I betänkandet behandlas 54 motionsyrkanden från allmänna motionstiden år 1996
om skogsbruk. Samtliga yrkanden avstyrks, framför allt med hänvisning till den
utvärdering av den nya skogspolitiken som skall redovisas i januari 1998. De
motioner som utgör en upprepning av motioner som behandlats under föregående
riksmöte behandlas på ett förenklat sätt.
Till betänkandet har fogats 12 reservationer och fyra särskilda yttranden.
Motionerna
1996/97:Jo235 av Margareta Andersson m.fl. (c) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om översyn av ransoneringsregler vid skogsavverkning.
1996/97:Jo242 av Erik Arthur Egervärn (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om byggande och
finansiering av skogsbilvägar.
1996/97:Jo301 av Torsten Gavelin och Lennart Fremling (fp) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag till en ny lag om allmänningsskogarna i
Norrland och Dalarna enligt vad i motionen anförts.
1996/97:Jo302 av Göte Jonsson och Ulf Melin (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om analys och
information rörande barkborreangrepp i granskog.
1996/97:Jo304 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att miljömålet skall överordnas produktionsmålet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om stora kalhyggen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förbud mot stubbrytning,
4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i
skogsvårdslagen att dispensmöjligheten för hyggesplöjning upphävs,
5. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i lagen om
spridning av bekämpningsmedel över skogsmark att dispensmöjligheten för
Skogsvårdsstyrelsen upphävs,
6. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i
lagstiftningen att kemisk behandling av skogsplantor förbjuds,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förbud mot kvävegödsling av skogsmark,
8. att riksdagen hos regeringen begär en avvecklingsplan för mineraliska
hydraul- och smörjoljor i enlighet med vad som anförts i motionen,
9. att riksdagen hos regeringen begär en plan för omställning av
skogsbrukets drivmedel i enlighet med vad som anförts i motionen,
10. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring i
skogsvårdslagen beträffande reglerna för högsta tillåtna areal för
föryngringsavverkning och lägsta ålder vid föryngringsavverkning i enlighet
med vad som anförts i motionen,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att lägsta ålder vid föryngringsavverkning också bör ta hänsyn till
att skog mognar med avseende på biologisk mångfald,
12. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i
skogsvårdslagen att begreppet ?brukningsenhet? definieras i enlighet med vad
som anförts i motionen,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om säkerhet för återväxtåtgärder,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att statliga anslag till skogsbilvägsbyggande inte är förenliga med
de miljömål som riksdagen satt upp för att bl.a. bevara biologisk mångfald,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om miljöprövning av skogsbilvägar,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skyddsdikning,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skärpning av villkoren för tillstånd för nydikning,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett förbud mot användning av skogsodlingsmaterial av utländskt
ursprung och handel med sådant material,
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en obligatorisk skogsbrukarexamen,
21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att en naturvårdsgräns för skogsbruk i fjällnära skog skall
införas,
22. att riksdagen hos regeringen begär förslag till lag om avverkningsstopp
för föryngringsavverkningar i ur- och naturskog i enlighet med vad som anförts
i motionen,
23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om naturvårdsgräns för fjällnära skogar,
24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skydd för skogsområden nedanför de fjällnära skogarna som har
uppmärksammats av den ideella organisationen Steget före,
25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om naturvårdsavtal,
27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inventering av ytterligare möjligheter att finansiera ett stärkt
skydd av produktiv skogsmark i enlighet med vad som anförts i motionen,
32. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en skyldighet för skogsbolagen att regelbundet lämna uppgifter till
länsstyrelser och skogsvårdsstyrelser om förekomsten av värdefulla
skogsområden och om bolagens åtgärder för att skydda sådana områden,
34. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om bristande informationsutbyte mellan AssiDomän och skogs- och
naturvårdsorganisationerna,
35. att riksdagen hos regeringen begär en fullständig redovisning av de
skyddsvärda skogsområden som förvaltades av f.d. Domänverket i enlighet med
vad som anförts i motionen.
1996/97:Jo305 av Ragnhild Pohanka m.fl. (mp, v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att skogsskadorna på grund av rotsnurr utreds av en skyndsamt
tillsatt opartisk utredning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ett åtgärdsprogram tas fram.
1996/97:Jo306 av Sven-Erik Österberg och Bengt Kronblad (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att nogsamt följa skogsbrukets utveckling och möjligheter att förse
skogsindustrin med nödvändig skogsråvara,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att följa upp att skogsvårdslagen efterlevs i de krav som är
nödvändiga för att uppnå ett långsiktigt och uthålligt svenskt skogsbruk.
1996/97:Jo307 av Christin Nilsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lövskogsplanteringar.
1996/97:Jo308 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om betydelsen av en spridd ägarstruktur,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om nya avgifter på skogsbruket,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om redovisningen av biologiska impediment,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om juridisk status för frivilliga naturvårdsavtal,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skogen som framtida förnybar råvaruresurs,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om forskning och vidareförädling av skogsprodukter.
1996/97:Jo309 av Dag Ericson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bevarande av skyddsvärda
skogar.
1996/97:Jo310 av Maggi Mikaelsson m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skärpning av skogsvårdslagen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att aktionsplanerna för biologisk mångfald skall vara vägledande
för det fortsatta arbetet med biologisk mångfald.
1996/97:Jo311 av Monica Green m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av att skydda de särskilt värdefulla skogsmarkerna.
1996/97:Jo312 av Maggi Mikaelsson och Bengt Hurtig (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om tidigareläggning av utvärderingen av den nya skogsvårdslagen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om oberoende inventering av rotsnurrsproblemet.
1996/97:Jo727 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om naturvårdsavtal.
1996/97:Jo779 av Dan Ericsson m.fl. (kd) vari yrkas
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att pröva frågan om ett femårigt moratorium för avverkning av
hotade naturskogar.
1996/97:A431 av Rune Berglund och Jörgen Persson (s) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av skogsbilvägar,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en god och effektiv skogsvård.
1996/97:Bo420 av Lennart Brunander m.fl. (c) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om avverkningsreglerna i skogsvårdslagstiftningen.
Utfrågning
Utskottet anordnade den 20 mars 1997 en utfrågning av Naturvårdsverket och
Skogsstyrelsen med anledning av deras rapporter om skogsreservatens utveckling
respektive biotopskydd, naturvårdsavtal, frivilliga avsättningar m.m.
Utskottet
Inledning
Ett stort antal av de yrkanden som berörs i detta betänkande tar upp frågor
som behandlades ingående i samband med att riksdagen beslutade om en ny
skogspolitik år 1993 (1992/93:JoU15). Politiken tar sin utgångspunkt i de
skogsprinciper som antogs vid FN:s miljökonferens i Rio de Janeiro 1992
(UNCED). I dessa principer betonas både utnyttjande och vård av skogarna. I
den svenska skogspolitiken finns det numera både ett produktionsmål och ett
miljömål. Dessa mål skall vara jämställda och väga lika tungt.
Produktionsmålet innebär att skogen och skogsmarken skall utnyttjas effektivt
och ansvarsfullt så att den ger en uthålligt god avkastning. Miljömålet för
skogsmarken är att skogsmarkens naturgivna produktionsförmåga skall bevaras.
En biologisk mångfald och genetisk variation i skogen skall säkras. Skogen
skall brukas så att växt- och djurarter som naturligt hör hemma i skogen ges
förutsättningar att fortleva under naturliga betingelser och i livskraftiga
bestånd. Hotade arter och naturtyper skall skyddas. Skogens kulturmiljövärden
samt dess estetiska och sociala värden skall värnas. Den svenska strategin för
att bevara en biologisk mångfald innebär att produktionsmålet och miljömålet
integreras. På större delen av den svenska skogsmarken skall skogen brukas och
då på ett sådant sätt som innebär att hänsyn tas till naturvårdens intressen.
Bevarandet av en biologisk mångfald kräver dessutom att vissa arealer helt
undantas från skogsbruk. I takt med ett ökat sektorsansvar har skogsägarnas
ekonomiska ansvar också ökat. Detta har kommit till uttryck inte bara i
skogsvårdslagen utan också genom naturvårdslagstiftningens nya bestämmelser om
biotopskydd och skärpta bestämmelser om markavvattning och samråd.
I detta betänkande behandlar utskottet ett antal motioner rörande skogsbruk
från allmänna motionstiden år 1996. Ett antal av de frågeställningar som tas
upp i motionerna har behandlats av utskottet under föregående riksmöte i
betänkande 1995/96:JoU3. I enlighet med utskottets tidigare principbeslut om
planeringen av motionsärenden inom valperioden behandlas dessa yrkanden på ett
förenklat sätt.
Allmän skogspolitik och skötselfrågor
Motionerna
Enligt motion Jo304 (mp) yrkandena 3 och 6 bör såväl stubbrytning som kemisk
behandling av skogsplantor förbjudas. Vidare bör Skogsstyrelsens möjlighet att
ge dispens för spridning av bekämpningsmedel över skogsmark upphävas (yrkande
5). Enligt yrkande 8 i motionen bör regeringen utarbeta en avvecklingsplan för
mineraliska hydraul- och smörjoljor inom skogsbruket. Dieseloljans skadliga
effekter bör utredas och en avvecklingsplan utarbetas även för denna produkt
enligt yrkande 9. Enligt yrkande 10 i motionen bör skogsvårdslagens regler för
högsta tillåtna areal för föryngringsavverkning och lägsta ålder vid
föryngringsavverkning ändras så att särskild hänsyn tas till biologisk
mångfald och behovet av biologisk kontinuitet i skogsekosystemen. Dessutom
anser motionärerna i yrkande 11 att man vid fastställande av lägsta ålder för
föryngringsavverkning bör ta särskild hänsyn till att skog mognar med avseende
på biologisk mångfald. Begreppet brukningsenhet bör enligt yrkande 12
definieras som en skogsägares samlade innehav i en församling. Enligt yrkande
13 bör regeringen snabbutreda frågan om säkerhet för återväxtåtgärder och
snarast återkomma till riksdagen. Vidare föreslår motionärerna i yrkande 25
att regeringen bör ges i uppdrag att snarast utreda naturvårdsavtalens
juridiska status vid ägarskiften.
I motion Jo306 (s) yrkande 1 påtalas behovet av att nogsamt följa
skogsbrukets utveckling och möjligheter att förse skogsindustrin med nödvändig
skogsråvara. I motionens yrkande 2 anförs att regeringen bör följa upp att
skogsvårdslagen efterlevs i de krav som är nödvändiga för att uppnå ett
långsiktigt och uthålligt svenskt skogsbruk. Enligt motion Jo307 (s) bör
ekonomiska styrmedel användas för att öka planteringen av lövskog i
försurningsutsatta områden.
I motion Jo308 (m) yrkande 1 framhålls betydelsen av en spridd ägarstruktur
inom det svenska skogsbruket. Vidare anför motionärerna i yrkande 2 att
förslag om nya avgifter på skogsbruket ej bör föreläggas riksdagen. Enligt
motionens yrkande 4 råder det oklarhet om naturvårdsavtalens juridiska status
vid ägarskiften. Denna fråga bör utredas och lagen ändras vid behov så att
avtalen blir bindande vid ägarskiften. Slutligen anser motionärerna att synen
på skogen som en framtida förnybar råvarukälla starkt måste betonas och
belysas (yrk. 5).
Enligt motion Jo310 (v) yrkande 1 bör skogsvårdslagen skärpas så att skyddet
av unika biotoper blir effektivt. Den utvärdering av den nya skogspolitiken
som skall slutföras under 1997 bör enligt motion Jo312 (v) yrkande 1
påskyndas.
Motionerna Jo235 yrkande 3 och Bo420 yrkande 3 (båda c) tar upp frågan om
ransoneringsregler vid skogsavverkning. Motionärerna anser att tillämpningen
av ransoneringsreglerna bör ses över och en skärpning genomföras om det är
nödvändigt för fortsatt uthålligt skogsbruk.
Enligt motion Jo727 (c) yrkande 27 bör verksamheten med naturvårdsavtal
utvecklas och tillföras mer medel. Avtalens juridiska hållbarhet vid
överlåtelse av fastigheter bör också förbättras.
Enligt motion A431 (s) yrkande 5 bör möjligheterna till regionalpolitiskt
stöd för skogsvårdsåtgärder utredas.
Utskottets överväganden
Som framgår av inledningen till detta betänkande beslutade riksdagen år 1993
om en ny skogspolitik som trädde i kraft den 1 januari 1994. Beslutet innebär
bl.a. att produktionsmålet och miljömålet inom skogsbruket skall vara
likställda och väga lika tungt.
I enlighet med vad som anmäldes för riksdagen år 1993 följs det
skogspolitiska beslutet upp av Skogsstyrelsen. I de delar uppföljningen avser
miljöfrågor görs den i samarbete med Naturvårdsverket. En samlad redovisning
skall göras till regeringen i januari 1998. Enligt regeringens skrivelse
1996/97:50 På väg mot ett ekologiskt hållbart samhälle kommer regeringen att
under år 1998 redovisa resultatet av utvärderingen för riksdagen. Med
hänvisning till detta finner utskottet inte anledning att nu föreslå några
vidare åtgärder med anledning av motion Jo304 (mp) yrkandena 3, 6, 10, 11, 12
och 13.
Eftersom regeringen aviserat att man under år 1998 avser att återkomma till
riksdagen med anledning av Skogsstyrelsens och Naturvårdsverkets utvärderingar
av skogspolitiken föreslår utskottet ingen ytterligare riksdagens åtgärd med
anledning av motionerna Jo310 yrkande 1 och Jo312 yrkande 1 (båda v).
Skogspolitiken behandlades i en interpellationsdebatt i riksdagen den 25
februari 1997. Näringsministern framhöll vid detta tillfälle bl.a.
skogsnäringens stora betydelse för Sveriges ekonomi, för sysselsättningen och
för en levande landsbygd. Beträffande beskattningen anförde ministern att man
inte kan övervältra stora skattebördor på skogen och skogsindustrin. En
skattesänkning inom tjänstesektorn kan inte kompenseras genom en ökad
beskattning av skogen och skogsindustrin. Utskottet erinrar vidare om att
riksdagen nyligen avslagit motioner om en naturvårdsavgift i skogsbruket (se
1996/97:SkU17). Såvitt utskottet kan bedöma har regeringen inga planer på att
föreslå nya pålagor på skogsbruket. Motion Jo308 (m) yrkande 2 avstyrks.
Med hänvisning till näringsministerns uttalande om skogsnäringens betydelse
samt till vad som ovan anförts om de likställda produktions- och miljömålen
inom skogsbruket avstyrks även motionerna Jo306 (s) yrkandena 1 och 2 samt
Jo308 (m) yrkande 5.
Enligt Skogsstatistisk årsbok 1996 bär två tredjedelar av Sveriges landyta
skog i någon form. De s.k. produktiva skogsmarkerna omfattar 23,5 miljoner
hektar eller 57 % av landytan. Hälften av skogen ägs av privata, mindre
skogsägare, 25 % av privata bolag och resten av staten, kommunerna och kyrkan.
Huvuddelen av statens skogsmarksinnehav, de s.k. kronoskogarna, ingår fr.o.m.
april 1994 i AssiDomän AB, som till hälften ägs av staten. Utskottet finner
inte anledning till något uttalande om ägarstrukturen i svenskt skogsbruk med
anledning av motion Jo308 (m) yrkande 1 och avstyrker motionen i berörd del.
Frågan om spridning av bekämpningsmedel i bl.a. skogsmark behandlas i
Miljöbalksutredningens betänkande SOU 1996:103. Utredningen föreslår att det
skall vara förbjudet att sprida kemiska eller biologiska bekämpningsmedel från
luftfartyg. Om det finns synnerliga skäl får regeringen eller den myndighet
regeringen bestämmer medge undantag i särskilda fall från detta förbud.
Eftersom reglerna om biologiska bekämpningsmedel och spridning av
bekämpningsmedel föreslås inordnas i miljöbalken kommer de allmänna
aktsamhetsreglerna i balken att gälla också för dessa verksamheter. Regeringen
har nyligen beslutat om en lagrådsremiss med förslag till miljöbalk. Utskottet
är inte berett att föregripa det fortsatta arbetet med miljöbalken och
avstyrker därmed motion Jo304 (mp) yrkande 5.
Utskottet uttalade under föregående riksmöte att det är positivt att
markägare frivilligt åtar sig att avstå från vissa åtgärder för att främja
naturvårdsarbetet. Utskottet utgick därför från att problemen med sakrättsligt
bindande naturvårdsavtal skulle ägnas fortsatt uppmärksamhet. Mot bakgrund av
att frågeställningen omfattar komplicerade rättsliga problem föreslog
utskottet dock inga åtgärder med anledning av de aktuella motionerna (1995/96:
JoU1). Miljöbalksutredningen konstaterar att naturvårdsavtalen befunnits ge
den största nyttan vad avser bevarandet av den biologiska mångfalden om
avtalen kan tecknas för ganska långa tidsperioder, gärna uppemot 50 år. Ett
problem med långa avtal är att fastigheter vanligen överlåts med kortare
mellanrum. Utredningen lämnade inga förslag i frågan om hur skyddet skall
kunna bestå när fastigheten övergår på ny ägare, men anvisade som en möjlighet
att man skulle kunna återkomma till frågan i ett kommande betänkande. Enligt
vad utskottet erfarit kommer frågan att behandlas i utredningens
följdlagstiftningsbetänkande. I enlighet med vad som ovan anförts om att
avvakta arbetet med miljöbalken avstyrker utskottet motionerna Jo304 (mp)
yrkande 25, Jo308 (m) yrkande 4 och Jo727 (c) yrkande 27.
Enligt skrivelse 1996/97:50 har miljömålet och olika arrangemang kring detta
fått en stark anslutning från enskilda skogsägare, skogsbolag, bransch- och
intresseorganisationer och myndigheter. Det har också rönt omfattande intresse
utomlands. Utbildnings- och informationsmaterial om svensk skogspolitik är
enligt regeringen efterfrågade över hela världen.
I skrivelsen redogör regeringen även för det arbete som pågår med
miljömärkning av skogsindustriprodukter inklusive miljöcertifiering av
skogsbruk. I Sverige, där frågan blivit högaktuell genom krav från stora
köparländer som Storbritannien och Tyskland, arbetar marknadsaktörerna med
frågan utan inblandning av staten. Det pågår sålunda ett arbete med att
utifrån kriterier uppställda av organisationen Forest Stewardship Council
(FSC) utforma en nationell standard för miljöcertifiering av skogsbruk.
Arbetet görs i en särskild grupp med företrädare för skogsnäringen,
miljöorganisationerna, arbetstagarna och samerna. Användning av bästa möjliga
teknik i skogsarbetet är enligt vad utskottet erfarit med i diskussionen om
kriterier för certifiering. Ett förslag skall enligt tidsplanen vara klart i
slutet av april. Detta skall sedan remissbehandlas.
Utskottet behandlade i betänkande 1996/97:JoU4 miljöklassning av
alkylatbensin. Enligt utskottets uppfattning fanns det, framför allt utifrån
arbetsmiljöaspekter, skäl att överväga ytterligare åtgärder för att uppmuntra
användning av alkylatbensin. Utskottet framhöll dock att alkylatbensinen ur
miljösynpunkt inte kan likställas med förnybara energikällor såsom biobränsle.
Vid de fortsatta övervägandena om ytterligare åtgärder för att främja
användningen av alkylatbensin bör därför konkurrenssituationen för förnybara
bränslen beaktas. De signaler som ges från samhällets sida i form av t.ex.
skattesubventioner bör vara så avvägda att de mest miljövänliga alternativen
premieras. Utredningen om alternativa bränslen avlämnade sitt betänkande i
januari 1997 (SOU 1996:184). Utredningen föreslår att ett system för
miljöklassning av alternativa drivmedel skapas och tas in i en ny lag om
drivmedel. I miljöklassningen vägs sådana frågor som klimatpåverkan, regional
och lokal påverkan, förnybarhet och påverkan på arbetsmiljö samt påverkan på
mark och vatten vid spill och katastrofutsläpp in. Remisstiden på betänkandet
går ut den 12 maj 1997.
Utskottet kan instämma i de allmänna bedömningarna i motion Jo304 (mp)
yrkandena 8 och 9 om ökad användning av miljövänliga smörj- och drivmedel inom
skogsbruket. Med hänvisning till det arbete som pågår på området avstyrks dock
motionen i berörda delar.
Beträffande motion Jo307 (s) vill utskottet anföra följande. Enligt
förordningen (1997:22) om stöd till skogliga åtgärder inom jordbruket (EEG
2080/92) kan bidrag lämnas till bl.a. anläggning av ädellövskog och ordinär
lövskog på åkermark i södra och mellersta Sveriges slättområden. Vidare kan
enligt förordningen (1993:555) om statligt stöd till skogsbruket statligt stöd
lämnas till anläggning av ädellövskog. Bidrag kan lämnas i hela landet där det
finns förutsättningar för produktion av ädellövskog. För år 1997 är 20
miljoner kronor avsatta för ändamålet. Motionen avstyrks med det anförda.
Skogsstyrelsen har med förtur utvärderat skogsvårdslagstiftningens
ransoneringsregler vid skogsavverkning. Uppdraget har redovisats och
remissbehandlats men har tills vidare, i enlighet med vad de flesta
remissinstanser förordat, inte föranlett någon åtgärd från regeringens sida.
Utskottet förutsätter att regeringen noggrant följer frågan och vid behov
vidtar åtgärder. Motionerna Jo235 yrkande 3 och Bo420 yrkande 3 (båda c)
avstyrks i den mån de inte tillgodosetts genom det anförda.
Utskottet har inga invändningar mot vad som i motion A431 (s) yrkande 5
anförs om behovet av en god och effektiv skogsvård. Enligt utskottets
uppfattning bör dock utnyttjandet av de regionalpolitiska medlen bedömas i
första hand från regionalpolitisk synpunkt, och utskottet är därför inte
berett att föreslå något uttalande om användning av dessa medel för
skogsvårdsändamål.
Skyddsvärd skog
Motionerna
Enligt motion Jo304 (mp) yrkande 23 bör Naturvårdsverket få i uppdrag att
utforma en naturvårdsgräns för fjällnära skogar. Naturvårdsverket bör även få
i uppdrag att utreda hur de skogsområden nedanför de fjällnära skogarna som
uppmärksammats av den ideella organisationen Steget före kan skyddas (yrk.
24). Ytterligare möjligheter att finansiera ett stärkt skydd av produktiv
skogsmark bör inventeras enligt motionens yrkande 27. Även i motion Jo311 (s)
yrkande 1 anförs att nya finansieringsvägar bör utredas. Enligt motion Jo304
yrkande 32 bör skogsbolagen åläggas att regelbundet lämna uppgifter till
länsstyrelser och skogsvårdsstyrelser om förekomsten av värdefulla
skogsområden och om bolagens åtgärder för att skydda sådana områden.
Motionärerna påtalar i yrkande 34 att informationsutbytet mellan AssiDomän och
skogs- och naturvårdsorganisationerna varit bristande vad gäller försäljning
av skyddsvärd skogsmark. Enligt yrkande 35 bör riksdagen hos regeringen begära
en fullständig redovisning av de skyddsvärda skogsområden som förvaltades av
f.d. Domänverket.
I motion Jo309 (s) anförs att regeringen bör utarbeta en strategi för att
bevara de skyddsvärda skogarna. Enligt motion Jo310 (v) yrkande 3 bör de
aktionsplaner för biologisk mångfald som utarbetats av bl.a. Skogsstyrelsen
och Naturvårdsverket vara vägledande för det fortsatta arbetet med biologisk
mångfald.
För att ge en rättvisande bild av hur stora skogsarealer som är undantagna
från bruk bör biologiska impediment enligt motion Jo308 (m) yrkande 3
redovisas som skyddad areal.
Utskottets överväganden
Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket har i var sin rapport på regeringens
uppdrag redovisat omfattning och innebörd av biotopskydd, naturvårdsavtal,
frivilliga avsättningar m.m. respektive skogsreservatens utveckling och
omfattning efter den nya skogspolitiken. Rapporterna bedöms för närvarande av
Miljövårdsberedningen som har regeringens uppdrag att senast den 1 juli 1997
yttra sig över i vilken omfattning arealen skyddad produktiv skogsmark behöver
utökas och föreslå olika möjligheter och former för att åstadkomma detta.
Naturvårdsverket anför i sin rapport att den sammanlagt skyddade produktiva
skogsarealen i Sverige i nationalparker, naturreservat, domänreservat och
förvärvade områden uppgår till ca 832 000 hektar, vilket motsvarar 3,6 % av
Sveriges produktiva skogsmark. Ca 660 000 hektar finns inom den fjällnära
skogen och ca 172 000 hektar nedanför den fjällnära skogen. Den skyddade
andelen produktiv skog i dessa regioner uppgår till ca 43 % respektive ca
0,8 %. Naturvårdsverket konstaterar att procentmål för bevarande av skogar
ofta har ekonomiska utgångspunkter och att vetenskapligt odiskutabla
procentmål inte varit möjliga att ställa upp. I det praktiska reservatsarbetet
är prioriteringar mellan ett stort antal skyddsvärda områden och mellan olika
skogstyper en huvuduppgift. Praktiska mål för arbetet görs med utgångspunkt
från detta och förväntade budgetramar. Naturvårdsverket pekar även på
problemen med den fortsatta avverkningen av naturskogar och på att större
naturliga skogsekosystem med den utveckling som kan förutses i huvudsak endast
kommer att finnas kvar i reservat.
Motionerna Jo304 (mp) yrkandena 23 och 24 samt Jo309 (s) berör i stor
utsträckning frågor som behandlas i ovan nämnda rapporter. Med hänvisning till
det beredningsarbete som pågår föreslår utskottet att motionerna lämnas utan
åtgärd i berörda delar. Det bör tilläggas att riksdagen och regeringen fattat
beslut om särskilda skyddsregler för fjällnära skog. Närmare bestämmelser
härom finns i 15(21 §§ skogsvårdslagen (1979:429) och 19(23 §§
skogsvårdsförordningen (1993:1096).
Som ovan anförts har Miljövårdsberedningen regeringens uppdrag att senast
den 1 juli 1997 bl.a. föreslå olika möjligheter och former för att utöka
andelen skyddad produktiv skogsmark. Utskottet är inte berett att föregripa
detta arbete genom uttalanden med anledning av motionerna Jo304 (mp) yrkande
27 och Jo311 (s) yrkande 1. Motionerna avstyrks i berörda delar. I övrigt vill
utskottet erinra om att riksdagen nyligen avslagit ett antal motionsyrkanden
rörande naturvårdsavgift för skogsbruket (1996/97:SkU17).
Med anledning av motion Jo304 (mp) yrkande 32 vill utskottet anföra
följande. Enligt 14 § skogsvårdslagen (1979:429) är skogsägare skyldiga att
anmäla planerade avverkningar enligt föreskrifter som meddelas av regeringen
eller Skogsstyrelsen. I detta sammanhang skall de även anmäla vad de avser att
göra för att skydda naturvårdsintressen på det aktuella området. I
sammanhanget kan också nämnas att Skogsstyrelsen genomför en
nyckelbiotopsinventering som skall vara genomförd under år 1998. Motionen
torde i huvudsak vara tillgodosedd med vad som här anförts och avstyrks i den
mån så inte är fallet.
Skogsstyrelsen har på regeringens uppdrag utarbetat en aktionsplan som anger
åtgärder för att bevara en biologisk mångfald och hållbart nyttja
skogsresurserna. Regeringen har i budgetpropositionen (prop. 1996/97:1, utg.
omr. 23, avsnitt 11) aviserat att man under budgetåret 1997 planerar att
återkomma till riksdagen vad gäller Skogsstyrelsens förslag i rapporten. I
avvaktan på detta föreslår utskottet att motion Jo310 (v) yrkande 3 lämnas
utan vidare åtgärd. Utskottet delar givetvis motionärernas allmänna bedömning
att aktionsplanen skall vara vägledande för det fortsatta arbetet med
biologisk mångfald.
Med motivet att öka effektiviteten i den statliga förmögenhetsförvaltningen
beslutade riksdagen våren 1991 (prop. 1990/91:87, NU38) att Domänverket skulle
ombildas till ett av staten helägt dotterbolag. Ombildningen av Domänverket
till Domän AB trädde i kraft i juli 1992. Under hösten 1993 beslutade
regeringen att ASSI AB och Domän AB skulle gå samman vid årsskiftet 1993/94.
Det skulle ske genom att staten som ägartillskott tillförde Domän AB samtliga
aktier i ASSI AB. Under våren 1994 privatiserades en del av bolaget genom
försäljning av statens aktiekapital. Statens ägarandel uppgår i dag till 50,5
%.
Riksdagens revisorer har på utskottets initiativ granskat frågan om hur
skyddsvärd domänmark har hanterats i samband med bolagets försäljningar av
mark. Man har även granskat hur försäljningarna av domänmark har påverkat
Naturvårdsverkets och länsstyrelsernas respektive Skogsstyrelsens och
skogsvårdsstyrelsernas arbete med att skydda värdefull skogsmark. Riksdagen
förutsatte inför beslutet att bolagisera Domänverket att mark med stora
naturvärden även i fortsättningen skulle ges ett starkt skydd. Enligt
revisorernas uppfattning har dessa ambitioner bara delvis uppfyllts. Det beror
enligt revisorernas mening framför allt på att de naturvårdande myndigheterna
inte hade tillräckligt med tid för att före bolagiseringen inventera
Domänverkets innehav av skyddsvärd mark.
Revisorernas rapport har även överlämnats till regeringen som i sin tur
överlämnat den till Miljövårdsberedningen för bedömning i samband med dess
tidigare nämnda uppdrag att yttra sig över i vilken omfattning arealen skyddad
produktiv skogsmark behöver utökas. Med hänvisning till det arbete som pågår
anser utskottet att motion Jo304 (mp) yrkandena 34 och 35 bör lämnas utan
åtgärd.
Enligt skogsstatistisk årsbok uppgår den produktiva skogsmarken i Sverige
till knappt 23 miljoner hektar. För impediment är motsvarande siffra knappt 6
miljoner hektar. Därav beräknas enligt Skogsstyrelsen ca 3,4 miljoner hektar
vara skogsbärande impediment, vilket motsvarar 15 % av den totala skogsklädda
arealen.
Av 2 § skogsvårdslagen framgår att mark som inte är lämplig för
virkesproduktion utan produktionshöjande åtgärder, men som bär skog eller har
förutsättningar att bära skog, utgör skogliga impediment. Med uttrycket avses
således impediment med varierande typer av skogar men också helt kala
impediment. Enligt Skogsstyrelsens föreskrifter till 30 § skogsvårdslagen
gäller förbud mot avverkning, skogsvårdsåtgärder och gödsling på skogliga
impediment som är större än 0,1 hektar. Enstaka träd får dock avverkas om
naturmiljöns karaktär inte förändras därav.
Artdatabanken har på Skogsstyrelsens och Naturvårdsverkets uppdrag belyst
impedimentens betydelse för skogens biologiska mångfald och i vad mån
skogsvårdslagens bestämmelser tryggar dessa värden. Artdatabanken framhåller
att det generellt råder stora ekologiska skillnader mellan skog på produktiv
mark och impediment vad gäller artinnehåll och andra biologiska värden.
Impedimenten utgör ekologiska extremer och de härbärgerar huvudsakligen sådana
arter som klarar dessa extrema förhållanden. Å andra sidan finns i vissa
impediment en varierad sammansättning av träd- och buskarter som ett resultat
av frånvaron av skogsbruk. Vad gäller rödlistade skogsarter har endast ett
mindre antal av dessa sin huvudsakliga förekomst i impediment (ca 2 %).
Impedimenten är av betydelse för ytterligare 5 % av de rödlistade
skogsarterna. Impedimentens värde för biologisk mångfald i allmänhet och för
rödlistade arter i synnerhet ökar om de ingår i en landskapsenhet med sparade
kantzoner m.m. samt med en generell och god naturhänsyn vid skogsbruk.
För att behålla impedimentens värden anser Artdatabanken att det är viktigt
att impedimenten skyddas mot skogsbruksåtgärder och exploatering. För
rödlistade skogsarter utgör tillskapandet av gammelskogskvaliteter på
produktiva marker den viktigaste åtgärden. Död ved i alla dess former av våra
skogsbildande trädslag är den största bristvaran. Impedimenten kan till en del
bidra till att täcka detta behov under förutsättning att äldre och grövre träd
sparas på dessa marker. Artdatabanken rekommenderar därför att
tillämpningsföreskrifterna till 30 § skogsvårdslagen förtydligas så att inga
avverkningar eller röjningar tillåts på impediment annat än de som är direkt
motiverade av naturvårdsskäl.
Skogsstyrelsen anför i en kommentar till undersökningen att en utökad studie
av impedimentens betydelse för hela den biologiska mångfalden vore av stort
värde. Vidare anför de att de helt delar Artdatabankens uppfattning att
föreskrifterna skall ge ett skydd för de grova träden på impedimenten och att
de kommer att överväga ett förtydligande av dem.
Naturvårdsverket delar i allt väsentligt de bedömningar och slutsatser som
Artdatabanken framför. Man anser att skogsvårdslagens undantag från det
generella avverkningsförbudet på impediment är svårtolkat. Det kan
ifrågasättas om naturmiljön förändras om ett par grova träd eller torrträd
huggs ned på en impedimentyta. Eftersom dessa nyckelelement inte uttryckligen
är skyddade kan inte heller impedimenten i sig anses generellt skyddade.
Skogsstyrelsen har under våren 1997 gett SLU i uppdrag att bedöma
impedimentens betydelse för skogens biologiska mångfald. Utredningen är en del
av Skogsstyrelsens uppdrag att utvärdera effekterna av den nya skogspolitiken
och skall utföras mot bakgrund av att impedimentens biologiska betydelse och
skyddsstatus har betydelse vid bedömningen av behov av naturreservat och
frivilliga avsättningar. Uppdraget skall redovisas senast den 1 augusti 1997.
I avvaktan på resultatet av denna undersökning är utskottet inte berett att
närmare gå in på frågan om hur impedimenten bör klassificeras och avstyrker
motion Jo308 (m) yrkande 3.
Skogsbilvägar, m.m.
Motionerna
Enligt motion Jo242 (c) bör regeringen ta initiativ till utredning om hur
byggande av skogsbilvägar kan finansieras. I motion A431 (s) yrkande 4 påtalas
behovet av att skogsbilvägnätet byggs ut planmässigt så att det gör störst
nytta per meter väg. Enligt motion Jo304 (mp) yrkande 14 är statliga anslag
till byggande av skogsbilvägar inte förenliga med de miljömål som riksdagen
satt upp för att bl.a. bevara biologisk mångfald.
Skogsdikning bör enligt motion Jo304 yrkande 16 vara tillståndspliktig.
Vidare anser motionärerna att nydikning inte skall tillåtas då negativ
påverkan på miljön kan befaras (yrkande 17).
Utskottets överväganden
Utskottet behandlade frågan om finansiering av skogsbilvägar i betänkande
1996/97:JoU1 och ansåg därvid att det, med hänsyn till det statsfinansiella
läget, inte bör komma i fråga att återinföra det statliga bidraget till
byggande av skogsbilvägar. Med hänvisning till det anförda avstyrks motion
A431 (s) yrkande 4.
Även motion Jo304 (mp) yrkande 14 avstyrks i den mån den inte tillgodosetts
genom det anförda.
Utskottet anser, i likhet med vad som anförs i motion Jo242 (c), att en
samordning av skogsbilvägnätet är nödvändig för att minimera
miljöstörningarna. Enligt förordningen (1995:1271) om investeringsstöd till
den som förädlar eller saluför produkter från jordbruket eller skogsbruket
(EEG 867/90) är det möjligt att erhålla stöd för investeringar i vägdatabaser.
Syftet med stödet är att åstadkomma en effektivare transportplanering.
Vägverket har fått i uppdrag av regeringen att i samråd med bl.a. kommunerna
och skogsnäringen utveckla en nationell vägdatabas. Ett första
etableringsprojekt har redovisats vid årsskiftet 1996/97. Vägdatabasen skall
fungera som ett instrument för att effektivisera transporter, väginvesteringar
och underhåll. Motionen avstyrks i den mån den inte tillgodosetts genom det
anförda.
Frågan om markavvattning har behandlats av Miljöbalksutredningen (SOU
1996:103). Utredningen föreslår att den obligatoriska tillståndsplikten för
markavvattning bör finnas kvar. Ansökan om tillstånd till markavvattning skall
göras till länsstyrelsen. I avvaktan på behandlingen av den nya miljöbalken är
utskottet inte berett att närmare gå in på de förslag som väcks i motion Jo304
(mp) yrkandena 16 och 17. Motionen avstyrks i dessa delar.
Övrigt
Motionerna
Enligt motion Jo302 (m) bör ytterligare analyser genomföras av orsakerna till
de ökande barkborreangreppen i skogen och information ges till markägarna vad
gäller lämpliga åtgärder för att begränsa de framtida skadorna.
Allmänningsskogslagen har alltmer kommit att uppfattas som en hämsko för
framgångsrik verksamhet i glesbygd och bör därför skyndsamt ses över enligt
motion Jo301 (fp).
Staten och näringen bör enligt motion Jo308 (m) yrkande 6 aktualisera frågan
om ytterligare forskning om och vidareförädling av skogsprodukter, framför
allt utifrån det framtidsperspektiv att skogen är vår viktigaste råvara.
Utskottets överväganden
Enligt skogsvårdsförordningen (1993:1096) får Skogsstyrelsen meddela
föreskrifter om bekämpningsåtgärder när insektshärjning av större omfattning
uppkommit i skog eller när det är fara för sådan insektshärjning. Styrelsen
får även meddela föreskrifter om åtgärder för att förebygga att yngelhärdar
uppkommer, såsom i fråga om upparbetning av skadad skog, åtgärder vid röjning
eller annan avverkning, utforsling av virke och lagring av virke i eller i
närheten av skog. Sådana föreskrifter har utfärdats för Värmland med anledning
av de allvarliga barkborreangreppen (SKSFS 1994:2). Diskussioner pågår med
forskare, skogsägare och Skogsstyrelsen om huruvida liknande föreskrifter bör
utfärdas för vissa områden i södra Sverige, framför allt Småland. Utskottet
utgår från att skogsvårdsorganisationen även framgent följer denna fråga
noggrant, men föreslår i övrigt ingen ytterligare åtgärd med anledning av
motion Jo302.
Förvaltningen av de s.k. allmänningsskogarna regleras i lagen (1952:167) om
allmänningsskogar i Norrland och Dalarna. Frågan om en översyn av vissa delar
av lagen bereds för närvarande i Regeringskansliet med anledning av en
skrivelse i ärendet som inkommit från Norrbottens allmänningsskogars förbund.
Vad som här anförts torde till stor del tillgodose motion Jo301 (fp). Motionen
avstyrks med det anförda.
Utskottet redovisade i sitt betänkande 1996/97:JoU1 regeringens åtgärder för
utökad forskning inom skogssektorn. NUTEK och SJFR har fått i uppdrag att
gemensamt utarbeta ett program för ökad samordning av forskning för
skogsindustri och skogsbruk. Programmet skall syfta till att öka skogs- och
skogsindustriproduktionens värde och bredd. I uppdraget ingår även att öka
branschens ekonomiska insatser på området. Regeringen har beslutat tillskjuta
40 miljoner kronor för ändamålet. Regeringen har därutöver presenterat ett
program för utveckling av den svenska skogsnäringen. Programmet är flerårigt
och omfattar ca 300 miljoner kronor. Ambitionen är att satsningen skall göras
inom bl.a. utveckling av träbaserade byggsystem, utveckling av nya produkter
baserade på skogsråvara och ökad kretsloppsanpassning av olika skogsprodukter.
Regeringen kommer enligt uppgift att utse en särskild förhandlare med uppdrag
att lämna förslag till utformningen och omfattningen av programmet samt
lokaliseringsfrågor. Programmets genomförande leds av en särskild styrgrupp
med representanter för berörda parter. Motion Jo308 (m) yrkande 6 avstyrks i
den mån den inte tillgodosetts genom det anförda.
Frågor som behandlats vid tidigare tillfälle under valperioden
Utskottet behandlade under riksmötet 1995/96 ett antal motioner rörande bl.a.
allmän skogspolitik, vissa skötselfrågor och rotsnurr (1995/96:JoU3). Med
hänvisning till det anförda och till vad som inledningsvis anförts om
utskottets principbeslut om planeringen av motionsärenden inom valperioden
avstår utskottet från att nu mer utförligt i sak behandla motionerna Jo304
yrkandena 1, 2, 4, 7, 15, 18, 20-22, Jo305 yrkande 1, 2, Jo312 yrkande 2 och
Jo779 yrkande 15. Motionerna avstyrks.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande ändringar i skogsvårdslagstiftningen, m.m.
att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo304 yrkandena 3, 6 och 10-13,
res. 1 (mp)
2. beträffande tidigareläggning av utvärderingen av skogspolitiken
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo310 yrkande 1 och 1996/97:Jo312
yrkande 1,
3. beträffande nya avgifter för skogsbruket
att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo308 yrkande 2,
res. 2 (m)
4. beträffande skogsbrukets betydelse, m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo306 och 1996/97:Jo308 yrkande 5,
res. 3 (m)
5. beträffande ägarstrukturen inom skogsbruket
att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo308 yrkande 1,
res. 4 (m)
6. beträffande spridning av bekämpningsmedel över skogsmark
att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo304 yrkande 5,
7. beträffande naturvårdsavtal
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo304 yrkande 25, 1996/97:Jo308
yrkande 4 och 1996/97:Jo727 yrkande 27,
res. 5 (m, c, fp, mp)
8. beträffande miljövänliga smörj- och drivmedel
att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo304 yrkandena 8 och 9,
res. 6 (mp)
9. beträffande lövskogsplanteringar
att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo307,
10. beträffande avverkningsreglerna i skogsvårdslagstiftningen
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo235 yrkande 3 och
1996/97:Bo420 yrkande 3,
res. 7 (c, v, mp)
11. beträffande behovet av skogsvård
att riksdagen avslår motion 1996/97:A431 yrkande 5,
12. beträffande fjällnära skogar, m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo304 yrkandena 23 och 24 och
1996/97:309,
res. 8 (mp)
13. beträffande finansiering av skogsskydd
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo304 yrkande 27 och
1996/97:Jo311 yrkande 1,
res. 9 (mp)
14. beträffande uppgiftsskyldighet för skogsägare
att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo304 yrkande 32,
15. beträffande aktionsplan för biologisk mångfald i skogen
att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo310 yrkande 3,
16. beträffande hanteringen av skyddsvärd domänmark
att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo304 yrkandena 34 och 35,
17. beträffande redovisning av impediment
att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo308 yrkande 3,
res. 10 (m)
18. beträffande bidrag till byggande av skogsbilvägar
att riksdagen avslår motion 1996/97:A431 yrkande 4,
19. beträffande skogsbilvägarnas miljökonsekvenser
att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo304 yrkande 14,
20. beträffande samordning av skogsbilvägnätet
att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo242,
21. beträffande markavvattning
att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo304 yrkandena 16 och 17,
res. 11 (mp)
22. beträffande barkborreangrepp
att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo302,
23. beträffande översyn av allmänningsskogslagen
att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo301,
res. 12 (fp, v)
24. beträffande forskning för skogsindustri och skogsbruk
att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo308 yrkande 6,
25. beträffande skogsfrågor som behandlats tidigare under
valperioden
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo304 yrkandena 1, 2, 4, 7, 15,
18, 20-22, 1996/97:Jo305, 1996/97:Jo312 yrkande 2 och 1996/97:Jo779
yrkande 15.
Stockholm den 15 april 1997
På jordbruksutskottets vägnar
Lennart Daléus
I beslutet har deltagit: Lennart Daléus (c), Inge Carlsson (s), Göte Jonsson
(m), Kaj Larsson (s), Leif Marklund (s), Ingvar Eriksson (m), Ingemar
Josefsson (s), Carl G Nilsson (m), Eva Eriksson (fp), Maggi Mikaelsson (v),
Åsa Stenberg (s), Eva Björne (m), Gudrun Lindvall (mp), Lennart Brunander (c),
Michael Hagberg (s) och Berndt Sköldestig (s).
Reservationer
1. Ändringar i skogsvårdslagstiftningen, m.m. (mom. 1)
Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "Som framgår
och slutar med "och 13" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar Miljöpartiets uppfattning att miljömålet bör överordnas
produktionsmålet inom skogspolitiken.
Ett miljömål som överordnats produktionsmålet måste också kompletteras med
styrmedel tillräckliga för att ge både måluppfyllelse och ekonomisk lönsamhet.
Flera skogsbruksmetoder som används i dag hör inte hemma i ett
naturvårdsanpassat skogsbruk. Extrema skogsbruksmetoder såsom stora kalhyggen,
stubbrytning och hyggesplöjning bör förbjudas utan möjlighet till
dispensförfarande. Utskottet anser dessutom att snytbaggen kan undvikas utan
spridning av gifter och det finns därför ingen anledning att tillåta kemisk
behandling av skogsplantor.
Skogsvårdslagens regler för högsta tillåtna areal för föryngringsavverkning
och lägsta ålder vid föryngringsavverkning bör ändras så att särskild hänsyn
tas till biologisk mångfald och behovet av biologisk kontinuitet i
skogsekosystemen. Dessutom bör man vid fastställande av lägsta ålder för
föryngringsavverkning ta särskild hänsyn till att skog mognar med avseende på
biologisk mångfald.
Utskottet anser vidare att begreppet brukningsenhet bör omdefinieras till
att avse en skogsägares samlade innehav i en församling. Detta innebär framför
allt att ransoneringsreglerna tillämpas på vad man upplever som en naturlig
enhet i skogs- och natursammanhang. Regeringen bör därutöver ges i uppdrag att
snarast återkomma till riksdagen med förslag till ändring i skogsvårdslagen om
högsta tillåtna areal för föryngringsavverkning. I detta sammanhang bör även
frågan om säkerhet för återväxtåtgärder snabbutredas. Vad utskottet här anfört
med anledning av motion Jo304 yrkandena 3, 6 och 10(13 bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande ändringar i skogsvårdslagstiftningen, m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo304 yrkandena 3, 6 och 10(13
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Nya avgifter för skogsbruket (mom. 3)
Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med "Skogspolitiken
behandlades" och slutar med "2 avstyrks" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning bör såväl produktions- som miljömålet inom
skogspolitiken kunna uppfyllas utan att skogsbruket påförs nya pålagor.
Samtidigt som miljömålet är angeläget så är skogen utomordentligt viktig för
det svenska folkhushållet. Nya pålagor skulle försämra lönsamheten och
konkurrenskraften inom näringen. Förslag om nya avgifter på skogsbruket, t.ex.
i form av miljöavgifter, bör inte föreläggas riksdagen. Vad utskottet här
anfört med anledning av motion Jo308 yrkande 2 bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande nya avgifter för skogsbruket
att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo308 yrkande 2 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Skogsbrukets betydelse, m.m. (mom. 4)
Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med "Med
hänvisning" och slutar med "yrkande 5" bort ha följande lydelse:
Skogen är en viktig förnybar råvarukälla. Detta medför att frågor kring den
produktiva skogsmarken också måste sättas in i detta sammanhang. Här ligger
även avvägningen mellan de framtida produktions- och miljömålen baserade på
nödvändigheten av en hållbar utveckling. Synen på skogen som en framtida
förnybar råvarukälla måste starkt betonas och belysas utifrån
framtidsperspektivet om en framtida hållbar utveckling när det gäller
råvaruresurser. Regeringen måste inte minst i EU-sammanhang betona detta och
då även understryka värdet av bl.a. den svenska skogen ur såväl nationell som
internationell synpunkt. Vad utskottet här anfört med anledning av motionerna
Jo306 yrkandena 1 och 2 och Jo308 yrkande 5 bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande skogsbrukets betydelse, m.m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:Jo306 och 1996/97:Jo308
yrkande 5 som sin mening ger riksdagen till känna vad utskottet anfört,
4. Ägarstrukturen inom skogsbruket (mom. 5)
Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med "Enligt
skogsstatistisk" och slutar med "berörd del" bort ha följande lydelse:
Spridningen av ägandet i skogen är positiv av flera skäl och ligger helt i
linje med utskottets uppfattning om ägandespridning. Det privata ägandet när
det gäller areella tillgångar bygger på gamla traditioner i vårt land och det
är av stort värde att denna ägarstruktur kan bibehållas. Ansvar och
förvaltarskap följer ägandet och detta ansvar har gått i arv mellan
generationer. Vad utskottet här anfört med anledning av motion Jo308 yrkande 1
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande ägarstrukturen inom skogsbruket
att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo308 yrkande 1 som sin mening
ger riksdagen till känna vad utskottet anfört,
5. Naturvårdsavtal (mom. 7)
Lennart Daléus (c), Göte Jonsson (m), Ingvar Eriksson (m), Carl G Nilsson (m),
Eva Eriksson (fp), Eva Björne (m), Gudrun Lindvall (mp) och Lennart Brunander
(c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med "Utskottet
uttalade" och på s. 8 slutar med "yrkande 27" bort ha följande lydelse:
Det råder i dag oklarhet om huruvida naturvårdsavtalen är bindande i samband
med ägarbyte. Dessa avtal har stor betydelse när det gäller bevarandearbetet
och den biologiska mångfalden. Enligt utskottets uppfattning bör denna fråga
utredas och regler införas så att avtalen, som bygger på frivilliga
överenskommelser, skall kunna göras bindande i samband med ägarbyten. Vad
utskottet här anfört med anledning av motionerna Jo304 yrkande 25, Jo308
yrkande 4 och Jo727 yrkande 27 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande naturvårdsavtal
att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:Jo304 yrkande 25,
1996/97:Jo308 yrkande 4 och 1996/97:Jo727 yrkande 27 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Miljövänliga smörj- och drivmedel (mom. 8)
Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "Utskottet kan
och slutar med "berörda delar" bort ha följande lydelse:
Det mekaniserade skogsbrukets användning av hydrauliska maskiner med stora
oljevolymer är ett tilltagande miljöproblem. Olika former av försöks- och
utvecklingsverksamhet med nya vegetabiliska substitut till mineraloljor har
skett och sker såväl i statlig som i privat regi sedan slutet av 80-talet.
Utskottet anser att detta utvecklingsarbete nu har kommit så långt att
regeringen bör kunna lämna förslag om en avvecklingsplan för mineraliska
hydraul- och smörjoljor. Siktet bör vara inställt på att användningen av
mineral-olja till dessa ändamål upphör till sekelskiftet.
I takt med skogsbrukets mekanisering har allt större volymer dieselolja i
skogsmaskiner blivit ett växande hot mot biotoperna och grundvattnet. I dag
finns alternativt bränsle i form av exempelvis rapsolja, etanol eller
inblandningar av dessa i dieselolja. Utskottet anser att dieselolja ingår i
hotbilden mot skogsmarken på samma sätt som de mineraliska hydraul- och
smörjoljorna. Det bör kartläggas hur dieseloljan inverkar på skogsekosystem
och grundvatten vid läckage och spill samt utredas hur och i vilken takt
dieseloljan kan ersättas av vegetabiliska substitut. Vad utskottet här anfört
med anledning av motion Jo304 yrkandena 8 och 9 bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:
8. beträffande miljövänliga smörj- och drivmedel
att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo304 yrkandena 8 och 9 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
7. Avverkningsreglerna i skogsvårdslagstiftningen (mom. 10)
Lennart Daléus (c), Maggi Mikaelsson (v), Gudrun Lindvall (mp) och Lennart
Brunander (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "Skogsstyrelsen
har" och slutar med "det anförda" bort ha följande lydelse:
Skogsvårdslagen som den har tillämpats på senare tid har alltför ofta
medfört skövling av skog vid förvärv av fastigheter. Kapitalstarka köpare har
gått in och förvärvat skogsfastigheter. Ofta har de inte bosatt sig på
fastigheten vilket medverkat till befolkningsminskning på orten. Deras
agerande har också drivit upp fastighetspriserna vilket försvårar
generationsskiften. Tillämpningen av fastighetsbildningslagen har medverkat
till rovdriften på skogen. Större fastigheter där ransoneringsreglerna skulle
ha gällt har styckats upp i mindre fastigheter för att bestämmelserna skall
kunna kringgås. Skogsvårds- och fastighetsbildningslagen bör ses över för att
komma till rätta med ovan beskrivna problem. Vad utskottet här anfört med
anledning av motionerna Jo235 yrkande 3 och Bo420 yrkande 3 bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:
10. beträffande avverkningsreglerna i skogsvårdslagstiftningen
att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:Jo235 yrkande 3 och
1996/97:Bo420 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
8. Fjällnära skogar, m.m. (mom. 12)
Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med "Motionerna
Jo304" och slutar med "skogsvårdsförordningen (1993:1096)" bort ha följande
lydelse:
Enligt utskottets uppfattning bör en naturvårdsgräns, inte en gräns för
föryngringsavverkning, skydda Sveriges fjällskogar. Regeringen bör ge
Naturvårdsverket i uppdrag att skyndsamt föreslå hur ett sådant skydd skall
utformas. Utgångspunkten för detta uppdrag bör vara Naturskyddsföreningens
förslag till naturvårdsgräns, ovanför vilken slutavverkningar inte skall vara
tillåtna. Naturvårdsverket bör även få i uppdrag att lägga fram förslag om hur
de skogsområden nedanför de fjällnära skogarna som uppmärksammats av
organisationen Steget före bör skyddas. Vissa områden i anslutning till det
som brukar betecknas den fjällnära skogen har visat sig vara minst lika
skyddsvärda som den fjällnära skogen. En orsak är att dessa områden hittills
skonats från ett intensivt skogsbruk och fungerar som restbiotoper för arter
som tidigare var vanliga i en stor del av landet. Vad utskottet här anfört med
anledning av motionerna Jo304 yrkandena 23 och 24 och Jo309 bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:
12. beträffande fjällnära skogar, m.m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:Jo304 yrkandena 23 och 24
och 1996/97:Jo309 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
9. Finansiering av skogsskydd (mom. 13)
Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med "Som ovan" och
slutar med "skogsbruket (1996/97:SkU17)" bort ha följande lydelse:
Hittills har skyddet av skogsmark med stöd av naturvårdslagen varit
huvudsakligen finansierat över statsbudgeten. Utskottet anser att även andra
finansieringsformer måste diskuteras och övervägas. Regeringen bör därför
inventera ytterligare möjligheter att finansiera ett stärkt skydd av den
produktiva skogsmarken. Vad utskottet här anfört med anledning av motionerna
Jo304 yrkande 27 och Jo311 yrkande 1 bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:
13. beträffande finansiering av skogsskydd
att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:Jo304 yrkande 27 och
1996/97:Jo311 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
10. Redovisning av impediment (mom. 17)
Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med
"Skogsstyrelsen har" och slutar med "yrkande 3" bort ha följande lydelse:
De biologiska impedimenten är skyddade i skogsvårdslagen. Detta skydd har
dock en lägre klassning än skydd av naturreservat. Utskottet anser att detta
skydd inom ramen för nuvarande lagstiftning och i praxis är så starkt att
impedimenten bör redovisas som skyddade. Detta gäller även i internationell
redovisning av skyddad skogsmark där dessa impediment då skall ingå. Vad
utskottet här anfört med anledning av motion Jo308 yrkande 3 bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:
17. beträffande redovisning av impediment
att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo308 yrkande 3 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
11. Markavvattning (mom. 21)
Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med "Frågan om"
och slutar med "dessa delar" bort ha följande lydelse:
Skogsbruket har redan orsakat att en mycket stor del av landets våtmarker
och sumpskogar har dikats ut och förstörts. Många hotade arter är beroende av
just våtmarks- och sumpskogsbiotoper. Våtmarker och sumpskogar fungerar
dessutom som naturliga kvävefällor eftersom nitrat reduceras till ofarlig
kvävgas i den syrefattiga miljön. Numera är skogsdikning tillståndspliktig
enligt naturvårdslagen, men i praktiken har inte tillståndsplikten minskat
skogsdikningen. Tillstånd har givits så gott som utan undantag. Dessutom är
skyddsdikningen inte tillståndspliktig över huvud taget, trots att
skyddsdikning ofta innebär att diken dras genom våtmarksområden. Utskottet
anser att även skyddsdikning bör göras tillståndspliktig samt att villkoren
för tillstånd till nydikning skärps så att utdikning stoppas då negativ
påverkan på växt- och djurlivet kan befaras. Vad utskottet här anfört med
anledning av motion Jo304 yrkandena 16 och 17 bör utskottet som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 21 bort ha följande lydelse:
21. beträffande markavvattning
att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo304 yrkandena 16 och 17 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
12. Översyn av allmänningsskogslagen (mom. 23)
Eva Eriksson (fp) och Maggi Mikaelsson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med "Förvaltningen
av" och slutar med "det anförda" bort ha följande lydelse:
I samband med storskiftets genomförande i Kopparbergs och Gävleborgs län och
vid avvittringen i Västerbottens och Norrbottens län avsattes skogsområden som
besparingsskogar respektive allmänningar. Förvaltningen av dessa lyder under
lagen om allmänningsskogar i Norrland och Dalarna från 1952. De allmänna
förhållandena i samhället och inom skogsbruket har genomgått stora
förändringar sedan dess och en översyn av lagen har aktualiserats.
Allmänningarna arbetar på ett för bygderna mycket positivt sätt och bidrar
till sysselsättning och utveckling i sina respektive områden. Vid sidan av
skogsbruket görs stora insatser för fiske, friluftsliv och naturvård trots
många gånger sviktande ekonomi genom svåra yttre omständigheter, bl.a. långa
transportavstånd. Utskottet har erfarit att allmänningsskogslagen upplevs allt
mer som en hämsko för fortsatt framgångsrik verksamhet till gagn för dem som
lever i dessa utpräglade glesbygder. En översyn av lagen bör därför genomföras
skyndsamt. Vad utskottet här anfört med anledning av motion Jo301 bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 23 bort ha följande lydelse:
23. beträffande översyn av allmänningsskogslagen
att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo301 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
Särskilda yttranden
1. Utvärdering av skogspolitiken, m.m. (mom. 2 och 15)
Maggi Mikaelsson (v) anför:
I motion Jo312 har Vänsterpartiet krävt att utvärderingen av den nya
skogsvårdslagen tidigareläggs. Mot bakgrund av de larmrapporter som finns både
beträffande hoten mot den biologiska mångfalden och brister i den nya lagen
var det befogat med en snabbare utvärdering än den planerade. Motionen skrevs
under allmänna motionstiden 1996. Eftersom behandlingen sker först nu under
våren 1997 och den ordinarie utvärderingen skall komma om drygt ett halvår har
jag valt att inte reservera mig i detta betänkande. I samband med
utvärderingen kommer Vänsterpartiet att redovisa vilka behov av förändringar
vi anser nödvändiga.
2. Alkylatbensin (mom. 8)
Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne (alla m) anför:
Moderata samlingspartiet anser i likhet med vad vi anfört i vår reservation
till betänkande 1996/97:JoU4 att mer långtgående skattelättnader för
alkylatbensin bör övervägas. Efter beredning av pågående utredningar i ämnet
bör regeringen återkomma till riksdagen med sådana förslag.
3. Hanteringen av skyddsvärd domänmark (mom. 16)
Gudrun Lindvall (mp) anför:
Då Domänverket bolagiserades år 1992, avgränsades den mark som skulle föras
över till det nya bolaget från den mark som skulle kvarstå i statlig ägo.
Riksdagen och regeringen betonade att bolagiseringen inte fick leda till att
områden av stort naturvårdsvärde miste sitt skydd eller till att skyddet
försvagades. Ändå var det just det som sedan skedde - i massiv skala.
- Resultatet av de många och snåriga turerna i denna affär blev för skyddet av
värdefull skogsmark följande:
1. Överföringen av mark omfattade fyra kategorier markområden som tidigare
varit skyddade på något sätt:
- Nationalparker: Ägs av staten och kan ej bli föremål för överlåtelse.
- Naturreservat: Åtnjuter skydd enligt naturvårdslagen oberoende av ägare.
- Domänreservat: 736 stycken varav 84 fjällnära reservat på lågproduktiv
skogsmark. 270 särskilt värdefulla domänreservat övertogs visserligen av
bolaget, men dessa och ytterligare 92 domänreservat (vilket framkommit i en
senare inventering) skall enligt ett avtal som ingicks mellan staten och
bolaget våren 1995 ges lagligt skydd som naturreservat utan statlig
ersättning till bolaget. Övriga 290 domänreservat gavs bort åt bolaget utan
skyddsstatus, med undantag av 26 st. som nämns under punkt 4 nedan.
- Oskyddad domänmark: Inför bolagiseringen upprättade Naturvårdsverket och
Domänverket en lista över särskilt värdefulla områden inom de bortskänkta
domänreservaten (den s.k. "oskyddade listan"). Urvalet till denna styrdes av
vad Naturvårdsverket skulle mäkta med att köpa tillbaka av den f.d. statliga
marken under en femårsperiod för ca 100 miljoner kronor. Regeringen föreslog
emellertid därefter, till Naturvårdsverkets stora förvåning, att områdena på
den "oskyddade listan" tills vidare skulle vara kvar i statlig ägo! På detta
märkliga sätt behöll ytterligare 26 domänreservat (utöver de 84
fjällreservaten och 362 särskilt värdefulla domänreservaten) sin
skyddsstatus.
Staten avhände sig alltså skyddsstatus för sammanlagt 264 av de totalt 740
domänreservaten. Många av dessa f.d. domänreservat är små och insprängda i ett
i övrigt hårt brukat skogsbrukslandskap. De består nästan uteslutande av
produktiv skogsmark.
Två år efter det att Domänverket bolagiserats till Domän AB, gick bolaget
samman med statliga ASSI AB och bildade den nya koncernen AssiDomän AB. Under
våren 1994 privatiserades 49 % av AssiDomän AB. Bolaget kvarstår alltså
alltjämt i huvudsak i statlig ägo.
Enligt ett avtal mellan staten och Domän AB skulle bolaget t.o.m. juni 1996
sälja mark till enskilda i syfte att förbättra skogsbrukets struktur och
sysselsättningsmöjligheter. I princip alla enskilda skogsskiften som är mindre
än 200 ha skulle bjudas ut till försäljning.
Av de ca 150 000 ha som det statliga bolaget sålde under perioden juli
1992-juni 1995 till enskilda, så köpte staten (Naturvårdsverket) tillbaka
nästan 10 000 ha statlig domänmark till en total kostnad av drygt 37 miljoner
kronor. Under de kommande åren planerar länsstyrelserna att säkerställa
ytterligare 10 000 ha domänmark. Effekten av bolagiseringen av Domänverket är
alltså att staten till marknadspris köper mark som man redan till övervägande
del äger!
Miljöpartiet framför följande i motionen, nödvändigt för att lindra
effekterna av Domänverkets bolagisering och privatisering:
- För det första måste en offentlig redovisning tas fram som uttömmande och
detaljerat redovisar den skyddsvärda skogsmark som dåvarande Domänverket
besatt innan bolagiseringen. Bolagiseringen av Domänverket gick nämligen så
snabbt att man aldrig hann med någon fullständig naturvärdesinventering. På
länsstyrelser och skogsvårdsstyrelser svävar man i dag i oklarhet över
skyddsvärdet på den skog som fortlöpande överlåts från bolaget till
enskilda.
- Vidare bör regeringen ges i uppdrag att skyndsamt utarbeta former för
informationsutbyte mellan AssiDomän och de naturvårdande myndigheterna
avseende försäljningar av skyddsvärd skogsmark.
Eftersom Miljövårdsberedningen har fått i uppdrag att se över skyddet av
produktiv skogsmark och därvid ta hänsyn till den kritik som Riksdagens
revisorer framfört i ovan redovisade ärende reserverar vi oss inte nu, utan
återkommer i ärendet.
4. Skogsfrågor som behandlats tidigare under valperioden
(mom. 25)
Gudrun Lindvall (mp) anför:
Miljöpartiet de gröna har aktualiserat ett antal frågor under allmänna
motionstiden i september 1996 trots att de varit under behandling tidigare
under mandatperioden. Orsaken är att problemen kvarstår och fortfarande väntar
på sin lösning. Ett sådant problem är rotsnurr, vilket utvecklats i motion
Jo305. I den frågan vill vi framföra följande:
Inom skogsvården förbigås skogsskador förorsakade av s.k. rotsnurr
fortfarande med största möjliga tystnad.
Några av orsakerna till att träden drabbas av rotsnurr är:
- felaktiga plantor, varav 10 miljarder planterade paperpot,
- slarviga planteringsmetoder på ackord samt
- stora kalhyggen på magra jordar, där planteringar föregåtts av
hyggesplöjning som orsakat erosion och snabb vattenavrinning.
Skador på nyplanteringar påstås vara orsakade av svampangrepp, torka och
kyla, medan man tydligt kan se att dessa orsaker visserligen finns, men oftast
i samband med rotsnurr som stryper näringstillförseln och försvagar plantorna
och gör dem mottagliga för angrepp och dåligt motståndskraftiga. De värsta
rotdeformationerna med tvärved och krokar har orsakats av Combicell och
Paperpot, där plantans rot var innesluten i en plaststrumpa som påstods vara
av papper, men som i själva verket bestod av syntetfibrer som ännu 7-8 år
efter planteringen inte brutits ned, varvid rötterna snurrade runt i stället
för att växa ut åt sidan som de gör på rätt planterade barrotsplantor eller
vid självföryngring. Sedan 1970 har hundratusentals hektar planterats med
miljarder täckrotsplantor. Bara AssiDomän har ca 170 000 hektar planteringar
med paperpot i norra Sverige.
Enligt forskare vid SLU övervallas rotdeformationerna med tiden - om plantan
överlever - och stabiliteten förbättras något, men stamkrökarna finns kvar och
tjurveden likaså. Det innebär att hållfastheten i rotsystemen är nedsatt och
risken för lutande träd och stam- och rotbrott ökar avsevärt. Dessutom
angriper greminiellasvamp eller honungsskivling ofta de försvagade träden.
Ytliga rhizomorfer av honungsskivling konstaterades på 50 % av de planterade
trädens rotsystem, medan naturligt föryngrade träd helt saknade närvaro av
svampen. Krokig barrmassaved innehåller reaktionsved med hög halt av svårkokad
lignin. Dessutom gör krökarna virket svårbarkat och lämpligheten för
papperstillverkning kan ifrågasättas.
I de svårföryngrade marker där rotsnurr allra mest utvecklas måste andra
metoder för återbeskogning användas. Ackord vid planteringar har gjort att man
slarvat så att även barrotsplantor fått krökar vid basen. Naturlig föryngring
är helt överlägsen när det gäller stabilitet, särskilt i det inre av Norrland,
ända ifrån norra Värmland och Dalarna upp till Riksgränsen.
Problemets uppkomst kan sägas vara att man bedrivit ett allt för ensidigt
skogsbruk, lösningar som fungerat på näringsrika jordar i Syd- och
Mellansverige har antagits fungera även i karga Norrlandsskogar. Återbeskogade
hyggen, planterade med andra metoder, visar på att situationen går att lösa om
man anpassar planteringsmetod efter mark och klimat.
Det behövs undersökningsområden i ett antal Norrlandskommuner för att i
samarbete med forskare beräkna skadornas omfattning i arealer och reda pengar.
Men här krävs ett initiativ från riksdag och regering att först beräkna
skadornas omfattning och sedan bygga upp ett åtgärdsprogram. Fenomenet är
välkänt och går inte längre att sopa under mattan. Skogsvårdsstyrelsen, som
både haft tillsynsansvar och sålt plantor som orsakat rotsnurr skall inte
utreda sig själv. Det bör vara forskare, skogsfolk och aktiva renskötare; de
två senare grupperna är de som lever närmast verkligheten. Miljöpartiet de
gröna avser att återkomma till frågan i annat sammanhang.
I motion Jo304 framförs att miljömålet skall överställas produktionsmålet,
att stora kalhyggen, stubbrytning och hyggesplöjning skall förbjudas eftersom
de inte hör hemma i ett naturvårdsanpassat skogsbruk och inte heller
kvävegödsling. Vi anför även att användning av skogsodlingsmaterial av
utländskt ursprung skall upphöra. Arten som inte hör till den inhemska floran
skall inte användas så som den nordamerikanska contortatallen under 60- och
70-talen. Stora områden med contorta är i dag hårt angripna av en kombination
av svamp- och klimatskador. Trots denna lärdom i praktisk ekologi fortsätter,
om än i betydligt mindre skala, introduktion av främmande trädslag. Det borde
stoppas.
Miljöpartiet de gröna avser att återkomma i dessa frågor och i de andra som
i detta betänkande behandlats på ett förenklat sätt.
Innehållsförteckning
Sammanfattning........................................1
Motionerna............................................1
Utfrågning............................................4
Utskottet.............................................4
Inledning 4
Allmän skogspolitik och skötselfrågor 5
Skyddsvärd skog 9
Skogsbilvägar, m.m. 13
Övrigt 13
Frågor som behandlats vid tidigare tillfälle under valperioden 15
Hemställan 15
Reservationer........................................17
1. Ändringar i skogsvårdslagstiftningen, m.m. (mom. 1) 17
2. Nya avgifter för skogsbruket (mom. 3) 18
3. Skogsbrukets betydelse, m.m. (mom. 4) 18
4. Ägarstrukturen inom skogsbruket (mom. 5) 18
5. Naturvårdsavtal (mom. 7) 19
6. Miljövänliga smörj- och drivmedel (mom. 8) 19
7. Avverkningsreglerna i skogsvårdslagstiftningen (mom. 10) 20
8. Fjällnära skogar, m.m. (mom. 12) 20
9. Finansiering av skogsskydd (mom. 13) 21
10. Redovisning av impediment (mom. 17) 21
11. Markavvattning (mom. 21) 22
12. Översyn av allmänningsskogslagen (mom. 23) 22
Särskilda yttranden..................................23
1. Utvärdering av skogspolitiken, m.m. (mom. 2 och 15) 23
2. Alkylatbensin (mom. 8) 23
3. Hanteringen av skyddsvärd domänmark (mom. 16) 23
4. Skogsfrågor som behandlats tidigare under valperioden (mom. 25) 25