I detta betänkande behandlas förslagen i
budgetpropositionen för år 1997 om an
slag inom utgiftsområde 20 Allmän miljö-
och naturvård, jämte 39 motionsyrkanden.
Riksdagen har den 22 november 1996
bestämt utgiftsramen för utgiftsområdet
till 1 329 871 000 kr.
Regeringens förslag om medelsanvisning
på anslag m.m. tillstyrks. Utskottet
anser i likhet med regeringen att
verksamhetsområdet Miljövård bör minskas
motsvarande en besparing med 11 miljoner
kronor. Härutöver bör genom
omprioriteringar eller ytterligare
besparingar skapas utrymme för
satsningar på vissa angelägna områden.
Härigenom möjliggörs en förstärkning vad
gäller åtgärder för biologisk mångfald
liksom en satsning för att under år 1997
bygga upp ett informationsnätverk via
Internet som stöd i miljöarbetet hos
myndigheter, kommuner och företag.
Vidare beräknas resurser för bidrag till
skoterleder m.m. i enlighet med vad som
förordats i propositionen om en hållbar
utveckling i landets fjällområden (prop.
1995/96:226). Utskottet tillstyrker
regeringens förslag att
verksamhetsområdet Strålskydd,
kärnsäkerhet m.m. omfattas av en
besparing på 9 miljoner kronor.
I betänkandet behandlas även vissa
forskningsfrågor i anslutning till
proposition 1996/97:5 Forskning och
samhälle.
Till betänkandet har fogats 9
reservationer och 5 särskilda yttranden.
Propositionerna
Proposition 1996/97:1 utgiftsområde 20
Allmän miljö- och naturvård
Regeringen (Miljödepartementet) har
föreslagit
A Miljövård
1. att riksdagen bemyndigar regeringen
att under år 1997 ikläda staten
ekonomiska förpliktelser i samband med
förvärv av eller intrångsersättning i
värdefulla naturområden som innebär
åtaganden om högst 60 000 000 kr för
budgetåret 1998,
2. att riksdagen för budgetåret 1997
anvisar anslagen under utgiftsområde 20
Allmän miljö- och naturvård enligt
följande uppställning:
A 1. Statens naturvårdsverk; ramanslag;
355 827 000 kr,
A 2. Miljöövervakning m.m.; ramanslag;
93 952 000 kr,
A 3. Bidrag till kalkningsverksamhet för
sjöar och vattendrag; ramanslag; 130 000
000 kr,
A 4. Investeringar inom miljöområdet;
ramanslag; 217 992 000 kr,
A 5. Miljö- och kretsloppsforskning;
ramanslag; 135 492 000 kr,
A 6. Sanering och återställning av
miljöskadade områden;
reservationsanslag; 19 400 000 kr,
A 7. Koncessionsnämnden för miljöskydd;
ramanslag; 18 675 000 kr,
A 8. Kemikalieinspektionen; ramanslag;
82 570 000 kr,
A 9. Visst internationellt
miljösamarbete; ramanslag; 41 562 000
kr,
A 10. Stockholms internationella
miljöinstitut; obetecknat anslag;
12 000 000 kr,
B Strålskydd, kärnsäkerhet m.m.
B 1. Statens strålskyddsinstitut;
ramanslag; 73 683 000 kr,
B 2. Statens kärnkraftinspektion:
Förvaltningskostnader; ramanslag;
63 188 000 kr,
B 3. Statens kärnkraftinspektion:
Kärnsäkerhetsforskning; ramanslag;
58 778 000 kr,
B 4. Visst internationellt samarbete i
fråga om kärnsäkerhet m.m.; ramanslag;
26 752 000 kr.
Proposition 1996/97:5 Forskning och
samhälle
Under anslaget A 5 Miljö- och
kretsloppsforskning behandlas vissa
forskningspolitiska frågor i anslutning
till proposition 1996/97:5.
Propositionen innehåller i den del som
rör miljöarbetet inga förslag till
riksdagen utan redovisar vissa
bedömningar av regeringen.
Motionerna
1996/97:Kr238 av Dan Ericsson m.fl.
(kd, s, c, fp) vari yrkas
2. att riksdagen för budgetåret 1997 ur
anslag för Miljöforskning anvisar
5 000 000 kr till Kolmårdens Djurpark
gällande forskning och utbildning
syftande till att rädda och bevara
utrotningshotade svenska och utländska
djurarter.
1996/97:Ub7 av Gudrun Schyman m.fl. (v)
vari yrkas
9. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om ökad samordning av
miljöforskning.
1996/97:Ub514 av Birger Schlaug m.fl.
(mp) vari yrkas
37. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av kraftigt ökad
forskning inom miljöskydd, miljöbetingat
hälsoskydd, miljövänlig produktion samt
miljövänligare varuhantering,
38. att riksdagen beslutar inrätta ett
centrum för miljöteknik med planering,
organisation och verksamhet enligt vad
som i motionen anförts.
1996/97:Jo241 av Marianne Samuelsson
m.fl. (mp) vari yrkas
16. att riksdagen beslutar att medel
för nödvändiga inventeringar för det nya
systemet för rovdjursrivna renar under
budgetåret 1997 skall avsättas inom
Naturvårdsverkets anslag,
17. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att anslag för ovan nämnda
inventeringar skall anges i
budgetpropositionen för år 1998 och
framåt.
1996/97:Jo249 av Göte Jonsson m.fl. (m)
vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att under
anslaget A 3 inom utgiftsområde 20
anvisa ett i förhållande till regeringen
ökat anslag med 12 000 000 kr i enlighet
med vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen beslutar att under
anslaget A 10 inom utgiftsområde 20
anvisa ett i förhållande till regeringen
minskat anslag med 12 000 000 kr i
enlighet med vad som anförts i motionen.
1996/97:Jo252 av Sivert Carlsson m.fl.
(c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av ytterligare medel
till kalkningsverksamhet för sjöar och
vattendrag,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om finansiering inom ramen för
programmet för omställning till hållbar
utveckling.
1996/97:Jo408 av Göte Jonsson m.fl. (m)
vari yrkas
11. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om kalkning.
1996/97:Jo605 av Karl-Gösta Svenson och
Göte Jonsson (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om ett
forskningsprojekt avseende
recirkulerande vattensystem.
1996/97:Jo606 av Maggi Mikaelsson (v)
vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om etablering av ett centrum för
avancerad miljöforskning i Umeå.
1996/97:Jo607 av Torsten Gavelin (fp)
vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om etableringen av ett Advanced
Center for Environmental Research och en
forskarskola inom
miljöforskningsområdet.
1996/97:Jo608 av Gunnar Goude m.fl. (mp)
vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om uppbyggnad av ett
miljötekniskt centrum.
1996/97:Jo704 av Kenth Skårvik (fp) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om ökade ekonomiska insatser för
kalkning,
2. att riksdagen begär att regeringen
verkar för att EU ställer bidrag till
förfogande för bestridande av kostnader
för kalkningsprogrammet.
1996/97:Jo714 av Alf Svensson m.fl. (kd)
vari yrkas
8. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om miljö- och
kretsloppsforskning,
9. att riksdagen beslutar att bemyndiga
regeringen att under 1997 ikläda staten
ekonomiska förpliktelser i samband med
förvärv av eller intrångsersättning i
värdefulla naturområden som innebär
åtaganden om högst 70 000 000 kr för
budgetåret 1998,
10. att riksdagen med följande
dndringar i förhållande till regeringens
förslag anvisar anslagen under
utgiftsområde Allmän miljö- och
naturvård enligt uppställning:
Anslag Regeringe Anslags-
ns förändrin
förslag, g, tkr
tkr 1997
A 1 Statens 1997
naturvårdsverk 40 000
A 2 355 827 15 000
Miljöövervakning 93 952
A 3 Bidrag till 30 000
kalkningsverksamhet 130 000 35 000
för sjöar 217 992 14 508
och vattendrag 135 492
A 4 Investeringar 30 000
inom miljöområdet 19 400
A 5 Miljö- och
kretsloppsforskning
A 6 Sanering och
återställning av
miljöskadade
områden
1996/97:Jo727 av Olof Johansson m.fl.
(c) vari yrkas
31. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att använda medel från
programmet för ekologisk omställning
till kalkning och markförvärv,
40. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om en utredning av
Naturvårdsverkets uppdrag och
organisation med syfte att säkerställa
ett så effektivt miljöarbete som möjligt
och en effektiv användning av verkets
anslagna medel,
41. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om ansvaret för fördelning av
medel till miljöorganisationer.
1996/97:Jo734 av Pär-Axel Sahlberg m.fl.
(s) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om prioritering av
kalkningsinsatser i Halland,
6. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om EU-bidrag till kalkning.
1996/97:Jo737 av Marianne Samuelsson
m.fl. (mp) vari yrkas
8. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om medel till byggande av
skoterleder,
10. att riksdagen beslutar att för
budgetåret 1997 anvisa anslagen under
utgiftsområde 20 enligt Miljöpartiet de
grönas förslag i tabell under punkt
11.1,
Anslag Regeringe Anslags-
ns förändrin
förslag, g, tkr
A 1 Statens tkr 1997
naturvårdsverk 1997
A 2 50 000
Miljöövervakning 356 000 -
m.m. 94 000
A 3 Bidrag till 50 000
kalkningsverksamhet 130 000 700 000
för sjöar 218 000 -
och vattendrag 136 000
A 4 Investeringar 100 000
inom miljöområdet 19 000
A 5 Miljö- och 900 000
kretsloppsforskning 1 330 000
A 6 Sanering och
återställning av
miljöskadade
områden
Totalt
utgiftsområdet
11. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om beräknad fördelning på anslag
inom utgiftsområde 20 för åren 1998 och
1999 enligt tabell under punkt 11.1.
Anslag Regeringens förslag
Anslagsförändring
tkr
tkr
1998 1999 1998
1999
A 1 Statens naturvårdsverk 348 000
334 000 58 000 72 000
A 2 Miljöövervakning m.m. 92 000
88 000 2 000 6 000
A 3 Bidrag till kalknings-
verksamhet för sjöar
och vattendrag 127 000 122
000 100 000 100 000
A 4 Investeringar inom
miljöområdet 213 000 204
000 700 000 700 000
A 6 Sanering och åter-
ställning av miljö-
skadade områden 19 000
18 000 101 000 102 000
1996/97:Jo740 av Sonja Fransson m.fl.
(s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Västsverige bör
prioriteras vid fördelning av
tillgängliga resurser till kalkning,
2. att riksdagen verkar för att EU
skall bidra med medel till kalkning.
1996/97:Jo746 av Gudrun Lindvall m.fl.
(mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att 50 miljoner kronor utöver
regeringens förslag bör anslås under
budgetåret 1997 för kalkningsverksamhet,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om Naturvårdsverkets plan för
fortsatta kalkningsinsatser.
1996/97:Jo752 av tredje vice talman
Christer Eirefelt (fp) vari yrkas att
riksdagen till A 3, Bidrag till
kalkningsverksamhet för sjöar och
vattendrag, inom utgiftsområde 20.
Allmän miljö- och naturvård för
budgetåret 1997 anvisar 10 000 000 kr
utöver vad regeringen föreslagit.
1996/97:Jo759 av Lars Leijonborg m.fl.
(fp) vari yrkas
32. att riksdagen med följande
ändringar i förhållande till regeringens
förslag anvisar anslagen under
utgiftsområde 20. Allmän miljö- och
naturvård enligt uppställning:
Anslag Regeringe Anslags-
ns förändrin
förslag, g, tkr
A 2 tkr 1997
Miljöövervakning 1997
m.m. 10
A 3 Bidrag till 93 000
kalkningsverksamhet 952
för sjöar 10
och vattendrag 130 000 000
A 4 Investeringar 217 992 200
inom miljöområdet 135 492 000
A 5 Miljö- och 60
kretsloppsforskning 19 000
A 6 Sanering och 400
återställning av 10
miljöskadade 1 329 871 000
områden
1 619 871
Summa för
utgiftsområdet
1996/97:Jo779 av Dan Ericsson m.fl. (kd)
vari yrkas
18. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om kalkning,
1996/97:Jo793 av Gudrun Schyman m.fl.
(v) vari yrkas
2. att riksdagen beslutar ändra
beteckning på anslaget Bidrag till
kalkningsverksamhet för sjöar och
vattendrag till Bidrag för verksamhet
mot försurning av mark, sjöar och
vattendrag,
3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om samordning av resurserna vad
gäller bevarandet av biologisk mångfald
och kalkningsverksamhet,
4. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att initiera forskning kring
kalkning vid Gårdsjön i Älvsborgs län,
5. att riksdagen med följande ändringar
i förhållande till regeringens förslag
anvisar anslagen under utgiftsområde 20
Allmän miljö- och naturvård enligt
uppställning:
Anslag Regeringe Anslags-
ns förändrin
förslag, g, tkr
A Miljövård tkr 1997
A 1 Statens 1997
naturvårdsverk 50 000
A 2 355 -
Miljöövervakning 827
m.m. 93 10 000
A 3 Bidrag till 952 110 000
kalkningsverksamhet 4
för sjöar 130 000
och vattendrag 000
A 4 Investeringar 217 190 000
inom miljöområdet 992
A 5 Miljö- och 135
kretsloppsforskning 492
A 6 Sanering och
återställning av 19
400
miljöskadade
områden 18
A 7 675
Koncessionsnämnden 82
för 570
miljöskydd
A 8 41
Kemikalieinspektion 562
en
A 9 Visst 12
internationellt 000 100 000
miljösam- 100 000
arbete
A 10 Stockholms 73 564 000
internationella 683
miljöinstitut 63
188
B Strålskydd,
kärnsäkerhet m.m. 58
B 1 Statens 778
strålskyddsinstitut
B 2 Statens 26
kärnkraftinspektion 752
:
Förvaltningskostnad
er 1 329
B 3 Statens 871
kärnkraftinspektion
:
Kärnsäkerhetsforskn
ing
B 4 Visst
internationellt
samarbete
i fråga om
kärnsäkerhet m.m.
Ekologisk
omställning
Agenda 21
Summa totalt
utgiftsområdet
Utfrågning
Generaldirektören Kjell Jansson, som
förordnats som särskild utredare i
Kalkningsutredningen (dir. 1995:87), har
informerat utskottet om utredningens
arbete och bedömningar.
Utskottet
Inledning
Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och
naturvård
Utgiftsområdet omfattar frågor rörande
biologisk mångfald och naturvård, vatten-
och luftvård, avfallsfrågor,
bilavgasfrågor, miljöskydd,
miljöforskning, avfallsforskning,
kemikaliekontroll, strålskydd och
säkerhetsfrågor kopplade till
kärnkraften samt internationellt
miljösamarbete. Utgiftsområdet omfattar
utgifter för Naturvårdsverket,
Koncessionsnämnden för miljöskydd,
Kemikalieinspektionen, Statens
strålskyddsinstitut och Statens
kärnkraftinspektion.
Jordbruksutskottet har i yttrande den
24 oktober 1996 till finansutskottet
över proposition 1996/97:1
Budgetpropositionen för år 1997 jämte
motioner tillstyrkt regeringens förslag
till utgiftsramar inom
jordbruksutskottets beredningsområde,
dvs. för utgiftsområdena 20 Allmän miljö-
och naturvård och 23 Jord- och
skogsbruk, fiske med anslutande
näringar. Efter behandling i
finansutskottet har riksdagen genom
beslut den 22 november 1996 bestämt
utgiftsramen för utgiftsområde 20 Allmän
miljö- och naturvård till 1 329 871 000
kr. Beslutet överensstämmer med
regeringens förslag. Detta innebär att
huvuddelen av de motioner som berör
enskilda anslag bör avslås på den
grunden att de inte ryms inom den
beslutade utgiftsramen.
Regeringens förslag för år 1997 innebär
att 1 107,5 miljoner kronor avsätts för
verksamhetsområdet Miljövård och 222,4
miljoner kronor för verksamhetsområdet
Strålskydd, kärnsäkerhet m.m. Förslagen
innebär att den av riksdagen tidigare
beslutade besparingen om 20 miljoner
genomförs (prop. 1995/96:150,
1995/96:FiU10). För år 1998 planeras
besparingar om ytterligare 177 miljoner
kronor. Vidare bortfaller fr.o.m. år
1999 resterande medel från
energiskatteöverenskommelsen, 58
miljoner kronor.
I förhållande till vad som redovisats i
regeringens vårproposition har till
utgiftsområdet ca 7 miljoner kronor
förts över från utgiftsområde 16 för
lokalkostnadstäckning vid universitet
och högskolor. Vidare har utgiftsområdet
ökats med nominellt 25 miljoner kronor
avseende uppskattade medel från EU-
fonden LIFE samtidigt som motsvarande
belopp beräknats under inkomsttitel
6911. Från utgiftsområdet har härutöver
gjorts en överföring med 2 miljoner
kronor till utgiftsområde 1.
Miljövård (A)
Propositionen
Målet med miljöpolitiken är att skydda
människors hälsa, bevara den biologiska
mångfalden, främja en långsiktigt god
hushållning med naturresurser samt
skydda natur- och kulturlandskapet. De
ekologiska kraven kan enligt regeringen
leda till nästa stora språng i
tillväxten. Regeringen har som ambition
att Sverige skall bli ledande i Europa
med att systematiskt bygga ett
ekologiskt hållbart samhälle.
Prioriterade områden i regeringens
miljöarbete är ett grönare näringsliv,
vilket inkluderar kretslopp och avfall,
kemikalier samt trafik. Vidare är frågor
rörande Östersjön/Östeuropa, biologisk
mångfald och miljöpolitiska styrmedel
prioriterade. Frågorna skall drivas
aktivt såväl nationellt som inom EU och
andra internationella fora. Insatserna
för ett mer miljöanpassat näringsliv bör
fortsätta. Företagens miljöanpassning
kan bidra till ökad tillväxt och
sysselsättning. En viktig uppgift är
vidare att driva på miljöarbetet inom
olika samhällssektorer. Sektorsansvaret
för miljöfrågorna måste öka.
Det statsfinansiella läget kräver
omfattande besparingar även inom
miljöområdet. För år 1997 föreslås att
verksamhetsområdet Miljövård minskas
motsvarande en besparing med 11 miljoner
kronor. Genom omprioriteringar i
befintlig verksamhet utöver vad som
krävs för besparingar räknar regeringen
med att vissa nya satsningar inom
miljöområdet skall vara möjliga.
Härigenom möjliggörs en förstärkning vad
gäller åtgärder för biologisk mångfald
liksom en satsning för att under år 1997
bygga upp ett informationsnätverk via
Internet som stöd i miljöarbetet hos
myndigheter, kommuner och företag.
Vidare beräknas resurser för bidrag till
skoterleder m.m. i enlighet med vad som
förordats i propositionen om en hållbar
utveckling i landets fjällområden (prop.
1995/96:226).
Regeringen avser att våren 1997 till
riksdagen lämna förslag om en miljöbalk
med ikraftträdande den 1 januari 1998.
Förslaget syftar till en samordnad och
skärpt miljölagstiftning och kan leda
till ändringar i miljövårdens
organisation. Regeringen avser också att
förelägga riksdagen en samlad
miljöproposition våren 1998 med förslag
till bl.a. nya och omarbetade miljömål.
Motionen
I motion Jo793 (v) yrkas att 100
miljoner kronor tillförs anslaget för
främjande av ekologisk omställning
(yrkande 5 delvis). Delegationen för
ekologisk omställning vid
Naturvårdsverket har fått in ansökningar
som motsvarar projekt på fyra miljarder
kronor. De 100 miljoner kronor som
anslagits kan beräknas ha gett minst 400
varaktiga arbetstillfällen. Både
kommuner och privata företag har fått
stöd. Motionärerna anser att det bör
finnas en beredskap för att ytterligare
utöka denna ram under kommande år om
ansökningarna är av hög kvalitet och om
de slutgiltiga utvärderingarna är
positiva.
Utskottets överväganden
Utskottet delar regeringens bedömning
att målet med miljöpolitiken bör vara
att skydda människors hälsa, bevara den
biologiska mångfalden, främja en
långsiktigt god hushållning med
naturresurser samt skydda natur- och
kulturlandskapet. Utskottet delar
regeringens uppfattning att Sverige
skall vara en pådrivande kraft och ett
föregångsland i strävan att skapa ett
hållbart samhälle. Det krävs aktiva
medborgare, men också en tydlig politik,
för att främja ett ökat
kretsloppstänkande.
Utskottet delar uppfattningen att
prioriterade områden bör vara arbetet
med ett grönare näringsliv vilket
inbegriper kretslopp och avfall,
kemikalier samt trafik. Andra viktiga
områden bör vara Östersjön/Östeuropa,
biologisk mångfald och miljöpolitiska
styrmedel. Arbetet med att driva på
miljöarbetet inom olika samhällssektorer
bör fortsätta.
För att bidra både till omställningen
till ett ekologiskt hållbart samhälle
och för att minska arbetslösheten anslog
riksdagen år 1995 ett belopp om 100
miljoner kronor som stöd till konkreta,
rationella, kostnadseffektiva projekt
som kunde ge en påtaglig miljövinst och
klara sysselsättningseffekter
(1994/95:JoU14 s. 24). Anslaget
utformades som ett engångs
reservationsanslag för perioden juli
1995juni 1996. Stödet skulle
koncentreras till större projekt och
täcka upp till 30 % av de merkostnader
som följer av att investeringarna
motiveras med en omställning i
ekologiskt hållbar riktning. Utskottet
anförde att investeringarna borde kunna
påbörjas under år 1995 och vara
avslutade under år 1996. Utskottet har
inhämtat att alla medel på anslaget A 8
Investeringsbidrag för främjande av
omställning i ekologiskt hållbar
riktning numera har fördelats på
projekt.
Utskottet erinrar om att riksdagen i
samband med behandlingen av proposition
1995/96:222 Vissa åtgärder för att
halvera arbetslösheten till år 2000,
m.m. anvisade ytterligare 1 000 miljoner
kronor för ett femårigt program med
investeringsbidrag för omställning till
hållbar utveckling (bet. 1995/96: FiU15,
rskr. 1995/96:307). Programmet skall
syfta till att skapa sysselsättning
främst genom kretsloppsanpassning av
byggnader och teknisk infrastruktur.
Utskottet konstaterar att riksdagen
nyligen har anvisat ett omfattande
belopp för ändamål som i huvudsak
sammanfaller med förslagen i motion
Jo793 yrkande 5 delvis. Motionen
avstyrks i denna del.
A 1 Statens naturvårdsverk
Propositionen
Naturvårdsverkets övergripande mål är
att vara samlande och pådrivande i
miljövårdsarbetet samt ansvara för
uppföljning och utvärdering, såväl
nationellt som internationellt.
Anslaget belastas i första hand av
verkets förvaltningskostnader samt
kostnader för vård och förvaltning av
markinvesteringar. Inom verket hanteras
anslagen A 1 Statens naturvårdsverk, A 2
Miljöövervakning m.m., A 3 Bidrag till
kalkningsverksamhet för sjöar och
vattendrag, A 4 Investeringar inom
miljöområdet, A 5 Miljö- och
kretsloppsforskning, A 6 Sanering och
återställning av miljöskadade områden
samt inom utgiftsområde 23 Jord- och
skogsbruk, fiske med anslutande näringar
anslaget D 2 Ersättningar för viltskador
m.m.
Regeringen föreslås få bemyndigande att
under budgetåret 1997 ikläda staten
ekonomiska förpliktelser i samband med
förvärv av eller intrångsersättning i
värdefulla naturområden som innebär
åtaganden om högst 60 000 000 kr för
budgetåret 1998.
För en policymyndighet som
Naturvårdsverket är det svårt att
utifrån verksamhetsmål i form av
miljöhot dra slutsatser om
måluppfyllelse. För att förenkla samt
förbättra styrningen och
uppföljningsmöjligheten av verket pågår
ett arbete där Naturvårdsverket i
samarbete med Miljödepartementet och
Finansdepartementet utvecklar
funktionsindelade verksamhetsmål, nära
knutna till verkets arbetsområden.
Naturvårdsverkets arbete genomgår
snabba tyngdpunktsförskjutningar, bl.a.
har EU-medlemskapet inneburit kraftigt
ökade insatser. Under budgetåret 1995/96
beräknas anslagssparandet från tidigare
år tas i anspråk.
Skyddet av den biologiska mångfalden
hör till de prioriterade uppgifterna
inom miljöpolitiken. Regeringen anser
att ett aktionsprogram för biologisk
mångfald bör genomföras. Finansiering av
ett sådant aktionsprogram kräver att
befintliga resurser omprioriteras. Som
tidigare framhållits avser regeringen
att återkomma till riksdagen angående
förslagen i Naturvårdsverkets
aktionsplan för biologisk mångfald.
I proposition 1995/96:226 Hållbar
utveckling i landets fjällområden
förordades att bidrag skall kunna lämnas
till anläggande av skoterleder och andra
anläggningar för skotertrafik samt för
informationsinsatser. Regeringen
föreslår att anslaget genom en
omfördelning inom utgiftsområdet utökas
med 10 miljoner kronor för att
finansiera bidrag till skoterleder,
vilket bör ses i samband med inrättandet
av nya regleringsområden för
skoterleder. Under en treårsperiod
räknar regeringen med att sammanlagt 30
miljoner kronor bör avsättas för detta
ändamål.
Miljövårdsberedningen har i betänkandet
(SOU 1996:92) IT i miljöarbetet
föreslagit att ett informationsnätverk
byggs upp via Internet för stöd i
miljöarbetet hos myndigheter, kommuner
och företag, det s.k. miljönätet.
Naturvårdsverket bör medverka till att
miljönätet byggs upp och kommer i drift
under år 1997. Regeringen beräknar att 7
miljoner kronor skall kunna användas
under år 1997 genom omprioriteringar
inom anslagets ram för detta ändamål.
Regeringen beräknar ramanslaget för år
1997 till 355 827 000 kr.
Naturvårdsverket har fått i uppdrag att
redovisa alternativa förslag till
besparingsåtgärder inom sitt
ansvarsområde för åren 1998 och 1999.
Motionerna
I motion Jo793 (v) yrkas att anslaget
bestäms till 405 827 000 kr, vilket
motsvarar en höjning med 50 miljoner
kronor (yrkande 5 delvis).
I motion Jo714 (kd) yrkas att anslaget
bestäms till 395 827 000 kr, vilket
motsvarar en höjning med 40 miljoner
kronor (yrkande 10 delvis). För att
Naturvårdsverket skall kunna fullgöra
sina uppgifter att vara samlande och
pådrivande i miljövårdsarbetet samt
ansvara för uppföljning och utvärdering
krävs förstärkning med angivet belopp.
I motion Jo737 (mp) yrkas att anslaget
höjs med 50 miljoner kronor i jämförelse
med regeringens förslag (yrkande 10
delvis). Naturvårdsverket har en central
och pådrivande roll i miljöarbetet.
Ambitionen att driva på en hållbar
utveckling borde öka verkets ansvar och
verksamhet. I den preliminära
fördelningen för åren 1998 och 1999
yrkas att anslaget höjs med 58
respektive 72 miljoner kronor i
jämförelse med regeringens förslag
(yrkande 11 delvis).
Miljöpartiets representant har i
anslutning till motion Jo737 (mp) yrkat
att anslaget A 1 Statens naturvårdsverk
minskas med 10 miljoner kronor för
budgetåret 1997 (yrkande 8).
Motionärerna anser att tysta områden i
fjällen bör avsättas i enlighet med
Miljövårdsberedningens förslag.
Motionärerna kan inte stödja regeringens
förslag att under en treårsperiod
avsätta 30 miljoner kronor för byggande
av skoterleder. Motsvarande belopp
föreslås överfört till A 6 Sanering och
återställning av miljöskadade områden.
För åren 1998 och 1999 har yrkats en
motsvarande besparing på 10 miljoner
kronor per år.
I motion Jo727 (c) anförs att
Naturvårdsverkets uppdrag och
organisation bör utredas med syfte att
säkerställa ett så effektivt miljöarbete
som möjligt och en effektiv användning
av verkets anslagna medel (yrkande 40).
Enligt motionärerna föreligger behov av
en förutsättningslös genomgång av
Naturvårdsverkets uppdrag och
organisation. I detta sammanhang bör
övervägas om miljöforskningen bör vara
en del av Naturvårdsverkets verksamhet.
I motion Jo241 (mp) anförs att medel
för nödvändiga inventeringar för det nya
systemet för rovdjursrivna renar under
budgetåret 1997 skall finansieras inom
Naturvårdsverkets anslag (yrkande 16).
Statens naturvårdsverk och Sametinget
har funnit en ny modell för ersättning
för rovdjursrivna renar. Enligt denna
ersätts renägaren efter det antal
rovdjursföryngringar som finns inom
samebyns betesområde. Det nya systemet
bygger på antalet föryngringar och
förekomst av rovdjur, och inventeringar
måste därför ske varje år. Vintern 1996
kostade inventeringarna 4 miljoner
kronor. Den föreslagna ramen om 30
miljoner kronor torde räcka för år 1997,
och för detta år bör medel för
inventeringar finansieras inom
Naturvårdsverkets budget. I motionen
yrkas vidare att anslag för sådana
inventeringar skall anges i
budgetpropositionen för år 1998 och
framåt (yrkande 17). De årliga
inventeringarna är en förutsättning för
det nya ersättningssystemet.
Utskottets överväganden
Utskottet instämmer i att
Naturvårdsverket bör vara samlande och
pådrivande i miljövårdsarbetet samt
ansvara för uppföljning och utvärdering,
såväl nationellt som internationellt.
Verkets arbete skall syfta till att
säkerställa en god miljö och biologisk
mångfald. Verket skall vidare arbeta för
att få till stånd ett miljöanpassat och
kretsloppsinriktat samhälle och vara
pådrivande i förhållande till
sektorsmyndigheter samt regionala och
lokala myndigheter genom att arbeta med
mål, vägledning, samordning och
uppföljning och utvärdering som rör
miljöarbetet. Som regeringen anfört är
verkets uppgift vidare att bl.a. bedöma
hotbilder samt utifrån en vetenskaplig
grund ta fram åtgärdsförslag, genom
bidrag och ersättningar åstadkomma
största möjliga miljövårdsutbyte.
Utskottet delar regeringens mening att
verket har en viktig roll i
miljöanpassningen av de olika
samhällssektorerna där särskilt
transporter, energi, jord- och skogsbruk
(biologisk mångfald) samt industri,
handel och hushåll (produktions- och
konsumtionsfrågor inkl. avfall) bör
prioriteras. Även skyddet av den
biologiska mångfalden hör till de
prioriterade uppgifterna inom
miljöpolitiken.
Regeringens proposition 1995/96:226
Hållbar utveckling i landets
fjällområden har nyligen behandlats av
utskottet (bet. 1996/97:JoU5).
Regeringen anför i denna proposition att
en kanalisering av skotertrafiken kan
vara ett sätt att minska
bullerstörningar och konflikter med
andra intressen, t.ex. friluftsliv.
Utskottet delar regeringens bedömning
att bidrag skall kunna lämnas till
anläggande av skoterleder och andra
anläggningar för skotertrafik samt för
informationsinsatser. Såsom regeringen
förordat bör mot denna bakgrund genom en
omfördelning inom utgiftsområdet
anslaget utökas med 10 miljoner kronor
för att bl.a. finansiera bidrag till
skoterleder. Under en treårsperiod bör
såsom regeringen föreslagit 30 miljoner
kronor kunna avsättas för detta ändamål.
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag om medelsanvisning under
anslaget A1 Statens naturvårdsverk.
Motionerna Jo714 yrkande 10 delvis,
Jo737 yrkandena 8 delvis och 10 delvis
och Jo793 yrkande 5 delvis avstyrks.
Utskottet konstaterar att motionerna,
med undantag av motion Jo737 yrkande 8
delvis, går utöver den beslutade
utgiftsramen.
Utskottet finner inte anledning att
redan nu gå in på någon detaljerad
bedömning av enskilda anslag för
budgetåren 1998 och 1999. Motion Jo737
yrkande 11 delvis avstyrks.
Enligt utskottets uppfattning bör
Naturvårdsverkets förutsättningar att
säkerställa ett effektivt miljöarbete
och att åstadkomma en effektiv
användning av anslagna medel
kontinuerligt följas upp. Utskottet
förutsätter därför att regeringen -
utöver det arbete som redovisats om
utveckling av funktionsindelade
verksamhetsmål - på lämpligt sätt
följer upp verksamheten inom
Naturvårdsverket. När det gäller frågan
om miljöforskningen bör vara en del av
Naturvårdsverkets verksamhet konstaterar
utskottet att verket fått i uppdrag att
redovisa alternativa förslag till
besparingar inom sitt verksamhetsområde
för budgetåren 1998 och 1999 och att
regeringen i avvaktan på denna
redovisning preliminärt inte beräknat
några anslag till den
forskningsverksamhet som administreras
via Naturvårdsverket för dessa år.
Utskottet vill vidare erinra om att det
även i övrigt på miljöområdet pågår en
omfattande utrednings- och
utvärderingsverksamhet som kommer att få
betydelse för de fortsatta bedömningarna
angående Naturvårdsverkets uppgifter och
organisation. Utskottet är därför inte
nu berett att föreslå någon särskild
översyn av verket i enlighet med motion
Jo727 yrkande 40. Motionen avstyrks i
denna del i den mån den inte
tillgodosetts med vad utskottet anfört.
Regeringen har under anslaget B12
Kompletterande åtgärder inom jordbruket
inom utgiftsområde 23 (Jord- och
skogsbruk, fiske med anslutande
näringar) anfört att överläggningar
pågår med EG-kommissionen om ett nytt
delprogram inom ramen för jordbrukets
miljöprogram för ersättning till
rennäringen för bevarandet av rovdjur
inom renskötselområdet. Avsikten med
programmet är att skapa ett bevarandemål
för rovdjuren inom renskötselområdet med
långsiktigt livskraftiga populationer.
Programmet baseras, liksom det nuvarande
systemet, på principen om ersättning
efter rovdjursförekomst. Detta program
bygger, i likhet med övriga
miljöprogram, på att de
ersättningsberättigade ansöker om
ersättning och att det därefter åligger
ansvarig myndighet att kontrollera de
lämnade uppgifterna.
Utskottet avser att i betänkandet
1996/97:JoU1 Statsbudgeten år 1997 för
utgiftsområde 23 under anslaget D 2
ersättningar för viltskador m.m. föreslå
att samtliga frågor rörande rovdjur bör
övervägas inom ramen för en sammanhållen
rovdjurspolitik. Utskottet anser att
frågan om erforderliga
rovdjursinventeringar bör behandlas i
detta sammanhang. I avvaktan på att en
sådan helhetssyn på rovdjurspolitiken
utarbetas föreslår utskottet att motion
Jo241 yrkandena 16 och 17 lämnas utan
någon riksdagens vidare åtgärd.
A 2 Miljöövervakning m.m.
Propositionen
Under detta anslag anvisas medel för
miljöövervakningsverksamheten, som för
innevarande budgetår anvisats under
anslaget A 1 Statens naturvårdsverk,
samt medel för bidrag till miljöåtgärder
som bedrivs av andra myndigheter och
organisationer, som för innevarande
budgetår anvisats under
reservationsanslaget A 2 Bidrag till
miljöarbete. Detta gäller bl.a. medel
till länsstyrelserna för regional
miljöövervakning, stöd till olika
internationella miljöövervakningsprojekt
och bidrag till vissa ideella
organisationer för miljövårdsarbete samt
för bilavgasundersökningar.
Naturvårdsverket har det övergripande
ansvaret för miljöövervakningen i
Sverige. Inom verket finns en
miljöövervakningsnämnd som fattar beslut
om den nationella miljöövervakningens
inriktning samt fördelar medel till
nationell och regional miljöövervakning.
Den regionala verksamheten specificeras
i avtal med resp. länsstyrelse. Bidragen
till de ideella organisationerna har
helt eller delvis finansierat flera
projekt, både med nationell och
internationell anknytning.
Miljöövervakningsverksamheten har ökat
under senare år. Detta beror främst på
ökade krav från staten om bättre
kunskaper om miljösituationen samt krav
från olika verksamhetsutövare på
underlag för
miljökonsekvensbeskrivningar och
slutligen på en kraftigt utökad
internationell rapportering som en följd
av ratificering av fler internationella
konventioner och av medlemskapet i EU.
Miljöövervakningsverksamheten är en
mycket långsiktig verksamhet som kräver
stabil finansiering. Verksamheten är
kunskapsintensiv, det tar tid och kostar
pengar att bygga upp den kompetens som
krävs för att driva och utvärdera ett
övervakningsprojekt. Verksamheten har
under budgetåret 1995/96 delvis
finansierats med reserverade medel från
tidigare beslut samt med tillfälliga
medel från ingående reservationer.
Regeringen avser återkomma i
budgetpropositionen för år 1998 med
förslag om inriktning och resurser för
kommande år.
Regeringen beräknar under detta anslag
ca 7 miljoner kronor för stöd till
kommuner och ideella organisationer i
arbetet med lokala Agenda 21 för år
1997. Tyngdpunkten bör ligga i projekt
som berör trafik, energi, naturvård och
kemikalier.
Regeringen beräknar vidare vissa medel
under anslaget för bidrag till
Hembygdsförbundet, Svenska
naturskyddsföreningen och
Internationella försurningssekretariatet
för bl.a. informationsarbete, konferens-
och programverksamhet inom naturvård och
miljöskydd. För att täcka kostnader för
verksamhet med bilavgasundersökningar
beräknas ca 16 miljoner kronor.
Regeringen beräknar anslaget för år
1997 till sammanlagt 93 952 000 kr som
bör föras upp under ett nytt ramanslag
benämnt Miljöövervakning m.m.
Motionerna
I motion Jo759 (fp) yrkas att anslaget
höjs till 103 952 000 kr, en höjning med
10 miljoner kronor (yrkande 32 delvis).
Resurserna är enligt motionärerna i dag
otillräckliga och direkt tillsyn får
allt oftare ersättas av rapportering
från markägare, företagare eller
allmänheten.
I motion Jo793 (v) yrkas att
utgiftsområdet tillförs 100 miljoner
kronor för Agenda 21-arbete (yrkande 5
delvis). Det kommunala Agenda 21-arbetet
är viktigt eftersom det handlar om att
förändra attityder i vardagslivet. Det
belopp som anslagits av regeringen för
kommunernas arbete är enligt
motionärerna inte tillräckligt.
Motionärerna föreslår att beloppet
avsätts för att t.ex. anställa energi-
och miljörådgivare samt Agenda 21-
samordnare på kommunal nivå.
I motion Jo737 (mp) yrkas att den
preliminära fördelningen på anslaget A 2
Miljöövervakning för budgetåret 1998
höjs med 2 miljoner kronor utöver
regeringens preliminära beräkning och
för budgetåret 1999 med 6 miljoner
kronor utöver regeringens beräkning
(yrkande 11 delvis).
I motion Jo714 (kd) yrkas att anslaget
höjs till 108 952 000 kr, vilket
motsvarar en höjning med 15 miljoner
kronor (yrkande 10 delvis). Motionärerna
anför att miljöövervakningen uppvisar
brister, att program för arter och
biotoper, fjäll, våtmarker och landskap
samt spridning av bekämpningsmedel
saknas. Enligt motionärerna bör
vvervägas att låta sektorsorganen
medverka till samfinansiering av
miljöövervakningen för t.ex. biologisk
mångfald. Vidare är ett utökat stöd till
kommuner och enskilda ideella
organisationer ett viktigt instrument
för att fördjupa och öka hastigheten i
Agenda 21-arbetet och 5 miljoner kronor
bör öronmärkas för Agenda 21-arbete.
I motion Jo727 (c) yrkas ett
tillkännagivande av att fördelningen av
medel till miljöorganisationer bör
administreras av regeringen, inte som i
dag av Naturvårdsverket (yrkande 41).
Miljöorganisationer har enligt
motionärerna stor betydelse för att
driva på utvecklingen av såväl det
nationella som det internationella
miljöarbetet och initierar ofta
debatten.
Utskottets överväganden
Som regeringen anfört har
miljöövervakningsverksamheten som mål
att beskriva tillståndet i miljön så att
brister skall kunna åtgärdas, risker
undvikas och samhället utvecklas i en
hållbar riktning.
Regeringen har tillsatt en utredning
(dir. 1996:62) som har till uppgift att
granska dagens miljöövervakning och
utarbeta förslag till verksamhetens
fortsatta inriktning, omfattning,
struktur och finansiering. Utskottet
delar regeringens bedömning att i
avvaktan på utredningens förslag, som
skall redovisas den 1 januari 1997, bör
medel till miljöövervakningen för
budgetåret 1997 beräknas med oförändrat
belopp.
I mars 1995 tillkallades en nationell
Agenda 21-kommitté (dir. 1995:34) i
syfte att medverka i arbetet med att
utveckla, fördjupa och förankra Agenda
21 och för att medverka inför
utarbetandet av Sveriges rapport till
FN:s extra generalförsamling om hållbar
utveckling år 1997. Kommittén har gett
ut skrifter om s.k. goda exempel,
lägesbeskrivning vad gäller arbetet i
Sverige med Agenda 21, beskrivning av
det lokala arbetet med Agenda 21 i andra
länder samt ett underlag för svenskt
miljömålsarbete. En stor Agenda 21-
konferens tillsammans med bl.a.
Kommunförbundet, Naturvårdsverket och
Industriförbundet har ägt rum 19-21
november 1996. Kommittén kommer också
att redovisa ett underlag till
nationalrapport till FN.
Regeringen beräknar under detta anslag
ca 7 miljoner kronor för stöd till
kommuner och ideella organisationer i
arbetet med lokala Agenda 21 för år
1997. Utskottet delar regeringens syn
att tyngdpunkten i arbetet med dessa
medel bör ligga i projekt som berör
trafik, energi, naturvård och
kemikalier.
Utskottet har ingen erinran mot
övervägandena i propositionen och
tillstyrker regeringens förslag till
ramanslag. Motionerna Jo714 yrkande 10
delvis, Jo759 yrkande 32 delvis samt
Jo793 yrkande 5 delvis innebär att
utgiftsramen överskrids och avstyrks av
utskottet.
Utskottet finner inte skäl att nu
bestämma storleken på anslagen för
kommande budgetår. Motion Jo737 yrkande
11 delvis avstyrks.
Regeringen beräknar under detta anslag
medel för bidrag till Hembygdsförbundet,
Svenska naturskyddsföreningen och
Internationella försurningssekretariatet
för bl.a. informationsarbete, konferens-
och programverksamhet inom naturvård och
miljöskydd. Utskottet delar den
uppfattning som framförs i motion Jo727
yrkande 41 att miljöorganisationerna har
stor betydelse för att driva på
utvecklingen av såväl det nationella som
det internationella miljöarbetet och att
de ofta initierar debatten. För
budgetåret 1995/96 anslogs medel till de
berörda miljöorganisationerna under
anslaget A 2 Bidrag till miljöarbete som
disponeras av Naturvårdsverket.
Regeringen beslutade i regleringsbrevet
om fördelningen av de anslagna medlen på
respektive organisation och föreskrev
att organisationerna skall lämna
redovisning av bidragens användning till
Naturvårdsverket. Utskottet har under
hand inhämtat att någon förändring av
hanteringen inte planeras för budgetåret
1997. Motion Jo727 yrkande 41 påkallar
mot den bakgrunden ingen ytterligare
åtgärd från riksdagens sida.
A 3 Bidrag till kalkningsverksamhet för
sjöar och vattendrag
Propositionen
Anslaget disponeras för statsbidrag för
återställning av skador förorsakade av
försurande luftföroreningar. Enligt
förordningen (1982:840) om statsbidrag
till kalkning av sjöar och vattendrag
får statsbidrag lämnas till kalkning,
biologisk återställning i kalkade vatten
samt till nödvändiga utredningar och
undersökningar i samband med kalkning
eller biologisk återställning.
Kalkning i stor skala av sjöar och
vattendrag har pågått sedan mitten av
1970-talet. Uppskattningsvis är 20 % av
Sveriges sjöar och vattendrag påtagligt
försurade. Målet med kalkningen har
under de senaste två budgetåren uppnåtts
i ca 90 % av sjökalkningarna och ca 80 %
av vattendragen. Även om vissa
kalkningar inte nått uppsatt mål har de
biologiska effekterna ändå varit
övervägande positiva.
Regeringen beslutade hösten 1995 om en
särskild utredning med uppgift att se
över kalkningsverksamheten. I
tilläggsdirektiv uppdrogs till
utredningen att också lämna förslag till
hur kalkningsverksamheten skulle kunna
bedrivas på en nivå på ca 80 miljoner
kronor per år. Kalkningsutredningen
överlämnade den 20 maj 1996 sitt
betänkande (SOU 1996:53) Kalkning av
sjöar och vattendrag. Betänkandet har
därefter remissbehandlats.
Innan slutlig ställning tas till vad
som kan anses vara en lämplig nivå för
ett sådant åtagande avser regeringen att
ge Naturvårdsverket i uppdrag att ta
fram en nationell plan för fortsatta
statliga kalkningsinsatser. Naturvårds-
verkets förslag om en sådan plan och
verkets redovisning av regeringens
uppdrag till verket att redovisa
alternativa förslag till
besparingsåtgärder inom sitt
ansvarsområde kommer sedan att ligga
till grund för regeringens
ställningstagande vad gäller den
framtida kalkningsverksamheten.
Regeringen avser i budgetpropositionen
för budgetåret 1998 komma med förslag
till reformering av anslaget med hänsyn
tagen även till de synpunkter och
förslag som har lämnats i och med
anledning av Kalkningsutredningens
betänkande. Utgiftsutvecklingen enligt
den budgetprognos som Naturvårdsverket
gjort visar att ca 60 miljoner kronor av
anslaget inte kommer att förbrukas under
innevarande budgetår. Mot bakgrund härav
beräknar regeringen att anslaget med
bibehållen ambitionsnivå kan minskas med
10 miljoner kronor under budgetåret 1997
till 130 miljoner kronor.
Motionerna
I motion Jo249 (m) yrkas att 142
miljoner kronor anvisas på anslaget A 3,
dvs. en höjning med 12 miljoner kronor i
jämförelse med regeringens förslag
(yrkande 1). Anslaget bör enligt
motionärerna inte minskas så kraftigt
som regeringen föreslår. En så stor
neddragning kan medföra negativa
effekter på miljötillståndet i flera
svenska sjöar. Yrkandet motsvaras av en
besparing på motsvarande belopp på
anslaget A 10.
I motionerna Jo752 och Jo759 yrkande 32
delvis (båda fp) yrkas att riksdagen
anvisar 10 miljoner kronor utöver vad
regeringen föreslagit.
Kalkningsprojekten måste enligt motionen
ses som ett långsiktigt åtagande och
fortsatta besparingar bör undvikas.
Omfattande besparingar på anslagen till
kalkningen kan medföra att årtionden av
kalkningsinsatser går förlorade.
Även i motion Jo793 (v) yrkas att
anslaget höjs med 10 miljoner kronor i
jämförelse med regeringens förslag
(yrkande 5 delvis). En enig skogs- och
markexpertis och naturvårdare anser
enligt motionärerna att kalkningen måste
upprätthållas om inte tusentals sjöar
och markområden skall få ännu
allvarligare försurningsskador.
I motion Jo737 (mp) yrkas att anslaget
höjs med 50 miljoner kronor (yrkande 10
delvis). För den preliminära beräkningen
av utgifterna på anslaget för budgetåren
1998 och 1999 yrkas att anslaget höjs
med 100 miljoner kronor för vartdera
året (yrkande 11 delvis). I motionen
anförs att kalkning är en nödvändig
verksamhet som garanterar att biologiskt
liv kan finnas kvar och att farliga
metaller inte lakas ut.
Även i motion Jo746 (mp) yrkas att 50
miljoner kronor utöver regeringens
förslag anslås för kalkningsverksamhet
(yrkande 1). Utsläpp och nedfall av
försurande ämnen är enligt motionärerna
sannolikt vårt allvarligaste
miljöproblem.
I motion Jo714 (kd ) yrkas att anslaget
höjs med 30 miljoner kronor utöver
regeringens förslag (yrkande 10 delvis).
Enligt motionärerna är kalkning av sjöar
och vattendrag ingen långsiktig lösning
utan man måste komma åt utsläppskällan i
stället för att restaurera. På kort sikt
är dock kalkning en nödvändig åtgärd.
I motion Jo727 (c) föreslås att 20
miljoner kronor inom ramen för
programmet för ekologisk omställning
används för att förstärka insatserna för
kalkning (yrkande 31 delvis). I motion
Jo252 (c) yrkas tillkännagivande om
möjligheten att använda medel från
programmet för ekologisk omställning
till kalkning (yrkande 2). Även i motion
Jo704 (fp) yrkas tillkännagivande om
behovet av ökade ekonomiska insatser för
kalkning (yrkande 1). Insatserna kan
enligt motionären finansieras med medel
från programmet för hållbar utveckling.
I motion Jo704 (fp) yrkas att
regeringen verkar för att EU ställer
bidrag till förfogande för bestridande
av kostnader för kalkningsprogrammet
(yrkande 2). Försurningen är en
internationell angelägenhet och Sverige
får ta emot 85 % av utsläppen från
utlandet. I motion Jo734 (s) yrkas
tillkännagivande av att EU bör lämna
bidrag till kalkning i Sverige (yrkande
6). Även i motion Jo740 (s) yrkas att
riksdagen verkar för att EU skall bidra
med medel till kalkning (yrkande 2).
I motion Jo252 (c) yrkas
tillkännagivande om behovet av
ytterligare medel till
kalkningsverksamhet för sjöar och
vattendrag (yrkande 1). Kalkning är
enligt motionärerna en del av arbete som
Sverige bedrivit för att ta såväl
nationellt som internationellt ansvar
för bevarandet av den biologiska
mångfalden och hushållningen med
naturresurser. Verksamheten har stor
betydelse för fiske- och naturlivet i
Sverige.
I motion Jo408 (m) anförs att
kalkningen är synnerligen väl
finansierad i statsbudgeten och bör
undantas från nedskärningar (yrkande
11). Staten tar in mer än tio miljarder
kronor per år i skatter på utsläpp av
försurande ämnen, främst i form av
koldioxidskatt. Kalkningen har under de
senaste åren kostat 200 miljoner kronor
per år. Det är därför fråga om
hederlighet att använda några enstaka
procent av miljöskatterna till att
motverka de beskattade utsläppens
miljöeffekter.
I motion Jo734 (s) yrkas
tillkännagivande av behovet av
prioritering av kalkningsinsatser i
Halland (yrkande 5). Läget är enligt
motionärerna speciellt allvarligt i
Halland beroende på dels
luftföroreningar, dels på grund av att
berggrunden på västkusten inte har
förmåga att neutralisera det sura
nedfallet, utan tvärtom är sur till sin
natur. I motion Jo740 (s) yrkas
tillkännagivande av att Västsverige bör
prioriteras vid fördelning av
tillgängliga resurser för kalkning
(yrkande 1).
I motion Jo746 (mp) yrkas
tillkännagivande av att
Naturvårdsverkets plan för fortsatta
kalkningsinsatser skall beakta
förutsättningarna för att utnyttja
naturresurserna i sjöar och vattendrag
samt risker vid försurning och
återförsurning i relation till
skadeverkningarna (yrkande 2). Planen
bör innehålla en långsiktig strategi för
hur försurningens skadeverkningar på
mark, grundvatten och ytvatten skall
motarbetas tills dess att nedfallet
sjunker under de kritiska
belastningsgränserna.
I motion Jo779 (kd) yrkas
tillkännagivande av att kalkning och
åtgärder för att minska övergödning på
sjöar måste fortgå i oförminskad
utsträckning (yrkande 18). Neddragningen
av anslaget till kalkningsåtgärder är
enligt motionärerna oacceptabel.
Kalkningsverksamheten bör i stället öka
för att återställa skador i sjöar med
viss påverkan som i dag inte kalkas.
I motion Jo793 (v) yrkas att
beteckningen av anslaget A3 Bidrag till
kalkningsverksamhet för sjöar och
vattendrag ändras till Bidrag för
verksamhet mot försurning av mark, sjöar
och vattendrag (yrkande 2). Vidare yrkas
tillkännagivande av att resurserna för
bevarande av biologisk mångfald och
kalkningsverksamhet behöver samordnas
(yrkande 3). Det föreligger enligt
motionärerna en bristande koppling
mellan bevarande av biologisk mångfald
och kalkningsverksamheten, och dessa
frågor bör utredas. Stöd för bevarande
av biologisk mångfald och
kalkningsverksamheten kan enligt
motionärerna kanske kopplas samman
bättre. I motionen anförs vidare att
forskning bör initieras vid Gårdsjön i
Älvsborgs län för att utröna
konsekvenserna av avslutad
kalkningsverksamhet (yrkande 4).
Utskottets överväganden
Utskottet delar regeringens uppfattning
om att det långsiktiga målet för det
svenska kalkningsprogrammet skall vara
det nationella intresset av att bevara
den biologiska mångfalden och att
bibehålla förutsättningarna för
utnyttjande av naturresurserna i sjöar
och vattendrag.
Utskottet instämmer i regeringens
bedömning att det pågående
internationella arbetet för att begränsa
det försurande nedfallet till de gränser
som naturen tål successivt kommer att ge
resultat. Att Sverige aktivt driver
frågan om ytterligare åtgärder i
internationella fora har enligt
utskottets mening stor betydelse.
Uppdraget till EG-kommissionen att till
våren 1997 arbeta fram en särskild
försurningsstrategi med förslag till
långtgående åtgärder bör enligt
utskottets bedömning få en positiv
inverkan på arbetet med
försurningsfrågorna.
Försurningen av mark och vatten har
fortgått under en lång tidsperiod. Trots
positiva utvecklingstendenser kommer
behovet av kalkning att finnas kvar
under en överskådlig tid. Utskottet
instämmer i regeringens uttalande att en
långsiktig planering är önskvärd för att
kalkningsverksamheten skall kunna
bedrivas effektivt. Såsom regeringen
anför är det angeläget att staten kan
göra ett långsiktigt åtagande vad gäller
den framtida verksamheten.
Kalkningsutredningen anför i
betänkandet Kalkning av sjöar och
vattendrag (SOU 1996:53) att
grundläggande för statens fortsatta
insatser bör vara att med tillgängliga
resurser i ett nationellt perspektiv
prioritera insatser i syfte att bevara
den biologiska mångfalden.
Kalkningens positiva effekter på kort
sikt är enligt utredningen väl
dokumenterade. Vattnets försurning
bromsas upp, pH-värdet höjs, och
försurningskänsliga djur och växter ökar
vid kalkning. Genomförda uppföljningar
visar emellertid även på en del
kontroversiella frågor, t.ex.
minskningen av vitmossor vid
våtmarkskalkning. Kalkningens effekter
på sikt behöver enligt utredningen
följas upp bättre.
Utredningen har under sitt arbete
funnit tecken på brister i
kalkningsverksamhetens planering,
genomförande och uppföljning. Även vissa
problem och brister med den ekonomiska
redovisningen av verksamheten har
konstaterats. Utredningen anser att
nuvarande organisation, med i första
hand kommuner som ansvariga, har spelat
ut sin roll. En ny organisation med fem
regioner förordas samtidigt som
Naturvårdsverket föreslås få ett mer
uttalat ansvar för verksamhetens
planering, genomförande och uppföljning
samt prioritering mellan olika åtgärder.
Utredningen ser fortsatta statliga
kalkningsinsatser som ett mycket
långsiktigt åtagande på 25-50 år eller
mer. Kalkningen måste fortsätta även
efter det att kväve- och svavelnedfall
begränsats i enlighet med målen.
Kalkningen bör planeras och organiseras
utifrån hela avrinningsområden och inte
utifrån enskilda sjöar och vattendrag.
Utredningen anför att kända risker i
anslutning till avbruten kalkning och
återförsurning tyder på att dessa
processer kan leda till höga halter av
giftiga metaller. Denna vattenkemi kan
enligt utredningen utgöra ett större hot
mot biologin än den vattenkemi som var
orsak till att kalkning inleddes i det
ursprungliga försurade vattnet. Det
behövs en mer intensifierad, långsiktig
uppföljning av effekter till följd av
avbruten kalkning och återförsurning.
Utskottet har inhämtat att regeringen
den 31 oktober 1996 uppdragit åt Statens
naturvårdsverk att utarbeta en nationell
plan för den statligt finansierade
kalkningsverksamheten i sjöar och
vattendrag. I uppdraget ingår också att
göra en översyn av redovisningssystemet
och utbetalningsrutinerna för den
statligt finansierade
kalkningsverksamheten. Den nationella
planen skall utgå från de förslag som
Kalkningsutredningen presenterade i sitt
betänkande, med undantag för förslaget
rörande anslagsnivå. Utgångspunkt för
arbetet skall vara det nationella
intresset av att bevara den biologiska
mångfalden och att bibehålla
förutsättningarna för utnyttjandet av
naturresurserna i sjöar och vattendrag.
Inledningsvis skall ett underlag tas
fram som innehåller klara kriterier
inför prioriteringen på nationell nivå.
En prioritering av olika kalkningsobjekt
skall göras med hänsyn till
försurningsproblem i olika delar av
landet men också till var problem med
återförsurning är mest överhängande.
Planeringen av kalkningsverksamheten bör
utgå från avrinningsområden.
Naturvårdsverket skall också överväga
möjligheten att samordna kalkningen av
sjöar och vattendrag med
skogskalkningen. Uppdraget skall
redovisas senast den 1 september 1997.
Utskottet delar regeringens bedömning
att den nationella planen tillsammans
med Naturvårdsverkets redovisning om
alternativa förslag till
besparingsåtgärder bör ligga till grund
för ett framtida ställningstagande till
kalkningsverksamhetens omfattning och
organisation.
Utskottet instämmer till stora delar i
vad som anförts i flera motioner om
behovet av kalkning. Utskottet finner
emellertid med hänsyn till vad som
anförts ovan och till det
statsfinansiella läget regeringens
förslag om medel för kalkning väl
avvägt. Motionerna Jo249 yrkande 1,
Jo714 yrkande 10 delvis, Jo737 yrkande
10 delvis, Jo746 yrkande 1, Jo752, Jo759
yrkande 32 delvis och Jo793 yrkande 5
delvis avstyrks. Motionerna ryms inte
inom den beslutade utgiftsramen.
Med det anförda avstyrks även
motionerna Jo252 yrkande 1 och Jo779
yrkande 18.
Som framgår av propositionen kommer det
att inför budgetåret 1998 finnas
underlag för fortsatta överväganden i
riksdagen om kalkningens omfattning och
finansiering m.m. Med hänvisning härtill
avstyrker utskottet även motion Jo408
yrkande 11.
I samband med att riksdagen fattade
beslut om regeringens proposition
1995/96:222 Vissa åtgärder för att
halvera arbetslösheten till år 2000,
m.m. anvisade riksdagen 1 000 miljoner
kronor för ett femårigt program med
investeringsbidrag för omställning till
hållbar utveckling (bet. 1995/96: FiU15,
rskr. 1995/96:307). Det femåriga
programmet skall syfta till att driva på
den tekniska utvecklingen och att skapa
sysselsättning, främst genom kretslopps
anpassning av byggnader och teknisk
infrastruktur (bet. 1995/96: FiU10 s. 82
f.). Insatser inom fyra områden nämns
särskilt som stödgrundande, nämligen
inom va-sektorn för minskat utsläpp av
kväve och fosfor från avloppsvatten,
återanvändning av byggnadsmaterial,
renovering med hälso- och miljöanpassade
material samt inom avfallsområdet för
bl.a. avskiljning av miljöfarligt
avfall. Även åtgärder för en ekologiskt
hållbar utveckling inom vissa andra
områden kan omfattas av stödprogrammet.
Utskottet konstaterar att programmet
bl.a. skall syfta till att skapa
sysselsättning främst genom
kretsloppsanpassning av byggnader och
teknisk infrastruktur. Utskottet anser
att skäl saknas att utvidga
användningsområdet ytterligare i
enlighet med motionerna Jo252, Jo704 och
Jo727. Mot denna bakgrund och med hänsyn
till vad utskottet i övrigt anfört om
anslag till kalkning avstyrks motionerna
Jo252 yrkande 2, Jo704 yrkande 1 och
Jo727 yrkande 31 delvis.
Kalkningsutredningen har i betänkandet
SOU 1996:53 Kalkning av sjöar och
vattendrag undersökt alternativa
finansieringsformer för kalkningen och
funnit att sådana möjligheter är mycket
begränsade (s. 79 f.). Medel från EU:s
strukturfonder kan enligt utredningen
endast erhållas för smärre insatser med
geografisk anknytning. Stöd kan utgå
från EU:s strukturfonder enligt olika -
geografiskt avgränsade - program på fem
år. Möjlighet att erhålla stöd till
kalkning rör enligt utredningen främst
målområdena 5b och 6, dvs. i programmen
som avser utveckling och
strukturanpassning av landsbygden (5b)
och glesbygden (målområde 6).
Utredningen konstaterar att ramarna för
EU-stöd till kalkning är blygsamma i
förhållande till kalkningens ekonomiska
omfattning. Utredningen anser att
fortsatt finansiering via statsbudgeten
för närvarande synes vara den enda
möjligheten att uppnå stabilitet och en
långsiktig uthållighet i verksamheten.
Utskottet har inhämtat att regeringen
den 5 september 1996 till EG-
kommissionen har överlämnat förslag till
program med stöd för skogliga åtgärder
inom jordbruket i Sverige. Som en
bidragsberättigad åtgärd föreslås för
sydvästra Sverige gödsling med
vitaliseringsmedel på sådana skogsmarker
där depositionen av försurande ämnen
under lång tid överskridit vad marken
tål och försurningen därmed gått så
långt att obalans mellan olika
näringsämnen har uppstått eller kan
befaras och kalkning bedöms vara
otillräcklig. Målet har angivits till
att under åren 1997-2000
vitaliseringsgödsla 24 000 hektar till
en total kostnad av 60 miljoner kronor.
Utskottet konstaterar att den
innevarande femårsperioden för EG:s
strukturfonder löper ut år 1999 och att
villkoren för användningen av medlen
kommer att omförhandlas innan dess.
Utskottet delar i väsentliga delar den
uppfattning som framförs i motionerna
att eftersom den största delen av de
försurande luftföroreningarna kommer
från våra grannländer är det rimligt att
kalkning i så stor utsträckning som
möjligt finansieras med medel från EU.
Utskottet förutsätter mot denna bakgrund
att kalkningen förs fram som ett
angeläget ändamål för medfinansiering av
EU vid omförhandlingen av villkoren för
strukturfonderna. Med det anförda
föreslår utskottet att motionerna Jo704
yrkande 2, Jo734 yrkande 6 och Jo740
yrkande 2 lämnas utan någon riksdagens
vidare åtgärd.
Utskottet har tidigare redovisat att
Naturvårdsverket nyligen fått i uppdrag
att utarbeta en nationell plan för
kalkningsverksamheten. Utskottet
förutsätter att synpunkter av det slag
som förs fram i motion Jo746 yrkande 2
kommer att noga beaktas i detta arbete.
Motionen bör mot denna bakgrund lämnas
utan någon riksdagens vidare åtgärd.
I Naturvårdsverkets uppdrag ingår att
överväga fördelningen av
kalkningsinsatserna inom landet.
Utskottet förutsätter att de områden som
har stort behov av återkommande
kalkningar prioriteras. Motionerna Jo734
yrkande 5 och Jo740 yrkande 1 avstyrks
med hänvisning härtill.
Utskottet delar de synpunkter som
framförts i motion Jo793 yrkande 3 om
att resurserna för bevarande av
biologisk mångfald och
kalkningsverksamhet bör samordnas. Som
tidigare har anförts bör det långsiktiga
målet med det svenska
kalkningsprogrammet vara det nationella
intresset av att bevara den biologiska
mångfalden och att bibehålla
förutsättningarna för utnyttjandet av
naturresurserna i sjöar och vattendrag.
Det anförda innebär att motion Jo793
yrkande 3 i allt väsentligt är
tillgodosedd. Motionsyrkandet påkallar
inte någon ytterligare åtgärd från
riksdagens sida.
Enligt motion Jo793 yrkande 2 bör
anslagsrubriceringen ändras till Bidrag
för verksamhet mot försurning av mark,
sjöar och vattendrag . Enligt
förordningen (1982:840) om statsbidrag
till kalkning av sjöar och vattendrag är
både kalkning och biologisk
återställning bidragsberättigade.
Utskottet utgår från att
anslagsrubriceringen kommer att prövas
på nytt när Naturvårdsverket fullgjort
sitt uppdrag och regeringen lägger fram
förslag om kalkningen i kommande
budgetproposition. Motionen avstyrks i
denna del.
Utskottet delar den syn som anläggs i
motion Jo793 yrkande 4 om att det är
angeläget att utreda konsekvenserna av
att avbryta kalkning i ett område.
Kalkningsutredningen påtalar (a. bet. s.
98-99) att den teoretiska kunskap som
finns tillgänglig om de risker som är
knutna till avbruten kalkning och
återförsurning är begränsad. En effekt
av försurningen är att metaller löses ut
i vattnet. Vid kalkning fälls dessa
metaller ut och blandas med
bottensedimentet. Avbryts kalkningen
riskerar de metaller i bottensedimentet
som står i förening med vatten att åter
lösas ut i vattnet. Det finns enligt
utredningen exempel på att
metallhalterna i sådana vatten kan bli
betydligt högre än i försurade, okalkade
vatten. De fåtaliga studier som finns
rör enbart sjöar och bottensediment i
sjöar. Hur återförsurningsförloppet ser
ut i vattendrag har enligt utredningen
inte analyserats på ett vetenskapligt
godtagbart sätt. Utredningen anför att
rådande teorier ändå tyder på att den
återförsurning som följer på avbruten
kalkning kan ge mycket allvarliga
följder. Återförsurningen med höga
metallhalter som följd kan t.o.m. orsaka
större skada i de vatten som kalkats än
om inga åtgärder hade vidtagits mot
försurningen.
Utskottet konstaterar att i uppdraget
till Naturvårdsverket att upprätta en
nationell plan för kalkning ingår att
överväga frågan om återförsurning.
Motion Jo793 yrkande 4 bör i avvaktan på
Naturvårdsverkets arbete inte påkalla
någon ytterligare riksdagens åtgärd.
Utskottet är inte berett att i detta
sammanhang ta ställning till
medelsbehovet för budgetåren 1998 och
1999. Motion Jo737 yrkande 11 delvis
avstyrks.
A 4 Investeringar inom miljöområdet
Propositionen
Från anslaget betalas förvärv av mark
främst i syfte att bevara den biologiska
mångfalden genom att skydda särskilt
värdefulla naturområden. De
naturvårdsobjekt i statens ägo som
förvärvas med medel från anslaget
redovisas på naturvårdsfonden, vilken
förvaltas av Naturvårdsverket.
Sverige har genom Naturvårdsverket
möjlighet att ansöka om bidrag från EU:s
fond LIFE för naturvårdsåtgärder.
Besluten om bidrag fattas av
kommissionen med stöd av den s.k.
Habitatkommittén. Under budgetåret
1995/96 beräknas kommissionen fatta
beslut om att bevilja Naturvårdsverket
50 miljoner kronor från LIFE-fonden för
markinköp och vård av Natura 2000-
områden. För 1997 uppskattas LIFE-
bidragen till Naturvårdsverket uppgå
till 25 miljoner kronor. Regeringen
beräknar därför medel för dessa bidrag
under detta anslag. Motsvarande belopp
beräknas under inkomsttiteln 6911 Övriga
bidrag från EG. Av anslaget bör 3
miljoner kronor som en engångsinsats få
disponeras för inventeringar m.m. av
områden som skall ingå i EU:s nät av
skyddade områden, Natura 2000. Vidare
förs förvaltningskostnader över till
ramanslag A 1 Statens naturvårdsverk.
Regeringen bör som tidigare bemyndigas
att under löpande budgetperiod ikläda
staten ekonomiska förpliktelser för
utgifter som skall betalas under
nästkommande budgetperiod. Bemyndigandet
bör uppgå till 60 miljoner kronor för
utgifter som skall betalas år 1998.
För år 1997 beräknar regeringen ett
ramanslag till 217 992 000 kronor.
Motionerna
I motion Jo759 (fp) yrkas att anslaget
höjs med 200 miljoner kronor utöver
regeringens förslag (yrkande 32 delvis).
Med rådande system där
intrångsersättning måste betalas till
markägarna även vid skydd av mindre
biotoper krävs ökade budgetanslag till
markinlösen och intrångsersättningar.
Effekten av de otillräckliga anslagen
blir enligt motionärerna att värdefulla
biotoper förstörs.
I motion Jo793 (v) yrkas att anslaget
höjs 110 miljoner kronor utöver
regeringens förslag (yrkande 5 delvis).
Enligt motionärerna finns endast små
spillror kvar av naturmark i Sverige.
Det finns ett stort ackumulerat behov av
att snabbt skydda de sista skyddsvärda
områdena genom olika former av
reservatsbildning.
I motion Jo737 (mp) yrkas att anslaget
höjs med 700 miljoner kronor utöver
regeringens förslag till totalt
917 992 000 kr (yrkande 10 delvis). Även
för budgetåren 1998 och 1999 yrkas
motsvarande höjning på 700 miljoner
kronor utöver regeringens preliminära
beräkning (yrkande 11 delvis). Det
avsatta beloppet föreslås användas för
att skydda urskogar, naturskogar och
nyckelbiotoper samt för att skydda
naturområden till fullföljande av
intentionerna med Natura 2000.
I motion Jo714 (kd) yrkas att anslaget
höjs med 35 miljoner kronor utöver
regeringens förslag (yrkande 10 delvis).
I dag är endast en procent produktiv
skogsmark nedanför skogsodlingsgränsen
avsatt som reservat. Andelen måste
enligt motionärerna på sikt öka till
minst fem procent. Vidare yrkas att
bemyndigandet att under 1997 ikläda sig
ekonomiska förpliktelser för utgifter
som skall betalas under nästkommande
budgetperiod bör uppgå till högst
70 miljoner kronor för budgetåret 1998
(yrkande 9).
I motion Jo727 (c) föreslås att 30
miljoner kronor inom ramen för
programmet för ekologisk omställning
används för att förstärka insatserna för
markförvärv (yrkande 31 delvis).
Investeringsanslaget för markförvärv är
enligt motionärerna ett av
naturvårdspolitikens viktigare medel för
att behålla den biologiska mångfalden.
Stort behov föreligger av såväl
markförvärv som annan
intrångsersättning av bevarandeskäl.
Utskottets överväganden
Utskottet instämmer i regeringens
bedömning att investeringsanslaget till
markförvärv är ett av
naturvårdspolitikens viktigaste
instrument för att bevara den biologiska
mångfalden. Denna syn framförs också i
flera av motionerna under detta avsnitt.
Stort behov föreligger av medel för
såväl markförvärv som för annan
intrångsersättning av bevarandeskäl.
Utskottet anser i likhet med regeringen
att det trots det statsfinansiella läget
är angeläget att behålla en hög
ambitionsnivå på detta område. Utskottet
tillstyrker mot denna bakgrund
regeringens förslag om fördelning på
anslaget A4 Investeringar inom
miljöområdet. Motionerna Jo714 yrkande
10 delvis, Jo737 yrkande 10 delvis,
Jo759 yrkande 32 delvis och Jo793
yrkande 5 delvis avstyrks. Motionerna
ryms inte inom den beslutade
utgiftsramen.
Utskottet finner inte anledning att
redan nu ta ställning till enskilda
anslag för budgetåren 1998 och 1999.
Motion Jo737 yrkande 11 delvis avstyrks.
Utskottet anser att regeringen liksom
tidigare år bör bemyndigas att under
löpande budgetperiod ikläda staten
ekonomiska förpliktelser som skall
betalas under nästkommande budgetperiod
intill ett belopp om 60 miljoner kronor.
Förslaget är enligt utskottets mening
väl avvägt. Med det anförda avstyrks
motion Jo714 yrkande 9.
Det belopp om 1 000 miljoner kronor för
ett femårigt program med
investeringsbidrag för omställning till
hållbar utveckling som anvisades av
riksdagen i samband med behandlingen av
regeringens proposition 1995/96:222
syftar till att skapa sysselsättning
främst genom kretsloppsanpassning av
byggnader och teknisk infrastruktur. Som
utskottet anfört i det föregående finns
det inte tillräckliga motiv för att
utvidga användningsområdet för detta
anslag. Motion Jo727 yrkande 31 delvis
avstyrks.
A 5 Miljö- och kretsloppsforskning
Propositionen
Naturvårdsverkets primära uppgift vad
gäller miljöforskningen är att dels
upptäcka och förebygga nya miljöhot,
dels ta fram vetenskapligt underlag som
grund för miljöarbetet inom olika
sektorer samt för internationellt
konventionsarbete. Detta skall utgöra
underlag för förslag till
miljövårdsåtgärder, propositioner och
andra miljöpolitiska åtgärder.
Naturvårdsverket skall också samordna
miljöforskningen i Sverige och värna om
en grundläggande nationell forskning
bl.a. för att belysa inhemska
frågeställningar.
Det övergripande målet för verksamheten
inom avfallsforskningen är att ta fram
ny kunskap för en kretsloppsanpassad,
uthållig samhällsutveckling inom
varusektorn och samhällets
materialflöden, dvs. att stödja
tvärvetenskaplig forskning för en
effektivare hushållning med
naturresurserna och minska mängden
avfall och dess farlighet.
Naturvårdsverkets avfallsforskningsnämnd
beslutar om fördelning av medel för
forskning för en kretsloppsanpassad
samhällsutveckling.
Den statligt finansierade
miljöforskningen (13 finansiärer) uppgår
totalt sett till ca 400 miljoner kronor.
De närmaste åren beräknas den totala
finansieringen för miljöforskning att
öka till mellan 500 och 600 miljoner
kronor per år främst via Stiftelsen för
miljöstrategisk forskning (MISTRA) och
EU. Det statliga anslaget minskades med
25 miljoner kronor under budgetåret
1995/96 jämfört med budgetåret 1994/95
mot bakgrund av bildandet av MISTRA samt
med hänsyn till behovet av att minska de
offentliga utgifterna.
Medel till den miljöforskning och den
kretsloppsanpassade forskning som
finansieras via Naturvårdsverket bör
fr.o.m. budgetåret 1997 anvisas under
ett ramanslag benämnt Miljö- och
kretsloppsforskning. Regeringen beräknar
anslaget för år 1997 till 135 492 000
kronor varav 25 048 000 kronor för den
verksamhet som finansieras via
Avfallsforskningsnämnden.
I avvaktan på det uppdrag
Naturvårdsverket fått att redovisa
alternativa förslag till besparingar
inom sitt ansvarsområde beräknar
regeringen preliminärt inga anslag till
den forskningsverksamhet som
administreras via Naturvårdsverket för
år 1998 och 1999. Regeringens ambition
är att huvuddelen av de besparingar som
görs inom forskningsområdet skall
kompenseras med medel från MISTRA.
Motionerna
I motion Jo759 (fp) yrkas att
forskningsanslaget höjs med 60 miljoner
kronor utöver regeringens förslag
(yrkande 32 delvis). I motionen anförs
att miljöforskningen redan drabbats av
nedskärningar. MISTRA:s
forskningsprojekt är till skillnad från
övrig miljöforskning i regel inriktade
på åtgärder och lösningar. Det finns
också miljöfrågor som är svenska, t.ex.
älgsjukan, laxsjukdomen M 74 och
försurning och kalkning av skog och
sjöar.
I motion Jo793 (v) yrkas att
forskningsanslaget utökas med 4 miljoner
kronor utöver regeringens förslag
(yrkande 5 delvis). Framtidsforskning om
miljöutrymme saknas, dvs. hur mycket var
och en kan konsumera för att vi
tillsammans skall kunna leva i ett
ekologiskt hållbart samhälle.
I motion Jo714 (kd) yrkas att anslaget
höjs med 14 508 000 kronor utöver
regeringens förslag (yrkande 10 delvis).
Motionärerna anser att det är av stor
vikt att grundläggande miljöforskning
säkerställs. Vi saknar kunskap inom
stora områden som är väsentliga för att
ställa om samhället i en ekologiskt
hållbar riktning. Vidare yrkas
tillkännagivande av att fokus i
kretsloppsdiskussionen bör ändras
(yrkande 8). Alltför mycket av debatten
och problemlösningar handlar om vad som
händer i slutänden av en produkts liv,
t.ex. bristande återvinningsgrad. Vi bör
i stället fokusera på hur produktionen i
sin helhet skall miljöanpassas och hur
vi kan hushålla med resurserna.
I motion Ub7 (v) yrkas tillkännagivande
om behovet av ökad samordning av
miljöforskningen (yrkande 9).
Motionärerna anför att utöver
Forskningsrådsnämnden och
Avfallsforskningsnämnden kommer
styrelsen för MISTRA att utses av
staten. Det är enligt motionärerna inte
möjligt att direkt sammanföra
Forskningsrådsnämnden,
Avfallsforskningsnämnden och MISTRA i
samma styrelse eftersom MISTRA är en
fristående stiftelse. Dessa tre organ
bör dock sammanföras i en
samverkansgrupp för att tydligt markera
vikten av en samordning. Härutöver bör
enligt motionärerna möjligheten och
fördelarna med att slå ihop
Forskningsrådsnämnden och
Avfallsforskningsrådet att övervägas.
I motion Ub514 (mp) förordas att
regeringen i förslaget till omfördelning
av medel för sektorsforskning speciellt
uppmärksammar behovet av stöd till ökad
forskning inom miljöskydd, miljöbetingat
hälsoskydd, miljövänlig produktion samt
miljövänligare varuhantering (yrkande
37).
I motion Jo606 (v) föreslås att ett
centrum för avancerad miljöforskning bör
etableras i Umeå. Umeå universitet och
Sveriges Lantbruksuniversitet har
nyligen inrättat Miljöhögskolan i Umeå
med universitetet och
Lantbruksuniversitetet som bas. En
forskarskola, Umeå Center for Advanced
Environmental Research, skulle
tillgodose behovet av
fakultetsövergripande
kompetensutveckling inom
miljövetenskapen. Även i motion Jo607
(fp) föreslås att ett centrum för
miljöforskning inrättas i Umeå.
I motionerna Ub514 yrkande 38 och
Jo608 (båda mp) föreslås att ett
miljötekniskt centrum med inriktning på
forskning och utveckling av
miljöanpassad teknik och teknik inom
miljöskyddsområdet och naturvårdsområdet
inrättas och förläggs till Stockholm.
I motion Jo605 (m) anförs att det är
rimligt att staten tar sig an att satsa
på ett forskningsprojekt avseende
recirkulerande vattensystem för att
förbättra förutsättningarna för nya
investeringar och volymökningar. En av
landets största ålodlingar drivs enligt
motionärerna i ett recirkulerande
vattensystem på ett miljövänligt sätt
där avfallet utnyttjas som gödselmedel i
jordbruket.
I motion Kr238 (kd, s, c, fp) yrkas att
5 miljoner kronor anvisas ur
forskningsanslaget till Kolmårdens
djurpark för forskning och utbildning
som syftar till att rädda och bevara
utrotningshotade svenska och utländska
djurarter (yrkande 2). Stiftelsen Bohus
Avelscentrum - Nordens Ark i Bohuslän
har tidigare fått stöd för att stärka
förutsättningarna för att rädda och
bevara utrotningshotade svenska och
utländska djurarter och samma synsätt
bör kunna läggas på Kolmårdens djurpark
som har en mer omfattande verksamhet.
Utskottets överväganden
Utskottet instämmer i vad regeringen
anfört i sin forskningspolitiska
proposition Forskning och samhälle
(prop. 1996/97:5 s. 300) att den
miljöforskning som finansieras via
Naturvårdsverket har som främsta syfte
att ta fram vetenskapligt underlag som
kan ligga till grund för miljöpolitiken
och miljöarbetet inom olika sektorer, så
att miljöhoten kan upptäckas, mätas och
förebyggas. Forskningsresultaten skall
också ge underlag för arbetet inom de
olika internationella konventionerna.
Regeringen redovisar i den
forskningspolitiska propositionen
överväganden om inriktningen av miljö-
och kretsloppsforskningen under den
kommande perioden. Regeringen anför i
denna proposition (s. 301) att de totala
medlen till miljöforskning på senare år
har ökat främst genom tillkomsten av
MISTRA och EU. Samtidigt har det
statsfinansiella läget varit sådant att
staten tvingats göra besparingar på
anslaget till miljöforskning (prop.
1994/95:100). Regeringen påpekar att
detta i dagens situation innebär en
förskjutning mot forskning kring
åtgärder och lösningar och också en
begränsning av samhällets inflytande
över de medel som används för
miljöforskning.
Som regeringen har anfört finansierar
Naturvårdsverket via sin forskningsnämnd
i huvudsak forskning om miljöproblem och
dess effekter. Denna forskning bedrivs
till 85 % vid universitet och högskolor.
Beträffande yrkandet i motion Kr238
yrkande 2 om medel till Kolmårdens
djurpark har utskottet inhämtat att
bland Världsnaturfondens
naturvårdsprojekt för år 1996 ingår två
projekt vid Kolmårdens djurpark. I
proposition 1996/97:5 anförs (s. 306)
att en ökad inriktning mot
tvärdisciplinära insatser behövs inom
forskning kring biologisk mångfald i
syfte att öka våra kunskaper om hur de
biologiska systemen fungerar och de
biologiska resurserna skall kunna
nyttjas hållbart. Det bör i första hand
ankomma på Naturvårdsverket att bedöma
angelägenheten av sådana konkreta
projekt som avses i motion Kr238 yrkande
2.
Utskottet finner regeringens förslag
till forskningsanslag för budgetåret
1997 väl avvägt och tillstyrker
förslaget. Motionerna Jo714 yrkande 10
delvis, Jo759 yrkande 32 delvis, Jo793
yrkande 5 delvis och Kr238 yrkande 2
avstyrks.
Utskottet delar de synpunkter som
framförs i motion Ub7 yrkande 9 om
vikten av samordning inom
miljöforskningen. Detta synsätt framförs
även i proposition 1996/97:5 (s. 303)
där regeringen anför att
Naturvårdsverket även i fortsättningen
bör verka för ett ökat samarbete mellan
miljöforskare och övriga aktörer inom
miljöområdet och också för en ökad
spridning av forskningsresultat. Till
stöd för detta bör lokala och regionala
myndigheter samt andra aktörer inom
miljöområdet bidra genom att formulera
sina problem och identifiera
forskningsbehoven. I propositionen
anförs vidare att Naturvårdsverket också
i fortsättningen bör följa upp
miljöforskningen i alla miljörelaterade
särprogram och övriga aktiviteter.
Utskottet instämmer även i de
synpunkter som framförts i motionen om
vikten av samordning mellan de tre
organen Forskningsnämnden,
Avfallsforskningsnämnden samt MISTRA.
Den 1 juli 1995 sammanfördes
Avfallsforskningsrådet med
Naturvårdsverket och en ny
Avfallsforskningsnämnd inrättades vid
verket (SFS 1995:824). Nämnden
finansierar i första hand tillämpad
forskning och utvecklingsprojekt för en
kretsloppsanpassning av samhället, med
ett tvärvetenskapligt helhetsperspektiv
som utgångspunkt. Regeringen föreslår i
den nu aktuella budgetpropositionen att
de båda anslagen A 5 Miljöforskning och
A 7 Forskning för en kretsloppsanpassad
samhällsutveckling förs samman till ett
anslag benämnt A 5 Miljö- och
kretsloppsforskning med Naturvårdsverket
som ansvarig myndighet. Sammanslagningen
bör enligt utskottets mening underlätta
samordningen mellan de två
forskningsnämnderna,
Avfallsforskningsnämnden och
Forskningsnämnden, på Naturvårdsverket.
Utskottet anser att frågor om
samordning och samverkan mellan olika
forskningsprojekt bör ägnas stor
uppmärksamhet. Forskningsresultat bör i
större utsträckning än hittills spridas
för att kunna utnyttjas både av
miljöforskare och andra aktörer inom
miljöområdet. Rutiner bör utarbetas för
att möjliggöra att forskningsresultat
kan föras ut till en större allmänhet.
Utskottet delar därför regeringens
bedömning att det är en angelägen
arbetsuppgift för Naturvårdsverket att i
samverkan med berörda myndigheter föra
ut forskningsresultaten till operativa
funktioner i samhället (prop. 1996/97:5
s. 303). Utskottet förutsätter att dessa
synpunkter beaktas i det fortsatta
arbetet inom miljöforskningen. Med det
anförda anser utskottet att syftet med
motion Ub7 yrkande 9 i allt väsentligt
är tillgodosett. Motionen bör inte
påkalla någon ytterligare riksdagens
åtgärd.
Utskottet delar i stort de synpunkter
som framförts i motion Ub514 yrkande 37
om behovet av stöd till ökad forskning
inom miljöskydd, miljöbetingat
hälsoskydd, miljövänlig produktion samt
miljövänligare varuhantering. Utskottet
instämmer även i synpunkterna i motion
Jo714 yrkande 8, att vi i stället för
att se problem i slutänden av en
produkts liv, t.ex. bristande
återvinningsgrad, bör fokusera på hur
produktionen i sin helhet kan
miljöanpassas och hur vi kan hushålla
med resurserna. Dessa synpunkter ligger
enligt utskottets mening väl i linje med
regeringens i proposition 1996/97:5 (s.
90) uttalade ambition att Sverige bör
vara ett föregångsland i arbetet med att
åstadkomma en hållbar utveckling. Detta
ställer enligt regeringen ökade krav på
aktiv medverkan från hela samhället och
flertalet samhällssektorer. Till stöd
för detta arbete krävs enligt regeringen
dessutom ökade forskningsinsatser.
Utskottet vill i detta sammanhang också
erinra om att Kretsloppsdelegationen
nyligen i tilläggsdirektiv fått i
uppdrag att bl.a. föreslå en strategi
för en kretsloppsanpassad varuproduktion
och att utarbeta både övergripande mål
och delmål för denna strategi (dir.
1996:87). Det anförda tillgodoser i allt
väsentligt motionerna Ub514 yrkande 37
och Jo714 yrkande 8. Motionerna bör
lämnas utan vidare åtgärd.
Regeringen anför i proposition
1996/97:5 (s. 102) att möjligheterna att
inrätta ett nytt tekniskt
forskningsinstitut bör utredas.
Institutets verksamhet bör enligt
regeringen bedrivas i samarbete med
näringslivet. För att främja sambandet
mellan den akademiska grundforskningen
och företagens behov av tillämpad
forskning anförs att möjligheterna att
inrätta ett stort nationellt tekniskt
forskningsinstitut med en bred
tvärvetenskaplig inriktning, lokaliserat
till Göteborg, bör utredas. En nära
samverkan mellan institut och
universitet förutses. Regeringen anför
att institutet bör, som en nationell
resurs, placeras på eller i anslutning
till en högskola. Utskottet konstaterar
att motionerna Jo606, Jo607, Jo608 och
Ub514 innehåller tämligen preciserade
yrkanden om inrättande av nya organ för
miljöforskning resp. miljöteknik i Umeå
och Stockholm. Inom ramen för utskottets
beredningsprocess finns det knappast
någon möjlighet att genomföra de
utredningar som behövs i fråga om t.ex.
kostnader och finansiering eller lämplig
lokalisering inom landet av sådana
organ. Med hänsyn härtill och till de
redovisade övervägandena i
forskningspropositionen om ett nytt
tekniskt forskningsinstitut avstyrker
utskottet motionerna i berörda delar.
Utskottet har inhämtat att
grundläggande forskning rörande
vattenbruk bedrivs med medel från Skogs-
och jordbrukets forskningsråd. Vid
Sveriges lantbruksuniversitets
institution för vattenbruk i Umeå pågår
mer tillämpad forskning rörande
recirkulerande system. Vidare bedrivs
forskning rörande ål vid Fiskeriverkets
sötvattenlaboratorium. Utskottet har
vidare erfarit att det inom ramen för
strukturåtgärder för sektorerna fiske
och vattenbruk i gemenskapsprogrammet
Mål 5a utanför mål 6-regioner - Fiske
finns möjligheter att erhålla stöd för
modernisering och utveckling av
vattenbruk samt för studier och
pilotprojekt inom olika områden av
betydelse för fiskesektorns utveckling
och livskraft. Det anförda tillgodoser i
huvudsak motion Jo605. Motionen bör
lämnas utan vidare åtgärd.
A 6 Sanering och återställning av
miljöskadade områden
Propositionen
Anslaget används för sanering och
återställning av miljöskadade områden
inbegripet fortsatta inventeringar,
undersökningar och prioriteringar som
underlag för bedömning av behov av
framtida sanerings- och åter-
ställningsinsatser i landet.
Naturvårdsverket begär i sin
anslagsframställning för år 1997 att 210
miljoner kronor anvisas till sanering
och återställning.
Ett femårigt program lades fast av
riksdagen år 1991 (prop. 1990/91:90,
bet. 1990/91:JoU30, rskr. 1990/91:338).
Anslaget används också (prop.
1993/94:100 bil. 15, bet. 1993/94:JoU15,
rskr. 1993/94:209) för ett femårigt
program för insamling och hantering av
kvicksilverhaltiga produkter.
Mot bakgrund av resultatet av
Naturvårdsverkets hittillsvarande arbete
med sanering och återställning av
miljöskadade områden, det femåriga
programmet för insamling och hantering
av kvicksilverhaltiga produkter samt med
hänvisning till det statsfinansiella
läget gör regeringen bedömningen att
arbetet för nästa budgetår bör bedrivas
med samma inriktning som hittills.
Regeringen beräknar anslaget för år 1997
till 19 400 000 kronor.
Motionerna
I motion Jo759 (fp) yrkas att 10
miljoner kronor anslås utöver
regeringens förslag (yrkande 32 delvis).
Regeringsrätten har i det s.k.
Klippanmålet funnit att det inte är
möjligt att rikta saneringskrav mot
företag som upphört eller överlåtit sin
verksamhet före den 1 juli 1969. Stora
markområden är enligt motionärerna i
behov av sanering för att ekosystem
skall kunna återställas.
I motion Jo793 (v) yrkas att anslaget
höjs med 190 miljoner kronor utöver
regeringens förslag (yrkande 5 delvis).
Motionärerna framhåller att
Naturvårdsverket begärt 210 miljoner
kronor i sin anslagsframställning och
att endast 19,4 miljoner kronor anslås.
2 000 förorenade platser har
identifierats, varav en del kräver
omedelbara insatser. Motionärerna anser
att för kommande år bör regeringen
undersöka om berörda branscher kan ta
ansvar för de markskador som respektive
bransch orsakat eller kommer att orsaka.
I motion Jo737 (mp) yrkas att anslaget
höjs med 100 miljoner kronor utöver
regeringens förslag (yrkande 10 delvis).
I den preliminära fördelningen för
budgetåren 1998 och 1999 yrkas en
höjning med 101 resp. 102 miljoner
kronor utöver regeringens förslag
(yrkande 11 delvis).
Miljöpartiets representant har i
anslutning till motion Jo737 (mp) yrkat
att ett belopp om 10 miljoner kronor
utöver regeringens förslag förs till
anslaget A 6 Sanering och återställning
av miljöskadade områden (yrkande 10
delvis). Beloppet har redovisats som en
besparing under anslaget A 1 Statens
naturvårdsverk. I motionen anförs att ca
2000 områden i landet är förorenade och
behöver saneras. Detta är en påtaglig
del av miljöskulden och många gifter som
borde tas om hand riskerar att spridas
och ta sig in i näringskedjorna.
I motion Jo714 (kd) yrkas att anslaget
höjs med 30 miljoner kronor utöver
regeringens förslag (yrkande 10 delvis).
Behoven av resurser för att sanera och
återställa miljöskadade områden kan
enligt motionärerna räknas till
mångmiljardbelopp. Även om kostnaden kan
bekostas av fler aktörer än
Naturvårdsverket, t.ex. ansvariga
industrier och kommuner, är det
nödvändigt att anslaget blir större än
vad som föreslås.
Utskottets överväganden
Naturvårdsverket föreslår i
Handlingsprogram för efterbehandling
(rapport 4454) som ett kortsiktigt mål
för den första femårsperioden att de 200
högst prioriterade objekten undersöks
och att hälften av dem som därefter
behöver åtgärdas efterbehandlas.
Kostnaden för staten har beräknats till
2,5 miljarder kronor för en
femårsperiod. Handlingsprogrammet
föreslår konkreta mål samt vilka
åtgärder som bedöms nödvändiga. I
handlingsprogrammet anförs att ca 2 000
förorenade platser har identifierats, av
vilka en del kräver omedelbara åtgärder.
Utskottet delar regeringens bedömning
att arbetet för nästa budgetår bör
bedrivas med samma inriktning som
hittills. Utskottet anser mot bakgrund
av resultatet av Naturvårdsverkets
hittillsvarande arbete med sanering och
återställning av miljöskadade områden,
det femåriga programmet för insamling
och hantering av kvicksilverhaltiga
produkter samt med hänvisning till det
statsfinansiella läget att regeringens
förslag till medelstilldelning på
anslaget A 6 är väl avvägt. Motionerna
Jo714 yrkande 10 delvis, Jo737 yrkande
10 delvis, Jo759 yrkande 32 delvis och
Jo793 yrkande 5 delvis avstyrks.
Utskottet konstaterar att motionerna går
utöver den beslutade utgiftsramen. På
grund av utskottets ställningstagande
under anslaget A 1 kan någon
omfördelning från detta anslag ej göras.
Mot bakgrund av att utskottet inte nu
finner anledning att behandla
anslagsfördelningen för kommande
budgetår avstyrks även motion Jo737
yrkande 11 delvis.
A 7-A 10 Övriga miljövårdsanslag
Propositionen
Koncessionsnämnden för miljöskydd
(anslag A 7) är en central förvaltnings
myndighet med huvudsaklig uppgift att
pröva frågor rörande miljöfarlig
verksamhet enligt miljöskyddslagen.
Nämnden finansieras till en del via
miljöskyddsavgifter enligt
miljöskyddslagen (1969:387). Regeringen
beräknar anslaget för år 1997 till 18
675 000 kronor. Prognosen för
anslagsbelastningen under innevarande
budgetår visar att nämnden kommer att få
ett litet anslagssparande.
Miljöbalksutredningen har i betänkandet
(SOU 1996:103) Miljöbalken En skärpt och
samordnad miljölagstiftning för en
hållbar utveckling lagt förslag som kan
påverka Koncessionsnämndens framtid.
Kemikalieinspektionen (anslag A 8) är
central förvaltningsmyndighet för
ärenden om hälso- och miljörisker med
kemiska produkter i den mån frågorna
inte handläggs av någon annan myndighet.
Kemikalieinspektionens övergripande
uppgift är att arbeta för att minska
riskerna för skador på människa och
miljö från kemiska ämnen och produkter.
Verksamheten finansieras huvudsakligen
genom avgifter.
Sveriges medlemskap i EU innebär att
den dominerande delen av inspektionens
verksamhet helt ligger inom ramen för
EU:s arbete med kemikalier. EU-
medlemskapet har inneburit kraftigt
ökade insatser inom områdena
klassificering/märkning och
förhandsanmälan av nya ämnen. Regeringen
anför att inspektionens insatser bör
inriktas på att påverka EG och dess
lagstiftning i riktning mot den svenska
höga skyddsnivån på kemikalie- och
bekämpningsmedelsområdet. Under de
närmaste åren krävs särskilda insatser
av Kemikalieinspektionen för de ämnen
som är föremål för övergångsbestämmelser
samt EG:s arbete med bekämpningsmedel.
Regeringen föreslår ett ramanslag om 82
570 000 kronor. Avgiftsinkomsterna
beräknas till 75 026 000 kronor.
Anslaget till förvaltningskostnaderna
föreslås ändras från ett obetecknat s.k.
1 000-kronorsanslag till ett ramanslag.
Anslag A 9 Visst internationellt
miljösamarbete disponeras för utgifter
för Sveriges deltagande i vissa
internationella organisationer och för
internationellt samarbete inom
Miljödepartementets ansvarsområde.
Regeringen anför att det internationella
miljösamarbetet blir alltmer
betydelsefullt och resurskrävande.
Anslaget för år 1997 beräknas till
41 562 000 kronor.
Under anslaget A 10 Stockholms
internationella miljöinstitut redovisas
utgifterna för statens stöd till
Stockholms internationella miljöinstitut
(prop. 1987/88:85, bet. 1987/88:JoU23,
rskr. 1987/88:373). Institutets
huvudsakliga uppgifter är att initiera,
genomföra och föra ut resultatet av
studier och forskning vad gäller
värdering och utveckling av miljöteknik,
miljö- och utvecklingspolicy samt
relaterad miljöstyrning och strategier
för en hållbar utveckling. Stockholms
internationella miljöinstitut har
förutom sitt huvudkontor i Stockholm tre
övriga kontor, ett i Boston, ett i York
och ett i Tallin.
I betänkandet (SOU 1995:93) Omprövning
av statliga åtaganden föreslås att det
särskilda organisationsstödet till SEI
successivt bör avvecklas. Regeringen
delar dock inte utredningens bedömning
utan finner, med hänsyn till den stora
betydelsen av SEI:s verksamhet, att
anslag bör utgå även i fortsättningen.
Regeringen beräknar anslaget till 12
miljoner kronor för 1997.
Motionen
I motion Jo249 (m) anförs att det
statliga bidraget till Stockholm
internationella miljöinstitut bör slopas
(yrkande 2). I första hand bör
undersökas om institutets verksamhet kan
samordnas med någon annan verksamhet och
om statens finansiering kan övertas av
någon annan. Yrkandet motsvaras av en
föreslagen höjning av anslaget A 3.
Utskottets överväganden
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag till medelstilldelning under
anslagen A 7-A 9.
Regeringen anför i skr. 1996/97:2
Sveriges internationella samarbete för
hållbar utveckling att Sverige har
åtagit sig att ansvara för en
utvärdering av världens
färskvattenresurser, med inriktning på
framtida behov och tillgänglighet i
olika världsdelar. Det är Stockholms
internationella miljöinstitut som har
huvudansvaret för utvärderingen.
Resultatet av utvärderingen kommer att
presenteras vid FN:s generalförsamlings
extra möte år 1997 och det anges att
resultaten därefter bör följas upp.
Utskottet konstaterar att Stockholms
internationella miljöinstitut har byggt
upp en internationellt erkänd verksamhet
och utvecklat forskningen inom områden
som är relevanta för de globala
miljöproblemen. Som regeringen anfört
har institutet inriktat sin verksamhet
på bl.a. energistudier, klimatfrågor,
bioteknik, ekonomi med etik och
miljövärden. Institutet har vidare
engagerat sig alltmer i miljöfrågor i
Östersjöregionen, främst i de baltiska
staterna samt i Ryssland. Utskottet
finner regeringens förslag till medel
under anslaget A 10 Stockholms
internationella miljöinstitut väl
avvägt. Motion Jo249 yrkande 2 avstyrks.
Strålskydd, kärnsäkerhet m.m. (B)
Propositionen
För år 1997 föreslås sammanfattningsvis
för verksamhetsområdet Strålskydd,
kärnsäkerhet m.m. en besparing på 9
miljoner kronor i enlighet med
beräkningen i budgetpropositionen
1994/95:100. Regeringen anför att under
kommande år kommer Statens
kärnkraftinspektion och Statens
strålskyddsinstitut att vara engagerade
i det arbete som följer av industrins
genomgång av de svenska
kärnkraftsreaktorerna. Myndigheterna
kommer även att vara engagerade i det
arbete som pågår för att finna en plats
där det använda kärnbränslet skall
slutförvaras. Den internationella
granskningen av SKI:s och SSI:s tillsyn
på kärnenergiområdet kommer att följas
upp. Myndigheternas arbete med att
förbättra kärnsäkerhets- och
strålskyddsläget i Östeuropa fortsätter.
Statens strålskyddsinstitut (SSI) är
central förvaltningsmyndighet för frågor
om skydd av människor, djur och miljö
mot skadlig verkan av joniserande och
icke-joniserande strålning. SSI:s
huvuduppgift är således att verka för
att intentionerna i strålskyddslagen
(1988:220) uppfylls. Detta innebär att
SSI skall utöva tillsyn över verksamhet
med joniserande och icke-joniserande
strålning, öka kunskapen inom området
genom att bedriva och finansiera
forskning, ge råd och upplysningar i
strålskyddsfrågor samt i övrigt verka
för säker användning av strålning. SSI:s
verksamhet finansieras direkt via
statsbudgeten och via avgifter enligt
förordningen (1976:247) om vissa
avgifter till Statens
strålskyddsinstitut.
De övergripande målen för SSI:s
verksamhet är att förhindra akuta skador
och minska risken för sena skador till
följd av strålning, att drift och
underhåll av kärntekniska anläggningar
skall vara förenade med en säker
strålmiljö för människor, djur och
miljö. Vidare bör en samordnad nationell
beredskap inom strålskyddsområdet mot
utsläpp av radioaktiva ämnen
upprätthållas och vidareutvecklas och
SSI bör genom forsknings-, utvecklings-,
beräknings- och mätinsatser ge underlag
för strålskyddsmässiga bedömningar och
för att upprätthålla kompetens för att
kunna förutse och möta framtida frågor
inom strålskyddet. Inom programmet
Strålskydd öst är målet att skapa ett
bättre strålskydd i berörda länder i
Central- och Östeuropa.
SSI omfattas av regeringens sparkrav på
utgifter för statlig konsumtion och en
nedräkning av anslaget har skett. Till
följd av de sparbeting som lagts på
myndigheten anser SSI att det kan bli
nödvändigt att se över den inriktning
och målsättning som angivits för de
olika verksamhetsgrenarna i den
fördjupade anslagsframställningen.
Regeringen delar SSI:s uppfattning och
det bör ankomma på SSI att göra en sådan
översyn. De synpunkter som förs fram i
den internationella granskningen av den
svenska tillsynsverksamheten på
kärnenergiområdet (SOU 1996:73) bereds
för närvarande inom regeringskansliet.
Regeringen föreslår ett ramanslag B 1
på 73 683 000 kr och beräknar
avgiftsinkomster till ca 45 000 000 kr.
Statens kärnkraftinspektion (SKI) är
central förvaltningsmyndighet med
uppgift att övervaka dels säkerheten vid
kärnteknisk verksamhet, dels
genomförandet av den forskning och
utveckling och det program för bl.a.
sådana frågor som avses i 11 och 12 §§
lagen (1984:3) om kärnteknisk
verksamhet. Dessutom skall SKI besluta
om användningen av avgiftsmedel enligt
lagen (1992:1537) om finansiering av
framtida utgifter för använt kärnbränsle
m.m. och lagen (1988:1597) om
finansiering av hanteringen av visst
radioaktivt avfall m.m., utom när
regeringen skall fatta ett sådant
beslut. SKI:s verksamhet finansieras i
sin helhet via avgifter enligt
förordningen (1991:739) om vissa
avgifter till Statens
kärnkraftinspektion.
De nuvarande övergripande målen för SKI
är att verksamheten skall inriktas på
att hög säkerhet uppnås i svensk
kärnteknisk verksamhet och att SKI i
detta syfte tar initiativ till
säkerhetshöjande åtgärder, att
kärnavfall slutförvaras på ett säkert
sätt, att tillräcklig bredd uppnås i
industrins forsknings- och
utvecklingsverksamhet avseende
slutförvaring av använt kärnbränsle samt
att beslutsfattare och allmänhet är väl
informerade om kärnteknisk risk och
säkerhet samt om omhändertagande och
slutförvaring av använt kärnbränsle.
Den grundläggande förutsättningen för
SKI:s mål och inriktning av verksamheten
är att de som har tillstånd att bedriva
kärnteknisk verksamhet också har det
fulla och odelade ansvaret för
säkerheten.
I prioritering av myndighetens
uppgifter skall den säkerhetsmässiga
betydelsen vara avgörande. Nu gällande
övergripande mål bör ligga fast för
budgetåret 1997. SKI omfattas av
regeringens sparkrav på utgifter för
statlig konsumtion och viss nedräkning
av anslaget har gjorts. Regeringen
instämmer i SKI:s bedömning att det är
nödvändigt att klargöra inriktningen av
och ambitionsnivån för myndighetens
verksamhet i förhållande till
utvecklingen i omvärlden. Regeringen
bedömer att detta bör göras i anslutning
till att den framtida energipolitiken
fastläggs. Därvid kommer också de
rekommendationer att behandlas som lagts
fram av den internationella expertgrupp
som under våren 1996 slutfört sin
granskning av tillsynsverksamheten vid
SKI och vid Statens strålskyddsinstitut.
Gruppens rapport (SOU 1996:73) bereds
för närvarande inom regeringskansliet.
Regeringen konstaterar att
Riksrevisionsverket inte haft några
invändningar i revisionsberättelsen
avseende SKI.
Regeringen föreslår för anslaget B 2
Statens kärnkraftinspektions
förvaltningskostnader ett ramanslag om
63 188 000 kr med beräknade
avgiftsinkomster om 63 320 000 kr. För
anslaget B 3 Kärnsäkerhetsforskning
föreslås ett ramanslag om 58 778 000 kr
med beräknade avgiftsinkomster om
58 560 000 kr.
Från anslaget B 4 Visst internationellt
samarbete i fråga om kärnsäkerhet m.m.
betalas kostnader, i amerikanska dollar
och österrikiska shilling, för
deltagande i internationellt samarbete
på kärnenergiområdet, såsom Sveriges
reguljära medlemsavgift i
Internationella Atomenergiorganet
(IAEA), bidraget till IAEA:s Technical
Assistance and Cooperation Fund samt
kostnader i samband med övrigt
internationellt kärnsäkerhetssamarbete.
Anslaget, som för innevarande budgetår
är ett förslagsanslag, bör för år 1997
föras upp som ett ramanslag.
Regeringen beräknar att anslaget för år
1997 bör vara 26 752 000 kr.
Utskottets överväganden
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag till medelsanvisning under
anslagen B 1-B 4.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande anslag inom
utgiftsområde 20 Allmän miljö- och
naturvård
att riksdagen med bifall till
regeringens förslag och med avslag på
motionerna 1996/97:Jo249 yrkandena 1
och 2, 1996/97:Jo252 yrkande 1,
1996/97:Jo714 yrkande 10,
1996/97:Jo737 yrkandena 8 och 10,
1996/97:Jo746 yrkande 1,
1996/97:Jo752, 1996/97:Jo759 yrkande
32, 1996/97:Jo779 yrkande 18,
1996/97:Jo793 yrkande 5 och
1996/97:Kr238 yrkande 2 anvisar
anslag för budgetåret 1997 under
utgiftsområdet enligt utskottets
förslag i bilaga 1,
res. 1 (mp)
2. beträffande preliminär
fördelning på anslag inom
utgiftsområde 20 Allmän miljö- och
naturvård för budgetåren 1998 och
1999
att riksdagen avslår motion
1996/97:Jo737 yrkande 11,
3. beträffande översyn av
Naturvårdsverkets uppdrag och
organisation
att riksdagen avslår motion
1996/97:Jo727 yrkande 40,
res. 2 (m, c)
4. beträffande
rovdjursinventeringar
att riksdagen avslår motion
1996/97:Jo241 yrkandena 16 och 17,
res. 3 (mp)
5. beträffande bidrag till
miljöorganisationer
att riksdagen avslår motion
1996/97:Jo727 yrkande 41,
6. beträffande finansiering av
kalkningsverksamhet efter budgetåret
1997
att riksdagen avslår motion
1996/97:Jo408 yrkande 11,
res. 4 (m)
7. beträffande medel till
kalkning från programmet för
omställning till hållbar utveckling
att riksdagen avslår motionerna
1996/97:Jo252 yrkande 2, 1996/97:
Jo704 yrkande 1 och 1996/97:Jo727
yrkande 31 delvis,
res. 5 (c, mp)
8. beträffande bidrag från EU
för kalkning
att riksdagen avslår motionerna
1996/97:Jo704 yrkande 2, 1996/97:
Jo734 yrkande 6 och 1996/97:Jo740
yrkande 2,
res. 6 (m, fp)
9. beträffande Naturvårdsverkets
plan för den statligt finansierade
kalkningsverksamheten
att riksdagen avslår motion
1996/97:Jo746 yrkande 2,
10. beträffande kalkning i
Västsverige
att riksdagen avslår motionerna
1996/97:Jo734 yrkande 5 och
1996/97:Jo740 yrkande 1,
11. beträffande biologisk
mångfald och kalkning m.m.
att riksdagen avslår motion
1996/97:Jo793 yrkandena 2 och 3,
12. beträffande återförsurning
att riksdagen avslår motion
1996/97:Jo793 yrkande 4,
13. beträffande förvärv av
värdefulla naturområden m.m.
att riksdagen med bifall till
regeringens förslag och med avslag på
motion 1996/97:Jo714 yrkande 9
bemyndigar regeringen att under år
1997 ikläda staten ekonomiska
förpliktelser i samband med förvärv
av eller intrångsersättning i
värdefulla naturområden som innebär
åtaganden om högst 60 000 000 kr för
budgetåret 1998,
14. beträffande medel till
förvärv av värdefulla naturområden
från programmet för omställning till
hållbar utveckling
att riksdagen avslår motion
1996/97:Jo727 yrkande 31 delvis,
res. 7 (c)
15. beträffande samordning av
miljöforskning
att riksdagen avslår motion
1996/97:Ub7 yrkande 9,
16. beträffande miljö- och
kretsloppsforskning
att riksdagen avslår motionerna
1996/97:Jo714 yrkande 8 och
1996/97:Ub514 yrkande 37,
17. beträffande ett
miljötekniskt centrum
att riksdagen avslår motionerna
1996/97:Jo606, 1996/97:Jo607,
1996/97:Jo608 och 1996/97:Ub514
yrkande 38,
res. 8 (v)
18. beträffande recirkulerande
vattensystem
att riksdagen avslår motion
1996/97:Jo605.
res. 9 (m)
Stockholm den 26 november 1996
På jordbruksutskottets vägnar
Lennart Daléus
I beslutet har deltagit: Lennart Daléus
(c), Sinikka Bohlin (s), Inge Carlsson
(s), Göte Jonsson (m), Ingvar Eriksson
(m), Alf Eriksson (s), Ingemar Josefsson
(s), Carl G Nilsson (m), Ann-Kristine
Johansson (s), Maggi Mikaelsson (v), Åsa
Stenberg (s), Eva Björne (m), Gudrun
Lindvall (mp), Lennart Brunander (c),
Michael Hagberg (s), Berndt Sköldestig
(s) och Erling Bager (fp).
Reservationer
1. Anslag inom utgiftsområde 20 Allmän
miljö- och naturvård (mom. 1)
Gudrun Lindvall (mp) anför:
Vi anför i motion 1996/97:Jo737 yrkande
8 att vi inte kan stödja regeringens
förslag att under en treårsperiod
avsätta 30 miljoner kronor för byggande
av skoterleder m.m. Vi avvaktar att
regeringen skall avsätta tysta områden i
fjällen i enlighet med
Miljövårdsberedningens förslag. Om en
zonering verkligen införs kan vi på nytt
överväga detta ställningstagande. Vi
anser att 10 miljoner kronor, som för år
1997 avsatts för detta ändamål, skall
föras från anslaget A 1 Statens
naturvårdsverk till anslaget A 6
Sanering och återställning av
miljöskadade områden.
I enlighet med det anförda anser vi att
utskottets hemställan under 1 bort ha
följande lydelse:
1. beträffande anslag inom
utgiftsområde 20 Allmän miljö- och
naturvård
att riksdagen med anledning av
regeringens förslag, med anledning av
motion 1996/97:Jo737 yrkandena 8 och
10 och med avslag på motionerna
1996/97:Jo249 yrkandena 1 och 2,
1996/97:Jo252 yrkande 1,
1996/97:Jo714 yrkande 10,
1996/97:Jo746 yrkande 1,
1996/97:Jo752, 1996/97:Jo759 yrkande
32, 1996/97:Jo779 yrkande 18,
1996/97: Jo793 yrkande 5 och
1996/97:Kr238 yrkande 2 anvisar
anslag för budgetåret 1997 under
utgiftsområdet enligt reservation 1 i
bilaga 1,
2. Översyn av Naturvårdsverkets uppdrag
och organisation (mom. 3)
Lennart Daléus (c), Göte Jonsson (m),
Ingvar Eriksson (m), Carl G Nilsson (m),
Eva Björne (m) och Lennart Brunander (c)
anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 12 börjar med Enligt
utskottets och på s. 13 slutar med
utskottet anfört bort ha följande
lydelse:
I en krympande offentlig ekonomi är det
nödvändigt att de resurser som ställts
till förfogande används så
kostnadseffektivt som möjligt.
Naturvårdsverket har till uppgift att
vara en samlande och pådrivande kraft i
miljöarbetet. Verket skall dessutom
svara för uppföljning och utvärdering av
såväl det nationella som det
internationella miljöarbetet. Under
senare tid har verkets arbete genomgått
snabba tyngdpunktsförskjutningar, bl.a.
till följd av det svenska EU-
medlemskapet. Det finns enligt
utskottets mening ett behov av en
förutsättningslös genomgång av
Naturvårdsverkets uppdrag och
organisation för att säkerställa ett så
effektivt miljöarbete som möjligt.
En särskild utredare bör enligt
utskottets mening överväga vilka
eventuella organisationsförändringar av
verksamheten som bör genomföras för att
nå bästa möjliga resultatuppfyllelse. I
samband med detta bör också utredas om
miljöforskningen bör vara en del av
Naturvårdsverkets verksamhet. Vad
utskottet anfört bör riksdagen med
anledning av motion Jo727 yrkande 40 som
sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 3
bort ha följande lydelse:
3. beträffande översyn av
Naturvårdsverkets uppdrag och
organisation
att riksdagen med anledning av motion
1996/97:Jo727 yrkande 40 som sin
mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
3. Rovdjursinventeringar (mom. 4)
Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 13 börjar med Utskottet
avser och slutar med vidare åtgärd
bort ha följande lydelse:
Utskottet avser att i betänkandet
1996/97:1 Statsbudgeten år 1997 för
utgiftsområde 23 under anslaget D 2
Ersättningar för viltskador m.m. föreslå
att frågor rörande rovdjur bör övervägas
inom ramen för en sammanhållen
rovdjurspolitik.
Statens naturvårdsverk och Sametinget
har gemensamt funnit en ny modell för
ersättning för rovdjursrivna renar som
gäller från den 1 januari 1996. Enligt
denna modell ersätts renägaren efter det
antal rovdjursföryngringar som finns
inom samebyns betesområde. Som exempel
kan nämnas att en vargkull ger en
ersättning motsvarande 500 renar och en
järvhona med ungar 200 renar. Ersättning
ges även för enstaka djur i området.
Det nya systemet är dyrare än det
gamla, där betalning utgick efter antal
funna rivna renar. Efter inventeringar
vintern 1996 betalades 21,8 miljoner
kronor ut till samebyarna. Eftersom det
bygger på antalet föryngringar och
förekomst av rovdjur måste inventeringar
ske varje år. Inventeringarna vintern
1996 kostade 4 miljoner kronor.
Utskottet anser att den ram som
regeringen föreslår om 30 miljoner
kronor torde räcka för år 1997för
ersättning enligt det nya systemet och
att medel för inventeringar för detta år
bör finansieras inom Naturvårdsverkets
budget. För kommande år bör enligt
utskottets mening anslag till
inventeringarna anges tydligt i
budgetpropositionen. Dessa årliga
inventeringar är en förutsättning för
det nya ersättningssystemet. Det anförda
bör riksdagen med anledning av motion
Jo241 yrkandena 16 och 17 som sin mening
ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 4
bort ha följande lydelse:
4. beträffande rovdjursinventeringar
att riksdagen med anledning av motion
1996/97:Jo241 yrkandena 16 och 17 som
sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
4. Finansiering av kalkningsverksamhet
efter budgetåret 1997 (mom. 6)
Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G
Nilsson och Eva Björne (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 20 börjar med Som framgår
och slutar med Jo408 yrkande 11 bort
ha följande lydelse:
Kalkning av sjöar och vattendrag är
nödvändig för att motverka försurningen.
Följderna av avbruten kalkning är väl
beskrivna. Ekosystemen kommer att
kollapsa och värdefullt fiske kommer att
slås ut. Orsakerna till försurningen är
också väl dokumenterade och kända. Orsak
och verkan har alltså ett tydligt
samband.
Staten tar in mer än 10 miljarder
kronor per år i skatter på utsläpp av
försurande ämnen, främst i form av
koldioxidskatt. Kalkningen har de
senaste åren kostat 0,2 miljarder kronor
per år. Att använda några enstaka
procent av miljöskatterna till att
motverka de beskattade utsläppens
miljöeffekter är närmast en fråga om
hederlighet.
Kalkningen är således synnerligen väl
finansierad i statsbudgeten och bör
efter budgetåret 1997 undantas från de
nedskärningar som Naturvårdsverket är
ålagt att göra. Vad utskottet anfört bör
riksdagen med anledning av motion Jo408
yrkande 11 som sin mening ge regeringen
till känna.
dels att utskottets hemställan under 6
bort ha följande lydelse:
6. beträffande finansiering av
kalkningsverksamhet efter budgetåret
1997
att riksdagen med anledning av motion
1996/97:Jo408 yrkande 11 som sin
mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
5. Medel till kalkning från programmet
för omställning till hållbar utveckling
(mom. 7)
Lennart Daléus (c), Gudrun Lindvall (mp)
och Lennart Brunander (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 20 börjar med Utskottet
konstaterar och slutar med yrkande 31
delvis bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att det med hänsyn till
pågående verksamhet är olyckligt att
minska anslagsnivån för anslaget A 3.
Behovet av kalkningsinsatser har
knappast minskat. En minskning av
kalkningsinsatserna öppnar för en
biologisk utarmning av fisk- och övrig
fauna i sårbara sjöar. Det dröjer inte
mer än ett eller ett par år av utebliven
kalkning för att rasera hela
investeringen.
För skattebetalarna är ett ökat antal
satsade miljoner på kalkningen av sjöar
ingen dålig affär. För turismen i
Sverige är det sjöar och vattendrag som
präglar besökarnas bild av landet. År
1995 drog besöksnäringen in 44 miljarder
varav 10 miljarder hänförs till
fiskedelen. Det är alltså väl använda
pengar att kalka och att göra det i ökad
utsträckning.
Ökade insatser för kalkning kan
finansieras med medel från programmet
för omställning till hållbar utveckling.
Utskottet anser att 20 miljoner inom
ramen för detta program bör avsättas för
att förstärka kalkningsinsatserna. Vad
utskottet anfört bör riksdagen med
anledning av motionerna Jo252 yrkande 2,
Jo704 yrkande 1 och Jo727 yrkande 31
delvis som sin mening ge regeringen till
känna.
dels att utskottets hemställan under 7
bort ha följande lydelse:
7. beträffande medel till kalkning
från programmet för omställning till
hållbar utveckling
att riksdagen med anledning av
motionerna 1996/97:Jo252 yrkande 2,
1996/97:Jo704 yrkande 1 och
1996/97:Jo727 yrkande 31 delvis som
sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
6. Bidrag från EU för kalkning (mom. 8)
Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G
Nilsson, Eva Björne (alla m) och Erling
Bager (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 21 börjar med Utskottet
konstaterar och slutar med 2 lämnas
utan någon riksdagens vidare åtgärd
bort ha följande lydelse:
Försurningen är ett allvarligt hot mot
miljön i framför allt Västsverige.
Försurningen är en i högsta grad
internationell angelägenhet. Sverige får
årligen ta emot stora mängder försurande
nederbörd från utsläppskällor i
Tyskland, Storbritannien och centrala
Europa. Föroreningskällor är framför
allt olika typer av förbränning.
Den största delen av de luftburna
kväveoxiderna kommer från våra
grannländer. EU är på väg att acceptera
principen att det är förorenarna som
skall betala för de skador de orsakar.
Det är mot denna bakgrund naturligt att
EU också lämnar bidrag till kalkning i
Sverige.
Utskottet konstaterar - - - (=
utskottet) - - - för strukturfonderna.
Vad utskottet anfört bör riksdagen med
anledning av motionerna Jo704 yrkande 2,
Jo734 yrkande 6 och Jo740 yrkande 2 som
sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 8
bort ha följande lydelse:
8. beträffande bidrag från EU för
kalkning
att riksdagen med anledning av
motionerna 1996/97:Jo704 yrkande 2,
1996/97:Jo734 yrkande 6 och
1996/97:Jo740 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
7. Medel till förvärv av värdefulla
naturområden från programmet för
omställning till hållbar utveckling
(mom. 14)
Lennart Daléus och Lennart Brunander
(båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 24 börjar med Det belopp och
slutar med delvis avstyrks bort ha
följande lydelse:
Investeringsanslaget för markförvärv är
ett av naturvårdspolitikens viktigare
medel för att behålla den biologiska
mångfalden. För närvarande föreligger
ett stort behov av såväl markförvärv som
för annan intrångsersättning av
bevarandeskäl. Fler än 1 700 av skogens
djur- och växtarter missgynnas av
mänsklig påverkan. Utskottet föreslår
mot denna bakgrund att 30 miljoner
kronor inom ramen för programmet för
omställning till hållbar utveckling
avsätts för att förstärka insatserna för
markförvärv. Vad utskottet anfört bör
riksdagen med anledning av motion Jo727
yrkande 31 delvis som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 14
bort ha följande lydelse:
14. beträffande medel till förvärv
av värdefulla naturområden från
programmet för omställning till
hållbar utveckling
att riksdagen med anledning av motion
1996/97:Jo727 yrkande 31 delvis som
sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
8. Ett miljötekniskt centrum (mom. 17)
Maggi Mikaelsson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 28 börjar med Regeringen
anför och slutar med berörda delar
bort ha följande lydelse:
I Umeå finns, förutom Umeå universitet,
Sveriges Lantbruksuniversitet,
Arbetslivsinstitutet samt Försvarets
forskningsanstalt, vilket ger en mycket
stor kompetens inom det
miljövetenskapliga området. Samtliga
organisationer ingår i Centrum för
miljövetenskap med uppgift att stödja
och utveckla miljövetenskaplig forskning
i regionen.
Umeå universitet och Sveriges
lantbruksuniversitet har nyligen
inrättat Miljöhögskolan i Umeå som ett
viktigt led för att förnya och stärka
utbildning och forskning inom det
miljövetenskapliga området.
Miljöhögskolan skall bl.a. verka för nya
fakultetsöverskridande utbildningar och
för tillskapandet av Umeå Center for
Advanced Environmental Research.
Inom Umeå universitet finns
miljöinriktade professurer inom de
flesta fakultetsområden. Tillsammans
med professurer inom angränsande kompe
tensområden vid universitetet och vid
den skogsvetenskapliga fakulteten inom
Lantbruksuniversitetet skapas
utomordentliga förutsättningar för att
etablera ett centrum för avancerad
miljöforskning. En forskarskola avses
inrättas med Miljöhögskolan som
drivkraft för att tillgodose behovet av
fakultetsövergripande
kompetensutveckling inom
miljövetenskapen.
Ett centrum för avancerad
miljöforskning och en forskarskola inom
miljöforskningsområdet bör mot denna
bakgrund etableras i Umeå. Regeringen
bör vidta åtgärder för att förbereda och
genomföra en sådan etablering. Vad
utskottet anfört bör riksdagen med
anledning av motionerna Jo606 och Jo607
och med avslag på motionerna Jo608 och
Ub514 som sin mening ge regeringen till
känna.
dels att utskottets hemställan under 17
bort ha följande lydelse:
17. beträffande ett miljötekniskt
centrum
att riksdagen med anledning av
motionerna 1996/97:Jo606 och
1996/97:Jo607 och med avslag på
motionerna 1996/97:Jo608 och
1996/97:Ub514 yrkande 38 som sin
mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
9. Recirkulerande vattensystem (mom. 18)
Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G
Nilsson och Eva Björne (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 28 börjar med Utskottet har
och slutar med vidare åtgärd bort ha
följande lydelse:
Utskottet har - - - (= utskottet) - - -
och livskraft.
I Blekinge finns en av landets största
ålodlingar. Den drivs i ett
recirkulerande vattensystem på ett
miljövänligt sätt. Avfallet utnyttjas
som gödselmedel i jordbruket. Vattenbruk
i denna form kan enligt utskottets
mening bli en tillväxtfrämjande faktor
på den svenska landsbygden och ett
utmärkt komplement till befintliga
jordbruksföretag. Utskottet anser att
det är rimligt att staten utöver de
möjligheter som redovisats ovan tar sig
an uppgiften att satsa på ett
forskningsprojekt avseende
recirkulerande vattensystem för att
förbättra förutsättningarna för nya
investeringar och volymökningar. Vad
utskottet anfört bör riksdagen med
anledning av motion Jo605 som sin mening
ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 18
bort ha följande lydelse:
18. beträffande recirkulerande
vattensystem
att riksdagen med anledning av motion
1996/97:Jo605 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet
anfört.
Särskilda yttranden
1. Anslag under utgiftsområde 20 Allmän
miljö- och naturvård, m.m.
Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G
Nilsson och Eva Björne (alla m) anför:
Den 22 november 1996 beslutade
riksdagens majoritet bestående av
Socialdemokraterna och Centerpartiet att
fastställa ekonomiska ramar för de olika
utgiftsområdena i den statliga budgeten
och en beräkning av statens inkomster
avseende 1997. Samtidigt beslutades en
preliminär fördelning av statens
utgifter på utgiftsområden för
budgetåren 1998 och 1999.
Moderata samlingspartiet har i parti-
och kommittémotioner förordat en annan
inriktning av den ekonomiska politiken
och budgetpolitiken. Våra förslag syftar
till att skapa förutsättningar för ett
ekonomiskt, kulturellt och socialt
växande Sverige. Genom en större enskild
sektor och ett starkare civilt samhälle
kan både företag och människor växa.
Massarbetslösheten kan steg för steg
pressas tillbaka samtidigt som den
sociala tryggheten också i andra
bemärkelser kan öka genom att hushållen
får en större ekonomisk självständighet.
Vi har föreslagit en långtgående
växling från subventioner och bidrag
till kraftiga skattesänkningar för alla,
främst låg- och medelinkomsttagare.
Samtidigt värnar vi de människor som är
i störst behov av gemensamma insatser
och som har små eller inga möjligheter
att påverka sin egen situation. Vi slår
också fast att det allmänna skall
tillföras resurser för att på ett
tillfredsställande sätt kunna genomföra
de uppgifter som skall vara gemensamma.
Rättsväsendet måste fungera
tillfredsställande och försvaret skall
vara så starkt att Sverige kan
försvaras.
När riksdagens majoritet nu genom
riksdagsbeslutet den 22 november valt en
annan inriktning av politiken deltar vi
inte i detaljbesluten. I detta särskilda
yttrande redovisar vi den del av vår
politik som berör utgiftsområde 20
Allmän miljö- och naturvård.
Vi har föreslagit en oförändrad ram
inom miljöområdet. Inom ramen föreslår
vi genom omfördelningar en större
satsning än enligt regeringens förslag
på anslaget för kalkning av sjöar och
vattendrag.
Det statliga bidraget till Stockholms
internationella miljöinstitut bör enligt
vår mening slopas. I första hand bör det
undersökas om Miljöinstitutets
verksamhet kan samordnas med någon annan
verksamhet och om statens finansiering
kan övertas av någon annan.
Kalkningsanslaget bör inte minskas så
kraftigt som enligt regeringens förslag.
En så stor neddragning som föreslagits
kan enligt vår mening medföra negativa
effekter på miljötillståndet i flera
svenska sjöar. Anslaget A 3 Bidrag till
kalkningsverksamhet för sjöar och
vattendrag bör enligt vår mening
bestämmas till 142 miljoner kronor,
vilket motsvarar en höjning med 12
miljoner kronor jämfört med regeringens
förslag.
2. Anslag under utgiftsområde 20 Allmän
miljö- och naturvård, m.m.
Erling Bager (fp) anför:
I Folkpartiet liberalernas avvikande
mening till utskottets yttrande
1996/97:JoU1y har vi yrkat att
utgiftsramen för utgiftsområde 20
bestäms till ett högre belopp än vad
regeringen föreslagit, nämligen
1 619 871 000 kr för budgetåret 1997. Av
vår avvikande mening framgår att det
finns en rad angelägna ändamål inom
utgiftsområdet som inte kan tillgodoses
inom den av regeringen föreslagna
utgiftsramen.
Vi vill särskilt framhålla att
länsstyrelserna enligt vår mening i dag
inte har tillräckligt med resurser för
sin övervakande och miljövårdande
verksamhet. I dag försvinner inte sällan
skyddsvärda områden enbart p.g.a. av att
länsstyrelserna inte har resurser att
utöva tillräcklig tillsyn över
miljöförstörande verksamheter. Vi har
därför föreslagit att ytterligare 10
miljoner kronor anslås till den
miljöövervakande verksamheten.
Försurning orsakad av olika
utsläppskällor skapar svåra föroreningar
och ackumulerade miljöproblem i våra
vattendrag. Genom kalkningsinsatser i
stor skala sedan 1970-talet har stora
miljöskador trots allt kunnat motverkas.
Om omfattande besparingar görs på
anslagen till kalkningen riskerar
årtionden av kalkningsinsatser att gå
förlorade genom att de tidigare kalkade
vattnen återförsuras. Folkpartiet
liberalerna föreslår att ytterligare 10
miljoner kronor anslås till
kalkningsverksamheten.
Med rådande system där
intrångsersättning måste betalas till
markägarna även vid skydd av mindre
biotoper krävs kraftigt ökade
budgetanslag till markinlösen och
intrångsersättningar. Det finns många
unika naturområden som är akut hotade
och det krävs omgående en kraftig
engångsinsats. Folkpartiet liberalerna
vill därför föreslå att ytterligare 200
miljoner kronor anslås till markinköp
och intrångsersättningar.
Miljöforskningen i Sverige har redan
drabbats av nedskärningar och av ökade
omkostnader i samband med olika EU-
projekt. Angelägna forskningsområden
måste nu antagligen läggas ned då
pengarna som blir kvar till själva
miljöforskningen i praktiken halveras.
MISTRA:s forskningsprojekt är till
skillnad från övrig miljöforskning i
regel inriktade på åtgärder och
lösningar. Med de minskade anslagen
kommer de grundläggande kunskaperna om
miljöproblemen att successivt urholkas.
Vi har föreslagit att ytterligare 60
miljoner kronor anslås till den
grundläggande miljö- och
kretsloppsforskningen.
Problem med markskador från äldre
miljöfarliga verksamheter är omfattande.
Det finns stora markområden som är i
behov av sanering från föroreningar men
det p.g.a. att skadorna är gamla inte är
möjligt att finna någon rättsligt
ansvarig juridisk person. Denna sanering
är nödvändig för att ekosystemen och den
biologiska mångfalden skall kunna
återställas i dessa skadade områden.
Folkpartiet liberalerna har föreslagit
att ytterligare 10 miljoner kronor
anslås till sanering och återställning
av förorenad mark där det inte finns
någon annan betalningsansvarig.
Sedan riksdagen nu fastställt
utgiftsramen till ett enligt vår mening
otillräckligt belopp kan vi av formella
skäl inte yrka bifall till våra
ursprungliga anslagsyrkanden i den del
dessa innebär att utgiftsramen
överskrids.
I övrigt vidhåller vi vår uppfattning
om motiven för de föreslagna
anslagshöjningarna enligt vår avvikande
mening.
3. Anslag under utgiftsområde 20 Allmän
miljö- och naturvård, m.m.
Maggi Mikaelsson (v) anför:
I Vänsterpartiets avvikande mening till
utskottets yttrande 1996/97:JoU1y har vi
yrkat att utgiftsramen för utgiftsområde
20 bestäms till ett högre belopp än vad
regeringen föreslagit, nämligen
1 893 871 000 kr. Av vår avvikande
mening framgår att det finns en rad
angelägna ändamål inom utgiftsområdet
som inte kan tillgodoses inom den av
regeringen föreslagna utgiftsramen. Vi
vill särskilt framhålla att
Naturvårdsverket bör tillföras
ytterligare 50 miljoner kronor i
jämförelse med regeringens
budgetförslag. Att inte bevara den lilla
naturskog vi har kvar i dag är något som
vi aldrig kan få ogjort och som innebär
irreversibel förlust av biologisk
mångfald och genetiskt material.
Vänsterpartiet har därför föreslagit att
anslaget för inköp av skogsmark höjs med
110 miljoner kronor i jämförelse med
regeringens förslag.
En enig skogs- och markexpertis samt
naturvårdare anser att kalkningen måste
upprätthållas om inte tusentals sjöar
och markområden skall få ännu
allvarligare försurningsskador.
Vänsterpartiet anser därför att bidragen
till kalkningen av sjöar utökas med 10
miljoner kronor utöver regeringens
budgetförslag.
Vänsterpartiet saknar framtidsforskning
om miljöutrymme, d.v.s. hur mycket var
och en kan konsumera för att vi
tillsammans skall kunna leva i ett
ekologiskt hållbart samhälle. Vi anser
att denna forskning bör prioriteras och
har därför föreslagit att 4 miljoner
kronor avsätts för utvecklande forskning
på detta område utifrån ett svenskt
perspektiv.
Naturvårdsverket har identifierat 2 000
förorenade platser, varav en del kräver
omedelbara insatser. Verket begär i sin
anslagsframställning 210 miljoner kronor
för sanering av miljöskador, men får
endast 19,4 miljoner kronor. Vi har
föreslagit att anslaget för år 1997
tillförs ytterligare 190 miljoner
kronor.
Sedan riksdagen nu fastställt
utgiftsramen till ett enligt vår mening
otillräckligt belopp kan vi av formella
skäl inte yrka bifall till våra
ursprungliga anslagsyrkanden i den del
dessa innebär att utgiftsramen
överskrids. Vi vidhåller emellertid vår
uppfattning om motiven för de föreslagna
anslagshöjningarna enligt vår avvikande
mening.
4. Anslag under utgiftsområde 20 Allmän
miljö- och naturvård, m.m.
Gudrun Lindvall (mp) anför:
I Miljöpartiets avvikande mening till
utskottets yttrande 1996/97:JoU1y har vi
yrkat att utgiftsramen för utgiftsområde
20 bestäms till ett högre belopp än vad
regeringen föreslagit, nämligen
2 229 871 000 kr för budgetåret 1997. Av
vår avvikande mening framgår att det
finns en rad angelägna ändamål inom
utgiftsområdet som inte kan tillgodoses
inom den av regeringen föreslagna
utgiftsramen.
Vi vill särskilt framhålla att det är
oacceptabelt att anslaget till
Naturvårdsverket minskas. För att
miljöarbetet skall kunna förstärkas har
vi föreslagit en förstärkning av
anslaget med 50 miljoner kronor. För år
1998 beräknas 58 miljoner kronor och för
år 1999 beräknas 72 miljoner kronor
utöver regeringens förslag. För
miljöövervakning m.m. beräknar vi 2
miljoner kronor respektive 6 miljoner
kronor utöver regeringens förslag för
åren 1998 och 1999.
Kalkning av försurade områden och
vattendrag är en nödvändig verksamhet
som garanterar att biologiskt liv,
framför allt många försurningskänsliga
s.k. rödlistade arter, kan finnas kvar.
En höjning av pH-värdet förhindrar även
att farliga metaller, som aluminium och
kvicksilver, inte lakas ur marken och
sjöars sediment. Även kalkning av
tidigare ej kalkade sjöar och vattendrag
måste komma i fråga. Vi har föreslagit
att kalkningsanslaget utökas med 50
miljoner kronor för år 1997 jämfört med
regeringens förslag. För åren 1998 och
1999 beräknar vi en förstärkning utifrån
regeringens förslag med 100 miljoner
kronor per år.
Den biologiska mångfalden är hotad i
dag. Anslagen för markinköp för att
säkerställa särskilt värdefulla biotoper
måste förstärkas. Anslaget för
investeringar inom miljöområdet bör
enligt Miljöpartiets förslag utökas med
700 miljoner kronor utöver regeringens
förslag för budgetåret 1997 till totalt
918 miljoner kronor. Härav beräknas 500
miljoner kronor för att skydda många
akut hotade urskogar med hotade arter
och 200 miljoner kronor för att
fullfölja intentionerna med Natura 2000.
För budgetåren 1998 och 1999 föreslår vi
på samma sätt en förstärkning med 700
miljoner kronor per år utöver
regeringens förslag.
Sanering och återställning av
miljöskadade områden måste vara en
prioriterad del i budgeten. Cirka 2 000
områden i landet är förorenade och
behöver saneras. Detta är en mycket
påtaglig del av miljöskulden. Antingen
tar denna generation hand om
försyndelserna eller så överlåter vi det
till kommande generationer. Saneringarna
är ofta dyra. Naturvårdsverket har
begärt 210 miljoner kronor för år 1997.
Regeringen föreslår att 19 miljoner
kronor anslås, dvs. säga mindre än 10 %.
Miljöpartiet de gröna har full
förståelse för det statsfinansiella
läget, men naturen och de gifter som
riskerar att läcka ut i miljön kan inte
ta hänsyn till sådant. Vi har föreslagit
att 100 miljoner kronor anslås utöver
regeringens förslag för år 1997 för
sanering och återställande av
miljöskadade områden. För åren 1998 och
1999 beräknas 101 miljoner kronor
respektive 102 miljoner kronor utöver
regeringens förslag.
Sedan riksdagen nu fastställt
utgiftsramen till ett enligt vår mening
otillräckligt belopp kan vi av formella
skäl inte yrka bifall till våra
ursprungliga anslagsyrkanden i den del
dessa innebär att utgiftsramen
överskrids.
Beträffande anslagen till
Naturvårdsverket och till Sanering och
återställning av miljöskadade områden
har vi valt att föreslå en omfördelning
inom ramen och avge reservation i syfte
att på bekostnad av planerade
skoterleder prioritera Sanering och
återställning av miljöskadade områden. I
övrigt vidhåller vi vår uppfattning om
motiven för de föreslagna
anslagshöjningarna enligt vår avvikande
mening.
5. Naturvårdsverkets plan för den
statligt finansierade kalk-
ningsverksamheten
Gudrun Lindvall (mp) anför:
I regeringens budgetproposition ges
Naturvårdsverket i uppdrag att ta fram
en nationell plan för fortsatta statliga
kalkningsinsatser. Vidare anförs att
"Denna plan bör beakta behovet av att
säkerställa den biologiska mångfalden
samt risker vid försurning och
återförsurning i relation till
statsfinanserna." (Min kursivering.)
Formuleringen är mycket förvånande.
Arters vara eller icke vara påverkas
inte av det statsfinansiella läget, utan
av pH-värdet. Naturvårdsverkets uppgift
måste vara att visa effekterna för den
biologiska mångfalden av försurning och
återförsurning. Vilken ambition
regeringen vill ha för att bevara den
biologiska mångfalden kan inte vara en
uppgift för Naturvårdsverket. Ansvaret
för det åvilar miljöministern och
regeringen. Vi anser att
Naturvårdsverkets plan för fortsatta
statliga kalkningsinsatser skall beakta
förutsättningarna för utnyttjandet av
naturresurserna i sjöar och vattendrag
samt risker vid försurning och
återförsurning i relation till
skadeverkningarna. Det är också
angeläget att planen innehåller en
långsiktig sammantagen strategi för hur
försurningens skadeverkningar på mark,
grundvatten och ytvatten skall
motarbetas tills nedfallet sjunker under
de kritiska belastningsgränserna.
Förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård
1 000-tal kronor
Utskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag till
anslagsfördelning.
Reservantens förslag i
förhållande till utskottets
förslag
Utskottet Reservation 1 (mp)
s förslag
A Miljövård
1 Statens naturvårdsverk (ram) 355 827 -10 000
2 Miljöövervakning m.m. (ram) 93 952
3 Bidrag till kalkningsverksamhet 130 000
för sjöar och vattendrag (ram)
4 Investeringar inom miljöområdet 217 992
(ram)
5 Miljö- och kretsloppsforskning 135 492
(ram)
6 Sanering och återställning av 19 400 +10 000
miljöskadade områden (res)
7 Koncessionsnämnden för miljöskydd 18 675
(ram)
8 Kemikalieinspektionen (ram) 82 570
9 Visst internationellt 41 562
miljösamarbete (ram)
1 Stockholms internationella 12 000
0 miljöinstitut (obet)
B Strålskydd, kärnsäkerhet m.m.
1 Statens strålskyddsinstitut (ram) 73 683
2 Statens kärnkraftinspektion: 63 188
Förvaltningskostnader (ram)
3 Statens kärnkraftinspektion: 58 778
Kärnsäkerhetsforskning (ram)
4 Visst internationellt samarbete i 26 752
fråga om kärnsäkerhet m.m. (ram)
SUMMA 1
329 871