I detta betänkande behandlar utskottet ett antal frågor rörande polisväsendet
som väckts genom motioner under den allmänna motionstiden år 1996. Motionerna
gäller bl.a. polisutbildningen, vissa frågor om Säkerhetspolisen, samarbetet
mellan tull och polis samt de interna utredningarna inom polisen.
Utskottet har avstyrkt bifall till samtliga motioner.
Till betänkandet har fogats 15 reservationer och fem särskilda yttranden.
Motionerna
1996/97:Ju201 av Barbro Westerholm (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behov av riktlinjer för genteknikens användning vid
brottsundersökningar,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behov av ytterligare ett laboratorium som kan utföra gentekniska
analyser vid brottsundersökningar.
1996/97:Ju202 av Bengt Harding Olson (fp) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om beredskapspoliser,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om reservpoliser,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om värnpliktspoliser.
1996/97:Ju204 av Erik Arthur Egervärn (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ändring av 19 §
polislagen.
1996/97:Ju205 av Göthe Knutson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om rättssamhällets behov av
anmälningsmöjligheter hos polisen - även på Internet.
1996/97:Ju207 av Kia Andreasson m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringen bör
tillsätta en utredning med uppgift att se över polisens interna granskning mot
poliser som begått brott i tjänsten.
1996/97:Ju208 av Lars Stjernkvist och Berndt Sköldestig (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
polisens möjligheter att ta betalt för sina insatser i samband med vissa typer
av större arrangemang.
1996/97:Ju214 av Berit Oscarsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en
genomlysning av utredningsförfarandet vid anmälningar mot polisernas
tjänsteutövning.
1996/97:Ju219 av Siw Persson m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en
försöksverksamhet med en särskild organisation för bekämpande av
narkotikabrott i Skåne.
1996/97:Ju220 av Siw Persson och Margitta Edgren (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utredning
av polisens arbetsuppgifter.
1996/97:Ju222 av Sivert Carlsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om insyn i Säkerhetspolisens
arkiv.
1996/97:Ju223 av Peter Weibull Bernström (m) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär en utvärdering av
organisationsförändringarna hos polis och tull.
1996/97:Ju224 av Tanja Linderborg och Johan Lönnroth (v) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär att en översyn görs av säpos uppgifter och
organisation enligt vad i motionen anförts.
1996/97:Ju226 av Alf Eriksson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en sammanslagning av tullens och polisens underrättelseverksamhet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en utredning om gemensamma befogenheter för polis- och
tullpersonal.
1996/97:Ju227 av Gun Hellsvik m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till reformering av tullens
och polisens myndighetsstruktur i enlighet med vad som anförts i motionen.
1996/97:Ju809 av Eva Goës och Ewa Larsson (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kyrkofrid,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inhumana avvisningar,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om det yttersta ansvaret för avvisningar samt verkställighet av
desamma.
1996/97:Ju903 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om polisutbildningen,
38. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om samarbete och samverkan mellan tull och polis.
1996/97:Ju918 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till utredning av
Säkerhetspolisens verksamhet i enlighet med vad som anförts i motionen,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att utveckla Interpol i samarbete med Tullen,
8. att riksdagen hos regeringen begär en samlad redogörelse med analys av
gällande samt planerade lagar som ger samhället rätt att kontrollera
medborgarna i enlighet med vad som anförts i motionen,
9. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i gällande
bestämmelser att det klart framgår att ledamöter från samtliga riksdagspartier
skall finnas representerade i Registernämnden.
1996/97:Ju924 av Gun Hellsvik m.fl. (m) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om betydelsen av uniformerade poliser.
1996/97:Ju926 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att 8-veckorskursen i miljörätt och miljökunskap skall ingå som
obligatoriskt moment i polisutbildningen.
Utskottet
Polisutbildningen
I motion Ju903 (c) framförs att det är av största vikt att regeringen snarast
föreslår hur den framtida polisutbildningen skall organiseras så att en
kontinuerligt jämn utbildningsnivå kan upprätthållas. I motion Ju926 (mp)
anförs att den åtta veckor långa fortbildningskursen för poliser i miljörätt
skall ingå som ett obligatoriskt moment i den nya polisutbildningen och
betalas av centrala medel.
I juli 1995 tillsattes en arbetsgrupp inom Justitiedepartementet med uppdrag
att se över rekryteringen och utbildningen av polisen. Arbetsgruppen
presenterade i mars 1996 första etappen av sitt uppdrag i promemorian
Rekrytering och grundutbildning av poliser (Ds 1996:11). I promemorian
framhålls bl.a. att ett framtida utbildningssystem bör utgå från att de flesta
polisstuderande utbildas för en generalistroll. Därtill bör enligt förslaget
läggas ett system med olika påbyggnadsutbildningar vilka efter hand kan
användas för att bredda och fördjupa den enskildes förmåga. Det allt större
behovet av specialistkompetens inom polisen bör enligt förslaget delvis kunna
tillgodoses genom att personer med sådan kompetens rekryteras och ges
polismans ställning.
Departementspromemorian har remissbehandlats. Flertalet remissinstanser
tillstyrker huvuddragen i förslaget, även om det har redovisats delade
meningar, bl.a. vad gäller rekrytering av specialister.
Regeringen har gett Rikspolisstyrelsen i uppdrag att detaljplanera en ny
grundutbildning för poliser med utgångspunkt i arbetsgruppens förslag och
remissyttrandena. Rikspolisstyrelsen skall redovisa sitt uppdrag senast den 1
juni 1997 och planeringen skall vara inriktad på att grundutbildning enligt
den nya modellen skall inledas senast år 1998. I sammanhanget kan här nämnas
att Rikspolisstyrelsen gjort den bedömningen att det inte föreligger något
rekryteringsbehov till polisyrket före år 1998 (prop. 1996/97:1, utgiftsområde
4). Det kan nämnas att det inte skett någon antagning till Polishögskolan
sedan vårterminen år 1995.
Nyligen har arbetsgruppen redovisat ett förslag om hur vidareutbildning av
poliser samt rekrytering och utbildning av polischefer skall gå till i
framtiden i departementspromemorian Vidareutbildning av poliser (Ds 1997:5).
Förslaget kommer att remissbehandlas under våren 1997 och därefter beredas
tillsammans med Rikspolisstyrelsens förslag om grundutbildningen.
Sedan våren 1995 har det vid Polishögskolan anordnats särskilda, åtta veckor
långa utbildningar i miljörelaterad brottslighet som bekostats med centrala
medel. Under år 1997 planerar Polishögskolan att hålla två sådana utbildningar
med ett tjugotal deltagare i varje omgång. Även dessa utbildningar skall
enligt planerna bekostas av Rikspolisstyrelsen.
Utskottet konstaterar att den nya grundutbildningen för poliser enligt
regeringen skall inledas senast år 1998. Utskottet vill för sin del
understryka vikten av att utbildningen kommer i gång redan vid vårterminens
början år 1998. Såvitt gäller innehållet i grundutbildningen, liksom i
vidareutbildningen, är detta föremål för översyn. Utskottet utgår från att
utbildningarna får det innehåll som krävs för att polisen skall kunna möta all
slags brottslighet.
Med dessa uttalanden avstyrker utskottet bifall till motionerna Ju903 och
Ju926, båda i nu behandlad del.
Frågor angående Säkerhetspolisen m.m.
Översyn av Säkerhetspolisens organisation och verksamhet
I motionerna Ju224 (v) och Ju918 (mp) begärs en översyn av Säkerhetspolisens
organisation i syfte att denna helt eller delvis skall föras över till den
ordinarie polisverksamheten samt till UD eller militära myndigheter.
Säkerhetstjänstens verksamhet har varit föremål för översyn vid flera
tillfällen under årens lopp. År 1987 tillsattes en parlamentarisk kommitté,
SÄPO-kommittén (dir. 1987:41) för att på nytt få till stånd en allsidig
genomlysning av säkerhetspolisen. SÄPO-kommittén avlämnade år 1988
delbetänkandet SÄPO Säkerhetspolisens inriktning och organisation (SOU
1988:16). I betänkandet redovisades överväganden beträffande arbetsuppgifter,
organisation, ledning, parlamentarisk insyn, personalpolitik och lagtekniska
frågor.
Regeringens proposition 1988/89:108 grundade sig på ovannämnda betänkande. I
propositionen redovisades vissa principiella ställningstaganden om den
polisiära säkerhetstjänsten. För denna verksamhet borde även i framtiden
finnas en särskild polisorganisation (säkerhetspolisen) inom
Rikspolisstyrelsen. I propositionen behandlades också frågor om
arbetsuppgifter, organisation, statsmakternas styrning, Säkerhetspolisens
ledning, parlamentarisk insyn m.m. Utskottet behandlade propositionen i
betänkandet 1988/89: JuU21 och godtog förslagen i huvudsak.
I sammanhanget bör nämnas att riksdagen våren 1991 antog allmänna riktlinjer
i huvuddrag för säkerhetspolisens verksamhet (bet. 1990/91:JuU31, rskr. 322)
och att regeringen årligen meddelar närmare riktlinjer för denna verksamhet i
regleringsbrevet för Säkerhetspolisen. Regleringsbrevet är en kvalificerat
hemlig handling.
Genom beslut den 27 oktober 1988 gav regeringen en särskild utredare i
uppdrag att göra en genomlysning av den polisiära säkerhetstjänsten. I en
bilaga till rapporten, SÄPO - Säkerhetspolisens arbetsmetoder (SOU 1989:18),
finns en redogörelse för den debatt som förevarit bl.a. i riksdagen om
personalkontroll och därmed sammanhängande frågor, såsom påstådd registrering
av politiska åsikter.
SÄPO-kommittén redovisade sitt slutbetänkande år 1990, Säkerhetspolisens
arbetsmetoder, personalkontroll och meddelarfrihet (SOU 1990:51). I anledning
av detta och Säkerhetsskyddsutredningens betänkande Säkerhetsskydd (SOU
1994:149) trädde ny lagstiftning om säkerhetsskydd i kraft den 1 juli 1996
(prop. 1995/96:125, JuU19, rskr. 232).
Utskottet konstaterar att Säkerhetspolisens organisation vid flera
tillfällen varit föremål för översyn. Enligt utskottets mening finns det inte
något som i dag talar för att en ny sådan översyn bör göras. Utskottet
avstyrker därför bifall till motionerna Ju224 och Ju918, den senare i nu
behandlad del.
Säkerhetspolisens register
I motion Ju222 (c) begärs en lagändring av innebörden att uppgifter i
Säkerhetspolisens register skall vara tillgängliga för allmänheten efter 50 år
och att regeringen endast i särskilda fall skall kunna besluta om fortsatt
sekretess.
Som nämns i motionen ändrades lagstiftningen år 1996 på så sätt att
regeringen, när det finns synnerliga skäl, för ett särskilt fall får förordna
om undantag från sekretess för uppgifter som finns i ett polisregister som
förs av Säkerhetspolisen. Regleringen är provisorisk i avvaktan på att
Registerutredningens arbete slutförs.
Vid behandlingen av propositionen i utskottet framställdes motionsyrkanden
om att utvidga möjligheten till insyn (prop. 1995/96:178, JuU22). Utskottet
ansåg att regeringens förslag om krav på synnerliga skäl för undantag från
sekretess var välmotiverat och att riksdagen inte borde gå längre än vad
regeringen föreslagit. Ett av skälen var att det handlade om en begränsad,
tillfällig lagreglering i avvaktan på ett pågående utredningsarbete.
Registerutredningen har i uppdrag att se över polisregisterlagen (dir.
1995:38). Utredningen skall bl.a. utarbeta förslag till en rättslig reglering
av belastningsregistret och misstankeregistret samt överväga vilka ändringar
som behövs i polisregisterlagen. Genom tilläggsdirektiv (dir. 1996:22) har
utredningens uppdrag utvidgats till att omfatta även Säkerhetspolisens
register. I den delen skall utredningen lämna förslag bl.a. till hur
Säkerhetspolisens register skall kunna göras mer tillgängligt för allmänheten
och till vad som i fortsättningen skall gälla i fråga om arkivering och
gallring av Säkerhetspolisens register. Uppdraget skall redovisas senast den
31 mars 1997.
Utskottet anser att resultatet av Registerutredningens arbetet bör avvaktas
och avstyrker bifall till motion Ju222.
Registernämnden
I motion Ju918 (mp) begärs förslag till lagändring så att det klart framgår
att ledamöter från samtliga riksdagspartier skall finnas representerade i
Registernämnden.
I samband med att lagen om säkerhetsskydd trädde i kraft den 1 juli 1996
inrättades Registernämnden (prop. 1995/96:129, JuU19, rskr. 232). Nämnden har
bl.a. till uppgift att pröva frågor om utlämnande av uppgifter i polisregister
i ärenden om registerkontroll enligt den nya säkerhetsskyddslagen. I och med
att nämnden inrättades upphörde Rikspolisstyrelsens styrelse att vara det
organ som tar ställning till dessa frågor. I propositionen uttalade regeringen
att en fristående registernämnd i hög grad kan stärka den parlamentariska och
medborgerliga insynen i Säkerhetspolisens verksamhet.
Enligt förordning (1996:730) med instruktion för Registernämnden skall
nämnden bestå av högst åtta ledamöter. En av ledamöterna är ordförande och en
är vice ordförande. Ledamöter utses av regeringen för en bestämd tid.
Regeringen utser ordförande och vice ordförande. Förordnandena ges för en
bestämd tid.
Utskottet konstaterar att det i förordningen med instruktion för
Registernämnden inte sägs något om huruvida politiska partier skall vara
representerade i nämnden. Utskottet finner inte heller anledning att föreslå
regeringen en sådan ordning. Det får i stället överlåtas åt regeringen att
utse personer som är lämpliga för uppdraget.
Utskottet avstyrker bifall till motion Ju918 i nu behandlad del.
Registrering och kontroll
I motion Ju918 (mp) yrkas att regeringen skall göra en samlad analys över
gällande och kommande bestämmelser om registrering och kontroll, t.ex. genom
kameraövervakning eller teknisk avlyssning, av enskilda i syfte att värna den
personliga integriteten.
Registerutredningen har i uppdrag att utarbeta förslag till en rättslig
reglering av belastningsregistret och misstankeregistret samt överväga vilka
ändringar som behövs i polisregisterlagen i enlighet med de riktlinjer som
riksdagen beslutat om (dir. 1995:38). Uppdraget skall vara slutfört senast den
31 mars 1997. En utgångspunkt för arbetet bör enligt direktiven vara att skapa
enkla och lättbegripliga regler som är anpassade efter den tekniska
utvecklingen. Det skall särskilt uppmärksammas att den enskildes personliga
integritet får ett erforderligt skydd. Hänsyn måste tas till Sveriges
internationella åtaganden, bl.a. Europarådets konvention till skydd för
enskilda vid automatisk databehandling av personuppgifter, den s.k.
dataskyddskonventionen, och Europarådets rekommendation, No R (87) 15, om
användningen av personuppgifter inom polissektorn. Av särskild vikt är att
författningarna utformas i överensstämmelse med datalagens reglering till
skyddet för den personliga integriteten.
Utredningen har avgivit delbetänkandet Kriminalunderrättelseregister - DNA-
register (SOU 1996:35). Vad gäller dessa frågor har utredningen haft att
beakta det starkt samhälleliga intresset av att polisen har tillgång till
effektiva medel i sin brottsbekämpande verksamhet, i all synnerhet när det är
fråga om brottslighet av allvarligt slag. Frågan om införande av såväl
kriminalunderrättelseregister som DNA-register har vägts mot
integritetsintresset och utredningen har föreslagit att båda typerna av
register skall införas. Utredningens betänkande har remissbehandlats och
bereds nu i Justitiedepartementet.
I samband med att lagen om säkerhetsskydd trädde i kraft den 1 juli 1996
inrättades Registernämnden (prop. 1995/96129, JuU19, rskr. 232). Nämnden har
bl.a. till uppgift att pröva frågor om utlämnande av uppgifter i polisregister
i ärenden om registerkontroll enligt den nya säkerhetsskyddslagen. I och med
att nämnden inrättades upphörde Rikspolisstyrelsens styrelse som ovan nämnts
att vara det organ som tar ställning till dessa frågor. I propositionen
uttalade regeringen att en fristående registernämnd i hög grad kan stärka den
parlamentariska och medborgerliga insynen i Säkerhetspolisens verksamhet.
Vidare anfördes att nämnden även borde ha andra uppgifter; vilka ytterligare
funktioner som borde tilldelas nämnden var föremål för fortsatta överväganden
inom regeringen. I Justitiedepartementet övervägs om Registernämnden bör
tilldelas ytterligare funktioner.
Den grundläggande regleringen om användningen av straffprocessuella
tvångsmedel finns i 24-28 kap. rättegångsbalken. Reglerna får endast användas
om det brott misstanken avser har en viss svårhet, t.ex. att fängelse skall
kunna följa på brottet. Vid mer integritetskränkande åtgärder ställs kravet på
brottets svårhet högt.
I rättegångsbalken finns bl.a. regler om hemlig teleavlyssning och hemlig
teleövervakning (27 kap. 18-25 §§). Som framgår där är en förutsättning för
hemlig teleavlyssning att det för brottet inte är stadgat lindrigare straff än
fängelse två år. Samma förutsättning gäller i fråga om användningen av
övervakningskamera vid förundersökning i brottmål enligt lagen (1995:1506) om
hemlig kameraövervakning. Denna lag är tidsbegränsad och gäller till utgången
av år 1998.
Lagen (1952:98) med särskilda bestämmelser om tvångsmedel i vissa brottmål
är tillämplig i utredningen om brott mot rikets säkerhet och vissa andra grova
brott. Bestämmelserna i lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll syftar
till att förebygga terrorism och gör det möjligt att utvisa en utlänning som
är misstänkt för terroristverksamhet; i lagen finns bestämmelser om
tvångsmedel som är tillämpliga om ett utvisningsbeslut inte gått att
verkställa.
Regeringen redovisar årligen till riksdagen tillämpningen av bestämmelserna
i ovannämnda lagar.
Vad gäller användning av övervakningskameror i andra fall än vid
förundersökning gäller lagen (1990:484) om övervakningskameror m.m. Enligt den
lagen avses med övervakningskameror TV-kameror, andra optiska elektroniska
instrument och därmed jämförbara utrustningar som är uppsatta så att de, utan
att manövreras på platsen, kan användas för personövervakning. Enligt
uttryckliga bestämmelser i lagen skall övervakningskamera användas med
tillbörlig hänsyn till enskildas personliga integritet och upplysning om en
övervakningskamera skall lämnas genom tydlig skyltning eller på något annat
verksamt sätt.
Frågan om användning av övervakningskameror i andra fall än vid
förundersökning vid brottmål har tidigare behandlats av utskottet, senast i
betänkandet 1996/97:JuU8. För en mer utförlig redogörelse hänvisas dit.
I september 1996 beslöt regeringen att tillkalla en särskild utredare som
skall utreda ett antal frågor om kriminalpolisiära arbetsmetoder inom ramen
för straffprocessuella tvångsmedel. Enligt direktiven (Hemlig avlyssning m.m.,
dir. 1996:64) skall utredaren analysera om det finns behov av s.k. hemlig
teknisk avlyssning - buggning - som arbetsmetod inom polisväsendet, undersöka
om metoden är effektiv och, om så är fallet, överväga om intresset av att
upprätthålla ett starkt skydd för den personliga integriteten ger utrymme för
att tillåta hemlig teknisk avlyssning. Utredaren skall vidare undersöka
möjligheterna att utvidga tillämpningsområdet för hemlig kameraövervakning,
hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning samt lämna förslag till
lagändringar för att uppnå detta. Utredaren skall också göra en utvärdering av
lagen om hemlig kameraövervakning och, om utvärderingen ger anledning till
det, föreslå en permanent reglering i rättegångsbalken. Slutligen skall
utredaren göra en översyn av 1952 års tvångsmedelslag och föreslå de ändringar
som utredaren anser motiverade. Utredaren skall även lämna förslag till hur
den lagen kan permanentas och arbetas in i rättegångsbalken. Uppdraget skall
vara slutfört före den 1 mars 1998.
Vad gäller såväl registrering som kontroll måste, enligt utskottets mening,
en avvägning göras mellan intresset av att effektivt kunna förhindra och
utreda brott och det angelägna i att värna den enskildes rätt till skydd för
privatlivet. Denna avvägning har också varit av central betydelse vid
tillkomsten av den lagstiftning som finns i dag och är det också i de direktiv
som gäller för olika utredningar på området. Vidare vill utskottet betona att
den praktiska tillämpningen av lagstiftningen i stor utsträckning står under
parlamentarisk kontroll.
Utskottet finner med hänvisning till det sagda inte skäl att förorda en
sådan analys som begärs i motion Ju918. Bifall till motionen i nu behandlad
del avstyrks.
Beredskapspoliser m.m.
I motion Ju202 (fp) begärs lagändring för att ge beredskapspolisen ett breddat
verksamhetsområde till att t.ex. tjänstgöra under polisiär ledning i
polisdistrikt där ordinarie poliser utkommenderats. Vidare föreslås att en
s.k. värnpliktspolis skall införas, dvs. att lämpliga ungdomar helt eller
delvis skall genomföra sin totalförsvarsplikt inom polisväsendet. Slutligen
föreslås i motionen att det på sikt skall inrättas en ny poliskategori, en
reservpolis, dit alla intresserade medborgare skall kunna söka.
Beredskapspolisen består av personer som utbildats för polisiära uppgifter
inom den civila delen av totalförsvaret.
Frågan om att använda beredskapspolisen inte bara i samband med
extraordinära situationer utan även för t.ex. vissa bevakningsuppgifter samt
inrättandet av en reservpolis i det syftet behandlades i anledning av
motionsyrkande i utskottets betänkande 1991/92:JuU23 (s. 23). Av uppgifter
utskottet då inhämtat från Justitiedepartementet framgick att en utredning av
frågan om inrättande av en reservpolisstyrka skett inom departementet; därvid
hade kontakter tagits med Rikspolisstyrelsen och militära myndigheter.
Resultatet av utredningen visade bl.a. att en reservpolis, även efter
omfattande utbildningsinsatser, inte skulle komma att besitta erforderlig
polisiär utbildning, att lagändringar skulle fordras, att tillgängligheten
över tiden skulle variera samt att reservpolisen sannolikt inte skulle kosta
mindre att använda än vanliga poliser. Dessa och andra omständigheter talade
mot inrättandet av en reservpolisstyrka och frågan var inte längre aktuell i
departementet. Enligt utskottets uppfattning saknades, med hänsyn bl.a. till
resultatet av den inom Justitiedepartementet verkställda utredningen,
anledning att ytterligare belysa frågorna om inrättandet av en s.k.
reservpolis. Utskottet avstyrkte bifall till motionen.
Trygghetsutredningen har haft i uppdrag att se över rollfördelningen mellan
polisen, kommunerna och de enskilda när det gäller att skapa trygghet mot
brott, särskilt vardagsbrottslighet, och ordningsstörningar. I sitt
slutbetänkande Trygghet mot brott - Rollfördelning och samverkan (SOU
1995:146) behandlar utredningen frågan om en frivillig polis bör införas
(s. 147 f). Utredningen hänvisar till att det utomlands, bl.a. i England och
Wales, har funnits ett behov av att förstärka övervakningen på annat sätt än
genom att tillföra ytterligare polismän. Som exempel nämns att det i England
och Wales finns specialpoliser som utgörs av frivilliga som utbildas till
poliser. Det finns, enligt utredningens mening, inte anledning att här i
landet gå in för en sådan ordning eftersom vi har systemet med ordningsvakter,
som har gamla anor i Sverige. Utredningen föreslår dock att det möjliga
användningsområdet för ordningsvakter skall utvidgas från att gälla vissa i
lagen angivna tillfällen eller platser till att gälla generellt för lokaler
och platser dit allmänheten har tillträde. Vidare föreslås att
ordningsvakterna skall knytas närmare polisen och att förordnanden skall
meddelas av länspolismästare.
I sitt remissyttrande över Trygghetsutredningens slutbetänkande har
Rikspolisstyrelsen pekat på möjligheten med ett system i form av s.k.
reservpolis. Särskilt i glesbygdsområden skulle en sådan ordning kunna utgöra
ett värdefullt komplement till traditionell polisverksamhet. En sådan
reservpolisorganisation skulle enligt Rikspolisstyrelsen kunna byggas på
nuvarande beredskapspolisorganisation eller bestå av personer som, efter en
översiktlig polisutbildning, kan kallas in vid särskilda tillfällen eller
tjänstgöra när polis inte omedelbart finns tillgänglig. I sådana fall skulle
reservpolisstyrkan stå direkt under polisens ledning. Utifrån erfarenheter som
gjorts i t.ex. Storbritannien anser styrelsen att tanken är väl värd att
överväga.
Trygghetsutredningens slutbetänkande har remissbehandlats och bereds nu inom
Justitiedepartementet.
Utskottet anser att resultatet av det nu pågående beredningsarbetet bör
avvaktas och avstyrker bifall till motion Ju202 i nu behandlad del.
Samarbete mellan tull och polis
Ett antal motioner tar upp frågan om samarbete mellan tull och polis.
I motion Ju219 (fp) föreslås att det skall inrättas en försöksverksamhet med
en särskild organisation - ett Knarkopol - för bekämpande av narkotikabrott i
Skåne. Enligt motionären bör en omorganisation göras för att skapa en gemensam
organisation av de delar av tullen, polisen och åklagarmyndigheterna som
arbetar med dessa frågor. I motion Ju223 (m) begärs en utvärdering av
organisationsförändringarna inom polisen och tullen. I motion Ju226 (s)
föreslås en försöksverksamhet med sammanslagning av tullens och polisens
underrättelseverksamhet samt begärs en utredning om gemensamma befogenheter
för polis- och tullpersonal, i motion Ju227 (m) en reformering av tullens och
polisens myndighetsstruktur, i motion Ju903 (c) ytterligare samarbete och
samverkan mellan tull och polis samt i motion Ju918 (mp) ett ökat samarbete
mellan Interpol och tullen.
Utskottet har vid ett flertal tillfällen haft att ta ställning till yrkanden
liknande de nu aktuella, bl.a. i samband med riksdagsbehandlingen av
proposition 1995/96:166 Tullens befogenheter vid den inre gränsen. I sitt
yttrande till skatteutskottet (bet. 1995/96:JuU5y s. 5 f) avstyrkte utskottet
ett motions-yrkande om att ändra myndighetsstrukturen för tullen och polisen,
liksom ett yrkande om en försöksverksamhet med den inriktningen. Utskottet
ansåg emellertid att det kunde finnas goda skäl att följa utvecklingen av
tullens och polisens samarbete när det gäller den brottsutredande verksamheten
vid gränserna.
Även i samband med behandlingen av regeringens budgetproposition hösten 1996
framställdes motionsyrkanden om bl.a. en försöksverksamhet med integrerad
tull- och polisverksamhet. Skatteutskottet behandlade frågan i sitt betänkande
1996/97:SkU1 (s. 13 f). Utskottet framhöll att det vid en hearing - som
justitieutskottet och skatteutskottet höll tidigare under hösten med
representanter för bl.a. Generaltullstyrelsen och Rikspolisstyrelsen -
framkommit att det på många håll, bl.a. i Malmöregionen, förekommer ett mycket
väl fungerande samarbete mellan tullen och polisen. Något behov att
formalisera samarbetet i försöksverksamheter, försöksvisa sammanslagningar
o.d. ansågs inte föreligga. Vad gällde frågan om underrättelseverksamhet
påpekade skatteutskottet att detta är ett område som tullen satsar på och att
bl.a. en ny underrättelse- och rikssambandscentral invigts i Stockholm.
Regeringen kommer inom kort att tillsätta en utredning med uppgift att
undersöka EU-medlemskapets effekter för Tullverkets dimensionering och
organisation. Vidare har i departementspromemorian Nya register för tullens
brottsbekämpande verksamhet (Ds 1997:2) lämnats förslag om att tullen i
framtiden skall få möjlighet att inrätta underrättelseregister efter samma
mönster som föreslagits för polisens del i Registerutredningens betänkande
(SOU 1996:35), dvs. en registrering av uppgifter om aktiviteter riktade mot
brottslig verksamhet utan att något konkret brott är känt.
Departementspromemorian remissbehandlas för närvarande.
Syftet med samtliga här aktuella motionsyrkanden kan sägas vara att genom
nya organisatoriska lösningar och praktiska verksamhetsförändringar få till
stånd en bättre brottsbekämpning vid gränserna. Utskottet finner inte skäl att
nu frångå sin tidigare ståndpunkt i dessa frågor. Utskottet anser dock, liksom
tidigare, att det finns goda skäl att följa utvecklingen på området och
välkomnar också den översyn av tullens dimensionering m.m. som nu skall göras.
Utskottet avstyrker bifall till motionerna Ju219, Ju223, Ju226, Ju227, Ju903
och Ju918 samtliga i här aktuella delar.
Interna utredningar inom polisväsendet
I motion Ju207 (mp) begärs att en utredning skall tillsättas med uppgift att
se över polisens interna granskning mot poliser som begått brott i tjänsten
och komma med förslag till en ny ordning. I motion Ju214 (s) anförs att det är
angeläget med en ordentlig genomlysning av utredningsförfarandet vid
anmälningar mot polisernas tjänsteutövning.
Riksåklagaren och Rikspolisstyrelsen gav i oktober förra året före detta
biträdande riksåklagaren Axel Morath i uppdrag att leda en utredning för en
översyn av det interna kontrollsystemet inom åklagar- och polisverksamheten. I
översynen skall ingå att göra en kartläggning och utvärdering av det nuvarande
systemet för att förebygga och upptäcka brott och andra förhållanden som utan
att direkt utgöra brott kan vara ägnade att rubba förtroendet för integriteten
i den brottsutredande verksamheten. I uppdraget ingår också att granska
formerna för handläggningen av interna brottsutredningar och lägga fram
förslag till de förbättringar som kan anses påkallade. Utredningen skall vara
klar i slutet av mars 1997.
Regeringen gav den 22 augusti 1996 Justitiekanslern i uppdrag att kartlägga
behovet av att ytterligare stärka kontrollen inom den offentliga
förvaltningen. Uppdraget har avsett såväl kontrollen över myndigheternas
medelsförvaltning som den övriga kontrollen över verksamheten och
förhållandena inom myndigheterna. Uppdraget har nyligen redovisats i rapporten
Förstärkt skydd mot oegentligheter i offentlig förvaltning. Vad avser
kontrollsystemen inom åklagar- och polisväsendet konstaterar Justitiekanslern
sammanfattningsvis att han inte vill föregripa slutresultatet av den särskilde
utredningsmannens arbete.
Utskottet, som konstaterar att ett utredningsarbete inletts hos
Riksåklagaren och Rikspolisstyrelsen efter det att motionerna Ju207 och Ju214
väckts, anser att resultatet av de pågående utredningarna bör avvaktas.
Utskottet avstyrker bifall till motionerna.
Kyrkofrid
I motion Ju809 (mp) yrkas att bestämmelser om kyrkofrid skall införas. Sådana
bestämmelser skulle gå ut på att straffprocessuella tvångsmedel, t.ex.
husrannsakan, inte skulle få företas i kyrkor.
Utskottet har vid flera tillfällen behandlat motionsyrkanden liknande det nu
aktuella, senast i betänkande 1995/96:JuU15 (s. 3 f). För en utförlig
redogörelse hänvisas dit. Vid samtliga tillfällen har motionerna avstyrkts mot
bakgrund av att utskottet inte funnit det motiverat att införa en särreglering
för tvångsingripanden i kyrkolokaler. Riksdagen har följt utskottet.
Utskottet finner inte skäl till någon annan ståndpunkt nu än den utskottet
tidigare intagit i frågan. Bifall till motion Ju809 i nu behandlad del
avstyrks.
Verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut
I motion Ju809 (mp) anförs att verkställigheten av avvisningsbeslut sker på
ett inhumant sätt samt att det råder oklarhet om vem som har det yttersta
ansvaret för att bestämmelserna om avvisningar samt verkställighet av desamma
tillämpas lika i hela landet.
Enligt utlänningslagen (1989:529) skall ett av en polismyndighet fattat
avvisningsbeslut verkställas så snart som möjligt. Detsamma gäller beträffande
Invandrarverkets beslut om avvisning med förordnande om omedelbar
verkställighet samt domstols dom eller beslut om utvisning. I andra fall skall
en utlänning som avvisats lämna landet inom två veckor och en utlänning som
utvisas lämna landet inom fyra veckor efter det beslutet vunnit laga kraft, om
inte annat bestämts. Om utlänningen inte självmant reser ut ur Sverige, skall
polismyndigheten i det polisdistrikt där utlänningen vistas verkställa
avvisnings- eller utvisningsbeslutet. I de flesta fall organiseras utresan ur
Sverige av Kriminalvårdens transporttjänst på uppdrag av den ansvariga
polismyndigheten.
I proposition 1996/97:25 Svensk migrationspolitik i globalt perspektiv har
regeringen behandlat frågan om ansvarsfördelningen mellan olika myndigheter
vid tillämpningen av utlänningslagen. Syftet är att renodla myndigheternas
ansvarsområden och koncentrera på det som uppfattas som respektive myndighets
kärnverksamhet. Såvitt gäller polisens uppgifter sägs sammanfattningsvis att
polisens roll, främst av principella skäl, bör minska i frågor som berör
tillämpningen av utlänningslagen. Såvitt gäller frågan om verkställighet av
avvisnings- och utvisningsbeslut hänvisas till att utredningen om
verkställighet av beslut om avvisning eller utvisning (Verkställighets-
utredningen) i sitt betänkande Ett samlat verksamhetsansvar för asylärenden
(SOU 1995:55) föreslagit bl.a. att ansvaret för verkställighet av avvisnings-
och utvisningsbeslut förs över från polismyndigheterna till Invandrarverket
samt att Kriminalvårdens transporttjänst organisatoriskt flyttas till
Invandrarverket i den del som avser utrikestransporter. Enligt regeringens
mening måste dessa frågor emellertid utredas ytterligare bl.a. beträffande
möjligheterna för Invandrarverkets personal att använda tvångsmedel (prop. s.
135 f). Vid riksdagsbehandlingen gjordes inte några invändningar mot detta
(bet. 1996/97:SfU5).
Regeringen har nyligen beslutat att tillsätta en utredning om bl.a.
ansvarsfördelningen vid verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut
(dir. 1997:6). Enligt direktiven skall en särskild utredare tillkallas med
uppgift att föreslå hur ansvaret för att verkställa beslut om avvisning och
utvisning kan flyttas över från polismyndigheterna till Statens invandrarverk;
besluten skall liksom hittills verkställas på ett värdigt och effektivt sätt.
Möjligheterna att de humanitära frivilligorganisationerna därvid kan ges en
roll skall uppmärksammas. Förutsättningarna för att flytta över verksamheten
med utrikestransporten från Kriminalvårdens transporttjänst till
Invandrarverket skall undersökas. Förslag skall lämnas om vilken rätt
Invandrarverkets personal bör ges att efter en sådan ändring av
ansvarsfördelningen använda tvångsmedel.
Utskottet anser att resultatet av utredningens arbete bör avvaktas och
avstyrker bifall till motion Ju809 i nu behandlad del.
Bevakningskostnader m.m. vid idrottsevenemang
I motion Ju208 (s) yrkas att polisen skall få möjlighet att ta betalt också av
ideella föreningar för sina insatser i samband med vissa typer av större
arrangemang. I motion Ju220 (fp) begärs en utredning av polisens
arbetsuppgifter; inte minst ur kostnadssynpunkt ifrågasätts om det är polisens
uppgift att bevaka t.ex. fotbollsmatcher, och i motionen föreslås att denna
uppgift i stället skall utföras av bevakningsföretag.
Idrottstävlingar och uppvisningar i sport och idrott utgör offentliga
tillställningar enligt 2 kap. 3 § ordningslagen (1993:1617). Den som anordnar
en tillställning har ett huvudansvar för att det råder god ordning. Vid
tillställningen skall polisen normalt arbeta med endast kvalificerade
polisiära uppgifter, som att förhindra brott, ingripa när brott har begåtts
och övervaka trafik på gator och vägar.
För att få anordnaren att uppfylla sitt ansvar har polisen enligt 2 kap. 16
§ ordningslagen möjlighet att meddela de villkor som behövs för att
upprätthålla ordning och säkerhet vid tillställningen. Sådana villkor får
innefatta skyldighet för anordnaren att anlita ordningsvakter enligt lagen
(1980:578) om ordningsvakter. Kostnaden för sådana ordningsvakter får då
anordnaren svara för.
Även när det gäller kostnaden för polisens egen insats ger ordningslagen
möjlighet att kräva ersättning av arrangören. Enligt 2 kap. 26 § gäller som
huvudregel att den som i vinstsyfte anordnar en offentlig tillställning skall
ersätta polismyndigheten kostnader för att hålla ordning vid tillställningen.
Ersättningsskyldigheten gäller dock inte sådana ideella föreningar som är
skattebefriade enligt lagen om statlig inkomstskatt.
Frågan om eventuellt undantag från den principella kostnadsbefrielsen för
ideella föreningar behandlades av Ordningsstadgeutredningen i en promemoria år
1978 (Ds Kn 1978:2). Utredningen ansåg att mot ett förslag att ideella
föreningar generellt skulle befrias från skyldighet att svara för kostnader
för polisbevakning vid offentliga tillställningar kunde invändas att de
tillställningar som föranledde insatser från polisens sida gav anordnaren
intäkter och att det var rimligt att statens kostnader betalades med en del av
intäkterna. Undantag skulle således kunna tänkas i fråga om sådana sportgrenar
där intäkterna från tävlingar var betydande samtidigt som förhållandevis stora
insatser av polispersonal kunde behövas för ordningshållningen. De tävlingar
som utredningen tog upp i det sammanhanget var vissa fotbolls- och
ishockeymatcher och motortävlingar.
I proposition 1979/80:17 om ordningshållning vid offentliga tillställningar
m.m. uttalades att idrottsrörelsen har stor betydelse för den förebyggande
hälsovården och att den gör stora insatser för att aktivera och ta hand om
ungdomar. Vidare konstaterades att det ter sig motsägelsefullt att det
allmänna å ena sidan ger ett betydande stöd till idrotten, liksom till annan
ideell verksamhet, å andra sidan förbehåller sig möjligheten att ta betalt för
den ordningshållning som behövs vid offentliga tillställningar vilkas syfte
till stor del är att ytterligare bidra till finansieringen av den rent ideella
verksamheten. Det konstaterades också att det knappast är möjligt att på ett
tillfredsställande sätt i författning ange de fall i vilka föreningen skulle
vara skyldig att stå för polisens kostnader för ordningshållning.
I förarbetena till nya ordningslagen (1993:1617) ansåg regeringen att det
inte fanns skäl att överväga någon förändring av regleringen för de aktuella
föreningarna (prop. 1992/93:210 s. 95 f). Vid behandlingen i riksdagen av
förslaget ansåg kulturutskottet att det fanns skäl som med tyngd talade för
att ersättningsskyldigheten skulle utvidgas så att även ideella föreningar
skulle kunna åläggas ersättningsskyldighet när det fanns särskilda skäl till
det. Kulturutskottet förutsatte att utvecklingen av praxis vid tillämpningen
av ersättningsbestämmelserna skulle följas, liksom förekomsten av
ordningsproblem i samband med större arrangemang, så att - utan att särskild
utredning gjordes - frågan om ytterligare utsträckning av kostnadsansvaret kan
aktualiseras i framtiden (1992/93:KrU13y). Också konstitutionsutskottet godtog
regeringsförslaget och utgick från att ersättningsfrågan följs i
Regeringskansliet och att behövliga initiativ tas om orimliga konsekvenser för
mötesfriheten uppstår (1992/93:KU7y). Justitieutskottet delade de synpunkter
som de båda utskotten framfört. Utskottet utgick således från att man i
Regeringskansliet skulle komma att följa tillämpningen av ersättningsfrågorna.
På så sätt skulle samtidigt det underlag skaffas som kan krävas för en
eventuell framtida utvidgning av ersättningsskyldigheten. Något ytterligare
utredningsarbete behövde enligt utskottets mening då inte inledas (bet.
1993/94:JuU1
s. 14).
I sammanhanget kan nämnas att Inrikesdepartementet i höstas tillsatte en
arbetsgrupp som skall samordna insatserna mot våldsyttringar i samband med
idrottsevenemang. I arbetsgruppen ingår representanter för Svenska
Fotbollförbundet, Riksidrottsförbundet, Svenska Ishockeyförbundet,
Rikspolisstyrelsen, Justitiedepartementet och Inrikesdepartementet. Arbetet
skall inriktas på att - i samråd med berörda intressenter såsom lokala
föreningar, spelarföreningar, supporterklubbar och polisdistrikt - försöka
finna åtgärder som sätter stopp för våldsyttringar i samband med
idrottsevenemang. Uppdraget skall redovisas senast den 1 juli 1998.
Som nämnts tidigare har Trygghetsutredningen nyligen genomfört en översyn av
rollfördelningen mellan polisen, kommunerna och de enskilda när det gäller att
skapa trygghet mot brott, särskilt vardagsbrottslighet och ordningsstörningar.
I sitt slutbetänkande Trygghet mot brott - Rollfördelning och samverkan (SOU
1995:146) konstaterar Trygghetsutredningen (s. 239) bl.a. att
ordningsstörningar som uppstått i samband med matcher och andra
idrottstävlingar inte synes ha varit lika omfattande som tidigare beroende på
de omfattande och verksamma insatser som gjorts av idrottsrörelsen m.fl.
Trygghetsutredningens förslag i denna del innebär bl.a. att möjligheterna att
förordna ordningsvakter för tjänstgöring på offentliga platser väsentligt
utökas och att kända bråkstakar skall kunna utestängas från matcher och
liknande. Utredningen understryker i sammanhanget vikten av att polisen och
andra myndigheter nära samverkar med idrottsrörelsen i det förebyggande
arbetet. Trygghetsutredningens slutbetänkande har remissbehandlats och är nu
föremål för beredning i Justitiedepartementet.
Utskottet konstaterar att olika överväganden för närvarande görs i syfte att
komma till rätta med ordningsstörningar vid olika idrottsevenemang. I detta
ligger även att överväga om annan än polis skall kunna stå för vissa
bevakningsuppgifter. Såvitt avser kostnaderna härför utgår utskottet, liksom
tidigare, från att man i Regeringskansliet följer tillämpningen av
ersättningsfrågorna. Med dessa uttalanden avstyrker utskottet bifall till
motionerna Ju208 och Ju220.
Klotter
I motion Ju204 (c) föreslås att det i polislagen skall införas en bestämmelse
om kroppsvisitation för att förebygga skadegörelse i form av t.ex. klotter.
För att komma till rätta med vandalisering i form av klotter och liknande
skadegörelse föreslog regeringen i proposition 1987/88:143 om ändring i
brottsbalken m.m. en bestämmelse om förverkande av föremål som kan användas
som hjälpmedel vid bl.a. skadegörelse. I propositionen föreslogs vidare att en
regel om kroppsvisitation skulle införas i polislagen, enligt vilken polisen
under vissa förutsättningar i brottsförebyggande syfte skulle ges rätt att
söka efter sådana föremål.
Utskottet tillstyrkte förslaget om en förverkanderegel, vilken fördes in i
36 kap. 3 § brottsbalken. Vad gällde förslaget om kroppsvisitation avstyrkte
utskottet detta under hänvisning till det starka skydd som bör finnas för den
kroppsliga integriteten (bet. 1988/89:JuU13, rskr. 145). I ärendet anförde
utskottet dock att arbetet med att söka efter en konstruktion med ett mindre
ingripande tvångsmedel, t.ex. ytlig kroppsvisitation för att söka efter
sprayburkar, borde fortsätta. Denna fråga behandlades i proposition 1993/94:24
med förslag till ändrade regler om kroppsvisitation och kroppsbesiktning, m.m.
Där anfördes att det inte är realistiskt eller ändamålsenligt med en
särlösning om kroppsvisitation för att förhindra skadegörelse i form av t.ex.
klotter, varför något sådant förslag inte lades fram.
Vid behandlingen i riksdagen av proposition 1993/94:24 framställdes ett
motionsyrkande motsvarande det nu aktuella (bet. 1993/94:JuU7 s. 6). Utskottet
uttalade då att det inte hade någon annan uppfattning än den som redovisats i
det tidigare lagstiftningsärendet (1988/89:JuU13), varför bifall till motionen
avstyrktes.
Polisrättsutredningen har i sitt slutbetänkande Tvångsmedel enligt 27 och 28
kap. RB samt polislagen (SOU 1995:47) behandlat bl.a. polislagens bestämmelser
om ingripanden i brottsförebyggande syfte. Utredningen har inte föreslagit
någon utvidgning av möjligheten till kroppsvisitation i förebyggande syfte;
med hänvisning till det starka skydd som bör finnas för den kroppsliga
integriteten har utredningen tvärtom föreslagit en viss begränsning av de
möjligheter som finns i dag. Polisrättsutredningens betänkande bereds nu i
Justitiedepartementet.
Utskottet vidhåller sin tidigare redovisade uppfattning och avstyrker bifall
till motion Ju204.
Genteknikens användning i brottmål
I motion Ju201 (fp) framförs att det behövs riktlinjer för hur och när
genteknik skall användas vid brottsutredningar samt begärs ytterligare ett
laboratorium vid sidan av Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL) bl.a.
för att minimera risken för analysfel.
I rättegångsbalken regleras situationen där undersökningar måste kunna
genomföras mot en persons vilja. Den som är skäligen misstänkt för ett brott
på vilket fängelse kan följa får enligt 28 kap. 12 § rättegångsbalken
kroppsbesiktigas för att polisen skall kunna bl.a. utröna omständigheter som
kan ha betydelse för utredning om ett brott. I princip tillåter
rättegångsbalken alla former av undersökningar, provtagningar och analyser. En
begränsning är dock att kroppsbesiktning enligt 28 kap. 12 § inte får utföras
så att den undersökte riskerar framtida ohälsa eller skada. Ett prov får inte
analyseras i annat syfte än det för vilket provet togs.
Det tvång som kroppsbesiktning innebär får bara utnyttjas mot den som är
skäligen misstänkt för ett brott. Med samtycke från den undersökte kan man
emellertid också utföra DNA-analys på andra som inte är misstänkta för brott,
t.ex. en målsägande.
Vad gäller undersökning av ett spår av kroppsprodukter på en brottsplats
finns det inte några restriktioner. Det kan nämnas att Riksåklagaren i sin
rapport Grova våldsbrott (Metodfrågor 1995:1) understryker vikten av en
noggrann brottsplatsundersökning vid kvalificerade brott. SKL:s uppgift i
detta sammanhang är att stödja den kvalificerade brottsutredningsverksamheten.
En utförlig redogörelse av DNA-analys inom ramen för straffprocessen har
lämnats i Registerutredningens delbetänkande Kriminalunderrättelseregister,
DNA-register (SOU 1996:35 s. 103 f).
SKL har en viktig roll när det gäller att öka kriminalteknikernas kompetens
genom utbildningsinsatser tillsammans med Polishögskolan. Av polisväsendets
årsredovisning för budgetåret 1994/95 nämndes bland insatserna framför allt
den nya grundutbildningen för kriminaltekniker i vilken de tre första veckorna
förlagts till SKL. Under det året genomfördes fyra sådana kursomgångar. Vidare
hade SKL ansvaret för vissa delar av pilotkursen för kvalificerad
kriminalpolisiär verksamhet (KKV). SKL håller också kurser för åklagare.
När det gäller brottsplatsutredning är naturligtvis frågan om en noggrann
brottsplatsundersökning av central betydelse. Utbildning förekommer också på
området. Utskottet finner inte skäl att härutöver införa särskilda riktlinjer
på sätt som föreslås i motion Ju201. Utskottet kan inte heller se att det
finns behov av att inrätta ytterligare ett laboratorium vars huvudsakliga
uppgift skulle vara att kontrollera SKL:s resultat. Om en sådan kontroll vid
något enstaka tillfälle skulle behövas kan det ske på annat sätt, t.ex.
utomlands. Motion Ju201 avstyrks.
Uniformerad polis
I motion Ju924 (m) understryks vikten av uniformerade poliser. I motionen
anförs att den omständigheten att uniformstvånget för poliser nyligen
avskaffats inte går ihop med att kravet på ökad synlighet skall finnas kvar.
Polisen har sedan år 1995 fri uniform. Enligt de föreskrifter
Rikspolisstyrelsen meddelat om tilldelning och bärande av polisuniform sägs
att uniform skall bäras av polisman i tjänst, om inte civil klädsel är
lämpligare med hänsyn till tjänstens eller uppdragets art eller andra
omständigheter (RPS FS 1996:8, FAP 798-1). Länspolismästare, chef för
Rikskriminalpolisen, rektor för Polishögskolan och byråchef vid
Rikspolisstyrelsen fattar beslut om tilldelning och bärande av uniform, men
får överlåta denna beslutanderätt. Reglerna syftar till att poliser normalt
skall använda uniform i tjänsten.
Utskottet finner inte anledning för riksdagen att uttala sig i frågan och
avstyrker därför bifall till motion Ju924 i nu behandlad del.
Polisanmälan på Internet
I motion Ju205 (m) anförs att det finns behov av att även på Internet kunna
göra anmälan till polisen. Som exempel nämner motionären anmälningar om
upptäckter av barnpornografi och liknande på Internet.
Som nämns i motionen har polisen en hemsida men inte någon s.k. alert-
adress, vilket gör att polisen inte kan ta emot meddelanden på Internet.
Polisens hemsida är nu föremål för vidare utbyggnad. Vidare utreder
Rikspolisstyrelsen frågan om polisväsendets informationsförmedling på
Internet. I den frågan ingår även hur allmänheten på ett enkelt och smidigt
sätt skall kunna komma i kontakt med polisen.
Enligt utskottets uppfattning är det närmast en självklarhet att
informationsteknikens fördelar tas till vara i alla sammanhang. Häri kan
naturligtvis ingå en möjlighet att komma i direktkontakt med polisen via t.ex.
Internet. Det kan tilläggas att en anmälan om brott kan göras formlöst och att
polisen i princip har skyldighet att utreda brott som kommit till polisens
kännedom, jfr. 23 kap. 1 § rättegångsbalken. Hithörande frågor - förutsätter
utskottet - kommer att belysas i Rikspolisstyrelsens arbete. Något
riksdagsinitiativ behövs inte. Utskottet avstyrker bifall till motion Ju205.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande antagningen till Polishögskolan
att riksdagen avslår motion 1996/97:Ju903 yrkande 13,
res. 1 (c)
2. beträffande polisutbildning i miljörätt
att riksdagen avslår motion 1996/97:Ju926 yrkande 4,
res. 2 (mp)
3. beträffande Säkerhetspolisens verksamhet
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ju224 och 1996/97:Ju918 yrkande
3,
res. 3 (mp)
4. beträffande Säkerhetspolisens register
att riksdagen avslår motion 1996/97:Ju222,
5. beträffande Registernämnden
att riksdagen avslår motion 1996/97:Ju918 yrkande 9,
res. 4 (mp)
6. beträffande registrering och kontroll
att riksdagen avslår motion 1996/97:Ju918 yrkande 8,
res. 5 (mp)
7. beträffande beredskapspolis m.m.
att riksdagen avslår motion 1996/97:Ju202 yrkandena 2, 3 och 4,
res. 6 (c, fp)
8. beträffande samarbete mellan tull och polis
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ju219, 1996/97:Ju223 yrkande 1,
1996/97:Ju226 yrkandena 1 och 2, 1996/97:Ju227 yrkande 1, 1996/97:Ju903
yrkande 38, 1996/97:Ju918 yrkande 6,
res. 7 (m)
res. 8 (c)
res. 9 (fp)
res. 10 (mp)
9. beträffande interna utredningar inom polisväsendet
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ju207 och 1996/97:Ju214,
res. 11 (mp)
10. beträffande kyrkofrid
att riksdagen avslår motion 1996/97:Ju809 yrkande 1,
res. 12 (mp)
11. beträffande verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut
att riksdagen avslår motion 1996/97:Ju809 yrkandena 2 och 3,
12. beträffande bevakningskostnader m.m. vid idrottsevenemang
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ju208 och 1996/97:Ju220,
res. 13 (fp)
13. beträffande klotter
att riksdagen avslår motion 1996/97:Ju204,
14. beträffande genteknikens användning i brottmål
att riksdagen avslår motion 1996/97:Ju201,
res. 14 (c, fp)
15. beträffande uniformerad polis
att riksdagen avslår motion 1996/97:Ju924 yrkande 3,
res. 15 (m)
16. beträffande polisanmälan på Internet
att riksdagen avslår motion 1996/97:Ju205.
Stockholm den 4 mars 1997
På justitieutskottets vägnar
Gun Hellsvik
I beslutet har deltagit: Gun Hellsvik (m), Lars-Erik Lövdén (s), Göran
Magnusson (s), Sigrid Bolkéus (s), Märta Johansson (s), Anders G Högmark (m),
Siw Persson (fp), Ann-Marie Fagerström (s), Alice Åström (v), Maud Ekendahl
(m), Kia Andreasson (mp), Helena Frisk (s), Jeppe Johnsson (m), Sivert
Carlsson (c), Majvi Andersson (s) och Cinnika Beiming (s).
Reservationer
1. Antagningen till Polishögskolan (mom. 1)
Sivert Carlsson (c) anför:
I likhet med majoriteten anser jag att det är av största vikt att utbildningen
av nya poliser återupptas till vårterminen år 1998. Det är vidare nödvändigt
att utbildningen i fortsättningen organiseras så att det är möjligt att
upprätthålla en jämn antagning till Polishögskolan varje år. Det ankommer på
regeringen att se till att planeringen sker med denna utgångspunkt. Vad
utskottet med anledning av motion Ju903 i nu behandlad del anfört bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Jag anser att utskottets hemställan under moment 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande antagningen till Polishögskolan
att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Ju903 yrkande 13 som sin
mening ger regeringen till känna vad som anförts i reserva-tion 1,
2. Polisutbildning i miljörätt (mom. 2)
Kia Andreasson (mp) anför:
Jag anser att det är nödvändigt med en utökad utbildning av miljöpoliser. Det
har också hållits utmärkta 8-veckors fortbildningskurser för poliser i
miljörätt och miljökunskap vid Polishögskolan. Denna utbildning bör enligt min
mening ingå som en obligatorisk del i den nya grundutbildningen. På detta sätt
kommer den aktuella miljöutbildningen att bekostas centralt, vilket torde vara
en förutsättning för att alla polismän skall få del av utbildningen.
Det får ankomma på regeringen att vidta nödvändiga åtgärder så att vad
utskottet nu anfört kommer till utförande. Vad utskottet med anledning av
motion Ju926 i nu behandlad del anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
Jag anser att utskottets hemställan under moment 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande polisutbildning i miljörätt
att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Ju926 som sin mening ger
regeringen till känna vad som anförts i reservation 2,
3. Säkerhetspolisens verksamhet (mom. 3)
Kia Andreasson (mp) anför:
Stora nedskärningar har gjorts inom hela den statliga förvaltningen, inte
minst inom polisväsendet. En verksamhet som emellertid inte berörts i detta
sammanhang är Säkerhetspolisen. Jag anser därför att Säkerhetspolisens
verksamhet och organisation skall ses över. Enligt min mening borde det
nämligen finnas möjligheter att spara även här. Säkerhetspolisens verksamhet
skulle kunna minskas genom en överföring av vissa uppgifter till den öppna
polisen och till försvarsmakten. På så sätt skulle verksamheten kunna
effektiviseras genom en samordning av arbetsuppgifter. Det ankommer på
regeringen att vidta nödvändiga åtgärder så att en översyn kommer till stånd.
Vad jag med anledning av motionerna Ju224 och Ju918 i nu behandlad del uttalat
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Jag anser att utskottets hemställan under moment 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande Säkerhetspolisens verksamhet
att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:Ju224 och 1996/97:Ju918
yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i
reservation 3,
4. Registernämnden (mom. 5)
Kia Andreasson (mp) anför:
I dag är endast två av de politiska partierna, nämligen s och m,
representerade i Registernämnden. Jag anser att samtliga riksdagspartier skall
finnas representerade i Registernämnden för att kravet på parlamentarisk insyn
skall vara uppfyllt. Det ankommer på regeringen att vidta de åtgärder som
krävs för att detta skall komma till utförande. Vad som här anförts med
anledning av motion Ju918 i nu behandlad del bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
Jag anser att utskottets hemställan under moment 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande Registernämnden
att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Ju918 yrkande 9 som sin
mening ger regeringen till känna vad som anförts i reservation 4,
5. Registrering och kontroll (mom. 6)
Kia Andreasson (mp) anför:
Steg för steg genomförs lagar som möjliggör för myndigheter att registrera,
avlyssna och på andra sätt kontrollera medborgarna. Det saknas en helhetsbild
av vad denna informationsinsamling och kontroll får för konsekvenser för den
enskildes personliga integritet. Regeringen bör därför göra en analys av de
samlade konsekvenserna på området. Utgångspunkten bör enligt min mening vara
att den personliga integriteten måste få gå före effektiviteten. Det ankommer
på regeringen att vidta sådana åtgärder att denna analys genomförs. Vad som
här anförts i anledning av motion Ju918 i nu behandlad del bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.
Jag anser att utskottets hemställan under moment 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande registrering och kontroll
att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Ju918 yrkande 8 som sin
mening ger regeringen till känna vad som anförts i reservation 5,
6. Beredskapspolis m.m. (mom. 7)
Siw Persson (fp) och Sivert Carlsson (c) anför:
Enligt vår mening är såväl samhällets ekonomiska som polisens personella
resurser otillräckliga. Mot bakgrund härav anser vi att det på sikt bör
inrättas en reservpoliskår. Till denna nya poliskategori bör alla intresserade
kunna söka, och arbetet skall vara ideellt. Reservpolisen skulle enligt
utskottets mening kunna bevaka och dirigera trafik samt hjälpa polisen på
lämpligt sätt, t.ex. genom att dra i gång olika ideella initiativ som
grannsamverkan mot brott. Det får ankomma på regeringen att vidta nödvändiga
åtgärder så att vad utskottet nu anfört kommer till utförande. Vad som här
anförts med anledning av motion Ju202 bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
Vi anser att utskottets hemställan under moment 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande beredskapspolis m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Ju202 yrkande 2, 3 och 4
som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i reservation 6,
7. Samarbete mellan tull och polis (mom. 8)
Gun Hellsvik (m), Anders G Högmark (m), Maud Ekendahl (m) och Jeppe Johnsson
(m) anför:
Enligt vår mening bör en organisatorisk förändring eftersträvas där
tullkriminalen och tullens bevakningspersonal integreras med
polisorganisationen på de platser där inre gränskontroll kommer i fråga, dvs.
i Skåne, Tornedalen, Stockholm samt de övriga hamnar och flygplatser där
trafik till och från EU-land förekommer. Med en brottsbekämpning som baseras
på gemensamma polis-, tull- och åklagarinsatser går det enligt vår uppfattning
att förena de till synes motstående intressena mellan fri varurörlighet och
effektiv brottsbekämpning. Grunden för ingripanden vid eller innanför den inre
gränsen behöver då inte längre baseras på tulltekniska institut utan kan ske
med stöd av rättegångsbalken. Fördelarna med vårt förslag att integrera
myndigheterna är flera: spänningen i relation till EG-rättens krav på fri
rörlighet försvinner, tullens erfarenheter och personal, liksom vissa
arbetsmetoder, kan bibehållas och nyttiggöras i ett integrerat organisatoriskt
polis- och åklagararbete; en integration torde också leda till att det
?dubbelkommando? som i dag präglar tullkriminalens respektive polisens arbete
på sina håll upphör.
Det ankommer på regeringen att återkomma till riksdagen med ett förslag till
ny gemensam organisation för tull och polis. Vad vi nu anfört i anledning av
motionerna Ju223 och Ju227, båda i nu behandlad del, bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna. Motion Ju219, liksom motionerna Ju226, Ju903
och Ju918, samtliga i nu behandlad del, bör däremot inte föranleda någon
riksdagens åtgärd.
Vi anser att utskottets hemställan under moment 8 bort ha följande lydelse:
8. beträffande samarbete mellan tull och polis
att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:Ju223 yrkande 1 och
1996/97:Ju227 yrkande 1 och med avslag på motionerna 1996/97:Ju219,
1996/97:Ju226 yrkandena 1 och 2, 1996/97:Ju903 yrkande 38 och
1996/97:Ju918 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts i reservation 7,
8. Samarbete mellan tull och polis (mom. 8)
Sivert Carlsson (c) anför:
Enligt min mening är det viktigt att de resurser som finns till förfogande
utnyttjas på bästa möjliga sätt för att vi skall få till stånd en bättre
brottsbekämpning vid gränserna. Efter EU-inträdet har detta arbete förändrats.
En allt större samverkan mellan myndigheter krävs för att hindra att illegala
varor kommer in i landet. Därför bör enligt min mening samarbetet och
samverkan mellan tull och polis utvecklas ytterligare. Det får ankomma på
regeringen att vidta de åtgärder som behövs för att detta skall kunna
genomföras. Vad jag nu anfört i anledning av motion Ju903 i nu behandlad del
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Motion Ju219 samt
motionerna Ju223, Ju226, Ju227 och Ju918, samtliga i nu behandlad del, bör
däremot inte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Jag anser att utskottets hemställan under moment 8 bort ha följande lydelse:
8. beträffande samarbete mellan tull och polis
att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Ju903 yrkande 38 och med
avslag på motionerna 1996/97:Ju219, 1996/97:Ju223 yrkande 1,
1996/97:Ju226 yrkandena 1 och 2, 1996/97:Ju227 yrkande 1 och
1996/97:Ju918 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts i reservation 8,
9. Samarbete mellan tull och polis (mom. 8)
Siw Persson (fp) anför:
Enligt min mening bör en försöksverksamhet med en särskild organisation för
narkotikabekämpning - ett Knarkopol - införas i Skåne. Förslaget innebär en
omorganisation och tillskapandet av en gemensam organisation av de delar inom
tullen, polisen och åklagarväsendet som är engagerade i arbetet mot narkotika.
Genom att samla kompetensen på området under en myndighet skulle arbetet kunna
bedrivas mer effektivt. I samarbetet kan också ingå att skapa endast ett
underrättelsesystem för tull och polis med ett gemensamt datorsystem. Ett
samarbete bör också inrymma kontakter med dansk polis. Det ankommer på
regeringen att vidta de åtgärder som krävs för att en försöksverksamhet skall
komma till stånd. Vad jag anfört i anledning av motion Ju219 bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna. Motionerna Ju223, Ju226, Ju227, Ju903 och
Ju918, samtliga i nu behandlad del, bör däremot inte föranleda någon
riksdagens åtgärd.
Jag anser att utskottets hemställan under moment 8 bort ha följande lydelse:
8. beträffande samarbete mellan tull och polis
att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Ju219 och med avslag på
motionerna 1996/97:Ju223 yrkande 1, 1996/97:Ju226 yrkandena 1 och 2,
1996/97:Ju903 yrkande 38 och 1996/97:Ju918 yrkande 6 som sin mening ger
regeringen till känna vad som anförts i reservation 9,
10. Samarbete mellan tull och polis (mom. 8)
Kia Andreasson (mp) anför:
I dag försöker man komma till rätta med den ökade internationella
brottsligheten inom en rad olika mindre internationella sammanslutningar som
t.ex. inom Europol och Östersjösamarbetet. Enligt min mening måste det vara
mer effektivt att satsa på det samarbete som finns genom Interpol. Denna
organisation har betydligt äldre anor och en bred anslutning. Ett ökat
samarbete mellan Interpol och tullen är också att föredra framför andra
samarbetsformer. Det ankommer på regeringen att vidta de åtgärder som krävs
för att vad som nu anförts skall kunna genomföras. Vad jag i anledning av
motion Ju918 i nu behandlad del anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna. Motion Ju219 och motionerna Ju223, Ju226, Ju227 och
Ju903, samtliga i nu behandlad del, bör däremot inte föranleda någon
riksdagens åtgärd.
Jag anser att utskottets hemställan under moment 8 bort ha följande lydelse:
8. beträffande samarbete mellan tull och polis
att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Ju918 yrkande 6 och med
avslag på motionerna 1996/97:Ju219, 1996/97:Ju223 yrkande 1,
1996/97:Ju226 yrkandena 1 och 2, 1996/97:Ju227 yrkande 1 och
1996/97:Ju903 yrkande 38 som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts i reservation 10,
11. Interna utredningar inom polisväsendet (mom. 9)
Kia Andreasson (mp) anför:
Jag anser, i enlighet med vad som anförs i motion Ju207, att en ny ordning bör
införas för interna utredningar inom polisväsendet. Utgångspunkten för en
sådan ordning skall vara att brottsmisstankar mot poliser inte skall utredas
av polis eller åklagare. Det ankommer på regeringen att vidta nödvändiga
åtgärder så att detta kommer till utförande. Vad jag med anledning av
motionerna Ju207 och Ju214 nu anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
Jag anser att utskottets hemställan under moment 9 bort ha följande lydelse:
9. beträffande interna utredningar inom polisväsendet
att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:Ju207 och 1996/97:Ju214
som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i reservation
11,
12. Kyrkofrid (mom. 10)
Kia Andreasson (mp) anför:
Flyktingar som skall avvisas bör kunna få en fristad i kyrkorum utan att
riskera att där gripas eller omhändertas av polis eller andra myndigheter. I
dessa fall är det inte fråga om personer misstänkta för brott utan människor
på flykt undan - i de flesta fall - tortyr. Enligt min mening talar därför
starka skäl för en ordning som innebär att husrannsakan och liknande åtgärder
inte skall få vidtas i kyrkorum i syfte att verkställa avvisningsbeslut. Det
får åligga regeringen att lägga fram lagförslag som beaktar vad utskottet
anfört. Detta bör riksdagen med anledning av motion Ju809 i nu behandlad del
som sin mening ge regeringen till känna.
Jag anser att utskottets hemställan under moment 10 bort ha följande lydelse:
10. beträffande kyrkofrid
att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Ju809 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad som anförts i reservation 12,
13. Bevakningskostnader m.m. vid idrottsevenemang (mom. 12)
Siw Persson (fp) anför:
Polisen tvingas i dag avsätta stora resurser för att bevaka bl.a.
idrottsevenemang. Inte minst ur kostnadssynpunkt måste det ifrågasättas om det
är polisen som skall sköta denna bevakning. Jag anser därför att regeringen
bör tillsätta en utredning med uppgift att se över frågan om vilka uppgifter
som bör utföras av polisen och vilka som kan läggas ut på andra aktörer,
statliga, kommunala eller privata. Det ankommer på regeringen att vidta
nödvändiga åtgärder så att detta kommer till utförande. Vad jag nu i anledning
av motionerna Ju208 och Ju220 anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
Jag anser att utskottets hemställan under moment 12 bort ha följande lydelse:
12. beträffande bevakningskostnader m.m. vid idrottsevenemang
att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:Ju208 och 1996/97:Ju220
som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i reservation
13,
14. Genteknikens användning i brottmål (mom. 14)
Siw Persson (fp) och Sivert Carlsson (c) anför:
Enligt vår mening är de insatser som görs för att sprida kunskap om
metodfrågorna när det gäller DNA-analys otillräckliga, och riktlinjer för den
verksamheten behövs såsom anförs i motion Ju201. I arbetet med riktlinjer bör
en fördjupad diskussion om för- och nackdelar med DNA-baserad bevisning föras
och säkerheten i analysresultaten granskas. Också hanteringen av bevismaterial
kan behöva studeras. Det ankommer på regeringen att vidta de åtgärder som
krävs för att detta skall genomföras. Vad vi i anledning av motion Ju201 nu
anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Vi anser att utskottets hemställan under moment 14 bort ha följande lydelse:
14. beträffande genteknikens användning i brottmål
att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Ju201 som sin mening ger
regeringen till känna vad som anförts i reservation 14,
15. Uniformerad polis (mom. 15)
Gun Hellsvik (m), Anders G Högmark (m), Maud Ekendahl (m) och Jeppe Johnsson
(m) anför:
Vi anser att avskaffandet av uniformstvånget strider mot kravet på synlighet
från polisens sida. Enligt vår mening bör därför det absoluta kravet på att
bära uniform återinföras och undantag härifrån bara göras i de få fall detta
är absolut nödvändigt. Det får ankomma på regeringen att vidta de åtgärder som
behövs för att detta skall genomföras. Vad utskottet anfört i anledning av
motion Ju924 i nu behandlad del bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.
Vi anser att utskottets hemställan under moment 15 bort ha följande lydelse:
15. beträffande uniformerad polis
att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Ju924 yrkande 3 som sin
mening ger regeringen till känna vad som anförts i reservation 15.
Särskilda yttranden
1. Antagningen till Polishögskolan (mom. 1)
Gun Hellsvik (m), Anders G Högmark (m), Maud Ekendahl (m) och Jeppe Johnsson
(m) anför:
Vi anser att regeringens sparkrav på polisområdet lett till klara
försämringar.
Ambitionen att bibehålla och förbättra polisens operativa nivå har enligt
vår mening inte kunnat upprätthållas. Någon utbildning av nya poliser sker för
närvarande inte, samtidigt som antalet nu verksamma poliser stadigt minskar.
Vi kan inte ställa oss bakom denna utveckling. Polisen måste enligt vår
uppfattning tillföras ökade resurser för att kunna möta framtidens krav och
samtidigt fungera effektivt och rättssäkert. Särskilt viktigt är det att
utbildningen av ytterligare poliser kommer i gång snarast.
Även om något besparingskrav inte läggs på polisen under innevarande år
medför kostnaderna för anpassningen till det kommande Schengensamarbetet i
praktiken besparingar inom polisorganisationen.
Vid behandlingen av årets budgetproposition föreslog vi att ett i
förhållande till regeringens förslag ökat anslag för 1997 om 125 miljoner
kronor skulle beviljas för att redan omgående kunna återuppta
polisutbildningen samt för att kompensera för kostnaderna för anpassningen
till det kommande Schengensamarbetet.
2. Säkerhetspolisens register (mom. 4)
Sivert Carlsson (c) anför:
Möjligheterna att få tillgång till Säkerhetspolisens register är i dag mycket
begränsade. När det gäller äldre handlingar som skulle kunna vara av stort
historiskt intresse för allmänheten är detta olyckligt. En generell hänvisning
till rikets säkerhet är knappast hållbar vad gäller handlingar som är ett
halvt sekel gamla. Jag anser därför att uppgifter som finns i
Säkerhetspolisens register skall vara tillgängliga för allmänheten 50 år efter
det att de registrerades där. Med hänsyn till det pågående arbetet avstår jag
dock från att nu framställa något yrkande i saken.
3. Samarbete mellan tull och polis (mom. 8)
Gun Hellsvik (m), Anders G Högmark (m), Maud Ekendahl (m) och Jeppe Johnsson
(m) anför:
Vi är naturligtvis positivt inställda till ett ökat samarbete mellan tullen
och polisen om myndigheterna inte slås samman, vilket vi i första hand
förordar. Vi måste dock konstatera att det har visat sig svårt för tull och
polis att vidmakthålla tidigare organiserad samverkan på grund av det minskade
ekonomiska utrymmet. Även om samverkan inte bara innebär en kvalitetshöjning
utan också en effektivisering har de stora nedskärningar som gjorts inneburit
försämringar vad gäller möjligheterna att avsätta personal för samverkan
mellan myndigheterna.
4. Interna utredningar inom polisväsendet (mom. 9)
Alice Åström (v) anför:
Frågan om formerna för det interna utredningsarbetet inom polisen är i behov
av en ordentlig och opartisk översyn. För att allmänheten skall hysa tilltro
till en sådan utredning är det sistnämnda inte minst viktigt. Jag beklagar
därför att man från Riksåklagarens och Rikspolisstyrelsens sida inte valt en
från verksamheten oberoende utredare utan en åklagare. Oavsett vilket resultat
denne kommer fram till finns det enligt min mening en uppenbar risk att
arbetet kommer att betraktas som ytterligare en internutredning och att
resultatet därför möts med misstro.
5. Kyrkofrid (mom. 10)
Alice Åström (v) anför:
Det finns enligt min mening mycket som talar för att människor på flykt
behöver särskilda åtgärder till sitt skydd. Jag anser därför att någon form av
kyrkofrid bör införas. För att inte oönskade effekter skall uppstå, som t.ex.
att kriminella skulle komma att omfattas av detta skydd, krävs en klar och
tydlig lagstiftning. Det är emellertid enligt min mening oklart hur en sådan
lagstiftning skulle kunna utformas. Jag är därför inte beredd att nu
framställa något yrkande i saken.
Innehållsförteckning
Sammanfattning........................................1
Motionerna............................................1
Utskottet.............................................3
Polisutbildningen 3
Frågor angående Säkerhetspolisen m.m. 4
Översyn av Säkerhetspolisens organisation och verksamhet 4
Säkerhetspolisens register 5
Registernämnden 6
Registrering och kontroll 6
Beredskapspoliser m.m. 8
Samarbete mellan tull och polis 10
Interna utredningar inom polisväsendet 11
Kyrkofrid 11
Verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut 12
Bevakningskostnader m.m. vid idrottsevenemang 13
Klotter 15
Genteknikens användning i brottmål 16
Uniformerad polis 17
Polisanmälan på Internet 17
Hemställan 17
Reservationer........................................19
1. Antagningen till Polishögskolan (mom. 1) 19
2. Polisutbildning i miljörätt (mom. 2) 19
3. Säkerhetspolisens verksamhet (mom. 3) 20
4. Registernämnden (mom. 5) 20
5. Registrering och kontroll (mom. 6) 21
6. Beredskapspolis m.m. (mom. 7) 21
7. Samarbete mellan tull och polis (mom. 8) 21
8. Samarbete mellan tull och polis (mom. 8) 22
9. Samarbete mellan tull och polis (mom. 8) 23
10. Samarbete mellan tull och polis (mom. 8) 23
11. Interna utredningar inom polisväsendet (mom. 9) 24
12. Kyrkofrid (mom. 10) 24
13. Bevakningskostnader m.m. vid idrottsevenemang (mom. 12) 24
14. Genteknikens användning i brottmål (mom. 14) 25
15. Uniformerad polis (mom. 15) 25
Särskilda yttranden..................................26
1. Antagningen till Polishögskolan (mom. 1) 26
2. Säkerhetspolisens register (mom. 4) 26
3. Samarbete mellan tull och polis (mom. 8) 26
4. Interna utredningar inom polisväsendet (mom. 9) 27
5. Kyrkofrid (mom. 10) 27