Kulturutskottets betänkande
1996/97:KRU01

Kulturpolitik, m.m. (prop. 1996/97:3 och prop. 1996/97:1 utgiftsområde 17)


Innehåll

1996/97
KrU1

Sammanfattning

Allmänt
I    betänkandet   behandlar   utskottet
regeringens    förslag   i   proposition
1996/97:3       om      kulturpolitiken.
Kulturutskottet     behandlar      också
regeringens          förslag           i
budgetpropositionen    för    1997    om
utgiftsområde    17   Kultur,    medier,
trossamfund  och medier.  Dessa  förslag
bygger    i    stor   utsträckning    på
överväganden      som       görs       i
kulturpropositionen.           Utskottet
särredovisar därför endast  i  begränsad
utsträckning utskottets förslag  rörande
budgetpropositionen.  Ett  stort   antal
motioner    som    har    samband    med
propositionerna  behandlas   tillsammans
med regeringsförslagen.
En   relativt  långtgående  enighet  om
förslagen   i  kulturpropositionen   har
uppnåtts   under   utskottsbehandlingen.
Detta  gäller  bl.a. de  kulturpolitiska
målen,  om  vilka samtliga partier  utom
Moderata       samlingspartiet       och
Miljöpartiet  kunnat ena sig.  Ett  icke
obetydligt antal av de reservationer som
fogats  vid  betänkandet rör  begränsade
frågor.  Den  fråga som  tilldragit  sig
mest         uppmärksamhet         under
utskottsbehandlingen har varit  den  som
kommit  att  kallas   museiflytten  till
Göteborg .         Härvidlag         har
meningsmotsättningarna   varit    stora.
Detta  gäller också förslaget att införa
en   bibliotekslag.   I   det   följande
redovisas de slutsatser utskottet kommit
fram   till.  Av  innehållsförteckningen
framgår    vilka    reservationer    och
särskilda yttranden som avgivits.
Nationella  kulturpolitiska mål
I  propositionen lägger regeringen  fram
förslag   till  en  fortsatt  långsiktig
kulturpolitik. De kulturpolitiska  målen
förändras.        Fokuseringen        på
yttrandefrihet, kulturell jämlikhet  och
mångfald består. Utskottet föreslår  att
det    skall   finnas   sju   nationella
kulturpolitiska  mål   medan  regeringen
föreslår fem; utskottet anser bl.a.  att
ett s.k. bildningsmål skall uppställas.
Litteratur och läsning
Frågor  som  rör litteratur och  läsning
lyfts  fram  i propositionen.  Utskottet
ansluter sig till  regeringens bedömning
av  vilken  inriktning statens  framtida
insatser  för litteratur och  språk  bör
ha.   En   utredning   skall   analysera
förhållandena   på   bokmarknaden    och
kulturtidskrifternas    situation.     I
betänkandet behandlas motioner  som  rör
utredningens arbete, liksom motioner som
syftar  till att stärka svenska språkets
ställning.
Utskottet   understryker   bibliotekens
betydelse         för         samhället,
yttrandefriheten     och     demokratin.
Utskottet    anser    att     det     är
tillfredsställande att en  bibliotekslag
nu     föreslås    som    anger    vissa
grundläggande    principer    för    det
offentliga bibliotekssystemet, bl.a.  om
avgiftsfrihet.  Utskottet  föreslår  att
regeringens förslag till lag skall antas
av  riksdagen, dock med vissa ändringar.
Redan   i   detta  sammanhang   förordar
utskottet viss översyn av lagen.
Utskottet anser att det finns anledning
att  oroa sig över utvecklingen när  det
gäller  barns och ungdomars läsning  och
tillgång  till  böcker  och  tillstyrker
därför  regeringens förslag att  inrätta
en  ny  stödform för inköp av litteratur
till folk- och skolbiblioteken.
Konstnärernas villkor
Inriktningen  på de framtida  insatserna
för    konstnärerna   skall   vara   att
konstnärerna   skall   kunna   leva   på
ersättningen  för sitt  arbete  och  att
bidragen  endast  skall  ses   som   ett
komplement.  Efter särskilda utredningar
avser  regeringen  att  återkomma   till
riksdagen  år  1998 med  förslag  om  de
egenföretagande  konstnärernas  villkor,
om  vissa upphovsrättsliga frågor och om
relationen     mellan    kultur-     och
arbetsmarknadspolitiken. En del  av  den
s.k. visningsersättningen skall avsättas
för   individuell visningsersättning och
fördelas    av   föreningen    Bildkonst
Upphovsrätt i Sverige (BUS). Medlen till
konstnärsbidrag,  inkomstgarantier   och
långtidsstipendier  ökar  liksom  medlen
till     utställningsersättning.     Ett
internationellt           ateljécentrum,
International Artists´ Studio Program in
Stockholm       (IASPIS),      inrättas.
Verksamheten      med     länskonstnärer
permanentas och utvidgas till alla  län.
Utskottet har inte något att erinra  mot
att      regeringen     låter      vissa
konstnärsorganisationer         nominera
ledamöter  till  en del av  platserna  i
styrelserna  för  Konstnärsnämnden   och
Bildkonstnärsfonden.
Nytt    bidragssystem    för    regional
kulturverksamhet
Ett   nytt  bidragssystem  för  regional
kulturverksamhet införs budgetåret  1997
för   regionala   teater-,   dans-   och
musikinstitutioner,  regionala   museer,
länsbibliotek,    länskonstnärer    samt
regionala  resurscentrum  för  film  och
video.  Riksdagen beslutar om det totala
beloppet  för  varje område.  Regeringen
beslutar      om      bidragsberättigade
institutioner   och  Statens   kulturråd
resp. Filminstitutet fördelar bidragen i
form  av  s.k.  stödenheter.  Regeringen
avser  besluta  att en  stödenhet  skall
vara  100  000  kronor budgetåret  1997.
Fördelningen   skall   ske   enligt   av
riksdagen   beslutade  riktlinjer.   Det
statliga  regionala  stödet  förutsätter
bidrag   från   lokala   och   regionala
huvudmän  av minst samma omfattning  som
tidigare. Länsmusiken avses omfattas  av
det  nya  stödsystemet  från  budgetåret
1998.  En del av medlen som anvisas  för
bidrag till regionala teater-, dans- och
musikinstitutioner och museer skall utgå
för tidsbegränsade riktade insatser. För
detta   ändamål   avsätts   2    %    av
bidragsbeloppet år 1997, 4  %   år  1998
och  6  % år 1999. De riktade insatserna
skall i första hand gälla arbete för att
nå  nya  publikgrupper,  turnéverksamhet
inom  och  utom  länet,  samarbete  över
konstområdesgränser    samt    samverkan
mellan professionella och amatörer.
Utskottet föreslår att riksdagen  skall
begära  en  översyn av  frågan  huruvida
kulturutbudet från nationalscener  eller
andra        statligt       finansierade
kulturinstitutioner i  en  kommun  eller
ett  landsting bör påverka det  statliga
regionala stödet.
Dans, teater, musik
Uppdraget  till nationalscenerna  Operan
och   Dramatiska  teatern   står   fast.
Nationalscenerna, som skall vara ledande
föredömen  inom  sina områden,  är  hela
nationens     angelägenhet.    Kvalitet,
förnyelse  och  vård av  det  nationella
kulturarvet   betonas.  Nationalscenerna
undantas  från den allmänna  besparingen
på  statlig verksamhet, men får - liksom
är  fallet på övriga områden - inte full
kompensation   för   löneökningar.   Ett
tidsbegränsat  nationellt  uppdrag  inom
barn-  och  ungdomsteater  inrättas  för
utveckling,  förnyelse och  värnande  om
konstnärlig  kvalitet. Regeringen  avser
att  ge  uppdraget till Backa  teater  i
Göteborg.  Ett nationellt  uppdrag  inom
ungdomskultur av samma karaktär som inom
barn-    och   ungdomsteater   inrättas.
Uppdraget  avses  ges till  Kulturskolan
Rosteriet i Luleå. En särskild  satsning
på Norrlands Musik och Dansteater och på
regionala  dansensembler  görs.   Stödet
till  fria  teater- och dansgrupper  och
Dansens Hus förstärks. Sametinget får  i
uppdrag  att undersöka förutsättningarna
för   att   etablera  en   fast   samisk
teaterinstitution.
Regeringen   avser   att   föreslå   en
besparing på länsmusikorganisationen för
åren 1998 och 1999. Riksdagen kommer att
ta ställning till frågan när regeringens
förslag föreligger. Sedan försvaret  för
något  år  sedan  valt att  inte  stödja
Stockholms blåsarsymfoniker finansiellt,
läggs  orkestern  ned vid  nyåret  1997.
Kulturutskottet föreslår att den  civila
blåsmusikorkestern      Göteborgsmusiken
skall bli berättigad till statligt  stöd
inom   det   nya   bidragssystemet   för
regional               kulturverksamhet.
Kulturutskottet föreslår  att  Göteborgs
symfoniker   får  använda   beteckningen
nationalorkester.   Ett    tidsbegränsat
nationellt    uppdrag    inom    musiken
inrättas.  Regeringen  kommer   att   ge
uppdraget    till    Stiftelsen    Falun
Folkmusik Festival.
Filmen
Utskottet anser att det är glädjande att
inriktningen  på de framtida  insatserna
för  filmen innebär att denna  nu  skall
ses  som en del av kulturpolitiken.  Det
är   ett  klart  erkännande  av  filmens
ställning   i   kulturlivet.   Utskottet
tillstyrker regeringens förslag att  ett
särskilt   stöd   skall   inrättas   för
regionala  resurscentrum  för  film  och
video. Vidare tillstyrker utskottet  att
ett  nationellt  uppdrag  inrättas  till
regional  och  lokal filmverksamhet  med
tyngdpunkt    på   barn   och    ungdom.
Regeringen   avser  att   för   perioden
1997-1999 ge uppdraget till Film i  Väst
i Alingsås.
Arkitektur och formgivning
I    enlighet   med   Kulturutredningens
förslag  avger  regeringen  för   första
gången       en       arkitekturpolitisk
programförklaring  och  anger  grunderna
för    inriktningen   på   de   framtida
insatserna     för    arkitektur     och
formgivning  samt redovisar de  åtgärder
som  hittills vidtagits. Kulturutskottet
välkomnar att arkitektur och formgivning
nu  kommer  att behandlas som  ett  eget
område tillhörande kultursektorn.
Museiområdet
I  betänkandet behandlas en rad  förslag
på museiområdet.
Samtidskonsten   lyfts    fram    genom
satsningar   på   Moderna    museet    i
Stockholm,   Rooseum   i    Malmö    och
Bildmuseet  i  Umeå.  Ett  tidsbegränsat
nationellt    uppdrag    inrättas    för
samtidskonsten. Uppdraget kommer att ges
till Malmö konsthall.
Utskottet anser i likhet med regeringen
att  Röhsska museet i Göteborg skall  få
ett     nätverksansvar    för     nutida
konsthantverk och formgivning. Utskottet
anför  vissa synpunkter på avgränsningen
mellan denna uppgift för museet och  den
uppgift  som Statens konstmuseer  har  i
egenskap av ansvarsmuseum.
Även  på museiområdet föreslås att  ett
tidsbegränsat  nationellt uppdrag  skall
inrättas   med   inriktning   på   bl.a.
förnyelse      av     museiverksamheten.
Utskottet     tillstyrker     förslaget.
Regeringen  avser att ge uppdraget  till
Stiftelsen  Arbetets museum i Norrköping
för perioden 1997-1999.
Utskottet  godtar förslag av regeringen
att   Statens  historiska museum  skiljs
från  Riksantikvarieämbetet och inrättas
som  en  egen  myndighet den  1  januari
1998.  Även ett förslag att lägga samman
Marinmuseum  i Karlskrona  inom  Statens
försvarshistoriska  museer  med  Statens
sjöhistoriska museer i Stockholm  godtas
av    utskottet,   en   förändring   som
genomförs  den  1  juli 1997.  Utskottet
anser att den organisationskommitté  som
skall  förbereda sammanläggningen  skall
få   ett  tilläggsuppdrag  att  redovisa
förutsättningarna för att lokalisera den
nya myndigheten till Karlskrona.
Ett   regeringsförslag  om  att  staten
skall   överta   huvudmannaskapet    för
Etnografiska  museet i  Göteborg  den  1
januari   1999   och   att   en   samlad
etnografisk myndighet skall  inrättas  i
Göteborg  tillstyrks. Myndigheten  skall
innefatta Etnografiska museet i Göteborg
samt  tre  museer i Stockholm,  nämligen
Folkens     museum    -    etnografiska,
Medelhavsmuseet och Östasiatiska museet.
Regeringen   avser  att   tillsätta   en
organisationskommitté  som  skall  få  i
uppdrag att förbereda sammanförandet  av
de  fyra museerna och att skapa ett nytt
världskulturmuseum i Göteborg. Utskottet
anser  att  kommittén, som  bör  ha  ett
parlamentariskt   inslag,   bör    lämna
förslag  till hur samarbetet  mellan  de
fyra    enheterna    inom    den     nya
museimyndigheten skall  kunna  utformas,
hur  de  skall  samordna sin  verksamhet
samt   hur  museilokalerna  i  Stockholm
skall disponeras. Utskottet understryker
att  kommitténs arbete skall syfta  till
att  de tre befintliga museienheterna  i
Stockholm   inte  skall   flyttas   till
Göteborg.  Vidare  framhålls   att   nya
former  för  exponering, publikkontakter
och  andra aktiviteter bör prövas på det
nya  museet i Göteborg. Utskottet  anser
bl.a. att det nya museet bör anlägga ett
nytt  perspektiv på sitt  samarbete  med
forskningsvärlden och inrikta sig på ett
tvärvetenskapligt            arbetssätt.
Organisationskommittén    bör     därför
kartlägga  samarbetet  mellan  de   fyra
museerna och forskarvärlden.
Utskottet anser i likhet med regeringen
att  en ny myndighet skall inrättas  och
vverta   Stiftelsen   Riksutställningars
verksamhet den 1 januari 1998.
Regeringen har sedan länge bemyndigande
att   lämna  garantier  för   lån   till
statliga  museer av föremål  i  utländsk
ägo.    Utskottet    tillstyrker     att
bemyndigandet  vidgas så  att  garantier
skall  kunna lämnas även för  föremål  i
svensk   ägo   och  till   andra   icke-
kommersiella  utställare   än   statliga
museer. Ett genomförande av förslaget är
ägnat  att tillgodose ett ofta  framfört
önskemål  om  att bl.a.  länsmuseer  och
andra  mindre museer skall  kunna  ordna
utställningar  som  eljest  inte   varit
möjliga   med   hänsyn  till   de   höga
försäkringskostnaderna.
Viss kulturmiljöfråga
Med     anledning    av    ett     antal
motionsyrkanden   behandlar    utskottet
utförligt  frågan om ansvarsfördelningen
på       kulturmiljöområdet       mellan
länsstyrelse och länsmuseum.
Arkiv
På   arkivområdet  föreslås  inte  några
förändringar.
Kulturåret 1998
För  Kulturåret  1998 avsätts  särskilda
medel för Kulturhuvudstadsåret samt  för
projektet Kultur i hela landet 1998, som
skall                        komplettera
kulturhuvudstadsprojektet.
Mål- och resultatdialogen
Utskottet     kommenterar    regeringens
avsikter    att   utveckla   mål-    och
resultatdialogen. Utskottet betonar  att
det är viktigt att de mål som ställs upp
inte  är  abstrakta och svåra att  följa
upp.  Återredovisningen till  regeringen
och riksdagen skall göra det möjligt att
se hur prioriteringar gjorts och hur mål
och delmål uppnåtts.
Övriga budgetfrågor m.m.
I  det  föregående har utskottet i fråga
om  den  egentliga kultursektorn  direkt
eller  indirekt berört även budgetfrågor
för budgetåret 1997.
Utskottet   godtar  med   få   undantag
regeringens   förslag   i    fråga    om
medelsanvisningen. I det föregående  har
redovisats  att  Göteborgsmusiken   blir
berättigad  till  visst  statligt  stöd.
Millesgården får ett ökat anslag. I båda
fallen  sker  i  enlighet  med  den  nya
rambudgetmodellen  finansieringen  genom
omfördelning inom utgiftsområdet.
Då det gäller folkbildningsanslaget för
nästa  budgetår finns skäl att  redovisa
följande.          En           särskild
vuxenutbildningssatsning  för  dem   som
behöver  komplettera och  bygga  på  sin
utbildning     startar    inom     bl.a.
folkbildningen   den   1   juli    1997.
Kommunerna  svarar för den större  delen
av    utbildningen   och    kan    välja
utbildningsanordnare,              bl.a.
folkhögskolorna och studieförbunden. Vid
sidan    av    kommunerna    får    även
folkhögskolorna  särskilda   medel   för
denna   satsning  redan  fr.o.m.  nyåret
1997.    Medel    för   studieförbundens
särskilda   kurser  under   det   första
halvåret    1997,   innan    kommunernas
utbildningssatsning   startar,   anvisas
efter  förslag  av  utbildningsutskottet
under  utgiftsområde 16  Utbildning  och
universitetsforskning. En  besparing  om
100    miljoner    kronor    görs     på
folkbildningsanslaget.     För     vissa
fackliga   och   andra   organisationers
uppsökande  verksamhet och utbildning  i
samhällsfrågor                     inför
vuxenutbildningssatsningen  beräknas  40
miljoner kronor.
En  besparing  på idrottsanslaget  görs
med  55  miljoner kronor i enlighet  med
tidigare  beslut  av  riksdagen  och   i
enlighet med regeringens förslag. Endast
en  begränsad del av nedskärningen skall
drabba      stödet      till       lokal
ungdomsverksamhet.
Då   det  gäller  budgetavsnittet   har
endast   företrädaren  för  Miljöpartiet
reserverat  sig. De övriga  företrädarna
för   oppositionspartierna  har  avgivit
särskilda     yttranden.     I     såväl
reservationen    som    de     särskilda
yttrandena   har  partierna   kortfattat
redovisat    sin   allmänna    syn    på
kulturpolitiken  och  på   stödet   till
kulturen.

Inledning
I  betänkandet behandlar kulturutskottet
dels  proposition 1996/97:1 Förslag till
statsbudget  för budgetåret  1997,  m.m.
(budgetpropositionen),   såvitt    avser
utgiftsområde    17   Kultur,    medier,
trossamfund  och fritid jämte  motioner,
dels proposition 1996/97:3 Kulturpolitik
jämte motioner.
Den  del av sistnämnda proposition  som
avser    dagspress   och    taltidningar
(avsnitt  15.1)  har  överflyttats  från
kulturutskottet                     till
konstitutionsutskottet,  som   behandlar
denna   del  av  propositionen  i   sitt
betänkande 1996/97:KU1.
Riksdagen  har den 22 november  1996  -
efter  tillstyrkande av  kulturutskottet
(yttr.        1996/97:KrU1y)         och
finansutskottet  (bet.  1996/97:FiU1)  -
för     budgetåret    1997    fastställt
regeringens förslag till utgiftsram  för
utgiftsområde    17   Kultur,    medier,
trossamfund och fritid på  7 161 590 000
kronor  (rskr. 1996/97:53).  Regeringens
och  oppositionspartiernas budgetförslag
redovisas i bilaga 4 till betänkandet.
De   regler  för  budgetprocessen   som
innevarande  höst  skall  tillämpas  för
första   gången   innebär   bl.a.    att
utskottet  vid sin budgetberedning  inte
får    överskrida   den   av   riksdagen
fastställda  utgiftsramen.  Inte  heller
reservanter  får föreslå  utgifter  inom
utgiftsområdet      som       sammanlagt
överskrider ramen.
Regeringens       bedömningar        av
medelsbehovet  under de  olika  anslagen
inom  utgiftsområdet och skälen för  dem
återfinns   i   stor   utsträckning    i
proposition  1996/97:3 Kulturpolitik.  I
detta   betänkande  redovisar  utskottet
därför   först  förslagen  i  sistnämnda
proposition.
Propositionerna
För    att    regeringens   förslag    i
propositionerna skall kunna identifieras
har  utskottet numrerat samtliga förslag
i    dessa.    Som   en   följd    härav
överensstämmer   den  i  propositionerna
gjorda numreringen i dessa inte med  den
som redovisas i det följande.
Proposition 1996/97:3 Kulturpolitik
Regeringen (Kulturdepartementet)  har  i
proposition    1996/97:3   Kulturpolitik
föreslagit
1.   att  riksdagen  antar  regeringens
förslag till bibliotekslag,
2.   att  riksdagen  antar  regeringens
förslag  till  lag om  ändring  i  lagen
(1992:318)     om    överlämnande     av
förvaltningsuppgifter               inom
Kulturdepartementets verksamhetsområde,
3.  att  riksdagen  godkänner  det  som
regeringen  förordar  om  de  nationella
kulturpolitiska målen,
4.  att  riksdagen  godkänner  det  som
regeringen   förordar   om   individuell
visningsersättning (avsnitt 6.2),
5.  att  riksdagen  godkänner  det  som
regeringen  förordar om  utökat  uppdrag
för   Konstnärsnämnden  vad  gäller  det
internationella         konstnärsutbytet
(avsnitt 6.5.2),
6.  att  riksdagen  godkänner  det  som
regeringen  förordar om  inrättandet  av
ett  statligt  stöd för  verksamhet  med
länskonstnärer (avsnitt 6.6),
7.  att  riksdagen  godkänner  det  som
regeringen förordar om grunderna för ett
nytt   statligt  stöd   för   inköp   av
litteratur      till      folk-      och
skolbiblioteken (avsnitt 7.3),
8.  att  riksdagen  godkänner  det  som
regeringen   förordar  om  tidsbegränsat
nationellt   uppdrag  till   barn-   och
ungdomsteater (avsnitt 8.3),
9.  att  riksdagen  godkänner  det  som
regeringen  förordar om inriktningen  på
Svenska     Rikskonserters    verksamhet
(avsnitt 10.3),
10.   att   riksdagen   godkänner   vad
regeringen   förordar  om  tidsbegränsat
nationellt  uppdrag inom  området  musik
(avsnitt 10.5),
11.  att  riksdagen godkänner  det  som
regeringen   förordar  om  tidsbegränsat
nationellt    uppdrag    inom    området
ungdomskultur (avsnitt 8.5),
12.  att  riksdagen godkänner  det  som
regeringen förordar om inrättande av ett
bidrag till regionala resurscentrum  för
film och video (avsnitt 11.4),
13.  att  riksdagen godkänner  det  som
regeringen   förordar  om  tidsbegränsat
nationellt  uppdrag  till  regional  och
lokal  filmverksamhet med tyngdpunkt  på
barn och ungdom (avsnitt 11.5),
14.  att  riksdagen godkänner  det  som
regeringen   förordar  om  att   Röhsska
museet  skall få ett nätverksansvar  för
nutida   konsthantverk  och  formgivning
(avsnitt 12.3),
15.  att  riksdagen godkänner  det  som
regeringen förordar om en vidgad uppgift
för Statens konstråd (avsnitt 13.3),
16.  att  riksdagen godkänner  det  som
regeringen  förordar om att Nämnden  för
utställningar av nutida svensk  konst  i
utlandet   skall   upphöra    och    att
uppgifterna  skall  övertas  av  Statens
konstmuseer,  Moderna  museet   (avsnitt
13.5),
17.  att  riksdagen godkänner  det  som
regeringen   förordar  om  tidsbegränsat
nationellt    uppdrag    inom    området
samtidskonst (avsnitt 13.6),
18.  att  riksdagen godkänner  det  som
regeringen   förordar  om  tidsbegränsat
nationellt   uppdrag  inom  museiområdet
(avsnitt 14.4.3),
19.  att  riksdagen godkänner  det  som
regeringen  förordar  om  skiljande   av
Statens    historiska    museer     från
Riksantikvarieämbetet och inrättande som
en egen ny myndighet (avsnitt 14.4.4),
20.  att  riksdagen godkänner  det  som
regeringen förordar om sammanläggning av
Marinmuseum  i  Karlskrona  med  Statens
sjöhistoriska museer (avsnitt 14.4.5),
21.  att  riksdagen godkänner  det  som
regeringen    förordar    om    statligt
övertagande   av  huvudmannaskapet   för
Etnografiska   museet  i  Göteborg   och
inrättande   av  en  samlad  etnografisk
museimyndighet  förlagd  till   Göteborg
innefattande  även  Folkens   museum   -
etnografiska,    Medelhavsmuseet     och
Östasiatiska museet (avsnitt 14.4.7),
22.  att  riksdagen godkänner  det  som
regeringen förordar om inrättande av  en
ny  myndighet  som tar  över  Stiftelsen
Riksutställningars  verksamhet  (avsnitt
14.4.9),
(23.-26.     avser    dagspress     och
taltidningar: förslagen har behandlats i
konstitutionsutskottets       betänkande
1996/97:KU1).
27.  att  riksdagen godkänner  det  som
regeringen förordar om riktlinjerna  för
ett enhetligt utformat bidragssystem för
regionala och lokala teater-, dans-  och
musikinstitutioner,  regionala   museer,
länsbibliotek,    länskonstnärer    samt
regionala  resurscentrum  för  film  och
video (avsnitt 18.1),
28.   att   riksdagen   godkänner    de
ekonomiska förpliktelser för staten  som
följer  av avtalet mellan staten och  En
Bok För Alla AB för perioden 1997-  1999
(avsnitt 7.5),
29.   att  riksdagen  medger  att   det
allmänna    bemyndigande    att    lämna
utställningsgarantier   som    riksdagen
tidigare    har   meddelat    regeringen
utvidgas   i   enlighet  med   förslaget
(avsnitt 14.4.10).

Budgetpropositionen för år 1997
Regeringen (Finansdepartementet)  har  i
proposition   1996/97:1   Förslag   till
statsbudget  för budgetåret  1997,  m.m.
(budgetpropositionen)  utgiftsområde  17
Kultur,  medier, trossamfund och  fritid
föreslagit
1.   att  riksdagen  antar  regeringens
förslag  till  lag om ändring  av  lagen
(1990:886) om granskning och kontroll av
filmer och videogram,
(2.  att  riksdagen  antar  regeringens
förslag  till  lag om  ändring  i  lagen
(1989:41)  om  TV-avgift: förslaget  har
behandlats i kulturutskottets betänkande
1996/97:KrU3),
3.   att  riksdagen  godkänner  att  de
övergripande målen för Statens kulturråd
skall vara i enlighet med vad regeringen
förordar   i  avsnittet  A  1.   Statens
kulturråd,
4.   att  riksdagen  godkänner  att  de
övergripande  målen för  statens  bidrag
till  Svenska riksteatern skall  vara  i
enlighet  med vad regeringen förordar  i
avsnittet  B  1.  Bidrag  till   Svenska
riksteatern, Operan, Dramatiska teatern,
Dansens Hus och Svenska rikskonserter,
5.   att  riksdagen  godkänner  att  de
övergripande målen för Operan, Dramaten,
Dansens  Hus  och Svenska  rikskonserter
skall vara i enlighet med vad regeringen
förordar  i  avsnittet B 1. Bidrag  till
Svenska  riksteatern, Operan, Dramatiska
teatern,   Dansens   Hus   och   Svenska
rikskonserter,
6.   att  riksdagen  godkänner  att  de
övergripande  målen  för  Talboks-   och
punktskriftsbiblioteket  skall  vara   i
enlighet  med vad regeringen förordar  i
avsnittet    C    5.    Talboks-     och
punktskriftsbiblioteket,
7.   att  riksdagen  godkänner  att  de
övergripande  målen för  statens  bidrag
till LL-stiftelsen skall vara i enlighet
med  vad regeringen förordar i avsnittet
C 6. Bidrag till Stiftelsen för lättläst
nyhetsinformation och litteratur,
8.   att  riksdagen  godkänner  att  de
övergripande  målen för  statens  bidrag
till  Sveriges  Dövas  Riksförbund   för
produktion  av videogram på  teckenspråk
(Dövas TV) skall vara i enlighet med vad
regeringen  förordar i  avsnittet  C  7.
Bidrag  till  Sveriges Dövas Riksförbund
för    produktion   av   videogram    på
teckenspråk,
9.   att  riksdagen  godkänner  att  de
övergripande  målen för  statens  bidrag
till     Svenska    språknämnden     och
Sverigefinska språknämnden skall vara  i
enlighet  med vad regeringen förordar  i
avsnittet  C  8.  Bidrag  till   Svenska
språknämnden      och      Sverigefinska
språknämnden,
10.  att  riksdagen  godkänner  att  de
övergripande målen för Statens  konstråd
skall vara i enlighet med vad regeringen
förordar   i  avsnittet  D  1.   Statens
konstråd,
11.  att  riksdagen  godkänner  att  de
övergripande  målen  för   Nämnden   för
hemslöjdsfrågor  skall vara  i  enlighet
med  vad regeringen förordar i avsnittet
D 3. Nämnden för hemslöjdsfrågor,
12.  att  riksdagen  godkänner  att  de
övergripande målen för Konstnärs-nämnden
skall vara i enlighet med vad regeringen
förordar     i    avsnittet     E     1.
Konstnärsnämnden,
13.  att  riksdagen  godkänner  att  de
övergripande  målen för Riksarkivet  och
landsarkiven  skall vara i enlighet  med
vad regeringen förordar i avsnittet F 1.
Riksarkivet och landsarkiven,
14.  att  riksdagen  godkänner  att  de
övergripande målen för Arkivet för  ljud
och  bild skall vara i enlighet med  vad
regeringen  förordar i  avsnittet  F  2.
Arkivet för ljud och bild,
15.  att  riksdagen  godkänner  att  de
övergripande   målen  för   Språk-   och
folkminnesinstitutet   skall   vara    i
enlighet  med vad regeringen förordar  i
avsnittet     F    3.     Språk-     och
folkminnesinstitutet,
16.  att  riksdagen  godkänner  att  de
övergripande    målen    för     Svenskt
biografiskt   lexikon   skall   vara   i
enlighet  med vad regeringen förordar  i
avsnittet   F   4.  Svenskt  biografiskt
lexikon,
17.  att  riksdagen  godkänner  att  de
övergripande          målen          för
Riksantikvarieämbetet   skall   vara   i
enlighet  med vad regeringen förordar  i
avsnittet G 1. Riksantikvarieämbetet,
18.  att  riksdagen  godkänner  att  de
övergripande målen för Centrala  museer:
Myndigheter  skall vara i  enlighet  med
vad regeringen förordar i avsnittet H 1.
Centrala museer: Myndigheter,
19.  att  riksdagen  godkänner  att  de
övergripande målen för Centrala  museer:
Stiftelser skall vara i enlighet med vad
regeringen  förordar i  avsnittet  H  2.
Centrala museer: Stiftelser,
20.  att  riksdagen  godkänner  att  de
övergripande  målen för  statens  bidrag
till  under anslaget H 4 inrymda  museer
och  övriga institutioner skall  vara  i
enlighet  med vad regeringen förordar  i
avsnittet H 4. Bidrag till vissa museer,
21.  att  riksdagen  godkänner  att  de
övergripande   målen   för    Stiftelsen
Riksutställningar skall vara i  enlighet
med  vad regeringen förordar i avsnittet
H 6. Stiftelsen Riksutställningar,
22.  att  riksdagen  godkänner  att  de
övergripande    målen    för     Statens
biografbyrå  skall vara i  enlighet  med
vad regeringen förordar i avsnittet I 2.
Statens biografbyrå,
23.   att   riksdagen   godkänner   att
Dramaten  får  möjlighet att  ta  lån  i
Riksgäldskontoret,
24. att riksdagen medger att regeringen
lämnar           Talboks-            och
punktskriftsbiblioteket              ett
beställningsbemyndigande på 11  000  000
kr för år 1998,
25.   att   riksdagen   godkänner   vad
regeringen   föreslår   om   Konstrådets
beställning  av  konst  som   föranleder
utgifter efter år 1997,
26.  att  riksdagen medger att Boverket
disponerar  medel under  anslaget  D  2.
Konstnärlig    gestaltning    av     den
gemensamma  miljön  för  utbetalning  av
bidrag enligt förordningen (1987:316) om
bidrag  till  konstnärlig utsmyckning  i
bostadsområden,
27.  att  riksdagen godkänner villkoren
för   bidraget  till  verksamheten   med
länshemslöjdskonsulenter,
28.   att   riksdagen   godkänner   att
verksamheten  med  en rikskonsulent  för
barn och ungdom permanentas,
29.  att  riksdagen godkänner det  inom
ramen  för  anslaget G  2.  Bidrag  till
kulturmiljövård   och   kulturstöd   vid
ombyggnad  får  beslutas om  bidrag  för
utbetalningar under senare år  än  1997,
dock längst t.o.m. år 1999,
30.  att  riksdagen bemyndigar Boverket
att  inom ramen för anslaget H  5.  Stöd
till icke-statliga kulturlokaler besluta
om  bidrag för utbetalning under  senare
år  än  år  1997, dock längst t.o.m.  år
1999,
(31.     att     riksdagen    godkänner
regeringens    förslag    till    ändrad
medelsberäkning  för  år  1997  för  den
avgiftsfinansierade    verksamhet    som
bedrivs   av  Sveriges  Television   AB,
Sveriges    Radio   AB   och    Sveriges
Utbildningsradio:     förslaget      har
behandlats i kulturutskottets betänkande
1996/97:KrU3),
32.  att  riksdagen  godkänner  att  de
resurser som behövs för studieförbundens
särskilda  kurser  för arbetslösa  under
första halvåret 1997 skall fördelas från
anslaget Bidrag till folkbildningen,
33.  att riksdagen godkänner att  högst
600 000 kr av anslaget Bidrag till vissa
handikappåtgärder  inom   folkbildningen
får   användas  till  att  ge  verksamma
teckenspråkslärare        kompletterande
utbildning vid Stockholms universitet,
34.  att  riksdagen bemyndigar Boverket
att  inom ramen för anslaget N  1.  Stöd
till allmänna samlingslokaler besluta om
bidrag  för utbetalning under senare  år
än år 1997, dock längst t.o.m. år 1999,
35.  att riksdagen för budgetåret  1997
anvisar anslagen under utgiftsområde  17
Kultur,  medier, trossamfund och  fritid
enligt följande uppställning:
A  1.  Statens kulturråd; ramanslag;  27
883 000 kr,
A      2.     Bidrag     till     allmän
kulturverksamhet,    utveckling     samt
internationellt             kulturutbyte
och  samarbete; ramanslag; 131  288  000
kr,
A        3.       Kulturåret       1998;
reservationsanslag; 65 000 000 kr,
A  4.  Nationella uppdrag; ramanslag;  6
000 000 kr,
B  1.  Bidrag  till Svenska riksteatern,
Operan, Dramatiska teatern, Dansens  Hus
och  Svenska rikskonserter; anslag;  712
254 000 kr,
B     2.     Bidrag    till     regional
musikverksamhet   samt   regionala   och
lokala      teater-,      dans-      och
musikinstitutioner; anslag; 659 843  000
kr,
B  3.  Bidrag till vissa teater-,  dans-
och musikändamål; ramanslag;
93 094 000 kr,
C     1.     Bidrag    till     regional
biblioteksverksamhet; anslag; 37 482 000
kr,
C  2. Litteraturstöd; ramanslag; 71  253
000 kr,
C   3.   Stöd   till  kulturtidskrifter;
ramanslag; 19 500 000 kr,
C  4. Stöd till bokhandel; ramanslag;  7
301 000 kr,
C         5.        Talboks-         och
punktskriftsbiblioteket;  ramanslag;  56
482 000 kr,
C 6. Bidrag till Stiftelsen för lättläst
nyhetsinformation    och     litteratur;
anslag; 12 970 000 kr,
C   7.   Bidrag   till  Sveriges   Dövas
Riksförbund för produktion av  videogram
på teckenspråk; anslag; 17 471 000 kr,
C  8.  Bidrag  till Svenska språknämnden
och  Sverigefinska språknämnden; anslag;
3 409 000 kr,
D  1. Statens konstråd; ramanslag; 4 655
000 kr,
D  2.  Konstnärlig  gestaltning  av  den
gemensamma miljön; ramanslag; 42 938 000
kr,
D   3.   Nämnden   för  hemslöjdsfrågor;
ramanslag; 1 126 000 kr,
D 4. Främjande av hemslöjden; ramanslag;
16 464 000 kr,
D  5. Bidrag till bild- och formområdet;
ramanslag; 14 741 000 kr,
E  1. Konstnärsnämnden; ramanslag; 9 173
000 kr,
E   2.   Ersättningar  och  bidrag  till
konstnärer; ramanslag; 235 051 000 kr,
F   1.   Riksarkivet  och  landsarkiven;
ramanslag; 223 973 000 kr,
F   2.   Arkivet  för  ljud  och   bild;
ramanslag; 25 213 000 kr,
F  3.  Språk-  och folkminnesinstitutet;
ramanslag; 28 021 000 kr,
F   4.   Svenskt  biografiskt   lexikon;
ramanslag; 3 413 000 kr,
G  1.  Riksantikvarieämbetet; ramanslag;
147 586 000 kr,
G  2.  Bidrag  till kulturmiljövård  och
kulturstöd vid ombyggnad; ramanslag; 224
337 000 kr,
G  3. Utställningsgarantier och inköp av
vissa  kulturföremål; ramanslag; 80  000
kr,
G   4.   Restaureringsarbeten   vid   de
kungliga  slotten och rikets fästningar;
anslag; 50 000 000 kr,
H   1.   Centrala  museer:  Myndigheter;
ramanslag; 506 477 000 kr,
H   2.   Centrala  museer:   Stiftelser;
anslag; 168 525 000 kr,
H   3.  Bidrag  till  regionala  museer;
anslag; 105 680 000 kr,
H  4.  Bidrag till vissa museer; anslag;
37 951 000 kr,
H    5.    Stöd    till    icke-statliga
kulturlokaler; ramanslag; 10 000 000 kr,
H   6.   Stiftelsen   Riksutställningar;
anslag; 33 849 000 kr,
I  1.  Filmstöd; ramanslag; 125 338  000
kr,
I  2. Statens biografbyrå; ramanslag;  7
591 000 kr,
I  3.  Utbyte  av  TV-sändningar  mellan
Sverige och Finland; anslag; 30 744  000
kr,
I  4.  Bidrag till dokumentation om  den
mediepolitiska  utvecklingen  och   till
europeiskt mediesamarbete; ramanslag;  1
510 000 kr,
J 1. Forsknings- och utvecklingsinsatser
inom      kulturområdet;      ramanslag;
37 131 000 kr,
J  2.  Forskning  och  dokumentation  om
medieutvecklingen; anslag; 820 000 kr,
K  1.  Stöd till trossamfund; ramanslag;
57 300 000 kr,
L 1. Bidrag till folkbildningen; anslag;
2 357 533 000 kr,
L 2. Bidrag till vissa handikappåtgärder
inom folkbildningen; anslag; 68 416  000
kr,
L  3. Bidrag till kontakttolkutbildning;
anslag; 8 608 000 kr,
M 1. Ungdomsstyrelsen; ramanslag; 11 819
000 kr,
M   2.   Bidrag   till   nationell   och
internationell  ungdomsverksamhet  m.m.;
ram-anslag; 97 989 000 kr,
N     1.     Bidrag    till     allmänna
samlingslokaler; ramanslag; 40  000  000
kr,
N   2.  Stöd  till  demokratiutveckling;
ramanslag; 8 133 000 kr,
N 3.  Stöd till idrotten; ramanslag; 480
240 000 kr,
N  4. Lotteriinspektionen; ramanslag; 17
935 000 kr.

Motionerna

Motioner väckta med anledning av
proposition 1996/97:3 Kulturpolitik
1996/97:Kr1  av  Lars Stjernkvist  m.fl.
(s)  vari  yrkas att riksdagen  som  sin
mening ger regeringen till känna  vad  i
motionen anförts om behovet av stöd till
Folkrörelsernas Arkivförbund.
1996/97:Kr2  av  Barbro Andersson  m.fl.
(s)  vari  yrkas att riksdagen  som  sin
mening ger regeringen till känna  vad  i
motionen  anförts  om  behovet  av   ett
nationellt   centrum  för  folkmusik   i
Sverige.
1996/97:Kr3 av Ulla Löfgren m.fl. (m, s,
c,  fp, v) vari yrkas att riksdagen  som
sin mening ger regeringen till känna vad
i  motionen anförts om lokaliseringen av
en samisk nationalteater till Tärnaby.
1996/97:Kr4 av Birger Schlaug m.fl. (mp)
vari yrkas
1.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts   om   att   kulturens   växande
betydelse   för  industri,  handel   och
turism  aldrig tillåts begränsa utrymmet
för kulturens nyskapande, omvälvande och
människovårdande karaktär,
2.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts    om    att   komplettera    de
kulturpolitiska   målen   med   en    ny
målsättning som visar på en ny  livsstil
utan snävt marknadstänkande och beroende
av myndigheter,
3.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om  att det nordiska samarbetet
på     kulturområdet    bibehålls    och
förstärks,
4.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om att noggrant uppmärksamma att
EU-harmonisering  inom kulturområdet  är
utesluten,
5.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts    om   att   samtliga   berörda
nationella      institutioner      under
kulturhuvudstadsprojektet  skall   bistå
såväl Stockholm som resten av landet med
stöd och hjälp,
9.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts   om  att  medel  till  kulturen
successivt bör ökas,
11.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om att införa moraliska,  etiska
och   estetiska  generella  regler   för
kultursponsring,  som  skall  bygga   på
respekt för de mänskliga rättigheterna,
13.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts   om   att  den  beredning   som
regeringen  avser att tillsätta  utreder
möjligheterna    till   ett    generellt
konstnärsstöd,
14.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts   om  att  kollektivverkstäderna
skall  kunna  söka bidrag genom  Statens
kulturråd för sin löpande verksamhet,
15.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om  inventering  av  de   olika
kollektivverkstädernas         speciella
resurser och inriktningar,
18.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om att det är viktigt att  värna
det  svenska språket och det  gemensamma
kulturarvet,
19.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om  en  kommande utredning  vad
avser  konkurrens mellan  återförsäljare
av      litteratur,     villkor      för
prisdiskriminering,    bokpriser     och
bokmoms,
21.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om att den kultur som  erhåller
offentligt   stöd   skall   hålla   sina
biljettpriser på en rimlig och låg nivå,
22.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts    om    att    utveckla     ett
kontinuerligt      forsknings-       och
utvecklingsarbete runt barnteatern,
23.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om att den samiska teatern  bör
få  ett  nationellt uppdrag och att  ett
eget    stöd   bör   ges   till   samisk
filmutveckling,
24.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om att ett permanent nationellt
uppdrag  ges  till  Norrlandsoperan  och
Norrlands Musik och Dansteater,
25.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om  att minska sparbetinget  på
Länsmusiken,
26.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om  att Göteborgsmusiken  skall
erhålla  ett  statligt anslag  till  sin
verksamhet för 1997,
27.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts     om     att    musik-     och
kulturskolornas ställning  i  kommunerna
värnas och lyfts fram,
28.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om att varje barn skall ha  rätt
till en grundutbildning i ett instrument
på  musik- eller kulturskolenivå oavsett
var de bor i Sverige,
29.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om att ett tillägg bör göras  i
plan-  och  bygglagen  som  innebär  att
kommunen  kan  stoppa hus  som  inte  är
vackra nog,
30.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts   om  estetisk  utformning   och
konstnärlig  utsmyckning  vid  ny-   och
ombyggnad    av   offentliga    lokaler,
hyresbostäder och bostadsrätter,
31.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om  att  inte flytta  vare  sig
Östasiatiska   museet,   Medelhavsmuseet
eller Folkens museum - etnografiska från
Stockholm   till   Göteborg   och    att
flyttkostnaden  i stället  bör  användas
till    att    öka    landets    museers
utställningsbudget,
36.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts   om   att   ett   allomfattande
kvinnomuseum omgående bör projekteras,
37.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om att ett filmmuseum omedelbart
bör projekteras.
1996/97:Kr5 av Nils T Svensson och Lars-
Erik Lövdén (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att utdela ett
treårigt  nationellt uppdrag till  Malmö
Musikteater från 1997.
1996/97:Kr7  av Margareta  Sandgren  och
Catarina Rönnung (s) vari yrkas
1.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om en utredning av frågan om ett
polarcentrum i Gränna,
2.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts   om  fördelning  av  nationellt
uppdrag för utveckling och förnyelse  av
museiverksamheten.
1996/97:Kr8  av  Carina  Hägg  (s)  vari
yrkas
1.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om projektet Smålands arena  för
konst och form i Norden,
2.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om att projektet Smålands  arena
för  konst och form i Norden bör stödjas
av  staten i uppbyggnadsskedet och i den
framtida driften.
1996/97:Kr10  av Kristina Zakrisson  och
Birgitta  Gidblom  (s)  vari  yrkas  att
riksdagen  som sin mening ger regeringen
till  känna  vad i motionen  anförts  om
inrättande av en samisk teater.
1996/97:Kr11   av  Lilian   Virgin   och
Ingibjörg  Sigurdsdóttir (s) vari  yrkas
att   riksdagen  som  sin   mening   ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om de särskilda förhållanden som
råder för länsmusiken på Gotland.
1996/97:Kr12 av Nils T Svensson och  Siw
Wittgren-Ahl   (s)   vari   yrkas    att
riksdagen  som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att
väsentliga  delar  av  de  s.k.  riktade
bidragen   lämnas  till  Göteborgs   och
Malmös     orkester-,    teater-     och
musikteaterinstitutioner.
1996/97:Kr13 av Fanny Rizell m.fl.  (kd)
vari yrkas
1.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om  att  stödet  till  enskilda
konstnärer  i större utsträckning  skall
knytas  till  särskilda  projekt   eller
bestämda konstnärliga uppdrag,
3.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om  att  de  medel  som  enligt
regeringen föreslås gå till läsfrämjande
verksamhet  via  Kulturrådet  i  stället
skall  gå till bibliotekens läsfrämjande
verksamhet:  hembesök, besök  på  dagis,
skolor, sjukhus m.m.,
4.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts    om    att    förslaget     om
bibliotekslag avstyrks,
5.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om att stöd för inköp till skol-
och  folkbibliotek  av  litteratur  till
barn och ungdomar inte endast skall utgå
till   inköp  av  litteratur  som   fått
statligt  litteraturstöd, utan bibliotek
och  skolor bör få frihet och förtroende
att  välja  den litteratur de har  behov
av,
7.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om de kommunala musikskolorna,
8.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om  Göteborgssymfonikerna   som
nationalorkester,
9.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om bevarandet av landsbygds- och
kvartersbiograferna,
10.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om att inte mindre än 50  %  av
det  stöd  som  ges för att upprätthålla
och  utveckla svensk film bör  ges  till
produktion av svensk barnfilm,
11.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om att ledstjärnan i det  tänkta
handlingsprogrammet för  arkitektur  och
formgivning    bör   vara   medmänskligt
ansvar,   brukbarhet,  uthållighet   och
ekologi,
12.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om  att Etnografiska  museet  i
Göteborg     och     Folkens      museum
-etnografiska   sammanförs    till    en
gemensam  myndighet  och  att  de   båda
museerna   skall   förbli   i   Göteborg
respektive Stockholm,
13.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts    om   de   lokala    museernas
verksamhet,
14.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts    om    att   den    offentliga
organisationen  för kulturmiljövården  i
högre   grad   skall   utformas   enligt
subsidiaritetsprincipen.
1996/97:Kr14  av Sten Östlund  (s)  vari
yrkas
1.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen till känna att vid fördelning
av   medel   till  GöteborgsOperan   och
Göteborgs  Symfoniker skall  vad  som  i
motionen  anförts beaktas och att  nivån
på   tilldelade  medel  upprätthålls  på
minst dagens nivå,
2.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om  att ge Göteborgs Symfoniker
uppdraget       att      verka       som
nationalorkester,
3.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om  GöteborgsOperans  behov  av
ytterligare medel utöver dagens nivå.
1996/97:Kr15 av Mats Berglind m.fl.  (s)
vari  yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts  om en översyn av anslagen  till
skådebanornas verksamhet.
1996/97:Kr16  av  Kjell Nordström  m.fl.
(s)  vari  yrkas att riksdagen  som  sin
mening ger regeringen till känna  vad  i
motionen   anförts  om  ett   nationellt
uppdrag  till Stiftelsen Läcköinstitutet
inom området kulturturism.
1996/97:Kr17  av  Lars Leijonborg  m.fl.
(fp) vari yrkas
1.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om  att  den tredje  punkten  i
formuleringen  om  kulturpolitikens  mål
skall   ha   följande  lydelse:   främja
kulturell      mångfald,     konstnärlig
förnyelse och kvalitet,
2.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om  att  Stiftelsen  Framtidens
kultur skall ha frihet att fördela  sina
medel utan anvisning från annat håll,
3.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om  att  institutionerna   inom
ramen    för    det   nya   stödsystemet
stimuleras att fritt söka riktade bidrag
för    projekt   innebärande   kulturell
förnyelse  i stället för att  regeringen
anger begränsande och styrande kriterier
för sådana bidrag,
4.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts    om    att   Konstnärsnämndens
styrelse     och    Bildkonstnärsfondens
styrelse  skall tillsättas av regeringen
utan   att   några  styrelseplatser   är
reserverade  för nominering  från  annat
håll,
5.  att riksdagen till anslaget D 5 för
budgetåret           1997            för
utställningsersättning till  konstnär  i
enlighet  med vad som anförts i motionen
anvisar  10  miljoner kronor utöver  vad
regeringen  föreslagit eller således  24
741 000 kr,
6. att riksdagen avslår förslaget om en
bibliotekslag,
7.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om att regeringen bör tillsätta
en  utredning  om skattebelastningen  på
kultursektorn   i   stället   för    den
föreslagna statliga bokutredningen,
8.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts   om   att  en  av  Riksteaterns
främsta  uppgifter bör  vara  att  utöka
samarbetet  med Sveriges Television  och
Sveriges Radio liksom med andra teatrar,
9.  att  riksdagen till  anslaget  B  1
Dramaten och Operan för budgetåret  1997
anvisar  28  miljoner kronor utöver  vad
regeringen   föreslagit  eller   således
740 254 000 kr,
10.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om  att en utredning  tillsätts
med       uppdrag       att       utreda
institutionsteatrarnas finansiering,
11.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om att anslagsnivån tills vidare
bör  vara  oförändrad  för  region-  och
stadsteatrarna,
12.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts    om    att    utöka    de    i
kulturpropositionen           föreslagna
nationella  uppdragen till  att  omfatta
fem år,
13.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts   om   att  även  ge  nationellt
uppdrag  till GöteborgsMusiken  för  att
utveckla blåsmusiken,
14.  att  riksdagen till anslaget  A  4
Nationella  uppdrag för budgetåret  1997
anvisar  8  miljoner kronor  utöver  vad
regeringen  föreslagit eller således  14
miljoner kronor,
15. att riksdagen till anslaget B 2 för
budgetåret   1997  anvisar  7   miljoner
kronor  till GöteborgsMusiken - Sveriges
enda     civila     blåsorkester     med
professionella musiker,
16. att riksdagen till anslaget B 3 för
budgetåret   1997  anvisar  3   miljoner
kronor  utöver vad regeringen föreslagit
till   fria   grupper  och  arrangerande
musikföreningar  och  att  den  ökningen
anslås   till  föreningar  inom  Svenska
Jazzriksförbundet,
17.       att      riksdagen       till
Drottningholmsteatern,        Ulriksdals
slottsteater,  Vadstena  Akademien   och
Marionetteatern   anslag   B    3    för
budgetåret   1997  anvisar  4   miljoner
kronor  utöver vad regeringen föreslagit
och  att  2  miljoner  kronor  av  dessa
tillförs
Drottningholmsteatern/Ulriksdals
slottsteater,  1 miljon kronor  tillförs
Vadstena  Akademien och 1 miljon  kronor
tillförs Marionetteatern,
18.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts    om    att   regeringen    vid
överläggningar  med  Landstingsförbundet
om    det    statliga   bidraget    till
länsmusiken  har  till utgångspunkt  att
inte större andel därav binds till fasta
institutioner,
19.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om att ej flytta Folkens museum,
Medelhavsmuseet och Östasiatiska museet,
20.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts   om   ett  snabbt  förslag   om
ledningsstrukturen på museiområdet,
21.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts    om   att   den   arkeologiska
uppdragsverksamheten   separeras    från
Riksantikvarieämbetet samt att  ämbetets
reella     monopol    på    arkeologiska
utgrävningar  bryts och konkurrens  från
andra aktörer möjliggörs,
24.  att  riksdagen avslår  regeringens
förslag  (anslag L 1, utgiftsområde  17)
om  extra  bidrag om 40 miljoner  kronor
till LO, TCO och SACO samt LRF, Sveriges
fiskares  riksförbund  och  Företagarnas
riksorganisation som stöd för uppsökande
verksamhet     och     utbildning      i
samhällsfrågor.
1996/97:Kr18 av Berit Andnor och  Jörgen
Persson (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om Jamtli i Östersund
och  utvecklingen  av  ungdomsverksamhet
inom kulturområdet.
1996/97:Kr19 av Jan Björkman  m.fl.  (s)
vari  yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts  om  att ledningsfunktionen  för
den  nya  myndigheten för Marinmuseum  i
Karlskrona   och  Statens  sjöhistoriska
museum   förläggs  till  Marinmuseum   i
Karlskrona.
1996/97:Kr20 av Gudrun Schyman m.fl. (v)
vari yrkas
1.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om kulturpolitiska tendenser  i
propositionen,
2.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om riktade bidrag till barn  och
ungdomar,
3.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts   om   statligt   bidrag    till
kulturskolor,
4.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts      om      inrättande       av
multimedieverkstäder,
5.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om handlingsprogram,
6.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om länskonstnärer,
7.  att riksdagen hos regeringen  begär
förslag    till    sådan    ändring    i
bibliotekslagen    att    planer     för
biblioteksverksamhet i kommunerna krävs,
8.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om arbetsplatsbibliotek,
9.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om  precisering av  uppdrag  om
barnteater,
10.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om fria teater- och dansgrupper,
11.  att riksdagen beslutar att inrätta
ett  kvinnomuseum  som lokaliseras  till
Malmö-Lund-området,
12.  att  riksdagen avslår  regeringens
förslag  om att flytta Folkens museum  -
etnografiska,    Medelhavsmuseet     och
Vstasiatiska museet till Göteborg,
13.  att riksdagen begär att regeringen
tillsätter en utredning med uppdrag  att
se över hela arkivväsendet enligt vad  i
motionen anförts,
16.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts      om      utvärdering      av
medieverksamhet,
1996/97:Kr21  av  Rune  Rydén  (m)  vari
yrkas
1.  att  riksdagen  avslår  regeringens
förslag   att   flytta  Folkens   museum
-etnografiska,    Medelhavsmuseet    och
Östasiatiska museet i enlighet  med  vad
som anförts i motionen,
2.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts        om       de       samlade
samhällskostnaderna för en  förflyttning
av   Folkens   museum  -   etnografiska,
Medelhavsmuseet och Östasiatiska  museet
i Stockholm till Göteborg.
1996/97:Kr22  av Ingvar  Johnsson  m.fl.
(s) vari yrkas
1.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om vissa kulturinstitutioner  i
Västsverige,
2.  att  riksdagen beslutar att ge  ett
nationellt   uppdrag   till    Göteborgs
symfoniorkester.
1996/97:Kr23 av Rigmor Ahlstedt (c) vari
yrkas  att riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om  fördelning av  bidrag  till
regional kulturverksamhet.
1996/97:Kr24 av Jörgen Persson och Berit
Andnor (s) vari yrkas att riksdagen  som
sin mening ger regeringen till känna vad
i        motionen       anförts       om
fornminnesinventeringens fullföljande.
1996/97:Kr25 av Jörgen Persson och Berit
Andnor (s) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att förslagen
om  att  använda  6 % av  bidraget  till
regional  kulturverksamhet till  riktade
insatser inte skall gälla länsmuseerna,
2.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om ansvarsfördelningen inom  den
regionala kulturmiljövården.
Motioner väckta under den allmänna
motionstiden år 1996
1996/97:Kr204 av Eva Flyborg  (fp)  vari
yrkas  att riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om att Göteborgs symfoniker  får
uppdraget     att     vara      Sveriges
nationalorkester.
1996/97:Kr206 av Bertil Persson (m) vari
yrkas  att riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts      om     TV-sändning      och
videoförsäljning   av  nationalscenernas
föreställningar.
1996/97:Kr207  av Carl Bildt  m.fl.  (m)
vari yrkas
1.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts    om    utgångspunkterna    för
kulturpolitiken,
2.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om inriktningen av aktiviteter i
anslutning   till   kulturhuvudstadsåret
1998,
3.  att riksdagen hos regeringen  begär
förslag till nya mål för kulturpolitiken
i   enlighet  med  vad  som  anförts   i
motionen,
5.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om skolans kulturansvar,
6.  att  riksdagen  avslår  regeringens
förslag  till bibliotekslag  i  enlighet
med vad som anförts i motionen,
7.  att  riksdagen  avslår  regeringens
förslag om införande av ett nytt  anslag
för  inköp av litteratur i enlighet  med
vad som anförts i motionen,
8.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts        om        kulturskaparnas
arbetsförhållanden,
9.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts     om    en    renodling     av
Riksantikvarieämbetets myndighetsansvar,
10.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts    om    statens    ansvar    på
kulturområdet,
11.  att  riksdagen avslår  regeringens
förslag  att  flytta  Folkens  museum  -
etnografiska,    Medelhavsmuseet     och
Östasiatiska  museet  till  Göteborg   i
enlighet med vad som anförts i motionen,
12.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om kulturens finansiering,
13.  att riksdagen beslutar inrätta  en
fond   för   kompletterande  stöd   till
kulturverksamhet i enlighet med vad  som
anförts i motionen.
1996/97:Kr208 av Sigrid Bolkéus (s) vari
yrkas  att riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts       om       behovet        av
hembygdskonsulenter i varje län.
1996/97:Kr209 av Sigrid Bolkéus (s) vari
yrkas  att riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  behovet  av  ett
särskilt    anslag    för    vård     av
hembygdsgårdarnas kulturbyggnader.
1996/97:Kr210 av Sigrid Bolkéus (s) vari
yrkas  att riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om  behovet av ett Sesamprojekt
för foto och film.
1996/97:Kr212 av Lennart Fridén (m) vari
yrkas
1.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om de maritima museerna,
2.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om  en  annan ansvarsfördelning
och organisation av museiverksamheten på
uppräknade områden,
3.  att  riksdagen  avslår  regeringens
förslag   om   att  flytta  museer   och
samlingar  till Göteborg i enlighet  med
vad som anförts i motionen.
1996/97:Kr213 av Lennart Fridén  och  My
Persson (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad
i   motionen   anförts   om   att   göra
Göteborgssymfonikerna   till    Sveriges
nationalorkester.
1996/97:Kr216 av Pär-Axel  Sahlberg  och
Juan Fonseca (s) vari yrkas
1.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om utbildning för utveckling  av
invandrarnas kulturyttringar,
2.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts       om      utgivning       av
kulturtidskrifter                    och
kvalitetslitteratur,
3.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om att kulturens roll utreds vid
sjukvård,  rehabilitering  och  vård   i
livets slutskede.
1996/97:Kr217 av Karin Falkmer (m)  vari
yrkas   att   riksdagen   beslutar   att
Östasiatiska  museet inte skall  flyttas
från Stockholm.
1996/97:Kr218  av Per Lager  m.fl.  (mp)
vari yrkas
1.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts   om  att  kollektivverkstäderna
skall  kunna  söka bidrag genom  Statens
kulturråd för sin löpande verksamhet,
3.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om  inventering  av  de   olika
kollektivverkstädernas         speciella
resurser och inriktningar.
1996/97:Kr219 av Ingbritt Irhammar m.fl.
(c) vari yrkas
1.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om kulturen som drivkraft,
2.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om särskilda medel för att under
kulturhuvudstadsåret belysa kvinnors del
av kulturarvet.
1996/97:Kr220   av  Agne   Hansson   och
Birgitta  Carlsson (c)  vari  yrkas  att
riksdagen  hos regeringen begär  förslag
om  en omfördelning av kulturanslagen så
att   stöd   till  lokal  och   regional
bokkultur  kan utgå i enlighet  med  vad
som anförts i motionen.
1996/97:Kr221 av Lena Larsson  (s)  vari
yrkas  att riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om åtgärder för vård och  skydd
av det svenska språket.
1996/97:Kr222 av Lisbeth Staaf-Igelström
m.fl.  (s) vari yrkas att riksdagen  som
sin mening ger regeringen till känna vad
i  motionen  anförts om  Musikteatern  i
Värmland.
1996/97:Kr223  av Carina Hägg  (s)  vari
yrkas  att riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om  att  ge  nyckelharpan  dess
berättigade   status   som    officiellt
nationalinstrument.
1996/97:Kr224 av Sigge Godin  (fp)  vari
yrkas  att riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om  behovet av särskilda  medel
för  föreningen Svenska Musikfestivalers
och deras medlemmars verksamhet.
1996/97:Kr225  av Lennart  Fridén  m.fl.
(m, c, fp, v, kd) vari yrkas
1.    att   riksdagen   beslutar    att
Göteborgsmusiken   skall   erhålla   ett
anslag  om  7 miljoner kronor  till  sin
verksamhet för 1997 och att detta anslag
bör  hämtas från föreslaget anslag  till
Rikskonserter,
2.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om  att  förhandlingar  snarast
måste  upptas för en långsiktig  lösning
på frågan om blåsarmusikens ställning  i
Sverige    genom    ett    avtal     med
Göteborgsmusiken.
1996/97:Kr226  av Nils  T  Svensson  och
Birthe  Sörestedt  (s)  vari  yrkas  att
riksdagen  som sin mening ger regeringen
till  känna  vad i motionen  anförts  om
anslagsnivån för Malmö symfoniorkester.
1996/97:Kr227  av  Isa  Halvarsson  (fp)
vari  yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Musikteatern i Värmland.
1996/97:Kr228 av Monica Öhman m.fl.  (s)
vari  yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Norrbottens Kammarorkester.
1996/97:Kr229  av  Bo Nilsson  (s)  vari
yrkas  att riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om åtgärder för att  rädda  och
utveckla    Nya   Skånska   Teatern    i
Landskrona.
1996/97:Kr230 av Bertil Persson (m) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen begär
förslag  till  en  decentralisering   av
konstinköp  i  enlighet  med   vad   som
anförts i motionen.
1996/97:Kr231  av  Anita  Johansson  och
Sören Lekberg (s) vari yrkas
1.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts   om   att   det   bidrag   till
konstnärlig  utsmyckning  inom  boendet,
som  för  närvarande  administreras   av
Boverket, skall kvarstå,
2.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts    om    att    ansvaret     för
ifrågavarande  utsmyckning  ej  överförs
till Statens konstråd.
1996/97:Kr232 av Lisbeth Staaf-Igelström
(s)  vari  yrkas att riksdagen  som  sin
mening ger regeringen till känna  vad  i
motionen   anförts  om  en  översyn   av
anslaget       till      Folkrörelsernas
Konstfrämjande.
1996/97:Kr233  av  Jörgen  Persson   och
Berit   Andnor   (s)  vari   yrkas   att
riksdagen  som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att
skyndsamma  åtgärder behöver vidtas  för
att    säkerställa   den    bildvårdande
verksamheten.
1996/97:Kr234 av Kerstin Warnerbring och
Marianne  Andersson (c) vari  yrkas  att
riksdagen  som sin mening ger regeringen
till  känna  vad i motionen  anförts  om
resurstilldelning  till  Folkrörelsernas
Arkivförbund av de medel som  tilldelats
Riksantikvarieämbetet                för
industridokumentation.
1996/97:Kr238 av Dan Ericsson m.fl. (kd,
s, c, fp) vari yrkas
1.   att   riksdagen  med  ändring   av
regeringens förslag för budgetåret  1997
anvisar   5  000  000  kr  ur   anslaget
Centrala  museer för Kolmårdens Djurpark
genom  en  omdisponering inom ramen  för
samtliga centrala museer.
1996/97:Kr240  av  Gullan  Lindblad  och
Göthe Knutson (m) vari yrkas
1.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts     om    statsbidragen     till
länsmuseerna,
2.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts   om  att  länsstyrelserna   och
länsmuseerna  bör  betraktas   som   två
självständiga parter i samverkan.
1996/97:Kr241  av  Håkan  Holmberg  (fp)
vari yrkas att riksdagen, med avslag  på
regeringens  förslag, godkänner  att  de
övergripande  målen för  statens  bidrag
under  anslaget H 4 inrymda  museer  och
övriga   institutioner  skall   vara   i
enlighet med vad som anförts i motionen,
så att anslaget till Judiska museet höjs
från 300 000 kr till det belopp (f n 600
000 kr) som Stockholms stad beviljar för
1997.
1996/97:Kr242  av  Håkan  Holmberg  (fp)
vari  yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts  om  vikten  av  stöd  till  ett
svenskt folkmusikcentrum.
1996/97:Kr243 av Birgitta Wistrand m.fl.
(m)  vari  yrkas  att  riksdagen  avslår
regeringens    förslag    att     flytta
Östasiatiska museet, Medelhavsmuseet och
Etnografiska museet till Göteborg.
1996/97:Kr245 av Maggi Mikaelsson  m.fl.
(v)  vari  yrkas att riksdagen  som  sin
mening ger regeringen till känna  vad  i
motionen  anförts  om  en  satsning   på
Nationalscen Norr.
1996/97:Kr246  av  Eva Zetterberg  m.fl.
(v)  vari  yrkas att riksdagen  som  sin
mening ger regeringen till känna  vad  i
motionen  anförts  om  behovet  av   ett
kurdiskt kulturcentrum i Sverige och att
regeringen till riksdagen återkommer med
förslag    hur    kulturcentrumet    kan
förverkligas.
1996/97:Kr248 av Carl-Johan Wilson  (fp)
vari yrkas
1.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om  att folkrörelsearkiven  och
Folkrörelsernas arkivförbund bör erhålla
direkt statsbidrag för sin verksamhet,
2.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om att den kunskap - och i  viss
mån  även den utrustning - som finns vid
de  statliga  arkiven bör  få  utnyttjas
kostnadsfritt   vid  utbildningsinsatser
för   folkrörelsearkivens  personal  och
förtroendevalda.
1996/97:Kr250 av Paavo Vallius (s)  vari
yrkas  att riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om Finska Riks.
1996/97:Kr251 av Ola Rask (s) vari yrkas
att   riksdagen  som  sin   mening   ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om medel till Millesgården.
1996/97:Kr252 av Charlotta L Bjälkebring
och  Johan  Lönnroth (v) vari yrkas  att
riksdagen  som sin mening ger regeringen
till  känna  vad i motionen  anförts  om
svenska språket.
1996/97:Kr253  av Erling Bager  och  Eva
Flyborg  (fp)  vari yrkas att  riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna
vad  i  motionen anförts om att  Röhsska
museet också blir ansvarsmuseum.
1996/97:Kr254 av Ewa Larsson  och  Peter
Eriksson  (mp) vari yrkas att  riksdagen
hos  regeringen  begär en  utredning  om
möjligheterna   till   någon   form   av
utvecklingsfond för svensk film- och TV-
produktion,  i  enlighet  med  vad   som
anförts i motionen.
1996/97:Kr255  av Margitta  Edgren  (fp)
vari  yrkas  att riksdagen  beslutar  om
sådan  ändring av lagen om pliktexemplar
att den också gäller nya IT-produkter.
1996/97:Kr257  av  Marianne   Samuelsson
m.fl. (mp) vari yrkas
1. (del) att riksdagen beslutar att för
budgetåret  1997 anvisa  anslagen  under
utgiftsområde    17   Kultur,    medier,
trossamfund     och    fritid     enligt
Miljöpartiets   förslag   i   tabell   i
motionen:  B  2  Bidrag  till   regional
musikverksamhet   samt   regionala   och
lokala      teater-,      dans-      och
musikinstitutioner; regeringens  förslag
659  843 000 kr; anslagsförändring +  11
000 000 kr,
1. (del) att riksdagen beslutar att för
budgetåret  1997 anvisa  anslagen  under
utgiftsområde    17   Kultur,    medier,
trossamfund     och    fritid     enligt
Miljöpartiets   förslag   i   tabell   i
motionen: H 4 Bidrag till vissa  museer;
regeringens  förslag  3  795   100   kr,
anslagsförändring + 8 000 000 kr,
1. (del) att riksdagen beslutar att för
budgetåret  1997 anvisa  anslagen  under
utgiftsområde    17   Kultur,    medier,
trossamfund     och    fritid     enligt
Miljöpartiets   förslag   i   tabell   i
motionen:    J    1   Forsknings-    och
utvecklingsinsatser inom  kulturområdet;
regeringens  förslag  37  131  000   kr;
anslagsförändring 1 000 000 kr,
1. (del) att riksdagen beslutar att för
budgetåret  1997 anvisa  anslagen  under
utgiftsområde    17   Kultur,    medier,
trossamfund     och    fritid     enligt
Miljöpartiets   förslag   i   tabell   i
motionen:     L     1    Bidrag     till
folkbildningen;  regeringens  förslag  2
357  533 000 kr; anslagsförändring -  20
000 000 kr,
2.   (del)   att   riksdagen   beslutar
godkänna beräkningarna av anslagen  inom
utgiftsområde    17   Kultur,    medier,
trossamfund och fritid för åren 1998 och
1999  enligt  tabell i  motionen:  A  1.
Statens kulturråd; regeringens beräkning
för  1998 28 000 000 kr; avvikelse  +  5
000  000  kr; regeringens beräkning  för
1999  29 000 000 kr; avvikelse +  5  000
000 kr,
2.   (del)   att   riksdagen   beslutar
godkänna beräkningarna av anslagen  inom
utgiftsområde    17   Kultur,    medier,
trossamfund och fritid för åren 1998 och
1999  enligt  tabell i  motionen:  B  2.
Bidrag   till  regional  musikverksamhet
samt regionala och lokala teater-, dans-
och    musikinstitutioner;   regeringens
beräkning  för  1998  655  000  000  kr;
avvikelse  +  25 000 000 kr; regeringens
beräkning  för  1999  649  000  000  kr;
avvikelse + 25 000 000 kr,
2.   (del)   att   riksdagen   beslutar
godkänna beräkningarna av anslagen  inom
utgiftsområde    17   Kultur,    medier,
trossamfund och fritid för åren 1998 och
1999  enligt  tabell i  motionen:  H  4.
Bidrag  till  vissa museer;  regeringens
beräkning  för  1998  39  000  000   kr;
avvikelse  +  10 000 000 kr; regeringens
beräkning  för  1999  39  000  000   kr;
avvikelse + 10 000 000 kr,
2.   (del)   att   riksdagen   beslutar
godkänna beräkningarna av anslagen  inom
utgiftsområde    17   Kultur,    medier,
trossamfund och fritid för åren 1998 och
1999  enligt  tabell i  motionen:  L  1.
Bidrag  till folkbildningen: regeringens
beräkning  för 1998 2 404  000  000  kr;
avvikelse  -  40 000 000 kr; regeringens
beräkning  för 1999 2 456  000  000  kr;
avvikelse - 40 000 000 kr,
4.  att  riksdagen beslutar att fördela
medel till Länsmusiken, Göteborgsmusiken
och  lokala arrangörsstöd enligt vad som
anförts i motionen,
5.   att  riksdagen,  vid  bifall  till
yrkande 1, som sin mening ger regeringen
till  känna  vad i motionen  anförts  om
fördelning  av  anslaget  till   Statens
kulturråd,
6.  att riksdagen hos regeringen  begär
förslag  om  ändrade ekonomiska  villkor
för kulturutövare i enlighet med vad som
anförts i motionen,
7.  att riksdagen beslutar att instifta
ett  kvinnomuseum i enlighet med vad som
anförts i motionen,
8.  att riksdagen beslutar att instifta
ett  filmmuseum i enlighet med  vad  som
anförts i motionen,
9.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  att  medel  inte
skall utgå till att flytta föremål  från
Folkens     museum    -    etnografiska,
Östasiatiska        museet         eller
Medelhavsmuseet   i    Stockholm    till
Göteborg vare sig under 1997, 1998 eller
1999,
10.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om  forskning  inom  barn-  och
ungdomsteater,
12.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om att den bör återkomma med  en
jämnare   fördelning  av  medel   mellan
Folkbildning  och komvux för  utbildning
av arbetslösa vuxna och att fördelningen
bättre   bör   anpassas   till   faktisk
efterfrågan.
1996/97:Kr258  av Rolf Åbjörnsson  m.fl.
(kd) vari yrkas
2.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om de kommunala musikskolorna,
3.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om  Göteborgssymfonikerna   som
nationalorkester,
5.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om  att  de  medel  som  enligt
regeringen föreslås gå till läsfrämjande
verksamhet  via  Kulturrådet  i  stället
skall  gå till bibliotekens läsfrämjande
verksamhet:  hembesök, besök  på  dagis,
skolor, sjukhus m.m.,
6.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om  att  stödet  till  enskilda
konstnärer  i större utsträckning  skall
knytas  till  särskilda  projekt   eller
bestämda konstnärliga uppdrag,
7.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts    om    att   den    offentliga
organisationen  för kulturmiljövården  i
högre   grad   skall   utformas   enligt
subsidiaritetsprincipen,
8.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om  att Etnografiska  museet  i
Göteborg  och Folkens museum i Stockholm
sammanförs  till  en gemensam  myndighet
och att de båda museerna skall förbli  i
Göteborg respektive Stockholm,
9.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts    om   de   lokala    museernas
verksamhet,
10.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om bevarandet av landsbygds- och
kvartersbiograferna,
11.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om att inte mindre än 50  %  av
det  stöd  som  ges för att upprätthålla
och   utveckla  svensk  film  ges   till
produktion av svensk barnfilm,
12.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om bidrag till trossamfunden,
13.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om folkbildning,
16.  (del)  att riksdagen med  följande
ändringar i förhållande till regeringens
förslag    anvisar    anslagen     under
utgiftsområdet      Kultur,      medier,
trossamfund     och    fritid     enligt
uppställning:    K    1.    Stöd    till
trossamfund; regeringens förslag 57  300
000; anslagsförändring + 3 500 000,
16.  (del)  att riksdagen med  följande
ändringar i förhållande till regeringens
förslag    anvisar    anslagen     under
utgiftsområdet      Kultur,      medier,
trossamfund     och    fritid     enligt
uppställning:   L   1.    Bidrag    till
folkbildningen;  regeringens  förslag  2
357  533 000; anslagsförändring + 60 000
000,
16.  (del)  att riksdagen med  följande
ändringar i förhållande till regeringens
förslag    anvisar    anslagen     under
utgiftsområdet      Kultur,      medier,
trossamfund     och    fritid     enligt
uppställning:  N 3. Stöd till  idrotten;
regeringens   förslag   480   240   000;
anslagsförändring + 30 000 000.
1996/97:Kr259  av Gudrun  Schyman  m.fl.
(v) vari yrkas
1.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om  konstnärlig gestaltning  av
den gemensamma miljön,
2.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om bidrag till folkbildningen,
3.  (del)  att  riksdagen med  följande
ändringar i förhållande till regeringens
förslag    anvisar    anslagen     under
utgiftsområde    17   Kultur,    medier,
trossamfund     och    fritid     enligt
uppställning:  A 2. Bidrag  till  allmän
kulturverksamhet,    utveckling     samt
internationellt            kulturutbyte;
regeringens   förslag   131   288   000;
anslagsförändring + 34 750 000,
3.  (del)  att  riksdagen med  följande
ändringar i förhållande till regeringens
förslag    anvisar    anslagen     under
utgiftsområde    17   Kultur,    medier,
trossamfund     och    fritid     enligt
uppställning:  A 4. Nationella  uppdrag;
regeringens   förslag   6    000    000;
anslagsförändring + 19 000 000,
3.  (del)  att  riksdagen med  följande
ändringar i förhållande till regeringens
förslag    anvisar    anslagen     under
utgiftsområde    17   Kultur,    medier,
trossamfund     och    fritid     enligt
uppställning:  B  3. Bidrag  till  vissa
teater-,    dans-   och    musikändamål;
regeringens   förslag   93   094    000;
anslagsförändring + 7 000 000,
3.  (del)  att  riksdagen med  följande
ändringar i förhållande till regeringens
förslag    anvisar    anslagen     under
utgiftsområde    17   Kultur,    medier,
trossamfund     och    fritid     enligt
uppställning:      Arbetsplatsbibliotek;
anslagsförändring 1 500 000,
3.  (del)  att  riksdagen med  följande
ändringar i förhållande till regeringens
förslag    anvisar    anslagen     under
utgiftsområde    17   Kultur,    medier,
trossamfund     och    fritid     enligt
uppställning:   F  1.  Riksarkivet   och
landsarkiven;  regeringens  förslag  223
973 000; anslagsförändring - 250 000,
3.  (del)  att  riksdagen med  följande
ändringar i förhållande till regeringens
förslag    anvisar    anslagen     under
utgiftsområde    17   Kultur,    medier,
trossamfund     och    fritid     enligt
uppställning:  H  4. Bidrag  till  vissa
museer m.m.; regeringens förslag 37  951
000; anslagsförändring + 5 000 000 kr,
3.  (del)  att  riksdagen med  följande
ändringar i förhållande till regeringens
förslag    anvisar    anslagen     under
utgiftsområde    17   Kultur,    medier,
trossamfund     och    fritid     enligt
uppställning:   J  1.  Forsknings-   och
utvecklingsinsatser                 inom
kulturområdet:  regeringens  förslag  37
131 000; anslagsförändring
+ 1 000 000 kr,
3.  (del)  att  riksdagen med  följande
ändringar i förhållande till regeringens
förslag    anvisar    anslagen     under
utgiftsområde    17   Kultur,    medier,
trossamfund     och    fritid     enligt
uppställning:   L   1.    Bidrag    till
folkbildningen;  regeringens  förslag  2
357  533; anslagsförändring + 80 000 000
kr,
3.  (del)  att  riksdagen med  följande
ändringar i förhållande till regeringens
förslag    anvisar    anslagen     under
utgiftsområde    17   Kultur,    medier,
trossamfund     och    fritid     enligt
uppställning:  N 3. Stöd till  idrotten;
regeringens   förslag   480   240   000;
anslagsförändring + 42 000 000.
1996/97:Kr260  av  Elisabeth   Fleetwood
m.fl. (m) vari yrkas
1.  att  riksdagen beslutar  att  under
anslaget   A   1.   Statens   kulturråd,
Utgiftsområde 17 anslå 12 883 000  kr  i
enlighet med vad som anförts i motionen,
2.  att  riksdagen beslutar  att  under
anslaget  A  2. Allmän kulturverksamhet,
Utgiftsområde 17 anslå 81 288 000  kr  i
enlighet med vad som anförts i motionen,
3.  att  riksdagen beslutar  att  under
anslaget  A  4. Utgiftsområde  17  anslå
5  000  000  kr i enlighet med  vad  som
anförts i motionen,
4.  att  riksdagen beslutar  att  under
anslaget   B  1.  Bidrag  till   Svenska
riksteatern   m.fl.,  Utgiftsområde   17
anslå 581 554 000 kr i enlighet med  vad
som anförts i motionen,
5.  att riksdagen beslutar att anslaget
B  3.  Bidrag till vissa teater-,  dans-
och   musikändamål,   Utgiftsområde   17
minskas  med  4  300  000  kr  och   att
beloppet  tillförs  anslaget   B   1   i
enlighet med vad som anförts i motionen,
6.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om stödet till jazz och moderna
musikformer,
7.  att  riksdagen beslutar  att  10  §
bibliotekslagen utformas i enlighet  med
vad som anförts i motionen,
8.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om  att  värna  och  vårda  det
svenska språket,
9.  att  riksdagen beslutar  att  under
anslaget     C     2.    Litteraturstöd,
Utgiftsområde 17 anslå 36 253 000  kr  i
enlighet med vad som anförts i motionen,
10.  att  riksdagen beslutar att  under
anslaget D 2. Konstnärlig gestaltning av
den gemensamma miljön, Utgiftsområde  17
anslå  32 938 000 kr i enlighet med  vad
som anförts i motionen,
11.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts      om      fördelning       av
visningsersättning,
12.  att  riksdagen beslutar att  under
anslaget     G     2.    Bidrag     till
kulturmiljövård   och   kulturstöd   vid
ombyggnad,  Utgiftsområde 17  anslå  250
337  000  kr  i  enlighet  med  vad  som
anförts i motionen,
13.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om användningen av bidraget  för
kulturmiljövård,
14.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om utställningsgarantin,
15.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om länsmuseernas oberoende,
16.  att  riksdagen beslutar att  under
anslaget H 4. Bidrag till vissa  museer,
Utgiftsområde 17 anslå 26 875 000  kr  i
enlighet med vad som anförts i motionen,
17.  att  riksdagen avslår  regeringens
förslag   om   stöd  till  icke-statliga
kulturlokaler (anslaget H 5) i  enlighet
med vad som anförts i motionen,
18.  att  riksdagen beslutar att  under
anslaget       H      6.      Stiftelsen
Riksutställningar,   Utgiftsområde    17
anslå  23 849 000 kr i enlighet med  vad
som anförts i motionen,
19.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om att 25 000 000 kr av anslaget
för   forskning   skall   fördelas    av
forskningsråden,
20.  att  riksdagen avslår  regeringens
förslag  att anvisa 40 000  000  kr  för
uppsökande  verksamhet och utbildning  i
samhällsfrågor i enlighet  med  vad  som
anförts i motionen,
21.  att  riksdagen  beslutar  avveckla
anslaget  N 2 samt att beloppet tillförs
anslaget L 1. Bidrag till folkbildningen
i   enlighet  med  vad  som  anförts   i
motionen,
22.  att  riksdagen beslutar att  under
anslaget     L     1.    Bidrag     till
folkbildningen, Utgiftsområde 17 anslå 2
157  533  000 kr i enlighet med vad  som
anförts i motionen,
23.  att  riksdagen beslutar att  under
anslaget    M    1.    Ungdomsstyrelsen,
Utgiftsområde 17 anslå 6 819  000  kr  i
enlighet med vad som anförts i motionen,
24.  att  riksdagen beslutar att  under
anslaget M 2. Bidrag till nationell  och
internationell  ungdomsverksamhet  m.m.,
Utgiftsområde 17 anslå 48 889 000  kr  i
enlighet med vad som anförts i motionen,
25. att riksdagen beslutar att avskaffa
bidragen  till  allmänna samlingslokaler
(N  1) i enlighet med vad som anförts  i
motionen,
26.  att  riksdagen  beslutar  att   av
anslaget  N  3, Utgiftsområde  17  skall
minst  200 000 000 kr anvisas den lokala
ungdomsverksamheten,
27.  att  riksdagen beslutar att  under
nytt  anslag avseende fond för förnyelse
av kulturverksamheten anvisa 100 000 000
kr  i  enlighet  med vad som  anförts  i
motionen.
1996/97:Kr261 av Dan Ericsson (kd)  vari
yrkas  att riksdagen beslutar att  anslå
medel  för  arbetet med att återanskaffa
litteratur   till   Länsbiblioteket    i
Linköping i enlighet med vad som anförts
i motionen.
1996/97:Kr262 av Charlotta L Bjälkebring
(v)   vari   yrkas  att  riksdagen   hos
regeringen begär förslag i enlighet  med
motionen om medel till översättningar av
heliga skrifter.
1996/97:Kr263  av  Elver  Jonsson  m.fl.
(fp, s, c) vari yrkas att riksdagen  som
sin mening ger regeringen till känna vad
i  motionen  anförts om att  främja  ett
allsidigt  stöd  till  kulturtidskrifter
m.m.  i  avsikt att främja och stimulera
mångfald och kvalitet.
1996/97:Kr264  av Erik  Arthur  Egervärn
(c)  vari  yrkas att riksdagen  som  sin
mening ger regeringen till känna  vad  i
motionen           anförts            om
länshembygdskonsulenter.
1996/97:Kr265  av  Kenneth   Kvist   och
Charlotta  L Bjälkebring (v) vari  yrkas
att   riksdagen  som  sin   mening   ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om  stöd  till  Folkrörelsernas
Konstfrämjande.
1996/97:Kr266  av Maud Björnemalm  m.fl.
(s,  m,  c,  fp, v, kd) vari  yrkas  att
riksdagen  som sin mening ger regeringen
till  känna  vad i motionen  anförts  om
bidragen till Länsmusiken i Örebro.
1996/97:Kr267 av Per-Ola Eriksson  m.fl.
(c,  m, v) vari yrkas att riksdagen  som
sin mening ger regeringen till känna vad
i  motionen  anförts om statligt  bidrag
till Norrbottens kammarorkester.
1996/97:Kr268  av  Rigmor  Ahlstedt  och
Håkan Holmberg (c, fp) vari yrkas
1.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts    om   inrättandet    av    ett
folkmusikcentrum i Norduppland,
2.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts    om    betydelsen    av    ett
nationalinstrument.
1996/97:Kr269 av Åsa Stenberg m.fl.  (s)
vari  yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts    om    bildandet    av     ett
blåsmusikcentrum  med Nynäshamns  kommun
som huvudman.
1996/97:Kr270  av Johan  Lönnroth  m.fl.
(v,  s,  c, fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna
vad  i  motionen anförts om  behovet  av
statligt  stöd till daglig  träning  för
professionella  dansare i  Göteborg  och
västra Sverige.
1996/97:Kr271 av Erling Bager m.fl. (fp,
m, c, v, kd) vari yrkas
1.  att  riksdagen för  GöteborgsOperan
till   B   2.   Bidrag   till   regional
musikverksamhet   samt   regionala   och
lokala      teater-,      dans-      och
musikinstitutioner  (utgiftsområde   17)
för  budgetåret 1997 anvisar 15 000  000
kr  mer än vad regeringen har föreslagit
genom  omfördelning av medel från Operan
och Dramatiska teatern i Stockholm (B 1.
Bidrag till Svenska riksteatern, Operan,
Dramatiska  teatern,  Dansens  Hus   och
Svenska rikskonserter),
2.    att   riksdagen   för   Göteborgs
Symfoniker   till  B  2.   Bidrag   till
regional  musikverksamhet samt regionala
och    lokala   teater-,    dans-    och
musikinstitutioner  (utgiftsområde   17)
för budgetåret 1997 anvisar 5 000 000 kr
mer  än  vad  regeringen har  föreslagit
genom  omfördelning av  medel  från  det
totala  antalet grundbelopp som  avsätts
för landets musikinstitutioner.
1996/97:Kr272 av Charlotta L Bjälkebring
(v)  vari  yrkas att riksdagen  som  sin
mening ger regeringen till känna  vad  i
motionen anförts om kulturskolor.
1996/97:Kr273  av Erik  Arthur  Egervärn
(c)  vari  yrkas att riksdagen  som  sin
mening ger regeringen till känna  vad  i
motionen  anförts om skyndsamma åtgärder
för att säkerställa att den bildvårdande
verksamheten i Ulriksfors kan fortsätta.
1996/97:Kr274  av Jan Backman  och  Anna
Ekerhielm  (m) vari yrkas att  riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna
vad     i     motionen    anförts     om
friluftsmuseernas nationella uppdrag.
1996/97:Kr275  av Erik  Arthur  Egervärn
(c)  vari  yrkas att riksdagen  som  sin
mening ger regeringen till känna  vad  i
motionen  anförts om Jamtli i  Östersund
och  utvecklingen  av  ungdomsverksamhet
inom kulturområdet.
1996/97:Kr277 av Charlotta L Bjälkebring
och  Ewa Larsson (v, mp) vari yrkas  att
riksdagen  som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om ett
kvinnomuseum.
1996/97:Kr278 av Lennart Daléus (c) vari
yrkas att riksdagen avslår förslaget  om
att   flytta   de   i  motionen   nämnda
museerna.
1996/97:Kr279  av Erik  Arthur  Egervärn
(c)  vari  yrkas att riksdagen  som  sin
mening ger regeringen till känna  vad  i
motionen           anförts            om
fornminnesinventeringens fullföljande.
1996/97:Kr280 av Charlotta L Bjälkebring
och  Johan  Lönnroth (v) vari yrkas  att
riksdagen  som sin mening ger regeringen
till  känna  vad i motionen  anförts  om
öronmärkta  pengar som  stöd  till  icke
statliga kulturlokaler.
1996/97:Kr281   av  Marianne   Carlström
m.fl.   (s,   fp,  v)  vari  yrkas   att
riksdagen  som sin mening ger regeringen
till  känna  vad i motionen  anförts  om
statligt stöd till projektet Röda Sten i
Göteborg.
1996/97:Kr283  av Olof  Johansson  m.fl.
(c) vari yrkas
1.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts      om      ett      nationellt
kulturpolitiskt uppdrag för 2000-talet,
2.  att  riksdagen  fastställer  vad  i
motionen  anförts om de  kulturpolitiska
målen,
3.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om en analys angående fördelning
av kulturresurserna i landet,
4.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om  att synliggöra kvinnorna  i
kulturpolitiken,
5.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om en generell ungdomsrabatt,
6.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts       om       bokslut       för
kulturinstitutioner,
7.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om Världskulturhuset,
8.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts   om   en  utvärdering   av   de
nationella uppdragen,
9.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om regionala utvecklingsplaner,
10.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om regionala grundbelopp,
11.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts   om  kulturen  som  motor   för
arbete,
12.  att  riksdagen avslår  regeringens
förslag om en bibliotekslag,
13.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om en samisk nationalscen,
14.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts           om          turnerande
dansföreställningar,
15.  att  riksdagen  godkänner  vad   i
motionen  anförts om att  inom  anslaget
B 2 för budgetåret 1997 anvisa 3 000 000
kr  mindre  än vad regeringen föreslagit
till Östgötabaletten samt att resurserna
i    stället    fördelas   till    andra
verksamhetsområden inom anslaget B 2,
16. att riksdagen till anslaget B 2 för
budgetåret 1997 anvisar 3 000 000 kr mer
än   vad  regeringen  föreslagit   eller
således 662 843 000 kr,
17. att riksdagen till anslaget B 1 för
budgetåret  1997 anvisar 3  000  000  kr
mindre   än  vad  regeringen  föreslagit
eller således 709 254 000 kr,
18.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om Foto-Sesam,
19.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om film i hela landet,
20.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om visningsfrämjande stöd,
21.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om regionala filmcentrum,
22.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om regional filmproduktion,
23.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om en film- och TV-fond,
25.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om Konstnärsnämnden,
26.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts      om     Bildkonstnärsfondens
styrelse,
27.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om konstnärlig utsmyckning,
28.  att  riksdagen  godkänner  vad   i
motionen  anförts om att  inom  anslaget
D   5   för  budgetåret  1997  omfördela
resurserna    så   att   Folkrörelsernas
Konstfrämjande sammantaget  tillförs  en
resurs på 1 800 000 kr,
29.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om kultur i vården,
30.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts            om           allmänna
samlingslokaler/mötesplatser,
32.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om fornminnesinventering,
33.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts     om     länsmuseerna      och
ansvarsfördelningen,
35.  att riksdagen avslår förslaget  om
en    flyttning   av    Folkens   museum
-etnografiska, Östasiatiska  museet  och
Medelhavsmuseet,
36.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts   om   att  stärka  Etnografiska
museet     i    Göteborg     och     att
myndighetsdelen  för  museerna   flyttas
till Göteborg,
37.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om museernas uppdrag,
38.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts    om    organisationskommitténs
uppdrag,
39.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om Statens sjöhistoriska museer.
1996/97:Kr503 av Pär-Axel  Sahlberg  (s)
vari  yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts   om   behovet  av   stöd   till
trossamfund.
1996/97:Kr510  av  Michael   Stjernström
m.fl. (kd) vari yrkas
17.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om bidragsgivning och vikten  av
att  behålla det lokala aktivitetsstödet
på nuvarande nivå,
19. att riksdagen med föjande ändringar
i  förhållande till regeringens  förslag
anvisar   anslag   under  utgiftsområdet
Kultur,  medier, trossamfund och  fritid
enligt  uppställning:  N  3.  Stöd  till
idrotten,      regeringens      förslag:
480 240 000, anslagsförändring: + 30 000
000.
1996/97:Kr512  av  Elver   Jonsson   och
Erling Bager (fp) vari yrkas
att  riksdagen hos regeringen begär att
frågan  om  stöd till trossamfunden  för
kyrko-  och  lokalbyggnader  prövas   av
bl.a. arbetsmarknadspolitiska skäl.
1996/97:Kr513  av  tredje  vice   talman
Christer Eirefelt m.fl. (fp) vari yrkas
4.  att  riksdagen till N 3. Stöd  till
idrotten utgiftsområde 17 för budgetåret
1997  anvisar 30 miljoner kronor  utöver
vad  regeringen föreslagit eller således
510 240 000 kr.
1996/97:Kr515 av Fanny Rizell (kd)  vari
yrkas
2.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om  medel, under  anslag  M  2.
Bidrag till nationell och internationell
ungdomsverksamhet inom utgiftsområde  17
till regeringens disposition.
1996/97:Kr601 av Gunnar Hökmark (m) vari
yrkas att riksdagen avslår förslaget  om
ett   nytt   bidrag  till  de   fackliga
organisationerna  LO,  TCO,  SACO   samt
Lantbrukarnas   riksförbund,    Sveriges
fiskares  riksförbund  och  Företagarnas
riksorganisation i enlighet med vad  som
anförts i motionen.
1996/97:Kr603 av Nikos Papadopoulos  och
Nalin Baksi (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna
vad     i     motionen    anförts     om
folkbildningens betydelse.
1996/97:Kr604 av Fanny Rizell och  Inger
Davidson (kd) vari yrkas
1.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om  att  återföra  60  miljoner
kronor till folkbildningen,
2.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts   om   de  40  miljonerna   till
fackliga  huvudorganisationer och  andra
intresseorganisationer,
5.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om bidraget till trossamfunden.
1996/97:Kr605   av  Marianne   Carlström
m.fl.  (s) vari yrkas att riksdagen  som
sin mening ger regeringen till känna vad
i    motionen   anförts   om   att    de
konsumentkooperativa    medlemsföretagen
skall vara med vid fördelning av medlen.
1996/97:Sf625   av  Rose-Marie   Frebran
m.fl. (kd) vari yrkas
12.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts    om    att    stimulera    det
sverigefinska kulturlivet.
1996/97:Ub411  av Carl Bildt  m.fl.  (m)
vari yrkas
39.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om  fördelningen av medel  till
forskning    inom   Kulturdepartementets
område.
1996/97:Ub478 av Margitta  Edgren  m.fl.
(fp) vari yrkas
4.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om  differentierade bidrag  vid
folkhögskolor        beroende         på
utbildningarnas karaktär.
1996/97:T224 av Elver Jonsson m.fl. (fp)
vari yrkas
8.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om  behovet  av  mångfald   och
decentraliserad kultur i Västsverige.
1996/97:A428 av Alf Svensson m.fl.  (kd)
vari yrkas
10.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om länsmusiken.
1996/97:A429  av  Karin  Pilsäter  m.fl.
(fp) vari yrkas
8.  att  riksdagen avslår förslaget  om
flyttning     av     Folkens     museum,
Medelhavsmuseet och Östasiatiska museet.
1996/97:A432 av Olof Johansson m.fl. (c)
vari yrkas
23.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om folkbildning,
41.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts       om       de       allmänna
samlingslokalernas     betydelse     för
landsbygdens utveckling.
1996/97:Bo534 av Charlotta L Bjälkebring
m.fl. (v) vari yrkas
1.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts   om   ett   arkitekturpolitiskt
program,
4.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om vidareutbildning,
5.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om bevarande av unika byggnader
och miljöer.
Förteckning över bilagor
I  proposition  1996/97:3  Kulturpolitik
framlagda förslag till bibliotekslag och
lag  om  ändring i lagen  (1992:318)  om
överlämnande   av  förvaltningsuppgifter
inom                Kulturdepartementets
verksamhetsområde: Bilaga 1
I  proposition 1996/97:1  Förslag  till
statsbudget  för budgetåret  1997,  m.m.
(budgetpropositionen)  utgiftsområde  17
Kultur,  medier, trossamfund och  fritid
framlagt  förslag till lag om ändring  i
lagen   (1990:886)  om  granskning   och
kontroll    av  filmer  och   videogram:
Bilaga 2
Av   utskottet  framlagt  förslag  till
ändringar  i  regeringens  förslag  till
bibliotekslag: Bilaga 3
Regeringens  och  oppositionspartiernas
budgetförslag för 1997 utgiftsområde  17
Kultur,  medier, trossamfund och fritid:
Bilaga 4
Förslag  till  beslut om  anvisande  av
medel    för   budgetåret   1997   under
utgiftsområde    17   Kultur,    medier,
trossamfund och fritid : Bilaga 5
Utskottets  förslag  med  anledning  av
regeringens  förslag  till  övergripande
mål  för  vissa myndigheter, m.m.  under
utgiftsområde    17   Kultur,    medier,
trossamfund och fritid: Bilaga 6
Förteckning    över    i     utskottets
hemställan    moment    110    avstyrkta
motionsyrkanden: Bilaga 7

Ärendets beredning
Under   ärendets   beredning   har    på
kulturutskottets   begäran   information
lämnats   av    kulturminister    Marita
Ulvskog  samt av  statssekreterare  Ann-
Christin  Nykvist och andra  företrädare
för  Kulturdepartementet.
Likaledes  har  på  utskottets  begäran
generaldirektör    Christer    Wadelius,
Statens      fastighetsverk,      lämnat
information i ärendet.
Företrädare  för följande  myndigheter,
kommuner,   organisationer   m.m.    har
uppvaktat utskottet:
Arkitekturmuseet,        DIK-förbundet,
Etnografiska  museets  råd   (Göteborg),
Folkens     museum    -     etnografiska
(personalgruppen),       Folkrörelsernas
arkivförbund,            Folkrörelsernas
konstfrämjande,        Göteborgsmusiken,
Göteborgs   stad,   Karlskrona   kommun,
Kommunala      museers     samarbetsråd,
Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares
Samarbetsnämnd  KLYS, Kungl.  Dramatiska
teatern AB (ledningen och - informellt -
artistklubben),   Kungl.   Teatern   AB,
Kulturchefernas förening, Landstinget  i
Värmlands       län,       Länsmuseernas
samarbetsråd, Länsmusikens samrådsgrupp,
Länsstyrelsen  i  Blekinge  län,   Malmö
stad, Marinmusei vänner, Medelhavsmuseet
(företrädare för ledning och  personal),
Musik  för  Örebro län,  Musikteatern  i
Värmland,    Norrlandsoperans    Vänner,
Nynäshamns    kommun,    RiksSkådebanan,
Statens   Konstmuseer  SKM,   Stiftelsen
Grännamuseerna,  Stockholm   -   Europas
Kulturhuvudstad   1998    AB,    Svenska
Jazzriksförbundet,               Svenska
Konstnärsförbundet,              Svenska
Musikerförbundet,                Svenska
teaterförbundet,                Sveriges
konstföreningars    riksförbund     SKR,
Sveriges            yrkesmusikerförbund,
Teatercentrum       och       Teatrarnas
riksförbund.
Ett stort antal skrivelser har inkommit
från  universitet, högskolor, akademier,
lärda  sällskap, museer,  organisationer
och  enskilda  personer  inom  och  utom
landet.

Utskottet

A. Inledning
I betänkandet behandlar kulturutskottet
proposition  3  om  kulturpolitik,   som
regeringen  lade  fram för  riksdagen  i
mitten  av  september  månad  i  år.  De
förslag som denna proposition innehåller
är    främst   av   principiell   natur,
exempelvis    förslag   om    nationella
kulturpolitiska   mål,    eller    avser
riktlinjer.  Den  innehåller  emellertid
också    förslag   av    budgetkaraktär,
exempelvis förslag om inrättande av  nya
stödformer. Sistnämnda grupp av  förslag
följs     upp     av    regeringen     i
budgetpropositionen  för  år  1997,  som
förelades  riksdagen i  nära  anslutning
till    kulturpropositionen   och    som
innehåller förslag till anslag på  bl.a.
kulturområdet.  Även  denna  proposition
behandlas  i betänkandet i den  del  som
avser kulturutskottets beredningsområde.
Den del av kulturpropositionen som avser
dagspress och taltidningar behandlas  av
konstitutionsutskottet.
Det  nu  löpande budgetåret 1995/96  är
förlängt   till  18  månader   för   att
möjliggöra en övergång vid det  kommande
ersskiftet   till   ett   budgetår   som
överensstämmer med kalenderåret.
Budgetbehandlingen   innevarande   höst
rymmer en rad nyheter i förhållande till
motsvarande   behandling  tidigare   år.
Sedan    samtliga    berörda    utskott,
däribland  kulturutskottet,  yttrat  sig
till  finansutskottet  över  förslag  av
regeringen till utgiftsramar  för  olika
utgiftsområden, har riksdagen på förslag
av  finansutskottet för kort  tid  sedan
beslutat  om  hur stor ramen  för  varje
utgiftsområde   får   vara.   För    det
utgiftsområde        som         tillhör
kulturutskottets       beredningsområde,
utgiftsområde    17   Kultur,    medier,
trossamfund och fritid, har utgiftsramen
för  år  1997  fastställts  till  7  162
miljoner kronor.
Kulturutskottet  är således  förhindrat
att  förelägga  riksdagen  förslag  till
beslut som innebär att den totala summan
av  anslagen  överstiger  detta  belopp.
Inte heller reservanter får föreslå  ett
högre belopp.
I 5 kap. 12 § riksdagsordningen stadgas
att anslag eller andra utgifter i staten
fastställs för varje utgiftsområde genom
ett särskilt beslut.
Med  anledning  av  kulturpropositionen
och  under den allmänna motionstiden har
väckts  ett  stort  antal  motioner  som
behandlas i betänkandet.
Med   hänsyn  till  intresset   av   en
grundlig   riksdagsbehandling   av   den
framtida    kulturpolitiken    är    det
olyckligt   att  -  i   strid   med   de
överväganden  som gjordes under  arbetet
på  budgetreformen - regeringen förelagt
riksdagen      en     så      omfattande
riktlinjeproposition                 som
kulturpropositionen   vid    en    sådan
tidpunkt   att   den   måste   behandlas
samtidigt  med  budgetpropositionen  och
behandlingsmässigt integreras med denna,
något   som   i   hög   grad   försvårat
utskottsarbetet eftersom det  måste  ske
under  en ytterst begränsad tid.  En  av
huvudtankarna  bakom budgetreformen  var
att    riksdagens   höstarbete    skulle
koncentreras   till   behandlingen    av
budgetpropositionen, medan  behandlingen
av       riktlinjepropositioner      och
lagstiftningspropositioner        skulle
behandlas under resten av året.
Utskottet  har trots den tidsbrist  som
förelegat   ansett   sig   böra   bereda
samtliga   intresseorganisationer    och
andra  som velat uppvakta utskottet  med
anledning    av   regeringens    förslag
tillfälle att genomföra sin uppvaktning.
Utskottet  har  mottagit  ett  fyrtiotal
delegationer. I ett fall har begäran  om
uppvaktning skett så sent - i slutet  av
november - att det blivit nödvändigt att
låta  uppvaktningen ske informellt inför
företrädare    för   partigrupperna    i
utskottet.
Sedan   utskottet   yttrat   sig   till
finansutskottet över utgiftsramen och de
formella uppvaktningarna slutförts,  har
omkring fem veckor stått till utskottets
förfogande för föredragning av  ärendet,
överläggningar,  utfrågning   av   bl.a.
kulturministern   och   utformning    av
utskottstexten.  I  den  situation   som
sålunda    uppstått    -    genom    att
kulturpropositionen    inte    förelagts
riksdagen i sådan tid att utskottet fått
möjlighet  att  bereda den  under  våren
eller  sommaren  1996  -  har  utskottet
koncentrerat sig på att söka komma  fram
till  klara ställningstaganden  till  de
frågor som tas upp i kulturpropositionen
och de motioner som väckts med anledning
av  denna. Däremot har redovisningen  av
de   överväganden  som  lett  fram  till
ställningstagandena i  många  fall  fått
begränsas. Detsamma gäller reservationer
och  särskilda yttranden som  fogas  vid
betänkandet.
Kompletterande  information  om  skälen
för partiernas ställningstagande till de
olika  förslagen måste som en  följd  av
det  sagda  ofta  sökas i  propositionen
eller  i  motionerna.  Den  debatt   som
föregår  riksdagens beslut med anledning
av   betänkandet  kommer  också  att  ge
ledning  för  förståelsen av  partiernas
syn  på  kulturfrågor, inte minst sådana
som är av ideologisk natur.
Den        framtvingade       forcerade
handläggningen  av  det  stora   antalet
frågor i kulturpropositionen - samtidigt
med   behandlingen  av  budgetramen  för
bl.a.  kulturområdet - har  oundvikligen
lett  till att vissa frågor av vikt  för
kulturlivet inte kunnat bli föremål  för
den  ingående analys och diskussion  som
varit önskvärd. Som en följd härav måste
man  räkna  med  att utskottet  i  vissa
frågor  kan  få anledning  att  inom  en
relativt nära framtid återkomma till och
eventuellt ompröva enskildheter i de  nu
gjorda ställningstagandena.
B. Kulturpolitik (prop. 3)
1 Vissa bakgrundsuppgifter
1.1 Kulturutredningen och vissa andra
utredningar
Kulturutskottet    tog    våren     1992
initiativet   till   en   kulturpolitisk
utredning.  Efter förslag  av  utskottet
uttalade   riksdagen   att   en    sådan
utredning       med       parlamentarisk
sammansättning   borde  tillsättas   med
huvuduppgift  att  utvärdera  i   vilken
utsträckning  1974  års  kulturpolitiska
mål uppfyllts (bet. 1991/92:KrU18, rskr.
1991/92:204).
De    ursprungliga   direktiven   (dir.
1993:24)  för  den av riksdagen  begärda
utredningen,     som    antog     namnet
Kulturutredningen     (Ku      1993:03),
utfärdades i februari 1993. I slutet  av
år 1994 utfärdades tilläggsdirektiv till
utredningen    samtidigt    som    vissa
ändringar    gjordes   i    utredningens
sammansättning (dir. 1994:146).
Kulturutredningen avgav i augusti  1995
sitt    slutbetänkande   (SOU   1995:84)
Kulturpolitikens inriktning. I  november
månad       samma      år       lämnades
utvärderingsrapporten      (SOU:1995:85)
Tjugo    års   kulturpolitik   med    en
tabellbilaga.
En sammanfattning av Kulturutredningens
förslag  har  tagits in i  propositionen
(s. 211-228).
Förslagen  i  Kulturutredningen  ligger
till   grund   för  en   stor   del   av
regeringens förslag i propositionen.
Tre  utredningar, som  också  varit  av
betydelse  för propositionen, redovisade
sina  förslag  under år  1994,  nämligen
Museiutredningen, som avgav  betänkandet
(SOU   1994:51)   Minne  och   bildning,
Teaterutredningen, som avgav betänkandet
(SOU   1994:52)  Teaterns   roller   och
Internationella  kulturutredningen,  som
avgav betänkandet (SOU 1994:35). De  tre
betänkandena  överlämnades  jämte  bl.a.
remissvar   till   Kulturutredningen   i
december 1994.
I  propositionen redovisas  ytterligare
ett antal utredningar och annat underlag
av   betydelse  för  denna.  Beträffande
detta material  hänvisar  utskottet till
propositionen (s. 12-14).
1.2 Propositionens huvudsakliga innehåll
I  propositionen lägger regeringen  fram
förslag   till  en  fortsatt  långsiktig
kulturpolitik. De kulturpolitiska  målen
förändras.        Fokuseringen        på
yttrandefrihet, kulturell jämlikhet  och
mångfald består. Regeringen lyfter  fram
litteraturen   och  läsfrämjandet   samt
konstnärernas vilkor.
En  bibliotekslag föreslås bli  införd.
En  ny  stödform erbjuds kommunerna  för
inköp  av  litteratur  till  folk-   och
skolbiblioteken. En bokutredning  kommer
att   tillsättas  som  skall   analysera
förhållandena på bokmarknaden och  komma
med förslag till ytterligare åtgärder på
området   som   kan   initieras    under
mandatperioden.
Konstnärernas villkor förbättras. Flera
stödformer förstärks. Fortsatta åtgärder
när        det       gäller        bl.a.
egenavgiftsproblematiken samt relationen
mellan    arbetsmarknadspolitiken    och
kulturpolitiken aviseras.
Ett  antal  åtgärder för att  förbättra
förhållandena   inom   områdena    dans,
teater,  musik,  film,  bildkonst   samt
arkitektur  och  formgivning   föreslås.
Genomgående betonas tillgängligheten för
medborgarna.  En  särskild  satsning  på
Norrlands  Musik-  och  Dansteater  görs
samt på regionala resurscentrum för film
och   video,   på   länskonstnärer   och
regionala    dansensembler.   Regeringen
avger     för    första    gången     en
arkitekturpolitisk programförklaring.
Nuvarande    grundbeloppssystem    till
regionala och lokala kulturinstitutioner
reformeras och utvidgas. Systemet  skall
ge  ökad  flexibilitet. Inom  ramen  för
existerande  anslag görs en omfördelning
till    riktade   bidrag    för    t.ex.
publikarbete och konstnärlig utveckling.
En   nyhet   när  det  gäller  regionala
satsningar  är tidsbegränsade nationella
uppdrag   för  utveckling   av   utvalda
verksamheter.
År  1998  blir kulturens år.  Särskilda
medel  avsätts  för Kulturhuvudstadsåret
samt  för Kultur i hela landet 1998  som
skall                        komplettera
kulturhuvudstadsprojektet.
Museernas  roll  när  det  gäller   att
motverka främlingsfientlighet och rasism
markeras.   Samtidskonsten  lyfts   fram
genom  satsningar  på Moderna  museet  i
Stockholm,   Rooseum   i    Malmö    och
Bildmuseet  i  Umeå  samt  ett  särskilt
nationellt uppdrag till Malmö konsthall.
Ett  samlat  etnografiskt  centralmuseum
bildas i Göteborg.
Vissa  frågor  om  dagspressen  och  om
taltidningar  behandlas i propositionen.
Dessa       frågor       bereds       av
konstitutionsutskottet.
2  Mål för en nationell kulturpolitik
(prop. 3 avsnitt 5). Vissa övergripande
frågor, m.m.
2.1 Allmänt
I  detta  inledande avsnitt  rörande  de
förslag     som     lagts     fram     i
kulturpropositionen och de  förslag  som
väckts   motionsvägen   behandlas   dels
frågor om de kulturpolitiska målen, dels
vissa övergripande frågor. De senare  är
i  vissa  fall av programmatisk art.  En
relativt    ingående   debatt    rörande
kulturpolitiken   har  förts   alltsedan
kulturutskottet    våren    1992     tog
initiativet   till  en  kulturutredning.
Vidare avspeglas partiernas ståndpunkter
i  ideologiskt  avseende i  de  konkreta
förslag  som företrädare för dem  lägger
fram  i  bl.a. riksdagen. Utskottet  har
mot  denna bakgrund ansett att det  inte
är motiverat att i detta sammanhang mera
ingående  diskutera  frågor  av  angivet
slag,       där       definitionsmässigt
förutsättningarna  för  att  nå  enighet
eller  en  långtgående samstämmighet  är
obefintliga.  Utskottet har  ansett  det
viktigare  att under den korta  tid  som
stått    till    utskottets   förfogande
diskutera  de  konkreta förslag  rörande
kulturpolitiken som lagts  fram.  Såvitt
avser    de    åsyftade   programmatiska
förslagen   hänvisar   utskottet    till
motionerna,  som kan vara  en  värdefull
källa  för  den som vill få  en  närmare
insikt i olika partiers allmänna syn  på
kulturpolitiken.
2.2 Kulturens egenvärde och kulturen som
lokaliseringsfaktor
Kulturen  har ett egenvärde. Den  ger  -
som Kulturutredningen uttrycker saken  -
människan    glädje,    insikt,    många
uttrycksmöjligheter och ett rikare  liv.
Inom  kulturutskottet  råder  en  mycket
långtgående    enighet   om    kulturens
egenvärde. Detta har tidigare direkt och
indirekt   kommit  till  uttryck   genom
utskottets  ställningstagande  i   olika
sammanhang  (se  senast  bet.   1994/95:
KrU15  s. 23). Kulturen i vidaste mening
ger  människor en viktig  del  av  deras
identitet  och  ger dem  möjlighet  till
personlig  utveckling. Kulturutredningen
har  närmare utvecklat dessa  och  andra
synpunkter på kulturens betydelse ur ett
individperspektiv. Utskottet kan i  allt
väsentligt ansluta sig till synpunkterna
(SOU  1985:84  s.  40). Utredningen  har
också   i   ett   avsnitt  benämnt   Ett
samhällsperspektiv         uppmärksammat
kulturens roll för den regionala och
lokala  utvecklingen (angivna betänkande
s.  48).  Utredningen anför att insikten
om      kulturens     betydelse      som
kreativitetsutlösande     källa,     som
identitetsskapande      kraft,       som
lokaliseringsfaktor,  som  arbetsmarknad
och  som turistattraktion har ökat. Även
kulturutskottet   har   vid    en    rad
tillfällen  diskuterat denna  fråga  och
dess bedömning avviker inte från den som
senare  gjorts av utredningen (se  bl.a.
bet. 1994/95:KrU15 s. 23).
Utskottet  kan  inte finna  att  det  i
principiellt   hänseende   råder   någon
motsättning mellan det förhållandet  att
kulturen får anses ha ett egenvärde  och
det  förhållandet att den har  betydelse
som lokaliseringsfaktor eller eljest som
drivkraft.
Med det anförda och med hänvisning till
vad som inledningsvis sagts får följande
motioner   anses   besvarade,   nämligen
motion   Kr4  (mp)  yrkande  1  om   att
kulturens    växande    betydelse    för
industri,  handel och turism aldrig  får
tillåtas begränsa utrymmet för kulturens
nyskapande,        omvälvande        och
människovårdande karaktär, motion  Kr219
(c)  yrkande 1 om kulturen som drivkraft
och  motion  Kr283  (c)  yrkande  11  om
kulturen som motor för arbete. Yrkandena
avstyrks således.
Även   motion  Kr207  (m)   yrkande   1
avstyrks.  I motionen anförs  synpunkter
av   innehåll  att  kulturen   har   ett
egenvärde,  ett  värde i  relation  till
enskilda   mottagare  som  kommer   till
uttryck  genom  den  enskildes  val   av
aktivitet.  Motionärerna  utvecklar  sin
syn på kulturpolitiken ytterligare.
2.3 Kulturpolitiska  mål
Regeringen föreslår att riksdagen  skall
godkänna  fem  mål  för  den  nationella
kulturpolitiken. Enligt regeringen skall
målen för kulturpolitiken vara att:
-    värna  yttrandefriheten  och  skapa
reella  förutsättningar  för  alla  att
använda den
-   verka för allas möjlighet till
kulturupplevelser och eget skapande
-   motverka kommersialismens negativa
verkningar och främja kulturell
mångfald, konstnärlig förnyelse och
kvalitet
-   bevara och bruka kulturarvet
-   främja internationellt kulturutbyte
och möten mellan olika kulturer inom
landet.
I   motion  Kr207 (m) yrkande 3 föreslås
att  riksdagen skall begära nya mål  för
kulturpolitiken. Motionärerna menar  att
förslaget  att  behålla  uppgiften   för
kulturpolitiken       att       motverka
kommersialismens   negativa   verkningar
innebär att kulturen ses som ett redskap
för  att  nå  andra  mål.  De  utvecklar
närmare  sin  syn på detta  förslag.  De
framhåller  vidare bl.a.  att  förslaget
att  det  i  yttrandefrihetsmålet  skall
utlovas  att  kulturpolitiken  skall  ge
alla   reella  möjligheter  att  använda
yttrandefriheten  kan   få   långtgående
konsekvenser.  Regeringen bör  återkomma
med förslag till kulturpolitiska mål som
kan antas av en enig riksdag.
Även  i  motion Kr17 (fp) yrkas  -  med
hänvisning    till   definitions-    och
tolkningsproblem - att den del av  målet
om  kulturell mångfald bör tas bort  som
innehåller    formuleringen    om    att
kommersialismens   negativa   verkningar
skall motverkas (yrkande 1).
I  motion  Kr283 (c) yrkande 2 föreslås
att  två mål skall tillföras regeringens
förslag,   nämligen  ett  mål   om   att
kulturpolitiken   skall   ge    kulturen
förutsättningar  att vara  en  dynamisk,
utmanande  och obunden kraft i samhället
och ett mål om att kulturpolitiken skall
främja bildningssträvanden. Vidare yrkas
att  vissa  jämkningar och redaktionella
ändringar      skall       göras       i
målformuleringarna, bl.a. att andra  och
tredje målet skall arbetas samman och få
följande   lydelse:  verka   för   allas
delaktighet  och  stimulera  till   eget
skapande,    främja   konstnärlig    och
kulturell   mångfald,   förnyelse    och
kvalitet i hela landet. Således föreslås
det   också  i  denna  motion  att   den
formulering   skall   utgå   som   avser
kommersialismens negativa verkningar.
Enligt motion Kr4 (mp) yrkande 2 bör de
kulturpolitiska  målen kompletteras  med
en  ny  målsättning som visar på  en  ny
livsstil  utan  snävt  marknads-tänkande
och beroende av myndigheter.
Utskottet   vill   framhålla   att   de
kulturpolitiska  målen  har  diskuterats
ingående av Kulturutredningen och  under
den  omfattande  remissbehandlingen   av
denna. Det finns mot denna bakgrund inte
skäl  att  skjuta upp ställningstagandet
till  målens innehåll. Motion Kr207  (m)
yrkande 3 avstyrks därför.
Den  bedömning  som utskottet  gjort  i
föregående   att   kulturen   har    ett
egenvärde  måste  utgöra  utgångspunkten
vid   fastställandet  av   de   framtida
kulturpolitiska målen.
Utskottet anser att de överväganden som
görs  i  propositionen (s. 27-30)  talar
för  att  de  av  regeringen  föreslagna
målen i allt väsentligt bör godtas.  Vad
som  anförts  motionsvägen och  vad  som
framkommit  under remissbehandlingen  av
Kulturutredningens  förslag  leder  dock
till   att   utskottet  i  det  följande
föreslår  dels  att två av  målen  skall
omformuleras,   dels   att    två    mål
fastställs  utöver de fem av  regeringen
föreslagna.
1.   I   1974  års  kulturpolitik   hade
värnandet av yttrandefriheten en central
roll.  Även  i  1996  års  mål  för   en
nationell    kulturpolitik    bör    som
regeringen  föreslagit  yttrandefriheten
sättas  i  främsta  rummet.  Det  första
målet  för kulturpolitiken skall  därför
vara  att  värna  yttrandefriheten   och
skapa  reella förutsättningar  för  alla
att använda den.
2.  Det  andra kulturpolitiska  målet  i
regeringsförslaget,              benämnt
jämlikhetsmålet,    bör    bl.a.     med
utgångspunkt i de synpunkter som  anförs
motionsvägen och i propositionen (s.  28
f.) omformuleras så att det uttryckligen
framgår  av  detta  att  kulturpolitiken
skall  verka för att alla människor  får
en   möjlighet   till   delaktighet    i
kulturlivet.  Det andra  kulturpolitiska
målet  skall därför vara att  verka  för
att  alla får möjlighet till delaktighet
i kulturlivet och till kulturupplevelser
samt till eget skapande.
3.  I  propositionen framhålls att sedan
1974     års     kulturpolitiska     mål
formulerades  har förutsättningarna  för
kommersiell kulturverksamhet förändrats,
framför  allt  på grund av  utvecklingen
inom  massmedieområdet.  Denna  synpunkt
utvecklas närmare (prop. s. 29).
Utskottet ansluter sig härtill och  även
i  övrigt  till  vad som anförs  om  ett
tredje kulturpolitiskt mål, dock med den
modifikation  som framgår av  att  målet
föreslås få följande formulering.  Målet
skall    vara   att   främja   kulturell
mångfald,   konstnärlig  förnyelse   och
kvalitet    och    därigenom    motverka
kommersialismens negativa verkningar.
4.    Kulturutredningen   föreslog   ett
kulturpolitiskt   mål    med    följande
lydelse: att ge kulturen förutsättningar
att  vara  en  dynamisk,  utmanande  och
obunden  kraft  i  samhället.  Utskottet
anser  att de skäl är bärande som angavs
av Kulturutredningen (SOU 1995:84 s. 89)
för   att   införa  målet.   Målet   bör
fastställas     som      det      fjärde
kulturpolitiska målet.
5.   I   likhet  med  regeringen   anser
utskottet  att  det bör  uppställas  ett
särskilt kulturarvsmål. Under senare  år
har   det  blivit  alltmer  tydligt  att
bevarandet  av kulturarvet  är  viktigt.
Känslan  för  kulturarvet  bidrar   till
människors  identitet  och  trygghet.  I
överensstämmelse med vad  som  anförs  i
propositionen vill utskottet understryka
att  det  är ett kulturpolitiskt  ansvar
att   motverka   försök   att   utnyttja
kulturarvet  i  diskriminerande   syften
samt  att  i  internationellt sammanhang
delta  i  arbetet  för  att  skydda  det
gemensamma  kulturarvet.  Målet  bör  ha
följande  lydelse: att bevara och  bruka
kulturarvet.
6.  Utskottet anser att det  bör  läggas
fast    ett    mål   om    att    främja
bildningssträvanden.  Statens  kulturråd
har   i   sitt  remissyttrande  ingående
utvecklat de skäl som talar för att  ett
sådant   mål  skall  införas.  Utskottet
ansluter sig till synpunkterna. Bildning
kan enligt Kulturrådet definieras som en
uppsättning  av kunskaper,  värderingar,
normer och ideal. Kulturrådet säger  att
medan  utbildningens  mål  ofta  är   en
bestämd  och  begränsad  yrkeskompetens,
förutsätts  bildning  ge  orientering  i
tillvaron.   Vidare  anför   Kulturrådet
bl.a.   att   bildningsmålet   har   sin
bakgrund    i    människors   personliga
utveckling  och behov av  gemenskap  och
identitet   (individperspektivet).   Ett
bildningsmål    kan   också    ta    sin
utgångspunkt i en demokratisk  grundsyn.
Bildning  är  en kollektiv  angelägenhet
och  bildningsnivån har  ett  kompetens-
och   symbolvärde  för  nationen   eller
regionen   genom   sitt   bidrag    till
samhällsutvecklingen       i       stort
(samhällsperspektivet).
7. Även ett internationaliseringsmål bör
ingå  i  de  nationella  kulturpolitiska
målen.     Utskottet    godtar    därför
regeringens  förslag att ett  mål  skall
vara    att    främja    internationellt
kulturutbyte  och  möten  mellan   olika
kulturer    inom    landet.    Utskottet
ansluter  sig  till  de  synpunkter  som
anförs i propositionen (s. 30).
Som  en  följd av det anförda  föreslår
utskottet - med anledning av regeringens
förslag och motionerna Kr17 (fp) yrkande
1  och  Kr283  (c) yrkande  2  samt  med
avslag  på motion Kr4 (mp) yrkande  2  -
följande nationella kulturpolitiska mål:
Målen för kulturpolitiken skall vara
1.  att värna yttrandefriheten och skapa
reella  förutsättningar  för  alla  att
använda den
2.  att verka för att alla får möjlighet
till delaktighet i kulturlivet och till
kulturupplevelser   samt   till    eget
skapande
3.  att främja kulturell mångfald,
konstnärlig förnyelse och kvalitet och
därigenom motverka kommersialismens
negativa verkningar
4.  att ge kulturen förutsättningar att
vara en dynamisk, utmanande och obunden
kraft i samhället
5.  att bevara och bruka kulturarvet
6.  att främja bildningssträvanden
7.  att främja internationellt
kulturutbyte och möten mellan olika
kulturer inom landet.
Ett krav i motion Kr4 (mp) yrkande 3  om
att    det   nordiska   samarbetet    på
kulturområdet    bör   bibehållas    och
förstärkas  påkallar  enligt  utskottets
mening inte någon åtgärd av riksdagen. I
propositionen   (s.   30)    understryks
nämligen  i anslutning till diskussionen
om          det          kulturpolitiska
internationaliseringsmålet    att    det
nordiska  kultursamarbetet har  fortsatt
hög  prioritet. Motionsyrkandet avstyrks
således.
Utskottet vill här också nämna att  det
under  avsnitt Kultur och ekonomi  (2.5)
behandlas    ett    motionsyrkande    om
kultursponsring,   som   anknyter   till
frågan     om    innehållet     i     de
kulturpolitiska målen.
2.4 Vissa övergripande frågor
Företrädare för Centerpartiet  utvecklar
i  motion  Kr283 (c) yrkande 1 utförligt
sina  synpunkter  på  de  brister,   som
enligt    deras    mening    finns     i
kulturpropositionen.   De   anser    att
regeringen på ett mer genomgripande sätt
än  vad  som skett i kulturpropositionen
bör  formulera mål och metoder  för  ett
offensivt   nationellt   kulturpolitiskt
uppdrag   för  2000-talet.  Ett   sådant
program  bör  bygga på samverkan  mellan
den  nationella,  regionala  och  lokala
nivån. Uppdraget bör på ett tydligt sätt
ge   stöd   för  den  fria  konstnärliga
utövningen och aktivt utveckla  formerna
för  att  ge människor i hela landet  en
möjlighet     att     ta     del      av
kulturverksamheten.
Utskottet  är inte berett  att  förorda
att   en   ny  kulturpolitisk  utredning
tillsätts  eller  att  regeringen  skall
återkomma  till  riksdagen  med  en   ny
övergripande   kulturproposition.    Den
kritik som motionärerna framför och  som
i  vart  fall  delvis har  programmatisk
karaktär  får  bedömas vid den  prövning
som    i    det   följande    görs    av
enskildheterna   i   regeringsförslaget.
Såväl företrädare för Centerpartiet  som
från  andra partier har kommit  med  ett
stort  antal  förslag till  ändringar  i
detta.  Redan  i  detta sammanhang  vill
utskottet dock erinra om att en rad  nya
utredningar  tillsatts  för  att   pröva
frågor    av   bl.a.   det   slag    som
motionärerna tar upp. Motion  Kr283  (c)
yrkande 1 avstyrks.
I  ett  annat  yrkande i samma  motion,
Kr283 (c) yrkande 3, tas upp frågan  hur
en       jämnare      fördelning      av
kulturresurserna i landet skall  uppnås.
Utskottet behandlar detta motionsyrkande
under ett senare avsnitt (avsnitt 4.1).
I   förevarande   sammanhang   behandlar
utskottet också yrkande 9 i motion Kr283
(c).  Motionärerna  vill  att  regionala
utvecklingsplaner som  täcker  hela  det
kulturpolitiska fältet  skall  tas  fram
och  att  den nationella kulturpolitiken
skall  inriktas på att stimulera arbetet
på  sådana  planer och  att  stödja  det
utvecklingsarbete på området som görs av
kommuner   och  landsting.  Motionärerna
hänvisar   till   den   diskussion    om
regionala  utvecklingsplaner som  fördes
under  det utredningsarbete som föregått
kulturpropositionen och till att Svenska
kommunförbundet  och Landstingsförbundet
inlett  ett arbete för att utveckla  det
regionala samspelet inom kulturen.
Statens   kulturråd  har   ansett   det
nödvändigt med en övergripande  regional
planering,   som   fogar   samman    den
sektorsplanering    som    görs.    Även
kulturutskottet  anser  att  det  skulle
vara     värdefullt    med     regionala
utvecklingsplaner.   Enligt   utskottets
mening    kan   Kulturrådet   vara    en
betydelsefull  tillgång   för   att   ge
statlig   stimulans   till   en    sådan
övergripande planering. Utskottet går  i
detta   sammanhang  inte   in   på   den
försöksverksamhet     rörande      bl.a.
fördelning     av     vissa     statliga
kulturbidrag som riksdagen fattar beslut
om  i  dagarna (prop. 1996/97:36,  yttr.
1996/97:KrU3y,    bet.     1996/97:KU4).
Utskottet anser att motionsyrkandet inte
påkallar  någon riksdagens  åtgärd.  Det
avstyrks således.
I  motion  Kr207 (m) yrkande 10 föreslås
att  statens  ansvar för kulturpolitiken
skall  renodlas. Motionärerna framhåller
att  staten har ett särskilt ansvar  för
det  nationella kulturarvet,  något  som
innebär att staten har ansvaret  för  en
rad institutioner, nationalscener, arkiv
och   vissa  museer.  Ansvaret  för   de
teatrar  som inte är nationalscener  kan
ligga på regional nivå. Vidare finns det
skäl att klara ut bl.a. ansvarsfrågor på
museiområdet.
Kulturutredningen hade  i  uppgift  att
precisera     statens     ansvar     för
kulturpolitiken    och     pröva     den
statsunderstödda kulturverksamheten från
grunden, inbegripet motiven för  statens
ansvarstagande.  Utredningen  redovisade
inte denna del av sitt uppdrag i form av
några sammanfattande preciseringar.  Den
angav   vissa  utgångspunkter   för   en
prövning  i  angivna  hänseende,   bl.a.
genom att markera att det är viktigt att
många  tar  ett  direkt  och  personligt
ansvar för kulturen. Det offentliga  bör
inte  göra  det  som  idéburna  rörelser
eller  andra  kan göra  lika  bra  eller
bättre.  Genom en väl fungerande marknad
kan     andra    kulturella    intressen
tillgodoses,  anförde  utredningen.  Det
offentligas   ansvar  på   kulturområdet
uttryckte  utredningen i förslagen  till
mål  för den nationella kulturpolitiken.
Utredningen     diskuterade     ingående
rollfördelningen   med   tyngdpunkt   på
frågan   om   motiven   för   offentliga
åtaganden    och    frågan    om     hur
ändamålsenligt   och   nödvändigt    det
statliga kulturstödet är (SOU 1995:84 s.
93-129, särskilt s. 93 och s. 128).
Utskottet  anser att de synpunkter  som
redovisats   av   Kulturutredningen   är
värdefulla för en fortsatt diskussion av
frågan om avgränsningen av ansvaret  för
kulturinsatser  mellan stat,  landsting,
kommun,  stiftelser, föreningar, privata
institutioner och enskilda personer m.m.
Med  utgångspunkt i vad  som  anförs  av
motionärerna  och  av  Kulturutredningen
anser utskottet att det i vart fall  för
närvarande   inte   skulle    vara    en
meningsfull   resursinsats   att    söka
åstadkomma   en  sådan  precisering   av
statens  ansvar  på  kulturområdet,  som
motionärerna efterlyser, i all synnerhet
som  det  av  ideologiska skäl  knappast
torde   vara  möjligt  att  få  en   mer
långtgående   uppslutning   kring    ett
förslag   till   en  sådan  precisering.
Liksom  hitintills får en  prövning  ske
för   de   olika  sektorerna  och,   som
Kulturutredningen    framhållit,     med
utgångspunkt i de kulturpolitiska målen.
Utskottet anser därför att motionen inte
bör föranleda någon åtgärd av riksdagen.
Motionsyrkandet avstyrks.
Det  är  inte förvånande att frågor  av
ekonomisk  natur ofta får en dominerande
roll  i den  kulturpolitiska debatten  i
riksdag,  landsting och  kommuner.  Inte
sällan kan den bilden skapas att det  är
omfattningen och utformningen  av  olika
stödformer som är avgörande för om  viss
kulturverksamhet skall bli  framgångsrik
eller inte. Därvid glömmer man lätt bort
att utomordentligt många verksamheter  i
det  lokala kulturlivet för sin framgång
-  och ibland rent av för sin överlevnad
-  främst kan tacka de eldsjälar, som på
egen  hand  eller tillsammans med  andra
engagerar  sig  för kulturen.  Utskottet
vill  här  framhålla det  utomordentliga
värdet  för svenskt kulturliv att sådana
eldsjälar  finns. Deras arbete  är  ofta
inte tillräckligt uppmärksammat.
Slutligen behandlar utskottet här motion
Kr20  (v)  yrkande 1. Motionärerna  vill
att  riksdagen som sin mening  skall  ge
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om kulturpolitiska tendenser  i
motionen. Yrkandet synes syfta till  att
regeringen    skall    återkomma    till
riksdagen med ytterligare förslag  i  de
avseenden  som  enligt  motionärerna  är
bristfälliga.  Motionärerna   uppehåller
sig  bl.a. vid kulturens plats i skolan,
den mångkulturella aspekten och kultur i
arbetslivet.
Utskottet  anser det inte  meningsfullt
att  ge regeringen till känna synpunkter
om   eventuella  brister   i   framlagda
propositioner. Vad som är av intresse är
att   riksdagen  prövar   förslag   till
konkreta ändringar eller kompletteringar
av  regeringens förslag. Utskottet  vill
framhålla att det bland det stora  antal
konkreta förslag som väckts motionsvägen
-   av   motionärerna  eller  av   andra
riksdagsledamöter - bl.a. finns  förslag
som avser områden som tas upp i den ovan
redovisade  motionen och  som  behandlas
senare  i  betänkandet.  Med  hänvisning
till      det      anförda      avstyrks
motionsyrkandet.
2.5 Kultur och ekonomi
I   motion  Kr4  (mp)  yrkande  9   vill
motionärerna att riksdagen skall  uttala
sig  för att det ekonomiska stödet  till
kulturen successivt skall bli större.
Utskottet  vill erinra om att riksdagen
nyligen    lagt    fast    ramar     som
beräkningsgrund     för      regeringens
budgetarbete  avseende  budgetåren  1998
och  1999.  Ramen för det utgiftsområde,
nr  17, som avser bl.a. kultur har  fått
viss  uppräkning. Av budgetpropositionen
framgår att regeringen vid framläggandet
av   sina  beräkningar  till  ramar  för
nämnda år räknat med visst reformutrymme
på  kulturområdet. Med  hänvisning  till
det anförda och då utskottet inte nu  är
berett  att göra något allmänt uttalande
om    uppräkning   av    den    statliga
kulturbudgeten för år 2000 och för tiden
därefter       avstyrker       utskottet
motionsyrkandet.
I   den   moderata  partimotionen  Kr207
uppehåller  sig  motionärerna  utförligt
vid  frågan  om  kulturens  finansiering
(yrkande 12).
Motionärerna  erinrar inledningsvis  om
att    omkring   tre   fjärdedelar    av
kulturutgifterna  betalas av de enskilda
människorna, ett faktum som kontrasterar
starkt  mot den bild som ofta förs  fram
om kulturverksamhetens förutsättningar.
För  att  få  stadga inom kultursektorn
med  avseende på uppföljningen gent-emot
kulturpolitiska mål på olika nivåer  och
därmed följande bättre ekonomisk ordning
bör  alla  anslag i framtiden  bygga  på
klara   avtal  mellan  anslagsbeviljande
instanser  och   institutioner.  Således
bör  ett  kommunalt kulturprogram  ligga
till  grund för ett avtal mellan  ägaren
(kommunen)   och  t.ex.  den   kommunala
teatern.  På  samma sätt bör  relationen
vara   mellan  staten  och  en  regional
huvudman eller institution.
Motionärerna  menar  att  -  trots  det
inledningsvis anförda - alltför stor del
av kulturverksamheten gjorts beroende av
offentliga  bidrag. De gör en  genomgång
av andra lämpliga finansieringsvägar för
kulturen.  Därvid pekar de  på  att  den
enskildes  avgifter  måste  utgöra   ett
viktigt  bidrag  till verksamheten.  Den
enskilde kan bidra till kulturverksamhet
genom  medlemskap  i  kulturför-eningar.
Bidrag   kan  komma  från  företag   och
institutioner.  Olika  fonder   kan   ge
bidrag  och tillkomsten av sådana fonder
bör  underlättas. Motionärerna utvecklar
utförligt   sina  synpunkter   i   detta
hänseende.  Utskottet återkommer  i  det
följande  med  anledning  av  ett  annat
yrkande   i   motionen  till  fondfrågan
(yrkande  13). Ett stort antal uppgifter
inom  det kulturpolitiska området utförs
av  personer  med  lönebidrag,  och  ett
antal  projekt  och  utbildningar   inom
kulturområdet  finansieras   med   andra
arbetsmarknadsmedel.  Det   kan   enligt
motionärernas mening inte  vara  rimligt
att  väsentliga  delar  av  den  svenska
kulturpolitiken        styrs        från
arbetsmarknadspolitiska  utgångspunkter.
Motionärerna uttrycker också oro för att
länsstyrelser  ger stöd åt kulturprojekt
från  det  regionala  utvecklingssstödet
utan  att  ta  tillräcklig  hänsyn  till
kvalitetskriterier.
Motionärerna  uttrycker också  sin  oro
för att beslut om statliga bidrag i allt-
för    hög   grad   koncentreras    till
Kulturrådet.  Det  blir  en   fara   för
kreativiteten.  Det är också  allvarligt
att   Kulturrådet   även   bereder   och
handlägger  ansökningarna åt  Stiftelsen
Framtidens kultur.
Med   anledning  av  det  här  aktuella
motionsyrkandet  finns skäl  att  anföra
följande.
Genom   den  nya  budgetprocessen   får
riksdagen i fortsättningen möjlighet att
fastställa  riktlinjer  för  regeringens
budgetberedning   under   kommande   år.
Indelningen i utgiftsområden gör att det
sker  en  övergripande prövning  av  hur
stora  de  statliga utgifterna bör  vara
inom  olika områden. Självfallet är  det
emellertid inte möjligt att från ett  år
till ett annat mer väsentligt skära  ner
de  statliga kulturutgifterna  utan  att
kulturverksamheten i landet  tar  skada.
Snabba   förändringar  i  den   statliga
bidragsgivningen  riskerar   också   att
rubba   landstingens   och   kommunernas
planering    på    kultursektorn.    Vad
motionärerna  anför ger  dock  utskottet
anledning  att understryka  att  det  är
nödvändigt att statsmakterna  -  likaväl
som kommunerna och landstingen - i varje
enskilt   fall   prövar  utgiftsbehovet.
Detta  är  inte  minst  viktigt  då  det
gäller  krav  som  ställs  på  helt  nya
stödformer.  Som kommer att  belysas   i
senare  avsnitt  i detta betänkande  får
lösningen  i vissa fall bli den  att  en
omprövning  får  ske av  äldre  statliga
åtaganden, då nya sådana befinns vara av
hög angelägenhetsgrad.
Utskottet    kan   dela   motionärernas
allmänna  uppfattning  av  innebörd  att
mångfald     och     förnyelse      inom
kulturområdet  främjas om statligt  stöd
fördelas  av  ett  antal  från  varandra
fristående   instanser.   Däremot    gör
utskottet   en   annan   bedömning    än
motionärerna då det gäller de  nuvarande
förhållandena  i  detta  hänseende.  Som
utskottet  närmare berör i  samband  med
behandlingen av anslaget för  budgetåret
1997  till  Statens  kulturråd  (avsnitt
16.1)  fördelas statligt  kulturstöd  av
ett   antal   från  varandra  fristående
instanser. Frågan om att låta  stöd, som
nu  fördelas av Kulturrådet, fördelas på
annat  sätt  får prövas i  det  enskilda
fallet,    då   konkreta   krav    därom
framställs.
Med anledning av vad motionärerna anför
om Stiftelsen Framtidens kultur hänvisar
utskottet     till     den      följande
framställningen   i    detta    avsnitt.
Utskottet,   som  inte  är  berett   att
förorda att riksdagen gör några allmänna
uttalanden  i  form av  tillkännagivande
till    regeringen   då    det    gäller
kulturfonder, återkommer i det  följande
till den av motionärerna i yrkande 13  i
motionen  upptagna frågan om en  central
statlig fond för kulturstöd.
Då   det  gäller  sponsring  nöjer  sig
utskottet här med att konstatera att det
är      allmänt      accepterat      att
kultursponsring  kan ge  ett  värdefullt
tillskott    till   finansieringen    av
kulturinstitutioner      och       annan
kulturverksamhet under förutsättning att
sponsringen  inte avser  basverksamheten
och att sponsorn inte uppställer krav på
medbestämmande i fråga om  verksamhetens
innehåll.
Beträffande          frågan          om
arbetsmarknadspolitiskt     stöd      på
kultursektorn  vill  utskottet   hänvisa
till att regeringen  har för avsikt  att
utreda förhållandena på den konstnärliga
arbetsmarknaden  med  syfte  att   finna
former   för   att  bättre  anpassa   de
arbetsmarknadspolitiska åtgärderna  till
kulturpolitiska målsättningar (se  prop.
3 s. 23-24 och s. 32-34).
Förutsättningarna  för  länsstyrelserna
att   på   ett  sakkunnigt  sätt   pröva
kulturprojekt   inom   ramen   för   det
regionala  utvecklingsstödet  är   bl.a.
beroende     av     vilken     kompetens
länsstyrelserna  har  på  kulturområdet.
Det    är    därför    värdefullt     om
länsstyrelserna i mån av resurser  efter
hand  bygger ut sin kompetens på området
-  utöver den kompetens som  redan finns
på  samtliga  länsstyrelser  i  form  av
länsantikvarie         och         andra
befattningshavare på kulturmiljöområdet.
Länsstyrelserna  har   redan   nu   goda
möjligheter   att   ytterligare   belysa
kulturprojekt   om  de   utnyttjar   ett
remissförfarande. Det ankommer i  första
hand   på  arbetsmarknadsutskottet   att
föreslå  riktlinjer  för  det  regionala
utvecklingsstödet.
I  det föregående har utskottet uttalat
sig  positivt  om  värdet  av  regionala
utvecklingsplaner. Utskottet  anser  att
även   kommunala  kulturprogram  är   av
värde.  Det  får emellertid  ankomma  på
kommunerna själva att besluta om  sådana
program skall utarbetas och hur de skall
användas.     Vad     motionärerna     i
sammanhanget anför om behovet  av  avtal
mellan  bidragsgivare och  bidragstagare
får  ses  som  ett inlägg  i  frågan  om
utveckling  av mål- och resultatdialogen
(se  härom närmare i avsnitt 4.2 i detta
betänkande).
Med  hänvisning till det anförda  anser
utskottet att motionsyrkandet  inte  bör
föranleda någon åtgärd av riksdagen.
Som  angetts i redovisningen för  det  i
det  föregående behandlade  yrkandet  om
kulturens  finansiering  uppehåller  sig
motionärerna bakom motion Kr207 (m)  vid
frågan  om  bidrag till kulturverksamhet
från  fonder.  I yrkande  13  framställs
krav på att riksdagen skall besluta  att
inrätta   en  s.k.  dubbleringsfond,  en
fond   för   kompletterande   stöd    av
nyskapande  verksamhet på kulturområdet.
Enligt  motionärerna  skall  stöd  kunna
utgå  från  fonden med  ett  lika  stort
belopp   som   det  belopp   som   genom
enskildas  bidrag eller sponsorsinsatser
kunnat   mobiliseras  för  verksamheten.
Från  fonden skall bidrag inte  få  utgå
till  verksamheter  som  på  annat  sätt
erhåller  offentligt  bidrag.  Med   den
föreslagna  ordningen  skall  uppnås  en
 hävstångseffekt    som   kan   tillföra
kulturområdet nya resurser. Staten skall
tillföra  medel  till fonden  som  efter
hand  förbrukas. Det årliga  stödet  bör
inledningsvis  uppgå till  100  miljoner
kronor.
I  ett  senare avsnitt behandlas  ett
motionsyrkande om ett anslag  av  nämnda
storlek  till den förordade kulturfonden
(avsnitt 16.5).
Utskottet berör även här frågor  som  -
enligt  vad som angetts i det föregående
- i strikt formell mening kan anses höra
till yrkande 12 i motionen. Motionärerna
framför  -  utöver yrkandet om  en  s.k.
dubbleringsfond  -  allmänna  synpunkter
av   innehåll   att  möjligheter   skall
skapas  för  såväl lokala som  regionala
och centrala kulturfonder. Sådana fonder
skulle främja mångfalden. Vården av våra
kulturmiljöer skulle kunna gynnas  genom
inrättande av en motsvarighet  till  den
brittiska  National Trust,  till  vilken
både offentliga och privata medel skulle
kunna lämnas.
Utskottet vill inledningsvis erinra  om
att det finns ett stort antal fonder som
tillkommit på enskilt initiativ och  som
har  till  syfte att främja bl.a.  olika
kulturella   ändamål.   Utskottet   vill
vidare  erinra om att utskottet tidigare
ingående  övervägt  frågan  om   statlig
medverkan  för att skapa en eller  flera
kulturfonder. Viss utredning har  kommit
till   stånd.  Utskottet  hänvisar  till
tidigare   betänkanden  i   frågan   (se
främst. bet. KrU 1985/86:18 s. 17-19 och
bet.  1989/90:KrU17 s. 19). Då utskottet
våren  1995 efter förslag av företrädare
för  Moderata samlingspartiet behandlade
ett  motionskrav  om  inrättande  av  en
svenskarnas   kulturfond   -   med   ett
grundkapital på  2,5 miljoner  kronor  -
framhöll  utskottet att det  fick  anses
ligga  inom  Kulturutredningens  uppdrag
att pröva huruvida det var motiverat med
något  initiativ  för att  med  statliga
medel    främja   tillkomsten   av    en
kulturfond   av   angivet   slag   (bet.
1994/95:KrU15         s.         22-23).
Kulturutredningen  har  inte  lagt  fram
något förslag om en statlig kulturfond.
Utskottet   vill   vidare   erinra   om
följande.  Kulturarvsutredningen  har  i
sitt    delbetänkande   (SOU   1995:128)
Kulturegendomar    och     kulturföremål
ingående     övervägt     frågor      om
förvaltningsformer   för   att    främja
sammanhållna kul-turegendomar och därvid
också  diskuterat frågan om en nationell
stiftelse     för     förvaltning     av
kulturmiljöer.  Utredningens  betänkande
har remissbehandlats.
I   detta   sammanhang  vill  utskottet
vidare     erinra    om    två     andra
motionsförslag än det här  aktuella  som
väckts under den allmänna motionstiden i
år.    En   företrädare   för   Moderata
samlingspartiet  har  väckt  en   motion
(So801)   om  skapande  av   en   svensk
National    Trust    för    stöd    till
kulturmiljöer, till vilken medel  skulle
överföras   från  Allmänna   arvsfonden.
Motionen   kommer   att   behandlas   av
socialutskottet under våren 1997.  I  en
annan  motion,  Fi501 (m), föreslås  att
det skall upprättas kulturstiftelser för
förvaltning   av   statliga   historiska
byggnader.      Motionen       behandlas
innevarande   höst  av   finansutskottet
(bet. 1996/97:FiU2).
Utskottet  anser  att  användningen  av
medel som utgår över statsbudgeten  inte
bör styras av prioriteringar som görs på
det   sätt  som  motionärerna  föreslår.
Utskottet    avstyrker   motionsyrkandet
(yrkande 13 i motion Kr207).
En fråga som avser Stiftelsen Framtidens
kultur tas upp i yrkande 2 i motion Kr17
(fp).
Motionärerna  vill att riksdagen  skall
utttala  att stiftelsen skall ha  frihet
att  fördela  sina medel utan  anvisning
från  regeringen eller från annat  håll.
Här finns också skäl att nämna att samma
fråga  diskuteras  även  i  ett  i   det
föregående  behandlat yrkande  i  motion
Kr207 (m).
Kulturutskottet vill med  anledning  av
det  här aktuella motionsyrkandet anföra
följande.  Stiftelsen Framtidens  kultur
är  en självständig juridisk person  (se
härom bl.a. bet. 1993/94:LU12 Stiftelser
s.  12). Den har att i enlighet med sitt
syfte  främja ett vitalt kulturliv såväl
i  Sverige  som helhet som  på  enskilda
orter. Den självständiga förmögenhet som
avskilts   skall   -  jämte   eventuella
ytterligare   medel   som   kommer   att
tillföras   stiftelsen  -  förvaltas   i
enlighet med de föreskrifter som finns i
stiftelseförordnandet.  Stiftelsen   har
antagit  riktlinjer för sin  verksamhet,
som utförligt redovisats av utskottet  i
ett   tidigare   betänkande   (se   bet.
1994/95:KrU15    s.    20).    I     sin
årsredovisning för tiden den  1  augusti
1994-den   31  december  1995  redovisar
stiftelsen bl.a. att en väsentlig del av
stiftelsens    arbete    inriktas     på
kvalitetssäkring  och  att   de   flesta
bidragsansökningar  sakkunnigprövas   av
minst  två instanser. Vid denna prövning
medverkar    sektorsmyndigheterna     på
kulturområdet,    Statens     kulturråd,
Riksarkivet  och  Riksantikvarieämbetet.
Utskottet anser med hänvisning till  det
anförda att det inte behövs något sådant
uttalande som motionärerna efterlyser.
Motionsyrkandet avstyrks således.
En  fråga som avser kultursponsring  tas
upp i motion Kr4 (mp) yrkande 11.
Motionärerna vill att det skall införas
moraliska,    etiska    och    estetiska
generella  regler  för  kultursponsring,
som  bygger på respekt för de  mänskliga
rättigheterna.  De  anser   att   sådana
regler      bör      komplettera      de
kulturpolitiska mål som innefattar bl.a.
att   kulturpolitiken   skall   motverka
kommersialismens negativa verkningar.
Sponsring    är    en    kompletterande
finansieringsform       för        bl.a.
kulturinstitutioner.           Sponsring
tillkommer  genom ett avtal  mellan  två
parter, som skall få en ömsesidig  nytta
av avtalet.
Utskottet är inte berett att  -  utöver
vad   som   för   kulturinstitutionernas
räkning  följer  av  de  kulturpolitiska
målen    -    förorda   någon   särskild
reglering     av    denna     avtalstyp.
Självfallet      ligger      det       i
institutionernas eget intresse att  inte
skada  sitt  anseende  genom  att   ingå
olämpliga               sponsringsavtal.
Motionsyrkandet avstyrks.
I   två  motioner  tas  upp  frågor   om
storleken    av    entréavgifter    till
kulturinstitutioner.
Motionärerna  bakom  motion  Kr4   (mp)
framhåller  att den kultur som  erhåller
offentligt  stöd, och därmed betalas  av
skattebetalarna, måste vara  tillgänglig
för    stora    grupper   i   samhället.
Biljettpriserna  måste  därför  i   alla
sammanhang hållas på en rimlig  och  låg
nivå (yrkande 21).
Med  hänsyn till vad motionärerna anför
vill utskottet erinra om innehållet i de
föreslagna kulturpolitiska målen. I  det
andra  av  dessa  mål  anges  bl.a.  att
kulturpolitiken  skall verka  för  allas
möjlighet   till  kulturupplevelser.   I
konsekvens  härmed bör de  statliga  och
statsunderstödda         institutionerna
självfallet ha en prispolitik som gagnar
detta mål. Det ligger också i de angivna
institutionernas  och  andra  offentligt
stödda institutioners eget intresse  att
ha  en  prispolitik  som  i  ett  längre
perspektiv leder till att den kan  hålla
kvar och om möjligt öka sin publik.  Med
hänsyn  till det anförda anser utskottet
att  motionsyrkandet inte påkallar någon
riksdagens åtgärd. Yrkandet avstyrks.
Självfallet kan det vara av intresse för
en  institution som vill grundlägga  ett
intresse  för  sin verksamhet  hos  unga
människor  att locka dem till sig  genom
att  erbjuda särskilda  ungdomsrabatter.
Det   ligger  också  i  linje  med   det
allmänna intresset att främja kultur för
barn   och  ungdom  att  institutionerna
lämnar sådana rabatter.
Motionärerna  bakom  motion  Kr283  (c)
yrkande   5   har  synpunkter   på   den
avgränsning av vilka personer som  skall
få      ungdomsrabatt     som      vissa
kulturinstitutioner gör.  De  menar  att
rabatten inte bör förbehållas studerande
utan   komma  även  yrkesverksamma   och
arbetslösa  till  del.  Regeringen   bör
enligt   motionärerna   återkomma   till
riksdagen  med  förslag om  en  generell
ungdomsrabatt.
Utskottet anser att det får ankomma  på
de  enskilda institutionerna att  avgöra
huruvida    rabatter   bör   ges    till
särskilda  grupper  och  hur  dessa  bör
avgränsas. Det kan således vara  rimligt
att       statliga      museer      inom
bildkonstområdet   ger   rabatter   till
studerande  vid vissa högskolor  oavsett
de  studerandes ålder. I andra fall  kan
det finnas skäl att ge alla personer som
är under en viss ålder rabatt. Det måste
enligt   utskottets  mening   göras   en
prövning av rabattfrågan av den enskilda
institutionen. Med hänvisning  till  det
anförda anser utskottet att det inte  är
lämpligt att riksdagen reglerar  den  av
motionärerna upptagna frågan.  Utskottet
avstyrker motion Kr283 (c) yrkande 5.
2.6 Nationella uppdrag
Efter   förslag   av   Kulturutredningen
föreslår          regeringen           i
kulturpropositionen      att       vissa
institutioner eller verksamheter som har
metoder  för  utveckling  och  förnyelse
inom   en  konstriktning,  genre   eller
verksamhetsform får nationella  uppdrag.
Regeringen  avser  att efter  riksdagens
godkännande  ge nationella uppdrag  till
Malmö   konsthall,   Backa   barn-   och
ungdomsteater i Göteborg, Film i Väst  i
Alingsås,        Stiftelsen        Falun
Folkmusikfestival, Rosteriet i Luleå och
Arbetets museum i Norrköping.
Utskottet kommer att ta ställning  till
de  sex  förslagen  i senare  avsnitt  i
detta  betänkande, liksom till merparten
av de förslag som väckts motionsvägen om
ytterligare nationella uppdrag.  Ett  av
dessa    förslag   behandlas   dock    i
förevarande  sammanhang. Utskottet  vill
redan  i detta sammanhang framhålla  att
utskottet  ställer  sig  positivt   till
regeringens  strävan  att  utnyttja  den
utvecklings- och förnyelsekompetens  som
finns    i   olika   delar   i   landet.
Grundtanken med de nationella  uppdragen
är  att ta till vara kunnande och  idéer
från hela landet som kan ge vitalitet åt
kulturlivet i stort.
I propositionen anges att de nationella
uppdragen skall vara tidsbegränsade till
tre år.
I  motion Kr17 (fp) yrkande 12 föreslås
att uppdragen skall ha en varaktighet på
fem  år. Motionärerna framhåller att det
tar  lång  tid att bygga upp en  kunskap
och    att   sprida   den   till   andra
institutioner. Det finns därför risk att
den fulla effekten av uppdragen inte nås
om   de  tidsbegränsas  i  enlighet  med
regeringens bedömning.
Utskottet    hyser    förståelse    för
motionärernas synpunkter. Samtidigt vill
utskottet  framhålla att  det  inte  bör
finnas  något hinder för regeringen  att
förlänga   ett  redan  utdelat  treårigt
uppdrag.   Med   hänsyn   härtill    har
utskottet   stannat  för   att   föreslå
riksdagen att avstyrka motionsförslaget.
Av    propositionen   framgår   att   en
utvärdering  av de nationella  uppdragen
kommer  att  göras  (se  bl.a.  s.  63).
Enligt utskottets mening påkallar därför
motion  Kr283  (c) yrkande  8,  vari  en
utvärdering    begärs,    inte     någon
riksdagens åtgärd. Yrkandet avstyrks.
Ett  nationellt  uppdrag  bör  ges  till
Stiftelsen Läcköinstitutet inom  området
kulturturism.  Detta föreslås  i  motion
Kr16 (s).
Under  den  tid turismfrågor  tillhörde
kulturutskottets        beredningsområde
framhöll  utskottet i  många  sammanhang
kulturens stora betydelse för såväl  den
inhemska som den utländska turismen. För
den  händelse näringsutskottet,  som  nu
handlägger  turismfrågor,  skulle  finna
att  det  är motiverat att -   samtidigt
som medel för ändamålet anvisas - ge ett
nationellt    uppdrag    inom    området
kulturturism        åt        Stiftelsen
Läcköinstitutet eller annan  institution
som  visat sig framgångsrik i  fråga  om
att    föra    kulturens    talan     på
turistområdet,   skulle  kulturutskottet
därför inte ha något att erinra däremot.
Motionen  har  väckts med  anledning  av
kulturpropositionen, och kulturutskottet
anser  sig inte kunna förorda att  medel
för  ett  sådant  ändamål  som  anges  i
motionen   utgår   från  kulturbudgeten.
Motion Kr16 (s) avstyrks.
2.7 Övriga frågor
I  motion Kr207 (m) understryks  skolans
kulturansvar  (yrkande 5).  Motionärerna
framhåller  bl.a.  att  kultur  inte  är
något  som  bedrivs i form av  särskilda
projekt   eller  med  särskilda   medel.
Kultur måste genomsyra all verksamhet  i
skolan.  Motionärerna  erinrar  om   att
ämnen   som  svenska  och  historia   är
nödvändiga förutsättningar för  att  man
senare  i livet skall kunna tillgodogöra
sig  konst, musik och litteratur,  något
som markerats i de nya läroplanerna.
Utskottet      delar      motionärernas
uppfattning  att skolans  kulturinsatser
inte  får  ses  som något  avskilt  från
verksamheten  i  övrigt.  Det  är  också
viktigt   att   skolan   meddelar   goda
kunskaper  i  bl.a. ämnen som  utgör  en
grund för att individen i sitt vuxna liv
skall  kunna  bli delaktig i kulturlivet
och få möjlighet till kulturupplevelser.
Innehållet i grundskolans kursplaner ger
enligt   utskottets  mening   stöd   för
påståendet att det varit en strävan  vid
utarbetandet av planerna att skapa  goda
förutsättningar   för    eleverna    att
tillgodogöra  sig kulturen.  Inte  minst
kursplanerna   för   de   båda   ämnena,
historia  och  svenska, som motionärerna
nämner,   ger   belägg  för  riktigheten
härav.  Utskottet  vill  vidare  hänvisa
till  att arbetsgruppen Kultur i  skolan
bl.a.  behandlar frågor  om  skolan  som
kulturmiljö     och      kulturen      i
undervisningen.  Utskottet   anser   att
motionsyrkandet  inte   påkallar   någon
riksdagens åtgärd. Yrkandet avstyrks.
Syftet med yrkande 6 i motion Kr283  (c)
är   att  kulturinstitutionerna  årligen
skall     redovisa    vilka     insatser
institutionerna  gjort  för   barn   och
ungdom, vilka effekter som uppnåtts  och
vilka slutsatser som dras för framtiden.
Utskottet    har   tidigare   behandlat
likartade  yrkanden (bet.  1992/93:KrU17
s. 24, bet. 1993/94:KrU18 s. 12 och bet.
1994/95:KrU15  s. 19). Med  hänsyn  till
angelägenheten av att satsningar görs på
barn-  och ungdomskultur anser utskottet
att  det är önskvärt att institutionerna
lämnar    sådana    redovisningar    som
motionärerna efterlyser. För statens del
är    det   naturligt   att   önskemålet
uppmärksammas   i   samband   med    det
fortsatta  arbetet på att få till  stånd
en  fungerande  mål och resultatstyrning
(se  avsnitt 18.2). Motionsyrkandet  bör
inte    föranleda   någon   åtgärd    av
riksdagen. Yrkandet avstyrks.
Kvinnornas   historia   och   kulturella
insatser   måste   synliggöras,    anser
motionärerna i motion Kr283 (c)  yrkande
4.  Kvinnoperspektivet  måste  bli  lika
synligt  som mansperspektivet inför  den
framtid,       som      årtusendeskiftet
symboliserar.   Motionärerna   utvecklar
sina  synpunkter närmare. De anför bl.a.
att  kvinnorna  är  osynliga  i  skolans
historieböcker och på museerna.
Den av motionärerna upptagna frågan har
alltmer uppmärksammats under senare  år.
För  ett år sedan ägnade kulturutskottet
stor  uppmärksamhet åt frågan i sitt  av
riksdagen       godkända      betänkande
1995/96:KrU1,   där  bl.a.   frågan   om
inrättande  av kvinnomuseer behandlades.
Utskottet   redovisade   i   betänkandet
föreliggande  planer  på  att  i  musei-
eller  utställningsform skildra kvinnors
liv  och  historia. Utskottet anförde  i
betänkandet   bl.a.   att   det   enligt
utskottets   uppfattning  är   av   stor
betydelse  att även ett kvinnoperspektiv
anläggs            i           museernas
utställningsverksamhet      och      att
kvinnornas  i lika hög grad som  männens
historia  speglas  av våra  museer.  Ett
sådant  synsätt  bör  enligt  utskottets
mening prägla museernas verksamhet.
Utskottet  står fast vid de  synpunkter
som   i   enlighet   med   det   anförda
redovisades  förra året.  I  ett  senare
avsnitt i förevarande betänkande  kommer
utskottet  att ånyo behandla  frågan  om
inrättande av ett kvinnomuseum  (avsnitt
12.5.16).   Utskottet   utvecklar    där
ytterligare sina synpunkter  på  den  av
motionärerna upptagna museifrågan.
Utskottet vill i detta sammanhang nämna
att  Riksantikvarieämbetet år 1994 - som
en  av  förstudierna till  ett  kommande
kulturmiljöprogram för Sverige - gav  ut
skriften Kön och kulturarv, i vilken  en
diskussion     öppnades      om      hur
könsperspektivet speglas i vårt  fysiska
kulturarv.
I  kulturpropositionen ägnas frågan  om
könsperspektivet  inom kulturarvssektorn
stor uppmärksamhet (prop. s. 132). Bl.a.
anförs  att  det  är av  stor  vikt  att
arbetet med kulturarvet kopplas till  en
analys  ur  olika sociala  perspektiv  -
t.ex.  med  utgångspunkt  i  teman   som
klass,   kön,  kulturell  bakgrund   och
generation  -  så  att  olika   gruppers
kulturarv   dokumenteras,  bevaras   och
förmedlas till allmänheten, detta  bl.a.
som  en  del  i  arbetet  med  att  höja
kvaliteten   på   museisamlingarna   som
helhet. Utskottet hänvisar i övrigt till
propositionen.  Som  redovisas   i   ett
senare  avsnitt  i betänkandet  (avsnitt
4.1) är avsikten att de riktade bidragen
på   museiområdet  i  första  hand   bör
användas  till  bl.a.  granskningar   av
museernas  samlingar med utgångspunkt  i
teman som klass, kön, kulturell bakgrund
och generation.
Då  det gäller frågan om skildrandet av
kvinnornas   i   historia   i    skolans
läromedel - en fråga som ligger  utanför
utskottets kompetensområde -  nöjer  sig
utskottet  med  att nämna följande.  För
mycket  kort tid sedan gavs boken  Tusen
svenska  kvinnoår, Svensk Kvinnohistoria
från   Vikingatid  till   nutid   (Rabén
Prisma)  ut  av Ann-Sofie  Ohlander  och
Ulla-Britt Strömberg. Författarna  söker
genom   denna   bok   skildra   kvinnans
insatser genom historien. Utskottet vill
också       hänvisa       till       att
utbildningsutskottet     våren      1995
behandlade  en  motion,  i  vilken   det
framhölls   att  en  stor  del   av   de
läromedel  som  används  i  skolorna  är
förlegade   och   könsstereotypa;   ofta
saknas  flickornas erfarenhetsvärld  och
kvinnors   roll  i  samhällsutvecklingen
speglas    inte.    Utbildningsutskottet
framhöll bl.a. att utskottet utgick från
att läromedelsförlagen själva är lyhörda
för  de  krav som ställs av  skolan  och
därmed   tar   sitt   ansvar   för   att
framställa  fullgoda  läromedel   i   nu
berört  avseende (bet. 1994/95:UbU18  s.
19).
Med  det  anförda  får  motionsyrkandet
anses besvarat. Detta avstyrks således.
Slutligen  tar  utskottet  här  upp  två
motioner som avser Västsverige.
Motionärerna bakom motion Kr22  (s)  tar
upp  frågan om statligt stöd till  vissa
verksamheter i Västsverige, nämligen för
verksamheterna     vid      Litografiska
akademien   i  Tidaholm,  det  planerade
nordiska  akvarellmuseet på  Tjörn,  det
arkeologiska    museet     i     Lödöse,
Göteborgsoperan,  Göteborgs  symfoniker,
Textilmuseet i Borås och Rydals  museum.
Motionärerna  framhåller  att   samtliga
institutioner har en inriktning, som gör
att  de  är av intresse för hela  landet
och  att  flera av dem arbetar  med  ett
internationellt              perspektiv.
Motionärernas   yrkande   innebär    att
institutionerna skall kunna  få  del  av
statliga   resurser  för  sin  fortsatta
verksamhet (yrkande 1).
Kulturutskottet  har tidigare  i  olika
sammanhang  behandlat frågor rörande  de
av motionärerna angivna institutionerna,
besökt  institutionerna eller  på  annat
sätt  haft  kontakt med företrädare  för
dessa. Utskottet anser sig därför ha  en
god  kunskap om verksamheten vid  dessa.
Utskottet  kan inte göra något generellt
uttalande   om   framtida   stöd    till
institutionerna  i Västsverige  utan  en
prövning  av  stödbehovet får  i  första
hand ske i sedvanlig ordning vid budget-
arbetet i regeringskansliet, som grundar
sig  på  inkomna  anslagsframställningar
från  institutioner från alla  delar  av
landet.
Utskottet  vill utan att fullständighet
åsyftas    tillägga    följande.    Över
statsbudgeten utgår verksamhetsbidrag av
betydande   storlek   till    de    båda
Göteborgsinstitutionerna.   Frågan    om
storleken av stödet för budgetåret  1997
prövas  i  senare avsnitt i  betänkandet
(avsnitt  17).  Utskottet behandlade  en
motion  om  Textilmuseet i Borås  hösten
1992 (bet. 1992/93:KrU2). Frågor rörande
Litografiska  akademien  behandlades  av
utskottet     hösten     1995      (bet.
1995/96:KrU1). En motion (Kr276) om stöd
till  ett  nordiskt  akvarellmuseum   på
Tjörn  kommer att behandlas av utskottet
i  ett senare betänkande. Till flera  av
institutionerna har bidrag  utgått  från
Stiftelsen Framtidens kultur. Vidare har
bidrag  utgått  till Lödöse  museum  och
Litografiska museet i Tidaholm av  medel
som anvisas över anslaget Stöd till icke-
statliga kulturlokaler.
Med   hänvisning   till   det   anförda
avstyrker  utskottet  motion  Kr22   (s)
yrkande 1.
I  motion  T224 (fp) framförs synpunkter
på     behovet    av    mångfald     och
decentraliserad  kultur  i  Västsverige.
Syftet med motionen i denna del (yrkande
8)  är  att det skall göras en  fortsatt
statlig satsning på kulturlivet i  denna
del av landet.
Utskottet delar uppfattningen  att  det
bör  göras en fortsatt statlig  satsning
på  Västsveriges kulturliv. Det är  dock
inte   motiverat  att  göra   en   annan
bedömning  av  detta  stödbehov  än   av
motsvarande  behov för andra landsdelar.
Motionsyrkandet bör inte föranleda någon
åtgärd av riksdagen. Yrkandet avstyrks.
3  Konstnärernas villkor (prop. 3
avsnitt 6)
3.1 Inriktningen på de framtida
insatserna för konstnärerna (prop. 3
avsnitt 6.1)
Regeringen  anger  i kulturpropositionen
att  statens  insatser för  konstnärerna
bör syfta till att
-   skapa förutsättningar för ett aktivt
kulturliv som ger arbete och försörjning
et      konstnärerna      och      rika
kulturupplevelser för medborgarna,
-   skapa sådana villkor för de
professionella konstnärerna att de kan
basera sin försörjning på ersättning för
utfört konstnärligt arbete,
-   anpassa regelverken på alla
politikområden så att rimlig hänsyn tas
till konstnärernas speciella
förhållanden,
-   ge möjlighet till konstnärlig
förnyelse och utvecklingsarbete genom
olika former av direkt konstnärsstöd,
-   förbättra möjligheterna till
internationellt konstnärligt utbyte.
Huvudlinjen  måste vara att konstnärerna
skall  kunna  leva  på ersättningen  för
sitt  arbete  och  att  bidragen  endast
skall ses som ett komplement. Regeringen
uttalar att de selektiva stödformerna på
sikt bör kompletteras med och växlas mot
flera generella stödformer.
Vissa   frågor  som  rör  konstnärernas
villkor  bör  enligt regeringens  mening
närmare    belysas   genom   ytterligare
analyser och utredningar utöver dem  som
redan   gjorts   inom   utredningen   om
konstnärernas villkor (SOU 1990:39)  och
Kulturutredningen (SOU 1995:84).
Regeringen          anser           att
egenavgiftsproblemen     bör      lösas.
Regeringen          aviserar           i
kulturpropositionen   sin   avsikt   att
tillkalla en särskild utredare  för  att
analysera möjligheterna att korrigera de
ekonomiska   belastningar   som    berör
egenföretagande  konstnärer.   Utredaren
skall    analysera   hur    konstnärerna
missgynnas av olika regelverk samt lämna
förslag  om  hur  problemen  kan  lösas.
Regeringen har i oktober 1996 tillkallat
en utredare och beslutat om direktiv för
utredningen  (dir.  1996:80).  Uppdraget
skall   vara  avslutat  under  år  1997.
Avsikten  är att förslag i frågan  skall
föreläggas riksdagen under våren 1998.
Andra   problem  som  bör   lösas   rör
relationen                        mellan
arbetsmarknadspolitiken              och
kulturpolitiken. Syftet  är  att  bättre
anpassa    de    arbetsmarknadspolitiska
åtgärderna   till   de   kulturpolitiska
målsättningarna. Även inom detta  område
aviseras  i kulturpropositionen  att  en
utredning  skall  göras.  I  utredningen
skall       studeras       hur       det
arbetsmarknadspolitiska    stöd-     och
bidragssy-stemet påverkar  kulturområdet
i  dag.  Utredningen skall  resultera  i
förslag    till    hur   systemet    kan
effektiviseras och bättre anpassas  till
de särskilda förhållanden som gäller för
konstnärernas arbetsmarknad och till  de
kulturpolitiska   målen.   Även    denna
utredning skall avslutas under  år  1997
för  att  läggas till grund för  förslag
till riksdagen under våren 1998.
Den upphovsrättsliga lagstiftningen  är
av     grundläggande    betydelse    för
konstnärerna.     Ett     förslag     om
upphovsrättslig ersättning vid spridning
av  tomband  har nyligen  lagts  fram  i
betänkandet Kassettersättning  m.m.  (Ds
1996:61). I betänkandet behandlas  också
frågan om ändring av bestämmelserna  för
avbildande av konstverk som är permanent
placerade på eller vid allmän plats.  En
särskild  utredare har  i  oktober  1996
tillkallats för att utreda frågan om  en
offentligrättslig       avgift        på
vidareförsäljning   av   konstverk   som
saknar   upphovsrättsligt   skydd   samt
frågan      om      ersättning       för
biblioteksutlåning  av  ljudupptagningar
av   litterära  och  musikaliska   verk.
Förslag   i  dessa  båda  frågor   avses
föreläggas riksdagen under våren 1998.
I budgetpropositionen lägger regeringen
fram    förslag    om    ökningar     av
konstnärsstödet.     Vidare     föreslås
riksdagen  godkänna att de  övergripande
målen  för  Konstnärsnämnden skall  vara
att främja bild-, form-, ton-, scen- och
filmkonstnärers möjligheter att ägna sig
åt kvalificerat konstnärligt arbete samt
att        främja        internationellt
konstnärsutbyte genom att bl.a.  erbjuda
gästateljéer. Nämnden skall också  bidra
till  ökade  kunskaper om  konstnärernas
ekonomiska   och  sociala  förhållanden.
Dessa  frågor behandlar utskottet senare
i detta betänkande (avsnitt 20).
I  fem  motionsyrkanden tas upp  frågor
som  rör  inriktningen  på  stödet  till
konstnärerna.
Enligt  motion Kr207 (m) yrkande  8  är
det svenska skattesystemet illa anpassat
till    konstnärlig    verksamhet.    De
speciella utvecklingskostnader  som  den
konstnärliga  verksamheten  medför   bör
beaktas när avdragsregler utformas.  Det
är  viktigt  att kulturskapare  möts  av
generositet     vid     bedömning     av
avdragsrätt.     Inte     heller     den
arbetsrättsliga lagstiftningen  är  till
gagn  för konstnärerna. De skulle  kunna
få   bättre  förhållanden  om  de  kunde
arbeta   enligt  individuellt  utformade
överenskommelser    och    avtal.    Den
utredning  som nu skall behandla  frågor
om   de   egenföretagande  konstnärernas
problem   bör   beakta  de  konstnärligt
verksammas   speciella  förutsättningar,
men  i övrigt inte skapa några speciella
regler  som  inte kan komma  andra  fria
företagare  till  del.  I  motionen  tas
också upp frågor som rör utformningen av
regler    för    statliga    stipendier.
Motionärerna    anser    att    det    i
stipendiekraven   bör   ingå   krav   på
redovisning     av    resultat     under
stipendieperioden för att  klarlägga  om
stipendiatens arbete håller den kvalitet
och  röner  det intresse som  kan  ligga
till  grund  för utkomst på skälig  nivå
utan ytterligare bidrag.
Utskottet  anser att det  är  angeläget
att   frågorna  om  de  egenföretagande,
professionella   konstnärernas   problem
äntligen  får en lösning. Som  anförs  i
kulturpropositionen   bör   det    också
klarläggas  hur konstnärerna  missgynnas
av olika regelverk. Riksdagen bör enligt
utskottets mening avvakta med  att  göra
något uttalande i dessa frågor till dess
att  utredningsresultaten föreligger och
lagts   till  grund  för  förslag   till
riksdagen våren 1998. Utskottet är  inte
heller   berett   att   tillstyrka   att
riksdagen gör ett uttalande i syfte  att
riksdagen skall ställa sig bakom vissa i
motionen   angivna  krav   på   statliga
konstnärsstipendier. Riksdagen  beslutar
om den totala volymen på olika former av
konstnärsstöd  och ger vissa  riktlinjer
för      verksamheten.     Statsmakterna
överlåter   till   de   bidragsutdelande
instanserna, där en bred kunskap om  det
konstnärliga  området är  representerad,
att utforma reglerna för konstnärsstödet
utifrån de av riksdagen givna målen  och
riktlinjerna.      Utskottet       utgår
självfallet  från  att kvalitetsaspekten
är en av de grundläggande faktorerna vid
besluten om stipendier. Utskottet  anser
att riksdagen inte bör uttala sig om ett
system   där  stipendiaternas   framtida
möjligheter  att  försörja  sig  på  sin
konst  skall ingå i bedömningen.  Enligt
utskottets  mening  skulle  ett   sådant
riksdagens   uttalande   starkt    hämma
viljan, förmågan och lusten till  sådant
förutsättningslöst experimenterande  och
sådan    nyskapande    verksamhet    som
utvecklingen  av konsten  behöver.  Till
Konstnärsnämndens och dess  handläggande
organs  uppgifter  hör  att  följa   upp
bidragsgivningens  resultat.   Med   det
anförda avstyrker utskottet yrkande 8  i
motion Kr207 (m).
Det      kommande     utredningsarbetet
beträffande  konstnärernas  villkor  bör
enligt  motionerna Kr4 (mp)  yrkande  13
och  Kr257  (mp) yrkande 6 även  omfatta
frågan  om möjligheterna att införa  ett
generellt  konstnärsstöd  för   att   ge
konstnärerna   en   grundtrygghet    som
stimulerar    och   utvecklar    svenskt
kulturliv   och  ger  möjligheter   till
konstnärligt   skapande  under   värdiga
villkor.  Konstnärsstödet skall  utgå  i
form  av  ett generellt konstnärstillägg
som finansieras genom att medel överförs
till  kulturområdet från  anslaget  till
arbetsmarknadspolitiska         åtgärder
(utgiftsområde 14).
Utskottet     påminner      om      att
Kulturutredningen  ingående  diskuterade
olika  former  av statliga  ersättningar
och  bidrag  till konstnärer,  däribland
ett   generellt  konstnärstillägg   (SOU
1995:84    s.    256-258).   Utredningen
redovisade ett antal nackdelar med det i
betänkandet  redovisade och  diskuterade
förslaget         till         generellt
konstnärstillägg och kom till slutsatsen
att  förslaget  inte  borde  genomföras.
Utskottet anser att riksdagen  inte  bör
uttala       att      det       kommande
utredningsarbetet   skall   syfta   till
införande av ett generellt konstnärsstöd
av   just   det  slag  som  motionärerna
förordar   och   som   Kulturutredningen
avvisat. Motionerna Kr4 (mp) yrkande  13
och Kr257 (mp) yrkande 6 avstyrks.
Stödet  till  de enskilda  konstnärerna
bör  enligt motionerna Kr13 (kd) yrkande
1  och  Kr258 (kd) yrkande  6  i  större
utsträckning   knytas   till   särskilda
projekt   eller  bestämda   konstnärliga
uppdrag  att  utsmycka  daghem,  skolor,
sjukhus,  bibliotek m.m. i  stället  för
att  utgå  i  form  av  inkomststöd  och
inkomstgarantier.
Utskottet  har  i  det föregående  kort
redovisat  de principer som länge  styrt
det  statliga konstnärsstödet,  nämligen
att  riksdagen  beslutar om  den  totala
volymen på olika former av konstnärsstöd
och  ger  vissa  mål och riktlinjer  för
verksamheten,   medan  utformningen   av
reglerna för konstnärsstödet utifrån  de
av    riksdagen    givna    målen    och
riktlinjerna    överlåts     till     de
bidragsutdelande   instanserna.   Enligt
kulturpropositionen   skall    selektiva
stödformer på sikt kompletteras med  och
växlas   mot   fler  generella   former.
Motionärernas önskemål kan dock i  någon
mån  sägas  bli tillgodosett  genom  det
förslag     som     läggs     fram     i
kulturpropositionen om att vidga Statens
konstråds  uppgifter till att avse  även
utsmyckning av andra gemensamma  miljöer
än  sådana  som  ägs  av  staten,  t.ex.
skolor. Det är emellertid här inte fråga
om  konstnärsstöd, utan om uppdrag  till
professionella  konstnärer  att   utföra
utsmyckning av olika miljöer. Frågan  om
Konstrådets     uppgifter      behandlar
utskottet  i det följande (avsnitt  11.3
och   11.4).   Utskottet  föreslår   att
riksdagen  avslår motionerna  Kr13  (kd)
yrkande 1 och Kr258 (kd) yrkande 6.
3.2 Visningsersättning (prop. 3 avsnitt
6.2)
Staten   anvisar   årligen   medel   som
ersättning till bild- och formkonstnärer
för   att   deras  verk   i   offentliga
institutioners ägo visas för allmänheten
eller  används  på  annat  allmännyttigt
sätt  (s.k. visningsersättning).  Medlen
tillförs    Sveriges   bildkonstnärsfond
under                  Konstnärsnämnden.
Visningsersättningen får  användas  dels
för  ändamål  som  syftar  till  att  ge
yrkesverksamma konstnärer ekonomisk  och
arbetsmässig  trygghet, dels  för  andra
ändamål   som   berör  verksamhet   inom
bildkonstens område.
Medel      från      anslaget      till
visningsersättning utgick tidigare bl.a.
i     form     av    s.k.    individuell
visningsersättning. Denna hade formen av
ett   standardiserat,   mindre,   årligt
belopp till alla konstnärer som hade ett
bestämt antal konstverk i offentlig ägo.
Någon   konstnärlig  bedömning   gjordes
inte.   I   1995  års  budgetproposition
anmäldes  att Bildkonstnärsfonden  under
budgetåret    1993/94   avskaffat    den
individuella  visningsersättningen  till
förmån     för     koncentration      på
arbetsstipendier,      bidrag       till
internationellt     kulturutbyte     och
förstärkta pensionsbidrag. Vid riksmötet
1994/95  behandlade utskottet ett  antal
motioner   om   återinförande   av    en
individuell    visningsersättning    som
skulle   fördelas  av   exempelvis   den
ideella föreningen Bildkonst Upphovsrätt
i  Sverige (BUS). På utskottets  förslag
gav    riksdagen   med   anledning    av
motionerna regeringen till känna att  de
regler     om     ersättningar      till
bildkonstnärer som kunde  ha  anknytning
till   upphovsrätt   borde   ses   över.
Regeringen borde därefter återkomma till
riksdagen  med de förslag som  översynen
kunde   föranleda  (bet.  1994/95:KrU21,
rskr. 1994/95:285).
I     kulturpropositionen     redovisar
regeringen    att    konstnärerna    och
konstnärs-organisationerna         varit
kritiska   till  att  den   individuella
visningsersättningen avskaffades och att
de  anfört att den hade fungerat som  en
sorts   erkännande   av   den   enskilda
konstnärens                konstnärskap.
Kulturutredningen har föreslagit att  en
individuell           visningsersättning
återinförs,   vilket   även   regeringen
förordar.  Regeringen anser att  det  är
rimligt     att    utgå     från     att
kvalitetsbedömning sker när en offentlig
institution  köper konst.  Mottagare  av
den   individuella  visningsersättningen
skall  utses av Bildkonst Upphovsrätt  i
Sverige    (BUS).   Riksdagen   föreslås
godkänna det som regeringen förordar  om
individuell visningsersättning samt anta
ett   i   kulturpropositionen   framlagt
förslag  till ändring i lagen (1992:318)
om överlämnande av förvaltningsuppgifter
inom                Kulturdepartementets
verksamhetsområde (bilaga 1  till  detta
betänkande).  Lagändringen  innebär  att
BUS får pröva frågor om fördelningen  av
den   individuella  visningsersättningen
fr.o.m.   den   1   januari   1997.    I
budgetpropositionen beräknar  regeringen
10  miljoner kronor för ändamålet  under
anslaget  E  2 Ersättningar  och  bidrag
till konstnärer. Anslagsfrågan behandlar
utskottet   senare  i  detta  betänkande
(avsnitt 20).
Enligt motion Kr260 (m) yrkande 11  bör
riksdagen avslå förslaget att BUS  skall
fördela  individuell visningsersättning.
Motionärerna  anser  att  medlen   skall
fördelas av Konstnärsnämnden och på  ett
sådant   sätt  att  alla  yrkesverksamma
konstnärer    som   uppfyller    rimliga
kvalitetskrav skall kunna komma i fråga.
Utskottet finner liksom regeringen  att
konstnärernas  krav på ett återinförande
av  en individuell visningsersättning är
berättigat.   Utskottet   föreslår   att
riksdagen med avslag på motion Kr260 (m)
yrkande   11  dels  godkänner  det   som
regeringen    anfört   om    individuell
visningsersättning, dels antar förslaget
om  lag till ändring av lagen (1992:318)
om överlämnande av förvaltningsuppgifter
inom                Kulturdepartementets
verksamhetsområde.
3.3 Bidrag till konstnärer (prop. 3
avsnitt 6.3)
I      budgetpropositionen      föreslår
regeringen     en    förstärkning     av
konstnärsbidragen.  Utskottet  behandlar
denna  fråga  senare i detta  betänkande
(avsnitt 20).
3.4 Inkomstgarantier och
långtidsstipendier (prop. 3 avsnitt 6.4)
I      budgetpropositionen      föreslår
regeringen   en   ökning   av    antalet
inkomstgarantier och långtidsstipendier.
Utskottet behandlar denna fråga senare i
detta betänkande (avsnitt 20).
3.5 Konstnärsnämndens organisation
(prop. 3 avsnitt 6.5)
3.5.1 Förslagsrätt till styrelser (prop.
3 avsnitt 6.5.1)
Konstnärsnämnden  har fyra  handläggande
organ,  nämligen styrelsen för  Sveriges
bildkonstnärsfond samt arbetsgruppen för
upphovsmän       på       musik-området,
arbetsgruppen  för musiker  och  sångare
och    arbetsgruppen   för   scen-   och
filmkonstnärer.     Regeringen     utser
styrelseledamöter i nämnden och de  fyra
handläggande     organen,      däribland
Bildkonstnärsfonden. Regeringen  anmälde
i  1995 års budgetproposition sin avsikt
att  överlåta åt nämnden att  ordna  sin
inre  organisation och utse ledamöter  i
sina  handläggande organ. Mot detta hade
utskottet  inte  något att  invända.  På
utskottets förslag gav riksdagen som sin
mening  regeringen till känna att frågan
om   huruvida  konstnärerna  skulle  ges
inflytande   genom   förslagsrätt    vid
regeringens       tillsättning        av
Konstnärsnämndens     styrelse     borde
övervägas ytterligare. Regeringen  borde
därför  se över reglerna om hur nämndens
styrelse  utses och - om  resultaten  så
föranleder - återkomma till riksdagen  i
frågan   (bet.   1994/95:KrU21,    rskr.
1994/95:285).
I      kulturpropositionen      redogör
regeringen  för sin avsikt  att  även  i
fortsättningen   utse   styrelsen    för
Bildkonstnärsfonden.    Vidare     avser
regeringen     att    ge    konstnärerna
förslagsrätt till styrelserna  för  både
Konstnärsnämnden                     och
Bildkonstnärsfonden.  Konstnärliga   och
litterära  yrkesutövares  samarbetsnämnd
(KLYS) skall få förslagsrätt beträffande
fem   ledamöter   i   Konstnärs-nämndens
styrelse. Konstnärernas riksorganisation
(KRO)  skall få förslagsrätt beträffande
tre        av       ledamöterna        i
Bildkonstnärsfondens styrelse,  Sveriges
Konsthantverkare  och Industriformgivare
(KIF) beträffande två ledamöter, Svenska
Tecknare  beträffande  en  ledamot   och
Svenska       Fotografernas      Förbund
beträffande   en   ledamot.    De    nya
föreskrifterna avses börja gälla  den  1
januari 1998.
I    två   motioner   tas   frågan   om
organisationernas förslagsrätt upp.
Enligt motion Kr17 (fp) yrkande  4  bör
Konstnärsnämndens                    och
Bildkonstnärsfondens           styrelser
tillsättas     av    regeringen     utan
nomineringar    från     annat     håll.
Motionärerna anser att det är av största
vikt  att regeringen inhämtar synpunkter
från     organisationerna    men     att
tillsättningen    skall     ske     utan
nomineringar  och  att styrelseledamöter
skall kunna hämtas både bland dem som är
organiserade i någon förening och  bland
dem    som    valt   att   stå   utanför
organisationerna.
Regeringen bör enligt motion Kr283  (c)
utse     opartiska     styrelser     för
Konstnärsnämnden   (yrkande   25)    och
Bildkonstnärsfonden    (yrkande     26).
Motionärerna  anför att Konstnärsnämnden
har  begärt  att få en styrelse  som  är
oberoende  av konstnärsorganisationerna.
Motionärerna   anser   att   om    vissa
organisationer får förslagsrätt  innebär
detta ett olyckligt korporativt inslag i
de båda styrelserna.
Utskottet delar regeringens uppfattning
och har således inget att erinra mot att
regeringen   utser   fem   ledamöter   i
Konstnärsnämndens styrelse efter förslag
av    KLYS    och   sju   ledamöter    i
Bildkonstnärsfonden efter förslag av KRO
(tre         ledamöter),         Svenska
Konsthantverkare  och Industriformgivare
(två  ledamöter), Svenska  Tecknare  (en
ledamot)   och   Svenska   Fotografernas
Förbund  (en  ledamot). Utskottet  utgår
självfallet  från  att organisationerna,
utifrån  sina kunskaper om konstnärerna,
låter kompetensen vara en helt avgörande
faktor  vid  nomineringarna.  Det   står
givetvis regeringen fritt att,  när  den
utser  styrelserna, göra en självständig
bedömning  av  de nominerade.  Utskottet
förutsätter  också att  regeringen,  när
den utser styrelserna, tar till vara den
kunskap  och  kompetens  som  finns  hos
konstnärer  och  andra även  utanför  de
nominerande    organisationerna.     Mot
bakgrund   av   det  anförda   avstyrker
utskottet      de      tre      aktuella
motionsyrkandena.
3.5.2 Inrättande av ett internationellt
ateljécentrum (prop. 3 avsnitt 6.5.2)
Konstnärsnämnden  har till  uppgift  att
besluta    om   statliga   bidrag    och
ersättningar till konstnärer, i den  mån
detta inte ankommer på någon annan,  och
i   övrigt  fullgöra  de  uppgifter  som
följer    av   särskilda   föreskrifter.
Nämnden  skall hålla sig underrättad  om
konstnärernas  ekonomiska  och   sociala
förhållanden (SFS 1998:831).
I      kulturpropositionen     föreslås
riksdagen  godkänna att Konstnärsnämnden
får  ett  utökat uppdrag när det  gäller
det   internationella  konstnärsutbytet.
Konstnärsnämnden  har  tagit   initiativ
till  inrättandet av ett internationellt
ateljécentrum,  International   Artists´
Studio  Program  in Stockholm  (IASPIS).
Verksamheten startar hösten 1996.
Utskottet delar regeringens uppfattning
att  etableringen av IASPIS är väl ägnad
att   vitalisera   det   internationella
utbytet  på bildkonstområdet.  Utskottet
tillstyrker     att    Konstnärsnämndens
uppdrag  utökas på det sätt som förordas
i  kulturpropositionen. Till  frågan  om
medel    för   verksamheten   återkommer
utskottet i det följande (avsnitt 20).
3.6 Länskonstnärer (prop. 3 avsnitt 6.6)
Regeringen         föreslår          att
försöksverksamheten med länskonstnärer i
sju län, hittills mestadels inom dansen,
skall  permanentas och utökas till flera
konstområden och till alla  län.  Syftet
med  försöksverksamheten har  varit  att
höja kvaliteten inom amatörkulturen  och
att        ge       konstnärer        en
utvecklingsmöjlighet  genom  att  arbeta
som  pedagoger och inspiratörer.  I  den
fortsatta    verksamheten   skall    den
pedagogiska     delen     av     arbetet
företrädesvis  inriktas  mot  barn   och
ungdom  i  skolor  och på  fritidsgårdar
samt      amatörorganisationer       och
föreningsliv. Verksamheten  bör  ha  som
övergripande mål att utveckla  kontakten
mellan    konstnärer,    beslutsfattare,
organisationer       m.m.       Särskilt
betydelsefull    är   uppbyggnaden    av
kontaktnät  för konstområden  med  svagt
utvecklade  regionala strukturer,  t.ex.
dansområdet      och      bild-      och
formkonstområdet. Medel för verksamheten
beräknas      i     budgetpropositionen.
Utskottet     behandlar    frågan     om
medelsberäkning    senare    i     detta
betänkande (avsnitt 17.1). Frågan om ett
reformerat system för stöd till regional
kulturverksamhet - inklusive  stöd  till
länskonstnärer   -   behandlas   i   det
följande (avsnitt 4.1).
Förslaget  om länskonstnärer avvisas  i
motion Kr260 (m) yrkande 2 i denna del.
I  motion Kr20 (v) yrkande 6 anförs att
länskonstnärerna  främst  bör  vara   en
resurs för amatörkulturen.
Utskottet  anser att det är  värdefullt
om  verksamheten med länskonstnärer  kan
spridas  i  landet. Människors  intresse
för  och  delaktighet i kulturen grundas
ofta  på att de har möjlighet att själva
vara  aktiva  inom skapande  verksamhet.
Länskonstnärerna har en viktig uppgift i
arbetet  med att utveckla amatörkulturen
och i arbetet med barn och ungdom. Genom
den  inriktning på arbetet som  anges  i
propositionen  bör önskemålen  i  motion
Kr20 (v) kunna bli tillgodosedda, varför
något  särskilt uttalande med  anledning
av motionsyrkandet inte är påkallat. Med
hänvisning  till  det  anförda  föreslår
utskottet    att    riksdagen     avslår
motionerna Kr20 (v) yrkande 6 och  Kr260
(m)  yrkande 2 i denna del och godkänner
det    som   regeringen   förordar    om
inrättandet  av  ett statligt  stöd  för
verksamhet med länskonstnärer.
4  Reformerat system för stöd till
regional kulturverksamhet m.m. (prop. 3
avsnitt 18)
4.1 Reformerat system för stöd till
regional kulturverksamhet (prop. 3
avsnitt 18)
Statliga     medel    till     regionala
kulturinstitutioner (teater-, dans-  och
musikinstitutioner,     museer      samt
länsbibliotek) fördelas i dag enligt det
s.k.   grundbeloppssystemet.   Härutöver
betalas     särskilda    bidrag     till
lånecentraler  och  depåbibliotek   samt
till en invandrarlånecentral.
Grundbeloppssystemet  förutsätter   att
landsting   eller  kommun  bidrar   till
verksamheten.  Grundbeloppssystemet   är
ett    schablonsystem    beräknat    med
utgångspunkt      i     institutionernas
personalkostnader.  Beräkningen  av  ett
grundbelopp baseras på en tänkt  kostnad
för en persons anställning under ett år.
Det    statliga   bidraget,   det   s.k.
grundbidraget, utgörs av  55  %   (högre
andel   för  nyligen  bidragsberättigade
institutioner) av grundbeloppet.
Grundbeloppen har årligen  justerats  i
efterhand  med hänsyn till den  faktiska
lönekostnadsutvecklingen    inom     det
statliga området.
Trots  en  ökning av antalet  beviljade
grundbelopp   har   en   stor   del   av
institutionernas utbyggnad  finansierats
av  huvudmännen utan att  statligt  stöd
betalats.  Antalet beviljade grundbelopp
understiger därför i dag det sammanlagda
antalet  anställda  vid  institutionerna
uttryckt i årsverken.
Riksdagen   beslutar  om   det   totala
antalet   grundbelopp  till   respektive
område.  Regeringen  beslutar  om  vilka
institutioner  inom  varje  område   som
skall  vara bidragsberättigade.  Statens
kulturråd fördelar årligen grundbeloppen
mellan       de       bidragsberättigade
institutionerna.
Teaterutredningen   föreslog   i   sitt
betänkande (SOU 1994:52 s. 237) att  den
statliga   teaterpolitiken   under    de
närmaste  åren borde inriktas bl.a.  mot
att   kraftigt   öka   andelen   rörliga
bidragsmedel    för    att     stimulera
konstnärlig        förnyelse         och
kostnadseffektivitet och  öka  samverkan
inom        teaterområdet.        Enligt
Museiutredningen (SOU  1994:51  s.  161)
borde ytterligare stöd till de regionala
museerna    ta   formen    av    rörliga
grundbelopp   inriktade   på   specifika
ändamål.   Syftet   skulle   vara    att
stimulera,  decentralisera  och   stödja
uppgifter   som  bedöms  vara  angelägna
utifrån olika nationella perspektiv.
Kulturutredningen har i sin  analys  av
grundbeloppssystemet   framhållit    att
systemet har kritiserats därför att  det
lett till en alltför stor fokusering  på
fast   anställd  personal.  Diskussioner
kring        utvecklingsidéer        och
utvecklingsbehov  har  kommit  i   andra
hand.  Systemet  har  inte  heller  gett
tillräcklig  stimulans  till  turnerande
eller   målgruppsinriktat   arbete   och
konstnärlig  och  annan  förnyelse   för
institutionerna.  Regeringen   delar   i
denna  del Kulturutredningens analys  av
bristerna i grundbeloppssystemet.
Regeringen   föreslår  att   ett   nytt
statligt   bidragssystem  för   regional
kulturverksamhet  skall  införas  den  1
januari 1997. Bidraget skall fördelas  i
lika     stora     enheter,     benämnda
stödenheter. En förutsättning för bidrag
skall  vara att verksamheten även  stöds
av  kommun eller landsting. Mottagare av
bidrag   skall   även   uppfylla   vissa
fastställda  mål  för  verksamheten  och
redovisa resultatet av den.
Bidrag  föreslås få ges till  regionala
teater-,  dans-  och musikinstitutioner,
regionala     museer,     länsbibliotek,
länskonstnärer      samt       regionala
resurscentrum  för film och  video.  När
det  gäller  det statliga bidraget  till
länsmusiken   kommer   regeringen    att
överlägga med Landstingsförbundet om att
införliva även detta bidrag i systemet.
Regeringen  föreslår att den  nuvarande
kopplingen     mellan     bidrag     och
personalstorlek skall upphöra. I stället
skall   en  bedömning  av  det  statliga
bidragsbehovet      för       respektive
institution  ske utifrån verksamheten  i
dess  helhet,  dock inte lokalkostnader.
Det  föreslås  att regeringen  skall  få
besluta   om   en  stödenhets   storlek.
Regeringen  anmäler att  den  avser  att
besluta att en stödenhet fr.o.m.  den  1
januari  1997  skall vara  100  000  kr.
Bidragen  kommer  att  fr.o.m.  år  1998
räknas  upp  med  lönekostnadsindex   på
samma     sätt    som    gäller     inom
statsförvaltningen.
Det  föreslagna systemet avses i  högre
grad  än  hittills  stimulera  till   en
intensifiering    av    arbetet     inom
kulturpolitiskt    angelägna    områden.
Tydliga  villkor skall ställas på  t.ex.
ökad turnéverksamhet, arbete för att  nå
nya   pu-blikgrupper,   samarbete   över
konstområdesgränserna     eller     ökat
samarbete   mellan  professionella   och
amatörer.  De anslagsbeviljande  organen
skall närmare ange villkoren utifrån  de
riktlinjer     som    fastställts     av
regeringen.  Liksom  hittills  bör   det
ankomma  på regeringen att fatta  beslut
om  vilka  institutioner som skall  vara
stödberättigade. Antalet stödenheter per
institution  till regionala  och  lokala
teater-,  dans-  och  musikinstitutioner
som   omfattas  av  systemet,  regionala
museer    samt    länsbibliotek    skall
fastställas av Statens kulturråd utifrån
de   kriterier  som  regeringen   anger.
Statens  kulturråd har även att  fördela
stöd till länskonstnärer. Filminstitutet
bör  få  motsvarande uppgift beträffande
regionala  resurscentrum  för  film  och
video.
Kulturutredningen föreslog att en  viss
andel,  förslagsvis 20  %,  av  anslaget
till regionala kulturinstitutioner skall
vara  rörlig  mellan olika institutioner
och   verksamhetsår.  Regeringen   delar
utredningens uppfattning att möjligheter
till  riktade,  tidsbegränsade  insatser
inom  kulturpolitiskt angelägna  områden
måste finnas. Regeringen anser dock  att
den   av   Kulturutredningen  föreslagna
rörliga andelen är för hög.
Ett  system med riktade bidrag  innebär
att  de  medel  som avdelas  för  sådana
bidrag  inom  ett  område  skall   föras
tillbaka  till detta område.  Medel  för
riktade  insatser skall  kunna  fördelas
till  verksamheter som berör fler än  en
institution.
För     de    teater-,    dans-     och
musikinstitutioner som fr.o.m.  år  1997
omfattas av det nya bidragssystemet  med
stödenheter, beräknar regeringen att 2 %
av det totala stödet skall avse riktade,
högst    treåriga    insatser    fr.o.m.
budgetåret  1997  och  att  denna  andel
skall  vara 4 % år 1998 och 6 % år 1999.
Dessa  riktade insatser skall  i  första
hand   gälla  arbete  för  att  nå   nya
publikgrupper,   turnéverksamhet    inom
länet  och över länsgränserna, samarbete
över      konstområdesgränserna     samt
samverkan   mellan  professionella   och
amatörer. Länsmusikinstitutionerna skall
inte  omfattas  av systemet  under  åren
1997-1999.
Även   när   det  gäller  de  regionala
museerna föreslår regeringen att 2 %  av
medlen under år 1997 skall användas  för
riktade  insatser och  att  denna  andel
skall öka till 4 % under 1998 och till 6
%  år 1999. Insatserna bör i första hand
gälla arbete för nya publikgrupper  samt
granskningar av museernas samlingar  med
utgångspunkt  i  teman som  klass,  kön,
kulturell bakgrund och generation.
Systemet   med   en   indelning   av
respektive   anslag   i   en   del   för
långsiktigt stöd och en del för riktade,
tidsbegränsade insatser av det slag  som
föreslås  i  kulturpropositionen,  skall
inte        omfatta       länsbibliotek,
länskonstnärer      eller      regionala
resurscentrum för film och video.
I  motion Kr260 (m) yrkande 2  i  denna
del   avvisas  regeringens  förslag  att
statligt    stöd   skall    utgå    till
länskonstnärer.
I sex andra motioner tas upp frågor som
huvudsakligen    rör   det    föreslagna
systemet med riktade bidrag.
I   motion  Kr17  (fp)  hemställs   att
institutionerna  skall  stimuleras   att
fritt  söka  riktade bidrag för  projekt
som    innebär   kulturell    förnyelse.
Regeringen bör inte ange begränsande och
styrande   kriterier  för   de   riktade
bidragen (yrkande 3). Motionärerna tar i
sammanhanget   också   upp   frågan   om
principerna    för    den    långsiktiga
finansieringen av institutionsteatrarna,
vari  innefattas nationalscenerna Operan
och Dramatiska teatern samt de regionala
och  lokala  teatrar  som  får  statligt
stöd.  Motionärerna framhåller  att  det
ofta fordrar flera års förberedelser för
att  sätta upp en opera eller en  större
pjäs.  En konstnärlig linje måste  kunna
fullföljas  under flera år  för  att  ge
full utdelning. Kostnadsutvecklingen för
teatrarna  har  varit  snabbare  än  för
andra kulturinstitutioner. Man måste  av
bl.a.   dessa  skäl  komma   bort   från
osäkerheten  om de ekonomiska  villkoren
och      komma     fram     till     ett
tillfredsställande   system   för    den
långsiktiga      finansieringen       av
verksamheten          vid          dessa
teaterinstitutioner.  En  utredning  bör
därför tillsättas för att se över  dessa
frågor  (yrkande  10).  Slutligen  anser
motionärerna  att  det nya  stödsystemet
inte  bör  få fullt genomslag omedelbart
utan  att  institutionernas  anslagsnivå
tills  vidare  bör  få  vara  oförändrad
(yrkande 11).
I tre av motionerna, Kr23 (c), Kr25 (s)
yrkande 1 och Kr240 (m) yrkande  1,  tas
upp  frågor  som  rör  länsmuseerna  och
systemet  med riktade bidrag. Enligt  de
två     förstnämnda    motionerna    bör
länsmuseerna    undantas    från     det
föreslagna  systemet.  Museerna  har  en
mycket mångfacetterad verksamhet och hög
andel  fasta kostnader, varför  systemet
med  riktade bidrag till viss verksamhet
skulle kunna drabba museerna hårt.  Även
om  ett  museum  skulle  få  del  av  de
riktade  bidragen skulle den  verksamhet
medlen  kan användas till vara styrd  av
statliga bidragskriterier och på så sätt
ta  bort  en väsentlig del av  museernas
hittillsvarande    fria    medel    till
utställningar  och  annat  publikarbete.
Till   detta  kommer  att  de  regionala
museerna  är beroende av och  samarbetar
med  många olika samarbetspartner i  det
omgivande  samhället, vilket även  detta
minskar möjligheterna att arbeta  enligt
av  staten  uppställda krav  på  riktade
insatser. I motion Kr240 (m) anförs  att
om det skall finnas riktade bidrag skall
de lämnas utöver det nuvarande ordinarie
anslaget.
I   motion  Kr283  (c)  anförs  att  de
riktade   bidragen   bör   fördelas   av
regionerna och inte av Kulturrådet i  de
län    som    kommer    att    ingå    i
försöksverksamheten med ändrad  regional
ansvarsfördelning (yrkande 10).
Väsentliga   delar  av  de   föreslagna
riktade bidragen bör enligt motion  Kr12
(s)  lämnas  till Göteborgs  och  Malmös
orkester-,          teater-          och
musikteaterinstitutioner.
Utskottet    tillstyrker    att     det
hittillsvarande grundbeloppssystemet för
statligt     bidrag    till    regionala
institutioner  fr.o.m.  budgetåret  1997
ersätts   av   ett  nytt  schabloniserat
bidragssystem av det slag som förordas i
kulturpropositionen.    Utskottet    gör
bedömningen att det föreslagna systemet,
som   inte   har  samma  koppling   till
personalstorlek  och  lönekostnader  som
det  nuvarande  systemet, kan  stimulera
utveckling   och   förnyelse   och   ett
intensifierat        arbete         inom
kulturpolitiskt    angelägna    områden.
Utskottet vill vidare understryka att  -
i enlighet med vad regeringen förordar -
utgångspunkten bör vara att huvudmännens
ekonomiska  motprestationer ligger  kvar
på   nuvarande  nivå  för  att  statligt
bidrag  av  nuvarande  omfattning  skall
erhållas.   Utskottet  tillstyrker   att
tydliga   bidragsvillkor   skall   kunna
ställas    från    statens    sida    på
inriktningen     av     institutionernas
verksamhet,  t.ex. ökad turnéverksamhet,
arbete  för  att  nå nya  publikgrupper,
samarbete   över   konstområdesgränserna
eller      ökat     samarbete     mellan
professionella och amatörer.
Utskottet  tillstyrker att riksdagen  i
det nya systemet - liksom i det gamla  -
beslutar  om storleken av det  regionala
stödet  inom  varje  bidragsområde,  att
regeringen     beslutar     om     vilka
institutioner     som     skall     vara
stödberättigade inom varje bidragsområde
och  att besluten om fördelningen av  de
nya  stöd-enheterna  fattas  av  Statens
kulturråd, när det gäller museerna efter
samråd     med    Riksantikvarieämbetet,
respektive Filminstitutet.
Utskottet  tillstyrker - med avslag  på
motion  Kr260 (m) yrkande 2 - att bidrag
får    ges   till   följande   regionala
kulturinstitutioner,  nämligen  teater-,
dans-  och  musikinstitutioner,  museer,
länsbibliotek,    länskonstnärer    samt
regionala  resurscentrum  för  film  och
video. Frågan om inrättande av ett  stöd
till  länskonstnärer behandlar utskottet
i det föregående (avsnitt 3.6).
Utskottet har inte något att erinra mot
att länsmusikorganisationerna inordnas i
systemet fr.o.m. budgetåret 1998.
Utskottet utgår från att när regeringen
i  propositionstexten använder uttrycket
 regionala   innebär  detta  inte  någon
ändring  i  förhållande  till  nuvarande
bidragssystem,  där bidrag  lämnas  till
Sregionala  och  lokala   institutioner.
Regeringen    bör   således    även    i
fortsättningen,  när  den  förklarar  en
institution   bidragsberättigad,   kunna
utse  lämpliga institutioner oavsett  om
de har landsting, kommun eller annan som
huvudman.
Utskottet    har   i   det   föregående
redovisat     att     Teaterutredningen,
Museiutredningen  och  Kulturutredningen
föreslagit någon form av rörliga  bidrag
för     att     ytterligare    stimulera
förnyelsearbetet  och  för   att   kunna
inrikta     arbetet    inom    regionala
kulturinstitutioner    mot     angelägna
områden.   Utskottet  delar  regeringens
uppfattning att ett sådant inslag i  det
regionala  stödsystemet kan  bidra  till
ökad  flexibilitet men att  den  rörliga
delen  inte  får  vara så  hög  att  den
försvårar  institutionernas  långsiktiga
arbete.     Utskottet    bedömer     att
regeringens förslag om en rörlig del som
ökar från 2 % av stödet år 1997, till  4
%  år  1998 och 6 % år 1999 är  rimligt.
Utskottet tillstyrker att ett system med
riktade  bidrag skall tillämpas  fr.o.m.
år  1997  för  de regionala  och  lokala
teater-,  dans-  och  musikinstitutioner
och de regionala museer som omfattas  av
det  nya  bidragssystemet. Detta betyder
att           länsmusikorganisationerna,
länsbiblioteken,      de       regionala
resurscentrumen för film och video  samt
länskonstnärerna inte omfattas av  detta
system  med  riktade  bidrag.  Utskottet
utgår  från att verksamheten noga  följs
av    Kulturrådet   och   att   kommande
uppföljning   och  utvärdering   tydligt
visar  hur  institutionernas  verksamhet
har  påverkats  -  positivt  eller,  som
motionärerna befarar, negativt - och  om
den   riktade  delen  av  bidraget   bör
justeras.  Utskottet vill i sammanhanget
påminna om att den del av bidraget  till
de    regionala   teater-,   dans-   och
musikinstitutionerna resp. de  regionala
museerna som avsätts för riktade  bidrag
eterförs till de regionala teater-, dans-
och  musikinstitutionerna respektive  de
regionala museerna. Det är således  inte
frågan  om  en besparing som  förs  bort
från respektive område.
Syftet med att införa riktade bidrag är
att staten som bidragsgivare skall kunna
främja  utvecklingen av verksamhet  inom
vissa  områden  och stimulera  förnyelse
och  experimenterande. Det är då rimligt
att  det  också anges vilka områden  och
verksamheter  som  bör prioriteras  utan
att  det för den skull får bli fråga  om
någon        detaljstyrning        eller
byråkratisering.  Utvärderingen  av  det
nya systemet med riktade, tidsbegränsade
bidrag  bör  göras i nära samverkan  med
berörda institutioner.
Med   hänvisning   till   det   anförda
föreslår  utskottet  att  riksdagen  med
avslag  på motionerna Kr17 (fp)  yrkande
3,  Kr23  (c),  Kr25 (s) yrkande  1  och
Kr240    (m)    yrkande   1    godkänner
regeringens   förslag  till   reformerat
system    för    stöd   till    regional
kulturverksamhet.
Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motion Kr12 (s), då det i ett system med
riktade,   tidsbegränsade  bidrag,   som
fördelas  utifrån vissa kriterier,  inte
går  att  en gång för alla utpeka  vissa
institutioner som bidragsmottagare.
Riksdagen    behandlar    i     dagarna
regeringens förslag om försöksverksamhet
med regional ansvarsfördelning i Kalmar,
Gotlands, Skåne och Jämtlands län (prop.
1996/97:36,  yttr.  1996/97:KrU3y,  bet.
1996/97:KU4). I de tre förstnämnda länen
skall  uppgiften att fördela statsbidrag
för       regional      kulturverksamhet
decentraliseras  från  Kulturrådet  till
regionala    självstyrelseorgan     från
halvårsskiftet  1998.  I  Gotlands   län
skall        motsvarande       uppgifter
decentraliseras  till  Gotlands  kommun.
Regeringen avser att i nära kontakt  med
de  berörda länen göra en analys av  hur
de  mål och riktlinjer som lagts fram  i
kulturpropositionen kan genomföras  inom
ramen  för försöksverksamheten och vilka
villkor som skall gälla vid fördelningen
av  de  statliga bidragen till regionala
kulturinstitutioner   m.m.    Regeringen
avser   att   återkomma  i   nästa   års
budgetproposition med en redovisning  av
hur  anslags-  och  ansvarsfrågorna  bör
lösas.   Mot   bakgrund   av   vad   som
redovisats  anser  utskottet  att  något
sådant  uttalande från  riksdagens  sida
som  begärs i motion Kr283 (c)  inte  är
påkallat,  varför motionens  yrkande  10
avstyrks.
Utskottet är starkt medvetet om att det
inom   kulturområdet  finns  många   och
angelägna behov av ökat statligt stöd. I
den statsfinansiella situation som råder
är  det  emellertid nödvändigt att  vara
återhållsam    med    ökade    utgifter.
Utskottet  har inledningsvis  lämnat  en
kort    redovisning    för    den    nya
budgetprocess som tillämpas  för  första
gången  inför budgetåret 1997. Riksdagen
fastställer   ramar   för    de    olika
utgiftsområdena.  Det ankommer  därefter
på    varje    fackutskott   att    inom
fastställda ramar föreslå riksdagen  hur
medlen skall fördelas på anslag och  att
vid  behov  föreslå  omprioritering   av
medel   mellan   olika   ändamål.   Inom
kulturområdet har Operan och  Dramatiska
teatern  undantagits från  den  allmänna
besparing om 3 % som gäller allt som går
under  beteckningen statlig  konsumtion.
Bidraget      till     de      regionala
teaterinstitutionerna har inte minskats,
men    uppräkningen   av   bidraget    i
budgetpropositionen  är  -  liksom   för
övriga statliga bidrag till icke-statlig
verksamhet  - relativt sett låg  jämfört
med t.ex. löne- och kostnadsutvecklingen
på teaterområdet. Institutionsteatrarnas
långsiktiga finansiering är inte  enbart
beroende av statens förmåga att öka sina
bidrag.   Teatrarnas  kostnadsutveckling
och  deras  behov av statligt  stöd  har
behandlats  av  flera utredningar  under
senare tid. Utskottet anser att det  mot
den  nu  skisserade bakgrunden  inte  är
nödvändigt     med    ytterligare     en
teaterutredning.  Riksdagen  får  i  det
årliga  budget-  arbetet  framöver  väga
teatrarnas  behov av statligt  stöd  mot
alla  andra konstområdens behov av  stöd
inom   ramen  för  de  medel  som  finns
tillgängliga    respektive    år.    Med
hänvisning  till  det anförda  avstyrker
utskottet motion Kr17 (fp) yrkandena  10
och 11.
Diskussionen  om  fördelningen  av  det
statliga  stödet  till storstadsområdena
och  till  övriga delar av  landet  togs
ånyo    upp    i   samband    med    att
Kulturutredningen   lade    fram    sitt
betänkande.
I  motion  Kr283 (c) yrkande 3  uttalas
att regeringen inte har lyckats nå målet
att   få   en   jämnare  fördelning   av
kulturresurserna  i  landet.  Regeringen
bör  därför  göra en förnyad analys  och
återkomma till riksdagen med förslag  om
hur     detta     skall     åstadkommas.
Motionärerna  framhåller  särskilt   att
Stockholmsregionens     kommuner     och
landsting  bör svara för medfinansiering
av  kulturlivet i samma utsträckning som
kommuner   och  landsting  i  landet   i
övrigt.
Utskottet  erinrar om att regeringen  i
kulturpropositionen  föreslår   en   rad
insatser  för att förstärka  kulturen  i
hela    landet.   De   olika   förslagen
behandlas   under   skilda   avsnitt   i
betänkandet. Utskottet begränsar sig här
till  att  erinra om att sex  nationella
uppdrag  inrättas  vilka  av  regeringen
avses  fördelas till institutioner  runt
om  i  landet  (se betänkandets  avsnitt
2.6,  6.4,  6.7,  8.6,  9.6,  11.6   och
12.5.5),     att    verksamheten     med
länskonstnärer permanentas och byggs  ut
(avsnitt 3.6 och 16.2) och att ökat stöd
beräknas  för regional teater  och  dans
(avsnitt 6.9 och 17.2).
Frågan  om kommunal medfinansiering  av
statliga  institutioner har  beträffande
nationalscenerna Operan  och  Dramatiska
teatern  tagits  upp  av  regeringen   i
kulturpropositionen. Utskottet instämmer
med  vad  som  där  anförts.  Stockholms
lägre  kulturutgifter jämfört med  andra
storstadskommuner      skall      enligt
utskottets  uppfattning  inte  tas  till
intäkt  för  att staten skall  vidta  en
sådan åtgärd som att minska det statliga
stödet     till    landets    gemensamma
nationalscener  och  kräva  att   staden
skall  delfinansiera dem.  För  de  båda
nationalscenerna  ställer  riksdag   och
regering  upp övergripande mål  som  har
sin  utgångspunkt i att  scenerna  skall
vara    hela   nationens   angelägenhet.
Utskottet  är  således inte  berett  att
föreslå      en     direkt      kommunal
medfinansiering av nationalscenerna.
Däremot  anser utskottet att  det,  mot
bakgrund  av  vad  som anförs  i  motion
Kr283  (c), är motiverat med en skyndsam
utredning som omfattar samtliga  områden
där     staten     ger     stöd     till
kulturinstitutioner. Utskottet anser att
regeringen  genom  denna  utredning  bör
låta göra en översyn av frågan om i  vad
mån  behovet  av statligt stöd  till  en
kommun  eller ett landsting påverkas  av
omfattningen  av  det  kulturutbud   som
nationalscener  eller andra  helstatligt
finansierade   institutioner   erbjuder.
Resultatet  av  en  sådan  översyn   bör
läggas  till  grund  för  statsmakternas
ställningstagande till  principerna  för
Kulturrådets  fördelning av stödenheter.
Utskottet  föreslår  att  riksdagen  med
anledning av motion Kr283 (c) yrkande  3
som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört.
4.2 Fortsatt utveckling av mål- och
resultatdialogen (prop. 3 avsnitt 18.2)
Regeringen  anför  i kulturpropositionen
att  mål-  och  resultatdialogen  mellan
regeringen och dess myndigheter  och  de
statligt                    finansierade
kulturverksamheterna    bör    utvecklas
vidare.   Krav  på  att  kunna  redovisa
resultaten  av den statligt finansierade
verksamheten   är   lika    för    alla,
myndigheter,     stiftelser,      bolag,
föreningar m.fl. Oavsett verksamhetsform
måste  statsmakterna kunna  se  vad  som
uppnåtts genom de statliga insatserna.
Utskottet    understryker    det    som
regeringen anför i fråga om att mål- och
resultatstyrning inom kulturområdet inte
handlar  om  att  riksdag  och  regering
skall    styra    innehållet    i    den
konstnärliga utövningen. Det  handlar  i
stället om att staten skall se till  att
statliga  medel används för  de  ändamål
och på det sätt som riksdag och regering
angett  t.ex.  i  mål för  verksamheten.
Utskottet  vill samtidigt starkt  betona
att  de  mål  som ställs  upp  på  olika
nivåer,     av    riksdag,     regering,
myndigheter   m.fl.,   inte   bör   vara
abstrakta och svåra att följa  upp.  När
mål ställs upp bör man således tänka  på
att  de  skall vara möjliga att  mäta  i
någon  form. Om ett mål t.ex. formuleras
på det sättet att något skall öka, måste
det  också uttryckas i förhållande  till
vad  och hur snabbt. Det bör också  vara
möjligt  att följa hela kedjan  av  mål-
och prestationsmätning från verksamheten
via   verksledning  och  regering   till
riksdagen.
Utskottet   vill   vidare   nämna   att
utskottet  i ett eget uppföljningsärende
under våren 1996 bl.a. uttryckt följande
syn på uppföljning och utvärdering.
Sedan  riksdagen anvisat medel  för  en
verksamhet   och  därvid  angett   vissa
principer   för  medelsanvändningen,   i
allmänhet av mera övergripande natur, är
det  regeringens  uppgift  att  mera   i
detalj precisera vad som skall gälla för
medelsanvändningen. Detta gör regeringen
i  regleringsbrev. Regeringens  krav  på
redovisning  av resultaten  av  statligt
stödd  verksamhet  kommer  till  uttryck
dels  i  generella föreskrifter, dels  i
regleringsbreven.  Redovisning  sker   i
första  hand i årsredovisningar, som  är
det  viktigaste kontinuerliga mätverktyg
som  statsmakterna har. De redovisningar
av     verksamheten    som    görs     i
anslagsframställningar     minskar     i
betydelse.   Det   är   av   vikt    att
regeringens   krav   på   innehållet   i
årsredovisningar   av   statligt   stödd
verksamhet    är   så   utformade    att
redovisningarna  klart och  strukturerat
visar  inte  endast lätt  kvantifierbara
uppgifter  om  verksamhetens  omfattning
och  art  utan  även sådana  kvalitativa
uppgifter          som           ställer
verksamhetsresultaten  i  relation  till
uppställda    mål   och   villkor    för
statsbidragsgivningen.  Det  är  således
väsentligt  att regeringen ställer  krav
på sådan information som gör det möjligt
att  -  inför kommande budgetprövning  i
regering  och riksdag - kunna  diskutera
hur prioriteringar mellan olika delar av
verksamheten gjorts och hur de  uppsatta
målen   och  delmålen  för  verksamheten
uppfyllts. Det skall t.ex. vara  möjligt
att  med  en  sådan återredovisning  som
grund kunna diskutera hur en institution
prioriterar      mellan       väsentliga
kulturpolitiska aktiviteter och  hur  de
av   regeringen   uppsatta   målen   och
delmålen för dess verksamhet uppfylls. I
regleringsbrev   skall   vidare    kunna
uppställas   krav   på   en    fördjupad
redovisning som mera ingående belyser en
särskild fråga.
Det    är   således   i   första   hand
regeringens   uppgift  att   svara   för
uppföljningen   av  en  statligt   stödd
verksamhet. Regeringen skall kontrollera
att de statliga anslagsmedlen använts på
ett   sätt   som  riksdag  och  regering
beslutat   om.   Krav  på   strukturerad
återredovisning underlättar  bedömningar
av   måluppfyllelse  och  -  vilket   är
viktigt - rimligheten i uppställda mål i
relation   till  tillgängliga  resurser.
Myndigheters      och     institutioners
möjligheter   att   få   fortsatta   och
undantagsvis   ökade   statliga   anslag
kommer  i  framtiden att i hög grad  bli
beroende  av  att  de kan  visa  hur  de
använt tidigare anvisade anslagsmedel.
4.3 Statens kulturråd (prop. 3 avsnitt
18.3)
Regeringen  erinrar om  att  Kulturrådet
har  två  huvuduppgifter,  nämligen  att
handlägga ärenden om statliga bidrag och
andra  åtgärder  som rör  teater,  dans,
musik,  bild- och formkonst, museer  och
utställningar, litteratur, folkbibliotek
och    kulturverksamhet    inom    bl.a.
folkbildning och folkrörelser  samt  att
följa utvecklingen inom kulturområdet  i
stort och ge regeringen underlag för den
statliga kulturpolitiken och biträda vid
genomförandet  av denna. Regeringen  gör
vissa   preciseringar  av   Kulturrådets
övergripande uppdrag och konstaterar att
rådet  inte har i uppdrag att  utvärdera
områden som rådet inte har ansvar för. I
budgetpropositionen föreslår  regeringen
att  Kulturrådet tilldelas resurser  för
bl.a. utveckling av metoder för mål- och
resultatstyrning   inom   kulturområdet.
Regeringens  förslag  till  övergripande
mål  och medelsberäkning för Kulturrådet
samt   ett  motionsyrkande  om   minskat
ansvarsområde och anslag för Kulturrådet
behandlar   utskottet  i  det   följande
(avsnitt 16.1).
5  Litteraturen och språket (prop. 3
avsnitt 7)
I  propositionen anförs  bl.a.  att  den
svenska  litteraturpolitiken sedan  lång
tid  har byggt på att avgiftsfritt  göra
litteraturen   tillgänglig   för    hela
befolkningen  via  biblioteken  och  att
ersätta  författarna för detta  via  den
s.k.    biblioteksersättningen.   Vidare
konstateras  bl.a.  att  utlåningen   av
böcker  visade  en vikande  kurva  under
1980-talet och att det i dag lånas ut 10
miljoner  färre volymer än  för  tio  år
sedan,  trots  att antalet  besökare  på
biblioteken ökat. Det senaste  året  har
kurvan vänt och utlåningen ökar igen med
några  oroande  undantag. Utlåningen  av
barnböcker    har    minskat    kraftigt
samtidigt    som    försäljningen     av
barnböcker  minskade  med  en  fjärdedel
under  perioden 1990-1994, en  minskning
som fortsätter.
Regeringen   anför   också   att   många
kulturtidskrifter har ekonomiska problem
och svårigheter att nå ut.
Regeringen  erinrar  om  de  ekonomiska
problemen   för   kommunerna   och   att
biblioteken  tvingats  spara.  Inköp  av
böcker    och   kulturtidskrifter    har
minskat,   de  avgiftsfria   lånen   har
ifrågasatts och bibliotekens  öppettider
har   minskat.   Vidare  framhålls   att
litteraturpolitiken  under   de   gångna
tjugo  åren sannolikt har bidragit  till
att  Sverige  har en läsande  befolkning
men  att  varje generation måste  vinnas
för  litteraturen. Slutligen erinras  om
att  ett  av  de föreslagna övergripande
kulturpolitiska  målen syftar  till  att
tillförsäkra  barn och  ungdomar  rätten
till  språkliga  och kulturella  verktyg
(se prop. 3 s. 28).
5.1 Inriktningen på de framtida
insatserna för litteratur och språk
(prop. 3 avsnitt 7.1)
Enligt regeringens bedömning bör statens
insatser syfta till att
-     stimulera  en  bred  utgivning  av
kvalitetslitteratur,
-   öka tillgången till och intresset
för litteratur i hela landet,
-   medverka till att barn och ungdom
har tillgång till litteraturen,
-   på kulturens område stödja en
informationsteknik i allmänhetens
tjänst,
-   värna kulturtidskriften,
-   värna det svenska språket.
Regeringens synpunkter utvecklas närmare
i  propositionen. Bl.a. anför regeringen
att biblioteksverksamheten är av central
kulturpolitisk   betydelse   samt    att
samhällets ansvar för biblioteken  måste
tydliggöras. Biblioteksverksamheten  bör
därför - menar regeringen - lagregleras.
Frågan  om  lagreglering tas upp  i  ett
senare   avsnitt   i  detta   betänkande
(avsnitt 5.2).
Vidare  anför regeringen att den  avser
att    tillsätta   en   utredning,   där
förhållandena   på  bokmarknaden   skall
kartläggas  och  de statliga  insatserna
prövas.  Utredningen skall  även  belysa
kulturtidskrifternas situation.
I propositionen framhålls även att den
tekniska utvecklingen har inneburit  att
de  funktionshindrade på ett helt  annat
sätt  än för tjugo år sedan har tillgång
till  litteratur. Som exempel nämns  den
produkt-  och metodutveckling  som  görs
vid Talboks- och punktskriftsbiblioteket
och      Stiftelsen     för     lättläst
nyhetsinformation och litteratur och som
innebär  att tillgången till  litteratur
förbättrats avsevärt och att nya  läsare
nås.    Genom   medieverksamheten    vid
Sveriges  Dövas  Riksförbund   sker   en
programproduktion av  bl.a.  nyheter  på
teckenspråk.
Slutligen   redovisar  regeringen   sin
avsikt  att  ge  Svenska språknämnden  i
uppdrag  att utarbeta förslag  till  ett
handlingsprogram för att främja språket.
Regeringen  har  nu fastställt  direktiv
för den aviserade utredningen, som skall
kartlägga  situationen  för  boken   och
kulturtidskriften  (dir.  1996:85).   En
särskild utredare tillkallas i dagarna.
I två motioner behandlas frågor rörande
denna    utredning    om    boken    och
kulturtidskriften.
Förslaget i motion Kr4 (mp) syftar till
att     konkurrensen    mellan     olika
eterförsäljarkanaler skall ske  på  lika
villkor   samt  att  frågan   om   fasta
bokpriser skall övervägas liksom  frågor
rörande bokmomsen (yrkande 19).
Motionärerna bakom motion  Kr17  (fp)
anser   att  bokmomsen  har  en   starkt
negativ effekt på bokkonsumtionen och på
möjligheterna att bedriva en  kvalitativ
bokhandel och föreslår att regeringen  i
stället      skall      låta      utreda
skattebelastningen   på    kultursektorn
(yrkande 7).
Enligt   de  angivna  direktiven   till
utredningen      om      boken       och
kulturtidskriften    skall     utredaren
identifiera  och  synliggöra   vad   som
begränsar människors möjligheter att  ta
del    av    en   bred   utgivning    av
kvalitetslitteratur.   Det   kan   t.ex.
handla  om  förlagsstrukturen, förlagens
utgivning,               distributionen,
samarbetsformer  och  kedjebildningar  i
branschen, bokhandelns situation,  andra
försäljningskanaler,  sortimentsbredd  i
handeln   och   försäljningspriset    på
kvalitetslitteratur.   Utredaren   skall
pröva  hur  ändamålsenliga de  nuvarande
statliga   insatserna  på   bokens   och
kulturtidskriftens område är  och  lämna
förslag    till    statliga    insatser.
Utgångspunkten      för       utredarens
ställningstagande   skall    vara    den
inriktning   som   anges   i   den   här
behandlade propositionen. Det handlar om
att statens insatser skall stimulera  en
bred  utgivning  av  kvalitetslitteratur
samt  öka  tillgången till och intresset
för  litteratur  i hela  landet.  Vidare
skall staten medverka till att barn  och
ungdom  har  tillgång till  litteraturen
och   på  kulturens  område  stödja   en
informationsteknik    i     allmänhetens
tjänst.   Kulturtidskrifterna  och   det
svenska språket skall värnas.
Utskottet  anser att det är  värdefullt
att  det görs en utredning av de  frågor
som  anges i direktiven till utredningen
om   boken  och  kulturtidskriften.  Det
ingår  inte  i uppdraget för utredningen
att   pröva  frågor  om  mervärdesskatt.
Utskottet anser att sådana frågor  måste
bedömas      med      beaktande       av
statsfinansiella synpunkter av i  första
hand     skatteutskottet,    som     har
beredningsansvaret       för       bl.a.
mervärdesskattelagstiftningen (se  bl.a.
bet. 1996/97:SkU6).
I  den mån förslaget i motion Kr17 (fp)
gäller       en       utredning       av
skattebelastningen  på  författare   och
konstnärer  erinrar  utskottet  om   att
regeringen nyligen utfärdat direktiv för
en utredning rörande generellt stöd till
konstnärliga        och        litterära
egenföretagare      (dir.      1996:80).
Utredarens förslag skall grundas  på  en
realistisk  bild  av  konstnärernas  och
författarnas   ekonomiska  förhållanden.
Bl.a.  skall utredaren belysa hur  dessa
grupper   påverkas  av  olika  regelverk
utanför  kulturområdet,  t.ex.  när  det
gäller skatter och avgifter.
Vad   angår  den  i  motion  Kr4   (mp)
aktualiserade frågan om fasta  bokpriser
vill  utskottet - utöver vad som anförts
ovan    -    hänvisa    till    att    i
utredningsdirektiven frågan tas  upp  om
en     kartläggning    av    det    fria
prissystemets effekter med  hänsyn  till
de olika synsätt på dagens situation som
finns     hos    exempelvis     Sveriges
Författarförbund       och       Svenska
Förläggareföreningen.
Med   hänvisning   till   det   anförda
avstyrker utskottet motionsyrkandena.
Frågor     rörande     kulturtidskrifter
behandlas i två motioner.
Statens  kulturråd  administrerar   det
statliga  stödet till kulturtidskrifter.
Enligt    stödförordningen  är   stödets
syfte  att  främja kulturellt  värdefull
mångfald  i utbudet av kulturtidskrifter
(SFS   1993:567).  Produktionsstöd   får
lämnas       som       bidrag       till
produktionskostnaderna vid  utgivning  i
Sverige    av   kulturtidskrifter    och
barntidskrifter  på  invandrarspråk,  om
ägaren  av tidskriften har verksamhet  i
Sverige.
Motionären bakom motion Kr216 (s) anser
att   invandrarnas  egen  utgivning   av
kulturtidskrifter skall stödjas (yrkande
2 delvis).
I  motion Kr263 (fp) anförs det att  en
del   tidskrifter  inte  erhåller  något
tidskriftsstöd  på  grund  av  begränsad
tillgång på medel och ibland på grund av
svårigheten att hävda optimal oväld  och
rättvisa.  I motionen krävs  att  stödet
till    kulturtidskrifter   skall   vara
allsidigt   i  avsikt  att  främja   och
stimulera mångfald och kvalitet.
Utskottet  konstaterar  att  kravet   i
motion Kr 216 (s) är tillgodosett  genom
att   en   icke   obetydlig   andel   av
stödbeloppet  anvisas för  utgivning  av
tidskrifter   på   invandrarspråk.   För
budgetåret 1994/95 ansökte sammanlagt 27
invandrar- och minoritetstidskrifter  om
stöd. Av dem erhöll 16 tidskrifter  stöd
om sammanlagt drygt 500 000 kronor.
Då  det gäller yrkandet i motion  Kr263
(fp)  vill  utskottet hänvisa  till  att
Kulturrådets    tillämpningsföreskrifter
till  stödförordningen anger att  stödet
syftar   till   en  bred  utgivning   av
kvalitativt  högtstående tidskrifter  av
betydelse  för  den kulturella,  sociala
och   ekonomiska  debatten   eller   med
väsentlig  analys och presentation  inom
de  skilda konstarternas områden. Vidare
skall  stödet  främja hög  kvalitet  och
mångsidigt   utbud   av   åsikter    och
behandlade      ämnen      (Kulturrådets
författningssamling     1994:2).     Det
ankommer   på   Kulturrådet   att   göra
avvägningar       utifrån        angivna
stödkriterier och inom ramen för stödet.
Självfallet  är det alltid en  grannlaga
uppgift att fördela stöd på ett rättvist
sätt.   Kulturrådet  har   att   i   sin
stödhantering      iaktta       allmänna
förvaltningsrättsliga principer.
Utskottet   anser  att  vad  motionären
anfört  inte  ger anledning  till  något
initiativ från riksdagens sida.
Med  hänvisning till anförda  avstyrker
utskottet motionerna Kr216 (s) yrkande 2
i denna del och Kr263 (fp).
I  fyra motionsyrkanden behandlas frågor
som alla syftar till att svenska språket
skall främjas och värnas.
I  motion  Kr260 (m) understryks  bl.a.
att  skolans viktigaste uppgift  är  att
eleverna  skall  tillägna  sig  en   god
språkbehandling.   Det    uppdrag    som
regeringen   avser   att   ge    Svenska
språknämnden    bör    samordnas     med
lärarutbildning och läroplaner  (yrkande
8).
Förslaget  i  motion Kr252  (v)  syftar
till    att    Språknämnden    i    sitt
handlingsprogram skall ge  förslag  till
hur  man  skall kunna skydda de  svenska
bokstäverna  ä och ö, bokstäver  som  de
två  motionärerna bakom motionen  har  i
sina efternamn.
Motionärerna  bakom  motion  Kr4   (mp)
framhåller  vikten av att värna  svenska
språket  och  det gemensamma kulturarvet
(yrkande 18).
I  motion  Kr221  (s) föreslås  att  en
parlamentarisk  beredning  skall  ges  i
uppdrag   att   i  nära  samarbete   med
näringslivet,      utbildningsanstalter,
folkrörelser och medier utveckla metoder
för att stärka svenska språket.
Kulturutskottet har i olika  sammanhang
haft  anledning att intressera  sig  för
frågor  om  vård av svenska språket  (se
bl.a.  bet. 1988/89:KrU4, 1989/90: KrU24
och   1993/94:KrU4).  Under   föregående
riksmöte  behandlade utskottet utförligt
motionsyrkanden  som  syftade  till  att
stärka     svenska     språket     (bet.
1995/96:KrU7).    I     mycket     stark
sammanfattning kan utskottets synpunkter
redovisas på följande sätt.
Utskottet  framhöll att det talade  och
skrivna    språket   är   den    främsta
kulturbäraren  och  utgör   en   av   de
viktigaste     förutsättningarna     för
människans     kulturella     identitet.
Utskottet underströk betydelsen  av  att
det  svenska språket vårdas och att dess
ställning  stärks. Utskottet  ansåg  att
det är språkvårdens uppgift att kunna ge
besked   om  vad  som  kan  anses   vara
gällande  språknormer,  att  ge  förslag
till nya ord och uttryck som passar in i
det svenska språksystemet och att minska
de      språkliga     hindren     mellan
samhällsgrupper.   Vidare   konstaterade
utskottet   att   det  är   språkvårdens
uppgift  att  följa språkets  utveckling
och  att  språkvården i  vårt  allt  mer
internationaliserade  svenska   samhälle
står inför stora utmaningar.
I  betänkandet  framhölls  att  skolans
roll i språkutvecklingen är central  och
att  grundskolans viktigaste uppgift  är
att skapa goda möjligheter för elevernas
språkutveckling     samt     att     det
övergripande syftet med undervisningen i
svenska  på gymnasienivå är att eleverna
skall öka sin förmåga att tala, läsa och
skriva svenska. Utskottet framhöll  även
att  lärarutbildningen är  betydelsefull
när      det      gäller      språkvård.
Lärarhögskolorna   beslutar   emellertid
själva  hur  utbildningen  skall  läggas
upp.  Kraven  när  det gäller  språkvård
varierar mellan lärarhögskolorna.
Utskottet    intar    alltjämt    samma
ståndpunkt.
Då  det gäller yrkandet i motion  Kr252
(v)  -  att  Språknämndens förslag  till
handlingsprogram skall ge  förslag  till
hur bokstäverna ä och ö skall skyddas  -
erinrar  utskottet om  att  en  liknande
fråga  behandlades  av  utskottet  redan
under   1989/90   års   riksmöte   (bet.
1989/90:KrU24).    Det    då    aktuella
motionsförslaget hade ett bredare  syfte
än  det  nu aktuella. Förslaget  syftade
nämligen  till  att  bevara  inte   bara
bokstäverna ä och ö utan även  bokstaven
å.  Utskottet,  som ansåg att  riksdagen
inte  borde ta något initiativ i frågan,
hänvisade   till  ansvariga   organ   på
området.
Mot  bakgrund  av den  syn  på  en  god
språkvård som utskottet gett uttryck  åt
i  olika sammanhang anser utskottet  att
det  uppdrag  att utarbeta förslag  till
ett   handlingsprogram  för  att  främja
språket som regeringen avser att ge till
Språknämnden, är välkommet.
Utskottet   utgår  från  att  uppdraget
kommer  att  innefatta  de  frågor   som
aktualiserats   genom   motionerna    om
skolans och lärarutbildningens roll  och
om  bevarande av bokstäverna å, ä och ö.
Vidare  utgår utskottet från att  Språk-
nämnden  i sitt arbete kommer att  hålla
kontakt  med andra språkvårdande  organ,
medier,  representanter  för  skola  och
lärarutbildning m.fl.
Med  hänvisning till det anförda  anser
utskottet   att  motionsyrkandena   inte
påkallar   någon  åtgärd  av  riksdagen.
Motionsyrkandena avstyrks.
5.2 Biblioteksverksamheten regleras i
lag (prop. 3 avsnitt 7.2)
Regeringen  anser att det  är  angeläget
att   vissa   bärande   principer   inom
biblioteksområdet lagfästs och  föreslår
därför   att   en  bibliotekslag   skall
införas den 1 januari 1997. Lagen syftar
främst  till  att garantera  avgiftsfria
boklån och ett väl fungerande nationellt
nätverk   som  binder  ihop   de   olika
biblioteken.  I  lagen anges  att  varje
kommun   skall   ha  ett  folkbibliotek.
Likaså       anges       målen       för
biblioteksverksamheten.
Regeringen understryker att det även  i
fortsättningen  skall vara  en  kommunal
angelägenhet att lägga fast omfattningen
av   folkbiblioteksverksamheten.   Någon
statlig   detaljstyrning   skall    inte
förekomma.
Lagförslagets    inledande     paragraf
stadgar   att   lagen  skall   innehålla
bestämmelser     om     det     allmänna
biblioteksväsendet (1  §).  Bestämmelsen
avser   således   hela  det   offentliga
biblioteksväsendet.
I         lagförslaget         fastslås
ansvarsfördelningen   då   det    gäller
biblioteksverksamhet    mellan     stat,
landsting och kommuner (7 §).
Vidare   läggs  regeln  om   den   s.k.
lånekedjan eller fjärrlånesystemet  fast
(10 §).
I  fyra  motionsyrkanden  föreslås  att
förslaget om att införa en bibliotekslag
skall avslås.
En  bibliotekslag strider mot principen
om  den kommunala självstyrelsen,  anser
motionärerna bakom yrkande  6  i  motion
Kr207  (m) och yrkande 12 i motion Kr283
(c).   Motionärerna   befarar   att   en
statligt  reglerad  miniminivå  kan   få
effekten    att    kommunerna     sänker
ambitionsnivån  till den miniminivå  som
lagstiftningen anger.
Motionärerna bakom yrkande 6  i  motion
Kr17  (fp)  och yrkande 4 i motion  Kr13
(kd) erinrar om att författarna genom en
bestämmelse i upphovsrättslagen har fått
möjlighet att förhindra att deras böcker
lånas ut mot avgift. I motion Kr13  (kd)
anförs  även att införandet  av  en  lag
innebär   ett   ingrepp  i   kommunernas
beslutsrätt.
Förslag  om att införa en bibliotekslag
har  diskuterats  i den biblioteks-  och
kulturpolitiska debatten under  en  lång
följd  av  år.  I riksdagen  har  frågan
behandlats  vid ett flertal  tillfällen.
Utskottet   inskränker  sig   till   att
hänvisa  till den offentliga  utfrågning
som  utskottet anordnade i oktober  1992
med      företrädare      för      olika
bibliotekspolitiska organ,  Kommun-  och
Landstingsförbunden,  Statens  kulturråd
m.fl.
Biblioteken  utgör de mest spridda  och
därmed   också   de  viktigaste   lokala
kulturinstitutionerna     i      landet.
Bibliotekens  betydelse  för  samhället,
för  yttrandefriheten och för demokratin
är  central. De kraftiga besparingar som
drabbat   bibliotekssystemen   i   många
kommuner  har lett till nedskärningar  i
medieinköp    och    öppethållandetider,
nedläggningar av biblioteksfilialer  och
indragning   av  bokbussar.   På   några
ställen har förslag väckts om att införa
avgifter  på  boklån, vilket  emellertid
hittills  inte  förverkligats  i   någon
kommun.  Mot  den redovisade  bakgrunden
finner    utskottet    att    det     är
tillfredsställande   att   en   lag   nu
föreslås  som  anger vissa grundläggande
principer  för  det  svenska  offentliga
bibliotekssystemet  och   som   markerar
betydelsen av den verksamhet som bedrivs
inom biblioteksväsendet.
Utskottet  anser  att det  är  särskilt
angeläget att avgiftsfriheten för boklån
nu     lagfästs.    Den    ändring    av
upphovsrättslagen (1960:729) som gjordes
för  några  år sedan och som  åsyftas  i
motion  Kr13 (kd) och Kr17 (fp)  innebär
att  upphovsmännens samtycke  krävs  för
att  biblioteken skall få hyra ut böcker
till  allmänheten (2  kap.  19  §).  Den
åsyftade  paragrafen har  givetvis  sitt
värde,    så    länge    som    Sveriges
Författarförbund och enskilda författare
motsätter      sig      avgifter      på
bibliotekslånen.   Någon   garanti   för
avgiftsfrihet  innebär  den   emellertid
inte.
Då    det   gäller   den   motionsvägen
framförda åsikten att införandet  av  en
lag på biblioteksområdet skulle innebära
ett ingrepp i principen om den kommunala
självstyrelsen    finns     skäl     att
understryka    vad    som     sägs     i
propositionen, nämligen att det  även  i
fortsättningen  skall vara  en  kommunal
angelägenhet att lägga fast omfattningen
av   folkbiblioteksverksamheten.   Någon
statlig   detaljstyrning   skall    inte
förekomma.
I   enlighet  med  det  anförda   anser
utskottet  att  de fyra motionsyrkandena
om  avslag  på regeringens  förslag  bör
avslås.
Utskottet  tar härefter med utgångspunkt
i  regeringens  förslag  upp  frågan  om
innehållet i en bibliotekslag.
I  motion Kr260 (m) föreslås att  orden
 m.m.   i lagförslagets 10 § skall  utgå
för att skapa större klarhet i lagtexten
(yrkande 7).
Angiven  paragraf handlar om  den  s.k.
lånekedjan    eller   fjärrlånesystemet.
Genom   lånekedjan   länkas   hela   det
offentliga   biblioteksväsendet    ihop,
vilket  gör det möjligt för en låntagare
på  ett  folkbibliotek att  få  tillgång
till en bok trots att den inte finns  på
det  egna  biblioteket. Utskottet  delar
den  uppfattning som kommer till uttryck
i  motion Kr260 (m) och som innebär  att
formuleringen i den aktuella  paragrafen
i    lagförslaget   är   oklar.   Enligt
utskottet  bör  orden   m.m.   utgå   ur
lagtexten och ett förtydligande göras så
att  det klart anges vilka bibliotek som
avses.  Utskottet  föreslår  därför   en
ändring av regeringens lagförslag så att
paragrafen får följande lydelse.
Länsbibliotek,            lånecentraler,
högskolebibliotek,   forskningsbibliotek
och   andra   av   staten   finansierade
bibliotek   skall  avgiftsfritt   ställa
litteratur  ur de egna samlingarna  till
folkbibliotekens   förfogande   samt   i
övrigt    samverka   med    folk-    och
skolbiblioteken och bistå  dem  i  deras
strävan  att erbjuda låntagarna  en  god
biblioteksservice.
Som  exempel på bibliotek som kommer att
omfattas  av  lagen kan nämnas  Talboks-
och  punktskriftsbiblioteket och Statens
musikbibliotek.
Utskottet  tillstyrker  således  motion
Kr260 (m) yrkande 7.
Den   av  regeringen  föreslagna  lagen
innehåller   i   7  §  bestämmelser   om
ansvarsfördelningen     mellan     stat,
landsting och kommuner.
I  paragrafen  anges bl.a.  att  staten
ansvarar  för  högskolebiblioteken.   De
privata  högskolornas bibliotek omfattas
inte  av  paragrafen, eftersom  de  inte
tillhör det allmänna biblioteksväsendet.
Utskottet återkommer i det följande till
frågan huruvida även verksamheten vid de
privata   högskolornas   bibliotek   bör
omfattas  av lagen. Regeringens  förslag
är  så  formulerat att det i  paragrafen
slås fast att staten har ett ansvar även
för  biblioteken  vid de  högskolor  för
vilka landsting är huvudmän. Detta torde
inte  ha varit regeringens avsikt.  Inte
heller utskottet anser att staten  skall
ta   på   sig   ett  ansvar  för   dessa
bibliotek. Paragrafen bör därför  enligt
utskottets mening få följande lydelse.
Kommunerna   ansvarar  för   folk-   och
skolbiblioteksverksamheten.
Landstingen        ansvarar         för
länsbiblioteken och för biblioteken  vid
högskolor     med    landstingskommunalt
huvudmannaskap.
Staten      ansvarar     för     övriga
högskolebibliotek        och         för
lånecentralerna    samt    för     sådan
biblioteksverksamhet     som      enligt
särskilda   bestämmelser   ankommer   på
staten.
I  övrigt  har utskottet inte något  att
erinra  mot regeringens lagförslag.  Det
anförda  innebär  att  riksdagen  -  med
ändring  av  7  och 10  §§  -  bör  anta
regeringens förslag till bibliotekslag.
Frågan om en komplettering av lagen  har
aktualiserats dels med anledning av  att
de  privata högskolorna inte omfattas av
förslaget,  dels  med anledning  av  ett
motionsförslag.
Med hänsyn till de privata högskolornas
funktion  - och till att de i  allmänhet
har     bibliotek    som    inom    sina
specialområden är betydelsefulla - finns
det  skäl som talar för att verksamheten
vid  dessa  bibliotek  bör  omfattas  av
lagen.  Utskottet  anser  att  det   bör
övervägas  huruvida så bör vara  fallet.
Därvid   bör  framför  allt   göras   en
bedömning av frågan huruvida det  skulle
vara  av värde att lagen omfattade dessa
bibliotek av det skälet att de därigenom
skulle  bli  förpliktigade  att  ingå  i
fjärrlånesystemet. Vidare bör bedömas om
det  är  motiverat  att  låta  vissa  av
högskolebiblioteken  omfattas  av  lagen
medan andra lämnas utanför.
Utskottet vill tillägga följande.  Inom
kort   kommer  nya  avtal  att   träffas
mellan, å ena sidan, staten och, å andra
sidan,  vissa av de privata  högskolorna
om  högskolornas verksamhet. Därvid  kan
bestämmelser    om   förpliktelse    för
högskolorna  att  ingå i fjärrlånekedjan
komma  att tas in i avtalen. Bedömningen
av    den    av    utskottet    upptagna
lagstiftningsfrågan   kan   komma    att
påverkas av avtalsinnehållet.
Vad utskottet sålunda anfört om översyn
av    bibliotekslagen   i   vad    avser
högskolebiblioteken  bör  riksdagen  som
sin mening ge regeringen till känna.
I   motion   Kr20   (v)   föreslås   att
regeringen    skall    återkomma    till
riksdagen  med  förslag om komplettering
av  bibliotekslagen så att kommuner  och
landsting  åläggs att upprätta  en  plan
för  sin biblioteksverksamhet, som  även
skall  avse skol- och sjukhusbiblioteken
(yrkande  7).  I  planen  skall   framgå
kommunernas  mål beträffande personalens
kompetens,                  bibliotekens
öppethållandetider etc.
Det  är,  som framhålls i propositionen
(s.  49),  naturligt att kommunerna  med
skäliga  tidsmellanrum utvärderar  folk-
och   skolbibliotekens  verksamhet   och
därvid   följer   upp   om   målen   för
verksamheten uppnåtts. Det  bör  ankomma
på  kommunerna  att  själva  bestämma  i
vilken  form detta skall ske.  Utskottet
delar  regeringens uppfattning  att  det
skulle  vara värdefullt om modellen  för
denna  uppföljning och  utvärdering  tas
fram  i  en  dialog  mellan  staten  och
företrädare   för  kommunerna.   Statens
kulturråd synes i första hand böra komma
i   fråga  som  samtalspartner  på   den
statliga sidan. Utskottet anser att  det
finns skäl som talar för att det i lagen
skall  finnas en bestämmelse  som  anger
att  huvudmännen skall göra  upp  planer
för   biblioteksverksamheten,  i   vilka
redovisas     olika    kvalitetsbegrepp.
Utskottet  anser därför  att  regeringen
ytterligare bör överväga denna fråga och
-  om regeringen kommer fram till att en
lagreglering  av  frågan   bör   ske   -
förelägga riksdagen förslag till ändring
av   bibliotekslagen.   Utskottet   vill
tillägga  att  regeringens  överväganden
bör  ske  med beaktande av principen  om
den    kommunala   självstyrelsen.    En
eventuell   lagregel   om   huvudmännens
planer bör således inte få en utformning
som  innebär en styrning av huvudmännens
biblioteksverksamhet.
Vad  utskottet  anfört  om  översyn  av
bibliotekslagen i vad avser  upprättande
av planer för biblioteksverksamheten bör
riksdagen  med anledning av motion  Kr20
(v)   yrkande  7  som  sin   mening   ge
regeringen till känna.
5.3 Ny stödform för inköp av litteratur
till folk- och skolbibliotek  (prop. 3
avsnitt 7.3)
I  kulturpropositionen föreslås att  ett
nytt  statligt  stöd införs  fr.o.m.  år
1997  för inköp av litteratur till folk-
och skolbibliotek. Målgruppen skall vara
barn och unga. I budgetpropositionen för
år   1997  föreslår  regeringen  att  25
miljoner  kronor  anvisas  för  det  nya
stödet. Frågan om medelsanvisning prövas
under   anslaget   C  2   Litteraturstöd
(avsnitt 18.2).
Grunderna för stödet presenteras närmare
i propositionen (s. 52-54). Bl.a. anförs
att barn och ungdomar läser allt mindre,
trots  att  utgivningen  av  barn-   och
ungdomsböcker är god. Som nämnts  i  ett
tidigare   avsnitt  i  detta  betänkande
minskade    både    försäljningen    och
utlåningen  av  barn- och  ungdomsböcker
under perioden 1990-1994. Många barn och
ungdomar  har fått en försämrad tillgång
till böcker. Regeringen anser att staten
-  i  samband  med att en  bibliotekslag
införs - bör göra särskilda insatser för
att  öka tillgången till litteratur  vid
folk-  och skolbiblioteken och stimulera
till läsaktiviteter i ökad utsträckning.
Det  nya statsbidraget som föreslås  bli
infört  år  1997 skall enligt regeringen
användas   för  inköp  till  folk-   och
skolbiblioteken av litteratur  för  barn
och  ungdomar. Även viss litteratur  för
vuxna  kan  få ingå, av det  skälet  att
ungdomar  också  läser  vuxenlitteratur.
Kommunerna  skall själva bestämma  vilka
titlar som skall köpas in.
Regeringens  förslag  behandlas  i   tre
motionsyrkanden.
Motionärerna  bakom  motion  Kr207   (m)
anser  att det varken är lämpligt  eller
önskvärt att staten genom bidragsgivning
helt  eller  delvis tar över kommunernas
ansvar    och   föreslår   därför    att
regeringens  förslag  skall  avslås   av
riksdagen  (yrkande 7).  Likaså  avvisas
förslaget  i motion Kr260 (m) yrkande  9
delvis.
Som  angetts i det föregående finns det
anledning att oroa sig över utvecklingen
när   det  gäller  barns  och  ungdomars
läsning och tillgång till böcker. Enligt
utskottets  uppfattning  är  det  därför
angeläget  att  åtgärder snarast  vidtas
för   att  ge  barn  och  ungdomar  goda
läsvanor. Införande av inköpsstöd är  en
sådan  åtgärd.  Utskottet  ställer   sig
därför positivt till det nya stödet  som
kan   komma  att  bidra  till  att   den
nedåtgående utvecklingen på detta område
vänds.  Utskottet vill  understryka  att
staten genom detta stöd inte lyfter bort
något  ansvar från kommunerna. I stället
bör  det i stödvillkoren i enlighet  med
vad  regeringen föreslagit ställas  krav
på  kommunerna att de skall redovisa hur
de   avser   att  stimulera  barns   och
ungdomars  intresse för läsning.  Vidare
bör  det - likaledes i enlighet med  vad
regeringen   föreslår   -   krävas   att
kommunerna  för att erhålla  statsbidrag
inte minskar sina egna bokanslag.
Vidare  konstaterar  utskottet  att  ett
förslag  i  motion Kr13 (kd) tillgodoses
genom  regeringsförslaget, nämligen  att
bibliotek och skolor skall ha frihet att
själva välja den litteratur de har behov
av (yrkande 5).
I  enlighet  med det anförda tillstyrker
utskottet  regeringens förslag  att  ett
särskilt  stöd  för inköp av  litteratur
skall  inrättas och avstyrker motionerna
Kr13 (kd) yrkande 5, Kr207 (m) yrkande 7
och  Kr260  (m) yrkande 9 i  motsvarande
del.
5.4 Läsfrämjande verksamhet för barn och
unga (prop. 3 avsnitt 7.4)
I   kulturpropositionen  redovisas   att
regeringen i budgetpropositionen för  år
1997  föreslår  att  5  miljoner  kronor
skall     anvisas     engångsvis     för
läsfrämjande verksamheter för  barn  och
unga.  Medlen  skall kunna användas  för
särskilda   insatser  såsom   läs-   och
skrivfrämjande                kampanjer,
litteraturläger                     etc.
Folkbildningsförbund,
föräldraföreningar,  folkrörelser  m.fl.
skall  kunna söka bidrag för aktiviteter
vars  mål  är  att förmedla litteraturen
till barn och unga.
Bedömningen  att  medel  skall  anvisas
till  läsfrämjande verksamhet bland barn
och  unga  har inte mött någon  erinran.
Frågan om utformningen av insatserna och
medelsanvisningen  behandlas   i   detta
betänkande    under   anslaget    C    2
Litteraturstöd (avsnitt 18.2).

5.4.1 Frågor rörande litteraturstödet
Principer    rörande    det     statliga
litteraturstödet   behandlas    i    två
motioner.
I    motion   Kr216   (s)   krävs   att
invandrarnas    egen    utgivning     av
kvalitetslitteratur    skall     stödjas
(yrkande 2 delvis).
Syftet       med      det      statliga
litteraturstödet    är    att     främja
mångsidighet     och     kvalitet      i
bokutgivningen.  Enligt stödförordningen
(1993:449)  kan litteraturstöd ges  till
litteratur     på     invandrar-     och
minoritetsspråk.     Av     Kulturrådets
årsredovisning  framgår  att  drygt  2,1
miljoner  kronor betalades ut för  detta
ändamål för budgetåret 1994/95.
Utskottet        konstaterar        att
motionsförslaget    är     tillgodosett.
Utskottet  anser  därför  att  det  inte
påkallar någon riksdagens åtgärd. Motion
Kr216 (s) yrkande 2 i denna del avstyrks
således.
Förslaget  i  motion Kr262  (v)  syftar
till   att   ett  statligt  stöd   skall
inrättas   för  översättning  av   olika
religioners heliga skrifter.
Utskottet erinrar om den möjlighet  som
finns  för en bokutgivare att inom ramen
för  litteraturstödet erhålla  stöd  för
översättning   av   såväl   fack-    som
skönlitteratur.   Vidare   finns    inom
utgivningsstödet   ett  produktionsstöd,
avsett   för  särskilt  kostnadskrävande
utgivning.  Motionsförslaget är  således
redan tillgodosett och avstyrks därför.
Frågor      om     stödvillkor      och
anslagsvillkor i  övrigt behandlas under
anslaget  C  2  Litteraturstöd  (avsnitt
18.2).
5.5 En bok för alla (prop. 3 avsnitt
7.5)
I   kulturpropositionen   föreslås   att
riksdagen  skall godkänna de  ekonomiska
förpliktelser för staten som  följer  av
avtalet  mellan staten och  En  bok  för
alla   AB  för  perioden  1997-1999.   I
budgetpropositionen för år 1997 föreslår
regeringen att 8,2 miljoner kronor skall
anvisas för verksamheten med En bok  för
alla (se avsnitt 18.2).
Motion  Kr260 (m) syftar i här  aktuell
del till att statens förpliktelser skall
inriktas  enbart på litteratur för  barn
och  ungdom. För år 1997 föreslås därför
ett bidrag om endast 3,2 miljoner kronor
(yrkande 9 delvis).
Enligt utskottet har det stor betydelse
att  En  bok  för  allas  utgivning   av
kvalitetslitteratur till lågpris kan  nå
ut     till    skolor,    arbetsplatser,
läsecirklar,  folk  med  låga  inkomster
m.fl.     Titelbredden,    den     breda
spridningen, böckernas kvalitet och låga
pris   samverkar  till  att  utgivningen
utgör  ett  viktigt led i  statens  stöd
till läsfrämjande verksamhet. Utskottet,
som   i   ett  senare  avsnitt  i  detta
betänkande kommer att ta ställning  till
medelsanvisningen, anser  inte  att  det
finns  något  skäl att begränsa  statens
ekonomiska förpliktelser för En bok  för
alla AB. Med hänvisning till det anförda
tillstyrker     utskottet    regeringens
förslag  och  avstyrker motionen  i  här
aktuell del.
6  Teater (prop. 3 avsnitt 8)
6.1 Inledning
Regeringen konstaterar inledningsvis att
statens bidrag till teater i dag  uppgår
till  cirka  en miljard kronor  per  år,
vilket motsvarar ungefär en fjärdedel av
den   statliga  kulturbudgeten.  Antalet
teatrar  har  i det närmaste femdubblats
sedan 1974 års kulturpolitiska mål lades
fast.  Regionala  teatrar  finns  i   de
flesta län. Sverige har en tätposition i
världen   när  det  gäller   barn-   och
ungdomsteater,  både till  kvalitet  och
kvantitet.
Regeringen  redovisar  att  det  totala
antalet besök (sålda biljetter)  per  år
har minskat för all teater inklusive den
kommersiella  teatern. Kulturutredningen
ansåg   dock  i  sin  utvärdering   (SOU
1995:85)  att  man delvis får  en  annan
bild  om  man ser till antalet  personer
som   besöker  teatern.  Den  andel   av
befolkningen som besöker en teater under
ett   år  har  ökat.  Det  finns  enligt
utredningen   anledning  att   tro   att
människor går mera sällan och på  delvis
andra slags föreställningar än tidigare.
Regeringen framhåller att teatern i  dag
konkurrerar  på en underhållningsmarknad
som har växt lavinartat.
Antalet människor som engagerar  sig  i
amatörteaterverksamheten är fler  i  dag
än  för  tjugo  år sedan.  Amatörteatern
visar   också  en  kontinuerligt  ökande
publik. Många professionella teatrar har
också  i  ökad utsträckning vidgat  sitt
verksamhetsfält   och   arbetar   aktivt
tillsammans med amatörteatern.
Sveriges   Televisions  dramasändningar
har  en  avsevärt bredare publik än  den
som besöker teatrarna.
6.2 Inriktningen på de framtida
insatserna för teater (prop. 3 avsnitt
8.1)
Regeringen  anför  att statens  framtida
insatser  för teater bör syfta till  att
uppnå följande.
-   Efterfrågan på teater bör öka,
-   spridningen på teater bör öka och
tillgängligheten förbättras,
-   teaterutbudet bör vara allsidigt och
hålla hög kvalitet,
-   barn och ungdomar bör få tillgång
till teater av hög kvalitet,
-   regional teater bör utvecklas,
-   nationalscenernas ställning i hela
landet bör stärkas.
Regeringen utvecklar närmare sin syn  på
det  som bör uppnås och anför bl.a.  att
det tydligt måste markeras att det är en
uppgift    för    teaterinstitutionerna,
inklusive nationalscenerna, att turnera.
Det  är  också  angeläget att  teatrarna
utvecklar      samarbetsformer       med
resenäringen,  med  arbetsplatser,   med
folkbildningen, med skolor och andra som
kan  medverka till att människor i  hela
landet  får  ökade  möjligheter  att  se
teater.
Staten  skall  medverka  till  att  det
finns     förutsättningar    för     att
teaterproduktionen sprids via radio  och
television.
Statlig     och     annan     offentlig
finansiering   skall  bidra   till   att
biljettpriserna hålls på en rimlig nivå.
Även  människor med låga inkomster skall
ha   råd   att  gå  på  teater.  Statens
insatser skall främja en förnyelse  inom
teatern      genom      att       stödja
utvecklingsarbete    och     experiment.
Statistiken tyder på att den kvalitativa
barnteatern är på stark nedgång.  Skälen
är  ofta  bristande ekonomiska resurser,
men  också  brist på kunskap  hos  bl.a.
många  av  de  enskilda  förskolor   och
skolor som numera själva skall ta ansvar
för  att barn och ungdom får ta  del  av
teaterupplevelser  i  skolan.   Positiva
teaterupplevelser   från    skolan    är
viktiga.  Det är en central uppgift  för
teaterinstitutionerna och  för  dem  som
arbetar   inom   teatern  att   förmedla
teaterkonstens uttrycksmöjligheter  till
den   unga  generationen.  Staten  skall
medverka till att stärka sådan barn- och
ungdomsteater som har kvalitet.
6.3 Nationalscenerna Operan och
Dramatiska teatern (prop. 3 avsnitt 8.2)
Regeringen   gör  i  kulturpropositionen
bedömningen    att    uppdraget     till
nationalscenerna Operan  och  Dramatiska
teatern  skall stå fast och  föreslår  i
budgetpropositionen             följande
övergripande   mål   för   Operan    och
Dramatiska     teatern.     De      båda
nationalscenerna bör vara de  i  Sverige
ledande   institutionerna   inom    sina
konstområden, vara föredömen  för  andra
scener,  vårda och främja det nationella
kulturarvet  inom sina konstområden,  nå
en  stor  och bred publik,  ha  en  bred
repertoar   samt  kunna  hävda   sig   i
jämförelse   med  de  främsta   scenerna
utomlands.  Inom ramen för sitt  uppdrag
bör  nationalscenerna verka  för  att  i
ökad  utsträckning bli tillgängliga  för
hela svenska folket.
De     mål     som     föreslås     för
nationalscenerna  ansluter  enligt   vad
regeringen anför i allt väsentligt  till
de  mål  som  presenterades i  1993  års
budgetproposition och som utskottet inte
hade   något   att  erinra   mot   (bet.
1992/93:KrU20).
Regeringen anför i sammanhanget att det
även  på våra nationalscener skall synas
att   vi   lever  i  ett  mångkulturellt
samhälle. Scenerna skall vara öppna  för
nya  impulser  och ta upp ämnen  som  är
angelägna för många människor.
I  nationalscenernas uppdrag att  vårda
och  främja  det nationella  kulturarvet
ligger också att bevara och utveckla  de
hantverkstraditioner som ryms inom ramen
för en nationalteater.
I  Dramatiska  teaterns  uppdrag  skall
ingå  att  vårda och främja det  svenska
språket.    Enligt    regeringen     bör
publikarbetet inriktas på  såväl  social
som  geografisk spridning. I sitt arbete
med  att bredda publiken och nå  ut  med
nationalscenernas konst  i  hela  landet
behöver teatrarna arbeta med många olika
metoder       -      samarbete       med
teaterföreningar,        researrangörer,
turistnäring,   arbetsplatser,   skolor,
folkrörelser,  folkbildning,   regionala
och   lokala  arrangörer  och   särskilt
radion  och  televisionen.  Det  är   en
självklar  uppgift för  nationalscenerna
att,   i  rimlig  omfattning,  genomföra
turnéer  och  gästspel.  Fler  TV-   och
radiosändningar skapar också möjligheter
för  de boende utanför Stockholm att  ta
del  av nationalscenernas uppsättningar.
Antalet    televisionsproduktioner     -
transmitteringar                   eller
studioöverföringar - bör öka.
Regeringen  anser att Stockholms  lägre
kulturutgifter   jämfört    med    andra
storstadskommuners inte skall  tas  till
intäkt  för  att staten skall  vidta  en
sådan åtgärd som att minska det statliga
stödet     till    landets    gemensamma
nationalscener  och  kräva  att   staden
skall  delfinansiera dem.  För  de  båda
nationalscenerna  ställer  riksdag   och
regering  upp övergripande mål  som  har
sin  utgångspunkt i att  scenerna  skall
vara    hela   nationens   angelägenhet.
Regeringen  är därför inte  beredd  att,
som  Kulturutredningen föreslog, förorda
en  regional medfinansiering av de  båda
nationalscenerna.
I motionerna Kr20 (v) yrkande 9 i denna
del   och   Kr206  (m)  förordas   vissa
kompletteringar av målen för Operan  och
Dramaten i vad avser verksamhet för barn
och ungdom samt televisering m.m.
Utskottet har i princip inte något  att
invända  mot de av regeringen  förordade
målen   men  tar  i  formellt  hänseende
ställning      till      målen       och
motionsförslagen  om  kompletteringar  i
budgetavsnittet av betänkandet  (avsnitt
17.1).
6.4 Nationellt uppdrag för barn- och
ungdomsteater (prop. 3 avsnitt 8.3)
Regeringen     föreslår     att      ett
tidsbegränsat  nationellt  uppdrag   för
barn-  och  ungdomsteater inrättas.  Det
finns    ett    betydande    behov    av
kunskapsutveckling  inom  detta  område,
och det finns ett stort intresse för att
förnya      teaterns     former      med
genreöverskridande verk, där man arbetar
med  allt från tal, dans och musik  till
multimedia.  Med stöd i  det  nationella
uppdraget skall den teater som får detta
kunna    svara   för   seminarier    och
utbildning  och på olika sätt  inspirera
både andra teatrar och kulturansvariga i
skolan och förskolan. Riksdagen föreslås
godkänna  det som regeringen förordar  i
frågan.
Regeringen   avser  att  för   perioden
1997-1999 ge uppdraget till Backa teater
i Göteborg.
I tre motioner behandlas frågor som rör
det  föreslagna nationella uppdraget för
barn-    och   ungdomsteater.   Samtliga
motionärer  tillstyrker att  ett  sådant
nationellt    uppdrag    inrättas.     I
motionerna Kr4 (mp) yrkande 22 och Kr257
(mp)  yrkande  10  anförs  att  det   är
viktigt  med  kontinuerligt  forsknings-
och  utvecklingsarbete  runt  barn-  och
ungdomsteatern. I motionerna  yrkas  att
regeringen    skall    återkomma    till
riksdagen  med  förslag i  denna  fråga.
Enligt motion Kr20 (v) yrkande 9 i denna
del  bör  det  nationella uppdraget  för
barn-  och  ungdomsteater  preciseras  i
dialog   mellan  Kulturrådet   och   den
institution  som tilldelas uppdraget  av
regeringen. I vilka avseenden  uppdraget
bör preciseras anges inte.
Utskottet  erinrar om att regeringen  i
kulturpropositionen  med  oro  redovisat
att  den kvalitativa barnteatern  är  på
stark  nedgång och att skälen till detta
ofta  är  bristande ekonomiska resurser,
men  också  brist på kunskap  hos  bl.a.
många  av  de  enskilda  förskolor   och
skolor som numera själva skall ta ansvar
för  att barn och ungdom får ta  del  av
teaterupplevelser  i  skolan.   Det   är
enligt   regeringens   uppfattning    en
central           uppgift            för
teaterinstitutionerna och  för  dem  som
arbetar   inom   teatern  att   förmedla
teaterkonstens uttrycksmöjligheter  till
den   unga  generationen.  Staten  skall
också  medverka  till att  stärka  sådan
barn-   och   ungdomsteater   som    har
kvalitet.   Mot  denna  bakgrund   anser
utskottet  att det är mycket  värdefullt
att    ett   nationellt   uppdrag    för
utveckling  av  barn- och ungdomsteatern
inrättas.  Av propositionen framgår  att
den  institution som tilldelas uppdraget
förutsätts    ordna    seminarier    och
utbildning  och på olika sätt  inspirera
både andra teatrar och kulturansvariga i
skolan  och  förskolan.  Forskning   och
utveckling som rör eller har samband med
barn- och ungdomskultur, däribland barn-
och     ungdomsteater,    finns     inom
universitets-  och  högskolesektorn  vid
olika  institutioner. I detta sammanhang
vill  utskottet  nämna att  Högskolan  i
Växjö   år  1995  tilldelades  särskilda
medel  för att delta i ett projekt kring
barn-  och ungdomskultur bl.a.  avseende
teater och television och att regeringen
i   årets   budgetproposition   föreslår
förstärkta medel för högskolans  Centrum
för   kulturvetenskaplig  forskning  med
inriktning mot barn- och ungdomskultur.
Utskottet  anser  mot bakgrund  av  det
anförda att riksdagen inte behöver  göra
något  särskilt uttalande om forsknings-
och  utvecklingsarbete  runt  barn-  och
ungdomsteatern,  varför  motionerna  Kr4
(mp)  yrkande 22 och Kr257 (mp)  yrkande
10 avstyrks.
Utskottet  avstyrker  motion  Kr20  (v)
yrkande  9  i  vad avser en preciserande
dialog   mellan  Kulturrådet   och   den
teaterinstitution som får det nationella
uppdraget.
Sammanfattningsvis  föreslår  utskottet
att    riksdagen   godkänner   det   som
regeringen          förordar           i
kulturpropositionen   om   tidsbegränsat
nationellt   uppdrag  till   barn-   och
ungdomsteater.
6.5 Ytterligare nationella uppdrag m.m.
inom teaterområdet
Riksdagen  bör  enligt motion  Kr4  (mp)
yrkande  24  besluta om ytterligare  ett
nationellt  uppdrag inom  teaterområdet,
vilket inte bör vara tidsbegränsat  utan
permanent. Riksdagen bör som sin  mening
ge   regeringen  till  känna  att  detta
uppdrag  bör  ges till de  institutioner
som  samverkar inom Norrlands Musik- och
Dansteater  (NMD). I  motion  Kr259  (v)
yrkande 3 i denna del hemställs att  NMD
bör  byggas  upp  som en nationalscen  i
norr  med  utgångspunkt i den  planering
som NMD gjort.
Ett  nationellt  uppdrag  inom  området
musikteater  bör enligt motion  Kr5  (s)
inrättas.  Regeringen  bör  lämna  detta
uppdrag till Malmö musikteater.
Utskottet  anser att det är  värdefullt
att   ett   system   med  tidsbegränsade
nationella uppdrag inom olika områden nu
kommer  att  införas  (se  även  avsnitt
2.6).  Utskottet  har i  det  föregående
tillstyrkt   att   ett  sådant   uppdrag
inrättas    inom    teaterområdet    med
inriktning  mot barn- och ungdomsteater.
Utskottet  anser  att  verksamheten  med
nationella uppdrag bör prövas under  den
första    treårsperioden    innan     en
förändring, t.ex. i fråga om ytterligare
områden och flera uppdrag, övervägs.  De
aktuella motionsyrkandena avstyrks.
6.6 Satsning på ungdomars eget skapande
(prop. 3 avsnitt 8.4)
Regeringen          redovisar          i
kulturpropositionen     att      Statens
kulturråd  disponerar 3 miljoner  kronor
under  en treårsperiod för insatser  som
främjar  ungdomars  eget  skapande   och
anför    att   denna   verksamhet    bör
fortsätta.   Medel   för   att    främja
ungdomars eget skapande kommer under  år
1998 att finnas inom ramen för Kultur  i
hela   landet-projektet  under  anslaget
Bidrag   till  allmän  kulturverksamhet,
utveckling, internationellt kulturutbyte
och  samarbete. Medelsanvisningen  under
detta  anslag behandlar utskottet senare
i   detta  betänkande  (avsnitt   16.2).
Vidare anger regeringen att den har  för
avsikt att i budgetpropositionen för  år
1999  föreslå riksdagen att Kulturrådets
medelsram   för  insatser  som   främjar
ungdomars eget skapande skall  ökas  med
9,4 miljoner kronor.
6.7 Nationellt uppdrag inom området
ungdomskultur (prop. 3 avsnitt 8.5)
Regeringen     föreslår     att      ett
tidsbegränsat     nationellt     uppdrag
inrättas inom området ungdomskultur.  På
några     håll    i    landet    bedrivs
kulturverksamhet    -    i    form    av
kulturskolor   eller  liknande   -   där
ungdomar   får  genomföra  kulturprojekt
efter  egna  idéer  under  professionell
ledning.  Där  arbetar  man  med   sång,
musik,  dans, talteater, bild, film  och
video,   ibland  renodlat  men  ofta   i
ovanliga  kombinationer. Med ungdomarnas
idérikedom  som  grund  åstadkoms   inte
sällan  produktioner av hög  konstnärlig
halt.  Genom att var och en i  en  grupp
får  en uppgift under eget ansvar lockas
det fram talanger som var dolda både för
omgivningen   och  den  unga   människan
själv. Samtidigt som ny spännande kultur
skapas   får  ett  antal  ungdomar   ett
tidigare inte upplevt självförtroende.
I  uppdraget inom området ungdomskultur
skall  enligt  regeringens förslag  ingå
att  sprida  kunskaper och  erfarenheter
och   därigenom   inspirera   till   att
liknande  verksamhet  startar  på  andra
håll.   Detta   kan  ske   t.ex.   genom
turnerande eller genom att institutioner
tar  emot  studiebesök för längre  eller
kortare  tid.  Uppdraget skall  även  ge
möjlighet    att   genomföra   särskilda
utvecklingsprojekt.                    I
budgetpropositionen för år 1997 föreslås
att   1   miljon  kronor   anvisas   för
uppdraget.
Regeringen   avser  att  för   perioden
1997-1999  ge  det nationella  uppdraget
inom   ungdomskultur  till  Kulturskolan
Rosteriet i Luleå.
Utskottet    föreslår   att   riksdagen
godkänner det som regeringen förordar om
tidsbegränsat  nationellt  uppdrag  inom
området ungdomskultur.
6.8 Nationellt uppdrag inom området
barnkultur
I motion Kr259 (v) yrkande 3 i denna del
föreslås att riksdagen skall besluta  om
inrättande av ytterligare ett nationellt
uppdrag,    nämligen    inom     området
barnkultur. Enligt motionärernas  mening
skulle regeringen kunna lämna ett sådant
uppdrag    till   Barnkulturcentrum    i
Eskilstuna.  Med  utgångspunkt  i  detta
centrum  och  de  erfarenheter  och  den
kompetens  som  finns  där  skulle   ett
nationellt         kunskaps-         och
utvecklingscentrum för kreativ pedagogik
kunna byggas upp.
Utskottet har i det förgående  (avsnitt
2.6   och   6.5)  anfört  att   det   är
värdefullt att ett system med nationella
uppdrag  inom olika områden  kommer  att
införas och att verksamheten bör  prövas
under den första treårsperioden innan en
förändring, t.ex. i fråga om ytterligare
områden och flera uppdrag, övervägs. Med
denna motivering föreslår utskottet  att
riksdagen avslår motion Kr259 yrkande  3
i denna del.
6.9 Regional teater  (prop. 3 avsnitt
8.6)
De  kulturpolitiska mål  som  regeringen
föreslår  motiverar  enligt  regeringens
uppfattning   en   ökad   satsning    på
regionala    teaterinstitutioner.    Ett
huvudsyfte   med  statens  insatser   på
teaterområdet  skall  vara  att   sprida
teatern  i landet och att nå nya grupper
utanför  storstäderna. Satsningen  nästa
budgetår  skall  främja  spridningen  av
musikteatern  och  dansteatern   utanför
storstäderna.
Av   de   reformmedel  som  frigörs   i
budgetpropositionen avsätts viss del för
uppbyggnaden  av  Norrlands  Musik-  och
Dansteater (NMD). NMD representerar  ett
nytänkande  när  det  gäller   samarbete
mellan   kulturinstitutioner.   I    det
förslag  till verksamhet som presenteras
av   interimsstyrelsen  för  NMD   ingår
Norrlandsoperan  i  Umeå,   Norrdans   i
Härnösand,  en  planerad  kyrkoopera   i
Piteå   och  en  planerad  barnopera   i
Östersund.       Verksamheten        vid
institutionerna kommer att planeras  och
turnéläggas  gemensamt. På  sikt  kommer
hela   Norrland  att  få  tillgång  till
kvalificerad  opera  och  dans  till  en
kostnad som sannolikt blir lägre  än  om
institutionerna administrerades separat.
Även  om  NMD  i  första  hand  är   ett
regionalt  åtagande  bör  staten  enligt
regeringens  uppfattning  medverka  till
att uppbyggnaden av NMD kan påbörjas  år
1997.  Under anslaget Bidrag till allmän
kulturverksamhet,            utveckling,
internationellt     kulturutbyte     och
samarbete  beräknas 2,7 miljoner  kronor
och  under anslaget Bidrag till regional
musikverksamhet   samt   regionala   och
lokala      teater-,      dans-      och
musikinstitutioner beräknas  6  miljoner
kronor      för     ändamålet.      Till
anslagsfrågorna återkommer  utskottet  i
det följande (avsnitten 16.2 och 17.2).
Regeringen anför att publikarbetet inom
teaterområdet hittills i första hand har
riktats till de aktiva och välmotiverade
grupperna.  För att nå mindre teatervana
människor  behöver både teaterföreningar
och  teaterarbetare tänka i  nya  banor.
Samarbetet mellan de fasta teatrarna och
skådebanorna   kan   utvecklas,   likaså
samspelet   mellan   skådebanorna    och
Riksteaterns   regionala   och    lokala
föreningar.   Grunden   för   ett   ökat
samarbete  har  nyligen lagts  genom  en
överenskommelse  mellan   Riksskådebanan
och Riksteatern. Teatrarna behöver också
satsa  mer på att inspirera och  utbilda
de  lokala arrangörerna och ge  dem  ett
vkat   stöd  i  publikarbetet.  Särskild
omsorg bör läggas vid att vinna de unga,
både  genom  samverkan med förskola  och
skola  och genom att uppsöka ungdomar  i
den   miljö  de  känner  sig  hemma   i.
Researrangemang  som  är  inriktade   på
kulturaktiviteter är en resurs  som  bör
kunna utvecklas ytterligare. Till frågan
om   statligt  bidrag  till  arrangörer,
teaterföreningar,    Skådebanan     m.m.
återkommer  utskottet  i  det   följande
(avsnitten 16.2, 17.1 och 17.3).
6.10 Svenska riksteatern  (prop. 3
avsnitt 8.7)
Regeringen          förordar           i
kulturpropositionen att statens  uppdrag
till Riksteatern skall stå fast.
Enligt   vad  regeringen  redovisar   i
kulturpropositionen pågår en  förändring
i fråga om Riksteaterns roll i länen. De
lokala  arrangörernas  beställningar  av
teaterns  föreställningar  har   minskat
under  senare  år. Publiktillströmningen
till     Riksteaterns    föreställningar
varierar över åren. Den senaste säsongen
har  publiken  ökat  men  i  ett  längre
perspektiv   har   Riksteatern    tappat
publik.  En  förklaring  kan  vara   att
teaterföreningar  och  andra  arrangörer
har  knappare resurser. Ett  annat  skäl
kan  vara att Riksteatern medvetet  sökt
sig   till   mindre  orter  och   mindre
föreställningslokaler.   En    del    av
förklaringen är också att den  regionala
teaterverksamheten successivt byggts ut.
De   förändrade  förutsättningarna  för
Riksteatern      motiverar,       enligt
regeringens   uppfattning,    en    viss
tyngdpunktsförskjutning i villkoren  för
statens  stöd till teaterns  verksamhet.
Riksteatern  bör i framtiden ytterligare
utveckla  och  förstärka arrangörs-  och
publikorganisationen och öka  samarbetet
med   andra   producenter,  t.ex.   fria
grupper   och   Operan  och   Dramatiska
teatern.    Regeringen    betonar    att
Riksteatern  redan delvis  anpassat  sig
till de förändrade förutsättningarna.
I  takt  med förändringarna i samhället
har   Riksteatern  också   startat   nya
specialinriktade           verksamheter.
Specialensemblerna     Cullbergbaletten,
Tyst  teater  och Unga Riksteatern  samt
verksamheten med finskspråkig teater och
det  mångkulturella  projektet  Shikasta
uträttar  ett  värdefullt arbete.  Dessa
verksamheter    har    ett    nationellt
intresse.
Det  statliga bidrag som i  dag  lämnas
till  Riksteatern  för verksamheten  vid
Södra  Teatern avses överföras till  ett
Världskulturhus i Södra Teatern  som  en
del    av    finansieringen   av    dess
verksamhet.
Utskottet  återkommer  i  det  följande
(avsnitt 17.1) till regeringens  förslag
i budgetpropositionen om medelsberäkning
för Riksteatern och mål för det statliga
bidraget till teatern.
6.11 Fria teatergrupper (prop. 3 avsnitt
8.8)
De fria teatergrupperna spelar en viktig
roll i det svenska teaterlivet. Många av
dem   turnerar  över  hela  landet   och
medverkar  till ett levande  teaterutbud
utanför   regionhuvudorterna.  De   fria
grupperna  svarar för mer än hälften  av
det   totala  utbudet  av  den  statligt
stödda   barn-   och  ungdomsteatern   i
landet.  Under spelåret 1994/95  spelade
58       statsbidragsbeviljade      fria
teatergrupper  för  sammanlagt  629  000
besökare.
De  statliga teaterinsatserna bör syfta
till  ett brett och mångsidigt utbud  av
teater av hög kvalitet. En ökad satsning
på  fria  grupper, som  ger  dem  bättre
möjligheter att turnera och marknadsföra
sig, ser regeringen som en viktig del av
insatserna på teaterområdet.
För  att möjliggöra en satsning  på  de
fria  teater- och dansgrupperna föreslår
regeringen   i  budgetpropositionen   en
ökning under anslaget Bidrag till  vissa
teater-,    dans-   och    musikändamål.
Anslagsfrågan   behandlas    senare    i
betänkandet (avsnitt 17.3).
6.12 Samisk teater  (prop. 3 avsnitt
8.9)
Regeringen          redovisar          i
kulturpropositionen att  staten  årligen
anvisar  ett  samlat anslag  för  samisk
kultur som disponeras av Sametinget. För
innevarande  år  utgår ca  1,5  miljoner
kronor  från  detta anslag  till  samisk
teaterverksamhet.  Regeringen  redovisar
vidare  att  beslut har fattats  om  att
medel    skall   utbetalas   via    EU:s
strukturfonder för uppbyggnad av  samisk
teater inom mål 6-området.
Regeringen anser att etableringen av en
fast  samisk  teaterinstitution  är   av
stort  intresse men är inte  beredd  att
förorda en ökning av det statliga bidrag
som redan ges via Sametinget till samisk
teaterverksamhet.  En förutsättning  för
ytterligare statligt engagemang är bl.a.
att  frågan  om en regional eller  lokal
huvudman  för  den samiska  teatern  kan
klargöras.  Regeringen  avser   att   ge
Sametinget   i  uppdrag  att   undersöka
förutsättningarna för  att  etablera  en
fast samisk teaterinstitution.
Frågan  om en samisk teater tas  upp  i
fyra motioner.
Enligt motion Kr283 (c) yrkande 13  bör
riksdagen  som sin mening ge  regeringen
till känna att uppdraget till Sametinget
att   undersöka  förutsättningarna   att
etablera       en      fast       samisk
teaterinstitution  bör  slutföras  redan
till  den  1 juni 1997 så att regeringen
kan  lägga fram förslag för riksdagen  i
september  i 1997 års budgetproposition.
Motionärerna redovisar också sin syn  på
hur en samisk teater skall kunna ingå  i
en   större  satsning  på  ett   samiskt
kulturcentrum för musik, konst,  teater,
konsthantverk,      multimedia       och
internationellt kulturutbyte.
Enligt  motion Kr4 (mp) yrkande 23  bör
samhället  bereda väg för  alla  samiska
kulturyttringar. Detta gäller inte minst
en  fast  samisk  teaterinstitution.  En
samisk  teater bör vara en rent  statlig
angelägenhet vilket i motionen  uttrycks
med  orden   få ett nationellt uppdrag .
Motionärerna  torde  med  detta  uttryck
dock  inte  mena  att en  samisk  teater
skall  få ett sådant treårigt nationellt
uppdrag  som  regeringen föreslår  skall
införas    år    1997    inom     skilda
kulturområden. Möjligheterna att få  EU-
stöd  till en samisk teater bör tas till
vara.  Motionärerna hemställer också  om
att   stöd   skall   ges   till   samisk
filmutveckling.
En samisk teater kan enligt motion Kr10
(s)   vara  ett  av  medlen  att   uppnå
internationaliseringsmålet          inom
kulturpolitiken,   där   det    nordiska
samarbetet  skall prioriteras.  En  fast
samisk teaterscen skulle kunna spela  en
viktig roll för att visa och föra vidare
det samiska kulturarvet på Nordkalotten.
Utifrån    dessa   utgångspunkter    bör
regeringen  bistå Sametinget  i  arbetet
med  att undersöka förutsättningarna för
att     inrätta    en    fast     samisk
teaterinstitution.
I motion Kr3 (m, s, c, fp, v) hemställs
att   en  samisk  nationalteater   skall
lokaliseras till Tärnaby.
Utskottet vill inledningsvis påminna om
att   riksdagen  vid  riksmötet  1976/77
behandlade frågor om en rad insatser för
samerna  (prop. 1976/77:  80,  bet.  KrU
1976/77:43,      rskr.     1976/77:289).
Riksdagen anslöt sig därvid till det som
regeringen föreslagit beträffande stödet
till  samernas  kultur. I  propositionen
anfördes att det är principiellt viktigt
att  samerna  kan utnyttja  de  allmänna
statsbidrag och stödformer som står till
buds för allmänkulturell verksamhet.  De
statliga   bidragen   är   i   allmänhet
utformade  så att de inte blir  styrande
för    verksamheten   och   kan   enligt
propositionen således utnyttjas  helt  i
enlighet    med   samiska   värderingar.
Bevarandet  och  utvecklingen   av   den
samiska  kulturen måste självfallet  ske
på  samernas egna villkor. Samtidigt ger
målen  för  den statliga kulturpolitiken
ett  stöd  för  krav på  integritet  och
utvecklingsmöjligheter  även   för   den
samiska kulturen. Det blir då närmast en
fråga  om  att  bevaka att  de  statliga
reformerna  på  kulturområdet  verkligen
bidrar   till  att  förbättra   samernas
kultursituation.
Det  bör  enligt proposition 1976/77:80
ankomma  på  Statens kulturråd  att  vid
fördelningen  av  medel  som  står  till
rådets  disposition ta hänsyn  till  den
samiska  minoritetens behov. Även  andra
myndigheter,      institutioner      och
organisationer,   som    fördelar    det
statliga  kulturstödet, bör uppmärksamma
de  särskilda  behov som följer  av  den
samiska minoritetens utsatta ställning.
Även  med  en sådan förstärkt bevakning
av    de    samiska    intressena    som
förespråkades  i proposition  1976/77:80
finns   det  områden  där  de  generella
stödformerna  av  olika  skäl  inte  kan
utnyttjas av samerna. För att tillgodose
sådana   behov   beslöt  riksdagen   att
särskilda medel fortsättningsvis  skulle
anvisas   under  anslaget  Bidrag   till
samisk  kultur. Anslaget skulle fördelas
efter prioriteringar som görs av samerna
själva till sådana ändamål som inte  kan
få tillräckligt stöd på annat sätt.
Det   särskilda  anslaget  till  samisk
kultur, som från början disponerades  av
Samefonden,   disponeras    numera    av
Sametinget. Sedan ett antal år  beräknas
medel under detta anslag inte endast för
kulturändamål     utan     även      för
sektorsforskning   inom   det    samiska
kulturområdet.
I  årets  budgetproposition  sammanförs
många  av  anslagen  inom  kulturområdet
till nya och färre, men mera omfattande,
anslag.  Det  särskilda anslaget  Bidrag
till  samisk kultur sammanförs med delar
av       anslaget      Bidrag       till
utvecklingsverksamhet               inom
kulturområdet,   m.m.   samt    anslaget
Utveckling,  internationellt   samarbete
m.m.  till  ett  nytt ramanslag  benämnt
Bidrag   till  allmän  kulturverksamhet,
utveckling, internationellt kulturutbyte
och   samarbete  (A  2).  Detta   anslag
behandlar utskottet i en senare  del  av
betänkandet (avsnitt 16.2).
Utskottet  anser att det är  väsentligt
att  samerna genom regeringens aviserade
uppdrag får tillfälle att lämna sin egen
syn  på  frågan om samisk teater,  innan
riksdagen   tar  ställning  till   t.ex.
frågan  om i vilken form en sådan teater
bör  drivas, vilken inriktning den skall
ha    och   vilken   uppgift    i    det
internationella    kulturutbytet     den
eventuellt  bör få. Viktigast  i  dagens
läge  är  att lösa huvudmannaskapsfrågan
och   finna  medfinansiering   till   en
statlig   satsning  på  samisk   teater.
Utskottet  anser i likhet  med  vad  som
anförs  i  motion Kr283 (c) att  det  är
angeläget att utredningsarbetet kan  ske
så  snabbt som möjligt. Utskottet  inser
dock  att  det  - om ett  från  samernas
synpunkt gott slutresultat skall  nås  -
inte går att forcera fram lösningar  som
kräver  omfattande  överläggningar   med
regionala   och   lokala   intressenter.
Riksdagen  bör  därför inte  ställa  upp
något    slutdatum    för    Sametingets
utredningsuppdrag. Med  hänvisning  till
det    anförda    avstyrker    utskottet
motionerna  Kr3 (m, s, c,  fp,  v),  Kr4
(mp)   yrkande 23, Kr10 (s)   och  Kr283
(c) yrkande 13.
7  Dans  (prop. 3 avsnitt 9)
7.1 Inledning
Regeringen  uppskattar att statens  stöd
till   dans  uppgår  till  närmare   200
miljoner kronor.
I dag finns sex fasta dansensembler som
har         någon        form         av
institutionsanknytning,         nämligen
Operabaletten        i        Stockholm,
balettensemblen   vid   Göteborgsoperan,
Cullbergbaletten  inom  Riksteatern  och
Östgötabaletten   samt   danskompanierna
Skånes   Dansteater   och   Norrdans   i
Härnösand.       Dessutom       turnerar
Riksteatern,  förutom  Cullbergbaletten,
ett antal dansföreställningar varje år.
Ett  antal  fria dansgrupper  står  för
betydande  bidrag till nyskapandet  inom
dansen.
Dansens  Hus  i Stockholm och  ett  par
mindre  scener  i  Göteborg,  Malmö  och
Stockholm        ger       kontinuerligt
dansföreställningar av såväl svenska som
utländska  grupper. Statens insatser  är
en förutsättning för en betydande del av
danskonsten  i  Sverige.  Detta   gäller
särskilt  de  fria  grupperna   och   de
regionala               institutionernas
dansensembler.
Dansens  Hus  har  betytt  mycket   för
danslivet.  Som  gästspelsscen  har  den
skapat  möjligheter för fria dansgrupper
och  regionala ensembler att spela inför
en  stor  publik. Dansens Hus har  också
tagit    emot    många   internationella
gästspel av hög klass.
Operan   är  den  enda  institution   i
Sverige som har kapacitet att sätta  upp
klassiska  baletter i full  skala.  Utan
statligt   stöd  skulle  många   av   de
klassiska   baletterna   försvinna    ur
repertoaren. Dansen är en konstform  som
fått  en ny publik och nya utövare.  Den
har    också   fått   nya   former   via
ungdomsmusiken    och    den     moderna
ungdomskulturen i övrigt.
7.2 Inriktningen på de framtida
insatserna för danskonsten (prop. 3
avsnitt 9.1)
Regeringen   gör  i  kulturpropositionen
bedömningen  att  statens  insatser  bör
syfta till att
-      ge    danskonsten   en   regional
förankring,
-    utveckla  intresset för dansen  som
konstform,
-   stödja ett brett dansutbud av hög
kvalitet samt främja dansens förnyelse
och  utveckling.
Med  tanke bl.a. på de nya dansformernas
betydelse för de unga generationerna  är
det   enligt   regeringens   uppfattning
nödvändigt    att   i    den    statliga
kulturpolitiken markera  dansen  som  en
självständig konstform och  göra  dansen
tillgänglig i hela landet.
En    av   orsakerna   till   att   den
professionella  dansen  har   en   liten
publik  är att spelplatserna är  få  och
koncentrerade     till     storstäderna.
Dessutom     är    arrangörsledet     på
dansområdet svagt utvecklat i landet.
Inriktningen   på   statens    framtida
insatser   skall  vara  att  tillvarata,
utveckla  och  stödja den växtkraft  som
kännetecknar dansen i dag. Staten  skall
under  de  närmaste åren öka  sitt  stöd
till  dansområdet, framför allt gentemot
regionerna.      Den      professionella
dansutbildningen  skall  stärkas   genom
ökade resurser till Danshögskolan.
7.3 Dansen i regionerna (prop. 3 avsnitt
9.2)
I      budgetpropositionen      föreslår
regeringen  en  förstärkning  av  stödet
till    regionala   dansensembler    med
sammanlagt  7  miljoner kronor  för  att
förbättra     förutsättningarna      för
kontinuerlig      dansverksamhet       i
regionerna.  Medlen anvisas  dels  under
anslaget     Bidrag    till     regional
musikverksamhet   samt   regionala   och
lokala      teater-,      dans-      och
musikinstitutioner med 3 miljoner kronor
för  Östgötabaletten  och  1,3  miljoner
kronor för Skånes Dansteater, dels under
anslaget     Bidrag     till      allmän
kulturverksamhet,    utveckling     samt
internationellt     kulturutbyte     och
samarbete  med 2,7 miljoner  kronor  för
Norrdans  som  ingår i Norrlands  Musik-
och Dansteater (NMD).
Dansens  Hus föreslås få ökat stöd  med
250   000   kronor  för  att  kunna   ge
regionala       danskompanier       fler
speltillfällen.
I  motion  Kr283  (c)  konstateras  att
dansen som konstart befinner sig  i  ett
expansivt  skede och att  intresset  för
att  se  dans på scen har ökat.  Det  är
dock  fortfarande  få  förunnat  att  se
dansföreställningar  utanför  de   stora
städerna.  Riksteaterns  kunskaper   och
erfarenheter   av  turnerande   och   de
omfattande  kontakter  med  svenskt  och
internationellt dansliv som Dansens  Hus
har bör tas till vara för att åstadkomma
ett  nätverk för återkommande turnerande
dansföreställningar. Därigenom kan flera
människor  utanför  storstäderna  få  en
möjlighet att upptäcka dansen. Riksdagen
bör  som  sin mening ge regeringen  till
känna   vad   som  anförts  i   motionen
(yrkande 14).
Utskottet  delar motionärernas  syn  på
dansen  som en viktig konstform som  bör
få  ökade möjligheter att verka  i  hela
landet.  Utskottet kommer i det följande
att  behandla frågor om ökade satsningar
på  att  utveckla  och stödja  dansen  i
regionerna.    Regeringen    har     som
redovisats  föreslagit  stöd  till   tre
regionala dansensembler, ökat stöd  till
fria   grupper  och  ökade  medel   till
Dansens Hus. Riksteatern skall inom sitt
uppdrag  utveckla samarbetet  med  andra
producenter. Detta bör kunna medföra att
Riksteatern    kommer    att     turnera
ytterligare    dansföreställningar     i
landet. Utskottet anser mot bakgrund  av
det   anförda  att  den  utveckling   av
danslivet  som här kortfattat redovisats
till  betydande del bör kunna tillgodose
de  önskemål som motionärerna  framfört.
Något  särskilt uttalande från riksdagen
sida  är  därför  inte påkallat.  Motion
Kr283 (c) yrkande 14 avstyrks.
Anslagsfrågorna   behandlar   utskottet
senare  i  detta  betänkande  (avsnitten
16.2 och 17.2).
Utskottet   behandlar  en   motion   om
professionella dansares dagliga  träning
under   anslaget  Bidrag   till   allmän
kulturverksamhet,            utveckling,
internationellt     kulturutbyte     och
samarbete (avsnitt 16.2).
7.4 Fria dansgrupper  (prop. 3 avsnitt
9.3)
Det  fria  danslivet står för en  viktig
del  av  den  konstnärliga  utvecklingen
inom dansen. Där finns en möjlighet  för
både  unga  och mera etablerade  dansare
och  koreografer  till  nytänkande.  För
att  möjliggöra en satsning bl.a. på  de
fria dansgrupperna föreslår regeringen i
budgetpropositionen  för  år  1997   att
anslaget Bidrag till vissa teater-, dans-
och   musikändamål  skall  ökas  med   5
miljoner kronor.
Anslagsfrågan   behandlas   senare    i
betänkandet (avsnitt 17.3).
8  Musik  (prop. 3 avsnitt 10)
8.1 Inledning
Som      utgångspunkt      för      sina
ställningstaganden  på  musikens  område
redovisar regeringen bl.a. följande.
Till följd av den tekniska utvecklingen
och utvecklingen på massmedieområdet har
tillgången  till  musik  ökat  påtagligt
under de senaste tjugo åren. Det är dock
fortfarande  svårt att  ta  del  av  ett
varierat utbud av direkt framförd  musik
om man inte bor i en större stad.
Trots     konkurrensen    från    andra
fritidsaktiviteter                   har
amatörmusicerandet i  grupp  fortfarande
en   i  internationell  jämförelse  unik
bredd. Att utveckla nya former av  musik
är    en    viktig   del    av    dagens
ungdomskultur.
Det professionella musiklivet är numera
väl  förgrenat. Orkestrarna har  dock  i
likhet  med  teatrarna  fått  känna   av
konkurrensen  från  medieutbudet   genom
vikande publiksiffror.
Utvecklingen      inom      musiklivets
kommersiella  del  präglas  av  en  ökad
mångfald i utbudet, samtidigt som genrer
med  smalt publikunderlag har fått  allt
hårdare villkor.
Antalet frilansmusiker har vuxit starkt
sedan 1970-talet.
Fonogrammarknaden    genomgick    stora
förändringar under 1970- och 1980-talen.
Utgivningen  domineras  i  dag   av   en
handfull multinationella företag.
Inom    den   statliga   kulturbudgeten
avsätts  ca  435  miljoner  kronor  till
musikändamål.
Sedan  mitten  av  1970-talet  har   de
statliga insatserna främst inriktats  på
att  stödja  uppbyggnaden av musiklivets
regionala struktur. Staten har medverkat
till att symfoni- och kammarorkestrar av
hög  professionell  klass  nu  finns  på
många  orter i landet. År 1988  bildades
20      länsmusikorganisationer      med
landstingen som huvudmän men med  staten
som  huvudsaklig finansiär. Över hälften
av  de  statliga musikanslagen går  till
länsmusiken.
8.2 Inriktningen på de framtida
insatserna för musiken (prop. 3 avsnitt
10.1)
Regeringen anser att alla bör  kunna  få
del  av  ett varierat musikutbud av  hög
kvalitet   och  möjligheter  till   eget
musikutövande.  För att uppnå detta  bör
statens  insatser på musikområdet  syfta
till att
-   ett vitalt lokalt musikliv utvecklas
i hela landet,
-   regionala musikinstitutioner blir en
resurs i det lokala musiklivet,
-   lokal arrangörsverksamhet
stimuleras,
-   ökad samverkan kommer till stånd
mellan musikinstitutioner och musiklivet
i övrigt,
-   statsunderstödda musikinstitutioner
håller en hög professionell nivå,
-   goda arbetsbetingelser skapas för
professionella musiker,
-   mångfalden i musikutbudet
vidmakthålls,
-   barns och ungdomars musikutövande
och musikskapande stimuleras.
Staten  bör  i samverkan med huvudmännen
för  de 20 länsmusikinstitutionerna samt
de     professionella    symfoni-    och
kammarorkestrarna verka  för  att  vidga
deras  verksamhetsradie i det egna länet
och   finna  nya  samverkansformer  över
länsgränserna. Det är angeläget att även
frilansmusiker och fria grupper ses  som
en     resurs     i    den     regionala
musikplaneringen.
Ett  fungerande arrangörsled är  en  av
förutsättningarna  för  ett   mångsidigt
musikutbud.  Utanför de större  städerna
svarar  främst  kyrkan,  studieförbunden
och  andra folkrörelseorganisationer för
utbudet   av   musikprogram.   Även   om
folkrörelsernas  program  är   av   stor
betydelse  för det lokala musiklivet  är
det  för mångfalden viktigt att  det  på
mindre orter finns även andra arrangörer
som svarar för ett kvalitetsutbud, t.ex.
jazzklubbar  och  kammarmusikföreningar.
Insatserna  för  att stärka  det  lokala
arrangörsledet bör öka.
Särskilda insatser kan behövas för  att
sprida  nyskapad musik inom  s.k.  smala
genrer   eller  främja  bruket  av   det
musikaliska arvet i form av äldre svensk
musik,  folkmusik  och  musiktraditioner
som  förts  hit  från andra  länder  och
kulturer.
Musikinstitutionerna bör  ta  fasta  på
ungdomars  spontana  intresse  för  eget
musikskapande  men också stimulera  till
ännu större bredd och öppenhet för olika
sorters musik.
8.3 Regional musikverksamhet (prop. 3
avsnitt 10.2)
En   enhetligt  utformad  bidragsgivning
till den regionala musikverksamheten bör
enligt  regeringens mening  ingå  i  ett
reformerat   stödsystem  för   regionala
kulturinstitutioner.      Frågan      om
utformning   av   ett  nytt   stödsystem
behandlar  utskottet  tidigare  i  detta
betänkande (avsnitt 4.1).
Staten gör en större regional insats på
musikområdet   än   på    något    annat
konstområde. En jämnare fördelning av de
statliga   insatserna  bör  åstadkommas,
anser regeringen. Ett förstärkt stöd bör
därför  lämnas  till sådana  konstformer
som  har  en svag eller ojämn geografisk
spridning.  Stödet till länsmusiken  bör
minskas  med  60 miljoner kronor  i  två
steg med 30 miljoner kronor år 1998  och
med  ytterligare  30 miljoner  år  1999,
vilket   motsvarar  knappt   25   %   av
statsbidraget     till      länsmusiken.
Regeringen  anser  också  att  en   viss
omfördelning  av stödet bör  ske  mellan
landstingen.
Överenskommelsen                    med
Landstingsförbundet  från  år  1986   om
länsmusiken   medger  en  minskning   av
statsbidraget. Huvudmännen har rätt  att
anpassa   verksamheten   efter    detta.
Regeringen  är  medveten  om   att   det
minskade  bidraget  kan  leda  till  att
verksamhet dras ner.
Regeringen  kommer  att  överlägga  med
Landstingsförbundet om  en  ny  stödform
för      länsmusiken.     När      dessa
överläggningar avslutats kommer  Statens
kulturråd att få i uppdrag att överlägga
med  de enskilda landstingen i syfte att
kartlägga  verksamhetens omfattning  och
inriktning.   Kulturrådet   bör    under
arbetets   gång   samråda   med    bl.a.
Landstingsförbundet.
Kulturrådets     kartläggning      samt
resultatet av regeringens överläggningar
med        Landstingsförbundet        om
länsmusikstödets utformning  kommer  att
ligga till grund för regeringens förslag
till riksdagen inför budgetåret 1998.
Den     aviserade    minskningen     av
länsmusikbidraget   tas   upp   i   åtta
motioner.
I  motionerna Kr4 (mp) yrkande  25  och
Kr257  (mp)  yrkandena  2  och  4,  båda
yrkandena  i  denna del,  hemställs  att
riksdagen  som  sin  mening   skall   ge
regeringen till känna att den  aviserade
besparingen  på länsmusikanslaget  skall
vara  5 miljoner kronor vart och ett  av
budgetåren    1998   och   1999,    dvs.
sammanlagt 10 miljoner kronor  och  inte
sammanlagt   60  miljoner   kronor   som
regeringen avser föreslå.
Det  är enligt motion A428 (kd) yrkande
10  fel  att  dra ned länsmusikanslaget.
Ett  rikt kulturliv bidrar till att göra
orter  och regioner attraktiva för  både
arbetskraft  och företag. Det  kan  även
bidra  till ökade arbetstillfällen  inom
turistnäringen.
Enligt motion Kr17 (fp) yrkande 18  bör
regeringen      vid     de      kommande
överläggningarna med Landstingsförbundet
om    det    statliga   bidraget    till
länsmusiken  ha  som  utgångspunkt   att
större delen av bidraget inte bör bindas
till fasta institutioner.
Enligt  motionerna Kr222 (s) och  Kr227
(fp)   bör  särskild  hänsyn  tas   till
förhållandena   i   Värmland,   där   de
sammantagna  resurserna från  länsmusik-
anslaget och bidraget till den regionala
musikteaterinstitutionen är av väsentlig
betydelse  för  musikteaterns  fortsatta
existens. Samma förhållanden beträffande
användningen  av  länsmusikanslaget  och
bidraget      till     den     regionala
kammarmusikorkestern i Örebro bör enligt
motion  Kr266 (s, m, c, fp, v, kd)  leda
till  att  Länsmusiken i Örebro undantas
från besparingen.
De särskilda förhållanden som råder för
länsmusiken på Gotland bör enligt motion
Kr11  (s)  beaktas  vid  beredningen  av
frågan  om  det  framtida bidraget  till
länsmusiken. Den av regeringen aviserade
omfördelningen   från  länsmusikanslaget
till  dans- och musikteaterområdena  kan
sammantaget  för  Gotlands  del  snarare
medföra    negativa    verkningar    för
kulturlivet än de av regeringen  avsedda
positiva effekterna.
Utskottet vill inledningsvis påminna om
att    när    riksdagen    beslöt     om
omorganisation   av  regionmusiken   och
Rikskonserter   och  om  överföring   av
regionmusikens    och    en    del    av
Rikskonserters      uppgifter       till
landstingen  förutsattes  det  att   den
regionala  musikplaneringen skulle  utgå
från  musiklivets totala situation  inom
respektive   region   och   därför    ha
betydligt  vidare syften än  att  endast
fortsätta       regionmusikens       och
Rikskonserters  verksamhet.  Planeringen
inom  regionerna  borde  bl.a.  klargöra
situationen  om behovet av insatser  för
frilansande     musiker     och      för
arrangörsverksamhet  (prop.   1984/85:1,
bet.  1984/85:KrU7,  rskr.  1984/85:53).
Det    framhölls   vid   det    följande
riksmötet,  när överenskommelsen  mellan
staten      och      Landstingsförbundet
godkändes,  att reformen gav huvudmännen
ett   självständigt   och   sammanhållet
ansvar  för musiklivet inom sitt  område
och   möjligheter  till  samverkan   och
utbyte    på    egna   villkor    (prop.
1985/86:185,  bet. 1985/86:KrU22,  rskr.
1985/86:330).
Utskottet  förutsätter  att  de  skilda
villkor  och  de  olika  modeller  efter
vilka   det  regionala  musiklivet   har
organiserats   kommer  att   ytterligare
belysas  i  Kulturrådets kartläggning  -
utöver  vad  som redan gjorts  i  rådets
utvärderingsrapport Musik  för  miljoner
(1994:2)  -  så  att regeringen  i  sitt
beredningsarbete  kan  ta  hänsyn  t.ex.
till  hur  de ursprungliga intentionerna
med  reformen  fullföljts  och  hur   de
lokala  och regionala förhållandena  och
behoven  präglat  den  organisation  som
finns  i  dag  i  de  olika  regionerna.
Utskottet  utgår från att kartläggningen
också       påvisar      hur       vissa
länsmusikorganisationers      verksamhet
påverkats av senare års minskade bidrag,
då  försvaret  valt att tillgodose  sina
behov  av  musik på annat sätt än  genom
länsmusiken.   För  att   kunna   bedöma
huruvida särskild hänsyn skall tas  till
sådana   förhållanden  som   påtalas   i
motionerna  behövs information  även  om
övriga  regioners förhållanden. Dessutom
bör  samspelet  mellan  länsmusiken  och
övriga                  statsunderstödda
musikinstitutioner  belysas.   Riksdagen
bör   emellertid  inte   föregripa   den
kartläggning som Kulturrådet skall  göra
efter  det att regeringen avslutat  sina
överläggningar  med Landstingsförbundet.
Utskottet  anser  vidare  att  riksdagen
inte nu bör ta ställning till frågan  om
en    framtida   besparing.    Utskottet
föreslår att riksdagen avslår motionerna
Kr4 (mp) yrkande 25, Kr11 (s), Kr17 (fp)
yrkande 18, Kr222 (s), Kr227 (fp), Kr257
(mp) yrkandena 2 och 4, båda yrkandena i
denna  del, Kr266 (s, m, c, fp,  v,  kd)
och A428 (kd) yrkande 10.
8.4 Svenska rikskonserter (prop. 3
avsnitt 10.3)
Regeringens  förslag  om  inriktning  av
Svenska     rikskonserters    verksamhet
innebär i sammanfattning följande.
Den    roll    Svenska    rikskonserter
tilldelades      i      samband      med
länsmusikreformen byggde på ett nära och
omfattande   samarbete   med    de    20
länsmusikorganisationerna.  I  dag   har
länsmusiken  på  de flesta  håll  hittat
verksamhetsformer  och   en   musikalisk
inriktning  som  svarar  mot   regionens
behov och särart. Svenska rikskonserters
uppgift  som samarbetspartner  har  inte
varit   problemfri.  Rikskonserter   har
t.ex.  haft  svårt  att  tydliggöra  sin
samordnande  och  kompletterande   roll.
Dess  utbud av musikproduktioner har  på
många  håll  i  stället  uppfattats  som
konkurrerande.   Samarbetet   har   dock
förbättrats under senare tid.
Rikskonserter  och  länsmusiken   måste
enligt  regeringens mening finna  former
för  en systematisk samplanering av  sin
årsproduktion.  Ett  fortlöpande  samråd
mellan   Rikskonserter  och  länsmusiken
håller  på  att  etableras,  bl.a.  inom
ramen  för  en referensgrupp. Regeringen
kommer     att    noga     följa     hur
samarbetsformerna     utvecklas      och
fortlöpande  meddela  Rikskonserter  sin
syn på detta.
Rikskonserters     uppgifter      måste
preciseras    så   att   det    framtida
samarbetet  med framför allt länsmusiken
grundas  på en tydlig ansvarsfördelning.
Det ankommer på regeringen att i stadgar
och   verksamhetsmål  noga  markera  att
Rikskonserters  roll är samordnande  och
kompletterande.
Rikskonserter    skall    svara     för
produktioner  som är angelägna  och  som
inte  naturligt  kan  anses  falla  inom
länsmusikens   uppdrag   som    regional
musikproducent.    Detta    kan    gälla
orkesterturnéer som omfattar flera  län,
gästspel  i  utlandet,  produktioner  av
experimentell karaktär och lansering  av
oetablerade  musiker  eller  tonsättare.
Det  kan  också  gälla  satsningar  inom
musikgenrer som av olika anledningar har
svårt   att  beredas  utrymme  i  länens
musikplanering.
Rikskonserter  bör liksom  hittills  ge
stöd   och   service  till  rikstäckande
intresseorganisationer inom olika genrer
och   engagera   sig  i   en   samordnad
marknadsföring        av         svenska
musikfestivaler.
Rikskonserter  bör själv  få  bedöma  i
vilken  mån insatser skall göras utifrån
olika  genrers behov. En viktig  uppgift
för  Rikskonserter är  dock  att  stödja
tillkomsten  av  ny svensk  musik  genom
kompositionsbeställningar,
konsertproduktioner                  och
informationsinsatser. I det sammanhanget
kan    det    finnas    anledning    för
Rikskonserter    att   göra    särskilda
insatser för kammarmusiken.
Svenska                  rikskonserters
fonogramutgivning på märket Caprice  har
fyllt  en viktig funktion som komplement
till annan fonogramutgivning främst  vad
gäller  ny  musik, jazz,  folkmusik  och
musik  för  barn. Rikskonserters  anslag
till  Caprice  är  på drygt  4  miljoner
kronor.  Statens  kulturråds  stöd  till
fonogramutgivning,  för  närvarande  7,5
miljoner  kronor,  ger  möjlighet   till
fortsatt   närvaro  på   marknaden   för
mindre,   svenska   fonogrambolag    med
konstnärligt värdefull produktion.  Till
utgivningsstödet är kopplat ett särskilt
distributionsstöd,   som   huvudsakligen
lämnas    till    distributionsföretaget
Compact Distribution AB (CDA).
Regeringen   delar   Kulturutredningens
uppfattning  om betydelsen  av  att  ett
större  antal  fonogramproducenter   ges
möjlighet att verka på marknaden.  Detta
skulle  tala  för att de statliga  medel
som ges till Rikskonserter för Ca- price
borde  fördelas på flera mottagare.  Det
är  dock enligt regeringens mening  inte
realistiskt  att räkna med  att  Caprice
skulle   kunna   drivas   vidare   under
väsentligt       ändrade      ekonomiska
förutsättningar.        Ett        antal
remissinstanser har dessutom  framhållit
att  det  för de små bolagen så  viktiga
distributionsbolaget CDA, där Caprice är
en  stor  kund, skulle drabbas  hårt  om
Caprice lades ner.
Regeringen   finner  att  Rikskonserter
dven  i fortsättningen bör förfoga  över
särskilda  medel för fonogramverksamhet.
Rikskonserter bör dock sträva efter  att
på  ett  ännu  tydligare sätt  än  förut
anpassa     fonogramutgivningen     till
inriktningen på sin övriga verksamhet.
När  Stiftelsen  Svenska  rikskonserter
inrättades   blev  dåvarande  Stockholms
blåsarmusik  en  enhet inom  stiftelsen.
Beslutet byggde bl.a. på förutsättningen
att   orkestern  skulle   utnyttjas   av
försvaret       och      för       andra
statsceremoniella   behov    samt    att
Försvarsmakten   skulle   ta    del    i
verksamhetens    finansiering.    Vidare
förutsattes    att   orkestern    skulle
utnyttjas  för musiklivet  i  Stockholms
län  och  att den även skulle turnera  i
hela landet med symfonisk blåsmusik.
Försvarsmakten tillgodoser  sitt  behov
av  tjänstemusik  på annat  sätt  fr.o.m
budgetåret 1994/95. Behovet av  musik  i
övriga  statsceremoniella sammanhang  är
enligt   regeringens  bedömning  alltför
oregelbundet  för att motivera  en  fast
orkester   enbart  för  detta   ändamål.
Orkestern  har under senare år utvecklat
en   symfonisk  repertoar  under  namnet
Stockholms     blåsarsymfoniker.     Det
allmänna   musiklivets  efterfrågan   på
symfonisk   blåsmusik  har   visat   sig
begränsad,  särskilt ute  i  landet  där
länens   eget   musikutbud   numera   är
omfattande   och  varierat.   Regeringen
finner  således inte några vägande  skäl
för   att  behålla  en  av  staten  helt
finansierad      civil     blåsorkester.
Regeringen  föreslår  att  Rikskonserter
befrias  från  uppdraget att  svara  för
ceremoniell och civil blåsmusik genom en
egen ensemble.
Enligt  motion  Kr260 (m)  yrkande  1  i
denna  del  bör det lokala ansvaret  för
musiken   öka,   varför   Rikskonserters
verksamhet   bör   minska   ytterligare.
Rikskonserters fonogramutgivning bör ske
på  samma villkor som gäller för  övriga
producenter.     Specialutgivning     av
fonogram  i anslutning till projekt  bör
ske efter upphandling.
Utskottet anser i likhet med regeringen
att  det är värdefullt att Rikskonserter
och  länsmusiken nu är i  färd  med  att
finna       en       väl      fungerande
ansvarsfördelning och att de ytterligare
utvecklar  sin  samplanering.  Utskottet
ansluter  sig till regeringens bedömning
att  det  till Rikskonserters  uppgifter
även  i  fortsättningen  bör  höra   att
tillgodose     behovet     av     sådana
produktioner som vanligtvis inte  faller
inom länsmusikens ansvar. Utskottet  har
redan i tidigare sammanhang uttryckt sin
syn  på  värdet  av Rikskonserters  stöd
till     organisationer    m.fl.    inom
musiklivet,  vars verksamhet  har  stort
värde  för  musiklivet  i  hela  landet.
Utskottet  har  inte  heller  något  att
erinra    mot   vad   som   anförts    i
kulturpropositionen  om   Rikskonserters
uppdrag  att  stödja  olika  genrer,  ny
musik, fonogramproduktion anpassad  till
den egna verksamhetens inriktning, m.m.
Utskottet har inte något att erinra mot
att  Rikskonserter - på de  grunder  som
anförs  i kulturpropositionen -  befrias
från    uppdraget   att   ansvara    för
ceremoniell och civil blåsmusik genom en
egen  ensemble.  Utskottet  noterar  att
regeringen  därigenom också uppnår  sitt
syfte    att    minska    Rikskonserters
engagemang  i sådan fast verksamhet  som
egna  ensembler  utgör.  Utskottet  vill
emellertid i sammanhanget framhålla  att
det  inte  bör  föreligga något  absolut
hinder   för  Rikskonserter   att   även
fortsättningsvis  stödja  svensk   musik
genom att inom sin organisation ha sådan
fast verksamhet.
Utskottet anser sammanfattningsvis  att
riksdagen med avslag på motion Kr260 (m)
yrkande   1   bör   godkänna   det   som
regeringen          förordar           i
kulturpropositionen om  inriktningen  på
Svenska  rikskonserters  verksamhet.   I
senare  delar  av betänkandet  behandlar
utskottet regeringens förslag  till  mål
och  medelsberäkning  för  Rikskonserter
(avsnitt  17.1) och frågan  om  statligt
stöd   till  blåsmusik inom stödet  till
det regionala musiklivet (avsnitt 17.2).
8.5 Ett förstärkt lokalt arrangörsled
(prop. 3 avsnitt 10.4)
De arrangerande musikföreningarna spelar
en  viktig  roll  för att  ett  varierat
musikutbud  av god kvalitet skall  kunna
erbjudas på mindre orter. Det är  främst
tack  vare dessa föreningar som musikens
s.k.  smala genrer kan göra sig gällande
även  där.  I  stället för  att  inrätta
genreinriktade  stödformer  bör   staten
enligt  regeringens  uppfattning   lägga
ökad   vikt  vid  insatser  ägnade   att
förstärka    musiklivets   arrangörsled.
Regeringen   har  för   avsikt   att   i
budgetpropositionerna för år 1998 och år
1999   föreslå   att   ytterligare   4,8
miljoner  kronor  anvisas  för  vartdera
budgetåret    för   ökat    stöd    till
arrangerande     musikföreningar     och
förstärkta  insatser i  övrigt  för  det
fria     musiklivet.    Det    nuvarande
arrangörsstödet   blir   därmed   nästan
fördubblat. Vid bidragsfördelningen till
musiklivets        arrangörs-        och
intresseorganisationer  har  Kulturrådet
särskild  anledning  att  pröva  behoven
inom  skilda  genrer.  Regeringen  utgår
från att den kommunala insatsen på dessa
områden   även   i   fortsättningen   är
omfattande.
Enligt regeringens mening finns redan i
dag  goda  möjligheter att med befintlig
statlig bidragsgivning tillgodose  olika
genrers behov.
Inom  ramen för det samlade stödet till
regional  musikverksamhet bör t.ex.  ett
län  eller  flera län i samverkan  kunna
utveckla  en genreprofil utifrån  lokala
musiktraditioner  och  andra   särskilda
förutsättningar.
En viktig del av Rikskonserters uppdrag
är  att göra kompletterande insatser för
genrer som inte ges tillräckligt utrymme
inom   länsmusikens  utbud.   Regeringen
anser  att  det dessutom är en  naturlig
uppgift   för   Statens  kulturråd   att
uppmärksamma  skilda  genrefrågor  t.ex.
beträffande  jazzmusiken, kammarmusiken,
folkmusiken  och körlivet i samband  med
fördelningen av bidrag på musikområdet.
Regeringen     föreslår     att     ett
tidsbegränsat     nationellt     uppdrag
inrättas   på  musikområdet,   som   kan
användas t.ex. för att utveckla en  viss
musikgenre (se följande avsnitt 8.6).
I  motion Kr260 (m) yrkande 6 hemställs
att  när  bidrag  utgår  till  regionala
musikföreträdare     bör     det     som
bidragsvillkor      uppställas       att
jazzmusiken    och    de    nya    yngre
musikformerna får en chans att utvecklas
efter sina meriter och på villkor som är
likvärdiga   med  övrig   musik.   Dessa
musikformer   baseras   på   ett   brett
folkligt   stöd   och   ett   omfattande
utövande.  De  överlever  och  utvecklas
tack vare eldsjälar och frivilliga.
Utskottet kan - i överensstämmelse  med
vad  utskottet anfört tidigare  (avsnitt
2.4)  -  instämma  i vad  som  anförs  i
motionen om betydelsen av eldsjälars och
frivilligas insatser för att  det  skall
finnas ett levande, rikt och engagerande
kulturliv i hela landet. Utskottet har i
det    föregående   kort    sammanfattat
regeringens        redovisning         i
kulturpropositionen av hur olika genrer,
bl.a.   jazzmusiken,  kan   stödjas   av
länsmusikorganisationerna,            av
Kulturrådet   med   hjälp    av    olika
bidragsformer  som rådet disponerar  och
av     Rikskonserter.    De    regionala
länsmusikorganisationernas planering och
verksamhet  skall utgå från  musiklivets
totala situation inom respektive region.
Det betyder att de - utifrån behoven och
förhållandena inom sina regioner - också
har  ansvar  för  t.ex. utvecklingen  av
jazzmusiken    och    de    nya    yngre
musikformerna.    Som    framhålls     i
kulturpropositionen har  kommunerna  ett
stort  ansvar för det lokala musiklivet,
vilket de också i stor utsträckning  tar
trots  ett  besvärligt ekonomiskt  läge.
Utskottet anser att motionens syften bör
kunna  tillgodoses  inom  ramen  för  de
statliga insatser och det regionala  och
lokala  ansvar som här berörts utan  att
riksdagen  gör något särskilt  uttalande
om   bidragsvillkoren  för  de  statliga
bidragen  till regional musikverksamhet.
Mot  bakgrund  av det anförda  avstyrker
utskottet motion Kr260 (m) yrkande 6.
8.6 Nationellt uppdrag inom området
musik, m.m.  (prop. 3 avsnitt 10.5)
Regeringen         framhåller          i
kulturpropositionen att det  såväl  inom
musikinstitutioner  som  inom  det  fria
musiklivet på många håll i landet  pågår
en      intressant     och     angelägen
utvecklingsverksamhet. Mycket av det som
pågår  är  av  så  stort kulturpolitiskt
värde    att    erfarenheterna    enligt
regeringens  mening  bör  få   en   bred
spridning.    Statens   kulturråd    har
möjlighet  att  fånga  upp  och   stödja
angelägna   initiativ.   För   att    ge
ytterligare   stimulans    till    såväl
konstnärligt    utvecklingsarbete    som
kulturspridande   verksamhet   i   olika
former   föreslår  regeringen  att   ett
tidsbegränsat   uppdrag   införs    inom
området musik. Regeringen betonar vikten
av  att  i kulturlivet ta till vara  och
utveckla   de   möjligheter   som    det
mångkulturella    samhället    erbjuder.
Musiken  har  en  särskild  betydelse  i
mötet mellan olika kulturer.
Regeringen   avser  att  ge  Stiftelsen
Falun  Folkmusik Festival ett nationellt
uppdrag   att  utveckla  sin  verksamhet
under   perioden  1997-1999.  Stiftelsen
skall  under denna tid särskilt  inrikta
sig    på   att   sprida   kunskap   och
erfarenheter   till  institutioner   och
organisationer med en bred förankring  i
samhället,         t.ex.         skolor,
amatörorganisationer,
länsmusikinstitutioner,    studieförbund
och  invandrarorganisationer. Stiftelsen
bör    samverka   med   bl.a.    Svenska
rikskonserter.
Utskottet    tillstyrker    det     som
regeringen   förordar  om  tidsbegränsat
nationellt uppdrag inom området musik.
Riksdagen bör enligt motionerna Kr2 (s)
och   Kr242  (fp)  som  sin  mening   ge
regeringen till känna vad som anförts om
behovet  av  ett nationellt centrum  för
folkmusik  i  Sverige och om  vikten  av
stöd  till  ett  sådant.  Enligt  motion
Kr268  (c, fp) yrkande 1 bör ett  sådant
centrum   inrättas  i   Norduppland.   I
motionerna    redovisas   planerna    på
inrättande  av  en  stiftelse  för   ett
folkmusikinstitut i Tobo i Uppland,  där
en  särskild inriktning skall vara musik
på  nyckelharpa. I motionerna  redovisas
vilka   intressenterna  i   ett   sådant
institut avses bli och vilken verksamhet
som skall bedrivas vid institutet, såsom
kurser,     forskning,    dokumentation,
museiverksamhet,          underhållning,
konserter,  folkdans,  tillverkning   av
nyckelharpor     och     internationellt
kulturutbyte.  I motion  Kr268  (c,  fp)
yrkas också att riksdagen som sin mening
skall  ge regeringen till känna vad  som
anförts    om    betydelsen    av    ett
nationalinstrument     (yrkande      2).
Motionärerna  anser att det  finns  goda
skäl  för att nyckelharpan skulle  kunna
vara   Sveriges  nationalinstrument.   I
motion    Kr223   (s)   framhålls    att
nyckelharpan   är   en   del   av   vårt
kulturella  arv och att den bidrar  till
den  identitet vi behöver ha i mötet med
andra   kulturer.  Med  tanke   på   att
nyckelharpan  med stor  sannolikhet  har
spelats  i  Sverige i  600  år  och  att
traditionen   fortfarande   lever    bör
nyckelharpan  ges status som  nationellt
instrument.
Kulturutskottet behandlade för  två  år
sedan  en  motion om statligt stöd  till
ett  folkmusikinstitut  i  Lövstabruk  i
Norduppland     (bet.     1994/95:KrU4).
Utskottet  redovisade  därvid  att   ett
folkmusikprojekt  i Lövstabruk  erhållit
ett        tidsbegränsat        statligt
utvecklingsstöd    från     Kulturrådet.
Utskottet framhöll att det i första hand
ankommer   på  länsmusikstiftelsen   och
andra  intressenter  att  pröva  hur  en
fortsatt    verksamhet    inom     detta
folkmusikprojekt      skulle       kunna
finansieras. Utskottet redovisade  också
att i den mån projektet skulle komma att
ingå  i en regional turistsatsning borde
ett    sådant   ledas   regionalt    med
engagemang från kommunala och  regionala
organ och andra intressenter.
Utskottet har i det föregående i  detta
avsnitt  redovisat att  verksamhet  inom
olika   genrer,  t.ex.  folkmusik,   kan
stödjas   av   länsmusikorganisationerna
vars    verksamhet   skall   utgå   från
musiklivets   totala   situation    inom
respektive region. Folkmusik  kan  också
stödjas  av  Kulturrådet  med  hjälp  av
olika bidragsformer som rådet disponerar
och av Rikskonserter.
Med den inriktning regeringen avser  ge
det   nyinrättade  nationella  uppdraget
inom  musikområdet kommer  ett  statligt
stöd att ges till utvecklingsarbete m.m.
inom folkmusiken.
Utskottet  har  under flera  avsnitt  i
detta betänkande understrukit betydelsen
av  eldsjälars och frivilligas  insatser
för  kulturlivet  i hela  landet.  Detta
gäller  givetvis bl.a. också musiklivet,
t.ex. i arbetet med att bevara, utveckla
och  sprida den rika musiktraditionen  i
landet.   Folkmusiken   är   en   mycket
betydelsefull och variationsrik  del  av
musiklivet, som engagerar både  amatörer
och professionella, både unga och gamla.
Den  har också på senare år berikats med
inslag  från många kulturer  från  andra
delar   av  världen  genom  de   senaste
decenniernas invandring till Sverige och
genom  det  ökande  kulturutbytet   över
gränserna.
Mot   bakgrund  av  det  anförda  anser
utskottet  att  riksdagen  inte  bör  ta
något  initiativ i frågan om  inrättande
av  ett statligt stött folkmusikinstitut
eller      i     frågan      om      ett
nationalinstrument. Utskottet  avstyrker
därför  motionerna Kr2 (s),  Kr223  (s),
Kr242 (fp) och Kr268 (c, fp).
8.7 Ytterligare nationella uppdrag inom
musikområdet
I motionerna Kr22 (s) yrkande 2 och Kr17
(fp)  yrkande  13 yrkas att  ytterligare
nationella  uppdrag skall inrättas  inom
musikområdet,    nämligen    för     den
symfoniska musiken avsett för  Göteborgs
symfoniorkester respektive  blås-musiken
avsett för Göteborgsmusiken.
Utskottet  har  tidigare i  betänkandet
uttryckt att det är värdefullt  att  ett
sy-stem  med  nationella  uppdrag   inom
olika  områden  nu kommer  att  införas.
Utskottet har i det föregående avsnittet
tillstyrkt   att   ett  sådant   uppdrag
inrättas    inom    musikområdet,    där
regeringen   avser  att   ge   uppdraget
inriktning mot folkmusik m.m.  Utskottet
anser  att  verksamheten med  nationella
uppdrag  bör  prövas  under  den  första
treårsperioden   innan  en   förändring,
t.ex. i fråga om ytterligare områden och
flera  uppdrag,  övervägs.  De  aktuella
motionsyrkandena avstyrks.
8.8 Förslag om nationalorkester
I   fem  motioner,  nämligen  Kr13  (kd)
yrkande  8,  Kr14 (s) yrkande  2,  Kr204
(fp),  Kr213 (m) och Kr258 (kd)  yrkande
3,  erinras  om att Göteborgs Symfoniker
håller  en mycket hög kvalitet  och  att
orkestern   fått   ett   internationellt
erkännande. Mot denna bakgrund  föreslår
motionärerna att orkestern skall erhålla
beteckningen nationalorkester. En  sådan
beteckning  skulle enligt motionerna  få
stor  betydelse  för orkestern  i  t.ex.
internationella   sammanhang    och    i
förhållande  till dem som  stödjer  den.
Motionerna   syftar   inte   till    att
beteckningen   nationalorkester    skall
innebära  att  staten  åtar  sig   några
utvidgade  ekonomiska förpliktelser  för
orkestern. Frågor om statligt  stöd  bör
behandlas  i sedvanlig ordning  i  andra
sammanhang.
Utskottet  finner  att  goda  skäl  har
framförts i motionerna för att Göteborgs
Symfoniker  skall  ha rätt  att  använda
beteckningen nationalorkester.  Det  bör
enligt  utskottets  mening  ankomma   på
regeringen  att besluta i  denna  fråga.
Utskottet  föreslår därför att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna
att Göteborgs Symfoniker bör ha rätt att
använda beteckningen nationalorkester.
9  Film (prop. 3 avsnitt 11)
I  kulturpropositionen anförs bl.a.  att
1974   års   kulturpolitiska  beslut   i
praktiken  inte kom att omfatta  filmen,
vilket  bidragit till en oklar  hållning
till   filmen  som  konstform  och  till
filmkulturen  även i den  regionala  och
lokala  kulturpolitiken.  Betydelsen  av
det  regionala  och lokala  engagemanget
har   under  senare  år  blivit  alltmer
uppenbar.  Samhällets  intresse  av  att
upprätthålla    och   utveckla    svensk
filmkultur  har  gjort  ökade   statliga
insatser nödvändiga. I framtiden  bör  -
menar  regeringen - stat, landsting  och
kommuner i ökad utsträckning samverka på
filmområdet, liksom man gjort på  övriga
konstområden (prop. s. 92).
9.1 Inriktningen på de framtida
insatserna för filmen (prop. 3 avsnitt
11.1)
Enligt regeringens bedömning bör statens
insatser syfta till att
-    upprätthålla och utveckla värdefull
svensk  filmproduktion i samverkan  med
berörda branscher,
-   säkerställa tillgången till ett
brett utbud av värdefull film i olika
visningsformer i hela landet,
-   upprätthålla och utveckla biografens
roll som kulturell mötesplats i hela
landet och medverka till att biopubliken
långsiktigt ökar,
-   ge fler, främst barn och ungdomar,
möjlighet till eget skapande med film
och andra medier för rörliga bilder,
-   regionalt och lokalt stärka filmens
roll i kulturlivet, särskilt med tanke
på barn och ungdom,
-   bevara filmer och material av film-
och kulturhistoriskt intresse och i ökad
utsträckning tillgängliggöra dem för
forskning och allmänhet,
-   upprätthålla och utveckla det
internationella utbytet och samarbetet
på filmområdet.
Kulturutskottet anser  att  det  är  det
glädjande   att   inriktningen   på   de
framtida  insatserna för filmen  innebär
att   denna  nu  ses  som  en   del   av
kulturpolitiken i övrigt. Det utgör  ett
klart erkännande av filmens ställning  i
kulturlivet.    Utskottet     vill     i
sammanhanget understryka vikten  av  att
Sverige  med  sin  förhållandevis  ringa
folkmängd förmår bibehålla och hävda sin
filmkulturella   identitet   genom    en
livaktig inhemsk filmproduktion. Det  är
självklart  av  lika stor betydelse  att
den   inhemska  produktionen  får   goda
möjligheter  att nå ut till  publiken  i
hela  landet. Utskottet välkomnar därför
den filmpolitiska inriktning som anges i
propositionen  och som innebär  en  ökad
strävan  mot  regionalisering   så   att
tillgången till god svensk och  utländsk
film   förbättras.  Likaledes  välkomnar
utskottet  den föreslagna satsningen  på
barns  och ungdomars intresse  för  eget
skapande med rörliga bilder.
I  tre  motioner framförs  yrkanden  som
syftar  till  att  bevara  biografer   i
landet.
De       små      landsbygds-       och
kvartersbiograferna   har   ett    stort
socialt,   kulturellt   och   historiskt
värde,  anför motionärerna bakom  motion
Kr13  (kd). Det är - menar de - hög  tid
att  stoppa den pågående utveckling  som
innebär  att kulturhistoriskt värdefulla
biografer  vilka  även  är  sociala  och
lokala   mötesplatser  håller   på   att
försvinna  (yrkande 9). Samma synpunkter
framförs  i  yrkande 10 i  motion  Kr258
(kd).
Angelägenheten av att upprätthålla  och
utveckla    biografen   som    kulturell
mötesplats  understryks också  i  motion
Kr283 (c) yrkande 19 i här aktuell del.
Utskottet konstaterar att den fråga som
motionärerna  tar upp  har  beaktats  av
regeringen  i bedömningen  av  vilka  de
framtida  filmpolitiska  insatserna  bör
vara.    Utskottet   delar   regeringens
uppfattning  att  det är  angeläget  att
människor   i  hela  landet   skall   få
tillgång  till  filmutbudet.   I   detta
ställningstagande   ligger   också    en
strävan  att  upprätthålla och  utveckla
biografen   som  kulturell   mötesplats.
Vidare   erinrar   utskottet   om    att
Filminstitutet   -   i   enlighet    med
bestämmelserna  i  17  §  filmavtalet  -
fördelar     särskilda    medel     till
upprustning av biografer på  mindre  och
medelstora   orter.   Kostnaderna    för
upprustningen        delas        mellan
Filminstitutet    och     den     lokala
intressenten.
Utskottet vill i detta sammanhang  peka
på   möjligheten   för  kulturhistoriskt
intressanta  biograflokaler att  erhålla
stöd      för      upprustning      över
kulturmiljövårdsanslaget samt att bidrag
även kan anvisas av Boverket från stödet
till icke-statliga kulturlokaler.
Utskottet vill tillägga att det  ligger
i sakens natur att även andra insatser -
statliga, regionala och lokala  -  krävs
för  att  biograferna  skall  förbli  de
levande  mötesplatser som de är  avsedda
att vara. Som exempel på sådana insatser
kan       nämnas       stödet       till
parallelldistribution   av   kopior   av
aktuella  filmer  och  stöd  till  andra
aktiviteter  för  att  sprida  värdefull
film  för biografvisning. Givetvis krävs
det  också  ett  stort  engagemang  från
kommunernas och de lokala biografägarnas
sida  för att den lokala biografen skall
kunna   bevaras   och   utvecklas    som
mötesplats.
Med  hänvisning till det anförda  anser
utskottet  att de här aktuella  motions-
yrkandena  får  anses  besvarade.  Dessa
avstyrks således.
Motion  Kr283 (c) syftar även  till  att
resurserna  för distribution  av  filmer
skall  förstärkas genom nästa filmavtal,
så  att  mindre  orter och  platser  med
endast     en    biografsalong     skall
prioriteras  (yrkande 19 i  här  aktuell
del).
I  propositionen anger  regeringen  att
den avser att från Filminstitutet begära
en  redovisning av spridningen i  landet
av aktuell biograffilm och kvalitetsfilm
för biografer och på video för att få en
bild     av     hur    de     föreslagna
kulturpolitiska målen uppfylls på  detta
område  (prop.  s. 96). Utskottet  anser
att  resultatet av uppdraget  bör  ligga
till grund för de ställningstaganden som
från   statens  sida  bör  göras   inför
beredningen   av  ett  nytt   filmavtal.
Utskottet  erinrar  om  att  stödet  för
spridning och visning av värdefull  film
enligt   nu  gällande  filmavtal   avser
mindre och medelstora orter. Utskottet -
som    anser    att    resultatet     av
Filminstitutets   uppdrag    inte    bör
föregripas  - utgår från att staten  vid
de  förhandlingar som kommer att  föregå
kommande filmavtal beaktar de synpunkter
som kommer fram i motionen.
Med   hänvisning   till   det   anförda
avstyrker utskottet motionsyrkandet.
Av     Filminstitutets    filmpolitiska
handlingsprogram Filmen i  det  framtida
kulturlandskapet  framgår   att   16-mm-
filmen  håller på att ersättas av 35-mm-
film      i     samband     med      att
visningsorganisationerna och biograferna
engagerat  sig i skolbiovisningar.  Även
video  har kommit att ersätta smalfilmen
på   en  rad  olika  användningsområden.
Videodistributionen har  således  blivit
ett  komplement till filmdistributionen,
medan 16-mm-filmen minskar.
Motionärerna  bakom  motion  Kr283  (c)
vänder  sig mot att Filminstitutet  lagt
fast  att  det  är  film  på  bio,  dvs.
35-mm-film,  som skall vara  dominerande
visningsform.     Stöd     bör      även
fortsättningsvis kunna utgå för  visning
av 16-mm-film (yrkande 20).
Utskottet konstaterar att den  pågående
utvecklingen  innebär  att  utbudet   av
liksom    efterfrågan   på    16-mm-film
successivt  minskar. Filminstitutet  har
bl.a.   mot  den  bakgrunden  valt   att
prioritera  35-mm-film  för  visning  på
biograf.  Enligt utskottets  uppfattning
är        det       naturligt        att
visningsverksamheten i landet  förändras
i   takt  med  att  tekniken  utvecklas.
Filminstitutets   ställningstagande    i
denna  fråga synes således vara  i  takt
med den tekniska utvecklingen. Utskottet
har  vid  sina överväganden dock  kommit
fram  till att filmkulturellt stöd  till
verksamhet  med  16-mm-film  skall  utgå
även i fortsättningen.
Vad   utskottet  sålunda   anfört   bör
riksdagen med bifall till motionen i här
aktuell del som sin mening ge regeringen
till känna.
9.2 Stöd till svensk filmproduktion m.m.
(prop. 3 avsnitt 11.2)
Enligt    regeringens   bedömning    bör
avtalsmodellen   för   finansiering   av
stödet till svensk filmproduktion  bestå
även    efter    det    att    nuvarande
avtalsperiod  löpt ut  den  31  december
1998. Inför en ny avtalsperiod bör bl.a.
de    olika   stödformerna   utvärderas.
Avtalsmodellen   speglar    bl.a.    det
ömsesidiga   beroende   som   råder   på
filmområdet  mellan staten  och  berörda
branscher.   Avtalet   har    -    menar
regeringen  -  på  ett  effektivt   sätt
skapat  goda  ekonomiska förutsättningar
för svensk filmproduktion.
I två motioner behandlas utformningen av
stödet till filmproduktion.
För att kunna upprätthålla och utveckla
svensk  film  bör  - menar  motionärerna
bakom motion Kr13 (kd) - minst 50  %  av
produktionsstödet gå till produktion  av
barnfilm  (yrkande  10).  Samma  yrkande
framförs i motion Kr258 (kd) yrkande 11.
Enligt   det  s.k.  filmavtalet  mellan
staten  och  företrädare för  film-  och
videobranscherna samt TV-företagen skall
Filminstitutets styrelse ansvara för att
tillgodose  behovet av värdefull  svensk
filmproduktion genom att stöd  ges  till
såväl  långfilm som kortfilm.  Styrelsen
skall    också   beakta    behovet    av
dokumentärfilm och film riktad till barn
och  ungdom  (23  § i avtalet).  Avtalet
innehåller    emellertid   inte    någon
bestämmelse som anger hur stor andel  av
produktionsstödet som skall användas för
barnfilm.
Enligt utskottets uppfattning är det  -
som angetts i det föregående - angeläget
att   Sverige   inom   sitt   begränsade
språkområde    kan    upprätthålla    en
filmproduktion  och att  svenska  filmer
kan  utgöra  ett reellt alternativ  till
utländska    filmer.    Således    delar
utskottet motionärernas åsikt att det är
angeläget  att produktionen  av  svenska
barnfilmer    kan   upprätthållas    och
utvecklas. Utskottet erinrar om att  det
ankommer  på Filminstitutet  att  avgöra
hur  resurserna  skall  fördelas  mellan
olika filmgenrer. Det är således inte en
uppgift   för  riksdagen  att  ange   en
procentsiffra  för  hur  stor  andel  av
stödmedlen som bör gå till produktion av
barnfilm.  Utskottet  utgår   från   att
regeringen  i  god tid  innan  ett  nytt
filmavtal  träffas kommer att  pröva  de
olika stödformerna och stödvillkoren och
föreslå de förändringar som kan behövas.
Med   hänvisning   till   det   anförda
avstyrker utskottet motionerna.

9.3 Film- och TV-fond
Frågan om inrättande av en film- och TV-
fond tas upp i två motioner.
Motionärerna  bakom  motion  Kr283  (c)
anser    att   det   är   en   nationell
angelägenhet  att produktionen  av  film
och  TV sprids över hela landet. För att
öka  mångfalden och möjligheten att söka
produktionsstöd    skulle    -     menar
motionärerna  -  en  film-  och  TV-fond
kunna  skapas  där  representanter   för
filmbranschen   och  televisionen   samt
filmskapare skulle ingå (yrkande 23).
I motion Kr254 (mp) föreslås att frågan
om  en  utvecklingsfond för svensk film-
och TV-produktion skall utredas. Fondens
syfte  skulle vara att göra det  möjligt
för  fler  att  växa i  sitt  kulturella
skapande som oberoende filmare  och  för
att   göra   det  möjligt   för   svensk
television    att   öka   den    svenska
kvalitetsproduktionen.   Bidrag   skulle
kunna      utgå     till     novellfilm,
dokumentärfilm,   manus,    barn-    och
ungdomsproduktion m.m. Vidare anförs att
medel till fonden skulle kunna tas  från
TV 4:s koncessionsavgift till staten.
Utskottet anser att det är av stor vikt
att  åtgärder  vidtas för att  stimulera
fria och oberoende filmare att producera
kvalitetsfilm i syfte att åstadkomma  en
bredd  i  produktionen.  I  samband  med
utskottets  beredning  våren   1996   av
public    service-verksamheten     under
perioden  1997-2001 underströk utskottet
bl.a.  vikten  av att SVT  och  SR  ökar
antalet  utläggningar liksom inköpen  av
färdiga  program producerade av  filmare
och  andra  fria producenter i  Sverige.
Utskottet menade att programverksamheten
härigenom  torde  vitaliseras  samtidigt
som   en  rad  fria  kulturarbetare  får
möjligheten att komma till tals och möta
en  stor  publik. Utskottet tillade  att
regeringen  avsåg att inom  kort  ge  en
särskild  utredare i uppdrag  att  lägga
fram    förslag    om   att    förbättra
möjligheterna  för fria producenter  och
produktionsbolag        att         göra
kvalitetsprogram (bet. 1995/96:KrU12  s.
17).
Enligt  vad  utskottet nu har  inhämtat
kommer  regeringen inom en snar  framtid
att tillsätta den utredning som nämns  i
det föregående. Utskottet utgår från att
utredningen  kommer  att  beakta  de   i
motionerna    framförda    synpunkterna.
Motionsyrkandena avstyrks.
9.4 Stöd till filmkulturell verksamhet
m.m. (prop. 3 avsnitt 11.3)
Enligt regeringens bedömning bör statens
stöd  till regional och lokal film-  och
videoverksamhet i huvudsak ges i form av
ett särskilt bidrag. I övrigt bör stödet
till   filmkulturell  verksamhet  förbli
oförändrat. Även Konstnärsnämndens  stöd
till  produktion av kortfilm bör  förbli
oförändrat.  Regeringen  utvecklar  sina
synpunkter   i   propositionen.    Bl.a.
bedömer regeringen att statens stöd till
filmkulturell   verksamhet   fyller   en
viktig   funktion  för  filmkulturen   i
Sverige och för utbytet med omvärlden på
det filmkulturella området. Ett särskilt
stöd  till  regionala resurscentrum  för
film  och video bör därför införas bl.a.
i   syfte   att  stärka  den   regionala
strukturen.
Utskottet delar regeringens bedömning.
9.5 Stöd till regionala resurscentrum
för film och video (prop. 3 avsnitt
11.4)
I   propositionen   föreslås   att   ett
särskilt     stöd     till     regionala
resurscentrum för film och video  införs
fr.o.m. år 1997. Stödet skall ingå i ett
nytt    förenklat   bidragssystem    för
regionala           kulturinstitutioner.
Filminstitutet  skall  fördela   stödet.
Institutet  skall  kunna  stödja   såväl
uppbyggande   av   ny   verksamhet   som
utveckling   av  befintlig   verksamhet.
Målet  på sikt bör - anser regeringen  -
vara  att regionala resurscentrum  skall
etableras över hela landet. Tills vidare
bör,    beroende   på   den    regionala
utvecklingen, Filminstitutet inom  ramen
för stödet till filmkulturell verksamhet
alltjämt kunna fördela stöd även  direkt
till lokala verksamheter.
Regeringen          beräknar          i
budgetpropositionen  för  år  1997   att
totalt 4,5 miljoner kronor skall anvisas
för  det  nya stödet. En del av beloppet
utgörs  av reformmedel. För en   närmare
redogörelse  av  skälen för  regeringens
förslag          hänvisas           till
kulturpropositionen.      Frågor      om
medelstilldelningen prövas i ett  senare
avsnitt   i   detta   betänkande   under
anslaget I 1. Filmstöd (avsnitt 24.1).
I  två  motionsyrkanden behandlas frågor
som  rör  principerna  för  stödet  till
regionala resurscentrum.
Motionärerna  bakom  motion  Kr283  (c)
ansluter  sig till regeringens bedömning
att  Filminstitutet skall fortsätta  att
fördela   stöd   direkt   till    lokala
verksamheter. Detta bör kunna ske  under
en  övergångstid.  I takt  med  att  den
regionala  strukturen  byggs   upp   bör
resurserna för detta ändamål föras  över
till    de   regionala   resurscentrumen
(yrkande 21).
Enligt     vad     som     anförs     i
kulturpropositionen avser regeringen att
i  kommande budgetpropositioner  föreslå
en  ökning  av stödet till de  regionala
resurscentrumen  för  film  och   video.
Målet  på sikt är enligt regeringen  att
etablera resurscentrum över hela landet.
Enligt utskottets uppfattning är det för
tidigt  att  redan nu uttala  sig  om  i
vilken  mån  ytterligare  resurser   bör
beräknas för de lokala filmcentrumen.
Vidare innebär regeringens förslag  att
det statliga stödet till resurscentrumen
inte  skall  få användas för  stöd  till
professionell långfilmsproduktion. Visst
begränsat  stöd  bör  kunna   ges   till
produktion och distribution av kort- och
dokumentärfilm.  Stödet  till  regionala
resurscentrum för film och video  syftar
-  anför  regeringen - till  att  främja
ungas  skapande med rörliga  bilder  och
till att stärka den regionala strukturen
och    samordningen    på    filmområdet
generellt. Dessa syften bör på sikt även
främja  den  regionala  spridningen   av
professionell filmproduktion.
I  ovan  angivna motion,  motion  Kr283
(c),  avvisar motionärerna begränsningen
i   regeringens  förslag  i   fråga   om
användningen av medlen för produktion av
långfilmer (yrkande 22).
Utskottet vill peka på det förhållandet
att   kostnaderna  för   produktion   av
långfilm    är   avsevärt    högre    än
kostnaderna för produktion av kort-  och
dokumentärfilm.    Om    resurscentrumen
skulle    använda   statsbidraget    för
produktion  av långfilm skulle  bidraget
till  ett  resurscentrum kunna förbrukas
genom    satsning   på    ett    enskilt
långfilmsprojekt. Detta skulle  innebära
att syftet med bidraget - nämligen bl.a.
att  stödja barns och ungas skapande med
rörliga bilder - inte skulle uppnås. Det
är  därför motiverat att användningen av
bidragsmedlen    begränsas    så     som
regeringen  föreslagit.  Utskottet  vill
tillägga att enligt utskottets bedömning
bör  de  regionala resurscentrumen  vara
oförhindrade     att     medverka      i
långfilmsproduktion under  förutsättning
att  finansiering sker på annat sätt  än
genom den här aktuella stödformen.
Det   anförda  innebär  att   utskottet
tillstyrker   regeringens   förslag   om
inrättande av ett bidrag till  regionala
resurscentrum för film och video. Motion
Kr283 (c) yrkandena 21 och 22 avstyrks.
9.6 Nationellt uppdrag till regional och
lokal filmverksamhet med tyngdpunkt på
barn och ungdom (prop. 3 avsnitt 11.5)
I      kulturpropositionen      föreslår
regeringen    att   ett    tidsbegränsat
nationellt  uppdrag  till  regional  och
lokal  filmverksamhet med tyngdpunkt  på
barn    och   ungdom   skall   inrättas.
Regeringen   avser  att   för   perioden
1997-1999 ge uppdraget till Film i  Väst
i Alingsås. I budgetpropositionen för år
1997   föreslås  att  1  miljon   kronor
anvisas för ändamålet. De närmare skälen
för förslaget utvecklas i propositionen.
Utskottet    tillstyrker    regeringens
förslag  om  inrättande av  det  angivna
nationella uppdraget.
Frågor    om    medelsanvisning    inom
filmområdet  behandlas  i   ett   senare
avsnitt i detta betänkande (avsnitt 24).
10  Arkitektur och formgivning  (prop. 3
avsnitt 12)
10.1 Inledning
Riksdagen   har  tidigare   inte   tagit
ställning      till      ett      samlat
kulturpolitiskt  område  som  innehåller
arkitektur  och formgivning. Frågor  som
rör    och   påverkar   arkitektur   och
formgivning,   dvs.   utformningen    av
människors byggda och formade miljö, har
varit  splittrade på många  områden  och
behandlats  i  skilda  sammanhang  efter
beredning av flera riksdagsutskott.
Betydelsen  för människors livskvalitet
av den fysiska miljöns utformning -  med
tillvaratagande    av   kulturhistoriska
värden  - uppmärksammades när regeringen
i  december  1994  gav Kulturutredningen
tilläggsdirektiv    (dir.     1994:146).
Kommittén  fick i uppdrag att  diskutera
bl.a.  hur  man kan stimulera  regionala
och  lokala  ambitioner som kommer  till
uttryck i omsorgen om den byggda miljön.
Kulturutredningen   betonade   i   sitt
betänkande  (SOU  1995:84  s.   435-448)
arkitekturens  och  samhällsplaneringens
viktiga  roll  i människors  vardag  och
lyfte  fram behovet av kvalitet  i  form
och  gestaltning. Utredningen behandlade
ett  stort  antal aspekter på arkitektur
och   formgivning   och   föreslog   att
regeringen skulle ta initiativ till  att
ett arkitekturpolitiskt handlingsprogram
utarbetas.
I  kulturpropositionen avger regeringen
för  första gången en arkitekturpolitisk
programförklaring. Regeringen  redovisar
att  ett handlingsprogram för arkitektur
och    formgivning   i   Sverige   skall
utarbetas  och  utvecklar  sin  syn   på
innehållet       i      ett       sådant
handlingsprogram.  Regeringen  redovisar
vidare   inriktningen  på  de   framtida
statliga  insatserna för arkitektur  och
formgivning samt de åtgärder som  staten
vidtar   inom  dessa  områden.   Förslag
lämnas  också  om Arkitekturmuseets  och
Röhsska    museets    roll    och     om
resursförstärkningar  för  dessa  museer
under nästa budgetår.
I  tre  motioner, Kr4 (mp) yrkande  29,
Kr13  (kd)  yrkande  11  och  Bo534  (v)
yrkandena  1 och 4, tas upp  frågor  som
ansluter    till    kulturpropositionens
avsnitt  om  arkitektur och formgivning.
Motionärerna        uttrycker        sin
tillfredsställelse  med  att  arkitektur
och  formgivning nu ingår som en  del  i
kulturpolitiken och ansluter sig i stort
till  regeringens bedömningar  samt  för
fram förslag om vissa förtydliganden och
kompletteringar av det som tagits upp  i
kulturpropositionen inom arkitektur- och
formgivningsområdena.
Utskottet    delar   regeringens    och
motionärernas  bedömning av  behovet  av
att   ett  samlat  handlingsprogram  för
arkitektur  och  formgivning  utarbetas.
Utskottet  redovisar och  kommenterar  i
det följande det huvudsakliga innehållet
i    kulturpropositionens   avsnitt   om
arkitektur  och  formgivning   och   tar
ställning till motionärernas förslag.
Regeringens  förslag och bedömningar  i
kulturpropositionen    i    fråga     om
Arkitekturmuseet  och   Röhsska   museet
behandlar  utskottet senare  tillsammans
med           andra          museifrågor
(betänkandeavsnitten 12.5.3 och 12.5.4).
10.2 Bakgrund till ett handlingsprogram
för arkitektur och formgivning
Regeringen     lämnar    en     utförlig
beskrivning  av  bakgrunden  till   sitt
ställningstagande   att   Sverige    bör
utarbeta   ett   handlingsprogram    för
arkitektur och formgivning.
Utskottet   lämnar  en   sammanfattande
redovisning av vad regeringen anfört  om
bakgrunden till det kommande arbetet med
handlingsprogrammet.    Utskottet    gör
därvid     vissa    kommentarer     till
redovisningen.
Regeringen  anför att  utformningen  av
den  byggda och formade miljön, dvs. hur
städerna  och  landsbygden,  byggnaderna
och  bruksföremålen ser ut och fungerar,
påverkar   våra   liv.  Arkitektur   och
formgivning  är kulturyttringar  som  vi
ständigt   och  oundvikligen  kommer   i
kontakt   med  och  som  påverkar   vårt
välbefinnande. Det är, anför regeringen,
en  angelägen kulturpolitisk uppgift att
säkerställa  hög kvalitet i  den  byggda
och  formade  miljön med utgångspunkt  i
människans   behov  av  väl  fungerande,
konstnärligt      genomarbetade      och
stimulerande omgivningar. Hög kvalitet i
arkitektur och formgivning innefattar en
väl  sammanvägd helhet av  funktionella,
tekniska,    ekonomiska,   miljömässiga,
sociala  och estetiska krav.  Arkitektur
och  formgivning rör också  medmänskligt
ansvar,   brukbarhet,  uthållighet   och
ekologi.
I   flera   länder   i   vår   närmaste
omgivning, bl.a. Nederländerna,  Danmark
och       Norge,      har      politiska
handlingsprogram  för   arkitektur   och
formgivning    arbetats    fram.     Den
gemensamma bakgrunden till programmen är
ett missnöje med det som åstadkommits  i
respektive  land  under  senare  år  med
hänsyn till estetik och kvalitet.  Andra
och  tungt  vägande skäl som legat  till
grund  för  planeringen  och  byggandet,
såsom teknik, ekonomi och social omsorg,
har   alltför   ensidigt  fått   påverka
samhällsbygget.  Kvaliteten  har  blivit
ojämn,  ibland bra, men lika ofta fattig
och enformig.
Utskottet  vill  till detta  lägga  att
problemen  inom  de senare  decenniernas
omfattande  byggande ofta har  rört  den
yttre  miljön med betoning  av  enskilda
aspekter     som    funktionsuppdelning,
storskalig produktion m.m. i stället för
en helhetssyn. Den inre miljön kan sägas
ha    präglats    av   väl   preciserade
funktionskrav   på   god   användbarhet,
tillgänglighet  m.m.  men   har   ibland
byggts med oprövade och dåliga material.
De   myndigheter  som  i  samband   med
prövningen av byggfrågor skall företräda
det  gemensamma intresset av att en  god
miljö  skapas och bevaras saknar  i  dag
tillräckligt  inflytande,   och   ibland
också  kompetens, för  att  påverka  den
arkitektoniska kvaliteten. Betoningen av
tekniska och ekonomiska överväganden har
enligt  regeringens uppfattning bidragit
till      gestaltningsfrågans      svaga
ställning.   Sakkunskapen,   som   skall
biträda      byggnadsnämnderna      inom
arkitekturområdet, har i många  kommuner
försvagats.
Något   stort   nybyggnadsprogram   för
Sveriges  del kan enligt vad  regeringen
anför  inte  förväntas inom  överskådlig
tid.  Detta  bör  ge oss  tid  och  goda
möjligheter   att   föra   in   en    ny
humanistisk  dimension i  brukandet  och
utformningen av kulturlandskap,  städer,
byggnader och föremål, som kan genomsyra
verksamheten  även när nybyggandet  åter
ökar.   Enligt  utskottets  mening   bör
ställningstaganden  rörande  nyskapandet
vara    en    av    grundvalarna     för
handlingsprogrammet,       även       om
omfattningen  av byggandet den  närmaste
tiden  inte förväntas bli särskilt stor.
Självfallet  skall denna kultursyn  även
innefatta  den stora uppgiften  framöver
att   omgestalta  och  ta  hand  om  den
bebyggelsemiljö  vi redan  skapat.  Inom
detta  område  har insikt och  kunskaper
ökat under senare tid.
Regeringen  anför att  det  som  byggts
under de senaste femtio åren kommer  att
kräva  särskilda insatser. Detta  arbete
måste   bygga  på  både  förnyelse   och
tradition. Ekologins, ekonomins och  den
sociala  hänsynens  krav,  det  kreativa
samspelet  med befintlig miljö  och  den
goda  arkitekturens  och  formgivningens
krav kommer att vara utmaningar som  ett
handlingsprogram skall ha beredskap  att
möta.
Det  nyvaknade intresset för arkitektur
och  formgivning bör kunna leda till ett
ökat  aktivt  engagemang i gestaltnings-
och formfrågor.
Samspelet  i  hela byggprocessen  måste
enligt   regeringens  bedömning  fungera
bättre.  För  att komma  dit  krävs  ett
målmedvetet  arbete som delas  av  många
aktörer   inom  den  privata   och   den
offentliga   sektorn,   av   beställare,
byggherrar     och    arkitekter     och
formgivare.  Utan  byggherrar  med  höga
ambitioner  är det svårt att  skapa  god
arkitektur.    Utan   producenter    och
konsumenter med kunskap och intresse för
produktens  form och gestaltning  kommer
den bästa formgivare till korta. Det  är
byggherren  respektive  producenten  som
väljer  arkitekt  och  landskapsarkitekt
respektive formgivare och som  bestämmer
de ramar som de kan arbeta inom.
Utskottet  vill tillägga  att  utan  en
engagerad,    kunnig   och   långsiktigt
planerande  byggnadsnämnd  som   ställer
krav på byggherrar och arkitekter är det
svårt att få en god bebyggelsemiljö.  Av
betydelse är också de signaler  som  ges
vid överprövning av ärenden. Även här är
kunskap  och  insikt om arkitekturfrågor
viktig.
Vad  gäller  formgivning  har  Sverige,
till  skillnad  från t.ex.  Finland  och
Danmark, länge avstått från medvetna och
kraftfulla  insatser på olika  plan  för
att  främja inhemsk formgivning.  I  dag
kan  vi se en positiv utveckling mot ett
ökat    intresse   och   internationella
framgångar  för svensk formgivning.  Det
yrkeskunnande och den talang som finns i
Sverige   kommer   inte   till   fullgod
användning.  Tillverkningen  inom  många
formgivningsberoende   områden   har   i
stället  lämnat Sverige.  Betydelsen  av
god formgivning av våra bruksföremål har
underskattats, trots att en  omsorgsfull
formgivning  är  värdefull  från   såväl
kommersiell  som estetisk och  ekologisk
synpunkt.
Staten   har   ett  stor   ansvar   att
stimulera  en  mer kvalitativt  inriktad
arkitektur och formgivning. Statens egna
insatser  där staten uppträder i  rollen
som    byggare   och   förvaltare,   som
beställare,     brukare,     normgivare,
utbildare, inspiratör och föregångare är
viktiga  för  ett reformprogram.  Staten
subventionerar också en del  byggande  i
icke-statlig   regi.   Även   här    bör
kvaliteten  på  den  gestaltade   miljön
kunna höjas.
Det är mot bakgrund av vad som här kort
refererats  som  regeringen  anser   att
staten   bör   bedriva   en   integrerad
kulturpolitik    för   arkitektur    och
formgivning.
10.3 Handlingsprogram
Regeringen  anför  att statens  insatser
inom områdena arkitektur och formgivning
skall medverka till att
-    arkitektur och formgivning ges goda
förutsättningar för sin utveckling,
-   kvalitet och skönhetsaspekter inte
underställs kortsiktiga ekonomiska
överväganden,
-   intresset för hög kvalitet inom
arkitektur och formgivning stärks och
breddas,
-   offentligt och offentligt stött
byggande, inredande och upphandling blir
förebildligt i sina kvalitetskrav,
-   svensk arkitektur och formgivning
utvecklas i ett fruktbart
internationellt samarbete.
Utskottet  redovisar i  det  följande  i
sammanfattning hur regeringen  utvecklar
sin   syn  på  handlingsprogrammet   och
statens  insatser (prop. 3 s.  107-109).
Utskottet gör även vissa kommentarer.
- Arkitektur och formgivning bör ges goda
förutsättningar för sin utveckling.
Lagstiftning och regelverk måste på  ett
tydligt    sätt    bidra    till     att
utformningen, förvaltningen och skötseln
av  den byggda och formade miljön  leder
till  resultat som är i hela  samhällets
långsiktiga intresse.
Ekonomiska  hänsyn får inte  leda  till
att viktiga gemensamma kulturmiljövärden
och estetiska kvaliteter förfuskas eller
skingras   eller   att  den   ekologiska
balansen skadas. Förvaltningsskedet  för
bebyggelsen är viktigt.
När    det   gäller   tillväxten    och
kvaliteten på formgivningsområdet är det
viktigt att målmedvetet stimulera  olika
delar   av   samhället   att   i    ökad
utsträckning efterfråga god  formgivning
samt     att     därvid     satsa     på
produktutveckling,    information    och
marknadsföring   såväl  nationellt   som
internationellt.
- Kvalitet och skönhetsaspekter bör inte
underställas   kortsiktiga    ekonomiska
överväganden.
Regeringen  anför att när  tekniska  och
kortsiktiga ekonomiska aspekter tar över
andra  hänsyn riskerar vi att få miljöer
och  föremål av låg brukbarhet  och  med
begränsad    överlevnadsförmåga.     God
arkitektur och formgivning är en optimal
kombination  av  kvalificerat  arkitekt-
eller formgivningsarbete och gediget och
högkvalificerat      utförande       där
arkitekters  och formgivares,  teknikers
och    hantverkares   skicklighet    och
materialkännedom utnyttjas och får komma
till  sin  rätt.  Det behövs  en  större
medvetenhet om att det är angeläget  att
förlänga     livslängden     på     våra
investeringar  av  både  estetiska   och
ekologiska skäl. Ett bra sätt  att  göra
detta  är  att  ge  produkterna  en  hög
kvalitet - inte minst estetiskt.
Utskottet  vill  i sammanhanget  anföra
att  det  kan  behövas en diskussion  om
arkitekters   och   landskapsarkitekters
ansvar och deltagande under större delar
av   byggprocessen,  dvs.  inte   endast
ansvar   för   förslag,  planering   och
projektering,    utan     även     under
genomförandet  så  att goda  intentioner
beträffande   kvalitet   i   utformning,
detaljer, material m.m. inte förfuskas.
- Kulturhistoriska och estetiska värden i
befintliga miljöer bör tas till vara och
förstärkas.
Samspelet  mellan  det  kulturhistoriska
bevarandearbetet,  naturmiljön  och  den
nyskapande  arkitekturen  är   av   stor
betydelse för kvaliteten i den miljö  vi
lever  i. Ett sådant samspel kan  enligt
utskottets  mening innebära inte  endast
anpassning   utan  även   kontrast   och
dialog.
-   Intresset  för  hög  kvalitet   inom
arkitektur,  formgivning  och  offentlig
miljö bör stärkas och breddas.
Goda   resultat  förutsätter   en   bred
medverkan  från alla dem  som  deltar  i
skapandet  av vår miljö och ett  levande
intresse  hos  en bred allmänhet.  Stat,
kommuner,                     landsting,
utbildningsväsendet,     folkbildningen,
näringslivet, enskilda och institutioner
med  ansvar inom områdena bör  stimulera
till  att frågorna debatteras offentligt
och att intresset och kunskapen ökar.
-   Offentligt   och  offentligt   stött
byggande, inredande och upphandling  bör
bli förebildligt i sina kvalitetskrav.
Hur  staten, landstingen och  kommunerna
och   deras   olika  bolag  bygger   och
förvaltar   sina  egna   byggnader   och
miljöer   liksom  hur  inredningar   och
bruksföremål    väljs    är    speciellt
betydelsefullt.   Här  framgår   tydligt
vilka   prioriteringar  som   offentliga
instanser  gör  samt  deras  inställning
till  kvalitetsfrågor. Det  gäller  inte
bara  utformningen och förvaltningen  av
offentliga byggnader av högt symbolvärde
som  riksdags-  och  regeringsbyggnader,
kommunalhus,          domstolsbyggnader,
universitet,  museer och  liknande  utan
också   de  vardagliga  arbetsmiljöerna,
sjukhusen,  trafikmiljöerna   och   inte
minst  skolorna. Att ställa krav på  och
stimulera till en höjning av kompetensen
och    kvalitetsmedvetandet    hos    de
offentliga  beställarna  är  en   viktig
fråga.
-  Svensk arkitektur och formgivning bör
utvecklas      i      ett      fruktbart
internationellt samarbete.
Sveriges ökade internationella kontakter
och förpliktelser gör det nödvändigt att
delta  i, påverka och inspireras av  vad
som    händer   utomlands   också   inom
arkitektur- och formgivningsområdet. Att
se    den    egna    arkitekturen    och
formgivningen i ljuset av andra  länders
arbete   ger  ovärderliga  insikter   om
självvalda begränsningar och icke  anade
möjligheter.
I  motion Kr13 (kd) yrkande 11 hemställs
att  ledstjärnan  i  handlingsprogrammet
för  arkitektur och formgivning bör vara
medmänskligt     ansvar,     brukbarhet,
uthållighet     och     ekologi.     När
handlingsprogrammet  utformas   är   det
viktigt  att hänsyn tas till  människors
behov.     Estetiska    och    praktiska
kvaliteter  bör komplettera  varandra  i
byggande och formgivning. Ett ekologiskt
byggande  ger  en  hälsosam  miljö   som
håller länge.
I motion Bo534 (v) yrkande 1 tillstyrks
att        ett       arkitekturpolitiskt
handlingsprogram utarbetas. Motionärerna
betonar vikten av att arkitekturen sätts
in  i sitt samhälleliga sammanhang.  Det
krävs också en översyn av de finansiella
aspekterna,     framför     allt     för
bostadsbyggandet.    Handlingsprogrammet
bör   förankras  i  hembygdsförbund  och
stadsdelsföreningar.  Vidare  framhåller
motionärerna  möjligheten att  inom  den
särskilda  vuxenutbildningssatsning  som
startar  den  1  juli 1997 vidareutbilda
arbetslösa      från      byggbranschen,
arkitekter,    ingenjörer,   hantverkare
m.fl.,  i ny och nygammal teknik  och  i
byggnadsrenovering   med    miljövänliga
förtecken (yrkande 4).
Utskottet  anser  att de  önskemål  som
framförs  i motion Kr13 (kd) om särskild
hänsyn  till  faktorer som  medmänskligt
ansvar,   brukbarhet,  uthållighet   och
ekologi   i   handlingsprogrammet    för
arkitektur  och  formgivning   bör   bli
tillgodosedda   mot  bakgrund   av   vad
regeringen anfört i kulturpropositionen.
Med    utgångspunkt   i    de    begrepp
motionärerna   anger,   har   regeringen
framhållit  att  det  är  angeläget  att
säkerställa  hög kvalitet i  den  byggda
och  formade  miljön med utgångspunkt  i
människans   behov  av  väl  fungerande,
konstnärligt      genomarbetade      och
stimulerande  omgivningar.  Vidare   har
regeringen       understrukit        att
funktionella,   tekniska,    ekonomiska,
miljömässiga, sociala och estetiska krav
skall  tillgodoses. Utskottet anser  att
något  särskilt uttalande  av  riksdagen
inte  är påkallat varför motionsyrkandet
avstyrks.
Utskottet anser mot bakgrund av vad som
anförts  i kulturpropositionen  att  det
inte   heller   är  påkallat   med   ett
uttalande   från   riksdagen   om    att
arkitekturen  skall  sättas  in  i  sitt
samhälleliga sammanhang då regeringen  i
sin  programförklaring inför arbetet med
handlingsprogrammet för  arkitektur  och
formgivning tagit upp ett stort antal, i
detta        betänkande       återgivna,
samhällsaspekter     på     nyskapandet,
gestaltningen,     formgivningen     och
bevarandet   av   den  byggda   och   av
människor   formade  miljön.   Utskottet
anser        att        den        stora
vuxenutbildningssatsningen, lika väl som
annan  utbildning  på gymnasienivån  och
utbildning inom högskolan, bör kunna  ge
många  arbetslösa  tillfälle  att   både
aktualisera  sina gamla kunskaper  inför
ett  återinträde på arbetsmarknaden  och
att  skaffa sig nya kunskaper  som  blir
till  nytta  i  ett mera ekologiskt  och
hållbart byggande med hänsyn tagen  till
kulturarvet.   Sådan  verksamhet   finns
också  inom  arbetsmarknadsverksamheten,
t.ex.    i   form   av   byggnadshyttor.
Utskottet har i det föregående redovisat
nya  satsningar  inom utbildningsområdet
på arkitektur och design. Motionen är  i
dessa delar tillgodosedd. Med hänvisning
till  det  anförda  avstyrker  utskottet
motion Bo534 (v) yrkandena 1 och 4.
10.4 Åtgärder
Regeringen   redovisar   slutligen    de
åtgärder  den kommer att vidta  för  sin
del för att föra arbetet med den närmare
utformningen    av   handlingsprogrammet
vidare.
En interdepartemental tjänstemannagrupp
med  uppgift  att  bevaka  och  initiera
regeringskansliets frågor med anknytning
till  arkitektur  och  formgivning   har
inrättats.  Därmed  ges  förutsättningar
för  att frågorna skall få en samlad och
kraftfull        behandling         inom
regeringskansliet. Behov av  översyn  av
de  lagar  och förordningar som påverkar
arkitekturområdet,   t.ex.   plan-   och
bygglagen   och   lagen   om   offentlig
upphandling,   särskilda  uppdrag   till
olika  myndigheter att redovisa  hur  de
verkar  eller avser verka för att främja
kraven   på  en  kvalitativt   god   och
konstnärligt     stimulerande     miljö,
konsekvensbedömningar av olika  statliga
bidrag   och  stimulansåtgärder   liksom
informationssatsningar av olika slag  är
exempel  på  frågor som  bör  behandlas.
Internationellt      samarbete       och
erfarenhetsutbyte mellan i  första  hand
de nordiska länderna skall eftersträvas.
Resultatet av arbetet kommer fortlöpande
att rapporteras till riksdagen.
Regeringen anser att det är viktigt att
staten   markerar   formgivningsområdets
betydelse för både kultur och näringsliv
och  stärker  viljan att få  till  stånd
långsiktiga   satsningar.   Frågan    om
behovet  av ett statligt designråd  samt
dess  relation  till  redan  existerande
intressenter  på  området   kommer   att
behandlas   i  samband  med  regeringens
vidare  arbete  med  handlingsprogrammet
för arkitektur och formgivning.
Boverket   har   fått  i   uppdrag   av
regeringen  att  analysera  vilken  roll
plan- och bygglagen (1987:10) har spelat
avseende     bristande     arkitektonisk
kvalitet   i  den  byggda  och   anlagda
miljön.  Om  Boverket finner  att  lagen
eller   dess  tillämpning  har  påverkat
kvaliteten  i  negativ  riktning   skall
förslag  lämnas  till åtgärder  som  kan
leda  till  att  ökad  hänsyn  tas  till
arkitektonisk kvalitet.
Lagen    (1992:1528)    om    offentlig
upphandling  har kritiserats,  bl.a.  av
arkitekter   och  ingenjörer.   Kritiken
handlar     främst    om    att     EG:s
tjänsteupphandlingsdirektiv    på    ett
ofullständigt  sätt  införlivats  i  den
svenska  lagen.  I  jämförelse  med  EG-
direktivet har i den svenska lagen bl.a.
kvalitetsaspekter     och      estetiska
kriterier för bedömning nedtonats. Många
hävdar    att    detta    leder     till
upphandlingar  i vilka kriteriet  lägsta
pris   överbetonats  på   bekostnad   av
överväganden om långsiktig kvalitet  och
ekonomi. Regeringen avser att noga följa
frågorna och överväga behov av åtgärder.
Utskottet välkomnar en diskussion  av
frågor  som rör hänsynstagande  till  de
estetiska      och      kvalitetsmässiga
aspekterna    vid    upphandling    inom
arkitektur-       och      formområdena.
Motsvarande   frågor  kan   också   vara
aktuella    inom    andra    delar    av
kulturområdet.
Den  interdepartementala  arbetsgruppen
Kultur i skolan som tillsattes 1995  har
bl.a. till uppgift att arbeta med frågor
som  rör  skolan  som  kulturmiljö.  Hur
landets skolbyggnader och skolgårdar  är
utformade  påverkar barns och  ungdomars
livskvalitet,  liksom deras  inställning
till   betydelsen  av   en   omsorgsfull
utformning  av den fysiska miljön.  Goda
exempel   på   skolor  som   satsat   på
utveckling  av arbetsmiljön  bör  lyftas
fram.
Arkitektutbildningen  är  kortare  (4,5
år)  i  Sverige än i övriga länder  inom
den      Europeiska     unionen,     där
utbildningens längd varierar mellan  fem
och   sex  år.  Många  hävdar   att   en
förlängning  av utbildningen  skulle  ge
möjlighet  till  fördjupning   i   såväl
gestaltningsfrågor som arkitektens  roll
i plan- och byggprocessen.
I   budgetpropositionen  för  år   1997
föreslår regeringen ökade satsningar  på
design  och  arkitektur, såsom  resurser
för  50 nya helårsstudenter inom området
design och en påbyggnadsutbildning om 40
poäng   för   fem  helårsstudenter   för
arkitekter, konstnärer och tekniker  för
konstnärlig gestaltning av vägar,  broar
och     övriga    trafikmiljöer.     För
samarbetsprojekt   inom    designområdet
mellan  de konstnärliga och de  tekniska
utbildningarna och näringslivet föreslås
att  5 miljoner kronor per år anslås för
de kommande tre budgetåren.
Enligt  motion Kr4 (mp) yrkande  29  bör
ett  tillägg göras i plan- och bygglagen
(1987:10)  som innebär att kommunen  kan
stoppa  byggandet av  hus  som  inte  är
vackra  nog. Motionärerna hänvisar  till
att  den  norska plan- och byggnadslagen
innehåller en s.k. skönhetsparagraf.  De
anser    att    vad    som    sägs     i
kulturpropositionen  om  att  kvalitets-
och    skönhetsaspekter    inte    skall
underställas   kortsiktiga    ekonomiska
överväganden  bör  stärkas   genom   den
föreslagna kompletteringen av plan-  och
bygglagen.
I   XII   kap.  74  §  p.  2  plan-   og
bygningsloven     (1985:77)      stadgas
följande.
Kommunen  skal se til at ethvert  arbeid
som   omfattes  av  lovens  §  93,  blir
planlagt  og  utfört slik at  der  etter
kommunens     skjönn     tilfredssteller
rimelige  skjönnhetshensyn  både  i  seg
selv   og  i  forhold  til  omgivelsene.
Skjemmende  farger er  ikke  tillatt  og
kreves endret.
Utskottet hänvisar till det uppdrag  som
givits till Boverket att göra en översyn
av  den  svenska  plan-  och  bygglagens
(1987:10)   roll  för  den  byggda   och
anlagda miljön och att komma med förslag
till åtgärder som kan leda till att ökad
hänsyn  tas till arkitektonisk kvalitet.
Motionsyrkandet avstyrks därmed.
I motion Kr8 (s) redovisas planer på att
utvidga verksamhet bedriven vid Smålands
Konstarkiv  i Värnamo till  ett  centrum
för  konst  och  form  benämnt  Smålands
Arena  för  Konst  och  Form  i  Norden.
Verksamheten  skall  utvidgas  till  att
omfatta  både  konst och industridesign.
Konstnärer  och  formgivare  skall   där
kunna  mötas  och  få stimulans  i  sitt
skapande.        Tillsammans         med
internationella   utställningar    skall
detta  skapa  en kreativ miljö  som  ger
inte   endast  Småland  utan  en  större
region   förutsättningar  att  ge   sina
medborgare  ett  rikt  immateriellt  och
materiellt   liv.  Staten   bör   stödja
verksamheten     med     medel     under
uppbyggnadsskedet  och   därefter   till
driften.
Utskottet     påminner      om      att
kulturpropositionen     innebär      att
särskilda    medel    tillskjuts     för
uppbyggnaden  av  en  basutställning   i
Arkitekturmuseets    nya    byggnad    i
Stockholm  (se avsnitt 12.5.3)  och  att
särskilda medel tilldelas Röhsska museet
i  Göteborg  samtidigt som detta  museum
får ett nätverksansvar för konsthantverk
och    formgivning   (avsnitt   12.5.4).
Statliga    medel   går    också,    via
Kulturrådet,   till  föreningen   Svensk
form.  Utskottet  har i  det  föregående
redovisat att regeringen anser  att  det
är    viktigt   att   staten    markerar
formgivningsområdets betydelse för  både
kultur och näringsliv och stärker viljan
att    få    till    stånd   långsiktiga
satsningar.   Regeringen   kommer    att
behandla  frågan  om  behovet   av   ett
statligt  designråd samt  dess  relation
till  redan existerande intressenter  på
området  i  samband  med  det  fortsatta
arbetet     med     handlingsprogrammet.
Utskottet   anser  att  detta  fortsatta
arbete   får  visa  i  vad   mån   andra
särskilda   åtgärder  för   att   stödja
formgivningen i landet är påkallade. Med
det  anförda avstyrker utskottet  motion
Kr8 (s).
11  Bild- och formkonst (prop. 3 avsnitt
13)
11.1 Inriktningen på de framtida
insatserna för bild- och formkonsten
(prop. 3 avsnitt 13.1)
Regeringen   anför   inledningsvis   att
bildkonsten   kanske   är    den    mest
nyskapande    konstformen     i     dag.
Bildspråket  har dessutom fått  en  allt
större           betydelse           som
kommunikationsmedel.   Bildkonsten   har
dock   berörts   minst  av  kulturlivets
regionalisering. Få länsmuseer har axlat
den   förväntade  rollen  som  regionala
kulturinstitutioner för bildkonsten.  De
satsningar  på  detta som  gjorts  under
1990-talet  har fått liten  effekt.  Det
minskade  byggandet har fått  effekt  på
beställning  av  offentlig  konst.   Mot
bakgrund  av  det växande intresset  för
bild- och formkonsten, inte minst i  den
unga   generationen,   är   det   enligt
regeringens uppfattning av stor vikt att
det  skapas  möjligheter  för  människor
över    hela   landet   att   få    möta
samtidskonsten.
Statens insatser inom området bild- och
formkonst bör syfta till att
-     fler  får  ta  del  av  bild-  och
formkonst av god kvalitet oavsett var de
bor i landet,
-   fler, särskilt barn och ungdomar,
får möjlighet till eget skapande,
-   verksamheter inom samtidskonsten
utvecklas och stärks,
-   konstnärlig kvalitet, mångfald och
utveckling främjas,
-   konstbildningens roll stärks,
särskilt i regionerna,
-   bildkonsten intar en naturlig och
framträdande plats i den gemensamma
miljön.
Utbudet  av  kvalificerad  bildkonst  är
koncentrerad      till      de       tre
storstadsområdena. Regeringen anför  att
Malmöregionen under senare  tid  intagit
en   särställning  när  det  gäller  den
samtida   och  internationella  konsten.
Moderna museet, med sina konsthistoriskt
sett  betydande samlingar, flyttar in  i
en  ny  byggnad  under Kulturåret  1998.
Regeringen finner anledning att i  detta
sammanhang  erinra om museets  uppgifter
inom  samtidskonsten.  Museet  bör,  vid
sidan   av   sina   museala   uppgifter,
återfinna   sin   tidigare   roll    som
vägröjare, introduktör, debattforum  och
arena    för   den   samtida    konsten.
Möjligheten  att  möta  nya  strömningar
inom  bildkonsten bör öka i hela landet.
Länsmuseerna bör därvid spela en  viktig
roll.

11.2 Utställningsersättning (prop. 3
avsnitt 13.2)
Regeringen  anför  att  många  och   bra
tillfällen  att  ställa  ut   har   stor
betydelse  för  den nyskapande  konsten.
Det  behövs utställningsarrangörer, även
utanför  storstäderna,  som  visar   den
nyskapande  konsten utan att  främst  se
till      konstverkens      kommersiella
betydelse.     Statens     stöd     till
konstbildningsrörelsen har lett till ett
breddat     konstintresse     och     en
kvalitetshöjning        av        lokala
utställningar.  Statens   insatser   bör
inriktas  på  fortsatt  kvalitetshöjning
och  på  att  utveckla  former  för  att
introducera konsten för nya  grupper.  I
budgetpropositionen föreslår  regeringen
att stödet till det konstbildande arbete
som    bedrivs   bl.a.   inom   Sveriges
konstföreningars     riksförbund     och
Folkrörelsernas   konstfrämjande   skall
ökas  med  4  miljoner kronor.  Ökningen
avser    utställningsersättning     till
konstnärer  inom bild- och  formområdet.
Denna  fråga tar utskottet upp senare  i
betänkandet vid behandlingen av anslaget
Bidrag   till   bild-  och   formområdet
(avsnitt 19.5).

11.3 Statens konstråd (prop. 3 avsnitt
13.3)
Regeringen tar först upp frågan om konst
i   lokaler   för  statlig   verksamhet.
Regeringen  anser  att Statens  konstråd
bör bekosta fast konst endast om man kan
räkna  med att statlig verksamhet kommer
att bedrivas i lokalerna under lång tid.
Konstrådet    skall   kunna   finansiera
förvärv av fast konst som överlåts  till
bolag  om lokalerna är avsedda  för  ett
långsiktigt bruk av staten. Ansvaret för
förvärv och utplacering av lös konst bör
kvarstå hos Konstrådet.
Konstrådet   skall  enligt  regeringens
uppfattning även kunna göra  insatser  i
andra  gemensamma miljöer än sådana  som
är avsedda för statlig verksamhet. Denna
utvidgning   av  Konstrådets   uppgifter
behandlar   utskottet  i  det   följande
(avsnitt 11.4).

11.4 En bredare insats för konstnärlig
gestaltning av den gemensamma miljön
(prop. 3 avsnitt 13.4)
I   budgetpropositionen  för   år   1997
föreslår  regeringen att det bidrag  som
Boverket   disponerar  för   konstnärlig
utsmyckning   i   bostadsområden   skall
upphöra  och att Statens konstråd  skall
tillföras   15   miljoner   kronor   för
medverkan vid konstnärlig gestaltning av
olika   slags   samhällsmiljöer,   t.ex.
skolor,   fritidslokaler,   torg-    och
gaturum,     lokala     service-     och
affärscentrum,        trafik-        och
industrimiljöer. Stor vikt  bör  även  i
fortsättningen        läggas         vid
bostadsmiljöer, liksom vid  miljöer  där
barn  och  ungdomar  vistas.  Regeringen
föreslår   i   kulturpropositionen   att
riksdagen  skall godkänna vad regeringen
förordar   om  en  vidgad  uppgift   för
Statens  konstråd,  nämligen  att   göra
insatser även i andra gemensamma miljöer
även  sådana som är avsedda för  statlig
verksamhet.
Enligt  motion Kr260 (m) yrkande  10  i
denna    del   bör   statens   uppgifter
renodlas.    Därför   bör    Konstrådets
uppgifter  inte utvidgas  på  föreslaget
sätt.
Utskottet har inte något att erinra mot
att  Konstrådet får den vidgade  uppgift
som  föreslås i kulturpropositionen  och
föreslår  att  riksdagen med  avslag  på
motion  Kr260  yrkande 10  i  denna  del
godkänner  regeringens förslag  i  denna
fråga.   Utskottet   behandlar   i   det
följande   under  anslaget   Konstnärlig
gestaltning  av  den  gemensamma  miljön
(avsnitt  19.2) frågan om överföring  av
medel från Boverket till Konstrådet.
I  motion  Kr230  (m) hemställs  om  en
decentralisering     av      Konstrådets
konstinköp  till lokala museer  för  att
gynna mångfalden vid statens konstinköp.
Utskottet    vill   erinra    om    att
Konstrådets  upphandling  sköts  av  ett
tiotal  projektledare, som är  regionalt
fördelade  över  landet  och  har   stor
överblick    över   landets    konstliv.
Konstförvärven  sker i nära  samråd  med
lokalbrukarna.    Utskottet    avstyrker
förslaget  i motion Kr230 om överförande
av inköpsuppdraget till lokala museer.
I  motion Kr4 (mp) yrkande 30 hemställs
att   riksdagen  som  sin   mening   ger
regeringen  till  känna  att  1   %   av
byggkostnaderna  skall   användas   till
estetisk   utformning  och   konstnärlig
utsmyckning  vid  ny- och  ombyggnad  av
offentliga  lokaler,  hyresbostäder  och
bostadsrätter.
Utskottet       delar       regeringens
uppfattning,    vilken    uttrycks     i
kulturpropositionen,  att  de   statliga
konstinköpen snarare bör grundas  på  en
kulturpolitisk bedömning än att  kopplas
till nivån på det statliga byggandet vid
en given tidpunkt, särskilt om byggandet
har  liten omfattning. Dock bör 1  %  av
den  totala byggkostnaden kunna vara ett
rimligt    riktmärke   vid   konstnärlig
utsmyckning   av  enskilda   byggobjekt.
Vidare vill utskottet framhålla att  det
inte  skulle vara en framkomlig väg  att
få  en bättre estetisk utformning av ny-
och  ombyggnader genom att ange en exakt
procent  av byggkostnaderna att användas
till den estetiska utformningen. Det får
förutsättas    att    byggherrar     och
arkitekter   strävar  efter   att   låta
byggprojekten i sin helhet genomsyras av
omtanke  om  den estetiska utformningen,
materialvalet,  detaljernas   utformning
m.m. utan att det sätts upp mål för  hur
stor  - eller liten - del av kostnaderna
som  skall avse arbetet med utformningen
av   byggobjektet.  Utskottet  avstyrker
därmed motion Kr4 (mp) yrkande 30.
Enligt motion Kr283 (c) yrkande 27  bör
en  procent av infrastruktursatsningarna
gå   till  konstnärlig  utsmyckning  och
utformning   av  de  byggda   miljöerna.
Riksdagen  bör göra ett principuttalande
av  denna innebörd som skall gälla  alla
offentliga      investeringar       inom
kommunikationsområdet.
Utskottet  erinrar  om  att  Konstrådet
deltar  i den konstnärliga utsmyckningen
av     byggnader    i    samband     med
infrastruktursatsningar,    t.ex.     av
järnvägsstationer      och      statliga
flygplatsbyggnader. Utskottet har i  det
föregående tillstyrkt att Konstrådet får
ett  vidare  uppdrag och att  Konstrådet
skall  kunna  medverka  vid  konstnärlig
gestaltning      även      av      andra
samhällsmiljöer än lokaler  för  statlig
verksamhet,    dock   i   första    hand
bostadsmiljöer och miljöer där barn  och
ungdomar vistas.
Det    torde   vara   svårt   att   vid
utformningen  av trafikmiljöer  avgränsa
särskilda medel avsedda för arbetet  med
utformningen. I stället bör alla som  är
inbegripna i arbetet med att utforma nya
och  gamla  miljöer vid vägar, järnvägar
m.m. ha en sådan insikt och kunskap  att
omsorgen om miljöernas utformning  ingår
som   en  naturlig  del  i  planeringen,
projekteringen     och    genomförandet.
Utskottet  erinrar om att  regeringen  i
årets     budgetproposition     beräknar
permanenta  resurser under utgiftsområde
16  för  en påbyggnadsutbildning  om  40
poäng  för  arkitekter,  konstnärer  och
tekniker för konstnärlig gestaltning  av
vägar,  broar  och övriga trafikmiljöer.
Utskottet  vill  också  nämna   att   de
statliga  trafikbolagen  t.ex.  genomför
arkitekttävlingar  inför  stora  byggen.
Nyligen  har  en internationell  tävling
avgjorts  om utformningen av  Banverkets
planerade järnvägsbro över Årstaviken  i
Stockholm. Utskottet kan inte tillstyrka
att  en  sådan  regel  som  föreslås   i
motionen  skall införas för de  statliga
myndigheterna     och     bolagen     på
trafikområdet.   Riksdagen   bör   avslå
motion Kr283 (c) yrkande 27.
11.5 Nämnden för utställningar av nutida
svensk konst i utlandet (NUNSKU) (prop.
3 avsnitt 5)
Regeringen  föreslår  att  Nämnden   för
utställningar av nutida svensk  konst  i
utlandet  (NUNSKU) skall  avvecklas  och
att nämndens uppgifter skall övertas  av
Moderna museet inom Statens konstmuseer.
Utskottet    föreslår   att   riksdagen
godkänner det som regeringen förordar om
NUNSKU.

11.6 Nationellt uppdrag inom
samtidskonsten (prop. 3 avsnitt 13.6)
Regeringen  betonar vikten  av  att  det
lokala  konstlivet i landet  vitaliseras
och får kontakt med nya strömningar inom
samtidskonsten. I detta  sammanhang  har
Moderna museet ett självklart nationellt
utvecklingsansvar.  Denna  uppgift   bör
fullgöras    i    nära    kontakt    med
institutioner  och  konstnärer   i   och
utanför    landet.   Ett    systematiskt
samarbete  bör etableras mellan  Moderna
museet  och regionala institutioner  med
hög kompetens inom området samtidskonst.
I   syfte   att  utveckla   ett   sådant
kvalificerat     samarbete      föreslår
regeringen    att   ett    tidsbegränsat
nationellt uppdrag inrättas inom området
samtidskonst.
Regeringen avser att ge Malmö konsthall
det  nationella tidsbegränsade uppdraget
inom samtidskonsten. En huvuduppgift för
Malmö  konsthall bör vara att verka  för
att  internationella  konstutställningar
av  hög  kvalitet förs till Sverige  och
visas på så många platser som möjligt  i
landet.  Malmö  konsthall skall  fungera
som   samordnare   i  ett   systematiskt
samarbete  mellan  Moderna  museet   och
Malmöområdets konstinstitutioner.
Utskottet   tillstyrker  att  riksdagen
godkänner det som regeringen förordar om
tidsbegränsat  nationellt  uppdrag  inom
området samtidskonst.

11.7 Slöjd för barn och ungdomar (prop.
3 avsnitt 13.7)
Enligt    regeringens   bedömning    har
erfarenheterna   av  försöksverksamheten
med  rikskonsulent i hemslöjd  för  barn
och    ungdom    varit    positiva.    I
propositionen  anförs att satsningar  på
dessa   grupper,  utifrån  deras   olika
behov,  måste  bedrivas målmedvetet  och
långsiktigt. För att arbetet skall kunna
fortsätta föreslår därför regeringen att
det statliga stödet till rikskonsulenten
i  hemslöjd för barn och ungdom  på  500
000 kronor görs permanent.
Frågor    om    medelsanvisning    m.m.
behandlar utskottet i ett senare avsnitt
i detta betänkande (avsnitt 19.4).

12  Kulturarvet (prop. 3 avsnitt 14)
12.1 Inledning
Regeringen  anför  att de  genomgripande
förändringar  som präglat  samhället  de
senaste decennierna har föranlett staten
att   genomföra   satsningar   för   att
kulturarvet i större utsträckning  skall
kunna  bevaras och förmedlas. Detta  har
bl.a.  skett genom lagstiftning och  nya
medel  till  olika typer av verksamheter
samt     genom     stöd     till     den
professionalisering av sektorn som bl.a.
det ökade samarbetet med andra delar  av
samhället  krävt. Kulturarvets ställning
i   samhället  har  därför  stärkts  och
medvetenheten om dess betydelse har ökat
(prop. s. 126).

12.2 Inriktningen på de framtida
insatserna för kulturarvet (prop. 3
avsnitt 14.1)
Regeringens   bedömning   innebär    att
statens insatser bör syfta till att
-    jämna  ut  de skillnader som  finns
mellan  olika grupper av människor  när
det gäller bevarandet av och tillgången
till kulturarvet,
-   stärka intresset för kulturarvet och
medvetenheten om dess betydelse för
samhället.
Bl.a.  anges att de centrala uppgifterna
i  arbetet med kulturarvet är att bevara
och    förmedla.   Under   de    senaste
decennierna    har   de   professionellt
verksamma inom sektorn blivit fler. Stöd
i  den allmänna opinionen och engagemang
hos  föreningar och enskilda kommer dock
alltid  att  behövas,  oavsett  hur  väl
organiserad   och  rustad  sektorn   är.
Samarbetet     mellan    sektorn     och
allmänheten   måste   därför    ständigt
vidgas.  Kulturarvspolitiken  skall   ta
ansvar   både  för  kunskapen   om   och
tolkningen av kulturarvet och  härigenom
medverka     till    ett    ansvarsfullt
användande. Staten har - anförs det - en
formande  roll  för  kulturarvet   genom
bl.a.  den  lagstiftning som  finns  för
kulturmiljön  och myndighetsarkiven  och
det insamlingsarbete som de statliga och
statsfinansierade museerna utför.
Utskottet har inte något att erinra mot
regeringens bedömning.
I  detta  sammanhang behandlar utskottet
två  motioner, nämligen motion Kr208 (s)
och  motion  Kr264 (c), som båda  syftar
till att staten skall stödja inrättandet
av en tjänst som länshembygdskonsulent i
varje län.
Utskottet vill inledningsvis erinra  om
den   nära  koppling  som  finns  mellan
hembygdsrörelsen   och   de    regionala
museerna,     som     ofta     övertagit
hembygdsrörelsens samlingar. I flertalet
länsmuseer      är      hembygdsrörelsen
representerad i styrelserna.  I  en  del
län  ger  länsmuseerna visst  stöd  till
hembygdsföreningarnas arbete. I fem  län
finns     särskilda     tjänster     som
hembygdskonsulenter  vid   länsmuseerna.
Konsulenterna     står     helt     till
hembygdsförbundets    förfogande     med
administration,              rådgivning,
kursverksamhet etc. I några  län  bidrar
landstingen      med      medel      för
konsulentverksamhet.   I    andra    län
erhåller hembygdsföreningarna endast ett
sporadiskt  offentligt stöd,  t.ex.  vid
publicering  av en bok om  hembygden.  I
Skåne  har  en  särskild  modell  valts,
innebärande  att  Skånes Hembygdsförbund
är   huvudman  för  landsantikvarien   i
Malmöhus  län.  Landsantikvarietjänsten,
som  är helt fristående från museerna  i
länet,  finansieras  av  Malmöhus   läns
landsting. Under landsantikvarien  finns
två         halvtidstjänster         som
hembygdskonsulent,  varav  den  ena   är
placerad i Malmöhus län och den andra  i
Kristianstads län. En annan  modell  har
valts   för   Älvsborgs  län,   där   en
hembygdsgrupp  finns  inom   länsmuseet.
Gruppen består av ämnesspecialister inom
den     regionala     museiverksamhetens
samtliga     verksamhetsområden      för
samverkan med länets hembygdsförbund och
hembygdsföreningar.     Hembygdsgruppens
sammansättning  är unik för  landet  och
dess arbetsätt byggs för närvarande  upp
i nära samråd med hembygdsrörelsen.
Någon  entydig bild av hur stödet  till
hembygdsrörelsen                     och
konsulentverksamheten är uppbyggt  finns
således inte.
Sveriges               Hembygdsförbunds
riksorganisation       omfattar       26
hembygdsförbund, till  vilka  ett  stort
antal   lokala   hembygdsföreningar   är
anslutna. Sveriges Hembygdsförbund  vill
medverka  till  att  föra  den   svenska
bygdetraditionen   vidare   och   sprida
kännedom  om  hembygdstanken   både   på
landsbygden och i städerna. Verksamheten
inom   hembygdsrörelsen   bedrivs   till
största delen ideellt och går ut på  att
främja  hembygdens kultur och verka  för
vården  av natur, landskap och miljö.  I
hembygdsrörelsens  uppgifter  ingår  att
t.ex.  samla  och  förmedla  kunskap  om
kulturarvet,   påverka    opinionen    i
bevarandefrågor,   bevaka   natur-   och
miljöfrågorna,    verka     för     ökad
kulturturism och ekoturism m.m.
Enligt   utskottets   uppfattning    är
hembygdsrörelsens engagemang synnerligen
betydelsefullt för uppgiften att  bevara
och  hålla kulturarvet levande  och  att
bygga  upp  en  känsla  för  den  lokala
identiteten. Hembygdsrörelsen har  också
betydelse      för      kultur-      och
landsbygdsturismen och för den regionala
utvecklingen. Rörelsen får sin särskilda
styrka  genom att den bärs upp av  många
eldsjälar.
Då  det  gäller  motionskraven  på  ett
statligt  stöd  till  verksamheten   med
länshembygdskonsulenter  vill  utskottet
erinra  om att det redan inom ramen  för
det  nuvarande regionala museistödet  är
möjligt  för länsmuseerna att stödja  en
sådan  verksamhet. Så sker också  -  som
visats  -  vid  några regionala  museer.
Erfarenheterna från samarbetet  är  goda
både      från     länsmuseerna      och
hembygdsrörelsen.   Det   ankommer    på
Kulturrådet att fastställa antalet stöd-
enheter  för  de  regionala  museerna  i
enlighet  med  vissa angivna  kriterier,
som   bl.a.   avser  kulturmiljöarbetet.
Utskottet  utgår från att det  bör  vara
möjligt för de regionala museerna att  -
på det sätt som i dag sker i många län -
även  i  fortsättningen, inom ramen  för
det     reformerade    stödet,     bistå
hembygdsrörelsen  i  dess  strävan   att
administrera  och samordna  verksamheten
regionalt.
Utskottet vill i sammanhanget  tillägga
att  en särskild satsning nyligen gjorts
på  hembygdsrörelsen inom ramen för  det
s.k.  SESAM-projektet, ett  projekt  som
bl.a.     syftar    till    att    rädda
museisamlingar.         (SESAM-projektet
redovisas  även  i  följande  avsnitt  i
detta    betänkande.)   Härigenom    har
länsmuseerna fått möjlighet att anställa
minst en person under ca två år för  att
ta    hand    om   hembygdsföreningarnas
samlingar.   Arbetet  utförs   av   unga
arbetslösa   akademiker   som   utbildas
särskilt för uppgiften.
Med  hänvisning till det anförda  anser
utskottet  att  de  aktuella  motionerna
inte  bör föranleda något initiativ från
riksdagen. Motionerna avstyrks.
12.3 Handlingsprogram om kulturarv och
främlingsfientlighet (prop. 3 avsnitt
14.2)
I     kulturpropositionen     informerar
regeringen     om     att     den      i
budgetpropositionen   föreslår   att   1
miljon  kronor skall anvisas för  bidrag
till   institutioner  som  vill   arbeta
aktivt med frågor som rör kulturarv  och
främlingsfientlighet   (anslaget   A   2
Bidrag   till  allmän  kulturverksamhet,
utveckling      samt     internationellt
kulturutbyte och samarbete).
Utskottet  hänvisar till propositionen,
där   skälen  för  förslaget   redovisas
(s. 129-130). Utskottet vill understryka
vikten   av  att  institutionerna   inom
kulturarvssektorn medverkar i kampen mot
rasism     och     främlingsfientlighet.
Därvidlag     bör    handlingsprogrammet
Kunskap  som  kraft, som  utarbetats  av
Statens  historiska museum,  kunna  vara
till god hjälp.

12.4 SESAM - öppna museisamlingarna
(prop. 3 avsnitt 14.3)
I propositionen lämnas en redovisning av
SESAM-projektet,    en    satsning    på
sammanlagt 235 miljoner kronor  för  att
bevara   och  öppna  kulturskatterna   i
museer, arkiv etc. Samtliga projekt  som
tilldelats  medel skall  vara  avslutade
senast  vid  utgången av år 1998.  SESAM
torde  då  ha  skapat sysselsättning  åt
cirka  400  unga, arbetslösa  akademiker
och hantverkare.
I   propositionen  anges   att   SESAM-
projektet aktualiserar inte bara  frågor
om   samlingarnas  fysiska  status  utan
också  om  deras innehåll. Bl.a.  anförs
att  det är väsentligt att fundera kring
själva  samlandet  och  dokumentationen.
Vad  är det för utgångspunkter som styrt
och   ännu  styr  detta  arbete?   Vilka
gruppers  kulturarv är det man valt  att
bevara   i   det  förflutna  och   vilka
gruppers kulturarv är det som lyfts fram
i      utställningar      och      annan
programverksamhet   i   dag?   Hur   ser
luckorna ut? Det är - menar regeringen -
av stor vikt att arbetet med kulturarvet
kopplas  till en analys ur olika sociala
perspektiv,  t.ex.  med  utgångspunkt  i
teman som klass, kön, kulturell bakgrund
och  generation, så att  olika  gruppers
kulturarv   dokumenteras,  bevaras   och
förmedlas  till allmänheten.  Vidare  är
det    nödvändigt   att   varje   museum
upprättar  en tydlig insamlingsplan  och
att   överenskommelser  museer   emellan
kommer  till  stånd så att inte  onödiga
dubbleringar  eller ödesdigra  luckor  i
samlingarna        uppstår.         Inom
Kulturdepartementet pågår ett arbete med
att  ta  fram ett förslag som  skall  ge
museerna  möjlighet  att  också   avföra
föremål ur samlingarna.
Utskottet har inte något att erinra mot
de bedömningar som görs i propositionen.
Utskottet  behandlar i detta  sammanhang
fyra  motionsyrkanden som rör frågor  om
bildvård.
Två motionsyrkanden syftar till att ett
s.k.  SESAM-projekt för  foto  och  film
skall   påbörjas.   Motionärerna   bakom
motion  Kr283 (c) anser att en kraftfull
satsning  bör göras för att  bevara  och
tillgängliggöra den fotografiska  bilden
(yrkande    18).   Liknande   synpunkter
framförs  av  motionären  bakom   motion
Kr210   (s)  som  även  framhåller   att
vårdbehoven är omfattande när det gäller
foto och film.
Nordiska  museet  är ansvarsmuseum  för
kulturhistoriskt  fotografi.   Fotorådet
med representanter för museer, arkiv och
bibliotek  samt  Fotosekretariatet   vid
Nordiska museet har nyligen upprättat en
bevarandeplan och lägesrapport,  benämnd
Mot  glömskans  tyranni,  i  vilken  ett
konkret  förslag  presenteras  till   en
nationell   bevarandeplan  för   svenskt
fotografi. Planen som under hösten  1996
är  ute  på  remiss avser den historiskt
viktiga     stillbilden.    I     planen
konstateras att det även finns ett stort
behov  av en bevarandeplan för film  och
video.   Bl.a.   föreslås   att   SESAM-
satsningen,   som   redovisats   i   ett
föregående  avsnitt i detta  betänkande,
skall  följas  av  ett s.k.  FOTO-SESAM.
FOTO-SESAM skulle innebära en omfattande
satsning   på  att  bevara,  vårda   och
tillgängliggöra     de      fotografiska
samlingarna  i museer och  arkiv.  Bl.a.
föreslås     att    ett    vård-     och
konserveringsprojekt skall startas.
Utskottet    delar   uppfattningen    i
bevarandeplanen att fotografier utgör en
viktig  del av vårt kulturarv som  måste
bevaras  för framtiden. Fotografiet  som
informationsbärare    och     historiskt
dokument  är - som det sägs i  planen  -
lika betydelsefullt som andra historiska
dokument  och  föremål på museer,  arkiv
och bibliotek.
Utskottet  anser emellertid att  vården
av  fotosamlingarna i  första  hand  bör
rymmas   inom   ramen   för   museernas,
arkivens   och  bibliotekens   ordinarie
anslag. Utskottet är således inte berett
att tillstyrka ett FOTO-SESAM i enlighet
med  motionsyrkandena. Utskottet vill  i
sammanhanget understryka vikten  av  att
Fotosekretariatet  utarbetar  riktlinjer
för gallring, något som också föreslås i
bevarandeplanen. Motionerna avstyrks.
I  två  motioner, nämligen motion  Kr233
(s)  och motion Kr273 (c), föreslås  att
skyndsamma åtgärder skall vidtas för att
säkerställa       den       bildvårdande
verksamheten   i  Ulriksfors.   I   båda
motionerna  föreslås att verksamheten  i
Ulriksfors   i   Jämtlands   län   skall
permanentas  och  finansieras   antingen
genom  att museerna tilldelas öronmärkta
anslag  för att köpa vårdtjänster  eller
genom  att  verksamheten  får  ett  eget
anslag.
År 1991 startade ett utvecklingsprojekt
för   bildhantering   och   bildvård   i
Ulriksfors i Jämtland, lett av  Nordiska
museet  i  samarbete med Jämtlands  läns
museum. Syftet var att rationellt ordna,
vårda,   registrera   och   digitalisera
fotografier.     Möjligheter      skulle
härigenom skapas för landets museer  att
köpa  olika bildvårdstjänster. Under  år
1994 omvandlades Svensk Bildvård till en
ekonomisk  förening med  länsmuseerna  i
Jämtland, Västernorrland och Dalarna som
huvudmän.  Svensk Bildvård  utför  olika
bildvårdstjänster,   såsom    rengöring,
omkuvertering,  kopiering,  registrering
m.m.   Genom  särskilda  regional-   och
arbetsmarknadspolitiska    medel     har
verksamheten kunnat drivas.
Utskottet anser att det är en värdefull
verksamhet som bedrivs i Ulriksfors  för
att bevara kulturarvet. Det får i första
hand  ankomma på de tre huvudmännen  att
svara     för     finansieringen      av
verksamheten. Utskottet är positivt till
att   arbetsmarknadsmedel  används   för
verksamheten.    Genom    att     förena
ambitionerna                        inom
arbetsmarknadspolitiken  med  dem   inom
kulturpolitiken kan viktiga behov bättre
tillgodoses.  Utskottet är  inte  berett
att   på   det   sätt  som  motionärerna
föreslår begränsa dispositionsrätten  av
de    statliga   medel   som   tilldelas
museerna.   Utskottet  är  inte   heller
berett  att föreslå riksdagen att anvisa
ett  särskilt anslag för verksamheten  i
Ulriksfors. Motionerna avstyrks.

12.5 Museer och utställningar (prop. 3
avsnitt 14.4)
En   översiktlig  redovisning   av   det
svenska museiväsendets uppbyggnad lämnas
i kulturpropositionen (s. 133-134).

12.5.1 Inriktningen på de framtida
insatserna för museiområdet (prop. 3
avsnitt 14.4.1)
Regeringen bedömer att statens  framtida
insatser bör syfta till att
-     stärka   museernas  förankring   i
samhällslivet,
-   inrikta museernas inre verksamhet
mot förbättrad vård och registrering av
föremålsbestånden,
-   inrikta museernas yttre verksamhet
mot större spridning och delaktighet,
-   koncentrera redovisningen av
verksamheten till kvalitet och
omvärldseffekter.
Bl.a.  konstaterar  regeringen  att  det
finns  vissa eftersläpningar vad  gäller
registrering och vård av samlingarna. IT-
utvecklingen  skapar nya förutsättningar
för  överblick och möjliggör  därmed  en
effektivare  prioritering av insatserna.
Regeringen hänvisar till Utredningen  om
en  strategi  för kulturinstitutionernas
användning  av informationsteknik  (dir.
1995:129) som har till uppgift att bl.a.
finna   öppna   tekniska   system    för
systematisering  och  katalogisering  av
information  på  ett  sätt  som   sätter
användarvänligheten      i      centrum.
Informationens   geografiska   placering
blir  genom  tekniken mindre viktig  för
användarna (se även avsnitten 12.6.1 och
14.2  i  detta  betänkande).  Regeringen
redovisar också att de statliga museerna
och  länsmuseerna skall få tillgång till
universitetens   datanätsystem,   SUNET,
något  som  kommer  att  göra  museernas
information  mer  åtkomlig   för   många
användare.
Utskottet har inte något att erinra mot
regeringens      bedömning       rörande
inriktningen  på  de  framtida  statliga
insatserna  på museiområdet  och  finner
att de ligger väl i linje med de mål för
kulturpolitiken som utskottet föreslår i
avsnitt 2.3 i detta betänkande.
Vad       beträffar      målet       om
bildningssträvanden  vill  utskottet   i
detta sammanhang erinra om att också den
statliga  Museiutredningen (SOU 1994:51)
framhöll bildningen i den definition  av
ett museum som finns i utredningen:
Ett  museum  är  en  del  av  samhällets
kollektiva  minne.  Museet  samlar   in,
dokumenterar,  bevarar  och   levandegör
föremål   och   andra   vittnesbörd   om
människors   kultur   och   miljö.   Det
utvecklar  och  förmedlar  kunskap   och
bjuder upplevelser för alla sinnen.  Det
är öppet för allmänheten och medverkar i
samhällsutvecklingen. Museets  syfte  är
bildning för medborgarna.
12.5.2 Strukturen på museiområdet (prop.
3 avsnitt 14.4.2)
Regeringen  bedömer  att  strukturen  på
museiområdet   bör  utvecklas   så   att
regeringen   får  bättre  underlag   för
överblick och styrning. Regeringen anger
vidare   att  den  kommer  att  överväga
frågan    ytterligare   i   ett   vidare
sammanhang.  Bl.a.  anförs  att  det  är
angeläget   att  överväga   Kulturrådets
uppgifter nu och i ett längre perspektiv
i   förhållande  till  museiområdet  mot
bakgrund   av  de  brister  som   kunnat
konstateras.  Inom rådet bör  ökad  vikt
läggas på dessa frågor samt på samspelet
med Riksantikvarieämbetet i avvaktan  på
att regeringen tar ställning till en mer
långsiktig   lösning  som  också   måste
beakta   de  uppgifter  som  ligger   på
ansvarsmuseer och olika samverkansorgan.
Motionärerna  bakom  motion  Kr17  (fp)
anser    att   det   redan   nu    finns
tillräckligt med underlag för ett snabbt
beslut i fråga om ledningsstrukturen  på
museiområdet (yrkande 20).
Den  nuvarande  ledningsstrukturen   på
museiområdet   har  -  som  motionärerna
konstaterar  -  diskuterats   av   såväl
Museiutredningen  som Kulturutredningen.
I    likhet   med   motionärerna   anser
utskottet  att  det  är  nödvändigt  att
frågan  snarast  får  en  lösning.   Med
utgångspunkt   i  vad   som   anförs   i
propositionen utgår utskottet  från  att
regeringen   redan   under   nästa    år
återkommer  till  riksdagen   med   sina
förslag  beträffande  ledningsstrukturen
på  området. Utskottet anser därför  att
det   inte   är   påkallat   med   någon
riksdagens   åtgärd  med  anledning   av
motionsyrkandet, som således avstyrks.
12.5.3 Arkitekturmuseet (prop. 3 avsnitt
12.2)
Utskottet  har i det föregående  närmare
redovisat  regeringens  planer  på   att
utarbeta   ett   handlingsprogram    för
arkitektur   och  formgivning   (avsnitt
10.3).  Staten har ett stort ansvar  för
att   stimulera   en   mer   kvalitativt
inriktad   arkitektur  och  formgivning.
Staten    är    byggherre,   normgivare,
utbildare  och bör också  vara  den  som
stimulerar  utvecklingen. Intresset  för
hög     kvalitet    inom     arkitektur,
formgivning  och  offentlig  miljö   bör
stärkas   och   breddas.  Kunskapen   om
arkitekturområdet,    däribland     dess
konstnärliga  villkor,  behöver  breddas
och  fördjupas  för att  möjliggöra  ett
ökat    deltagande    i    debatt    och
beslutsfattande  om  vår  byggda  miljö.
Arkitekturmuseet  bör spela  en  central
roll  i  detta arbete. Museet kommer  år
1998  att  flytta in i nya  lokaler  med
stora utställningsytor på Skeppsholmen i
Stockholm.
I      budgetpropositionen     föreslår
regeringen    att   Arkitekturmuseet   i
Stockholm   engångsvis  skall  tillföras
särskilda  medel om två miljoner  kronor
för  produktion av en basutställning som
gör   kunskapen  om  arkitekturens   och
byggandets historiska, konstnärliga  och
tekniska utveckling tillgänglig  för  en
bred     allmänhet.     Anslaget     för
Arkitekturmuseum   ökas   dessutom   med
1  325  000 kronor, en förstärkning  som
motiveras  med att det är angeläget  att
museet  får  möjligheter att bedriva  en
verksamhet   som  svarar  mot   de   nya
lokalernas möjligheter och som kan bidra
till  att  tillgodose  behovet  av  ökad
kunskapsspridning bland allmänheten inom
arkitekturområdet.
Utskottet    behandlar    frågan     om
medelstilldelning  under  avsnitt  23  i
detta betänkande.
12.5.4 Röhsska museet (prop. 3 avsnitt
12.3)
I   kulturpropositionen   föreslås   att
Röhsska museet i Göteborg, landets  enda
specialmuseum   för  konsthantverk   och
formgivning,  skall  få  ett   nätverks-
ansvar  för  nutida  konsthantverk   och
formgivning.  I budgetpropositionen  för
år  1997 föreslår regeringen att  museet
skall    tilldelas   särskilda    medel,
nämligen  500 000 kronor, för att  kunna
fullgöra              nätverksuppdraget.
Möjligheterna att kontinuerligt visa det
bästa  av  såväl  inhemsk  som  utländsk
formgivning    och   konsthantverk    är
angelägna    för    formgivningsområdets
utveckling i landet, anför regeringen.
Utskottet    behandlar    frågan     om
medelstilldelning i ett senare avsnitt i
detta betänkande (avsnitt 23).
I  en  motion,  nämligen  motion  Kr253
(fp),  föreslås att Röhsska museet skall
bli   ansvarsmuseum  inom  sitt  område,
konsthantverk och formgivning.
Utskottet vill inledningsvis erinra  om
att  begreppet ansvarsmuseum etablerades
genom riksdagens beslut våren 1987 om de
centrala museernas uppgifter och  ansvar
(prop.  1986/87:97, bet. KrU 1986/87:21,
rskr. 1986/87:342). Bl.a. fastslogs  att
de  centrala  museerna borde  överblicka
samlingar   av  samma  slag  i   landet,
tillhandahålla       och        förmedla
expertkunskaper,                 bedriva
utvecklingsarbete     och      företräda
ämnesområdet     inom      och      utom
museiväsendet.   Fem  av   de   centrala
museerna   fick  i  uppgift   att   vara
ansvarsmuseer,   nämligen    bland    de
kulturhistoriska    museerna     Statens
historiska  museum, Nordiska museet  och
dåvarande Etnografiska museet (sedermera
benämnt  Folkens museum - etnografiska),
inom  området konst Statens  konstmuseer
och     inom    området    naturhistoria
Naturhistoriska    riksmuseet.     Dessa
museers  särskilda  ansvar  skulle  avse
ledning  av erforderlig samordning  inom
resp.  del  av mu-seiväsendet.  Dessutom
skulle  ansvarsmuseerna  företräda  sina
områden gentemot andra samhällsområden.
I       kulturpropositionen      anförs
beträffande förslaget att Röhsska museet
skall  få  ett  nätverksansvar  att  ett
nätverk  för samverkan mellan befintliga
institutioner, såväl museer  som  andra,
bör   byggas  upp.  Ökad  samverkan  kan
enligt  regeringen leda till  gemensamma
satsningar, samordning av utställningar,
vandringsutställningar m.m., vilket  bör
kunna  bidra  till att stärka  intresset
för formgivning och konsthantverk hos en
bredare allmänhet.
Utskottet anser att det är viktigt  att
den  resurs som Röhsska museet utgör  på
konsthantverks-  och formgivningsområdet
tas  till vara nationellt. Det är därför
glädjande att regeringen, på grundval av
Kulturutredningens förslag, lägger  fram
förslag  om  att ge Röhsska  museet  ett
nätverksansvar för nutida  konsthantverk
och  formgivning. Utskottet  tillstyrker
således förslaget.
Samtidigt  måste  utskottet  konstatera
att   det   i  propositionen  inte   har
preciserats hur avgränsningen  bör  vara
mellan  den  uppgift som åläggs  Röhsska
museet   och  den  uppgift  som  Statens
konstmuseer    har   i    egenskap    av
ansvarsmuseum. Enligt utskottets  mening
måste  i  enlighet med det  synsätt  som
präglar  propositionen  en  huvuduppgift
för  Röhsska  museet som  nätverksmuseum
bli  att  museet aktivt skall verka  för
att  möjligheterna  tas  till  vara  att
museer  och  andra  forum  som  finns  i
landet kontinuerligt visar det bästa  av
såväl   inhemsk   som  utländsk   nutida
formgivning    och   konsthantverk.    I
förhållande  till  andra  museer   måste
uppdraget   främst   syfta   till    att
samordning  och  samverkan  skall  komma
till   stånd.   Det   får   ankomma   på
regeringen  att  närmare  överväga   hur
avgränsningen  mot ansvarsmuseiuppgiften
skall komma till uttryck. Erfarenheterna
under år 1997 från hur nätverksuppgiften
fullföljs   och  av  hur  ansvarsmuseet,
Statens   konstmuseer,   fullgör    sina
uppgifter    på    formgivnings-     och
konsthantverksområdet samt  av  hur  det
ömsesidiga   samarbetet   dem    emellan
fungerar får bli vägledande för hur  den
mera  långsiktiga  avgränsningen  mellan
uppgifterna - och därmed för nivån på de
statliga anslagen -  skall preciseras.
Med   hänsyn   till   den   förestående
prövningen  av  myndighetsstrukturen  på
museiområdet       -       då       även
ansvarsmuseirollen kommer att beröras  -
anser  utskottet att riksdagen inte  bör
vidta  någon  åtgärd  med  anledning  av
motionen, som således avstyrks.
12.5.5 Nationellt uppdrag på
museiområdet (prop. 3 avsnitt 14.4.3)
I   propositionen   föreslås   att   ett
tidsbegränsat  nationellt uppdrag  skall
inrättas  inom museiområdet.  Regeringen
anför  att  ett nationellt  uppdrag  bör
läggas  på museiområdet för att utveckla
och   förstärka  museernas  ansvar   för
arbetslivet  och  det industrihistoriska
arvet.  Det  nationella  uppdraget   bör
enligt   regeringen   inriktas   på   en
förnyelse  av museiverksamheten  och  på
att  nå  sådana grupper i samhället  som
annars   inte  vanligtvis  tar  del   av
museernas  arbete. Regeringen avser  att
för perioden 1997-1999 ge uppdraget till
Stiftelsen    Arbetets     museum.     I
budgetpropositionen för år 1997 föreslås
att   1   miljon  kronor   anvisas   för
ändamålet.   Uppdraget   till   Arbetets
museum  bör  bestå  i att  utveckla  den
nuvarande   verksamheten  inom   museets
område,  nämligen arbete och  arbetsliv,
samt  de former i vilka denna verksamhet
bedrivs. Regeringen lägger särskild vikt
vid     museets     dokumentation     av
industrisamhällets framväxt och vid  att
museet lyfter fram kvinnornas betydelse.
Museet bör kunna utgöra en viktig resurs
och  inspiration i andra museers  arbete
med  dessa  frågor. Arbetets museum  bör
vidare  -  anför regeringen - inom  sitt
område  aktivt  verka för  och  utveckla
redan  befintligt  samarbete  med  andra
museer,      folkbildningsorganisationer
m.fl. (prop. s. 137-138).
Frågan  om  medelstilldelning behandlas
senare i detta betänkande (avsnitt 23).
I   motion  Kr260  (m)  stöds   den   i
kulturpropositionen förordade  principen
om  att  nationella uppdrag skall  kunna
delas  ut till den institution inom  ett
område  som  har bäst kompetens  oavsett
huvudman    och    geografiskt     läge.
Motionärerna föreslår dock att frågan om
ett nationellt uppdrag inom museiområdet
inte  skall  aktualiseras för närvarande
(yrkande 3 delvis).
Utskottet   anser  att  ett  nationellt
uppdrag inom museiområdet bör inrättas i
enlighet    med   vad   som   redovisats
inledningsvis.  Utskottet  föreslår  att
riksdagen  med  avslag på  motion  Kr260
yrkande 3 i denna del godkänner det  som
regeringen   förordar  om  tidsbegränsat
nationellt uppdrag inom museiområdet.
12.5.6 Riksantikvarieämbetet och Statens
historiska museer (prop. 3
avsnitt 14.4.4)
I      kulturpropositionen      föreslår
regeringen att Statens historiska museer
skiljs från Riksantikvarieämbetet  (RAÄ)
och  inrättas som en egen ny  myndighet.
Förändringen föreslås bli genomförd  den
1 januari 1998.
Regeringen  anger bl.a.  som  skäl  för
sitt  förslag  att  RAÄ:s  uppgift   som
centralt  verk  med övergripande  ansvar
för    tillsyn    och   utveckling    av
kulturmiljövården  bör  renodlas.  RAÄ:s
ansvar som centralt verk skall innefatta
medverkan  i  beslutsprocessen   rörande
bidrag     till    länsmuseerna     samt
utvärdering   av  hur  de   utför   sina
lagreglerade         uppgifter         i
kulturmiljöarbetet.
För Historiska museet innebär förslaget
inte            någon           egentlig
verksamhetsförändring.     Genom     den
fortsatta samlokaliseringen med RAÄ blir
det möjligt att i praktiken samordna  de
båda myndigheternas gemensamma kompetens
på     arkeologiområdet.    En    samlad
kulturarvspolitik  underlättas  -  menar
regeringen  -  av att RAÄ  inte  står  i
annat     förhållande    till    Statens
historiska museer än till övriga museer.
Utskottet    tillstyrker    regeringens
förslag.
Frågor  som  avser renodling  av  RAÄ:s
myndighetsuppgifter                 samt
uppdragsarkeologi  behandlas  i  avsnitt
12.7.2.
12.5.7 Statens sjöhistoriska museer
(prop. 3 avsnitt 14.4.5)
Regeringen  föreslår att  Marinmuseum  i
Karlskrona         inom          Statens
försvarshistoriska museer  skall  läggas
samman  med Statens sjöhistoriska museer
som  består av Sjöhistoriska museet  och
Vasamuseet   i  Stockholm.  Förändringen
föreslås genomföras den 1 juli 1997.
Både  Statens sjöhistoriska museer  och
Marinmuseum i Karlskrona har  i  uppdrag
att  belysa  det  svenska  sjöförsvarets
utveckling. Åtskilliga föremål i de båda
museerna  faller  inom  ramen  för   ett
gemensamt   ansvarsområde,   konstaterar
regeringen.     En     diskussion     om
överföringar  och inriktning  har  förts
sedan  år  1992 utan att några  positiva
resultat  har kunnat nås. Att  undanröja
organisatoriska  hinder för  tillfälliga
eller    permanenta   överföringar    av
föremål, framtidsplanering m.m.  bedömer
regeringen som den mest konstruktiva och
långsiktigt  hållbara  helhetslösningen.
Marinmuseum bör därför läggas samman med
Statens       sjöhistoriska      museer.
Förutsättningarna   för   en   rationell
fördelning av samlingar, arbetsuppgifter
och  sakansvar förbättras avsevärt  inom
ramen  för  en  mer samlad  sjöhistorisk
museiverksamhet.   Särskild   vikt   bör
därvid fästas vid vidareutvecklingen  av
Marinmuseum,  som under våren  1997  tar
nya lokaler i bruk. Marinmuseum bör inom
myndigheten  ges största möjliga  ansvar
för  insatserna inom sitt område, anförs
det.
En   organisationskommitté  bör   -   i
avvaktan   på   riksdagens   beslut    -
förbereda  sammanläggningen  och   lämna
förslag till ekonomisk reglering  mellan
de   berörda  myndigheterna.   Kommittén
skall  särskilt  beakta synpunkter  från
Försvarsmakten.
Motionsvägen har frågor tagits upp  som
gäller   samgåendet   mellan   de   båda
museerna m.m.
I två motioner nämligen motion Kr19 (s)
och  Kr283  (c) yrkande 39 föreslås  att
ledningsfunktionen    för    den     nya
museimyndigheten  skall  förläggas  till
Marinmuseum i Karlskrona.
Utskottet  anser att de skäl regeringen
anfört  för att lägga samman Marinmuseum
i  Karlskrona  och Statens sjöhistoriska
museer till en myndighet är övertygande.
Utskottet tillstyrker således förslaget.
Den nya myndigheten får ansvaret för  de
båda  museernas föremålsbestånd,  vilket
torde  underlätta  samordnandet  av   de
nuvarande verksamheterna, bl.a.  då  det
gäller  överföringar av  föremål  mellan
museerna.
Då det gäller myndighetens lokalisering
konstaterar  utskottet  att  det   finns
såväl        kulturpolitiska         som
regionalpolitiska skäl som talar för att
myndigheten   skall  ha  sitt   säte   i
Karlskrona.  Organisationskommittén  bör
därför   få   ett  tilläggsuppdrag   att
redovisa   förutsättningarna   för   att
lokalisera  den  nya  myndigheten   till
Karlskrona. Vad utskottet sålunda anfört
bör    riksdagen   med   anledning    av
motionerna  Kr19  (s)  och   Kr283   (c)
yrkande  39 som sin mening ge regeringen
till känna.
Motionären bakom motion Kr212 (m) anser
att       propositionsförslaget       om
sammanslagning   av  de   två   museerna
undanröjer  en  del av de  motsättningar
som  finns kring föremålsfördelning  och
ägande. Men - menar motionären -  därmed
löses  inte  kärnfrågan för de  maritima
museerna  i Sverige, eftersom  man  inte
löst  frågan om uppgiftsfördelningen  då
det gäller dokumentation om varvsfrågor,
den    marinarkeologiska   verksamheten,
vrakdokumentation,       handelssjöfart,
högsjöfiske   m.m.  En   överenskommelse
mellan  Sjöhistoriska museet i Stockholm
och Sjöfartsmuseet i Göteborg från 1930-
talet  bör  formaliseras  och  ges   ett
ekonomiskt innehåll. I samarbetet mellan
de   två   museerna   bör   även   andra
museienheter ingå, t.ex. Tekniska museet
i   Malmö,   länsmuseet  i  Kalmar   och
Göteborgs maritima centrum (yrkande 1).
Vidare  anser  motionären att  Nordiska
museet  saknar kompetens för sin uppgift
som  ansvarsmuseum inom det här aktuella
området. En annan ansvarsfördelning  och
organisation  av museiverksamheten  inom
detta  område  bör  snarast  komma  till
stånd (yrkande 2).
Den genom motionen aktualiserade frågan
om  en  uppdelning  på insamlingsområden
mellan  de  maritima  museerna  har  vid
flera      tillfällen     berörts      i
kulturutskottet    i     samband     med
motionsbehandling. I det   läge  som  nu
uppstår  med  en  ny  organisation   för
Sjöhistoriska museet och Marinmuseum  är
det  önskvärt med en fortsatt diskussion
av  frågan.  Regeringens  översynsarbete
rörande  en  ny  myndighetsstruktur   på
museiområdet  -  som  redovisats  i  ett
föregående avsnitt i detta betänkande  -
kommer även att innefatta frågor som rör
ansvarsmuseirollen. Det är naturligt att
i  det  arbetet överväga frågan  om  var
ansvaret  för  det maritima museiområdet
skall ligga i framtiden. Utskottet anser
att   det  kan  vara  lämpligt  att  den
myndighet    som    får    ett    sådant
övergripande  ansvar får i  uppdrag  att
lämna   förslag   till   regeringen   om
uppgiftsfördelning    mellan     landets
maritima museer.
Motionsyrkandena bör -  med  hänvisning
till  det anförda - inte föranleda någon
riksdagens  åtgärd. Motionen avstyrks  i
här aktuellt hänseende.
12.5.8 Statens försvarshistoriska museer
(prop. 3 avsnitt 14.4.6)
Den   1  juli  1996  fördes  myndigheten
Statens  försvarshistoriska museer,  som
består  av  Armémuseum, Flygvapenmuseum,
Marinmuseum        och        Försvarets
traditionsnämnd,        över        från
Försvarsdepartementets verksamhetsområde
till Kulturdepartementets.
Enligt   regeringens   bedömning    bör
Statens    försvarshistoriska     museer
fortsatt   ha   ett   huvudansvar    för
övergripande militära museifrågor. I mån
av  resurser  skall myndigheten  även  i
fortsättningen   utföra   tillsyn    och
rådgivning   gentemot   förbands-    och
vapenslagsmuseer  samt  specialsamlingar
inom  Försvarsmakten, vad gäller marinen
dock  i samråd med Statens sjöhistoriska
museer.
Utskottet har inte något att erinra mot
regeringens bedömning.

12.5.9 Ett samlat etnografiskt
centralmuseum i Göteborg (prop. 3
avsnitt 14.4.7)
Regeringen          föreslår           i
kulturpropositionen
-    att  Etnografiska museet i Göteborg
skall få statligt huvudmannaskap den  1
januari 1999,
-   att museet samtidigt sammanförs med
dels Folkens museum - etnografiska, dels
Medelhavsmuseet och Östasiatiska museet
till ett samlat etnografiskt
centralmuseum,
-   att den nya myndigheten skall
förläggas till Göteborg.
I   budgetpropositionen   föreslås   att
Etnografiska  museet  i  Göteborg  skall
anvisas  ett bidrag på 3 750 000 kronor.
Vidare  beräknas för budgetåret 1999  en
inte obetydlig uppräkning av anslaget  H
1 Centrala museer: Myndigheter, avseende
bl.a.  ett samlat etnografiskt museum  i
Göteborg.
Regeringen   avser  att  tillsätta   en
organisationskommitté som -  i  avvaktan
på  riksdagens beslut - skall  förbereda
förändringen  och  i  övrigt  lämna  mer
preciserade         förslag         till
verkställighetsåtgärder.    Bl.a.    bör
kommittén    studera   om   det    finns
omständigheter förknippade med delar  av
samlingarna   som   kan    påverka    en
förflyttning från Stockholm.
Regeringen  avser  att  under  år  1997
återkomma  till  riksdagen  med  närmare
förslag rörande den nya myndigheten.
Som skäl för regeringens förslag anförs
bl.a. följande.
Invandrarkulturerna har  fått  en  allt
större   betydelse  i  dagens  samhälle.
Regeringen  har givit Folkens  museum  -
etnografiska,  Östasiatiska  museet  och
Medelhavsmuseet  särskilda   uppdrag   i
syfte   att   närmare  knyta   an   till
invandrargruppernas  behov.  Museer  med
helt eller delvis etnografisk inriktning
bör  -  anser regeringen - ha en  viktig
uppgift i att främja kontakterna  mellan
svenska och andra kulturer.
I  propositionen anförs att samlingarna
vid  Folkens  museum  -  etnografiska  i
Stockholm  och  Etnografiska  museet   i
Göteborg  kompletterar varandra.  Enligt
regeringens bedömning kan en slagkraftig
helhet   komma  till  stånd  om   staten
övertar       huvudmannaskapet       för
Etnografiska   museet  i  Göteborg   och
lägger  samman det med Folkens museum  -
etnografiska.  Till en  sådan  förstärkt
museimyndighet bör föras Medelhavsmuseet
(som  utgör en del av Statens historiska
museer)  och  Östasiatiska  museet  (som
utgör  en  del  av Statens  konstmuseer)
samt    eventuellt    de    östasiatiska
samlingarna   vid   Röhsska   museet   i
Göteborg.      Den      nya      samlade
museiorganisationen  bör  ingå   i   ett
statligt   ansvarsmuseum   med   centrum
förlagt  till Göteborg. Även i  Göteborg
föreligger den vetenskapliga miljön inom
ämnesområdena         socialantropologi,
antikens  kultur  och  samhällsliv   och
konstvetenskap.  I Göteborg  finns  även
ett    betydande   publikunderlag.    En
nyetablering  i  denna  form   möjliggör
ytterligare    samordningsvinster    och
breddning    i    kompetensen,     anser
regeringen.   Dessutom   kan   den   nya
museiorganisationen i förening med en ny
lokallösning  skapa förutsättningar  för
oprövade    former    för    exponering,
publikkontakter  och andra  aktiviteter.
Förslaget  bör ses som en viktig  del  i
regeringens  satsning på kultur  i  hela
landet.
Ett    stort    antal   motionsyrkanden
behandlar    frågan   om   ett    samlat
etnografiskt centralmuseum i Göteborg.
Motionärerna  bakom  motion  Kr13  (kd)
yrkande 12 och Kr258 (kd) yrkande 8  och
motion  Kr283  (c) yrkande  36  anser  i
motsats  till regeringen att  endast  de
två    etnografiska    museerna    skall
sammanföras till en gemensam  myndighet.
I  de  båda förstnämnda motionerna yrkas
också  att  de båda museerna  skall  bli
kvar i Göteborg respektive Stockholm.
Verksamheten  vid  de  tre  museerna  i
Stockholm, Folkens museum -etnografiska,
Östasiatiska  museet och Medelhavsmuseet
bör   ej  flyttas  till  Göteborg  anser
motionärerna bakom motionerna  Kr4  (mp)
yrkande  31, Kr17 (fp) yrkande 19,  Kr20
(v)  yrkande  12, Kr21  (m)  yrkande  1,
Kr207  (m) yrkande 11, Kr212 (m) yrkande
3,  Kr243  (m),  Kr257 (mp)  yrkande  9,
Kr278 (c), Kr283 (c) yrkande 35 och A429
(fp).
Motionären bakom motion Kr217 (m) anser
att    riksdagen   skall   besluta   att
Östasiatiska  museet inte skall  flyttas
från Stockholm.
Synpunkter  bl.a.  på  vikten  av   att
förbättra  samordningen mellan  de  båda
etnografiska  museerna framförs  -  dock
utan  att  följas upp i  något  formellt
yrkande  -  i en rad av de ovan  angivna
motionerna, nämligen i motion Kr4  (mp),
Kr17 (fp), Kr20 (v), Kr21 (m) yrkande 1,
Kr207 (m), Kr212 (m), Kr278 (c) och A429
(fp) yrkande 8.
Utskottet  behandlar i detta sammanhang
också  tre motionsyrkanden om alternativ
medelsanvändning och två motionsyrkanden
rörande kostnaderna för ett genomförande
av regeringens förslag.
Förslaget i motion Kr4 (mp) syftar även
till  att  de  sammanlagda resurser  som
regeringen  beräknat för  att  genomföra
sitt  förslag  i stället skall  användas
för  att  öka  utställningsbudgeten  vid
landets museer (yrkande 31).
I   motion   Kr283  (c)  föreslås   att
resurserna  som regeringen beräknat  för
sitt  förslag  i stället skall  användas
för att stärka museernas möjligheter att
-   i   hela   landet   -   arbeta   med
skolverksamhet                       och
vandringsutställningar     samt      att
samarbeta    med   andra   museer    och
kulturinstitutioner (yrkande 37).
I  ett motionsyrkande, nämligen yrkande
38  i  den  nämnda motionen  Kr283  (c),
föreslås  ett utvidgat uppdrag  för  den
organisationskommitté  som  skall  lämna
förslag  rörande ett samlat etnografiskt
museum i Göteborg. Kommittén bör - menar
motionärerna - få i uppdrag att se  över
möjligheterna    för    Göteborgsoperan,
Göteborgsmusiken                     och
Göteborgssymfonikerna att få del  av  de
medel   som   regeringen  beräknat   för
genomförande av sitt förslag.
I  motion  Kr21 (m) framhålls att  höga
samhällskostnader är förknippade med ett
genomförande  av  regeringens   förslag.
Utskottet  gör tolkningen att motionären
motsätter      sig     flyttning      av
museiverksamheten (yrkande 2).
Motionärerna  bakom  den  ovan   nämnda
motionen  Kr257 (mp) motsätter  sig  att
statliga medel skall utgå för att flytta
föremål från de tre museerna i Stockholm
under perioden 1997-1999 (yrkande 9).
Ett stort antal skrivelser har inkommit
från  universitet, högskolor, akademier,
lärda  sällskap, museer,  organisationer
och   enskilda  personer.  Skrivelsernas
syfte  är  genomgående att  verksamheten
vid  de  tre museerna i Stockholm  skall
bibehållas.    Vidare   har    utskottet
uppvaktats i ärendet av företrädare  för
museer,   samarbetsorganisationer   m.m.
Slutligen har kulturministern och chefen
för Statens fastighetsverk på utskottets
begäran  lämnat information  i  ärendet.
Härigenom      har     beslutsunderlaget
påtagligt breddats.
Utskottet  har  vid  sina  överväganden
kommit      fram      till      följande
ställningstagande.
Utskottet     tillstyrker    regeringens
förslag att staten fr.o.m. den 1 januari
1999  skall överta huvudmannaskapet  för
Etnografiska  museet i Göteborg.  Vidare
tillstyrker  utskottet  att  museet  vid
samma  tidpunkt sammanförs  med  Folkens
museum  -  etnografiska, Medelhavsmuseet
och  Östasiatiska museet till ett samlat
etnografiskt centralmuseum samt att  den
nya myndigheten får säte i Göteborg.
Utskottet   har  blivit  övertygat   om
värdet    av   att   ett   museum    för
världskultur  inrättas i Göteborg.  Inte
minst  med hänsyn till den genomgripande
förändring    mot   ett   mångkulturellt
samhälle som för närvarande pågår i vårt
land  är  det angeläget att  en  ny  och
aktiv knutpunkt kan skapas som kan bidra
till   kunskapen  om  hur  olika   folks
kulturer  uppkommit. Därigenom  kan  den
kulturella  mångfalden i Sverige  värnas
och främlingsfientlighet och segregation
motverkas.
Regeringen  avser  - som  nämnts  i  det
föregående    -    att   tillsätta    en
organisationskommitté för att  förbereda
sammanförandet  av  de   fyra   aktuella
museerna  och  skapandet  av   det   nya
världskulturmuseet i Göteborg. Utskottet
anser     att    kommittén    bör     ha
parlamentariskt inslag.  Den  bör  lämna
förslag  till hur samarbetet  mellan  de
fyra    enheterna    inom    den     nya
museimyndigheten skall  kunna  utformas,
hur   de   skall   kunna  samordna   sin
verksamhet  samt  hur  museilokalerna  i
Stockholm  skall  disponeras.  Utskottet
anser att betydande delar av den berörda
museiverksamhet  som  i  dag   finns   i
Stockholm  skall förbli  där.  Kommittén
skall därför utgå från en bevarad publik
verksamhet i Stockholm. Utskottet vill -
mot bakgrund av vad som framkommit i ett
stort     antal    motionsyrkanden     -
understryka  att  utredningsarbetet  bör
syfta   till   att  de  tre   befintliga
museienheterna inte skall  flyttas  från
Stockholm till Göteborg.
Då det gäller det nya museet i Göteborg
bör   organisationskommittén  utgå  från
bl.a.  följande.  På  museet  bör  -   i
enlighet   med   vad   som    anges    i
propositionen   -   nya    former    för
exponering,  publikkontakter  och  andra
aktiviteter  prövas.  Museet  bör  lägga
mycket stor vikt vid publikarbetet genom
att  samverka med skolan, universitetet,
andra  kulturinstitutioner, folkrörelser
m.fl.    Museet   bör   aktivt    arbeta
tvärvetenskapligt                    och
gränsöverskridande.  Vidare  bör  museet
ligga   i  frontlinjen  när  det  gäller
användningen   av  ny  teknik   både   i
utställningsverksamheten  och  i   annat
arbete,    t.ex.    då    det     gäller
föremålsregistrering.  Museet  skall  på
olika       sätt,      t.ex.       genom
informationsteknik och  genom  samarbete
med  andra  museer, kulturinstitutioner,
bibliotek,  folkrörelser,  skolan  m.fl.
sträva  efter att dess verksamhet kommer
hela landet till godo.
De  fyra  museienheterna har i dag  ett
välutvecklat   samarbete    med    olika
vetenskapliga     discipliner      såsom
etnografi,    arkeologi,    antropologi,
konstvetenskap   och  religionshistoria.
Det  är  angeläget att sådant  samarbete
kan upprätthållas även i fortsättningen.
Samtidigt  anser utskottet att  det  nya
museet  bör  anlägga ett nytt perspektiv
på  sitt samarbete med forskningsvärlden
och inrikta sig på ett tvärvetenskapligt
arbetssätt  i nära kontakt med  alla  de
nämnda  vetenskaperna. En viktig uppgift
för  organisationskommittén  bör  därför
vara   att   kartlägga   det   nuvarande
samarbetet mellan de fyra olika museerna
och   forskarvärlden  samt   att   lämna
förslag   till   hur   samarbetet    kan
utvecklas  i  en framtid. Vid  Göteborgs
universitet  finns  flera  institutioner
som   kan  komma  att  ingå  i  den  nya
museienhetens  intressesfär.  T.ex.  bör
ett   samarbete   kunna  etableras   med
företrädare för mångkulturell  forskning
och för forskning om flyktingproblem och
tredje  världen.  Även ett  stort  antal
andra    samarbetsparter   torde    vara
intressanta i sammanhanget,  givetvis  i
lika  hög grad utanför som inom  landets
gränser. En annan naturlig samarbetspart
som   kan   nämnas  i  sammanhanget   är
Institutionen    för   kulturvård    vid
Göteborgs universitet.
Resultatet  av  organisationskommitténs
arbete  bör  ligga  till  grund  för  de
förslag    som   regeringen   förelägger
riksdagen  i  frågor  som  rör  den  nya
myndighetens    uppdrag,   organisation,
budget, lokaler m.m.
Utskottet föreslår således att riksdagen
skall  godkänna vad regeringen förordar.
Detta  innebär att motionerna Kr13  (kd)
yrkande 12 i motsvarande del, Kr258 (kd)
yrkande  8  i motsvarande del och  Kr283
(c) yrkande 36 avstyrks.
Beträffande      organisationskommitténs
uppdrag och därmed sammanhängande frågor
innebär utskottets ställningstagande att
riksdagen   som   sin  mening   bör   ge
regeringen  till  känna  vad   utskottet
anfört med anledning av motionerna  Kr13
(kd)  yrkande 12 i motsvarande del, Kr17
(fp)  yrkande 19, Kr20 (v)  yrkande  12,
Kr21  (m)  yrkande 1, Kr207 (m)  yrkande
11,  Kr212  (m)  yrkande 3,  Kr217  (m),
Kr243  (m),  Kr258  (kd)  yrkande  8   i
motsvarande  del, Kr278 (c),  Kr283  (c)
yrkande  35  och  A429 (fp)  yrkande  8.
Motionerna Kr4 (mp) yrkande 31, Kr21 (m)
yrkande  2,  Kr257 (mp)  yrkande  9  och
Kr283  (c)  yrkandena  37  och  38   bör
avslås.
12.5.10 Satsning på samtidskonsten -
Moderna museet, Bildmuseet i Umeå och
Rooseum i Malmö (prop. 3 avsnitt 14.4.8)
Enligt   regeringens  bedömning  behöver
samtidskonsten    och    konstbildningen
lyftas   fram   och  få  även   uttalade
regionala    stödjepunkter.    Särskilda
satsningar bör därför fullföljas på  det
nya  Moderna museet men också  göras  på
Bildmuseet i Umeå och Rooseum i Malmö. I
budgetpropositionen för år 1997 föreslås
att  Statens  konstmuseer  skall  få  en
förstärkning för Moderna museet  med  11
545  000  kronor,  att Bildmuseet  skall
anvisas  750  000 kronor och  Rooseum  1
miljon kronor. Frågor om medelsanvisning
till Rooseum och Bildmuseet behandlas  i
det  följande under anslaget H 4  Bidrag
till vissa museer (avsnitt 23.4).
Som   skäl   för  sitt  förslag   anför
regeringen bl.a. att Moderna museet även
i  fortsättningen skall ha till  uppgift
att  introducera den nyskapande  konsten
för såväl en smal som bredare publik och
vara  det  ledande museet  i  landet  på
detta     område.    Moderna     museets
konstsamling    utgör    en    väsentlig
plattform för denna verksamhet och måste
-  menar  regeringen - fullödigt  spegla
samtida  bild-  och  formkonst  i   dess
egenskap av kulturarv.  Den nya  byggnad
som museet skall ta i bruk under år 1998
kommer  att  skapa avsevärt  förbättrade
möjligheter  för  museet  i  dessa  båda
hänseenden.  Museet  bör  också  ta  ett
särskilt   ansvar   för   att   utveckla
samverkan  med  andra konstinstitutioner
inom  landet  och driva på  utvecklingen
inom det regionala konstlivet.
Både  Bildmuseet i Umeå och  Rooseum  i
Malmö är av stor regional betydelse  för
samtidskonsten    och   konstbildningen.
Bildmuseet   har  sedan  år   1993   ett
samverkansavtal med Statens  konstmuseer
som  syftar  till  att Bildmuseet  skall
utvecklas     till     ett     regionalt
konstcentrum  och därmed  aktivt  främja
övre  Norrlands konstliv.  Malmöregionen
har  på  senare  år  utvecklat  en  allt
starkare position vad gäller svensk  och
internationell  samtidskonst.  I   denna
miljö  intar  Rooseum en central  plats,
anför regeringen.
Vidare  konstaterar regeringen att  ett
regionalt    ansvar   för   bild-    och
formkonsten  ligger på  länsmuseerna.  I
början    av    1990-talet    tillfördes
länsmuseerna     ett    utökat     antal
grundbelopp,  till vilka knöts  önskemål
från statens sida om en förstärkning  av
kompetens   och  aktivitet  inom   bl.a.
bildkonst- och konstbildningsområdet.
Utskottet har inte något att erinra mot
regeringens  bedömning  då  det   gäller
satsningen på den samtida konsten.
Utskottet vill i sammanhanget erinra om
att  en betydande insats för förståelsen
av  den  samtida konsten även  görs  vid
Skissernas museum i Lund. Museet, som är
en  avdelning  inom  Lunds  universitet,
visar    genom    sin    svenska     och
internationella       samling        hur
konstnärernas   bilder  och   skulpturer
växer fram, utvecklas och påverkas under
arbetets  gång.  Medel  till  Skissernas
museum           anvisas           under
Utbildningsdepartementets utgiftsområde.
I  årets budgetproposition föreslås  att
museet skall erhålla 1,5 miljoner kronor
för  budgetåret 1997. För åren 1998  och
1999 aviseras ökningar av anslaget.
12.5.11 Riksutställningar (prop. 3
avsnitt 14.4.9)
Regeringen föreslår att en ny  myndighet
skall  inrättas som tar över  Stiftelsen
Riksutställningars           verksamhet.
Förändringen föreslås bli genomförd  den
1 januari 1998.
Som   skäl   för  sitt  förslag   anför
regeringen    bl.a.   att    stiftelsens
styrelse  har föreslagit att  stiftelsen
skall    omvandlas    till    myndighet.
Regeringen  anför  att  den  avser   att
bifalla     en    framställning     från
Riksutställningar     om     permutation
eftersom inte några egentliga skäl talar
för    stiftelseformen.   Vidare   anför
regeringen    att   statlig   verksamhet
normalt bör bedrivas i myndighetsform.
Utskottet    tillstyrker    regeringens
förslag   att  en  ny  myndighet   skall
inrättas   som   tar   över   Stiftelsen
Riksutställningar.

12.5.12 Statliga utställningsgarantier
(prop. 3 avsnitt 14.4.10)
I propositionen föreslås att regeringens
bemyndigande          att          lämna
utställningsgarantier   skall    vidgas.
Garantier   skall  även  kunna   omfatta
föremål  i  svensk ägo och  lämnas  till
andra  icke-kommersiella  utställare  än
statliga  museer.  Garantin  skall   som
regel  inte  avse  lån  mellan  statliga
institutioner  eller föremål  som  avses
ingå i permanenta utställningar hos  den
mottagande institutionen. Garanti  skall
inte  heller lämnas om föremålens  värde
är  litet.  För   utställningsanordnaren
skall  gälla  en självrisk. Omfattningen
av  garantin skall närmare anpassas till
internationell  praxis.  Garantier   bör
också    kunna   lämnas   för    svenska
kulturmanifestationer   utomlands    som
skedde   för  utställningen  Solen   och
Nordstjärnan som år 1994 visades i Grand
Palais i Paris efter beslut av riksdagen
(bet.  1991/92:KrU9, rskr. 86). Undantag
från  regeln att garanti i princip  inte
bör  lämnas  när statliga  institutioner
lånar  föremål  av  varandra  bör  kunna
göras  för t.ex. vandringsutställningar.
I  sådana fall kan nämligen ingå föremål
med  olika  ägare. Mottagare  kan  också
vara  av  varierande  slag.  Beslut   om
garantier  skall  fattas  av  regeringen
eller     den    myndighet    regeringen
bestämmer.      Verksamheten       skall
avgiftsfinansieras.
Som   skäl   för  sitt  förslag   anför
regeringen  -  i stark sammanfattning  -
bl.a. följande.
För   statlig   egendom   och   statlig
verksamhet     råder     sedan     länge
försäkringsförbud. Regeringen har  sedan
länge  bemyndigande att lämna  garantier
för  lån  av  föremål  i  utländsk  ägo.
Garantin  har endast avsett de  statliga
museerna. En förutsättning för museernas
möjlighet  att  låna  in  föremål   från
utlandet har varit att staten lämnat  en
utställningsgaranti. Det faktum att  det
inte kan ställas garantier för föremål i
svensk  ägo  har lett till att  statliga
museer i vissa fall i strid med gällande
regler försäkrat föremål som de lånat in
från  icke-statliga ägare. Begränsningen
av   garantin  till  att  endast   gälla
statliga  museer har medfört  betungande
försäkringskostnader för  mindre  museer
och länsmuseer.
Motionärerna  bakom  motion  Kr260  (m)
föreslår    att   relativt    frikostiga
kriterier skall kunna tillämpas när  det
gäller vilka utställningsarrangörer  som
skall  få  del av garantin.  Det  kan  -
menar motionärerna - inte vara ett  helt
avgörande  krav att en verksamhet  skall
vara  helt eller delvis finansierad  med
statliga medel för att den skall erhålla
garanti (yrkande 14).
Utskottet  konstaterar att  regeringens
förslag  i  allt  väsentligt  bygger  på
förslagen i departementspromemorian  (Ds
1995:79) Statliga utställningsgarantier.
I  nämnda promemoria föreslås bl.a. att
den  krets av utställningsarrangörer som
kan erhålla statlig garanti skall vidgas
så  att  statlig garanti i  samband  med
inlån  av  föremål från  utlandet  skall
kunna   erhållas   av   samtliga    icke
kommersiella     utställningsarrangörer,
oavsett   huvudmannskap,  som   bedriver
stadigvarande    utställningsverksamhet.
För  att  en  utställare  skall  erhålla
garanti    måste   bl.a.   krävas    att
utställaren   kan   uppfylla   krav   på
säkerhet.    Med    begreppet      icke-
kommersiell  bör enligt utredaren  avses
verksamhet  som inte syftar  till  någon
annan  ekonomisk  vinning  än  den   som
behövs        för       att        driva
utställningsverksamhet.              Med
 stadigvarande   utställningsverksamhet 
bör  avses  verksamhet  vari  ingår  att
anordna     utställningar.    Utredarens
förslag  innebär att även andra statliga
institutioner  än  museer   kommer   att
erhålla   garantin,  liksom   akademier,
regionala  museer,  andra  icke-statliga
specialmuseer,   kommunala   konsthallar
m.fl. Huvudmannaskapet blir alltså  inte
längre  vad som främst avgör om  garanti
skall  utgå  utan i stället den  sökande
institutionens verksamhet och standard i
säkerhetshänseende.
Vad  gäller  lån av svenskägda  föremål
för      inom     landet     producerade
utställningar   föreslår   utredaren   i
flertalet avseenden samma regler som för
utländska utställningar och föremål.
Det  anförda  visar  enligt  utskottets
mening  att  syftet med  motionsyrkandet
blir  tillgodosett vid ett  bifall  till
regeringens förslag. Yrkandet  erfordrar
därför  inte någon åtgärd av  riksdagen.
Det avstyrks.
Utskottet    tillstyrker    regeringens
förslag att medge regeringen ett  vidgat
bemyndigande          att          lämna
utställningsgarantier.
12.5.13 Icke-statliga kulturlokaler
(prop. 3 avsnitt 14.4.11)
Regeringen    gör    bedömningen     att
verksamheten med stöd till icke-statliga
kulturlokaler ger ett gott resultat  och
bör bedrivas med nuvarande inriktning. I
propositionen   anförs   att   det    är
regeringens uppgift att närmare  utforma
villkoren  för  stöd till  icke-statliga
kulturlokaler.
Enligt  redovisningar av effekterna  av
stödet  till icke-statliga kulturlokaler
har  den statliga insatsen på knappt 300
miljoner  kronor sedan stödet inrättades
vid  halvårsskiftet 1990 medverkat  till
investeringar     i     olika      slags
kulturlokaler om sammanlagt drygt 1  300
miljoner kronor. För riksdagens kännedom
nämner regeringen sin avsikt att ge  ett
uppdrag  till Boverket att, i  samverkan
med            Kulturrådet           och
Riksantikvarieämbetet, närmare utreda de
framtida  behoven av statligt stöd  till
icke-statliga kulturlokaler och formerna
för detta.
Frågor    om    medelsanvisning    m.m.
behandlar utskottet i ett senare avsnitt
i detta betänkande (avsnitt 23.5).
12.5.14 Regeringens övriga förslag på
museiområdet (prop. 3
avsnitt 14.4.12)
I   propositionen  uttalas   bl.a.   att
museernas verksamhet i huvudsak fungerar
effektivt och ändamålsenligt. Staten bör
därför   även  i  fortsättningen   driva
centrala museer och i övrigt lämna  stöd
till  musei-  och utställningsverksamhet
enligt     nuvarande    förutsättningar.
Insatserna   bör   i   huvudsak   förbli
oförändrade.

12.5.15 Kulturutredningens förslag om
tidsbegränsade nationella uppdrag till
museerna (prop. 3 avsnitt 14.4.13)
Regeringen  redovisar Kulturutredningens
förslag  om  två tidsbegränsade  uppdrag
till   museerna,  nämligen  en  särskild
dokumentationsinsats i fråga om vår egen
tid samt ett uppdrag att utveckla museet
som    läromedel.    Regeringen    delar
utredningens       uppfattning       att
dokumentationen av nutiden bör  vara  en
prioriterad  uppgift för  museerna.  Mot
bakgrund  av  den  stora  satsningen  på
SESAM-projektet,  som redovisats  i  ett
föregående  avsnitt i detta  betänkande,
anser   regeringen  att  den  föreslagna
dokumentationsinsatsen     inte      har
förutsättningar  att  kunna   genomföras
parallellt      med     SESAM-projektet.
Utredningens andra förslag, nämligen att
museet  skall  utvecklas som  läromedel,
har       överlämnats      till      den
interdepartementala arbetsgruppen Kultur
i skolan.

12.5.16 Övriga museifrågor
Utskottet  behandlar i detta avsnitt  en
rad  motionsförslag om inrättande av nya
museer,  om satsning på ett polarcentrum
i Gränna, om ett nationellt uppdrag till
friluftsmuseerna  och   om   de   lokala
museernas verksamhet.
I  fyra motionsyrkanden, nämligen motion
Kr4  (mp)  yrkande 36, Kr20 (v)  yrkande
11,  Kr257 (mp) yrkande 7 och Kr277  (v,
mp)  föreslås att ett kvinnomuseum skall
inrättas.    Motionärerna   bakom    den
sistnämnda  motionen, motion  Kr277  (v,
mp),  anser att det finns ett  behov  av
ett  museum som tar på sig uppgiften att
insamla  och  systematiskt behandla  och
bearbeta  föremål  och  information   om
kvinnors  situation. Utrymmet  på  redan
etablerade  museer  och  den   nuvarande
museistrukturen  gör  det  befogat   att
upprätta   ett   separat   museum    med
nationellt   ansvar  för  att   gestalta
kvinnors  historia.  Motionärerna  bakom
motion  Kr20 (v) framför liknande tankar
och    föreslår    att   museet    skall
lokaliseras    till   Malmö-Lund-området
(yrkande 11).
Utskottet   anser   -   liksom    under
föregående    riksmöte    då    liknande
motionsförslag behandlades - att det  är
av   stor   betydelse   att   även   ett
kvinnoperspektiv  anläggs  i   museernas
utställningsverksamhet      och      att
kvinnornas  i lika hög grad som  männens
historia speglas i våra museer (jfr bet.
1995/96:KrU1). Utskottet konstaterar att
regeringen   i   propositionen    starkt
understrukit  behovet av att  bl.a.  ett
könsperspektiv   skall    anläggas    på
kulturarvet. Utskottet delar regeringens
uppfattning.   Det  är   angeläget   att
museerna analyserar vilka utgångspunkter
som styr samlandet och dokumentationen i
arbetet med kulturarvet och att de i sin
verksamhet  därvid även tar hänsyn  till
ett    genusper-spektiv.   De   centrala
kulturarvsinstitutionerna kommer att  få
i  uppdrag att utveckla strategier bl.a.
på detta område.
Vidare torde regeringens översynsarbete
rörande  myndighetsstrukturen  m.m.   på
museiområdet  innebära  att   regeringen
även  överväger  vilket  behov  som  kan
finnas  av  att  satsa resurser  på  nya
ämnesområden och därmed på nya  statliga
åtaganden inom museiområdet.
Det  bör tilläggas att förslaget om ett
reformerat statsbidrag till de regionala
museerna  innebär att en viss  andel  av
stödet   skall  avsättas   för   riktade
bidrag,  nämligen 2 % för år 1997,  4  %
för  år  1998 och 6 % för år  1999.  Det
riktade  stödet  bör enligt  regeringens
förslag   i   första  hand   avses   för
granskningar av museernas samlingar  med
utgångspunkt  i  teman som  klass,  kön,
kulturell   bakgrund   och   generation.
Förslaget har redovisats närmare  i  ett
tidigare  avsnitt  i  detta  betänkande,
nämligen avsnittet 4.1.
Med  hänvisning  till  det  anförda  är
utskottet  inte  berett  att  tillstyrka
förslaget  i motionerna att inrätta  ett
kvinnomuseum. Motionsyrkandena  avstyrks
således.
Utskottet  erinrar om att  utskottet  i
ett    föregående   avsnitt   i    detta
betänkande  behandlat ett motionsyrkande
om  att kvinnans historia och kulturella
insatser   måste  synliggöras   (avsnitt
2.7).
Motionsförslag   om   medelstilldelning
behandlas i ett senare avsnitt  i  detta
betänkande (avsnitt 23).
Motionärerna  bakom  motion   Kr4   (mp)
föreslår   att   ett  filmmuseum   skall
inrättas. Museet, som skall visa  svensk
filmkonst och svensk filmutveckling  bör
projekteras  omedelbart  (yrkande   37).
Liknande  förslag  framställs  i  motion
Kr257 (mp) yrkande 8.
På  initiativ av Svenska Filminstitutet
bildades    under   hösten    1995    en
nationalkommitté   för    ett    svenskt
filmmuseum.    Kommittén    leder    det
utrednings- och projektarbete som  krävs
innan  formella beslut om  ett  framtida
museum   kan   fattas.   Vidare    skall
kommittén  undersöka  möjligheterna  att
genom   stöd  från  branschen,  enskilda
företag    och   sponsorer   samla    in
nödvändigt startkapital. En utgångspunkt
för  kommitténs  arbete  är  att  museet
självt skall bära sina kostnader.
Filminstitutet     anger     i     sitt
filmpolitiska handlingsprogram Filmen  i
det  framtida kulturlandskapet olika mål
som  man  siktar på att nå fram till  år
2000. Ett av de målen är att ett svenskt
filmmuseum skall ha etablerats  vid  den
tidpunkten.
Utskottet  välkomnar det initiativ  som
tagits  av Filminstitutet i denna fråga.
Utskottet   anser  att   det   inte   är
motiverat  att  föreslå  riksdagen   att
vidta  någon  åtgärd  med  anledning  av
motionerna, som således avstyrks.
Det  kan  tilläggas att ett  filmmuseum
inrättades i början av 1970-talet som en
särskild  avdelning  vid  Länsmuseet   i
Kristianstad.  I  museet  visas  filmens
historia fram till år 1925.
Motionsförslag   om   medelstilldelning
behandlas i ett senare avsnitt  i  detta
betänkande (avsnitt 23.4).
I motion Kr7 (s) redovisas planer på att
utveckla Andréemuseet i Gränna till  ett
polarcentrum. Enligt motionärerna  finns
goda  förutsättningar härför. Bl.a.  har
Polarforskningssekretariatet         vid
Naturhistoriska    riksmuseet    uttalat
intresse för en sådan utveckling och för
ett   samarbete  med  Andréemuseet.  Det
fortsatta planeringsarbetet bör -  menar
motionärerna - bygga på lokala intressen
och ekonomiskt stöd från bl.a. kommunen.
Också staten bör ta ett ökat ansvar  mot
bakgrund  av  att Andréesamlingarna  kan
betraktas som en nationell resurs och av
att  utvecklingen  av  museet  till  ett
polarcentrum   måste   ses    som    ett
riksintresse.  I motionen  föreslås  att
förutsättningarna  för  uppbyggnaden  av
ett  polarcentrum i Gränna  bör  utredas
(yrkande   1).   Vidare   föreslås   att
möjligheten  bör övervägas att  på  sikt
låta   Andréemuseet  få  ett  nationellt
uppdrag  för  utveckling  och  förnyelse
inom museiområdet (yrkande 2).
Utskottet  behandlade  utförligt  under
föregående   riksmöte  en   motion   med
likartat syfte som den nu aktuella (bet.
1995/96:KrU9). Motionen avstyrktes bl.a.
med  hänvisning till att frågor  om  den
framtida museipolitiken skulle behandlas
i   den  förestående  propositionen   om
kulturpolitik.
Utskottet vill i sammanhanget erinra om
möjligheten  för  de regionala  museerna
att  själva  förmedla viss  del  av  det
regionala museistödet vidare till sådana
museer  i regionen som kompletterar  det
regionala museets verksamhet. Frågor  om
en    eventuell    satsning    på    nya
ämnesområden och därmed på nya  statliga
åtaganden inom museiområdet bör - enligt
utskottets   uppfattning   -   ingå    i
regeringens    översynsarbete    rörande
myndighetsstrukturen       m.m.       på
museiområdet.
Utskottet är - med hänvisning till  det
anförda  -  inte berett att  förorda  en
utredning  av  det slag som motionärerna
föreslår.  Utskottet  avstyrker   därför
yrkande 1 i motion Kr7 (s). Härav följer
att  utskottet inte heller är berett att
uttala   sig   för  att   ett   framtida
nationellt   uppdrag   skall   ges    åt
Andréemuseet.  Yrkande  2   i   motionen
avstyrks således också.
Frågor  om de lokala museernas situation
behandlas  i  två motioner. Motionärerna
bakom  motionerna Kr13 (kd)  yrkande  13
och  Kr258 (kd) yrkande 9 framhåller att
de  lokala  museerna har en uppgift  att
bevara    och   förmedla   det    lokala
kulturarvet. Dessa museer bör uppmuntras
i   sin  verksamhet.  Bl.a.  bör  de  ha
möjlighet       att       ta        emot
vandringsutställningar   så   att   våra
nationalklenoder kan  nå  ut  till  fler
människor, anser motionärerna.
Enligt utskottets uppfattning spelar de
lokala  museerna  en  viktig  roll  inom
svenskt  museiväsende.  Det  är   därför
angeläget  att den resurs som de  lokala
museerna  utgör tas till vara  inom  den
regionala museipolitiken.
De   lokala  museerna  kan  ha   mycket
skiftande   inriktning.   Vissa   museer
speglar   ortens  lokala  historia   mer
allmänt.    Andra    koncentrerar    sin
verksamhet  på en för orten  dominerande
hantverks- eller industrigren.  Återigen
andra     speglar    en    betydelsefull
konstnärsgärning.  De  lokala   museerna
utgör  även  ett  värdefullt  komplement
till  länsmuseerna, som kan förlita  sig
på  att  vissa insamlingsområden bevakas
på det lokala planet.
Som  nämnts  i  det föregående  har  de
regionala    museerna   möjlighet    att
överlämna   delar   av   det   regionala
museistödet till ett lokalt  museum,  om
det    skulle    vara    kulturpolitiskt
motiverat. Utskottet vill framhålla  att
det är angeläget att länsmuseerna - även
i  de  fall  då  de inte  anser  sig  ha
möjlighet  att vidareförmedla  delar  av
statsbidraget   -   bistår   de   mindre
museerna  med  rådgivning,  utlåning  av
föremål,  medverkan i utställnings-  och
programverksamhet m.m.
Då  det gäller motionärernas förslag om
att   de   lokala  museerna   skall   ha
möjligheter      att       ta       emot
vandringsutställningar erinrar utskottet
om        att        den       utvidgade
utställningsgarantin - som behandlats  i
ett    föregående   avsnitt   i    detta
betänkande  - torde komma att underlätta
möjligheterna för de mindre museerna att
ta  emot  utställningar  som  innehåller
exklusiva  föremål  under  förutsättning
att       nivån       på       museernas
säkerhetsarrangemang                  är
tillfredsställande.
Med  hänvisning till det anförda  anser
utskottet  att riksdagen inte bör  vidta
någon    åtgärd    med   anledning    av
motionerna. Dessa avstyrks.
I  motion  Kr274  (m) föreslås  att  ett
nationellt  uppdrag skall  inrättas  för
friluftsmuseerna.  Skansen bör  -  anser
motionärerna - få i uppdrag att samordna
verksamheten    vid    friluftsmuseerna.
Friluftsmuseerna  bör  -  anförs  det  -
bl.a.  bygga upp genbanker,  skapa  egna
demonstrationsanläggningar,  levandegöra
kulturmiljöerna på de egna museerna etc.
Det  nationella uppdraget  skulle  i  en
första    etapp   kunna    byggas    upp
tillsammans med några större museer  och
med Skansen som samordnare. I ett sådant
nätverk    skulle   t.ex.   Fredriksdals
friluftsmuseum   i   Helsingborg   kunna
utvecklas  till Sveriges trädgårdsmuseum
med    ansvar    för   landskapsbotanisk
verksamhet      och     för      landets
hortokulturella historia.
Friluftsmuseerna är ett viktigt  inslag
i  svenskt  museiväsende  och  har  fått
efterföljare i alla världsdelar.  Enbart
i Europa finns över 200 friluftsmuseer i
minst    20   länder.   Friluftsmuseerna
förmedlar ett levande kulturarv genom de
byggnader, husgeråd, maskiner  m.m.  som
bevarats        för        eftervärlden.
Friluftsmuseerna ägnar sig även  åt  att
bevara         gamla        nyttoväxter,
utrotninghotade    husdjursraser     och
prydnadsväxter.
Den     pågående    utvecklingen    vid
friluftsmuseerna, som bl.a.  innebär  en
ökad  kontakt med Lantbruksuniversitetet
och   den   nordiska   genbanken   m.fl.
institutioner   är   enligt   utskottets
uppfattning  intressant och  kan  mycket
väl    tänkas   leda   fram   till   ett
organiserat nätverkssamarbete.
Utskottet  utgår från att regeringen  i
sin  översyn av myndighetsstrukturen  på
museiområdet  och  av ansvarsmuseirollen
också  behandlar sådana samverkansfrågor
som   tagits  upp  i  den  nu   aktuella
motionen.   Med   hänsyn   härtill   bör
motionen inte föranleda någon riksdagens
åtgärd. Utskottet avstyrker motionen.
12.6 Arkiv (prop. 3 avsnitt 14.5)
12.6.1 Inriktningen på de framtida
insatserna för arkivområdet  (prop. 3
avsnitt 14.5.1)
De  övergripande målen för den  statliga
arkivverksamheten är att  myndigheternas
arkiv, vilka är en del av det nationella
kulturarvet, skall hanteras  så  att  de
tillgodoser  rätten  att   ta   del   av
allmänna    handlingar,    behovet    av
information   för   rättskipningen   och
förvaltningen  samt forskningens  behov.
Regeringen   anser   därmed    att    de
övergripande målen bör ligga fast.  Även
den  statliga arkivpolitiken  bör  ligga
fast.  Det finns anledning att  göra  en
utvärdering   och  på   nytt   se   över
arkivväsendet   först   när   arkivlagen
(1990:782)  och  övrig arkivlagstiftning
varit  i kraft ytterligare en tid, anser
regeringen.
I  motion Kr20 (v) yrkande 13 begärs  en
utredning  med uppdrag att se över  hela
arkivväsendet.  Utredningen   bör   avse
resursutnyttjande,   lokalisering    och
möjligheter  i en ny informationsteknisk
tid  och syfta till att göra det möjligt
för nya grupper att utnyttja arkiven.
Genom          arkivlagen           har
ansvarsförhållandena      mellan      de
arkivbildande    myndigheterna    blivit
klarare   samtidigt  som  informationens
tillgänglighet har ökat. Som framhålls i
propositionen  är  arkivens   roll   för
regional   sysselsättning  välkänd   och
utnyttjad. Arkiven har också  en  viktig
roll  att  spela  för kulturturismen.  I
likhet  med  regeringen anser  utskottet
att det från kulturpolitisk synpunkt  är
särskilt angeläget att lokalisering  och
tillgänglighet i övrigt sker  på  sådant
sätt  att så många människor som möjligt
kan ta del av kulturarvet.
När      det     gäller     den     nya
informationstekniken (IT) vill utskottet
erinra  om  de mål för en nationell  IT-
strategi som riksdagen antog våren  1996
(prop.  1995/96:125, bet.  1995/96:TU19,
rskr.  282). Bland de mål som då  antogs
kan  i detta sammanhang nämnas värnandet
om  allas lika möjligheter så att IT kan
bli   ett   medel   för  ökad   kunskap,
demokrati     och     rättvisa      samt
tillskapandet  av en bred tillgång  till
information  för  ökad  delaktighet  och
kunskapsutveckling. Utskottet vill  även
erinra  om  att regeringen  hösten  1995
tillkallade  en  särskild  utredare  med
uppdrag  att utarbeta en samlad strategi
för användning av informationsteknik vid
myndigheter   och   institutioner   inom
kulturområdet  (dir.  1995:129).  Enligt
direktiven    bör    användarvänligheten
sättas  i centrum. Utredaren har för  en
tid  sedan lagt fram delbetänkandet (SOU
1996:110) Inför ett svenskt kulturnät  -
IT  och  framtiden  inom  kulturområdet.
Uppdraget  kommer  att  slutredovisas  i
början  av  år  1997 (se även  avsnitten
12.5.1  och 14.2 i detta betänkande).  I
kulturpropositionen förklarar regeringen
sin  avsikt  att  noga  följa  frågorna.
Flera  av de frågor som tas upp i motion
Kr20  (v)  kommer  således  att  få  sin
belysning  i  arbetet  med  den  samlade
strategin  för  användning  av   IT.   I
avvaktan  på resultatet av detta  arbete
och   då   utskottet,   i   likhet   med
regeringen, anser att en utvärdering och
en ny översyn av arkivväsendet bör anstå
till    dess   arkivlagen   och    övrig
arkivlagstiftning  har  varit  i   kraft
ytterligare en tid avstyrks motion  Kr20
(v) yrkande 13.
Motionären bakom motion Kr255 (fp) begär
att lagen om pliktexemplar ändras så att
lagen omfattar även IT-produkter.
Vad  göras skall är redan gjort.  Redan
förra  hösten  beslutade  riksdagen   på
förslag    av   kulturutskottet    (bet.
1995/96:KrU4,  rskr. 60) att  begära  en
förutsättningslös       översyn       av
pliktexemplarslagen (1993:1392). I  sitt
betänkande  framhöll  utskottet  att  en
allt större del av informationsflödet  i
framtiden  inte kommer att  omfattas  av
gällande  regler  om leveransplikt.  För
att   i  möjligaste  mån  förhindra  att
material undanhålls forskningen och  att
delar av kulturarvet går förlorade ansåg
utskottet det motiverat att låta  utreda
huruvida  sådan elektronisk  information
skall  vara föremål för leveransplikt  i
framtiden.  Med  anledning   härav   har
regeringen    nyligen   tillkallat    en
särskild  utredare med uppdrag att  göra
en  översyn  i  enlighet med  riksdagens
beslut  (dir. 1996:92). Uppdraget  skall
redovisas  senast den 1 september  1998.
Utskottet  beklagar att den av riksdagen
begärda  översynen inte påbörjas  förrän
omkring    ett   år   efter   riksdagens
framställning om översyn.
De  frågor  som tas upp i  motionen  är
således  föremål för översyn.  Utskottet
anser  att  riksdagen inte bör föregripa
resultatet   av  utredningens   förslag.
Motionen  påkallar inte någon åtgärd  av
riksdagen. Motionen avstyrks.

12.7 Kulturmiljö (prop. 3 avsnitt 14.6)
Vid    utformandet   av   den   statliga
kulturpolitiken vid mitten av 1970-talet
fick  bevarandet av allas  kulturarv  en
plats  i  den  samlade välfärdspolitiken
och  betydelsen av kulturmiljöns sociala
och     praktiska    dimensioner    fick
uppmärksamhet,     anförs     det      i
propositionen. Detta har  följts  upp  i
lagar    och   förordningar    samt    i
resurstillskott. Bl.a.  kan  nämnas  att
länsstyrelsernas   planeringsavdelningar
år   1977   tillfördes   kulturhistorisk
expertis som på jämställd nivå med andra
länsexperter  skulle  delta   i   länens
fysiska  planering. Därefter har antalet
handläggare   successivt    ökat    inom
sektorn.   Betydande  belopp  har   även
tillförts sektorn från flera huvudtitlar
inom statsbudgeten.

12.7.1 Inriktningen på de framtida
insatserna inom kulturmiljöområdet
(prop. 3 avsnitt 14.6.1)
I propositionen uttalas att den statliga
kulturmiljöpolitiken bör ligga fast.
Bl.a.  anför  regeringen att  en  stark
betoning   legat  på  integreringen   av
kulturmiljön i samhällsplaneringen under
de  senaste  tjugo åren. Trots  att  den
allmänna  medvetenheten om kulturmiljöns
betydelse  måste anses ha ökat  kan  det
ändå  konstateras  att  kulturvärdena  i
miljön   inte   sällan   hanteras    med
ovarsamhet  eller med  okunskap.  I  den
praktiska  hanteringen av vår gemensamma
miljö  är det av särskild vikt att olika
sektorer  och  synsätt kan förenas  till
gagn    för   en   långsiktigt   hållbar
förvaltning  och utveckling  av  kultur-
och    naturmiljön.   Med   detta    som
utgångspunkt   kommer   regeringen   att
genomföra  en  särskild  översyn  av  de
nuvarande formerna för samverkan  mellan
kulturmiljö-  och  naturvårdssektorerna.
En       samlad      bevarande-      och
hushållningsstrategi   bör   leda   till
kvalitativa      förbättringar       och
effektiviseringsvinster  rörande   såväl
planering     och    förvaltning     som
resursanvändning.      Förslag      till
utveckling  av detta område  kommer  att
presenteras under år 1997. Vidare  anför
regeringen  att  den avser  att  använda
begreppet  kulturmiljö  i  stället   för
begreppet kulturmiljövård. Skälen härför
utvecklas i propositionen.

12.7.2 Ansvarsfördelningen inom
kulturmiljöarbetet (prop. 3 avsnitt
14.6.2)
Som    bakgrund   till   den    följande
framställningen vill utskottet  redovisa
det  huvudsakliga  innehållet  i  en  av
Riksantikvarieämbetet      (RAÄ)      på
regeringens  uppdrag  utarbetad  rapport
(1995-04-19,   100-6082-1994),   benämnd
Riktlinjer för ansvarsuppdelningen  inom
kulturmiljövården.
RAÄ  föreslår  att  ansvarsfördelningen
skall   bygga   på   en   indelning   av
kulturmiljövården        och         den
kulturhistoriska   museiverksamheten   i
fyra                  verksamhetsgrenar:
myndighetsuppgifter, kunskapsuppbyggnad,
vård och publikarbete.
I  korthet  innebär ansvarsfördelningen
att  RAÄ  på  nationell  nivå  skall  ha
ansvar   för   kulturmiljövårdens   s.k.
centrala  verksfunktioner och svara  för
en  samlad ledning av kulturmiljövårdens
kunskapsuppbyggnad.                 Inom
verksamhetsgrenarna       vård       och
publikarbete  skall RAÄ ansvara  för  de
specialist-   och   stödfunktioner   som
lämpligen bör finnas på central nivå som
en    gemensam   resurs   för    landets
kulturmiljövård.
På    den    regionala   nivån    skall
länsstyrelsen        ansvara         för
kulturmiljövårdens  myndighetsuppgifter.
Länsstyrelsen  skall i tillämpliga  fall
efter  samråd med kommuner och landsting
ansvara   för   en  beställarroll   inom
verksamhetsgrenarna       vård       och
publikarbete.
Länsmuseet  skall utöva  det  regionala
ansvaret      för     kulturmiljövårdens
kunskapsuppbyggnad. Det ansvarar för att
ha  kompetens  och för att kunna  utföra
uppgifter      som      behövs      inom
verksamhetsgrenarna       vård       och
publikarbete.
RAÄ anser vidare att det finns behov av
förändring av förordningen (1977:547) om
statsbidrag till regionala museer. Bl.a.
anför  RAÄ  att förordningen  anger  det
regionala    museets    uppgift     inom
kulturminnesvården till att biträda RAÄ,
länsstyrelsen  och  kommunerna.   Museet
tillerkänns  därmed  inte   något   eget
självständigt         ansvar         för
kulturmiljövården utan ges i stället  en
underordnad  roll  i  förhållande   till
länsstyrelsen.  Det  ligger  en  inbyggd
motsättning  i  tanken på att  uppgiften
att      biträda      den      regionala
samarbetspartnern   skulle    vara    en
kärnverksamhet     för     den      egna
organisationen.   Länsmuseets   roll   i
förhållande till kommunerna är  dock  av
en  annan  art  och innebär  att  museet
täcker  upp  en kompetens  som  kommunen
ofta saknar.
I  propositionen uttalar regeringen  att
Statens  kulturråd efter samråd med  RAÄ
bör  precisera villkoren för statsbidrag
till  de regionala museerna i vad  avser
kulturmiljöarbetet.  Dessa  villkor  bör
grundas på den fördelning av ansvar  och
arbetsuppgifter inom en region som varje
länsstyrelse   och   regionalt    museum
gemensamt kan enas om. Statsbidraget bör
anpassas   till  i  vilken  utsträckning
respektive  regionalt museum är  villigt
att påta sig och utföra arbetsuppgifter.
Ansvaret för uppföljning och utvärdering
bör delas av Statens kulturråd och RAÄ.
Vidare anges bl.a. att RAÄ i en rapport
redovisat   ett   regeringsuppdrag    om
ansvarsfördelningen                 inom
kulturmiljövården. Enligt  propositionen
överensstämmer    rapporten    i    sina
grunddrag med regeringens bedömning. (Se
inledningen till detta avsnitt.)
Som   skäl  för  sin  bedömning   anger
regeringen  bl.a.  att  ett  effektivare
resursutnyttjande    med     krav     på
uppföljning   och   utvärdering   kräver
tydligare         riktlinjer         för
kulturmiljöarbetet. Att flera offentliga
aktörer  ingår  är -  anförs  det  -  en
tillgång och inte en nackdel. En  viktig
förutsättning  härvid är att  det  råder
enighet       om      ansvars-       och
arbetsfördelningen mellan aktörerna  och
att de samarbetar för att de för sektorn
gemensamma    målen    skall     uppnås.
Länsstyrelsen  och det regionala  museet
skall   sålunda  samverka   utifrån   en
grundläggande         samsyn          på
kulturmiljöarbetets  inriktning,   behov
och prioriteringar i regionen.
I lagen (1989:950) om kulturminnen m.m.
slås   fast  att  det  är  en  nationell
angelägenhet   att  vårda   och   skydda
kulturmiljön och att detta ansvar  delas
av  alla. De offentliga aktörerna är  på
central  nivå  RAÄ,  på  regional   nivå
länsstyrelserna,    länsmuseerna     och
landstingen   samt   på    lokal    nivå
kommunerna  och de kommunala museer  som
uppbär statsbidrag. Länsmuseerna är  vid
sidan   av   sin  roll  i  det  statligt
reglerade             kulturmiljöarbetet
självständiga  kulturinstitutioner   med
egna mål och prioriterade verksamheter.
Regeringen anger att den avser  att  ge
ett   gemensamt  uppdrag  till  RAÄ  och
Kulturrådet    att    ta    fram     ett
faktaunderlag    för    utformande    av
riktlinjer  om  vad som kan  anses  vara
uppgifter  inom ramen för  statsbidraget
till  de  regionala museerna, respektive
uppdrag    som   förutsätter    särskild
ersättning.  Riktlinjerna  skall   ligga
till  grund för den fördelning av ansvar
och arbetsuppgifter kring vilken enighet
skall uppnås på regional nivå.
Regeringen     anför     att      några
grundläggande    förutsättningar     för
fördelning av ansvar och arbetsuppgifter
kan  utpekas.  RAÄ  skall  självständigt
följa    kulturmiljöarbetet    på    den
regionala   och   lokala   nivån    samt
utvärdera  detta och utveckla  de  olika
stödfunktioner    som    kan    behövas.
Samordningen     av     de      statliga
kulturmiljöinsatserna skall  på  central
nivå vila på RAÄ och på regional nivå på
länsstyrelserna.  Det  faktiska  arbetet
med    kunskapsbasen   utförs   i    dag
huvudsakligen  av de regionala  museerna
och  detta skall gälla även i framtiden.
Kunskapsbasens  innehåll och  uppbyggnad
skall  dock  vara  en uppgift  även  för
övriga  offentliga aktörer. Forskningens
och   intresseorganisationernas  åsikter
och önskemål skall härvid beaktas.
Vidare     anför     regeringen     att
länsstyrelsernas behov av biträde  inför
fattande  av beslut och andra  typer  av
ställningstaganden  skall   tillgodoses.
Samtidigt  förutsätter  ett  långsiktigt
arbete    för    kulturmiljöns     bästa
förankring i den allmänna opinionen  och
engagemang     hos     enskilda      och
organisationer. Här - anför regeringen -
har  det  regionala museet  en  särskilt
viktig roll att fylla.
Fyra motionsyrkanden tar upp frågor  som
rör  förhållandet mellan länsstyrelserna
och länsmuseerna.
Motionärerna  bakom  motion  Kr260  (m)
understryker länsmuseernas oberoende och
uttalar att de betraktar länsantikvarien
och     landsantikvarien     som     två
självständiga   parter   i    samverkan.
Länsmuseernas  biträdesuppgift  bör  tas
bort   (yrkande  15).  Liknande   tankar
framförs  i motion Kr240 (m). I motionen
uttalas     att     kulturpropositionens
formuleringar står i strid med RAÄ:s syn
på    länsmuseernas   roll   som    fria
kulturinstitutioner. Motionärerna  anser
att      propositionstexten      skärper
länsmuseets   roll  som   biträde   till
länsstyrelsen (yrkande 2).
Motionärerna  bakom  motion  Kr283  (c)
föreslår att riksdagen skall uttala  att
arbetsfördelningen                mellan
länsstyrelserna  och länsmuseerna  skall
vara den som föreslagits i RAÄ:s rapport
(yrkande  33). Liknande förslag framförs
i motion Kr25 (s) yrkande 2.
Utskottet   anser   att   RAÄ   i   den
inledningsvis redovisade rapporten gjort
en klar analys av hur myndigheten ser på
ansvarsfördelningen  inom  det  statliga
kulurmiljöområdet.  Länsmuseet  skall  -
som angetts i det föregående - utöva det
regionala          ansvaret          för
kulturmiljövårdens   kunskapsuppbyggnad.
Det har även ansvar för att ha kompetens
och  för att kunna utföra uppgifter  som
behövs inom verksamhetsgrenarna vård och
publikarbete.
Beskrivningen av länsmuseernas  uppgift
visar  att dessa enligt RAÄ bör  ha  ett
helt  självständigt ansvar på de angivna
områdena  -  och inte en biträdesroll  -
medan  länsstyrelserna enligt  förslaget
inte har tilldelats någon uppgift då det
gäller   kunskapsuppbyggnaden   men   en
beställarroll  då det gäller  vård-  och
publikarbete.  Den lämnade redovisningen
visar  att  RAÄ:s  syn  på  relationerna
mellan  länsstyrelserna och länsmuseerna
är  en helt annan än den som kommer till
uttryck  i  förordningen  (1977:547)  om
statsbidrag   till   regionala   museer.
Utskottet   utgår   därför   från    att
regeringen    -    då    den    framtida
ansvarsfördelningen läggs fast  och  nya
statsbidragsbestämmelser   utfärdas    -
kommer att utforma bestämmelserna så att
RAÄ:s  synpunkter  tillgodoses  i  detta
hänseende.
Motionsyrkandena   får    anses    vara
tillgodosedda med vad utskottet  anfört.
Yrkandena avstyrks.
I  två  motionsyrkanden behandlas frågor
om renodling av RAÄ:s myndighetsansvar.
I  motion  Kr17 (fp) föreslås  att  den
arkeologiska  uppdragsverksamheten  (UV)
vid    RAÄ   skall   skiljas   ut   från
myndigheten    omgående   (yrkande    21
delvis).
Motionärerna  bakom  motion  Kr207  (m)
anser  att  RAÄ bör fungera som  en  ren
sektorsmyndighet        utan        egna
genomföranderesurser. RAÄ skulle - anför
motionärerna  - ha möjlighet  att  genom
avtal  med olika intressenter åstadkomma
ett  aktivt  kulturmiljöarbete  (yrkande
9).
Frågan   om  RAÄ:s  ansvarsområde   har
diskuterats under en lång tid. Förslaget
att  skilja RAÄ från UV och att  ombilda
UV    till   ett   fristående   statligt
aktiebolag framfördes bl.a. av den  s.k.
HUR-utredningen   i   betänkandet   (SOU
1992:137)  Arkeologi  och  exploatering.
Samma principiella fråga, dvs. skiljande
på  tillsyns-  och utförandeuppgifterna,
gäller  -  som anförs i propositionen  -
även  för  avdelningen för  konservering
(RIK).
I avvaktan på erfarenheterna av RAÄ:s
nya organisation har regeringen sagt sig
inte   vara  beredd  att  föreslå  några
ändringar när det gäller UV:s och  RIK:s
ställning  (prop. s. 139). Utskottet  är
inte  berett  att föregripa  regeringens
kommande    överväganden    i    frågan.
Motionerna   avstyrks  i  här   aktuella
delar.
Motionärerna  bakom  motion  Kr17   (fp)
föreslår  även  att  RAÄ:s  monopol   på
arkeologiska  utgrävningar skall  brytas
så att konkurrens från andra aktörer kan
möjliggöras (yrkande 21 delvis).
I  departementspromemorian (Ds 1996:48)
Uppdragsarkeologi  har  frågor   rörande
behovet   av   en   reglering   av    de
kommersiella        aspekterna        på
uppdragsarkeologi   behandlats,   liksom
behovet  av en reglering av förhållandet
mellan  lagen (1988:950) om kulturminnen
m.m.  (KML)  och  lagen  (1992:1528)  om
offentlig upphandling (LOU) tagits upp.
Enligt  promemorian  talar  övervägande
skäl  för att LOU inte är tillämplig  på
uppdragsarkeologiska   ärenden.    Detta
hindrar dock inte att beslut om vem  som
skall   genomföra  en  utredning   eller
undersökning i vissa fall kan fattas  på
grundval av ett förfrågningsunderlag och
att   såväl   offentliga  som   enskilda
institutioner   kan   anförtros   sådana
uppdrag. Det väsentliga är - anförs  det
i  promemorian  -  att  undersökningarna
genomförs  på  ett sakkunnigt  sätt  som
tillgodoser kulturmiljövårdens krav samt
att  resultatet  är av hög  vetenskaplig
kvalitet   och  görs  tillgängligt   för
myndigheter,       forskningen       och
allmänheten.       Promemorian       har
remissbehandlats. Remisstiden löpte ut i
början  av  november  1996.  Enligt  vad
utskottet  har inhämtat avser regeringen
att förelägga riksdagen en proposition i
ärendet under våren 1997.
Utskottet  är inte berett att föregripa
regeringens   fortsatta   beredning   av
frågan. Motionyrkandet avstyrks.
I  motionerna Kr13 (kd) yrkande  14  och
Kr258 (kd) yrkande 7 framförs förslag om
att  den offentliga kulturmiljövården  i
högre   grad   skall   utformas   enligt
subsidiaritetsprincipen.
Utskottet   vill   med   anledning   av
motionsyrkandena framhålla  att  det  på
kulturmiljöområdet     genomförts     en
långtgående regionalisering under  1990-
talet.   RAÄ  har  successivt  avlastats
ärendehandläggning - senast i  fråga  om
kyrkliga   kulturminnen   -   och    kan
härigenom i stället prioritera uppgifter
som        rör        den       centrala
myndighetsfunktionen.
Syftet  med motionsyrkandena får enligt
utskottets     mening     anses     vara
tillgodosett. Yrkandena avstyrks.
12.7.3 Byggnadshyttor, sysselsättning
och utbildning (prop. 3 avsnitt 14.6.3)
I propositionen anför regeringen att det
på    flera   orter   finns   fungerande
organisationer   som   lyckats    förena
utbildning   av   arbetslösa   med    ny
sysselsättning     och     vård     inom
kulturarvssektorn.              Särskilt
framgångsrika   har   satsningarna    på
byggnadshyttor varit, som t.ex.  den  på
Mälsåker.  På  olika  ställen  i  landet
finns  det  en bas och en beredskap  för
att  utveckla  kunskapen om  kulturarvet
samtidigt  som  viktiga  delar  av   den
byggda   miljöns   kulturvärden   kunnat
räddas.   Dessa  regionala  och   lokala
initiativ bör enligt regeringens  mening
kunna   breddas  och  utvecklas  vidare.
Regeringen          föreslår           i
budgetpropositionen för år 1997 att  2,5
miljoner kronor engångsvis skall anvisas
RAÄ   i  syfte  att  fördela  stöd   för
uppbyggandet,      breddningen       och
vidareutvecklingen av de  regionala  och
kommunala   organisationer   som    inom
kulturarvsområdet  utgör  en   bas   för
arbetsmarknadsinsatser och utbildningar.
Utskottet    behandlar    frågan     om
medelstilldelning i avsnittet 22.1.
Utskottet har inte något att erinra mot
regeringens ställningstagande.
I  detta  sammanhang behandlar utskottet
ett  motionyrkande  om  behovet  av  att
bevara unika byggnader och miljöer.
Motionärerna  bakom  motion  Bo534  (v)
anser  att  traditionella metoder  skall
användas vid vård och upprustning av den
äldre  bebyggelsen. Vidare bör -  anförs
det  - resultatet av det statliga stödet
för bevarande följas upp (yrkande 5).
Viktiga  delar  av vårt  kulturarv  har
kunnat      räddas     till     kommande
generationer, till stor del tack vare de
betydande resurser som staten satsat  på
senare   tid   av   sysselsättningsskäl.
Samtidigt     har     byggnadsarbetarnas
kompetens  kunnat höjas på grund  av  de
utbildningsinsatser som gjorts på  många
håll  i landet. Utskottet anser i likhet
med  motionärerna att det  är  angeläget
att  - så långt det är möjligt - använda
traditionella    byggnadsmetoder     vid
renoveringen av gammal bebyggelse. Sådan
teknik lärs för närvarande ut på en  rad
platser  i  landet, bl.a. vid  Mälsåkers
slott  i  Södermanland. Byggnadsarbetare
har  i tre omgångar fått utbildning  och
arbete  vid  Mälsåker.  Det  har   gällt
byggnadssnickare,    smeder,     murare,
stuckatörer  och målare. Teoretiska  och
praktiska    moment   har   varvats    i
utbildningen.        De        kunskaper
byggnadsarbetarna har  erhållit  kan  de
därefter      tillämpa     på      andra
byggnadsprojekt.
Då  det  gäller motionärernas  krav  på
uppföljning  av  hur de statliga  medlen
använts  på detta område vill  utskottet
erinra   om   att  regeringen   i   sitt
regleringsbrev    till     myndigheterna
uppdragit   åt  RAÄ  att  redovisa   hur
sysselsättningsmedlen har fördelats, hur
den  fysiska  miljön har  bevarats,  hur
stor  syssselsättningseffekten har varit
samt      i     vilken     mån     äldre
hantverkstekniker   har   använts   inom
byggandet  (Statsliggaren 1995/96  XI/KU
s. 46).
Med  hänvisning  till det  anförda  får
motionsyrkandet anses vara tillgodosett.
Yrkandet avstyrks.
12.7.4  Industriminnen (prop. 3  avsnitt
14.6.4)
I   propositionen  anförs  att  RAÄ   på
regeringens uppdrag har tagit  fram  ett
handlingsprogram för bevarande, vård och
långsiktig   förvaltning   av    landets
industriminnen.    Enligt    RAÄ     bör
bevarandearbetet  och effekterna  av  en
satsning          bl.a.           främja
medborgarförankringen och  uppslutningen
kring   det  industrihistoriska   arvet,
skapa   en   modern   kunskapsbas   över
industriminnen,   medverka   till    att
regionala           och           lokala
industriminnesvårdsprogram     utarbetas
samt  stärka och utveckla samverkan  med
olika  museer och institutioner för  att
samla  och  stärka  resurserna  för  att
bevara det industrihistoriska arvet.
Regeringen   anser  att  RAÄ   nu   bör
intensifiera   arbetet    med    landets
industrihistoriska  arv  i  första  hand
genom  informations-,  utvecklings-  och
samordningsinsatser      enligt      det
programförslag   som   utarbetats.   Det
fortsatta  arbetet förutsätter  en  nära
samverkan  med  bl.a.  Nordiska  museet,
Arbetets   museum,   Tekniska    museet,
Riksarkivet    och    Kungl.    Tekniska
högskolan. För detta ändamål föreslås  i
budgetpropositionen att  RAÄ  engångsvis
skall  anvisas 1,2 miljoner  kronor  för
ovan angivna ändamål.
Utskottet    behandlar    frågan     om
medelstilldelning i ett senare avsnitt i
detta betänkande (avsnitt 22.1).
12.7.5 Övriga kulturmiljöfrågor
Utskottet behandlar i detta avsnitt  tre
motionsyrkanden      rörande       RAÄ:s
fornminnesinventering samt  ett  yrkande
om  inrättande av ett särskilt stöd  för
vård         av        hembygdsgårdarnas
kulturbyggnader.
Sedan   år   1938   har  RAÄ   genomfört
fornminnesinventeringar  parallellt  med
Lantmäteriverkets      utgivning      av
ekonomiska kartan. Syftet med fornminnes-
inventeringen  har varit -  förutom  att
fornlämningarna skall markeras på kartan
-  att  bygga upp ett fornminnesregister
med  data  om  fornlämningar  och  andra
kulturlämningar. Fornminnnesregistret är
främst ett stöd för handläggningen  inom
kulturmiljövården                    och
samhällsplaneringen.
I två motioner, Kr24 (s) och Kr279 (c),
anförs  det  att  RAÄ  beslutat  avbryta
fornminnesinventeringen, något som svårt
drabbar    fjäll-   och   skogsområdena.
Liknande  synpunkter framförs  i  motion
Kr283   (c).  Motionärerna   bakom   den
sistnämnda motionen anser också att  det
är  en  kulturell  och  regionalpolitisk
rättvisefråga  att  hela   landet   blir
färdiginventerat (yrkande 32).
Utskottet  har inhämtat  att  RAÄ  inte
avser             att            avbryta
fornminnesinventeringen,  innan  den  är
fullföljd.  Enligt gällande  plan  skall
bl.a.  de  i två av motionerna  åsyftade
fjäll-  och inlandsområdena i Jämtlands,
Västerbottens   och   Norrbottens    län
inventeras.  Verksamheten   kommer   att
decentraliseras,  vilket   innebär   att
inventeringen  administreras   regionalt
och     utförs    via    de    regionala
organisationerna,  främst  länsmuseerna.
Kostnaderna kommer att betalas  av  RAÄ,
som   även  ställer  planeringsstöd  och
platsledarresurser till förfogande.
Utskottet  konstaterar - med hänvisning
till  det anförda - att motionsyrkandena
är tillgodosedda. De avstyrks.
I  motion  Kr209  (s) anförs  bl.a.  att
Sveriges hembygdsgårdar på ideell  basis
förvaltar ca 6 000 historiska byggnader.
Behovet av underhåll är omfattande  över
hela  landet.  Enligt de riktlinjer  som
ligger  till  grund för fördelningen  av
byggnadsvårdsmedlen     är     en     av
förutsättningarna att byggnaderna  skall
ligga  kvar  på sin ursprungliga  plats.
Enligt  stödförordningen  är  en   annan
förutsättning att bidragen skall bekosta
en   viss   andel  av  de   antikvariska
överkostnaderna. När det gäller vård och
underhåll    av   byggnaderna    i    en
hembygdsgård  är  traditionella  metoder
det enda acceptabla. Alla kostnader blir
därmed  antikvariska överkostnader.  Mot
den    angivna    bakgrunden    föreslår
motionären  att ett särskilt stöd  skall
inrättas  för  vård av hembygdsgårdarnas
kulturbyggnader.
Den     insats     som     görs     vid
hembygdsgårdarna    för    att    bevara
kulturhistoriskt   värdefulla   hus   är
betydande.  Bidrag för  vård  av  sådana
byggnader   kan  utgå  i  enlighet   med
bestämmelserna i förordningen (1993:379)
om    bidrag    till    kulturmiljövård.
Utskottet har inhämtat att bidrag utgått
i  ett  antal  fall.  Möjligheterna  att
erhålla  bidrag är givetvis i  hög  grad
beroende  av vilka resurser  som  staten
ställer  till  förfogande. Utskottet  är
inte   berett  att  införa  en  särskild
stödform  för  det slags  byggnader  som
motionären föreslagit. Motionen avstyrks
därför.
13  Massmedier (prop. 3 avsnitt 15)
13.1 Allmänna synpunkter
I  propositionen anför regeringen  bl.a.
att   massmedierna  har  betydelse   för
kulturen  i en rad olika avseenden.  Det
mest    grundläggande   är    att    den
yttrandefrihet  som är en  förutsättning
för  ett  fritt  och levande  kulturliv,
liksom   för  vår  politiska  demokrati,
bygger   på  att  det  finns  fria   och
självständiga  massmedier  där  debatter
kan föras och åsikter brytas. Det är  en
angelägen  uppgift  att  slå   vakt   om
mångfalden   på   massmedieområdet   och
motverka  likriktning och  förytligande.
Debatten  om  maktkoncentrationen   inom
medievärlden   är   viktig    i    detta
sammanhang.
Massmedierna bidrar i mycket  hög  grad
till  att  utjämna  skillnaderna  mellan
olika  landsändar och befolkningsgrupper
i     fråga     om     tillgång     till
kulturupplevelser.    I    radion    och
televisionen  förekommer  musik,  teater
och angelägna debatter som kan höras och
ses över hela landet.
Det finns en risk - anser regeringen  -
för   att   massmedier  som  verkar   på
kommersiella  villkor  i  så  hög   grad
inriktar  sig mot att tilltala  en  stor
och  allmän publik att mångfalden kommer
bort    och    att    innehållet    blir
förutsägbart och trivialt. Därför är det
angeläget att det finns public  service-
företag inom radion och televisionen som
utan att vara beroende av en kommersiell
marknad  kan  svara  för  mångfald   och
kvalitet.  Nya elektroniska  medier  kan
också göra det lättare för enskilda  och
grupper med små resurser att nå ut  till
andra  med debattinlägg och konstnärliga
verk.
Massmedierna har spelat en viktig  roll
för   att  närma  olika  landsändar  och
regioner  till  varandra.  Radion  anses
t.ex.   ha   haft  stor  betydelse   för
utvecklandet av ett riksspråk, samtidigt
som  dessa medier också gör det  möjligt
att  spegla det som händer i olika delar
av landet.
Den  svenska mediemarknaden  har  under
lång    tid   kännetecknats   av    stor
stabilitet både när det gäller utbud och
publikvanor.  Det  är  först  under   de
senaste  tio åren som mönstren  luckrats
upp på radio- och TV-området.
Sammantaget - anförs det - präglas hela
massmedieområdet   av   en    fortgående
förändring bl.a. till följd av  den  nya
digitala tekniken. Datorerna har  ändrat
produktionstekniken inom såväl dagspress
och  tidskrifter som radio och TV. Många
tidningar  och tidskrifter publiceras  i
dag  inte  bara i tryckt form utan  även
elektroniskt.    Det     finns     också
publikationer som enbart är tillgängliga
i  elektronisk form. Även för radio  och
TV  håller  digitala distributionsformer
på att slå igenom.
De  avsnitt i propositionen  som  avser
dagspress  och taltidningar behandlas  -
som  nämnts  i  ett tidigare  avsnitt  i
detta       betänkande       -        av
konstitutionsutskottet.
13.2 Radio och TV (prop. 3 avsnitt 15.2)
I propositionen anförs bl.a. att statens
åtgärder  inom radions och televisionens
område  har dels formen av lagstiftning,
som  är giltig för alla som sänder radio
eller   television,   dels   formen   av
särskilda     villkor     för      vissa
programföretag. Dessa åtgärder bidrar på
olika  sätt  till att de kulturpolitiska
målen     uppfylls.    I     det     nya
medielandskapet får programbolagens sätt
att utforma sin verksamhet och disponera
sina   resurser   stor   betydelse   för
kulturlivet.  Genom  sin  ställning  som
uppdragsgivare   har  radio-   och   TV-
företagen   i  allmänhetens  tjänst   en
viktig  roll  för konstnärlig  förnyelse
och för att ge yrkesverksamma konstnärer
uttrycksmöjligheter.     Radion      och
televisionen utnyttjar stora mängder  av
upphovsrättsskyddade verk och  utgör  på
så  sätt  en  betydelsefull inkomstkälla
för   kompositörer  och  andra  skapande
konstnärer.  Radio och TV i allmänhetens
tjänst  är  - anförs det -  en  av  våra
viktigaste  kulturbärare i  ett  alltmer
internationaliserat     kultur-      och
medieutbud.  För  många  är  radion  och
televisionen  den  enda  kontakten   med
opera,    teater,    bildkonst     eller
konstmusik. De människor som tar del  av
kultur  i  radio  och TV är  mångdubbelt
fler  än de som besöker konserter  eller
teaterföreställningar.    Radion     och
televisionen har också egna konstnärliga
uttrycksformer.   En  operaföreställning
kan ge många människor i hela landet  en
musikupplevelse som annars  bara  skulle
vara  tillgänglig för  dem  som  ryms  i
konsertsalen.   Radio   och   TV    blir
därigenom   den  största  teatern,   den
största        underhållaren,        den
inflytelserikaste nyhetsförmedlaren  och
en  viktig kunskapsförmedlare. Radio och
TV i allmänhetens tjänst har en särskild
roll   som   bärare  av  den  nationella
kulturella    identiteten    och     det
nationella kulturarvet.
Vidare redovisar regeringen några av de
förslag   som   förelades  riksdagen   i
propositionen   En  radio   och   TV   i
allmänhetens  tjänst 1997-2001  bl.a.  i
fråga        om        programföretagens
kulturpolitiska      ansvar       (prop.
1995/96:161).    Utskottet    behandlade
utförligt  regeringens  förslag  i  sitt
betänkande 1995/96:KrU12.
Regeringen  anför att den under  hösten
1996 avser att inleda överläggningar  om
fortsatt tillstånd för TV 4 att  bedriva
sändningar     i    marknätet.     Sedan
propositionen     överlämnades      till
riksdagen  har regeringen träffat  avtal
med TV 4 om ett sådant tillstånd.
Frågan om programpolitisk mångfald  vid
fördelning av framtida koncessioner  för
ljudradiosändningar       berörs       i
propositionen.  Förslag  härvidlag   har
presenterats     av      Lokal-      och
närradiokommittén  i  betänkandet   (SOU
1996:176) Den lokala radion.
Under     våren     1996     behandlade
kulturutskottet        frågan        hur
programföretagen  för   radio   och   TV
uppfyller  sitt  public service-uppdrag.
Riksdagen   beslutade  i  enlighet   med
regeringens förslag att programföretagen
årligen  skall följa upp och  rapportera
hur         uppdraget         uppfyllts.
Uppföljningsrapporterna skall sedan  ges
in till Granskningsnämnden för radio och
TV      (prop.     1995/96:161,     bet.
1995/96:KrU12, rskr. 297).
Då   det  gäller  svensk  TV-produktion
anför    regeringen   bl.a.   att    den
förändrade  strukturen inom TV-branschen
och  den  nya tekniken sannolikt innebär
att   mer  resurser  kan  avsättas  till
produktion  i  stället för som  tidigare
till  dis-tribution. I en  situation  av
ett    utökat   TV-utbud   där   andelen
utländskt producerat material  växer  är
en   stark   svensk   TV-programindustri
betydelsefull  bl.a.  för  bevarande  av
språket  och kulturen. En stark  inhemsk
TV-programindustri       kan       skapa
sysselsättning   och    medverka    till
internationell spridning av svenska  TV-
program. Därför är det ur kulturell  och
mediepolitisk   synvinkel    samt    för
sysselsättningen viktigt att  främja  en
nationell    TV-produktion    så     att
mångfalden    inom   TV-programindustrin
stimuleras  och  tillväxten  främjas  på
lång sikt. Som redovisats i ett tidigare
avsnitt   i   detta   betänkande   avser
regeringen  att  inom  en  snar  framtid
tillsätta  en utredning med uppdrag  att
analysera  den inhemska produktionen  av
program  för  distribution i  olika  TV-
kanaler samt lägga fram förslag i  detta
syfte (jfr avsnitt 9.3).
I sammanhanget vill utskottet erinra om
att  Operan  och  Dramatiska  teatern  -
enligt gällande bidragsvillkor -  har  i
uppdrag   att   utnyttja   radion    och
televisionen  i  så stor omfattning  som
möjligt  i  syfte  att  göra  teatrarnas
produktioner   tillgängliga   för   hela
landets befolkning. Utskottet avser  att
i  ett senare avsnitt i detta betänkande
beröra  frågan om televisering  (avsnitt
17.1).
Regeringen  anför  i propositionen  att
det på lång sikt är viktigt att resurser
avsätts även för utbildningsändamål  för
svensk  TV-produktion i syfte att stärka
den inhemska TV-programindustrin och ett
svenskt TV-utbud. Regeringen föreslår  i
budgetpropositionen   för    år    1997,
utgiftsområde    16    Utbildning    och
universitetsforskning,   att   en    TV-
producentutbildning   skall    inrättas.
Eftersom   Dramatiska   institutet   har
förutsättningar  som  krävs  vad  gäller
lärarkompetens, lokaler  och  utrustning
bör  Dramatiska institutet  ha  ansvaret
för denna utbildning.
I  propositionen berörs  digitalisering
av   radio-  och  TV-sändningar.   Bl.a.
redovisas ett förslag i betänkandet (SOU
1996:25)  Från massmedia till multimedia
om   att  införa  marksänd  digital  TV.
Ärendet   bereds  för  närvarande   inom
regeringskansliet.
14  Vissa övergripande frågor (prop. 3
avsnitt 16)
14.1 Mångkultur och internationellt
samarbete (prop. 3 avsnitt 16.1)
Regeringen  anför  i kulturpropositionen
att   konst  och  kultur,  det   seriösa
samtalet  och  den  öppna  debatten   är
betydelsefulla  redskap  i  strävan  att
undanröja     fördomar      och      öka
kunskapsutbytet.   De    internationella
kontakterna  bidrar  till   att   främja
förståelsen mellan människorna i Sverige
och  i andra länder, liksom mellan olika
grupper inom vårt lands gränser.
Regeringen  redovisar  att  Unesco  har
fått  ett  erbjudande om att  regeringen
under Kulturåret 1998 skall stå värd för
en  internationell konferens som ett led
i   uppföljningen   av   rapporten   Vår
skapande  mångfald avlämnad år  1995  av
Unescos Världskommission för kultur  och
utveckling.
Vidare    redovisar   regeringen    det
europeiska  och nordiska  samarbetet  på
kulturområdet.   Det   konstateras   att
kulturpolitiken  i  princip   är   varje
medlemsstats suveräna angelägenhet  inom
Europeiska unionen.
Enligt   artikel   128   punkt   1    i
Maastrichtfördraget  skall   gemenskapen
bidra   till   kulturens  utveckling   i
medlemsstaterna  med respekt  för  deras
nationella   och   regionala    mångfald
samtidigt som gemenskapen skall framhäva
det gemensamma kulturarvet. I punkt 5  i
artikeln  sägs det att rådet -  för  att
bidra  till  att  de  mål  som  anges  i
artikeln  skall  uppnås  -  skall  vidta
stimulansåtgärder  som  dock  inte   får
omfatta         harmonisering         av
medlemsstaternas   lagar    och    andra
författningar.  Kulturutskottet  har   i
samband  med behandlingen av  frågan  om
Sveriges medlemskap i Europeiska unionen
anslutit  sig till regeringens bedömning
att  Sverige  som medlem i  EU  behåller
rätten  att  föra en egen  kulturpolitik
(yttr. 1994/95:KrU3y).
Enligt motion Kr4 (mp) yrkande 4  skall
riksdagen  som sin mening ge  regeringen
till känna vad i motionen anförts om att
noggrant    uppmärksamma     att     EU-
harmonisering   inom  kulturområdet   är
utesluten.
Utskottet konstaterar att innehållet  i
artikel  128  i  Maastrichtfördraget  är
känt  för  regeringen.  Det  finns  inte
grund för antagande att regeringen  inte
skulle    agera    i    enlighet     med
bestämmelserna  i  artikeln.   Utskottet
föreslår     att    riksdagen     avslår
motionsyrkandet.
Regeringen          redovisar          i
kulturpropositionen  att  formerna   för
inrättandet  av  ett  Världskulturhus  i
Södra   teaterns  lokaler  i   Stockholm
utreds.   En   förutsättning   är    att
Världskulturhuset    kan     finansieras
gemensamt   av  staten  och   Stockholms
kommun     m.fl.     intressenter      i
Stockholmsregionen. Ett förslag i frågan
avses  lämnas till riksdagen under våren
1997.  Regeringen anför att  ett  sådant
Världskulturhus  skall  bidra  till  att
vidga gränserna och erbjuda en kulturell
arena   för   hela  Sveriges  befolkning
oavsett  etnisk  och kulturell  bakgrund
samt  ge status åt alla de kulturer  som
inte  har en plats i kulturlivet i  dag.
En sådan mötesplats över etniska gränser
skall  bidra  till att  öka  förståelsen
människor emellan och minska rädslan för
det som uppfattas som främmande.
Den  viktigaste åtgärden  för  att  öka
förståelsen   mellan  folkgrupper,   öka
invandrarnas delaktighet och integration
i  samhället  och  motverka  rasism  och
främlingsfientlighet  är  enligt  motion
Kr283  (c)  att svenskar och  invandrare
möts  på ett naturligt sätt. Kulturmöten
och  mångfald skapar ny styrka  och  nya
möjligheter.  Motionärerna   anser   att
risken  är  stor  för att  ett  särskilt
Världskulturhus i Stockholm kan bli  ett
hus   endast  för  invandrare  och   att
svenskarna   inte  finner   vägen   dit.
Riksdagen  bör därför som sin mening  ge
regeringen till känna att utredningen om
Världskulturhuset      skall      arbeta
förutsättningslöst för att  finna  bästa
möjliga       metod      att       skapa
Världskulturhuset   i    hela    Sverige
(yrkande 7).
I  motion Kr20 (v) anförs att  den  syn
som    genomsyrar   kulturpropositionen,
nämligen  att  främlingsfientlighet  och
rasism  måste  motverkas,  måste   gälla
samhällets      alla      delar      och
verksamhetsområden. Tendenser  till  att
isolera     invandrarkulturerna      bör
motverkas. I stället bör dessa  kulturer
tillåtas   att  befrukta   den   svenska
kulturen och att även utvecklas själva i
den  nya miljön. Motionärerna anser  att
varken  Kulturutredningen, regeringen  i
kulturpropositionen                eller
Invandrarpolitiska kommittén har  belyst
det mångkulturella samhället i hela dess
vidd.  Motionärerna anser att regeringen
bör    intensifiera   arbetet   på   det
mångkulturella området och låta utarbeta
ett    handlingsprogram   (yrkande   5).
Regeringen bör enligt motion  Kr246  (v)
utarbeta  ett  förslag  till   hur   ett
kurdiskt   kulturcentrum   skall   kunna
förverkligas.  Ett sådant centrum  skall
medverka  till att den kurdiska kulturen
inte  utplånas. I centrumet skall finnas
arkiv-,  forsknings-,  biblioteks-   och
informationsverksamhet.
Mångfalden i invandrarkulturerna  skall
enligt   motion  Kr216  (s)  yrkande   1
bejakas  och  hinder för invandrare  att
utöva   sin   egen   kultur   motverkas.
Kulturen är ett instrument för samhället
att  motverka polarisering.  Invandrarna
bör  därför stödjas och uppmuntras  till
att  själva  inrätta  institutioner  för
utbildning i och utveckling av sin musik
och  dans och andra kulturyttringar från
olika delar av världen.
I  en  invandrarpolitisk motion,  Sf625
(kd),  tas  upp  många aspekter  på  det
finska  språkets  och den  sverigefinska
minoritetens   ställning   i    Sverige.
Motionärerna     anför     bl.a.     att
kulturpolitiken inte får leda  till  att
den  sverigefinska gruppen uppfattar sig
som en beständig finsk invandrargrupp  i
stället  för  den svenska  minoritet  de
faktiskt     är.    Det    sverigefinska
kulturlivet  bör  stimuleras   för   att
stärka  de  sverigefinska  barnens   och
ungdomarnas känsla av att höra till  det
svenska samhället (yrkande 12).
Utskottet anser att de frågor  som  tas
upp     i     motionerna    är    mycket
betydelsefulla för samhällets  fortsatta
utveckling.  Utskottet instämmer  i  vad
som     anförs    i    motionerna    och
propositionen om den stora betydelsen av
att främja förståelse mellan människor i
Sverige  och mellan människor i  Sverige
och andra länder. Lika betydelsefullt är
det  att  människor kan  utgå  från  och
utveckla  sin egen kultur vid mötet  med
andra kulturer inom och utom landet. Som
framhålls   i  kulturpropositionen   kan
kulturen  bidra till att öka förståelsen
mellan människor. Konst och kultur,  det
seriösa  samtalet och den öppna debatten
är  betydelsefulla redskap i strävan att
undanröja     fördomar      och      öka
kunskapsutbytet.  Mötet   mellan   olika
kulturer  bidrar  och  inspirerar  också
till nyskapande och utveckling.
Utskottet har i ett tidigare avsnitt  i
detta  betänkande tillstyrkt  att  målen
för den nationella kulturpolitiken skall
innefatta    främjande   av    kulturell
mångfald,  internationellt  kulturutbyte
och  möten  mellan olika  kulturer  inom
landet (avsnitt 2).
Utskottet     påminner      om      att
Invandrarpolitiska kommittén har avgivit
sitt  slutbetänkande Sverige,  framtiden
och  mångfalden (SOU1996:55).  Kommittén
och   reservanter  inom  kommittén   har
behandlat  frågan om vad som  menas  med
mångkultur  och  hur  begreppet  används
inom   forskningen,   i   den   allmänna
debatten,   av  offentliga  organ   m.m.
Kommittén har valt att använda begreppet
mångkultur som ett beskrivande  begrepp,
vilket enligt kommittén har den fördelen
att  det  kan användas av hela samhället
inte  bara de delar av befolkningen  som
samlas   under   begreppet   invandrare.
Mångkultur   görs   därmed    till    en
samhällsfråga   och   inte    till    en
invandrarfråga. Kommittén anser att  den
etniska,    språkliga   och   kulturella
mångfald  som  finns i befolkningen  och
den  spridning av personer med  utländsk
bakgrund   som   finns   i   landet   är
tillräckliga kriterier för att  beskriva
Sverige  som  mångkulturellt.  Begreppet
innehåller  därmed  mer  än  en   etnisk
dimension.     Kommittén     konstaterar
därefter att av en sådan beskrivning  av
Sverige   följer  inte  självklart   hur
staten och samhället skall förhålla  sig
till  mångfalden  eller  vad  som  skall
göras  -  bara  att ett förhållningssätt
behövs   och  att  mångfald   måste   få
betydelse för politiken och åtgärderna i
samhället.  Hur detta skall  ske  är  en
fråga  som alltid -  med utgångspunkt  i
ett  samhälles grundläggande värden  och
historia   -  måste  vara  föremål   för
kontinuerliga      diskussioner      och
ställningstaganden  i  den  demokratiska
processen.  Särskilt  viktigt  i   detta
sammanhang    är    enligt    kommitténs
uppfattning    att   det    demokratiska
systemet  förmår  återspegla  samhällets
mångfald.
Invandrarpolitiska kommittén anser  att
det  är  angeläget  att  inte  bara   ge
utrymme  för och erkänna olika  kulturer
och  livsstilar, utan att  också  främja
gemensamma       mötesplatser        och
intressegemenskaper    över     etniska,
kulturella  och  sociala tillhörigheter,
så   att   ett  ömsesidigt   utbyte   av
värderingar,  kunskaper och erfarenheter
kan  ske.  När  synsätt och erfarenheter
får  brytas  mot  varandra  frigörs  det
mångkulturella   samhällets    resurser.
Kommittén  anför  att kulturlivet  skall
vara  öppet för nya impulser och  spegla
den   förändrade   sammansättningen   av
befolkningen.      Statsbidrag      till
kulturella aktiviteter skall lämnas även
till  aktiviteter  på  andra  språk   än
svenska  och inom olika etniska  grupper
under  förutsättning  att  de  generella
bidragsreglerna uppfylls.  Dessutom  bör
särskilt   stöd  lämnas  till  kulturell
verksamhet inom språkliga eller  etniska
grupper. Det är enligt kommitténs mening
naturligt om kulturellt och socialt  liv
inom  olika  etniska grupper i  huvudsak
organiseras på initiativ av dem  själva.
Det    statliga   stödet   till    detta
kulturella  och  sociala  liv   föreslås
delas    upp    och   ges   dels    till
organisationerna,   dels   direkt   till
kulturella  och  sociala  projekt   inom
grupperna.
Regeringen          aviserar          i
budgetpropositionen att  en  proposition
på    grundval   av   Invandrarpolitiska
kommitténs   förslag  skall   föreläggas
riksdagen under våren 1997.
Som     Invandrarpolitiska    kommittén
påpekar  måste det föras en kontinuerlig
diskussion om hur det faktum att Sverige
är  en  mångkulturell nation bör påverka
samhället  i  alla  dess  delar.   Denna
diskussion   får   föras    inom    alla
samhällsområden och åtgärder vidtas steg
för    steg.    Utskottet   anser    att
regeringens planer på inrättande av  ett
Världskulturhus   i  Södra   teatern   i
Stockholm kan bli ett värdefullt  sådant
steg.  Utskottet  vill  särskilt  stryka
under     vikten    av     att     detta
Världskulturhus   verkligen   blir    en
angelägenhet och arena för landets  hela
befolkning,  dvs. för alla  människor  i
landet   oavsett  kulturell  och  etnisk
tillhörighet   och   inte   enbart   för
människor  som  bor  i Stockholmsområdet
utan  för  människor i  hela  landet.  I
propositionen  exemplifieras  de   många
olika  slag  av aktörer som skall  kunna
använda Världskulturhuset som arena  och
mötesplats. Det är viktigt att aktörerna
representerar   hela  landet   och   att
verksamheten  även  får  betydelse   för
andra     delar     av     landet     än
Stockholmsregionen. Det faktum  att  ett
världskulturhus  etableras  får   enligt
utskottets mening inte medföra att andra
kulturinstitutioner     minskar     sina
strävanden     att    spegla     landets
mångfasetterade kultur och ta ansvar för
att   deras  egen  verksamhet  verkligen
vänder  sig till alla befolkningsgrupper
i   landet.  Med  hänvisning  till   det
anförda avstyrker utskottet motion Kr283
(c) yrkande 7.
Frågor  som  rör  utformningen  av   de
statliga   insatserna  för  invandrarnas
egna  kulturella aktiviteter  och  deras
egna   organisationer   behandlas    som
utskottet  redovisat i det föregående  i
Invandrarpolitiska            kommitténs
betänkande.    Utskottet    anser    att
regeringens aviserade proposition  våren
1997  bör  avvaktas innan riksdagen  tar
ställning  till sådana frågor,  som  har
anknytning till kommittébetänkandet  och
som  tagits  upp i motionerna,  nämligen
Kr20    (v)    yrkande    5    om    ett
handlingsprogram  för mångkultur,  Kr216
(v)   yrkande   1   om   utveckling   av
invandrarnas kulturyttringar, Kr246  (s)
om  ett kurdiskt kulturcentrum och Sf625
(kd)  yrkande  12  om stimulans  av  det
sverigefinska      kulturlivet.      Med
hänvisning   härtill   och   till    vad
utskottet  i  övrigt anfört under  detta
avsnitt    i    betänkandet    avstyrker
utskottet     sålunda     de      nämnda
motionsyrkandena. (Se även avsnitt  14.3
beträffande motion Kr216 (s)  yrkande  3
om kultur i vården.)
14.2 Informationssamhället och
utredningen  Kulturnät Sverige (prop. 3
avsnitt 16.2)
Som    utskottet   tidigare    redovisat
(avsnitten   12.5.1  och   12.6.1)   har
regeringen   tillkallat   en    särskild
utredare  som skall utarbeta  en  samlad
strategi      för     användning      av
informationsteknik vid  myndigheter  och
institutioner  inom kulturområdet  (dir.
1995:129). Utredaren skall lämna förslag
om    uppbyggnad   av   ett    gemensamt
kulturnät. Uppdraget skall slutredovisas
i    början   av   år   1997.   En    av
utgångspunkterna  för utredningen  skall
vara  att  varje  kulturinstitution  bör
använda  sig  av informationsteknik  för
att göra sin information tillgänglig för
andra  institutioner  och  aktörer  inom
kulturområdet,  för  forskare  och   för
allmänheten.    Syftet    bör     enligt
direktiven vara att utveckla  nya  vägar
och   främja   dialoger   mellan   olika
kulturproducenter och medborgarna. I ett
delbetänkande    (SOU   1996:110)    har
utredaren  redovisat en kartläggning  av
kulturinstitutionernas   nuvarande   IT-
användning och planerade IT-projekt.
14.3 Funktionshindrades kulturella
möjligheter (prop. 3 avsnitt 16.3)
Enligt      regeringen      bör      ett
handlingsprogram  utarbetas   för   ökat
deltagande     i     kulturlivet     för
funktionshindrade.
I propositionen konstateras att viktiga
delar   av  vårt  kulturliv  bedrivs   i
institutionella former som personer  med
funktionshinder av olika skäl har  svårt
att   ta   del  av.  Ansvaret  för   att
anpassning sker och att resurser avsätts
för  ändamålet ligger till stor del  hos
den   enskilda  institutionen.  För   de
institutioner som är statliga eller  får
statsbidrag  gäller att de  skall  verka
enligt    de   kulturpolitiska    målen.
Förutsättningarna för att  göra  lokaler
och  utbud  tillgängliga  är  emellertid
mycket  olika.  Många av institutionerna
inryms  i gamla kulturbyggnader  där  en
anpassning    kan    vara    svår    och
kostnadskrävande,                    och
tillgänglighetskrav och  kulturmiljökrav
kan stå i direkt motsatsförhållande till
varandra.    Regeringen    anser     att
kulturinstitutionerna i högre  grad  bör
arbeta    för    att   funktionshindrade
personer  skall kunna få  tillgång  till
ett   ökat   kulturutbud.   Ett   utökat
samarbete    bör    kunna    ske     med
handikapporganisationer och myndigheter.
Enligt  regeringens  bedömning  är   en
översyn  på  området nödvändig.  Statens
kulturråd  bör därför få i  uppdrag  att
göra   en  noggrann  kartläggning   samt
utarbeta  ett handlingsprogram  för  att
främja  funktionshindrades deltagande  i
kulturlivet.      Möjligheterna      för
funktionshindrade personer att  delta  i
kulturlivet  är inte enbart beroende  av
vad  som  görs  inom kulturområdet.  Ett
handlingsprogram   bör   därför   enligt
regeringen    innehålla    förslag    om
ansvarsfördelning på olika  områden  och
nivåer. Vidare skall handlingsprogrammet
innehålla mål på både kortare och längre
sikt.  Statens kulturråd skall  därefter
lämna  förslag om åtgärder. Kulturrådets
arbete  bör  ske  i nära  samarbete  med
handikapporganisationer,  studieförbund,
folkhögskolor,     folkrörelser      och
myndigheter.
Som  anförs  i propositionen  har  inom
ramen för 1994 års handikappreform flera
viktiga   förbättringar  genomförts   på
kultur-  och  medieområdet. Genom  lagen
(1993:387)  om  stöd  och  service  till
vissa   funktionshindrade  skall   t.ex.
kommunerna  verka för att  det  allmänna
fritids-    och    kulturutbudet    blir
tillgängligt för svårt funktionshindrade
personer. Även staten har förstärkt sina
insatser  framför allt  när  det  gäller
produktionen av videogram på teckenspråk
(Dövas TV).
Frågor  om  radio- och  TV-program  för
funktionshindrade    har    vid    flera
tillfällen   behandlats  av   utskottet.
Våren  1992  (prop.  1991/92:140,   bet.
1991/92:  KrU28, rskr. 329) konstaterade
utskottet  att  programföretagen   under
föregående  och innevarande avtalsperiod
gjort   stora  insatser  för  att   göra
programmen       tillgängliga        för
funktionshindrade.  Utskottet  fann  det
angeläget  att  den positiva  utveckling
som  hade ägt rum på detta område  kunde
fortsätta   även   under  avtalsperioden
1993-1996 och ansåg att programföretagen
även  under  denna  avtalsperiod  skulle
åläggas  ett  särskilt  ansvar  när  det
gäller     program    om     och     för
funktionshindrade.   Riksdagens   beslut
innebar   bl.a.   att   programföretagen
skulle  utarbeta en rullande  plan  över
tilltänkta   insatser  när  det   gäller
handikappåtgärder.   I    samband    med
riksdagens ställningstagande våren  1996
till          riktlinjerna           för
programverksamheten under avtalsperioden
1997-2001   fastslogs  programföretagens
skyldighet  att  även  i  fortsättningen
göra     de     ordinarie     programmen
tillgängliga    för    funktionshindrade
(prop.  1995/96:161, bet. 1995/96:KrU12,
rskr. 297). Tillgängligheten skall  ökas
successivt genom att företagen utnyttjar
befintlig och ny teknik.
Som  anförs i propositionen är  det  en
kulturpolitisk  ambition  att   kulturen
skall   kunna  erbjudas  alla  och   att
människor    med    funktionsnedsättning
bereds   möjlighet   att   använda   sin
kreativitet  och  sina konstnärliga  och
intellektuella färdigheter. I likhet med
regeringen    anser    utskottet     att
kulturinstitutionerna har  ett  särskilt
ansvar  att söka nya vägar att  nå  fram
till  alla de grupper som i dag inte  är
delaktiga  i  landets kulturutbud  medan
staten  bör  ta  ansvar för  att  främja
tillgängligheten                    till
kulturinstitutionernas    lokaler    och
utbud.  Institutionernas  insatser   för
funktionshindrade  varierar  emellertid.
Som     regeringen    konstaterar    har
biblioteken kommit längst, särskilt  när
det   gäller  synskadade.  Flera  museer
arbetar  med  att  göra  sina  samlingar
tillgängliga.   Fortfarande   är    dock
verksamheten          vid          många
kulturinstitutioner inte tillgänglig för
funktionshindrade och det  gäller  såväl
anpassningen av själva verksamheten  som
det  faktiska tillträdet till lokalerna.
Mot  den  bakgrunden välkomnar utskottet
att  som  angetts i det  föregående  det
skall  utarbetas  en  handlingsplan  med
förslag till åtgärder.
Motionärerna  bakom  motion  Kr283  (c)
finner det anmärkningsvärt att frågor om
effekterna  från kulturell  synpunkt  av
ädelreformen     inte      berörs      i
propositionen. Regeringen bör därför  ge
Statens  kulturråd  i  uppdrag   att   i
samarbete  med  berörda  parter  snarast
göra  en  utvärdering  med  här  angiven
inriktning (yrkande 29).
Utskottet  har  inhämtat  att   Svenska
kommunförbundet  ser sina  insatser  för
kultur  i  vården som ett led i  arbetet
med    att   fullfölja   lagstiftningens
intentioner  om  allas  möjligheter  att
delta i samhällsgemenskapen och leva som
andra. Härvid får ålder, funktionshinder
och  behov  av samhällets insatser  inte
utgöra  ett hinder. Till de fundamentala
mänskliga   behoven   räknas   även   de
kulturella behoven. Kulturella  insatser
blir därmed en naturlig del i vård-  och
omsorgsarbetet och det framhålls som  en
mänsklig    rättighet   att   individens
sinnliga behov ges samma dignitet som de
fysiologiska         behoven.          I
planeringsförutsättningarna för år  1997
framhåller   Kommunförbundet  samarbetet
mellan    kommunernas   sektioner    för
kultur/fritid och sektionerna  för  vård
och omsorg som nödvändigt. Det är främst
personalens   kompetensutveckling    som
enligt  förbundet utgör  förutsättningen
för kommunernas möjligheter att leva upp
till     lagstiftningens    intentioner.
Utveckling  av  den enskildes  behov  av
vård  och  service förutsätter samverkan
på    kommunal   nivå   mellan    främst
kulturförvaltning,     socialförvaltning
(eller  motsvarande organ) och ansvariga
politiska    nämnder.    Genom     olika
fortbildningsinsatser       eftersträvar
Kommunförbundet                      att
socialförvaltningarna eller  motsvarande
organ skall ha huvudansvaret för att den
enskildes   behov  av  upplevelser   och
livskvalitet    tillfredsställs    medan
kulturförvaltningarna  får  rollen   som
konsulter  och  inspiratörer.   Som   en
mycket  viktig grupp i detta  sammanhang
framhåller               Kommunförbundet
biståndsbedömarna. Redan vid det  första
mötet  med den hjälpsökande bör  behovet
av kulturell stimulans uppmärksammas för
att  sedan  ingå i bedömningsunderlaget.
Kommunförbundet  anser  att   insatserna
främst   bör  riktas  mot  de  regionala
kommunförbunden,  och  förbundet  kommer
att  under  det närmaste verksamhetsåret
ge   kommunerna  service   i   form   av
intressebevakning, erfarenhetsförmedling
och   fortbildning.  Som  en  konsekvens
härav avvecklar Landstingsförbundet sitt
engagemang  i Kultur i vården  (Arts  in
Hospital),   UNESCO:s   samarbetsprojekt
inom  ramen för FN:s kulturårtionde  som
pågår   t.o.m.  år  1997.   Enligt   vad
utskottet erfarit kommer Kulturrådet att
under  år 1997 överta huvudansvaret  för
projektet genom att bl.a. bestrida vissa
kostnader     samt     avveckla      och
slutrapportera projektet inom ramen  för
övrig        rapportering       angående
Kulturårtiondet.
Med       ädelreformen       överfördes
huvudmannaskapet  för  äldrevården  från
landstingen    till   kommunerna.     Av
ovanstående   redogörelse  framgår   att
Kommunförbundet i viss mån har övertagit
den   samordnande  funktion  för   bl.a.
kultur  i  vården som tidigare ankom  på
landstingen,  vilket också  innebär  att
arbetsformerna delvis har förändrats.
Som anförs i motion Kr283 (c) måste  en
nationell  kulturpolitik  omfatta   alla
medborgare.   Utskottet   delar    också
motionärernas syn på den stora betydelse
kulturella   aktiviteter  kan   ha   för
rehabilitering och behandling  av  olika
sjukdomstillstånd  liksom  den   viktiga
roll studieförbundens verksamhet har för
äldre,   sjuka   och  funktionshindrade.
Utskottet     gör    bedömningen     att
Kulturrådets  rapport om Kulturårtiondet
bör  avvaktas innan ställning  tas  till
frågan   huruvida  det  bör   göras   en
särskild  utvärdering av  effekterna  av
ädel-reformen  från kulturell  synpunkt.
Motionsförslaget   bör   sålunda    inte
föranleda   någon   riksdagens   åtgärd.
Yrkande 29 avstyrks således.
Utskottet  behandlar i detta sammanhang
även   motion  Kr216  (s)   yrkande   3.
Motionärerna anför att kulturens helande
kraft bör göra det självklart att stödja
invandrarnas egna insatser inom vård och
psykiatri,  speciellt  när  det   gäller
vården  i livets slutskede. Motionärerna
vill  att  en utredning skall tillsättas
för   att  utreda  kulturens  roll   vid
sjukvård,  rehabilitering  och  vård   i
livets slutskede.
I   enlighet  med  de  synpunkter   som
redovisats   i   det  föregående   anser
utskottet att kulturella insatser kan ha
stor betydelse för bl.a. de grupper  som
motionärerna  åsyftar.  Det  har   också
framhållits     att     en     nationell
kulturpolitik   måste    omfatta    alla
medborgare.   Detta  kan  innebära   att
särskilda resurser behöver avsättas  för
sådana grupper av medborgare som behöver
ett   särskilt  stöd  på  kulturområdet.
Utskottet  är  inte  nu  berett  att  ta
initiativ  till en sådan  utredning  som
motionärerna   föreslår.    Vid    denna
bedömning  beaktar utskottet att  frågor
av det slag som motionärerna tar upp kan
förväntas     bli     belysta      under
remissbehandlingen  och  den   fortsatta
beredningen     av    Invandrarpolitiska
kommittens   slutbetänkande    (1996:55)
Sverige,    framtiden   och   månfalden.
Motionsyrkandet avstyrks således.
15  Kulturåret 1998 (prop.  3 avsnitt
17)
Regeringen  beräknar att sammanlagt  150
miljoner    kronor   skall   stå    till
Kulturhuvudstadsårets         förfogande
fördelat med 75 miljoner kronor  för  år
1997  och  lika  mycket under  år  1998.
Insatserna  finansieras dels  med  medel
från  anslaget A 3 Kulturåret, dels  med
medel  från programmet för främjande  av
omställning    i   ekologiskt    hållbar
riktning   (prop.   1995/96:222,    bet.
1995/96: FiU15, rskr. 1995/96:307).
Regeringen    beräknar    vidare    att
projektet  Kultur  i  hela  landet   kan
disponera  50 miljoner kronor  under  år
1997  och  55 miljoner kronor  under  år
1998,   dvs.  sammanlagt  105   miljoner
kronor.  Dessa insatser finansieras  med
a)  medel  från anslaget A 3 Kulturåret,
b)  medel som regeringen disponerar  för
projektet Kultur i skolan under anslaget
A 2 Bidrag till allmän kulturverksamhet,
utveckling      samt     internationellt
kulturutbyte och samarbete samt c) medel
från  Stiftelsen  Framtidens  kultur   -
enligt   vad   regeringen  har   erfarit
bedömer stiftelsen att minst 30 miljoner
kronor  per år kommer att fördelas  åren
1997  och 1998 - och d) medel från vissa
fonder.
Utöver   nu   nämnda   sammanlagt   255
miljoner kronor beräknar regeringen  att
ytterligare  medel  kommer  att   finnas
tillgängliga    för    Kulturåret.     I
budgetpropositionen för år 1997 föreslår
regeringen  under Utgiftsområde  16  att
medel skall anvisas till de konstnärliga
högskolorna  för projekt i  samband  med
Kulturåret           samt            att
Riksantikvarieämbetet    och    statliga
museer   skall  få  disponera  särskilda
medel  under Utgiftsområde  17  för  att
aktivt   kunna   delta   i   Kulturåret.
Sammantaget   beräknar  regeringen   att
omkring  30  miljoner kronor kommer  att
disponeras   för  dessa  projekt   under
Kulturåret.  Många av  projekten  kommer
enligt  regeringens  bedömning  att   ha
bäring på Kultur i hela landet.
Sammanlagt  skall således 285  miljoner
kronor  stå  till förfogande under  åren
1997 och 1998 för Kulturåret 1998.
Regeringen    betonar   särskilt    att
kulturen  under  Kulturåret  1998  skall
manifesteras     både     i      Europas
kulturhuvudstad  Stockholm  och  i  hela
landet.  Varje region, kommun och  litet
samhälle  bör,  anför regeringen,  samla
sina  resurser  för att bidra  till  att
göra   Kulturåret  till   en   nationell
begivenhet  med genomslag  och  effekter
inte  bara på kulturens område utan även
inom      miljö-,      turist-       och
sysselsättningsområdena.      Regeringen
understryker  också att ungdomen  är  en
prioriterad  målgrupp  när  det   gäller
kultursatsningar och framhåller att  det
mångkulturella mötet är en viktig del  i
kulturpolitiken.
Synpunkter    på    inriktningen     av
verksamheten   under   Kulturåret   1998
lämnas i fyra motioner.
I  motion Kr207 (m) yrkande 2 sägs  att
alla möjligheter bör tas till vara att i
anslutning   till   kulturhuvudstadsåret
redovisa  det  som är specifikt  svenskt
även  från  andra  delar  av  landet  än
Stockholm.  De offentliga anslagen  till
projekten måste utformas så att de  blir
till   gagn  för  en  samverkan   mellan
huvudstaden  och resten av  landet  även
efter              kulturhuvudstadsåret.
Kulturhuvudstadsåret bör bli ytterligare
en    väg   att   bygga   broar   mellan
kulturutövare och publik i hela Sverige.
Uppmärksamheten                    kring
kulturhuvudstadsåret bör också  användas
till att i vidaste mening presentera och
marknadsföra   svenskt   kunnande    och
svenska   produkter  i   ett   utvecklat
samarbete med näringslivet. Motionärerna
anför  att  det också är väsentligt  att
tillämpningen   av  skattereglerna   för
kultursponsring    underlättar    sådant
arbete.
I  motion Kr219 (c) anförs att  det  är
viktigt  för både gamla och nya svenskar
att  ha  kunskap om sina rötter och  sin
historia, sina traditioner och seder och
bruk.  Kulturen bygger till stor del  på
traditioner och kulturarv. Det mesta som
skildras  inom  historien och  kulturen,
när  det  gäller kulturarvet, är männens
historia.  Denna brist bör rättas  till.
En betydande del av de medel som används
under  kulturhuvudstadsåret bör användas
till    projekt,    utställningar    och
aktiviteter som belyser kvinnors  del  i
det gemensamma kulturarvet (yrkande 2).
I   motion  Kr224  (fp)  hemställs  att
föreningen  Svenska Musikfestivaler  och
föreningens   medlemmar  skall   erhålla
sammanlagt 10 miljoner kronor från medel
anvisade  till kulturhuvudstadsåret  och
till projektet Kultur i hela landet.
Under  kulturhuvudstadsåret bör  enligt
motion   Kr4   (mp)   samtliga   berörda
nationella  institutioner  bistå   såväl
Stockholm som resten av landet med  stöd
och hjälp (yrkande 5).
Utskottet   har   med  stort   intresse
kontinuerligt     tagit      del      av
förberedelsearbetet                inför
kulturhuvudstadsåret      1998.       De
övergripande          målen          för
kulturhuvudstadsåret i Stockholm är  att
långsiktigt     förbättra      kulturens
ställning och tillgänglighet i Stockholm
och   Sverige  samt  att  stimulera   de
kulturella  kontakterna med  Europa.  En
kulturhuvudstads uppdrag är att för  den
europeiska  publiken visa upp  speciella
aspekter   av  stadens,  regionens   och
landets kultur. Kulturhuvudstadsåret ger
ett   enastående   tillfälle   till   en
kraftsamling  kring  kulturen   i   hela
landet.  Utskottet  finner  det   därför
särskilt  viktigt att den  satsning  som
görs     från    statens     sida     på
kulturhuvudstadsåret också motsvaras  av
en  statlig  satsning av  ungefär  samma
storlek  på  verksamhet under Kulturåret
1998  i  övriga landet. Kulturåret  1998
bör  genomföras på ett sådant  sätt  att
det   samarbete  mellan  Stockholm   och
landets regioner som nu byggs upp  också
lever  kvar  och utvecklas  efter  1998.
Detta  gäller  självfallet  inte  enbart
samarbetet  mellan Stockholm och  övriga
landet  utan, minst lika viktigt,  också
samarbetet mellan olika regioner utanför
Stockholm. I en resursknapp tid kan ökad
samverkan    över    landstings-     och
kommungränserna      stimulera      till
nyskapande         och         förbättra
tillgängligheten till  kulturen  i  alla
dess former. Det är också angeläget  att
näringslivet  deltar i Kulturåret  1998.
Då  det  gäller frågan om  reglerna  för
företags     avdragsrätt    vid     s.k.
kultursponsring  vill utskottet  hänvisa
till   den   interpellationsdebatt   som
nyligen   hölls   i   riksdagen   (prot.
1996/97:26).  Med  hänvisning  till  det
anförda avstyrker utskottet motion Kr207
(m) yrkande 2.
Utskottet    har   i   det   föregående
redovisat   att   regeringen   i   årets
budgetproposition  beräknar  medel   för
t.ex.                 konsthögskolornas,
Riksantikvarieämbetet  och  de  statliga
museernas   medverkan  under  Kulturåret
1998  och  att  regeringen  bedömer  att
medlen  skall  komma  hela  landet  till
godo.  Utskottet erinrar  också  om  att
nationalscenerna Operan  och  Dramatiska
teatern    och    de    elva    statliga
centralmuseerna   har   ett   nationellt
ansvar.  Något  särskilt uttalande  från
riksdagen  i  fråga  om  dessa  statliga
institutioners     aktiviteter     under
Kulturåret   1998   torde   inte    vara
nödvändigt.  Motion Kr4 (mp)  yrkande  5
avstyrks.
Utskottet  utgår  från  att  alla  inom
kulturen  verksamma är medvetna  om  och
arbetar  utifrån den utgångspunkten  att
kvinnors  och mäns liv och historia  bör
återspeglas på ett jämbördigt sätt i all
kulturell      verksamhet.     Utskottet
uttryckte t.ex. vid föregående  riksmöte
den åsikten att det är av stor betydelse
att även ett kvinnoperspektiv anläggs  i
museernas utställningsverksamhet och att
kvinnornas  i lika hög grad som  männens
historia  bör  speglas av  våra  museer.
Utskottet är dock inte berett att  inför
Kulturåret  1998 göra ett uttalande  som
innebär  att  större  delen  av   medlen
skulle    avsättas   för   att    spegla
kvinnornas    del   av   historia    och
tradition.   Det  bör  ankomma   på   de
institutioner,           organisationer,
myndigheter   m.fl.  som   arbetar   med
verksamheten  inför kulturhuvudstadsåret
och  projektet Kultur i hela landet  att
ansvara  för  att både kvinnor  och  män
speglas   och   deltar   i   kulturårets
aktiviteter.   Utskottet  föreslår   att
riksdagen   avslår  motion   Kr219   (c)
yrkande 2.
Utskottet anser att riksdagen inte  bör
utpeka   något  särskilt   projekt   som
mottagare   av   medel   anvisade   till
Kulturåret  1998.  Riksdagen  bör  avslå
motion Kr224 (fp).
C Budgetfrågor (prop. 1 utgiftsområde
17)
16  Allmän kulturverksamhet (A)
16.1 Statens kulturråd (A 1)
Regeringen   föreslår  att   målen   för
Statens kulturråd skall vara att
-    genom  bidragsgivning, information,
samverkan  och  andra  åtgärder  främja
konstnärlig  och  kulturell  förnyelse,
främja  kulturarvet och bruket  av  det
inom                      konstarterna,
folkbiblioteksväsendet och museerna samt
vidga  delaktigheten i kulturlivet  och
stimulera eget skapande,
-   bidra till att utveckla samspelet
mellan de statliga, regionala och
kommunala insatserna i syfte att slå
vakt om en nationell kulturpolitik,
främja kulturell mångfald och
geografiskt jämlik fördelning av
kulturutbudet,
-   verka för att kulturpolitiska
aspekter på utvecklingen beaktas inom
andra samhällsområden,
-   främja kulturpolitisk
utvecklingsverksamhet samt förbättra
metoderna för uppföljning och
utvärdering av kulturpolitiken i syfte
att öka och sprida den samlade kunskapen
inom kulturområdet.
Målen innebär inte någon förändring  av
den   nuvarande  verksamhetsinriktningen
(se även avsnitt 4.3).
Regeringen   föreslår   att   riksdagen
anvisar  ett  ramanslag om  27  883  000
kronor  varav  500  000  kronor  är   en
resursförstärkning   för   arbetet   med
metodutveckling  bl.a.   för   mål   och
resultatstyrning inom kulturområdet.
I   motion   Kr260   (m)   anförs   att
Kulturrådets  mångåriga och  dominerande
roll       vid       bedömning        av
kulturverksamheter,    tilldelning    av
statliga  medel till olika  områden  och
uppföljning  av  de områden  där  staten
genom    medelstilldelning    har    ett
avgörande  inflytande bör brytas.  Denna
dominans  medför  risker  för   att   en
nödvändig    förnyelse    av    kulturen
förhindras. Motionärerna hemställer  att
Kulturrådets ansvarsområde begränsas och
att  anslaget  minskas med  15  000  000
kronor  till  12  883 000  kronor  nästa
budgetår (yrkande 1).
Utskottet   har  vid  flera  tillfällen
under de senaste tjugo åren haft att  ta
ställning  till  frågan om  Kulturrådets
existens  och  ansvarsområde.  Utskottet
anser   i   dag,  liksom  vid   tidigare
tillfällen,  att det behövs  en  central
myndighet  på kulturområdet likaväl  som
på andra områden. Riksdagen godkände för
tio  år sedan att de dåvarande nämnderna
under    Kulturrådet,    tillsatta    av
regeringen  för  utredningar   och   för
fördelning    av   medel   inom    olika
konstområden, ersattes av referens-  och
arbetsgrupper. Kulturrådet  avgör  vilka
grupper  som skall finnas och tillsätter
dem.    Utskottet    förutsätter     att
Kulturrådet   tillgodoser   behovet   av
förnyelse  över  åren  både  vad  gäller
gruppernas   arbetsområden   och   deras
sammansättning.  Utskottet  vill   också
understryka    att    mångfalden     och
förnyelsen inom kulturområdet främjas av
det faktum att statligt stöd fördelas av
ett   antal   från  varandra  fristående
instanser,       såsom      Kulturrådet,
Konstnärsnämnden    och     inom     den
Bildkonstnärsfonden      och       olika
arbetsgrupper,              Riksarkivet,
Riksantikvarieämbetet,           Svenska
institutet  och  Svenska Filminstitutet.
Utskottet  har i det föregående  betonat
vikten  av att det utformas tydliga  mål
för  kulturområdet som gör  det  möjligt
att  mäta och bedöma måluppfyllelse  och
att utvärdera effekterna av den statliga
kulturpolitiken (avsnitt 4.2). Utskottet
ser det därför som mycket betydelsefullt
att  Kulturrådet  intensifierar  arbetet
med  utveckling av metoder inom mål- och
resultatstyrning.
I  motion Kr20 (v) yrkande 16 hemställs
i    enlighet   med   Kulturutredningens
förslag         att         Kulturrådets
utvärderingsansvar  skall  omfatta  även
medieverksamhet.
Utskottet ansluter sig till regeringens
bedömning   i  kulturpropositionen   att
Kulturrådet inte skall ha uppdraget  att
utvärdera verksamhet som rådet inte  har
ansvar  för. I enlighet härmed  avstyrks
motionsyrkandet.   Utskottet   vill    i
sammanhanget  nämna att public  service-
företagen  har i uppdrag att  följa  upp
sin       verksamhet       och       att
Granskningsnämnden  för  radio  och   TV
skall            granska           deras
uppföljningsrapporter (se  även  avsnitt
13.2 i det föregående).
Med   hänvisning   till   det   anförda
föreslår  utskottet  att  riksdagen  med
avslag på motionerna Kr20 (v) yrkande 16
och Kr260 (m) yrkande 1 godkänner de  av
regeringen föreslagna övergripande målen
för  Kulturrådet och anvisar det begärda
anslaget om 27 883 000 kronor.
16.2 Bidrag till allmän
kulturverksamhet, utveckling samt
internationellt kulturutbyte och
samarbete (A 2)
Regeringen    föreslår   att    anslaget
Utveckling,  internationellt   samarbete
m.m., anslaget Bidrag till samisk kultur
(vilket   avser   samisk   kultur    och
sektorsforskning, se även avsnitt  6.12)
samt   delar  av  anslaget  Bidrag  till
utvecklingsverksamhet inom kulturområdet
m.m.  skall föras samman under ett  nytt
ramanslag  benämnt  Bidrag  till  allmän
kulturverksamhet,            utveckling,
internationellt     kulturutbyte     och
samarbete.
De   delar   av   det   hittillsvarande
anslaget           Bidrag           till
utvecklingsverksamhet inom kulturområdet
m.m.   som   tas  med  under   det   nya
ramanslaget avser följande ändamål.
Medel    beräknas   till   Kulturrådets
disposition för tillfälliga insatser  av
utvecklingskaraktär eller  insatser  som
på   annat   sätt   är   kulturpolitiskt
angelägna.  Vidare beräknas  medel  till
centrala           amatörorganisationer,
centrumbildningar,         lokalhållande
organisationer för kulturverksamhet  och
mångkulturella organisationer för arkiv,
dokumentation   och   forskning.   Medel
beräknas      för      de      nuvarande
anslagsposterna   till    bidrag    till
internationellt     kulturutbyte     som
disponeras  av  Statens  kulturråd   och
Svenska  institutet  samt  bidrag   till
Svenska  pennklubben för  gäststipendium
till     flyktingförfattare,     Svenska
föreningen      Norden,     Svenskhemmet
Voksenåsen    i   Norge,   Svensk-norska
samarbetsfonden   för   stipendier   för
vistelse  vid  Svenskhemmet  Voksenåsen,
Hanaholmens  kulturcentrum  i   Finland,
Vstersjöns        författar-         och
översättarcentrum  i Visby  och  Nämnden
för   svensk-grekiskt   kultursamarbete.
Inom  anslaget beräknas också medel  för
bidrag för kulturinsatser i arbetslivet,
bidrag  till länsbildningsförbund  m.fl.
för  kultur-  och föreläsningsverksamhet
samt bidrag för vissa gemensamma ändamål
för folkbiblioteken. Slutligen tas under
anslaget    upp   vissa    medel    till
regeringens  disposition.  Dessa   avser
kostnader  dels för utvecklingsprojektet
Kultur  i  Skolan,  som  bedrivs  av  en
särskild        arbetsgrupp         inom
Kulturdepartementet,      dels       för
internationellt      samarbete      samt
utvecklingsarbete  och  andra  särskilda
insatser inom kulturområdet.
Regeringen    redovisar   inte    någon
fördelning  av  det nya  ramanslaget  på
anslagsposter. Utskottet avser att  noga
följa  upp fördelningen av medlen  under
anslaget.
Regeringen beräknar medel för  Norrdans
som   ingår   i  Norrlands   Musik   och
Dansteater   om  2,7  miljoner   kronor.
Vidare föreslås Kulturrådet få en ökning
med    0,5    miljoner    kronor    till
internationellt kulturutbyte. Medlen för
verksamheten   med  länskonstnärer   som
permanentas föreslås ökas med 5 miljoner
kronor. För insatser på museiområdet för
att     motverka    främlingsfientlighet
beräknas 1 miljon kronor. Bidraget  till
Hanaholmens kulturcentrum föreslås  ökas
med 0,2 miljoner kronor.
Regeringen föreslår att totalt 131  288
000  kronor skall anvisas under anslaget
Bidrag   till  allmän  kulturverksamhet,
utveckling      och      internationellt
kulturutbyte och samarbete.
Enligt motion Kr260 (m) yrkande  2  bör
anslaget minskas med 50 miljoner kronor,
bl.a. bör bidrag till länskonstnärer  om
sammanlagt  6,7  miljoner  kronor   inte
utbetalas.
I  motion Kr259 (v) yrkande 3  i  denna
del föreslås en ökad medelsanvisning  om
34 750 000 kronor att fördelas med
-     1  miljon  kronor  till  kultur  i
arbetslivet
-   2,5 miljoner kronor till
Folkrörelsernas konstfrämjande (denna
del av motionen behandlar utskottet
under avsnitt 19.5 avseende anslaget
Bidrag till bild- och formområdet, D 5)
-   0,25 miljoner kronor till
Folkrörelsearkiven finansierad genom en
motsvarande minskning av bidraget till
Riksarkivet (anslaget Riksarkivet och
landsarkiven, F 1 behandlas under
avsnitt 21.1, se även anslaget
Riksantikvarieämbetet under avsnitt
22.1)
-   3 miljoner kronor till
multimedieverkstäder
-   10 miljoner kronor till kulturskolor
-   2,5 miljoner kronor till
internationellt kulturutbyte
-   15 miljoner kronor till integration
av kultur i barnomsorgens och skolans
ordinarie verksamhet.
I    motion   Kr20   (v)   anförs   att
besparingarna i kommunerna har lett till
att   många  arbetsplatsbibliotek  lagts
ned. I motionen föreslås därför att  ett
stöd skall inrättas härför (yrkande  8).
I  motion  Kr259 (v) yrkande 3  föreslås
att  1,5  miljoner kronor skall  anvisas
för ett sådant stöd.
Redan  nu  finns möjlighet att  erhålla
statligt    stöd   för    att    inrätta
arbetsplatsbibliotek från de  medel  som
beräknats  för Kulturrådets  disposition
för  utvecklingsverksamhet.  Vidare  har
fackföreningarna möjlighet  att  erhålla
visst bidrag från de särskilda medel som
är  avsedda  för  Kultur i  arbetslivet.
Syftet  med de båda motionsyrkandena  är
således  redan  tillgodosett  varför  de
avstyrks i aktuella delar.
I  motion Kr20 (v) yrkande 4 anförs att
den   i   motion  Kr259  (v)  föreslagna
satsningen  på  multimedieverkstäder  är
angelägen,          bl.a.           från
jämställdhetssynpunkt.
Synpunkter på det i motion Kr  259  (v)
föreslagna     ökade     stödet     till
kulturskolor   och   till    kultur    i
barnomsorgen   och   skolan   lämnas   i
motionerna Kr20 (v) yrkandena  2  och  3
och   Kr272   (v).   Det   för   barnens
utveckling  mycket  viktiga  arbete  som
kommunerna  påbörjat och  planerat  inom
dessa   områden  hotas  av   kommunernas
trängda  ekonomiska  läge.  Det  är   en
rättvise- och jämlikhetsfråga  att  alla
barn   får  möjligheter  att   delta   i
kulturlivet.
Musik- och kulturskolornas ställning  i
kommunerna  bör enligt motion  Kr4  (mp)
värnas  och  lyftas fram  (yrkande  27).
Varje   barn   bör  ha  rätt   till   en
grundutbildning  på ett instrument  inom
kultur- eller musikskola oavsett  var  i
Sverige    de    bor    (yrkande    28).
Utvecklingen med nedläggning  av  musik-
och  kulturskolor  i flera  kommuner  är
oroande.
Även  i motionerna Kr13 (kd) yrkande  7
och  Kr258 (kd) yrkande 2 framhålls  att
kommunerna   bör   prioritera   fortsatt
satsning    på   musikskoleverksamheten.
Motionärerna   betonar   den   betydelse
musikskolorna  har  haft  för  ett  ökat
musikintresse hos många människor.
Utskottet kan inte nog understryka  den
stora      betydelse     musik-      och
kulturskolorna  har  och  har  haft  för
musiklivet  i  hela landet.  Musik-  och
kulturskolorna har haft en avsevärd  del
i  utvecklingen  av  musiken  i  Sverige
bl.a.  som  start för alla de  människor
som  deltar i ett amatörmusikliv av stor
bredd  och omfattning och för  många  av
våra professionella musiker och sångare.
Musik- och kulturskolorna har också stor
betydelse för att väcka barnens intresse
för   musik  i  alla  dess  former   och
utveckla dem till att bli en kunnig  och
intresserad   publik.  Utskottet   delar
motionärernas  oro för  att  kommunernas
besvärliga ekonomiska läge skall medföra
ett avbrott i utvecklingen av musik- och
kulturskolorna. Ansvaret för musik-  och
kulturskolorna   måste    dock    förbli
kommunernas.  Staten  kan  lämna  bidrag
till  stimulans och utveckling men  inte
till   den   reguljära   driften.   Utan
anvisande  av  icke obetydliga  statliga
medel  till  musik-  och  kulturskolorna
torde  ett  uttalande av riksdagen  till
regeringen  om dessa skolors  fortlevnad
ha  ringa  inverkan på kommunernas  egna
prioriteringar. Utskottet avstyrker  med
hänvisning  till det anförda  motionerna
Kr4  (mp) yrkandena 27 och 28, Kr13 (kd)
yrkande 7, Kr20 (v) yrkandena 2  och  3,
Kr258 (kd) yrkande 2 och Kr272 (v).
Under   förevarande   anslag   beräknar
regeringen           medel           för
utvecklingsprojektet  Kultur  i   skolan
vilket  kommer  att kopplas  samman  med
projektet  Kulturåret 1998 i  vad  avser
kultursatsningar                 utanför
kulturhuvudstaden Stockholm (för  vilken
särskilda medel anvisas). Utskottet  kan
-  inom  den  av  riksdagen  fastställda
ramen   för  utgiftsområde  17  -   inte
tillstyrka en omföring av medel för  att
kunna öka bidragen till kulturverksamhet
i  skolan  och till verksamhet för  barn
och ungdom med de belopp som föreslås  i
motion  Kr259  (v) yrkande 3.  Utskottet
avstyrker motionen - liksom motion  Kr20
(v)  yrkande 4 - även i fråga  om  medel
till multimedieverkstäder.
Med hänvisning bl.a. till att riksdagen
nyligen fastställt ram för utgiftsområde
17,  varför några anslagsökningar utöver
ramen   inte   är   möjliga,   avstyrker
utskottet motion Kr259 (v) yrkande  3  i
övriga delar med undantag av den del som
avser    2,5   miljoner   kronor    till
Folkrörelsernas  konstfrämjande.   Denna
senare  fråga  tar utskottet  upp  under
anslaget    Bidrag   till   bild-    och
formområdet (avsnitt 19.5). I vad gäller
frågan   om   omföring  av  medel   till
förevarande          anslag          för
Folkrörelsearkiven   från    Riksarkivet
avstyrker  utskottet i en annan  del  av
betänkandet  den  i motionen  föreslagna
minskningen av anslaget Riksarkivet  och
landsarkiven  (avsnitt  21.1).  Motionen
avstyrks även i nu aktuell del.
I  anslutning till frågan om  kultur  i
skolan  tar utskottet upp två  motioner,
nämligen  Kr18 (s) och Kr275  (c),  vari
yrkas   att  friluftsmuseet   Jamtli   i
Östersund,   som   utgör   en   del   av
länsmuseet,   skall  få   ett   statligt
uppdrag  att  utveckla  nya  former   av
ungdomsverksamhet inom kulturområdet med
den verksamhet som grund som redan finns
och  utvecklas av museet i samarbete med
barnomsorg,  skola, lärarutbildning  och
föreningsliv. Motionärerna anser att ett
sådant  uppdrag skulle kunna  infogas  i
projekten Kultur i skolan och  Kultur  i
hela landet.
Utskottet  erinrar om att  en  särskild
arbetsgrupp        tillsatts        inom
Kulturdepartementet   för    att    leda
verksamheten  inom  projektet  Kultur  i
hela  landet och att projektet Kultur  i
skolan   ingår   i   denna   verksamhet.
Utskottet   anser  att   det   bör   stå
arbetsgruppen   fritt  att   bedöma   de
ansökningar om medel som kommer in  från
hela  landet och att riksdagen inte  bör
utpeka   en   särskild  verksamhet   för
bidrag.   Med   det   anförda   avstyrks
motionerna.
Utskottet avstyrker förslaget i  motion
Kr260  (m) yrkande 2 om en minskning  av
anslaget  med  50 miljoner kronor,  dvs.
med närmare 40 %. Utskottet anser att en
sådan   avsevärd  minskning  av   medlen
skulle   drabba  den  samiska  kulturen,
verksamheten,   utvecklingsarbetet   och
experimenten  inom  organisationer   och
institutioner, enskilda konstnärer, fria
grupper,  tidskrifts- och  bokutgivning,
det    internationella    kulturutbytet,
kultur i skolan m.m. mycket kännbart.
Utskottet  har  i  en  annan   del   av
betänkandet  med  anledning  av   motion
Kr251 (s) föreslagit att anslaget Bidrag
till vissa museer skall ökas med 500 000
kronor  (avsnitt 23.4).  Ökningen  avser
bidraget  till  Millesgården.  Utskottet
föreslår att ökningen finansieras  genom
en  motsvarande minskning av förevarande
anslag  avseende de medel som står  till
Kulturrådets       disposition       för
utvecklingsverksamhet.
Utskottet  har  i  en  annan   del   av
betänkandet med anledning av  motionerna
Kr4  (mp) yrkande 26, Kr17 (fp)  yrkande
15, Kr225 (m, c, fp, v, kd)  yrkande 1 i
denna  del och yrkande 2 och Kr257  (mp)
yrkandena  1  och 4, båda i  denna  del,
föreslagit  att  anslaget  Bidrag   till
regional  musikverksamhet samt regionala
och    lokala   teater-,    dans-    och
musikinstitutioner  skall  ökas  med   4
miljoner kronor (avsnitt 17.2). Ökningen
avser      statligt     bidrag      till
blåsmusikorkestern     Göteborgsmusiken.
Utskottet    föreslår    att    ökningen
finansieras    genom   en    motsvarande
minskning  av förevarande anslag  med  2
miljoner  kronor avseende de  medel  som
står  till Kulturrådets disposition  för
utvecklingsverksamhet och med 2 miljoner
kronor  avseende de medel som står  till
regeringens disposition under anslaget.
Utskottet    föreslår    således    att
riksdagen  under  anslaget  Bidrag  till
allmän   kulturverksamhet,   utveckling,
internationellt     kulturutbyte     och
samarbete skall anvisa ett belopp som är
4,5   miljoner  kronor  lägre   än   vad
regeringen föreslagit, dvs. 126 788  000
kronor.
I  motion Kr270 (v, s, c, fp) redovisas
situationen    i   Göteborg    för    de
frilansande professionella dansarna  när
det   gäller  tillgången  på  offentligt
stödd   daglig   träning.   Motionärerna
hävdar att det är en stor obalans mellan
Stockholms-,       Göteborgs-        och
Malmöregionerna. I Göteborg  finns  inte
längre      träning      stödd       med
arbetsmarknadsmedel. Det stöd som lämnas
av  Kulturrådet  räcker  inte  till  att
täcka  behovet.  Dansarna  behöver   den
dagliga  träningen för  att  kunna  söka
arbete  och  för att kunna  arbeta,  men
många  har  inte råd att betala  träning
som    inte   har   offentliga   bidrag.
Motionärerna  anser  att  en   permanent
lösning  måste åstadkommas på frågan  om
träning     för     de    professionella
frilansdansarna i Västsverige.
Utskottet  förutsätter att Kulturrådet,
som   fördelar  statligt   bidrag   från
kulturbudgeten     till      frilansande
professionella dansares träning, gör  en
kontinuerlig   uppföljning   av    detta
bidrags    användning   och    effekter.
Kulturrådet   får   därvid   bedöma   om
fördelningen  i  landet av  tillgängliga
medel  till  träning står  i  proportion
till  behoven  och till omfattningen  av
den  professionella dansen på respektive
ort.
Dansen  i regionerna hör till de frågor
som     särskilt     uppmärksammas     i
kulturpropositionen. De  nya  medel  som
kunnat frigöras för satsningar på dansen
avser både uppbyggnad av fasta ensembler
och   ökat   stöd  till   fria   grupper
(avsnitten 6.9, 6.11, 17.2 och 17.3).
Utskottet vill i fråga om tillgången på
arbetsmarknadsmedel  inom  kultursektorn
påminna om att en översyn skall göras av
relationen  mellan  kulturpolitiken  och
arbetsmarknadspolitiken  (prop.   3   s.
23-24   och  32-34).  Utredningen  skall
studera  hur det arbetsmarknadspolitiska
stöd-   och   bidragssystemet   påverkar
kulturområdet  i dag och  lämna  förslag
till hur systemet kan effektiviseras och
bättre   anpassas  till   de   särskilda
förhållanden     som     gäller      för
konstnärernas arbetsmarknad och till  de
kulturpolitiska målen.
Med   hänvisning   till   det   anförda
avstyrker  utskottet motionen Kr270  (v,
s, c, fp) om ett särskilt uttalande från
riksdagen  om  behovet av statligt  stöd
till dansares träning i Göteborg.

16.3 Kulturåret 1998 (A 3)
Utskottet   har   tidigare    i    detta
betänkande (avsnitt 15) behandlat frågor
som  rör  inriktningen  av  de  statliga
insatserna    för    Kulturåret    1998.
Utskottet  har  där bl.a. redovisat  att
regeringen beräknar att insatserna under
åren  1997 och 1998 för Kulturåret 1998,
dvs.  både  för  kulturhuvudstadsåret  i
Stockholm  och  för projektet  Kultur  i
hela   landet,  kommer  att  uppgå  till
sammanlagt  285  miljoner  kronor   från
olika     anslag    på    statsbudgeten,
Stiftelsen Framtidens kultur  och  vissa
fonder.
Under anslaget Kulturåret 1998 beräknar
regeringen   65  miljoner   kronor   för
budgetåret 1997.
Utskottet  tillstyrker  den  föreslagna
medelsanvisningen.

16.4 Nationella uppdrag (A 4)
Utskottet   har  i  det   föregående   i
betänkandet  (avsnitten 2.6,  6.4,  8.6,
9.6,   11.6   och   12.5.5)   föreslagit
riksdagen   att   godkänna   regeringens
förslag    i   kulturpropositionen    om
inrättande  av nationella  uppdrag  inom
områdena    barn-   och   ungdomsteater,
regional  filmverksamhet, ungdomskultur,
musik,    samtidskonst    och    museer.
Utskottet har därvid avstyrkt  dels  ett
motionsyrkande om avslag på  regeringens
förslag  i  fråga om nationellt  uppdrag
inom  området  museer,  dels  ett  antal
motionsyrkanden   om    inrättande    av
ytterligare nationella uppdrag.  Det  av
utskottet   tillstyrkta   förslaget    i
kulturpropositionen innebär således  att
medel  bör  beräknas för sex  nationella
uppdrag.
I      budgetpropositionen     beräknar
regeringen   6  miljoner  kronor   under
anslaget    Nationella    uppdrag    för
budgetåret  1997, dvs. 1  miljon  kronor
för vart och ett av de sex uppdragen.
I motion Kr17 (fp) yrkande 14 hemställs
att  riksdagen skall beräkna 2  miljoner
kronor  per år för de institutioner  som
får  ett  nationellt uppdrag. I motionen
hemställs  också  att  antalet   uppdrag
skall  utökas till sju så att regeringen
skall  kunna  lämna  ett  uppdrag   inom
musiken      till      Göteborgsmusiken.
Sammanlagt  föreslås en  medelsanvisning
på 14 miljoner kronor.
I  motion Kr259 (v) yrkande 3  i  denna
del  hemställs  att  antalet  nationella
uppdrag  skall vara sju,  dvs.  att  det
skall  inrättas ytterligare ett uppdrag,
nämligen inom området barnkultur, vilket
skulle      kunna      lämnas       till
Barnkulturcentrum i Eskilstuna. Dessutom
anser  motionärerna  att  sammanlagt  10
miljoner   kronor  skall   anvisas   för
fördelning  mellan  de  sammanlagt   sju
nationella  uppdrag som enligt  motionen
bör  inrättas. Motionens yrkande  om  15
miljoner  kronor under detta anslag  för
Norrlands Musik och Dansteater behandlas
i det följande (avsnitt 17.2).
Förslaget  att  inrätta ett  nationellt
uppdrag  inom  museiområdet  bör  enligt
motion  Kr260  (m) avslås av  riksdagen,
varför  anslaget  bör föras  upp  med  5
miljoner kronor (yrkande 3) i denna del.
Utskottet,  som  hänvisar   till   sina
ställningstaganden i  det  föregående  i
detta betänkande avseende hur många  och
inom  vilka  områden nationella  uppdrag
skall  inrättas, föreslår att  riksdagen
med  avslag  på  motionerna  Kr17   (fp)
yrkande 14, Kr259 (v) yrkande 3 i  denna
del  och Kr260 (m) yrkande 3 i denna del
anvisar 6 miljoner kronor under anslaget
Nationella  uppdrag  för  de  nationella
uppdrag       som       förordas       i
kulturpropositionen.
16.5 Kulturfond
Med   hänvisning  till   att   utskottet
tidigare  i  betänkandet  (avsnitt  2.5)
avstyrkt ett krav på att riksdagen skall
ta  initiativ till att inrätta  en  s.k.
dubbleringsfond     på     kulturområdet
avstyrker utskottet yrkande 27 i  motion
Kr260  (m), vari föreslås att  riksdagen
skall anvisa 100 miljoner kronor till en
sådan fond.

17  Teater, dans och musik (B)
17.1 Bidrag till Svenska riksteatern,
Operan, Dramatiska teatern, Dansens Hus
och Svenska rikskonserter (B 1)
Regeringen föreslår att anslaget  Bidrag
till  Svenska  riksteatern,  Operan  och
Dramatiska teatern, anslaget Bidrag till
Svenska rikskonserter samt anslagsposten
Dansens  Hus under anslaget Bidrag  till
utvecklingsverksamhet inom kulturområdet
m.m. skall redovisas under ett gemensamt
ramanslag  för budgetåret  1997  benämnt
Bidrag till Svenska riksteatern, Operan,
Dramatiska  teatern,  Dansens  Hus   och
Svenska rikskonserter.
Regeringen föreslår att riksdagen skall
godkänna  övergripande mål för  bidraget
till  Riksteatern samt övergripande  mål
för  övriga  institutioner som  erhåller
bidrag under anslaget.
Regeringen  föreslår  att   målen   för
statens  stöd  skall  vara  att  Svenska
riksteatern skall
-    bedriva  teater- och  dansfrämjande
verksamhet,
-   berika teater- och dansverksamheten
i hela landet med egen produktion och
samarbeten med andra producenter,
-   presentera ett allsidigt utbud som
håller hög kvalitet och är en förebild
för övriga regionala och lokala teatrar,
-   internationellt värna om och främja
svenska språket och svensk teater.
De  föreslagna målen skall inte innebära
någon förändring av statens uppdrag till
Riksteatern.  Som  utskottet   redovisat
tidigare  i  betänkandet (avsnitt  6.10)
anför  regeringen  i kulturpropositionen
att   Riksteatern  inom  detta   uppdrag
ytterligare  bör utveckla och  förstärka
sin  arrangörs-  och  publikorganisation
samt ge större utrymme för samarbete med
andra producenter.
Enligt  motion Kr260 (m)  yrkande  4  i
denna  del  är  det  inte  rimligt   att
behålla verksamheten vid Riksteatern  på
oförändrad nivå med tanke på att det  nu
finns    ett    regionalt   teaterutbud.
Vuxenteatern inom Riksteatern bör därför
upphöra.  Riksteatern  bör  bl.a.  genom
sina       specialensembler      erbjuda
teaterarrangörerna det som de  regionala
teatrarna   inte   har   kapacitet   att
producera. Motionärerna föreslår  vidare
att bidraget till teaterföreningarna bör
ökas  med  4,3 miljoner kronor inom  ett
kraftigt minskat anslag.
En  av  Riksteaterns främsta  uppgifter
bör  enligt motion Kr17 (fp)  yrkande  8
vara  att  utöka samarbetet med Sveriges
Television  och Sveriges  Radio,  liksom
samarbetet med institutionsteatrarna och
de  regionala  teatrarna då  det  gäller
turnéverksamhet.
I  samband  med frågan om  Riksteaterns
uppdrag  bör  riksdagen  enligt   motion
Kr250  (s) framhålla Riksteaterns ansvar
för den sverigefinska teaterverksamheten
i form av specialensemblen Finska riks.
Utskottet finner - liksom regeringen  -
att   det  grundläggande  uppdraget  för
Riksteatern   bör  stå  kvar.   Det   är
betydelsefullt    för    mångfalden    i
teaterutbudet och möjligheterna  att  nå
så många som möjligt i landet med teater
att  Riksteatern  även  fortsättningsvis
kan  erbjuda  vuxenteater,  särskilt  på
mindre   orter  och  långt  från  större
städer.    Någon   sådan   genomgripande
förändring  av Riksteaterns uppdrag  som
föreslås i motion Kr260 (m) yrkande 4  i
denna del bör inte göras. Riksdagen  bör
avslå motionen i denna del.
Utskottet anser också att det är mycket
betydelsefullt     att      Riksteaterns
specialinriktade     verksamhet      med
ensemblerna    Cullbergbaletten,    Unga
Riksteatern   och   Tyst   teater   samt
verksamheten med finskspråkig teater och
det  mångkulturella  projektet  Shikasta
fortsätter. Dessa verksamheter  är  både
riktade      mot     vissa     speciella
publikgrupper och mycket viktiga  inslag
i  det totala teater- och dansutbudet  i
landet.  De är - som regeringen anför  i
kulturpropositionen  -   av   nationellt
intresse.  De  ger också  ett  betydande
bidrag  till utvecklingen och förnyelsen
av   teater   och  dans.  Som  utskottet
redovisat    anser    regeringen     att
Riksteatern  bör ge större  utrymme  för
samarbete  med  andra  producenter.  Som
anförs    i   kulturpropositionen    bör
Riksteaterns effektiva turnéorganisation
och  kontaktnät  ute i  landet  vara  en
tillgång  för  bl.a.  fria  grupper  och
nationalscenerna Operan  och  Dramatiska
teatern.   Utskottet  erinrar   om   att
regeringen  i kulturpropositionen  anför
att  staten skall medverka till att  det
finns     förutsättningar    för     att
teaterproduktionen i landet  sprids  via
radio  och  television. När  det  gäller
frågan  om  Riksteaterns  samarbete  med
televison och radio anser utskottet  att
det   bör  ankomma  på  Riksteatern  och
medieföretagen att inom sina budgetramar
och  sina uppdrag finna och utveckla  de
samarbetsformer  som  de  finner   bäst.
Utskottet  anser  mot  bakgrund  av  det
anförda  att några sådana uttalanden  om
Riksteaterns   uppdrag  som   begärs   i
motionerna Kr17 (fp) yrkande 8 och Kr250
(s) inte behöver göras. Motionsyrkandena
avstyrks.
Sammanfattningsvis anser utskottet  att
riksdagen  bör godkänna de  övergripande
mål  för  statens  bidrag  till  Svenska
riksteatern  som regeringen  förordar  i
budgetpropositionen.
Regeringen föreslår att målen för Operan
skall vara att institutionen skall
-     vara   den   i   Sverige   ledande
institutionen inom opera och balett och
som  nationalscen vara ett föredöme för
andra    institutioner    vad    gäller
utveckling,  förnyelse och  konstnärlig
kvalitet,
-   vårda och främja det nationella
kulturarvet inom operans och balettens
områden,
-   stödja nyskapande svensk opera- och
balettkonst genom att beställa och
framföra nya verk av tonsättare,
författare och koreografer,
-   ha en bred repertoar med både
klassiska och moderna verk,
-   nå en så bred och stor publik som
möjligt,
-   genom hög kvalitet och bevarad
nationell egenart kunna hävda sig väl i
jämförelse med de främsta scenerna
utomlands och i det internationella
samarbetet.
Regeringen   föreslår  att   målen   för
Dramatiska   teatern  skall   vara   att
institutionen skall
-     vara   den   i   Sverige   ledande
institutionen inom teaterns område  och
som  nationalscen vara ett föredöme för
andra    institutioner    vad    gäller
utveckling,  förnyelse och  konstnärlig
kvalitet,
-   vårda och främja det svenska språket
och det nationella kulturarvet inom
teaterns område,
-   stödja nyskapande svensk teaterkonst
genom att beställa och framföra
nyskriven svensk dramatik,
-   ha en bred repertoar med både
klassiska och moderna verk,
-   nå en så bred och stor publik som
möjligt,
-   genom hög kvalitet och bevarad
nationell egenart kunna hävda sig väl i
jämförelse med de främsta scenerna
utomlands och i det internationella
samarbetet.
I  motion Kr20 (v) yrkande 9 i denna del
hemställs   att  Operan  och  Dramatiska
teatern   även   skall  få   preciserade
uppdrag när det gäller uppsättningar för
barn   och   ungdom.  Motionärerna   har
uppmärksammat  att en motsvarighet  till
det  bidragsvillkor som i dag finns  för
nationalscenerna      att       särskilt
uppmärksamma den unga publiken saknas  i
de    föreslagna   målen    för    dessa
institutioner.
Enligt motion Kr206 (m) bör Operan  och
Dramatiska  teatern få  i  uppdrag   att
göra   inspelningar  så   att   när   en
föreställning  inte  längre  spelas   på
scen,  den kan sändas i TV för att  göra
det  möjligt för hela landets befolkning
att      få     se     nationalscenernas
uppsättningar.        Vidare         bör
nationalscenerna redan under den tid när
en    föreställning   spelas   på   scen
tillhandahålla       inspelning       av
föreställningen     på     video     för
försäljning.
Utskottet  har  tidigare i  betänkandet
(avsnitten   6.2   och  6.3)   redovisat
regeringens   syn  på  inriktningen   av
statens framtida insatser för teater och
på  de  i budgetpropositionen föreslagna
målen  för  nationalscenerna. Regeringen
har  därvid bl.a. anfört att spridningen
av  teater  bör öka och tillgängligheten
förbättras.  Barn och  ungdomar  bör  få
tillgång  till  teater av hög  kvalitet.
Avsikten  är också att nationalscenernas
ställning  skall stärkas i hela  landet.
Inom   ramen   för  sitt   uppdrag   bör
nationalscenerna verka för  att  i  ökad
utsträckning bli tillgängliga  för  hela
svenska  folket. Staten  skall  medverka
till  att det finns förutsättningar  för
att  teaterproduktionen sprids via radio
och  TV.  Fler  TV- och  radiosändningar
skapar möjligheter för de boende utanför
Stockholm     att     ta     del      av
nationalscenernas uppsättningar. Antalet
televisionsproduktioner                -
transmitteringar                   eller
studioöverföringar - bör öka.
Utskottet  erinrar  om  att  det  i  de
statsbidragsvillkor   som   gäller   för
Operan  i  dag  sägs  att  Operan  skall
utnyttja  radio, television,  grammofon-
och    bandinspelningar   i   så    stor
omfattning  som  möjligt  för  att  göra
teaterns  produktioner tillgängliga  för
hela     landets     befolkning.      De
statsbidragsvillkor som i dag gäller för
Dramatiska   teatern  inleds   med   att
teatern  skall  driva scenisk  konst  på
scener  i  Stockholm,  vid  gästspel   i
Sverige  och utlandet samt i  radio  och
television. I statsbidragsvillkoren  för
båda   nationalscenerna  ingår  att   de
särskilt  skall  uppmärksamma  den  unga
publiken.
Utskottet förutsätter - mot bakgrund av
de  uttalanden  som  regeringen  gör   i
kulturpropositionen om  inriktningen  på
de  statliga insatserna för  teater  och
det   sätt  på  vilket  regeringen   där
utvecklar sin syn på de föreslagna målen
för   nationalscenerna  -  att   det   i
kommande regleringsbrev tydligt uttrycks
att     nationalscenerna     även      i
fortsättningen  har  ett   uppdrag   att
uppmärksamma    den    unga    publiken.
Utskottet utgår också från att målet för
nationalscenerna att nå en så  bred  och
stor  publik  som  möjligt  utvecklas  i
regleringsbrev     beträffande     bl.a.
utnyttjandet av radio och television för
att  nå  ut  i hela landet. Det  är  att
märka  att  ansvaret för att nå  ut  med
nationalscenernas   och    även    andra
teatrars  föreställningar via radio  och
television   inte   enbart   vilar    på
nationalscenerna utan i  lika  hög  grad
vilar  på  medieföretagen.  Våren   1996
behandlade utskottet frågan om nya avtal
för  Sveriges  Television  och  Sveriges
Radio    (prop.    1995/96:161,     bet.
1995/96:KrU12,    rskr.    1995/96:297).
Utskottet  instämde i det som regeringen
anfört   om  att  programföretagen   bör
samverka med kulturinstitutioner i  alla
de  situationer där detta är möjligt och
meningsfullt.   Samarbetet   bör    vara
frivilligt    och    finansieras    inom
programföretagens              ordinarie
medelstilldelning.
Utskottet har i det föregående (avsnitt
6.3) i samband med redovisning av de  av
regeringen    föreslagna    målen    för
nationalscenerna  inte  haft  något  att
erinra   mot  vad  regeringen  förordat.
Utskottet  föreslår med hänvisning  till
det anförda under detta tidigare avsnitt
och   till  vad  som  här  anförts   att
riksdagen  godkänner att de övergripande
målen  för Operan och Dramatiska teatern
skall vara i enlighet med vad regeringen
förordar   i  budgetpropositionen   samt
avslår motionerna Kr20 (v) yrkande  9  i
denna del och Kr206 (m).
Dansens  Hus har till uppgift  utveckla
dansen  i Sverige genom att fungera  som
gästspelsscen     åt     svenska     och
internationella    dansensembler.     Av
verksamhetens  offentliga bidrag  kommer
tre  fjärdedelar  från  staten  och   en
fjärdedel från Stockholms stad.
Regeringen  föreslår  att   målen   för
Dansens Hus skall vara att institutionen
skall
-    tillförsäkra danskonsten plats  och
angelägenhet  i  samhället  genom   att
presentera  främst samtida  svensk  och
internationell  danskonst   av   högsta
kvalitet,
-   i övriga arrangemang som exempelvis
film, föreläsningar, seminarier m.m.
verka för danskonstens utveckling,
tillgänglighet, bredd och mångfald
gentemot publik och massmedier.
Utskottet instämmer i det som regeringen
anfört    i    kulturpropositionen    om
betydelsen  av verksamheten vid  Dansens
Hus  och tillstyrker förslaget till  mål
för institutionen.
Svenska  rikskonserter har till uppgift
att främja utvecklingen av musiklivet  i
hela    landet    genom   kompletterande
musikproduktion,      service       till
musiklivets  organisationer  m.fl.   och
lansering av svensk musik i utlandet.
Regeringen          föreslår          i
budgetpropositionen   att   målen    för
Svenska  rikskonserter  skall  vara  att
institutionen skall
-    bidra  till  bredd och variation  i
musikutbudet  i hela landet  genom  att
komplettera    regional    och    lokal
musikproduktion  och  i  samarbete  med
andra       intressenter      arrangera
konsertturnéer       samt        stödja
musikfestivaler   och   andra    större
musikevenemang,
-   främja utvecklingen av olika
musikgenrer genom stöd och service till
musiklivets intresseorganisationer,
-   verka för att svenskt musikliv
berikas genom ökade kontakter med andra
länder.
Tidigare  i  detta  betänkande  (avsnitt
8.4)  har  utskottet redogjort  för  och
tillstyrkt det som regeringen förordat i
kulturpropositionen om  inriktningen  på
Rikskonserters       verksamhet.       I
sammanfattning  innebär   beslutet   att
Rikskonserters     produktionsverksamhet
inte  skall minska och att Rikskonserter
skall  planera sin produktion  i  samråd
med     länsmusiken.    Vidare     skall
Rikskonserter   inte   ha   någon   egen
ensemble     för    blåsmusik,     medan
Rikskonserters fonogramverksamhet  skall
fortsätta   i   oförändrad   omfattning.
Utskottet har även avstyrkt motion Kr260
(m)  yrkande 1 i fråga om en begränsning
av Rikskonserters uppdrag.
I  enlighet  härmed föreslår  utskottet
att riksdagen med avslag på motion Kr260
(m) yrkande 1 även i denna del godkänner
att    de    övergripande   målen    för
Rikskonserter skall vara i enlighet  med
vad      regeringen      förordar      i
budgetpropositionen.
Regeringen   föreslår   att   det    nya
ramanslaget    Bidrag    till    Svenska
riksteatern, Operan, Dramatiska teatern,
Dansens  Hus  och  Rikskonserter   skall
föras  upp  med sammanlagt 712  254  000
kronor.     Anslaget     fördelas     på
anslagsposter enligt följande.
1.  Bidrag till Svenska riksteatern 214
532 000 kronor,
2.  Bidrag  till  Operan  269  202  000
kronor,
3.  Bidrag till Dramatiska teatern  159
017 000 kronor,
4.  Bidrag till Dansens Hus 14 546  000
kronor och
5. Bidrag till Svenska rikskonserter 54
957 000 kronor.
Vid   medelsberäkningen  har  regeringen
undantagit Operan och Dramatiska teatern
från  den  generella besparing  som  för
budgetåret  1997  skall  gälla  för  all
verksamhet  som  betecknas  som  statlig
konsumtion.  Regeringen  konstaterar   i
budgetpropositionen   att   bidragsnivån
ändå     torde    komma    att     kräva
rationaliseringar  och omstruktureringar
i   teatrarnas  verksamhet.   Regeringen
uttalar att den följer utvecklingen  och
är  beredd  att  under de kommande  åren
diskutera   olika  lösningar   för   att
underlätta   en  sådan  omstrukturering.
Regeringen har redan i november,  mindre
än    två   månader   efter   det    att
budgetpropositionen lagts fram, beslutat
att  av  medel som regeringen disponerar
tilldela   nationalscenerna  5  miljoner
kronor  vardera för att bl.a. finansiera
lönekostnader  under uppsägningstid  för
personal.  Syftet med  åtgärden  är  att
underlätta         de         nödvändiga
omstruktureringarna   samt   att   kunna
genomföra   förändringar   på   ett   så
skonsamt    sätt   som    möjligt    för
personalen. Regeringen har i samband med
beslutet  angett  att  möjligheten   för
Operan   och   Dramatiska  teatern   att
återbetala  medlen  kommer  att   prövas
under den fortsatta beredningen.
Dramatiska    teaterns     behov     av
rörelsekapital    och    kapital     för
investeringar  har  delvis  finansierats
genom  banklån. Regeringen föreslår  att
Dramatiska  teatern under  en  begränsad
tid  får  möjlighet att lägga över  sina
banklån på Riksgäldskontoret. Regeringen
noterar   att  Dramatiska  teatern   har
vidtagit och vidtar en rad åtgärder  för
att  minska lånebehovet och att  teatern
avser  att  gradvis bygga  upp  en  egen
reserv.
I  motion Kr17 (fp) yrkande 9 hemställs
att  bidragen till Operan och Dramatiska
teatern  skall  öka  med  sammanlagt  28
miljoner kronor nästa budgetår, varav 15
miljoner  för  Operan  och  13  miljoner
kronor     för    Dramatiska    teatern.
Motionärerna finner det oroande  att  de
båda   nationalscenerna   lever   i   en
betydande  osäkerhet  om  sin   framtida
finansiering och nu tvingas att säga upp
personal och dra ned på verksamheten.
Med    hänvisning   till   den    stora
skillnaden  mellan  bidraget  till   den
statliga  Operan  i  Stockholm  och  det
statliga driftbidraget till de regionala
teaterinstitutionerna     i     Göteborg
föreslås  i motion Kr271 (fp, m,  c,  v,
kd)  yrkande 1 i denna del att  bidraget
till Operan och Dramatiska teatern skall
minskas  med  15  miljoner  kronor  till
förmån  för  en ökning av bidraget  till
Göteborgsoperan med samma belopp.
Utskottet har förståelse för  att  även
de institutioner och verksamheter som  i
budgetpropositionen undantas från kravet
på besparingar hyser stor oro för hur de
inom  ramen  för  anvisade  medel  skall
kunna genomföra sin verksamhet och  sina
åtaganden i enlighet med uppställda  mål
och utifrån sina egna, högst motiverade,
och   mycket  högt  ställda  ambitioner.
Kostnadsutvecklingen,   särskilt    inom
sådana  personalintensiva  områden   som
teatern,     kan    i    det     rådande
statsfinansiella läget  inte  följas  av
motsvarande uppräkningar av de  statliga
bidragen.      Omprioriteringar      och
rationaliseringar  blir  då  nödvändiga.
Det  bör i sammanhanget erinras  om  att
många    områden   blir   föremål    för
omfattande   besparingar   utöver    den
generella    besparingen   på    statlig
konsumtion om 3 % och att dessa  områden
utsätts   för   ännu  större   krav   på
förändrad   verksamhet.   Utskottet   är
övertygat    om   att   ledningen    för
kulturinstitutionerna     förmår     att
genomföra de svåra omställningar som  nu
förestår utan att verksamhetens kvalitet
skadas    även    om    de    ekonomiska
förutsättningarna har blivit  kärva  och
verksamhetens     omfattning     behöver
minskas.
Med  det  nya budgetsystemet kommer  en
betydelsefull  del av riksdagens  arbete
att    utgöras   av   uppföljning    och
utvärdering  i  olika  former   av   hur
riksdagens beslut om medelsanvisning och
mål   för  statsbidragsstödd  verksamhet
förs vidare av regeringen i förordningar
och regleringsbrev och att på olika sätt
informera  sig om hur intentionerna  med
riksdagsbesluten   genomförs   och   hur
resultaten  blir. Det är i  första  hand
regeringens  uppgift att  svara  för  en
mera  detaljerad uppföljning av statligt
stödd  verksamhet och att återrapportera
resultaten  till  riksdagen.   Riksdagen
behöver  resultaten  av  uppföljningarna
och utvärderingarna för att kunna se  om
verksamheten  blivit  den  avsedda,   om
regeringen verkställt riksdagens  beslut
på   ett   sådant  sätt  att  riksdagens
intentioner kan genomföras  och  -  inte
minst  viktigt  -  om riksdagen  behöver
ompröva  sina  tidigare  beslut  om  det
t.ex.  skulle  visa  sig  att  det   som
riksdagen  önskat  uppnå  kräver   andra
förutsättningar än vad som givits.
Kulturutskottet  avser  att  under   en
mandatperiod på olika sätt följa  upp  i
vart   fall  de  flesta  av  de   större
institutionerna inom sitt område.  Sådan
uppföljning kan ha formen av studiebesök
och utfrågningar. Den kan också göras  i
form   av  analys  av  årsredovisningar,
inhämtande  av yttranden och information
från  berörda institutioner, m.m.  Under
åren  1995  och  1996 har  utskottet  på
detta  sätt informerat sig om Dramatiska
teaterns  situation i vad  gäller  bl.a.
frågan   om   aktiekapitalets   storlek,
behoven  av  lån  och svårigheterna  att
bygga    upp    egna    reserver    samt
verksamhetens omfattning i  och  utanför
Stockholm. Uppföljningen avslutades  den
5  juni 1996 (kulturutskottets protokoll
1995/96:27).  Utskottet förutsätter  att
regeringen      i     sitt      kommande
uppföljningsarbete           beträffande
Dramatiska teatern belyser rimligheten i
de  mål  som  ställs upp för  teatern  i
relation   till  tillgängliga  resurser.
Utskottet    förutsätter   därvid    att
regeringen   ställer  sådana   krav   på
Dramatiska teaterns återredovisning till
regeringen  att  det  blir  möjligt  att
kunna   diskutera   hur   prioriteringar
mellan   olika   delar  av  verksamheten
gjorts  och hur uppsatta mål och  delmål
för  verksamheten  uppfyllts.  Utskottet
har    -    på    grundval   bl.a.    av
erfarenheterna  från  uppföljningen   av
Dramatiska   teatern  -   berört   några
principiella aspekter på uppföljning och
utvärdering av statligt stödd verksamhet
även   i   ett   tidigare   avsnitt    i
betänkandet     rörande     mål-     och
resultatdialogen (avsnitt 4.2).
Utskottet anser att riksdagen bör godta
regeringens förslag till medelsberäkning
för   budgetåret  1997  för  Operan  och
Dramatiska teatern och avslå motion Kr17
(fp)  yrkande 9 om en ökning av bidragen
till  de båda institutionerna och motion
Kr271  (fp,  m, c, v, kd)  yrkande  1  i
denna del om en minskning av bidragen.
Utskottet    tillstyrker    regeringens
förslag   att  Dramatiska  teatern   får
möjlighet     att     ta      lån      i
Riksgäldskontoret.
Utskottet    tillstyrker    regeringens
förslag  om medelsberäkning för  Dansens
Hus.
I  enlighet  med  sina  förslag  om  en
begränsad   verksamhet   inom    Svenska
riksteatern  och  Svenska  rikskonserter
föreslår motionärerna bakom motion Kr260
(m)  yrkande 4 i denna del att  bidragen
till  dessa institutioner skall  minskas
med 110 700 000 kronor respektive 20 000
000 kronor. I motion Kr225 (m, c, fp, v,
kd)  yrkande  1  i denna del  yrkas  att
bidraget   till   Rikskonserter    skall
minskas  med  7  miljoner  kronor   till
förmån  för ett nytt statligt bidrag  på
samma belopp under anslaget Bidrag  till
regional  musikverksamhet samt regionala
och    lokala   teater-,    dans-    och
musikinstitutioner      avsett       för
blåsmusikorkestern     Göteborgsmusiken.
Minskningen     av     bidraget     till
Rikskonserter  torde avses  rymmas  inom
den  större  minskning av bidraget  till
Rikskonserter som yrkas i  motion  Kr260
(m).
Även  i  motion  Kr283 (c)  yrkande  17
yrkas  på en minskning av bidraget  till
Rikskonserter  med syfte  att  omfördela
medlen   till   anslaget   Bidrag   till
regional  musikverksamhet samt regionala
och    lokala   teater-,    dans-    och
musikinstitutioner   och   därmed    öka
utrymmet   för   bidrag  till   regional
verksamhet. I denna motion yrkas  på  en
minskning med 3 miljoner kronor.
Utskottet har i det föregående avstyrkt
motion  Kr260 (m) yrkande 4 i vad  avser
en väsentlig begränsning av Riksteaterns
och  Rikskonserters  verksamhetsområden.
Utskottet    föreslår   med   hänvisning
härtill     att     riksdagen     avslår
motionsyrkandet  även  i  fråga  om   en
sammanlagd minskning av bidraget till de
båda  institutionerna  om  130  700  000
kronor.
Utskottet   anser   inte   heller   att
anslaget till Rikskonserter bör  minskas
med  de belopp som föreslås i motionerna
Kr225  (m,  c, fp, v, kd)  yrkande  1  i
denna  del  och  Kr283 (c)  yrkande  17.
Utskottet  föreslår i enlighet  med  det
anförda  att  riksdagen  med  avslag  på
motionsyrkandena beräknar de belopp  för
bidragen     till    Riksteatern     och
Rikskonserter som regeringen  föreslagit
i budgetpropositionen.
17.2 Bidrag till regional
musikverksamhet samt regionala och
lokala teater-, dans- och
musikinstitutioner (B 2)
Regeringen     föreslår      att      de
hittillsvarande  anslagen  Bidrag   till
regional   musikverksamhet  (dvs.   till
länsmusikorganisationerna)  och   Bidrag
till regionala och lokala teater-, dans-
och   musikinstitutioner   skall   föras
samman  under ett nytt ramanslag benämnt
Bidrag   till  regional  musikverksamhet
samt regionala och lokala teater-, dans-
och musikinstitutioner.
Utskottet    har   i   det   föregående
behandlat de frågor som regeringen tagit
upp  i  kulturpropositionen  beträffande
regional teater (avsnitt 6.1), dansen  i
regionerna  (avsnitt 7.3)  och  regional
musikverksamhet (avsnitt 8.3).
Vidare  har  utskottet i det föregående
(avsnitt   4.1)  tillstyrkt  regeringens
förslag  om  ett reformerat  system  för
stöd till regional kulturverksamhet. Det
nya  systemet  skall fr.o.m.  budgetåret
1997  bl.a.  omfatta regionala  teater-,
dans-  och musikinstitutioner.  När  det
gäller   det   statliga  bidraget   till
länsmusiken   kommer   regeringen    att
överlägga med Landstingsförbundet om att
införliva  även detta bidrag i  systemet
fr.o.m.  budgetåret  1998.  I  det   nya
systemet   utgår  bidrag   i   form   av
stödenheter.   Regeringen   avser    att
besluta att en stödenhet fr.o.m.  den  1
januari  1997  skall vara  100  000  kr.
Riksdagen   beslutar   om   det   totala
anslagsbeloppet   för   varje    område,
exempelvis   det  totala  beloppet   för
regionala och lokala teater-, dans-  och
musikinstitutioner. Regeringen  beslutar
om  vilka  institutioner som skall  vara
bidragsberättigade. Kulturrådet fördelar
stödenheterna         mellan          de
bidragsberättigade institutionerna.
Regeringen räknar i budgetpropositionen
om   det  hittillsvarande  stödet   till
regionala     teater-,     dans-     och
musikinstitutioner    till     3     155
stödenheter  om vardera 100 000  kronor.
Därav   avses   Kulturrådet   lämna   20
stödenheter  till  Norrlands  Musik  och
Dansteater  (NMD).   Till   de   3   155
omräknade  stödenheterna  kommer  enligt
regeringens  förslag 83 nya  stödenheter
genom att reformmedel tillförs anslaget.
Av   dessa  83  nya  stödenheter  är  40
avsedda  för NMD, 30 för Östgötabaletten
och 13 för Skånes dansteater.
Regeringen          föreslår          i
budgetpropositionen att totalt  659  843
000 kronor skall anvisas under anslaget.
I  motionerna Kr4 (mp) yrkande 26, Kr17
(fp) yrkande 15, Kr225 (m, c, fp, v, kd)
yrkande  1  i denna del och  Kr257  (mp)
yrkandena 1 och 4, båda i denna del, tas
upp  frågan om statligt stöd till  civil
blåsmusik  nästa budgetår när Stockholms
blåsarsymfoniker   under   Rikskonserter
lagts   ned.  Motionärerna   anser   att
blåsmusiken   är  en   viktig   del   av
kulturarvet som måste föras vidare på en
hög  professionell nivå även utanför det
militära  området. Det behövs  också  en
blåsorkester  av  hög kvalitet  som  kan
vara förebild och inspiratör för landets
omfattande   blåsmusik  på   amatörnivå.
Motionärerna        redovisar        att
blåsmusikorkestern  Göteborgsmusiken  är
en  etablerad kulturinstitution  av  hög
kvalitet.  De  framhåller att  orkestern
har  stor  betydelse för  kulturlivet  i
Västsverige  och att den är  intresserad
av    att    ha    hela    landet    som
verksamhetsfält, men att den inte har de
ekonomiska  resurserna  för  detta.  Mot
denna bakgrund föreslår motionärerna att
Göteborgsmusiken skall  inlemmas  i  den
grupp  av  regionala  orkestrar  som  är
berättigade  till  statligt  stöd  under
anslaget     Bidrag    till     regional
musikverksamhet   samt   regionala   och
lokala      teater-,      dans-      och
musikinstitutioner.     I     motionerna
hemställs  att riksdagen under  anslaget
skall  anvisa  7 miljoner kronor  utöver
regeringens  förslag  avsedda  för  stöd
till   Göteborgsmusiken.  Enligt  motion
Kr225   (m,   c,   fp,   v,   kd)    bör
förhandlingar      tas      upp      med
Göteborgsmusiken  för   att   finna   en
långsiktig   lösning   på   frågan    om
blåsmusikens ställning i Sverige och  på
frågan  huruvida ansvaret för den civila
blåsmusiken   skall  kunna   läggas   på
Göteborgsmusiken (yrkande 2).  I  motion
Kr225  (m,  c,  fp, v, kd) föreslås  att
anslagsökningen skall finansieras  genom
en motsvarande minskning av det statliga
bidraget  till Rikskonserter. Frågan  om
en    minskning    av   bidraget    till
Rikskonserter har utskottet behandlat  i
det  föregående i samband  med  anslaget
Bidrag till Svenska riksteatern, Operan,
Dramatiska  teatern,  Dansens  Hus   och
Rikskonserter (avsnitt 17.1).
Utskottet    anser   i    likhet    med
motionärerna  att  staten  bör  ge   ett
särskilt  - om än begränsat - stöd  till
den  civila,  professionella blåsmusiken
även  sedan  Stockholms blåsarsymfoniker
har  lagts ned. Blåsmusiken är en viktig
del  av  kulturarvet även på det  civila
området.    Utskottet    föreslår    att
förevarande anslag ökas med  4  miljoner
kronor  för  ändamålet.  I  likhet   med
motionärerna anser utskottet  att  detta
bidrag  bör  tilldelas  Göteborgsmusiken
under förutsättning att stöd även lämnas
lokalt och regionalt. Bidraget bör  utgå
i   form   av   stödenheter.   Utskottet
föreslår   således  att  riksdagen   med
anledning av motionerna Kr4 (mp) yrkande
26, Kr 17 (fp) yrkande 15, Kr225 (m,  c,
fp,  v,  kd) yrkande 1 i denna  del  och
yrkande 2 och Kr257 (mp) yrkandena 1 och
4,   båda   i   denna  del,   dels   vid
medelsanvisningen  beräknar  4  miljoner
kronor  mer under förevarande anslag  än
vad   regeringen  gjort,  dels  som  sin
mening  ger  regeringen till  känna  vad
utskottet  anfört om statligt stöd  till
blåsmusikorkestern     Göteborgsmusiken.
Finansieringen   av  denna   ökning   av
förevarande  anslag  tar  utskottet  upp
under avsnitt 16.2 i betänkandet.
I   motion  Kr269  (s)  hemställs   att
ansvaret  för  den  civila  blåsmusikens
utveckling  m.m.  skall  läggas  på  ett
blåsmusikcentrum i Nynäshamn, dock under
förutsättning att de medel som frigjorts
sedan  Stockholms blåsarsymfoniker lagts
ned kan användas för ändamålet.
Utskottet påminner om att bidraget till
Rikskonserter  har räknats  ned  med  16
miljoner  kronor för nästa budgetår  som
en  följd av nedläggningen av Stockholms
blåsarsymfoniker.  I budgetpropositionen
har  de medel som frigjorts genom  olika
besparingar använts till nya satsningar,
bl.a.  på  dansen.  Utskottet  avstyrker
förslaget  i  motion  Kr269  (s)  om  en
satsning  på  ett  blås-musikcentrum   i
Nynäshamn,   vilken   torde   kräva   en
omfördelning  av  ca 16 miljoner  kronor
inom  den av riksdagen fastställda ramen
för utgiftsområde 17.
Utskottet  har  tidigare i  betänkandet
(avsnitt  17.1)  avstyrkt  motion  Kr271
(fp,  m, c, v, kd) yrkande 1 i vad avser
en minskning av bidragen till Operan och
Dramatiska teatern till förmån för  ökat
bidrag  till Göteborgsoperan.  Utskottet
avstyrker     i     enlighet      därmed
motionsyrkandet i vad avser  en  höjning
av  förevarande anslag med  15  miljoner
kronor    till   Göteborgsoperan.    Med
hänvisning  till att stödenheterna  till
de  regionala och lokala teater-,  dans-
och musikinstitutionerna i princip skall
fördelas  av Statens kulturråd avstyrker
utskottet   motionens  förslag   att   5
miljoner kronor inom förevarande  anslag
skall  omfördelas från andra, i motionen
icke    angivna,   institutioner    till
Göteborgs  symfoniker (yrkande  2).  Med
samma   motivering  avstyrker  utskottet
också  motion  Kr14  (s)  yrkande  1  om
omfördelning av medel inom anslaget från
icke    angivna    institutioner    till
Göteborgsoperan och Göteborgs symfoniker
med    syfte    att   bibehålla    deras
statsbidrag  på nuvarande  nivå.  Likaså
avstyrker utskottet motionens yrkande  3
om  ett  uttalande  om  Göteborgsoperans
behov av höjd anslagsnivå. Ett uttalande
från   riksdagen  om   en   höjning   av
anslagsnivån  för Malmö  symfoniorkester
begärs  i  motion  Kr226  (s).  Motionen
avstyrks av utskottet.
I    motion  Kr283  (c)  yrkas  att   3
miljoner   kronor   utöver   regeringens
förslag   skall  anvisas  för  att   öka
utrymmet för stöd till regional teater-,
dans- och musikverksamhet (yrkande  16).
Utskottet har i det föregående  (avsnitt
17.1)  avstyrkt motionen i vad avser  en
minskning av bidraget till Rikskonserter
med 3 miljoner kronor till förmån för en
ökning av förevarande anslag. I enlighet
härmed   avstyrker  utskottet  motionens
yrkande 16. Enligt motionen bör vidare 3
miljoner  kronor frigöras inom  anslaget
genom att Östgötabaletten inte tilldelas
något  statligt  bidrag  eftersom  något
regionalt   eller  lokalt  stöd   enligt
motionärernas  mening inte  torde  komma
att  utgå  till  baletten (yrkande  15).
Utskottet anser att regeringens  förslag
om en särskild satsning på den regionala
dansen    bör   genomföras.    Utskottet
förutsätter att de regionala och  lokala
intressenterna  bidrar   med   medel   i
enlighet  med de statsbidragsregler  som
kommer  att  gälla.  Motion  Kr283   (c)
yrkande 15 avstyrks därmed.
Enligt  motion Kr245 (v) är regeringens
förslag till satsning på Norrlands Musik
och  Dansteater  (NMD) inte  tillräcklig
för  att projektet skall kunna utvecklas
till   den   nationalscenssatsning   som
motionärerna  anser att projektet  skall
syfta till. Motionärerna anför bl.a. att
Härnösands  kommun knappast  kommer  att
delta  i projektet varför statens insats
bör  vara  större. Riksdagen bör  därför
som  sin mening ge regeringen till känna
att  NMD  skall  tilldelas  15  miljoner
kronor   för   nästa   budgetår    under
förutsättning att - som planerat -  fyra
teatrar kommer att delta. I motion Kr259
(v)  yrkande 3 i denna del hemställs att
riksdagen   skall  anvisa  15   miljoner
kronor.
Utskottet    har   i   det   föregående
tillstyrkt regeringens förslag om  ökade
medel under anslaget till regional musik-
och  dansteater och även  förutsatt  att
regionala och lokala intressenter bidrar
med    medel   i   enlighet    med    de
statsbidragsregler som kommer att gälla.
Utskottet  kan  inte  förorda  en  sådan
omfördelning  av  medel  under  anslaget
till  förmån  för  NMD som  förslagen  i
motionerna  Kr245  (v)  och  Kr259   (v)
skulle  kräva,  varför  motionsyrkandena
avstyrks.
Utskottet      avstyrker      slutligen
motionerna  Kr228 (s) och Kr267  (c,  m,
v),   i   vilka  yrkas  att  Norrbottens
kammarorkester skall bli berättigad till
statligt  stöd under förevarande  anslag
och  motion Kr229 (s) i vilken yrkas att
Nya    Skånska   teatern    skall    bli
bidragsberättigad.
Sammanfattningsvis  föreslår  utskottet
att riksdagen under anslaget Bidrag till
regional  musikverksamhet samt regionala
och    lokala   teater-,    dans-    och
musikinstitutioner anvisar 663  843  000
kronor.

17.3 Bidrag till vissa teater-, dans-
och musikändamål (B 3)
I  budgetpropositionen  förslås  att  de
hittillsvarande  anslagen  Bidrag   till
fria  teater-,  dans- och  musikgrupper,
Bidrag  till  Musikaliska akademien  och
Stöd  till fonogram och musikalier  samt
de    under    anslaget   Bidrag    till
utvecklingsverksamhet inom kulturområdet
m.m. uppförda anslagsposterna Stiftelsen
Drottningholms     teatermuseum      för
föreställningsverksamheten           vid
Drottningholmsteatern och vid Ulriksdals
slottsteater, Stiftelsen Internationella
Vadstena-akademien   för    kurs-    och
föreställningsverksamheten,
Marionetteatern  och Skådebaneverksamhet
samlas  under  ett gemensamt  ramanslag,
benämnt Bidrag till vissa teater-, dans-
och musikändamål.
Under   det  nya  ramanslaget  beräknas
sammanlagt   93  094  000   kronor   för
budgetåret  1997.  Någon  uppdelning  av
medlen  på anslagsposter redovisas  inte
för riksdagen. Regeringen redovisar dock
att   stödet   till  fria  teater-   och
dansgrupper beräknas öka med 5  miljoner
kronor    och    att    bidragen    till
Drottningsholmsteatern,       Ulriksdals
slottsteater,   Vadstena-akademien   och
Marionetteatern kommer att beräknas  som
ett  samlat  belopp  vilket  Kulturrådet
skall    fördela    mellan    de    fyra
institutionerna.
Motionärerna  bakom motion  Kr260  (m),
som    tagit   intryck   av   en    enig
Teaterutredning,      föreslår       att
förevarande  anslag  minskas   med   4,3
miljoner  kronor  avseende  bidrag  till
Skådebanan  (yrkande 5). I  stället  bör
bidraget  till Svenska riksteatern  ökas
med motsvarande belopp för att förstärka
teaterföreningarnas publikarbete.
I  motion  Kr15  (s)  hemställs  om  en
översyn  av  bidraget till  Skådebanorna
med  syfte att på sikt öka bidragen till
kulturbildande   verksamhet   och   till
åtgärder för att nå nya grupper.
I  motion  Kr17  (fp) hemställs  om  en
ökning  med  3  miljoner  kronor  utöver
regeringens  förslag  av  bidraget  till
arrangerande musikföreningar avsedd  för
föreningar         inom          Svenska
Jazzriksförbundet (yrkande  16).  Vidare
föreslås  i  motionen att bidragen  till
Drottningholmsteatern   och   Ulriksdals
slottsteater sammanlagt skall ökas med 2
miljoner kronor, bidraget till Vadstena-
akademien   med  1  miljon  kronor   och
bidraget  till Marionetteatern likaledes
med 1 miljon kronor (yrkande 17).
Enligt  motionerna Kr20 (v) yrkande  10
och  Kr259  (v) yrkande 3  bör  bidraget
till  fria teater- och dansgrupper  ökas
med 5 miljoner kronor i förhållande till
vad  regeringen föreslagit.  Vidare  bör
stödet till arrangerande musikföreningar
ökas med 2 miljoner kronor.
I  motion Kr257 (mp) yrkandena 1 och 4,
båda i denna del, hemställs att bidraget
till lokalt arrangörsstöd skall ökas med
4 miljoner kronor. Motionärerna föreslår
att  uppräkningen  görs  under  anslaget
Bidrag   till  regional  musikverksamhet
samt regionala och lokala teater-, dans-
och musikinstitutioner.
Utskottet erinrar om att vikten av  ett
förbättrat publikarbete och åtgärder för
att   nå  nya  grupper  och  en  bredare
kulturpublik  i  hela  landet   är   ett
genomgående  tema i kulturpropositionen.
Utskottet anser att både Skådebanan  och
teaterföreningarna   behövs   i    detta
arbete. Det är också viktigt att  -  som
framhålls i kulturpropositionen - teater-
,  dans- och musikinstitutionerna själva
intensifierar sitt publikarbete på olika
sätt.
Utskottet   har  i  det  föregående   i
betänkandet    (avsnitt    8.5)    t.ex.
redovisat att regeringen avser att  nära
nog  fördubbla stödet till  arrangerande
musikföreningar  under  åren  1998   och
1999. Utskottet är inte berett att  inom
den  av  riksdagen  nyligen  fastställda
ramen  för Utgiftsområde 17 omföra medel
till  förmån  för en ökning av  bidragen
utöver   regeringens  förslag  till   de
institutioner och verksamheter som ingår
i förevarande anslag. Utskottet föreslår
med  hänvisning  till  det  anförda  att
riksdagen med avslag på motionerna
Kr15 (s), Kr17 (fp) yrkandena 16 och 17,
Kr20   (v)  yrkande  10,  Kr  257   (mp)
yrkandena  1  och 4, båda i  denna  del,
Kr259  (v)  yrkande 3 i  denna  del  och
Kr260  (m) yrkande 5 beslutar att anvisa
medel  under  anslaget  i  enlighet  med
regeringens förslag.

18  Bibliotek, litteratur och
kulturtidskrifter (C)
18.1 Bidrag till regional
biblioteksverksamhet (C 1)
Från anslaget utgår statsbidrag till tre
allmänna        lånecentraler,        en
invandrarcentral och ett depåbibliotek.
Under anslaget föreslår regeringen  att
37  482  000  kronor skall  anvisas  för
budgetåret 1997.
I  motion Kr261 (kd) föreslås att medel
skall   anvisas  för  arbetet  med   att
återanskaffa litteratur till Stifts- och
landsbiblioteket   i   Linköping,    som
nyligen ödelades vid en brand.
Kulturrådet  har  i en  skrivelse  till
Linköpings  kommun pekat på  möjligheten
för biblioteket att vid återuppbyggnaden
av         bokbeståndet         utnyttja
depåbibliotekets  i Umeå  tjänster.  Vid
depåbiblioteket,    som    kontinuerligt
mottar        bokleveranser         från
folkbiblioteken i landet, finns  rutiner
och  beredskap att organisera  insamling
av    stora    bokmängder.   F.n.    har
depåbiblioteket  överexemplar  som  inte
kommer  att  införlivas  i  samlingarna.
Kulturrådet  är berett att medverka  vid
finansieringen  av de  transport-  eller
övriga   omkostnader  som  kan   uppstå.
Arbetet  med att rekonstruera ett  stort
bokbestånd torde sträcka sig över  många
år.  Depåbiblioteket torde då kunna  bli
en långsiktig samarbetspartner.
Utskottet  vill  understryka  att   det
ankommer på Linköpings kommun att avgöra
hur  uppbyggnadsarbetet av  bibliotekets
bokbestånd skall utformas och med  vilka
institutioner   man   vill    samarbeta.
Utskottet är - med hänvisning  till  det
anförda  -  inte  berett att  tillstyrka
motionen. Den avstyrks således.
Utskottet    tillstyrker    regeringens
förslag till medelsanvisning.

18.2 Litteraturstöd (C 2)
Utskottet  har i ett tidigare avsnitt  i
detta  betänkande (avsnitt 5) tillstyrkt
att  riksdagen  skall godkänna  dels  de
ekonomiska förpliktelser för staten  som
följer  av avtalet mellan staten och  En
Bok För Alla AB för perioden 1997- 1999,
dels  grunderna  för ett  nytt  statligt
stöd  för inköp av litteratur till folk-
och    skolbiblioteken.    Vidare    har
utskottet redovisat att regeringen under
förevarande  anslag engångsvis  beräknar
medel  för läsfrämjande verksamhet bland
barn  och  ungdomar. Regeringen föreslår
att  medlen skall användas för särskilda
insatser  såsom läs- och skrivkampanjer,
litteraturläger                     etc.
Folkbildningsförbund,
föräldraföreningar,  folkrörelser  m.fl.
skall   kunna  söka  bidrag  för  sådana
aktiviteter.
Regeringen  föreslår  att  71  253  000
kronor skall anvisas för budgetåret 1997
under   förevarande  anslag.  Av  nämnda
belopp beräknas 8,2 miljoner kronor  för
En  bok för alla, 25 miljoner kronor för
inköpsstödet     till     folk-      och
skolbibliotek och 5 miljoner kronor  för
läsfrämjande verksamhet bland  barn  och
ungdomar.
I   motion   Kr260  (m)   föreslås   en
anslagsnivå som är 35 miljoner lägre  än
den         regeringen         föreslår.
Motionsförslaget  innebär  således   att
anslaget  för år 1997 skall  uppgå  till
36  253 000 kronor. Motionärerna avvisar
förslaget att anvisa 25 miljoner  kronor
till  ett nytt inköpsstöd för folk-  och
skolbibliotek  samt  förslaget   att   5
miljoner   kronor  skall   anvisas   för
läsfrämjande  verksamhet.  Vidare  anser
motionärerna att anslaget  till  En  bok
för  alla  bör  vara 5  miljoner  kronor
lägre   än   vad  regeringen  föreslagit
(yrkande 9 delvis).
Med    hänvisning    till    utskottets
ställningstagande   i   det   föregående
(avsnitt    5)   tillstyrker   utskottet
regeringens förslag till medelsanvisning
och  avstyrker motion Kr260 yrkande 9  i
denna del.
I tre motioner behandlas frågor som rör
medelsanvändningen under anslaget.
I  motion Kr13 (kd) yrkande 3 och Kr258
(kd)    yrkande   5   krävs   en   annan
medelsanvändning   än   den   regeringen
föreslagit  för de medel som  regeringen
beräknat  för  läsfrämjande  verksamhet.
Motionärerna  föreslår att medlen  skall
gå    till   bibliotekens   läsfrämjande
verksamhet, t.ex. vid hembesök, besök på
daghem, skolor, sjukhus m.m.
Utskottet,   som   inte   finner    det
motiverat  att  ändra den av  regeringen
föreslagna medelsanvändningen, avstyrker
motionsyrkandena.
Motion   Kr220  (c)  syftar   till   en
omfördelning  av utgivningsstödet  under
förevarande anslag så att utgivningsstöd
kan   utgå   till  lokal  och   regional
bokutgivning.  Motionsförslaget  innebär
att  en  regional fond  skall  bildas  i
varje   län.  Fonden  bör  t.ex.   kunna
förvaltas  av en fristående organisation
som länens hushållningssällskap.
Bestämmelserna      i      förordningen
(1993:449)  om  statligt  litteraturstöd
anger    att    stödet   skall    främja
mångsidighet     och     kvalitet      i
bokutgivningen. Statligt  litteraturstöd
avser  stöd  till utgivning av  enskilda
titlar  och kan bl.a. utgå för ny svensk
skönlitteratur,  facklitteratur,   barn-
och       ungdomslitteratur.      Enligt
stödförordningen finns inte något hinder
för  att  stöd  -  om kvalitetskrav  och
andra  förutsättningar  är  uppfyllda  -
utgår  till  den  typ av litteratur  som
åsyftas i motionen. Utskottet anser inte
att   det   är   motiverat   att   ändra
bestämmelserna i förordningen.  Motionen
avstyrks.

18.3 Stöd till kulturtidskrifter (C 3)
Utskottet     tillstyrker    regeringens
förslag  att  19  500 000  kronor  skall
anvisas   för  budgetåret   1997   under
förevarande anslag.

18.4 Stöd till bokhandel (C 4)
Regeringen föreslår att 7 301 000 kronor
skall  anvisas för budgetåret 1997 under
förevarande anslag.
Utskottet  tillstyrker  den  föreslagna
medelsanvisningen.
18.5 Talboks- och
punktskriftsbiblioteket (C 5)
Regeringen föreslår att det övergripande
målet       för       Talboks-       och
punktskriftsbiblioteket skall  vara  att
biblioteket   i  samverkan   med   andra
bibliotek  skall tillgodose  synskadades
och  andra  läshandikappades  behov   av
litteratur.
Utskottet  tillstyrker  det  föreslagna
övergripande målet.
Regeringen   föreslår   att   riksdagen
medger  att  regeringen lämnar  Talboks-
och      punktskriftsbiblioteket     ett
beställningsbemyndigande på 11  miljoner
kronor för år 1998.
Utskottet  tillstyrker - med en  mindre
formell   jämkning   -   förslaget    om
beställningsbemyndigande.
Vidare    föreslår    regeringen    att
56  482  000  kronor skall  anvisas  för
budgetåret    1997   under   förevarande
anslag.
Utskottet  tillstyrker  den  föreslagna
medelsanvisningen.
18.6 Bidrag till Stiftelsen för lättläst
nyhetsinformation och litteratur (C 6)
Regeringen föreslår att det övergripande
målet för statens bidrag till Stiftelsen
för   lättläst   nyhetsinformation   och
litteratur  (LL-stiftelsen)  skall  vara
att   begåvningshandikappade  och  vissa
andra  grupper med lässvårigheter  skall
tillgodoses  med  nyhetsinformation  och
litteratur.
Utskottet  tillstyrker  det  föreslagna
övergripande målet.
Vidare  föreslår regeringen att 12  970
000 kronor skall anvisas  för budgetåret
1997 under förevarande anslag.
Utskottet  tillstyrker  den  föreslagna
medelsanvisningen.
18.7 Bidrag till Sveriges Dövas
Riksförbund för produktion av videogram
på teckenspråk (C 7)
Regeringen föreslår att det övergripande
målet  för statens bidrag till  Sveriges
Dövas  Riksförbund  för  produktion   av
videogram  på  teckenspråk  (Dövas   TV)
skall  vara  att  tillgodose  döva   med
nyheter,   information  och  kultur   på
teckenspråk.  Barn  och  ungdomar  skall
särskilt prioriteras.
Utskottet  tillstyrker  det  föreslagna
övergripande målet.
Vidare    föreslår    regeringen    att
17  471  000  kronor skall  anvisas  för
budgetåret    1997   under   förevarande
anslag.
Utskottet  tillstyrker  den  föreslagna
medelsanvisningen.
18.8 Bidrag till Svenska språknämnden
och Sverigefinska språknämnden
(C 8)
Regeringen föreslår att det övergripande
målet  för  statens bidrag till  Svenska
språknämnden  skall  vara  att   nämnden
skall  följa utvecklingen av det svenska
språket  i tal och skrift och med  denna
kunskap  som  utgångspunkt ge  råd  till
språkanvändarna i syfte att främja  gott
språkbruk. Ett kompletterande mål  skall
vara    att    stärka    den    nordiska
språkgemenskapen.
Vidare  föreslår  regeringen  att   det
övergripande  målet för  statens  bidrag
till  Sverigefinska  språknämnden  skall
vara  att nämnden skall utveckla  finska
språket i Sverige.
Utskottet   tillstyrker  de  föreslagna
övergripande målen.
Regeringen  föreslår  att  3  409   000
kronor skall anvisas för budgetåret 1997
under förevarande anslag.
Utskottet  tillstyrker  den  föreslagna
medelsanvisningen.

19  Bild och form samt konsthantverk (D)
19.1 Statens konstråd (D 1)
Regeringen föreslår övergripande mål för
Statens  konstråd. Förslaget innebär  en
utvidgning   av   rådets   uppgifter   i
enlighet  med  vad  som  föreslagits   i
kulturpropositionen om  inriktningen  av
dess  verksamhet.  Utvidgningen  innebär
att  Konstrådet skall medverka till  att
konst  tillförs  även  andra  gemensamma
miljöer än sådana som brukas av staten.
Målet för Statens konstråd skall enligt
budgetpropositionen  vara  att   konsten
blir   ett  naturligt  och  framträdande
inslag   i   samhällsmiljön.  Konstrådet
skall verka för detta genom att
-     förvärva  god  samtidskonst   till
statens byggnader och andra lokaler för
statlig verksamhet,
-   när det bedöms som kulturpolitiskt
angeläget medverka till att konst
tillförs även andra gemensamma miljöer
än sådana som brukas av staten,
-   sprida kunskaper om konstens
betydelse för en god samhällsmiljö.
Ramanslaget  Statens  konstråd  föreslås
föras upp med 4 655 000 kronor.
Motionärerna  bakom  motion  Kr260  (m)
anser  att  staten inte bör utvidga  sin
verksamhet    beträffande    konstnärlig
utsmyckning.  Det  utvidgade  målet  för
Konstrådet  avstyrks  således   (yrkande
10).
Utskottet  föreslår att  riksdagen  med
avslag  på  motion Kr260  yrkande  10  i
denna  del godkänner att de övergripande
målen för Statens konstråd skall vara  i
enlighet  med vad regeringen förordar  i
budgetpropositionen. Frågor  som  hänger
samman  med Konstrådets vidgade  uppgift
behandlas i andra avsnitt av betänkandet
(avsnitten 11.4 och 19.2).
Utskottet  tillstyrker  den  föreslagna
medelsanvisningen.
19.2 Konstnärlig gestaltning av den
gemensamma miljön (D 2)
Anslaget  Förvärv av konst  för  statens
byggnader m.m. föreslås i fortsättningen
benämnas Konstnärlig gestaltning av  den
gemensamma miljön. I kulturpropositionen
har  regeringen föreslagit  att  Statens
konstråd   skall  kunna   medverka   vid
konstnärlig  gestaltning och utsmyckning
av  även andra gemensamma miljöer än  de
statliga, t.ex. bostadsområden samt skol-
och   fritidsmiljöer.  Denna  fråga  har
utskottet  behandlat  i  det  föregående
(avsnitt 11.4).
Det   särskilda  anslaget  Bidrag  till
konstnärlig utsmyckning i bostadsområden
bör   enligt   regeringens   förslag   i
budgetpropositionen upphöra  och  medlen
föras   över  till  förevarande  anslag.
Regeringen beräknar i enlighet härmed en
ökning   av  anslaget  med  15  miljoner
kronor. För att under år 1997 kunna göra
utbetalningar  på  grund   av   tidigare
beslut   föreslås   att   Boverket   får
disponera  högst  8 miljoner  kronor  av
anslaget  för bidrag enligt förordningen
(1987:316)  om  bidrag till  konstnärlig
utsmyckning i bostadsområden.
Regeringen föreslår att riksdagen  till
anslaget Konstnärlig gestaltning av  den
gemensamma  miljön anvisar  42  938  000
kronor.
Enligt  motionerna Kr231 (s) och  Kr259
(v)   yrkande  1  bör  riksdagen   avslå
regeringens förslag att överflytta medel
från  anslaget  Bidrag till  konstnärlig
utsmyckning   i   bostadsområden    till
anslaget Konstnärlig gestaltning av  den
gemensamma  miljön.  Motionärerna  anser
att  medlen  även  i fortsättningen  bör
disponeras  av  Boverket  och   användas
uteslutande     för    utsmyckning     i
bostadsområden.  I  motion   Kr259   (v)
anförs      att      resultaten       av
Bostadspolitiska kommitténs  arbete  bör
avvaktas innan några ändringar görs.
Motionärerna  bakom  motion  Kr260  (m)
anser  att staten endast bör bidra  till
konstnärlig  utsmyckning av lokaler  som
utnyttjas  för  statlig verksamhet.  Mot
denna  bakgrund förelås att  förevarande
anslag  skall  minskas med  10  miljoner
kronor (yrkande 10 i denna del).
Utskottet  vill  framhålla  att  det  i
kulturpropositionen sägs att  stor  vikt
bör    läggas    vid   utsmyckning    av
bostadsmiljöer  även  i  fortsättningen,
liksom  vid  utsmyckning av miljöer  där
barn och ungdomar vistas. Utskottet  har
i  det föregående tillstyrkt Konstrådets
vidgade uppgifter (avsnitt 11.4) och mål
för   Konstrådet  (avsnitt  19.1).   Med
hänvisning  till  vad  utskottet  anfört
föreslår  utskottet  att  riksdagen  med
avslag  på  motionerna Kr231 (s),  Kr259
(v) yrkande 1 och Kr260 (m) yrkande 10 i
denna  del  anvisar 42  938  000  kronor
under  anslaget Konstnärlig  gestaltning
av  den gemensamma miljön i enlighet med
regeringens förslag. Utskottet  föreslår
att  riksdagen bemyndigar regeringen att
lämna      Statens     konstråd      ett
beställningsbemyndigande på 10  miljoner
kronor  för  beställning  av  konst  som
föranleder utgifter efter år 1997. Detta
innebär    en    formell   ändring    av
regeringens förslag.

19.3 Nämnden för hemslöjdsfrågor (D 3)
Nämnden  för  hemslöjdsfrågor  har  till
uppgift  att ta initiativ till, planera,
samordna  och  göra  insatser  för   att
främja   hemslöjden  i  den  mån  sådana
uppgifter inte ankommer på annan statlig
myndighet.  Nämnden  skall   inom   sitt
verksamhetsområde fördela statligt  stöd
till hemslöjdsfrämjande verksamhet.
Nämnden   står   som   samordnare    av
hemslöjdskonsulentverksamheten  och  har
bemyndigande   att   pröva   frågan   om
huvudmannaskap för konsulenterna.
Närings-   och  teknikutvecklingsverket
(NUTEK)      svarar     för     nämndens
medelsförvaltning                    och
personaladministration.
Under     anslaget     Nämnden      för
hemslöjdsfrågor anvisas 1 350 000 kronor
för    bidrag    till    projekt    inom
hemslöjdsområdet.  Regeringen   föreslår
att dessa medel i stället anvisas som en
särskild   anslagspost  under   anslaget
Främjande av hemslöjden. Under  anslaget
anvisas  också  500 000  kronor  för  en
rikskonsulent  för  barn   och   ungdom.
Regeringen  föreslår att dessa  medel  i
stället anvisas under anslagsposten  för
konsulentverksamhet    under    anslaget
Främjande av hemslöjden. Nämndens anslag
minskas sålunda med 1 850 000 kronor och
består   härefter  endast  av   nämndens
förvaltningskostnader.
Mot  bakgrund av det ovan angivna anser
regeringen  att  det övergripande  målet
för  Nämnden  för hemslöjdsfrågor  skall
vara  att  bidra till att öka  intresset
för,  kunskapen  om  och  utövandet   av
hemslöjd  i hela landet. Omformuleringen
av det övergripande målet innebär enligt
regeringen    ingen    förändring     av
verksamhetsinriktningen.       Utskottet
tillstyrker  de föreslagna  övergripande
målen.
Utskottet    tillstyrker    regeringens
förslag   att  riksdagen  skall   anvisa
sammanlagt   1  126  000  kronor   under
ramanslaget Nämnden för hemslöjdsfrågor.

19.4 Främjande av hemslöjden (D 4)
Anslaget   disponeras  av  Nämnden   för
hemslöjdsfrågor    för    bidrag    till
hemslöjdskonsulenternas      verksamhet,
projekt      samt      till      Svenska
hemslöjdsföreningarnas riksförbund.
Sedan år 1992 har försöksverksamhet med
en   projektanställd  rikskonsulent  för
barn   och  ungdom  bedrivits.  Eftersom
erfarenheterna  av  verksamheten   varit
positiva    föreslår   regeringen    att
anslaget       till      rikskonsulenten
permanentas.    Utskottet    tillstyrker
regeringens förslag.
Enligt  riksdagens beslut  år  1981  om
riktlinjerna  för  det  statliga  stödet
till     hemslöjdsverksamheten    (prop.
1980/81:87,  bet.  1980/81:NU42,   rskr.
1980/81:276)  skulle statsbidraget  till
länshemslöjdskonsulenterna utformas  som
ett     schablonbidrag    beräknat     i
förhållande   till  den   genomsnittliga
årslönen   för  konsulenterna.  Bidraget
skulle  betalas  ut under  förutsättning
att  berört  landsting givit minst  lika
stort    bidrag.   Denna    grund    för
utbetalning   har   enligt    regeringen
inneburit  dels viss osäkerhet  när  det
gäller  att fastställa anslagets storlek
i  regeringens budgetförslag, dels  risk
för     överskridande    av    anslaget.
Regeringen föreslår därför att  anslaget
fr.o.m.  år 1997 i stället skall anvisas
med   ett  fastställt  belopp.  Det  bör
enligt regeringen ankomma på Nämnden för
hemslöjdsfrågor  att  inom   förevarande
ramanslag  besluta om  hur  medlen  till
länshemslöjdskonsulenterna         skall
fördelas  och att tillsammans med  länen
fastställa        omfattningen        av
länshemslöjdskonsulentverksamheten.
Regeringen  vill  dock  understryka  att
verksamhetens omfattning inte bör minska
i   förhållande  till  i  dag  samt  att
bidragen  från  berörd  landstingskommun
eller primärkommun även i fortsättningen
bör vara lika stora som statens.
Utskottet tillstyrker att villkoren för
bidraget    till    verksamheten     med
länshemslöjdskonsulenter  skall  vara  i
enlighet med regeringens förslag.
I  enlighet  med vad som  anförts  ovan
(avsnitt 19.3) tillstyrker utskottet att
1  850 000 kronor, som tidigare anvisats
under      anslaget     Nämnden      för
hemslöjdsfrågor  (D  3),  anvisas  under
förevarande anslag (D 4), dvs. 1 350 000
kronor  för  bidrag  till  projekt  inom
hemslöjdsområdet       och,        under
anslagsposten  för  konsulentverksamhet,
500  000 kronor för en rikskonsulent för
barn och ungdom.
Utskottet  har  inte  heller  i  övrigt
något att erinra mot regeringens förslag
till      medelsanvisning.     Utskottet
tillstyrker  därför regeringens  förslag
att riksdagen skall anvisa ett belopp om
sammanlagt  16  464  000  kronor   under
ramanslaget Främjande av hemslöjden.
19.5 Bidrag till bild- och formområdet
(D 5)
Under  ett nytt ramanslag benämnt Bidrag
till   bild-  och  formområdet  beräknas
medel     till     Statens    kulturråds
disposition     för     bidrag      till
organisationer   m.m.   på   bild-   och
formkonstområdet. Hittills har medel för
dem    beräknats   under   anslagsposten
Organisationer    inom     bild-     och
formkonstområdet  inom  anslaget  Bidrag
till      utvecklingsverksamhet     inom
kulturområdet m.m. Statens kulturråd har
innevarande budgetår lämnat bidrag  från
denna    anslagspost    till    Sveriges
konstföreningars            riksförbund,
Folkrörelsernas          konstfrämjande,
Föreningen   Svensk   form,   Föreningen
Handarbetets      Vänner,       Grafiska
sällskapet,    Svenskt    barnbildarkiv,
Nutida  svenskt  silver  och  Stiftelsen
Gerlesborgsskolan.   Vidare   har   stöd
lämnats             till              15
konsthantverkskooperativ.
Under   det  nya  ramanslaget  beräknas
bidrag   till  Akademien  för  de   fria
konsterna,  vilken tidigare fått  bidrag
under ett särskilt anslag.
Som  utskottet  redovisat  tidigare   i
betänkandet    (avsnitt   11.2)    anser
regeringen det motiverat med ett  stärkt
stöd       till      bl.a.      Sveriges
konstföreningars     riksförbund     och
Folkrörelsernas konstfrämjande  för  att
öka   deras   möjligheter   att   betala
utställningsersättning.                I
budgetpropositionen beräknar  regeringen
4  miljoner  kronor för ökat  stöd  till
utställningsersättning.
Totalt föreslås riksdagen anvisa 14 741
000 kronor under anslaget.
I  motion Kr17 (fp) yrkande 5 hemställs
att  riksdagen skall anvisa 10  miljoner
kronor  utöver regeringens förslag  till
utställningsersättning till  konstnärer.
Detta    belopp   bör   användas    till
ersättning för utställningar  med  andra
arrangörer  än  de i budgetpropositionen
nämnda t.ex. gallerier.
Utskottet  kan  inte tillstyrka  den  i
motionen föreslagna ökningen av anslaget
med  drygt  60  %, varför riksdagen  bör
avslå motion Kr17 (fp) yrkande 5.
I  motionerna Kr232 (s) och  Kr283  (c)
yrkande    28   tas   upp   frågan    om
användningen       av       den        i
budgetpropositionen föreslagna  ökningen
av      bidraget      till      Sveriges
konstföreningars            riksförbund,
Folkrörelsernas   konstfrämjande    m.m.
Motionärerna  anser att  det  är  mycket
befogat   med   de  ökade   medel   till
utställningsersättning  som   regeringen
föreslår.    De    anser    dock     att
Folkrörelsernas   konstfrämjande,    som
nyligen startat sin verksamhet och  ännu
är  under uppbyggnad, bör få använda  en
del   av  de  ökade  medlen  även   till
organisationens ordinarie verksamhet för
att  kunna klara uppgifterna att nå  nya
grupper  och  ordna flera utställningar.
Enligt motionerna Kr259 (v) yrkande 3  i
denna  del  och Kr265 (v) bör  riksdagen
anvisa  ytterligare 2,5 miljoner  kronor
till  den  ordinarie  verksamheten  inom
Folkrörelsernas konstfrämjande.
Utskottet      delar      motionärernas
uppfattning      att     Folkrörelsernas
konstfrämjande - utöver ökat bidrag till
utställningsersättning  -  även  bör  få
ökat stöd till sin ordinarie verksamhet.
Utskottet  föreslår därför att riksdagen
med  anledning av motionerna  Kr232  (s)
och  Kr283  (c) yrkande 28 beräknar  ett
verksamhetsbidrag  för   Folkrörelsernas
konstfrämjande    om   sammanlagt    1,5
miljoner   kronor   och   beslutar   att
ökningen av verksamhetsbidraget får  tas
från     den    i    budgetpropositionen
föreslagna ökningen om 4 miljoner kronor
till   utställningsersättning.   Den   i
motionerna Kr259 (v) yrkande 3  i  denna
del och Kr265 (v) föreslagna ytterligare
ökningen  av  bidraget med 2,5  miljoner
kronor avstyrker utskottet.
Utskottet föreslår i enlighet  med  det
anförda att riksdagen - med anledning av
regeringens förslag och motionerna Kr232
(s)  och  Kr283 (c) yrkande 28 samt  med
avslag på motionerna Kr259 (v) yrkande 3
i  denna del och Kr265 (v) - anvisar det
av  regeringen  begärda  beloppet  under
anslaget.    I    sammanhanget    finner
utskottet  skäl att erinra  om  vad  som
nyligen            anförts            av
konstitutionsutskottet   om   riksdagens
möjlighet  att  besluta om  villkor  för
medelsanvisningen ( bet. 1996/97:KU3  s.
17-18, se även yttr. 1995/96:KrU5y,  där
kulturutskottet tidigare utvecklat  sina
synpunkter i frågan).
I  motionerna Kr4 (mp) yrkandena 14 och
15  samt  Kr218 (mp) yrkandena 1  och  3
hemställs    om   en   inventering    av
kollektivverkstädernas verksamhet och om
att   de   skall  erhålla  bidrag   från
Kulturrådet  på  samma  sätt  som  t.ex.
konsthantverkskooperativen.
Kollektivverkstädernas  verksamhet,  som
dr  av  stor betydelse för konstnärerna,
har  hittills  endast erhållit  statligt
stöd  för  investeringar och  inköp  men
inte  till driften. Enligt motion  Kr257
(mp) yrkande 2 i denna del och yrkande 5
bör  kollektivverkstäderna få ett bidrag
om  5 miljoner kronor under vart och ett
av budgetåren 1998 och 1999, finansierat
genom  en motsvarande minskning  av  ett
bidrag  till  vissa fackliga  och  andra
organisationer  under  anslaget   Bidrag
till folkbildningen.
Utskottet anser att riksdagen inte  bör
uttala   sig   om   vilka   bild-    och
formkonstorganisationer    som     skall
erhålla statligt bidrag under åren  1998
och  1999.  Riksdagen får i samband  med
budgetbehandlingen inför  dessa  år  och
inom  då  tillgängliga ekonomiska  ramar
tillfälle  att  väga de olika  behov  av
ökade  bidrag  som finns  mot  varandra.
Utskottet föreslår att riksdagen  avslår
motionerna Kr4 (mp) yrkandena 14 och 15,
Kr218  (mp) yrkandena 1 och 3 samt Kr257
(mp)  yrkande 2 i denna del och  yrkande
5.
20  Ersättningar och bidrag till
konstnärer (E)
20.1 Konstnärsnämnden (E 1)
Regeringen   föreslår   riksdagen    att
godkänna följande övergripande  mål  för
Konstnärsnämnden.       Målet        för
Konstnärsnämnden skall vara  att  främja
bild-,    form-,   ton-,    scen-    och
filmkonstnärers möjligheter att ägna sig
åt kvalificerat konstnärligt arbete samt
att        främja        internationellt
konstnärsutbyte genom att bl.a.  erbjuda
gästateljéer.
Nämnden  skall också bidra  till  ökade
kunskaper  om  konstnärernas  ekonomiska
och sociala förhållanden.
Utskottet   tillstyrker  de  föreslagna
övergripande målen.
Under avsnitt 4 i detta betänkande  har
utskottet tillstyrkt regeringens förslag
i         kulturpropositionen        att
Konstnärsnämnden  skall  få  ett  utökat
uppdrag     när    det    gäller     det
internationella   konstnärsutbytet.    I
budgetpropositionen beräknar  regeringen
3     miljoner    kronor     för     ett
internationellt           ateljécentrum,
International Artists´ Studio Program in
Stockholm (IASPIS).
Regeringen  föreslår att riksdagen  för
ändamålet    skall   anvisa   sammanlagt
9   173  000  kronor  under  ramanslaget
Konstnärsnämnden.
Utskottet  tillstyrker  den  föreslagna
medelsanvisningen.
20.2 Ersättningar och bidrag till
konstnärer (E 2)
Regeringen    föreslår   att    anslagen
Visningsersättning    åt    bild-    och
formkonstnärer,  Bidrag till  konstnärer
m.m.,  Inkomstgarantier för  konstnärer,
Långtidsstipendier,    Ersättning     åt
författare m.fl. för utlåning  av  deras
verk    genom   bibliotek   m.m.    samt
Ersättning till rättighetsinnehavare  på
musikområdet   redovisas    under    ett
gemensamt ramanslag benämnt Ersättningar
och  bidrag till konstnärer. För den del
av anslaget som avser de hittillsvarande
anslagen Visningsersättning åt bild- och
formkonstnärer    och    Bidrag     till
konstnärer  m.m. beräknar regeringen  en
sammanlagd  förstärkning om 11  miljoner
kronor.   Vidare  beräknas  7   miljoner
kronor   för   en  ökning   av   antalet
långtidsstipendier med  57  till  totalt
102. Totalt föreslås anslaget föras  upp
med 235 051 000 kronor.
Utskottet  tillstyrker  den  föreslagna
medelsanvisningen.

21  Arkiv (F)
21.1 Riksarkivet och landsarkiven (F 1)
Riksarkivet och landsarkiven är statliga
arkivmyndigheter med särskilt ansvar för
den  statliga arkivverksamheten och  för
arkivvården  i  landet.  I  de  statliga
arkivmyndigheternas uppgift ingår  bl.a.
att   vara   arkivdepåer,   att   främja
forskning och att ge råd i arkivfrågor.
Regeringen föreslår att de övergripande
målen för den statliga arkivverksamheten
skall  vara  att  myndigheternas  arkiv,
vilka   är  en  del  av  det  nationella
kulturarvet, skall hanteras  så  att  de
tillgodoser  rätten  att   ta   del   av
allmänna    handlingar,    behovet    av
information   för   rättskipningen   och
förvaltningen  samt forskningens  behov.
Regeringen   anser   därmed    att    de
övergripande målen bör ligga fast.
Utskottet   tillstyrker  de  föreslagna
målen.
Med hänvisning till regeringens förslag
till  besparingar på statlig  konsumtion
på  myndigheternas och  institutionernas
förvaltningskostnader               inom
Kulturdepartementets  förvaltningsområde
föreslås    att    besparingen     under
förevarande anslag tas ut med 2 miljoner
kronor  år  1997. För år  1998  beräknas
besparingen  till  500  000  kronor.  De
beräknade     avgiftsinkomsterna     för
Riksarkivet  och  landsarkiven  är  20,4
miljoner   kronor,  varav   ca   hälften
belöper på Svensk arkivinformation.  För
den    fortsatta   mikrofilmningen   och
överföringen    till    landsarkiv    av
folkbokföringsmaterial anser  regeringen
att  anslaget  bör öka  med  2  113  000
kronor.
Regeringen föreslår att riksdagen skall
anvisa   223   973  000   kronor   under
ramanslaget       Riksarkivet        och
landsarkiven.
I flera motioner tas frågan upp om stöd
till Folkrörelsernas Arkivförbund.
Motionärerna  bakom  motion  Kr259  (v)
anser att förevarande anslag bör minskas
med  250  000 kronor (yrkande 3 delvis).
Dessa  medel bör tillföras ett  särskilt
anslag  för  teknisk  uppdatering  under
anslaget   A   2  Bidrag   till   allmän
kulturverksamhet,    utveckling     samt
internationellt     kulturutbyte     och
samarbete.     Medlen    bör     anvisas
Folkrörelsernas Arkivförbund för arbetet
med  att  göra arkivbestånden kända  och
tillgängliga.
I  motionerna  Kr1 (s) och  Kr248  (fp)
framhålls   folkrörelsearkivens    stora
betydelse.    En    koncentration     av
insatserna     på    hittills     mindre
uppmärksammade  befolkningsgrupper   och
områden  kräver satsningar på  bl.a.  ny
teknik,   utbildning,   rådgivning   och
information.  Enligt motionärerna  bakom
motion  Kr1  (s)  kan  även  ett  mindre
statligt  bidrag få stor  kulturpolitisk
betydelse.   För   att   Folkrörelsernas
Arkivförbund skall kunna genomföra  sina
planer     på     modernisering      och
kompetenshöjning bör verksamheten enligt
motion   Kr248   (fp)   erhålla   direkt
statsbidrag         (yrkande         1).
Folkrörelsearkiven bör även få möjlighet
att  kostnadsfritt utnyttja de  statliga
arkivens  kunskap och -  i  viss  mån  -
utrustning (yrkande 2).
En  motion  med  samma syfte  -  motion
Kr234  (c)  - behandlas senare  i  detta
betänkande (avsnitt 22.1)
Som   anförs   i   motionerna   arbetar
folkrörelsearkiven  på  uppdrag  av  ett
mycket  brett föreningsliv och förmedlar
kunskap såväl till enskilda som till den
offentliga  och  den  privata   sektorn.
Arkiven  utgör en värdefull  resurs  för
vetenskaplig forskning, för  släkt-  och
hembygdforskning  och  för   skola   och
kulturliv.   Folkrörelsearkiven   spelar
därmed  en  viktig roll för utforskandet
av   vårt  kulturarv.  Det  ankommer  på
Riksarkivets  nämnd för enskilda  arkiv,
som   fördelar  statliga   bidrag   till
enskilda    arkiv,    att    vid     sin
medelsfördelning  beakta  de  behov  som
påtalas i motionerna. När det gäller  de
statliga  arkivens  tillmötesgående  med
kunskap och utrustning är det en uppgift
för  Riksarkivet  och  landsarkiven  att
bedöma såväl behovet av stödinsatser som
de   kostnadsersättningar  som  kan  bli
aktuella.   Utskottet  förutsätter   mot
bakgrund  av det ovan anförda att  dessa
arkiv  intar  en  generös  attityd   vid
prövning     av     folkrörelserarkivens
servicebehov.  Med hänvisning  till  det
anförda  anser utskottet att  motionerna
Kr1  (s)  och  Kr248 (fp) inte  påkallar
någon riksdagens åtgärd. De avstyrks.
Utskottet  tillstyrker  den  föreslagna
medelsanvisningen och  avstyrker  därmed
motion  Kr259 (v) yrkande  3  i  aktuell
del.
Tidigare   i   detta   betänkande   har
utskottet     behandlat    frågor     om
medelstilldelning  under  anslaget  A  2
Bidrag   till  allmän  kulturverksamhet,
utveckling      samt     internationellt
kulturutbyte   och  samarbete   (avsnitt
16.2).

21.2  Arkivet för ljud och bild (F 2)
Regeringen   föreslår   riksdagen    att
godkänna följande övergripande  mål  för
Arkivet  för  ljud och bild. Myndigheten
skall   möjliggöra  forskning  i  svensk
kultur    och   samhälle    genom    att
tillhandahålla den del av medieutbudet i
Sverige som offentliggörs i form av ljud
och rörliga bilder.
Utskottet   tillstyrker  de  föreslagna
övergripande målen.
För att Arkivet för ljud och bild skall
kunna    möta   de   krav   som   dagens
mediesituation  ställer i  enlighet  med
pliktexemplarslagens        föreskrifter
föreslår          regeringen          en
anslagsförstärkning  med  2,2   miljoner
kronor.
Utskottet    tillstyrker    regeringens
förslag   att  riksdagen  skall   anvisa
sammanlagt  25  213  000  kronor   under
ramanslaget Arkivet för ljud och bild.
21.3 Språk- och folkminnesinstitutet (F
3)
Regeringen föreslår att det övergripande
målet   för   Språk-   och   folkminnes-
institutet  skall vara att  bevara  vårt
kulturarv   genom  att  på  vetenskaplig
grund  vidmakthålla och förmedla kunskap
om   dialekter,   personnamn,   ortnamn,
folkminnen,  visor,  folkmusik  och  den
svenska         jazzens        historia.
Omformuleringen   av  det   övergripande
målet    innebär   inte   någon   större
förändring  av  verksamhetsinriktningen.
Utskottet   tillstyrker  det  föreslagna
målet.
Med hänvisning till regeringens förslag
till  besparingar på statlig  konsumtion
på  myndigheternas och  institutionernas
förvaltningskostnader               inom
Kulturdepartementets  förvaltningsområde
föreslås    att    besparingen     under
förevarande  anslag tas ut med  867  000
kronor  år  1997. För år  1998  beräknas
besparingen till samma belopp.
Utskottet  tillstyrker  förslaget   att
riksdagen skall anvisa 28 021 000 kronor
under     ramanslaget     Språk-     och
folkminnesinstitutet.

21.4  Svenskt biografiskt lexikon (F 4)
Regeringen föreslår att det övergripande
målet  för  Svenskt biografiskt  lexikon
skall   vara  att  ge  ut  publikationen
Svenskt    biografiskt    lexikon    och
därigenom   sprida  kunskap  om   svensk
personhistoria. Omformuleringen  av  det
övergripande  målet innebär  inte  någon
förändring  av  verksamhetsinriktningen.
Utskottet   tillstyrker  det  föreslagna
målet.
Regeringen föreslår att riksdagen skall
anvisa  3  413  000  kronor  under   ram
anslaget Svenskt biografiskt lexikon.
Utskottet  tillstyrker  den  föreslagna
medelsanvisningen.

22  Kulturmiljö (G)
22.1 Riksantikvarieämbetet (G 1)
Regeringen  anger  att det  övergripande
målet       för       den       statliga
kulturmiljöorganisationen är att  bevara
och  förmedla  kulturarvet,  stärka  den
lokala  kulturella  identiteten,   syfta
till  kontinuitet i utvecklingen av  den
yttre    miljön,    möta    hoten    mot
kulturmiljön  samt bidra  till  att  öka
medvetenheten  om estetiska  värden  och
historiska sammanhang.
Regeringen     föreslår     att     det
övergripande  målet för RAÄ  skall  vara
att som central myndighet arbeta för att
den  statliga kulturmiljöorganisationens
mål uppnås.
Utskottet  tillstyrker  det  föreslagna
övergripande målet för RAÄ.
Vidare    föreslår    regeringen    att
147  586  000  kronor skall anvisas  för
budgetåret    1997   under   förevarande
anslag.    I    beloppet    ingår     en
engångsanvisning om 1,2 miljoner  kronor
för     RAÄ:s     arbete     med     ett
handlingsprogram för bevarande, vård och
långsiktig   förvaltning   av    landets
industriminnen. Vidare ingår i  beloppet
en   engångsanvisning  om  2,5  miljoner
kronor   för   att  stödja  uppbyggande,
breddning  och  vidareutveckling  av  de
regionala  och  kommunala organisationer
som  på  flera  håll utgör  en  bas  för
arbetsmarknadsinsatser och utbildningar.
Medlen bör fördelas av RAÄ.
För    att    utveckla   och   fördjupa
kunskapsunderlaget  avseende  bebyggelse
samt landskapets kulturvärden inom ramen
för   projekten  bebyggelseinventeringen
och  landskapsinventeringen föreslås att
10 miljoner kronor förs över för år 1997
från    anslaget   G   2   Bidrag   till
kulturmiljövård   och   kulturstöd   vid
ombyggnad   till   förevarande   anslag.
Slutligen   föreslås   att   ytterligare
600  000  kronor  skall  överföras  från
nämnda  anslag  till förevarande  anslag
för  år  1997.  Medlen  är  avsedda  för
uppbyggnad   och   utveckling   av   ett
digitalt  uppföljningssystem för  beslut
om bidrag ur sakanslaget.
Motionärerna  bakom  motion  Kr260  (m)
motsätter sig förslaget att överföra  10
miljoner   kronor  för   utveckling   av
kunskapsunderlaget  från  anslaget  G  2
till     förevarande    myndighetsanslag
(yrkande 12 delvis).
Antikvarisk verksamhet utgår till  stor
del  från  inventering  av  olika  slag.
RAÄ:s  landskaps-  och bebyggelseprojekt
syftar     till     en     grundläggande
registeruppbyggnad   av    det    agrara
kulturlandskapets  historiska   innehåll
respektive  en grundläggande kunskap  om
kulturvärdena i landets bebyggelsemassa.
Enligt  utskottets  uppfattning  är  det
angeläget    att   RAÄ   kan    utveckla
kulturmiljövårdens kunskapsunderlag  och
förnya   inventeringsarbetet.  Utskottet
avstyrker motion Kr260 (m) yrkande 12  i
motsvarande del.
I   motion   Kr234   (c)   anförs   att
folkrörelsearkiven  förvaltar  betydande
arkivbestånd    och    samlingar    från
föreningar  och  folkrörelser,  kommuner
och  lokala  företag. Under  de  senaste
åren   har   flera  arkiv   dokumenterat
arbetets   och   de  lokala   företagens
villkor   under   olika  tidsepoker.   I
motionen  föreslås  att  Folkrörelsernas
Arkivförbund skall få del  av  de  medel
som     RAÄ    tilldelats    för    sitt
industriminnesprojekt.
Riksarkivets  Enskilda  nämnd  fördelar
bidrag  till  enskilda  arkiv  och  till
Folkrörelsernas  Arkivförbund,  som  för
innevarande   budgetår   (18    månader)
erhållit 221 000 kronor.
Utskottet har i ett föregående  avsnitt
i  detta  betänkande redovisat  motions-
yrkanden     om    stöd    m.m.     till
Folkrörelsernas  Arkivförbund   (avsnitt
21.1).
Enligt  utskottets uppfattning bör  det
belopp  som  regeringen  föreslår  skall
anvisas för RAÄ:s industriminnesprojekt,
1,2  miljoner kronor, gå oavkortat  till
RAÄ.   Utskottet  utgår  från   att   de
projektansvariga  i  sitt   arbete   har
kontakt   även   med   företrädare   för
arkivvärlden,  däribland Folkrörelsernas
Arkivförbund.    Utskottet     avstyrker
motionen.
Utskottet föreslår med hänvisning  till
det anförda att riksdagen med avslag  på
motion  Kr234  (c) beslutar  att  anvisa
medel  under  anslaget  i  enlighet  med
regeringens förslag.
22.2  Bidrag till kulturmiljövård och
kulturstöd vid ombyggnad (G 2)
Regeringen    föreslår   att    anslaget
Kulturmiljövård och anslaget  Kulturstöd
vid  ombyggnad m.m. skall  föras  samman
under  ett  nytt anslag, benämnt  Bidrag
till kulturmiljövård och kulturstöd  vid
ombyggnad.
Vidare    föreslår    regeringen    att
224  337  000  kronor skall anvisas  för
budgetåret    1997   under   förevarande
anslag.  Som redovisats under föregående
anslag  föreslås  att  sammanlagt   10,6
miljoner  kronor  skall  överföras   för
budgetåret 1997 från förevarande  anslag
till RAÄ:s myndighetsanslag (G 1).
Slutligen föreslår regeringen  att  det
inom   ramen  för  anslaget   skall   få
beslutas  om  bidrag  för  utbetalningar
under  senare  år än 1997,  dock  längst
t.o.m. år 1999.
Motionärerna  bakom  motion  Kr260  (m)
anser     att     möjligheterna     till
kulturmiljövård   och   kulturstöd   vid
ombyggnad skall förbättras och  föreslår
därför en anslagsnivå som är 26 miljoner
kronor    högre   än   den    regeringen
föreslagit    (yrkande    12    delvis).
Finansieringen bör delvis ske genom  att
regeringens förslag om överföring av  10
miljoner kronor från anslaget G  2  till
anslaget G 1 avslås (yrkande 13).
Utskottet   erinrar  om  att  betydande
summor  anvisats  under  senare  år  för
kulturmiljövård under flera departements
huvudtitlar. Många viktiga insatser  har
kunnat  komma  till stånd tack  vare  de
satsningar som gjorts. Utskottet anser -
som  framgår av avsnitt 22.1 -  att  den
överföring  av medel till anslaget  G  1
som    regeringen   föreslår   är    väl
motiverad. Utskottet är inte berett  att
förorda  en medelsanvisning under  detta
anslag  som överstiger den av regeringen
föreslagna.
Med   hänvisning   till   det   anförda
föreslår  utskottet  att  riksdagen  med
avslag på motion Kr260 (m) yrkande 12  i
denna  del  och yrkande 13 beslutar  att
anvisa  medel under anslaget i  enlighet
med regeringens förslag.
Utskottet    föreslår   att   riksdagen
bemyndigar regeringen att inom ramen för
anslaget  G  2  besluta  om  bidrag  för
utbetalningar under senare år  än  1997,
dock längst t.o.m. år 1999.

22.3 Utställningsgarantier och inköp av
kulturföremål (G 3)
Regeringen  föreslår att 80  000  kronor
skall  anvisas för budgetåret 1997 under
förevarande anslag.
Utskottet, som i ett tidigare avsnitt i
detta   betänkande   (avsnitt   12.5.12)
tillstyrkt    förslaget    att     vidga
regeringens   bemyndigande   att   lämna
utställningsgarantier,  tillstyrker  den
förslagna medelsanvisningen.

22.4  Restaureringsarbeten vid de
kungliga slotten och rikets fästningar
(G 4)
Regeringen  föreslår  att  50   miljoner
kronor skall anvisas för budgetåret 1997
under förevarande anslag.
Utskottet  tillstyrker  den  föreslagna
medelsanvisningen.

23  Museer och utställningar (H)
23.1 Centrala museer: Myndigheter (H 1)
Utskottet  har i ett tidigare avsnitt  i
detta  betänkande redovisat att  Statens
försvarshistoriska  museum  förts   över
från     Försvarsdepartementets     till
Kulturdepartementets   verksamhetsområde
(avsnitt  12.5.8). Regeringen har  under
förevarande  anslag  fört  upp  två  nya
anslagsposter,  nämligen   anslagsposten
Statens  försvarshistoriska  museum  och
anslagsposten  Etnografiska   museet   i
Göteborg.
Regeringen     föreslår     att     det
övergripande  målet för  museerna  skall
vara att bevara vårt kulturarv. Museerna
skall  tillsammans utveckla och förmedla
kunskap    om    och   upplevelser    av
kulturarvet och härigenom ge  perspektiv
på samhällsutvecklingen.
Utskottet  tillstyrker  det  föreslagna
övergripande målet.
Regeringen  föreslår att riksdagen  för
ändamålet skall anvisa ett ramanslag  om
506  477  000  kronor. I beloppet  ingår
bl.a.   viss  anslagsförstärkning   till
Moderna museet och Arkitekturmuseum  som
år  1997  skall påbörja inflyttningen  i
nya lokaler på Skeppsholmen i Stockholm.
Utskottet  tillstyrker  den  föreslagna
medelsanvisningen.
Utskottet  vill tillägga att  medel  för
Naturhistoriska riksmuseet anvisas under
detta anslag. Utskottet har erfarit  att
regeringen för budgetåret 1997 inte  har
beräknat  någon  kompensation  för   att
täcka  de hyreskostnader som museet  har
för  de underjordiska lokaler som  hyser
museets  spritlagda samlingar. Utskottet
utgår    från    att    regeringen    på
tilläggsbudget  till  statsbudgeten  för
budgetåret  1997  beräknar   medel   för
dndamålet.

23.2  Centrala museer: Stiftelser (H 2)
Medel   för   Stiftelsen   Skansen   har
tidigare   redovisats   under   anslaget
Bidrag  till vissa museer. Anslagsposten
redovisas   i   årets  budgetproposition
under förevarande anslag.
Regeringen     föreslår     att     det
övergripande målet för stiftelsemuseerna
skall  vara  att bevara vårt  kulturarv.
Museerna skall tillsammans utveckla  och
förmedla  kunskap om och upplevelser  av
kulturarvet och härigenom ge  perspektiv
på samhällsutvecklingen.
Utskottet  tillstyrker  det  föreslagna
övergripande målet.
Regeringen  föreslår att riksdagen  för
ändamålet    skall   anvisa   sammanlagt
168 525 000 miljoner kronor.
Motionärerna bakom motion Kr238 (kd, s,
c, fp) gör jämförelser mellan Kolmårdens
djurpark och Skansen (yrkande 1). Djuren
är  -  anser  motionärerna -  den  stora
attraktionen  på  Skansen.  Motionärerna
frågar sig varför statsbidrag utgår till
Skansens   djurpark   och   inte    till
Kolmårdens djurpark. Kolmårdens djurpark
bör  tillföras 5 miljoner kronor  av  de
medel  som anvisas till centrala museer.
Utskottet   uppfattar  att  motionärerna
avser  att  en ny anslagspost bör  föras
upp   under   förevarande   anslag   för
ändamålet.
Utskottet  avstyrkte  våren  1995   ett
motionsyrkande  med liknande  syfte  som
det  nu  aktuella  (bet. 1994/95:KrU18).
Utskottet      redovisade      utförligt
bakgrunden  till  att  Skansen  erhåller
statsbidrag. Bl.a. anförde utskottet att
Skansen,  som  grundades  år  1891,  har
omkring  150 kulturhistoriska  byggnader
från    olika    delar    av    Sverige,
representerande  skilda  tidsepoker  och
sociala villkor. Skansen utgjorde en del
av  Stiftelsen Nordiska museet fram till
år   1963,   då  en  särskild  stiftelse
bildades,   Stiftelsen  Skansen.   Under
några  decennier erhöll  Skansen  bidrag
från   staten,  Stockholms  kommun   och
Stockholms läns landsting. Den 1 januari
1993  övertog staten hela det ekonomiska
ansvaret  för  Skansen.  Skansen   skall
enligt    sina   stadgar   bedriva    en
verksamhet  som  bygger  vidare  på  och
utvecklar  det  nuvarande Skansen  genom
fortsatta  insatser för att  levandegöra
svensk  kultur och natur samt genom  att
kring  ett centrum av kulturminnen skapa
en     levande    miljö    för     olika
fritidsintressen. Skansen skall verka  i
nära    kulturellt   och   vetenskapligt
samarbete med Nordiska museet. Utskottet
konstaterade  att  det  statliga  stödet
till Skansen främst motiveras av museets
roll som förmedlare av svensk folkkultur
och folktradition.
Utskottet  som  alltjämt  intar   samma
ståndpunkt  i  frågan vill tillägga  att
det   i   första   hand   ankommer    på
huvudmännen för Kolmårdens djurpark  att
ta ansvar för verksamheten.
Med   hänvisning   till   det   anförda
föreslår  utskottet  att  riksdagen  med
avslag  på motion Kr238 (kd, s,  c,  fp)
yrkande  1  beslutar anvisa medel  under
anslaget   i  enlighet  med  regeringens
förslag.

23.3  Bidrag till regionala museer (H 3)
Utskottet  har i ett tidigare avsnitt  i
detta   betänkande  beslutat  tillstyrka
regeringens förslag att införa ett  nytt
bidragssystem       för        regionala
kulturinstitutioner (avsnitt 4.1).
Regeringen  föreslår att  105  680  000
kronor skall anvisas för budgetåret 1997
under förevarande anslag.
Utskottet  tillstyrker  den  föreslagna
medelsanvisningen.

23.4  Bidrag till vissa museer (H 4)
Regeringen   föreslår   riksdagen    att
godkänna att det övergripande målet  för
statens   bidrag  till  de  museer   och
institutioner som ryms under förevarande
anslag  skall  vara att  museerna  skall
bevara  vårt  kulturarv.  Museerna   och
institutionerna    skall     tillsammans
utveckla  och  förmedla kunskap  om  och
upplevelser av kulturarvet och härigenom
ge perspektiv på samhällsutvecklingen.
Utskottet  tillstyrker  det  föreslagna
övergripande målet.
Regeringen  föreslår  att  37  951  000
kronor skall anvisas för ändamålet.
Under   anslaget   föreslås   två   nya
anslagsposter.
Den ena nya anslagsposten avser Röhsska
museet  i  Göteborg. Regeringen föreslår
att 500 000 kronor skall anvisas för det
nätverksansvar som museet föreslås få  i
kulturpropositionen      för      nutida
konsthantverk  och  formgivning.  I  ett
tidigare avsnitt i detta betänkande  har
utskottet tillstyrkt regeringens förslag
då  det  gäller  det ansvar  som  museet
tilldelas (avsnitt 12.5.4).
Vidare   föreslås  en  ny   anslagspost
avseende Bildmuseet i Umeå som i  likhet
med  Rooseum  i  Malmö skall  utgöra  en
stödjepunkt   för   samtidskonsten   och
konstbildningen.
För  Bildmuseet har regeringen beräknat
750 000 kronor. För Rooseum föreslås att
anslaget skall ökas med 1 miljon  kronor
till 2 miljoner kronor.
Under  anslaget har regeringen beräknat
11  076  000 kronor för Arbetets museum.
Utskottet  har i ett tidigare avsnitt  i
detta  betänkande  tillstyrkt  att   ett
nationellt  uppdrag  skall  inrättas  på
museiområdet.   Medel  härför   beräknas
under  anslaget  A 4 Nationella uppdrag.
Regeringen har anmält sin avsikt att  ge
uppdraget till Arbetets museum  och  att
tilldela museet 1 miljon kronor  härför.
(Se avsnitt 2.6, 12.5.5 och 16.4.)
Motionsvägen har framförts yrkanden  om
höjning   av  eller  omfördelning   inom
anslaget  för  att  tillföra  vissa   av
museerna  högre  bidrag  eller  för  att
inrätta nya museer. Utskottet återkommer
till dessa förslag.
Vidare  föreslås i motion Kr260 (m)  en
minskning av anslagsnivån med 11 076 000
kronor, eftersom motionärerna anser  att
bidrag  inte  skall utgå  till  Arbetets
museum i Norrköping (yrkande 16). Enligt
motionärerna  finns verksamhet  liknande
den som bedrivs vid museet hos bl.a. ett
stort   antal  kulturhistoriska  museer.
Museet har skapats på initiativ av olika
intressegrupper, utan att de  sett  till
att verksamheten har de medel som behövs
för  att  fortleva av  egen  kraft.  Det
ekonomiska ansvaret för Arbetets  museum
har  sedan  av politiska skäl övertagits
av  staten, menar motionärerna,  som  av
principiella skäl vänder sig häremot.
Utskottet  har vid upprepade tillfällen
uttalat  att  verksamheten vid  Arbetets
museum i Norrköping är av stort intresse
inte    bara   nationellt   utan    även
internationellt    (senast    i     bet.
1994/95:KrU18). Utskottet vidhåller  den
ståndpunkten.
Utskottet  har  noterat  att   Arbetets
museum   har   som   bildningsmål    att
vetenskapligt  minnas samtida  arbetsliv
och  att  konstnärligt gestalta kvinnors
och  mäns arbetsvillkor. Vidare  strävar
museet  efter  att  utvecklas  till   en
nationell experimentscen för den moderna
museologin,  något som utskottet  finner
vara    synnerligen   intressant.    Den
förnyelse   av   museiverksamheten   som
museet  bidrar  med utgör ett  spännande
inslag   i   den  svenska  museivärlden.
Sammantaget    finner   utskottet    att
regeringens förslag till medelsberäkning
för  Arbetets  museum är väl  motiverat.
Motion Kr260 (m) avstyrks således i  här
aktuell del.
I   två  motionsyrkanden  föreslås  att
särskilda   medel  skall   anvisas   för
inrättande av ett kvinnomuseum. I motion
Kr259 (v) föreslås att 5 miljoner kronor
skall anvisas för ändamålet (yrkande 3 i
motsvarande  del).  Motionärerna   bakom
motion   Kr257  (mp)  föreslår   att   4
miljoner kronor skall anvisas för  samma
ändamål (yrkande 1 i motsvarande del).
Vidare  föreslås  i sistnämnda  motion,
Kr257  (mp), att 4 miljoner kronor skall
anvisas för ett filmmuseum (yrkande 1  i
motsvarande del).
Utskottet har i ett tidigare avsnitt  i
detta betänkande avstyrkt förslag om att
inrätta såväl ett kvinnomuseum  som  ett
filmmuseum   (avsnitt   12.5.16).    Med
hänvisning  härtill avstyrker  utskottet
även  förslagen  om medelsanvisning  för
nämnda ändamål.
Motionären  bakom  motion  Kr241   (fp)
anser  att  det  statliga bidraget  till
Judiska museet skall ligga på samma nivå
som   Stockholms  kommuns  bidrag   till
museet.  Därför föreslås en  anslagsnivå
till  Judiska  museet  som  är  300  000
kronor    högre   än   den    regeringen
föreslagit. Finansieringen av  förslaget
bör   ske  genom  en  omfördelning  inom
förevarande anslag, anser motionären.
Judiska  museet invigdes år  1987.  Den
verksamhet   som  bedrivs  vid   Judiska
museet  har stor betydelse för kunskapen
om  judarnas  historia  i  Sverige,  den
judiska   integrationen  i  det  svenska
samhället    och    för    kampen    mot
främlingsfientlighet  och   rasism.   På
utskottets  initiativ tillfördes  museet
ett     årligt    statsbidrag    fr.o.m.
budgetåret  1994/95 (bet. 1993/94:KrU26,
rskr. 1993/94:196).
Utskottet  är  inte  berett   att   för
budgetåret   1997  förorda  att   museet
tillförs   ytterligare  medel.  Motionen
avstyrks.
I   motion  Kr251  (s)  framhålls   att
Millesgården, som årligen har ett mycket
stort  antal  besökare från Sverige  och
utlandet,   årligen   producerar   10-12
utställningar  samt  arrangerar  en  rad
olika      kulturaktiviteter.     Enligt
motionären  är  det  förenat  med  stora
bekymmer    att    hålla   Millesgårdens
verksamhet  på  en  hög  kvalitativ  och
kvantitativ   standard   då   man    har
ekonomiska  problem och liten  personal.
Anslaget  till Millesgården  bör  därför
räknas  upp  genom  en  omfördelning  av
medel  från  anslaget A  2  Bidrag  till
allmän kulturverksamhet, utveckling samt
internationellt     kulturutbyte     och
samarbete till förevarande anslag.
Millesgårdens huvuduppgift är  att  för
framtiden  bevara Carl och  Olga  Milles
Lidingöhem  med de samlingar  som  finns
där    samt   att   hålla   hemmet   och
samlingarna       tillgängliga       för
allmänheten. Millesgården har  -  liksom
Skansen och Vasamuseet - utvecklats till
en av de främsta turistattraktionerna  i
Stockholmsområdet,   inte   minst    för
besökare  från  utlandet.  En  anledning
till att museet attraherar såväl ny  som
gammal  publik  är  att  det  visat   en
förmåga till spännande och många  gånger
utmanande utställningar av omvittnat hög
kvalitet,  vilka på ett  fruktbart  sätt
kontrasterat mot museets uppgift att  ta
till  vara  arvet efter  Carl  och  Olga
Milles.
Utskottet  anser att det  är  motiverat
att   statsbidraget  till   Millesgården
räknas  upp med 500 000 kronor. För  att
finansiera         den        föreslagna
resursförstärkningen bör  -  i  enlighet
med  vad som anförts under anslaget A  2
Bidrag   till  allmän  kulturverksamhet,
utveckling      samt     internationellt
kulturutbyte   och   samarbete   -    en
överföring göras från det anslaget  till
förevarande anslag.
Således  bör bidraget till Millesgården
för   budgetåret  1997   beräknas   till
1 711 000 kronor.
Utskottet  vill tillägga följande.  Det
är  beklagligt  att Lidingö  kommun  för
närvarande  inte anser sig  kunna  lämna
bidrag  till  Millesgårdens  verksamhet.
Utskottet  utgår från att även  kommunen
ger bidrag till verksamheten.
Med   hänvisning   till   det   anförda
föreslår  utskottet  att  riksdagen  med
bifall   till  motion  Kr251  (s),   med
anledning av regeringens förslag och med
avslag på motionerna Kr241 (fp), Kr  257
(mp)  yrkande 1, Kr259 (v) yrkande  3  i
motsvarande  del  och Kr260  yrkande  16
beslutar  att  medelsanvisningen   under
förevarande  anslag  skall  uppgå   till
38 451 000 kronor för budgetåret 1997.
I  en motion, Kr257 (mp), föreslås  för
vart  och ett av åren 1998 och 1999 dels
att  5 miljoner kronor skall anvisas för
ett  kvinnomuseum, dels att  5  miljoner
kronor  skall anvisas för ett filmmuseum
(yrkande 2).
Riksdagen   har   godkänt   regeringens
förslag  om  preliminär  fördelning   på
utgiftsområden    av    utgifterna    på
statsbudgeten  för budgetåret  1998  och
1999     (prop.     1996/97:1,     yttr.
1996/97:KrU1y, bet. 1996/97:FiU1,  rskr.
1996/97:53).      Denna      preliminära
fördelning skall utgöra en riktlinje för
regeringens   bud-getarbete.   Utskottet
anser  inte att det finns anledning  att
nu   besluta   om   bidragsändamålen   i
kommande     budgetförslag.     Motionen
avstyrks i här aktuell del.


23.5  Stöd  till icke-statliga
kulturlokaler (H 5)
Stödet   anvisas   enligt   förordningen
(1990:573)  om  stöd  till  vissa  icke-
statliga      kulturlokaler.      Enligt
bestämmelserna kan stöd ges  i  form  av
bidrag till ny- eller ombyggnad av musei-
, teater- och konsertlokaler som tillhör
någon  annan än staten. Bidrag kan också
ges  till  standardhöjande  reparationer
och    handikappanpassning   av   sådana
lokaler.  Beslut  om  bidrag  fattas  av
Boverkets samlingslokaldelegation  efter
samråd  med  Statens kulturråd  inom  av
riksdagen beslutade ramar innan aktuella
byggen påbörjas. Bidragen utbetalas  när
arbetena  är  avslutade, vilket  kan  ta
flera  år.  Av denna anledning  varierar
storleken på utbetalningarna år från  år
beroende  på beslut som ligger flera  år
bakåt i tiden.
Bidraget har tidigare redovisats  under
ett  förslagsanslag med möjligheter  att
inom en bestämd beslutanderam besluta om
bidrag  för  utbetalning under  kommande
år.  Detta innebär enligt regeringen  en
viss   osäkerhet  när  det  gäller   att
fastställa anslagsbeloppet och därför en
risk   för  överskridande  av  ett   års
anslag.  Införandet av ett utgiftsanslag
innebär    att    möjligheterna     till
överskridande    minskar.     Regeringen
föreslår  därför att Boverket bemyndigas
att inom anslagets ram besluta om bidrag
för  utbetalning  under senare  budgetår
och   att  anslaget  anvisas  under  ett
ramanslag.
Motionärerna i motion Kr260 (m) yrkande
17  anser  att  regeringens  förslag  om
bidrag  till icke-statliga kulturlokaler
skall   avslås   eftersom   det   enligt
motionärerna inte är logiskt  att  kräva
att    huvudmannen   skall    stå    för
lokalkostnaderna samtidigt som det finns
ett   statligt  anslag  för   ändamålet.
Kostnader  för  handikappanpassning  bör
bestridas från anslag inom utgiftsområde
9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg.
För  att mildra konsekvenserna  av  den
föreslagna  nedskärningen  av   anslaget
begärs i motion Kr280 (v) att medel  för
icke-statliga kulturlokaler  motsvarande
bidragsnivån för år 1996,  dvs.  17  466
000 kronor, ställs till förfogande under
anslaget   N  1  Bidrag  till   allmänna
samlingslokaler  eller ur  anslagen  för
arbetsmarknadspolitiska  åtgärder   inom
utgiftsområde 13.
Enligt  motion  Kr281 (s,  fp,  v)  bör
Kulturprojektet  Röda  Sten  i  Göteborg
erhålla  ekonomiskt stöd genom Boverket,
Riksantikvarieämbetet,
arbetsmarknadsmyndigheter  eller   andra
statliga myndigheter.
Inför beredningen av förevarande anslag
har  utskottet inhämtat information från
Boverket  om  den beräknade belastningen
på  anslaget under innevarande  budgetår
och  under  de kommande två  budgetåren.
Anslaget   är  för  budgetåret   1995/96
betecknat som förslagsanslag och uppfört
med  27 500 000 kronor. Därav var 15 019
000  kronor  förbrukade den  1  november
1996,  varför 12 481 000 kronor återstår
på   anslaget.  Boverket  har  under  de
senaste budgetåren - helt i enlighet med
och    inom    ramen   för    riksdagens
bemyndiganden - fattat beslut om  bidrag
till byggande av ett antal icke-statliga
lokaler,  vilka ännu inte  är  slutförda
och slutbesiktigade. Bidragen till dessa
byggen  är således ännu inte utbetalade.
Boverket  beräknade den 1 november  1996
att    fem   av   dessa   byggen   eller
byggetapper  skulle hinna slutföras  och
slutbesiktigas före den 1 januari  1997.
Bidragen  härtill uppgår till sammanlagt
27  600 000 kronor. Eftersom 12 481  000
kronor   återstår  på   anslaget   måste
anslaget   för  budgetåret  1995/96   få
överskridas  med 15 119  000  kronor.  I
budgetpropositionen       (Finansplanen,
avsnitt  4.1.3 Uppföljning av budgetåret
1995/96)  har  regeringen  uppmärksammat
frågan    om    tidsförskjutningen    av
utbetalningen av bidragen och behovet av
överskridande   av   beviljat    anslag.
Regeringen  gör dessutom den bedömningen
att    krav    på    finansiering     av
överskridandet inte bör ställas.
Utskottet   har  vidare  inhämtat   att
Boverket beräknar att åtta byggen  eller
byggetapper  kan beräknas bli  slutförda
under budgetåret 1997. De tidigare -   i
enlighet med riksdagens bemyndiganden  -
beslutade  bidragen  till  dessa  uppgår
till sammanlagt 16 900 000 kronor.
Slutligen  beräknas  ett  bygge  -  för
vilket Boverket har beslutat om bidrag i
enlighet  med riksdagens tidigare  givna
bemyndiganden   -  bli  slutfört   under
budgetåret  1998.  Bidraget  till  detta
uppgår till 5 miljoner kronor.
Som   en  följd  av  det  anförda   kan
utskottet  redan nu slå fast att  det  i
budgetpropositionen föreslagna  beloppet
om  10  miljoner kronor  under  det  nya
ramanslaget   Stöd  till   icke-statliga
kulturlokaler,    vilket    inte     får
överskridas, inte kommer att räcka  till
de bidrag som redan är beslutade och som
kommer  att  behöva  betalas  ut   under
budgetåret 1997. Det belopp  om  16  900
000  kronor som Boverket beräknar kommer
att  behöva betalas ut under år 1997 kan
till  och med bli högre i det fall något
eller  några  av de byggen som  beräknas
bli   klara  under  budgetåret   1995/96
skulle bli försenade.
Utskottet kan också konstatera att  med
ett  sammanlagt medelsbehov om minst  21
900 000 kronor under budgetåren 1997 och
1998 kommer det inte att under dessa  år
finnas  något utrymme för beslut om  nya
bidrag,     eftersom    regeringen     i
budgetpropositionen  beräknar   anslaget
till 10 miljoner kronor för vart och ett
av dessa år, dvs. sammanlagt 20 miljoner
kronor.
Mot  bakgrund av vad som här redovisats
och   av   vad   regeringen   anför    i
budgetpropositionen om överskridande  av
vissa  anslag  under budgetåret  1995/96
förutsätter  utskottet att Boverket  får
regeringens  medgivande  att  överskrida
förslagsanslaget Stöd till icke-statliga
kulturlokaler  för att kunna  betala  ut
redan  beslutade bidrag till byggen  och
byggetapper  som  slutförs  före  den  1
januari 1997.
Som  redovisas ovan sker således den  1
januari 1997 en övergång från ett system
-  där  riksdagen ger bemyndiganden  att
besluta om bidrag inom angivna ramar och
anvisar  medel under förslagsanslag  som
kan  överskridas - till ett nytt system,
där  medel  anvisas under ramanslag  som
inte   får  överskridas.  Under   sådana
förhållanden måste det enligt utskottets
mening  övergångsvis finnas tillräckliga
medel  för  att betala ut de bidrag  som
beslutats  under  det tidigare  systemet
och  inom  de  av riksdagen  fastställda
ramarna.    Dessa   utbetalningar    för
färdigställda  byggen bör  inte  skjutas
fram till ett följande budgetår på grund
av    medelsbrist   det    år    byggena
färdigställs. Staten bör fullfölja  sina
åtaganden  gentemot dem som fått  beslut
om   bidrag   inom  det  hittillsvarande
systemet,  dvs. utbetalning  bör  ske  i
anslutning   till  att  ett   bygge   är
slutfört.  Ett  annat  skäl   till   att
utbetalningarna  inte bör  skjutas  fram
till ett påföljande budgetår är att  det
enligt  utskottets  uppfattning  i  vart
fall  från och med budgetåret  1998  bör
finnas  visst utrymme inom anslaget  för
nya  beslut om bidrag till icke-statliga
kulturlokaler.   När  regeringen   under
budgetåret 1997 kan överblicka hur många
byggen  som beräknas bli klara detta  år
och   hur   mycket  större  än  anslaget
medelsbehovet    beräknas    bli,    bör
regeringen återkomma till riksdagen  med
förslag  om  ytterligare medelsanvisning
på  tilläggsbudget för budgetåret  1997.
Vad  utskottet här anfört bör  riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.
Utskottet  har även informerat  sig  om
omfattningen  av  de  bidragsansökningar
som  lämnats in till Boverket både i vad
avser     stöd     till    icke-statliga
kulturlokaler  och bidrag till  allmänna
samlingslokaler.      Utskottet      kan
konstatera  att dessa ansökningar  avser
ett mycket stort antal byggobjekt som  -
om  de  genomfördes  -  skulle  generera
sysselsättning  av betydande  omfattning
och  även  få betydelse för utvecklingen
och  sysselsättningen inom kulturområdet
i  hela landet. I och med bidragsansökan
har  huvudmännen visat en beredskap  att
satsa   egna   medel  och   att   starta
byggandet av lokalerna. Beslut om bidrag
fattas  av  Boverket inom  av  riksdagen
beslutade  ramar.  Utskottet  tar   inte
ställning  till om dessa byggen  bör  få
statligt bidrag och inte heller till  om
eller  när  de  skulle  kunna  påbörjas.
Utskottet   vill  dock  i   sammanhanget
uppmärksamma  att  denna  beredskap  att
starta byggen finns hos huvudmännen  och
framhålla     att     i     den      mån
arbetsmarknadsmyndigheterna bedömer  att
arbetsmarknadsinsatser  behövs  i  olika
delar   av  landet  finns  här  en   rad
potentiella sysselsättningsmöjligheter.
Utskottet föreslår, med hänvisning till
det anförda, att riksdagen med avslag på
motionerna  Kr260  (m)  yrkande  17  och
Kr280 (v) under anslaget Stöd till icke-
statliga   kulturlokaler   anvisar    10
miljoner    kronor   i   enlighet    med
regeringens      förslag.      Utskottet
tillstyrker - med en formell jämkning  -
att  riksdagen lämnar det av  regeringen
föreslagna bemyndigandet att inom  ramen
för anslaget H 5 Stöd till icke-statliga
kulturlokaler  besluta  om  bidrag   för
utbetalning under senare år än år  1997,
dock längst t.o.m. år 1999.
Med  anledning av motion Kr281 (s,  fp,
v)  om  bidrag till ett visst byggobjekt
(Kulturprojektet  Röda   Sten)   erinrar
utskottet  om  att  beslut  i  fråga  om
bidrag  till icke-statliga kulturlokaler
fattas  av  Boverket  och  föreslår  att
riksdagen avslår motionen.

23.6  Stiftelsen Riksutställningar (H 6)
Regeringen   föreslår   riksdagen    att
godkänna att det övergripande målet  för
Riksutställningar skall vara att  bevara
vårt  kulturarv. Riksutställningar skall
tillsammans  med  bl.a. museer  utveckla
och  förmedla kunskap om och upplevelser
av    kulturarvet   och   härigenom   ge
perspektiv på samhällsutvecklingen.
Utskottet  tillstyrker  det  föreslagna
övergripande målet.
Regeringen  föreslår  att  33  849  000
kronor skall anvisas för budgetåret 1997
under förevarande anslag.
Motionärerna  bakom  motion  Kr260  (m)
föreslår  en  minskning av  anslagsnivån
med 10  miljoner kronor (yrkande 18).
Utskottet  godtar  regeringens  förslag
och avstyrker motionsyrkandet.
24  Film och medier (I)
24.1 Filmstöd (I 1)
I  budgetpropositionen har anslaget Stöd
till  svensk filmproduktion och anslaget
Stöd till filmkulturell verksamhet förts
samman  under  ett nytt anslag,  benämnt
Filmstöd.
Regeringen  föreslår att  125  338  000
kronor skall anvisas för budgetåret 1997
under ramanslaget Filmstöd.
Av   beloppet  föreslås  4,5   miljoner
kronor  anvisas för stöd till  regionala
resurscentrum   för  film   och   video.
Utskottet  har i ett tidigare avsnitt  i
detta  betänkande tillstyrkt regeringens
förslag  att  inrätta ett sådant  bidrag
(avsnitt 9.5).
Utskottet  tillstyrker  den  föreslagna
medelsanvisningen.

24.2 Statens biografbyrå (I 2)
Regeringen   föreslår   riksdagen    att
godkänna att det övergripande målet  för
Statens   biografbyrå  skall  vara   att
förhindra  förekomsten  av  filmer   som
innehåller framställningar som kan verka
skadliga.
Utskottet  tillstyrker  det  föreslagna
övergripande målet.
Regeringen   anför  att   Biografbyråns
granskningsverksamhet    bekostas    med
avgifter som redovisas på statsbudgetens
inkomstsida.  Budgetåret   1994/95   var
intäkterna    9    756    000    kronor.
Granskningsavgifterna   skall   motsvara
kostnaderna       för      Biografbyråns
granskningsverksamhet.     Trots     att
granskningsavgifterna sänktes från den 1
juli 1994 visar Biografbyråns ekonomiska
redovisning    att    intäkterna    vida
vverstigit  kostnaderna  under  de  fyra
senaste  budgetåren. Regeringen föreslår
sänkningar  av de olika avgifterna  inom
byråns verksamhet motsvarande totalt  20
%  av  Biografbyråns intäkter. Förslaget
föranleder  ändringar i lagen (1990:886)
om granskning och kontroll av filmer och
videogram.
Utskottet    tillstyrker    regeringens
förslag  till  lag om  ändring  i  lagen
(1990:886) om granskning och kontroll av
filmer och videogram.
Regeringen  föreslår  att  7  591   000
kronor skall anvisas för budgetåret 1997
under ramanslaget Statens biografbyrå.
Utskottet  tillstyrker  den  föreslagna
medelsanvisningen.

24.3 Utbyte av TV-sändningar mellan
Sverige och Finland (I 3)
Regeringen  föreslår  att  30  744   000
kronor skall anvisas för budgetåret 1997
under  anslaget Utbyte av  TV-sändningar
mellan Sverige och Finland.
Utskottet  tillstyrker  den  föreslagna
medelsanvisningen.
24.4 Bidrag till dokumentation om den
mediepolitiska utvecklingen och till
europeiskt mediesamarbete (I 4)
Regeringen föreslår att 1 510 000 kronor
skall  anvisas för budgetåret 1997 under
ramanslaget Bidrag till dokumentation om
den mediepolitiska utvecklingen och till
europeiskt mediesamarbete.
Utskottet   tillstyrker  den  föreslagna
medelsanvisningen.

25  Radio och TV
Regeringens förslag rörande bl.a. ändrad
medelstilldelning     till      Sveriges
Television  AB, Sveriges  Radio  AB  och
Sveriges   Utbildningsradio    AB    har
behandlats   av   utskottet    i    bet.
1996/97:KrU3. Riksdagen kommer i dagarna
att besluta i ärendet.

26 Forskning (J)
26.1 Inledning
Regeringen  har i proposition  1996/97:5
Forskning    och   samhälle   föreslagit
övergripande  mål  för  forskningen  (s.
34-45).  Forskningen skall enligt  dessa
mål  bidra med nya väsentliga  fakta  om
bl.a.  kulturen. Forskningen skall också
bidra   till  att  bevara  och  utveckla
kultur    för    alla   individer    och
befolkningsgrupper  i  samhället  liksom
för  kommande  generationer.  Den  skall
också   främja  och  stärka  demokratin,
bidra till en hög allmän utbildningsnivå
samt främja den kulturella utvecklingen.
I   propositionen  behandlas  frågor  om
förbättrad forskningsinformation. Vidare
tas   under  särskilda  avsnitt  rörande
Kulturdepartementets                 och
Inrikesdepartementets verksamhetsområden
upp   frågor   om   kulturområdets   och
medieområdets forskning (s. 246-256), om
ungdomsforskning   och   forskning    om
folkrörelser        (s.        295-297).
Forskningspropositionen har  beretts  av
utbildningsutskottet,    socialutskottet
och jordbruksutskottet.
I    forskningspropositionen   och    i
budgetpropositionen  (utgiftsområde  17)
understryker  regeringen vikten  av  att
långsiktigt                     utveckla
forskningsinformationen  i  det  svenska
samhället  och  efterlyser  en  aktivare
samverkan   mellan  kulturinstitutioner,
folkbildning,     organisationer     och
universitet och högskolor.

26.2 Forsknings- och utvecklingsinsatser
inom kulturområdet (J 1)
Från     anslaget    Forsknings-     och
utvecklingsinsatser  inom  kulturområdet
utgår medel för verksamhetsforskning och
utvecklingsarbete  inom   kultursektorn.
Medlen   utnyttjas  för   projekt   inom
Statens   kulturråds,   ansvarsmuseernas
(Statens   historiska  museum,   Statens
konstmuseer, Naturhistoriska riksmuseet,
Folkens   museum   -  etnografiska   och
Stiftelsen       Nordiska       museet),
Riksarkivets, Riksantikvarieämbetets och
Språk- och folkminnesinstitutets ansvars-
områden.  Vidare betalas  kostnader  för
grundforskning    vid    Naturhistoriska
riksmuseet.
Myndigheter  som disponerar  medel  för
forsknings-  och utvecklingsarbete  inom
kulturområdet        skall        enligt
budgetpropositionen
-   stödja långsiktig kunskapsuppbyggnad
inom sitt ansvarsområde. Forskning  som
myndigheterna   stöder   eller   själva
bedriver  skall hålla hög kvalitet  och
vara    relevant   för   myndigheternas
ansvarsområde,
-   beakta behovet av att
forskningsresultat av betydelse för
myndighetens ansvarsområde återförs till
verksamheten,
-   verka till förmån för ökad rörlighet
av forskare mellan forsknings- och
utbildningsväsendet och samhället i
övrigt,
-   vidga det internationella
samarbetet,
-   utveckla sektorsforskningen inom
kulturområdet.
Anslaget föreslås föras upp med  37  131
000 kronor, varav 2 500 000 kronor skall
disponeras        av        Humanistisk-
samhällsvetenskapliga    forskningsrådet
(HSFR)  för att i samverkan med  berörda
myndigheter och institutioner utreda och
föreslå  åtgärder  för  uppbyggnad   och
utveckling  av  sektorsforskningen  inom
kulturområdet. HSFR skall enligt vad som
anförs         i        frågan         i
forskningspropositionen  bl.a.  göra  en
kartläggning  innefattande   kulturarvet
och  kulturvårdsinriktad forskning  samt
gränsöverskridande ansatser mellan konst
och  vetenskap  och andra kulturområden.
HSFR  bör  utifrån denna översikt  bygga
upp   och  stödja  forskning  inom   ett
sammanhållet  program för  forskning  om
vårt     kulturarv    och    om    olika
kulturområden.  Genom HSFR:s  stöd  till
sådan  och annan forskning som har  nära
anknytning till sektorsforskningen  inom
kulturområdet   bör   sektorsforskningen
kunna förstärkas genom synergieffekter.
I  två  motioner, Kr260 (m) yrkande  19
och  Ub411 (m) yrkande 39, hemställs att
av  de  medel som anvisas under anslaget
bör  25 miljoner kronor fördelas av HSFR
och inte av sektorsmyndigheterna. Syftet
med  förslaget är att sektorsforskningen
skall   prövas  vetenskapligt  på  samma
villkor  som  övrig  forskning  för  att
uppnå så hög kvalitet i forsknings-  och
utvecklingsarbetet som möjligt.
Utskottet anser att det är viktigt  att
de    kulturmyndigheter   som   hittills
disponerat  medel  för  sektorsforskning
även  fortsättningsvis  kan  besluta  om
inom vilka områden detta forsknings- och
utvecklingsarbete    skall     bedrivas.
Myndigheterna   vet   vilka   behov   av
kunskapsuppbyggnad  och  utveckling  som
behöver     tillgodoses    inom     sina
verksamhetsområden.
Sektorsforskningsmyndigheterna       bör
självfallet i eget intresse sträva efter
en  så hög vetenskaplig kvalitet i denna
forskning  och utveckling  som  möjligt,
eftersom  det i första hand  är  de  som
skall   tillgodogöra   sig   resultaten.
Regeringen har i budgetpropositionen och
i   forskningspropositionen  tagit   upp
vissa  problem med gränsdragning  mellan
vad som är insamlings-, dokumentations-,
utrednings-  och  publiceringsverksamhet
och   vad   som  i  strikt  mening   kan
beskrivas   som  forskning.   Regeringen
anser   att   denna  gränsdragning   bör
förtydligas.   Utskottet  föreslår   att
riksdagen   avslår  de   båda   aktuella
motionsyrkandena  om  att   HSFR   skall
fördela  en  stor del av  kultursektorns
forskningsanslag.
I  två  motioner, Kr257 (mp) yrkande  1
och  Kr259 (v) yrkande 3, hemställs  att
riksdagen  skall  anvisa  ytterligare  1
miljon  kronor under förevarande  anslag
och  att  dessa  medel  skall  tillföras
nätverket för folkbildningsforskning vid
Linköpings universitet, benämnt MIMER. I
motion  Kr257 (mp) anförs att  forskning
om  folkbildning är en förutsättning för
att  folkbildningen skall kunna bedrivas
på bästa sätt och förnyas.
Utskottet  vill för sin del instämma  i
vad motionärerna anför om betydelsen  av
att    det    finns    forskning    inom
universiteten    och   högskolorna    om
folkbildning. Forskningsnätverket  MIMER
med bas vid universitetet i Linköping är
som  nämns  i  motionerna  inriktat   på
folkbildningforskning.  År   1990   fick
universitetet   inom   sitt    ordinarie
forskningsanslag   1    miljon    kronor
särskilt   avsatta  för  detta  nätverk.
Utskottet  anser att om  en  motsvarande
specialdestinerad medelsanvisning skulle
göras  till MIMER borde även  detta  ske
inom      Utgiftsområde     16     under
universitetets         forskningsanslag.
Utskottet  vill  peka på  universitetets
möjlighet att inom sitt forskningsanslag
tilldela forskningsnätverket MIMER ökade
medel. Utskottet ser ingen möjlighet att
inom    den   fastställda   ramen    för
kulturbudgeten  omfördela   medel   till
förmån    för    ökad    forskning    om
folkbildning.  Utskottet  avstyrker  med
det    anförda   motionsförslagen    och
föreslår  att riksdagen anvisar  det  av
regeringen   begärda   beloppet    under
anslaget         Forsknings-         och
utvecklingsinsatser inom kulturområdet.
26.3 Forskning och dokumentation om
medieutvecklingen (J 2)
Regeringen  föreslår  att  medel   skall
anvisas  under anslaget, 820 000 kronor,
för att möjliggöra fortsatt genomförande
av     arbetet     med    den     årliga
räckviddsundersökningen  av  de  svenska
medievanorna  och en fortsatt  utgivning
av  rapporten Mediebarometern. Utskottet
tillstyrker        den        föreslagna
medelsanvisningen.

27  Trossamfund (K)
27.1 Stöd till trossamfund (K 1)
Enligt   förordningen   (1987:271)    om
statsbidrag  till andra  trossamfund  än
svenska  kyrkan  kan statsbidrag  lämnas
för    religiös   verksamhet   (verksam-
hetsbidrag),   lokaler   till   religiös
verksamhet  (lokalbidrag) och teologiska
se-minarier m.m. (utbildningsbidrag). Ur
anslaget  betalas även efter  beslut  av
regeringen  statsbidrag till de  danska,
norska  och  isländska församlingarna  i
Sverige  samt till ekumenisk verksamhet,
kyrklig  beredskap och  restaurering  av
äldre domkyrkor m.m.
Ett   principbeslut  har   fattats   om
ändrade  relationer  mellan  staten  och
Svenska kyrkan. Med anledning härav  ses
bl.a. stödet till trossamfunden över  av
utredningen om kyrkans personal  och  om
samfundsstöd (C 1995:14, dir. 1995:162).
Samarbetsnämnden  för statsbidrag  till
trossamfund  har redovisat hur  bidragen
till    trossamfunden   har   fördelats.
Regeringen  gör  bedömningen   att   den
nuvarande  ordningen för  fördelning  av
bidragen   skall   vara   oförändrad   i
avvaktan på den ovan nämnda utredningen.
Utöver  bidrag  från  anslaget  har  av
arbetsmarknadspolitiska     skäl     för
budgetåren 1992/93, 1993/94 och  1994/95
anvisats  sammanlagt 80 miljoner  kronor
till lokaler åt trossamfund. En stor del
av  samfundens  byggprojekt  har  kunnat
tidigareläggas  genom de extra  anslagen
som enligt regeringen fått en mycket god
sysselsättningseffekt.
Med hänsyn till regeringens program för
sanering av de statliga finanserna anser
regeringen att det är rimligt att  under
budgetåret   1997  en   besparing   görs
beträffande detta anslag med 3  miljoner
kronor   utöver  en  tidigare   aviserad
besparing   på   0,5  miljoner   kronor.
Regeringen   anser   att   även    denna
besparing   huvudsakligen    bör    avse
lokalbidragen med tanke på de satsningar
som   av  arbetsmarknadspolitiska   skäl
tidigare    gjorts   på   trossamfundens
lokaler.
Regeringen föreslår att riksdagen skall
anvisa  sammanlagt  57  300  000  kronor
under ramanslaget Stöd till trossamfund.
I  budgetpropositionen 1994/95:100 (bil.
14)  gjorde  regeringen bedömningen  att
tidigareläggandet av  projekt  under  de
ovan  angivna  budgetåren  medfört   att
medelsbehovet  för  lokalbidrag   skulle
komma att minska under de närmaste åren.
Motionärerna  bakom  motionerna   Kr258
(kd)  yrkande 12 och yrkande 16 i  denna
del   samt    Kr604   (kd)   yrkande   5
framhåller  den stimulans för frigörande
av     trossamfundens    resurser    för
byggverksamhet  som lokalbidraget  utgör
och   bidragets  positiva  inverkan   på
byggsektorn. Som angelägna  områden  för
satsningar  nämns i motionerna  fortsatt
handikappanpassning  av   trossamfundens
samlingslokaler        och        bättre
förutsättningar  för de trossamfund  som
betjänar     invandrare.    Motionärerna
motsätter  sig därför den av  regeringen
föreslagna besparingen på sammanlagt 3,5
miljoner kronor.
I  motion  Kr503 (s) betonas vikten  av
att stödet till trossamfunden bevaras på
oförändrad nivå i avvaktan på resultatet
av  utredningen om kyrkans personal  och
om  samfundsstöd. Även  i  denna  motion
framhålls  behovet  av  stöd   till   de
invandrarrelaterade trossamfunden.
Utskottet      delar      motionärernas
uppfattning om bidragens stora betydelse
för    de   fria   samfunden   och    om
lokalbidragets       betydelse       för
investeringar     med     mycket     god
sysselsättningseffekt.  Som  framgår  av
propositionen och som redovisats  i  det
föregående  har  emellertid   -   utöver
bidrag     från    anslaget     -     av
arbetsmarknadspolitiska  skäl   anvisats
betydande  belopp och  en  stor  del  av
samfundens   byggprojekt   har    kunnat
tidigareläggas genom de extra  anslagen.
Enligt  vad  utskottet inhämtat  är  det
fråga  om 270 olika projekt som anvisats
till           lokalbidrag            av
arbetsmarknadspolitiska  skäl.  Bidragen
har  kunnat fördelas till fler typer  av
projekt  än vad som är möjligt  med  det
ordinarie   lokalbidraget.   Bl.a.   har
bidrag  utgått till församlingarnas  och
samfundens   gårdar   och   till   sådan
upprustning av lokaler som normalt  inte
berättigar till bidrag.
Mot  bakgrund av det ovan anförda delar
utskottet  regeringens  uppfattning  att
medelsbehovet för lokalbidrag  härigenom
kan  komma att minskas under de närmaste
åren.  Med hänsyn härtill och  till  det
statsfinansiella läget anser utskottet i
likhet  med  regeringen det rimligt  att
ytterligare besparingar bör göras  under
detta anslag.
Då   det  gäller  medelsanvisningen  är
utskottet således inte berett att frångå
regeringens förslag. Utskottet avstyrker
på  den  grunden motionerna  Kr258  (kd)
yrkande 12 och yrkande 16 i aktuell  del
samt Kr604 (kd) yrkande 5.
På  samma  grund avstyrks  även  motion
Kr503 (s).
Enligt  motion  Kr512  (fp)  bör  bl.a.
arbetsmarknadspolitiska  skäl   ingå   i
prövningen     av     ansökningar     om
lokalbidrag.      Med       ett       av
sysselsättningsskäl   förstärkt   anslag
skulle  de fria trossamfunden kunna  ges
möjlighet  att  - trots  det  begränsade
stödet   -   satsa  på   önskvärda   och
behövliga lokalbyggnationer.
Utskottet      delar      motionärernas
uppfattning   att   lokalbidragen    kan
generera  investeringar  som   ger   god
sysselsättningseffekt.    Behovet     av
lokalbidrag är också stort. Utskottet är
emellertid  inte berett att  tillmötesgå
motionärernas     krav  på   ytterligare
medel  för  ändamålet på tilläggsbudget,
vilket  synes vara syftet med  motionen.
Motion Kr512 (fp) avstyrks således.
28  Folkbildning (L)
28.1 Bidrag till folkbildningen (L 1)
Regeringen  anför  i kulturpropositionen
(s.  21) att folkbildningen och särskilt
studieförbunden med sin breda verksamhet
behöver  spela  en  än  mer  aktiv   och
förnyande    roll   i   kulturpolitiken.
Folkbildningen bidrar till att det finns
ett   utbud  av  kulturaktiviteter   och
möjligheter  för  människor  till   eget
skapande   i   hela  landet.  Regeringen
meddelar   i   budgetpropositionen   sin
avsikt   att   senare   återkomma   till
riksdagen med en närmare redovisning  av
sin  syn  på folkbildningen och  statens
ansvar   för   utvecklingen.   I   detta
sammanhang  skall  även  folkbildningens
kulturverksamhet och  dess  roll  i  ett
större kultursammanhang behandlas.
En     omfattande    utvärdering     av
folkbildningen    pågår    både     inom
folkbildningens organisationer och genom
kommittéer   tillsatta  av   regeringen.
Utredningen  (U  1994:03)  för   statlig
utvärdering av folkbildningen (SUFO  96)
har    tidigare   avgivit   ett    antal
delbetänkanden.    I    november    1996
avlämnade        utredningen        sitt
slutbetänkande. År 1995 tillkallades  en
parlamentariskt sammansatt  kommitté  (U
1995:09),  Kunskapslyftskommittén,   för
att  arbeta med frågor om ett nationellt
kunskapslyft  för vuxna (Dir.  1995:67).
Kommittén  skall  arbeta  fram  till  år
2000.
Under  den tid som gått sedan  det  nya
folkbildningsanslaget           infördes
budgetåret  1991/92 har  besparingar  på
anslaget gjorts med 100 miljoner  kronor
budgetåret 1991/92, 300 miljoner  kronor
budgetåret  1992/93 och ytterligare  100
miljoner   kronor  budgetåret   1994/95.
Samtidigt    har   anslaget    tillförts
särskilda  medel  av varierande  storlek
för  att  göra det möjligt  att  anordna
utbildning   med  syfte  att   förbättra
situationen på arbetsmarknaden  för  dem
som    är   eller   riskerar   att   bli
arbetslösa.      Budgetåret      1992/93
tillfördes anslaget 206 miljoner kronor,
budgetåret   1993/94  ca  539   miljoner
kronor,   budgetåret  1994/95   ca   509
miljoner   kronor  och   det   förlängda
budgetåret 1995/96 739 miljoner kronor.
Under   riksmötet   1995/96   beslutade
riksdagen   att   en  särskild   statlig
vuxenutbildningssatsning   skall   göras
under  fem  år  för att  åstadkomma  ett
kraftigt  kunskapslyft  för  den   grupp
vuxna som har störst behov av utbildning
och  som  hittills  har  fått  minst  av
samhällets  utbildningsinsatser   (prop.
1995/96: 222, yttr. 1995/96:KrU12y, bet.
1995/96:FiU15,  rskr.  1995/96:307).  De
hittillsvarande             tillfälliga,
arbetsmarknadsmotiverade satsningarna på
utbildning inom folkbildningen  och  den
kommunala vuxenutbildningen ersätts  med
permanenta  medel  inom  denna  femåriga
utbildningssatsning.  Medel  beräknas  i
budgetpropositionen för totalt  100  000
platser inom vuxenutbildningen från  och
med  den  1  juli 1997. Inom  ramen  för
denna  satsning  avser  10  000  platser
folkhögskolan  med  start  redan  den  1
januari  1997. Medlen för dessa  10  000
platser      skall      fördelas      av
Folkbildningsrådet.    Kommunerna    har
ansvaret  för  utbildningssatsningen   i
övrigt  och  förutsätts  utnyttja  flera
olika     utbildningsanordnare,    bl.a.
folkhögskolorna  -  utöver  de  10   000
platser    som   direkt   avsätts    för
folkhögskolorna  och  till  vilka  medel
fördelas  av  Folkbildningsrådet  -  och
studieförbunden. Regeringen  föreslår  i
budgetpropositionen                  att
Folkbildningsrådet  under   det   första
halvåret   1997,  fram  till  dess   att
kommunernas utbildningssatsning  startar
den  1 juli 1997, skall få använda medel
under   det   ordinarie   anslaget   för
studieförbundens  särskilda  kurser  för
arbetslösa.
Regeringen  har  i  september  i  år  i
tilläggsdirektiv  (dir.  1996:71)  givit
Kunskapslyftskommittén i uppdrag  att  -
som  en  grund  för sina slutsatser  och
förslag  om  framtida vuxenutbildning  -
följa            den            femåriga
vuxenutbildningssatsningen.    Kommittén
har   fått  ett  samordningsansvar   för
utvärdering  av  satsningen.  Den  skall
göra avrapporteringar åren 1998 och 1999
och  slutföra sitt uppdrag senast den  1
mars år 2000.
Vid   beräkningen  av   bidraget   till
folkbildningen   budgetåret   1997   har
regeringen      fört       bort       de
arbetsmarknadspolitiskt motiverade medel
som  beräknats för innevarande förlängda
budgetår  (739 miljoner kronor)  och  de
medel       som      beräknats       för
försöksverksamhet  med distansutbildning
vid folkhögskola eller studieförbund (30
miljoner kronor).
Vidare  har  regeringen  föreslagit  en
besparing  på  anslaget om 100  miljoner
kronor.
För   fortsatt  utvecklingsarbete   med
distansutbildning beräknas  10  miljoner
kronor    och    för    de    10     000
folkhögskoleplatser    som    ingår    i
vuxenutbildningssatsningen      beräknas
370,8 miljoner kronor.
För stöd till uppsökande verksamhet och
utbildning  i  samhällsfrågor  inom   de
fackliga  organisationerna LO,  TCO  och
SACO   samt  Lantbrukarnas  Riksförbund,
Sveriges   fiskares   riksförbund    och
Företagarnas  Riksorganisation  beräknas
40   miljoner   kronor.   Medlen   skall
fördelas bl.a. med utgångspunkt i  dessa
organisationers            medlemsantal,
utbildningsnivån bland medlemmarna  samt
med   beaktande   av  syftet   med   den
särskilda  vuxenutbildningssatsning  som
startar under år 1997. Regeringen  avser
att  senare  ta ställning till  vem  som
skall   handha  fördelningen  av   dessa
medel.
Sammanlagt   föreslår   regeringen   en
medelsanvisning  under  anslaget  Bidrag
till  folkbildningen om 2  357  533  000
kronor.
En    minskning   av   bidraget    till
folkbildningen  med 200 miljoner  kronor
utöver   regeringens   besparingsförslag
yrkas  i  motion Kr260 (m).  Minskningen
skall  dels avse det föreslagna bidraget
om  sammanlagt 40 miljoner  kronor  till
vissa     organisationers     uppsökande
verksamhet     och     utbildning      i
samhällsfrågor, dels i övrigt  i  första
hand    tas    från    den    del     av
folkbildningsanslaget   som   går   till
studieförbunden (yrkandena 20  och  22).
Motionärerna   föreslår    vidare    att
folkbildningsanslaget   fortsättningsvis
bör   kunna  användas  även  till  sådan
verksamhet  som  i  dag  får  stöd  från
anslaget      N     2     Stöd      till
demokratiutveckling. Som en följd  härav
föreslås  det  senare anslaget  upphöra.
Denna  fråga behandlar utskottet  i  det
följande    under   avsnitt    32.2    i
betänkandet.
Avslag  på  förslaget  att  anvisa   40
miljoner      kronor     till      vissa
organisationers  uppsökande   verksamhet
och  utbildning  i samhällsfrågor  yrkas
även  i motionerna Kr17 (fp) yrkande  24
och Kr601 (m).
Folkbildningen bör enligt motion  Kr259
(v) tillföras 120 miljoner kronor utöver
regeringens förslag (yrkandena 2 och 3).
Motionärerna anser att förslaget om  ett
bidrag på 40 miljoner kronor till  vissa
organisationers  uppsökande   verksamhet
och   utbildning  i  samhällsfrågor  bör
avslås.   Dessa  medel  bör  i   stället
tillföras  den ordinarie folkbildningen.
Anslaget bör vidare ökas med 80 miljoner
kronor  utöver regeringens  förslag  för
att   uppnå  den  i  motionen  förordade
sammanlagda  ökningen av  bidraget  till
folkbildningen om 120 miljoner kronor.
I   motion  Kr257  (mp)  hemställs  att
bidraget   till   vissa  organisationers
uppsökande  verksamhet och utbildning  i
samhällsfrågor  skall  minskas  med   20
miljoner     kronor     (yrkande     1).
Motionärerna  har  uppenbarligen  avsett
att  yrka avslag på hela bidraget om  40
miljoner  kronor, men fått uppfattningen
att  regeringens förslag  endast  skulle
avse  tiden  den 1 juli 1997 till  årets
slut,  dvs. 20 miljoner kronor  för  ett
halvårs  verksamhet.  I  motionen  yrkas
nämligen  att riksdagen som  sin  mening
skall  ge  regeringen  till  känna   att
medel, dvs. 40 miljoner kronor, inte bör
beräknas  för  ändamålet åren  1998  och
1999  (yrkande 2). I motionen  hemställs
vidare att regeringen bör återkomma till
riksdagen  med  förslag  om  en  jämnare
fördelning mellan folkbildningen och den
kommunala  vuxenutbildningen  av  medlen
för             den            särskilda
vuxenutbildningssatsningen och att denna
fördelning bättre bör anpassas till  den
faktiska   efterfrågan  på  utbildningen
(yrkande  12). Det har enligt motionären
visat   sig  att  efterfrågan  på  sådan
utbildning inom kommunal vuxenutbildning
under  innevarande budgetår  understigit
den förväntade.
Regeringens  besparingsförslag  om  100
miljoner  kronor  avvisas  i  motionerna
Kr258 (kd) yrkandena 13 och 16 och Kr604
(kd)   yrkandena  1  och   2.   I   båda
motionerna  föreslås att de 40  miljoner
som  i budgetpropositionen beräknas  för
vissa     organisationers     uppsökande
verksamhet     och     utbildning      i
samhällsfrågor i stället skall  användas
för   ordinarie  folkbildning  och   att
anslaget  dessutom  skall  ökas  med  60
miljoner kronor.
Folkbildningens stora betydelse för  de
studieovana, däribland många invandrare,
gör det enligt motion Kr603 (s) särskilt
angeläget  att folkbildningen  tilldelas
tillräckliga resurser. Folkbildningen är
en  viktig  del  i utbildningssatsningen
för  dem som har kort utbildning  och  i
arbetet med att integrera invandrarna.
Det  i  budgetpropositionen  föreslagna
bidraget   till   vissa  organisationers
uppsökande  verksamhet och utbildning  i
samhällsfrågor bör enligt  motion  Kr605
(s)      utgå     även      till      de
konsumentkooperativa organisationer  som
har individuella medlemmar. Motionärerna
anser   att  dessa  organisationer   har
förbisetts i propositionen.
Riksdagen bör enligt motion Ub478  (fp)
yrkande  4 uttala att Folkbildningsrådet
bör    differentiera    bidragen    till
folkhögskolorna  beroende  på  de  olika
utbildningarnas karaktär.
Slutligen  begärs  i  motion  A432  (c)
yrkande 23 att riksdagen skall göra  ett
uttalande  om  en  bättre  samordning  i
fråga   om   lokaler  och  infrastruktur
mellan    folkbildningen   och    skola,
bibliotek  och  allmänna samlingslokaler
för   att   öka  tillgängligheten   till
folkbildningen  och  effektivisera   och
förbättra resursutnyttjandet.
Kulturutskottet   har   i   slutet   av
riksmötet 1995/96 för sin del i yttrande
till  finansutskottet tillstyrkt att  en
femårig  utbildningssatsning  görs  inom
vuxenutbildningen  och  att   satsningen
varaktigt      skall     ersätta      de
hittillsvarande  arbetsmarknadspolitiskt
motiverade  tillfälliga insatserna  inom
folkbildningen (yttr. 1995/96:KrU9y).  I
enlighet härmed tillstyrker utskottet nu
regeringens förslag till medelsberäkning
under  folkbildningsanslaget för 10  000
platser inom folkhögskolan och att dessa
medel       skall      fördelas       av
Folkbildningsrådet.  Kommunerna får  ett
stort ansvar för genomförandet av övriga
delar   av   denna  utbildningssatsning.
Detta  kommer  att kräva  ett  utvecklat
samarbete        mellan       individen,
arbetsförmedlingen  och   olika   lokala
aktörer.   Det  är  då   av   vikt   att
folkbildningens                speciella
förutsättningar,    erfarenheter     och
kompetens, dvs. både hos studieförbunden
och folkhögskolan, tas i anspråk för att
åstadkomma       en        så        god
utbildningssituation som möjligt för den
enskilde.  Det  kommer  att  ankomma  på
Kunskapslyftskommittén   att   vid   sin
utvärdering av utbildningssatsningen och
vid  sin  etappvisa rapportering  bedöma
bl.a.   huruvida   folkbildningen   fått
möjlighet att göra de insatser  den  har
goda  förutsättningar att bidra med.  Om
det  efter  en tid skulle visa  sig  att
folkbildningen inte anlitas på förväntat
sätt,    förutsätter    utskottet    att
kommittén  analyserar  situationen   och
kommer  med  de förslag till  ändringar,
t.ex.   beträffande   medelsfördelningen
mellan  folkbildningen  och  kommunerna,
som  analysen kan leda fram till.  Något
riksdagens uttalande i frågan, innan den
stora vuxenutbildningssatsningen ens har
börjat,   anser  utskottet   inte   vara
påkallat   varför  motion   Kr257   (mp)
yrkande 12 avstyrks.
Utskottet   anser  att  om  den   stora
särskilda  vuxenutbildningssatsningen  -
inriktad i första hand på arbetslösa som
saknar   treårig  gymnasieutbildning   -
snabbt  skall få genomslag i den avsedda
målgruppen   är   det   nödvändigt   att
kommunerna etablerar ett nära  samarbete
med  arbetsmarknadens parter. Kommunerna
bör  tillsammans  med dem  utveckla  nya
former  för  uppsökande  verksamhet  och
studie-  och yrkesvägledning  med  syfte
att        kartlägga        individernas
utbildningsbehov  och  önskemål.  Vidare
bör    den    lokala    arbetsmarknadens
utbildnings-      och     kompetensbehov
inventeras.   I   detta    arbete    kan
organisationerna göra en viktig  insats.
Mot denna bakgrund tillstyrker utskottet
den  föreslagna medelsberäkningen  under
anslaget,   40  miljoner   kronor,   för
utbildningsinsatser inom LO, TCO,  SACO,
Lantbrukarnas   riksförbund,    Sveriges
fiskares  riksförbund  och  Företagarnas
riksorganisation för att  stimulera  och
utveckla     former    för    uppsökande
verksamhet.   Utskottet    föreslår    i
enlighet  härmed  att  riksdagen  avslår
motionerna Kr17 (fp) yrkande  24,  Kr257
(mp) yrkande 1, Kr258 (kd) yrkande 16  i
denna  del, Kr259 (v) yrkande 3 i  denna
del,  Kr260 (m) yrkande 20 i  denna  del
och Kr601 (m) och Kr604 (kd) yrkande  2.
Utskottet  anser att det i  dagens  läge
inte är påkallat att utvidga kretsen  av
organisationer som skall erhålla  bidrag
för  utveckling av uppsökande verksamhet
m.m. Kunskapslyftskommitténs utvärdering
av             den             särskilda
vuxenutbildningssatsningen får  visa  om
ytterligare utvecklingsarbete kan  komma
att  bli nödvändigt. Med hänvisning till
det  anförda avstyrker utskottet  motion
Kr605 (s).
Utskottet    tillstyrker    regeringens
förslag att en besparing om 100 miljoner
kronor      skall      göras       under
folkbildningsanslaget.  Utskottet  anser
dock  att den ytterligare besparing  som
föreslås  i motion Kr260 (m)  skulle  få
ytterligare    negativ    inverkan    på
verksamheten,  varför   yrkande   22   i
motionen  avstyrks. Utskottet  avstyrker
de  förslag om en uppräkning av anslaget
som   yrkas  i  motionerna  Kr258   (kd)
yrkandena 13 och 16, Kr259 (v) yrkandena
2 och 3 samt Kr604 (kd) yrkande 1.
Utskottet    föreslår   att   riksdagen
anvisar medel under anslaget Bidrag till
folkbildningen    i     enlighet     med
regeringens förslag.
Som  utskottet  redovisat inledningsvis
skall              den             stora
vuxenutbildningssatsningen           som
kommunerna har ansvar för starta  den  1
juli    1997.    Kommunerna   förutsätts
utnyttja           flera           olika
utbildningsanordnare,              bl.a.
studieförbunden.     Regeringen      har
föreslagit att Folkbildningsrådet  under
det första halvåret 1997, fram till dess
att    kommunernas   utbildningssatsning
startar,  skall få använda  medel  under
det  ordinarie folkbildningsanslaget för
studieförbundens  särskilda  kurser  för
arbetslösa.   Utskottet   föreslår   att
riksdagen  godkänner  att  medel   under
folkbildningsanslaget får  användas  för
detta ändamål.
Utskottet  förutsätter  emellertid  att
det  inte  skall  bli nödvändigt  att  -
annat  än undantagsvis - utnyttja  denna
möjlighet    till    finansiering     av
studieförbundens    särskilda    kurser.
Utbildningsutskottet    har     nämligen
beslutat tillstyrka en motion (A280) (v)
om  att  45 miljoner kronor av de  medel
som  beräknas  för  kommunernas  del  av
vuxenutbildningssatsningen   skall    få
användas för
studieförbundens  särskilda  kurser  för
arbetslösa   under  våren   1997   (bet.
1996/97:UbU1).  Riksdagen   beslutar   i
frågan den 11 december.
Utskottet  delar  den  uppfattning  som
kommer till uttryck i motion Kr603  (s),
när  det  gäller  folkbildningens  stora
betydelse    för   dem    som    behöver
komplettera och bygga på sin utbildning,
däribland  invandrare.  Utskottet   vill
påminna om att i de av riksdagen antagna
målen      för     statsbidrag      till
folkbildningen sägs att  personer som är
utbildningsmässigt,    socialt     eller
kulturellt  missgynnade  skall  särskilt
prioriteras, varvid invandrare  särskilt
skall   uppmärksammas .   De   som    är
studieovana och behöver komplettera  sin
utbildning  - både bland invandrare  och
övriga  invånare  i landet  -  hör  till
målgrupperna  för den kommande  femåriga
vuxenutbildningssatsningen.
Folkbildningens     arbetsformer     och
tillgänglighet i hela landet  ger  unika
förutsättningar för att  nå  de  grupper
som  är  i  störst behov av  utbildning.
Även   folkbildningens   insatser   inom
kulturområdet  har  stor  betydelse  för
invandrarnas      möjligheter       till
integrering. Utskottet anser  mot  denna
bakgrund  att  något särskilt  uttalande
från   riksdagen   i  frågan   inte   är
nödvändigt,  varför  motion  Kr603   (s)
avstyrks.
Utskottet anser att riksdagen inte  bör
göra några uttalanden om detaljer i  hur
Folkbildningsrådet skall fördela  medlen
till  studieförbund  och  folkhögskolor.
Principerna    för    användningen    av
statsbidraget  lades fast vid  riksmötet
1990/91    (prop.    1990/91:82,    bet.
1990/91UbU18,     rskr.    1990/91:358).
Riksdagen  bör avslå motion  Ub478  (fp)
yrkande   4   om   ett   uttalande    om
differentierade       bidrag        till
folkhögskolor.
Utskottet anser att de frågor  som  tas
upp  i  motion  A432 (c) yrkande  23  är
viktiga.  Det är av stor betydelse  både
för  folkbildningens tillgänglighet  och
för   effektiviteten  och   ekonomin   i
utbildningsväsendet    i    stort    att
kommuner,    huvudmän    för    allmänna
samlingslokaler                      och
folkbildningsorganisationer    samordnar
utnyttjandet av lokaler, utrustning m.m.
Riksdagen  bör  dock  inte  göra   något
uttalande som styr kommunernas handlande
i  dessa  frågor, varför motionsyrkandet
avstyrks.
Riksdagen   har   godkänt   regeringens
förslag  om  preliminär  fördelning   på
utgiftsområden    av    utgifterna    på
statsbudgeten  för budgetåren  1998  och
1999      (prop.     1996/97:1,     bet.
1996/97:FiU1,  rskr. 1996/97:53).  Denna
preliminära   fördelning  skall   utgöra
riktlinje  för regeringens  budgetarbete
inför    dessa   två   budgetår.   Någon
ytterligare  fördelning på  anslag  inom
varje  utgiftsområde har inte  gjorts  i
detta    sammanhang.   Däremot    lämnar
regeringen i budgetpropositionen -  utan
att förelägga riksdagen något förslag  -
under   varje  anslag  uppgift  om   sin
beräkning  av  storleken  på  respektive
anslag  för  budgetåren 1998  och  1999.
Riksdagen får tillfälle att ta ställning
till  regeringens  kommande  förslag  om
anslagsbelopp i samband med behandlingen
av  budgetpropositionerna för dessa  år.
Utskottet  anser  att  det  inte   finns
anledning  för riksdagen  att  redan  nu
besluta       om      storleken       på
folkbildningsanslaget   för   budgetåren
1998  och 1999, varför motion Kr257 (mp)
yrkande 2 avstyrks.

28.2 Bidrag till vissa handikappåtgärder
inom folkbildningen (L 2)
Från anslaget utbetalas statsbidrag till
Nämnden för vårdartjänst (NV) för  vissa
handikappåtgärder  inom  folkbildningen.
De   övergripande  målen  för   nämndens
verksamhet     är     att      förbättra
förutsättningarna  för  utbildning   och
studier för i första hand unga och vuxna
personer   med   funktionshinder    samt
administrera och utveckla olika stöd som
behövs  i och omkring studiesituationen.
Statsbidraget    till    Nämnden     för
vårdartjänst för vissa handikappåtgärder
inom    folkbildningen    beräknas     i
budgetpropositionen  till  36  345   000
kronor.
Tolk-  och  översättarinstitutet  (TÖI)
vid  Stockholms universitet ansvarar för
fördelningen    av   statsbidrag    till
folkhögskoleförlagd
teckenspråksutbildning,   tolkutbildning
för  döva, dövblinda och vuxendöva  samt
teckenspråkslärarutbildning.       Dessa
utbildningar skall planeras i  samverkan
med   berörda   handikapporganisationer.
Statsbidraget     till      TÖI      för
tolkutbildning                      samt
teckenspråkslärarutbildning     beräknas
till 31 586 000 kronor. Då tillgången på
teckenspråkstolkar    inte     motsvarar
behovet  föreslår regeringen  att  högst
600  000  kronor  av anslaget  skall  få
användas    till   att   ge    verksamma
teckenspråkslärare        kompletterande
utbildning  vid Stockholms  universitet.
Regeringen  avser att noga följa  frågan
och   eventuellt   ta   initiativ   till
ytterligare åtgärder.
Utskottet tillstyrker att sammanlagt 68
416  000 kronor anvisas till Bidrag till
vissa       handikappåtgärder       inom
folkbildningen  och att 600  000  kronor
får    användas    till   kompletterande
utbildning av teckenspråkslärare.
28.3 Bidrag till kontakttolkutbildning
(L 3)
Anslaget  disponeras av  Kammarkollegiet
som  utbetalar medlen till studieförbund
och  folkhögskolor efter särskilt beslut
av  Tolk-  och översättarinstitutet  vid
Stockholms   universitet   (TÖI).    TÖI
fördelar    statsbidrag   för   kontakt-
tolkutbildning  till  studieförbund  och
folkhögskolor    enligt     förordningen
(1991:976)    om    statsbidrag     till
kontakttolkutbildning.
I  enlighet  med riksdagens beslut  vid
riksmötet  1993/94 har TÖI  och  Statens
invandrarverk  kartlagt  och  analyserat
frågor  om  kontakttolkutbildningen  och
behovet    av    kontakttolkar     (bet.
1993/94:KrU13, rskr. 1993/94:177). I sin
rapport   föreslår   myndigheterna   att
nuvarande      finansieringsform      av
kontakttolkutbildningen bör  bibehållas.
Då behovet av kontakttolkar är svårt att
förutse      behövs     en      flexibel
utbildningsform. Folkbildningen, som har
lång tradition och kompetens på området,
bedöms  ha  bäst  beredskap  att  snabbt
tillgodose  nya  behov av tolkutbildning
över    hela    landet   samt    anpassa
utbildningen  efter  deltagarnas  skilda
förutsättningar.    Regeringen     delar
myndigheternas  uppfattning.  Regeringen
anser  att TÖI bör få besluta inom vilka
huvudområden kontakttolkutbildning skall
anordnas.
Utskottet  tillstyrker  den  föreslagna
anslagsanvisningen om 8 608 000 kronor.

29  Ungdomsfrågor (M)
29.1 Ungdomsstyrelsen (M 1)
I  maj 1994 godkände riksdagen ett antal
riktlinjer  för ungdomspolitiken  (prop.
1993/94:135,  bet. 1993/94:KrU31,  rskr.
1993/94:354),  som skall  ge  vägledning
för  statliga och kommunala insatser för
ungdomar.   Förändringarna   av    målen
innebar   bl.a.   att  Ungdomsstyrelsens
sektorsövergripande      arbete      och
uppföljningsansvar  för   statliga   och
kommunala  insatser för  ungdomar  lyfts
fram.    Regeringen   anser    att    de
övergripande mål som gäller för perioden
1994/95-97   bör  ligga   fast.   Enligt
regeringen    är    emellertid     dessa
riktlinjer  alltför vaga och bör  därför
ersättas   av  mer  konkreta   mål   för
ungdomspolitiken.     Regeringen     har
tillsatt  en  kommitté (C  1995:10)  som
bl.a.    skall    föreslå    mål     för
ungdomspolitiken   samt   metoder    för
styrning, uppföljning och utvärdering av
måluppfyllelsen. Kommitténs arbete skall
vara avslutat i början av våren 1997.
Riksdagens   beslut  våren   1996   att
fr.o.m.   den   1  juli  1996   överföra
ansvaret   för   vissa   internationella
ungdomsfrågor    till   Ungdomsstyrelsen
(prop.  1995/96:150, bet. 1995/96:FiU10,
rskr.    1995/96:304)   medför    enligt
regeringen  behov  av  nya  medel.   Med
anledning  av detta föreslår  regeringen
att  3,3 miljoner kronor omfördelas från
anslaget   Bidrag  till  nationell   och
internationell  ungdomsverksamhet   m.m.
till anslaget Ungdomsstyrelsen.
Regeringen föreslår att riksdagen skall
anvisa  sammanlagt  11  819  000  kronor
under ramanslaget Ungdomsstyrelsen.
Enligt motionärerna bakom motion  Kr260
(m)  bör anslaget minskas med 5 miljoner
kronor     (yrkande    23).     Eftersom
medlemsantalet     i      de      flesta
ungdomsorganisationerna          minskar
samtidigt  som  ungdomsaktiviteter  utan
bidrag  drar  till sig nya  grupper  får
Ungdomsstyrelsen   mindre   anslag   att
administrera och därmed lägre  kostnader
för sin verksamhet. Yrkandet bör ses mot
bakgrund  av  den minskning av  anslaget
Bidrag till nationell och internationell
ungdomsverksamhet m.m. som  motionärerna
föreslår  i  följande  avsnitt  i  detta
betänkande (avsnitt 29.2).
Utskottet  avstyrker i  nämnda  avsnitt
den     av    motionärerna    föreslagna
nedskärningen  av nämnda bidrag. Som  en
följd  därav  avstyrker  utskottet  även
yrkande   23  i  motionen.  Det  anförda
innebär    att   utskottet   tillstyrker
regeringens förslag om medelsanvisning.

29.2 Bidrag till nationell och
internationell ungdomsverksamhet m.m. (M
2)
Anslaget disponeras för statsbidrag till
ungdomsorganisationer samt för stöd till
viss  annan nationell ungdomsverksamhet.
Vidare   omfattar  anslaget   stöd   för
internationell      verksamhet      till
Landsrådet         för          Sveriges
ungdomsorganisationer (LSU).
Statsbidragen består av grundbidrag och
särskilt  bidrag. Grundbidraget fördelas
till     rikstäckande     barn-      och
ungdomsorganisationer  utifrån   antalet
aktiviteter,        medlemmar        och
lokalavdelningar. Det särskilda bidraget
skall  främst  användas för  att  stödja
förnyelse     och    utveckling     inom
föreningslivet   av   såväl    ungdomars
riksorganisationer      som       lokala
ungdomsföreningar.
I  enlighet med tidigare prioriteringar
i  den ekonomiska vårpropositionen  1996
(1995/96:150, bet. 1995/96:FiU10,  rskr.
1995/96:304)  föreslår  regeringen   att
anslaget minskas med 5 miljoner  kronor.
Besparingen     bör     främst      avse
grundbidraget   bl.a.  till   följd   av
minskningen  av antalet ungdomsmedlemmar
i  de ungdomsorganisationer som erhållit
grundbidrag.  Anslaget föreslås  minskas
med   sammanlagt  8,3  miljoner  kronor,
varav  3,3  miljoner kronor  avser  EU:s
utbytesprogram   Ungdom   för    Europa.
Regeringen föreslår att riksdagen  skall
anvisa   97   989   000   kronor   under
ramanslaget  Bidrag till  nationell  och
internationell ungdomsverksamhet m.m.
För   budgetåret  1997  har  regeringen
beräknat särskilda medel för utmärkelser
inom  ungdomsområdet och för  satsningar
för   att  uppmuntra  flickor,  särskilt
invandrarflickor,  att  engagera  sig  i
föreningslivet. För budgetåret bör LSU:s
internationella  verksamhet  lämnas   på
oförändrad nivå. Vidare anser regeringen
att det särskilda bidraget, som fördelas
av   Ungdomsstyrelsen,  fortsättningsvis
också  bör  kunna ges till  projekt  med
internationell  anknytning,  bl.a.  inom
ramen för EU:s utbytesprogram Ungdom för
Europa.  Härutöver beräknas  1  100  000
kronor     för     aktiviteter      inom
ungdomsområdet.    Dessa    medel    bör
disponeras av regeringen.
Motionärerna  bakom  motion  Kr260  (m)
anser att anslaget bör minska med 49 100
000  kronor  utöver regeringens  förslag
(yrkande  24). Bakgrunden till  yrkandet
är  den  minskning av antalet  medlemmar
som de flesta ungdomsorganisationer fått
kännas   vid.  Samtidigt  finns   enligt
motionärerna   klara   tecken   på   att
undomsaktiviteter som inte uppbär bidrag
attraherar    nya   grupper    ungdomar.
Motionärerna anser därför en  omprövning
av        medelsbehovet       nödvändig.
Anslagsminskningen bör främst  avse  den
internationella verksamheten,  men  även
grundbidragen  till  rikstäckande  barn-
och ungdomsorganisationer bör sänkas.
Som  anförs i motion Kr260 (m)  har  de
flesta   ungdomsorganisationerna    fått
kännas     vid    en    minskning     av
medlemsantalet. Vid sin bedömning av hur
besparingen  på 5 miljoner kronor  skall
tas  ut  har  regeringen  beaktat  detta
förhållande.      Utskottet       finner
regeringens medelsberäkning  väl  avvägd
och  är inte berett att tillmötesgå  den
drastiska  nedskärning av  anslaget  som
förordas     i    motionen.    Utskottet
tillstyrker  därmed regeringens  förslag
och avstyrker motionens yrkande 24.
Enligt motion Kr515 (kd) bör de medel -
1  100  000 kronor - som i propositionen
beräknas     stå    till     regeringens
disposition    för   aktiviteter    inom
ungdomsområdet  i stället  användas  som
förstärkning av bidraget till  nationell
ungdomsverksamhet  och   disponeras   av
Ungdomsstyrelsen (yrkande 2).
I    avvaktan   på   de   förslag    om
ungdomspolitiken m.m. som kan  förväntas
av den av regeringen tillsatta kommittén
(se  avsnitt  29.1)  är  utskottet  inte
berett    att   förorda   någon    annan
disposition   av   anslaget    än    vad
regeringen har föreslagit. Motion  Kr515
(kd) yrkande 2 avstyrks således.

30  Folkrörelse- och idrottsfrågor (N)
30.1 Bidrag till allmänna
samlingslokaler (N 1)
Det  övergripande ändamålet för bidraget
är   att   skapa   förutsättningar   för
medborgarna att få tillgång till bra och
ändamålsenliga samlingslokaler så att de
kan  utöva  sitt samhällsengagemang  och
delta i det offentliga livet inom orten.
En  jämförelse mellan budget och utfall
budgetåret   1994/95  visar   att   hela
anslaget  för  allmänna  samlingslokaler
har  tagits  i  anspråk.  Prognosen  för
anslagsbelastningen  under   innevarande
budgetår  visar  att  hela  anslaget  är
intecknat av utbetalningsbehov för redan
beviljade  bidrag. Inga nya  beslut  kan
därför fattas.
Stödets    inriktning    bör     enligt
regeringen vara oförändrat men  anpassas
till   den  nya  budgetordningen  vilket
kräver   en  starkare  koppling   mellan
beslut och faktisk utgift. Detta innebär
bl.a.  att  det tidigare kösystemet  för
stöd   till   allmänna   samlingslokaler
upphör  att gälla. I stället skall  alla
ansökningar  som vid en  given  tidpunkt
kommit  in  till Boverket behandlas  vid
ett       och      samma      tillfälle.
Samlingslokaldelegationen,          vars
sammansättning  regeringen  kommer   att
ändra   så  att  opartiskhet  inte   kan
ifrågasättas  vid  myndighetsutövningen,
får  till uppgift att prioritera  mellan
olika    ansökningar.   Den   förändrade
beslutsordningen   medför    även    att
Boverkets  beslut inte kommer att  kunna
överklagas.
Regeringen  föreslår att  den  tidigare
anslagsstrukturen med dels  en  ram  för
Boverkets     beslut,      dels      ett
förslagsanslag som belastas i  efterhand
ändras till ett ramanslag. Anslagets mål
och   inriktning  bör  i   övrigt   vara
oförändrade.
Som   en   följd   av  den   föreslagna
förändringen av anslaget kan situationen
komma  att  ändras för  de  projekt  som
efter   dispens  givits  möjlighet   att
påbörja byggnadsarbeten utan att  därför
vara  diskvalificerade för att  komma  i
fråga  för ett eventuellt framtida stöd.
Regeringen avser därför att ge  Boverket
i    uppdrag   att   närmare   analysera
situationen  för  dessa  dispensprojekt.
Utskottet förutsätter att regeringen och
Boverket  tar hänsyn till att  ändringen
av  bidragssystemet inte  var  känd  när
dispenser   gavs   och   att    det    i
övergångsskedet    mellan     de     två
bidragssystemen inom ramen för  anslaget
görs en generös bedömning.
Utskottet  har  under  anslaget  Bidrag
till     icke-statliga     kulturlokaler
(avsnitt    23.5)     konstaterat    att
bidragsansökningarna under detta  anslag
och  under anslaget Bidrag till allmänna
samlingslokaler avser ett  mycket  stort
antal byggobjekt som - om de genomfördes
-   skulle  generera  sysselsättning  av
betydande  omfattning.  Huvudmännen  har
visat  en beredskap att satsa egna medel
och  att  starta byggandet av lokalerna.
Om  arbetsmarknadsmyndigheterna  bedömer
att   arbetsmarknadsinsatser  behövs   i
olika  delar av landet finns här en  rad
potentiella sysselsättningsmöjligheter.
Regeringen föreslår att riksdagen skall
anvisa  ett belopp om 40 000 000  kronor
under  ramanslaget Bidrag till  allmänna
samlingslokaler.
Regeringen    föreslår    vidare    att
riksdagen bemyndigar Boverket  att  inom
ramen för anslaget besluta om bidrag för
utbetalning under senare år än år  1997,
dock längst t.o.m. år 1999.
Enligt motionärerna bakom motion  Kr260
(m) bör anslaget avskaffas (yrkande 25).
Motionärerna   anser   det    vara    en
primärkommunal  uppgift  att  tillgodose
behovet av samlingslokaler. Bidrag  till
handikappanpassning  av  lokalerna   bör
rymmas  inom utgiftsområde 9  Hälsovård,
sjukvård  och social omsorg  där  anslag
för  övriga insatser på handikappområdet
återfinns.
Utskottet    tillstyrker    regeringens
förslag   till   medelsanvisning   under
anslaget. Utskottet tillstyrker  även  -
med  en formell jämkning - att riksdagen
lämnar   det  av  regeringen  föreslagna
bemyndigandet. Det anförda  innebär  att
utskottet  avstyrker  motion  Kr260  (m)
yrkande 25 om avskaffande av anslaget.
De      allmänna     samlingslokalernas
betydelse  för  landsbygdens  utveckling
betonas  i motionerna Kr283 (c)  yrkande
30  och  A432  (c) yrkande 41.  Statligt
stöd            till            allmänna
samlingslokaler/mötesplatser  är  enligt
motionärerna   en   förutsättning    för
tidsenliga   samlingslokaler   i    hela
landet.
Som  anförs i motionerna är de allmänna
samlingslokalerna ofta en  förutsättning
för  att  de  kulturpolitiska  målen  om
allas  möjlighet  till kulturupplevelser
och eget skapande skall kunna uppfyllas.
Lokalerna har en viktig social funktion.
De    är   också   betydelsefulla    för
folkbildning   och  en   decentraliserad
utbildning.  Om samlingslokalerna  skall
kunna  fungera som avsett  bör  de  vara
handikappanpassade och utrustade med  ny
teknik.  Utskottet  vill  framhålla  den
betydelse     som    upprustning     och
standardhöjning    av    de     allmänna
samlingslokalerna har  för  tillskapande
av  arbetstillfällen i  olika  delar  av
landet.  Utskottet instämmer  således  i
allt  väsentligt  i  vad  som  anförs  i
motionerna men anser något uttalande med
anledning   av  motionerna   Kr283   (c)
yrkande 30 och A432 (c) yrkande 41  inte
är nödvändigt, då redan tillskapandet av
bidraget  till  allmänna samlingslokaler
är   ett   uttryck  för  den   betydelse
statsmakterna tillmäter dem.
30.2  Stöd till demokratiutveckling (N
2)
Det  övergripande målet för stödet  till
demokratiutveckling    är    att     via
folkrörelser och föreningar stimulera en
utveckling  av nya former och strukturer
för     medborgarnas    engagemang     i
samhällsutvecklingen   i    syfte    att
fördjupa den demokratiska processen.
De  utgifter  som belastar anslaget  är
bidrag till utvecklingskostnader för att
projekt skall kunna bedrivas.
Från   anslaget  Utveckling  av  ideell
verksamhet  har  bidrag  beviljats  till
ideella      föreningar,      ekonomiska
föreningar  och stiftelser som  bedriver
utvecklingsarbete. I huvudsak har stödet
använts   för  att  fullfölja   tidigare
beslutade   satsningar   på   två-   och
treårsprojekt.  Stödet  har  utvärderats
och   i  utvärderingen  framhålls  bl.a.
behovet   av   mer   sammanhållna    och
resultatinriktade     projektsatsningar.
Regeringen anser att det behövs ett  mer
riktat    stöd    för    föreningslivets
utveckling  så att också nya  former  av
lokala medborgaraktiviteter stimuleras i
syfte   att   stärka  den   demokratiska
processen.   Erfarenheterna   från   det
hittillsvarande stödet för utveckling av
ideell  verksamhet visar att  regeringen
bör  ha en mer aktiv roll när det gäller
att  initiera vissa projekt. Stödet  bör
därför   enligt  regeringen   ges   till
projekt   som   bedöms  som  strategiskt
intressanta     för    en    demokratisk
utveckling.     Erfarenheterna      från
projekten    skall   dokumenteras    och
utvärderas   så   att  ny   kunskap   om
demokratiutveckling     kan      vinnas.
Regeringen  är  särskilt intresserad  av
att    få    till   stånd   ett   sådant
utvecklingsarbete    i     storstädernas
förortsområden.
Med  hänsyn till det ovan anförda anser
regeringen  att anslaget  Utveckling  av
ideell  verksamhet bör få  en  förändrad
inriktning   och  benämnas   Stöd   till
demokratiutveckling.
Regeringen föreslår att riksdagen skall
anvisa sammanlagt 8 133 000 kronor under
ramanslaget          Stöd           till
demokratiutveckling.
I motion Kr 260 (m) anförs att anslaget
bör  avvecklas  eftersom  ändamålet  med
anslaget  enligt motionärerna väl  synes
rymmas    inom    folkbildningsbegreppet
(yrkande 21).
Utskottet delar regeringens uppfattning
om  behovet av ett mer riktat  stöd  för
föreningslivets utveckling.  Stödet  bör
utformas   på   sätt  som   beskrivs   i
propositionen. Utskottet föreslår därför
att  riksdagen  med avslag  på  motions-
yrkandet  beräknar  medel  för  anslaget
Stöd till demokratiutveckling i enlighet
med regeringens förslag.

30.3 Stöd till idrotten (N 3)
I  enlighet med riksdagens beslut  våren
1995 om vissa besparingar i verksamheten
under  anslaget minskas anslaget med  11
miljoner kronor (prop. 1994/95:100  bil.
14,     bet.    1994/95:KrU12,     rskr.
1994/95:206).     Härutöver     föreslår
regeringen  en minskning om 44  miljoner
kronor.  Detta förslag om en ytterligare
minskning  av  anslaget grundar  sig  på
riksdagens beslut under våren i  samband
med           behandlingen            av
kompletteringspropositionen       (prop.
1995/96:150,  yttr. 1995/96:KrU9y,  bet.
1995/96:FiU10,  rskr. 1995/96:304).  Den
huvudsakliga  besparingen   bör   enligt
regeringen   göras  på   bidraget   till
idrottens   gemensamma   verksamhet,   i
första    hand   från   bidraget    till
idrottsrörelsens  egna   organisationer:
Riksidrottsförbundet               (RF),
specialidrottsförbunden,
distriktsidrottsförbunden,
idrottsrörelsens  studieförbund   (SISU)
och  de utanför RF stående förbunden.  I
detta   sammanhang   bör   dock   enligt
regeringen noteras värdet av  att  också
de   små   specialidrottsförbunden   ges
möjlighet     att    delta     i     den
internationella idrottsverksamheten.
Bidraget  till  lokal ungdomsverksamhet
bör enligt regeringen värnas från större
besparingar.    För    ändamålet     har
regeringen beräknat ett bidrag om  minst
185  miljoner  kronor.  För  innevarande
budgetår   är   motsvarande   belopp   -
beräknat på en tolvmånadersperiod -  200
miljoner kronor.
Idrottens forskning och utveckling m.m.
utgör enligt regeringen en viktig del av
anslaget  Stöd till idrotten. Regeringen
har  här  beräknat ett  oförändrat  stöd
till   verksamheten  inom  Centrum   för
idrottsforskning om 5 miljoner kronor.
Bidraget  för den av riksdagen  nyligen
beslutade  reformen med riksrekryterande
idrottsgymnasier beräknas av  regeringen
till 37 miljoner kronor för det kommande
budgetåret.
Regeringen föreslår att riksdagen skall
anvisa  sammanlagt 480  240  000  kronor
under ramanslaget Stöd till idrotten.
Arbetet   med  att  påskynda  idrottens
jämställdhetsarbete     framhålls      i
propositionen  som mycket  viktigt,  och
regeringen  förklarar sig  för  sin  del
angelägen att statens stöd till idrotten
används  för  att påskynda  utvecklingen
mot ökad jämställdhet. Enligt regeringen
bör  idrottsrörelsen  framgent  särskilt
uppmärksamma  jämställdhetsaspekten  vid
användandet av det statliga stödet  till
idrotten.
Fritidsutredningen (C 1995:06) har haft
i  uppdrag  att  utreda fördelningen  av
offentliga         resurser         till
fritidsverksamhet         ur         ett
jämställdhetsperspektiv.     Utredningen
avlämnade  sitt betänkande (SOU  1996:3)
Fritid i förändring i början av år 1996.
I  september  1996 utfärdade  regeringen
direktiv  för en parlamentarisk kommitté
som  skall utvärdera det statliga stödet
till   idrotten   (dir.   1996:84).   De
överväganden    och   förslag    rörande
idrottsstödet   som   lagts   fram    av
Fritidsutredningen     kommer     enligt
direktiven att ingå i kommitténs arbete.
Med hänvisning härtill avstår regeringen
från    att   nu   föreslå   ytterligare
åtgärder.
Våren  1996 beslutade riksdagen  (prop.
1995/96:169,  bet. 1995/96:FiU14,  rskr.
1995/96:248) att ett vinstdelningssystem
införs  vad gäller överskottet från  det
statliga  spelbolaget.  Detta  överskott
skall  komma det lokala för-eningslivets
barn- och ungdomsverksamhet till del.  I
avvaktan     på     att     det      nya
vinstdelningssystemet tas i bruk bör,  i
enlighet  med  vad riksdagen  vid  flera
tidigare   tillfällen   godkänt   (prop.
1991/92:100  bil. 8, bet. 1991/92:KrU15,
rskr.   1991/92:150),   AB   Tipstjänsts
bolagsstämma  år 1997 ges möjlighet  att
besluta om stöd till idrotten i form  av
ett  samlat bidrag om 55 miljoner kronor
till  RF.  Kulturutskottet föreslår  att
riksdagen  godkänner att  AB  Tipstjänst
får överföra 55 miljoner kronor till  RF
i samband med 1997 års bolagsstämma.
I  flera  motioner föreslås höjning  av
anslaget.
Motionärerna  bakom motion  Kr513  (fp)
yrkande  4 anser att anslaget bör  höjas
med  30  miljoner  kronor.  Stödet  till
ungdomsverksamhet       bör       enligt
motionärerna   bibehållas    på    minst
nuvarande   nivå,  och   villkoren   för
kvinnlig idrott bör förbättras.  Även  i
motionerna   Kr258   (kd)   yrkande   16
(delvis)  och  Kr510  (kd)  yrkande   19
begärs  en  höjning av anslaget  med  30
miljoner  kronor. Motionärerna motsätter
sig att en neddragning av stödet drabbar
de små idrottsförbunden och det statliga
aktivitetsstödet  på  ett   oacceptabelt
sätt.  I  motion Kr510 (kd)  yrkande  17
framhålls   att  samhällets  stöd   till
idrotten bör inriktas på investeringar i
idrottsanläggningar och på  bidrag  till
ungdomsverksamhet  och  ledarutbildning.
Det    lokala    aktivitetsstödet    bör
bibehållas på nuvarande nivå. En höjning
av   anslaget  med  42  miljoner  kronor
begärs  i  motion Kr259  (v)  yrkande  3
(delvis).  Höjningen bör  komma  utsatta
grupper,  särskilt  kvinnor/flickor  och
invandrare, till del.
Enligt motion Kr260 (m) yrkande 26  bör
av  det  föreslagna anslaget  lägst  200
miljoner  kronor anvisas för den  lokala
ungdomsverksamheten.  Reglerna  för  det
lokala aktivitetsbidraget bör - utan att
Fritidsutredningens förslag föregrips  -
utformas så att flickors idrottsutövande
medvetet gynnas.
Då   kulturutskottet  tidigare  i  höst
yttrade  sig  till finansutskottet  över
regeringens  förslag till  ram  för  det
utgiftsområde        till         vilket
idrottsanslaget hör, och som behandlas i
detta   betänkande,  skedde  detta   med
utgångspunkt  i  bl.a. de  av  riksdagen
tidigare   godtagna  och   inledningsvis
redovisade  besparingarna för budgetåret
1997  (yttr.  1996/97:KrU1y).  Riksdagen
har  som  inledningsvis angetts  nyligen
beslutat  om  en  ram för utgiftsområdet
som   överensstämmer   med   regeringens
förslag,    vilket    tillstyrkts     av
kulturutskottet i det åsyftade yttrandet
samt     av    finansutskottet     (bet.
1996/97:FiU1).   Mot   den    redovisade
bakgrunden     tillstyrker     utskottet
regeringens  förslag om  medelsberäkning
under   förevarande  anslag  för   nästa
budgetår.
När  det gäller idrottsstödets allmänna
inriktning  ansluter sig utskottet  till
regeringens    uppfattning    att    den
huvudsakliga  besparingen bör  göras  på
bidraget   till   idrottens   gemensamma
verksamhet. I likhet med regeringen vill
dock  utskottet framhålla värdet av  att
också de små specialidrottsförbunden ges
möjlighet     att    delta     i     den
internationella     idrottsverksamheten.
Bidraget  till  lokal  ungdomsverksamhet
bör   däremot   undantas   från   större
besparingar. Utskottet godtar därför den
relativt  begränsade nedskärning  om  15
miljoner  kronor  som föreslås  när  det
gäller    bidraget   till   den   lokala
ungdomsverksamheten.
Enligt    idrottsrörelsens   idéprogram
Idrott  till  2-tusen är det  självklart
att   alla  invandrare  skall  ha  samma
möjlighet   att  delta  i   idrott   som
svenskar. Vidare skall möjligheterna för
invandrare att använda idrotten  som  en
väg  in i det svenska samhället tas till
vara.  Forskning  om  bl.a.  invandrares
situation  skall prioriteras.  Utskottet
har således anledning att förutsätta att
integrationsperspektivet   uppmärksammas
såväl   centralt  som   lokalt   i   den
idrottsliga verksamheten.
Våren  1996 behandlade utskottet frågor
om      jämställd      idrott      (bet.
1995/96:KrU11). I betänkandet  upprepade
utskottet ett uttalande från våren  1994
av innehåll att utskottet förutsatte att
regeringen vid kommande överväganden  om
bl.a.     anslagsfrågor     som      rör
idrottsrörelsen  beaktar  resultatet  av
insatserna    på   jämställdhetsområdet.
Utskottet redogjorde också utförligt för
det    jämställdhetsarbete   som   sedan
Riksidrottsmötet  (RIM)  år  1977  pågår
inom idrottsrörelsen. Vid RIM i november
1995 presenterades en utvärdering av den
jämställdhetsplan som antogs  av  RF  år
1989.   I   utvärderingen   konstaterade
Riksidrottsstyrelsen (RS)  att  -  trots
omfattande   och   i   vissa   avseenden
framgångsrika  insatser för  att  stärka
och   utveckla  jämställdhetsarbetet   -
delmålen  inte hade uppnåtts. I enlighet
med  överväganden i planen  fattade  RIM
beslut om stadgeändringar som en väg att
påskynda   jämställdhetsarbetet,   vilka
bl.a.        innebär        obligatorisk
representation  från   bägge   könen   i
styrelserna       för       RF       och
distriktsidrottsförbunden   och    vissa
andra  stadgereglerade organ. Vid  nästa
RIM   (i  framtiden  kallad  RF-stämman)
skall  RS  lägga  fram  en  rapport   om
utvärdering  av  delmålen  i   idrottens
jämställdhetsplan.
I  den  nu aktuella propositionen anför
regeringen  att  det  är  angeläget  att
statens  stöd till idrotten används  för
att   påskynda  utvecklingen  mot   ökad
jämställdhet. Utskottet, som  står  fast
vid   sina  tidigare  uttalanden,  delar
givetvis denna uppfattning och anser,  i
likhet      med     regeringen,      att
idrottsrörelsen i framtiden särskilt bör
uppmärksamma  jämställdhetsaspekten  vid
användandet av stödet.
Mot   ovan  angiven  bakgrund  och   då
utskottet    även   i    övrigt    delar
regeringens  syn  på stödets  inriktning
avstyrker  utskottet  motionerna   Kr258
(kd) yrkande 16 i aktuell del, Kr259 (v)
yrkande  3  i  aktuell del,  Kr510  (kd)
yrkandena  17  och  19  och  Kr513  (fp)
yrkande 4.
Med  anledning av kravet i motion Kr260
(m)  på  ändring  av  reglerna  för  det
lokala  aktivitetsstödet så att flickors
idrottsutövande   skall   gynnas    vill
utskottet   inledningsvis   anföra   att
stödet  till lokal ungdomsverksamhet  på
riksdagens  uppdrag fr.o.m. den  1  juli
1991  fördelas av idrottsrörelsen enligt
av  regeringen fastställda regler (prop.
1989/90:100   bil.  13,  bet.   1989/90:
KrU15,  rskr. 1989/90:161). Som  framgår
av   redogörelsen  ovan  har  regeringen
nyligen  beslutat tillsätta en  kommitté
med  uppdrag att utvärdera det  statliga
stödet till idrotten. Utgångspunkten för
utvärderingen skall vara  de  av  staten
uppställda  målen för bidraget  samt  de
samhällsförändringar  som  skett   sedan
målen  fastställdes.  Med  utvärderingen
som  grund skall kommittén föreslå  nya,
tydligare  mål  för  statens  stöd  till
idrotten. Förslagen skall utgå från  att
kvinnor och män får lika möjligheter att
bedriva  idrott såväl vad gäller  bredd-
och           motionsidrott          som
prestationsinriktad  idrott.   Kommittén
skall även utgå från idrottens betydelse
för   unga  människor.  Förslaget  skall
också  omfatta en modell för uppföljning
och   utvärdering  av   verksamheten   i
relation  till  målen.  Kommittén  skall
vidare   analysera  om  det  krävs   nya
rutiner för att säkerställa insyn i  och
kontroll  av  bidragsfördelningen   till
idrotten. Möjligheterna och lämpligheten
för  riksdag  och regering  att  närmare
styra anslagets inriktning skall prövas.
Kommittén  skall  redovisa  sitt  arbete
senast  i  december 1997.  Flera  av  de
frågor  som  motionärerna  tar  upp   är
således föremål för en grundlig översyn.
Utskottet anser att riksdagen inte  bör
föregripa   resultatet   av   kommitténs
arbete.   I  avvaktan  härpå   och   med
hänvisning   till   vad   utskottet    i
tillämpliga  delar anför ovan  avstyrker
utskottet motion Kr260 (m) yrkande 26.

30.4 Lotteriinspektionen (N 4)
Det      övergripande     målet      för
Lotteriinspektionen     som     ansvarig
förvaltnings-myndighet               för
verksamhetsområdet  skall  vara  att   i
enlighet     med    lotterilagen     och
lotteriförordningen verka  för  en  sund
lotteri- och spelverksamhet i Sverige.
Den  snabba  tekniska  utvecklingen  på
spel-  och  lotterimarknaden har  enligt
regeringen  medfört behov av  ändring  i
lotterilagen (1994:1000). På förslag  av
regeringen    har   riksdagen    nyligen
beslutat    om    vissa   ändringar    i
lotterilagen   (prop.  1996/97:7,   bet.
1996/97:KrU2,     rskr.     1996/97:41).
Regeringen kommer också att ta initiativ
till en vidare översyn av lotterilagen.
För år 1997 beräknas avgiftsinkomsterna
till  500  000 kronor. Regeringen  anser
att  Lotteriinspektionen  skall  bedriva
sin verksamhet på oförändrad anslagsnivå
och  föreslår att riksdagen skall anvisa
17  935  000  kronor  under  ramanslaget
Lotteriinspektionen.
Utskottet  tillstyrker  den  föreslagna
medelsanvisningen.

Hemställan

Utskottet hemställer
Mål för en nationell kulturpolitik, m.m.
(prop. 1996/97:3)
1.     beträffande     kulturens
egenvärde     och    kulturen     som
lokaliseringsfaktor
att   riksdagen   avslår   motionerna
1996/97:Kr4    yrkande  1,   1996/97:
Kr207    yrkande  1,  1996/97:  Kr219
yrkande  1 och 1996/97:Kr283  yrkande
11,
res. 1 (m)
2.  beträffande frågan om avslag
på     av    regeringen    föreslagna
nationella    kulturpolitiska    mål,
m.m.
att     riksdagen    avslår    motion
1996/97:Kr207  yrkande 3,
res. 2 (m)
3.     beträffande    nationella
kulturpolitiska mål
att   riksdagen  med   anledning   av
regeringens  förslag  och  motionerna
1996/97:Kr17     yrkande    1     och
1996/97:Kr283  yrkande  2  samt   med
avslag på motion 1996/97:Kr4  yrkande
2  som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
res. 3 (mp)
4.   beträffande  det   nordiska
samarbetet
att     riksdagen    avslår    motion
1996/97:Kr4  yrkande 3,
5.  beträffande  ett  nationellt
kulturpolitiskt  uppdrag  för   2000-
talet
att     riksdagen    avslår    motion
1996/97:Kr283  yrkande 1,
res. 4 (c)
6.     beträffande     regionala
utvecklingsplaner
att     riksdagen    avslår    motion
1996/97:Kr283  yrkande 9,
7.  beträffande  statens  ansvar
för kulturpolitiken
att     riksdagen    avslår    motion
1996/97:Kr207  yrkande 10,
res. 5 (m)
8. beträffande kulturpolitiska
tendenser
att     riksdagen    avslår    motion
1996/97:Kr20  yrkande 1,
res. 6 (v)
9. beträffande det ekonomiska
stödet till kulturen
att     riksdagen    avslår    motion
1996/97:Kr4  yrkande 9,
res. 7 (mp)
10.     beträffande    kulturens
finansiering
att     riksdagen    avslår    motion
1996/97:Kr207 yrkande 12,
11.    beträffande    en    s.k.
dubbleringsfond på kulturområdet
att     riksdagen    avslår    motion
1996/97:Kr207 yrkande 13,
res. 8 (m)
12.    beträffande    Stiftelsen
Framtidens kultur
att     riksdagen    avslår    motion
1996/97:Kr17  yrkande 2,
res. 9 (m, fp)
13.          beträffande
kultursponsring
att     riksdagen    avslår    motion
1996/97:Kr4  yrkande 11,
res. 10 (mp)
14.                    beträffande
biljettpriserna
att     riksdagen    avslår    motion
1996/97:Kr4  yrkande 21,
res. 11 (mp)
15.                    beträffande
ungdomsrabatter
att     riksdagen    avslår    motion
1996/97:Kr283  yrkande 5,
16.  beträffande längden  på  de
nationella uppdragen
att     riksdagen    avslår    motion
1996/97:Kr17  yrkande 12,
17.  beträffande utvärdering  av
de nationella uppdragen
att     riksdagen    avslår    motion
1996/97:Kr283  yrkande 8,
18.    beträffande    nationellt
uppdrag inom kulturturism
att     riksdagen    avslår    motion
1996/97:Kr16,
19.      beträffande     skolans
kulturansvar
att     riksdagen    avslår    motion
1996/97:Kr207 yrkande 5,
20.  beträffande redovisning  av
institutionernas  insatser  för  barn
och ungdom
att     riksdagen    avslår    motion
1996/97:Kr283  yrkande 6,
21.    beträffande    kvinnornas
historia och kulturella insatser
att     riksdagen    avslår    motion
1996/97:Kr283  yrkande 4,
22.  beträffande  statligt  stöd
till     vissa     verksamheter     i
Västsverige
att     riksdagen    avslår    motion
1996/97:Kr22  yrkande 1,
23.  beträffande  mångfald   och
decentraliserad       kultur        i
Västsverige
att     riksdagen    avslår    motion
1996/97:T224  yrkande 8,
Konstnärernas villkor (prop. 1996/97:3)
24.  beträffande kulturskaparnas
arbetsförhållanden
att     riksdagen    avslår    motion
1996/97:Kr207 yrkande 8,
25.     beträffande    generellt
konstnärstillägg
att   riksdagen   avslår   motionerna
1996/97:Kr4    yrkande     13     och
1996/97:Kr257 yrkande 6,
res. 12 (mp)
26. beträffande konstnärsstöd  i
form av projekt och uppdrag
att   riksdagen   avslår   motionerna
1996/97:Kr13    yrkande     1     och
1996/97:Kr258 yrkande 6,
res. 13 (kd)
27.  beträffande ändring i lagen
(1992:318)    om   överlämnande    av
förvaltningsuppgifter            inom
Kulturdepartementets
verksamhetsområde
att   riksdagen   med   bifall   till
regeringens förslag samt  med  avslag
på motion 1996/97:Kr260 yrkande 11  i
denna  del antar regeringens  förslag
till   lag   om   ändring   i   lagen
(1992:318)    om   överlämnande    av
förvaltningsuppgifter            inom
Kulturdepartementets
verksamhetsområde,
res. 14 (m, c,  fp,
kd) - delvis
28.    beträffande   individuell
visningsersättning
att  riksdagen med avslag  på  motion
1996/97:Kr260 yrkande 11 i denna  del
godkänner det som regeringen förordat
om individuell visningsersättning,
res. 14 (m, c,  fp,
kd) - delvis
29.   beträffande   förslagsrätt
till styrelser
att   riksdagen   avslår   motionerna
1996/97:Kr17    yrkande    4     samt
1996/97:Kr283 yrkandena 25 och 26,
res. 15 (m, c,  fp,
mp, kd)
30.  beträffande utökat  uppdrag
för Konstnärsnämnden
att   riksdagen  godkänner  det   som
regeringen förordat om utökat uppdrag
för  Konstnärsnämnden vad gäller  det
internationella konstnärsutbytet,
31. beträffande länskonstnärer
att    riksdagen   med   avslag    på
motionerna   1996/97:Kr20  yrkande  6
och  1996/97:Kr260 yrkande 2 i  denna
del   godkänner  det  som  regeringen
förordar   om  inrättandet   av   ett
statligt  stöd  för  verksamhet   med
länskonstnärer,
res. 16 (m)
Reformerat system för stöd till regional
kulturverksamhet m.m. (prop. 1996/97:3)
32.    beträffande    reformerat
system   för   stöd   till   regional
kulturverksamhet
att    riksdagen   med   avslag    på
motionerna 1996/97:Kr12, 1996/97:Kr17
yrkande 3, 1996/97:Kr23, 1996/97:Kr25
yrkande  1, 1996/97:Kr240  yrkande  1
och  1996/97:Kr260 yrkande 2 i  denna
del   godkänner  det  som  regeringen
förordar  om  riktlinjerna  för   ett
enhetligt utformat bidragssystem  för
regionala  och lokala teater-,  dans-
och   musikinstitutioner,   regionala
museer, länsbibliotek, länskonstnärer
samt regionala resurscentrum för film
och video,
res. 17 (c)
res. 18 (mp)
33. beträffande fördelningen  av
regionala      kulturbidrag      inom
försöksverksamheten    med     ändrad
regional ansvarsfördelning
att     riksdagen    avslår    motion
1996/97:Kr283  yrkande 10,
34.  beträffande teaterutredning
m.m.
att     riksdagen    avslår    motion
1996/97:Kr17 yrkandena 10 och 11,
res. 19 (fp, mp)
35.  beträffande fördelningen  i
landet       av      de      statliga
kulturbidragen
att riksdagen med anledning av motion
1996/97:Kr283  yrkande  3   som   sin
mening ger regeringen till känna  vad
utskottet anfört,
Litteraturen och språket (prop.
1996/97:3)
36.  beträffande utredningen  om
boken och kulturtidskriften
att   riksdagen   avslår   motionerna
1996/97:Kr4    yrkande     19     och
1996/97:Kr17 yrkande 7,
res. 20 (mp)
37.  beträffande frågor  rörande
kulturtidskrifter
att   riksdagen   avslår   motionerna
1996/97:Kr216 yrkande 2 i  denna  del
och  1996/97:Kr263,
38.   beträffande   frågor    om
svenska språket
att   riksdagen   avslår   motionerna
1996/97:Kr4  yrkande  18,    1996/97:
Kr221,        1996/97:Kr252       och
1996/97:Kr260 yrkande 8,
res. 21 (m)
39. beträffande frågan om avslag
på    förslaget   att    införa    en
bibliotekslag
att   riksdagen   avslår   motionerna
1996/97:Kr13  yrkande  4,    1996/97:
Kr17 yrkande 6, 1996/97:Kr207 yrkande
6 och 1996/97:Kr283 yrkande 12,
res. 22 (m, c,  fp,
kd)
40.  beträffande förslaget  till
bibliotekslag
att  riksdagen med bifall till motion
1996/97:Kr260   yrkande    7    antar
regeringens       förslag        till
bibliotekslag med den ändringen att 7
och  10  §§ erhåller i bilaga  3  som
Utskottets     förslag     betecknade
lydelse,
41.   beträffande   översyn   av
bibliotekslagen    i    vad     avser
högskolebiblioteken
att  riksdagen  som  sin  mening  ger
regeringen  till känna vad  utskottet
anfört,
42.   beträffande   översyn   av
bibliotekslagen    i    vad     avser
upprättande     av     planer     för
biblioteksverksamhet
att riksdagen med anledning av motion
1996/97:Kr20   yrkande  7   som   sin
mening ger regeringen till känna  vad
utskottet anfört,
43.  beträffande  grunderna  för
ett  nytt statligt stöd för inköp  av
litteratur     till     folk-     och
skolbiblioteken
att    riksdagen   med   avslag    på
motionerna   1996/97:Kr13 yrkande  5,
1996/97:Kr207    yrkande    7     och
1996/97:Kr260 yrkande 9 i  denna  del
godkänner vad regeringen förordat,
res. 23 (m)
44.   beträffande   stöd    till
utgivning av invandrarlitteratur
att     riksdagen    avslår    motion
1996/97:Kr216 yrkande 2 i denna del,
45.    beträffande   stöd    för
översättning  av  olika   religioners
heliga skrifter
att     riksdagen    avslår    motion
1996/97:Kr262,
46. beträffande En Bok För  Alla
AB
att  riksdagen med avslag  på  motion
1996/97:Kr260 yrkande 9 i  denna  del
godkänner  regeringens  förslag  till
ekonomiska  förpliktelser för  staten
som  följer av avtalet mellan  staten
och  En  Bok För Alla AB för perioden
1997-1999,
res. 24 (m)
Teater (prop. 1996/97:3)
47.    beträffande    nationellt
uppdrag för barn- och ungdomsteater
att    riksdagen   med   avslag    på
motionerna  1996/97:Kr4  yrkande  22,
1996/97:Kr20 yrkande 9  i  denna  del
och    1996/97:Kr257    yrkande    10
godkänner det som regeringen förordar
om  tidsbegränsat nationellt  uppdrag
till barn- och ungdomsteater,
res. 25 (v)
res. 26 (mp)
48.    beträffande   ytterligare
nationella    uppdrag    m.m.    inom
teaterområdet
att   riksdagen   avslår   motionerna
1996/97:Kr4  yrkande 24,  1996/97:Kr5
och  1996/97:Kr259 yrkande 3 i  denna
del,
res. 27 (mp)
49.    beträffande    nationellt
uppdrag inom området ungdomskultur
att   riksdagen  godkänner  det   som
regeringen  förordar om tidsbegränsat
nationellt   uppdrag   inom   området
ungdomskultur,
50.    beträffande    nationellt
uppdrag inom området barnkultur
att     riksdagen    avslår    motion
1996/97:Kr259 yrkande 3 i denna del,
51. beträffande samisk teater
att   riksdagen   avslår   motionerna
1996/97:Kr3, 1996/97:Kr4 yrkande  23,
1996/97:Kr10     och    1996/97:Kr283
yrkande 13,
res. 28 (c)
res. 29 (mp)
Dans (prop. 1996/97:3)
52.    beträffande    turnerande
dansföreställningar
att     riksdagen    avslår    motion
1996/97:Kr283  yrkande 14,
Musik (prop. 1996/97:3)
53.     beträffande     regional
musikverksamhet
att   riksdagen   avslår   motionerna
1996/97:Kr4   yrkande  25,   1996/97:
Kr11,   1996/97:Kr17   yrkande    18,
1996/97:Kr222,         1996/97:Kr227,
1996/97:Kr257 yrkandena 2 och 4, båda
i   denna   del,  1996/97:Kr266   och
1996/97:A428 yrkande 10,
res. 30 (mp)
54. beträffande inriktningen  på
Svenska rikskonserters verksamhet
att  riksdagen med avslag  på  motion
1996/97:Kr260 yrkande 1 i  denna  del
godkänner det som regeringen förordar
om     inriktningen    på     Svenska
rikskonserters verksamhet,
res. 31 (m)
55.  beträffande  jazzmusik  och
nya yngre musikformer
att     riksdagen    avslår    motion
1996/97:Kr260 yrkande 6,
res. 32 (m)
56.    beträffande    nationellt
uppdrag inom området musik
att   riksdagen  godkänner  det   som
regeringen  förordar om tidsbegränsat
uppdrag inom området musik,
57.                    beträffande
folkmusikinstitut               och
nationalinstrument
att   riksdagen   avslår   motionerna
1996/97:Kr2, 1996/97:Kr223,  1996/97:
Kr242 och 1996/97:Kr268,
res. 33 (c)
58.    beträffande    nationellt
uppdrag    inom   området   symfonisk
musik
att     riksdagen    avslår    motion
1996/97:Kr22 yrkande 2,
59.    beträffande    nationellt
uppdrag inom området blåsmusik
att     riksdagen    avslår    motion
1996/97:Kr17 yrkande 13,
60.                    beträffande
nationalorkester
att   riksdagen  med   anledning   av
motionerna  1996/97:Kr13  yrkande  8,
1996/97:Kr14        yrkande        2,
1996/97:Kr204,   1996/97:Kr213    och
1996/97:Kr258  yrkande  3   som   sin
mening ger regeringen till känna  vad
utskottet anfört,
Film (prop. 1996/97:3)
61.  beträffande  bevarande   av
biografer
att     riksdagen    avslår    motion
1996/97:Kr13        yrkande        9,
1996/97:Kr258    yrkande    10    och
1996/97:Kr283   yrkande  19  i  denna
del,
62.  beträffande resurserna  för
distribution av filmer
att     riksdagen    avslår    motion
1996/97:Kr283   yrkande  19  i  denna
del,
63. beträffande stöd för visning
av 16 mm-film
att  riksdagen med bifall till motion
1996/97:Kr283  yrkande  20  som   sin
mening ger regeringen till känna  vad
utskottet anfört,
64. beträffande utformningen  av
stödet till filmproduktion
att   riksdagen   avslår   motionerna
1996/97:Kr13    yrkande    10     och
1996/97:Kr258 yrkande 11,
65. beträffande inrättande av en
film- och TV-fond
att   riksdagen   avslår   motionerna
1996/97:Kr254    och    1996/97:Kr283
yrkande 23,
66.  beträffande  inrättande  av
ett     bidrag     till     regionala
resurscentrum för film och video
att  riksdagen med avslag  på  motion
1996/97:Kr283  yrkandena  21  och  22
godkänner vad regeringen förordat,
67.   beträffande  tidsbegränsat
nationellt uppdrag till regional  och
lokal  filmverksamhet med  tyngdpunkt
på barn och ungdom
att     riksdagen    godkänner    vad
regeringen förordat,
Arkitektur och formgivning (prop.
1996/97:3)
68.  beträffande  uttalande   om
handlingsprogram för  arkitektur  och
formgivning m.m.
att   riksdagen   avslår   motionerna
1996/97:Kr13    yrkande    11     och
1996/97:Bo534 yrkandena 1 och 4,
69.   beträffande   plan-    och
bygglagen (1987:10)
att     riksdagen    avslår    motion
1996/97:Kr4 yrkande 29,
res. 34 (mp)
70.  beträffande Smålands  arena
för konst och form i Norden
att     riksdagen    avslår    motion
1996/97:Kr8,
Bild- och formkonst (prop. 1996/97:3)
71.  beträffande vidgad  uppgift
för Statens konstråd
att  riksdagen med avslag  på  motion
1996/97:Kr260 yrkande 10 i denna  del
godkänner det som regeringen förordar
om  en  vidgad  uppgift  för  Statens
konstråd,
res. 35 (m)
72. beträffande decentralisering
av Statens konstråds inköp
att     riksdagen    avslår    motion
1996/97:Kr230,
73.   beträffande  enprocentsmål
för     utsmyckning    av    statligt
byggande
att     riksdagen    avslår    motion
1996/97:Kr4 yrkande 30,
res. 36 (v, mp)
74.   beträffande  enprocentsmål
för    utsmyckning    vid    statliga
infrastruktursatsningar
att     riksdagen    avslår    motion
1996/97:Kr283  yrkande 27,
res. 37 (c, v, mp)
75.   beträffande  Nämnden   för
utställningar av nutida svensk  konst
i utlandet
att   riksdagen  godkänner  det   som
regeringen anfört om att Nämnden  för
utställningar av nutida svensk  konst
i  utlandet  skall  upphöra  och  att
uppgifterna skall övertas av  Statens
konstmuseer, Moderna museet,
76.    beträffande    nationellt
uppdrag inom området samtidskonst
att   riksdagen  godkänner  det   som
regeringen  förordar om tidsbegränsat
nationellt   uppdrag   inom   området
samtidskonst,
Kulturarvet (prop. 1996/97:3)
77.   beträffande   stöd    till
länshembygdskonsulter
att   riksdagen   avslår   motionerna
1996/97:Kr208 och 1996/97:Kr264,
78.   beträffande  SESAM-projekt
för foto och film
att   riksdagen   avslår   motionerna
1996/97:Kr210    och    1996/97:Kr283
yrkande 18,
79. beträffande den bildvårdande
verksamheten i Ulriksfors
att   riksdagen   avslår   motionerna
1996/97:Kr233 och   1996/97:Kr273,
80.  beträffande  strukturen  på
museiområdet
att     riksdagen    avslår    motion
1996/97:Kr17  yrkande 20,
81.   beträffande   frågan    om
Röhsska   museet   skall    få    ett
nätverksansvar       för       nutida
konsthantverk och formgivning, m.m.
att  riksdagen med avslag  på  motion
1996/97:Kr253      godkänner      vad
regeringen förordat,
82.        beträffande       ett
tidsbegränsat nationellt uppdrag inom
museiområdet
att  riksdagen med avslag  på  motion
1996/97:Kr260 yrkande 3 i  denna  del
godkänner vad regeringen förordat,
res. 38 (m)
83.  beträffande  skiljande   av
Statens   historiska   museer    från
Riksantikvarieämbetet och  inrättande
som en egen ny myndighet
att     riksdagen    godkänner    vad
regeringen förordat,
84.  beträffande  sammanläggning
av   Marinmuseum  i  Karlskrona   med
Statens sjöhistoriska museer
att   riksdagen   med   bifall   till
regeringens förslag och med anledning
av    motionerna   1996/97:Kr19   och
1996/97:Kr283  yrkande  39  som   sin
mening ger regeringen till känna  vad
utskottet anfört,
85.                    beträffande
ansvarsfördelning  m.m.  inom   det
maritima museiområdet
att     riksdagen    avslår    motion
1996/97:Kr212 yrkandena 1 och 2,
86.     beträffande     statligt
övertagande  av huvudmannaskapet  för
Etnografiska  museet i  Göteborg  och
inrättande  av en samlad  etnografisk
museimyndighet förlagd till  Göteborg
innefattande  även Folkens  museum  -
etnografiska,   Medelhavsmuseet   och
Östasiatiska museet
att    riksdagen   med   avslag    på
motionerna  1996/97:Kr13 yrkande 12 i
denna del,  1996/97:Kr258 yrkande 8 i
denna del och  1996/97:Kr283  yrkande
36 godkänner vad regeringen förordat,
res. 39 (m, c, fp)
res. 40 (mp)
res. 41 (kd)
87.  beträffande uppdrag för  en
organisationskommitté   och    därmed
sammanhängande frågor
att   riksdagen  med   anledning   av
motionerna 1996/97:Kr13 yrkande 12  i
denna  del, 1996/97:Kr17 yrkande  19,
1996/97:Kr20 yrkande 12, 1996/97:Kr21
yrkande 1, 1996/97:Kr207 yrkande  11,
1996/97:Kr212       yrkande        3,
1996/97:Kr217,         1996/97:Kr243,
1996/97:Kr258 yrkande 8 i denna  del,
1996/97:Kr278, 1996/97:Kr283  yrkande
35,  1996/97: A429 yrkande 8 samt med
avslag   på   motionerna  1996/97:Kr4
yrkande  31, 1996/97:Kr21 yrkande  2,
1996/97:Kr257 yrkande 9 och  1996/97:
Kr283  yrkandena 37 och  38  som  sin
mening ger regeringen till känna  vad
utskottet anfört,
res. 42 (m, c,  fp,
kd)
res. 43 (mp)
88. beträffande inrättande av en
ny  myndighet som tar över Stiftelsen
Riksutställningars verksamhet
att     riksdagen    godkänner    vad
regeringen förordat,
89.  beträffande  utvidgning  av
regeringens allmänna bemyndigande att
lämna utställningsgarantier
att  riksdagen med avslag  på  motion
1996/97:Kr260 yrkande 14  medger  att
det  allmänna bemyndigande att  lämna
utställningsgarantier  som  riksdagen
tidigare   har  meddelat   regeringen
utvidgas  i  enlighet med regeringens
förslag,
90.  beträffande  inrättande  av
ett kvinnomuseum
att   riksdagen   avslår   motionerna
1996/97:Kr4  yrkande  36,    1996/97:
Kr20   yrkande   11,    1996/97:Kr257
yrkande 7 och  1996/97:Kr277,
res. 44 (v, mp)
91.  beträffande  inrättande  av
ett filmmuseum
att   riksdagen   avslår   motionerna
1996/97:Kr4    yrkande     37     och
1996/97:Kr257 yrkande 8,
res. 45 (mp)
92. beträffande ett polarcentrum
i Gränna
att     riksdagen    avslår    motion
1996/97:Kr7,
93.    beträffande   de   lokala
museernas situation
att   riksdagen   avslår   motionerna
1996/97:Kr13    yrkande    13     och
1996/97:Kr258 yrkande 9,
94.                    beträffande
friluftsmuseernas        nationella
uppdrag
att     riksdagen    avslår    motion
1996/97:Kr274,
95.   beträffande   översyn   av
arkivväsendet
att     riksdagen    avslår    motion
1996/97:Kr20  yrkande 13,
res. 46 (v)
96.   beträffande   översyn   av
pliktexemplarslagen (1993:1392)
att     riksdagen    avslår    motion
1996/97:Kr255,
97.   beträffande   förhållandet
mellan länsmuseer och länsstyrelser
att   riksdagen   avslår   motionerna
1996/97:Kr25  yrkande   2,   1996/97:
Kr240   yrkande   2,    1996/97:Kr260
yrkande    15    och    1996/97:Kr283
yrkande 33,
98.  beträffande  renodling   av
Riksantikvarieämbetets
myndighetsansvar
att   riksdagen   avslår   motionerna
1996/97:Kr17 yrkande 21 i  denna  del
och  1996/97:Kr207 yrkande 9,
res. 47 (m, fp)
99.   beträffande   arkeologiska
utgrävningar
att     riksdagen    avslår    motion
1996/97:Kr17 yrkande 21 i denna del,
100.  beträffande utformning  av
kulturmiljövården              enligt
subsidiaritetsprincipen
att   riksdagen   avslår   motionerna
1996/97:Kr13    yrkande    14     och
1996/97:Kr258 yrkande 7,
101.  beträffande bevarandet  av
unika byggnader och miljöer
att     riksdagen    avslår    motion
1996/97:Bo534 yrkande 5,
102.                   beträffande
Riksantikvarieämbetets
fornminnesinventering
att   riksdagen   avslår   motionerna
1996/97:Kr24,    1996/97:Kr279    och
1996/97:Kr283  yrkande 32,
103.  beträffande stöd för  vård
av                  hembygdsgårdarnas
kulturbyggnader
att     riksdagen    avslår    motion
1996/97:Kr209,
Vissa övergripande frågor (prop.
1996/97:3)
104. beträffande kulturpolitiken
inom Europeiska unionen
att     riksdagen    avslår    motion
1996/97:Kr4 yrkande 4,
res. 48 (mp)
105.       beträffande       ett
världskulturhus i Stockholm
att     riksdagen    avslår    motion
1996/97:Kr283  yrkande 7,
106.  beträffande  åtgärder  för
att främja mångkultur m.m.
att   riksdagen   avslår   motionerna
1996/97:Kr20 yrkande 5, 1996/97:Kr216
yrkande    1,    1996/97:Kr246    och
1996/97:Sf625 yrkande 12,
res. 49 (v)
107.   beträffande   utvärdering
från     kulturell    synpunkt     av
ädelreformen, m.m.
att   riksdagen   avslår   motionerna
1996/97:Kr216    yrkande    3     och
1996/97:Kr283  yrkande  29,
Kulturåret 1998 (prop. 1996/97:3)
108. beträffande inriktningen av
verksamheten  m.m.  under  Kulturåret
1998
att   riksdagen   avslår   motionerna
1996/97:Kr4 yrkande 5, 1996/97: Kr207
yrkande  2 och  1996/97:Kr219 yrkande
2,
res. 50 (m)
res. 51 (c)
109.     beträffande     Svenska
musikfestivaler
att     riksdagen    avslår    motion
1996/97:Kr224,
Medelsanvisning för 1997 (prop.
1996/97:1)
110.  beträffande  anvisande  av
medel  under utgiftsområde 17 Kultur,
medier,  trossamfund och fritid  samt
vissa  till budgeten för 1997 hörande
frågor
att  riksdagen med bifall till motion
1996/97:Kr251  och med  anledning  av
regeringens  förslag samt  motionerna
1996/97:Kr4  yrkande 26, 1996/97:Kr17
yrkande       15,      1996/97:Kr225,
1996/97:Kr232,     1996/97:     Kr257
yrkandena  1 och 4 samt 1996/97:Kr283
yrkande 28
dels  antar regeringens förslag  till
lag om ändring i lagen (1990:886)  om
granskning och kontroll av filmer och
videogram,
dels   för  budgetåret  1997  anvisar
medel  under utgiftsområde 17 Kultur,
medier,  trossamfund  och  fritid   i
enlighet  med  utskottets  förslag  i
bilaga 5,
dels  beslutar  i  enlighet  med  vad
utskottet föreslår i bilaga 6,
dels   avslår  i  bilaga  7  upptagna
motionsyrkanden.
res. 52 (mp)
Stockholm den 3 december 1996
På kulturutskottets vägnar
Åke Gustavsson
I  beslutet har deltagit: Åke Gustavsson
(s),   Elisabeth  Fleetwood  (m),  Berit
Oscarsson (s), Anders Nilsson  (s),  Leo
Persson  (s), Lennart Fridén (m),  Björn
Kaaling  (s),  Marianne  Andersson  (c),
Monica  Widnemark (s), Jan Backman  (m),
Carl-Johan  Wilson (fp), Agneta  Ringman
(s), Charlotta L Bjälkebring (v), Annika
Nilsson  (s),  Ewa Larsson  (mp),  Fanny
Rizell (kd) och Elizabeth Nyström (m).

Reservationer

1. Kulturens egenvärde och kulturen som
lokaliseringsfaktor (mom.1)
Elisabeth Fleetwood (m), Lennart  Fridén
(m),   Jan  Backman  (m)  och  Elizabeth
Nyström (m) anser
dels  att den del av utskottets yttrande
under  rubriken 2.2 Kulturens  egenvärde
och kulturen som lokaliseringsfaktor som
börjar  med  Utskottet kan   och  slutar
med    kulturpolitiken ytterligare  bort
ha följande lydelse:
Utskottet    har   i   det   föregående
framhållit   att   kulturen   har    ett
egenvärde. Utskottet vill i enlighet med
vad   som  anförs  i  motion  Kr207  (m)
understryka  att  det är  fråga  om  ett
värde i relation till enskilda mottagare
som   kommer  till  uttryck  genom   den
enskildes  val  av  aktivitet.  Att  med
skattemedel söka styra medborgarnas  val
mot olika former av kulturverksamhet  är
att  underskatta den enskilda människans
förmåga    till   val   liksom    hennes
värderingar.    Det   är    i    stället
kulturutbudets innehåll och kvalitet som
bör   få  vara  utslagsgivande  för  den
enskildes val av kulturaktiviteter.
Vad  utskottet  sålunda  anfört  med
anledning av motion Kr207 (m) yrkande  1
bör   riksdagen   som  sin   mening   ge
regeringen till känna.
Utskottets    överväganden    i     det
föregående    tillgodoser     i     viss
utsträckning motion Kr4 (mp) yrkande  1.
Det  finns  inte anledning för riksdagen
att  -  utöver  vad som  anförts  i  det
föregående  -  göra något uttalande  med
anledning  av  de  övriga  här  aktuella
motionsyrkandena,  nämligen   motionerna
Kr219  (c)  yrkande  1  och  Kr283   (c)
yrkande 11. Yrkandena avstyrks således.
dels  att utskottets hemställan under  1
bort ha följande lydelse:
1.  beträffande kulturens  egenvärde
och kulturen som lokaliseringsfaktor
att  riksdagen med bifall till motion
1996/97:Kr207  yrkande  1   och   med
anledning   av   motion   1996/97:Kr4
yrkande   1   samt  med   avslag   på
motionerna  1996/97:Kr219  yrkande  1
och  1996/97:Kr283 yrkande 11 som sin
mening ger regeringen till känna  vad
utskottet anfört,
2. Frågan om avslag på av regeringen
föreslagna nationella kulturpolitiska
mål, m.m. (mom. 2)
Elisabeth Fleetwood (m), Lennart  Fridén
(m),   Jan  Backman  (m)  och  Elizabeth
Nyström (m) anser
dels  att den del av utskottets yttrande
under  rubriken 2.3 Kulturpolitiska  mål
som  börjar  med   Utskottet  vill   och
slutar  med   avstyrks därför   bort  ha
följande lydelse:
Förslaget att det liksom hittills i ett
kulturpolitiskt  mål  skall  anges   att
kommersialismens   negativa   verkningar
skall bekämpas har som utgångspunkt  att
kulturen ses som ett redskap för att  nå
andra mål. Mot bakgrund bl.a. av den syn
på kulturens egenvärde som utskottet har
och  som redovisats i det föregående kan
utskottet inte godta ett kulturpolitiskt
mål   som   bygger  på  detta   synsätt.
Utskottet vill vidare framhålla att  det
kan  få långtgående konsekvenser  att  i
yttrandefrihetsmålet     utlova      att
kulturpolitiken  skall  ge  alla  reella
möjligheter         att          använda
yttrandefriheten. Även i övrigt ansluter
sig   utskottet   till   de   skäl   för
motionsyrkandet    som    redovisas    i
motionen.
Med  hänvisning  till det  anförda  och
till  vad som i övrigt anförts i  motion
Kr207 (m) yrkande 3 anser utskottet  att
riksdagen med bifall till detta  yrkande
och  med  avslag på regeringens  förslag
till   nationella  kulturpolitiska   mål
begär  att  regeringen lägger  fram  ett
nytt förslag till sådana mål.
dels  att utskottets hemställan under  2
bort ha följande lydelse:
2.  beträffande frågan om avslag  på
av  regeringen föreslagna  nationella
kulturpolitiska mål, m.m.
att  riksdagen med bifall till motion
1996/97:Kr207  yrkande  3   och   med
avslag på regeringens förslag som sin
mening ger regeringen till känna  vad
utskottet anfört,
3. Nationella kulturpolitiska mål
(mom. 3)
Ewa Larsson (mp) anser
dels  att  den del av utskottets yttrande
under  rubriken 2.3. Kulturpolitiska  mål
som  börjar med  Utskottet ansluter   och
slutar med  negativa verkningar  bort  ha
följande lydelse:
Utskottet ansluter sig härtill och även
i  övrigt  till  vad som anförs  om  ett
tredje kulturpolitiskt mål, dock med den
utvidgning  och  den  modifikation   som
framgår  av  utskottets  formulering  av
målet.
I  fråga  om den av utskottet förordade
utvidgningen  vill  utskottet  framhålla
följande.     Utskottet    anser     att
kulturkreatörer spelar en avgörande roll
i    samhällsbyggandet.   I   utskottets
visionära      samhällsbild      främjar
kulturpolitiken  även   ett   personligt
ansvarstagande  för naturens  helhet  så
att   ett   ekologiskt  medvetande   kan
uppnås.  Utskottet anser därför att  det
tredje    kulturpolitiska   målet    bör
utvidgas till att omfatta en långsiktigt
hållbar  livsstil som utvecklar förmågan
att   hantera   sitt  liv  med   minskat
beroende   av  myndigheter   och   snävt
marknadstänkande.
Det tredje kulturpolitiska målet  bör
ha    följande   lydelse:   att   främja
kulturell      mångfald,     konstnärlig
förnyelse  och  kvalitet  och  därigenom
motverka    kommersialismens    negativa
verkningar   samt   att   visa   på   en
långsiktigt hållbar livsstil med minskat
beroende   av  myndigheter   och   snävt
marknadstänkande.
dels  att  den del av utskottets yttrande
under  samma rubrik som börjar  med   Som
en  och slutar med  inom landet  bort  ha
följande lydelse:
Som  en  följd av det anförda  föreslår
utskottet  - med bifall till motion  Kr4
(mp)  yrkande  2 samt med  anledning  av
regeringens förslag och motionerna  Kr17
(fp) yrkande 1 och Kr283 (c) yrkande 2 -
följande kulturpolitiska mål:
Målen för kulturpolitiken skall vara:
1.  att värna yttrandefriheten och skapa
reella  förutsättningar  för  alla  att
använda den,
2.  att verka för att alla får möjlighet
till delaktighet i kulturlivet och till
kulturupplevelser samt till eget
skapande,
3.  att främja kulturell mångfald,
konstnärlig förnyelse och kvalitet och
därigenom motverka kommersialismens
negativa verkningar samt att visa på en
långsiktigt hållbar livsstil med minskat
beroende av myndigheter och snävt
marknadstänkande,
4.  att ge kulturen förutsättningar att
vara en dynamisk, utmanande och obunden
kraft i samhället,
5.  att bevara och bruka kulturarvet,
6.  att främja bildningssträvanden,
7.  att främja internationellt
kulturutbyte och möten mellan olika
kulturer inom landet.
dels  att utskottets hemställan  under  3
bort ha följande lydelse:
3.       beträffande      nationella
kulturpolitiska mål
att  riksdagen med bifall till motion
1996/97:Kr4  yrkande   2   samt   med
anledning av regeringens förslag  och
motionerna 1996/97:Kr17 yrkande 1 och
1996/97:Kr283  yrkande  2   som   sin
mening ger regeringen till känna  vad
utskottet anfört,
4. Ett nationellt kulturpolitiskt
uppdrag för 2000-talet (mom. 5)
Marianne Andersson (c) anser
dels  att  den del av utskottets yttrande
under  rubriken  2.4  Vissa  övergripande
frågor som börjar med  Utskottet är   och
slutar  med  1 avstyrks  bort ha följande
lydelse:
Genom  1974 års kulturpolitiska  beslut
blev det statliga stödet ett aktivt  och
offensivt   stöd   för  utbyggnaden   av
regionala    kulturinstitutioner     och
resulterade      i     en      kraftfull
decentralisering  av kulturinstitutioner
i  hela landet. Det finns i dag behov av
en   nationell  kulturpolitik  med   ett
tydligt uppdrag att sprida ansvaret  för
kulturen över hela landet. Med den brist
på  analys i dessa avseenden som präglar
regeringens förslag anser utskottet  att
det  finns  risk för att  de  nationella
målen för kulturpolitiken inskränks till
att    bli    mål   för   den   statliga
kulturverksamheten. Utskottet anser  att
regeringen på ett mer genomgripande sätt
än  vad  som  skett i propositionen  bör
formulera  mål  och  metoder   för   ett
offensivt   nationellt   kulturpolitiskt
uppdrag   för  2000-talet.  Ett   sådant
program  bör  enligt  utskottets  mening
bygga    på    samverkan   mellan    den
nationella, regionala och lokala  nivån.
Uppdraget  bör  på ett tydligt  sätt  ge
stöd    för    den   fria   konstnärliga
utövningen och aktivt utveckla  formerna
för  att  ge  människor  i  hela  landet
möjlighet     att     ta     del      av
kulturverksamheten. Vad utskottet anfört
med anledning av motionens yrkande 1 bör
riksdagen  som sin mening ge  regeringen
till känna.
dels  att utskottets hemställan under  5
bort ha följande lydelse:
5.    beträffande   ett   nationellt
kulturpolitiskt  uppdrag  för   2000-
talet
att riksdagen med anledning av motion
1996/97:Kr283  yrkande  1   som   sin
mening ger regeringen till känna  vad
utskottet anfört,
5. Statens ansvar för kulturpolitiken
(mom. 7)
Elisabeth Fleetwood (m), Lennart  Fridén
(m),   Jan  Backman  (m)  och  Elizabeth
Nyström (m) anser
dels  att den del av utskottets yttrande
under  rubriken  2.4 Vissa  övergripande
frågor  som börjar med  Utskottet  anser
att   och  slutar  med  motions-yrkandet
avstyrks  bort ha följande lydelse:
Utskottet  delar  den  uppfattning  som
kommer  till uttryck i motion Kr207  (m)
om  statens  ansvar för kulturpolitiken.
Som  framhålls i motionen har staten ett
särskilt   ansvar  för  det   nationella
kulturarvet,  något  som   innebär   att
staten   har   ansvaret   för   en   rad
institutioner, nationalscener, arkiv och
vissa   museer.  Ansvaret   för   övriga
teatrar bör helt ligga på regional nivå.
Som   framgår  av  andra  yrkanden  från
Moderata     samlingspartiet,      vilka
behandlas   i  ett  senare   avsnitt   i
betänkandet, finns det skäl att klara ut
ansvarsfrågor på museiområdet.
Vad   utskottet  sålunda   anfört   med
anledning av motion Kr207 (m) yrkande 10
bör   riksdagen   som  sin   mening   ge
regeringen till känna.
dels  att utskottets hemställan under  7
bort ha följande lydelse:
7.  beträffande statens  ansvar  för
kulturpolitiken
att  riksdagen med bifall till motion
1996/97:Kr207  yrkande  10  som   sin
mening ger regeringen till känna  vad
utskottet anfört,
6. Kulturpolitiska tendenser (mom. 8)
Charlotta L Bjälkebring (v) anser
dels  att  den del av utskottets yttrande
under  rubriken  2.4  Vissa  övergripande
frågor  som börjar med  Utskottet  anser 
och slutar med  avstyrks motionsyrkandet 
bort ha följande lydelse:
Som  utförligt redovisas i motion  Kr20
(v)   finns   det  en  rad   brister   i
propositionen.    Det    finns     bl.a.
kulturområden och grupper vars situation
är  ofullständigt belysta eller som  har
försummats.  Det  finns  en  tendens   i
propositionen  att återgå  till  att  se
kulturpolitiken     mer      som      en
distributionsfråga än som  en  fråga  om
att skapa aktiviteter. Kulturens plats i
skolan berörs nästan inte alls. Insatser
för  att  invandrarkulturen skall  kunna
integreras  i och befrukta  den  svenska
kulturen  är för få. Frågan om kulturens
murar    mot    korttidsutbildade    och
låginkomstgrupperna och  deras  barn  är
dåligt    utvecklad   i   propositionen.
Brister  finns då det gäller förslag  om
kultur i arbetslivet. Med hänsyn till de
tunga  besparingskrav  som  finns   inom
kommunsektorn        riskerar         de
kulturpolitiska  målen att  haverera  på
vardagsplanet.   Samtidigt    innehåller
propositionen   förslag   som   vi   ser
positivt på. Regeringen tar ett starkare
grepp  för att se till att de mål  följs
som      ställs     upp      för      de
bidragsfinansierade institutionerna  och
verksamheterna. Utskottet har inte några
principiella invändningar mot att anslag
omfördelas   om  uppställda   mål   inte
uppfylls.
I  enlighet med det anförda tillstyrker
utskottet  motion Kr20  (v)  yrkande  1.
Riksdagen  bör således med  bifall  till
motionen  i denna del som sin mening  ge
regeringen  till  känna  vad   utskottet
anfört.
dels  att utskottets hemställan under  8
bort ha följande lydelse:
8.    beträffande    kulturpolitiska
tendenser
att  riksdagen med bifall till motion
1996/97:Kr20 yrkande 1 som sin mening
ger   regeringen   till   känna   vad
utskottet anfört,
7. Det ekonomiska stödet till kulturen
(mom. 9)
Ewa Larsson (mp) anser
dels  att  den del av utskottets yttrande
under rubriken 2.5 Kultur och ekonomi som
börjar  med   Utskottet vill  och  slutar
med   utskottet motionsyrkandet  bort  ha
följande lydelse:
Med  anledning av motion Kr4 (mp)  vill
utskottet  erinra om kulturens avgörande
betydelse    för   mänsklig    tillväxt,
kulturen  som vår inre odling.  Sedda  i
förhållande  till den totala  nationella
budgeten  är  kostnaderna  för  kulturen
ringa.   I   kulturpropositionen   utgår
regeringen  emellertid  från  ett   s.k.
nollsummespel, vilket enligt  utskottets
mening inte är acceptabelt. Som anförs i
motionens  yrkande  9  bör  stödet  till
kulturen   i  stället  ökas  successivt.
Detta  bör  riksdagen som sin mening  ge
regeringen till känna.
dels  att utskottets hemställan under  9
bort ha följande lydelse:
9. beträffande det ekonomiska stödet
till kulturen
att  riksdagen med bifall till motion
1996/97:Kr4 yrkande 9 som sin  mening
ger   regeringen   till   känna   vad
utskottet anfört,
8. En s.k. dubbleringsfond på
kulturområdet (mom. 11)
Elisabeth Fleetwood (m), Lennart  Fridén
(m),   Jan  Backman  (m)  och  Elizabeth
Nyström (m) anser
dels  att  den del av utskottets yttrande
under rubriken 2.5 Kultur och ekonomi som
börjar  med  Utskottet anser  och  slutar
med   motion  Kr207)   bort  ha  följande
lydelse:
Utskottet      delar      motionärernas
uppfattning  om  värdet   av   en   s.k.
dubbleringsfond. En utförlig redovisning
har   lämnats   i  det  föregående   för
motionsförslaget.    Utskottet     anser
således att riksdagen skall besluta  att
en  dubbleringsfond  skall  inrättas  på
kulturområdet.    Således    tillstyrker
utskottet yrkande 13 i motion Kr207 (m).
dels att utskottets hemställan under  11
bort ha följande lydelse:
11.      beträffande     en     s.k.
dubbleringsfond på kulturområdet
att  riksdagen med bifall till motion
1996/97:Kr207  yrkande  13  som   sin
mening ger regeringen till känna  vad
utskottet anfört.
9. Stiftelsen Framtidens kultur
(mom. 12)
Elisabeth Fleetwood (m), Lennart  Fridén
(m),  Jan Backman (m), Carl-Johan Wilson
(fp) och Elizabeth Nyström (m) anser
dels  att  den del av utskottets yttrande
under rubriken 2.5 Kultur och ekonomi som
börjar  med   Kulturutskottet  vill   och
slutar  med   avstyrks således   bort  ha
följande lydelse:
Stiftelsen  Framtidens  kultur  är   en
självständig  juridisk person.  Den  har
att i enlighet med sitt syfte främja ett
vitalt  kulturliv såväl  i  Sverige  som
helhet som på enskilda orter. Stiftelsen
redovisar  i  sin första  årsberättelse,
för  tiden  den  1 augusti  1994-den  31
december  1995, bl.a. att  en  väsentlig
del  av  Stiftelsens arbete inriktas  på
kvalitetssäkring  och  att   de   flesta
bidragsansökningar  sakkunnigprövas   av
minst  två instanser. Vid denna prövning
medverkar    sektorsmyndigheterna     på
kulturområdet,    Statens     kulturråd,
Riksarkivet och Riksantikvarieämbetet.
Det   är  självfallet  värdefullt   att
Stiftelsen noggrant bereder sina ärenden
och  därvid utnyttjar den sakkunskap som
finns    bl.a.   på   myndighetsområdet.
Utskottet anser samtidigt att det  finns
en  risk  för  att  det  standardmässiga
förfarande   som   nu   tillämpas    vid
ärendeberedningen  på  längre  sikt  kan
vara  ägnat  att reellt  -  om  än  icke
formellt    -    begränsa    Stiftelsens
självständighet. Det kan nämligen bli en
press   på   Stiftelsen  att  tillgodose
sådana   bidragsbehov  som   de   nämnda
myndigheterna  inte kan  leva  upp  till
inom ramen för egna resurser. Om så blir
fallet,  tillgodoses inte det syfte  som
låg   bakom  tillkomsten  av  Stiftelsen
Framtidens kultur. Intresset av att  det
finns   många  organ  som  självständigt
fördelar  medel  på kulturområdet  måste
understrykas.  De  nämnda  myndigheterna
måste  därför  uppmärksammas  på  de  av
utskottet  redovisade synpunkterna.  Vad
utskottet  sålunda anfört bör  riksdagen
med   anledning  av  motion  Kr17   (fp)
yrkande  2  som sin mening ge regeringen
till känna.
dels att utskottets hemställan under  12
bort ha följande lydelse:
12.      beträffande      Stiftelsen
Framtidens kultur
att riksdagen med anledning av motion
1996/97:Kr17 yrkande 2 som sin mening
ger   regeringen   till   känna   vad
utskottet anfört,
10. Kultursponsring (mom. 13)
Ewa Larsson (mp) anser
dels  att  den del av utskottets yttrande
under rubriken 2.5 Kultur och ekonomi som
börjar med  Sponsring är  och slutar  med
SMotionsyrkandet   avstyrks    bort    ha
följande lydelse:
Eftersom   en  stor  del   av   svenskt
kulturliv  numera  får  förlita  sig  på
sponsring ställer sig utskottet positivt
till  att  det införs moraliska,  etiska
och   estetiska  generella  regler   för
kultursponsring.  Dagens  sponsorsregler
är  anpassade  till de förhållanden  som
råder  vid idrottssponsring. Enligt  vad
utskottet  erfarit väljer dock  alltfler
företag kulturen som reklammarknad,  och
kulturlivet  är i stort behov  av  dessa
intäkter. Som anförs i motion  Kr4  (mp)
måste     reglerna    för     exponering
förtydligas;  en  teaterscen  kan   inte
likställas   med   en  hockeyrink.   Vad
utskottet   anfört  med   anledning   av
motionens  yrkande 11 bör riksdagen  som
sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under  13
bort ha följande lydelse:
13. beträffande kultursponsring
att riksdagen med anledning av motion
1996/97:Kr4 yrkande 11 som sin mening
ger   regeringen   till   känna   vad
utskottet anfört,
11. Biljettpriserna (mom. 14)
Ewa Larsson (mp) anser
dels  att  den del av utskottets yttrande
under rubriken 2.5 Kultur och ekonomi som
börjar  med   Med hänsyn  och slutar  med
 Yrkandet  avstyrks   bort  ha   följande
lydelse:
Som  anförs i motion Kr4 (mp) är  höjda
biljettpriser         inte         något
tillfredsställande   sätt    att    lösa
kulturinstitutionernas ekonomiskt  svåra
situation.   Enligt  utskottets   mening
skall  den kulturverksamhet som erhåller
offentligt stöd också erbjuda sin publik
biljetter till rimliga och låga  priser.
Vad   utskottet   sålunda   anfört   bör
riksdagen med anledning av yrkande 21  i
motionen  som  sin mening ge  regeringen
till känna.
dels att utskottets hemställan under  14
bort ha följande lydelse:
14. beträffande biljettpriserna
att  riksdagen med bifall till motion
1996/97:Kr4 yrkande 21 som sin mening
ger   regeringen   till   känna   vad
utskottet anfört,
12. Generellt konstnärstillägg (mom. 25)
Ewa Larsson (mp) anser
dels  att den del av utskottets yttrande
under  rubriken 3.1 Inriktningen  på  de
framtida insatserna för konstnärerna som
börjar  med   Utskottet  påminner    och
slutar med  6 avstyrks  bort ha följande
lydelse:
Utskottet anser - i likhet med vad  som
anförs i motionerna Kr4 (mp) yrkande  13
och   Kr257  (mp)  yrkande   6   -   att
kulturutövare inom film, musik samt scen-
och bildkonst bör få en bättre ekonomisk
grundtrygghet. Den kommande  utredningen
om   förhållandet  mellan  kultur-   och
arbetsmarknadspolitiken bör få i uppdrag
att      utforma      ett      generellt
konstnärstillägg  på  grundval  av   den
modell      som      studerades       av
Kulturutredningen.      Stödet       bör
finansieras  genom  att  medel  överförs
till  kulturområdet från  anslaget  till
arbetsmarknadspolitiska         åtgärder
(utgiftsområde  14).  Förslaget  bör  på
detta  sätt  inte medföra  några  större
merkostnader.  Utskottet anser  att  det
bör   vara   bättre  att  stärka   flera
konstnärers  förutsättningar  genom  ett
konstnärstillägg än att sysselsätta  ett
fåtal     i     åtgärdsprogram      inom
arbetsmarknadsområdet. Riksdagen bör med
bifall    till    de    båda    aktuella
motionsyrkandena  som  sin   mening   ge
regeringen  till  känna  vad   utskottet
anfört.
dels att utskottets hemställan under  25
bort ha följande lydelse:
25.       beträffande      generellt
konstnärstillägg
att   riksdagen   med   bifall   till
motionerna 1996/97:Kr4 yrkande 13 och
1996/97:Kr257  yrkande  6   som   sin
mening ger regeringen till känna  vad
utskottet anfört,
13. Konstnärsstöd i form av projekt och
uppdrag (mom. 26)
Fanny Rizell (kd) anser
dels  att den del av utskottets yttrande
under  rubriken 3.1 Inriktningen  på  de
framtida insatserna för konstnärerna som
börjar  med   Utskottet har  och  slutar
med    yrkande  6   bort   ha   följande
lydelse:
Utskottet  anser i likhet med  vad  som
förordas i motionerna Kr13 (kd)  yrkande
1   och   Kr258  (kd)  yrkande   6   att
konstnärernas kunnande bör tas i anspråk
i  hela samhället. En väg bör vara att i
större  utsträckning  ersätta  nuvarande
inkomststöd med utsmyckningsuppdrag  och
projekt   i  daghem,  skolor,   sjukhus,
bibliotek  m.m. Regeringen  bör  utforma
ett    sådant   system   och   förelägga
riksdagen förslag om en ändring  av  det
nuvarande   stödsystemet   i    enlighet
härmed.   Vad   utskottet   anfört   bör
riksdagen  med  bifall  till   de   båda
motionsyrkandena  som  sin   mening   ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under  26
bort ha följande lydelse:
26. beträffande konstnärsstöd i form
av projekt och uppdrag
att   riksdagen   med   bifall   till
motionerna 1996/97:Kr13 yrkande 1 och
1996/97:Kr258  yrkande  6   som   sin
mening ger regeringen till känna  vad
utskottet anfört,
14. Ändring i lagen (1992:318) om
överlämnande av förvaltningsuppgifter
inom Kulturdepartementets
verksamhetsområde samt Individuell
visningsersättning (mom. 27 och 28)
Elisabeth Fleetwood (m), Lennart  Fridén
(m), Marianne Andersson (c), Jan Backman
(m), Carl-Johan Wilson (fp), Ewa Larsson
(mp),  Fanny  Rizell (kd) och  Elizabeth
Nyström (m) anser
dels  att den del av utskottets yttrande
under  rubriken  3.2  Visningsersättning
som  börjar  med  Utskottet finner   och
slutar     med      Kulturdepartementets
verksamhetsområde   bort   ha   följande
lydelse:
Utskottet anser i enlighet med vad  som
anförs i motion Kr260 (m) yrkande 11 att
riksdagen  bör avslå förslaget  att  BUS
skall         fördela        individuell
visningsersättning. Medlen skall  enligt
utskottets  uppfattning  förvaltas   och
fördelas av en neutral instans, nämligen
Konstnärsnämnden,   och   inte   av   en
intresseorganisation. Fördelningen skall
ske   på   ett  sådant  sätt  att   alla
yrkesverksamma konstnärer som  uppfyller
rimliga  kvalitetskrav  skall  komma   i
fråga.   Regeringens   lagförslag    bör
således         avslås.         Eftersom
Konstnärsnämnden är en  myndighet  krävs
det   inte  någon  lagändring  för   att
genomföra   förslaget.   Riksdagen   bör
vidare med bifall till motion Kr260  (m)
yrkande  11 som sin mening ge regeringen
till  känna  vad  utskottet  anfört   om
individuell visningsersättning.
dels att utskottets hemställan under  27
och 28 bort ha följande lydelse:
27.   beträffande  ändring  i  lagen
(1992:318)    om   överlämnande    av
förvaltningsuppgifter            inom
Kulturdepartementets
verksamhetsområde
att  riksdagen med bifall till motion
1996/97:Kr260 yrkande 11 i denna  del
avslår  regeringens förslag till  lag
om  ändring  i  lagen  (1992:318)  om
överlämnande av förvaltningsuppgifter
inom             Kulturdepartementets
verksamhetsområde,
28.      beträffande     individuell
visningsersättning
att  riksdagen med bifall till motion
1996/97:Kr260 yrkande 11 i denna  del
och med avslag på regeringens förslag
som  sin  mening ger regeringen  till
känna vad utskottet anfört,
15. Förslagsrätt till styrelser
(mom. 29)
Elisabeth Fleetwood (m), Lennart  Fridén
(m), Marianne Andersson (c), Jan Backman
(m), Carl-Johan Wilson (fp), Ewa Larsson
(mp),  Fanny  Rizell (kd) och  Elizabeth
Nyström (m) anser
dels  att den del av utskottets yttrande
under  rubriken 3.5.1 Förslagsrätt  till
styrelser   som  börjar  med   Utskottet
delar  och slutar med  aktuella motions-
yrkandena  bort ha följande lydelse:
Utskottet      anser     att      vissa
organisationers    förslagsrätt     till
Konstnärsnämndens                    och
Bildkonstnärsfondens styrelser inte  bör
återinföras.  Regeringen bör  vara  helt
obunden   när   den   tillsätter   dessa
styrelser      och      kunna      hämta
styrelseledamöter både bland dem som  är
organiserade  och dem som valt  att  stå
utanför  olika organisationer.  Det  bör
inte  få  finnas minsta  tvivel  om  att
styrelserna  är  helt obundna  av  olika
intresseorganisationer i sin  verksamhet
och  att  deras ledamöter  är  tillsatta
endast    utifrån   sin   kunskap    och
kompetens.  Detta bör  inte  hindra  att
regeringen   rådgör  med  och   inhämtar
synpunkter  från  KLYS och  de  enskilda
organisationer   som  företräder   olika
konstnärskategorier      eller       att
Konstnärsnämndens                    och
Bildkonstnärsfondens    styrelser    har
överläggningar  med  organisationer  som
företräder  konstnärer.  Vad   utskottet
anfört  bör  riksdagen med  bifall  till
motionerna Kr17 (fp) yrkande 4 och Kr283
(c)  yrkandena 25 och 26 som sin  mening
ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under  29
bort ha följande lydelse:
29.  beträffande  förslagsrätt  till
styrelser
att   riksdagen   med   bifall   till
motionerna  1996/97:Kr17  yrkande   4
samt  1996/97:Kr283 yrkandena 25  och
26 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
16. Länskonstnärer (mom. 31)
Elisabeth Fleetwood (m), Lennart  Fridén
(m),   Jan  Backman  (m)  och  Elizabeth
Nyström (m) anser
dels  att den del av utskottets yttrande
under  rubriken  3.6 Länskonstnärer  som
börjar  med  Utskottet anser  och slutar
med    med   länskonstnärer    bort   ha
följande lydelse:
Utskottet  delar  den  uppfattning  som
kommer  till uttryck i motion Kr260  (m)
om   att  statens  ansvarsområde   måste
definieras    och    avgränsas.    Vissa
uppgifter  bör inte åvila staten.  Bland
de  uppgifter  som bör  ligga  inom  det
lokala  eller  regionala  ansvarsområdet
bör  vara att avgöra om det skall finnas
en  med  allmänna medel stödd verksamhet
med  länskonstnärer. Utskottet  föreslår
att  riksdagen  med bifall  till  motion
Kr260  (m) yrkande 2 i denna del  avslår
regeringens förslag om inrättande av ett
statligt   stöd   för   verksamhet   med
länskonstnärer.
dels att utskottets hemställan under  31
bort ha följande lydelse:
31. beträffande länskonstnärer
att  riksdagen med bifall till motion
1996/97:Kr260 yrkande 2 i  denna  del
och med avslag på regeringens förslag
och motion 1996/97:Kr20 yrkande 6 som
sin  mening ge regeringen till  känna
vad utskottet anfört om inrättande av
ett  statligt stöd för verksamhet med
länskonstnärer,
17. Reformerat system för stöd till
regional kulturverksamhet (mom. 32)
Marianne Andersson (c) anser
dels  att den del av utskottets yttrande
under rubriken 4.1 Reformerat system för
stöd till regional kulturverksamhet  som
börjar  med  Utskottet har i  och slutar
med  regional kulturverksamhet  bort  ha
följande lydelse:
Utskottet  anser i likhet med  vad  som
anförs  i  motionerna Kr23 (c) och  Kr25
(s)   yrkande  1  att  länsmuseerna  bör
undantas  från  det föreslagna  systemet
med   riktade   bidrag.   De   regionala
museerna  har  en mycket  mångfacetterad
verksamhet    och   hög   andel    fasta
kostnader,  varför systemet med  riktade
bidrag  skulle drabba museerna hårt.  De
skulle  bli  hårt styrda av de  statliga
bidragskriterierna. På så sätt skulle en
väsentlig      del     av      museernas
hittillsvarande    fria    medel    till
utställningar och annat publikarbete tas
bort.  De  regionala museerna samarbetar
med  och  är  beroende  av  många  olika
samarbetspartner   i    det    omgivande
samhället,  vilket minskar möjligheterna
att  arbeta  enligt av staten uppställda
krav   på  riktade  insatser.  Utskottet
tillstyrker att ett sy-stem med  riktade
bidrag   i   enlighet  med   regeringens
förslag skall tillämpas fr.o.m. år  1997
för  de  regionala och  lokala  teater-,
musik-    och   dansinstitutioner    som
omfattas  av  det  nya  bidragssystemet.
Detta innebär att de regionala museerna,
länsmusikinstitutionerna           (åren
1998-1999),     länsbiblioteken,      de
regionala resurscentrumen för  film  och
video    samt   länskonstnärerna    inte
omfattas av systemet med riktade bidrag.
dels att utskottets hemställan under  32
bort ha följande lydelse:
32.  beträffande  reformerat  system
för      stöd      till      regional
kulturverksamhet
att   riksdagen   med   bifall   till
motionerna      1996/97:Kr23      och
1996/97:Kr25 yrkande 1, med anledning
av regeringens förslag och med avslag
på      motionerna      1996/97:Kr12,
1996/97:Kr17 yrkande 3, 1996/97:Kr240
yrkande 1 och 1996/97:Kr260 yrkande 2
i   denna  del  som  sin  mening  ger
regeringen  till känna vad  utskottet
anfört   om  riktlinjerna   för   ett
enhetligt utformat bidragssystem  för
regionala  och lokala teater-,  dans-
och   musikinstitutioner,   regionala
museer, länsbibliotek, länskonstnärer
samt regionala resurscentrum för film
och video,
18. Reformerat system för stöd till
regional kulturverksamhet (mom. 32)
Ewa Larsson (mp) anser
dels  att den del av utskottets yttrande
under rubriken 4.1 Reformerat system för
stöd till regional kulturverksamhet  som
börjar  med  Utskottet har i  och slutar
med  regional kulturverksamhet  bort  ha
följande lydelse:
Utskottet  har  tagit  intryck  av   de
synpunkter      på     förslaget      om
tidsbegränsade, riktade bidrag som förts
fram  vid  uppvaktningar i utskottet  av
representanter     för      länsteatrar,
länsmuseer  och  länsmusik  samt   deras
huvudmän.  Den ekonomiskt  mycket  svåra
situationen         för          landets
kulturinstitutioner och därmed även  för
landets  kulturarbetare medför  att  den
föreslagna förändringen med viss del  av
statsbidraget avsatt till riktade bidrag
kan   riskera   att   slå   sönder   den
utveckling,  de  förändringar  och   det
samarbete som nu pågår. Utskottet  anser
därför att ändringar i bidragsstrukturen
bör   göras  först  när  det  finns  ett
ekonomiskt reformutrymme att använda för
riktade  bidrag  i stället  för  som  nu
föreslås  genom  ett sparbeting  på  det
totala   statsbidraget  till   regionala
teater-,  dans-  och  musikinstitutioner
samt    regionala   museer.    Utskottet
avstyrker därför regeringens förslag  om
förändring i grundbidragssystemet i  vad
avser   införande   av   tidsbegränsade,
riktade    bidrag   inom    ramen    för
tillgängliga  medel. Utskottet  bör  med
anledning  av motionerna Kr23 (c),  Kr25
(s)  yrkande 1 och Kr240 (m) yrkande  1,
vilka  rör länsmuseerna, som sin  mening
ge  regeringen till känna vad  utskottet
anfört  om  att  tidsbegränsade  riktade
bidrag inte bör införas.
dels att utskottets hemställan under 32
bort ha följande lydelse:
32.  beträffande  reformerat  system
för      stöd      till      regional
kulturverksamhet
att   riksdagen  med   anledning   av
regeringens  förslag  och  motionerna
1996/97:Kr23, 1996/97:Kr25 yrkande  1
och  1996/97:Kr240 yrkande 1 samt med
avslag  på  motionerna  1996/97:Kr12,
1996/97:Kr17    yrkande     3     och
1996/97:Kr260 yrkande 2 i  denna  del
som  sin  mening ger regeringen  till
känna   vad   utskottet   anfört   om
riktlinjerna   för   ett    enhetligt
utformat  bidragssystem för regionala
och   lokala   teater-,   dans-   och
musikinstitutioner, regionala museer,
länsbibliotek,  länskonstnärer   samt
regionala resurscentrum för film  och
video,
19. Teaterutredning m.m. (mom. 34)
Carl-Johan  Wilson (fp) och Ewa  Larsson
(mp) anser
dels  att den del av utskottets yttrande
under rubriken 4.1 Reformerat system för
stöd till regional kulturverksamhet  som
börjar med  Utskottet är  och slutar med
 och 11  bort ha följande lydelse:
Utskottet  anser att det  finns  starka
skäl för att låta utreda principerna för
den   långsiktiga   finansieringen    av
institutionsteatrarna,  vari  innefattas
nationalscenerna  Operan  och   Dramaten
samt de regionala och lokala teatrar som
får  statligt  stöd.  Det  fordras  ofta
flera  års  förberedelser för att  sätta
upp  en  opera eller en större pjäs.  En
konstnärlig linje måste kunna fullföljas
under   flera   år  för  att   ge   full
utdelning.   Kostnadsutvecklingen    för
teatrarna  har  varit  snabbare  än  för
andra   kulturinstitutioner.   Teatrarna
måste få komma bort från osäkerheten  om
de ekonomiska villkoren. Utskottet anser
att  en  konsekvensanalys behöver  göras
för  att  följa  upp  de  senaste  årens
ekonomiska   utveckling  för  teatrarna.
Utskottet   befarar  att  om   inte   de
nationella och regionala institutionerna
får    kompensation   för   löne-    och
kostnadsökningarna hotar  en  omfattande
arbetslöshet         för         landets
teaterskådespelare, sångare, musiker och
dansare.  Det  är nödvändigt  att  komma
fram  till ett tillfredsställande system
för  den  långsiktiga finansieringen  av
verksamheten.  I avvaktan på  resultaten
från    en   utredning   om   teatrarnas
situation  och  ekonomi  bör   det   nya
stödsystemet  inte  få  fullt  genomslag
under  följande budgetår. Riksdagen  bör
med   bifall  till  motion   Kr17   (fp)
yrkandena  10 och 11 som sin  mening  ge
regeringen  till  känna  vad   utskottet
anfört.
dels att utskottets hemställan under 34
bort ha följande lydelse:
34. beträffande teaterutredning m.m.
att  riksdagen med bifall till motion
1996/97:Kr17 yrkandena 10 och 11  som
sin  mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
20. Utredningen om boken och
kulturtidskriften (mom. 36)
Ewa Larsson (mp) anser
dels  att den del av utskottets yttrande
under  rubriken 5.1 Inriktningen  på  de
framtida  insatserna för litteratur  och
språk  som  börjar med  Utskottet  anser
att  det   och   slutar  med   utskottet
motionsyrkandena    bort   ha   följande
lydelse:
Utskottet  anser att det är  värdefullt
att  en  utredning om litteraturens  och
kulturtidskriftens situation  nu  kommer
till   stånd.  Utskottet  vill  i  detta
sammanhang  framhålla  att  det  svenska
språkområdet  är litet och  att  språket
ständigt  måste stärkas och underhållas.
Utskottet  har  därför  med   stor   oro
konstaterat att bokförsäljningen sjunkit
och  att  bibliotekens  bokanslag  under
1990-talet  minskat, ofta drastiskt.  En
satsning  på  ordet och  biblioteken  är
därför i dag ofrånkomlig.
Utskottet anser att konkurrensen mellan
olika återförsäljarkanaler måste ske  på
lika    villkor   och   att    förlagens
diskriminering   av   bokhandeln   skall
upphöra. Utredningen bör därför överväga
om fasta bokpriser skall återinföras.
Vidare  vill  utskottet erinra  om  att
Sverige  har  den  högsta  bokmomsen  av
samtliga   länder   inom   EU.    Enligt
utskottets  uppfattning bör även  frågan
om bokmoms prövas av utredningen.
I den mån - - - (= utskottet 7 rader) -
- - och avgifter.
Vad   utskottet  sålunda   anfört   bör
riksdagen  - med bifall till motion  Kr4
(mp) i motsvarande del och med anledning
av motion Kr17 (fp) i motsvarande del  -
som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under  36
bort ha följande lydelse:
36. beträffande utredningen om boken
och kulturtidskriften
att  riksdagen med bifall till motion
1996/97:Kr4  yrkande   19   och   med
anledning   av   motion  1996/97:Kr17
yrkande   7   som  sin   mening   ger
regeringen  till känna vad  utskottet
anfört,
21. Frågor om svenska språket (mom. 38)
Elisabeth Fleetwood (m), Lennart  Fridén
(m),   Jan  Backman  (m)  och  Elizabeth
Nyström (m) anser
dels  att den del av utskottets yttrande
under  rubriken 5.1 Inriktningen  på  de
framtida  insatserna för litteratur  och
språk  som börjar med  Utskottet  utgår 
och    slutar    med    Motionsyrkandena
avstyrks  bort ha följande lydelse:
Utskottet   utgår  från  att  uppdraget
kommer  att  innefatta  den  fråga   som
aktualiserats motionsvägen om  bevarande
av  å,  ä  och ö. Vidare utgår utskottet
från  att  Språknämnden  i  sitt  arbete
kommer  att  hålla  kontakt  med   andra
språkvårdande organ, medier m.fl. Enligt
utskottets  uppfattning  är  det  -  som
framhålls i motion Kr260 (m) - angeläget
att eleverna i grund- och gymnasieskolan
får  ett  väl slipat redskap för  livet,
nämligen en god språkbehandling.  Endast
den elev som behärskar det egna språket,
svenskan,  kan  på ett  godtagbart  sätt
tillägna sig andra språk.
Svenska   språknämndens   uppdrag   att
utarbeta  ett handlingsprogram  i  syfte
att  främja  svenska språket bör  därför
samordnas   med   lärarutbildning    och
läroplaner för att uppnå bästa resultat.
Vad   utskottet  sålunda   anfört   bör
riksdagen  med bifall till motion  Kr260
(m) i här aktuell del och med avslag  på
motionerna  Kr4 (mp) yrkande  18,  Kr221
(s)  och  Kr252  (v) som sin  mening  ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under  38
bort ha följande lydelse:
38.  beträffande frågor  om  svenska
språket
att  riksdagen med bifall till motion
1996/97:Kr260  yrkande  8   och   med
avslag   på   motionerna  1996/97:Kr4
yrkande    18,   1996/97:Kr221    och
1996/97:  Kr252  som sin  mening  ger
regeringen  till känna vad  utskottet
anfört,
22. Frågan om avslag på förslaget att
införa en bibliotekslag (mom. 39)
Elisabeth Fleetwood (m), Lennart  Fridén
(m), Marianne Andersson (c), Jan Backman
(m),   Carl-Johan  Wilson  (fp),   Fanny
Rizell  (kd)  och Elizabeth Nyström  (m)
anser
dels  att den del av utskottets yttrande
under            rubriken            5.2
Biblioteksverksamheten  regleras  i  lag
som  börjar med  Biblioteken utgör   och
slutar med  bör avslås  bort ha följande
lydelse:
Då  det gäller regeringens förslag  att
införa  en  bibliotekslag vill utskottet
anföra följande.
Biblioteken  utgör de mest spridda  och
därmed   också   de  viktigaste   lokala
kulturinstitutionerna     i      landet.
Bibliotekens  betydelse  för  samhället,
för  yttrandefriheten och för demokratin
är  central.  Utskottet konstaterar  att
kommunerna  har visat att de  kan  driva
bibliotek     utan     någon     central
lagstiftning.  En  lag  skulle  på   ett
onödigt  sätt  strida mot  principen  om
kommunal    självstyrelse.   Regeringens
lagförslag  anger endast  en  miniminivå
för  biblioteksverksamheten.  Det  finns
därför  en  risk för att en  lag  skulle
kunna   få  till  följd  att  kommunerna
inskränker     sina    satsningar     på
biblioteksverksamhet till den miniminivå
som lagen anger.
Utskottet vill i sammanhanget  tillägga
att  den ändring av lagen (1960:729)  om
upphovsrätt som gjordes av riksdagen för
några     år    sedan    innebär     att
upphovsmännens samtycke  krävs  för  att
biblioteken skall få hyra ut böcker till
allmänheten  (2 kap. 19 §).  Risken  för
avgiftsbeläggning av  boklån  är  därmed
försumbar.
Utskottet  föreslår  mot  den   angivna
bakgrunden att riksdagen med bifall till
motionerna  Kr13  (kd) yrkande  4,  Kr17
(fp) yrkande 6, Kr207 (m) yrkande 6  och
Kr283  (c) yrkande 12 avslår regeringens
förslag till bibliotekslag.
dels att utskottets hemställan under  39
bort ha följande lydelse:
39. beträffande frågan om avslag  på
förslaget att införa en bibliotekslag
att   riksdagen   med   bifall   till
motionerna  1996/97:Kr13  yrkande  4,
1996/97:Kr17 yrkande 6, 1996/97:Kr207
yrkande  6 och 1996/97: Kr283 yrkande
12 avslår regeringens förslag,
23. Grunderna för ett nytt statligt stöd
för inköp av litteratur till folk- och
skolbiblioteken (mom. 43)
Elisabeth Fleetwood (m), Lennart  Fridén
(m),   Jan  Backman  (m)  och  Elizabeth
Nyström (m) anser
dels  att den del av utskottets yttrande
under rubriken 5.3 Ny stödform för inköp
av    litteratur    till    folk-    och
skolbibliotek   som  börjar   med    Som
angetts   och  slutar  med   motsvarande
del  bort ha följande lydelse:
Staten  bör  inte  ta över  kommunernas
ansvar    helt   eller   delvis    genom
bidragsgivning. Regeringens förslag  att
inrätta  en  stödordning  för  inköp  av
litteratur  till folk- och skolbibliotek
skulle innebära att staten ådrog sig ett
sådant   ansvar.  Förslaget  bör  därför
avslås av riksdagen. Det anförda innebär
att   utskottet  tillstyrker  motionerna
Kr207  (m)  yrkande  7  och  Kr260   (m)
yrkande  9  i  motsvarande  del,   medan
motion Kr13 yrkande 5 avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 43
bort ha följande lydelse:
43.  beträffande grunderna  för  ett
nytt  statligt  stöd  för  inköp   av
litteratur     till     folk-     och
skolbiblioteken
att  riksdagen med bifall till motion
1996/97:Kr207    yrkande    7     och
1996/97:Kr260 yrkande 9 i  denna  del
avslår regeringens förslag och motion
1996/97:Kr13 yrkande 5,
24. En Bok För Alla AB (mom. 46)
Elisabeth Fleetwood (m), Lennart  Fridén
(m),   Jan  Backman  (m)  och  Elizabeth
Nyström (m) anser
dels  att den del av utskottets yttrande
under  rubriken 5.5 En bok för alla  som
börjar med  Enligt utskottet  och slutar
med    aktuell  del   bort  ha  följande
lydelse:
Utskottet  har  inte kunnat  finna  att
regeringens  påstående att  En  bok  för
alla  når  ut till nya läsargrupper  har
verifierats. Det torde i hög  grad  vara
välutbildade  människor  med  ekonomiskt
sinnelag   som   främst  utnyttjar   den
subventionerade  utgivningen.  Utskottet
anser   därför  att  En  bok  för  allas
utgivning   av   vuxenlitteratur   skall
upphöra.  En bok för allas utgivning  av
barnböcker bör däremot fortsätta, främst
med  tanke  på det höga kostnadsläget  i
Sverige  som  drabbar  även  böcker  för
barn.  Regeringen bör därför träffa  ett
nytt  avtal med En Bok För Alla AB,  som
innebär  att de ekonomiska förpliktelser
som  staten  ikläder sig blir  betydligt
mindre än vad regeringen föreslagit.
Vad  utskottet anfört bör riksdagen med
bifall till motion Kr260 (m) yrkande 9 i
motsvarande  del  som  sin   mening   ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under  46
bort ha följande lydelse:
46. beträffande En Bok För Alla AB
att  riksdagen med bifall till motion
1996/97:Kr260 yrkande 9 i motsvarande
del  och med anledning av regeringens
förslag som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,
25. Nationellt uppdrag för barn- och
ungdomsteater (mom. 47)
Charlotta L Bjälkebring (v) anser
dels  att den del av utskottets yttrande
under  rubriken  6.4 Nationellt  uppdrag
för  barn- och ungdomsteater som  börjar
med  Utskottet avstyrker  och slutar med
 och  ungdomsteater   bort  ha  följande
lydelse:
Utskottet   anser  att  det  nationella
uppdraget  för  barn- och  ungdomsteater
bör   utformas   i  en   dialog   mellan
Kulturrådet  och  den  institution   som
regeringen  tilldelar  uppdraget.  Detta
bör  riksdagen  med bifall  till  motion
Kr20 (v) yrkande 9  i denna del som  sin
mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under  47
bort ha följande lydelse:
47.  beträffande nationellt  uppdrag
för barn- och ungdomsteater
att  riksdagen med bifall till motion
1996/97:Kr20 yrkande 9 i  denna  del,
med  anledning av regeringens förslag
och    med   avslag   på   motionerna
1996/97:Kr4    yrkande     22     och
1996/97:Kr257  yrkande  10  godkänner
det   som   utskottet   förordar   om
tidsbegränsat nationellt uppdrag till
barn- och ungdomsteater,

26. Nationellt uppdrag för barn- och
ungdomsteater (mom. 47)
Ewa Larsson (mp) anser
dels  att den del av utskottets yttrande
under  rubriken  6.4 Nationellt  uppdrag
för  barn- och ungdomsteater som  börjar
med   Utskottet  anser  och  slutar  med
 och  ungdomsteater   bort  ha  följande
lydelse:
Utskottet  anser att det  är  angeläget
att    det   finns   ett   kontinuerligt
forsknings-  och utvecklingsarbete  runt
barn-   och   ungdomsteatern   och   att
utvecklingen av den verksamhet som finns
stöds.  Det  är  därför  nödvändigt  att
regeringen låter göra en kartläggning av
den  verksamhet som finns inom  området.
Mot   bakgrund   av  vad  kartläggningen
utvisar  och  av  uppläggningen  av  den
verksamhet  som startar  den  1  januari
1997  vid  den institution som  får  det
nationella  uppdraget  för   barn-   och
ungdomsteater bör regeringen analysera i
vad  mån  befintlig  verksamhet  behöver
kompletteras.  Regeringen  bör  därefter
återkomma  till  riksdagen  med  förslag
till  en  plan  för  hur  forskning  och
utveckling  inom barn- och ungdomsteater
kan stimuleras. Vad utskottet anfört bör
riksdagen med bifall till motionerna Kr4
(mp)  yrkande 22 och Kr257 (mp)  yrkande
10  som  sin  mening ge regeringen  till
känna.
dels att utskottets hemställan under  47
bort ha följande lydelse:
47.  beträffande nationellt  uppdrag
för barn- och ungdomsteater
att   riksdagen   med   bifall   till
motionerna 1996/97:Kr4 yrkande 22 och
1996/97:Kr257   yrkande    10,    med
anledning av regeringens förslag  och
med  avslag  på  motion  1996/97:Kr20
yrkande  9 i denna del godkänner  det
som     utskottet     förordar     om
tidsbegränsat nationellt uppdrag till
barn- och ungdomsteater,
27. Ytterligare nationella uppdrag m.m.
inom teaterområdet (mom. 48)
Ewa Larsson (mp) anser
dels  att den del av utskottets yttrande
under     rubriken    6.5    Ytterligare
nationella     uppdrag     m.m.     inom
teaterområdet som börjar med   Utskottet
anser   och slutar med  motionsyrkandena
avstyrks  bort ha följande lydelse:
Utskottet   anser  att  riksdagen   bör
bifalla motion Kr4 (mp) yrkande  24  och
besluta   att  inrätta  ett   permanent,
nationellt  uppdrag  inom  teaterområdet
avsett  för  NMD.  Utskottet  anser  det
värdefullt  med  ett nationellt  uppdrag
för NMD och att detta blir permanent  så
att   verksamheten   kan   utvecklas   i
förvissningen    om     en     ekonomisk
stabilitet.  Ett  tidsbegränsat  uppdrag
riskera  att  resultera i ett  splittrat
projekt  utan  långsiktiga effekter  och
resultat.
dels att utskottets hemställan under  48
bort ha följande lydelse:
48.      beträffande     ytterligare
nationella    uppdrag    m.m.    inom
teaterområdet
att   riksdagen   med   bifall   till
1996/97:Kr4 yrkande 24 och med avslag
på    motionerna   1996/97:Kr5    och
1996/97:Kr259 yrkande 3 i  denna  del
som  sin  mening ger regeringen  till
känna  vad  utskottet anfört  om  ett
permanent, nationellt uppdrag  avsett
för Norrlands Musik och Dansteater,
28. Samisk teater (mom. 51)
Marianne Andersson (c) anser
dels  att den del av utskottets yttrande
under  rubriken 6.12 Samisk  teater  som
börjar  med  Utskottet anser  och slutar
med    yrkande  13   bort  ha   följande
lydelse:
Utskottet anser att frågan om en samisk
teater nu har utretts och övervägt under
så lång tid att det är angeläget att den
snarast    får   en   lösning.    Enligt
utskottets   mening  bör   riksdagen   i
enlighet  med  vad som anförs  i  motion
Kr283 (c) föreläggas ett förslag i nästa
ers  budgetproposition.  Regeringen  bör
därför  ge  Sametinget  i  uppdrag   att
redovisa     resultaten     av      sitt
utredningsuppdrag  senast  den  1   juni
1997.
dels att utskottets hemställan under  51
bort ha följande lydelse:
51. beträffande samisk teater
att  riksdagen med bifall till motion
1996/97:Kr283  yrkande  13  och   med
avslag   på  motionerna  1996/97:Kr3,
1996/97:Kr4  yrkande 23, 1996/97:Kr10
som  sin  mening ger regeringen  till
känna vad utskottet anfört,
29. Samisk teater (mom. 51)
Ewa Larsson (mp) anser
dels  att den del av utskottets yttrande
under  rubriken 6.12 Samisk  teater  som
börjar  med  Utskottet anser  och slutar
med    yrkande  13   bort  ha   följande
lydelse:
Utskottet anser att det är viktigt  att
en   statligt  bekostad  samisk   teater
äntligen  kommer till stånd. Frågan  har
stötts   och   blötts   pinsamt   länge.
Riksdagen    bör   därför   fatta    ett
principbeslut  om  att  en  fast  samisk
teaterinstitution skall inrättas.  Efter
att  ha  inhämtat Sametingets synpunkter
bör     regeringen     tillsätta      en
organisationskommitté  med  uppdrag  att
komma  med  förslag  i  sådan  tid   att
regeringen   kan   förelägga   riksdagen
förslag   i   budgetpropositionen    för
budgetåret  1998.  Utskottet  anser  att
samhället  bör  bereda  väg   för   alla
samiska   kulturyttringar.  Den  samiska
filmen  bör t.ex. få direkt "öronmärkta"
pengar    ur    befintligt   filmanslag.
Regeringen   bör   förelägga   riksdagen
förslag  i nästa budgetproposition.  Vad
utskottet  här  anfört om samisk  teater
och  film bör riksdagen med bifall  till
motion  Kr4  (mp)  yrkande  23  som  sin
mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under  51
bort ha följande lydelse:
51. beträffande samisk teater
att  riksdagen med bifall till motion
1996/97:Kr4  yrkande   23   och   med
anledning  av motionerna 1996/97:Kr3,
1996/97:Kr10   och   1996/97:   Kr283
yrkande   13   som  sin  mening   ger
regeringen  till känna vad  utskottet
anfört,
30. Regional musikverksamhet (mom. 53)
Ewa Larsson (mp) anser
dels  att den del av utskottets yttrande
under      rubriken     8.3     Regional
musikverksamhet    som    börjar     med
 Utskottet  förutsätter  och slutar  med
 yrkande 10  bort ha följande lydelse:
Utskottet  förutsätter  -   -    -   (=
utskottet  12  rader)  -  -   -   övriga
regioners  förhållanden. Utskottet  vill
erinra   om   att   när   ansvaret   för
länsmusiken för sju år sedan fördes över
till  landstingen  utformades  det   nya
avtalet så att staten inte ensam  skulle
kunna övervältra det ekonomiska ansvaret
för    länsmusiken    på    landstingen.
Landstingen har enligt avtalet rätt  att
minska   sitt  bidrag  och  staten   gör
detsamma. Avtalet går att säga  upp  men
inte  att   bryta  genom att  förutsätta
att  landstingen, om staten minskar sitt
bidrag till länsmusiken, skulle stå kvar
vid  dagens bidragsnivå eller  till  och
med öka sina bidrag. Dagens mycket svåra
ekonomiska    situation   för    landets
landsting,  där sjukvården i vissa  fall
inte      kan     klaras     på      ett
tillfredsställande  sätt,   medför   att
regeringens   planer  på   ett   minskat
statligt  bidrag  till  länsmusiken  bör
anstå.  Riksdagen bör med  anledning  av
motionerna  Kr4  (mp) yrkande  25,  Kr11
(s),  Kr222 (s), Kr227 (fp), Kr257  (mp)
yrkande 4 i denna del, Kr266 (s,  m,  c,
fp, v, kd) och A428 (kd) yrkande 10 samt
med  avslag på motion Kr17 (fp)  yrkande
18  som  sin  mening ge regeringen  till
känna vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under  53
bort ha följande lydelse:
53.       beträffande       regional
musikverksamhet
att   riksdagen  med   anledning   av
motionerna  1996/97:Kr4  yrkande  25,
1996/97:Kr11,          1996/97:Kr222,
1996/97:Kr227, 1996/97:Kr257  yrkande
2   och   yrkande  4  i  denna   del,
1996/97:Kr266    och     1996/97:A428
yrkande 10 samt med avslag på  motion
1996/97:Kr17  yrkande  18   som   sin
mening ger regeringen till känna  vad
utskottet anfört,
31. Inriktningen på Svenska
rikskonserters verksamhet (mom. 54)
Elisabeth Fleetwood (m), Lennart  Fridén
(m),   Jan  Backman  (m)  och  Elizabeth
Nyström (m) anser
dels  att den del av utskottets yttrande
under rubriken 8.4 Svenska rikskonserter
som    börjar   med    Utskottet   anser
sammanfattningsvis    och   slutar   med
 avsnitt   17.2)    bort   ha   följande
lydelse:
Utskottet   anser  att   Rikskonserters
produktion   bör   minskas    och    att
fonogramutgivningen  bör  ske  på  samma
villkor    som   gäller    för    övriga
skivproducenter.   Riksdagen   bör   med
bifall  till motion Kr260 (m) yrkande  1
som  sin mening ge regeringen till känna
vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under  54
bort ha följande lydelse:
54.   beträffande  inriktningen   på
Svenska rikskonserters verksamhet
att  riksdagen med bifall till motion
1996/97:Kr260 yrkande 1 i  denna  del
och med avslag på regeringens förslag
som  sin  mening ger regeringen  till
känna vad utskottet anfört,
32. Jazzmusik och nya yngre musikformer
(mom. 55)
Elisabeth Fleetwood (m), Lennart  Fridén
(m),   Jan  Backman  (m)  och  Elizabeth
Nyström (m) anser
dels  att den del av utskottets yttrande
under  rubriken 8.5 Ett förstärkt lokalt
arrangörsled  som börjar med   Utskottet
kan  och slutar med  yrkande 6  bort  ha
följande lydelse:
Utskottet anser att jazzmusiken och nya
yngre  musikformer bör få en  chans  att
utvecklas  efter  sina  meriter  och  på
samma  villkor  som  övriga  musikformer
genom  att överenskommelser görs  mellan
anslagsgivare    och    de     regionala
musikföreträdarna.  Vad  utskottet   här
anfört  bör  riksdagen med  bifall  till
motion  Kr260  (m)  yrkande  6  som  sin
mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under  55
bort ha följande lydelse:
55.  beträffande jazzmusik  och  nya
yngre musikformer
att  riksdagen med bifall till motion
1996/97:Kr260  yrkande  6   som   sin
mening ger regeringen till känna  vad
utskottet anfört,
33. Folkmusikinstitut och
nationalinstrument (mom. 57)
Marianne Andersson (c) anser
dels  att den del av utskottets yttrande
under  rubriken  8.6 Nationellt  uppdrag
inom området musik, m.m. som börjar  med
 Mot   bakgrund   och  slutar  med   och
Kr268  bort ha följande lydelse:
Utskottet      anser      att       ett
folkmusikinstitut   bör    inrättas    i
Norduppland i enlighet med de planer som
redovisas i motion Kr268 (c, fp) yrkande
1.    Regeringen   bör    låta    utreda
förutsättningarna för hur finansieringen
av  ett sådant institut kan delas mellan
staten    och   lokala   och   regionala
intressenter och därefter återkomma till
riksdagen med ett förslag i frågan.  Vad
utskottet  här anfört bör riksdagen  med
bifall  till  motionsyrkandet  som   sin
mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under  57
bort ha följande lydelse:
57.   beträffande  folkmusikinstitut
och nationalinstrument
att  riksdagen med bifall till motion
1996/97:Kr268    yrkande    1,    med
anledning  av motionerna  1996/97:Kr2
och 1996/97:Kr242 samt med avslag  på
motionerna     1996/97:Kr223      och
1996/97:Kr268  yrkande  2   som   sin
mening ger regeringen till känna  vad
utskottet anfört,
34. Plan- och bygglagen (1987:10)
(mom. 69)
Ewa Larsson (mp) anser
dels  att den del av utskottets yttrande
under  rubriken 10.4 Åtgärder som börjar
med   Utskottet hänvisar  och slutar med
 avstyrks   därmed   bort  ha   följande
lydelse:
Utskottet  vill,  i  enlighet  med  vad
motionärerna    anför,    påtala     att
lagstiftning kan bli nödvändig  för  att
uppnå önskade mål om hänsynstagande till
kvalitets- och skönhetsaspekter vid allt
byggande.   Därför  bör  riksdagen   med
bifall  till motion Kr4 yrkande  29  som
sin  mening ge regeringen till känna att
regeringen bör återkomma till  riksdagen
med  förslag om ett tillägg i plan-  och
bygglagen  (1987:10)  som  innebär   att
kommunen  kan  stoppa hus  som  inte  är
vackra nog.
dels att utskottets hemställan under  69
bort ha följande lydelse:
69.  beträffande plan- och bygglagen
(1987:10)
att  riksdagen med bifall till motion
1996/97:Kr4 yrkande 29 som sin mening
ger   regeringen   till   känna   vad
utskottet anfört,
35. Vidgad uppgift för Statens konstråd
(mom. 71)
Elisabeth Fleetwood (m), Lennart  Fridén
(m),   Jan  Backman  (m)  och  Elizabeth
Nyström (m) anser
dels  att den del av utskottets yttrande
under  rubriken  11.4 En bredare  insats
för   konstnärlig  gestaltning  av   den
gemensamma   miljön   som   börjar   med
 Utskottet  har   och slutar  med   till
Konstrådet  bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer med vad som  anförs
i   motion  Kr260  (m)  om  att  statens
uppgifter bör renodlas. Utskottet  anser
i   enlighet   härmed  att   Konstrådets
uppgifter  inte bör omfatta  utsmyckning
av   andra   miljöer  än  rent  statliga
sådana.  Riksdagen bör med  bifall  till
motionens  yrkande 10 avslå  regeringens
förslag  beträffande en utvidgad uppgift
för Konstrådet.
dels att utskottets hemställan under  71
bort ha följande lydelse:
71.  beträffande vidgad uppgift  för
Statens konstråd
att  riksdagen med bifall till motion
1996/97:Kr260 yrkande 10 i denna  del
avslår regeringens förslag,
36. Enprocentsmål för utsmyckning av
statligt byggande (mom. 73)
Charlotta  L  Bjälkebring  (v)  och  Ewa
Larsson (mp) anser
dels  att den del av utskottets yttrande
under  rubriken  11.4 En bredare  insats
för   konstnärlig  gestaltning  av   den
gemensamma   miljön   som   börjar   med
 Utskottet   delar    och   slutar   med
 yrkande 30  bort ha följande lydelse:
Utskottet      delar      motionärernas
uppfattning att det är extra viktigt med
ett  bestämt riktmärke för storleken  på
satsningarna på konstnärlig  utsmyckning
vid   byggande  under  ekonomiskt  kärva
tider.  Därför bör ett riktmärke  om  en
procent     införas,     vilket     även
Bostadspolitiska   utredningen   nyligen
föreslagit.   Utskottet   föreslår   att
riksdagen  med  bifall till  motion  Kr4
(mp)  yrkande  30  som  sin  mening  ger
regeringen  till  känna  vad   utskottet
anfört.
dels att utskottets hemställan under  73
bort ha följande lydelse:
73.  beträffande  enprocentsmål  för
utsmyckning av statligt byggande
att  riksdagen med bifall till motion
1996/97:Kr4 yrkande 30 som sin mening
ger   regeringen   till   känna   vad
utskottet anfört,
37. Enprocentsmål för utsmyckning vid
statliga infrastruktursatsningar
(mom. 74)
Marianne  Andersson  (c),  Charlotta   L
Bjälkebring  (v)  och Ewa  Larsson  (mp)
anser
dels  att den del av utskottets yttrande
under  rubriken  11.4 En bredare  insats
för   konstnärlig  gestaltning  av   den
gemensamma   miljön   som   börjar   med
 Utskottet   erinrar   och  slutar   med
 yrkande 27  bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att riksdagen bör fatta
ett  principbeslut om att en procent  av
de   statliga  infrastruktursatsningarna
bör  avsättas för kulturellt skapande  i
samband med investeringar i byggande  av
vägar,  järnvägar m.m. Principuttalandet
bör  kunna verka stimulerande för svensk
arkitektur  och  ge  arbete  till  många
konstnärer.  Riksdagen  bör  med  bifall
till motion Kr283 (c) yrkande 27 som sin
mening  ge  regeringen  till  känna  vad
utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under  74
bort ha följande lydelse:
74.  beträffande  enprocentsmål  för
utsmyckning       vid        statliga
infrastruktursatsningar
att  riksdagen med bifall till motion
1996/97:Kr283  yrkande  27  som   sin
mening ger regeringen till känna  vad
utskottet anfört,
38. Ett tidsbegränsat nationellt uppdrag
inom museiområdet (mom. 82)
Elisabeth Fleetwood (m), Lennart  Fridén
(m),   Jan  Backman  (m)  och  Elizabeth
Nyström (m) anser
dels  att den del av utskottets yttrande
under rubriken 12.5.5 Nationellt uppdrag
på    museiområdet   som   börjar    med
 Utskottet anser  och slutar  med   inom
museiområdet  bort ha följande lydelse:
Utskottet har i ett tidigare avsnitt  i
detta  betänkande  tillstyrkt  principen
att  dela ut nationella uppdrag (avsnitt
2.6).  Utskottet  anser  emellertid  att
frågan  om  ett  nationellt  uppdrag  på
museiområdet  inte bör aktualiseras  för
närvarande.
Riksdagen  bör således med bifall  till
motion Kr260 (m) yrkande 3 i motsvarande
del avslå regeringens förslag.
dels att utskottets hemställan under  82
bort ha följande lydelse:
82.  beträffande  ett  tidsbegränsat
nationellt uppdrag inom museiområdet
att  riksdagen med bifall till motion
1996/97:Kr260 yrkande 3 i  denna  del
avslår regeringens förslag,
39. Statligt övertagande av
huvudmannaskapet för Etnografiska museet
i Göteborg och inrättande av en samlad
etnografisk museimyndighet förlagd till
Göteborg innefattande även Folkens
museum - etnografiska, Medelhavsmuseet
och Östasiatiska museet (mom. 86)
Elisabeth Fleetwood (m), Lennart  Fridén
(m), Marianne Andersson (c), Jan Backman
(m),   Carl-Johan   Wilson   (fp)    och
Elizabeth Nyström (m) anser
dels  att den del av utskottets yttrande
under   rubriken   12.5.9   Ett   samlat
etnografiskt  centralmuseum  i  Göteborg
som  börjar  med  Utskottet tillstyrker 
och  slutar  med  segregation motverkas 
bort ha följande lydelse:
Utskottet  anser att det  är  angeläget
att  förbättra  samordningen  mellan  de
båda   etnografiska  museerna,   Folkens
museum - etnografiska, som är beläget  i
Stockholm,  och  Etnografiska  museet  i
Göteborg. Utskottet har därför vid  sina
överväganden - i enlighet  med  vad  som
anförs i motionerna Kr13 (kd) yrkande 12
i  motsvarande del, Kr258 (kd) yrkande 8
i  motsvarande del och Kr283 (c) yrkande
36  -  kommit  fram  till  att  de  båda
museerna   bör   sammanföras   till   en
gemensam myndighet. Det anförda  innebär
att Etnografiska museet i Göteborg efter
förhandlingar    kan     få     statligt
huvudmannaskap från den 1 januari  1999.
Den  nya myndigheten för de två museerna
bör ha sitt säte i Göteborg.
Regeringens förslag att samtidigt  föra
samman  Medelhavsmuseet och Östasiatiska
museet  med de två etnografiska museerna
måste   avvisas  av  riksdagen.   Enligt
utskottet  skulle  ett  genomförande  av
förslaget  innebära bl.a.  att  två  väl
fungerande museiorganisationer, nämligen
Statens   historiska  museer  respektive
Statens   konstmuseer,    slås   sönder,
vilket skulle innebära ett stort slöseri
både  när det gäller ekonomiska resurser
och   kompetens.   Likaså   skulle   den
upparbetade  samverkan  med   närbelägna
universitetsinstitutioner  inom  berörda
ämnesområden omintetgöras.
dels  att den del av utskottets yttrande
som   i   samma   avsnitt   börjar   med
 Utskottet  föreslår   och  slutar   med
 yrkande  36 avstyrks   bort ha följande
lydelse:
Vad   utskottet  sålunda   anfört   bör
riksdagen  med  bifall  till  motionerna
Kr13  (kd) yrkande 12 i här aktuell del,
Kr258  (kd) yrkande 8 i här aktuell  del
och   Kr283  (c)  yrkande  36  samt  med
anledning av regeringens förslag som sin
mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under  86
bort ha följande lydelse:
86. beträffande statligt övertagande
av  huvudmannaskapet för Etnografiska
museet  i Göteborg och inrättande  av
en  samlad etnografisk museimyndighet
förlagd  till  Göteborg  innefattande
även  Folkens  museum - etnografiska,
Medelhavsmuseet   och    Östasiatiska
museet
att   riksdagen   med   bifall   till
motionerna 1996/97:Kr13 yrkande 12  i
denna del, 1996/97:Kr:258 yrkande 8 i
denna  del och 1996/97:Kr283  yrkande
36  samt med anledning av regeringens
förslag som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,
40. Statligt övertagande av
huvudmannaskapet för Etnografiska museet
i Göteborg och inrättande av en samlad
etnografisk museimyndighet förlagd till
Göteborg innefattande även Folkens
museum - etnografiska, Medelhavsmuseet
och Östasiatiska museet (mom. 86)
Ewa Larsson (mp) anser
dels  att den del av utskottets yttrande
under   rubriken   12.5.9   Ett   samlat
etnografiskt  centralmuseum  i  Göteborg
som  börjar  med  Utskottet tillstyrker 
och   slutar med  segregation motverkas 
bort ha följande lydelse:
Regeringens förslag att föra samman tre
museer  i  Stockholm,  nämligen  Folkens
museum  -  etnografiska, Medelhavsmuseet
och  Östasiatiska museet samt ett museum
i    Göteborg,   nämligen   Etnografiska
museet,  till  ett  samlat  etnografiskt
centralmuseum    med    museimyndigheten
förlagd   till   Göteborg   har   enligt
utskottets  uppfattning inte  förberetts
tillräckligt. Utskottet avstyrker därför
förslaget.  Utskottet  kan  inte  heller
tillstyrka    förslag   som    framförts
motionsvägen  att  de  två  etnografiska
museerna  skall  sammanföras   till   en
gemensam  myndighet  och  att  en  sådan
myndighet skall ha sitt säte i Göteborg.
dels  att den del av utskottets yttrande
som   i   samma   avsnitt   börjar   med
 Utskottet  föreslår   och  slutar   med
 yrkande  36 avstyrks  bort ha  följande
lydelse:
Det   sagda   innebär  att  regeringens
förslag  avstyrks  i sin  helhet  liksom
motionerna  Kr13  (kd)  yrkande   12   i
motsvarande del,  Kr258 (kd) yrkande 8 i
motsvarande  del och Kr283  (c)  yrkande
36.
dels att utskottets hemställan under  86
bort ha följande lydelse:
86. beträffande statligt övertagande
av  huvudmannaskapet för Etnografiska
museet  i Göteborg och inrättande  av
en  samlad etnografisk museimyndighet
förlagd  till  Göteborg  innefattande
även  Folkens  museum - etnografiska,
Medelhavsmuseet   och    Östasiatiska
museet
att   riksdagen  avslår   regeringens
förslag  och  motionerna 1996/97:Kr13
yrkande 12 i denna del, 1996/97:Kr258
yrkande    8   i   denna   del    och
1996/97:Kr283 yrkande 36,
41. Statligt övertagande av
huvudmannaskapet för Etnografiska museet
i Göteborg och inrättande av en samlad
etnografisk museimyndighet förlagd till
Göteborg innefattande även Folkens
museum - etnografiska, Medelhavsmuseet
och Östasiatiska museet (mom. 86)
Fanny Rizell (kd) anser
dels  att den del av utskottets yttrande
under   rubriken   12.5.9   Ett   samlat
etnografiskt  centralmuseum  i  Göteborg
som  börjar  med  Utskottet tillstyrker 
och   slutar med  segregation motverkas 
bort ha följande lydelse:
Utskottet  anser att det  är  angeläget
att  förbättra  samordningen  mellan  de
båda   etnografiska  museerna,   Folkens
museum - etnografiska, som är beläget  i
Stockholm,  och  Etnografiska  museet  i
Göteborg. Utskottet har därför vid  sina
överväganden - i enlighet  med  vad  som
anförs i motionerna Kr13 (kd) yrkande 12
i  motsvarande del, Kr258 (kd) yrkande 8
i  motsvarande del och Kr283 (c) yrkande
36  -  kommit  fram  till  att  de  båda
museerna   bör   sammanföras   till   en
gemensam myndighet. Det anförda  innebär
att Etnografiska museet i Göteborg efter
förhandlingar    kan     få     statligt
huvudmannaskap från den 1 januari  1999.
Beslutet om var myndigheten för  de  två
museerna  skall ha sitt säte bör  fattas
sedan en organisationskommitté redovisat
sitt uppdrag.
Regeringens förslag att samtidigt  föra
samman  Medelhavsmuseet och Östasiatiska
museet  med de två etnografiska museerna
måste   avvisas  av  riksdagen.   Enligt
utskottet  skulle  ett  genomförande  av
förslaget   innebära   bl.a.   att   väl
fungerande museiorganisationer, nämligen
Statens   historiska  museer  respektive
Statens   konstmuseer,    slås   sönder,
vilket skulle innebära ett stort slöseri
både  när det gäller ekonomiska resurser
och   kompetens.   Likaså   skulle   den
upparbetade  samverkan  med   närbelägna
universitetsinstitutioner  inom  berörda
ämnesområden omintetgöras.
dels  att den del av utskottets yttrande
som   i   samma   avsnitt   börjar   med
 Utskottet  föreslår   och  slutar   med
 yrkande  36 avstyrks   bort ha följande
lydelse:
Vad   utskottet  sålunda   anfört   bör
riksdagen  med  bifall  till  motionerna
Kr13  (kd) yrkande 12 i här aktuell  del
och  Kr258 (kd) yrkande 8 i här  aktuell
del  samt  med anledning av  regeringens
förslag och motion Kr283 (c) yrkande  36
som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under  86
bort ha följande lydelse:
86. beträffande statligt övertagande
av  huvudmannaskapet för Etnografiska
museet  i Göteborg och inrättande  av
en  samlad etnografisk museimyndighet
förlagd  till  Göteborg  innefattande
även  Folkens museum -  etnografiska,
Medelhavsmuseet   och    Östasiatiska
museet
att   riksdagen   med   bifall   till
motionerna 1996/97:Kr13 yrkande 12  i
denna  del och 1996/97:Kr:258 yrkande
8  i denna del samt med anledning  av
regeringens   förslag   och    motion
1996/97:Kr283  yrkande  36  som   sin
mening ger regeringen till känna  vad
utskottet anfört,
42. Uppdrag för en organisationskommitté
och därmed sammanhängande frågor
(mom. 87)
Under   förutsättning  av  bifall   till
reservation 39 eller reservation 41
Elisabeth Fleetwood (m), Lennart  Fridén
(m), Marianne Andersson (c), Jan Backman
(m),   Carl-Johan  Wilson  (fp),   Fanny
Rizell  (kd)  och Elizabeth Nyström  (m)
anser
dels  att den del av utskottets yttrande
som  under  rubriken 12.5.9  Ett  samlat
etnografiskt  centralmuseum  i  Göteborg
börjar   med    Regeringen  avser    och
slutar   med   lokaler  m.m.   bort   ha
följande lydelse:
En  organisationskommitté bör förbereda
sammanförandet  av de  två  etnografiska
museerna    till   en   myndighet.    En
förutsättning   för  kommitténs   arbete
skall  vara att verksamheten vid Folkens
museum    -    etnografiska    även    i
fortsättningen   skall   vara   kvar   i
Stockholm. Härför talar bl.a. ekonomiska
skäl  och  inte  minst  samarbetet   med
forskarvärlden.
Regeringen har inte presenterat förslag
för    riksdagen   om    flyttning    av
verksamheten      vid       de       tre
Stockholmsmuseerna,  Folkens  museum   -
etnografiska,    Medelhavsmuseet     och
Östasiatiska  museet. Det  finns  därför
inte  någon anledning för utskottet  att
ha  några synpunkter på innehållet i  de
motionsyrkanden som avser användning  av
medel  som kan ha beräknats för en sådan
flyttning.
Utskottet     vill    i    sammanhanget
understryka  betydelsen av att  insatser
görs  vid  våra  museer för  att  främja
förståelsen för andra kulturer. Samtliga
statliga och statligt stödda museer  bör
därför  i  sitt publikarbete  verka  för
kulturell     mångfald      och      mot
främlingsfientlighet och rasism.
dels  att den del av utskottets yttrande
som   i   samma   avsnitt   börjar   med
 Beträffande    organisationskommitténs 
och slutar med  bör avslås  bort utgå.
dels att utskottets hemställan under  87
bort ha följande lydelse:
87.   beträffande  uppdrag  för   en
organisationskommitté   och    därmed
sammanhängande frågor
att   riksdagen  med   anledning   av
motionerna  1996/97:Kr4  yrkande  31,
1996/97:Kr13 yrkande 12 i denna  del,
1996/97:Kr17 yrkande 19, 1996/97:Kr20
yrkande  12, 1996/97:Kr21 yrkande  1,
1996/97:Kr207       yrkande       11,
1996/97:Kr212       yrkande        3,
1996/97:Kr217,    1996/97:     Kr243,
1996/97:Kr257       yrkande        9,
1996/97:Kr258 yrkande 8 i denna  del,
1996/97:Kr278,          1996/97:Kr283
yrkandena  35 och 37 och 1996/97:A429
yrkande   8   samt  med   avslag   på
motionerna  1996/97: Kr21  yrkande  2
och  1996/97:Kr283 yrkande 38 som sin
mening ger regeringen till känna  vad
utskottet anfört,
43. Uppdrag för en organisationskommitté
och därmed sammanhängande frågor
(mom. 87)
Under   förutsättning  av  bifall   till
reservation 40
Ewa Larsson (mp) anser
dels  att den del av utskottets yttrande
som  under  rubriken 12.5.9  Ett  samlat
etnografiskt  centralmuseum  i  Göteborg
börjar   med    Regeringen  avser    och
slutar   med   lokaler  m.m.   bort   ha
följande lydelse:
Som   en   konsekvens   av   utskottets
ställningstagande i det föregående (res.
40)  anser utskottet att det inte  finns
behov  av en sådan organisationskommitté
som   angivits   i  kulturpropositionen,
nämligen  en  kommitté med  uppgift  att
föra  samman  de  fyra  museerna  i   en
myndighet med säte i Göteborg.
Däremot  bör  regeringen  låta   utreda
frågan    om    inrättande    av     ett
världskulturmuseum      i      Göteborg.
Utredningsarbetet        bör        vara
förutsättningslöst. Utskottet anser  att
idén   om   ett   världskulturmuseum   i
Göteborg  är  spännande och  kan  främja
både förnyelse och utveckling. Utskottet
vänder  sig  dock starkt mot hanteringen
av  denna  idé. Ärendet har  inte  varit
föremål  för  remissbehandling,   vilket
utskottet tolkar som en allvarlig  brist
på    respekt   för   det   demokratiska
systemet. En förutsättningslös utredning
får  visa  hur samarbete och  utveckling
kan  ske mellan olika museer så att  ett
världskulturmuseum kan byggas upp.
Enligt  budgetpropositionen finns  det,
efter budgetåret 1997, ett reformutrymme
för  museisatsningar i Göteborg.  I  den
mån  detta  utrymme inte behöver  tas  i
anspråk  för ett världskulturmuseum  bör
medlen   användas  för  att   ekonomiskt
stödja  landets museer  så  att  de  får
bättre   förutsättningar  att  producera
utställningar.  I ett senare  avsnitt  i
detta  betänkande tillstyrker  utskottet
regeringens   förslag  att   redan   för
budgetåret  1997 anvisa  ett  bidrag  om
3   750  000  kronor  till  Etnografiska
museet i Göteborg. Museets samlingar  är
unika och av nationellt intresse.
Vad   utskottet  sålunda   anfört   bör
riksdagen  som sin mening ge  regeringen
till känna.
dels  att den del av utskottets yttrande
som   i   samma   avsnitt   börjar   med
 Beträffande    organisationskommitténs 
och  slutar med  bör avslås  bort utgå.
dels att utskottets hemställan under  87
bort ha följande lydelse:
87.   beträffande  uppdrag  för   en
organisationskommitté   och    därmed
sammanhängande frågor
att   riksdagen  med   anledning   av
motionerna  1996/97:Kr4  yrkande  31,
1996/97:Kr13 yrkande 12 i denna  del,
1996/97:Kr17 yrkande 19, 1996/97:Kr20
yrkande  12, 1996/97:Kr21 yrkande  1,
1996/97:     Kr207    yrkande     11,
1996/97:Kr212       yrkande        3,
1996/97:Kr217,    1996/97:     Kr243,
1996/97:Kr257       yrkande        9,
1996/97:Kr258 yrkande 8 i denna  del,
1996/97:Kr278,          1996/97:Kr283
yrkandena  35 och 37 och 1996/97:A429
yrkande   8   samt  med   avslag   på
motionerna 1996/97:Kr21 yrkande 2 och
1996/97:Kr283  yrkande  38  som   sin
mening ger regeringen till känna  vad
utskottet anfört,
44. Inrättande av ett kvinnomuseum
(mom. 90)
Charlotta  L  Bjälkebring  (v)  och  Ewa
Larsson (mp) anser
dels  att den del av utskottets yttrande
under     rubriken    12.5.16     Övriga
museifrågor   som  börjar  med    Vidare
torde    och    slutar   med    avstyrks
således  bort ha följande lydelse:
Inom  den  historiska  forskningen  har
kvinnornas  historia kallats den  glömda
eller   den  osynliga  historien.  Denna
historia  håller nu på att få  tydligare
konturer.       Forskningen        kring
könsrelationer   och  kvinnors   liv   i
historien  och  nutiden är  ett  växande
forskningsfält.  Detta  bör   självklart
speglas i museernas verksamhet. Museerna
har  således ett ansvar för att  anlägga
ett          kvinnoperspektiv          i
utställningsverksamheten. Detta får inte
hindra staten från att ta ansvar för att
ett   särskilt   museum   inrättas   med
nationellt   ansvar  för  att   gestalta
kvinnors   historia.   Regeringen    bör
återkomma  till  riksdagen  med  förslag
till lokalisering av kvinnomuseet.
Vad   utskottet  således   anfört   bör
riksdagen  med  bifall till  motion  Kr4
(mp)  yrkande 36, Kr257 (mp)  yrkande  7
och Kr277 (v, mp) samt med anledning  av
motion  Kr20  (v)  yrkande  11  som  sin
mening ge regeringen till känna.
Frågan   om   medelstilldelning    till
museerna behandlas i ett senare  avsnitt
i detta betänkande (avsnitt 23.4).
dels att utskottets hemställan under  90
bort ha följande lydelse:
90.  beträffande inrättande  av  ett
kvinnomuseum
att   riksdagen   med   bifall   till
motionerna  1996/97:Kr4  yrkande  36,
1996/97:Kr257    yrkande    7     och
1996/97:Kr277 samt med  anledning  av
1996/97:Kr20  yrkande  11   som   sin
mening ger regeringen till känna  vad
utskottet anfört,
45. Inrättande av ett filmmuseum
(mom. 91)
Ewa Larsson (mp) anser
dels  att den del av utskottets yttrande
under     rubriken    12.5.16     Övriga
museifrågor  som börjar  med   Utskottet
välkomnar   och   slutar  med    således
avstyrks  bort ha följande lydelse:
Utskottet  välkomnar det initiativ  som
tagits av Svenska Filminstitutet när det
gäller   inrättandet  av   ett   svenskt
filmmuseum. Enligt utskottets mening bör
emellertid staten nu påta sig ett ansvar
för  att  ett  sådant museum  omedelbart
projekteras. Syftet med museet bör bl.a.
vara  att  belysa svensk  filmkonst  och
svensk filmutveckling, att lyfta fram de
insatser  som  gjorts  av  en   rad   av
internationellt kända filmpersonligheter
som  utgått från Sverige samt att belysa
den  snabba  utveckling som  pågår  inom
multimediaindustrin.
Vad   utskottet  således   anfört   bör
riksdagen med bifall till motionerna Kr4
(mp) yrkande 37 och Kr257 (mp) yrkande 8
som sin mening ge regeringen till känna.
Frågan   om   medelstilldelning    till
museerna behandlas i ett senare  avsnitt
i detta betänkande (avsnitt 23.4).
dels att utskottets hemställan under  91
bort ha följande lydelse:
91.  beträffande inrättande  av  ett
filmmuseum
att   riksdagen   med   bifall   till
motionerna 1996/97:Kr4 yrkande 37 och
1996/97:Kr257  yrkande  8   som   sin
mening ger regeringen till känna  vad
utskottet anfört,
46. Översyn av arkivväsendet (mom. 95)
Charlotta L Bjälkebring (v) anser
dels  att den del av utskottets yttrande
under rubriken 12.6 Arkiv som börjar med
 Genom   arkivlagen   och   slutar   med
 yrkande 13  bort ha följande lydelse:
Som   anförs  i  motion  Kr20  (v)  har
informationsteknikens utveckling  skapat
en helt ny situation och nya möjligheter
för   arkiven.  Detta  borde   på   sikt
innebära    nya    arbetssätt,    bättre
samordning   och   tillvaratagande    av
personalresurserna samt  högre  grad  av
effektivitet. Härför krävs investeringar
i   utbildning   av  personal,   teknisk
utrustning,  resurser för överföring  av
arkivmaterial  till datoriserade  system
och register samt samordning i enhetliga
söksystem   av  arkiven  med   museernas
samlingar och bibliotekens bestånd.  Med
den  nya tekniken kan arkiven och  deras
verksamhet med fördel utlokaliseras  och
bli  tillgängliga  oberoende  av  var  i
landet      människor     bor.      Även
funktionshindrades    möjligheter    att
utnyttja  arkiven måste förbättras.  Mot
denna    bakgrund   bör   en   utredning
tillsättas med uppgift att se över  hela
arkivväsendet,  dess  lokalisering   och
möjligheter  i en ny informationsteknisk
tid.  Målet för översynen bör  vara  att
arkiven skall göras tillgängliga för nya
grupper.  Vad  utskottet sålunda  anfört
med anledning av motion Kr20 (v) yrkande
13 bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under  95
bort ha följande lydelse:
95.    beträffande    översyn     av
arkivväsendet
att  riksdagen med bifall till motion
1996/97:Kr20  yrkande  13   som   sin
mening ger regeringen till känna  vad
utskottet anfört,
47. Renodling av Riksantikvarieämbetets
myndighetsansvar (mom. 98)
Elisabeth Fleetwood (m), Lennart  Fridén
(m),  Jan Backman (m), Carl-Johan Wilson
(fp) och Elizabeth Nyström (m) anser
dels  att den del av utskottets yttrande
under           rubriken          12.7.2
Ansvarsfördelningen                 inom
kulturmiljöarbetet  som  börjar  med   I
avvaktan    och   slutar  med   aktuella
delar  bort ha följande lydelse:
I  enlighet med vad som anförs i motion
Kr207   (m)   bör  Riksantikvarieämbetet
fungera som en renodlad sektorsmyndighet
utan  egna genomföranderesurser (yrkande
9).              Således             bör
undersökningsverksamheten,    UV,    som
föreslås  i  motion  Kr17  (fp)  i   här
aktuell del, avskiljas från myndigheten.
Likaså bör avdelningen för konservering,
RIK, avskiljas från myndigheten.
Vad   utskottet  sålunda   anfört   bör
riksdagen  med  bifall  till  motionerna
Kr17  (fp) yrkande 21 i motsvarande  del
och  Kr207 (m) yrkande 9 som sin  mening
ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under  98
bort ha följande lydelse:
98.    beträffande   renodling    av
Riksantikvarieämbetets
myndighetsansvar
att   riksdagen   med   bifall   till
motionerna 1995/96:Kr17 yrkande 21  i
denna del och 1996/97:Kr207 yrkande 9
som  sin  mening ger regeringen  till
känna vad utskottet anfört,
48. Kulturpolitiken inom Europeiska
unionen (mom. 104)
Ewa Larsson (mp) anser
dels  att den del av utskottets yttrande
under   rubriken  14.1  Mångkultur   och
internationellt samarbete som börjar med
 Utskottet  konstaterar  och slutar  med
 avslår    motionsyrkandet    bort    ha
följande lydelse:
Riksdagen  bör i enlighet med  vad  som
yrkas  i motion Kr4 (mp) yrkande  4  som
sin  mening ge regeringen till känna att
regeringen noggrant bör uppmärksamma att
EU-harmonisering  inom kulturområdet  är
utesluten.  Detta  synsätt  bör  således
även prägla regeringens handläggning  av
frågor    som   har   med   moms    inom
kulturområdet  att göra. Regeringen  bör
värna  om  det  svenska kulturarvet  och
dess mångfald.
dels att utskottets hemställan under 104
bort ha följande lydelse:
104.   beträffande   kulturpolitiken
inom Europeiska unionen
att  riksdagen med bifall till motion
1996/97:Kr4 yrkande 4 som sin  mening
ger   regeringen   till   känna   vad
utskottet anfört,
49. Åtgärder för att främja mångkultur
m.m. (mom. 106)
Charlotta L Bjälkebring (v) anser
dels  att den del av utskottets yttrande
under   rubriken  14.1  Mångkultur   och
internationellt samarbete som börjar med
 Frågor  som   och  slutar  med   nämnda
motionsyrkandena    bort   ha   följande
lydelse:
Utskottet           anser           att
främlingsfientlighet  och  rasism  måste
motverkas     genom    åtgärder     inom
kulturområdet.  Som framhålls  i  motion
Kr20  (v)  måste  denna  syn  finnas   i
samhällets      alla      delar      och
verksamhetsområden.    Tendenser     att
isolera     invandrarkulturerna      bör
motverkas. I stället bör dessa  kulturer
tillåtas   att   befrukta   de   svenska
kulturerna och att även utvecklas  i  en
ny   miljö.   Varken  Kulturutredningen,
regeringen  i kulturpropositionen  eller
Invandrarpolitiska kommittén har  belyst
det mångkulturella samhället i hela dess
vidd. Utskottet anser att regeringen mot
denna  bakgrund bör intensifiera arbetet
på  det mångkulturella området och  låta
utarbeta ett handlingsprogram i enlighet
med  vad  som  yrkas i motion  Kr20  (v)
yrkande  5.  Utskottet anser vidare  att
utredningen  om  ett  världskulturhus  i
Stockholm  även  bör  innefatta  den   i
motion   Kr20  diskuterade   frågan   om
möjligheten    att    förlägga     sådan
verksamhet till Kulturhuset i  Stockholm
i stället för till Södra teatern.
dels att utskottets hemställan under 106
bort ha följande lydelse:
106.  beträffande åtgärder  för  att
främja mångkultur m.m.
att  riksdagen med bifall till motion
1996/97:Kr20 yrkande 5 och med avslag
på  motionerna 1996/97:Kr216  yrkande
1,  1996/97:Kr246  och  1996/97:Sf625
yrkande   12   som  sin  mening   ger
regeringen  till känna vad  utskottet
anfört,
50. Inriktningen av verksamheten m.m.
under Kulturåret 1998 (mom. 108)
Elisabeth Fleetwood (m), Lennart  Fridén
(m),   Jan  Backman  (m)  och  Elizabeth
Nyström (m) anser
dels  att den del av utskottets yttrande
under  rubriken 15 Kulturåret  1998  som
börjar  med   Utskottet  har  med    och
slutar  med  yrkande 2  bort ha följande
lydelse:
Utskottet  anser  att alla  möjligheter
bör  tas till vara att i anslutning till
kulturhuvudstadsåret redovisa det som är
specifikt svenskt även från andra  delar
av  landet  än Stockholm. De  offentliga
anslagen  till projekten måste  utformas
så   att  de  blir  till  gagn  för   en
samverkan mellan huvudstaden och  resten
av        landet       även        efter
kulturhuvudstadsåret.    Uppmärksamheten
kring   kulturhuvudstadsåret  bör  också
användas   till   att   presentera   och
marknadsföra   svenskt   kunnande    och
svenska   produkter  i   ett   utvecklat
samarbete  med  näringslivet.  Utskottet
vill  tillägga att utskottet förutsätter
att  tillämpningen av skattereglerna för
s.k.  kultursponsring underlättar sådant
arbete.   Vad   utskottet   anfört    om
inriktningen av verksamheten m.m.  under
Kulturåret 1998 bör riksdagen med bifall
till motion Kr207 (m) yrkande 2 som  sin
mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 108
bort ha följande lydelse:
108.  beträffande  inriktningen   av
verksamheten  m.m.  under  Kulturåret
1998
att  riksdagen med bifall till motion
1996/97:Kr207  yrkande  2   och   med
avslag   på   motionerna  1996/97:Kr4
yrkande 5 och 1996/97:Kr219 yrkande 2
som  sin  mening ger regeringen  till
känna vad utskottet anfört,
51. Inriktningen av verksamheten m.m.
under Kulturåret 1998 (mom. 108)
Marianne Andersson (c) anser
dels  att den del av utskottets yttrande
under  avsnitt  15 Kulturåret  1998  som
börjar  med  Utskottet utgår  och slutar
med    yrkande  2   bort   ha   följande
lydelse:
Utskottet anser att det är viktigt  för
både  gamla  och  nya  svenskar  att  ha
kunskap om sina rötter och sin historia,
sina traditioner och seder och bruk. Det
mesta  som  skildras inom historien  och
kulturen, när det gäller kulturarvet, är
dock  männens  historia.  Som  anförs  i
motion  Kr219 (c) yrkande  2  bör  denna
brist  rättas till. En betydande del  av
de     medel    som    används     under
kulturhuvudstadsåret bör därför användas
till    projekt,    utställningar    och
aktiviteter som belyser kvinnors  del  i
det  gemensamma kulturarvet.  Detta  bör
riksdagen      med      bifall      till
motionsyrkandet  som   sin   mening   ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 108
bort ha följande lydelse:
108.  beträffande  inriktningen   av
verksamheten  m.m.  under  Kulturåret
1998
att  riksdagen med bifall till motion
1996/97:Kr219  yrkande  2   och   med
avslag   på   motionerna  1996/97:Kr4
yrkande 5 och 1996/97:Kr207 yrkande 2
som  sin  mening ger regeringen  till
känna vad utskottet anfört,
52. Anvisande av medel under
utgiftsområde 17 Kultur, medier,
trossamfund och fritid samt vissa till
budgeten för 1997 hörande frågor
(mom. 110)
Ewa Larsson (mp) anser
dels följande:
Kulturen är vår inre odling. Kulturen är
människors   sätt   att   bekräfta   sin
identitet och självrespekt, att utveckla
sin   fantasi  och  innovativa  förmåga.
Genom  kulturen skapas tillhörighet  med
hembygd, nation, mänsklighet och  natur.
Kulturen     hjälper    oss     bearbeta
konflikter,   inre   som   yttre,    att
reflektera och att ta språnget ut i  det
okända.  Inom  litteratur, teater,  film
och  bildkonst  har formats  och  formas
morgondagens tankar. Här gestaltas också
den  mänskliga gemenskapens grunder  och
demokratins livsideal.
Kulturens  betydelse ökar i en  tid  av
stora   förändringar.   Det   må   gälla
förändringar som uppstår i  samband  med
det   traditionella   industrisamhällets
upplösning, med ändrade sociala  villkor
eller    som   en   följd   av   globala
förskjutningar.    Kulturen    är    vår
vägvisare       och       problemlösare.
Kulturlivets  fria  obändiga  flöde  får
inte  hämmas av konservatism, stagnation
eller  institutionernas kvävande  tyngd.
Genom  sin fria karaktär verkar kulturen
för   såväl  förändringar  som  att  det
förflutna kan bearbetas.
I  reservation  7  har  jag  tagit  upp
frågan    om    successiv   ökning    av
kulturbudgeten. Jag har  också  i  andra
reservationer behandlat frågor som avser
kultur  och  ekonomi.  Miljöpartiet   de
grönas  budgetförslag  på  kulturområdet
framgår av motion Kr257 (mp). I motionen
har  vi  omfördelat medel  mellan  vissa
anslag   inom   den   totala   ram   för
utgiftsområde    17    som    regeringen
föreslagit och som riksdagen antagit den
22  november. Våra omfördelningar  utgår
från  ett avslag på regeringens  förslag
att  under folkbildningsanslaget  anvisa
medel    till    vissa   organisationers
uppsökande  verksamhet  m.m.  Vi  har  i
motionen antagit att detta bidrag gällde
ett halvår och således ett belopp om  20
miljoner kronor. Eftersom vi nu vet  att
bidraget  avser ett helt år betyder  det
att  jag kan föreslå omfördelning av det
dubbla beloppet, 40 miljoner kronor. Hur
jag  vill att dessa medel skall användas
framgår av bilaga 5 till betänkandet där
regeringens, utskottets och mitt förslag
till kulturbudget redovisas.
Mitt   budgetalternativ   innebär   att
ytterligare  5  miljoner  kronor   skall
anvisas till Dramatiska teatern för  att
kompensera löneutvecklingen så att  inte
människor  som arbetar på teatern  skall
bli  arbetslösa  på  grund  av  teaterns
ekonomiskt svåra situation.
I  motionen  har jag föreslagit  att  4
miljoner  kronor mer än  vad  regeringen
har föreslagit skall anvisas till lokalt
arrangerande  föreningar   och   att   7
miljoner   kronor  skall  anvisas   till
Göteborgsmusiken. Nu har  en  kompromiss
gjorts i utskottet, där alla ställer sig
bakom  ett  bidrag till Göteborgsmusiken
på 4 miljoner kronor, finansierade genom
en  minskning  av medel  som  står  till
regeringens       och       Kulturrådets
disposition.  Jag  föreslår  att  medlen
till  arrangerande musikföreningar  ökas
med  5  miljoner kronor och  att  medlen
anvisas under anslaget Bidrag till vissa
teater-, dans- och musikändamål.
Det    finns   ett   tjugotal    större
kollektivverkstäder i Sverige. Ungefär 3
000  konstnärer och konsthantverkare  är
medlemmar.   En   del   verkstäder   får
tillräckligt   stöd  av  sina   kommuner
och/eller    landsting,   medan    andra
knappast  får något stöd alls.  För  att
utjämna de regionala differenserna borde
staten, via Statens kulturråd, kunna  ge
stöd.              Kollektivverkstäderna
representerar en stor kulturell  resurs,
och  en  mängd konstnärliga inriktningar
söker   sin  livsnäring  där.   I   mitt
budgetalternativ  avsätts   4   miljoner
kronor   för   deras  verksamhet   under
anslaget    Bidrag   till   bild-    och
formorådet.
I  reservationerna 44 och 45 till detta
betänkande        har        framhållits
angelägenheten  av att ett  kvinnomuseum
och  ett  filmmuseum inrättas.  Här  kan
tilläggas följande.
I  Sverige har det länge talats om  att
vi    behöver    ett   eget   nationellt
kvinnomuseum   som   belyser    kvinnors
historia, betydelse och nutida position.
Sverige, som alltid bemödat sig  om  att
sträva  efter jämställdhet,  borde  vara
det  första land som tar initiativ  till
ett   sådant  museum.  Ett  kvinnomuseum
skulle  med  säkerhet få  internationell
uppmärksamhet. Det är också viktigt  att
ett nationellt filmmuseum nu kommer till
stånd.  Museet bör bl.a. belysa  filmens
historia,    svensk    filmkonst     och
filmutveckling. Museet bör,  i  enlighet
med    den   snabba   expansionen   inom
multimediaindustrin,  även  spegla   den
kommande  utvecklingen, där  filmkonsten
består      men     mediets     tekniska
förutsättningar förändras.  Projektering
av   de   båda  museerna  bör   påbörjas
snarast.  Därför  bör 5 miljoner  kronor
anvisas  för  vardera  ändamålet,   dvs.
sammanlagt 10 miljoner kronor.
Det      statliga     bidraget     till
investeringar       i      icke-statliga
kulturlokaler  har  betytt  mycket   för
utvecklingen  och sysselsättningen  inom
kulturområdet i hela landet. Det är helt
orimligt  att Boverket inte skall  kunna
besluta  om medel till några nya projekt
under  kommande budgetår. De budgeterade
10 miljonerna för budgetåret 1997 räcker
i  värsta fall inte ens till att  betala
redan  beviljade  bidrag.  Den  pinsamma
situationen   bör   räddas   genom   att
ytterligare  15 miljoner kronor  anvisas
för detta ändamål.
Folkbildning    och    forskning     om
folkbildning  är  uppsplittrade  på  två
utskott i dag. Det fantastiskt fina  som
forskningsnätverket    Mimer    tillfört
folkbildningsarbetet skall  naturligtvis
kunna  utvecklas. Därför  bör  1  miljon
kronor    anvisas   för   detta    under
kulturbudgetens sektorsforskningsanslag.
Som  jag nämnt tidigare bör de  av  mig
föreslagna  speciella satsningarna  inom
kulturområdet finansieras genom  att  de
40   miljoner  kronor  som  finns  under
folkbildningsanslaget   för   de   stora
fackföreningarnas,         Lantbrukarnas
riksförbunds     och     vissa     andra
organisationers  uppsökande   verksamhet
bland arbetslösa inte tas i anspråk  för
detta           ändamål.            Vill
fackföreningsrörelsen bedriva uppsökande
verksamhet bör de samarbeta med AMS  och
inte   belasta  kulturbudgetens  ytterst
blygsamma andel av statsbudgeten!
I   övrigt   ansluter  jag   mig   till
utskottets förslag till kulturbudget.
dels att utskottets hemställan under 110
bort ha följande lydelse:
110.   beträffande  anvisande  av  medel
under  utgiftsområde 17 Kultur,  medier,
trossamfund och fritid samt  vissa  till
budgeten för 1997 hörande frågor
att  riksdagen  med bifall  till  motion
1996/97:Kr251  och  med   anledning   av
regeringens   förslag  samt   motionerna
1996/97:Kr4 yrkandena 4, 14, 15 och  26,
1996/97:Kr17  yrkandena 9,  15  och  24,
1996/97:Kr20  yrkande 10,  1996/97:Kr218
yrkandena   1   och  3,   1996/97:Kr225,
1996/97:Kr232,  1996/97:Kr257  yrkandena
1, 2, 4 och 5, 1996/97:Kr258 yrkande 16,
1996/97:Kr259  yrkande 3,  1996/97:Kr260
yrkande 20, 1996/97:Kr280, 1996/97:Kr283
yrkande     28,    1996/97:Kr601     och
1996/97:Kr604 yrkande 2,
dels antar regeringens förslag till  lag
om   ändring   i  lagen  (1990:886)   om
granskning  och kontroll av  filmer  och
videogram,
dels  för budgetåret 1997 anvisar  medel
under  utgiftsområde 17 Kultur,  medier,
trossamfund  och fritid i  enlighet  med
förslaget    i    reservation    52    i
uppställning i bilaga 5,
dels   beslutar  i  enlighet   med   vad
utskottet föreslår i bilaga 6,
dels  avslår övriga i bilaga 7  upptagna
motionsyrkanden.
Särskilda yttranden
1. Kulturens egenvärde och kulturen som
lokaliseringsfaktor (mom. 1)
Marianne Andersson (c) anför:
Mot  bakgrund  av insikten om  kulturens
roll    som   drivkraft   för   regional
utveckling och sysselsättning utgår  jag
från             att            framtida
sysselsättningsåtgärder    kommer    att
innefatta         satsningar          på
kulturverksamhet.
2.  Nationella kulturpolitiska mål (mom.
3)
Charlotta Bjälkebring (v) anför:
Jag  anser att det är angeläget  med  en
långtgående    politisk    enighet    om
innehållet      i     de      nationella
kulturpolitiska målen.  Därför  har  jag
ställt mig bakom utskottets förslag. Jag
vill   -  såvitt  avitt  avser  mål   7,
internationaliseringsmålet - understryka
vad  som i propositionen anförs  om  att
det skall vara en kulturpolitisk uppgift
att  bidra  till möten mellan  människor
med  olika etnisk och kulturell bakgrund
och om att integration skall stimuleras,
främlingsfientlighet     och      rasism
bekämpas.
3. Reformerat system för stöd till
regional kulturverksamhet (mom. 32)
Charlotta L. Bjälkebring (v) anför:
Vänsterpartiet    vill    påtala     den
neddragning av verksamheten som det  nya
systemet  med  tidsbegränsade,   riktade
bidrag kan komma att innebära för  många
institutioner. Det statliga stödet är  i
dag  ofta  låst  i fasta  kostnader  och
institutionerna    har     inte     fått
kompensation  för  ökade  lönekostnader.
När  en del av det statliga bidraget  nu
skall   avsättas   för   tidsbegränsade,
riktade  bidrag  kan  effekten  för   de
enskilda institutionerna således bli  en
reell minskning av det statliga bidraget
och  därmed av verksamheten  i  de  fall
institutionerna  inte  tilldelas   några
riktade  bidrag. Jag har ändå  valt  att
stödja    förslaget    om    ett    nytt
statsbidragssystem,            inklusive
tidsbegränsade, riktade bidrag, eftersom
det  är  lovvärt att införa en  flexibel
del  i  bidragssystemet. Det  hade  dock
varit önskvärt att systemet hade införts
när  det varit möjligt att göra det  med
reformmedel i stället för inom nuvarande
ram.
4. Fördelningen av regionala
kulturbidrag inom försöksverksamheten
med ändrad regional ansvarsfördelning
(mom. 33)
Marianne Andersson (c) anför:
Jag  förutsätter att de riktade bidragen
kommer  att fördelas regionalt i de  län
som  omfattas av försöksverksamheten med
ändrad  regional  ansvarsfördelning  och
inte av Kulturrådet. Jag avstår från att
reservera  mig  till förmån  för  motion
Kr283  (c) yrkande 10 i denna fråga  och
avvaktar regeringens kommande förslag om
hur  anslags-  och ansvarsfrågorna  inom
kulturområdet    skall    lösas     inom
försöksverksamheten.
5. Samisk teater (mom. 51)
Charlotta L. Bjälkebring (v) anför:
I  motion Kr3 (m, s, c, fp, v) utvecklas
många  och  goda skäl för att en  samisk
teater bör inrättas och lokaliseras till
Tärnaby.   Jag  avstår  dock  från   att
reservera  mig till förmån för  motionen
och  avvaktar resultatet av  regeringens
uppdrag  till  Sametinget att  undersöka
förutsättningarna för  att  etablera  en
fast samisk teaterinstitution.
6. Regional musikverksamhet (mom. 53)
Fanny Rizell (kd) anför:
Som anförs i motion A428 (kd) är det fel
att  dra ned det statliga bidraget  till
länsmusiken  på det sätt som  regeringen
uttalat  sin avsikt att göra.  Ett  rikt
kulturliv   gör   orter   och   regioner
attraktiva   för  företag  och   betyder
mycket för turistnäringen. Jag har  inte
reserverat    mig   till   förmån    för
motionsyrkandet      utan       avvaktar
regeringens kommande förslag i frågan.
7. Utformningen av stödet till
filmproduktion (mom. 64)
Fanny Rizell (kd) anför:
Det avtal som träffats mellan staten och
filmbranschen   om  stöd   till   svensk
filmproduktion gäller fram till och  med
den  31  december 1998. Jag  har  därför
valt  att  inte  reservera  mig  då  det
gäller  frågan  om  hur  stor  andel  av
tillgängliga produktionsmedel som  skall
användas   för  produktion   av   svensk
barnfilm.
8. Inrättande av ett bidrag till
regionala resurscentrum för film och
video (mom. 66)
Marianne Andersson (c) anför:
I  motion Kr283 (c) föreslås att det nya
bidraget  till  regionala  resurscentrum
även skall få användas för produktion av
långfilmer  (yrkande 22).  Eftersom  jag
anser  att  det är rimligt  att  avvakta
erfarenheterna av bidragsgivningen,  har
jag  avstått från att reservera mig till
förmån för motionsyrkandet.
9. SESAM-projekt för foto och film (mom.
78)
Marianne Andersson (c) anför:
Jag  har  ställt  mig  bakom  utskottets
beslut då det gäller behovet av ett FOTO-
SESAM,   innebärande   att   vården   av
fotosamlingarna i första hand bör rymmas
inom  ramen för museernas, arkivens  och
bibliotekens ordinarie anslag.
Behovet  av insatser för att rädda  den
fotografiska bilden är mycket stort. Jag
utgår  från  att dessa behov kommer  att
beaktas  om det skulle bli aktuellt  att
anvisa      särskilda     medel      för
sysselsättning på kulturarvsområdet.
10. Inrättande av ett kvinnomuseum
(mom. 90)
Charlotta L Bjälkebring (v) anför:
Jag   utgår  från  att  regeringen   vid
inrättandet av ett kvinnomuseum  beaktar
de  synpunkter  som framförts  i  motion
Kr20 (v) i här aktuell del om att museet
bör lokaliseras till Malmö-Lund-området.
11. Ett världskulturhus i Stockholm
(mom. 105)
Marianne Andersson (c) anför:
Den  viktigaste  åtgärden  för  att  öka
förståelsen   mellan  folkgrupper,   öka
invandrarnas delaktighet och integration
i  samhället  och  motverka  rasism  och
främlingsfientlighet är som  understryks
i  motion  Kr283  (c) att  svenskar  och
invandrare  möts på ett naturligt  sätt.
Kulturmöten  och  mångfald   skapar   ny
styrka   och   nya   möjligheter.    Ett
världskulturhus   får   inte   bli    en
mötesplats     enbart     för      olika
invandrargrupper.   Som   det   sägs   i
motionen är det viktigt att det blir  en
mötesplats   även  för  invandrare   och
svenskar.     Jag    förutsätter     att
utredningen om Världskulturhuset  kommer
att  arbeta förutsättningslöst  för  att
finna bästa möjliga metod till att skapa
Världskulturhuset i hela Sverige.
12. Ett världskulturhus i Stockholm
(mom. 105)
Ewa Larsson (mp) anför:
Jag   ansluter   mig  till   regeringens
bedömning  av  värdet  att  inrätta  ett
världskulturhus   i  Södra   teatern   i
Stockholm.   Jag  vill  i   sammanhanget
påminna  om  att  Operan  har  utarbetat
planer  för att öppna en andra  scen  på
Södra   teatern,  bl.a.  för  att  kunna
utnyttja sina resurser bättre genom  att
spela opera och balett samtidigt på  den
stora  scenen  och på  en  mindre  andra
scen.  Operan har också framfört att  en
mindre  andra scen skulle kunna användas
för  uppsättningar som är bättre  ägnade
att   sända   på  turné  än   de   stora
uppsättningarna   på  Operascenen.   Jag
utgår   från  att  inrättandet  av   ett
världskulturhus  i  Södra  teatern  inte
leder  till  att Operans  planer  på  en
mindre,  andra  scen  måste  läggas   åt
sidan.
13. Åtgärder för att främja mångkultur
m.m. (mom. 106)
Fanny Rizell (kd) anför:
Enligt  motion Sf625 (kd) är det viktigt
för    de   sverigefinska   barnen   och
ungdomarna   att   känna    att    deras
finskspråkiga kultur är en  del  av  det
svenska  samhället  där  de  lever.  Jag
utgår   från  att  denna  syn   på   den
sverigefinska minoritetens kultur kommer
till   uttryck  i  regeringens  kommande
förslag      om      invandrar-      och
minoritetspolitiken.
14. Inriktningen av verksamheten m.m.
under Kulturåret 1998 (mom. 108)
Charlotta L. Bjälkebring (v) anför:
Jag   förutsätter  att   det   sker   en
samordning                        mellan
Kulturhuvudstadsprojektet            och
Kulturdepartementets  projekt  Kultur  i
hela    landet   vid   bedömningen    av
ansökningar  om  medel  för   verksamhet
under Kulturåret 1998.
15. Anslag för budgetåret 1997 under
utgiftsområde 17 Kultur, medier,
trossamfund och fritid (mom. 110)
Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan
Backman  och Elizabeth Nyström (alla  m)
anför:
Den  22  november  beslutade  riksdagens
majoritet          bestående          av
Socialdemokraterna och Centerpartiet att
fastställa ekonomiska ramar för de olika
utgiftsområdena i den statliga  budgeten
och  en  beräkning av statens  inkomster
avseende   budgetåret  1997.   Samtidigt
beslutades  en preliminär fördelning  av
statens  utgifter på utgiftsområden  för
budgetåren 1998 och 1999.
Moderata  samlingspartiet har i  parti-
och  kommittémotioner förordat en  annan
inriktning  av den ekonomiska  politiken
och budgetpolitiken. Våra förslag syftar
till  att skapa förutsättningar för  ett
ekonomiskt,   kulturellt   och   socialt
växande Sverige. Genom en större enskild
sektor  och ett starkare civilt samhälle
kan både företag och människor växa.
När   riksdagens  majoritet  nu   genom
riksdagsbeslutet den 22 november valt en
annan  inriktning av politiken redovisar
vi  här  vissa sammanfattande synpunkter
på     kulturpolitiken    som    utgjort
utgångspunkten för vårt förslag  rörande
utgiftsområde    17   Kultur,    medier,
trossamfund     och     fritid.      För
fullständighetens  skull  redovisar   vi
även  innehållet i vissa  motionsförslag
från Moderata samlingspartiet som rör de
mediefrågor som tillhör kulturutskottets
beredningsområde.
Moderata    samlingspartiet    har    i
partimotion Kr207 (m) och kommittémotion
Kr260  (m)  lagt  fram partiets  förslag
till kulturpolitik och kulturbudget.
Moderata samlingspartiet vill  föra  en
kulturpolitik  som leder till  kulturell
mångfald och rika möjligheter att  välja
i   ett  kulturutbud  av  hög  kvalitet.
Kulturpolitikens uppgift är  att  främja
en  sådan  utveckling,  inte  att  styra
människornas val.
Kultur  ger  glädje,  samhörighet   och
identitet.    Kulturens    former     är
mångfasetterade och låter sig ej  fångas
i       en       enkel      beskrivning.
Kulturupplevelserna medverkar  till  att
vi  bildar  oss olika uppfattningar  och
bidrar   till  viktiga  delar   av   vår
identitet.  Enskilda människor,  grupper
och  nationer binds samman i  kulturella
likheter. Samtidigt framträder olikheter
som bör förstås och respekteras.
Kultur har ett värde i sig. Det är  fel
att   med   skattemedel  försöka   styra
människornas  deltagande i  kulturlivet.
Kulturutbudets    innehåll    och    den
enskildes  val  bör vara utslagsgivande.
Moderata  samlingspartiet  förordar   en
kulturpolitik  som  möjliggör  ett  rikt
kulturutbud med hög kvalitet.
Med ökade internationella kontakter får
den  svenska  kulturen och  det  svenska
kulturarvet  en särskild  betydelse  som
grund för vår identitet. Men kulturen är
inte statisk; nya impulser tillförs  och
invanda  mönster  omprövas.  Alla  skall
kunna utöva sin kultur så länge den inte
står    i    strid   med   grundläggande
värderingar i vårt samhälle.
Fria  media är en förutsättning  i  ett
modernt  demokratiskt  samhälle.  Public
service-verksamheten    har    betydande
förutsättningar  att  vara  en   ledande
institution     inom     det     svenska
kulturlivet. Sveriges Radio och Sveriges
Television förfogar över resurser som är
större    än    statens   anslag    till
kulturinstitutionerna.    I     moderata
motioner  framförs att  Sveriges  Radios
och  Sveriges  Televisions  dominans  på
alla  programområden  måste  brytas.  De
licensfinansierade   radio-   och    TV-
kanalernas   antal   och   utbud   måste
förändras  och  public service-uppdraget
ges      en     ny     innebörd.     Den
licensfinansierade   verksamheten    bör
koncentreras  till en TV-kanal  och  två
radiokanaler  vilka bör  få  en  central
roll  i  det svenska kulturlivet. Public
service bör vara ett kvalitetsalternativ
som  genom djup och bredd svarar för ett
varierat    kulturutbud,    en    seriös
nyhetsförmedling och en  saklig  debatt.
En    sådan,   med   offentliga    medel
finansierad verksamhet, leder också till
att  utrymme skapas för utvecklingen  av
de  fristående  radio- och TV-kanalerna.
Vi   återkommer  i  dessa   frågor   när
riksdagen     våren    1997    behandlar
medelstilldelningen till public service-
företagen.
Kulturstödets inriktning och omfattning
måste  kunna diskuteras utan  att  detta
ses    som    kulturfientligt.   Statens
insatser på kulturområdet bör styras mot
verksamheter som har nationellt intresse
och  som  inte skulle komma  till  stånd
utan      det      statliga      stödet.
Kulturpolitiken    står    inför     ett
strategiskt vägval som gäller inriktning
och  långsiktig  ansvarsfördelning.  Det
statliga  ansvaret  bör  avgränsas   och
tydliggöras.
Huvuddelen  av  kulturutgifterna  -  ca
75  %  -  betalas i dag av  de  enskilda
människorna.  Detta faktum  kontrasterar
starkt  mot den bild som ofta förs  fram
om  kulturverksamhetens förutsättningar.
Här   förs  diskussionen  som  om  ingen
kultur  kunde  existera utan  offentliga
bidrag.
Högt     skatteuttag     leder     inom
kulturområdet   -  liksom   inom   andra
områden  -  till att det allmänna  genom
bidragsgivning  får kompensera  för  det
höga kostnadsläget. Väsentliga delar  av
kulturen  blir  därmed beroende  av  ett
mecenatskap  som  bygger  på   politiska
beslut,   vilket  skapar  beroende   och
osäkerhet.  Detta  fenomen   drabbar   i
praktiken   all   kulturverksamhet.   Få
aktiviteter kan av egen kraft fungera på
den  marknad som efterfrågan skapar  när
en  så stor del av köpkraften dragits in
skattevägen.  För  att  få  stadga  inom
kultursektorn    med     avseende     på
uppföljningen  gentemot  kulturpolitiska
mål  på olika nivåer och därmed följande
bättre ekonomisk ordning bör alla anslag
i  framtiden bygga på klara avtal mellan
anslagsbeviljande instans och  utförande
institution.   Således  bör   relationen
mellan  staten och en regional  huvudman
eller  institution grundas på ett  avtal
som utgår från de av riksdagen fastlagda
kulturpolitiska målen.  Likaså  bör  ett
kommunalt kulturprogram kunna ligga till
grund   för  ett  avtal  mellan   ägaren
(kommunen)   och  t.ex.  den   kommunala
teatern.
Kulturen    borde   vila    på    flera
finansieringsvägar. I första hand  måste
de enskildas avgifter utgöra ett viktigt
bidrag  till verksamheten. Enskilda  kan
också  bidra  i  form  av  medlemskap  i
kulturföreningar etc. Andra  bidrag  kan
komma  från  företag och  institutioner,
antingen  som direkta bidrag  till  viss
verksamhet   eller   som   bidrag   till
fondavsättningar. Slutligen måste en del
av  kulturverksamheten finansieras genom
offentliga bidrag.
Kulturen  skall kunna vara en  fri  och
obunden kraft. Många kulturyttringar  är
viktiga  -  och annorlunda - former  att
utöva   yttrandefriheten.  Det  kan   ge
perspektiv     och     väcka     debatt.
Kulturstödet bör därför kanaliseras  via
många  bidragsgivare för  att  garantera
den  pluralism som bör vara en utvecklad
nations kännemärke. Det måste slås  fast
att all kultur inte kan uppbära stöd.
Moderata  samlingspartiet har i  motion
Kr260  (m) föreslagit en lägre  ram  för
utgiftsområde   17  än   den   ram   som
riksdagen   nu  har  fastställt.   Ramen
understiger  den fastställda  ramen  med
463   309   000   kronor  och   omfattar
sammanlagt   6  698  281   000   kronor.
Besparingsförslagen   i   motionen   och
förslagen    om   ökade    medel    till
kulturmiljövården och om särskilda medel
till  en kulturfond framgår av bilaga  4
till  detta  betänkande.  Motiveringarna
för   de  moderata  budgetförslagen   på
kulturområdet  framgår av  motion  Kr260
(m).
16. Anslag för budgetåret 1997 under
utgiftsområde 17 Kultur, medier,
trossamfund och fritid (mom. 110)
Marianne Andersson (c) anför:
Centerpartiet  anser att  en  långsiktig
kulturpolitik  måste ge  förutsättningar
för  kulturell  förnyelse och  mångfald.
Samhället skall inte styra kulturutbudet
utan   endast   skapa   förutsättningar.
Statens  roll  inom bl.a.  kulturområdet
kommer  att  bli  en  annan,  när  vissa
beslutsfunktioner  decentraliseras  till
en           förändrad          regional
samhällsorganisation.
Regeringens  förslag till  kulturbudget
nästa   år  tillgodoser  i  många  delar
kraven  på  ett  förbättrat  stöd   till
kulturlivet  i  hela  landet  och  ökade
möjligheter för alla att delta. Dessutom
har utskottet begärt en utredning om det
statliga stödets fördelning i landet.
I några avseenden skulle det enligt min
mening    vara    motiverat    med    en
omprioritering av medel inom den ram som
riksdagen  fastställt för  utgiftsområde
17.   I  den  nya  budgetprocessen,  där
riksdagen  tar ett enda beslut  om  hela
budgeten för ett utgiftsområde,  är  det
emellertid   inte   möjligt    för    en
konstellation av partier att - som  förr
-  åstadkomma  förändringar  beträffande
enskilda  anslag. Jag avger därför  inte
någon budgetreservation utan lämnar mina
synpunkter på budgeten i detta särskilda
yttrande.

Teater, dans och musik
Enligt  motion  Kr283 (c)  bör  anslaget
till  till Rikskonserter minskas  med  3
miljoner  kronor för att  frigöra  medel
för   angelägna  satsningar  inom  andra
områden.    Motionärerna   är   positivt
inställda  till regeringens förslag  att
öka   medlen  till  regional  dans-  och
musikteater men understryker att  sådana
satsningar måste motsvaras av minst lika
stora   satsningar   från   lokalt   och
regionalt   håll.   Motionärerna,    som
hänvisar till svårigheterna att  få  ett
lokalt    och   regionalt   stöd    till
Östgötabaletten, föreslår att  riksdagen
skall   omfördela  de  3  miljoner   som
regeringen  avsatt  för  Östgötabaletten
till   andra  ändamål.  Motionsförslagen
innebär  att  6  miljoner kronor  skulle
kunna  användas för andra  ändamål.  Jag
anser att - om utskottet hade tillstyrkt
motionsförslagen  -   medlen  borde   ha
använts  till  ett  extra  bidrag  om  1
miljon     kronor    till    Norrbottens
kammarorkester, 1 miljon kronor till ett
folkmusikinstitut   i   Norduppland,   1
miljon  kronor till bidrag  till  jazzen
och  3 miljoner kronor till ungdomsmusik
och  fria grupper inom teater, dans  och
musik.
Arkiv
Som      utskottet      anför      utgör
folkrörelsearkiven en  värdefull  resurs
för  vetenskaplig forskning, för  släkt-
och  hembygdsforskning och för skola och
kulturliv  och spelar därmed  en  viktig
roll för utforskandet av vårt kulturarv.
Jag   instämmer   också   i   utskottets
ställningstagande att  det  ankommer  på
Riksarkivets  nämnd för  enskilda  arkiv
att   vid  sin  medelsfördelning  beakta
behovet     av     statsbidrag      till
folkrörelsernas arkiv.  När  det  gäller
bevarandet  av våra industriminnen  hade
det  enligt min mening emellertid  varit
värdefullt  om  utskottet  hade  betonat
vikten av samarbetet mellan Riksarkivet,
Riksantikvarieämbetet                och
Folkrörelsernas Arkivförbund.
17. Anslag för budgetåret 1997 under
utgiftsområde 17 Kultur, medier,
trossamfund och fritid (mom. 110)
Carl-Johan Wilson (fp) anför:
De   bärande  idéerna  för  en   liberal
kulturpolitik  är tron på individen  och
hennes förmåga att utvecklas, skapa  och
växa. En liberal kultur och bildningssyn
hämtar     inspiration    i    öppenhet,
nyfikenhet,    kunskap   och    kritiskt
tänkande.
Kulturen  kan i stort sett  fungera  på
marknadens villkor, men kulturen får  då
färre   alternativ  och  uttrycksformer.
Nyskapande  är inte alltid  kommersiellt
gångbart.  Den  statliga kulturpolitiken
skall syfta till att stödja mångfald och
utveckling  utan att ge  pekpinnar.  Mot
denna   bakgrund   har  ökade   statliga
satsningar     föreslagits     i     den
folkpartistiska  motionen   Kr17   (fp).
Vidare har företrädare för Folkpartiet i
motion  Kr513 föreslagit ett  ökat  stöd
till  idrotten. Sedan riksdagen beslutat
om  storleken på ramen för Utgiftsområde
17  kan jag inte längre yrka bifall till
dessa  förslag. Jag vill  därför  endast
påminna om att det i motionen finns  ett
generösare    alternativ    till     den
kulturbudget  som riksdagen  kommer  att
fastställa i december.
Allmän kulturverksamhet
Folkpartiet    anser    att    om     de
institutioner  som tilldelas  nationella
uppdrag  skall kunna leva  upp  till  de
förväntningar som ställs på dem måste de
få ökade resurser i förhållande till vad
regeringen  föreslagit.  I  motion  Kr17
(fp) yrkande 14 har vi därför föreslagit
att  bidraget skall ökas från 1  till  2
miljoner  kronor per år och institution.
Vi har också föreslagit att ett särskilt
nationellt  uppdrag skall  inrättas  för
den   civila   blåsmusiken  avsett   för
Göteborgsmusiken.
Teater, dans och musik
I  enlighet med motion Kr17 (fp) har jag
i   reservation  19  föreslagit  att  en
teaterutredning skall tillsättas för att
lägga fram förslag om principer för  den
långsiktiga      finansieringen       av
institutionsteatrarna.  För   att   inte
äventyra   nationalscenernas  verksamhet
under    utredningstiden   förslogs    i
motionen   att  Operan  och   Dramatiska
teatern  skulle  få  15  respektive   13
miljoner kronors anslagsförstärkning per
år  under  utredningstiden (yrkande  9).
För övriga institutionsteatrar föreslogs
i  motionen att det nya stödsystemet för
regionala  institutioner skulle  införas
med  viss  fördröjning. Folkpartiet  har
också  föreslagit  att  sammanlagt  fyra
miljoner   kronor   utöver   regeringens
förslag      skall     anvisas      till
Drottningholmsteatern,        Ulriksdals
slottsteater,   Vadstena-akademien   och
Marionetteatern   (yrkande   17).    Jag
beklagar  att  det inte är  möjligt  att
tillgodose  dessa angelägna  medelsbehov
inom  den av riksdagen fastställda ramen
för utgiftsområde 17.
Socialdemokraterna  i   kulturutskottet
har   tagit  sådant  intryck   av   alla
motioner  som  förslagit någon  form  av
stöd  till den framstående blåsorkestern
Göteborgsmusiken  att den  föreslås  bli
berättigad till statligt stöd  med  fyra
miljoner  kronor  under  anslaget  B   2
Bidrag   till  regional  musikverksamhet
samt regionala och lokala teater-, dans-
och   musikinstitutioner  från  och  med
budgetåret 1997. Detta är glädjande även
om   jag   hade  önskat  att  jag   fått
tillfälle att yrka på 7 miljoner  kronor
i  enlighet med motion Kr17 (fp) yrkande
15.
Jag   vill  också  påminna  om   att
Folkpartiet  i motion Kr17 (fp)  yrkande
16  föreslagit ett bidrag på 3  miljoner
kronor för att stödjan jazzen som seriös
konstform  och  som en  del  av  landets
kulturarv.
Bild och form samt konsthantverk
Det  av utskottet tillstyrkta förstärkta
stödet  till utställningsersättning  vid
utställningar  i  vissa  organisationers
regi bör enligt motion Kr17 (fp) yrkande
5   kompletteras  med  statsbidrag  till
utställningsersättning  till  konstnärer
som  ställer  ut  hos andra  arrangörer,
t.ex.  gallerier. Det hade betytt mycket
för  konstnärernas  möjligheter  att  få
visa  resultatet av sitt arbete och  att
få    inkomster   av   försäljning,   om
utskottet    hade   valt   att    stödja
Folkpartiets förslag i denna fråga.
Folkbildning
Jag  anser  att  det inte  hör  hemma  i
folkbildningssammanhang    att     lämna
statligt stöd till fackföreningsrörelsen
m.fl.   organisationer  för   uppsökande
verksamhet     och     utbildning      i
samhällsfrågor.  De 40  miljoner  kronor
som  regeringen beräknat  för  ändamålet
och som tillstyrks i utskottsbetänkandet
hade kommit till bättre användning om de
hade  fördelats  till angelägna  ändamål
inom kulturområdet, t.ex. i enlighet med
förslagen  i  motion Kr17, eller  om  de
hade   fått   användas   till   faktiska
folkbildningsändamål.
Idrott
Enligt    motion   Kr513    (fp),    som
inledningsvis nämnts, bör anslaget  Stöd
till  idrotten  höjas  med  30  miljoner
kronor  i  förhållande till  regeringens
förslag  (yrkande 4).  Ett  bifall  till
detta  förslag hade medfört  att  stödet
till idrottsverksamhet kunnat bibehållas
på  minst  nuvarande nivå och  villkoren
för    kvinnlig   idrott   hade   kunnat
förbättras.
18. Anslag för budgetåret 1997 under
utgiftsområde 17 Kultur, medier,
trossamfund och fritid (mom. 110)
Charlotta L Bjälkebring (v) anför:
Vänsterpartiets  kultursyn  utvecklas  i
motion  Kr20  (v), i mina  reservationer
och  i  mina övriga särskilda  yttranden
som  fogats  till  detta  betänkande.  I
motionen konstaterar Vänsterpartiet  att
staten  har  gjort  en  rad  strategiska
satsningar på olika kulturområden  under
senare  år.  Ändå finns det  fortfarande
stora   behov  av  medel  på  eftersatta
områden  som måste tillgodoses om  målen
för  kulturpolitiken skall kunna uppnås.
Vänsterpartiet   har  lagt   fram   sina
förslag till sådana satsningar i  motion
Kr259 (v). De ryms tyvärr inte inom  den
ram  som  riksdagen har  fastställt  för
utgiftsområde    17   Kultur,    medier,
trossamfund och fritid. Jag  önskar  att
kulturutskottet,   finansutskottet   och
riksdagen    hade   delat    mina    och
Vänsterpartiets åsikter  om  behovet  av
att  prioritera kulturområdet högre. Jag
vill  i  det  följande  erinra   om   de
angelägna budgetförslag som förts fram i
motion  Kr259 (v). Jag erinrar  även  om
ett  förslag  som framställts  i  motion
Kr281 (s, fp, v).
Allmän kulturverksamhet
I  motion  Kr20 (v) har föreslagits  att
Kulturrådets uppdrag skall utvidgas till
att  avse  uppföljning  och  utvärdering
inte endast inom kulturområdet utan även
inom  medieområdet. En sådan  utvidgning
av  Kulturrådets  uppdrag  föreslogs  av
Kulturutredningen men  har  inte  tagits
upp   av   regeringen.  Med   tanke   på
mediernas    stora    betydelse     inom
kulturområdet   förutsätter   jag    att
Kulturrådet ändå ägnar stort intresse åt
mediefrågorna, när rådet i enlighet  med
kulturpropositionen följer  utvecklingen
inom hela kulturområdet.
Under  anslaget A 2 Bidrag  till  allmän
kulturverksamhet,            utveckling,
internationellt     kulturutbyte     och
samarbete  har Vänsterpartiet  i  motion
Kr259  (v)  fört fram en rad förslag  om
förstärkningar.   De   avser    följande
ändamål:
·     1  miljon  kronor  till  kultur  i
arbetslivet
·   2,5 miljoner kronor till
Folkrörelsernas konstfrämjande
·   0,25 miljoner kronor till
Folkrörelsearkiven finansierade genom en
motsvarande minskning av bidraget till
Riksarkivet
·   3 miljoner kronor till
multimedieverkstäder
·   10 miljoner kronor till kulturskolor
·   2,5 miljoner kronor till
internationellt kulturutbyte
·   15 miljoner kronor till integration
av kultur i barnomsorgens och skolans
ordinarie verksamhet.
Dessutom   har   föreslagits   att   1,5
miljoner   kronor  skall  anvisas   till
arbetsplatsbibliotek.
I  motion  Kr259 (v) föreslås  att  ett
nationellt  uppdrag skall inrättas  inom
området   barnkultur.  Jag  tycker   att
utvecklingen  av  barnkulturen  är  lika
viktig      som     utvecklingen      av
ungdomskulturen, där det skall  inrättas
ett  nationellt uppdrag. I motionen  har
medel   beräknats  för  ett   nationellt
uppdrag inom barnkulturen. Där har också
föreslagits   att  extra   medel   skall
ställas till Kulturrådets förfogande att
fördela mellan de institutioner som  får
de  nationella  uppdragen.  Motionärerna
föreslår   att  sammanlagt  10  miljoner
kronor skall anvisas under anslaget.
Teater, dans och musik
Regeringens   förslag  om  bidrag   till
uppbyggnaden  av  Norrlands  Musik   och
Dansteater      (NMD)      är      klart
otillräckligt.Vänsterpartiet har en mera
realistisk  syn  på hur kostnadskrävande
det  är  att bygga upp en ny, omfattande
institution   om  den   skall   få   den
verksamhet   och   den   betydelse   för
kulturen  i Norrland som alla  förväntar
sig  och  hoppas på. I motion Kr259  (v)
har  vi  föreslagit att  ytterligare  15
miljoner kronor skall anvisas.
De  fria  grupperna har en mycket  stor
betydelse  för spridningen av teater  av
hög  kvalitet till barn och ungdomar och
till  alla delar av landet. De är  också
mycket  betydelsefulla för  utvecklingen
och  förnyelsen  inom  sina  områden.  I
motion  Kr259 (v) föreslås att  bidraget
till  dem  skall  höjas med  5  miljoner
kronor.
Jag  anser  att  det är kulturpolitiskt
viktigt  att  flytta  över  tyngdpunkten
inom  musiklivet från producenterna till
arrangörer och konsumenter. Först då får
människor större inflytande över vad som
skall  erbjudas dem. I motion Kr259  (v)
har  av  detta skäl föreslagits att  det
statliga   bidraget  till   arrangörerna
skall  ökas med 2 miljoner kronor  nästa
år.
Vänsterpartiet hoppades att  Stockholms
läns  landsting skulle vara villigt  att
ta över ansvaret för Blåsarsymfonikerna,
när  den  fortsatta  finansieringen   av
denna statliga orkester diskuterades för
något   år  sedan.  Så  blev  det  inte.
Landstinget  prioriterade  således  inte
Blåsarsymfonikernas fortsatta verksamhet
särskilt högt. Sedan försvaret för några
år   sedan  avsagt  sig  det  ekonomiska
delansvaret  för Blåsarsymfonikerna  och
staten  inte längre anser sig behöva  en
helt     civil    blåsorkester     läggs
Blåsarsymfonikerna  ned  vid  nyår.  Det
hade varit önskvärt att orkestern kunnat
fortsätta  sin  verksamhet  med  en   ny
huvudman,  t.ex. Nynäshamns kommun,  men
detta  hade krävt omfördelning av ca  16
miljoner   kronor  inom   den   statliga
kulturbudgeten. Vänsterpartiet har  inte
kunnat  ställa  sig  bakom  en  så  stor
omfördelning.   Den   skulle   ha   fått
avsevärd      påverkan     på      annan
kulturverksamhet.  Mot  den   bakgrunden
accepterar      Vänsterpartiet       att
Rikskonserters  uppdrag  att  hålla   en
statlig blåsorkester upphör.
Bild och form samt konsthantverk
Jag  tycker  att  det  är  tveksamt  att
flytta  över  ansvaret  och  medlen  för
konstnärlig utsmyckning i bostadsområden
från  Boverket  till  Konstrådet  i   en
situation   där  förslag   grundade   på
Bostadspolitiska  kommitténs  betänkande
inte hunnit läggas fram för riksdagen. I
motion  Kr259  (v) avstyrks  regeringens
förslag om en sådan överflyttning.
Arkiv
Enligt  motion  Kr259 (v)  bör  anslaget
minskas med 250 000 kronor. Dessa  medel
bör  tillföras ett särskilt  anslag  för
teknisk uppdatering under anslaget  A  2
Bidrag till kulturverksamhet, utveckling
samt  internationellt  kulturutbyte  och
samarbete.  Medlen  bör  disponeras   av
Folkrörelsernas Arkivförbund för arbetet
med  att  göra arkivbestånden kända  och
tillgängliga.
Som      utskottet     anför      utgör
folkrörelsearkiven en  värdefull  resurs
för  vetenskaplig forskning, för  släkt-
och  hembygdsforskning och för skola och
kulturliv  och spelar därmed  en  viktig
roll för utforskandet av vårt kulturarv.
När   det  gäller  bevarandet  av   våra
industriminnen  hade  det   enligt   min
mening  emellertid varit  värdefullt  om
utskottet   hade   betonat   vikten   av
samarbetet      mellan      Riksarkivet,
Riksantikvarieämbetet                och
Folkrörelsernas Arkivförbund.
Museer och utställningar
I  reservation 44 förordar jag  att  det
skall  inrättas ett kvinnomuseum. Enligt
motion  Kr257 (v) bör 5 miljoner  kronor
anvisas   för   ändamålet   för    nästa
budgetår.
Då  det gäller anslaget Stöd till icke-
statliga kulturlokaler vill jag  påminna
om  att  det i motion Kr281 (s,  fp,  v)
förordats att Kulturprojektet Röda  Sten
i Göteborg skall erhålla ekonomiskt stöd
genom   Boverket,  Riksantikvarieämbetet
eller  andra  statliga myndigheter  (jfr
bet. 1995/96:Kr1).
Forskning
Jag  tycker  att det är viktigt  med  en
omfattande  forskning om folkbildningen.
I  motion Kr259 (v) har föreslagits  att
en  miljon kronor skall anvisas  som  en
förstärkning    till    nätverket    för
folkbildningsforskning,     MIMER,     i
Linköping.
Folkbildning
Folkbildningsanslaget har redan minskats
med 500 miljoner kronor under de senaste
fem  åren.  Kan det då vara rimligt  att
minska  det med ytterligare 100 miljoner
kronor  samtidigt som både regering  och
riksdag  uttalar sig om de goda insatser
som folkbildningen gör och om hur mycket
den   betyder  för  dem  som   inte   är
studievana   eller  saknar   tillräcklig
utbildning  för att kunna  hävda  sig  i
arbetslivet?    Regeringen    framhåller
mycket riktigt också den stora betydelse
folkbildningen  har  för  kulturlivet  i
hela  landet  och anser att  denna  roll
skall  utvecklas ytterligare.  I  motion
Kr259    (v)   förs   fram   ett   högst
välmotiverat   förslag  att   både   öka
folkbildningsanslaget  med  80  miljoner
kronor  och  att använda de 40  miljoner
kronor,  som  regeringen  avsätter   för
vissa     organisationers     uppsökande
verksamhet    och    utbildning,    till
ordinarie folkbildning.
Idrott
Vid  ett  bifall till förslag  i  motion
Kr259 (v) om ökat stöd till idrotten med
42   miljoner  kronor  hade  det  blivit
möjligt  att  ge  ett  ökat  stöd   till
utsatta         grupper,        särskilt
kvinnor/flickor och invandrare.
19. Anslag för budgetåret 1997 under
utgiftsområde 17 Kultur, medier,
trossamfund och fritid (mom. 110)
Fanny Rizell (kd) anför:
Kristdemokraternas        syn         på
kulturpolitiken har utvecklats i  motion
Kr258 (kd) och i reservationer och andra
särskilda    yttranden    till     detta
betänkande. I det nu aktuella  särskilda
yttrandet  tar  jag  upp  de  förslag  i
motionerna Kr258 (kd), Kr510 (kd), Kr515
(kd)     och     Kr604     (kd)      som
Kristdemokraterna  har  lagt   fram   om
satsningar   på  sådan  verksamhet   som
engagerar och stimulerar människor  inom
deras egna organisationer, nämligen inom
trossamfunden,           folkbildningen,
ungdomsorganisationerna              och
idrottsrörelsen.
Trossamfunden
Enligt  de  kristdemokratiska motionerna
Kr258  (kd)  och  Kr604  (kd)  bör   den
stimulans     för     frigörande      av
trossamfundens       resurser        för
byggnadsverksamhet   som   lokalbidraget
utgör och bidragets positiva inverkan på
byggsektorn  framhållas.  Som  angelägna
områden    för   satsningar   nämns    i
motionerna  fortsatt handikappanpassning
av  trossamfundens  samlingslokaler  och
bättre     förutsättningar    för     de
trossamfund som betjänar invandrare. Mot
den     bakgrunden     motsätter     sig
Kristdemokraterna  den   av   regeringen
föreslagna  besparingen  under  anslaget
Stöd till trossamfund på sammanlagt  3,5
miljoner kronor.
Folkbildning
Som   anförs   i   de  kristdemokratiska
motionerna  står regeringens förslag  om
en  besparing på folkbildningen  om  100
miljoner   kronor  i   strid   med   den
särskilda vuxenutbildningssatsningen som
startar  nästa  år.  Att  under   sådana
förhållande dessutom föreslå ett  bidrag
om   40   miljoner  kronor  till   vissa
fackliga            och            andra
intresseorganisationer  är  stötande  ur
flera  synvinklar.  Om  utskottet  följt
Kristdemokraternas  förslag   att   dels
avvisa det fackliga stödet och i stället
låta   medlen  gå  till  den   ordinarie
folkbildningen,         dels         öka
folkbildningsbidraget  med  60  miljoner
kronor     skulle     besparingen     på
folkbildningsanslaget    inte     behöva
genomföras.
Ungdomsfrågor
Jag  vill  erinra om att  enligt  motion
Kr515  (kd)  bör  de medel,  1  100  000
kronor,  som under anslaget Bidrag  till
nationell       och       internationell
ungdomsverksamhet m.m. beräknas stå till
regeringens  disposition för aktiviteter
inom  ungdomsområdet i stället  användas
som   förstärkning  av   bidraget   till
nationell     ungdomsverksamhet      och
disponeras av Ungdomsstyrelsen.
Idrott
Motionärerna   bakom  Kristdemokraternas
motioner  Kr258  (kd)  och  Kr510   (kd)
motsätter  sig  att  en  neddragning  av
stödet  till  idrotten  drabbar  de  små
idrottsförbunden   och   det    statliga
aktivitetsstödet  på  ett   oacceptabelt
sätt. Samhällets stöd till idrotten  bör
enligt    motionärerna    inriktas    på
investeringar i idrottsanläggningar  och
på   bidrag  till  ungdomverksamhet  och
ledarutbildning.       Det        lokala
aktivitetsstödet   bör   bibehållas   på
nuvarande   nivå.  Anslaget  Stöd   till
idrotten  bör bestämmas till ett  belopp
som  är  30  miljoner  kronor  högre  än
regeringens förslag.




I proposition 1996/97:3 framlagda
lagförslag

I proposition 1996/97:1 framlagt
lagförslag
Av utskottet framlagt förslag till
ändringar i regeringens förslag till
bibliotekslag

Regeringens förslag  Utskottets förslag
7 §
Kommunerna ansvarar för folk- och
skolbiblioteksverksamheten.
Landstingen          Landstingen
ansvarar        för  ansvarar        för
länsbiblioteken.     länsbiblioteken och
för biblioteken vid
högskolor       med
Staten  ansvarar  landstingskommunalt
för                  huvudmannaskap.
högskolebiblioteken   Staten    ansvarar
och lånecentralerna  för          övriga
samt    för   sådan  högskolebibliotek
biblioteksverksamhe  och             för
t     som    enligt  lånecentralerna
särskilda            samt    för   sådan
bestämmelser         biblioteksverksamhe
ankommer på staten.  t     som    enligt
särskilda
bestämmelser
ankommer på staten.

10  §
Länsbibliotek,       Länsbibliotek,
lånecentraler,       lånecentraler,
högskolebibliotek    högskolebibliotek,
och  andra statliga  forskningsbibliotek
forskningsbibliotek  och andra av staten
m.m.          skall  finansierade
avgiftsfritt ställa  bibliotek     skall
litteratur  ur   de  avgiftsfritt ställa
egna    samlingarna  litteratur  ur   de
till                 egna    samlingarna
folkbibliotekens     till
förfogande  samt  i  folkbibliotekens
övrigt samverka med  förfogande  samt  i
folk-           och  övrigt samverka med
skolbiblioteken och  folk-           och
bistå  dem i  deras  skolbiblioteken och
strävan att erbjuda  bistå  dem i  deras
låntagarna  en  god  strävan att erbjuda
biblioteksservice.   låntagarna  en  god
biblioteksservice.

Regeringens och oppositionspartiernas budgetförslag för 1997
utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
1 000-tal kronor
Anslag                                   Regerin   m   c   fp     v   mp   kd
gens  Kr260Kr2 Kr17  Kr259Kr25 Kr25
förslag      83    ,         7    8,
Kr51            Kr51
3              0,
Kr60
4
A 1 Statens kulturråd                     27 883  -15
000
A  2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, 131 288 -50 000           +34 750
utveckling      samt     internationellt
kulturutbyte och samarbete
A 3 Kulturåret 1998                       65 000
A 4 Nationella uppdrag                     6 000   -1        +8  +19
000       000  000
(A    5)    Fond   för   förnyelse    av
kulturverksamheten                               +100
000
B  1  Bidrag  till  Svenska  riksteatern, 712 254 -130  -3   +28
Operan, Dramatiska teatern, Dansens  hus          700 000   000
och Svenska rikskonserter
B  2 Bidrag till regional musikverksamhet 659 843       +3 +7 000       +11
samt regionala och lokala teater-, dans-              000             000
och musikinstitutioner
B 3 Bidrag till vissa teater-, dans- och  93 094   -4        +7
musikändamål                                      300       000  +7
000
C     1     Bidrag     till     regional  37 482
biblioteksverksamhet
C 2 Litteraturstöd                        71 253  -35
000
C 3 Stöd till kulturtidskrifter           19 500
C 4 Stöd till bokhandel                    7 301
C 5 Talboks- och punktskriftsbiblioteket  56 482
C  6 Bidrag till Stiftelsen för lättläst  12 970
nyhetsinformation och litteratur
C 7 Bidrag till Sveriges Dövas Riksförbund 17 471
för    produktion   av   videogram    på
teckenspråk
C 8 Bidrag till Svenska språknämnden och   3 409
Sverigefinska språknämnden
C 9 Arbetsplatsbibliotek                                          +1
500
D 1 Statens konstråd                       4 655
D   2  Konstnärlig  gestaltning  av  den  42 938  -10
gemensamma miljön                                 000
D 3 Nämnden för hemslöjdsfrågor            1 126
D 4 Främjande av hemslöjden               16 464
D 5 Bidrag till bild- och formområdet     14 741            +10
000
E 1 Konstnärsnämnden                       9 173
E   2   Ersättningar  och  bidrag   till 235 051
konstnärer
F 1 Riksarkivet och landsarkiven         223 973                -250
F 2 Arkivet för ljud och bild             25 213
F 3 Språk- och folkminnesinstitutet       28 021
F 4 Svenskt biografiskt lexikon            3 413
G 1 Riksantikvarieämbetet                147 586  -10
000
G  2  Bidrag  till  kulturmiljövård  och 224 337  +26
kulturstöd vid ombyggnad                          000
G  3 Utställningsgarantier och inköp  av      80
vissa kulturföremål
G 4 Restaureringsarbeten vid de kungliga  50 000
slotten och rikets fästningar
H 1 Centrala museer: Myndigheter         506 477
H 2 Centrala museer: Stiftelser          168 525
H 3 Bidrag till regionala museer         105 680
H 4 Bidrag till vissa museer              37 951  -11             +5   +8
076            000  000
H     5    Stöd    till    icke-statliga  10 000  -10
kulturlokaler                                     000
H 6 Stiftelsen Riksutställningar          33 849  -10
000
I 1 Filmstöd                             125 338
I 2 Statens biografbyrå                    7 591
I   3  Utbyte  av  TV-sändningar  mellan  30 744
Sverige och Finland
I  4  Bidrag  till dokumentation  om  den   1 510
mediepolitiska  utvecklingen  och   till
europeiskt mediesamarbete
J  1 Forsknings- och utvecklingsinsatser  37 131                  +1   +1
inom kulturområdet                                               000  000
J   2  Forskning  och  dokumentation  om     820
medieutvecklingen
K 1 Stöd till trossamfund                 57 300                            +3
500
L 1 Bidrag till folkbildningen             2 357 -200       -40  +80  -20  +60
533  000       000  000  000  000
L  2 Bidrag till vissa handikappåtgärder  68 416
inom folkbildningen
L 3 Bidrag till kontakttolkutbildning      8 608
M 1 Ungdomsstyrelsen                      11 819   -5
000
M    2   Bidrag   till   nationell   och  97 989  -49
internationell ungdomsverksamhet m.m.             100
N 1 Bidrag till allmänna samlingslokaler  40 000  -40
000
N 2 Stöd till demokratiutveckling          8 133   -8
133
N 3 Stöd till idrotten                   480 240            +30  +42       +30
000  000       000
N 4 Lotteriinspektionen                   17 935
TOTAL                                      7 161 -463        +50 +190       +93
590 309       000    000       500
Förslag till beslut om anvisande av
medel för budgetåret 1997 under
utgiftsområde 17 Kultur, medier,
trossamfund och fritid
1 000-tal kronor
Utskottets  förslag  överensstämmer  med
regeringens  förslag till fördelning  av
medel   på  anslag  utom  såvitt   avser
anslagen A 2, B 2 och H 4.
Regeri  Utsko  Reserv
ngens   ttets  ation
försla  försl  52
g       ag     (mp)
Avvike
lse
från
utskot
tets
försla
g
A Allmän kulturverksamhet
1 Statens    kulturråd 27 883    27
(ram)                         883
2 Bidrag  till  allmän    131   126
kulturverksamhet,       288   788
utveckling      samt
internationellt
kulturutbyte     och
samarbete (ram)
3 Kulturåret      1998 65 000    65
(res)                         000
4 Nationella   uppdrag  6 000 6 000
(ram)
B Teater, dans och musik
1 Bidrag  till Svenska    712   712 +5 000
riksteatern,            254   254
Operan,   Dramatiska
teatern,     Dansens
hus    och   Svenska
rikskonserter
(obet)
2 Bidrag          till    659   663
regional                843   843
musikverksamhet
samt  regionala  och
lokala      teater-,
dans-            och
musikinstitutioner
(obet)
3 Bidrag  till   vissa 93 094    93 +5 000
teater-,  dans-  och          094
musikändamål (ram)
C Bibliotek,        litteratur         och
kulturtidskrifter
1 Bidrag          till 37 482    37
regional                      482
biblioteksverksamhe
t (obet)
2 Litteraturstöd       71 253    71
(ram)                         253
3 Stöd            till 19 500    19
kulturtidskrifter             500
(ram)
4 Stöd  till bokhandel  7 301 7 301
(ram)
5 Talboks-         och 56 482    56
punktskriftsbibliot           482
eket (ram)
6 Bidrag          till 12 970    12
Stiftelsen       för          970
lättläst
nyhetsinformation
och       litteratur
(obet)
7 Bidrag          till 17 471    17
Sveriges       Dövas          471
Riksförbund      för
produktion        av
videogram         på
teckenspråk (obet)
8 Bidrag  till Svenska  3 409 3 409
språknämnden     och
Sverigefinska
språknämnden (obet)
D Bild och form samt konsthantverk
1 Statens     konstråd  4 655 4 655
(ram)
2 Konstnärlig          42 938    42
gestaltning  av  den          938
gemensamma    miljön
(ram)
3 Nämnden          för  1 126 1 126
hemslöjdsfrågor
(ram)
4 Främjande         av 16 464    16
hemslöjden (ram)              464
5 Bidrag  till   bild- 14 741    14 +4 000
och      formområdet          741
(ram)
E Ersättningar och bidrag till konstnärer
1 Konstnärsnämnden      9 173 9 173
(ram)
2 Ersättningar     och    235   235
bidrag          till    051   051
konstnärer (ram)
F Arkiv
1 Riksarkivet      och    223   223
landsarkiven (ram)      973   973
2 Arkivet   för   ljud 25 213    25
och bild (ram)                213
3 Språk-           och 28 021    28
folkminnesinstitute           021
t (ram)
4 Svenskt  biografiskt  3 413 3 413
lexikon (ram)
G Kulturmiljö
1 Riksantikvarieämbet     147   147
et (ram)                586   586
2 Bidrag          till    224   224
kulturmiljövård  och    337   337
kulturstöd       vid
ombyggnad (ram)
3 Utställningsgaranti      80    80
er   och  inköp   av
vissa  kulturföremål
(ram)
4 Restaureringsarbete  50 000    50
n  vid  de  kungliga          000
slotten  och  rikets
fästningar (obet)
H Museer och utställningar
1 Centrala     museer:    506   506
Myndigheter (ram)       477   477
2 Centrala     museer:    168   168
Stiftelser (obet)       525   525
3 Bidrag          till    105   105
regionala     museer    680   680
(obet)
4 Bidrag  till   vissa 37 951    38    +10
museer (obet)                 451    000
5 Stöd    till   icke- 10 000    10    +15
statliga                      000    000
kulturlokaler (ram)
6 Stiftelsen           33 849    33
Riksutställningar             849
(obet)
I Film och medier
1 Filmstöd (ram)          125   125
338   338
2 Statens  biografbyrå  7 591 7 591
(ram)
3 Utbyte    av     TV- 30 744    30
sändningar    mellan          744
Sverige  och Finland
(obet)
4 Bidrag          till  1 510 1 510
dokumentation     om
den   mediepolitiska
utvecklingen     och
till      europeiskt
mediesamarbete
(ram)
J Forskning
1 Forsknings-      och 37 131    37 +1 000
utvecklingsinsatser           131
inom   kulturområdet
(ram)
2 Forskning        och    820   820
dokumentation     om
medieutvecklingen
(obet)
K Trossamfund
1 Stöd            till 57 300    57
trossamfund (ram)             300
L Folkbildning
1 Bidrag          till  2 357 2 357    -40
folkbildningen          533   533    000
(obet)
2 Bidrag  till   vissa 68 416    68
handikappåtgärder             416
inom  folkbildningen
(obet)
3 Bidrag          till  8 608 8 608
kontakttolkutbildni
ng (obet)
M Ungdomsfrågor
1 Ungdomsstyrelsen     11 819    11
(ram)                         819
2 Bidrag          till 97 989    97
nationell        och          989
internationell
ungdomsverksamhet
m.m. (ram)
N Folkrörelse- och idrottsfrågor
1 Bidrag          till 40 000    40
allmänna                      000
samlingslokaler
(ram)
2 Stöd            till  8 133 8 133
demokratiutveckling
(ram)
3 Stöd  till  idrotten    480   480
(ram)                   240   240
4 Lotteriinspektionen  17 935    17
(ram)                         935
SUMMA                 7 161 7 161      0
590   590


Utskottets förslag med anledning av
regeringens förslag till övergripande
mål för vissa myndigheter, m.m. under
utgiftsområde 17 Kultur, medier,
trossamfund och fritid
I     vad    avser    punkterna     1-35
överensstämmer   numreringen   i   denna
bilaga  med  numreringen i  betänkandets
recit. Utskottets förslag överensstämmer
med   regeringens  förslag  utom   under
punkterna  24, 25, 29, 30  och  34,  där
formella  ändringar föreslås.  Punkterna
36-38  motsvaras  inte  av  yrkanden   i
propositionen.
Utskottet föreslår
(1. Ej i denna bilaga)
(2. Ej i detta betänkande)
3.   att  riksdagen  godkänner  att  de
övergripande målen för Statens kulturråd
skall vara i enlighet med vad regeringen
förordar   i  avsnittet  A   1   Statens
kulturråd,
4.   att  riksdagen  godkänner  att  de
övergripande  målen för  statens  bidrag
till  Svenska riksteatern skall  vara  i
enlighet  med vad regeringen förordar  i
avsnittet   B  1  Bidrag  till   Svenska
riksteatern, Operan, Dramatiska teatern,
Dansens Hus och Svenska rikskonserter,
5.   att  riksdagen  godkänner  att  de
övergripande    målen    för     Operan,
Dramatiska  teatern,  Dansens  Hus   och
Svenska  rikskonserter  skall   vara   i
enlighet  med vad regeringen förordar  i
avsnittet   B  1  Bidrag  till   Svenska
riksteatern, Operan, Dramatiska teatern,
Dansens Hus och Svenska rikskonserter,
6.   att  riksdagen  godkänner  att  de
övergripande  målen  för  Talboks-   och
punktskriftsbiblioteket  skall  vara   i
enlighet  med vad regeringen förordar  i
avsnittet     C    5    Talboks-     och
punktskriftsbiblioteket,
7.   att  riksdagen  godkänner  att  de
övergripande  målen för  statens  bidrag
till LL-stiftelsen skall vara i enlighet
med  vad regeringen förordar i avsnittet
C  6 Bidrag till Stiftelsen för lättläst
nyhetsinformation och litteratur,
8.   att  riksdagen  godkänner  att  de
övergripande  målen för  statens  bidrag
till  Sveriges  Dövas  Riksförbund   för
produktion  av videogram på  teckenspråk
(Dövas TV) skall vara i enlighet med vad
regeringen  förordar  i  avsnittet  C  7
Bidrag  till  Sveriges Dövas Riksförbund
för    produktion   av   videogram    på
teckenspråk,
9.   att  riksdagen  godkänner  att  de
övergripande  målen för  statens  bidrag
till     Svenska    språknämnden     och
Sverigefinska språknämnden skall vara  i
enlighet  med vad regeringen förordar  i
avsnittet   C  8  Bidrag  till   Svenska
språknämnden      och      Sverigefinska
språknämnden,
10.  att  riksdagen  godkänner  att  de
övergripande målen för Statens  konstråd
skall vara i enlighet med vad regeringen
förordar   i  avsnittet  D   1   Statens
konstråd,
11.  att  riksdagen  godkänner  att  de
övergripande  målen  för   Nämnden   för
hemslöjdsfrågor  skall vara  i  enlighet
med  vad regeringen förordar i avsnittet
D 3 Nämnden för hemslöjdsfrågor,
12.  att  riksdagen  godkänner  att  de
övergripande målen för Konstnärs-nämnden
skall vara i enlighet med vad regeringen
förordar     i     avsnittet     E     1
Konstnärsnämnden,
13.  att  riksdagen  godkänner  att  de
övergripande  målen för Riksarkivet  och
landsarkiven  skall vara i enlighet  med
vad regeringen förordar i avsnittet F  1
Riksarkivet och landsarkiven,
14.  att  riksdagen  godkänner  att  de
övergripande målen för Arkivet för  ljud
och  bild skall vara i enlighet med  vad
regeringen  förordar  i  avsnittet  F  2
Arkivet för ljud och bild,
15.  att  riksdagen  godkänner  att  de
övergripande   målen  för   Språk-   och
folkminnesinstitutet   skall   vara    i
enlighet  med vad regeringen förordar  i
avsnittet     F     3     Språk-     och
folkminnesinstitutet,
16.  att  riksdagen  godkänner  att  de
övergripande    målen    för     Svenskt
biografiskt   lexikon   skall   vara   i
enlighet  med vad regeringen förordar  i
avsnittet   F   4  Svenskt   biografiskt
lexikon,
17.  att  riksdagen  godkänner  att  de
övergripande          målen          för
Riksantikvarieämbetet   skall   vara   i
enlighet  med vad regeringen förordar  i
avsnittet G 1 Riksantikvarieämbetet,
18.  att  riksdagen  godkänner  att  de
övergripande målen för Centrala  museer:
Myndigheter  skall vara i  enlighet  med
vad regeringen förordar i avsnittet H  1
Centrala museer: Myndigheter,
19.  att  riksdagen  godkänner  att  de
övergripande målen för Centrala  museer:
Stiftelser skall vara i enlighet med vad
regeringen  förordar  i  avsnittet  H  2
Centrala museer: Stiftelser,
20.  att  riksdagen  godkänner  att  de
övergripande  målen för  statens  bidrag
till  under anslaget H 4 inrymda  museer
och  övriga institutioner skall  vara  i
enlighet  med vad regeringen förordar  i
avsnittet H 4 Bidrag till vissa museer,
21.  att  riksdagen  godkänner  att  de
övergripande   målen   för    Stiftelsen
Riksutställningar skall vara i  enlighet
med  vad regeringen förordar i avsnittet
H 6 Stiftelsen Riksutställningar,
22.  att  riksdagen  godkänner  att  de
övergripande    målen    för     Statens
biografbyrå  skall vara i  enlighet  med
vad regeringen förordar i avsnittet I  2
Statens biografbyrå,
23.   att   riksdagen   godkänner   att
Dramatiska teatern får möjlighet att  ta
lån i Riksgäldskontoret,
24. att riksdagen bemyndigar regeringen
att       lämna       Talboks-       och
punktskriftsbiblioteket              ett
beställningsbemyndigande på 11  000  000
kr som föranleder utgifter år 1998,
25. att riksdagen bemyndigar regeringen
att    lämna   Statens   konstråd    ett
beställningsbemyndigande på 10  000  000
kr   för   beställning  av   konst   som
föranleder utgifter efter år 1997,
26.  att  riksdagen medger att Boverket
disponerar  medel  under  anslaget  D  2
Konstnärlig    gestaltning    av     den
gemensamma  miljön  för  utbetalning  av
bidrag enligt förordningen (1987:316) om
bidrag  till  konstnärlig utsmyckning  i
bostadsområden,
27.  att  riksdagen godkänner villkoren
för   bidraget  till  verksamheten   med
länshemslöjdskonsulenter,
28.   att   riksdagen   godkänner   att
verksamheten  med  en rikskonsulent  för
barn och ungdom permanentas,
29. att riksdagen bemyndigar regeringen
att  inom ramen för anslaget G 2  Bidrag
till kulturmiljövård och kulturstöd  vid
ombyggnad   besluta   om   bidrag    för
utbetalningar under senare år  än  1997,
dock längst t.o.m. år 1999,
30. att riksdagen bemyndigar regeringen
att  inom  ramen för anslaget H  5  Stöd
till icke-statliga kulturlokaler besluta
om  bidrag för utbetalning under  senare
år  än  år  1997, dock längst t.o.m.  år
1999,
32.  att  riksdagen  godkänner  att  de
resurser som behövs för studieförbundens
särskilda  kurser  för arbetslösa  under
första halvåret 1997 skall fördelas från
anslaget Bidrag till folkbildningen,
33.  att riksdagen godkänner att  högst
600 000 kr av anslaget Bidrag till vissa
handikappåtgärder  inom   folkbildningen
får   användas  till  att  ge  verksamma
teckenspråkslärare        kompletterande
utbildning vid Stockholms universitet,
34. att riksdagen bemyndigar regeringen
att  inom ramen för anslaget N 1  Bidrag
till allmänna samlingslokaler besluta om
bidrag  för utbetalning under senare  år
än år 1997, dock längst t.o.m. år 1999,
(35. Ej i denna bilaga)
36.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till  känna  vad   utskottet
anfört om bidrag till Göteborgsmusiken i
form   av   stödenheter  under  anslaget
Bidrag för regional musikverksamhet samt
regionala och lokala teater-, dans-  och
musikinstitutioner (avsnitt 17.2),
37.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till  känna  vad   utskottet
anfört  om  ytterligare medel  för  stöd
till  icke-statliga  kulturlokaler   för
budgetåret 1997 (avsnitt 23.5),
38.  att  riksdagen  godkänner  att  AB
Tipstjänst  får överföra 55 000  000  kr
till Riksidrottsförbundet i samband  med
1997 års bolagsstämma (avsnitt 30.3).

Förteckning över i utskottets hemställan
moment 110 avstyrkta motionsyrkanden
Motion   Parti    Yrkande
________________________________________
_______
1996/97:
Kr1 s
Kr4 mp  14, 15, 27, 28
Kr13     kd  3, 7
Kr14     s   1, 3
Kr15     s
Kr17     fp  5, 8, 9, 14, 16, 17, 24
Kr18     s
Kr20      v   2, 3, 4, 8, 9 delvis,  10,
16
Kr206    m
Kr218    mp  1, 3
Kr220    c
Kr226    s
Kr228    s
Kr229    s
Kr231    s
Kr234    c
Kr238    kd,s,c,fp1
Kr241    fp
Kr245    v
Kr248    fp
Kr250    s
Kr257    mp  2 delvis, 5, 12
Kr258    kd  2, 5, 12, 13, 16
Kr259    v   1, 2, 3 delvis
Kr260     m    1  delvis,  2  delvis,  3
delvis, 4, 5, 9 delvis, 10 delvis,
12,  13,  16, 17, 18,  19,  20,
21, 22, 23, 24, 25, 26, 27
Kr261    kd
Kr265    v
Kr267    c,m,v
Kr269    s
Kr270    v,s,c,fp
Kr271    fp,m,c,v,kd
Kr272    v
Kr275    c
Kr280    v
Kr281    s,fp,v
Kr283    c   15, 16, 17, 30,
Kr503    s
Kr510    kd  17, 19
Kr512    fp
Kr513    fp  4
Kr515    kd  2
Kr601    m
Kr603    s
Kr604    kd  1, 2, 5
Kr605    s
Ub411    m   39
Ub478    fp  4
A432     c   23, 41

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1
Inledning 6
Propositionerna 7
Proposition 1996/97:3 Kulturpolitik 7
Budgetpropositionen för år 1997 8
Motionerna 13
Motioner väckta med anledning av
proposition 1996/97:3 Kulturpolitik 13
Motioner väckta under den allmänna
motionstiden år 1996 19
Förteckning över bilagor 34
Ärendets beredning 34
Utskottet 35
A. Inledning 35
B. Kulturpolitik (prop. 3) 36
1 Vissa bakgrundsuppgifter 36
1.1 Kulturutredningen och vissa
andra utredningar 36
1.2 Propositionens huvudsakliga
innehåll 37
2 Mål för en nationell
kulturpolitik (prop. 3 avsnitt
5). Vissa övergripande frågor,
m.m. 38
2.1 Allmänt 38
2.2 Kulturens egenvärde och
kulturen som lokaliseringsfaktor 38
2.3 Kulturpolitiska mål 39
2.4 Vissa övergripande frågor 42
2.5 Kultur och ekonomi 44
2.6 Nationella uppdrag 49
2.7 Övriga frågor 50
3 Konstnärernas villkor (prop. 3
avsnitt 6) 53
3.1 Inriktningen på de framtida
insatserna för konstnärerna
(prop. 3 avsnitt 6.1) 53
3.2 Visningsersättning (prop. 3
avsnitt 6.2) 55
3.3 Bidrag till konstnärer
(prop. 3 avsnitt 6.3) 57
3.4 Inkomstgarantier och
långtidsstipendier (prop. 3
avsnitt 6.4) 57
3.5 Konstnärsnämndens
organisation (prop. 3 avsnitt
6.5) 57
3.5.1 Förslagsrätt till
styrelser (prop. 3 avsnitt
6.5.1) 57
3.5.2 Inrättande av ett
internationellt ateljécentrum
(prop. 3 avsnitt 6.5.2) 58
3.6 Länskonstnärer (prop. 3
avsnitt 6.6) 58
4 Reformerat system för stöd
till regional kulturverksamhet
m.m. (prop. 3 avsnitt 18) 59
4.1 Reformerat system för stöd
till regional kulturverksamhet
(prop. 3 avsnitt 18) 59
4.2 Fortsatt utveckling av mål-
och resultatdialogen (prop. 3
avsnitt 18.2) 65
4.3 Statens kulturråd (prop. 3
avsnitt 18.3) 66
5 Litteraturen och språket
(prop. 3 avsnitt 7) 67
5.1 Inriktningen på de framtida
insatserna för litteratur och
språk (prop. 3 avsnitt 7.1) 67
5.2 Biblioteksverksamheten
regleras i lag (prop. 3 avsnitt
7.2) 71
5.3 Ny stödform för inköp av
litteratur till folk- och
skolbibliotek (prop. 3 avsnitt
7.3) 74
5.4 Läsfrämjande verksamhet för
barn och unga (prop. 3 avsnitt
7.4) 75
5.4.1 Frågor rörande
litteraturstödet 75
5.5 En bok för alla (prop. 3
avsnitt 7.5) 76
6 Teater (prop. 3 avsnitt 8) 76
6.1 Inledning 76
6.2 Inriktningen på de framtida
insatserna för teater (prop. 3
avsnitt 8.1) 77
6.3 Nationalscenerna Operan och
Dramatiska teatern (prop. 3
avsnitt 8.2) 77
6.4 Nationellt uppdrag för barn-
och ungdomsteater (prop. 3
avsnitt 8.3) 78
6.5 Ytterligare nationella
uppdrag m.m. inom teaterområdet 79
6.6 Satsning på ungdomars eget
skapande (prop. 3 avsnitt 8.4) 80
6.7 Nationellt uppdrag inom
området ungdomskultur (prop. 3
avsnitt 8.5) 80
6.8 Nationellt uppdrag inom
området barnkultur 81
6.9 Regional teater (prop. 3
avsnitt 8.6) 81
6.10 Svenska riksteatern (prop.
3 avsnitt 8.7) 82
6.11 Fria teatergrupper (prop. 3
avsnitt 8.8) 83
6.12 Samisk teater (prop. 3
avsnitt 8.9) 83
7 Dans (prop. 3 avsnitt 9) 85
7.1 Inledning 85
7.2 Inriktningen på de framtida
insatserna för danskonsten
(prop. 3 avsnitt 9.1) 86
7.3 Dansen i regionerna (prop. 3
avsnitt 9.2) 86
7.4 Fria dansgrupper (prop. 3
avsnitt 9.3) 87
8 Musik (prop. 3 avsnitt 10) 87
8.1 Inledning 87
8.2 Inriktningen på de framtida
insatserna för musiken (prop. 3
avsnitt 10.1) 88
8.3 Regional musikverksamhet
(prop. 3 avsnitt 10.2) 88
8.4 Svenska rikskonserter (prop.
3 avsnitt 10.3) 90
8.5 Ett förstärkt lokalt
arrangörsled (prop. 3 avsnitt
10.4) 93
8.6 Nationellt uppdrag inom
området musik, m.m. (prop. 3
avsnitt 10.5) 94
8.7 Ytterligare nationella
uppdrag inom musikområdet 95
8.8 Förslag om nationalorkester 96
9 Film (prop. 3 avsnitt 11) 96
9.1 Inriktningen på de framtida
insatserna för filmen (prop. 3
avsnitt 11.1) 96
9.2 Stöd till svensk
filmproduktion m.m. (prop. 3
avsnitt 11.2) 98
9.3 Film- och TV-fond 99
9.4 Stöd till filmkulturell
verksamhet m.m. (prop. 3 avsnitt
11.3) 100
9.5 Stöd till regionala
resurscentrum för film och video
(prop. 3 avsnitt 11.4) 100
9.6 Nationellt uppdrag till
regional och lokal
filmverksamhet med tyngdpunkt på
barn och ungdom (prop. 3 avsnitt
11.5) 101
10 Arkitektur och formgivning
(prop. 3 avsnitt 12) 102
10.1 Inledning 102
10.2 Bakgrund till ett
handlingsprogram för arkitektur
och formgivning 102
10.3 Handlingsprogram 104
10.4 Åtgärder 107
11 Bild- och formkonst (prop. 3
avsnitt 13) 109
11.1 Inriktningen på de framtida
insatserna för bild- och
formkonsten (prop. 3 avsnitt
13.1) 109
11.2 Utställningsersättning
(prop. 3 avsnitt 13.2) 110
11.3 Statens konstråd (prop. 3
avsnitt 13.3) 110
11.4 En bredare insats för
konstnärlig gestaltning av den
gemensamma miljön (prop. 3
avsnitt 13.4) 111
11.5 Nämnden för utställningar
av nutida svensk konst i
utlandet (NUNSKU) (prop. 3
avsnitt 5) 112
11.6 Nationellt uppdrag inom
samtidskonsten (prop. 3 avsnitt
13.6) 112
11.7 Slöjd för barn och ungdomar
(prop. 3 avsnitt 13.7) 113
12 Kulturarvet (prop. 3 avsnitt
14) 113
12.2 Inriktningen på de framtida
insatserna för kulturarvet
(prop. 3 avsnitt 14.1) 113
12.3 Handlingsprogram om
kulturarv och
främlingsfientlighet (prop. 3
avsnitt 14.2) 115
12.4 SESAM öppna
museisamlingarna (prop. 3
avsnitt 14.3) 115
12.5 Museer och utställningar
(prop. 3 avsnitt 14.4) 117
12.5.1 Inriktningen på de
framtida insatserna för
museiområdet (prop. 3 avsnitt
14.4.1) 117
12.5.2 Strukturen på
museiområdet (prop. 3 avsnitt
14.4.2) 118
12.5.3 Arkitekturmuseet (prop.
3 avsnitt 12.2) 118
12.5.4 Röhsska museet (prop. 3
avsnitt 12.3) 119
12.5.5 Nationellt uppdrag på
museiområdet (prop. 3 avsnitt
14.4.3) 120
12.5.6 Riksantikvarieämbetet
och Statens historiska museer
(prop. 3 avsnitt 14.4.4) 121
12.5.7 Statens sjöhistoriska
museer (prop. 3 avsnitt
14.4.5) 121
12.5.8 Statens
försvarshistoriska museer
(prop. 3 avsnitt 14.4.6) 123
12.5.9 Ett samlat etnografiskt
centralmuseum i Göteborg
(prop. 3 avsnitt 14.4.7) 123
12.5.10 Satsning på
samtidskonsten Moderna
museet, Bildmuseet i Umeå och
Rooseum i Malmö (prop. 3
avsnitt 14.4.8) 127
12.5.11 Riksutställningar
(prop. 3 avsnitt 14.4.9) 128
12.5.12 Statliga
utställningsgarantier (prop. 3
avsnitt 14.4.10) 128
12.5.13 Icke-statliga
kulturlokaler (prop. 3 avsnitt
14.4.11) 129
12.5.14 Regeringens övriga
förslag på museiområdet (prop.
3 avsnitt 14.4.12) 130
12.5.15 Kulturutredningens
förslag om tidsbegränsade
nationella uppdrag till
museerna (prop. 3 avsnitt
14.4.13) 130
12.5.16 Övriga museifrågor 130
12.6 Arkiv (prop. 3 avsnitt
14.5) 133
12.6.1 Inriktningen på de
framtida insatserna för
arkivområdet (prop. 3 avsnitt
14.5.1) 133
12.7 Kulturmiljö (prop. 3
avsnitt 14.6) 135
12.7.1 Inriktningen på de
framtida insatserna inom
kulturmiljöområdet (prop. 3
avsnitt 14.6.1) 135
12.7.2 Ansvarsfördelningen
inom kulturmiljöarbetet (prop.
3 avsnitt 14.6.2) 135
12.7.3 Byggnadshyttor,
sysselsättning och utbildning
(prop. 3 avsnitt 14.6.3) 139
12.7.4 Industriminnen (prop. 3
avsnitt 14.6.4) 140
12.7.5 Övriga
kulturmiljöfrågor 140
13 Massmedier (prop. 3 avsnitt
15) 141
13.1 Allmänna synpunkter 141
13.2 Radio och TV (prop. 3
avsnitt 15.2) 142
14 Vissa övergripande frågor
(prop. 3 avsnitt 16) 144
14.1 Mångkultur och
internationellt samarbete (prop.
3 avsnitt 16.1) 144
14.2 Informationssamhället och
utredningen Kulturnät Sverige
(prop. 3 avsnitt 16.2) 147
14.3 Funktionshindrades
kulturella möjligheter (prop. 3
avsnitt 16.3) 148
15 Kulturåret 1998 (prop. 3
avsnitt 17) 150
C Budgetfrågor (prop. 1
utgiftsområde 17) 153
16 Allmän kulturverksamhet (A) 153
16.1 Statens kulturråd (A 1) 153
16.2 Bidrag till allmän
kulturverksamhet, utveckling
samt internationellt
kulturutbyte och samarbete (A 2)154
16.3 Kulturåret 1998 (A 3) 158
16.4 Nationella uppdrag (A 4) 159
16.5 Kulturfond 159
17 Teater, dans och musik (B) 160
17.1 Bidrag till Svenska
riksteatern, Operan, Dramatiska
teatern, Dansens Hus och Svenska
rikskonserter (B 1) 160
17.2 Bidrag till regional
musikverksamhet samt regionala
och lokala teater-, dans- och
musikinstitutioner (B 2) 166
17.3 Bidrag till vissa teater-,
dans- och musikändamål (B 3) 169
18 Bibliotek, litteratur och
kulturtidskrifter (C) 171
18.1 Bidrag till regional
biblioteksverksamhet (C 1) 171
18.2 Litteraturstöd (C 2) 171
18.3 Stöd till kulturtidskrifter
(C 3) 172
18.4 Stöd till bokhandel (C 4) 172
18.5 Talboks- och
punktskriftsbiblioteket (C 5) 173
18.6 Bidrag till Stiftelsen för
lättläst nyhetsinformation och
litteratur (C 6) 173
18.7 Bidrag till Sveriges Dövas
Riksförbund för produktion av
videogram på teckenspråk (C 7) 173
18.8 Bidrag till Svenska
språknämnden och Sverigefinska
språknämnden (C 8) 173
19 Bild och form samt
konsthantverk (D) 174
19.1 Statens konstråd (D 1) 174
19.2 Konstnärlig gestaltning av
den gemensamma miljön (D 2) 174
19.3 Nämnden för hemslöjdsfrågor
(D 3) 175
19.4 Främjande av hemslöjden (D
4) 176
19.5 Bidrag till bild- och
formområdet (D 5) 177
20 Ersättningar och bidrag till
konstnärer (E) 178
20.1 Konstnärsnämnden (E 1) 178
20.2 Ersättningar och bidrag
till konstnärer (E 2) 179
21 Arkiv (F) 179
21.1 Riksarkivet och
landsarkiven (F 1) 179
21.2 Arkivet för ljud och bild
(F 2) 180
21.3 Språk- och
folkminnesinstitutet (F 3) 181
21.4 Svenskt biografiskt
lexikon (F 4) 181
22 Kulturmiljö (G) 181
22.1 Riksantikvarieämbetet (G 1)181
22.2 Bidrag till
kulturmiljövård och kulturstöd
vid ombyggnad (G 2) 182
22.3 Utställningsgarantier och
inköp av kulturföremål (G 3) 183
22.4 Restaureringsarbeten vid
de kungliga slotten och rikets
fästningar (G 4) 183
23 Museer och utställningar (H) 184
23.1 Centrala museer:
Myndigheter (H 1) 184
23.2 Centrala museer:
Stiftelser (H 2) 184
23.3 Bidrag till regionala
museer (H 3) 185
23.4 Bidrag till vissa museer
(H 4) 185
23.5 Bidrag till icke-statliga
kulturlokaler (H 5) 188
23.6 Stiftelsen
Riksutställningar (H 6) 190
24 Film och medier (I) 191
24.1 Filmstöd (I 1) 191
24.2 Statens biografbyrå (I 2) 191
24.3 Utbyte av TV-sändningar
mellan Sverige och Finland (I 3)191
24.4 Bidrag till dokumentation
om den mediepolitiska
utvecklingen och till europeiskt
mediesamarbete (I 4) 192
25 Radio och TV 192
26 Forskning (J) 192
26.1 Inledning 192
26.2 Forsknings- och
utvecklingsinsatser inom
kulturområdet (J 1) 192
26.3 Forskning och dokumentation
om medieutvecklingen (J 2) 194
27 Trossamfund (K) 194
27.1 Stöd till trossamfund (K 1)194
28 Folkbildning (L) 196
28.1 Bidrag till folkbildningen
(L 1) 196
28.2 Bidrag till vissa
handikappåtgärder inom
folkbildningen (L 2) 201
28.3 Bidrag till
kontakttolkutbildning (L 3) 202
29 Ungdomsfrågor (M) 202
29.1 Ungdomsstyrelsen (M 1) 202
29.2 Bidrag till nationell och
internationell ungdomsverksamhet
m.m. (M 2) 203
30 Folkrörelse- och
idrottsfrågor (N) 204
30.1 Bidrag till allmänna
samlingslokaler (N 1) 204
30.2 Stöd till
demokratiutveckling (N 2) 206
30.3 Stöd till idrotten (N 3) 206
30.4 Lotteriinspektionen (N 4) 209
Hemställan 210
Mål för en nationell
kulturpolitik, m.m. (prop.
1996/97:3) 210
Konstnärernas villkor (prop.
1996/97:3) 211
Reformerat system för stöd till
regional kulturverksamhet m.m.
(prop. 1996/97:3) 212
Litteraturen och språket (prop.
1996/97:3) 213
Teater (prop. 1996/97:3) 214
Dans (prop. 1996/97:3) 214
Musik (prop. 1996/97:3) 214
Film (prop. 1996/97:3) 215
Arkitektur och formgivning (prop.
1996/97.3) 215
Bild- och formkonst (prop.
1996/97:3) 216
Kulturarvet (prop. 1996/97:3) 216
Vissa övergripande frågor (prop.
1996/97:3) 218
Kulturåret 1998 (prop. 1996/97:3)219
Medelsanvisningen för 1997 (prop.
1996/97:1) 219
Reservationer 220
1. Kulturens egenvärde och kulturen
som lokaliseringsfaktor (m) 220
2. Frågan om avslag på av
regeringen föreslagna nationella
kulturpolitiska mål, m.m. (m 221
3. Nationella kulturpolitiska mål
(mp) 221
4. Ett nationellt kulturpolitiskt
uppdrag för 2000-talet (c) 222
5. Statens ansvar för
kulturpolitiken (m) 223
6. Kulturpolitiska tendenser (v) 223
7. Det ekonomiska stödet till
kulturen (mp) 224
8. En s.k. dubbleringsfond på
kulturområdet (m) 224
9. Stiftelsen Framtidens kultur (m,
fp) 225
10. Kultursponsring (mp) 225
11. Biljettpriserna (mp) 226
12. Generellt konstnärstillägg (mp)226
13. Konstnärsstöd i form av projekt
och uppdrag (kd) 227
14. Ändring i lagen (1992:318) om
överlämnande av
förvaltningsuppgifter inom
Kulturdepartementets
verksamhetsområde samt individuell
visningsersättning (m, c, fp, kd) 227
15. Förslagsrätt till styrelser (m,
c, fp, kd) 228
16. Länskonstnärer (m) 229
17. Reformerat system för stöd till
regional kulturverksamhet (c) 229
18. Reformerat system för stöd till
regional kulturverksamhet (mp) 230
19. Teaterutredning m.m. (fp, mp) 231
20. Utredningen om boken och
kulturtidskriften (mp) 231
21. Frågor om svenska språket (m) 232
22. Frågan om avslag på förslaget
att införa en bibliotekslag (m, c,
fp, kd) 233
23. Grunderna för ett nytt statligt
stöd för inköp av litteratur till
folk- och skolbiblioteken (m) 233
24. En Bok För Alla AB (m) 234
25. Nationellt uppdrag för barn-
och ungdomsteater (v) 234
26. Nationellt uppdrag för barn-
och ungdomsteater (mp) 235
27. Ytterligare nationella uppdrag
m.m. inom teaterområdet (mp) 235
28. Samisk teater (c) 236
29. Samisk teater (mp) 236
30. Regional musikverksamhet (mp) 237
31. Inriktningen på Svenska
rikskonserters verksamhet (m) 237
32. Jazzmusik och nya yngre
musikformer (m) 238
33. Folkmusikinstitut och
nationalinstrument (c) 238
34. Plan- och bygglagen (1987:10)
(mp) 239
35. Vidgad uppgift för Statens
konstråd (m) 239
36. Enprocentsmål för utsmyckning
av statligt byggande (v, mp) 239
37. Enprocentsmål för utsmyckning
vid statliga
infrastruktursatsningar (c, v, mp) 240
38. Ett tidsbegränsat nationellt
uppdrag inom museiområdet (m) 240
39. Statligt övertagande av
huvudmannaskapet för Etnografiska
museet i Göteborg och inrättande av
en samlad etnografisk
museimyndighet förlagd till
Göteborg innefattande även Folkens
museum etnografiska,
Medelhavsmuseet och Östasiatiska
museet (m, c, fp) 241
40. Statligt övertagande av
huvudmannaskapet för Etnografiska
museet i Göteborg och inrättande av
en samlad etnografisk
museimyndighet förlagd till
Göteborg innefattande även Folkens
museum etnografiska,
Medelhavsmuseet och Östasiatiska
museet (mp) 242
41. Statligt övertagande av
huvudmannaskapet för Etnografiska
museet i Göteborg och inrättande av
en samlad etnografisk
museimyndighet förlagd till
Göteborg innefattande även Folkens
museum etnografiska,
Medelhavsmuseet och Östasiatiska
museet (kd) 243
42. Uppdrag för en
organisationskommitté och därmed
sammanhängande frågor (m, c, fp,
kd) 244
43. Uppdrag för en
organisationskommitté och därmed
sammanhängande frågor (mp) 244
44. Inrättande av ett kvinnomuseum
(v, mp) 245
45. Inrättande av ett filmmuseum
(mp) 246
46. Översyn av arkivväsendet (v) 247
47. Renodling av
Riksantikvarieämbetets
myndighetsansvar (m, fp) 247
48. Kulturpolitiken inom Europeiska
unionen (mp) 248
49. Åtgärder för att främja
mångkultur m.m. (v) 248
50. Inriktningen av verksamheten
m.m. under Kulturåret 1998 (m) 249
51. Inriktningen av verksamheten
m.m. under Kulturåret 1998 (c) 249
52. Anvisande av medel under
utgiftsområde 17 Kultur, medier,
trossamfund och fritid samt vissa
till budgeten för 1997 hörande
frågor (mp) 250
Särskilda yttranden 252
Bilagor
1. I proposition 1996/97:3 framlagda
lagförslag 266
2. I proposition 1996/97:1 framlagt
lagförslag 269
3. Av utskottet framlagt förslag till
ändringar i regeringens förslag till
bibliotekslag 270
4. Regeringens och
oppositionspartiernas budgetförslag
för 1997
Utgiftsområde 17 Kultur, medier,
trossamfund och fritid 271
5. Förslag till beslut om anvisande
av medel för budgetåret 1997 under
utgiftsområde 17 Kultur, medier,
trossamfund och fritid 275
6. Utskottets förslag med anledning
av regeringens förslag till
övergripande mål för vissa
myndigheter, m.m. under utgiftsområde
17 Kultur, medier, trossamfund och
fritid 278
7. Förteckning över i moment 110
avstyrkta motionsyrkanden 281