Konstitutionsutskottets betänkande
1996/97:KU16

Ny vallag


Innehåll

1996/97
KU16

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 1996/97:70 Ny
vallag. Vidare behandlas tio motioner som väckts med anledning av proposi-
tionen och 14 motioner från den allmänna motionstiden 1996.
I propositionen föreslås en ny vallag som är gemensam för val till riksda-
gen, val till landstings- och kommunfullmäktige och val till Europaparlamen
-tet. Den ersätter 1972 års vallag samt den lag om val till
Europaparlamentet som tillämpades vid Sveriges första val till
Europaparlamentet år 1995. Vida-re föreslås en lag om röstlängdsregister
och en ny lag om brevröstning som skall ersätta lagen om brevröstning i
Förbundsrepubliken Tyskland och Schweiz och också möjliggöra brevröstning
från fartyg.
Förslaget till ny vallag bygger i stora delar på reglerna i den nuvarande
vallagen, men innehåller också nyheter.
Personvalsinslaget förstärks enligt förslaget. I enlighet med vad regerings
-formen numera föreskriver ges väljarna möjlighet att inom ramen för
partiva-let avge en särskild personröst. Ledamöterna utses i första hand
bland de kandidater som fått personröster över en viss spärr. Det föreslås
att spärren vid 1998 års val sätts till 8 % vid riksdagsval och 5 % vid
övriga val.
Enligt förslaget skall det finnas en möjlighet för partier som  registrerat
sin partibeteckning att också anmäla samtliga sina kandidater. Tillskrivna
namn på en valsedel för ett parti som anmält kandidater kommer då inte att
beaktas vid mandatfördelningen. Inte heller strykningar av namn kommer att
beaktas.
Den nya vallagen och övriga lagförslag föreslås träda i kraft den 1 juni
1997. Förslagen bygger på en överenskommelse om valsystemets utformning som
träffades mellan de dåvarande riksdagspartierna hösten 1993.
Utskottet tillstyrker propositionens lagförslag. Utskottet föreslår ett
riks-dagsuttalande av innebörd att de första allmänna valen med
personvalsinslag i full skala bör bli föremål för en parlamentarisk
utvärdering. Ett viktigt mo-ment i en sådan utvärdering bör vara att
undersöka om personvals-inslaget i valsystemet fyllt sitt tänkta syfte att
ge väljarna bättre möjligheter att påverka vilka som skall representera dem
. 8-procentsspärrens inverkan och om ovid-kommande ekonomiska faktorer
påverkat valet bör också studeras.
Samtliga motionsyrkanden avstyrks.
Till betänkandet har fogats 19 reservationer och två särskilda yttranden.
I ett särskilt yttrande anför m och fp att de respekterar resultatet av
över-enskommelsen från hösten 1993 och att de därför inte vill motsätta sig
pro-positionens förslag vad avser utformningen av personvalsinslaget,
spärrnivån vid riksdagsval, gemensam valdag för riksdags- och kommunalval
och valda-gens förläggning.
Med samma motivering förklarar c-ledamoten i ett särskilt yttrande varför
hon avstår från att yrka bifall till en centermotion, i vilken det begärs
att valdagen flyttas till våren.

Propositionen

Regeringen föreslår i proposition 1996/97:70 att riksdagen antar
regeringens förslag till
1. vallag,
2. lag om röstlängdsregister,
3. lag om brevröstning i vissa fall,
4. lag om ändring i riksdagsordningen,
5. lag om ändring i lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval, m.m.,
6. lag om ändring i folkomröstningslagen (1979:369),
7. lag om ändring i lagen (1979:411) om Sveriges indelning i kommuner
och landsting,
8. lag om ändring i lagen (1987:813) om homosexuella sambor,
9. lag om ändring i lagen (1990:1536) om folkbokföringsregister,
10. lag om ändring i kommunallagen (1991:900),
11. lag om ändring i kyrkolagen (1992:300),
12. lag om ändring i sametingslagen (1992:1433),
13. lag om ändring i lagen (1995:743) om aviseringsregister.
Lagförslagen är fogade till betänkandet som bilaga.

Motionerna

Motioner väckta med anledning av propositionen
1996/97:K17 av Sten Andersson (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om nödvändigheten av information om nackdelarna ur demokratisk
synvinkel med personvalsinslag vid allmänna val,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av åtgärder i syfte att förhindra att sådana problem som
vid personval uppstått i andra länder uppstår i Sverige.
1996/97:K18 av förste vice talman Anders Björck m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring om
återgång till ett valsystem med skilda valdagar för riksdag och kommunalval
som anförts i motionen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om synsättet på väljarnas strykningar,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att 8-procentsspärrens inverkan på 1998 års personval blir
föremål för utvärdering,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om den förändrade regionala samhällsorganisationens eventuella
inverkan på nuvarande valkretsindelning.
1996/97:K19 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen hos rege-
ringen begär förslag om regler för redovisning av valfinansiering för
person-valskampanjer.
1996/97:K20 av Fredrik Reinfeldt (m) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att sätta spärren för de särskilda personrösterna
till 5 % av partiets röstetal i valkretsen vid såväl riksdagsval som
kommunalval i enlighet med vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen beslutar att som undantag från vad som sagts i yrkande 1
ingen spärr skall användas för val till riksdagen i de två
Stockholmsvalkret-sarna,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om uppföljningsansvar för att förstärka personvalets genomslag
efter valet 1998.
1996/97:K21 av Ulla Löfgren och Elizabeth Nyström (m) vari yrkas att riks-
dagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
symboler på valsedlarna.
1996/97:K22 av Peter Eriksson m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att 18 kap. 38 § första stycket i regeringens
förslag till vallag skall ändras på så sätt att personligt röstetal skall
fastställas bara för en kandidat som fått särskilda personröster till ett
antal av minst 5 % av par-tiets röstetal i valkretsen,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om reglering av partiernas
valfinansiering i syfte att garantera medborgarnas insyn i partiernas och
kan-didaternas ekonomiska förhållanden,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till reglering om ekonomiska
begränsningar för valkampanjerna,
4. att riksdagen beslutar om sådan ändring i regeringens förslag till 1 kap
. 3 § vallag att alla, oavsett nationalitet, som fyller 18 år senast på
valdagen och är folkbokförda i landet har rösträtt vid val till landstings-
och kommunfull-mäktige,
5. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i
regerings-formen och gällande följdlagstiftning att rösträttsåldern sänks
till 16 år vid val till riksdagen, landstings- och kommunfullmäktige,
6. att riksdagen beslutar om sådan ändring i regeringens förslag till
vallag att småpartispärren till riksdags- och landstingsvalen sänks till 1
%,
7. att riksdagen beslutar om sådan ändring i regeringens förslag till
vallag att systemet med möjlighet för kommunerna att indela kommunen i
valkretsar avskaffas,
8. att riksdagen beslutar om sådan ändring i regeringens förslag till
vallag att nu gällande regel om att två kandidater måste stå överst på en
namnvalse-del förs in i den nya lagen,
9. att riksdagen beslutar om sådan ändring i regeringens förslag till 9 kap
. 12 § vallag att valförrättare och röstmottagare skall se till att
personvalsedlar finns utlagda i anslutning till varje röstningslokal i
enlighet med vad som anförts i motionen,
10. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i
vallagen att skilda valår införs för riksdags- och kommunalval.
1996/97:K23 av Peter Weibull Bernström (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att inrätta en ny trettionde valkrets, utlandsvalkretsen, för
svenska medborgare som inte är bosatta i Sverige,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att svensk medborgare alltid har rätt att utöva sin rösträtt
till riks-dagen och att han eller hon inte kan förlora sin rösträtt,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att valförfarandet förenklas ytterligare genom att
anmälningsförfa-randet avskaffas,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att utlandssvenskarna generellt bör ges möjlighet att välja att
rösta på svensk beskickning eller genom brevröstning,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att svensk medborgare som ej längre är folkbokförd i Sverige
automatiskt skall upptas i röstlängd för utlandsvalkretsen och kvarstå där
så länge han eller hon innehar svenskt pass,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att svenska medborgare som är födda utomlands och aldrig har
varit bokförda i Sverige skall registreras i röstlängden vid ansökan om
svenskt pass.
1996/97:K24 av Ingbritt Irhammar och Rigmor Ahlstedt (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om nivån på spärren för de enskilda personrösterna.
1996/97:K25 av Birgit Friggebo m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att spärren för att de särskilda personrösterna skall beaktas
vid de efter 1998 kommande riksdagsvalen skall sänkas från 8 till 5 %,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att införande av utjämningsmandat i kommunfullmäktigevalen och
fastställande av personligt röstetal i kommuner med flera valkretsar bör
bli föremål för förnyad beredning,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om reglering av en öppen redovisning av hur kandidater finansierar
sina valkampanjer,
4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring av
sekretess-lagen att sekretess gäller för röstlängderna beträffande uppgift
om enskilds personliga förhållanden, om det av särskild anledning kan antas
att den en-skilde eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs.
1996/97:K26 av Tomas Högström (m) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att spärrnivån för de särskilda personrösterna
vid riksdagsval, skall vara 5 %,
2. att riksdagen avslår propositionens förslag beträffande strykningar av
namn på valsedlar.
Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1996/97
1996/97:K201 av Fredrik Reinfeldt (m) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att antalet riksdagsledamöter halveras till 175 i
en-lighet med vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen beslutar förändra kostnadsersättningssystemet i enlighet
med vad som anförts i motionen.
1996/97:K202 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skilda valdagar,
9. att riksdagen hos regeringen begär förslag till minskning av antalet
riks-dagsledamöter i enlighet med vad som anförts i motionen,
1996/97:K207 av Marie Wilén (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att en utredning bör tillsättas med uppgift att ta fram ett
förslag till sänkt rösträttsålder till 16 år i samtliga val,
1996/97:K212 av Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
beslutar att personval inte skall införas.
1996/97:K213 av Lena Sandlin m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos
regering-en begär förslag till ett svenskt valsystem där möjlighet att avge
särskild personröst inte ingår.
1996/97:K536 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att flytta valdagen.
1996/97:K601 av Elizabeth Nyström och Maud Ekendahl (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om proceduren vid allmänna val.
1996/97:K602 av Fredrik Reinfeldt (m) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att Stockholms län och Stockholms stads riksdags-
valkretsar skall genomföra 1998 års personvalsröstning utan några spärr-
regler i enlighet med vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen beslutar om flexibla spärregler för personröstningen i en-
lighet med vad som anförts i motionen.
1996/97:K603 av Inger Davidson m.fl. (kd) vari yrkas
4. att riksdagen hos regeringen begär en utvärdering av 1994 års allmänna
val när det gäller representationen i beslutande organ bl.a. när det gäller
kön och ålder,
1996/97:K604 av Yvonne Ruwaida (mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att alla invandra-re
skall få rösträtt till kommunal-, landstings- och riksdagsval, tillika rätt
att kandidera efter att ha varit skrivna i Sverige i ett år.
1996/97:Kr257 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas
17. att riksdagen beslutar att rösträtts- och valbarhetsåldern sänks till
16 år i kommun- och landstingsval fr.o.m. 1998 års val.
1996/97:N254 av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp) vari yrkas
3. att riksdagen beslutar att regeringen skall tillsätta en utredning om
sponsring av riksdagskandidater i enlighet med vad som anförts i motionen.
1996/97:A434 av Eva Zetterberg m.fl. (v) vari yrkas
4. att riksdagen beslutar om rösträtt till riksdagen för invånare med ut-
ländskt medborgarskap.
1996/97:A820 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om personvalssystemets utformning.

Utskottet

Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås en ny vallag som är gemensam för val till
riksdagen, val till landstings- och kommunfullmäktige och val till
Europaparlamentet. Den ersätter 1972 års vallag samt den lag om val till
Europaparlamentet som tillämpades vid Sveriges första val till
Europaparlamentet år 1995. Vidare föreslås en lag om röstlängdsregister och
en ny lag om brevröstning som skall ersätta lagen om brevröstning i
Förbundsrepubliken Tyskland och Schweiz och också möjliggöra brevröstning
från fartyg. Dessutom föreslås en rad följdändringar med anledning av den
nya vallagen.
Förslaget till ny vallag bygger i stora delar på reglerna i den nuvarande
vallagen, men innehåller också sakliga förändringar.
Ett syfte med omarbetningen av vallagen uppges vara att lagens uppbygg-nad
skall stå i överensstämmelse med ordningsföljden av de moment som genomförs
vid ett val. För att uppfylla detta har flera omkastningar av regler-na
gjorts. Vidare är en strävan att lagen skall vara lättare att hitta i.
Detta har bl.a. medfört användning av underrubriker och hänvisningar till
grundläggan-de regler i andra författningar om valförfarandet.
I enlighet med vad regeringsformen numera föreskriver ges väljarna möj-
lighet att inom ramen för partivalssystemet avge en särskild personröst.
Vil-ket genomslag en sådan personröst skall få i förhållande till
partiernas rang-ordning av kandidaterna vid nomineringsprocessen avgörs av
den spärr som gäller för att de särskilda personrösterna skall räknas för
en kandidat. Det föreslås att spärren i den nya vallagen sätts till 8 % vid
riksdagsvalet och till 5 % vid övriga val. Om inte ett tillräckligt antal
kandidater kan utses på grund av personrösterna gäller i princip ordningen
mellan namnen på valsedlarna.
Momentet med personröstning kompletteras med en möjlighet för partier som
registrerat sin partibeteckning att också anmäla samtliga sina kandidater.
Enligt förslaget kommer tillskrivna namn på en valsedel för ett parti som
anmält kandidater inte att beaktas vid mandatfördelningen. Möjligheten att
stryka kandidater kommer att finnas kvar som en signal om missnöje med en
viss kandidat, men strykningarna kommer inte att beaktas vid mandatfördel-
ningen.
Syftet med de nya reglerna sägs vara att dels underlätta för väljarna att
per-sonrösta, dels möjliggöra en snabb och riktig sammanräkning av rösterna
. Förslaget syftar också till att motverka missbruket av den fria
nomineringsrät-ten, t.ex. bruket av s.k. piratlistor. För att underlätta
personröstning upphävs också förbudet mot namnvalsedlar på posten.
I propositionen föreslås också att det införs ett nytt system för framställ
-ning av röstlängder och röstkort, som innebär att frågan om en person har
rösträtt skall avgöras av förhållandena 30 dagar före valdagen. Systemet
med en alltid gällande röstlängd ersätts med ett system där röstlängden
endast tas fram då det skall hållas ett val eller en omröstning. Eftersom
röstkorten kommer att vara tillgängliga för väljarna senare än i dag kortas
förtidsröst-ningen vid posten till 18 dagar före valdagen. Den särskilda
röstlängden för utlandssvenskar tas bort och utlandssvenskarna skall vara
upptagna i samma röstlängd som övriga väljare. En särskild registerlag för
röstlängds- och röst-kortsframställning föreslås.
Genom den nya vallagen genomförs det EG-direktiv som stadgar rätt för
unionsmedborgare bosatta i en annan medlemsstat att där rösta i kommunala
val. Reglerna innebär att det nuvarande kravet på tre års folkbokföring för
att utlänningar skall ha rätt att rösta i kommunala val tas bort för
unionsmedbor-gare. Treårskravet tas också bort för medborgare i Island och
Norge.
I propositionen läggs fram ett förslag som tillmötesgår en begäran från
1995 års kyrkomöte angående de kyrkliga valen. Förslaget innebär dels att
valdag vid 1997 års val blir tredje söndagen i september, dels att
mandatperi-oden för kyrkofullmäktige och andra kyrkliga organ blir fyra år.
Den nya vallagen och övriga lagförslag föreslås träda i kraft den 1 juni
1997.
Inledning
Utskottet konstaterar att det inte i någon av motionerna i ärendet riktas
några principiella invändningar mot att den nuvarande vallagen nu ersätts
av en ny vallag och inte heller mot de framlagda lagförslagen i stort. De
frågor som tagits upp avser olika enskildheter i de framlagda förslagen.
Utskottets behandling av förslaget till ny vallag och tillhörande motioner
följer i princip kapitelindelningen i förslaget till vallag, med det
undantaget att frågor som har samband med personröstning tas upp först.
Personröstning
Grundlagsbestämmelser
Under hösten 1993 hölls partiöverläggningar som bl.a. behandlade frågan om
personval. Partierna enades då om att införa ett system med personval
enligt den s.k. modifierade danska modellen. Partierna enades vidare om att
grund-lagen skulle ändras för att lyfta fram personvalsinslaget. Mot
bakgrund av överenskommelserna beslutade riksdagen om grundlagsändringar,
vilka träd-de i kraft den 1 januari 1995, varigenom det bl.a. infördes en
ny andra mening i 3 kap. 1 § första stycket regeringsformen med följande
lydelse:
Riksdagen utses genom fria, hemliga och direkta val. Vid sådant val sker
röstning på parti med möjlighet för väljarna att avge särskild personröst.
Propositionen
I 1 kap. 1 § andra stycket i förslaget till ny vallag  anges principerna
för det ökade personvalsinslaget i det svenska valsystemet. Där sägs att
vid de val som anges i första stycket - val till riksdagen, landstings- och
kommunfull-mäktige samt val till Europaparlamentet - röstar väljarna på ett
parti och har möjlighet att avge en särskild personröst. I
specialmotiveringen (s. 175) framhålls att röstning i första hand sker på
parti och att partiernas rangord-ning vid nomineringen blir avgörande för
kandidatordningen. I den allmänna motiveringen påpekar regeringen att genom
partiöverenskommelsen hösten 1993 och den därpå följande ändringen av 3 kap
. 1 § regeringsformen har ett ökat inslag av personval enligt den s.k.
modifierade danska modellen blivit en obligatorisk del i det svenska
valsystemet.
Grunddragen i den modifierade danska modellen är följande. Nominering av
kandidater går till på samma sätt som tidigare. Det förutsätts alltså att
partierna presenterar valsedlar som tar upp kandidatnamn i den ordning som
partiets nomineringsförfarande lett fram till. Modellen påverkar inte
mandat-fördelningen mellan partierna utan endast platsfördelningen inom ett
parti. Ett valsystem med ökat personvalsinslag enligt modellen utgår alltså
fortfarande från ett val mellan partier. Det nya i förslaget är att
väljarna också har möj-lighet att markera en kandidat, inte flera, på
valsedeln. Genom markeringen har väljarna avgett en särskild personröst för
den aktuella kandidaten. Avgö-rande för vilken eller vilka kandidater som
skall förklaras valda är antalet personröster på varje kandidat, under
förutsättning att kandidaten fått ett visst minsta antal personröster, dvs.
uppnått en spärr (om nivån på spärren, se följande avsnitt).
Systemet med personröstning är inte tvingande. Det står alltså väljarna
fritt att inte markera någon kandidat och i stället godta partiets ordning
av kandi-daterna eller enbart rösta med en partimarkerad valsedel. Försök
med person-val enligt den modifierade danska modellen ägde rum vid valen
till kommun-fullmäktige år 1994 i Helsingborg, Linköping, Solna, Vaggeryd,
Vänersborg, Östersund och Övertorneå. Även vid valet till Europaparlamentet
år 1995 hade väljarna möjlighet att avge en särskild personröst.
Motionerna
I två motioner, väckta under den allmänna motionstiden 1996, ifrågasätts
möjligheten till personval från principiella utgångspunkter.
I motion 1996/97:K212 av Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s) hemställs att riksda-
gen beslutar att personval inte skall införas. Motionärerna hänvisar till
den försöksverksamhet som genomfördes vid kommunfullmäktigvalet 1994 och
vid valet till Europaparlamentet och anser att erfarenheterna vid dessa val
varit dåliga. Ingen, som inte annars skulle ha fått det, fick sitt mandat
genom personvalet till Europaparlamentet. Partival, som det svenska
valsystemet tidigare byggt på, är enligt motionärerna att föredra, eftersom
det stimulerat dialogen mellan väljare och valda. Varje vald politiker har
tvingats argumen-tera för partilinjen och har inte haft motiv att "smita
undan". Enligt motionä-rerna ökar detta den ömsesidiga kunskapen och
ansvarstagandet och underlät-tar för väljarna att lägga sin röst på den
politiska inriktning som bäst motsva-rar de egna värderingarna.
Personvalskampanjer med annat budskap än det kandidatens parti för till
torgs kan störa det politiska landskapet, heter det i motionen.
I motion 1996/97:K213 av Lena Sandlin m.fl. (s) begärs förslag till ett
svenskt valsystem där möjlighet att avge särskild personröst inte ingår,
vilket bl.a. innebär att 3 kap. 1 § RF måste ändras. Förutom att innebära
en in-skränkning av väljarnas valfrihet genom att den fria
nomineringsrätten av-skaffas har personvalssystemet, enligt motionärerna,
en annan mycket allvar-lig konsekvens, nämligen att partiernas ställning
ytterligare försvagas. Inter-nationella erfarenheter visar vidare att
kvinnor systematiskt missgynnas i ett system med starka personvalsinslag.
Motionärerna anser att erfarenheterna av personvalet i Sverige inte är
alltför positiva. Visserligen har relativt många kryssat för en kandidat,
men eftersom  personrösterna ändå gått till de kända politikerna överst på
listorna har  personvalet  inte haft någon betydande effekt. Risken finns
att valsystemet kommer att förstärka det politiska miss-troende som börjat
etablera sig och också att valdeltagandet vid 1998 års val kommer att
sjunka drastiskt.
I motion 1996/97:K17 av Sten Andersson (m) begärs tillkännagivanden om vad
i motionen anförts om dels nödvändigheten av information om nackde-larna ur
demokratisk synvinkel med personalvalsinslag vid allmänna val (yrkande 1),
dels behovet av åtgärder i syfte att förhindra att sådana problem som
uppstått vid personval i andra länder uppstår i Sverige (yrkande 2).
Motionären ifrågasätter om personvalsinslag i valsystemet ökar tilltron
till politik och politiker. I många länder med personval är valdeltagandet
mycket lägre än i Sverige, anför motionären. Personval innebär inte heller
"renare" politiker; mycket grova oegentligheter har upptäckts bland
politiker i länder med personval. Personvalsinslag innebär också en risk
för att politiker kan bli bundna till sponsorer och att riksdagspolitiker,
i jakt på omval, prioriterar sin lokala valkrets på nationens bekostnad.
Motionären anser att det är av stor vikt att de negativa effekter
personvalsinslag haft, där personval förekommer, redan från början
motarbetas.
I motion 1996/97:A820 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) begärs ett tillkännagi-
vande till regeringen om vad som i motionen anförs om personvalssystemets
utformning (yrkande 11). Det är en nödvändig, men inte tillräcklig,
förutsätt-ning för ett jämställt samhälle att kvinnor såväl som män har en
rimligt stor representation i beslutande församlingar, heter det i motionen
. En avgörande faktor för utformningen av personvalssystemet måste vara att
det inte miss-gynnar endera könet.
Fredrik Reinfeldt (m) anser i motion 1996/97:K20 att det redan i riksdagens
beslut om ny vallag tydligt bör markeras att den nytillträdda regeringen
efter valet 1998 har ett ansvar för att följa upp och utvärdera
personvalets genom-slag (yrkande 3).
I motion 1996/97:K603, väckt under den allmänna motionstiden 1996, be-gär
Inger Davidson m.fl. (kd) att regeringen gör en utvärdering av 1994 års
allmänna val när det gäller representationen i beslutande organ, bl.a. när
det gäller kön och ålder (yrkande 4). Motionärerna anser att kvinnors,
ungdomars och äldres möjligheter att delta i den demokratiska
beslutsprocessen måste förbättras. En utvärdering bör genomföras som
utgångspunkt för det fortsatta arbetet.
Tidigare utskottsbehandling
Vid behandlingen av förslaget att föra in bestämmelsen om personröstning i
regeringsformen tillstyrkte konstitutionsutskottet förslaget med hänvisning
till att väljarna genom ett personvalsmoment i valsystemet får bättre
möjlig-het att påverka vilka personer som skall representera dem, vilket
borde kunna bidra till ett stigande intresse hos såväl politiker som
allmänheten inför en valrörelse (bet. 1993/94:KU44).
Utskottets bedömning
Genom partiöverenskommelsen hösten 1993 och den därpå följande ändring-en
av 3 kap. 1 § RF har ett ökat inslag av personval enligt den modifierade
danska modellen blivit en obligatorisk del av det svenska valsystemet. En
återgång till en ordning utan möjlighet till särskild personröstning är
inte möjlig utan en grundlagsändring.
Utskottet har tidigare uttalat att väljarna genom ett personvalsmoment i
valsystemet får bättre möjlighet att påverka vilka personer som skall repre
-sentera dem. Vid det första försök med personval som hållits i hela landet
, valet till Europaparlamentet, var också personrösternas genomslag stort.
Något mindre än hälften av de väljare som deltog i valet personröstade.
Hälften av de 22 ledamöterna valdes in på personröster. Dock skulle
samtliga som valdes på grund av personröster också annars ha blivit invalda
, då på grundval av sin placering på valsedlarna.
Utskottet tillstyrker propositionens förslag till 1 kap. 1 § och avstyrker
mo-tionerna K212 (s) och K213 (s), i vilka begärts förslag till valsystem
utan möjlighet att avge särskild personröst.
Utskottet delar inte heller den negativa syn på personval som kommer till
uttryck i motion K17 (m) och avstyrker därför yrkande 1 i motionen, vari
begärs information om nackdelarna med personvalsinslag.
Den centrala valmyndigheten, dvs. Riksskatteverket, gör efter varje val en
utvärdering. Enligt utskottets mening bör emellertid de första allmänna
valen med personvalsinslag i full skala utvärderas särskilt noga. Detta bör
ske i en form där det finns parlamentarisk representation. Ett viktigt
moment i utvär-deringen är att undersöka om personvalsinslaget i
valsystemet fyllt sitt tänkta syfte att ge väljarna bättre möjligheter att
påverka vilka som skall represente-ra dem. Dessutom bör konstateras om
personvalsmomenten haft effekter på urvalet av kandidater vad beträffar bl.
a. kön eller ålder. 8-procentsspärrens inverkan på personvalsgenomslaget
och frågan om huruvida ovidkommande ekonomiska faktorer påverkat utfallet
av valet är, som framgår nedan, ytterli-gare skäl för en fördjupad
uppföljning av 1998 års val. Vad utskottet här anfört om en utvärdering av
1998 års allmänna val bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna
.  Motionerna K17 (m) yrkande 2, A820 (fp) yrkande 11, K20 (m) yrkande 3
och K603 (kd) yrkande 4 tillgodoses härmed och avstyrks därför.
Nivån på spärren för de särskilda personrösterna
Bakgrund
Avvägningen mellan partiernas och väljarnas inflytande på personurvalet var
föremål för särskilda överväganden inom Personvalskommittén, se betänkan-
det Ökat personval (SOU 1993:21). Kommittén enades efter ingående dis-
kussion om att en väl avvägd nivå på spärren för att de särskilda personrös
-terna skall beaktas vid utseende av kandidaterna torde ligga i intervallet
5-10 %. Anledningen till att en spärr anses behövas är att en kandidat som
fått ett mycket litet antal personröster inte skall kunna bryta den
rangordning som partiet gjort upp. Kommittén förespråkade en viss
försiktighet när det gällde att fastställa spärrnivån och lät den i ett
inledningsskede hellre ligga något högre än för lågt. Slutligen stannade
kommittén vid en nivå om 8 % av parti-ets röster i valkretsen vid
riksdagsval och vid 5 % vid kommunalvalen.
Vid de partiöverläggningar som följde på kommitténs betänkande diskute-
rades också nivån, och partierna enades om att följa kommitténs nivå vad
gäller riksdagsvalet 1998.
I proposition 1993/94:115, där förslag till grundlagsändring om personval
lades fram, angav den dåvarande regeringen att vid det första ordinarie
riks-dagsvalet skulle nivån ligga på 8 % av partiets röstetal, men vid
påföljande val borde den kunna sänkas. Riksdagen lämnade uttalandet utan
erinran (bet. 1993/94:KU44 och 1994/95:KU1).
Vid lagstiftningsärendet om valet till Europaparlamentet diskuterades
spärrnivån på nytt. I ärendet uttalades bl.a. att det för riksdagsvalets
del inte fanns anledning att frångå den spärrnivå som man vid
partiledaröverlägg-ningarna enats om (prop. 1994/95:154). Riksdagen lämnade
uttalandet utan erinran (bet. 1994/95:KU40).
Nomineringsrätts- och valkretskommittén hade i uppdrag att utvärdera de val
som genomförts med möjlighet att avge särskild personröst. Det visade sig
att genomslaget av personröstningen generellt sett var lågt. Kommittén
menade att det med hänsyn till förtroendet för personröstningen var viktigt
att väljarnas åsikter tilläts slå igenom i valresultatet. Den
intressekonflikt som föreligger mellan partiernas och väljarnas krav på
inflytande måste beaktas, men avvägningen borde ske så att väljarnas
förtroende för systemet upprätt-hålls och förstärks. Vidare uttalade
kommittén att de val med personröstning som dittills hållits indikerade att
nivån på spärren i vart fall borde närma sig den av Personvalskommittén
förespråkade lägsta nivån för en spärr, dvs. 5 %. Trots det anförda
föreslog kommittén ingen sänkning av nivån, utan fann att en sådan borde
anstå till dess personvalet prövats i full skala.
Propositionen
Enligt regeringens bedömning är den av Personvalskommittén och Nomine-
ringsrätts- och valkretskommittén förespråkade försiktighetsprincipen en
lämplig väg att gå. Detta innebär enligt regeringen att spärrnivån i ett
inled-ningsskede sätts något högre för att, om så beslutas, senare kunna
justeras nedåt. De nivåer som partierna tidigt kommit överens om skall vara
desamma som nu föreslås. Spärren för att de särskilda personrösterna skall
beaktas föreslås i propositionen till minst 8 % av partiets röstetal vid
riksdagsval (18 kap. 38 §), till minst 5 % av partiets röstetal i
valkretsen, dock lägst 100 röster, vid val till landstingsfullmäktige (18
kap. 41 §) och till minst 5 % av partiets röstetal i valkretsen, dock lägst
50 röster, vid val till kommunfull-mäktige (18 kap. 44 §). För valet till
Europaparlamentet föreslås spärrnivån vara minst 5 % av partiets röstetal i
landet (18 kap. 48 §), dvs. samma nivå som tillämpades vid 1995 års val.
För alla valen gäller att om flera kandidater får lika stora personliga
röstetal skall lotten avgöra vem som skall ha företrä-de.
Motionerna
I några motioner begärs att spärren vid riksdagsval bestäms till 5 % redan
nu.
I motion K20 av Fredrik Reinfeldt (m) hemställs att riksdagen beslutar att
sätta spärren för de särskilda personrösterna till 5 % av partiets röstetal
i valkretsen vid såväl riksdagsval som kommunalval (yrkande 1). Med en 5-
procentsspärr blir genomslaget för väljarnas preferenser större, påpekar mo
-tionären.
I motion 1996/97:22 vill Peter Eriksson m.fl. (mp) att riksdagen ändrar
förslaget till 18 kap. 38 § första stycket så att personligt röstetal skall
faststäl-las bara för en kandidat som fått särskilda personröster till ett
antal av minst 5 % av partiets röstetal i valkretsen (yrkande 1). Enligt
motionärerna tar rege-ringen ett betydande steg bakåt när det i
propositionen föreslås en höjning till 8 % för att personvalet skall få
genomslag i riksdagsvalen i stället för de 5 % som föreslås i andra val.
Erfarenheterna hittills har visat att genomslaget för personröstningen i de
försök som gjorts i Sverige har varit mycket begränsat och att partiernas
kontroll över vilka som blir valda lämnats i huvudsak in-takt. Risken med
regeringens förslag är enligt motionärerna att systemet med personval inte
kommer att ha någon reell innebörd för riksdagsvalet. Det riskerar i sin
tur att försvaga många väljares redan svaga tilltro till det demo-kratiska
systemet.
Även i motion 1996/97:K26 av Tomas Högström (m) hemställs att riksda-gen
beslutar att spärrnivån för de särskilda personrösterna vid riksdagsval
skall vara 5 %. Motionären anser att väljarnas inflytande måste få ett
bättre genomslag även på personurvalet. Enligt motionärens mening finns
heller inga skäl att ha olika spärrnivåer vid val till riksdagen och till
de kommunala församlingarna.
I motion 1996/97:K25 av Birgit Friggebo m.fl. (fp) begärs ett tillkännagi-
vande till regeringen om att personvalsspärren skall sänkas till 5 % vid de
efter 1998 kommande riksdagsvalen (yrkande 1). Motionärerna hänvisar till
att det i propositionen föreslås att spärren i enlighet med 1993 års
överens-kommelse till en början sätts till 8 % samt att det i  den
proposition där för-slaget till grundlagsändring fördes fram uttalades att
spärren i 1998 års val skulle ligga på 8 %, men att den vid påföljande val
skulle kunna sänkas, ett uttalande som riksdagen lämnat utan erinran.
I motion 1996/97:K18 av Anders Björck m.fl. (m) begärs ett tillkännagivan-
de till regeringen om att 8-procentsspärrens inverkan på 1998 års personval
blir föremål för utvärdering (yrkande 3). Motionärerna erinrar om att den
spärrnivå på 8 % vid 1998 års val, som partierna enats om, kan komma att
justeras nedåt till nästa val.
Även i motion 1996/97:K24 av Ingbritt Irhammar och Rigmor Ahlstedt (båda c)
förordas en utvärdering av 1998 års val. Om det visar sig att en 8-
procentsspärr innebär att personvalsinslaget inte får tillräckligt
genomslag måste spärren ändras till 5 %, anför motionärerna och begär ett
tillkännagi-vande till regeringen om detta.
I motion 1996/97:K602 av Fredrik Reinfeldt (m) hemställs att riksdagen
beslutar om flexibla spärregler för personröstningen (yrkande 2). Enligt mo
-tionären skulle de olika partierna själva kunna få bestämma vilken nivå på
spärren, om ens någon, som det egna partiet vill använda sig av. Partier,
som gärna ser större väljarinflytande, kan få besluta att det partiets
väljare får personrösta utan spärrar, medan andra, som hellre ser större
inflytande för inre maktgrupper, kan välja att sätta en spärr.
I samma motion, yrkande 1, liksom i motion K20 av samme motionär (m),
yrkande 2, hemställs att Stockholms läns och Stockholms stads riksdagsval-
kretsar skall genomföra 1998 års personvalsröstning utan några spärregler.
I de två största partierna är det oftast flera ledamöter som blir invalda
och flera som har goda möjligheter att komma in, vilket leder till att
många konkurre-rar om personrösterna, anför motionären. I valkretsar där
fem eller fler leda-möter väljs in för ett parti blir det mycket svårt att
bli personvald. Skall per-sonvalet få resultat i de två
Stockholmsvalkretsarna bör därför spärren helt tas bort. Alla som väljs in
blir då personvalda och antalet personliga kryss styr i vilken ordning
kandidaterna blir invalda. Enligt motionären kan då väl ge-nomförda
personliga kampanjer bryta den rangordning som partierna fastställt och
möjliggöra inval av kandidater som annars inte skulle blivit invalda.
Utskottets bedömning
Vid partiöverläggningarna hösten 1993 enades partierna om att fastställa
nivån på spärren för att de särskilda personrösterna skall beaktas till 8 %
av partiets röster i valkretsen i riksdagsvalet 1998. Riksdagen har
tidigare ställt sig bakom förslaget. Riksdagen har också lämnat utan
erinran uttalandet i proposition 1993/94:115 att nivån borde kunna sänkas
vid de val som följer efter 1998 års val. Med hänvisning härtill
tillstyrker utskottet de föreslagna lagbestämmelserna om spärrnivåerna och
avstyrker  motionerna K20 (m) yrkande 1, K22 (mp) yrkande 1 och K26 (m), i
vilka begärs att spärren vid riksdagsval bestäms till 5 % redan nu. Av
samma skäl avstyrks också motion K602 (m) yrkandena 1 och 2 och K20 (m)
yrkande 2, i vilka begärs flexibla spärregler respektive inga spärregler
vid riksdagsvalet i Stockholm i 1998 års val.
Som redan framgått vill utskottet förorda en fördjupad utvärdering av 1998
års val. En sådan utvärdering bör omfatta också 8-procentsspärrens inverkan
på personvalets genomslag. Motionerna K18 (m) yrkande 3 och K24 (c)
tillgodoses härigenom och avstyrks därför.
Utskottet anser inte att riksdagen bör föregripa resultatet av
utvärderingen genom att nu besluta att spärren skall sänkas till 5 % vid de
efter år 1998 kommande valen och avstyrker därför motion K25 (fp) yrkande 1
.
Redovisning av valfinansiering - sponsring av personvalskampanjer
Propositionen
I propositionen läggs inte fram något förslag till reglering av redovisning
av partiernas valfinansiering. Som skäl härför anför regeringen bl.a.
följande. Det finns i Sverige inga bestämmelser som särskilt reglerar hur
de politiska partierna skall redovisa hur de finansierat sin verksamhet vid
valen. Annan lagstiftning kring partiernas och kandidaternas ekonomi runt
valkampanjer är också mycket begränsad. Partierna är därför oförhindrade
att spendera de medel de önskar i samband med en sådan kampanj. De kan
också i princip fritt ta emot bidrag från olika bidragsgivare. Den
vanligaste formen av stöd är emellertid det statliga och kommunala
partistödet. De begränsningar som finns är i praktiken knutna till dem som
finns i partistödssystemet. Även om det inte finns någon tvingande
reglering på området finns det enligt regering-en en tradition och en
överenskommelse mellan partierna som innebär att partierna redovisar sina
intäkter och kostnader på riksplanet.
Regeringen hänvisar också till att Nomineringsrätts- och valkretskommit-tén
(SOU 1996:66) anfört att de utvärderingar som gjorts av valen med per-
sonröstning inte visat att några ovidkommande ekonomiska hänsyn avgjort vem
som utsetts. Kommittén menade att det saknades skäl att överväga någon
reglering.
Mot denna bakgrund anser regeringen att det för närvarande saknas skäl att
föreslå någon reglering. Regeringen understryker dock att utvecklingen
skall följas mycket noga. Skulle det visa sig att ovidkommande ekonomiska
fakto-rer påverkar utfallet av valet avser regeringen att återkomma i
frågan.
Avslutningsvis framhåller regeringen vikten av den frivilliga regleringen
och att det i den tas fram enhetliga riktlinjer för hur den öppna
redovisningen skall komma till stånd. Ansvaret för detta måste åvila
partierna, heter det i propositionen.
Motionerna
I motion 1996/97:N254 av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp) begärs att riksdagen
beslutar att regeringen skall tillsätta en utredning om sponsring av
riksdags-kandidater (yrkande 3). Motionärerna anser att frågan om vilka
regler som skall gälla för sponsring i det framtida personvalssystemet noga
bör utredas i tid före nästa val.
Vänsterpartiet hemställer i motion 1996/97:K19 att riksdagen hos regering-
en begär förslag om regler för redovisning av valfinansiering för person-
valskampanjer. Vänsterpartiet anser inte att det är tillräckligt med ett
frivilligt system för redovisning. Partiet pekar också på att en
fullständig och öppen redovisning av finansieringen av personvalskampanjer
kan vara väsentlig vid en utvärdering av effekterna av personval.
Exempelvis kan frågan om i vilken utsträckning och av vem kvinnor och män
får bidrag till sina  kampanjer vara intressant, heter det i motionen.
I motion K22 (mp) begärs förslag från regeringen om dels reglering av par-
tiernas valfinansiering i syfte att garantera medborgarnas insyn i
partiernas och kandidaternas ekonomiska förhållanden (yrkande 2), dels
reglering om ekonomiska begränsningar för valkampanjerna (yrkande 3).
Motionärerna understryker konstitutionsutskottets tidigare uttalande att
det finns ett starkt behov av att få en öppen redovisning av kampanjmedel
vid ett ökat inslag av personval. Vidare menar motionärerna att det är
rimligt och lämpligt att i samband med personval sätta ekonomiska gränser
för valkampanjerna. Utan en sådan reglering finns det uppenbara risker att
ekonomi och knytning till en viss bidragsgivare blir alltför stor.
Enligt motionärerna i motion K25 (fp) har de senaste årens osunda hante-
ring av allmänna medel kraftigt försämrat medborgarnas tilltro till
politikers ekonomiska förhållanden och transaktioner. Att i ett sådant läge
låta sig nöja med att följa utvecklingen, som regeringen förordar i
propositionen, är inte tillräckligt. Motionärerna drar den motsatta
slutsatsen och menar att klara och tydliga spelregler för finansiering av
personvalskampanjer behövs och hem-ställer att detta ges regeringen till
känna (yrkande 3).
Tidigare riksdagsbehandling
Frågan om en offentlig redovisning av de politiska partiernas finansiering
har behandlats av riksdagen vid åtskilliga tidigare tillfällen - första
gången redan under 1930-talet. Våren 1964 uttalade riksdagen att frågan i
första hand borde lösas genom frivilliga överenskommelser mellan partierna
(bet. 1LU 1964:19). Mot bakgrund av att några sådana överenskommelser inte
kommit till stånd förklarade riksdagen år 1973 i ett tillkännagivande till
regeringen att tiden var mogen för förnyade överväganden om lagstiftning i
ämnet. I sitt av riksdagen godkända betänkande (KU 1973:41) framhöll
konstitutionsutskottet att frågan emellertid fordrade ingående överväganden
av principiell och praktisk natur. Utskottet fortsatte:
Mot tanken att genom lagstiftning ålägga partierna att offentligt redovisa
olika juridiska personer som bidragsgivare har anförts att en redovisnings-
skyldighet lätt skulle kunna komma i konflikt med valhemligheten. Enligt
utskottet är det en självklar förutsättning för en lagstiftning på detta
område att valhemligheten inte äventyras.
Exempel från andra länder där partierna i lag ålagts redovisningsskyldighet
för sina inkomster visar att det är svårt att utforma lagregler i ämnet som
inte kan kringgås. En lagreglering som i praktiken lätt kan sättas åt sidan
är själv-fallet av föga värde.
Allmän enighet råder i vårt land om att det ur demokratisk synpunkt är an-
geläget att de politiska partierna själva får besluta om sin organisation
och sina inre arbetsförhållanden. Detta måste beaktas vid prövning av
frågan om en lagstadgad redovisningsskyldighet för partierna bör införas.
I en motion vid riksmötet 1979/80 föreslogs att riksdagen på nytt skulle an
-hålla hos regeringen om utredning och förslag om öppen redovisning av de
politiska partiernas finansiering. Utskottet konstaterade då att ett
uttalande av den innebörd som föreslogs i motionen gjordes år 1973 och att
något nytt uttalande därför inte var erforderligt (bet. KU 1979/80:22).
Med hänvisning till att riksdagen i skrivelser till regeringen 1964 och
1973 uttalat sig för att de politiska partierna fortlöpande skulle redovisa
sin finan-siering på ett öppet och enhetligt sätt träffade de då fem
riksdagspartierna inför statsrådet Petri en skriftlig överenskommelse i
redovisningsfrågan. Överenskommelsen, som undertecknades den 19 december
1980, innebär bl.a. följande. Varje riksorganisation skall årligen lämna de
övriga riksorgani-sationerna en offentlig redovisning av sina inkomster och
utgifter under när-mast föregående kalenderår. Redovisningen skall avfattas
enligt ett formulär. Riksorganisationerna skall hålla sina årsbokslut
tillgängliga för alla som vill ta del av dem. Riksorganisationerna åtar sig
också att verka för att partiernas regionala organisationer, ungdomsförbund
och kvinnoförbund visar samma öppenhet.
Vid införandet av lagen om val till Europaparlamentet behandlade utskottet
en motion om åtgärder mot oönskade effekter på personvalsinslaget vad
gällde finansieringen av valkampanjer (bet. 1994/95:KU40 s. 15). Utskottet
underströk starkt behovet av största möjliga öppenhet i fråga om
redovisning av kampanjmedel vid ett ökat inslag av personval. Inför valet
till Europapar-lamentet var det enligt utskottets mening knappast möjligt
att införa någon formell redovisningsskyldighet. Utskottet ville heller
inte vid den aktuella tidpunkten ta ställning till om en sådan formell
redovisningsskyldighet över huvud taget borde införas. Utskottet utgick
dock från att de som kandiderar i val och personligen tar emot bidrag för
sina kampanjer är medvetna om be-hovet av att öppet redovisa sådana bidrag.
De erfarenheter som vinns vid valet till Europaparlamentet kan senare ligga
till grund för vidare övervägan-den, ansåg utskottet. Enligt utskottets
uppfattning borde noga övervägas vilka åtgärder som kunde och borde vidtas
för att åstadkomma den eftersträvade öppenheten. Den då aktuella motionen
avstyrktes därmed.
Utskottets bedömning
Såsom anförs i propositionen har inte de utvärderingar som gjorts av valen
med personröstning visat att några ovidkommande ekonomiska hänsyn av-gjort
vem som utsetts. Regeringen understryker dock att utvecklingen skall följas
mycket noga. Skulle det visa sig att ovidkommande ekonomiska fakto-rer
påverkar utfallet av valet avser regeringen att återkomma i frågan om en
reglering av redovisningen av partiernas valfinansiering.
När det gäller de politiska partiernas finansiering finns såsom ovan redovi
-sats en skriftlig överenskommelse mellan riksdagspartierna om att redovisa
sin finansiering  på ett öppet och enhetligt sätt. Enligt utskottets mening
är en frivillig överenskommelse att föredra framför en lagstadgad
redovisnings-skyldighet. Som framgått av exempel från andra länder där
partierna i lag ålagts redovisningsskyldighet är det svårt att utforma
lagregler som inte kan kringgås.
Partierna kan emellertid inte ta ansvar för hur enskilda kandidater lägger
upp sina personliga valkampanjer. Enligt regeringen bör detta inte
förhindra partierna att utforma generella rekommendationer om förfarandet.
Utskottet instämmer häri. I detta sammanhang vill utskottet också framhålla
att det svenska valsystemet, trots ett ökat personvalsinslag, även i
fortsättningen kommer att bygga på att röstningen i första hand sker på ett
parti. Det torde därmed bli mindre intressant för utomstående att med
ekonomiska bidrag försöka påverka enskilda kandidater än vad som är fallet
i länder med mer utpräglat personval.
Utskottet vill emellertid återigen understryka att utvecklingen måste
följas noga. Utskottet har också i det föregående uttalat sig för en
fördjupad utvär-dering av 1998 års val. Den bör också gälla frågan om
huruvida ovidkom-mande ekonomiska faktorer påverkat valet. Med hänvisning
till det anförda avstyrks motionerna N254 (mp) yrkande 3, K19 (v), K22 (mp)
yrkandena 2 och 3 och K25 (fp) yrkande 3.
Om rösträtt och valbarhet, 1 kap. 2-8 §§
Propositionen
I förslaget till 1 kap. 2 § anges att rösträtt vid val till riksdagen har
svenska medborgare som fyller 18 år senast på valdagen och som är bosatta i
landet eller någon gång har varit folkbokförda här. Paragrafen har ingen
motsvarig-het i den nuvarande vallagen. Stadgandet utgör endast en erinran
om vad som slagits fast i 3 kap. 2 § RF.
I 1 kap. 3 § första stycket erinras om vad som enligt 4 kap. 2-4 §§ kommu-
nallagen gäller för rösträtt i val till kommunfullmäktige och
landstingsfull-mäktige. Rösträtt har den som fyller 18 år senast på
valdagen och är folkbok-förd inom landstinget respektive i kommunen.
Genom stadgandet i 3 § andra stycket genomförs EG-direktiv 94/80/EG som
föreskriver rätt för unionsmedborgare bosatta i en annan medlemsstat att
där rösta i kommunala val. Reglerna innebär att det nuvarande kravet på tre
års folkbokföring för att utlänningar skall ha rätt att rösta i kommunalval
tas bort för unionsmedborgare. Enligt propositionen bör den vidgade
rösträtten omfatta även de nordiska medborgare, som inte är
unionsmedborgare - dvs. medborgare i Norge och Island - men som är bosatta
i Sverige. Regeringen hänvisar till att motsvarande bestämmelser finns i
Danmark och Finland och att Norge har för avsikt att införa sådana regler
samt till att det inom Norden finns en gemensam bas vad gäller språk och
samhällsstruktur.
Vad gäller övriga i Sverige bosatta personer bör enligt regeringens be-
dömning treårsregeln ligga fast. Treårsperioden föreslås dock räknas från
valdagen i stället för från den 1 november tre år närmast före valdagen.
Detta kommer till uttryck i 3 § tredje stycket.
I 1 kap. 6 och 7 §§ anges vilka som är valbara i val till riksdagen
respektive de kommunala valen. Bestämmelserna saknar motsvarighet i den
nuvarande vallagen och erinrar om vad som är reglerat i regeringsformen och
kommu-nallagen. Valbar är den som har rösträtt i ett val. I 1 kap. 8 §
anges vem som är valbar som företrädare i Europaparlamentet. Bestämmelserna
motsvarar 7 § i den nuvarande lagen om val till Europaparlamentet.
Motionerna
I motion 1996/97:K23 av Peter Weibull Bernström (m) begärs ett tillkännagi-
vande till regeringen om att rösträtt till riksdagen måste tillkomma alla
svenska medborgare, oavsett om de varit bosatta i Sverige eller inte.
Enligt motionären bör det slås fast i vallagen att en svensk medborgare
alltid har rätt att utöva sin rösträtt till riksdagen och att han eller hon
inte kan förlora sin rösträtt (yrkande 2).
I motion 1996/97:A434  av Eva Zetterberg m.fl. (v) hemställs att riksdagen
beslutar om rösträtt till riksdagen för invånare med utländskt
medborgarskap (yrkande 4). Yrkandet är ett gammalt vänsterpartikrav, som nu
är aktuellare än någonsin, anför motionärerna. Om invandrarna fick sådan
rösträtt skulle det öka intresset för politik hos dessa grupper och göra de
politiska partierna mer benägna att lyssna på invandrargruppernas krav och
förslag.
I två mp-motioner framförs kritik mot att olika rösträttsregler skall gälla
för invandrare från länder inom EU och andra invandrare. I motion 1996/97:
K604 begär Yvonne Ruwaida (mp) ett tillkännagivande till regering-en om att
alla invandrare skall få rösträtt till kommunal- och landstingsval, tillika
rätt att kandidera efter att ha varit skrivna i Sverige i ett år.
Motionären vill dessutom ge alla invandrare motsvarande rättigheter
beträffande riks-dagsval. Motionärerna i motion K22 (mp) vill att förslaget
till 1 kap. 3 § i vallagen ändras så att alla, oavsett nationalitet, som
fyller 18 år senast på valdagen och är folkbokförda i landet har rösträtt
vid val till landstings- och kommunfullmäktige (yrkande 4). Enligt
motionärerna finns det inga sakliga skäl att göra skillnad mellan olika
grupper av invandrare när det gäller rösträt-ten.
Tidigare riksdagsbehandling
Motioner om rösträtt för invandrare i riksdagsval har behandlats tidigare
av utskottet, senast i betänkande 1995/96:KU6. Yrkanden med den innebörden
har avstyrkts av utskottet med hänvisning till att de utredningar som under
-sökt sambandet mellan rösträtt och medborgarskap, 1983 års rösträttskommit
-té och Medborgarskapskommittén (A 1985:01), inte föranlett någon åtgärd i
detta hänseende från regeringen. Utskottet har vidare hänvisat till att
rösträtt vid val till riksdagen tillkommer svensk medborgare och att
möjligheten för invandrare att erhålla svenskt medborgarskap successivt
underlättats genom lagstiftningen om naturalisation.
Även frågan om utvidgad rösträtt för utlandssvenskar har behandlats tidi-
gare av riksdagen. Hösten 1994 behandlade utskottet en motion (m), i vilken
det begärdes att alla utanför Sverige bosatta svenskar skulle få rösträtt
så snart de uppnått 18 års ålder, utan undantag eller andra särskilda
kvalifikatio-ner. Motionen avstyrktes av utskottet med hänvisning till den
då pågående beredningen av 1993 års vallagskommittés förslag. Riksdagen
följde utskott-tet.
En parlamentarisk kommitté (In 1997:04) har nyligen tillsatts med uppdrag
att se över lagen (1950:382) om svenskt medborgarskap samt utreda vissa
speciella frågeställningar som rör medborgarskapslagstiftningen (dir. 1997:
5). Kommittén skall också överväga åtgärder som kan stärka det svenska med-
borgarskapets status. Vidare skall kommittén överväga vilka åtgärder som
kan vidtas för att underlätta för statslösa, barn som föds i Sverige av
utländ-ska föräldrar och invandrare som har svårt att styrka sin identitet
att bli svenska medborgare.
Utskottets bedömning
När det gäller frågan om rösträtt för invandrare i riksdagsval vidhåller
utskot-tet sin tidigare inställning. Utskottet kan alltså inte ställa sig
bakom krav som syftar till att bryta sambandet mellan svenskt medborgarskap
och rösträtt i riksdagsval. Kommittén (In 1997:04) har bl.a. i uppdrag att
lägga fram för-slag som ytterligare underlättar för invandrare att erhålla
svenskt medborgar-skap. Med hänvisning härtill avstyrks motionerna  K604 (
mp), delvis, och A434 (v) yrkande 4.
Genom förslaget till 1 kap. 3 § genomförs det EG-direktiv som ger vidgad
rätt för unionsmedborgare bosatta i Sverige att rösta i landstings- och kom
-munfullmäktigval. EG-direktivet ger också svenska medborgare bosatta i ett
EU-land rätt att rösta i kommunalval på samma villkor som den statens egna
medborgare. Reglerna är ett exempel på tillämpningen av principen om jäm-
likhet mellan och lika behandling av en medlemsstats medborgare och med-
borgare i andra medlemsstater och en följd av den rätt att röra sig fritt
och uppehålla sig som föreskrivs i artikel 8 a i Romfördraget. Utskottet
delar inte uppfattningen i motionerna K604 (mp), delvis, och K22 (mp)
yrkande 4 att reglerna bör omfatta alla i Sverige bosatta invandrare,
oavsett om de omfattas av direktivet eller inte. Utskottet tillstyrker 1
kap. 3 § andra stycket lagförsla-get, såvitt nu är i fråga och avstyrker de
aktuella mp-motionerna.
Utskottet ser inget skäl att frångå kravet på att svenska medborgare åtmins
-tone skall ha den anknytningen till Sverige att de någon gång varit
folkbok-förda i landet för att få rösträtt och avstyrker därför motion K23
(m) yrkande 2.
Utskottet tillstyrker förslaget till 1 kap. 2 § i här aktuell del, i vilken
erinras om vad som i 3 kap. 2 § RF slagits fast om rösträtt vid riksdagsval
.
Rösträttsåldern, 1 kap. 2-3 §§
Propositionen
Propositionens förslag innebär som ovan framgått ingen ändring av nuvaran-
de regler. I 1 kap. 2 och 3 §§ hänvisas till bestämmelserna i
regeringsformen och kommunallagen.
Bakgrund till nuvarande bestämmelser
Rösträttsåldern sänktes, liksom den civilrättsliga myndighetsåldern, från
21 till 20 år 1969. Genom 1974 års regeringsform sänktes rösträttsåldern
ytterli-gare till nuvarande 18 år. Som skäl framhölls bl.a. (prop. 1973:90
s. 162 f.) att samhällsutvecklingen fört med sig att ungdomen i allmänhet
hade större insikter i sociala, politiska och ekonomiska frågor än tidigare
och att en sänkning av rösträttsåldern borde kunna medverka till att rikta
ungdomens intresse i samhällsfrågor till den politiska aktivitet som hade
den representa-tiva demokratin och dess olika organ som bas. Det ansågs
samtidigt värdefullt att bevara sambandet mellan rösträttsåldern och
myndighetsåldern, som sänktes till 18 år genom en ändring i föräldrabalken
1974.
Motionerna
Tre motioner -  1996/97:K207 av Marie Wilén (c), 1996/97:Kr257 av Mari-anne
Samuelsson m.fl. (mp), yrkande 17 och K22 (mp), yrkande 5 - tar upp frågan
om en sänkning av rösträttsåldern till 16 år. I motion K207 begärs en
utredning med uppgift att ta fram ett förslag till sänkt rösträttsålder i
samtliga val, medan det i motion K22 yrkas beslut om en sådan ändring i
regerings-formen och gällande följdlagstiftning att rösträttsåldern sänks
till 16 år vid val till riksdagen, landsting och kommunfullmäktige. I
motion Kr257 hem-ställs att riksdagen beslutar att rösträtts- och
valbarhetsåldern sänks till 16 år i kommun- och landstingsval fr.o.m. 1998
års val.
Tidigare riksdagsbehandling
Utskottet behandlade motioner om sänkning av rösträttsåldern till 16 år
senast i sitt av riksdagen godkända betänkande 1995/96:KU6. Utskottet ansåg
inte att det fanns skäl att sänka rösträttsåldern under den ålder som nu
gäller för rösträtt och i civilrättsligt avseende.
Utskottets bedömning
Utskottet vidhåller sin tidigare inställning och avstyrker motionerna K207
(c), Kr257 (mp) yrkande 17 och K22 (mp) yrkande 5. Förslaget till 1 kap. 2
och 3 §§ tillstyrks vad avser rösträttsåldern.
Gemensam valdag m.m., 1 kap. 10 §
Gällande bestämmelser
Ordinarie val till riksdagen förrättas enligt 3 kap. 3 § regeringsformen i
dess lydelse fr.o.m. 1995 vart fjärde år. I riksdagsordningen (1 kap. 1 §)
föreskrivs att sådana val hålls i september. Närmare bestämmelser om
tidpunkten finns i den nuvarande vallagen.
Propositionen
Bestämmelserna i propositionens förslag om när val skall hållas motsvarar
den nuvarande vallagens bestämmelser och innefattar också en erinran om vad
som gäller enligt regeringsformen och kommunallagen.
Ordinarie val till riksdagen och ordinarie val till landstings- och kommun-
fullmäktige skall hållas samma dag. Valdag skall vara den tredje söndagen i
september, 1 kap. 10 § första stycket. I paragrafens andra stycke erinras
om att de nu nämnda valen skall hållas vart fjärde år.
Motionerna
Tre motioner tar upp frågan om skilda valdagar för riksdags- och kommunal-
val. I motionerna 1996/97:K202 av Carl Bildt m.fl. (m), yrkande 8 och K18 (
m) yrkande 1 begärs en utredning om förutsättningarna för en återgång till
ett valsystem med skilda valdagar för riksdags- och kommunalval. Med skil-
da valdagar skulle de kommunala frågorna - och de kommunala politikerna -
uppmärksammas bättre och därmed ges mer rättvist utrymme i den allmänna
debatten, anför motionärerna. Även Miljöpartiet anser att kommunalvalen i
dag hamnar i skuggan av riksdagsvalet och begär i motion K22 (mp) förslag
till sådan ändring i vallagen att skilda valår införs för riksdags- och
kommu-nalval (yrkande 10).
I motion 1996/97:K536 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c), yrkande 2, begärs ett
tillkännagivande till regeringen om att valdagen bör flyttas till våren. I
samband med att riksdagen beslutade om kalenderårsbudget borde riksdagen
även ha tagit ställning för att flytta valdagen till våren, anför
motionärerna. Det nu gällande systemet innebär att valrörelse och
budgetarbete kommer att sammanfalla, vilket motionärerna menar är olyckligt
. De pekar också på att den tillträdande regeringen vid ett regeringsskifte
i princip kommer att tving-as överta den tidigare regeringens budget under
det första året vid makten.
Tidigare riksdagsbehandling
Utskottet behandlade ett motionsyrkande (mp) om skilda valdagar vid val
till riksdagen respektive regionala och lokala församlingar senast i sitt
av riksda-gen godkända betänkande 1995/96:KU6. Utskottet hänvisade till att
vid överläggningar mellan riksdagspartierna överenskommelse träffats om för
-längning av valperioderna för riksdag, landsting och kommuner utan föränd-
ringar i fråga om den gemensamma valdagen. Mot den bakgrunden avstyrkte
utskottet det då aktuella motionsyrkandet.
Folkstyrelsekommittén, som bl.a. hade i uppgift att överväga hur riksda-
gens arbetsformer skulle kunna effektiviseras, bedömde att
kalenderårsbudget förutsatte att de allmänna valen måste flyttas till våren
. Kommittén fann så stora nackdelar med vårval att dess slutsats blev att
det nuvarande budgetåret borde behållas (SOU 1987:6 s. 206).
Riksdagsutredningen föreslog i samband med överlämnandet av sitt prin-
cipbetänkande i juni 1993 att tidpunkten för riksdagsval skulle
tidigareläggas. De författningsöverläggningar som hölls hösten 1993 mellan
företrädare för riksdagspartierna ledde inte till någon överenskommelse om
att ändra tid-punkten för allmänna val. Riksdagsutredningen ansåg sig
därför i sitt slutliga förslag om statens budgetår böra utgå från att
valdagen skulle vara oföränd-rad.
Ett motionsförslag (c) om att förlägga riksdagsvalen till våren avstyrktes
i betänkande 1994/95:KU40. Utskottet hänvisade till att Riksdagsutredningen
utgått från oförändrad valdag som en konsekvens av författningsöverlägg-
ningarna och avstyrkte motionen. Riksdagen följde utskottet.
Utskottets bedömning
De överläggningar mellan riksdagspartierna som ägde rum hösten 1993 ledde
inte till någon överenskommelse om att ändra tidpunkten för de allmänna
valen vare sig när det gäller gemensam valdag för riksdags- och kommunal-
val eller en flyttning av de allmänna valen till våren.
Utskottet tillstyrker förslaget till 1 kap. 10 § första stycket första
meningen om att ordinarie val till riksdagen och ordinarie val till
landstings- och kom-munfullmäktige skall hållas samma dag och avstyrker
motionerna K202 (m) yrkande 8, K18 (m) yrkande 1 och K22 (mp) yrkande 10.
Utskottet tillstyrker också propositionens förslag att valdag skall vara
den tredje söndagen i september (1 kap. 10 § första stycket andra meningen)
och avstyrker motion K536 (c) yrkande 2.
Valkretsindelningen vid riksdagsval, 2 kap.
Propositionen
För val till riksdagen är landet indelat i valkretsar. Valkretsarna är för
närva-rande 29 och överensstämmer i princip med länsindelningen. I 2 kap. 2
§ lagförslaget finns bestämmelsen om valkretsindelningen vid riksdagsvalen.
Den motsvarar 2 kap. 1 § i den nuvarande vallagen, förutom att den innehål-
ler en uppräkning av samtliga valkretsar.
Motionerna
I motion K23 (m) begärs ett tillkännagivande till regeringen om att en ny
trettionde valkrets bör inrättas för svenska medborgare som inte är bosatta
i Sverige (yrkande 1). Den nya valkretsen skall gälla val till riksdagen
och skall, tillsammans med övriga 29 valkretsar, utgöra en gemensam
valkrets för val till Europaparlamentet. Motionären anser att det är fel
att de utlandsboen-des röster enligt nuvarande system räknas i det
valdistrikt där de var folkbok-förda vid utflyttningen och hänvisar bl.a.
till att andra länder, t.ex. Frankrike, har delegater i sina demokratiska
församlingar som representerar utomlands boende medborgare.
Enligt motionärerna i motion K18 (m) bör regeringen överväga om och i så
fall på vilket sätt den aviserade länssammanslagningen i Västsverige kan
komma att påverka nuvarande valkretsindelning (yrkande 4). Motionärerna
utgår från att regeringen uppmärksamt kommer att följa hur utvecklingen mot
en förändrad regional samhällsorganisation inverkar på den nuvarande val-
kretsindelningen och förutsätter att regeringen återkommer till riksdagen
om det visar sig att reformerna har en negativ påverkan på
valkretsindelningen.
Tidigare riksdagsbehandling
Frågan om en egen valkrets för utlandssvenskar väcktes i en motion (m)
behandlades av utskottet våren 1995 i betänkande 1994/95:KU40. Utskottet
förklarade sig inte dela den då aktuella motionärens uppfattning om
fördelar-na med en valkrets för utlandssvenskar och avstyrkte motionen.
Riksdagen följde utskottet.
Utskottets bedömning
Regeringen har nyligen lagt fram proposition 1996/97:108 om ändrad läns-
indelning och försöksverksamhet i Västsverige. I propositionen föreslås bl.
a. en ändring av vallagens bestämmelse om riksdagsvalkretsar. Förutom ändra
-de benämningar på valkretsarna överflyttas Habo och Mullsjö kommuner på
egen begäran till Jönköpings läns valkrets. Enligt propositionen framstår
den föreslagna förändringen som så begränsad till omfattningen att det
förefaller osannolikt att den skulle påverka möjligheten till ett
proportionellt valresultat i förhållande till dagens valkretsutformning.
Utskottet avstyrker motion K18 (m) yrkande 4 med hänvisning härtill.
Utskottet vidhåller sin inställning att någon särskild valkrets för utlands
-svenskar inte bör inrättas. Propositionens förslag till 2 kap. 2 §
tillstyrks och motion K23 (m) yrkande 1 avstyrks.
Valkretsindelningen vid kommunala val, 2 kap. Utjämningsmandat och
småpartispärr, 3 kap. och 18 kap.
Gällande ordning
För val av landstingsledamöter indelas landstingen i valkretsar. För val av
kommunfullmäktige gäller att kommunerna skall delas in i valkretsar, om det
finns fler än 24 000 röstberättigade invånare i kommunen eller det skall
utses minst 51 fullmäktige för kommunen. Kommunen får också delas in i
valkret-sar, om det finns fler än 6 000 röstberättigade i kommunen.
Ett helt proportionellt valsystem innebär bl.a. att, sedan de fasta
valkrets-mandaten fördelats, avvikelser från ett proportionellt rättvisande
resultat korrigeras med hjälp av utjämningsmandat. Principen om fullständig
propor-tionalitet genombryts av den s.k. småpartispärren. För val till
landstingsfull-mäktige infördes ett helt proportionellt system vid valet år
1976. För fördel-ningen av mandaten i landstingsfullmäktige har spärren
satts till 3 % av rös-terna i hela landstinget.
Mandaten i landstingsfullmäktige utgörs av fasta valkretsmandat och ut-
jämningsmandat.
Fördelningen av mandaten i kommunfullmäktige sker för varje valkrets
proportionellt med den jämkade uddatalsmetoden. Något utjämningsförfaran-de
mellan valkretsar förekommer inte. Någon särskild småpartispärr före-kommer
inte heller.
Utredningsarbete
Frågan om att införa ett mer proportionellt system också för val till
kommun-fullmäktige har utretts flera gånger utan att det lett till
lagstiftning. Senast övervägdes frågan av 1993 års vallagskommitté.
Kommittén kunde inte enas i frågan och detta hade sin orsak i olika synsätt
på behovet av att komplettera ett kommunproportionellt system med
småpartispärr och delade meningar om det angelägna i att ha likartade
system för val till landstings- och kommun-fullmäktige. Kommittén valde
därför att avstå från att lägga fram ett förslag.
Propositionen
Propositionens förslag innebär inte någon ändring av gällande ordning. Re-
geringen anser mot bakgrund av att 1993 års vallagskommitté inte kunde enas
i frågan att det inte nu skall införas några regler om utjämningsmandat
eller småpartispärr för val till kommunfullmäktige i den nya vallagen.
Bestämmel-ser om den kommunala valkretsindelningen finns i 2 kap. 3-12 §§.
Bestäm-melser om utjämningsmandat och småpartispärr i landstingsval finns i
3 kap. 4-6 §§ och 18 kap. 24-29 §§.
Motionerna
I motion K22 (mp) föreslås att riksdagen beslutar ändra förslaget till
vallag så att möjligheten för kommunerna att indela kommunen i valkretsar
avskaffas (yrkande 7). Enligt motionärerna leder valkretssystemet på
kommunnivå till att man får en bristande överensstämmelse mellan
valresultatet och fördel-ningen av mandaten. I samma motion begärs också
att småpartispärren till landstingsvalen sänks till 1 % (yrkande 6, delvis)
. Det nuvarande systemet har skyddat gamla och trötta partier och hindrat
en nödvändig förnyelse i parlamenten, heter det i motionen.
I motion K25 (fp) begärs ett tillkännagivande till regeringen om att
införan-de av utjämningsmandat i kommunfullmäktigvalen och fastställande av
per-sonligt röstetal i flera valkretsar bör bli föremål för förnyad
beredning (yrkande 2). Enligt motionärerna är den bristande
proportionaliteten i valen till kommunfullmäktige i de valkretsindelade
kommunerna besvärande och bör få en snar lösning. Det är inte rimligt med
en ordning som medför att vissa partier får "betala" mycket mer för sina
mandat än andra. Enligt motio-närernas uppfattning bör valsystemet
modifieras antingen genom att indelning av medelstora kommuner i flera
valkretsar undviks eller - hellre - genom att utjämningsmandat införs. I
samband med den förnyade beredningen bör också en översyn göras av
konsekvenserna i kommuner som har flera valkret-sar av reglerna i 18 kap.
44 § andra stycket i förslaget till ny vallag. Dessa regler innebär att
personligt röstetal skall fastställas för en kandidat som har fått minst 5
% av partiets röstetal i valkretsen. Den nu föreslagna regleringen kan
enligt motionärerna innebära att en kandidat som fått färre personröster i
hela kommunen jämfört med en annan, ändå kan bli invald före den senare i
lägen där den förstnämndes personröster är koncentrerade till en valkrets
och den andres mer jämnt fördelade i kommunen.
Tidigare riksdagsbehandling
Utskottet behandlade motioner om valkretsindelning och utjämningsmandat vid
kommunala val senast våren 1995. Utskottet avstyrkte motionerna med
hänvisning till 1993 års valkommittés då pågående överväganden (1994/95:
KU40). Riksdagen följde utskottet.
Utskottets bedömning
Utskottet delar regeringens uppfattning att det inte nu bör införas några
regler om utjämningsmandat eller småpartispärr vid kommunfullmäktigval i
den nya vallagen och avstyrker alltså motion K25 (fp) yrkande 2. Utskottet
tillstyrker bestämmelserna om kommunal valkretsindelning i 2 kap. 3-12 §§
och av-styrker motion K22 (mp) yrkande 7.
Enligt utskottets mening bör den nuvarande 3-procentsspärren i landstings-
valen behållas. En spärrnivå på 1 % som föreslås i motion K22 (mp) skulle
inte fylla syftet att motverka partisplittring. Utskottet tillstyrker
förslaget till 18 kap. 24 § och avstyrker motionen (yrkande 6, delvis).
Antalet ledamöter i riksdagen, 3 kap.
Nuvarande bestämmelser med bakgrund
Enligt 3 kap. 1 § RF består riksdagen av en kammare med 349 ledamöter.
Författningsutredningen föreslog i sitt betänkande (SOU 1963:17) Sveriges
statsskick att vid övergång till enkammarriksdag antalet ledamöter i riksda
-gen skulle reduceras från dåvarande 383 till 290. Enligt utredningens
mening skulle man då trots reduktionen få lika fullständig representation
som man hade i andra jämförbara länder. Vid remissbehandlingen av
utredningens förslag var meningarna starkt delade om det lämpliga antalet
ledamöter.
Grundlagberedningen ansåg i sitt betänkande (SOU 1967:26) Partiell för-
fattningsreform att det fanns anledning att gå fram med försiktighet om man
ville begränsa antalet ledamöter i en enkammarriksdag. Enligt beredningen
skulle en begränsning sannolikt gå ut framför allt över glesbygdernas repre
-sentation. Vid en avvägning mellan de skilda synpunkter som framförts kom
beredningen för sin del till uppfattningen att enkammarriksdagen borde
bestå av 350 ledamöter.
Frågan om den nya riksdagens ledamotsantal blev föremål för en omfattan-de
debatt. Konstitutionsutskottet (KU 1968:20) konstaterade att det även inom
utskottet funnits delade meningar, men att flertalet ledamöter funnit sig
böra godta den kompromiss som träffats av Grundlagberedningens majoritet.
I Grundlagberedningens betänkande (SOU 1970:17) Ersättare för riksdags-
ledamöterna väcktes tanken att ett införande av ett ersättarsystem borde
kombineras med en sänkning av riksdagens ledamotsantal. Beredningen fann
dock att det angelägna i en nära och levande kontakt mellan väljare och
valda bjöd till försiktighet inför tanken att minska ledamotsantalet.
Föredragande statsrådet anförde i samband med förslaget om införande av
ersättare (prop. 1972:66) att det enligt hans mening inte fanns anledning
att koppla samman ersättarfrågan med den större frågan om lämpligt antal
riks-dagsledamöter. Han tillfogade att den senare frågan varken kunde eller
borde bedömas uteslutande eller ens huvudsakligen under hänsynstagande till
ar-betsförhållandena i riksdagen. Andra faktorer, som t.ex. hänsynen till
möjlig-heterna att bereda olika landsdelar allsidig representation i
riksdagen måste enligt föredragande statsrådet väga tyngre. Utskottet (KU
1972:30) kunde för sin del ansluta sig till denna ståndpunkt. Enligt
utskottets mening borde där-för inte frågan om riksdagens ledamotsantal tas
upp till prövning i det sam-manhanget.
Antalet ledamöter i riksdagen ändrades vid antagandet av 1974 års rege-
ringsform till 349.
Folkstyrelsekommittén ansåg i betänkandet (SOU 1987:6) Folkstyrelsens
villkor att antalet ledamöter i riksdagen inte gärna kunde minskas om man
ville behålla en rimlig representation även för de rena glesbygdsområdena.
Propositionen
Bestämmelser om mandaten i riksdagen har tagits in i 3 kap. 1-3 §§ lagför-
slaget och innebär ingen ändring i sak. I 1 § erinras om innehållet i 3 kap
. 1 och 6 §§ regeringsformen. 2 och 3 §§ motsvarar bestämmelser i den
nuvaran-de vallagen.
Motionerna
I två motioner föreslås att antalet riksdagsledamöter minskas.
Fredrik Reinfeldt (m) hemställer i motion 1996/97:K201  att riksdagen be-
slutar halvera antalet riksdagsledamöter till 175 (yrkande 1). Det skulle
enligt motionären ställa större krav på varje enskild ledamot att ha en
bättre hel-hetsuppfattning om politiken och det skulle bli lättare för det
lägre antalet ledamöter att få utrymme i medierna. Besparingen till följd
av en halvering av ledamotsantalet kan enligt motionären beräknas till
drygt 180 miljoner kronor. Riksdagen bör därför besluta att förändra
kostnadsersättningssystemet så att ledamöternas ersättning ökar från dagens
ca 70 000 kr till 1 miljon kronor om året (yrkande 2). Mot kvitto skulle
sedan den enskilde ledamoten tillåtas anställa eller avlöna egna
utredningsresurser.
Moderata samlingspartiet anser i motion K202 att det finns skäl att övervä-
ga och närmare belysa konsekvenserna av att minska antalet riksdagsledamö-
ter till 249 och hemställer att riksdagen hos regeringen begär förslag
härom (yrkande 9). Om antalet ledamöter minskade skulle detta inte enbart
medver-ka till att de folkvalda blev mer kända ute bland folket utan också
leda till en mer "arbetsduglig" riksdag. En riksdag med färre ledamöter
reser dock flera viktiga frågor av demokratikaraktär, påpekar Moderata
samlingspartiet, bl.a. frågan om hur många riksdagsledamöter som fordras
för att alla delar av vårt land skall få en god representation i riksdagen.
Tidigare riksdagsbehandling
Utskottet har behandlat motioner om att minska antalet riksdagsledamöter
flera gånger tidigare, senast i sitt av riksdagen godkända betänkande 1993/
94:KU44. Utskottet ansåg då att en minskning av antalet riksdagsleda-möter,
under förutsättning att den var mer än helt marginell, skulle medföra
svårighet att behålla såväl en rimlig partirepresentation som en
representation över huvud taget från olika delar av landet. Utskottet
påpekade också att ett minskat antal ledamöter skulle göra det ännu svårare
för framför allt ledamö-terna från de mindre partierna att tillfredsställa
önskemål om deltagande i sammankomster och andra aktiviteter i valkretsarna
. De då aktuella motio-nerna avstyrktes.
Utskottets bedömning
Utskottet vidhåller sin tidigare inställning och tillstyrker förslaget till
3 kap. 1 §. Motionerna K201 (m) yrkandena 1 och 2 samt K202 (m) yrkande 9
av-styrks alltså.
Registrering av partibeteckning och anmälan av kandidater, 5 kap.
Propositionen
I syfte att underlätta personröstningen, hindra missbruk av den fria nomine
-ringsrätten och möjliggöra en säker och snabb sammanräkning föreslår rege-
ringen att den fria nomineringsrätten begränsas i vissa avseenden.
Den fria nomineringsrätten kan i korthet sägas innebära att väljarna på val
-dagen har rätt att fritt välja vilket parti de önskar rösta på samt själva
be-stämma vilka kandidater de vill rösta på. I detta ligger att väljarna
kan kom-ponera egna namnvalsedlar genom att stryka eller skriva till
kandidater på valsedlarna. Den fria nomineringsrätten har emellertid
missbrukats på olika sätt under den tid som rätten funnits. För att hindra
missbruket infördes år 1935 regler som innebar att partierna fick möjlighet
att registrera en partibe-teckning. För att ett parti enligt nu gällande
regler skall få fullständigt skydd för sin partibeteckning krävs att
partiet registrerar partibeteckningen och anmäler minst fyra kandidater.
Skyddet uppkommer numera genom att de två första namnen på en valsedel för
ett visst parti måste vara anmälda för att namnen skall beaktas vid
mandatfördelningen inom partiet.
I propositionen föreslås ett fakultativt system där samtliga kandidater an
-mäls. Regleringen bygger på nuvarande ordning med anmälan av kandidater
och beställning av valsedlar och innebär i stora drag följande.
Ett parti kan, men måste inte, registrera en partibeteckning. Om partiet
vill skydda partibeteckningen mot otillbörligt utnyttjande skall det också
anmäla samtliga kandidater som det avser att ställa upp med i valet (5 kap.
13 § lag-förslaget). För ett parti som registrerat partibeteckning och
anmält kandidater kan inte väljarna nominera egna kandidater fritt.
Tillskrivna namn på valsed-lar för ett sådant parti skall nämligen inte
beaktas vid sammanräkningen (18 kap. 11 § första stycket 2 lagförslaget).
Om ett parti registrerar partibeteckning men inte anmäler kandidater till
något val finns, liksom i dag, möjlighet att fritt nominera kandidater. Det
-samma gäller naturligtvis partier som inte registrerat sin partibeteckning
. Av förslaget till 6 kap. 5 § följer att ett tillskrivet namn på en
valsedel för ett parti som inte registrerat sin partibeteckning eller
anmält kandidater enligt 5 kap. 13 § skall betraktas som en särskild
personröst. Har flera kandidatnamn skrivits till på en sådan valsedel skall
väljaren anses ha lämnat en personröst för det första namnet.
Den fria nomineringsrätten gäller alltså fortfarande beträffande de partier
som valt att inte anmäla några kandidater.
Enligt 18 kap. 11 § tredje stycket skall strykningar av namn inte längre be
-aktas på en valsedel som upptar namn. Om strykningar sker på en sådan
valsedel skall valmyndigheten bortse från strykningen. Namnlistan i dess
ursprungliga form gäller alltså, trots strykningen. Om endast tillskrivna
namn finns på valsedeln, där detta är möjligt enligt reglerna, och det
översta av dessa namn strukits är det dock, enligt propositionen, naturligt
att bortse från både namn och strykning. Någon särskild regel för detta
speciella fall anses inte nödvändig (specialmotiveringen s. 222). I
propositionen påpekas att det krävs att mer än 50 % av alla väljare stryker
samma kandidat för att stryk-ningarna skall få effekt. Strykningarna skall
alltså inte ingå i sammanräk-ningen av valet. Det kan dock finnas ett
intresse hos partierna av att få stryk-ningarna redovisade. Enligt
propositionen utesluter inte de föreslagna regler-na att man efter den
egentliga sammanräkningen också kontrollerar om strykningar av viss
omfattning förekommit. Detta ligger i valmyndigheternas allmänna
serviceskyldighet.
Bakgrunden till den föreslagna regleringen är enligt propositionen i första
hand behovet av att uppnå ordning bland kandidaterna vid införandet av det
ökade personvalet. Anmälan av kandidaterna gör det lättare för väljarna att
orientera sig bland kandidaterna. Vidare ges de partier som registrerat
parti-beteckning och anmält samtliga kandidater ett ökat skydd mot
manipulationer med beteckningarna i valen genom att missbruk av den fria
nomineringsrät-ten, t.ex. med s.k. piratlistor, inte blir möjligt. Den
effekt personvalet får på sammanräkningen måste också uppmärksammas.
Möjligheterna till en snabb och riktig sammanräkning försvåras genom
införandet av personröstning. Genom ett anmälningsförfarande för kandidater
för de partier som registrerat partibeteckning kan sammanräkningen göras
mycket enkel, anför regeringen. Sammantaget med förslaget beträffande
strykningar och tillskrivna namn torde personvalet inte försvåra
sammanräkningen i förhållande till vad som gäller i dag, heter det i
propositionen. Regeringen påpekar också att den frihet som nu gäller i
nomineringsfrågan torde vara unik i ett internationellt per-spektiv.
Motionerna
Motionärerna i motion K22 (mp) motsätter sig förslaget att de partier som
väljer att registrera partibeteckning måste anmäla samtliga kandidater i
valet. De anser att möjligheten att registrera partibeteckning genom att
anmäla två kandidater överst på en namnvalsedel bör finnas kvar (yrkande 8)
.
I motion K26 av Tomas Högström (m) yrkas att riksdagen avslår proposi-
tionens förslag beträffande strykningar av namn på valsedlar (yrkande 2).
Enligt motionären tyder förslaget att strykningar inte skall beaktas mer på
omsorg om kandidaterna och de politiska partiernas anseende än på omsorg om
väljarnas möjlighet att markera sin inställning.
Utifrån nuvarande tekniska förutsättningar godtar motionärerna i motion K18
(m) regeringens förslag att strykningar inte skall beaktas vid mandatför-
delningen. Motionärerna vill dock framhålla att det finns ett stort demokra
-tiskt värde i att väljarnas yttringar så långt möjligt beaktas. Så snart
den tek-niska utvecklingen tillåter bör därför det nuvarande synsättet på
väljarnas strykningar övervägas på nytt, anför motionärerna och begär ett
tillkännagi-vande till regeringen härom (yrkande 2).
Utskottets bedömning
Vid partiöverläggningarna hösten 1993 enades man om att frågan om åtgärder
mot missbruk av den fria nomineringsrätten skulle beredas i en parlamenta-
risk utredning. Nomineringsrätts- och valkretskommittén har därefter behand
-lat frågan. Det förslag om att i vissa avseenden begränsa den fria nomine-
ringsrätten som läggs fram i propositionen överensstämmer med förslagen i
Nomineringsrätts- och valkretskommitténs förslag i slutbetänkandet Utvärde-
rat personval (SOU 1996:66).
Utskottet delar regeringens uppfattning att den frivilliga ordning för anmä
-lan av kandidater som nu föreslås har sådana fördelar att den mot bakgrund
av det införda personvalsinslaget uppväger den inskränkning i den fria nomi
-neringsrätten som anmälningsförfarandet medför. Utskottet tillstyrker
därför det föreslagna regelsystemet. Utskottet vill erinra om att den fria
nomine-ringsrätten fortfarande gäller beträffande de partier som valt att
inte anmäla några kandidater.
Motionärerna i motion K22 (mp) anser att möjligheten att registrera parti-
beteckning genom att anmäla två kandidater överst på en namnvalsedel bör
finnas kvar.
Utskottet vill med anledning av motionen anföra följande. För att en regi-
strerad partibeteckning skall åtnjuta skydd vid val enligt nuvarande bestäm
-melser skall partiet anmäla minst fyra kandidater (5 kap. 8 § nuvarande
val-lag). Vid den slutliga sammanräkningen skall namn på valsedel anses obe
-fintligt om valsedeln gäller ett registrerat parti som anmält kandidater
enligt 5 kap. 8 § och valsedeln inte som första och andra namn upptar
namnet på någon av de anmälda kandidaterna. Detta följer av 14 kap. 5 §
punkt 3 i den nuvarande vallagen och är det skydd mot otillbörligt
utnyttjande av partibe-teckning som dagens regler ger.
Som ovan nämnts innebär de föreslagna reglerna att alla namn, som skrivits
till på en valsedel för ett parti som registrerat partibeteckning och
anmält kandidater, anses som obefintliga. För ett parti som anmält endast
två kandi-dater anses alltså alla namn som tillskrivits under dessa två
obefintliga. Detta innebär alltså ett betydligt starkare skydd mot s.k.
piratlistor än vad dagens system ger.
Om ett parti endast önskar ett administrativt skydd för sin partibeteckning
- kanske för att hindra andra partier från att registrera en förväxlingsbar
be-teckning - kan partiet, liksom i dag, registrera partibeteckningen utan
att anmäla några kandidater. För ett sådant parti finns, liksom i dag,
möjlighet att fritt nominera kandidater. Emellertid skall en
partibeteckning avregistreras om partiet inte anmält kandidater för två val
i följd. Detta följer av 5 kap. 11 § lagförslaget och motsvarar dagens
bestämmelser i 5 kap. 6 §.
Med de föreslagna reglerna kommer i huvudsak alla kandidater att anmälas
inför valet. Sammanräkningsförfarandet underlättas därigenom väsentligt.
Utskottet ser en stor fördel i detta och tillstyrker propositionens förslag
till bestämmelser om anmälan av kandidater. Motion K22 (mp) yrkande 8 av-
styrks alltså.
Strykningar kommer inte längre att kunna påverka valresultatet. Såsom an-
förs i propositionen kan strykningar emellertid ge partierna möjligheter
att fånga upp signaler om att vissa kandidater är mindre populära. De
föreslagna reglerna utesluter inte att man efter den egentliga
sammanräkningen också kontrollerar om strykningar av en viss omfattning
förekommit. I valmyndig-heternas allmänna serviceskyldighet ingår att göra
sådana kontroller i de fall det finns intresse av att få strykningarna
redovisade. Partierna ges därigenom möjlighet att beakta väljarnas
opinionsyttringar i nomineringsarbetet. Med hänvisning härtill avstyrker
utskottet motion K18 (m) yrkande 2, vari begärs att synsättet på
strykningarnas betydelse skall övervägas på nytt. Utskottet avstyrker också
motion K26 (m) yrkande 2, i vilken yrkas avslag på proposi-tionens förslag
om strykningarnas betydelse.
Valsedlar, 6 kap.
Propositionens förslag till 6 kap. behandlar frågor med anknytning till
valsed-larna och motsvarar i stort sett 6 kap. i den nuvarande vallagen.
Valsedlarnas utformning och innehåll
Propositionen
I förslaget till 6 kap. 3 § anges vilka uppgifter en valsedel bör innehålla
. Den enda uppgift som i egentlig mening är obligatorisk är
partibeteckningen -  saknas den uppgiften blir valsedeln ogiltig enligt 18
kap. 10 §. I övrigt bör valsedeln innehålla namn på en eller flera
kandidater, valkretsbeteckning, valbeteckning som visar för vilket val
valsedeln gäller och uppgift om huru-vida det parti, som valsedeln gäller
för, har registrerat sin partibeteckning och anmält kandidater enligt 5 kap
. 13 §. Den sistnämnda föreskriften är ny. Enligt propositionen (s. 191)
kan en sådan upplysning lämnas t.ex. genom att valsedeln för ett sådant
parti förses med en uppgift ovanför kandidatnamnen som anger att
kandidaterna är anmälda. Föreskriften behövs enligt proposi-tionen för att
väljarna skall veta att tillskrifter och strykningar av kandidat-namnen på
en sådan valsedel inte beaktas. Som ovan nämnts (s. 28) följer av 18 kap.
11 § punkt 2 att namn som skrivits till på en valsedel som gäller för ett
parti som registrerat partibeteckning och anmält kandidater enligt 5 kap.
13 § anses obefintliga.
I 6 kap. 5 § andra stycket har intagits en hänvisning till reglerna i 18
kap. 11 § tredje stycket. Reglerna innebär, som ovan nämnts, att
strykningar av namn inte längre skall beaktas.
Utskottets bedömning
Utskottet tillstyrker förslaget att det på valsedlarna bör lämnas en
upplysning om att partiet registrerat partibeteckning och anmält kandidater
. Härav fram-går att tillskrifter och strykningar av kandidatnamn på en
sådan valsedel inte beaktas.
Med anledning av vad som anförs i specialmotiveringen på s. 191 vill ut-
skottet erinra om att om upplysningen av någon anledning skulle saknas på
en valsedel för ett parti som registrerat partibeteckning och anmält
kandidater detta inte får till följd att tillskrivna namn beaktas.
Upplysningen som sådan har alltså ingen rättsverkan, utan är endast en
information till väljarna.
Symboler på valsedlar
Bakgrund
Det har länge förekommit att partier framfört sina budskap under en viss
symbol. Partierna vill på det sättet profilera sig visuellt. Symbolerna har
blivit allmänt kända. Den nuvarande vallagens 6 kapitel om valsedlar
innehåller inte några bestämmelser som tar sikte på symboler på valsedlar.
Det finns således inget stadgande som uttryckligen förbjuder användningen
av symbo-ler eller någon bestämmelse som direkt medför att en valsedel med
en symbol skall förklaras ogiltig.
1993 års vallagskommitté (SOU 1994:30) diskuterade möjligheten att trycka
partisymboler på valsedlarna men avstod från att lägga fram förslag med
sådant innehåll. Också Nomineringsrätts- och valkretskommittén (SOU 1995:
143) avstod från att lägga fram förslag i denna del. Kommittérna ansåg inte
att fördelarna uppvägde de nackdelar som kunde förutses av en ordning där
partisymboler trycks på valsedlarna.
Propositionen
Enligt regeringens bedömning bör det inte införas några regler för att
under-lätta möjligheterna att trycka partisymboler på valsedlarna. De skäl
som framförts för att införa en sådan ordning är enligt regeringen att det
skulle underlätta för nya grupper av väljare som tillkomit på senare tid,
såsom tidi-gare omyndigförklarade personer, som inte tidigare hade rösträtt
och vissa invandrargrupper, som kan ha svårt att tillgodogöra sig texten på
valsedeln. Emellertid  har de skäl som talar mot att tillåta partisymboler
på valsedlar större tyngd, enligt regeringens uppfattning. Sålunda
förefaller det enligt regeringen mindre lämpligt att samtidigt med
personvalets införande i det svenska valsystemet också införa regler som
framhäver partierna. Ett andra skäl, som regeringen anser mycket starkt
talar emot partisymboler på valsed-larna, är att valhemligheten lättare kan
avslöjas med färgglada symboler på valsedlarna. Förutom dessa principiella
invändningar anför regeringen också vissa tekniska. En sådan är att
valsedeln, med utrymme för personmarkering, inte är av sådant format att
den också kan ta upp en symbol som är stor nog att skiljas från andra.
Dessutom måste eventuellt ny maskinell utrustning införskaffas för
tryckningen. Slutligen kan det uppkomma svårigheter vid sammanräkningen om
också en bedömning av valsedlarnas giltighet med hänsyn till partisymbolen
skall göras.
Motionen
I motion 1996/97:K21 av Ulla Löfgren och Elizabeth Nyström (båda m) begärs
ett tillkännagivande om att partisymboler på valsedlarna bör tillåtas.
Motionärerna godtar inte regeringens invändningar mot en sådan ordning. En
tryckt symbol i samma tryckfärg som övrigt tryck på valsedeln skulle,
enligt tillfrågade tryckerier, inte medföra någon merkostnad, anför
motionärerna. En symbol som inte trycks i färg skulle inte heller äventyra
valhemligheten. Valhemligheten skulle tvärtom kunna bli bättre för dem som
i dag behöver fråga om hjälp för att hitta rätt partibeteckning. För de nya
grupper som rege-ringen utpekar och som skulle ha glädje av partisymboler -
tidigare omyndig-förklarade, vissa invandrargrupper m.fl. - blir glädjen
säkert stor även med svarta symboler, tror motionärerna.
Tidigare riksdagsbehandling
Motioner om möjlighet att införa symboler på valsedlarna har behandlats
tidigare av utskottet, senast i betänkande 1993/94:KU12. Utskottet erinrade
då om att vallagsfrågor var aktuella både i utredningssammanhang och genom
de samtal i författningsfrågan som då pågick. Utskottet menade att frågan
kunde komma upp i dessa sammanhang och avstyrkte den då aktuella motio-nen.
Utskottets bedömning
Inledningsvis kan nämnas att det i dag förekommer att vissa lokala partier
själva, utan att anvisade tryckerier anlitas, trycker upp valsedlar. På
dessa trycks diverse symboler och logotyper som skall utmärka eller
särskilja par-tinamnet. Såvitt känt är har emellertid ingen sådan valsedel
bedömts som ogiltig. Utskottet delar emellertid regeringens uppfattning att
det av både principiella och tekniska skäl är mindre lämpligt att nu införa
regler för att underlätta möjligheten att trycka partisymboler på
valsedlarna. Motion K21 (m) avstyrks därför.
Röstlängder och röstkort, 7 kap. lagen om röstlängdsregister
Propositionen
Av 3 kap. 2 § RF och 4 kap. 4 § kommunallagen följer att en person med
rösträtt måste vara upptagen i röstlängd för att vara berättigad att utöva
sin rösträtt. I propositionen  föreslås ett nytt system för framställning
av röst-längder och röstkort. Bestämmelserna finns i 7 kap. lagförslaget.
Enligt den nu gällande vallagen är det förhållandena den 1 juli som
bestämmer om en person som uppfyller kraven på rösträtt på valdagen också
skall vara röstbe-rättigad i ett kommande val. Att kvalifikationsdagen
därmed ligger mer än två månader före valdagen vid septemberval anser
regeringen vara en oaccepta-belt lång tid. Enligt regeringen bör man vid
utformningen av röstlängdsförfa-randet sträva efter att så många som
möjligt av dem som på valdagen faktiskt uppfyller kraven för rösträtt också
skall vara upptagna i röstlängden och därmed få delta i valet. Regeringen
föreslår därför att kvalifikationsdagen för rösträtt bestäms till 30 dagar
före valdagen. Tiden för förtidsröstning på pos-ten föreslås kortas ned
från 24 dagar till 18 dagar före valdagen.
Med utgångspunkten att tiden mellan kvalifikationsdagen och valdagen bör
sättas så kort som möjligt  ifrågasätter regeringen också det nuvarande
syste-met med en fast, alltid given kvalifikationsdag. Den nuvarande fasta
giltig-hetstiden för röstlängderna betyder att uppgifterna i röstlängden
vid val till Europaparlamentet, som hålls i juni, kommer att vara närmare
ett år gamla. Regeringen föreslår därför att systemet med en alltid
gällande röstlängd er-sätts med ett system där röstlängden bara tas fram då
det skall hållas ett val eller en omröstning.
I propositionen föreslås också en särskild registerlag för röstlängds- och
röstkortsframställningen. Enligt regeringen är det en förutsättning för att
det skall vara möjligt att korta tiden mellan kvalifikationsdagen och
valdagen att så många relevanta uppgifter som möjligt finns samlade i ett
register. Regist-ret måste föras med stöd av ADB och kommer att utgöra ett
personregister i datalagens (1973:289) mening. Genom att huvuddragen för
registreringen läggs fast i en särskild registerlag anser regeringen att
behovet av skydd för den enskildes personliga integritet  väl tillgodoses.
I förslaget till registerlag ges bestämmelser om registerändamål,
registerinnehåll, direktåtkomst, upp-giftslämnande, sökmöjligheter och
gallringsregler. Uppgifterna till röst-längdsregistret kommer i allt
väsentligt att inhämtas från aviseringsregistret enligt lagen (1995:743) om
aviseringsregister. Uppgifter om kyrkotillhörighet hämtas från Svenska
kyrkans centralstyrelses register över kyrkotillhöriga.
Av 7 kap. 15 § 1 sekretesslagen följer att om det av särskild anledning kan
antas att en person eller någon honom närstående lider men om uppgift om t.
ex. en hemadress röjs, får uppgiften inte lämnas ut. Om en sådan skyddad
adressuppgift inom folkbokföringen lämnas över till en kommun på grund av
en i författning reglerad förpliktelse, i form av en röstlängd, saknas
sekre- tesskydd hos kommunen. I verksamhet som avser registrering av
betydande del av befolkningen gäller sekretess i den utsträckning som
regeringen före-skriver det (7 kap. 15 § 1 sekretesslagen).  Enligt
regeringen är det uppenbart att röstlängdsregister omfattar en betydande
del av befolkningen, men att de inte utgör register över totalbefolkningen.
I propositionen anförs att regering-en avser att i förordning föreskriva om
sekretess för röstlängdsregistren. Härigenom kommer
folkbokföringssekretessen att gälla för uppgifterna i röstlängderna även
vid skattemyndigheten, som föreslås få registeransvaret för
röstlängdsregistret i länet. När längderna överlämnas till valnämnden finns
inte motsvarande skydd. 1993 års vallagskommitté påtalade att följden härav
således kunde bli att skyddsvärda uppgifter gjordes offentliga när de
kommit in till valnämnderna. Kommittén föreslog dock inte någon särregle-
ring av denna fråga, och hänvisade till dels praktiska skäl mot en sådan
sär-lösning, dels till det förhållandet att det endast blir under kort tid
som röst-längderna finns allmänt tillgängliga. Regeringen förklarar sig
dela kommit-téns uppfattning samt påpekar att röstlängden hos valnämnden
saknar adressuppgift och endast är tillgänglig där under kort tid.
I 1b § sekretessförordningen (1980:657) finns föreskrifter som regeringen
meddelat med stöd av 7 kap. 15 § sekretesslagen. Bland register som har
upptagits där kan nämnas Rikspolisstyrelsens centrala passregister och Tra-
fiksäkerhetsverkets bil-, körkorts- och felparkeringsregister.
Motionen
I motion K25 (fp) begärs förslag från regeringen till sådan ändring av
sekre-tesslagen att sekretess gäller för röstlängderna beträffande uppgift
om en-skilds personliga förhållanden, om det av särskild anledning kan
antas att den enskilde eller någon honom närstående lider men om uppgiften
röjs (yrkande 4). Bland de uppgifter i det nya röstlängdsregistret som
omfattas av sekretess enligt 7 kap. 15 § första stycket 1 finns t.ex.
skyddade adresser för förföljda kvinnor, påpekar motionärerna. En sådan
skyddad uppgift omfattas dock inte av sekretess när röstlängden väl
överlämnats till kommunen. Att röstlängder-na saknar adress - vilket är en
av regeringens bevekelsegrunder för att inte föreslå särskilda
sekretessregler för röstlängderna - är enligt motionärerna ointressant,
eftersom röstlängderna är kvartersuppdelade och nu även i lägen-heter i
lägenhetsregister. Detta innebär att exempelvis den våldsman som så önskar
med tillräcklig precision kan lokalisera f.d. frun. Några sekretessregler
ställer inte upp hinder för detta, vilket motionärerna anser vara orimligt.
Utskottets bedömning
De röstlängder som sänds till valnämnderna innehåller numera, förutom
sifferkoder för län, kommun, församling och valdistrikt, endast uppgifter
om personnummer och namn. Några uppgifter om gatuadress, kvarter eller lä-
genhet finns inte. Det torde därmed inte ligga särskilt nära till hands att
an-vända röstlängden för att lokalisera en person som vill hemlighålla sin
adress. Motion K25 (fp) yrkande 4, vari begärs sekretess hos valnämnderna
för upp-gift i röstlängd om enskilds personliga förhållanden, avstyrks
därför.
Nya röstlängdsregler för utlandssvenskar, 7 kap.
Gällande rätt
Det finns för närvarande två typer av röstlängd, en allmän och en särskild.
Utlandssvenskarna tas upp i den särskilda röstlängden, som upprättas av
Riksskatteverket. För att bli upptagen i röstlängden krävs att
utlandssvensken ansöker om det hos Riksskatteverket senast den 1 juli samma
år. Ansökan om att tas upp i den särskilda röstlängden måste ges in inför
varje ordinarie val.
Propositionen
Ett system där det inte alltid finns en gällande röstlängd  och där
kvalifika-tionsdagen är flytande påverkar också framställningen av
röstlängden för de väljare som i dag tas upp i den särskilda röstlängden,
dvs. utlandssvenskarna. Med en flytande kvalifikationsdag finns enligt
propositionen en stor risk, framför allt vid extra val, att flera väljare
skulle förbise att det skall hållas ett val och att de därför förbiser att
ansöka om att tas upp i röstlängden. Ett sys-tem med ansökningsförfarande
innebär dessutom en relativt omfattande ad-ministration hos den centrala
valmyndigheten.
Regeringens uppfattning är att systemet för röstlängdsframställning för ut-
landssvenskarna så långt möjligt bör överensstämma med vad som gäller för
svenskar boende i Sverige. Utlandssvenskarna bör därför tas upp i röstlängd
på samma sätt som personer som är folkbokförda i Sverige. Även i ett system
där utlandssvenskarna med automatik blir upptagna i röstlängden kommer det
dock att krävas en viss aktivitet från dessa väljare. Detta hänger samman
med att utlandssvenskarna måste kunna få sina röstkort för att kunna
kontrollera röstlängdens innehåll. För att det skall vara möjligt krävs att
utlandssvensken anmäler sin adress i utlandet.
Regeringen föreslår nu att utlandssvenskar skall tas upp i röstlängd auto-
matiskt mot bakgrund av de uppgifter som finns i folkbokföringssystemet.
Den som flyttar utomlands skall stå kvar i röstlängd i minst tio år och
skall kunna förlänga den tiden genom att senast 30 dagar före valdagen
anmäla sin önskan att bli upptagen i röstlängd (7 kap. 1 § andra stycket).
En avgiven röst från en person som inte tagits upp i en röstlängd, men som
i övrigt uppfyller kraven för rösträtt, skall anses som en anmälan (7 kap.
1 § tredje stycket). En anmälan om adress från svenska medborgare som inte
är folkbokförda i lan-det skall anses också som en anmälan om att tas upp i
röstlängd, om anmälan görs skriftligen till en skattemyndighet (7 kap. 10 §
).
Motionen
Motionären i motion K23 (m) anser att eftersom skattskyldighet i Sverige
följer den enskilde utlandssvensken livet ut, t.ex. i fråga om arvsskatt,
bör medborgaren ha rösträtt utan att han eller hon skall behöva vidta
särskilda åtgärder. Enligt motionären bör anmälningsförfarandet för
utlandssvenskar avskaffas, eftersom det är diskriminerande och inkonsekvent
(yrkande 3). I stället skall en svensk medborgare, som inte längre är
folkbokförd i Sverige, automatiskt upptas i röstlängd för utlandskretsen
och kvarstå där så länge han eller hon innehar svenskt pass (yrkande 5).
Dessutom anser motionären att svenska medborgare som är födda utomlands och
aldrig har varit folkbokför-da i Sverige skall registreras i röstlängden
vid ansökan om svenskt pass (yrkande 6). Rösträtten skall dock träda i
kraft först vid 18 års ålder.
Tidigare riksdagsbehandling
En motion om att ge alla utanför Sverige bosatta svenskar rösträtt så snart
de uppnått 18 års ålder utan undantag eller andra särskilda kvalifikationer
av- styrktes av utskottet hösten 1994 med hänvisning till den då pågående
bered-ningen av 1993 års vallagskommittés förslag (1994/95:KU11).
Utskottets bedömning
Genom de föreslagna röstlängdsreglerna kommer deltagandet i val att under-
lättas betydligt för de flesta utlandssvenskar jämfört med i dag. Enligt nu
gällande regler måste en utlandssvensk inför varje ordinarie val ansöka om
att bli upptagen i den särskilda röstlängden för utlandssvenskar. De nya
reglerna innebär att den som varit folkbokförd i Sverige någon gång under
de senaste tio åren med automatik tas upp i röstlängden. Den som flyttar
utomlands står kvar i röstlängden i tio år och kan förlänga den tiden med
tio år i sänder ge-nom en anmälan eller genom en avgiven röst. Enligt
utskottets mening inne-bär förslaget att avskaffa den särskilda röstlängden
ett stort steg i riktning mot ökad likställdhet mellan svenskar boende utom
och inom landet vad gäller möjligheten att rösta. Utskottet tillstyrker
propositionens förslag till bestäm-melser om röstlängd i vallagen och
avstyrker motion K23 (m) yrkandena 3, 5 och 6. Utskottet tillstyrker också
förslaget till lag om röstlängdsregister.
Allmänt om röstning, 9 kap.
Propositionen
Avsnittet med de allmänna bestämmelserna om röstning motsvarar i stort sett
vad som gäller enligt den nuvarande vallagen men innehåller vissa nya före-
skrifter till följd av det ökade personvalsinslaget.
Tillhandahållande av  valsedlar
I förslaget till 9 kap. 12 § första stycket första meningen anges den i dag
gällande regeln att valsedlar skall finnas i anslutning till
röstningslokaler. I andra meningen har regeln om att det är möjligt att
anordna en sådan plats inne i röstningslokalen, om den inte kan anordnas i
anslutning till röstnings-lokalen, gjorts tillämplig på alla slag av
röstningslokaler. Vidare sägs i sam-ma stycke att visst material skall
finnas tillgängligt på sådan plats. Det gäller partimarkerade valsedlar för
partier som fått mer än en procent av rösterna vid något av de två
föregående riksdags- respektive Europaparlamentsvalen samt blanka valsedlar
. Med blanka valsedlar menas valsedlar utan någon partibeteckning eller
kandidatnamn, s.k. ifyllningsvalsedlar.
Av andra stycket framgår att det är valförrättarna och röstmottagarna som
skall se till att dessa valsedlar finns på den anvisade platsen.
I tredje stycket anges att partierna skall ha möjlighet att lägga ut sina
val-sedlar, dvs. sådana valsedlar som inte tillhandahålls av
valmyndigheterna, på den plats som anordnats. Valförrättarna eller
röstmottagarna har dock inte ansvar för att partiernas egna valsedlar finns
tillgängliga, endast ett allmänt ansvar för ordningen i vallokalen.
I tredje stycket sista meningen anges att namnvalsedlar inte får läggas ut
i vissa röstningslokaler. En nyhet är att namnvalsedlar får läggas ut på
posten. Förslaget innebär inte någon skyldighet för valmyndigheterna eller
posten att lägga ut namnvalsedlar även på postkontoren. Däremot öppnas en
möjlighet för partierna att få ut sina namnvalsedlar. Som skäl för
förslaget anförs i propositionen att det nuvarande förbudet mot
namnvalsedlar på postkontoren i hög grad skulle försvåra personröstning för
dem som poströstar. Regeringen förutsätter att det kan inrättas sådana
platser för valsedlar i vallokalerna och att god ordning kan upprätthållas
även med utlagda namnvalsedlar. Det får liksom i dag ankomma på
Riksskatteverket att tillsammans med Posten Ak-tiebolag komma fram till
vilka postkontor som är lämpliga för röstning med hänsyn till de nu
föreslagna reglerna.
Vid val av kyrkofullmäktige skall väljarna, enligt 13 § kyrkofullmäktigval-
lagen (KfvL), ha tillgång till blanka valsedlar i lokal där röstning äger
rum, dvs. även på postkontor. Dessa tillhandahålls genom Riksskatteverkets
för-sorg. Enligt 28 § KfvL får vidare de partier som deltar i valen lägga
ut sina valsedlar på anvisad plats i anslutning till eller i vallokalen.
Valförrättaren skall se till att väljarna där har tillgång till blanka
valsedlar. Däremot finns inga föreskrifter i KfvL om att partimarkerade
valsedlar skall finnas tillgäng-liga i poströstningslokal eller att partier
har rätt att lägga ut partimarkerade valsedlar eller namnvalsedlar i
postlokalen. Det nu aktuella förslaget till ändringar i KfvL innebär ingen
förändring i dessa hänseenden.
Motionen
I motion K22 (mp) begärs att riksdagen beslutar om sådan ändring i regering
-ens förslag till 9 kap. 12 § att valförrättare och röstmottagare skall se
till att personvalsedlar finns utlagda i varje röstningslokal (yrkande 9).
För att för-bättra möjligheterna till personröstning föreslår motionärerna
att valförrättar-na och röstmottagarna skall se till att personvalsedlar
för dels varje parti som vid något av de två senaste riksdagsvalen har fått
mer än 1 % av rösterna i hela landet, dels för de partier som väljer att
registrera sin partibeteckning, finns utlagda i varje röstningslokal, t.ex.
i vallokalen på valdagen, på post-kontor, sjukhus och fångvårdsanstalter.
Utskottets bedömning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att upphäva förbudet mot namnval-
sedlar på postkontoren. I likhet med regeringen anser utskottet att det är
vik-tigt att förutsättningarna för personröstning på posten så långt
möjligt mot-svarar vad som gäller för röstning i vallokal.
Motionärerna i motion K22 (mp) vill att valförrättarna och röstmottagarna
skall åläggas att se till att namnvalsedlar finns utlagda i varje
röstningslokal. Utskottet kan inte ställa sig bakom ett sådant förslag.
Förutom att vara admi-nistrativt ohanterlig skulle en sådan ordning
innebära att valförrättarna och röstmottagarna fick det formella ansvaret
för att alla aktuella namnvalsedlar fanns tillgängliga under hela
röstningsperioden, med risk för ytterligare överklaganden av valen som
följd. Tillgängligheten av namnvalsedlar bör därför även i fortsättningen
vara partiernas ansvar. Utskottet avstyrker motion K22 (mp) yrkande 9.
Enligt vad utskottet erfarit har man från kyrkligt håll framställt önskemål
om att partimarkerade valsedlar skall få läggas ut på postkontoren även
inför de kyrkliga valen, om så bara inom den egna regionen.
I propositionen anförs att regeringen inte finner skäl att föreslå andra re
-formåtgärder för de kyrkliga valen än sådana som är nödvändiga med hänsyn
till förslaget till ny vallag, eftersom 1997 års val kommer att vara det
sista kyrkliga valet i statlig regi (prop. s. 110).
Utskottet vill erinra om att i de borgerliga valen skall partimarkerade val
-sedlar läggas ut för varje parti som vid något av de två senaste
riksdagsvalen fått mer än 1 % av rösterna i hela landet. Den bestämmelsen
låter sig knap-past överföras till de kyrkliga valen. Vid dessa val
förekommer en mångfald olika partigrupper, vilka varierar från ort till ort
. Frågan om partimarkerade valsedlar i postlokaler vid kyrkliga val
behandlades vid 1992 års kyrkomöte (1 Kl 1992:3, s. 2), och då redovisades
de komplikationer som är förenade med ett sådant förslag. 1995 års
kyrkomöte ville dock inte resa hinder mot att eventuella möjligheter till
förbättrade förutsättningar för poströstning tas till vara (1 Kl 1995:9).
När det sedan gäller namnvalsedlar motiveras förslaget i den nu aktuella
propositionen att upphäva förbudet för namnvalsedlar på posten i de
borgerli-ga valen av en önskan att underlätta personvalet. Vid de kyrkliga
valen införs emellertid inte personval, varför det skälet inte kan åberopas
här.
Sammanfattningsvis vill utskottet inte förorda några förändringar vad
gäller tillgången till valsedlar på postkontoren i kyrkliga val.
De kyrkliga valen behandlas också nedan på s. 45.
Utskottet tillstyrker propositionens förslag till allmänna bestämmelser om
röstning.
Röstning i vallokal, 10 kap.
Propositionen
I lagförslagets 10 kap. ges regler för hur röstningen i vallokal skall gå
till. Dessa motsvarar i sak bestämmelserna i den nuvarande vallagen.
Bestämmelserna i 10 kap. 4-8 §§ innebär bl.a. att väljarna, sedan de gjort
i ordning i sina valkuvert, skall lämna dem till valförrättaren.
Valförrättaren skall kontrollera att väljaren bara har gjort i ordning ett
valkuvert för varje slag av val, att det inte finns någon obehörig märkning
på kuvertet och att varje valkuvert bara innehåller en valsedel. Om inte
dessa krav är uppfyllda får valförrättaren inte ta emot valkuvertet. Är
kraven uppfyllda skall valförrät-taren ta emot väljarens valkuvert, i
väljarens närvaro lägga det i valurnan för det val valsedeln gäller och
markera i röstlängden att väljaren röstat.
Motionen
I motion 1996/97:K601 av Elizabeth Nyström och Maud Ekendahl (båda m)
begärs att vallagen ändras så att det uttryckligen framgår att det är
möjligt att personligen lägga valsedlarna i var och en av de tre valurnorna
under överin-seende av valförrättarna. I praktiskt taget alla länder i
västvärlden är det den enskilda röstande som själv stoppar sin valsedel i
urnan, anför motionärerna. Skälet till att man i Sverige inte tillåter den
röstande att själv lägga ned valse-deln är enligt Riksskatteverket att det
är valförrättaren som skall kontrollera att det bara finns en valsedel i
kuvertet och att kuverten hamnar i rätt urna. Tydligare kan man inte
omyndigförklara en befolkning, heter det i motionen.
Utskottets bedömning
De nu förestående reformerna av valsystemet, som bl.a. innefattar person-
röstning, begränsningar i den fria nomineringsrätten och ett nytt
röstlängds-förfarande, kommer att innebära påtagliga förändringar för
väljarna och kräva stora informationsinsatser både från statens och
partiernas sida (se prop. s. 115 f.) Att nu införa ytterligare förändringar
i själva röstningsförfarandet riskerar att skapa osäkerhet hos de röstande.
Mot den bakgrunden anser ut-skottet inte att det är lämpligt att genomföra
fler reformåtgärder än de i pro-positionen föreslagna. Det av motionärerna
framförda kravet att den röstande själv skall lägga ned valsedeln i urnan
torde för övrigt inte ha något starkare stöd i väljarkåren. Utskottet
avstyrker motion K601 (m) och tillstyrker pro-positionens förslag till 10
kap. 4-8 §§.
Röstning hos utlandsmyndighet, 13 kap. samt brevröstning, lagen om
brevröstning i vissa fall
Gällande bestämmelser
För de väljare som vistas utomlands anordnas vid de allmänna valen röstmot-
tagning på svenska beskickningar och konsulat. Särskild röstmottagning kan
anordnas på orter där det finns ett större antal svenska medborgare, men
där röstmottagningsmyndighet saknas, t.ex. på svenska byggarbetsplatser, på
avlägsna eller isolerade orter, orter med större turistkoncentration, orter
där svenska FN-bataljoner är stationerade etc. Gällande praxis är att
röstmottag-ning anordnas på orter där det finns fler än ett tiotal svenska
medborgare.
I den nuvarande vallagen finns också bestämmelser om röstning på svenska
fartyg i utrikes fart.
Ett tredje sätt att rösta utomlands är att brevrösta. Brevröstning har
enligt den tidsbegränsade lagen (1993:1404) om brevröstning i
Förbundsrepubliken Tyskland och i Schweiz kunnat göras från dessa två
länder. Bakgrunden är att dessa länder inte tillåtit att där anordnas
ordinär röstmottagning för val i andra länder.
Propositionen
I propositionen föreslås att utlandsröstning skall ske från utlandsmyndighe
-terna på samma sätt som i dag. De särskilda bestämmelserna om fartygsröst-
ning föreslås upphöra. Från fartyg skall i stället brevröstning kunna ske.
Brevröstning från Tyskland och Schweiz föreslås kunna ske också i kom-mande
val.
I propositionen behandlas frågan om utlandsröstningen bör underlättas ge-
nom att brevröstningen utvidgas till att omfatta all utlandsröstning. Mot
en sådan utvidgning talar enligt regeringen det faktum att brevröstning
strider mot vårt valförfarandes grundläggande principer när det gäller
möjligheten att garantera väljarens valhemlighet men också när det gäller
valförfarandets tillförlitlighet och säkerhet. När det gäller
tillförlitligheten kan brevröstningen ifrågasättas framför allt på grund av
att en hög andel brevröster underkänns, och när det gäller säkerheten måste
man enligt regeringen räkna med att en generell möjlighet att brevrösta
skulle innebära en ökad risk för att röster försvinner i postgången.
Enligt regeringens mening bör man inte göra något avsteg från det normala
röstningsförfarandet för att kunna tillgodose ett relativt litet antal
röstande utan att mycket starka skäl talar för det. Sådana skäl kan t.ex.
vara att väljaren inte annars kan rösta eller att det kräver mycket stora
praktiska, ekonomiska eller administrativa resurser. Regeringen vill därför
i princip inte ställa sig bakom en utvidgning av möjligheterna att
brevrösta till länder där ordinär röstning är möjlig.
I propositionen föreslås en del förenklingar beträffande brevröstningen.
Kravet på att väljaren skall bifoga sitt röstkort vid brevröstningen
avskaffas. Vidare skall brevrösterna inte som i dag sändas till respektive
valnämnd, utan liksom andra utlandsröster sändas till Riksskatteverket och
därifrån distribue-ras till valnämnderna. Liksom i dag skall poststämpeln
vara utgångspunkten för bedömningen av om någon får brevrösta.
Regeringen föreslår att reglerna om brevröstning samlas i en särskild lag.
Förslag till en sådan lag läggs fram i propositionen. Lagen föreslås tidsbe
-gränsas till utgången av år 2002.
Motionen
Peter Weibull Bernström (m) anser i motion K23 att utlandssvenskarna gene-
rellt bör ges möjlighet att välja mellan att rösta på svensk beskickning
eller genom brevröstning (yrkande 4). Enligt motionären finns det sådana
starka skäl för att göra avsteg från det normala röstningsförfarandet som
regeringen hänvisar till i propositionen även beträffande andra
utlandssvenskar än dem i Tyskland. I många andra länder än Tyskland måste
utlandssvenskarna ibland ta ledigt från sina arbeten för att kunna rösta på
orter dit det är svårt och dyrbart att ta sig. Motionären hänvisar också
till att det enligt propositionen inte uppstått några praktiska problem vid
brevröstningen i Tyskland under de allmänna valen år 1994 eller vid valet
till Europaparlamentet år 1995, varför invändningarna mot detta
röstningsförfarande kan anses överdrivna.
Tidigare riksdagsbehandling
Ett motionsyrkande med samma innebörd som det nu aktuella avstyrktes av
utskottet hösten 1994 med hänvisning till den då pågående beredningen av
1993 års vallagskommittés förslag (betänkande 1994/95:KU11).
Utskottets bedömning
Utskottet anser att brevröstning kan innebära risker när det gäller att
garante-ra valhemligheten och också när det gäller valförfarandets säkerhet
. Utskottet vill därför inte ställa sig bakom motionärens krav att
utlandssvenskar alltid skall ges möjlighet att välja att brevrösta framför
att rösta på ordinärt sätt. Utskottet vill också erinra om att särskild
röstmottagning enligt praxis anord-nas på orter där det finns fler än ett
tiotal svenska medborgare. Såsom påpe-kas i motionen kan emellertid en del
utlandssvenskar ha stora praktiska pro-blem med att rösta på ordinärt sätt.
Det finns därför skäl att följa utvecklingen av brevröstningen enligt de
nya reglerna och, om det konstateras att tillförlit-ligheten och säkerheten
förbättras, överväga utvidgade möjligheter till brev-röstning. Med det
anförda avstyrker utskottet motion K23 (m) yrkande 4 och tillstyrker
förslaget till lag om brevröstning i vissa fall.
Slutlig sammanräkning och mandatfördelning, 18 kap.
Propositionen
I förslaget till 18 kap. 11 § behandlas frågan om när namn på en valsedel
skall anses obefintliga och vad som händer om namn stryks. För dessa be-
stämmelser har redogjorts ovan under avsnittet Personröstning. Även be-
stämmelserna i 18 kap. 38 §, 41 § och 44 § om nivån för spärren vid person-
röstning har behandlats under samma avsnitt.
Härutöver ges i 18 kap. bestämmelser om slutlig sammanräkning och man-
datfördelning som i stort motsvarar vad som gäller enligt den nuvarande
vallagen. Reglerna har dock anpassats till det ökade personvalsinslaget.
Ledamöter och ersättare skall i första hand utses på grund av sina personli
-ga röster och i andra hand på ett jämförelsetal enligt den i dag
tillämpade heltalsmetoden. Personrösterna skall få fullt genomslag också på
ersättarsidan för det fall en kandidat fått personröster över spärren.
Ersättarna skall utses på sina personliga röster oavsett från vilken
valsedelstyp rösterna härrör. Detsamma föreslås gälla för
dubbelvalsavvecklingen.
I 18 kap. 18 § andra stycket anges vilka partier som skall delta i mandat-
fördelningen vid riksdagsvalet, dvs. den s.k. småpartispärren. Reglerna
finns också i 3 kap. 7 § RF och innebär att bara partier som har fått minst
4 % av rösterna i hela landet får delta i fördelningen av mandaten. Ett
parti som har fått färre röster skall dock delta i fördelningen av fasta
valkretsmandat i en valkrets, där partierna har fått minst 12 % av rösterna
.
Motionen
I motion K22 (mp) hemställs att riksdagen ändrar förslaget till vallag så
att småpartispärren till riksdagsval sänks till 1 % (yrkande 6, delvis).
Bakgrund
Motivet till bestämmelsen om småpartispärren är att motarbeta småpartier
och hindra partisplittring. I förslaget till partiell författningsreform (
prop. 1968:27) uttalades följande.
Problemen vid utformningen av proportionella valsystem sammanhänger till
väsentlig del med att man inte kan driva det rättvisetänkande som varje pro
-portionell metod är uttryck för så långt att andra värden i det politiska
livet kommer i fara. En rättvis fördelning av mandaten i
folkrepresentationen får inte köpas till priset av ett valsystem, som
uppmuntrar till partisplittring och därigenom riskerar att förlama
handlingskraften hos de demokratiska institu-tionerna. Demokratins
arbetsduglighet är inte mindre viktig än rättvisan i valsystemet. Problemet
är hur man skall kunna förse ett proportionellt valsy- stem med lämpligt
utformade spärrar mot småpartier.
Grundlagberedningen anförde i sitt förslag till partiell författningsreform
(SOU 1967:26 s. 149) att det var nödvändigt att liksom i det tidigare valsy
- stemet ha vissa spärrar som utestängde mycket små partier från
representation i riksdagen. Det skulle kunna äventyra det parlamentariska
styrelseskicket, om man vid valen till enkammarriksdagen tillämpade ett
valsystem som gjorde det lätt för småpartier att erövra mandat. Utländska
erfarenheter visa-de, enligt beredningen, att förekomsten i
folkrepresentationen av många små partigrupper i vissa lägen kunde försvåra
lösningen av regeringsfrågan och minska möjligheterna att få en
handlingskraftig parlamentsmajoritet.
Folkstyrelsekommittén (SOU 1987:6) föreslog ingen ändring av spärreg-lerna.
Erfarenheterna från andra länder visade enligt kommittén att det för
demokratins funktionsduglighet var väsentligt att valsätten inte ledde till
långtgående partisplittring i parlamentet.
Tidigare riksdagsbehandling
Utskottet har vid flera tillfällen tidigare, senast hösten 1995, avstyrkt
yrkan-den om slopande av 4-procentsspärren och har då förklarat sig dela
Folksty-relsekommitténs uppfattning i spärrfrågan (bet. 1995/96:KU6).
Utskottets bedömning
Utskottet vidhåller sin inställning att en småpartispärr vid riksdagsval
behövs för att motverka en långtgående partisplittring och öka
möjligheterna att få en handlingskraftig parlamentsmajoritet. En spärr på 1
%, som motionärerna föreslår, är alltför låg för att ha den avsedda
effekten. Utskottet tillstyrker bestämmelserna om slutlig sammanräkning och
mandatfördelning såvitt nu är i fråga och avstyrker motion K22 (mp) yrkande
6, delvis.
Överklagande av val m.m., 19 kap.
Propositionen
I förslaget till 19 kap. ges bestämmelser om överklagande av val,
utfärdande av bevis och om Valprövningsnämndens prövning. Efter uttalanden
av konsti-tutionsutskottet (bet. 1994/95:KU40) föreslås ändrade regler för
Valpröv-ningsnämndens sammansättning. Regeringens förslag innebär att
ordinarie val till riksdagen samt ordinarie val till landstings- och
kommunfullmäktige, liksom i dag, skall prövas av en nämnd som utsetts av
den tidigare riksdagen. För övriga val skall nämndens prövning kunna ske i
en sammansättning som utsetts av den sittande riksdagen, dvs. den nämnd som
är aktuell vid det valet (19 kap. 16 §).
En annan nyhet i förslaget är att det ges en möjlighet att överklaga ett
val innan det blivit formellt fastställt. Riksdagsval och val till
Europaparlamentet avslutas genom att Riksskatteverket kungör valresultatet
i Post- och Inrikes Tidningar. Detta sker oftast cirka en vecka efter
valdagen. De kommunala valen och kyrkovalen avslutas genom att protokollet
över förrättningen läses upp. Därefter börjar överklagandetiden löpa.
Enligt propositionen har det inte sällan förekommit att en person som anser
att det har begåtts ett fel i samband med valet ger in en
överklagandeskrift efter valdagen men innan valet for-mellt avslutats. I
ett sådant läge har överklagandet lämnats utan åtgärd. Re-geringen anser
att dagens ordning, där överklaganden inte prövas om de kommit in för
tidigt, är mindre tillfredsställande i vissa situationer och att det därför
är befogat att anlägga ett mindre formalistiskt synsätt. De nya reglerna
innebär i korthet att en skrift om överklagande av val, som kommit in dagen
efter valet, skall uppfattas som ett överklagande, trots att inget beslut
om att valet är avslutat formellt föreligger (19 kap. 3 § första stycket).
Vidare anförs i propositionen att förutsättningarna för ett parti att
utnyttja möjligheten att överklaga beslut om utseende av efterträdare och
ersättare bör förbättras. Ett parti som berörs av ett sådant beslut bör
därför underrättas om beslutet. I den nya vallagen föreslås en regel enligt
vilken ett parti som berörs av det ifrågavarande beslutet om möjligt skall
underrättas därom (19 kap. 15 §).
Utskottets bedömning
Förslaget tillgodoser bl.a. utskottets tidigare tillkännagivande om ändrade
regler för Valprövningsnämndens sammansättning. Utskottet tillstyrker för-
slaget.
Beräkningsgrunder, 20 kap.
Propositionen
I 20 kap. har de regler som mer direkt berör valmatematiken samlats. Försla
-get i 20 kap. 3 § saknar motsvarighet i den nuvarande vallagen och anger
hur det personliga röstetalet skall räknas fram enligt det nya
personvalssystemet. Även bestämmelsen i 20 kap. 8 § är ny. Regeln minimerar
antalet ersättare till två i val till kommunfullmäktige.
Utskottets bedömning
Enligt 20 kap. 8 § andra meningen skall i det fall partiet har fått två
mandat "sammanräkningen i första hand göras för den ledamot som har störst
per-sonligt röstetal och därefter för den som har störst jämförelsetal."
Paragrafen bör formuleras så att ytterligare ersättare utses för den
ledamot "som har störst personligt röstetal i förhållande till antalet
röster för partiet i valkret-sen och därefter för den som har störst
jämförelsetal." Med den ändringen tillstyrks förslaget i 20 kap.
Lagförslagen i övrigt
De kyrkliga valen
Kyrkomötet har anhållit (kskr. 1995:4, 1KL 1995:9) om en sådan lagändring
att kyrkofullmäktigvalen fr.o.m. 1997 års val äger rum tredje söndagen i
september i stället för oktober.
Bestämmelser om valdagens förläggning vid val av kyrkofullmäktige och
direktvalda kyrkoråd finns i 3 § lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval, m.
m. Regeringen föreslår att lagen ändras så att valdagen vid 1997 års val
blir den tredje söndagen i september.
Kyrkomötet har vidare anhållit (kskr. 1994:4, 1KL 1995:9)  om en sådan
lagändring att mandatperioden för kyrkofullmäktige och andra berörda kyrk-
liga organ blir fyra år fr.o.m. 1997 års val. I propositionen erinras om
att riksdagen beslutat om ändrade relationer mellan staten och Svenska
kyrkan fr.o.m. år 2000 och att detta innebär stora förändringar för kyrkans
vidkom-mande. Att hålla ett ordinarie val redan år 2000 skulle mot den
bakgrunden vara förenat med betydande praktiska olägenheter och kunna få
negativa effekter på den demokratiska beslutsprocessen inom kyrkan, anför
regeringen och lägger fram förslag till ändring i kyrkolagen (1992:300).
Regeringen finner inte anledning att nu, i ett skede där 1997 års val kom-
mer att vara det sista kyrkliga valet i statlig regi, i övrigt föreslå
några re-formåtgärder för de kyrkliga valen. De ändringar som i övrigt
föreslås i pro-positionen är endast sådana som är nödvändiga med hänsyn
till förslaget till en ny vallag.
Övriga lagförslag
De delar av lagförslagen som innebär nya bestämmelser eller annat än följd-
ändringar har i huvudsak kommenterats under respektive sakavsnitt.
I förslagen till vallag, lagen om ändring i  lagen (1972:704) om kyrkofull-
mäktigval och lagen om ändring i sametingslagen (1992:1433) har tidigare
bestämmelser om att valen avslutas genom att protokollet läses upp
justerats. Det skall enligt propositionen vara tillräckligt att protokollet
läggs fram för granskning av den som vill ta del av det för att valet skall
anses avslutat. I konsekvens med de föreslagna ändringarna bör även 14 §
folkomröstnings-lagen (1979:369) ändras på motsvarande sätt.
Utskottet förslår vidare följande redaktionella ändringar i vallagen: Efter
ordet "innehålla" i 7 kap. 1 § bör orden "uppgifter om" inskjutas. I 18 kap
. 11 § sista stycket bör det inledande ordet "Ett" utgå.
Samtliga lagförslag föreslås träda i kraft den 1 juni 1997.
Ändringen i 29 kap. 4 §  kyrkolagen, om valperioden för kyrkomötet, bila-ga
2.11, måste antas med kvalificerad majoritet (se RF Ög 1974 p. 9).

Hemställan

Utskottet hemställer
1. beträffande personröstning
att riksdagen med avslag på motionerna 1996/97:K212 och  1996/97:K213
antar 1 kap. 1 § förslaget till vallag,
2. beträffande information om personvalsinslaget
att riksdagen avslår motion  1996/97:K17 yrkande 1,
3. beträffande utvärdering av 1998 års val
att riksdagen med avslag på motionerna  1996/97:K17 yrkande 2, 1996/97:K20
yrkande 3,  1996/97:K603 yrkande 4 och  1996/97:A820 yrkande 11 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet an-fört,
4. beträffande spärrnivån vid riksdagsval
att riksdagen med avslag på motionerna  1996/97:K20 yrkandena 1 och 2,
1996/97:K22 yrkande 1,  1996/97:K26 yrkande 1 och  1996/97:K602 yrkandena 1
och 2 antar 18 kap. 38 § förslaget till val-lag,
res. 1 (mp)
5. beträffande utvärdering av 8-procentspärrens inverkan på 1998 års val
att riksdagen avslår motionerna  1996/97:K18 yrkande 3 och 1996/97: K24,
6. beträffande en sänkning av spärrnivån efter 1998 års val
att riksdagen avslår motion  1996/97:K25 yrkande 1,
7. beträffande redovisning av finansiering av personvalskampanjer
att riksdagen avslår motionerna  1996/97:K19,  1996/97:K22 yrkande-na 2 och
3, 1996/97:K25 yrkande 3 och  1996/97:N254 yrkande 3,
res. 2 (fp, v)
res. 3 (mp)
8. beträffande rösträtt för invandrare i riksdagsval
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:K604, delvis, och 1996/97:A434
yrkande 4,
res. 4 (v)
res. 5 (mp)
9. beträffande folkbokföring som förutsättning för rösträtt
att riksdagen avslår motion  1996/97:K23 yrkande 2,
10. beträffande sänkning av rösträttsåldern
att riksdagen avslår motionerna  1996/97:K22 yrkande 5, 1996/97: K207 och
1996/97:Kr257 yrkande 17,
res. 6 (mp)
11. beträffande lika rösträtt i kommunalval för EU-medborgare och
invandrare från icke EU-land
att riksdagen med avslag på motionerna  1996/97:K22 yrkande 4 och  1996/97:
K604, delvis, antar 1 kap. 3 § förslaget till vallag,
res. 7 (mp)
12. beträffande skilda valdagar
att riksdagen avslår motionerna  1996/97:K18 yrkande 1, 1996/97:
K22 yrkande 10 och  1996/97:K202 yrkande 8,
res. 8 (mp)
13. beträffande vårval
att riksdagen avslår motion  1996/97:K536 yrkande 2,
14. beträffande lagtexten i 1 kap. 10 § förslaget till vallag
att riksdagen  antar 1 kap. 10 § förslaget till vallag,
res. 9 (mp) - villk. 8
15. beträffande länssammanslagningens påverkan på valkretsindelningen
att riksdagen avslår motion  1996/97:K18 yrkande 4,
res. 10 (m)
16. beträffande egen valkrets för utlandssvenskar
att riksdagen med avslag på motion  1996/97:K23 yrkande 1 antar 2 kap. 2 §
förslaget till vallag,
17. beträffande valkretsindelning i kommuner
att riksdagen med avslag på motion  1996/97:K22 yrkande 7 antar 2 kap. 6-7
och 9-12 §§ förslaget till vallag,
res. 11 (mp)
18. beträffande utjämningsmandat i kommuner
att riksdagen avslår motion  1996/97:K25 yrkande 2,
res. 12 (fp)
19. beträffande 3-procentspärren i landstingsval
att riksdagen med avslag på  motion K22 yrkande 6, delvis, antar 18 kap. 24
§ förslaget till vallag,
20. beträffande antalet riksdagsledamöter
att riksdagen avslår motionerna  1996/97:K201 yrkandena 1 och 2 och  1996/
97:K202 yrkande 9,
res. 13 (m)
21. beträffande ytterligare möjlighet att registrera partibeteckning
att riksdagen avslår motion  1996/97:K22 yrkande 8,
res. 14 (mp)
22. beträffande avslag på förslaget om strykningar av namn
att riksdagen med avslag på motion  1996/97:K26 yrkande 2 antar 18 kap. 11
§ tredje stycket förslaget till vallag med den ändringen att det inledande
ordet "Ett" utgår,
23. beträffande förnyade överväganden om strykningarnas betydelse
att riksdagen avslår motion  1996/97:K18 yrkande 2,
res. 15 (m)
24. beträffande symboler på valsedlar
att riksdagen avslår motion  1996/97:K21,
25. beträffande ändring av sekretesslagen
att riksdagen avslår motion  1996/97:K25 yrkande 4,
res. 16 (fp)
26. beträffande röstlängdsregler för utlandssvenskar
att riksdagen avslår motion  1996/97:K23 yrkandena 3, 5 och 6,
27. beträffande tillhandahållande av valsedlar
att riksdagen med avslag på motion  1996/97:K22 yrkande 9 antar 9 kap. 12 §
förslaget till vallag,
res. 17 (mp)
28. beträffande röstningsförfarandet i vallokal
att riksdagen med avslag på motion  1996/97:K601 antar 10 kap.
4-8 §§ förslaget till vallag,
res. 18 (m, fp)
29. beträffande småpartispärren i riksdagsval
att riksdagen avslår motion  1996/97:K22 yrkande 6, delvis,
res. 19 (v, mp)
30. beträffande förslaget till vallag i övrigt
att riksdagen  antar det i propositionen framlagda förslaget till vallag, i
den mån det inte omfattas av vad utskottet hemställt ovan under momenten 1
, 4, 11, 14, 16, 17, 19, 22, 27 och 28 med de ändringarna att
dels orden "uppgifter om" inskjuts efter ordet "innehålla" i 7 kap. 1 §
första stycket,
dels 20 kap. 8 § får följande lydelse:
Om det sedan ersättare utsetts enligt 7 § visar sig att det för ledamot
eller ledamöter i ett parti som har fått ett eller två mandat utsetts bara
en ersättare skall ytterligare en sammanräkning göras. I det fall partiet
har fått två mandat skall sammanräkningen i första hand göras för den
ledamot som har störst personligt röstetal i förhållande till antalet
röster för partiet i valkretsen och därefter för den som har störst
jämförelsetal,
31. beträffande lagen om brevröstning
att riksdagen med avslag på motion  1996/97:K23 yrkande 4 antar för-slaget
till lag om brevröstning i vissa fall,
32. beträffande valperioden för kyrkomötet
att riksdagen  antar 29 kap. 4 § förslaget till lag om ändring i kyrkola-
gen (1992:300),
33. beträffande övriga lagförslag
att riksdagen antar propositionens förslag till
1. lag om röstlängdsregister,
2. lag om ändring i riksdagsordningen,
3. lag om ändring i lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval, m.m.,
4. lag om ändring i folkomröstningslagen (1979:369) med den änd-ringen att
14 § andra stycket skall ha följande lydelse: "Förrättningen avslutas genom
att protokollet läggs fram för granskning. Protokollet sänds genast till
centrala valmyndigheten.",
5. lag om ändring i lagen (1979:411) om Sveriges indelning i kommu-ner och
landsting,
6. lag om ändring i lagen (1987:813) om homosexuella sambor,
7. lag om ändring i lagen (1990:1536) om folkbokföringsregister,
8. lag om ändring i kommunallagen (1991:900),
9. lag om ändring i kyrkolagen (1992:300), i den mån det inte omfattas av
vad utskottet hemställt ovan under moment 32,
10. lag om ändring i sametingslagen (1992:1433) och
11. lag om ändring i lagen (1995:743) om aviseringsregister.
Stockholm den 18 mars 1997
På konstitutionsutskottets vägnar
Birgit Friggebo
I beslutet har deltagit: Birgit Friggebo (fp), Kurt Ove Johansson (s),
Catarina Rönnung (s), Anders Björck (m), Widar Andersson (s), Barbro
Hietala Nordlund (s), Birgitta Hambraeus (c), Pär-Axel Sahlberg (s), Jerry
Martinger (m), Mats Berglind (s), Kenneth Kvist (v), Frank Lassen (s),
Inger René (m), Peter Eriksson (mp), Håkan Holmberg (fp), Nikos
Papadopoulos (s) och Nils Fredrik Aurelius (m).

Reservationer

1. Spärrnivån vid riksdagsval (mom. 4)
Peter Eriksson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med "Vid
partiöver-läggningarna" och slutar med "1998 års val" bort ha följande
lydelse:
Utskottet delar uppfattningen i motion K22 (mp) att regeringen tar ett
stort steg bakåt när det i propositionen föreslås en höjning till 8 % för
att person-rösterna skall få genomslag i riksdagsvalen, i stället för 5 %
som föreslås för andra val. Risken med regeringens förslag är att systemet
med personval inte kommer att få någon reell innebörd för riksdagsvalet.
Riksdagen bör därför ändra 18 kap. 38 § så att personligt röstetal
fastställs för en kandidat som fått särskilda personröster till ett antal
av minst 5 % av partiets röstetal i valkret-sen.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande spärrnivån vid riksdagsval
att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:K20 yrkande 1,  1996/97:
K22 yrkande 1 och 1996/97:K26 och med avslag på motio-nerna 1996/97:K20
yrkande 2 och 1996/97:K602 yrkandena 1 och 2 antar 18 kap. 38 § förslaget
till vallag med den ändringen att orden "8 procent" ersätts med orden "5
procent",
2. Redovisning av finansiering av personvalskampanjer (mom. 7)
Birgit Friggebo (fp), Kenneth Kvist (v) och Håkan Holmberg (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med "Såsom an-
förs" och slutar med "K25 (fp) yrkande 3" bort ha följande lydelse:
Utskottet noterar att det finns en skriftlig överenskommelse mellan partier
-na om att redovisa sin finansiering. Det finns emellertid ingen överenskom
-melse eller reglering för hur enskilda kandidater finansierar sina
personliga valkampanjer. De senaste årens osunda hantering av allmänna
medel har kraftigt försämrat medborgarnas tilltro till politikers
ekonomiska förhållanden och transaktioner. Mot den bakgrunden delar
utskottet uppfattningen i motio-nerna K19 (v)  och K25 (fp) att det inte är
tillräckligt med ett frivilligt system för redovisning av valfinansieringen
av personvalskampanjer. I kommande val kommer partiernas kandidater att i
varierande utsträckning driva egna personliga kampanjer. Det är viktigt att
det då sker en öppen redovisning av hur de finansierar sina kampanjer.
Regeringen bör därför lägga fram förslag till riksdagen om regler för
redovisning av valfinansiering av personvalskam-panjer. Detta bör riksdagen
med bifall till motionerna  K19 (v) och K25 (fp) yrkande 3 som sin mening
ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande redovisning av finansiering av personvalskampanjer
att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:K19 och 1996/97:
K25 yrkande 3 och med anledning av motionerna 1996/97:K22 yrkan-dena 2 och
3 och 1996/97:N254 yrkande 3 som sin mening ger rege-ringen till känna vad
utskottet anfört,
3. Redovisning av finansiering av personvalskampanjer (mom. 7)
Peter Eriksson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med "Såsom an-
förs" och slutar med "K25 (fp) yrkande 3" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar uppfattningen i motion K22 (mp) att det finns ett starkt be
-hov av att få en öppen redovisning av kampanjmedel vid ett ökat inslag av
personval. Det är också befogat att i samband med personval sätta ekonomis-
ka gränser för valkampanjerna. Utan en sådan reglering finns det enligt ut-
skottets mening uppenbara risker för att ekonomi och knytning till en viss
bidragsgivare blir för stor. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med
bifall till motion K22 (mp) yrkandena 2 och 3 som sin mening ge regeringen
till känna.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande redovisning av finansiering av personvalskampanjer
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:K22 yrkandena 2 och 3 och med
anledning av motionerna 1996/97:K19, 1996/97:K25 yrkande 3 och 1996/97:N254
yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Rösträtt för invandrare i riksdagsval (mom. 8)
Kenneth Kvist (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med "När det
gäl-ler" och slutar med "A434 (v) yrkande 4" bort ha följande lydelse:
Kopplingen mellan medborgarskap och rösträtt härstammar från en tid då
stora omflyttningar mellan olika länder var ovanliga. Med en mer enhetlig
och medborgarmässigt homogen befolkningssammansättning i olika länder
framstod inte sambandet mellan rösträtt och medborgarskap som ett problem
för demokratin, eftersom de som bodde och arbetade i ett land också normalt
var medborgare i det landet. Knytningen mellan rösträtten och medborgar-
skapet utestängde därmed inte en del invånare från att påverka det
politiska skeendet och samhällslivet i landet.
Rösträtt för invandrare i riksdagsval är enligt utskottets mening en viktig
demokratisk och politisk fråga. Svenskar och invandrare arbetar på samma
arbetsplats och har gemensamma sociala och ekonomiska intressen. De som
inte är svenska medborgare är utestängda från möjligheten att politiskt
påver-ka dessa intressen på riksplanet.
Med hänsyn till det anförda anser utskottet att riksdagen bör begära att re
-geringen snarast förelägger riksdagen  ett förslag om ändring av regerings
-formen som ger invandrare rösträtt i riksdagsval enligt samma regler som
gäller för rösträtt vid kommunala val. Detta bör riksdagen ge regeringen
till känna.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:
8. beträffande rösträtt för invandrare i riksdagsval
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:A434 yrkande 4 och med
anledning av motion 1996/97:K604, delvis, som sin mening ger rege-ringen
till känna vad utskottet anfört,
5.  Rösträtt för invandrare i riksdagsval (mom. 8)
Peter Eriksson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med "När det
gäl-ler" och slutar med "A434 (v) yrkande 4" bort ha följande lydelse:
Rösträtt för invandrare i riksdagsval är enligt utskottets mening en viktig
demokratisk och politisk fråga. Svenskar och invandrare arbetar på samma
arbetsplats och har gemensamma sociala och ekonomiska intressen. De som
inte är svenska medborgare är utestängda från möjligheten att politiskt
påver-ka dessa intressen på riksplanet.
Med hänsyn till det anförda anser utskottet att regeringen snarast bör före
-lägga riksdagen ett förslag om ändring av regeringsformen som ger invandra
-re som inte är svenska medborgare rösträtt i riksdagsval om de fyller 18
år senast på valdagen och om de varit folkbokförda i Sverige tre år i följd
före valdagen. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:
8. beträffande rösträtt för invandrare i riksdagsval
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:K604, delvis, och med
anledning av motion 1996/97:A434 yrkande 4 som sin mening ger re-geringen
till känna vad utskottet anfört,
6. Sänkning av rösträttsåldern (mom. 10)
Peter Eriksson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med "Utskottet
vidhåller" och slutar med "avser rösträttssåldern" bort ha följande lydelse
:
Om det politiska systemet skall kunna fungera på sikt är det viktigt att
människor intresserar sig för politik och anser politik vara viktigt. Det
poli-tiska intresset bland ungdomar kan enligt utskottets uppfattning
stimuleras genom en sänkt rösträttsålder, eftersom det känns mer
meningsfullt att enga-gera sig i politik om rätten att rösta inte ligger
alltför långt fram i tiden. Poli-tiska beslut påverkar dessutom i många
fall direkt unga människors situation, t.ex. beslut som rör skolan.
Tiden mellan ordinarie val har nu förlängts till fyra år. Detta innebär att
ge-nomsnittsåldern för förstagångsväljare höjs till 20 år. Många kommer
inte att få möjlighet att rösta förrän efter fyllda 21.
Utskottet anser med hänsyn till det anförda att rösträttsåldern bör sänkas
till 16 år. Regeringen bör utreda detta och lägga fram förslag till
riksdagen om ändring i regeringsformen.
dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:
10. beträffande sänkning av rösträttsåldern
att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:K22 yrkande 5, 1996/97:
K207 och 1996/97:Kr257 yrkande 17 som sin mening ger re-geringen till känna
vad utskottet anfört,
7. Lika rösträtt i kommunalval för EU-medborgare och invandrare från icke
EU-land (mom. 11)
Peter Eriksson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med "Genom för-
slaget" och på s. 20 slutar med "mp-motionerna" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar Miljöpartiets uppfattning att det inte finns några sakliga
skäl att göra skillnad mellan olika grupper av invandrare när det gäller
rösträt-ten i kommunala val. Förslaget till vallag bör därför ändras så att
den diskri-mineringen undanröjs. Regeringen bör också återkomma med förslag
till ändring i kommunallagen så att det blir möjligt för alla, oavsett
nationalitet, som fyller 18 år senast på valdagen och är folkbokförda i
landet att rösta vid val till landstings- och kommunfullmäktige.
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:
11. beträffande lika rösträtt i kommunalval för EU-medborgare och
invandrare från icke EU-land
att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:K22 yrkande 4 och 1996/97
:K604, delvis,
a) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
b)  antar 1 kap. 3 § förslaget till vallag med den ändringen att dels and-
ra stycket utgår, dels ordet "andra" utgår i tredje stycket,
8. Skilda valdagar (mom. 12)
Peter Eriksson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med "De
överlägg-ningar" och slutar med "(mp) yrkande 10" bort ha följande lydelse:
Vid de allmänna valen dominerar riksdagsvalet helt över både landstings-
valen och kommunalvalen. Detta innebär enligt utskottets uppfattning mycket
stora negativa effekter för den kommunala demokratin. Lokala frågor blir
inte avgörande för lokala val.
Kommunvalen har under senare år blivit allt viktigare, medan riksdagsva-len
minskat i betydelse. Sverige har överlämnat betydande beslutskompetens till
EU, medan kommunernas ansvarsområde har ökat genom att viktiga delar av
offentlig service har decentraliserats. Kommunernas självständighet har
dessutom ökat genom att de specialdestinerade statsbidragen ersatts med en
s.k. påse.
Enligt utskottets uppfattning är det avgörande för att stärka och
återupprätta det demokratiska styrelseskicket och skapa ett samhälle där
människor i betydligt större utsträckning deltar i beslutsprocessen och tar
ansvar för det gemensamma att kommunalvalen inte står på undantag. De
viktiga lokala frågorna måste ges större tyngd, och utskottet anser att ett
viktigt steg på en sådan väg är att skilja kommunalvalen från riksdagsvalen
. Införandet av fyraåriga valperioder ger också nya möjligheter att
återinföra ett system med skilda valår för riksdagsval och kommunalval.
dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:
12. beträffande skilda valdagar
att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:K18 yrkande 1, 1996/97:
K22 yrkande 10 och 1996/97:K202 yrkande 8 godkänner vad utskottet anfört,
9. Lagtexten i 1 kap. 10 § förslaget till vallag (mom. 14)
Peter Eriksson (mp) anser att utskottets hemställan under 14 bort ha
följande lydelse:
Under förutsättning av bifall till reservation  8.
14. beträffande lagtexten i 1 kap. 10 § förslaget till vallag
att riksdagen antar förslaget till 1 kap. 10 § vallagen med den ändring-en
att den inledande meningen utgår,
10. Länssammanslagningens påverkan på valkretsindelningen (mom. 15)
Anders Björck (m), Jerry Martinger (m), Inger René (m) och Nils Fredrik
Aurelius (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23 börjar med "Enligt pro
-positionen" och slutar med "hänvisning härtill" bort ha följande lydelse:
Utskottet utgår från att regeringen uppmärksamt kommer att följa hur den
förändrade regionala samhällsorganisationen inverkar på möjligheten till
ett proportionellt valresultat i förhållande till dagens valkretsutformning
. Skulle det visa sig att den regionala samhällsorganisationen har en
negativ inverkan bör regeringen återkomma till riksdagen i frågan. Vad
utskottet anfört med anledning av motion K18 yrkande 4 bör riksdagen som
sin mening ge rege-ringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse:
15. beträffande länssammanslagningens påverkan på valkretsindel-ningen
att riksdagen med anledning av motion 1996/97:K18 yrkande 4 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
11. Valkretsindelning  i kommuner (mom. 17)
Peter Eriksson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med "Utskottet
tillstyrker" och slutar med "(mp) yrkande 7" bort ha följande lydelse:
Indelning av kommuner i valkretsar har fördelar främst för geografiskt väl
koncentrerade partier men försvårar en proportionellt rättvis
representation i kommunfullmäktige. Valkretsindelningen har ofta tillkommit
av partitaktiska skäl och är motiverad endast i särskilt stora kommuner.
Riksdagen bör därför besluta om en sådan ändring i förslaget till vallag
att systemet med möjlighet för kommunerna att indela kommunen i valkretsar
avskaffas.
dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:
17. beträffande valkretsindelning  i kommuner
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:K22 yrkande 7 antar 2 kap. 6-7
och 9-12 §§ förslaget till vallag med den ändringen att 6 § första och
andra styckena ersätts med följande stycke: "Vid val till kommunfullmäktige
är kommunen valkrets",
12. Utjämningsmandat i kommuner (mom. 18)
Birgit Friggebo (fp) och Håkan Holmberg (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med "Utskottet
delar" och slutar med "(fp) yrkande 2" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna i motion K25 (fp) att den bris-
tande proportionaliteten i valen till kommunfullmäktige i de
valkretsindelade kommunerna är besvärande och att valsystemet bör
modifieras genom att utjämningsmandat införs. I den nu aktuella
propositionen har regeringen emellertid inte lagt fram något förslag om
utjämningsmandat för val till kommunfullmäktige. Utskottet anse att frågan
om införande av utjämnings-mandat bör bli föremål för förnyad beredning. I
samband därmed bör också göras en översyn av konsekvenserna i kommuner som
har flera valkretsar av reglerna i 18 kap. 44 § andra stycket. Den nu
föreslagna regleringen kan innebära att en kandidat som har fått färre
personröster i hela kommunen jämfört med en annan ändå kan bli invald före
den senare i lägen där den förstnämndes personröster är koncentrerade till
en valkrets och den andres är mer jämnt fördelade i kommunen. Detta bör
riksdagen med anledning av motion K25 (fp) yrkande 2 som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande lydelse:
18. beträffande utjämningsmandat i kommuner
att riksdagen med anledning av motion 1996/97:K25 yrkande 2 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
13. Antalet riksdagsledamöter (mom. 20)
Anders Björck (m), Jerry Martinger (m), Inger René (m) och Nils Fredrik
Aurelius (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27 börjar med "Utskottet
vidhåller" och slutar med "avstyrks alltså" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar uppfattningen i motion K202 (m) att Sverige i dag har en i
förhållande till folkmängden osedvanligt stor representation jämfört med
andra demokratiska länder. Det finns därför skäl för regeringen att närmare
belysa konsekvenserna av att minska antalet riksdagsledamöter. En riksdag
med färre ledamöter reser dock flera viktiga frågor av demokratikaraktär,
bl.a. frågan om hur en god representation för alla delar av landet skall
garan-teras. En förändring av antalet ledamöter förutsätter också en
ändring i rege-ringsformen. Vad utskottet anfört om en utredning av
förutsättningarna för att reducera antalet riksdagsledamöter bör riksdagen
med anledning av motio-nerna K201 yrkandena 1 och 2 och K202 yrkande 9 som
sin mening ge rege-ringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande lydelse:
20. beträffande antalet riksdagsledamöter
att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:K201 yrkandena 1 och 2
och 1996/97:K202 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
14. Ytterligare möjlighet att registrera partibeteckning (mom. 21)
Peter Eriksson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 30 börjar med "Utskottet
vill" och  slutar med "avstyrks alltså" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att det vid sidan av de nu framlagda förslagen om anmälan
av kandidater också bör införas möjligheten att registrera partibeteckning
genom att anmäla två kandidater överst på en namnvalsedel. Detta bör riks-
dagen med anledning av motion K22 (mp) yrkande 8 som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 21 bort ha följande lydelse:
21. beträffande ytterligare möjlighet att registrera partibeteckning
att riksdagen med anledning av motion 1996/97:K22 yrkande 8 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
15. Förnyade överväganden om strykningarnas betydelse (mom. 23)
Anders Björck (m), Jerry Martinger (m), Inger René (m) och Nils Fredrik
Aurelius (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 30 börjar med
"Strykningar kommer" och på s. 31 slutar med "övervägas på nytt" bort ha
följande lydel-se:
Enligt propositionens förslag skall strykningar av namn på en valsedel inte
längre beaktas. Utskottet är utifrån nuvarande tekniska förutsättningar för
sammanräkningsförfarandet berett att acceptera den lösning regeringen valt.
Utskottet vill dock i likhet med motionärerna i motion K18 (m) framhålla
att det finns ett stort demokratiskt värde i att väljarnas viljeyttringar
så långt möjligt beaktas. Så snart den tekniska utvecklingen tillåter bör
därför det nuvarande synsättet på väljarnas strykningar övervägas på nytt.
dels att utskottets hemställan under 23 bort ha följande lydelse:
23. beträffande förnyade överväganden om strykningarnas betydelse
att riksdagen med anledning av motion 1996/97:K18 yrkande 2 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
16. Ändring av sekretesslagen (mom. 25)
Birgit Friggebo (fp) och Håkan Holmberg (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 35 börjar med "De
röstläng-der som" och slutar med "avstyrks därför" bort ha följande lydelse
:
Det är inte rimligt om någon med ledning av uppgifterna i röstlängden hos
valnämnden kan spåra upp en person som har skyddad adress. Regeringen bör
därför överväga en ändring av sekretesslagen så att sekretess gäller för
röst-längderna beträffande uppgift om enskilds personliga förhållanden, om
det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon honom
närstående lider men om uppgiften röjs.
dels att utskottets hemställan under 25 bort ha följande lydelse:
25. beträffande ändring av sekretesslagen
att riksdagen med anledning av motion 1996/97:K25 yrkande 4 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
17. Tillhandahållande av valsedlar (mom. 27)
Peter Eriksson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 38 börjar med
"Motionärerna i" och slutar med "(mp) yrkande 9" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar Miljöpartiets uppfattning att möjligheterna till personröst
-ning kan förbättras ytterligare genom att valförrättare och röstmottagare
åläggs tillse att även personvalsedlar för dels varje parti som vid något
av de två senaste riksdagsvalen har fått mer än 1 % av rösterna i hela
landet, dels de partier som registrerat sin partibeteckning, finns utlagda
i anslutning till varje röstningslokal. Riksdagen bör därför ändra 9 kap.
12 § förslaget till vallag i konsekvens härmed.
dels att utskottets hemställan under 27 bort ha följande lydelse:
27. beträffande tillhandahållande av valsedlar
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:K22 yrkande 9 antar 9 kap. 12
§ förslaget till vallag med den ändringen
dels att i första strecksatsen inskjuts orden "och personvalsedlar" efter
orden "partimarkerade valsedlar",
dels att det i första stycket införs en ny fjärde strecksats med följande
lydelse: "- personvalsedlar för de partier som registrerat sin partibe-
teckning.",
18. Röstningsförfarandet i vallokal (mom. 28)
Birgit Friggebo (fp), Anders Björck (m), Jerry Martinger (m), Inger René (m
), Håkan Holmberg (fp) och Nils Fredrik Aurelius (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 40 börjar med "De nu före
-stående" och slutar med "4-8 §§" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att tiden nu kan vara mogen för att reformera även röst-
ningsproceduren vid valurnorna på det sätt som föreslås i motion K601 (m).
Riksdagen bör därför uppdra åt regeringen att utreda förutsättningarna för
att väljaren själv skall få lägga ned valkuverten i valurnorna och överväga
erfor-derliga regeländringar.
dels att utskottets hemställan under 28 bort ha följande lydelse:
28. beträffande röstningsförfarandet i vallokal
att riksdagen med anledning av motion 1996/97:K601 dels som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört, dels antar 10 kap. 4-8 §§
förslaget till vallag,
19. Småpartispärren i riksdagsval (mom. 29)
Kenneth Kvist (v) och Peter Eriksson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 43 börjar med "Utskottet
har" och slutar med "yrkande 6, delvis" bort ha följande lydelse:
En utgångspunkt för ett demokratiskt system är att valsystemet skall ge
rimliga möjligheter för nya partier och opinioner att bli representerade i
be-slutande organ. Det är t.ex. svårt att se att det svenska systemet
skulle vara effektivare och mer handlingskraftigt än det danska. Utskottet
anser inte att valsystemet skall användas som ett skydd mot nya partier. En
så hög spärr som 4 % gör att nya idéer bromsas och inte får samma chans att
delta och utvecklas i den fria debatten. Spärren bör enligt utskottets
uppfattning sänkas till 1 %. Detta skulle underlätta för nya opinioner att
kanaliseras och utveck-las utan att menligt minska effektiviteten i
folkstyret. En sänkning av spärren förutsätter en ändring i regeringsformen
.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 29 bort ha följande lydelse:
29. beträffande småpartispärren i riksdagsval
att riksdagen med anledning av motion 1996/97:K22 yrkande 6, delvis, som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anförts,
Särskilda yttranden
1. Personröstning, m.m. (mom. 1, 4, 12 och 13)
Birgit Friggebo (fp), Anders Björck (m), Jerry Martinger (m), Inger René (m
), Håkan Holmberg (fp) och Nils Fredrik Aurelius (m) anför:
Vi respekterar resultatet av den kompromiss om valsystemets utformning som
partiöverläggningarna hösten 1993 ledde fram till och vill därför inte
motsätta oss  propositionens förslag vad avser utformningen av personvals-
inslaget, spärrnivån vid riksdagsval, gemensam valdag för riksdags- och
kommunalval och valdagens förläggning.
Vi har länge förordat ett starkt inslag av personval i det svenska valsyste
-met, eftersom vi anser att väljarnas inflytande är särskilt viktigt i ett
läge där de politiska partiernas förankring i befolkningen försvagats. Vi
hade därför hellre sett ett renodlat personval av finsk modell, där
väljarna har full frihet att förorda vilken av de av partierna nominerade
kandidaterna de önskar bli representerade av.
Vi anser också att spärren för de särskilda personrösterna i riksdagsval re
-dan från början borde ha satts till 5 % för att därigenom ge väljarnas
inflytan-de ett verkligt genomslag.
Med skilda valdagar skulle de kommunala frågorna och de kommunala
politikerna på ett helt annat sätt än nu komma i förgrunden inför de kommu-
nala valen. Det skulle innebära bättre information till väljarna och i sin
tur leda till ett mer reellt ansvarsutkrävande.
Vi anser också att när riksdagen beslutade att övergå till
kalenderårsbudget riksdagen även borde ha tagit ställning för att flytta
valdagen till våren. Nu kommer valrörelse och budgetarbete att i princip
sammanfalla, vilket är olyckligt. Vid ett regeringsskifte kommer den
tillträdande regeringen att i princip tvingas överta tidigare regerings
budget under det första året vid makten. Med ett val i maj eller juni får
en tillträdande regering däremot rim-lig tid på sig att organisera sitt
arbete och slutföra beredningen av budgetpro-positionen.
2. Vårval (mom. 13)
Birgitta Hambraeus (c) anför:
De författningsöverläggningar som hölls hösten 1993 ledde inte till någon
överenskommelse om att ändra tidpunkten för allmänna val. Mot den bak-
grunden avstår jag från att yrka bifall till den centermotion som begär ett
tillkännagivande om att valdagen bör flyttas till våren.
Jag anser emellertid  att när riksdagen beslutade att övergå till
kalenderårs-budget riksdagen även borde ha tagit ställning för att flytta
valdagen till vå-ren. Nu kommer valrörelse och budgetarbete att i princip
sammanfalla, vilket är olyckligt. Vid ett regeringsskifte kommer den
tillträdande regeringen att i princip tvingas överta tidigare regerings
budget under det första året vid makten. Med ett val i maj eller juni får
en tillträdande regering däremot rim-lig tid på sig att organisera sitt
arbete och slutföra beredningen av budgetpro-positionen.

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1
Propositionen 2
Motionerna 2
Motioner väckta med anledning av propositionen 2
Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1996/97 5
Utskottet 6
Propositionens huvudsakliga innehåll 6
Inledning 7
Personröstning 8
Grundlagsbestämmelser 8
Propositionen 8
Motionerna 9
Tidigare utskottsbehandling 10
Utskottets bedömning 10
Nivån på spärren för de särskilda personrösterna 11
Bakgrund 11
Propositionen 12
Motionerna 12
Utskottets bedömning 14
Redovisning av valfinansiering - sponsring av personvalskampan-jer 14
Propositionen 14
Motionerna 15
Tidigare riksdagsbehandling 16
Utskottets bedömning 17
Om rösträtt och valbarhet, 1 kap. 2-8 §§ 17
Propositionen 17
Motionerna 18
Tidigare riksdagsbehandling 19
Utskottets bedömning 19
Rösträttsåldern, 1 kap. 2-3 §§ 20
Propositionen 20
Bakgrund till nuvarande bestämmelser 20
Motionerna 20
Tidigare riksdagsbehandling 21
Utskottets bedömning 21
Gemensam valdag m.m., 1 kap. 10 § 21
Gällande bestämmelser 21
Propositionen 21
Motionerna 21
Tidigare riksdagsbehandling 22
Utskottets bedömning 22
Valkretsindelningen vid riksdagsval, 2 kap. 23
Propositionen 23
Motionerna 23
Tidigare riksdagsbehandling 23
Utskottets bedömning 23
Valkretsindelningen vid kommunala val, 2 kap. Utjämningsmandat och
småpartispärr, 3 kap. och 18 kap. 24
Gällande ordning 24
Utredningsarbete 24
Propositionen 24
Motionerna 25
Tidigare riksdagsbehandling 25
Utskottets bedömning 25
Antalet ledamöter i riksdagen, 3 kap. 26
Nuvarande bestämmelser med bakgrund 26
Propositionen 27
Motionerna 27
Tidigare riksdagsbehandling 27
Registrering av partibeteckning och anmälan av kandidater, 5 kap. 28
Propositionen 28
Motionerna 29
Utskottets bedömning 29
Valsedlar, 6 kap. 31
Valsedlarnas utformning och innehåll 31
Propositionen 31
Utskottets bedömning 31
Symboler på valsedlar 32
Bakgrund 32
Propositionen 32
Motionen 32
Tidigare riksdagsbehandling 33
Utskottets bedömning 33
Röstlängder och röstkort, 7 kap. lagen om röstlängdsregister 33
Propositionen 33
Motionen 35
Utskottets bedömning 35
Nya röstlängdsregler för utlandssvenskar, 7 kap. 35
Gällande rätt 35
Propositionen 35
Motionen 36
Tidigare riksdagsbehandling 36
Utskottets bedömning 36
Allmänt om röstning, 9 kap. 37
Propositionen 37
Tillhandahållande av valsedlar 37
Motionen 38
Utskottets bedömning 38
Röstning i vallokal, 10 kap. 39
Propositionen 39
Motionen 39
Utskottets bedömning 40
Röstning hos utlandsmyndighet, 13 kap. samt brevröstning, lagen om
brevröstning i vissa fall 40
Gällande bestämmelser 40
Propositionen 40
Motionen 41
Tidigare riksdagsbehandling 41
Utskottets bedömning 41
Slutlig sammanräkning och mandatfördelning, 18 kap. 42
Propositionen 42
Motionen 42
Bakgrund 42
Tidigare riksdagsbehandling 43
Utskottets bedömning 43
Överklagande av val m.m., 19 kap. 43
Propositionen 43
Utskottets bedömning 44
Beräkningsgrunder, 20 kap. 44
Propositionen 44
Utskottets bedömning 44
Lagförslagen i övrigt 45
De kyrkliga valen 45
Övriga lagförslag 45
Hemställan 45
Reservationer 49
1. Spärrnivån vid riksdagsval (mom. 4) 49
2. Redovisning av finansiering av personvalskampanjer (mom. 7) 49
3. Redovisning av finansiering av personvalskampanjer (mom. 7) 50
4. Rösträtt för invandrare i riksdagsval (mom. 8) 51
5. Rösträtt för invandrare i riksdagsval (mom. 8) 51
6. Sänkning av rösträttsåldern (mom. 10) 52
7. Lika rösträtt i kommunalval för EU-medborgare och invandrare från icke
EU-land (mom. 11) 52
8. Skilda valdagar (mom. 12) 53
9. Lagtexten i 1 kap. 10 § förslaget till vallag (mom. 14) 53
10. Länssammanslagningens påverkan på valkretsindelningen (mom. 15) 54
11. Valkretsindelning i kommuner (mom. 17) 54
12. Utjämningsmandat i kommuner (mom. 18) 54
13. Antalet riksdagsledamöter (mom. 20) 55
14. Ytterligare möjlighet att registrera partibeteckning (mom. 21) 56
15. Förnyade överväganden om strykningarnas betydelse (mom. 23) 56
16. Ändring av sekretesslagen (mom. 25) 56
17. Tillhandahållande av valsedlar (mom. 27) 57
18. Röstningsförfarandet i vallokal (mom. 28) 57
19. Småpartispärren i riksdagsval (mom. 29) 58
Särskilda yttranden 58
1. Personröstning, m.m. (mom. 1, 4, 12 och 13) 58
2. Vårval (mom. 13) 59
Sammanfattning 1
Propositionen 2
Motionerna 2
Motioner väckta med anledning av propositionen 2
Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1996/97 5
Utskottet 6
Propositionens huvudsakliga innehåll 6
Inledning 7
Personröstning 8
Grundlagsbestämmelser 8
Propositionen 8
Motionerna 9
Tidigare utskottsbehandling 10
Utskottets bedömning 10
Nivån på spärren för de särskilda personrösterna 11
Bakgrund 11
Propositionen 12
Motionerna 12
Utskottets bedömning 14
Redovisning av valfinansiering - sponsring av personvalskampan-jer 14
Propositionen 14
Motionerna 15
Tidigare riksdagsbehandling 16
Utskottets bedömning 17
Om rösträtt och valbarhet, 1 kap. 2-8 §§ 17
Propositionen 17
Motionerna 18
Tidigare riksdagsbehandling 19
Utskottets bedömning 19
Rösträttsåldern, 1 kap. 2-3 §§ 20
Propositionen 20
Bakgrund till nuvarande bestämmelser 20
Motionerna 20
Tidigare riksdagsbehandling 21
Utskottets bedömning 21
Gemensam valdag m.m., 1 kap. 10 § 21
Gällande bestämmelser 21
Propositionen 21
Motionerna 21
Tidigare riksdagsbehandling 22
Utskottets bedömning 22
Valkretsindelningen vid riksdagsval, 2 kap. 23
Propositionen 23
Motionerna 23
Tidigare riksdagsbehandling 23
Utskottets bedömning 23
Valkretsindelningen vid kommunala val, 2 kap. Utjämningsmandat och
småpartispärr, 3 kap. och 18 kap. 24
Gällande ordning 24
Utredningsarbete 24
Propositionen 24
Motionerna 25
Tidigare riksdagsbehandling 25
Utskottets bedömning 25
Antalet ledamöter i riksdagen, 3 kap. 26
Nuvarande bestämmelser med bakgrund 26
Propositionen 27
Motionerna 27
Tidigare riksdagsbehandling 27
Registrering av partibeteckning och anmälan av kandidater, 5 kap. 28
Propositionen 28
Motionerna 29
Utskottets bedömning 29
Valsedlar, 6 kap. 31
Valsedlarnas utformning och innehåll 31
Propositionen 31
Utskottets bedömning 31
Symboler på valsedlar 32
Bakgrund 32
Propositionen 32
Motionen 32
Tidigare riksdagsbehandling 33
Utskottets bedömning 33
Röstlängder och röstkort, 7 kap. lagen om röstlängdsregister 33
Propositionen 33
Motionen 35
Utskottets bedömning 35
Nya röstlängdsregler för utlandssvenskar, 7 kap. 35
Gällande rätt 35
Propositionen 35
Motionen 36
Tidigare riksdagsbehandling 36
Utskottets bedömning 36
Allmänt om röstning, 9 kap. 37
Propositionen 37
Tillhandahållande av valsedlar 37
Motionen 38
Utskottets bedömning 38
Röstning i vallokal, 10 kap. 39
Propositionen 39
Motionen 39
Utskottets bedömning 40
Röstning hos utlandsmyndighet, 13 kap. samt brevröstning, lagen om
brevröstning i vissa fall 40
Gällande bestämmelser 40
Propositionen 40
Motionen 41
Tidigare riksdagsbehandling 41
Utskottets bedömning 41
Slutlig sammanräkning och mandatfördelning, 18 kap. 42
Propositionen 42
Motionen 42
Bakgrund 42
Tidigare riksdagsbehandling 43
Utskottets bedömning 43
Överklagande av val m.m., 19 kap. 43
Propositionen 43
Utskottets bedömning 44
Beräkningsgrunder, 20 kap. 44
Propositionen 44
Utskottets bedömning 44
Lagförslagen i övrigt 45
De kyrkliga valen 45
Övriga lagförslag 45
Hemställan 45
Reservationer 49
1. Spärrnivån vid riksdagsval (mom. 4) 49
2. Redovisning av finansiering av personvalskampanjer (mom. 7) 49
3. Redovisning av finansiering av personvalskampanjer (mom. 7) 50
4. Rösträtt för invandrare i riksdagsval (mom. 8) 51
5. Rösträtt för invandrare i riksdagsval (mom. 8) 51
6. Sänkning av rösträttsåldern (mom. 10) 52
7. Lika rösträtt i kommunalval för EU-medborgare och invandrare från icke
EU-land (mom. 11) 52
8. Skilda valdagar (mom. 12) 53
9. Lagtexten i 1 kap. 10 § förslaget till vallag (mom. 14) 53
10. Länssammanslagningens påverkan på valkretsindelningen (mom. 15) 54
11. Valkretsindelning i kommuner (mom. 17) 54
12. Utjämningsmandat i kommuner (mom. 18) 54
13. Antalet riksdagsledamöter (mom. 20) 55
14. Ytterligare möjlighet att registrera partibeteckning (mom. 21) 56
15. Förnyade överväganden om strykningarnas betydelse (mom. 23) 56
16. Ändring av sekretesslagen (mom. 25) 56
17. Tillhandahållande av valsedlar (mom. 27) 57
18. Röstningsförfarandet i vallokal (mom. 28) 57
19. Småpartispärren i riksdagsval (mom. 29) 58
Särskilda yttranden 58
1. Personröstning, m.m. (mom. 1, 4, 12 och 13) 58
2. Vårval (mom. 13) 59
Bilaga Propositionens lagförslag 60