i vissa motioner
i anslutning till yrkanden om LKU vill
utskottet erinra om det stöd som
tillhandahålls genom statens försorg -
framför allt genom ALMI Företagspartner
AB - och som utskottet tidigare
redogjort för.
När det gäller stödet till
turistfrämjande anser utskottet att de
åtgärder som vidtagits inom ramen för
småföretagsprogrammet och som framgår av
tidigare avsnitt väl tillgodoser de
förslag som förs fram i motion
1996/97:N271 (v).
Beträffande de synpunkter om ökade
insatser inom rymdverksamhetens område
som har framförts i några motioner vill
utskottet hänvisa till vad som tidigare
redovisats avseende det nyligen
inrättade Miljö- och
rymdforskningsinstitutet i Kiruna. I
detta sammanhang bör uppmärksammas de
positiva effekter på företag i form av
teknikspridning som rymdverksamheten
innebär. Exempel på detta är företagen
SAAB Aerospace AB och Volvo Radar System
AB. Åsikten att Sverige inte bör delta i
rymdstationen Alpha, som förs fram i
motion 1996/97:N270 (mp), avvisas av
utskottet; riksdagen fattade våren 1996,
som nämnts, beslut om svenskt deltagande
i denna rymdstation.
I motion 1996/97:N270 (mp) förordas
minskade anslag till
Investeringsfrämjande (E 5) och till
Ingenjörsvetenskapsakademien (D 5).
Detta är yrkanden som utskottet tidigare
har behandlat och som riksdagen har
avslagit.
På området konsumentfrågor finns
yrkanden både om minskade och om ökade
anslag. I motion 1996/97:N265 (m)
föreslås att anslaget till
Konsumentverket (F 2) skall minskas med
10 miljoner kronor och att anslaget Stöd
till konsumentorganisationer (F 5) skall
slopas. Anslaget till Konsumentverket
skall ökas med 20 miljoner kronor enligt
förslag i motion 1996/97:N271 (v), och
för F 5-anslaget föreslås en ökning med
2 miljoner kronor i motion 1996/97:N270
(mp). Utskottet anser att de av
regeringen föreslagna anslagen på dessa
områden är väl avvägda.
Med det anförda tillstyrker utskottet
de av regeringen föreslagna anslagen för
budgetåret 1997 inom utgiftsområde 24
Näringsliv. Likaså tillstyrks de övriga
här behandlade förslagen till
riksdagsbelut som framlagts i
budgetpropositionen. Samtliga aktuella
motioner avstyrks därmed i nu berörda
delar.
Inriktning av standardiseringsarbetet
I motionerna 1996/97:Jo727 (c) och
1996/97:L713 (mp) begärs, som tidigare
redovisats, tillkännagivanden avseende
miljöfrågornas integrering i
standardiseringsarbetet. Som utskottet
redogjort för i det föregående har
regeringen nyligen fattat beslut om att
tillkalla en särskild utredare med
uppdrag att föreslå en metod för hur
miljöhänsyn kan integreras i det svenska
standardiseringsarbetet. I uppdraget
skall ingå att definiera miljöaspekter
och redovisa metoder som kan tillämpas i
standardiseringsarbetet, att föreslå hur
den svenska
standardiseringsorganisationen och
svenska experter på ett kostnads-
effektivt sätt kan bidra till att
miljömässiga hänsyn tas i allt
standardiseringsarbete samt att utarbeta
en handlingsplan som dels omfattar allt
standardiseringsarbete, dels prioriterar
områden där svenska aktörer bör kunna nå
resultat på kort och medellång sikt.
Förslagen skall ta hänsyn till
resurshushållning och kretsloppstänkande
samt erfarenheter inom svenskt och
internationellt standardiseringsarbete.
För att ge svenska experter möjlighet
till aktivt agerande och även bidra till
att de får ett tekniskt underlag att
använda som argumentation i
internationellt samarbete behövs
klarlägganden och handlingsplaner för
det fortsatta arbetet, sägs det i
direktiven. Konsumentrådet vid SIS, som
berörs i motion 1996/97:L713 (mp), kan
enligt vad utskottet erfarit förväntas
komma att beröras i utredninsarbetet.
Med hänvisning till det anförda
avstyrker utskottet motionerna 1996/97:
Jo727 (c) och 1996/97:L713 (mp) i
berörda delar.
Långsiktigt säkerställande av
konkurrensforskningen
I motion 1996/97:N265 (m) begärs, som
tidigare redovisats, ett
tillkännagivande av riksdagen om att
konkurrensforskningen långsiktigt skall
säkerställas på nuvarande anslagsnivå. I
den forskningspolitiska propositionen
(prop. 1996/97:5) sägs, som redan
nämnts, att särskilda medel bör anvisas
för konkurrensforskningen under perioden
19971999. Regeringen gör bedömningen att
det är av vikt att resurser avsätts även
framgent så att det aktiva stödet till
konkurrensforskning i nuvarande form
inte blir en tillfällig och kortvarig
insats. Med hänvisning härtill avstyrker
utskottet den nämnda motionen i berörd
del.
Lokalisering av Rymdstyrelsen och
Rymdbolaget
Huvuddelen av Rymdbolaget bör
lokaliseras till Kiruna, anförs det -
som tidgare redovisats - i motionerna
1996/97:N239 (m) och 1996/97:N253 (m). I
den förstnämnda motionen föreslås att
även Rymdstyrelsen skall flyttas till
Kiruna. Riksdagen har, som nämnts,
tidigare avslagit liknande yrkanden.
Utskottet anförde då att frågan om
lokalisering av Rymdbolaget tillhör
beslutsområdet för bolagets styrelse och
inte riksdagen. Utskottet ser ingen
anledning att nu göra någon annan
bedömning och avstyrker sålunda
motionerna i aktuella delar.
Exportfrämjande åtgärder för småföretag
Som tidigare redovisats begärs i motion
1996/97:N252 (c) att riksdagen skall
göra ett uttalande om att det statliga
stödet till exportfrämjande åtgärder,
inkluderande statsstödda exportkrediter
via AB Svensk Exportkredit samt
exportkreditgarantisystemet via
Exportkreditnämnden (EKN), tydligare än
för närvarande måste inriktas på att
understödja små företags behov.
Utskottet delar motionärernas
uppfattning att det är viktigt att på
olika sätt främja småföretagens
möjligheter att etablera sig på
exportmarknaden. Vidare vill utskottet
understryka vikten av att exportinsatser
i Östersjöområdet underlättas. Detta bör
ge bättre förutsättningar för småföretag
att komma ut på denna exportmarknad.
Som tidigare redogjorts för är
Exportrådets verksamhet i stor
utsträckning inriktad på de små
företagen; större företag har i
allmänhet egna utlandsorganisationer.
Utskottet vill också erinra om den
verksamhet som de s.k. exportcentrumen
bedriver och som riktar sig till
småföretag. Vidare bör noteras de medel
som Exportrådet tilldelats från
småföretagsprogrammet för insatser
riktade till småföretag.
Det statsstödda exportkreditsystemet,
bestående av EKN:s exportkreditgarantier
och AB Svensk Exportkredits statsstödda
exportkrediter, har av naturliga skäl
sina största volymer hos de större
företagen. Det läggs dock, som tidigare
nämnts, betydande resurser på att
informera de små företagen om
verksamheten.
Med hänvisning till det anförda blir
den här aktuella motionen väsentligen
tillgodosedd; något behov av ett
särskilt uttalande av riksdagen i frågan
kan utskottet emellertid inte se och
avstyrker motionen i berörd del.
Exportkreditgarantier för trähusexport
Riksdagen bör hos regeringen begära att
EKN skall ges i uppdrag att skapa ett
speciellt, tillfälligt garantisystem för
stödjande av svensk trähusexport som
skall vara självbärande över tiden,
anförs det, som tidigare redovisats, i
motion 1996/97:N271 (v).
Som redan angetts kan trähusexport - på
samma sätt som annan typ av export -
garanteras inom ramen för EKN:s
ordinarie verksamhet. Statsmakterna har
dock, som nämnts, ställt sig avvisande
till särskilda garantisystem för
enskilda branscher. Utskottet anser att
detta är en princip som bör gälla även
framdeles och avstyrker därmed motionen
i berörd del. Utskottet vill i detta
sammanhang erinra om den tidigare nämnda
satsningen på marknadsföring av trähus i
Japan som det nyligen fattats beslut om.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande verksamheten vid
SGU
att riksdagen med anledning av
proposition 1996/97:1 utgiftsområde
24 moment 3 och motionerna
1996/97:N216, 1996/97:N225 och
1996/97:N268 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet
anfört,
res. 1 (m, fp, kd)
- motiv.
res.2 (mp) - motiv.
2. beträffande anslag m.m. inom
utgiftsområde 24 Näringsliv
att riksdagen med bifall till
proposition 1996/97:1 utgiftsområde
24 momenten 1, 2 och 418 och med
avslag på motionerna 1996/97: L713
yrkandena 1518, 1996/97:Ub4 yrkande
1, 1996/97:Ub411 yrkandena 11, 21 och
38, 1996/97:N1, 1996/97:N2,
1996/97:N205 yrkande 1, 1996/97:N207,
1996/97:N211, 1996/97:N215, 1996/97:
N217, 1996/97:N236, 1996/97:N256
yrkande 22, 1996/97:N259,
1996/97:N264, 1996/97:N265 yrkandena
13 och 57, 1996/97: N270 yrkandena
15, 16, 2225, 31 och 32 och
1996/97:N271 yrkande 11
a) godkänner disponeringen av
anslaget A 7 Kostnader för
omstrukturering av vissa statligt
ägda företag, m.m. i enlighet med vad
som anges i propositionen,
b) godkänner att de övergripande
målen för verksamheten inom Sveriges
geologiska undersökning skall vara i
enlighet med vad som anges i
propositionen,
c) godkänner att det övergripande
målet för geovetenskaplig forskning
skall vara i enlighet med vad som
anges i propositionen,
d) godkänner att de övergripande
målen för den mättekniska
verksamheten inom Styrelsens för
ackreditering och teknisk kontroll
ansvars-område skall vara i enlighet
med vad som anges i propositionen,
e) godkänner att de övergripande
målen för verksamheten inom
Sprängämnesinspektionens
ansvarsområde under
planeringsperioden 1997-1999 skall
vara i enlighet med vad som anges i
propositionen,
f) godkänner att de övergripande
målen för Styrelsens för
ackreditering och teknisk kontroll
uppdragsverksamhet skall vara i
enlighet med vad som anges i
propositionen,
g) godkänner inriktning av
verksamheten för Revisorsnämnden i
enlighet med vad som anges i
propositionen,
h) bemyndigar regeringen att under år
1997 låta staten ta på sig ekonomiska
förpliktelser i samband med stöd till
teknisk forskning och utveckling som,
inberäknat löpande avtal och beslut,
innebär åtaganden om högst 650
miljoner kronor under år 1998, högst
575 miljoner kronor under år 1999,
högst 500 miljoner kronor under år
2000 och högst 425 miljoner kronor
under år 2001,
i) medger att eventuella
reservationer från 1995/96 på tolfte
huvudtitelns reservationsanslag F 1
Teknisk forskning och utveckling samt
reservationsanslag F 2
Informationsteknologi överförs som
anslagssparande till ramanslaget D 1
Teknisk forskning och utveckling och
får användas enligt vad som anges i
propositionen,
j) bemyndigar regeringen att under år
1997 ikläda staten nya förpliktelser
för betalningar under kommande år
inom rymdverksamhet om högst 108 900
000 kr,
k) godkänner regeringens förslag att
Exportkreditnämndens ordinarie
garantiverksamhet skall bedrivas i
ett system med resultatkravet att
verksamheten totalt sett skall vara
självbärande över tiden,
l) godkänner vad som anges i
propositionen om krav på den
underliggande exportaffären vid
beviljande av säkerhetsgaranti,
m) medger att staten åtar sig
betalningsansvar i form av en
statsgaranti till ett belopp av högst
100 000 000 000 kr för det ordinarie
garantisystemet,
n) medger att staten åtar sig ett
betalningsansvar i form av en
statsgaranti till ett belopp av högst
3 000 000 000 kr för investeringar i
utlandet,
o) godkänner regeringens förslag att
Exportkreditnämnden får obegränsad
upplåningsrätt i bl.a.
Riksgäldskontoret,
p) bemyndigar regeringen eller den
myndighet regeringen utser att
besluta om löftesprovision inom det
statsstödda exportkreditsystemet,
q) för budgetåret 1997 anvisar anslag
under utgiftsområde 24 Näringsliv
enligt uppställning i bilaga,
res. 3 (v)
res. 4 (mp)
3. beträffande inriktning av
standardiseringsarbetet
att riksdagen avslår motionerna
1996/97:L713 yrkandena 13 och 14 och
1996/97:Jo727 yrkande 6,
res. 5 (c, v)
res. 6 (mp)
4. beträffande långsiktigt
säkerställande av
konkurrensforskningen
att riksdagen avslår motion
1996/97:N265 yrkande 4,
res. 7 (m, fp, kd)
5. beträffande lokalisering av
Rymdstyrelsen och Rymdbolaget
att riksdagen avslår motionerna
1996/97:N239 yrkande 1 och
1996/97:N253 yrkande 4,
res. 8 (v, mp)
6. beträffande exportfrämjande
åtgärder för småföretag
att riksdagen avslår motion
1996/97:N252 yrkande 11,
7. beträffande
exportkreditgarantier för
trähusexport
att riksdagen avslår motion
1996/97:N271 yrkande 10.
res. 9 (v)
Stockholm den 3 december 1996
På näringsutskottets vägnar
Birgitta Johansson
I beslutet har deltagit: Birgitta
Johansson (s), Christer Eirefelt (fp)*,
Bo Finnkvist (s), Karin Falkmer (m)*,
Reynoldh Furustrand (s), Mikael Odenberg
(m)*, Sylvia Lindgren (s), Kjell
Ericsson (c), Barbro Andersson (s),
Chris Heister (m)*, Marie Granlund (s),
Lennart Beijer (v), Dag Ericson (s), Ola
Karlsson (m)*, Eva Goës (mp), Göran
Hägglund (kd)* och Nils-Göran Holmqvist
(s).
*) Har ej deltagit i beslutet under
moment 2
Reservationer
1. Verksamheten vid SGU (mom. 1,
motiveringen)
Christer Eirefelt (fp), Karin Falkmer
(m), Mikael Odenberg (m), Chris Heister
(m), Ola Karlsson (m) och Göran Hägglund
(kd) anser att den del av utskottets
ställningstagande i avsnittet om
verksamheten vid SGU som börjar med
Utskottet anser och slutar med
väsentligen tillgodosedda bort ha
följande lydelse:
Utskottet vill sammanfattningsvis
framhålla tre saker. Utskottet
konstaterar för det första att
regeringen har negligerat tidigare
riksdagsbeslut om den maringeologiska
verksamheten. För det andra noterar
utskottet att regeringen har underlåtit
att informera utskottet om den
allvarliga ekonomiska situationen inom
SGU. Det tredje är att den
maringeologiska verksamheten skulle ha
säkerställts med de budgetförslag som
framlagts av Moderata samlingspartiet,
Folkpartiet liberalerna och
Kristdemokraterna.
Med hänvisning till det anförda anser
utskottet att riksdagen bör göra ett
tillkännagivande om att regeringen skall
fullgöra tidigare fattade
riksdagsbeslut. Regeringen bör återkomma
till riksdagen under våren 1997 med
förslag som säkerställer den
maringeologiska verksamheten. Med ett
sådant ställningstagande blir de
motioner som allmänt tar upp
verksamheten inom SGU väsentligen
tillgodosedda.
2. Verksamheten vid SGU (mom. 1,
motiveringen)
Eva Goës (mp) anser att den del av
utskottets ställningstagande i avsnittet
om verksamheten vid SGU som börjar med
Utskottet anser och slutar med
väsentligen tillgodosedda bort ha
följande lydelse:
Utskottet vill sammanfattningsvis
framhålla tre saker. Utskottet
konstaterar för det första att
regeringen har negligerat tidigare
riksdagsbeslut om den maringeologiska
verksamheten. För det andra noterar
utskottet att regeringen har underlåtit
att informera utskottet om den
allvarliga ekonomiska situationen inom
SGU. Det tredje är att den
maringeologiska verksamheten räddas med
det budgetförslag som framlagts av
Miljöpartiet de gröna.
I det följande behandlar utskottet
anslagen inom utgiftsområde 24
Näringsliv, inklusive frågan om anslag
till SGU. I det här aktuella
sammanhanget bör riksdagen i ett
tillkännagivande uttala att regeringen
skall fullgöra tidigare fattade
riksdagsbeslut i frågan. Med ett sådant
ställningstagande blir de motioner som
allmänt tar upp verksamheten inom SGU
väsentligen tillgodosedda.
3. Anslag m.m. inom utgiftsområde 24
Näringsliv (mom. 2)
Lennart Beijer (v) anser
dels att utskottets ställningstagande i
avsnittet om anslag m.m. inom
utgiftsområde 24 Näringsliv bort ha
följande lydelse:
En aktiv näringspolitik måste, enligt
utskottets mening och i likhet med vad
som anförs i motion 1996/97:N271 (v), ha
en sådan utformning att den bidrar till
att näringslivet långsiktigt får en
sådan sammansättning att det blir
konkurrenskraftigt och att jobb skapas.
Näringspolitiska insatser kan i vissa
fall ge resultat på kort sikt, men
generellt gäller att den politik som
bedrivs vid en viss tidpunkt kommer att
ge resultat först om 510 år. Eftersom
enskilda aktörer inte kan svara för en
sådan långsiktighet, måste detta ansvar
i stället tas av staten.
Utskottet anser således att staten har
ett övergripande ansvar för
näringspolitiken. Därför är det av stor
vikt att staten behåller ett strategiskt
ägande i näringslivet. Kortsiktigt kan
näringspolitiken inte skapa ökad
sysselsättning. Det är i stället framför
allt realräntenivån och storleken på
efterfrågan på hemmamarknaden som är
avgörande för om arbetslösheten snabbt
skall kunna sjunka. Sänkta skatter,
minskad ekonomisk trygghet, försämringar
av arbetsrätten och försvagade
fackföreningar medför inte
nyanställningar.
Utskottet anser att riksdagen i sitt
nyligen fattade beslut om utgiftsramar
borde ha följt det som anfördes i en
reservation (49) från företrädaren för
Vänsterpartiet i finansutskottet. För
det här aktuella utgiftsområdet 24
Näringsliv innebar det en ram som
vversteg det som blev riksdagens beslut
med 1 052 miljoner kronor. Hur denna
utökade ram borde fördelas på olika
anslag framgår av den nämnda motionen
och av utskottets redovisning i det
föregående.
Med utgångspunkt från den av riksdagen
nu fastställda ramen för utgiftsområdet
Näringsliv på 2 860 miljoner kronor
anser utskottet att vissa av de förslag
som har lagts fram i motion 1996/97:N271
(v) bör beslutas av riksdagen i denna
budgetprocessens andra steg. Enligt
utskottets mening bör således 18,5
miljoner kronor flyttas från A 2-
anslaget Småföretagsutveckling till A 3-
anslaget Stöd till kooperativ
utveckling. Därmed skulle det sistnämnda
anslaget komma att uppgå till 25
miljoner kronor, vilket skulle innebära
ett stöd på ca 1 miljon kronor till
varje LKU.
Beträffande verksamheten vid SGU
hänvisar utskottet till vad som tidigare
anförts. Mot bakgrund av att regeringen
anmodas att återkomma i den ekonomiska
vårpropositionen 1997 i frågan anser
utskottet att anslaget till SGU tills
vidare kan fastställas till den av
regeringen föreslagna nivån. Utskottet
vill framhålla vikten av att den
värdefulla maringeologiska verksamheten
säkerställs.
Med de angivna förändringarna av
regeringens förslag tillstyrker
utskottet regeringens förslag till
riksdagsbeslut. Utskottets förslag till
hur den fastställda utgiftsramen skall
fördelas på anslag framgår av bilagan
till detta betänkande. Motion
1996/97:N271 (v) blir härmed delvis
tillgodosedd, liksom vissa andra
motioner som har likartade yrkanden
avseende stöd till kooperativ
utveckling.
dels att utskottets hemställan under 2
bort ha följande lydelse:
2. beträffande anslag m.m. inom
utgiftsområde 24 Näringsliv
att riksdagen med bifall till
proposition 1996/97:1 utgiftsområde
24 momenten 1, 2 och 417, med
anledning av proposition 1996/97:1
utgiftsområde 24 moment 18 och
motionerna 1996/97:N211,
1996/97:N236, 1996/97:N259,
1996/97:N270 yrkande 31 och
1996/97:N271 yrkande 11 och med
avslag på motionerna 1996/97:
L713 yrkandena 1518, 1996/97:Ub4
yrkande 1, 1996/97:Ub411 yrkandena
11, 21 och 38, 1996/97:N1,
1996/97:N2, 1996/97:
N205 yrkande 1, 1996/97:N207,
1996/97:N215, 1996/97:N217,
1996/97:N256 yrkande 22,
1996/97:N264, 1996/97:N265 yrkandena
13 och 57 och 1996/97:N270 yrkandena
15, 16, 2225 och 32
a)p) = utskottet,
q) för budgetåret 1997 anvisar anslag
under utgiftsområde 24 Näringsliv
enligt uppställning i bilaga (res.
3).
4. Anslag m.m. inom utgiftsområde 24
Näringsliv (mom. 2)
Eva Goës (mp) anser
dels att utskottets ställningstagande i
avsnittet om anslag m.m. inom
utgiftsområde 24 Näringsliv bort ha
följande lydelse:
Utskottets syn på näringspolitikens
utformning och inriktning överensstämmer
med vad som kommer till uttryck i motion
1996/97:N270 (mp). Grundprincipen för
ett ekologiskt hållbart samhälle är att
det som är hållbart långsiktigt också
bör vara lönsamt kortsiktigt. För
närvarande är det ofta tvärtom, varvid
näringslivet stimuleras att producera
icke ekologiskt anpassade varor på ett
icke hållbart sätt. För att komma till
rätta med detta krävs det, enligt
utskottets mening, en grön
skatteväxling, dvs. sänkta skatter och
avgifter på arbete och höjda på energi,
råvaror och utsläpp.
Näringslivet bör även vara socialt
hållbart. Små företag, självstyrande
företag och kooperativa företag är ofta
del i ett socialt sammanhang där
delaktighet och ansvarstagande omfattar
något vidare än vinstmaximering. Därför
är det viktigt att dessa typer av
företag stimuleras. En viktig dimension
i näringspolitiken är, enligt utskottets
uppfattning, att människor känner att de
kan påverka, vara delaktiga och ha
överblick. Ett socialt hållbart
näringsliv motverkas när näringslivet
globaliseras; utvecklingen är sådan att
näringslivet blir allt mindre socialt
hållbart.
Det är av stor vikt att Sverige får ett
näringsliv som i större utsträckning än
för närvarande kan förnya och förändra
sig. För denna förnyelse krävs
förändringar på en lång rad områden,
bl.a. följande: bättre
utvecklingsmöjligheter för uppfinnare
och innovatörer, förbättrade regelverk
och organisationsstrukturer, ändringar i
skattelagstiftning för att öka
tillgången på riskkapital,
differentierat ägande i näringslivet,
ökade infrastruktursatsningar,
förbättrade utbildningsmöjligheter samt
sänkt arbetstid.
Utskottet anser att det
budgetalternativ som Miljöpartiet de
gröna har lagt fram är ett bättre
alternativ än det som riksdagen nu har
belutat om i budgetprocessens första
steg (prop. 1996/97:1, bet. FiU1). Av
reservation nr 50 till finansutskottets
betänkande framgår Miljöpartiets
förslag. För det här aktuella
utgiftsområdet Näringsliv innebär det en
ram som är 188 miljoner kronor lägre än
den nu fastställda.
Med utgångspunkt från den nu
fastställda ramen på 2 860 miljoner
kronor anser utskottet att ett antal
ändringar i regeringens förslag till
anslag bör göras i enlighet med vad som
framgår i bilagan till detta betänkande.
Sålunda bör anslaget till NUTEK:s
förvaltningskostnader (A 1) minskas med
88 miljoner kronor. Det är, enligt
utskottets uppfattning, ytterst
bekymmersamt att ett så stort verk som
NUTEK inte har som målsättning att
arbeta i en anda som präglas av Agenda
21. Vid neddragning av NUTEK:s anslag
får dock verksamheten med
energieffektivisering inte drabbas av
nedskärningar. Av den föreslagna
neddragningen skall 77 miljoner kronor
användas för ökade insatser inom ramen
för anslaget Småföretagsutveckling (A
2). Det resterande beloppet på 11
miljoner kronor skall föras till A 3-
anslaget Stöd till kooperativ
utveckling, till vilket ytterligare 8
miljoner kronor bör föras. Anslaget
skulle därmed uppgå till ca 25 miljoner
kronor, vilket innebär att stödet till
LKU kan öka.
Anslaget till turistfrämjande (A 4),
som i budgetpropositionen är upptaget
med 81 miljoner kronor, bör enligt
utskottets mening kunna minskas med 40
miljoner kronor. På sikt bör denna
verksamhet helt kunna skötas av
näringen.
Anslaget Kostnader för omstrukturering
av vissa statligt ägda företag, m.m. (A
7) bör, enligt utskottets mening, dras
in. Eventuella behov av ägartillskott
bör i stället hanteras av en särskild
krisgrupp med hög företagsekonomisk
kompetens. Om ägartillskott anses
motiverade bör statsbudgetens
medelsreserv kunna användas.
Omstrukturerings- och
försäljningskostnader bör, enligt
utskottets uppfattning, kunna bäras av
företagen själva.
För att säkra den maringeologiska
verksamheten bör anslaget till Sveriges
geologiska undersökning (A 9) ökas med 7
miljoner kronor. En enig riksdag har,
som redovisats, gått emot tidigare
förslag av regeringen om avveckling av
den maringeologiska verksamheten och
försäljning av undersökningsfartyget.
Det finns ett väldokumenterat
samhällsbehov av den aktuella
verksamheten som rör den lagstadgade
fysiska planeringen av Sveriges kust-
och havsområden, den nationella och
regionala miljöövervakningen, försvaret,
fiskerinäringen, den marina forskningen,
m.m. Vidare förutsätter FN:s
havsrättskonvention och andra
internationella konventioner liksom
Agenda 21 en maringeologisk verksamhet.
Anslaget till riksmätplatserna (B 3)
bör, enligt utskottets uppfattning, ökas
med 1 miljon kronor för att möjliggöra
ett ökat bidrag till Statens
strålskyddsinstitut. När det gäller
Sprängämnesinspektionen bör det ske en
precisering av de av regeringen
föreslagna direktiven så att
inspektionen i större omfattning än för
närvarande inriktar sin verksamhet på
att sätta gränser för miljöpåverkande
aktiviteter inom verkets område. Under
denna förutsättning tillstyrker
utskottet det föreslagna anslaget.
Anslaget till konkurrensforskning (C 2)
bör, enligt utskottets mening, ökas med
1 miljon kronor. Härigenom ges
Konkurrensverket möjlighet att göra
särskilda studier beträffande åtgärder
för att öka det lokala ägandet.
Utskottet anser vidare att en
neddragning av anslaget till teknisk
forskning och utveckling (D 1) kan göras
med 90 miljoner kronor. Motivet för
detta är de stora resurser som
forskningsstiftelserna förfogar över. Av
de anslagna medlen bör 150 miljoner
kronor avdelas för ALMI Företagspartner
AB för insatser bland småföretagen,
varav en ram på 50 miljoner kronor bör
avsättas för miljöteknikområdet. Vidare
bör de regelsystem som gäller för det
här aktuella anslaget utformas så att
uppfinnare och innovatörer i småföretag
får bättre arbetsförutsättningar. Också
anslaget till rymdverksamhet (D 3) bör,
enligt utskottets mening, kunna minskas
- med 30 miljoner kronor. Sverige bör
t.ex. inte delta i projekt med bemannade
transporter och drift av komplexa
utposter i rymden, bl.a. rymdstationen
Alpha. Även anslaget till
Ingenjörsvetenskapsakademien (D 5) bör
minskas - med 2 miljoner kronor.
Akademiens verksamhet utgår inte från de
krav som en hållbar utveckling ställer
på tekniken.
Anslaget till investeringsfrämjande (E
5) bör vidare minskas med 20 miljoner
kronor. Budgetåret 1998 bör anslaget
helt kunna utgå. Utskottet anser att ett
investeringsfrämjande bör vara inriktat
på att främja ett lokalt ägande snarare
än ett utländskt. Utskottet menar
avslutningsvis att stödet till
konsumentorganisationer (F 5) bör ökas
med 2 miljoner kronor och att riksdagen
beträffande anslaget Bidrag till
miljömärkning av produkter (F 7) bör
göra ett tillkännagivande i enlighet med
vad som begärs i motion 1996/97:L713
(mp). Det gäller att KRAV också skall
kunna komma i åtnjutande av statligt
stöd, att en del av statsbidraget till
nordisk miljömärkning skall avsättas för
utveckling av kriterier för
miljömärkning och att Konsumentverket i
samråd med Jordbruksverket skall verka
för en prisbevakning i handeln av
ekologiskt odlade varor.
Sammantaget innebär de av utskotttet
förordade ändringarna av anslagsbelopp
att summan av anslagen för utgiftsområde
24 Näringsliv understiger den av
riksdagen fastställda ramen på 2 860
miljoner kronor med 188 miljoner kronor.
Dessa medel borde, enligt utskottets
mening, ha tillförts utgiftsområde 21
Energi. Eftersom detta inte är möjligt
enligt den nya budgetprocessen anser
utskottet att medlen i stället skall
användas för att förstärka budgetsaldot.
Med de beslut som utskottet förordar
blir motion 1996/97:N270 (mp) i vä-
sentliga delar tillgodosedd. Flera andra
motioner som tar upp likartade frågor
som den nämnda motionen blir också
härigenom delvis tillgodosedda.
Förslagen i motion 1996/97:N270 (mp) om
anslag för budgetåren 1998 och 1999
avstyrks dock av utskottet, eftersom det
aktuella belutet endast skall avse
budgetåret 1997.
dels att utskottets hemställan under 2
bort ha följande lydelse:
2. beträffande anslag m.m. inom
utgiftsområde 24 Näringsliv
att riksdagen med bifall till
proposition 1996/97:1 utgiftsområde
24 momenten 1, 2, 4, 5 och 717, med
anledning av proposition 1996/97:1
utgiftsområde 24 momenten 6 och 18
och motionerna 1996/97:L713 yrkandena
1518, 1996/97:N211, 1996/97:N236,
1996/97:N259, 1996/97: N270 yrkandena
15, 16, 2225 och 31 och 1996/97:N271
yrkande 11 och med avslag på
motionerna 1996/97: Ub4 yrkande 1,
1996/97:Ub411 yrkandena 11, 21 och
38, 1996/97: N1, 1996/97:N2,
1996/97:N205 yrkande 1, 1996/97:N207,
1996/97: N215, 1996/97:N217,
1996/97:N256 yrkande 22,
1996/97:N264, 1996/97:N265 yrkandena
13 och 57 och 1996/97:N270 yrkande 32
a) d) = utskottet,
e) godkänner att de övergripande
målen för verksamheten inom
Sprängämnesinspektionens
ansvarsområde under
planeringsperioden 1997-1999 skall
vara i enlighet med vad utskottet
anfört,
f)p) = utskottet,
q) för budgetåret 1997 anvisar anslag
under utgiftsområde 24 Näringsliv
enligt uppställning i bilaga (res.
4),
r) som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört
beträffande anslaget Bidrag till
miljömärkning av produkter (F 7).
5. Inriktning av standardiseringsarbetet
(mom. 3)
Kjell Ericsson (c) och Lennart Beijer
(v) anser
dels att utskottets ställningstagande i
avsnittet om inriktning av
standardiseringsarbetet bort ha följande
lydelse:
Utskottet anser, i likhet med vad som
anförs i motion 1996/97:Jo727 (c), att
riksdagen bör göra ett tillkännagivande
om att Sverige skall vara pådrivande
internationellt i
standardiseringsarbetet så att
miljöfrågorna får större tyngd. Den
nyligen tillsatta utredningen om hur
miljöhänsyn kan integreras i det svenska
standardiseringsarbetet bör ges
ytterligare direktiv med innebörd att
Sverige internationellt bör verka för
att miljökriterier utarbetas och läggs
som ram för standardiseringsarbetet.
Yrkandena i motion 1996/97:L713 (mp) kan
anses tillgodosedda genom det nämnda
utredningsuppdraget.
Med det anförda tillstyrker utskottet
den förstnämnda motionen i berörd del
och avstyrker den sistnämnda motionen i
aktuella delar.
dels att utskottets hemställan under 3
bort ha följande lydelse:
3. beträffande inriktning av
standardiseringsarbetet
att riksdagen med bifall till motion
1996/97:Jo727 yrkande 6 och med
avslag på motion 1996/97:L713
yrkandena 13 och 14 som sin mening
ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.
6. Inriktning av standardiseringsarbetet
(mom. 3)
Eva Goës (mp) anser
dels att utskottets ställningstagande i
avsnittet om inriktning av
standardiseringsarbetet bort ha följande
lydelse:
Utskottet anser - i likhet med vad som
anförs i motion 1996/97:L713 (mp) - att
riksdagen bör göra ett uttalande om att
ansvarsområdet för Konsument-rådet vid
SIS bör vidgas till att avse även
miljöfrågor. Rådets kompetens bör därvid
utökas så att även miljöfrågor
inkluderas. Konsumentrådet bör enligt
utskottets mening tilldelas följande
uppgifter: bevakning av
metodutvecklingen avseende analyser av
produktstandarders konsekvenser för
konsumenten och miljön,
tillhandahållande av sakkunskap inför
förslag till produktstandarder samt
främjande av ökad kunskap om
standardiseringsarbetet hos intressenter
som bevakar konsument- och miljöfrågor.
Det andra här aktuella yrkandet i den
nämnda motionen, som rör ett
tillkännagivande om behovet av generella
analyser av konsekvenserna för
konsumenterna och miljön i svenska
förslag till standarder som utarbetas
med statlig finansiering, blir - enligt
utskottets mening - tillgodosett genom
det utredningsuppdrag som regeringen
nyligen fattat beslut om. Detsamma
gäller yrkandet i motion 1996/97:Jo727
(c) om att Sverige skall vara pådrivande
internationellt i
standardiseringsarbetet så att
miljöfrågorna får större tyngd.
Med det anförda tillstyrker utskottet
motion 1996/97:L713 (mp) i den del som
avser Konsumentrådet vid SIS. Samtidigt
avstyrker utskottet den nämnda motionen
i den andra här aktuella delen, liksom
motion 1996/97:Jo727 (c) i berörd del.
dels att utskottets hemställan under 3
bort ha följande lydelse:
3. beträffande inriktning av
standardiseringsarbetet
att riksdagen med bifall till motion
1996/97:L713 yrkande 14 och med
avslag på motionerna 1996/97:L713
yrkande 13 och 1996/97:Jo727 yrkande
6 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.
7. Långsiktigt säkerställande av
konkurrensforskningen (mom. 4)
Christer Eirefelt (fp), Karin Falkmer
(m), Mikael Odenberg (m), Chris Heister
(m), Ola Karlsson (m) och Göran Hägglund
(kd) anser
dels att utskottets ställningstagande i
avsnittet om långsiktigt säkerställande
av konkurrensforskningen bort ha
följande lydelse:
Utskottet anser - i likhet med vad som
anförs i motion 1996/97:N265 (m) - att
riksdagen bör göra ett uttalande om att
insatserna för konkurrensforskning bör
bibehållas på nuvarande nivå. Som
tidigare redovisats kan nivån på det
arbete som bedrivs inom
konkurrensforskningens område
upprätthållas under budgetåret 1997
genom att befintliga relativt stora
reservationer tas i anspråk. Enligt
utskottets mening är det dock viktigt
att det entydigt klargörs att
statsmakternas avsikt är att den
långsiktiga nivån skall säkerställas.
Med detta tillstyrker utskottet den
nämnda motionen i berörd del.
dels att utskottets hemställan under 4
bort ha följande lydelse:
4. beträffande långsiktigt
säkerställande av
konkurrensforskningen
att riksdagen med bifall till motion
1996/97:N265 yrkande 4 som sin mening
ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.
8. Lokalisering av Rymdstyrelsen och
Rymdbolaget (mom. 5)
Lennart Beijer (v) och Eva Goës (mp)
anser
dels att utskottets ställningstagande i
avsnittet om lokalisering av
Rymdstyrelsen och Rymdbolaget bort ha
följande lydelse:
Enligt utskottets mening förefaller det
naturligt om huvuddelen av den
verksamhet som bedrivs av Rymdbolaget
och Rymdstyrelsen flyttas från Solna
till Kiruna. Rymdverksamhet bedrivs i
huvudsak i Esrange som är beläget i
Kiruna. Utskottet är medvetet om att det
är Rymdbolagets styrelse som har att
fatta beslut om lokalisering av bolagets
verksamhet. Ett uttalande av riksdagen
kan dock ses som en markering av
statsmakternas uppfattning i frågan.
Utskottet tillstyrker med det anförda
motionerna 1996/97:N239 (m) och
1996/97:N253 (m) i berörda delar.
dels att utskottets hemställan under 5
bort ha följande lydelse:
5. beträffande lokalisering av
Rymdstyrelsen och Rymdbolaget
att riksdagen med bifall till
motionerna 1996/97:N239 yrkande 1 och
1996/97:N253 yrkande 4 som sin mening
ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.
9. Exportkreditgarantier för
trähusexport (mom. 7)
Lennart Beijer (v) anser
dels att utskottets ställningstagande i
avsnittet om exportkreditgarantier för
trähusexport bort ha följande lydelse:
Utskottet anser - i likhet med vad som
anförs i motion 1996/97:N271 (v) - att
riksdagen skall begära att regeringen
vidtar åtgärder så att en förändring av
EKN:s regler för trähusexport kommer
till stånd. Den svenska trähusindustrin,
som under 1990-talet varit utsatt för
stora produktionsneddragningar, har,
enligt utskottets mening, möjlighet att
kompensera detta genom ökad export,
framför allt till Nordtyskland. En sådan
utveckling försvåras emellertid av att
företagen ställs inför problem med att
få betalt inom rimlig tid och problem
med att få kontakt med banker och
kunder. För att möjliggöra en ökad
svensk trähusexport bör EKN ges i
uppdrag att skapa ett speciellt,
tillfälligt garantisystem för stödjande
av svensk trähusexport. Ett sådant
system, som skall vara självbärande över
tiden, bör få en ram - inom EKN:s
ordinarie ram - på minst 70 miljoner
kronor. Med det anförda tillstyrker
utskottet den här aktuella motionen i
berörd del.
dels att utskottets hemställan under 7
bort ha följande lydelse:
7. beträffande
exportkreditgarantier för
trähusexport
att riksdagen med bifall till motion
1996/97:N271 yrkande 10 som sin
mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.
Särskilda yttranden
1. Anslag m.m. inom utgiftsområde 24
Näringsliv (mom 2.)
Karin Falkmer, Mikael Odenberg, Chris
Heister och Ola Karlsson (alla m) anför:
En riksdagsmajoritet bestående av
Socialdemokraterna och Centerpartiet
beslöt i november 1996 att fastställa
ekonomiska ramar för de olika
utgiftsområdena i den statliga budgeten
och en beräkning av statens inkomster
avseende år 1997. Samtidigt fattades
beslut om en preliminär fördelning av
statens utgifter på utgiftsområden för
budgetåren 1998 och 1999.
Moderata samlingspartiet har i parti-
och kommittémotioner förordat en annan
inriktning av den ekonomiska politiken
och budgetpolitiken. Dessa förslag
syftar till att skapa förutsättningar
för ett ekonomiskt, kulturellt och
socialt växande Sverige. Genom en större
enskild sektor och ett starkare civilt
samhälle kan både företag och människors
förmåga växa. Massarbetslösheten kan
steg för steg pressas tillbaka,
samtidigt som den sociala tryggheten
också i andra bemärkelser kan öka genom
att hushållen får en större ekonomisk
självständighet.
Vårt parti har föreslagit en
långtgående växling från subventioner
och bidrag till kraftiga
skattesänkningar för alla, främst låg-
och medelinkomsttagare. Samtidigt skall
de människor värnas som är i störst
behov av gemensamma insatser och som har
små eller inga möjligheter att påverka
sin egen situation. Det allmänna skall
också tillföras resurser för att på ett
tillfredsställande sätt kunna genomföra
de uppgifter som skall vara gemensamma.
Rättsväsendet måste fungera
tillfredsställande och försvaret skall
vara så starkt att Sverige kan
försvaras.
När riksdagens majoritet nu beslutat om
en annan inriktning av politiken, deltar
vi inte i beslutet avseende moment 2 om
anslag m.m. inom utgiftsområde 24
Näringsliv. I det nyligen fattade
riksdagsbeslutet om utgiftsramar och
beräkning av statsinkomsterna har
företrädarna för Moderata
samlingspartiet ställt sig bakom det
förslag till totala utgifter på
statsbudgeten och den fördelning på
utgiftsområden som framgår av en
reservation (47) till finansutskottets
betänkande 1996/97:FiU1. När det gäller
det här aktuella utgiftsområdet 24
Näringsliv innebar den föreslagna ramen
en ökning jämfört med det som blev
riksdagens beslut med 161 miljoner
kronor. I det följande redovisar vi den
del av vår politik som berör
utgiftsområde 24 Näringsliv.
De övergripande målen för den
ekonomiska politiken - vilken
näringspolitiken är underordnad - skall
enligt en reservation (m, fp, kd) till
det nyssnämnda betänkandet 1996/97:FiU1
vara att skapa förutsättningar för snabb
tillväxt, en kraftig ökning av antalet
nya arbetstillfällen och en god
reallöneutveckling. Skall dessa mål
kunna uppfyllas, så att
massarbetslösheten elimineras och
Sverige inte längre halkar efter den
ekonomiska utvecklingen i övriga
industriländer, krävs en genomgripande
förändring av den ekonomiska politiken.
Det fordras en, i bred bemärkelse, ny
ekonomisk politik som leder till
stabilitet, ökar friheten och stärker
incitamenten till arbete och förkovran
samt främjar privat ägande, fri
företagsamhet och konkurrens.
Långsiktigt stabila offentliga finanser
och ett stabilt penningvärde är
grundläggande för företags och
privatpersoners möjligheter att planera
sin framtid.
I olika motioner från företrädare för
Moderata samlingspartiet, bl.a.
motionerna 1996/97:Fi204, 1996/97:N269
och 1996/97:N265, redovisas hur
näringspolitiken bör utformas.
Näringspolitikens främsta uppgift är att
skapa bättre förutsättningar för företag
och företagare. Ökad
internationalisering, ökad konkurrens
från nya industriländer, snabbare
teknikutveckling och strukturella
förändringar i näringslivet och
arbetskraften ställer krav på en ny
näringspolitik med ett gynnsammare och
flexiblare företagarklimat.
En politik för att skapa fler arbeten
måste, enligt vår uppfattning, stå på
tre ben. För det första måste
tjänstesektorn öppnas för nya arbeten
och företag. För det andra måste en ökad
satsning ske på arbeten som kan bära
höga löner och därmed utgöra grund för
framtida svensk välfärd. För det tredje
måste nyföretagandet generellt sett öka
för att nya tillväxtföretag skall
bildas. På följande områden krävs det
enligt vår mening åtgärder:
- Skatten behöver sänkas betydligt,
bl.a. bör dubbelbeskattningen av
riskkapital upphävas,
förmögenhetsskatten slopas,
nuvärdesavskrivning införas och reglerna
för momsinbetalningar ändras.
- Reglerna på det arbetsrättsliga
området behöver förändras radikalt,
bl.a. bör de s.k. turordningsreglerna
avskaffas.
- Verksamheter inom stat, kommuner och
landsting bör konkurrensutsättas; i
princip bör all verksamhet som inte är
myndighetsutövning bedrivas i
konkurrens. Skärpningar och
kompletteringar av regelverken på
konkurrens- området bör genomföras.
- Avregleringsarbetet bör påskyndas
genom att en statlig
avregleringsdelegation löpande skall
ompröva alla regler på företagsområdet
vart fjärde år.
- Frihandeln måste värnas, och Sverige
bör arbeta för att liberaliseringarna av
världshandeln fortsätter.
Vi förordade alltså, som nämnts, en
högre ram för utgiftsområdet Näringsliv
än vad regeringen föreslagit och
riksdagen fattat beslut om. Hur den -
med 161 miljoner kronor - utökade ramen
borde fördelas på olika anslag framgår
av motion 1996/97:N265 (m).
Till anslaget till teknisk forskning
och utveckling borde således ha anvisats
200 miljoner kronor utöver regeringens
förslag. Regeringens ambition att låta
medel från forskningsstiftelserna
ersätta ordinarie forskningsanslag
kommer enligt vår mening att leda till
en utarmning av den tekniska
forskningen. Vi vill erinra om att
regeringens förslag om ändring av
stiftelselagen, som riksdagen nyligen
fattat beslut om (prop. 1996/97:22, bet.
LU2), avvisats i en reservation (m, fp).
Vi vill vidare framhålla att den
forskning som finansieras av
forskningsstiftelserna inte är utbytbar
mot den som finansieras av NUTEK.
Företrädare för NUTEK har visat på de
omfattande konsekvenser som regeringens
förslag drar med sig; arbetsvillkoren
för ca 1 000 forskare står på spel.
Regeringens agerande är därför på sikt
förödande för den industrirelaterade
forskningen. Det i detta betänkande
nämnda beslutsglappet på upp till ett år
leder till att osäkerheten kommer att
vara stor under lång tid, vilket också
det kommer att medföra betydande
konsekvenser för forskningen och
samarbetet mellan NUTEK,
universitet/högskolor och näringslivet.
När regeringen i elfte timmen, och mot
sitt tidigare förslag, förespråkar
budgetjusteringar inom NUTEK:s
verksamhetsområde är det i realiteten
ett erkännande av de uppenbara brister
som regeringens forskningspolitik
uppvisar. Endast ett riksdagsbeslut i
fråga om forskningen i enlighet med vad
Moderata samlingspartiet förordat kan
säkerställa att den tekniska forskningen
får utvecklingsmöjligheter som
överensstämmer med Sveriges långsiktiga
intressen.
Vidare har neddragningar beräknats på
följande anslag: Stöd till kooperativ
utveckling (A 3) - 6,5 miljoner kronor,
Kostnader för omstrukturering av vissa
statligt ägda företag m.m. (A 7) - 25
miljoner kronor, Konsumentverket (F 2) -
10 miljoner kronor samt Stöd till
konsumentorganisationer (F 5) - 4,1
miljoner kronor. Motiveringar till dessa
neddragningar, som återfinns i motion
1996/97:N265 (m), har redovisats i detta
betänkande. När det gäller statliga
företag vill vi erinra om att Moderata
samlingspartiet lagt fram förslag om att
försäljning av dessa företag bör
återupptas i en omfattning som motsvarar
10 miljarder kronor per år. Syftet är
att skapa fungerande ägarstrukturer i
bolagen, långsiktigt bredda
riskkapitalmarknaden, stärka statskassan
samt renodla statens roll.
2. Anslag m.m. inom utgiftsområde 24
Näringsliv (mom. 2)
Kjell Ericsson (c) anför:
I näringsutskottets yttrande till
finansutskottet över utgiftsramarna för
energi och näringsliv (1996/97:NU1y)
redovisade jag i ett särskilt yttrande
mina synpunkter på betydelsen av teknisk
forskning och utveckling. Denna är av
grundläggande betydelse för
möjligheterna att uppnå förnyelse,
tillväxt och ökad produktivitet i
näringslivet. Teknikutveckling och
produktförnyelse är strategiska faktorer
för de svenska företagens
konkurrenskraft.
Sverige har en unik position när det
gäller tillgångar på råvaror inom skogs-
, livsmedels- och mineralområdena. De
svenska råvarorna är en förutsättning
för ett fortsatt välstånd. Den
nationella förädlingsgraden av dessa
råvaror måste öka. Genom en väl
utvecklad basråvarutillgång har Sverige
goda möjligheter att ta marknadsandelar
på världsmarknaden. Bland annat innebär
Sveriges stora skogstillgångar
utvecklingsmöjligheter inom ett stort
antal områden. För att bättre kunna ta
till vara denna resurs behövs
ytterligare insatser för tillämpad
forskning vid universitet och högskolor
och inom näringslivet.
Vad gäller forskningsstiftelsernas
verksamhet så bör det vara förenligt med
den gällande inriktningen att medel i
större utsträckning än för närvarande
utnyttjas för tillämpad forskning.
Forskningen måste vidare på ett tydligt
sätt relateras till sådana områden där
svensk industri har förutsättningar att
vara internationellt konkurrenskraftig.
Även under högkonjunktur har
investeringarna i framtida
högteknologiska varor och tjänster varit
blygsamma i Sverige, vilket är mycket
allvarligt. Ett målmedvetet arbete för
att ta till vara och utveckla
innovationer måste komma till stånd. För
detta krävs ett gott samarbete mellan
näringsliv, universitet/högskolor och
kapitalmarknaden.
Om den industriella förnyelsen skall
fortskrida är det av avgörande betydelse
att nya idéer och uppfinningar kommer
fram och att innovationsprocessen kommer
i gång. Härvid erfordras såväl
samhälleliga som privata insatser. Ett
gott innovationsklimat kräver följande
generella förutsättningar: ett bra
investeringsklimat, låg ränta, likartade
spelregler för små och för stora
företag, väl fungerande marknader samt
enkla regler för statliga stöd.
3. Anslag m.m. inom utgiftsområde 24
Näringsliv (mom. 2)
Christer Eirefelt (fp) anför:
Folkpartiet liberalernas förslag till
budget för år 1997 innebär i sina
huvuddrag sänkta skatter för företagande
och tillväxt med en stark rättviseprägel
genom en tydligare omsorg om de mest
utsatta i och utanför Sverige (för en
utförligare redovisning hänvisas till
reservation nr 48 i betänkande 1996/97:
FiU1). Folkpartiets förslag till ram för
utgiftsområde 24 Näringsliv, som var 63
miljoner kronor lägre än
Socialdemokraternas och Centerpartiets
förslag, har emellertid avslagits av
riksdagen i budgetprocessens första
steg. Då Folkpartiets budgetförslag är
en helhet är det i detta andra steg inte
meningsfullt att fullfölja de
anslagsyrkanden som ingick i förslaget.
Jag deltar således inte i utskottets
beslut i detta betänkande avseende
moment 2 om anslag m.m. inom
utgiftsområde 24 Näringsliv. I det
följande redovisar jag Folkpartiets
bedömningar av hur näringspolitiken bör
inriktas och vilken fördelning på anslag
inom utgiftsområde 24 Näringsliv som
förordats.
De övergripande målen för den
ekonomiska politiken - vilken
näringspolitiken är underordnad - skall
enligt en reservation (m, fp, kd) till
det nyssnämnda betänkandet 1996/97:FiU1
vara att skapa förutsättningar för snabb
tillväxt, en kraftig ökning av antalet
nya arbetstillfällen och en god
reallöneutveckling. Skall dessa mål
kunna uppfyllas, så att
massarbetslösheten elimineras och
Sverige inte längre halkar efter den
ekonomiska utvecklingen i övriga
industriländer, krävs en genomgripande
förändring av den ekonomiska politiken.
Det fordras en, i bred bemärkelse, ny
ekonomisk politik som leder till
stabilitet, ökar friheten och stärker
incitamenten till arbete och förkovran
samt främjar privat ägande, fri
företagsamhet och konkurrens.
Långsiktigt stabila offentliga finanser
och ett stabilt penningvärde är
grundläggande för företags och
privatpersoners möjligheter att planera
sin framtid.
I olika motioner från Folkpartiet
liberalerna, bl.a. motionerna 1996/97:
Fi211, 1996/97:N251 och 1996/97:N255,
redovisas hur näringspolitiken bör
utformas. Näringspolitikens främsta
uppgift är att bidra till att avvärja
hotet om en bestående arbetslöshet. För
detta krävs det en radikalt annorlunda
politik än den som regeringen bedriver i
samarbete med Centerpartiet. En sådan ny
politik måste utgå från det faktum att
den helt övervägande delen av de nya
jobben skall komma i det privata
näringslivet, vilket kräver en strategi
för jobb genom företagande.
Politikernas uppgift är att undanröja
de hinder för företagande som har byggts
upp under flera decennier. I detta syfte
krävs det enligt min mening åtgärder på
följande områden:
- Ändringar av reglerna på det
arbetsrättsliga området, t.ex. nya
regler för anställningsskydd och
medbestämmande samt vid konflikter.
- Ändringar på skatteområdet, t.ex.
avskaffande av dubbelbeskattningen,
lägre skatt för fåmansbolag, ändrade
inkomst- och fastighetsskatter, ändrade
regler för sjukförsäkringen.
- Ändringar på konkurrensområdet, t.ex.
lagstiftning om förbud mot kommunala
bolag, etablerande av en ny arena för
nyföretagande i gränssnitttet mellan
offentlig och privat verksamhet,
borttagande av etableringshinder.
- Försäljningen av statliga företag bör
återupptas i en omfattning som motsvarar
10 miljarder kronor år 1997. För att
främja konkurrensen bör Vattenfall AB
delas och säljas ut, ägardirektiven till
Telia AB ändras och
försäljningsmonopolet för Apoteksbolaget
AB brytas.
Jag förordade alltså, som nämnts, en
lägre ram för utgiftsområde 24
Näringsliv än vad regeringen föreslagit
och riksdagen beslutat om. Hur den - med
63 miljoner kronor - minskade ramen
borde fördelas på olika anslag framgår
av en avvikande mening (fp) till
utskottets yttrande 1996/97:NU1y.
Besparingar har beräknats på följande
anslag: Kostnader för omstrukturering av
vissa statligt ägda företag, m.m. (A 7)
- 25 miljoner kronor, Teknisk forskning
och utveckling (D 1) - 25 miljoner
kronor (avseende ett program för
verkstadsteknisk forskning) samt
Investeringsfrämjande (E 5) - 20
miljoner kronor.
När det gäller den av regeringen
föreslagna - och av utskottet i detta
betänkande tillstyrkta - neddragningen
beträffande teknisk forskning och
utveckling vill jag erinra om att
regeringens förslag om ändring av
stiftelselagen, som riksdagen nyligen
fattat beslut om (prop. 1996/97:22, bet.
LU2), avvisats i en reservation (m, fp).
Enligt min mening är det helt förenligt
med den gällande inriktningen av
forskningsstiftelsernas verksamhet att
medel från stiftelserna i större
utsträckning än för närvarande utnyttjas
för den typ av tillämpad forskning som
NUTEK stöder. Dessutom vill jag hänvisa
till att de ökade satsningar på
grundforskning som har föreslagits i
motioner av Folkpartiet liberalerna på
sikt även skulle komma den tillämpade
forskningen till del.
4. Anslag m.m. inom utgiftsområde 24
Näringsliv (mom. 2)
Lennart Beijer (v) anför:
Som anges i reservation nr 3 till detta
betänkande innebar Vänsterpartiets
förslag till budget för år 1997 att
ramen för det här aktuella
utgiftsområdet 24 Näringsliv översteg
det som blev riksdagens beslut med 1 052
miljoner kronor. Jag har valt att trots
detta delta i utskottets beslut avseende
moment 2 om anslag m.m. inom
utgiftsområde 24 Näringsliv. I den
nyssnämnda reservationen har jag, med
utgångspunkt från att riksdagen nu
fastställt ramen för utgiftsområdet till
2 860 miljoner kronor, föreslagit en
överföring av medel från A 2-anslaget
Småföretagsutveckling till A 3-anslaget
Stöd till kooperativ utveckling.
Enligt min mening skulle emellertid
näringspolitiken ha fått en mer
ändamålsenlig utformning om de förslag
som lagts fram av Vänsterpartiet hade
vunnit riksdagens bifall i
budgetprocessens första steg. I motion
1996/97:N271 (v) föreslås sålunda en
ökning av A 1-anslaget NUTEK:s
förvaltningskostnader med 30 miljoner
kronor. Av dessa medel skulle 10
miljoner kronor utnyttjas av NUTEK för
stöd till utbildning av företagare,
t.ex. genom s.k. företagsgymnasier, samt
för uppbyggnad av system för mentorskap.
Vidare skulle 20 miljoner kronor
avsättas för åtgärder för att underlätta
för småföretagen att komma ut på
exportmarknaden och deltagande i olika
EU-program.
Vidare borde enligt Vänsterpartiets
förslag 540 miljoner kronor tillföras A
2-anslaget Småföretagsutveckling. Av
dessa medel skulle 330 miljoner kronor
användas inom området såddfinansiering.
Effektiviteten i detta stöd visas av det
faktum att 70 % av de främsta
teknikbaserade tillväxtföretagen har
fått riskfinansiering från NUTEK. Det
finns en typ av företag s.k.
högriskföretag som hamnar mellan två
stolar när det gäller finansiering.
Varken Industrifonden eller NUTEK har
möjlighet att stödja dem. För detta
ändamål föreslås i motionen ett belopp
på 80 miljoner kronor. Även i nästa steg
när företaget skall ut på marknaden kan
det uppstå finansieringsproblem. För
stöd till marknadsintroduktion föreslås
därför i motionen 20 miljoner kronor.
Det är inte bara finansieringsresurser
som erfordras i företagens tidiga
kommersialiseringsfas. Företagen behöver
också kompetensutveckling. För insatser
för nätverksbyggande för teknik och
kompetens föreslås ett ökat anslag med
50 miljoner kronor. Teknikupphandling
har visat sig vara en effektiv metod för
att få fram nya produkter. En ökning av
anslaget med 10 miljoner kronor föreslås
i motionen för detta ändamål. Vidare
föreslås i motionen en ökning av
anslaget med 50 miljoner kronor för
verksamhet med stöd till kvinnliga
affärsrådgivare. Denna verksamhet bör
inte som tidigare endast bedrivas inom
stödområdet utan över hela landet.
A 3-anslaget Stöd till kooperativ
utveckling föreslås i motionen ökas med
18,5 miljoner kronor. Detta förslag har
följts upp i reservation nr 3.
I Vänsterpartiets motion föreslås
vidare en ökning av A 4-anslaget
Turistfrämjande med 150 miljoner kronor.
I förhållande till de andra nordiska
länderna avsätter Sverige ett blygsamt
belopp för marknadsföring av turism, 6
kr per person och år jämfört med 37 kr i
Danmark, 24 kr i Norge och 26 kr i
Finland.
Den maringeologiska verksamheten vid
SGU skulle med Vänsterpartiets förslag
om en ökning av det aktuella anslaget
med 6,7 miljoner kronor kunna
säkerställas. Som anförs i reservation
nr 3 anser jag dock, mot bakgrund av att
regeringen anmodas att återkomma till
riksdagen i den ekonomiska
vårpropositionen i frågan, att anslaget
tills vidare kan fastställas till den av
regeringen föreslagna nivån.
I Vänsterpartiets motion föreslås också
en ökning av D 1-anslaget Teknisk
forskning och utveckling med 286,6
miljoner kronor. De insatser som görs på
detta område är mycket viktiga för
utvecklingen inom näringslivet.
Slutligen föreslås i motionen en ökning
av F 2-anslaget Konsumentverket med 20
miljoner kronor. Denna utökning skulle
användas för att finansiera kommunal
budgetrådgivning riktad till hushållen.
Sammantaget är det alltså mycket
kraftfulla insatser som Vänsterpartiet
har föreslagit. Med dessa skulle
möjligheterna att åstadkomma en
minskning av arbetslösheten öka.
Regeringen intar, enligt min mening, en
alltför passiv roll i näringspolitiken.
5. Anslag m.m. inom utgiftsområde 24
Näringsliv (mom. 2)
Göran Hägglund (kd) anför:
I det nyligen fattade riksdagsbelutet om
utgiftsramar och beräkning av
statsinkomsterna har företrädaren för
Kristdemokraterna ställt sig bakom det
förslag till totala utgifter på
statsbudgeten och den fördelning på
utgiftsområden som framgår av en
reservation (51) till finansutskottets
betänkande 1996/97:FiU1. Detta förslag
innebar att de totala utgifterna skulle
vara 5 826 miljoner kronor lägre än vad
som blev riksdagens beslut. När det
gäller det här aktuella utgiftsområdet,
24 Näringsliv, innebar den föreslagna
ramen en ökning med 506 miljoner kronor
jämfört med det som blev riksdagens
beslut. Jag står fast vid det av
Kristdemokraterna framlagda
budgetförslaget, varför jag vid
utskottets behandling av fördelning av
den fastlagda utgiftsramen inte deltar i
beslutet avseende moment 2 om anslag
m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv. I
det följande redovisar jag mina
bedömningar av hur näringspolitiken bör
inriktas och vilken fördelning på anslag
inom utgiftsområde 24 Näringsliv jag
förordat.
De övergripande målen för den
ekonomiska politiken - vilken
näringspolitiken är underordnad - skall
enligt en reservation (m, fp, kd) till
det nyssnämnda betänkandet 1996/97:FiU1
vara att skapa förutsättningar för snabb
tillväxt, en kraftig ökning av antalet
nya arbetstillfällen och en god
reallöneutveckling. Skall dessa mål
kunna uppfyllas, så att
massarbetslösheten elimineras och
Sverige inte längre halkar efter den
ekonomiska utvecklingen i övriga
industriländer, krävs en genomgripande
förändring av den ekonomiska politiken.
Det fordras en, i bred bemärkelse, ny
ekonomisk politik som leder till
stabilitet, ökar friheten och stärker
incitamenten till arbete och förkovran
samt främjar privat ägande, fri
företagsamhet och konkurrens.
Långsiktigt stabila offentliga finanser
och ett stabilt penningvärde är
grundläggande för företags och
privatpersoners möjligheter att planera
sin framtid.
I olika motioner från
Kristdemokraterna, bl.a. motion
1996/97:N256, redovisas hur
näringspolitiken bör utformas. I
motionen anges under följande rubriker
Kristdemokraternas vision och strategi
för hur Sverige skall återupprättas som
välfärdssamhälle, byggt på ett växande
personligt ansvarstagande där individer,
familjer och företag tillsammans
utvecklas:
- Social och ekologisk marknadsekonomi.
- Privat äganderätt och avtalsfrihet.
- Gemensamt etiskt handlingssätt.
- Stärkt personligt ansvarstagande.
- Subsidiaritetsprincipen.
- Statens roll i näringspolitiken.
(Denna roll skall vara att sätta ramar
och övervaka spelreglerna på marknaden,
ansvara för samhällsplanering och
infrastruktur samt att skapa
förutsättningar för långsiktig tillväxt.
När staten agerar såväl domare som
spelare på marknaden är risken stor att
konkurrensen snedvrids och att
investeringar inte görs på ett optimalt
sätt i de företag som har de bästa
förutsättningarna.)
- Stabila spelregler.
- Konkurrens och avreglering. (Bland
annat måste risken för konkurrens
snedvridning i skärningsområdena mellan
offentlig och privat verksamhet
undanröjas.)
- Drivkrafter för företagande.
Enligt Kristdemokraternas uppfattning är
det framför allt följande tre områden
som i framtiden kan beräknas vara
särskilt expansionsstarka: IT-sektorn,
miljö- och energisektorn samt
tjänstesektorn. Det är i de små
företagen som de största möjligheterna
till nyanställningar finns. För att
underlätta startande och fortsatt drift
av företag bör följande åtgärder vidtas:
minskad byråkrati, förenklat regelverk,
ökat riskspridande, förbättrad tillgång
till riskkapital genom framför allt
förändringar i skattesystemet samt stöd
till kvinnors företagande. Vidare bör en
ökad utförsäljning av statliga bolag
ske, i linje med de beslut som togs
under den förra mandatperioden.
Jag förordade alltså, som nämnts, en
högre ram för utgiftsområdet Näringsliv
än vad regeringen föreslagit och
riksdagen beslutat om. Hur den - med 506
miljoner kronor - utökade ramen borde
fördelas på olika anslag framgår av
motion 1996/97:N256 (kd). Statsmakterna
bör vidta åtgärder för att åstadkomma
att en ny marknad för hushållstjänster
kommer till stånd. För detta ändamål har
beräknats 300 miljoner kronor under ett
nytt anslag. Vidare har förordats en
ökning av anslaget till teknisk
forskning och utveckling (D 1) med 200
miljoner kronor. Jag vill slutligen i
detta sammanhang erinra om att det i
motioner (bl.a. kd) yrkades avslag på
regeringens förslag om ändring av
stiftelselagen, som riksdagen nyligen
fattat beslut om (prop. 1996/97:22, bet.
LU2).
Förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde 24 Näringsliv
1 000-tal kronor
Utskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag til
anslagsfördelning. Företrädarna för (m), (fp) och (kd) har avstått från att
delta i beslutet om anslag (se särskilda yttranden nr 1, 3 och 5).
Verksamhetsområde Regeringen Utskott Reservanternas
Anslag s ets förslag i för
förslag förslag hållande till
utskottets
förslag
Res. 3 Res. 4
(v) (mp)
A Näringspolitik
1 Närings- och 353 268 353 268 - 88 000
teknikutvecklingsverket:
Förvaltningskostnader (ram)
2 Småföretagsutveckling (ram) 106 393 106 393 - 18 500 +77 000
3 Stöd till kooperativ utveckling 6 500 6 500 +18 500 +19 000
(ram)
4 Turistfrämjande (ram) 81 374 81 374 - 40 000
5 Täckande av förluster vid viss 12 500 12 500
garantigivning, m.m. (ram)
6 Medel till AB Göta kanalbolag för
upprustning och drift av kanalen 15 000 15 000
(obet)
7 Kostnader för omstrukturering av 25 000 25 000 - 25 000
vissa statligt ägda företag, m.m.
(ram)
8 Avgifter till vissa 24 329 24 329
internationella organisationer
(ram)
9 Sveriges geologiska undersökning: 124 921 124 921 +7 000
Geologisk undersökningsverksamhet
m.m.(ram)
1 Sveriges geologiska undersökning: 4 860 4 860
0 Geovetenskaplig forskning (ram)
B Teknologisk infrastruktur
1 Patentbesvärsrätten (ram) 11 021 11 021
2 Styrelsen för ackreditering och 12 975 12 975
teknisk kontroll:
Myndighetsverksamhet (ram)
3 Styrelsen för ackreditering och 8 760 8 760 +1 000
teknisk kontroll: Bidrag till
riksmätplatser (obet)
4 Elsäkerhetsverket (ram) 36 520 36 520
5 Sprängämnesinspektionen (ram) 15 150 15 150
6 Bidrag till standardisering, 77 802 77 802
provnings- och mätteknisk FoU m.m.
(ram)