Utskottet behandlar i betänkandet motioner om radio- och TV-frågor som väcktes
under allmänna motionstiden år 1996.
Utskottet som våren 1996 tog ställning till public service-verksamheten för
tiden den 1 januari 1997-31 december 2001 avstyrker motionsyrkanden om en ny
inriktning på public service-uppdraget och om privatisering av en TV-kanal,
två radiokanaler samt av Utbildningsradion (UR). Utskottet hänvisar bl.a. till
sitt tidigare ställningstagande och erinrar om att regeringen beslutat om ett
femårigt sändningstillstånd för Sveriges Television AB och Sveriges Radio AB
samt om ett tvåårigt sändningstillstånd för UR. Till sändningstillstånden har
fogats ett antal villkor. Dessa rör bl.a. public service-uppdrag och antalet
sändningskanaler.
Vidare avstyrks - med hänvisning till programföretagens självständiga
ställning - ett motionsförslag som innebär att frågan om public service-
verksamheten skall ersättas av skattefinansiering. Likaledes avstyrks
motionsförslag att reglerna för sponsring skall skärpas och att lokala
kabelsändarföretag skall få reklamfinansieras.
I betänkandet behandlas även frågor som rör funktionshindrades möjligheter
att ta del av public service-företagens program, m.m. Samtliga yrkanden
avstyrks bl.a. med hänvisning till de krav på programföretagen som ställs i de
av regeringen beslutade sändningsvillkoren.
Till betänkandet har fogats fyra reservationer och två särskilda yttranden.
Motionerna
1996/97:K713 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) vari yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om public service-uppgiften i ett öppet samhälle,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett nytt public service-uppdrag,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skattefinansiering i stället för licensfinansiering,
9. att riksdagen hos regeringen begär förslag om privatisering av en TV-
kanal, två radiokanaler samt Utbildningsradion,
12. att riksdagen hos regeringen begär förslag om skärpta regler för
sponsring i enlighet med vad som anförts i motionen,
1996/97:So426 av Roland Larsson m.fl. (c) vari yrkas
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om programbolagens insatser för funktionshindrade.
1996/97:Kr203 av Rigmor Ahlstedt (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om textade TV-program.
1996/97:Kr207 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om public service-uppdragets innebörd,
1996/97:Kr211 av Bertil Persson (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär förslag om reklamfinansiering av lokal-TV i enlighet med vad som anförts
i motionen.
1996/97:Kr236 av Bo Nilsson och Bengt Silfverstrand (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
nödvändig ändring i avtalet med Sveriges Television AB, så att
handikapporganisationerna får möjlighet att i t.ex. ?Anslagstavlan? ge en kort
information om sin verksamhet.
1996/97:Kr237 av Leif Carlson och Gullan Lindblad (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att göra TV
tillgänglig för synskadade.
1996/97:Kr256 av Dan Ericsson (kd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Sveriges Television måste göras mer tillgänglig för synskadade.
Vissa bakgrundsuppgifter
Genom sitt ställningstagande till regeringens proposition 1995/96:161
beslutade riksdagen våren 1996 om public service-verksamheten för tiden
1997-2001 (bet. 1995/96:KrU12, rskr. 1995/96:297). Vidare beslutade riksdagen
anta regeringens förslag till radio- och TV-lag (prop. 1995/96:160, bet.
1995/96:KU29, rskr. 1995/96:296).
Beslutet om public service-företagen och deras verksamhet innebär i huvudsak
följande.
- Sändningstillståndet för Sveriges Television AB (SVT) och Sveriges Radio AB
(SR) skall vara femårigt och gälla fr.o.m. den 1 januari 1997 t.o.m. den 31
december 2001. För Sveriges Utbildningsradio (UR) skall tillståndsperioden
vara tvåårig och gälla fr.o.m. den 1 januari 1997 t.o.m. den 31 december
1998.
- De tre programföretagen skall ägas av en nybildad stiftelse som skall
ersätta de tre tidigare ägarstiftelserna.
- Programföretagen skall ha ett public service-uppdrag med i huvudsak följande
innehåll. SVT:s, SR:s och UR:s sändningar skall vara rikstäckande.
Programverksamheten skall präglas av redaktionell självständighet,
opartiskhet och saklighet, demokratiska värden, mångfald och
decentralisering samt av folkbildningsambitioner. Vidare skall programmen ha
hög kvalitet. Programföretagen skall ha ett kulturansvar och ett ansvar för
att producera minoritetsprogram. Programmen skall spegla förhållandena i
hela landet.
- Programföretagen skall ha en distriktsorganisation som speglar hela landet.
- Programföretagen skall årligen följa upp och rapportera hur public service-
uppdraget uppfyllts. En uppföljningsrapport skall inlämnas till
Granskningsnämnden för radio och TV.
- SVT skall ha två självständiga nyhetsredaktioner. Arbetet med nyheter och
samhällsfrågor skall bedrivas så att olika perspektiv präglar verksamheten.
- Den andel av allmänproduktionen som i SVT:s och SR:s rikssändningar
produceras utanför Stockholm under tillståndsperioden skall ökas till minst
55 %. (Enligt de regler som gällde vid tidpunkten för riksdagens
ställningstagande skulle minst 50 % av SVT:s och minst 40 % av SR:s
allmänproduktion i rikssändningar göras utanför Stockholm.)
- Programföretagens sändningar skall nå minst 99,8 % av den bofasta
befolkningen.
- Sändningsrätten för SVT skall omfatta två TV-kanaler inkl. text-TV och för
SR fyra radiokanaler. UR skall få sända i SVT:s och SR:s kanaler.
- Programföretagen skall finansieras med TV-avgiftsmedel som riksdagen anvisar
från rundradiorörelsens resultatkonto (rundradiokontot). Medelstilldelningen
till programföretagen skall liksom tidigare värdesäkras genom ett särskilt
index, det s.k. Sveriges Radio-indexet. Likaså skall medelstilldelningen
till Radio Sweden värdesäkras med utgångspunkt i nämnda kompensationsindex.
- Särskilda regler för sponsring skall gälla. (Se härom nedan s. 7.)
- Granskningsnämnden för radio TV skall även fortsättningsvis finansieras över
både statsbudgeten och rundradiokontot. Granskningsnämnden har tillsyn över
efterlevnaden av regler för sändningarnas innehåll samt beslutar om
sanktioner vid bristande efterlevnad av dessa.
Hösten 1996 godkände riksdagen en s.k. fördelningsnyckel som innebär att
tillgängliga medel skall fördelas med 60,57 % för SVT, 34,67 % för SR och 4,76
% för UR (prop. 1996/97:1 bil. 7 utg.omr. 17, bet. 1996/97:KrU3, rskr.
1996/97:82).
I december 1996 beslutade regeringen om sändningstillstånd och
anslagsvillkor för SVT, SR och UR.
Vidare kan nämnas att Radiotjänst i Kiruna AB (RIKAB), som ägs av SVT, SR
och UR, ansvarar för TV-avgiftsuppbörden och avgiftskontrollen. Ett avtal
mellan staten och RIKAB reglerar bolagets uppgifter. Influtna medel placeras
på det s.k. rundradiokontot hos Riksgäldskontoret.
SVT ansvarar för förvaltningen av rundradiomedlen enligt ett avtal som
trädde i kraft den 1 januari 1993 och som gäller tills vidare. Staten
tillhandahåller genom Riksgäldskontoret det rörelsekapital som
rundradiorörelsen, dvs. SVT, SR, UR och Granskningsnämnden, behöver när
avgiftsmedlen inte räcker till.
TERACOM Svensk Rundradio AB (Teracom) är huvudman för rundradio- nätet.
Teracom skall ge sändningsberättigade programföretag tillgång till sändarnätet
på likvärdiga villkor. Verksamheten regleras i avtal mellan Teracom och public
service-företagen.
Riksdagen har våren 1997 godkänt ett regeringsförslag om att TV-sändningar
med digital teknik skall införas med möjlighet för staten att successivt ta
ställning till om och på vilket sätt verksamheten skall fortsätta (prop.
1996/97:67, yttr. 1996/97:KrU4y, bet. 1996/97:KU17, rskr. 1996/97:
178).
Utskottet
Inledning
De motioner som behandlas i detta betänkande väcktes under allmänna
motionstiden i början av innevarande riksmöte, 1996/97. Flertalet av de frågor
som tas upp i motionerna har behandlats av riksdagen vid tidigare tillfällen.
Förslag till ny inriktning på public service-uppdraget
I tre motionsyrkanden föreslås en ny inriktning på public service-uppdraget.
Motionärerna bakom motion K713 (m) framhåller att monopoltiden för radio och
TV nu tillhör historien och att publiken sedan början av 1990-talet möter en
mångfald av svenska och utländska kanaler genom markbundna sändningar och
genom kabel- och satellitsändningar, vilket gör att publikens lyssnar- och
tittarvanor förändras. Därför ställs krav på public service-företagen att
dessa skall kunna erbjuda program som aktivt leder till att publiken väljer
att se SVT:s eller höra SR:s program. Vidare erinrar motionärerna om
informationsteknikens snabba utveckling och att medierna alltmer integreras.
Mot denna bakgrund är det, menar motionärerna, viktigt att hålla fast vid vad
som är statens grundläggande uppgift i den nya mediemiljön, nämligen att
erbjuda program som publiken annars inte möter samt en produktion och ett
skapande som vitaliserar det nationella kulturlivet (yrkande 6). Vidare anförs
i motionen att det inte kan anses vara rimligt att uppdraget för public
service-verksamheten utformas i syfte att dominera programutbudet för
publiken. Krav på en utveckling mot ökad kvalitet och fördjupning samt en
programverksamhet som relateras till det samlade programutbudet bör ligga till
grund inför den nya avtalsperioden (yrkande 7).
Liknande krav som de nu redovisade framförs i motion Kr207 (m) yrkan-de 4.
Under föregående riksmöte tog riksdagen ställning till frågan om public
service-verksamheten för tiden den 1 januari 1997-den 31 december 2001 (prop.
1995/96:161, bet. 1995/96:KrU12, rskr. 1995/96:297). I det sammanhanget
behandlades även motionsyrkanden av innehåll som delvis sammanfaller med de nu
aktuella yrkandena. Utskottet - som avstyrkte yrkandena - konstaterade att det
s.k. medielandskapet starkt hade förändrats vilket självfallet borde
återspeglas i uppdraget till public service-företagen. Enligt utskottets
uppfattning hade regeringen i sitt förslag till public service-uppdrag tagit
hänsyn härtill och på ett tydligt sätt definierat vad som borde ingå i
uppdraget (bet. s. 11-12).
En redovisning av public service-uppdragets innehåll återfinns i nämnda
betänkande (s.10-13). Den svenska modellen för radio och TV i allmänhetens
tjänst sammanfattades i följande punkter, nämligen
- rikstäckande sändningar,
- redaktionell självständighet,
- opartiskhet och saklighet,
- demokratiska värden,
- mångfald och decentralisering,
- hög kvalitet,
- kulturansvar,
- minoritetsprogram,
- folkbildningsambitioner och
- spegling av hela landet.
Utskottet framhöll även följande.
Utskottet vill här särskilt understryka kravet på att public service-företagen
även i fortsättningen skall fylla uppgiften att nå i stort sett hela
befolkningen med ett mångsidigt utbud, präglat av bredd, djup och hög
kvalitet. Det sagda innebär bl.a. att programföretagen har skyldighet att i
sin programverksamhet ta hänsyn till särskilda publikgrupper. Vidare innebär
det att allmänradion och allmäntelevisionen inte skall låta sig styras av
publikandelar utan även skall sända program som vänder sig till en
förhållandevis begränsad publik.
Utskottet intar alltjämt samma hållning i denna fråga och är således inte
berett att föreslå en ändring av public service-uppdraget. Vidare enrinrar
utskottet om att regeringen - sedan motionerna väcktes - i december 1996 har
tagit beslut om sändningstillstånd för de tre programföretagen. Tillstånden
trädde i kraft den 1 januari 1997 och gäller t.o.m. den 31 december 2001 för
SVT och SR samt t.o.m. den 31 december 1998 för UR. Till tillstånden har
fogats ett antal villkor rörande företagens public service-uppdrag.
Utskottet anser med hänvisning till det anförda att riksdagen skall avslå
motion K713 (m) yrkandena 6 och 7 samt motion Kr207 (m) yrkande 4.
Fråga om privatisering av programföretag
Motionärerna bakom motion K713 (m) anför att en fortsatt verksamhet med två
TV-kanaler och fyra radiokanaler bl.a. innebär att det inte är möjligt att
tillföra publiken ett programutbud med tillräcklig kvalitet, djup och
kulturellt skapande för att detta skall ha en tydlig profil och identitet.
Därför föreslås att programföretagen skall koncentrera sina resurser till en
TV-kanal och två nationella radiokanaler. Därigenom kan en TV-kanal och två
radiokanaler privatiseras. Vidare föreslås att UR skall utbjudas till
försäljning. Motionärerna erinrar om att UR inte sänder i någon egen kanal
utan tillverkar program för public service-verksamheten. UR:s ställning som
public service-företag innebär - anförs det - en osund konkurrens på den
svenska utbildningsmarknaden och gentemot de medieföretag som verkar inom
detta område. Privatiseringen bör enligt motionärerna göras under innevarande
tillståndsperiod (yrkande 9).
Riksdagens beslut våren 1996 om en radio och TV i allmänhetens tjänst
1997-2001 innebar bl.a. att motionsförslag liknande det nu aktuella avslogs.
Kulturutskottet framhöll i sitt betänkande följande (bet. 1995/96:12, s. 31).
Utskottet anser att public service-verksamheten har ett stort värde även i en
tid när det totala utbudet av radio- och TV-program mångdubblats. Nästan alla
svenska hushåll nås av SVT:s två kanaler och TV 4. Däremot saknar ca 40 % av
hushållen tillgång till det övriga TV-utbudet. För att i stort sett hela
befolkningen skall kunna ha tillgång till ett brett programutbud är det
nödvändigt att SVT även i fortsättningen får sända i två kanaler. På
motsvarande sätt är det angeläget att radiopubliken i hela landet nås av ett
brett utbud genom SR:s sändningar. Endast de som bor i närheten av större
städer har därutöver tillgång till den privata lokalradions sändningar. Ett
förverkligande av motionärernas förslag skulle innebära en väsentlig minskning
av mångfalden i utbudet för en stor del av befolkningen.
Utskottet intar alltjämt samma ståndpunkt.
Då det gäller frågan om privatisering av UR erinrar utskottet om att den
s.k. Distansutbildningskommittén har i uppdrag att föreslå åtgärder som kan
främja användningen av distansmetoder inom främst vuxenutbildningen och
högskolan. Utredaren skall analysera hur radio och TV kan utnyttjas i
utbildningens och bildningens tjänst (dir. 1995:69). Utredaren har fått
tilläggsdirektiv att lägga fram förslag om vilken roll UR skall spela inom
utbildnings- och folkbildningsområdet (dir. 1996:17). Uppdraget skall
redovisas före utgången av oktober 1997.
Sedan motionen väcktes har - som redovisats i det föregående - regeringen
beslutat om sändningstillstånd för de tre programföretagen. Tillstånden för
SVT och SR är femåriga och gäller t.o.m. den 31 december 2001. Tillståndet för
SVT innebär bl.a. att sändningsrättens omfattning för SVT skall avse två TV-
program samt text-TV-sändningar till hela landet. Sändningstillståndet för SR
innebär att företaget har rätt att - då det gäller analoga sändningar - i hela
landet sända fyra program. För SR gäller vidare särskilda regler för vissa
regionala sändningar samt för utlandsradion. Vidare bör nämnas att SR - efter
beslut av riksdagen våren 1995 - fått tillstånd att påbörja digitala
ljudradiosändningar (prop. 1994/95:170, bet. 1994/95:KU47, rskr. 1994/95:369).
Genom sändningstillståndet medges SR rätt att i den nationella frekvensen
sända sex program. Särskilda regler gäller för regionala frekvenser.
Sändningstillståndet för UR är tvåårigt och gäller t.o.m. den 31 december
1998. Genom avtal mellan UR och SVT resp. SR bereds UR:s program plats i SVT:s
och SR:s kanaler.
Utskottet är med hänvisning till det anförda inte berett att förorda en
ändring av riksdagens tidigare beslut då det gäller privatisering av
programföretag. Motion K713 (m) yrkande 9 avstyrks således.
Finansieringsfrågor
I tre motionsyrkanden behandlas frågor om public service-företagens
finansiering.
Motionärerna bakom motion K713 (m) föreslår att frågan bör prövas om dagens
licensfinansiering av public service-verksamheten skall ersättas av
skattefinansiering (yrkande 8).
Utskottet har vid en rad tidigare tillfällen behandlat yrkanden liknande det
nu aktuella, senast våren 1992 (bet. 1991/92:KrU28). Utskottet är - med
hänvisning till programföretagens självständiga ställning - inte berett att
föreslå något riksdagsinitiativ med anledning av yrkandet som således
avstyrks.
I samma motion, K713 (m), föreslås också - bl.a. av integritetsskäl - att
regeringen skall lämna förslag till skärpta regler för sponsring (yrkande 12).
Riksdagsbeslutet om public service-verksamheten våren 1996 innebar en
begränsning av programföretagens möjligheter att sända sponsrade program i
förhållande till vad som tidigare gällde. Sponsring får förekomma i SVT:s
sändningar i samband med sportevenemang. Vidare får - efter initiativ av
kulturutskottet - vissa kategorier av sponsrade program som tidigare varit
tillåtna även fortsättningsvis sändas. Således får SVT, SR och UR sända
samproduktioner som framställts i samarbete med t.ex. programföretag i andra
länder, fristående produktionsbolag m.fl. där medproducenten erhållit bidrag
från utomstående för sin andel av produktionen. Även program som framställs av
ett programföretag inom ramen för ett samarbete inom European Broadcasting
Union (EBU) får återutsändas av SVT och SR. Slutligen får SVT och SR träffa
uppgörelse om sponsring när företaget i fråga är arrangör under förutsättning
att programmet direktsänds till flera länder, antingen arrangemanget sker inom
ramen för ett åtagande gentemot EBU eller arrangemanget är av liknande
betydelse (bet. 1995/96:KrU12 s. 29.)
Beslutet om hur sponsringsrätten skulle avgränsas fattades efter ingående
överväganden inom kulturutskottet. Utskottet anser att det inte är motiverat
att nu ta initiativ till en omprövning av sponsringsbestämmelserna. Motions-
yrkandet avstyrks.
Förslaget i motion Kr211 (m) synes syfta till att lokala kabelsändarföretag
skall få reklamfinansieras.
Enligt radio- och TV-lagen (1996:844) är kabelnätsinnehavarna skyldiga att
kostnadsfritt bereda plats i sina nät för lokala kabelsändarföretags
sändningar (8 kap. 2 §). Ett lokalt kabelsändarföretag skall vara en sådan
juridisk person som har bildats för att bedriva lokala kabelsändningar och som
antas låta olika intressen och meningsriktningar komma till tals i sin
verksamhet. Ett lokalt kabelsändarföretag skall i sin sändningsverksamhet
sträva efter vidast möjliga yttrandefrihet och informationsfrihet. Radio- och
TV-verkets förordnande av lokala kabelsändarföretag avser högst tre år (8 kap.
5 §). Sändningarna får inte innehålla reklam (7 kap. 11 §).
Skälet till reklamförbud för de företag som Radio- och TV-verket förordnar
som lokala kabelsändarföretag angavs i proposition 1991/92:53 med förslag till
ny lagstiftning för kabelsändningar m.m. Enligt föredragande statsrådet var
det befogat att behålla ett reklamförbud för de företag som ges ställning som
lokala kabelsändarföretag. Syftet med särställningen för sådana företag -
garanterad och avgiftsfri tillgång till kabelnätet inom en kommun - angavs
vara att vidga yttrandefriheten (prop. s. 41). Konstitutionsutskottet ansåg
med anledning av propositions- och motionsförslag att det inte borde vara
möjligt att som lokalt kabelsändarföretag kostnadsfritt få operera som en
kommersiell kanal med reklamintäkter. Den som med stöd av lagen får tillgång
till en kanal gratis måste således finna sig i att bedriva verksamheten utan
reklam, ansåg utskottet. Vidare uttalade konstitutionsutskottet att det är
inget som hindrar att ett lokalt kabelsändarföretag fortsättningsvis bedriver
verksamheten på kommersiell grund, dvs. på grundval av ett avtal med
nätinnehavaren (bet. 1991/92:KU19 s. 17).
Kulturutskottet har inte någon annan uppfattning än den som
konstitutionsutskottet uttryckt i sitt av riksdagen godkända betänkande.
Motionen avstyrks därför.
Frågor om funktionshindrades möjligheter att ta del av public service-
företagens program, m.m.
Motionärerna bakom motion So426 (c), konstaterar att public service-företagen
har i uppdrag att redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att öka
tillgängligheten för de funktionshindrade. Motionsyrkandet syftar till att
regeringen skall återkomma till riksdagen med en redovisning av
programbolagens insatser för funktionshindrade (yrkande 7).
SVT, SR och UR är enligt gällande sändningstillstånd skyldiga att beakta
funktionshindrades behov. De tre bolagens program skall även produceras för
speciella målgrupper. Genom att utnyttja befintlig och ny teknik skall bolagen
under tillståndsperioden öka möjligheterna för funktionshindrade att ta del av
programmen. I fråga om program för funktionshindrade får SVT, SR och UR sins
emellan fördela ansvaret för olika insatser. Enligt vad utskottet har inhämtat
räknar programföretagen med att inom kort ha färdigställt en gemensam plan för
hur insatserna skall fördelas.
Vidare skall företagen enligt gällande anslagsvillkor årligen följa upp hur
public service-uppdraget har uppfyllts och inlämna en uppföljningsrapport till
Kulturdepartementet och Granskningsnämnden för radio och TV.
Utskottet anser att det inte är erforderligt att riksdagen tar något
initiativ med anledning av motionen. Utskottet anser sig nämligen kunna utgå
från att regeringen i anslutning till propositionsförslag som rör public
service-verksamheten redovisar vilka insatser för funktionshindrade som de tre
företagen gjort. Motionsyrkandet avstyrks därmed.
I motion Kr203 (c) tas upp frågan om textning av SVT:s program. Motionären
vill att i första hand nyhetsprogrammen skall textas, så att hörselskadade i
större utsträckning än i dag kan ta del av programutbudet.
Enligt SVT:s beräkningar är sammanlagt hälften av riksutbudet textat med
olika tekniker och med olika syften.
Den s.k. programtextningen som främst är avsedd för hörselskadade uppgick år
1996 till 2 210 timmar. Programtextningen sker med olika tekniker, nämligen
dels dold text-TV-textning, som kan ses endast med hjälp av text-TV-mottagare
och som används främst vid förstasändningar, dels öppen text som ligger fast
i bilden och som används mestadels för repriser. Alla programkategorier
programtextas men tyngdpunkten ligger på nyhets- och faktaprogram. Som exempel
kan nämnas att Rapports två eftermiddagssändningar och 19.30-sändningen är
textade. Likaså är samhällsprogram som Striptease, Plus och Dokument utifrån
textade. I sammanhanget bör nämnas att program som speglar stora sport- och
andra evenemang - Nobelfesten, OS-invigning, Melodifestivalen, riksmötets
öppnande - direkttextas. Direkttextningen uppgår till 50 timmar per år. Vidare
bör i detta sammanhang nämnas att utländska program översättningstextas. År
1996 sändes totalt 1 836 timmar textade översättningar.
Textning av TV-program är en viktig del av SVT:s insatser för
funktionshindrade. Av redovisningen ovan framgår att SVT:s insatser i detta
avseende är omfattande. Härtill kommer att - sedan motionen väcktes -
regeringen beslutat om sändningsvillkor som innehåller krav på programbolagen
att de skall öka möjligheterna för funktionshindrade att ta del av programmen.
Enligt utskottets uppfattning får motionsförslaget anses vara tillgodosett.
Motionen avstyrks.
Två motioner behandlar frågan om SVT:s tillgänglighet för synskadade.
Motionerna Kr237 (m) och Kr256 (kd) yrkande 1 syftar till att textremsan i
SVT:s utländska program skall läsas upp i en särskild ljudkanal.
Från synskadades håll har krav ställts på att utländska program skall göras
tillgängliga. SVT har konstaterat att dubbning inte är en lämplig metod. SVT
avslutar inom kort ett projekt som prövar hur översättningstexten i digital
form i text-TV-signalen kan användas för att generera syntetiskt tal i
talsyntesutrustning, s.k. prator, hos tittaren.
För SVT:s del gäller att företaget - under den pågående tillståndsperioden -
skall följa de regler som fastställts då det gäller funktionshindrades behov,
bl.a. genom att utnyttja befintlig och ny teknik. Det ankommer således på SVT
att - som självständigt företag - avgöra om det pågående
översättningsprojektet skall förverkligas. Utskottet vill i sammanhanget peka
på att den digitala sändningstekniken kan komma att medföra helt andra
möjligheter att överföra ljud och annan typ av information än vad som nu är
möjligt. Med hänvisning till det anförda avstyrks motionsyrkandena.
Förslaget i motion Kr236 (s) syftar till att sändningsvillkoren för SVT skall
ändras så att handikapporganisationerna i likhet med myndigheter skall få
möjlighet att informera om sin verksamhet i exempelvis programmet
Anslagstavlan.
SVT skall enligt gällande sändningsvillkor kostnadsfritt sända meddelanden
som är av vikt för allmänheten om en myndighet begär det. SVT skall tillse att
meddelandet ges en lämplig utformning och att det inte genom sin omfattning
eller på annat sätt inverkar menligt på programverksamheten.
Utskottet anser att det inte är motiverat att under löpande tillståndsperiod
ta initiativ till en vidgning av den krets som - i enlighet med det sagda -
har rätt att kostnadsfritt sända meddelanden i SVT. Motionen avstyrks.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande ny inriktning på public service-uppdraget
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:K713 yrkandena 6 och 7 och
1996/97:Kr207 yrkande 4,
res. 1 (m)
2. beträffande fråga om privatisering av programföretag
att riksdagen avslår motion 1996/97:K713 yrkande 9,
res. 2 (m)
3. beträffande skattefinansiering av public service-verksamheten
att riksdagen avslår motion 1996/97:K713 yrkande 8,
res. 3 (m)
4. beträffande skärpta regler för sponsring
att riksdagen avslår motion 1996/97:K713 yrkande 12,
res. 4 (m)
5. beträffande reklamfinansiering av lokala kabelsändarföretag
att riksdagen avslår motion 1996/97:Kr211,
6. beträffande redovisning av programbolagens insatser för
funktionshindrade
att riksdagen avslår motion 1996/97:So426 yrkande 7,
7. beträffande frågan om textning av Sveriges Televisions program
att riksdagen avslår motion 1996/97:Kr203,
8. beträffande Sveriges Televisions tillgänglighet för synskadade
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Kr237 och 1996/97:Kr256 yrkande 1,
9. beträffande handikapporganisationernas möjlighet att informera i
Sveriges Television
att riksdagen avslår motion 1996/97:Kr236.
Stockholm den 10 april 1997
På kulturutskottets vägnar
Åke Gustavsson
I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Elisabeth Fleetwood (m), Berit
Oscarsson (s), Anders Nilsson (s), Leo Persson (s), Lennart Fridén (m), Björn
Kaaling (s), Marianne Andersson (c), Monica Widnemark (s), Jan Backman (m),
Carl-Johan Wilson (fp), Agneta Ringman (s), Charlotta L Bjälkebring (v),
Annika Nilsson (s), Ewa Larsson (mp), Fanny Rizell (kd) och Elizabeth Nyström
(m).
Reservationer
1. Ny inriktning på public service-uppdraget (mom. 1)
Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan Backman och Elizabeth Nyström (alla
m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med "Under
föregående" och på s. 5 slutar med 2yrkande 4" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den syn på public service-uppdragets inriktning som kommer
till uttryck i de aktuella motionsyrkandena K713 (m) yrkandena 6 och 7 samt
Kr207 (m) yrkande 4.
Det innebär att utskottet ansluter sig till uppfattningen att fria medier
är en självklarhet i ett öppet samhälle och en förutsättning för
yttrandefrihet, informationsfrihet och kulturell mångfald. Fria medier
medverkar till höjd kvalitet och ökad dynamik i utveckling och debatt.
Publiken kan genom sitt eget val ställa krav på utbudet.
Genom den tekniska utvecklingen har möjligheter öppnats för att etablera
fristående radio- och TV-kanaler som står utanför politisk kontroll. Dessa
möjligheter har redan tagits till vara. Den nya mediesituation som vi befinner
oss i innebär således att det i Sverige nu finns ett omfattande utbud av såväl
svenska som utländska TV-kanaler. Även antalet radiostationer har ökat
dramatiskt. Rimligen befinner sig denna verksamhet alltjämt i en inledande
fas.
Mot den angivna bakgrunden är det uppenbart att de licensfinansierade radio-
och TV-kanalernas antal och utbud måste förändras och att public service-
uppdraget bör ges en ny innebörd.
Enligt utskottets mening måste SR:s och SVT:s dominans på alla program-
områden brytas. Public service-kanalerna bör erbjuda de program som publiken
annars inte får tillgång till och de bör utgöra ett kvalitetsalternativ som
genom djup och bredd i sin verksamhet svarar för ett varierat kulturutbud, en
seriös nyhetsförmedling och en saklig debatt.
Utskottet konstaterar att public service-företagen har betydande
förutsättningar för att vara ledande institutioner inom det svenska
kulturlivet. SR och SVT förfogar över resurser som är större än statens anslag
till kulturinstitutionerna. Resurserna bör emellertid i högre grad än nu
koncentreras till skapande och produktion. Företagens programverksamhet bör
vända sig till hela svenska folket med en riktning mot kvalitet och
fördjupning.
Arbetet med att ge public service-uppdraget en ny inriktning bör påbörjas
utan dröjsmål så att regeringen snarast kan presentera ett förslag för
riksdagen rörande inriktningen på public service-uppdraget, i syfte att
sändningsvillkoren för programföretagen redan under innevarande
tillståndsperiod kan anpassas efter vad som här anförts.
Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall till motion K713 (m)
yrkandena 6 och 7 samt Kr207 (m) yrkande 4 som sin mening ge regeringen till
känna.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande ny inriktning på public service-uppdraget
att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:K713 yrkandena 6 och 7 och
1996/97:Kr207 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
2. Fråga om privatisering av programföretag (mom. 2)
Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan Backman och Elizabeth Nyström (alla
m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "Riksdagens
beslut" och slutar med "avstyrks således" bort ha följande lydelse:
Som anförs i motion K713 (m) skulle en fortsatt verksamhet med två TV-
kanaler och fyra radiokanaler innebära att det är omöjligt att tillföra
publiken ett programutbud som präglas av tillräckligt hög kvalitet, djup och
kulturellt skapande (yrkande 9). Enligt utskottets uppfattning bör därför
SVT:s och SR:s resurser koncentreras till en TV-kanal och två nationella
radiokanaler. Därigenom kan en TV-kanal och två radiokanaler privatiseras,
vilket möjliggör ökad konkurrens och mångfald även i den nationella
radioverksamheten.
Även UR, vars program sänds i SVT:s och SR:s kanaler, bör enligt utskottets
uppfattning kunna privatiseras. UR:s ställning som public service-företag
innebär nämligen att licensmedel används för verksamheter som andra medie- och
utbildningsföretag kan bidra med. Enligt utskottets uppfattning är det
angeläget att en sådan osund konkurrens kan upphöra. Både SVT och SR bör i
fortsättningen sända utbildningsprogram som de på sedvanligt sätt upphandlat
från fristående medie- och utbildningsföretag.
Det är angeläget att en privatisering kan genomföras redan under den
nuvarande tillståndsperioden. Regeringen bör därför omgående påbörja ett
arbete i syfte att lägga fram förslag för riksdagen i detta hänseende.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande fråga om privatisering av programföretag
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:K713 yrkande 9 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Skattefinansiering av public service-verksamheten (mom. 3)
Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan Backman och Elizabeth Nyström (alla
m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med "Utskottet har?
och slutar med "således avstyrks" bort ha följande lydelse:
En ny inriktning av public service-uppdraget i enlighet med vad utskottet
föreslagit i det föregående (reservation 1) kommer att understryka public
service-verksamheternas roll i samhällslivet. Det är därför motiverat att -
som föreslås i motion K713 (m) yrkande 8 - pröva om den nuvarande
licensfinansieringen skall ersättas med skattefinansiering.
Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande skattefinansiering av public service-verksamheten
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:K713 yrkande 8 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Skärpta regler för sponsring (mom. 4)
Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan Backman och Elizabeth Nyström (alla
m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med "Riksdags-
beslutet om" och slutar med "Motionsyrkandet avstyrks" bort ha följande
lydelse:
Som anförts i motion K713 (m) yrkande 12 visade SVT:s sändningar från
Olympiska spelen i Atlanta hur företaget långtgående utnyttjade sina
sponsringsmöjligheter genom att lägga upp sina programtablåer på ett sätt som
möjliggjorde ökade sponsorsintäkter. Företaget bytte nämligen kontinuerligt
sändningskanal för att kunna påbörja och avsluta sändningar med
sponsorsbudskap så ofta som möjligt.
Enligt utskottets uppfattning är det av största vikt att bevara och stärka
företagets integritet. Regeringen bör därför lämna förslag till riksdagen om
skärpta regler för sponsring.
Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande skärpta regler för sponsring
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:K713 yrkande 12 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Särskilda yttranden
1. Skärpta regler för sponsring (mom. 4)
Charlotta L Bjälkebring (v) anför:
Det vore önskvärt att sponsringsreglerna kunde bli mer restriktiva. Jag anser
emellertid inte att nuvarande sändningstillstånd för programföretagen och de
villkor som är knutna till tillstånden skall rivas upp.
2. Redovisning av programbolagens insatser för funktionshindrade (mom. 6)
Marianne Andersson (c) och Charlotta L Bjälkebring (v) anför:
Vi vill understryka vikten av att riksdagen hålls informerad då det gäller
programbolagens insatser för funktionshindrade. Vi har dock avstått från att
yrka bifall till motion So426 (c) yrkande 7, eftersom vi - liksom utskottet i
övrigt - utgår från att regeringen i anslutning till propositionsförslag som
rör public service-verksamheten redovisar programföretagens insatser i detta
hänseende.
Innehållsförteckning
Sammanfattning........................................1
Motionerna............................................1
Vissa bakgrundsuppgifter..............................2
Utskottet.............................................4
Inledning...........................................4
Förslag till ny inriktning på public service-uppdraget4
Fråga om privatisering av programföretag............5
Finansieringsfrågor.................................7
Frågor om funktionshindrades möjligheter att ta del av public service-
företagens program, m.m.
8
Hemställan.........................................10
Reservationer........................................11
1. Ny inriktning på public service-uppdraget (mom. 1)11
2. Fråga om privatisering av programföretag (mom. 2)12
3. Skattefinansiering av public service-verksamheten (mom. 3)12
4. Skärpta regler för sponsring (mom. 4)...........13
Särskilda yttranden..................................13
1. Skärpta regler för sponsring (mom. 4)...........13
2. Redovisning av programbolagens insatser för funktionshindrade (mom.
6) 13