I betänkandet behandlar utskottet ett i
proposition 1996/97:7 framlagt förslag
till ändringar i lotterilagen
(1994:1000). Enligt förslaget utvidgas
lagens tillämpningsområde så att ett
vidare område av spelverksamhet faller
in under lotteribegreppet. Härutöver
föreslås att en vidare krets av
automatspel skall inrymmas under
automatspelsbegreppet. När det gäller
lotterilagens förbud för underåriga att
delta i spel föreslås i propositionen
dels att förbudet riktas mot anordnaren
och dennes ombud, dels att förbudet
utvidgas till att omfatta även
vadhållning på hästtävling. Vidare
föreslås att en värdegräns för inväxling
av värdebevis och liknande mot kontanter
införs samt att den högsta vinstandelen
för egentligt lotteri sänks från 55 till
50 %. Vissa ändringar beträffande
anställdas spel på värdeautomat föreslås
också. Lag-ändringarna skall enligt
förslaget träda i kraft den 1 januari
1997. För viss lotteriverksamhet
föreslås en övergångstid på ett år.
Automatspelen skall inte omfattas av
denna övergångsbestämmelse. Av
propositionen framgår vidare att
regeringen har för avsikt att företa en
övergripande översyn av lotterilagen.
I betänkandet behandlas även tolv
motioner som har anknytning till
propositionen.
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag. Främst med anledning av en
motion föreslår utskottet ett
förtydligande tillägg till den i
propositionen föreslagna
övergångsbestämmelsen. Övriga
motionsyrkanden avstyrks.
Till betänkandet har fogats elva
reservationer.
Propositionen
I proposition 1996/97:7 Vissa spel- och
lotterifrågor föreslår regeringen
(Finansdepartementet) - efter hörande av
Lagrådet - att riksdagen antar det i
propositionen framlagda förslaget till
lag om ändring i lotterilagen
(1994:1000).
Lagförslaget har intagits som bilaga 1
till betänkandet.
Motionerna
Motion väckt med anledning av
regeringens skrivelse 1995/96:15
Redogörelse för behandlingen av
riksdagens skrivelser till regeringen
1995/96:K14 av Jan Backman och Lennart
Fridén (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om beslutet att ändra
lotterilagen så att förbudet mot
slumpvalsgenerator eller elektroniskt
minne i lotteriförsäljningsautomater
upphävs.
Motioner väckta under den allmänna
motionstiden år 1996
1996/97:Kr509 av Elisa Abascal Reyes
m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag till förbud mot
spelsystem av den typ Lotto Express
tillhör.
1996/97:Kr511 av Andreas Carlgren m.fl.
(c) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om lotterilagen.
1996/97:Kr513 av tredje vice talman
Christer Eirefelt m.fl. (fp) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att öka folkrörelsernas andel
av spelmarknaden.
1996/97:Kr518 av Elving Andersson (c)
vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om nivå för inlösen till
kontanter vid värdeautomatspel.
Motioner väckta med anledning av
proposition 1996/97:7
1996/97:Kr26 av Barbro Westerholm (fp)
vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att spelberoende bör belysas
i översynen av lotterilagen.
1996/97:Kr27 av Sten Andersson (m) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om s.k. Lyckohjul i samband med
av myndigheterna godkänt bingospel.
1996/97:Kr28 av Jan Backman och Lennart
Fridén (m) vari yrkas att riksdagen
beslutar om ändrad lydelse av
lotterilagen i enlighet med vad som
anförts i motionen.
1996/97:Kr29 av Rose-Marie Frebran m.fl.
(kd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av en parlamentarisk
utredning för en översyn av
lotterilagen,
2. att riksdagen hos regeringen begär
sådan ändring i lotterilagen att
varuvinstens värde i varuspelsautomater
måste vara det reella värdet.
1996/97:Kr30 av Jan Backman och
Elizabeth Nyström (m) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att 27 §
första stycket punkt 5 lotterilagen
(1994:1000) ges följande lydelse: högsta
vinstens värde, två hundra gånger
insatsen, får växlas in mot kontanter i
enlighet med vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen beslutar att 16 §
första stycket punkt 3 lotterilagen
(1994:1000) ges följande lydelse: värdet
av vinsterna i lotteriet motsvarar minst
35 % av insatsernas värde i enlighet med
vad som anförts i motionen.
1996/97:Kr31 av Anita Persson (s) vari
yrkas att riksdagen beslutar att ändra
ikraftträdande- och
övergångsbestämmelserna till den i
proposition 1996/97:7 föreslagna lagen
om ändring i lotterilagen (1994:1000) i
enlighet med vad som anförts i motionen.
1996/97:Kr32 av Charlotta L Bjälkebring
m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att
automatspel skall omfattas av
övergångsbestämmelser enligt vad i
motionen anförts,
2. att riksdagen beslutar att
vadhållning i samband med idrottstävling
på nationell och internationell nivå
regleras enligt vad i motionen anförts,
3. att riksdagen beslutar att de
förbjudna automatspelen innefattas av
ett produktansvar.
Ärendets beredning
Utskottet har i ärendet uppvaktats av
dels AB Tipstjänst, dels representanter
för vissa idrottsföreningar. I ärendet
har inkommit ett antal skrivelser.
Utskottet
Bakgrund
Våren 1994 antog riksdagen en ny
lotterilag (1994:1000), som ersatte 1982
års lotterilag och som trädde i kraft
den 1 januari 1995 (prop. 1993/94:182,
bet. 1993/94:KrU32, rskr. 1993/94:415).
Genom den nya lagen fick folkrörelserna
ökade intäktsmöjligheter, bl.a. genom
att spel på värdeautomater på land blev
tillåtet och genom att
vinstmöjligheterna i andra lotterier och
spel förbättrades. Tillsynen och
kontrollen över spelmarknaden
förstärktes. Den dåvarande
Lotterinämnden bytte namn till
Lotteriinspektionen och fick betydligt
fler och mer omfattande arbetsuppgifter.
Bl.a. övertog den tillsynen över de
statliga spelbolagen AB Tipstjänst och
Svenska Penninglotteriet AB samt över AB
Trav och Galopp. Propositionen om en ny
lotterilag grundade sig på
Lotteriutredningens slutbetänkande (SOU
1992:130) Vinna eller försvinna.
Även andra förändringar som rör
spelmarknaden har företagits under de
senaste åren. Våren 1994 bemyndigades
regeringen av riksdagen att i enlighet
med vissa riktlinjer träffa avtal om en
försäljning av statens aktier i AB
Tipstjänst till svenskt föreningsliv
(prop. 1993/94:243, bet. 1993/94:FiU24,
rskr. 1993/94:416). I december 1994
beslöt regeringen att återkalla ett av
den förra regeringen lämnat
förhandlingsuppdrag rörande en sådan
försäljning, eftersom en försäljning av
AB Tipstjänst inte längre ansågs
aktuell. I juni 1995 meddelade civil-
och finansministrarna att regeringen
hade för avsikt att följa den totala
svenska spelmarknadens utveckling och
vidta eventuellt nödvändiga åtgärder för
att dämpa konkurrenstrycket och skapa
tydligare gränser mellan aktörerna på
marknaden. Som ett led i detta skulle
regeringen pröva de statliga bolagens
koncessioner och särskilt överväga
frågan om en sammanslagning av Svenska
Penninglotteriet AB och AB Tipstjänst.
En arbetsgrupp inom Finansdepartementet
överlämnade därefter, i oktober 1995,
rapporten (Ds 1995:61) De statligt
styrda spelbolagens koncessioner och
organisation m.m. Våren 1996 beslutade
riksdagen att bemyndiga regeringen att
slå samman Penninglotteriet och
Tipstjänst (prop. 1995/96:169, yttr.
1995/96:KrU8y, bet. 1995/96:FiU14, rskr.
1995/96:248). I sammanhanget
bemyndigades också regeringen att ändra
vinstdelningssystemet mellan staten och
föreningslivet. Det nya
vinstdelningssystemet innebär i huvudsak
att vinster i det statsägda företaget,
efter avdrag för ett grundbelopp som
tillfaller staten, delas mellan staten
och föreningslivet.
Lotteriinspektionen har i en skrivelse
till regeringen i december 1995 påtalat
behovet av en översyn av lotterilagen
såvitt avser bestämmelserna om
automatspel. Chefen för dåvarande
Civildepartementet gav sedermera en
utredare i uppdrag att se över vissa
bestämmelser i lotterilagen. Uppdraget
redovisades den 12 mars 1996 i
promemorian (Ds 1996:20) Ändringar i
lotterilagen. Promemorian har
remissbehandlats och ligger till grund
för förslagen i nu aktuell proposition.
Propositionens huvudsakliga innehåll
Mindre än två år har passerat sedan den
nuvarande lotterilagen trädde i kraft.
Den tekniska utvecklingen och
uppfinningsrikedomen inom spelbranschen
har emellertid, enligt propositionen,
medfört att en mer djupgående och
övergripande översyn av lagen behövs
redan nu.
Lagens nuvarande konstruktion innebär
en klar risk att nya spelformer, som
inte omfattas av lagen, kan införas.
Detta hänger samman med de avgränsningar
som har gjorts av lagens
tillämpningsområde, särskilt genom de
definitioner som lagen ställer upp.
Redan i dag är det sålunda, enligt
regeringens uppfattning, angeläget att
åtgärda de brister i lagen som
framkommit, bl.a. när det gäller
definitionerna av lotteri och
automatspel.
I propositionen föreslås att kopplingen
mellan den allmänna lotteridefinitionen
i lotterilagen och de olika
lotterikategorierna tas bort. Vidare
skall vadhållning i samband med
idrottstävling vara att anse som
egentligt lotteri under förutsättning
att den bedrivs inom en kommun.
Begreppet automatspel föreslås ändrat
så att det får beteckna spel på
mekaniska eller elektroniska automater
oavsett deras beskaffenhet i övrigt.
Därutöver införs ett förbud mot att
tillstånd ges till andra automatspel än
de som räknas upp i 6 § lotterilagen.
Det nuvarande kravet på att tillstånd
till spel på värdeautomat endast får ges
under förutsättning att spelet bedrivs
till förmån för ideell förening slopas.
Enligt förslaget skall det vara en
förutsättning för tillstånd till spel på
värdeautomater att högst 100 kronor av
vinsten får växlas in mot kontanter.
Det nuvarande förbudet för den som är
under 18 år att delta i vissa lotterier
skall enligt förslaget riktas mot
anordnaren och dennes ombud. Förbudet
utvidgas till att omfatta vadhållning på
hästtävlingar.
I propositionen läggs vidare fram
förslag om att anställda och
funktionärer hos den som anordnar
automatspel får delta i spel på
värdeautomat i Sverige. Slutligen
föreslås att vinstandelstaket för
egentligt lotteri sänks från 55 till
50 %.
Lagändringarna föreslås träda i kraft
den 1 januari 1997. För sådan verksamhet
som i dag inte hänförs till lotteri, men
som efter ikraftträdandet av de nya
reglerna utgör sådan verksamhet,
föreslås en övergångstid på ett år.
Bakgrunden är att den som anordnar
verksamheten kan ha gjort investeringar
i denna och vidtagit
marknadsföringsåtgärder m.m. För att
begränsa den ekonomiska förlusten bör
verksamheten, enligt regeringen, få
fortsätta under en rimlig övergångstid.
Det framhålls särskilt att automatspel
inte omfattas av övergångsbestämmelsen.
I det följande kommer utskottet att
under skilda rubriker behandla de
förslag i regeringens proposition som
har aktualiserats genom de väckta
motionerna.
Vinstandelstaket för egentliga lotterier
Med egentliga lotterier avses i
lotterilagen en verksamhet där en eller
flera deltagare kan få en vinst till ett
högre värde än vad var och en av de
övriga deltagarna kan få genom lottning,
gissning, vadhållning - med undantag av
vadhållning i samband med häst- eller
idrottstävling - eller liknande
förfaranden samt genom marknads- och
tivolinöjen.
När det gäller egentliga lotterier
anges i lotterilagen att en viss minsta
andel av insatsernas värde skall utgöra
vinst. Om ett lotteri å andra sidan
använder en mycket hög andel av
insatsernas värde som vinst kan detta
innebära att vissa lotterianordnare får
försteg på marknaden framför andra. Om
högre vinstutdelning används som
konkurrensmedel minskar lönsamheten och
risk uppkommer att överskottet blir
mindre trots större försäljning. För att
förhindra en sådan utveckling infördes i
lotterilagen en bestämmelse även om
högsta tillåtna vinstandel. Sålunda
anges i 16 § första stycket lotterilagen
att tillstånd att anordna ett egentligt
lotteri får ges under förutsättning
bl.a. att värdet av vinsterna i
lotteriet motsvarar minst 35 % och högst
55 % av insatsernas värde. Motsvarande
bestämmelser avseende lotterier som
kräver registrering och lotterier som
inte kräver tillstånd finns i 17, 19 och
20 §§.
I propositionen föreslås att
vinstandelstaket för egentligt lotteri
sänks från nuvarande 55 % till 50 % för
att motverka att höjda vinstandelar
används som ett konkurrensmedel.
Bakgrunden är att den svenska
spelmarknaden i dag är utsatt för hård
konkurrens. Marknadsaktörerna kan,
mycket grovt, indelas i två grupper: de
statligt ägda eller kontrollerade
spelbolagen och folkrörelserna.
Lotterilagen ger folkrörelserna goda
möjligheter till intäkter från lotterier
och spel. Samtidigt har dock, enligt vad
som anförs i propositionen, situationen
på spelmarknaden försämrats.
Konkurrensen har hårdnat och flera
folkrörelselotterier har haft problem
att uppnå förväntat resultat.
I motion Kr30 (m) begärs att riksdagen
beslutar att bestämmelsen om
vinstandelstak för egentliga lotterier i
16 § lotterilagen skall utgå.
Motionärerna påpekar att aktörerna på
spelmarknaden i dag utgörs av endast två
grupper och att konkurrensen därigenom
redan måste anses vara tillräckligt
begränsad (yrkande 2).
Utskottet delar regeringens uppfattning
att en dämpad konkurrens på
spelmarknaden bör eftersträvas. I
sammanhanget erinrar utskottet om att
riksdagen våren 1996, som ett led i
arbetet med att sänka konkurrenstrycket,
beslutat att de statsägda bolagen
Penninglotteriet och Tipstjänst skulle
slås samman. I sitt yttrande till
finansutskottet i det ärendet var
kulturutskottet ense med regeringen om
att åtgärder borde vidtas för att
åstadkomma en minskad konkurrens (yttr.
1995/96:KrU8y). Förslaget i förevarande
proposition utgör ytterligare ett led i
detta arbete. Utskottet godtar
regeringens bedömning att
vinstandelstaket för egentliga lotterier
bör sänkas i syfte att motverka en
hårdnande konkurrens på spelmarknaden.
Mot denna bakgrund tillstyrker
utskottet regeringens förslag i denna
del. Härav följer att motionsyrkandet
avstyrks (Kr30 yrkande 2).
Vissa automatspel
Spel på mekaniska spelautomater har
förekommit under lång tid. Under senare
år har de mekaniska spelautomaterna
kommit att kompletteras med - och delvis
ersättas av - elektroniska
spelautomater. Med automatspel avses
enligt 6 § lotterilagen spel på vissa
närmare definierade mekaniska eller
elektroniska spelautomater, nämligen
varuspelsautomater, penningautomater,
värdeautomater och
skicklighetsautomater. Vid tillkomsten
av den nuvarande lotterilagen blev, som
tidigare nämnts, spel på värdeautomater
i vissa fall tillåtet också på land. Med
värdeautomat avses en spelautomat som
betalar ut vinst bara i form av
värdebevis, spelpolletter eller liknande
och där vinstmöjligheten huvudsakligen
beror på slumpen. Med värdebevis förstås
en handling som har ett ekonomiskt värde
men som inte kan lösas in i pengar,
t.ex. ett presentkort. Utöver spel på
värdeautomater är det endast spel på
varuspelsautomater som är tillåtet på
land. Utskottet återkommer nedan till
ett spörsmål som rör värdeautomaterna
och som har aktualiserats motionsvägen.
Utöver de automatspel som nämnts ovan
har en ny typ av automatspel
introducerats på spelmarknaden. På många
ställen i landet, ofta i samband med
bingospel, bedrivs spel på s.k.
Lyckohjul. Detta är en spelautomat som
till stor del påminner om en s.k.
enarmad bandit. Den drivs elektroniskt
men saknar arm. Vinsten genereras av tre
hjul försedda med ett antal symboler. De
olika kombinationerna av symboler ger
vinst i enlighet med en vinstplan som
sitter på automatens utsida. Vinsterna
kan genom en knapptryckning användas för
eterspel. Önskar man utbetalning av
vinsten, kan en tillkallad funktionär
betala ut den vinstsumma som visas i en
ruta på automaten. Enligt Sveriges
bingoarrangörers centralorganisation
(Svebico) ligger vinstnivån på drygt 80
%. Insatserna kan variera mellan 1 krona
och 5 kronor och vinsten uppgår, på de
automater som har placerats ut, till
högst 100 gånger insatsen. Det som
skiljer Lyckohjulet från de
spelautomater som definieras i 6 §
lotterilagen är att denna automat inte
betalar ut vinster automatiskt genom
automaten utan kontant av personal i
spellokalen. Utseendemässigt finns ingen
avgörande skillnad mellan ett Lyckohjul
och t.ex. en värdeautomat, utom på den
punkt som nu beskrivits. Innebörden av
lotterilagens definition av begreppet
automatspel synes, enligt propositionen,
vara att spel på en sådan automat som
Lyckohjulet, som inte svarar mot de
kriterier som anges för
varuspelsautomat, penningautomat,
värdeautomat eller skicklighetsautomat,
inte är att anse som automatspel i
lagens mening.
Enligt propositionen bör begreppet
automatspel ändras så att det får
beteckna spel på mekaniska eller
elektroniska automater oavsett deras
beskaffenhet i övrigt. Därutöver
föreslås i en ny paragraf, 24 a §, ett
förbud mot att tillstånd ges till andra
automatspel än de som räknas upp i 6 §
lotterilagen. Förslaget innebär att en
sådan företeelse som spel på Lyckohjulet
kommer att höra till automatspel i
lotterilagens mening och omfattas av
tillståndsförbudet. Det framhålls
särskilt att automatspelen inte skall
omfattas av det tidigare nämnda
förslaget om en särskild
övergångsbestämmelse för viss
lotteriverksamhet. Enligt vad som anförs
i propositionen måste det nämligen anses
att sådana automatspel som det här är
fråga om redan i dag omfattas av 3 §
första stycket 3 lotterilagen. Den
ändring som nu föreslås beträffande
automatspelen innebär således, enligt
propositionen, ingen ändring i sak, utan
utgör närmast ett förtydligande av vad
som redan gäller.
Motionären bakom motion Kr27 (m) anser
att de s.k. Lyckohjulen skall få vara
kvar i samband med av myndigheterna
godkända bingospel. I motionen anförs
att kontrollen över och insynen i
bingospelet är god och att intäkterna
från bingospelet tillsammans med
Lyckohjulen utgör idrottsrörelsens
viktigaste inkomstkälla. Om Lyckohjulen
förbjuds kommer ett stort antal
idrottsföreningar att omedelbart få
stora problem med att upprätthålla sin
betydelsefulla verksamhet.
Utskottet noterar att spel på automater
sedan länge varit förenat med
restriktioner. Automatspel som kan ge
vinst i form av pengar, värdebevis,
spelpolletter och liknande förbjöds
fr.o.m. den 1 januari 1979, med undantag
för sådant spel som anordnades på fartyg
i internationell trafik. Skälen till
förbudet var i huvudsak att sådant spel
orsakade betydande problem för många
människor, att spelverksamheten på
restauranger inte hade fått en från
social synpunkt acceptabel form och att
det var principiellt otillfredsställande
och stötande att allmänhetens
spelbenägenhet skulle få utnyttjas i
enskilt vinstsyfte på det sätt och i den
omfattning som de dåvarande reglerna
tillät (prop. 1978/79:20, bet.
1978/79:NU11, rskr. 1978/79:45). Före
den 1 januari 1995, då den nuvarande
lotterilagen trädde i kraft, var det
sålunda endast spel på
varuspelsautomater som i vissa fall
efter tillstånd fick anordnas på land.
När frågan om tillåtande av spel på
andra automater än varuspelsautomater
togs upp våren 1994 angavs i den då
aktuella propositionen (1993/94:182
s. 30) att det fanns anledning att gå
fram med stor försiktighet. Beträffande
automatspel som kan ge vinst i form av
pengar visade nämligen tidigare
erfarenheter att sådana spel har en
betydande dragningskraft och att detta
leder till att förströelsemomentet
kommer i skymundan för strävan att få
inkomster från spelet. Detta för i sin
tur med sig särskilda risker för att
spelare drabbas av ekonomisk misär eller
andra sociala skadeverkningar, anfördes
det i propositionen. Enligt regeringen
kunde det mot denna bakgrund inte komma
i fråga att tillåta sådant automatspel
på land. En spelform som däremot inte i
samma utsträckning för med sig sådana
risker som nu beskrivits är spel på
värdeautomater, under förutsättning att
spelet på varje spelplats begränsas,
både när det gäller omfattningen och
tillgängligheten, samt att en
tillfredsställande kontroll går att
ordna. Mot denna bakgrund ansåg
regeringen att spel på värdeautomater
till förmån för folkrörelserna borde
kunna tillåtas i vissa fall. När frågan
behandlades av riksdagen uttalade
utskottet i sitt av riksdagen godkända
betänkande att endast ett tillstånd att
anordna spel på värdeautomat skulle få
ges. Förutom de begränsningar som gäller
högsta tillåtna antal automater per
spelplats och begränsningar av insatser
och vinstmöjligheter innebar
begränsningen till en tillståndshavare,
enligt utskottet, ett sätt att minska
riskerna för eventuella sociala
skadeverkningar. Vidare skulle en
effektiv kontroll och tillsyn
underlättas om endast ett tillstånd gavs
(bet. 1993/94:KrU32 s. 14).
Utskottet har, i likhet med motionären,
förståelse för att de idrottsföreningar
och andra ideella föreningar som är
ekonomiskt beroende av Lyckohjulen
önskar fortsätta med denna verksamhet. I
anslutning härtill vill utskottet
påminna om att det vid tillkomsten av
den nuvarande lotterilagen särskilt
betonades att det var angeläget att
skapa så goda ekonomiska förutsättningar
som möjligt för folkrörelserna och att
öppna möjligheter för dem att i större
utsträckning själva finansiera sin
verksamhet. Genom att förbättra
vinstmöjligheterna i folkrörelsernas
egentliga lotterier och bingospel och
tillåta spel på värdeautomater skulle
också folkrörelsernas ställning på
lotterimarknaden stärkas. Däremot var
det, i samband med tillkomsten av den
nuvarande lotterilagen, inte fråga om
att tillåta ett sådant automatspel som
Lyckohjulet vilket, enligt utskottets
mening, har stora likheter med en
penningautomat. Enligt utskottets
uppfattning bör man inte heller i
förevarande sammanhang överväga
tillåtandet av sådana spel. Med undantag
för värdeautomater bör sålunda endast
spel på varuspelsautomater tillåtas på
land. Det är motiverat att förtydliga
lagtexten i detta hänseende.
I sammanhanget bör nämnas att riksdagen
våren 1996 bemyndigat regeringen att
ändra vinstdelningssystemet mellan
staten och föreningslivet. Utskottet
hänvisar till redovisningen i ett
följande avsnitt (s. 14).
Utskottet delar, mot bakgrund av vad
som nu anförts, regeringens uppfattning
i fråga om behovet av att lotteri- och
automatspelsbegreppen ändras. Vidare
ställer sig utskottet bakom införandet
av ett uttryckligt förbud mot andra
automatspel än de som anges i 6 §
lotterilagen. Motionen avstyrks (Kr27).
I två motioner behandlas den av
regeringen föreslagna
övergångsbestämmelsen. Motionärerna
bakom motion Kr32 (v) yrkar att
riksdagen beslutar att även
automatspelen skall omfattas av nämnda
bestämmelse. Samma skäl som regeringen
har anfört i fråga om en ettårig
övergångstid för viss lotteriverksamhet
kan, enligt motionärerna, också anföras
när det gäller automatspelen. De ideella
föreningarna måste nu dessutom finna
andra vägar att finansiera sin
verksamhet (yrkande 1).
Motionären bakom motion Kr31 (s) stöder
regeringens förslag om att undanta
automatspelen från bestämmelsen om en
övergångstid. Eftersom osäkerhet råder
huruvida de s.k. Lyckohjulen är att
betrakta som lotteri i lotterilagens
mening (se bl.a. Ds 1996:20 s. 36 och
prop. s. 17), kan den föreslagna
övergångsbestämmelsen ges en tolkning
som rimmar illa med lagstiftarens
intentioner.
Utskottet kan för sin del inte finna
något bärande skäl för att automatspelen
skulle omfattas av den föreslagna
övergångsbestämmelsen. Tvärtom talar
flera faktorer mot en sådan lösning.
Framför allt skulle en övergångsregel
för automatspelen kunna uppfattas som
ett avsteg från den restriktiva hållning
till automatspelen som samhället
tidigare intagit. Vidare noterar
utskottet att intäkterna från de
automatspel som det här är fråga om,
till skillnad från vad som gäller
beträffande värdeautomatspelen, inte är
förbehållna de ideella föreningarna.
Sammanfattningsvis ställer sig
utskottet bakom regeringens bedömning
att automatspelen inte bör omfattas av
övergångsbestämmelsen och avstyrker
följaktligen motion Kr32 yrkande 1. I
förtydligande syfte föreslår utskottet,
med tillstyrkande av motion Kr31, ett
tillägg till punkt 2 i regeringens
förslag till övergångsbestämmelse.
Ytterligare ett spörsmål som rör
Lyckohjulen behandlas i motion Kr32 (v).
Motionärerna förespråkar införandet av
en bestämmelse som innebär att
tillverkare och importörer av sådana
automater skall vara skyldiga att ta
hand om automaterna för skrotning. I
motionen åberopas som skäl för förslaget
dels risken för illegalt spel, dels
hänsynen till miljön (yrkande 3).
Bestämmelser om s.k. producentansvar
finns i bl.a. renhållningslagen
(1979:586) som anger att regeringen,
eller den myndighet som regeringen
bestämmer, får meddela föreskrifter om
skyldighet för producenter att se till
att avfallet av de varor som tillverkas
tas om hand. Hittills har regeringen
meddelat föreskrifter om producentansvar
för förpackningar, returpapper och
bildäck. Nyligen har riksdagen också
antagit en lagstiftning om producent
ansvar för skrotbilar (prop.
1995/96:174, bet. 1995/96:JoU21, rskr.
1995/96:295). Vidare bör nämnas att
Kretsloppsdelegationen sommaren 1996
föreslagit en lagstiftning om
producentansvar för elektriska och
elektroniska produkter. Förslaget har
remissbehandlats och bereds för
närvarande inom Miljödepartementet.
Utskottet konstaterar att den fråga som
motionärerna tar upp synes ligga inom
ramen för det ärende om producentansvar
som för närvarande är föremål för
överväganden inom regeringskansliet och
avstyrker därmed motionen i denna del
(Kr32 yrkande 3).
Utskottet övergår härmed till att
behandla ett spörsmål som rör tillstånd
till spel på värdeautomater. I juni 1995
erhöll Tipstjänst tillstånd att bedriva
spel på sådana automater. Tillståndet
gäller till mitten av år 2000. Spelet är
kringgärdat av särskilda villkor.
Antalet automater per spelplats är
begränsat, och spel får bara förekomma i
lokaler med utskänkningstillstånd.
Lägsta ålder för spel är 18 år. Värdet
av vinsterna skall motsvara minst 85 %
av insatsernas värde. Högsta insats är 5
kronor och högsta vinst är 1 000 kronor.
I propositionen framhålls att det
aldrig har varit lagstiftarens mening
att värdeautomater skall användas på ett
sådant sätt att dessa automater och
penningautomater kan uppfattas som
likvärdiga. Det konstateras att lagen
emellertid inte blivit tillräckligt
tydlig när det gäller frågan om vad som
gäller beträffande möjligheten till
inväxling av värdebevis och liknande mot
kontanter, varför ett klargörande bör
åstadkommas.
En värdeautomat där värdebeviset
omedelbart kan växlas in mot kontanter
är, enligt propositionen, till sin
karaktär mycket lik en penningautomat
och kan uppfattas som en sådan av
spelaren. Mot denna bakgrund anser
regeringen att möjligheterna till
inväxling mot kontanter bör begränsas.
För att den som anordnar spelet skall
kunna lämna tillbaka växel bör dock ett
mindre belopp kunna betalas ut i
kontanter. Ett fullständigt förbud mot
att lämna kontanter kan också, med tanke
på att automaterna skall vara placerade
i restaurangmiljö, i stället leda till
ökad alkoholkonsumtion.
Mot den angivna bakgrunden föreslås i
propositionen att det skall vara en
förutsättning för tillstånd till spel på
värdeautomater att högst 100 kronor av
vinsten får växlas in mot kontanter.
Motionärerna bakom motion Kr30 (m)
begär att lotterilagen utformas så att
det blir möjligt att växla in hela
vinsten från en värdeautomat till
kontanter. Den av regeringen valda
lösningen minskar, enligt motionärerna,
spelarnas valfrihet och därmed spelets
attraktionskraft. Dessutom kommer
administrationen och därmed kostnaderna
att öka. Vidare minskar
kontrollmöjligheterna, samtidigt som
risken för ett otillbörligt hanterande
med presentkort ökar (yrkande 1).
Även i motion Kr518 (c) anser
motionären att ett inväxlingstak på 100
kronor är för lågt. Motionären påminner
om att andra spel i restaurangmiljö kan
ha obegränsad inlösenrätt. I motionen
begärs ett tillkännagivande om att 1 000
kronor bör få växlas in mot kontanter
(yrkande 1).
Kontantutbetalningar av vinster från
värdeautomater får inte ske i någon
form. En anledning till att lotterilagen
inte tillåter kontantvinster är att man
velat skilja denna spelform från spel på
penningautomater. Detta argument har,
enligt utskottets mening, alltjämt
bärkraft. Utskottet delar sålunda
regeringens uppfattning att det finns
skäl att begränsa möjligheterna till
inväxling av värdebevis och godtar
regeringens förslag om att högst 100
kronor får växlas in mot kontanter.
Med det anförda tillstyrker utskottet
propositionens förslag i denna del.
Motionsyrkandena avstyrks (Kr30 yrkande
1 och Kr518 yrkande 1).
Övriga av regeringen föreslagna
ändringar i 27 § lotterilagen har inte
föranlett någon motion, och utskottet
tillstyrker bifall till propositionens
förslag i denna del.
Underårigas spel
En bestämmelse om underårigas spel finns
i 35 § lotterilagen. Däri föreskrivs att
den som är under 18 år inte får delta i
automatspel, roulettspel, tärningsspel
eller kortspel. Förbudet för underåriga
att spela på vissa lotterier är inte
straffsanktionerat.
I propositionen föreslås att förbudet i
fortsättningen skall riktas mot
anordnaren och dennes ombud. Enligt
regeringens mening skulle en sådan
ordning vara mer ändamålsenlig och
effektiv. Vidare föreslår regeringen att
förbudet för underåriga att delta i
vissa lotterier utvidgas. Frågan om
underårigas spel är, enligt regeringen,
allvarlig eftersom särskilt vissa spel
kan leda till ett vanemässigt spelande.
En tidig speldebut kan också leda till
att problemen blir svårare att komma
till rätta med.
Enligt propositionen gäller det att
finna en balanspunkt där risken för
missbruk och skada är så låg som
möjligt, samtidigt som spelen är så pass
attraktiva att inte ett illegalt spel
etableras. Framför allt bör unga
människor förhindras att delta i sådant
spel som lätt kan leda till ett
vanemässigt beteende. En ändamålsenlig
avgränsning synes, enligt propositionen,
vara att förbudet i fortsättningen
omfattar även vadhållning i samband med
hästtävling. Att låta förbudet omfatta
all slags vadhållning och bingospel
leder däremot, enligt regeringens
mening, för långt. En sådan ordning
skulle bl.a. få till följd att enkla
spel, som t.ex. stryktips, inte skulle
vara tillåtet för underåriga. Enligt vad
som anförs i propositionen överväger
regeringen i stället att, vid
behandlingen av koncessionen för det
statliga spelbolaget, som villkor för
vissa spel ange att de inte får
förmedlas till ungdomar under 18 år.
Frågor som rör underårigas spel
behandlas i två motioner. Motionärerna
bakom motion Kr32 (v) anser att inte
heller den som anordnar vadhållning i
samband med idrottstävling på nationell
och internationell nivå skall få låta
någon som är under 18 år delta i
lotteriet (yrkande 2).
I motion Kr511 (c) begärs ett
tillkännagivande om att det bör
övervägas att likställa vadhållning på
fotboll och ishockey m.m. med
vadhållning på hästtävlingar när det
gäller underårigas spel. Enligt
motionärerna skulle det vara en fördel
om sådan vadhållning inkluderades i
lagstiftningen samtidigt som man
överväger undantag för t.ex. stryk- och
måltips (yrkande 4).
Det är enligt utskottets mening
angeläget att unga människor förhindras
att delta i sådant spel som lätt kan
leda till ett vanemässigt beteende.
Enligt utskottet synes det av regeringen
framlagda förslaget i fråga om
underårigas spel vara väl avvägt.
Utskottet avstyrker därmed nu aktuella
motioner (Kr32 yrkande 2 och Kr511
yrkande 4).
I likhet med regeringen anser utskottet
att förbudet bör riktas mot anordnaren
och dennes ombud. Utskottet tillstyrker
propositionens förslag i denna del.
Översyn av lotterilagen, m.m.
I detta avsnitt behandlar utskottet ett
motionsyrkande som rör frågan om
utredningsform vid översyn av
lotterilagen. Vidare behandlas motioner
om förbud mot vissa företeelser på
spelmarknaden och om tillåtande av
lottförsäljningsautomater som är
utrustade med slumpvalsgenerator eller
elektroniskt minne. Slutligen behandlas
motionsyrkanden rörande frågor om
spelberoende och folkrörelsernas
intäkter från spelmarknaden.
Enligt propositionen medför den tekniska
utvecklingen liksom uppfinningsrikedomen
inom spelbranschen, framför allt ur
skydds- och konkurrenssynpunkt, att
lotterilagen bör vara utformad på ett
sådant sätt att den inte kan kringgås.
Mot bakgrund härav anser regeringen att
en större analys av hela lagens
konstruktion är befogad, trots att lagen
varit i kraft förhållandevis kort tid.
Behovet av en sådan analys har också
framhållits i samband med
remissbehandlingen av promemorian (Ds
1996:20) Ändringar i lotterilagen.
Regeringen har för avsikt att tillkalla
en särskild utredare för att göra en
övergripande översyn av lagen.
I motion Kr29 (kd) framhålls att
regeringen bör tillsätta en
parlamentarisk utredning för översyn av
lotterilagen. Eftersom spelfrågorna rör
sociala aspekter, folkrörelsernas
finansiering och statens inkomster är
det, enligt motionärerna, viktigt att
alla partier har möjlighet att delta i
utredningsarbetet (yrkande 1).
Utskottet anser för sin del att det är
positivt med en genomlysning av
lotterilagens bestämmelser. Det får
dock, enligt utskottets mening, ankomma
på regeringen att besluta om lämplig
utredningsform för en sådan översyn. Med
det anförda avstyrks yrkande 1 i motion
Kr29.
I flera motioner behandlas vissa
särskilda företeelser på spelmarknaden.
Sålunda hemställer motionärerna bakom
motion Kr509 (mp) att riksdagen hos
regeringen begär förslag till förbud mot
spel av den typ Lotto Express tillhör.
Spelet, som nyligen har introducerats i
Sverige, är ett snabbspel med täta
dragningar som gör att spelarna, enligt
motionärerna, lättare förlorar
kontrollen över sitt spelande.
I motion Kr29 (kd) yrkar motionärerna
att riksdagen hos regeringen begär en
ändring i lotterilagen som innebär att
värdet på varuvinsterna i varuspels
automater måste motsvara det reella
värdet. I många varuspelsautomater
används varuvinster som inte alls
motsvarar det värde som de kan växlas in
mot. Sådana automater, som mer liknar
värdeautomater, bör enligt motionären
förbjudas snarast möjligt (yrkande 2).
Lotto Express är en verksamhet som
innebär vadhållning om nummer och som
tillhör kategorin egentligt lotteri.
Spelet ryms inom koncessionen för
Tipstjänst. Av propositionen framgår att
de olika lotterikategorierna kan komma
att ses över i samband med översynen av
lotterilagen. Utskottet utgår från att
även sådan lotteriverksamhet som tas upp
i motion Kr509 blir belyst i det
sammanhanget. Motionen avstyrks.
Även när det gäller olika frågor som
rör automatspel, såsom eventuella
ändringar avseende definitionerna på de
olika spelen, hänvisas i propositionen
till den översyn av lotterilagen som
skall äga rum. När det gäller det
spörsmål som aktualiseras i motion Kr29
(yrkande 2) bör, enligt utskottets
mening, den kommande utredningens
resultat avvaktas. Motionsyrkandet
avstyrks.
Utskottet behandlar härefter ett
spörsmål som har aktualiserats i två
motioner och som rör tillåtande av vissa
lottförsäljningsautomater. Det
förekommer att lottsedlar i egentliga
lotterier säljs i automater. Vissa
lottförsäljningsautomater är försedda
med slumpvalsgenerator och/eller
elektroniskt minne.
I 4 § andra stycket lotterilagen
definieras en lottförsäljningsautomat
som en automat som inte är utrustad med
en slumpvalsgenerator eller ett
elektroniskt minne och som efter
betalning förser deltagaren med en
lottsedel som antingen är en vinstlott
eller en nitlott. Som skäl för att inte
tillåta lottförsäljningsautomater med
slumpvalsgenerator eller elektroniskt
minne angavs, vid tillkomsten av
lotterilagen, att sådana automater till
förväxling liknar värdeautomater (prop.
1993/94:182 s. 23). Försäljningen av
lotter i lottförsäljningsautomater
regleras i 16 § tredje stycket
lotterilagen. Om lotter skall säljas i
en automat krävs att en vinstplan är
fastställd i förväg, att vinsterna har
dragits i förväg inför en av
tillståndsmyndigheten godkänd
kontrollant och att automaten inte
betalar ut någon vinst. Enligt
övergångsbestämmelserna till den
nuvarande lotterilagen får äldre
tillstånd, vilka gäller sådana
lottförsäljningsautomater som inte är
tillåtna enligt denna lag, förlängas
t.o.m. utgången av år 1999.
Vid bedömningen av på vilket sätt
bestämmelserna i lotterilagen om
lottförsäljningsautomater skulle
utformas förutsatte kulturutskottet att
regeringen med uppmärksamhet skulle
följa utvecklingen på området och
återkomma till riksdagen om den tekniska
utvecklingen motiverade det eller om
lagstiftningen i denna del i förening
med lagstiftningen om värdeautomater på
land skulle ge en annan effekt än vad
utskottet räknat med (se bet. 1993/94:
KrU32 s. 10). I samband med behandlingen
våren 1995 av en motion i ämnet
beslutade riksdagen på utskottets
hemställan ett tillkännagivande till
regeringen om att regeringen, efter det
att Lotteriinspektionen lagt fram en
utredning rörande
lottförsäljningsautomaterna, utan
dröjsmål borde pröva huruvida några
åtgärder var påkallade (bet.
1994/95:KrU13, rskr. 1994/95: 207). Det
kan nämnas att den av
Lotteriinspektionen företagna
utredningen inte har föranlett någon
åtgärd från regeringens sida.
Även i promemorian (Ds 1996:20)
Ändringar i lotterilagen tas frågor som
rör lottförsäljningsautomaterna upp. I
promemorian föreslås en lagändring som
innebär att förbudet mot
slumpvalsgenerator och elektroniskt
minne i lottförsäljningsautomater
förtydligas.
I motion Kr28 (m) begärs att förbudet
mot slumpvalsgeneratorer och
elektroniska minnen i
lottförsäljningsautomater tas bort.
Enligt motionärerna är
lottförsäljningsautomater för många små
föreningar den inkomstkälla som är
lättast att administrera och som kan
skötas av de frivilliga medlemmarna. Ett
motsvarande yrkande återfinns i motion
1995/96:K14 (m), som väckts med
anledning av regeringens skrivelse
1995/96:15 Redogörelse för behandlingen
av riksdagens skrivelser till regeringen
(yrkande 1).
I propositionen sägs att flera av de
frågor som tas upp i Ds-promemorian -
såsom exempelvis definitionen av
begreppet lottförsäljningsautomat - kan
behandlas i samband med översynen av
lotterilagen. Utskottet utgår från att
denna översyn kommer att vara slutförd
före utgången av den övergångstid som
gäller.
Med hänsyn härtill bör
motionsyrkandena, enligt utskottets
mening, inte föranleda någon riksdagens
vidare åtgärd (Kr28 och 1995/96:K14
yrkande 1).
Härmed övergår utskottet till att
behandla ett motionsyrkande som rör
frågan om spelberoende och som hänger
samman med den av regeringen aviserade
översynen av lotterilagen.
I sammanhanget kan nämnas att
regeringen, i den proposition som låg
till grund för riksdagens beslut om att
godkänna en sammanslagning av Tipstjänst
och Penninglotteriet (prop. 1995/96:169,
bet. 1995/96:FiU14, rskr. 1995/96:248),
aviserat att två miljoner kronor skulle
anvisas årligen, i tre år fr.o.m. år
1997, till forskning om spelberoende och
stöd till organisationer för
spelberoende m.m. I årets
budgetproposition (prop. 1996/97:1, utg.
omr. 9) föreslås att två miljoner kronor
avsätts att disponeras av
Socialdepartementet för att påbörja en
kunskapsinhämtning om spelberoende och
därtill hörande sociala problem. I
budgetpropositionen anförs att en
arbetsgrupp bör bildas för att närmare
utreda hur en kunskapsuppbyggnad inom
området lämpligen bör ske. Det bör
påpekas att budgetpropositionens
utgiftsområde 9 och motioner som rör
spelberoende innevarande höst kommer att
behandlas av socialutskottet.
I motion Kr26 (fp) hemställs om ett
tillkännagivande om att den kommande
utredningen även bör belysa frågor som
rör spelberoende och arbeta i nära
samverkan med arbetsgruppen för
spelberoendefrågor.
Utskottet utgår från att den utredning
som nu tillsätts för att göra en översyn
av lotterilagen, om så befinns
ändamålsenligt, även beaktar de frågor
som motionären tar upp. Med det anförda
avstyrks motion Kr26.
I en motion behandlas frågan om
folkrörelsernas intäkter från
spelmarknaden. Som en bakgrund vill
utskottet nämna att regeringen har
lämnat Tipstjänst tillståndet att driva
värdeautomatspel, vars överskott i sin
helhet skall tillföras det lokala
föreningslivets barn- och
ungdomsverksamhet. I samband med
antagandet av den nuvarande lotterilagen
poängterade kulturutskottet vikten av
att överskottet av spelet på
värdeautomater främst kommer det lokala
föreningslivets barn- och
ungdomsverksamhet till godo. Annan
verksamhet borde, enligt utskottet,
endast i undantagsfall kunna få del av
överskottet. Vidare förutsatte utskottet
att regeringen skulle återkomma till
riksdagen om det skulle visa sig att
syftet med lagstiftningen om
värdeautomater inte skulle uppnås,
nämligen att skapa så goda ekonomiska
förutsättningar som möjligt för
folkrörelserna samt öppna möjligheter
för dem att i större utsträckning själva
finansiera sin verksamhet (bet.
1993/94:KrU32 s. 14 f.).
Våren 1996, i samband med
riksdagsbeslutet att godkänna en
sammanslagning av Tipstjänst och
Penninglotteriet, beslutade riksdagen
även om ett nytt vinstdelningssystem
(prop. 1995/96:169, bet. 1995/96:FiU14,
rskr. 1995/96:248). Det nya systemet
innebär i huvudsak att vinster i det
statsägda företaget, efter avdrag för
ett grundbelopp som tillfaller staten,
delas mellan staten och föreningslivet.
Systemet ersätter den nu gällande
öronmärkningen av överskottet från
värdeautomatspelen och träder i kraft
tidigast den 1 januari 1997. Övergången
till det nya systemet skall genomföras
så snart som en god prognos kan göras av
hur stora överskott som
värdeautomatspelen kommer att generera.
Detta överskott skall efter viss
justering i princip motsvara den andel
av bolagets vinst som skall tillfalla
föreningslivet. Överskottet skall - i
likhet med vad som gäller beträffande
överskottet från värdeautomatspelen -
användas för föreningslivets barn- och
ungdomsverksamhet, och i enlighet med nu
gällande system skall föreningslivets
medel tillställas Riksidrottsförbundet
respektive Ungdomsstyrelsen för vidare
fördelning enligt närmare riktlinjer
från regeringen. Regeringen har bedömt
att föreningslivet genom det nya
vinstdelningssystemet kan tillföras ett
mer stabilt och långsiktigt överskott
från verksamheten. Vidare har regeringen
för avsikt att årligen till riksdagen
redovisa utfallet av
vinstdelningssystemet. Det kan i
sammanhanget nämnas att motioner som rör
vinstdelningssystemet, och som har
väckts under den allmänna motionstiden i
år, behandlas av finansutskottet.
Motioner som har till syfte att värna
om folkrörelsernas möjligheter att
skaffa sig inkomster från spelmarknaden
har behandlats av utskottet vid ett
flertal tillfällen, senast våren 1996 i
yttrande till finansutskottet i samband
med behandlingen av regeringens förslag
till nytt vinstdelningssystem (yttr.
1995/96:KrU8y). I yttrandet uttalade
utskottet bl.a. att det är viktigt att
föreningslivet får möjlighet att
framföra synpunkter på principerna för
fördelning av de medel som tillställs
Riksidrottsförbundet, men att det i
första hand får ankomma på regeringen
att ta ställning till hur detta skall
ske. Finansutskottet delade i sitt av
riksdagen godkända betänkande
kulturutskottets uppfattning i
förevarande fråga (bet. 1995/96:FiU14 s.
10).
I motion Kr513 (fp) begärs ett
tillkännagivande om att öka
folkrörelsernas andel av spelmarknaden
(yrkande 3).
Med anledning av förevarande motion
vill utskottet åter påminna om att ett
av syftena med den nuvarande
lotterilagen har varit att förbättra
möjligheterna för de folkrörelser som så
önskar att finansiera sin verksamhet
genom lotterier och spel. Utskottet har
också vid flera tillfällen tidigare
framhållit angelägenheten av att
folkrörelserna får goda möjligheter att
verka. Vidare har riksdagen nyligen
beslutat att godkänna ett nytt
vinstdelningssystem, som ännu inte
hunnit träda i kraft. Av
kulturutskottets yttrande till
finansutskottet våren 1996 framgår att
utskottet även i fortsättningen med
noggrannhet skall följa utvecklingen på
spel- och lotterimarknaden för att, om
så bedöms erforderligt, kunna ta
initiativ på området i syfte att
folkrörelserna skall ha goda möjligheter
att skaffa sig inkomster av spel och
lotterier. Som redovisats i det
föregående har regeringen också för
avsikt att årligen till riksdagen
redovisa utfallet av det nya
vinstdelningssystemet.
Mot denna bakgrund och då lotterilagen
inom en nära framtid kommer att bli
föremål för en övergripande översyn
påkallar motionsyrkandet, enligt
utskottets mening, inte någon riksdagens
ytterligare åtgärd (Kr513 yrkande 3).
Förslaget till ändring i lotterilagen i
övrigt
Utskottet tillstyrker förslaget till
ändring i lotterilagen i den mån
utskottet inte behandlat förslaget i det
föregående.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande vinstandelstaket
för egentliga lotterier
att riksdagen med avslag på motion
1996/97:Kr30 yrkande 2 antar 16, 17,
19 och 20 §§ i regeringens
lagförslag,
res. 1 (m)
2. beträffande vissa
automatspel
att riksdagen med avslag på motion
1996/97:Kr27 antar 3, 6 och 24 a §§
i regeringens lagförslag,
res. 2 (m)
3. beträffande
övergångsbestämmelsen
att riksdagen med bifall till motion
1996/97:Kr31 samt med avslag på
motion 1996/97:Kr32 yrkande 1 antar
övergångsbestämmelsen punkt 2 i
regeringens lagförslag med den
ändringen att bestämmelsen erhåller i
bilaga 2 som Utskottets förslag
betecknade lydelse,
res. 3 (m) - villk.
res. 2
res. 4 (v)
4. beträffande producentansvar
att riksdagen avslår motion
1996/97:Kr32 yrkande 3,
res. 5 (v)
5. beträffande inväxling av
värdebevis mot kontanter
att riksdagen med avslag på
motionerna 1996/97:Kr30 yrkande 1
och 1996/97:Kr518 yrkande 1 antar 27
§ i regeringens lagförslag,
res. 6 (m)
6. beträffande underårigas
spel
att riksdagen med avslag på
motionerna 1996/97:Kr32 yrkande 2
och 1996/97:Kr511 yrkande 4 antar 35
§ i regeringens lagförslag,
res. 7 (c, kd)
res. 8 (v)
7. beträffande parlamentarisk
utredning
att riksdagen avslår motion
1996/97:Kr29 yrkande 1,
res. 9 (kd)
8. beträffande spel av typ Lotto
Express
att riksdagen avslår motion
1996/97:Kr509,
9. beträffande
varuspelsautomater
att riksdagen avslår motion
1996/97:Kr29 yrkande 2,
res. 10 (kd)
10. beträffande
lottförsäljningsautomater
att riksdagen avslår motionerna
1996/97:Kr28 och 1995/96:K14 yrkande
1,
11. beträffande spelberoende
att riksdagen avslår motion
1996/97:Kr26,
12. beträffande folkrörelsernas
intäkter
att riksdagen avslår motion
1996/97:Kr513 yrkande 3,
res. 11 (c, fp)
13. beträffande lagförslaget i
övrigt
att riksdagen antar regeringens
förslag till lag om ändring i
lotterilagen (1994:1000) i den mån
förslaget inte omfattas av vad
utskottet hemställt ovan.
Stockholm den 5 november 1996
På kulturutskottets vägnar
Åke Gustavsson
I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson
(s), Elisabeth Fleetwood (m), Berit
Oscarsson (s), Anders Nilsson (s), Leo
Persson (s), Lennart Fridén (m), Björn
Kaaling (s), Marianne Andersson (c), Jan
Backman (m), Agneta Ringman (s),
Charlotta L Bjälkebring (v), Annika
Nilsson (s), Ewa Larsson (mp), Fanny
Rizell (kd), Lars Lilja (s), Elizabeth
Nyström (m) och Kenth Skårvik (fp).
Reservationer
1. Vinstandelstaket för egentliga
lotterier (mom. 1)
Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan
Backman och Elizabeth Nyström (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 6 börjar med Utskottet delar
och slutar med (Kr30 yrkande 2) bort
ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar att spelmarknaden
i dag sålunda kan sägas vara uppdelad på
två huvudgrupper. Genom att slå samman
de statsägda bolagen Tipstjänst och
Penninglotteriet har åtgärder nyligen
vidtagits för att minska konkurrensen
ytterligare. Vad nu sagts innebär,
enligt utskottets mening, att
konkurrensen på spelmarknaden redan
måste anses vara tillräckligt begränsad.
Mot denna bakgrund anser utskottet att
tiden nu är mogen att slopa
lotterilagens bestämmelser om ett
vinstandelstak för egentliga lotterier.
Utskottet föreslår därför att
riksdagen, med bifall till motion Kr30
yrkande 2, beslutar utforma 16, 17, 19
och 20 §§ lotterilagen i enlighet med
vad utskottet nu anfört.
dels att utskottets hemställan under 1
bort ha följande lydelse:
1. beträffande vinstandelstaket för
egentliga lotterier
att riksdagen med bifall till motion
1996/97:Kr30 yrkande 2 antar 16, 17,
19 och 20 §§ i regeringens lagförslag
med den ändringen att paragraferna
erhåller i bilaga 3 som
Reservanternas förslag betecknade
lydelse,
2. Vissa automatspel (mom. 2)
Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan
Backman och Elizabeth Nyström (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 7 börjar med Utskottet
noterar och på s. 8 slutar med
avstyrks (Kr27) bort ha följande
lydelse:
Utskottet kan konstatera att spel på
s.k. Lyckohjul ofta förekommer i samband
med bingospel som bedrivs av lokala
idrottsföreningar. I många bingohallar
har man sålunda prövat spel på sådana
automater som ett intressant och
attraktivt inslag i verksamheten.
Intäkterna från bingospelet utgör en av
idrottsrörelsens viktigaste
inkomstkällor, och genom Lyckohjulen har
de ekonomiska förutsättningarna för
idrottsrörelsens barn- och
ungdomsverksamhet förbättrats. Dessa
bingospel har myndigheternas
godkännande, varför såväl kontrollen
över som insynen i spelen är god.
De av regeringen föreslagna ändringarna
av lotteri- och automatspelsbegreppen i
kombination med den föreslagna nya 24 a
§ innebär att spel på Lyckohjul i
fortsättningen kommer att höra till
automatspel i lotterilagens mening och
omfattas av ett tillståndsförbud. Om
Lyckohjulen på detta sätt förbjuds
kommer dock, enligt utskottets mening,
ett stort antal idrottsföreningar att
omedelbart få problem med att fortsätta
sin verksamhet. Utskottet anser därför,
i likhet med motionären, att de
idrottsföreningar och andra ideella
föreningar som är ekonomiskt beroende av
Lyckohjulen bör få bedriva denna
verksamhet.
Mot bakgrund av vad som nu anförts
anser utskottet att riksdagen, med
anledning av motion Kr27, bör avslå
regeringens förslag i fråga om ändrade
lotteri- och automatspelsbegrepp och om
ett uttryckligt förbud mot andra
automatspel än de som anges i 6 §
lotterilagen. Vidare anser utskottet att
man vid den övergripande översynen av
lotterilagen särskilt bör uppmärksamma
utformningen av lagreglerna om
automatspel. Vad utskottet nu anfört bör
riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.
dels att utskottets hemställan under 2
bort ha följande lydelse:
2. beträffande vissa automatspel
att riksdagen med anledning av motion
1996/97:Kr27 och med avslag på
regeringens lagförslag såvitt avser
3, 6 och 24 a §§ som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet
anfört,
3. Övergångsbestämmelsen (mom. 3)
Under förutsättning av bifall till
reservation 2
Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan
Backman och Elizabeth Nyström (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 9 börjar med Utskottet kan
och slutar med till
övergångsbestämmelse bort ha följande
lydelse:
Av utskottets ställningstagande ovan
till regeringens förslag i fråga om
lotterilagens lotteri- och
automatspelsbegrepp följer att riksdagen
enligt utskottets mening, med avslag på
motionerna Kr31 och Kr32 yrkande 1, bör
avslå också den av regeringen föreslagna
övergångsbestämmelsen punkt 2.
dels att utskottets hemställan under 3
bort ha följande lydelse:
3. beträffande övergångsbestämmelsen
att riksdagen med avslag på
motionerna 1996/97:Kr31 och 1996/97:
Kr32 yrkande 1 avslår
övergångsbestämmelsen punkt 2 i
regeringens lagförslag,
4. Övergångsbestämmelsen (mom. 3)
Charlotta L Bjälkebring (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 9 börjar med Utskottet kan
och slutar med till
övergångsbestämmelse bort ha följande
lydelse:
När det gäller viss lotteriverksamhet
föreslår regeringen en övergångstid på
ett år för att minska den ekonomiska
skada som annars kan drabba de personer
som har ägnat sig åt sådan verksamhet
som har bedrivits innan de nya
föreskrifterna trätt i kraft.
Övergångsbestämmelsen skall, enligt
propositionen, inte omfatta automatspel.
Enligt utskottet kan emellertid samma
skäl som åberopats i fråga om en
övergångstid för viss lotteriverksamhet
anföras också beträffande de automatspel
som finns på spelmarknaden i dag. Många
ideella föreningar berörs nämligen av
den lagändring som föreslagits
beträffande sådana spel, och för dessa
föreningar handlar det om att finna nya
projekt som kan bidra till att
finansiera verksamheten. Även
automatspelen bör således, enligt
utskottets mening, omfattas av
bestämmelsen om en övergångstid.
Mot denna bakgrund förordar utskottet,
med tillstyrkande av motion Kr32 yrkande
1, att övergångsbestämmelsen punkt 2
utformas i enlighet med vad utskottet nu
anfört. Härav följer att motion Kr31,
enligt utskottets uppfattning, bör
avslås.
dels att utskottets hemställan under 3
bort ha följande lydelse:
3. beträffande övergångsbestämmelsen
att riksdagen med bifall till motion
1996/97:Kr32 yrkande 1 och med avslag
på motion 1996/97:Kr31 antar
övergångsbestämmelsen punkt 2 i
regeringens lagförslag med den
ändringen att bestämmelsen erhåller i
bilaga 4 som Reservantens förslag
betecknade lydelse,
5. Producentansvar (mom. 4)
Charlotta L Bjälkebring (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 9 börjar med Utskottet
konstaterar och slutar med (Kr32
yrkande 3) bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas
uppfattning om vikten av att
bestämmelser om ett producentansvar
införs i fråga om sådana automater som
inte kommer att vara tillåtna enligt de
nya föreskrifterna. En sådan ordning
skulle motverka uppkomsten av illegalt
spel och dessutom innebära att positiva
effekter uppnås i miljöhänseende.
Regeringen bör, enligt utskottet,
snarast återkomma till riksdagen med
förslag till lagstiftning i enlighet
härmed.
Vad utskottet sålunda anfört bör
riksdagen, med anledning av motion Kr32
i här aktuell del (yrkande 3), som sin
mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 4
bort ha följande lydelse:
4. beträffande producentansvar
att riksdagen med anledning av motion
1996/97:Kr32 yrkande 3 som sin mening
ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
6. Inväxling av värdebevis mot kontanter
(mom. 5)
Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan
Backman och Elizabeth Nyström (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 10 börjar med Kontant
utbetalningar av och slutar med Kr518
yrkande 1) bort ha följande lydelse:
Restriktioner i lotterilagen mot att
växla in vinster från värdeautomaterna
till kontanter medför, enligt vad
utskottet erfarit, en rad nackdelar. För
det första minskar spelarnas valfrihet,
vilket i sin tur leder till att spelet
förlorar i attraktionskraft. Härigenom
reduceras i förlängningen det överskott
som är avsett att komma föreningslivets
barn- och ungdomsverksamhet till godo.
För det andra medför en sådan ordning
som regeringen nu föreslagit att såväl
administrationen som omkostnaderna
kommer att öka. Slutligen torde
kontrollmöjligheterna försvåras
samtidigt som risken för ett
otillbörligt hanterande med presentkort
ökar. Utskottet delar mot bakgrund av
vad som nu anförts motionärernas
uppfattning att det bör vara möjligt att
växla in hela vinsten från en
värdeautomat till kontanter.
Utskottet föreslår sålunda, med bifall
till motion Kr30 yrkande 1 och med
anledning av motion Kr518 yrkande 1, att
27 § lotterilagen utformas i enlighet
med vad utskottet nu anfört.
dels att utskottets hemställan under 5
bort ha följande lydelse:
5. beträffande inväxling av
värdebevis mot kontanter
att riksdagen med bifall till motion
1996/97:Kr30 yrkande 1 och med
anledning av motion 1996/97:Kr518
yrkande 1 antar 27 § i regeringens
lagförslag med den ändringen att
paragrafen erhåller i bilaga 5 som
Reservanternas förslag betecknade
lydelse,
7. Underårigas spel (mom. 6)
Marianne Andersson (c) och Fanny Rizell
(kd) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 11 börjar med Det är och
slutar med Kr511 yrkande 4) bort ha
följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med regeringen
att förbudet för underåriga att delta i
vissa spel bör utvidgas och ställer sig
därmed bakom förslaget att förbudet
skall omfatta också vadhållning i
samband med hästtävling. Motionärerna
bakom motion Kr511 anser att det, i
samband med den övergripande översynen
av lotterilagen, bör övervägas att
inkludera också vadhållning på fotboll
och ishockey m.m. i förbudet, samtidigt
som man överväger undantag för
exempelvis stryk- och måltips. Utskottet
delar motionärernas inställning till
detta spörsmål och anser att frågan bör
bli föremål för utredning.
Vad utskottet nu anfört om bestämmelsen
om underårigas spel bör riksdagen, med
bifall till motion Kr511 yrkande 4 och
med anledning av motion Kr32 yrkande 2,
som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 6
bort ha följande lydelse:
6. beträffande underårigas spel
att riksdagen med bifall till motion
1996/97:Kr511 yrkande 4 och med
anledning av motion 1996/97:Kr32
yrkande 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet
anfört,
8. Underårigas spel (mom. 6)
Charlotta L Bjälkebring (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 11 börjar med Det är och
slutar med Kr511 yrkande 4) bort ha
följande lydelse:
I propositionen föreslås sålunda att
förbudet för underåriga att delta i
vissa spel utvidgas till att omfatta
vadhållning i samband med hästtävling.
Utskottet ställer sig bakom förslaget
men anser i likhet med vad som anförs i
motion Kr32 att inte heller den som
anordnar vadhållning i samband med
idrottstävling på nationell eller
internationell nivå skall få låta någon
som är under 18 år delta i lotteriet.
Utskottet föreslår sålunda, med bifall
till motion Kr32 yrkande 2 och med
anledning av motion Kr511 yrkande 4, att
35 § lotterilagen utformas i enlighet
med vad utskottet nu anfört.
dels att utskottets hemställan under 6
bort ha följande lydelse:
6. beträffande underårigas spel
att riksdagen med bifall till motion
1996/97:Kr32 yrkande 2 och med
anledning av motion 1996/97:Kr511
yrkande 4 antar 35 § i regeringens
lagförslag med den ändringen att
paragrafen erhåller i bilaga 6 som
Reservantens förslag betecknade
lydelse,
9. Parlamentarisk utredning (mom. 7)
Fanny Rizell (kd) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 12 börjar med Utskottet
anser och slutar med motion Kr29 bort
ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar att regeringen
har för avsikt att tillsätta en
utredning som skall företa en
övergripande översyn av lotterilagen.
Det är, enligt utskottets uppfattning,
angeläget att en sådan översyn görs.
Eftersom de olika frågorna som rör
spelmarknaden inte i första hand handlar
om teknik utan om sociala aspekter,
folkrörelsernas finansiering och statens
inkomster anser utskottet att
utredningen bör vara parlamentariskt
sammansatt.
Vad utskottet sålunda anfört om vikten
av en parlamentariskt sammansatt
utredning bör riksdagen, med anledning
av motion Kr29 yrkande 1, som sin mening
ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 7
bort ha följande lydelse:
7. beträffande parlamentarisk
utredning
att riksdagen med anledning av motion
1996/97:Kr29 yrkande 1 som sin mening
ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
10. Varuspelsautomater (mom. 9)
Fanny Rizell (kd) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 12 börjar med Även när och
slutar med Motionsyrkandet avstyrks
bort ha följande lydelse:
När det gäller den fråga som tas upp i
motion Kr29 kan utskottet konstatera att
vissa varuspelsautomater används på ett
sätt som inte står i överensstämmelse
med vad lagstiftaren avsett. Sålunda
används i många varuspelsautomater
varuvinster som inte motsvarar det värde
som vinsterna kan växlas in mot.
Utskottet delar motionärernas
uppfattning att värdet på varuvinsterna
i dessa automater bör motsvara det
reella värdet. Det finns, enligt
utskottets mening, inte anledning att
avvakta den övergripande översynen av
lotterilagen utan regeringen bör snarast
återkomma till riksdagen med förslag
till sådana ändringar av lotterilagen
att det klart framgår att ifrågavarande
varu-spelsautomater, som mera liknar
värdeautomaterna, inte är tillåtna.
Vad utskottet nu anfört om förbud mot
vissa varuspelsautomater bör riksdagen,
med anledning av motion Kr29 i här
aktuell del (yrkande 2), som sin mening
ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 9
bort ha följande lydelse:
9. beträffande varuspelsautomater
att riksdagen med anledning av motion
1996/97:Kr29 yrkande 2 som sin mening
ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
11. Folkrörelsernas intäkter (mom. 12)
Marianne Andersson (c) och Kenth Skårvik
(fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 15 börjar med Med anledning
och slutar med (Kr513 yrkande 3) bort
ha följande lydelse:
Utskottet har vid upprepade tillfällen
framhållit angelägenheten av att
folkrörelserna får goda möjligheter att
verka. Ett av syftena med den nuvarande
lotterilagen var också att förbättra
möjligheterna för de folkrörelser som så
önskar att finansiera sin verksamhet
genom lotterier och spel. Då
lotterilagen nu blir föremål för en
övergripande översyn är det, enligt
utskottets mening, av största vikt att
ånyo överväga på vilket sätt
folkrörelsernas möjligheter att skaffa
sig inkomster av spel och lotterier kan
förstärkas. Utskottet delar sålunda
motionärernas uppfattning att
folkrörelsernas ekonomiska
förutsättningar på spelmarknaden måste
förbättras.
Vad utskottet nu anfört om att öka
folkrörelsernas andel av spelmarknaden
bör riksdagen, med anledning av motion
Kr513 yrkande 3, som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 12
bort ha följande lydelse:
12. beträffande folkrörelsernas
intäkter
att riksdagen med anledning av motion
1996/97:Kr513 yrkande 3 som sin
mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
Propositionens lagförslag
Förslag till lag om ändring i
lotterilagen (1994:1000)
Av utskottet föreslagen ändring av
övergångsbestämmelsen punkt 2 i
regeringens förslag till lag om ändring
i lotterilagen (1994:1000)
Regeringens förslag Utskottets förslag
____________ ____________
2. Verksamhet som 2. Verksamhet som
före före
ikraftträdandet av ikraftträdandet av
denna lag inte är denna lag inte är
att anse som att anse som
lotteri men som lotteri men som
kommer att kräva kommer att kräva
tillstånd enligt de tillstånd enligt de
nya föreskrifterna nya föreskrifterna
får fortsätta att får fortsätta att
bedrivas till och bedrivas till och
med den 31 december med den 31 december
1997 under 1997 under
förutsättning att förutsättning att
den som anordnar den som anordnar
verksamheten senast verksamheten senast
den 2 januari 1997 den 2 januari 1997
underrättar underrättar
Lotteriinspektionen Lotteriinspektionen
om verksamhetens om verksamhetens
art. art. Detta gäller
dock inte sådan
verksamhet som
enligt de nya
föreskrifterna
utgör automatspel.
Av reservanterna (res. 1) föreslagna
ändringar av 16, 17, 19 och 20 §§ i
regeringens förslag till lag om ändring
i lotterilagen (1994:1000)
Regeringens förslag Reservanternas
förslag
16 §
Tillstånd att anordna ett egentligt
lotteri får ges, om
1. en vinst som utgörs av pengar uppgår
till högst ett basbelopp,
2. värdepappersvinster utgör högst 25
procent av det sammanlagda vinstvärdet i
lotteriet,
3. värdet av 3. värdet av
vinsterna i vinsterna i
lotteriet motsvarar lotteriet motsvarar
minst 35 procent minst 35 procent av
och högst 50 insatsernas värde,
procent av
insatsernas värde,
4. vinstandelen anges på lottsedlarna,
lottlistorna eller på den plats där
lotteriet bedrivs, och
5. det kan antas att lotteriet kommer
att ge sökanden skälig avkastning och
att denna kommer att användas för det
aktuella allmännyttiga ändamålet.
Kravet enligt första stycket 5 på
skälig avkastning gäller inte om det
finns särskilda skäl för annat.
Om lotterna skall säljas i en
lottförsäljningsautomat krävs vidare att
1. en vinstplan är fastställd i förväg,
2. vinsterna har dragits i förväg inför
en av tillståndsmyndigheten godkänd
kontrollant, och att
3. automaten inte betalar ut någon
vinst.
17 §
En sådan sammanslutning som avses i 15
§ och som är verksam huvudsakligen inom
en enda kommun får efter registrering
anordna egentliga lotterier under en
treårsperiod, om
1. lotterierna bedrivs bara inom den
eller de kommuner där sammanslutningen
är verksam,
2. lotterierna inte bedrivs från en
fast försäljningsplats som
tillhandahålls av ett serviceföretag,
3. insatsernas sammanlagda belopp i de
lotterier som anordnas under
treårsperioden uppgår till högst 20
basbelopp,
4. en vinst som utgörs av pengar uppgår
till högst ett basbelopp,
5. värdet av 5. värdet av
vinsterna i varje vinsterna i varje
lotteri motsvarar lotteri motsvarar
minst 35 procent minst 35 procent av
och högst 50 insatsernas värde,
procent av
insatsernas värde,
6. vinstandelen anges på lottsedlarna,
lottlistorna eller på den plats där
lotteriet bedrivs, och
7. det för lotterierna finns
föreståndare som
registreringsmyndigheten godkänt.
Registreringsmyndigheten får medge
undantag från kravet på föreståndare
enligt första stycket 7 om det är
uppenbart att någon sådan inte behövs.
För lotteri som avses i 16 § tredje
stycket gäller vidare där angivna
särskilda förutsättningar.
19 §
En sådan sammanslutning som avses i 15
§ första stycket får anordna egentliga
lotterier utan tillstånd, om
1. lotteriet anordnas i samband med
a) en tillställning eller en
sammankomst som sammanslutningen
anordnar eller deltar i eller
b) ett bingospel som sammanslutningen
anordnar,
2. lotteriet bedrivs bara inom det för
tillställningen, sammankomsten eller
bingospelet avsedda området,
3. värdet av varje insats uppgår till
högst 1/6 000 basbelopp,
4. värdet av högsta vinsten uppgår till
högst 1/6 basbelopp,
5. det sammanlagda 5. det sammanlagda
värdet av vinsterna värdet av vinsterna
motsvarar minst 35 motsvarar minst 35
procent och högst procent av
50 procent av insatsernas värde,
insatsernas värde, om antalet insatser
om antalet insatser och vinster samt
och vinster samt värdet av dessa är
värdet av dessa är bestämda enligt en
bestämda enligt en uppgjord plan,
uppgjord plan,
6. vinstandelen anges på lottsedlarna
eller lottlistorna eller i den lokal där
lotteriet bedrivs,
7. lottköparen vid lottköpet får veta
var och när vinsterna skall dras och på
vilket sätt resultatet av dragningen
görs tillgängligt för allmänheten, om
vinstdragningen inte redan har ägt rum,
och
8. vinsterna dras offentligt före
tillställningens, sammankomstens eller
bingospelets slut för dagen, om
vinstdragningen inte redan har ägt rum
före lottförsäljningen.
Försäljning av lotter genom påteckning
på lottlistor får, trots vad som sägs i
första stycket 2, påbörjas fyra veckor
innan tillställningen eller
sammankomsten äger rum.
20 §
Egentliga lotterier får även i andra
fall än som anges i 19 § anordnas utan
tillstånd, om
1. lotteriet anordnas i samband med
a) en offentlig nöjestillställning,
b) en offentlig tillställning till
förmån för ett allmännyttigt ändamål,
eller
c) en allmän sammankomst för
framförande av ett konstnärligt verk
till förmån för ett allmännyttigt
ändamål,
2. lotteriet bedrivs bara inom det för
tillställningen eller sammankomsten
avsedda området,
3. vinsterna utgörs bara av varor eller
tjänster,
4. värdet av varje insats uppgår till
högst 1/6 000 basbelopp,
5. värdet av högsta vinsten uppgår till
högst 1/60 basbelopp,
6. vinsterna delas ut i omedelbar
anslutning till deltagandet i lotteriet,
7. det sammanlagda 7. det sammanlagda
värdet av vinsterna värdet av vinsterna
motsvarar minst 35 motsvarar minst 35
procent och högst procent av
50 procent av insatsernas värde,
insatsernas värde, om antalet insatser
om antalet insatser och vinster samt
och vinster samt värdet av dessa är
värdet av dessa är bestämda enligt en
bestämda enligt en uppgjord plan, och
uppgjord plan, och
8. vinstandelen anges på lottsedlarna
eller anslås i den lokal där lotteriet
bedrivs.
Av reservanten (res. 4) föreslagen
ändring av övergångsbestämmelsen punkt 2
i regeringens förslag till lag om
ändring i lotterilagen (1994:1000)
Regeringens förslag Reservantens
förslag
__________ __________
2. Verksamhet som 2. Verksamhet som
före före
ikraftträdandet av ikraftträdandet av
denna lag inte är denna lag inte är
att anse som att anse som
lotteri men som lotteri men som
kommer att kräva kommer att kräva
tillstånd enligt de tillstånd enligt de
nya föreskrifterna nya föreskrifterna
får fortsätta att får fortsätta att
bedrivas till och bedrivas till och
med den 31 december med den 31 december
1997 under 1997 under
förutsättning att förutsättning att
den som anordnar den som anordnar
verksamheten senast verksamheten senast
den 2 januari 1997 den 2 januari 1997
underrättar underrättar
Lotteriinspektionen Lotteriinspektionen
om verksamhetens om verksamhetens
art. art. Detta gäller
även sådan
verksamhet som före
ikraftträdandet av
denna lag inte är
att anse som
automatspel men som
enligt de nya
föreskrifterna
utgör sådant spel.
Av reservanterna (res. 6) föreslagen
ändring av 27 § i regeringens förslag
till lag om ändring i lotterilagen
(1994:1000)
Regeringens förslag Reservanternas
förslag
27 §
Tillstånd att anordna spel på
värdeautomater i andra fall än som avses
i 26 § får ges, om
1. spelet anordnas i samband med hotell-
och restaurangverksamhet, om det för
rörelsen finns tillstånd till servering
av spritdrycker, vin eller starköl
enligt alkohollagen (1994:1738),
2. värdet av spelarens insats uppgår
till högst 1/6 500 basbelopp per spel,
3. värdet av högsta vinsten uppgår till
högst tvåhundra gånger insatsen,
4. högst fem värdeautomater placeras på
varje spelplats,
5. högst 100 5. hela vinstens
kronor av vinstens värde får växlas in
värde får växlas in mot kontanter,
mot kontanter,
6. värdet av vinsterna i spelet
motsvarar minst 85 procent av
insatsernas värde,
7. spelautomaterna kan kontrolleras
genom tele- och databaserade
kommunikationssystem,
8. varje spelautomat förses med
tillståndshavarens namn eller något
annat kännetecken,
9. det kan antas att spelautomaten inte
kommer att användas för något annat
ändamål än den enligt ansökan är avsedd
för, och
10. det kan antas att god ordning
kommer att råda inom den lokal eller på
den plats där spelet skall bedrivas.
Tillstånd enligt första stycket får
bara lämnas till ett spelföretag som
ägs av staten.
Av reservanten (res. 8) föreslagen
ändring av 35 § i regeringens förslag
till lag om ändring i lotterilagen
(1994:1000)
Regeringens förslag Reservantens
förslag
35 §
Den som anordnar Den som anordnar
vadhållning i vadhållning i
samband med samband med
hästtävling eller hästtävling eller i
anordnar samband med
automatspel, idrottstävling på
roulettspel, nationell eller
tärningsspel eller internationell nivå
kortspel får inte eller anordnar
låta någon som är automatspel,
under 18 år delta roulettspel,
i lotteriet. tärningsspel eller
Detsamma gäller den kortspel får inte
som är ombud för låta någon som är
den som anordnar under 18 år delta
lotteriet. i lotteriet.
Detsamma gäller den
som är ombud för
den som anordnar
lotteriet.
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1
Propositionen 1
Motionerna 2
Motion väckt med anledning av
regeringens skrivelse 1995/96:15
Redogörelse för behandlingen av
riksdagens skrivelser till
regeringen 2
Motioner väckta under den allmänna
motionstiden år 1996 2
Motioner väckta med anledning av
proposition 1996/97:7 2
Ärendets beredning 3
Utskottet 3
Bakgrund 3
Propositionens huvudsakliga
innehåll 4
Vinstandelstaket för egentliga
lotterier 5
Vissa automatspel 6
Underårigas spel 10
Översyn av lotterilagen, m.m. 11
Förslaget till ändring i
lotterilagen i övrigt 15
Hemställan 16
Reservationer 17
1. Vinstandelstaket för egentliga
lotterier (m) 17
2. Vissa automatspel (m) 18
3. Övergångsbestämmelsen (m) 18
4. Övergångsbestämmelsen (v) 19
5. Producentansvar (v) 19
6. Inväxling av värdebevis mot
kontanter (m) 20
7. Underårigas spel (c, kd) 20
8. Underårigas spel (v) 21
9. Parlamentarisk utredning (kd) 21
10. Varuspelsautomater (kd) 22
11. Folkrörelsernas intäkter (c,
fp) 22
Bilagor 24
Bilaga 1 Propositionens lagförslag 24
Bilaga 2 Av utskottet föreslagen
ändring av övergångsbestämmelsen
punkt 2 i regeringens förslag till
lag om ändring i lotterilagen
(1994:1000) 32
Bilaga 3 Av reservanterna (res. 1)
föreslagna ändringar av 16, 17, 19
och 20 §§ i regeringens förslag
till lag om ändring i lotterilagen
(1994:1000) 33
Bilaga 4 Av reservanten (res. 4)
föreslagen ändring av
övergångsbestämmelsen punkt 2 i
regeringens förslag till lag om
ändring i lotterilagen (1994:1000) 35
Bilaga 5 Av reservanterna (res. 6)
föreslagen ändring av 27 § i
regeringens förslag till lag om
ändring i lotterilagen (1994:1000) 36
Bilaga 6 Av reservanten (res. 8)
föreslagen ändring av 35 § i
regeringens förslag till lag om
ändring i lotterilagen (1994:1000) 37