I betänkandet behandlas regeringens proposition 1996/97:67 Digitala TV-
sändningar. Vidare behandlas tre motioner som väckts med anledning av
propositionen, tre motioner från allmänna motionstiden 1996 och två motioner
som väckts med anledning av proposition 1996/97:3 Kulturpolitik.
I propositionen föreslås att digital marksänd TV införs i flera steg med
möjlighet för staten att successivt ta ställning till om och på vilket sätt
verksamheten skall fortsätta. I en första etapp föreslås sändningar inledas på
ett begränsat antal orter i Sverige. Enligt regeringen skall sändningarna
starta så snart som möjligt, helst redan under hösten 1997. Kärnan i
verksamheten skall vara digitala marksändningar av TV, men även andra
distributionsformer bör prövas. Enligt regeringen skall eftersträvas att flera
av varandra oberoende programföretag deltar. TV-företag som i dag bedriver
marksändningar skall enligt förslaget beredas tillfälle att medverka i de
digitala sändningarna. Regeringen föreslår därutöver att Sveriges Television
AB, Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildningsradio AB skall anvisas ett
engångsbelopp för digitala sändningar ur rundradiokontot på högst 200 miljoner
kronor fördelat med högst 100 miljoner kronor år 1997 och högst 100 miljoner
kronor år 1998, under förutsättning att rundradiokontots resultatutveckling
medger det.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag. Samtliga motionsyrkanden
avstyrks. Till betänkandet har fogats tio reservationer och två särskilda
yttranden.
Propositionen
1996/97:67 vari yrkas
1. att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om digitala TV-sändningar
(avsnitt 6),
2. att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om anvisande av
engångsbelopp ur rundradiokontot till Sveriges Television AB, Sveriges Radio
AB och Sveriges Utbildningsradio AB (avsnitt 7).
Motionerna
Motioner med anledning av proposition 1996/97:67
1996/97:K14 av förste vice talman Anders Björck m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen avslår regeringens förslag i enlighet med vad som anförts i
motionen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av att ändra ?must-carry?-skyldigheten innan digitala
sändningar påbörjas,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att snarast ge Sveriges Television tillstånd att påbörja analoga
och digitala sändningar via satellit,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om finansieringsformen för utbyggnaden av marknätet.
1996/97:K15 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om statens roll i mediepolitiken,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vilka aktörer som tillåts inleda digitala TV-sändningar i
marknätet,
3. att riksdagen uppdrar åt regeringen att inrätta lånegaranti för
finansiering via Rundradiofonden,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av utredning i ett kulturpolitiskt perspektiv,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett vidgat uppdrag för den kommitté med parlamentariskt inslag som
utses,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att frågan bör bli föremål för ny prövning 1999.
1996/97:K16 av Ewa Larsson m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att de analoga TV-sändningarna bör finnas kvar till dess
övervägande delen av de svenska hushållen införskaffat nödvändig teknik,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om miljökonsekvenserna till följd av förväntat TV-skrot,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Sveriges Radio AB:s ytterligare behov av pengar och att regeringen
återkommer med förslag till riksdagen om ytterligare medeltillförsel till
företaget ur rundradiokontot om och när förväntat resultat infriats,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Sveriges Utbildningsradio AB:s förslag om att få starta TV-kanalen
Arena och att regeringen vidtar åtgärder så att förslaget kan genomföras.
Motioner från allmänna motionstiden 1996
1996/97:K713 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) vari yrkas
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att den licensfinansierade verksamheten för sin programverksamhet
skall begränsa sig till egna befintliga kanaler,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett markbundet stolpnät för digitala sändningar.
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Sveriges Televisions rätt att sända digitalt via satellit.
1996/97:So426 av Roland Larsson m.fl. (c) vari yrkas
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om digital TV.
1996/97:Sf625 av Rose-Marie Frebran m.fl. (kd) vari yrkas
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en sverigefinsk fullservicekanal inom Sveriges Radio.
Motioner med anledning av proposition 1996/97:3 Kulturpolitik
1996/97:Kr4 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att 400 miljoner kronor till digital utveckling av Sveriges Radio,
Utbildningsradion och Sveriges Television omedelbart skall utbetalas ur
Rundradiofonden.
1996/97:Kr20 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om digital radio och TV.
Yttrande från kulturutskottet
På konstitutionsutskottets begäran har kulturutskottet yttrat sig i ärendet.
Kulturutskottet har i samband härmed överlämnat tre motionsyrkanden från
allmänna motionstiden 1996 (1996/97:K713 yrkandena 10 och 15 och 1996/97:Sf625
yrkande 13) och ett motionsyrkande som lämnats med anledning av proposition
1996/97:3 Kulturpolitik (1996/97:Kr4 yrkande 8). Kulturutskottet har avstått
från att yttra sig över ett motionsyrkande som avser statens roll i
mediepolitiken (1996/97:K15 yrkande 1) samt miljökonsekvenser till följd av
förväntat TV-skrot (1996/97:K16 yrkande 2). Yttrandet har fogats till
betänkandet i en bilaga.
Utskottet
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att digital marksänd TV införs i flera steg med
möjlighet för staten att successivt ta ställning till om och på vilket sätt
verksamheten skall fortsätta. Förutsättningarna skall enligt propositionen
redan från början vara sådana att krav på yttrandefrihet, tillgänglighet och
mångfald tillgodoses. I en första etapp föreslås sändningar inledas på ett
begränsat antal orter i Sverige. Enligt propositionen är en grundläggande
förutsättning för en eventuell utbyggnad att de digitala marksändningarna
bedöms ha ekonomisk bärkraft.
Sändningarna föreslås starta så snart som möjligt, helst under hösten 1997.
Sändningsorterna skall väljas så att de kompletterar varandra. Kärnan i
sändningsverksamheten skall enligt regeringen vara digitala marksändningar av
TV. Vid sidan av trådlösa marksändningar bör det eftersträvas att också andra
distributionsformer prövas. I propositionen föreslås vidare att det vid urval
av programföretag skall beaktas att programutbudet som helhet skall tilltala
olika intressen och smakriktningar. Lokala och regionala program bör ges
företräde, liksom program som är förankrade i den svenska kulturkretsen. Det
skall enligt regeringen eftersträvas att flera av varandra oberoende
programföretag deltar. TV-företag som i dag bedriver marksändningar skall
beredas tillfälle att medverka i de digitala sändningarna.
Regeringen föreslår därutöver att Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB
och Sveriges Utbildningsradio AB skall anvisas ett engångsbelopp för digitala
sändningar ur rundradiokontot på högst 200 miljoner kronor fördelat med högst
100 miljoner kronor år 1997 och högst 100 miljoner kronor år 1998, under
förutsättning att rundradiokontots resultatutveckling medger det.
I ett avsnitt om planering och uppföljning av sändningsverksamheten anger
regeringen att den bedömer att en särskild utredare bör förbereda den
föreslagna sändningsverksamheten. Enligt regeringens bedömning bör vidare en
kommitté med parlamentariskt inslag följa verksamheten och medverka vid
utvärderingen.
Propositionen innehåller avslutningsvis ett avsnitt där regeringen
informerar om sina bedömningar beträffande vissa frågor som rör betal-TV i
Sveriges Television, digitala ljudradiosändningar, Sveriges Utbildningsradios
begäran att få inleda ljudradio- och TV-sändningar från politiska arenor samt
förutsättningar för lokal TV.
Bakgrund
Till grund för de förslag som regeringen nu lägger fram ligger slutbetänkandet
Från massmedia till multimedia - att digitalisera svensk television (SOU
1996:25) från Utredningen om tekniska förutsättningar för utökade sändningar
av radio och television till allmänheten. Utredningen gavs i juni 1995 i
uppdrag att redovisa underlag för ett beslut om en eventuell övergång till
digital teknik för marksänd TV. Arbetet bedrevs av en särskild utredare. I
betänkandet föreslås att statsmakterna skall fatta beslut om att införa
digital marksänd TV. Betänkandet har remissbehandlats.
Samma utredning behandlade frågan om digital marksänd TV i ett tidigare
betänkande, Tekniskt utrymme för ytterligare TV-sändningar (SOU 1994:34).
Regeringen har gett Post- och telestyrelsen (PTS) i uppdrag att koordinera
frekvenser för digtal marksänd TV. PTS har överlämnat två lägesrapporter med
anledning av detta uppdrag, i juli och december 1996. I juli 1997 kommer de
europeiska teleförvaltningarnas samarbetsorgan CEPT att hålla ett möte för att
fastställa de tekniska parametrar som skall användas för planering och
koordinering av digital marksänd TV.
Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) har på uppdrag av regeringen
sammanställt uppgifter om bl.a. avkodare, dvs. den utrustning som behövs för
att dagens analoga TV-mottagare skall kunna användas vid mottagning av
digitala TV-sändningar. Uppdraget redovisades i en rapport i augusti 1996.
Enligt NUTEK kommer en avkodare för marksänd TV att finnas till försäljning i
slutet av år 1997.
Under våren 1995 beslutade riksdagen att digitala ljudradiosändningar skulle
påbörjas (prop. 1994/95:170, bet. 1994/95:KU47, rskr. 1994/95:369). Härigenom
gavs såväl Sveriges Radio AB (SR) och Sveriges Utbildningsradio AB (UR) som
privata programföretag möjlighet att delta i sändningarna. Regeringen fattade
beslut om sändningarna för SR och UR den 21 september 1995 respektive den 25
januari 1996. Beredning av ansökningar om sändningstillstånd från privata
programföretag pågår.
Regeringen beslutade den 16 januari 1997 att tillkalla en särskild utredare
med uppgift att förbereda sändningar av digital marksänd TV (dir. 1997:19). En
redogörelse för utredarens uppdrag lämnas nedan (se s.17).
Digitala sändningar inleds på ett antal orter
Propositionen
Regeringen föreslår att digital marksänd TV införs i flera steg med möjlighet
för staten att successivt ta ställning till om och på vilket sätt verksamheten
skall fortsätta. Förutsättningarna skall redan från början vara sådana att
krav på yttrandefrihet, tillgänglighet och mångfald tillgodoses. Enligt
propositionen bör i en första etapp sändningar inledas på ett begränsat antal
orter i Sverige. Regeringen anför att en grundläggande förutsättning för en
eventuell utbyggnad bör vara att de digitala marksändningarna bedöms ha
ekonomisk bärkraft.
Som skäl för sitt förslag anför regeringen att målen för statens nuvarande
politik inom massmedieområdet, att säkerställa yttrandefrihet, tillgänglighet
och mångfald, bör vara vägledande även för den tekniska utveckling som nu
pågår. Enligt regeringen ligger denna uppfattning bakom den överenskommelse
som i februari 1996 ingicks mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet och
Folkpartiet om riktlinjer som skall ligga till grund för ett ställningstagande
till digitala TV-sändningar i marknätet. De tre partierna anser att
digitaltekniken skall användas så att den vidgar yttrandefriheten och
mångfalden samt motverkar privat och offentlig maktkoncentration.
Regeringen konstaterar att olika distributionsformer i framtiden kommer att
existera sida vid sida. Statens åtgärder bör vara inriktade på att främja
denna utveckling, samtidigt som staten ser till att grundläggande
mediepolitiska krav kan upprätthållas. Enligt regeringen får introduktionen
av digital- TV inte innebära att publikens valfrihet inskränks eller att
Sveriges Televisions program inte längre kan nå alla i hela landet. Det är
också viktigt att public service-televisionen tekniskt skall kunna hålla samma
standard som övriga TV-företag.
Mot denna bakgrund finns det enligt regeringen anledning att särskilt
uppmärksamma följande drag i den aktuella tekniska utvecklingen:
- Risken för dominans över de nya distributionsvägarna. Hittills har främst
framgångsrika företag inom betal-TV-området drivit utvecklingen. Enligt
regeringen finns en risk för att dessa företag tar makten över TV-
distributionen genom att utnyttja tekniska lösningar som binder
konsumenterna till det egna distributionsnätet. Om det företag som svarar
för distribution och åtkomstkontroll också har stora intressen i
programverksamheten kan den tekniska dominansen utgöra ett hinder för
yttrandefriheten och mångfalden. Regeringen anser att det därmed finns
betydande risker för att den nya tekniken kan komma att leda till
konkurrensbegränsningar och maktkoncentration inom TV-området.
- Allmänhetens tillgång till TV-sändningar. Regeringen påpekar att
digitaltekniken kräver att den som skall ta emot programmen har en avkodare.
Det blir därmed lätt att begränsa den krets som kan ta del av programmen och
enkelt att ge publik som vill betala för det tillgång till ytterligare
tjänster och program. Samtidigt finns enligt regeringen risken att
utvecklingen får till följd att principen om allas rätt till information
försvagas.
Regeringen utgår ifrån att TV och TV-liknande tjänster i framtiden kommer att
distribueras på flera olika sätt, men att det inte är sannolikt att ett
distributionssätt kommer att bli allenarådande.
Vidare anför regeringen att det är en grundläggande politisk ambition att
TV-sändningar skall kunna tas emot av alla som bor i Sverige. För närvarande
nås 99,8 % av den fast bosatta befolkningen av TV-signaler från marksändare.
Enligt regeringen kan det inte uteslutas att en framtida teknisk utveckling
kan leda till en ändrad bedömning när det gäller var tyngdpunkten i TV-
distributionen bör ligga. De alternativ till markdistribution som har
framförts under remissbehandlingen bygger på satellitdistribution eller
trådbunden distribution eller på olika kombinationer av dessa. Enligt
regeringens uppfattning är inget av dessa distributionssätt tillräckligt
utvecklat för att det i dag skall vara möjligt att förorda att de på sikt helt
skall ersätta marksändningarna. Regeringen bedömer därför att trådlösa
marksändningar bör erbjudas som en möjlighet för den framtida TV-
distributionen.
Regeringen anför att sändningar av digital marksänd TV bör starta på ett
begränsat antal orter under förutsättningar som gynnar fri konkurrens mellan
olika programleverantörer och publikens möjligheter att välja bland olika
tjänster. Ett viktigt mål för detta initiativ är att de som erbjuder program
och andra tjänster använder en teknik som gör att alla har goda möjligheter
att nå publiken med sina olika erbjudanden. Sändningarna skall följa svensk
lagstiftning, och lokala och regionala sändningar skall finnas med från
början.
Enligt regeringen kommer verksamheten att ge de medverkande erfarenheter av
teknik, tjänster och arbetssätt som utvecklas i de digitala TV-sändningarna.
Regeringen påpekar att inte bara staten kommer att ha nytta av dessa
erfarenheter. Även programföretag och andra aktörer kommer att kunna göra prov
inför kommande introduktion av nya tjänster. Därmed blir det möjligt att med
en begränsad ekonomisk insats tidigt vinna värdefulla erfarenheter. De
samarbetsformer som utbildas bör enligt regeringen kunna vara mönsterbildande.
Regeringen anser att den föreslagna sändningsverksamheten i sin helhet skall
bekostas av medverkande företag. Eventuella stimulanser till hushållen för att
anskaffa digitalavkodare - på motsvarande sätt som har skett inom
mobiltelefonmarknaden - måste därmed bekostas av företagen. Härigenom får
samtliga aktörer möjlighet att bilda sig en uppfattning om vilka
marknadsmässiga förutsättningar och vilken ekonomisk bärkraft sändningarna
har.
Enligt regeringen är det angeläget att erfarenheterna från den praktiska
verksamheten fortlöpande kan tas till vara så att staten kan fatta nödvändiga
beslut utan onödigt dröjsmål. Parallellt med sändningsverksamheten bör det
därför ske ett utvärderingsarbete där tekniska, ekonomiska, juridiska och
andra frågor kan behandlas. När det finns tillräckliga erfarenheter kan
regeringen ta ställning till sändningarna och den fortsatta utbyggnaden.
Regeringen anför att en grundläggande förutsättning för en utbyggnad givetvis
är att de digitala marksändningarna bedöms ha ekonomisk bärkraft. Om
utvärderingen visar att sändningarna inte har ekonomisk bärkraft skall
programföretagens tillstånd att bedriva digitala marksändningar inte förlängas
efter den första tillståndsperiodens slut.
Motionerna
I motion 1996/97:K14 av förste vice talman Anders Björck m.fl. (m) hemställs
att regeringens förslag avslås i enlighet med vad som anförs i motionen
(yrkande 1). Motionärerna anför att det är fel av regeringen att politiskt
satsa på ett stolpbundet marknät för sändning av digital-TV i syfte att utöva
politisk kontroll över medierna. Systemet blir dessutom både otidsenligt och
kostsamt. De stordriftsfördelar som finns i t.ex. satellit- och kabelbaserad
digital-TV gör att marksändningarna blir mindre betydelsefulla.
Kabelanslutningen ger dessutom - till skillnad från mottagning via marknätet -
hushållen god tillgång till interaktivitet. Motionärerna anför vidare att
eftersom det tekniska utrymmet är begränsat i det marksända digitala nätet ges
också staten möjlighet att sätta upp restriktioner, t.ex. genom krav av public
service-karaktär eller genom formen av urvalsförfarande. Enligt motionärerna
framstår regeringens förslag som inskränkt mot bakgrund av den allt snabbare
tekniska utvecklingen och den alltmer påtagliga multimediaverkligheten.
Regeringens planer att påbörja utbyggnaden av ett marknät bör därför
omedelbart avskrivas. I stället bör Sveriges Television AB få tillstånd att
sända television analogt och digitalt via satellit och kabel (yrkande 3).
I samma motion behandlas frågan om finansieringsformen för den föreslagna
sändningsverksamheten. Motionärerna noterar att enligt regeringens förslag
skall sändningsverksamheten i sin helhet bekostas av medverkande företag. Om
Teracom tillåts att delta i finansieringen av stimulanserna till hushållen
finns enligt motionärerna en risk för att konkurrensen på marknaden snedvrids.
Det måste också ifrågasättas om det är lämpligt att Sveriges Television över
sin statsfinansierade budget skall vara med och bekosta den stimulans som
hushållen förmodas behöva för att anskaffa erforderlig mottagarutrustning.
Enligt motionärernas mening bör Sveriges Television i sin funktion av public
service-företag stå neutral till de olika alternativa distributionsformerna.
Med hänsyn till landets svåra ekonomiska situation måste det också sättas i
fråga om Sveriges Television skall medverka till att stimulera hushållens
inköp av mottagarutrustning för den distributionsform som medför de högsta
kostnaderna. Vad som anförts bör ges regeringen till känna (yrkande 4).
I motion 1996/97:K15 av Gudrun Schyman m.fl. (v) anförs att digitala TV-
sändningar kan ge möjlighet att vidga yttrandefriheten och stärka demokratin.
Förutsättningen är att staten ger en stabil plattform för verksamheten i form
av ett regelverk för aktörerna på marknaden för digital-TV. Med hänsyn till
osäkerheten vad gäller marknadsförutsättningarna finns det enligt motionärerna
anledning att gå försiktigt fram. För detta talar också de skiftande
bedömningarna vad gäller marknätets förtjänster i förhållande till sändningar
via telenätet, satellit eller kabel. Motionärerna anför vidare att det
omgående behövs ytterligare utredning beträffande om och hur verksamheten
enligt regeringens förslag skall fortsätta. Enligt motionärerna är det en
självklarhet att samhället bör ha inflytande över televisionens utveckling.
Samhället bör verka så att villkoren för public service-företagen inte
urholkas i och med införandet av ny teknik. Därutöver bör samhället garantera
att konsumenterna inte tvingas köpa dyr avkodningsutrustning för att ta del av
information om omvärlden. Motionärerna anför att samhället genom åtgärder mot
ägarkoncentration på medieområdet bör säkerställa att mångfald i medieutbudet
blir möjligt och att yttrandefrihet i praktiken blir en rättighet för alla. De
erfarenheter den privata reklamradion gett bör tas till vara. Motionärerna
hemställer att vad som anförts i motionen om statens roll i mediepolitiken bör
ges regeringen till känna (yrkande 1).
I motion 1996/97:K16 av Ewa Larsson m.fl. (mp) anförs att de analoga TV-
sändningarna bör finnas kvar till dess övervägande delen av de svenska
hushållen införskaffat nödvändig teknik. Detta bör ges regeringen till känna
(yrkande 1).
I motion 1996/97:K713 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m), som avlämnats under
allmänna motionstiden 1996, hemställs att vad som i motionen anförs om ett
markbundet stolpnät för digitala sändningar bör ges regeringen till känna
(yrkande 14). Enligt motionärerna bör teknikens alla möjligheter tas till vara
i den digitala utvecklingen. Mot den bakgrunden avvisar motionärerna
regeringens planer på ett s.k. stolpbundet marknät.
I samma motion hemställs att regeringen skall ges till känna att Sveriges
Television omgående bör få möjlighet att påbörja satellitsändningar till
svensk publik (yrkande 15).
Kulturutskottets yttrande
Kulturutskottet anför att det vid sina överväganden med anledning av den
aktuella propositionen utgått från ett kulturpolitiskt synsätt. Enligt detta
synsätt bör i stort sett hela befolkningen även efter ett teknikskifte
garanteras tillgång till ett varierat utbud kanaler som inkluderar de kanaler
som man nu har tillgång till, nämligen public service-kanalerna SVT 1 och SVT
2 samt TV 4. Det bör enligt utskottet understrykas att TV jämsides med radio
är den främsta informations- och kulturförmedlaren. Från kulturpolitiska
utgångspunkter finns det således mycket starka skäl att framhålla att
tillgänglighets-, mångfalds- och yttrandefrihetsaspekterna bör bli
tillgodosedda. Kulturutskottets ställningstagande skiljer sig inte från
regeringens uppfattning i detta hänseende.
Vidare anför kulturutskottet att en utgångspunkt för utskottets
ställningstagande är, som nämnts, tillgänglighetsaspekten. Utskottet
konstaterar att 99,8 % av den bofasta befolkningen i dag kan ta emot
marksändningar. Även i fritidshus, husvagnar och fritidsbåtar kan man med
hjälp av en enkel antenn ta emot trådlös sändning. Därutöver erinrar utskottet
om att en infrastruktur i form av marksändare för analog sändning redan finns
i landet och att dessa sändare kan kompletteras med digital utrustning till en
förhållandevis begränsad kostnad. Enligt beräkningar gjorda av marknätets
ägare, det statliga bolaget Teracom Svensk Rundradio, skulle en investering om
ca 0,5 miljarder kunna ge praktiskt taget hela befolkningen möjlighet att ta
emot sex till åtta TV-program från två digitala marknät. Det marksända
alternativet har enligt utskottets uppfattning fördelar som väger tungt i
detta sammanhang. Det anförda innebär inte att utskottet motsätter sig
regeringens förslag om att även andra distributionsmetoder skall kunna prövas
vid sidan av de trådlösa marksändningarna. Det utvärderingsarbete som skall
ske fortlöpande - och som utskottet återkommer till i det följande - får
utvisa vilken distributionsmetod som slutligen bör väljas med hänsyn tagen
till vad som kan anses önskvärt utifrån de nämnda förutsättningarna, nämligen
tillgänglig- hets-, mångfalds- och yttrandefrihetsaspekterna. Även ekonomiska,
juridiska och andra aspekter skall - som nämns i propositionen - vägas in i
utvärderingen.
Kulturutskottet anför att konstitutionsutskottet i enlighet härmed bör
avstyrka de motionsyrkanden (1996/97:K14 yrkande 1 och 1996/97:K713 yrkande
14) som innebär att propositionen skall avslås och att planerna på ett
stolpbundet marknät skall avvisas.
Kulturutskottet vill vidare starkt understryka att den snabba tekniska
utvecklingen motiverar ett tillvägagångssätt från statens sida som innebär så
få låsningar för framtiden som möjligt. Om tekniska brister skulle visa sig
eller om målsättningen då det gäller yttrandefrihet, tillgänglighet, ekonomisk
bärkraft etc. inte skulle kunna uppnås med den valda tekniken är det en fördel
att inriktningen på projektet redan från början har viss flexibilitet.
Samtidigt är det - som framhålls i propositionen - nödvändigt att hänsyn tas
till de företag som medverkar i sändningarna, eftersom de är beroende av att
kunna göra långsiktiga bedömningar (prop. s. 28).
Kulturutskottet anser således - i likhet med vad som anförs i propositionen
- att TV-sändningar med digital teknik skall införas i flera steg och att
staten successivt skall ta ställning till om och hur den fortsatta
sändningsverksamheten skall bedrivas.
Då det gäller motionsyrkanden som syftar till att SVT snarast skall få
tillstånd att sända analogt och digitalt via satellit till svenska hushåll
anför kulturutskottet följande. Våren 1996 godtog riksdagen regeringens
förslag om att regeringens medgivande skulle inhämtas om ett programföretag
ville inleda nya sändningar över satellit (prop. 1995/96:161, bet.
1995/96:KrU12, rskr. 1995/96:297). Skälet till regeringsförslaget angavs vara
att det är angeläget att programföretagen agerar i enlighet med den strategi
för tekniska förändringar som statsmakterna skulle kunna komma att fatta
beslut om (prop. s. 86). Det anförda innebär att den fråga som motionärerna
tar upp bör kunna prövas av regeringen när riksdagen beslutat vilken teknik
som skall användas för TV-sändningarna i framtiden. Enligt kulturutskottets
uppfattning bör riksdagen inte vidta någon åtgärd med anledning av motionerna
1996/97:K14 yrkande 3 och 1996/97:K713 yrkande 15.
Vad gäller motion 1996/97:K14 yrkande 4, som enligt kulturutskottet i berörd
del synes syfta till ett förbud för Teracom och SVT att bidra med subventioner
till hushållen vid anskaffandet av avkodare, anför utskottet att det är
rimligare att anta att eventuella hushållssubventioner kan komma att utgå från
den industri som tillverkar avkodningsutrustningen än från Teracom och SVT.
Kulturutskottet anser inte att det finns skäl att på denna punkt gå emot
regeringens bedömning och föreslå riksdagen att ta initiativ till att
förhindra de båda företagen att bidra med subventioner. Yrkandet bör enligt
utskottet således avslås.
Kulturutskottet anför vidare att det för sin del anser att parallella
analoga och digitala sändningar av public service-företagens program måste
pågå under en längre tid. Enligt utskottet är det dock inte lämpligt att på
nuvarande stadium precisera under hur lång tid parallellsändningarna skall
äga rum. Frågan har i hög grad samband med hur de dubbla sändningarna skall
finansieras i ett längre perspektiv. Utskottet anser således att riksdagen
inte nu bör precisera hur stor andelen TV-hushåll med digital
mottagningsutrustning skall vara för att parallellsändningen skall kunna
upphöra. Konstitutionsutskottet bör därför avstyrka motion 1996/97:K16 yrkande
1.
Konstitutionsutskottets bedömning
Regeringen föreslår att digital marksänd TV införs i flera steg med möjlighet
för staten att successivt ta ställning till om och på vilket sätt verksamheten
skall fortsätta. Förutsättningarna skall enligt regeringen redan från början
vara sådana att krav på yttrandefrihet, tillgänglighet och mångfald
tillgodoses. Regeringen föreslår vidare att sändningar i en första etapp
inleds på ett begränsat antal orter i Sverige. Enligt regeringens förslag
skall en grundläggande förutsättning för en eventuell utbyggnad vara att de
digitala sändningarna bedöms ha ekonomisk bärkraft.
I motion 1996/97:K14 hemställs att propositionen avslås (yrkande 1). I
stället föreslås att Sveriges Television skall få tillstånd att sända analogt
och digitalt via satellit (yrkande 3). I motionen framhålls bl.a. att det är
fel att satsa på ett stolpbundet marknät i syfte att utöva politisk kontroll.
Systemet blir enligt motionärerna dessutom otidsenligt och kostsamt. De
stordriftsfördelar som finns i t.ex. satellit- och kabelbaserad digital-TV gör
att marksändningarna blir mindre betydelsefulla. Kabelanslutningen ger
dessutom hushållen god tillgång till interaktivitet. Motionärerna framhåller
vidare att det begränsade tekniska utrymmet i marknätet ger staten möjligheter
att sätta upp restriktioner. Enligt motionärerna framstår regeringens förslag
som inskränkt mot bakgrund av den allt snabbare tekniska utvecklingen och den
alltmer påtagliga multimediaverkligheten. Även i motion 1996/97:K713 avvisas
planerna på ett stolpbundet digitalt marknät (yrkande 14). I motionen
framhålls att teknikens alla möjligheter bör tas till vara i den digitala
utvecklingen. Vidare hemställs att Sveriges Television skall få påbörja
satellitsändningar till svensk publik (yrkande 15).
En utgångspunkt för kulturutskottets ställningstagande är tillgänglighets-
aspekten. Utskottet konstaterar att 99,8 % av den bofasta befolkningen kan ta
emot marksändningar. Därutöver erinrar kulturutskottet om att en infrastruktur
i form av marksändare för analog sändning redan finns i landet och att dessa
sändare kan kompletteras med digital utrustning till en förhållandevis
begränsad kostnad. Det marksända alternativet har enligt kulturutskottets
uppfattning fördelar som väger tungt i detta sammanhang. Det anförda innebär
inte att kulturutskottet motsätter sig regeringens förslag om att även andra
distributionsformer skall kunna prövas vid sidan av de trådlösa
marksändningarna.
Konstitutionsutskottet delar kulturutskottets uppfattning. Mot bakgrund
härav avstyrker utskottet motionsyrkandena 1996/97:K14 yrkande 1 och
1996/97:K713 yrkande 14 som innebär att propositionen skall avslås och att
planerna på ett markbundet stolpnät skall avvisas. Som en följd av vad som nu
anförts avstyrker utskottet också motionerna 1996/97:K14 yrkande 3 och
1996/97:K713 yrkande 15 i vilka det föreslås att Sveriges Television i
stället för digitala marksändningar skall få tillstånd att sända analogt och
digitalt via satellit till svenska hushåll.
Konstitutionsutskottet tillstyrker således att digitala marksändningar av TV
inleds på ett antal orter i landet.
I motion 1996/97:K16 yrkande 1 anförs att de analoga TV-sändningarna bör
finnas kvar till dess övervägande delen av de svenska hushållen har
införskaffat nödvändig teknik. Kulturutskottet anför i sitt yttrande att
utskottet för sin del anser att parallella analoga och digitala sändningar av
public service-företagens program måste pågå under en längre tid. Enligt
kulturutskottet är det inte lämpligt att på nuvarande stadium precisera under
hur lång tid parallellsändningarna skall äga rum. Kulturutskottet anför att
frågan i hög grad har samband med hur de dubbla sändningarna skall finansieras
i ett längre perspektiv. Riksdagen bör enligt kulturutskottet inte nu
precisera hur stor andelen hushåll med digital TV-mottagningsutrustning skall
vara för att parallellsändningen skall upphöra. Den nämnda motionen bör därför
avstyrkas. Konstitutionsutskottet delar denna bedömning.
I motion 1996/97:K15 yrkande 1 om statens roll i mediepolitiken anförs bl.a.
att förutsättningen för att digitala TV-sändningar skall medverka till att
vidga yttrandefriheten och stärka demokratin är att staten ger en stabil
plattform för verksamheten i form av ett regelverk för aktörerna på marknaden.
Med hänsyn till osäkerheten vad gäller marknadsförutsättningarna och
marknätets förtjänster i förhållande till andra distributionsformer finns det
enligt motionärerna anledning att gå försiktigt fram. Vidare anförs i motionen
att det omgående behövs ytterligare utredning beträffande om och hur
sändningsverksamheten skall fortsätta. Motionärerna framhåller därutöver att
samhället bör ha inflytande över televisionens utveckling samt bör genom
åtgärder mot ägarkoncentration på medieområdet säkerställa att mångfald i
medieutbudet blir möjligt.
Konstitutionsutskottet anför härvid följande. I propositionen framhålls att
målen för statens nuvarande politik inom massmedieområdet är att säkerställa
yttrandefrihet, tillgänglighet och mångfald. Dessa mål bör vara vägledande
även inför den tekniska utveckling som nu pågår. Vidare konstaterar regeringen
att olika distributionsformer av digital TV kommer att existera sida vid sida.
Enligt regeringen bör statens åtgärder vara inriktade på att främja denna
utveckling samtidigt som staten ser till att grundläggande mediepolitiska krav
kan upprätthållas. Konstitutionsutskottet delar denna uppfattning.
I propositionen framhålls vidare att introduktionen av digital-TV inte får
innebära att publikens valfrihet inskränks eller att Sveriges Televisions
program inte längre kan nå alla i landet. Det är enligt regeringen också
viktigt att public service-televisionen tekniskt skall kunna hålla samma
standard som övriga TV-företag. Vidare framhåller regeringen att den inte
utesluter att en framtida teknisk utveckling kan leda till en ändrad bedömning
när det gäller var tyngdpunkten i TV-distributionen bör ligga. Den nu
föreslagna övergången till ny teknik för marksänd TV bör enligt regeringen ske
i flera steg med möjlighet för statsmakterna att successivt ta ställning till
om och på vilket sätt verksamheten skall fortsätta. På så sätt kommer det att
vara möjligt att fortlöpande ta hänsyn till vunna erfarenheter. Regeringen
anför att det är angeläget att erfarenheterna från den praktiska verksamheten
fortlöpande kan tas till vara så att staten kan fatta nödvändiga beslut utan
onödigt dröjsmål. Parallellt med sändningsverksamheten bör det därför ske ett
utvärderingsarbete där tekniska, ekonomiska, juridiska och andra frågor kan
behandlas. Enligt konstitutionsutskottets mening innebär regeringens förslag
att staten nu ges goda möjligheter att medverka i utvecklingen av den nya
tekniken inom TV-området. Förslaget har också enligt utskottets mening en
sådan utformning att det möjliggör att de grundläggande massmediepolitiska
kraven kan tillgodoses. Mot bakgrund av detta bör vad som anförs i motion
1996/97:K15 yrkande 1 inte föranleda någon riksdagens åtgärd. Motionen
avstyrks därför.
I motion 1996/97:K14 yrkande 4 behandlas frågan om finansieringsformen för
sändningsverksamheten. Motionärerna påpekar att regeringens förslag kan komma
att innebära att Teracom och Sveriges Television deltar i finansieringen av
stimulanser rörande hushållens anskaffning av mottagningsutrustning.
Konstitutionsutskottet konstaterar att regeringen anser att den föreslagna
sändningsverksamheten i sin helhet skall bekostas av medverkande företag.
Eventuella stimulanser till hushållen för att anskaffa avkodare måste enligt
regeringen - på motsvarande sätt som har skett inom mobiltelefonmarknaden -
därmed bekostas av företagen. Den särskilde utredaren, som regeringen nyligen
tillsatt, med uppgift att förbereda sändningar av digital marksänd TV skall
bl.a. i samråd med programföretag och andra intressenter utarbeta former för
samarbete kring t.ex. multiplexering, sändare, åtkomstkontroll och elektronisk
programguide. Utskottet konstaterar att formerna för ett samarbete rörande
eventuella stimulanser till hushållen för anskaffning av avkodare också kan
bli en fråga för nämnda samråd. Utskottet utgår ifrån att ett sådant
eventuellt samarbete inte kommer att innebära att statliga medel används för
att subventionera hushållens anskaffning av avkodare. Mot bakgrund av vad som
nu har sagts bör vad som anförs i motion 1996/97:K14 yrkande 4 inte föranleda
något uttalande från riksdagens sida.
Närmare om sändningarna
Propositionen
Regeringen föreslår att de digitala marksändningarna skall starta så snart som
möjligt, helst redan under hösten 1997. Det är enligt regeringen angeläget att
erfarenheterna från den praktiska verksamheten fortlöpande kan tas till vara
så att staten kan fatta nödvändiga beslut utan onödigt dröjsmål. En första
utvärdering föreslås göras senast när sändningarna har pågått omkring ett år.
Därutöver föreslår regeringen att sändningsorterna skall väljas så att de
kompletterar varandra, t.ex. när det gäller dimensionen storstad-glesbygd.
Minst två sändningsfrekvenser bör kunna disponeras på varje ort.
Enligt regeringen skall kärnan i sändningsverksamheten vara digitala
marksändningar av TV, men även andra tjänster än traditionella TV-program
skall kunna förekomma. Det bör eftersträvas att också andra
distributionsformer prövas vid sidan av trådlösa marksändningar.
Regeringen föreslår vidare att det vid urval av programföretag skall beaktas
att programutbudet som helhet skall tilltala olika intressen och
smakriktningar. Lokala och regionala program bör ges företräde, liksom program
som är förankrade i den svenska kulturkretsen. Det skall enligt regeringen
eftersträvas att flera av varandra oberoende programföretag deltar. TV-företag
som i dag bedriver marksändningar föreslås beredas tillfälle att medverka i de
digitala marksändningarna.
Som skäl för sitt förslag anför regeringen att marksändningar av digital TV
kommer att kunna starta tidigast under senare delen av år 1997, då man kan
räkna med att de första avkodarna för marksänd TV finns på konsumentmarknaden.
Sändningsverksamheten kommer att bedrivas inom ramen för nuvarande
lagstiftning. Det eventuella behovet av lagändringar kan enligt regeringen
inte bedömas med säkerhet förrän det finns praktiska erfarenheter av
sändningsverksamheten. Samtidigt anser regeringen det vara angeläget att
förutsättningarna redan från början är sådana att kraven på yttrandefrihet,
tillgänglighet och mångfald tillgodoses. Det är också viktigt att de företag
som från början deltar i sändningarna skall kunna göra bedömningar på längre
sikt. För att sändningsverksamheten redan från början skall fungera under
realistiska förutsättningar är det viktigt att den innehåller dels
traditionella TV-program, dels nya tjänster.
Vad gäller lagstiftningsfrågor konstaterar regeringen att för sändningarna
gäller lagstiftningen för radio, television och televerksamhet. Tillstånd att
bedriva TV-sändningar enligt radio- och TV-lagen skall lämnas av regeringen,
som därvid har möjlighet att ställa olika villkor som komplement till de
innehållsregler som framgår direkt av lagen. Regeringen bedömer att
tillståndstiden bör vara högst fyra år. Vidare påpekar regeringen bl.a. att
kabelföretag enligt radio och TV-lagen är skyldiga att vidaresända TV-
sändningar som sker med stöd av tillstånd från regeringen och som är avsedda
att kunna tas emot av var och en i området. Om det finns särskilda skäl till
det får Radio- och TV-verket medge undantag från dessa skyldigheter. Denna
möjlighet kan tillämpas t.ex. om en ny kanal tillkommer eller i förhållande
till innehavare av kabelnät med få kanaler eller av mindre omfattning (prop.
1995/96:160 s. 185). Regeringen utgår ifrån att sådana undantag även kommer
att kunna beviljas i samband med de föreslagna sändningarna.
I fråga om urval av programföretag anför regeringen att, i den händelse fler
programföretag än som kan beredas plats önskar delta i sändningsverksamheten,
det bör eftersträvas att mer än ett programföretag deltar i
sändningsverksamheten på varje ort. Normalt bör inte ett företag ensamt kunna
disponera en hel multiplex. Vidare anför regeringen att TV-företag som för
närvarande bedriver marksändningar bör beredas tillfälle att delta i de
digitala sändningarna redan under den första utvecklingsfasen. Själva
urvalsförfarandet bör gå till så att Radio- och TV-verket utlyser
sändningstillstånd på de orter som regeringen har bestämt. Efter det att den
särskilda kommittén, som regeringen föreslår skall inrättas (se nedan), har
yttrat sig över ansökningarna avger Radio- och TV-verket förslag till
regeringen om vilka programföretag som bör erhålla sändningstillstånd.
Regeringen anför att Radio- och TV-verket dessförinnan bör förvissa sig om att
programföretaget har förbundit sig att delta i samverkan om t.ex.
multiplexering, åtkomstkontroll och elektroniska programguider.
Motionerna
I motion 1996/97:K14 av förste vice talman Anders Björck m.fl. (m) anförs att
det är orimligt att kabelföretagen skall vara skyldiga att vidaresända upp
till 20 digitala kanaler kostnadsfritt. Den nuvarande sändningsplikten måste
därför ändras och det innan digitala sändningar över huvud taget påbörjas.
Detta bör enligt motionärerna ges regeringen till känna (yrkande 2).
I motion 1996/97:K15 av Gudrun Schyman m.fl. (v) behandlas frågan om vilka
aktörer som skall tillåtas inleda digitala TV-sändningar i marknätet. Enligt
motionärerna är det förslag till genomförandefas som skissas i propositionen
oklart på så många punkter att motionärerna inte kan ställa sig bakom det.
Tydliga ställningstaganden om vilken typ av företag som åsyftas i olika
resonemang och vilka spelregler som skall gälla måste till. Motionärerna
förordar att digitala TV-sändningar i marknätet under den första fasen
reserveras för de företag som redan i dag sänder i marknätet, dvs. SVT, UR och
TV 4. I motionen förutsätts att dessa företag under en övergångsperiod skall
sända parallellt både i analog och digital form. ?Must carry?-krav bör gälla
så att de nya programmen kan nå fram till publiken för dem som så önskar. Vad
som anförts i motionen bör ges regeringen till känna (yrkande 2).
I motion 1996/97:Kr20 av Gudrun Schyman m.fl. (v), som avlämnats med anledning
av proposition 1996/97:3 Kulturpolitik, anförs att den nya tekniken först och
främst skall användas för att bredda, utveckla och förbättra allmänhetens
radio och TV (public service). Motionärerna hemställer att detta ges
regeringen till känna (yrkande 17).
Kulturutskottets yttrande
Kulturutskottet anser att det är angeläget att även andra programtjänster än
traditionella TV-program kan sändas i digital TV. Likaledes är det - främst
mot bakgrund av vad utskottet uttalat om yttrandefrihet och mångfald -
angeläget att flera programföretag kan få delta i sändningarna. Utskottet
avstyrker således det förslag som framförts i motion 1996/97:K15 yrkande 2 att
endast SVT, UR och TV 4 skall få delta i sändningsförsöken.
Som en följd av det anförda är utskottet inte berett att - i enlighet med
ett annat motionsyrkande (1996/97:Kr20 yrkande 17) - uttala sig för att den
nya tekniken främst skall användas för att förbättra public service-
verksamheten.
Kulturutskottet konstaterar att kabelföretagen enligt radio- och TV-lagen
(1996:844) är skyldiga att vidaresända TV-sändningar som sker med stöd av
tillstånd från regeringen (8 kap. 1 §). Radio- och TV-verket får medge
undantag från skyldigheten om särskilda skäl finns till det (8 kap. 6 §).
Utskottet utgår - liksom regeringen - från att sådana undantag kommer att
beviljas i samband med de föreslagna sändningarna (jfr prop. s. 29). Motion
1996/97: K14 yrkande 2 bör med hänsyn till det anförda avstyrkas av
konstitutionsutskottet.
Konstitutionsutskottets bedömning
Regeringens förslag om sändningarna innebär att digitala marksändningar skall
starta så snart som möjligt, helst redan under hösten 1997. Det är enligt
regeringen angeläget att erfarenheterna från den praktiska verksamheten
fortlöpande kan tas till vara så att staten kan fatta nödvändiga beslut utan
onödigt dröjsmål. Regeringen föreslår att en första utvärdering görs senast
när sändningarna har pågått omkring ett år. Därutöver föreslår regeringen att
sändningsorterna skall väljas så att de kompletterar varandra. Minst två
sändningsfrekvenser bör kunna disponeras på varje ort.
Regeringen föreslår vidare att kärnan i sändningsverksamheten skall vara
digitala marksändningar, men att även andra tjänster än traditionella TV-
program skall kunna förekomma. Vid sidan av trådlösa marksändningar bör det
enligt regeringen eftersträvas att också andra distributionsmetoder prövas.
Regeringen förslår att det vid urval av programföretag skall beaktas att
programutbudet som helhet skall tilltala olika intressen och smakriktningar.
Lokala och regionala program bör ges företräde, liksom program som är
förankrade i den svenska kulturkretsen. Enligt regeringens förslag skall det
vidare eftersträvas att flera av varandra oberoende programföretag deltar. TV-
företag som i dag bedriver marksändningar skall beredas tillfälle att medverka
i de digitala sändningarna.
I motion 1996/97:K15 yrkande 2 förordas att digitala TV-sändningar i
marknätet under den första fasen reserveras för Sveriges Television,
Utbildningsradion och TV 4. Vidare anförs i motion 1996/97:KrU20 yrkande 17
att den nya tekniken först och främst skall användas för att bredda, utveckla
och förbättra allmänhetens radio och TV (public service). Kulturutskottet
anför i sitt yttrande att det är angeläget att även andra programtjänster än
traditionella TV-program kan sändas i digital TV. Konstitutionsutskottet delar
denna uppfattning. Med hänsyn till att krav på yttrandefrihet och mångfald
skall kunna tillgodoses i sändningsverksamheten är det vidare, såsom
kulturutskottet anför, angeläget att förutom public service-företagen andra
företag deltar i sändningarna.
I enlighet med vad som nu anförts tillstyrker konstitutionsutskottet
regeringens förslag om sändningarna och avstyrker de nämnda motionsyrkandena.
I motion 1996/97:K14 yrkande 2 anförs att den nuvarande
vidaresändningsplikten för kabelföretagen måste ändras innan digitala
sändningar påbörjas. Som redovisats ovan konstaterar kulturutskottet att Radio
och TV-verket enligt gällande regler har möjlighet att medge undantag från den
i 8 kap. 1 § radio- och TV-lagen (1996:844) föreskrivna
vidaresändningsplikten. Kulturutskottet utgår, liksom regeringen, från att
sådana undantag kommer att beviljas i samband med den digitala
sändningsverksamheten. Enligt kulturutskottet bör motionen därför avstyrkas.
Konstitutionsutskottet delar denna bedömning.
Planering och uppföljning av verksamheten
Propositionen
Regeringen anför att det behöver ske ett visst förberedelsearbete i kontakt
med myndigheter och andra intressenter innan regeringen kan meddela
sändningstillstånd. Regeringen avser att tillkalla en särskild utredare med
uppgift att, under förutsättning av riksdagens beslut, svara för dessa
förberedelser.
Därutöver anför regeringen att den avser att senare under år 1997 tillkalla
en kommitté med parlamentariskt inslag för att följa verksamheten och medverka
vid utvärderingen. Kommittén skall medverka vid urvalet av de företag som
skall delta i sändningarna genom att yttra sig till Radio- och TV-verket
utifrån de urvalskriterier som regeringen nu föreslår. Vidare skall kommittén
följa verksamheten och fortlöpande rapportera sina iakttagelser till
regeringen. Om kommittén anser att det finns behov av åtgärder, t.ex. ändrade
regler, skall detta anmälas. En fråga som särskilt kan behöva studeras är
enligt regeringen erfarenheterna av den föreslagna urvalsprocessen. Regeringen
anför att en första utvärderingsrapport, som också inkluderar en ekonomisk
analys av sändningsverksamheten, under alla förhållanden skall lämnas senast
när sändningarna har pågått under cirka ett år. En slutrapport skall lämnas i
god tid före utgången av den första tillståndsperioden.
Utredning för förberedelse av digital marksänd TV
Regeringen beslutade den 16 januari 1997 att tillkalla en särskild utredare
med uppgift att förbereda sändningar av digital marksänd TV som omnämns i
propositionen.
Enligt sina direktiv (dir. 1997:19) skall utredaren lägga fram förslag om
vilka sändningsorter som inledningsvis skall väljas för digitala sändningar. I
uppgiften ingår också att tillsammans med berörda myndigheter undersöka de
tekniska och frekvensmässiga möjligheterna för sändningsverksamheten, liksom
vilket intresse som finns hos TV-företag och andra intressenter. Vidare skall
den särskilde utredaren i samråd med programföretag och andra intressenter
utarbeta former för samarbete kring t.ex. multiplexering, sändare,
åtkomstkontroll och elektronisk programguide, eventuellt i form av en
modellöverenskommelse. Slutligen skall den särskilde utredaren bedöma om
Sveriges Television bör få möjlighet att finansiera vissa sändningar med
särskilda avgifter och vilka villkor som i så fall bör gälla.
Utredarens arbete bör inriktas så att sändningarna skall kunna sätta i gång
så snart som möjligt, helst hösten 1997. Under alla förhållanden skall arbetet
vara avslutat vid utgången av år 1997.
Motionerna
I motion 1996/97:K15 av Gudrun Schyman m.fl. (v) anförs att i den utredning
som ligger till grund för propositionen är de kultur- och mediepolitiska
resonemangen begränsade. Inga svar ges på centrala frågor. Enligt motionärerna
har medieforskarnas kunskaper inte tagits till vara. Det är angeläget att
snarast möjligt påbörja ett nytt utredningsarbete för att fortsättningsvis få
fram en bättre grund för de mediepolitiska besluten. Tekniska, ekonomiska och
kulturpolitiska perspektiv måste kunna prövas mot varandra. Samhällets krav i
form av sändningsvillkor bör inte låsas till en viss teknik. Vad som anförts
om behovet av en utredning i kulturpolitiskt perspektiv bör enligt
motionärerna ges regeringen till känna (yrkande 4).
I samma motion hemställs också att regeringen bör ges till känna vad som i
motionen anförs om ett vidgat uppdrag för den parlamentariska kommittén
(yrkande 5). Motionärerna anför härvid att det behövs utredning för det
fortsatta arbetet med de digitala sändningarna. Uppgiften bör vara att följa
och utvärdera sändningarna som riksdagen beslutat om och att mer
förutsättningslöst utreda digital TV i marknätet som en distributionsform i
förhållande till andra former av sändningsteknik. Enligt motionärerna bör en
kommitté med parlamentariskt inslag följa arbetet, medverka vid utvärderingen
och dra upp riktlinjer för nästa fas i utvecklingen. Motionärerna hemställer
därutöver att frågan bör bli föremål för riksdagens prövning år 1999 (yrkande
6).
I motion 1996/97:K16 av Ewa Larsson m.fl. (mp) anförs att man i och med det
förväntade skiftet vad gäller den digitala tekniken redan nu kan förutse
vilken mängd TV-apparater m.m. som kommer att skrotas. Ett katodrör för en 28-
tums TV innehåller drygt 1 kg bly. Blyoxiden i katodstrålerör står för det
största bidraget av bly från elektr(on)iska produkter till det kommunala
avfallet. Motionärerna förutsätter att regeringen kommer att behandla denna
fråga närmare med anledning av eventuell ny lagstiftning på området. Vad som
anförts om miljökonsekvenserna till följd av förväntat TV-skrot bör ges
regeringen till känna (yrkande 2).
Kulturutskottets yttrande
Kulturutskottet har inget att erinra mot regeringens bedömning när det gäller
planering och uppföljning av sändningsverksamheten. Utskottet vill emellertid
framhålla följande.
Enligt utskottets uppfattning är det självklart att urvalet av
sändningsorter skall göras även i samråd med sändande programföretag, innan
regeringen fattar beslut i frågan. Utskottet anser sig kunna utgå från att så
blir fallet. Utskottet delar regeringens uppfattning att sändningsorterna
skall väljas så att de kompletterar varandra då det gäller tätbefolkade
områden och glesbygd. På liknande sätt bör vid sändningsförsöken hänsyn tas
till terrängskillnader inom landet.
Då det gäller den särskilde utredarens uppdrag beträffande multiplexering
m.m. vill kulturutskottet anföra följande. Begreppet multiplexering innebär
att flera signaler, t.ex. olika TV-kanaler, sammanflätas till en signal som
sedan sänds ut. Mottagarens avkodare knyter sedan upp flätan och sorterar ut
den kanal som tittaren valt (prop. s. 11). Utskottet konstaterar att olika -
kanske konkurrerande - programföretags kanaler kan förekomma i en och samma
multiplex. I några av de remissyttranden som kommit in till
Kulturdepartementet med anledning av betänkandet (SOU 1996:25) Från massmedia
till multimedia uttrycks vissa farhågor, t.ex. för att programföretagen skall
hamna i beroendeställning till multiplexoperatören. Med hänvisning till det
anförda vill utskottet understryka betydelsen av att utredaren söker
åstadkomma en överenskommelse mellan programföretagen och övriga intressenter
i denna fråga.
Kulturutskottet konstaterar att det i en motion begärs att en utredning med
kulturpolitiskt perspektiv skall tillsättas för att få fram en bättre grund
för de mediepolitiska besluten (1996/97:K15 yrkande 4). Utskottet inskränker
sig i detta sammanhang till att behandla den del av mediepolitiken som berör
digital TV-sändning. Den kommitté med parlamentariskt inslag som skall följa
sändningsverksamheten och medverka vid utvärderingen torde i hög grad komma
att ägna sig åt tekniska och ekonomiska frågor rörande sändningsverksamheten.
Med hänsyn till TV:s stora betydelse som kulturbärare är det enligt utskottet
naturligt att kommittén även åläggs att göra en kulturpolitisk värdering av
verksamheten.
Kulturutskottet anser vidare att det är naturligt att den parlamentariska
kommittén i sin rapportering till regeringen utifrån vunna erfarenheter
redovisar sin syn på den fortsatta verksamheten med digitala TV-sändningar.
Självfallet måste regeringen enligt utskottet återkomma till riksdagen med
förslag rörande utformningen av den fortsatta sändningsverksamheten. Det får
ankomma på regeringen att på grundval av rapporteringen ta ställning till när
detta lämpligen bör ske. Yrkandena i motion 1996/97:K15 om att den
parlamentariska kommittén skall få ett vidgat uppdrag (yrkande 5) och att
riksdagen våren 1999 skall få möjlighet att pröva den fortsatta
sändningsverksamheten (yrkande 6) bör enligt utskottet inte föranleda någon
riksdagens åtgärd.
Konstitutionsutskottets bedömning
I motion 1996/97:K15 yrkande 4 begärs att en utredning skall tillsättas för
att få fram en kulturpolitisk grund för de mediepolitiska besluten.
Konstitutionsutskottet uppfattar motionen så att den avser de mediepolitiska
besluten i fråga om den nya tekniken på TV-området. Också kulturutskottet har
i sitt yttrande valt att behandla motionen med denna utgångspunkt.
Kulturutskottet anför att den parlamentariska kommittén som skall följa
sändningsverksamheten och medverka vid utvärderingen i hög grad torde komma
att ägna sig åt tekniska och ekonomiska frågor rörande sändningsverksamheten.
Med hänsyn till TV:s stora betydelse som kulturbärare är det enligt
kulturutskottet naturligt att kommittén även åläggs att göra en kulturpolitisk
värdering av verksamheten.
Konstitutionsutskottet konstaterar att regeringen anser att målen för
statens nuvarande politik inom massmedieområdet - att säkerställa
yttrandefrihet, tillgänglighet och mångfald - bör vara vägledande även inför
den tekniska utveckling som nu pågår. Vidare anför regeringen att det är
angeläget att förutsättningarna för den digitala sändningsverksamheten redan
från början är sådana att kraven på yttrandefrihet, tillgänglighet och
mångfald tillgodoses. Utskottet utgår från att den parlamentariska kommittén
kommer att följa och utvärdera sändningsverksamheten med utgångspunkt i att de
nämnda grundläggande målen skall uppnås. Att kommittén gör en kulturpolitisk
värdering av verksamheten är vidare, såsom kulturutskottet anför, naturligt
med hänsyn till TV:s stora betydelse om kulturbärare. Mot denna bakgrund är
enligt utskottets mening något uttalande från riksdagens sida i denna fråga
inte nödvändigt. Motion 1996/97:K15 yrkande 4 bör avslås.
I samma motion hemställs vidare att den parlamentariska kommittén skall få
ett vidgat uppdrag (yrkande 5) och att riksdagen våren 1999 skall få möjlighet
att pröva den fortsatta sändningsverksamheten (yrkande 6). Kulturutskottet
anför att det är naturligt att den parlamentariska kommittén i sin
rapportering till regeringen utifrån vunna erfarenheter redovisar sin syn på
den fortsatta verksamheten med digitala TV-sändningar. Självfallet måste
regeringen enligt kulturutskottet återkomma till riksdagen med förslag rörande
utformningen av den fortsatta sändningsverksamheten. Det får ankomma på
regeringen att på grundval av rapporteringen ta ställning till när det
lämpligen bör ske. Kulturutskottet anser att nämnda motionsyrkanden inte bör
föranleda någon riksdagens åtgärd. Konstitutionsutskottet delar denna
bedömning.
Vad gäller farhågor i fråga om förväntat TV-skrot som framhålls i motion
1996/97:K16 yrkande 2 vill konstitutionsutskottet anföra följande.
Kretsloppsdelegationen har i sin rapport Producentansvar för elektriska och
elektroniska produkter (1996:12) föreslagit ett förbud mot deponering,
förbränning och fragmentering av uttjänta elektriska och elektroniska
produkter som inte genomgått behandling av en godkänd återvinnare. Vidare
föreslår Kretsloppsdelegationen att återförsäljare av elektriska och
elektroniska produkter skall vara skyldiga att ta tillbaka uttjänta produkter.
De som säljer elektriska och elektroniska produkter till konsument måste vara
anslutna till ett återtagningssystem eller på annat sätt uppfylla
återtagningsansvar. Konstitutionsutskottet har från Miljödepartementet
inhämtat att Kretsloppsdelegationens rapport har remissbehandlats och att
frågan för närvarande bereds inom departementet. Enligt utskottets mening bör
detta beredningsarbete avvaktas. Motionen bör därför avslås.
Finansieringfrågor
Propositionen
Regeringen föreslår att Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och Sveriges
Utbildningsradio AB skall anvisas ett engångbelopp för digitala sändningar ur
rundradiokontot på högst 200 miljoner kronor (i 1997 års prisläge) fördelat
med högst 100 miljoner kronor år 1997 och högst 100 miljoner kronor år 1998,
under förutsättning att rundradiokontots resultatutveckling medger det.
Som skäl för sitt förslag anför regeringen att public service-företagen bör
kunna delta i utvecklingen av digital teknik för såväl ljudradio som marksänd
TV. Därmed ges förutsättningar för företagen att slå vakt om public service-
verksamheten samt att kunna befinna sig i täten av den tekniska utvecklingen.
Som bidrag till kostnaderna för verksamheten bör programföretagen erhålla
särskilda medel ur ett överskott på rundradiokontot. Detta är enligt
regeringen i huvudsak innebörden av den överenskommelse som träffades mellan
Socialdemokraterna och Miljöpartiet i samband med riksdagsbehandlingen av 1995
års budgetproposition.
Regeringen anför vidare att den bör kunna anvisa ett lägre belopp än de 200
miljoner som nu föreslås, t.ex. om resultatutvecklingen på rundradiokontot ger
anledning till det. Enligt regeringen är medlen av engångskaraktär.
De medel som enligt förslaget görs tillgängliga bör enligt regeringens
mening användas för utveckling av nya tjänster i samband med den nya tekniken,
t.ex. olika interaktiva tjänster och nya programkanaler, samt för
utsändningskostnader. För programföretag som önskar starta nya programkanaler
gäller att regeringens medgivande skall inhämtas (prop. 1995/96:161, bet.
1995/96:KrU12, rskr. 1995/96:297).
Regeringen bedömer att den digitalisering av den interna produktionstekniken
i programföretagen som pågår inte har något nödvändigt samband med frågan om
digital utsändningsteknik. En övergång till digital produktionsutrustning
genom t.ex. ersättningsinvesteringar av studioapparatur, kameror, bandspelare
och liknande skall därför i huvudsak finansieras inom ramen för nuvarande
medelstilldelning i likhet med vad som gäller för övriga investeringar inom
programföretagen.
Regeringen anför att de medel som nu föreslås bör kunna anvisas till
programföretagen enligt den fördelningsnyckel som tillämpas vid
programföretagens medelsberäkning (prop. 1996/97:1 utg.omr. 17, bet.
1996/97:KrU1, rskr. 1996/97:129). Programföretagen kan i samförstånd justera
fördelningsnyckeln om man exempelvis kommer överens om att omfördela ansvaret
för olika gemensamma funktioner. Medlen torde emellertid enligt regeringen med
fördel kunna användas i det för programföretagen gemensamma dotterbolag för
teknisk utveckling som skall bildas enligt riksdagens beslut (prop.
1995/96:161, bet. 1995/96:KrU12, rskr. 1995/96:297).
Motionerna
I motion 1996/97:K15 av Gudrun Schyman m.fl. (v) anförs att Rundradiofonden
inte kommer att räcka till både för att finansiera public service-företagens
satsning på digital TV och fortsatt sändningsverksamhet med god kvalitet.
Enligt motionärerna bör staten därför ge en lånegaranti för satsningen på
digital TV så att den inte tvingar fram oönskade besparingar i
programverksamheten. Detta bör ges regeringen till känna (yrkande 3).
I motion 1996/97:K16 av Ewa Larsson m.fl. (mp) anförs att Sveriges Radio AB:s
övergång till digital produktionsteknik hittills har skett med egna medel,
trots de rationaliseringar som avkrävts företaget. Eftersom löfte om medel
till den digitala utvecklingen ännu inte infriats befinner sig Sveriges Radio
AB enligt motionärerna i ett mycket svårt läge. Om förväntat resultat på
rundradiokontot infrias förutsätter motionärerna att regeringen återkommer med
förslag till riksdagen om ytterligare anvisning av medel till Sveriges Radio
AB. Enligt motionärerna bör detta ges regeringen till känna (yrkande 3).
I motion 1996/97:Kr4 av Birger Schlaug m.fl. (mp), som avlämnats med anledning
av proposition 1996/97:3 Kulturpolitik, hemställs att riksdagen skall ge
regeringen till känna att 400 miljoner kronor skall utbetalas ur
Rundradiofonden till digital utveckling av Sveriges Radio, Utbildningsradion
och Sveriges Television (yrkande 8).
Kulturutskottets yttrande
Kulturutskottet anför att det inte har anledning att ifrågasätta de
bedömningar rörande utvecklingen av rundradiokontot som ligger till grund för
regeringens förslag till medelstilldelning. Inte heller anser utskottet att
det finns anledning att nu förorda ytterligare medelstilldelning till public
service-företagen för övergången till digital produktionsteknik eller att
uttala sig för en ökad medelstilldelning om eller när resultatet på
rundradiokontot förbättras. Utskottet avvisar även förslag om att inrätta en
statlig lånegaranti för SVT med hänvisning till att företaget nu tillförs
särskilda medel för digitalsatsningen. Enligt utskottets uppfattning är det
för tidigt att på detta stadium uttala sig om eventuella framtida behov av
ekonomisk förstärkning.
Kulturutskottet delar regeringens uppfattning att beloppet för digitala
sändningar, sammanlagt högst 200 miljoner kronor, bör användas för
utvecklingen av nya tjänster i samband med den nya tekniken och för
utsändningskostnader samt att digitaliseringen av programföretagens
produktionsteknik främst bör bekostas inom ramen för den ordinarie
medelstilldelningen.
Utskottet anser således att konstitutionsutskottet skall godta regeringens
förslag till medelstilldelning och avstyrka de aktuella motionsyrkandena
(1996/97:K15 yrkande 3, 1996/97:K16 yrkande 3 och 1996/97:Kr4 yrkande 8).
Konstitutionsutskottets bedömning
I enlighet med vad kulturutskottet anför i sitt yttrande tillstyrker
konstitutionsutskottet regeringens förslag att Sveriges Television AB,
Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildningsradio AB skall anvisas ett
engångsbelopp för digitala sändningar ur rundradiokontot på högst 200 miljoner
kronor (i 1997 års prisläge) fördelat med högst 100 miljoner kronor år 1997
och högst 100 miljoner kronor år 1998, under förutsättning att
rundradiokontots resultatutveckling medger det. Motion 1996/97:Kr4 yrkande 8
avstyrks därmed.
Liksom kulturutskottet avvisar utskottet även förslag om att inrätta en
statlig lånegaranti för Sveriges Television. Motion 1996/97:K15 yrkande 3
avstyrks.
Enligt kulturutskottets uppfattning är det för tidigt att på detta stadium
uttala sig om eventuella framtida behov av ekonomisk förstärkning.
Konstitutionsutskottet instämmer och avstyrker motion 1996/97:K16 yrkande 3.
Övriga frågor i propositionen
Betal-TV i Sveriges Television
Bakgrund
I proposition 1995/96:161 om en radio och TV i allmänhetens tjänst anförde
regeringen att en allmän förutsättning för den programverksamhet som bedrivs i
allmänhetens tjänst är att programmen skall kunna tas emot utan krav på
särskilda avgifter. Mot denna bakgrund var regeringen inte beredd att lägga
fram förslag med anledning av en begäran från Sveriges Television om att få
pröva betal-TV och pay per view. Regeringen angav dock att den avsåg att
återkomma till riksdagen om förutsättningarna skulle förändras, t.ex. i
samband med införande av sändningar med digital teknik. Riksdagen beslutade i
enlighet med vad regeringen anfört (bet. 1995/96:KrU12, rskr. 1995/96:297).
Propositionen
Enligt regeringens mening kan man anföra skäl både för och emot att låta ett
public service-företag som finansieras med TV-avgiftsmedel ta ut särskilda
avgifter av brukarna för vissa tjänster. Regeringen anser att frågan behöver
studeras ytterligare innan ett beslut kan fattas. Den särskilde utredaren som
skall förbereda de digitala marksändningarna bör få i uppdrag att lägga fram
förslag om huruvida Sveriges Television bör få möjlighet att finansiera vissa
sändningar med särskilda avgifter och vilka villkor som i så fall bör gälla.
Som redovisats ovan har regeringen den 16 januari 1997 beslutat att tillkalla
en särskild utredare med uppgift att bl.a. bedöma om Sveriges Television bör
få möjlighet att finansiera vissa sändningar med särskilda avgifter.
Motionen
I motion 1996/97:K713 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) anförs att Sveriges
Television i samarbetet med Telia förefaller sträva efter att ta betalt från
publiken för program som publiken redan betalat för. Förutom att publiken får
betala två gånger för programmen innebär enligt motionärerna denna typ av
projekt att Sveriges Televisions resurser urholkas och orättvisa
konkurrensvillkor skapas. Mot bakgrund av detta föreslår motionärerna att
riksdagen klargör för regeringen att licensfinansierade eller offentliga
pengar inte skall användas till att sända program i andra kanaler än de som
bolagen disponerar och som den licensbetalande publiken har tillgång till.
Detta bör ges regeringen till känna (yrkande 10).
Kulturutskottets yttrande
Kulturutskottet konstaterar att frågan om SVT bör få möjlighet att finansiera
vissa sändningar med särskilda avgifter skall studeras av den särskilde
utredare som tillsattes av regeringen den 16 januari 1997. Enligt utredarens
direktiv skall ett förslag redovisas till regeringen inom kort. Utskottet
anser att utredarens ställningstagande inte bör föregripas. Med hänvisning
härtill bör motion 1996/97:K713 yrkande 10 avstyrkas av
konstitutionsutskottet.
Konstitutionsutskottets bedömning
Konstitutionsutskottet instämmer i vad kulturutskottet anför och avstyrker
därför motion 1996/97:K713 yrkande 10.
Digitala ljudradiosändningar
Propositionen
Våren 1995 beslutade riksdagen i enlighet med regeringens förslag (prop.
1994/95:170, bet. 1994/95:KU47, rskr. 1994/95:369) att digitala
ljudradiosändningar skulle påbörjas, men att dessa inledningsvis endast skulle
förekomma i ett begränsat antal områden. Sändningarna skulle ske både i
storstadsregionerna och i andra delar av landet. Såväl Sveriges Radio och
Utbildningsradion som privata programföretag skulle ges möjlighet att delta i
sändningarna. Sändningsverksamheten bedömdes kunna finansieras av de
medverkande företagen utan att staten anslog några särskilda medel.
Sedan hösten 1995 pågår digitala ljudradiosändningar i Sverige. Sveriges Radio
kommer under vintern 1996/97 att sända digital radio i fyra områden:
Stockholm, Göteborg, Malmö och Norrbotten. Regeringen bereder för närvarande
frågan om sändningstillstånd för privata programföretag i de regionala
frekvenserna. Det finns ännu så länge endast ett begränsat antal mottagare att
tillgå i handeln. Flera apparattillverkare bedömer bedömer dock att ett antal
olika produkter skall kunna presenteras under hösten 1997.
Regeringen bereder därutöver för närvarande frågan om en begäran från
Sveriges Radio att få starta en finskspråkig digital service fr.o.m. den 1
januari 1998.
Sveriges Radio har i en skrivelse till regeringen den 20 juni 1996
presenterat en utbyggnadsplan för sändarnätet för digital ljudradio.
Enligt regeringens bedömning kan en utvärdering av verksamheten med digitala
ljudradiosändningar göras när mottagare väl finns tillgängliga och såväl
radioföretag som allmänheten i tillräcklig utsträckning har givits möjligheter
att bedöma för- och nackdelar med den nya tekniken. Regeringen anger att den
följer frågan och har hög beredskap att fatta beslut när utvecklingen gör det
påkallat.
Motionen
I motion 1996/97:Sf625 av Rose-Marie Frebran m.fl. (kd) från allmänna
motionstiden 1996 anförs att det inom Sveriges Radio bör skapas resurser för
en sverigefinsk fullservicekanal (public service-kanal). Det bör ges
regeringen till känna (yrkande 13).
Kulturutskottets yttrande
Kulturutskottet anför att Sveriges Radio (SR) förbereder starten av en bred
finskpråkig kanal i enlighet med vad som föreslås i motion 1996/97:Sf625
yrkande 13. Utskottet har inhämtat att SR siktar på att kunna erbjuda den
finsktalande publiken 12-14 timmars sändning per dag. Regeringen bereder för
närvarande SR:s begäran att få starta en finskspråkig digital kanal den 1
januari 1998. Enligt utskottet bör regeringens beredning av ärendet inte
föregripas. Med hänsyn till det anförda bör riksdagen inte ta något initiativ
med anledning av motionen.
Konstitutionsutskottets bedömning
Konstitutionsutskottet instämmer i vad kulturutskottet anför och avstyrker
därför motion 1996/97:Sf625 yrkande 13.
Sveriges Utbildningsradio AB
Propositionen
Regeringen anger att Demokratiutvecklingskommittén i sitt betänkande På
medborgarnas villkor (SOU 1996:162) diskuterar frågan om direktsändningar i
radio och TV från politiska arenor. Något förslag om hur sådana sändningar
skall organiseras och finansieras läggs dock inte fram.
Vidare anger regeringen att Utbildningsradion i en skrivelse till regeringen
den 21 oktober 1996 har begärt att få starta en medieplattform för ljudradio-
och TV-sändningar från politiska arenor (UR-Arena) samt att denna verksamhet
skall finansieras med medel ur rundradiokontot.
Regeringen hänvisar till Distansutbildningskommitténs behandling av frågan
om vilken roll Utbildningsradion skall spela i framtiden (dir. 1995:69). I
samband med behandlingen av proposition 1995/96:161 om en radio och TV i
allmänhetens tjänst beslutades att Utbildningsradions sändningstillstånd
skulle gälla endast i två år, från den 1 januari 1997 till den 31 december
1998 (bet. 1995/96:KrU12, rskr. 1995/96:297) . Ett ställningstagande till de
framtida villkoren kan därmed ske samtidigt med behandlingen av förslaget från
utredningen. Regeringen anger att Distansutbildningskommittén har yttrat sig i
ärendet. Kommittén avstyrker att Utbildningsradion skall få nya och utvidgade
uppgifter av det slag som UR-Arena innebär innan ställning tagits till
företagets uppdrag på sikt. Regeringen anför att den mot denna bakgrund inte
vidtar någon åtgärd med anledning av Utbildningsradions begäran att få starta
egna kanaler.
Motionen
I motion 1996/97:K16 av Ewa Larsson m.fl. (mp) anförs att motionärerna ser
positivt på den utveckling som avspeglas i Utbildningsradions förslag till
regeringen angående UR-Arena. Motionärerna förutsätter att regeringen vidtar
åtgärder så att förslaget genomförs. Detta bör ges regeringen till känna
(yrkande 4).
Kulturutskottets yttrande
Kulturutskottet anser att det inte finns något skäl för regeringen att ompröva
sitt ställningstagande vad avser Utbildningsradions begäran angående UR-Arena.
Motion 1996/97:K16 yrkande 4 bör således avslås av riksdagen.
Konstitutionsutskottets bedömning
I likhet med kulturutskottet anser konstitutionsutskottet att
Utbildningsradions begäran att få starta UR-Arena inte bör föranleda något
uttalande från riksdagens sida. Motion 1996/97:K16 yrkande 4 bör därför
avslås.
Funktionshindrades tillgång till digitala TV-sändningar
Bakgrund
Enligt 3 kap. 2 § i den nya radio- och TV-lagen, som trädde i kraft den 1
december 1996, får villkor för sändningstillstånd avse skyldighet att dels
bereda utrymme för sändningar som är särskilt anpassade för syn- eller
hörselskadade, dels utforma sändningar på ett sådant sätt att de blir
tillgängliga för funktionshindrade.
I förarbetena till radio- och TV-lagen (prop. 1995/96:160 s. 154) anges att
som exempel på tillståndsvillkor kan nämnas skyldigheten att texta även
svenskspråkiga program. I villkoren kan även anges omfattningen av åtgärderna,
t.ex. att en viss lägsta andel av programmen skall vara textade. Genom att
krav av detta slag får ställas som tillståndsvillkor kan enligt propositionen
även andra programföretag än de avgiftsfinansierade åläggas skyldighet att
göra programmen lättare tillgängliga för funktionshindrade. Bestämmelsen
innebär inte någon skyldighet att sända program som är särskilt avsedda för
funktionshindrade.
Vid sin behandling av propositionen anförde konstitutionsutskottet att det
självfallet är av mycket stor betydelse att funktionshindrade ges möjlighet
att ta del av det ordinarie programutbudet i radio och TV (bet. 1995/96:KU29).
Den tekniska utvecklingen inger också enligt utskottet stora förhoppningar om
möjliga förbättringar i detta avseende. Utskottet angav att det utgick från
att regeringen vid tillståndsgivningen noga kommer att beakta den demokratiska
aspekten av att människor inte onödigtvis skall hindras av syn- eller
hörselnedsättning att ta del av det utbud som andra har tillgång till. Med
detta avstyrkte utskottet ett antal motioner som behandlade frågan om
funktionshindrades tillgång till radio- och TV-program.
Motionen
I en motion från allmänna motionstiden 1996, 1996/97:So426 av Roland Larsson
m.fl. (c), anförs att regeringen i planeringen för digitaliseringens
genomförande bör se till att det blir utrymme även för sändningar som
förmedlas till och innehåller specialprogram för funktionshindrade. Detta bör
ges regeringen till känna (yrkande 8).
Kulturutskottets yttrande
Kulturutskottet konstaterar att sedan motion 1996/97:So426 väcktes har
regeringen - i december 1996 - beslutat om sändningstillstånd för Sveriges
Television (SVT) för perioden fr.o.m. den 1 januari 1997 t.o.m. den 31
december 2001. Enligt de villkor som är knutna till sändningstillståndet är
företaget skyldigt att beakta funktionshindrades behov. Program skall även
produceras för speciella målgrupper. Genom att utnyttja befintlig och ny
teknik skall SVT under tillståndsperioden öka möjligheterna för
funktionshindrade att ta del av programmen.
Utskottet anser att frågan om funktionshindrades tillgång till TV-utbudet
har stor betydelse. Den digitala tekniken gör det möjligt att förbättra ljud-
och bildkvalitet så att t.ex. hörsel- och synskadade lättare kan ta del av
programmen. Utskottet konstaterar att ett stort ansvar åvilar SVT i detta
hänseende.
I den mån förslaget i nämnda motion syftar till att en särskild kanal för
funktionshindrade skall inrättas konstaterar utskottet att den digitala
sändningstekniken medger utrymme för betydligt fler kanaler än vad som är
möjligt med den analoga tekniken. Enligt utskottets uppfattning är det dock
inte självklart att inrätta en sådan specialkanal. I första hand bör de
ordinarie programmen i SVT:s sändningar göras tillgängliga för
funktionshindrade (jfr prop. 1995/96:161 s. 67, bet. 1995/96:KrU12 s. 22).
Vidare skall SVT producera program för speciella målgrupper. Förslaget i
motionen (yrkande 8) bör med hänvisning till det anförda kunna avstyrkas av
konstitutionsutskottet.
Konstitutionsutskottets bedömning
Konstitutionsutskottet instämmer i vad kulturutskottet anför och avstyrker
därför motion 1996/97:So426 yrkande 8.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande avslag på propositionen m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:K14 yrkandena 1 och 3 samt
1996/97:K713 yrkandena 14 och 15,
res. 1 (m)
2. beträffande inledande av digitala TV-sändningar
att riksdagen godkänner proposition 1996/97:67 i denna del,
3. beträffande statens roll i mediepolitiken
att riksdagen avslår motion 1996/97:K15 yrkande 1,
4. beträffande parallella analoga och digitala sändningar
att riksdagen avslår motion 1996/97:K16 yrkande 1,
res. 2 (mp)
5. beträffande finansieringsformen
att riksdagen avslår motion 1996/97:K14 yrkande 4,
6. beträffande aktörer som tillåts inleda digitala marksändningar
att riksdagen med avslag på motionerna 1996/97:K15 yrkande 2 och
1996/97:Kr20 yrkande 17 godkänner regeringens förslag om digitala TV-
sändningar i denna del,
res. 3 (v)
7. beträffande "must carry"-skyldigheten
att riksdagen avslår motion 1996/97:K14 yrkande 2,
8. beträffande kulturpolitisk utredning
att riksdagen avslår motion 1996/97:K15 yrkande 4,
res. 4 (v)
9. beträffande den vidare behandlingen av frågan om digital TV
att riksdagen avslår motion 1996/97:K15 yrkandena 5 och 6,
res. 5 (v)
10. beträffande miljökonsekvenser av TV-skrot
att riksdagen avslår motion 1996/97:K16 yrkande 2,
res. 6 (mp)
11. beträffande medel till Sveriges Television, Sveriges Radio och
Utbildningsradion
att riksdagen med avslag på motion 1996/97:Kr4 yrkande 8 godkänner
regeringens förslag om anvisande av engångsbelopp ur rundradiokontot till
Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildningsradio
AB,
12. beträffande statlig lånegaranti
att riksdagen avslår motion 1996/97:K15 yrkande 3,
res. 7 (v)
13. beträffande ytterligare medel till Sveriges Radio
att riksdagen avslår motion 1996/97:K16 yrkande 3,
res. 8 (mp)
14. beträffande regeringens förslag i övrigt
att riksdagen godkänner regeringens förslag i övrigt om digitala TV-
sändningar,
15. beträffande betal-TV i Sveriges Television
att riksdagen avslår motion 1996/97:K713 yrkande 10,
res. 9 (m)
16. beträffande sverigefinsk radiokanal
att riksdagen avslår motion 1996/97:Sf625 yrkande 13,
17. beträffande Utbildningsradions förslag om UR-Arena
att riksdagen avslår motion 1996/97:K16 yrkande 4,
res. 10 (v, mp)
18. beträffande funktionshindrades tillgång till digitala TV-
sändningar
att riksdagen avslår motion 1996/97:So426 yrkande 8.
Stockholm den 18 mars 1997
På konstitutionsutskottets vägnar
Birgit Friggebo
I beslutet har deltagit: Birgit Friggebo (fp), Kurt Ove Johansson (s),
Catarina Rönnung (s), Anders Björck (m), Widar Andersson (s), Barbro Hietala
Nordlund (s), Birgitta Hambraeus (c), Pär-Axel Sahlberg (s), Jerry Martinger
(m), Mats Berglind (s), Kenneth Kvist (v), Frank Lassen (s), Inger René (m),
Peter Eriksson (mp), Håkan Holmberg (fp), Nikos Papadopoulos (s) och Nils
Fredrik Aurelius (m).
Reservationer
1. Avslag på propositionen m.m. (mom. 1)
Anders Björck (m), Jerry Martinger (m), Inger René (m) och Nils Fredrik
Aurelius (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med
?Konstitutionsutskottet delar? och slutar med ?i landet? bort ha följande
lydelse:
Utskottet vill framhålla att den digitala distributionstekniken innebär att
överföringskapaciteten kan mångdubblas samtidigt som den digitala tekniken
öppnar upp det interaktiva mediet. Hushållen kommer bl.a. att kunna anpassa
TV-utbudet efter sina egna behov och önskemål. Digitaliseringen ger också
tillgång till en mängd nya multimediala tjänster. Utskottet välkomnar denna
utveckling. Det är emellertid viktigt att digitaliseringen inte monopoliseras
eller blir föremål för politisk styrning.
Utskottet konstaterar att digitala satellitsändningar möjliggör att man med
användning av högkapacitetssatelliter kan nå ut med flera hundra kanaler till
hushållen. På motsvarande sätt är det enkelt att digitalisera kabelnätet. Det
finns vidare ingenting som hindrar att både analoga och digitala sändningar
pågår i samma kabelnät. De stordriftsfördelar som ligger i satellit- och
kabelbaserad digital-TV gör att marksändningarna förlorar i betydelse. Mot
denna bakgrund framstår marknätet som både otidsenligt och onödigt kostsamt.
Att regeringen ändå har valt denna modell torde enligt utskottets uppfattning
höra samman med att sändningar via marknätet ger regeringen möjlighet att
utöva politisk kontroll och makt över medierna. Enligt utskottets mening
innebär regeringens förslag att ett begränsat antal hushåll skall erbjudas att
få del av en offentligt kontrollerad digital-TV med ett i förhållande till
satellit och/eller kabelanslutna hushåll betydligt mindre program- och
tjänsteutbud. Kabelanslutningen ger dessutom - till skillnad från mottagning
via marknätet - hushållen tillgång till hög interaktiv kapacitet.
Enligt utskottets mening bör riksdagen med bifall till motion 1996/97:K14
yrkande 1 och med anledning av motion 1996/97:K713 yrkande 14 avslå
propositionen. I enlighet med detta bör motionerna 1996/97:K14 yrkande 3 och
1996/97:K713 yrkande 15 med förslag om att Sveriges Television skall få
tillstånd att sända analogt och digitalt via satellit till svenska hushåll
bifallas.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande avslag på propositionen m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:K14 yrkande 1 och med anledning
av motion 1996/97:K713 yrkande 14 avslår proposition 1996/97:67 samt med
bifall till motionerna 1996/97:K14 yrkande 3 och 1996/97:K713 yrkande 15
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Parallella analoga och digitala sändningar (mom. 4)
Peter Eriksson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med ?I motion
1996/97:K16? och slutar med ?denna bedömning? bort ha följande lydelse:
Utskottet vill framhålla att en majoritet av den svenska TV-publiken under
överskådlig tid kommer att utnyttja den utrustning de redan har investerat i
för den analoga sändningstekniken. Det kan enligt utskottets mening inte
förväntas någon konsumentvänlig prisutveckling vad gällare avkodare förrän det
digitala marknätet är helt utbyggt. De analoga TV-sändningarna måste därför
upprätthållas till dess övervägande delen av de svenska hushållen har
införskaffat nödvändig teknik för digital mottagning. Någon oklarhet härvid
får inte föreligga. Vad som nu anförts bör enligt utskottets mening ges
regeringen till känna. I enlighet med detta bör motion 1996/97:K16 yrkande 1
bifallas.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande parallella analoga och digitala sändningar
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:K16 yrkande 1 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Aktörer som tillåts inleda digitala marksändningar (mom. 6)
Kenneth Kvist (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med ?I motion? och
slutar med ?nämnda motionsyrkandena? bort ha följande lydelse:
Regeringens förslag innebär att flera av varandra oberoende programföretag
skall kunna delta i de digitala marksändningarna. Utskottet konstaterar att
det av regeringens förslag inte framgår vilken typ av företag som åsyftas och
inte heller vilka regler som skall gälla för företagens deltagande i
sändningarna. Enligt utskottets mening är därför ett klarläggande erforderligt
i denna fråga. Utskottet anser att digitala TV-sändningar i marknätet i en
första inledande fas bör reserveras för de programföretag som redan i dag
sänder i marknätet, dvs. Sveriges Television, TV 4 och Utbildningsradion.
Detta bör med bifall till motion 1996/97:K15 yrkande 2 och med anledning av
motion 1996/97:Kr20 yrkande 17 ges regeringen till känna. I övrigt tillstyrker
konstitutionsutskottet regeringens förslag i denna del.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande aktörer som tillåts inleda digitala marksändningar
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:K15 yrkande 2 och med anledning
av motion 1996/97:Kr20 yrkande 17 avslår regeringens förslag om digitala
TV-sändningar i denna del,
4. Kulturpolitisk utredning (mom. 8)
Kenneth Kvist (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med ?I motion? och
slutar med ?bör avslås? bort ha följande lydelse:
I motion 1996/97:K15 yrkande 4 begärs att en utredning skall tillsättas för
att få fram en kulturpolitisk grund för de mediepolitiska besluten. Utskottet
vill härvid framhålla att den utredning, (SOU 1996:25) Från massmedia till
multimedia, som låg till grund för regeringens beslut innehåller begränsade
resonemang rörande kultur- och mediepolitiska frågor. Utredningen ger inte
några svar på centrala frågor. Det kan enligt utskottets mening konstateras
att medieforskarnas kunskaper inte har tagits till vara i utredningsarbetet.
Mot denna bakgrund är det angeläget att det snarast påbörjas ett nytt
utredningsarbete för att riksdag och regering skall få ett tillfredsställande
underlag för de kommande mediepolitiska besluten. En utgångspunkt för ett
sådant arbete bör vara att tekniska, ekonomiska och kulturpolitiska perspektiv
skall prövas mot varandra. Utskottet anser att med bifall till nämnda motion
bör vad som nu anförts ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:
8. beträffande kulturpolitisk utredning
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:K15 yrkande 4 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Den vidare behandlingen av frågan om digital TV (mom. 9)
Kenneth Kvist (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med ?I samma? och
slutar med ?denna bedömning? bort ha följande lydelse:
Vad gäller den parlamentariska kommitté som regeringen aviserar skall
tillsättas vill utskottet anföra följande. Utskottet delar regeringens
uppfattning att det fortsatta arbetet med de digitala TV-sändningarna behöver
utredas och att detta utredningsarbete bör utföras av en kommitté med
parlamentariskt inslag. Enligt utskottets mening bör uppgiften för en sådan
kommitté vara att följa och utvärdera sändningarna och därvid mer
förutsättningslöst utreda digitala TV-sändningar i marknätet som en
distributionsform i förhållande till andra former av sändningar. Kommittén bör
även dra upp riktlinjer för nästa fas i utvecklingen. Vad som nu anförts om
ett vidgat uppdrag för den parlamentariska kommittén bör i enlighet med motion
1996/97:K15 yrkande 5 ges regeringen till känna. Utskottet anser vidare att
regeringen bör ges till känna vad som i samma motion anförs om att frågan bör
bli föremål för riksdagens prövning år 1999 (yrkande 6).
dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:
9. beträffande den vidare behandlingen av frågan om digital TV
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:K15 yrkandena 5 och 6 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Miljökonsekvenser av TV-skrot (mom. 10)
Peter Eriksson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar med ?Vad gäller?
och slutar med ?därför avslås? bort ha följande lydelse:
I motion 1996/97:K16 yrkande 2 framhålls att man i och med det förväntade
skiftet till den digitala tekniken redan nu kan förutse vilken mängd TV-
apparater m.m. som kommer att skrotas. Utskottet konstaterar att det inom
Regeringskansliet nu pågår ett beredningsarbete beträffande
Kretsloppsdelegationens rapport Producentansvar för elektriska och
elektroniska produkter (1996:12). Med hänsyn till de svåra miljökonsekvenser
som det förväntade TV-skrotet kan medföra är det enligt utskottets mening
betydelsefullt att beredningsarbetet bedrivs med stor skyndsamhet och att
regeringen snarast kommer med förslag på åtgärder som bör vidtas. Med bifall
till nämnda motion bör vad som nu anförts ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:
10. beträffande miljökonsekvenser av TV-skrot
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:K16 yrkande 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
7. Statlig lånegaranti (mom. 12)
Kenneth Kvist (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med ?Liksom
kulturutskottet? och slutar med ?yrkande 3 avstyrks? bort ha följande lydelse:
Det kan emellertid redan nu konstateras att medlen på rundradiokontot inte
kommer att räcka till för att finansiera både public service-företagens
satsning på digital TV och fortsatt sändningsverksamhet med god kvalitet. För
att förhindra oönskade besparingar i programverksamheten bör därför staten
enligt utskottets mening ge en lånegaranti för satsningen på digital TV.
Motion 1996/97:K15 yrkande 3 bör i enlighet med detta bifallas.
dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:
12. beträffande statlig lånegaranti
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:K15 yrkande 3 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
8. Ytterligare medel till Sveriges Radio (mom. 13)
Peter Eriksson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med ?Enligt
kulturutskottets? och slutar med ?1996/97:K16 yrkande 3? bort ha följande
lydelse:
Utskottet vill emellertid framhålla att Sveriges Radio AB:s övergång till
digital produktionsteknik hittills har skett med egna medel. Detta har skett
under en tid då programföretaget samtidigt har avkrävts rationaliseringar.
Eftersom löfte om medel till den digitala utvecklingen ännu inte har infriats
befinner sig Sveriges Radio AB i ett mycket svårt läge. Utskottet förutsätter
att regeringen återkommer till riksdagen med förslag om ytterligare anvisning
av medel till Sveriges Radio AB när förväntat resultat på rundradiokontot
infrias. I enlighet med vad som anförs i motion 1996/97:K16 yrkande 3 bör
detta ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:
13. beträffande ytterligare medel till Sveriges Radio
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:K16 yrkande 3 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
9. Betal-TV i Sveriges Television (mom. 15)
Anders Björck (m), Jerry Martinger (m), Inger René (m) och Nils Fredrik
Aurelius (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23 börjar med
?Konstitutionsutskottet instämmer? och slutar med ?yrkande 10? bort ha
följande lydelse:
Enligt utskottets mening är det oacceptabelt att Sveriges Televisions publik
skall behöva betala en andra gång för program som den redan har betalat för
genom TV-avgiften. Sveriges Televisions planer att inrätta en kanal för betal-
TV kommer vidare att innebära att företagets resurser urholkas och orättvisa
konkurrensvillkor skapas. Utskottet vill framhålla att det är av största vikt
att public service-verksamheten koncentreras till sin huvuduppgift. I enlighet
med motion 1996/97:K713 yrkande 10 bör vad som nu anförts ges regeringen till
känna.
dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse:
15. beträffande betal-TV i Sveriges Television
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:K713 yrkande 10 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
10. Utbildningsradions förslag om UR-Arena (mom. 17)
Kenneth Kvist (v) och Peter Eriksson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med ?I likhet? och
slutar med ?därför avslås? bort ha följande lydelse:
Enligt konstitutionsutskottets mening vore det värdefullt om alla medborgare
i landet ges möjlighet att ta direkt del av vad som händer på olika politiska
arenor. Utbildningsradions förslag om UR-Arena skulle kunna innebära en sådan
möjlighet. Riksdagen bör uttala att regeringen vidtar åtgärder så att
förslaget genomförs. Motion 1996/97:K16 yrkande 4 bör därför bifallas.
dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:
17. beträffande Utbildningsradions förslag om UR-Arena
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:K16 yrkande 4 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
Särskilda yttranden
1. Synpunkter på propositionen vad avser finansieringsformen samt den s.k.
must carry-skyldigheten
Anders Björck (m), Jerry Martinger (m), Inger René (m) och Nils Fredrik
Aurelius (m) anför:
I ett par motioner från Moderata samlingspartiet, som behandlas med anledning
av den nu aktuella propositionen, avvisas planerna på digitala TV-sändningar i
marknätet. Vad som anförs i dessa motioner utgör i första hand vår inställning
till regeringens förslag. Emellertid vill vi, i den händelse riksdagen
bifaller propositionen, lämna följande synpunkter på vissa delar av
propositionens innehåll.
I motion 1996/97:K14 yrkande 4 framhålls att regeringens förslag kan komma
att innebära att Teracom och Sveriges Television deltar i finansieringen av
hushållens anskaffning av dekodrar. Att statliga bolag deltar i en sådan
finansiering kan enligt vår mening leda till att konkurrensen på marknaden
snedvrids. Vidare bör Sveriges Television i sin egenskap av public service-
företag vara neutralt i förhållande till de olika distributionsformerna av
digital-TV. Mot denna bakgrund bör det enligt vår mening klarläggas att de
statliga bolagen inte skall tillåtas finansiera stimulanser till hushållen.
Enligt vår mening bör vidare radio- och TV-lagen snarast ses över vad avser
den s.k. must carry-skyldigheten i 8 kap. 1 §. Den föreslagna
sändningsverksamheten kan komma att innebära att kabelföretagen enligt nämnda
bestämmelse blir skyldiga att vidaresända upp till 20 digitala kanaler. Vi
anser att den nuvarande sändningsplikten därför måste ändras i enlighet med
vad som anförs i motion 1996/97:K14 yrkande 2.
2. Betal-TV i Sveriges Television
Birgit Friggebo och Håkan Holmberg (fp) anför:
I motion 1996/97:K713 yrkande 10 från allmänna motionstiden 1996 behandlas
frågan om Sveriges Televisions möjligheter att få starta en betal-TV-kanal.
Vid behandlingen av den nu aktuella propositionen om digital-TV avstyrker
konstitutionsutskottet motionen med hänvisning till att frågan skall utredas
av den särskilde utredaren, som regeringen nyligen tillsatt inför
förberedelserna av den digitala TV-sändningsverksamheten. Vi finner inte
anledning att motsätta oss ett sådant utredningsarbete. Däremot vill vi redan
nu framhålla vår uppfattning att Sveriges Television inte bör få möjlighet att
finansiera vissa sändningar med särskilda avgifter.
Kulturutskottets yttrande
1996/97:KrU4y
Digitala TV-sändningar
Till konstitutionsutskottet
Konstitutionsutskottet har den 28 januari 1997 beslutat bereda kulturutskottet
tillfälle att yttra sig över dels proposition 1996/97:67 Digitala TV-
sändningar jämte följdmotionerna 1996/97:K14-K16, dels följande motioner som
väckts under allmänna motionstiden år 1996, nämligen motionerna 1996/97:So246
yrkande 8 och 1996/97:K713 yrkande 14, dels motion 1996/97:Kr20 yrkande 17 som
väckts med anledning av proposition 1995/96:3 Kulturpolitik.
Kulturutskottet har beslutat att avge yttrande till konstitutionsutskottet.
Kulturutskottet har beslutat att i detta yttrande behandla även följande
motioner, som väckts under allmänna motionstiden år 1996 och som hänvisats
till kulturutskottet, nämligen motionerna 1996/97:K713 yrkande 10 och 15,
1996/97:Sf625 yrkande 13 och 1996/97:Kr4 yrkande 8. Kulturutskottet har -
under förutsättning av konstitutionsutskottets medgivande - beslutat överlämna
dessa motioner till konstitutionsutskottet.
Utskottet
Inledning
Kulturutskottet har funnit skäl att yttra sig över de frågor som berörs i
propositionen och över merparten av motionsyrkandena. I yttrandet behandlas -
förutom regeringens förslag - frågor
- om avslag på propositionen m.m.,
- om Sveriges Television AB (SVT) skall få tillstånd att sända via satellit
till svenska hushåll,
- om flera programföretag skall få delta i sändningarna,
- om tekniken främst skall användas för att förbättra public service-
verksamheten
- om stimulanser till hushållen,
- om must carry-skyldigheten,
- om urvalet av sändningsorter,
- om multiplexering,
- om behovet av en medieutredning med kulturpolitiskt perspektiv,
- om analog och digital parallellsändning,
- om specialprogram för funktionshindrade,
- om den fortsatta utbyggnaden av sändningsverksamheten,
- om finansiering av digitala radio- och TV-sändningar,
- om SVT skall få inrätta en betal-TV-kanal,
- om en finsk radiokanal och
- om Sveriges Utbildningsradio AB (UR) skall få starta TV-kanalen Arena.
Kulturutskottet har avstått från att yttra sig över motionsyrkanden som avser
statens roll i mediepolitiken samt miljökonsekvenserna till följd av förväntat
TV-skrot.
Propositionens huvudsakliga innehåll
Förslaget i propositionen innebär att digital marksänd TV skall införas i
flera steg med möjlighet för staten att successivt ta ställning till om och på
vilket sätt verksamheten skall fortsätta. Förutsättningarna skall redan från
början vara sådana att krav på yttrandefrihet, tillgänglighet och mångfald
tillgodoses. Sändningarna inleds på ett begränsat antal orter i landet. En
grundläggande förutsättning för en eventuell utbyggnad är att de digitala
marksändningarna bedöms ha ekonomisk bärkraft.
Vidare innebär förslaget i propositionen att sändningarna skall kunna
påbörjas snarast, helst hösten 1997. Erfarenheterna av den praktiska
verksamheten bör fortlöpande tas till vara så att staten kan fatta nödvändiga
beslut utan onödigt dröjsmål. En första utvärdering skall göras senast när
sändningarna pågått omkring ett år. Sändningsorterna skall komplettera
varandra t.ex. då det gäller dimensionen storstad - glesbygd. Minst två
sändningsfrekvenser bör kunna disponeras på varje sändningsort.
Kärnan i sändningsverksamheten skall vara digitala marksändningar av TV, men
även andra tjänster än traditionella TV-program skall kunna förekomma. Vid
sidan av trådlösa marksändningar bör det eftersträvas att också andra
distributionsmetoder prövas.
Vid urval av programföretag skall beaktas att programutbudet som helhet
skall tilltala olika intressen och smakriktningar. Lokala och regionala
program bör ges företräde, liksom program som är förankrade i den svenska
kulturkretsen. Det skall eftersträvas att flera av varandra oberoende
programföretag deltar. TV-företag som i dag bedriver marksändningar skall
beredas tillfälle att medverka i de digitala sändningarna.
Regeringen anser att en särskild utredare bör förbereda den föreslagna
sändningsverksamheten samt att en kommitté med parlamentariskt inslag bör
följa verksamheten och medverka vid utvärderingen.
SVT, Sveriges Radio AB (SR) och UR skall anvisas ett engångsbelopp för
digitala sändningar ur rundradiokontot på högst 200 miljoner kronor (i 1997
års prisläge) fördelat med högst 100 miljoner kronor år 1997 och högst 100
miljoner kronor år 1998, under förutsättning att rundradiokontots
resultatutveckling medger det.
Kulturutskottets övergripande bedömning. Fråga om avslag på propositionen m.m.
Det s.k. medielandskapet har successivt genomgått stora förändringar de
senaste decennierna främst genom tillkomsten av ett stort antal satellitsända
TV-kanaler vilka tas emot direkt via parabolantenn eller för vidaresändning i
kabelnät. Tillgången till TV-kanaler i Sverige varierar kraftigt. De tre
marksända kanalerna, SVT:s två kanaler samt TV4, kan emellertid ses av i stort
sett hela befolkningen.
Den digitala tekniken har under de senaste decennierna spritt sig till allt
fler teknikområden. Större delen av all elektronik är i dag digital. Inom
ljudradioområdet startade SR reguljära sändningar hösten 1995 med det nya
sändningssystemet Digital Broadcasting System (DAB). På senare tid har den
digitala tekniken börjat användas inom TV-produktionen och används numera även
för TV-sändningar. Den digitala TV-sändningstekniken bjuder på flera fördelar
t.ex. genom högre överföringskapacitet och bättre frekvens-ekonomi än vad som
gäller för den analoga sändningstekniken. Den digitala tekniken gör det bl.a.
möjligt att sända betydligt fler kanaler än vad som är möjligt i det analoga
systemet. Tekniken möjliggör även en betydligt högre ljud- och bildkvalitet.
Kulturutskottet har vid sina överväganden med anledning av den aktuella
propositionen utgått från ett kulturpolitiskt synsätt. Enligt detta synsätt
bör i stort sett hela befolkningen även efter ett teknikskifte garanteras
tillgång till ett varierat utbud kanaler som inkluderar de kanaler som man nu
har tillgång till, nämligen public service-kanalerna SVT1 och SVT2 samt TV 4.
Det bör understrykas att TV jämsides med radio är den främsta informations-
och kulturförmedlaren. Från kulturpolitiska utgångspunkter finns det således
mycket starka skäl att framhålla att tillgänglighets-, mångfalds- och
yttrandefrihetsaspekterna bör bli tillgodosedda. Kulturutskottets
ställningstagande skiljer sig inte från regeringens uppfattning i detta
hänseende.
Motionsvägen har förslag framförts om avslag på propositionen i sin helhet.
Enligt motionärerna kommer regeringens förslag till marknätslösning att bli
kostsam och framstår som irrelevant för hushållen, eftersom 88 % av TV-
hushållen antingen har egen satellitmottagare eller har tillgång till kabel-
TV. Motionärerna anser att regeringen borde ha utnyttjat de
distributionssystem som redan finns eller är under uppbyggnad och på vilka
stora resurser redan satsats. I motionsförslag från allmänna motionstiden
föreslås att planerna på ett stolpbundet marknät skall avvisas, eftersom det
enligt motionärerna är tekniskt komplicerat och inte erbjuder möjlighet till
interaktivitet.
En utgångspunkt för kulturutskottets ställningstagande är som nämnts
tillgänglighetsaspekten. I dag kan 99,8 % av den bofasta befolkningen ta emot
marksändningar. Även i fritidshus, husvagnar och fritidsbåtar kan man med
hjälp av en enkel antenn ta emot trådlös sändning. Därutöver erinrar utskottet
om att en infrastruktur i form av marksändare för analog sändning redan finns
i landet och att dessa sändare kan kompletteras med digital utrustning till en
förhållandevis begränsad kostnad. Enligt beräkningar gjorda av marknätets
ägare, det statliga bolaget Teracom Svensk Rundradio, skulle en investering om
ca 0,5 miljarder kronor kunna ge praktiskt taget hela befolkningen möjlighet
att ta emot 6-8 TV-program från två digitala marknät. Det marksända
alternativet har enligt utskottets uppfattning fördelar som väger tungt i
detta sammanhang. Det anförda innebär inte att utskottet motsätter sig
regeringens förslag om att även andra distributionsmetoder skall kunna prövas
vid sidan av de trådlösa marksändningarna. Det utvärderingsarbete som skall
ske fortlöpande - och som utskottet återkommer till i det följande - får
utvisa vilken distributionsmetod som slutligen bör väljas med hänsyn tagen
till vad som kan anses önskvärt utifrån de nämnda förutsättningarna, nämligen
tillgänglighets-, yttrandefrihets- och mångfaldsaspekterna. Även ekonomiska,
juridiska och andra aspekter skall - som nämns i propositionen - vägas in i
utvärderingen.
Konstitutionsutskottet bör i enlighet härmed avstyrka de motionsyrkanden som
innebär att propositionen skall avslås och att planerna på ett digitalt
stolpbundet marknät skall avvisas.
Frågor rörande införandet av digitala TV-sändningar, utvärdering m.m.
Regeringens förslag inrymmer - som redovisats - möjligheter till modifieringar
och förändringar under verksamhetens gång. Kulturutskottet vill starkt
understryka att den snabba tekniska utvecklingen motiverar ett
tillvägagångssätt från statens sida som innebär så få låsningar för framtiden
som möjligt. Om tekniska brister skulle visa sig eller om målsättningen då det
gäller yttrandefrihet, tillgänglighet, ekonomisk bärkraft etc. inte skulle
kunna uppnås med den valda tekniken är det en fördel om inriktningen på
projektet redan från början har viss flexibilitet. Samtidigt är det - som
framhålls i propositionen - nödvändigt att hänsyn tas till de företag som
medverkar i sändningarna, eftersom de är beroende av att kunna göra
långsiktiga bedömningar (prop. s. 28).
Utskottet anser således - i likhet med vad som anförs i propositionen - att
TV-sändningar med digital teknik skall införas i flera steg och att staten
successivt skall ta ställning till om och hur den fortsatta
sändningsverksamheten skall bedrivas.
Digitaliseringen av sändningarna i marknätet innebär att publiken kommer att
kunna ta del av ett antal nya programtjänster. Självfallet har det stor
betydelse att de svenska public service-företagen ligger i den tekniska
frontlinjen och är med och leder den digitala utvecklingen. Om så blir fallet
torde Sverige i relation till radio- och TV-publikens storlek få goda
möjligheter att påverka utvecklingen internationellt, samtidigt som kvaliteten
på företagens programtjänster i olika hänseenden bör kunna förbättras.
Då det gäller motionsyrkanden som syftar till att SVT snarast skall få
tillstånd att sända analogt och digitalt via satellit till svenska hushåll
vill utskottet anföra följande.
Våren 1996 godtog riksdagen regeringens förslag om att regeringens
medgivande skulle inhämtas om ett programföretag ville inleda nya
sändningar över satellit (prop. 1995/96:161, bet. 1995/96:KrU12, rskr.
1995/96:297). Skälet till regeringsförslaget angavs vara att det är angeläget
att programföretagen agerar i enlighet med den strategi för tekniska
förändringar som statsmakterna skulle kunna komma att fatta beslut om (prop.
s. 86). Det anförda innebär att den fråga som motionärerna tar upp bör kunna
prövas av regeringen när riksdagen beslutat vilken teknik som skall användas
för TV-sändningarna i framtiden. Enligt kulturutskottets uppfattning bör
riksdagen inte vidta någon åtgärd med anledning av motionsyrkandena.
Det kan tilläggas att SVT hösten 1996 fick regeringens tillstånd att - under
förutsättning att verksamheten täcker sina egna kostnader - inleda
satellitsändningar för att förbättra möjligheterna att se SVT:s program i
Finland och övriga Europa.
I propositionen föreslås att flera, av varandra oberoende programföretag kan
få delta i sändningarna. Utskottet anser - i likhet med vad som föreslås i
propositionen - att det är angeläget att även andra programtjänster än
traditionella TV-program kan sändas. Likaledes är det - främst mot bakgrund av
vad utskottet uttalat om yttrandefrihet och mångfald - angeläget att flera
programföretag kan få delta i sändningarna. Utskottet avstyrker således
förslag som framförts motionsvägen att endast SVT, UR och TV 4 skall få delta
i sändningsförsöken.
Som en följd av det anförda är utskottet inte berett att - i enlighet med
ett annat motionsyrkande - uttala sig för att den nya tekniken främst skall
användas för att förbättra public service-verksamheten.
Enligt vad som uttalas i propositionen skall sändningsverksamheten i sin
helhet bekostas av medverkande företag. Eventuella stimulanser till hushållen
för att anskaffa digitalavkodare måste bekostas av företagen och får inte
finansieras med statsbudgetmedel (prop. s. 25). I en motion ifrågasätts om
Teracom - som motionärerna menar kan betraktas som medverkande företag - och
SVT skall få medverka i sådan stimulansverksamhet som riktar sig till
hushållen. Om Teracom skulle tillåtas delta i finansieringen av stimulanserna
till hushållen riskerar konkurrensen på marknaden att snedvridas. Motions-
yrkandet synes syfta till ett förbud för Teracom och SVT att bidra med den
nämnda typen av subventioner.
Enligt utskottets uppfattning är det rimligare att anta att eventuella
hushållssubventioner kan komma att utgå från den industri som tillverkar
avkodningsutrustningen än från Teracom och SVT. Kulturutskottet anser inte att
det finns skäl att på denna punkt gå emot regeringens bedömning och föreslå
riksdagen att ta initiativ till att förhindra de båda företagen att bidra med
subventioner. Yrkandet bör således avstyrkas.
Motionsvägen har även frågan om must carry-skyldigheten tagits upp.
Motionärerna anser att det framstår som orimligt att kabelföretagen skall vara
skyldiga att vidaresända upp till 20 digitala kanaler kostnadsfritt. Den
nuvarande sändningsplikten måste därför - anförs det - ändras innan de
digitala sändningarna påbörjas.
Enligt radio- och TV-lagen (1996:844) är kabelföretagen skyldiga att
vidaresända TV-sändningar som sker med stöd av tillstånd från regeringen
(8 kap. 1 §). Radio- och TV-verket får medge undantag från skyldigheten om
särskilda skäl finns till det (8 kap. 6 §). Utskottet utgår - liksom
regeringen - från att sådana undantag kommer att beviljas i samband med de
föreslagna sändningarna (jfr prop. s. 29). Motionsyrkandet bör med hänvisning
till det anförda avstyrkas av konstitutionsutskottet.
Som redovisats i det föregående tas även frågor om planering och uppföljning
av sändningsverksamheten upp i propositionen. Sedan propositionen överlämnats
till riksdagen har en särskild utredare förordnats som enligt sina direktiv -
i avvaktan på riksdagens beslut - skall lägga fram förslag till vilka
sändningsorter som inledningsvis skall väljas för digitala sändningar.
Utredaren skall undersöka de tekniska och frekvensmässiga möjligheterna,
liksom vilket intresse som finns hos TV-företag och andra intressenter för
sändningsverksamheten. Därefter skall regeringen besluta om vilka orter som
skall väljas för digitala sändningar (prop. s. 30, dir. 1997:19). Den
särskilde utredaren skall också i samråd med programföretag och andra
intressenter utarbeta former för samarbete kring multiplexering, sändare,
åtkomstkontroll och elektronisk programguide, eventuellt i form av en
modellöverenskommelse. Vidare skall en särskild kommitté med parlamentariskt
inslag följa verksamheten och medverka vid utvärderingen. Kommittén skall
medverka vid urvalet av de företag som skall delta i sändningarna (prop. s.
31).
Kulturutskottet har inte något att erinra mot regeringens bedömning men vill
framhålla följande.
Enligt utskottets uppfattning är det självklart att urvalet av sändningsorter
skall göras även i samråd med sändande programföretag, innan regeringen fattar
beslut i frågan. Utskottet anser sig kunna utgå från att så blir fallet.
Utskottet delar regeringens uppfattning att sändningsorterna skall väljas så
att de kompletterar varandra då det gäller tätbefolkade områden och glesbygd.
På liknande sätt bör vid sändningsförsöken hänsyn tas till terrängskillnader
inom landet.
Då det gäller den särskilde utredarens uppdrag beträffande multiplexering m.m.
vill utskottet anföra följande. Begreppet multiplexering innebär att flera
signaler, t.ex. olika TV-kanaler, sammanflätas till en signal som sedan sänds
ut. Mottagarens avkodare knyter sedan upp flätan och sorterar ut den kanal som
tittaren valt (prop. s. 11). Utskottet konstaterar att olika - kanske
konkurrerande - programföretags kanaler kan förekomma i en och samma
multiplex. I några av de remissyttranden som inkommit till Kulturdepartementet
med anledning av betänkandet (SOU 1996:25) Från massmedia till multimedia
uttrycks vissa farhågor, t.ex. för att programföretagen skall hamna i
beroendeställning till multiplexoperatören. Med hänvisning till det anförda
vill utskottet understryka betydelsen av att utredaren söker åstadkomma en
överenskommelse mellan programföretagen och övriga intressenter i denna fråga.
I ett motionsyrkande begärs att en utredning med kulturpolitiskt perspektiv
skall tillsättas för att få fram en bättre grund för de mediepolitiska
besluten.
Kulturutskottet inskränker sig i detta sammanhang till att behandla den del
av mediepolitiken som berör digital TV-sändning. Den kommitté med
parlamentariskt inslag som skall följa sändningsverksamheten och medverka vid
utvärderingen torde i hög grad komma att ägna sig åt tekniska och ekonomiska
frågor rörande sändningsverksamheten. Med hänsyn till TV:s stora betydelse som
kulturbärare är det naturligt att kommittén även åläggs att göra en
kulturpolitisk värdering av verksamheten.
Frågan om behovet av parallella analoga och digitala sändningar har väckts i
ett motionsyrkande. Enligt motionärerna bör det vara en målsättning att
upprätthålla de analoga sändningarna till dess den övervägande delen av de
svenska hushållen införskaffat nödvändig digital teknik. Utskottet anser för
sin del att parallella sändningar av public service-företagens program
givetvis måste pågå under en längre tid. Det är dock inte lämpligt att på
nuvarande stadium precisera under hur lång tid parallellsändningarna skall äga
rum. Frågan har i hög grad samband med hur de dubbla sändningarna skall
finansieras i ett längre perspektiv. Kulturutskottet anser således att
riksdagen inte nu bör precisera hur stor andelen TV-hushåll med digital
mottagningsutrustning skall vara för att parallellsändningen skall kunna
upphöra. Konstitutionsutskottet bör därför avstyrka yrkandet.
I en motion från allmänna motionstiden föreslås att regeringen - när
digitaliseringen genomförs - skall se till att utrymme skapas för
specialprogram för funktionshindrade.
Sedan motionen väcktes har regeringen - i december 1996 - beslutat om
sändningstillstånd för SVT för perioden fr.o.m. den 1 januari 1997 t.o.m. den
31 december 2001. Enligt de villkor som är knutna till sändningstillståndet är
företaget skyldigt att beakta funktionshindrades behov. Program skall även
produceras för speciella målgrupper. Genom att utnyttja befintlig och ny
teknik skall SVT under tillståndsperioden öka möjligheterna för
funktionshindrade att ta del av programmen.
Kulturutskottet anser att frågan om funktionshindrades tillgång till TV-
utbudet har stor betydelse. Den digitala tekniken gör att det är möjligt att
förbättra ljud- och bildkvalitet så att t.ex. hörsel- och synskadade lättare
kan ta del av programmen. Utskottet konstaterar att ett stort ansvar åvilar
SVT i detta hänseende. Motionsförslaget bör med hänvisning till det anförda
kunna avstyrkas av konstitutionsutskottet.
I den mån motionsförslaget syftar till att en särskild kanal för
funktionshindrade skall inrättas kan utskottet konstatera att den digitala
sändningstekniken medger utrymme för betydligt fler kanaler än vad som är
möjligt med den analoga tekniken. Enligt utskottets uppfattning är det dock
inte självklart att inrätta en sådan specialkanal. I första hand bör de
ordinarie programmen i SVT:s sändningar göras tillgängliga för
funktionshindrade (jfr prop. 1995/96:161 s. 67, bet. 1995/96:KrU12 s. 22).
Vidare skall - som nämnts i det föregående - SVT producera program för
speciella målgrupper. Motionsförslaget bör med hänvisning till det anförda
kunna avstyrkas av konstitutionsutskottet.
I detta sammanhang vill kulturutskottet tillägga att motionsyrkanden som
syftar till att funktionshindrades tillgång till public service-företagens
program skall förbättras kommer att behandlas av utskottet senare denna vår i
ett betänkande om radio- och TV-frågor.
Det anförda leder fram till att utskottet anser att propositionens förslag
beträffande digitala TV-sändningar bör godtas av konstitutionsutskottet
(avsnitt 6 i propositionen).
Motionsvägen tas frågor upp som rör den fortsatta utbyggnaden av
sändningsverksamheten. I en motion framförs förslag som syftar till att den i
det föregående nämnda kommittén med parlamentariskt inslag bl.a. skall få ett
vidgat uppdrag innebärande att den skall dra upp riktlinjerna för nästa fas i
utvecklingen. Motionärerna vill även att riksdagen skall få möjlighet att
våren 1999 pröva den fortsatta sändningsverksamheten.
Som framgår av vad som anförts i det föregående skall kommittén medverka vid
utvärderingen av sändningsverksamheten. Kommittén skall enligt propositionen
även fortlöpande rapportera sina iakttagelser till regeringen. Om kommittén
anser att det finns behov av åtgärder, t.ex. ändrade regler, skall detta
anmälas. En första utvärderingsrapport, som också inkluderar en ekonomisk
analys av sändningsverksamheten, skall under alla förhållanden lämnas senast
när sändningarna har pågått under cirka ett år. En slutrapport skall lämnas i
god tid före utgången av den första tillståndsperioden. Regeringen bedömer att
denna kommer att omfatta en tid av högst fyra år (prop. s. 29 och 31).
Kulturutskottet anser att det är naturligt att kommittén i sin rapportering
till regeringen utifrån vunna erfarenheter redovisar sin syn på den fortsatta
verksamheten med digitala TV-sändningar. Självfallet måste regeringen
återkomma till riksdagen med förslag rörande utformningen av den fortsatta
sändningsverksamheten. Det får ankomma på regeringen att på grundval av
rapporteringen ta ställning till när detta lämpligen bör ske. Motionsyrkandena
bör inte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Finansieringsfrågor
Regeringens förslag innebär att högst 100 miljoner kronor (i 1997 års
prisläge) skall utbetalas till de tre public service-företagen år 1997 resp.
1998 för digitala sändningar, under förutsättning att rundradiokontots
resultatutveckling medger det.
Vidare uttalas i propositionen att de medel som nu görs tillgängliga bör
användas för utveckling av nya tjänster i samband med den nya tekniken, t.ex.
olika interaktiva tjänster och nya programkanaler, samt för
utsändningskostnader. Den digitalisering av den interna produktionstekniken i
programföretagen som pågår har inte något nödvändigt samband med frågan om
digital utsändningsteknik, anser regeringen. En övergång till digital
produktionsutrustning skall därför i huvudsak finansieras inom ramen för
nuvarande medelstilldelning i likhet med vad som gäller för övriga
investeringar inom programföretagen (prop. s. 32-33).
Motionsvägen har farhågor framförts rörande behållningen på rundradiokontot.
Vidare har förslag väckts om att en statlig lånegaranti skall inrättas för SVT
och att medelstilldelningen till SR för digitalisering m.m. skall öka när
resultatet på rundradiokontot förbättrats. I en motion från allmänna
motionstiden har föreslagits att 400 miljoner kronor skall betalas ut från
rundradiokontot till public service-företagen.
Utskottet vill erinra om att behållningen på rundradiokontot påverkas av ett
antal faktorer, främst antalet TV-avgiftsbetalare, storleken på TV-avgiften,
medelsutbetalningen till programföretagen och utvecklingen av ett särskilt
kompensationsindex, det s.k. SR-indexet. De flesta av dessa faktorer bestäms
genom riksdagsbeslut. Vidare vill utskottet erinra om att staten genom
Riksgäldskontoret tillhandahåller det rörelsekapital som rundradiorörelsen
behöver om avgiftsmedlen ur likviditetssynpunkt inte räcker till.
Samordningsansvaret för förvaltningen av rundradiorörelsen åvilar fr.o.m. år
1993 SVT. Ett särskilt avtal härom har träffats mellan staten och SVT. Enligt
avtalet skall SVT för statens räkning svara för förvaltningen av
rundradiomedlen.
Utskottet har inte anledning att ifrågasätta de bedömningar rörande
utvecklingen av rundradiokontot som ligger till grund för regeringens förslag
till medelstilldelning. Inte heller anser utskottet att det finns anledning
att nu förorda ytterligare medelstilldelning till public service-företagen för
övergången till digital produktionsteknik eller att uttala sig för en ökad
medelstilldelning om eller när resultatet på rundradiokontot förbättras.
Utskottet avvisar även förslag om att inrätta en statlig lånegaranti för SVT
med hänvisning till att företaget nu tillförs särskilda medel för
digitalsatsningen. Enligt utskottets uppfattning är det för tidigt att på
detta stadium uttala sig om eventuella framtida behov av ekonomisk
förstärkning.
Kulturutskottet delar regeringens uppfattning att beloppet för digitala
sändningar, sammanlagt högst 200 miljoner kronor, bör användas för utveckling
av nya tjänster i samband med den nya tekniken och för utsändningskostnader
samt att digitaliseringen av programföretagens produktionsteknik främst bör
bekostas inom ramen för den ordinarie medelstilldelningen.
Kulturutskottet anser således att konstitutionsutskottet skall godta
regeringens förslag till medelstilldelning (avsnitt 7 i propositionen) och
avstyrka de aktuella motionsyrkandena.
Övriga frågor
Frågan om SVT skall få inrätta en betal-TV-kanal behandlas i ett
motionsyrkande. Motionärerna anser att det är oacceptabelt att publiken skall
behöva betala en andra gång till kanaler för program som den redan betalat för
genom licensen.
Enligt vad som framkommer i propositionen kan skäl anföras både för och emot
att ett public service-företag som finansieras med TV-avgiftsmedel tillåts att
ta ut särskilda avgifter av brukarna för vissa tjänster. Bl.a. anförs att de
som är intresserade och villiga att betala en extra avgift på så sätt kan få
tillgång till ett rikare programutbud. Det är också en fördel att betal-TV-
publiken inte bara har tillgång till program från kommersiella programföretag.
Att sända program i en ny kanal innebär emellertid ökade kostnader i form av
ersättning för upphovsrätter och sändningskostnader m.m. Om SVT gör sig
beroende av nya finansieringskällor kan det finnas risk att programpolitiken
påverkas på ett negativt sätt och att de mest attraktiva programmen först blir
tillgängliga i betal-TV-sändningarna. En oreglerad utveckling skulle kunna
hota systemet med TV-avgifter (prop. s. 33-34).
Frågan om SVT bör få möjlighet att finansiera vissa sändningar med särskilda
avgifter skall studeras av den särskilde utredare som omnämnts i det
föregående. Enligt utredarens direktiv skall ett förslag redovisas för
regeringen inom kort (dir. 1997:19). Kulturutskottet anser att utredarens
ställningstagande inte bör föregripas. Med hänvisning härtill bör det aktuella
yrkandet avstyrkas av konstitutionsutskottet.
I en motion från allmänna motionstiden 1996 har förslag väckts att det inom SR
skall skapas möjligheter att inrätta en finsk fullservicekanal.
Digitala ljudradiosändningar pågår i Sverige - som nämnts i det föregående -
sedan september 1995. Inom SR förbereds starten av en bred finskspråkig kanal
i enlighet med vad som föreslås i motionen. Kulturutskottet har inhämtat att
SR siktar på att kunna erbjuda den finsktalande publiken 12-14 timmars
sändning per dag. Regeringen bereder för närvarande SR:s begäran att få starta
en finskspråkig digital kanal den 1 januari 1998. Regeringens beredning av
ärendet bör inte föregripas. Med hänvisning till det anförda bör riksdagen
inte ta något initiativ med anledning av motionen.
I ett motionsyrkande föreslås att regeringen skall vidta åtgärder så att UR
får starta TV-kanalen Arena, som skall sända från politiska arenor i Sverige.
UR ansökte under hösten 1996 om att få starta en sådan kanal som
motionärerna åsyftar. Distansutbildningskommittén (U 1995:7) har yttrat sig i
ärendet och avstyrkt UR:s begäran. Regeringen har därefter beslutat att inte
vidta någon åtgärd med anledning av framställningen (prop. s. 35).
Kulturutskottet anser att det inte finns något skäl att ompröva regeringens
beslut. Motionsyrkandet bör således avslås av riksdagen.
Stockholm den 25 mars 1997
På kulturutskottets vägnar
Åke Gustavsson
I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Elisabeth Fleetwood (m), Berit
Oscarsson (s), Anders Nilsson (s), Leo Persson (s), Lennart Fridén (m), Björn
Kaaling (s), Marianne Andersson (c), Monica Widnemark (s), Jan Backman (m),
Carl-Johan Wilson (fp), Agneta Ringman (s), Charlotta L Bjälkebring (v),
Gunnar Hökmark (m), Fanny Rizell (kd), Lars Lilja (s) och Per Lager (mp).
Avvikande meningar
1. Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan Backman och Gunnar Hökmark (alla
m) anser:
Fråga om avslag på propositionen
Som framgår av motionsyrkanden från företrädare för Moderata samlingspartiet
talar flera skäl mot regeringens förslag till marknätslösning, som framstår
som både otidsenligt och dyrt. Bl.a. kan nämnas att både satellit- och
kabelbaserad digital-TV har kostnadsmässiga och informationsteknologiska
fördelar som gör att politiskt betingade satsningar på ett markbundet stolpnät
kommer att bli publikmässigt, ekonomiskt och tekniskt förbipasserade.
Vidare innebär förslaget om markbundna sändningar en medveten strategi att
söka begränsa det programutbud av kanaler som publiken tar del av i syfte att
vidmakthålla en politisk kontroll över programutbudet. Det innebär därmed en
tillståndsgivning av ett begränsat antal kanaler som bygger på att den
offentliga makten får i sina händer att avgöra vilka som skall få sända och
vilka krav som skall ställas på programutbudet i stället för en i princip fri
tillgänglighet av kanaler. Vi finner inte detta förenligt med vare sig de
möjligheter som den digitala tekniken ger eller de krav på fria och oberoende
medier som vi anser måste vara utgångspunkten för ett öppet och dynamiskt
kultursamhälles mediepolitik. I stället innebär regeringens förslag mindre
mångfald och färre möjligheter till TV-sändningar. Det motverkar också den
svenska informationstekniska utvecklingen i det multimediala perspektivet.
Det markbundna digitala nätet innebär främst en begränsning av tillgången
till TV-kanaler för de hushåll som endast har tillgång till marknätet. Endast
12 % av hushållen är i dag helt beroende av marknätet för att ta emot TV-
sändningar. Det marksända program- och tjänsteutbud som kommer dessa hushåll
till del kommer därmed att bli betydligt mindre än det utbud som erbjuds
satellit- och/eller kabelanslutna hushåll. Ca 88 % av alla svenska hushåll har
i dag tillgång till antingen kabel-TV eller egen satellitmottagare.
Marknätslösningen är - som nämnts - kostsam och betydligt dyrare för
hushållen än andra tillgängliga alternativ samtidigt som det ger mindre
service.
Vidare kan framhållas att förslaget om ett markbundet stolpnät inte tar vara
på det faktum att en ny mediemiljö håller på att växa fram. Den
informationsteknologiska utvecklingen kommer att innebära att gränserna mellan
nuvarande medier, radio, TV, datakommunikation, telefoni m.m. suddas ut.
Medierna kommer att integreras i en och samma distributionsform med
möjligheter till interaktivitet. Dessa nätverk kan användas till betydligt mer
än vanliga TV-sändningar, t.ex. informationssökning, elektronisk post,
utbildning och Internet. Sådana möjligheter ges inte med regeringens förslag,
eftersom marknätet ej har interaktiv kapacitet. En slutsats blir att de
distributionssystem som redan finns eller som är under snabb utbyggnad bör
utnyttjas i stället. Slutligen bör frekvensutrymmet i det befintliga analoga
marknätet utnyttjas fullt ut genom att en fjärde och femte marksänd kanal, M 4
och M 5, etableras snarast.
Sammantaget innebär det anförda att tungt vägande skäl talar mot en politisk
satsning på ett digitalt marknät. Riksdagen bör därför i enlighet med de
nämnda motionsyrkandena avslå propositionen.
Fråga om Sveriges Television skall få sända via satellit till svenska hushåll
Som framkommit i det föregående bör planerna på uppbyggnad av ett digitalt
politiskt beslutat marknät avvisas. I stället bör SVT - som föreslagits
motionsvägen - snarast få tillstånd att sända både digitalt och analogt via
satellit till svenska hushåll. Därigenom ges public service-verksamheten en
möjlighet att agera på villkor som gör att man inte kommer i efterhand i
förhållande till de kanaler som redan nu och under kommande år påbörjar
digitala sa-tellitsändningar. Annars finns risken att public service-
verksamheten genom bristande teknisk utveckling förlorar mark till andra delar
av programutbudet genom att publiken skaffar sig mottagarutrustning för
satellit- och kabelkanaler.
Must carry-skyldigheten
Radio- och TV-lagen bör snarast ses över i vad gäller den s.k. must carry-
skyldigheten, dvs. skyldigheten för kabelföretagen att vidaresända TV-
sändningar som sker med stöd av regeringens tillstånd till dem som bor i
fastigheter som är anslutna till ett kabelnät. Det framstår som orimligt att
kabelföretagen skulle vara skyldiga att vidaresända upp till 20 kanaler
kostnadsfritt. Vad som anförs i propositionen innebär att det kan finnas risk
för att Radio- och TV-verket i enlighet med vad som framgår i radio- och TV-
lagen kommer att ålägga kabelföretagen en sådan skyldighet. Det skulle
innebära att dagens programutbud i kabelnäten fick lyftas ut till förmån för
det utbud som väljs för regeringens försöksverksamhet. Med hänsyn härtill bör
regeringen, under förutsättning att propositionen inte avslås, snarast
återkomma till riksdagen med förslag till ändringar av radio- och TV-lagen av
innehåll att kabelföretagen inte bör kunna åläggas att vidaresända andra
kanaler än dem som nu omfattas av must carry-skyldigheten, nämligen SVT1, SVT2
och TV 4.
Fråga om SVT skall få inrätta en betal-TV-kanal
Frågan om SVT skall få möjlighet att finansiera vissa sändningar med särskilda
avgifter och således inrätta en s.k. betal-TV-kanal behandlas i propositionen.
En rad skäl för och emot att en sådan kanal inrättas räknas upp. Vidare
redovisas att en särskild utredare skall studera frågan och komma med förslag
till regeringen inom kort.
Som framförs i en motion som väckts av företrädare för Moderata
samlingspartiet är det oacceptabelt att publiken skall behöva betala en andra
gång till andra kanaler för program som den redan betalat för genom
mottagaravgiften. SVT:s planer på att inrätta en betal-TV-kanal urholkar
företagets resurser, skapar orättvisa konkurrensvillkor och tvingar publiken
att betala dubbelt för program som den redan betalat för. Det är av största
vikt att public service-verksamheten som finansieras med TV-licensen
koncentrerar sina insatser och resurser till sina befintliga kanaler. Vad som
sålunda anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
2. Charlotta L Bjälkebring (v) anser:
Fråga om vilka programföretag som skall få delta i sändningarna
Regeringens förslag att flera av varandra oberoende programföretag skall kunna
delta i sändningarna är oklart. Det framgår inte vilken typ av företag som
åsyftas och vilka spelregler som skall gälla. Det är därför lämpligt att - som
föreslås i en motion från Vänsterpartiet - i en inledande fas reservera de
digitala kanalerna för de företag som redan i dag sänder analogt i det
digitala marknätet, dvs. SVT, UR och TV 4. Vad som anförts bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.
Behovet av en mediepolitisk utredning med kulturpolitiskt perspektiv
Den utredning, (SOU 1996:25) Från massmedia till multimedia, som ligger till
grund för den nu aktuella propositionen om digitala TV-sändningar lämnade
många viktiga frågor obesvarade. Kommer t.ex. den nya sändningstekniken att
stärka eller försvaga public service-företagen? Kommer dörrarna att öppnas för
utländska s.k. mediemoguler så att de kan etablera sig på den svenska
marknaden? Vidare fördes inte några resonemang i utredningen om hur
situationen för barn och unga kan komma att förändras i det nya
medielandskapet. Mot den angivna bakgrunden är det angeläget att snarast
påbörja ett nytt utredningsarbete för att riksdag och regering skall få en
bättre grund för de mediepolitiska besluten. En utgångspunkt för en sådan
utredning är att tekniska, ekonomiska och kulturpolitiska perspektiv skall
prövas.
Den fortsatta utbyggnaden av sändningsverksamheten
Riksdagen bör som sin mening ge regeringen till känna att den kommitté med
parlamentariskt inslag som enligt propositionen skall följa de digitala TV-
sändningarna bör få ett vidgat uppdrag, innebärande att kommittén även skall
dra upp riktlinjer för nästa fas i utvecklingen. Vidare bör riksdagen besluta
att frågan om fortsatt utbyggnad av sändningsverksamheten skall prövas av
riksdagen våren 1999. I samband därmed bör även frågan om hur länge parallella
analoga och digitala TV-sändningar skall fortsätta kunna bedömas.
Fråga om Sveriges Television skall erhålla en statlig lånegaranti
Det är angeläget att den digitala satsningen inte tvingar fram oönskade
besparingar i SVT:s och SR:s programverksamhet. För att kvaliteten i
produktionen skall kunna upprätthållas bör staten ge SVT en lånegaranti för
finansiering via rundradiofonden. Regeringen bör snarast återkomma till
riksdagen med förslag härtill.
Fråga om Utbildningsradion skall få starta TV-kanalen Arena
Motionsvägen har förslag framställts att UR skall få starta en särskild TV-
kanal, Arena, som skall direktsända från olika politiska arenor i Sverige. En
sådan kanal med okommenterade sändningar skulle på ett värdefullt sätt kunna
bidra till att allmänheten får ökade kunskaper om bl.a. demokratins
arbetsvillkor. Regeringen bör därför ompröva sitt tidigare ställningstagande
då det gäller möjligheten för UR att sända i en sådan kanal. Vad som här
anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
3. Per Lager (mp) anser:
Fråga om parallella analoga och digitala TV-sändningar
Den digitala TV-sändningstekniken kommer att medföra nya kostnader för
konsumenterna, eftersom det inledningsvis kommer att krävas att TV-apparaterna
kompletteras med en avkodare som kan omvandla digitala signaler till analoga
som TV:n kan tolka. Bedömningarna av hur mycket en avkodare kommer att kosta
är högst osäkra. En stor del av den svenska TV-publiken kommer att under
överskådlig tid utnyttja analoga TV-apparater, även om digitala TV-apparater
skulle finnas att tillgå. Riksdagen bör därför som sin mening ge regeringen
till känna att de analoga TV-sändningarna bör fortsätta till dess övervägande
delen av de svenska hushållen införskaffat nödvändig teknik.
Fråga om ytterligare medelstilldelning till Sveriges Radio
SR:s övergång till digital teknik har hittills skett inom ramen för företagets
medelstilldelning, samtidigt som stora besparingar har genomförts. Den finska
digitala ljudradiokanal som enligt SR skall kunna starta inom ett år innebär
ytterligare kostnader för företaget. Med hänsyn till det svåra ekonomiska läge
som SR befinner sig i är det angeläget att riksdagen beslutar att - som
föreslås i en motion väckt av företrädare för Miljöpartiet - regeringen skall
återkomma till riksdagen med förslag till ytterligare medelstilldelning till
SR så snart behållningen på rundradiokontot förbättrats.
Fråga om Utbildningsradion skall få starta en politikerkanal
Införandet av digital marksänd TV möjliggör ett stort utbud av TV-kanaler med
god teknisk kvalitet. UR har föreslagit regeringen att företaget skall få
starta en direktsänd kanal, benämnd Arena. Kanalen skall enligt planerna kunna
sända från olika politiska arenor. Regeringen har avvisat förslaget. Som
framhållits motionsvägen är det angeläget att några av de tillkommande
digitala kanalerna reserveras för okommenterade direktsändningar från
politiska arenor. Härigenom bör allmänheten kunna få ökad kunskap om och
inblick i det politiska vardagsarbetet samtidigt som förståelse bör kunna
skapas för demokratins arbetsvillkor. Mot den angivna bakgrunden bör
regeringen vidta åtgärder så att UR:s förslag kan förverkligas. Vad som
sålunda anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Särskilt yttrande
Per Lager (mp) anför:
Enligt min mening borde utskottet också ha tagit upp följande frågor.
Granskningsnämndens finansiering
Utbyggnaden av ett digitalt marknät innebär att allmänheten kommer att få
tillgång till en rad nya TV-kanaler. Därigenom kommer arbetsvolymen för
Granskningsnämnden för radio och TV att öka väsentligt. Granskningsnämnden
finansieras för närvarande dels över statsbudgeten, dels över rundradiokontot.
Jag anser att det nu är hög tid att aktualisera frågan om huruvida det är
lämpligt att nämnden även fortsättningsvis skall delfinansieras via TV-
avgiftsmedel över rundradiokontot.
Sammansättningen av utvärderingskommittén
Enligt vad som anförs i propositionen skall en kommitté med parlamentariskt
inslag få i uppgift att följa den digitala TV-sändningsverksamheten. Jag anser
att det hade varit lämpligt att utskottet hade föreslagit
konstitutionsutskottet att kommittén i sin helhet skall vara parlamentarisk.
Innehållsförteckning
Sammanfattning........................................1
Propositionen.........................................1
Motionerna............................................2
Motioner med anledning av proposition 1996/97:67 2
Motioner från allmänna motionstiden 1996 3
Motioner med anledning av proposition 1996/97:3 Kulturpolitik 3
Yttrande från kulturutskottet.........................3
Utskottet.............................................3
Propositionens huvudsakliga innehåll 3
Bakgrund 4
Digitala sändningar inleds på ett antal orter 5
Propositionen 5
Motionerna 7
Kulturutskottets yttrande 9
Konstitutionsutskottets bedömning 10
Närmare om sändningarna 13
Propositionen 13
Motionerna 14
Kulturutskottets yttrande 15
Konstitutionsutskottets bedömning 15
Planering och uppföljning av verksamheten 16
Propositionen 16
Utredning för förberedelse av digital marksänd TV 17
Motionerna 17
Kulturutskottets yttrande 18
Konstitutionsutskottets bedömning 19
Finansieringfrågor 20
Propositionen 20
Motionerna 21
Kulturutskottets yttrande 21
Konstitutionsutskottets bedömning 22
Övriga frågor i propositionen 22
Betal-TV i Sveriges Television 22
Bakgrund 22
Propositionen 22
Motionen 23
Kulturutskottets yttrande 23
Konstitutionsutskottets bedömning 23
Digitala ljudradiosändningar 23
Propositionen 23
Motionen 24
Kulturutskottets yttrande 24
Konstitutionsutskottets bedömning 24
Sveriges Utbildningsradio AB 24
Propositionen 24
Motionen 25
Kulturutskottets yttrande 25
Konstitutionsutskottets bedömning 25
Funktionshindrades tillgång till digitala TV-sändningar 25
Bakgrund 25
Motionen 26
Kulturutskottets yttrande 26
Konstitutionsutskottets bedömning 27
Hemställan 27
Reservationer........................................29
1. Avslag på propositionen m.m. (mom. 1) 29
2. Parallella analoga och digitala sändningar (mom. 4) 30
3. Aktörer som tillåts inleda digitala marksändningar (mom. 6) 30
4. Kulturpolitisk utredning (mom. 8) 31
5. Den vidare behandlingen av frågan om digital TV (mom. 9) 31
6. Miljökonsekvenser av TV-skrot (mom. 10) 32
7. Statlig lånegaranti (mom. 12) 32
8. Ytterligare medel till Sveriges Radio (mom. 13) 32
9. Betal-TV i Sveriges Television (mom. 15) 33
10. Utbildningsradions förslag om UR-Arena (mom. 17) 33
Särskilda yttranden..................................34
1. Synpunkter på propositionen vad avser finansieringsformen samt den
s.k. must carry-skyldigheten
34
2. Betal-TV i Sveriges Television 34
Bilaga Kulturutskottets yttrande.....................35