I betänkandet behandlas dels
budgetpropositionen (prop. 1996/97:1) i
vad avser utgiftsområde 1 Rikets
styrelse, dels kulturpropositionen
(prop. 1996/97:3) i vad avser dagspress
och taltidningar, dels 15 motioner
väckta under allmänna motionstiden och 6
motioner väckta med anledning av
kulturpropositionen.
Anslagen inom utgiftsområdet föreslås
av utskottet uppgå till totalt 3 781
miljoner kronor dvs lika med den av
riksdagen beslutade utgiftsramen.
Utskottet tillstyrker
budgetpropositionens förslag. Detta
innebär bl.a. att utrednings- och
assistentstödet till riksdagens
ledamöter ökar från en assistent per 2,5
ledamöter till en på 2 ledamöter. Stödet
till de politiska partierna föreslås öka
med 30 miljoner kronor för 1997.
Reglerna för det avtrappade partistödet
för partier som fått lämna riksdagen
föreslås genom ett utskottsinitiativ bli
föremål för översyn.
Som föreslås i kulturpropositionen bör
enligt utskottet dagstidningsbegreppet
ändras så att en lågfrekvent tidning för
att få presstöd skall ha ett brett
innehåll och riktas mot en vid
läsekrets. Två eller flera tidningar som
utkommer under olika namn men t.ex. har
gemensam administration och tekniskt
samarbete skall i vissa fall räknas som
en, vilket påverkar storleken av det
presstöd de får. Utskottet anser dock
att tiden för avveckling av presstödet
till tidningar som med en ändrad
dagstidningsdefinition inte längre
kommer att klassificeras som dagstidning
bör utsträckas från i propositionen
föreslagna ett år till två år.
Presstödsnämnden föreslås genom ett
utskottsinitiativ få möjlighet att jämka
stödet till elektroniska dagstidningar,
s.k. IT-tidningar. Gränsen för eget
redaktionellt material sänks från 55
till 51 % av innehållet för
stödberättigade dagstidningar. Inom
distributionsstödet föreslås att
priserna inom ett distributionsområde
får skilja sig från varandra med högst
10 %. Det s.k. örestalet i
distributionsstödet höjs med 6 %.
Utskottet föreslår vidare att en regel
införs i presstödsförordningen som gör
det möjligt att dra in
distributionsstödet i de fall där ett
distributionsföretag uppenbart kringgår
likaprisprincipen genom att ta ut för
höga vinster.
Till betänkandet har fogats en gemensam
reservation (m, fp, v, mp) när det
gäller anslaget till utgiftsområde 1
Rikets styrelse för år 1997. De fyra
partierna vill minska anslaget till
partistöd och till regeringskansliet med
70 miljoner kronor. De motsätter sig
ändringarna i dagstidningsbegreppet. De
fyra partierna förklarar sina
ståndpunkter i 4 särskilda yttranden. I
övrigt finns 8 reservationer på olika
punkter från m, fp, c, v och mp.
Propositionerna
1996/97:1 bilaga 2 vari riksdagens
förvaltningsstyrelse föreslår
1. att riksdagen antar
lag om ändring i lagen (1994:1066) om
statligt bidrag till partigrupperna i
riksdagen,
2. att riksdagen bemyndigar riksdagens
förvaltningsstyrelse att för budgetåret
1997 besluta om lån i Riksgäldskontoret
till investeringar i riksdagens
fastigheter intill ett sammanlagt belopp
av 48 000 000 kr.
1996/97:1 bilaga 2 vari regeringen
föreslår
1. att riksdagen antar regeringens
förslag till lag om ändring i lagen
(1972:625) om statligt stöd till
politiska partier,
2. att riksdagen godkänner att de
övergripande målen för Presstödsnämnden
och Taltidningsnämnden skall vara i
enlighet med vad regeringen förordar i
avsnittet E 1 Presstödsnämnden och
Taltidningsnämnden,
3. att riksdagen godkänner att det
övergripande målet för Radio- och TV-
verket skall vara i enlighet med vad
regeringen förordar i avsnittet E 4
Radio- och TV-verket,
4. att riksdagen godkänner att det
övergripande målet för
Granskningsnämnden för radio och TV
skall vara i enlighet med vad regeringen
förordar under avsnittet E 5
Granskningsnämnden för radio och TV,
5. att riksdagen godkänner vad
regeringen föreslår om en
medelstilldelning från rundradiokontot
till Granskningsnämnden för radio och TV
för år 1997 på 4 536 000 kr som nämnden
har att redovisa på statsbudgetens
inkomstsida,
6. att riksdagen för budgetåret 1997
anvisar anslag under utgiftsområde 1
Rikets styrelse enligt följande
uppställning:
A 1 Kungliga hov- och slottsstaten;
ramanslag; 73 726 000
B 1 Riksdagens ledamöter och partier
m.m.; ramanslag; 428 436 000
B 2 Riksdagens förvaltningskostnader;
ramanslag; 377 077 000
B 3 Riksdagens ombudsmän;
Justitieombudsmännen; ramanslag;
35 074 000
C 1 Regeringskansliet m.m.; ramanslag;
1 944 624 000
C 2 Svensk författningssamling;
ramanslag; 1 011 000
C 3 Allmänna val; ramanslag; 48 000 000
C 4 Stöd till politiska partier;
ramanslag; 145 200 000
D 1 Justitiekanslern; ramanslag; 8 739
000
D 2 Datainspektionen; ramanslag; 23 444
000
D 3 Sametinget; ramanslag; 10 497 000
E 1 Presstödsnämnden och
Taltidningsnämnden; ramanslag; 5 536 000
E 2 Presstöd; ramanslag; 541 579 000
E 3 Stöd till radio- och
kassettidningar; ramanslag; 123 700 000
E 4 Radio- och TV-verket; ramanslag; 8
016 000
E 5 Granskningsnämnden för radio och
TV; ramanslag; 6 671 000
1996/97:3 Kulturpolitik vari regeringen
föreslår att riksdagen
2. godkänner det som regeringen
förordar om
- förändringar av dagstidningsbegreppet
samt hur stödberättigade dagstidningar
skall särskiljas (avsnitt 15.1.2),
- övergångsregler för driftsstöd till
dagspressen (avsnitt 15.1.3),
- avveckling av utvecklingsstödet till
dagspressen (avsnitt 15.1.4),
- förändringar av reglerna för
distributionsstöd till dagspressen
(avsnitt 15.1.5).
Lagförslagen är fogade till betänkandet
som bilaga 1.
I budgetpropositionen föreslår
regeringen bl.a. att riksdagen för
budgetåret 1997 anvisar anslag under
utgiftsområde 1 Rikets styrelse i
enlighet med den uppställning som
redovisas i budgetpropositionen, av
vilken framgår att det totala
anslagsbeloppet för år 1997 skall vara 3
781 330 000 kr.
Utgiftsområde 1 omfattar utgifter för
statschefen, riksdagen och dess
ombudsmän, regeringen m.m., vissa
centrala myndigheter (Justitiekanslern,
Datainspektionen och Sametinget) samt
vissa medieändamål, bl.a. presstöd och
stöd till radio- och kassettidningar.
Den föreslagna ramen på 3 781 miljoner
kronor för 1997 innebär en justering i
förhållande till den preliminära ramen i
den ekonomiska vårpropositionen (prop.
1995/96:150) med ca 100 miljoner kronor.
Höjningen avser huvudsakligen utgifter
för regeringskansliet och stödet till
politiska partier.
Utgifterna för statschefen, för vilka
föreslås en ram för 1997 på 73 726 000
kr, avser att täcka kostnaderna för
statschefens officiella funktioner
inklusive kostnaderna för den kungliga
familjens resor. Från anslaget betalas
också driftskostnader för de kungliga
slotten utom rent fastighetsunderhåll.
Från anslaget betalas vidare Kungl.
Husgerådskammarens underhåll och vård av
konstverk m.m. i de kungliga slotten som
tillhör staten men som disponeras av
konungen.
Utgifterna för riksdagen, för vilka
föreslås en ram för 1997 på 840 587 000
kr, omfattar dels kostnaderna för
riksdagsledamöternas ersättningar och
resor, stödet till partigrupperna samt
kostnaderna för den inre
riksdagsförvaltningen, dels kostnaderna
för riksdagens ombudsmän (JO).
Regeringens förslag till utgiftsram
grundas på riksdagens
förvaltningsstyrelses förslag. Bland
föreslagna anslagsökningar kan nämnas en
uppräkning av partigruppsstödet. En
annan kostnadsökning föranleds av den
nya lagstiftningen om ekonomisk
ersättning till riksdagens ledamöter.
Kostnaderna för den inre
riksdagsförvaltningen beräknas öka med
59 miljoner kronor.
Utgifterna för regeringen, för vilka
föreslås en ram för 1997 på
2 138 835 000 kr, avser i första hand
anslaget till regeringskansliet som
omfattar kostnaderna för alla
departement utom Utrikesdepartementet. I
detta sammanhang begärs också medel för
Svensk författningssamling, allmänna val
och stödet till de politiska partierna.
Partistödet föreslås höjas med 30
miljoner kronor för 1997.
Utgifterna för centrala myndigheter,
för vilka föreslås en ram för 1997 på 42
680 000 kr, omfattar utgifterna för JK,
Datainspektionen och Sametinget.
Anslaget till Sametinget finansierar
bl.a. kansliet i Kiruna, visst
utvecklingsarbete samt nordisk och
internationell verksamhet.
För utgifterna inom verksamhetsområdet
Mediefrågor, i vilket ingår presstödet,
stödet till radio- och kassettidningar
och de statliga myndigheterna inom press-
, radio- och TV-området, föreslår
regeringen ett anslag för 1997 på 685
502 000 kr. Vissa medel överförs till
nämndernas förvaltningsanslag från
anslaget för stöd till radio- och
kassettidningar, vilket tillfälligt
minskas.
I den kulturpolitiska propositionen
(prop. 1996/97:3) föreslår regeringen
vissa förändringar i presstödet. Det
gäller bl.a. en höjning av
distributionsstödet till dagspressen och
en förändring av dagstidningsbegreppet
innebärande att utgifterna för
driftsstöd troligen kommer att minska.
Förändringarna bedöms inte påverka
storleken på anslaget för presstöd
totalt sett.
Motionerna
Motioner väckta under den allmänna
motionstiden 1996/97
1996/97:K313 av förste vice talman
Anders Björck m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen avslår
förvaltningsstyrelsens förslag att höja
ledamöternas assistent/utredarstöd i
enlighet med vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen uppdrar åt
förvaltningsstyrelsen att undersöka
ledamöternas åsikter om dispositionen av
assistent/utredarstödet för att därefter
återkomma med nytt förslag i enlighet
med vad som anförts i motionen.
1996/97:K702 av Elver Jonsson m.fl. (fp,
m, c, v, kd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att fådagarstidningar skall
erhålla fortsatt presstöd, om de
uppfyller presstödsreglernas kriterier,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att tidningar som framdeles
inte skall uppbära presstöd får en
övergångstid i enlighet med
Presstödsutredningens förslag.
1996/97:K705 av förste vice talman
Anders Björck m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att
presstödet avvecklas helt fr.o.m.
budgetåret 1998 i enlighet med vad som
anförts i motionen,
2. att riksdagen beslutar anslå 241 579
000 kr för utgiftsområde 1 anslag E 2
Presstödet 1997 i enlighet med vad som
anförts i motionen,
3. att riksdagen beslutar att
Presstödsnämnden avvecklas fr.o.m.
budgetåret 1998 och att
bevakningsuppgifter avseende ännu
återstående lån m.m. övertas av
Kammarkollegiet i enlighet med vad som
anförts i motionen.
1996/97:K706 av Tuve Skånberg och
Michael Stjernström (kd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att tidningarna Petrus,
Hemmets Vän och Sändaren skall beviljas
fullt presstöd,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att vid en avveckling av
presstödet medge en avtrappning under
fem år.
1996/97:K708 av förste vice talman
Anders Björck m.fl. (m) vari yrkas att
riksdagen beslutar anslå 41 700 miljoner
kronor för utgiftsområde 1 anslag E 3
Stöd till radio- och kassettidningar
1997 i enlighet med vad som anförts i
motionen.
1996/97:K711 av Ronny Olander (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om ändrade beräkningsgrunder för
presstödet.
1996/97:K716 av Agne Hansson och Sivert
Carlsson (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om övergångsregler för tidningar
som kan mista driftstöd på grund av den
föreslagna begränsningen i
dagstidningsbegreppet,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om presstödsförordningen vad
avser Haparanda Bladet, Laholms Tidning
och Ölandsbladet,
3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om kvalifikationsgräns för
endagstidningars upplaga för att
berättiga till driftstöd,
4. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om möjligheterna till extra
provexemplar för endagstidningar i
marknadssyfte,
5. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om samdistribution och
lågfrekventa tidningar.
1996/97:K717 av Charlotta L Bjälkebring
(v) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om målet för
Taltidningsnämnden.
1996/97:K718 av Anders Svärd (c) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att fådagarstidningar skall,
om de uppfyller presstödsreglernas
kriterier, erhålla fortsatt presstöd,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att tidningar som framdeles
inte skall uppbära presstöd får en
övergångstid, i enlighet med
Presstödsutredningens förslag.
1996/97:K719 av Margitta Edgren (fp)
vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av större mångfald av
taltidningar.
1996/97:K907 av Birger Schlaug m.fl.
(mp) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att för
budgetåret 1997 anvisa anslagen under
utgiftsområde 1 Rikets styrelse enligt
Miljöpartiets förslag i tabell,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om beräknad fördelning på anslag
inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse för
åren 1998 och 1999 enligt tabell.
1996/97:K912 av förste vice talman
Anders Björck (m) vari yrkas att
riksdagen beslutar anslå 38,2 miljoner
kronor för utgiftsområde 1 anslag C 4
Stöd till politiska partier 1997 i
enlighet med vad som anförts i motionen.
1996/97:K914 av Gudrun Schyman m.fl. (v)
vari yrkas att riksdagen för budgetåret
1997 anvisar anslagen under
utgiftsområde 1 Rikets styrelse med de
ändringar i förhållande till regeringens
förslag som framgår av i motionen
redovisad uppställning.
1996/97:K915 av Kenneth Kvist och Bengt
Hurtig (v) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att de delar
av konungens apanage, som inte utgår som
arvode till kungafamiljen, skall
underkastas redovisningsskyldighet och
revision på samma sätt som andra
statsutgifter,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om hovets avskaffande.
1996/97:K916 av Birgit Friggebo m.fl.
(fp) vari yrkas att riksdagen till Stöd
till politiska partier (utgiftsområde 1,
C 4) för budgetåret 1997 anvisar 30
miljoner kronor mindre än vad regeringen
föreslagit eller således 115,2 miljoner
kronor.
Motioner väckta med anledning av
proposition 1996/97:3 Kulturpolitik
1996/97:Kr4 av Birger Schlaug m.fl. (mp)
vari yrkas
32. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att inte begränsa antalet
stödberättigade dagstidningar, strama
upp driftsstödet eller strama upp
dagstidningsbegreppet,
33. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att inte införa ytterligare
regler för att särskilja stödberättigade
dagstidningar,
34. att riksdagen ger regeringen i
uppdrag att utreda förslag till
ekonomiskt stöd av elektroniska medier.
1996/97:Kr6 av förste vice talman Anders
Björck m.fl. (m) vari yrkas att
riksdagen avslår regeringens proposition
1996/97:3 Kulturpolitik i den del som
avser ändring i presstödsförordningen i
enlighet med vad som anförts i motionen.
1996/97:Kr9 av Kurt Ove Johansson m.fl.
(s) vari yrkas att riksdagen beslutar
att en regel införs i
presstödsförordningen som ger
Presstödsnämnden möjlighet att dra in
distributionsstödet om det är uppenbart
att ett distributionsföretag kringgår
likaprisprincipen genom stora
vinstutdelningar.
1996/97:Kr17 av Lars Leijonborg m.fl.
(fp) vari yrkas
22. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att avvisa regeringens
förslag om förändringar av
dagstidningsbegreppet samt för hur
stödberättigade dagstidningar skall
särskiljas,
1996/97:Kr20 av Gudrun Schyman m.fl. (v)
vari yrkas
14. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om dagspressen.
1996/97:Kr256 av Dan Ericsson (kd) vari
yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att man inom presstödets ram
skall prioritera ökat stöd till radio-
och kassettidningar.
Utskottet
Kungliga hov- och slottsstaten
Propositionen
Anslaget Kungliga hov- och slottsstaten
avser att täcka kostnaderna för
statschefens officiella funktioner
inklusive kostnaderna för den kungliga
familjens resor. Från anslaget betalas
också driftskostnader för de kungliga
slotten utom rent fastighetsunderhåll.
Vidare betalas Kungl. Husgerådskammarens
underhåll och vård av de konstverk,
möbler och andra inventarier som tillhör
staten, men som disponeras av konungen.
Husgerådskammaren förvaltar även de
Bernadotteska stiftelsernas bestånd av
möbler, konst och konsthantverk samt
administrerar Bernadottebiblioteket.
Riksmarskalksämbetet har på regeringens
uppdrag gjort en översyn av vissa frågor
med anknytning till konungens apanage.
Bakgrunden är bl.a. oklarheter om hur
redovisning och revision skall
genomföras och rapporteras, sedan tre
olika anslag förts samman till det nya
samlade anslaget för statschefen med
benämningen Kungliga hov- och
slottsstaten fr.o.m. budgetåret 1995/96.
Mot bakgrund av Riksmarskalksämbetets
utredning har hovstaterna och regeringen
kommit överens om att
Riksrevisionsverket även i
fortsättningen skall granska
Ståthållarämbetet och Husgerådskammaren
men att apanagedelen (inkl.
Riksmarskalksämbetet) undantas från
detta. En överenskommelse har också
träffats om att Hovstaterna årligen
skall lämna en berättelse över den
samlade verksamheten.
För budgetåret 1997 bör enligt
propositionen anvisas 73 726 000 kr.
Beslutade besparingar inom
utgiftsområdet för perioden 1997 - 1999
ligger fast.
Motionen
I motion 1996/97:K915 hemställer Kenneth
Kvist och Bengt Hurtig, båda v, att
riksdagen beslutar att de delar av
konungens apanage, som inte utgår som
arvode till kungafamiljen, skall
underkastas redovisningsskyldighet och
revision på samma sätt som andra
statsutgifter (yrkande 1) och att
riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om
hovets avskaffande (yrkande 2). Enligt
motionärerna bör, förutom arvodesdelen
av konungens apanage, såväl
representationsanslag som det antal
tjänstemän som skall finnas vid
statschefskansliet tillsättas,
redovisas, budgeteras och revideras på
samma sätt som är vanligt inom den
övriga statsförvaltningen. Hovet, i
meningen uppvaktande m.fl., bör enligt
motionärerna avskaffas. De som vid
representation och liknande behövs som
biträde åt statschefen eller hans maka
eller deras ställföreträdare bör enligt
motionärerna vara statligt anställda
tjänstemän.
Tidigare riksdagsbehandling m.m.
Vid behandlingen av motsvarande anslag
för budgetåret 1995/96 förklarade
konstitutionsutskottet att det inte hade
något att erinra mot regeringens förslag
om ett nytt samlat anslag för
statschefen, benämnt Kungliga hov- och
slottsstaten. Utskottet ville samtidigt
framhålla vikten av att regeringens
anslagsberäkning redovisades på ett
sådant sätt att den gav tillräckligt
underlag för riksdagens bedömning av
medelsbehovet. För att underlätta
uppföljning och utvärdering i detta
avseende ansåg utskottet att regeringen
fortsättningsvis borde redovisa i
budgetpropositionen hur tilldelade medel
hade använts (bet. 1994/95:KU32).
I regleringsbrevet för Kungliga hov-
och slottsstaten, utfärdat den 15 juni
1995, fastslogs att förordningen
(1993:134) om myndigheters
årsredovisning och anslagsframställning
med visst undantag skulle tillämpas på
Riksmarskalksämbetet, inklusive
Ståthållarämbetet och Husgerådskammaren.
Förordningen skulle däremot inte
tillämpas beträffande den anslagspost
som benämndes Hovförvaltningen, apanage.
Efter det att Riksmarskalksämbetet
framfört invändningar mot att omfattas
av förordningen beslutade regeringen den
7 mars 1996 om ändring av
regleringsbrevet för budgetåret 1995/96.
Ändringen bestod i att endast
Ståthållarämbetet och Husgerådskammaren
ålades redovisningsskyldighet. I gengäld
skulle, enligt det ändrade
regleringsbrevet, Riksmarskalksämbetet
göra en översyn av vad som skulle ingå i
apanaget och därmed undantas från
förordningen om myndigheters
ersredovisning och anslagsframställning.
En utgångspunkt skulle enligt regeringen
därvid vara de krav som riksdagen ställt
på att det måste finnas ett tillräckligt
underlag för att bedöma medelsbehovet
och följa upp hur tilldelade medel har
använts. Översynen skulle resultera i
att förordningen skulle vara möjlig att
tillämpa på, förutom Ståthållarämbetet
och Husgerådskammaren, även på
Riksmarskalksämbetet, sedan vissa delar
av ämbetet hänförts till apanaget.
Översynen skulle också innehålla förslag
till hur redovisningen kunde utgöra ett
bättre beslutsunderlag vid
anslagstilldelningen och
anslagsuppföljningen, exempelvis genom
verksamhetsberättelse.
Riksmarskalksämbetet överlämnade den 1
augusti 1996 till regeringen en
Utredning angående årsredovisning och
revision för Kungl. Hov- och
Slottsstaten. Till utredningen var fogad
en PM med analys av rättsläget när det
gällde konungens apanage och tillhörande
frågor. Riksmarskalksämbetet
konstaterade, med hänvisning till den
juridiska analysen, att hovstaterna inte
är någon myndighet och att de står
utanför den statliga
förvaltningsorganisationen, att
offentlighetsprincipen inte gäller för
hovstaterna samt att regeringen inte har
någon förordningsmakt gentemot
hovstaterna, vilka lyder direkt under
statschefen. Riksmarskalksämbetet drog
av den sistnämnda punkten slutsatsen att
regeringen inte kan ge
Riksrevisionsverket direktiv att granska
hovstaternas ekonomiska redovisning. Att
detta hittills ändå skett för de delar
av hovets budget som avser
Ståthållarämbetet och Husgerådskammaren
byggde, enligt Riksmarskalksämbetet, på
tidigare överenskommelser mellan
regeringen och ämbetet. Motiven till
denna överenskommelse var att
verksamheten vid dessa delar av
hovstaterna dels var av stor ekonomisk
omfattning (tillsammans över hälften av
den totala budgeten), dels var av annan
art än övrig verksamhet. Medan
verksamheten vid övriga enheter var
inriktad på att bistå och stödja
konungen i hans roll som statschef, var
verksamheten vid Ståthållarämbetet och
Husgerådskammaren inriktad på att vårda
och för allmänheten visa det nationella
kulturarv som finns i de kungliga
slotten och deras omgivningar.
Beträffande konungens apanage anförde
Riksmarskalksämbetet följande. Gränsen
mellan konungens privata ekonomi och
hans ekonomi som statschef är mycket
svår att dra. Konungen är rikets
statschef dygnet runt när han vistas i
landet. Vad gäller egendom är lösöret på
de kungliga slotten en blandning av
statlig, stiftelseägd och privat
egendom, som allt brukas av konungen
både som statschef och som privatperson.
För att undvika ständiga diskussioner i
denna gränsdragningsfråga lovade
riksdagen (då ständerna) vid riksdagen
år 1809 att årligen utge ett
penningbelopp (apanage) till konungens
hovhållning. I utbyte överlämnade
konungen uppräknade kungliga slott och
kungsgårdar till staten med förbehåll om
dispositionsrätt för honom av vissa av
dessa slott, inklusive inredning. För
det belopp som utgavs för hovhållningen
skulle varken krävas någon speciell
anhållan eller redogörelse för hur
medlen använts. Enligt
Riksmarskalksämbetet är denna ordning än
i dag gällande i Danmark och Norge, där
beloppen endast justeras årligen med
hänsyn till kostnadsindex.
Riksmarskalksämbetet inger årligen en
anslagsframställning för hovstaternas
del av statsbudgeten.
Verksamhetsberättelser avges för
Ståthållarämbetets och
Husgerådskammarens verksamheter. En
motsvarande redogörelse för övrig
verksamhet skulle, enligt
Riksmarskalksämbetet, strida mot den
ursprungliga överenskommelsen, som
förnyas vid varje trontillträde. Enligt
utredningen avser Riksmarskalksämbetet
likväl att framdeles, i informations-
och PR-syfte, producera en årlig rapport
över den samlade verksamheten vid
hovstaterna.
Utskottets bedömning
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag till medelsanvisning för
Kungliga hov- och slottsstaten för
budgetåret 1997.
Såsom redovisats i propositionen har
hovstaterna och regeringen kommit
överens om att Riksrevisionsverket även
i fortsättningen skall granska
Ståthållarämbetet och Husgerådskammaren,
men att apanagedelen, inklusive
Riksmarskalksämbetet, skall undantas
härifrån. För att framtida medelsbehov
skall kunna bedömas har hovstaterna och
regeringen också kommit överens om att
hovstaterna årligen skall lämna en
berättelse över den samlade
verksamheten.
Utskottet ser med tillfredsställelse på
att dessa överenskommelser nåtts.
Utskottet avstyrker motion K915 (v)
yrkande 1, vari begärs att de delar av
apanaget, som inte utgår som arvode till
kungafamiljen, skall underkastas
redovisning och revision på samma sätt
som andra statsutgifter. Det i samma
motion väckta yrkandet om hovets
avskaffande avstyrks också (yrkande 2).
Verksamhetsområdet Riksdagen och dess
myndigheter
Riksdagens ledamöter och partier
Propositionen
Regeringen föreslår att till Riksdagens
ledamöter och partier m.m. anvisas ett
ramanslag för budgetåret 1997 på 428
436 000 kr. Från anslaget finansieras
bl.a. arvoden, kostnadsersättningar,
traktamenten, reseersättningar vid resor
inom Sverige, sjukvårdskostnader och
utbildning för riksdagens ledamöter,
bidrag till partigrupperna i riksdagen
samt arvoden till Sveriges EU-
parlamentariker. För budgetåren 1998 och
1999 har anslaget beräknats till 460 000
000 kr respektive 475 000 000 kr. I
propositionen erinras om att 1998 är
valår, vilket medför ökade kostnader för
bl.a. pensioner och inkomstgarantier
till avgående ledamöter.
För stödet till partigrupperna i
riksdagen föreslås en fortsatt
uppräkning av ledamotsbidraget för
assistent/utredarstöd från 1 assistent
per 2,5 ledamöter till 1 assistent per 2
ledamöter. Motivet för höjningen är
bl.a. att det hittillsvarande assistent-
och utredarstödet till de enskilda
ledamöterna enligt en enkät visat sig
otillräckligt. Riksdagens
förvaltningsstyrelse föreslår med
anledning härav att riksdagen antar
vissa av förvaltningsstyrelsen
föreslagna ändringar i lagen (1994:1096)
om statligt bidrag till partigrupperna i
riksdagen med den nyss nämnda
innebörden. Förvaltningsstyrelsen har,
som komplement till parti- och
kanslistödet till riksdagspartierna,
fört upp 1,1 miljon kronor på anslaget
för Nordiska rådets svenska delegation
för att täcka de merkostnader den
nordiska verksamheten innebär för
partigrupper och ledamöter.
Motionerna
I motion 1996/97:K313 hemställer Anders
Björck m.fl. (m) dels att riksdagen
avslår förvaltningsstyrelsens förslag
att höja ledamöternas
assistent/utredarstöd i enlighet med vad
som anförts i motionen (yrkande 1), dels
att riksdagen uppdrar åt
förvaltningsstyrelsen att undersöka
ledamöternas åsikter om dispositionen av
assistent/utredarstödet för att därefter
återkomma med nytt förslag i enlighet
med vad som anförts i motionen (yrkande
2). Enligt motionärerna bör höjningar av
anslag i tider av skattehöjningar och
budgetnedskärningar ifrågasättas och
analyseras. Orsaken till det missnöje
med assistent/utredarresurserna som
framkommit i en enkät våren 1994 kan
enligt motionärerna bero på att
ledamöterna inte själva direkt
disponerar eller kan styra hur anslaget
används. Ändrade rutiner för hur
anslaget utnyttjas skulle kunna leda
till ett bättre totalt utnyttjande utan
att anslagen behöver höjas.
Förvaltningsstyrelsen bör därför få i
uppdrag att genom en enkät ta reda på
ledamöternas aktuella inställning till
hur assistent/utredarstödet skall
utformas. Förvaltningsstyrelsen bör
återkomma med förslag i frågan om det
visar sig att ledamöterna önskar att
stödet i större utsträckning skall kunna
disponeras av den enskilde ledamoten.
I motion 1996/97:K907 yrkande 1
(delvis) hemställer Birger Schlaug m.fl.
(mp) att anslaget B 1 skall minskas med
20 miljoner kronor för 1997. Enligt
yrkande 2 (delvis) i samma motion bör
anslaget B 1 minskas med 20 miljoner
kronor även för 1998 och med 35 miljoner
kronor för 1999. Motionärerna anser att
minskningen bör kunna genomföras genom
en minskning av ledamöternas
kostnadsersättningar, mindre kostsamma
resor och en effektivisering av den inre
förvaltningen.
Tidigare riksdagsbehandling
Höjningen av assistentstödet grundas
bl.a. på de synpunkter som framkommit i
en enkät om ledamöternas service som
genomfördes under våren 1994. Fler än 60
ledamöter önskade då ytterligare stöd i
det politiska arbetet. Av dem
efterfrågade nästan alla ytterligare
hjälp av sekreterare/assistenter eller
politiska sekreterare/handläggare.
I förra budgetpropositionen (prop.
1994/95:100 bil. 16) föreslogs en
höjning för budgetåret 1995/96 av
ledamotsbidraget till
assistent/utredarstöd från en assistent
per tre ledamöter till en assistent per
två och en halv ledamöter. Samtidigt
föreslogs redan då att bidraget skulle
höjas ytterligare från den 1 januari
1997 och då beräknas efter normen en
assistent per två ledamöter.
Konstitutionsutskottet tillstyrkte
förvaltningsstyrelsens förslag för
budgetåret 1995/96, bl.a. med hänvisning
till att behovet av ett förbättrat
administrativt stöd bekräftats av den
nämnda enkäten 1994 (bet. 1994/95:KU39).
Utskottet hade också tidigare (bet.
1992/93:KU9) framhållit att ett gott
personligt stöd till ledamöterna,
innefattande såväl utredar- och
handläggarfunktioner som sedvanlig
assistenthjälp, var en förutsättning för
att ledamöterna skulle ha möjlighet att
på bästa sätt fullgöra sina uppdrag.
Beträffande förslaget att ytterligare
förbättra assistentstödet från den 1
januari 1997 förklarade sig utskottet
dela ambitionen att då öka stödet, men
ansåg det för sin del rimligt att
förvaltningsstyrelsen återkom i frågan i
samband med 1997 års budget.
Riksdagen godkände våren 1996 ett
förslag från förvaltningskontoret,
1995/96:RFK4, till lag om ändring i
lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor
för riksdagens ledamöter (bet.
1995/96:KU26). Förslaget innebar i
korthet att reglerna för riksdagens
ersättning till ledamöterna för rese-
och logikostnader, ökade
levnadsomkostnader samt för övriga
kostnader fick en ny utformning. De nya
bestämmelserna träder i kraft den 1
januari 1997.
Utskottets bedömning
Med hänvisning till vad utskottet
anförde vid den föregående
budgetbehandlingen tillstyrks
förvaltningsstyrelsens förslag till
ändring i lagen (1994:1066) om statligt
bidrag till partigrupperna i riksdagen,
innebärande att beräkningsgrunden för
assistent/utredarstöd ändras till en
assistent per två ledamöter. Motion K313
(m) yrkande 1 avstyrks alltså.
Ledamotsstödet utgår till
partigrupperna och är avsett för utredar-
, assistent- och kontorshjälp åt
riksdagsledamöterna. Det står partierna
fritt att med hjälp av bidraget ge
ledamöterna ett stöd i enlighet med
önskemålen inom varje partigrupp. Med
hänvisning härtill avstyrker utskottet
motion K313 (m) yrkande 2.
Som framgått av den ovan lämnade
redovisningen godkände riksdagen så sent
som våren 1996 nya bestämmelser
beträffande ledamöternas
kostnadsersättningar m.m. Utskottet ser
därför inget skäl att nu minska
ersättningarna på det sätt som begärs i
motion K907 (mp) yrkande 1, delvis.
Utskottet tillstyrker propositionens
förslag till medelsanvisning för
riksdagens ledamöter och partier och
avstyrker motionen såvitt nu är i fråga.
Utskottet anser inte att riksdagen nu
bör ta ställning till anslagen för åren
1998 och 1999 och avstyrker därför även
yrkande 2, delvis, i samma motion.
Riksdagens förvaltningskostnader
Propositionen
Regeringen föreslår att till Riksdagens
förvaltningskostnader anvisas ett
ramanslag på 377 077 000 kr för
budgetåret 1997. Från anslaget utgår
medel för riksdagsförvaltningen avseende
kostnader för bl.a. löner,
administration, fastighetsförvaltning,
intern service, säkerhet, datateknik,
förlagsverksamhet, bibliotek och
informationsverksamhet. För budgetåren
1998 och 1999 har regeringen beräknat
anslaget till 460 000 000 kr respektive
420 000 000 kr. I propositionen erinras
om att 1998 är valår, vilket medför
ökade kostnader för bl.a. ny teknisk
utrustning för nya ledamöter.
Utgifter som tidigare belastade
anslaget A 4 Riksdagens byggnader m.m.
har förutom vissa byggnadsinvesteringar
förts över till anslaget för
förvaltningskostnaderna.
Förvaltningsstyrelsen föreslår att de
byggnadsinvesteringar till en kostnad av
48 miljoner kronor som avser förvärv och
ombyggnad av fastigheter och som
tidigare finansierats med anslag i
stället finansieras genom lån i
Riksgäldskontoret. I sitt budgetförslag
utgår förvaltningsstyrelsen vidare från
att de anspråk på omfattande
personalförstärkningar som framförts
måste klaras på annat sätt än genom
tillskott av nya fasta tjänster. Medel
har dock beräknats för viss förstärkning
av fasta resurser, främst till
finansutskottets kansli, ADB-
verksamheten och riksdagens
utredningstjänst. Innan man tar
ställning till övriga anspråk inom
utskottsorganisationen bör man enligt
förvaltningsstyrelsen avvakta
erfarenheterna av den nya
budgetprocessen under hösten 1996.
Motionen
I motion 1996/97:K907 yrkande 2 (delvis)
hemställer Birger Schlaug m.fl. (mp) att
anslaget för riksdagens
förvaltningskostnader minskas med 30
miljoner kronor för budgetåret 1998 och
med 40 miljoner kronor för 1999.
Motionärerna anser att behovet av
lägenheter för riksdagsledamöterna är
kraftigt överdrivet, varför det borde
vara möjligt att reducera kostnaderna.
Utskottets bedömning
Utskottet tillstyrker propositionens
förslag till anslag för riksdagens
förvaltningskostnader för budgetåret
1997. Utskottet tillstyrker också att
förvaltningsstyrelsen bemyndigas att för
budgetåret 1997 besluta om lån i
Riksgäldskontoret till investeringar i
riksdagens fastigheter till ett
sammanlagt belopp av 48 miljoner kronor.
Utskottet har tidigare understrukit
betydelsen av att riksdagens ledamöter
har tillgång till en rimlig
bostadsstandard under den tid de utövar
sitt uppdrag i Stockholm (se bl.a. bet.
1990/91:KU45 och 1992/93:KU33). I det
senare betänkandet påpekade utskottet
att det inte längre anses rimligt att
riksdagens ledamöter skall behöva
övernatta i sina arbetsrum och att detta
ställer nya krav på separata
övernattningslägenheter. Utskottet, som
inte anser att riksdagen nu bör ta
ställning till anslagen för 1998 och
1999, avstyrker motion K907 (mp) yrkande
2.
Riksdagens ombudsmän
Propositionen
Regeringen föreslår att till Riksdagens
ombudsmän, Justitieombudsmännen, anvisas
ett ramanslag på 35 074 000 kr för
budgetåret 1997. JO-ämbetet förstärks
med en ny tjänst som föredragande,
vilket kan ske inom givna budgetramar
till följd av effektiviseringar och
rationaliseringar av verksamheten.
Utskottets bedömning
Utskottet tillstyrker propositionens
förslag till anslag för Riksdagens
ombudsmän, Justitieombudsmännen för
budgetåret 1997.
Verksamhetsområdet Regeringen m.m.
Regeringskansliet m.m.
Propositionen
För anslaget C 1 Regeringskansliet m.m.
föreslås en utgiftsram på 1 944 624 000
kr för budgetåret 1997. En stor del av
utgifterna - under innevarande budgetår
en sjättedel - har avsatts för
utredningsverksamheten, främst inom
kommittéväsendet. Regeringen bedömer att
kostnaderna för denna verksamhet inte
kan förväntas minska under kommande
budgetår. Av de för gemensamma ändamål
avdelade medlen, ca 739 miljoner kronor,
avser den största delen lokalkostnaderna
för samtliga departement och övriga
organ i regeringskansliet.
Förvaltningskostnaderna på anslaget har
beräknats med utgångspunkt i det krav på
besparingar som gäller för
statsförvaltningen i stort. Därutöver
har vissa överföringar av medel skett
från andra utgiftsområden.
Inom regeringskansliet pågår ett arbete
syftande till att från den 1 januari
1997 föra samman regeringskansliets för
närvarande 15 myndigheter till en
sammanhållen myndighet. Skälet till
denna förändring är enligt
budgetpropositionen att det är
nödvändigt att anpassa
regeringskansliets organisation och
arbetsformer till de stora krav som
ställs på statsförvaltningens högsta
ledning, inte minst mot bakgrund av den
ökade internationaliseringen och de
pågående stora omställningarna inom den
offentliga sektorn. Regeringen anser att
regeringsformens krav på en indelning av
regeringkansliet i departement kan
tillgodoses inom ramen för den
tilltänkta konstruktionen samtidigt som
ökad flexibilitet vinns.
Den institutionella ramen för
regeringens arbete anges i 7 kap. 1 §
regeringsformen, där det föreskrivs att
det för beredning av regeringsärenden
skall finnas ett regeringskansli i
vilket ingår departement för skilda
verksamhetsgrenar samt att regeringen
fördelar ärenden mellan departementen.
Regeringen beslutar själv om indelningen
i departement.
Regeringskansliet består för närvarande
av Statsrådsberedningen, vars uppgift är
att biträda statsministern och övriga
statsråd om dessa inte biträds av något
departement, tretton departement med
uppgift att bereda regeringsärenden samt
det gemensamma Regeringskansliets
förvaltningskontor.
Den närmare organisationen av
regeringskansliet framgår av
departementsförordningen (1982:1117, och
förordningen (1996:728) med instruktion
för Utrikesdepartementet samt
förordningen (1988:1147) med instruktion
för Regeringskansliets
förvaltningskontor.
Motionerna
I motion 1996/97:K914 hemställer Gudrun
Schyman m.fl. (v) att anslaget C 1
minskas med 38 895 000 kr för 1997. I
motionen framhålls att den i
propositionen föreslagna ökningen är
kraftigt tilltagen i ett
tvåårsperspektiv. En viss prutning på
regeringens äskande är motiverad. En
minskning med 2 % kan genomföras utan
att det behöver gå ut över verksamheten,
anser motionärerna.
I motion 1996/97:K907 yrkande 1 (delvis)
hemställer Birger Schlaug m.fl. (mp) att
anslaget C 1 minskas med 100 miljoner
kronor för 1997. Enligt motionen har
regeringskansliet ökat sina kostnader
betydligt de senaste åren medan nästan
alla myndigheter fått vidkännas
nedskärningar. Regeringskansliet bör
kunna förbättra sin effektivitet och
organisation genom att se över
verksamheten. De föreslagna
besparingarna bör enligt motionärerna
kunna klaras genom exempelvis mindre
kostsamma resor och effektivare
organisation. I motionen hemställs
vidare (yrkande 2) att riksdagen som sin
mening bör ge regeringen till känna vad
i motionen anförts om beräknad
fördelning på anslag inom utgiftsområde
1 Rikets styrelse för åren 1998 och
1999. Av bilagda tabell framgår att
partiet vill minska anslaget C 1 med 100
miljoner kronor i förhållande till
beräkningar i budgetpropositionen för
vartdera året 1998 och 1999.
Regeringskansliets organisation och
budget
I 1973 års proposition med förslag till
ny regeringsform m.m. anförde
föredragande departementschefen att det
inte var motiverat att i regeringsformen
eller annan lag ange ramar för antalet
statsråd eller antalet departement.
Föredraganden ansåg det emellertid
självklart att riksdagen skulle vara
tillförsäkrad ett inflytande i dessa
frågor. Detta uppnåddes enligt hans
mening på ett tillfredsställande sätt
genom reglerna om riksdagens anslagsmakt
(prop. 1973:90 s. 181).
Konstitutionsutskottet anslöt sig till
vad som hade anförts i propositionen (
bet. KU 1973:26 s. 34).
Vid tiden för regeringsformens
tillkomst anvisade riksdagen medel till
regeringskansliets skilda delar över
olika anslag. Detta innebar att medel
anvisades särskilt för varje departement
över olika anslag, uppförda under skilda
huvudtitlar på statsbudgeten.
Ordningen för anvisande av medel till
departementen innebar bl.a. att
regeringen inte kunde genomföra mera
betydande omorganisationer förrän
riksdagen anvisat anslag till nya
departement eller medgett en disposition
av anvisade anslag på så sätt att en
tänkt departementsindelning kunde
genomföras. För att göra det möjligt att
undvika komplicerade övergångslösningar
under den förhållandevis långa tid det
tar att få till stånd ett riksdagsbeslut
medgav riksdagen år 1991 att regeringen,
vid organisatoriska förändringar inom
regeringskansliet som hänger samman med
omfördelningar av arbetsuppgifterna,
fick disponera anvisade anslag till
departement m.m. på ett annat sätt än
det för vilket anslagen beräknats (prop.
1990/91:100 bil. 2, bet. 1990/91:FiU20,
rskr. 1990/91:132). En förutsättning för
detta var dock att den samlade
anslagssumma som riksdagen anvisat för
regeringskansliet som helhet inte
överskreds annat än i mycket begränsad
omfattning.
Genom riksdagens bifall till 1993 års
kompletteringsproposition gavs
regeringen ytterligare ökade möjligheter
att fortlöpande anpassa
regeringskansliets organisation och
arbetsformer till ändrade förhållanden
(prop. 1992/93:150 bil. 6, bet.
1992/93:FiU30, rskr. 1992/93:454).
Beslutet innebar att regeringen gavs
möjlighet att merbelasta anslagen till
departementen under förutsättning att
anslaget till Regeringskansliets
förvaltningskontor i samma mån inte
utnyttjades. För att ytterligare öka
flexibiliteten i regeringskansliets
organisation anvisade riksdagen
samtidigt för budgetåret 1993/94 ett
reservationsanslag på 50 miljoner kronor
för regeringskansliets gemensamma
ändamål och för oförutsedda, angelägna
insatser.
Med början från budgeten för år 1994/95
anvisar riksdagen numera medel till
departementen, utom
Utrikesdepartementet, samt till
Statsrådsberedningen, Regeringskansliets
förvaltningskontor och kommittéväsendet
över ett samlat anslag på statsbudgetens
första huvudtitel. Detta anslag har
ersatt 31 tidigare anslag som fanns
uppförda under tolv av statsbudgetens
huvudtitlar. För Utrikesdepartementets
vidkommande bekostas verksamheten
fortfarande från ett särskilt anslag som
dr gemensamt för Utrikesdepartementet
och den svenska utrikesrepresentationen.
Kostnaderna för sådana specialattachéer
vid utlandsmyndigheterna som har ett
annat departement än
Utrikesdepartementet som huvudman
betalas dock från anslaget för
regeringskansliet.
Den ordning som gäller sedan budgetåret
1994/95 har motiverats med behovet av
att öka möjligheterna att fortlöpande
anpassa regeringskansliets organisation
och dess insatser till de i skilda
hänseenden ökade krav på flexibilitet
som ställs på den högsta ledningen av
statsförvaltningen. Den har ansetts
stämma väl överens med det sätt att se
på regeringens rätt att bestämma över
sin organisation som kommit till uttryck
i RF (prop. 1993/94:100, bil. 2 s. 9,
bet. 1993/94:KU29 s. 7).
Utskottets bedömning
Regeringskansliets omorganisation
Den institutionella ram för regeringens
arbete som anges i 7 kap. 1 §
regeringsformen innebär att det skall
finnas ett regeringskansli för beredning
av regeringsärenden, att det däri skall
ingå departement för skilda
verksamhetsgrenar, att fördelningen av
ärenden mellan departementen bestäms av
regeringen och att statsministern bland
statsråden skall utse chefer för
departementen.
Regleringen är avsedd att ge
statsministern och regeringen en mycket
vidsträckt möjlighet att bestämma
regeringens sammansättning och formerna
för fördelningen av uppgifterna inom
regeringskretsen. Flera viktiga skäl har
ansetts tala för en sådan ordning,
däribland behovet av att kunna anpassa
regeringens arbetsformer efter vad som
är lämpligt för olika typer av
regeringar. Beträffande
regeringskansliets organisation ansågs
det vid regeringsformens tillkomst att
departementssystemet, med dess i
huvudsak vertikala uppdelning av
förvaltningsområdena och en motsvarande
gruppering av de myndigheter som
sorterar under regeringen, borde
behållas och fortfarande vara
grundlagsfäst. Men med detta borde man
enligt propositionen i det väsentliga
göra halt när det gällde
grundlagsreglering av regeringsarbetets
organisation. Det ansågs inte motiverat
att i regeringsformen eller annan lag
ange ramar för antalet statsråd eller
antalet departement. Föredragande
statsrådet ansåg det emellertid
självklart att riksdagen skulle vara
tillförsäkrad ett inflytande i dessa
frågor. Detta uppnåddes enligt hans
mening på ett tillfredsställande sätt
genom reglerna om riksdagens anslagsmakt
(prop. 1973:90 s. 181).
Sedan budgetåret 1994/95 anvisar
riksdagen medel för hela
regeringskansliet utom
Utrikesdepartementet i form av ett
samlat anslag, Regeringskansliet m.m.
Denna ordning har ansetts motiverad med
hänsyn till behovet av att kunna
fortlöpande anpassa regeringskansliets
organisation och dess insatser till de
ökade krav på flexibilitet som i skilda
hänseenden numera ställs på den högsta
ledningen av statsförvaltningen. Den
ordning som nu gäller har ansetts stämma
väl överens med det synsätt på
regeringens sätt att bestämma över sin
organisation som kommit till uttryck i
regeringsformen (prop. 1993/94:100 s. 9,
bet. 1993/94:KU29 s. 7).
Även den förändring av
regeringskansliets organisation som nu
förbereds motiveras enligt vad som
anförs i budgetpropositionen av de
ökande anspråk på funktionsförmåga som
regeringskansliet har att möta. De skäl
som har anförts för förändringen ligger
följaktligen i linje med det synsätt som
motiverat de ändrade formerna för
anvisande av medel till
regeringskansliet. Vad som har anförts i
propositionen i frågan om ändring av
regeringskansliets organisation ger inte
anledning till några vidare uttalanden
från utskottets sida.
Som ett led i den granskning som
ankommer på utskottet enligt 12 kap. 1 §
regeringsformen har utskottet vid
tidigare års granskningar berört
regeringens sammansättning och
regeringsarbetets organisation. Den
ändring av regeringskansliets
organisation som nu förbereds ger
ytterligare anledning för utskottet att
vid kommande granskningar uppmärksamma
de organisatoriska förutsättningarnas
betydelse för regeringsarbetet.
Anslaget
I propositionen föreslås att anslaget C
1 Regeringskansliet m.m. anvisas 1 944
624 000 kr för budgetåret 1997.
I motion 1996/97:K914 (v) hemställs att
anslaget C 1 minskas med 38 895 000 kr
för 1997. I motion 1996/97:K907 (mp)
yrkande 1 hemställs att anslaget minskas
med 100 miljoner kronor för 1997 och i
yrkande 2 att det minskas med samma
summa för 1998 och 1999.
Utskottet tillstyrker propositionens
förslag angående anslaget C 1 för 1997
och avstyrker motionerna K907 yrkande 1
delvis och K914.
Beträffande motion K907 yrkande 2 anser
utskottet att riksdagen inte nu bör ta
ställning till konkreta yrkanden som
gäller anslagen för 1998 och 1999 och
avstyrker motionen i denna del.
Svensk författningssamling
Propositionen
Utgifterna på anslaget C 2 Svensk
författningssamling beräknas till
1 011 000 kr för budgetåret 1997.
Utskottets bedömning
Utskottet tillstyrker propositionens
förslag till anslag för Svensk
författningssamling för budgetåret 1997.
Allmänna val
Propositionen
Anslaget C 3 Allmänna val beräknas till
48 miljoner kronor för år 1997. Från
anslaget betalas statens kostnader för
valsedlar, valkuvert och andra
valtillbehör samt ersättningar till
vissa myndigheter m.m. för biträde i
samband med allmänna val.
Anslagsbelastningen är beroende av vilka
val som hålls under året. Anslaget för
1997 avser bl.a. kostnader för 1997 års
kyrkoval.
Utskottet
Utskottet tillstyrker propositionens
förslag till anslag för Allmänna val för
budgetåret 1997.
Stöd till politiska partier
Nuvarande bestämmelser
Enligt lagen (1972:625) om statligt stöd
till politiska partier lämnas stöd dels
som partistöd, dels som kanslistöd för
ett år i taget räknat fr.o.m. den 15
oktober. Partistödet lämnas som
mandatbidrag. Ett mandatbidrag är för
närvarande 224 100 kr. Kanslistödet, som
i princip är avsett endast för partier
som är företrädda i riksdagen, lämnas
som grundstöd och tilläggsstöd. Helt
grundstöd är för närvarande 3 910 000 kr
och tilläggsstödet 11 000 kr för varje
vunnet riksdagsmandat om partiet är
företrätt i regeringen, och annars 16
400 kr för varje mandat. Partier, som
tidigare varit representerade i
riksdagen, ges möjlighet till ett
avtrappat stöd under de närmaste fyra
åren efter det att de förlorat sina
riksdagsmandat. Nu gällande belopp för
partistöd och kanslistöd fastställdes
till sin nuvarande nivå år 1995.
Till följd av en överenskommelse mellan
företrädare för regeringspartierna i den
dåvarande regeringen och
Socialdemokratiska arbetarepartiet i
september 1992 sänktes det statliga
partistödet med 10 % fr.o.m. den 15
oktober 1994 (prop. 1993/94:100 bil. 3,
bet. KU32). Fr.o.m. den 15 oktober 1995
sänktes partistödet med ytterligare 12
miljoner kronor, räknat på en
tolvmånadersperiod (prop. 1994/95:100
bil. 3, bet. KU34).
Enligt 12 § i lagen om partistöd skall
stödet utgå årsvis räknat från den 15
oktober. I lagen sägs också att stödet
uträknas en gång för varje år, men
utbetalas kvartalsvis med en fjärdedel
varje gång.
Propositionen
I propositionen föreslås en höjning av
anslaget C 4 Stöd till politiska partier
för år 1997 med 30 miljoner kronor till
145 200 000 kr. Ökningen finansieras
genom en indragning av motsvarande
belopp från anslagssparande under
anslaget C 1 Regeringskansliet m.m.
Regeringen anser att den föreslagna
nivån bör gälla även åren 1998 och
1999, men finansiering för dessa år
saknas. Regeringen avser att återkomma i
denna fråga i nästa budgetproposition.
Regeringen framhåller att de politiska
partierna har en central roll i den
svenska folkstyrelsen och att det därför
är av väsentlig betydelse för demokratin
att de har tillräckliga resurser för att
bedriva sin opinionsbildande verksamhet.
Det statliga stödet till partierna är
avsett att garantera detta. Enligt
regeringen tyder mycket på att det under
senare år blivit svårare att engagera
medborgarna i partipolitisk verksamhet.
Genom EU-medlemskapet har partiernas
verksamhetsområde dessutom utökats med
ytterligare en nivå, där de måste kunna
följa och delta i det europeiska
samarbetet. Mot denna bakgrund föreslås
att det statliga partistödet räknas upp
med 30 miljoner kronor.
Motionerna
Motionärerna i motionerna 1996/97:K907
(mp), K912 (m) och K916 (fp) motsätter
sig den föreslagna höjningen av
anslaget. De moderata motionärerna vill
därutöver reducera partistödet i dess
nuvarande omfattning och föreslår en
minskning av stödet till en tredjedel av
det nuvarande fr.o.m. år 1997.
I motion 1996/97:K907 yrkande 1 (delvis)
hemställer Birger Schlaug m.fl. (mp) att
partistödet bör behållas på nuvarande
nivå med tanke på det ansträngda
budgetläget. Yrkandet ligger således 30
miljoner kronor under regeringens
förslag.
I motion 1996/97:K912 hemställer Anders
Björck m.fl. (m) att riksdagen beslutar
anslå 38 200 000 kr för anslag C 4 i
enlighet med vad som anförts i motionen.
Motionärerna finner det orimligt att i
nuvarande bekymmersamma läge, då
nedskärningar drabbar så många för
medborgarna vitala områden, kraftigt öka
stödet till de politiska partierna.
Motionärerna anser också att de
politiska partiernas integritet kräver
att de inte är beroende av bidrag från
olika intressenter och inte heller i
alltför hög grad av stöd från den
offentliga sektorn. Enligt motionärernas
uppfattning bör partistödet minska och
på sikt reformeras. Stödet bör minskas
till en tredjedel av det nuvarande
fr.o.m. 1997, vilket innebär en
besparing på 106 800 000 kr för 1997.
I motion 1996/97:K916 hemställer Birgit
Friggebo m.fl. (fp) att riksdagen till
anslaget C 4 för budgetåret 1997 anvisar
30 miljoner kronor mindre än vad
regeringen föreslagit eller således
115,2 miljoner kronor. I motionen
erinras om att partistödet sänktes åren
1994 och 1995 som ett led i
stabiliseringen av svensk ekonomi.
Sänkningen av partistödet var ett
viktigt symboliskt beslut, anför
motionärerna. Det gav eftertryck åt
behovet av att sanera statsbudgeten och
sänka utgifter. Saneringen är ännu inte
avslutad och fortfarande vidtas en rad
åtgärder både i kommuner och landsting
och hos staten som på många håll
uppfattas som mycket drastiska. Enligt
motionärerna förefaller det mindre
övertänkt att samtidigt vidta en full
återställning av partistödet. De
framhåller dock att frågan kan komma i
ett annat läge inför 1998 års val.
Utskottets bedömning
Utskottet delar regeringens uppfattning
att det är av väsentlig betydelse för
demokratin att de politiska partierna
har tillräckliga resurser för att
bedriva sin opinionsbildande verksamhet.
Genom Sveriges medlemskap i EU har
partiernas verksamhetsområde utökats med
en nivå, vilket kräver ytterligare
insatser från partiernas sida. Den
föreslagna höjningen av partistödet
innebär i stort sett att stödet återgår
till den nivå det hade före de båda
senaste sänkningarna. Mot den nu angivna
bakgrunden tillstyrker utskottet
propositionens förslag till
medelsanvisning och avstyrker motionerna
K907 (mp) yrkande 1, delvis, K912 (m)
och K916 (fp).
Partibidragsnämnden har redan fastställt
det partistöd som skall utgå till den 15
oktober 1997 i enlighet med nu gällande
regler. För att partierna skall komma i
åtnjutande av det högre bidraget för
1997, måste partibidragsnämnden ha ett
nytt uträkningstillfälle före nästa
kvartalsutbetalning i januari. Det krävs
en ändring av ikraftträdandebestämmelsen
till lagen för att möjliggöra detta.
Utskottet föreslår att ikraftträdande-
och övergångsbestämmelsen får följande
lydelse:
Denna lag träder i kraft den 1 januari
1997.
Före ikraftträdandet ingivna
ansökningar om stöd för det år som
räknas från och med den 15 oktober 1996
skall anses avse stöd med belopp som
från och med den 1 januari 1997 följer
av bestämmelserna i den nya lydelsen.
Till partier som beviljats statligt
stöd för tiden från och med den 15
oktober 1996 utgår, efter beslut av
Partibidragsnämnden i januari 1997, tre
fjärdedelar av årsbeloppet fram till den
14 oktober 1997 enligt bestämmelserna i
den nya lydelsen.
Propositionens förslag till ändring i
lagen om statligt stöd till politiska
partier tillstyrks med den nu angivna
ändringen.
Utskottet vill i detta sammanhang ta upp
frågan om det särskilda stöd som enligt
3 och 9 §§ partistödslagen utgår till
politiska partier, som tidigare varit
representerade i riksdagen, men som
förlorat sina riksdagsmandat. Som
tidigare nämnts ges sådana partier
möjlighet till ett avtrappat stöd under
fyra år. Syftet med partistödet som
sådant är att göra det möjligt för de
politiska partierna att bedriva
information och opinionsbildning utan
att vara beroende av enskilda
bidragsgivare. Avsikten med det
särskilda, avtrappade stödet är att
möjligheterna för ett parti, som
förlorar sina riksdagsmandat, att
fortsätta sin opinionsbildande
verksamhet inför kommande riksdagsval
inte drastiskt skall minska. Ytterligare
skäl för det avtrappade stödet är hänsyn
till personalens anställningstrygghet
och önskan att underlätta för partierna
att planera sin verksamhet.
Partistödslagen, liksom det tidigare
statliga och kommunala partistödet, bärs
enligt förarbetena upp av följande
principer (SOU 1972:62, prop. 1972:126,
bet. KU55):
1. Bidragen bör utgå endast till parti
som har ett inte obetydligt stöd i
väljaropinionen, manifesterat i allmänna
val.
2. Bidragen bör beräknas schematiskt och
fördelas enligt fasta regler, som inte
tillåter någon skönsmässig prövning.
3. Bidragens storlek bör stå i relation
till partiernas storlek.
4. Någon offentlig kontroll av hur
medlen används bör inte förekomma.
Bestämmelserna om det avtrappade
partistödet har nu tillämpats ett antal
år. Det kan enligt utskottets mening
finnas skäl att se över om reglerna
fungerat som tänkt eller om
lagstiftningen kan behöva kompletteras
med ytterligare villkor för utfående av
stödet. En grundläggande förutsättning
för utformningen av bestämmelserna måste
dock även fortsättningsvis vara att
någon statlig kontroll av hur stödet
används inte får förekomma och att någon
skönsmässig prövning av bidragen inte
tillåts. Vad utskottet här uttalat om en
översyn av det statliga partistödet,
såvitt avser avtrappningsstödet, bör
riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.
Verksamhetsområdet Centrala myndigheter
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget D 1
Justitiekanslern anvisas 8 739 000 kr
för budgetåret 1997. En miljon kronor
tillförs anslaget för 1997 för att JK
skall kunna bibehålla en verksamhet med
låga ärendebalanser och korta
handläggningstider.
Anslagsförstärkningen föreslås
finansieras genom motsvarande minskning
av dels anslaget F 7 Diverse kostnader
för rättsväsendet, dels anslaget C 1
Domstolsväsendet m.m.
Anslaget D 2 Datainspektionen föreslås
anvisas ett i förhållande till
innevarande budgetår oförändrat belopp,
23 444 000 kr, för 1997.
Anslaget D 3 Sametinget föreslås
anvisas 1997 10 497 000 kr, varav
150 000 kr avser kostnader för den
nationella delen av finansieringen av
handläggning och beslut beträffande
projekt inom ramen för s.k. mål 6-medel
vilka till 75 % finansieras med EU-
medel.
Utskottets bedömning
Utskottet tillstyrker propositionens
förslag till anslag för
Justitiekanslern, Datainspektionen och
Sametinget för budgetåret 1997.
Verksamhetsområdet Mediefrågor
Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden
Propositionen
Regeringen föreslår att 5 536 000 kr
anvisas till Presstödsnämnden och
Taltidningsnämnden för 1997. I förslaget
ligger en besparing på anslaget med 265
000 kr år 1997. Vidare föreslår
regeringen att Presstödsnämnden för år
1997 beviljas en låneram i
Riksgäldskontoret på 400 000 kr.
Regeringen bedömer på grundval av en
fördjupad prövning av Presstödsnämndens
och Taltidningsnämndens verksamhet att
dessa myndigheter bedriver sina
verksamheter effektivt utifrån uppsatta
mål, varför uppdragen bör ligga fast.
Övergripande mål för Presstödsnämnden
skall enligt propositionen vara att
värna mångfalden på
dagstidningsmarknaden genom att fördela
det statliga stödet till dagspressen.
Övergripande mål för Taltidningsnämnden
skall vara att förbättra tillgången till
innehållet i dagstidningar för
synskadade, sådana funktionshindrade som
inte förmår hålla i eller bläddra i en
tidning samt afatiker och dyslektiker
genom att fördela det statliga stödet
till radio- och kassettidningar.
Omformuleringen av målen innebär enligt
propositionen ingen förändring av
verksamhetsinriktningen.
Motionerna
I motion 1996/97:K719 hemställer
Margitta Edgren (fp) att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av större
mångfald av taltidningar. Enligt
motionären finns bara cirka hälften av
alla dagstidningar i Sverige att tillgå
som taltidningar. Regeringen bedömer att
målet för stödet i stort sett uppnåtts,
då utgivningen av taltidningar täcker
nära nog hela landet och de flesta
synskadade därmed kan abonnera på en
taltidning. Målet för Presstödsnämnden
bör enligt motionären vara att värna
mångfalden på dagstidningsmarknaden
genom att fördela stödet till
dagspressen för att möjliggöra att all
svensk dagspress finns att tillgå som
radio- eller kassettidningar.
I en snarlik motion, 1996/97:K717,
hemställer Charlotta L Bjälkebring (v)
att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad som i motionen
anförts om målet för Taltidningsnämnden.
Enligt motionären borde målet för
Taltidningsnämnden få samma lydelse som
målet för Presstödsnämnden, dvs. att
tillgodose synskadades, sådana
funktionshindrades som inte förmår hålla
eller bläddra i en tidning samt
afatikers och dyslektikers behov av
mångfald på dagstidningsmarknaden genom
att fördela det statliga stödet till
radio- och kassettidningar.
Utskottets bedömning
Målen för Presstödsnämnden och
Taltidningsnämnden
I propositionen föreslås att de
övergripande målen för Presstödsnämnden
och Taltidningsnämnden formuleras om
utan att det får några konsekvenser för
verksamhetsinriktningen.
De nuvarande uppgifterna för
Presstödsnämnden är bl.a. att pröva
ansökningar om stöd enligt
presstödsförordningen, att följa och
analysera den ekonomiska utvecklingen
för olika tidningsgrupper och andra
väsentliga förändringar inom
dagspressen, rapportera till regeringen
om utfallet av de presstödjande
åtgärderna och om förändringar i
tidningsägandet. Det föreslagna målet
för Presstödsnämnden skall vara att
värna mångfalden på
dagstidningsmarknaden genom att fördela
det statliga stödet till dagspressen.
Den nuvarande uppgiften för
Taltidningsnämnden är att fördela det
statliga stödet till radio- och
kassettidningar. Nämnden skall dessutom
handlägga ärenden om bl.a. fördelningen
av mottagarutrustning för radiotidningar
och bedriva visst utbildningsarbete samt
bedöma och till regeringen rapportera om
utvecklingen beträffande verksamheten
med utgivning av radio- och
kassettidningar. Det föreslagna målet
skall vara att förbättra tillgången till
innehållet i dagstidningar för
synskadade, sådana funktionshindrade som
inte förmår hålla i eller bläddra i en
tidning samt afatiker och dyslektiker
genom att fördela stödet till radio- och
kassettidningar.
I motion 1996/97:K719 (fp) anförs att
målet för Presstödsnämnden bör vara att
värna mångfalden på
dagstidningsmarknaden genom att fördela
stödet till dagspressen så att det
möjliggör att all svensk dagspress finns
att tillgå som radio- eller
kassettidningar.
I motion 1996/97:K717 (v) föreslås att
målet för Taltidningsnämnden skall vara
att tillgodose synskadades, sådana
funktionshindrades som inte förmår hålla
eller bläddra i en tidning samt
afatikers och dyslektikers behov av
mångfald på dagstidningsmarknaden genom
att fördela det statliga stödet till
radio- och kassettidningar.
Enligt utskottets mening bör inte de
olika mål och medel som gäller för
Presstödsnämndens och
Taltidningsnämndens verksamheter blandas
samman. Det är nämligen genom stödet
till dagspressen, vilket administreras
av Presstödsnämnden, som mångfalden inom
dagspressen befrämjas. Det särskilda
stödet till taltidningar administreras
av Taltidningsnämnden. Det är riktigt
att mångfalden inom dagspressen också
har betydelse för möjligheten att
upprätthålla mångfalden bland
taltidningarna. Dock bestäms antalet
tillgängliga taltidningar av de resurser
som särskilt avdelas för detta ändamål,
anslaget E 3 Stöd till radio- och
kassettidningar. Detta anslag behandlas
längre fram i detta betänkande.
Utskottet uppfattar de föreslagna
målformuleringarna som förtydliganden av
de båda myndigheternas uppgifter och
tillstyrker de föreslagna ändringarna av
målen för Presstödsnämnden och
Taltidningsnämnden. Motionerna K717 och
K719 avstyrks.
Anslaget E 1 Presstödsnämnden och
Taltidningsnämnden
Utskottet har inga invändningar mot
propositionens förslag att anvisa
5 536 000 kr för 1997 till
Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden
och tillstyrker förslaget.
Presstöd
Budgetpropositionen
Betänkandet Vårt dagliga blad - stöd
till svensk dagspress (SOU 1995:37) samt
departementspromemorian
Distributionsstödet till dagspressen (Ds
1996:5) och remissyttrandena över dessa
har tillsammans med Presstödsnämndens
årsredovisning och fördjupade
anslagsframställning legat till grund
för regeringens fördjupade prövning av
presstödet. Regeringens
ställningstaganden redovisas i
propositionen om kulturpolitik (prop.
1996/97:3), vilken återges nedan i de
delar som berör utgiftsområde 1.
Sammanfattningsvis anser regeringen att
presstödet i allt väsentligt används på
ett effektivt sätt och ger de resultat
som stödet syftar till.
Regeringen föreslår att 541 579 000 kr
för budgetåret 1997 anvisas till
Presstöd.
Kulturpropositionen
Förändringar av dagstidningsbegreppet
m.m.
I propositionen föreslås vissa
förändringar beträffande
dagstidningsbegreppet och reglerna för
hur stödberättigade dagstidningar skall
särskiljas. Förändringarna innebär
följande. En lågfrekvent tidning skall
för att kunna få presstöd ha ett allmänt
och brett innehåll och riktas mot en vid
läsekrets. En tidning skall för att vara
berättigad till driftsstöd ha ett eget
redaktionellt innehåll som utgör minst
51 % av dess totala redaktionella
innehåll. Om det är uppenbart att flera
publikationer är att anse som en och
samma publikation trots att de uppfyller
kravet på 51 % eget redaktionellt
innehåll samt utkommer under olika namn,
skall Presstödsnämnden fortsättningsvis
i beslut om presstöd anse dem vara en
publikation.
Som skäl för förslaget anger regeringen
följande. Under senare år har en
successiv uttänjning av tillämpningen av
dagstidningsbegreppet skett, särskilt
beträffande tidningar som kommer ut med
1-2 nummer per vecka. Det krävs enligt
propositionen en uppstramning av
definitionen av en dagstidning för att
hindra att presstöd beviljas i allt
tveksammare fall. Dagstidningsbegreppet
föreslås snävas in så att lågfrekventa
tidningar med ett specialiserat innehåll
som riktar sig till en begränsad
läsekrets inte skall räknas som
dagstidningar. Som exempel på ett
avgränsat innehåll nämns förhållanden
inom näringsliv och affärsverksamhet,
konsumentpolitik, miljöfrågor, idrott,
friluftsliv eller frågor med anknytning
till kyrkoliv och religion.
Enligt de nuvarande reglerna skall en
tidning för att vara stödberättigad ha
ett eget redaktionellt material som
överstiger 55 % av det totala
redaktionella materialet. En sänkning av
denna andel till 51 % innebär enligt
propositionen att tidningarna får större
möjligheter till samordning vilket kan
minska deras kostnader. Många slags
redaktionellt material, t.ex. radio- och
TV-programtablåer samt sport- och
börstabeller, kan vara likadant
utformade i flera tidningar utan att
mångfalden från åsiktsbildningssynpunkt
går förlorad.
I propositionen föreslås också en
uppstramning av kriterierna i
presstödsförordningen i syfte att
undvika att reglerna kringgås. Under
senare år har i vissa fall tvekan
uppstått om huruvida en publikation har
varit att anse som självständig gentemot
en annan publikation, trots att de har
skilda namn och eget redaktionellt
innehåll som uppfyller kravet i
förordningen. Likheterna blir särskilt
iögonenfallande då publikationerna
utkommer på olika veckodagar i samma
spridningsområde. I vissa fall kan två
tidningar bli berättigade till högre
stöd än vad som skulle varit fallet om
tidningarna betraktades som en tidning.
De nuvarande reglerna är enligt
propositionen inte tillräckliga när det
gäller att skilja publikationer åt. Ett
förtydligande bör införas i förordningen
med innebörd att två publikationer, som
utkommer under olika veckodagar och inom
i huvudsak samma spridningsområde, bör
betraktas som en publikation, om de har
ett sådant samarbete och sådana likheter
vad avser namn, utseende, layout m.m.
att det för läsaren och i övrigt står
klart att det i själva verket är fråga
om en och samma publikation.
I sitt betänkande (SOU 1995:37) Vårt
dagliga blad - stöd till svensk
dagspress som utkom i april 1995 har
Pressutredningen -94 redogjort bl.a. för
användningen av IT i svensk
tidningsdistribution. Av redogörelsen
framgår att vissa tidningar, nämligen
Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och
Östersundsposten kommer ut i
fullständigt skick även i abonnerade
elektroniska editioner, medan några
andra tidningar på olika sätt gör vissa
delar av sitt redaktionella material
tillgängligt för allmänheten med
elektroniska hjälpmedel. Av redogörelsen
framgår vidare att Svenska Dagbladet
även ger ut två telefaxtidningar, som
man kan abonnera på, Affärer Idag och
Sverige Idag.
Enligt kommitténs förslag skall
presstödsförordningen (1990:524)
ersättas av en presstödslag. Förslaget
till presslag innehåller en
legaldefinition av vad som skall avses
med uttrycket dagstidning (3 §). Den
är så utformad att s.k. elektroniska
tidningar och faxtidningar utesluts från
presstöd (SOU 1995:37 s. 199).
Något förslag om en presstödslag har
inte lagts fram. Regeringens förslag i
kulturpropositionen innebär att det inte
införs någon bestämmelse om att endast
papperstidningar skall räknas som
dagstidningar. Enligt regeringens
bedömning bör statliga stöd inte vara
utformade så att de hämmar användningen
av elektronisk informationsteknik.
Enligt vad som anförs i propositionen
motiverar Pressutredningen -94 sitt
förslag främst med att
gränsdragningsproblem kan uppstå mellan
elektroniska dagstidningar och annan
elektronisk information. Regeringens
bedömning är dock att det liksom
hittills får ankomma på Presstödsnämnden
att avgöra vilka tidningar som är
dagstidningar oavsett om de utkommer i
pappersform eller ej. Regeringen har i
propositionen dessutom förklarat sig ha
för avsikt att uppdra åt
Presstödsnämnden att följa utvecklingen
och återrapportera till regeringen om
eventuella problem uppstår. I
propositionen anförs härutöver att det i
överensstämmelse med förslaget i fråga
om presstödet inte heller införs någon
motsvarande bestämmelse i
mervärdesskattelagens definition av
allmän nyhetstidning.
Driftsstöd till dagspressen
I propositionen förslås att driftsstöd
även fortsättningsvis skall ges enligt
nu gällande regler. Tidningar som uppbär
driftsstöd år 1996 och som upphör att
definieras som dagstidning med anledning
av den nyss redovisade, uppstramade
definitionen skall få reducerat stöd
under en övergångsperiod på ett år,
under vilket stödet uppgår till hälften
av det belopp som utbetalts 1996,
varefter stödet helt upphör. Enligt
regeringens mening kvarstår motivet för
att verka för mångfald inom dagspressen
genom ett direkt presstöd riktat till
lågtäckningstidningarna. Regeringen har
inte velat införa regler som motverkar
att ett företag i tidningsbranschen går
med vinst, och därför finns i förslaget
inga regler om reduktion av driftsstöd
till företag med särskilt goda resultat
eller som ger utdelning till ägarna. För
de tidningar, som inte längre kommer att
vara berättigade till driftsstöd till
följd av den föreslagna uppstramningen
av dagstidningsbegreppet, bör
avvecklingen ske successivt under ett
års tid. Regeringen bedömer att fem år,
som Pressutredningen -94 föreslagit, är
en onödigt lång avtrappningsperiod.
Utvecklingsstöd till dagspressen
I propositionen föreslås att
utvecklingsstödet till dagspressen
avvecklas. Enligt propositionen har
stora delar av det rationaliseringsbehov
som fanns när stödet infördes år 1990
fyllts av det stöd som hittills betalats
ut. De delar av stödet som syftat till
produktionsteknisk samverkan mellan
dagstidningar har inte utnyttjats i
någon större utsträckning, varför
regeringen inte anser det motiverat att
prioritera utvecklingsstödet.
Distributionsstöd till dagspressen
I propositionen föreslås att reglerna
för distributionsstöd bibehålls med
vissa förändringar med följande
innebörd. I fortsättningen skall en
prisskillnad på 10 % tillåtas inom ramen
för likaprissättningen i den statligt
stödda samdistributionen. Synnerliga
skäl skall krävas för att ett
tidningsföretag eller ett företag som
ägs av ett tidningsföretag skall få
verka som underentreprenör inom
samdistributionssystemet.
Distributionsföretagen skall få ta med
andra produkter än dagstidningar i
samdistributionen, om det kan ske utan
kvalitetsförsämringar för distributionen
av de stödberättigade tidningarna. Ett
extra distributionsstöd skall under en
övergångsperiod kunna lämnas till
kvarvarande tidningar i ett
distributionsområde, om en eller flera
tidningar med utgivningsort inom
distributionsområdet lämnar
samdistributionen och de kvarvarande
tidningsföretagen drabbas av större
kostnadsökningar. Örestalet per exemplar
höjs med 6 %, vilket beräknas innebära
en utgiftsökning med ca 4,4 miljoner
kronor.
Förslaget bygger delvis på
Distributionsstödsutredningens förslag.
Flertalet remissinstanser stöder tanken
på en modifiering av likaprisprincipen
och förslaget om att få ta med andra
produkter än dagstidningar i
samdistributionen. Enligt regeringens
bedömning är det rimligt med ett
prissättningssystem som innebär att
tidningarna bär en mer rättvis del av
kostnader som de förorsakar i
samdistributionen. En prisdifferens bör
godtas endast om den är motiverad av
särskilda kostnader, och den föreslagna
ramen skall rymma tillägg för samtliga
merkostnader för bl.a. viktskillnad,
administrativt merarbete och lokala
transporter. Prissättningen skall enligt
propositionen i första hand bestämmas
efter förhandling mellan de berörda
företagen och distributören.
Att skärpa presstödsförordningens krav
för nya underentreprenörer bedömer
regeringen vara en väl avvägd åtgärd för
att i framtiden i viss mån begränsa
förekomsten av underentreprenörer till
de fall där det föreligger starka skäl.
Ett exempel på en sådan situation är
enligt propositionen när en tidning helt
dominerar utgivningsområdet och det i
övrigt distribueras endast tidningar med
ett annat utgivningsområde med låg
hushållstäckning.
Förslaget om extra distributionsstöd
avser att underlätta för kvarvarande
tidningar som drabbas av större
kostnadsökningar för den händelse att
t.ex. den största tidningen på orten
lämnar samdistributionssystemet. Det
extra stödet får inte vara större än det
stöd som lämnats till den eller de
tidningar som lämnat systemet och skall
kunna betalas ut under högst tre år.
Någon skyldighet för
distributionsföretagen att distribuera
annat än dagstidningar som är
berättigade till distributionsstöd
följer inte av den föreslagna regeln att
tillåta att distributionskapaciteten
används för distribution av annat än
dagstidningar. För att en dagstidning
skall vara berättigad till
distributionsstöd skall den ha en i
huvudsak prenumererad upplaga och ett
abonnemangspris som inte uppenbart
avviker från priset i tidningskategorin
den tillhör.
Distributionsstödets nivå har varit
oförändrad sedan 1992, då det sänktes
med 7,5 %. Driftsstödet har nyligen
höjts med 13 %. Mot den bakgrunden anser
regeringen att det är rimligt att höja
nivån på distributionsstödet med 6 %.
Propositionens förslag innebär att inga
regler om distributionsföretagens
vinster införs. Statlig inblandning i
ett företags ekonomiska förhållanden bör
enligt regeringens mening undvikas.
Regler om vinster skulle dessutom kunna
minska incitamenten att effektivisera
verksamheten inom
distributionsföretagen.
Motionerna
I motion 1996/97:K705 hemställer Anders
Björck m.fl. (m) att riksdagen beslutar
att presstödet avvecklas helt fr.o.m.
budgetåret 1998 (yrkande 1), att
riksdagen anslår 241 579 000 kr för
anslaget E 1 Presstöd (yrkande 2) och
att riksdagen beslutar att
Presstödsnämnden avvecklas fr.o.m.
budgetåret 1998 (yrkande 3). Enligt
motionärerna har de förhoppningar som
målet för presstödet ställer i utsikt
aldrig kunnat infrias. Den av regeringen
föreslagna avvecklingen av
utvecklingsstödet bör enligt
motionärerna inkludera även driftsstödet
och samdistributionsrabatten. Presstödet
bör avvecklas i två etapper så att
anslaget skärs ned med 300 miljoner
kronor för 1997 och att resterande
belopp lyfts ur budgeten 1998. Därmed
kan Presstödsnämnden avvecklas fr.o.m.
den 1 januari 1998. Nämndens resterande
uppgifter kan handläggas av
Kammarkollegiet.
I motion 1996/97:Kr17 yrkande 22
hemställer Lars Leijonborg m.fl. (fp)
att riksdagen avvisar förslaget om
förändringar av dagstidningsbegreppet
och särskiljandet av stödberättigade
dagstidningar. Motionärerna vill
successivt avveckla stödet till
dagspressen och föreslår en minskning
för 1997 med 300 miljoner kronor. Den
föreslagna omdefinieringen av
dagspressbegreppet förefaller enligt
motionärerna godtycklig och
svårmotiverad och bör därför avslås,
eftersom vissa tidningar drabbas på ett
orättvist sätt antingen avseende
möjligheten att utnyttja
samdistributionsrabatten eller
möjligheten att erhålla driftsstöd.
I motion 1996/97:K711 hemställer Ronny
Olander (s) att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ändrade beräkningsgrunder för
presstödet. Enligt motionären har det
s.k. instrumentella materialet i
dagstidningarna, dvs. information om
t.ex. TV-program, aktie- och
valutakurser etc., vuxit mycket kraftigt
i omfattning sedan presstödet infördes.
Om propositionens förslag till
regeländring beträffande fördelningen på
egenproducerat och övrigt material antas
av riksdagen, kommer i framtiden 51 % av
innehållet i varje edition att vara
unikt. Enligt motionären är det befogat
att vid en ändring av den aktuella
regeln betrakta det instrumentella
materialet som neutralt vid beräkningen
av unikt respektive gemensamt material i
olika editioner.
I motion 1996/97:K716 hemställer Agne
Hansson och Sivert Carlsson, båda (c),
att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om övergångsregler för tidningar
som kan mista driftsstöd på grund av den
föreslagna begränsningen i
dagstidningsbegreppet (yrkande 1), om
innehållet i presstödsförordningen vad
avser Haparandabladet, Laholms Tidning
och Ölandsbladet (yrkande 2), om
kvalifikationsgräns för endagstidningars
upplaga för att berättiga till
driftsstöd (yrkande 3), om möjligheterna
till extra provexemplar för
endagstidningar i marknadssyfte (yrkande
4) och om samdistribution och
lågfrekventa tidningar (yrkande 5).
Enligt motionärerna bör det ankomma på
Presstödsnämnden att följa effekterna av
den föreslagna uppstramningen av
dagstidningsbegreppet och vid behov
återkomma med förslag till ytterligare
övergångsregler för tidningar som kan
komma att mista driftstödet på grund av
de föreslagna förändringarna.
Presstödsförordningen bör ändras så att
Haparandabladet, Laholms Tidning och
Ölandsbladet är berättigade till
driftsstöd så länge angivna
förutsättningar uppfylls, vilket skulle
ge de nämnda tidningarna en säkrare
ställning. Vid beräkningen av
kvalifikationsgränsen 2 000
prenumererade exemplar bör enligt
motionärerna även hänsyn tas till
lösnummerförsäljningen, varför AB
Tidningsstatistiks redovisningsprinciper
i stället bör vara normgivande för
beräkning av upplagan. Enligt motionären
har de lågfrekventa endagstidningarna
behov av särskilda marknadsinsatser,
varför det bör ankomma på
Presstödsnämnden att efter särskild
ansökan pröva möjligheterna om tillstånd
till ytterligare marknadsinsatser i form
av provexemplar utöver vad nuvarande
regler medger. Motionärerna accepterar
inte att reglerna för samdistribution
diskriminerar endagstidningar och
förslår därför en regelförändring som
ger endagstidningar rätt att ingå i
samdistribution till likaprisprincipen.
Distributionsföretaget bör därför
åläggas att offentligt kunna motivera om
man inte är beredd att ta med
endagstidningar i samdistributionen.
I motion 1996/97:K702 hemställer Elver
Jonsson m.fl. (fp, m, c, v, kd) att
riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om
dels att fådagarstidningar skall erhålla
fortsatt presstöd om de uppfyller
presstödsreglernas kriterier (yrkande
1), dels att tidningar som framdeles
inte skall uppbära presstöd får en
övergångstid i enlighet med
Presstödsutredningens förslag, dvs. fem
år (yrkande 2). De tre tidningar som kan
komma att drabbas av den i propositionen
föreslagna ändrade
dagstidningsdefinitionen bör enligt
motionärerna prövas av Presstödsnämnden
med avseende på om de uppfyller
villkoren för att erhålla fortsatt
presstöd. Under alla förhållanden bör de
dramatiska reglerna för avveckling som
föreslås i propositionen ändras från ett
till fem år.
Likartade krav om fortsatt ekonomiskt
stöd till de tidningar som kommer att
förlora sitt stöd genom den nya
dagstidningsdefinitionen och en förlängd
avvecklingstid ställs i motionerna
1996/97:K706 (kd) och K718 (c).
I motion 1996/97:Kr4 hemställer Birger
Schlaug m.fl. (mp) att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att antalet
stödberättigade dagstidningar inte
begränsas och att dagstidningsbegreppet
inte bör stramas upp (yrkande 32) samt
att riksdagen inte inför ytterligare
regler för att särskilja stödberättigade
dagstidningar (yrkande 33). I motionen
hemställs också att ekonomiskt stöd av
elektroniska medier utreds (yrkande 34).
Motionärerna motsätter sig mycket
bestämt en utveckling där utgivningen av
fådagarstidningar begränsas till att
kunna utges av politiska partier. De
skall i stället som i dag kunna utges av
ideella organisationer, folkrörelser,
religiösa organisationer m.fl.
Motionärerna accepterar inte heller
förslaget om särskiljande av
stödberättigade dagstidningar.
I motion 1996/97:Kr6 hemställer Anders
Björck m.fl. (m) att riksdagen avslår
kulturpropositionen i den del som avser
ändring i presstödsförordningen i
enlighet med vad som framförs i
motionen. Det ändringsförslag som avses
i motionen gäller tidningar som utkommer
under olika namn olika veckodagar men i
övrigt har likheter med varandra i
fortsättningen skall betraktas som en
tidning. Det kan medföra att en tidning
som i dag får distributionsstöd förlorar
detta när den betraktas som en del av en
annan publikation. En sådan tidning blir
inte berättigad till distributionsstöd
och kan därför svårligen distribueras
till sin läsekrets.
I motion 1996/97:Kr20 hemställer Gudrun
Schyman m.fl. (v) att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om dagspressen (yrkande
14). Enligt motionärerna bör staten ta
ett mer samlat grepp kring frågan om
distributionsstödet. En översyn av
distributionsstödet omfattande såväl
kulturtidskrifter som fack- och
organisationspress samt dagspressen bör
komma till stånd.
I motion 1996/97:Kr9 hemställer Kurt Ove
Johansson m.fl. (s) att riksdagen
beslutar att en regel införs i
presstödsförordningen som ger
Presstödsnämnden möjlighet att dra in
distributionsstödet om det är uppenbart
att ett distributionsföretag kringgår
likaprisprincipen genom stora
vinstutdelningar. Enligt motionärerna
kan tidningar som står utanför
ägarkretsen missgynnas, om
distributionsföretag ägda av
tidningsföretag sätter höga priser på
sina tjänster och på denna grund tar ut
höga vinster ur distributionsföretagen.
Med ett sådant förfarande kan regeln om
likaprissättning kringgås, varigenom
syftet med distributionsstödet, att ge
tidningar med olika hushållstäckning och
olika ekonomiska förutsättningar
möjlighet att distribueras på någorlunda
lika villkor, kan motverkas.
Utskottets bedömning
Förändringar av dagstidningsbegreppet
m.m.
I kulturpropositionen (prop. 1996/97:3)
föreslås att nuvarande
dagstidningsbegrepp samt regler för hur
stödberättigade dagstidningar skall
särskiljas bibehålls med vissa
förändringar enligt följande:
- En lågfrekvent tidning skall för att få
presstöd ha ett allmänt och brett
innehåll och riktas mot en vid
läsekrets.
- En tidning skall för att vara
berättigad till driftsstöd ha ett eget
redaktionellt innehåll som utgör minst
51 % av dess totala redaktionella
innehåll.
- Om det är uppenbart att flera
publikationer är att anse som en och
samma publikation trots att de uppfyller
kravet på 51 % eget redaktionellt
innehåll samt utkommer under olika namn,
skall Presstödsnämnden fortsättningsvis
i beslut om presstöd anse dem vara en
publikation.
Enligt propositionen har tillämpningen
av dagstidningsbegreppet tänjts ut under
senare år särskilt beträffande de
lågfrekventa tidningarna. Enligt
propositionen krävs en uppstramning av
begreppet dagstidning för att hindra att
presstöd beviljas i allt tveksammare
fall.
I motionerna 1996/97:K702 (fp, m, c, v,
kd) yrkande 1, 1996/97:K706 (kd) yrkande
1, 1996/97:K718 (c) yrkande 1,
1996/97:Kr4 (mp) yrkande 32 och
1996/97:Kr17 (fp) yrkande 22 (delvis)
riktas invändningar mot den föreslagna
omdefinieringen av
dagstidningsbegreppet. I motionerna K702
och K718 föreslås att fådagarstidningar
skall erhålla fortsatt presstöd, om de
uppfyller presstödsreglernas kriterier.
Enligt den sistnämnda motionen uppfyller
de tre tidningar som kommer att drabbas
av den nya definitionen innehållsmässigt
de krav som ställs fortsättningsvis på
dagstidningar. Enligt motionären
särbehandlas dessa fådagarstidningar
negativt på grund av att de inte har
anknytning till politiska partier. I
motion K706 framförs liknande argument,
och motionärerna anser att tidningarna
Petrus, Hemmets Vän och Sändaren skall
beviljas fullt presstöd. Motion Kr4
motsätter sig också att utgivningen av
fådagarstidningar begränsas till sådana
som utges av politiska partier. I motion
Kr17 (delvis) avvisas förslaget om
förändringen av dagstidningsbegreppet.
Utskottet ansluter sig till bedömningen
i propositionen att det krävs en
uppstramning av begreppet dagstidning
för att sätta stopp för en fortsatt
utveckling i uttänjande riktning. Om
inget görs nu, finns det enligt
utskottets mening en risk för missbruk
av presstödet t.ex. så att
fådagarstidningar delas upp i olika
editioner i syfte att erhålla ett högre
presstöd. Som framgått ovan är det
framför allt i gruppen lågfrekventa
tidningar som uttänjningen av praxis
förekommit.
Utskottet har mot denna bakgrund inga
invändningar mot propositionens förslag
att lågfrekventa tidningar, vilkas
innehåll till övervägande del riktar sig
mot avgränsade intresseområden eller
delar av samhället, inte skall räknas
som dagstidningar. Utskottet konstaterar
dels att endast ett fåtal tidningar
kommer att drabbas av regeländringen,
dels att dessa genom att bredda sitt
innehåll har en möjlighet att åter
kvalificera sig för presstöd efter
prövning i Presstödsnämnden.
Utskottet avstyrker med hänvisning till
vad som anförts i det föregående
motionerna K702 yrkande 1, K706 yrkande
1, K718 yrkande 1, Kr4 yrkande 32 och
Kr17 yrkande 22 (delvis).
Föreskrifterna om presstödet är så
utformade att allmänt driftsstöd utgår
med vissa i förordningen angivna belopp,
om förutsättningarna för stöd till en
viss dagstidning är uppfyllda. Beloppen
bestäms av tidningens abonnerade
upplaga. Någon möjlighet att anpassa
stödet efter det enskilda
tidningsföretagets kostnader finns inte.
Presstödsförordningen känner inte någon
skillnad mellan elektroniska tidningar
och papperstidningar. Stödet skall
enligt dess föreskrifter utgå till
sådana tidningar som är dagstidningar i
den mening som avses i förordningen.
Förvaltningsbeslut i frågor om presstöd
fattas av Presstödsnämnden.
Utskottet delar regeringens bedömning
att statliga stöd inte bör utformas så
att de hämmar användningen av
elektronisk informationsteknik. Någon
bestämmelse om att endast
papperstidningar skall räknas som
dagstidningar bör därför inte införas i
regleringen av presstödet.
Elektroniska tidningar kan emellertid
distribueras till avsevärt lägre
kostnader än tidningar som trycks på
papper. Enligt regeringens förslag blir
det en fråga för Presstödsnämnden att
avgöra om en viss elektronisk tidning är
att anse som en dagstidning enligt
presstödsförordningen och därmed kan
vara berättigad till presstöd. Om en
elektronisk tidning bedöms vara en
dagstidning, kan det enligt utskottets
mening komma att utgå ett driftsstöd som
kan anses oskäligt högt. Regleringen av
presstödet bör därför snarast
kompletteras med en bestämmelse som ger
Presstödsnämnden en möjlighet att i
fråga om elektroniskt distribuerade
dagstidningar jämka driftsstödet efter
vad som är skäligt med hänsyn till
kostnaderna. Detta bör ges regeringen
till känna.
Motionen 1996/97:Kr4 (mp) yrkande 34
enligt vilken ekonomiskt stöd till
elektroniska massmedier bör utredas får
med vad utskottet här anfört anses
besvarad, varför den avstyrks.
I propositionen föreslås vidare en
sänkning från 55 till 51 % av den andel
eget redaktionellt innehåll som krävs
för att en tidning skall räknas som en
självständig dagstidning med avseende på
reglerna för presstödet. En konsekvens
av denna ändring är, som framhålls i
propositionen, att en tidning får större
möjlighet till samordning av innehållet
med andra tidningar och därigenom
minskade kostnader. Den föreslagna
ändringen överensstämmer också med
Tidningsstatistik AB:s
upplagebestämmelser.
I motion 1996/97:K711 (s) framhålls att
det är befogat att vid en ändring av den
aktuella regeln betrakta det s.k.
instrumentella materialet, dvs.
information om t.ex. TV-program och
aktie- och valutakurser, som neutralt
vid beräkningen av unikt respektive
gemensamt material i olika editioner.
Vid tiden för presstödets införande
krävdes minst 50 % eget material för att
en tidning skulle betraktas som
självständig i presstödsförordningens
mening. Enligt vad utskottet inhämtat
från Presstödsnämndens kansli fanns
under 1980-talet en tendens hos
andratidningarna att dela upp befintliga
tidningar i editioner med mer än hälften
eget material i syfte att öka
intäkterna. Konsekvensen av detta blev
att kostnaderna för presstödet ökade mer
dn vad som kunde förutses. Villkoren
ändrades då så att det krävdes 65 % eget
material för att erhålla fullt stöd.
Stödet reducerades proportionellt inom
intervallet 65-50 % eget material. 1990
togs nedtrappningsregeln bort och nivån
55 % eget material fastställdes som krav
för att en tidning skulle betraktas som
självständig.
Den nu föreslagna sänkningen från 55
till 51 % motiverades i Pressutredningen
med att det fanns ett behov av
gemensamt material i form av radio- och
TV-program, börstabeller m.m. som ansågs
svara mot denna volym. Det föreslagna
kravet på 51 % ligger 14 procentenheter
under den nivå som gällde fram till
1990. En regeländring av det slag som
förespråkas i motionen K711 skulle
innebära en minskning av kravet på eget
material, vilket i sin tur skulle öka
risken för uppdelning av tidningar i
olika editioner.
Med hänvisning till vad utskottet här
anfört tillstyrks propositionen och
avstyrks motion K711.
En tredje regeländring som föreslås i
propositionen gäller möjligheten att
särskilja publikationer. I propositionen
föreslås att om det är uppenbart att
flera publikationer är att anse som en
och samma publikation, trots att de
uppfyller kraven på 51 % eget material
och att de utkommer under olika namn,
skall de anses vara en publikation.
Bakgrunden till förslaget är enligt
propositionen att det under senare år
uppstått tvekan i vissa fall vid
bedömningar om en publikation varit att
anse som självständig i förhållande till
en annan trots att båda publikationerna
uppfyller kraven på eget redaktionellt
innehåll och har olika namn.
Indikationer på att det i själva verket
kan vara frågan om en och samma
publikation är bl.a. ägaranknytning,
administrativt och annat samarbete,
likheter i layout m.m. och utgivning
inom samma spridningsområde. En
konsekvens av en sådan uppdelning är att
tidningarna får ett högre stöd än de
skulle fått om de betraktades som en och
samma publikation.
Tre motioner, 1996/97:Kr4 (mp) yrkande
33, Kr6 (m) och Kr17 (fp) yrkande 22
(delvis), motsätter sig förslaget att
införa en särskiljanderegel i
presstödsförordningen. I motion Kr4
anförs att motionärerna inte accepterar
förslaget om hur stödberättigade
tidningar ska särskiljas. I motion Kr6
anförs bl.a. att med den föreslagna
regeln kan förutsättningarna för berörda
tidningsföretag komma att ändras med
kort varsel med konsekvenser för
tidningarnas möjligheter att få del av
distributionsstödet och delta i
samdistributionen. I motion Kr17 anförs
att motionärerna avvisar de
inskränkningar i stödet som föreslås
genom en ny dagstidningsdefinition med
konsekvenser för tidningarna Metro
Weekend och Finnveden Onsdag och
Finnveden Fredag.
Utskottet instämmer i regeringens
bedömning om nödvändigheten av att
införa en särskiljanderegel i
presstödsförordningen av det slag som
här beskrivits och tillstyrker därför
propositionens förslag i denna del.
Utskottet avstyrker motionerna Kr4
yrkande 33, Kr6 och Kr17 yrkande 22
(delvis).
Driftsstöd till dagspressen
I propositionen föreslås att driftsstöd
även fortsättningsvis skall ges enligt
de regler som gäller i dag med vissa
ändringar. I propositionen föreslås en
regeländring innebärande att en tidning
som upphör att definieras som
dagstidning till följd av den
uppstramade definitionen skall få
reducerat stöd under en övergångsperiod
på ett år. Under 1997 föreslås sådana
tidningar som det här är tal om få ett
stöd som uppgår till hälften av 1996 års
stöd. Efter 1997 skall stödet helt
upphöra.
I tre motioner behandlas frågan om
övergångsperiodens längd för de
tidningar som skall få reducerat stöd. I
motionerna 1996/97:K702 (fp, m, c, v,
kd) yrkande 2, 1996/97:K706 (kd) yrkande
2 och 1996/97:K718 (c) yrkande 2 yrkas
på en övergångstid på fem år. I motion
K702 framhålls att förslaget om en
ettårig avvecklingsperiod får verkan
redan från årsskiftet 1996/97, vilket
skulle innebära ett dråpslag mot de tre
aktuella tidningarna. Motionärerna
förordar en femårig övergångsperiod. I
motion K706 anförs bl.a. att man bör
beakta tidningarnas arbetsgivaransvar
gentemot de anställda journalisterna och
bevilja tidningarna en avvecklingstid på
fem år. I motion K718 förs ett liknande
resonemang. I motion 1996/97:K716 (c)
yrkande 1 föreslås att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om övergångsregler för
tidningar som kan mista driftsstöd på
grund av den föreslagna begränsningen av
dagstidningsbegreppet. I motionen anförs
att det bör ankomma på Presstödsnämnden
att följa effekterna av den föreslagna
uppstramningen av dagstidningsbegreppet
och vid behov återkomma med förslag till
ytterligare övergångsregler för
tidningar som kan komma att mista
driftsstödet på grund av de föreslagna
förändringarna.
I propositionen anförs att de tidningar
som inte längre kommer att vara
berättigade till driftsstöd med
anledning av förslaget om en
uppstramning av dagstidningsbegreppet
bör få möjlighet att anpassa sig till
den nya situationen, varför avvecklingen
av driftsstödet bör ske successivt. Av
propositionen framgår inte direkt vilka
tidningar som skall omfattas av den
föreslagna övergångsperioden. Enligt
utskottets mening bör samtliga tidningar
som påverkas av de föreslagna
ändringarna omfattas av
övergångsperioden. Det gäller således
dels tidningar som till följd av
begränsingar i fråga om innehåll och
läsekrets upphör att definieras som
dagstidningar, dels sådana tidningar som
framgent skall räknas som en, även om de
utkommer under olika namn. Den
föreslagna ändringen av andelen eget
redaktionellt material torde inte leda
till att någon tidning som i dag är
berättigad till driftsstöd inte kommer
att vara det efter det att ändringen
trätt i kraft.
Regeringen bedömer dock att fem år,
vilket Pressutredningen -94 föreslagit,
är en onödigt lång avtrappningsperiod.
En övergångsperiod på ett år bör enligt
regeringens mening vara tillräcklig för
att berörda tidningar skall hinna
anpassa sina kostnader till en utgivning
utan driftsstöd.
Utskottet delar uppfattningen att en
övergångstid på fem år är onödigt lång.
Under beredningen i utskottet har
förslag väckts om en något längre
övergångsperiod än den föreslagna,
nämligen två år, med hänsyn till de
praktiska svårigheter som kan komma att
uppstå för de aktuella
tidningsföretagen. Enligt utskottets
mening bör en tid av två år vara
tillräcklig för tidningarnas omställning
vid en förlust av det ekonomiska stödet.
Med hänvisning till vad utskottet här
anfört föreslås att propositionens
förslag ändras så att driftsstödet till
de här aktuella tidningarna för 1997
skall utgå med två tredjedelar av stödet
för 1996 och med en tredjedel av
stödbeloppet 1996 för 1998, varefter det
skall upphöra helt.
De budgetmässiga konsekvenserna av detta
förslag är att kostnaderna ökar för 1997
med ca 2 miljoner kronor. Denna
kostnadsökning bör enligt utskottets
mening regeringen kunna hantera inom
ramen för anslaget till presstödet utan
att särskilt beslut behöver tas om
omdisponeringar inom utgiftsområdet.
Kostnaden beräknas för budgetåret 1998
till 3,9 miljoner kronor. Utskottet tar
inte här ställning till kostnader som
berör budgeten för 1998 utan utgår från
att regeringen tar hänsyn till den här
redovisade effekten i det kommande
budgetarbetet.
Vad utskottet anfört om en tvåårig
övergångsperiod bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.
Motionerna K702 yrkande 2, K706 yrkande
2 och K718 yrkande 2 avstyrks. Motion
K716 yrkande 1 får anses i viss mån
tillgodosedd genom att utskottet redan
nu föreslår en mjukare övergång än
propositionen. Motionen avstyrks.
I motion 1996/97:K716 (c) yrkande 2
föreslås att presstödsförordningen
ändras så att det klart framgår att
tidningarna Haparandabladet, Laholms
Tidning och Ölandsbladet är berättigade
till driftsstöd så länge angivna
förutsättningar uppfylls. I yrkande 3
föreslås att kvalifikationsgränserna för
att en endagstidning skall få stöd, 2
000 prenumererade exemplar per
utgivningsdag, bör ändras till att avse
Tidningsstatistik AB:s
redovisningsprinciper där även hänsyn
tas till lösnummerupplagan. I yrkande 4
anförs att det bör ankomma på
Presstödsnämnden att efter särskild
ansökan pröva möjligheten om tillstånd
till ytterligare marknadsinsatser i form
av provexemplar utöver vad nuvarande
regler medger för endagstidningar.
Med anledning av yrkande 2 vill
utskottet erinra om att det i
presstödsförordningen finns regler (2
kap. 7-8 §§) om begränsat stöd som under
vissa förutsättningar kan lämnas till
dagstidningar som utkommer i bl.a.
kommunerna Borgholm, Laholm och
Haparanda. Samtliga i motionen nämnda
tidningar erhåller för närvarande
begränsat driftsstöd i enlighet med de
nämnda reglerna. Regeringen föreslår
inga förändringar av dessa regler i den
föreliggande propositionen.
Vad gäller yrkande 3 kan anföras att en
förutsättning för att en tidning skall
kunna få driftsstöd är att den har en
abonnerad upplaga på minst 2 000
exemplar. Denna regel gäller för såväl
hög- och medelfrekventa som lågfrekventa
dagstidningar. Syftet med att införa
begränsningen var att förhindra att nya
tidningar startades i spekulationssyfte
med anledning av bidragsmöjligheterna
(prop. 1971:27, bet. 1971:KU31, rskr.
1971:180).
Vad beträffar yrkande 4 erinrar
utskottet om att en förutsättning enligt
presstödsförordningen för att en
lågfrekvent dagstidning skall vara
berättigad till allmänt driftsstöd är
att dess totalupplaga till övervägande
del är abonnerad. Denna bestämmelse kan
begränsa möjligheterna att dela ut
provexemplar. I övrigt finns inga
särskilda bestämmelser i
presstödsförordningen om provexemplar.
Med hänvisning till vad utskottet här
anfört får motionen i dessa delar anses
besvarad och motion K716 yrkandena 2-4
avstyrks därmed.
Utvecklingsstöd till dagspressen
I propositionen föreslås att
utvecklingsstödet till dagspressen
avvecklas. Som skäl till förslaget anges
att stora delar av det
rationaliseringsbehov som fanns när
utvecklingsstödet infördes har fyllts av
det stöd som hittills utbetalts. De
delar av stödet som varit avsett för
produktionsteknisk samverkan har
emellertid inte utnyttjats i någon
större utsträckning. Mot denna bakgrund
anser regeringen det inte motiverat att
prioritera stödformen utvecklingsstöd.
Sådana stöd och kreditgarantier som
beviljats skall enligt propositionen
dock betalas ut respektive gälla som
planerat.
Utskottet tillstyrker propositionens
förslag i denna del.
Distributionsstöd till dagspressen
Enligt propositionen bibehålls reglerna
för distributionsstödet med vissa
föändringar. Dessa är följande:
- En prisdifferens på 10 % skall i
fortsättningen tillåtas inom ramen för
likaprissättningen i den statligt stödda
samdistributionen.
- Det skall krävas synnerliga skäl för
att ett tidningsföretag eller ett
företag som ägs av eller ingår i koncern
med tidningsföretag skall få verka som
underentreprenör.
- Distributionsföretagen skall få ta med
andra produkter än dagstidningar i
samdistributionen om det kan ske utan
kvalitetsförsämringar för distributionen
av de stödberättigade tidningarna.
- Ett extra distributionsstöd skall under
en övergångsperiod kunna lämnas till
kvarvarande tidningar i ett
distributionsområde, om en eller flera
tidningar med utgivningsort inom
distributionsområdet lämnar
samdistributionen och de kvarvarande
tidningsföretagen drabbas av större
kostnadsökningar.
- Örestalet per exemplar höjs med 6 %
vilket beräknas innebära en ökning av
utgifterna för distributionsstödet med
ca 4,4 miljoner kronor.
Utskottet delar regeringens uppfattning
att det är rimligt att de enskilda
tidningarna bär en mera rättvis del inom
ramen för likaprisprincipen och att en
prisskillnad bör accepteras men endast
om den motiveras av särskilda kostnader.
Utskottet tillstyrker propositionens
förslag vad avser prisdifferentiering
inom ramen för likaprissättningen.
Utskottet instämmer i regeringens
bedömning att en skärpning av kraven på
nya underentreprenörer i
samdistributionen är väl motiverad.
Utskottet tillstyrker förslaget till
ändringar i presstödsförordningen med
denna innebörd.
Utskottet tillstyrker förslaget om
möjligheten för distributionsföretagen
att få ta med andra produkter än
dagstidningar. Utskottet noterar att
förslaget inte innebär någon skyldighet
för distributionsföretagen att
distribuera annat än dagstidningar som
är berättigade till det särskilda
distributionsstödet.
Utskottet tillstyrker också
propositionens förslag om extra
distributionsstöd som får utgå under
högst tre år för tidningar som blir kvar
i distributionssystemet, om en tidning
väljer att lämna
samdistributionssystemet.
Utskottet finner i likhet med
regeringen att en höjning av
distributionsstödet med 6 % är rimlig.
Utskottet noterar att regeringen räknar
med att utgiftshöjningen med ca 4,4
miljoner kronor ryms inom anslaget för
presstödet för 1997 tack vare förväntade
minskade kostnader inom driftsstödet
till följd av omdefinieringen av
dagstidningsbegreppet. Utskottet noterar
också att propositionen inte innehåller
något förslag om regler för
distributionsföretagens vinster.
I motion 1996/97:Kr9 (s) hemställs att
riksdagen beslutar att en regel införs i
presstödsförordningen som ger
Presstödsnämnden möjlighet att dra in
distributionsstödet, om det är uppenbart
att ett distributionsföretag kringgår
likaprisprincipen genom stora
vinstutdelningar. Enligt motionen kan
regeln om likapris kringgås genom att
distributionsföretagen sätter höga
priser och tar ut höga vinster från
verksamheten. En regel bör därför enligt
motionen införas som gör det möjligt att
dra in distributionsstödet i fall där
det är uppenbart att likaprisprincipen
kringgås genom höga vinstuttag i
distributionsföretagen.
Denna fråga behandlades i Utredningen
om distributionsstödet (Ds 1996:5) där
det framhölls att ingripanden mot
möjligheterna för ett företag att
bestämma vinstnivån är en känslig fråga,
samtidigt som det inte är
tillfredsställande om det finns en
möjlighet att ta ut vinster på ett sätt
som syftar till att kringgå även en
modifierad likaprisprincip. Enligt
utredarens mening borde det i ett sådant
fall finnas en möjlighet för
Presstödsnämnden att dra in distri
butionsstödet.
I propositionen framhålls att inga
regler om distributionsföretagens
vinster bör införas. Statlig inblandning
i ett företags ekonomiska förhållanden
bör enligt propositionen i görligaste
mån undvikas. Ett genomförande av
Distributionsutredningens förslag skulle
dessutom kunna minska incitamenten att
effektivisera verksamheten inom
distributionsföretagen.
Utskottet instämmer i den bedömning som
gjordes i Distributionsutredningen och
vad som anförs i motionen angående
behovet av en regel som gör det möjligt
att dra in distributionsstödet i de fall
där ett distributionsföretag uppenbart
kringgår likaprisprincipen genom att ta
ut för höga vinster. Detta bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.
I motion 1996/97:K716 (c) yrkande 5
föreslås att presstödsförordningen
ändras så att dagstidningar med
endagsutgivning får rätt att ingå i
samdistributionen i enlighet med
likaprisprincipen.
Enligt utskottets mening är behovet av
en väl fungerande distribution av
dagstidningar stort. Grunden för en
samordnad distribution av tidningar är
att den är kostnadseffektiv och ger
dagspressen möjlighet att nå
prenumeranter på samma villkor.
Samdistributionsfrågan har vid flera
olika tillfällen under årens lopp varit
föremål för diskussioner och utredning.
Svårigheterna att organisera en
samdistribution som kan omfatta alla
dagstidningar som önskar delta, dvs.
även endagstidningar och andra tidningar
som faller utanför stödsystemet, är väl
kända. Hittills har det inte varit
möjligt att finna en ordning som
tillfredsställer alla intressen.
Ett problem är att ett
distributionsföretag kan få en
monopolliknande ställning, som kan
missbrukas på det sättet att
tidningsföretag utanför stödsystemet
vägras deltagande i samdistributionen.
Därigenom kan de hamna i en sämre
konkurrenssituation än de tidningar som
distribueras via dessa företag. En
konsekvens av detta kan bli att
tidningsföretag som är eller skulle
kunna bli viktiga för mångfalden inte
klarar konkurrensen.
Utskottet vill erinra om att det finns
möjligheter till ingripande mot företag
som missbrukar en dominerande ställning
enligt 19 § konkurrenslagen (1993:20).
Regeringen bör följa tillämpningen av
konkurrenslagstiftningen på
dagspressområdet och om så erfordras
föreslå riksdagen åtgärder i syfte att
komma till rätta med problem av det slag
som här har beskrivits inom
samdistributionen av tidningar. Med
detta får motion K716 yrkande 5 anses
besvarad, varför den avstyrks.
Anslaget E 2 Presstöd
I budgetpropositionen föreslås att 541
579 000 kr anvisas anslaget E 2 Presstöd
för budgetåret 1997. I anslaget ingår
driftsstöd och samdistributionsstöd samt
utgifter för täckande av förluster vid
statlig kreditgaranti till dagspressen.
I motion 1996/97:K705 (m) anförs att
partiet upprepade gånger föreslagit att
presstödet gradvis bör avskaffas. Detta
bör ske i två etapper. För budgetåret
1997 bör en nedskärning ske med 300
miljoner kronor och det resterande
beloppet bör lyftas ur budgeten för
1998. Presstödsnämnden har då inte
längre någon funktion att fylla och kan
avvecklas fr.o.m. den 1 januari 1998. De
resterande uppgifterna, såsom bevakning
av lån från nämnden, kan till dess att
denna verksamhet helt avvecklats
handläggas av Kammarkollegiet. För 1997
föreslås att riksdagen anslår 241 579
000 kr, dvs. en summa som med 300
miljoner kronor understiger
propositionens förslag (yrkande 2).
Även motion 1996/97:Kr17 (fp) föreslås
att en minskning på 300 miljoner kronor
på anslaget E 2 utan särskilt yrkande.
Utskottet tillstyrker propositionens
förslag i denna del och avstyrker motion
K705 yrkande 2.
Översyn av distributionsstödet
I motion 1996/97:Kr20 (v) yrkande 14
föreslås att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om dagspressen. I motionen
anförs att staten bör ta ett mer samlat
grepp i form av en översyn av
distributionsstödet till dagstidningarna
där även problem kring distributionen av
fack- och organisationspress bör
behandlas.
Enligt uppgift från Kulturdepartementet
finns för närvarande inga planer på
någon förnyad utredning av
distributionsstödet till dagspressen.
Utskottet erinrar om att det särskilda
stödet till kulturtidskrifter inte är
inriktat särskilt på distribution utan
kan ges i form av produktionsstöd och
utvecklingsstöd. Övriga tidningar och
tidskrifter såsom fack- och
organisationstidskrifter omfattas inte
av existerande stödordningar. Regeringen
har nyligen beslutat direktiv till en
utredning om boken och kulturtidskriften
(dir. 1996:85). Enligt direktiven skall
utredaren bedöma möjligheten att främja
en fortsatt bred utgivning av
tidskrifter som når en vid läsekrets.
Det kan t.ex. gälla
utgivningsstrukturen, distributionen och
tidskrifternas uttnyttjande på
biblioteken. Enligt utskottets mening
får motion Kr20 yrkande 14 med det
anförda anses besvarad varför den
avstyrks.
Avveckling av presstödet 1998
I motion 1996/97:K705 (m) föreslås dels
att presstödet avvecklas helt fr.o.m.
budgetåret 1998 (yrkande 1), dels att
Presstödsnämnden avvecklas fr.o.m.
budgetåret 1998 (yrkande 3). Beträffande
motiveringen hänvisas till vad utskottet
anfört ovan.
Utskottet avstyrker motionen med
hänvisning till vad som anförts ovan.
Stöd till radio- och kassettidningar
Propositionen
Anslaget E 3 Stöd till radio- och
kassettidningar, som disponeras av
Taltidningsnämnden, föreslås uppgå till
123 700 000 kr för 1997.
Taltidningsnämnden har föreslagit
regeringen att en funktion med centralt
ansvar för upphandling av utrustning och
service samt löpande effektivisering av
taltidningsverksamheten inrättas vid
Presstödsnämndens kansli, vilket
beräknas ge en årlig
nettokostnadsminskning med ca 900 000
kr. Med anledning av förslaget föreslår
regeringen att 500 000 kr överförs från
det här aktuella anslaget till
Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden
för att stärka kansliets resurser för
upphandling m.m. Till följd av att
behovet av upphandling för
radiotidningsmottagare år 1997 kommer
att vara litet föreslår regeringen att
3,6 miljoner kronor tillfälligt förs
bort från anslaget detta år.
Motionerna
I motion 1996/97:K708 hemställer Anders
Björck m.fl. (m) att riksdagen anslår 41
700 000 kr till Stöd till radio- och
kassettidningar i enlighet med vad som
anförts i motionen. Enligt motionärerna
finns ingen anledning att skjuta de
kostnadsminskningar som en ökad
användning av digital taltidningsteknik
ger möjlighet till på framtiden. Det
statliga stödet kan minskas redan 1997
genom att taltidningssystemet baseras på
öppna system som Internet och World Wide
Web. Anslaget E 3 föreslås mot denna
bakgrund minskas till en tredjedel av
det nuvarande fr.o.m. 1997.
I motion 1996/97:Kr256 hemställer Dan
Ericsson (kd) att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att man inom
presstödets ram ska prioritera ökat stöd
till radio- och kassettidningar (yrkande
2). Enligt motionären skall presstödet
garantera mångfalden i svensk press och
därmed också möjligheterna att läsa fler
tidningar som har olika politiska
ledarredaktioner. Denna möjlighet finns
dock inte för synskadade om inte stödet
till radio- och kassettidningar byggs
ut.
Utskottets bedömning
Mål för taltidningsverksamheten
Av budgetpropositionen framgår att
regeringen bedömer att målet för stödet
till taltidningar i stort sett uppnåtts,
då utgivningen av taltidningar täcker
nära nog hela landet, vilket innebär att
de flesta synskadade kan abonnera på en
dagstidning. Vid slutet av budgetåret
1994/95 fanns det enligt propositionen
81 dagstidningar som kom ut som
taltidningar, varav flertalet som
radiotidningar, 17 som kassettidningar
och 6 som RATS-tidningar (radiosänd
talsyntestidning för synskadade).
När det gäller möjligheterna att bygga
ut taltidningsverksamheten anförs i
propositionen dels att ett utgiftstak
införts vid anslagstilldelningen, dels
att det krävs betydande
kostnadseffektiviseringar för att
utbyggnaden skall kunna fortsätta.
Möjligheten till effektiviseringar
hänger nära samman med
teknikutvecklingen. Denna fråga har på
regeringens uppdrag utretts av
Taltidningsnämnden. Enligt
Taltidningsnämndens rapport bör RATS på
kort sikt vara huvudalternativet för
svenska digitala taltidningar.
Inriktningen på längre sikt bör enligt
rapporten vara att göra en upphandling
av digitala taltidningssystem, där en
leverantörsspecifik paketlösning och en
lösning som baseras på öppna system samt
Internet och World Wide Web kan
offereras. Regeringen har enligt
propositionen för avsikt att uppdra åt
Taltidningsnämnden att utreda
möjligheterna att göra en
kravspecifikation för ett
taltidningssystem baserat på öppna
standarder.
En slutsats av vad utskottet här
redovisat är att det sannolikt inte är
möjligt att sänka taltidningskostnaderna
totalt sett med hjälp av besparingar
till följd av den tekniska utvecklingen.
Det finns dock enligt utskottets mening
goda skäl att anta att
teknikutvecklingen på längre sikt kan
antas medföra minskade kostnader. I en
sådan situation kommer det att finnas en
valmöjlighet mellan att minska anslaget
avseende stödet till radio- och
kassettidningar eller att bygga ut
verksamheten med hjälp av det ökade
finansiella utrymmet eller att kombinera
båda dessa ansatser. Enligt utskottet
bör målet för taltidningsverksamheten på
längre sikt vara att öka valfriheten vad
gäller tillgången på taltidningar med
olika inriktningar.
I motion 1996/97:Kr256 (kd) yrkande 2
föreslås att stödet till radio- och
kassettidningar skall prioriteras inom
ramen för presstödet. Enligt motionären
skall presstödet garantera mångfalden
inom svensk press och därmed också
möjligheterna att läsa fler tidningar
som har olika politiska
ledarredaktioner. Denna möjlighet finns
dock inte för synskadade om inte stödet
till radio- och kassettidningar byggs
ut. Denna verksamhet bör enligt motionen
prioriteras inom ramen för presstödet.
Utskottet hänvisar med anledning av
motionen till vad utskottet anfört under
avsnittet om Presstödsnämnden och
Taltidningsnämnden i här aktuellt
avseende. Av detta framgår bl.a. att det
tillgängliga antalet taltidningar
bestäms av de resurser som avdelas inom
anslaget E 3 Stöd till radio- och
kassettidningar. Det är genom det
allmänna presstödet som mångfalden inom
dagspressen befrämjas. Därför är det
enligt utskottets mening endast i
indirekt mening som mångfalden bland
taltidningar har samband med mångfalden
inom dagspressen. Krav på ett ökat utbud
av taltidningar bör ställas på det
särskilda anslaget för detta ändamål.
Med detta får motion Kr256 anses
besvarad varför den avstyrks.
Anslaget E 3 Stöd till radio- och
kassettidningar
I budgetpropositionen föreslås att på
anslaget E 3 anvisas 123 700 000 kr för
1997. I detta förslag ligger att 500 000
kr överförs till Presstödsnämnden och
Taltidningsnämnden för att stärka
resurserna för upphandling m.m.
I motion 1996/97:K708 (m) föreslås att
riksdagen anvisar 41 700 000 kr till
anslaget E 3, dvs. en minskning med två
tredjedelar i förhållande till
propositionens förslag. Motivet till
motionens förslag är att en ökad
användning av digital taltidningsteknik
kan ge betydande kostnadsminskningar
redan budgetåret 1997.
Med hänvisning till vad utskottet
anfört i det föregående tillstyrks
propositionens förslag i denna del.
Motion K708 avstyrks.
Radio- och TV-verket
Propositionen
Målet för Radio- och TV-verket är enligt
propositionen att främja möjligheterna
till mångfald i radio och television
genom att ansvara för all
tillståndsgivning i enlighet med de
särskilda lagarna för ljudradio- och
televisionssändningar riktade till
allmänheten i de fall uppgifterna inte
ligger på regeringen eller någon annan
särskilt angiven myndighet.
Omformuleringen av det övergripande
målet innebär enligt propositionen ingen
förändring av verksamhetsinriktningen.
Regeringen föreslår att anslaget E 4
Radio- och TV-verket anvisas 8 016 000
kr för år 1997. En besparing med 219 000
kr tas ut under året. Radio- och TV-
verket föreslås få en låneram i
Riksgäldskontoret på 200 000 kr för år
1997.
Utskottets bedömning
Utskottet tillstyrker propositionens
förslag angående det övergripande målet
för Radio- och TV-verket och medel till
verket under anslaget E 4.
Granskningsnämnden för radio och TV
Propositionen
Betänkandet Kulturpolitikens inriktning
(SOU 1995:84) och remissyttranden över
detta samt Granskningsnämndens
årsredovisning och fördjupade
anslagsframställning har legat till
grund för regeringens fördjupade
prövning av Granskningsnämnden. Den har
enligt regeringens bedömning i allt
väsentligt uppfyllt målet för
verksamheten om att i efterhand granska
program i samtliga sändningsformer inom
sitt ansvarsområde.
Målet för Granskningsnämnden för radio
och TV skall enligt propositionen vara
att verka för att programföretagen
följer reglerna för sändningarnas
innehåll i fråga om ljudradio- och TV-
sändningar till allmänheten genom
efterhandsgranskning av innehållet i
sändningarna. Omformuleringen av målet
innebär ingen förändring av
verksamhetens inriktning.
Regeringen förslår att på anslaget E 5
Granskningsnämnden för radio och TV
anvisas 6 671 000 kr för år 1997. För år
1997 bör nämnden enligt propositionen
anvisas 4 536 000 kr från
rundradiofonden, som nämnden har att
redovisa på budgetens inkomstsida. En
besparing föreslås tas ut med 206 000 kr
under 1997. Nämnden föreslås få en
låneram i Riksgäldskontoret på 520 000
kr.
Utskottets bedömning
Utskottet tillstyrker propositionens
förslag angående det övergripande målet
för Granskningsnämnden för radio- och Tv
och förslaget till finansiering och
medelsanvisning under anslaget E 5.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande anslag m.m. under
utgiftsområde 1, Rikets styrelse
att riksdagen
a) antar riksdagens
förvaltningsstyrelses förslag till
lag om ändring i lagen (1994:1066) om
statligt bidrag till partigrupperna i
riksdagen,
b) antar regeringens förslag till
lag om ändring i lagen (1972:625) om
statligt stöd till politiska partier
med den ändringen att ikraftträdande-
och övergångsbestämmelsen får
följande lydelse:
Denna lag träder i kraft den 1 januari
1997.
Före ikraftträdandet ingivna ansökningar
om stöd för det år som räknas från och
med den 15 oktober 1996 skall anses avse
stöd med belopp som från och med den 1
januari 1997 följer av bestämmelserna i
den nya lydelsen.
Till partier som beviljats statligt stöd
för tiden från och med den 15 oktober
1996 utgår, efter beslut av
Partibidragsnämnden i januari 1997, tre
fjärdedelar av årsbeloppet fram till den
14 oktober 1997 enligt bestämmelserna i
den nya lydelsen.
c) godkänner att de övergripande
målen för Presstödsnämnden och
Taltidningsnämnden skall vara i
enlighet med vad regeringen förordar
i avsnittet E 1 Presstödsnämnden och
Taltidningsnämnden,
d) godkänner att det övergripande
målet för Radio- och TV-verket skall
vara i enlighet med vad regeringen
förordar i avsnittet E 4 Radio och TV-
verket,
e) godkänner att det övergripande
målet för Granskningsnämnden för
radio och TV skall vara i enlighet
med vad regeringen förordar under
avsnittet E 5 Granskningsnämnden för
radio och TV,
f) godkänner vad regeringen föreslår
om en medelstilldelning från
rundradiokontot till
Granskningsnämnden för radio och TV
för år 1997 på 4 536 000 kr som
nämnden har att redovisa på
statsbudgetens inkomstsida,
g) som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört
beträffande presstöd till
elektroniskt distribuerade
dagstidningar,
h) med anledning av proposition
1996/97:3 avsnitt 15.1.3 som sin
mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört beträffande en
tvåårig övergångsperiod för tidningar
som inte längre är berättigade till
presstöd,
i) med bifall till motion
1996/97:Kr9 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet
anfört beträffande införande av en
regel i presstödsförordningen om
indragning av distributionsstödet i
vissa fall,
j) dels med bifall till proposition
1996/97:1 i denna del anvisar
anslagen under utgiftsområde 1 Rikets
styrelse för budgetåret 1997 enligt
uppställningen i bilaga 2, dels
godkänner vad som anförts i
proposition 1996/97:3 avsnitt 15.1, i
den mån det inte omfattas av vad
utskottet hemställt ovan under punkt
h,
k) avslår de motionsyrkanden som
förtecknats i bilaga 3,
res. 1 (m, fp , v ,mp)
2. beträffande beräkning av
anslaget B 1 Riksdagens ledamöter och
partier för 1998 och 1999
att riksdagen avslår motion
1996/97:K907 yrkande 2, delvis,
res. 2 (mp)
3. beträffande beräkning av
anslaget B 2 Riksdagens
förvaltningskostnader för 1998 och
1999
att riksdagen avslår motion
1996/97:K907 yrkande 2, delvis,
res. 3 (mp)
4. beträffande beräkning av
anslaget C 1 Regeringskansliet m.m.
för 1998 och 1999
att riksdagen avslår motion
1996/97:K907 yrkande 2, delvis,
res. 4 (mp)
5. beträffande
lånebemyndigande
att riksdagen bemyndigar riksdagens
förvaltningsstyrelse att för
budgetåret 1997 besluta om lån i
Riksgäldskontoret till investeringar
i riksdagens fastigheter intill ett
sammanlagt belopp av 48 000 000 kr,
6. beträffande redovisning och
revision av kungens apanage
att riksdagen avslår motion
1996/97:K915 yrkande 1,
res. 5 (v)
7. beträffande tillkännagivande
om hovets avskaffande
att riksdagen avslår motion
1996/97:K915 yrkande 2,
res. 6 (v)
8. beträffande undersökning av
ledamöternas åsikter om
assistentstödet
att riksdagen avslår motion
1996/97:K313 yrkande 2,
res. 7 (m, fp, c)
9. beträffande översyn av det
avtrappade partistödet
att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet
anfört,
10. beträffande översyn av
distributionsstödet till
dagstidningar m.m.
att riksdagen avslår motion
1996/97:Kr20 yrkande 14,
res. 8 (v)
11. beträffande avveckling av
presstödet och Presstödsnämnden
att riksdagen avslår motion
1996/97:K705 yrkandena 1 och 3.
res. 9 (m)
Stockholm den 28 november 1996
På konstitutionsutskottets vägnar
Birgit Friggebo
I beslutet har deltagit: Birgit Friggebo
(fp), Kurt Ove Johansson (s), Catarina
Rönnung (s), Anders Björck (m), Widar
Andersson (s), Barbro Hietala Nordlund
(s), Birgitta Hambraeus (c), Pär-Axel
Sahlberg (s), Jerry Martinger (m), Mats
Berglind (s), Kenneth Kvist (v), Frank
Lassen (s), Inger René (m), Peter
Eriksson (mp), Håkan Holmberg (fp),
Nikos Papadopoulos (s) och Nils Fredrik
Aurelius (m).
Reservationer
1. Anslag m.m. under utgiftsområde 1
Rikets styrelse (mom.1)
Birgit Friggebo (fp), Anders Björck (m),
Jerry Martinger (m), Kenneth Kvist (v),
Inger René (m), Peter Eriksson (mp),
Håkan Holmberg (fp) och Nils Fredrik
Aurelius (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande
under rubriken Regeringskansliet m.m.
som börjar med Även den förändring och
slutar med K907 yrkande 1, delvis och
K914 bort ha följande lydelse:
Även den förändring av
regeringskansliets organisation som nu
förbereds motiveras enligt vad som
anförs i budgetpropositionen av de
ökande anspråk på funktionsförmåga som
regeringskansliet har att möta. De skäl
som har anförts för förändringen ligger
följaktligen i linje med det synsätt som
motiverat de ändrade formerna för
anvisande av medel till
regeringskansliet. Från utskottets
utgångspunkter framstår det emellertid
inte som fullt genomlyst hur en så pass
betydande förändring i formellt
hänseende som det nu blir fråga om på
längre sikt kan antas påverka
regeringsarbetet. Vidare saknas helt
beräkningar av de ekonomiska
konsekvenser organisationsförändringen
medför.
Utskottet anser att en mera ingående
redovisning från regeringens sida av de
överväganden som kan göras i fråga om
förändringens verkningar hade varit
önskvärd och har för egen del vid
beredningen av ärendet genom en
utfrågning av ledande tjänstemän i
Statsrådsberedningen sökt skaffa sig en
djupare bild av den tilltänkta
förändringens innebörd från
konstitutionella synpunkter. Mot
bakgrund av det vida utrymme som
regeringsformen lämnar för regeringen
att själv bestämma om formerna för sitt
arbete och regerings-
kansliets organisation har utskottet
dock inte funnit tillräckliga skäl att
nu göra några vidare uttalanden i fråga
om den organisatoriska förändring av
regeringskansliet som har förutskickats
i propositionen.
Som ett led i den granskning som
ankommer på utskottet enligt 12 kap. 1 §
regeringsformen har utskottet vid
tidigare års granskningar berört
regeringens sammansättning och
regeringsarbetets organisation. Den
ändring av regeringskansliets
organisation som nu förbereds ger
ytterligare anledning för utskottet att
vid kommande granskningar uppmärksamma
de organisatoriska förutsättningarnas
betydelse för regeringsarbetet.
Anslaget
I propositionen föreslås att till
anslaget C 1 Regeringskansliet m.m.
anvisas 1 944 624 000 kr för budgetåret
1997.
I motion K914 (v) hemställs att anslaget
C 1 minskas med 38 895 000 kr för 1997.
I motion K907 (mp) yrkande 1, delvis,
hemställs att anslaget minskas med 100
miljoner kronor för 1997 och i yrkande
2, delvis, att det minskas med samma
summa för 1998 och 1999.
Utskottet anser att Sveriges ansträngda
ekonomi ställer krav på återhållsamhet
med de offentliga utgifterna.
Regeringskansliet har ökat sina
kostnader betydligt de senaste åren
medan de flesta andra myndigheter fått
vidkännas nedskärningar. En nedskärning
av anslaget med 40 miljoner kronor kan
genomföras utan att detta behöver gå ut
över verksamheten, särskilt mot bakgrund
av den omorganisation som är på gång.
Med bifall till motion K914 (v) och med
anledning av motion K907 (mp) yrkande 1,
delvis, föreslår utskottet att till
anslaget C 1 Regeringskansliet m.m. för
budgetåret 1997 anvisas ett i
förhållande till regeringens förslag 40
miljoner kronor lägre belopp.
dels att den del av utskottets yttrande
under rubriken Stöd till politiska
partier som börjar med Utskottet
delar och slutar med nu angivna
ändringen bort ha följande lydelse:
Med tanke på det ansträngda budgetläget
är det enligt utskottets uppfattning
inte rimligt att nu vidta en full
återställning av partistödet. Utskottet
avstyrker därför den föreslagna
höjningen med 30 miljoner kronor och
tillstyrker motionerna K907 (mp) yrkande
1, delvis, och K916 (fp). Utskottets
ställningstagande innebär också ett
delvis tillstyrkande av motion K912 (m),
i vilken föreslås en sänkning av
partistödet fr.o.m. budgetåret 1997.
Propositionens förslag till ändring i
lagen om statligt stöd till politiska
partier avstyrks följaktligen.
dels att den del av utskottets yttrande
under rubriken Utskottets bedömning,
Förändringar av dagstidningsbegreppet
m.m. som börjar med Utskottet ansluter
sig och slutar med Kr17 yrkande 22
(delvis) bort ha följande lydelse:
Regeringens förslag till omdefiniering
av dagstidningsbegreppet - som innebär
att lågfrekventa tidningar som har sin
utgångspunkt i religion och miljöfrågor
inte skall betraktas som dagstidningar,
medan de som behandlar allmänna
samhällsfrågor och politik skall räknas
som dagstidningar - förefaller
godtyckligt och svårmotiverat. Genom
regeringens förslag till förändringar av
dagstidningsbegreppet kommer en del
fådagarstidningar att drabbas hårt.
Utskottet motsätter sig en utveckling
som leder till att utgivningen av
fådagarstidningar begränsas till
politiska partier. De skall i stället
som idag kunna ges ut av ideella
organisationer, folkrörelser, religiösa
organisationer, m.fl. Med anledning av
motionerna K702 yrkande 1, K706 yrkande
1, K718 yrkande 1, Kr4 yrkande 32 och
Kr17 yrkande 22, delvis, avstyrker
utskottet regeringens förslag i denna
del.
dels att den del av utskottets yttrande
under rubriken Utskottets bedömning,
Förändringar av dagstidningsbegreppet
m.m. som börjar med Utskottet
instämmer i och slutar före rubriken
Driftsstöd till dagspressen bort ha
följande lydelse:
Den i kulturpropositionen föreslagna
regeln om särskiljande av publikationer
innebär att Presstödsnämnden skall
behandla två tidningar med visst
inbördes samband som en publikation,
trots att de utkommer under olika namn
och uppfyller kravet på 51% eget
redaktionellt innehåll. Utskottet delar
motionärernas bedömning att
förutsättningarna för berörda tidningar
kommer att ändras med mycket kort varsel
med konsekvenser för tidningarnas
möjligheter att få del av driftsstödet
samt distributionsstödet och delta i
samdistributionen. Med anledning av
motionerna Kr4 (mp) yrkande 33, Kr6 (m)
och Kr17 (fp) yrkande 22, delvis,
avstyrker utskottet regeringens förslag
om särskiljande av publikationer.
dels att den del av utskottets yttrande
under rubriken Utskottets bedömning,
Driftsstöd till dagspressen som börjar
med I propositionen anförs och slutar
med Motionen avstyrks bort ha
följande lydelse:
Utskottet har i det föregående motsatt
sig regeringens förslag till förändring
av dagstidningsbegreppet. Någon regel om
stöd under en övergångsperiod för
tidningar som upphör att definieras som
dagstidningar behövs följaktligen inte.
Utskottet avstyrker alltså regeringens
förslag i denna del och också de
motioner som föreslår en längre
övergångstid än i propositionen
(motionerna K702 yrkande 2, K706 yrkande
2, K716 yrkande 1 och K718 yrkande 2).
dels att den del av utskottets yttrande
under rubrikerna Utskottets bedömning
och Anslaget E 2 Presstöd som börjar med
Utskottet tillstyrker och slutar med
K705 yrkande 2 bort ha följande
lydelse:
De av utskottet i det föregående
vidtagna förändringarna i regeringens
förslag till presstödsregler medför viss
ökning av kostnaderna för presstöd. Den
uteblivna förändringen av
dagstidningsbegreppet inklusive den
uteblivna särskiljanderegeln beräknas
öka kostnaderna med ca 6,2 miljoner
kronor för 1997. Denna kostnadsökning
bör enligt utskottets mening regeringen
kunna hantera inom ramen för anslaget
till presstödet utan att särskilt beslut
behöver tas om omdisponeringar inom
utgiftsområdet. Den i motion K705
yrkande 2 föreslagna nedskärningen av
presstödet avstyrks.
dels att utskottet bort anföra:
Sammanfattningsvis tillstyrker
utskottet reservanternas förslag till
anvisning av anslagen under
utgiftsområde 1 Rikets styrelse för
budgetåret 1997 enligt uppställning i
bilaga 2.
Vidare avstyrks de motioner i
betänkandets bilaga 3 som inte
tillstyrkts i detta avsnitt.
dels att utskottets hemställan under
mom. 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande anslag m.m. under
utgiftsområde 1 Rikets styrelse
att riksdagen
a) = utskottet
b) avslår regeringens förslag till
lag om ändring i lagen (1972:625) om
statligt stöd till politiska partier
c) = utskottet
d) = utskottet
e) = utskottet
f) = utskottet
g) = utskottet
h) = beslutar att punkten utgår
i) = utskottet
j) med anledning av regeringens
förslag i propositionerna 1996/97:1 i
denna del och 1996/97:3 avsnitt 15.1
och med bifall till motionerna
1996/97:K916, 1996/97:K907 yrkande 1
delvis och 1996/97:K914 och med
anledning av motionerna 1996/97:K702
yrkande 1, 1996/97:K706 yrkande 1,
1996/97:K718 yrkande 1, 1996/97:Kr4
yrkandena 32 och 33, 1996/97:Kr6,
1996/97:Kr17 yrkande 22, 1996/97:K912
och 1996/97:907 yrkande 1 delvis
anvisar anslagen under utgiftsområde
1 Rikets styrelse för budgetåret 1997
enligt den som reservanternas
förslag betecknade uppställningen i
bilaga 2,
k) avslår de motionsyrkanden som
förtecknats i bilaga 3 och som inte
omfattas av föregående moment.
2. Beräkning av anslaget B 1 Riksdagens
ledamöter och partier för 1998 och 1999
(mom. 2)
Peter Eriksson (mp) anser
dels att det avsnitt i utskottets
yttrande som under rubriken Riksdagens
ledamöter och partier börjar med
Utskottet anser och slutar med i
samma motion bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att anslaget B 1
Riksdagens ledamöter och partier m.m.
bör minskas med 20 miljoner kronor för
1998 och med 35 miljoner kronor för 1999
i förhållande till regeringens förslag.
Såsom påpekas i motion K907 (mp) bör
minskningen kunna genomföras genom en
minskning av ledamöternas
kostnadsersättningar, mindre kostsamma
resor och en effektivisering av den inre
riksdagsförvaltningen.
Förvaltningskontoret bör redan nu
planera för en minskning av anslaget i
kommande budgetar. Vad utskottet här
anfört med anledning av motion K907 (mp)
yrkande 2, delvis, bör riksdagen som sin
mening ge förvaltningskontoret till
känna.
dels att utskottets hemställan under
mom. 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande beräkning av anslaget
B 1 Riksdagens ledamöter och partier
för 1998 och 1999
att riksdagen med anledning av motion
1996/97:K907 yrkande 2, delvis, som
sin mening ger Riksdagens
förvaltningskontor till känna vad
utskottet anfört,
3. Beräkning av anslaget B 2 Riksdagens
förvaltningskostnader för 1998 och 1999
(mom. 3)
Peter Eriksson (mp) anser
dels att det avsnitt i utskottets
yttrande som under rubriken Riksdagens
förvaltningskostnader börjar med
Utskottet har tidigare och slutar med
K907 (mp) yrkande 2 delvis bort ha
följande lydelse:
Utskottet delar uppfattningen i motion
K907 (mp) att anslaget för riksdagens
förvaltningskostnader bör minskas med 30
miljoner kronor för budgetåret 1998 och
med 40 miljoner kronor för 1999. Behovet
av lägenheter för riksdagsledamöterna är
kraftigt överdrivet, varför det bör vara
fullt möjligt att reducera kostnaderna
med de belopp som föreslås i motion K907
(mp). Förvaltningskontoret bör redan nu
planera för en minskning av anslaget i
kommande budgetar. Vad utskottet här
anfört med anledning av motion K907 (mp)
yrkande 2, delvis, bör riksdagen som sin
mening ge förvaltningskontoret till
känna.
dels att utskottets hemställan under
mom. 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande beräkning av anslaget
B 2 Riksdagens förvaltningskostnader
för 1998 och 1999
att riksdagen med anledning av motion
1996/97:K907 yrkande 2, delvis, som
sin mening ger Riksdagens
förvaltningskontor till känna vad
utskottet anfört,
4. Beräkning av anslaget C 1
Regeringskansliet m.m. för 1998 och 1999
(mom. 4)
Peter Eriksson (mp) anser
dels att det avsnitt i utskottets
yttrande som under rubriken Regerings-
kansliet m.m. börjar med Beträffande
motion K907 och slutar med i denna
del bort ha följande lydelse:
Utskottet delar uppfattningen i motion
K907 (mp) att regeringskansliet även för
åren 1998 och 1999 bör vidkännas en
minskning av anslaget med 100 miljoner
kronor per år. Besparingen bör kunna
klaras genom mindre kostsamma resor och
effektivare organisation. Regeringen bör
redan nu förbereda en anslagsminskning i
denna storleksordning för kommande
budgetår. Vad utskottet anfört med
anledning av motion K907 (mp) yrkande 2,
delvis, bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under
mom. 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande beräkning av anslaget
C 1 Regeringskansliet m.m. för 1998
och 1999
att riksdagen med anledning av motion
1996/97:K907 yrkande 2, delvis, som
sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
5. Redovisning och revision av kungens
apanage (mom. 6)
Kenneth Kvist (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande
under rubriken Kungliga hov- och
slottsstaten som börjar med Utskottet
ser med och slutar med andra
statsutgifter bort ha följande lydelse:
Utskottet delar uppfattningen i motion
K915 (v) yrkande 1 att de delar av
kungens apanage som inte utgår som
arvode till kungafamiljen skall
underkastas redovisningsskyldighet och
revision på samma sätt som andra
statsutgifter. Bortsett från
arvodesdelen bör alltså såväl
representationsanslag som det antal
tjänstemän som skall finnas vid ett
statschefskansli redovisas, budgeteras
och revideras som inom övriga
statsförvaltningen. Det torde också
ligga i hovets intresse att så öppet som
möjligt redovisa hur skattebetalarnas
medel används. Vad utskottet här anfört
om redovisning och revision av kungens
apanage bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under
mom. 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande redovisning och
revision av kungens apanage
att riksdagen med anledning av motion
1996/97:K915 yrkande 1 som sin mening
ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
6. Tillkännagivande om hovets
avskaffande (mom. 7)
Kenneth Kvist (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande
under rubriken Kungliga hov- och
slottsstaten som börjar med Det i
samma och slutar med avstyrks också
(yrkande 2) bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att hovet, i meningen
uppvaktning och liknande, bör avskaffas.
Då statschefen, hans maka eller deras
ställföreträdare vid representation och
liknande uppgifter behöver människor vid
sin sida skall dessa vara av staten på
sedvanligt sätt anställda tjänstemän.
Vad utskottet här anfört om hovets
avskaffande bör riksdagen med anledning
av motion K915 (v) yrkande 2 som sin
mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under
mom. 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande tillkännagivande om
hovets avskaffande
att riksdagen med anledning av motion
1996/97:K915 yrkande 2 som sin mening
ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
7. Undersökning av ledamöternas åsikter
om assistentstödet (mom. 8)
Birgit Friggebo (fp), Anders Björck (m),
Birgitta Hambraeus (c), Jerry Martinger
(m), Inger René (m), Håkan Holmberg (fp)
och Nils Fredrik Aurelius (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande
under rubriken Riksdagens ledamöter och
partier som börjar med Ledamotsstödet
utgår och slutar med motion K313 (m)
yrkande 2 bort ha följande lydelse:
I den ledamotsenkät som gjordes i maj
1996 ingick inte frågor om
assistent/utredarstödet. Utskottet anser
att det nu finns skäl att undersöka om
riksdagsledamöterna anser att
assistent/utredarstödet är lämpligt
utformat. En större flexibilitet
beträffande utnyttjandet av stödet
skulle kunna leda till en effektivare
användning av resurserna. Utskottet
tillstyrker därför motionärernas förslag
att uppdra åt förvaltningsstyrelsen att
undersöka ledamöternas åsikter om
dispositionen av
assistent/utredarstödet. Om
undersökningsresultatet ger anledning
till det, bör förvaltningsstyrelsen
återkomma med förslag till ändrad
utformning av assistent/utredarstödet.
Vad utskottet anfört med anledning av
motion K313 (m) yrkande 2 bör riksdagen
som sin mening ge Riksdagens
förvaltningskontor till känna.
dels att utskottets hemställan under
mom. 8 bort ha följande lydelse:
8. beträffande undersökning av
ledamöternas åsikter om
assistentstödet
att riksdagen med anledning av motion
1996/97:K313 yrkande 2 som sin mening
ger Riksdagens förvaltningskontor
till känna vad utskottet anfört,
8. Översyn av distributionsstödet till
dagstidningar m.m. (mom. 10)
Kenneth Kvist (v) anser
dels att det avsnitt i utskottets
yttrande som under rubriken Översyn av
distributionsstödet börjar med Enligt
uppgift och slutar med varför den
avstyrks bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening kan det trots
att problemen kring distributionsstödet
till dagstidningarna är välbekanta och
nyligen varit föremål för utredning
finnas vissa kvarstående problem. Också
kring distributionen av fack- och
organisationspress finns en rad problem
som bl.a. hänger samman med Postens
bolagisering och breddning av momsen.
Enligt utskottets mening bör därför en
översyn av distributionsstödet göras
omfattande såväl kulturtidskrifter, fack-
och organisationspress som dagspresssen.
Motion Kr20 yrkande 14 tillstyrks. Detta
bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under
mom. 10 bort ha följande lydelse
10. beträffande översyn av
distributionsstödet till
dagstidningar m.m.
att riksdagen med bifall till motion
1996/97:Kr20 yrkande 14 som sin
mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.
9. Avveckling av presstödet och
Presstödsnämnden (mom. 11)
Anders Björck, Jerry Martinger, Inger
René och Nils Fredrik Aurelius (alla m)
anser
dels att utskottets hemställan som under
rubriken Avveckling av presstödet 1998
börjar med Utskottet avstyrker
motionen och slutar med vad som
anförts ovan bort ha följande lydelse:
I motion K705 anförs att de stora
förhoppningar som varit förknippade med
presstödet aldrig kunnat infrias.
Presstödet har inte använts till att
minska beroendet av statliga bidrag
eller till seriös rationalisering utan i
stor utsträckning använts för att täcka
löpande kostnader.
Utskottet instämmer i denna bedömning
och ställer sig bakom förslaget i
motionen att avskaffa presstödet. Det
bör ske 1998. Vad utskottet här anfört
bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under
mom. 11 bort ha följande lydelse:
11. beträffande avveckling av
presstödet
att riksdagen med bifall till motion
1996/97:K705 yrkandena 1 och 3 som
sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört.
Särskilda yttranden
1. Anslag m.m. under utgiftsområde 1
Rikets styrelse (mom. 1)
Anders Björck, Jerry Martinger, Inger
René och Nils Fredrik Aurelius (alla m)
anför:
I Moderata samlingspartiets ekonomisk-
politiska motion (motion:1996/97:
Fi204) redovisade partiet sin allmänna
syn på utgiftsområde 1. Därvid framhöll
partiet att besparingar borde ske på
följande verksamhetsområden:
- Stöd till dagspressen (-300 miljoner
kronor)
- Stöd till radio- och kassettidningar (-
82 miljoner kronor)
- Stöd till politiska partier.(-107
miljoner kronor)
Den sammanlagda besparingen för 1997
beräknades till 489 miljoner kronor.
Om Moderata samlingspartiet erhållit
majoritet för sina förslag, skulle
väsentliga förändringar inträffa redan
under 1997 på de nämnda områdena. Dessa
förändringar skulle fortsätta under de
två följande budgetåren, för vilka
fortsatta besparingar inom de utpekade
områdena föreslagits.
Främst skulle förändringarna märkas
inom området presstödet, där en
avveckling skulle påbörjas under 1997.
På området radio- och kassettidningar
utgår Moderata samlingspartiet från att
den tekniska utvecklingen är sådan att
relativt stora och snabba besparingar
kan göras tack vare den pågående
teknikutvecklingen. En neddragning under
flera år av det statliga stödet till de
politiska partierna skulle enligt
Moderata samlingspartiets mening leda
till en anpassning av verksamheten i
överensstämmelse med vad som gäller i
andra delar av samhället. Inte heller
skulle någon utbyggnad av
partigruppsstödet i riksdagen ske.
Moderata samlingspartiet anser således
att presstödet skall avskaffas. Då vi
inte fått majoritet för denna ståndpunkt
har vi menat att de detaljändringar i
dagstidningsbegreppet som regeringen
föreslagit och som enbart skulle leda
till minskad mångfald inom dagspressen
utan egentliga besparingar inte bör
genomföras. Vi har därför anslutit oss
till den gemensamma ståndpunkten i
fyrpartireservationen.
Beträffande stöd till elektroniskt
distribuerade tidningar anser Moderata
samlingspartiet, som tidigare
framhållits, att systemet med statligt
presstöd bör avvecklas helt fr.o.m.
budgetåret 1998. Med en avveckling
skulle bl.a. följa att presstöd till
elektroniska tidningar inte heller kan
komma i fråga. För budgetåret 1997 anser
Moderata samlingspartiet dock i likhet
med utskottsmajoriteten att regleringen
av presstödet snarast bör kompletteras
med en bestämmelse som ger
Presstödsnämnden en möjlighet att i
fråga om elektroniskt distribuerade
dagstidningar jämka driftsstödet efter
vad som är skäligt med hänsyn till
kostnaderna.
Utskottsmajoriteten har med anledning
av en socialdemokratisk motion tagit ett
initiativ som går ut på införande av en
regel i presstödsförordningen som gör
det möjligt att dra in
distributionsstödet. Vi motsätter oss
denna ändring.
2. Anslag m.m. under utgiftsområde 1
Rikets styrelse (mom. 1)
Birgit Friggebo och Håkan Holmberg (båda
fp) anför:
I den ekonomisk-politiska motionen
(motion 1996/97:Fi211) redovisade
Folkpartiet liberalerna sin politik för
utgiftsområde 1, där de sammanlagda
besparingsförslagen för 1997 beräknades
till 330 miljoner kronor.
Besparingsförslagen avsåg främst
presstödet men även stödet till de
politiska partierna.
Om Folkpartiet liberalerna erhållit
majoritet för sina förslag skulle
långsiktiga förändringar kunna inledas
på presspolitikens område i
överensstämmelse med Folkpartiet
liberalernas grunduppfattning att stödet
till dagspressen bör avvecklas på längre
sikt. På denna grund har Folkpartiet
liberalerna lagt besparingsförslag på
det aktuella området i samma
storleksordning för 1998 och 1999.
Folkpartiet liberalerna anser således
egentligen att presstödet på sikt skall
avvecklas. Då vi inte fått majoritet för
denna ståndpunkt har vi menat att de
detaljändringar i dagstidningsbegreppet
som regeringen föreslagit utan att
egentliga besparingar uppnås inte bör
genomföras. Vi har därför anslutit oss
till den gemensamma ståndpunkten i
fyrpartireservationen
När det gäller behandlingen av
elektroniskt distribuerade dagstidningar
vill Folkpartiet liberalerna framföra
följande. Enligt vår mening bör stödet
till dagspressen successivt avvecklas.
Med en avveckling skulle bl.a. följa att
presstöd till elektroniska tidningar
inte heller kan komma i fråga på längre
sikt. Eftersom någon avveckling av
stödet nu inte kommer till stånd kan det
emellertid bli aktuellt med stöd till
sådana tidningar, och då bör enligt
Folkpartiet liberalernas mening beaktas
att elektroniska dagstidningar kan
distribueras till avsevärt lägre
kostnader än en tidning som trycks på
papper. Något underlag för att bedöma
hur stora dessa kostnader är står inte
till buds nu. I avvaktan på ett sådant
underlag bör möjligheterna att få
presstöd egentligen nu begränsas till
papperstidningar i saklig
överensstämmelse med vad
Pressutredningen -94 har föreslagit.
Folkpartiet liberalerna har motionerat
om behovet att öka tillgången till och
därigenom värna mångfalden bland
taltidningarna. Konstitutionsutskottet
har i detta sammanhang uttalat att målet
för taltidningsverksamheten på längre
sikt bör vara att öka valfriheten vad
gäller tillgången på taltidningar med
olika inriktningar.
Utskottsmajoriteten har med anledning
av en socialdemokratisk motion tagit ett
initiativ som går ut på införandeav en
regel i presstödsförordningen som gör
det möjligt att dra in
distributionsstödet i de fall där ett
distributionsföretag uppenbart kringgår
likaprisprincipen genom att ta ut för
höga vinster. Vi stöder de i
propositionen redovisade motiven för att
inte införa en sådan regel.
3. Anslag m.m. under utgiftsområde 1
Rikets styrelse (mom. 1)
Kenneth Kvist (v) anför:
Vänsterpartiet anser i grunden att det
är riktigt att som regeringen föreslagit
höja partistödet. Dock har partiet gått
med på en sänkning av partistödet med 30
miljoner kronor inom ramen för
fyrpartireservationen. Denna avvikelse i
förhållande till Vänsterpartiets
egentliga uppfattning är ett pris för
kompromissen och illustrerar samtidigt
egenskaper hos den nya budgetprocessen
som partiet inte är helt tillfreds med.
Vänsterpartiet har motionerat i frågan
om behovet av mångfald bland
taltidningarna. I denna fråga har
konstitutionsutskottet uttalat att på
längre sikt bör målet för
taltidningsverksamheten vara att öka
valfriheten vad gäller tillgången till
taltidningar med olika inriktning.
4. Anslag m.m. under utgiftsområde 1
Rikets styrelse (mom. 1)
Peter Eriksson (mp) anför:
I den ekonomisk-politiska motionen
(1996/97:Fi213) och i den uppföljande
motionen (1996/97:K907) föreslog
Miljöpartiet besparingar inom tre
områden:
- Riksdagens ledamöter och partier
- Regeringskansliet
- Partistödet.
Den sammanlagda besparingen beräknades
uppgå till 150 miljoner kronor för 1997.
Samma summa har föreslagits för 1998 och
för 1999 föreslås besparingar på 175
miljoner kronor. Den största besparingen
gällde regeringskansliet. Om förslaget
vunnit politiskt stöd i riksdagen,
skulle regeringskansliet tvingats att se
över sin organisation och verksamhet och
därmed ökat effektiviteten. Även
beträffande riksdagen själv har vi
föreslagit besparingar avseende såväl
ledamöter och partier som
förvaltningskostnaderna. Även på detta
område anser Miljöpartiet att
besparingar bör kunna göras under flera
år. Minskningen av ledamöternas
kostnadsersättningar, billigare resande
och effektivare inre förvaltning samt en
sänkt ambitionsnivå när det gäller
nyanskaffning av lägenheter till
ledamöterna kan bidra till minskade
kostnader.
Vad gäller elektroniska dagstidningar
anser vi att de kan distribueras till
avsevärt lägre kostnader än en tidning
som trycks på papper. Något underlag för
att bedöma hur stora dessa kostnader är
står inte till buds nu. Frågan om
förslag till ekonomiskt stöd av
elektroniska medier bör enligt
Miljöpartiet utredas. I avvaktan på ett
sådant underlag bör enligt Miljöpartiet
möjligheterna att få presstöd nu
egentligen begränsas till
papperstidningar i saklig
överensstämmelse med vad
Pressutredningen -94 har föreslagit men
vi har inte velat reservera oss för
denna ståndpunkt.
Utskottsmajoriteten har med anledning
av en socialdemokratisk motion tagit ett
initiativ som går ut på införande av en
regel i presstödsförordningen som gör
det möjligt att dra in
distributionsstödet i de fall där ett
distributionsföretag uppenbart kringgår
likaprisprincipen genom att ta ut för
höga vinster. Regeln är sannolikt
verkningslös och det är tämligen
likgiltigt om man har den eller inte. Vi
har därför inte velat motsätta oss att
den införs.
Lagförslag i proposition 1996/97:1
1. Förslag till lag om ändring i lagen
(1994:1066) om statligt bidrag till
partigrupperna i riksdagen
2. Förslag till lag om ändring i lagen
(1972:625) om statligt stöd till
politiska partier
Förslag till beslut om anslag inom
utgiftsområde 1 Rikets styrelse
1 000-tal kronor
Utskottets förslag överensstämmer med
regeringens förslag tilll
anslagsfördelning.
Utsko Reservanter
ttets nas förslag
försl i förhållan
ag de till ut
skottets
förslag
Res 1
m+fp+v+mp
A Statschefen
1 Kungliga hov- och 73
slottsstaten (ram) 726
B Riksdagen och dess ombudsmän
1 Riksdagens 428
ledamöter och 436
partier m.m. (ram)
2 Riksdagens 377
förvaltningskostnad 077
er (ram)
3 Riksdagens 35
ombudsmän, 074
Justitieombudsmänne
n (ram)
C Regeringen m.m.
1 Regeringskansliet 1 944 -40 000
m.m. (ram) 624
2 Svensk 1 011
författningssamling
(ram)
3 Allmänna val (ram) 48
000
4 Stöd till politiska 145 -30 000
partier (ram) 200
D Centrala myndigheter
1 Justitiekanslern 8 739
(ram)
2 Datainspektionen 23
(ram) 444
3 Sametinget (ram) 10
497
E Mediefrågor
1 Presstödsnämnden 5 536
och
Taltidningsnämnden
(ram)
2 Presstöd (ram) 541
579
3 Stöd till radio och 123
kassettidningar 700
(ram)
4 Radio- och TV- 8 016
verket (ram)
5 Granskningsnämnden 6 671
för Radio och TV
(ram)
SUMMA 3 781 -70 000
330
Av utskottet avstyrkta motionsyrkanden
enligt
mom. 1 k i hemställan
Motion Motionärer
Yrkanden
Anslag m.m. under utgiftsområde 1 Rikets
styrelse för 1997
1996/97:K313 av Anders Björck m.fl. (m)
1
1996/97:K702 av Elver Jonsson m.fl.
(fp, m, c, v, kd) 1, 2
1996/97:K705 av Anders Björck m.fl. (m)
2
1996/97:K706 av Tuve Skånberg och
Mikael Stjernström (kd)1, 2
1996/97:K708 av Anders Björck m.fl. (m)
1996/97:K711 av Ronny Olander (s)
1996/97:K716 av Agne Hansson och Sivert
Carlsson (c) 1-5
1996/97:K717 av Charlotta L Bjälkebring
(v)
1996/97:K718 av Anders Svärd (c)
1, 2
1996/97:K719 av Margitta Edgren (fp)
1996/97:K907 av Birger Schlaug m.fl.
(mp) 1
1996/97:K912 av Anders Björck m.fl. (m)
1996/97:K914 av Gudrun Schyman m.fl.
(v)
1996/97:K916 av Birgit Friggebo m.fl.
(fp)
1996/97:Kr4 av Birger Schlaug m.fl.
(mp) 32-34
1996/97:Kr6 av Anders Björck m.fl. (m)
1996/97:Kr17 av Lars Leijonborg m.fl.
(fp) 22
1996/97:Kr256 av Dan Ericsson (kd)
2
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1
Propositionerna 2
Motionerna 4
Motioner väckta under den allmänna
motionstiden 1996/97 4
Motioner väckta med anledning av
proposition 1996/97:3 Kultur-
politik 6
Utskottet 7
Kungliga hov- och slottsstaten 7
Verksamhetsområdet Riksdagen och dess
myndigheter 10
Riksdagens ledamöter och partier 10
Riksdagens förvaltningskostnader 12
Riksdagens ombudsmän 13
Verksamhetsområdet Regeringen m.m. 13
Regeringskansliet m.m. 13
Svensk författningssamling 17
Allmänna val 17
Stöd till politiska partier 17
Verksamhetsområdet Centrala myndigheter
20
Verksamhetsområdet Mediefrågor 21
Presstödsnämnden och
Taltidningsnämnden 21
Presstöd 23
Stöd till radio- och kassettidningar37
Radio- och TV-verket 39
Granskningsnämnden för radio och TV39
Hemställan 40
Reservationer 42
1. Anslag m.m. under utgiftsområde 1
Rikets styrelse (mom.1) 42
2. Beräkning av anslaget B 1 Riksdagens
ledamöter och partier för 1998 och 1999
(mom. 2) 45
3. Beräkning av anslaget B 2 Riksdagens
förvaltningskostnader för 1998 och 1999
(mom. 3) 46
4. Beräkning av anslaget C 1
Regeringskansliet m.m. för 1998 och
1999 (mom. 4) 46
5. Redovisning och revision av kungens
apanage (mom. 6) 47
6. Tillkännagivande om hovets
avskaffande (mom. 7) 47
7. Undersökning av ledamöternas åsikter
om assistentstödet
(mom. 8) 47
8. Översyn av distributionsstödet till
dagstidningar m.m.
(mom. 10) 48
9. Avveckling av presstödet och
Presstödsnämnden (mom. 11) 48
Särskilda yttranden 49
Bilaga 1 53
Bilaga 2 55
Bilaga 3 56