Utskottet avstyrker dels en motion om att riksdagen skall uttala sig om
färgsättningen på Stockholms slott, dels en motion om att riksdagen skall
begära en förstudie av möjligheterna att gräva ut slottet Tre kronor.
Motionerna
1996/97:Kr205 av Göte Jonsson och Carl G Nilsson (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
färgsättningen på Stockholms slott.
1996/97:Kr249 av Karin Pilsäter och Bo Könberg (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
genomförande av förstudie av möjligheten att gräva fram slottet Tre kronor.
Stockholms slotts byggnadshistoria
I det följande lämnas en översiktlig redovisning av Stockholms slotts
byggnadshistoria. Redovisningen lämnas som bakgrund till de i detta betänkande
behandlade frågorna om färgen på Stockholms slotts fasader och om utgrävning
av resterna av slottet Tre kronor.
Vissa försvarsanläggningar från 900-talet ersattes på 1000- och 1100-talen
med mera permanenta borganläggningar på Stadsholmen. Under 1200- och 1300-
talen fortsatte utbyggnaden till en borg som omgavs av stenmurar. Den fick så
småningom tre åtskilda borggårdar - en stor förborg, en separat övre, mindre
borggård och den s.k. smedjegården. Efter en större brand under 1300-talet
byggdes borgen om och till. Vid den övre borggården fanns det s.k. högslottet
eller "adelshuset". På denna borggård fanns ett runt kärntorn. Den omgivande
murens norra sida hade samma sträckning som det nuvarande slottets norra
yttervägg och ingår i dess grundmurar. Den stora förborgens borggård fanns
ungefär på den nuvarande inre borggårdens norra hälft. Den övre borggården med
kärntornet fanns ungefär i den nuvarande inre borggårdens sydvästra del och
smedjegården i dess sydöstra del. De tre borggårdarna med omgivande byggnader
upptog en yta som totalt var något mindre än det nuvarande slottets centrala
del med inre borggård och omgivande fyra längor.
På 1500-talet användes namnet Tre kronor på borgen efter vapnet på
kärntornets takhuv. Ofärdsår och brand i början av seklet skadade borgen. Nya
försvarsmurar och en rikssal byggdes. Kärntornet byggdes på i två omgångar.
Under andra hälften av 1500-talet omvandlades borgen till ett renässansslott.
Under 1600-talet förlorade slottet betydelse som fästning. Ett förändrat
bostadsskick och hovliv krävde nya bankettsalar och rumssviter.
Statsförvaltningen krävde kanslilokaler. Vid mitten av 1600-talet började
dessutom planeringen av en mera omfattande ombyggnad. Åren 1692-1697
påbörjades ombyggnaden av slottet efter ritningar av Nicodemus Tessin d.y. Den
norra slottslängan stod klar till det yttre år 1695. I denna nya byggnad
ingick bl.a. medeltida murar och de gamla nordvästra och nordöstra tornen samt
1500-talets ombyggda slottskyrka. Den norra längans stenarbeten målades vita.
Putsen hade möjligen rödbrun färg.
Den 7 maj 1697 totalförstördes det gamla slottet av brand. Den ombyggda
norra längan skadades i vissa delar. Redan påföljande dag beslöts att ett nytt
slott skulle byggas. Strax därefter påbörjades reparationerna av den norra
längan och rivningen av ruinerna efter det gamla slottet inkl. resterna av
kärntornet. I juni 1697 godkändes en plan för det nya slottet och våren 1698
började grävningen för grunden och grundläggningen.
Slottsbygget stod stilla vissa tider. Först år 1754 flyttade kungafamiljen
in i det nya slottet. Då var ännu inte alla delar av slottet färdiga. Det nya
slottets puts hade gul färg. Naturstenen var troligtvis målad grå. Mot slutet
av 1700-talet målades stenen gul. Under början av 1800-talet putsades
fasaderna om. Färgen blev gul. Stenen på fasaderna målades om vid olika
tidpunkter, mot norr och öster i en rosa färg och mot söder och väster i
grått.
Åren 1898-1902 putsades de mörknade fasaderna om. Färgen blev efter ingående
studier och diskussioner ljust brun. Oljefärgen på stenen togs bort.
Stenarbetena renoverades och kompletterades.
På 1950-talet behövde putsen åter bytas ut. Den bruna färgen behölls. Den
nya putsen, som fortfarande är kvar, är genomfärgad.
Utskottet vill här slutligen nämna följande.
Från Husgerådskammaren inom Kungl. Hovstaterna har utskottet inhämtat att
arbete pågår på Stockholms slott med ombyggnad av Slottsmuseum. Museet finns i
källarvåningen i den norra slottslängans västra del och inrymmer de äldsta
bevarade delarna av det gamla slottet Tre kronor. Avsikten är att museet skall
öppnas under kulturhuvudstadsåret 1998. Museet skall spegla slottets historia,
den fysiska miljön och hur man levde i slottet under olika tider.
Utskottet
Färgsättningen på Stockholms slott
I motion Kr205 (m) anförs att Stockholms slott är en av landets värdefullaste
kulturbyggnader och att detta kräver stor respekt när det gäller vården och
underhållet av slottet. Färgsättningen på slottet har också mycket stor
betydelse för den omgivande stadsbilden. Motionärerna påminner om att slottet
haft gul färg på putsen under 1700- och 1800-talen och anför att en ljusare
färgsättning än den nuvarande skulle göra slottet vackrare. En varierad
färgsättning på byggnaderna runt slottet och Strömmen skulle enligt
motionärernas mening få en positiv effekt på hela denna stadsmiljö.
Motionärerna framhåller att kvaliteten på putsen på slottets fasader är så god
att putsen håller länge, men att kvaliteten på färgen inte är av samma klass.
Där fasaden nyligen rengjorts har färgen lakats ur och fasaden blivit flammig
och ful. Motionärerna föreslår att riksdagen som sin mening skall ge
regeringen till känna vad som anförts i motionen om färgsättningen på slottet.
Utskottet vill först påminna om att en omfattande restaurering av Stockholms
slott pågår sedan år 1991. I 1993 års budgetproposition föreslog regeringen
att en kostnadsram om 630 miljoner kronor för restaureringsarbeten vid de
kungliga slotten och rikets fästningar skulle föras upp i Fastighetsverkets
investeringsplan för lånefinansierade investeringar (prop. 1992/93:100 bil. 8
s. 42-43). Finansutskottet tillstyrkte att sammanlagt 630 miljoner kronor
skulle användas för dessa restaureringsarbeten vid de kungliga slotten och
rikets fästningar men föreslog riksdagen att kostnaderna i stället skulle
anslagsfinansieras. Motiveringen för förslaget var att dessa fastigheter inte
är hyressatta. Detta innebär att Fastighetsverket inte erhåller några intäkter
för dem. Riksdagen följde finansutskottets förslag och anvisade 50 miljoner
kronor för budgetåret 1993/94 under ett nytt reservationsanslag benämnt
Restaureringsarbeten vid de kungliga slotten och rikets fästningar (bet.
1992/93:FiU26, rskr. 1992/93:324). Därefter har 50 miljoner kronor anvisats
för budgetåret 1994/95, 75 miljoner kronor för det förlängda budgetåret
1995/96 och 50 miljoner kronor för budgetåret 1997.
Från Fastighetsverket har inhämtats att under den pågående restaureringen av
Stockholms slott har 121 miljoner kronor använts till och med år 1996. Summan
innefattar medel från det nämnda anslaget Restaureringsarbeten vid de kungliga
slotten och rikets fästningar samt sysselsättningsmedel. Restaureringen
planeras fortsätta till och med år 2003. Den avser restaurering av stenarbeten
på fasaderna samt av tak och trappor, renovering av fönster, förbättring av
brandsäkerheten och förbättring av el-, vatten- och avloppsinstallationer. Den
nuvarande fasadputsen på Stockholms slott beräknas enligt uppgift från
Fastighetsverket hålla ytterligare ca 30 år. Mot bl.a. denna bakgrund har byte
av puts eller målning av slottets putsade fasader inte räknats in bland de
prioriterade restaureringsåtgärder som nu pågår. Däremot rengörs den
genomfärgade fasadputsen samtidigt som stenarbetena restaureras.
Frågan om att färga Stockholms slott gult till kulturhuvudstadsåret 1998 har
under de senaste två åren aktualiserats i en fråga och en interpellation i
riksdagen (prot. 1994/95:104 s. 28-31 och prot. 1995/96:104 s. 52). Vidare har
en debatt i frågan förts i massmedia. Därvid har slottsarkitekten och
representanter för Fastighetsverket bl.a. fört fram att det inte är helt
klarlagt vilken färg det nuvarande slottet ursprungligen fick när det började
byggas och även redovisat hur färgsättningen bedömts under de följande
århundradena. De har också framhållit att det skulle ställa sig mycket dyrt
att byta puts och färg innan den nuvarande putsen tjänat ut och att enbart en
omfärgning genom målning bedöms få kort hållbarhet.
Utskottet har vid ett studiebesök på Stockholms slott under år 1993
informerats om pågående och planerade arbeten. Utskottet vill framhålla att
den nu pågående restaureringen av slottet är avsedd att avhjälpa ett
omfattande, eftersatt underhåll. Med hänsyn härtill anser utskottet att det
är uteslutet att utskottet skulle förorda att medel omfördelas från de
planerade restaureringsarbetena till ett byte av den nuvarande putsen, vilken
bedöms kunna hålla i ytterligare 30 år, eller till en omfärgning genom
målning.
Utskottet vill starkt understryka att färgsättningen på slottet inte får ses
enbart som en ekonomisk fråga. Färgsättningen på Stockholms slott är mycket
betydelsefull inte endast för byggnadens utseende utan även för den totala
stadsbilden runt Strömmen. Detta är frågor som bör övervägas med stor omsorg.
Sådana överväganden måste få ta tid. När slottet putsades om vid förra
sekelskiftet föregicks färgsättningen av långa och ingående diskussioner och
överväganden bland den tidens främsta experter. Genom den nu aktuella motionen
och den tidigare debatten i frågan i riksdagen och i media har slottets
färgsättning uppmärksammats och kommit att engagera både allmänheten och
experter. Frågan kan också komma att belysas under kulturhuvudstadsåret 1998 i
samband med en utställning på Arkitekturmuseet om slottsarkitekten Nicodemus
Tessin d.y.
Utskottet utgår från att framtida arbeten på slottets fasader som påverkar
slottets utseende och den omgivande stadsbilden kommer att föregås av öppen
information och debatt och av noggranna överväganden av berörda instanser,
sedan tillgänglig expertis konsulterats. Med hänvisning till det anförda
föreslår utskottet att riksdagen avslår motion Kr205 (m).
Arkeologisk undersökning av slottet Tre kronor
I motion Kr249 (fp) erinras om att den gamla borgen Tre kronor i Stockholm
förstördes vid en brand år 1697 och att det nya slottet byggdes ovanpå
resterna av det gamla. Motionärerna anför att slottet Tre kronor användes som
kungaboning och för så gott som all offentlig förvaltning samt för rikets
huvudbibliotek och riksarkiv. Enligt motionen begravdes det mesta vid branden.
De kulturhistoriskt mycket intressanta lämningarna av slottet Tre kronor bör
enligt motionärernas mening grävas ut för att landets medeltids- och
stormaktshistoria skall kunna utforskas. Berörda statliga organ, såsom
Fastighetsverket, Ståthållarämbetet och Riksantikvarieämbetet, bör få i
uppdrag att tillsammans med Stockholms stadsmuseum och Stockholms stads gatu-
och fastighetsnämnd göra en förstudie av möjligheten att gräva fram hela den
gamla Vasaborgen under det nuvarande slottet. Detta bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.
Utskottet vill i sammanhanget redovisa att i augusti 1996 lämnades en
skrivelse (fp) till kommunstyrelsen i Stockholms stad av samma innehåll som
den i september väckta riksdagsmotionen Kr249 (fp).
Kulturnämnden i Stockholm beslöt att som svar på skrivelsen överlämna och
åberopa ett tjänsteutlåtande i ärendet från Kultur Stockholm. I
tjänsteutlåtandet anfördes bl.a. att en arkeologisk undersökning oftast
innebär att fornlämningen tas bort och att man därför alltid bör överväga att
bevara den till kommande generationers arkeologer som förhoppningsvis har
bättre undersökningsmetoder än vi har i dag. En utgrävning av hela det gamla
slottet är ett mycket stort och kostsamt projekt som också inrymmer en rad
problem bl.a. av antikvarisk art. Kort redovisades i utlåtandet vad man i dag
vet om bevarade rester av bebyggelse från olika perioder av slottets historia.
Det redovisades också att arkeologiska undersökningar av större omfattning
gjorts under 1920-talet och att Stockholms stadsmuseum gjort mindre
arkeologiska undersökningar under år 1996 i samband med ombyggnads- och
restaureringsarbeten. Kultur Stockholm anförde att kunskapsluckorna är många
och att det ligger mycket intressant och spännande kunskap fördold inom det
nuvarande slottsområdet. Det påpekades dock att andra möjligheter än mycket
omfattande utgrävningar också finns för att skaffa mera kunskap. De i dag
tillgängliga delarna av borgen Tre kronor är t.ex. långt ifrån
färdigutforskade.
Kulturnämnden ansåg att staden tillsammans med berörda statliga myndigheter
borde ta fram en plan för hur en större arkeologisk utgrävning av slottet Tre
kronor skall organiseras och finansieras. Kulturnämnden uttalade att - om
planen visar sig vara realistisk - målsättningen bör vara att en utgrävning
inleds under kulturhuvudstadsåret 1998.
Utskottet vill först beröra vad motionärerna anfört om att Tre kronor
begravdes vid branden år 1697 och att ingen vet hur mycket som är förstört. Så
mycket torde kunna sägas att de övre våningarna i det gamla slottet
totalförstördes av branden och att större delen av byggnadsresterna ovanför
den nuvarande borggårdens nivå revs för att ge plats åt den nya borggården och
det nya slottets östra, södra och västra delar. Den norra, redan om- och
tillbyggda längan stod kvar efter branden och reparerades och byggdes om
ytterligare. Stora delar av lämningarna efter det gamla kärntornet i slottet
Tre kronor förstördes vid brunnsgrävning under 1700-talet.
Utskottet vill framhålla att om en vetenskapligt motiverad arkeologisk
undersökning av resterna av det gamla slottet Tre kronor skulle övervägas är
det inte endast organiserandet och finansieringen av undersökningen som måste
diskuteras. I ett sådant sammanhang bör också övervägas om de resurser som kan
ställas till förfogande i stället bör användas för bearbetning av det material
som redan finns från tidigare undersökningar och för fortsatta undersökningar
av de delar av slottet Tre kronor som ingår i det nuvarande slottet och som är
tillgängliga för undersökning utan utgrävning. Som påpekades i
tjänsteutlåtandet från Kultur Stockholm till kulturnämnden i Stockholm innebär
en utgrävning oftast att större delen av den fornlämning som grävs ut
förstörs.
Vid bedömningen av motionsyrkandet måste också beaktas att Stockholms slott
i dag används på många olika sätt och att en stor utgrävning skulle påverka
verksamheten vid slottet.
Utskottet anser med hänvisning till det anförda att det som har anförts i
motionen inte motiverar att riksdagen hos regeringen begär att en förstudie
görs i fråga om möjligheten att gräva ut resterna av slottet Tre kronor. Vid
sin bedömning har utskottet också beaktat att motionärerna inte har berört
frågan om finansieringen av en förstudie och en stor arkeologisk undersökning.
Utskottet föreslår med hänvisning till det anförda att riksdagen avslår
motion Kr249 (fp).
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande färgsättningen på Stockholms slott
att riksdagen avslår motion 1996/97:Kr205,
2. beträffande arkeologisk undersökning av slottet Tre
kronor
att riksdagen avslår motion 1996/97:Kr249.
Stockholm den 24 april 1997
På kulturutskottets vägnar
Åke Gustavsson
I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Berit Oscarsson (s), Anders
Nilsson (s), Leo Persson (s), Lennart Fridén (m), Björn Kaaling (s), Marianne
Andersson (c), Monica Widnemark (s), Jan Backman (m), Carl-Johan Wilson (fp),
Agneta Ringman (s), Charlotta L Bjälkebring (v), Lars Lilja (s), Elizabeth
Nyström (m), Birgitta Wichne (m) och Tuve Skånberg (kd).
Innehållsförteckning
Sammanfattning........................................1
Motionerna............................................1
Stockholms slotts byggnadshistoria....................1
Utskottet.............................................2
Färgsättningen på Stockholms slott 2
Arkeologisk undersökning av slottet Tre kronor 4
Hemställan 6