I betänkandet behandlar utskottet
regeringens förslag i proposition
1996/97:3 om kulturpolitiken.
Kulturutskottet behandlar också
regeringens förslag i
budgetpropositionen för 1997 om
utgiftsområde 17 Kultur, medier,
trossamfund och medier. Dessa förslag
bygger i stor utsträckning på
överväganden som görs i
kulturpropositionen. Utskottet
särredovisar därför endast i begränsad
utsträckning utskottets förslag rörande
budgetpropositionen. Ett stort antal
motioner som har samband med
propositionerna behandlas tillsammans
med regeringsförslagen.
En relativt långtgående enighet om
förslagen i kulturpropositionen har
uppnåtts under utskottsbehandlingen.
Detta gäller bl.a. de kulturpolitiska
målen, om vilka samtliga partier utom
Moderata samlingspartiet och
Miljöpartiet kunnat ena sig. Ett icke
obetydligt antal av de reservationer som
fogats vid betänkandet rör begränsade
frågor. Den fråga som tilldragit sig
mest uppmärksamhet under
utskottsbehandlingen har varit den som
kommit att kallas museiflytten till
Göteborg . Härvidlag har
meningsmotsättningarna varit stora.
Detta gäller också förslaget att införa
en bibliotekslag. I det följande
redovisas de slutsatser utskottet kommit
fram till. Av innehållsförteckningen
framgår vilka reservationer och
särskilda yttranden som avgivits.
Nationella kulturpolitiska mål
I propositionen lägger regeringen fram
förslag till en fortsatt långsiktig
kulturpolitik. De kulturpolitiska målen
förändras. Fokuseringen på
yttrandefrihet, kulturell jämlikhet och
mångfald består. Utskottet föreslår att
det skall finnas sju nationella
kulturpolitiska mål medan regeringen
föreslår fem; utskottet anser bl.a. att
ett s.k. bildningsmål skall uppställas.
Litteratur och läsning
Frågor som rör litteratur och läsning
lyfts fram i propositionen. Utskottet
ansluter sig till regeringens bedömning
av vilken inriktning statens framtida
insatser för litteratur och språk bör
ha. En utredning skall analysera
förhållandena på bokmarknaden och
kulturtidskrifternas situation. I
betänkandet behandlas motioner som rör
utredningens arbete, liksom motioner som
syftar till att stärka svenska språkets
ställning.
Utskottet understryker bibliotekens
betydelse för samhället,
yttrandefriheten och demokratin.
Utskottet anser att det är
tillfredsställande att en bibliotekslag
nu föreslås som anger vissa
grundläggande principer för det
offentliga bibliotekssystemet, bl.a. om
avgiftsfrihet. Utskottet föreslår att
regeringens förslag till lag skall antas
av riksdagen, dock med vissa ändringar.
Redan i detta sammanhang förordar
utskottet viss översyn av lagen.
Utskottet anser att det finns anledning
att oroa sig över utvecklingen när det
gäller barns och ungdomars läsning och
tillgång till böcker och tillstyrker
därför regeringens förslag att inrätta
en ny stödform för inköp av litteratur
till folk- och skolbiblioteken.
Konstnärernas villkor
Inriktningen på de framtida insatserna
för konstnärerna skall vara att
konstnärerna skall kunna leva på
ersättningen för sitt arbete och att
bidragen endast skall ses som ett
komplement. Efter särskilda utredningar
avser regeringen att återkomma till
riksdagen år 1998 med förslag om de
egenföretagande konstnärernas villkor,
om vissa upphovsrättsliga frågor och om
relationen mellan kultur- och
arbetsmarknadspolitiken. En del av den
s.k. visningsersättningen skall avsättas
för individuell visningsersättning och
fördelas av föreningen Bildkonst
Upphovsrätt i Sverige (BUS). Medlen till
konstnärsbidrag, inkomstgarantier och
långtidsstipendier ökar liksom medlen
till utställningsersättning. Ett
internationellt ateljécentrum,
International Artists´ Studio Program in
Stockholm (IASPIS), inrättas.
Verksamheten med länskonstnärer
permanentas och utvidgas till alla län.
Utskottet har inte något att erinra mot
att regeringen låter vissa
konstnärsorganisationer nominera
ledamöter till en del av platserna i
styrelserna för Konstnärsnämnden och
Bildkonstnärsfonden.
Nytt bidragssystem för regional
kulturverksamhet
Ett nytt bidragssystem för regional
kulturverksamhet införs budgetåret 1997
för regionala teater-, dans- och
musikinstitutioner, regionala museer,
länsbibliotek, länskonstnärer samt
regionala resurscentrum för film och
video. Riksdagen beslutar om det totala
beloppet för varje område. Regeringen
beslutar om bidragsberättigade
institutioner och Statens kulturråd
resp. Filminstitutet fördelar bidragen i
form av s.k. stödenheter. Regeringen
avser besluta att en stödenhet skall
vara 100 000 kronor budgetåret 1997.
Fördelningen skall ske enligt av
riksdagen beslutade riktlinjer. Det
statliga regionala stödet förutsätter
bidrag från lokala och regionala
huvudmän av minst samma omfattning som
tidigare. Länsmusiken avses omfattas av
det nya stödsystemet från budgetåret
1998. En del av medlen som anvisas för
bidrag till regionala teater-, dans- och
musikinstitutioner och museer skall utgå
för tidsbegränsade riktade insatser. För
detta ändamål avsätts 2 % av
bidragsbeloppet år 1997, 4 % år 1998
och 6 % år 1999. De riktade insatserna
skall i första hand gälla arbete för att
nå nya publikgrupper, turnéverksamhet
inom och utom länet, samarbete över
konstområdesgränser samt samverkan
mellan professionella och amatörer.
Utskottet föreslår att riksdagen skall
begära en översyn av frågan huruvida
kulturutbudet från nationalscener eller
andra statligt finansierade
kulturinstitutioner i en kommun eller
ett landsting bör påverka det statliga
regionala stödet.
Dans, teater, musik
Uppdraget till nationalscenerna Operan
och Dramatiska teatern står fast.
Nationalscenerna, som skall vara ledande
föredömen inom sina områden, är hela
nationens angelägenhet. Kvalitet,
förnyelse och vård av det nationella
kulturarvet betonas. Nationalscenerna
undantas från den allmänna besparingen
på statlig verksamhet, men får - liksom
är fallet på övriga områden - inte full
kompensation för löneökningar. Ett
tidsbegränsat nationellt uppdrag inom
barn- och ungdomsteater inrättas för
utveckling, förnyelse och värnande om
konstnärlig kvalitet. Regeringen avser
att ge uppdraget till Backa teater i
Göteborg. Ett nationellt uppdrag inom
ungdomskultur av samma karaktär som inom
barn- och ungdomsteater inrättas.
Uppdraget avses ges till Kulturskolan
Rosteriet i Luleå. En särskild satsning
på Norrlands Musik och Dansteater och på
regionala dansensembler görs. Stödet
till fria teater- och dansgrupper och
Dansens Hus förstärks. Sametinget får i
uppdrag att undersöka förutsättningarna
för att etablera en fast samisk
teaterinstitution.
Regeringen avser att föreslå en
besparing på länsmusikorganisationen för
åren 1998 och 1999. Riksdagen kommer att
ta ställning till frågan när regeringens
förslag föreligger. Sedan försvaret för
något år sedan valt att inte stödja
Stockholms blåsarsymfoniker finansiellt,
läggs orkestern ned vid nyåret 1997.
Kulturutskottet föreslår att den civila
blåsmusikorkestern Göteborgsmusiken
skall bli berättigad till statligt stöd
inom det nya bidragssystemet för
regional kulturverksamhet.
Kulturutskottet föreslår att Göteborgs
symfoniker får använda beteckningen
nationalorkester. Ett tidsbegränsat
nationellt uppdrag inom musiken
inrättas. Regeringen kommer att ge
uppdraget till Stiftelsen Falun
Folkmusik Festival.
Filmen
Utskottet anser att det är glädjande att
inriktningen på de framtida insatserna
för filmen innebär att denna nu skall
ses som en del av kulturpolitiken. Det
är ett klart erkännande av filmens
ställning i kulturlivet. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag att ett
särskilt stöd skall inrättas för
regionala resurscentrum för film och
video. Vidare tillstyrker utskottet att
ett nationellt uppdrag inrättas till
regional och lokal filmverksamhet med
tyngdpunkt på barn och ungdom.
Regeringen avser att för perioden
1997-1999 ge uppdraget till Film i Väst
i Alingsås.
Arkitektur och formgivning
I enlighet med Kulturutredningens
förslag avger regeringen för första
gången en arkitekturpolitisk
programförklaring och anger grunderna
för inriktningen på de framtida
insatserna för arkitektur och
formgivning samt redovisar de åtgärder
som hittills vidtagits. Kulturutskottet
välkomnar att arkitektur och formgivning
nu kommer att behandlas som ett eget
område tillhörande kultursektorn.
Museiområdet
I betänkandet behandlas en rad förslag
på museiområdet.
Samtidskonsten lyfts fram genom
satsningar på Moderna museet i
Stockholm, Rooseum i Malmö och
Bildmuseet i Umeå. Ett tidsbegränsat
nationellt uppdrag inrättas för
samtidskonsten. Uppdraget kommer att ges
till Malmö konsthall.
Utskottet anser i likhet med regeringen
att Röhsska museet i Göteborg skall få
ett nätverksansvar för nutida
konsthantverk och formgivning. Utskottet
anför vissa synpunkter på avgränsningen
mellan denna uppgift för museet och den
uppgift som Statens konstmuseer har i
egenskap av ansvarsmuseum.
Även på museiområdet föreslås att ett
tidsbegränsat nationellt uppdrag skall
inrättas med inriktning på bl.a.
förnyelse av museiverksamheten.
Utskottet tillstyrker förslaget.
Regeringen avser att ge uppdraget till
Stiftelsen Arbetets museum i Norrköping
för perioden 1997-1999.
Utskottet godtar förslag av regeringen
att Statens historiska museum skiljs
från Riksantikvarieämbetet och inrättas
som en egen myndighet den 1 januari
1998. Även ett förslag att lägga samman
Marinmuseum i Karlskrona inom Statens
försvarshistoriska museer med Statens
sjöhistoriska museer i Stockholm godtas
av utskottet, en förändring som
genomförs den 1 juli 1997. Utskottet
anser att den organisationskommitté som
skall förbereda sammanläggningen skall
få ett tilläggsuppdrag att redovisa
förutsättningarna för att lokalisera den
nya myndigheten till Karlskrona.
Ett regeringsförslag om att staten
skall överta huvudmannaskapet för
Etnografiska museet i Göteborg den 1
januari 1999 och att en samlad
etnografisk myndighet skall inrättas i
Göteborg tillstyrks. Myndigheten skall
innefatta Etnografiska museet i Göteborg
samt tre museer i Stockholm, nämligen
Folkens museum - etnografiska,
Medelhavsmuseet och Östasiatiska museet.
Regeringen avser att tillsätta en
organisationskommitté som skall få i
uppdrag att förbereda sammanförandet av
de fyra museerna och att skapa ett nytt
världskulturmuseum i Göteborg. Utskottet
anser att kommittén, som bör ha ett
parlamentariskt inslag, bör lämna
förslag till hur samarbetet mellan de
fyra enheterna inom den nya
museimyndigheten skall kunna utformas,
hur de skall samordna sin verksamhet
samt hur museilokalerna i Stockholm
skall disponeras. Utskottet understryker
att kommitténs arbete skall syfta till
att de tre befintliga museienheterna i
Stockholm inte skall flyttas till
Göteborg. Vidare framhålls att nya
former för exponering, publikkontakter
och andra aktiviteter bör prövas på det
nya museet i Göteborg. Utskottet anser
bl.a. att det nya museet bör anlägga ett
nytt perspektiv på sitt samarbete med
forskningsvärlden och inrikta sig på ett
tvärvetenskapligt arbetssätt.
Organisationskommittén bör därför
kartlägga samarbetet mellan de fyra
museerna och forskarvärlden.
Utskottet anser i likhet med regeringen
att en ny myndighet skall inrättas och
vverta Stiftelsen Riksutställningars
verksamhet den 1 januari 1998.
Regeringen har sedan länge bemyndigande
att lämna garantier för lån till
statliga museer av föremål i utländsk
ägo. Utskottet tillstyrker att
bemyndigandet vidgas så att garantier
skall kunna lämnas även för föremål i
svensk ägo och till andra icke-
kommersiella utställare än statliga
museer. Ett genomförande av förslaget är
ägnat att tillgodose ett ofta framfört
önskemål om att bl.a. länsmuseer och
andra mindre museer skall kunna ordna
utställningar som eljest inte varit
möjliga med hänsyn till de höga
försäkringskostnaderna.
Viss kulturmiljöfråga
Med anledning av ett antal
motionsyrkanden behandlar utskottet
utförligt frågan om ansvarsfördelningen
på kulturmiljöområdet mellan
länsstyrelse och länsmuseum.
Arkiv
På arkivområdet föreslås inte några
förändringar.
Kulturåret 1998
För Kulturåret 1998 avsätts särskilda
medel för Kulturhuvudstadsåret samt för
projektet Kultur i hela landet 1998, som
skall komplettera
kulturhuvudstadsprojektet.
Mål- och resultatdialogen
Utskottet kommenterar regeringens
avsikter att utveckla mål- och
resultatdialogen. Utskottet betonar att
det är viktigt att de mål som ställs upp
inte är abstrakta och svåra att följa
upp. Återredovisningen till regeringen
och riksdagen skall göra det möjligt att
se hur prioriteringar gjorts och hur mål
och delmål uppnåtts.
Övriga budgetfrågor m.m.
I det föregående har utskottet i fråga
om den egentliga kultursektorn direkt
eller indirekt berört även budgetfrågor
för budgetåret 1997.
Utskottet godtar med få undantag
regeringens förslag i fråga om
medelsanvisningen. I det föregående har
redovisats att Göteborgsmusiken blir
berättigad till visst statligt stöd.
Millesgården får ett ökat anslag. I båda
fallen sker i enlighet med den nya
rambudgetmodellen finansieringen genom
omfördelning inom utgiftsområdet.
Då det gäller folkbildningsanslaget för
nästa budgetår finns skäl att redovisa
följande. En särskild
vuxenutbildningssatsning för dem som
behöver komplettera och bygga på sin
utbildning startar inom bl.a.
folkbildningen den 1 juli 1997.
Kommunerna svarar för den större delen
av utbildningen och kan välja
utbildningsanordnare, bl.a.
folkhögskolorna och studieförbunden. Vid
sidan av kommunerna får även
folkhögskolorna särskilda medel för
denna satsning redan fr.o.m. nyåret
1997. Medel för studieförbundens
särskilda kurser under det första
halvåret 1997, innan kommunernas
utbildningssatsning startar, anvisas
efter förslag av utbildningsutskottet
under utgiftsområde 16 Utbildning och
universitetsforskning. En besparing om
100 miljoner kronor görs på
folkbildningsanslaget. För vissa
fackliga och andra organisationers
uppsökande verksamhet och utbildning i
samhällsfrågor inför
vuxenutbildningssatsningen beräknas 40
miljoner kronor.
En besparing på idrottsanslaget görs
med 55 miljoner kronor i enlighet med
tidigare beslut av riksdagen och i
enlighet med regeringens förslag. Endast
en begränsad del av nedskärningen skall
drabba stödet till lokal
ungdomsverksamhet.
Då det gäller budgetavsnittet har
endast företrädaren för Miljöpartiet
reserverat sig. De övriga företrädarna
för oppositionspartierna har avgivit
särskilda yttranden. I såväl
reservationen som de särskilda
yttrandena har partierna kortfattat
redovisat sin allmänna syn på
kulturpolitiken och på stödet till
kulturen.
Inledning
I betänkandet behandlar kulturutskottet
dels proposition 1996/97:1 Förslag till
statsbudget för budgetåret 1997, m.m.
(budgetpropositionen), såvitt avser
utgiftsområde 17 Kultur, medier,
trossamfund och fritid jämte motioner,
dels proposition 1996/97:3 Kulturpolitik
jämte motioner.
Den del av sistnämnda proposition som
avser dagspress och taltidningar
(avsnitt 15.1) har överflyttats från
kulturutskottet till
konstitutionsutskottet, som behandlar
denna del av propositionen i sitt
betänkande 1996/97:KU1.
Riksdagen har den 22 november 1996 -
efter tillstyrkande av kulturutskottet
(yttr. 1996/97:KrU1y) och
finansutskottet (bet. 1996/97:FiU1) -
för budgetåret 1997 fastställt
regeringens förslag till utgiftsram för
utgiftsområde 17 Kultur, medier,
trossamfund och fritid på 7 161 590 000
kronor (rskr. 1996/97:53). Regeringens
och oppositionspartiernas budgetförslag
redovisas i bilaga 4 till betänkandet.
De regler för budgetprocessen som
innevarande höst skall tillämpas för
första gången innebär bl.a. att
utskottet vid sin budgetberedning inte
får överskrida den av riksdagen
fastställda utgiftsramen. Inte heller
reservanter får föreslå utgifter inom
utgiftsområdet som sammanlagt
överskrider ramen.
Regeringens bedömningar av
medelsbehovet under de olika anslagen
inom utgiftsområdet och skälen för dem
återfinns i stor utsträckning i
proposition 1996/97:3 Kulturpolitik. I
detta betänkande redovisar utskottet
därför först förslagen i sistnämnda
proposition.
Propositionerna
För att regeringens förslag i
propositionerna skall kunna identifieras
har utskottet numrerat samtliga förslag
i dessa. Som en följd härav
överensstämmer den i propositionerna
gjorda numreringen i dessa inte med den
som redovisas i det följande.
Proposition 1996/97:3 Kulturpolitik
Regeringen (Kulturdepartementet) har i
proposition 1996/97:3 Kulturpolitik
föreslagit
1. att riksdagen antar regeringens
förslag till bibliotekslag,
2. att riksdagen antar regeringens
förslag till lag om ändring i lagen
(1992:318) om överlämnande av
förvaltningsuppgifter inom
Kulturdepartementets verksamhetsområde,
3. att riksdagen godkänner det som
regeringen förordar om de nationella
kulturpolitiska målen,
4. att riksdagen godkänner det som
regeringen förordar om individuell
visningsersättning (avsnitt 6.2),
5. att riksdagen godkänner det som
regeringen förordar om utökat uppdrag
för Konstnärsnämnden vad gäller det
internationella konstnärsutbytet
(avsnitt 6.5.2),
6. att riksdagen godkänner det som
regeringen förordar om inrättandet av
ett statligt stöd för verksamhet med
länskonstnärer (avsnitt 6.6),
7. att riksdagen godkänner det som
regeringen förordar om grunderna för ett
nytt statligt stöd för inköp av
litteratur till folk- och
skolbiblioteken (avsnitt 7.3),
8. att riksdagen godkänner det som
regeringen förordar om tidsbegränsat
nationellt uppdrag till barn- och
ungdomsteater (avsnitt 8.3),
9. att riksdagen godkänner det som
regeringen förordar om inriktningen på
Svenska Rikskonserters verksamhet
(avsnitt 10.3),
10. att riksdagen godkänner vad
regeringen förordar om tidsbegränsat
nationellt uppdrag inom området musik
(avsnitt 10.5),
11. att riksdagen godkänner det som
regeringen förordar om tidsbegränsat
nationellt uppdrag inom området
ungdomskultur (avsnitt 8.5),
12. att riksdagen godkänner det som
regeringen förordar om inrättande av ett
bidrag till regionala resurscentrum för
film och video (avsnitt 11.4),
13. att riksdagen godkänner det som
regeringen förordar om tidsbegränsat
nationellt uppdrag till regional och
lokal filmverksamhet med tyngdpunkt på
barn och ungdom (avsnitt 11.5),
14. att riksdagen godkänner det som
regeringen förordar om att Röhsska
museet skall få ett nätverksansvar för
nutida konsthantverk och formgivning
(avsnitt 12.3),
15. att riksdagen godkänner det som
regeringen förordar om en vidgad uppgift
för Statens konstråd (avsnitt 13.3),
16. att riksdagen godkänner det som
regeringen förordar om att Nämnden för
utställningar av nutida svensk konst i
utlandet skall upphöra och att
uppgifterna skall övertas av Statens
konstmuseer, Moderna museet (avsnitt
13.5),
17. att riksdagen godkänner det som
regeringen förordar om tidsbegränsat
nationellt uppdrag inom området
samtidskonst (avsnitt 13.6),
18. att riksdagen godkänner det som
regeringen förordar om tidsbegränsat
nationellt uppdrag inom museiområdet
(avsnitt 14.4.3),
19. att riksdagen godkänner det som
regeringen förordar om skiljande av
Statens historiska museer från
Riksantikvarieämbetet och inrättande som
en egen ny myndighet (avsnitt 14.4.4),
20. att riksdagen godkänner det som
regeringen förordar om sammanläggning av
Marinmuseum i Karlskrona med Statens
sjöhistoriska museer (avsnitt 14.4.5),
21. att riksdagen godkänner det som
regeringen förordar om statligt
övertagande av huvudmannaskapet för
Etnografiska museet i Göteborg och
inrättande av en samlad etnografisk
museimyndighet förlagd till Göteborg
innefattande även Folkens museum -
etnografiska, Medelhavsmuseet och
Östasiatiska museet (avsnitt 14.4.7),
22. att riksdagen godkänner det som
regeringen förordar om inrättande av en
ny myndighet som tar över Stiftelsen
Riksutställningars verksamhet (avsnitt
14.4.9),
(23.-26. avser dagspress och
taltidningar: förslagen har behandlats i
konstitutionsutskottets betänkande
1996/97:KU1).
27. att riksdagen godkänner det som
regeringen förordar om riktlinjerna för
ett enhetligt utformat bidragssystem för
regionala och lokala teater-, dans- och
musikinstitutioner, regionala museer,
länsbibliotek, länskonstnärer samt
regionala resurscentrum för film och
video (avsnitt 18.1),
28. att riksdagen godkänner de
ekonomiska förpliktelser för staten som
följer av avtalet mellan staten och En
Bok För Alla AB för perioden 1997- 1999
(avsnitt 7.5),
29. att riksdagen medger att det
allmänna bemyndigande att lämna
utställningsgarantier som riksdagen
tidigare har meddelat regeringen
utvidgas i enlighet med förslaget
(avsnitt 14.4.10).
Budgetpropositionen för år 1997
Regeringen (Finansdepartementet) har i
proposition 1996/97:1 Förslag till
statsbudget för budgetåret 1997, m.m.
(budgetpropositionen) utgiftsområde 17
Kultur, medier, trossamfund och fritid
föreslagit
1. att riksdagen antar regeringens
förslag till lag om ändring av lagen
(1990:886) om granskning och kontroll av
filmer och videogram,
(2. att riksdagen antar regeringens
förslag till lag om ändring i lagen
(1989:41) om TV-avgift: förslaget har
behandlats i kulturutskottets betänkande
1996/97:KrU3),
3. att riksdagen godkänner att de
övergripande målen för Statens kulturråd
skall vara i enlighet med vad regeringen
förordar i avsnittet A 1. Statens
kulturråd,
4. att riksdagen godkänner att de
övergripande målen för statens bidrag
till Svenska riksteatern skall vara i
enlighet med vad regeringen förordar i
avsnittet B 1. Bidrag till Svenska
riksteatern, Operan, Dramatiska teatern,
Dansens Hus och Svenska rikskonserter,
5. att riksdagen godkänner att de
övergripande målen för Operan, Dramaten,
Dansens Hus och Svenska rikskonserter
skall vara i enlighet med vad regeringen
förordar i avsnittet B 1. Bidrag till
Svenska riksteatern, Operan, Dramatiska
teatern, Dansens Hus och Svenska
rikskonserter,
6. att riksdagen godkänner att de
övergripande målen för Talboks- och
punktskriftsbiblioteket skall vara i
enlighet med vad regeringen förordar i
avsnittet C 5. Talboks- och
punktskriftsbiblioteket,
7. att riksdagen godkänner att de
övergripande målen för statens bidrag
till LL-stiftelsen skall vara i enlighet
med vad regeringen förordar i avsnittet
C 6. Bidrag till Stiftelsen för lättläst
nyhetsinformation och litteratur,
8. att riksdagen godkänner att de
övergripande målen för statens bidrag
till Sveriges Dövas Riksförbund för
produktion av videogram på teckenspråk
(Dövas TV) skall vara i enlighet med vad
regeringen förordar i avsnittet C 7.
Bidrag till Sveriges Dövas Riksförbund
för produktion av videogram på
teckenspråk,
9. att riksdagen godkänner att de
övergripande målen för statens bidrag
till Svenska språknämnden och
Sverigefinska språknämnden skall vara i
enlighet med vad regeringen förordar i
avsnittet C 8. Bidrag till Svenska
språknämnden och Sverigefinska
språknämnden,
10. att riksdagen godkänner att de
övergripande målen för Statens konstråd
skall vara i enlighet med vad regeringen
förordar i avsnittet D 1. Statens
konstråd,
11. att riksdagen godkänner att de
övergripande målen för Nämnden för
hemslöjdsfrågor skall vara i enlighet
med vad regeringen förordar i avsnittet
D 3. Nämnden för hemslöjdsfrågor,
12. att riksdagen godkänner att de
övergripande målen för Konstnärs-nämnden
skall vara i enlighet med vad regeringen
förordar i avsnittet E 1.
Konstnärsnämnden,
13. att riksdagen godkänner att de
övergripande målen för Riksarkivet och
landsarkiven skall vara i enlighet med
vad regeringen förordar i avsnittet F 1.
Riksarkivet och landsarkiven,
14. att riksdagen godkänner att de
övergripande målen för Arkivet för ljud
och bild skall vara i enlighet med vad
regeringen förordar i avsnittet F 2.
Arkivet för ljud och bild,
15. att riksdagen godkänner att de
övergripande målen för Språk- och
folkminnesinstitutet skall vara i
enlighet med vad regeringen förordar i
avsnittet F 3. Språk- och
folkminnesinstitutet,
16. att riksdagen godkänner att de
övergripande målen för Svenskt
biografiskt lexikon skall vara i
enlighet med vad regeringen förordar i
avsnittet F 4. Svenskt biografiskt
lexikon,
17. att riksdagen godkänner att de
övergripande målen för
Riksantikvarieämbetet skall vara i
enlighet med vad regeringen förordar i
avsnittet G 1. Riksantikvarieämbetet,
18. att riksdagen godkänner att de
övergripande målen för Centrala museer:
Myndigheter skall vara i enlighet med
vad regeringen förordar i avsnittet H 1.
Centrala museer: Myndigheter,
19. att riksdagen godkänner att de
övergripande målen för Centrala museer:
Stiftelser skall vara i enlighet med vad
regeringen förordar i avsnittet H 2.
Centrala museer: Stiftelser,
20. att riksdagen godkänner att de
övergripande målen för statens bidrag
till under anslaget H 4 inrymda museer
och övriga institutioner skall vara i
enlighet med vad regeringen förordar i
avsnittet H 4. Bidrag till vissa museer,
21. att riksdagen godkänner att de
övergripande målen för Stiftelsen
Riksutställningar skall vara i enlighet
med vad regeringen förordar i avsnittet
H 6. Stiftelsen Riksutställningar,
22. att riksdagen godkänner att de
övergripande målen för Statens
biografbyrå skall vara i enlighet med
vad regeringen förordar i avsnittet I 2.
Statens biografbyrå,
23. att riksdagen godkänner att
Dramaten får möjlighet att ta lån i
Riksgäldskontoret,
24. att riksdagen medger att regeringen
lämnar Talboks- och
punktskriftsbiblioteket ett
beställningsbemyndigande på 11 000 000
kr för år 1998,
25. att riksdagen godkänner vad
regeringen föreslår om Konstrådets
beställning av konst som föranleder
utgifter efter år 1997,
26. att riksdagen medger att Boverket
disponerar medel under anslaget D 2.
Konstnärlig gestaltning av den
gemensamma miljön för utbetalning av
bidrag enligt förordningen (1987:316) om
bidrag till konstnärlig utsmyckning i
bostadsområden,
27. att riksdagen godkänner villkoren
för bidraget till verksamheten med
länshemslöjdskonsulenter,
28. att riksdagen godkänner att
verksamheten med en rikskonsulent för
barn och ungdom permanentas,
29. att riksdagen godkänner det inom
ramen för anslaget G 2. Bidrag till
kulturmiljövård och kulturstöd vid
ombyggnad får beslutas om bidrag för
utbetalningar under senare år än 1997,
dock längst t.o.m. år 1999,
30. att riksdagen bemyndigar Boverket
att inom ramen för anslaget H 5. Stöd
till icke-statliga kulturlokaler besluta
om bidrag för utbetalning under senare
år än år 1997, dock längst t.o.m. år
1999,
(31. att riksdagen godkänner
regeringens förslag till ändrad
medelsberäkning för år 1997 för den
avgiftsfinansierade verksamhet som
bedrivs av Sveriges Television AB,
Sveriges Radio AB och Sveriges
Utbildningsradio: förslaget har
behandlats i kulturutskottets betänkande
1996/97:KrU3),
32. att riksdagen godkänner att de
resurser som behövs för studieförbundens
särskilda kurser för arbetslösa under
första halvåret 1997 skall fördelas från
anslaget Bidrag till folkbildningen,
33. att riksdagen godkänner att högst
600 000 kr av anslaget Bidrag till vissa
handikappåtgärder inom folkbildningen
får användas till att ge verksamma
teckenspråkslärare kompletterande
utbildning vid Stockholms universitet,
34. att riksdagen bemyndigar Boverket
att inom ramen för anslaget N 1. Stöd
till allmänna samlingslokaler besluta om
bidrag för utbetalning under senare år
än år 1997, dock längst t.o.m. år 1999,
35. att riksdagen för budgetåret 1997
anvisar anslagen under utgiftsområde 17
Kultur, medier, trossamfund och fritid
enligt följande uppställning:
A 1. Statens kulturråd; ramanslag; 27
883 000 kr,
A 2. Bidrag till allmän
kulturverksamhet, utveckling samt
internationellt kulturutbyte
och samarbete; ramanslag; 131 288 000
kr,
A 3. Kulturåret 1998;
reservationsanslag; 65 000 000 kr,
A 4. Nationella uppdrag; ramanslag; 6
000 000 kr,
B 1. Bidrag till Svenska riksteatern,
Operan, Dramatiska teatern, Dansens Hus
och Svenska rikskonserter; anslag; 712
254 000 kr,
B 2. Bidrag till regional
musikverksamhet samt regionala och
lokala teater-, dans- och
musikinstitutioner; anslag; 659 843 000
kr,
B 3. Bidrag till vissa teater-, dans-
och musikändamål; ramanslag;
93 094 000 kr,
C 1. Bidrag till regional
biblioteksverksamhet; anslag; 37 482 000
kr,
C 2. Litteraturstöd; ramanslag; 71 253
000 kr,
C 3. Stöd till kulturtidskrifter;
ramanslag; 19 500 000 kr,
C 4. Stöd till bokhandel; ramanslag; 7
301 000 kr,
C 5. Talboks- och
punktskriftsbiblioteket; ramanslag; 56
482 000 kr,
C 6. Bidrag till Stiftelsen för lättläst
nyhetsinformation och litteratur;
anslag; 12 970 000 kr,
C 7. Bidrag till Sveriges Dövas
Riksförbund för produktion av videogram
på teckenspråk; anslag; 17 471 000 kr,
C 8. Bidrag till Svenska språknämnden
och Sverigefinska språknämnden; anslag;
3 409 000 kr,
D 1. Statens konstråd; ramanslag; 4 655
000 kr,
D 2. Konstnärlig gestaltning av den
gemensamma miljön; ramanslag; 42 938 000
kr,
D 3. Nämnden för hemslöjdsfrågor;
ramanslag; 1 126 000 kr,
D 4. Främjande av hemslöjden; ramanslag;
16 464 000 kr,
D 5. Bidrag till bild- och formområdet;
ramanslag; 14 741 000 kr,
E 1. Konstnärsnämnden; ramanslag; 9 173
000 kr,
E 2. Ersättningar och bidrag till
konstnärer; ramanslag; 235 051 000 kr,
F 1. Riksarkivet och landsarkiven;
ramanslag; 223 973 000 kr,
F 2. Arkivet för ljud och bild;
ramanslag; 25 213 000 kr,
F 3. Språk- och folkminnesinstitutet;
ramanslag; 28 021 000 kr,
F 4. Svenskt biografiskt lexikon;
ramanslag; 3 413 000 kr,
G 1. Riksantikvarieämbetet; ramanslag;
147 586 000 kr,
G 2. Bidrag till kulturmiljövård och
kulturstöd vid ombyggnad; ramanslag; 224
337 000 kr,
G 3. Utställningsgarantier och inköp av
vissa kulturföremål; ramanslag; 80 000
kr,
G 4. Restaureringsarbeten vid de
kungliga slotten och rikets fästningar;
anslag; 50 000 000 kr,
H 1. Centrala museer: Myndigheter;
ramanslag; 506 477 000 kr,
H 2. Centrala museer: Stiftelser;
anslag; 168 525 000 kr,
H 3. Bidrag till regionala museer;
anslag; 105 680 000 kr,
H 4. Bidrag till vissa museer; anslag;
37 951 000 kr,
H 5. Stöd till icke-statliga
kulturlokaler; ramanslag; 10 000 000 kr,
H 6. Stiftelsen Riksutställningar;
anslag; 33 849 000 kr,
I 1. Filmstöd; ramanslag; 125 338 000
kr,
I 2. Statens biografbyrå; ramanslag; 7
591 000 kr,
I 3. Utbyte av TV-sändningar mellan
Sverige och Finland; anslag; 30 744 000
kr,
I 4. Bidrag till dokumentation om den
mediepolitiska utvecklingen och till
europeiskt mediesamarbete; ramanslag; 1
510 000 kr,
J 1. Forsknings- och utvecklingsinsatser
inom kulturområdet; ramanslag;
37 131 000 kr,
J 2. Forskning och dokumentation om
medieutvecklingen; anslag; 820 000 kr,
K 1. Stöd till trossamfund; ramanslag;
57 300 000 kr,
L 1. Bidrag till folkbildningen; anslag;
2 357 533 000 kr,
L 2. Bidrag till vissa handikappåtgärder
inom folkbildningen; anslag; 68 416 000
kr,
L 3. Bidrag till kontakttolkutbildning;
anslag; 8 608 000 kr,
M 1. Ungdomsstyrelsen; ramanslag; 11 819
000 kr,
M 2. Bidrag till nationell och
internationell ungdomsverksamhet m.m.;
ram-anslag; 97 989 000 kr,
N 1. Bidrag till allmänna
samlingslokaler; ramanslag; 40 000 000
kr,
N 2. Stöd till demokratiutveckling;
ramanslag; 8 133 000 kr,
N 3. Stöd till idrotten; ramanslag; 480
240 000 kr,
N 4. Lotteriinspektionen; ramanslag; 17
935 000 kr.
Motionerna
Motioner väckta med anledning av
proposition 1996/97:3 Kulturpolitik
1996/97:Kr1 av Lars Stjernkvist m.fl.
(s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av stöd till
Folkrörelsernas Arkivförbund.
1996/97:Kr2 av Barbro Andersson m.fl.
(s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av ett
nationellt centrum för folkmusik i
Sverige.
1996/97:Kr3 av Ulla Löfgren m.fl. (m, s,
c, fp, v) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om lokaliseringen av
en samisk nationalteater till Tärnaby.
1996/97:Kr4 av Birger Schlaug m.fl. (mp)
vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att kulturens växande
betydelse för industri, handel och
turism aldrig tillåts begränsa utrymmet
för kulturens nyskapande, omvälvande och
människovårdande karaktär,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att komplettera de
kulturpolitiska målen med en ny
målsättning som visar på en ny livsstil
utan snävt marknadstänkande och beroende
av myndigheter,
3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att det nordiska samarbetet
på kulturområdet bibehålls och
förstärks,
4. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att noggrant uppmärksamma att
EU-harmonisering inom kulturområdet är
utesluten,
5. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att samtliga berörda
nationella institutioner under
kulturhuvudstadsprojektet skall bistå
såväl Stockholm som resten av landet med
stöd och hjälp,
9. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att medel till kulturen
successivt bör ökas,
11. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att införa moraliska, etiska
och estetiska generella regler för
kultursponsring, som skall bygga på
respekt för de mänskliga rättigheterna,
13. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att den beredning som
regeringen avser att tillsätta utreder
möjligheterna till ett generellt
konstnärsstöd,
14. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att kollektivverkstäderna
skall kunna söka bidrag genom Statens
kulturråd för sin löpande verksamhet,
15. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om inventering av de olika
kollektivverkstädernas speciella
resurser och inriktningar,
18. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att det är viktigt att värna
det svenska språket och det gemensamma
kulturarvet,
19. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om en kommande utredning vad
avser konkurrens mellan återförsäljare
av litteratur, villkor för
prisdiskriminering, bokpriser och
bokmoms,
21. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att den kultur som erhåller
offentligt stöd skall hålla sina
biljettpriser på en rimlig och låg nivå,
22. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att utveckla ett
kontinuerligt forsknings- och
utvecklingsarbete runt barnteatern,
23. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att den samiska teatern bör
få ett nationellt uppdrag och att ett
eget stöd bör ges till samisk
filmutveckling,
24. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ett permanent nationellt
uppdrag ges till Norrlandsoperan och
Norrlands Musik och Dansteater,
25. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att minska sparbetinget på
Länsmusiken,
26. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Göteborgsmusiken skall
erhålla ett statligt anslag till sin
verksamhet för 1997,
27. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att musik- och
kulturskolornas ställning i kommunerna
värnas och lyfts fram,
28. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att varje barn skall ha rätt
till en grundutbildning i ett instrument
på musik- eller kulturskolenivå oavsett
var de bor i Sverige,
29. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ett tillägg bör göras i
plan- och bygglagen som innebär att
kommunen kan stoppa hus som inte är
vackra nog,
30. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om estetisk utformning och
konstnärlig utsmyckning vid ny- och
ombyggnad av offentliga lokaler,
hyresbostäder och bostadsrätter,
31. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att inte flytta vare sig
Östasiatiska museet, Medelhavsmuseet
eller Folkens museum - etnografiska från
Stockholm till Göteborg och att
flyttkostnaden i stället bör användas
till att öka landets museers
utställningsbudget,
36. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ett allomfattande
kvinnomuseum omgående bör projekteras,
37. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ett filmmuseum omedelbart
bör projekteras.
1996/97:Kr5 av Nils T Svensson och Lars-
Erik Lövdén (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att utdela ett
treårigt nationellt uppdrag till Malmö
Musikteater från 1997.
1996/97:Kr7 av Margareta Sandgren och
Catarina Rönnung (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om en utredning av frågan om ett
polarcentrum i Gränna,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om fördelning av nationellt
uppdrag för utveckling och förnyelse av
museiverksamheten.
1996/97:Kr8 av Carina Hägg (s) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om projektet Smålands arena för
konst och form i Norden,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att projektet Smålands arena
för konst och form i Norden bör stödjas
av staten i uppbyggnadsskedet och i den
framtida driften.
1996/97:Kr10 av Kristina Zakrisson och
Birgitta Gidblom (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om
inrättande av en samisk teater.
1996/97:Kr11 av Lilian Virgin och
Ingibjörg Sigurdsdóttir (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om de särskilda förhållanden som
råder för länsmusiken på Gotland.
1996/97:Kr12 av Nils T Svensson och Siw
Wittgren-Ahl (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att
väsentliga delar av de s.k. riktade
bidragen lämnas till Göteborgs och
Malmös orkester-, teater- och
musikteaterinstitutioner.
1996/97:Kr13 av Fanny Rizell m.fl. (kd)
vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att stödet till enskilda
konstnärer i större utsträckning skall
knytas till särskilda projekt eller
bestämda konstnärliga uppdrag,
3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att de medel som enligt
regeringen föreslås gå till läsfrämjande
verksamhet via Kulturrådet i stället
skall gå till bibliotekens läsfrämjande
verksamhet: hembesök, besök på dagis,
skolor, sjukhus m.m.,
4. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att förslaget om
bibliotekslag avstyrks,
5. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att stöd för inköp till skol-
och folkbibliotek av litteratur till
barn och ungdomar inte endast skall utgå
till inköp av litteratur som fått
statligt litteraturstöd, utan bibliotek
och skolor bör få frihet och förtroende
att välja den litteratur de har behov
av,
7. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om de kommunala musikskolorna,
8. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om Göteborgssymfonikerna som
nationalorkester,
9. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om bevarandet av landsbygds- och
kvartersbiograferna,
10. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att inte mindre än 50 % av
det stöd som ges för att upprätthålla
och utveckla svensk film bör ges till
produktion av svensk barnfilm,
11. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ledstjärnan i det tänkta
handlingsprogrammet för arkitektur och
formgivning bör vara medmänskligt
ansvar, brukbarhet, uthållighet och
ekologi,
12. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Etnografiska museet i
Göteborg och Folkens museum
-etnografiska sammanförs till en
gemensam myndighet och att de båda
museerna skall förbli i Göteborg
respektive Stockholm,
13. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om de lokala museernas
verksamhet,
14. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att den offentliga
organisationen för kulturmiljövården i
högre grad skall utformas enligt
subsidiaritetsprincipen.
1996/97:Kr14 av Sten Östlund (s) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna att vid fördelning
av medel till GöteborgsOperan och
Göteborgs Symfoniker skall vad som i
motionen anförts beaktas och att nivån
på tilldelade medel upprätthålls på
minst dagens nivå,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ge Göteborgs Symfoniker
uppdraget att verka som
nationalorkester,
3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om GöteborgsOperans behov av
ytterligare medel utöver dagens nivå.
1996/97:Kr15 av Mats Berglind m.fl. (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en översyn av anslagen till
skådebanornas verksamhet.
1996/97:Kr16 av Kjell Nordström m.fl.
(s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ett nationellt
uppdrag till Stiftelsen Läcköinstitutet
inom området kulturturism.
1996/97:Kr17 av Lars Leijonborg m.fl.
(fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att den tredje punkten i
formuleringen om kulturpolitikens mål
skall ha följande lydelse: främja
kulturell mångfald, konstnärlig
förnyelse och kvalitet,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Stiftelsen Framtidens
kultur skall ha frihet att fördela sina
medel utan anvisning från annat håll,
3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att institutionerna inom
ramen för det nya stödsystemet
stimuleras att fritt söka riktade bidrag
för projekt innebärande kulturell
förnyelse i stället för att regeringen
anger begränsande och styrande kriterier
för sådana bidrag,
4. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Konstnärsnämndens
styrelse och Bildkonstnärsfondens
styrelse skall tillsättas av regeringen
utan att några styrelseplatser är
reserverade för nominering från annat
håll,
5. att riksdagen till anslaget D 5 för
budgetåret 1997 för
utställningsersättning till konstnär i
enlighet med vad som anförts i motionen
anvisar 10 miljoner kronor utöver vad
regeringen föreslagit eller således 24
741 000 kr,
6. att riksdagen avslår förslaget om en
bibliotekslag,
7. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att regeringen bör tillsätta
en utredning om skattebelastningen på
kultursektorn i stället för den
föreslagna statliga bokutredningen,
8. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att en av Riksteaterns
främsta uppgifter bör vara att utöka
samarbetet med Sveriges Television och
Sveriges Radio liksom med andra teatrar,
9. att riksdagen till anslaget B 1
Dramaten och Operan för budgetåret 1997
anvisar 28 miljoner kronor utöver vad
regeringen föreslagit eller således
740 254 000 kr,
10. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att en utredning tillsätts
med uppdrag att utreda
institutionsteatrarnas finansiering,
11. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att anslagsnivån tills vidare
bör vara oförändrad för region- och
stadsteatrarna,
12. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att utöka de i
kulturpropositionen föreslagna
nationella uppdragen till att omfatta
fem år,
13. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att även ge nationellt
uppdrag till GöteborgsMusiken för att
utveckla blåsmusiken,
14. att riksdagen till anslaget A 4
Nationella uppdrag för budgetåret 1997
anvisar 8 miljoner kronor utöver vad
regeringen föreslagit eller således 14
miljoner kronor,
15. att riksdagen till anslaget B 2 för
budgetåret 1997 anvisar 7 miljoner
kronor till GöteborgsMusiken - Sveriges
enda civila blåsorkester med
professionella musiker,
16. att riksdagen till anslaget B 3 för
budgetåret 1997 anvisar 3 miljoner
kronor utöver vad regeringen föreslagit
till fria grupper och arrangerande
musikföreningar och att den ökningen
anslås till föreningar inom Svenska
Jazzriksförbundet,
17. att riksdagen till
Drottningholmsteatern, Ulriksdals
slottsteater, Vadstena Akademien och
Marionetteatern anslag B 3 för
budgetåret 1997 anvisar 4 miljoner
kronor utöver vad regeringen föreslagit
och att 2 miljoner kronor av dessa
tillförs
Drottningholmsteatern/Ulriksdals
slottsteater, 1 miljon kronor tillförs
Vadstena Akademien och 1 miljon kronor
tillförs Marionetteatern,
18. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att regeringen vid
överläggningar med Landstingsförbundet
om det statliga bidraget till
länsmusiken har till utgångspunkt att
inte större andel därav binds till fasta
institutioner,
19. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ej flytta Folkens museum,
Medelhavsmuseet och Östasiatiska museet,
20. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett snabbt förslag om
ledningsstrukturen på museiområdet,
21. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att den arkeologiska
uppdragsverksamheten separeras från
Riksantikvarieämbetet samt att ämbetets
reella monopol på arkeologiska
utgrävningar bryts och konkurrens från
andra aktörer möjliggörs,
24. att riksdagen avslår regeringens
förslag (anslag L 1, utgiftsområde 17)
om extra bidrag om 40 miljoner kronor
till LO, TCO och SACO samt LRF, Sveriges
fiskares riksförbund och Företagarnas
riksorganisation som stöd för uppsökande
verksamhet och utbildning i
samhällsfrågor.
1996/97:Kr18 av Berit Andnor och Jörgen
Persson (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om Jamtli i Östersund
och utvecklingen av ungdomsverksamhet
inom kulturområdet.
1996/97:Kr19 av Jan Björkman m.fl. (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ledningsfunktionen för
den nya myndigheten för Marinmuseum i
Karlskrona och Statens sjöhistoriska
museum förläggs till Marinmuseum i
Karlskrona.
1996/97:Kr20 av Gudrun Schyman m.fl. (v)
vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om kulturpolitiska tendenser i
propositionen,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om riktade bidrag till barn och
ungdomar,
3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om statligt bidrag till
kulturskolor,
4. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om inrättande av
multimedieverkstäder,
5. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om handlingsprogram,
6. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om länskonstnärer,
7. att riksdagen hos regeringen begär
förslag till sådan ändring i
bibliotekslagen att planer för
biblioteksverksamhet i kommunerna krävs,
8. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om arbetsplatsbibliotek,
9. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om precisering av uppdrag om
barnteater,
10. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om fria teater- och dansgrupper,
11. att riksdagen beslutar att inrätta
ett kvinnomuseum som lokaliseras till
Malmö-Lund-området,
12. att riksdagen avslår regeringens
förslag om att flytta Folkens museum -
etnografiska, Medelhavsmuseet och
Vstasiatiska museet till Göteborg,
13. att riksdagen begär att regeringen
tillsätter en utredning med uppdrag att
se över hela arkivväsendet enligt vad i
motionen anförts,
16. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om utvärdering av
medieverksamhet,
1996/97:Kr21 av Rune Rydén (m) vari
yrkas
1. att riksdagen avslår regeringens
förslag att flytta Folkens museum
-etnografiska, Medelhavsmuseet och
Östasiatiska museet i enlighet med vad
som anförts i motionen,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om de samlade
samhällskostnaderna för en förflyttning
av Folkens museum - etnografiska,
Medelhavsmuseet och Östasiatiska museet
i Stockholm till Göteborg.
1996/97:Kr22 av Ingvar Johnsson m.fl.
(s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om vissa kulturinstitutioner i
Västsverige,
2. att riksdagen beslutar att ge ett
nationellt uppdrag till Göteborgs
symfoniorkester.
1996/97:Kr23 av Rigmor Ahlstedt (c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om fördelning av bidrag till
regional kulturverksamhet.
1996/97:Kr24 av Jörgen Persson och Berit
Andnor (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om
fornminnesinventeringens fullföljande.
1996/97:Kr25 av Jörgen Persson och Berit
Andnor (s) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att förslagen
om att använda 6 % av bidraget till
regional kulturverksamhet till riktade
insatser inte skall gälla länsmuseerna,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om ansvarsfördelningen inom den
regionala kulturmiljövården.
Motioner väckta under den allmänna
motionstiden år 1996
1996/97:Kr204 av Eva Flyborg (fp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Göteborgs symfoniker får
uppdraget att vara Sveriges
nationalorkester.
1996/97:Kr206 av Bertil Persson (m) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om TV-sändning och
videoförsäljning av nationalscenernas
föreställningar.
1996/97:Kr207 av Carl Bildt m.fl. (m)
vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om utgångspunkterna för
kulturpolitiken,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om inriktningen av aktiviteter i
anslutning till kulturhuvudstadsåret
1998,
3. att riksdagen hos regeringen begär
förslag till nya mål för kulturpolitiken
i enlighet med vad som anförts i
motionen,
5. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om skolans kulturansvar,
6. att riksdagen avslår regeringens
förslag till bibliotekslag i enlighet
med vad som anförts i motionen,
7. att riksdagen avslår regeringens
förslag om införande av ett nytt anslag
för inköp av litteratur i enlighet med
vad som anförts i motionen,
8. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om kulturskaparnas
arbetsförhållanden,
9. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om en renodling av
Riksantikvarieämbetets myndighetsansvar,
10. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om statens ansvar på
kulturområdet,
11. att riksdagen avslår regeringens
förslag att flytta Folkens museum -
etnografiska, Medelhavsmuseet och
Östasiatiska museet till Göteborg i
enlighet med vad som anförts i motionen,
12. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om kulturens finansiering,
13. att riksdagen beslutar inrätta en
fond för kompletterande stöd till
kulturverksamhet i enlighet med vad som
anförts i motionen.
1996/97:Kr208 av Sigrid Bolkéus (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av
hembygdskonsulenter i varje län.
1996/97:Kr209 av Sigrid Bolkéus (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna behovet av ett
särskilt anslag för vård av
hembygdsgårdarnas kulturbyggnader.
1996/97:Kr210 av Sigrid Bolkéus (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av ett Sesamprojekt
för foto och film.
1996/97:Kr212 av Lennart Fridén (m) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om de maritima museerna,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om en annan ansvarsfördelning
och organisation av museiverksamheten på
uppräknade områden,
3. att riksdagen avslår regeringens
förslag om att flytta museer och
samlingar till Göteborg i enlighet med
vad som anförts i motionen.
1996/97:Kr213 av Lennart Fridén och My
Persson (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att göra
Göteborgssymfonikerna till Sveriges
nationalorkester.
1996/97:Kr216 av Pär-Axel Sahlberg och
Juan Fonseca (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om utbildning för utveckling av
invandrarnas kulturyttringar,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om utgivning av
kulturtidskrifter och
kvalitetslitteratur,
3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att kulturens roll utreds vid
sjukvård, rehabilitering och vård i
livets slutskede.
1996/97:Kr217 av Karin Falkmer (m) vari
yrkas att riksdagen beslutar att
Östasiatiska museet inte skall flyttas
från Stockholm.
1996/97:Kr218 av Per Lager m.fl. (mp)
vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att kollektivverkstäderna
skall kunna söka bidrag genom Statens
kulturråd för sin löpande verksamhet,
3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om inventering av de olika
kollektivverkstädernas speciella
resurser och inriktningar.
1996/97:Kr219 av Ingbritt Irhammar m.fl.
(c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om kulturen som drivkraft,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om särskilda medel för att under
kulturhuvudstadsåret belysa kvinnors del
av kulturarvet.
1996/97:Kr220 av Agne Hansson och
Birgitta Carlsson (c) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag
om en omfördelning av kulturanslagen så
att stöd till lokal och regional
bokkultur kan utgå i enlighet med vad
som anförts i motionen.
1996/97:Kr221 av Lena Larsson (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om åtgärder för vård och skydd
av det svenska språket.
1996/97:Kr222 av Lisbeth Staaf-Igelström
m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om Musikteatern i
Värmland.
1996/97:Kr223 av Carina Hägg (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ge nyckelharpan dess
berättigade status som officiellt
nationalinstrument.
1996/97:Kr224 av Sigge Godin (fp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av särskilda medel
för föreningen Svenska Musikfestivalers
och deras medlemmars verksamhet.
1996/97:Kr225 av Lennart Fridén m.fl.
(m, c, fp, v, kd) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att
Göteborgsmusiken skall erhålla ett
anslag om 7 miljoner kronor till sin
verksamhet för 1997 och att detta anslag
bör hämtas från föreslaget anslag till
Rikskonserter,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att förhandlingar snarast
måste upptas för en långsiktig lösning
på frågan om blåsarmusikens ställning i
Sverige genom ett avtal med
Göteborgsmusiken.
1996/97:Kr226 av Nils T Svensson och
Birthe Sörestedt (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om
anslagsnivån för Malmö symfoniorkester.
1996/97:Kr227 av Isa Halvarsson (fp)
vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Musikteatern i Värmland.
1996/97:Kr228 av Monica Öhman m.fl. (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Norrbottens Kammarorkester.
1996/97:Kr229 av Bo Nilsson (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om åtgärder för att rädda och
utveckla Nya Skånska Teatern i
Landskrona.
1996/97:Kr230 av Bertil Persson (m) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen begär
förslag till en decentralisering av
konstinköp i enlighet med vad som
anförts i motionen.
1996/97:Kr231 av Anita Johansson och
Sören Lekberg (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att det bidrag till
konstnärlig utsmyckning inom boendet,
som för närvarande administreras av
Boverket, skall kvarstå,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ansvaret för
ifrågavarande utsmyckning ej överförs
till Statens konstråd.
1996/97:Kr232 av Lisbeth Staaf-Igelström
(s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en översyn av
anslaget till Folkrörelsernas
Konstfrämjande.
1996/97:Kr233 av Jörgen Persson och
Berit Andnor (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att
skyndsamma åtgärder behöver vidtas för
att säkerställa den bildvårdande
verksamheten.
1996/97:Kr234 av Kerstin Warnerbring och
Marianne Andersson (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om
resurstilldelning till Folkrörelsernas
Arkivförbund av de medel som tilldelats
Riksantikvarieämbetet för
industridokumentation.
1996/97:Kr238 av Dan Ericsson m.fl. (kd,
s, c, fp) vari yrkas
1. att riksdagen med ändring av
regeringens förslag för budgetåret 1997
anvisar 5 000 000 kr ur anslaget
Centrala museer för Kolmårdens Djurpark
genom en omdisponering inom ramen för
samtliga centrala museer.
1996/97:Kr240 av Gullan Lindblad och
Göthe Knutson (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om statsbidragen till
länsmuseerna,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att länsstyrelserna och
länsmuseerna bör betraktas som två
självständiga parter i samverkan.
1996/97:Kr241 av Håkan Holmberg (fp)
vari yrkas att riksdagen, med avslag på
regeringens förslag, godkänner att de
övergripande målen för statens bidrag
under anslaget H 4 inrymda museer och
övriga institutioner skall vara i
enlighet med vad som anförts i motionen,
så att anslaget till Judiska museet höjs
från 300 000 kr till det belopp (f n 600
000 kr) som Stockholms stad beviljar för
1997.
1996/97:Kr242 av Håkan Holmberg (fp)
vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av stöd till ett
svenskt folkmusikcentrum.
1996/97:Kr243 av Birgitta Wistrand m.fl.
(m) vari yrkas att riksdagen avslår
regeringens förslag att flytta
Östasiatiska museet, Medelhavsmuseet och
Etnografiska museet till Göteborg.
1996/97:Kr245 av Maggi Mikaelsson m.fl.
(v) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en satsning på
Nationalscen Norr.
1996/97:Kr246 av Eva Zetterberg m.fl.
(v) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av ett
kurdiskt kulturcentrum i Sverige och att
regeringen till riksdagen återkommer med
förslag hur kulturcentrumet kan
förverkligas.
1996/97:Kr248 av Carl-Johan Wilson (fp)
vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att folkrörelsearkiven och
Folkrörelsernas arkivförbund bör erhålla
direkt statsbidrag för sin verksamhet,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att den kunskap - och i viss
mån även den utrustning - som finns vid
de statliga arkiven bör få utnyttjas
kostnadsfritt vid utbildningsinsatser
för folkrörelsearkivens personal och
förtroendevalda.
1996/97:Kr250 av Paavo Vallius (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om Finska Riks.
1996/97:Kr251 av Ola Rask (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om medel till Millesgården.
1996/97:Kr252 av Charlotta L Bjälkebring
och Johan Lönnroth (v) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om
svenska språket.
1996/97:Kr253 av Erling Bager och Eva
Flyborg (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Röhsska
museet också blir ansvarsmuseum.
1996/97:Kr254 av Ewa Larsson och Peter
Eriksson (mp) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär en utredning om
möjligheterna till någon form av
utvecklingsfond för svensk film- och TV-
produktion, i enlighet med vad som
anförts i motionen.
1996/97:Kr255 av Margitta Edgren (fp)
vari yrkas att riksdagen beslutar om
sådan ändring av lagen om pliktexemplar
att den också gäller nya IT-produkter.
1996/97:Kr257 av Marianne Samuelsson
m.fl. (mp) vari yrkas
1. (del) att riksdagen beslutar att för
budgetåret 1997 anvisa anslagen under
utgiftsområde 17 Kultur, medier,
trossamfund och fritid enligt
Miljöpartiets förslag i tabell i
motionen: B 2 Bidrag till regional
musikverksamhet samt regionala och
lokala teater-, dans- och
musikinstitutioner; regeringens förslag
659 843 000 kr; anslagsförändring + 11
000 000 kr,
1. (del) att riksdagen beslutar att för
budgetåret 1997 anvisa anslagen under
utgiftsområde 17 Kultur, medier,
trossamfund och fritid enligt
Miljöpartiets förslag i tabell i
motionen: H 4 Bidrag till vissa museer;
regeringens förslag 3 795 100 kr,
anslagsförändring + 8 000 000 kr,
1. (del) att riksdagen beslutar att för
budgetåret 1997 anvisa anslagen under
utgiftsområde 17 Kultur, medier,
trossamfund och fritid enligt
Miljöpartiets förslag i tabell i
motionen: J 1 Forsknings- och
utvecklingsinsatser inom kulturområdet;
regeringens förslag 37 131 000 kr;
anslagsförändring 1 000 000 kr,
1. (del) att riksdagen beslutar att för
budgetåret 1997 anvisa anslagen under
utgiftsområde 17 Kultur, medier,
trossamfund och fritid enligt
Miljöpartiets förslag i tabell i
motionen: L 1 Bidrag till
folkbildningen; regeringens förslag 2
357 533 000 kr; anslagsförändring - 20
000 000 kr,
2. (del) att riksdagen beslutar
godkänna beräkningarna av anslagen inom
utgiftsområde 17 Kultur, medier,
trossamfund och fritid för åren 1998 och
1999 enligt tabell i motionen: A 1.
Statens kulturråd; regeringens beräkning
för 1998 28 000 000 kr; avvikelse + 5
000 000 kr; regeringens beräkning för
1999 29 000 000 kr; avvikelse + 5 000
000 kr,
2. (del) att riksdagen beslutar
godkänna beräkningarna av anslagen inom
utgiftsområde 17 Kultur, medier,
trossamfund och fritid för åren 1998 och
1999 enligt tabell i motionen: B 2.
Bidrag till regional musikverksamhet
samt regionala och lokala teater-, dans-
och musikinstitutioner; regeringens
beräkning för 1998 655 000 000 kr;
avvikelse + 25 000 000 kr; regeringens
beräkning för 1999 649 000 000 kr;
avvikelse + 25 000 000 kr,
2. (del) att riksdagen beslutar
godkänna beräkningarna av anslagen inom
utgiftsområde 17 Kultur, medier,
trossamfund och fritid för åren 1998 och
1999 enligt tabell i motionen: H 4.
Bidrag till vissa museer; regeringens
beräkning för 1998 39 000 000 kr;
avvikelse + 10 000 000 kr; regeringens
beräkning för 1999 39 000 000 kr;
avvikelse + 10 000 000 kr,
2. (del) att riksdagen beslutar
godkänna beräkningarna av anslagen inom
utgiftsområde 17 Kultur, medier,
trossamfund och fritid för åren 1998 och
1999 enligt tabell i motionen: L 1.
Bidrag till folkbildningen: regeringens
beräkning för 1998 2 404 000 000 kr;
avvikelse - 40 000 000 kr; regeringens
beräkning för 1999 2 456 000 000 kr;
avvikelse - 40 000 000 kr,
4. att riksdagen beslutar att fördela
medel till Länsmusiken, Göteborgsmusiken
och lokala arrangörsstöd enligt vad som
anförts i motionen,
5. att riksdagen, vid bifall till
yrkande 1, som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om
fördelning av anslaget till Statens
kulturråd,
6. att riksdagen hos regeringen begär
förslag om ändrade ekonomiska villkor
för kulturutövare i enlighet med vad som
anförts i motionen,
7. att riksdagen beslutar att instifta
ett kvinnomuseum i enlighet med vad som
anförts i motionen,
8. att riksdagen beslutar att instifta
ett filmmuseum i enlighet med vad som
anförts i motionen,
9. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna att medel inte
skall utgå till att flytta föremål från
Folkens museum - etnografiska,
Östasiatiska museet eller
Medelhavsmuseet i Stockholm till
Göteborg vare sig under 1997, 1998 eller
1999,
10. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om forskning inom barn- och
ungdomsteater,
12. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att den bör återkomma med en
jämnare fördelning av medel mellan
Folkbildning och komvux för utbildning
av arbetslösa vuxna och att fördelningen
bättre bör anpassas till faktisk
efterfrågan.
1996/97:Kr258 av Rolf Åbjörnsson m.fl.
(kd) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om de kommunala musikskolorna,
3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om Göteborgssymfonikerna som
nationalorkester,
5. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att de medel som enligt
regeringen föreslås gå till läsfrämjande
verksamhet via Kulturrådet i stället
skall gå till bibliotekens läsfrämjande
verksamhet: hembesök, besök på dagis,
skolor, sjukhus m.m.,
6. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att stödet till enskilda
konstnärer i större utsträckning skall
knytas till särskilda projekt eller
bestämda konstnärliga uppdrag,
7. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att den offentliga
organisationen för kulturmiljövården i
högre grad skall utformas enligt
subsidiaritetsprincipen,
8. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Etnografiska museet i
Göteborg och Folkens museum i Stockholm
sammanförs till en gemensam myndighet
och att de båda museerna skall förbli i
Göteborg respektive Stockholm,
9. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om de lokala museernas
verksamhet,
10. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om bevarandet av landsbygds- och
kvartersbiograferna,
11. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att inte mindre än 50 % av
det stöd som ges för att upprätthålla
och utveckla svensk film ges till
produktion av svensk barnfilm,
12. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om bidrag till trossamfunden,
13. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om folkbildning,
16. (del) att riksdagen med följande
ändringar i förhållande till regeringens
förslag anvisar anslagen under
utgiftsområdet Kultur, medier,
trossamfund och fritid enligt
uppställning: K 1. Stöd till
trossamfund; regeringens förslag 57 300
000; anslagsförändring + 3 500 000,
16. (del) att riksdagen med följande
ändringar i förhållande till regeringens
förslag anvisar anslagen under
utgiftsområdet Kultur, medier,
trossamfund och fritid enligt
uppställning: L 1. Bidrag till
folkbildningen; regeringens förslag 2
357 533 000; anslagsförändring + 60 000
000,
16. (del) att riksdagen med följande
ändringar i förhållande till regeringens
förslag anvisar anslagen under
utgiftsområdet Kultur, medier,
trossamfund och fritid enligt
uppställning: N 3. Stöd till idrotten;
regeringens förslag 480 240 000;
anslagsförändring + 30 000 000.
1996/97:Kr259 av Gudrun Schyman m.fl.
(v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om konstnärlig gestaltning av
den gemensamma miljön,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om bidrag till folkbildningen,
3. (del) att riksdagen med följande
ändringar i förhållande till regeringens
förslag anvisar anslagen under
utgiftsområde 17 Kultur, medier,
trossamfund och fritid enligt
uppställning: A 2. Bidrag till allmän
kulturverksamhet, utveckling samt
internationellt kulturutbyte;
regeringens förslag 131 288 000;
anslagsförändring + 34 750 000,
3. (del) att riksdagen med följande
ändringar i förhållande till regeringens
förslag anvisar anslagen under
utgiftsområde 17 Kultur, medier,
trossamfund och fritid enligt
uppställning: A 4. Nationella uppdrag;
regeringens förslag 6 000 000;
anslagsförändring + 19 000 000,
3. (del) att riksdagen med följande
ändringar i förhållande till regeringens
förslag anvisar anslagen under
utgiftsområde 17 Kultur, medier,
trossamfund och fritid enligt
uppställning: B 3. Bidrag till vissa
teater-, dans- och musikändamål;
regeringens förslag 93 094 000;
anslagsförändring + 7 000 000,
3. (del) att riksdagen med följande
ändringar i förhållande till regeringens
förslag anvisar anslagen under
utgiftsområde 17 Kultur, medier,
trossamfund och fritid enligt
uppställning: Arbetsplatsbibliotek;
anslagsförändring 1 500 000,
3. (del) att riksdagen med följande
ändringar i förhållande till regeringens
förslag anvisar anslagen under
utgiftsområde 17 Kultur, medier,
trossamfund och fritid enligt
uppställning: F 1. Riksarkivet och
landsarkiven; regeringens förslag 223
973 000; anslagsförändring - 250 000,
3. (del) att riksdagen med följande
ändringar i förhållande till regeringens
förslag anvisar anslagen under
utgiftsområde 17 Kultur, medier,
trossamfund och fritid enligt
uppställning: H 4. Bidrag till vissa
museer m.m.; regeringens förslag 37 951
000; anslagsförändring + 5 000 000 kr,
3. (del) att riksdagen med följande
ändringar i förhållande till regeringens
förslag anvisar anslagen under
utgiftsområde 17 Kultur, medier,
trossamfund och fritid enligt
uppställning: J 1. Forsknings- och
utvecklingsinsatser inom
kulturområdet: regeringens förslag 37
131 000; anslagsförändring
+ 1 000 000 kr,
3. (del) att riksdagen med följande
ändringar i förhållande till regeringens
förslag anvisar anslagen under
utgiftsområde 17 Kultur, medier,
trossamfund och fritid enligt
uppställning: L 1. Bidrag till
folkbildningen; regeringens förslag 2
357 533; anslagsförändring + 80 000 000
kr,
3. (del) att riksdagen med följande
ändringar i förhållande till regeringens
förslag anvisar anslagen under
utgiftsområde 17 Kultur, medier,
trossamfund och fritid enligt
uppställning: N 3. Stöd till idrotten;
regeringens förslag 480 240 000;
anslagsförändring + 42 000 000.
1996/97:Kr260 av Elisabeth Fleetwood
m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att under
anslaget A 1. Statens kulturråd,
Utgiftsområde 17 anslå 12 883 000 kr i
enlighet med vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen beslutar att under
anslaget A 2. Allmän kulturverksamhet,
Utgiftsområde 17 anslå 81 288 000 kr i
enlighet med vad som anförts i motionen,
3. att riksdagen beslutar att under
anslaget A 4. Utgiftsområde 17 anslå
5 000 000 kr i enlighet med vad som
anförts i motionen,
4. att riksdagen beslutar att under
anslaget B 1. Bidrag till Svenska
riksteatern m.fl., Utgiftsområde 17
anslå 581 554 000 kr i enlighet med vad
som anförts i motionen,
5. att riksdagen beslutar att anslaget
B 3. Bidrag till vissa teater-, dans-
och musikändamål, Utgiftsområde 17
minskas med 4 300 000 kr och att
beloppet tillförs anslaget B 1 i
enlighet med vad som anförts i motionen,
6. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om stödet till jazz och moderna
musikformer,
7. att riksdagen beslutar att 10 §
bibliotekslagen utformas i enlighet med
vad som anförts i motionen,
8. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att värna och vårda det
svenska språket,
9. att riksdagen beslutar att under
anslaget C 2. Litteraturstöd,
Utgiftsområde 17 anslå 36 253 000 kr i
enlighet med vad som anförts i motionen,
10. att riksdagen beslutar att under
anslaget D 2. Konstnärlig gestaltning av
den gemensamma miljön, Utgiftsområde 17
anslå 32 938 000 kr i enlighet med vad
som anförts i motionen,
11. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om fördelning av
visningsersättning,
12. att riksdagen beslutar att under
anslaget G 2. Bidrag till
kulturmiljövård och kulturstöd vid
ombyggnad, Utgiftsområde 17 anslå 250
337 000 kr i enlighet med vad som
anförts i motionen,
13. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om användningen av bidraget för
kulturmiljövård,
14. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om utställningsgarantin,
15. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om länsmuseernas oberoende,
16. att riksdagen beslutar att under
anslaget H 4. Bidrag till vissa museer,
Utgiftsområde 17 anslå 26 875 000 kr i
enlighet med vad som anförts i motionen,
17. att riksdagen avslår regeringens
förslag om stöd till icke-statliga
kulturlokaler (anslaget H 5) i enlighet
med vad som anförts i motionen,
18. att riksdagen beslutar att under
anslaget H 6. Stiftelsen
Riksutställningar, Utgiftsområde 17
anslå 23 849 000 kr i enlighet med vad
som anförts i motionen,
19. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att 25 000 000 kr av anslaget
för forskning skall fördelas av
forskningsråden,
20. att riksdagen avslår regeringens
förslag att anvisa 40 000 000 kr för
uppsökande verksamhet och utbildning i
samhällsfrågor i enlighet med vad som
anförts i motionen,
21. att riksdagen beslutar avveckla
anslaget N 2 samt att beloppet tillförs
anslaget L 1. Bidrag till folkbildningen
i enlighet med vad som anförts i
motionen,
22. att riksdagen beslutar att under
anslaget L 1. Bidrag till
folkbildningen, Utgiftsområde 17 anslå 2
157 533 000 kr i enlighet med vad som
anförts i motionen,
23. att riksdagen beslutar att under
anslaget M 1. Ungdomsstyrelsen,
Utgiftsområde 17 anslå 6 819 000 kr i
enlighet med vad som anförts i motionen,
24. att riksdagen beslutar att under
anslaget M 2. Bidrag till nationell och
internationell ungdomsverksamhet m.m.,
Utgiftsområde 17 anslå 48 889 000 kr i
enlighet med vad som anförts i motionen,
25. att riksdagen beslutar att avskaffa
bidragen till allmänna samlingslokaler
(N 1) i enlighet med vad som anförts i
motionen,
26. att riksdagen beslutar att av
anslaget N 3, Utgiftsområde 17 skall
minst 200 000 000 kr anvisas den lokala
ungdomsverksamheten,
27. att riksdagen beslutar att under
nytt anslag avseende fond för förnyelse
av kulturverksamheten anvisa 100 000 000
kr i enlighet med vad som anförts i
motionen.
1996/97:Kr261 av Dan Ericsson (kd) vari
yrkas att riksdagen beslutar att anslå
medel för arbetet med att återanskaffa
litteratur till Länsbiblioteket i
Linköping i enlighet med vad som anförts
i motionen.
1996/97:Kr262 av Charlotta L Bjälkebring
(v) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag i enlighet med
motionen om medel till översättningar av
heliga skrifter.
1996/97:Kr263 av Elver Jonsson m.fl.
(fp, s, c) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att främja ett
allsidigt stöd till kulturtidskrifter
m.m. i avsikt att främja och stimulera
mångfald och kvalitet.
1996/97:Kr264 av Erik Arthur Egervärn
(c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om
länshembygdskonsulenter.
1996/97:Kr265 av Kenneth Kvist och
Charlotta L Bjälkebring (v) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om stöd till Folkrörelsernas
Konstfrämjande.
1996/97:Kr266 av Maud Björnemalm m.fl.
(s, m, c, fp, v, kd) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om
bidragen till Länsmusiken i Örebro.
1996/97:Kr267 av Per-Ola Eriksson m.fl.
(c, m, v) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om statligt bidrag
till Norrbottens kammarorkester.
1996/97:Kr268 av Rigmor Ahlstedt och
Håkan Holmberg (c, fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om inrättandet av ett
folkmusikcentrum i Norduppland,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om betydelsen av ett
nationalinstrument.
1996/97:Kr269 av Åsa Stenberg m.fl. (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om bildandet av ett
blåsmusikcentrum med Nynäshamns kommun
som huvudman.
1996/97:Kr270 av Johan Lönnroth m.fl.
(v, s, c, fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av
statligt stöd till daglig träning för
professionella dansare i Göteborg och
västra Sverige.
1996/97:Kr271 av Erling Bager m.fl. (fp,
m, c, v, kd) vari yrkas
1. att riksdagen för GöteborgsOperan
till B 2. Bidrag till regional
musikverksamhet samt regionala och
lokala teater-, dans- och
musikinstitutioner (utgiftsområde 17)
för budgetåret 1997 anvisar 15 000 000
kr mer än vad regeringen har föreslagit
genom omfördelning av medel från Operan
och Dramatiska teatern i Stockholm (B 1.
Bidrag till Svenska riksteatern, Operan,
Dramatiska teatern, Dansens Hus och
Svenska rikskonserter),
2. att riksdagen för Göteborgs
Symfoniker till B 2. Bidrag till
regional musikverksamhet samt regionala
och lokala teater-, dans- och
musikinstitutioner (utgiftsområde 17)
för budgetåret 1997 anvisar 5 000 000 kr
mer än vad regeringen har föreslagit
genom omfördelning av medel från det
totala antalet grundbelopp som avsätts
för landets musikinstitutioner.
1996/97:Kr272 av Charlotta L Bjälkebring
(v) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om kulturskolor.
1996/97:Kr273 av Erik Arthur Egervärn
(c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om skyndsamma åtgärder
för att säkerställa att den bildvårdande
verksamheten i Ulriksfors kan fortsätta.
1996/97:Kr274 av Jan Backman och Anna
Ekerhielm (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om
friluftsmuseernas nationella uppdrag.
1996/97:Kr275 av Erik Arthur Egervärn
(c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om Jamtli i Östersund
och utvecklingen av ungdomsverksamhet
inom kulturområdet.
1996/97:Kr277 av Charlotta L Bjälkebring
och Ewa Larsson (v, mp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om ett
kvinnomuseum.
1996/97:Kr278 av Lennart Daléus (c) vari
yrkas att riksdagen avslår förslaget om
att flytta de i motionen nämnda
museerna.
1996/97:Kr279 av Erik Arthur Egervärn
(c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om
fornminnesinventeringens fullföljande.
1996/97:Kr280 av Charlotta L Bjälkebring
och Johan Lönnroth (v) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om
öronmärkta pengar som stöd till icke
statliga kulturlokaler.
1996/97:Kr281 av Marianne Carlström
m.fl. (s, fp, v) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om
statligt stöd till projektet Röda Sten i
Göteborg.
1996/97:Kr283 av Olof Johansson m.fl.
(c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett nationellt
kulturpolitiskt uppdrag för 2000-talet,
2. att riksdagen fastställer vad i
motionen anförts om de kulturpolitiska
målen,
3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om en analys angående fördelning
av kulturresurserna i landet,
4. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att synliggöra kvinnorna i
kulturpolitiken,
5. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om en generell ungdomsrabatt,
6. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om bokslut för
kulturinstitutioner,
7. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om Världskulturhuset,
8. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om en utvärdering av de
nationella uppdragen,
9. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om regionala utvecklingsplaner,
10. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om regionala grundbelopp,
11. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om kulturen som motor för
arbete,
12. att riksdagen avslår regeringens
förslag om en bibliotekslag,
13. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om en samisk nationalscen,
14. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om turnerande
dansföreställningar,
15. att riksdagen godkänner vad i
motionen anförts om att inom anslaget
B 2 för budgetåret 1997 anvisa 3 000 000
kr mindre än vad regeringen föreslagit
till Östgötabaletten samt att resurserna
i stället fördelas till andra
verksamhetsområden inom anslaget B 2,
16. att riksdagen till anslaget B 2 för
budgetåret 1997 anvisar 3 000 000 kr mer
än vad regeringen föreslagit eller
således 662 843 000 kr,
17. att riksdagen till anslaget B 1 för
budgetåret 1997 anvisar 3 000 000 kr
mindre än vad regeringen föreslagit
eller således 709 254 000 kr,
18. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om Foto-Sesam,
19. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om film i hela landet,
20. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om visningsfrämjande stöd,
21. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om regionala filmcentrum,
22. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om regional filmproduktion,
23. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om en film- och TV-fond,
25. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om Konstnärsnämnden,
26. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om Bildkonstnärsfondens
styrelse,
27. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om konstnärlig utsmyckning,
28. att riksdagen godkänner vad i
motionen anförts om att inom anslaget
D 5 för budgetåret 1997 omfördela
resurserna så att Folkrörelsernas
Konstfrämjande sammantaget tillförs en
resurs på 1 800 000 kr,
29. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om kultur i vården,
30. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om allmänna
samlingslokaler/mötesplatser,
32. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om fornminnesinventering,
33. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om länsmuseerna och
ansvarsfördelningen,
35. att riksdagen avslår förslaget om
en flyttning av Folkens museum
-etnografiska, Östasiatiska museet och
Medelhavsmuseet,
36. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att stärka Etnografiska
museet i Göteborg och att
myndighetsdelen för museerna flyttas
till Göteborg,
37. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om museernas uppdrag,
38. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om organisationskommitténs
uppdrag,
39. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om Statens sjöhistoriska museer.
1996/97:Kr503 av Pär-Axel Sahlberg (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av stöd till
trossamfund.
1996/97:Kr510 av Michael Stjernström
m.fl. (kd) vari yrkas
17. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om bidragsgivning och vikten av
att behålla det lokala aktivitetsstödet
på nuvarande nivå,
19. att riksdagen med föjande ändringar
i förhållande till regeringens förslag
anvisar anslag under utgiftsområdet
Kultur, medier, trossamfund och fritid
enligt uppställning: N 3. Stöd till
idrotten, regeringens förslag:
480 240 000, anslagsförändring: + 30 000
000.
1996/97:Kr512 av Elver Jonsson och
Erling Bager (fp) vari yrkas
att riksdagen hos regeringen begär att
frågan om stöd till trossamfunden för
kyrko- och lokalbyggnader prövas av
bl.a. arbetsmarknadspolitiska skäl.
1996/97:Kr513 av tredje vice talman
Christer Eirefelt m.fl. (fp) vari yrkas
4. att riksdagen till N 3. Stöd till
idrotten utgiftsområde 17 för budgetåret
1997 anvisar 30 miljoner kronor utöver
vad regeringen föreslagit eller således
510 240 000 kr.
1996/97:Kr515 av Fanny Rizell (kd) vari
yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om medel, under anslag M 2.
Bidrag till nationell och internationell
ungdomsverksamhet inom utgiftsområde 17
till regeringens disposition.
1996/97:Kr601 av Gunnar Hökmark (m) vari
yrkas att riksdagen avslår förslaget om
ett nytt bidrag till de fackliga
organisationerna LO, TCO, SACO samt
Lantbrukarnas riksförbund, Sveriges
fiskares riksförbund och Företagarnas
riksorganisation i enlighet med vad som
anförts i motionen.
1996/97:Kr603 av Nikos Papadopoulos och
Nalin Baksi (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om
folkbildningens betydelse.
1996/97:Kr604 av Fanny Rizell och Inger
Davidson (kd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att återföra 60 miljoner
kronor till folkbildningen,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om de 40 miljonerna till
fackliga huvudorganisationer och andra
intresseorganisationer,
5. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om bidraget till trossamfunden.
1996/97:Kr605 av Marianne Carlström
m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att de
konsumentkooperativa medlemsföretagen
skall vara med vid fördelning av medlen.
1996/97:Sf625 av Rose-Marie Frebran
m.fl. (kd) vari yrkas
12. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att stimulera det
sverigefinska kulturlivet.
1996/97:Ub411 av Carl Bildt m.fl. (m)
vari yrkas
39. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om fördelningen av medel till
forskning inom Kulturdepartementets
område.
1996/97:Ub478 av Margitta Edgren m.fl.
(fp) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om differentierade bidrag vid
folkhögskolor beroende på
utbildningarnas karaktär.
1996/97:T224 av Elver Jonsson m.fl. (fp)
vari yrkas
8. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av mångfald och
decentraliserad kultur i Västsverige.
1996/97:A428 av Alf Svensson m.fl. (kd)
vari yrkas
10. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om länsmusiken.
1996/97:A429 av Karin Pilsäter m.fl.
(fp) vari yrkas
8. att riksdagen avslår förslaget om
flyttning av Folkens museum,
Medelhavsmuseet och Östasiatiska museet.
1996/97:A432 av Olof Johansson m.fl. (c)
vari yrkas
23. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om folkbildning,
41. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om de allmänna
samlingslokalernas betydelse för
landsbygdens utveckling.
1996/97:Bo534 av Charlotta L Bjälkebring
m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett arkitekturpolitiskt
program,
4. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om vidareutbildning,
5. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om bevarande av unika byggnader
och miljöer.
Förteckning över bilagor
I proposition 1996/97:3 Kulturpolitik
framlagda förslag till bibliotekslag och
lag om ändring i lagen (1992:318) om
överlämnande av förvaltningsuppgifter
inom Kulturdepartementets
verksamhetsområde: Bilaga 1
I proposition 1996/97:1 Förslag till
statsbudget för budgetåret 1997, m.m.
(budgetpropositionen) utgiftsområde 17
Kultur, medier, trossamfund och fritid
framlagt förslag till lag om ändring i
lagen (1990:886) om granskning och
kontroll av filmer och videogram:
Bilaga 2
Av utskottet framlagt förslag till
ändringar i regeringens förslag till
bibliotekslag: Bilaga 3
Regeringens och oppositionspartiernas
budgetförslag för 1997 utgiftsområde 17
Kultur, medier, trossamfund och fritid:
Bilaga 4
Förslag till beslut om anvisande av
medel för budgetåret 1997 under
utgiftsområde 17 Kultur, medier,
trossamfund och fritid : Bilaga 5
Utskottets förslag med anledning av
regeringens förslag till övergripande
mål för vissa myndigheter, m.m. under
utgiftsområde 17 Kultur, medier,
trossamfund och fritid: Bilaga 6
Förteckning över i utskottets
hemställan moment 110 avstyrkta
motionsyrkanden: Bilaga 7
Ärendets beredning
Under ärendets beredning har på
kulturutskottets begäran information
lämnats av kulturminister Marita
Ulvskog samt av statssekreterare Ann-
Christin Nykvist och andra företrädare
för Kulturdepartementet.
Likaledes har på utskottets begäran
generaldirektör Christer Wadelius,
Statens fastighetsverk, lämnat
information i ärendet.
Företrädare för följande myndigheter,
kommuner, organisationer m.m. har
uppvaktat utskottet:
Arkitekturmuseet, DIK-förbundet,
Etnografiska museets råd (Göteborg),
Folkens museum - etnografiska
(personalgruppen), Folkrörelsernas
arkivförbund, Folkrörelsernas
konstfrämjande, Göteborgsmusiken,
Göteborgs stad, Karlskrona kommun,
Kommunala museers samarbetsråd,
Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares
Samarbetsnämnd KLYS, Kungl. Dramatiska
teatern AB (ledningen och - informellt -
artistklubben), Kungl. Teatern AB,
Kulturchefernas förening, Landstinget i
Värmlands län, Länsmuseernas
samarbetsråd, Länsmusikens samrådsgrupp,
Länsstyrelsen i Blekinge län, Malmö
stad, Marinmusei vänner, Medelhavsmuseet
(företrädare för ledning och personal),
Musik för Örebro län, Musikteatern i
Värmland, Norrlandsoperans Vänner,
Nynäshamns kommun, RiksSkådebanan,
Statens Konstmuseer SKM, Stiftelsen
Grännamuseerna, Stockholm - Europas
Kulturhuvudstad 1998 AB, Svenska
Jazzriksförbundet, Svenska
Konstnärsförbundet, Svenska
Musikerförbundet, Svenska
teaterförbundet, Sveriges
konstföreningars riksförbund SKR,
Sveriges yrkesmusikerförbund,
Teatercentrum och Teatrarnas
riksförbund.
Ett stort antal skrivelser har inkommit
från universitet, högskolor, akademier,
lärda sällskap, museer, organisationer
och enskilda personer inom och utom
landet.
Utskottet
A. Inledning
I betänkandet behandlar kulturutskottet
proposition 3 om kulturpolitik, som
regeringen lade fram för riksdagen i
mitten av september månad i år. De
förslag som denna proposition innehåller
är främst av principiell natur,
exempelvis förslag om nationella
kulturpolitiska mål, eller avser
riktlinjer. Den innehåller emellertid
också förslag av budgetkaraktär,
exempelvis förslag om inrättande av nya
stödformer. Sistnämnda grupp av förslag
följs upp av regeringen i
budgetpropositionen för år 1997, som
förelades riksdagen i nära anslutning
till kulturpropositionen och som
innehåller förslag till anslag på bl.a.
kulturområdet. Även denna proposition
behandlas i betänkandet i den del som
avser kulturutskottets beredningsområde.
Den del av kulturpropositionen som avser
dagspress och taltidningar behandlas av
konstitutionsutskottet.
Det nu löpande budgetåret 1995/96 är
förlängt till 18 månader för att
möjliggöra en övergång vid det kommande
ersskiftet till ett budgetår som
överensstämmer med kalenderåret.
Budgetbehandlingen innevarande höst
rymmer en rad nyheter i förhållande till
motsvarande behandling tidigare år.
Sedan samtliga berörda utskott,
däribland kulturutskottet, yttrat sig
till finansutskottet över förslag av
regeringen till utgiftsramar för olika
utgiftsområden, har riksdagen på förslag
av finansutskottet för kort tid sedan
beslutat om hur stor ramen för varje
utgiftsområde får vara. För det
utgiftsområde som tillhör
kulturutskottets beredningsområde,
utgiftsområde 17 Kultur, medier,
trossamfund och fritid, har utgiftsramen
för år 1997 fastställts till 7 162
miljoner kronor.
Kulturutskottet är således förhindrat
att förelägga riksdagen förslag till
beslut som innebär att den totala summan
av anslagen överstiger detta belopp.
Inte heller reservanter får föreslå ett
högre belopp.
I 5 kap. 12 § riksdagsordningen stadgas
att anslag eller andra utgifter i staten
fastställs för varje utgiftsområde genom
ett särskilt beslut.
Med anledning av kulturpropositionen
och under den allmänna motionstiden har
väckts ett stort antal motioner som
behandlas i betänkandet.
Med hänsyn till intresset av en
grundlig riksdagsbehandling av den
framtida kulturpolitiken är det
olyckligt att - i strid med de
överväganden som gjordes under arbetet
på budgetreformen - regeringen förelagt
riksdagen en så omfattande
riktlinjeproposition som
kulturpropositionen vid en sådan
tidpunkt att den måste behandlas
samtidigt med budgetpropositionen och
behandlingsmässigt integreras med denna,
något som i hög grad försvårat
utskottsarbetet eftersom det måste ske
under en ytterst begränsad tid. En av
huvudtankarna bakom budgetreformen var
att riksdagens höstarbete skulle
koncentreras till behandlingen av
budgetpropositionen, medan behandlingen
av riktlinjepropositioner och
lagstiftningspropositioner skulle
behandlas under resten av året.
Utskottet har trots den tidsbrist som
förelegat ansett sig böra bereda
samtliga intresseorganisationer och
andra som velat uppvakta utskottet med
anledning av regeringens förslag
tillfälle att genomföra sin uppvaktning.
Utskottet har mottagit ett fyrtiotal
delegationer. I ett fall har begäran om
uppvaktning skett så sent - i slutet av
november - att det blivit nödvändigt att
låta uppvaktningen ske informellt inför
företrädare för partigrupperna i
utskottet.
Sedan utskottet yttrat sig till
finansutskottet över utgiftsramen och de
formella uppvaktningarna slutförts, har
omkring fem veckor stått till utskottets
förfogande för föredragning av ärendet,
överläggningar, utfrågning av bl.a.
kulturministern och utformning av
utskottstexten. I den situation som
sålunda uppstått - genom att
kulturpropositionen inte förelagts
riksdagen i sådan tid att utskottet fått
möjlighet att bereda den under våren
eller sommaren 1996 - har utskottet
koncentrerat sig på att söka komma fram
till klara ställningstaganden till de
frågor som tas upp i kulturpropositionen
och de motioner som väckts med anledning
av denna. Däremot har redovisningen av
de överväganden som lett fram till
ställningstagandena i många fall fått
begränsas. Detsamma gäller reservationer
och särskilda yttranden som fogas vid
betänkandet.
Kompletterande information om skälen
för partiernas ställningstagande till de
olika förslagen måste som en följd av
det sagda ofta sökas i propositionen
eller i motionerna. Den debatt som
föregår riksdagens beslut med anledning
av betänkandet kommer också att ge
ledning för förståelsen av partiernas
syn på kulturfrågor, inte minst sådana
som är av ideologisk natur.
Den framtvingade forcerade
handläggningen av det stora antalet
frågor i kulturpropositionen - samtidigt
med behandlingen av budgetramen för
bl.a. kulturområdet - har oundvikligen
lett till att vissa frågor av vikt för
kulturlivet inte kunnat bli föremål för
den ingående analys och diskussion som
varit önskvärd. Som en följd härav måste
man räkna med att utskottet i vissa
frågor kan få anledning att inom en
relativt nära framtid återkomma till och
eventuellt ompröva enskildheter i de nu
gjorda ställningstagandena.
B. Kulturpolitik (prop. 3)
1 Vissa bakgrundsuppgifter
1.1 Kulturutredningen och vissa andra
utredningar
Kulturutskottet tog våren 1992
initiativet till en kulturpolitisk
utredning. Efter förslag av utskottet
uttalade riksdagen att en sådan
utredning med parlamentarisk
sammansättning borde tillsättas med
huvuduppgift att utvärdera i vilken
utsträckning 1974 års kulturpolitiska
mål uppfyllts (bet. 1991/92:KrU18, rskr.
1991/92:204).
De ursprungliga direktiven (dir.
1993:24) för den av riksdagen begärda
utredningen, som antog namnet
Kulturutredningen (Ku 1993:03),
utfärdades i februari 1993. I slutet av
år 1994 utfärdades tilläggsdirektiv till
utredningen samtidigt som vissa
ändringar gjordes i utredningens
sammansättning (dir. 1994:146).
Kulturutredningen avgav i augusti 1995
sitt slutbetänkande (SOU 1995:84)
Kulturpolitikens inriktning. I november
månad samma år lämnades
utvärderingsrapporten (SOU:1995:85)
Tjugo års kulturpolitik med en
tabellbilaga.
En sammanfattning av Kulturutredningens
förslag har tagits in i propositionen
(s. 211-228).
Förslagen i Kulturutredningen ligger
till grund för en stor del av
regeringens förslag i propositionen.
Tre utredningar, som också varit av
betydelse för propositionen, redovisade
sina förslag under år 1994, nämligen
Museiutredningen, som avgav betänkandet
(SOU 1994:51) Minne och bildning,
Teaterutredningen, som avgav betänkandet
(SOU 1994:52) Teaterns roller och
Internationella kulturutredningen, som
avgav betänkandet (SOU 1994:35). De tre
betänkandena överlämnades jämte bl.a.
remissvar till Kulturutredningen i
december 1994.
I propositionen redovisas ytterligare
ett antal utredningar och annat underlag
av betydelse för denna. Beträffande
detta material hänvisar utskottet till
propositionen (s. 12-14).
1.2 Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen lägger regeringen fram
förslag till en fortsatt långsiktig
kulturpolitik. De kulturpolitiska målen
förändras. Fokuseringen på
yttrandefrihet, kulturell jämlikhet och
mångfald består. Regeringen lyfter fram
litteraturen och läsfrämjandet samt
konstnärernas vilkor.
En bibliotekslag föreslås bli införd.
En ny stödform erbjuds kommunerna för
inköp av litteratur till folk- och
skolbiblioteken. En bokutredning kommer
att tillsättas som skall analysera
förhållandena på bokmarknaden och komma
med förslag till ytterligare åtgärder på
området som kan initieras under
mandatperioden.
Konstnärernas villkor förbättras. Flera
stödformer förstärks. Fortsatta åtgärder
när det gäller bl.a.
egenavgiftsproblematiken samt relationen
mellan arbetsmarknadspolitiken och
kulturpolitiken aviseras.
Ett antal åtgärder för att förbättra
förhållandena inom områdena dans,
teater, musik, film, bildkonst samt
arkitektur och formgivning föreslås.
Genomgående betonas tillgängligheten för
medborgarna. En särskild satsning på
Norrlands Musik- och Dansteater görs
samt på regionala resurscentrum för film
och video, på länskonstnärer och
regionala dansensembler. Regeringen
avger för första gången en
arkitekturpolitisk programförklaring.
Nuvarande grundbeloppssystem till
regionala och lokala kulturinstitutioner
reformeras och utvidgas. Systemet skall
ge ökad flexibilitet. Inom ramen för
existerande anslag görs en omfördelning
till riktade bidrag för t.ex.
publikarbete och konstnärlig utveckling.
En nyhet när det gäller regionala
satsningar är tidsbegränsade nationella
uppdrag för utveckling av utvalda
verksamheter.
År 1998 blir kulturens år. Särskilda
medel avsätts för Kulturhuvudstadsåret
samt för Kultur i hela landet 1998 som
skall komplettera
kulturhuvudstadsprojektet.
Museernas roll när det gäller att
motverka främlingsfientlighet och rasism
markeras. Samtidskonsten lyfts fram
genom satsningar på Moderna museet i
Stockholm, Rooseum i Malmö och
Bildmuseet i Umeå samt ett särskilt
nationellt uppdrag till Malmö konsthall.
Ett samlat etnografiskt centralmuseum
bildas i Göteborg.
Vissa frågor om dagspressen och om
taltidningar behandlas i propositionen.
Dessa frågor bereds av
konstitutionsutskottet.
2 Mål för en nationell kulturpolitik
(prop. 3 avsnitt 5). Vissa övergripande
frågor, m.m.
2.1 Allmänt
I detta inledande avsnitt rörande de
förslag som lagts fram i
kulturpropositionen och de förslag som
väckts motionsvägen behandlas dels
frågor om de kulturpolitiska målen, dels
vissa övergripande frågor. De senare är
i vissa fall av programmatisk art. En
relativt ingående debatt rörande
kulturpolitiken har förts alltsedan
kulturutskottet våren 1992 tog
initiativet till en kulturutredning.
Vidare avspeglas partiernas ståndpunkter
i ideologiskt avseende i de konkreta
förslag som företrädare för dem lägger
fram i bl.a. riksdagen. Utskottet har
mot denna bakgrund ansett att det inte
är motiverat att i detta sammanhang mera
ingående diskutera frågor av angivet
slag, där definitionsmässigt
förutsättningarna för att nå enighet
eller en långtgående samstämmighet är
obefintliga. Utskottet har ansett det
viktigare att under den korta tid som
stått till utskottets förfogande
diskutera de konkreta förslag rörande
kulturpolitiken som lagts fram. Såvitt
avser de åsyftade programmatiska
förslagen hänvisar utskottet till
motionerna, som kan vara en värdefull
källa för den som vill få en närmare
insikt i olika partiers allmänna syn på
kulturpolitiken.
2.2 Kulturens egenvärde och kulturen som
lokaliseringsfaktor
Kulturen har ett egenvärde. Den ger -
som Kulturutredningen uttrycker saken -
människan glädje, insikt, många
uttrycksmöjligheter och ett rikare liv.
Inom kulturutskottet råder en mycket
långtgående enighet om kulturens
egenvärde. Detta har tidigare direkt och
indirekt kommit till uttryck genom
utskottets ställningstagande i olika
sammanhang (se senast bet. 1994/95:
KrU15 s. 23). Kulturen i vidaste mening
ger människor en viktig del av deras
identitet och ger dem möjlighet till
personlig utveckling. Kulturutredningen
har närmare utvecklat dessa och andra
synpunkter på kulturens betydelse ur ett
individperspektiv. Utskottet kan i allt
väsentligt ansluta sig till synpunkterna
(SOU 1985:84 s. 40). Utredningen har
också i ett avsnitt benämnt Ett
samhällsperspektiv uppmärksammat
kulturens roll för den regionala och
lokala utvecklingen (angivna betänkande
s. 48). Utredningen anför att insikten
om kulturens betydelse som
kreativitetsutlösande källa, som
identitetsskapande kraft, som
lokaliseringsfaktor, som arbetsmarknad
och som turistattraktion har ökat. Även
kulturutskottet har vid en rad
tillfällen diskuterat denna fråga och
dess bedömning avviker inte från den som
senare gjorts av utredningen (se bl.a.
bet. 1994/95:KrU15 s. 23).
Utskottet kan inte finna att det i
principiellt hänseende råder någon
motsättning mellan det förhållandet att
kulturen får anses ha ett egenvärde och
det förhållandet att den har betydelse
som lokaliseringsfaktor eller eljest som
drivkraft.
Med det anförda och med hänvisning till
vad som inledningsvis sagts får följande
motioner anses besvarade, nämligen
motion Kr4 (mp) yrkande 1 om att
kulturens växande betydelse för
industri, handel och turism aldrig får
tillåtas begränsa utrymmet för kulturens
nyskapande, omvälvande och
människovårdande karaktär, motion Kr219
(c) yrkande 1 om kulturen som drivkraft
och motion Kr283 (c) yrkande 11 om
kulturen som motor för arbete. Yrkandena
avstyrks således.
Även motion Kr207 (m) yrkande 1
avstyrks. I motionen anförs synpunkter
av innehåll att kulturen har ett
egenvärde, ett värde i relation till
enskilda mottagare som kommer till
uttryck genom den enskildes val av
aktivitet. Motionärerna utvecklar sin
syn på kulturpolitiken ytterligare.
2.3 Kulturpolitiska mål
Regeringen föreslår att riksdagen skall
godkänna fem mål för den nationella
kulturpolitiken. Enligt regeringen skall
målen för kulturpolitiken vara att:
- värna yttrandefriheten och skapa
reella förutsättningar för alla att
använda den
- verka för allas möjlighet till
kulturupplevelser och eget skapande
- motverka kommersialismens negativa
verkningar och främja kulturell
mångfald, konstnärlig förnyelse och
kvalitet
- bevara och bruka kulturarvet
- främja internationellt kulturutbyte
och möten mellan olika kulturer inom
landet.
I motion Kr207 (m) yrkande 3 föreslås
att riksdagen skall begära nya mål för
kulturpolitiken. Motionärerna menar att
förslaget att behålla uppgiften för
kulturpolitiken att motverka
kommersialismens negativa verkningar
innebär att kulturen ses som ett redskap
för att nå andra mål. De utvecklar
närmare sin syn på detta förslag. De
framhåller vidare bl.a. att förslaget
att det i yttrandefrihetsmålet skall
utlovas att kulturpolitiken skall ge
alla reella möjligheter att använda
yttrandefriheten kan få långtgående
konsekvenser. Regeringen bör återkomma
med förslag till kulturpolitiska mål som
kan antas av en enig riksdag.
Även i motion Kr17 (fp) yrkas - med
hänvisning till definitions- och
tolkningsproblem - att den del av målet
om kulturell mångfald bör tas bort som
innehåller formuleringen om att
kommersialismens negativa verkningar
skall motverkas (yrkande 1).
I motion Kr283 (c) yrkande 2 föreslås
att två mål skall tillföras regeringens
förslag, nämligen ett mål om att
kulturpolitiken skall ge kulturen
förutsättningar att vara en dynamisk,
utmanande och obunden kraft i samhället
och ett mål om att kulturpolitiken skall
främja bildningssträvanden. Vidare yrkas
att vissa jämkningar och redaktionella
ändringar skall göras i
målformuleringarna, bl.a. att andra och
tredje målet skall arbetas samman och få
följande lydelse: verka för allas
delaktighet och stimulera till eget
skapande, främja konstnärlig och
kulturell mångfald, förnyelse och
kvalitet i hela landet. Således föreslås
det också i denna motion att den
formulering skall utgå som avser
kommersialismens negativa verkningar.
Enligt motion Kr4 (mp) yrkande 2 bör de
kulturpolitiska målen kompletteras med
en ny målsättning som visar på en ny
livsstil utan snävt marknads-tänkande
och beroende av myndigheter.
Utskottet vill framhålla att de
kulturpolitiska målen har diskuterats
ingående av Kulturutredningen och under
den omfattande remissbehandlingen av
denna. Det finns mot denna bakgrund inte
skäl att skjuta upp ställningstagandet
till målens innehåll. Motion Kr207 (m)
yrkande 3 avstyrks därför.
Den bedömning som utskottet gjort i
föregående att kulturen har ett
egenvärde måste utgöra utgångspunkten
vid fastställandet av de framtida
kulturpolitiska målen.
Utskottet anser att de överväganden som
görs i propositionen (s. 27-30) talar
för att de av regeringen föreslagna
målen i allt väsentligt bör godtas. Vad
som anförts motionsvägen och vad som
framkommit under remissbehandlingen av
Kulturutredningens förslag leder dock
till att utskottet i det följande
föreslår dels att två av målen skall
omformuleras, dels att två mål
fastställs utöver de fem av regeringen
föreslagna.
1. I 1974 års kulturpolitik hade
värnandet av yttrandefriheten en central
roll. Även i 1996 års mål för en
nationell kulturpolitik bör som
regeringen föreslagit yttrandefriheten
sättas i främsta rummet. Det första
målet för kulturpolitiken skall därför
vara att värna yttrandefriheten och
skapa reella förutsättningar för alla
att använda den.
2. Det andra kulturpolitiska målet i
regeringsförslaget, benämnt
jämlikhetsmålet, bör bl.a. med
utgångspunkt i de synpunkter som anförs
motionsvägen och i propositionen (s. 28
f.) omformuleras så att det uttryckligen
framgår av detta att kulturpolitiken
skall verka för att alla människor får
en möjlighet till delaktighet i
kulturlivet. Det andra kulturpolitiska
målet skall därför vara att verka för
att alla får möjlighet till delaktighet
i kulturlivet och till kulturupplevelser
samt till eget skapande.
3. I propositionen framhålls att sedan
1974 års kulturpolitiska mål
formulerades har förutsättningarna för
kommersiell kulturverksamhet förändrats,
framför allt på grund av utvecklingen
inom massmedieområdet. Denna synpunkt
utvecklas närmare (prop. s. 29).
Utskottet ansluter sig härtill och även
i övrigt till vad som anförs om ett
tredje kulturpolitiskt mål, dock med den
modifikation som framgår av att målet
föreslås få följande formulering. Målet
skall vara att främja kulturell
mångfald, konstnärlig förnyelse och
kvalitet och därigenom motverka
kommersialismens negativa verkningar.
4. Kulturutredningen föreslog ett
kulturpolitiskt mål med följande
lydelse: att ge kulturen förutsättningar
att vara en dynamisk, utmanande och
obunden kraft i samhället. Utskottet
anser att de skäl är bärande som angavs
av Kulturutredningen (SOU 1995:84 s. 89)
för att införa målet. Målet bör
fastställas som det fjärde
kulturpolitiska målet.
5. I likhet med regeringen anser
utskottet att det bör uppställas ett
särskilt kulturarvsmål. Under senare år
har det blivit alltmer tydligt att
bevarandet av kulturarvet är viktigt.
Känslan för kulturarvet bidrar till
människors identitet och trygghet. I
överensstämmelse med vad som anförs i
propositionen vill utskottet understryka
att det är ett kulturpolitiskt ansvar
att motverka försök att utnyttja
kulturarvet i diskriminerande syften
samt att i internationellt sammanhang
delta i arbetet för att skydda det
gemensamma kulturarvet. Målet bör ha
följande lydelse: att bevara och bruka
kulturarvet.
6. Utskottet anser att det bör läggas
fast ett mål om att främja
bildningssträvanden. Statens kulturråd
har i sitt remissyttrande ingående
utvecklat de skäl som talar för att ett
sådant mål skall införas. Utskottet
ansluter sig till synpunkterna. Bildning
kan enligt Kulturrådet definieras som en
uppsättning av kunskaper, värderingar,
normer och ideal. Kulturrådet säger att
medan utbildningens mål ofta är en
bestämd och begränsad yrkeskompetens,
förutsätts bildning ge orientering i
tillvaron. Vidare anför Kulturrådet
bl.a. att bildningsmålet har sin
bakgrund i människors personliga
utveckling och behov av gemenskap och
identitet (individperspektivet). Ett
bildningsmål kan också ta sin
utgångspunkt i en demokratisk grundsyn.
Bildning är en kollektiv angelägenhet
och bildningsnivån har ett kompetens-
och symbolvärde för nationen eller
regionen genom sitt bidrag till
samhällsutvecklingen i stort
(samhällsperspektivet).
7. Även ett internationaliseringsmål bör
ingå i de nationella kulturpolitiska
målen. Utskottet godtar därför
regeringens förslag att ett mål skall
vara att främja internationellt
kulturutbyte och möten mellan olika
kulturer inom landet. Utskottet
ansluter sig till de synpunkter som
anförs i propositionen (s. 30).
Som en följd av det anförda föreslår
utskottet - med anledning av regeringens
förslag och motionerna Kr17 (fp) yrkande
1 och Kr283 (c) yrkande 2 samt med
avslag på motion Kr4 (mp) yrkande 2 -
följande nationella kulturpolitiska mål:
Målen för kulturpolitiken skall vara
1. att värna yttrandefriheten och skapa
reella förutsättningar för alla att
använda den
2. att verka för att alla får möjlighet
till delaktighet i kulturlivet och till
kulturupplevelser samt till eget
skapande
3. att främja kulturell mångfald,
konstnärlig förnyelse och kvalitet och
därigenom motverka kommersialismens
negativa verkningar
4. att ge kulturen förutsättningar att
vara en dynamisk, utmanande och obunden
kraft i samhället
5. att bevara och bruka kulturarvet
6. att främja bildningssträvanden
7. att främja internationellt
kulturutbyte och möten mellan olika
kulturer inom landet.
Ett krav i motion Kr4 (mp) yrkande 3 om
att det nordiska samarbetet på
kulturområdet bör bibehållas och
förstärkas påkallar enligt utskottets
mening inte någon åtgärd av riksdagen. I
propositionen (s. 30) understryks
nämligen i anslutning till diskussionen
om det kulturpolitiska
internationaliseringsmålet att det
nordiska kultursamarbetet har fortsatt
hög prioritet. Motionsyrkandet avstyrks
således.
Utskottet vill här också nämna att det
under avsnitt Kultur och ekonomi (2.5)
behandlas ett motionsyrkande om
kultursponsring, som anknyter till
frågan om innehållet i de
kulturpolitiska målen.
2.4 Vissa övergripande frågor
Företrädare för Centerpartiet utvecklar
i motion Kr283 (c) yrkande 1 utförligt
sina synpunkter på de brister, som
enligt deras mening finns i
kulturpropositionen. De anser att
regeringen på ett mer genomgripande sätt
än vad som skett i kulturpropositionen
bör formulera mål och metoder för ett
offensivt nationellt kulturpolitiskt
uppdrag för 2000-talet. Ett sådant
program bör bygga på samverkan mellan
den nationella, regionala och lokala
nivån. Uppdraget bör på ett tydligt sätt
ge stöd för den fria konstnärliga
utövningen och aktivt utveckla formerna
för att ge människor i hela landet en
möjlighet att ta del av
kulturverksamheten.
Utskottet är inte berett att förorda
att en ny kulturpolitisk utredning
tillsätts eller att regeringen skall
återkomma till riksdagen med en ny
övergripande kulturproposition. Den
kritik som motionärerna framför och som
i vart fall delvis har programmatisk
karaktär får bedömas vid den prövning
som i det följande görs av
enskildheterna i regeringsförslaget.
Såväl företrädare för Centerpartiet som
från andra partier har kommit med ett
stort antal förslag till ändringar i
detta. Redan i detta sammanhang vill
utskottet dock erinra om att en rad nya
utredningar tillsatts för att pröva
frågor av bl.a. det slag som
motionärerna tar upp. Motion Kr283 (c)
yrkande 1 avstyrks.
I ett annat yrkande i samma motion,
Kr283 (c) yrkande 3, tas upp frågan hur
en jämnare fördelning av
kulturresurserna i landet skall uppnås.
Utskottet behandlar detta motionsyrkande
under ett senare avsnitt (avsnitt 4.1).
I förevarande sammanhang behandlar
utskottet också yrkande 9 i motion Kr283
(c). Motionärerna vill att regionala
utvecklingsplaner som täcker hela det
kulturpolitiska fältet skall tas fram
och att den nationella kulturpolitiken
skall inriktas på att stimulera arbetet
på sådana planer och att stödja det
utvecklingsarbete på området som görs av
kommuner och landsting. Motionärerna
hänvisar till den diskussion om
regionala utvecklingsplaner som fördes
under det utredningsarbete som föregått
kulturpropositionen och till att Svenska
kommunförbundet och Landstingsförbundet
inlett ett arbete för att utveckla det
regionala samspelet inom kulturen.
Statens kulturråd har ansett det
nödvändigt med en övergripande regional
planering, som fogar samman den
sektorsplanering som görs. Även
kulturutskottet anser att det skulle
vara värdefullt med regionala
utvecklingsplaner. Enligt utskottets
mening kan Kulturrådet vara en
betydelsefull tillgång för att ge
statlig stimulans till en sådan
övergripande planering. Utskottet går i
detta sammanhang inte in på den
försöksverksamhet rörande bl.a.
fördelning av vissa statliga
kulturbidrag som riksdagen fattar beslut
om i dagarna (prop. 1996/97:36, yttr.
1996/97:KrU3y, bet. 1996/97:KU4).
Utskottet anser att motionsyrkandet inte
påkallar någon riksdagens åtgärd. Det
avstyrks således.
I motion Kr207 (m) yrkande 10 föreslås
att statens ansvar för kulturpolitiken
skall renodlas. Motionärerna framhåller
att staten har ett särskilt ansvar för
det nationella kulturarvet, något som
innebär att staten har ansvaret för en
rad institutioner, nationalscener, arkiv
och vissa museer. Ansvaret för de
teatrar som inte är nationalscener kan
ligga på regional nivå. Vidare finns det
skäl att klara ut bl.a. ansvarsfrågor på
museiområdet.
Kulturutredningen hade i uppgift att
precisera statens ansvar för
kulturpolitiken och pröva den
statsunderstödda kulturverksamheten från
grunden, inbegripet motiven för statens
ansvarstagande. Utredningen redovisade
inte denna del av sitt uppdrag i form av
några sammanfattande preciseringar. Den
angav vissa utgångspunkter för en
prövning i angivna hänseende, bl.a.
genom att markera att det är viktigt att
många tar ett direkt och personligt
ansvar för kulturen. Det offentliga bör
inte göra det som idéburna rörelser
eller andra kan göra lika bra eller
bättre. Genom en väl fungerande marknad
kan andra kulturella intressen
tillgodoses, anförde utredningen. Det
offentligas ansvar på kulturområdet
uttryckte utredningen i förslagen till
mål för den nationella kulturpolitiken.
Utredningen diskuterade ingående
rollfördelningen med tyngdpunkt på
frågan om motiven för offentliga
åtaganden och frågan om hur
ändamålsenligt och nödvändigt det
statliga kulturstödet är (SOU 1995:84 s.
93-129, särskilt s. 93 och s. 128).
Utskottet anser att de synpunkter som
redovisats av Kulturutredningen är
värdefulla för en fortsatt diskussion av
frågan om avgränsningen av ansvaret för
kulturinsatser mellan stat, landsting,
kommun, stiftelser, föreningar, privata
institutioner och enskilda personer m.m.
Med utgångspunkt i vad som anförs av
motionärerna och av Kulturutredningen
anser utskottet att det i vart fall för
närvarande inte skulle vara en
meningsfull resursinsats att söka
åstadkomma en sådan precisering av
statens ansvar på kulturområdet, som
motionärerna efterlyser, i all synnerhet
som det av ideologiska skäl knappast
torde vara möjligt att få en mer
långtgående uppslutning kring ett
förslag till en sådan precisering.
Liksom hitintills får en prövning ske
för de olika sektorerna och, som
Kulturutredningen framhållit, med
utgångspunkt i de kulturpolitiska målen.
Utskottet anser därför att motionen inte
bör föranleda någon åtgärd av riksdagen.
Motionsyrkandet avstyrks.
Det är inte förvånande att frågor av
ekonomisk natur ofta får en dominerande
roll i den kulturpolitiska debatten i
riksdag, landsting och kommuner. Inte
sällan kan den bilden skapas att det är
omfattningen och utformningen av olika
stödformer som är avgörande för om viss
kulturverksamhet skall bli framgångsrik
eller inte. Därvid glömmer man lätt bort
att utomordentligt många verksamheter i
det lokala kulturlivet för sin framgång
- och ibland rent av för sin överlevnad
- främst kan tacka de eldsjälar, som på
egen hand eller tillsammans med andra
engagerar sig för kulturen. Utskottet
vill här framhålla det utomordentliga
värdet för svenskt kulturliv att sådana
eldsjälar finns. Deras arbete är ofta
inte tillräckligt uppmärksammat.
Slutligen behandlar utskottet här motion
Kr20 (v) yrkande 1. Motionärerna vill
att riksdagen som sin mening skall ge
regeringen till känna vad i motionen
anförts om kulturpolitiska tendenser i
motionen. Yrkandet synes syfta till att
regeringen skall återkomma till
riksdagen med ytterligare förslag i de
avseenden som enligt motionärerna är
bristfälliga. Motionärerna uppehåller
sig bl.a. vid kulturens plats i skolan,
den mångkulturella aspekten och kultur i
arbetslivet.
Utskottet anser det inte meningsfullt
att ge regeringen till känna synpunkter
om eventuella brister i framlagda
propositioner. Vad som är av intresse är
att riksdagen prövar förslag till
konkreta ändringar eller kompletteringar
av regeringens förslag. Utskottet vill
framhålla att det bland det stora antal
konkreta förslag som väckts motionsvägen
- av motionärerna eller av andra
riksdagsledamöter - bl.a. finns förslag
som avser områden som tas upp i den ovan
redovisade motionen och som behandlas
senare i betänkandet. Med hänvisning
till det anförda avstyrks
motionsyrkandet.
2.5 Kultur och ekonomi
I motion Kr4 (mp) yrkande 9 vill
motionärerna att riksdagen skall uttala
sig för att det ekonomiska stödet till
kulturen successivt skall bli större.
Utskottet vill erinra om att riksdagen
nyligen lagt fast ramar som
beräkningsgrund för regeringens
budgetarbete avseende budgetåren 1998
och 1999. Ramen för det utgiftsområde,
nr 17, som avser bl.a. kultur har fått
viss uppräkning. Av budgetpropositionen
framgår att regeringen vid framläggandet
av sina beräkningar till ramar för
nämnda år räknat med visst reformutrymme
på kulturområdet. Med hänvisning till
det anförda och då utskottet inte nu är
berett att göra något allmänt uttalande
om uppräkning av den statliga
kulturbudgeten för år 2000 och för tiden
därefter avstyrker utskottet
motionsyrkandet.
I den moderata partimotionen Kr207
uppehåller sig motionärerna utförligt
vid frågan om kulturens finansiering
(yrkande 12).
Motionärerna erinrar inledningsvis om
att omkring tre fjärdedelar av
kulturutgifterna betalas av de enskilda
människorna, ett faktum som kontrasterar
starkt mot den bild som ofta förs fram
om kulturverksamhetens förutsättningar.
För att få stadga inom kultursektorn
med avseende på uppföljningen gent-emot
kulturpolitiska mål på olika nivåer och
därmed följande bättre ekonomisk ordning
bör alla anslag i framtiden bygga på
klara avtal mellan anslagsbeviljande
instanser och institutioner. Således
bör ett kommunalt kulturprogram ligga
till grund för ett avtal mellan ägaren
(kommunen) och t.ex. den kommunala
teatern. På samma sätt bör relationen
vara mellan staten och en regional
huvudman eller institution.
Motionärerna menar att - trots det
inledningsvis anförda - alltför stor del
av kulturverksamheten gjorts beroende av
offentliga bidrag. De gör en genomgång
av andra lämpliga finansieringsvägar för
kulturen. Därvid pekar de på att den
enskildes avgifter måste utgöra ett
viktigt bidrag till verksamheten. Den
enskilde kan bidra till kulturverksamhet
genom medlemskap i kulturför-eningar.
Bidrag kan komma från företag och
institutioner. Olika fonder kan ge
bidrag och tillkomsten av sådana fonder
bör underlättas. Motionärerna utvecklar
utförligt sina synpunkter i detta
hänseende. Utskottet återkommer i det
följande med anledning av ett annat
yrkande i motionen till fondfrågan
(yrkande 13). Ett stort antal uppgifter
inom det kulturpolitiska området utförs
av personer med lönebidrag, och ett
antal projekt och utbildningar inom
kulturområdet finansieras med andra
arbetsmarknadsmedel. Det kan enligt
motionärernas mening inte vara rimligt
att väsentliga delar av den svenska
kulturpolitiken styrs från
arbetsmarknadspolitiska utgångspunkter.
Motionärerna uttrycker också oro för att
länsstyrelser ger stöd åt kulturprojekt
från det regionala utvecklingssstödet
utan att ta tillräcklig hänsyn till
kvalitetskriterier.
Motionärerna uttrycker också sin oro
för att beslut om statliga bidrag i allt-
för hög grad koncentreras till
Kulturrådet. Det blir en fara för
kreativiteten. Det är också allvarligt
att Kulturrådet även bereder och
handlägger ansökningarna åt Stiftelsen
Framtidens kultur.
Med anledning av det här aktuella
motionsyrkandet finns skäl att anföra
följande.
Genom den nya budgetprocessen får
riksdagen i fortsättningen möjlighet att
fastställa riktlinjer för regeringens
budgetberedning under kommande år.
Indelningen i utgiftsområden gör att det
sker en övergripande prövning av hur
stora de statliga utgifterna bör vara
inom olika områden. Självfallet är det
emellertid inte möjligt att från ett år
till ett annat mer väsentligt skära ner
de statliga kulturutgifterna utan att
kulturverksamheten i landet tar skada.
Snabba förändringar i den statliga
bidragsgivningen riskerar också att
rubba landstingens och kommunernas
planering på kultursektorn. Vad
motionärerna anför ger dock utskottet
anledning att understryka att det är
nödvändigt att statsmakterna - likaväl
som kommunerna och landstingen - i varje
enskilt fall prövar utgiftsbehovet.
Detta är inte minst viktigt då det
gäller krav som ställs på helt nya
stödformer. Som kommer att belysas i
senare avsnitt i detta betänkande får
lösningen i vissa fall bli den att en
omprövning får ske av äldre statliga
åtaganden, då nya sådana befinns vara av
hög angelägenhetsgrad.
Utskottet kan dela motionärernas
allmänna uppfattning av innebörd att
mångfald och förnyelse inom
kulturområdet främjas om statligt stöd
fördelas av ett antal från varandra
fristående instanser. Däremot gör
utskottet en annan bedömning än
motionärerna då det gäller de nuvarande
förhållandena i detta hänseende. Som
utskottet närmare berör i samband med
behandlingen av anslaget för budgetåret
1997 till Statens kulturråd (avsnitt
16.1) fördelas statligt kulturstöd av
ett antal från varandra fristående
instanser. Frågan om att låta stöd, som
nu fördelas av Kulturrådet, fördelas på
annat sätt får prövas i det enskilda
fallet, då konkreta krav därom
framställs.
Med anledning av vad motionärerna anför
om Stiftelsen Framtidens kultur hänvisar
utskottet till den följande
framställningen i detta avsnitt.
Utskottet, som inte är berett att
förorda att riksdagen gör några allmänna
uttalanden i form av tillkännagivande
till regeringen då det gäller
kulturfonder, återkommer i det följande
till den av motionärerna i yrkande 13 i
motionen upptagna frågan om en central
statlig fond för kulturstöd.
Då det gäller sponsring nöjer sig
utskottet här med att konstatera att det
är allmänt accepterat att
kultursponsring kan ge ett värdefullt
tillskott till finansieringen av
kulturinstitutioner och annan
kulturverksamhet under förutsättning att
sponsringen inte avser basverksamheten
och att sponsorn inte uppställer krav på
medbestämmande i fråga om verksamhetens
innehåll.
Beträffande frågan om
arbetsmarknadspolitiskt stöd på
kultursektorn vill utskottet hänvisa
till att regeringen har för avsikt att
utreda förhållandena på den konstnärliga
arbetsmarknaden med syfte att finna
former för att bättre anpassa de
arbetsmarknadspolitiska åtgärderna till
kulturpolitiska målsättningar (se prop.
3 s. 23-24 och s. 32-34).
Förutsättningarna för länsstyrelserna
att på ett sakkunnigt sätt pröva
kulturprojekt inom ramen för det
regionala utvecklingsstödet är bl.a.
beroende av vilken kompetens
länsstyrelserna har på kulturområdet.
Det är därför värdefullt om
länsstyrelserna i mån av resurser efter
hand bygger ut sin kompetens på området
- utöver den kompetens som redan finns
på samtliga länsstyrelser i form av
länsantikvarie och andra
befattningshavare på kulturmiljöområdet.
Länsstyrelserna har redan nu goda
möjligheter att ytterligare belysa
kulturprojekt om de utnyttjar ett
remissförfarande. Det ankommer i första
hand på arbetsmarknadsutskottet att
föreslå riktlinjer för det regionala
utvecklingsstödet.
I det föregående har utskottet uttalat
sig positivt om värdet av regionala
utvecklingsplaner. Utskottet anser att
även kommunala kulturprogram är av
värde. Det får emellertid ankomma på
kommunerna själva att besluta om sådana
program skall utarbetas och hur de skall
användas. Vad motionärerna i
sammanhanget anför om behovet av avtal
mellan bidragsgivare och bidragstagare
får ses som ett inlägg i frågan om
utveckling av mål- och resultatdialogen
(se härom närmare i avsnitt 4.2 i detta
betänkande).
Med hänvisning till det anförda anser
utskottet att motionsyrkandet inte bör
föranleda någon åtgärd av riksdagen.
Som angetts i redovisningen för det i
det föregående behandlade yrkandet om
kulturens finansiering uppehåller sig
motionärerna bakom motion Kr207 (m) vid
frågan om bidrag till kulturverksamhet
från fonder. I yrkande 13 framställs
krav på att riksdagen skall besluta att
inrätta en s.k. dubbleringsfond, en
fond för kompletterande stöd av
nyskapande verksamhet på kulturområdet.
Enligt motionärerna skall stöd kunna
utgå från fonden med ett lika stort
belopp som det belopp som genom
enskildas bidrag eller sponsorsinsatser
kunnat mobiliseras för verksamheten.
Från fonden skall bidrag inte få utgå
till verksamheter som på annat sätt
erhåller offentligt bidrag. Med den
föreslagna ordningen skall uppnås en
hävstångseffekt som kan tillföra
kulturområdet nya resurser. Staten skall
tillföra medel till fonden som efter
hand förbrukas. Det årliga stödet bör
inledningsvis uppgå till 100 miljoner
kronor.
I ett senare avsnitt behandlas ett
motionsyrkande om ett anslag av nämnda
storlek till den förordade kulturfonden
(avsnitt 16.5).
Utskottet berör även här frågor som -
enligt vad som angetts i det föregående
- i strikt formell mening kan anses höra
till yrkande 12 i motionen. Motionärerna
framför - utöver yrkandet om en s.k.
dubbleringsfond - allmänna synpunkter
av innehåll att möjligheter skall
skapas för såväl lokala som regionala
och centrala kulturfonder. Sådana fonder
skulle främja mångfalden. Vården av våra
kulturmiljöer skulle kunna gynnas genom
inrättande av en motsvarighet till den
brittiska National Trust, till vilken
både offentliga och privata medel skulle
kunna lämnas.
Utskottet vill inledningsvis erinra om
att det finns ett stort antal fonder som
tillkommit på enskilt initiativ och som
har till syfte att främja bl.a. olika
kulturella ändamål. Utskottet vill
vidare erinra om att utskottet tidigare
ingående övervägt frågan om statlig
medverkan för att skapa en eller flera
kulturfonder. Viss utredning har kommit
till stånd. Utskottet hänvisar till
tidigare betänkanden i frågan (se
främst. bet. KrU 1985/86:18 s. 17-19 och
bet. 1989/90:KrU17 s. 19). Då utskottet
våren 1995 efter förslag av företrädare
för Moderata samlingspartiet behandlade
ett motionskrav om inrättande av en
svenskarnas kulturfond - med ett
grundkapital på 2,5 miljoner kronor -
framhöll utskottet att det fick anses
ligga inom Kulturutredningens uppdrag
att pröva huruvida det var motiverat med
något initiativ för att med statliga
medel främja tillkomsten av en
kulturfond av angivet slag (bet.
1994/95:KrU15 s. 22-23).
Kulturutredningen har inte lagt fram
något förslag om en statlig kulturfond.
Utskottet vill vidare erinra om
följande. Kulturarvsutredningen har i
sitt delbetänkande (SOU 1995:128)
Kulturegendomar och kulturföremål
ingående övervägt frågor om
förvaltningsformer för att främja
sammanhållna kul-turegendomar och därvid
också diskuterat frågan om en nationell
stiftelse för förvaltning av
kulturmiljöer. Utredningens betänkande
har remissbehandlats.
I detta sammanhang vill utskottet
vidare erinra om två andra
motionsförslag än det här aktuella som
väckts under den allmänna motionstiden i
år. En företrädare för Moderata
samlingspartiet har väckt en motion
(So801) om skapande av en svensk
National Trust för stöd till
kulturmiljöer, till vilken medel skulle
överföras från Allmänna arvsfonden.
Motionen kommer att behandlas av
socialutskottet under våren 1997. I en
annan motion, Fi501 (m), föreslås att
det skall upprättas kulturstiftelser för
förvaltning av statliga historiska
byggnader. Motionen behandlas
innevarande höst av finansutskottet
(bet. 1996/97:FiU2).
Utskottet anser att användningen av
medel som utgår över statsbudgeten inte
bör styras av prioriteringar som görs på
det sätt som motionärerna föreslår.
Utskottet avstyrker motionsyrkandet
(yrkande 13 i motion Kr207).
En fråga som avser Stiftelsen Framtidens
kultur tas upp i yrkande 2 i motion Kr17
(fp).
Motionärerna vill att riksdagen skall
utttala att stiftelsen skall ha frihet
att fördela sina medel utan anvisning
från regeringen eller från annat håll.
Här finns också skäl att nämna att samma
fråga diskuteras även i ett i det
föregående behandlat yrkande i motion
Kr207 (m).
Kulturutskottet vill med anledning av
det här aktuella motionsyrkandet anföra
följande. Stiftelsen Framtidens kultur
är en självständig juridisk person (se
härom bl.a. bet. 1993/94:LU12 Stiftelser
s. 12). Den har att i enlighet med sitt
syfte främja ett vitalt kulturliv såväl
i Sverige som helhet som på enskilda
orter. Den självständiga förmögenhet som
avskilts skall - jämte eventuella
ytterligare medel som kommer att
tillföras stiftelsen - förvaltas i
enlighet med de föreskrifter som finns i
stiftelseförordnandet. Stiftelsen har
antagit riktlinjer för sin verksamhet,
som utförligt redovisats av utskottet i
ett tidigare betänkande (se bet.
1994/95:KrU15 s. 20). I sin
årsredovisning för tiden den 1 augusti
1994-den 31 december 1995 redovisar
stiftelsen bl.a. att en väsentlig del av
stiftelsens arbete inriktas på
kvalitetssäkring och att de flesta
bidragsansökningar sakkunnigprövas av
minst två instanser. Vid denna prövning
medverkar sektorsmyndigheterna på
kulturområdet, Statens kulturråd,
Riksarkivet och Riksantikvarieämbetet.
Utskottet anser med hänvisning till det
anförda att det inte behövs något sådant
uttalande som motionärerna efterlyser.
Motionsyrkandet avstyrks således.
En fråga som avser kultursponsring tas
upp i motion Kr4 (mp) yrkande 11.
Motionärerna vill att det skall införas
moraliska, etiska och estetiska
generella regler för kultursponsring,
som bygger på respekt för de mänskliga
rättigheterna. De anser att sådana
regler bör komplettera de
kulturpolitiska mål som innefattar bl.a.
att kulturpolitiken skall motverka
kommersialismens negativa verkningar.
Sponsring är en kompletterande
finansieringsform för bl.a.
kulturinstitutioner. Sponsring
tillkommer genom ett avtal mellan två
parter, som skall få en ömsesidig nytta
av avtalet.
Utskottet är inte berett att - utöver
vad som för kulturinstitutionernas
räkning följer av de kulturpolitiska
målen - förorda någon särskild
reglering av denna avtalstyp.
Självfallet ligger det i
institutionernas eget intresse att inte
skada sitt anseende genom att ingå
olämpliga sponsringsavtal.
Motionsyrkandet avstyrks.
I två motioner tas upp frågor om
storleken av entréavgifter till
kulturinstitutioner.
Motionärerna bakom motion Kr4 (mp)
framhåller att den kultur som erhåller
offentligt stöd, och därmed betalas av
skattebetalarna, måste vara tillgänglig
för stora grupper i samhället.
Biljettpriserna måste därför i alla
sammanhang hållas på en rimlig och låg
nivå (yrkande 21).
Med hänsyn till vad motionärerna anför
vill utskottet erinra om innehållet i de
föreslagna kulturpolitiska målen. I det
andra av dessa mål anges bl.a. att
kulturpolitiken skall verka för allas
möjlighet till kulturupplevelser. I
konsekvens härmed bör de statliga och
statsunderstödda institutionerna
självfallet ha en prispolitik som gagnar
detta mål. Det ligger också i de angivna
institutionernas och andra offentligt
stödda institutioners eget intresse att
ha en prispolitik som i ett längre
perspektiv leder till att den kan hålla
kvar och om möjligt öka sin publik. Med
hänsyn till det anförda anser utskottet
att motionsyrkandet inte påkallar någon
riksdagens åtgärd. Yrkandet avstyrks.
Självfallet kan det vara av intresse för
en institution som vill grundlägga ett
intresse för sin verksamhet hos unga
människor att locka dem till sig genom
att erbjuda särskilda ungdomsrabatter.
Det ligger också i linje med det
allmänna intresset att främja kultur för
barn och ungdom att institutionerna
lämnar sådana rabatter.
Motionärerna bakom motion Kr283 (c)
yrkande 5 har synpunkter på den
avgränsning av vilka personer som skall
få ungdomsrabatt som vissa
kulturinstitutioner gör. De menar att
rabatten inte bör förbehållas studerande
utan komma även yrkesverksamma och
arbetslösa till del. Regeringen bör
enligt motionärerna återkomma till
riksdagen med förslag om en generell
ungdomsrabatt.
Utskottet anser att det får ankomma på
de enskilda institutionerna att avgöra
huruvida rabatter bör ges till
särskilda grupper och hur dessa bör
avgränsas. Det kan således vara rimligt
att statliga museer inom
bildkonstområdet ger rabatter till
studerande vid vissa högskolor oavsett
de studerandes ålder. I andra fall kan
det finnas skäl att ge alla personer som
är under en viss ålder rabatt. Det måste
enligt utskottets mening göras en
prövning av rabattfrågan av den enskilda
institutionen. Med hänvisning till det
anförda anser utskottet att det inte är
lämpligt att riksdagen reglerar den av
motionärerna upptagna frågan. Utskottet
avstyrker motion Kr283 (c) yrkande 5.
2.6 Nationella uppdrag
Efter förslag av Kulturutredningen
föreslår regeringen i
kulturpropositionen att vissa
institutioner eller verksamheter som har
metoder för utveckling och förnyelse
inom en konstriktning, genre eller
verksamhetsform får nationella uppdrag.
Regeringen avser att efter riksdagens
godkännande ge nationella uppdrag till
Malmö konsthall, Backa barn- och
ungdomsteater i Göteborg, Film i Väst i
Alingsås, Stiftelsen Falun
Folkmusikfestival, Rosteriet i Luleå och
Arbetets museum i Norrköping.
Utskottet kommer att ta ställning till
de sex förslagen i senare avsnitt i
detta betänkande, liksom till merparten
av de förslag som väckts motionsvägen om
ytterligare nationella uppdrag. Ett av
dessa förslag behandlas dock i
förevarande sammanhang. Utskottet vill
redan i detta sammanhang framhålla att
utskottet ställer sig positivt till
regeringens strävan att utnyttja den
utvecklings- och förnyelsekompetens som
finns i olika delar i landet.
Grundtanken med de nationella uppdragen
är att ta till vara kunnande och idéer
från hela landet som kan ge vitalitet åt
kulturlivet i stort.
I propositionen anges att de nationella
uppdragen skall vara tidsbegränsade till
tre år.
I motion Kr17 (fp) yrkande 12 föreslås
att uppdragen skall ha en varaktighet på
fem år. Motionärerna framhåller att det
tar lång tid att bygga upp en kunskap
och att sprida den till andra
institutioner. Det finns därför risk att
den fulla effekten av uppdragen inte nås
om de tidsbegränsas i enlighet med
regeringens bedömning.
Utskottet hyser förståelse för
motionärernas synpunkter. Samtidigt vill
utskottet framhålla att det inte bör
finnas något hinder för regeringen att
förlänga ett redan utdelat treårigt
uppdrag. Med hänsyn härtill har
utskottet stannat för att föreslå
riksdagen att avstyrka motionsförslaget.
Av propositionen framgår att en
utvärdering av de nationella uppdragen
kommer att göras (se bl.a. s. 63).
Enligt utskottets mening påkallar därför
motion Kr283 (c) yrkande 8, vari en
utvärdering begärs, inte någon
riksdagens åtgärd. Yrkandet avstyrks.
Ett nationellt uppdrag bör ges till
Stiftelsen Läcköinstitutet inom området
kulturturism. Detta föreslås i motion
Kr16 (s).
Under den tid turismfrågor tillhörde
kulturutskottets beredningsområde
framhöll utskottet i många sammanhang
kulturens stora betydelse för såväl den
inhemska som den utländska turismen. För
den händelse näringsutskottet, som nu
handlägger turismfrågor, skulle finna
att det är motiverat att - samtidigt
som medel för ändamålet anvisas - ge ett
nationellt uppdrag inom området
kulturturism åt Stiftelsen
Läcköinstitutet eller annan institution
som visat sig framgångsrik i fråga om
att föra kulturens talan på
turistområdet, skulle kulturutskottet
därför inte ha något att erinra däremot.
Motionen har väckts med anledning av
kulturpropositionen, och kulturutskottet
anser sig inte kunna förorda att medel
för ett sådant ändamål som anges i
motionen utgår från kulturbudgeten.
Motion Kr16 (s) avstyrks.
2.7 Övriga frågor
I motion Kr207 (m) understryks skolans
kulturansvar (yrkande 5). Motionärerna
framhåller bl.a. att kultur inte är
något som bedrivs i form av särskilda
projekt eller med särskilda medel.
Kultur måste genomsyra all verksamhet i
skolan. Motionärerna erinrar om att
ämnen som svenska och historia är
nödvändiga förutsättningar för att man
senare i livet skall kunna tillgodogöra
sig konst, musik och litteratur, något
som markerats i de nya läroplanerna.
Utskottet delar motionärernas
uppfattning att skolans kulturinsatser
inte får ses som något avskilt från
verksamheten i övrigt. Det är också
viktigt att skolan meddelar goda
kunskaper i bl.a. ämnen som utgör en
grund för att individen i sitt vuxna liv
skall kunna bli delaktig i kulturlivet
och få möjlighet till kulturupplevelser.
Innehållet i grundskolans kursplaner ger
enligt utskottets mening stöd för
påståendet att det varit en strävan vid
utarbetandet av planerna att skapa goda
förutsättningar för eleverna att
tillgodogöra sig kulturen. Inte minst
kursplanerna för de båda ämnena,
historia och svenska, som motionärerna
nämner, ger belägg för riktigheten
härav. Utskottet vill vidare hänvisa
till att arbetsgruppen Kultur i skolan
bl.a. behandlar frågor om skolan som
kulturmiljö och kulturen i
undervisningen. Utskottet anser att
motionsyrkandet inte påkallar någon
riksdagens åtgärd. Yrkandet avstyrks.
Syftet med yrkande 6 i motion Kr283 (c)
är att kulturinstitutionerna årligen
skall redovisa vilka insatser
institutionerna gjort för barn och
ungdom, vilka effekter som uppnåtts och
vilka slutsatser som dras för framtiden.
Utskottet har tidigare behandlat
likartade yrkanden (bet. 1992/93:KrU17
s. 24, bet. 1993/94:KrU18 s. 12 och bet.
1994/95:KrU15 s. 19). Med hänsyn till
angelägenheten av att satsningar görs på
barn- och ungdomskultur anser utskottet
att det är önskvärt att institutionerna
lämnar sådana redovisningar som
motionärerna efterlyser. För statens del
är det naturligt att önskemålet
uppmärksammas i samband med det
fortsatta arbetet på att få till stånd
en fungerande mål och resultatstyrning
(se avsnitt 18.2). Motionsyrkandet bör
inte föranleda någon åtgärd av
riksdagen. Yrkandet avstyrks.
Kvinnornas historia och kulturella
insatser måste synliggöras, anser
motionärerna i motion Kr283 (c) yrkande
4. Kvinnoperspektivet måste bli lika
synligt som mansperspektivet inför den
framtid, som årtusendeskiftet
symboliserar. Motionärerna utvecklar
sina synpunkter närmare. De anför bl.a.
att kvinnorna är osynliga i skolans
historieböcker och på museerna.
Den av motionärerna upptagna frågan har
alltmer uppmärksammats under senare år.
För ett år sedan ägnade kulturutskottet
stor uppmärksamhet åt frågan i sitt av
riksdagen godkända betänkande
1995/96:KrU1, där bl.a. frågan om
inrättande av kvinnomuseer behandlades.
Utskottet redovisade i betänkandet
föreliggande planer på att i musei-
eller utställningsform skildra kvinnors
liv och historia. Utskottet anförde i
betänkandet bl.a. att det enligt
utskottets uppfattning är av stor
betydelse att även ett kvinnoperspektiv
anläggs i museernas
utställningsverksamhet och att
kvinnornas i lika hög grad som männens
historia speglas av våra museer. Ett
sådant synsätt bör enligt utskottets
mening prägla museernas verksamhet.
Utskottet står fast vid de synpunkter
som i enlighet med det anförda
redovisades förra året. I ett senare
avsnitt i förevarande betänkande kommer
utskottet att ånyo behandla frågan om
inrättande av ett kvinnomuseum (avsnitt
12.5.16). Utskottet utvecklar där
ytterligare sina synpunkter på den av
motionärerna upptagna museifrågan.
Utskottet vill i detta sammanhang nämna
att Riksantikvarieämbetet år 1994 - som
en av förstudierna till ett kommande
kulturmiljöprogram för Sverige - gav ut
skriften Kön och kulturarv, i vilken en
diskussion öppnades om hur
könsperspektivet speglas i vårt fysiska
kulturarv.
I kulturpropositionen ägnas frågan om
könsperspektivet inom kulturarvssektorn
stor uppmärksamhet (prop. s. 132). Bl.a.
anförs att det är av stor vikt att
arbetet med kulturarvet kopplas till en
analys ur olika sociala perspektiv -
t.ex. med utgångspunkt i teman som
klass, kön, kulturell bakgrund och
generation - så att olika gruppers
kulturarv dokumenteras, bevaras och
förmedlas till allmänheten, detta bl.a.
som en del i arbetet med att höja
kvaliteten på museisamlingarna som
helhet. Utskottet hänvisar i övrigt till
propositionen. Som redovisas i ett
senare avsnitt i betänkandet (avsnitt
4.1) är avsikten att de riktade bidragen
på museiområdet i första hand bör
användas till bl.a. granskningar av
museernas samlingar med utgångspunkt i
teman som klass, kön, kulturell bakgrund
och generation.
Då det gäller frågan om skildrandet av
kvinnornas i historia i skolans
läromedel - en fråga som ligger utanför
utskottets kompetensområde - nöjer sig
utskottet med att nämna följande. För
mycket kort tid sedan gavs boken Tusen
svenska kvinnoår, Svensk Kvinnohistoria
från Vikingatid till nutid (Rabén
Prisma) ut av Ann-Sofie Ohlander och
Ulla-Britt Strömberg. Författarna söker
genom denna bok skildra kvinnans
insatser genom historien. Utskottet vill
också hänvisa till att
utbildningsutskottet våren 1995
behandlade en motion, i vilken det
framhölls att en stor del av de
läromedel som används i skolorna är
förlegade och könsstereotypa; ofta
saknas flickornas erfarenhetsvärld och
kvinnors roll i samhällsutvecklingen
speglas inte. Utbildningsutskottet
framhöll bl.a. att utskottet utgick från
att läromedelsförlagen själva är lyhörda
för de krav som ställs av skolan och
därmed tar sitt ansvar för att
framställa fullgoda läromedel i nu
berört avseende (bet. 1994/95:UbU18 s.
19).
Med det anförda får motionsyrkandet
anses besvarat. Detta avstyrks således.
Slutligen tar utskottet här upp två
motioner som avser Västsverige.
Motionärerna bakom motion Kr22 (s) tar
upp frågan om statligt stöd till vissa
verksamheter i Västsverige, nämligen för
verksamheterna vid Litografiska
akademien i Tidaholm, det planerade
nordiska akvarellmuseet på Tjörn, det
arkeologiska museet i Lödöse,
Göteborgsoperan, Göteborgs symfoniker,
Textilmuseet i Borås och Rydals museum.
Motionärerna framhåller att samtliga
institutioner har en inriktning, som gör
att de är av intresse för hela landet
och att flera av dem arbetar med ett
internationellt perspektiv.
Motionärernas yrkande innebär att
institutionerna skall kunna få del av
statliga resurser för sin fortsatta
verksamhet (yrkande 1).
Kulturutskottet har tidigare i olika
sammanhang behandlat frågor rörande de
av motionärerna angivna institutionerna,
besökt institutionerna eller på annat
sätt haft kontakt med företrädare för
dessa. Utskottet anser sig därför ha en
god kunskap om verksamheten vid dessa.
Utskottet kan inte göra något generellt
uttalande om framtida stöd till
institutionerna i Västsverige utan en
prövning av stödbehovet får i första
hand ske i sedvanlig ordning vid budget-
arbetet i regeringskansliet, som grundar
sig på inkomna anslagsframställningar
från institutioner från alla delar av
landet.
Utskottet vill utan att fullständighet
åsyftas tillägga följande. Över
statsbudgeten utgår verksamhetsbidrag av
betydande storlek till de båda
Göteborgsinstitutionerna. Frågan om
storleken av stödet för budgetåret 1997
prövas i senare avsnitt i betänkandet
(avsnitt 17). Utskottet behandlade en
motion om Textilmuseet i Borås hösten
1992 (bet. 1992/93:KrU2). Frågor rörande
Litografiska akademien behandlades av
utskottet hösten 1995 (bet.
1995/96:KrU1). En motion (Kr276) om stöd
till ett nordiskt akvarellmuseum på
Tjörn kommer att behandlas av utskottet
i ett senare betänkande. Till flera av
institutionerna har bidrag utgått från
Stiftelsen Framtidens kultur. Vidare har
bidrag utgått till Lödöse museum och
Litografiska museet i Tidaholm av medel
som anvisas över anslaget Stöd till icke-
statliga kulturlokaler.
Med hänvisning till det anförda
avstyrker utskottet motion Kr22 (s)
yrkande 1.
I motion T224 (fp) framförs synpunkter
på behovet av mångfald och
decentraliserad kultur i Västsverige.
Syftet med motionen i denna del (yrkande
8) är att det skall göras en fortsatt
statlig satsning på kulturlivet i denna
del av landet.
Utskottet delar uppfattningen att det
bör göras en fortsatt statlig satsning
på Västsveriges kulturliv. Det är dock
inte motiverat att göra en annan
bedömning av detta stödbehov än av
motsvarande behov för andra landsdelar.
Motionsyrkandet bör inte föranleda någon
åtgärd av riksdagen. Yrkandet avstyrks.
3 Konstnärernas villkor (prop. 3
avsnitt 6)
3.1 Inriktningen på de framtida
insatserna för konstnärerna (prop. 3
avsnitt 6.1)
Regeringen anger i kulturpropositionen
att statens insatser för konstnärerna
bör syfta till att
- skapa förutsättningar för ett aktivt
kulturliv som ger arbete och försörjning
et konstnärerna och rika
kulturupplevelser för medborgarna,
- skapa sådana villkor för de
professionella konstnärerna att de kan
basera sin försörjning på ersättning för
utfört konstnärligt arbete,
- anpassa regelverken på alla
politikområden så att rimlig hänsyn tas
till konstnärernas speciella
förhållanden,
- ge möjlighet till konstnärlig
förnyelse och utvecklingsarbete genom
olika former av direkt konstnärsstöd,
- förbättra möjligheterna till
internationellt konstnärligt utbyte.
Huvudlinjen måste vara att konstnärerna
skall kunna leva på ersättningen för
sitt arbete och att bidragen endast
skall ses som ett komplement. Regeringen
uttalar att de selektiva stödformerna på
sikt bör kompletteras med och växlas mot
flera generella stödformer.
Vissa frågor som rör konstnärernas
villkor bör enligt regeringens mening
närmare belysas genom ytterligare
analyser och utredningar utöver dem som
redan gjorts inom utredningen om
konstnärernas villkor (SOU 1990:39) och
Kulturutredningen (SOU 1995:84).
Regeringen anser att
egenavgiftsproblemen bör lösas.
Regeringen aviserar i
kulturpropositionen sin avsikt att
tillkalla en särskild utredare för att
analysera möjligheterna att korrigera de
ekonomiska belastningar som berör
egenföretagande konstnärer. Utredaren
skall analysera hur konstnärerna
missgynnas av olika regelverk samt lämna
förslag om hur problemen kan lösas.
Regeringen har i oktober 1996 tillkallat
en utredare och beslutat om direktiv för
utredningen (dir. 1996:80). Uppdraget
skall vara avslutat under år 1997.
Avsikten är att förslag i frågan skall
föreläggas riksdagen under våren 1998.
Andra problem som bör lösas rör
relationen mellan
arbetsmarknadspolitiken och
kulturpolitiken. Syftet är att bättre
anpassa de arbetsmarknadspolitiska
åtgärderna till de kulturpolitiska
målsättningarna. Även inom detta område
aviseras i kulturpropositionen att en
utredning skall göras. I utredningen
skall studeras hur det
arbetsmarknadspolitiska stöd- och
bidragssy-stemet påverkar kulturområdet
i dag. Utredningen skall resultera i
förslag till hur systemet kan
effektiviseras och bättre anpassas till
de särskilda förhållanden som gäller för
konstnärernas arbetsmarknad och till de
kulturpolitiska målen. Även denna
utredning skall avslutas under år 1997
för att läggas till grund för förslag
till riksdagen under våren 1998.
Den upphovsrättsliga lagstiftningen är
av grundläggande betydelse för
konstnärerna. Ett förslag om
upphovsrättslig ersättning vid spridning
av tomband har nyligen lagts fram i
betänkandet Kassettersättning m.m. (Ds
1996:61). I betänkandet behandlas också
frågan om ändring av bestämmelserna för
avbildande av konstverk som är permanent
placerade på eller vid allmän plats. En
särskild utredare har i oktober 1996
tillkallats för att utreda frågan om en
offentligrättslig avgift på
vidareförsäljning av konstverk som
saknar upphovsrättsligt skydd samt
frågan om ersättning för
biblioteksutlåning av ljudupptagningar
av litterära och musikaliska verk.
Förslag i dessa båda frågor avses
föreläggas riksdagen under våren 1998.
I budgetpropositionen lägger regeringen
fram förslag om ökningar av
konstnärsstödet. Vidare föreslås
riksdagen godkänna att de övergripande
målen för Konstnärsnämnden skall vara
att främja bild-, form-, ton-, scen- och
filmkonstnärers möjligheter att ägna sig
åt kvalificerat konstnärligt arbete samt
att främja internationellt
konstnärsutbyte genom att bl.a. erbjuda
gästateljéer. Nämnden skall också bidra
till ökade kunskaper om konstnärernas
ekonomiska och sociala förhållanden.
Dessa frågor behandlar utskottet senare
i detta betänkande (avsnitt 20).
I fem motionsyrkanden tas upp frågor
som rör inriktningen på stödet till
konstnärerna.
Enligt motion Kr207 (m) yrkande 8 är
det svenska skattesystemet illa anpassat
till konstnärlig verksamhet. De
speciella utvecklingskostnader som den
konstnärliga verksamheten medför bör
beaktas när avdragsregler utformas. Det
är viktigt att kulturskapare möts av
generositet vid bedömning av
avdragsrätt. Inte heller den
arbetsrättsliga lagstiftningen är till
gagn för konstnärerna. De skulle kunna
få bättre förhållanden om de kunde
arbeta enligt individuellt utformade
överenskommelser och avtal. Den
utredning som nu skall behandla frågor
om de egenföretagande konstnärernas
problem bör beakta de konstnärligt
verksammas speciella förutsättningar,
men i övrigt inte skapa några speciella
regler som inte kan komma andra fria
företagare till del. I motionen tas
också upp frågor som rör utformningen av
regler för statliga stipendier.
Motionärerna anser att det i
stipendiekraven bör ingå krav på
redovisning av resultat under
stipendieperioden för att klarlägga om
stipendiatens arbete håller den kvalitet
och röner det intresse som kan ligga
till grund för utkomst på skälig nivå
utan ytterligare bidrag.
Utskottet anser att det är angeläget
att frågorna om de egenföretagande,
professionella konstnärernas problem
äntligen får en lösning. Som anförs i
kulturpropositionen bör det också
klarläggas hur konstnärerna missgynnas
av olika regelverk. Riksdagen bör enligt
utskottets mening avvakta med att göra
något uttalande i dessa frågor till dess
att utredningsresultaten föreligger och
lagts till grund för förslag till
riksdagen våren 1998. Utskottet är inte
heller berett att tillstyrka att
riksdagen gör ett uttalande i syfte att
riksdagen skall ställa sig bakom vissa i
motionen angivna krav på statliga
konstnärsstipendier. Riksdagen beslutar
om den totala volymen på olika former av
konstnärsstöd och ger vissa riktlinjer
för verksamheten. Statsmakterna
överlåter till de bidragsutdelande
instanserna, där en bred kunskap om det
konstnärliga området är representerad,
att utforma reglerna för konstnärsstödet
utifrån de av riksdagen givna målen och
riktlinjerna. Utskottet utgår
självfallet från att kvalitetsaspekten
är en av de grundläggande faktorerna vid
besluten om stipendier. Utskottet anser
att riksdagen inte bör uttala sig om ett
system där stipendiaternas framtida
möjligheter att försörja sig på sin
konst skall ingå i bedömningen. Enligt
utskottets mening skulle ett sådant
riksdagens uttalande starkt hämma
viljan, förmågan och lusten till sådant
förutsättningslöst experimenterande och
sådan nyskapande verksamhet som
utvecklingen av konsten behöver. Till
Konstnärsnämndens och dess handläggande
organs uppgifter hör att följa upp
bidragsgivningens resultat. Med det
anförda avstyrker utskottet yrkande 8 i
motion Kr207 (m).
Det kommande utredningsarbetet
beträffande konstnärernas villkor bör
enligt motionerna Kr4 (mp) yrkande 13
och Kr257 (mp) yrkande 6 även omfatta
frågan om möjligheterna att införa ett
generellt konstnärsstöd för att ge
konstnärerna en grundtrygghet som
stimulerar och utvecklar svenskt
kulturliv och ger möjligheter till
konstnärligt skapande under värdiga
villkor. Konstnärsstödet skall utgå i
form av ett generellt konstnärstillägg
som finansieras genom att medel överförs
till kulturområdet från anslaget till
arbetsmarknadspolitiska åtgärder
(utgiftsområde 14).
Utskottet påminner om att
Kulturutredningen ingående diskuterade
olika former av statliga ersättningar
och bidrag till konstnärer, däribland
ett generellt konstnärstillägg (SOU
1995:84 s. 256-258). Utredningen
redovisade ett antal nackdelar med det i
betänkandet redovisade och diskuterade
förslaget till generellt
konstnärstillägg och kom till slutsatsen
att förslaget inte borde genomföras.
Utskottet anser att riksdagen inte bör
uttala att det kommande
utredningsarbetet skall syfta till
införande av ett generellt konstnärsstöd
av just det slag som motionärerna
förordar och som Kulturutredningen
avvisat. Motionerna Kr4 (mp) yrkande 13
och Kr257 (mp) yrkande 6 avstyrks.
Stödet till de enskilda konstnärerna
bör enligt motionerna Kr13 (kd) yrkande
1 och Kr258 (kd) yrkande 6 i större
utsträckning knytas till särskilda
projekt eller bestämda konstnärliga
uppdrag att utsmycka daghem, skolor,
sjukhus, bibliotek m.m. i stället för
att utgå i form av inkomststöd och
inkomstgarantier.
Utskottet har i det föregående kort
redovisat de principer som länge styrt
det statliga konstnärsstödet, nämligen
att riksdagen beslutar om den totala
volymen på olika former av konstnärsstöd
och ger vissa mål och riktlinjer för
verksamheten, medan utformningen av
reglerna för konstnärsstödet utifrån de
av riksdagen givna målen och
riktlinjerna överlåts till de
bidragsutdelande instanserna. Enligt
kulturpropositionen skall selektiva
stödformer på sikt kompletteras med och
växlas mot fler generella former.
Motionärernas önskemål kan dock i någon
mån sägas bli tillgodosett genom det
förslag som läggs fram i
kulturpropositionen om att vidga Statens
konstråds uppgifter till att avse även
utsmyckning av andra gemensamma miljöer
än sådana som ägs av staten, t.ex.
skolor. Det är emellertid här inte fråga
om konstnärsstöd, utan om uppdrag till
professionella konstnärer att utföra
utsmyckning av olika miljöer. Frågan om
Konstrådets uppgifter behandlar
utskottet i det följande (avsnitt 11.3
och 11.4). Utskottet föreslår att
riksdagen avslår motionerna Kr13 (kd)
yrkande 1 och Kr258 (kd) yrkande 6.
3.2 Visningsersättning (prop. 3 avsnitt
6.2)
Staten anvisar årligen medel som
ersättning till bild- och formkonstnärer
för att deras verk i offentliga
institutioners ägo visas för allmänheten
eller används på annat allmännyttigt
sätt (s.k. visningsersättning). Medlen
tillförs Sveriges bildkonstnärsfond
under Konstnärsnämnden.
Visningsersättningen får användas dels
för ändamål som syftar till att ge
yrkesverksamma konstnärer ekonomisk och
arbetsmässig trygghet, dels för andra
ändamål som berör verksamhet inom
bildkonstens område.
Medel från anslaget till
visningsersättning utgick tidigare bl.a.
i form av s.k. individuell
visningsersättning. Denna hade formen av
ett standardiserat, mindre, årligt
belopp till alla konstnärer som hade ett
bestämt antal konstverk i offentlig ägo.
Någon konstnärlig bedömning gjordes
inte. I 1995 års budgetproposition
anmäldes att Bildkonstnärsfonden under
budgetåret 1993/94 avskaffat den
individuella visningsersättningen till
förmån för koncentration på
arbetsstipendier, bidrag till
internationellt kulturutbyte och
förstärkta pensionsbidrag. Vid riksmötet
1994/95 behandlade utskottet ett antal
motioner om återinförande av en
individuell visningsersättning som
skulle fördelas av exempelvis den
ideella föreningen Bildkonst Upphovsrätt
i Sverige (BUS). På utskottets förslag
gav riksdagen med anledning av
motionerna regeringen till känna att de
regler om ersättningar till
bildkonstnärer som kunde ha anknytning
till upphovsrätt borde ses över.
Regeringen borde därefter återkomma till
riksdagen med de förslag som översynen
kunde föranleda (bet. 1994/95:KrU21,
rskr. 1994/95:285).
I kulturpropositionen redovisar
regeringen att konstnärerna och
konstnärs-organisationerna varit
kritiska till att den individuella
visningsersättningen avskaffades och att
de anfört att den hade fungerat som en
sorts erkännande av den enskilda
konstnärens konstnärskap.
Kulturutredningen har föreslagit att en
individuell visningsersättning
återinförs, vilket även regeringen
förordar. Regeringen anser att det är
rimligt att utgå från att
kvalitetsbedömning sker när en offentlig
institution köper konst. Mottagare av
den individuella visningsersättningen
skall utses av Bildkonst Upphovsrätt i
Sverige (BUS). Riksdagen föreslås
godkänna det som regeringen förordar om
individuell visningsersättning samt anta
ett i kulturpropositionen framlagt
förslag till ändring i lagen (1992:318)
om överlämnande av förvaltningsuppgifter
inom Kulturdepartementets
verksamhetsområde (bilaga 1 till detta
betänkande). Lagändringen innebär att
BUS får pröva frågor om fördelningen av
den individuella visningsersättningen
fr.o.m. den 1 januari 1997. I
budgetpropositionen beräknar regeringen
10 miljoner kronor för ändamålet under
anslaget E 2 Ersättningar och bidrag
till konstnärer. Anslagsfrågan behandlar
utskottet senare i detta betänkande
(avsnitt 20).
Enligt motion Kr260 (m) yrkande 11 bör
riksdagen avslå förslaget att BUS skall
fördela individuell visningsersättning.
Motionärerna anser att medlen skall
fördelas av Konstnärsnämnden och på ett
sådant sätt att alla yrkesverksamma
konstnärer som uppfyller rimliga
kvalitetskrav skall kunna komma i fråga.
Utskottet finner liksom regeringen att
konstnärernas krav på ett återinförande
av en individuell visningsersättning är
berättigat. Utskottet föreslår att
riksdagen med avslag på motion Kr260 (m)
yrkande 11 dels godkänner det som
regeringen anfört om individuell
visningsersättning, dels antar förslaget
om lag till ändring av lagen (1992:318)
om överlämnande av förvaltningsuppgifter
inom Kulturdepartementets
verksamhetsområde.
3.3 Bidrag till konstnärer (prop. 3
avsnitt 6.3)
I budgetpropositionen föreslår
regeringen en förstärkning av
konstnärsbidragen. Utskottet behandlar
denna fråga senare i detta betänkande
(avsnitt 20).
3.4 Inkomstgarantier och
långtidsstipendier (prop. 3 avsnitt 6.4)
I budgetpropositionen föreslår
regeringen en ökning av antalet
inkomstgarantier och långtidsstipendier.
Utskottet behandlar denna fråga senare i
detta betänkande (avsnitt 20).
3.5.1 Förslagsrätt till styrelser (prop.
3 avsnitt 6.5.1)
Konstnärsnämnden har fyra handläggande
organ, nämligen styrelsen för Sveriges
bildkonstnärsfond samt arbetsgruppen för
upphovsmän på musik-området,
arbetsgruppen för musiker och sångare
och arbetsgruppen för scen- och
filmkonstnärer. Regeringen utser
styrelseledamöter i nämnden och de fyra
handläggande organen, däribland
Bildkonstnärsfonden. Regeringen anmälde
i 1995 års budgetproposition sin avsikt
att överlåta åt nämnden att ordna sin
inre organisation och utse ledamöter i
sina handläggande organ. Mot detta hade
utskottet inte något att invända. På
utskottets förslag gav riksdagen som sin
mening regeringen till känna att frågan
om huruvida konstnärerna skulle ges
inflytande genom förslagsrätt vid
regeringens tillsättning av
Konstnärsnämndens styrelse borde
övervägas ytterligare. Regeringen borde
därför se över reglerna om hur nämndens
styrelse utses och - om resultaten så
föranleder - återkomma till riksdagen i
frågan (bet. 1994/95:KrU21, rskr.
1994/95:285).
I kulturpropositionen redogör
regeringen för sin avsikt att även i
fortsättningen utse styrelsen för
Bildkonstnärsfonden. Vidare avser
regeringen att ge konstnärerna
förslagsrätt till styrelserna för både
Konstnärsnämnden och
Bildkonstnärsfonden. Konstnärliga och
litterära yrkesutövares samarbetsnämnd
(KLYS) skall få förslagsrätt beträffande
fem ledamöter i Konstnärs-nämndens
styrelse. Konstnärernas riksorganisation
(KRO) skall få förslagsrätt beträffande
tre av ledamöterna i
Bildkonstnärsfondens styrelse, Sveriges
Konsthantverkare och Industriformgivare
(KIF) beträffande två ledamöter, Svenska
Tecknare beträffande en ledamot och
Svenska Fotografernas Förbund
beträffande en ledamot. De nya
föreskrifterna avses börja gälla den 1
januari 1998.
I två motioner tas frågan om
organisationernas förslagsrätt upp.
Enligt motion Kr17 (fp) yrkande 4 bör
Konstnärsnämndens och
Bildkonstnärsfondens styrelser
tillsättas av regeringen utan
nomineringar från annat håll.
Motionärerna anser att det är av största
vikt att regeringen inhämtar synpunkter
från organisationerna men att
tillsättningen skall ske utan
nomineringar och att styrelseledamöter
skall kunna hämtas både bland dem som är
organiserade i någon förening och bland
dem som valt att stå utanför
organisationerna.
Regeringen bör enligt motion Kr283 (c)
utse opartiska styrelser för
Konstnärsnämnden (yrkande 25) och
Bildkonstnärsfonden (yrkande 26).
Motionärerna anför att Konstnärsnämnden
har begärt att få en styrelse som är
oberoende av konstnärsorganisationerna.
Motionärerna anser att om vissa
organisationer får förslagsrätt innebär
detta ett olyckligt korporativt inslag i
de båda styrelserna.
Utskottet delar regeringens uppfattning
och har således inget att erinra mot att
regeringen utser fem ledamöter i
Konstnärsnämndens styrelse efter förslag
av KLYS och sju ledamöter i
Bildkonstnärsfonden efter förslag av KRO
(tre ledamöter), Svenska
Konsthantverkare och Industriformgivare
(två ledamöter), Svenska Tecknare (en
ledamot) och Svenska Fotografernas
Förbund (en ledamot). Utskottet utgår
självfallet från att organisationerna,
utifrån sina kunskaper om konstnärerna,
låter kompetensen vara en helt avgörande
faktor vid nomineringarna. Det står
givetvis regeringen fritt att, när den
utser styrelserna, göra en självständig
bedömning av de nominerade. Utskottet
förutsätter också att regeringen, när
den utser styrelserna, tar till vara den
kunskap och kompetens som finns hos
konstnärer och andra även utanför de
nominerande organisationerna. Mot
bakgrund av det anförda avstyrker
utskottet de tre aktuella
motionsyrkandena.
3.5.2 Inrättande av ett internationellt
ateljécentrum (prop. 3 avsnitt 6.5.2)
Konstnärsnämnden har till uppgift att
besluta om statliga bidrag och
ersättningar till konstnärer, i den mån
detta inte ankommer på någon annan, och
i övrigt fullgöra de uppgifter som
följer av särskilda föreskrifter.
Nämnden skall hålla sig underrättad om
konstnärernas ekonomiska och sociala
förhållanden (SFS 1998:831).
I kulturpropositionen föreslås
riksdagen godkänna att Konstnärsnämnden
får ett utökat uppdrag när det gäller
det internationella konstnärsutbytet.
Konstnärsnämnden har tagit initiativ
till inrättandet av ett internationellt
ateljécentrum, International Artists´
Studio Program in Stockholm (IASPIS).
Verksamheten startar hösten 1996.
Utskottet delar regeringens uppfattning
att etableringen av IASPIS är väl ägnad
att vitalisera det internationella
utbytet på bildkonstområdet. Utskottet
tillstyrker att Konstnärsnämndens
uppdrag utökas på det sätt som förordas
i kulturpropositionen. Till frågan om
medel för verksamheten återkommer
utskottet i det följande (avsnitt 20).
3.6 Länskonstnärer (prop. 3 avsnitt 6.6)
Regeringen föreslår att
försöksverksamheten med länskonstnärer i
sju län, hittills mestadels inom dansen,
skall permanentas och utökas till flera
konstområden och till alla län. Syftet
med försöksverksamheten har varit att
höja kvaliteten inom amatörkulturen och
att ge konstnärer en
utvecklingsmöjlighet genom att arbeta
som pedagoger och inspiratörer. I den
fortsatta verksamheten skall den
pedagogiska delen av arbetet
företrädesvis inriktas mot barn och
ungdom i skolor och på fritidsgårdar
samt amatörorganisationer och
föreningsliv. Verksamheten bör ha som
övergripande mål att utveckla kontakten
mellan konstnärer, beslutsfattare,
organisationer m.m. Särskilt
betydelsefull är uppbyggnaden av
kontaktnät för konstområden med svagt
utvecklade regionala strukturer, t.ex.
dansområdet och bild- och
formkonstområdet. Medel för verksamheten
beräknas i budgetpropositionen.
Utskottet behandlar frågan om
medelsberäkning senare i detta
betänkande (avsnitt 17.1). Frågan om ett
reformerat system för stöd till regional
kulturverksamhet - inklusive stöd till
länskonstnärer - behandlas i det
följande (avsnitt 4.1).
Förslaget om länskonstnärer avvisas i
motion Kr260 (m) yrkande 2 i denna del.
I motion Kr20 (v) yrkande 6 anförs att
länskonstnärerna främst bör vara en
resurs för amatörkulturen.
Utskottet anser att det är värdefullt
om verksamheten med länskonstnärer kan
spridas i landet. Människors intresse
för och delaktighet i kulturen grundas
ofta på att de har möjlighet att själva
vara aktiva inom skapande verksamhet.
Länskonstnärerna har en viktig uppgift i
arbetet med att utveckla amatörkulturen
och i arbetet med barn och ungdom. Genom
den inriktning på arbetet som anges i
propositionen bör önskemålen i motion
Kr20 (v) kunna bli tillgodosedda, varför
något särskilt uttalande med anledning
av motionsyrkandet inte är påkallat. Med
hänvisning till det anförda föreslår
utskottet att riksdagen avslår
motionerna Kr20 (v) yrkande 6 och Kr260
(m) yrkande 2 i denna del och godkänner
det som regeringen förordar om
inrättandet av ett statligt stöd för
verksamhet med länskonstnärer.
4 Reformerat system för stöd till
regional kulturverksamhet m.m. (prop. 3
avsnitt 18)
4.1 Reformerat system för stöd till
regional kulturverksamhet (prop. 3
avsnitt 18)
Statliga medel till regionala
kulturinstitutioner (teater-, dans- och
musikinstitutioner, museer samt
länsbibliotek) fördelas i dag enligt det
s.k. grundbeloppssystemet. Härutöver
betalas särskilda bidrag till
lånecentraler och depåbibliotek samt
till en invandrarlånecentral.
Grundbeloppssystemet förutsätter att
landsting eller kommun bidrar till
verksamheten. Grundbeloppssystemet är
ett schablonsystem beräknat med
utgångspunkt i institutionernas
personalkostnader. Beräkningen av ett
grundbelopp baseras på en tänkt kostnad
för en persons anställning under ett år.
Det statliga bidraget, det s.k.
grundbidraget, utgörs av 55 % (högre
andel för nyligen bidragsberättigade
institutioner) av grundbeloppet.
Grundbeloppen har årligen justerats i
efterhand med hänsyn till den faktiska
lönekostnadsutvecklingen inom det
statliga området.
Trots en ökning av antalet beviljade
grundbelopp har en stor del av
institutionernas utbyggnad finansierats
av huvudmännen utan att statligt stöd
betalats. Antalet beviljade grundbelopp
understiger därför i dag det sammanlagda
antalet anställda vid institutionerna
uttryckt i årsverken.
Riksdagen beslutar om det totala
antalet grundbelopp till respektive
område. Regeringen beslutar om vilka
institutioner inom varje område som
skall vara bidragsberättigade. Statens
kulturråd fördelar årligen grundbeloppen
mellan de bidragsberättigade
institutionerna.
Teaterutredningen föreslog i sitt
betänkande (SOU 1994:52 s. 237) att den
statliga teaterpolitiken under de
närmaste åren borde inriktas bl.a. mot
att kraftigt öka andelen rörliga
bidragsmedel för att stimulera
konstnärlig förnyelse och
kostnadseffektivitet och öka samverkan
inom teaterområdet. Enligt
Museiutredningen (SOU 1994:51 s. 161)
borde ytterligare stöd till de regionala
museerna ta formen av rörliga
grundbelopp inriktade på specifika
ändamål. Syftet skulle vara att
stimulera, decentralisera och stödja
uppgifter som bedöms vara angelägna
utifrån olika nationella perspektiv.
Kulturutredningen har i sin analys av
grundbeloppssystemet framhållit att
systemet har kritiserats därför att det
lett till en alltför stor fokusering på
fast anställd personal. Diskussioner
kring utvecklingsidéer och
utvecklingsbehov har kommit i andra
hand. Systemet har inte heller gett
tillräcklig stimulans till turnerande
eller målgruppsinriktat arbete och
konstnärlig och annan förnyelse för
institutionerna. Regeringen delar i
denna del Kulturutredningens analys av
bristerna i grundbeloppssystemet.
Regeringen föreslår att ett nytt
statligt bidragssystem för regional
kulturverksamhet skall införas den 1
januari 1997. Bidraget skall fördelas i
lika stora enheter, benämnda
stödenheter. En förutsättning för bidrag
skall vara att verksamheten även stöds
av kommun eller landsting. Mottagare av
bidrag skall även uppfylla vissa
fastställda mål för verksamheten och
redovisa resultatet av den.
Bidrag föreslås få ges till regionala
teater-, dans- och musikinstitutioner,
regionala museer, länsbibliotek,
länskonstnärer samt regionala
resurscentrum för film och video. När
det gäller det statliga bidraget till
länsmusiken kommer regeringen att
överlägga med Landstingsförbundet om att
införliva även detta bidrag i systemet.
Regeringen föreslår att den nuvarande
kopplingen mellan bidrag och
personalstorlek skall upphöra. I stället
skall en bedömning av det statliga
bidragsbehovet för respektive
institution ske utifrån verksamheten i
dess helhet, dock inte lokalkostnader.
Det föreslås att regeringen skall få
besluta om en stödenhets storlek.
Regeringen anmäler att den avser att
besluta att en stödenhet fr.o.m. den 1
januari 1997 skall vara 100 000 kr.
Bidragen kommer att fr.o.m. år 1998
räknas upp med lönekostnadsindex på
samma sätt som gäller inom
statsförvaltningen.
Det föreslagna systemet avses i högre
grad än hittills stimulera till en
intensifiering av arbetet inom
kulturpolitiskt angelägna områden.
Tydliga villkor skall ställas på t.ex.
ökad turnéverksamhet, arbete för att nå
nya pu-blikgrupper, samarbete över
konstområdesgränserna eller ökat
samarbete mellan professionella och
amatörer. De anslagsbeviljande organen
skall närmare ange villkoren utifrån de
riktlinjer som fastställts av
regeringen. Liksom hittills bör det
ankomma på regeringen att fatta beslut
om vilka institutioner som skall vara
stödberättigade. Antalet stödenheter per
institution till regionala och lokala
teater-, dans- och musikinstitutioner
som omfattas av systemet, regionala
museer samt länsbibliotek skall
fastställas av Statens kulturråd utifrån
de kriterier som regeringen anger.
Statens kulturråd har även att fördela
stöd till länskonstnärer. Filminstitutet
bör få motsvarande uppgift beträffande
regionala resurscentrum för film och
video.
Kulturutredningen föreslog att en viss
andel, förslagsvis 20 %, av anslaget
till regionala kulturinstitutioner skall
vara rörlig mellan olika institutioner
och verksamhetsår. Regeringen delar
utredningens uppfattning att möjligheter
till riktade, tidsbegränsade insatser
inom kulturpolitiskt angelägna områden
måste finnas. Regeringen anser dock att
den av Kulturutredningen föreslagna
rörliga andelen är för hög.
Ett system med riktade bidrag innebär
att de medel som avdelas för sådana
bidrag inom ett område skall föras
tillbaka till detta område. Medel för
riktade insatser skall kunna fördelas
till verksamheter som berör fler än en
institution.
För de teater-, dans- och
musikinstitutioner som fr.o.m. år 1997
omfattas av det nya bidragssystemet med
stödenheter, beräknar regeringen att 2 %
av det totala stödet skall avse riktade,
högst treåriga insatser fr.o.m.
budgetåret 1997 och att denna andel
skall vara 4 % år 1998 och 6 % år 1999.
Dessa riktade insatser skall i första
hand gälla arbete för att nå nya
publikgrupper, turnéverksamhet inom
länet och över länsgränserna, samarbete
över konstområdesgränserna samt
samverkan mellan professionella och
amatörer. Länsmusikinstitutionerna skall
inte omfattas av systemet under åren
1997-1999.
Även när det gäller de regionala
museerna föreslår regeringen att 2 % av
medlen under år 1997 skall användas för
riktade insatser och att denna andel
skall öka till 4 % under 1998 och till 6
% år 1999. Insatserna bör i första hand
gälla arbete för nya publikgrupper samt
granskningar av museernas samlingar med
utgångspunkt i teman som klass, kön,
kulturell bakgrund och generation.
Systemet med en indelning av
respektive anslag i en del för
långsiktigt stöd och en del för riktade,
tidsbegränsade insatser av det slag som
föreslås i kulturpropositionen, skall
inte omfatta länsbibliotek,
länskonstnärer eller regionala
resurscentrum för film och video.
I motion Kr260 (m) yrkande 2 i denna
del avvisas regeringens förslag att
statligt stöd skall utgå till
länskonstnärer.
I sex andra motioner tas upp frågor som
huvudsakligen rör det föreslagna
systemet med riktade bidrag.
I motion Kr17 (fp) hemställs att
institutionerna skall stimuleras att
fritt söka riktade bidrag för projekt
som innebär kulturell förnyelse.
Regeringen bör inte ange begränsande och
styrande kriterier för de riktade
bidragen (yrkande 3). Motionärerna tar i
sammanhanget också upp frågan om
principerna för den långsiktiga
finansieringen av institutionsteatrarna,
vari innefattas nationalscenerna Operan
och Dramatiska teatern samt de regionala
och lokala teatrar som får statligt
stöd. Motionärerna framhåller att det
ofta fordrar flera års förberedelser för
att sätta upp en opera eller en större
pjäs. En konstnärlig linje måste kunna
fullföljas under flera år för att ge
full utdelning. Kostnadsutvecklingen för
teatrarna har varit snabbare än för
andra kulturinstitutioner. Man måste av
bl.a. dessa skäl komma bort från
osäkerheten om de ekonomiska villkoren
och komma fram till ett
tillfredsställande system för den
långsiktiga finansieringen av
verksamheten vid dessa
teaterinstitutioner. En utredning bör
därför tillsättas för att se över dessa
frågor (yrkande 10). Slutligen anser
motionärerna att det nya stödsystemet
inte bör få fullt genomslag omedelbart
utan att institutionernas anslagsnivå
tills vidare bör få vara oförändrad
(yrkande 11).
I tre av motionerna, Kr23 (c), Kr25 (s)
yrkande 1 och Kr240 (m) yrkande 1, tas
upp frågor som rör länsmuseerna och
systemet med riktade bidrag. Enligt de
två förstnämnda motionerna bör
länsmuseerna undantas från det
föreslagna systemet. Museerna har en
mycket mångfacetterad verksamhet och hög
andel fasta kostnader, varför systemet
med riktade bidrag till viss verksamhet
skulle kunna drabba museerna hårt. Även
om ett museum skulle få del av de
riktade bidragen skulle den verksamhet
medlen kan användas till vara styrd av
statliga bidragskriterier och på så sätt
ta bort en väsentlig del av museernas
hittillsvarande fria medel till
utställningar och annat publikarbete.
Till detta kommer att de regionala
museerna är beroende av och samarbetar
med många olika samarbetspartner i det
omgivande samhället, vilket även detta
minskar möjligheterna att arbeta enligt
av staten uppställda krav på riktade
insatser. I motion Kr240 (m) anförs att
om det skall finnas riktade bidrag skall
de lämnas utöver det nuvarande ordinarie
anslaget.
I motion Kr283 (c) anförs att de
riktade bidragen bör fördelas av
regionerna och inte av Kulturrådet i de
län som kommer att ingå i
försöksverksamheten med ändrad regional
ansvarsfördelning (yrkande 10).
Väsentliga delar av de föreslagna
riktade bidragen bör enligt motion Kr12
(s) lämnas till Göteborgs och Malmös
orkester-, teater- och
musikteaterinstitutioner.
Utskottet tillstyrker att det
hittillsvarande grundbeloppssystemet för
statligt bidrag till regionala
institutioner fr.o.m. budgetåret 1997
ersätts av ett nytt schabloniserat
bidragssystem av det slag som förordas i
kulturpropositionen. Utskottet gör
bedömningen att det föreslagna systemet,
som inte har samma koppling till
personalstorlek och lönekostnader som
det nuvarande systemet, kan stimulera
utveckling och förnyelse och ett
intensifierat arbete inom
kulturpolitiskt angelägna områden.
Utskottet vill vidare understryka att -
i enlighet med vad regeringen förordar -
utgångspunkten bör vara att huvudmännens
ekonomiska motprestationer ligger kvar
på nuvarande nivå för att statligt
bidrag av nuvarande omfattning skall
erhållas. Utskottet tillstyrker att
tydliga bidragsvillkor skall kunna
ställas från statens sida på
inriktningen av institutionernas
verksamhet, t.ex. ökad turnéverksamhet,
arbete för att nå nya publikgrupper,
samarbete över konstområdesgränserna
eller ökat samarbete mellan
professionella och amatörer.
Utskottet tillstyrker att riksdagen i
det nya systemet - liksom i det gamla -
beslutar om storleken av det regionala
stödet inom varje bidragsområde, att
regeringen beslutar om vilka
institutioner som skall vara
stödberättigade inom varje bidragsområde
och att besluten om fördelningen av de
nya stöd-enheterna fattas av Statens
kulturråd, när det gäller museerna efter
samråd med Riksantikvarieämbetet,
respektive Filminstitutet.
Utskottet tillstyrker - med avslag på
motion Kr260 (m) yrkande 2 - att bidrag
får ges till följande regionala
kulturinstitutioner, nämligen teater-,
dans- och musikinstitutioner, museer,
länsbibliotek, länskonstnärer samt
regionala resurscentrum för film och
video. Frågan om inrättande av ett stöd
till länskonstnärer behandlar utskottet
i det föregående (avsnitt 3.6).
Utskottet har inte något att erinra mot
att länsmusikorganisationerna inordnas i
systemet fr.o.m. budgetåret 1998.
Utskottet utgår från att när regeringen
i propositionstexten använder uttrycket
regionala innebär detta inte någon
ändring i förhållande till nuvarande
bidragssystem, där bidrag lämnas till
Sregionala och lokala institutioner.
Regeringen bör således även i
fortsättningen, när den förklarar en
institution bidragsberättigad, kunna
utse lämpliga institutioner oavsett om
de har landsting, kommun eller annan som
huvudman.
Utskottet har i det föregående
redovisat att Teaterutredningen,
Museiutredningen och Kulturutredningen
föreslagit någon form av rörliga bidrag
för att ytterligare stimulera
förnyelsearbetet och för att kunna
inrikta arbetet inom regionala
kulturinstitutioner mot angelägna
områden. Utskottet delar regeringens
uppfattning att ett sådant inslag i det
regionala stödsystemet kan bidra till
ökad flexibilitet men att den rörliga
delen inte får vara så hög att den
försvårar institutionernas långsiktiga
arbete. Utskottet bedömer att
regeringens förslag om en rörlig del som
ökar från 2 % av stödet år 1997, till 4
% år 1998 och 6 % år 1999 är rimligt.
Utskottet tillstyrker att ett system med
riktade bidrag skall tillämpas fr.o.m.
år 1997 för de regionala och lokala
teater-, dans- och musikinstitutioner
och de regionala museer som omfattas av
det nya bidragssystemet. Detta betyder
att länsmusikorganisationerna,
länsbiblioteken, de regionala
resurscentrumen för film och video samt
länskonstnärerna inte omfattas av detta
system med riktade bidrag. Utskottet
utgår från att verksamheten noga följs
av Kulturrådet och att kommande
uppföljning och utvärdering tydligt
visar hur institutionernas verksamhet
har påverkats - positivt eller, som
motionärerna befarar, negativt - och om
den riktade delen av bidraget bör
justeras. Utskottet vill i sammanhanget
påminna om att den del av bidraget till
de regionala teater-, dans- och
musikinstitutionerna resp. de regionala
museerna som avsätts för riktade bidrag
eterförs till de regionala teater-, dans-
och musikinstitutionerna respektive de
regionala museerna. Det är således inte
frågan om en besparing som förs bort
från respektive område.
Syftet med att införa riktade bidrag är
att staten som bidragsgivare skall kunna
främja utvecklingen av verksamhet inom
vissa områden och stimulera förnyelse
och experimenterande. Det är då rimligt
att det också anges vilka områden och
verksamheter som bör prioriteras utan
att det för den skull får bli fråga om
någon detaljstyrning eller
byråkratisering. Utvärderingen av det
nya systemet med riktade, tidsbegränsade
bidrag bör göras i nära samverkan med
berörda institutioner.
Med hänvisning till det anförda
föreslår utskottet att riksdagen med
avslag på motionerna Kr17 (fp) yrkande
3, Kr23 (c), Kr25 (s) yrkande 1 och
Kr240 (m) yrkande 1 godkänner
regeringens förslag till reformerat
system för stöd till regional
kulturverksamhet.
Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motion Kr12 (s), då det i ett system med
riktade, tidsbegränsade bidrag, som
fördelas utifrån vissa kriterier, inte
går att en gång för alla utpeka vissa
institutioner som bidragsmottagare.
Riksdagen behandlar i dagarna
regeringens förslag om försöksverksamhet
med regional ansvarsfördelning i Kalmar,
Gotlands, Skåne och Jämtlands län (prop.
1996/97:36, yttr. 1996/97:KrU3y, bet.
1996/97:KU4). I de tre förstnämnda länen
skall uppgiften att fördela statsbidrag
för regional kulturverksamhet
decentraliseras från Kulturrådet till
regionala självstyrelseorgan från
halvårsskiftet 1998. I Gotlands län
skall motsvarande uppgifter
decentraliseras till Gotlands kommun.
Regeringen avser att i nära kontakt med
de berörda länen göra en analys av hur
de mål och riktlinjer som lagts fram i
kulturpropositionen kan genomföras inom
ramen för försöksverksamheten och vilka
villkor som skall gälla vid fördelningen
av de statliga bidragen till regionala
kulturinstitutioner m.m. Regeringen
avser att återkomma i nästa års
budgetproposition med en redovisning av
hur anslags- och ansvarsfrågorna bör
lösas. Mot bakgrund av vad som
redovisats anser utskottet att något
sådant uttalande från riksdagens sida
som begärs i motion Kr283 (c) inte är
påkallat, varför motionens yrkande 10
avstyrks.
Utskottet är starkt medvetet om att det
inom kulturområdet finns många och
angelägna behov av ökat statligt stöd. I
den statsfinansiella situation som råder
är det emellertid nödvändigt att vara
återhållsam med ökade utgifter.
Utskottet har inledningsvis lämnat en
kort redovisning för den nya
budgetprocess som tillämpas för första
gången inför budgetåret 1997. Riksdagen
fastställer ramar för de olika
utgiftsområdena. Det ankommer därefter
på varje fackutskott att inom
fastställda ramar föreslå riksdagen hur
medlen skall fördelas på anslag och att
vid behov föreslå omprioritering av
medel mellan olika ändamål. Inom
kulturområdet har Operan och Dramatiska
teatern undantagits från den allmänna
besparing om 3 % som gäller allt som går
under beteckningen statlig konsumtion.
Bidraget till de regionala
teaterinstitutionerna har inte minskats,
men uppräkningen av bidraget i
budgetpropositionen är - liksom för
övriga statliga bidrag till icke-statlig
verksamhet - relativt sett låg jämfört
med t.ex. löne- och kostnadsutvecklingen
på teaterområdet. Institutionsteatrarnas
långsiktiga finansiering är inte enbart
beroende av statens förmåga att öka sina
bidrag. Teatrarnas kostnadsutveckling
och deras behov av statligt stöd har
behandlats av flera utredningar under
senare tid. Utskottet anser att det mot
den nu skisserade bakgrunden inte är
nödvändigt med ytterligare en
teaterutredning. Riksdagen får i det
årliga budget- arbetet framöver väga
teatrarnas behov av statligt stöd mot
alla andra konstområdens behov av stöd
inom ramen för de medel som finns
tillgängliga respektive år. Med
hänvisning till det anförda avstyrker
utskottet motion Kr17 (fp) yrkandena 10
och 11.
Diskussionen om fördelningen av det
statliga stödet till storstadsområdena
och till övriga delar av landet togs
ånyo upp i samband med att
Kulturutredningen lade fram sitt
betänkande.
I motion Kr283 (c) yrkande 3 uttalas
att regeringen inte har lyckats nå målet
att få en jämnare fördelning av
kulturresurserna i landet. Regeringen
bör därför göra en förnyad analys och
återkomma till riksdagen med förslag om
hur detta skall åstadkommas.
Motionärerna framhåller särskilt att
Stockholmsregionens kommuner och
landsting bör svara för medfinansiering
av kulturlivet i samma utsträckning som
kommuner och landsting i landet i
övrigt.
Utskottet erinrar om att regeringen i
kulturpropositionen föreslår en rad
insatser för att förstärka kulturen i
hela landet. De olika förslagen
behandlas under skilda avsnitt i
betänkandet. Utskottet begränsar sig här
till att erinra om att sex nationella
uppdrag inrättas vilka av regeringen
avses fördelas till institutioner runt
om i landet (se betänkandets avsnitt
2.6, 6.4, 6.7, 8.6, 9.6, 11.6 och
12.5.5), att verksamheten med
länskonstnärer permanentas och byggs ut
(avsnitt 3.6 och 16.2) och att ökat stöd
beräknas för regional teater och dans
(avsnitt 6.9 och 17.2).
Frågan om kommunal medfinansiering av
statliga institutioner har beträffande
nationalscenerna Operan och Dramatiska
teatern tagits upp av regeringen i
kulturpropositionen. Utskottet instämmer
med vad som där anförts. Stockholms
lägre kulturutgifter jämfört med andra
storstadskommuner skall enligt
utskottets uppfattning inte tas till
intäkt för att staten skall vidta en
sådan åtgärd som att minska det statliga
stödet till landets gemensamma
nationalscener och kräva att staden
skall delfinansiera dem. För de båda
nationalscenerna ställer riksdag och
regering upp övergripande mål som har
sin utgångspunkt i att scenerna skall
vara hela nationens angelägenhet.
Utskottet är således inte berett att
föreslå en direkt kommunal
medfinansiering av nationalscenerna.
Däremot anser utskottet att det, mot
bakgrund av vad som anförs i motion
Kr283 (c), är motiverat med en skyndsam
utredning som omfattar samtliga områden
där staten ger stöd till
kulturinstitutioner. Utskottet anser att
regeringen genom denna utredning bör
låta göra en översyn av frågan om i vad
mån behovet av statligt stöd till en
kommun eller ett landsting påverkas av
omfattningen av det kulturutbud som
nationalscener eller andra helstatligt
finansierade institutioner erbjuder.
Resultatet av en sådan översyn bör
läggas till grund för statsmakternas
ställningstagande till principerna för
Kulturrådets fördelning av stödenheter.
Utskottet föreslår att riksdagen med
anledning av motion Kr283 (c) yrkande 3
som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört.
4.2 Fortsatt utveckling av mål- och
resultatdialogen (prop. 3 avsnitt 18.2)
Regeringen anför i kulturpropositionen
att mål- och resultatdialogen mellan
regeringen och dess myndigheter och de
statligt finansierade
kulturverksamheterna bör utvecklas
vidare. Krav på att kunna redovisa
resultaten av den statligt finansierade
verksamheten är lika för alla,
myndigheter, stiftelser, bolag,
föreningar m.fl. Oavsett verksamhetsform
måste statsmakterna kunna se vad som
uppnåtts genom de statliga insatserna.
Utskottet understryker det som
regeringen anför i fråga om att mål- och
resultatstyrning inom kulturområdet inte
handlar om att riksdag och regering
skall styra innehållet i den
konstnärliga utövningen. Det handlar i
stället om att staten skall se till att
statliga medel används för de ändamål
och på det sätt som riksdag och regering
angett t.ex. i mål för verksamheten.
Utskottet vill samtidigt starkt betona
att de mål som ställs upp på olika
nivåer, av riksdag, regering,
myndigheter m.fl., inte bör vara
abstrakta och svåra att följa upp. När
mål ställs upp bör man således tänka på
att de skall vara möjliga att mäta i
någon form. Om ett mål t.ex. formuleras
på det sättet att något skall öka, måste
det också uttryckas i förhållande till
vad och hur snabbt. Det bör också vara
möjligt att följa hela kedjan av mål-
och prestationsmätning från verksamheten
via verksledning och regering till
riksdagen.
Utskottet vill vidare nämna att
utskottet i ett eget uppföljningsärende
under våren 1996 bl.a. uttryckt följande
syn på uppföljning och utvärdering.
Sedan riksdagen anvisat medel för en
verksamhet och därvid angett vissa
principer för medelsanvändningen, i
allmänhet av mera övergripande natur, är
det regeringens uppgift att mera i
detalj precisera vad som skall gälla för
medelsanvändningen. Detta gör regeringen
i regleringsbrev. Regeringens krav på
redovisning av resultaten av statligt
stödd verksamhet kommer till uttryck
dels i generella föreskrifter, dels i
regleringsbreven. Redovisning sker i
första hand i årsredovisningar, som är
det viktigaste kontinuerliga mätverktyg
som statsmakterna har. De redovisningar
av verksamheten som görs i
anslagsframställningar minskar i
betydelse. Det är av vikt att
regeringens krav på innehållet i
årsredovisningar av statligt stödd
verksamhet är så utformade att
redovisningarna klart och strukturerat
visar inte endast lätt kvantifierbara
uppgifter om verksamhetens omfattning
och art utan även sådana kvalitativa
uppgifter som ställer
verksamhetsresultaten i relation till
uppställda mål och villkor för
statsbidragsgivningen. Det är således
väsentligt att regeringen ställer krav
på sådan information som gör det möjligt
att - inför kommande budgetprövning i
regering och riksdag - kunna diskutera
hur prioriteringar mellan olika delar av
verksamheten gjorts och hur de uppsatta
målen och delmålen för verksamheten
uppfyllts. Det skall t.ex. vara möjligt
att med en sådan återredovisning som
grund kunna diskutera hur en institution
prioriterar mellan väsentliga
kulturpolitiska aktiviteter och hur de
av regeringen uppsatta målen och
delmålen för dess verksamhet uppfylls. I
regleringsbrev skall vidare kunna
uppställas krav på en fördjupad
redovisning som mera ingående belyser en
särskild fråga.
Det är således i första hand
regeringens uppgift att svara för
uppföljningen av en statligt stödd
verksamhet. Regeringen skall kontrollera
att de statliga anslagsmedlen använts på
ett sätt som riksdag och regering
beslutat om. Krav på strukturerad
återredovisning underlättar bedömningar
av måluppfyllelse och - vilket är
viktigt - rimligheten i uppställda mål i
relation till tillgängliga resurser.
Myndigheters och institutioners
möjligheter att få fortsatta och
undantagsvis ökade statliga anslag
kommer i framtiden att i hög grad bli
beroende av att de kan visa hur de
använt tidigare anvisade anslagsmedel.
4.3 Statens kulturråd (prop. 3 avsnitt
18.3)
Regeringen erinrar om att Kulturrådet
har två huvuduppgifter, nämligen att
handlägga ärenden om statliga bidrag och
andra åtgärder som rör teater, dans,
musik, bild- och formkonst, museer och
utställningar, litteratur, folkbibliotek
och kulturverksamhet inom bl.a.
folkbildning och folkrörelser samt att
följa utvecklingen inom kulturområdet i
stort och ge regeringen underlag för den
statliga kulturpolitiken och biträda vid
genomförandet av denna. Regeringen gör
vissa preciseringar av Kulturrådets
övergripande uppdrag och konstaterar att
rådet inte har i uppdrag att utvärdera
områden som rådet inte har ansvar för. I
budgetpropositionen föreslår regeringen
att Kulturrådet tilldelas resurser för
bl.a. utveckling av metoder för mål- och
resultatstyrning inom kulturområdet.
Regeringens förslag till övergripande
mål och medelsberäkning för Kulturrådet
samt ett motionsyrkande om minskat
ansvarsområde och anslag för Kulturrådet
behandlar utskottet i det följande
(avsnitt 16.1).
5 Litteraturen och språket (prop. 3
avsnitt 7)
I propositionen anförs bl.a. att den
svenska litteraturpolitiken sedan lång
tid har byggt på att avgiftsfritt göra
litteraturen tillgänglig för hela
befolkningen via biblioteken och att
ersätta författarna för detta via den
s.k. biblioteksersättningen. Vidare
konstateras bl.a. att utlåningen av
böcker visade en vikande kurva under
1980-talet och att det i dag lånas ut 10
miljoner färre volymer än för tio år
sedan, trots att antalet besökare på
biblioteken ökat. Det senaste året har
kurvan vänt och utlåningen ökar igen med
några oroande undantag. Utlåningen av
barnböcker har minskat kraftigt
samtidigt som försäljningen av
barnböcker minskade med en fjärdedel
under perioden 1990-1994, en minskning
som fortsätter.
Regeringen anför också att många
kulturtidskrifter har ekonomiska problem
och svårigheter att nå ut.
Regeringen erinrar om de ekonomiska
problemen för kommunerna och att
biblioteken tvingats spara. Inköp av
böcker och kulturtidskrifter har
minskat, de avgiftsfria lånen har
ifrågasatts och bibliotekens öppettider
har minskat. Vidare framhålls att
litteraturpolitiken under de gångna
tjugo åren sannolikt har bidragit till
att Sverige har en läsande befolkning
men att varje generation måste vinnas
för litteraturen. Slutligen erinras om
att ett av de föreslagna övergripande
kulturpolitiska målen syftar till att
tillförsäkra barn och ungdomar rätten
till språkliga och kulturella verktyg
(se prop. 3 s. 28).
5.1 Inriktningen på de framtida
insatserna för litteratur och språk
(prop. 3 avsnitt 7.1)
Enligt regeringens bedömning bör statens
insatser syfta till att
- stimulera en bred utgivning av
kvalitetslitteratur,
- öka tillgången till och intresset
för litteratur i hela landet,
- medverka till att barn och ungdom
har tillgång till litteraturen,
- på kulturens område stödja en
informationsteknik i allmänhetens
tjänst,
- värna kulturtidskriften,
- värna det svenska språket.
Regeringens synpunkter utvecklas närmare
i propositionen. Bl.a. anför regeringen
att biblioteksverksamheten är av central
kulturpolitisk betydelse samt att
samhällets ansvar för biblioteken måste
tydliggöras. Biblioteksverksamheten bör
därför - menar regeringen - lagregleras.
Frågan om lagreglering tas upp i ett
senare avsnitt i detta betänkande
(avsnitt 5.2).
Vidare anför regeringen att den avser
att tillsätta en utredning, där
förhållandena på bokmarknaden skall
kartläggas och de statliga insatserna
prövas. Utredningen skall även belysa
kulturtidskrifternas situation.
I propositionen framhålls även att den
tekniska utvecklingen har inneburit att
de funktionshindrade på ett helt annat
sätt än för tjugo år sedan har tillgång
till litteratur. Som exempel nämns den
produkt- och metodutveckling som görs
vid Talboks- och punktskriftsbiblioteket
och Stiftelsen för lättläst
nyhetsinformation och litteratur och som
innebär att tillgången till litteratur
förbättrats avsevärt och att nya läsare
nås. Genom medieverksamheten vid
Sveriges Dövas Riksförbund sker en
programproduktion av bl.a. nyheter på
teckenspråk.
Slutligen redovisar regeringen sin
avsikt att ge Svenska språknämnden i
uppdrag att utarbeta förslag till ett
handlingsprogram för att främja språket.
Regeringen har nu fastställt direktiv
för den aviserade utredningen, som skall
kartlägga situationen för boken och
kulturtidskriften (dir. 1996:85). En
särskild utredare tillkallas i dagarna.
I två motioner behandlas frågor rörande
denna utredning om boken och
kulturtidskriften.
Förslaget i motion Kr4 (mp) syftar till
att konkurrensen mellan olika
eterförsäljarkanaler skall ske på lika
villkor samt att frågan om fasta
bokpriser skall övervägas liksom frågor
rörande bokmomsen (yrkande 19).
Motionärerna bakom motion Kr17 (fp)
anser att bokmomsen har en starkt
negativ effekt på bokkonsumtionen och på
möjligheterna att bedriva en kvalitativ
bokhandel och föreslår att regeringen i
stället skall låta utreda
skattebelastningen på kultursektorn
(yrkande 7).
Enligt de angivna direktiven till
utredningen om boken och
kulturtidskriften skall utredaren
identifiera och synliggöra vad som
begränsar människors möjligheter att ta
del av en bred utgivning av
kvalitetslitteratur. Det kan t.ex.
handla om förlagsstrukturen, förlagens
utgivning, distributionen,
samarbetsformer och kedjebildningar i
branschen, bokhandelns situation, andra
försäljningskanaler, sortimentsbredd i
handeln och försäljningspriset på
kvalitetslitteratur. Utredaren skall
pröva hur ändamålsenliga de nuvarande
statliga insatserna på bokens och
kulturtidskriftens område är och lämna
förslag till statliga insatser.
Utgångspunkten för utredarens
ställningstagande skall vara den
inriktning som anges i den här
behandlade propositionen. Det handlar om
att statens insatser skall stimulera en
bred utgivning av kvalitetslitteratur
samt öka tillgången till och intresset
för litteratur i hela landet. Vidare
skall staten medverka till att barn och
ungdom har tillgång till litteraturen
och på kulturens område stödja en
informationsteknik i allmänhetens
tjänst. Kulturtidskrifterna och det
svenska språket skall värnas.
Utskottet anser att det är värdefullt
att det görs en utredning av de frågor
som anges i direktiven till utredningen
om boken och kulturtidskriften. Det
ingår inte i uppdraget för utredningen
att pröva frågor om mervärdesskatt.
Utskottet anser att sådana frågor måste
bedömas med beaktande av
statsfinansiella synpunkter av i första
hand skatteutskottet, som har
beredningsansvaret för bl.a.
mervärdesskattelagstiftningen (se bl.a.
bet. 1996/97:SkU6).
I den mån förslaget i motion Kr17 (fp)
gäller en utredning av
skattebelastningen på författare och
konstnärer erinrar utskottet om att
regeringen nyligen utfärdat direktiv för
en utredning rörande generellt stöd till
konstnärliga och litterära
egenföretagare (dir. 1996:80).
Utredarens förslag skall grundas på en
realistisk bild av konstnärernas och
författarnas ekonomiska förhållanden.
Bl.a. skall utredaren belysa hur dessa
grupper påverkas av olika regelverk
utanför kulturområdet, t.ex. när det
gäller skatter och avgifter.
Vad angår den i motion Kr4 (mp)
aktualiserade frågan om fasta bokpriser
vill utskottet - utöver vad som anförts
ovan - hänvisa till att i
utredningsdirektiven frågan tas upp om
en kartläggning av det fria
prissystemets effekter med hänsyn till
de olika synsätt på dagens situation som
finns hos exempelvis Sveriges
Författarförbund och Svenska
Förläggareföreningen.
Med hänvisning till det anförda
avstyrker utskottet motionsyrkandena.
Frågor rörande kulturtidskrifter
behandlas i två motioner.
Statens kulturråd administrerar det
statliga stödet till kulturtidskrifter.
Enligt stödförordningen är stödets
syfte att främja kulturellt värdefull
mångfald i utbudet av kulturtidskrifter
(SFS 1993:567). Produktionsstöd får
lämnas som bidrag till
produktionskostnaderna vid utgivning i
Sverige av kulturtidskrifter och
barntidskrifter på invandrarspråk, om
ägaren av tidskriften har verksamhet i
Sverige.
Motionären bakom motion Kr216 (s) anser
att invandrarnas egen utgivning av
kulturtidskrifter skall stödjas (yrkande
2 delvis).
I motion Kr263 (fp) anförs det att en
del tidskrifter inte erhåller något
tidskriftsstöd på grund av begränsad
tillgång på medel och ibland på grund av
svårigheten att hävda optimal oväld och
rättvisa. I motionen krävs att stödet
till kulturtidskrifter skall vara
allsidigt i avsikt att främja och
stimulera mångfald och kvalitet.
Utskottet konstaterar att kravet i
motion Kr 216 (s) är tillgodosett genom
att en icke obetydlig andel av
stödbeloppet anvisas för utgivning av
tidskrifter på invandrarspråk. För
budgetåret 1994/95 ansökte sammanlagt 27
invandrar- och minoritetstidskrifter om
stöd. Av dem erhöll 16 tidskrifter stöd
om sammanlagt drygt 500 000 kronor.
Då det gäller yrkandet i motion Kr263
(fp) vill utskottet hänvisa till att
Kulturrådets tillämpningsföreskrifter
till stödförordningen anger att stödet
syftar till en bred utgivning av
kvalitativt högtstående tidskrifter av
betydelse för den kulturella, sociala
och ekonomiska debatten eller med
väsentlig analys och presentation inom
de skilda konstarternas områden. Vidare
skall stödet främja hög kvalitet och
mångsidigt utbud av åsikter och
behandlade ämnen (Kulturrådets
författningssamling 1994:2). Det
ankommer på Kulturrådet att göra
avvägningar utifrån angivna
stödkriterier och inom ramen för stödet.
Självfallet är det alltid en grannlaga
uppgift att fördela stöd på ett rättvist
sätt. Kulturrådet har att i sin
stödhantering iaktta allmänna
förvaltningsrättsliga principer.
Utskottet anser att vad motionären
anfört inte ger anledning till något
initiativ från riksdagens sida.
Med hänvisning till anförda avstyrker
utskottet motionerna Kr216 (s) yrkande 2
i denna del och Kr263 (fp).
I fyra motionsyrkanden behandlas frågor
som alla syftar till att svenska språket
skall främjas och värnas.
I motion Kr260 (m) understryks bl.a.
att skolans viktigaste uppgift är att
eleverna skall tillägna sig en god
språkbehandling. Det uppdrag som
regeringen avser att ge Svenska
språknämnden bör samordnas med
lärarutbildning och läroplaner (yrkande
8).
Förslaget i motion Kr252 (v) syftar
till att Språknämnden i sitt
handlingsprogram skall ge förslag till
hur man skall kunna skydda de svenska
bokstäverna ä och ö, bokstäver som de
två motionärerna bakom motionen har i
sina efternamn.
Motionärerna bakom motion Kr4 (mp)
framhåller vikten av att värna svenska
språket och det gemensamma kulturarvet
(yrkande 18).
I motion Kr221 (s) föreslås att en
parlamentarisk beredning skall ges i
uppdrag att i nära samarbete med
näringslivet, utbildningsanstalter,
folkrörelser och medier utveckla metoder
för att stärka svenska språket.
Kulturutskottet har i olika sammanhang
haft anledning att intressera sig för
frågor om vård av svenska språket (se
bl.a. bet. 1988/89:KrU4, 1989/90: KrU24
och 1993/94:KrU4). Under föregående
riksmöte behandlade utskottet utförligt
motionsyrkanden som syftade till att
stärka svenska språket (bet.
1995/96:KrU7). I mycket stark
sammanfattning kan utskottets synpunkter
redovisas på följande sätt.
Utskottet framhöll att det talade och
skrivna språket är den främsta
kulturbäraren och utgör en av de
viktigaste förutsättningarna för
människans kulturella identitet.
Utskottet underströk betydelsen av att
det svenska språket vårdas och att dess
ställning stärks. Utskottet ansåg att
det är språkvårdens uppgift att kunna ge
besked om vad som kan anses vara
gällande språknormer, att ge förslag
till nya ord och uttryck som passar in i
det svenska språksystemet och att minska
de språkliga hindren mellan
samhällsgrupper. Vidare konstaterade
utskottet att det är språkvårdens
uppgift att följa språkets utveckling
och att språkvården i vårt allt mer
internationaliserade svenska samhälle
står inför stora utmaningar.
I betänkandet framhölls att skolans
roll i språkutvecklingen är central och
att grundskolans viktigaste uppgift är
att skapa goda möjligheter för elevernas
språkutveckling samt att det
övergripande syftet med undervisningen i
svenska på gymnasienivå är att eleverna
skall öka sin förmåga att tala, läsa och
skriva svenska. Utskottet framhöll även
att lärarutbildningen är betydelsefull
när det gäller språkvård.
Lärarhögskolorna beslutar emellertid
själva hur utbildningen skall läggas
upp. Kraven när det gäller språkvård
varierar mellan lärarhögskolorna.
Utskottet intar alltjämt samma
ståndpunkt.
Då det gäller yrkandet i motion Kr252
(v) - att Språknämndens förslag till
handlingsprogram skall ge förslag till
hur bokstäverna ä och ö skall skyddas -
erinrar utskottet om att en liknande
fråga behandlades av utskottet redan
under 1989/90 års riksmöte (bet.
1989/90:KrU24). Det då aktuella
motionsförslaget hade ett bredare syfte
än det nu aktuella. Förslaget syftade
nämligen till att bevara inte bara
bokstäverna ä och ö utan även bokstaven
å. Utskottet, som ansåg att riksdagen
inte borde ta något initiativ i frågan,
hänvisade till ansvariga organ på
området.
Mot bakgrund av den syn på en god
språkvård som utskottet gett uttryck åt
i olika sammanhang anser utskottet att
det uppdrag att utarbeta förslag till
ett handlingsprogram för att främja
språket som regeringen avser att ge till
Språknämnden, är välkommet.
Utskottet utgår från att uppdraget
kommer att innefatta de frågor som
aktualiserats genom motionerna om
skolans och lärarutbildningens roll och
om bevarande av bokstäverna å, ä och ö.
Vidare utgår utskottet från att Språk-
nämnden i sitt arbete kommer att hålla
kontakt med andra språkvårdande organ,
medier, representanter för skola och
lärarutbildning m.fl.
Med hänvisning till det anförda anser
utskottet att motionsyrkandena inte
påkallar någon åtgärd av riksdagen.
Motionsyrkandena avstyrks.
5.2 Biblioteksverksamheten regleras i
lag (prop. 3 avsnitt 7.2)
Regeringen anser att det är angeläget
att vissa bärande principer inom
biblioteksområdet lagfästs och föreslår
därför att en bibliotekslag skall
införas den 1 januari 1997. Lagen syftar
främst till att garantera avgiftsfria
boklån och ett väl fungerande nationellt
nätverk som binder ihop de olika
biblioteken. I lagen anges att varje
kommun skall ha ett folkbibliotek.
Likaså anges målen för
biblioteksverksamheten.
Regeringen understryker att det även i
fortsättningen skall vara en kommunal
angelägenhet att lägga fast omfattningen
av folkbiblioteksverksamheten. Någon
statlig detaljstyrning skall inte
förekomma.
Lagförslagets inledande paragraf
stadgar att lagen skall innehålla
bestämmelser om det allmänna
biblioteksväsendet (1 §). Bestämmelsen
avser således hela det offentliga
biblioteksväsendet.
I lagförslaget fastslås
ansvarsfördelningen då det gäller
biblioteksverksamhet mellan stat,
landsting och kommuner (7 §).
Vidare läggs regeln om den s.k.
lånekedjan eller fjärrlånesystemet fast
(10 §).
I fyra motionsyrkanden föreslås att
förslaget om att införa en bibliotekslag
skall avslås.
En bibliotekslag strider mot principen
om den kommunala självstyrelsen, anser
motionärerna bakom yrkande 6 i motion
Kr207 (m) och yrkande 12 i motion Kr283
(c). Motionärerna befarar att en
statligt reglerad miniminivå kan få
effekten att kommunerna sänker
ambitionsnivån till den miniminivå som
lagstiftningen anger.
Motionärerna bakom yrkande 6 i motion
Kr17 (fp) och yrkande 4 i motion Kr13
(kd) erinrar om att författarna genom en
bestämmelse i upphovsrättslagen har fått
möjlighet att förhindra att deras böcker
lånas ut mot avgift. I motion Kr13 (kd)
anförs även att införandet av en lag
innebär ett ingrepp i kommunernas
beslutsrätt.
Förslag om att införa en bibliotekslag
har diskuterats i den biblioteks- och
kulturpolitiska debatten under en lång
följd av år. I riksdagen har frågan
behandlats vid ett flertal tillfällen.
Utskottet inskränker sig till att
hänvisa till den offentliga utfrågning
som utskottet anordnade i oktober 1992
med företrädare för olika
bibliotekspolitiska organ, Kommun- och
Landstingsförbunden, Statens kulturråd
m.fl.
Biblioteken utgör de mest spridda och
därmed också de viktigaste lokala
kulturinstitutionerna i landet.
Bibliotekens betydelse för samhället,
för yttrandefriheten och för demokratin
är central. De kraftiga besparingar som
drabbat bibliotekssystemen i många
kommuner har lett till nedskärningar i
medieinköp och öppethållandetider,
nedläggningar av biblioteksfilialer och
indragning av bokbussar. På några
ställen har förslag väckts om att införa
avgifter på boklån, vilket emellertid
hittills inte förverkligats i någon
kommun. Mot den redovisade bakgrunden
finner utskottet att det är
tillfredsställande att en lag nu
föreslås som anger vissa grundläggande
principer för det svenska offentliga
bibliotekssystemet och som markerar
betydelsen av den verksamhet som bedrivs
inom biblioteksväsendet.
Utskottet anser att det är särskilt
angeläget att avgiftsfriheten för boklån
nu lagfästs. Den ändring av
upphovsrättslagen (1960:729) som gjordes
för några år sedan och som åsyftas i
motion Kr13 (kd) och Kr17 (fp) innebär
att upphovsmännens samtycke krävs för
att biblioteken skall få hyra ut böcker
till allmänheten (2 kap. 19 §). Den
åsyftade paragrafen har givetvis sitt
värde, så länge som Sveriges
Författarförbund och enskilda författare
motsätter sig avgifter på
bibliotekslånen. Någon garanti för
avgiftsfrihet innebär den emellertid
inte.
Då det gäller den motionsvägen
framförda åsikten att införandet av en
lag på biblioteksområdet skulle innebära
ett ingrepp i principen om den kommunala
självstyrelsen finns skäl att
understryka vad som sägs i
propositionen, nämligen att det även i
fortsättningen skall vara en kommunal
angelägenhet att lägga fast omfattningen
av folkbiblioteksverksamheten. Någon
statlig detaljstyrning skall inte
förekomma.
I enlighet med det anförda anser
utskottet att de fyra motionsyrkandena
om avslag på regeringens förslag bör
avslås.
Utskottet tar härefter med utgångspunkt
i regeringens förslag upp frågan om
innehållet i en bibliotekslag.
I motion Kr260 (m) föreslås att orden
m.m. i lagförslagets 10 § skall utgå
för att skapa större klarhet i lagtexten
(yrkande 7).
Angiven paragraf handlar om den s.k.
lånekedjan eller fjärrlånesystemet.
Genom lånekedjan länkas hela det
offentliga biblioteksväsendet ihop,
vilket gör det möjligt för en låntagare
på ett folkbibliotek att få tillgång
till en bok trots att den inte finns på
det egna biblioteket. Utskottet delar
den uppfattning som kommer till uttryck
i motion Kr260 (m) och som innebär att
formuleringen i den aktuella paragrafen
i lagförslaget är oklar. Enligt
utskottet bör orden m.m. utgå ur
lagtexten och ett förtydligande göras så
att det klart anges vilka bibliotek som
avses. Utskottet föreslår därför en
ändring av regeringens lagförslag så att
paragrafen får följande lydelse.
Länsbibliotek, lånecentraler,
högskolebibliotek, forskningsbibliotek
och andra av staten finansierade
bibliotek skall avgiftsfritt ställa
litteratur ur de egna samlingarna till
folkbibliotekens förfogande samt i
övrigt samverka med folk- och
skolbiblioteken och bistå dem i deras
strävan att erbjuda låntagarna en god
biblioteksservice.
Som exempel på bibliotek som kommer att
omfattas av lagen kan nämnas Talboks-
och punktskriftsbiblioteket och Statens
musikbibliotek.
Utskottet tillstyrker således motion
Kr260 (m) yrkande 7.
Den av regeringen föreslagna lagen
innehåller i 7 § bestämmelser om
ansvarsfördelningen mellan stat,
landsting och kommuner.
I paragrafen anges bl.a. att staten
ansvarar för högskolebiblioteken. De
privata högskolornas bibliotek omfattas
inte av paragrafen, eftersom de inte
tillhör det allmänna biblioteksväsendet.
Utskottet återkommer i det följande till
frågan huruvida även verksamheten vid de
privata högskolornas bibliotek bör
omfattas av lagen. Regeringens förslag
är så formulerat att det i paragrafen
slås fast att staten har ett ansvar även
för biblioteken vid de högskolor för
vilka landsting är huvudmän. Detta torde
inte ha varit regeringens avsikt. Inte
heller utskottet anser att staten skall
ta på sig ett ansvar för dessa
bibliotek. Paragrafen bör därför enligt
utskottets mening få följande lydelse.
Kommunerna ansvarar för folk- och
skolbiblioteksverksamheten.
Landstingen ansvarar för
länsbiblioteken och för biblioteken vid
högskolor med landstingskommunalt
huvudmannaskap.
Staten ansvarar för övriga
högskolebibliotek och för
lånecentralerna samt för sådan
biblioteksverksamhet som enligt
särskilda bestämmelser ankommer på
staten.
I övrigt har utskottet inte något att
erinra mot regeringens lagförslag. Det
anförda innebär att riksdagen - med
ändring av 7 och 10 §§ - bör anta
regeringens förslag till bibliotekslag.
Frågan om en komplettering av lagen har
aktualiserats dels med anledning av att
de privata högskolorna inte omfattas av
förslaget, dels med anledning av ett
motionsförslag.
Med hänsyn till de privata högskolornas
funktion - och till att de i allmänhet
har bibliotek som inom sina
specialområden är betydelsefulla - finns
det skäl som talar för att verksamheten
vid dessa bibliotek bör omfattas av
lagen. Utskottet anser att det bör
övervägas huruvida så bör vara fallet.
Därvid bör framför allt göras en
bedömning av frågan huruvida det skulle
vara av värde att lagen omfattade dessa
bibliotek av det skälet att de därigenom
skulle bli förpliktigade att ingå i
fjärrlånesystemet. Vidare bör bedömas om
det är motiverat att låta vissa av
högskolebiblioteken omfattas av lagen
medan andra lämnas utanför.
Utskottet vill tillägga följande. Inom
kort kommer nya avtal att träffas
mellan, å ena sidan, staten och, å andra
sidan, vissa av de privata högskolorna
om högskolornas verksamhet. Därvid kan
bestämmelser om förpliktelse för
högskolorna att ingå i fjärrlånekedjan
komma att tas in i avtalen. Bedömningen
av den av utskottet upptagna
lagstiftningsfrågan kan komma att
påverkas av avtalsinnehållet.
Vad utskottet sålunda anfört om översyn
av bibliotekslagen i vad avser
högskolebiblioteken bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.
I motion Kr20 (v) föreslås att
regeringen skall återkomma till
riksdagen med förslag om komplettering
av bibliotekslagen så att kommuner och
landsting åläggs att upprätta en plan
för sin biblioteksverksamhet, som även
skall avse skol- och sjukhusbiblioteken
(yrkande 7). I planen skall framgå
kommunernas mål beträffande personalens
kompetens, bibliotekens
öppethållandetider etc.
Det är, som framhålls i propositionen
(s. 49), naturligt att kommunerna med
skäliga tidsmellanrum utvärderar folk-
och skolbibliotekens verksamhet och
därvid följer upp om målen för
verksamheten uppnåtts. Det bör ankomma
på kommunerna att själva bestämma i
vilken form detta skall ske. Utskottet
delar regeringens uppfattning att det
skulle vara värdefullt om modellen för
denna uppföljning och utvärdering tas
fram i en dialog mellan staten och
företrädare för kommunerna. Statens
kulturråd synes i första hand böra komma
i fråga som samtalspartner på den
statliga sidan. Utskottet anser att det
finns skäl som talar för att det i lagen
skall finnas en bestämmelse som anger
att huvudmännen skall göra upp planer
för biblioteksverksamheten, i vilka
redovisas olika kvalitetsbegrepp.
Utskottet anser därför att regeringen
ytterligare bör överväga denna fråga och
- om regeringen kommer fram till att en
lagreglering av frågan bör ske -
förelägga riksdagen förslag till ändring
av bibliotekslagen. Utskottet vill
tillägga att regeringens överväganden
bör ske med beaktande av principen om
den kommunala självstyrelsen. En
eventuell lagregel om huvudmännens
planer bör således inte få en utformning
som innebär en styrning av huvudmännens
biblioteksverksamhet.
Vad utskottet anfört om översyn av
bibliotekslagen i vad avser upprättande
av planer för biblioteksverksamheten bör
riksdagen med anledning av motion Kr20
(v) yrkande 7 som sin mening ge
regeringen till känna.
5.3 Ny stödform för inköp av litteratur
till folk- och skolbibliotek (prop. 3
avsnitt 7.3)
I kulturpropositionen föreslås att ett
nytt statligt stöd införs fr.o.m. år
1997 för inköp av litteratur till folk-
och skolbibliotek. Målgruppen skall vara
barn och unga. I budgetpropositionen för
år 1997 föreslår regeringen att 25
miljoner kronor anvisas för det nya
stödet. Frågan om medelsanvisning prövas
under anslaget C 2 Litteraturstöd
(avsnitt 18.2).
Grunderna för stödet presenteras närmare
i propositionen (s. 52-54). Bl.a. anförs
att barn och ungdomar läser allt mindre,
trots att utgivningen av barn- och
ungdomsböcker är god. Som nämnts i ett
tidigare avsnitt i detta betänkande
minskade både försäljningen och
utlåningen av barn- och ungdomsböcker
under perioden 1990-1994. Många barn och
ungdomar har fått en försämrad tillgång
till böcker. Regeringen anser att staten
- i samband med att en bibliotekslag
införs - bör göra särskilda insatser för
att öka tillgången till litteratur vid
folk- och skolbiblioteken och stimulera
till läsaktiviteter i ökad utsträckning.
Det nya statsbidraget som föreslås bli
infört år 1997 skall enligt regeringen
användas för inköp till folk- och
skolbiblioteken av litteratur för barn
och ungdomar. Även viss litteratur för
vuxna kan få ingå, av det skälet att
ungdomar också läser vuxenlitteratur.
Kommunerna skall själva bestämma vilka
titlar som skall köpas in.
Regeringens förslag behandlas i tre
motionsyrkanden.
Motionärerna bakom motion Kr207 (m)
anser att det varken är lämpligt eller
önskvärt att staten genom bidragsgivning
helt eller delvis tar över kommunernas
ansvar och föreslår därför att
regeringens förslag skall avslås av
riksdagen (yrkande 7). Likaså avvisas
förslaget i motion Kr260 (m) yrkande 9
delvis.
Som angetts i det föregående finns det
anledning att oroa sig över utvecklingen
när det gäller barns och ungdomars
läsning och tillgång till böcker. Enligt
utskottets uppfattning är det därför
angeläget att åtgärder snarast vidtas
för att ge barn och ungdomar goda
läsvanor. Införande av inköpsstöd är en
sådan åtgärd. Utskottet ställer sig
därför positivt till det nya stödet som
kan komma att bidra till att den
nedåtgående utvecklingen på detta område
vänds. Utskottet vill understryka att
staten genom detta stöd inte lyfter bort
något ansvar från kommunerna. I stället
bör det i stödvillkoren i enlighet med
vad regeringen föreslagit ställas krav
på kommunerna att de skall redovisa hur
de avser att stimulera barns och
ungdomars intresse för läsning. Vidare
bör det - likaledes i enlighet med vad
regeringen föreslår - krävas att
kommunerna för att erhålla statsbidrag
inte minskar sina egna bokanslag.
Vidare konstaterar utskottet att ett
förslag i motion Kr13 (kd) tillgodoses
genom regeringsförslaget, nämligen att
bibliotek och skolor skall ha frihet att
själva välja den litteratur de har behov
av (yrkande 5).
I enlighet med det anförda tillstyrker
utskottet regeringens förslag att ett
särskilt stöd för inköp av litteratur
skall inrättas och avstyrker motionerna
Kr13 (kd) yrkande 5, Kr207 (m) yrkande 7
och Kr260 (m) yrkande 9 i motsvarande
del.
5.4 Läsfrämjande verksamhet för barn och
unga (prop. 3 avsnitt 7.4)
I kulturpropositionen redovisas att
regeringen i budgetpropositionen för år
1997 föreslår att 5 miljoner kronor
skall anvisas engångsvis för
läsfrämjande verksamheter för barn och
unga. Medlen skall kunna användas för
särskilda insatser såsom läs- och
skrivfrämjande kampanjer,
litteraturläger etc.
Folkbildningsförbund,
föräldraföreningar, folkrörelser m.fl.
skall kunna söka bidrag för aktiviteter
vars mål är att förmedla litteraturen
till barn och unga.
Bedömningen att medel skall anvisas
till läsfrämjande verksamhet bland barn
och unga har inte mött någon erinran.
Frågan om utformningen av insatserna och
medelsanvisningen behandlas i detta
betänkande under anslaget C 2
Litteraturstöd (avsnitt 18.2).
5.4.1 Frågor rörande litteraturstödet
Principer rörande det statliga
litteraturstödet behandlas i två
motioner.
I motion Kr216 (s) krävs att
invandrarnas egen utgivning av
kvalitetslitteratur skall stödjas
(yrkande 2 delvis).
Syftet med det statliga
litteraturstödet är att främja
mångsidighet och kvalitet i
bokutgivningen. Enligt stödförordningen
(1993:449) kan litteraturstöd ges till
litteratur på invandrar- och
minoritetsspråk. Av Kulturrådets
årsredovisning framgår att drygt 2,1
miljoner kronor betalades ut för detta
ändamål för budgetåret 1994/95.
Utskottet konstaterar att
motionsförslaget är tillgodosett.
Utskottet anser därför att det inte
påkallar någon riksdagens åtgärd. Motion
Kr216 (s) yrkande 2 i denna del avstyrks
således.
Förslaget i motion Kr262 (v) syftar
till att ett statligt stöd skall
inrättas för översättning av olika
religioners heliga skrifter.
Utskottet erinrar om den möjlighet som
finns för en bokutgivare att inom ramen
för litteraturstödet erhålla stöd för
översättning av såväl fack- som
skönlitteratur. Vidare finns inom
utgivningsstödet ett produktionsstöd,
avsett för särskilt kostnadskrävande
utgivning. Motionsförslaget är således
redan tillgodosett och avstyrks därför.
Frågor om stödvillkor och
anslagsvillkor i övrigt behandlas under
anslaget C 2 Litteraturstöd (avsnitt
18.2).
5.5 En bok för alla (prop. 3 avsnitt
7.5)
I kulturpropositionen föreslås att
riksdagen skall godkänna de ekonomiska
förpliktelser för staten som följer av
avtalet mellan staten och En bok för
alla AB för perioden 1997-1999. I
budgetpropositionen för år 1997 föreslår
regeringen att 8,2 miljoner kronor skall
anvisas för verksamheten med En bok för
alla (se avsnitt 18.2).
Motion Kr260 (m) syftar i här aktuell
del till att statens förpliktelser skall
inriktas enbart på litteratur för barn
och ungdom. För år 1997 föreslås därför
ett bidrag om endast 3,2 miljoner kronor
(yrkande 9 delvis).
Enligt utskottet har det stor betydelse
att En bok för allas utgivning av
kvalitetslitteratur till lågpris kan nå
ut till skolor, arbetsplatser,
läsecirklar, folk med låga inkomster
m.fl. Titelbredden, den breda
spridningen, böckernas kvalitet och låga
pris samverkar till att utgivningen
utgör ett viktigt led i statens stöd
till läsfrämjande verksamhet. Utskottet,
som i ett senare avsnitt i detta
betänkande kommer att ta ställning till
medelsanvisningen, anser inte att det
finns något skäl att begränsa statens
ekonomiska förpliktelser för En bok för
alla AB. Med hänvisning till det anförda
tillstyrker utskottet regeringens
förslag och avstyrker motionen i här
aktuell del.
6 Teater (prop. 3 avsnitt 8)
6.1 Inledning
Regeringen konstaterar inledningsvis att
statens bidrag till teater i dag uppgår
till cirka en miljard kronor per år,
vilket motsvarar ungefär en fjärdedel av
den statliga kulturbudgeten. Antalet
teatrar har i det närmaste femdubblats
sedan 1974 års kulturpolitiska mål lades
fast. Regionala teatrar finns i de
flesta län. Sverige har en tätposition i
världen när det gäller barn- och
ungdomsteater, både till kvalitet och
kvantitet.
Regeringen redovisar att det totala
antalet besök (sålda biljetter) per år
har minskat för all teater inklusive den
kommersiella teatern. Kulturutredningen
ansåg dock i sin utvärdering (SOU
1995:85) att man delvis får en annan
bild om man ser till antalet personer
som besöker teatern. Den andel av
befolkningen som besöker en teater under
ett år har ökat. Det finns enligt
utredningen anledning att tro att
människor går mera sällan och på delvis
andra slags föreställningar än tidigare.
Regeringen framhåller att teatern i dag
konkurrerar på en underhållningsmarknad
som har växt lavinartat.
Antalet människor som engagerar sig i
amatörteaterverksamheten är fler i dag
än för tjugo år sedan. Amatörteatern
visar också en kontinuerligt ökande
publik. Många professionella teatrar har
också i ökad utsträckning vidgat sitt
verksamhetsfält och arbetar aktivt
tillsammans med amatörteatern.
Sveriges Televisions dramasändningar
har en avsevärt bredare publik än den
som besöker teatrarna.
6.2 Inriktningen på de framtida
insatserna för teater (prop. 3 avsnitt
8.1)
Regeringen anför att statens framtida
insatser för teater bör syfta till att
uppnå följande.
- Efterfrågan på teater bör öka,
- spridningen på teater bör öka och
tillgängligheten förbättras,
- teaterutbudet bör vara allsidigt och
hålla hög kvalitet,
- barn och ungdomar bör få tillgång
till teater av hög kvalitet,
- regional teater bör utvecklas,
- nationalscenernas ställning i hela
landet bör stärkas.
Regeringen utvecklar närmare sin syn på
det som bör uppnås och anför bl.a. att
det tydligt måste markeras att det är en
uppgift för teaterinstitutionerna,
inklusive nationalscenerna, att turnera.
Det är också angeläget att teatrarna
utvecklar samarbetsformer med
resenäringen, med arbetsplatser, med
folkbildningen, med skolor och andra som
kan medverka till att människor i hela
landet får ökade möjligheter att se
teater.
Staten skall medverka till att det
finns förutsättningar för att
teaterproduktionen sprids via radio och
television.
Statlig och annan offentlig
finansiering skall bidra till att
biljettpriserna hålls på en rimlig nivå.
Även människor med låga inkomster skall
ha råd att gå på teater. Statens
insatser skall främja en förnyelse inom
teatern genom att stödja
utvecklingsarbete och experiment.
Statistiken tyder på att den kvalitativa
barnteatern är på stark nedgång. Skälen
är ofta bristande ekonomiska resurser,
men också brist på kunskap hos bl.a.
många av de enskilda förskolor och
skolor som numera själva skall ta ansvar
för att barn och ungdom får ta del av
teaterupplevelser i skolan. Positiva
teaterupplevelser från skolan är
viktiga. Det är en central uppgift för
teaterinstitutionerna och för dem som
arbetar inom teatern att förmedla
teaterkonstens uttrycksmöjligheter till
den unga generationen. Staten skall
medverka till att stärka sådan barn- och
ungdomsteater som har kvalitet.
6.3 Nationalscenerna Operan och
Dramatiska teatern (prop. 3 avsnitt 8.2)
Regeringen gör i kulturpropositionen
bedömningen att uppdraget till
nationalscenerna Operan och Dramatiska
teatern skall stå fast och föreslår i
budgetpropositionen följande
övergripande mål för Operan och
Dramatiska teatern. De båda
nationalscenerna bör vara de i Sverige
ledande institutionerna inom sina
konstområden, vara föredömen för andra
scener, vårda och främja det nationella
kulturarvet inom sina konstområden, nå
en stor och bred publik, ha en bred
repertoar samt kunna hävda sig i
jämförelse med de främsta scenerna
utomlands. Inom ramen för sitt uppdrag
bör nationalscenerna verka för att i
ökad utsträckning bli tillgängliga för
hela svenska folket.
De mål som föreslås för
nationalscenerna ansluter enligt vad
regeringen anför i allt väsentligt till
de mål som presenterades i 1993 års
budgetproposition och som utskottet inte
hade något att erinra mot (bet.
1992/93:KrU20).
Regeringen anför i sammanhanget att det
även på våra nationalscener skall synas
att vi lever i ett mångkulturellt
samhälle. Scenerna skall vara öppna för
nya impulser och ta upp ämnen som är
angelägna för många människor.
I nationalscenernas uppdrag att vårda
och främja det nationella kulturarvet
ligger också att bevara och utveckla de
hantverkstraditioner som ryms inom ramen
för en nationalteater.
I Dramatiska teaterns uppdrag skall
ingå att vårda och främja det svenska
språket. Enligt regeringen bör
publikarbetet inriktas på såväl social
som geografisk spridning. I sitt arbete
med att bredda publiken och nå ut med
nationalscenernas konst i hela landet
behöver teatrarna arbeta med många olika
metoder - samarbete med
teaterföreningar, researrangörer,
turistnäring, arbetsplatser, skolor,
folkrörelser, folkbildning, regionala
och lokala arrangörer och särskilt
radion och televisionen. Det är en
självklar uppgift för nationalscenerna
att, i rimlig omfattning, genomföra
turnéer och gästspel. Fler TV- och
radiosändningar skapar också möjligheter
för de boende utanför Stockholm att ta
del av nationalscenernas uppsättningar.
Antalet televisionsproduktioner -
transmitteringar eller
studioöverföringar - bör öka.
Regeringen anser att Stockholms lägre
kulturutgifter jämfört med andra
storstadskommuners inte skall tas till
intäkt för att staten skall vidta en
sådan åtgärd som att minska det statliga
stödet till landets gemensamma
nationalscener och kräva att staden
skall delfinansiera dem. För de båda
nationalscenerna ställer riksdag och
regering upp övergripande mål som har
sin utgångspunkt i att scenerna skall
vara hela nationens angelägenhet.
Regeringen är därför inte beredd att,
som Kulturutredningen föreslog, förorda
en regional medfinansiering av de båda
nationalscenerna.
I motionerna Kr20 (v) yrkande 9 i denna
del och Kr206 (m) förordas vissa
kompletteringar av målen för Operan och
Dramaten i vad avser verksamhet för barn
och ungdom samt televisering m.m.
Utskottet har i princip inte något att
invända mot de av regeringen förordade
målen men tar i formellt hänseende
ställning till målen och
motionsförslagen om kompletteringar i
budgetavsnittet av betänkandet (avsnitt
17.1).
6.4 Nationellt uppdrag för barn- och
ungdomsteater (prop. 3 avsnitt 8.3)
Regeringen föreslår att ett
tidsbegränsat nationellt uppdrag för
barn- och ungdomsteater inrättas. Det
finns ett betydande behov av
kunskapsutveckling inom detta område,
och det finns ett stort intresse för att
förnya teaterns former med
genreöverskridande verk, där man arbetar
med allt från tal, dans och musik till
multimedia. Med stöd i det nationella
uppdraget skall den teater som får detta
kunna svara för seminarier och
utbildning och på olika sätt inspirera
både andra teatrar och kulturansvariga i
skolan och förskolan. Riksdagen föreslås
godkänna det som regeringen förordar i
frågan.
Regeringen avser att för perioden
1997-1999 ge uppdraget till Backa teater
i Göteborg.
I tre motioner behandlas frågor som rör
det föreslagna nationella uppdraget för
barn- och ungdomsteater. Samtliga
motionärer tillstyrker att ett sådant
nationellt uppdrag inrättas. I
motionerna Kr4 (mp) yrkande 22 och Kr257
(mp) yrkande 10 anförs att det är
viktigt med kontinuerligt forsknings-
och utvecklingsarbete runt barn- och
ungdomsteatern. I motionerna yrkas att
regeringen skall återkomma till
riksdagen med förslag i denna fråga.
Enligt motion Kr20 (v) yrkande 9 i denna
del bör det nationella uppdraget för
barn- och ungdomsteater preciseras i
dialog mellan Kulturrådet och den
institution som tilldelas uppdraget av
regeringen. I vilka avseenden uppdraget
bör preciseras anges inte.
Utskottet erinrar om att regeringen i
kulturpropositionen med oro redovisat
att den kvalitativa barnteatern är på
stark nedgång och att skälen till detta
ofta är bristande ekonomiska resurser,
men också brist på kunskap hos bl.a.
många av de enskilda förskolor och
skolor som numera själva skall ta ansvar
för att barn och ungdom får ta del av
teaterupplevelser i skolan. Det är
enligt regeringens uppfattning en
central uppgift för
teaterinstitutionerna och för dem som
arbetar inom teatern att förmedla
teaterkonstens uttrycksmöjligheter till
den unga generationen. Staten skall
också medverka till att stärka sådan
barn- och ungdomsteater som har
kvalitet. Mot denna bakgrund anser
utskottet att det är mycket värdefullt
att ett nationellt uppdrag för
utveckling av barn- och ungdomsteatern
inrättas. Av propositionen framgår att
den institution som tilldelas uppdraget
förutsätts ordna seminarier och
utbildning och på olika sätt inspirera
både andra teatrar och kulturansvariga i
skolan och förskolan. Forskning och
utveckling som rör eller har samband med
barn- och ungdomskultur, däribland barn-
och ungdomsteater, finns inom
universitets- och högskolesektorn vid
olika institutioner. I detta sammanhang
vill utskottet nämna att Högskolan i
Växjö år 1995 tilldelades särskilda
medel för att delta i ett projekt kring
barn- och ungdomskultur bl.a. avseende
teater och television och att regeringen
i årets budgetproposition föreslår
förstärkta medel för högskolans Centrum
för kulturvetenskaplig forskning med
inriktning mot barn- och ungdomskultur.
Utskottet anser mot bakgrund av det
anförda att riksdagen inte behöver göra
något särskilt uttalande om forsknings-
och utvecklingsarbete runt barn- och
ungdomsteatern, varför motionerna Kr4
(mp) yrkande 22 och Kr257 (mp) yrkande
10 avstyrks.
Utskottet avstyrker motion Kr20 (v)
yrkande 9 i vad avser en preciserande
dialog mellan Kulturrådet och den
teaterinstitution som får det nationella
uppdraget.
Sammanfattningsvis föreslår utskottet
att riksdagen godkänner det som
regeringen förordar i
kulturpropositionen om tidsbegränsat
nationellt uppdrag till barn- och
ungdomsteater.
6.5 Ytterligare nationella uppdrag m.m.
inom teaterområdet
Riksdagen bör enligt motion Kr4 (mp)
yrkande 24 besluta om ytterligare ett
nationellt uppdrag inom teaterområdet,
vilket inte bör vara tidsbegränsat utan
permanent. Riksdagen bör som sin mening
ge regeringen till känna att detta
uppdrag bör ges till de institutioner
som samverkar inom Norrlands Musik- och
Dansteater (NMD). I motion Kr259 (v)
yrkande 3 i denna del hemställs att NMD
bör byggas upp som en nationalscen i
norr med utgångspunkt i den planering
som NMD gjort.
Ett nationellt uppdrag inom området
musikteater bör enligt motion Kr5 (s)
inrättas. Regeringen bör lämna detta
uppdrag till Malmö musikteater.
Utskottet anser att det är värdefullt
att ett system med tidsbegränsade
nationella uppdrag inom olika områden nu
kommer att införas (se även avsnitt
2.6). Utskottet har i det föregående
tillstyrkt att ett sådant uppdrag
inrättas inom teaterområdet med
inriktning mot barn- och ungdomsteater.
Utskottet anser att verksamheten med
nationella uppdrag bör prövas under den
första treårsperioden innan en
förändring, t.ex. i fråga om ytterligare
områden och flera uppdrag, övervägs. De
aktuella motionsyrkandena avstyrks.
6.6 Satsning på ungdomars eget skapande
(prop. 3 avsnitt 8.4)
Regeringen redovisar i
kulturpropositionen att Statens
kulturråd disponerar 3 miljoner kronor
under en treårsperiod för insatser som
främjar ungdomars eget skapande och
anför att denna verksamhet bör
fortsätta. Medel för att främja
ungdomars eget skapande kommer under år
1998 att finnas inom ramen för Kultur i
hela landet-projektet under anslaget
Bidrag till allmän kulturverksamhet,
utveckling, internationellt kulturutbyte
och samarbete. Medelsanvisningen under
detta anslag behandlar utskottet senare
i detta betänkande (avsnitt 16.2).
Vidare anger regeringen att den har för
avsikt att i budgetpropositionen för år
1999 föreslå riksdagen att Kulturrådets
medelsram för insatser som främjar
ungdomars eget skapande skall ökas med
9,4 miljoner kronor.
6.7 Nationellt uppdrag inom området
ungdomskultur (prop. 3 avsnitt 8.5)
Regeringen föreslår att ett
tidsbegränsat nationellt uppdrag
inrättas inom området ungdomskultur. På
några håll i landet bedrivs
kulturverksamhet - i form av
kulturskolor eller liknande - där
ungdomar får genomföra kulturprojekt
efter egna idéer under professionell
ledning. Där arbetar man med sång,
musik, dans, talteater, bild, film och
video, ibland renodlat men ofta i
ovanliga kombinationer. Med ungdomarnas
idérikedom som grund åstadkoms inte
sällan produktioner av hög konstnärlig
halt. Genom att var och en i en grupp
får en uppgift under eget ansvar lockas
det fram talanger som var dolda både för
omgivningen och den unga människan
själv. Samtidigt som ny spännande kultur
skapas får ett antal ungdomar ett
tidigare inte upplevt självförtroende.
I uppdraget inom området ungdomskultur
skall enligt regeringens förslag ingå
att sprida kunskaper och erfarenheter
och därigenom inspirera till att
liknande verksamhet startar på andra
håll. Detta kan ske t.ex. genom
turnerande eller genom att institutioner
tar emot studiebesök för längre eller
kortare tid. Uppdraget skall även ge
möjlighet att genomföra särskilda
utvecklingsprojekt. I
budgetpropositionen för år 1997 föreslås
att 1 miljon kronor anvisas för
uppdraget.
Regeringen avser att för perioden
1997-1999 ge det nationella uppdraget
inom ungdomskultur till Kulturskolan
Rosteriet i Luleå.
Utskottet föreslår att riksdagen
godkänner det som regeringen förordar om
tidsbegränsat nationellt uppdrag inom
området ungdomskultur.
6.8 Nationellt uppdrag inom området
barnkultur
I motion Kr259 (v) yrkande 3 i denna del
föreslås att riksdagen skall besluta om
inrättande av ytterligare ett nationellt
uppdrag, nämligen inom området
barnkultur. Enligt motionärernas mening
skulle regeringen kunna lämna ett sådant
uppdrag till Barnkulturcentrum i
Eskilstuna. Med utgångspunkt i detta
centrum och de erfarenheter och den
kompetens som finns där skulle ett
nationellt kunskaps- och
utvecklingscentrum för kreativ pedagogik
kunna byggas upp.
Utskottet har i det förgående (avsnitt
2.6 och 6.5) anfört att det är
värdefullt att ett system med nationella
uppdrag inom olika områden kommer att
införas och att verksamheten bör prövas
under den första treårsperioden innan en
förändring, t.ex. i fråga om ytterligare
områden och flera uppdrag, övervägs. Med
denna motivering föreslår utskottet att
riksdagen avslår motion Kr259 yrkande 3
i denna del.
6.9 Regional teater (prop. 3 avsnitt
8.6)
De kulturpolitiska mål som regeringen
föreslår motiverar enligt regeringens
uppfattning en ökad satsning på
regionala teaterinstitutioner. Ett
huvudsyfte med statens insatser på
teaterområdet skall vara att sprida
teatern i landet och att nå nya grupper
utanför storstäderna. Satsningen nästa
budgetår skall främja spridningen av
musikteatern och dansteatern utanför
storstäderna.
Av de reformmedel som frigörs i
budgetpropositionen avsätts viss del för
uppbyggnaden av Norrlands Musik- och
Dansteater (NMD). NMD representerar ett
nytänkande när det gäller samarbete
mellan kulturinstitutioner. I det
förslag till verksamhet som presenteras
av interimsstyrelsen för NMD ingår
Norrlandsoperan i Umeå, Norrdans i
Härnösand, en planerad kyrkoopera i
Piteå och en planerad barnopera i
Östersund. Verksamheten vid
institutionerna kommer att planeras och
turnéläggas gemensamt. På sikt kommer
hela Norrland att få tillgång till
kvalificerad opera och dans till en
kostnad som sannolikt blir lägre än om
institutionerna administrerades separat.
Även om NMD i första hand är ett
regionalt åtagande bör staten enligt
regeringens uppfattning medverka till
att uppbyggnaden av NMD kan påbörjas år
1997. Under anslaget Bidrag till allmän
kulturverksamhet, utveckling,
internationellt kulturutbyte och
samarbete beräknas 2,7 miljoner kronor
och under anslaget Bidrag till regional
musikverksamhet samt regionala och
lokala teater-, dans- och
musikinstitutioner beräknas 6 miljoner
kronor för ändamålet. Till
anslagsfrågorna återkommer utskottet i
det följande (avsnitten 16.2 och 17.2).
Regeringen anför att publikarbetet inom
teaterområdet hittills i första hand har
riktats till de aktiva och välmotiverade
grupperna. För att nå mindre teatervana
människor behöver både teaterföreningar
och teaterarbetare tänka i nya banor.
Samarbetet mellan de fasta teatrarna och
skådebanorna kan utvecklas, likaså
samspelet mellan skådebanorna och
Riksteaterns regionala och lokala
föreningar. Grunden för ett ökat
samarbete har nyligen lagts genom en
överenskommelse mellan Riksskådebanan
och Riksteatern. Teatrarna behöver också
satsa mer på att inspirera och utbilda
de lokala arrangörerna och ge dem ett
vkat stöd i publikarbetet. Särskild
omsorg bör läggas vid att vinna de unga,
både genom samverkan med förskola och
skola och genom att uppsöka ungdomar i
den miljö de känner sig hemma i.
Researrangemang som är inriktade på
kulturaktiviteter är en resurs som bör
kunna utvecklas ytterligare. Till frågan
om statligt bidrag till arrangörer,
teaterföreningar, Skådebanan m.m.
återkommer utskottet i det följande
(avsnitten 16.2, 17.1 och 17.3).
6.10 Svenska riksteatern (prop. 3
avsnitt 8.7)
Regeringen förordar i
kulturpropositionen att statens uppdrag
till Riksteatern skall stå fast.
Enligt vad regeringen redovisar i
kulturpropositionen pågår en förändring
i fråga om Riksteaterns roll i länen. De
lokala arrangörernas beställningar av
teaterns föreställningar har minskat
under senare år. Publiktillströmningen
till Riksteaterns föreställningar
varierar över åren. Den senaste säsongen
har publiken ökat men i ett längre
perspektiv har Riksteatern tappat
publik. En förklaring kan vara att
teaterföreningar och andra arrangörer
har knappare resurser. Ett annat skäl
kan vara att Riksteatern medvetet sökt
sig till mindre orter och mindre
föreställningslokaler. En del av
förklaringen är också att den regionala
teaterverksamheten successivt byggts ut.
De förändrade förutsättningarna för
Riksteatern motiverar, enligt
regeringens uppfattning, en viss
tyngdpunktsförskjutning i villkoren för
statens stöd till teaterns verksamhet.
Riksteatern bör i framtiden ytterligare
utveckla och förstärka arrangörs- och
publikorganisationen och öka samarbetet
med andra producenter, t.ex. fria
grupper och Operan och Dramatiska
teatern. Regeringen betonar att
Riksteatern redan delvis anpassat sig
till de förändrade förutsättningarna.
I takt med förändringarna i samhället
har Riksteatern också startat nya
specialinriktade verksamheter.
Specialensemblerna Cullbergbaletten,
Tyst teater och Unga Riksteatern samt
verksamheten med finskspråkig teater och
det mångkulturella projektet Shikasta
uträttar ett värdefullt arbete. Dessa
verksamheter har ett nationellt
intresse.
Det statliga bidrag som i dag lämnas
till Riksteatern för verksamheten vid
Södra Teatern avses överföras till ett
Världskulturhus i Södra Teatern som en
del av finansieringen av dess
verksamhet.
Utskottet återkommer i det följande
(avsnitt 17.1) till regeringens förslag
i budgetpropositionen om medelsberäkning
för Riksteatern och mål för det statliga
bidraget till teatern.
6.11 Fria teatergrupper (prop. 3 avsnitt
8.8)
De fria teatergrupperna spelar en viktig
roll i det svenska teaterlivet. Många av
dem turnerar över hela landet och
medverkar till ett levande teaterutbud
utanför regionhuvudorterna. De fria
grupperna svarar för mer än hälften av
det totala utbudet av den statligt
stödda barn- och ungdomsteatern i
landet. Under spelåret 1994/95 spelade
58 statsbidragsbeviljade fria
teatergrupper för sammanlagt 629 000
besökare.
De statliga teaterinsatserna bör syfta
till ett brett och mångsidigt utbud av
teater av hög kvalitet. En ökad satsning
på fria grupper, som ger dem bättre
möjligheter att turnera och marknadsföra
sig, ser regeringen som en viktig del av
insatserna på teaterområdet.
För att möjliggöra en satsning på de
fria teater- och dansgrupperna föreslår
regeringen i budgetpropositionen en
ökning under anslaget Bidrag till vissa
teater-, dans- och musikändamål.
Anslagsfrågan behandlas senare i
betänkandet (avsnitt 17.3).
6.12 Samisk teater (prop. 3 avsnitt
8.9)
Regeringen redovisar i
kulturpropositionen att staten årligen
anvisar ett samlat anslag för samisk
kultur som disponeras av Sametinget. För
innevarande år utgår ca 1,5 miljoner
kronor från detta anslag till samisk
teaterverksamhet. Regeringen redovisar
vidare att beslut har fattats om att
medel skall utbetalas via EU:s
strukturfonder för uppbyggnad av samisk
teater inom mål 6-området.
Regeringen anser att etableringen av en
fast samisk teaterinstitution är av
stort intresse men är inte beredd att
förorda en ökning av det statliga bidrag
som redan ges via Sametinget till samisk
teaterverksamhet. En förutsättning för
ytterligare statligt engagemang är bl.a.
att frågan om en regional eller lokal
huvudman för den samiska teatern kan
klargöras. Regeringen avser att ge
Sametinget i uppdrag att undersöka
förutsättningarna för att etablera en
fast samisk teaterinstitution.
Frågan om en samisk teater tas upp i
fyra motioner.
Enligt motion Kr283 (c) yrkande 13 bör
riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna att uppdraget till Sametinget
att undersöka förutsättningarna att
etablera en fast samisk
teaterinstitution bör slutföras redan
till den 1 juni 1997 så att regeringen
kan lägga fram förslag för riksdagen i
september i 1997 års budgetproposition.
Motionärerna redovisar också sin syn på
hur en samisk teater skall kunna ingå i
en större satsning på ett samiskt
kulturcentrum för musik, konst, teater,
konsthantverk, multimedia och
internationellt kulturutbyte.
Enligt motion Kr4 (mp) yrkande 23 bör
samhället bereda väg för alla samiska
kulturyttringar. Detta gäller inte minst
en fast samisk teaterinstitution. En
samisk teater bör vara en rent statlig
angelägenhet vilket i motionen uttrycks
med orden få ett nationellt uppdrag .
Motionärerna torde med detta uttryck
dock inte mena att en samisk teater
skall få ett sådant treårigt nationellt
uppdrag som regeringen föreslår skall
införas år 1997 inom skilda
kulturområden. Möjligheterna att få EU-
stöd till en samisk teater bör tas till
vara. Motionärerna hemställer också om
att stöd skall ges till samisk
filmutveckling.
En samisk teater kan enligt motion Kr10
(s) vara ett av medlen att uppnå
internationaliseringsmålet inom
kulturpolitiken, där det nordiska
samarbetet skall prioriteras. En fast
samisk teaterscen skulle kunna spela en
viktig roll för att visa och föra vidare
det samiska kulturarvet på Nordkalotten.
Utifrån dessa utgångspunkter bör
regeringen bistå Sametinget i arbetet
med att undersöka förutsättningarna för
att inrätta en fast samisk
teaterinstitution.
I motion Kr3 (m, s, c, fp, v) hemställs
att en samisk nationalteater skall
lokaliseras till Tärnaby.
Utskottet vill inledningsvis påminna om
att riksdagen vid riksmötet 1976/77
behandlade frågor om en rad insatser för
samerna (prop. 1976/77: 80, bet. KrU
1976/77:43, rskr. 1976/77:289).
Riksdagen anslöt sig därvid till det som
regeringen föreslagit beträffande stödet
till samernas kultur. I propositionen
anfördes att det är principiellt viktigt
att samerna kan utnyttja de allmänna
statsbidrag och stödformer som står till
buds för allmänkulturell verksamhet. De
statliga bidragen är i allmänhet
utformade så att de inte blir styrande
för verksamheten och kan enligt
propositionen således utnyttjas helt i
enlighet med samiska värderingar.
Bevarandet och utvecklingen av den
samiska kulturen måste självfallet ske
på samernas egna villkor. Samtidigt ger
målen för den statliga kulturpolitiken
ett stöd för krav på integritet och
utvecklingsmöjligheter även för den
samiska kulturen. Det blir då närmast en
fråga om att bevaka att de statliga
reformerna på kulturområdet verkligen
bidrar till att förbättra samernas
kultursituation.
Det bör enligt proposition 1976/77:80
ankomma på Statens kulturråd att vid
fördelningen av medel som står till
rådets disposition ta hänsyn till den
samiska minoritetens behov. Även andra
myndigheter, institutioner och
organisationer, som fördelar det
statliga kulturstödet, bör uppmärksamma
de särskilda behov som följer av den
samiska minoritetens utsatta ställning.
Även med en sådan förstärkt bevakning
av de samiska intressena som
förespråkades i proposition 1976/77:80
finns det områden där de generella
stödformerna av olika skäl inte kan
utnyttjas av samerna. För att tillgodose
sådana behov beslöt riksdagen att
särskilda medel fortsättningsvis skulle
anvisas under anslaget Bidrag till
samisk kultur. Anslaget skulle fördelas
efter prioriteringar som görs av samerna
själva till sådana ändamål som inte kan
få tillräckligt stöd på annat sätt.
Det särskilda anslaget till samisk
kultur, som från början disponerades av
Samefonden, disponeras numera av
Sametinget. Sedan ett antal år beräknas
medel under detta anslag inte endast för
kulturändamål utan även för
sektorsforskning inom det samiska
kulturområdet.
I årets budgetproposition sammanförs
många av anslagen inom kulturområdet
till nya och färre, men mera omfattande,
anslag. Det särskilda anslaget Bidrag
till samisk kultur sammanförs med delar
av anslaget Bidrag till
utvecklingsverksamhet inom
kulturområdet, m.m. samt anslaget
Utveckling, internationellt samarbete
m.m. till ett nytt ramanslag benämnt
Bidrag till allmän kulturverksamhet,
utveckling, internationellt kulturutbyte
och samarbete (A 2). Detta anslag
behandlar utskottet i en senare del av
betänkandet (avsnitt 16.2).
Utskottet anser att det är väsentligt
att samerna genom regeringens aviserade
uppdrag får tillfälle att lämna sin egen
syn på frågan om samisk teater, innan
riksdagen tar ställning till t.ex.
frågan om i vilken form en sådan teater
bör drivas, vilken inriktning den skall
ha och vilken uppgift i det
internationella kulturutbytet den
eventuellt bör få. Viktigast i dagens
läge är att lösa huvudmannaskapsfrågan
och finna medfinansiering till en
statlig satsning på samisk teater.
Utskottet anser i likhet med vad som
anförs i motion Kr283 (c) att det är
angeläget att utredningsarbetet kan ske
så snabbt som möjligt. Utskottet inser
dock att det - om ett från samernas
synpunkt gott slutresultat skall nås -
inte går att forcera fram lösningar som
kräver omfattande överläggningar med
regionala och lokala intressenter.
Riksdagen bör därför inte ställa upp
något slutdatum för Sametingets
utredningsuppdrag. Med hänvisning till
det anförda avstyrker utskottet
motionerna Kr3 (m, s, c, fp, v), Kr4
(mp) yrkande 23, Kr10 (s) och Kr283
(c) yrkande 13.
7 Dans (prop. 3 avsnitt 9)
7.1 Inledning
Regeringen uppskattar att statens stöd
till dans uppgår till närmare 200
miljoner kronor.
I dag finns sex fasta dansensembler som
har någon form av
institutionsanknytning, nämligen
Operabaletten i Stockholm,
balettensemblen vid Göteborgsoperan,
Cullbergbaletten inom Riksteatern och
Östgötabaletten samt danskompanierna
Skånes Dansteater och Norrdans i
Härnösand. Dessutom turnerar
Riksteatern, förutom Cullbergbaletten,
ett antal dansföreställningar varje år.
Ett antal fria dansgrupper står för
betydande bidrag till nyskapandet inom
dansen.
Dansens Hus i Stockholm och ett par
mindre scener i Göteborg, Malmö och
Stockholm ger kontinuerligt
dansföreställningar av såväl svenska som
utländska grupper. Statens insatser är
en förutsättning för en betydande del av
danskonsten i Sverige. Detta gäller
särskilt de fria grupperna och de
regionala institutionernas
dansensembler.
Dansens Hus har betytt mycket för
danslivet. Som gästspelsscen har den
skapat möjligheter för fria dansgrupper
och regionala ensembler att spela inför
en stor publik. Dansens Hus har också
tagit emot många internationella
gästspel av hög klass.
Operan är den enda institution i
Sverige som har kapacitet att sätta upp
klassiska baletter i full skala. Utan
statligt stöd skulle många av de
klassiska baletterna försvinna ur
repertoaren. Dansen är en konstform som
fått en ny publik och nya utövare. Den
har också fått nya former via
ungdomsmusiken och den moderna
ungdomskulturen i övrigt.
7.2 Inriktningen på de framtida
insatserna för danskonsten (prop. 3
avsnitt 9.1)
Regeringen gör i kulturpropositionen
bedömningen att statens insatser bör
syfta till att
- ge danskonsten en regional
förankring,
- utveckla intresset för dansen som
konstform,
- stödja ett brett dansutbud av hög
kvalitet samt främja dansens förnyelse
och utveckling.
Med tanke bl.a. på de nya dansformernas
betydelse för de unga generationerna är
det enligt regeringens uppfattning
nödvändigt att i den statliga
kulturpolitiken markera dansen som en
självständig konstform och göra dansen
tillgänglig i hela landet.
En av orsakerna till att den
professionella dansen har en liten
publik är att spelplatserna är få och
koncentrerade till storstäderna.
Dessutom är arrangörsledet på
dansområdet svagt utvecklat i landet.
Inriktningen på statens framtida
insatser skall vara att tillvarata,
utveckla och stödja den växtkraft som
kännetecknar dansen i dag. Staten skall
under de närmaste åren öka sitt stöd
till dansområdet, framför allt gentemot
regionerna. Den professionella
dansutbildningen skall stärkas genom
ökade resurser till Danshögskolan.
7.3 Dansen i regionerna (prop. 3 avsnitt
9.2)
I budgetpropositionen föreslår
regeringen en förstärkning av stödet
till regionala dansensembler med
sammanlagt 7 miljoner kronor för att
förbättra förutsättningarna för
kontinuerlig dansverksamhet i
regionerna. Medlen anvisas dels under
anslaget Bidrag till regional
musikverksamhet samt regionala och
lokala teater-, dans- och
musikinstitutioner med 3 miljoner kronor
för Östgötabaletten och 1,3 miljoner
kronor för Skånes Dansteater, dels under
anslaget Bidrag till allmän
kulturverksamhet, utveckling samt
internationellt kulturutbyte och
samarbete med 2,7 miljoner kronor för
Norrdans som ingår i Norrlands Musik-
och Dansteater (NMD).
Dansens Hus föreslås få ökat stöd med
250 000 kronor för att kunna ge
regionala danskompanier fler
speltillfällen.
I motion Kr283 (c) konstateras att
dansen som konstart befinner sig i ett
expansivt skede och att intresset för
att se dans på scen har ökat. Det är
dock fortfarande få förunnat att se
dansföreställningar utanför de stora
städerna. Riksteaterns kunskaper och
erfarenheter av turnerande och de
omfattande kontakter med svenskt och
internationellt dansliv som Dansens Hus
har bör tas till vara för att åstadkomma
ett nätverk för återkommande turnerande
dansföreställningar. Därigenom kan flera
människor utanför storstäderna få en
möjlighet att upptäcka dansen. Riksdagen
bör som sin mening ge regeringen till
känna vad som anförts i motionen
(yrkande 14).
Utskottet delar motionärernas syn på
dansen som en viktig konstform som bör
få ökade möjligheter att verka i hela
landet. Utskottet kommer i det följande
att behandla frågor om ökade satsningar
på att utveckla och stödja dansen i
regionerna. Regeringen har som
redovisats föreslagit stöd till tre
regionala dansensembler, ökat stöd till
fria grupper och ökade medel till
Dansens Hus. Riksteatern skall inom sitt
uppdrag utveckla samarbetet med andra
producenter. Detta bör kunna medföra att
Riksteatern kommer att turnera
ytterligare dansföreställningar i
landet. Utskottet anser mot bakgrund av
det anförda att den utveckling av
danslivet som här kortfattat redovisats
till betydande del bör kunna tillgodose
de önskemål som motionärerna framfört.
Något särskilt uttalande från riksdagen
sida är därför inte påkallat. Motion
Kr283 (c) yrkande 14 avstyrks.
Anslagsfrågorna behandlar utskottet
senare i detta betänkande (avsnitten
16.2 och 17.2).
Utskottet behandlar en motion om
professionella dansares dagliga träning
under anslaget Bidrag till allmän
kulturverksamhet, utveckling,
internationellt kulturutbyte och
samarbete (avsnitt 16.2).
7.4 Fria dansgrupper (prop. 3 avsnitt
9.3)
Det fria danslivet står för en viktig
del av den konstnärliga utvecklingen
inom dansen. Där finns en möjlighet för
både unga och mera etablerade dansare
och koreografer till nytänkande. För
att möjliggöra en satsning bl.a. på de
fria dansgrupperna föreslår regeringen i
budgetpropositionen för år 1997 att
anslaget Bidrag till vissa teater-, dans-
och musikändamål skall ökas med 5
miljoner kronor.
Anslagsfrågan behandlas senare i
betänkandet (avsnitt 17.3).
8 Musik (prop. 3 avsnitt 10)
8.1 Inledning
Som utgångspunkt för sina
ställningstaganden på musikens område
redovisar regeringen bl.a. följande.
Till följd av den tekniska utvecklingen
och utvecklingen på massmedieområdet har
tillgången till musik ökat påtagligt
under de senaste tjugo åren. Det är dock
fortfarande svårt att ta del av ett
varierat utbud av direkt framförd musik
om man inte bor i en större stad.
Trots konkurrensen från andra
fritidsaktiviteter har
amatörmusicerandet i grupp fortfarande
en i internationell jämförelse unik
bredd. Att utveckla nya former av musik
är en viktig del av dagens
ungdomskultur.
Det professionella musiklivet är numera
väl förgrenat. Orkestrarna har dock i
likhet med teatrarna fått känna av
konkurrensen från medieutbudet genom
vikande publiksiffror.
Utvecklingen inom musiklivets
kommersiella del präglas av en ökad
mångfald i utbudet, samtidigt som genrer
med smalt publikunderlag har fått allt
hårdare villkor.
Antalet frilansmusiker har vuxit starkt
sedan 1970-talet.
Fonogrammarknaden genomgick stora
förändringar under 1970- och 1980-talen.
Utgivningen domineras i dag av en
handfull multinationella företag.
Inom den statliga kulturbudgeten
avsätts ca 435 miljoner kronor till
musikändamål.
Sedan mitten av 1970-talet har de
statliga insatserna främst inriktats på
att stödja uppbyggnaden av musiklivets
regionala struktur. Staten har medverkat
till att symfoni- och kammarorkestrar av
hög professionell klass nu finns på
många orter i landet. År 1988 bildades
20 länsmusikorganisationer med
landstingen som huvudmän men med staten
som huvudsaklig finansiär. Över hälften
av de statliga musikanslagen går till
länsmusiken.
8.2 Inriktningen på de framtida
insatserna för musiken (prop. 3 avsnitt
10.1)
Regeringen anser att alla bör kunna få
del av ett varierat musikutbud av hög
kvalitet och möjligheter till eget
musikutövande. För att uppnå detta bör
statens insatser på musikområdet syfta
till att
- ett vitalt lokalt musikliv utvecklas
i hela landet,
- regionala musikinstitutioner blir en
resurs i det lokala musiklivet,
- lokal arrangörsverksamhet
stimuleras,
- ökad samverkan kommer till stånd
mellan musikinstitutioner och musiklivet
i övrigt,
- statsunderstödda musikinstitutioner
håller en hög professionell nivå,
- goda arbetsbetingelser skapas för
professionella musiker,
- mångfalden i musikutbudet
vidmakthålls,
- barns och ungdomars musikutövande
och musikskapande stimuleras.
Staten bör i samverkan med huvudmännen
för de 20 länsmusikinstitutionerna samt
de professionella symfoni- och
kammarorkestrarna verka för att vidga
deras verksamhetsradie i det egna länet
och finna nya samverkansformer över
länsgränserna. Det är angeläget att även
frilansmusiker och fria grupper ses som
en resurs i den regionala
musikplaneringen.
Ett fungerande arrangörsled är en av
förutsättningarna för ett mångsidigt
musikutbud. Utanför de större städerna
svarar främst kyrkan, studieförbunden
och andra folkrörelseorganisationer för
utbudet av musikprogram. Även om
folkrörelsernas program är av stor
betydelse för det lokala musiklivet är
det för mångfalden viktigt att det på
mindre orter finns även andra arrangörer
som svarar för ett kvalitetsutbud, t.ex.
jazzklubbar och kammarmusikföreningar.
Insatserna för att stärka det lokala
arrangörsledet bör öka.
Särskilda insatser kan behövas för att
sprida nyskapad musik inom s.k. smala
genrer eller främja bruket av det
musikaliska arvet i form av äldre svensk
musik, folkmusik och musiktraditioner
som förts hit från andra länder och
kulturer.
Musikinstitutionerna bör ta fasta på
ungdomars spontana intresse för eget
musikskapande men också stimulera till
ännu större bredd och öppenhet för olika
sorters musik.
En enhetligt utformad bidragsgivning
till den regionala musikverksamheten bör
enligt regeringens mening ingå i ett
reformerat stödsystem för regionala
kulturinstitutioner. Frågan om
utformning av ett nytt stödsystem
behandlar utskottet tidigare i detta
betänkande (avsnitt 4.1).
Staten gör en större regional insats på
musikområdet än på något annat
konstområde. En jämnare fördelning av de
statliga insatserna bör åstadkommas,
anser regeringen. Ett förstärkt stöd bör
därför lämnas till sådana konstformer
som har en svag eller ojämn geografisk
spridning. Stödet till länsmusiken bör
minskas med 60 miljoner kronor i två
steg med 30 miljoner kronor år 1998 och
med ytterligare 30 miljoner år 1999,
vilket motsvarar knappt 25 % av
statsbidraget till länsmusiken.
Regeringen anser också att en viss
omfördelning av stödet bör ske mellan
landstingen.
Överenskommelsen med
Landstingsförbundet från år 1986 om
länsmusiken medger en minskning av
statsbidraget. Huvudmännen har rätt att
anpassa verksamheten efter detta.
Regeringen är medveten om att det
minskade bidraget kan leda till att
verksamhet dras ner.
Regeringen kommer att överlägga med
Landstingsförbundet om en ny stödform
för länsmusiken. När dessa
överläggningar avslutats kommer Statens
kulturråd att få i uppdrag att överlägga
med de enskilda landstingen i syfte att
kartlägga verksamhetens omfattning och
inriktning. Kulturrådet bör under
arbetets gång samråda med bl.a.
Landstingsförbundet.
Kulturrådets kartläggning samt
resultatet av regeringens överläggningar
med Landstingsförbundet om
länsmusikstödets utformning kommer att
ligga till grund för regeringens förslag
till riksdagen inför budgetåret 1998.
Den aviserade minskningen av
länsmusikbidraget tas upp i åtta
motioner.
I motionerna Kr4 (mp) yrkande 25 och
Kr257 (mp) yrkandena 2 och 4, båda
yrkandena i denna del, hemställs att
riksdagen som sin mening skall ge
regeringen till känna att den aviserade
besparingen på länsmusikanslaget skall
vara 5 miljoner kronor vart och ett av
budgetåren 1998 och 1999, dvs.
sammanlagt 10 miljoner kronor och inte
sammanlagt 60 miljoner kronor som
regeringen avser föreslå.
Det är enligt motion A428 (kd) yrkande
10 fel att dra ned länsmusikanslaget.
Ett rikt kulturliv bidrar till att göra
orter och regioner attraktiva för både
arbetskraft och företag. Det kan även
bidra till ökade arbetstillfällen inom
turistnäringen.
Enligt motion Kr17 (fp) yrkande 18 bör
regeringen vid de kommande
överläggningarna med Landstingsförbundet
om det statliga bidraget till
länsmusiken ha som utgångspunkt att
större delen av bidraget inte bör bindas
till fasta institutioner.
Enligt motionerna Kr222 (s) och Kr227
(fp) bör särskild hänsyn tas till
förhållandena i Värmland, där de
sammantagna resurserna från länsmusik-
anslaget och bidraget till den regionala
musikteaterinstitutionen är av väsentlig
betydelse för musikteaterns fortsatta
existens. Samma förhållanden beträffande
användningen av länsmusikanslaget och
bidraget till den regionala
kammarmusikorkestern i Örebro bör enligt
motion Kr266 (s, m, c, fp, v, kd) leda
till att Länsmusiken i Örebro undantas
från besparingen.
De särskilda förhållanden som råder för
länsmusiken på Gotland bör enligt motion
Kr11 (s) beaktas vid beredningen av
frågan om det framtida bidraget till
länsmusiken. Den av regeringen aviserade
omfördelningen från länsmusikanslaget
till dans- och musikteaterområdena kan
sammantaget för Gotlands del snarare
medföra negativa verkningar för
kulturlivet än de av regeringen avsedda
positiva effekterna.
Utskottet vill inledningsvis påminna om
att när riksdagen beslöt om
omorganisation av regionmusiken och
Rikskonserter och om överföring av
regionmusikens och en del av
Rikskonserters uppgifter till
landstingen förutsattes det att den
regionala musikplaneringen skulle utgå
från musiklivets totala situation inom
respektive region och därför ha
betydligt vidare syften än att endast
fortsätta regionmusikens och
Rikskonserters verksamhet. Planeringen
inom regionerna borde bl.a. klargöra
situationen om behovet av insatser för
frilansande musiker och för
arrangörsverksamhet (prop. 1984/85:1,
bet. 1984/85:KrU7, rskr. 1984/85:53).
Det framhölls vid det följande
riksmötet, när överenskommelsen mellan
staten och Landstingsförbundet
godkändes, att reformen gav huvudmännen
ett självständigt och sammanhållet
ansvar för musiklivet inom sitt område
och möjligheter till samverkan och
utbyte på egna villkor (prop.
1985/86:185, bet. 1985/86:KrU22, rskr.
1985/86:330).
Utskottet förutsätter att de skilda
villkor och de olika modeller efter
vilka det regionala musiklivet har
organiserats kommer att ytterligare
belysas i Kulturrådets kartläggning -
utöver vad som redan gjorts i rådets
utvärderingsrapport Musik för miljoner
(1994:2) - så att regeringen i sitt
beredningsarbete kan ta hänsyn t.ex.
till hur de ursprungliga intentionerna
med reformen fullföljts och hur de
lokala och regionala förhållandena och
behoven präglat den organisation som
finns i dag i de olika regionerna.
Utskottet utgår från att kartläggningen
också påvisar hur vissa
länsmusikorganisationers verksamhet
påverkats av senare års minskade bidrag,
då försvaret valt att tillgodose sina
behov av musik på annat sätt än genom
länsmusiken. För att kunna bedöma
huruvida särskild hänsyn skall tas till
sådana förhållanden som påtalas i
motionerna behövs information även om
övriga regioners förhållanden. Dessutom
bör samspelet mellan länsmusiken och
övriga statsunderstödda
musikinstitutioner belysas. Riksdagen
bör emellertid inte föregripa den
kartläggning som Kulturrådet skall göra
efter det att regeringen avslutat sina
överläggningar med Landstingsförbundet.
Utskottet anser vidare att riksdagen
inte nu bör ta ställning till frågan om
en framtida besparing. Utskottet
föreslår att riksdagen avslår motionerna
Kr4 (mp) yrkande 25, Kr11 (s), Kr17 (fp)
yrkande 18, Kr222 (s), Kr227 (fp), Kr257
(mp) yrkandena 2 och 4, båda yrkandena i
denna del, Kr266 (s, m, c, fp, v, kd)
och A428 (kd) yrkande 10.
8.4 Svenska rikskonserter (prop. 3
avsnitt 10.3)
Regeringens förslag om inriktning av
Svenska rikskonserters verksamhet
innebär i sammanfattning följande.
Den roll Svenska rikskonserter
tilldelades i samband med
länsmusikreformen byggde på ett nära och
omfattande samarbete med de 20
länsmusikorganisationerna. I dag har
länsmusiken på de flesta håll hittat
verksamhetsformer och en musikalisk
inriktning som svarar mot regionens
behov och särart. Svenska rikskonserters
uppgift som samarbetspartner har inte
varit problemfri. Rikskonserter har
t.ex. haft svårt att tydliggöra sin
samordnande och kompletterande roll.
Dess utbud av musikproduktioner har på
många håll i stället uppfattats som
konkurrerande. Samarbetet har dock
förbättrats under senare tid.
Rikskonserter och länsmusiken måste
enligt regeringens mening finna former
för en systematisk samplanering av sin
årsproduktion. Ett fortlöpande samråd
mellan Rikskonserter och länsmusiken
håller på att etableras, bl.a. inom
ramen för en referensgrupp. Regeringen
kommer att noga följa hur
samarbetsformerna utvecklas och
fortlöpande meddela Rikskonserter sin
syn på detta.
Rikskonserters uppgifter måste
preciseras så att det framtida
samarbetet med framför allt länsmusiken
grundas på en tydlig ansvarsfördelning.
Det ankommer på regeringen att i stadgar
och verksamhetsmål noga markera att
Rikskonserters roll är samordnande och
kompletterande.
Rikskonserter skall svara för
produktioner som är angelägna och som
inte naturligt kan anses falla inom
länsmusikens uppdrag som regional
musikproducent. Detta kan gälla
orkesterturnéer som omfattar flera län,
gästspel i utlandet, produktioner av
experimentell karaktär och lansering av
oetablerade musiker eller tonsättare.
Det kan också gälla satsningar inom
musikgenrer som av olika anledningar har
svårt att beredas utrymme i länens
musikplanering.
Rikskonserter bör liksom hittills ge
stöd och service till rikstäckande
intresseorganisationer inom olika genrer
och engagera sig i en samordnad
marknadsföring av svenska
musikfestivaler.
Rikskonserter bör själv få bedöma i
vilken mån insatser skall göras utifrån
olika genrers behov. En viktig uppgift
för Rikskonserter är dock att stödja
tillkomsten av ny svensk musik genom
kompositionsbeställningar,
konsertproduktioner och
informationsinsatser. I det sammanhanget
kan det finnas anledning för
Rikskonserter att göra särskilda
insatser för kammarmusiken.
Svenska rikskonserters
fonogramutgivning på märket Caprice har
fyllt en viktig funktion som komplement
till annan fonogramutgivning främst vad
gäller ny musik, jazz, folkmusik och
musik för barn. Rikskonserters anslag
till Caprice är på drygt 4 miljoner
kronor. Statens kulturråds stöd till
fonogramutgivning, för närvarande 7,5
miljoner kronor, ger möjlighet till
fortsatt närvaro på marknaden för
mindre, svenska fonogrambolag med
konstnärligt värdefull produktion. Till
utgivningsstödet är kopplat ett särskilt
distributionsstöd, som huvudsakligen
lämnas till distributionsföretaget
Compact Distribution AB (CDA).
Regeringen delar Kulturutredningens
uppfattning om betydelsen av att ett
större antal fonogramproducenter ges
möjlighet att verka på marknaden. Detta
skulle tala för att de statliga medel
som ges till Rikskonserter för Ca- price
borde fördelas på flera mottagare. Det
är dock enligt regeringens mening inte
realistiskt att räkna med att Caprice
skulle kunna drivas vidare under
väsentligt ändrade ekonomiska
förutsättningar. Ett antal
remissinstanser har dessutom framhållit
att det för de små bolagen så viktiga
distributionsbolaget CDA, där Caprice är
en stor kund, skulle drabbas hårt om
Caprice lades ner.
Regeringen finner att Rikskonserter
dven i fortsättningen bör förfoga över
särskilda medel för fonogramverksamhet.
Rikskonserter bör dock sträva efter att
på ett ännu tydligare sätt än förut
anpassa fonogramutgivningen till
inriktningen på sin övriga verksamhet.
När Stiftelsen Svenska rikskonserter
inrättades blev dåvarande Stockholms
blåsarmusik en enhet inom stiftelsen.
Beslutet byggde bl.a. på förutsättningen
att orkestern skulle utnyttjas av
försvaret och för andra
statsceremoniella behov samt att
Försvarsmakten skulle ta del i
verksamhetens finansiering. Vidare
förutsattes att orkestern skulle
utnyttjas för musiklivet i Stockholms
län och att den även skulle turnera i
hela landet med symfonisk blåsmusik.
Försvarsmakten tillgodoser sitt behov
av tjänstemusik på annat sätt fr.o.m
budgetåret 1994/95. Behovet av musik i
övriga statsceremoniella sammanhang är
enligt regeringens bedömning alltför
oregelbundet för att motivera en fast
orkester enbart för detta ändamål.
Orkestern har under senare år utvecklat
en symfonisk repertoar under namnet
Stockholms blåsarsymfoniker. Det
allmänna musiklivets efterfrågan på
symfonisk blåsmusik har visat sig
begränsad, särskilt ute i landet där
länens eget musikutbud numera är
omfattande och varierat. Regeringen
finner således inte några vägande skäl
för att behålla en av staten helt
finansierad civil blåsorkester.
Regeringen föreslår att Rikskonserter
befrias från uppdraget att svara för
ceremoniell och civil blåsmusik genom en
egen ensemble.
Enligt motion Kr260 (m) yrkande 1 i
denna del bör det lokala ansvaret för
musiken öka, varför Rikskonserters
verksamhet bör minska ytterligare.
Rikskonserters fonogramutgivning bör ske
på samma villkor som gäller för övriga
producenter. Specialutgivning av
fonogram i anslutning till projekt bör
ske efter upphandling.
Utskottet anser i likhet med regeringen
att det är värdefullt att Rikskonserter
och länsmusiken nu är i färd med att
finna en väl fungerande
ansvarsfördelning och att de ytterligare
utvecklar sin samplanering. Utskottet
ansluter sig till regeringens bedömning
att det till Rikskonserters uppgifter
även i fortsättningen bör höra att
tillgodose behovet av sådana
produktioner som vanligtvis inte faller
inom länsmusikens ansvar. Utskottet har
redan i tidigare sammanhang uttryckt sin
syn på värdet av Rikskonserters stöd
till organisationer m.fl. inom
musiklivet, vars verksamhet har stort
värde för musiklivet i hela landet.
Utskottet har inte heller något att
erinra mot vad som anförts i
kulturpropositionen om Rikskonserters
uppdrag att stödja olika genrer, ny
musik, fonogramproduktion anpassad till
den egna verksamhetens inriktning, m.m.
Utskottet har inte något att erinra mot
att Rikskonserter - på de grunder som
anförs i kulturpropositionen - befrias
från uppdraget att ansvara för
ceremoniell och civil blåsmusik genom en
egen ensemble. Utskottet noterar att
regeringen därigenom också uppnår sitt
syfte att minska Rikskonserters
engagemang i sådan fast verksamhet som
egna ensembler utgör. Utskottet vill
emellertid i sammanhanget framhålla att
det inte bör föreligga något absolut
hinder för Rikskonserter att även
fortsättningsvis stödja svensk musik
genom att inom sin organisation ha sådan
fast verksamhet.
Utskottet anser sammanfattningsvis att
riksdagen med avslag på motion Kr260 (m)
yrkande 1 bör godkänna det som
regeringen förordar i
kulturpropositionen om inriktningen på
Svenska rikskonserters verksamhet. I
senare delar av betänkandet behandlar
utskottet regeringens förslag till mål
och medelsberäkning för Rikskonserter
(avsnitt 17.1) och frågan om statligt
stöd till blåsmusik inom stödet till
det regionala musiklivet (avsnitt 17.2).
8.5 Ett förstärkt lokalt arrangörsled
(prop. 3 avsnitt 10.4)
De arrangerande musikföreningarna spelar
en viktig roll för att ett varierat
musikutbud av god kvalitet skall kunna
erbjudas på mindre orter. Det är främst
tack vare dessa föreningar som musikens
s.k. smala genrer kan göra sig gällande
även där. I stället för att inrätta
genreinriktade stödformer bör staten
enligt regeringens uppfattning lägga
ökad vikt vid insatser ägnade att
förstärka musiklivets arrangörsled.
Regeringen har för avsikt att i
budgetpropositionerna för år 1998 och år
1999 föreslå att ytterligare 4,8
miljoner kronor anvisas för vartdera
budgetåret för ökat stöd till
arrangerande musikföreningar och
förstärkta insatser i övrigt för det
fria musiklivet. Det nuvarande
arrangörsstödet blir därmed nästan
fördubblat. Vid bidragsfördelningen till
musiklivets arrangörs- och
intresseorganisationer har Kulturrådet
särskild anledning att pröva behoven
inom skilda genrer. Regeringen utgår
från att den kommunala insatsen på dessa
områden även i fortsättningen är
omfattande.
Enligt regeringens mening finns redan i
dag goda möjligheter att med befintlig
statlig bidragsgivning tillgodose olika
genrers behov.
Inom ramen för det samlade stödet till
regional musikverksamhet bör t.ex. ett
län eller flera län i samverkan kunna
utveckla en genreprofil utifrån lokala
musiktraditioner och andra särskilda
förutsättningar.
En viktig del av Rikskonserters uppdrag
är att göra kompletterande insatser för
genrer som inte ges tillräckligt utrymme
inom länsmusikens utbud. Regeringen
anser att det dessutom är en naturlig
uppgift för Statens kulturråd att
uppmärksamma skilda genrefrågor t.ex.
beträffande jazzmusiken, kammarmusiken,
folkmusiken och körlivet i samband med
fördelningen av bidrag på musikområdet.
Regeringen föreslår att ett
tidsbegränsat nationellt uppdrag
inrättas på musikområdet, som kan
användas t.ex. för att utveckla en viss
musikgenre (se följande avsnitt 8.6).
I motion Kr260 (m) yrkande 6 hemställs
att när bidrag utgår till regionala
musikföreträdare bör det som
bidragsvillkor uppställas att
jazzmusiken och de nya yngre
musikformerna får en chans att utvecklas
efter sina meriter och på villkor som är
likvärdiga med övrig musik. Dessa
musikformer baseras på ett brett
folkligt stöd och ett omfattande
utövande. De överlever och utvecklas
tack vare eldsjälar och frivilliga.
Utskottet kan - i överensstämmelse med
vad utskottet anfört tidigare (avsnitt
2.4) - instämma i vad som anförs i
motionen om betydelsen av eldsjälars och
frivilligas insatser för att det skall
finnas ett levande, rikt och engagerande
kulturliv i hela landet. Utskottet har i
det föregående kort sammanfattat
regeringens redovisning i
kulturpropositionen av hur olika genrer,
bl.a. jazzmusiken, kan stödjas av
länsmusikorganisationerna, av
Kulturrådet med hjälp av olika
bidragsformer som rådet disponerar och
av Rikskonserter. De regionala
länsmusikorganisationernas planering och
verksamhet skall utgå från musiklivets
totala situation inom respektive region.
Det betyder att de - utifrån behoven och
förhållandena inom sina regioner - också
har ansvar för t.ex. utvecklingen av
jazzmusiken och de nya yngre
musikformerna. Som framhålls i
kulturpropositionen har kommunerna ett
stort ansvar för det lokala musiklivet,
vilket de också i stor utsträckning tar
trots ett besvärligt ekonomiskt läge.
Utskottet anser att motionens syften bör
kunna tillgodoses inom ramen för de
statliga insatser och det regionala och
lokala ansvar som här berörts utan att
riksdagen gör något särskilt uttalande
om bidragsvillkoren för de statliga
bidragen till regional musikverksamhet.
Mot bakgrund av det anförda avstyrker
utskottet motion Kr260 (m) yrkande 6.
8.6 Nationellt uppdrag inom området
musik, m.m. (prop. 3 avsnitt 10.5)
Regeringen framhåller i
kulturpropositionen att det såväl inom
musikinstitutioner som inom det fria
musiklivet på många håll i landet pågår
en intressant och angelägen
utvecklingsverksamhet. Mycket av det som
pågår är av så stort kulturpolitiskt
värde att erfarenheterna enligt
regeringens mening bör få en bred
spridning. Statens kulturråd har
möjlighet att fånga upp och stödja
angelägna initiativ. För att ge
ytterligare stimulans till såväl
konstnärligt utvecklingsarbete som
kulturspridande verksamhet i olika
former föreslår regeringen att ett
tidsbegränsat uppdrag införs inom
området musik. Regeringen betonar vikten
av att i kulturlivet ta till vara och
utveckla de möjligheter som det
mångkulturella samhället erbjuder.
Musiken har en särskild betydelse i
mötet mellan olika kulturer.
Regeringen avser att ge Stiftelsen
Falun Folkmusik Festival ett nationellt
uppdrag att utveckla sin verksamhet
under perioden 1997-1999. Stiftelsen
skall under denna tid särskilt inrikta
sig på att sprida kunskap och
erfarenheter till institutioner och
organisationer med en bred förankring i
samhället, t.ex. skolor,
amatörorganisationer,
länsmusikinstitutioner, studieförbund
och invandrarorganisationer. Stiftelsen
bör samverka med bl.a. Svenska
rikskonserter.
Utskottet tillstyrker det som
regeringen förordar om tidsbegränsat
nationellt uppdrag inom området musik.
Riksdagen bör enligt motionerna Kr2 (s)
och Kr242 (fp) som sin mening ge
regeringen till känna vad som anförts om
behovet av ett nationellt centrum för
folkmusik i Sverige och om vikten av
stöd till ett sådant. Enligt motion
Kr268 (c, fp) yrkande 1 bör ett sådant
centrum inrättas i Norduppland. I
motionerna redovisas planerna på
inrättande av en stiftelse för ett
folkmusikinstitut i Tobo i Uppland, där
en särskild inriktning skall vara musik
på nyckelharpa. I motionerna redovisas
vilka intressenterna i ett sådant
institut avses bli och vilken verksamhet
som skall bedrivas vid institutet, såsom
kurser, forskning, dokumentation,
museiverksamhet, underhållning,
konserter, folkdans, tillverkning av
nyckelharpor och internationellt
kulturutbyte. I motion Kr268 (c, fp)
yrkas också att riksdagen som sin mening
skall ge regeringen till känna vad som
anförts om betydelsen av ett
nationalinstrument (yrkande 2).
Motionärerna anser att det finns goda
skäl för att nyckelharpan skulle kunna
vara Sveriges nationalinstrument. I
motion Kr223 (s) framhålls att
nyckelharpan är en del av vårt
kulturella arv och att den bidrar till
den identitet vi behöver ha i mötet med
andra kulturer. Med tanke på att
nyckelharpan med stor sannolikhet har
spelats i Sverige i 600 år och att
traditionen fortfarande lever bör
nyckelharpan ges status som nationellt
instrument.
Kulturutskottet behandlade för två år
sedan en motion om statligt stöd till
ett folkmusikinstitut i Lövstabruk i
Norduppland (bet. 1994/95:KrU4).
Utskottet redovisade därvid att ett
folkmusikprojekt i Lövstabruk erhållit
ett tidsbegränsat statligt
utvecklingsstöd från Kulturrådet.
Utskottet framhöll att det i första hand
ankommer på länsmusikstiftelsen och
andra intressenter att pröva hur en
fortsatt verksamhet inom detta
folkmusikprojekt skulle kunna
finansieras. Utskottet redovisade också
att i den mån projektet skulle komma att
ingå i en regional turistsatsning borde
ett sådant ledas regionalt med
engagemang från kommunala och regionala
organ och andra intressenter.
Utskottet har i det föregående i detta
avsnitt redovisat att verksamhet inom
olika genrer, t.ex. folkmusik, kan
stödjas av länsmusikorganisationerna
vars verksamhet skall utgå från
musiklivets totala situation inom
respektive region. Folkmusik kan också
stödjas av Kulturrådet med hjälp av
olika bidragsformer som rådet disponerar
och av Rikskonserter.
Med den inriktning regeringen avser ge
det nyinrättade nationella uppdraget
inom musikområdet kommer ett statligt
stöd att ges till utvecklingsarbete m.m.
inom folkmusiken.
Utskottet har under flera avsnitt i
detta betänkande understrukit betydelsen
av eldsjälars och frivilligas insatser
för kulturlivet i hela landet. Detta
gäller givetvis bl.a. också musiklivet,
t.ex. i arbetet med att bevara, utveckla
och sprida den rika musiktraditionen i
landet. Folkmusiken är en mycket
betydelsefull och variationsrik del av
musiklivet, som engagerar både amatörer
och professionella, både unga och gamla.
Den har också på senare år berikats med
inslag från många kulturer från andra
delar av världen genom de senaste
decenniernas invandring till Sverige och
genom det ökande kulturutbytet över
gränserna.
Mot bakgrund av det anförda anser
utskottet att riksdagen inte bör ta
något initiativ i frågan om inrättande
av ett statligt stött folkmusikinstitut
eller i frågan om ett
nationalinstrument. Utskottet avstyrker
därför motionerna Kr2 (s), Kr223 (s),
Kr242 (fp) och Kr268 (c, fp).
8.7 Ytterligare nationella uppdrag inom
musikområdet
I motionerna Kr22 (s) yrkande 2 och Kr17
(fp) yrkande 13 yrkas att ytterligare
nationella uppdrag skall inrättas inom
musikområdet, nämligen för den
symfoniska musiken avsett för Göteborgs
symfoniorkester respektive blås-musiken
avsett för Göteborgsmusiken.
Utskottet har tidigare i betänkandet
uttryckt att det är värdefullt att ett
sy-stem med nationella uppdrag inom
olika områden nu kommer att införas.
Utskottet har i det föregående avsnittet
tillstyrkt att ett sådant uppdrag
inrättas inom musikområdet, där
regeringen avser att ge uppdraget
inriktning mot folkmusik m.m. Utskottet
anser att verksamheten med nationella
uppdrag bör prövas under den första
treårsperioden innan en förändring,
t.ex. i fråga om ytterligare områden och
flera uppdrag, övervägs. De aktuella
motionsyrkandena avstyrks.
8.8 Förslag om nationalorkester
I fem motioner, nämligen Kr13 (kd)
yrkande 8, Kr14 (s) yrkande 2, Kr204
(fp), Kr213 (m) och Kr258 (kd) yrkande
3, erinras om att Göteborgs Symfoniker
håller en mycket hög kvalitet och att
orkestern fått ett internationellt
erkännande. Mot denna bakgrund föreslår
motionärerna att orkestern skall erhålla
beteckningen nationalorkester. En sådan
beteckning skulle enligt motionerna få
stor betydelse för orkestern i t.ex.
internationella sammanhang och i
förhållande till dem som stödjer den.
Motionerna syftar inte till att
beteckningen nationalorkester skall
innebära att staten åtar sig några
utvidgade ekonomiska förpliktelser för
orkestern. Frågor om statligt stöd bör
behandlas i sedvanlig ordning i andra
sammanhang.
Utskottet finner att goda skäl har
framförts i motionerna för att Göteborgs
Symfoniker skall ha rätt att använda
beteckningen nationalorkester. Det bör
enligt utskottets mening ankomma på
regeringen att besluta i denna fråga.
Utskottet föreslår därför att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna
att Göteborgs Symfoniker bör ha rätt att
använda beteckningen nationalorkester.
9 Film (prop. 3 avsnitt 11)
I kulturpropositionen anförs bl.a. att
1974 års kulturpolitiska beslut i
praktiken inte kom att omfatta filmen,
vilket bidragit till en oklar hållning
till filmen som konstform och till
filmkulturen även i den regionala och
lokala kulturpolitiken. Betydelsen av
det regionala och lokala engagemanget
har under senare år blivit alltmer
uppenbar. Samhällets intresse av att
upprätthålla och utveckla svensk
filmkultur har gjort ökade statliga
insatser nödvändiga. I framtiden bör -
menar regeringen - stat, landsting och
kommuner i ökad utsträckning samverka på
filmområdet, liksom man gjort på övriga
konstområden (prop. s. 92).
9.1 Inriktningen på de framtida
insatserna för filmen (prop. 3 avsnitt
11.1)
Enligt regeringens bedömning bör statens
insatser syfta till att
- upprätthålla och utveckla värdefull
svensk filmproduktion i samverkan med
berörda branscher,
- säkerställa tillgången till ett
brett utbud av värdefull film i olika
visningsformer i hela landet,
- upprätthålla och utveckla biografens
roll som kulturell mötesplats i hela
landet och medverka till att biopubliken
långsiktigt ökar,
- ge fler, främst barn och ungdomar,
möjlighet till eget skapande med film
och andra medier för rörliga bilder,
- regionalt och lokalt stärka filmens
roll i kulturlivet, särskilt med tanke
på barn och ungdom,
- bevara filmer och material av film-
och kulturhistoriskt intresse och i ökad
utsträckning tillgängliggöra dem för
forskning och allmänhet,
- upprätthålla och utveckla det
internationella utbytet och samarbetet
på filmområdet.
Kulturutskottet anser att det är det
glädjande att inriktningen på de
framtida insatserna för filmen innebär
att denna nu ses som en del av
kulturpolitiken i övrigt. Det utgör ett
klart erkännande av filmens ställning i
kulturlivet. Utskottet vill i
sammanhanget understryka vikten av att
Sverige med sin förhållandevis ringa
folkmängd förmår bibehålla och hävda sin
filmkulturella identitet genom en
livaktig inhemsk filmproduktion. Det är
självklart av lika stor betydelse att
den inhemska produktionen får goda
möjligheter att nå ut till publiken i
hela landet. Utskottet välkomnar därför
den filmpolitiska inriktning som anges i
propositionen och som innebär en ökad
strävan mot regionalisering så att
tillgången till god svensk och utländsk
film förbättras. Likaledes välkomnar
utskottet den föreslagna satsningen på
barns och ungdomars intresse för eget
skapande med rörliga bilder.
I tre motioner framförs yrkanden som
syftar till att bevara biografer i
landet.
De små landsbygds- och
kvartersbiograferna har ett stort
socialt, kulturellt och historiskt
värde, anför motionärerna bakom motion
Kr13 (kd). Det är - menar de - hög tid
att stoppa den pågående utveckling som
innebär att kulturhistoriskt värdefulla
biografer vilka även är sociala och
lokala mötesplatser håller på att
försvinna (yrkande 9). Samma synpunkter
framförs i yrkande 10 i motion Kr258
(kd).
Angelägenheten av att upprätthålla och
utveckla biografen som kulturell
mötesplats understryks också i motion
Kr283 (c) yrkande 19 i här aktuell del.
Utskottet konstaterar att den fråga som
motionärerna tar upp har beaktats av
regeringen i bedömningen av vilka de
framtida filmpolitiska insatserna bör
vara. Utskottet delar regeringens
uppfattning att det är angeläget att
människor i hela landet skall få
tillgång till filmutbudet. I detta
ställningstagande ligger också en
strävan att upprätthålla och utveckla
biografen som kulturell mötesplats.
Vidare erinrar utskottet om att
Filminstitutet - i enlighet med
bestämmelserna i 17 § filmavtalet -
fördelar särskilda medel till
upprustning av biografer på mindre och
medelstora orter. Kostnaderna för
upprustningen delas mellan
Filminstitutet och den lokala
intressenten.
Utskottet vill i detta sammanhang peka
på möjligheten för kulturhistoriskt
intressanta biograflokaler att erhålla
stöd för upprustning över
kulturmiljövårdsanslaget samt att bidrag
även kan anvisas av Boverket från stödet
till icke-statliga kulturlokaler.
Utskottet vill tillägga att det ligger
i sakens natur att även andra insatser -
statliga, regionala och lokala - krävs
för att biograferna skall förbli de
levande mötesplatser som de är avsedda
att vara. Som exempel på sådana insatser
kan nämnas stödet till
parallelldistribution av kopior av
aktuella filmer och stöd till andra
aktiviteter för att sprida värdefull
film för biografvisning. Givetvis krävs
det också ett stort engagemang från
kommunernas och de lokala biografägarnas
sida för att den lokala biografen skall
kunna bevaras och utvecklas som
mötesplats.
Med hänvisning till det anförda anser
utskottet att de här aktuella motions-
yrkandena får anses besvarade. Dessa
avstyrks således.
Motion Kr283 (c) syftar även till att
resurserna för distribution av filmer
skall förstärkas genom nästa filmavtal,
så att mindre orter och platser med
endast en biografsalong skall
prioriteras (yrkande 19 i här aktuell
del).
I propositionen anger regeringen att
den avser att från Filminstitutet begära
en redovisning av spridningen i landet
av aktuell biograffilm och kvalitetsfilm
för biografer och på video för att få en
bild av hur de föreslagna
kulturpolitiska målen uppfylls på detta
område (prop. s. 96). Utskottet anser
att resultatet av uppdraget bör ligga
till grund för de ställningstaganden som
från statens sida bör göras inför
beredningen av ett nytt filmavtal.
Utskottet erinrar om att stödet för
spridning och visning av värdefull film
enligt nu gällande filmavtal avser
mindre och medelstora orter. Utskottet -
som anser att resultatet av
Filminstitutets uppdrag inte bör
föregripas - utgår från att staten vid
de förhandlingar som kommer att föregå
kommande filmavtal beaktar de synpunkter
som kommer fram i motionen.
Med hänvisning till det anförda
avstyrker utskottet motionsyrkandet.
Av Filminstitutets filmpolitiska
handlingsprogram Filmen i det framtida
kulturlandskapet framgår att 16-mm-
filmen håller på att ersättas av 35-mm-
film i samband med att
visningsorganisationerna och biograferna
engagerat sig i skolbiovisningar. Även
video har kommit att ersätta smalfilmen
på en rad olika användningsområden.
Videodistributionen har således blivit
ett komplement till filmdistributionen,
medan 16-mm-filmen minskar.
Motionärerna bakom motion Kr283 (c)
vänder sig mot att Filminstitutet lagt
fast att det är film på bio, dvs.
35-mm-film, som skall vara dominerande
visningsform. Stöd bör även
fortsättningsvis kunna utgå för visning
av 16-mm-film (yrkande 20).
Utskottet konstaterar att den pågående
utvecklingen innebär att utbudet av
liksom efterfrågan på 16-mm-film
successivt minskar. Filminstitutet har
bl.a. mot den bakgrunden valt att
prioritera 35-mm-film för visning på
biograf. Enligt utskottets uppfattning
är det naturligt att
visningsverksamheten i landet förändras
i takt med att tekniken utvecklas.
Filminstitutets ställningstagande i
denna fråga synes således vara i takt
med den tekniska utvecklingen. Utskottet
har vid sina överväganden dock kommit
fram till att filmkulturellt stöd till
verksamhet med 16-mm-film skall utgå
även i fortsättningen.
Vad utskottet sålunda anfört bör
riksdagen med bifall till motionen i här
aktuell del som sin mening ge regeringen
till känna.
9.2 Stöd till svensk filmproduktion m.m.
(prop. 3 avsnitt 11.2)
Enligt regeringens bedömning bör
avtalsmodellen för finansiering av
stödet till svensk filmproduktion bestå
även efter det att nuvarande
avtalsperiod löpt ut den 31 december
1998. Inför en ny avtalsperiod bör bl.a.
de olika stödformerna utvärderas.
Avtalsmodellen speglar bl.a. det
ömsesidiga beroende som råder på
filmområdet mellan staten och berörda
branscher. Avtalet har - menar
regeringen - på ett effektivt sätt
skapat goda ekonomiska förutsättningar
för svensk filmproduktion.
I två motioner behandlas utformningen av
stödet till filmproduktion.
För att kunna upprätthålla och utveckla
svensk film bör - menar motionärerna
bakom motion Kr13 (kd) - minst 50 % av
produktionsstödet gå till produktion av
barnfilm (yrkande 10). Samma yrkande
framförs i motion Kr258 (kd) yrkande 11.
Enligt det s.k. filmavtalet mellan
staten och företrädare för film- och
videobranscherna samt TV-företagen skall
Filminstitutets styrelse ansvara för att
tillgodose behovet av värdefull svensk
filmproduktion genom att stöd ges till
såväl långfilm som kortfilm. Styrelsen
skall också beakta behovet av
dokumentärfilm och film riktad till barn
och ungdom (23 § i avtalet). Avtalet
innehåller emellertid inte någon
bestämmelse som anger hur stor andel av
produktionsstödet som skall användas för
barnfilm.
Enligt utskottets uppfattning är det -
som angetts i det föregående - angeläget
att Sverige inom sitt begränsade
språkområde kan upprätthålla en
filmproduktion och att svenska filmer
kan utgöra ett reellt alternativ till
utländska filmer. Således delar
utskottet motionärernas åsikt att det är
angeläget att produktionen av svenska
barnfilmer kan upprätthållas och
utvecklas. Utskottet erinrar om att det
ankommer på Filminstitutet att avgöra
hur resurserna skall fördelas mellan
olika filmgenrer. Det är således inte en
uppgift för riksdagen att ange en
procentsiffra för hur stor andel av
stödmedlen som bör gå till produktion av
barnfilm. Utskottet utgår från att
regeringen i god tid innan ett nytt
filmavtal träffas kommer att pröva de
olika stödformerna och stödvillkoren och
föreslå de förändringar som kan behövas.
Med hänvisning till det anförda
avstyrker utskottet motionerna.
9.3 Film- och TV-fond
Frågan om inrättande av en film- och TV-
fond tas upp i två motioner.
Motionärerna bakom motion Kr283 (c)
anser att det är en nationell
angelägenhet att produktionen av film
och TV sprids över hela landet. För att
öka mångfalden och möjligheten att söka
produktionsstöd skulle - menar
motionärerna - en film- och TV-fond
kunna skapas där representanter för
filmbranschen och televisionen samt
filmskapare skulle ingå (yrkande 23).
I motion Kr254 (mp) föreslås att frågan
om en utvecklingsfond för svensk film-
och TV-produktion skall utredas. Fondens
syfte skulle vara att göra det möjligt
för fler att växa i sitt kulturella
skapande som oberoende filmare och för
att göra det möjligt för svensk
television att öka den svenska
kvalitetsproduktionen. Bidrag skulle
kunna utgå till novellfilm,
dokumentärfilm, manus, barn- och
ungdomsproduktion m.m. Vidare anförs att
medel till fonden skulle kunna tas från
TV 4:s koncessionsavgift till staten.
Utskottet anser att det är av stor vikt
att åtgärder vidtas för att stimulera
fria och oberoende filmare att producera
kvalitetsfilm i syfte att åstadkomma en
bredd i produktionen. I samband med
utskottets beredning våren 1996 av
public service-verksamheten under
perioden 1997-2001 underströk utskottet
bl.a. vikten av att SVT och SR ökar
antalet utläggningar liksom inköpen av
färdiga program producerade av filmare
och andra fria producenter i Sverige.
Utskottet menade att programverksamheten
härigenom torde vitaliseras samtidigt
som en rad fria kulturarbetare får
möjligheten att komma till tals och möta
en stor publik. Utskottet tillade att
regeringen avsåg att inom kort ge en
särskild utredare i uppdrag att lägga
fram förslag om att förbättra
möjligheterna för fria producenter och
produktionsbolag att göra
kvalitetsprogram (bet. 1995/96:KrU12 s.
17).
Enligt vad utskottet nu har inhämtat
kommer regeringen inom en snar framtid
att tillsätta den utredning som nämns i
det föregående. Utskottet utgår från att
utredningen kommer att beakta de i
motionerna framförda synpunkterna.
Motionsyrkandena avstyrks.
9.4 Stöd till filmkulturell verksamhet
m.m. (prop. 3 avsnitt 11.3)
Enligt regeringens bedömning bör statens
stöd till regional och lokal film- och
videoverksamhet i huvudsak ges i form av
ett särskilt bidrag. I övrigt bör stödet
till filmkulturell verksamhet förbli
oförändrat. Även Konstnärsnämndens stöd
till produktion av kortfilm bör förbli
oförändrat. Regeringen utvecklar sina
synpunkter i propositionen. Bl.a.
bedömer regeringen att statens stöd till
filmkulturell verksamhet fyller en
viktig funktion för filmkulturen i
Sverige och för utbytet med omvärlden på
det filmkulturella området. Ett särskilt
stöd till regionala resurscentrum för
film och video bör därför införas bl.a.
i syfte att stärka den regionala
strukturen.
Utskottet delar regeringens bedömning.
9.5 Stöd till regionala resurscentrum
för film och video (prop. 3 avsnitt
11.4)
I propositionen föreslås att ett
särskilt stöd till regionala
resurscentrum för film och video införs
fr.o.m. år 1997. Stödet skall ingå i ett
nytt förenklat bidragssystem för
regionala kulturinstitutioner.
Filminstitutet skall fördela stödet.
Institutet skall kunna stödja såväl
uppbyggande av ny verksamhet som
utveckling av befintlig verksamhet.
Målet på sikt bör - anser regeringen -
vara att regionala resurscentrum skall
etableras över hela landet. Tills vidare
bör, beroende på den regionala
utvecklingen, Filminstitutet inom ramen
för stödet till filmkulturell verksamhet
alltjämt kunna fördela stöd även direkt
till lokala verksamheter.
Regeringen beräknar i
budgetpropositionen för år 1997 att
totalt 4,5 miljoner kronor skall anvisas
för det nya stödet. En del av beloppet
utgörs av reformmedel. För en närmare
redogörelse av skälen för regeringens
förslag hänvisas till
kulturpropositionen. Frågor om
medelstilldelningen prövas i ett senare
avsnitt i detta betänkande under
anslaget I 1. Filmstöd (avsnitt 24.1).
I två motionsyrkanden behandlas frågor
som rör principerna för stödet till
regionala resurscentrum.
Motionärerna bakom motion Kr283 (c)
ansluter sig till regeringens bedömning
att Filminstitutet skall fortsätta att
fördela stöd direkt till lokala
verksamheter. Detta bör kunna ske under
en övergångstid. I takt med att den
regionala strukturen byggs upp bör
resurserna för detta ändamål föras över
till de regionala resurscentrumen
(yrkande 21).
Enligt vad som anförs i
kulturpropositionen avser regeringen att
i kommande budgetpropositioner föreslå
en ökning av stödet till de regionala
resurscentrumen för film och video.
Målet på sikt är enligt regeringen att
etablera resurscentrum över hela landet.
Enligt utskottets uppfattning är det för
tidigt att redan nu uttala sig om i
vilken mån ytterligare resurser bör
beräknas för de lokala filmcentrumen.
Vidare innebär regeringens förslag att
det statliga stödet till resurscentrumen
inte skall få användas för stöd till
professionell långfilmsproduktion. Visst
begränsat stöd bör kunna ges till
produktion och distribution av kort- och
dokumentärfilm. Stödet till regionala
resurscentrum för film och video syftar
- anför regeringen - till att främja
ungas skapande med rörliga bilder och
till att stärka den regionala strukturen
och samordningen på filmområdet
generellt. Dessa syften bör på sikt även
främja den regionala spridningen av
professionell filmproduktion.
I ovan angivna motion, motion Kr283
(c), avvisar motionärerna begränsningen
i regeringens förslag i fråga om
användningen av medlen för produktion av
långfilmer (yrkande 22).
Utskottet vill peka på det förhållandet
att kostnaderna för produktion av
långfilm är avsevärt högre än
kostnaderna för produktion av kort- och
dokumentärfilm. Om resurscentrumen
skulle använda statsbidraget för
produktion av långfilm skulle bidraget
till ett resurscentrum kunna förbrukas
genom satsning på ett enskilt
långfilmsprojekt. Detta skulle innebära
att syftet med bidraget - nämligen bl.a.
att stödja barns och ungas skapande med
rörliga bilder - inte skulle uppnås. Det
är därför motiverat att användningen av
bidragsmedlen begränsas så som
regeringen föreslagit. Utskottet vill
tillägga att enligt utskottets bedömning
bör de regionala resurscentrumen vara
oförhindrade att medverka i
långfilmsproduktion under förutsättning
att finansiering sker på annat sätt än
genom den här aktuella stödformen.
Det anförda innebär att utskottet
tillstyrker regeringens förslag om
inrättande av ett bidrag till regionala
resurscentrum för film och video. Motion
Kr283 (c) yrkandena 21 och 22 avstyrks.
9.6 Nationellt uppdrag till regional och
lokal filmverksamhet med tyngdpunkt på
barn och ungdom (prop. 3 avsnitt 11.5)
I kulturpropositionen föreslår
regeringen att ett tidsbegränsat
nationellt uppdrag till regional och
lokal filmverksamhet med tyngdpunkt på
barn och ungdom skall inrättas.
Regeringen avser att för perioden
1997-1999 ge uppdraget till Film i Väst
i Alingsås. I budgetpropositionen för år
1997 föreslås att 1 miljon kronor
anvisas för ändamålet. De närmare skälen
för förslaget utvecklas i propositionen.
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag om inrättande av det angivna
nationella uppdraget.
Frågor om medelsanvisning inom
filmområdet behandlas i ett senare
avsnitt i detta betänkande (avsnitt 24).
10 Arkitektur och formgivning (prop. 3
avsnitt 12)
10.1 Inledning
Riksdagen har tidigare inte tagit
ställning till ett samlat
kulturpolitiskt område som innehåller
arkitektur och formgivning. Frågor som
rör och påverkar arkitektur och
formgivning, dvs. utformningen av
människors byggda och formade miljö, har
varit splittrade på många områden och
behandlats i skilda sammanhang efter
beredning av flera riksdagsutskott.
Betydelsen för människors livskvalitet
av den fysiska miljöns utformning - med
tillvaratagande av kulturhistoriska
värden - uppmärksammades när regeringen
i december 1994 gav Kulturutredningen
tilläggsdirektiv (dir. 1994:146).
Kommittén fick i uppdrag att diskutera
bl.a. hur man kan stimulera regionala
och lokala ambitioner som kommer till
uttryck i omsorgen om den byggda miljön.
Kulturutredningen betonade i sitt
betänkande (SOU 1995:84 s. 435-448)
arkitekturens och samhällsplaneringens
viktiga roll i människors vardag och
lyfte fram behovet av kvalitet i form
och gestaltning. Utredningen behandlade
ett stort antal aspekter på arkitektur
och formgivning och föreslog att
regeringen skulle ta initiativ till att
ett arkitekturpolitiskt handlingsprogram
utarbetas.
I kulturpropositionen avger regeringen
för första gången en arkitekturpolitisk
programförklaring. Regeringen redovisar
att ett handlingsprogram för arkitektur
och formgivning i Sverige skall
utarbetas och utvecklar sin syn på
innehållet i ett sådant
handlingsprogram. Regeringen redovisar
vidare inriktningen på de framtida
statliga insatserna för arkitektur och
formgivning samt de åtgärder som staten
vidtar inom dessa områden. Förslag
lämnas också om Arkitekturmuseets och
Röhsska museets roll och om
resursförstärkningar för dessa museer
under nästa budgetår.
I tre motioner, Kr4 (mp) yrkande 29,
Kr13 (kd) yrkande 11 och Bo534 (v)
yrkandena 1 och 4, tas upp frågor som
ansluter till kulturpropositionens
avsnitt om arkitektur och formgivning.
Motionärerna uttrycker sin
tillfredsställelse med att arkitektur
och formgivning nu ingår som en del i
kulturpolitiken och ansluter sig i stort
till regeringens bedömningar samt för
fram förslag om vissa förtydliganden och
kompletteringar av det som tagits upp i
kulturpropositionen inom arkitektur- och
formgivningsområdena.
Utskottet delar regeringens och
motionärernas bedömning av behovet av
att ett samlat handlingsprogram för
arkitektur och formgivning utarbetas.
Utskottet redovisar och kommenterar i
det följande det huvudsakliga innehållet
i kulturpropositionens avsnitt om
arkitektur och formgivning och tar
ställning till motionärernas förslag.
Regeringens förslag och bedömningar i
kulturpropositionen i fråga om
Arkitekturmuseet och Röhsska museet
behandlar utskottet senare tillsammans
med andra museifrågor
(betänkandeavsnitten 12.5.3 och 12.5.4).
10.2 Bakgrund till ett handlingsprogram
för arkitektur och formgivning
Regeringen lämnar en utförlig
beskrivning av bakgrunden till sitt
ställningstagande att Sverige bör
utarbeta ett handlingsprogram för
arkitektur och formgivning.
Utskottet lämnar en sammanfattande
redovisning av vad regeringen anfört om
bakgrunden till det kommande arbetet med
handlingsprogrammet. Utskottet gör
därvid vissa kommentarer till
redovisningen.
Regeringen anför att utformningen av
den byggda och formade miljön, dvs. hur
städerna och landsbygden, byggnaderna
och bruksföremålen ser ut och fungerar,
påverkar våra liv. Arkitektur och
formgivning är kulturyttringar som vi
ständigt och oundvikligen kommer i
kontakt med och som påverkar vårt
välbefinnande. Det är, anför regeringen,
en angelägen kulturpolitisk uppgift att
säkerställa hög kvalitet i den byggda
och formade miljön med utgångspunkt i
människans behov av väl fungerande,
konstnärligt genomarbetade och
stimulerande omgivningar. Hög kvalitet i
arkitektur och formgivning innefattar en
väl sammanvägd helhet av funktionella,
tekniska, ekonomiska, miljömässiga,
sociala och estetiska krav. Arkitektur
och formgivning rör också medmänskligt
ansvar, brukbarhet, uthållighet och
ekologi.
I flera länder i vår närmaste
omgivning, bl.a. Nederländerna, Danmark
och Norge, har politiska
handlingsprogram för arkitektur och
formgivning arbetats fram. Den
gemensamma bakgrunden till programmen är
ett missnöje med det som åstadkommits i
respektive land under senare år med
hänsyn till estetik och kvalitet. Andra
och tungt vägande skäl som legat till
grund för planeringen och byggandet,
såsom teknik, ekonomi och social omsorg,
har alltför ensidigt fått påverka
samhällsbygget. Kvaliteten har blivit
ojämn, ibland bra, men lika ofta fattig
och enformig.
Utskottet vill till detta lägga att
problemen inom de senare decenniernas
omfattande byggande ofta har rört den
yttre miljön med betoning av enskilda
aspekter som funktionsuppdelning,
storskalig produktion m.m. i stället för
en helhetssyn. Den inre miljön kan sägas
ha präglats av väl preciserade
funktionskrav på god användbarhet,
tillgänglighet m.m. men har ibland
byggts med oprövade och dåliga material.
De myndigheter som i samband med
prövningen av byggfrågor skall företräda
det gemensamma intresset av att en god
miljö skapas och bevaras saknar i dag
tillräckligt inflytande, och ibland
också kompetens, för att påverka den
arkitektoniska kvaliteten. Betoningen av
tekniska och ekonomiska överväganden har
enligt regeringens uppfattning bidragit
till gestaltningsfrågans svaga
ställning. Sakkunskapen, som skall
biträda byggnadsnämnderna inom
arkitekturområdet, har i många kommuner
försvagats.
Något stort nybyggnadsprogram för
Sveriges del kan enligt vad regeringen
anför inte förväntas inom överskådlig
tid. Detta bör ge oss tid och goda
möjligheter att föra in en ny
humanistisk dimension i brukandet och
utformningen av kulturlandskap, städer,
byggnader och föremål, som kan genomsyra
verksamheten även när nybyggandet åter
ökar. Enligt utskottets mening bör
ställningstaganden rörande nyskapandet
vara en av grundvalarna för
handlingsprogrammet, även om
omfattningen av byggandet den närmaste
tiden inte förväntas bli särskilt stor.
Självfallet skall denna kultursyn även
innefatta den stora uppgiften framöver
att omgestalta och ta hand om den
bebyggelsemiljö vi redan skapat. Inom
detta område har insikt och kunskaper
ökat under senare tid.
Regeringen anför att det som byggts
under de senaste femtio åren kommer att
kräva särskilda insatser. Detta arbete
måste bygga på både förnyelse och
tradition. Ekologins, ekonomins och den
sociala hänsynens krav, det kreativa
samspelet med befintlig miljö och den
goda arkitekturens och formgivningens
krav kommer att vara utmaningar som ett
handlingsprogram skall ha beredskap att
möta.
Det nyvaknade intresset för arkitektur
och formgivning bör kunna leda till ett
ökat aktivt engagemang i gestaltnings-
och formfrågor.
Samspelet i hela byggprocessen måste
enligt regeringens bedömning fungera
bättre. För att komma dit krävs ett
målmedvetet arbete som delas av många
aktörer inom den privata och den
offentliga sektorn, av beställare,
byggherrar och arkitekter och
formgivare. Utan byggherrar med höga
ambitioner är det svårt att skapa god
arkitektur. Utan producenter och
konsumenter med kunskap och intresse för
produktens form och gestaltning kommer
den bästa formgivare till korta. Det är
byggherren respektive producenten som
väljer arkitekt och landskapsarkitekt
respektive formgivare och som bestämmer
de ramar som de kan arbeta inom.
Utskottet vill tillägga att utan en
engagerad, kunnig och långsiktigt
planerande byggnadsnämnd som ställer
krav på byggherrar och arkitekter är det
svårt att få en god bebyggelsemiljö. Av
betydelse är också de signaler som ges
vid överprövning av ärenden. Även här är
kunskap och insikt om arkitekturfrågor
viktig.
Vad gäller formgivning har Sverige,
till skillnad från t.ex. Finland och
Danmark, länge avstått från medvetna och
kraftfulla insatser på olika plan för
att främja inhemsk formgivning. I dag
kan vi se en positiv utveckling mot ett
ökat intresse och internationella
framgångar för svensk formgivning. Det
yrkeskunnande och den talang som finns i
Sverige kommer inte till fullgod
användning. Tillverkningen inom många
formgivningsberoende områden har i
stället lämnat Sverige. Betydelsen av
god formgivning av våra bruksföremål har
underskattats, trots att en omsorgsfull
formgivning är värdefull från såväl
kommersiell som estetisk och ekologisk
synpunkt.
Staten har ett stor ansvar att
stimulera en mer kvalitativt inriktad
arkitektur och formgivning. Statens egna
insatser där staten uppträder i rollen
som byggare och förvaltare, som
beställare, brukare, normgivare,
utbildare, inspiratör och föregångare är
viktiga för ett reformprogram. Staten
subventionerar också en del byggande i
icke-statlig regi. Även här bör
kvaliteten på den gestaltade miljön
kunna höjas.
Det är mot bakgrund av vad som här kort
refererats som regeringen anser att
staten bör bedriva en integrerad
kulturpolitik för arkitektur och
formgivning.
10.3 Handlingsprogram
Regeringen anför att statens insatser
inom områdena arkitektur och formgivning
skall medverka till att
- arkitektur och formgivning ges goda
förutsättningar för sin utveckling,
- kvalitet och skönhetsaspekter inte
underställs kortsiktiga ekonomiska
överväganden,
- intresset för hög kvalitet inom
arkitektur och formgivning stärks och
breddas,
- offentligt och offentligt stött
byggande, inredande och upphandling blir
förebildligt i sina kvalitetskrav,
- svensk arkitektur och formgivning
utvecklas i ett fruktbart
internationellt samarbete.
Utskottet redovisar i det följande i
sammanfattning hur regeringen utvecklar
sin syn på handlingsprogrammet och
statens insatser (prop. 3 s. 107-109).
Utskottet gör även vissa kommentarer.
- Arkitektur och formgivning bör ges goda
förutsättningar för sin utveckling.
Lagstiftning och regelverk måste på ett
tydligt sätt bidra till att
utformningen, förvaltningen och skötseln
av den byggda och formade miljön leder
till resultat som är i hela samhällets
långsiktiga intresse.
Ekonomiska hänsyn får inte leda till
att viktiga gemensamma kulturmiljövärden
och estetiska kvaliteter förfuskas eller
skingras eller att den ekologiska
balansen skadas. Förvaltningsskedet för
bebyggelsen är viktigt.
När det gäller tillväxten och
kvaliteten på formgivningsområdet är det
viktigt att målmedvetet stimulera olika
delar av samhället att i ökad
utsträckning efterfråga god formgivning
samt att därvid satsa på
produktutveckling, information och
marknadsföring såväl nationellt som
internationellt.
- Kvalitet och skönhetsaspekter bör inte
underställas kortsiktiga ekonomiska
överväganden.
Regeringen anför att när tekniska och
kortsiktiga ekonomiska aspekter tar över
andra hänsyn riskerar vi att få miljöer
och föremål av låg brukbarhet och med
begränsad överlevnadsförmåga. God
arkitektur och formgivning är en optimal
kombination av kvalificerat arkitekt-
eller formgivningsarbete och gediget och
högkvalificerat utförande där
arkitekters och formgivares, teknikers
och hantverkares skicklighet och
materialkännedom utnyttjas och får komma
till sin rätt. Det behövs en större
medvetenhet om att det är angeläget att
förlänga livslängden på våra
investeringar av både estetiska och
ekologiska skäl. Ett bra sätt att göra
detta är att ge produkterna en hög
kvalitet - inte minst estetiskt.
Utskottet vill i sammanhanget anföra
att det kan behövas en diskussion om
arkitekters och landskapsarkitekters
ansvar och deltagande under större delar
av byggprocessen, dvs. inte endast
ansvar för förslag, planering och
projektering, utan även under
genomförandet så att goda intentioner
beträffande kvalitet i utformning,
detaljer, material m.m. inte förfuskas.
- Kulturhistoriska och estetiska värden i
befintliga miljöer bör tas till vara och
förstärkas.
Samspelet mellan det kulturhistoriska
bevarandearbetet, naturmiljön och den
nyskapande arkitekturen är av stor
betydelse för kvaliteten i den miljö vi
lever i. Ett sådant samspel kan enligt
utskottets mening innebära inte endast
anpassning utan även kontrast och
dialog.
- Intresset för hög kvalitet inom
arkitektur, formgivning och offentlig
miljö bör stärkas och breddas.
Goda resultat förutsätter en bred
medverkan från alla dem som deltar i
skapandet av vår miljö och ett levande
intresse hos en bred allmänhet. Stat,
kommuner, landsting,
utbildningsväsendet, folkbildningen,
näringslivet, enskilda och institutioner
med ansvar inom områdena bör stimulera
till att frågorna debatteras offentligt
och att intresset och kunskapen ökar.
- Offentligt och offentligt stött
byggande, inredande och upphandling bör
bli förebildligt i sina kvalitetskrav.
Hur staten, landstingen och kommunerna
och deras olika bolag bygger och
förvaltar sina egna byggnader och
miljöer liksom hur inredningar och
bruksföremål väljs är speciellt
betydelsefullt. Här framgår tydligt
vilka prioriteringar som offentliga
instanser gör samt deras inställning
till kvalitetsfrågor. Det gäller inte
bara utformningen och förvaltningen av
offentliga byggnader av högt symbolvärde
som riksdags- och regeringsbyggnader,
kommunalhus, domstolsbyggnader,
universitet, museer och liknande utan
också de vardagliga arbetsmiljöerna,
sjukhusen, trafikmiljöerna och inte
minst skolorna. Att ställa krav på och
stimulera till en höjning av kompetensen
och kvalitetsmedvetandet hos de
offentliga beställarna är en viktig
fråga.
- Svensk arkitektur och formgivning bör
utvecklas i ett fruktbart
internationellt samarbete.
Sveriges ökade internationella kontakter
och förpliktelser gör det nödvändigt att
delta i, påverka och inspireras av vad
som händer utomlands också inom
arkitektur- och formgivningsområdet. Att
se den egna arkitekturen och
formgivningen i ljuset av andra länders
arbete ger ovärderliga insikter om
självvalda begränsningar och icke anade
möjligheter.
I motion Kr13 (kd) yrkande 11 hemställs
att ledstjärnan i handlingsprogrammet
för arkitektur och formgivning bör vara
medmänskligt ansvar, brukbarhet,
uthållighet och ekologi. När
handlingsprogrammet utformas är det
viktigt att hänsyn tas till människors
behov. Estetiska och praktiska
kvaliteter bör komplettera varandra i
byggande och formgivning. Ett ekologiskt
byggande ger en hälsosam miljö som
håller länge.
I motion Bo534 (v) yrkande 1 tillstyrks
att ett arkitekturpolitiskt
handlingsprogram utarbetas. Motionärerna
betonar vikten av att arkitekturen sätts
in i sitt samhälleliga sammanhang. Det
krävs också en översyn av de finansiella
aspekterna, framför allt för
bostadsbyggandet. Handlingsprogrammet
bör förankras i hembygdsförbund och
stadsdelsföreningar. Vidare framhåller
motionärerna möjligheten att inom den
särskilda vuxenutbildningssatsning som
startar den 1 juli 1997 vidareutbilda
arbetslösa från byggbranschen,
arkitekter, ingenjörer, hantverkare
m.fl., i ny och nygammal teknik och i
byggnadsrenovering med miljövänliga
förtecken (yrkande 4).
Utskottet anser att de önskemål som
framförs i motion Kr13 (kd) om särskild
hänsyn till faktorer som medmänskligt
ansvar, brukbarhet, uthållighet och
ekologi i handlingsprogrammet för
arkitektur och formgivning bör bli
tillgodosedda mot bakgrund av vad
regeringen anfört i kulturpropositionen.
Med utgångspunkt i de begrepp
motionärerna anger, har regeringen
framhållit att det är angeläget att
säkerställa hög kvalitet i den byggda
och formade miljön med utgångspunkt i
människans behov av väl fungerande,
konstnärligt genomarbetade och
stimulerande omgivningar. Vidare har
regeringen understrukit att
funktionella, tekniska, ekonomiska,
miljömässiga, sociala och estetiska krav
skall tillgodoses. Utskottet anser att
något särskilt uttalande av riksdagen
inte är påkallat varför motionsyrkandet
avstyrks.
Utskottet anser mot bakgrund av vad som
anförts i kulturpropositionen att det
inte heller är påkallat med ett
uttalande från riksdagen om att
arkitekturen skall sättas in i sitt
samhälleliga sammanhang då regeringen i
sin programförklaring inför arbetet med
handlingsprogrammet för arkitektur och
formgivning tagit upp ett stort antal, i
detta betänkande återgivna,
samhällsaspekter på nyskapandet,
gestaltningen, formgivningen och
bevarandet av den byggda och av
människor formade miljön. Utskottet
anser att den stora
vuxenutbildningssatsningen, lika väl som
annan utbildning på gymnasienivån och
utbildning inom högskolan, bör kunna ge
många arbetslösa tillfälle att både
aktualisera sina gamla kunskaper inför
ett återinträde på arbetsmarknaden och
att skaffa sig nya kunskaper som blir
till nytta i ett mera ekologiskt och
hållbart byggande med hänsyn tagen till
kulturarvet. Sådan verksamhet finns
också inom arbetsmarknadsverksamheten,
t.ex. i form av byggnadshyttor.
Utskottet har i det föregående redovisat
nya satsningar inom utbildningsområdet
på arkitektur och design. Motionen är i
dessa delar tillgodosedd. Med hänvisning
till det anförda avstyrker utskottet
motion Bo534 (v) yrkandena 1 och 4.
10.4 Åtgärder
Regeringen redovisar slutligen de
åtgärder den kommer att vidta för sin
del för att föra arbetet med den närmare
utformningen av handlingsprogrammet
vidare.
En interdepartemental tjänstemannagrupp
med uppgift att bevaka och initiera
regeringskansliets frågor med anknytning
till arkitektur och formgivning har
inrättats. Därmed ges förutsättningar
för att frågorna skall få en samlad och
kraftfull behandling inom
regeringskansliet. Behov av översyn av
de lagar och förordningar som påverkar
arkitekturområdet, t.ex. plan- och
bygglagen och lagen om offentlig
upphandling, särskilda uppdrag till
olika myndigheter att redovisa hur de
verkar eller avser verka för att främja
kraven på en kvalitativt god och
konstnärligt stimulerande miljö,
konsekvensbedömningar av olika statliga
bidrag och stimulansåtgärder liksom
informationssatsningar av olika slag är
exempel på frågor som bör behandlas.
Internationellt samarbete och
erfarenhetsutbyte mellan i första hand
de nordiska länderna skall eftersträvas.
Resultatet av arbetet kommer fortlöpande
att rapporteras till riksdagen.
Regeringen anser att det är viktigt att
staten markerar formgivningsområdets
betydelse för både kultur och näringsliv
och stärker viljan att få till stånd
långsiktiga satsningar. Frågan om
behovet av ett statligt designråd samt
dess relation till redan existerande
intressenter på området kommer att
behandlas i samband med regeringens
vidare arbete med handlingsprogrammet
för arkitektur och formgivning.
Boverket har fått i uppdrag av
regeringen att analysera vilken roll
plan- och bygglagen (1987:10) har spelat
avseende bristande arkitektonisk
kvalitet i den byggda och anlagda
miljön. Om Boverket finner att lagen
eller dess tillämpning har påverkat
kvaliteten i negativ riktning skall
förslag lämnas till åtgärder som kan
leda till att ökad hänsyn tas till
arkitektonisk kvalitet.
Lagen (1992:1528) om offentlig
upphandling har kritiserats, bl.a. av
arkitekter och ingenjörer. Kritiken
handlar främst om att EG:s
tjänsteupphandlingsdirektiv på ett
ofullständigt sätt införlivats i den
svenska lagen. I jämförelse med EG-
direktivet har i den svenska lagen bl.a.
kvalitetsaspekter och estetiska
kriterier för bedömning nedtonats. Många
hävdar att detta leder till
upphandlingar i vilka kriteriet lägsta
pris överbetonats på bekostnad av
överväganden om långsiktig kvalitet och
ekonomi. Regeringen avser att noga följa
frågorna och överväga behov av åtgärder.
Utskottet välkomnar en diskussion av
frågor som rör hänsynstagande till de
estetiska och kvalitetsmässiga
aspekterna vid upphandling inom
arkitektur- och formområdena.
Motsvarande frågor kan också vara
aktuella inom andra delar av
kulturområdet.
Den interdepartementala arbetsgruppen
Kultur i skolan som tillsattes 1995 har
bl.a. till uppgift att arbeta med frågor
som rör skolan som kulturmiljö. Hur
landets skolbyggnader och skolgårdar är
utformade påverkar barns och ungdomars
livskvalitet, liksom deras inställning
till betydelsen av en omsorgsfull
utformning av den fysiska miljön. Goda
exempel på skolor som satsat på
utveckling av arbetsmiljön bör lyftas
fram.
Arkitektutbildningen är kortare (4,5
år) i Sverige än i övriga länder inom
den Europeiska unionen, där
utbildningens längd varierar mellan fem
och sex år. Många hävdar att en
förlängning av utbildningen skulle ge
möjlighet till fördjupning i såväl
gestaltningsfrågor som arkitektens roll
i plan- och byggprocessen.
I budgetpropositionen för år 1997
föreslår regeringen ökade satsningar på
design och arkitektur, såsom resurser
för 50 nya helårsstudenter inom området
design och en påbyggnadsutbildning om 40
poäng för fem helårsstudenter för
arkitekter, konstnärer och tekniker för
konstnärlig gestaltning av vägar, broar
och övriga trafikmiljöer. För
samarbetsprojekt inom designområdet
mellan de konstnärliga och de tekniska
utbildningarna och näringslivet föreslås
att 5 miljoner kronor per år anslås för
de kommande tre budgetåren.
Enligt motion Kr4 (mp) yrkande 29 bör
ett tillägg göras i plan- och bygglagen
(1987:10) som innebär att kommunen kan
stoppa byggandet av hus som inte är
vackra nog. Motionärerna hänvisar till
att den norska plan- och byggnadslagen
innehåller en s.k. skönhetsparagraf. De
anser att vad som sägs i
kulturpropositionen om att kvalitets-
och skönhetsaspekter inte skall
underställas kortsiktiga ekonomiska
överväganden bör stärkas genom den
föreslagna kompletteringen av plan- och
bygglagen.
I XII kap. 74 § p. 2 plan- og
bygningsloven (1985:77) stadgas
följande.
Kommunen skal se til at ethvert arbeid
som omfattes av lovens § 93, blir
planlagt og utfört slik at der etter
kommunens skjönn tilfredssteller
rimelige skjönnhetshensyn både i seg
selv og i forhold til omgivelsene.
Skjemmende farger er ikke tillatt og
kreves endret.
Utskottet hänvisar till det uppdrag som
givits till Boverket att göra en översyn
av den svenska plan- och bygglagens
(1987:10) roll för den byggda och
anlagda miljön och att komma med förslag
till åtgärder som kan leda till att ökad
hänsyn tas till arkitektonisk kvalitet.
Motionsyrkandet avstyrks därmed.
I motion Kr8 (s) redovisas planer på att
utvidga verksamhet bedriven vid Smålands
Konstarkiv i Värnamo till ett centrum
för konst och form benämnt Smålands
Arena för Konst och Form i Norden.
Verksamheten skall utvidgas till att
omfatta både konst och industridesign.
Konstnärer och formgivare skall där
kunna mötas och få stimulans i sitt
skapande. Tillsammans med
internationella utställningar skall
detta skapa en kreativ miljö som ger
inte endast Småland utan en större
region förutsättningar att ge sina
medborgare ett rikt immateriellt och
materiellt liv. Staten bör stödja
verksamheten med medel under
uppbyggnadsskedet och därefter till
driften.
Utskottet påminner om att
kulturpropositionen innebär att
särskilda medel tillskjuts för
uppbyggnaden av en basutställning i
Arkitekturmuseets nya byggnad i
Stockholm (se avsnitt 12.5.3) och att
särskilda medel tilldelas Röhsska museet
i Göteborg samtidigt som detta museum
får ett nätverksansvar för konsthantverk
och formgivning (avsnitt 12.5.4).
Statliga medel går också, via
Kulturrådet, till föreningen Svensk
form. Utskottet har i det föregående
redovisat att regeringen anser att det
är viktigt att staten markerar
formgivningsområdets betydelse för både
kultur och näringsliv och stärker viljan
att få till stånd långsiktiga
satsningar. Regeringen kommer att
behandla frågan om behovet av ett
statligt designråd samt dess relation
till redan existerande intressenter på
området i samband med det fortsatta
arbetet med handlingsprogrammet.
Utskottet anser att detta fortsatta
arbete får visa i vad mån andra
särskilda åtgärder för att stödja
formgivningen i landet är påkallade. Med
det anförda avstyrker utskottet motion
Kr8 (s).
11 Bild- och formkonst (prop. 3 avsnitt
13)
11.1 Inriktningen på de framtida
insatserna för bild- och formkonsten
(prop. 3 avsnitt 13.1)
Regeringen anför inledningsvis att
bildkonsten kanske är den mest
nyskapande konstformen i dag.
Bildspråket har dessutom fått en allt
större betydelse som
kommunikationsmedel. Bildkonsten har
dock berörts minst av kulturlivets
regionalisering. Få länsmuseer har axlat
den förväntade rollen som regionala
kulturinstitutioner för bildkonsten. De
satsningar på detta som gjorts under
1990-talet har fått liten effekt. Det
minskade byggandet har fått effekt på
beställning av offentlig konst. Mot
bakgrund av det växande intresset för
bild- och formkonsten, inte minst i den
unga generationen, är det enligt
regeringens uppfattning av stor vikt att
det skapas möjligheter för människor
över hela landet att få möta
samtidskonsten.
Statens insatser inom området bild- och
formkonst bör syfta till att
- fler får ta del av bild- och
formkonst av god kvalitet oavsett var de
bor i landet,
- fler, särskilt barn och ungdomar,
får möjlighet till eget skapande,
- verksamheter inom samtidskonsten
utvecklas och stärks,
- konstnärlig kvalitet, mångfald och
utveckling främjas,
- konstbildningens roll stärks,
särskilt i regionerna,
- bildkonsten intar en naturlig och
framträdande plats i den gemensamma
miljön.
Utbudet av kvalificerad bildkonst är
koncentrerad till de tre
storstadsområdena. Regeringen anför att
Malmöregionen under senare tid intagit
en särställning när det gäller den
samtida och internationella konsten.
Moderna museet, med sina konsthistoriskt
sett betydande samlingar, flyttar in i
en ny byggnad under Kulturåret 1998.
Regeringen finner anledning att i detta
sammanhang erinra om museets uppgifter
inom samtidskonsten. Museet bör, vid
sidan av sina museala uppgifter,
återfinna sin tidigare roll som
vägröjare, introduktör, debattforum och
arena för den samtida konsten.
Möjligheten att möta nya strömningar
inom bildkonsten bör öka i hela landet.
Länsmuseerna bör därvid spela en viktig
roll.
Regeringen anför att många och bra
tillfällen att ställa ut har stor
betydelse för den nyskapande konsten.
Det behövs utställningsarrangörer, även
utanför storstäderna, som visar den
nyskapande konsten utan att främst se
till konstverkens kommersiella
betydelse. Statens stöd till
konstbildningsrörelsen har lett till ett
breddat konstintresse och en
kvalitetshöjning av lokala
utställningar. Statens insatser bör
inriktas på fortsatt kvalitetshöjning
och på att utveckla former för att
introducera konsten för nya grupper. I
budgetpropositionen föreslår regeringen
att stödet till det konstbildande arbete
som bedrivs bl.a. inom Sveriges
konstföreningars riksförbund och
Folkrörelsernas konstfrämjande skall
ökas med 4 miljoner kronor. Ökningen
avser utställningsersättning till
konstnärer inom bild- och formområdet.
Denna fråga tar utskottet upp senare i
betänkandet vid behandlingen av anslaget
Bidrag till bild- och formområdet
(avsnitt 19.5).
11.3 Statens konstråd (prop. 3 avsnitt
13.3)
Regeringen tar först upp frågan om konst
i lokaler för statlig verksamhet.
Regeringen anser att Statens konstråd
bör bekosta fast konst endast om man kan
räkna med att statlig verksamhet kommer
att bedrivas i lokalerna under lång tid.
Konstrådet skall kunna finansiera
förvärv av fast konst som överlåts till
bolag om lokalerna är avsedda för ett
långsiktigt bruk av staten. Ansvaret för
förvärv och utplacering av lös konst bör
kvarstå hos Konstrådet.
Konstrådet skall enligt regeringens
uppfattning även kunna göra insatser i
andra gemensamma miljöer än sådana som
är avsedda för statlig verksamhet. Denna
utvidgning av Konstrådets uppgifter
behandlar utskottet i det följande
(avsnitt 11.4).
11.4 En bredare insats för konstnärlig
gestaltning av den gemensamma miljön
(prop. 3 avsnitt 13.4)
I budgetpropositionen för år 1997
föreslår regeringen att det bidrag som
Boverket disponerar för konstnärlig
utsmyckning i bostadsområden skall
upphöra och att Statens konstråd skall
tillföras 15 miljoner kronor för
medverkan vid konstnärlig gestaltning av
olika slags samhällsmiljöer, t.ex.
skolor, fritidslokaler, torg- och
gaturum, lokala service- och
affärscentrum, trafik- och
industrimiljöer. Stor vikt bör även i
fortsättningen läggas vid
bostadsmiljöer, liksom vid miljöer där
barn och ungdomar vistas. Regeringen
föreslår i kulturpropositionen att
riksdagen skall godkänna vad regeringen
förordar om en vidgad uppgift för
Statens konstråd, nämligen att göra
insatser även i andra gemensamma miljöer
även sådana som är avsedda för statlig
verksamhet.
Enligt motion Kr260 (m) yrkande 10 i
denna del bör statens uppgifter
renodlas. Därför bör Konstrådets
uppgifter inte utvidgas på föreslaget
sätt.
Utskottet har inte något att erinra mot
att Konstrådet får den vidgade uppgift
som föreslås i kulturpropositionen och
föreslår att riksdagen med avslag på
motion Kr260 yrkande 10 i denna del
godkänner regeringens förslag i denna
fråga. Utskottet behandlar i det
följande under anslaget Konstnärlig
gestaltning av den gemensamma miljön
(avsnitt 19.2) frågan om överföring av
medel från Boverket till Konstrådet.
I motion Kr230 (m) hemställs om en
decentralisering av Konstrådets
konstinköp till lokala museer för att
gynna mångfalden vid statens konstinköp.
Utskottet vill erinra om att
Konstrådets upphandling sköts av ett
tiotal projektledare, som är regionalt
fördelade över landet och har stor
överblick över landets konstliv.
Konstförvärven sker i nära samråd med
lokalbrukarna. Utskottet avstyrker
förslaget i motion Kr230 om överförande
av inköpsuppdraget till lokala museer.
I motion Kr4 (mp) yrkande 30 hemställs
att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna att 1 % av
byggkostnaderna skall användas till
estetisk utformning och konstnärlig
utsmyckning vid ny- och ombyggnad av
offentliga lokaler, hyresbostäder och
bostadsrätter.
Utskottet delar regeringens
uppfattning, vilken uttrycks i
kulturpropositionen, att de statliga
konstinköpen snarare bör grundas på en
kulturpolitisk bedömning än att kopplas
till nivån på det statliga byggandet vid
en given tidpunkt, särskilt om byggandet
har liten omfattning. Dock bör 1 % av
den totala byggkostnaden kunna vara ett
rimligt riktmärke vid konstnärlig
utsmyckning av enskilda byggobjekt.
Vidare vill utskottet framhålla att det
inte skulle vara en framkomlig väg att
få en bättre estetisk utformning av ny-
och ombyggnader genom att ange en exakt
procent av byggkostnaderna att användas
till den estetiska utformningen. Det får
förutsättas att byggherrar och
arkitekter strävar efter att låta
byggprojekten i sin helhet genomsyras av
omtanke om den estetiska utformningen,
materialvalet, detaljernas utformning
m.m. utan att det sätts upp mål för hur
stor - eller liten - del av kostnaderna
som skall avse arbetet med utformningen
av byggobjektet. Utskottet avstyrker
därmed motion Kr4 (mp) yrkande 30.
Enligt motion Kr283 (c) yrkande 27 bör
en procent av infrastruktursatsningarna
gå till konstnärlig utsmyckning och
utformning av de byggda miljöerna.
Riksdagen bör göra ett principuttalande
av denna innebörd som skall gälla alla
offentliga investeringar inom
kommunikationsområdet.
Utskottet erinrar om att Konstrådet
deltar i den konstnärliga utsmyckningen
av byggnader i samband med
infrastruktursatsningar, t.ex. av
järnvägsstationer och statliga
flygplatsbyggnader. Utskottet har i det
föregående tillstyrkt att Konstrådet får
ett vidare uppdrag och att Konstrådet
skall kunna medverka vid konstnärlig
gestaltning även av andra
samhällsmiljöer än lokaler för statlig
verksamhet, dock i första hand
bostadsmiljöer och miljöer där barn och
ungdomar vistas.
Det torde vara svårt att vid
utformningen av trafikmiljöer avgränsa
särskilda medel avsedda för arbetet med
utformningen. I stället bör alla som är
inbegripna i arbetet med att utforma nya
och gamla miljöer vid vägar, järnvägar
m.m. ha en sådan insikt och kunskap att
omsorgen om miljöernas utformning ingår
som en naturlig del i planeringen,
projekteringen och genomförandet.
Utskottet erinrar om att regeringen i
årets budgetproposition beräknar
permanenta resurser under utgiftsområde
16 för en påbyggnadsutbildning om 40
poäng för arkitekter, konstnärer och
tekniker för konstnärlig gestaltning av
vägar, broar och övriga trafikmiljöer.
Utskottet vill också nämna att de
statliga trafikbolagen t.ex. genomför
arkitekttävlingar inför stora byggen.
Nyligen har en internationell tävling
avgjorts om utformningen av Banverkets
planerade järnvägsbro över Årstaviken i
Stockholm. Utskottet kan inte tillstyrka
att en sådan regel som föreslås i
motionen skall införas för de statliga
myndigheterna och bolagen på
trafikområdet. Riksdagen bör avslå
motion Kr283 (c) yrkande 27.
11.5 Nämnden för utställningar av nutida
svensk konst i utlandet (NUNSKU) (prop.
3 avsnitt 5)
Regeringen föreslår att Nämnden för
utställningar av nutida svensk konst i
utlandet (NUNSKU) skall avvecklas och
att nämndens uppgifter skall övertas av
Moderna museet inom Statens konstmuseer.
Utskottet föreslår att riksdagen
godkänner det som regeringen förordar om
NUNSKU.
11.6 Nationellt uppdrag inom
samtidskonsten (prop. 3 avsnitt 13.6)
Regeringen betonar vikten av att det
lokala konstlivet i landet vitaliseras
och får kontakt med nya strömningar inom
samtidskonsten. I detta sammanhang har
Moderna museet ett självklart nationellt
utvecklingsansvar. Denna uppgift bör
fullgöras i nära kontakt med
institutioner och konstnärer i och
utanför landet. Ett systematiskt
samarbete bör etableras mellan Moderna
museet och regionala institutioner med
hög kompetens inom området samtidskonst.
I syfte att utveckla ett sådant
kvalificerat samarbete föreslår
regeringen att ett tidsbegränsat
nationellt uppdrag inrättas inom området
samtidskonst.
Regeringen avser att ge Malmö konsthall
det nationella tidsbegränsade uppdraget
inom samtidskonsten. En huvuduppgift för
Malmö konsthall bör vara att verka för
att internationella konstutställningar
av hög kvalitet förs till Sverige och
visas på så många platser som möjligt i
landet. Malmö konsthall skall fungera
som samordnare i ett systematiskt
samarbete mellan Moderna museet och
Malmöområdets konstinstitutioner.
Utskottet tillstyrker att riksdagen
godkänner det som regeringen förordar om
tidsbegränsat nationellt uppdrag inom
området samtidskonst.
11.7 Slöjd för barn och ungdomar (prop.
3 avsnitt 13.7)
Enligt regeringens bedömning har
erfarenheterna av försöksverksamheten
med rikskonsulent i hemslöjd för barn
och ungdom varit positiva. I
propositionen anförs att satsningar på
dessa grupper, utifrån deras olika
behov, måste bedrivas målmedvetet och
långsiktigt. För att arbetet skall kunna
fortsätta föreslår därför regeringen att
det statliga stödet till rikskonsulenten
i hemslöjd för barn och ungdom på 500
000 kronor görs permanent.
Frågor om medelsanvisning m.m.
behandlar utskottet i ett senare avsnitt
i detta betänkande (avsnitt 19.4).
12 Kulturarvet (prop. 3 avsnitt 14)
12.1 Inledning
Regeringen anför att de genomgripande
förändringar som präglat samhället de
senaste decennierna har föranlett staten
att genomföra satsningar för att
kulturarvet i större utsträckning skall
kunna bevaras och förmedlas. Detta har
bl.a. skett genom lagstiftning och nya
medel till olika typer av verksamheter
samt genom stöd till den
professionalisering av sektorn som bl.a.
det ökade samarbetet med andra delar av
samhället krävt. Kulturarvets ställning
i samhället har därför stärkts och
medvetenheten om dess betydelse har ökat
(prop. s. 126).
12.2 Inriktningen på de framtida
insatserna för kulturarvet (prop. 3
avsnitt 14.1)
Regeringens bedömning innebär att
statens insatser bör syfta till att
- jämna ut de skillnader som finns
mellan olika grupper av människor när
det gäller bevarandet av och tillgången
till kulturarvet,
- stärka intresset för kulturarvet och
medvetenheten om dess betydelse för
samhället.
Bl.a. anges att de centrala uppgifterna
i arbetet med kulturarvet är att bevara
och förmedla. Under de senaste
decennierna har de professionellt
verksamma inom sektorn blivit fler. Stöd
i den allmänna opinionen och engagemang
hos föreningar och enskilda kommer dock
alltid att behövas, oavsett hur väl
organiserad och rustad sektorn är.
Samarbetet mellan sektorn och
allmänheten måste därför ständigt
vidgas. Kulturarvspolitiken skall ta
ansvar både för kunskapen om och
tolkningen av kulturarvet och härigenom
medverka till ett ansvarsfullt
användande. Staten har - anförs det - en
formande roll för kulturarvet genom
bl.a. den lagstiftning som finns för
kulturmiljön och myndighetsarkiven och
det insamlingsarbete som de statliga och
statsfinansierade museerna utför.
Utskottet har inte något att erinra mot
regeringens bedömning.
I detta sammanhang behandlar utskottet
två motioner, nämligen motion Kr208 (s)
och motion Kr264 (c), som båda syftar
till att staten skall stödja inrättandet
av en tjänst som länshembygdskonsulent i
varje län.
Utskottet vill inledningsvis erinra om
den nära koppling som finns mellan
hembygdsrörelsen och de regionala
museerna, som ofta övertagit
hembygdsrörelsens samlingar. I flertalet
länsmuseer är hembygdsrörelsen
representerad i styrelserna. I en del
län ger länsmuseerna visst stöd till
hembygdsföreningarnas arbete. I fem län
finns särskilda tjänster som
hembygdskonsulenter vid länsmuseerna.
Konsulenterna står helt till
hembygdsförbundets förfogande med
administration, rådgivning,
kursverksamhet etc. I några län bidrar
landstingen med medel för
konsulentverksamhet. I andra län
erhåller hembygdsföreningarna endast ett
sporadiskt offentligt stöd, t.ex. vid
publicering av en bok om hembygden. I
Skåne har en särskild modell valts,
innebärande att Skånes Hembygdsförbund
är huvudman för landsantikvarien i
Malmöhus län. Landsantikvarietjänsten,
som är helt fristående från museerna i
länet, finansieras av Malmöhus läns
landsting. Under landsantikvarien finns
två halvtidstjänster som
hembygdskonsulent, varav den ena är
placerad i Malmöhus län och den andra i
Kristianstads län. En annan modell har
valts för Älvsborgs län, där en
hembygdsgrupp finns inom länsmuseet.
Gruppen består av ämnesspecialister inom
den regionala museiverksamhetens
samtliga verksamhetsområden för
samverkan med länets hembygdsförbund och
hembygdsföreningar. Hembygdsgruppens
sammansättning är unik för landet och
dess arbetsätt byggs för närvarande upp
i nära samråd med hembygdsrörelsen.
Någon entydig bild av hur stödet till
hembygdsrörelsen och
konsulentverksamheten är uppbyggt finns
således inte.
Sveriges Hembygdsförbunds
riksorganisation omfattar 26
hembygdsförbund, till vilka ett stort
antal lokala hembygdsföreningar är
anslutna. Sveriges Hembygdsförbund vill
medverka till att föra den svenska
bygdetraditionen vidare och sprida
kännedom om hembygdstanken både på
landsbygden och i städerna. Verksamheten
inom hembygdsrörelsen bedrivs till
största delen ideellt och går ut på att
främja hembygdens kultur och verka för
vården av natur, landskap och miljö. I
hembygdsrörelsens uppgifter ingår att
t.ex. samla och förmedla kunskap om
kulturarvet, påverka opinionen i
bevarandefrågor, bevaka natur- och
miljöfrågorna, verka för ökad
kulturturism och ekoturism m.m.
Enligt utskottets uppfattning är
hembygdsrörelsens engagemang synnerligen
betydelsefullt för uppgiften att bevara
och hålla kulturarvet levande och att
bygga upp en känsla för den lokala
identiteten. Hembygdsrörelsen har också
betydelse för kultur- och
landsbygdsturismen och för den regionala
utvecklingen. Rörelsen får sin särskilda
styrka genom att den bärs upp av många
eldsjälar.
Då det gäller motionskraven på ett
statligt stöd till verksamheten med
länshembygdskonsulenter vill utskottet
erinra om att det redan inom ramen för
det nuvarande regionala museistödet är
möjligt för länsmuseerna att stödja en
sådan verksamhet. Så sker också - som
visats - vid några regionala museer.
Erfarenheterna från samarbetet är goda
både från länsmuseerna och
hembygdsrörelsen. Det ankommer på
Kulturrådet att fastställa antalet stöd-
enheter för de regionala museerna i
enlighet med vissa angivna kriterier,
som bl.a. avser kulturmiljöarbetet.
Utskottet utgår från att det bör vara
möjligt för de regionala museerna att -
på det sätt som i dag sker i många län -
även i fortsättningen, inom ramen för
det reformerade stödet, bistå
hembygdsrörelsen i dess strävan att
administrera och samordna verksamheten
regionalt.
Utskottet vill i sammanhanget tillägga
att en särskild satsning nyligen gjorts
på hembygdsrörelsen inom ramen för det
s.k. SESAM-projektet, ett projekt som
bl.a. syftar till att rädda
museisamlingar. (SESAM-projektet
redovisas även i följande avsnitt i
detta betänkande.) Härigenom har
länsmuseerna fått möjlighet att anställa
minst en person under ca två år för att
ta hand om hembygdsföreningarnas
samlingar. Arbetet utförs av unga
arbetslösa akademiker som utbildas
särskilt för uppgiften.
Med hänvisning till det anförda anser
utskottet att de aktuella motionerna
inte bör föranleda något initiativ från
riksdagen. Motionerna avstyrks.
12.3 Handlingsprogram om kulturarv och
främlingsfientlighet (prop. 3 avsnitt
14.2)
I kulturpropositionen informerar
regeringen om att den i
budgetpropositionen föreslår att 1
miljon kronor skall anvisas för bidrag
till institutioner som vill arbeta
aktivt med frågor som rör kulturarv och
främlingsfientlighet (anslaget A 2
Bidrag till allmän kulturverksamhet,
utveckling samt internationellt
kulturutbyte och samarbete).
Utskottet hänvisar till propositionen,
där skälen för förslaget redovisas
(s. 129-130). Utskottet vill understryka
vikten av att institutionerna inom
kulturarvssektorn medverkar i kampen mot
rasism och främlingsfientlighet.
Därvidlag bör handlingsprogrammet
Kunskap som kraft, som utarbetats av
Statens historiska museum, kunna vara
till god hjälp.
I propositionen lämnas en redovisning av
SESAM-projektet, en satsning på
sammanlagt 235 miljoner kronor för att
bevara och öppna kulturskatterna i
museer, arkiv etc. Samtliga projekt som
tilldelats medel skall vara avslutade
senast vid utgången av år 1998. SESAM
torde då ha skapat sysselsättning åt
cirka 400 unga, arbetslösa akademiker
och hantverkare.
I propositionen anges att SESAM-
projektet aktualiserar inte bara frågor
om samlingarnas fysiska status utan
också om deras innehåll. Bl.a. anförs
att det är väsentligt att fundera kring
själva samlandet och dokumentationen.
Vad är det för utgångspunkter som styrt
och ännu styr detta arbete? Vilka
gruppers kulturarv är det man valt att
bevara i det förflutna och vilka
gruppers kulturarv är det som lyfts fram
i utställningar och annan
programverksamhet i dag? Hur ser
luckorna ut? Det är - menar regeringen -
av stor vikt att arbetet med kulturarvet
kopplas till en analys ur olika sociala
perspektiv, t.ex. med utgångspunkt i
teman som klass, kön, kulturell bakgrund
och generation, så att olika gruppers
kulturarv dokumenteras, bevaras och
förmedlas till allmänheten. Vidare är
det nödvändigt att varje museum
upprättar en tydlig insamlingsplan och
att överenskommelser museer emellan
kommer till stånd så att inte onödiga
dubbleringar eller ödesdigra luckor i
samlingarna uppstår. Inom
Kulturdepartementet pågår ett arbete med
att ta fram ett förslag som skall ge
museerna möjlighet att också avföra
föremål ur samlingarna.
Utskottet har inte något att erinra mot
de bedömningar som görs i propositionen.
Utskottet behandlar i detta sammanhang
fyra motionsyrkanden som rör frågor om
bildvård.
Två motionsyrkanden syftar till att ett
s.k. SESAM-projekt för foto och film
skall påbörjas. Motionärerna bakom
motion Kr283 (c) anser att en kraftfull
satsning bör göras för att bevara och
tillgängliggöra den fotografiska bilden
(yrkande 18). Liknande synpunkter
framförs av motionären bakom motion
Kr210 (s) som även framhåller att
vårdbehoven är omfattande när det gäller
foto och film.
Nordiska museet är ansvarsmuseum för
kulturhistoriskt fotografi. Fotorådet
med representanter för museer, arkiv och
bibliotek samt Fotosekretariatet vid
Nordiska museet har nyligen upprättat en
bevarandeplan och lägesrapport, benämnd
Mot glömskans tyranni, i vilken ett
konkret förslag presenteras till en
nationell bevarandeplan för svenskt
fotografi. Planen som under hösten 1996
är ute på remiss avser den historiskt
viktiga stillbilden. I planen
konstateras att det även finns ett stort
behov av en bevarandeplan för film och
video. Bl.a. föreslås att SESAM-
satsningen, som redovisats i ett
föregående avsnitt i detta betänkande,
skall följas av ett s.k. FOTO-SESAM.
FOTO-SESAM skulle innebära en omfattande
satsning på att bevara, vårda och
tillgängliggöra de fotografiska
samlingarna i museer och arkiv. Bl.a.
föreslås att ett vård- och
konserveringsprojekt skall startas.
Utskottet delar uppfattningen i
bevarandeplanen att fotografier utgör en
viktig del av vårt kulturarv som måste
bevaras för framtiden. Fotografiet som
informationsbärare och historiskt
dokument är - som det sägs i planen -
lika betydelsefullt som andra historiska
dokument och föremål på museer, arkiv
och bibliotek.
Utskottet anser emellertid att vården
av fotosamlingarna i första hand bör
rymmas inom ramen för museernas,
arkivens och bibliotekens ordinarie
anslag. Utskottet är således inte berett
att tillstyrka ett FOTO-SESAM i enlighet
med motionsyrkandena. Utskottet vill i
sammanhanget understryka vikten av att
Fotosekretariatet utarbetar riktlinjer
för gallring, något som också föreslås i
bevarandeplanen. Motionerna avstyrks.
I två motioner, nämligen motion Kr233
(s) och motion Kr273 (c), föreslås att
skyndsamma åtgärder skall vidtas för att
säkerställa den bildvårdande
verksamheten i Ulriksfors. I båda
motionerna föreslås att verksamheten i
Ulriksfors i Jämtlands län skall
permanentas och finansieras antingen
genom att museerna tilldelas öronmärkta
anslag för att köpa vårdtjänster eller
genom att verksamheten får ett eget
anslag.
År 1991 startade ett utvecklingsprojekt
för bildhantering och bildvård i
Ulriksfors i Jämtland, lett av Nordiska
museet i samarbete med Jämtlands läns
museum. Syftet var att rationellt ordna,
vårda, registrera och digitalisera
fotografier. Möjligheter skulle
härigenom skapas för landets museer att
köpa olika bildvårdstjänster. Under år
1994 omvandlades Svensk Bildvård till en
ekonomisk förening med länsmuseerna i
Jämtland, Västernorrland och Dalarna som
huvudmän. Svensk Bildvård utför olika
bildvårdstjänster, såsom rengöring,
omkuvertering, kopiering, registrering
m.m. Genom särskilda regional- och
arbetsmarknadspolitiska medel har
verksamheten kunnat drivas.
Utskottet anser att det är en värdefull
verksamhet som bedrivs i Ulriksfors för
att bevara kulturarvet. Det får i första
hand ankomma på de tre huvudmännen att
svara för finansieringen av
verksamheten. Utskottet är positivt till
att arbetsmarknadsmedel används för
verksamheten. Genom att förena
ambitionerna inom
arbetsmarknadspolitiken med dem inom
kulturpolitiken kan viktiga behov bättre
tillgodoses. Utskottet är inte berett
att på det sätt som motionärerna
föreslår begränsa dispositionsrätten av
de statliga medel som tilldelas
museerna. Utskottet är inte heller
berett att föreslå riksdagen att anvisa
ett särskilt anslag för verksamheten i
Ulriksfors. Motionerna avstyrks.
12.5 Museer och utställningar (prop. 3
avsnitt 14.4)
En översiktlig redovisning av det
svenska museiväsendets uppbyggnad lämnas
i kulturpropositionen (s. 133-134).
12.5.1 Inriktningen på de framtida
insatserna för museiområdet (prop. 3
avsnitt 14.4.1)
Regeringen bedömer att statens framtida
insatser bör syfta till att
- stärka museernas förankring i
samhällslivet,
- inrikta museernas inre verksamhet
mot förbättrad vård och registrering av
föremålsbestånden,
- inrikta museernas yttre verksamhet
mot större spridning och delaktighet,
- koncentrera redovisningen av
verksamheten till kvalitet och
omvärldseffekter.
Bl.a. konstaterar regeringen att det
finns vissa eftersläpningar vad gäller
registrering och vård av samlingarna. IT-
utvecklingen skapar nya förutsättningar
för överblick och möjliggör därmed en
effektivare prioritering av insatserna.
Regeringen hänvisar till Utredningen om
en strategi för kulturinstitutionernas
användning av informationsteknik (dir.
1995:129) som har till uppgift att bl.a.
finna öppna tekniska system för
systematisering och katalogisering av
information på ett sätt som sätter
användarvänligheten i centrum.
Informationens geografiska placering
blir genom tekniken mindre viktig för
användarna (se även avsnitten 12.6.1 och
14.2 i detta betänkande). Regeringen
redovisar också att de statliga museerna
och länsmuseerna skall få tillgång till
universitetens datanätsystem, SUNET,
något som kommer att göra museernas
information mer åtkomlig för många
användare.
Utskottet har inte något att erinra mot
regeringens bedömning rörande
inriktningen på de framtida statliga
insatserna på museiområdet och finner
att de ligger väl i linje med de mål för
kulturpolitiken som utskottet föreslår i
avsnitt 2.3 i detta betänkande.
Vad beträffar målet om
bildningssträvanden vill utskottet i
detta sammanhang erinra om att också den
statliga Museiutredningen (SOU 1994:51)
framhöll bildningen i den definition av
ett museum som finns i utredningen:
Ett museum är en del av samhällets
kollektiva minne. Museet samlar in,
dokumenterar, bevarar och levandegör
föremål och andra vittnesbörd om
människors kultur och miljö. Det
utvecklar och förmedlar kunskap och
bjuder upplevelser för alla sinnen. Det
är öppet för allmänheten och medverkar i
samhällsutvecklingen. Museets syfte är
bildning för medborgarna.
12.5.2 Strukturen på museiområdet (prop.
3 avsnitt 14.4.2)
Regeringen bedömer att strukturen på
museiområdet bör utvecklas så att
regeringen får bättre underlag för
överblick och styrning. Regeringen anger
vidare att den kommer att överväga
frågan ytterligare i ett vidare
sammanhang. Bl.a. anförs att det är
angeläget att överväga Kulturrådets
uppgifter nu och i ett längre perspektiv
i förhållande till museiområdet mot
bakgrund av de brister som kunnat
konstateras. Inom rådet bör ökad vikt
läggas på dessa frågor samt på samspelet
med Riksantikvarieämbetet i avvaktan på
att regeringen tar ställning till en mer
långsiktig lösning som också måste
beakta de uppgifter som ligger på
ansvarsmuseer och olika samverkansorgan.
Motionärerna bakom motion Kr17 (fp)
anser att det redan nu finns
tillräckligt med underlag för ett snabbt
beslut i fråga om ledningsstrukturen på
museiområdet (yrkande 20).
Den nuvarande ledningsstrukturen på
museiområdet har - som motionärerna
konstaterar - diskuterats av såväl
Museiutredningen som Kulturutredningen.
I likhet med motionärerna anser
utskottet att det är nödvändigt att
frågan snarast får en lösning. Med
utgångspunkt i vad som anförs i
propositionen utgår utskottet från att
regeringen redan under nästa år
återkommer till riksdagen med sina
förslag beträffande ledningsstrukturen
på området. Utskottet anser därför att
det inte är påkallat med någon
riksdagens åtgärd med anledning av
motionsyrkandet, som således avstyrks.
12.5.3 Arkitekturmuseet (prop. 3 avsnitt
12.2)
Utskottet har i det föregående närmare
redovisat regeringens planer på att
utarbeta ett handlingsprogram för
arkitektur och formgivning (avsnitt
10.3). Staten har ett stort ansvar för
att stimulera en mer kvalitativt
inriktad arkitektur och formgivning.
Staten är byggherre, normgivare,
utbildare och bör också vara den som
stimulerar utvecklingen. Intresset för
hög kvalitet inom arkitektur,
formgivning och offentlig miljö bör
stärkas och breddas. Kunskapen om
arkitekturområdet, däribland dess
konstnärliga villkor, behöver breddas
och fördjupas för att möjliggöra ett
ökat deltagande i debatt och
beslutsfattande om vår byggda miljö.
Arkitekturmuseet bör spela en central
roll i detta arbete. Museet kommer år
1998 att flytta in i nya lokaler med
stora utställningsytor på Skeppsholmen i
Stockholm.
I budgetpropositionen föreslår
regeringen att Arkitekturmuseet i
Stockholm engångsvis skall tillföras
särskilda medel om två miljoner kronor
för produktion av en basutställning som
gör kunskapen om arkitekturens och
byggandets historiska, konstnärliga och
tekniska utveckling tillgänglig för en
bred allmänhet. Anslaget för
Arkitekturmuseum ökas dessutom med
1 325 000 kronor, en förstärkning som
motiveras med att det är angeläget att
museet får möjligheter att bedriva en
verksamhet som svarar mot de nya
lokalernas möjligheter och som kan bidra
till att tillgodose behovet av ökad
kunskapsspridning bland allmänheten inom
arkitekturområdet.
Utskottet behandlar frågan om
medelstilldelning under avsnitt 23 i
detta betänkande.
12.5.4 Röhsska museet (prop. 3 avsnitt
12.3)
I kulturpropositionen föreslås att
Röhsska museet i Göteborg, landets enda
specialmuseum för konsthantverk och
formgivning, skall få ett nätverks-
ansvar för nutida konsthantverk och
formgivning. I budgetpropositionen för
år 1997 föreslår regeringen att museet
skall tilldelas särskilda medel,
nämligen 500 000 kronor, för att kunna
fullgöra nätverksuppdraget.
Möjligheterna att kontinuerligt visa det
bästa av såväl inhemsk som utländsk
formgivning och konsthantverk är
angelägna för formgivningsområdets
utveckling i landet, anför regeringen.
Utskottet behandlar frågan om
medelstilldelning i ett senare avsnitt i
detta betänkande (avsnitt 23).
I en motion, nämligen motion Kr253
(fp), föreslås att Röhsska museet skall
bli ansvarsmuseum inom sitt område,
konsthantverk och formgivning.
Utskottet vill inledningsvis erinra om
att begreppet ansvarsmuseum etablerades
genom riksdagens beslut våren 1987 om de
centrala museernas uppgifter och ansvar
(prop. 1986/87:97, bet. KrU 1986/87:21,
rskr. 1986/87:342). Bl.a. fastslogs att
de centrala museerna borde överblicka
samlingar av samma slag i landet,
tillhandahålla och förmedla
expertkunskaper, bedriva
utvecklingsarbete och företräda
ämnesområdet inom och utom
museiväsendet. Fem av de centrala
museerna fick i uppgift att vara
ansvarsmuseer, nämligen bland de
kulturhistoriska museerna Statens
historiska museum, Nordiska museet och
dåvarande Etnografiska museet (sedermera
benämnt Folkens museum - etnografiska),
inom området konst Statens konstmuseer
och inom området naturhistoria
Naturhistoriska riksmuseet. Dessa
museers särskilda ansvar skulle avse
ledning av erforderlig samordning inom
resp. del av mu-seiväsendet. Dessutom
skulle ansvarsmuseerna företräda sina
områden gentemot andra samhällsområden.
I kulturpropositionen anförs
beträffande förslaget att Röhsska museet
skall få ett nätverksansvar att ett
nätverk för samverkan mellan befintliga
institutioner, såväl museer som andra,
bör byggas upp. Ökad samverkan kan
enligt regeringen leda till gemensamma
satsningar, samordning av utställningar,
vandringsutställningar m.m., vilket bör
kunna bidra till att stärka intresset
för formgivning och konsthantverk hos en
bredare allmänhet.
Utskottet anser att det är viktigt att
den resurs som Röhsska museet utgör på
konsthantverks- och formgivningsområdet
tas till vara nationellt. Det är därför
glädjande att regeringen, på grundval av
Kulturutredningens förslag, lägger fram
förslag om att ge Röhsska museet ett
nätverksansvar för nutida konsthantverk
och formgivning. Utskottet tillstyrker
således förslaget.
Samtidigt måste utskottet konstatera
att det i propositionen inte har
preciserats hur avgränsningen bör vara
mellan den uppgift som åläggs Röhsska
museet och den uppgift som Statens
konstmuseer har i egenskap av
ansvarsmuseum. Enligt utskottets mening
måste i enlighet med det synsätt som
präglar propositionen en huvuduppgift
för Röhsska museet som nätverksmuseum
bli att museet aktivt skall verka för
att möjligheterna tas till vara att
museer och andra forum som finns i
landet kontinuerligt visar det bästa av
såväl inhemsk som utländsk nutida
formgivning och konsthantverk. I
förhållande till andra museer måste
uppdraget främst syfta till att
samordning och samverkan skall komma
till stånd. Det får ankomma på
regeringen att närmare överväga hur
avgränsningen mot ansvarsmuseiuppgiften
skall komma till uttryck. Erfarenheterna
under år 1997 från hur nätverksuppgiften
fullföljs och av hur ansvarsmuseet,
Statens konstmuseer, fullgör sina
uppgifter på formgivnings- och
konsthantverksområdet samt av hur det
ömsesidiga samarbetet dem emellan
fungerar får bli vägledande för hur den
mera långsiktiga avgränsningen mellan
uppgifterna - och därmed för nivån på de
statliga anslagen - skall preciseras.
Med hänsyn till den förestående
prövningen av myndighetsstrukturen på
museiområdet - då även
ansvarsmuseirollen kommer att beröras -
anser utskottet att riksdagen inte bör
vidta någon åtgärd med anledning av
motionen, som således avstyrks.
12.5.5 Nationellt uppdrag på
museiområdet (prop. 3 avsnitt 14.4.3)
I propositionen föreslås att ett
tidsbegränsat nationellt uppdrag skall
inrättas inom museiområdet. Regeringen
anför att ett nationellt uppdrag bör
läggas på museiområdet för att utveckla
och förstärka museernas ansvar för
arbetslivet och det industrihistoriska
arvet. Det nationella uppdraget bör
enligt regeringen inriktas på en
förnyelse av museiverksamheten och på
att nå sådana grupper i samhället som
annars inte vanligtvis tar del av
museernas arbete. Regeringen avser att
för perioden 1997-1999 ge uppdraget till
Stiftelsen Arbetets museum. I
budgetpropositionen för år 1997 föreslås
att 1 miljon kronor anvisas för
ändamålet. Uppdraget till Arbetets
museum bör bestå i att utveckla den
nuvarande verksamheten inom museets
område, nämligen arbete och arbetsliv,
samt de former i vilka denna verksamhet
bedrivs. Regeringen lägger särskild vikt
vid museets dokumentation av
industrisamhällets framväxt och vid att
museet lyfter fram kvinnornas betydelse.
Museet bör kunna utgöra en viktig resurs
och inspiration i andra museers arbete
med dessa frågor. Arbetets museum bör
vidare - anför regeringen - inom sitt
område aktivt verka för och utveckla
redan befintligt samarbete med andra
museer, folkbildningsorganisationer
m.fl. (prop. s. 137-138).
Frågan om medelstilldelning behandlas
senare i detta betänkande (avsnitt 23).
I motion Kr260 (m) stöds den i
kulturpropositionen förordade principen
om att nationella uppdrag skall kunna
delas ut till den institution inom ett
område som har bäst kompetens oavsett
huvudman och geografiskt läge.
Motionärerna föreslår dock att frågan om
ett nationellt uppdrag inom museiområdet
inte skall aktualiseras för närvarande
(yrkande 3 delvis).
Utskottet anser att ett nationellt
uppdrag inom museiområdet bör inrättas i
enlighet med vad som redovisats
inledningsvis. Utskottet föreslår att
riksdagen med avslag på motion Kr260
yrkande 3 i denna del godkänner det som
regeringen förordar om tidsbegränsat
nationellt uppdrag inom museiområdet.
12.5.6 Riksantikvarieämbetet och Statens
historiska museer (prop. 3
avsnitt 14.4.4)
I kulturpropositionen föreslår
regeringen att Statens historiska museer
skiljs från Riksantikvarieämbetet (RAÄ)
och inrättas som en egen ny myndighet.
Förändringen föreslås bli genomförd den
1 januari 1998.
Regeringen anger bl.a. som skäl för
sitt förslag att RAÄ:s uppgift som
centralt verk med övergripande ansvar
för tillsyn och utveckling av
kulturmiljövården bör renodlas. RAÄ:s
ansvar som centralt verk skall innefatta
medverkan i beslutsprocessen rörande
bidrag till länsmuseerna samt
utvärdering av hur de utför sina
lagreglerade uppgifter i
kulturmiljöarbetet.
För Historiska museet innebär förslaget
inte någon egentlig
verksamhetsförändring. Genom den
fortsatta samlokaliseringen med RAÄ blir
det möjligt att i praktiken samordna de
båda myndigheternas gemensamma kompetens
på arkeologiområdet. En samlad
kulturarvspolitik underlättas - menar
regeringen - av att RAÄ inte står i
annat förhållande till Statens
historiska museer än till övriga museer.
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag.
Frågor som avser renodling av RAÄ:s
myndighetsuppgifter samt
uppdragsarkeologi behandlas i avsnitt
12.7.2.
Regeringen föreslår att Marinmuseum i
Karlskrona inom Statens
försvarshistoriska museer skall läggas
samman med Statens sjöhistoriska museer
som består av Sjöhistoriska museet och
Vasamuseet i Stockholm. Förändringen
föreslås genomföras den 1 juli 1997.
Både Statens sjöhistoriska museer och
Marinmuseum i Karlskrona har i uppdrag
att belysa det svenska sjöförsvarets
utveckling. Åtskilliga föremål i de båda
museerna faller inom ramen för ett
gemensamt ansvarsområde, konstaterar
regeringen. En diskussion om
överföringar och inriktning har förts
sedan år 1992 utan att några positiva
resultat har kunnat nås. Att undanröja
organisatoriska hinder för tillfälliga
eller permanenta överföringar av
föremål, framtidsplanering m.m. bedömer
regeringen som den mest konstruktiva och
långsiktigt hållbara helhetslösningen.
Marinmuseum bör därför läggas samman med
Statens sjöhistoriska museer.
Förutsättningarna för en rationell
fördelning av samlingar, arbetsuppgifter
och sakansvar förbättras avsevärt inom
ramen för en mer samlad sjöhistorisk
museiverksamhet. Särskild vikt bör
därvid fästas vid vidareutvecklingen av
Marinmuseum, som under våren 1997 tar
nya lokaler i bruk. Marinmuseum bör inom
myndigheten ges största möjliga ansvar
för insatserna inom sitt område, anförs
det.
En organisationskommitté bör - i
avvaktan på riksdagens beslut -
förbereda sammanläggningen och lämna
förslag till ekonomisk reglering mellan
de berörda myndigheterna. Kommittén
skall särskilt beakta synpunkter från
Försvarsmakten.
Motionsvägen har frågor tagits upp som
gäller samgåendet mellan de båda
museerna m.m.
I två motioner nämligen motion Kr19 (s)
och Kr283 (c) yrkande 39 föreslås att
ledningsfunktionen för den nya
museimyndigheten skall förläggas till
Marinmuseum i Karlskrona.
Utskottet anser att de skäl regeringen
anfört för att lägga samman Marinmuseum
i Karlskrona och Statens sjöhistoriska
museer till en myndighet är övertygande.
Utskottet tillstyrker således förslaget.
Den nya myndigheten får ansvaret för de
båda museernas föremålsbestånd, vilket
torde underlätta samordnandet av de
nuvarande verksamheterna, bl.a. då det
gäller överföringar av föremål mellan
museerna.
Då det gäller myndighetens lokalisering
konstaterar utskottet att det finns
såväl kulturpolitiska som
regionalpolitiska skäl som talar för att
myndigheten skall ha sitt säte i
Karlskrona. Organisationskommittén bör
därför få ett tilläggsuppdrag att
redovisa förutsättningarna för att
lokalisera den nya myndigheten till
Karlskrona. Vad utskottet sålunda anfört
bör riksdagen med anledning av
motionerna Kr19 (s) och Kr283 (c)
yrkande 39 som sin mening ge regeringen
till känna.
Motionären bakom motion Kr212 (m) anser
att propositionsförslaget om
sammanslagning av de två museerna
undanröjer en del av de motsättningar
som finns kring föremålsfördelning och
ägande. Men - menar motionären - därmed
löses inte kärnfrågan för de maritima
museerna i Sverige, eftersom man inte
löst frågan om uppgiftsfördelningen då
det gäller dokumentation om varvsfrågor,
den marinarkeologiska verksamheten,
vrakdokumentation, handelssjöfart,
högsjöfiske m.m. En överenskommelse
mellan Sjöhistoriska museet i Stockholm
och Sjöfartsmuseet i Göteborg från 1930-
talet bör formaliseras och ges ett
ekonomiskt innehåll. I samarbetet mellan
de två museerna bör även andra
museienheter ingå, t.ex. Tekniska museet
i Malmö, länsmuseet i Kalmar och
Göteborgs maritima centrum (yrkande 1).
Vidare anser motionären att Nordiska
museet saknar kompetens för sin uppgift
som ansvarsmuseum inom det här aktuella
området. En annan ansvarsfördelning och
organisation av museiverksamheten inom
detta område bör snarast komma till
stånd (yrkande 2).
Den genom motionen aktualiserade frågan
om en uppdelning på insamlingsområden
mellan de maritima museerna har vid
flera tillfällen berörts i
kulturutskottet i samband med
motionsbehandling. I det läge som nu
uppstår med en ny organisation för
Sjöhistoriska museet och Marinmuseum är
det önskvärt med en fortsatt diskussion
av frågan. Regeringens översynsarbete
rörande en ny myndighetsstruktur på
museiområdet - som redovisats i ett
föregående avsnitt i detta betänkande -
kommer även att innefatta frågor som rör
ansvarsmuseirollen. Det är naturligt att
i det arbetet överväga frågan om var
ansvaret för det maritima museiområdet
skall ligga i framtiden. Utskottet anser
att det kan vara lämpligt att den
myndighet som får ett sådant
övergripande ansvar får i uppdrag att
lämna förslag till regeringen om
uppgiftsfördelning mellan landets
maritima museer.
Motionsyrkandena bör - med hänvisning
till det anförda - inte föranleda någon
riksdagens åtgärd. Motionen avstyrks i
här aktuellt hänseende.
Den 1 juli 1996 fördes myndigheten
Statens försvarshistoriska museer, som
består av Armémuseum, Flygvapenmuseum,
Marinmuseum och Försvarets
traditionsnämnd, över från
Försvarsdepartementets verksamhetsområde
till Kulturdepartementets.
Enligt regeringens bedömning bör
Statens försvarshistoriska museer
fortsatt ha ett huvudansvar för
övergripande militära museifrågor. I mån
av resurser skall myndigheten även i
fortsättningen utföra tillsyn och
rådgivning gentemot förbands- och
vapenslagsmuseer samt specialsamlingar
inom Försvarsmakten, vad gäller marinen
dock i samråd med Statens sjöhistoriska
museer.
Utskottet har inte något att erinra mot
regeringens bedömning.
12.5.9 Ett samlat etnografiskt
centralmuseum i Göteborg (prop. 3
avsnitt 14.4.7)
Regeringen föreslår i
kulturpropositionen
- att Etnografiska museet i Göteborg
skall få statligt huvudmannaskap den 1
januari 1999,
- att museet samtidigt sammanförs med
dels Folkens museum - etnografiska, dels
Medelhavsmuseet och Östasiatiska museet
till ett samlat etnografiskt
centralmuseum,
- att den nya myndigheten skall
förläggas till Göteborg.
I budgetpropositionen föreslås att
Etnografiska museet i Göteborg skall
anvisas ett bidrag på 3 750 000 kronor.
Vidare beräknas för budgetåret 1999 en
inte obetydlig uppräkning av anslaget H
1 Centrala museer: Myndigheter, avseende
bl.a. ett samlat etnografiskt museum i
Göteborg.
Regeringen avser att tillsätta en
organisationskommitté som - i avvaktan
på riksdagens beslut - skall förbereda
förändringen och i övrigt lämna mer
preciserade förslag till
verkställighetsåtgärder. Bl.a. bör
kommittén studera om det finns
omständigheter förknippade med delar av
samlingarna som kan påverka en
förflyttning från Stockholm.
Regeringen avser att under år 1997
återkomma till riksdagen med närmare
förslag rörande den nya myndigheten.
Som skäl för regeringens förslag anförs
bl.a. följande.
Invandrarkulturerna har fått en allt
större betydelse i dagens samhälle.
Regeringen har givit Folkens museum -
etnografiska, Östasiatiska museet och
Medelhavsmuseet särskilda uppdrag i
syfte att närmare knyta an till
invandrargruppernas behov. Museer med
helt eller delvis etnografisk inriktning
bör - anser regeringen - ha en viktig
uppgift i att främja kontakterna mellan
svenska och andra kulturer.
I propositionen anförs att samlingarna
vid Folkens museum - etnografiska i
Stockholm och Etnografiska museet i
Göteborg kompletterar varandra. Enligt
regeringens bedömning kan en slagkraftig
helhet komma till stånd om staten
övertar huvudmannaskapet för
Etnografiska museet i Göteborg och
lägger samman det med Folkens museum -
etnografiska. Till en sådan förstärkt
museimyndighet bör föras Medelhavsmuseet
(som utgör en del av Statens historiska
museer) och Östasiatiska museet (som
utgör en del av Statens konstmuseer)
samt eventuellt de östasiatiska
samlingarna vid Röhsska museet i
Göteborg. Den nya samlade
museiorganisationen bör ingå i ett
statligt ansvarsmuseum med centrum
förlagt till Göteborg. Även i Göteborg
föreligger den vetenskapliga miljön inom
ämnesområdena socialantropologi,
antikens kultur och samhällsliv och
konstvetenskap. I Göteborg finns även
ett betydande publikunderlag. En
nyetablering i denna form möjliggör
ytterligare samordningsvinster och
breddning i kompetensen, anser
regeringen. Dessutom kan den nya
museiorganisationen i förening med en ny
lokallösning skapa förutsättningar för
oprövade former för exponering,
publikkontakter och andra aktiviteter.
Förslaget bör ses som en viktig del i
regeringens satsning på kultur i hela
landet.
Ett stort antal motionsyrkanden
behandlar frågan om ett samlat
etnografiskt centralmuseum i Göteborg.
Motionärerna bakom motion Kr13 (kd)
yrkande 12 och Kr258 (kd) yrkande 8 och
motion Kr283 (c) yrkande 36 anser i
motsats till regeringen att endast de
två etnografiska museerna skall
sammanföras till en gemensam myndighet.
I de båda förstnämnda motionerna yrkas
också att de båda museerna skall bli
kvar i Göteborg respektive Stockholm.
Verksamheten vid de tre museerna i
Stockholm, Folkens museum -etnografiska,
Östasiatiska museet och Medelhavsmuseet
bör ej flyttas till Göteborg anser
motionärerna bakom motionerna Kr4 (mp)
yrkande 31, Kr17 (fp) yrkande 19, Kr20
(v) yrkande 12, Kr21 (m) yrkande 1,
Kr207 (m) yrkande 11, Kr212 (m) yrkande
3, Kr243 (m), Kr257 (mp) yrkande 9,
Kr278 (c), Kr283 (c) yrkande 35 och A429
(fp).
Motionären bakom motion Kr217 (m) anser
att riksdagen skall besluta att
Östasiatiska museet inte skall flyttas
från Stockholm.
Synpunkter bl.a. på vikten av att
förbättra samordningen mellan de båda
etnografiska museerna framförs - dock
utan att följas upp i något formellt
yrkande - i en rad av de ovan angivna
motionerna, nämligen i motion Kr4 (mp),
Kr17 (fp), Kr20 (v), Kr21 (m) yrkande 1,
Kr207 (m), Kr212 (m), Kr278 (c) och A429
(fp) yrkande 8.
Utskottet behandlar i detta sammanhang
också tre motionsyrkanden om alternativ
medelsanvändning och två motionsyrkanden
rörande kostnaderna för ett genomförande
av regeringens förslag.
Förslaget i motion Kr4 (mp) syftar även
till att de sammanlagda resurser som
regeringen beräknat för att genomföra
sitt förslag i stället skall användas
för att öka utställningsbudgeten vid
landets museer (yrkande 31).
I motion Kr283 (c) föreslås att
resurserna som regeringen beräknat för
sitt förslag i stället skall användas
för att stärka museernas möjligheter att
- i hela landet - arbeta med
skolverksamhet och
vandringsutställningar samt att
samarbeta med andra museer och
kulturinstitutioner (yrkande 37).
I ett motionsyrkande, nämligen yrkande
38 i den nämnda motionen Kr283 (c),
föreslås ett utvidgat uppdrag för den
organisationskommitté som skall lämna
förslag rörande ett samlat etnografiskt
museum i Göteborg. Kommittén bör - menar
motionärerna - få i uppdrag att se över
möjligheterna för Göteborgsoperan,
Göteborgsmusiken och
Göteborgssymfonikerna att få del av de
medel som regeringen beräknat för
genomförande av sitt förslag.
I motion Kr21 (m) framhålls att höga
samhällskostnader är förknippade med ett
genomförande av regeringens förslag.
Utskottet gör tolkningen att motionären
motsätter sig flyttning av
museiverksamheten (yrkande 2).
Motionärerna bakom den ovan nämnda
motionen Kr257 (mp) motsätter sig att
statliga medel skall utgå för att flytta
föremål från de tre museerna i Stockholm
under perioden 1997-1999 (yrkande 9).
Ett stort antal skrivelser har inkommit
från universitet, högskolor, akademier,
lärda sällskap, museer, organisationer
och enskilda personer. Skrivelsernas
syfte är genomgående att verksamheten
vid de tre museerna i Stockholm skall
bibehållas. Vidare har utskottet
uppvaktats i ärendet av företrädare för
museer, samarbetsorganisationer m.m.
Slutligen har kulturministern och chefen
för Statens fastighetsverk på utskottets
begäran lämnat information i ärendet.
Härigenom har beslutsunderlaget
påtagligt breddats.
Utskottet har vid sina överväganden
kommit fram till följande
ställningstagande.
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag att staten fr.o.m. den 1 januari
1999 skall överta huvudmannaskapet för
Etnografiska museet i Göteborg. Vidare
tillstyrker utskottet att museet vid
samma tidpunkt sammanförs med Folkens
museum - etnografiska, Medelhavsmuseet
och Östasiatiska museet till ett samlat
etnografiskt centralmuseum samt att den
nya myndigheten får säte i Göteborg.
Utskottet har blivit övertygat om
värdet av att ett museum för
världskultur inrättas i Göteborg. Inte
minst med hänsyn till den genomgripande
förändring mot ett mångkulturellt
samhälle som för närvarande pågår i vårt
land är det angeläget att en ny och
aktiv knutpunkt kan skapas som kan bidra
till kunskapen om hur olika folks
kulturer uppkommit. Därigenom kan den
kulturella mångfalden i Sverige värnas
och främlingsfientlighet och segregation
motverkas.
Regeringen avser - som nämnts i det
föregående - att tillsätta en
organisationskommitté för att förbereda
sammanförandet av de fyra aktuella
museerna och skapandet av det nya
världskulturmuseet i Göteborg. Utskottet
anser att kommittén bör ha
parlamentariskt inslag. Den bör lämna
förslag till hur samarbetet mellan de
fyra enheterna inom den nya
museimyndigheten skall kunna utformas,
hur de skall kunna samordna sin
verksamhet samt hur museilokalerna i
Stockholm skall disponeras. Utskottet
anser att betydande delar av den berörda
museiverksamhet som i dag finns i
Stockholm skall förbli där. Kommittén
skall därför utgå från en bevarad publik
verksamhet i Stockholm. Utskottet vill -
mot bakgrund av vad som framkommit i ett
stort antal motionsyrkanden -
understryka att utredningsarbetet bör
syfta till att de tre befintliga
museienheterna inte skall flyttas från
Stockholm till Göteborg.
Då det gäller det nya museet i Göteborg
bör organisationskommittén utgå från
bl.a. följande. På museet bör - i
enlighet med vad som anges i
propositionen - nya former för
exponering, publikkontakter och andra
aktiviteter prövas. Museet bör lägga
mycket stor vikt vid publikarbetet genom
att samverka med skolan, universitetet,
andra kulturinstitutioner, folkrörelser
m.fl. Museet bör aktivt arbeta
tvärvetenskapligt och
gränsöverskridande. Vidare bör museet
ligga i frontlinjen när det gäller
användningen av ny teknik både i
utställningsverksamheten och i annat
arbete, t.ex. då det gäller
föremålsregistrering. Museet skall på
olika sätt, t.ex. genom
informationsteknik och genom samarbete
med andra museer, kulturinstitutioner,
bibliotek, folkrörelser, skolan m.fl.
sträva efter att dess verksamhet kommer
hela landet till godo.
De fyra museienheterna har i dag ett
välutvecklat samarbete med olika
vetenskapliga discipliner såsom
etnografi, arkeologi, antropologi,
konstvetenskap och religionshistoria.
Det är angeläget att sådant samarbete
kan upprätthållas även i fortsättningen.
Samtidigt anser utskottet att det nya
museet bör anlägga ett nytt perspektiv
på sitt samarbete med forskningsvärlden
och inrikta sig på ett tvärvetenskapligt
arbetssätt i nära kontakt med alla de
nämnda vetenskaperna. En viktig uppgift
för organisationskommittén bör därför
vara att kartlägga det nuvarande
samarbetet mellan de fyra olika museerna
och forskarvärlden samt att lämna
förslag till hur samarbetet kan
utvecklas i en framtid. Vid Göteborgs
universitet finns flera institutioner
som kan komma att ingå i den nya
museienhetens intressesfär. T.ex. bör
ett samarbete kunna etableras med
företrädare för mångkulturell forskning
och för forskning om flyktingproblem och
tredje världen. Även ett stort antal
andra samarbetsparter torde vara
intressanta i sammanhanget, givetvis i
lika hög grad utanför som inom landets
gränser. En annan naturlig samarbetspart
som kan nämnas i sammanhanget är
Institutionen för kulturvård vid
Göteborgs universitet.
Resultatet av organisationskommitténs
arbete bör ligga till grund för de
förslag som regeringen förelägger
riksdagen i frågor som rör den nya
myndighetens uppdrag, organisation,
budget, lokaler m.m.
Utskottet föreslår således att riksdagen
skall godkänna vad regeringen förordar.
Detta innebär att motionerna Kr13 (kd)
yrkande 12 i motsvarande del, Kr258 (kd)
yrkande 8 i motsvarande del och Kr283
(c) yrkande 36 avstyrks.
Beträffande organisationskommitténs
uppdrag och därmed sammanhängande frågor
innebär utskottets ställningstagande att
riksdagen som sin mening bör ge
regeringen till känna vad utskottet
anfört med anledning av motionerna Kr13
(kd) yrkande 12 i motsvarande del, Kr17
(fp) yrkande 19, Kr20 (v) yrkande 12,
Kr21 (m) yrkande 1, Kr207 (m) yrkande
11, Kr212 (m) yrkande 3, Kr217 (m),
Kr243 (m), Kr258 (kd) yrkande 8 i
motsvarande del, Kr278 (c), Kr283 (c)
yrkande 35 och A429 (fp) yrkande 8.
Motionerna Kr4 (mp) yrkande 31, Kr21 (m)
yrkande 2, Kr257 (mp) yrkande 9 och
Kr283 (c) yrkandena 37 och 38 bör
avslås.
12.5.10 Satsning på samtidskonsten -
Moderna museet, Bildmuseet i Umeå och
Rooseum i Malmö (prop. 3 avsnitt 14.4.8)
Enligt regeringens bedömning behöver
samtidskonsten och konstbildningen
lyftas fram och få även uttalade
regionala stödjepunkter. Särskilda
satsningar bör därför fullföljas på det
nya Moderna museet men också göras på
Bildmuseet i Umeå och Rooseum i Malmö. I
budgetpropositionen för år 1997 föreslås
att Statens konstmuseer skall få en
förstärkning för Moderna museet med 11
545 000 kronor, att Bildmuseet skall
anvisas 750 000 kronor och Rooseum 1
miljon kronor. Frågor om medelsanvisning
till Rooseum och Bildmuseet behandlas i
det följande under anslaget H 4 Bidrag
till vissa museer (avsnitt 23.4).
Som skäl för sitt förslag anför
regeringen bl.a. att Moderna museet även
i fortsättningen skall ha till uppgift
att introducera den nyskapande konsten
för såväl en smal som bredare publik och
vara det ledande museet i landet på
detta område. Moderna museets
konstsamling utgör en väsentlig
plattform för denna verksamhet och måste
- menar regeringen - fullödigt spegla
samtida bild- och formkonst i dess
egenskap av kulturarv. Den nya byggnad
som museet skall ta i bruk under år 1998
kommer att skapa avsevärt förbättrade
möjligheter för museet i dessa båda
hänseenden. Museet bör också ta ett
särskilt ansvar för att utveckla
samverkan med andra konstinstitutioner
inom landet och driva på utvecklingen
inom det regionala konstlivet.
Både Bildmuseet i Umeå och Rooseum i
Malmö är av stor regional betydelse för
samtidskonsten och konstbildningen.
Bildmuseet har sedan år 1993 ett
samverkansavtal med Statens konstmuseer
som syftar till att Bildmuseet skall
utvecklas till ett regionalt
konstcentrum och därmed aktivt främja
övre Norrlands konstliv. Malmöregionen
har på senare år utvecklat en allt
starkare position vad gäller svensk och
internationell samtidskonst. I denna
miljö intar Rooseum en central plats,
anför regeringen.
Vidare konstaterar regeringen att ett
regionalt ansvar för bild- och
formkonsten ligger på länsmuseerna. I
början av 1990-talet tillfördes
länsmuseerna ett utökat antal
grundbelopp, till vilka knöts önskemål
från statens sida om en förstärkning av
kompetens och aktivitet inom bl.a.
bildkonst- och konstbildningsområdet.
Utskottet har inte något att erinra mot
regeringens bedömning då det gäller
satsningen på den samtida konsten.
Utskottet vill i sammanhanget erinra om
att en betydande insats för förståelsen
av den samtida konsten även görs vid
Skissernas museum i Lund. Museet, som är
en avdelning inom Lunds universitet,
visar genom sin svenska och
internationella samling hur
konstnärernas bilder och skulpturer
växer fram, utvecklas och påverkas under
arbetets gång. Medel till Skissernas
museum anvisas under
Utbildningsdepartementets utgiftsområde.
I årets budgetproposition föreslås att
museet skall erhålla 1,5 miljoner kronor
för budgetåret 1997. För åren 1998 och
1999 aviseras ökningar av anslaget.
Regeringen föreslår att en ny myndighet
skall inrättas som tar över Stiftelsen
Riksutställningars verksamhet.
Förändringen föreslås bli genomförd den
1 januari 1998.
Som skäl för sitt förslag anför
regeringen bl.a. att stiftelsens
styrelse har föreslagit att stiftelsen
skall omvandlas till myndighet.
Regeringen anför att den avser att
bifalla en framställning från
Riksutställningar om permutation
eftersom inte några egentliga skäl talar
för stiftelseformen. Vidare anför
regeringen att statlig verksamhet
normalt bör bedrivas i myndighetsform.
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag att en ny myndighet skall
inrättas som tar över Stiftelsen
Riksutställningar.
I propositionen föreslås att regeringens
bemyndigande att lämna
utställningsgarantier skall vidgas.
Garantier skall även kunna omfatta
föremål i svensk ägo och lämnas till
andra icke-kommersiella utställare än
statliga museer. Garantin skall som
regel inte avse lån mellan statliga
institutioner eller föremål som avses
ingå i permanenta utställningar hos den
mottagande institutionen. Garanti skall
inte heller lämnas om föremålens värde
är litet. För utställningsanordnaren
skall gälla en självrisk. Omfattningen
av garantin skall närmare anpassas till
internationell praxis. Garantier bör
också kunna lämnas för svenska
kulturmanifestationer utomlands som
skedde för utställningen Solen och
Nordstjärnan som år 1994 visades i Grand
Palais i Paris efter beslut av riksdagen
(bet. 1991/92:KrU9, rskr. 86). Undantag
från regeln att garanti i princip inte
bör lämnas när statliga institutioner
lånar föremål av varandra bör kunna
göras för t.ex. vandringsutställningar.
I sådana fall kan nämligen ingå föremål
med olika ägare. Mottagare kan också
vara av varierande slag. Beslut om
garantier skall fattas av regeringen
eller den myndighet regeringen
bestämmer. Verksamheten skall
avgiftsfinansieras.
Som skäl för sitt förslag anför
regeringen - i stark sammanfattning -
bl.a. följande.
För statlig egendom och statlig
verksamhet råder sedan länge
försäkringsförbud. Regeringen har sedan
länge bemyndigande att lämna garantier
för lån av föremål i utländsk ägo.
Garantin har endast avsett de statliga
museerna. En förutsättning för museernas
möjlighet att låna in föremål från
utlandet har varit att staten lämnat en
utställningsgaranti. Det faktum att det
inte kan ställas garantier för föremål i
svensk ägo har lett till att statliga
museer i vissa fall i strid med gällande
regler försäkrat föremål som de lånat in
från icke-statliga ägare. Begränsningen
av garantin till att endast gälla
statliga museer har medfört betungande
försäkringskostnader för mindre museer
och länsmuseer.
Motionärerna bakom motion Kr260 (m)
föreslår att relativt frikostiga
kriterier skall kunna tillämpas när det
gäller vilka utställningsarrangörer som
skall få del av garantin. Det kan -
menar motionärerna - inte vara ett helt
avgörande krav att en verksamhet skall
vara helt eller delvis finansierad med
statliga medel för att den skall erhålla
garanti (yrkande 14).
Utskottet konstaterar att regeringens
förslag i allt väsentligt bygger på
förslagen i departementspromemorian (Ds
1995:79) Statliga utställningsgarantier.
I nämnda promemoria föreslås bl.a. att
den krets av utställningsarrangörer som
kan erhålla statlig garanti skall vidgas
så att statlig garanti i samband med
inlån av föremål från utlandet skall
kunna erhållas av samtliga icke
kommersiella utställningsarrangörer,
oavsett huvudmannskap, som bedriver
stadigvarande utställningsverksamhet.
För att en utställare skall erhålla
garanti måste bl.a. krävas att
utställaren kan uppfylla krav på
säkerhet. Med begreppet icke-
kommersiell bör enligt utredaren avses
verksamhet som inte syftar till någon
annan ekonomisk vinning än den som
behövs för att driva
utställningsverksamhet. Med
stadigvarande utställningsverksamhet
bör avses verksamhet vari ingår att
anordna utställningar. Utredarens
förslag innebär att även andra statliga
institutioner än museer kommer att
erhålla garantin, liksom akademier,
regionala museer, andra icke-statliga
specialmuseer, kommunala konsthallar
m.fl. Huvudmannaskapet blir alltså inte
längre vad som främst avgör om garanti
skall utgå utan i stället den sökande
institutionens verksamhet och standard i
säkerhetshänseende.
Vad gäller lån av svenskägda föremål
för inom landet producerade
utställningar föreslår utredaren i
flertalet avseenden samma regler som för
utländska utställningar och föremål.
Det anförda visar enligt utskottets
mening att syftet med motionsyrkandet
blir tillgodosett vid ett bifall till
regeringens förslag. Yrkandet erfordrar
därför inte någon åtgärd av riksdagen.
Det avstyrks.
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag att medge regeringen ett vidgat
bemyndigande att lämna
utställningsgarantier.
Regeringen gör bedömningen att
verksamheten med stöd till icke-statliga
kulturlokaler ger ett gott resultat och
bör bedrivas med nuvarande inriktning. I
propositionen anförs att det är
regeringens uppgift att närmare utforma
villkoren för stöd till icke-statliga
kulturlokaler.
Enligt redovisningar av effekterna av
stödet till icke-statliga kulturlokaler
har den statliga insatsen på knappt 300
miljoner kronor sedan stödet inrättades
vid halvårsskiftet 1990 medverkat till
investeringar i olika slags
kulturlokaler om sammanlagt drygt 1 300
miljoner kronor. För riksdagens kännedom
nämner regeringen sin avsikt att ge ett
uppdrag till Boverket att, i samverkan
med Kulturrådet och
Riksantikvarieämbetet, närmare utreda de
framtida behoven av statligt stöd till
icke-statliga kulturlokaler och formerna
för detta.
Frågor om medelsanvisning m.m.
behandlar utskottet i ett senare avsnitt
i detta betänkande (avsnitt 23.5).
12.5.14 Regeringens övriga förslag på
museiområdet (prop. 3
avsnitt 14.4.12)
I propositionen uttalas bl.a. att
museernas verksamhet i huvudsak fungerar
effektivt och ändamålsenligt. Staten bör
därför även i fortsättningen driva
centrala museer och i övrigt lämna stöd
till musei- och utställningsverksamhet
enligt nuvarande förutsättningar.
Insatserna bör i huvudsak förbli
oförändrade.
12.5.15 Kulturutredningens förslag om
tidsbegränsade nationella uppdrag till
museerna (prop. 3 avsnitt 14.4.13)
Regeringen redovisar Kulturutredningens
förslag om två tidsbegränsade uppdrag
till museerna, nämligen en särskild
dokumentationsinsats i fråga om vår egen
tid samt ett uppdrag att utveckla museet
som läromedel. Regeringen delar
utredningens uppfattning att
dokumentationen av nutiden bör vara en
prioriterad uppgift för museerna. Mot
bakgrund av den stora satsningen på
SESAM-projektet, som redovisats i ett
föregående avsnitt i detta betänkande,
anser regeringen att den föreslagna
dokumentationsinsatsen inte har
förutsättningar att kunna genomföras
parallellt med SESAM-projektet.
Utredningens andra förslag, nämligen att
museet skall utvecklas som läromedel,
har överlämnats till den
interdepartementala arbetsgruppen Kultur
i skolan.
12.5.16 Övriga museifrågor
Utskottet behandlar i detta avsnitt en
rad motionsförslag om inrättande av nya
museer, om satsning på ett polarcentrum
i Gränna, om ett nationellt uppdrag till
friluftsmuseerna och om de lokala
museernas verksamhet.
I fyra motionsyrkanden, nämligen motion
Kr4 (mp) yrkande 36, Kr20 (v) yrkande
11, Kr257 (mp) yrkande 7 och Kr277 (v,
mp) föreslås att ett kvinnomuseum skall
inrättas. Motionärerna bakom den
sistnämnda motionen, motion Kr277 (v,
mp), anser att det finns ett behov av
ett museum som tar på sig uppgiften att
insamla och systematiskt behandla och
bearbeta föremål och information om
kvinnors situation. Utrymmet på redan
etablerade museer och den nuvarande
museistrukturen gör det befogat att
upprätta ett separat museum med
nationellt ansvar för att gestalta
kvinnors historia. Motionärerna bakom
motion Kr20 (v) framför liknande tankar
och föreslår att museet skall
lokaliseras till Malmö-Lund-området
(yrkande 11).
Utskottet anser - liksom under
föregående riksmöte då liknande
motionsförslag behandlades - att det är
av stor betydelse att även ett
kvinnoperspektiv anläggs i museernas
utställningsverksamhet och att
kvinnornas i lika hög grad som männens
historia speglas i våra museer (jfr bet.
1995/96:KrU1). Utskottet konstaterar att
regeringen i propositionen starkt
understrukit behovet av att bl.a. ett
könsperspektiv skall anläggas på
kulturarvet. Utskottet delar regeringens
uppfattning. Det är angeläget att
museerna analyserar vilka utgångspunkter
som styr samlandet och dokumentationen i
arbetet med kulturarvet och att de i sin
verksamhet därvid även tar hänsyn till
ett genusper-spektiv. De centrala
kulturarvsinstitutionerna kommer att få
i uppdrag att utveckla strategier bl.a.
på detta område.
Vidare torde regeringens översynsarbete
rörande myndighetsstrukturen m.m. på
museiområdet innebära att regeringen
även överväger vilket behov som kan
finnas av att satsa resurser på nya
ämnesområden och därmed på nya statliga
åtaganden inom museiområdet.
Det bör tilläggas att förslaget om ett
reformerat statsbidrag till de regionala
museerna innebär att en viss andel av
stödet skall avsättas för riktade
bidrag, nämligen 2 % för år 1997, 4 %
för år 1998 och 6 % för år 1999. Det
riktade stödet bör enligt regeringens
förslag i första hand avses för
granskningar av museernas samlingar med
utgångspunkt i teman som klass, kön,
kulturell bakgrund och generation.
Förslaget har redovisats närmare i ett
tidigare avsnitt i detta betänkande,
nämligen avsnittet 4.1.
Med hänvisning till det anförda är
utskottet inte berett att tillstyrka
förslaget i motionerna att inrätta ett
kvinnomuseum. Motionsyrkandena avstyrks
således.
Utskottet erinrar om att utskottet i
ett föregående avsnitt i detta
betänkande behandlat ett motionsyrkande
om att kvinnans historia och kulturella
insatser måste synliggöras (avsnitt
2.7).
Motionsförslag om medelstilldelning
behandlas i ett senare avsnitt i detta
betänkande (avsnitt 23).
Motionärerna bakom motion Kr4 (mp)
föreslår att ett filmmuseum skall
inrättas. Museet, som skall visa svensk
filmkonst och svensk filmutveckling bör
projekteras omedelbart (yrkande 37).
Liknande förslag framställs i motion
Kr257 (mp) yrkande 8.
På initiativ av Svenska Filminstitutet
bildades under hösten 1995 en
nationalkommitté för ett svenskt
filmmuseum. Kommittén leder det
utrednings- och projektarbete som krävs
innan formella beslut om ett framtida
museum kan fattas. Vidare skall
kommittén undersöka möjligheterna att
genom stöd från branschen, enskilda
företag och sponsorer samla in
nödvändigt startkapital. En utgångspunkt
för kommitténs arbete är att museet
självt skall bära sina kostnader.
Filminstitutet anger i sitt
filmpolitiska handlingsprogram Filmen i
det framtida kulturlandskapet olika mål
som man siktar på att nå fram till år
2000. Ett av de målen är att ett svenskt
filmmuseum skall ha etablerats vid den
tidpunkten.
Utskottet välkomnar det initiativ som
tagits av Filminstitutet i denna fråga.
Utskottet anser att det inte är
motiverat att föreslå riksdagen att
vidta någon åtgärd med anledning av
motionerna, som således avstyrks.
Det kan tilläggas att ett filmmuseum
inrättades i början av 1970-talet som en
särskild avdelning vid Länsmuseet i
Kristianstad. I museet visas filmens
historia fram till år 1925.
Motionsförslag om medelstilldelning
behandlas i ett senare avsnitt i detta
betänkande (avsnitt 23.4).
I motion Kr7 (s) redovisas planer på att
utveckla Andréemuseet i Gränna till ett
polarcentrum. Enligt motionärerna finns
goda förutsättningar härför. Bl.a. har
Polarforskningssekretariatet vid
Naturhistoriska riksmuseet uttalat
intresse för en sådan utveckling och för
ett samarbete med Andréemuseet. Det
fortsatta planeringsarbetet bör - menar
motionärerna - bygga på lokala intressen
och ekonomiskt stöd från bl.a. kommunen.
Också staten bör ta ett ökat ansvar mot
bakgrund av att Andréesamlingarna kan
betraktas som en nationell resurs och av
att utvecklingen av museet till ett
polarcentrum måste ses som ett
riksintresse. I motionen föreslås att
förutsättningarna för uppbyggnaden av
ett polarcentrum i Gränna bör utredas
(yrkande 1). Vidare föreslås att
möjligheten bör övervägas att på sikt
låta Andréemuseet få ett nationellt
uppdrag för utveckling och förnyelse
inom museiområdet (yrkande 2).
Utskottet behandlade utförligt under
föregående riksmöte en motion med
likartat syfte som den nu aktuella (bet.
1995/96:KrU9). Motionen avstyrktes bl.a.
med hänvisning till att frågor om den
framtida museipolitiken skulle behandlas
i den förestående propositionen om
kulturpolitik.
Utskottet vill i sammanhanget erinra om
möjligheten för de regionala museerna
att själva förmedla viss del av det
regionala museistödet vidare till sådana
museer i regionen som kompletterar det
regionala museets verksamhet. Frågor om
en eventuell satsning på nya
ämnesområden och därmed på nya statliga
åtaganden inom museiområdet bör - enligt
utskottets uppfattning - ingå i
regeringens översynsarbete rörande
myndighetsstrukturen m.m. på
museiområdet.
Utskottet är - med hänvisning till det
anförda - inte berett att förorda en
utredning av det slag som motionärerna
föreslår. Utskottet avstyrker därför
yrkande 1 i motion Kr7 (s). Härav följer
att utskottet inte heller är berett att
uttala sig för att ett framtida
nationellt uppdrag skall ges åt
Andréemuseet. Yrkande 2 i motionen
avstyrks således också.
Frågor om de lokala museernas situation
behandlas i två motioner. Motionärerna
bakom motionerna Kr13 (kd) yrkande 13
och Kr258 (kd) yrkande 9 framhåller att
de lokala museerna har en uppgift att
bevara och förmedla det lokala
kulturarvet. Dessa museer bör uppmuntras
i sin verksamhet. Bl.a. bör de ha
möjlighet att ta emot
vandringsutställningar så att våra
nationalklenoder kan nå ut till fler
människor, anser motionärerna.
Enligt utskottets uppfattning spelar de
lokala museerna en viktig roll inom
svenskt museiväsende. Det är därför
angeläget att den resurs som de lokala
museerna utgör tas till vara inom den
regionala museipolitiken.
De lokala museerna kan ha mycket
skiftande inriktning. Vissa museer
speglar ortens lokala historia mer
allmänt. Andra koncentrerar sin
verksamhet på en för orten dominerande
hantverks- eller industrigren. Återigen
andra speglar en betydelsefull
konstnärsgärning. De lokala museerna
utgör även ett värdefullt komplement
till länsmuseerna, som kan förlita sig
på att vissa insamlingsområden bevakas
på det lokala planet.
Som nämnts i det föregående har de
regionala museerna möjlighet att
överlämna delar av det regionala
museistödet till ett lokalt museum, om
det skulle vara kulturpolitiskt
motiverat. Utskottet vill framhålla att
det är angeläget att länsmuseerna - även
i de fall då de inte anser sig ha
möjlighet att vidareförmedla delar av
statsbidraget - bistår de mindre
museerna med rådgivning, utlåning av
föremål, medverkan i utställnings- och
programverksamhet m.m.
Då det gäller motionärernas förslag om
att de lokala museerna skall ha
möjligheter att ta emot
vandringsutställningar erinrar utskottet
om att den utvidgade
utställningsgarantin - som behandlats i
ett föregående avsnitt i detta
betänkande - torde komma att underlätta
möjligheterna för de mindre museerna att
ta emot utställningar som innehåller
exklusiva föremål under förutsättning
att nivån på museernas
säkerhetsarrangemang är
tillfredsställande.
Med hänvisning till det anförda anser
utskottet att riksdagen inte bör vidta
någon åtgärd med anledning av
motionerna. Dessa avstyrks.
I motion Kr274 (m) föreslås att ett
nationellt uppdrag skall inrättas för
friluftsmuseerna. Skansen bör - anser
motionärerna - få i uppdrag att samordna
verksamheten vid friluftsmuseerna.
Friluftsmuseerna bör - anförs det -
bl.a. bygga upp genbanker, skapa egna
demonstrationsanläggningar, levandegöra
kulturmiljöerna på de egna museerna etc.
Det nationella uppdraget skulle i en
första etapp kunna byggas upp
tillsammans med några större museer och
med Skansen som samordnare. I ett sådant
nätverk skulle t.ex. Fredriksdals
friluftsmuseum i Helsingborg kunna
utvecklas till Sveriges trädgårdsmuseum
med ansvar för landskapsbotanisk
verksamhet och för landets
hortokulturella historia.
Friluftsmuseerna är ett viktigt inslag
i svenskt museiväsende och har fått
efterföljare i alla världsdelar. Enbart
i Europa finns över 200 friluftsmuseer i
minst 20 länder. Friluftsmuseerna
förmedlar ett levande kulturarv genom de
byggnader, husgeråd, maskiner m.m. som
bevarats för eftervärlden.
Friluftsmuseerna ägnar sig även åt att
bevara gamla nyttoväxter,
utrotninghotade husdjursraser och
prydnadsväxter.
Den pågående utvecklingen vid
friluftsmuseerna, som bl.a. innebär en
ökad kontakt med Lantbruksuniversitetet
och den nordiska genbanken m.fl.
institutioner är enligt utskottets
uppfattning intressant och kan mycket
väl tänkas leda fram till ett
organiserat nätverkssamarbete.
Utskottet utgår från att regeringen i
sin översyn av myndighetsstrukturen på
museiområdet och av ansvarsmuseirollen
också behandlar sådana samverkansfrågor
som tagits upp i den nu aktuella
motionen. Med hänsyn härtill bör
motionen inte föranleda någon riksdagens
åtgärd. Utskottet avstyrker motionen.
12.6 Arkiv (prop. 3 avsnitt 14.5)
12.6.1 Inriktningen på de framtida
insatserna för arkivområdet (prop. 3
avsnitt 14.5.1)
De övergripande målen för den statliga
arkivverksamheten är att myndigheternas
arkiv, vilka är en del av det nationella
kulturarvet, skall hanteras så att de
tillgodoser rätten att ta del av
allmänna handlingar, behovet av
information för rättskipningen och
förvaltningen samt forskningens behov.
Regeringen anser därmed att de
övergripande målen bör ligga fast. Även
den statliga arkivpolitiken bör ligga
fast. Det finns anledning att göra en
utvärdering och på nytt se över
arkivväsendet först när arkivlagen
(1990:782) och övrig arkivlagstiftning
varit i kraft ytterligare en tid, anser
regeringen.
I motion Kr20 (v) yrkande 13 begärs en
utredning med uppdrag att se över hela
arkivväsendet. Utredningen bör avse
resursutnyttjande, lokalisering och
möjligheter i en ny informationsteknisk
tid och syfta till att göra det möjligt
för nya grupper att utnyttja arkiven.
Genom arkivlagen har
ansvarsförhållandena mellan de
arkivbildande myndigheterna blivit
klarare samtidigt som informationens
tillgänglighet har ökat. Som framhålls i
propositionen är arkivens roll för
regional sysselsättning välkänd och
utnyttjad. Arkiven har också en viktig
roll att spela för kulturturismen. I
likhet med regeringen anser utskottet
att det från kulturpolitisk synpunkt är
särskilt angeläget att lokalisering och
tillgänglighet i övrigt sker på sådant
sätt att så många människor som möjligt
kan ta del av kulturarvet.
När det gäller den nya
informationstekniken (IT) vill utskottet
erinra om de mål för en nationell IT-
strategi som riksdagen antog våren 1996
(prop. 1995/96:125, bet. 1995/96:TU19,
rskr. 282). Bland de mål som då antogs
kan i detta sammanhang nämnas värnandet
om allas lika möjligheter så att IT kan
bli ett medel för ökad kunskap,
demokrati och rättvisa samt
tillskapandet av en bred tillgång till
information för ökad delaktighet och
kunskapsutveckling. Utskottet vill även
erinra om att regeringen hösten 1995
tillkallade en särskild utredare med
uppdrag att utarbeta en samlad strategi
för användning av informationsteknik vid
myndigheter och institutioner inom
kulturområdet (dir. 1995:129). Enligt
direktiven bör användarvänligheten
sättas i centrum. Utredaren har för en
tid sedan lagt fram delbetänkandet (SOU
1996:110) Inför ett svenskt kulturnät -
IT och framtiden inom kulturområdet.
Uppdraget kommer att slutredovisas i
början av år 1997 (se även avsnitten
12.5.1 och 14.2 i detta betänkande). I
kulturpropositionen förklarar regeringen
sin avsikt att noga följa frågorna.
Flera av de frågor som tas upp i motion
Kr20 (v) kommer således att få sin
belysning i arbetet med den samlade
strategin för användning av IT. I
avvaktan på resultatet av detta arbete
och då utskottet, i likhet med
regeringen, anser att en utvärdering och
en ny översyn av arkivväsendet bör anstå
till dess arkivlagen och övrig
arkivlagstiftning har varit i kraft
ytterligare en tid avstyrks motion Kr20
(v) yrkande 13.
Motionären bakom motion Kr255 (fp) begär
att lagen om pliktexemplar ändras så att
lagen omfattar även IT-produkter.
Vad göras skall är redan gjort. Redan
förra hösten beslutade riksdagen på
förslag av kulturutskottet (bet.
1995/96:KrU4, rskr. 60) att begära en
förutsättningslös översyn av
pliktexemplarslagen (1993:1392). I sitt
betänkande framhöll utskottet att en
allt större del av informationsflödet i
framtiden inte kommer att omfattas av
gällande regler om leveransplikt. För
att i möjligaste mån förhindra att
material undanhålls forskningen och att
delar av kulturarvet går förlorade ansåg
utskottet det motiverat att låta utreda
huruvida sådan elektronisk information
skall vara föremål för leveransplikt i
framtiden. Med anledning härav har
regeringen nyligen tillkallat en
särskild utredare med uppdrag att göra
en översyn i enlighet med riksdagens
beslut (dir. 1996:92). Uppdraget skall
redovisas senast den 1 september 1998.
Utskottet beklagar att den av riksdagen
begärda översynen inte påbörjas förrän
omkring ett år efter riksdagens
framställning om översyn.
De frågor som tas upp i motionen är
således föremål för översyn. Utskottet
anser att riksdagen inte bör föregripa
resultatet av utredningens förslag.
Motionen påkallar inte någon åtgärd av
riksdagen. Motionen avstyrks.
12.7 Kulturmiljö (prop. 3 avsnitt 14.6)
Vid utformandet av den statliga
kulturpolitiken vid mitten av 1970-talet
fick bevarandet av allas kulturarv en
plats i den samlade välfärdspolitiken
och betydelsen av kulturmiljöns sociala
och praktiska dimensioner fick
uppmärksamhet, anförs det i
propositionen. Detta har följts upp i
lagar och förordningar samt i
resurstillskott. Bl.a. kan nämnas att
länsstyrelsernas planeringsavdelningar
år 1977 tillfördes kulturhistorisk
expertis som på jämställd nivå med andra
länsexperter skulle delta i länens
fysiska planering. Därefter har antalet
handläggare successivt ökat inom
sektorn. Betydande belopp har även
tillförts sektorn från flera huvudtitlar
inom statsbudgeten.
12.7.1 Inriktningen på de framtida
insatserna inom kulturmiljöområdet
(prop. 3 avsnitt 14.6.1)
I propositionen uttalas att den statliga
kulturmiljöpolitiken bör ligga fast.
Bl.a. anför regeringen att en stark
betoning legat på integreringen av
kulturmiljön i samhällsplaneringen under
de senaste tjugo åren. Trots att den
allmänna medvetenheten om kulturmiljöns
betydelse måste anses ha ökat kan det
ändå konstateras att kulturvärdena i
miljön inte sällan hanteras med
ovarsamhet eller med okunskap. I den
praktiska hanteringen av vår gemensamma
miljö är det av särskild vikt att olika
sektorer och synsätt kan förenas till
gagn för en långsiktigt hållbar
förvaltning och utveckling av kultur-
och naturmiljön. Med detta som
utgångspunkt kommer regeringen att
genomföra en särskild översyn av de
nuvarande formerna för samverkan mellan
kulturmiljö- och naturvårdssektorerna.
En samlad bevarande- och
hushållningsstrategi bör leda till
kvalitativa förbättringar och
effektiviseringsvinster rörande såväl
planering och förvaltning som
resursanvändning. Förslag till
utveckling av detta område kommer att
presenteras under år 1997. Vidare anför
regeringen att den avser att använda
begreppet kulturmiljö i stället för
begreppet kulturmiljövård. Skälen härför
utvecklas i propositionen.
12.7.2 Ansvarsfördelningen inom
kulturmiljöarbetet (prop. 3 avsnitt
14.6.2)
Som bakgrund till den följande
framställningen vill utskottet redovisa
det huvudsakliga innehållet i en av
Riksantikvarieämbetet (RAÄ) på
regeringens uppdrag utarbetad rapport
(1995-04-19, 100-6082-1994), benämnd
Riktlinjer för ansvarsuppdelningen inom
kulturmiljövården.
RAÄ föreslår att ansvarsfördelningen
skall bygga på en indelning av
kulturmiljövården och den
kulturhistoriska museiverksamheten i
fyra verksamhetsgrenar:
myndighetsuppgifter, kunskapsuppbyggnad,
vård och publikarbete.
I korthet innebär ansvarsfördelningen
att RAÄ på nationell nivå skall ha
ansvar för kulturmiljövårdens s.k.
centrala verksfunktioner och svara för
en samlad ledning av kulturmiljövårdens
kunskapsuppbyggnad. Inom
verksamhetsgrenarna vård och
publikarbete skall RAÄ ansvara för de
specialist- och stödfunktioner som
lämpligen bör finnas på central nivå som
en gemensam resurs för landets
kulturmiljövård.
På den regionala nivån skall
länsstyrelsen ansvara för
kulturmiljövårdens myndighetsuppgifter.
Länsstyrelsen skall i tillämpliga fall
efter samråd med kommuner och landsting
ansvara för en beställarroll inom
verksamhetsgrenarna vård och
publikarbete.
Länsmuseet skall utöva det regionala
ansvaret för kulturmiljövårdens
kunskapsuppbyggnad. Det ansvarar för att
ha kompetens och för att kunna utföra
uppgifter som behövs inom
verksamhetsgrenarna vård och
publikarbete.
RAÄ anser vidare att det finns behov av
förändring av förordningen (1977:547) om
statsbidrag till regionala museer. Bl.a.
anför RAÄ att förordningen anger det
regionala museets uppgift inom
kulturminnesvården till att biträda RAÄ,
länsstyrelsen och kommunerna. Museet
tillerkänns därmed inte något eget
självständigt ansvar för
kulturmiljövården utan ges i stället en
underordnad roll i förhållande till
länsstyrelsen. Det ligger en inbyggd
motsättning i tanken på att uppgiften
att biträda den regionala
samarbetspartnern skulle vara en
kärnverksamhet för den egna
organisationen. Länsmuseets roll i
förhållande till kommunerna är dock av
en annan art och innebär att museet
täcker upp en kompetens som kommunen
ofta saknar.
I propositionen uttalar regeringen att
Statens kulturråd efter samråd med RAÄ
bör precisera villkoren för statsbidrag
till de regionala museerna i vad avser
kulturmiljöarbetet. Dessa villkor bör
grundas på den fördelning av ansvar och
arbetsuppgifter inom en region som varje
länsstyrelse och regionalt museum
gemensamt kan enas om. Statsbidraget bör
anpassas till i vilken utsträckning
respektive regionalt museum är villigt
att påta sig och utföra arbetsuppgifter.
Ansvaret för uppföljning och utvärdering
bör delas av Statens kulturråd och RAÄ.
Vidare anges bl.a. att RAÄ i en rapport
redovisat ett regeringsuppdrag om
ansvarsfördelningen inom
kulturmiljövården. Enligt propositionen
överensstämmer rapporten i sina
grunddrag med regeringens bedömning. (Se
inledningen till detta avsnitt.)
Som skäl för sin bedömning anger
regeringen bl.a. att ett effektivare
resursutnyttjande med krav på
uppföljning och utvärdering kräver
tydligare riktlinjer för
kulturmiljöarbetet. Att flera offentliga
aktörer ingår är - anförs det - en
tillgång och inte en nackdel. En viktig
förutsättning härvid är att det råder
enighet om ansvars- och
arbetsfördelningen mellan aktörerna och
att de samarbetar för att de för sektorn
gemensamma målen skall uppnås.
Länsstyrelsen och det regionala museet
skall sålunda samverka utifrån en
grundläggande samsyn på
kulturmiljöarbetets inriktning, behov
och prioriteringar i regionen.
I lagen (1989:950) om kulturminnen m.m.
slås fast att det är en nationell
angelägenhet att vårda och skydda
kulturmiljön och att detta ansvar delas
av alla. De offentliga aktörerna är på
central nivå RAÄ, på regional nivå
länsstyrelserna, länsmuseerna och
landstingen samt på lokal nivå
kommunerna och de kommunala museer som
uppbär statsbidrag. Länsmuseerna är vid
sidan av sin roll i det statligt
reglerade kulturmiljöarbetet
självständiga kulturinstitutioner med
egna mål och prioriterade verksamheter.
Regeringen anger att den avser att ge
ett gemensamt uppdrag till RAÄ och
Kulturrådet att ta fram ett
faktaunderlag för utformande av
riktlinjer om vad som kan anses vara
uppgifter inom ramen för statsbidraget
till de regionala museerna, respektive
uppdrag som förutsätter särskild
ersättning. Riktlinjerna skall ligga
till grund för den fördelning av ansvar
och arbetsuppgifter kring vilken enighet
skall uppnås på regional nivå.
Regeringen anför att några
grundläggande förutsättningar för
fördelning av ansvar och arbetsuppgifter
kan utpekas. RAÄ skall självständigt
följa kulturmiljöarbetet på den
regionala och lokala nivån samt
utvärdera detta och utveckla de olika
stödfunktioner som kan behövas.
Samordningen av de statliga
kulturmiljöinsatserna skall på central
nivå vila på RAÄ och på regional nivå på
länsstyrelserna. Det faktiska arbetet
med kunskapsbasen utförs i dag
huvudsakligen av de regionala museerna
och detta skall gälla även i framtiden.
Kunskapsbasens innehåll och uppbyggnad
skall dock vara en uppgift även för
övriga offentliga aktörer. Forskningens
och intresseorganisationernas åsikter
och önskemål skall härvid beaktas.
Vidare anför regeringen att
länsstyrelsernas behov av biträde inför
fattande av beslut och andra typer av
ställningstaganden skall tillgodoses.
Samtidigt förutsätter ett långsiktigt
arbete för kulturmiljöns bästa
förankring i den allmänna opinionen och
engagemang hos enskilda och
organisationer. Här - anför regeringen -
har det regionala museet en särskilt
viktig roll att fylla.
Fyra motionsyrkanden tar upp frågor som
rör förhållandet mellan länsstyrelserna
och länsmuseerna.
Motionärerna bakom motion Kr260 (m)
understryker länsmuseernas oberoende och
uttalar att de betraktar länsantikvarien
och landsantikvarien som två
självständiga parter i samverkan.
Länsmuseernas biträdesuppgift bör tas
bort (yrkande 15). Liknande tankar
framförs i motion Kr240 (m). I motionen
uttalas att kulturpropositionens
formuleringar står i strid med RAÄ:s syn
på länsmuseernas roll som fria
kulturinstitutioner. Motionärerna anser
att propositionstexten skärper
länsmuseets roll som biträde till
länsstyrelsen (yrkande 2).
Motionärerna bakom motion Kr283 (c)
föreslår att riksdagen skall uttala att
arbetsfördelningen mellan
länsstyrelserna och länsmuseerna skall
vara den som föreslagits i RAÄ:s rapport
(yrkande 33). Liknande förslag framförs
i motion Kr25 (s) yrkande 2.
Utskottet anser att RAÄ i den
inledningsvis redovisade rapporten gjort
en klar analys av hur myndigheten ser på
ansvarsfördelningen inom det statliga
kulurmiljöområdet. Länsmuseet skall -
som angetts i det föregående - utöva det
regionala ansvaret för
kulturmiljövårdens kunskapsuppbyggnad.
Det har även ansvar för att ha kompetens
och för att kunna utföra uppgifter som
behövs inom verksamhetsgrenarna vård och
publikarbete.
Beskrivningen av länsmuseernas uppgift
visar att dessa enligt RAÄ bör ha ett
helt självständigt ansvar på de angivna
områdena - och inte en biträdesroll -
medan länsstyrelserna enligt förslaget
inte har tilldelats någon uppgift då det
gäller kunskapsuppbyggnaden men en
beställarroll då det gäller vård- och
publikarbete. Den lämnade redovisningen
visar att RAÄ:s syn på relationerna
mellan länsstyrelserna och länsmuseerna
är en helt annan än den som kommer till
uttryck i förordningen (1977:547) om
statsbidrag till regionala museer.
Utskottet utgår därför från att
regeringen - då den framtida
ansvarsfördelningen läggs fast och nya
statsbidragsbestämmelser utfärdas -
kommer att utforma bestämmelserna så att
RAÄ:s synpunkter tillgodoses i detta
hänseende.
Motionsyrkandena får anses vara
tillgodosedda med vad utskottet anfört.
Yrkandena avstyrks.
I två motionsyrkanden behandlas frågor
om renodling av RAÄ:s myndighetsansvar.
I motion Kr17 (fp) föreslås att den
arkeologiska uppdragsverksamheten (UV)
vid RAÄ skall skiljas ut från
myndigheten omgående (yrkande 21
delvis).
Motionärerna bakom motion Kr207 (m)
anser att RAÄ bör fungera som en ren
sektorsmyndighet utan egna
genomföranderesurser. RAÄ skulle - anför
motionärerna - ha möjlighet att genom
avtal med olika intressenter åstadkomma
ett aktivt kulturmiljöarbete (yrkande
9).
Frågan om RAÄ:s ansvarsområde har
diskuterats under en lång tid. Förslaget
att skilja RAÄ från UV och att ombilda
UV till ett fristående statligt
aktiebolag framfördes bl.a. av den s.k.
HUR-utredningen i betänkandet (SOU
1992:137) Arkeologi och exploatering.
Samma principiella fråga, dvs. skiljande
på tillsyns- och utförandeuppgifterna,
gäller - som anförs i propositionen -
även för avdelningen för konservering
(RIK).
I avvaktan på erfarenheterna av RAÄ:s
nya organisation har regeringen sagt sig
inte vara beredd att föreslå några
ändringar när det gäller UV:s och RIK:s
ställning (prop. s. 139). Utskottet är
inte berett att föregripa regeringens
kommande överväganden i frågan.
Motionerna avstyrks i här aktuella
delar.
Motionärerna bakom motion Kr17 (fp)
föreslår även att RAÄ:s monopol på
arkeologiska utgrävningar skall brytas
så att konkurrens från andra aktörer kan
möjliggöras (yrkande 21 delvis).
I departementspromemorian (Ds 1996:48)
Uppdragsarkeologi har frågor rörande
behovet av en reglering av de
kommersiella aspekterna på
uppdragsarkeologi behandlats, liksom
behovet av en reglering av förhållandet
mellan lagen (1988:950) om kulturminnen
m.m. (KML) och lagen (1992:1528) om
offentlig upphandling (LOU) tagits upp.
Enligt promemorian talar övervägande
skäl för att LOU inte är tillämplig på
uppdragsarkeologiska ärenden. Detta
hindrar dock inte att beslut om vem som
skall genomföra en utredning eller
undersökning i vissa fall kan fattas på
grundval av ett förfrågningsunderlag och
att såväl offentliga som enskilda
institutioner kan anförtros sådana
uppdrag. Det väsentliga är - anförs det
i promemorian - att undersökningarna
genomförs på ett sakkunnigt sätt som
tillgodoser kulturmiljövårdens krav samt
att resultatet är av hög vetenskaplig
kvalitet och görs tillgängligt för
myndigheter, forskningen och
allmänheten. Promemorian har
remissbehandlats. Remisstiden löpte ut i
början av november 1996. Enligt vad
utskottet har inhämtat avser regeringen
att förelägga riksdagen en proposition i
ärendet under våren 1997.
Utskottet är inte berett att föregripa
regeringens fortsatta beredning av
frågan. Motionyrkandet avstyrks.
I motionerna Kr13 (kd) yrkande 14 och
Kr258 (kd) yrkande 7 framförs förslag om
att den offentliga kulturmiljövården i
högre grad skall utformas enligt
subsidiaritetsprincipen.
Utskottet vill med anledning av
motionsyrkandena framhålla att det på
kulturmiljöområdet genomförts en
långtgående regionalisering under 1990-
talet. RAÄ har successivt avlastats
ärendehandläggning - senast i fråga om
kyrkliga kulturminnen - och kan
härigenom i stället prioritera uppgifter
som rör den centrala
myndighetsfunktionen.
Syftet med motionsyrkandena får enligt
utskottets mening anses vara
tillgodosett. Yrkandena avstyrks.
12.7.3 Byggnadshyttor, sysselsättning
och utbildning (prop. 3 avsnitt 14.6.3)
I propositionen anför regeringen att det
på flera orter finns fungerande
organisationer som lyckats förena
utbildning av arbetslösa med ny
sysselsättning och vård inom
kulturarvssektorn. Särskilt
framgångsrika har satsningarna på
byggnadshyttor varit, som t.ex. den på
Mälsåker. På olika ställen i landet
finns det en bas och en beredskap för
att utveckla kunskapen om kulturarvet
samtidigt som viktiga delar av den
byggda miljöns kulturvärden kunnat
räddas. Dessa regionala och lokala
initiativ bör enligt regeringens mening
kunna breddas och utvecklas vidare.
Regeringen föreslår i
budgetpropositionen för år 1997 att 2,5
miljoner kronor engångsvis skall anvisas
RAÄ i syfte att fördela stöd för
uppbyggandet, breddningen och
vidareutvecklingen av de regionala och
kommunala organisationer som inom
kulturarvsområdet utgör en bas för
arbetsmarknadsinsatser och utbildningar.
Utskottet behandlar frågan om
medelstilldelning i avsnittet 22.1.
Utskottet har inte något att erinra mot
regeringens ställningstagande.
I detta sammanhang behandlar utskottet
ett motionyrkande om behovet av att
bevara unika byggnader och miljöer.
Motionärerna bakom motion Bo534 (v)
anser att traditionella metoder skall
användas vid vård och upprustning av den
äldre bebyggelsen. Vidare bör - anförs
det - resultatet av det statliga stödet
för bevarande följas upp (yrkande 5).
Viktiga delar av vårt kulturarv har
kunnat räddas till kommande
generationer, till stor del tack vare de
betydande resurser som staten satsat på
senare tid av sysselsättningsskäl.
Samtidigt har byggnadsarbetarnas
kompetens kunnat höjas på grund av de
utbildningsinsatser som gjorts på många
håll i landet. Utskottet anser i likhet
med motionärerna att det är angeläget
att - så långt det är möjligt - använda
traditionella byggnadsmetoder vid
renoveringen av gammal bebyggelse. Sådan
teknik lärs för närvarande ut på en rad
platser i landet, bl.a. vid Mälsåkers
slott i Södermanland. Byggnadsarbetare
har i tre omgångar fått utbildning och
arbete vid Mälsåker. Det har gällt
byggnadssnickare, smeder, murare,
stuckatörer och målare. Teoretiska och
praktiska moment har varvats i
utbildningen. De kunskaper
byggnadsarbetarna har erhållit kan de
därefter tillämpa på andra
byggnadsprojekt.
Då det gäller motionärernas krav på
uppföljning av hur de statliga medlen
använts på detta område vill utskottet
erinra om att regeringen i sitt
regleringsbrev till myndigheterna
uppdragit åt RAÄ att redovisa hur
sysselsättningsmedlen har fördelats, hur
den fysiska miljön har bevarats, hur
stor syssselsättningseffekten har varit
samt i vilken mån äldre
hantverkstekniker har använts inom
byggandet (Statsliggaren 1995/96 XI/KU
s. 46).
Med hänvisning till det anförda får
motionsyrkandet anses vara tillgodosett.
Yrkandet avstyrks.
12.7.4 Industriminnen (prop. 3 avsnitt
14.6.4)
I propositionen anförs att RAÄ på
regeringens uppdrag har tagit fram ett
handlingsprogram för bevarande, vård och
långsiktig förvaltning av landets
industriminnen. Enligt RAÄ bör
bevarandearbetet och effekterna av en
satsning bl.a. främja
medborgarförankringen och uppslutningen
kring det industrihistoriska arvet,
skapa en modern kunskapsbas över
industriminnen, medverka till att
regionala och lokala
industriminnesvårdsprogram utarbetas
samt stärka och utveckla samverkan med
olika museer och institutioner för att
samla och stärka resurserna för att
bevara det industrihistoriska arvet.
Regeringen anser att RAÄ nu bör
intensifiera arbetet med landets
industrihistoriska arv i första hand
genom informations-, utvecklings- och
samordningsinsatser enligt det
programförslag som utarbetats. Det
fortsatta arbetet förutsätter en nära
samverkan med bl.a. Nordiska museet,
Arbetets museum, Tekniska museet,
Riksarkivet och Kungl. Tekniska
högskolan. För detta ändamål föreslås i
budgetpropositionen att RAÄ engångsvis
skall anvisas 1,2 miljoner kronor för
ovan angivna ändamål.
Utskottet behandlar frågan om
medelstilldelning i ett senare avsnitt i
detta betänkande (avsnitt 22.1).
12.7.5 Övriga kulturmiljöfrågor
Utskottet behandlar i detta avsnitt tre
motionsyrkanden rörande RAÄ:s
fornminnesinventering samt ett yrkande
om inrättande av ett särskilt stöd för
vård av hembygdsgårdarnas
kulturbyggnader.
Sedan år 1938 har RAÄ genomfört
fornminnesinventeringar parallellt med
Lantmäteriverkets utgivning av
ekonomiska kartan. Syftet med fornminnes-
inventeringen har varit - förutom att
fornlämningarna skall markeras på kartan
- att bygga upp ett fornminnesregister
med data om fornlämningar och andra
kulturlämningar. Fornminnnesregistret är
främst ett stöd för handläggningen inom
kulturmiljövården och
samhällsplaneringen.
I två motioner, Kr24 (s) och Kr279 (c),
anförs det att RAÄ beslutat avbryta
fornminnesinventeringen, något som svårt
drabbar fjäll- och skogsområdena.
Liknande synpunkter framförs i motion
Kr283 (c). Motionärerna bakom den
sistnämnda motionen anser också att det
är en kulturell och regionalpolitisk
rättvisefråga att hela landet blir
färdiginventerat (yrkande 32).
Utskottet har inhämtat att RAÄ inte
avser att avbryta
fornminnesinventeringen, innan den är
fullföljd. Enligt gällande plan skall
bl.a. de i två av motionerna åsyftade
fjäll- och inlandsområdena i Jämtlands,
Västerbottens och Norrbottens län
inventeras. Verksamheten kommer att
decentraliseras, vilket innebär att
inventeringen administreras regionalt
och utförs via de regionala
organisationerna, främst länsmuseerna.
Kostnaderna kommer att betalas av RAÄ,
som även ställer planeringsstöd och
platsledarresurser till förfogande.
Utskottet konstaterar - med hänvisning
till det anförda - att motionsyrkandena
är tillgodosedda. De avstyrks.
I motion Kr209 (s) anförs bl.a. att
Sveriges hembygdsgårdar på ideell basis
förvaltar ca 6 000 historiska byggnader.
Behovet av underhåll är omfattande över
hela landet. Enligt de riktlinjer som
ligger till grund för fördelningen av
byggnadsvårdsmedlen är en av
förutsättningarna att byggnaderna skall
ligga kvar på sin ursprungliga plats.
Enligt stödförordningen är en annan
förutsättning att bidragen skall bekosta
en viss andel av de antikvariska
överkostnaderna. När det gäller vård och
underhåll av byggnaderna i en
hembygdsgård är traditionella metoder
det enda acceptabla. Alla kostnader blir
därmed antikvariska överkostnader. Mot
den angivna bakgrunden föreslår
motionären att ett särskilt stöd skall
inrättas för vård av hembygdsgårdarnas
kulturbyggnader.
Den insats som görs vid
hembygdsgårdarna för att bevara
kulturhistoriskt värdefulla hus är
betydande. Bidrag för vård av sådana
byggnader kan utgå i enlighet med
bestämmelserna i förordningen (1993:379)
om bidrag till kulturmiljövård.
Utskottet har inhämtat att bidrag utgått
i ett antal fall. Möjligheterna att
erhålla bidrag är givetvis i hög grad
beroende av vilka resurser som staten
ställer till förfogande. Utskottet är
inte berett att införa en särskild
stödform för det slags byggnader som
motionären föreslagit. Motionen avstyrks
därför.
13 Massmedier (prop. 3 avsnitt 15)
13.1 Allmänna synpunkter
I propositionen anför regeringen bl.a.
att massmedierna har betydelse för
kulturen i en rad olika avseenden. Det
mest grundläggande är att den
yttrandefrihet som är en förutsättning
för ett fritt och levande kulturliv,
liksom för vår politiska demokrati,
bygger på att det finns fria och
självständiga massmedier där debatter
kan föras och åsikter brytas. Det är en
angelägen uppgift att slå vakt om
mångfalden på massmedieområdet och
motverka likriktning och förytligande.
Debatten om maktkoncentrationen inom
medievärlden är viktig i detta
sammanhang.
Massmedierna bidrar i mycket hög grad
till att utjämna skillnaderna mellan
olika landsändar och befolkningsgrupper
i fråga om tillgång till
kulturupplevelser. I radion och
televisionen förekommer musik, teater
och angelägna debatter som kan höras och
ses över hela landet.
Det finns en risk - anser regeringen -
för att massmedier som verkar på
kommersiella villkor i så hög grad
inriktar sig mot att tilltala en stor
och allmän publik att mångfalden kommer
bort och att innehållet blir
förutsägbart och trivialt. Därför är det
angeläget att det finns public service-
företag inom radion och televisionen som
utan att vara beroende av en kommersiell
marknad kan svara för mångfald och
kvalitet. Nya elektroniska medier kan
också göra det lättare för enskilda och
grupper med små resurser att nå ut till
andra med debattinlägg och konstnärliga
verk.
Massmedierna har spelat en viktig roll
för att närma olika landsändar och
regioner till varandra. Radion anses
t.ex. ha haft stor betydelse för
utvecklandet av ett riksspråk, samtidigt
som dessa medier också gör det möjligt
att spegla det som händer i olika delar
av landet.
Den svenska mediemarknaden har under
lång tid kännetecknats av stor
stabilitet både när det gäller utbud och
publikvanor. Det är först under de
senaste tio åren som mönstren luckrats
upp på radio- och TV-området.
Sammantaget - anförs det - präglas hela
massmedieområdet av en fortgående
förändring bl.a. till följd av den nya
digitala tekniken. Datorerna har ändrat
produktionstekniken inom såväl dagspress
och tidskrifter som radio och TV. Många
tidningar och tidskrifter publiceras i
dag inte bara i tryckt form utan även
elektroniskt. Det finns också
publikationer som enbart är tillgängliga
i elektronisk form. Även för radio och
TV håller digitala distributionsformer
på att slå igenom.
De avsnitt i propositionen som avser
dagspress och taltidningar behandlas -
som nämnts i ett tidigare avsnitt i
detta betänkande - av
konstitutionsutskottet.
13.2 Radio och TV (prop. 3 avsnitt 15.2)
I propositionen anförs bl.a. att statens
åtgärder inom radions och televisionens
område har dels formen av lagstiftning,
som är giltig för alla som sänder radio
eller television, dels formen av
särskilda villkor för vissa
programföretag. Dessa åtgärder bidrar på
olika sätt till att de kulturpolitiska
målen uppfylls. I det nya
medielandskapet får programbolagens sätt
att utforma sin verksamhet och disponera
sina resurser stor betydelse för
kulturlivet. Genom sin ställning som
uppdragsgivare har radio- och TV-
företagen i allmänhetens tjänst en
viktig roll för konstnärlig förnyelse
och för att ge yrkesverksamma konstnärer
uttrycksmöjligheter. Radion och
televisionen utnyttjar stora mängder av
upphovsrättsskyddade verk och utgör på
så sätt en betydelsefull inkomstkälla
för kompositörer och andra skapande
konstnärer. Radio och TV i allmänhetens
tjänst är - anförs det - en av våra
viktigaste kulturbärare i ett alltmer
internationaliserat kultur- och
medieutbud. För många är radion och
televisionen den enda kontakten med
opera, teater, bildkonst eller
konstmusik. De människor som tar del av
kultur i radio och TV är mångdubbelt
fler än de som besöker konserter eller
teaterföreställningar. Radion och
televisionen har också egna konstnärliga
uttrycksformer. En operaföreställning
kan ge många människor i hela landet en
musikupplevelse som annars bara skulle
vara tillgänglig för dem som ryms i
konsertsalen. Radio och TV blir
därigenom den största teatern, den
största underhållaren, den
inflytelserikaste nyhetsförmedlaren och
en viktig kunskapsförmedlare. Radio och
TV i allmänhetens tjänst har en särskild
roll som bärare av den nationella
kulturella identiteten och det
nationella kulturarvet.
Vidare redovisar regeringen några av de
förslag som förelades riksdagen i
propositionen En radio och TV i
allmänhetens tjänst 1997-2001 bl.a. i
fråga om programföretagens
kulturpolitiska ansvar (prop.
1995/96:161). Utskottet behandlade
utförligt regeringens förslag i sitt
betänkande 1995/96:KrU12.
Regeringen anför att den under hösten
1996 avser att inleda överläggningar om
fortsatt tillstånd för TV 4 att bedriva
sändningar i marknätet. Sedan
propositionen överlämnades till
riksdagen har regeringen träffat avtal
med TV 4 om ett sådant tillstånd.
Frågan om programpolitisk mångfald vid
fördelning av framtida koncessioner för
ljudradiosändningar berörs i
propositionen. Förslag härvidlag har
presenterats av Lokal- och
närradiokommittén i betänkandet (SOU
1996:176) Den lokala radion.
Under våren 1996 behandlade
kulturutskottet frågan hur
programföretagen för radio och TV
uppfyller sitt public service-uppdrag.
Riksdagen beslutade i enlighet med
regeringens förslag att programföretagen
årligen skall följa upp och rapportera
hur uppdraget uppfyllts.
Uppföljningsrapporterna skall sedan ges
in till Granskningsnämnden för radio och
TV (prop. 1995/96:161, bet.
1995/96:KrU12, rskr. 297).
Då det gäller svensk TV-produktion
anför regeringen bl.a. att den
förändrade strukturen inom TV-branschen
och den nya tekniken sannolikt innebär
att mer resurser kan avsättas till
produktion i stället för som tidigare
till dis-tribution. I en situation av
ett utökat TV-utbud där andelen
utländskt producerat material växer är
en stark svensk TV-programindustri
betydelsefull bl.a. för bevarande av
språket och kulturen. En stark inhemsk
TV-programindustri kan skapa
sysselsättning och medverka till
internationell spridning av svenska TV-
program. Därför är det ur kulturell och
mediepolitisk synvinkel samt för
sysselsättningen viktigt att främja en
nationell TV-produktion så att
mångfalden inom TV-programindustrin
stimuleras och tillväxten främjas på
lång sikt. Som redovisats i ett tidigare
avsnitt i detta betänkande avser
regeringen att inom en snar framtid
tillsätta en utredning med uppdrag att
analysera den inhemska produktionen av
program för distribution i olika TV-
kanaler samt lägga fram förslag i detta
syfte (jfr avsnitt 9.3).
I sammanhanget vill utskottet erinra om
att Operan och Dramatiska teatern -
enligt gällande bidragsvillkor - har i
uppdrag att utnyttja radion och
televisionen i så stor omfattning som
möjligt i syfte att göra teatrarnas
produktioner tillgängliga för hela
landets befolkning. Utskottet avser att
i ett senare avsnitt i detta betänkande
beröra frågan om televisering (avsnitt
17.1).
Regeringen anför i propositionen att
det på lång sikt är viktigt att resurser
avsätts även för utbildningsändamål för
svensk TV-produktion i syfte att stärka
den inhemska TV-programindustrin och ett
svenskt TV-utbud. Regeringen föreslår i
budgetpropositionen för år 1997,
utgiftsområde 16 Utbildning och
universitetsforskning, att en TV-
producentutbildning skall inrättas.
Eftersom Dramatiska institutet har
förutsättningar som krävs vad gäller
lärarkompetens, lokaler och utrustning
bör Dramatiska institutet ha ansvaret
för denna utbildning.
I propositionen berörs digitalisering
av radio- och TV-sändningar. Bl.a.
redovisas ett förslag i betänkandet (SOU
1996:25) Från massmedia till multimedia
om att införa marksänd digital TV.
Ärendet bereds för närvarande inom
regeringskansliet.
14 Vissa övergripande frågor (prop. 3
avsnitt 16)
14.1 Mångkultur och internationellt
samarbete (prop. 3 avsnitt 16.1)
Regeringen anför i kulturpropositionen
att konst och kultur, det seriösa
samtalet och den öppna debatten är
betydelsefulla redskap i strävan att
undanröja fördomar och öka
kunskapsutbytet. De internationella
kontakterna bidrar till att främja
förståelsen mellan människorna i Sverige
och i andra länder, liksom mellan olika
grupper inom vårt lands gränser.
Regeringen redovisar att Unesco har
fått ett erbjudande om att regeringen
under Kulturåret 1998 skall stå värd för
en internationell konferens som ett led
i uppföljningen av rapporten Vår
skapande mångfald avlämnad år 1995 av
Unescos Världskommission för kultur och
utveckling.
Vidare redovisar regeringen det
europeiska och nordiska samarbetet på
kulturområdet. Det konstateras att
kulturpolitiken i princip är varje
medlemsstats suveräna angelägenhet inom
Europeiska unionen.
Enligt artikel 128 punkt 1 i
Maastrichtfördraget skall gemenskapen
bidra till kulturens utveckling i
medlemsstaterna med respekt för deras
nationella och regionala mångfald
samtidigt som gemenskapen skall framhäva
det gemensamma kulturarvet. I punkt 5 i
artikeln sägs det att rådet - för att
bidra till att de mål som anges i
artikeln skall uppnås - skall vidta
stimulansåtgärder som dock inte får
omfatta harmonisering av
medlemsstaternas lagar och andra
författningar. Kulturutskottet har i
samband med behandlingen av frågan om
Sveriges medlemskap i Europeiska unionen
anslutit sig till regeringens bedömning
att Sverige som medlem i EU behåller
rätten att föra en egen kulturpolitik
(yttr. 1994/95:KrU3y).
Enligt motion Kr4 (mp) yrkande 4 skall
riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna vad i motionen anförts om att
noggrant uppmärksamma att EU-
harmonisering inom kulturområdet är
utesluten.
Utskottet konstaterar att innehållet i
artikel 128 i Maastrichtfördraget är
känt för regeringen. Det finns inte
grund för antagande att regeringen inte
skulle agera i enlighet med
bestämmelserna i artikeln. Utskottet
föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandet.
Regeringen redovisar i
kulturpropositionen att formerna för
inrättandet av ett Världskulturhus i
Södra teaterns lokaler i Stockholm
utreds. En förutsättning är att
Världskulturhuset kan finansieras
gemensamt av staten och Stockholms
kommun m.fl. intressenter i
Stockholmsregionen. Ett förslag i frågan
avses lämnas till riksdagen under våren
1997. Regeringen anför att ett sådant
Världskulturhus skall bidra till att
vidga gränserna och erbjuda en kulturell
arena för hela Sveriges befolkning
oavsett etnisk och kulturell bakgrund
samt ge status åt alla de kulturer som
inte har en plats i kulturlivet i dag.
En sådan mötesplats över etniska gränser
skall bidra till att öka förståelsen
människor emellan och minska rädslan för
det som uppfattas som främmande.
Den viktigaste åtgärden för att öka
förståelsen mellan folkgrupper, öka
invandrarnas delaktighet och integration
i samhället och motverka rasism och
främlingsfientlighet är enligt motion
Kr283 (c) att svenskar och invandrare
möts på ett naturligt sätt. Kulturmöten
och mångfald skapar ny styrka och nya
möjligheter. Motionärerna anser att
risken är stor för att ett särskilt
Världskulturhus i Stockholm kan bli ett
hus endast för invandrare och att
svenskarna inte finner vägen dit.
Riksdagen bör därför som sin mening ge
regeringen till känna att utredningen om
Världskulturhuset skall arbeta
förutsättningslöst för att finna bästa
möjliga metod att skapa
Världskulturhuset i hela Sverige
(yrkande 7).
I motion Kr20 (v) anförs att den syn
som genomsyrar kulturpropositionen,
nämligen att främlingsfientlighet och
rasism måste motverkas, måste gälla
samhällets alla delar och
verksamhetsområden. Tendenser till att
isolera invandrarkulturerna bör
motverkas. I stället bör dessa kulturer
tillåtas att befrukta den svenska
kulturen och att även utvecklas själva i
den nya miljön. Motionärerna anser att
varken Kulturutredningen, regeringen i
kulturpropositionen eller
Invandrarpolitiska kommittén har belyst
det mångkulturella samhället i hela dess
vidd. Motionärerna anser att regeringen
bör intensifiera arbetet på det
mångkulturella området och låta utarbeta
ett handlingsprogram (yrkande 5).
Regeringen bör enligt motion Kr246 (v)
utarbeta ett förslag till hur ett
kurdiskt kulturcentrum skall kunna
förverkligas. Ett sådant centrum skall
medverka till att den kurdiska kulturen
inte utplånas. I centrumet skall finnas
arkiv-, forsknings-, biblioteks- och
informationsverksamhet.
Mångfalden i invandrarkulturerna skall
enligt motion Kr216 (s) yrkande 1
bejakas och hinder för invandrare att
utöva sin egen kultur motverkas.
Kulturen är ett instrument för samhället
att motverka polarisering. Invandrarna
bör därför stödjas och uppmuntras till
att själva inrätta institutioner för
utbildning i och utveckling av sin musik
och dans och andra kulturyttringar från
olika delar av världen.
I en invandrarpolitisk motion, Sf625
(kd), tas upp många aspekter på det
finska språkets och den sverigefinska
minoritetens ställning i Sverige.
Motionärerna anför bl.a. att
kulturpolitiken inte får leda till att
den sverigefinska gruppen uppfattar sig
som en beständig finsk invandrargrupp i
stället för den svenska minoritet de
faktiskt är. Det sverigefinska
kulturlivet bör stimuleras för att
stärka de sverigefinska barnens och
ungdomarnas känsla av att höra till det
svenska samhället (yrkande 12).
Utskottet anser att de frågor som tas
upp i motionerna är mycket
betydelsefulla för samhällets fortsatta
utveckling. Utskottet instämmer i vad
som anförs i motionerna och
propositionen om den stora betydelsen av
att främja förståelse mellan människor i
Sverige och mellan människor i Sverige
och andra länder. Lika betydelsefullt är
det att människor kan utgå från och
utveckla sin egen kultur vid mötet med
andra kulturer inom och utom landet. Som
framhålls i kulturpropositionen kan
kulturen bidra till att öka förståelsen
mellan människor. Konst och kultur, det
seriösa samtalet och den öppna debatten
är betydelsefulla redskap i strävan att
undanröja fördomar och öka
kunskapsutbytet. Mötet mellan olika
kulturer bidrar och inspirerar också
till nyskapande och utveckling.
Utskottet har i ett tidigare avsnitt i
detta betänkande tillstyrkt att målen
för den nationella kulturpolitiken skall
innefatta främjande av kulturell
mångfald, internationellt kulturutbyte
och möten mellan olika kulturer inom
landet (avsnitt 2).
Utskottet påminner om att
Invandrarpolitiska kommittén har avgivit
sitt slutbetänkande Sverige, framtiden
och mångfalden (SOU1996:55). Kommittén
och reservanter inom kommittén har
behandlat frågan om vad som menas med
mångkultur och hur begreppet används
inom forskningen, i den allmänna
debatten, av offentliga organ m.m.
Kommittén har valt att använda begreppet
mångkultur som ett beskrivande begrepp,
vilket enligt kommittén har den fördelen
att det kan användas av hela samhället
inte bara de delar av befolkningen som
samlas under begreppet invandrare.
Mångkultur görs därmed till en
samhällsfråga och inte till en
invandrarfråga. Kommittén anser att den
etniska, språkliga och kulturella
mångfald som finns i befolkningen och
den spridning av personer med utländsk
bakgrund som finns i landet är
tillräckliga kriterier för att beskriva
Sverige som mångkulturellt. Begreppet
innehåller därmed mer än en etnisk
dimension. Kommittén konstaterar
därefter att av en sådan beskrivning av
Sverige följer inte självklart hur
staten och samhället skall förhålla sig
till mångfalden eller vad som skall
göras - bara att ett förhållningssätt
behövs och att mångfald måste få
betydelse för politiken och åtgärderna i
samhället. Hur detta skall ske är en
fråga som alltid - med utgångspunkt i
ett samhälles grundläggande värden och
historia - måste vara föremål för
kontinuerliga diskussioner och
ställningstaganden i den demokratiska
processen. Särskilt viktigt i detta
sammanhang är enligt kommitténs
uppfattning att det demokratiska
systemet förmår återspegla samhällets
mångfald.
Invandrarpolitiska kommittén anser att
det är angeläget att inte bara ge
utrymme för och erkänna olika kulturer
och livsstilar, utan att också främja
gemensamma mötesplatser och
intressegemenskaper över etniska,
kulturella och sociala tillhörigheter,
så att ett ömsesidigt utbyte av
värderingar, kunskaper och erfarenheter
kan ske. När synsätt och erfarenheter
får brytas mot varandra frigörs det
mångkulturella samhällets resurser.
Kommittén anför att kulturlivet skall
vara öppet för nya impulser och spegla
den förändrade sammansättningen av
befolkningen. Statsbidrag till
kulturella aktiviteter skall lämnas även
till aktiviteter på andra språk än
svenska och inom olika etniska grupper
under förutsättning att de generella
bidragsreglerna uppfylls. Dessutom bör
särskilt stöd lämnas till kulturell
verksamhet inom språkliga eller etniska
grupper. Det är enligt kommitténs mening
naturligt om kulturellt och socialt liv
inom olika etniska grupper i huvudsak
organiseras på initiativ av dem själva.
Det statliga stödet till detta
kulturella och sociala liv föreslås
delas upp och ges dels till
organisationerna, dels direkt till
kulturella och sociala projekt inom
grupperna.
Regeringen aviserar i
budgetpropositionen att en proposition
på grundval av Invandrarpolitiska
kommitténs förslag skall föreläggas
riksdagen under våren 1997.
Som Invandrarpolitiska kommittén
påpekar måste det föras en kontinuerlig
diskussion om hur det faktum att Sverige
är en mångkulturell nation bör påverka
samhället i alla dess delar. Denna
diskussion får föras inom alla
samhällsområden och åtgärder vidtas steg
för steg. Utskottet anser att
regeringens planer på inrättande av ett
Världskulturhus i Södra teatern i
Stockholm kan bli ett värdefullt sådant
steg. Utskottet vill särskilt stryka
under vikten av att detta
Världskulturhus verkligen blir en
angelägenhet och arena för landets hela
befolkning, dvs. för alla människor i
landet oavsett kulturell och etnisk
tillhörighet och inte enbart för
människor som bor i Stockholmsområdet
utan för människor i hela landet. I
propositionen exemplifieras de många
olika slag av aktörer som skall kunna
använda Världskulturhuset som arena och
mötesplats. Det är viktigt att aktörerna
representerar hela landet och att
verksamheten även får betydelse för
andra delar av landet än
Stockholmsregionen. Det faktum att ett
världskulturhus etableras får enligt
utskottets mening inte medföra att andra
kulturinstitutioner minskar sina
strävanden att spegla landets
mångfasetterade kultur och ta ansvar för
att deras egen verksamhet verkligen
vänder sig till alla befolkningsgrupper
i landet. Med hänvisning till det
anförda avstyrker utskottet motion Kr283
(c) yrkande 7.
Frågor som rör utformningen av de
statliga insatserna för invandrarnas
egna kulturella aktiviteter och deras
egna organisationer behandlas som
utskottet redovisat i det föregående i
Invandrarpolitiska kommitténs
betänkande. Utskottet anser att
regeringens aviserade proposition våren
1997 bör avvaktas innan riksdagen tar
ställning till sådana frågor, som har
anknytning till kommittébetänkandet och
som tagits upp i motionerna, nämligen
Kr20 (v) yrkande 5 om ett
handlingsprogram för mångkultur, Kr216
(v) yrkande 1 om utveckling av
invandrarnas kulturyttringar, Kr246 (s)
om ett kurdiskt kulturcentrum och Sf625
(kd) yrkande 12 om stimulans av det
sverigefinska kulturlivet. Med
hänvisning härtill och till vad
utskottet i övrigt anfört under detta
avsnitt i betänkandet avstyrker
utskottet sålunda de nämnda
motionsyrkandena. (Se även avsnitt 14.3
beträffande motion Kr216 (s) yrkande 3
om kultur i vården.)
14.2 Informationssamhället och
utredningen Kulturnät Sverige (prop. 3
avsnitt 16.2)
Som utskottet tidigare redovisat
(avsnitten 12.5.1 och 12.6.1) har
regeringen tillkallat en särskild
utredare som skall utarbeta en samlad
strategi för användning av
informationsteknik vid myndigheter och
institutioner inom kulturområdet (dir.
1995:129). Utredaren skall lämna förslag
om uppbyggnad av ett gemensamt
kulturnät. Uppdraget skall slutredovisas
i början av år 1997. En av
utgångspunkterna för utredningen skall
vara att varje kulturinstitution bör
använda sig av informationsteknik för
att göra sin information tillgänglig för
andra institutioner och aktörer inom
kulturområdet, för forskare och för
allmänheten. Syftet bör enligt
direktiven vara att utveckla nya vägar
och främja dialoger mellan olika
kulturproducenter och medborgarna. I ett
delbetänkande (SOU 1996:110) har
utredaren redovisat en kartläggning av
kulturinstitutionernas nuvarande IT-
användning och planerade IT-projekt.
Enligt regeringen bör ett
handlingsprogram utarbetas för ökat
deltagande i kulturlivet för
funktionshindrade.
I propositionen konstateras att viktiga
delar av vårt kulturliv bedrivs i
institutionella former som personer med
funktionshinder av olika skäl har svårt
att ta del av. Ansvaret för att
anpassning sker och att resurser avsätts
för ändamålet ligger till stor del hos
den enskilda institutionen. För de
institutioner som är statliga eller får
statsbidrag gäller att de skall verka
enligt de kulturpolitiska målen.
Förutsättningarna för att göra lokaler
och utbud tillgängliga är emellertid
mycket olika. Många av institutionerna
inryms i gamla kulturbyggnader där en
anpassning kan vara svår och
kostnadskrävande, och
tillgänglighetskrav och kulturmiljökrav
kan stå i direkt motsatsförhållande till
varandra. Regeringen anser att
kulturinstitutionerna i högre grad bör
arbeta för att funktionshindrade
personer skall kunna få tillgång till
ett ökat kulturutbud. Ett utökat
samarbete bör kunna ske med
handikapporganisationer och myndigheter.
Enligt regeringens bedömning är en
översyn på området nödvändig. Statens
kulturråd bör därför få i uppdrag att
göra en noggrann kartläggning samt
utarbeta ett handlingsprogram för att
främja funktionshindrades deltagande i
kulturlivet. Möjligheterna för
funktionshindrade personer att delta i
kulturlivet är inte enbart beroende av
vad som görs inom kulturområdet. Ett
handlingsprogram bör därför enligt
regeringen innehålla förslag om
ansvarsfördelning på olika områden och
nivåer. Vidare skall handlingsprogrammet
innehålla mål på både kortare och längre
sikt. Statens kulturråd skall därefter
lämna förslag om åtgärder. Kulturrådets
arbete bör ske i nära samarbete med
handikapporganisationer, studieförbund,
folkhögskolor, folkrörelser och
myndigheter.
Som anförs i propositionen har inom
ramen för 1994 års handikappreform flera
viktiga förbättringar genomförts på
kultur- och medieområdet. Genom lagen
(1993:387) om stöd och service till
vissa funktionshindrade skall t.ex.
kommunerna verka för att det allmänna
fritids- och kulturutbudet blir
tillgängligt för svårt funktionshindrade
personer. Även staten har förstärkt sina
insatser framför allt när det gäller
produktionen av videogram på teckenspråk
(Dövas TV).
Frågor om radio- och TV-program för
funktionshindrade har vid flera
tillfällen behandlats av utskottet.
Våren 1992 (prop. 1991/92:140, bet.
1991/92: KrU28, rskr. 329) konstaterade
utskottet att programföretagen under
föregående och innevarande avtalsperiod
gjort stora insatser för att göra
programmen tillgängliga för
funktionshindrade. Utskottet fann det
angeläget att den positiva utveckling
som hade ägt rum på detta område kunde
fortsätta även under avtalsperioden
1993-1996 och ansåg att programföretagen
även under denna avtalsperiod skulle
åläggas ett särskilt ansvar när det
gäller program om och för
funktionshindrade. Riksdagens beslut
innebar bl.a. att programföretagen
skulle utarbeta en rullande plan över
tilltänkta insatser när det gäller
handikappåtgärder. I samband med
riksdagens ställningstagande våren 1996
till riktlinjerna för
programverksamheten under avtalsperioden
1997-2001 fastslogs programföretagens
skyldighet att även i fortsättningen
göra de ordinarie programmen
tillgängliga för funktionshindrade
(prop. 1995/96:161, bet. 1995/96:KrU12,
rskr. 297). Tillgängligheten skall ökas
successivt genom att företagen utnyttjar
befintlig och ny teknik.
Som anförs i propositionen är det en
kulturpolitisk ambition att kulturen
skall kunna erbjudas alla och att
människor med funktionsnedsättning
bereds möjlighet att använda sin
kreativitet och sina konstnärliga och
intellektuella färdigheter. I likhet med
regeringen anser utskottet att
kulturinstitutionerna har ett särskilt
ansvar att söka nya vägar att nå fram
till alla de grupper som i dag inte är
delaktiga i landets kulturutbud medan
staten bör ta ansvar för att främja
tillgängligheten till
kulturinstitutionernas lokaler och
utbud. Institutionernas insatser för
funktionshindrade varierar emellertid.
Som regeringen konstaterar har
biblioteken kommit längst, särskilt när
det gäller synskadade. Flera museer
arbetar med att göra sina samlingar
tillgängliga. Fortfarande är dock
verksamheten vid många
kulturinstitutioner inte tillgänglig för
funktionshindrade och det gäller såväl
anpassningen av själva verksamheten som
det faktiska tillträdet till lokalerna.
Mot den bakgrunden välkomnar utskottet
att som angetts i det föregående det
skall utarbetas en handlingsplan med
förslag till åtgärder.
Motionärerna bakom motion Kr283 (c)
finner det anmärkningsvärt att frågor om
effekterna från kulturell synpunkt av
ädelreformen inte berörs i
propositionen. Regeringen bör därför ge
Statens kulturråd i uppdrag att i
samarbete med berörda parter snarast
göra en utvärdering med här angiven
inriktning (yrkande 29).
Utskottet har inhämtat att Svenska
kommunförbundet ser sina insatser för
kultur i vården som ett led i arbetet
med att fullfölja lagstiftningens
intentioner om allas möjligheter att
delta i samhällsgemenskapen och leva som
andra. Härvid får ålder, funktionshinder
och behov av samhällets insatser inte
utgöra ett hinder. Till de fundamentala
mänskliga behoven räknas även de
kulturella behoven. Kulturella insatser
blir därmed en naturlig del i vård- och
omsorgsarbetet och det framhålls som en
mänsklig rättighet att individens
sinnliga behov ges samma dignitet som de
fysiologiska behoven. I
planeringsförutsättningarna för år 1997
framhåller Kommunförbundet samarbetet
mellan kommunernas sektioner för
kultur/fritid och sektionerna för vård
och omsorg som nödvändigt. Det är främst
personalens kompetensutveckling som
enligt förbundet utgör förutsättningen
för kommunernas möjligheter att leva upp
till lagstiftningens intentioner.
Utveckling av den enskildes behov av
vård och service förutsätter samverkan
på kommunal nivå mellan främst
kulturförvaltning, socialförvaltning
(eller motsvarande organ) och ansvariga
politiska nämnder. Genom olika
fortbildningsinsatser eftersträvar
Kommunförbundet att
socialförvaltningarna eller motsvarande
organ skall ha huvudansvaret för att den
enskildes behov av upplevelser och
livskvalitet tillfredsställs medan
kulturförvaltningarna får rollen som
konsulter och inspiratörer. Som en
mycket viktig grupp i detta sammanhang
framhåller Kommunförbundet
biståndsbedömarna. Redan vid det första
mötet med den hjälpsökande bör behovet
av kulturell stimulans uppmärksammas för
att sedan ingå i bedömningsunderlaget.
Kommunförbundet anser att insatserna
främst bör riktas mot de regionala
kommunförbunden, och förbundet kommer
att under det närmaste verksamhetsåret
ge kommunerna service i form av
intressebevakning, erfarenhetsförmedling
och fortbildning. Som en konsekvens
härav avvecklar Landstingsförbundet sitt
engagemang i Kultur i vården (Arts in
Hospital), UNESCO:s samarbetsprojekt
inom ramen för FN:s kulturårtionde som
pågår t.o.m. år 1997. Enligt vad
utskottet erfarit kommer Kulturrådet att
under år 1997 överta huvudansvaret för
projektet genom att bl.a. bestrida vissa
kostnader samt avveckla och
slutrapportera projektet inom ramen för
övrig rapportering angående
Kulturårtiondet.
Med ädelreformen överfördes
huvudmannaskapet för äldrevården från
landstingen till kommunerna. Av
ovanstående redogörelse framgår att
Kommunförbundet i viss mån har övertagit
den samordnande funktion för bl.a.
kultur i vården som tidigare ankom på
landstingen, vilket också innebär att
arbetsformerna delvis har förändrats.
Som anförs i motion Kr283 (c) måste en
nationell kulturpolitik omfatta alla
medborgare. Utskottet delar också
motionärernas syn på den stora betydelse
kulturella aktiviteter kan ha för
rehabilitering och behandling av olika
sjukdomstillstånd liksom den viktiga
roll studieförbundens verksamhet har för
äldre, sjuka och funktionshindrade.
Utskottet gör bedömningen att
Kulturrådets rapport om Kulturårtiondet
bör avvaktas innan ställning tas till
frågan huruvida det bör göras en
särskild utvärdering av effekterna av
ädel-reformen från kulturell synpunkt.
Motionsförslaget bör sålunda inte
föranleda någon riksdagens åtgärd.
Yrkande 29 avstyrks således.
Utskottet behandlar i detta sammanhang
även motion Kr216 (s) yrkande 3.
Motionärerna anför att kulturens helande
kraft bör göra det självklart att stödja
invandrarnas egna insatser inom vård och
psykiatri, speciellt när det gäller
vården i livets slutskede. Motionärerna
vill att en utredning skall tillsättas
för att utreda kulturens roll vid
sjukvård, rehabilitering och vård i
livets slutskede.
I enlighet med de synpunkter som
redovisats i det föregående anser
utskottet att kulturella insatser kan ha
stor betydelse för bl.a. de grupper som
motionärerna åsyftar. Det har också
framhållits att en nationell
kulturpolitik måste omfatta alla
medborgare. Detta kan innebära att
särskilda resurser behöver avsättas för
sådana grupper av medborgare som behöver
ett särskilt stöd på kulturområdet.
Utskottet är inte nu berett att ta
initiativ till en sådan utredning som
motionärerna föreslår. Vid denna
bedömning beaktar utskottet att frågor
av det slag som motionärerna tar upp kan
förväntas bli belysta under
remissbehandlingen och den fortsatta
beredningen av Invandrarpolitiska
kommittens slutbetänkande (1996:55)
Sverige, framtiden och månfalden.
Motionsyrkandet avstyrks således.
15 Kulturåret 1998 (prop. 3 avsnitt
17)
Regeringen beräknar att sammanlagt 150
miljoner kronor skall stå till
Kulturhuvudstadsårets förfogande
fördelat med 75 miljoner kronor för år
1997 och lika mycket under år 1998.
Insatserna finansieras dels med medel
från anslaget A 3 Kulturåret, dels med
medel från programmet för främjande av
omställning i ekologiskt hållbar
riktning (prop. 1995/96:222, bet.
1995/96: FiU15, rskr. 1995/96:307).
Regeringen beräknar vidare att
projektet Kultur i hela landet kan
disponera 50 miljoner kronor under år
1997 och 55 miljoner kronor under år
1998, dvs. sammanlagt 105 miljoner
kronor. Dessa insatser finansieras med
a) medel från anslaget A 3 Kulturåret,
b) medel som regeringen disponerar för
projektet Kultur i skolan under anslaget
A 2 Bidrag till allmän kulturverksamhet,
utveckling samt internationellt
kulturutbyte och samarbete samt c) medel
från Stiftelsen Framtidens kultur -
enligt vad regeringen har erfarit
bedömer stiftelsen att minst 30 miljoner
kronor per år kommer att fördelas åren
1997 och 1998 - och d) medel från vissa
fonder.
Utöver nu nämnda sammanlagt 255
miljoner kronor beräknar regeringen att
ytterligare medel kommer att finnas
tillgängliga för Kulturåret. I
budgetpropositionen för år 1997 föreslår
regeringen under Utgiftsområde 16 att
medel skall anvisas till de konstnärliga
högskolorna för projekt i samband med
Kulturåret samt att
Riksantikvarieämbetet och statliga
museer skall få disponera särskilda
medel under Utgiftsområde 17 för att
aktivt kunna delta i Kulturåret.
Sammantaget beräknar regeringen att
omkring 30 miljoner kronor kommer att
disponeras för dessa projekt under
Kulturåret. Många av projekten kommer
enligt regeringens bedömning att ha
bäring på Kultur i hela landet.
Sammanlagt skall således 285 miljoner
kronor stå till förfogande under åren
1997 och 1998 för Kulturåret 1998.
Regeringen betonar särskilt att
kulturen under Kulturåret 1998 skall
manifesteras både i Europas
kulturhuvudstad Stockholm och i hela
landet. Varje region, kommun och litet
samhälle bör, anför regeringen, samla
sina resurser för att bidra till att
göra Kulturåret till en nationell
begivenhet med genomslag och effekter
inte bara på kulturens område utan även
inom miljö-, turist- och
sysselsättningsområdena. Regeringen
understryker också att ungdomen är en
prioriterad målgrupp när det gäller
kultursatsningar och framhåller att det
mångkulturella mötet är en viktig del i
kulturpolitiken.
Synpunkter på inriktningen av
verksamheten under Kulturåret 1998
lämnas i fyra motioner.
I motion Kr207 (m) yrkande 2 sägs att
alla möjligheter bör tas till vara att i
anslutning till kulturhuvudstadsåret
redovisa det som är specifikt svenskt
även från andra delar av landet än
Stockholm. De offentliga anslagen till
projekten måste utformas så att de blir
till gagn för en samverkan mellan
huvudstaden och resten av landet även
efter kulturhuvudstadsåret.
Kulturhuvudstadsåret bör bli ytterligare
en väg att bygga broar mellan
kulturutövare och publik i hela Sverige.
Uppmärksamheten kring
kulturhuvudstadsåret bör också användas
till att i vidaste mening presentera och
marknadsföra svenskt kunnande och
svenska produkter i ett utvecklat
samarbete med näringslivet. Motionärerna
anför att det också är väsentligt att
tillämpningen av skattereglerna för
kultursponsring underlättar sådant
arbete.
I motion Kr219 (c) anförs att det är
viktigt för både gamla och nya svenskar
att ha kunskap om sina rötter och sin
historia, sina traditioner och seder och
bruk. Kulturen bygger till stor del på
traditioner och kulturarv. Det mesta som
skildras inom historien och kulturen,
när det gäller kulturarvet, är männens
historia. Denna brist bör rättas till.
En betydande del av de medel som används
under kulturhuvudstadsåret bör användas
till projekt, utställningar och
aktiviteter som belyser kvinnors del i
det gemensamma kulturarvet (yrkande 2).
I motion Kr224 (fp) hemställs att
föreningen Svenska Musikfestivaler och
föreningens medlemmar skall erhålla
sammanlagt 10 miljoner kronor från medel
anvisade till kulturhuvudstadsåret och
till projektet Kultur i hela landet.
Under kulturhuvudstadsåret bör enligt
motion Kr4 (mp) samtliga berörda
nationella institutioner bistå såväl
Stockholm som resten av landet med stöd
och hjälp (yrkande 5).
Utskottet har med stort intresse
kontinuerligt tagit del av
förberedelsearbetet inför
kulturhuvudstadsåret 1998. De
övergripande målen för
kulturhuvudstadsåret i Stockholm är att
långsiktigt förbättra kulturens
ställning och tillgänglighet i Stockholm
och Sverige samt att stimulera de
kulturella kontakterna med Europa. En
kulturhuvudstads uppdrag är att för den
europeiska publiken visa upp speciella
aspekter av stadens, regionens och
landets kultur. Kulturhuvudstadsåret ger
ett enastående tillfälle till en
kraftsamling kring kulturen i hela
landet. Utskottet finner det därför
särskilt viktigt att den satsning som
görs från statens sida på
kulturhuvudstadsåret också motsvaras av
en statlig satsning av ungefär samma
storlek på verksamhet under Kulturåret
1998 i övriga landet. Kulturåret 1998
bör genomföras på ett sådant sätt att
det samarbete mellan Stockholm och
landets regioner som nu byggs upp också
lever kvar och utvecklas efter 1998.
Detta gäller självfallet inte enbart
samarbetet mellan Stockholm och övriga
landet utan, minst lika viktigt, också
samarbetet mellan olika regioner utanför
Stockholm. I en resursknapp tid kan ökad
samverkan över landstings- och
kommungränserna stimulera till
nyskapande och förbättra
tillgängligheten till kulturen i alla
dess former. Det är också angeläget att
näringslivet deltar i Kulturåret 1998.
Då det gäller frågan om reglerna för
företags avdragsrätt vid s.k.
kultursponsring vill utskottet hänvisa
till den interpellationsdebatt som
nyligen hölls i riksdagen (prot.
1996/97:26). Med hänvisning till det
anförda avstyrker utskottet motion Kr207
(m) yrkande 2.
Utskottet har i det föregående
redovisat att regeringen i årets
budgetproposition beräknar medel för
t.ex. konsthögskolornas,
Riksantikvarieämbetet och de statliga
museernas medverkan under Kulturåret
1998 och att regeringen bedömer att
medlen skall komma hela landet till
godo. Utskottet erinrar också om att
nationalscenerna Operan och Dramatiska
teatern och de elva statliga
centralmuseerna har ett nationellt
ansvar. Något särskilt uttalande från
riksdagen i fråga om dessa statliga
institutioners aktiviteter under
Kulturåret 1998 torde inte vara
nödvändigt. Motion Kr4 (mp) yrkande 5
avstyrks.
Utskottet utgår från att alla inom
kulturen verksamma är medvetna om och
arbetar utifrån den utgångspunkten att
kvinnors och mäns liv och historia bör
återspeglas på ett jämbördigt sätt i all
kulturell verksamhet. Utskottet
uttryckte t.ex. vid föregående riksmöte
den åsikten att det är av stor betydelse
att även ett kvinnoperspektiv anläggs i
museernas utställningsverksamhet och att
kvinnornas i lika hög grad som männens
historia bör speglas av våra museer.
Utskottet är dock inte berett att inför
Kulturåret 1998 göra ett uttalande som
innebär att större delen av medlen
skulle avsättas för att spegla
kvinnornas del av historia och
tradition. Det bör ankomma på de
institutioner, organisationer,
myndigheter m.fl. som arbetar med
verksamheten inför kulturhuvudstadsåret
och projektet Kultur i hela landet att
ansvara för att både kvinnor och män
speglas och deltar i kulturårets
aktiviteter. Utskottet föreslår att
riksdagen avslår motion Kr219 (c)
yrkande 2.
Utskottet anser att riksdagen inte bör
utpeka något särskilt projekt som
mottagare av medel anvisade till
Kulturåret 1998. Riksdagen bör avslå
motion Kr224 (fp).
C Budgetfrågor (prop. 1 utgiftsområde
17)
16 Allmän kulturverksamhet (A)
16.1 Statens kulturråd (A 1)
Regeringen föreslår att målen för
Statens kulturråd skall vara att
- genom bidragsgivning, information,
samverkan och andra åtgärder främja
konstnärlig och kulturell förnyelse,
främja kulturarvet och bruket av det
inom konstarterna,
folkbiblioteksväsendet och museerna samt
vidga delaktigheten i kulturlivet och
stimulera eget skapande,
- bidra till att utveckla samspelet
mellan de statliga, regionala och
kommunala insatserna i syfte att slå
vakt om en nationell kulturpolitik,
främja kulturell mångfald och
geografiskt jämlik fördelning av
kulturutbudet,
- verka för att kulturpolitiska
aspekter på utvecklingen beaktas inom
andra samhällsområden,
- främja kulturpolitisk
utvecklingsverksamhet samt förbättra
metoderna för uppföljning och
utvärdering av kulturpolitiken i syfte
att öka och sprida den samlade kunskapen
inom kulturområdet.
Målen innebär inte någon förändring av
den nuvarande verksamhetsinriktningen
(se även avsnitt 4.3).
Regeringen föreslår att riksdagen
anvisar ett ramanslag om 27 883 000
kronor varav 500 000 kronor är en
resursförstärkning för arbetet med
metodutveckling bl.a. för mål och
resultatstyrning inom kulturområdet.
I motion Kr260 (m) anförs att
Kulturrådets mångåriga och dominerande
roll vid bedömning av
kulturverksamheter, tilldelning av
statliga medel till olika områden och
uppföljning av de områden där staten
genom medelstilldelning har ett
avgörande inflytande bör brytas. Denna
dominans medför risker för att en
nödvändig förnyelse av kulturen
förhindras. Motionärerna hemställer att
Kulturrådets ansvarsområde begränsas och
att anslaget minskas med 15 000 000
kronor till 12 883 000 kronor nästa
budgetår (yrkande 1).
Utskottet har vid flera tillfällen
under de senaste tjugo åren haft att ta
ställning till frågan om Kulturrådets
existens och ansvarsområde. Utskottet
anser i dag, liksom vid tidigare
tillfällen, att det behövs en central
myndighet på kulturområdet likaväl som
på andra områden. Riksdagen godkände för
tio år sedan att de dåvarande nämnderna
under Kulturrådet, tillsatta av
regeringen för utredningar och för
fördelning av medel inom olika
konstområden, ersattes av referens- och
arbetsgrupper. Kulturrådet avgör vilka
grupper som skall finnas och tillsätter
dem. Utskottet förutsätter att
Kulturrådet tillgodoser behovet av
förnyelse över åren både vad gäller
gruppernas arbetsområden och deras
sammansättning. Utskottet vill också
understryka att mångfalden och
förnyelsen inom kulturområdet främjas av
det faktum att statligt stöd fördelas av
ett antal från varandra fristående
instanser, såsom Kulturrådet,
Konstnärsnämnden och inom den
Bildkonstnärsfonden och olika
arbetsgrupper, Riksarkivet,
Riksantikvarieämbetet, Svenska
institutet och Svenska Filminstitutet.
Utskottet har i det föregående betonat
vikten av att det utformas tydliga mål
för kulturområdet som gör det möjligt
att mäta och bedöma måluppfyllelse och
att utvärdera effekterna av den statliga
kulturpolitiken (avsnitt 4.2). Utskottet
ser det därför som mycket betydelsefullt
att Kulturrådet intensifierar arbetet
med utveckling av metoder inom mål- och
resultatstyrning.
I motion Kr20 (v) yrkande 16 hemställs
i enlighet med Kulturutredningens
förslag att Kulturrådets
utvärderingsansvar skall omfatta även
medieverksamhet.
Utskottet ansluter sig till regeringens
bedömning i kulturpropositionen att
Kulturrådet inte skall ha uppdraget att
utvärdera verksamhet som rådet inte har
ansvar för. I enlighet härmed avstyrks
motionsyrkandet. Utskottet vill i
sammanhanget nämna att public service-
företagen har i uppdrag att följa upp
sin verksamhet och att
Granskningsnämnden för radio och TV
skall granska deras
uppföljningsrapporter (se även avsnitt
13.2 i det föregående).
Med hänvisning till det anförda
föreslår utskottet att riksdagen med
avslag på motionerna Kr20 (v) yrkande 16
och Kr260 (m) yrkande 1 godkänner de av
regeringen föreslagna övergripande målen
för Kulturrådet och anvisar det begärda
anslaget om 27 883 000 kronor.
16.2 Bidrag till allmän
kulturverksamhet, utveckling samt
internationellt kulturutbyte och
samarbete (A 2)
Regeringen föreslår att anslaget
Utveckling, internationellt samarbete
m.m., anslaget Bidrag till samisk kultur
(vilket avser samisk kultur och
sektorsforskning, se även avsnitt 6.12)
samt delar av anslaget Bidrag till
utvecklingsverksamhet inom kulturområdet
m.m. skall föras samman under ett nytt
ramanslag benämnt Bidrag till allmän
kulturverksamhet, utveckling,
internationellt kulturutbyte och
samarbete.
De delar av det hittillsvarande
anslaget Bidrag till
utvecklingsverksamhet inom kulturområdet
m.m. som tas med under det nya
ramanslaget avser följande ändamål.
Medel beräknas till Kulturrådets
disposition för tillfälliga insatser av
utvecklingskaraktär eller insatser som
på annat sätt är kulturpolitiskt
angelägna. Vidare beräknas medel till
centrala amatörorganisationer,
centrumbildningar, lokalhållande
organisationer för kulturverksamhet och
mångkulturella organisationer för arkiv,
dokumentation och forskning. Medel
beräknas för de nuvarande
anslagsposterna till bidrag till
internationellt kulturutbyte som
disponeras av Statens kulturråd och
Svenska institutet samt bidrag till
Svenska pennklubben för gäststipendium
till flyktingförfattare, Svenska
föreningen Norden, Svenskhemmet
Voksenåsen i Norge, Svensk-norska
samarbetsfonden för stipendier för
vistelse vid Svenskhemmet Voksenåsen,
Hanaholmens kulturcentrum i Finland,
Vstersjöns författar- och
översättarcentrum i Visby och Nämnden
för svensk-grekiskt kultursamarbete.
Inom anslaget beräknas också medel för
bidrag för kulturinsatser i arbetslivet,
bidrag till länsbildningsförbund m.fl.
för kultur- och föreläsningsverksamhet
samt bidrag för vissa gemensamma ändamål
för folkbiblioteken. Slutligen tas under
anslaget upp vissa medel till
regeringens disposition. Dessa avser
kostnader dels för utvecklingsprojektet
Kultur i Skolan, som bedrivs av en
särskild arbetsgrupp inom
Kulturdepartementet, dels för
internationellt samarbete samt
utvecklingsarbete och andra särskilda
insatser inom kulturområdet.
Regeringen redovisar inte någon
fördelning av det nya ramanslaget på
anslagsposter. Utskottet avser att noga
följa upp fördelningen av medlen under
anslaget.
Regeringen beräknar medel för Norrdans
som ingår i Norrlands Musik och
Dansteater om 2,7 miljoner kronor.
Vidare föreslås Kulturrådet få en ökning
med 0,5 miljoner kronor till
internationellt kulturutbyte. Medlen för
verksamheten med länskonstnärer som
permanentas föreslås ökas med 5 miljoner
kronor. För insatser på museiområdet för
att motverka främlingsfientlighet
beräknas 1 miljon kronor. Bidraget till
Hanaholmens kulturcentrum föreslås ökas
med 0,2 miljoner kronor.
Regeringen föreslår att totalt 131 288
000 kronor skall anvisas under anslaget
Bidrag till allmän kulturverksamhet,
utveckling och internationellt
kulturutbyte och samarbete.
Enligt motion Kr260 (m) yrkande 2 bör
anslaget minskas med 50 miljoner kronor,
bl.a. bör bidrag till länskonstnärer om
sammanlagt 6,7 miljoner kronor inte
utbetalas.
I motion Kr259 (v) yrkande 3 i denna
del föreslås en ökad medelsanvisning om
34 750 000 kronor att fördelas med
- 1 miljon kronor till kultur i
arbetslivet
- 2,5 miljoner kronor till
Folkrörelsernas konstfrämjande (denna
del av motionen behandlar utskottet
under avsnitt 19.5 avseende anslaget
Bidrag till bild- och formområdet, D 5)
- 0,25 miljoner kronor till
Folkrörelsearkiven finansierad genom en
motsvarande minskning av bidraget till
Riksarkivet (anslaget Riksarkivet och
landsarkiven, F 1 behandlas under
avsnitt 21.1, se även anslaget
Riksantikvarieämbetet under avsnitt
22.1)
- 3 miljoner kronor till
multimedieverkstäder
- 10 miljoner kronor till kulturskolor
- 2,5 miljoner kronor till
internationellt kulturutbyte
- 15 miljoner kronor till integration
av kultur i barnomsorgens och skolans
ordinarie verksamhet.
I motion Kr20 (v) anförs att
besparingarna i kommunerna har lett till
att många arbetsplatsbibliotek lagts
ned. I motionen föreslås därför att ett
stöd skall inrättas härför (yrkande 8).
I motion Kr259 (v) yrkande 3 föreslås
att 1,5 miljoner kronor skall anvisas
för ett sådant stöd.
Redan nu finns möjlighet att erhålla
statligt stöd för att inrätta
arbetsplatsbibliotek från de medel som
beräknats för Kulturrådets disposition
för utvecklingsverksamhet. Vidare har
fackföreningarna möjlighet att erhålla
visst bidrag från de särskilda medel som
är avsedda för Kultur i arbetslivet.
Syftet med de båda motionsyrkandena är
således redan tillgodosett varför de
avstyrks i aktuella delar.
I motion Kr20 (v) yrkande 4 anförs att
den i motion Kr259 (v) föreslagna
satsningen på multimedieverkstäder är
angelägen, bl.a. från
jämställdhetssynpunkt.
Synpunkter på det i motion Kr 259 (v)
föreslagna ökade stödet till
kulturskolor och till kultur i
barnomsorgen och skolan lämnas i
motionerna Kr20 (v) yrkandena 2 och 3
och Kr272 (v). Det för barnens
utveckling mycket viktiga arbete som
kommunerna påbörjat och planerat inom
dessa områden hotas av kommunernas
trängda ekonomiska läge. Det är en
rättvise- och jämlikhetsfråga att alla
barn får möjligheter att delta i
kulturlivet.
Musik- och kulturskolornas ställning i
kommunerna bör enligt motion Kr4 (mp)
värnas och lyftas fram (yrkande 27).
Varje barn bör ha rätt till en
grundutbildning på ett instrument inom
kultur- eller musikskola oavsett var i
Sverige de bor (yrkande 28).
Utvecklingen med nedläggning av musik-
och kulturskolor i flera kommuner är
oroande.
Även i motionerna Kr13 (kd) yrkande 7
och Kr258 (kd) yrkande 2 framhålls att
kommunerna bör prioritera fortsatt
satsning på musikskoleverksamheten.
Motionärerna betonar den betydelse
musikskolorna har haft för ett ökat
musikintresse hos många människor.
Utskottet kan inte nog understryka den
stora betydelse musik- och
kulturskolorna har och har haft för
musiklivet i hela landet. Musik- och
kulturskolorna har haft en avsevärd del
i utvecklingen av musiken i Sverige
bl.a. som start för alla de människor
som deltar i ett amatörmusikliv av stor
bredd och omfattning och för många av
våra professionella musiker och sångare.
Musik- och kulturskolorna har också stor
betydelse för att väcka barnens intresse
för musik i alla dess former och
utveckla dem till att bli en kunnig och
intresserad publik. Utskottet delar
motionärernas oro för att kommunernas
besvärliga ekonomiska läge skall medföra
ett avbrott i utvecklingen av musik- och
kulturskolorna. Ansvaret för musik- och
kulturskolorna måste dock förbli
kommunernas. Staten kan lämna bidrag
till stimulans och utveckling men inte
till den reguljära driften. Utan
anvisande av icke obetydliga statliga
medel till musik- och kulturskolorna
torde ett uttalande av riksdagen till
regeringen om dessa skolors fortlevnad
ha ringa inverkan på kommunernas egna
prioriteringar. Utskottet avstyrker med
hänvisning till det anförda motionerna
Kr4 (mp) yrkandena 27 och 28, Kr13 (kd)
yrkande 7, Kr20 (v) yrkandena 2 och 3,
Kr258 (kd) yrkande 2 och Kr272 (v).
Under förevarande anslag beräknar
regeringen medel för
utvecklingsprojektet Kultur i skolan
vilket kommer att kopplas samman med
projektet Kulturåret 1998 i vad avser
kultursatsningar utanför
kulturhuvudstaden Stockholm (för vilken
särskilda medel anvisas). Utskottet kan
- inom den av riksdagen fastställda
ramen för utgiftsområde 17 - inte
tillstyrka en omföring av medel för att
kunna öka bidragen till kulturverksamhet
i skolan och till verksamhet för barn
och ungdom med de belopp som föreslås i
motion Kr259 (v) yrkande 3. Utskottet
avstyrker motionen - liksom motion Kr20
(v) yrkande 4 - även i fråga om medel
till multimedieverkstäder.
Med hänvisning bl.a. till att riksdagen
nyligen fastställt ram för utgiftsområde
17, varför några anslagsökningar utöver
ramen inte är möjliga, avstyrker
utskottet motion Kr259 (v) yrkande 3 i
övriga delar med undantag av den del som
avser 2,5 miljoner kronor till
Folkrörelsernas konstfrämjande. Denna
senare fråga tar utskottet upp under
anslaget Bidrag till bild- och
formområdet (avsnitt 19.5). I vad gäller
frågan om omföring av medel till
förevarande anslag för
Folkrörelsearkiven från Riksarkivet
avstyrker utskottet i en annan del av
betänkandet den i motionen föreslagna
minskningen av anslaget Riksarkivet och
landsarkiven (avsnitt 21.1). Motionen
avstyrks även i nu aktuell del.
I anslutning till frågan om kultur i
skolan tar utskottet upp två motioner,
nämligen Kr18 (s) och Kr275 (c), vari
yrkas att friluftsmuseet Jamtli i
Östersund, som utgör en del av
länsmuseet, skall få ett statligt
uppdrag att utveckla nya former av
ungdomsverksamhet inom kulturområdet med
den verksamhet som grund som redan finns
och utvecklas av museet i samarbete med
barnomsorg, skola, lärarutbildning och
föreningsliv. Motionärerna anser att ett
sådant uppdrag skulle kunna infogas i
projekten Kultur i skolan och Kultur i
hela landet.
Utskottet erinrar om att en särskild
arbetsgrupp tillsatts inom
Kulturdepartementet för att leda
verksamheten inom projektet Kultur i
hela landet och att projektet Kultur i
skolan ingår i denna verksamhet.
Utskottet anser att det bör stå
arbetsgruppen fritt att bedöma de
ansökningar om medel som kommer in från
hela landet och att riksdagen inte bör
utpeka en särskild verksamhet för
bidrag. Med det anförda avstyrks
motionerna.
Utskottet avstyrker förslaget i motion
Kr260 (m) yrkande 2 om en minskning av
anslaget med 50 miljoner kronor, dvs.
med närmare 40 %. Utskottet anser att en
sådan avsevärd minskning av medlen
skulle drabba den samiska kulturen,
verksamheten, utvecklingsarbetet och
experimenten inom organisationer och
institutioner, enskilda konstnärer, fria
grupper, tidskrifts- och bokutgivning,
det internationella kulturutbytet,
kultur i skolan m.m. mycket kännbart.
Utskottet har i en annan del av
betänkandet med anledning av motion
Kr251 (s) föreslagit att anslaget Bidrag
till vissa museer skall ökas med 500 000
kronor (avsnitt 23.4). Ökningen avser
bidraget till Millesgården. Utskottet
föreslår att ökningen finansieras genom
en motsvarande minskning av förevarande
anslag avseende de medel som står till
Kulturrådets disposition för
utvecklingsverksamhet.
Utskottet har i en annan del av
betänkandet med anledning av motionerna
Kr4 (mp) yrkande 26, Kr17 (fp) yrkande
15, Kr225 (m, c, fp, v, kd) yrkande 1 i
denna del och yrkande 2 och Kr257 (mp)
yrkandena 1 och 4, båda i denna del,
föreslagit att anslaget Bidrag till
regional musikverksamhet samt regionala
och lokala teater-, dans- och
musikinstitutioner skall ökas med 4
miljoner kronor (avsnitt 17.2). Ökningen
avser statligt bidrag till
blåsmusikorkestern Göteborgsmusiken.
Utskottet föreslår att ökningen
finansieras genom en motsvarande
minskning av förevarande anslag med 2
miljoner kronor avseende de medel som
står till Kulturrådets disposition för
utvecklingsverksamhet och med 2 miljoner
kronor avseende de medel som står till
regeringens disposition under anslaget.
Utskottet föreslår således att
riksdagen under anslaget Bidrag till
allmän kulturverksamhet, utveckling,
internationellt kulturutbyte och
samarbete skall anvisa ett belopp som är
4,5 miljoner kronor lägre än vad
regeringen föreslagit, dvs. 126 788 000
kronor.
I motion Kr270 (v, s, c, fp) redovisas
situationen i Göteborg för de
frilansande professionella dansarna när
det gäller tillgången på offentligt
stödd daglig träning. Motionärerna
hävdar att det är en stor obalans mellan
Stockholms-, Göteborgs- och
Malmöregionerna. I Göteborg finns inte
längre träning stödd med
arbetsmarknadsmedel. Det stöd som lämnas
av Kulturrådet räcker inte till att
täcka behovet. Dansarna behöver den
dagliga träningen för att kunna söka
arbete och för att kunna arbeta, men
många har inte råd att betala träning
som inte har offentliga bidrag.
Motionärerna anser att en permanent
lösning måste åstadkommas på frågan om
träning för de professionella
frilansdansarna i Västsverige.
Utskottet förutsätter att Kulturrådet,
som fördelar statligt bidrag från
kulturbudgeten till frilansande
professionella dansares träning, gör en
kontinuerlig uppföljning av detta
bidrags användning och effekter.
Kulturrådet får därvid bedöma om
fördelningen i landet av tillgängliga
medel till träning står i proportion
till behoven och till omfattningen av
den professionella dansen på respektive
ort.
Dansen i regionerna hör till de frågor
som särskilt uppmärksammas i
kulturpropositionen. De nya medel som
kunnat frigöras för satsningar på dansen
avser både uppbyggnad av fasta ensembler
och ökat stöd till fria grupper
(avsnitten 6.9, 6.11, 17.2 och 17.3).
Utskottet vill i fråga om tillgången på
arbetsmarknadsmedel inom kultursektorn
påminna om att en översyn skall göras av
relationen mellan kulturpolitiken och
arbetsmarknadspolitiken (prop. 3 s.
23-24 och 32-34). Utredningen skall
studera hur det arbetsmarknadspolitiska
stöd- och bidragssystemet påverkar
kulturområdet i dag och lämna förslag
till hur systemet kan effektiviseras och
bättre anpassas till de särskilda
förhållanden som gäller för
konstnärernas arbetsmarknad och till de
kulturpolitiska målen.
Med hänvisning till det anförda
avstyrker utskottet motionen Kr270 (v,
s, c, fp) om ett särskilt uttalande från
riksdagen om behovet av statligt stöd
till dansares träning i Göteborg.
16.3 Kulturåret 1998 (A 3)
Utskottet har tidigare i detta
betänkande (avsnitt 15) behandlat frågor
som rör inriktningen av de statliga
insatserna för Kulturåret 1998.
Utskottet har där bl.a. redovisat att
regeringen beräknar att insatserna under
åren 1997 och 1998 för Kulturåret 1998,
dvs. både för kulturhuvudstadsåret i
Stockholm och för projektet Kultur i
hela landet, kommer att uppgå till
sammanlagt 285 miljoner kronor från
olika anslag på statsbudgeten,
Stiftelsen Framtidens kultur och vissa
fonder.
Under anslaget Kulturåret 1998 beräknar
regeringen 65 miljoner kronor för
budgetåret 1997.
Utskottet tillstyrker den föreslagna
medelsanvisningen.
16.4 Nationella uppdrag (A 4)
Utskottet har i det föregående i
betänkandet (avsnitten 2.6, 6.4, 8.6,
9.6, 11.6 och 12.5.5) föreslagit
riksdagen att godkänna regeringens
förslag i kulturpropositionen om
inrättande av nationella uppdrag inom
områdena barn- och ungdomsteater,
regional filmverksamhet, ungdomskultur,
musik, samtidskonst och museer.
Utskottet har därvid avstyrkt dels ett
motionsyrkande om avslag på regeringens
förslag i fråga om nationellt uppdrag
inom området museer, dels ett antal
motionsyrkanden om inrättande av
ytterligare nationella uppdrag. Det av
utskottet tillstyrkta förslaget i
kulturpropositionen innebär således att
medel bör beräknas för sex nationella
uppdrag.
I budgetpropositionen beräknar
regeringen 6 miljoner kronor under
anslaget Nationella uppdrag för
budgetåret 1997, dvs. 1 miljon kronor
för vart och ett av de sex uppdragen.
I motion Kr17 (fp) yrkande 14 hemställs
att riksdagen skall beräkna 2 miljoner
kronor per år för de institutioner som
får ett nationellt uppdrag. I motionen
hemställs också att antalet uppdrag
skall utökas till sju så att regeringen
skall kunna lämna ett uppdrag inom
musiken till Göteborgsmusiken.
Sammanlagt föreslås en medelsanvisning
på 14 miljoner kronor.
I motion Kr259 (v) yrkande 3 i denna
del hemställs att antalet nationella
uppdrag skall vara sju, dvs. att det
skall inrättas ytterligare ett uppdrag,
nämligen inom området barnkultur, vilket
skulle kunna lämnas till
Barnkulturcentrum i Eskilstuna. Dessutom
anser motionärerna att sammanlagt 10
miljoner kronor skall anvisas för
fördelning mellan de sammanlagt sju
nationella uppdrag som enligt motionen
bör inrättas. Motionens yrkande om 15
miljoner kronor under detta anslag för
Norrlands Musik och Dansteater behandlas
i det följande (avsnitt 17.2).
Förslaget att inrätta ett nationellt
uppdrag inom museiområdet bör enligt
motion Kr260 (m) avslås av riksdagen,
varför anslaget bör föras upp med 5
miljoner kronor (yrkande 3) i denna del.
Utskottet, som hänvisar till sina
ställningstaganden i det föregående i
detta betänkande avseende hur många och
inom vilka områden nationella uppdrag
skall inrättas, föreslår att riksdagen
med avslag på motionerna Kr17 (fp)
yrkande 14, Kr259 (v) yrkande 3 i denna
del och Kr260 (m) yrkande 3 i denna del
anvisar 6 miljoner kronor under anslaget
Nationella uppdrag för de nationella
uppdrag som förordas i
kulturpropositionen.
16.5 Kulturfond
Med hänvisning till att utskottet
tidigare i betänkandet (avsnitt 2.5)
avstyrkt ett krav på att riksdagen skall
ta initiativ till att inrätta en s.k.
dubbleringsfond på kulturområdet
avstyrker utskottet yrkande 27 i motion
Kr260 (m), vari föreslås att riksdagen
skall anvisa 100 miljoner kronor till en
sådan fond.
17 Teater, dans och musik (B)
17.1 Bidrag till Svenska riksteatern,
Operan, Dramatiska teatern, Dansens Hus
och Svenska rikskonserter (B 1)
Regeringen föreslår att anslaget Bidrag
till Svenska riksteatern, Operan och
Dramatiska teatern, anslaget Bidrag till
Svenska rikskonserter samt anslagsposten
Dansens Hus under anslaget Bidrag till
utvecklingsverksamhet inom kulturområdet
m.m. skall redovisas under ett gemensamt
ramanslag för budgetåret 1997 benämnt
Bidrag till Svenska riksteatern, Operan,
Dramatiska teatern, Dansens Hus och
Svenska rikskonserter.
Regeringen föreslår att riksdagen skall
godkänna övergripande mål för bidraget
till Riksteatern samt övergripande mål
för övriga institutioner som erhåller
bidrag under anslaget.
Regeringen föreslår att målen för
statens stöd skall vara att Svenska
riksteatern skall
- bedriva teater- och dansfrämjande
verksamhet,
- berika teater- och dansverksamheten
i hela landet med egen produktion och
samarbeten med andra producenter,
- presentera ett allsidigt utbud som
håller hög kvalitet och är en förebild
för övriga regionala och lokala teatrar,
- internationellt värna om och främja
svenska språket och svensk teater.
De föreslagna målen skall inte innebära
någon förändring av statens uppdrag till
Riksteatern. Som utskottet redovisat
tidigare i betänkandet (avsnitt 6.10)
anför regeringen i kulturpropositionen
att Riksteatern inom detta uppdrag
ytterligare bör utveckla och förstärka
sin arrangörs- och publikorganisation
samt ge större utrymme för samarbete med
andra producenter.
Enligt motion Kr260 (m) yrkande 4 i
denna del är det inte rimligt att
behålla verksamheten vid Riksteatern på
oförändrad nivå med tanke på att det nu
finns ett regionalt teaterutbud.
Vuxenteatern inom Riksteatern bör därför
upphöra. Riksteatern bör bl.a. genom
sina specialensembler erbjuda
teaterarrangörerna det som de regionala
teatrarna inte har kapacitet att
producera. Motionärerna föreslår vidare
att bidraget till teaterföreningarna bör
ökas med 4,3 miljoner kronor inom ett
kraftigt minskat anslag.
En av Riksteaterns främsta uppgifter
bör enligt motion Kr17 (fp) yrkande 8
vara att utöka samarbetet med Sveriges
Television och Sveriges Radio, liksom
samarbetet med institutionsteatrarna och
de regionala teatrarna då det gäller
turnéverksamhet.
I samband med frågan om Riksteaterns
uppdrag bör riksdagen enligt motion
Kr250 (s) framhålla Riksteaterns ansvar
för den sverigefinska teaterverksamheten
i form av specialensemblen Finska riks.
Utskottet finner - liksom regeringen -
att det grundläggande uppdraget för
Riksteatern bör stå kvar. Det är
betydelsefullt för mångfalden i
teaterutbudet och möjligheterna att nå
så många som möjligt i landet med teater
att Riksteatern även fortsättningsvis
kan erbjuda vuxenteater, särskilt på
mindre orter och långt från större
städer. Någon sådan genomgripande
förändring av Riksteaterns uppdrag som
föreslås i motion Kr260 (m) yrkande 4 i
denna del bör inte göras. Riksdagen bör
avslå motionen i denna del.
Utskottet anser också att det är mycket
betydelsefullt att Riksteaterns
specialinriktade verksamhet med
ensemblerna Cullbergbaletten, Unga
Riksteatern och Tyst teater samt
verksamheten med finskspråkig teater och
det mångkulturella projektet Shikasta
fortsätter. Dessa verksamheter är både
riktade mot vissa speciella
publikgrupper och mycket viktiga inslag
i det totala teater- och dansutbudet i
landet. De är - som regeringen anför i
kulturpropositionen - av nationellt
intresse. De ger också ett betydande
bidrag till utvecklingen och förnyelsen
av teater och dans. Som utskottet
redovisat anser regeringen att
Riksteatern bör ge större utrymme för
samarbete med andra producenter. Som
anförs i kulturpropositionen bör
Riksteaterns effektiva turnéorganisation
och kontaktnät ute i landet vara en
tillgång för bl.a. fria grupper och
nationalscenerna Operan och Dramatiska
teatern. Utskottet erinrar om att
regeringen i kulturpropositionen anför
att staten skall medverka till att det
finns förutsättningar för att
teaterproduktionen i landet sprids via
radio och television. När det gäller
frågan om Riksteaterns samarbete med
televison och radio anser utskottet att
det bör ankomma på Riksteatern och
medieföretagen att inom sina budgetramar
och sina uppdrag finna och utveckla de
samarbetsformer som de finner bäst.
Utskottet anser mot bakgrund av det
anförda att några sådana uttalanden om
Riksteaterns uppdrag som begärs i
motionerna Kr17 (fp) yrkande 8 och Kr250
(s) inte behöver göras. Motionsyrkandena
avstyrks.
Sammanfattningsvis anser utskottet att
riksdagen bör godkänna de övergripande
mål för statens bidrag till Svenska
riksteatern som regeringen förordar i
budgetpropositionen.
Regeringen föreslår att målen för Operan
skall vara att institutionen skall
- vara den i Sverige ledande
institutionen inom opera och balett och
som nationalscen vara ett föredöme för
andra institutioner vad gäller
utveckling, förnyelse och konstnärlig
kvalitet,
- vårda och främja det nationella
kulturarvet inom operans och balettens
områden,
- stödja nyskapande svensk opera- och
balettkonst genom att beställa och
framföra nya verk av tonsättare,
författare och koreografer,
- ha en bred repertoar med både
klassiska och moderna verk,
- nå en så bred och stor publik som
möjligt,
- genom hög kvalitet och bevarad
nationell egenart kunna hävda sig väl i
jämförelse med de främsta scenerna
utomlands och i det internationella
samarbetet.
Regeringen föreslår att målen för
Dramatiska teatern skall vara att
institutionen skall
- vara den i Sverige ledande
institutionen inom teaterns område och
som nationalscen vara ett föredöme för
andra institutioner vad gäller
utveckling, förnyelse och konstnärlig
kvalitet,
- vårda och främja det svenska språket
och det nationella kulturarvet inom
teaterns område,
- stödja nyskapande svensk teaterkonst
genom att beställa och framföra
nyskriven svensk dramatik,
- ha en bred repertoar med både
klassiska och moderna verk,
- nå en så bred och stor publik som
möjligt,
- genom hög kvalitet och bevarad
nationell egenart kunna hävda sig väl i
jämförelse med de främsta scenerna
utomlands och i det internationella
samarbetet.
I motion Kr20 (v) yrkande 9 i denna del
hemställs att Operan och Dramatiska
teatern även skall få preciserade
uppdrag när det gäller uppsättningar för
barn och ungdom. Motionärerna har
uppmärksammat att en motsvarighet till
det bidragsvillkor som i dag finns för
nationalscenerna att särskilt
uppmärksamma den unga publiken saknas i
de föreslagna målen för dessa
institutioner.
Enligt motion Kr206 (m) bör Operan och
Dramatiska teatern få i uppdrag att
göra inspelningar så att när en
föreställning inte längre spelas på
scen, den kan sändas i TV för att göra
det möjligt för hela landets befolkning
att få se nationalscenernas
uppsättningar. Vidare bör
nationalscenerna redan under den tid när
en föreställning spelas på scen
tillhandahålla inspelning av
föreställningen på video för
försäljning.
Utskottet har tidigare i betänkandet
(avsnitten 6.2 och 6.3) redovisat
regeringens syn på inriktningen av
statens framtida insatser för teater och
på de i budgetpropositionen föreslagna
målen för nationalscenerna. Regeringen
har därvid bl.a. anfört att spridningen
av teater bör öka och tillgängligheten
förbättras. Barn och ungdomar bör få
tillgång till teater av hög kvalitet.
Avsikten är också att nationalscenernas
ställning skall stärkas i hela landet.
Inom ramen för sitt uppdrag bör
nationalscenerna verka för att i ökad
utsträckning bli tillgängliga för hela
svenska folket. Staten skall medverka
till att det finns förutsättningar för
att teaterproduktionen sprids via radio
och TV. Fler TV- och radiosändningar
skapar möjligheter för de boende utanför
Stockholm att ta del av
nationalscenernas uppsättningar. Antalet
televisionsproduktioner -
transmitteringar eller
studioöverföringar - bör öka.
Utskottet erinrar om att det i de
statsbidragsvillkor som gäller för
Operan i dag sägs att Operan skall
utnyttja radio, television, grammofon-
och bandinspelningar i så stor
omfattning som möjligt för att göra
teaterns produktioner tillgängliga för
hela landets befolkning. De
statsbidragsvillkor som i dag gäller för
Dramatiska teatern inleds med att
teatern skall driva scenisk konst på
scener i Stockholm, vid gästspel i
Sverige och utlandet samt i radio och
television. I statsbidragsvillkoren för
båda nationalscenerna ingår att de
särskilt skall uppmärksamma den unga
publiken.
Utskottet förutsätter - mot bakgrund av
de uttalanden som regeringen gör i
kulturpropositionen om inriktningen på
de statliga insatserna för teater och
det sätt på vilket regeringen där
utvecklar sin syn på de föreslagna målen
för nationalscenerna - att det i
kommande regleringsbrev tydligt uttrycks
att nationalscenerna även i
fortsättningen har ett uppdrag att
uppmärksamma den unga publiken.
Utskottet utgår också från att målet för
nationalscenerna att nå en så bred och
stor publik som möjligt utvecklas i
regleringsbrev beträffande bl.a.
utnyttjandet av radio och television för
att nå ut i hela landet. Det är att
märka att ansvaret för att nå ut med
nationalscenernas och även andra
teatrars föreställningar via radio och
television inte enbart vilar på
nationalscenerna utan i lika hög grad
vilar på medieföretagen. Våren 1996
behandlade utskottet frågan om nya avtal
för Sveriges Television och Sveriges
Radio (prop. 1995/96:161, bet.
1995/96:KrU12, rskr. 1995/96:297).
Utskottet instämde i det som regeringen
anfört om att programföretagen bör
samverka med kulturinstitutioner i alla
de situationer där detta är möjligt och
meningsfullt. Samarbetet bör vara
frivilligt och finansieras inom
programföretagens ordinarie
medelstilldelning.
Utskottet har i det föregående (avsnitt
6.3) i samband med redovisning av de av
regeringen föreslagna målen för
nationalscenerna inte haft något att
erinra mot vad regeringen förordat.
Utskottet föreslår med hänvisning till
det anförda under detta tidigare avsnitt
och till vad som här anförts att
riksdagen godkänner att de övergripande
målen för Operan och Dramatiska teatern
skall vara i enlighet med vad regeringen
förordar i budgetpropositionen samt
avslår motionerna Kr20 (v) yrkande 9 i
denna del och Kr206 (m).
Dansens Hus har till uppgift utveckla
dansen i Sverige genom att fungera som
gästspelsscen åt svenska och
internationella dansensembler. Av
verksamhetens offentliga bidrag kommer
tre fjärdedelar från staten och en
fjärdedel från Stockholms stad.
Regeringen föreslår att målen för
Dansens Hus skall vara att institutionen
skall
- tillförsäkra danskonsten plats och
angelägenhet i samhället genom att
presentera främst samtida svensk och
internationell danskonst av högsta
kvalitet,
- i övriga arrangemang som exempelvis
film, föreläsningar, seminarier m.m.
verka för danskonstens utveckling,
tillgänglighet, bredd och mångfald
gentemot publik och massmedier.
Utskottet instämmer i det som regeringen
anfört i kulturpropositionen om
betydelsen av verksamheten vid Dansens
Hus och tillstyrker förslaget till mål
för institutionen.
Svenska rikskonserter har till uppgift
att främja utvecklingen av musiklivet i
hela landet genom kompletterande
musikproduktion, service till
musiklivets organisationer m.fl. och
lansering av svensk musik i utlandet.
Regeringen föreslår i
budgetpropositionen att målen för
Svenska rikskonserter skall vara att
institutionen skall
- bidra till bredd och variation i
musikutbudet i hela landet genom att
komplettera regional och lokal
musikproduktion och i samarbete med
andra intressenter arrangera
konsertturnéer samt stödja
musikfestivaler och andra större
musikevenemang,
- främja utvecklingen av olika
musikgenrer genom stöd och service till
musiklivets intresseorganisationer,
- verka för att svenskt musikliv
berikas genom ökade kontakter med andra
länder.
Tidigare i detta betänkande (avsnitt
8.4) har utskottet redogjort för och
tillstyrkt det som regeringen förordat i
kulturpropositionen om inriktningen på
Rikskonserters verksamhet. I
sammanfattning innebär beslutet att
Rikskonserters produktionsverksamhet
inte skall minska och att Rikskonserter
skall planera sin produktion i samråd
med länsmusiken. Vidare skall
Rikskonserter inte ha någon egen
ensemble för blåsmusik, medan
Rikskonserters fonogramverksamhet skall
fortsätta i oförändrad omfattning.
Utskottet har även avstyrkt motion Kr260
(m) yrkande 1 i fråga om en begränsning
av Rikskonserters uppdrag.
I enlighet härmed föreslår utskottet
att riksdagen med avslag på motion Kr260
(m) yrkande 1 även i denna del godkänner
att de övergripande målen för
Rikskonserter skall vara i enlighet med
vad regeringen förordar i
budgetpropositionen.
Regeringen föreslår att det nya
ramanslaget Bidrag till Svenska
riksteatern, Operan, Dramatiska teatern,
Dansens Hus och Rikskonserter skall
föras upp med sammanlagt 712 254 000
kronor. Anslaget fördelas på
anslagsposter enligt följande.
1. Bidrag till Svenska riksteatern 214
532 000 kronor,
2. Bidrag till Operan 269 202 000
kronor,
3. Bidrag till Dramatiska teatern 159
017 000 kronor,
4. Bidrag till Dansens Hus 14 546 000
kronor och
5. Bidrag till Svenska rikskonserter 54
957 000 kronor.
Vid medelsberäkningen har regeringen
undantagit Operan och Dramatiska teatern
från den generella besparing som för
budgetåret 1997 skall gälla för all
verksamhet som betecknas som statlig
konsumtion. Regeringen konstaterar i
budgetpropositionen att bidragsnivån
ändå torde komma att kräva
rationaliseringar och omstruktureringar
i teatrarnas verksamhet. Regeringen
uttalar att den följer utvecklingen och
är beredd att under de kommande åren
diskutera olika lösningar för att
underlätta en sådan omstrukturering.
Regeringen har redan i november, mindre
än två månader efter det att
budgetpropositionen lagts fram, beslutat
att av medel som regeringen disponerar
tilldela nationalscenerna 5 miljoner
kronor vardera för att bl.a. finansiera
lönekostnader under uppsägningstid för
personal. Syftet med åtgärden är att
underlätta de nödvändiga
omstruktureringarna samt att kunna
genomföra förändringar på ett så
skonsamt sätt som möjligt för
personalen. Regeringen har i samband med
beslutet angett att möjligheten för
Operan och Dramatiska teatern att
återbetala medlen kommer att prövas
under den fortsatta beredningen.
Dramatiska teaterns behov av
rörelsekapital och kapital för
investeringar har delvis finansierats
genom banklån. Regeringen föreslår att
Dramatiska teatern under en begränsad
tid får möjlighet att lägga över sina
banklån på Riksgäldskontoret. Regeringen
noterar att Dramatiska teatern har
vidtagit och vidtar en rad åtgärder för
att minska lånebehovet och att teatern
avser att gradvis bygga upp en egen
reserv.
I motion Kr17 (fp) yrkande 9 hemställs
att bidragen till Operan och Dramatiska
teatern skall öka med sammanlagt 28
miljoner kronor nästa budgetår, varav 15
miljoner för Operan och 13 miljoner
kronor för Dramatiska teatern.
Motionärerna finner det oroande att de
båda nationalscenerna lever i en
betydande osäkerhet om sin framtida
finansiering och nu tvingas att säga upp
personal och dra ned på verksamheten.
Med hänvisning till den stora
skillnaden mellan bidraget till den
statliga Operan i Stockholm och det
statliga driftbidraget till de regionala
teaterinstitutionerna i Göteborg
föreslås i motion Kr271 (fp, m, c, v,
kd) yrkande 1 i denna del att bidraget
till Operan och Dramatiska teatern skall
minskas med 15 miljoner kronor till
förmån för en ökning av bidraget till
Göteborgsoperan med samma belopp.
Utskottet har förståelse för att även
de institutioner och verksamheter som i
budgetpropositionen undantas från kravet
på besparingar hyser stor oro för hur de
inom ramen för anvisade medel skall
kunna genomföra sin verksamhet och sina
åtaganden i enlighet med uppställda mål
och utifrån sina egna, högst motiverade,
och mycket högt ställda ambitioner.
Kostnadsutvecklingen, särskilt inom
sådana personalintensiva områden som
teatern, kan i det rådande
statsfinansiella läget inte följas av
motsvarande uppräkningar av de statliga
bidragen. Omprioriteringar och
rationaliseringar blir då nödvändiga.
Det bör i sammanhanget erinras om att
många områden blir föremål för
omfattande besparingar utöver den
generella besparingen på statlig
konsumtion om 3 % och att dessa områden
utsätts för ännu större krav på
förändrad verksamhet. Utskottet är
övertygat om att ledningen för
kulturinstitutionerna förmår att
genomföra de svåra omställningar som nu
förestår utan att verksamhetens kvalitet
skadas även om de ekonomiska
förutsättningarna har blivit kärva och
verksamhetens omfattning behöver
minskas.
Med det nya budgetsystemet kommer en
betydelsefull del av riksdagens arbete
att utgöras av uppföljning och
utvärdering i olika former av hur
riksdagens beslut om medelsanvisning och
mål för statsbidragsstödd verksamhet
förs vidare av regeringen i förordningar
och regleringsbrev och att på olika sätt
informera sig om hur intentionerna med
riksdagsbesluten genomförs och hur
resultaten blir. Det är i första hand
regeringens uppgift att svara för en
mera detaljerad uppföljning av statligt
stödd verksamhet och att återrapportera
resultaten till riksdagen. Riksdagen
behöver resultaten av uppföljningarna
och utvärderingarna för att kunna se om
verksamheten blivit den avsedda, om
regeringen verkställt riksdagens beslut
på ett sådant sätt att riksdagens
intentioner kan genomföras och - inte
minst viktigt - om riksdagen behöver
ompröva sina tidigare beslut om det
t.ex. skulle visa sig att det som
riksdagen önskat uppnå kräver andra
förutsättningar än vad som givits.
Kulturutskottet avser att under en
mandatperiod på olika sätt följa upp i
vart fall de flesta av de större
institutionerna inom sitt område. Sådan
uppföljning kan ha formen av studiebesök
och utfrågningar. Den kan också göras i
form av analys av årsredovisningar,
inhämtande av yttranden och information
från berörda institutioner, m.m. Under
åren 1995 och 1996 har utskottet på
detta sätt informerat sig om Dramatiska
teaterns situation i vad gäller bl.a.
frågan om aktiekapitalets storlek,
behoven av lån och svårigheterna att
bygga upp egna reserver samt
verksamhetens omfattning i och utanför
Stockholm. Uppföljningen avslutades den
5 juni 1996 (kulturutskottets protokoll
1995/96:27). Utskottet förutsätter att
regeringen i sitt kommande
uppföljningsarbete beträffande
Dramatiska teatern belyser rimligheten i
de mål som ställs upp för teatern i
relation till tillgängliga resurser.
Utskottet förutsätter därvid att
regeringen ställer sådana krav på
Dramatiska teaterns återredovisning till
regeringen att det blir möjligt att
kunna diskutera hur prioriteringar
mellan olika delar av verksamheten
gjorts och hur uppsatta mål och delmål
för verksamheten uppfyllts. Utskottet
har - på grundval bl.a. av
erfarenheterna från uppföljningen av
Dramatiska teatern - berört några
principiella aspekter på uppföljning och
utvärdering av statligt stödd verksamhet
även i ett tidigare avsnitt i
betänkandet rörande mål- och
resultatdialogen (avsnitt 4.2).
Utskottet anser att riksdagen bör godta
regeringens förslag till medelsberäkning
för budgetåret 1997 för Operan och
Dramatiska teatern och avslå motion Kr17
(fp) yrkande 9 om en ökning av bidragen
till de båda institutionerna och motion
Kr271 (fp, m, c, v, kd) yrkande 1 i
denna del om en minskning av bidragen.
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag att Dramatiska teatern får
möjlighet att ta lån i
Riksgäldskontoret.
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag om medelsberäkning för Dansens
Hus.
I enlighet med sina förslag om en
begränsad verksamhet inom Svenska
riksteatern och Svenska rikskonserter
föreslår motionärerna bakom motion Kr260
(m) yrkande 4 i denna del att bidragen
till dessa institutioner skall minskas
med 110 700 000 kronor respektive 20 000
000 kronor. I motion Kr225 (m, c, fp, v,
kd) yrkande 1 i denna del yrkas att
bidraget till Rikskonserter skall
minskas med 7 miljoner kronor till
förmån för ett nytt statligt bidrag på
samma belopp under anslaget Bidrag till
regional musikverksamhet samt regionala
och lokala teater-, dans- och
musikinstitutioner avsett för
blåsmusikorkestern Göteborgsmusiken.
Minskningen av bidraget till
Rikskonserter torde avses rymmas inom
den större minskning av bidraget till
Rikskonserter som yrkas i motion Kr260
(m).
Även i motion Kr283 (c) yrkande 17
yrkas på en minskning av bidraget till
Rikskonserter med syfte att omfördela
medlen till anslaget Bidrag till
regional musikverksamhet samt regionala
och lokala teater-, dans- och
musikinstitutioner och därmed öka
utrymmet för bidrag till regional
verksamhet. I denna motion yrkas på en
minskning med 3 miljoner kronor.
Utskottet har i det föregående avstyrkt
motion Kr260 (m) yrkande 4 i vad avser
en väsentlig begränsning av Riksteaterns
och Rikskonserters verksamhetsområden.
Utskottet föreslår med hänvisning
härtill att riksdagen avslår
motionsyrkandet även i fråga om en
sammanlagd minskning av bidraget till de
båda institutionerna om 130 700 000
kronor.
Utskottet anser inte heller att
anslaget till Rikskonserter bör minskas
med de belopp som föreslås i motionerna
Kr225 (m, c, fp, v, kd) yrkande 1 i
denna del och Kr283 (c) yrkande 17.
Utskottet föreslår i enlighet med det
anförda att riksdagen med avslag på
motionsyrkandena beräknar de belopp för
bidragen till Riksteatern och
Rikskonserter som regeringen föreslagit
i budgetpropositionen.
17.2 Bidrag till regional
musikverksamhet samt regionala och
lokala teater-, dans- och
musikinstitutioner (B 2)
Regeringen föreslår att de
hittillsvarande anslagen Bidrag till
regional musikverksamhet (dvs. till
länsmusikorganisationerna) och Bidrag
till regionala och lokala teater-, dans-
och musikinstitutioner skall föras
samman under ett nytt ramanslag benämnt
Bidrag till regional musikverksamhet
samt regionala och lokala teater-, dans-
och musikinstitutioner.
Utskottet har i det föregående
behandlat de frågor som regeringen tagit
upp i kulturpropositionen beträffande
regional teater (avsnitt 6.1), dansen i
regionerna (avsnitt 7.3) och regional
musikverksamhet (avsnitt 8.3).
Vidare har utskottet i det föregående
(avsnitt 4.1) tillstyrkt regeringens
förslag om ett reformerat system för
stöd till regional kulturverksamhet. Det
nya systemet skall fr.o.m. budgetåret
1997 bl.a. omfatta regionala teater-,
dans- och musikinstitutioner. När det
gäller det statliga bidraget till
länsmusiken kommer regeringen att
överlägga med Landstingsförbundet om att
införliva även detta bidrag i systemet
fr.o.m. budgetåret 1998. I det nya
systemet utgår bidrag i form av
stödenheter. Regeringen avser att
besluta att en stödenhet fr.o.m. den 1
januari 1997 skall vara 100 000 kr.
Riksdagen beslutar om det totala
anslagsbeloppet för varje område,
exempelvis det totala beloppet för
regionala och lokala teater-, dans- och
musikinstitutioner. Regeringen beslutar
om vilka institutioner som skall vara
bidragsberättigade. Kulturrådet fördelar
stödenheterna mellan de
bidragsberättigade institutionerna.
Regeringen räknar i budgetpropositionen
om det hittillsvarande stödet till
regionala teater-, dans- och
musikinstitutioner till 3 155
stödenheter om vardera 100 000 kronor.
Därav avses Kulturrådet lämna 20
stödenheter till Norrlands Musik och
Dansteater (NMD). Till de 3 155
omräknade stödenheterna kommer enligt
regeringens förslag 83 nya stödenheter
genom att reformmedel tillförs anslaget.
Av dessa 83 nya stödenheter är 40
avsedda för NMD, 30 för Östgötabaletten
och 13 för Skånes dansteater.
Regeringen föreslår i
budgetpropositionen att totalt 659 843
000 kronor skall anvisas under anslaget.
I motionerna Kr4 (mp) yrkande 26, Kr17
(fp) yrkande 15, Kr225 (m, c, fp, v, kd)
yrkande 1 i denna del och Kr257 (mp)
yrkandena 1 och 4, båda i denna del, tas
upp frågan om statligt stöd till civil
blåsmusik nästa budgetår när Stockholms
blåsarsymfoniker under Rikskonserter
lagts ned. Motionärerna anser att
blåsmusiken är en viktig del av
kulturarvet som måste föras vidare på en
hög professionell nivå även utanför det
militära området. Det behövs också en
blåsorkester av hög kvalitet som kan
vara förebild och inspiratör för landets
omfattande blåsmusik på amatörnivå.
Motionärerna redovisar att
blåsmusikorkestern Göteborgsmusiken är
en etablerad kulturinstitution av hög
kvalitet. De framhåller att orkestern
har stor betydelse för kulturlivet i
Västsverige och att den är intresserad
av att ha hela landet som
verksamhetsfält, men att den inte har de
ekonomiska resurserna för detta. Mot
denna bakgrund föreslår motionärerna att
Göteborgsmusiken skall inlemmas i den
grupp av regionala orkestrar som är
berättigade till statligt stöd under
anslaget Bidrag till regional
musikverksamhet samt regionala och
lokala teater-, dans- och
musikinstitutioner. I motionerna
hemställs att riksdagen under anslaget
skall anvisa 7 miljoner kronor utöver
regeringens förslag avsedda för stöd
till Göteborgsmusiken. Enligt motion
Kr225 (m, c, fp, v, kd) bör
förhandlingar tas upp med
Göteborgsmusiken för att finna en
långsiktig lösning på frågan om
blåsmusikens ställning i Sverige och på
frågan huruvida ansvaret för den civila
blåsmusiken skall kunna läggas på
Göteborgsmusiken (yrkande 2). I motion
Kr225 (m, c, fp, v, kd) föreslås att
anslagsökningen skall finansieras genom
en motsvarande minskning av det statliga
bidraget till Rikskonserter. Frågan om
en minskning av bidraget till
Rikskonserter har utskottet behandlat i
det föregående i samband med anslaget
Bidrag till Svenska riksteatern, Operan,
Dramatiska teatern, Dansens Hus och
Rikskonserter (avsnitt 17.1).
Utskottet anser i likhet med
motionärerna att staten bör ge ett
särskilt - om än begränsat - stöd till
den civila, professionella blåsmusiken
även sedan Stockholms blåsarsymfoniker
har lagts ned. Blåsmusiken är en viktig
del av kulturarvet även på det civila
området. Utskottet föreslår att
förevarande anslag ökas med 4 miljoner
kronor för ändamålet. I likhet med
motionärerna anser utskottet att detta
bidrag bör tilldelas Göteborgsmusiken
under förutsättning att stöd även lämnas
lokalt och regionalt. Bidraget bör utgå
i form av stödenheter. Utskottet
föreslår således att riksdagen med
anledning av motionerna Kr4 (mp) yrkande
26, Kr 17 (fp) yrkande 15, Kr225 (m, c,
fp, v, kd) yrkande 1 i denna del och
yrkande 2 och Kr257 (mp) yrkandena 1 och
4, båda i denna del, dels vid
medelsanvisningen beräknar 4 miljoner
kronor mer under förevarande anslag än
vad regeringen gjort, dels som sin
mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om statligt stöd till
blåsmusikorkestern Göteborgsmusiken.
Finansieringen av denna ökning av
förevarande anslag tar utskottet upp
under avsnitt 16.2 i betänkandet.
I motion Kr269 (s) hemställs att
ansvaret för den civila blåsmusikens
utveckling m.m. skall läggas på ett
blåsmusikcentrum i Nynäshamn, dock under
förutsättning att de medel som frigjorts
sedan Stockholms blåsarsymfoniker lagts
ned kan användas för ändamålet.
Utskottet påminner om att bidraget till
Rikskonserter har räknats ned med 16
miljoner kronor för nästa budgetår som
en följd av nedläggningen av Stockholms
blåsarsymfoniker. I budgetpropositionen
har de medel som frigjorts genom olika
besparingar använts till nya satsningar,
bl.a. på dansen. Utskottet avstyrker
förslaget i motion Kr269 (s) om en
satsning på ett blås-musikcentrum i
Nynäshamn, vilken torde kräva en
omfördelning av ca 16 miljoner kronor
inom den av riksdagen fastställda ramen
för utgiftsområde 17.
Utskottet har tidigare i betänkandet
(avsnitt 17.1) avstyrkt motion Kr271
(fp, m, c, v, kd) yrkande 1 i vad avser
en minskning av bidragen till Operan och
Dramatiska teatern till förmån för ökat
bidrag till Göteborgsoperan. Utskottet
avstyrker i enlighet därmed
motionsyrkandet i vad avser en höjning
av förevarande anslag med 15 miljoner
kronor till Göteborgsoperan. Med
hänvisning till att stödenheterna till
de regionala och lokala teater-, dans-
och musikinstitutionerna i princip skall
fördelas av Statens kulturråd avstyrker
utskottet motionens förslag att 5
miljoner kronor inom förevarande anslag
skall omfördelas från andra, i motionen
icke angivna, institutioner till
Göteborgs symfoniker (yrkande 2). Med
samma motivering avstyrker utskottet
också motion Kr14 (s) yrkande 1 om
omfördelning av medel inom anslaget från
icke angivna institutioner till
Göteborgsoperan och Göteborgs symfoniker
med syfte att bibehålla deras
statsbidrag på nuvarande nivå. Likaså
avstyrker utskottet motionens yrkande 3
om ett uttalande om Göteborgsoperans
behov av höjd anslagsnivå. Ett uttalande
från riksdagen om en höjning av
anslagsnivån för Malmö symfoniorkester
begärs i motion Kr226 (s). Motionen
avstyrks av utskottet.
I motion Kr283 (c) yrkas att 3
miljoner kronor utöver regeringens
förslag skall anvisas för att öka
utrymmet för stöd till regional teater-,
dans- och musikverksamhet (yrkande 16).
Utskottet har i det föregående (avsnitt
17.1) avstyrkt motionen i vad avser en
minskning av bidraget till Rikskonserter
med 3 miljoner kronor till förmån för en
ökning av förevarande anslag. I enlighet
härmed avstyrker utskottet motionens
yrkande 16. Enligt motionen bör vidare 3
miljoner kronor frigöras inom anslaget
genom att Östgötabaletten inte tilldelas
något statligt bidrag eftersom något
regionalt eller lokalt stöd enligt
motionärernas mening inte torde komma
att utgå till baletten (yrkande 15).
Utskottet anser att regeringens förslag
om en särskild satsning på den regionala
dansen bör genomföras. Utskottet
förutsätter att de regionala och lokala
intressenterna bidrar med medel i
enlighet med de statsbidragsregler som
kommer att gälla. Motion Kr283 (c)
yrkande 15 avstyrks därmed.
Enligt motion Kr245 (v) är regeringens
förslag till satsning på Norrlands Musik
och Dansteater (NMD) inte tillräcklig
för att projektet skall kunna utvecklas
till den nationalscenssatsning som
motionärerna anser att projektet skall
syfta till. Motionärerna anför bl.a. att
Härnösands kommun knappast kommer att
delta i projektet varför statens insats
bör vara större. Riksdagen bör därför
som sin mening ge regeringen till känna
att NMD skall tilldelas 15 miljoner
kronor för nästa budgetår under
förutsättning att - som planerat - fyra
teatrar kommer att delta. I motion Kr259
(v) yrkande 3 i denna del hemställs att
riksdagen skall anvisa 15 miljoner
kronor.
Utskottet har i det föregående
tillstyrkt regeringens förslag om ökade
medel under anslaget till regional musik-
och dansteater och även förutsatt att
regionala och lokala intressenter bidrar
med medel i enlighet med de
statsbidragsregler som kommer att gälla.
Utskottet kan inte förorda en sådan
omfördelning av medel under anslaget
till förmån för NMD som förslagen i
motionerna Kr245 (v) och Kr259 (v)
skulle kräva, varför motionsyrkandena
avstyrks.
Utskottet avstyrker slutligen
motionerna Kr228 (s) och Kr267 (c, m,
v), i vilka yrkas att Norrbottens
kammarorkester skall bli berättigad till
statligt stöd under förevarande anslag
och motion Kr229 (s) i vilken yrkas att
Nya Skånska teatern skall bli
bidragsberättigad.
Sammanfattningsvis föreslår utskottet
att riksdagen under anslaget Bidrag till
regional musikverksamhet samt regionala
och lokala teater-, dans- och
musikinstitutioner anvisar 663 843 000
kronor.
17.3 Bidrag till vissa teater-, dans-
och musikändamål (B 3)
I budgetpropositionen förslås att de
hittillsvarande anslagen Bidrag till
fria teater-, dans- och musikgrupper,
Bidrag till Musikaliska akademien och
Stöd till fonogram och musikalier samt
de under anslaget Bidrag till
utvecklingsverksamhet inom kulturområdet
m.m. uppförda anslagsposterna Stiftelsen
Drottningholms teatermuseum för
föreställningsverksamheten vid
Drottningholmsteatern och vid Ulriksdals
slottsteater, Stiftelsen Internationella
Vadstena-akademien för kurs- och
föreställningsverksamheten,
Marionetteatern och Skådebaneverksamhet
samlas under ett gemensamt ramanslag,
benämnt Bidrag till vissa teater-, dans-
och musikändamål.
Under det nya ramanslaget beräknas
sammanlagt 93 094 000 kronor för
budgetåret 1997. Någon uppdelning av
medlen på anslagsposter redovisas inte
för riksdagen. Regeringen redovisar dock
att stödet till fria teater- och
dansgrupper beräknas öka med 5 miljoner
kronor och att bidragen till
Drottningsholmsteatern, Ulriksdals
slottsteater, Vadstena-akademien och
Marionetteatern kommer att beräknas som
ett samlat belopp vilket Kulturrådet
skall fördela mellan de fyra
institutionerna.
Motionärerna bakom motion Kr260 (m),
som tagit intryck av en enig
Teaterutredning, föreslår att
förevarande anslag minskas med 4,3
miljoner kronor avseende bidrag till
Skådebanan (yrkande 5). I stället bör
bidraget till Svenska riksteatern ökas
med motsvarande belopp för att förstärka
teaterföreningarnas publikarbete.
I motion Kr15 (s) hemställs om en
översyn av bidraget till Skådebanorna
med syfte att på sikt öka bidragen till
kulturbildande verksamhet och till
åtgärder för att nå nya grupper.
I motion Kr17 (fp) hemställs om en
ökning med 3 miljoner kronor utöver
regeringens förslag av bidraget till
arrangerande musikföreningar avsedd för
föreningar inom Svenska
Jazzriksförbundet (yrkande 16). Vidare
föreslås i motionen att bidragen till
Drottningholmsteatern och Ulriksdals
slottsteater sammanlagt skall ökas med 2
miljoner kronor, bidraget till Vadstena-
akademien med 1 miljon kronor och
bidraget till Marionetteatern likaledes
med 1 miljon kronor (yrkande 17).
Enligt motionerna Kr20 (v) yrkande 10
och Kr259 (v) yrkande 3 bör bidraget
till fria teater- och dansgrupper ökas
med 5 miljoner kronor i förhållande till
vad regeringen föreslagit. Vidare bör
stödet till arrangerande musikföreningar
ökas med 2 miljoner kronor.
I motion Kr257 (mp) yrkandena 1 och 4,
båda i denna del, hemställs att bidraget
till lokalt arrangörsstöd skall ökas med
4 miljoner kronor. Motionärerna föreslår
att uppräkningen görs under anslaget
Bidrag till regional musikverksamhet
samt regionala och lokala teater-, dans-
och musikinstitutioner.
Utskottet erinrar om att vikten av ett
förbättrat publikarbete och åtgärder för
att nå nya grupper och en bredare
kulturpublik i hela landet är ett
genomgående tema i kulturpropositionen.
Utskottet anser att både Skådebanan och
teaterföreningarna behövs i detta
arbete. Det är också viktigt att - som
framhålls i kulturpropositionen - teater-
, dans- och musikinstitutionerna själva
intensifierar sitt publikarbete på olika
sätt.
Utskottet har i det föregående i
betänkandet (avsnitt 8.5) t.ex.
redovisat att regeringen avser att nära
nog fördubbla stödet till arrangerande
musikföreningar under åren 1998 och
1999. Utskottet är inte berett att inom
den av riksdagen nyligen fastställda
ramen för Utgiftsområde 17 omföra medel
till förmån för en ökning av bidragen
utöver regeringens förslag till de
institutioner och verksamheter som ingår
i förevarande anslag. Utskottet föreslår
med hänvisning till det anförda att
riksdagen med avslag på motionerna
Kr15 (s), Kr17 (fp) yrkandena 16 och 17,
Kr20 (v) yrkande 10, Kr 257 (mp)
yrkandena 1 och 4, båda i denna del,
Kr259 (v) yrkande 3 i denna del och
Kr260 (m) yrkande 5 beslutar att anvisa
medel under anslaget i enlighet med
regeringens förslag.
18 Bibliotek, litteratur och
kulturtidskrifter (C)
18.1 Bidrag till regional
biblioteksverksamhet (C 1)
Från anslaget utgår statsbidrag till tre
allmänna lånecentraler, en
invandrarcentral och ett depåbibliotek.
Under anslaget föreslår regeringen att
37 482 000 kronor skall anvisas för
budgetåret 1997.
I motion Kr261 (kd) föreslås att medel
skall anvisas för arbetet med att
återanskaffa litteratur till Stifts- och
landsbiblioteket i Linköping, som
nyligen ödelades vid en brand.
Kulturrådet har i en skrivelse till
Linköpings kommun pekat på möjligheten
för biblioteket att vid återuppbyggnaden
av bokbeståndet utnyttja
depåbibliotekets i Umeå tjänster. Vid
depåbiblioteket, som kontinuerligt
mottar bokleveranser från
folkbiblioteken i landet, finns rutiner
och beredskap att organisera insamling
av stora bokmängder. F.n. har
depåbiblioteket överexemplar som inte
kommer att införlivas i samlingarna.
Kulturrådet är berett att medverka vid
finansieringen av de transport- eller
övriga omkostnader som kan uppstå.
Arbetet med att rekonstruera ett stort
bokbestånd torde sträcka sig över många
år. Depåbiblioteket torde då kunna bli
en långsiktig samarbetspartner.
Utskottet vill understryka att det
ankommer på Linköpings kommun att avgöra
hur uppbyggnadsarbetet av bibliotekets
bokbestånd skall utformas och med vilka
institutioner man vill samarbeta.
Utskottet är - med hänvisning till det
anförda - inte berett att tillstyrka
motionen. Den avstyrks således.
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag till medelsanvisning.
18.2 Litteraturstöd (C 2)
Utskottet har i ett tidigare avsnitt i
detta betänkande (avsnitt 5) tillstyrkt
att riksdagen skall godkänna dels de
ekonomiska förpliktelser för staten som
följer av avtalet mellan staten och En
Bok För Alla AB för perioden 1997- 1999,
dels grunderna för ett nytt statligt
stöd för inköp av litteratur till folk-
och skolbiblioteken. Vidare har
utskottet redovisat att regeringen under
förevarande anslag engångsvis beräknar
medel för läsfrämjande verksamhet bland
barn och ungdomar. Regeringen föreslår
att medlen skall användas för särskilda
insatser såsom läs- och skrivkampanjer,
litteraturläger etc.
Folkbildningsförbund,
föräldraföreningar, folkrörelser m.fl.
skall kunna söka bidrag för sådana
aktiviteter.
Regeringen föreslår att 71 253 000
kronor skall anvisas för budgetåret 1997
under förevarande anslag. Av nämnda
belopp beräknas 8,2 miljoner kronor för
En bok för alla, 25 miljoner kronor för
inköpsstödet till folk- och
skolbibliotek och 5 miljoner kronor för
läsfrämjande verksamhet bland barn och
ungdomar.
I motion Kr260 (m) föreslås en
anslagsnivå som är 35 miljoner lägre än
den regeringen föreslår.
Motionsförslaget innebär således att
anslaget för år 1997 skall uppgå till
36 253 000 kronor. Motionärerna avvisar
förslaget att anvisa 25 miljoner kronor
till ett nytt inköpsstöd för folk- och
skolbibliotek samt förslaget att 5
miljoner kronor skall anvisas för
läsfrämjande verksamhet. Vidare anser
motionärerna att anslaget till En bok
för alla bör vara 5 miljoner kronor
lägre än vad regeringen föreslagit
(yrkande 9 delvis).
Med hänvisning till utskottets
ställningstagande i det föregående
(avsnitt 5) tillstyrker utskottet
regeringens förslag till medelsanvisning
och avstyrker motion Kr260 yrkande 9 i
denna del.
I tre motioner behandlas frågor som rör
medelsanvändningen under anslaget.
I motion Kr13 (kd) yrkande 3 och Kr258
(kd) yrkande 5 krävs en annan
medelsanvändning än den regeringen
föreslagit för de medel som regeringen
beräknat för läsfrämjande verksamhet.
Motionärerna föreslår att medlen skall
gå till bibliotekens läsfrämjande
verksamhet, t.ex. vid hembesök, besök på
daghem, skolor, sjukhus m.m.
Utskottet, som inte finner det
motiverat att ändra den av regeringen
föreslagna medelsanvändningen, avstyrker
motionsyrkandena.
Motion Kr220 (c) syftar till en
omfördelning av utgivningsstödet under
förevarande anslag så att utgivningsstöd
kan utgå till lokal och regional
bokutgivning. Motionsförslaget innebär
att en regional fond skall bildas i
varje län. Fonden bör t.ex. kunna
förvaltas av en fristående organisation
som länens hushållningssällskap.
Bestämmelserna i förordningen
(1993:449) om statligt litteraturstöd
anger att stödet skall främja
mångsidighet och kvalitet i
bokutgivningen. Statligt litteraturstöd
avser stöd till utgivning av enskilda
titlar och kan bl.a. utgå för ny svensk
skönlitteratur, facklitteratur, barn-
och ungdomslitteratur. Enligt
stödförordningen finns inte något hinder
för att stöd - om kvalitetskrav och
andra förutsättningar är uppfyllda -
utgår till den typ av litteratur som
åsyftas i motionen. Utskottet anser inte
att det är motiverat att ändra
bestämmelserna i förordningen. Motionen
avstyrks.
18.3 Stöd till kulturtidskrifter (C 3)
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag att 19 500 000 kronor skall
anvisas för budgetåret 1997 under
förevarande anslag.
18.4 Stöd till bokhandel (C 4)
Regeringen föreslår att 7 301 000 kronor
skall anvisas för budgetåret 1997 under
förevarande anslag.
Utskottet tillstyrker den föreslagna
medelsanvisningen.
18.5 Talboks- och
punktskriftsbiblioteket (C 5)
Regeringen föreslår att det övergripande
målet för Talboks- och
punktskriftsbiblioteket skall vara att
biblioteket i samverkan med andra
bibliotek skall tillgodose synskadades
och andra läshandikappades behov av
litteratur.
Utskottet tillstyrker det föreslagna
övergripande målet.
Regeringen föreslår att riksdagen
medger att regeringen lämnar Talboks-
och punktskriftsbiblioteket ett
beställningsbemyndigande på 11 miljoner
kronor för år 1998.
Utskottet tillstyrker - med en mindre
formell jämkning - förslaget om
beställningsbemyndigande.
Vidare föreslår regeringen att
56 482 000 kronor skall anvisas för
budgetåret 1997 under förevarande
anslag.
Utskottet tillstyrker den föreslagna
medelsanvisningen.
18.6 Bidrag till Stiftelsen för lättläst
nyhetsinformation och litteratur (C 6)
Regeringen föreslår att det övergripande
målet för statens bidrag till Stiftelsen
för lättläst nyhetsinformation och
litteratur (LL-stiftelsen) skall vara
att begåvningshandikappade och vissa
andra grupper med lässvårigheter skall
tillgodoses med nyhetsinformation och
litteratur.
Utskottet tillstyrker det föreslagna
övergripande målet.
Vidare föreslår regeringen att 12 970
000 kronor skall anvisas för budgetåret
1997 under förevarande anslag.
Utskottet tillstyrker den föreslagna
medelsanvisningen.
18.7 Bidrag till Sveriges Dövas
Riksförbund för produktion av videogram
på teckenspråk (C 7)
Regeringen föreslår att det övergripande
målet för statens bidrag till Sveriges
Dövas Riksförbund för produktion av
videogram på teckenspråk (Dövas TV)
skall vara att tillgodose döva med
nyheter, information och kultur på
teckenspråk. Barn och ungdomar skall
särskilt prioriteras.
Utskottet tillstyrker det föreslagna
övergripande målet.
Vidare föreslår regeringen att
17 471 000 kronor skall anvisas för
budgetåret 1997 under förevarande
anslag.
Utskottet tillstyrker den föreslagna
medelsanvisningen.
18.8 Bidrag till Svenska språknämnden
och Sverigefinska språknämnden
(C 8)
Regeringen föreslår att det övergripande
målet för statens bidrag till Svenska
språknämnden skall vara att nämnden
skall följa utvecklingen av det svenska
språket i tal och skrift och med denna
kunskap som utgångspunkt ge råd till
språkanvändarna i syfte att främja gott
språkbruk. Ett kompletterande mål skall
vara att stärka den nordiska
språkgemenskapen.
Vidare föreslår regeringen att det
övergripande målet för statens bidrag
till Sverigefinska språknämnden skall
vara att nämnden skall utveckla finska
språket i Sverige.
Utskottet tillstyrker de föreslagna
övergripande målen.
Regeringen föreslår att 3 409 000
kronor skall anvisas för budgetåret 1997
under förevarande anslag.
Utskottet tillstyrker den föreslagna
medelsanvisningen.
19 Bild och form samt konsthantverk (D)
19.1 Statens konstråd (D 1)
Regeringen föreslår övergripande mål för
Statens konstråd. Förslaget innebär en
utvidgning av rådets uppgifter i
enlighet med vad som föreslagits i
kulturpropositionen om inriktningen av
dess verksamhet. Utvidgningen innebär
att Konstrådet skall medverka till att
konst tillförs även andra gemensamma
miljöer än sådana som brukas av staten.
Målet för Statens konstråd skall enligt
budgetpropositionen vara att konsten
blir ett naturligt och framträdande
inslag i samhällsmiljön. Konstrådet
skall verka för detta genom att
- förvärva god samtidskonst till
statens byggnader och andra lokaler för
statlig verksamhet,
- när det bedöms som kulturpolitiskt
angeläget medverka till att konst
tillförs även andra gemensamma miljöer
än sådana som brukas av staten,
- sprida kunskaper om konstens
betydelse för en god samhällsmiljö.
Ramanslaget Statens konstråd föreslås
föras upp med 4 655 000 kronor.
Motionärerna bakom motion Kr260 (m)
anser att staten inte bör utvidga sin
verksamhet beträffande konstnärlig
utsmyckning. Det utvidgade målet för
Konstrådet avstyrks således (yrkande
10).
Utskottet föreslår att riksdagen med
avslag på motion Kr260 yrkande 10 i
denna del godkänner att de övergripande
målen för Statens konstråd skall vara i
enlighet med vad regeringen förordar i
budgetpropositionen. Frågor som hänger
samman med Konstrådets vidgade uppgift
behandlas i andra avsnitt av betänkandet
(avsnitten 11.4 och 19.2).
Utskottet tillstyrker den föreslagna
medelsanvisningen.
19.2 Konstnärlig gestaltning av den
gemensamma miljön (D 2)
Anslaget Förvärv av konst för statens
byggnader m.m. föreslås i fortsättningen
benämnas Konstnärlig gestaltning av den
gemensamma miljön. I kulturpropositionen
har regeringen föreslagit att Statens
konstråd skall kunna medverka vid
konstnärlig gestaltning och utsmyckning
av även andra gemensamma miljöer än de
statliga, t.ex. bostadsområden samt skol-
och fritidsmiljöer. Denna fråga har
utskottet behandlat i det föregående
(avsnitt 11.4).
Det särskilda anslaget Bidrag till
konstnärlig utsmyckning i bostadsområden
bör enligt regeringens förslag i
budgetpropositionen upphöra och medlen
föras över till förevarande anslag.
Regeringen beräknar i enlighet härmed en
ökning av anslaget med 15 miljoner
kronor. För att under år 1997 kunna göra
utbetalningar på grund av tidigare
beslut föreslås att Boverket får
disponera högst 8 miljoner kronor av
anslaget för bidrag enligt förordningen
(1987:316) om bidrag till konstnärlig
utsmyckning i bostadsområden.
Regeringen föreslår att riksdagen till
anslaget Konstnärlig gestaltning av den
gemensamma miljön anvisar 42 938 000
kronor.
Enligt motionerna Kr231 (s) och Kr259
(v) yrkande 1 bör riksdagen avslå
regeringens förslag att överflytta medel
från anslaget Bidrag till konstnärlig
utsmyckning i bostadsområden till
anslaget Konstnärlig gestaltning av den
gemensamma miljön. Motionärerna anser
att medlen även i fortsättningen bör
disponeras av Boverket och användas
uteslutande för utsmyckning i
bostadsområden. I motion Kr259 (v)
anförs att resultaten av
Bostadspolitiska kommitténs arbete bör
avvaktas innan några ändringar görs.
Motionärerna bakom motion Kr260 (m)
anser att staten endast bör bidra till
konstnärlig utsmyckning av lokaler som
utnyttjas för statlig verksamhet. Mot
denna bakgrund förelås att förevarande
anslag skall minskas med 10 miljoner
kronor (yrkande 10 i denna del).
Utskottet vill framhålla att det i
kulturpropositionen sägs att stor vikt
bör läggas vid utsmyckning av
bostadsmiljöer även i fortsättningen,
liksom vid utsmyckning av miljöer där
barn och ungdomar vistas. Utskottet har
i det föregående tillstyrkt Konstrådets
vidgade uppgifter (avsnitt 11.4) och mål
för Konstrådet (avsnitt 19.1). Med
hänvisning till vad utskottet anfört
föreslår utskottet att riksdagen med
avslag på motionerna Kr231 (s), Kr259
(v) yrkande 1 och Kr260 (m) yrkande 10 i
denna del anvisar 42 938 000 kronor
under anslaget Konstnärlig gestaltning
av den gemensamma miljön i enlighet med
regeringens förslag. Utskottet föreslår
att riksdagen bemyndigar regeringen att
lämna Statens konstråd ett
beställningsbemyndigande på 10 miljoner
kronor för beställning av konst som
föranleder utgifter efter år 1997. Detta
innebär en formell ändring av
regeringens förslag.
19.3 Nämnden för hemslöjdsfrågor (D 3)
Nämnden för hemslöjdsfrågor har till
uppgift att ta initiativ till, planera,
samordna och göra insatser för att
främja hemslöjden i den mån sådana
uppgifter inte ankommer på annan statlig
myndighet. Nämnden skall inom sitt
verksamhetsområde fördela statligt stöd
till hemslöjdsfrämjande verksamhet.
Nämnden står som samordnare av
hemslöjdskonsulentverksamheten och har
bemyndigande att pröva frågan om
huvudmannaskap för konsulenterna.
Närings- och teknikutvecklingsverket
(NUTEK) svarar för nämndens
medelsförvaltning och
personaladministration.
Under anslaget Nämnden för
hemslöjdsfrågor anvisas 1 350 000 kronor
för bidrag till projekt inom
hemslöjdsområdet. Regeringen föreslår
att dessa medel i stället anvisas som en
särskild anslagspost under anslaget
Främjande av hemslöjden. Under anslaget
anvisas också 500 000 kronor för en
rikskonsulent för barn och ungdom.
Regeringen föreslår att dessa medel i
stället anvisas under anslagsposten för
konsulentverksamhet under anslaget
Främjande av hemslöjden. Nämndens anslag
minskas sålunda med 1 850 000 kronor och
består härefter endast av nämndens
förvaltningskostnader.
Mot bakgrund av det ovan angivna anser
regeringen att det övergripande målet
för Nämnden för hemslöjdsfrågor skall
vara att bidra till att öka intresset
för, kunskapen om och utövandet av
hemslöjd i hela landet. Omformuleringen
av det övergripande målet innebär enligt
regeringen ingen förändring av
verksamhetsinriktningen. Utskottet
tillstyrker de föreslagna övergripande
målen.
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag att riksdagen skall anvisa
sammanlagt 1 126 000 kronor under
ramanslaget Nämnden för hemslöjdsfrågor.
19.4 Främjande av hemslöjden (D 4)
Anslaget disponeras av Nämnden för
hemslöjdsfrågor för bidrag till
hemslöjdskonsulenternas verksamhet,
projekt samt till Svenska
hemslöjdsföreningarnas riksförbund.
Sedan år 1992 har försöksverksamhet med
en projektanställd rikskonsulent för
barn och ungdom bedrivits. Eftersom
erfarenheterna av verksamheten varit
positiva föreslår regeringen att
anslaget till rikskonsulenten
permanentas. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag.
Enligt riksdagens beslut år 1981 om
riktlinjerna för det statliga stödet
till hemslöjdsverksamheten (prop.
1980/81:87, bet. 1980/81:NU42, rskr.
1980/81:276) skulle statsbidraget till
länshemslöjdskonsulenterna utformas som
ett schablonbidrag beräknat i
förhållande till den genomsnittliga
årslönen för konsulenterna. Bidraget
skulle betalas ut under förutsättning
att berört landsting givit minst lika
stort bidrag. Denna grund för
utbetalning har enligt regeringen
inneburit dels viss osäkerhet när det
gäller att fastställa anslagets storlek
i regeringens budgetförslag, dels risk
för överskridande av anslaget.
Regeringen föreslår därför att anslaget
fr.o.m. år 1997 i stället skall anvisas
med ett fastställt belopp. Det bör
enligt regeringen ankomma på Nämnden för
hemslöjdsfrågor att inom förevarande
ramanslag besluta om hur medlen till
länshemslöjdskonsulenterna skall
fördelas och att tillsammans med länen
fastställa omfattningen av
länshemslöjdskonsulentverksamheten.
Regeringen vill dock understryka att
verksamhetens omfattning inte bör minska
i förhållande till i dag samt att
bidragen från berörd landstingskommun
eller primärkommun även i fortsättningen
bör vara lika stora som statens.
Utskottet tillstyrker att villkoren för
bidraget till verksamheten med
länshemslöjdskonsulenter skall vara i
enlighet med regeringens förslag.
I enlighet med vad som anförts ovan
(avsnitt 19.3) tillstyrker utskottet att
1 850 000 kronor, som tidigare anvisats
under anslaget Nämnden för
hemslöjdsfrågor (D 3), anvisas under
förevarande anslag (D 4), dvs. 1 350 000
kronor för bidrag till projekt inom
hemslöjdsområdet och, under
anslagsposten för konsulentverksamhet,
500 000 kronor för en rikskonsulent för
barn och ungdom.
Utskottet har inte heller i övrigt
något att erinra mot regeringens förslag
till medelsanvisning. Utskottet
tillstyrker därför regeringens förslag
att riksdagen skall anvisa ett belopp om
sammanlagt 16 464 000 kronor under
ramanslaget Främjande av hemslöjden.
19.5 Bidrag till bild- och formområdet
(D 5)
Under ett nytt ramanslag benämnt Bidrag
till bild- och formområdet beräknas
medel till Statens kulturråds
disposition för bidrag till
organisationer m.m. på bild- och
formkonstområdet. Hittills har medel för
dem beräknats under anslagsposten
Organisationer inom bild- och
formkonstområdet inom anslaget Bidrag
till utvecklingsverksamhet inom
kulturområdet m.m. Statens kulturråd har
innevarande budgetår lämnat bidrag från
denna anslagspost till Sveriges
konstföreningars riksförbund,
Folkrörelsernas konstfrämjande,
Föreningen Svensk form, Föreningen
Handarbetets Vänner, Grafiska
sällskapet, Svenskt barnbildarkiv,
Nutida svenskt silver och Stiftelsen
Gerlesborgsskolan. Vidare har stöd
lämnats till 15
konsthantverkskooperativ.
Under det nya ramanslaget beräknas
bidrag till Akademien för de fria
konsterna, vilken tidigare fått bidrag
under ett särskilt anslag.
Som utskottet redovisat tidigare i
betänkandet (avsnitt 11.2) anser
regeringen det motiverat med ett stärkt
stöd till bl.a. Sveriges
konstföreningars riksförbund och
Folkrörelsernas konstfrämjande för att
öka deras möjligheter att betala
utställningsersättning. I
budgetpropositionen beräknar regeringen
4 miljoner kronor för ökat stöd till
utställningsersättning.
Totalt föreslås riksdagen anvisa 14 741
000 kronor under anslaget.
I motion Kr17 (fp) yrkande 5 hemställs
att riksdagen skall anvisa 10 miljoner
kronor utöver regeringens förslag till
utställningsersättning till konstnärer.
Detta belopp bör användas till
ersättning för utställningar med andra
arrangörer än de i budgetpropositionen
nämnda t.ex. gallerier.
Utskottet kan inte tillstyrka den i
motionen föreslagna ökningen av anslaget
med drygt 60 %, varför riksdagen bör
avslå motion Kr17 (fp) yrkande 5.
I motionerna Kr232 (s) och Kr283 (c)
yrkande 28 tas upp frågan om
användningen av den i
budgetpropositionen föreslagna ökningen
av bidraget till Sveriges
konstföreningars riksförbund,
Folkrörelsernas konstfrämjande m.m.
Motionärerna anser att det är mycket
befogat med de ökade medel till
utställningsersättning som regeringen
föreslår. De anser dock att
Folkrörelsernas konstfrämjande, som
nyligen startat sin verksamhet och ännu
är under uppbyggnad, bör få använda en
del av de ökade medlen även till
organisationens ordinarie verksamhet för
att kunna klara uppgifterna att nå nya
grupper och ordna flera utställningar.
Enligt motionerna Kr259 (v) yrkande 3 i
denna del och Kr265 (v) bör riksdagen
anvisa ytterligare 2,5 miljoner kronor
till den ordinarie verksamheten inom
Folkrörelsernas konstfrämjande.
Utskottet delar motionärernas
uppfattning att Folkrörelsernas
konstfrämjande - utöver ökat bidrag till
utställningsersättning - även bör få
ökat stöd till sin ordinarie verksamhet.
Utskottet föreslår därför att riksdagen
med anledning av motionerna Kr232 (s)
och Kr283 (c) yrkande 28 beräknar ett
verksamhetsbidrag för Folkrörelsernas
konstfrämjande om sammanlagt 1,5
miljoner kronor och beslutar att
ökningen av verksamhetsbidraget får tas
från den i budgetpropositionen
föreslagna ökningen om 4 miljoner kronor
till utställningsersättning. Den i
motionerna Kr259 (v) yrkande 3 i denna
del och Kr265 (v) föreslagna ytterligare
ökningen av bidraget med 2,5 miljoner
kronor avstyrker utskottet.
Utskottet föreslår i enlighet med det
anförda att riksdagen - med anledning av
regeringens förslag och motionerna Kr232
(s) och Kr283 (c) yrkande 28 samt med
avslag på motionerna Kr259 (v) yrkande 3
i denna del och Kr265 (v) - anvisar det
av regeringen begärda beloppet under
anslaget. I sammanhanget finner
utskottet skäl att erinra om vad som
nyligen anförts av
konstitutionsutskottet om riksdagens
möjlighet att besluta om villkor för
medelsanvisningen ( bet. 1996/97:KU3 s.
17-18, se även yttr. 1995/96:KrU5y, där
kulturutskottet tidigare utvecklat sina
synpunkter i frågan).
I motionerna Kr4 (mp) yrkandena 14 och
15 samt Kr218 (mp) yrkandena 1 och 3
hemställs om en inventering av
kollektivverkstädernas verksamhet och om
att de skall erhålla bidrag från
Kulturrådet på samma sätt som t.ex.
konsthantverkskooperativen.
Kollektivverkstädernas verksamhet, som
dr av stor betydelse för konstnärerna,
har hittills endast erhållit statligt
stöd för investeringar och inköp men
inte till driften. Enligt motion Kr257
(mp) yrkande 2 i denna del och yrkande 5
bör kollektivverkstäderna få ett bidrag
om 5 miljoner kronor under vart och ett
av budgetåren 1998 och 1999, finansierat
genom en motsvarande minskning av ett
bidrag till vissa fackliga och andra
organisationer under anslaget Bidrag
till folkbildningen.
Utskottet anser att riksdagen inte bör
uttala sig om vilka bild- och
formkonstorganisationer som skall
erhålla statligt bidrag under åren 1998
och 1999. Riksdagen får i samband med
budgetbehandlingen inför dessa år och
inom då tillgängliga ekonomiska ramar
tillfälle att väga de olika behov av
ökade bidrag som finns mot varandra.
Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionerna Kr4 (mp) yrkandena 14 och 15,
Kr218 (mp) yrkandena 1 och 3 samt Kr257
(mp) yrkande 2 i denna del och yrkande
5.
20 Ersättningar och bidrag till
konstnärer (E)
20.1 Konstnärsnämnden (E 1)
Regeringen föreslår riksdagen att
godkänna följande övergripande mål för
Konstnärsnämnden. Målet för
Konstnärsnämnden skall vara att främja
bild-, form-, ton-, scen- och
filmkonstnärers möjligheter att ägna sig
åt kvalificerat konstnärligt arbete samt
att främja internationellt
konstnärsutbyte genom att bl.a. erbjuda
gästateljéer.
Nämnden skall också bidra till ökade
kunskaper om konstnärernas ekonomiska
och sociala förhållanden.
Utskottet tillstyrker de föreslagna
övergripande målen.
Under avsnitt 4 i detta betänkande har
utskottet tillstyrkt regeringens förslag
i kulturpropositionen att
Konstnärsnämnden skall få ett utökat
uppdrag när det gäller det
internationella konstnärsutbytet. I
budgetpropositionen beräknar regeringen
3 miljoner kronor för ett
internationellt ateljécentrum,
International Artists´ Studio Program in
Stockholm (IASPIS).
Regeringen föreslår att riksdagen för
ändamålet skall anvisa sammanlagt
9 173 000 kronor under ramanslaget
Konstnärsnämnden.
Utskottet tillstyrker den föreslagna
medelsanvisningen.
20.2 Ersättningar och bidrag till
konstnärer (E 2)
Regeringen föreslår att anslagen
Visningsersättning åt bild- och
formkonstnärer, Bidrag till konstnärer
m.m., Inkomstgarantier för konstnärer,
Långtidsstipendier, Ersättning åt
författare m.fl. för utlåning av deras
verk genom bibliotek m.m. samt
Ersättning till rättighetsinnehavare på
musikområdet redovisas under ett
gemensamt ramanslag benämnt Ersättningar
och bidrag till konstnärer. För den del
av anslaget som avser de hittillsvarande
anslagen Visningsersättning åt bild- och
formkonstnärer och Bidrag till
konstnärer m.m. beräknar regeringen en
sammanlagd förstärkning om 11 miljoner
kronor. Vidare beräknas 7 miljoner
kronor för en ökning av antalet
långtidsstipendier med 57 till totalt
102. Totalt föreslås anslaget föras upp
med 235 051 000 kronor.
Utskottet tillstyrker den föreslagna
medelsanvisningen.
21 Arkiv (F)
21.1 Riksarkivet och landsarkiven (F 1)
Riksarkivet och landsarkiven är statliga
arkivmyndigheter med särskilt ansvar för
den statliga arkivverksamheten och för
arkivvården i landet. I de statliga
arkivmyndigheternas uppgift ingår bl.a.
att vara arkivdepåer, att främja
forskning och att ge råd i arkivfrågor.
Regeringen föreslår att de övergripande
målen för den statliga arkivverksamheten
skall vara att myndigheternas arkiv,
vilka är en del av det nationella
kulturarvet, skall hanteras så att de
tillgodoser rätten att ta del av
allmänna handlingar, behovet av
information för rättskipningen och
förvaltningen samt forskningens behov.
Regeringen anser därmed att de
övergripande målen bör ligga fast.
Utskottet tillstyrker de föreslagna
målen.
Med hänvisning till regeringens förslag
till besparingar på statlig konsumtion
på myndigheternas och institutionernas
förvaltningskostnader inom
Kulturdepartementets förvaltningsområde
föreslås att besparingen under
förevarande anslag tas ut med 2 miljoner
kronor år 1997. För år 1998 beräknas
besparingen till 500 000 kronor. De
beräknade avgiftsinkomsterna för
Riksarkivet och landsarkiven är 20,4
miljoner kronor, varav ca hälften
belöper på Svensk arkivinformation. För
den fortsatta mikrofilmningen och
överföringen till landsarkiv av
folkbokföringsmaterial anser regeringen
att anslaget bör öka med 2 113 000
kronor.
Regeringen föreslår att riksdagen skall
anvisa 223 973 000 kronor under
ramanslaget Riksarkivet och
landsarkiven.
I flera motioner tas frågan upp om stöd
till Folkrörelsernas Arkivförbund.
Motionärerna bakom motion Kr259 (v)
anser att förevarande anslag bör minskas
med 250 000 kronor (yrkande 3 delvis).
Dessa medel bör tillföras ett särskilt
anslag för teknisk uppdatering under
anslaget A 2 Bidrag till allmän
kulturverksamhet, utveckling samt
internationellt kulturutbyte och
samarbete. Medlen bör anvisas
Folkrörelsernas Arkivförbund för arbetet
med att göra arkivbestånden kända och
tillgängliga.
I motionerna Kr1 (s) och Kr248 (fp)
framhålls folkrörelsearkivens stora
betydelse. En koncentration av
insatserna på hittills mindre
uppmärksammade befolkningsgrupper och
områden kräver satsningar på bl.a. ny
teknik, utbildning, rådgivning och
information. Enligt motionärerna bakom
motion Kr1 (s) kan även ett mindre
statligt bidrag få stor kulturpolitisk
betydelse. För att Folkrörelsernas
Arkivförbund skall kunna genomföra sina
planer på modernisering och
kompetenshöjning bör verksamheten enligt
motion Kr248 (fp) erhålla direkt
statsbidrag (yrkande 1).
Folkrörelsearkiven bör även få möjlighet
att kostnadsfritt utnyttja de statliga
arkivens kunskap och - i viss mån -
utrustning (yrkande 2).
En motion med samma syfte - motion
Kr234 (c) - behandlas senare i detta
betänkande (avsnitt 22.1)
Som anförs i motionerna arbetar
folkrörelsearkiven på uppdrag av ett
mycket brett föreningsliv och förmedlar
kunskap såväl till enskilda som till den
offentliga och den privata sektorn.
Arkiven utgör en värdefull resurs för
vetenskaplig forskning, för släkt- och
hembygdforskning och för skola och
kulturliv. Folkrörelsearkiven spelar
därmed en viktig roll för utforskandet
av vårt kulturarv. Det ankommer på
Riksarkivets nämnd för enskilda arkiv,
som fördelar statliga bidrag till
enskilda arkiv, att vid sin
medelsfördelning beakta de behov som
påtalas i motionerna. När det gäller de
statliga arkivens tillmötesgående med
kunskap och utrustning är det en uppgift
för Riksarkivet och landsarkiven att
bedöma såväl behovet av stödinsatser som
de kostnadsersättningar som kan bli
aktuella. Utskottet förutsätter mot
bakgrund av det ovan anförda att dessa
arkiv intar en generös attityd vid
prövning av folkrörelserarkivens
servicebehov. Med hänvisning till det
anförda anser utskottet att motionerna
Kr1 (s) och Kr248 (fp) inte påkallar
någon riksdagens åtgärd. De avstyrks.
Utskottet tillstyrker den föreslagna
medelsanvisningen och avstyrker därmed
motion Kr259 (v) yrkande 3 i aktuell
del.
Tidigare i detta betänkande har
utskottet behandlat frågor om
medelstilldelning under anslaget A 2
Bidrag till allmän kulturverksamhet,
utveckling samt internationellt
kulturutbyte och samarbete (avsnitt
16.2).
21.2 Arkivet för ljud och bild (F 2)
Regeringen föreslår riksdagen att
godkänna följande övergripande mål för
Arkivet för ljud och bild. Myndigheten
skall möjliggöra forskning i svensk
kultur och samhälle genom att
tillhandahålla den del av medieutbudet i
Sverige som offentliggörs i form av ljud
och rörliga bilder.
Utskottet tillstyrker de föreslagna
övergripande målen.
För att Arkivet för ljud och bild skall
kunna möta de krav som dagens
mediesituation ställer i enlighet med
pliktexemplarslagens föreskrifter
föreslår regeringen en
anslagsförstärkning med 2,2 miljoner
kronor.
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag att riksdagen skall anvisa
sammanlagt 25 213 000 kronor under
ramanslaget Arkivet för ljud och bild.
21.3 Språk- och folkminnesinstitutet (F
3)
Regeringen föreslår att det övergripande
målet för Språk- och folkminnes-
institutet skall vara att bevara vårt
kulturarv genom att på vetenskaplig
grund vidmakthålla och förmedla kunskap
om dialekter, personnamn, ortnamn,
folkminnen, visor, folkmusik och den
svenska jazzens historia.
Omformuleringen av det övergripande
målet innebär inte någon större
förändring av verksamhetsinriktningen.
Utskottet tillstyrker det föreslagna
målet.
Med hänvisning till regeringens förslag
till besparingar på statlig konsumtion
på myndigheternas och institutionernas
förvaltningskostnader inom
Kulturdepartementets förvaltningsområde
föreslås att besparingen under
förevarande anslag tas ut med 867 000
kronor år 1997. För år 1998 beräknas
besparingen till samma belopp.
Utskottet tillstyrker förslaget att
riksdagen skall anvisa 28 021 000 kronor
under ramanslaget Språk- och
folkminnesinstitutet.
21.4 Svenskt biografiskt lexikon (F 4)
Regeringen föreslår att det övergripande
målet för Svenskt biografiskt lexikon
skall vara att ge ut publikationen
Svenskt biografiskt lexikon och
därigenom sprida kunskap om svensk
personhistoria. Omformuleringen av det
övergripande målet innebär inte någon
förändring av verksamhetsinriktningen.
Utskottet tillstyrker det föreslagna
målet.
Regeringen föreslår att riksdagen skall
anvisa 3 413 000 kronor under ram
anslaget Svenskt biografiskt lexikon.
Utskottet tillstyrker den föreslagna
medelsanvisningen.
22 Kulturmiljö (G)
22.1 Riksantikvarieämbetet (G 1)
Regeringen anger att det övergripande
målet för den statliga
kulturmiljöorganisationen är att bevara
och förmedla kulturarvet, stärka den
lokala kulturella identiteten, syfta
till kontinuitet i utvecklingen av den
yttre miljön, möta hoten mot
kulturmiljön samt bidra till att öka
medvetenheten om estetiska värden och
historiska sammanhang.
Regeringen föreslår att det
övergripande målet för RAÄ skall vara
att som central myndighet arbeta för att
den statliga kulturmiljöorganisationens
mål uppnås.
Utskottet tillstyrker det föreslagna
övergripande målet för RAÄ.
Vidare föreslår regeringen att
147 586 000 kronor skall anvisas för
budgetåret 1997 under förevarande
anslag. I beloppet ingår en
engångsanvisning om 1,2 miljoner kronor
för RAÄ:s arbete med ett
handlingsprogram för bevarande, vård och
långsiktig förvaltning av landets
industriminnen. Vidare ingår i beloppet
en engångsanvisning om 2,5 miljoner
kronor för att stödja uppbyggande,
breddning och vidareutveckling av de
regionala och kommunala organisationer
som på flera håll utgör en bas för
arbetsmarknadsinsatser och utbildningar.
Medlen bör fördelas av RAÄ.
För att utveckla och fördjupa
kunskapsunderlaget avseende bebyggelse
samt landskapets kulturvärden inom ramen
för projekten bebyggelseinventeringen
och landskapsinventeringen föreslås att
10 miljoner kronor förs över för år 1997
från anslaget G 2 Bidrag till
kulturmiljövård och kulturstöd vid
ombyggnad till förevarande anslag.
Slutligen föreslås att ytterligare
600 000 kronor skall överföras från
nämnda anslag till förevarande anslag
för år 1997. Medlen är avsedda för
uppbyggnad och utveckling av ett
digitalt uppföljningssystem för beslut
om bidrag ur sakanslaget.
Motionärerna bakom motion Kr260 (m)
motsätter sig förslaget att överföra 10
miljoner kronor för utveckling av
kunskapsunderlaget från anslaget G 2
till förevarande myndighetsanslag
(yrkande 12 delvis).
Antikvarisk verksamhet utgår till stor
del från inventering av olika slag.
RAÄ:s landskaps- och bebyggelseprojekt
syftar till en grundläggande
registeruppbyggnad av det agrara
kulturlandskapets historiska innehåll
respektive en grundläggande kunskap om
kulturvärdena i landets bebyggelsemassa.
Enligt utskottets uppfattning är det
angeläget att RAÄ kan utveckla
kulturmiljövårdens kunskapsunderlag och
förnya inventeringsarbetet. Utskottet
avstyrker motion Kr260 (m) yrkande 12 i
motsvarande del.
I motion Kr234 (c) anförs att
folkrörelsearkiven förvaltar betydande
arkivbestånd och samlingar från
föreningar och folkrörelser, kommuner
och lokala företag. Under de senaste
åren har flera arkiv dokumenterat
arbetets och de lokala företagens
villkor under olika tidsepoker. I
motionen föreslås att Folkrörelsernas
Arkivförbund skall få del av de medel
som RAÄ tilldelats för sitt
industriminnesprojekt.
Riksarkivets Enskilda nämnd fördelar
bidrag till enskilda arkiv och till
Folkrörelsernas Arkivförbund, som för
innevarande budgetår (18 månader)
erhållit 221 000 kronor.
Utskottet har i ett föregående avsnitt
i detta betänkande redovisat motions-
yrkanden om stöd m.m. till
Folkrörelsernas Arkivförbund (avsnitt
21.1).
Enligt utskottets uppfattning bör det
belopp som regeringen föreslår skall
anvisas för RAÄ:s industriminnesprojekt,
1,2 miljoner kronor, gå oavkortat till
RAÄ. Utskottet utgår från att de
projektansvariga i sitt arbete har
kontakt även med företrädare för
arkivvärlden, däribland Folkrörelsernas
Arkivförbund. Utskottet avstyrker
motionen.
Utskottet föreslår med hänvisning till
det anförda att riksdagen med avslag på
motion Kr234 (c) beslutar att anvisa
medel under anslaget i enlighet med
regeringens förslag.
22.2 Bidrag till kulturmiljövård och
kulturstöd vid ombyggnad (G 2)
Regeringen föreslår att anslaget
Kulturmiljövård och anslaget Kulturstöd
vid ombyggnad m.m. skall föras samman
under ett nytt anslag, benämnt Bidrag
till kulturmiljövård och kulturstöd vid
ombyggnad.
Vidare föreslår regeringen att
224 337 000 kronor skall anvisas för
budgetåret 1997 under förevarande
anslag. Som redovisats under föregående
anslag föreslås att sammanlagt 10,6
miljoner kronor skall överföras för
budgetåret 1997 från förevarande anslag
till RAÄ:s myndighetsanslag (G 1).
Slutligen föreslår regeringen att det
inom ramen för anslaget skall få
beslutas om bidrag för utbetalningar
under senare år än 1997, dock längst
t.o.m. år 1999.
Motionärerna bakom motion Kr260 (m)
anser att möjligheterna till
kulturmiljövård och kulturstöd vid
ombyggnad skall förbättras och föreslår
därför en anslagsnivå som är 26 miljoner
kronor högre än den regeringen
föreslagit (yrkande 12 delvis).
Finansieringen bör delvis ske genom att
regeringens förslag om överföring av 10
miljoner kronor från anslaget G 2 till
anslaget G 1 avslås (yrkande 13).
Utskottet erinrar om att betydande
summor anvisats under senare år för
kulturmiljövård under flera departements
huvudtitlar. Många viktiga insatser har
kunnat komma till stånd tack vare de
satsningar som gjorts. Utskottet anser -
som framgår av avsnitt 22.1 - att den
överföring av medel till anslaget G 1
som regeringen föreslår är väl
motiverad. Utskottet är inte berett att
förorda en medelsanvisning under detta
anslag som överstiger den av regeringen
föreslagna.
Med hänvisning till det anförda
föreslår utskottet att riksdagen med
avslag på motion Kr260 (m) yrkande 12 i
denna del och yrkande 13 beslutar att
anvisa medel under anslaget i enlighet
med regeringens förslag.
Utskottet föreslår att riksdagen
bemyndigar regeringen att inom ramen för
anslaget G 2 besluta om bidrag för
utbetalningar under senare år än 1997,
dock längst t.o.m. år 1999.
22.3 Utställningsgarantier och inköp av
kulturföremål (G 3)
Regeringen föreslår att 80 000 kronor
skall anvisas för budgetåret 1997 under
förevarande anslag.
Utskottet, som i ett tidigare avsnitt i
detta betänkande (avsnitt 12.5.12)
tillstyrkt förslaget att vidga
regeringens bemyndigande att lämna
utställningsgarantier, tillstyrker den
förslagna medelsanvisningen.
22.4 Restaureringsarbeten vid de
kungliga slotten och rikets fästningar
(G 4)
Regeringen föreslår att 50 miljoner
kronor skall anvisas för budgetåret 1997
under förevarande anslag.
Utskottet tillstyrker den föreslagna
medelsanvisningen.
23 Museer och utställningar (H)
23.1 Centrala museer: Myndigheter (H 1)
Utskottet har i ett tidigare avsnitt i
detta betänkande redovisat att Statens
försvarshistoriska museum förts över
från Försvarsdepartementets till
Kulturdepartementets verksamhetsområde
(avsnitt 12.5.8). Regeringen har under
förevarande anslag fört upp två nya
anslagsposter, nämligen anslagsposten
Statens försvarshistoriska museum och
anslagsposten Etnografiska museet i
Göteborg.
Regeringen föreslår att det
övergripande målet för museerna skall
vara att bevara vårt kulturarv. Museerna
skall tillsammans utveckla och förmedla
kunskap om och upplevelser av
kulturarvet och härigenom ge perspektiv
på samhällsutvecklingen.
Utskottet tillstyrker det föreslagna
övergripande målet.
Regeringen föreslår att riksdagen för
ändamålet skall anvisa ett ramanslag om
506 477 000 kronor. I beloppet ingår
bl.a. viss anslagsförstärkning till
Moderna museet och Arkitekturmuseum som
år 1997 skall påbörja inflyttningen i
nya lokaler på Skeppsholmen i Stockholm.
Utskottet tillstyrker den föreslagna
medelsanvisningen.
Utskottet vill tillägga att medel för
Naturhistoriska riksmuseet anvisas under
detta anslag. Utskottet har erfarit att
regeringen för budgetåret 1997 inte har
beräknat någon kompensation för att
täcka de hyreskostnader som museet har
för de underjordiska lokaler som hyser
museets spritlagda samlingar. Utskottet
utgår från att regeringen på
tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 1997 beräknar medel för
dndamålet.
23.2 Centrala museer: Stiftelser (H 2)
Medel för Stiftelsen Skansen har
tidigare redovisats under anslaget
Bidrag till vissa museer. Anslagsposten
redovisas i årets budgetproposition
under förevarande anslag.
Regeringen föreslår att det
övergripande målet för stiftelsemuseerna
skall vara att bevara vårt kulturarv.
Museerna skall tillsammans utveckla och
förmedla kunskap om och upplevelser av
kulturarvet och härigenom ge perspektiv
på samhällsutvecklingen.
Utskottet tillstyrker det föreslagna
övergripande målet.
Regeringen föreslår att riksdagen för
ändamålet skall anvisa sammanlagt
168 525 000 miljoner kronor.
Motionärerna bakom motion Kr238 (kd, s,
c, fp) gör jämförelser mellan Kolmårdens
djurpark och Skansen (yrkande 1). Djuren
är - anser motionärerna - den stora
attraktionen på Skansen. Motionärerna
frågar sig varför statsbidrag utgår till
Skansens djurpark och inte till
Kolmårdens djurpark. Kolmårdens djurpark
bör tillföras 5 miljoner kronor av de
medel som anvisas till centrala museer.
Utskottet uppfattar att motionärerna
avser att en ny anslagspost bör föras
upp under förevarande anslag för
ändamålet.
Utskottet avstyrkte våren 1995 ett
motionsyrkande med liknande syfte som
det nu aktuella (bet. 1994/95:KrU18).
Utskottet redovisade utförligt
bakgrunden till att Skansen erhåller
statsbidrag. Bl.a. anförde utskottet att
Skansen, som grundades år 1891, har
omkring 150 kulturhistoriska byggnader
från olika delar av Sverige,
representerande skilda tidsepoker och
sociala villkor. Skansen utgjorde en del
av Stiftelsen Nordiska museet fram till
år 1963, då en särskild stiftelse
bildades, Stiftelsen Skansen. Under
några decennier erhöll Skansen bidrag
från staten, Stockholms kommun och
Stockholms läns landsting. Den 1 januari
1993 övertog staten hela det ekonomiska
ansvaret för Skansen. Skansen skall
enligt sina stadgar bedriva en
verksamhet som bygger vidare på och
utvecklar det nuvarande Skansen genom
fortsatta insatser för att levandegöra
svensk kultur och natur samt genom att
kring ett centrum av kulturminnen skapa
en levande miljö för olika
fritidsintressen. Skansen skall verka i
nära kulturellt och vetenskapligt
samarbete med Nordiska museet. Utskottet
konstaterade att det statliga stödet
till Skansen främst motiveras av museets
roll som förmedlare av svensk folkkultur
och folktradition.
Utskottet som alltjämt intar samma
ståndpunkt i frågan vill tillägga att
det i första hand ankommer på
huvudmännen för Kolmårdens djurpark att
ta ansvar för verksamheten.
Med hänvisning till det anförda
föreslår utskottet att riksdagen med
avslag på motion Kr238 (kd, s, c, fp)
yrkande 1 beslutar anvisa medel under
anslaget i enlighet med regeringens
förslag.
23.3 Bidrag till regionala museer (H 3)
Utskottet har i ett tidigare avsnitt i
detta betänkande beslutat tillstyrka
regeringens förslag att införa ett nytt
bidragssystem för regionala
kulturinstitutioner (avsnitt 4.1).
Regeringen föreslår att 105 680 000
kronor skall anvisas för budgetåret 1997
under förevarande anslag.
Utskottet tillstyrker den föreslagna
medelsanvisningen.
23.4 Bidrag till vissa museer (H 4)
Regeringen föreslår riksdagen att
godkänna att det övergripande målet för
statens bidrag till de museer och
institutioner som ryms under förevarande
anslag skall vara att museerna skall
bevara vårt kulturarv. Museerna och
institutionerna skall tillsammans
utveckla och förmedla kunskap om och
upplevelser av kulturarvet och härigenom
ge perspektiv på samhällsutvecklingen.
Utskottet tillstyrker det föreslagna
övergripande målet.
Regeringen föreslår att 37 951 000
kronor skall anvisas för ändamålet.
Under anslaget föreslås två nya
anslagsposter.
Den ena nya anslagsposten avser Röhsska
museet i Göteborg. Regeringen föreslår
att 500 000 kronor skall anvisas för det
nätverksansvar som museet föreslås få i
kulturpropositionen för nutida
konsthantverk och formgivning. I ett
tidigare avsnitt i detta betänkande har
utskottet tillstyrkt regeringens förslag
då det gäller det ansvar som museet
tilldelas (avsnitt 12.5.4).
Vidare föreslås en ny anslagspost
avseende Bildmuseet i Umeå som i likhet
med Rooseum i Malmö skall utgöra en
stödjepunkt för samtidskonsten och
konstbildningen.
För Bildmuseet har regeringen beräknat
750 000 kronor. För Rooseum föreslås att
anslaget skall ökas med 1 miljon kronor
till 2 miljoner kronor.
Under anslaget har regeringen beräknat
11 076 000 kronor för Arbetets museum.
Utskottet har i ett tidigare avsnitt i
detta betänkande tillstyrkt att ett
nationellt uppdrag skall inrättas på
museiområdet. Medel härför beräknas
under anslaget A 4 Nationella uppdrag.
Regeringen har anmält sin avsikt att ge
uppdraget till Arbetets museum och att
tilldela museet 1 miljon kronor härför.
(Se avsnitt 2.6, 12.5.5 och 16.4.)
Motionsvägen har framförts yrkanden om
höjning av eller omfördelning inom
anslaget för att tillföra vissa av
museerna högre bidrag eller för att
inrätta nya museer. Utskottet återkommer
till dessa förslag.
Vidare föreslås i motion Kr260 (m) en
minskning av anslagsnivån med 11 076 000
kronor, eftersom motionärerna anser att
bidrag inte skall utgå till Arbetets
museum i Norrköping (yrkande 16). Enligt
motionärerna finns verksamhet liknande
den som bedrivs vid museet hos bl.a. ett
stort antal kulturhistoriska museer.
Museet har skapats på initiativ av olika
intressegrupper, utan att de sett till
att verksamheten har de medel som behövs
för att fortleva av egen kraft. Det
ekonomiska ansvaret för Arbetets museum
har sedan av politiska skäl övertagits
av staten, menar motionärerna, som av
principiella skäl vänder sig häremot.
Utskottet har vid upprepade tillfällen
uttalat att verksamheten vid Arbetets
museum i Norrköping är av stort intresse
inte bara nationellt utan även
internationellt (senast i bet.
1994/95:KrU18). Utskottet vidhåller den
ståndpunkten.
Utskottet har noterat att Arbetets
museum har som bildningsmål att
vetenskapligt minnas samtida arbetsliv
och att konstnärligt gestalta kvinnors
och mäns arbetsvillkor. Vidare strävar
museet efter att utvecklas till en
nationell experimentscen för den moderna
museologin, något som utskottet finner
vara synnerligen intressant. Den
förnyelse av museiverksamheten som
museet bidrar med utgör ett spännande
inslag i den svenska museivärlden.
Sammantaget finner utskottet att
regeringens förslag till medelsberäkning
för Arbetets museum är väl motiverat.
Motion Kr260 (m) avstyrks således i här
aktuell del.
I två motionsyrkanden föreslås att
särskilda medel skall anvisas för
inrättande av ett kvinnomuseum. I motion
Kr259 (v) föreslås att 5 miljoner kronor
skall anvisas för ändamålet (yrkande 3 i
motsvarande del). Motionärerna bakom
motion Kr257 (mp) föreslår att 4
miljoner kronor skall anvisas för samma
ändamål (yrkande 1 i motsvarande del).
Vidare föreslås i sistnämnda motion,
Kr257 (mp), att 4 miljoner kronor skall
anvisas för ett filmmuseum (yrkande 1 i
motsvarande del).
Utskottet har i ett tidigare avsnitt i
detta betänkande avstyrkt förslag om att
inrätta såväl ett kvinnomuseum som ett
filmmuseum (avsnitt 12.5.16). Med
hänvisning härtill avstyrker utskottet
även förslagen om medelsanvisning för
nämnda ändamål.
Motionären bakom motion Kr241 (fp)
anser att det statliga bidraget till
Judiska museet skall ligga på samma nivå
som Stockholms kommuns bidrag till
museet. Därför föreslås en anslagsnivå
till Judiska museet som är 300 000
kronor högre än den regeringen
föreslagit. Finansieringen av förslaget
bör ske genom en omfördelning inom
förevarande anslag, anser motionären.
Judiska museet invigdes år 1987. Den
verksamhet som bedrivs vid Judiska
museet har stor betydelse för kunskapen
om judarnas historia i Sverige, den
judiska integrationen i det svenska
samhället och för kampen mot
främlingsfientlighet och rasism. På
utskottets initiativ tillfördes museet
ett årligt statsbidrag fr.o.m.
budgetåret 1994/95 (bet. 1993/94:KrU26,
rskr. 1993/94:196).
Utskottet är inte berett att för
budgetåret 1997 förorda att museet
tillförs ytterligare medel. Motionen
avstyrks.
I motion Kr251 (s) framhålls att
Millesgården, som årligen har ett mycket
stort antal besökare från Sverige och
utlandet, årligen producerar 10-12
utställningar samt arrangerar en rad
olika kulturaktiviteter. Enligt
motionären är det förenat med stora
bekymmer att hålla Millesgårdens
verksamhet på en hög kvalitativ och
kvantitativ standard då man har
ekonomiska problem och liten personal.
Anslaget till Millesgården bör därför
räknas upp genom en omfördelning av
medel från anslaget A 2 Bidrag till
allmän kulturverksamhet, utveckling samt
internationellt kulturutbyte och
samarbete till förevarande anslag.
Millesgårdens huvuduppgift är att för
framtiden bevara Carl och Olga Milles
Lidingöhem med de samlingar som finns
där samt att hålla hemmet och
samlingarna tillgängliga för
allmänheten. Millesgården har - liksom
Skansen och Vasamuseet - utvecklats till
en av de främsta turistattraktionerna i
Stockholmsområdet, inte minst för
besökare från utlandet. En anledning
till att museet attraherar såväl ny som
gammal publik är att det visat en
förmåga till spännande och många gånger
utmanande utställningar av omvittnat hög
kvalitet, vilka på ett fruktbart sätt
kontrasterat mot museets uppgift att ta
till vara arvet efter Carl och Olga
Milles.
Utskottet anser att det är motiverat
att statsbidraget till Millesgården
räknas upp med 500 000 kronor. För att
finansiera den föreslagna
resursförstärkningen bör - i enlighet
med vad som anförts under anslaget A 2
Bidrag till allmän kulturverksamhet,
utveckling samt internationellt
kulturutbyte och samarbete - en
överföring göras från det anslaget till
förevarande anslag.
Således bör bidraget till Millesgården
för budgetåret 1997 beräknas till
1 711 000 kronor.
Utskottet vill tillägga följande. Det
är beklagligt att Lidingö kommun för
närvarande inte anser sig kunna lämna
bidrag till Millesgårdens verksamhet.
Utskottet utgår från att även kommunen
ger bidrag till verksamheten.
Med hänvisning till det anförda
föreslår utskottet att riksdagen med
bifall till motion Kr251 (s), med
anledning av regeringens förslag och med
avslag på motionerna Kr241 (fp), Kr 257
(mp) yrkande 1, Kr259 (v) yrkande 3 i
motsvarande del och Kr260 yrkande 16
beslutar att medelsanvisningen under
förevarande anslag skall uppgå till
38 451 000 kronor för budgetåret 1997.
I en motion, Kr257 (mp), föreslås för
vart och ett av åren 1998 och 1999 dels
att 5 miljoner kronor skall anvisas för
ett kvinnomuseum, dels att 5 miljoner
kronor skall anvisas för ett filmmuseum
(yrkande 2).
Riksdagen har godkänt regeringens
förslag om preliminär fördelning på
utgiftsområden av utgifterna på
statsbudgeten för budgetåret 1998 och
1999 (prop. 1996/97:1, yttr.
1996/97:KrU1y, bet. 1996/97:FiU1, rskr.
1996/97:53). Denna preliminära
fördelning skall utgöra en riktlinje för
regeringens bud-getarbete. Utskottet
anser inte att det finns anledning att
nu besluta om bidragsändamålen i
kommande budgetförslag. Motionen
avstyrks i här aktuell del.
23.5 Stöd till icke-statliga
kulturlokaler (H 5)
Stödet anvisas enligt förordningen
(1990:573) om stöd till vissa icke-
statliga kulturlokaler. Enligt
bestämmelserna kan stöd ges i form av
bidrag till ny- eller ombyggnad av musei-
, teater- och konsertlokaler som tillhör
någon annan än staten. Bidrag kan också
ges till standardhöjande reparationer
och handikappanpassning av sådana
lokaler. Beslut om bidrag fattas av
Boverkets samlingslokaldelegation efter
samråd med Statens kulturråd inom av
riksdagen beslutade ramar innan aktuella
byggen påbörjas. Bidragen utbetalas när
arbetena är avslutade, vilket kan ta
flera år. Av denna anledning varierar
storleken på utbetalningarna år från år
beroende på beslut som ligger flera år
bakåt i tiden.
Bidraget har tidigare redovisats under
ett förslagsanslag med möjligheter att
inom en bestämd beslutanderam besluta om
bidrag för utbetalning under kommande
år. Detta innebär enligt regeringen en
viss osäkerhet när det gäller att
fastställa anslagsbeloppet och därför en
risk för överskridande av ett års
anslag. Införandet av ett utgiftsanslag
innebär att möjligheterna till
överskridande minskar. Regeringen
föreslår därför att Boverket bemyndigas
att inom anslagets ram besluta om bidrag
för utbetalning under senare budgetår
och att anslaget anvisas under ett
ramanslag.
Motionärerna i motion Kr260 (m) yrkande
17 anser att regeringens förslag om
bidrag till icke-statliga kulturlokaler
skall avslås eftersom det enligt
motionärerna inte är logiskt att kräva
att huvudmannen skall stå för
lokalkostnaderna samtidigt som det finns
ett statligt anslag för ändamålet.
Kostnader för handikappanpassning bör
bestridas från anslag inom utgiftsområde
9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg.
För att mildra konsekvenserna av den
föreslagna nedskärningen av anslaget
begärs i motion Kr280 (v) att medel för
icke-statliga kulturlokaler motsvarande
bidragsnivån för år 1996, dvs. 17 466
000 kronor, ställs till förfogande under
anslaget N 1 Bidrag till allmänna
samlingslokaler eller ur anslagen för
arbetsmarknadspolitiska åtgärder inom
utgiftsområde 13.
Enligt motion Kr281 (s, fp, v) bör
Kulturprojektet Röda Sten i Göteborg
erhålla ekonomiskt stöd genom Boverket,
Riksantikvarieämbetet,
arbetsmarknadsmyndigheter eller andra
statliga myndigheter.
Inför beredningen av förevarande anslag
har utskottet inhämtat information från
Boverket om den beräknade belastningen
på anslaget under innevarande budgetår
och under de kommande två budgetåren.
Anslaget är för budgetåret 1995/96
betecknat som förslagsanslag och uppfört
med 27 500 000 kronor. Därav var 15 019
000 kronor förbrukade den 1 november
1996, varför 12 481 000 kronor återstår
på anslaget. Boverket har under de
senaste budgetåren - helt i enlighet med
och inom ramen för riksdagens
bemyndiganden - fattat beslut om bidrag
till byggande av ett antal icke-statliga
lokaler, vilka ännu inte är slutförda
och slutbesiktigade. Bidragen till dessa
byggen är således ännu inte utbetalade.
Boverket beräknade den 1 november 1996
att fem av dessa byggen eller
byggetapper skulle hinna slutföras och
slutbesiktigas före den 1 januari 1997.
Bidragen härtill uppgår till sammanlagt
27 600 000 kronor. Eftersom 12 481 000
kronor återstår på anslaget måste
anslaget för budgetåret 1995/96 få
överskridas med 15 119 000 kronor. I
budgetpropositionen (Finansplanen,
avsnitt 4.1.3 Uppföljning av budgetåret
1995/96) har regeringen uppmärksammat
frågan om tidsförskjutningen av
utbetalningen av bidragen och behovet av
överskridande av beviljat anslag.
Regeringen gör dessutom den bedömningen
att krav på finansiering av
överskridandet inte bör ställas.
Utskottet har vidare inhämtat att
Boverket beräknar att åtta byggen eller
byggetapper kan beräknas bli slutförda
under budgetåret 1997. De tidigare - i
enlighet med riksdagens bemyndiganden -
beslutade bidragen till dessa uppgår
till sammanlagt 16 900 000 kronor.
Slutligen beräknas ett bygge - för
vilket Boverket har beslutat om bidrag i
enlighet med riksdagens tidigare givna
bemyndiganden - bli slutfört under
budgetåret 1998. Bidraget till detta
uppgår till 5 miljoner kronor.
Som en följd av det anförda kan
utskottet redan nu slå fast att det i
budgetpropositionen föreslagna beloppet
om 10 miljoner kronor under det nya
ramanslaget Stöd till icke-statliga
kulturlokaler, vilket inte får
överskridas, inte kommer att räcka till
de bidrag som redan är beslutade och som
kommer att behöva betalas ut under
budgetåret 1997. Det belopp om 16 900
000 kronor som Boverket beräknar kommer
att behöva betalas ut under år 1997 kan
till och med bli högre i det fall något
eller några av de byggen som beräknas
bli klara under budgetåret 1995/96
skulle bli försenade.
Utskottet kan också konstatera att med
ett sammanlagt medelsbehov om minst 21
900 000 kronor under budgetåren 1997 och
1998 kommer det inte att under dessa år
finnas något utrymme för beslut om nya
bidrag, eftersom regeringen i
budgetpropositionen beräknar anslaget
till 10 miljoner kronor för vart och ett
av dessa år, dvs. sammanlagt 20 miljoner
kronor.
Mot bakgrund av vad som här redovisats
och av vad regeringen anför i
budgetpropositionen om överskridande av
vissa anslag under budgetåret 1995/96
förutsätter utskottet att Boverket får
regeringens medgivande att överskrida
förslagsanslaget Stöd till icke-statliga
kulturlokaler för att kunna betala ut
redan beslutade bidrag till byggen och
byggetapper som slutförs före den 1
januari 1997.
Som redovisas ovan sker således den 1
januari 1997 en övergång från ett system
- där riksdagen ger bemyndiganden att
besluta om bidrag inom angivna ramar och
anvisar medel under förslagsanslag som
kan överskridas - till ett nytt system,
där medel anvisas under ramanslag som
inte får överskridas. Under sådana
förhållanden måste det enligt utskottets
mening övergångsvis finnas tillräckliga
medel för att betala ut de bidrag som
beslutats under det tidigare systemet
och inom de av riksdagen fastställda
ramarna. Dessa utbetalningar för
färdigställda byggen bör inte skjutas
fram till ett följande budgetår på grund
av medelsbrist det år byggena
färdigställs. Staten bör fullfölja sina
åtaganden gentemot dem som fått beslut
om bidrag inom det hittillsvarande
systemet, dvs. utbetalning bör ske i
anslutning till att ett bygge är
slutfört. Ett annat skäl till att
utbetalningarna inte bör skjutas fram
till ett påföljande budgetår är att det
enligt utskottets uppfattning i vart
fall från och med budgetåret 1998 bör
finnas visst utrymme inom anslaget för
nya beslut om bidrag till icke-statliga
kulturlokaler. När regeringen under
budgetåret 1997 kan överblicka hur många
byggen som beräknas bli klara detta år
och hur mycket större än anslaget
medelsbehovet beräknas bli, bör
regeringen återkomma till riksdagen med
förslag om ytterligare medelsanvisning
på tilläggsbudget för budgetåret 1997.
Vad utskottet här anfört bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.
Utskottet har även informerat sig om
omfattningen av de bidragsansökningar
som lämnats in till Boverket både i vad
avser stöd till icke-statliga
kulturlokaler och bidrag till allmänna
samlingslokaler. Utskottet kan
konstatera att dessa ansökningar avser
ett mycket stort antal byggobjekt som -
om de genomfördes - skulle generera
sysselsättning av betydande omfattning
och även få betydelse för utvecklingen
och sysselsättningen inom kulturområdet
i hela landet. I och med bidragsansökan
har huvudmännen visat en beredskap att
satsa egna medel och att starta
byggandet av lokalerna. Beslut om bidrag
fattas av Boverket inom av riksdagen
beslutade ramar. Utskottet tar inte
ställning till om dessa byggen bör få
statligt bidrag och inte heller till om
eller när de skulle kunna påbörjas.
Utskottet vill dock i sammanhanget
uppmärksamma att denna beredskap att
starta byggen finns hos huvudmännen och
framhålla att i den mån
arbetsmarknadsmyndigheterna bedömer att
arbetsmarknadsinsatser behövs i olika
delar av landet finns här en rad
potentiella sysselsättningsmöjligheter.
Utskottet föreslår, med hänvisning till
det anförda, att riksdagen med avslag på
motionerna Kr260 (m) yrkande 17 och
Kr280 (v) under anslaget Stöd till icke-
statliga kulturlokaler anvisar 10
miljoner kronor i enlighet med
regeringens förslag. Utskottet
tillstyrker - med en formell jämkning -
att riksdagen lämnar det av regeringen
föreslagna bemyndigandet att inom ramen
för anslaget H 5 Stöd till icke-statliga
kulturlokaler besluta om bidrag för
utbetalning under senare år än år 1997,
dock längst t.o.m. år 1999.
Med anledning av motion Kr281 (s, fp,
v) om bidrag till ett visst byggobjekt
(Kulturprojektet Röda Sten) erinrar
utskottet om att beslut i fråga om
bidrag till icke-statliga kulturlokaler
fattas av Boverket och föreslår att
riksdagen avslår motionen.
23.6 Stiftelsen Riksutställningar (H 6)
Regeringen föreslår riksdagen att
godkänna att det övergripande målet för
Riksutställningar skall vara att bevara
vårt kulturarv. Riksutställningar skall
tillsammans med bl.a. museer utveckla
och förmedla kunskap om och upplevelser
av kulturarvet och härigenom ge
perspektiv på samhällsutvecklingen.
Utskottet tillstyrker det föreslagna
övergripande målet.
Regeringen föreslår att 33 849 000
kronor skall anvisas för budgetåret 1997
under förevarande anslag.
Motionärerna bakom motion Kr260 (m)
föreslår en minskning av anslagsnivån
med 10 miljoner kronor (yrkande 18).
Utskottet godtar regeringens förslag
och avstyrker motionsyrkandet.
24 Film och medier (I)
24.1 Filmstöd (I 1)
I budgetpropositionen har anslaget Stöd
till svensk filmproduktion och anslaget
Stöd till filmkulturell verksamhet förts
samman under ett nytt anslag, benämnt
Filmstöd.
Regeringen föreslår att 125 338 000
kronor skall anvisas för budgetåret 1997
under ramanslaget Filmstöd.
Av beloppet föreslås 4,5 miljoner
kronor anvisas för stöd till regionala
resurscentrum för film och video.
Utskottet har i ett tidigare avsnitt i
detta betänkande tillstyrkt regeringens
förslag att inrätta ett sådant bidrag
(avsnitt 9.5).
Utskottet tillstyrker den föreslagna
medelsanvisningen.
24.2 Statens biografbyrå (I 2)
Regeringen föreslår riksdagen att
godkänna att det övergripande målet för
Statens biografbyrå skall vara att
förhindra förekomsten av filmer som
innehåller framställningar som kan verka
skadliga.
Utskottet tillstyrker det föreslagna
övergripande målet.
Regeringen anför att Biografbyråns
granskningsverksamhet bekostas med
avgifter som redovisas på statsbudgetens
inkomstsida. Budgetåret 1994/95 var
intäkterna 9 756 000 kronor.
Granskningsavgifterna skall motsvara
kostnaderna för Biografbyråns
granskningsverksamhet. Trots att
granskningsavgifterna sänktes från den 1
juli 1994 visar Biografbyråns ekonomiska
redovisning att intäkterna vida
vverstigit kostnaderna under de fyra
senaste budgetåren. Regeringen föreslår
sänkningar av de olika avgifterna inom
byråns verksamhet motsvarande totalt 20
% av Biografbyråns intäkter. Förslaget
föranleder ändringar i lagen (1990:886)
om granskning och kontroll av filmer och
videogram.
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag till lag om ändring i lagen
(1990:886) om granskning och kontroll av
filmer och videogram.
Regeringen föreslår att 7 591 000
kronor skall anvisas för budgetåret 1997
under ramanslaget Statens biografbyrå.
Utskottet tillstyrker den föreslagna
medelsanvisningen.
24.3 Utbyte av TV-sändningar mellan
Sverige och Finland (I 3)
Regeringen föreslår att 30 744 000
kronor skall anvisas för budgetåret 1997
under anslaget Utbyte av TV-sändningar
mellan Sverige och Finland.
Utskottet tillstyrker den föreslagna
medelsanvisningen.
24.4 Bidrag till dokumentation om den
mediepolitiska utvecklingen och till
europeiskt mediesamarbete (I 4)
Regeringen föreslår att 1 510 000 kronor
skall anvisas för budgetåret 1997 under
ramanslaget Bidrag till dokumentation om
den mediepolitiska utvecklingen och till
europeiskt mediesamarbete.
Utskottet tillstyrker den föreslagna
medelsanvisningen.
25 Radio och TV
Regeringens förslag rörande bl.a. ändrad
medelstilldelning till Sveriges
Television AB, Sveriges Radio AB och
Sveriges Utbildningsradio AB har
behandlats av utskottet i bet.
1996/97:KrU3. Riksdagen kommer i dagarna
att besluta i ärendet.
26 Forskning (J)
26.1 Inledning
Regeringen har i proposition 1996/97:5
Forskning och samhälle föreslagit
övergripande mål för forskningen (s.
34-45). Forskningen skall enligt dessa
mål bidra med nya väsentliga fakta om
bl.a. kulturen. Forskningen skall också
bidra till att bevara och utveckla
kultur för alla individer och
befolkningsgrupper i samhället liksom
för kommande generationer. Den skall
också främja och stärka demokratin,
bidra till en hög allmän utbildningsnivå
samt främja den kulturella utvecklingen.
I propositionen behandlas frågor om
förbättrad forskningsinformation. Vidare
tas under särskilda avsnitt rörande
Kulturdepartementets och
Inrikesdepartementets verksamhetsområden
upp frågor om kulturområdets och
medieområdets forskning (s. 246-256), om
ungdomsforskning och forskning om
folkrörelser (s. 295-297).
Forskningspropositionen har beretts av
utbildningsutskottet, socialutskottet
och jordbruksutskottet.
I forskningspropositionen och i
budgetpropositionen (utgiftsområde 17)
understryker regeringen vikten av att
långsiktigt utveckla
forskningsinformationen i det svenska
samhället och efterlyser en aktivare
samverkan mellan kulturinstitutioner,
folkbildning, organisationer och
universitet och högskolor.
26.2 Forsknings- och utvecklingsinsatser
inom kulturområdet (J 1)
Från anslaget Forsknings- och
utvecklingsinsatser inom kulturområdet
utgår medel för verksamhetsforskning och
utvecklingsarbete inom kultursektorn.
Medlen utnyttjas för projekt inom
Statens kulturråds, ansvarsmuseernas
(Statens historiska museum, Statens
konstmuseer, Naturhistoriska riksmuseet,
Folkens museum - etnografiska och
Stiftelsen Nordiska museet),
Riksarkivets, Riksantikvarieämbetets och
Språk- och folkminnesinstitutets ansvars-
områden. Vidare betalas kostnader för
grundforskning vid Naturhistoriska
riksmuseet.
Myndigheter som disponerar medel för
forsknings- och utvecklingsarbete inom
kulturområdet skall enligt
budgetpropositionen
- stödja långsiktig kunskapsuppbyggnad
inom sitt ansvarsområde. Forskning som
myndigheterna stöder eller själva
bedriver skall hålla hög kvalitet och
vara relevant för myndigheternas
ansvarsområde,
- beakta behovet av att
forskningsresultat av betydelse för
myndighetens ansvarsområde återförs till
verksamheten,
- verka till förmån för ökad rörlighet
av forskare mellan forsknings- och
utbildningsväsendet och samhället i
övrigt,
- vidga det internationella
samarbetet,
- utveckla sektorsforskningen inom
kulturområdet.
Anslaget föreslås föras upp med 37 131
000 kronor, varav 2 500 000 kronor skall
disponeras av Humanistisk-
samhällsvetenskapliga forskningsrådet
(HSFR) för att i samverkan med berörda
myndigheter och institutioner utreda och
föreslå åtgärder för uppbyggnad och
utveckling av sektorsforskningen inom
kulturområdet. HSFR skall enligt vad som
anförs i frågan i
forskningspropositionen bl.a. göra en
kartläggning innefattande kulturarvet
och kulturvårdsinriktad forskning samt
gränsöverskridande ansatser mellan konst
och vetenskap och andra kulturområden.
HSFR bör utifrån denna översikt bygga
upp och stödja forskning inom ett
sammanhållet program för forskning om
vårt kulturarv och om olika
kulturområden. Genom HSFR:s stöd till
sådan och annan forskning som har nära
anknytning till sektorsforskningen inom
kulturområdet bör sektorsforskningen
kunna förstärkas genom synergieffekter.
I två motioner, Kr260 (m) yrkande 19
och Ub411 (m) yrkande 39, hemställs att
av de medel som anvisas under anslaget
bör 25 miljoner kronor fördelas av HSFR
och inte av sektorsmyndigheterna. Syftet
med förslaget är att sektorsforskningen
skall prövas vetenskapligt på samma
villkor som övrig forskning för att
uppnå så hög kvalitet i forsknings- och
utvecklingsarbetet som möjligt.
Utskottet anser att det är viktigt att
de kulturmyndigheter som hittills
disponerat medel för sektorsforskning
även fortsättningsvis kan besluta om
inom vilka områden detta forsknings- och
utvecklingsarbete skall bedrivas.
Myndigheterna vet vilka behov av
kunskapsuppbyggnad och utveckling som
behöver tillgodoses inom sina
verksamhetsområden.
Sektorsforskningsmyndigheterna bör
självfallet i eget intresse sträva efter
en så hög vetenskaplig kvalitet i denna
forskning och utveckling som möjligt,
eftersom det i första hand är de som
skall tillgodogöra sig resultaten.
Regeringen har i budgetpropositionen och
i forskningspropositionen tagit upp
vissa problem med gränsdragning mellan
vad som är insamlings-, dokumentations-,
utrednings- och publiceringsverksamhet
och vad som i strikt mening kan
beskrivas som forskning. Regeringen
anser att denna gränsdragning bör
förtydligas. Utskottet föreslår att
riksdagen avslår de båda aktuella
motionsyrkandena om att HSFR skall
fördela en stor del av kultursektorns
forskningsanslag.
I två motioner, Kr257 (mp) yrkande 1
och Kr259 (v) yrkande 3, hemställs att
riksdagen skall anvisa ytterligare 1
miljon kronor under förevarande anslag
och att dessa medel skall tillföras
nätverket för folkbildningsforskning vid
Linköpings universitet, benämnt MIMER. I
motion Kr257 (mp) anförs att forskning
om folkbildning är en förutsättning för
att folkbildningen skall kunna bedrivas
på bästa sätt och förnyas.
Utskottet vill för sin del instämma i
vad motionärerna anför om betydelsen av
att det finns forskning inom
universiteten och högskolorna om
folkbildning. Forskningsnätverket MIMER
med bas vid universitetet i Linköping är
som nämns i motionerna inriktat på
folkbildningforskning. År 1990 fick
universitetet inom sitt ordinarie
forskningsanslag 1 miljon kronor
särskilt avsatta för detta nätverk.
Utskottet anser att om en motsvarande
specialdestinerad medelsanvisning skulle
göras till MIMER borde även detta ske
inom Utgiftsområde 16 under
universitetets forskningsanslag.
Utskottet vill peka på universitetets
möjlighet att inom sitt forskningsanslag
tilldela forskningsnätverket MIMER ökade
medel. Utskottet ser ingen möjlighet att
inom den fastställda ramen för
kulturbudgeten omfördela medel till
förmån för ökad forskning om
folkbildning. Utskottet avstyrker med
det anförda motionsförslagen och
föreslår att riksdagen anvisar det av
regeringen begärda beloppet under
anslaget Forsknings- och
utvecklingsinsatser inom kulturområdet.
26.3 Forskning och dokumentation om
medieutvecklingen (J 2)
Regeringen föreslår att medel skall
anvisas under anslaget, 820 000 kronor,
för att möjliggöra fortsatt genomförande
av arbetet med den årliga
räckviddsundersökningen av de svenska
medievanorna och en fortsatt utgivning
av rapporten Mediebarometern. Utskottet
tillstyrker den föreslagna
medelsanvisningen.
27 Trossamfund (K)
27.1 Stöd till trossamfund (K 1)
Enligt förordningen (1987:271) om
statsbidrag till andra trossamfund än
svenska kyrkan kan statsbidrag lämnas
för religiös verksamhet (verksam-
hetsbidrag), lokaler till religiös
verksamhet (lokalbidrag) och teologiska
se-minarier m.m. (utbildningsbidrag). Ur
anslaget betalas även efter beslut av
regeringen statsbidrag till de danska,
norska och isländska församlingarna i
Sverige samt till ekumenisk verksamhet,
kyrklig beredskap och restaurering av
äldre domkyrkor m.m.
Ett principbeslut har fattats om
ändrade relationer mellan staten och
Svenska kyrkan. Med anledning härav ses
bl.a. stödet till trossamfunden över av
utredningen om kyrkans personal och om
samfundsstöd (C 1995:14, dir. 1995:162).
Samarbetsnämnden för statsbidrag till
trossamfund har redovisat hur bidragen
till trossamfunden har fördelats.
Regeringen gör bedömningen att den
nuvarande ordningen för fördelning av
bidragen skall vara oförändrad i
avvaktan på den ovan nämnda utredningen.
Utöver bidrag från anslaget har av
arbetsmarknadspolitiska skäl för
budgetåren 1992/93, 1993/94 och 1994/95
anvisats sammanlagt 80 miljoner kronor
till lokaler åt trossamfund. En stor del
av samfundens byggprojekt har kunnat
tidigareläggas genom de extra anslagen
som enligt regeringen fått en mycket god
sysselsättningseffekt.
Med hänsyn till regeringens program för
sanering av de statliga finanserna anser
regeringen att det är rimligt att under
budgetåret 1997 en besparing görs
beträffande detta anslag med 3 miljoner
kronor utöver en tidigare aviserad
besparing på 0,5 miljoner kronor.
Regeringen anser att även denna
besparing huvudsakligen bör avse
lokalbidragen med tanke på de satsningar
som av arbetsmarknadspolitiska skäl
tidigare gjorts på trossamfundens
lokaler.
Regeringen föreslår att riksdagen skall
anvisa sammanlagt 57 300 000 kronor
under ramanslaget Stöd till trossamfund.
I budgetpropositionen 1994/95:100 (bil.
14) gjorde regeringen bedömningen att
tidigareläggandet av projekt under de
ovan angivna budgetåren medfört att
medelsbehovet för lokalbidrag skulle
komma att minska under de närmaste åren.
Motionärerna bakom motionerna Kr258
(kd) yrkande 12 och yrkande 16 i denna
del samt Kr604 (kd) yrkande 5
framhåller den stimulans för frigörande
av trossamfundens resurser för
byggverksamhet som lokalbidraget utgör
och bidragets positiva inverkan på
byggsektorn. Som angelägna områden för
satsningar nämns i motionerna fortsatt
handikappanpassning av trossamfundens
samlingslokaler och bättre
förutsättningar för de trossamfund som
betjänar invandrare. Motionärerna
motsätter sig därför den av regeringen
föreslagna besparingen på sammanlagt 3,5
miljoner kronor.
I motion Kr503 (s) betonas vikten av
att stödet till trossamfunden bevaras på
oförändrad nivå i avvaktan på resultatet
av utredningen om kyrkans personal och
om samfundsstöd. Även i denna motion
framhålls behovet av stöd till de
invandrarrelaterade trossamfunden.
Utskottet delar motionärernas
uppfattning om bidragens stora betydelse
för de fria samfunden och om
lokalbidragets betydelse för
investeringar med mycket god
sysselsättningseffekt. Som framgår av
propositionen och som redovisats i det
föregående har emellertid - utöver
bidrag från anslaget - av
arbetsmarknadspolitiska skäl anvisats
betydande belopp och en stor del av
samfundens byggprojekt har kunnat
tidigareläggas genom de extra anslagen.
Enligt vad utskottet inhämtat är det
fråga om 270 olika projekt som anvisats
till lokalbidrag av
arbetsmarknadspolitiska skäl. Bidragen
har kunnat fördelas till fler typer av
projekt än vad som är möjligt med det
ordinarie lokalbidraget. Bl.a. har
bidrag utgått till församlingarnas och
samfundens gårdar och till sådan
upprustning av lokaler som normalt inte
berättigar till bidrag.
Mot bakgrund av det ovan anförda delar
utskottet regeringens uppfattning att
medelsbehovet för lokalbidrag härigenom
kan komma att minskas under de närmaste
åren. Med hänsyn härtill och till det
statsfinansiella läget anser utskottet i
likhet med regeringen det rimligt att
ytterligare besparingar bör göras under
detta anslag.
Då det gäller medelsanvisningen är
utskottet således inte berett att frångå
regeringens förslag. Utskottet avstyrker
på den grunden motionerna Kr258 (kd)
yrkande 12 och yrkande 16 i aktuell del
samt Kr604 (kd) yrkande 5.
På samma grund avstyrks även motion
Kr503 (s).
Enligt motion Kr512 (fp) bör bl.a.
arbetsmarknadspolitiska skäl ingå i
prövningen av ansökningar om
lokalbidrag. Med ett av
sysselsättningsskäl förstärkt anslag
skulle de fria trossamfunden kunna ges
möjlighet att - trots det begränsade
stödet - satsa på önskvärda och
behövliga lokalbyggnationer.
Utskottet delar motionärernas
uppfattning att lokalbidragen kan
generera investeringar som ger god
sysselsättningseffekt. Behovet av
lokalbidrag är också stort. Utskottet är
emellertid inte berett att tillmötesgå
motionärernas krav på ytterligare
medel för ändamålet på tilläggsbudget,
vilket synes vara syftet med motionen.
Motion Kr512 (fp) avstyrks således.
28 Folkbildning (L)
28.1 Bidrag till folkbildningen (L 1)
Regeringen anför i kulturpropositionen
(s. 21) att folkbildningen och särskilt
studieförbunden med sin breda verksamhet
behöver spela en än mer aktiv och
förnyande roll i kulturpolitiken.
Folkbildningen bidrar till att det finns
ett utbud av kulturaktiviteter och
möjligheter för människor till eget
skapande i hela landet. Regeringen
meddelar i budgetpropositionen sin
avsikt att senare återkomma till
riksdagen med en närmare redovisning av
sin syn på folkbildningen och statens
ansvar för utvecklingen. I detta
sammanhang skall även folkbildningens
kulturverksamhet och dess roll i ett
större kultursammanhang behandlas.
En omfattande utvärdering av
folkbildningen pågår både inom
folkbildningens organisationer och genom
kommittéer tillsatta av regeringen.
Utredningen (U 1994:03) för statlig
utvärdering av folkbildningen (SUFO 96)
har tidigare avgivit ett antal
delbetänkanden. I november 1996
avlämnade utredningen sitt
slutbetänkande. År 1995 tillkallades en
parlamentariskt sammansatt kommitté (U
1995:09), Kunskapslyftskommittén, för
att arbeta med frågor om ett nationellt
kunskapslyft för vuxna (Dir. 1995:67).
Kommittén skall arbeta fram till år
2000.
Under den tid som gått sedan det nya
folkbildningsanslaget infördes
budgetåret 1991/92 har besparingar på
anslaget gjorts med 100 miljoner kronor
budgetåret 1991/92, 300 miljoner kronor
budgetåret 1992/93 och ytterligare 100
miljoner kronor budgetåret 1994/95.
Samtidigt har anslaget tillförts
särskilda medel av varierande storlek
för att göra det möjligt att anordna
utbildning med syfte att förbättra
situationen på arbetsmarknaden för dem
som är eller riskerar att bli
arbetslösa. Budgetåret 1992/93
tillfördes anslaget 206 miljoner kronor,
budgetåret 1993/94 ca 539 miljoner
kronor, budgetåret 1994/95 ca 509
miljoner kronor och det förlängda
budgetåret 1995/96 739 miljoner kronor.
Under riksmötet 1995/96 beslutade
riksdagen att en särskild statlig
vuxenutbildningssatsning skall göras
under fem år för att åstadkomma ett
kraftigt kunskapslyft för den grupp
vuxna som har störst behov av utbildning
och som hittills har fått minst av
samhällets utbildningsinsatser (prop.
1995/96: 222, yttr. 1995/96:KrU12y, bet.
1995/96:FiU15, rskr. 1995/96:307). De
hittillsvarande tillfälliga,
arbetsmarknadsmotiverade satsningarna på
utbildning inom folkbildningen och den
kommunala vuxenutbildningen ersätts med
permanenta medel inom denna femåriga
utbildningssatsning. Medel beräknas i
budgetpropositionen för totalt 100 000
platser inom vuxenutbildningen från och
med den 1 juli 1997. Inom ramen för
denna satsning avser 10 000 platser
folkhögskolan med start redan den 1
januari 1997. Medlen för dessa 10 000
platser skall fördelas av
Folkbildningsrådet. Kommunerna har
ansvaret för utbildningssatsningen i
övrigt och förutsätts utnyttja flera
olika utbildningsanordnare, bl.a.
folkhögskolorna - utöver de 10 000
platser som direkt avsätts för
folkhögskolorna och till vilka medel
fördelas av Folkbildningsrådet - och
studieförbunden. Regeringen föreslår i
budgetpropositionen att
Folkbildningsrådet under det första
halvåret 1997, fram till dess att
kommunernas utbildningssatsning startar
den 1 juli 1997, skall få använda medel
under det ordinarie anslaget för
studieförbundens särskilda kurser för
arbetslösa.
Regeringen har i september i år i
tilläggsdirektiv (dir. 1996:71) givit
Kunskapslyftskommittén i uppdrag att -
som en grund för sina slutsatser och
förslag om framtida vuxenutbildning -
följa den femåriga
vuxenutbildningssatsningen. Kommittén
har fått ett samordningsansvar för
utvärdering av satsningen. Den skall
göra avrapporteringar åren 1998 och 1999
och slutföra sitt uppdrag senast den 1
mars år 2000.
Vid beräkningen av bidraget till
folkbildningen budgetåret 1997 har
regeringen fört bort de
arbetsmarknadspolitiskt motiverade medel
som beräknats för innevarande förlängda
budgetår (739 miljoner kronor) och de
medel som beräknats för
försöksverksamhet med distansutbildning
vid folkhögskola eller studieförbund (30
miljoner kronor).
Vidare har regeringen föreslagit en
besparing på anslaget om 100 miljoner
kronor.
För fortsatt utvecklingsarbete med
distansutbildning beräknas 10 miljoner
kronor och för de 10 000
folkhögskoleplatser som ingår i
vuxenutbildningssatsningen beräknas
370,8 miljoner kronor.
För stöd till uppsökande verksamhet och
utbildning i samhällsfrågor inom de
fackliga organisationerna LO, TCO och
SACO samt Lantbrukarnas Riksförbund,
Sveriges fiskares riksförbund och
Företagarnas Riksorganisation beräknas
40 miljoner kronor. Medlen skall
fördelas bl.a. med utgångspunkt i dessa
organisationers medlemsantal,
utbildningsnivån bland medlemmarna samt
med beaktande av syftet med den
särskilda vuxenutbildningssatsning som
startar under år 1997. Regeringen avser
att senare ta ställning till vem som
skall handha fördelningen av dessa
medel.
Sammanlagt föreslår regeringen en
medelsanvisning under anslaget Bidrag
till folkbildningen om 2 357 533 000
kronor.
En minskning av bidraget till
folkbildningen med 200 miljoner kronor
utöver regeringens besparingsförslag
yrkas i motion Kr260 (m). Minskningen
skall dels avse det föreslagna bidraget
om sammanlagt 40 miljoner kronor till
vissa organisationers uppsökande
verksamhet och utbildning i
samhällsfrågor, dels i övrigt i första
hand tas från den del av
folkbildningsanslaget som går till
studieförbunden (yrkandena 20 och 22).
Motionärerna föreslår vidare att
folkbildningsanslaget fortsättningsvis
bör kunna användas även till sådan
verksamhet som i dag får stöd från
anslaget N 2 Stöd till
demokratiutveckling. Som en följd härav
föreslås det senare anslaget upphöra.
Denna fråga behandlar utskottet i det
följande under avsnitt 32.2 i
betänkandet.
Avslag på förslaget att anvisa 40
miljoner kronor till vissa
organisationers uppsökande verksamhet
och utbildning i samhällsfrågor yrkas
även i motionerna Kr17 (fp) yrkande 24
och Kr601 (m).
Folkbildningen bör enligt motion Kr259
(v) tillföras 120 miljoner kronor utöver
regeringens förslag (yrkandena 2 och 3).
Motionärerna anser att förslaget om ett
bidrag på 40 miljoner kronor till vissa
organisationers uppsökande verksamhet
och utbildning i samhällsfrågor bör
avslås. Dessa medel bör i stället
tillföras den ordinarie folkbildningen.
Anslaget bör vidare ökas med 80 miljoner
kronor utöver regeringens förslag för
att uppnå den i motionen förordade
sammanlagda ökningen av bidraget till
folkbildningen om 120 miljoner kronor.
I motion Kr257 (mp) hemställs att
bidraget till vissa organisationers
uppsökande verksamhet och utbildning i
samhällsfrågor skall minskas med 20
miljoner kronor (yrkande 1).
Motionärerna har uppenbarligen avsett
att yrka avslag på hela bidraget om 40
miljoner kronor, men fått uppfattningen
att regeringens förslag endast skulle
avse tiden den 1 juli 1997 till årets
slut, dvs. 20 miljoner kronor för ett
halvårs verksamhet. I motionen yrkas
nämligen att riksdagen som sin mening
skall ge regeringen till känna att
medel, dvs. 40 miljoner kronor, inte bör
beräknas för ändamålet åren 1998 och
1999 (yrkande 2). I motionen hemställs
vidare att regeringen bör återkomma till
riksdagen med förslag om en jämnare
fördelning mellan folkbildningen och den
kommunala vuxenutbildningen av medlen
för den särskilda
vuxenutbildningssatsningen och att denna
fördelning bättre bör anpassas till den
faktiska efterfrågan på utbildningen
(yrkande 12). Det har enligt motionären
visat sig att efterfrågan på sådan
utbildning inom kommunal vuxenutbildning
under innevarande budgetår understigit
den förväntade.
Regeringens besparingsförslag om 100
miljoner kronor avvisas i motionerna
Kr258 (kd) yrkandena 13 och 16 och Kr604
(kd) yrkandena 1 och 2. I båda
motionerna föreslås att de 40 miljoner
som i budgetpropositionen beräknas för
vissa organisationers uppsökande
verksamhet och utbildning i
samhällsfrågor i stället skall användas
för ordinarie folkbildning och att
anslaget dessutom skall ökas med 60
miljoner kronor.
Folkbildningens stora betydelse för de
studieovana, däribland många invandrare,
gör det enligt motion Kr603 (s) särskilt
angeläget att folkbildningen tilldelas
tillräckliga resurser. Folkbildningen är
en viktig del i utbildningssatsningen
för dem som har kort utbildning och i
arbetet med att integrera invandrarna.
Det i budgetpropositionen föreslagna
bidraget till vissa organisationers
uppsökande verksamhet och utbildning i
samhällsfrågor bör enligt motion Kr605
(s) utgå även till de
konsumentkooperativa organisationer som
har individuella medlemmar. Motionärerna
anser att dessa organisationer har
förbisetts i propositionen.
Riksdagen bör enligt motion Ub478 (fp)
yrkande 4 uttala att Folkbildningsrådet
bör differentiera bidragen till
folkhögskolorna beroende på de olika
utbildningarnas karaktär.
Slutligen begärs i motion A432 (c)
yrkande 23 att riksdagen skall göra ett
uttalande om en bättre samordning i
fråga om lokaler och infrastruktur
mellan folkbildningen och skola,
bibliotek och allmänna samlingslokaler
för att öka tillgängligheten till
folkbildningen och effektivisera och
förbättra resursutnyttjandet.
Kulturutskottet har i slutet av
riksmötet 1995/96 för sin del i yttrande
till finansutskottet tillstyrkt att en
femårig utbildningssatsning görs inom
vuxenutbildningen och att satsningen
varaktigt skall ersätta de
hittillsvarande arbetsmarknadspolitiskt
motiverade tillfälliga insatserna inom
folkbildningen (yttr. 1995/96:KrU9y). I
enlighet härmed tillstyrker utskottet nu
regeringens förslag till medelsberäkning
under folkbildningsanslaget för 10 000
platser inom folkhögskolan och att dessa
medel skall fördelas av
Folkbildningsrådet. Kommunerna får ett
stort ansvar för genomförandet av övriga
delar av denna utbildningssatsning.
Detta kommer att kräva ett utvecklat
samarbete mellan individen,
arbetsförmedlingen och olika lokala
aktörer. Det är då av vikt att
folkbildningens speciella
förutsättningar, erfarenheter och
kompetens, dvs. både hos studieförbunden
och folkhögskolan, tas i anspråk för att
åstadkomma en så god
utbildningssituation som möjligt för den
enskilde. Det kommer att ankomma på
Kunskapslyftskommittén att vid sin
utvärdering av utbildningssatsningen och
vid sin etappvisa rapportering bedöma
bl.a. huruvida folkbildningen fått
möjlighet att göra de insatser den har
goda förutsättningar att bidra med. Om
det efter en tid skulle visa sig att
folkbildningen inte anlitas på förväntat
sätt, förutsätter utskottet att
kommittén analyserar situationen och
kommer med de förslag till ändringar,
t.ex. beträffande medelsfördelningen
mellan folkbildningen och kommunerna,
som analysen kan leda fram till. Något
riksdagens uttalande i frågan, innan den
stora vuxenutbildningssatsningen ens har
börjat, anser utskottet inte vara
påkallat varför motion Kr257 (mp)
yrkande 12 avstyrks.
Utskottet anser att om den stora
särskilda vuxenutbildningssatsningen -
inriktad i första hand på arbetslösa som
saknar treårig gymnasieutbildning -
snabbt skall få genomslag i den avsedda
målgruppen är det nödvändigt att
kommunerna etablerar ett nära samarbete
med arbetsmarknadens parter. Kommunerna
bör tillsammans med dem utveckla nya
former för uppsökande verksamhet och
studie- och yrkesvägledning med syfte
att kartlägga individernas
utbildningsbehov och önskemål. Vidare
bör den lokala arbetsmarknadens
utbildnings- och kompetensbehov
inventeras. I detta arbete kan
organisationerna göra en viktig insats.
Mot denna bakgrund tillstyrker utskottet
den föreslagna medelsberäkningen under
anslaget, 40 miljoner kronor, för
utbildningsinsatser inom LO, TCO, SACO,
Lantbrukarnas riksförbund, Sveriges
fiskares riksförbund och Företagarnas
riksorganisation för att stimulera och
utveckla former för uppsökande
verksamhet. Utskottet föreslår i
enlighet härmed att riksdagen avslår
motionerna Kr17 (fp) yrkande 24, Kr257
(mp) yrkande 1, Kr258 (kd) yrkande 16 i
denna del, Kr259 (v) yrkande 3 i denna
del, Kr260 (m) yrkande 20 i denna del
och Kr601 (m) och Kr604 (kd) yrkande 2.
Utskottet anser att det i dagens läge
inte är påkallat att utvidga kretsen av
organisationer som skall erhålla bidrag
för utveckling av uppsökande verksamhet
m.m. Kunskapslyftskommitténs utvärdering
av den särskilda
vuxenutbildningssatsningen får visa om
ytterligare utvecklingsarbete kan komma
att bli nödvändigt. Med hänvisning till
det anförda avstyrker utskottet motion
Kr605 (s).
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag att en besparing om 100 miljoner
kronor skall göras under
folkbildningsanslaget. Utskottet anser
dock att den ytterligare besparing som
föreslås i motion Kr260 (m) skulle få
ytterligare negativ inverkan på
verksamheten, varför yrkande 22 i
motionen avstyrks. Utskottet avstyrker
de förslag om en uppräkning av anslaget
som yrkas i motionerna Kr258 (kd)
yrkandena 13 och 16, Kr259 (v) yrkandena
2 och 3 samt Kr604 (kd) yrkande 1.
Utskottet föreslår att riksdagen
anvisar medel under anslaget Bidrag till
folkbildningen i enlighet med
regeringens förslag.
Som utskottet redovisat inledningsvis
skall den stora
vuxenutbildningssatsningen som
kommunerna har ansvar för starta den 1
juli 1997. Kommunerna förutsätts
utnyttja flera olika
utbildningsanordnare, bl.a.
studieförbunden. Regeringen har
föreslagit att Folkbildningsrådet under
det första halvåret 1997, fram till dess
att kommunernas utbildningssatsning
startar, skall få använda medel under
det ordinarie folkbildningsanslaget för
studieförbundens särskilda kurser för
arbetslösa. Utskottet föreslår att
riksdagen godkänner att medel under
folkbildningsanslaget får användas för
detta ändamål.
Utskottet förutsätter emellertid att
det inte skall bli nödvändigt att -
annat än undantagsvis - utnyttja denna
möjlighet till finansiering av
studieförbundens särskilda kurser.
Utbildningsutskottet har nämligen
beslutat tillstyrka en motion (A280) (v)
om att 45 miljoner kronor av de medel
som beräknas för kommunernas del av
vuxenutbildningssatsningen skall få
användas för
studieförbundens särskilda kurser för
arbetslösa under våren 1997 (bet.
1996/97:UbU1). Riksdagen beslutar i
frågan den 11 december.
Utskottet delar den uppfattning som
kommer till uttryck i motion Kr603 (s),
när det gäller folkbildningens stora
betydelse för dem som behöver
komplettera och bygga på sin utbildning,
däribland invandrare. Utskottet vill
påminna om att i de av riksdagen antagna
målen för statsbidrag till
folkbildningen sägs att personer som är
utbildningsmässigt, socialt eller
kulturellt missgynnade skall särskilt
prioriteras, varvid invandrare särskilt
skall uppmärksammas . De som är
studieovana och behöver komplettera sin
utbildning - både bland invandrare och
övriga invånare i landet - hör till
målgrupperna för den kommande femåriga
vuxenutbildningssatsningen.
Folkbildningens arbetsformer och
tillgänglighet i hela landet ger unika
förutsättningar för att nå de grupper
som är i störst behov av utbildning.
Även folkbildningens insatser inom
kulturområdet har stor betydelse för
invandrarnas möjligheter till
integrering. Utskottet anser mot denna
bakgrund att något särskilt uttalande
från riksdagen i frågan inte är
nödvändigt, varför motion Kr603 (s)
avstyrks.
Utskottet anser att riksdagen inte bör
göra några uttalanden om detaljer i hur
Folkbildningsrådet skall fördela medlen
till studieförbund och folkhögskolor.
Principerna för användningen av
statsbidraget lades fast vid riksmötet
1990/91 (prop. 1990/91:82, bet.
1990/91UbU18, rskr. 1990/91:358).
Riksdagen bör avslå motion Ub478 (fp)
yrkande 4 om ett uttalande om
differentierade bidrag till
folkhögskolor.
Utskottet anser att de frågor som tas
upp i motion A432 (c) yrkande 23 är
viktiga. Det är av stor betydelse både
för folkbildningens tillgänglighet och
för effektiviteten och ekonomin i
utbildningsväsendet i stort att
kommuner, huvudmän för allmänna
samlingslokaler och
folkbildningsorganisationer samordnar
utnyttjandet av lokaler, utrustning m.m.
Riksdagen bör dock inte göra något
uttalande som styr kommunernas handlande
i dessa frågor, varför motionsyrkandet
avstyrks.
Riksdagen har godkänt regeringens
förslag om preliminär fördelning på
utgiftsområden av utgifterna på
statsbudgeten för budgetåren 1998 och
1999 (prop. 1996/97:1, bet.
1996/97:FiU1, rskr. 1996/97:53). Denna
preliminära fördelning skall utgöra
riktlinje för regeringens budgetarbete
inför dessa två budgetår. Någon
ytterligare fördelning på anslag inom
varje utgiftsområde har inte gjorts i
detta sammanhang. Däremot lämnar
regeringen i budgetpropositionen - utan
att förelägga riksdagen något förslag -
under varje anslag uppgift om sin
beräkning av storleken på respektive
anslag för budgetåren 1998 och 1999.
Riksdagen får tillfälle att ta ställning
till regeringens kommande förslag om
anslagsbelopp i samband med behandlingen
av budgetpropositionerna för dessa år.
Utskottet anser att det inte finns
anledning för riksdagen att redan nu
besluta om storleken på
folkbildningsanslaget för budgetåren
1998 och 1999, varför motion Kr257 (mp)
yrkande 2 avstyrks.
28.2 Bidrag till vissa handikappåtgärder
inom folkbildningen (L 2)
Från anslaget utbetalas statsbidrag till
Nämnden för vårdartjänst (NV) för vissa
handikappåtgärder inom folkbildningen.
De övergripande målen för nämndens
verksamhet är att förbättra
förutsättningarna för utbildning och
studier för i första hand unga och vuxna
personer med funktionshinder samt
administrera och utveckla olika stöd som
behövs i och omkring studiesituationen.
Statsbidraget till Nämnden för
vårdartjänst för vissa handikappåtgärder
inom folkbildningen beräknas i
budgetpropositionen till 36 345 000
kronor.
Tolk- och översättarinstitutet (TÖI)
vid Stockholms universitet ansvarar för
fördelningen av statsbidrag till
folkhögskoleförlagd
teckenspråksutbildning, tolkutbildning
för döva, dövblinda och vuxendöva samt
teckenspråkslärarutbildning. Dessa
utbildningar skall planeras i samverkan
med berörda handikapporganisationer.
Statsbidraget till TÖI för
tolkutbildning samt
teckenspråkslärarutbildning beräknas
till 31 586 000 kronor. Då tillgången på
teckenspråkstolkar inte motsvarar
behovet föreslår regeringen att högst
600 000 kronor av anslaget skall få
användas till att ge verksamma
teckenspråkslärare kompletterande
utbildning vid Stockholms universitet.
Regeringen avser att noga följa frågan
och eventuellt ta initiativ till
ytterligare åtgärder.
Utskottet tillstyrker att sammanlagt 68
416 000 kronor anvisas till Bidrag till
vissa handikappåtgärder inom
folkbildningen och att 600 000 kronor
får användas till kompletterande
utbildning av teckenspråkslärare.
28.3 Bidrag till kontakttolkutbildning
(L 3)
Anslaget disponeras av Kammarkollegiet
som utbetalar medlen till studieförbund
och folkhögskolor efter särskilt beslut
av Tolk- och översättarinstitutet vid
Stockholms universitet (TÖI). TÖI
fördelar statsbidrag för kontakt-
tolkutbildning till studieförbund och
folkhögskolor enligt förordningen
(1991:976) om statsbidrag till
kontakttolkutbildning.
I enlighet med riksdagens beslut vid
riksmötet 1993/94 har TÖI och Statens
invandrarverk kartlagt och analyserat
frågor om kontakttolkutbildningen och
behovet av kontakttolkar (bet.
1993/94:KrU13, rskr. 1993/94:177). I sin
rapport föreslår myndigheterna att
nuvarande finansieringsform av
kontakttolkutbildningen bör bibehållas.
Då behovet av kontakttolkar är svårt att
förutse behövs en flexibel
utbildningsform. Folkbildningen, som har
lång tradition och kompetens på området,
bedöms ha bäst beredskap att snabbt
tillgodose nya behov av tolkutbildning
över hela landet samt anpassa
utbildningen efter deltagarnas skilda
förutsättningar. Regeringen delar
myndigheternas uppfattning. Regeringen
anser att TÖI bör få besluta inom vilka
huvudområden kontakttolkutbildning skall
anordnas.
Utskottet tillstyrker den föreslagna
anslagsanvisningen om 8 608 000 kronor.
29 Ungdomsfrågor (M)
29.1 Ungdomsstyrelsen (M 1)
I maj 1994 godkände riksdagen ett antal
riktlinjer för ungdomspolitiken (prop.
1993/94:135, bet. 1993/94:KrU31, rskr.
1993/94:354), som skall ge vägledning
för statliga och kommunala insatser för
ungdomar. Förändringarna av målen
innebar bl.a. att Ungdomsstyrelsens
sektorsövergripande arbete och
uppföljningsansvar för statliga och
kommunala insatser för ungdomar lyfts
fram. Regeringen anser att de
övergripande mål som gäller för perioden
1994/95-97 bör ligga fast. Enligt
regeringen är emellertid dessa
riktlinjer alltför vaga och bör därför
ersättas av mer konkreta mål för
ungdomspolitiken. Regeringen har
tillsatt en kommitté (C 1995:10) som
bl.a. skall föreslå mål för
ungdomspolitiken samt metoder för
styrning, uppföljning och utvärdering av
måluppfyllelsen. Kommitténs arbete skall
vara avslutat i början av våren 1997.
Riksdagens beslut våren 1996 att
fr.o.m. den 1 juli 1996 överföra
ansvaret för vissa internationella
ungdomsfrågor till Ungdomsstyrelsen
(prop. 1995/96:150, bet. 1995/96:FiU10,
rskr. 1995/96:304) medför enligt
regeringen behov av nya medel. Med
anledning av detta föreslår regeringen
att 3,3 miljoner kronor omfördelas från
anslaget Bidrag till nationell och
internationell ungdomsverksamhet m.m.
till anslaget Ungdomsstyrelsen.
Regeringen föreslår att riksdagen skall
anvisa sammanlagt 11 819 000 kronor
under ramanslaget Ungdomsstyrelsen.
Enligt motionärerna bakom motion Kr260
(m) bör anslaget minskas med 5 miljoner
kronor (yrkande 23). Eftersom
medlemsantalet i de flesta
ungdomsorganisationerna minskar
samtidigt som ungdomsaktiviteter utan
bidrag drar till sig nya grupper får
Ungdomsstyrelsen mindre anslag att
administrera och därmed lägre kostnader
för sin verksamhet. Yrkandet bör ses mot
bakgrund av den minskning av anslaget
Bidrag till nationell och internationell
ungdomsverksamhet m.m. som motionärerna
föreslår i följande avsnitt i detta
betänkande (avsnitt 29.2).
Utskottet avstyrker i nämnda avsnitt
den av motionärerna föreslagna
nedskärningen av nämnda bidrag. Som en
följd därav avstyrker utskottet även
yrkande 23 i motionen. Det anförda
innebär att utskottet tillstyrker
regeringens förslag om medelsanvisning.
29.2 Bidrag till nationell och
internationell ungdomsverksamhet m.m. (M
2)
Anslaget disponeras för statsbidrag till
ungdomsorganisationer samt för stöd till
viss annan nationell ungdomsverksamhet.
Vidare omfattar anslaget stöd för
internationell verksamhet till
Landsrådet för Sveriges
ungdomsorganisationer (LSU).
Statsbidragen består av grundbidrag och
särskilt bidrag. Grundbidraget fördelas
till rikstäckande barn- och
ungdomsorganisationer utifrån antalet
aktiviteter, medlemmar och
lokalavdelningar. Det särskilda bidraget
skall främst användas för att stödja
förnyelse och utveckling inom
föreningslivet av såväl ungdomars
riksorganisationer som lokala
ungdomsföreningar.
I enlighet med tidigare prioriteringar
i den ekonomiska vårpropositionen 1996
(1995/96:150, bet. 1995/96:FiU10, rskr.
1995/96:304) föreslår regeringen att
anslaget minskas med 5 miljoner kronor.
Besparingen bör främst avse
grundbidraget bl.a. till följd av
minskningen av antalet ungdomsmedlemmar
i de ungdomsorganisationer som erhållit
grundbidrag. Anslaget föreslås minskas
med sammanlagt 8,3 miljoner kronor,
varav 3,3 miljoner kronor avser EU:s
utbytesprogram Ungdom för Europa.
Regeringen föreslår att riksdagen skall
anvisa 97 989 000 kronor under
ramanslaget Bidrag till nationell och
internationell ungdomsverksamhet m.m.
För budgetåret 1997 har regeringen
beräknat särskilda medel för utmärkelser
inom ungdomsområdet och för satsningar
för att uppmuntra flickor, särskilt
invandrarflickor, att engagera sig i
föreningslivet. För budgetåret bör LSU:s
internationella verksamhet lämnas på
oförändrad nivå. Vidare anser regeringen
att det särskilda bidraget, som fördelas
av Ungdomsstyrelsen, fortsättningsvis
också bör kunna ges till projekt med
internationell anknytning, bl.a. inom
ramen för EU:s utbytesprogram Ungdom för
Europa. Härutöver beräknas 1 100 000
kronor för aktiviteter inom
ungdomsområdet. Dessa medel bör
disponeras av regeringen.
Motionärerna bakom motion Kr260 (m)
anser att anslaget bör minska med 49 100
000 kronor utöver regeringens förslag
(yrkande 24). Bakgrunden till yrkandet
är den minskning av antalet medlemmar
som de flesta ungdomsorganisationer fått
kännas vid. Samtidigt finns enligt
motionärerna klara tecken på att
undomsaktiviteter som inte uppbär bidrag
attraherar nya grupper ungdomar.
Motionärerna anser därför en omprövning
av medelsbehovet nödvändig.
Anslagsminskningen bör främst avse den
internationella verksamheten, men även
grundbidragen till rikstäckande barn-
och ungdomsorganisationer bör sänkas.
Som anförs i motion Kr260 (m) har de
flesta ungdomsorganisationerna fått
kännas vid en minskning av
medlemsantalet. Vid sin bedömning av hur
besparingen på 5 miljoner kronor skall
tas ut har regeringen beaktat detta
förhållande. Utskottet finner
regeringens medelsberäkning väl avvägd
och är inte berett att tillmötesgå den
drastiska nedskärning av anslaget som
förordas i motionen. Utskottet
tillstyrker därmed regeringens förslag
och avstyrker motionens yrkande 24.
Enligt motion Kr515 (kd) bör de medel -
1 100 000 kronor - som i propositionen
beräknas stå till regeringens
disposition för aktiviteter inom
ungdomsområdet i stället användas som
förstärkning av bidraget till nationell
ungdomsverksamhet och disponeras av
Ungdomsstyrelsen (yrkande 2).
I avvaktan på de förslag om
ungdomspolitiken m.m. som kan förväntas
av den av regeringen tillsatta kommittén
(se avsnitt 29.1) är utskottet inte
berett att förorda någon annan
disposition av anslaget än vad
regeringen har föreslagit. Motion Kr515
(kd) yrkande 2 avstyrks således.
30 Folkrörelse- och idrottsfrågor (N)
30.1 Bidrag till allmänna
samlingslokaler (N 1)
Det övergripande ändamålet för bidraget
är att skapa förutsättningar för
medborgarna att få tillgång till bra och
ändamålsenliga samlingslokaler så att de
kan utöva sitt samhällsengagemang och
delta i det offentliga livet inom orten.
En jämförelse mellan budget och utfall
budgetåret 1994/95 visar att hela
anslaget för allmänna samlingslokaler
har tagits i anspråk. Prognosen för
anslagsbelastningen under innevarande
budgetår visar att hela anslaget är
intecknat av utbetalningsbehov för redan
beviljade bidrag. Inga nya beslut kan
därför fattas.
Stödets inriktning bör enligt
regeringen vara oförändrat men anpassas
till den nya budgetordningen vilket
kräver en starkare koppling mellan
beslut och faktisk utgift. Detta innebär
bl.a. att det tidigare kösystemet för
stöd till allmänna samlingslokaler
upphör att gälla. I stället skall alla
ansökningar som vid en given tidpunkt
kommit in till Boverket behandlas vid
ett och samma tillfälle.
Samlingslokaldelegationen, vars
sammansättning regeringen kommer att
ändra så att opartiskhet inte kan
ifrågasättas vid myndighetsutövningen,
får till uppgift att prioritera mellan
olika ansökningar. Den förändrade
beslutsordningen medför även att
Boverkets beslut inte kommer att kunna
överklagas.
Regeringen föreslår att den tidigare
anslagsstrukturen med dels en ram för
Boverkets beslut, dels ett
förslagsanslag som belastas i efterhand
ändras till ett ramanslag. Anslagets mål
och inriktning bör i övrigt vara
oförändrade.
Som en följd av den föreslagna
förändringen av anslaget kan situationen
komma att ändras för de projekt som
efter dispens givits möjlighet att
påbörja byggnadsarbeten utan att därför
vara diskvalificerade för att komma i
fråga för ett eventuellt framtida stöd.
Regeringen avser därför att ge Boverket
i uppdrag att närmare analysera
situationen för dessa dispensprojekt.
Utskottet förutsätter att regeringen och
Boverket tar hänsyn till att ändringen
av bidragssystemet inte var känd när
dispenser gavs och att det i
övergångsskedet mellan de två
bidragssystemen inom ramen för anslaget
görs en generös bedömning.
Utskottet har under anslaget Bidrag
till icke-statliga kulturlokaler
(avsnitt 23.5) konstaterat att
bidragsansökningarna under detta anslag
och under anslaget Bidrag till allmänna
samlingslokaler avser ett mycket stort
antal byggobjekt som - om de genomfördes
- skulle generera sysselsättning av
betydande omfattning. Huvudmännen har
visat en beredskap att satsa egna medel
och att starta byggandet av lokalerna.
Om arbetsmarknadsmyndigheterna bedömer
att arbetsmarknadsinsatser behövs i
olika delar av landet finns här en rad
potentiella sysselsättningsmöjligheter.
Regeringen föreslår att riksdagen skall
anvisa ett belopp om 40 000 000 kronor
under ramanslaget Bidrag till allmänna
samlingslokaler.
Regeringen föreslår vidare att
riksdagen bemyndigar Boverket att inom
ramen för anslaget besluta om bidrag för
utbetalning under senare år än år 1997,
dock längst t.o.m. år 1999.
Enligt motionärerna bakom motion Kr260
(m) bör anslaget avskaffas (yrkande 25).
Motionärerna anser det vara en
primärkommunal uppgift att tillgodose
behovet av samlingslokaler. Bidrag till
handikappanpassning av lokalerna bör
rymmas inom utgiftsområde 9 Hälsovård,
sjukvård och social omsorg där anslag
för övriga insatser på handikappområdet
återfinns.
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag till medelsanvisning under
anslaget. Utskottet tillstyrker även -
med en formell jämkning - att riksdagen
lämnar det av regeringen föreslagna
bemyndigandet. Det anförda innebär att
utskottet avstyrker motion Kr260 (m)
yrkande 25 om avskaffande av anslaget.
De allmänna samlingslokalernas
betydelse för landsbygdens utveckling
betonas i motionerna Kr283 (c) yrkande
30 och A432 (c) yrkande 41. Statligt
stöd till allmänna
samlingslokaler/mötesplatser är enligt
motionärerna en förutsättning för
tidsenliga samlingslokaler i hela
landet.
Som anförs i motionerna är de allmänna
samlingslokalerna ofta en förutsättning
för att de kulturpolitiska målen om
allas möjlighet till kulturupplevelser
och eget skapande skall kunna uppfyllas.
Lokalerna har en viktig social funktion.
De är också betydelsefulla för
folkbildning och en decentraliserad
utbildning. Om samlingslokalerna skall
kunna fungera som avsett bör de vara
handikappanpassade och utrustade med ny
teknik. Utskottet vill framhålla den
betydelse som upprustning och
standardhöjning av de allmänna
samlingslokalerna har för tillskapande
av arbetstillfällen i olika delar av
landet. Utskottet instämmer således i
allt väsentligt i vad som anförs i
motionerna men anser något uttalande med
anledning av motionerna Kr283 (c)
yrkande 30 och A432 (c) yrkande 41 inte
är nödvändigt, då redan tillskapandet av
bidraget till allmänna samlingslokaler
är ett uttryck för den betydelse
statsmakterna tillmäter dem.
30.2 Stöd till demokratiutveckling (N
2)
Det övergripande målet för stödet till
demokratiutveckling är att via
folkrörelser och föreningar stimulera en
utveckling av nya former och strukturer
för medborgarnas engagemang i
samhällsutvecklingen i syfte att
fördjupa den demokratiska processen.
De utgifter som belastar anslaget är
bidrag till utvecklingskostnader för att
projekt skall kunna bedrivas.
Från anslaget Utveckling av ideell
verksamhet har bidrag beviljats till
ideella föreningar, ekonomiska
föreningar och stiftelser som bedriver
utvecklingsarbete. I huvudsak har stödet
använts för att fullfölja tidigare
beslutade satsningar på två- och
treårsprojekt. Stödet har utvärderats
och i utvärderingen framhålls bl.a.
behovet av mer sammanhållna och
resultatinriktade projektsatsningar.
Regeringen anser att det behövs ett mer
riktat stöd för föreningslivets
utveckling så att också nya former av
lokala medborgaraktiviteter stimuleras i
syfte att stärka den demokratiska
processen. Erfarenheterna från det
hittillsvarande stödet för utveckling av
ideell verksamhet visar att regeringen
bör ha en mer aktiv roll när det gäller
att initiera vissa projekt. Stödet bör
därför enligt regeringen ges till
projekt som bedöms som strategiskt
intressanta för en demokratisk
utveckling. Erfarenheterna från
projekten skall dokumenteras och
utvärderas så att ny kunskap om
demokratiutveckling kan vinnas.
Regeringen är särskilt intresserad av
att få till stånd ett sådant
utvecklingsarbete i storstädernas
förortsområden.
Med hänsyn till det ovan anförda anser
regeringen att anslaget Utveckling av
ideell verksamhet bör få en förändrad
inriktning och benämnas Stöd till
demokratiutveckling.
Regeringen föreslår att riksdagen skall
anvisa sammanlagt 8 133 000 kronor under
ramanslaget Stöd till
demokratiutveckling.
I motion Kr 260 (m) anförs att anslaget
bör avvecklas eftersom ändamålet med
anslaget enligt motionärerna väl synes
rymmas inom folkbildningsbegreppet
(yrkande 21).
Utskottet delar regeringens uppfattning
om behovet av ett mer riktat stöd för
föreningslivets utveckling. Stödet bör
utformas på sätt som beskrivs i
propositionen. Utskottet föreslår därför
att riksdagen med avslag på motions-
yrkandet beräknar medel för anslaget
Stöd till demokratiutveckling i enlighet
med regeringens förslag.
30.3 Stöd till idrotten (N 3)
I enlighet med riksdagens beslut våren
1995 om vissa besparingar i verksamheten
under anslaget minskas anslaget med 11
miljoner kronor (prop. 1994/95:100 bil.
14, bet. 1994/95:KrU12, rskr.
1994/95:206). Härutöver föreslår
regeringen en minskning om 44 miljoner
kronor. Detta förslag om en ytterligare
minskning av anslaget grundar sig på
riksdagens beslut under våren i samband
med behandlingen av
kompletteringspropositionen (prop.
1995/96:150, yttr. 1995/96:KrU9y, bet.
1995/96:FiU10, rskr. 1995/96:304). Den
huvudsakliga besparingen bör enligt
regeringen göras på bidraget till
idrottens gemensamma verksamhet, i
första hand från bidraget till
idrottsrörelsens egna organisationer:
Riksidrottsförbundet (RF),
specialidrottsförbunden,
distriktsidrottsförbunden,
idrottsrörelsens studieförbund (SISU)
och de utanför RF stående förbunden. I
detta sammanhang bör dock enligt
regeringen noteras värdet av att också
de små specialidrottsförbunden ges
möjlighet att delta i den
internationella idrottsverksamheten.
Bidraget till lokal ungdomsverksamhet
bör enligt regeringen värnas från större
besparingar. För ändamålet har
regeringen beräknat ett bidrag om minst
185 miljoner kronor. För innevarande
budgetår är motsvarande belopp -
beräknat på en tolvmånadersperiod - 200
miljoner kronor.
Idrottens forskning och utveckling m.m.
utgör enligt regeringen en viktig del av
anslaget Stöd till idrotten. Regeringen
har här beräknat ett oförändrat stöd
till verksamheten inom Centrum för
idrottsforskning om 5 miljoner kronor.
Bidraget för den av riksdagen nyligen
beslutade reformen med riksrekryterande
idrottsgymnasier beräknas av regeringen
till 37 miljoner kronor för det kommande
budgetåret.
Regeringen föreslår att riksdagen skall
anvisa sammanlagt 480 240 000 kronor
under ramanslaget Stöd till idrotten.
Arbetet med att påskynda idrottens
jämställdhetsarbete framhålls i
propositionen som mycket viktigt, och
regeringen förklarar sig för sin del
angelägen att statens stöd till idrotten
används för att påskynda utvecklingen
mot ökad jämställdhet. Enligt regeringen
bör idrottsrörelsen framgent särskilt
uppmärksamma jämställdhetsaspekten vid
användandet av det statliga stödet till
idrotten.
Fritidsutredningen (C 1995:06) har haft
i uppdrag att utreda fördelningen av
offentliga resurser till
fritidsverksamhet ur ett
jämställdhetsperspektiv. Utredningen
avlämnade sitt betänkande (SOU 1996:3)
Fritid i förändring i början av år 1996.
I september 1996 utfärdade regeringen
direktiv för en parlamentarisk kommitté
som skall utvärdera det statliga stödet
till idrotten (dir. 1996:84). De
överväganden och förslag rörande
idrottsstödet som lagts fram av
Fritidsutredningen kommer enligt
direktiven att ingå i kommitténs arbete.
Med hänvisning härtill avstår regeringen
från att nu föreslå ytterligare
åtgärder.
Våren 1996 beslutade riksdagen (prop.
1995/96:169, bet. 1995/96:FiU14, rskr.
1995/96:248) att ett vinstdelningssystem
införs vad gäller överskottet från det
statliga spelbolaget. Detta överskott
skall komma det lokala för-eningslivets
barn- och ungdomsverksamhet till del. I
avvaktan på att det nya
vinstdelningssystemet tas i bruk bör, i
enlighet med vad riksdagen vid flera
tidigare tillfällen godkänt (prop.
1991/92:100 bil. 8, bet. 1991/92:KrU15,
rskr. 1991/92:150), AB Tipstjänsts
bolagsstämma år 1997 ges möjlighet att
besluta om stöd till idrotten i form av
ett samlat bidrag om 55 miljoner kronor
till RF. Kulturutskottet föreslår att
riksdagen godkänner att AB Tipstjänst
får överföra 55 miljoner kronor till RF
i samband med 1997 års bolagsstämma.
I flera motioner föreslås höjning av
anslaget.
Motionärerna bakom motion Kr513 (fp)
yrkande 4 anser att anslaget bör höjas
med 30 miljoner kronor. Stödet till
ungdomsverksamhet bör enligt
motionärerna bibehållas på minst
nuvarande nivå, och villkoren för
kvinnlig idrott bör förbättras. Även i
motionerna Kr258 (kd) yrkande 16
(delvis) och Kr510 (kd) yrkande 19
begärs en höjning av anslaget med 30
miljoner kronor. Motionärerna motsätter
sig att en neddragning av stödet drabbar
de små idrottsförbunden och det statliga
aktivitetsstödet på ett oacceptabelt
sätt. I motion Kr510 (kd) yrkande 17
framhålls att samhällets stöd till
idrotten bör inriktas på investeringar i
idrottsanläggningar och på bidrag till
ungdomsverksamhet och ledarutbildning.
Det lokala aktivitetsstödet bör
bibehållas på nuvarande nivå. En höjning
av anslaget med 42 miljoner kronor
begärs i motion Kr259 (v) yrkande 3
(delvis). Höjningen bör komma utsatta
grupper, särskilt kvinnor/flickor och
invandrare, till del.
Enligt motion Kr260 (m) yrkande 26 bör
av det föreslagna anslaget lägst 200
miljoner kronor anvisas för den lokala
ungdomsverksamheten. Reglerna för det
lokala aktivitetsbidraget bör - utan att
Fritidsutredningens förslag föregrips -
utformas så att flickors idrottsutövande
medvetet gynnas.
Då kulturutskottet tidigare i höst
yttrade sig till finansutskottet över
regeringens förslag till ram för det
utgiftsområde till vilket
idrottsanslaget hör, och som behandlas i
detta betänkande, skedde detta med
utgångspunkt i bl.a. de av riksdagen
tidigare godtagna och inledningsvis
redovisade besparingarna för budgetåret
1997 (yttr. 1996/97:KrU1y). Riksdagen
har som inledningsvis angetts nyligen
beslutat om en ram för utgiftsområdet
som överensstämmer med regeringens
förslag, vilket tillstyrkts av
kulturutskottet i det åsyftade yttrandet
samt av finansutskottet (bet.
1996/97:FiU1). Mot den redovisade
bakgrunden tillstyrker utskottet
regeringens förslag om medelsberäkning
under förevarande anslag för nästa
budgetår.
När det gäller idrottsstödets allmänna
inriktning ansluter sig utskottet till
regeringens uppfattning att den
huvudsakliga besparingen bör göras på
bidraget till idrottens gemensamma
verksamhet. I likhet med regeringen vill
dock utskottet framhålla värdet av att
också de små specialidrottsförbunden ges
möjlighet att delta i den
internationella idrottsverksamheten.
Bidraget till lokal ungdomsverksamhet
bör däremot undantas från större
besparingar. Utskottet godtar därför den
relativt begränsade nedskärning om 15
miljoner kronor som föreslås när det
gäller bidraget till den lokala
ungdomsverksamheten.
Enligt idrottsrörelsens idéprogram
Idrott till 2-tusen är det självklart
att alla invandrare skall ha samma
möjlighet att delta i idrott som
svenskar. Vidare skall möjligheterna för
invandrare att använda idrotten som en
väg in i det svenska samhället tas till
vara. Forskning om bl.a. invandrares
situation skall prioriteras. Utskottet
har således anledning att förutsätta att
integrationsperspektivet uppmärksammas
såväl centralt som lokalt i den
idrottsliga verksamheten.
Våren 1996 behandlade utskottet frågor
om jämställd idrott (bet.
1995/96:KrU11). I betänkandet upprepade
utskottet ett uttalande från våren 1994
av innehåll att utskottet förutsatte att
regeringen vid kommande överväganden om
bl.a. anslagsfrågor som rör
idrottsrörelsen beaktar resultatet av
insatserna på jämställdhetsområdet.
Utskottet redogjorde också utförligt för
det jämställdhetsarbete som sedan
Riksidrottsmötet (RIM) år 1977 pågår
inom idrottsrörelsen. Vid RIM i november
1995 presenterades en utvärdering av den
jämställdhetsplan som antogs av RF år
1989. I utvärderingen konstaterade
Riksidrottsstyrelsen (RS) att - trots
omfattande och i vissa avseenden
framgångsrika insatser för att stärka
och utveckla jämställdhetsarbetet -
delmålen inte hade uppnåtts. I enlighet
med överväganden i planen fattade RIM
beslut om stadgeändringar som en väg att
påskynda jämställdhetsarbetet, vilka
bl.a. innebär obligatorisk
representation från bägge könen i
styrelserna för RF och
distriktsidrottsförbunden och vissa
andra stadgereglerade organ. Vid nästa
RIM (i framtiden kallad RF-stämman)
skall RS lägga fram en rapport om
utvärdering av delmålen i idrottens
jämställdhetsplan.
I den nu aktuella propositionen anför
regeringen att det är angeläget att
statens stöd till idrotten används för
att påskynda utvecklingen mot ökad
jämställdhet. Utskottet, som står fast
vid sina tidigare uttalanden, delar
givetvis denna uppfattning och anser, i
likhet med regeringen, att
idrottsrörelsen i framtiden särskilt bör
uppmärksamma jämställdhetsaspekten vid
användandet av stödet.
Mot ovan angiven bakgrund och då
utskottet även i övrigt delar
regeringens syn på stödets inriktning
avstyrker utskottet motionerna Kr258
(kd) yrkande 16 i aktuell del, Kr259 (v)
yrkande 3 i aktuell del, Kr510 (kd)
yrkandena 17 och 19 och Kr513 (fp)
yrkande 4.
Med anledning av kravet i motion Kr260
(m) på ändring av reglerna för det
lokala aktivitetsstödet så att flickors
idrottsutövande skall gynnas vill
utskottet inledningsvis anföra att
stödet till lokal ungdomsverksamhet på
riksdagens uppdrag fr.o.m. den 1 juli
1991 fördelas av idrottsrörelsen enligt
av regeringen fastställda regler (prop.
1989/90:100 bil. 13, bet. 1989/90:
KrU15, rskr. 1989/90:161). Som framgår
av redogörelsen ovan har regeringen
nyligen beslutat tillsätta en kommitté
med uppdrag att utvärdera det statliga
stödet till idrotten. Utgångspunkten för
utvärderingen skall vara de av staten
uppställda målen för bidraget samt de
samhällsförändringar som skett sedan
målen fastställdes. Med utvärderingen
som grund skall kommittén föreslå nya,
tydligare mål för statens stöd till
idrotten. Förslagen skall utgå från att
kvinnor och män får lika möjligheter att
bedriva idrott såväl vad gäller bredd-
och motionsidrott som
prestationsinriktad idrott. Kommittén
skall även utgå från idrottens betydelse
för unga människor. Förslaget skall
också omfatta en modell för uppföljning
och utvärdering av verksamheten i
relation till målen. Kommittén skall
vidare analysera om det krävs nya
rutiner för att säkerställa insyn i och
kontroll av bidragsfördelningen till
idrotten. Möjligheterna och lämpligheten
för riksdag och regering att närmare
styra anslagets inriktning skall prövas.
Kommittén skall redovisa sitt arbete
senast i december 1997. Flera av de
frågor som motionärerna tar upp är
således föremål för en grundlig översyn.
Utskottet anser att riksdagen inte bör
föregripa resultatet av kommitténs
arbete. I avvaktan härpå och med
hänvisning till vad utskottet i
tillämpliga delar anför ovan avstyrker
utskottet motion Kr260 (m) yrkande 26.
30.4 Lotteriinspektionen (N 4)
Det övergripande målet för
Lotteriinspektionen som ansvarig
förvaltnings-myndighet för
verksamhetsområdet skall vara att i
enlighet med lotterilagen och
lotteriförordningen verka för en sund
lotteri- och spelverksamhet i Sverige.
Den snabba tekniska utvecklingen på
spel- och lotterimarknaden har enligt
regeringen medfört behov av ändring i
lotterilagen (1994:1000). På förslag av
regeringen har riksdagen nyligen
beslutat om vissa ändringar i
lotterilagen (prop. 1996/97:7, bet.
1996/97:KrU2, rskr. 1996/97:41).
Regeringen kommer också att ta initiativ
till en vidare översyn av lotterilagen.
För år 1997 beräknas avgiftsinkomsterna
till 500 000 kronor. Regeringen anser
att Lotteriinspektionen skall bedriva
sin verksamhet på oförändrad anslagsnivå
och föreslår att riksdagen skall anvisa
17 935 000 kronor under ramanslaget
Lotteriinspektionen.
Utskottet tillstyrker den föreslagna
medelsanvisningen.
Hemställan
Utskottet hemställer
Mål för en nationell kulturpolitik, m.m.
(prop. 1996/97:3)
1. beträffande kulturens
egenvärde och kulturen som
lokaliseringsfaktor
att riksdagen avslår motionerna
1996/97:Kr4 yrkande 1, 1996/97:
Kr207 yrkande 1, 1996/97: Kr219
yrkande 1 och 1996/97:Kr283 yrkande
11,
res. 1 (m)
2. beträffande frågan om avslag
på av regeringen föreslagna
nationella kulturpolitiska mål,
m.m.
att riksdagen avslår motion
1996/97:Kr207 yrkande 3,
res. 2 (m)
3. beträffande nationella
kulturpolitiska mål
att riksdagen med anledning av
regeringens förslag och motionerna
1996/97:Kr17 yrkande 1 och
1996/97:Kr283 yrkande 2 samt med
avslag på motion 1996/97:Kr4 yrkande
2 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
res. 3 (mp)
4. beträffande det nordiska
samarbetet
att riksdagen avslår motion
1996/97:Kr4 yrkande 3,
5. beträffande ett nationellt
kulturpolitiskt uppdrag för 2000-
talet
att riksdagen avslår motion
1996/97:Kr283 yrkande 1,
res. 4 (c)
6. beträffande regionala
utvecklingsplaner
att riksdagen avslår motion
1996/97:Kr283 yrkande 9,
7. beträffande statens ansvar
för kulturpolitiken
att riksdagen avslår motion
1996/97:Kr207 yrkande 10,
res. 5 (m)
8. beträffande kulturpolitiska
tendenser
att riksdagen avslår motion
1996/97:Kr20 yrkande 1,
res. 6 (v)
9. beträffande det ekonomiska
stödet till kulturen
att riksdagen avslår motion
1996/97:Kr4 yrkande 9,
res. 7 (mp)
10. beträffande kulturens
finansiering
att riksdagen avslår motion
1996/97:Kr207 yrkande 12,
11. beträffande en s.k.
dubbleringsfond på kulturområdet
att riksdagen avslår motion
1996/97:Kr207 yrkande 13,
res. 8 (m)
12. beträffande Stiftelsen
Framtidens kultur
att riksdagen avslår motion
1996/97:Kr17 yrkande 2,
res. 9 (m, fp)
13. beträffande
kultursponsring
att riksdagen avslår motion
1996/97:Kr4 yrkande 11,
res. 10 (mp)
14. beträffande
biljettpriserna
att riksdagen avslår motion
1996/97:Kr4 yrkande 21,
res. 11 (mp)
15. beträffande
ungdomsrabatter
att riksdagen avslår motion
1996/97:Kr283 yrkande 5,
16. beträffande längden på de
nationella uppdragen
att riksdagen avslår motion
1996/97:Kr17 yrkande 12,
17. beträffande utvärdering av
de nationella uppdragen
att riksdagen avslår motion
1996/97:Kr283 yrkande 8,
18. beträffande nationellt
uppdrag inom kulturturism
att riksdagen avslår motion
1996/97:Kr16,
19. beträffande skolans
kulturansvar
att riksdagen avslår motion
1996/97:Kr207 yrkande 5,
20. beträffande redovisning av
institutionernas insatser för barn
och ungdom
att riksdagen avslår motion
1996/97:Kr283 yrkande 6,
21. beträffande kvinnornas
historia och kulturella insatser
att riksdagen avslår motion
1996/97:Kr283 yrkande 4,
22. beträffande statligt stöd
till vissa verksamheter i
Västsverige
att riksdagen avslår motion
1996/97:Kr22 yrkande 1,
23. beträffande mångfald och
decentraliserad kultur i
Västsverige
att riksdagen avslår motion
1996/97:T224 yrkande 8,
Konstnärernas villkor (prop. 1996/97:3)
24. beträffande kulturskaparnas
arbetsförhållanden
att riksdagen avslår motion
1996/97:Kr207 yrkande 8,
25. beträffande generellt
konstnärstillägg
att riksdagen avslår motionerna
1996/97:Kr4 yrkande 13 och
1996/97:Kr257 yrkande 6,
res. 12 (mp)
26. beträffande konstnärsstöd i
form av projekt och uppdrag
att riksdagen avslår motionerna
1996/97:Kr13 yrkande 1 och
1996/97:Kr258 yrkande 6,
res. 13 (kd)
27. beträffande ändring i lagen
(1992:318) om överlämnande av
förvaltningsuppgifter inom
Kulturdepartementets
verksamhetsområde
att riksdagen med bifall till
regeringens förslag samt med avslag
på motion 1996/97:Kr260 yrkande 11 i
denna del antar regeringens förslag
till lag om ändring i lagen
(1992:318) om överlämnande av
förvaltningsuppgifter inom
Kulturdepartementets
verksamhetsområde,
res. 14 (m, c, fp,
kd) - delvis
28. beträffande individuell
visningsersättning
att riksdagen med avslag på motion
1996/97:Kr260 yrkande 11 i denna del
godkänner det som regeringen förordat
om individuell visningsersättning,
res. 14 (m, c, fp,
kd) - delvis
29. beträffande förslagsrätt
till styrelser
att riksdagen avslår motionerna
1996/97:Kr17 yrkande 4 samt
1996/97:Kr283 yrkandena 25 och 26,
res. 15 (m, c, fp,
mp, kd)
30. beträffande utökat uppdrag
för Konstnärsnämnden
att riksdagen godkänner det som
regeringen förordat om utökat uppdrag
för Konstnärsnämnden vad gäller det
internationella konstnärsutbytet,
31. beträffande länskonstnärer
att riksdagen med avslag på
motionerna 1996/97:Kr20 yrkande 6
och 1996/97:Kr260 yrkande 2 i denna
del godkänner det som regeringen
förordar om inrättandet av ett
statligt stöd för verksamhet med
länskonstnärer,
res. 16 (m)
Reformerat system för stöd till regional
kulturverksamhet m.m. (prop. 1996/97:3)
32. beträffande reformerat
system för stöd till regional
kulturverksamhet
att riksdagen med avslag på
motionerna 1996/97:Kr12, 1996/97:Kr17
yrkande 3, 1996/97:Kr23, 1996/97:Kr25
yrkande 1, 1996/97:Kr240 yrkande 1
och 1996/97:Kr260 yrkande 2 i denna
del godkänner det som regeringen
förordar om riktlinjerna för ett
enhetligt utformat bidragssystem för
regionala och lokala teater-, dans-
och musikinstitutioner, regionala
museer, länsbibliotek, länskonstnärer
samt regionala resurscentrum för film
och video,
res. 17 (c)
res. 18 (mp)
33. beträffande fördelningen av
regionala kulturbidrag inom
försöksverksamheten med ändrad
regional ansvarsfördelning
att riksdagen avslår motion
1996/97:Kr283 yrkande 10,
34. beträffande teaterutredning
m.m.
att riksdagen avslår motion
1996/97:Kr17 yrkandena 10 och 11,
res. 19 (fp, mp)
35. beträffande fördelningen i
landet av de statliga
kulturbidragen
att riksdagen med anledning av motion
1996/97:Kr283 yrkande 3 som sin
mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
Litteraturen och språket (prop.
1996/97:3)
36. beträffande utredningen om
boken och kulturtidskriften
att riksdagen avslår motionerna
1996/97:Kr4 yrkande 19 och
1996/97:Kr17 yrkande 7,
res. 20 (mp)
37. beträffande frågor rörande
kulturtidskrifter
att riksdagen avslår motionerna
1996/97:Kr216 yrkande 2 i denna del
och 1996/97:Kr263,
38. beträffande frågor om
svenska språket
att riksdagen avslår motionerna
1996/97:Kr4 yrkande 18, 1996/97:
Kr221, 1996/97:Kr252 och
1996/97:Kr260 yrkande 8,
res. 21 (m)
39. beträffande frågan om avslag
på förslaget att införa en
bibliotekslag
att riksdagen avslår motionerna
1996/97:Kr13 yrkande 4, 1996/97:
Kr17 yrkande 6, 1996/97:Kr207 yrkande
6 och 1996/97:Kr283 yrkande 12,
res. 22 (m, c, fp,
kd)
40. beträffande förslaget till
bibliotekslag
att riksdagen med bifall till motion
1996/97:Kr260 yrkande 7 antar
regeringens förslag till
bibliotekslag med den ändringen att 7
och 10 §§ erhåller i bilaga 3 som
Utskottets förslag betecknade
lydelse,
41. beträffande översyn av
bibliotekslagen i vad avser
högskolebiblioteken
att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet
anfört,
42. beträffande översyn av
bibliotekslagen i vad avser
upprättande av planer för
biblioteksverksamhet
att riksdagen med anledning av motion
1996/97:Kr20 yrkande 7 som sin
mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
43. beträffande grunderna för
ett nytt statligt stöd för inköp av
litteratur till folk- och
skolbiblioteken
att riksdagen med avslag på
motionerna 1996/97:Kr13 yrkande 5,
1996/97:Kr207 yrkande 7 och
1996/97:Kr260 yrkande 9 i denna del
godkänner vad regeringen förordat,
res. 23 (m)
44. beträffande stöd till
utgivning av invandrarlitteratur
att riksdagen avslår motion
1996/97:Kr216 yrkande 2 i denna del,
45. beträffande stöd för
översättning av olika religioners
heliga skrifter
att riksdagen avslår motion
1996/97:Kr262,
46. beträffande En Bok För Alla
AB
att riksdagen med avslag på motion
1996/97:Kr260 yrkande 9 i denna del
godkänner regeringens förslag till
ekonomiska förpliktelser för staten
som följer av avtalet mellan staten
och En Bok För Alla AB för perioden
1997-1999,
res. 24 (m)
Teater (prop. 1996/97:3)
47. beträffande nationellt
uppdrag för barn- och ungdomsteater
att riksdagen med avslag på
motionerna 1996/97:Kr4 yrkande 22,
1996/97:Kr20 yrkande 9 i denna del
och 1996/97:Kr257 yrkande 10
godkänner det som regeringen förordar
om tidsbegränsat nationellt uppdrag
till barn- och ungdomsteater,
res. 25 (v)
res. 26 (mp)
48. beträffande ytterligare
nationella uppdrag m.m. inom
teaterområdet
att riksdagen avslår motionerna
1996/97:Kr4 yrkande 24, 1996/97:Kr5
och 1996/97:Kr259 yrkande 3 i denna
del,
res. 27 (mp)
49. beträffande nationellt
uppdrag inom området ungdomskultur
att riksdagen godkänner det som
regeringen förordar om tidsbegränsat
nationellt uppdrag inom området
ungdomskultur,
50. beträffande nationellt
uppdrag inom området barnkultur
att riksdagen avslår motion
1996/97:Kr259 yrkande 3 i denna del,
51. beträffande samisk teater
att riksdagen avslår motionerna
1996/97:Kr3, 1996/97:Kr4 yrkande 23,
1996/97:Kr10 och 1996/97:Kr283
yrkande 13,
res. 28 (c)
res. 29 (mp)
53. beträffande regional
musikverksamhet
att riksdagen avslår motionerna
1996/97:Kr4 yrkande 25, 1996/97:
Kr11, 1996/97:Kr17 yrkande 18,
1996/97:Kr222, 1996/97:Kr227,
1996/97:Kr257 yrkandena 2 och 4, båda
i denna del, 1996/97:Kr266 och
1996/97:A428 yrkande 10,
res. 30 (mp)
54. beträffande inriktningen på
Svenska rikskonserters verksamhet
att riksdagen med avslag på motion
1996/97:Kr260 yrkande 1 i denna del
godkänner det som regeringen förordar
om inriktningen på Svenska
rikskonserters verksamhet,
res. 31 (m)
55. beträffande jazzmusik och
nya yngre musikformer
att riksdagen avslår motion
1996/97:Kr260 yrkande 6,
res. 32 (m)
56. beträffande nationellt
uppdrag inom området musik
att riksdagen godkänner det som
regeringen förordar om tidsbegränsat
uppdrag inom området musik,
57. beträffande
folkmusikinstitut och
nationalinstrument
att riksdagen avslår motionerna
1996/97:Kr2, 1996/97:Kr223, 1996/97:
Kr242 och 1996/97:Kr268,
res. 33 (c)
58. beträffande nationellt
uppdrag inom området symfonisk
musik
att riksdagen avslår motion
1996/97:Kr22 yrkande 2,
59. beträffande nationellt
uppdrag inom området blåsmusik
att riksdagen avslår motion
1996/97:Kr17 yrkande 13,
60. beträffande
nationalorkester
att riksdagen med anledning av
motionerna 1996/97:Kr13 yrkande 8,
1996/97:Kr14 yrkande 2,
1996/97:Kr204, 1996/97:Kr213 och
1996/97:Kr258 yrkande 3 som sin
mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
Film (prop. 1996/97:3)
61. beträffande bevarande av
biografer
att riksdagen avslår motion
1996/97:Kr13 yrkande 9,
1996/97:Kr258 yrkande 10 och
1996/97:Kr283 yrkande 19 i denna
del,
62. beträffande resurserna för
distribution av filmer
att riksdagen avslår motion
1996/97:Kr283 yrkande 19 i denna
del,
63. beträffande stöd för visning
av 16 mm-film
att riksdagen med bifall till motion
1996/97:Kr283 yrkande 20 som sin
mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
64. beträffande utformningen av
stödet till filmproduktion
att riksdagen avslår motionerna
1996/97:Kr13 yrkande 10 och
1996/97:Kr258 yrkande 11,
65. beträffande inrättande av en
film- och TV-fond
att riksdagen avslår motionerna
1996/97:Kr254 och 1996/97:Kr283
yrkande 23,
66. beträffande inrättande av
ett bidrag till regionala
resurscentrum för film och video
att riksdagen med avslag på motion
1996/97:Kr283 yrkandena 21 och 22
godkänner vad regeringen förordat,
67. beträffande tidsbegränsat
nationellt uppdrag till regional och
lokal filmverksamhet med tyngdpunkt
på barn och ungdom
att riksdagen godkänner vad
regeringen förordat,
Arkitektur och formgivning (prop.
1996/97:3)
68. beträffande uttalande om
handlingsprogram för arkitektur och
formgivning m.m.
att riksdagen avslår motionerna
1996/97:Kr13 yrkande 11 och
1996/97:Bo534 yrkandena 1 och 4,
69. beträffande plan- och
bygglagen (1987:10)
att riksdagen avslår motion
1996/97:Kr4 yrkande 29,
res. 34 (mp)
70. beträffande Smålands arena
för konst och form i Norden
att riksdagen avslår motion
1996/97:Kr8,
Bild- och formkonst (prop. 1996/97:3)
71. beträffande vidgad uppgift
för Statens konstråd
att riksdagen med avslag på motion
1996/97:Kr260 yrkande 10 i denna del
godkänner det som regeringen förordar
om en vidgad uppgift för Statens
konstråd,
res. 35 (m)
72. beträffande decentralisering
av Statens konstråds inköp
att riksdagen avslår motion
1996/97:Kr230,
73. beträffande enprocentsmål
för utsmyckning av statligt
byggande
att riksdagen avslår motion
1996/97:Kr4 yrkande 30,
res. 36 (v, mp)
74. beträffande enprocentsmål
för utsmyckning vid statliga
infrastruktursatsningar
att riksdagen avslår motion
1996/97:Kr283 yrkande 27,
res. 37 (c, v, mp)
75. beträffande Nämnden för
utställningar av nutida svensk konst
i utlandet
att riksdagen godkänner det som
regeringen anfört om att Nämnden för
utställningar av nutida svensk konst
i utlandet skall upphöra och att
uppgifterna skall övertas av Statens
konstmuseer, Moderna museet,
76. beträffande nationellt
uppdrag inom området samtidskonst
att riksdagen godkänner det som
regeringen förordar om tidsbegränsat
nationellt uppdrag inom området
samtidskonst,
Kulturarvet (prop. 1996/97:3)
77. beträffande stöd till
länshembygdskonsulter
att riksdagen avslår motionerna
1996/97:Kr208 och 1996/97:Kr264,
78. beträffande SESAM-projekt
för foto och film
att riksdagen avslår motionerna
1996/97:Kr210 och 1996/97:Kr283
yrkande 18,
79. beträffande den bildvårdande
verksamheten i Ulriksfors
att riksdagen avslår motionerna
1996/97:Kr233 och 1996/97:Kr273,
80. beträffande strukturen på
museiområdet
att riksdagen avslår motion
1996/97:Kr17 yrkande 20,
81. beträffande frågan om
Röhsska museet skall få ett
nätverksansvar för nutida
konsthantverk och formgivning, m.m.
att riksdagen med avslag på motion
1996/97:Kr253 godkänner vad
regeringen förordat,
82. beträffande ett
tidsbegränsat nationellt uppdrag inom
museiområdet
att riksdagen med avslag på motion
1996/97:Kr260 yrkande 3 i denna del
godkänner vad regeringen förordat,
res. 38 (m)
83. beträffande skiljande av
Statens historiska museer från
Riksantikvarieämbetet och inrättande
som en egen ny myndighet
att riksdagen godkänner vad
regeringen förordat,
84. beträffande sammanläggning
av Marinmuseum i Karlskrona med
Statens sjöhistoriska museer
att riksdagen med bifall till
regeringens förslag och med anledning
av motionerna 1996/97:Kr19 och
1996/97:Kr283 yrkande 39 som sin
mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
85. beträffande
ansvarsfördelning m.m. inom det
maritima museiområdet
att riksdagen avslår motion
1996/97:Kr212 yrkandena 1 och 2,
86. beträffande statligt
övertagande av huvudmannaskapet för
Etnografiska museet i Göteborg och
inrättande av en samlad etnografisk
museimyndighet förlagd till Göteborg
innefattande även Folkens museum -
etnografiska, Medelhavsmuseet och
Östasiatiska museet
att riksdagen med avslag på
motionerna 1996/97:Kr13 yrkande 12 i
denna del, 1996/97:Kr258 yrkande 8 i
denna del och 1996/97:Kr283 yrkande
36 godkänner vad regeringen förordat,
res. 39 (m, c, fp)
res. 40 (mp)
res. 41 (kd)
87. beträffande uppdrag för en
organisationskommitté och därmed
sammanhängande frågor
att riksdagen med anledning av
motionerna 1996/97:Kr13 yrkande 12 i
denna del, 1996/97:Kr17 yrkande 19,
1996/97:Kr20 yrkande 12, 1996/97:Kr21
yrkande 1, 1996/97:Kr207 yrkande 11,
1996/97:Kr212 yrkande 3,
1996/97:Kr217, 1996/97:Kr243,
1996/97:Kr258 yrkande 8 i denna del,
1996/97:Kr278, 1996/97:Kr283 yrkande
35, 1996/97: A429 yrkande 8 samt med
avslag på motionerna 1996/97:Kr4
yrkande 31, 1996/97:Kr21 yrkande 2,
1996/97:Kr257 yrkande 9 och 1996/97:
Kr283 yrkandena 37 och 38 som sin
mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
res. 42 (m, c, fp,
kd)
res. 43 (mp)
88. beträffande inrättande av en
ny myndighet som tar över Stiftelsen
Riksutställningars verksamhet
att riksdagen godkänner vad
regeringen förordat,
89. beträffande utvidgning av
regeringens allmänna bemyndigande att
lämna utställningsgarantier
att riksdagen med avslag på motion
1996/97:Kr260 yrkande 14 medger att
det allmänna bemyndigande att lämna
utställningsgarantier som riksdagen
tidigare har meddelat regeringen
utvidgas i enlighet med regeringens
förslag,
90. beträffande inrättande av
ett kvinnomuseum
att riksdagen avslår motionerna
1996/97:Kr4 yrkande 36, 1996/97:
Kr20 yrkande 11, 1996/97:Kr257
yrkande 7 och 1996/97:Kr277,
res. 44 (v, mp)
91. beträffande inrättande av
ett filmmuseum
att riksdagen avslår motionerna
1996/97:Kr4 yrkande 37 och
1996/97:Kr257 yrkande 8,
res. 45 (mp)
92. beträffande ett polarcentrum
i Gränna
att riksdagen avslår motion
1996/97:Kr7,
93. beträffande de lokala
museernas situation
att riksdagen avslår motionerna
1996/97:Kr13 yrkande 13 och
1996/97:Kr258 yrkande 9,
94. beträffande
friluftsmuseernas nationella
uppdrag
att riksdagen avslår motion
1996/97:Kr274,
95. beträffande översyn av
arkivväsendet
att riksdagen avslår motion
1996/97:Kr20 yrkande 13,
res. 46 (v)
96. beträffande översyn av
pliktexemplarslagen (1993:1392)
att riksdagen avslår motion
1996/97:Kr255,
97. beträffande förhållandet
mellan länsmuseer och länsstyrelser
att riksdagen avslår motionerna
1996/97:Kr25 yrkande 2, 1996/97:
Kr240 yrkande 2, 1996/97:Kr260
yrkande 15 och 1996/97:Kr283
yrkande 33,
98. beträffande renodling av
Riksantikvarieämbetets
myndighetsansvar
att riksdagen avslår motionerna
1996/97:Kr17 yrkande 21 i denna del
och 1996/97:Kr207 yrkande 9,
res. 47 (m, fp)
99. beträffande arkeologiska
utgrävningar
att riksdagen avslår motion
1996/97:Kr17 yrkande 21 i denna del,
100. beträffande utformning av
kulturmiljövården enligt
subsidiaritetsprincipen
att riksdagen avslår motionerna
1996/97:Kr13 yrkande 14 och
1996/97:Kr258 yrkande 7,
101. beträffande bevarandet av
unika byggnader och miljöer
att riksdagen avslår motion
1996/97:Bo534 yrkande 5,
102. beträffande
Riksantikvarieämbetets
fornminnesinventering
att riksdagen avslår motionerna
1996/97:Kr24, 1996/97:Kr279 och
1996/97:Kr283 yrkande 32,
103. beträffande stöd för vård
av hembygdsgårdarnas
kulturbyggnader
att riksdagen avslår motion
1996/97:Kr209,
Vissa övergripande frågor (prop.
1996/97:3)
104. beträffande kulturpolitiken
inom Europeiska unionen
att riksdagen avslår motion
1996/97:Kr4 yrkande 4,
res. 48 (mp)
105. beträffande ett
världskulturhus i Stockholm
att riksdagen avslår motion
1996/97:Kr283 yrkande 7,
106. beträffande åtgärder för
att främja mångkultur m.m.
att riksdagen avslår motionerna
1996/97:Kr20 yrkande 5, 1996/97:Kr216
yrkande 1, 1996/97:Kr246 och
1996/97:Sf625 yrkande 12,
res. 49 (v)
107. beträffande utvärdering
från kulturell synpunkt av
ädelreformen, m.m.
att riksdagen avslår motionerna
1996/97:Kr216 yrkande 3 och
1996/97:Kr283 yrkande 29,
Kulturåret 1998 (prop. 1996/97:3)
108. beträffande inriktningen av
verksamheten m.m. under Kulturåret
1998
att riksdagen avslår motionerna
1996/97:Kr4 yrkande 5, 1996/97: Kr207
yrkande 2 och 1996/97:Kr219 yrkande
2,
res. 50 (m)
res. 51 (c)
109. beträffande Svenska
musikfestivaler
att riksdagen avslår motion
1996/97:Kr224,
Medelsanvisning för 1997 (prop.
1996/97:1)
110. beträffande anvisande av
medel under utgiftsområde 17 Kultur,
medier, trossamfund och fritid samt
vissa till budgeten för 1997 hörande
frågor
att riksdagen med bifall till motion
1996/97:Kr251 och med anledning av
regeringens förslag samt motionerna
1996/97:Kr4 yrkande 26, 1996/97:Kr17
yrkande 15, 1996/97:Kr225,
1996/97:Kr232, 1996/97: Kr257
yrkandena 1 och 4 samt 1996/97:Kr283
yrkande 28
dels antar regeringens förslag till
lag om ändring i lagen (1990:886) om
granskning och kontroll av filmer och
videogram,
dels för budgetåret 1997 anvisar
medel under utgiftsområde 17 Kultur,
medier, trossamfund och fritid i
enlighet med utskottets förslag i
bilaga 5,
dels beslutar i enlighet med vad
utskottet föreslår i bilaga 6,
dels avslår i bilaga 7 upptagna
motionsyrkanden.
res. 52 (mp)
Stockholm den 3 december 1996
På kulturutskottets vägnar
Åke Gustavsson
I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson
(s), Elisabeth Fleetwood (m), Berit
Oscarsson (s), Anders Nilsson (s), Leo
Persson (s), Lennart Fridén (m), Björn
Kaaling (s), Marianne Andersson (c),
Monica Widnemark (s), Jan Backman (m),
Carl-Johan Wilson (fp), Agneta Ringman
(s), Charlotta L Bjälkebring (v), Annika
Nilsson (s), Ewa Larsson (mp), Fanny
Rizell (kd) och Elizabeth Nyström (m).
Reservationer
1. Kulturens egenvärde och kulturen som
lokaliseringsfaktor (mom.1)
Elisabeth Fleetwood (m), Lennart Fridén
(m), Jan Backman (m) och Elizabeth
Nyström (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande
under rubriken 2.2 Kulturens egenvärde
och kulturen som lokaliseringsfaktor som
börjar med Utskottet kan och slutar
med kulturpolitiken ytterligare bort
ha följande lydelse:
Utskottet har i det föregående
framhållit att kulturen har ett
egenvärde. Utskottet vill i enlighet med
vad som anförs i motion Kr207 (m)
understryka att det är fråga om ett
värde i relation till enskilda mottagare
som kommer till uttryck genom den
enskildes val av aktivitet. Att med
skattemedel söka styra medborgarnas val
mot olika former av kulturverksamhet är
att underskatta den enskilda människans
förmåga till val liksom hennes
värderingar. Det är i stället
kulturutbudets innehåll och kvalitet som
bör få vara utslagsgivande för den
enskildes val av kulturaktiviteter.
Vad utskottet sålunda anfört med
anledning av motion Kr207 (m) yrkande 1
bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
Utskottets överväganden i det
föregående tillgodoser i viss
utsträckning motion Kr4 (mp) yrkande 1.
Det finns inte anledning för riksdagen
att - utöver vad som anförts i det
föregående - göra något uttalande med
anledning av de övriga här aktuella
motionsyrkandena, nämligen motionerna
Kr219 (c) yrkande 1 och Kr283 (c)
yrkande 11. Yrkandena avstyrks således.
dels att utskottets hemställan under 1
bort ha följande lydelse:
1. beträffande kulturens egenvärde
och kulturen som lokaliseringsfaktor
att riksdagen med bifall till motion
1996/97:Kr207 yrkande 1 och med
anledning av motion 1996/97:Kr4
yrkande 1 samt med avslag på
motionerna 1996/97:Kr219 yrkande 1
och 1996/97:Kr283 yrkande 11 som sin
mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
2. Frågan om avslag på av regeringen
föreslagna nationella kulturpolitiska
mål, m.m. (mom. 2)
Elisabeth Fleetwood (m), Lennart Fridén
(m), Jan Backman (m) och Elizabeth
Nyström (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande
under rubriken 2.3 Kulturpolitiska mål
som börjar med Utskottet vill och
slutar med avstyrks därför bort ha
följande lydelse:
Förslaget att det liksom hittills i ett
kulturpolitiskt mål skall anges att
kommersialismens negativa verkningar
skall bekämpas har som utgångspunkt att
kulturen ses som ett redskap för att nå
andra mål. Mot bakgrund bl.a. av den syn
på kulturens egenvärde som utskottet har
och som redovisats i det föregående kan
utskottet inte godta ett kulturpolitiskt
mål som bygger på detta synsätt.
Utskottet vill vidare framhålla att det
kan få långtgående konsekvenser att i
yttrandefrihetsmålet utlova att
kulturpolitiken skall ge alla reella
möjligheter att använda
yttrandefriheten. Även i övrigt ansluter
sig utskottet till de skäl för
motionsyrkandet som redovisas i
motionen.
Med hänvisning till det anförda och
till vad som i övrigt anförts i motion
Kr207 (m) yrkande 3 anser utskottet att
riksdagen med bifall till detta yrkande
och med avslag på regeringens förslag
till nationella kulturpolitiska mål
begär att regeringen lägger fram ett
nytt förslag till sådana mål.
dels att utskottets hemställan under 2
bort ha följande lydelse:
2. beträffande frågan om avslag på
av regeringen föreslagna nationella
kulturpolitiska mål, m.m.
att riksdagen med bifall till motion
1996/97:Kr207 yrkande 3 och med
avslag på regeringens förslag som sin
mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
3. Nationella kulturpolitiska mål
(mom. 3)
Ewa Larsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande
under rubriken 2.3. Kulturpolitiska mål
som börjar med Utskottet ansluter och
slutar med negativa verkningar bort ha
följande lydelse:
Utskottet ansluter sig härtill och även
i övrigt till vad som anförs om ett
tredje kulturpolitiskt mål, dock med den
utvidgning och den modifikation som
framgår av utskottets formulering av
målet.
I fråga om den av utskottet förordade
utvidgningen vill utskottet framhålla
följande. Utskottet anser att
kulturkreatörer spelar en avgörande roll
i samhällsbyggandet. I utskottets
visionära samhällsbild främjar
kulturpolitiken även ett personligt
ansvarstagande för naturens helhet så
att ett ekologiskt medvetande kan
uppnås. Utskottet anser därför att det
tredje kulturpolitiska målet bör
utvidgas till att omfatta en långsiktigt
hållbar livsstil som utvecklar förmågan
att hantera sitt liv med minskat
beroende av myndigheter och snävt
marknadstänkande.
Det tredje kulturpolitiska målet bör
ha följande lydelse: att främja
kulturell mångfald, konstnärlig
förnyelse och kvalitet och därigenom
motverka kommersialismens negativa
verkningar samt att visa på en
långsiktigt hållbar livsstil med minskat
beroende av myndigheter och snävt
marknadstänkande.
dels att den del av utskottets yttrande
under samma rubrik som börjar med Som
en och slutar med inom landet bort ha
följande lydelse:
Som en följd av det anförda föreslår
utskottet - med bifall till motion Kr4
(mp) yrkande 2 samt med anledning av
regeringens förslag och motionerna Kr17
(fp) yrkande 1 och Kr283 (c) yrkande 2 -
följande kulturpolitiska mål:
Målen för kulturpolitiken skall vara:
1. att värna yttrandefriheten och skapa
reella förutsättningar för alla att
använda den,
2. att verka för att alla får möjlighet
till delaktighet i kulturlivet och till
kulturupplevelser samt till eget
skapande,
3. att främja kulturell mångfald,
konstnärlig förnyelse och kvalitet och
därigenom motverka kommersialismens
negativa verkningar samt att visa på en
långsiktigt hållbar livsstil med minskat
beroende av myndigheter och snävt
marknadstänkande,
4. att ge kulturen förutsättningar att
vara en dynamisk, utmanande och obunden
kraft i samhället,
5. att bevara och bruka kulturarvet,
6. att främja bildningssträvanden,
7. att främja internationellt
kulturutbyte och möten mellan olika
kulturer inom landet.
dels att utskottets hemställan under 3
bort ha följande lydelse:
3. beträffande nationella
kulturpolitiska mål
att riksdagen med bifall till motion
1996/97:Kr4 yrkande 2 samt med
anledning av regeringens förslag och
motionerna 1996/97:Kr17 yrkande 1 och
1996/97:Kr283 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
4. Ett nationellt kulturpolitiskt
uppdrag för 2000-talet (mom. 5)
Marianne Andersson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande
under rubriken 2.4 Vissa övergripande
frågor som börjar med Utskottet är och
slutar med 1 avstyrks bort ha följande
lydelse:
Genom 1974 års kulturpolitiska beslut
blev det statliga stödet ett aktivt och
offensivt stöd för utbyggnaden av
regionala kulturinstitutioner och
resulterade i en kraftfull
decentralisering av kulturinstitutioner
i hela landet. Det finns i dag behov av
en nationell kulturpolitik med ett
tydligt uppdrag att sprida ansvaret för
kulturen över hela landet. Med den brist
på analys i dessa avseenden som präglar
regeringens förslag anser utskottet att
det finns risk för att de nationella
målen för kulturpolitiken inskränks till
att bli mål för den statliga
kulturverksamheten. Utskottet anser att
regeringen på ett mer genomgripande sätt
än vad som skett i propositionen bör
formulera mål och metoder för ett
offensivt nationellt kulturpolitiskt
uppdrag för 2000-talet. Ett sådant
program bör enligt utskottets mening
bygga på samverkan mellan den
nationella, regionala och lokala nivån.
Uppdraget bör på ett tydligt sätt ge
stöd för den fria konstnärliga
utövningen och aktivt utveckla formerna
för att ge människor i hela landet
möjlighet att ta del av
kulturverksamheten. Vad utskottet anfört
med anledning av motionens yrkande 1 bör
riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.
dels att utskottets hemställan under 5
bort ha följande lydelse:
5. beträffande ett nationellt
kulturpolitiskt uppdrag för 2000-
talet
att riksdagen med anledning av motion
1996/97:Kr283 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
5. Statens ansvar för kulturpolitiken
(mom. 7)
Elisabeth Fleetwood (m), Lennart Fridén
(m), Jan Backman (m) och Elizabeth
Nyström (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande
under rubriken 2.4 Vissa övergripande
frågor som börjar med Utskottet anser
att och slutar med motions-yrkandet
avstyrks bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den uppfattning som
kommer till uttryck i motion Kr207 (m)
om statens ansvar för kulturpolitiken.
Som framhålls i motionen har staten ett
särskilt ansvar för det nationella
kulturarvet, något som innebär att
staten har ansvaret för en rad
institutioner, nationalscener, arkiv och
vissa museer. Ansvaret för övriga
teatrar bör helt ligga på regional nivå.
Som framgår av andra yrkanden från
Moderata samlingspartiet, vilka
behandlas i ett senare avsnitt i
betänkandet, finns det skäl att klara ut
ansvarsfrågor på museiområdet.
Vad utskottet sålunda anfört med
anledning av motion Kr207 (m) yrkande 10
bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 7
bort ha följande lydelse:
7. beträffande statens ansvar för
kulturpolitiken
att riksdagen med bifall till motion
1996/97:Kr207 yrkande 10 som sin
mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
6. Kulturpolitiska tendenser (mom. 8)
Charlotta L Bjälkebring (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande
under rubriken 2.4 Vissa övergripande
frågor som börjar med Utskottet anser
och slutar med avstyrks motionsyrkandet
bort ha följande lydelse:
Som utförligt redovisas i motion Kr20
(v) finns det en rad brister i
propositionen. Det finns bl.a.
kulturområden och grupper vars situation
är ofullständigt belysta eller som har
försummats. Det finns en tendens i
propositionen att återgå till att se
kulturpolitiken mer som en
distributionsfråga än som en fråga om
att skapa aktiviteter. Kulturens plats i
skolan berörs nästan inte alls. Insatser
för att invandrarkulturen skall kunna
integreras i och befrukta den svenska
kulturen är för få. Frågan om kulturens
murar mot korttidsutbildade och
låginkomstgrupperna och deras barn är
dåligt utvecklad i propositionen.
Brister finns då det gäller förslag om
kultur i arbetslivet. Med hänsyn till de
tunga besparingskrav som finns inom
kommunsektorn riskerar de
kulturpolitiska målen att haverera på
vardagsplanet. Samtidigt innehåller
propositionen förslag som vi ser
positivt på. Regeringen tar ett starkare
grepp för att se till att de mål följs
som ställs upp för de
bidragsfinansierade institutionerna och
verksamheterna. Utskottet har inte några
principiella invändningar mot att anslag
omfördelas om uppställda mål inte
uppfylls.
I enlighet med det anförda tillstyrker
utskottet motion Kr20 (v) yrkande 1.
Riksdagen bör således med bifall till
motionen i denna del som sin mening ge
regeringen till känna vad utskottet
anfört.
dels att utskottets hemställan under 8
bort ha följande lydelse:
8. beträffande kulturpolitiska
tendenser
att riksdagen med bifall till motion
1996/97:Kr20 yrkande 1 som sin mening
ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
7. Det ekonomiska stödet till kulturen
(mom. 9)
Ewa Larsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande
under rubriken 2.5 Kultur och ekonomi som
börjar med Utskottet vill och slutar
med utskottet motionsyrkandet bort ha
följande lydelse:
Med anledning av motion Kr4 (mp) vill
utskottet erinra om kulturens avgörande
betydelse för mänsklig tillväxt,
kulturen som vår inre odling. Sedda i
förhållande till den totala nationella
budgeten är kostnaderna för kulturen
ringa. I kulturpropositionen utgår
regeringen emellertid från ett s.k.
nollsummespel, vilket enligt utskottets
mening inte är acceptabelt. Som anförs i
motionens yrkande 9 bör stödet till
kulturen i stället ökas successivt.
Detta bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 9
bort ha följande lydelse:
9. beträffande det ekonomiska stödet
till kulturen
att riksdagen med bifall till motion
1996/97:Kr4 yrkande 9 som sin mening
ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
8. En s.k. dubbleringsfond på
kulturområdet (mom. 11)
Elisabeth Fleetwood (m), Lennart Fridén
(m), Jan Backman (m) och Elizabeth
Nyström (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande
under rubriken 2.5 Kultur och ekonomi som
börjar med Utskottet anser och slutar
med motion Kr207) bort ha följande
lydelse:
Utskottet delar motionärernas
uppfattning om värdet av en s.k.
dubbleringsfond. En utförlig redovisning
har lämnats i det föregående för
motionsförslaget. Utskottet anser
således att riksdagen skall besluta att
en dubbleringsfond skall inrättas på
kulturområdet. Således tillstyrker
utskottet yrkande 13 i motion Kr207 (m).
dels att utskottets hemställan under 11
bort ha följande lydelse:
11. beträffande en s.k.
dubbleringsfond på kulturområdet
att riksdagen med bifall till motion
1996/97:Kr207 yrkande 13 som sin
mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.
9. Stiftelsen Framtidens kultur
(mom. 12)
Elisabeth Fleetwood (m), Lennart Fridén
(m), Jan Backman (m), Carl-Johan Wilson
(fp) och Elizabeth Nyström (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande
under rubriken 2.5 Kultur och ekonomi som
börjar med Kulturutskottet vill och
slutar med avstyrks således bort ha
följande lydelse:
Stiftelsen Framtidens kultur är en
självständig juridisk person. Den har
att i enlighet med sitt syfte främja ett
vitalt kulturliv såväl i Sverige som
helhet som på enskilda orter. Stiftelsen
redovisar i sin första årsberättelse,
för tiden den 1 augusti 1994-den 31
december 1995, bl.a. att en väsentlig
del av Stiftelsens arbete inriktas på
kvalitetssäkring och att de flesta
bidragsansökningar sakkunnigprövas av
minst två instanser. Vid denna prövning
medverkar sektorsmyndigheterna på
kulturområdet, Statens kulturråd,
Riksarkivet och Riksantikvarieämbetet.
Det är självfallet värdefullt att
Stiftelsen noggrant bereder sina ärenden
och därvid utnyttjar den sakkunskap som
finns bl.a. på myndighetsområdet.
Utskottet anser samtidigt att det finns
en risk för att det standardmässiga
förfarande som nu tillämpas vid
ärendeberedningen på längre sikt kan
vara ägnat att reellt - om än icke
formellt - begränsa Stiftelsens
självständighet. Det kan nämligen bli en
press på Stiftelsen att tillgodose
sådana bidragsbehov som de nämnda
myndigheterna inte kan leva upp till
inom ramen för egna resurser. Om så blir
fallet, tillgodoses inte det syfte som
låg bakom tillkomsten av Stiftelsen
Framtidens kultur. Intresset av att det
finns många organ som självständigt
fördelar medel på kulturområdet måste
understrykas. De nämnda myndigheterna
måste därför uppmärksammas på de av
utskottet redovisade synpunkterna. Vad
utskottet sålunda anfört bör riksdagen
med anledning av motion Kr17 (fp)
yrkande 2 som sin mening ge regeringen
till känna.
dels att utskottets hemställan under 12
bort ha följande lydelse:
12. beträffande Stiftelsen
Framtidens kultur
att riksdagen med anledning av motion
1996/97:Kr17 yrkande 2 som sin mening
ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
10. Kultursponsring (mom. 13)
Ewa Larsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande
under rubriken 2.5 Kultur och ekonomi som
börjar med Sponsring är och slutar med
SMotionsyrkandet avstyrks bort ha
följande lydelse:
Eftersom en stor del av svenskt
kulturliv numera får förlita sig på
sponsring ställer sig utskottet positivt
till att det införs moraliska, etiska
och estetiska generella regler för
kultursponsring. Dagens sponsorsregler
är anpassade till de förhållanden som
råder vid idrottssponsring. Enligt vad
utskottet erfarit väljer dock alltfler
företag kulturen som reklammarknad, och
kulturlivet är i stort behov av dessa
intäkter. Som anförs i motion Kr4 (mp)
måste reglerna för exponering
förtydligas; en teaterscen kan inte
likställas med en hockeyrink. Vad
utskottet anfört med anledning av
motionens yrkande 11 bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 13
bort ha följande lydelse:
13. beträffande kultursponsring
att riksdagen med anledning av motion
1996/97:Kr4 yrkande 11 som sin mening
ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
11. Biljettpriserna (mom. 14)
Ewa Larsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande
under rubriken 2.5 Kultur och ekonomi som
börjar med Med hänsyn och slutar med
Yrkandet avstyrks bort ha följande
lydelse:
Som anförs i motion Kr4 (mp) är höjda
biljettpriser inte något
tillfredsställande sätt att lösa
kulturinstitutionernas ekonomiskt svåra
situation. Enligt utskottets mening
skall den kulturverksamhet som erhåller
offentligt stöd också erbjuda sin publik
biljetter till rimliga och låga priser.
Vad utskottet sålunda anfört bör
riksdagen med anledning av yrkande 21 i
motionen som sin mening ge regeringen
till känna.
dels att utskottets hemställan under 14
bort ha följande lydelse:
14. beträffande biljettpriserna
att riksdagen med bifall till motion
1996/97:Kr4 yrkande 21 som sin mening
ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
12. Generellt konstnärstillägg (mom. 25)
Ewa Larsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande
under rubriken 3.1 Inriktningen på de
framtida insatserna för konstnärerna som
börjar med Utskottet påminner och
slutar med 6 avstyrks bort ha följande
lydelse:
Utskottet anser - i likhet med vad som
anförs i motionerna Kr4 (mp) yrkande 13
och Kr257 (mp) yrkande 6 - att
kulturutövare inom film, musik samt scen-
och bildkonst bör få en bättre ekonomisk
grundtrygghet. Den kommande utredningen
om förhållandet mellan kultur- och
arbetsmarknadspolitiken bör få i uppdrag
att utforma ett generellt
konstnärstillägg på grundval av den
modell som studerades av
Kulturutredningen. Stödet bör
finansieras genom att medel överförs
till kulturområdet från anslaget till
arbetsmarknadspolitiska åtgärder
(utgiftsområde 14). Förslaget bör på
detta sätt inte medföra några större
merkostnader. Utskottet anser att det
bör vara bättre att stärka flera
konstnärers förutsättningar genom ett
konstnärstillägg än att sysselsätta ett
fåtal i åtgärdsprogram inom
arbetsmarknadsområdet. Riksdagen bör med
bifall till de båda aktuella
motionsyrkandena som sin mening ge
regeringen till känna vad utskottet
anfört.
dels att utskottets hemställan under 25
bort ha följande lydelse:
25. beträffande generellt
konstnärstillägg
att riksdagen med bifall till
motionerna 1996/97:Kr4 yrkande 13 och
1996/97:Kr257 yrkande 6 som sin
mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
13. Konstnärsstöd i form av projekt och
uppdrag (mom. 26)
Fanny Rizell (kd) anser
dels att den del av utskottets yttrande
under rubriken 3.1 Inriktningen på de
framtida insatserna för konstnärerna som
börjar med Utskottet har och slutar
med yrkande 6 bort ha följande
lydelse:
Utskottet anser i likhet med vad som
förordas i motionerna Kr13 (kd) yrkande
1 och Kr258 (kd) yrkande 6 att
konstnärernas kunnande bör tas i anspråk
i hela samhället. En väg bör vara att i
större utsträckning ersätta nuvarande
inkomststöd med utsmyckningsuppdrag och
projekt i daghem, skolor, sjukhus,
bibliotek m.m. Regeringen bör utforma
ett sådant system och förelägga
riksdagen förslag om en ändring av det
nuvarande stödsystemet i enlighet
härmed. Vad utskottet anfört bör
riksdagen med bifall till de båda
motionsyrkandena som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 26
bort ha följande lydelse:
26. beträffande konstnärsstöd i form
av projekt och uppdrag
att riksdagen med bifall till
motionerna 1996/97:Kr13 yrkande 1 och
1996/97:Kr258 yrkande 6 som sin
mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
14. Ändring i lagen (1992:318) om
överlämnande av förvaltningsuppgifter
inom Kulturdepartementets
verksamhetsområde samt Individuell
visningsersättning (mom. 27 och 28)
Elisabeth Fleetwood (m), Lennart Fridén
(m), Marianne Andersson (c), Jan Backman
(m), Carl-Johan Wilson (fp), Ewa Larsson
(mp), Fanny Rizell (kd) och Elizabeth
Nyström (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande
under rubriken 3.2 Visningsersättning
som börjar med Utskottet finner och
slutar med Kulturdepartementets
verksamhetsområde bort ha följande
lydelse:
Utskottet anser i enlighet med vad som
anförs i motion Kr260 (m) yrkande 11 att
riksdagen bör avslå förslaget att BUS
skall fördela individuell
visningsersättning. Medlen skall enligt
utskottets uppfattning förvaltas och
fördelas av en neutral instans, nämligen
Konstnärsnämnden, och inte av en
intresseorganisation. Fördelningen skall
ske på ett sådant sätt att alla
yrkesverksamma konstnärer som uppfyller
rimliga kvalitetskrav skall komma i
fråga. Regeringens lagförslag bör
således avslås. Eftersom
Konstnärsnämnden är en myndighet krävs
det inte någon lagändring för att
genomföra förslaget. Riksdagen bör
vidare med bifall till motion Kr260 (m)
yrkande 11 som sin mening ge regeringen
till känna vad utskottet anfört om
individuell visningsersättning.
dels att utskottets hemställan under 27
och 28 bort ha följande lydelse:
27. beträffande ändring i lagen
(1992:318) om överlämnande av
förvaltningsuppgifter inom
Kulturdepartementets
verksamhetsområde
att riksdagen med bifall till motion
1996/97:Kr260 yrkande 11 i denna del
avslår regeringens förslag till lag
om ändring i lagen (1992:318) om
överlämnande av förvaltningsuppgifter
inom Kulturdepartementets
verksamhetsområde,
28. beträffande individuell
visningsersättning
att riksdagen med bifall till motion
1996/97:Kr260 yrkande 11 i denna del
och med avslag på regeringens förslag
som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
15. Förslagsrätt till styrelser
(mom. 29)
Elisabeth Fleetwood (m), Lennart Fridén
(m), Marianne Andersson (c), Jan Backman
(m), Carl-Johan Wilson (fp), Ewa Larsson
(mp), Fanny Rizell (kd) och Elizabeth
Nyström (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande
under rubriken 3.5.1 Förslagsrätt till
styrelser som börjar med Utskottet
delar och slutar med aktuella motions-
yrkandena bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att vissa
organisationers förslagsrätt till
Konstnärsnämndens och
Bildkonstnärsfondens styrelser inte bör
återinföras. Regeringen bör vara helt
obunden när den tillsätter dessa
styrelser och kunna hämta
styrelseledamöter både bland dem som är
organiserade och dem som valt att stå
utanför olika organisationer. Det bör
inte få finnas minsta tvivel om att
styrelserna är helt obundna av olika
intresseorganisationer i sin verksamhet
och att deras ledamöter är tillsatta
endast utifrån sin kunskap och
kompetens. Detta bör inte hindra att
regeringen rådgör med och inhämtar
synpunkter från KLYS och de enskilda
organisationer som företräder olika
konstnärskategorier eller att
Konstnärsnämndens och
Bildkonstnärsfondens styrelser har
överläggningar med organisationer som
företräder konstnärer. Vad utskottet
anfört bör riksdagen med bifall till
motionerna Kr17 (fp) yrkande 4 och Kr283
(c) yrkandena 25 och 26 som sin mening
ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 29
bort ha följande lydelse:
29. beträffande förslagsrätt till
styrelser
att riksdagen med bifall till
motionerna 1996/97:Kr17 yrkande 4
samt 1996/97:Kr283 yrkandena 25 och
26 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
16. Länskonstnärer (mom. 31)
Elisabeth Fleetwood (m), Lennart Fridén
(m), Jan Backman (m) och Elizabeth
Nyström (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande
under rubriken 3.6 Länskonstnärer som
börjar med Utskottet anser och slutar
med med länskonstnärer bort ha
följande lydelse:
Utskottet delar den uppfattning som
kommer till uttryck i motion Kr260 (m)
om att statens ansvarsområde måste
definieras och avgränsas. Vissa
uppgifter bör inte åvila staten. Bland
de uppgifter som bör ligga inom det
lokala eller regionala ansvarsområdet
bör vara att avgöra om det skall finnas
en med allmänna medel stödd verksamhet
med länskonstnärer. Utskottet föreslår
att riksdagen med bifall till motion
Kr260 (m) yrkande 2 i denna del avslår
regeringens förslag om inrättande av ett
statligt stöd för verksamhet med
länskonstnärer.
dels att utskottets hemställan under 31
bort ha följande lydelse:
31. beträffande länskonstnärer
att riksdagen med bifall till motion
1996/97:Kr260 yrkande 2 i denna del
och med avslag på regeringens förslag
och motion 1996/97:Kr20 yrkande 6 som
sin mening ge regeringen till känna
vad utskottet anfört om inrättande av
ett statligt stöd för verksamhet med
länskonstnärer,
17. Reformerat system för stöd till
regional kulturverksamhet (mom. 32)
Marianne Andersson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande
under rubriken 4.1 Reformerat system för
stöd till regional kulturverksamhet som
börjar med Utskottet har i och slutar
med regional kulturverksamhet bort ha
följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med vad som
anförs i motionerna Kr23 (c) och Kr25
(s) yrkande 1 att länsmuseerna bör
undantas från det föreslagna systemet
med riktade bidrag. De regionala
museerna har en mycket mångfacetterad
verksamhet och hög andel fasta
kostnader, varför systemet med riktade
bidrag skulle drabba museerna hårt. De
skulle bli hårt styrda av de statliga
bidragskriterierna. På så sätt skulle en
väsentlig del av museernas
hittillsvarande fria medel till
utställningar och annat publikarbete tas
bort. De regionala museerna samarbetar
med och är beroende av många olika
samarbetspartner i det omgivande
samhället, vilket minskar möjligheterna
att arbeta enligt av staten uppställda
krav på riktade insatser. Utskottet
tillstyrker att ett sy-stem med riktade
bidrag i enlighet med regeringens
förslag skall tillämpas fr.o.m. år 1997
för de regionala och lokala teater-,
musik- och dansinstitutioner som
omfattas av det nya bidragssystemet.
Detta innebär att de regionala museerna,
länsmusikinstitutionerna (åren
1998-1999), länsbiblioteken, de
regionala resurscentrumen för film och
video samt länskonstnärerna inte
omfattas av systemet med riktade bidrag.
dels att utskottets hemställan under 32
bort ha följande lydelse:
32. beträffande reformerat system
för stöd till regional
kulturverksamhet
att riksdagen med bifall till
motionerna 1996/97:Kr23 och
1996/97:Kr25 yrkande 1, med anledning
av regeringens förslag och med avslag
på motionerna 1996/97:Kr12,
1996/97:Kr17 yrkande 3, 1996/97:Kr240
yrkande 1 och 1996/97:Kr260 yrkande 2
i denna del som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet
anfört om riktlinjerna för ett
enhetligt utformat bidragssystem för
regionala och lokala teater-, dans-
och musikinstitutioner, regionala
museer, länsbibliotek, länskonstnärer
samt regionala resurscentrum för film
och video,
18. Reformerat system för stöd till
regional kulturverksamhet (mom. 32)
Ewa Larsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande
under rubriken 4.1 Reformerat system för
stöd till regional kulturverksamhet som
börjar med Utskottet har i och slutar
med regional kulturverksamhet bort ha
följande lydelse:
Utskottet har tagit intryck av de
synpunkter på förslaget om
tidsbegränsade, riktade bidrag som förts
fram vid uppvaktningar i utskottet av
representanter för länsteatrar,
länsmuseer och länsmusik samt deras
huvudmän. Den ekonomiskt mycket svåra
situationen för landets
kulturinstitutioner och därmed även för
landets kulturarbetare medför att den
föreslagna förändringen med viss del av
statsbidraget avsatt till riktade bidrag
kan riskera att slå sönder den
utveckling, de förändringar och det
samarbete som nu pågår. Utskottet anser
därför att ändringar i bidragsstrukturen
bör göras först när det finns ett
ekonomiskt reformutrymme att använda för
riktade bidrag i stället för som nu
föreslås genom ett sparbeting på det
totala statsbidraget till regionala
teater-, dans- och musikinstitutioner
samt regionala museer. Utskottet
avstyrker därför regeringens förslag om
förändring i grundbidragssystemet i vad
avser införande av tidsbegränsade,
riktade bidrag inom ramen för
tillgängliga medel. Utskottet bör med
anledning av motionerna Kr23 (c), Kr25
(s) yrkande 1 och Kr240 (m) yrkande 1,
vilka rör länsmuseerna, som sin mening
ge regeringen till känna vad utskottet
anfört om att tidsbegränsade riktade
bidrag inte bör införas.
dels att utskottets hemställan under 32
bort ha följande lydelse:
32. beträffande reformerat system
för stöd till regional
kulturverksamhet
att riksdagen med anledning av
regeringens förslag och motionerna
1996/97:Kr23, 1996/97:Kr25 yrkande 1
och 1996/97:Kr240 yrkande 1 samt med
avslag på motionerna 1996/97:Kr12,
1996/97:Kr17 yrkande 3 och
1996/97:Kr260 yrkande 2 i denna del
som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört om
riktlinjerna för ett enhetligt
utformat bidragssystem för regionala
och lokala teater-, dans- och
musikinstitutioner, regionala museer,
länsbibliotek, länskonstnärer samt
regionala resurscentrum för film och
video,
19. Teaterutredning m.m. (mom. 34)
Carl-Johan Wilson (fp) och Ewa Larsson
(mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande
under rubriken 4.1 Reformerat system för
stöd till regional kulturverksamhet som
börjar med Utskottet är och slutar med
och 11 bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att det finns starka
skäl för att låta utreda principerna för
den långsiktiga finansieringen av
institutionsteatrarna, vari innefattas
nationalscenerna Operan och Dramaten
samt de regionala och lokala teatrar som
får statligt stöd. Det fordras ofta
flera års förberedelser för att sätta
upp en opera eller en större pjäs. En
konstnärlig linje måste kunna fullföljas
under flera år för att ge full
utdelning. Kostnadsutvecklingen för
teatrarna har varit snabbare än för
andra kulturinstitutioner. Teatrarna
måste få komma bort från osäkerheten om
de ekonomiska villkoren. Utskottet anser
att en konsekvensanalys behöver göras
för att följa upp de senaste årens
ekonomiska utveckling för teatrarna.
Utskottet befarar att om inte de
nationella och regionala institutionerna
får kompensation för löne- och
kostnadsökningarna hotar en omfattande
arbetslöshet för landets
teaterskådespelare, sångare, musiker och
dansare. Det är nödvändigt att komma
fram till ett tillfredsställande system
för den långsiktiga finansieringen av
verksamheten. I avvaktan på resultaten
från en utredning om teatrarnas
situation och ekonomi bör det nya
stödsystemet inte få fullt genomslag
under följande budgetår. Riksdagen bör
med bifall till motion Kr17 (fp)
yrkandena 10 och 11 som sin mening ge
regeringen till känna vad utskottet
anfört.
dels att utskottets hemställan under 34
bort ha följande lydelse:
34. beträffande teaterutredning m.m.
att riksdagen med bifall till motion
1996/97:Kr17 yrkandena 10 och 11 som
sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
20. Utredningen om boken och
kulturtidskriften (mom. 36)
Ewa Larsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande
under rubriken 5.1 Inriktningen på de
framtida insatserna för litteratur och
språk som börjar med Utskottet anser
att det och slutar med utskottet
motionsyrkandena bort ha följande
lydelse:
Utskottet anser att det är värdefullt
att en utredning om litteraturens och
kulturtidskriftens situation nu kommer
till stånd. Utskottet vill i detta
sammanhang framhålla att det svenska
språkområdet är litet och att språket
ständigt måste stärkas och underhållas.
Utskottet har därför med stor oro
konstaterat att bokförsäljningen sjunkit
och att bibliotekens bokanslag under
1990-talet minskat, ofta drastiskt. En
satsning på ordet och biblioteken är
därför i dag ofrånkomlig.
Utskottet anser att konkurrensen mellan
olika återförsäljarkanaler måste ske på
lika villkor och att förlagens
diskriminering av bokhandeln skall
upphöra. Utredningen bör därför överväga
om fasta bokpriser skall återinföras.
Vidare vill utskottet erinra om att
Sverige har den högsta bokmomsen av
samtliga länder inom EU. Enligt
utskottets uppfattning bör även frågan
om bokmoms prövas av utredningen.
I den mån - - - (= utskottet 7 rader) -
- - och avgifter.
Vad utskottet sålunda anfört bör
riksdagen - med bifall till motion Kr4
(mp) i motsvarande del och med anledning
av motion Kr17 (fp) i motsvarande del -
som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 36
bort ha följande lydelse:
36. beträffande utredningen om boken
och kulturtidskriften
att riksdagen med bifall till motion
1996/97:Kr4 yrkande 19 och med
anledning av motion 1996/97:Kr17
yrkande 7 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet
anfört,
21. Frågor om svenska språket (mom. 38)
Elisabeth Fleetwood (m), Lennart Fridén
(m), Jan Backman (m) och Elizabeth
Nyström (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande
under rubriken 5.1 Inriktningen på de
framtida insatserna för litteratur och
språk som börjar med Utskottet utgår
och slutar med Motionsyrkandena
avstyrks bort ha följande lydelse:
Utskottet utgår från att uppdraget
kommer att innefatta den fråga som
aktualiserats motionsvägen om bevarande
av å, ä och ö. Vidare utgår utskottet
från att Språknämnden i sitt arbete
kommer att hålla kontakt med andra
språkvårdande organ, medier m.fl. Enligt
utskottets uppfattning är det - som
framhålls i motion Kr260 (m) - angeläget
att eleverna i grund- och gymnasieskolan
får ett väl slipat redskap för livet,
nämligen en god språkbehandling. Endast
den elev som behärskar det egna språket,
svenskan, kan på ett godtagbart sätt
tillägna sig andra språk.
Svenska språknämndens uppdrag att
utarbeta ett handlingsprogram i syfte
att främja svenska språket bör därför
samordnas med lärarutbildning och
läroplaner för att uppnå bästa resultat.
Vad utskottet sålunda anfört bör
riksdagen med bifall till motion Kr260
(m) i här aktuell del och med avslag på
motionerna Kr4 (mp) yrkande 18, Kr221
(s) och Kr252 (v) som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 38
bort ha följande lydelse:
38. beträffande frågor om svenska
språket
att riksdagen med bifall till motion
1996/97:Kr260 yrkande 8 och med
avslag på motionerna 1996/97:Kr4
yrkande 18, 1996/97:Kr221 och
1996/97: Kr252 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet
anfört,
22. Frågan om avslag på förslaget att
införa en bibliotekslag (mom. 39)
Elisabeth Fleetwood (m), Lennart Fridén
(m), Marianne Andersson (c), Jan Backman
(m), Carl-Johan Wilson (fp), Fanny
Rizell (kd) och Elizabeth Nyström (m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande
under rubriken 5.2
Biblioteksverksamheten regleras i lag
som börjar med Biblioteken utgör och
slutar med bör avslås bort ha följande
lydelse:
Då det gäller regeringens förslag att
införa en bibliotekslag vill utskottet
anföra följande.
Biblioteken utgör de mest spridda och
därmed också de viktigaste lokala
kulturinstitutionerna i landet.
Bibliotekens betydelse för samhället,
för yttrandefriheten och för demokratin
är central. Utskottet konstaterar att
kommunerna har visat att de kan driva
bibliotek utan någon central
lagstiftning. En lag skulle på ett
onödigt sätt strida mot principen om
kommunal självstyrelse. Regeringens
lagförslag anger endast en miniminivå
för biblioteksverksamheten. Det finns
därför en risk för att en lag skulle
kunna få till följd att kommunerna
inskränker sina satsningar på
biblioteksverksamhet till den miniminivå
som lagen anger.
Utskottet vill i sammanhanget tillägga
att den ändring av lagen (1960:729) om
upphovsrätt som gjordes av riksdagen för
några år sedan innebär att
upphovsmännens samtycke krävs för att
biblioteken skall få hyra ut böcker till
allmänheten (2 kap. 19 §). Risken för
avgiftsbeläggning av boklån är därmed
försumbar.
Utskottet föreslår mot den angivna
bakgrunden att riksdagen med bifall till
motionerna Kr13 (kd) yrkande 4, Kr17
(fp) yrkande 6, Kr207 (m) yrkande 6 och
Kr283 (c) yrkande 12 avslår regeringens
förslag till bibliotekslag.
dels att utskottets hemställan under 39
bort ha följande lydelse:
39. beträffande frågan om avslag på
förslaget att införa en bibliotekslag
att riksdagen med bifall till
motionerna 1996/97:Kr13 yrkande 4,
1996/97:Kr17 yrkande 6, 1996/97:Kr207
yrkande 6 och 1996/97: Kr283 yrkande
12 avslår regeringens förslag,
23. Grunderna för ett nytt statligt stöd
för inköp av litteratur till folk- och
skolbiblioteken (mom. 43)
Elisabeth Fleetwood (m), Lennart Fridén
(m), Jan Backman (m) och Elizabeth
Nyström (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande
under rubriken 5.3 Ny stödform för inköp
av litteratur till folk- och
skolbibliotek som börjar med Som
angetts och slutar med motsvarande
del bort ha följande lydelse:
Staten bör inte ta över kommunernas
ansvar helt eller delvis genom
bidragsgivning. Regeringens förslag att
inrätta en stödordning för inköp av
litteratur till folk- och skolbibliotek
skulle innebära att staten ådrog sig ett
sådant ansvar. Förslaget bör därför
avslås av riksdagen. Det anförda innebär
att utskottet tillstyrker motionerna
Kr207 (m) yrkande 7 och Kr260 (m)
yrkande 9 i motsvarande del, medan
motion Kr13 yrkande 5 avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 43
bort ha följande lydelse:
43. beträffande grunderna för ett
nytt statligt stöd för inköp av
litteratur till folk- och
skolbiblioteken
att riksdagen med bifall till motion
1996/97:Kr207 yrkande 7 och
1996/97:Kr260 yrkande 9 i denna del
avslår regeringens förslag och motion
1996/97:Kr13 yrkande 5,
24. En Bok För Alla AB (mom. 46)
Elisabeth Fleetwood (m), Lennart Fridén
(m), Jan Backman (m) och Elizabeth
Nyström (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande
under rubriken 5.5 En bok för alla som
börjar med Enligt utskottet och slutar
med aktuell del bort ha följande
lydelse:
Utskottet har inte kunnat finna att
regeringens påstående att En bok för
alla når ut till nya läsargrupper har
verifierats. Det torde i hög grad vara
välutbildade människor med ekonomiskt
sinnelag som främst utnyttjar den
subventionerade utgivningen. Utskottet
anser därför att En bok för allas
utgivning av vuxenlitteratur skall
upphöra. En bok för allas utgivning av
barnböcker bör däremot fortsätta, främst
med tanke på det höga kostnadsläget i
Sverige som drabbar även böcker för
barn. Regeringen bör därför träffa ett
nytt avtal med En Bok För Alla AB, som
innebär att de ekonomiska förpliktelser
som staten ikläder sig blir betydligt
mindre än vad regeringen föreslagit.
Vad utskottet anfört bör riksdagen med
bifall till motion Kr260 (m) yrkande 9 i
motsvarande del som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 46
bort ha följande lydelse:
46. beträffande En Bok För Alla AB
att riksdagen med bifall till motion
1996/97:Kr260 yrkande 9 i motsvarande
del och med anledning av regeringens
förslag som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,
25. Nationellt uppdrag för barn- och
ungdomsteater (mom. 47)
Charlotta L Bjälkebring (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande
under rubriken 6.4 Nationellt uppdrag
för barn- och ungdomsteater som börjar
med Utskottet avstyrker och slutar med
och ungdomsteater bort ha följande
lydelse:
Utskottet anser att det nationella
uppdraget för barn- och ungdomsteater
bör utformas i en dialog mellan
Kulturrådet och den institution som
regeringen tilldelar uppdraget. Detta
bör riksdagen med bifall till motion
Kr20 (v) yrkande 9 i denna del som sin
mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 47
bort ha följande lydelse:
47. beträffande nationellt uppdrag
för barn- och ungdomsteater
att riksdagen med bifall till motion
1996/97:Kr20 yrkande 9 i denna del,
med anledning av regeringens förslag
och med avslag på motionerna
1996/97:Kr4 yrkande 22 och
1996/97:Kr257 yrkande 10 godkänner
det som utskottet förordar om
tidsbegränsat nationellt uppdrag till
barn- och ungdomsteater,
26. Nationellt uppdrag för barn- och
ungdomsteater (mom. 47)
Ewa Larsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande
under rubriken 6.4 Nationellt uppdrag
för barn- och ungdomsteater som börjar
med Utskottet anser och slutar med
och ungdomsteater bort ha följande
lydelse:
Utskottet anser att det är angeläget
att det finns ett kontinuerligt
forsknings- och utvecklingsarbete runt
barn- och ungdomsteatern och att
utvecklingen av den verksamhet som finns
stöds. Det är därför nödvändigt att
regeringen låter göra en kartläggning av
den verksamhet som finns inom området.
Mot bakgrund av vad kartläggningen
utvisar och av uppläggningen av den
verksamhet som startar den 1 januari
1997 vid den institution som får det
nationella uppdraget för barn- och
ungdomsteater bör regeringen analysera i
vad mån befintlig verksamhet behöver
kompletteras. Regeringen bör därefter
återkomma till riksdagen med förslag
till en plan för hur forskning och
utveckling inom barn- och ungdomsteater
kan stimuleras. Vad utskottet anfört bör
riksdagen med bifall till motionerna Kr4
(mp) yrkande 22 och Kr257 (mp) yrkande
10 som sin mening ge regeringen till
känna.
dels att utskottets hemställan under 47
bort ha följande lydelse:
47. beträffande nationellt uppdrag
för barn- och ungdomsteater
att riksdagen med bifall till
motionerna 1996/97:Kr4 yrkande 22 och
1996/97:Kr257 yrkande 10, med
anledning av regeringens förslag och
med avslag på motion 1996/97:Kr20
yrkande 9 i denna del godkänner det
som utskottet förordar om
tidsbegränsat nationellt uppdrag till
barn- och ungdomsteater,
27. Ytterligare nationella uppdrag m.m.
inom teaterområdet (mom. 48)
Ewa Larsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande
under rubriken 6.5 Ytterligare
nationella uppdrag m.m. inom
teaterområdet som börjar med Utskottet
anser och slutar med motionsyrkandena
avstyrks bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att riksdagen bör
bifalla motion Kr4 (mp) yrkande 24 och
besluta att inrätta ett permanent,
nationellt uppdrag inom teaterområdet
avsett för NMD. Utskottet anser det
värdefullt med ett nationellt uppdrag
för NMD och att detta blir permanent så
att verksamheten kan utvecklas i
förvissningen om en ekonomisk
stabilitet. Ett tidsbegränsat uppdrag
riskera att resultera i ett splittrat
projekt utan långsiktiga effekter och
resultat.
dels att utskottets hemställan under 48
bort ha följande lydelse:
48. beträffande ytterligare
nationella uppdrag m.m. inom
teaterområdet
att riksdagen med bifall till
1996/97:Kr4 yrkande 24 och med avslag
på motionerna 1996/97:Kr5 och
1996/97:Kr259 yrkande 3 i denna del
som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört om ett
permanent, nationellt uppdrag avsett
för Norrlands Musik och Dansteater,
28. Samisk teater (mom. 51)
Marianne Andersson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande
under rubriken 6.12 Samisk teater som
börjar med Utskottet anser och slutar
med yrkande 13 bort ha följande
lydelse:
Utskottet anser att frågan om en samisk
teater nu har utretts och övervägt under
så lång tid att det är angeläget att den
snarast får en lösning. Enligt
utskottets mening bör riksdagen i
enlighet med vad som anförs i motion
Kr283 (c) föreläggas ett förslag i nästa
ers budgetproposition. Regeringen bör
därför ge Sametinget i uppdrag att
redovisa resultaten av sitt
utredningsuppdrag senast den 1 juni
1997.
dels att utskottets hemställan under 51
bort ha följande lydelse:
51. beträffande samisk teater
att riksdagen med bifall till motion
1996/97:Kr283 yrkande 13 och med
avslag på motionerna 1996/97:Kr3,
1996/97:Kr4 yrkande 23, 1996/97:Kr10
som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
29. Samisk teater (mom. 51)
Ewa Larsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande
under rubriken 6.12 Samisk teater som
börjar med Utskottet anser och slutar
med yrkande 13 bort ha följande
lydelse:
Utskottet anser att det är viktigt att
en statligt bekostad samisk teater
äntligen kommer till stånd. Frågan har
stötts och blötts pinsamt länge.
Riksdagen bör därför fatta ett
principbeslut om att en fast samisk
teaterinstitution skall inrättas. Efter
att ha inhämtat Sametingets synpunkter
bör regeringen tillsätta en
organisationskommitté med uppdrag att
komma med förslag i sådan tid att
regeringen kan förelägga riksdagen
förslag i budgetpropositionen för
budgetåret 1998. Utskottet anser att
samhället bör bereda väg för alla
samiska kulturyttringar. Den samiska
filmen bör t.ex. få direkt "öronmärkta"
pengar ur befintligt filmanslag.
Regeringen bör förelägga riksdagen
förslag i nästa budgetproposition. Vad
utskottet här anfört om samisk teater
och film bör riksdagen med bifall till
motion Kr4 (mp) yrkande 23 som sin
mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 51
bort ha följande lydelse:
51. beträffande samisk teater
att riksdagen med bifall till motion
1996/97:Kr4 yrkande 23 och med
anledning av motionerna 1996/97:Kr3,
1996/97:Kr10 och 1996/97: Kr283
yrkande 13 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet
anfört,
30. Regional musikverksamhet (mom. 53)
Ewa Larsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande
under rubriken 8.3 Regional
musikverksamhet som börjar med
Utskottet förutsätter och slutar med
yrkande 10 bort ha följande lydelse:
Utskottet förutsätter - - - (=
utskottet 12 rader) - - - övriga
regioners förhållanden. Utskottet vill
erinra om att när ansvaret för
länsmusiken för sju år sedan fördes över
till landstingen utformades det nya
avtalet så att staten inte ensam skulle
kunna övervältra det ekonomiska ansvaret
för länsmusiken på landstingen.
Landstingen har enligt avtalet rätt att
minska sitt bidrag och staten gör
detsamma. Avtalet går att säga upp men
inte att bryta genom att förutsätta
att landstingen, om staten minskar sitt
bidrag till länsmusiken, skulle stå kvar
vid dagens bidragsnivå eller till och
med öka sina bidrag. Dagens mycket svåra
ekonomiska situation för landets
landsting, där sjukvården i vissa fall
inte kan klaras på ett
tillfredsställande sätt, medför att
regeringens planer på ett minskat
statligt bidrag till länsmusiken bör
anstå. Riksdagen bör med anledning av
motionerna Kr4 (mp) yrkande 25, Kr11
(s), Kr222 (s), Kr227 (fp), Kr257 (mp)
yrkande 4 i denna del, Kr266 (s, m, c,
fp, v, kd) och A428 (kd) yrkande 10 samt
med avslag på motion Kr17 (fp) yrkande
18 som sin mening ge regeringen till
känna vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 53
bort ha följande lydelse:
53. beträffande regional
musikverksamhet
att riksdagen med anledning av
motionerna 1996/97:Kr4 yrkande 25,
1996/97:Kr11, 1996/97:Kr222,
1996/97:Kr227, 1996/97:Kr257 yrkande
2 och yrkande 4 i denna del,
1996/97:Kr266 och 1996/97:A428
yrkande 10 samt med avslag på motion
1996/97:Kr17 yrkande 18 som sin
mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
31. Inriktningen på Svenska
rikskonserters verksamhet (mom. 54)
Elisabeth Fleetwood (m), Lennart Fridén
(m), Jan Backman (m) och Elizabeth
Nyström (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande
under rubriken 8.4 Svenska rikskonserter
som börjar med Utskottet anser
sammanfattningsvis och slutar med
avsnitt 17.2) bort ha följande
lydelse:
Utskottet anser att Rikskonserters
produktion bör minskas och att
fonogramutgivningen bör ske på samma
villkor som gäller för övriga
skivproducenter. Riksdagen bör med
bifall till motion Kr260 (m) yrkande 1
som sin mening ge regeringen till känna
vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 54
bort ha följande lydelse:
54. beträffande inriktningen på
Svenska rikskonserters verksamhet
att riksdagen med bifall till motion
1996/97:Kr260 yrkande 1 i denna del
och med avslag på regeringens förslag
som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
32. Jazzmusik och nya yngre musikformer
(mom. 55)
Elisabeth Fleetwood (m), Lennart Fridén
(m), Jan Backman (m) och Elizabeth
Nyström (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande
under rubriken 8.5 Ett förstärkt lokalt
arrangörsled som börjar med Utskottet
kan och slutar med yrkande 6 bort ha
följande lydelse:
Utskottet anser att jazzmusiken och nya
yngre musikformer bör få en chans att
utvecklas efter sina meriter och på
samma villkor som övriga musikformer
genom att överenskommelser görs mellan
anslagsgivare och de regionala
musikföreträdarna. Vad utskottet här
anfört bör riksdagen med bifall till
motion Kr260 (m) yrkande 6 som sin
mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 55
bort ha följande lydelse:
55. beträffande jazzmusik och nya
yngre musikformer
att riksdagen med bifall till motion
1996/97:Kr260 yrkande 6 som sin
mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
33. Folkmusikinstitut och
nationalinstrument (mom. 57)
Marianne Andersson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande
under rubriken 8.6 Nationellt uppdrag
inom området musik, m.m. som börjar med
Mot bakgrund och slutar med och
Kr268 bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att ett
folkmusikinstitut bör inrättas i
Norduppland i enlighet med de planer som
redovisas i motion Kr268 (c, fp) yrkande
1. Regeringen bör låta utreda
förutsättningarna för hur finansieringen
av ett sådant institut kan delas mellan
staten och lokala och regionala
intressenter och därefter återkomma till
riksdagen med ett förslag i frågan. Vad
utskottet här anfört bör riksdagen med
bifall till motionsyrkandet som sin
mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 57
bort ha följande lydelse:
57. beträffande folkmusikinstitut
och nationalinstrument
att riksdagen med bifall till motion
1996/97:Kr268 yrkande 1, med
anledning av motionerna 1996/97:Kr2
och 1996/97:Kr242 samt med avslag på
motionerna 1996/97:Kr223 och
1996/97:Kr268 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
34. Plan- och bygglagen (1987:10)
(mom. 69)
Ewa Larsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande
under rubriken 10.4 Åtgärder som börjar
med Utskottet hänvisar och slutar med
avstyrks därmed bort ha följande
lydelse:
Utskottet vill, i enlighet med vad
motionärerna anför, påtala att
lagstiftning kan bli nödvändig för att
uppnå önskade mål om hänsynstagande till
kvalitets- och skönhetsaspekter vid allt
byggande. Därför bör riksdagen med
bifall till motion Kr4 yrkande 29 som
sin mening ge regeringen till känna att
regeringen bör återkomma till riksdagen
med förslag om ett tillägg i plan- och
bygglagen (1987:10) som innebär att
kommunen kan stoppa hus som inte är
vackra nog.
dels att utskottets hemställan under 69
bort ha följande lydelse:
69. beträffande plan- och bygglagen
(1987:10)
att riksdagen med bifall till motion
1996/97:Kr4 yrkande 29 som sin mening
ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
35. Vidgad uppgift för Statens konstråd
(mom. 71)
Elisabeth Fleetwood (m), Lennart Fridén
(m), Jan Backman (m) och Elizabeth
Nyström (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande
under rubriken 11.4 En bredare insats
för konstnärlig gestaltning av den
gemensamma miljön som börjar med
Utskottet har och slutar med till
Konstrådet bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer med vad som anförs
i motion Kr260 (m) om att statens
uppgifter bör renodlas. Utskottet anser
i enlighet härmed att Konstrådets
uppgifter inte bör omfatta utsmyckning
av andra miljöer än rent statliga
sådana. Riksdagen bör med bifall till
motionens yrkande 10 avslå regeringens
förslag beträffande en utvidgad uppgift
för Konstrådet.
dels att utskottets hemställan under 71
bort ha följande lydelse:
71. beträffande vidgad uppgift för
Statens konstråd
att riksdagen med bifall till motion
1996/97:Kr260 yrkande 10 i denna del
avslår regeringens förslag,
36. Enprocentsmål för utsmyckning av
statligt byggande (mom. 73)
Charlotta L Bjälkebring (v) och Ewa
Larsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande
under rubriken 11.4 En bredare insats
för konstnärlig gestaltning av den
gemensamma miljön som börjar med
Utskottet delar och slutar med
yrkande 30 bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas
uppfattning att det är extra viktigt med
ett bestämt riktmärke för storleken på
satsningarna på konstnärlig utsmyckning
vid byggande under ekonomiskt kärva
tider. Därför bör ett riktmärke om en
procent införas, vilket även
Bostadspolitiska utredningen nyligen
föreslagit. Utskottet föreslår att
riksdagen med bifall till motion Kr4
(mp) yrkande 30 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet
anfört.
dels att utskottets hemställan under 73
bort ha följande lydelse:
73. beträffande enprocentsmål för
utsmyckning av statligt byggande
att riksdagen med bifall till motion
1996/97:Kr4 yrkande 30 som sin mening
ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
37. Enprocentsmål för utsmyckning vid
statliga infrastruktursatsningar
(mom. 74)
Marianne Andersson (c), Charlotta L
Bjälkebring (v) och Ewa Larsson (mp)
anser
dels att den del av utskottets yttrande
under rubriken 11.4 En bredare insats
för konstnärlig gestaltning av den
gemensamma miljön som börjar med
Utskottet erinrar och slutar med
yrkande 27 bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att riksdagen bör fatta
ett principbeslut om att en procent av
de statliga infrastruktursatsningarna
bör avsättas för kulturellt skapande i
samband med investeringar i byggande av
vägar, järnvägar m.m. Principuttalandet
bör kunna verka stimulerande för svensk
arkitektur och ge arbete till många
konstnärer. Riksdagen bör med bifall
till motion Kr283 (c) yrkande 27 som sin
mening ge regeringen till känna vad
utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 74
bort ha följande lydelse:
74. beträffande enprocentsmål för
utsmyckning vid statliga
infrastruktursatsningar
att riksdagen med bifall till motion
1996/97:Kr283 yrkande 27 som sin
mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
38. Ett tidsbegränsat nationellt uppdrag
inom museiområdet (mom. 82)
Elisabeth Fleetwood (m), Lennart Fridén
(m), Jan Backman (m) och Elizabeth
Nyström (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande
under rubriken 12.5.5 Nationellt uppdrag
på museiområdet som börjar med
Utskottet anser och slutar med inom
museiområdet bort ha följande lydelse:
Utskottet har i ett tidigare avsnitt i
detta betänkande tillstyrkt principen
att dela ut nationella uppdrag (avsnitt
2.6). Utskottet anser emellertid att
frågan om ett nationellt uppdrag på
museiområdet inte bör aktualiseras för
närvarande.
Riksdagen bör således med bifall till
motion Kr260 (m) yrkande 3 i motsvarande
del avslå regeringens förslag.
dels att utskottets hemställan under 82
bort ha följande lydelse:
82. beträffande ett tidsbegränsat
nationellt uppdrag inom museiområdet
att riksdagen med bifall till motion
1996/97:Kr260 yrkande 3 i denna del
avslår regeringens förslag,
39. Statligt övertagande av
huvudmannaskapet för Etnografiska museet
i Göteborg och inrättande av en samlad
etnografisk museimyndighet förlagd till
Göteborg innefattande även Folkens
museum - etnografiska, Medelhavsmuseet
och Östasiatiska museet (mom. 86)
Elisabeth Fleetwood (m), Lennart Fridén
(m), Marianne Andersson (c), Jan Backman
(m), Carl-Johan Wilson (fp) och
Elizabeth Nyström (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande
under rubriken 12.5.9 Ett samlat
etnografiskt centralmuseum i Göteborg
som börjar med Utskottet tillstyrker
och slutar med segregation motverkas
bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att det är angeläget
att förbättra samordningen mellan de
båda etnografiska museerna, Folkens
museum - etnografiska, som är beläget i
Stockholm, och Etnografiska museet i
Göteborg. Utskottet har därför vid sina
överväganden - i enlighet med vad som
anförs i motionerna Kr13 (kd) yrkande 12
i motsvarande del, Kr258 (kd) yrkande 8
i motsvarande del och Kr283 (c) yrkande
36 - kommit fram till att de båda
museerna bör sammanföras till en
gemensam myndighet. Det anförda innebär
att Etnografiska museet i Göteborg efter
förhandlingar kan få statligt
huvudmannaskap från den 1 januari 1999.
Den nya myndigheten för de två museerna
bör ha sitt säte i Göteborg.
Regeringens förslag att samtidigt föra
samman Medelhavsmuseet och Östasiatiska
museet med de två etnografiska museerna
måste avvisas av riksdagen. Enligt
utskottet skulle ett genomförande av
förslaget innebära bl.a. att två väl
fungerande museiorganisationer, nämligen
Statens historiska museer respektive
Statens konstmuseer, slås sönder,
vilket skulle innebära ett stort slöseri
både när det gäller ekonomiska resurser
och kompetens. Likaså skulle den
upparbetade samverkan med närbelägna
universitetsinstitutioner inom berörda
ämnesområden omintetgöras.
dels att den del av utskottets yttrande
som i samma avsnitt börjar med
Utskottet föreslår och slutar med
yrkande 36 avstyrks bort ha följande
lydelse:
Vad utskottet sålunda anfört bör
riksdagen med bifall till motionerna
Kr13 (kd) yrkande 12 i här aktuell del,
Kr258 (kd) yrkande 8 i här aktuell del
och Kr283 (c) yrkande 36 samt med
anledning av regeringens förslag som sin
mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 86
bort ha följande lydelse:
86. beträffande statligt övertagande
av huvudmannaskapet för Etnografiska
museet i Göteborg och inrättande av
en samlad etnografisk museimyndighet
förlagd till Göteborg innefattande
även Folkens museum - etnografiska,
Medelhavsmuseet och Östasiatiska
museet
att riksdagen med bifall till
motionerna 1996/97:Kr13 yrkande 12 i
denna del, 1996/97:Kr:258 yrkande 8 i
denna del och 1996/97:Kr283 yrkande
36 samt med anledning av regeringens
förslag som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,
40. Statligt övertagande av
huvudmannaskapet för Etnografiska museet
i Göteborg och inrättande av en samlad
etnografisk museimyndighet förlagd till
Göteborg innefattande även Folkens
museum - etnografiska, Medelhavsmuseet
och Östasiatiska museet (mom. 86)
Ewa Larsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande
under rubriken 12.5.9 Ett samlat
etnografiskt centralmuseum i Göteborg
som börjar med Utskottet tillstyrker
och slutar med segregation motverkas
bort ha följande lydelse:
Regeringens förslag att föra samman tre
museer i Stockholm, nämligen Folkens
museum - etnografiska, Medelhavsmuseet
och Östasiatiska museet samt ett museum
i Göteborg, nämligen Etnografiska
museet, till ett samlat etnografiskt
centralmuseum med museimyndigheten
förlagd till Göteborg har enligt
utskottets uppfattning inte förberetts
tillräckligt. Utskottet avstyrker därför
förslaget. Utskottet kan inte heller
tillstyrka förslag som framförts
motionsvägen att de två etnografiska
museerna skall sammanföras till en
gemensam myndighet och att en sådan
myndighet skall ha sitt säte i Göteborg.
dels att den del av utskottets yttrande
som i samma avsnitt börjar med
Utskottet föreslår och slutar med
yrkande 36 avstyrks bort ha följande
lydelse:
Det sagda innebär att regeringens
förslag avstyrks i sin helhet liksom
motionerna Kr13 (kd) yrkande 12 i
motsvarande del, Kr258 (kd) yrkande 8 i
motsvarande del och Kr283 (c) yrkande
36.
dels att utskottets hemställan under 86
bort ha följande lydelse:
86. beträffande statligt övertagande
av huvudmannaskapet för Etnografiska
museet i Göteborg och inrättande av
en samlad etnografisk museimyndighet
förlagd till Göteborg innefattande
även Folkens museum - etnografiska,
Medelhavsmuseet och Östasiatiska
museet
att riksdagen avslår regeringens
förslag och motionerna 1996/97:Kr13
yrkande 12 i denna del, 1996/97:Kr258
yrkande 8 i denna del och
1996/97:Kr283 yrkande 36,
41. Statligt övertagande av
huvudmannaskapet för Etnografiska museet
i Göteborg och inrättande av en samlad
etnografisk museimyndighet förlagd till
Göteborg innefattande även Folkens
museum - etnografiska, Medelhavsmuseet
och Östasiatiska museet (mom. 86)
Fanny Rizell (kd) anser
dels att den del av utskottets yttrande
under rubriken 12.5.9 Ett samlat
etnografiskt centralmuseum i Göteborg
som börjar med Utskottet tillstyrker
och slutar med segregation motverkas
bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att det är angeläget
att förbättra samordningen mellan de
båda etnografiska museerna, Folkens
museum - etnografiska, som är beläget i
Stockholm, och Etnografiska museet i
Göteborg. Utskottet har därför vid sina
överväganden - i enlighet med vad som
anförs i motionerna Kr13 (kd) yrkande 12
i motsvarande del, Kr258 (kd) yrkande 8
i motsvarande del och Kr283 (c) yrkande
36 - kommit fram till att de båda
museerna bör sammanföras till en
gemensam myndighet. Det anförda innebär
att Etnografiska museet i Göteborg efter
förhandlingar kan få statligt
huvudmannaskap från den 1 januari 1999.
Beslutet om var myndigheten för de två
museerna skall ha sitt säte bör fattas
sedan en organisationskommitté redovisat
sitt uppdrag.
Regeringens förslag att samtidigt föra
samman Medelhavsmuseet och Östasiatiska
museet med de två etnografiska museerna
måste avvisas av riksdagen. Enligt
utskottet skulle ett genomförande av
förslaget innebära bl.a. att väl
fungerande museiorganisationer, nämligen
Statens historiska museer respektive
Statens konstmuseer, slås sönder,
vilket skulle innebära ett stort slöseri
både när det gäller ekonomiska resurser
och kompetens. Likaså skulle den
upparbetade samverkan med närbelägna
universitetsinstitutioner inom berörda
ämnesområden omintetgöras.
dels att den del av utskottets yttrande
som i samma avsnitt börjar med
Utskottet föreslår och slutar med
yrkande 36 avstyrks bort ha följande
lydelse:
Vad utskottet sålunda anfört bör
riksdagen med bifall till motionerna
Kr13 (kd) yrkande 12 i här aktuell del
och Kr258 (kd) yrkande 8 i här aktuell
del samt med anledning av regeringens
förslag och motion Kr283 (c) yrkande 36
som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 86
bort ha följande lydelse:
86. beträffande statligt övertagande
av huvudmannaskapet för Etnografiska
museet i Göteborg och inrättande av
en samlad etnografisk museimyndighet
förlagd till Göteborg innefattande
även Folkens museum - etnografiska,
Medelhavsmuseet och Östasiatiska
museet
att riksdagen med bifall till
motionerna 1996/97:Kr13 yrkande 12 i
denna del och 1996/97:Kr:258 yrkande
8 i denna del samt med anledning av
regeringens förslag och motion
1996/97:Kr283 yrkande 36 som sin
mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
42. Uppdrag för en organisationskommitté
och därmed sammanhängande frågor
(mom. 87)
Under förutsättning av bifall till
reservation 39 eller reservation 41
Elisabeth Fleetwood (m), Lennart Fridén
(m), Marianne Andersson (c), Jan Backman
(m), Carl-Johan Wilson (fp), Fanny
Rizell (kd) och Elizabeth Nyström (m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande
som under rubriken 12.5.9 Ett samlat
etnografiskt centralmuseum i Göteborg
börjar med Regeringen avser och
slutar med lokaler m.m. bort ha
följande lydelse:
En organisationskommitté bör förbereda
sammanförandet av de två etnografiska
museerna till en myndighet. En
förutsättning för kommitténs arbete
skall vara att verksamheten vid Folkens
museum - etnografiska även i
fortsättningen skall vara kvar i
Stockholm. Härför talar bl.a. ekonomiska
skäl och inte minst samarbetet med
forskarvärlden.
Regeringen har inte presenterat förslag
för riksdagen om flyttning av
verksamheten vid de tre
Stockholmsmuseerna, Folkens museum -
etnografiska, Medelhavsmuseet och
Östasiatiska museet. Det finns därför
inte någon anledning för utskottet att
ha några synpunkter på innehållet i de
motionsyrkanden som avser användning av
medel som kan ha beräknats för en sådan
flyttning.
Utskottet vill i sammanhanget
understryka betydelsen av att insatser
görs vid våra museer för att främja
förståelsen för andra kulturer. Samtliga
statliga och statligt stödda museer bör
därför i sitt publikarbete verka för
kulturell mångfald och mot
främlingsfientlighet och rasism.
dels att den del av utskottets yttrande
som i samma avsnitt börjar med
Beträffande organisationskommitténs
och slutar med bör avslås bort utgå.
dels att utskottets hemställan under 87
bort ha följande lydelse:
87. beträffande uppdrag för en
organisationskommitté och därmed
sammanhängande frågor
att riksdagen med anledning av
motionerna 1996/97:Kr4 yrkande 31,
1996/97:Kr13 yrkande 12 i denna del,
1996/97:Kr17 yrkande 19, 1996/97:Kr20
yrkande 12, 1996/97:Kr21 yrkande 1,
1996/97:Kr207 yrkande 11,
1996/97:Kr212 yrkande 3,
1996/97:Kr217, 1996/97: Kr243,
1996/97:Kr257 yrkande 9,
1996/97:Kr258 yrkande 8 i denna del,
1996/97:Kr278, 1996/97:Kr283
yrkandena 35 och 37 och 1996/97:A429
yrkande 8 samt med avslag på
motionerna 1996/97: Kr21 yrkande 2
och 1996/97:Kr283 yrkande 38 som sin
mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
43. Uppdrag för en organisationskommitté
och därmed sammanhängande frågor
(mom. 87)
Under förutsättning av bifall till
reservation 40
Ewa Larsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som under rubriken 12.5.9 Ett samlat
etnografiskt centralmuseum i Göteborg
börjar med Regeringen avser och
slutar med lokaler m.m. bort ha
följande lydelse:
Som en konsekvens av utskottets
ställningstagande i det föregående (res.
40) anser utskottet att det inte finns
behov av en sådan organisationskommitté
som angivits i kulturpropositionen,
nämligen en kommitté med uppgift att
föra samman de fyra museerna i en
myndighet med säte i Göteborg.
Däremot bör regeringen låta utreda
frågan om inrättande av ett
världskulturmuseum i Göteborg.
Utredningsarbetet bör vara
förutsättningslöst. Utskottet anser att
idén om ett världskulturmuseum i
Göteborg är spännande och kan främja
både förnyelse och utveckling. Utskottet
vänder sig dock starkt mot hanteringen
av denna idé. Ärendet har inte varit
föremål för remissbehandling, vilket
utskottet tolkar som en allvarlig brist
på respekt för det demokratiska
systemet. En förutsättningslös utredning
får visa hur samarbete och utveckling
kan ske mellan olika museer så att ett
världskulturmuseum kan byggas upp.
Enligt budgetpropositionen finns det,
efter budgetåret 1997, ett reformutrymme
för museisatsningar i Göteborg. I den
mån detta utrymme inte behöver tas i
anspråk för ett världskulturmuseum bör
medlen användas för att ekonomiskt
stödja landets museer så att de får
bättre förutsättningar att producera
utställningar. I ett senare avsnitt i
detta betänkande tillstyrker utskottet
regeringens förslag att redan för
budgetåret 1997 anvisa ett bidrag om
3 750 000 kronor till Etnografiska
museet i Göteborg. Museets samlingar är
unika och av nationellt intresse.
Vad utskottet sålunda anfört bör
riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.
dels att den del av utskottets yttrande
som i samma avsnitt börjar med
Beträffande organisationskommitténs
och slutar med bör avslås bort utgå.
dels att utskottets hemställan under 87
bort ha följande lydelse:
87. beträffande uppdrag för en
organisationskommitté och därmed
sammanhängande frågor
att riksdagen med anledning av
motionerna 1996/97:Kr4 yrkande 31,
1996/97:Kr13 yrkande 12 i denna del,
1996/97:Kr17 yrkande 19, 1996/97:Kr20
yrkande 12, 1996/97:Kr21 yrkande 1,
1996/97: Kr207 yrkande 11,
1996/97:Kr212 yrkande 3,
1996/97:Kr217, 1996/97: Kr243,
1996/97:Kr257 yrkande 9,
1996/97:Kr258 yrkande 8 i denna del,
1996/97:Kr278, 1996/97:Kr283
yrkandena 35 och 37 och 1996/97:A429
yrkande 8 samt med avslag på
motionerna 1996/97:Kr21 yrkande 2 och
1996/97:Kr283 yrkande 38 som sin
mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
44. Inrättande av ett kvinnomuseum
(mom. 90)
Charlotta L Bjälkebring (v) och Ewa
Larsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande
under rubriken 12.5.16 Övriga
museifrågor som börjar med Vidare
torde och slutar med avstyrks
således bort ha följande lydelse:
Inom den historiska forskningen har
kvinnornas historia kallats den glömda
eller den osynliga historien. Denna
historia håller nu på att få tydligare
konturer. Forskningen kring
könsrelationer och kvinnors liv i
historien och nutiden är ett växande
forskningsfält. Detta bör självklart
speglas i museernas verksamhet. Museerna
har således ett ansvar för att anlägga
ett kvinnoperspektiv i
utställningsverksamheten. Detta får inte
hindra staten från att ta ansvar för att
ett särskilt museum inrättas med
nationellt ansvar för att gestalta
kvinnors historia. Regeringen bör
återkomma till riksdagen med förslag
till lokalisering av kvinnomuseet.
Vad utskottet således anfört bör
riksdagen med bifall till motion Kr4
(mp) yrkande 36, Kr257 (mp) yrkande 7
och Kr277 (v, mp) samt med anledning av
motion Kr20 (v) yrkande 11 som sin
mening ge regeringen till känna.
Frågan om medelstilldelning till
museerna behandlas i ett senare avsnitt
i detta betänkande (avsnitt 23.4).
dels att utskottets hemställan under 90
bort ha följande lydelse:
90. beträffande inrättande av ett
kvinnomuseum
att riksdagen med bifall till
motionerna 1996/97:Kr4 yrkande 36,
1996/97:Kr257 yrkande 7 och
1996/97:Kr277 samt med anledning av
1996/97:Kr20 yrkande 11 som sin
mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
45. Inrättande av ett filmmuseum
(mom. 91)
Ewa Larsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande
under rubriken 12.5.16 Övriga
museifrågor som börjar med Utskottet
välkomnar och slutar med således
avstyrks bort ha följande lydelse:
Utskottet välkomnar det initiativ som
tagits av Svenska Filminstitutet när det
gäller inrättandet av ett svenskt
filmmuseum. Enligt utskottets mening bör
emellertid staten nu påta sig ett ansvar
för att ett sådant museum omedelbart
projekteras. Syftet med museet bör bl.a.
vara att belysa svensk filmkonst och
svensk filmutveckling, att lyfta fram de
insatser som gjorts av en rad av
internationellt kända filmpersonligheter
som utgått från Sverige samt att belysa
den snabba utveckling som pågår inom
multimediaindustrin.
Vad utskottet således anfört bör
riksdagen med bifall till motionerna Kr4
(mp) yrkande 37 och Kr257 (mp) yrkande 8
som sin mening ge regeringen till känna.
Frågan om medelstilldelning till
museerna behandlas i ett senare avsnitt
i detta betänkande (avsnitt 23.4).
dels att utskottets hemställan under 91
bort ha följande lydelse:
91. beträffande inrättande av ett
filmmuseum
att riksdagen med bifall till
motionerna 1996/97:Kr4 yrkande 37 och
1996/97:Kr257 yrkande 8 som sin
mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
46. Översyn av arkivväsendet (mom. 95)
Charlotta L Bjälkebring (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande
under rubriken 12.6 Arkiv som börjar med
Genom arkivlagen och slutar med
yrkande 13 bort ha följande lydelse:
Som anförs i motion Kr20 (v) har
informationsteknikens utveckling skapat
en helt ny situation och nya möjligheter
för arkiven. Detta borde på sikt
innebära nya arbetssätt, bättre
samordning och tillvaratagande av
personalresurserna samt högre grad av
effektivitet. Härför krävs investeringar
i utbildning av personal, teknisk
utrustning, resurser för överföring av
arkivmaterial till datoriserade system
och register samt samordning i enhetliga
söksystem av arkiven med museernas
samlingar och bibliotekens bestånd. Med
den nya tekniken kan arkiven och deras
verksamhet med fördel utlokaliseras och
bli tillgängliga oberoende av var i
landet människor bor. Även
funktionshindrades möjligheter att
utnyttja arkiven måste förbättras. Mot
denna bakgrund bör en utredning
tillsättas med uppgift att se över hela
arkivväsendet, dess lokalisering och
möjligheter i en ny informationsteknisk
tid. Målet för översynen bör vara att
arkiven skall göras tillgängliga för nya
grupper. Vad utskottet sålunda anfört
med anledning av motion Kr20 (v) yrkande
13 bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 95
bort ha följande lydelse:
95. beträffande översyn av
arkivväsendet
att riksdagen med bifall till motion
1996/97:Kr20 yrkande 13 som sin
mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
47. Renodling av Riksantikvarieämbetets
myndighetsansvar (mom. 98)
Elisabeth Fleetwood (m), Lennart Fridén
(m), Jan Backman (m), Carl-Johan Wilson
(fp) och Elizabeth Nyström (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande
under rubriken 12.7.2
Ansvarsfördelningen inom
kulturmiljöarbetet som börjar med I
avvaktan och slutar med aktuella
delar bort ha följande lydelse:
I enlighet med vad som anförs i motion
Kr207 (m) bör Riksantikvarieämbetet
fungera som en renodlad sektorsmyndighet
utan egna genomföranderesurser (yrkande
9). Således bör
undersökningsverksamheten, UV, som
föreslås i motion Kr17 (fp) i här
aktuell del, avskiljas från myndigheten.
Likaså bör avdelningen för konservering,
RIK, avskiljas från myndigheten.
Vad utskottet sålunda anfört bör
riksdagen med bifall till motionerna
Kr17 (fp) yrkande 21 i motsvarande del
och Kr207 (m) yrkande 9 som sin mening
ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 98
bort ha följande lydelse:
98. beträffande renodling av
Riksantikvarieämbetets
myndighetsansvar
att riksdagen med bifall till
motionerna 1995/96:Kr17 yrkande 21 i
denna del och 1996/97:Kr207 yrkande 9
som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
48. Kulturpolitiken inom Europeiska
unionen (mom. 104)
Ewa Larsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande
under rubriken 14.1 Mångkultur och
internationellt samarbete som börjar med
Utskottet konstaterar och slutar med
avslår motionsyrkandet bort ha
följande lydelse:
Riksdagen bör i enlighet med vad som
yrkas i motion Kr4 (mp) yrkande 4 som
sin mening ge regeringen till känna att
regeringen noggrant bör uppmärksamma att
EU-harmonisering inom kulturområdet är
utesluten. Detta synsätt bör således
även prägla regeringens handläggning av
frågor som har med moms inom
kulturområdet att göra. Regeringen bör
värna om det svenska kulturarvet och
dess mångfald.
dels att utskottets hemställan under 104
bort ha följande lydelse:
104. beträffande kulturpolitiken
inom Europeiska unionen
att riksdagen med bifall till motion
1996/97:Kr4 yrkande 4 som sin mening
ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
49. Åtgärder för att främja mångkultur
m.m. (mom. 106)
Charlotta L Bjälkebring (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande
under rubriken 14.1 Mångkultur och
internationellt samarbete som börjar med
Frågor som och slutar med nämnda
motionsyrkandena bort ha följande
lydelse:
Utskottet anser att
främlingsfientlighet och rasism måste
motverkas genom åtgärder inom
kulturområdet. Som framhålls i motion
Kr20 (v) måste denna syn finnas i
samhällets alla delar och
verksamhetsområden. Tendenser att
isolera invandrarkulturerna bör
motverkas. I stället bör dessa kulturer
tillåtas att befrukta de svenska
kulturerna och att även utvecklas i en
ny miljö. Varken Kulturutredningen,
regeringen i kulturpropositionen eller
Invandrarpolitiska kommittén har belyst
det mångkulturella samhället i hela dess
vidd. Utskottet anser att regeringen mot
denna bakgrund bör intensifiera arbetet
på det mångkulturella området och låta
utarbeta ett handlingsprogram i enlighet
med vad som yrkas i motion Kr20 (v)
yrkande 5. Utskottet anser vidare att
utredningen om ett världskulturhus i
Stockholm även bör innefatta den i
motion Kr20 diskuterade frågan om
möjligheten att förlägga sådan
verksamhet till Kulturhuset i Stockholm
i stället för till Södra teatern.
dels att utskottets hemställan under 106
bort ha följande lydelse:
106. beträffande åtgärder för att
främja mångkultur m.m.
att riksdagen med bifall till motion
1996/97:Kr20 yrkande 5 och med avslag
på motionerna 1996/97:Kr216 yrkande
1, 1996/97:Kr246 och 1996/97:Sf625
yrkande 12 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet
anfört,
50. Inriktningen av verksamheten m.m.
under Kulturåret 1998 (mom. 108)
Elisabeth Fleetwood (m), Lennart Fridén
(m), Jan Backman (m) och Elizabeth
Nyström (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande
under rubriken 15 Kulturåret 1998 som
börjar med Utskottet har med och
slutar med yrkande 2 bort ha följande
lydelse:
Utskottet anser att alla möjligheter
bör tas till vara att i anslutning till
kulturhuvudstadsåret redovisa det som är
specifikt svenskt även från andra delar
av landet än Stockholm. De offentliga
anslagen till projekten måste utformas
så att de blir till gagn för en
samverkan mellan huvudstaden och resten
av landet även efter
kulturhuvudstadsåret. Uppmärksamheten
kring kulturhuvudstadsåret bör också
användas till att presentera och
marknadsföra svenskt kunnande och
svenska produkter i ett utvecklat
samarbete med näringslivet. Utskottet
vill tillägga att utskottet förutsätter
att tillämpningen av skattereglerna för
s.k. kultursponsring underlättar sådant
arbete. Vad utskottet anfört om
inriktningen av verksamheten m.m. under
Kulturåret 1998 bör riksdagen med bifall
till motion Kr207 (m) yrkande 2 som sin
mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 108
bort ha följande lydelse:
108. beträffande inriktningen av
verksamheten m.m. under Kulturåret
1998
att riksdagen med bifall till motion
1996/97:Kr207 yrkande 2 och med
avslag på motionerna 1996/97:Kr4
yrkande 5 och 1996/97:Kr219 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
51. Inriktningen av verksamheten m.m.
under Kulturåret 1998 (mom. 108)
Marianne Andersson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande
under avsnitt 15 Kulturåret 1998 som
börjar med Utskottet utgår och slutar
med yrkande 2 bort ha följande
lydelse:
Utskottet anser att det är viktigt för
både gamla och nya svenskar att ha
kunskap om sina rötter och sin historia,
sina traditioner och seder och bruk. Det
mesta som skildras inom historien och
kulturen, när det gäller kulturarvet, är
dock männens historia. Som anförs i
motion Kr219 (c) yrkande 2 bör denna
brist rättas till. En betydande del av
de medel som används under
kulturhuvudstadsåret bör därför användas
till projekt, utställningar och
aktiviteter som belyser kvinnors del i
det gemensamma kulturarvet. Detta bör
riksdagen med bifall till
motionsyrkandet som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 108
bort ha följande lydelse:
108. beträffande inriktningen av
verksamheten m.m. under Kulturåret
1998
att riksdagen med bifall till motion
1996/97:Kr219 yrkande 2 och med
avslag på motionerna 1996/97:Kr4
yrkande 5 och 1996/97:Kr207 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
52. Anvisande av medel under
utgiftsområde 17 Kultur, medier,
trossamfund och fritid samt vissa till
budgeten för 1997 hörande frågor
(mom. 110)
Ewa Larsson (mp) anser
dels följande:
Kulturen är vår inre odling. Kulturen är
människors sätt att bekräfta sin
identitet och självrespekt, att utveckla
sin fantasi och innovativa förmåga.
Genom kulturen skapas tillhörighet med
hembygd, nation, mänsklighet och natur.
Kulturen hjälper oss bearbeta
konflikter, inre som yttre, att
reflektera och att ta språnget ut i det
okända. Inom litteratur, teater, film
och bildkonst har formats och formas
morgondagens tankar. Här gestaltas också
den mänskliga gemenskapens grunder och
demokratins livsideal.
Kulturens betydelse ökar i en tid av
stora förändringar. Det må gälla
förändringar som uppstår i samband med
det traditionella industrisamhällets
upplösning, med ändrade sociala villkor
eller som en följd av globala
förskjutningar. Kulturen är vår
vägvisare och problemlösare.
Kulturlivets fria obändiga flöde får
inte hämmas av konservatism, stagnation
eller institutionernas kvävande tyngd.
Genom sin fria karaktär verkar kulturen
för såväl förändringar som att det
förflutna kan bearbetas.
I reservation 7 har jag tagit upp
frågan om successiv ökning av
kulturbudgeten. Jag har också i andra
reservationer behandlat frågor som avser
kultur och ekonomi. Miljöpartiet de
grönas budgetförslag på kulturområdet
framgår av motion Kr257 (mp). I motionen
har vi omfördelat medel mellan vissa
anslag inom den totala ram för
utgiftsområde 17 som regeringen
föreslagit och som riksdagen antagit den
22 november. Våra omfördelningar utgår
från ett avslag på regeringens förslag
att under folkbildningsanslaget anvisa
medel till vissa organisationers
uppsökande verksamhet m.m. Vi har i
motionen antagit att detta bidrag gällde
ett halvår och således ett belopp om 20
miljoner kronor. Eftersom vi nu vet att
bidraget avser ett helt år betyder det
att jag kan föreslå omfördelning av det
dubbla beloppet, 40 miljoner kronor. Hur
jag vill att dessa medel skall användas
framgår av bilaga 5 till betänkandet där
regeringens, utskottets och mitt förslag
till kulturbudget redovisas.
Mitt budgetalternativ innebär att
ytterligare 5 miljoner kronor skall
anvisas till Dramatiska teatern för att
kompensera löneutvecklingen så att inte
människor som arbetar på teatern skall
bli arbetslösa på grund av teaterns
ekonomiskt svåra situation.
I motionen har jag föreslagit att 4
miljoner kronor mer än vad regeringen
har föreslagit skall anvisas till lokalt
arrangerande föreningar och att 7
miljoner kronor skall anvisas till
Göteborgsmusiken. Nu har en kompromiss
gjorts i utskottet, där alla ställer sig
bakom ett bidrag till Göteborgsmusiken
på 4 miljoner kronor, finansierade genom
en minskning av medel som står till
regeringens och Kulturrådets
disposition. Jag föreslår att medlen
till arrangerande musikföreningar ökas
med 5 miljoner kronor och att medlen
anvisas under anslaget Bidrag till vissa
teater-, dans- och musikändamål.
Det finns ett tjugotal större
kollektivverkstäder i Sverige. Ungefär 3
000 konstnärer och konsthantverkare är
medlemmar. En del verkstäder får
tillräckligt stöd av sina kommuner
och/eller landsting, medan andra
knappast får något stöd alls. För att
utjämna de regionala differenserna borde
staten, via Statens kulturråd, kunna ge
stöd. Kollektivverkstäderna
representerar en stor kulturell resurs,
och en mängd konstnärliga inriktningar
söker sin livsnäring där. I mitt
budgetalternativ avsätts 4 miljoner
kronor för deras verksamhet under
anslaget Bidrag till bild- och
formorådet.
I reservationerna 44 och 45 till detta
betänkande har framhållits
angelägenheten av att ett kvinnomuseum
och ett filmmuseum inrättas. Här kan
tilläggas följande.
I Sverige har det länge talats om att
vi behöver ett eget nationellt
kvinnomuseum som belyser kvinnors
historia, betydelse och nutida position.
Sverige, som alltid bemödat sig om att
sträva efter jämställdhet, borde vara
det första land som tar initiativ till
ett sådant museum. Ett kvinnomuseum
skulle med säkerhet få internationell
uppmärksamhet. Det är också viktigt att
ett nationellt filmmuseum nu kommer till
stånd. Museet bör bl.a. belysa filmens
historia, svensk filmkonst och
filmutveckling. Museet bör, i enlighet
med den snabba expansionen inom
multimediaindustrin, även spegla den
kommande utvecklingen, där filmkonsten
består men mediets tekniska
förutsättningar förändras. Projektering
av de båda museerna bör påbörjas
snarast. Därför bör 5 miljoner kronor
anvisas för vardera ändamålet, dvs.
sammanlagt 10 miljoner kronor.
Det statliga bidraget till
investeringar i icke-statliga
kulturlokaler har betytt mycket för
utvecklingen och sysselsättningen inom
kulturområdet i hela landet. Det är helt
orimligt att Boverket inte skall kunna
besluta om medel till några nya projekt
under kommande budgetår. De budgeterade
10 miljonerna för budgetåret 1997 räcker
i värsta fall inte ens till att betala
redan beviljade bidrag. Den pinsamma
situationen bör räddas genom att
ytterligare 15 miljoner kronor anvisas
för detta ändamål.
Folkbildning och forskning om
folkbildning är uppsplittrade på två
utskott i dag. Det fantastiskt fina som
forskningsnätverket Mimer tillfört
folkbildningsarbetet skall naturligtvis
kunna utvecklas. Därför bör 1 miljon
kronor anvisas för detta under
kulturbudgetens sektorsforskningsanslag.
Som jag nämnt tidigare bör de av mig
föreslagna speciella satsningarna inom
kulturområdet finansieras genom att de
40 miljoner kronor som finns under
folkbildningsanslaget för de stora
fackföreningarnas, Lantbrukarnas
riksförbunds och vissa andra
organisationers uppsökande verksamhet
bland arbetslösa inte tas i anspråk för
detta ändamål. Vill
fackföreningsrörelsen bedriva uppsökande
verksamhet bör de samarbeta med AMS och
inte belasta kulturbudgetens ytterst
blygsamma andel av statsbudgeten!
I övrigt ansluter jag mig till
utskottets förslag till kulturbudget.
dels att utskottets hemställan under 110
bort ha följande lydelse:
110. beträffande anvisande av medel
under utgiftsområde 17 Kultur, medier,
trossamfund och fritid samt vissa till
budgeten för 1997 hörande frågor
att riksdagen med bifall till motion
1996/97:Kr251 och med anledning av
regeringens förslag samt motionerna
1996/97:Kr4 yrkandena 4, 14, 15 och 26,
1996/97:Kr17 yrkandena 9, 15 och 24,
1996/97:Kr20 yrkande 10, 1996/97:Kr218
yrkandena 1 och 3, 1996/97:Kr225,
1996/97:Kr232, 1996/97:Kr257 yrkandena
1, 2, 4 och 5, 1996/97:Kr258 yrkande 16,
1996/97:Kr259 yrkande 3, 1996/97:Kr260
yrkande 20, 1996/97:Kr280, 1996/97:Kr283
yrkande 28, 1996/97:Kr601 och
1996/97:Kr604 yrkande 2,
dels antar regeringens förslag till lag
om ändring i lagen (1990:886) om
granskning och kontroll av filmer och
videogram,
dels för budgetåret 1997 anvisar medel
under utgiftsområde 17 Kultur, medier,
trossamfund och fritid i enlighet med
förslaget i reservation 52 i
uppställning i bilaga 5,
dels beslutar i enlighet med vad
utskottet föreslår i bilaga 6,
dels avslår övriga i bilaga 7 upptagna
motionsyrkanden.
Särskilda yttranden
1. Kulturens egenvärde och kulturen som
lokaliseringsfaktor (mom. 1)
Marianne Andersson (c) anför:
Mot bakgrund av insikten om kulturens
roll som drivkraft för regional
utveckling och sysselsättning utgår jag
från att framtida
sysselsättningsåtgärder kommer att
innefatta satsningar på
kulturverksamhet.
2. Nationella kulturpolitiska mål (mom.
3)
Charlotta Bjälkebring (v) anför:
Jag anser att det är angeläget med en
långtgående politisk enighet om
innehållet i de nationella
kulturpolitiska målen. Därför har jag
ställt mig bakom utskottets förslag. Jag
vill - såvitt avitt avser mål 7,
internationaliseringsmålet - understryka
vad som i propositionen anförs om att
det skall vara en kulturpolitisk uppgift
att bidra till möten mellan människor
med olika etnisk och kulturell bakgrund
och om att integration skall stimuleras,
främlingsfientlighet och rasism
bekämpas.
3. Reformerat system för stöd till
regional kulturverksamhet (mom. 32)
Charlotta L. Bjälkebring (v) anför:
Vänsterpartiet vill påtala den
neddragning av verksamheten som det nya
systemet med tidsbegränsade, riktade
bidrag kan komma att innebära för många
institutioner. Det statliga stödet är i
dag ofta låst i fasta kostnader och
institutionerna har inte fått
kompensation för ökade lönekostnader.
När en del av det statliga bidraget nu
skall avsättas för tidsbegränsade,
riktade bidrag kan effekten för de
enskilda institutionerna således bli en
reell minskning av det statliga bidraget
och därmed av verksamheten i de fall
institutionerna inte tilldelas några
riktade bidrag. Jag har ändå valt att
stödja förslaget om ett nytt
statsbidragssystem, inklusive
tidsbegränsade, riktade bidrag, eftersom
det är lovvärt att införa en flexibel
del i bidragssystemet. Det hade dock
varit önskvärt att systemet hade införts
när det varit möjligt att göra det med
reformmedel i stället för inom nuvarande
ram.
4. Fördelningen av regionala
kulturbidrag inom försöksverksamheten
med ändrad regional ansvarsfördelning
(mom. 33)
Marianne Andersson (c) anför:
Jag förutsätter att de riktade bidragen
kommer att fördelas regionalt i de län
som omfattas av försöksverksamheten med
ändrad regional ansvarsfördelning och
inte av Kulturrådet. Jag avstår från att
reservera mig till förmån för motion
Kr283 (c) yrkande 10 i denna fråga och
avvaktar regeringens kommande förslag om
hur anslags- och ansvarsfrågorna inom
kulturområdet skall lösas inom
försöksverksamheten.
5. Samisk teater (mom. 51)
Charlotta L. Bjälkebring (v) anför:
I motion Kr3 (m, s, c, fp, v) utvecklas
många och goda skäl för att en samisk
teater bör inrättas och lokaliseras till
Tärnaby. Jag avstår dock från att
reservera mig till förmån för motionen
och avvaktar resultatet av regeringens
uppdrag till Sametinget att undersöka
förutsättningarna för att etablera en
fast samisk teaterinstitution.
6. Regional musikverksamhet (mom. 53)
Fanny Rizell (kd) anför:
Som anförs i motion A428 (kd) är det fel
att dra ned det statliga bidraget till
länsmusiken på det sätt som regeringen
uttalat sin avsikt att göra. Ett rikt
kulturliv gör orter och regioner
attraktiva för företag och betyder
mycket för turistnäringen. Jag har inte
reserverat mig till förmån för
motionsyrkandet utan avvaktar
regeringens kommande förslag i frågan.
7. Utformningen av stödet till
filmproduktion (mom. 64)
Fanny Rizell (kd) anför:
Det avtal som träffats mellan staten och
filmbranschen om stöd till svensk
filmproduktion gäller fram till och med
den 31 december 1998. Jag har därför
valt att inte reservera mig då det
gäller frågan om hur stor andel av
tillgängliga produktionsmedel som skall
användas för produktion av svensk
barnfilm.
8. Inrättande av ett bidrag till
regionala resurscentrum för film och
video (mom. 66)
Marianne Andersson (c) anför:
I motion Kr283 (c) föreslås att det nya
bidraget till regionala resurscentrum
även skall få användas för produktion av
långfilmer (yrkande 22). Eftersom jag
anser att det är rimligt att avvakta
erfarenheterna av bidragsgivningen, har
jag avstått från att reservera mig till
förmån för motionsyrkandet.
9. SESAM-projekt för foto och film (mom.
78)
Marianne Andersson (c) anför:
Jag har ställt mig bakom utskottets
beslut då det gäller behovet av ett FOTO-
SESAM, innebärande att vården av
fotosamlingarna i första hand bör rymmas
inom ramen för museernas, arkivens och
bibliotekens ordinarie anslag.
Behovet av insatser för att rädda den
fotografiska bilden är mycket stort. Jag
utgår från att dessa behov kommer att
beaktas om det skulle bli aktuellt att
anvisa särskilda medel för
sysselsättning på kulturarvsområdet.
10. Inrättande av ett kvinnomuseum
(mom. 90)
Charlotta L Bjälkebring (v) anför:
Jag utgår från att regeringen vid
inrättandet av ett kvinnomuseum beaktar
de synpunkter som framförts i motion
Kr20 (v) i här aktuell del om att museet
bör lokaliseras till Malmö-Lund-området.
11. Ett världskulturhus i Stockholm
(mom. 105)
Marianne Andersson (c) anför:
Den viktigaste åtgärden för att öka
förståelsen mellan folkgrupper, öka
invandrarnas delaktighet och integration
i samhället och motverka rasism och
främlingsfientlighet är som understryks
i motion Kr283 (c) att svenskar och
invandrare möts på ett naturligt sätt.
Kulturmöten och mångfald skapar ny
styrka och nya möjligheter. Ett
världskulturhus får inte bli en
mötesplats enbart för olika
invandrargrupper. Som det sägs i
motionen är det viktigt att det blir en
mötesplats även för invandrare och
svenskar. Jag förutsätter att
utredningen om Världskulturhuset kommer
att arbeta förutsättningslöst för att
finna bästa möjliga metod till att skapa
Världskulturhuset i hela Sverige.
12. Ett världskulturhus i Stockholm
(mom. 105)
Ewa Larsson (mp) anför:
Jag ansluter mig till regeringens
bedömning av värdet att inrätta ett
världskulturhus i Södra teatern i
Stockholm. Jag vill i sammanhanget
påminna om att Operan har utarbetat
planer för att öppna en andra scen på
Södra teatern, bl.a. för att kunna
utnyttja sina resurser bättre genom att
spela opera och balett samtidigt på den
stora scenen och på en mindre andra
scen. Operan har också framfört att en
mindre andra scen skulle kunna användas
för uppsättningar som är bättre ägnade
att sända på turné än de stora
uppsättningarna på Operascenen. Jag
utgår från att inrättandet av ett
världskulturhus i Södra teatern inte
leder till att Operans planer på en
mindre, andra scen måste läggas åt
sidan.
13. Åtgärder för att främja mångkultur
m.m. (mom. 106)
Fanny Rizell (kd) anför:
Enligt motion Sf625 (kd) är det viktigt
för de sverigefinska barnen och
ungdomarna att känna att deras
finskspråkiga kultur är en del av det
svenska samhället där de lever. Jag
utgår från att denna syn på den
sverigefinska minoritetens kultur kommer
till uttryck i regeringens kommande
förslag om invandrar- och
minoritetspolitiken.
14. Inriktningen av verksamheten m.m.
under Kulturåret 1998 (mom. 108)
Charlotta L. Bjälkebring (v) anför:
Jag förutsätter att det sker en
samordning mellan
Kulturhuvudstadsprojektet och
Kulturdepartementets projekt Kultur i
hela landet vid bedömningen av
ansökningar om medel för verksamhet
under Kulturåret 1998.
15. Anslag för budgetåret 1997 under
utgiftsområde 17 Kultur, medier,
trossamfund och fritid (mom. 110)
Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan
Backman och Elizabeth Nyström (alla m)
anför:
Den 22 november beslutade riksdagens
majoritet bestående av
Socialdemokraterna och Centerpartiet att
fastställa ekonomiska ramar för de olika
utgiftsområdena i den statliga budgeten
och en beräkning av statens inkomster
avseende budgetåret 1997. Samtidigt
beslutades en preliminär fördelning av
statens utgifter på utgiftsområden för
budgetåren 1998 och 1999.
Moderata samlingspartiet har i parti-
och kommittémotioner förordat en annan
inriktning av den ekonomiska politiken
och budgetpolitiken. Våra förslag syftar
till att skapa förutsättningar för ett
ekonomiskt, kulturellt och socialt
växande Sverige. Genom en större enskild
sektor och ett starkare civilt samhälle
kan både företag och människor växa.
När riksdagens majoritet nu genom
riksdagsbeslutet den 22 november valt en
annan inriktning av politiken redovisar
vi här vissa sammanfattande synpunkter
på kulturpolitiken som utgjort
utgångspunkten för vårt förslag rörande
utgiftsområde 17 Kultur, medier,
trossamfund och fritid. För
fullständighetens skull redovisar vi
även innehållet i vissa motionsförslag
från Moderata samlingspartiet som rör de
mediefrågor som tillhör kulturutskottets
beredningsområde.
Moderata samlingspartiet har i
partimotion Kr207 (m) och kommittémotion
Kr260 (m) lagt fram partiets förslag
till kulturpolitik och kulturbudget.
Moderata samlingspartiet vill föra en
kulturpolitik som leder till kulturell
mångfald och rika möjligheter att välja
i ett kulturutbud av hög kvalitet.
Kulturpolitikens uppgift är att främja
en sådan utveckling, inte att styra
människornas val.
Kultur ger glädje, samhörighet och
identitet. Kulturens former är
mångfasetterade och låter sig ej fångas
i en enkel beskrivning.
Kulturupplevelserna medverkar till att
vi bildar oss olika uppfattningar och
bidrar till viktiga delar av vår
identitet. Enskilda människor, grupper
och nationer binds samman i kulturella
likheter. Samtidigt framträder olikheter
som bör förstås och respekteras.
Kultur har ett värde i sig. Det är fel
att med skattemedel försöka styra
människornas deltagande i kulturlivet.
Kulturutbudets innehåll och den
enskildes val bör vara utslagsgivande.
Moderata samlingspartiet förordar en
kulturpolitik som möjliggör ett rikt
kulturutbud med hög kvalitet.
Med ökade internationella kontakter får
den svenska kulturen och det svenska
kulturarvet en särskild betydelse som
grund för vår identitet. Men kulturen är
inte statisk; nya impulser tillförs och
invanda mönster omprövas. Alla skall
kunna utöva sin kultur så länge den inte
står i strid med grundläggande
värderingar i vårt samhälle.
Fria media är en förutsättning i ett
modernt demokratiskt samhälle. Public
service-verksamheten har betydande
förutsättningar att vara en ledande
institution inom det svenska
kulturlivet. Sveriges Radio och Sveriges
Television förfogar över resurser som är
större än statens anslag till
kulturinstitutionerna. I moderata
motioner framförs att Sveriges Radios
och Sveriges Televisions dominans på
alla programområden måste brytas. De
licensfinansierade radio- och TV-
kanalernas antal och utbud måste
förändras och public service-uppdraget
ges en ny innebörd. Den
licensfinansierade verksamheten bör
koncentreras till en TV-kanal och två
radiokanaler vilka bör få en central
roll i det svenska kulturlivet. Public
service bör vara ett kvalitetsalternativ
som genom djup och bredd svarar för ett
varierat kulturutbud, en seriös
nyhetsförmedling och en saklig debatt.
En sådan, med offentliga medel
finansierad verksamhet, leder också till
att utrymme skapas för utvecklingen av
de fristående radio- och TV-kanalerna.
Vi återkommer i dessa frågor när
riksdagen våren 1997 behandlar
medelstilldelningen till public service-
företagen.
Kulturstödets inriktning och omfattning
måste kunna diskuteras utan att detta
ses som kulturfientligt. Statens
insatser på kulturområdet bör styras mot
verksamheter som har nationellt intresse
och som inte skulle komma till stånd
utan det statliga stödet.
Kulturpolitiken står inför ett
strategiskt vägval som gäller inriktning
och långsiktig ansvarsfördelning. Det
statliga ansvaret bör avgränsas och
tydliggöras.
Huvuddelen av kulturutgifterna - ca
75 % - betalas i dag av de enskilda
människorna. Detta faktum kontrasterar
starkt mot den bild som ofta förs fram
om kulturverksamhetens förutsättningar.
Här förs diskussionen som om ingen
kultur kunde existera utan offentliga
bidrag.
Högt skatteuttag leder inom
kulturområdet - liksom inom andra
områden - till att det allmänna genom
bidragsgivning får kompensera för det
höga kostnadsläget. Väsentliga delar av
kulturen blir därmed beroende av ett
mecenatskap som bygger på politiska
beslut, vilket skapar beroende och
osäkerhet. Detta fenomen drabbar i
praktiken all kulturverksamhet. Få
aktiviteter kan av egen kraft fungera på
den marknad som efterfrågan skapar när
en så stor del av köpkraften dragits in
skattevägen. För att få stadga inom
kultursektorn med avseende på
uppföljningen gentemot kulturpolitiska
mål på olika nivåer och därmed följande
bättre ekonomisk ordning bör alla anslag
i framtiden bygga på klara avtal mellan
anslagsbeviljande instans och utförande
institution. Således bör relationen
mellan staten och en regional huvudman
eller institution grundas på ett avtal
som utgår från de av riksdagen fastlagda
kulturpolitiska målen. Likaså bör ett
kommunalt kulturprogram kunna ligga till
grund för ett avtal mellan ägaren
(kommunen) och t.ex. den kommunala
teatern.
Kulturen borde vila på flera
finansieringsvägar. I första hand måste
de enskildas avgifter utgöra ett viktigt
bidrag till verksamheten. Enskilda kan
också bidra i form av medlemskap i
kulturföreningar etc. Andra bidrag kan
komma från företag och institutioner,
antingen som direkta bidrag till viss
verksamhet eller som bidrag till
fondavsättningar. Slutligen måste en del
av kulturverksamheten finansieras genom
offentliga bidrag.
Kulturen skall kunna vara en fri och
obunden kraft. Många kulturyttringar är
viktiga - och annorlunda - former att
utöva yttrandefriheten. Det kan ge
perspektiv och väcka debatt.
Kulturstödet bör därför kanaliseras via
många bidragsgivare för att garantera
den pluralism som bör vara en utvecklad
nations kännemärke. Det måste slås fast
att all kultur inte kan uppbära stöd.
Moderata samlingspartiet har i motion
Kr260 (m) föreslagit en lägre ram för
utgiftsområde 17 än den ram som
riksdagen nu har fastställt. Ramen
understiger den fastställda ramen med
463 309 000 kronor och omfattar
sammanlagt 6 698 281 000 kronor.
Besparingsförslagen i motionen och
förslagen om ökade medel till
kulturmiljövården och om särskilda medel
till en kulturfond framgår av bilaga 4
till detta betänkande. Motiveringarna
för de moderata budgetförslagen på
kulturområdet framgår av motion Kr260
(m).
16. Anslag för budgetåret 1997 under
utgiftsområde 17 Kultur, medier,
trossamfund och fritid (mom. 110)
Marianne Andersson (c) anför:
Centerpartiet anser att en långsiktig
kulturpolitik måste ge förutsättningar
för kulturell förnyelse och mångfald.
Samhället skall inte styra kulturutbudet
utan endast skapa förutsättningar.
Statens roll inom bl.a. kulturområdet
kommer att bli en annan, när vissa
beslutsfunktioner decentraliseras till
en förändrad regional
samhällsorganisation.
Regeringens förslag till kulturbudget
nästa år tillgodoser i många delar
kraven på ett förbättrat stöd till
kulturlivet i hela landet och ökade
möjligheter för alla att delta. Dessutom
har utskottet begärt en utredning om det
statliga stödets fördelning i landet.
I några avseenden skulle det enligt min
mening vara motiverat med en
omprioritering av medel inom den ram som
riksdagen fastställt för utgiftsområde
17. I den nya budgetprocessen, där
riksdagen tar ett enda beslut om hela
budgeten för ett utgiftsområde, är det
emellertid inte möjligt för en
konstellation av partier att - som förr
- åstadkomma förändringar beträffande
enskilda anslag. Jag avger därför inte
någon budgetreservation utan lämnar mina
synpunkter på budgeten i detta särskilda
yttrande.
Teater, dans och musik
Enligt motion Kr283 (c) bör anslaget
till till Rikskonserter minskas med 3
miljoner kronor för att frigöra medel
för angelägna satsningar inom andra
områden. Motionärerna är positivt
inställda till regeringens förslag att
öka medlen till regional dans- och
musikteater men understryker att sådana
satsningar måste motsvaras av minst lika
stora satsningar från lokalt och
regionalt håll. Motionärerna, som
hänvisar till svårigheterna att få ett
lokalt och regionalt stöd till
Östgötabaletten, föreslår att riksdagen
skall omfördela de 3 miljoner som
regeringen avsatt för Östgötabaletten
till andra ändamål. Motionsförslagen
innebär att 6 miljoner kronor skulle
kunna användas för andra ändamål. Jag
anser att - om utskottet hade tillstyrkt
motionsförslagen - medlen borde ha
använts till ett extra bidrag om 1
miljon kronor till Norrbottens
kammarorkester, 1 miljon kronor till ett
folkmusikinstitut i Norduppland, 1
miljon kronor till bidrag till jazzen
och 3 miljoner kronor till ungdomsmusik
och fria grupper inom teater, dans och
musik.
Arkiv
Som utskottet anför utgör
folkrörelsearkiven en värdefull resurs
för vetenskaplig forskning, för släkt-
och hembygdsforskning och för skola och
kulturliv och spelar därmed en viktig
roll för utforskandet av vårt kulturarv.
Jag instämmer också i utskottets
ställningstagande att det ankommer på
Riksarkivets nämnd för enskilda arkiv
att vid sin medelsfördelning beakta
behovet av statsbidrag till
folkrörelsernas arkiv. När det gäller
bevarandet av våra industriminnen hade
det enligt min mening emellertid varit
värdefullt om utskottet hade betonat
vikten av samarbetet mellan Riksarkivet,
Riksantikvarieämbetet och
Folkrörelsernas Arkivförbund.
17. Anslag för budgetåret 1997 under
utgiftsområde 17 Kultur, medier,
trossamfund och fritid (mom. 110)
Carl-Johan Wilson (fp) anför:
De bärande idéerna för en liberal
kulturpolitik är tron på individen och
hennes förmåga att utvecklas, skapa och
växa. En liberal kultur och bildningssyn
hämtar inspiration i öppenhet,
nyfikenhet, kunskap och kritiskt
tänkande.
Kulturen kan i stort sett fungera på
marknadens villkor, men kulturen får då
färre alternativ och uttrycksformer.
Nyskapande är inte alltid kommersiellt
gångbart. Den statliga kulturpolitiken
skall syfta till att stödja mångfald och
utveckling utan att ge pekpinnar. Mot
denna bakgrund har ökade statliga
satsningar föreslagits i den
folkpartistiska motionen Kr17 (fp).
Vidare har företrädare för Folkpartiet i
motion Kr513 föreslagit ett ökat stöd
till idrotten. Sedan riksdagen beslutat
om storleken på ramen för Utgiftsområde
17 kan jag inte längre yrka bifall till
dessa förslag. Jag vill därför endast
påminna om att det i motionen finns ett
generösare alternativ till den
kulturbudget som riksdagen kommer att
fastställa i december.
Allmän kulturverksamhet
Folkpartiet anser att om de
institutioner som tilldelas nationella
uppdrag skall kunna leva upp till de
förväntningar som ställs på dem måste de
få ökade resurser i förhållande till vad
regeringen föreslagit. I motion Kr17
(fp) yrkande 14 har vi därför föreslagit
att bidraget skall ökas från 1 till 2
miljoner kronor per år och institution.
Vi har också föreslagit att ett särskilt
nationellt uppdrag skall inrättas för
den civila blåsmusiken avsett för
Göteborgsmusiken.
Teater, dans och musik
I enlighet med motion Kr17 (fp) har jag
i reservation 19 föreslagit att en
teaterutredning skall tillsättas för att
lägga fram förslag om principer för den
långsiktiga finansieringen av
institutionsteatrarna. För att inte
äventyra nationalscenernas verksamhet
under utredningstiden förslogs i
motionen att Operan och Dramatiska
teatern skulle få 15 respektive 13
miljoner kronors anslagsförstärkning per
år under utredningstiden (yrkande 9).
För övriga institutionsteatrar föreslogs
i motionen att det nya stödsystemet för
regionala institutioner skulle införas
med viss fördröjning. Folkpartiet har
också föreslagit att sammanlagt fyra
miljoner kronor utöver regeringens
förslag skall anvisas till
Drottningholmsteatern, Ulriksdals
slottsteater, Vadstena-akademien och
Marionetteatern (yrkande 17). Jag
beklagar att det inte är möjligt att
tillgodose dessa angelägna medelsbehov
inom den av riksdagen fastställda ramen
för utgiftsområde 17.
Socialdemokraterna i kulturutskottet
har tagit sådant intryck av alla
motioner som förslagit någon form av
stöd till den framstående blåsorkestern
Göteborgsmusiken att den föreslås bli
berättigad till statligt stöd med fyra
miljoner kronor under anslaget B 2
Bidrag till regional musikverksamhet
samt regionala och lokala teater-, dans-
och musikinstitutioner från och med
budgetåret 1997. Detta är glädjande även
om jag hade önskat att jag fått
tillfälle att yrka på 7 miljoner kronor
i enlighet med motion Kr17 (fp) yrkande
15.
Jag vill också påminna om att
Folkpartiet i motion Kr17 (fp) yrkande
16 föreslagit ett bidrag på 3 miljoner
kronor för att stödjan jazzen som seriös
konstform och som en del av landets
kulturarv.
Bild och form samt konsthantverk
Det av utskottet tillstyrkta förstärkta
stödet till utställningsersättning vid
utställningar i vissa organisationers
regi bör enligt motion Kr17 (fp) yrkande
5 kompletteras med statsbidrag till
utställningsersättning till konstnärer
som ställer ut hos andra arrangörer,
t.ex. gallerier. Det hade betytt mycket
för konstnärernas möjligheter att få
visa resultatet av sitt arbete och att
få inkomster av försäljning, om
utskottet hade valt att stödja
Folkpartiets förslag i denna fråga.
Folkbildning
Jag anser att det inte hör hemma i
folkbildningssammanhang att lämna
statligt stöd till fackföreningsrörelsen
m.fl. organisationer för uppsökande
verksamhet och utbildning i
samhällsfrågor. De 40 miljoner kronor
som regeringen beräknat för ändamålet
och som tillstyrks i utskottsbetänkandet
hade kommit till bättre användning om de
hade fördelats till angelägna ändamål
inom kulturområdet, t.ex. i enlighet med
förslagen i motion Kr17, eller om de
hade fått användas till faktiska
folkbildningsändamål.
Idrott
Enligt motion Kr513 (fp), som
inledningsvis nämnts, bör anslaget Stöd
till idrotten höjas med 30 miljoner
kronor i förhållande till regeringens
förslag (yrkande 4). Ett bifall till
detta förslag hade medfört att stödet
till idrottsverksamhet kunnat bibehållas
på minst nuvarande nivå och villkoren
för kvinnlig idrott hade kunnat
förbättras.
18. Anslag för budgetåret 1997 under
utgiftsområde 17 Kultur, medier,
trossamfund och fritid (mom. 110)
Charlotta L Bjälkebring (v) anför:
Vänsterpartiets kultursyn utvecklas i
motion Kr20 (v), i mina reservationer
och i mina övriga särskilda yttranden
som fogats till detta betänkande. I
motionen konstaterar Vänsterpartiet att
staten har gjort en rad strategiska
satsningar på olika kulturområden under
senare år. Ändå finns det fortfarande
stora behov av medel på eftersatta
områden som måste tillgodoses om målen
för kulturpolitiken skall kunna uppnås.
Vänsterpartiet har lagt fram sina
förslag till sådana satsningar i motion
Kr259 (v). De ryms tyvärr inte inom den
ram som riksdagen har fastställt för
utgiftsområde 17 Kultur, medier,
trossamfund och fritid. Jag önskar att
kulturutskottet, finansutskottet och
riksdagen hade delat mina och
Vänsterpartiets åsikter om behovet av
att prioritera kulturområdet högre. Jag
vill i det följande erinra om de
angelägna budgetförslag som förts fram i
motion Kr259 (v). Jag erinrar även om
ett förslag som framställts i motion
Kr281 (s, fp, v).
Allmän kulturverksamhet
I motion Kr20 (v) har föreslagits att
Kulturrådets uppdrag skall utvidgas till
att avse uppföljning och utvärdering
inte endast inom kulturområdet utan även
inom medieområdet. En sådan utvidgning
av Kulturrådets uppdrag föreslogs av
Kulturutredningen men har inte tagits
upp av regeringen. Med tanke på
mediernas stora betydelse inom
kulturområdet förutsätter jag att
Kulturrådet ändå ägnar stort intresse åt
mediefrågorna, när rådet i enlighet med
kulturpropositionen följer utvecklingen
inom hela kulturområdet.
Under anslaget A 2 Bidrag till allmän
kulturverksamhet, utveckling,
internationellt kulturutbyte och
samarbete har Vänsterpartiet i motion
Kr259 (v) fört fram en rad förslag om
förstärkningar. De avser följande
ändamål:
· 1 miljon kronor till kultur i
arbetslivet
· 2,5 miljoner kronor till
Folkrörelsernas konstfrämjande
· 0,25 miljoner kronor till
Folkrörelsearkiven finansierade genom en
motsvarande minskning av bidraget till
Riksarkivet
· 3 miljoner kronor till
multimedieverkstäder
· 10 miljoner kronor till kulturskolor
· 2,5 miljoner kronor till
internationellt kulturutbyte
· 15 miljoner kronor till integration
av kultur i barnomsorgens och skolans
ordinarie verksamhet.
Dessutom har föreslagits att 1,5
miljoner kronor skall anvisas till
arbetsplatsbibliotek.
I motion Kr259 (v) föreslås att ett
nationellt uppdrag skall inrättas inom
området barnkultur. Jag tycker att
utvecklingen av barnkulturen är lika
viktig som utvecklingen av
ungdomskulturen, där det skall inrättas
ett nationellt uppdrag. I motionen har
medel beräknats för ett nationellt
uppdrag inom barnkulturen. Där har också
föreslagits att extra medel skall
ställas till Kulturrådets förfogande att
fördela mellan de institutioner som får
de nationella uppdragen. Motionärerna
föreslår att sammanlagt 10 miljoner
kronor skall anvisas under anslaget.
Teater, dans och musik
Regeringens förslag om bidrag till
uppbyggnaden av Norrlands Musik och
Dansteater (NMD) är klart
otillräckligt.Vänsterpartiet har en mera
realistisk syn på hur kostnadskrävande
det är att bygga upp en ny, omfattande
institution om den skall få den
verksamhet och den betydelse för
kulturen i Norrland som alla förväntar
sig och hoppas på. I motion Kr259 (v)
har vi föreslagit att ytterligare 15
miljoner kronor skall anvisas.
De fria grupperna har en mycket stor
betydelse för spridningen av teater av
hög kvalitet till barn och ungdomar och
till alla delar av landet. De är också
mycket betydelsefulla för utvecklingen
och förnyelsen inom sina områden. I
motion Kr259 (v) föreslås att bidraget
till dem skall höjas med 5 miljoner
kronor.
Jag anser att det är kulturpolitiskt
viktigt att flytta över tyngdpunkten
inom musiklivet från producenterna till
arrangörer och konsumenter. Först då får
människor större inflytande över vad som
skall erbjudas dem. I motion Kr259 (v)
har av detta skäl föreslagits att det
statliga bidraget till arrangörerna
skall ökas med 2 miljoner kronor nästa
år.
Vänsterpartiet hoppades att Stockholms
läns landsting skulle vara villigt att
ta över ansvaret för Blåsarsymfonikerna,
när den fortsatta finansieringen av
denna statliga orkester diskuterades för
något år sedan. Så blev det inte.
Landstinget prioriterade således inte
Blåsarsymfonikernas fortsatta verksamhet
särskilt högt. Sedan försvaret för några
år sedan avsagt sig det ekonomiska
delansvaret för Blåsarsymfonikerna och
staten inte längre anser sig behöva en
helt civil blåsorkester läggs
Blåsarsymfonikerna ned vid nyår. Det
hade varit önskvärt att orkestern kunnat
fortsätta sin verksamhet med en ny
huvudman, t.ex. Nynäshamns kommun, men
detta hade krävt omfördelning av ca 16
miljoner kronor inom den statliga
kulturbudgeten. Vänsterpartiet har inte
kunnat ställa sig bakom en så stor
omfördelning. Den skulle ha fått
avsevärd påverkan på annan
kulturverksamhet. Mot den bakgrunden
accepterar Vänsterpartiet att
Rikskonserters uppdrag att hålla en
statlig blåsorkester upphör.
Bild och form samt konsthantverk
Jag tycker att det är tveksamt att
flytta över ansvaret och medlen för
konstnärlig utsmyckning i bostadsområden
från Boverket till Konstrådet i en
situation där förslag grundade på
Bostadspolitiska kommitténs betänkande
inte hunnit läggas fram för riksdagen. I
motion Kr259 (v) avstyrks regeringens
förslag om en sådan överflyttning.
Arkiv
Enligt motion Kr259 (v) bör anslaget
minskas med 250 000 kronor. Dessa medel
bör tillföras ett särskilt anslag för
teknisk uppdatering under anslaget A 2
Bidrag till kulturverksamhet, utveckling
samt internationellt kulturutbyte och
samarbete. Medlen bör disponeras av
Folkrörelsernas Arkivförbund för arbetet
med att göra arkivbestånden kända och
tillgängliga.
Som utskottet anför utgör
folkrörelsearkiven en värdefull resurs
för vetenskaplig forskning, för släkt-
och hembygdsforskning och för skola och
kulturliv och spelar därmed en viktig
roll för utforskandet av vårt kulturarv.
När det gäller bevarandet av våra
industriminnen hade det enligt min
mening emellertid varit värdefullt om
utskottet hade betonat vikten av
samarbetet mellan Riksarkivet,
Riksantikvarieämbetet och
Folkrörelsernas Arkivförbund.
Museer och utställningar
I reservation 44 förordar jag att det
skall inrättas ett kvinnomuseum. Enligt
motion Kr257 (v) bör 5 miljoner kronor
anvisas för ändamålet för nästa
budgetår.
Då det gäller anslaget Stöd till icke-
statliga kulturlokaler vill jag påminna
om att det i motion Kr281 (s, fp, v)
förordats att Kulturprojektet Röda Sten
i Göteborg skall erhålla ekonomiskt stöd
genom Boverket, Riksantikvarieämbetet
eller andra statliga myndigheter (jfr
bet. 1995/96:Kr1).
Forskning
Jag tycker att det är viktigt med en
omfattande forskning om folkbildningen.
I motion Kr259 (v) har föreslagits att
en miljon kronor skall anvisas som en
förstärkning till nätverket för
folkbildningsforskning, MIMER, i
Linköping.
Folkbildning
Folkbildningsanslaget har redan minskats
med 500 miljoner kronor under de senaste
fem åren. Kan det då vara rimligt att
minska det med ytterligare 100 miljoner
kronor samtidigt som både regering och
riksdag uttalar sig om de goda insatser
som folkbildningen gör och om hur mycket
den betyder för dem som inte är
studievana eller saknar tillräcklig
utbildning för att kunna hävda sig i
arbetslivet? Regeringen framhåller
mycket riktigt också den stora betydelse
folkbildningen har för kulturlivet i
hela landet och anser att denna roll
skall utvecklas ytterligare. I motion
Kr259 (v) förs fram ett högst
välmotiverat förslag att både öka
folkbildningsanslaget med 80 miljoner
kronor och att använda de 40 miljoner
kronor, som regeringen avsätter för
vissa organisationers uppsökande
verksamhet och utbildning, till
ordinarie folkbildning.
Idrott
Vid ett bifall till förslag i motion
Kr259 (v) om ökat stöd till idrotten med
42 miljoner kronor hade det blivit
möjligt att ge ett ökat stöd till
utsatta grupper, särskilt
kvinnor/flickor och invandrare.
19. Anslag för budgetåret 1997 under
utgiftsområde 17 Kultur, medier,
trossamfund och fritid (mom. 110)
Fanny Rizell (kd) anför:
Kristdemokraternas syn på
kulturpolitiken har utvecklats i motion
Kr258 (kd) och i reservationer och andra
särskilda yttranden till detta
betänkande. I det nu aktuella särskilda
yttrandet tar jag upp de förslag i
motionerna Kr258 (kd), Kr510 (kd), Kr515
(kd) och Kr604 (kd) som
Kristdemokraterna har lagt fram om
satsningar på sådan verksamhet som
engagerar och stimulerar människor inom
deras egna organisationer, nämligen inom
trossamfunden, folkbildningen,
ungdomsorganisationerna och
idrottsrörelsen.
Trossamfunden
Enligt de kristdemokratiska motionerna
Kr258 (kd) och Kr604 (kd) bör den
stimulans för frigörande av
trossamfundens resurser för
byggnadsverksamhet som lokalbidraget
utgör och bidragets positiva inverkan på
byggsektorn framhållas. Som angelägna
områden för satsningar nämns i
motionerna fortsatt handikappanpassning
av trossamfundens samlingslokaler och
bättre förutsättningar för de
trossamfund som betjänar invandrare. Mot
den bakgrunden motsätter sig
Kristdemokraterna den av regeringen
föreslagna besparingen under anslaget
Stöd till trossamfund på sammanlagt 3,5
miljoner kronor.
Folkbildning
Som anförs i de kristdemokratiska
motionerna står regeringens förslag om
en besparing på folkbildningen om 100
miljoner kronor i strid med den
särskilda vuxenutbildningssatsningen som
startar nästa år. Att under sådana
förhållande dessutom föreslå ett bidrag
om 40 miljoner kronor till vissa
fackliga och andra
intresseorganisationer är stötande ur
flera synvinklar. Om utskottet följt
Kristdemokraternas förslag att dels
avvisa det fackliga stödet och i stället
låta medlen gå till den ordinarie
folkbildningen, dels öka
folkbildningsbidraget med 60 miljoner
kronor skulle besparingen på
folkbildningsanslaget inte behöva
genomföras.
Ungdomsfrågor
Jag vill erinra om att enligt motion
Kr515 (kd) bör de medel, 1 100 000
kronor, som under anslaget Bidrag till
nationell och internationell
ungdomsverksamhet m.m. beräknas stå till
regeringens disposition för aktiviteter
inom ungdomsområdet i stället användas
som förstärkning av bidraget till
nationell ungdomsverksamhet och
disponeras av Ungdomsstyrelsen.
Idrott
Motionärerna bakom Kristdemokraternas
motioner Kr258 (kd) och Kr510 (kd)
motsätter sig att en neddragning av
stödet till idrotten drabbar de små
idrottsförbunden och det statliga
aktivitetsstödet på ett oacceptabelt
sätt. Samhällets stöd till idrotten bör
enligt motionärerna inriktas på
investeringar i idrottsanläggningar och
på bidrag till ungdomverksamhet och
ledarutbildning. Det lokala
aktivitetsstödet bör bibehållas på
nuvarande nivå. Anslaget Stöd till
idrotten bör bestämmas till ett belopp
som är 30 miljoner kronor högre än
regeringens förslag.
I proposition 1996/97:3 framlagda
lagförslag
I proposition 1996/97:1 framlagt
lagförslag
Av utskottet framlagt förslag till
ändringar i regeringens förslag till
bibliotekslag
Regeringens förslag Utskottets förslag
7 §
Kommunerna ansvarar för folk- och
skolbiblioteksverksamheten.
Landstingen Landstingen
ansvarar för ansvarar för
länsbiblioteken. länsbiblioteken och
för biblioteken vid
högskolor med
Staten ansvarar landstingskommunalt
för huvudmannaskap.
högskolebiblioteken Staten ansvarar
och lånecentralerna för övriga
samt för sådan högskolebibliotek
biblioteksverksamhe och för
t som enligt lånecentralerna
särskilda samt för sådan
bestämmelser biblioteksverksamhe
ankommer på staten. t som enligt
särskilda
bestämmelser
ankommer på staten.
10 §
Länsbibliotek, Länsbibliotek,
lånecentraler, lånecentraler,
högskolebibliotek högskolebibliotek,
och andra statliga forskningsbibliotek
forskningsbibliotek och andra av staten
m.m. skall finansierade
avgiftsfritt ställa bibliotek skall
litteratur ur de avgiftsfritt ställa
egna samlingarna litteratur ur de
till egna samlingarna
folkbibliotekens till
förfogande samt i folkbibliotekens
övrigt samverka med förfogande samt i
folk- och övrigt samverka med
skolbiblioteken och folk- och
bistå dem i deras skolbiblioteken och
strävan att erbjuda bistå dem i deras
låntagarna en god strävan att erbjuda
biblioteksservice. låntagarna en god
biblioteksservice.
Regeringens och oppositionspartiernas budgetförslag för 1997
utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
1 000-tal kronor
Anslag Regerin m c fp v mp kd
gens Kr260Kr2 Kr17 Kr259Kr25 Kr25
förslag 83 , 7 8,
Kr51 Kr51
3 0,
Kr60
4
A 1 Statens kulturråd 27 883 -15
000
A 2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, 131 288 -50 000 +34 750
utveckling samt internationellt
kulturutbyte och samarbete
A 3 Kulturåret 1998 65 000
A 4 Nationella uppdrag 6 000 -1 +8 +19
000 000 000
(A 5) Fond för förnyelse av
kulturverksamheten +100
000
B 1 Bidrag till Svenska riksteatern, 712 254 -130 -3 +28
Operan, Dramatiska teatern, Dansens hus 700 000 000
och Svenska rikskonserter
B 2 Bidrag till regional musikverksamhet 659 843 +3 +7 000 +11
samt regionala och lokala teater-, dans- 000 000
och musikinstitutioner
B 3 Bidrag till vissa teater-, dans- och 93 094 -4 +7
musikändamål 300 000 +7
000
C 1 Bidrag till regional 37 482
biblioteksverksamhet
C 2 Litteraturstöd 71 253 -35
000
C 3 Stöd till kulturtidskrifter 19 500
C 4 Stöd till bokhandel 7 301
C 5 Talboks- och punktskriftsbiblioteket 56 482
C 6 Bidrag till Stiftelsen för lättläst 12 970
nyhetsinformation och litteratur
C 7 Bidrag till Sveriges Dövas Riksförbund 17 471
för produktion av videogram på
teckenspråk
C 8 Bidrag till Svenska språknämnden och 3 409
Sverigefinska språknämnden
C 9 Arbetsplatsbibliotek +1
500
D 1 Statens konstråd 4 655
D 2 Konstnärlig gestaltning av den 42 938 -10
gemensamma miljön 000
D 3 Nämnden för hemslöjdsfrågor 1 126
D 4 Främjande av hemslöjden 16 464
D 5 Bidrag till bild- och formområdet 14 741 +10
000
E 1 Konstnärsnämnden 9 173
E 2 Ersättningar och bidrag till 235 051
konstnärer
F 1 Riksarkivet och landsarkiven 223 973 -250
F 2 Arkivet för ljud och bild 25 213
F 3 Språk- och folkminnesinstitutet 28 021
F 4 Svenskt biografiskt lexikon 3 413
G 1 Riksantikvarieämbetet 147 586 -10
000
G 2 Bidrag till kulturmiljövård och 224 337 +26
kulturstöd vid ombyggnad 000
G 3 Utställningsgarantier och inköp av 80
vissa kulturföremål
G 4 Restaureringsarbeten vid de kungliga 50 000
slotten och rikets fästningar
H 1 Centrala museer: Myndigheter 506 477
H 2 Centrala museer: Stiftelser 168 525
H 3 Bidrag till regionala museer 105 680
H 4 Bidrag till vissa museer 37 951 -11 +5 +8
076 000 000
H 5 Stöd till icke-statliga 10 000 -10
kulturlokaler 000
H 6 Stiftelsen Riksutställningar 33 849 -10
000
I 1 Filmstöd 125 338
I 2 Statens biografbyrå 7 591
I 3 Utbyte av TV-sändningar mellan 30 744
Sverige och Finland
I 4 Bidrag till dokumentation om den 1 510
mediepolitiska utvecklingen och till
europeiskt mediesamarbete
J 1 Forsknings- och utvecklingsinsatser 37 131 +1 +1
inom kulturområdet 000 000
J 2 Forskning och dokumentation om 820
medieutvecklingen
K 1 Stöd till trossamfund 57 300 +3
500
L 1 Bidrag till folkbildningen 2 357 -200 -40 +80 -20 +60
533 000 000 000 000 000
L 2 Bidrag till vissa handikappåtgärder 68 416
inom folkbildningen
L 3 Bidrag till kontakttolkutbildning 8 608
M 1 Ungdomsstyrelsen 11 819 -5
000
M 2 Bidrag till nationell och 97 989 -49
internationell ungdomsverksamhet m.m. 100
N 1 Bidrag till allmänna samlingslokaler 40 000 -40
000
N 2 Stöd till demokratiutveckling 8 133 -8
133
N 3 Stöd till idrotten 480 240 +30 +42 +30
000 000 000
N 4 Lotteriinspektionen 17 935
TOTAL 7 161 -463 +50 +190 +93
590 309 000 000 500
Förslag till beslut om anvisande av
medel för budgetåret 1997 under
utgiftsområde 17 Kultur, medier,
trossamfund och fritid
1 000-tal kronor
Utskottets förslag överensstämmer med
regeringens förslag till fördelning av
medel på anslag utom såvitt avser
anslagen A 2, B 2 och H 4.
Regeri Utsko Reserv
ngens ttets ation
försla försl 52
g ag (mp)
Avvike
lse
från
utskot
tets
försla
g
A Allmän kulturverksamhet
1 Statens kulturråd 27 883 27
(ram) 883
2 Bidrag till allmän 131 126
kulturverksamhet, 288 788
utveckling samt
internationellt
kulturutbyte och
samarbete (ram)
3 Kulturåret 1998 65 000 65
(res) 000
4 Nationella uppdrag 6 000 6 000
(ram)
B Teater, dans och musik
1 Bidrag till Svenska 712 712 +5 000
riksteatern, 254 254
Operan, Dramatiska
teatern, Dansens
hus och Svenska
rikskonserter
(obet)
2 Bidrag till 659 663
regional 843 843
musikverksamhet
samt regionala och
lokala teater-,
dans- och
musikinstitutioner
(obet)
3 Bidrag till vissa 93 094 93 +5 000
teater-, dans- och 094
musikändamål (ram)
C Bibliotek, litteratur och
kulturtidskrifter
1 Bidrag till 37 482 37
regional 482
biblioteksverksamhe
t (obet)
2 Litteraturstöd 71 253 71
(ram) 253
3 Stöd till 19 500 19
kulturtidskrifter 500
(ram)
4 Stöd till bokhandel 7 301 7 301
(ram)
5 Talboks- och 56 482 56
punktskriftsbibliot 482
eket (ram)
6 Bidrag till 12 970 12
Stiftelsen för 970
lättläst
nyhetsinformation
och litteratur
(obet)
7 Bidrag till 17 471 17
Sveriges Dövas 471
Riksförbund för
produktion av
videogram på
teckenspråk (obet)
8 Bidrag till Svenska 3 409 3 409
språknämnden och
Sverigefinska
språknämnden (obet)
D Bild och form samt konsthantverk
1 Statens konstråd 4 655 4 655
(ram)
2 Konstnärlig 42 938 42
gestaltning av den 938
gemensamma miljön
(ram)
3 Nämnden för 1 126 1 126
hemslöjdsfrågor
(ram)
4 Främjande av 16 464 16
hemslöjden (ram) 464
5 Bidrag till bild- 14 741 14 +4 000
och formområdet 741
(ram)
E Ersättningar och bidrag till konstnärer
1 Konstnärsnämnden 9 173 9 173
(ram)
2 Ersättningar och 235 235
bidrag till 051 051
konstnärer (ram)
F Arkiv
1 Riksarkivet och 223 223
landsarkiven (ram) 973 973
2 Arkivet för ljud 25 213 25
och bild (ram) 213
3 Språk- och 28 021 28
folkminnesinstitute 021
t (ram)
4 Svenskt biografiskt 3 413 3 413
lexikon (ram)
G Kulturmiljö
1 Riksantikvarieämbet 147 147
et (ram) 586 586
2 Bidrag till 224 224
kulturmiljövård och 337 337
kulturstöd vid
ombyggnad (ram)
3 Utställningsgaranti 80 80
er och inköp av
vissa kulturföremål
(ram)
4 Restaureringsarbete 50 000 50
n vid de kungliga 000
slotten och rikets
fästningar (obet)
H Museer och utställningar
1 Centrala museer: 506 506
Myndigheter (ram) 477 477
2 Centrala museer: 168 168
Stiftelser (obet) 525 525
3 Bidrag till 105 105
regionala museer 680 680
(obet)
4 Bidrag till vissa 37 951 38 +10
museer (obet) 451 000
5 Stöd till icke- 10 000 10 +15
statliga 000 000
kulturlokaler (ram)
6 Stiftelsen 33 849 33
Riksutställningar 849
(obet)
I Film och medier
1 Filmstöd (ram) 125 125
338 338
2 Statens biografbyrå 7 591 7 591
(ram)
3 Utbyte av TV- 30 744 30
sändningar mellan 744
Sverige och Finland
(obet)
4 Bidrag till 1 510 1 510
dokumentation om
den mediepolitiska
utvecklingen och
till europeiskt
mediesamarbete
(ram)
J Forskning
1 Forsknings- och 37 131 37 +1 000
utvecklingsinsatser 131
inom kulturområdet
(ram)
2 Forskning och 820 820
dokumentation om
medieutvecklingen
(obet)
K Trossamfund
1 Stöd till 57 300 57
trossamfund (ram) 300
L Folkbildning
1 Bidrag till 2 357 2 357 -40
folkbildningen 533 533 000
(obet)
2 Bidrag till vissa 68 416 68
handikappåtgärder 416
inom folkbildningen
(obet)
3 Bidrag till 8 608 8 608
kontakttolkutbildni
ng (obet)
M Ungdomsfrågor
1 Ungdomsstyrelsen 11 819 11
(ram) 819
2 Bidrag till 97 989 97
nationell och 989
internationell
ungdomsverksamhet
m.m. (ram)
N Folkrörelse- och idrottsfrågor
1 Bidrag till 40 000 40
allmänna 000
samlingslokaler
(ram)
2 Stöd till 8 133 8 133
demokratiutveckling
(ram)
3 Stöd till idrotten 480 480
(ram) 240 240
4 Lotteriinspektionen 17 935 17
(ram) 935
SUMMA 7 161 7 161 0
590 590
Utskottets förslag med anledning av
regeringens förslag till övergripande
mål för vissa myndigheter, m.m. under
utgiftsområde 17 Kultur, medier,
trossamfund och fritid
I vad avser punkterna 1-35
överensstämmer numreringen i denna
bilaga med numreringen i betänkandets
recit. Utskottets förslag överensstämmer
med regeringens förslag utom under
punkterna 24, 25, 29, 30 och 34, där
formella ändringar föreslås. Punkterna
36-38 motsvaras inte av yrkanden i
propositionen.
Utskottet föreslår
(1. Ej i denna bilaga)
(2. Ej i detta betänkande)
3. att riksdagen godkänner att de
övergripande målen för Statens kulturråd
skall vara i enlighet med vad regeringen
förordar i avsnittet A 1 Statens
kulturråd,
4. att riksdagen godkänner att de
övergripande målen för statens bidrag
till Svenska riksteatern skall vara i
enlighet med vad regeringen förordar i
avsnittet B 1 Bidrag till Svenska
riksteatern, Operan, Dramatiska teatern,
Dansens Hus och Svenska rikskonserter,
5. att riksdagen godkänner att de
övergripande målen för Operan,
Dramatiska teatern, Dansens Hus och
Svenska rikskonserter skall vara i
enlighet med vad regeringen förordar i
avsnittet B 1 Bidrag till Svenska
riksteatern, Operan, Dramatiska teatern,
Dansens Hus och Svenska rikskonserter,
6. att riksdagen godkänner att de
övergripande målen för Talboks- och
punktskriftsbiblioteket skall vara i
enlighet med vad regeringen förordar i
avsnittet C 5 Talboks- och
punktskriftsbiblioteket,
7. att riksdagen godkänner att de
övergripande målen för statens bidrag
till LL-stiftelsen skall vara i enlighet
med vad regeringen förordar i avsnittet
C 6 Bidrag till Stiftelsen för lättläst
nyhetsinformation och litteratur,
8. att riksdagen godkänner att de
övergripande målen för statens bidrag
till Sveriges Dövas Riksförbund för
produktion av videogram på teckenspråk
(Dövas TV) skall vara i enlighet med vad
regeringen förordar i avsnittet C 7
Bidrag till Sveriges Dövas Riksförbund
för produktion av videogram på
teckenspråk,
9. att riksdagen godkänner att de
övergripande målen för statens bidrag
till Svenska språknämnden och
Sverigefinska språknämnden skall vara i
enlighet med vad regeringen förordar i
avsnittet C 8 Bidrag till Svenska
språknämnden och Sverigefinska
språknämnden,
10. att riksdagen godkänner att de
övergripande målen för Statens konstråd
skall vara i enlighet med vad regeringen
förordar i avsnittet D 1 Statens
konstråd,
11. att riksdagen godkänner att de
övergripande målen för Nämnden för
hemslöjdsfrågor skall vara i enlighet
med vad regeringen förordar i avsnittet
D 3 Nämnden för hemslöjdsfrågor,
12. att riksdagen godkänner att de
övergripande målen för Konstnärs-nämnden
skall vara i enlighet med vad regeringen
förordar i avsnittet E 1
Konstnärsnämnden,
13. att riksdagen godkänner att de
övergripande målen för Riksarkivet och
landsarkiven skall vara i enlighet med
vad regeringen förordar i avsnittet F 1
Riksarkivet och landsarkiven,
14. att riksdagen godkänner att de
övergripande målen för Arkivet för ljud
och bild skall vara i enlighet med vad
regeringen förordar i avsnittet F 2
Arkivet för ljud och bild,
15. att riksdagen godkänner att de
övergripande målen för Språk- och
folkminnesinstitutet skall vara i
enlighet med vad regeringen förordar i
avsnittet F 3 Språk- och
folkminnesinstitutet,
16. att riksdagen godkänner att de
övergripande målen för Svenskt
biografiskt lexikon skall vara i
enlighet med vad regeringen förordar i
avsnittet F 4 Svenskt biografiskt
lexikon,
17. att riksdagen godkänner att de
övergripande målen för
Riksantikvarieämbetet skall vara i
enlighet med vad regeringen förordar i
avsnittet G 1 Riksantikvarieämbetet,
18. att riksdagen godkänner att de
övergripande målen för Centrala museer:
Myndigheter skall vara i enlighet med
vad regeringen förordar i avsnittet H 1
Centrala museer: Myndigheter,
19. att riksdagen godkänner att de
övergripande målen för Centrala museer:
Stiftelser skall vara i enlighet med vad
regeringen förordar i avsnittet H 2
Centrala museer: Stiftelser,
20. att riksdagen godkänner att de
övergripande målen för statens bidrag
till under anslaget H 4 inrymda museer
och övriga institutioner skall vara i
enlighet med vad regeringen förordar i
avsnittet H 4 Bidrag till vissa museer,
21. att riksdagen godkänner att de
övergripande målen för Stiftelsen
Riksutställningar skall vara i enlighet
med vad regeringen förordar i avsnittet
H 6 Stiftelsen Riksutställningar,
22. att riksdagen godkänner att de
övergripande målen för Statens
biografbyrå skall vara i enlighet med
vad regeringen förordar i avsnittet I 2
Statens biografbyrå,
23. att riksdagen godkänner att
Dramatiska teatern får möjlighet att ta
lån i Riksgäldskontoret,
24. att riksdagen bemyndigar regeringen
att lämna Talboks- och
punktskriftsbiblioteket ett
beställningsbemyndigande på 11 000 000
kr som föranleder utgifter år 1998,
25. att riksdagen bemyndigar regeringen
att lämna Statens konstråd ett
beställningsbemyndigande på 10 000 000
kr för beställning av konst som
föranleder utgifter efter år 1997,
26. att riksdagen medger att Boverket
disponerar medel under anslaget D 2
Konstnärlig gestaltning av den
gemensamma miljön för utbetalning av
bidrag enligt förordningen (1987:316) om
bidrag till konstnärlig utsmyckning i
bostadsområden,
27. att riksdagen godkänner villkoren
för bidraget till verksamheten med
länshemslöjdskonsulenter,
28. att riksdagen godkänner att
verksamheten med en rikskonsulent för
barn och ungdom permanentas,
29. att riksdagen bemyndigar regeringen
att inom ramen för anslaget G 2 Bidrag
till kulturmiljövård och kulturstöd vid
ombyggnad besluta om bidrag för
utbetalningar under senare år än 1997,
dock längst t.o.m. år 1999,
30. att riksdagen bemyndigar regeringen
att inom ramen för anslaget H 5 Stöd
till icke-statliga kulturlokaler besluta
om bidrag för utbetalning under senare
år än år 1997, dock längst t.o.m. år
1999,
32. att riksdagen godkänner att de
resurser som behövs för studieförbundens
särskilda kurser för arbetslösa under
första halvåret 1997 skall fördelas från
anslaget Bidrag till folkbildningen,
33. att riksdagen godkänner att högst
600 000 kr av anslaget Bidrag till vissa
handikappåtgärder inom folkbildningen
får användas till att ge verksamma
teckenspråkslärare kompletterande
utbildning vid Stockholms universitet,
34. att riksdagen bemyndigar regeringen
att inom ramen för anslaget N 1 Bidrag
till allmänna samlingslokaler besluta om
bidrag för utbetalning under senare år
än år 1997, dock längst t.o.m. år 1999,
(35. Ej i denna bilaga)
36. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet
anfört om bidrag till Göteborgsmusiken i
form av stödenheter under anslaget
Bidrag för regional musikverksamhet samt
regionala och lokala teater-, dans- och
musikinstitutioner (avsnitt 17.2),
37. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet
anfört om ytterligare medel för stöd
till icke-statliga kulturlokaler för
budgetåret 1997 (avsnitt 23.5),
38. att riksdagen godkänner att AB
Tipstjänst får överföra 55 000 000 kr
till Riksidrottsförbundet i samband med
1997 års bolagsstämma (avsnitt 30.3).
Förteckning över i utskottets hemställan
moment 110 avstyrkta motionsyrkanden
Sammanfattning 1
Inledning 6
Propositionerna 7
Proposition 1996/97:3 Kulturpolitik 7
Budgetpropositionen för år 1997 8
Motionerna 13
Motioner väckta med anledning av
proposition 1996/97:3 Kulturpolitik 13
Motioner väckta under den allmänna
motionstiden år 1996 19
Förteckning över bilagor 34
Ärendets beredning 34
Utskottet 35
A. Inledning 35
B. Kulturpolitik (prop. 3) 36
1 Vissa bakgrundsuppgifter 36
1.1 Kulturutredningen och vissa
andra utredningar 36
1.2 Propositionens huvudsakliga
innehåll 37
2 Mål för en nationell
kulturpolitik (prop. 3 avsnitt
5). Vissa övergripande frågor,
m.m. 38
2.1 Allmänt 38
2.2 Kulturens egenvärde och
kulturen som lokaliseringsfaktor 38
2.3 Kulturpolitiska mål 39
2.4 Vissa övergripande frågor 42
2.5 Kultur och ekonomi 44
2.6 Nationella uppdrag 49
2.7 Övriga frågor 50
3 Konstnärernas villkor (prop. 3
avsnitt 6) 53
3.1 Inriktningen på de framtida
insatserna för konstnärerna
(prop. 3 avsnitt 6.1) 53
3.2 Visningsersättning (prop. 3
avsnitt 6.2) 55
3.3 Bidrag till konstnärer
(prop. 3 avsnitt 6.3) 57
3.4 Inkomstgarantier och
långtidsstipendier (prop. 3
avsnitt 6.4) 57
3.5 Konstnärsnämndens
organisation (prop. 3 avsnitt
6.5) 57
3.5.1 Förslagsrätt till
styrelser (prop. 3 avsnitt
6.5.1) 57
3.5.2 Inrättande av ett
internationellt ateljécentrum
(prop. 3 avsnitt 6.5.2) 58
3.6 Länskonstnärer (prop. 3
avsnitt 6.6) 58
4 Reformerat system för stöd
till regional kulturverksamhet
m.m. (prop. 3 avsnitt 18) 59
4.1 Reformerat system för stöd
till regional kulturverksamhet
(prop. 3 avsnitt 18) 59
4.2 Fortsatt utveckling av mål-
och resultatdialogen (prop. 3
avsnitt 18.2) 65
4.3 Statens kulturråd (prop. 3
avsnitt 18.3) 66
5 Litteraturen och språket
(prop. 3 avsnitt 7) 67
5.1 Inriktningen på de framtida
insatserna för litteratur och
språk (prop. 3 avsnitt 7.1) 67
5.2 Biblioteksverksamheten
regleras i lag (prop. 3 avsnitt
7.2) 71
5.3 Ny stödform för inköp av
litteratur till folk- och
skolbibliotek (prop. 3 avsnitt
7.3) 74
5.4 Läsfrämjande verksamhet för
barn och unga (prop. 3 avsnitt
7.4) 75
5.4.1 Frågor rörande
litteraturstödet 75
5.5 En bok för alla (prop. 3
avsnitt 7.5) 76
6 Teater (prop. 3 avsnitt 8) 76
6.1 Inledning 76
6.2 Inriktningen på de framtida
insatserna för teater (prop. 3
avsnitt 8.1) 77
6.3 Nationalscenerna Operan och
Dramatiska teatern (prop. 3
avsnitt 8.2) 77
6.4 Nationellt uppdrag för barn-
och ungdomsteater (prop. 3
avsnitt 8.3) 78
6.5 Ytterligare nationella
uppdrag m.m. inom teaterområdet 79
6.6 Satsning på ungdomars eget
skapande (prop. 3 avsnitt 8.4) 80
6.7 Nationellt uppdrag inom
området ungdomskultur (prop. 3
avsnitt 8.5) 80
6.8 Nationellt uppdrag inom
området barnkultur 81
6.9 Regional teater (prop. 3
avsnitt 8.6) 81
6.10 Svenska riksteatern (prop.
3 avsnitt 8.7) 82
6.11 Fria teatergrupper (prop. 3
avsnitt 8.8) 83
6.12 Samisk teater (prop. 3
avsnitt 8.9) 83
7 Dans (prop. 3 avsnitt 9) 85
7.1 Inledning 85
7.2 Inriktningen på de framtida
insatserna för danskonsten
(prop. 3 avsnitt 9.1) 86
7.3 Dansen i regionerna (prop. 3
avsnitt 9.2) 86
7.4 Fria dansgrupper (prop. 3
avsnitt 9.3) 87
8 Musik (prop. 3 avsnitt 10) 87
8.1 Inledning 87
8.2 Inriktningen på de framtida
insatserna för musiken (prop. 3
avsnitt 10.1) 88
8.3 Regional musikverksamhet
(prop. 3 avsnitt 10.2) 88
8.4 Svenska rikskonserter (prop.
3 avsnitt 10.3) 90
8.5 Ett förstärkt lokalt
arrangörsled (prop. 3 avsnitt
10.4) 93
8.6 Nationellt uppdrag inom
området musik, m.m. (prop. 3
avsnitt 10.5) 94
8.7 Ytterligare nationella
uppdrag inom musikområdet 95
8.8 Förslag om nationalorkester 96
9 Film (prop. 3 avsnitt 11) 96
9.1 Inriktningen på de framtida
insatserna för filmen (prop. 3
avsnitt 11.1) 96
9.2 Stöd till svensk
filmproduktion m.m. (prop. 3
avsnitt 11.2) 98
9.3 Film- och TV-fond 99
9.4 Stöd till filmkulturell
verksamhet m.m. (prop. 3 avsnitt
11.3) 100
9.5 Stöd till regionala
resurscentrum för film och video
(prop. 3 avsnitt 11.4) 100
9.6 Nationellt uppdrag till
regional och lokal
filmverksamhet med tyngdpunkt på
barn och ungdom (prop. 3 avsnitt
11.5) 101
10 Arkitektur och formgivning
(prop. 3 avsnitt 12) 102
10.1 Inledning 102
10.2 Bakgrund till ett
handlingsprogram för arkitektur
och formgivning 102
10.3 Handlingsprogram 104
10.4 Åtgärder 107
11 Bild- och formkonst (prop. 3
avsnitt 13) 109
11.1 Inriktningen på de framtida
insatserna för bild- och
formkonsten (prop. 3 avsnitt
13.1) 109
11.2 Utställningsersättning
(prop. 3 avsnitt 13.2) 110
11.3 Statens konstråd (prop. 3
avsnitt 13.3) 110
11.4 En bredare insats för
konstnärlig gestaltning av den
gemensamma miljön (prop. 3
avsnitt 13.4) 111
11.5 Nämnden för utställningar
av nutida svensk konst i
utlandet (NUNSKU) (prop. 3
avsnitt 5) 112
11.6 Nationellt uppdrag inom
samtidskonsten (prop. 3 avsnitt
13.6) 112
11.7 Slöjd för barn och ungdomar
(prop. 3 avsnitt 13.7) 113
12 Kulturarvet (prop. 3 avsnitt
14) 113
12.2 Inriktningen på de framtida
insatserna för kulturarvet
(prop. 3 avsnitt 14.1) 113
12.3 Handlingsprogram om
kulturarv och
främlingsfientlighet (prop. 3
avsnitt 14.2) 115
12.4 SESAM öppna
museisamlingarna (prop. 3
avsnitt 14.3) 115
12.5 Museer och utställningar
(prop. 3 avsnitt 14.4) 117
12.5.1 Inriktningen på de
framtida insatserna för
museiområdet (prop. 3 avsnitt
14.4.1) 117
12.5.2 Strukturen på
museiområdet (prop. 3 avsnitt
14.4.2) 118
12.5.3 Arkitekturmuseet (prop.
3 avsnitt 12.2) 118
12.5.4 Röhsska museet (prop. 3
avsnitt 12.3) 119
12.5.5 Nationellt uppdrag på
museiområdet (prop. 3 avsnitt
14.4.3) 120
12.5.6 Riksantikvarieämbetet
och Statens historiska museer
(prop. 3 avsnitt 14.4.4) 121
12.5.7 Statens sjöhistoriska
museer (prop. 3 avsnitt
14.4.5) 121
12.5.8 Statens
försvarshistoriska museer
(prop. 3 avsnitt 14.4.6) 123
12.5.9 Ett samlat etnografiskt
centralmuseum i Göteborg
(prop. 3 avsnitt 14.4.7) 123
12.5.10 Satsning på
samtidskonsten Moderna
museet, Bildmuseet i Umeå och
Rooseum i Malmö (prop. 3
avsnitt 14.4.8) 127
12.5.11 Riksutställningar
(prop. 3 avsnitt 14.4.9) 128
12.5.12 Statliga
utställningsgarantier (prop. 3
avsnitt 14.4.10) 128
12.5.13 Icke-statliga
kulturlokaler (prop. 3 avsnitt
14.4.11) 129
12.5.14 Regeringens övriga
förslag på museiområdet (prop.
3 avsnitt 14.4.12) 130
12.5.15 Kulturutredningens
förslag om tidsbegränsade
nationella uppdrag till
museerna (prop. 3 avsnitt
14.4.13) 130
12.5.16 Övriga museifrågor 130
12.6 Arkiv (prop. 3 avsnitt
14.5) 133
12.6.1 Inriktningen på de
framtida insatserna för
arkivområdet (prop. 3 avsnitt
14.5.1) 133
12.7 Kulturmiljö (prop. 3
avsnitt 14.6) 135
12.7.1 Inriktningen på de
framtida insatserna inom
kulturmiljöområdet (prop. 3
avsnitt 14.6.1) 135
12.7.2 Ansvarsfördelningen
inom kulturmiljöarbetet (prop.
3 avsnitt 14.6.2) 135
12.7.3 Byggnadshyttor,
sysselsättning och utbildning
(prop. 3 avsnitt 14.6.3) 139
12.7.4 Industriminnen (prop. 3
avsnitt 14.6.4) 140
12.7.5 Övriga
kulturmiljöfrågor 140
13 Massmedier (prop. 3 avsnitt
15) 141
13.1 Allmänna synpunkter 141
13.2 Radio och TV (prop. 3
avsnitt 15.2) 142
14 Vissa övergripande frågor
(prop. 3 avsnitt 16) 144
14.1 Mångkultur och
internationellt samarbete (prop.
3 avsnitt 16.1) 144
14.2 Informationssamhället och
utredningen Kulturnät Sverige
(prop. 3 avsnitt 16.2) 147
14.3 Funktionshindrades
kulturella möjligheter (prop. 3
avsnitt 16.3) 148
15 Kulturåret 1998 (prop. 3
avsnitt 17) 150
C Budgetfrågor (prop. 1
utgiftsområde 17) 153
16 Allmän kulturverksamhet (A) 153
16.1 Statens kulturråd (A 1) 153
16.2 Bidrag till allmän
kulturverksamhet, utveckling
samt internationellt
kulturutbyte och samarbete (A 2)154
16.3 Kulturåret 1998 (A 3) 158
16.4 Nationella uppdrag (A 4) 159
16.5 Kulturfond 159
17 Teater, dans och musik (B) 160
17.1 Bidrag till Svenska
riksteatern, Operan, Dramatiska
teatern, Dansens Hus och Svenska
rikskonserter (B 1) 160
17.2 Bidrag till regional
musikverksamhet samt regionala
och lokala teater-, dans- och
musikinstitutioner (B 2) 166
17.3 Bidrag till vissa teater-,
dans- och musikändamål (B 3) 169
18 Bibliotek, litteratur och
kulturtidskrifter (C) 171
18.1 Bidrag till regional
biblioteksverksamhet (C 1) 171
18.2 Litteraturstöd (C 2) 171
18.3 Stöd till kulturtidskrifter
(C 3) 172
18.4 Stöd till bokhandel (C 4) 172
18.5 Talboks- och
punktskriftsbiblioteket (C 5) 173
18.6 Bidrag till Stiftelsen för
lättläst nyhetsinformation och
litteratur (C 6) 173
18.7 Bidrag till Sveriges Dövas
Riksförbund för produktion av
videogram på teckenspråk (C 7) 173
18.8 Bidrag till Svenska
språknämnden och Sverigefinska
språknämnden (C 8) 173
19 Bild och form samt
konsthantverk (D) 174
19.1 Statens konstråd (D 1) 174
19.2 Konstnärlig gestaltning av
den gemensamma miljön (D 2) 174
19.3 Nämnden för hemslöjdsfrågor
(D 3) 175
19.4 Främjande av hemslöjden (D
4) 176
19.5 Bidrag till bild- och
formområdet (D 5) 177
20 Ersättningar och bidrag till
konstnärer (E) 178
20.1 Konstnärsnämnden (E 1) 178
20.2 Ersättningar och bidrag
till konstnärer (E 2) 179
21 Arkiv (F) 179
21.1 Riksarkivet och
landsarkiven (F 1) 179
21.2 Arkivet för ljud och bild
(F 2) 180
21.3 Språk- och
folkminnesinstitutet (F 3) 181
21.4 Svenskt biografiskt
lexikon (F 4) 181
22 Kulturmiljö (G) 181
22.1 Riksantikvarieämbetet (G 1)181
22.2 Bidrag till
kulturmiljövård och kulturstöd
vid ombyggnad (G 2) 182
22.3 Utställningsgarantier och
inköp av kulturföremål (G 3) 183
22.4 Restaureringsarbeten vid
de kungliga slotten och rikets
fästningar (G 4) 183
23 Museer och utställningar (H) 184
23.1 Centrala museer:
Myndigheter (H 1) 184
23.2 Centrala museer:
Stiftelser (H 2) 184
23.3 Bidrag till regionala
museer (H 3) 185
23.4 Bidrag till vissa museer
(H 4) 185
23.5 Bidrag till icke-statliga
kulturlokaler (H 5) 188
23.6 Stiftelsen
Riksutställningar (H 6) 190
24 Film och medier (I) 191
24.1 Filmstöd (I 1) 191
24.2 Statens biografbyrå (I 2) 191
24.3 Utbyte av TV-sändningar
mellan Sverige och Finland (I 3)191
24.4 Bidrag till dokumentation
om den mediepolitiska
utvecklingen och till europeiskt
mediesamarbete (I 4) 192
25 Radio och TV 192
26 Forskning (J) 192
26.1 Inledning 192
26.2 Forsknings- och
utvecklingsinsatser inom
kulturområdet (J 1) 192
26.3 Forskning och dokumentation
om medieutvecklingen (J 2) 194
27 Trossamfund (K) 194
27.1 Stöd till trossamfund (K 1)194
28 Folkbildning (L) 196
28.1 Bidrag till folkbildningen
(L 1) 196
28.2 Bidrag till vissa
handikappåtgärder inom
folkbildningen (L 2) 201
28.3 Bidrag till
kontakttolkutbildning (L 3) 202
29 Ungdomsfrågor (M) 202
29.1 Ungdomsstyrelsen (M 1) 202
29.2 Bidrag till nationell och
internationell ungdomsverksamhet
m.m. (M 2) 203
30 Folkrörelse- och
idrottsfrågor (N) 204
30.1 Bidrag till allmänna
samlingslokaler (N 1) 204
30.2 Stöd till
demokratiutveckling (N 2) 206
30.3 Stöd till idrotten (N 3) 206
30.4 Lotteriinspektionen (N 4) 209
Hemställan 210
Mål för en nationell
kulturpolitik, m.m. (prop.
1996/97:3) 210
Konstnärernas villkor (prop.
1996/97:3) 211
Reformerat system för stöd till
regional kulturverksamhet m.m.
(prop. 1996/97:3) 212
Litteraturen och språket (prop.
1996/97:3) 213
Teater (prop. 1996/97:3) 214
Dans (prop. 1996/97:3) 214
Musik (prop. 1996/97:3) 214
Film (prop. 1996/97:3) 215
Arkitektur och formgivning (prop.
1996/97.3) 215
Bild- och formkonst (prop.
1996/97:3) 216
Kulturarvet (prop. 1996/97:3) 216
Vissa övergripande frågor (prop.
1996/97:3) 218
Kulturåret 1998 (prop. 1996/97:3)219
Medelsanvisningen för 1997 (prop.
1996/97:1) 219
Reservationer 220
1. Kulturens egenvärde och kulturen
som lokaliseringsfaktor (m) 220
2. Frågan om avslag på av
regeringen föreslagna nationella
kulturpolitiska mål, m.m. (m 221
3. Nationella kulturpolitiska mål
(mp) 221
4. Ett nationellt kulturpolitiskt
uppdrag för 2000-talet (c) 222
5. Statens ansvar för
kulturpolitiken (m) 223
6. Kulturpolitiska tendenser (v) 223
7. Det ekonomiska stödet till
kulturen (mp) 224
8. En s.k. dubbleringsfond på
kulturområdet (m) 224
9. Stiftelsen Framtidens kultur (m,
fp) 225
10. Kultursponsring (mp) 225
11. Biljettpriserna (mp) 226
12. Generellt konstnärstillägg (mp)226
13. Konstnärsstöd i form av projekt
och uppdrag (kd) 227
14. Ändring i lagen (1992:318) om
överlämnande av
förvaltningsuppgifter inom
Kulturdepartementets
verksamhetsområde samt individuell
visningsersättning (m, c, fp, kd) 227
15. Förslagsrätt till styrelser (m,
c, fp, kd) 228
16. Länskonstnärer (m) 229
17. Reformerat system för stöd till
regional kulturverksamhet (c) 229
18. Reformerat system för stöd till
regional kulturverksamhet (mp) 230
19. Teaterutredning m.m. (fp, mp) 231
20. Utredningen om boken och
kulturtidskriften (mp) 231
21. Frågor om svenska språket (m) 232
22. Frågan om avslag på förslaget
att införa en bibliotekslag (m, c,
fp, kd) 233
23. Grunderna för ett nytt statligt
stöd för inköp av litteratur till
folk- och skolbiblioteken (m) 233
24. En Bok För Alla AB (m) 234
25. Nationellt uppdrag för barn-
och ungdomsteater (v) 234
26. Nationellt uppdrag för barn-
och ungdomsteater (mp) 235
27. Ytterligare nationella uppdrag
m.m. inom teaterområdet (mp) 235
28. Samisk teater (c) 236
29. Samisk teater (mp) 236
30. Regional musikverksamhet (mp) 237
31. Inriktningen på Svenska
rikskonserters verksamhet (m) 237
32. Jazzmusik och nya yngre
musikformer (m) 238
33. Folkmusikinstitut och
nationalinstrument (c) 238
34. Plan- och bygglagen (1987:10)
(mp) 239
35. Vidgad uppgift för Statens
konstråd (m) 239
36. Enprocentsmål för utsmyckning
av statligt byggande (v, mp) 239
37. Enprocentsmål för utsmyckning
vid statliga
infrastruktursatsningar (c, v, mp) 240
38. Ett tidsbegränsat nationellt
uppdrag inom museiområdet (m) 240
39. Statligt övertagande av
huvudmannaskapet för Etnografiska
museet i Göteborg och inrättande av
en samlad etnografisk
museimyndighet förlagd till
Göteborg innefattande även Folkens
museum etnografiska,
Medelhavsmuseet och Östasiatiska
museet (m, c, fp) 241
40. Statligt övertagande av
huvudmannaskapet för Etnografiska
museet i Göteborg och inrättande av
en samlad etnografisk
museimyndighet förlagd till
Göteborg innefattande även Folkens
museum etnografiska,
Medelhavsmuseet och Östasiatiska
museet (mp) 242
41. Statligt övertagande av
huvudmannaskapet för Etnografiska
museet i Göteborg och inrättande av
en samlad etnografisk
museimyndighet förlagd till
Göteborg innefattande även Folkens
museum etnografiska,
Medelhavsmuseet och Östasiatiska
museet (kd) 243
42. Uppdrag för en
organisationskommitté och därmed
sammanhängande frågor (m, c, fp,
kd) 244
43. Uppdrag för en
organisationskommitté och därmed
sammanhängande frågor (mp) 244
44. Inrättande av ett kvinnomuseum
(v, mp) 245
45. Inrättande av ett filmmuseum
(mp) 246
46. Översyn av arkivväsendet (v) 247
47. Renodling av
Riksantikvarieämbetets
myndighetsansvar (m, fp) 247
48. Kulturpolitiken inom Europeiska
unionen (mp) 248
49. Åtgärder för att främja
mångkultur m.m. (v) 248
50. Inriktningen av verksamheten
m.m. under Kulturåret 1998 (m) 249
51. Inriktningen av verksamheten
m.m. under Kulturåret 1998 (c) 249
52. Anvisande av medel under
utgiftsområde 17 Kultur, medier,
trossamfund och fritid samt vissa
till budgeten för 1997 hörande
frågor (mp) 250
Särskilda yttranden 252
Bilagor
1. I proposition 1996/97:3 framlagda
lagförslag 266
2. I proposition 1996/97:1 framlagt
lagförslag 269
3. Av utskottet framlagt förslag till
ändringar i regeringens förslag till
bibliotekslag 270
4. Regeringens och
oppositionspartiernas budgetförslag
för 1997
Utgiftsområde 17 Kultur, medier,
trossamfund och fritid 271
5. Förslag till beslut om anvisande
av medel för budgetåret 1997 under
utgiftsområde 17 Kultur, medier,
trossamfund och fritid 275
6. Utskottets förslag med anledning
av regeringens förslag till
övergripande mål för vissa
myndigheter, m.m. under utgiftsområde
17 Kultur, medier, trossamfund och
fritid 278
7. Förteckning över i moment 110
avstyrkta motionsyrkanden 281