Jordbruksutskottets betänkande

1996/97:JOU11

På väg mot ett ekologiskt hållbart samhälle

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer
• Innehållsförteckning

1996/97
JoU11

Sammanfattning

I betänkandet behandlas en skrivelse som ger en samlad lägesbeskrivning av
regeringens pågående arbete med att ta fram miljöstrategier för ett antal
samhällssektorer. Fem motioner med sammanlagt 30 yrkanden har väckts med
anledning av skrivelsen. Vidare behandlas ett hundratal motionsyrkanden från
allmänna motionstiden 1996 om miljöpolitik, miljölagstiftning, Agenda 21,
avfalls- och kretsloppsfrågor m.m. Samtliga motionsyrkanden avstyrks.
Motionerna om miljölagstiftningen behandlas på ett förenklat sätt och
avstyrks med hänvisning till en aviserad proposition med förslag om ny
miljöbalk. Motionerna om Agenda 21 avstyrks likaså utan mer ingående
sakprövning med hänvisning till tidigare riksdagsbehandling under valperioden
och till pågående arbete i Agenda 21-kommittén.
Motionerna om miljöpolitik och kretsloppsfrågor m.m. avstyrks med hänvisning
till bl.a. tidigare riksdagsbehandling och en aviserad miljöpolitisk
proposition. Utskottet konstaterar att det i många fall föreligger enighet om
att de principer som förordas i motionerna skall ligga till grund för en
politik för långsiktigt hållbar utveckling inom alla samhällssektorer.
Till betänkandet fogas 17 reservationer och 7 särskilda yttranden.

Skrivelsen
Regeringen (Miljödepartementet) bereder genom skrivelse 1996/97:50 riksdagen
tillfälle att ta del av regeringens arbete under 1996 med omställningen till
ett ekologiskt hållbart samhälle med vissa framåtblickar.

Skrivelsens huvudsakliga innehåll
I denna skrivelse beskrivs regeringens arbete under år 1996 med omställningen
till ett ekologiskt hållbart samhälle med vissa framåtblickar (avsnitten I och
II). En viktig del är att tydliggöra de olika samhällssektorernas ansvar för
hushållningen med naturresurser och för att integrera miljöhänsyn i sin
verksamhet. Skrivelsen skall ses som en lägesbeskrivning av regeringens
pågående arbete med att ta fram miljöstrategier för ett antal olika
samhällssektorer, där flera förslag kommer att lämnas under år 1997 och år
1998. Regeringen har också nyligen tillsatt en delegation för en ekologiskt
hållbar utveckling,
OECD har gjort en ingående översyn av Sveriges miljöarbete. Som svar på
OECD:s rekommendationer presenteras i avsnitt III ett antal åtgärder.
I bilaga 1 redovisas en sammanfattning av Statens kärnkraftinspektions och
Statens strålskyddsinstituts årliga rapport till regeringen över säkerhets-
och skyddsläget vid de svenska kärnkraftverken.

Motionerna

Motioner med anledning av skrivelsen
1996/97:Jo16 av Dan Ericsson m.fl. (kd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att inte sänka ambitionerna vad gäller uppsatta miljömål,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att upprätta ett nationellt klimatpolitiskt handlingsprogram för
att hejda koldioxidutsläppen och snabbt minska omfattningen av dessa utsläpp,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att regeringen i EU måste agera för att möjliggöra kretsloppet
stad/land och därmed se till att skapa förutsättningar för ekologisk odling.
1996/97:Jo17 av Maggi Mikaelsson m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att det behövs tydliga politiska och ekonomiska styrmedel för att
energiomställningen skall komma i gång,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att översiktsplanearbetet bör utvecklas mot en helhetssyn i
planeringen av den fysiska miljön,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en bättre samordning mellan olika planeringsnivåer,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att allt byggande skall vara kretsloppsanpassat,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av centrala styrmedel och en kraftfull nationell
miljöpolitik i Agenda 21-arbetet.
1996/97:Jo18 av Eva Eriksson m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Sverige även fortsättningsvis bör prioritera koldioxidmålet i
sitt arbete i såväl nationella som internationella sammanhang,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av ett ökat skydd för Sveriges kvarvarande naturskogar.
1996/97:Jo19 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om redovisning i kommande miljöskrivelser av miljöbelastningar
(utsläppsnivåer etc.) i landet per capita och med internationella jämförelser,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Sverige internationellt skall verka för att miljöbelastningen
redovisas per capita,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att medel ur anslaget Program för omställning till hållbar
utveckling skall kunna anslås till sanering av miljöskadade områden,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av att skärpa kontrollen av industrins utsläpp med bl.a.
oanmälda besök och mätningar gjorda av tillsynsmyndigheten,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Sverige skall fortsätta att avveckla farliga ämnen, i första
hand genom utfasning av ämnen som visat sig vara toxiska, persistenta eller
bioackumulerande,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ämnen som visat sig störa hormonsystemets funktioner förbjuds i
Sverige,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Sverige internationellt skall verka för att ämnen som visat sig
störa hormonsystemets funktioner förbjuds,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att redovisning av jordbrukets användning av bekämpningsmedel skall
ske som antal giftdoser och inte som mängd aktiv substans,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om bekämpningsmedelsrester i grundvatten,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förbud i landet mot att odla Roundup-resistenta genmanipulerade
grödor,
11. att riksdagen beslutar att anta den fjärde Nordsjödeklarationens
miljömål som nationella miljömål,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att området biologisk mångfald skall redovisas som eget kapitel i
kommande års miljöskrivelser,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vad som bör finnas med i kapitlet Biologisk mångfald,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om fiske av lax på blandade bestånd i Östersjön,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om dispens från EU:s regler för gamla traditionella köksväxtsorter,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Sverige skall verka för att gamla traditionella köksväxtfröer
undantas från EU:s regler för fröer,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Sverige som medlem i FN:s säkerhetsråd bör prioritera de
globala miljöfrågorna,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Sverige bör verka för att vattenproblemen förs upp som
permanent punkt på säkerhetsrådets dagordning,
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att stärka miljökunskapens ställning inom utbildning och forskning.
1996/97:Jo20 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om koldioxidutsläppen och den svenska klimatpolitiken,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om redovisning av effekterna av det försurande nedfallet och
kalkningsinsatserna.
Motionerna Jo17 yrkandena 2-4 och Jo19 yrkandena 17 och 18 har överlämnats
till bostadsutskottet respektive utrikesutskottet för beredning.

Motioner från allmänna motionstiden 1996
1996/97:Jo236 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om allemansrätten.
1996/97:Jo304 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas
28. att riksdagen beslutar om ändring i 41 § naturvårdslagen enligt
förslaget i motionen,
33. att riksdagen beslutar att orden ?berörd del av? stryks ur 26 §
naturvårdslagen.
1996/97:Jo702 av Kenth Skårvik (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om information till
allmänheten när det gäller spilloljehantering.
1996/97:Jo707 av Dan Ericsson och Göran Hägglund (kd) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär förslag om en tydlig lagstiftning som underlättar en
miljöriktig sophantering och återvinning av sopor.
1996/97:Jo708 av Dan Ericsson m.fl. (kd) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag till ett brett nationellt klimatpolitiskt
handlingsprogram.
1996/97:Jo709 av Dan Ericsson (kd) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av enklare juridiska
regler som möjliggör för mobila reningsanläggningar att bli ett reellt
alternativ för mindre miljöstörande verksamheter.
1996/97:Jo710 av Dan Ericsson m.fl. (kd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av ökade forskningssatsningar kring kretsloppet stad och
land,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en strategi för att binda
samman stad och land i ett kretslopp enligt i motionen beskrivet mönster.
1996/97:Jo712 av Kia Andreasson m.fl. (mp) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Sjöfartsverket skall administrera och få till stånd mekaniska
rengöringsanläggningar i småbåtshamnar.
1996/97:Jo714 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en strategi för att växla
från BNP-terminologi till MNP-terminologi,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av att förankra producentansvaret i annan lagstiftning än i
renhållningslagen,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en strategi för att
förhindra att andra länders utsorterade sopor transporteras till Sverige för
förbränning,
4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en strategi för att de
externa kostnaderna skall internaliseras i varors och tjänsters priser inom
ramen för en social och ekologisk marknadsekonomi.
1996/97:Jo715 av Ingvar Eriksson och Peter Weibull Bernström (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att begreppet
biogödsel bör bli vedertagen benämning på flytgödsel i enlighet med vad som
anförts i motionen,
2. att riksdagen hos regeringen begär en utvärdering av produktion och
användning av biogödsel i enlighet med vad som anförts i motionen,
3. att riksdagen hos regeringen begär en komplettering av lagstiftningen i
enlighet med vad som anförts i motionen.
1996/97:Jo717 av Kia Andreasson m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar om sådan ändring i miljöskyddslagen som klargör
att skyldigheten att avhjälpa olägenheter gäller för alla verksamheter oavsett
när de upphörde,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att regeringen i den kommande behandlingen av miljöbalkens förslag
om saneringsansvaret måste återställa det rättsläge som ansetts gälla.
1996/97:Jo718 av Karl-Göran Biörsmark (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om återvinning av
aluminium.
1996/97:Jo719 av Gudrun Lindvall och Kia Andreasson (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att en parlamentarisk utredning bör tillsättas i syfte att ge
konkreta förslag till tydliggörande angående statliga bolags, verks och
institutioners ansvar visavi av riksdag och regeringen antagna miljömål,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om miljömålen i kommande förslag till miljöbalk.
1996/97:Jo720 av Per Lager m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar om följande tillägg i 16 § första stycket
naturskyddslagen (1964:822): Förbud gäller även mot att inom
strandskyddsområde utföra anläggning eller åtgärd som kan skada goda
livsvillkor för växt- och djurlivet.
1996/97:Jo722 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om den ekonomiska tillväxten,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om äganderätten,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om detaljreglering,
4. att riksdagen hos regeringen begär ett effektivare sanktionssystem mot
miljöbrott i enlighet med vad som anförts i motionen,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om nya regler för intrångsersättning,
6. att riksdagen hos regeringen begär förslag om handel med utsläppsrätter i
enlighet med vad som anförts i motionen,
10. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ett skärpt koldioxidmål i
enlighet med vad som anförts i motionen.
1996/97:Jo726 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Miljöbalksutredningen skall få utvidgade direktiv att undersöka
olika möjligheter på det straffrättsliga området för att komma till rätta med
förorening av det marina området,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en utredning om huruvida företagsbotsinstitutet kan användas på
miljöområdet.
1996/97:Jo727 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kretsloppsutvecklingen och målen för miljöpolitiken,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förslag till nya områden, där producentansvaret skall gälla,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att i det aviserade förslaget till miljöbalk inkludera ett förslag
till kretsloppslag,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om programmet för omställning till ekologiskt hållbar utveckling,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att regeringen bör återkomma till riksdagen med en redogörelse för
hur EU:s miljödirektiv har införlivats i svensk lagstiftning,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Agenda 21-arbetet,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om frikommuner för Agenda 21-arbetet,
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om avvecklingsmålet för amalgam,
28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om bioråvaror,
33. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i
miljöskyddslagen som i motionen anförts för att upprätthålla regeln att
förorenaren skall avhjälpa olägenheter av miljöfarlig verksamhet,
35. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att kärntekniklagen bör ingå i det av regeringen aviserade
förslaget till miljöbalk,
38. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att strålskyddslagen bör ingå i det av regeringen aviserade
förslaget till miljöbalk,
43. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om miljöombudsman.
1996/97:Jo730 av Barbro Johansson (mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna att producentansvaret skall gälla för återtagande av
deformerade returburkar.
1996/97:Jo735 av Kjell Nordström m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett utbyggt
returglassystem.
1996/97:Jo737 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att miljön skall räknas som ett överordnat område i politiken,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att förslagen i offentliga utredningar och propositioner skall
analyseras utifrån förväntade effekter på miljön,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Naturvårdsverket skall göra en samhällsekonomisk bedömning av
prioriteringar för att minska de olika utsläppen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om uppföljning av de nationella miljömålen och revidering av åtgärder
för att uppfylla dem,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken.
1996/97:Jo738 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att förbättra återtagning och slutlig deponering av gamla produkter
som innehåller kvicksilver, bly och kadmium,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att kommunerna skall ges rätt att förbjuda storskalig överledning
av miljöfarligt avloppsvatten till reningsverk,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att verkningsfulla regler mot oljeutsläpp måste införas i samband
med den nya miljöbalken,
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att alla berörda svenska hamnar skall ha mottagningsstationer för
olja och annat kemikaliespill senast den 1 juli 1998,
21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att samordna åtgärderna beträffande mottagningsanläggningar i
hamnar.
1996/97:Jo756 av Bengt Silfverstrand och Johnny Ahlqvist (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
returpappershantering.
1996/97:Jo757 av Christin Nilsson och Lena Larsson (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av att utreda om det kommunala monopolet är förenligt med
producentansvaret.
1996/97:Jo758 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om frikommuner för Agenda 21-arbetet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om genomförandefasen av Agenda 21-arbetet som arbetsmarknadspolitisk
åtgärd.
1996/97:Jo759 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en nationell per capita-princip för godtagbara koldioxidutsläpp,
5. att riksdagen hos regeringen begär att det tillsätts en expertgrupp för
att granska huruvida Sverige lever upp till sina rättsliga åtaganden genom
olika internationella miljökonventioner,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av att skärpa lagstiftningen när det gäller tillstånd till
miljöfarlig verksamhet,
12. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ett förtydligande av
rättsläget när det gäller markägaransvaret,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett hållbart energisystem och behovet av en fri forskning kring
detta,
24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om företagens centrala roll för utvecklingen mot ett hållbart
samhälle,
25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av att utreda konsekvenserna av de nuvarande
ersättningsbestämmelserna vid intrång i pågående markanvändning,
26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om grunderna för en samlad miljölagstiftning,
30. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om miljökvalitetsnormer och utsläppsrätter,
31. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om teknikupphandling som styrmedel i miljöpolitiken.
1996/97:Jo760 av Per Lager m.fl. (mp) vari yrkas
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att förbättra återtagning och slutlig deponering av gamla produkter
som innehåller kvicksilver, bly och kadmium,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att alla berörda svenska hamnar skall ha mottagningsstationer för
olja och kemikaliespill senast den 1 juli 1998,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att samordna åtgärderna beträffande mottagningsanläggningar i
hamnar.
1996/97:Jo762 av Karin Starrin (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en opartisk
kommission.
1996/97:Jo765 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till lag om producentansvar
för batterier, i enlighet med vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till lag om producentansvar
för miljöfarligt avfall, i enlighet med vad som anförts i motionen,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till lag om generellt
producentansvar, i enlighet med vad som anförts i motionen,
5. att riksdagen beslutar att en ny 6 c § införs i renhållningslagen, i
enlighet med vad som anförts i motionen,
6. att riksdagen beslutar att en ny 6 d § införs i renhållningslagen, i
enlighet med vad som anförts i motionen.
1996/97:Jo766 av Kia Andreasson (mp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär förslag till sådan ändring i renhållningslagen att trovärdigheten i
producentansvaret garanteras i enlighet med vad i motionen anförts.
1996/97:Jo772 av Elver Jonsson (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att den svenska officiella miljöstatistiken blir vetenskapligt
korrekt och att regeringen medverkar till att statliga verk och andra
officiella institut har en enhetlig och korrekt miljöinformation,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behov av en översyn av organisationen och ansvaret för den svenska
miljöstatistiken.
1996/97:Jo779 av Dan Ericsson m.fl. (kd) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om miljökvalitetsnormer i den kommande miljöbalken,
12. att riksdagen beslutar om sådan ändring i naturvårdslagstiftningen att
det framgår att fridlysta arters habitat skall få ett skydd.
1996/97:Jo782 av Lisbet Calner m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en översyn av
reglerna för miljöskadeförsäkringen.
1996/97:Jo789 av Birgitta Gidblom (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kretsloppsanpassad
sophantering/källsortering i bostadsområdena i utvecklat samarbete mellan
bostadsbolag, anställda och hyresgäster.
1996/97:Jo792 av Bengt Silfverstrand och Ingvar Johnsson (s) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag om nytt försäkringsskadesystem för
miljöskador.
1996/97:Jo793 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till att låta olika
näringssektorer ta ekonomiskt ansvar för markskador som respektive näring
orsakat.
1996/97:Jo794 av Hanna Zetterberg m.fl. (v) vari yrkas
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Sverige skall ta upp frågan om miljöförbättringar av
arbetsmaskiner och fartyg genom t.ex. införande av skrotningspremie på gamla
uttjänta maskiner.
1996/97:Jo797 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) vari yrkas
13. att riksdagen beslutar om ändring i 16 § naturvårdslagen i enlighet med
vad som anförts i motionen.
1996/97:Bo518 av Rolf Kenneryd m.fl. (c) vari yrkas
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i
naturvårdslagen att riksdagens beslut 1994 om differentierat strandskydd
tillgodoses.
1996/97:Ju926 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring vid
tillståndsgivning av miljöfarlig verksamhet att tillstånd och villkor för
utsläpp klart formuleras, så att inga tveksamheter råder,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att det klart skall framgå av förarbetena till miljölagarna hur
dessa skall tillämpas,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att tillsynsmyndighetens kontrollerande besök skall ske oanmälda.
1996/97:L708 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c) vari yrkas
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om det tjugofemte generaldirektoratet i EU för Agenda 21-arbete.
1996/97:T213 av Mats Odell m.fl. (kd) vari yrkas
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skrotningspremie.
1996/97:T225 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att koldioxidmålet skall uppfyllas,
14. att riksdagen beslutar att statliga institutioner skall miljöanpassa
sina kommunikationer genom att bl.a. införa en utsläppsbubbla för koldioxid
och att utsläppen successivt skall minska.

Utskottet

Inledning
Under riksmötena 1994/95 och 1995/96 presenterade regeringen i särskilda
skrivelser inriktningen av det miljöpolitiska arbetet och lämnade
redovisningar av tillståndet i miljön (skr. 1994/95:120 och 1995/96:120, bet.
1994/95:JoU16 och 1996/97:JoU17).
I anslutning till årets skrivelse, som i vissa avseenden skiljer sig från
tidigare miljöredovisningar, behandlar utskottet, utöver följdmotionerna, ett
stort antal fristående motioner om miljöpolitik, Agenda 21-arbetet,
miljölagstiftningen (inkl. miljöbalken), avfall, kretslopp och återvinning.
Utskottet behandlar motionerna om miljöbalksarbetet och Agenda 21 på ett
förenklat sätt med hänvisning till att dessa frågor befinner sig i slutfasen
av propositions- och utredningsarbete och att utskottet räknar med att
återkomma till dessa frågor under innevarande valperiod.
Ett antal motioner i övrigt från allmänna motionstiden 1996 tar upp frågor
som berörs översiktligt i skrivelsen; t.ex. skogspolitik, jordbrukets
miljöfrågor, vatten- och luftvård, kemikaliekontroll, strålskydd och
kärnsäkerhet, miljöarbetet i EU samt naturvård och biologisk mångfald m.m.
Dessa motioner behandlas av utskottet i särskilda betänkanden under våren och
hösten 1997.
I det följande redovisar utskottet främst de avsnitt av skrivelsen som har
betydelse för motionsbehandlingen. De delar av skrivelsen som inte kommenteras
särskilt har inte föranlett någon erinran från utskottets sida.

Miljöpolitikens inriktning m.m.

Skrivelsen
Regeringen erinrar om att regeringsförklaringen den 17 september 1996
innehåller uttalanden om att Sverige skall vara en pådrivande internationell
kraft och ett föregångsland i strävan att skapa en ekologiskt hållbar
utveckling. De gångna 25 årens miljövårdsarbete har inneburit att den
fortgående miljöförstöringen i vårt land har bromsats upp och i viktiga
avseenden vänts. Hushållningen med naturresurser har förbättrats. På det
nationella planet fokuseras arbetet alltmer på de diffusa utsläppen och på
miljöpåverkan från varor och från ämnen som är spridda och har långsiktig
påverkan. Regeringen framhåller att flera miljöproblem måste diskuteras och
bli föremål för åtgärder inom EU-samarbetet och i ett globalt perspektiv.
En väsentlig uppgift är nu att utforma en politik för ekologisk uthållighet.
En ekologiskt hållbar utveckling innebär betydligt mer än traditionell
miljövård. Det är att väva in miljö och resurshushållning tidigt i olika
beslut och handlingsprogram. Det är att skapa en tillväxt som bygger på
ekologiska hänsyn. Det är att handla långsiktigt.
En förutsättning för omställningen är att miljöhänsyn och resurshushållning
integreras i alla samhällsprocesser. De olika samhällssektorerna måste därför
ta ett ökat ansvar. Det gäller att formulera konkreta mål för verksamheterna
även i fråga om ekologisk hållbarhet och kontinuerligt följa upp resultaten.
Vissa statliga myndigheter har därutöver ett särskilt sektorsansvar som
innebär att mer aktivt påverka alla sektorns samhällsaktörer. I de närmaste
årens politik måste kraven på hållbar utveckling prägla såväl
samhällsplaneringen som konkreta åtgärder i sektorer som
energianvändning/försörjning, jord- och skogsbruk, transporter, bostads- och
lokalförsörjning m.m.
Miljö- och utvecklingsfrågorna påverkas i allt högre grad av vad som sker i
omvärlden. Därför krävs att Sverige fortsatt intar en aktiv och pådrivande
roll inom det globala och regionala miljö- och utvecklingssamarbetet. Särskilt
viktig är den internationella uppföljningen av Riokonferensen,
klimatförhandlingarna, EU:s regeringskonferens, östländernas miljöanpassning,
EU:s försurningsstrategi, Östersjö- och Östeuropasamarbetet samt den s.k.
Environment for Europe-processen.
Utöver ett antal pågående utredningar (redovisas i bilaga 2 till skrivelsen)
har regeringen tillsatt en särskild delegation för ekologiskt hållbar
utveckling inom Regeringskansliet med två huvuduppgifter. Den skall utveckla
en för samhällssektorerna gemensam plattform med en sammanhängande målstruktur
som innefattar såväl miljömål som mål för användning av och försörjning med
naturresurser. Delegationen skall vidare utveckla de första stegen i ett brett
och långsiktigt investeringsprogram för ekologisk hållbarhet och ökad
sysselsättning. Avsikten är att ramarna för detta program skall läggas fast i
vårpropositionen 1997. En samlad politik för ekologisk hållbarhet kommer att
presenteras i sina huvuddrag i anslutning till budgetpropositionen i september
1997. Konkreta åtgärder kommer även att presenteras i särskilda propositioner.
Bl.a. planeras en energiproposition till våren 1997 och en miljöproposition
våren 1998.
Naturvårdsverket har redovisat de nu gällande miljömålen och i vilken grad
de uppnåtts (rapport 4646). Av sammanlagt ca 170 olika beslutade mål har ca 90
följts upp. Hälften av dessa har nåtts eller kommer att nås medan läget i
övrigt visar betydande gap mellan mål och verklighet. Mot den bakgrunden
arbetar Naturvårdsverket och Agenda 21-kommittén med en fördjupad översyn av
miljömålen och förslag till delmål för 2000-talet. De nya målen skall bidra
till en höjd ambitionsnivå i arbetet för en ekologiskt hållbar utveckling.
Resultatet kommer att redovisas i den nämnda miljöpropositionen.

Motionerna
Utskottet anser det lämpligt att här lämna en översiktlig redogörelse av
innehållet i följdmotionerna till skrivelsen såvitt avser motionärernas mer
övergripande synpunkter på skrivelsen och på miljötillståndet i Sverige.
Flertalet av de konkreta yrkanden som framförs i motionerna behandlas dock i
det följande under motsvarande ämnesrubriker.
I några motioner anförs att regeringen ger en alltför optimistisk
beskrivning av miljöpolitiken och miljötillståndet i Sverige. Tre motioner tar
särskilt upp klimatfrågorna och hänvisar bl.a. till årets miljörapport från
Worldwatch Institute, Tillståndet i världen 97. Enligt motionerna Jo16 (kd),
Jo18 (fp) och Jo20 (m) innebär överenskommelsen om en förtida avstängning av
kärnkraftverket i Barsebäck att Sverige frångår den av riksdagen beslutade
målsättningen i fråga om koldioxidutsläppen och att Sveriges trovärdighet i
internationella sammanhang minskar. I kd- och fp-motionerna påpekas att
regeringens budgetförslag på miljöområdet ger uttryck för betydligt lägre
ambitioner än formuleringarna i skrivelsen. I fp-motionen framhålls särskilt
hoten mot den biologiska mångfalden.
I motion Jo19 (mp) redovisas mycket utförligt ett antal miljöproblem som
Miljöpartiet anser särskilt viktiga att åtgärda för att Sverige skall kunna
anträda vägen mot ett ekologiskt uthålligt samhälle. Enligt den allmänna
motiveringen i motionen är det bra att regeringen lämnar en årlig skrivelse
till riksdagen om miljön. Det som saknas är en redovisning av miljötillståndet
i landet, såsom det presenterats i tidigare skrivelser. Den skrivelse som nu
framläggs visar att regeringen än så länge befinner sig i visionernas väntrum.
I motionen presenteras vidare en bilaga i anslutning till OECD:s översyn av
Sveriges miljöarbete. I polemik med regeringens redovisning anför motionärerna
att det som regeringen kategoriserar som ?åtgärder? i själva verket ofta
utgörs av t.ex. utredningar som pågår eller planeras eller att inga åtgärder
alls vidtagits.
Ett antal partimotioner från allmänna motionstiden 1996 innehåller
synpunkter på allmän miljöpolitik, Agenda 21, miljömyndigheternas verksamhet
m.m.
I motion Jo722 (m) yrkande 1 framförs kritik mot utvecklingspessimismen,
varmed avses uppfattningen att ekonomisk tillväxt skulle vara skadlig för
miljö och utveckling. I stället framhåller motionärerna att en humanistiskt
präglad miljöpolitik bejakar teknisk utveckling och ekonomisk tillväxt.
Målsättningen måste dock vara att försona tekniken och naturen. Tekniken skall
även fortsättningsvis användas för att skapa ett drägligare och lyckligare liv
åt människor, men den måste samtidigt i högre grad än tidigare användas till
att minska belastningen på miljön. Därför måste reglerna mot utsläpp av
vatten- och luftföroreningar skärpas. Anhopningen av giftiga ämnen i naturen
bör minska genom nya miljövänliga produkter och produktionsprocesser.
Enligt motion Jo727 (c) yrkande 1 bör begreppet utveckling användas i
stället för tillväxt, och denna utveckling måste vara hållbar och uthållig.
Kretsloppsutvecklingen bör vara vägledande för politiska beslut och all
användning av naturresurser. Ett kretsloppssamhälle kan dock inte byggas på
direktiv uppifrån. Samhället skall ange ramar och riktlinjer, skapa
förutsättningar och utforma styrmedel. Även energisektorn måste
kretsloppsanpassas. Sveriges framtida energisystem måste baseras på förnybar
energi, som produceras över hela landet. Regeringen måste med kraft verka för
att producentansvar systematiskt införs för fler varor och produkter. Enligt
yrkande 4 i motionen bör programmet för omställning till hållbar utveckling
årligen redovisas för riksdagen. Under rubriken Agenda 21-arbetet anförs att i
arbetet med lokala Agenda 21 skall siktet vara inställt på en långsiktig
samhällsutveckling som ser till helheten och samverkan mellan olika kommunala
sektorer. Arbetssättet bör vara öppet och uppmuntra kommuninvånare, företag
och organisationer att medverka. Det är också viktigt att industrin uppmuntras
att delta i de lokala programmen. Lagstiftningen, som ofta beskrivs som en
hämmande faktor, bör anpassas till Agenda 21-tankarna om demokrati och
medbestämmande för att ge mer utrymme för lokala lösningar. Vissa kommuner kan
bli ett slags frikommuner med avseende på miljöplaneringen och lokala planer.
Detta kan t.ex. gälla regler för va och avfallshantering (yrkandena 16 och
17). I ytterligare en c-motion, Jo758, framförs liknande synpunkter på det
kommunala arbetet (yrkande 1). Enligt yrkande 2 bör en del av
genomförandearbetet kunna ske inom ramen för olika arbetsmarknadspolitiska
åtgärder som vänder sig särskilt till kvinnor.
I partimotion Jo759 (fp) anförs att människan har en rätt att bruka naturen,
men inte att förbruka den. När vi utnyttjar naturresurserna måste detta alltid
ske med hänsyn till naturens egna gränser. Stora delar av motionen har
remitterats till utrikesutskottet för beredning. De yrkanden i motionen som
behandlas i detta sammanhang är yrkandena 5, 17, 24 och 31. Enligt yrkande 5
bör en expertgrupp tillsättas för att granska huruvida Sverige lever upp till
sina rättsliga åtaganden genom olika internationella miljökonventioner. Enligt
yrkande 17 bör energisystemet ställas om globalt för att bli ekologiskt
hållbart. Fossila bränslen skall fasas ut ur energisystemet och ersättas av
ekologiskt hållbara energikällor som inte förorsakar skadliga utsläpp eller
avfall och inte förbrukar ändliga resurser. Omställningen måste dock ske med
hänsyn till andra viktiga samhällsmål. Tillgången på energi till
konkurrenskraftiga priser är i förlängningen avgörande för välfärden.
Förnybara energislag måste ges tid för att utvecklas och erbjudas till
konkurrenskraftiga priser. Med ekonomiska styrmedel kan man sätta pris på
miljöförstöringen. Utöver ekonomiska styrmedel behövs också aktiva insatser
som t.ex. teknikupphandling, utveckling av biobränsleteknik och annan
miljövänlig energiproduktion samt forskning. Forskningen kring
energiförsörjningen måste vara fri från regleringar. Det är viktigt att
arbetet med teknikupphandling för energisnålare och miljövänligare teknik vid
NUTEK får fortsätta (yrkande 31). I yrkande 24 understryks företagens centrala
roll för utvecklingen mot ett hållbart samhälle. Genom nya regler för
miljörevision och skatteförmåner för miljöinvesteringar kan utvecklingen mot
mer miljömedvetna företag påskyndas.
I Miljöpartiets motion Jo737 yrkande 1 föreslås ett tillkännagivande av vad
i motionen anförts om att miljön skall räknas som ett överordnat område i
politiken. I motiveringen anförs i huvudsak endast att Miljöpartiet anser att
miljöpolitiken skall behandlas som ett överordnat område i politiken. En
jämförelse kan göras med finanspolitiken. Enligt yrkande 2 i samma motion bör
förslagen i offentliga utredningar och propositioner analyseras utifrån
förväntade effekter på miljön. Naturvårdsverket skall göra en bedömning av
vilka sektorer som skall prioriteras när det gäller att minska de olika
utsläppen (yrkande 3). Vidare görs i motionen en utförlig genomgång av
miljömålen och i vilken utsträckning målen uppfyllts. Under rubriken
Slutsatser anförs att tillräckliga åtgärder inte vidtagits för att uppnå
målen. Strategin med miljömål blir verkningslös, om inte åtgärdsplaner och en
stram och kritisk utvärdering genomförs. I det fortsatta miljöarbetet måste
processen stramas upp och miljömålen få en mycket större genomslagskraft på
alla politiska beslut (yrkande 4). Enligt yrkande 6 kan ekonomiska styrmedel
användas för att skapa incitament för utveckling av miljöteknik och för att
snabba på processen att bli av med t.ex. farliga kemikalier. En långtgående
skatteväxling måste komma till stånd, och trafiken måste betala sitt fulla
samhällsekonomiska kostnadsansvar.
I motion Ju926 (mp) yrkande 15 anförs att tillsynsmyndigheternas
kontrollbesök och besök för att utföra stickprov skall ske oanmälda. Enligt
motion Jo719 (mp) yrkande 1 krävs en utredning i syfte att tydliggöra statliga
verks, bolags och institutioners ansvar för antagna miljömål. I motion Jo19
(mp) yrkande 4 framhålls behovet av skärpt kontroll av industrins utsläpp och
av att tillsynsmyndigheterna gör oanmälda besök och kontrollmätningar.
I en partimotion från kd, Jo714, yrkas att regeringen utarbetar en strategi
för en övergång från BNP till MNP, dvs. en miljöjusterad nettonationalprodukt.
Vidare anförs att de externa kostnaderna i ökad utsträckning måste
internaliseras i produktionen av varor och tjänster, inom ramen för en social
och ekologisk marknadsekonomi (yrkandena 1 och 4).
Två motioner, Jo762 (c) och Jo772 (fp), berör Naturvårdsverkets, Svenska
vägföreningens och Bilindustriföreningens motstridiga uppgifter om bl.a.
kväveoxidhalten i tätorterna och trafikens inverkan på luftföroreningarna.
Enligt den förstnämnda motionen behövs en ny, opartisk kommission för
miljöarbetet, en ny kunskapsplattform med ett samordnat synsätt som kan styra
samtliga aktörers verksamhet. Enligt fp-motionen måste den svenska officiella
miljöstatistiken bli vetenskapligt korrekt, och regeringen måste medverka till
att statliga verk och andra officiella institut har en enhetlig och korrekt
miljöinformation. En översyn av organisationen och ansvaret för den svenska
miljöstatistiken bör göras.

Utskottets överväganden
Utskottet vill inledningsvis erinra om att motioner om allmän miljöpolitik
behandlats tidigare under denna valperiod, bl.a. i betänkande 1995/96: JoU17.
Vidare har regeringen aviserat att en miljöpolitisk proposition kommer att
framläggas under våren 1998. Av skrivelsen framgår att Naturvårdsverket
redovisat de nu gällande miljömålen och i vilken grad de uppnåtts i en rapport
(4646:1996). Av sammanlagt ca 170 beslutade mål har ca 90 följts upp. Hälften
av dessa har nåtts eller kommer att nås medan läget i övrigt visar betydande
gap mellan mål och verklighet. Mot den bakgrunden arbetar Naturvårdsverket och
Agenda 21-kommittén med en fördjupad översyn av miljömålen och förslag till
delmål för 2000-talet. De nya målen skall bidra till en höjd ambitionsnivå i
arbetet för en ekologiskt hållbar utveckling. Resultatet kommer att redovisas
i den miljöpolitiska propositionen.
Utskottet har erfarit att regeringen nyligen beslutat förtydliga
Naturvårdsverkets uppdrag att se över miljömålen. Miljöarbetet skall bygga på
mål som är tydliga och konkreta. De skall också vara uppföljningsbara och
kunna användas på lokal och regional nivå. De skall utgöra mål för en hållbar
utveckling där bland annat kretslopp och resurshushållning lyfts fram mer än
tidigare.
Utskottet kan i stor utsträckning instämma i de kritiska synpunkter som
framförts angående de nationella miljömålens utformning och struktur.
Problemen beror delvis på oklarheter i fråga om den statsrättsliga och
politiska betydelsen av olika riksdagsbeslut och uttalanden om inriktningen av
miljöarbetet. Av Naturvårdsverkets rapport framgår också att målen inte är
formulerade utifrån en klar målstruktur och att en rad odefinierade begrepp
använts i målbeskrivningen. Utskottet anser det angeläget att dessa brister i
största möjliga utsträckning rättas till i det fortsatta arbetet och att den
miljöpolitiska propositionen utformas på ett sätt som gör det möjligt för
riksdagen att fatta ett konkret och överskådligt beslut om miljöpolitikens
mål och medel.
Regeringen har i januari 1997 tillsatt en delegation för ekologiskt hållbar
utveckling inom Regeringskansliet under ledning av fem statsråd. Syftet med
delegationen är att göra Sverige till ett föregångsland när det gäller
ekologiskt hållbar utveckling. Delegationens uppgift är bl.a. att till den
ekonomiska vårpropositionen och med en uppföljning i budgetpropositionen i
september formulera en plattform för regeringens samlade politik för ett
ekologiskt hållbart samhälle.
Utskottet vill i anslutning till motion Jo722 yrkande 1 - utöver vad som
anförts ovan - hänvisa till regeringens uttalanden i olika sammanhang om
inriktningen av den ekonomiska politiken och till finansutskottets bedömning i
betänkande 1996/97:FiU1 (s. 79 f.). Enligt finansutskottet råder det inget
motsatsförhållande mellan strävan att öka tillväxten och ambitionen att skydda
och förbättra miljön. De investeringar som är nödvändiga för att skapa en
uthållig tillväxt bör också kunna ge ett väsentligt bidrag till kampen mot
arbetslösheten. I avsnittet Ekonomisk tillväxt och miljö i den nu behandlade
skrivelsen anför regeringen att den ekonomiska politiken skall utformas med
hänsyn till medborgarnas krav på god livskvalitet, miljö och välfärd i vid
mening. Ett centralt mål för tillväxtpolitiken är en varaktigt hög och
ekologiskt långsiktigt hållbar tillväxt. Miljöpolitiken bör vidare enligt
regeringen vara så effektiv som möjligt och ta hänsyn till samhällsekonomiska
vinster och kostnader. Miljöpolitiken bör därför utformas så kostnadseffektivt
som möjligt, dvs. att given miljöeffekt uppnås till så låg kostnad som
möjligt. Utskottet ser ingen motsättning mellan synpunkterna i motion Jo722 om
betydelsen av fortsatt ekonomisk tillväxt för att lösa bl.a. miljöproblemen
och de uttalanden i ämnet som gjorts av regering och riksdag. I övrigt
konstaterar utskottet att motionen tangerar frågor som kommer att behandlas i
samband med miljöbalksförslaget och den aviserade miljöpolitiska
propositionen. Motionen påkallar ingen särskild åtgärd i denna del.
Utskottet utgår från att kretsloppsprincipen och behovet av hushållning med
naturresurserna kommer att bli vägledande för regeringens fortsatta arbete med
miljöpolitiken, i enlighet med vad som anförs i motion Jo727 yrkande 1.
Liknande motionsyrkanden (c) behandlades i utskottets betänkande 1995/96:JoU17
(s. 8), varvid utskottet enhälligt hänvisade till riksdagens beslut om
riktlinjer för en kretsloppsanpassad utveckling och om producentansvaret
(1992/93:JoU14). Som framgår av skrivelsen kommer kretsloppsprincipen och
hushållningen med naturresurser att få allt större tyngd inom alla
samhällssektorer. Också i övrigt ansluter sig utskottet till vad som anförs i
motionen om bl.a. kretsloppsanpassning av energisektorn och utveckling av
producentansvaret. Det kan tilläggas att den nyligen ingångna
energiöverenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet och
Vänsterpartiet syftar till ett ekologiskt uthålligt energisystem. Vidare har
regeringen den 14 mars 1997 lagt fram en proposition om energipolitiken (prop.
1996/97:84 En uthållig energiförsörjning). I avvaktan på fortsatta
överväganden om energipolitiken och aviserade förslag om miljölagstiftningen
och miljöpolitiken bör motionen inte för närvarande föranleda något initiativ
från riksdagens sida.
I likhet med vad som anförs i yrkande 4 i c-motionen anser utskottet det
värdefullt om riksdagen får fortlöpande information angående programmet för
omställning till ekologiskt hållbar utveckling. Det bör ankomma på regeringen
att avgöra om informationen skall tas in i t.ex. budgetpropositionen eller i
den årliga miljöredovisningen. Motionen avstyrks i denna del, i den mån den
inte tillgodosetts genom det anförda.
Folkpartiets partimotion Jo759 tar bl.a. upp efterlevnaden i Sverige av
internationella miljökonventioner, frågor om ett hållbart energisystem,
energiforskningen och företagens centrala roll för utvecklingen mot ett
hållbart samhälle. Utskottet vill framhålla att många konventioner i sig
innehåller en rapporteringsskyldighet, vilken som regel fullgörs gentemot en
särskild kommitté som skall kontrollera efterlevnaden. Vidare innebär en
konvention ofta att riksdagen sätter upp mål i fråga om det som regleras i
konventionen. Utskottet är inte berett att förorda någon särskild expertgrupp
för detta ändamål och avstyrker därmed yrkande 5 i motionen.
Det torde råda stor enighet om att energipolitiken bör inriktas mot ett
hållbart energisystem och att forskningen på detta område bör vara fri från
regleringar. Den ovan nämnda energiöverenskommelse som nyligen ingåtts mellan
tre riksdagspartier syftar bl.a. till ett ekologiskt uthålligt energisystem.
När det gäller energiforskningen vill utskottet främst hänvisa till riksdagens
behandling av forskningspropositionen (prop. 1996/97:5 s. 281 f., bet.
1996/97:UbU3). Där framgår att Energikommissionen förordat större resurser
till energiforskningen och att energiforskningsprogrammet kompletteras med
strategier och specifika åtgärder som bidrar till teknikens utveckling och
marknadsanpassning. Det är regeringens och utskottets uppfattning att
utvecklingen av ett långsiktigt hållbart energisystem är en omfattande uppgift
som ställer stora krav på hela samhället. Energiforskningen och den tekniska
utvecklingen har en strategiskt viktig funktion i denna process som
förutsätter gemensamma insatser från staten och näringslivet. De framtida
insatserna måste vara både kraftfulla och målinriktade. Frågor om
teknikupphandling och energiforskning behandlas också i proposition 1996/97:84
En uthållig energiförsörjning. Utskottet anser således inte att yrkande 17 i
motion Jo759 påkallar någon särskild åtgärd.
Utskottet delar vidare till stor del motionärernas synpunkter på företagens
centrala roll för utvecklingen mot ett hållbart samhälle. Av skrivelsen
framgår att regeringen är inriktad på en varaktig samverkan mellan
näringspolitik och miljöpolitik, präglad av en helhetssyn på miljö och
tillväxt (s. 40). Vidare redovisas utförligt marknadens möjligheter att driva
på utvecklingen av miljöanpassade produkter och processer (s. 41).
Miljöledningssystem av typen ISO 14001 och EMAS (Environmental Management and
Audit Scheme) förekommer i allt större omfattning i näringslivet. Vidare bör
framhållas att frågan om teknikupphandling i NUTEK för energisnålare och
miljövänligare teknik utgör en del av energiforskningsprogrammet. Inom detta
program ansvarar NUTEK för ett särskilt forskningsprogram rörande
energisystemstudier. Utskottet utgår från att frågan återkommer för mer
fördjupade överväganden i samband med den energipolitiska propositionen. Med
hänvisning till det anförda bör motion Jo759 yrkandena 24 och 31 inte
föranleda någon särskild åtgärd.
Yrkande 1 i motion Jo737 (mp) går ut på att miljön skall räknas som ett
överordnat område i politiken. Utskottet tolkar motionen på det sättet att den
innebär att miljöhänsyn i varje tänkbar situation skall vara överordnade alla
andra intressen i samhällsprocessen. Utskottet kan inte ställa sig bakom en så
långtgående princip. Däremot anser utskottet att varje samhällssektor bör ta
ett eget och ökat ansvar för miljövården. Vidare utgår utskottet från att
miljöintresset successivt får en allt större tyngd i det fortsatta arbetet
för en ekologiskt hållbar utveckling och i samband med kommande överväganden
om miljölagstiftningen. Frågan torde bli aktuell t.ex. när riksdagen skall ta
ställning till förekommande förslag om hänsynsregler och s.k. stoppregler för
miljöpåverkande verksamhet i den nya miljöbalken. Med hänvisning till det
anförda avstyrker utskottet motionen i denna del.
Som framgår av utskottets betänkande 1993/94:JoU19 skall
miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) i ökad utsträckning komma till användning i
princip- och programinriktade beslut. Som allmän regel skall MKB innefattas i
propositioner och andra förslag till övergripande beslut av strategisk
karaktär. Myndigheterna förutsätts beakta konsekvenserna för miljön innan de
utfärdar regler i form av föreskrifter och allmänna råd. Miljövårdsberedningen
har föreslagit att regeringen skall utforma ett miljödirektiv som ger
kommittéer och utredningar i uppdrag att väga in konsekvenserna för miljön i
sina förslag (SOU 1996:112). Regeringen har beslutat införa
miljöledningssystem inom statsförvaltningen och har utsett ett tjugotal
pilotmyndigheter som skall påbörja utvecklingen av miljöledningssystem inom
olika områden. I avvaktan på resultatet av den angivna verksamheten bör
yrkande 2 i motion Jo737 inte föranleda någon åtgärd. Utskottet gör samma
bedömning beträffande mp-motionen Jo719 yrkande 1. Som framgår av skrivelsen
har statliga myndigheter ett grundläggande miljöansvar för sin verksamhet
enligt verksförordningen.
Utskottet delar i stor utsträckning slutsatserna i motion Jo737 yrkande 4
angående de nationella miljömålen, nämligen att de hittills vidtagna
åtgärderna i många fall inte är tillräckliga och att målen måste få större
genomslagskraft i alla politiska beslut. I denna fråga hänvisar utskottet till
uttalandena ovan i anslutning till Naturvårdsverkets uppdrag att se över de
nationella miljömålen som underlag för den miljöpolitiska propositionen våren
1998. Uppdraget skall redovisas senast den 15 augusti 1997. Utskottet får
således anledning att återkomma till denna viktiga och för miljövården
grundläggande fråga i annat sammanhang och föreslår att motionen nu lämnas
utan åtgärd i denna del. I enlighet härmed bör även yrkande 3 i motionen
avslås.
Som framgår av skrivelsen (s. 39) har Naturvårdsverket i uppdrag att
upprätta ett tioårigt program för översyn av industrins utsläppsvillkor. Målet
för programmet är att det för varje miljöstörande anläggning skall finnas
moderna och ändamålsenliga villkor. I juli 1996 har Naturvårdsverket lämnat en
lägesrapport om prövningen (rapport 4587). Med hänvisning till det anförda
avstyrker utskottet motion Jo19 yrkande 4 om skärpt kontroll av industrins
utsläpp, oanmälda besök m.m. Liknande frågor tas upp i mp-motionen Ju926
yrkande 15. Vad beträffar kravet på oanmälda tillsynsbesök vill utskottet
erinra om att det ankommer på vederbörande tillsynsmyndighet att bestämma i
detalj hur tillsynen skall utformas. Riksdagens medverkan krävs endast i fråga
om lagbestämmelser som ger tillsynsmyndigheterna rätt till tillträde till
lokaler för miljöfarlig verksamhet m.m. (se 42 § miljöskyddslagen). Utskottet
vill särskilt framhålla att ett oanmält tillsynsbesök på t.ex. en större
fabriksanläggning kan bli svårt eller rentav omöjligt att genomföra på ett
meningsfullt sätt eftersom kontrollen förutsätter att normala
driftsförhållanden råder och berörda driftsledare är närvarande och
tillhandahåller journaler och miljörapporter m.m. Det är således utskottets
bestämda uppfattning att riksdagen inte bör ställa upp något generellt krav på
att alla tillsynsbesök görs utan föregående anmälan. Dessa beslut måste fattas
av vederbörande tillsynsmyndighet på grundval av en bedömning i varje enskilt
fall.
Av skrivelsen framgår att Sverige sedan lång tid tillbaka arbetat med olika
ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken. Utskottet utgår från att de fortsatta
övervägandena i dessa frågor görs på grundval av bl.a.
Skatteväxlingskommitténs förslag (SOU 1997:11). I enlighet härmed avstyrker
utskottet motion Jo737 yrkande 6.
Enligt uppgift i skrivelsen (s. 9) pågår ett arbete med miljöjusterade
nationalräkenskaper vid Konjunkturinstitutet och Statistiska centralbyrån. En
rapport om arbetet skall lämnas under år 1997. Sverige driver också på EG-
kommissionens planerade förslag om gröna räkenskaper. Detta arbete ligger i
linje med förslagen i kd-motionen Jo714 yrkande 1, och motionen avstyrks i
denna del. Vidare vill utskottet framhålla att frågan om internalisering av
miljökostnader behandlades både i skr. 1996/97:2 (s. 28) och i den nu
aktuella skrivelsen (s. 8). Med hänvisning härtill avstyrks även yrkande 4 i
motionen.
I två motioner, Jo762 och Jo772, understryks behovet av en enhetlig och
korrekt miljöinformation och en vetenskapligt korrekt officiell
miljöstatistik. Motionerna tar främst sikte på de delvis motstridiga uppgifter
som förekommit angående utsläppen av kväveoxid m.m. från vägtrafiken.
Utskottet erinrar om att Naturvårdsverket är ansvarig myndighet för
statistiken inom områdena miljövård och naturresurshushållning enligt
förordningen (1992:1668) om den officiella statistiken. För att uppnå en
samsyn om utsläppen och en beräkningsmodell som kunde accepteras av alla
berörda intressenter uppdrog Naturvårdsverket år 1994 åt Väg- och
transportforskningsinstitutet att utveckla en ny beräkningsmodell.
Beräkningarna enligt denna modell har nyligen redovisats av verket, och verket
ämnar följa beräkningsmodellen i fortsättningen. Motionerna påkallar således
ingen ytterligare åtgärd.

Agenda 21
Utskottet har beslutat behandla följande motioner om Agenda 21-arbetet på ett
förenklat sätt, nämligen Jo17 yrkande 5, L708 yrkande 11, Jo727 yrkandena 16
och 17 samt Jo758 yrkandena 1 och 2. Liknande frågor behandlades under
föregående riksmöte (1995/96:JoU17). Vidare innehåller skrivelsen en mycket
utförlig redovisning av Agenda 21-arbetet på olika nivåer (s. 74 f.). Den
nationella Agenda 21-kommittén skall bl.a. medverka i utarbetandet av Sveriges
rapport till FN:s extra generalförsamling om hållbar utveckling till år 1997.
I anslutning till motion L708 bör tilläggas att det inte existerar något
tjugofemte generaldirektorat i EU för Agenda 21-frågor. Med hänvisning till
det anförda avstyrks motionerna i berörda delar.

Miljöbalksarbetet och miljölagstiftningen i övrigt

Motionerna
Samtliga partier har under allmänna motionstiden 1996 väckt motioner om
miljöbalksarbetet och om annan lagstiftning som kan förväntas ingå i ett av
regeringen aviserat förslag om miljöbalk. Motionerna redovisas översiktligt
nedan.
I Moderata samlingspartiets motioner yrkas bl.a. att äganderätten ej får
urholkas i miljöbalken, att staten ej skall detaljreglera utan skapa
rättsregler och institutioner som gör att miljöproblemen löses smidigt, att
miljölagstiftningen skärps och sanktionssystemet effektiviseras, att reglerna
för intrångsersättning ej begränsas och att regeringen lägger fram förslag om
handel med utsläppsrätter (Jo722 yrkandena 2-6). I motion Jo236 yrkande 14
föreslås ett tillkännagivande att allemansrätten ej får utnyttjas i
kommersiellt syfte.
I Centerpartiets motion Jo727 yrkas att regelverket för kretsloppsanpassning
och producentansvar samlas i en kretsloppslag som ingår i miljöbalken, att
regeringen redovisar hur EU:s miljödirektiv införlivats i svensk lagstiftning,
att lagförslag snarast framläggs angående förorenarens ansvar för
marksanering, att kärntekniklagen och strålskyddslagen ingår i miljöbalken och
att en miljöombudsman inrättas (yrkandena 3, 15, 33, 35, 38 och 43).
Enligt motion Bo518 yrkande 2 (c) bör strandskyddet i naturvårdslagen
differentieras så att det blir större möjligheter att bygga vid vatten i t.ex.
glesbygdsområden där tillgången på sjöar och vattendrag är riklig.
Folkpartiet yrkar i motion Jo759 att lagstiftningen angående tillstånd och
omprövning av miljöfarlig verksamhet skärps, att förslag framläggs om
markägarens ansvar för föroreningar, att konsekvenserna av regeringsformen 2
kap. 18 § för markägaransvar och naturvård utreds, att riksdagen gör ett
uttalande om grunderna för en samlad miljölagstiftning enligt motionen, att
effektiva miljökvalitetsnormer införs och att försöksverksamhet med
utsläppsrätter inleds (yrkandena 11, 12, 25, 26 och 30).
I Vänsterpartiets motion Jo793 yrkande 1 föreslås att regeringen lägger fram
förslag om att olika näringssektorer tar ekonomiskt ansvar för markskador som
respektive näring orsakat. Arbetet med miljöbalken bör ses över även ur detta
perspektiv.
I Miljöpartiets motioner Jo726 (yrkandena 3 och 4) och Jo738 (yrkande 18)
framhålls behovet av att miljöbalken kommer att innehålla verkningsfulla
åtgärder mot oljeutsläpp. Enligt den förstnämnda motionen bör
Miljöbalksutredningen erhålla utvidgade direktiv angående straffrättsliga
möjligheter att komma till rätta med marina föroreningar. Vidare bör utredas
om företagsbot kan användas på miljöområdet. Enligt motion Ju926 bör tillstånd
och villkor för miljöfarlig verksamhet klart formuleras. Det skall klart
framgå av förarbetena till miljölagarna hur dessa skall tillämpas (yrkandena 2
och 8). I motion Jo717 (mp) yrkas att skyldigheten att sanera miljöskadad mark
klarläggs och att rättsläget återställs i miljöbalken. Enligt motion Jo719
yrkande 2 (mp) behövs en koppling mellan åtgärdsprogram och miljömål i
miljöbalken. I partimotionen Jo304 (mp) yrkas att 41 § naturvårdslagen ändras
så att det går att besluta om interimistiskt skydd för biotoper (yrkande 28).
Enligt yrkande 33 bör orden ?berörd del? i 26 § naturvårdslagen strykas med
omedelbar verkan. I mp-motionerna Jo720 yrkande 1 och Jo797 yrkande 13
föreslås en skärpning av 16 § naturvårdslagen som innebär förbud mot att inom
strandskyddsområde utföra anläggning eller åtgärd som kan skada goda
livsvillkor för växt- och djurlivet.
Två s-motioner, Jo782 och Jo792, tar upp miljöskadeförsäkringen. I
motionerna framhålls behovet av en översyn respektive ett nytt försäkringssy-
stem för miljöskador.
Enligt motion Jo779 yrkande 3 (kd) bör miljökvalitetsnormer kunna avse även
biologisk mångfald. I yrkande 12 föreslås ett skärpt skydd för fridlysta
arters habitat i naturvårdslagen.

Utskottets överväganden
Utskottet har beslutat behandla ovanstående motioner om miljöbalksarbetet på
ett förenklat sätt. Huvudskälet till utskottets ställningstagande är att
regeringens arbete med en lagrådsremiss med förslag till miljöbalk befinner
sig i slutfasen. Enligt uppgift planerar regeringen att lägga fram en
proposition i ämnet senare under år 1997. Om riksdagen i detta läge skulle
fatta beslut som berör grunddragen i miljöbalkens utformning och omfattning
finns risk för att arbetet allvarligt försenas. De frågor som behöver
övervägas ytterligare får tas upp till förnyad prövning i samband med
utskottets beredning av miljöbalksförslaget och de motioner som då kommer att
föreligga.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet samtliga motionsyrkanden
som redovisas i detta avsnitt.

Energi och luftföroreningar, m.m.

Skrivelsen
Två huvudavsnitt i skrivelsen berör den svenska och globala klimatstrategin
samt utsläppen av koldioxid och övriga luftföroreningar. Under rubriken
Kommunikationer (s. 11 f.) anför regeringen sammanfattningsvis att arbetet med
att begränsa trafikens miljöpåverkan måste drivas vidare på ett kraftfullt
sätt. Luftföroreningarna från transportsektorn bidrar till såväl globala som
regionala och lokala miljöproblem. Vidare leder infrastrukturens markbehov
till intrång och barriäreffekter i natur- och kulturlandskapen.
Åtgärder för att skapa ett miljöanpassat transportsystem kräver effektiva
styrmedel. Det gäller krav på fordon, fartyg och flygplan och på bränslen,
överenskommelser om reducerad bränsleförbrukning, krav på
miljökonsekvensbeskrivningar på systemnivå vid utveckling av infrastrukturen,
en ökad användning av ekonomiska styrmedel och en förbättrad
konsumentinformation m.m. Regeringen erinrar om att projektet miljöanpassat
transportsystem (MaTs) resulterat i en slutrapport till
Kommunikationskommittén (SNV rapport 4638). Under våren 1998 avser regeringen
lägga fram en proposition med förslag till ett nytt trafikpolitiskt beslut.
Ett av huvudsyftena med Kommunikationskommitténs arbete är att lämna underlag
till en proposition som kan främja transportsystemets miljöanpassning.
Under huvudrubriken Energi anför regeringen bl.a. följande.

All användning och tillförsel av energi innebär miljöpåverkan. Det gäller
bl.a. påverkan på klimatet, försurning och katastrofrisker.
Utsläpp av koldioxid, som är den viktigaste klimatpåverkande gasen, härrör
till övervägande del från förbränning av fossila bränslen. Detta innebär att
en verkningsfull strategi för begränsning av koldioxidutsläppen måste inriktas
på energianvändningen. Förbränning ger även upphov till utsläpp av svavel- och
kväveföreningar, vilket är en grundläggande orsak till försurning.
Sveriges energisystem har de senare åren blivit mer effektivt och utsläppen
av luftföroreningar har minskat avsevärt. En fortsatt utveckling och
omställning av energisystemet är dock nödvändig för att ytterligare minska
dess negativa miljöeffekter. Förutom en vidareutveckling av de nationella
styrmedlen krävs en internationell samordning för att åtgärda miljöproblem av
regional och global karaktär.
För att åtgärda problemen är det bl.a. viktigt

- att Sverige driver på i arbetet med att formulera EU:s klimatstrategi.
Syftet med arbetet bör vara att ett protokoll till FN:s Klimatkonvention kan
antas i december 1997 innehållande bindande åtaganden om begränsningar av
utsläpp och gemensamma åtgärder för att minska dessa utsläpp

- att Sverige agerar pådrivande för att arbetet med EU:s försurningsstrategi
slutförs, i syfte att utsläppen av försurande ämnen inom EU kan minskas till
den kritiska belastningsnivån

- att ytterligare åtgärder vidtas för att minska svenska utsläpp av försurande
ämnen.

Motionerna
Som utskottet anfört inledningsvis innehåller flera av följdmotionerna
synpunkter på energiöverenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet
och Vänsterpartiet. I motion Jo20 (m) påpekas att en förtida avveckling av
kärnkraften kommer att öka behovet av fossila bränslen. Koldioxidutsläppen kan
befaras öka med mellan 3 och 7 miljoner ton om året. Enligt motionen borde
skrivelsen ha innehållit en redovisning av de miljömässiga effekterna av
överenskommelsen. Regeringen bör återkomma med en redovisning till riksdagen
av hur avvecklingen av två reaktorer kommer att påverka de svenska
koldioxidutsläppen och den svenska klimatpolitiken. Regeringen bör också
redovisa hur utvecklingen påverkar nedfallet av försurande ämnen i Sverige
samt om en ökning av nedfallet i Sverige ökar behovet av kalkningsinsatser.
I motion Jo722 (m) yrkande 10 förordas en skärpning av det svenska
koldioxidmålet.
Också i motion Jo18 (fp) yrkande 1 framförs kritik mot skrivelsen i de delar
som gäller energiöverenskommelsen och dess effekter på koldioxidutsläppen.
Enligt motionen har regeringen inom tre områden svikit sitt ansvar som
industriland att bidra till den globala minskningen av koldioxidutsläppen. Det
gäller energin, miljöskatterna i EU och beskattningen av förmånsbilar.
Motionärerna yrkar att Sverige även i fortsättningen skall prioritera
koldioxidmålet i sitt fortsatta arbete i såväl nationella som internationella
sammanhang.
Enligt motion Jo759 (fp) yrkande 2 bör Sverige verka för en nationell per-
capita-princip för godtagbara koldioxidutsläpp. Det innebär att skäliga
utsläppsnivåer beräknas efter antalet invånare i varje land och inte efter
något annat mått, som t.ex. BNP.
I motion T225 (v) yrkande 4 understryks, med syftning särskilt på
trafiksektorns utsläpp, att koldioxidmålet måste uppfyllas. I yrkande 14
föreslås att statliga institutioner skall miljöanpassa sina kommunikationer
genom en utsläppsbubbla för koldioxid för varje institution. Enligt motion
Jo17 (v) yrkande 1 behövs det tydliga politiska och ekonomiska styrmedel för
att energiomställningen skall komma i gång.
I motion Jo16 (kd) yrkandena 1 och 2 anförs att Sverige inte får sänka
ambitionerna vad gäller uppsatta miljömål. Motionärerna hänvisar bl.a. till de
globala konsekvenserna av ökade koldioxidutsläpp och den s.k. växthuseffekten.
Ett nationellt klimatpolitiskt handlingsprogram bör upprättas för att hejda
koldioxidutsläppen och snabbt minska omfattningen av dessa utsläpp. Ett
liknande yrkande framförs i kd-motionen Jo708.
Enligt motion Jo19 (mp) är det en brist att regeringen redovisar ut-
släppsnivåer och naturresursuttag på ett nationellt plan. Vårt miljöutrymme i
ett globalt perspektiv måste dock bedömas på individuell nivå. En redovisning
per capita skulle ge en riktigare bild av de svenska utsläppen. Om man t.ex.
gör en redovisning per capita av koldioxidutsläppen ligger Sverige på
någonstans mellan 33:e och 36:e plats i världen. Sverige bör som nation i
framtiden även redovisa miljöbelastningen per capita och jämföra detta med
jordens övriga befolkning. Regeringen bör även nationellt verka för denna
princip (yrkandena 1 och 2).

Utskottets överväganden
Utskottet vill inledningsvis framhålla att regeringen lämnat en utförlig
redogörelse angående energisystemets miljöpåverkan, riktlinjerna för
energipolitiken och klimatstrategin för energiområdet (skr. s. 33 f.).
Utskottet vill vidare understryka att riksdagen våren 1993 beslutade om
riktlinjer för den svenska klimatpolitiken och därvid lade fast den nationella
strategin att koldioxidutsläppen från fossila bränslen skall stabiliseras på
1990 års nivå år 2000 för att därefter minska (1992/93:JoU19 mom. 2). En
ändring av denna klimatstrategi förutsätter från statsrättslig synpunkt att
riksdagen fattar ett nytt beslut med en annan inriktning än den som nu gäller.
Miljöministern har den 27 februari 1997 muntligt informerat utskottet om de
överläggningar som pågår inom EU i klimatfrågan. Därvid har det framgått att
de åtaganden som Sverige kommer att göra inom ramen för EU-arbetet inte
innebär att den av riksdagen beslutade målsättningen skall frångås eller
modifieras. Samma besked har lämnats vid en interpellationsdebatt den 6 mars
1997. I svaret finns också en redovisning av EU:s klimatstrategi och hur
reduktionen av växthusgaser är avsedd att fördelas mellan medlemsstaterna
(prot. 1996/97:74).
Av skrivelsen framgår i övrigt att arbetet med klimatfrågorna drivs både
inom EU och som förberedelse för FN:s klimatkonventions nästa partsmöte. En
utgångspunkt för den svenska klimatstrategin är att klimatpolitiken bör
utformas i ett internationellt perspektiv och innefatta ett aktivt
internationellt arbete. Kraven på länderna bör ställas så att åtgärder kan
vidtas på ett kostnadseffektivt och rättvist sätt med hänsyn till
kostnadsansvar, nuvarande utsläpp per invånare och tidigare åtgärder. I det
arbete som pågår inom EU har enligt uppgift hänsyn tagits till bl.a. Sveriges
låga utsläpp av koldioxid räknat i både absoluta tal och per capita. Inom
ramen för FN:s konvention för klimatförändringar pågår ett arbete för att
förstärka konventionen. Protokollet, som förväntas antas i Kyoto i december
1997, skall innehålla såväl åtgärder som kvantitativa åtaganden om
utsläppsbegränsningar för åren 2005, 2010 och 2020. Utskottet delar
regeringens slutsats att en bedömning av de framtida utsläppen av koldioxid
blir beroende av vilka antaganden som görs om den ekonomiska utvecklingen och
framtidens energisystem. Av särskild betydelse är hur en avveckling av
kärnkraften genomförs. Utskottet vill också här hänvisa till
Regeringskansliets nyligen publicerade skrift där energiöverenskommelsen
redovisas, med titeln På väg mot ett ekologiskt uthålligt energisystem. Enligt
denna syftar överenskommelsen till att bereda vägen för ett energisystem som
bygger på förnybara, helst inhemska energikällor och med det också få ned
utsläppen.
Utskottet anser inte att det i detta läge finns anledning för riksdagen att
upprepa eller precisera tidigare ställningstaganden angående
koldioxidutsläppen och inriktningen av klimatpolitiken. Det får vidare
förutsättas att fortsatta överväganden kommer att göras i samband med den
energipolitiska propositionen. Med det anförda avstyrks motionerna Jo16
yrkandena 1 och 2, Jo18 yrkande 1, Jo20 yrkande 1, Jo708, Jo722 yrkande 10 och
T225 yrkande 4.
I anslutning till yrkande 14 i motion T225 hänvisar utskottet till
redovisningen i det föregående angående miljöledningssystem i
statsförvaltningen m.m. Dessa system innebär att myndigheterna i sin
upphandlingsverksamhet kan prioritera miljöanpassade varor och tjänster, och
således även resor och transporter. Motionen avstyrks i denna del.
Utskottet har erfarit att regeringen i internationella sammanhang verkar för
att beräkningar angående vissa utsläpp skall ske efter en per capita-princip.
Som framgår av skrivelsen anser regeringen att kraven på länderna bör ställas
så att åtgärderna kan vidtas på ett kostnadseffektivt och rättvist sätt med
hänsyn till kostnadsansvar, nuvarande utsläpp per invånare och tidigare
åtgärder. Detta överensstämmer i huvudsak eller delvis med synpunkterna i
motionerna Jo19 yrkandena 1 och 2 och Jo759 yrkande 2. Någon särskild åtgärd
med anledning av dessa yrkanden är ej nödvändig.
Utskottet kan instämma i det tämligen allmänt hållna yrkandet i motion Jo17
att det behövs tydliga politiska och ekonomiska styrmedel för att
energiomställningen skall komma i gång. Som framgår av skrivelsen är
regeringen medveten om behovet av en vidareutveckling av de nationella
styrmedlen. I energiöverenskommelsen, där även Vänsterpartiet deltagit, har
också framhållits vikten av hushållning med energi och ekonomiskt stöd till
vissa omställningsåtgärder m.m. Yrkande 1 i motionen bör anses tillgodosett
med det anförda.
Utskottet är inte berett att nu föreslå någon särskild redovisning med
avseende på effekterna av försurningen och kalkningsinsatserna. I betänkande
1996/97:JoU2 finns uppgifter om Naturvårdsverkets uppdrag att utarbeta en plan
för kalkningsverksamheten, som skall redovisas senast den 1 september 1997. I
avvaktan på denna redovisning och resultatet av det fortsatta arbetet med
bl.a. EU:s försurningsstrategi bör motion Jo20 yrkande 2 inte föranleda någon
åtgärd.

Biologisk mångfald m.m.

Motionerna
I motion Jo18 (fp) ges en utförlig redovisning av vissa frågor rörande
biologisk mångfald. Enligt motionen ger OECD-rapporten belägg för att Sverige
inte lyckats särskilt väl med det traditionella naturskyddet. Sverige har
endast skyddat 6,6 % av landets yta, medan genomsnittet för OECD-länderna är
9,1 %. Detta leder till en allvarlig utarmning av den biologiska mångfalden i
den svenska naturen. En väsentlig del av problemen sammanhänger med att
naturskogarna avverkas i snabb takt. Det är därför en central uppgift för
regeringen att se över skyddet av biologiskt rika skogsmarker, men under tiden
måste det avsättas resurser för att myndigheterna skall kunna lösa in de
skyddsvärda markområdena. Motionärerna påpekar den motsägelse som ligger i att
regeringen kan diskutera gigantiska byggprojekt i miljöns namn men inte värna
unika, hotade naturskogar (yrkande 2).
Också i motion Jo19 (mp) diskuteras problemen med utrotningshotade arter och
hoten mot variation och genetisk mångfald. I den årliga miljöredovisningen
borde biologisk mångfald utgöra ett eget kapitel, inte som i dag kommentarer
inom olika områden. I det kapitlet bör hotade biotoper och arter liksom
planerade åtgärder redovisas. Där borde också finnas en redogörelse för dagens
situation i andra biotoper än de akut hotade. Jakten i Sverige borde i
betydligt större utsträckning baseras på en inventering av de arter man vill
jaga. På fiskets område bör Sverige aktivt verka för att fisket av lax på
blandade bestånd upphör i Östersjön och gå före genom att utnyttja den kvot
landet får till fiske utefter Norrlandskusten. Motionen innehåller också en
redogörelse för tidigare lagda mp-yrkanden angående bevarande av urskogar,
myrar, älvar och inrättande av marina reservat. Vidare kritiseras gällande
bestämmelser i Sverige och EU angående traditionella köksväxtsorter m.m. Bl.a.
framhålls att kravet på sortdokumentation och certifiering är mycket
kostnadskrävande och tenderar att slå ut de små företagen. Regeringen bör se
till att det lämnas dispens i Sverige från EU:s regler för gamla traditionella
sorter. Sverige bör verka för att motsvarande gäller inom EU (yrkandena
12-16).

Utskottets överväganden
I de två tidigare miljöredovisningarna har biologisk mångfald och naturskydd
redovisats i särskilda avsnitt. I årets skrivelse finns information om
biologisk mångfald i huvudsak intagen under huvudrubrikerna jordbruk, fiske
och skogsbruk. Regeringen anför bl.a. att en aktionsplan för bevarande av
biologisk mångfald inom jordbruket har presenterats av Jordbruksverket. En
utredning om växtgenetiska resurser inom jordbruket har remissbehandlats och
bereds inom Regeringskansliet. På fiskets område anförs att
Fiskerikommissionen för Östersjön vid ett extra möte i februari skall ta
ställning till en aktionsplan för bevarandet av Östersjölaxen. En av
Fiskeriverket utarbetad aktionsplan för biologisk mångfald kommer att utgöra
ett av underlagen för en redovisning av arbetet med biologisk mångfald inom
jordbruks- och fiskesektorerna som planeras bli förelagd riksdagen under nästa
år.
Utskottet vill i sammanhanget tillägga att frågor om laxfisket och
bevarandet av den naturreproducerande laxen i Östersjön även behandlades i
betänkande 1995/96:JoU4. Enligt uppgift från Jordbruksdepartementet har för
första gången en långsiktig aktionsplan för laxen i Östersjön utarbetats av
samtliga Östersjöstater. Det långsiktiga målet för Fiskerikommissionens beslut
är att öka bestånden av vild lax och att skapa en bättre balans mellan vilda
och odlade laxbestånd. Under Fiskerikommissionens möte diskuterades även
arbetet med en Agenda 21 för Östersjön. En plan för ett långsiktigt hållbart
fiske i Östersjön kommer att utarbetas av Fiskerikommissionen.
Under rubriken Skogsbruk anför regeringen att det skogspolitiska beslutet
för närvarande utvärderas av Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket. Regeringen
kommer att för riksdagen redovisa resultatet av utvärderingen under år 1998, i
vissa delar möjligen tidigare. Utskottet har i detta sammanhang erfarit att
regeringen planerar att framlägga en proposition om biologisk mångfald i
slutet av mars 1997. I förra årets miljöredovisning (s. 57) angavs att
Miljövårdsberedningen fått i uppdrag att, mot bakgrund av utvärderingar gjorda
av Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket, yttra sig över i vilken omfattning
arealen skyddad produktiv skogsmark behöver utökas och föreslå olika
möjligheter och former för att åstadkomma detta (dir. 1995:167). Uppdraget
skall redovisas senast den 1 juli 1997. Vidare kan nämnas att Riksdagens
revisorer framlagt en rapport angående hanteringen av skyddsvärd domänmark
efter bolagiseringen av Domänverket (rapport 1996/97:4). Rapporten har
överlämnats till Miljövårdsberedningen.
Frågor om de traditionella köksväxtsorterna har av utskottet behandlats två
gånger tidigare under valperioden (1994/95:JoU15 och 1995/96:JoU19). I det
senare betänkandet anförde utskottet att regeringen (Jordbruksdepartementet)
följer utvecklingen och försöker förmå EU att ändra reglerna så att de passar
bättre för svenska förhållanden.
Utskottet gör följande bedömning angående de nu aktuella motionsyrkandena. I
avvaktan på fortsatta överväganden angående skogspolitiken och den biologiska
mångfalden bör motion Jo18 yrkande 2 inte föranleda någon särskild åtgärd. Det
bör tilläggas att utskottet dessutom inom kort kommer att ta upp fristående
motioner om skogspolitiken och avvägningen mellan produktionsmålet och
miljömålet (1996/97:JoU17).
Samma bedömning bör gälla för motion Jo19 yrkande 14, som i denna del är
delvis tillgodosedd. Som framgår av redovisningen ovan har beslut fattats om
en långsiktig aktionsplan för laxen i Östersjön.
Utskottet avstyrker även yrkandena 12 och 13 i motion Jo19.
När det gäller fröer och sorter av köksväxter bör eventuella åtgärder anstå
i avvaktan på det arbete som pågår i Regeringskansliet. Därmed avstyrks
yrkandena 15 och 16.

Kretslopp, avfall, återvinning m.m.

Skrivelsen

Kretsloppet stad-landsbygd m.m.
Enligt regeringen har jordbruket stor potential för recirkulation av energi
och material och har därför möjlighet att spela en viktig roll i byggandet av
ett långsiktigt hållbart samhälle. Inom jordbruket fortsätter arbetet med att
miljöanpassa verksamheten. Regeringen förfogar över en mängd åtgärdsförslag
och lämpliga styrmedel för att genomföra dessa. En samlad redovisning planeras
att föreläggas riksdagen senare i år.

Producentansvaret
Den varuproducerande sektorn bidrar till många olika typer av miljöpåverkan,
varav de allvarligaste är linjära materialflöden, ineffektiv resursanvändning
samt spridning av skadliga ämnen till luft, mark och vatten. En stor del av
det avfall som deponeras i dag utgörs av gruv- och industriavfall. Enligt
regeringen kan näringslivet bidra till en hållbar utveckling på ett avgörande
sätt genom att kretsloppsanpassa produktionsprocesserna, utveckla nya
miljöanpassade produkter, minska mängden avfall samt reducera avfallets
farlighet och återställa förorenade områden. Detta ger också näringslivet en
god och långsiktig ekonomisk utveckling samt är positivt för konkurrenskraft
och på sikt sysselsättning.
Regeringens arbete är dels inriktat på att utveckla och förstärka
lagstiftningen, dels på att förbättra förutsättningarna för marknadens
möjligheter att driva på utvecklingen av miljöanpassade processer och
produkter. En varaktig samverkan mellan närings- och miljöpolitiken syftar
bl.a. till att fokusera och stimulera efterfrågan på miljöanpassad teknik och
miljöanpassade produkter och till att öka tillgången till miljörelaterad
information hos olika aktörer på marknaden. Producenterna av varor måste i
ökad utsträckning ta ansvar för den miljöpåverkan som varorna orsakar under
hela deras livscykel inklusive transporter och energiförbrukning. Arbetet med
kretsloppsanpassning fortsätter därför genom att producentansvaret utökas till
fler produktgrupper. Miljölagarna förstärks och samlas i en miljöbalk.
Kemikaliepolitiken liksom avfallshanteringen ses över.

Motionerna

Kretsloppet stad-landsbygd m.m.
Enligt motion Jo16 (kd) yrkande 3 har regeringen, när det gäller kretsloppet
stad-land och möjligheten till ekologisk odling inom jordbruksområdet, genom
sin passiva hållning i EU förhindrat möjligheten för ekologiska jordbrukare
att få tillgång till stadens humanurin. Enligt motionärerna måste den svenska
regeringen nu skyndsamt agera för att få en förändring av regelsystemet till
stånd. I annat fall blir talet om ekologisk omställning och kretslopp bara
tomma ord. I motion Jo710 (kd) yrkandena 1 och 2 framhålls att jordbruket är
en mycket intressant aktör i arbetet med att binda koldioxid. Med mer varsamma
metoder vid brukandet av jorden kan den organiska substansen tillåtas att öka
och på så sätt binda kolet igen genom växternas fotosyntes. I dag finns
exempel på ekologiska odlingssystem som ökar jordens mullhalt. Om sådana
system tillämpas på hela Sveriges åkerareal, skulle mer än hälften av
utsläppen av koldioxid från förbränningen av fossila bränslen årligen kunna
bindas i jordens organiska substans. För att realisera sådana odlingssystem
krävs en stark integrering mellan stad och land. Det är nödvändigt att en
ordentlig forskningssatsning görs på detta område.
Enligt motion Jo715 (m) har intresset för byggande av biogasanläggningar
de senaste åren ökat. I aktuella biogasanläggningar utvinns energi av
flytgödsel, slakteriavfall, hushållsavfall och annat biomaterial. Man får
dessutom ut växtnäring som kan fördelas på större områden med bättre
utnyttjandegrad. Fördelen med sådan biogödsel är att kvävet till växterna
frigörs snabbare och därmed minimeras läckaget. Biogödsel är mer lättfluten
och homogen än vanlig flytgödsel. Den är också pastöriserad i anläggningen.
Biogödsel blir lättare att sprida med slangspridare och detta gör att
spridning kan ske i växande gröda samt utnyttjas under hela växtperioden.
Enligt motionärerna bör begreppet biogödsel bli vedertagen benämning på denna
form av flytgödsel (yrkande 1). Biogödseln är mycket värdefull men det krävs
självklart en fortsatt utvärdering. Detta måste även ligga i samhällets
intresse, och en studie bör kunna finansieras inom ramen för jordbrukets
forskningsanslag (yrkande 2). I bl.a. skötsellagen samt miljöskyddslagen finns
inte något som handlar om biogödsel, dvs. flytgödsel som blivit avgasad i en
biogas-anläggning. Gällande lagregler för organiska gödselmedel passar mindre
bra för biogödsel. Lagstiftningen bör därför kompletteras med särskilda regler
som tar till vara användningsmöjligheterna för den miljövänliga biogödseln
(yrkande 3).
I motion Jo702 (fp) framhålls att det finns stor risk för att fisk och annat
djurliv förgiftas om spillolja kommer ut i naturen. Vidare kan grundvattnet
förorenas. På industri/företagssidan sker en successiv förbättring i
hanterandet. Man är skyldig att anlita godkända transportörer och
omhändertagandet sker vanligen i samarbete med kommunen. Hushållen tycks dock
inte nås av information om spilloljans farlighet och om hur man skall hantera
och destruera denna olja. Det behövs ytterligare information till allmänheten
om de risker som är förenade med hanteringen av spillolja.
I motion Jo727 (c) yrkande 20 konstateras att riksdagen år 1994 beslutade
att användningen av amalgam skulle avvecklas. För barn och ungdomar fr.o.m.
den 1 juli 1995 och för vuxna till den 1 januari 1997. Dessutom skulle
användningen av kvicksilver avvecklas. Enligt motionärerna är det angeläget
både från miljö- och hälsosynpunkt att riksdagens beslut genomförs. Ekonomiska
styrmedel bör användas för att avveckla användningen av amalgam. Regeringen
bör snarast återkomma till riksdagen med förslag till åtgärder så att
avvecklingsmålet för amalgam uppnås.
Jord- och skogsbruket är en viktig resurs i kretsloppsarbetet. Dessa
resurser kommer att ha en stor betydelse i den omställning av energisystemet
som vi står inför. Kretsloppsanpassningen av jordbruket måste drivas vidare
och dess roll som producent av bioråvaror ytterligare utvecklas. Eftersom
jordbruket har en så central roll i kretsloppssamhället bör en särskild
utredning tillsättas för att belysa hur jordbrukets roll som
bioråvaruproducent kan utvecklas (yrkande 28).

Producentansvaret
I flera motioner från den allmänna motionstiden 1996 aktualiseras frågor av
mer generell natur när det gäller den nuvarande lagstiftningen om producent-
ansvar. Enligt motion Jo714 (kd) har producentansvarets koppling till
lagstiftningen i renhållningslagen medfört att diskussionen i första hand
handlat om äganderätt, monopol på insamlade fraktioner samt oklarheter i
ansvarsfördelningen mellan kommuner och producenter. Givetvis skall dessa
problemkomplex redas ut men de långsiktiga målen måste vara att miljöanpassa
produkterna, hushålla med resurserna och avgifta kretsloppet. Det bör
övervägas att förankra producentansvaret i annan lagstiftning som i ett vidare
perspektiv kan behandla en miljöanpassning av produkter inklusive
resurshushållningsaspekter (yrkande 2). Enligt motion Jo757 (s) bör det
kommunala renhållningsmonopolets förenlighet med producentansvaret utredas. I
motion Jo765 (mp) krävs att regeringen skall utarbeta ett förslag till lag om
generellt producentansvar (yrkande 3). Ett generellt producentansvar ger
incitament till en mer miljöeffektiv produktutveckling. Enligt motionärerna är
det ett problem att materialbolagen inte har någon rättslig ställning.
Eventuella krav måste därmed ställas på producenterna. För att råda bot på
detta föreslås att renhållningslagen kompletteras med en ny paragraf (6 c) som
reglerar materialbolagens rättsliga ställning vid sidan av producenterna
(yrkande 5). Vidare framhålls att samråden mellan materialbolagen och
kommunerna behöver regleras. Därför föreslås att renhållningslagen
kompletteras med en ny paragraf (6 d) angående samrådsskyldighet (yrkande 6).
I motion Jo766 (mp) begärs att renhållningslagen skall ändras på ett sådant
sätt att trovärdigheten i producentansvaret garanteras.
I ett antal motioner framförs synpunkter beträffande producentansvaret för
vissa produkter samt krav om att producentansvaret skall utvidgas till nya
områden. I motion Jo718 (fp) framhålls att återvinningen av aluminium måste
förbättras. Det gäller att finna enkla och praktiska lösningar så att
konsumenterna får rimliga möjligheter att hjälpa till med tillvaratagandet av
det aluminium som cirkulerar i samhället. Enligt motion Jo727 bör regeringen
förelägga riksdagen förslag till nya områden där producentansvaret skall
gälla. De av Kretsloppsdelegationen utarbetade förslagen till producentansvar
för elektriska och elektroniska produkter respektive byggnadsmaterial bör
snarast föreläggas riksdagen för beslut (yrkande 2). Enligt motion Jo730 (mp)
skall producentansvaret även gälla för återtagande av deformerade returburkar.
Sverige bör enligt motion Jo735 (s) i EU verka för att returglassystemet byggs
ut. Returglassystemet är ett effektivt system för att reducera både miljö- och
energibelastning. Vidare är ett sådant system förenligt med Riodeklarationen
om ett ekologiskt hållbart samhälle. I motion Jo756 (s) framhålls att det
tyska Dualsystemet för insamling av förpackningar med förhållandevis kort
varsel borde kunna tillämpas i Sverige när det gäller returpapper. För att
hålla kommunerna ekonomiskt skadeslösa vad gäller returpappershanteringen är
det nödvändigt att inlemma tidningar och tidskrifter i systemet.
Tidningsföretagen, pappersbruken och massafabrikerna bör gemensamt åläggas
ansvaret för returförfarandet. Enligt motion Jo765 (mp) bör de mest
miljöbelastande produkterna prioriteras vid införandet av producentansvaret.
Sådant ansvar bör därför snarast införas för batterier (yrkande 1). Likaså
borde ett producentansvar snarast införas för det miljöfarliga avfallet. Med
krav på allt bättre och renare behandling av avfallet finns risk för att
behandlingskostnaderna ökar. Med ett producentansvar blir
behandlingskostnaderna inbakade i priset, och risken för att dessa produkter
hamnar på ställen där de inte kan tas om hand på ett för miljön så bra sätt
som möjligt minskar (yrkande 2).

Sophantering och återvinning m.m.
Enligt motion Jo707 (kd) är dagens lagstiftning inte tillräckligt tydlig när
det gäller att definiera begreppen kring sopor och hanteringen av dem. Det är
i dag inte definierat vem som äger soporna och vid vilka gränssnitt ägarbyte
sker. Det är nödvändigt att få klara spelregler när det gäller vad som är
konsumentansvar, kommunernas ansvar och fabrikanternas ansvar för vår
sophantering. Eftersom sopor är en råvara i många återvinningsprojekt bör det
vara helt klarlagt om man äger sin råvara, eller inte. När en medborgares
sopor blir till en tillgång för olika företag är det viktigt att reda ut dessa
förhållanden. Regeringen bör därför utarbeta ett förslag till tydlig
lagstiftning som underlättar en miljöriktig sophantering och återvinning av
sopor. Enligt motion Jo714 (kd) innebär det förhållandet att utsorterade tyska
sopor transporteras med lastbil till svenska förbränningsanläggningar att
prissättning och styrmedel inte fungerar optimalt från miljösynpunkt. En
strategi bör utarbetas som förhindrar att andra länders utsorterade sopor
transporteras till Sverige för förbränning (yrkande 3). Enligt motion Jo738
(mp) måste återtagning och slutlig deponering av gamla produkter som
innehåller kvicksilver, bly och kadmium förbättras (yrkande 13). Motsvarande
yrkande framförs även i motion Jo760 (mp) yrkande 8. Enligt motion Jo789 (s)
finns de stora volymerna sopor i bostadsområdena, och det är där ansvaret
måste tas för en rationell och kretsloppsanpassad insamling. De svenska
bostadsföretagen bör uppmuntras att ta ett sådant ansvar. Inget bostadsbolag
har dock möjligheter att klara en fullständig kretsloppsanpassning utan
hyresgästernas medverkan. En organisation som kan anpassas till framtidens
utökade behov inom detta område bör skapas. Med initialt stöd av samhället kan
bostadsbolag, fastighetsanställd personal och hyresgäster organisera och ta
ansvar för ett bra system som bättre tillfredsställer behoven.
Enligt motion T213 (kd) yrkande 11 förbereder sig den europeiska
bilindustrin för en eventuell kretsloppslagstiftning. Även den svenska
bilindustrin bör stimuleras till motsvarande åtgärder. I Sverige är grunden
redan lagd med nuvarande system för skrotning. Men återvinningen måste
förbättras. För varje gammal bil som skrotas och ersätts med en helt ny gör vi
stora miljövinster och förbättrar trafiksäkerheten. För att stimulera
utskrotningen av de gamla fordonen bör skrotningspremien höjas till 5 000 kr.
Kostnaderna för detta skulle t.ex. kunna finansieras med de pengar staten får
in på den ökade koldioxidskatten. Enligt motion Jo794 (v) yrkande 14 är det av
högsta prioritet att regeringen snarast kommer med förslag om
utsläppsminskningar på såväl gamla områden (bilar och fasta anläggningar) som
på nya områden (sjöfart och arbetsmaskiner). Vad gäller de senare har i
princip ingenting gjorts. En skrotningspremie eller någon form av
inbytessystem för gamla maskiner bör införas. Det är viktigt att Sverige antar
sådana regler omgående och sedan försöker sprida dem vidare i EU.
Enligt motion Jo738 (mp) yrkande 20 skall alla berörda svenska hamnar ha
mottagningsstationer för olja och annat kemikaliespill senast den 1 juli 1998.
Vidare framhålls att åtgärderna beträffande mottagningsanläggningar i hamnar
måste samordnas (yrkande 21). Motsvarande krav framförs även i motion Jo760
(mp) yrkandena 16 och 17.

Vissa övriga frågor
Enligt motion Jo709 (kd) behövs enklare juridiska regler som möjliggör för
mobila reningsanläggningar att bli ett reellt alternativ för mindre
miljöstörande verksamheter. Sådana anläggningar för omhändertagande av
miljöfarligt avfall skulle inte behöva förenas med tillståndsplikt på varje
plats som tas i anspråk. I motion Jo712 (mp) yrkande 2 föreslås att
Sjöfartsverket skall administrera och få till stånd mekaniska
rengöringsanläggningar i småbåtshamnar. I motion Jo738 (mp) yrkande 17
föreslås att kommunerna skall ges rätt att förbjuda storskalig överledning av
miljöfarligt avloppsvatten till reningsverk.

Utskottets överväganden

Kretsloppet stad-landsbygd m.m.
År 1993 beslutade riksdagen om riktlinjer för en kretsloppsanpassad
samhällsutveckling (1992/93:JoU14, rskr. 344). Åtgärder inom bl.a. jordbruket
skall inriktas mot ett resurssnålt kretsloppssamhälle. Jordbrukssektorn skall
slå vakt om ett rikt och varierat odlingslandskap, bevara den biologiska
mångfalden samt minimera jordbrukets miljöbelastning på grund av
växtnäringsläckage och användningen av bekämpningsmedel.
Utskottet delar regeringens bedömning när det gäller jordbrukets stora
potential för recirkulation av energi och material och dess möjlighet att
spela en viktig roll i byggandet av ett långsiktigt hållbart samhälle.
Samtidigt som utvecklingen av städer och tätorter skall ge en god livsmiljö
för invånarna måste kraven på en långsiktigt god hushållning med
naturresurser, miljö och andra värden tillgodoses. På grund av skiftande
lokala förutsättningar kan likartade problem få olika lösningar på olika
platser. Gemensamt för dessa lösningar måste dock vara resurshushållning och
ett samspel av kretsloppskaraktär med omgivande landsbygd. En fortsatt
kretsloppsutveckling förutsätter således en ytterligare integrering mellan
stad och land. Staden kan bidra med restprodukter av organiskt material i
olika former som t.ex. slam från avloppsreningsverk, urin och komposterat
hushållsavfall och efterfråga bl.a. ekologiskt odlade livsmedel. Samtidigt bör
i detta sammanhang framhållas att jordbruket är mottagare av produkter som ur
flera aspekter måste hålla en mycket hög kvalitet för att säkerställa en
långsiktig användning utan risker för människa och miljö. Som regeringen anför
fortsätter arbetet inom jordbruket med att miljöanpassa verksamheten både
nationellt och inom EU genom att påverka den gemensamma jordbrukspolitiken.
Hur en produkt skall produceras för att få saluföras som ekologisk regleras i
rådets förordning nr 2092/91 (EEG) om ekologisk produktion av
jordbruksprodukter och uppgifter därom på jordbruksprodukter och livsmedel.
Förordningens bilagor reglerar bl.a. vilka insatsmedel som får användas i
ekologisk produktion. Sverige har i den kommissionsarbetsgrupp som behandlar
förordningen vid den årliga översynen av bilagorna verkat för att bl.a. frågan
om urin skall föras upp i rådets bilaga. Sverige har framfört önskemålet mot
bakgrund av att användningen av urin som gödningsämne medverkar till att i
större utsträckning sluta kretsloppet mellan stad och land. Enligt
jordbruksministerns svar nyligen på interpellation 1996/97:201 har förståelsen
för den svenska ståndpunkten hittills varit liten (se prot. 1996/97:74, s.
52). Möjligheten att med tiden finna gehör för den svenska uppfattningen bör
förbättras i takt med att system för urinseparering utvecklas och erfarenheter
från hanteringen av denna restprodukt blir större. Därav följer att ökad FoU-
verksamhet inom detta område behövs. Regeringen har tillsatt ett projektkansli
för statliga investeringsbidrag för en ekologiskt hållbar samhällsutveckling.
Ett prioriterat område berör va-sektorn. Arbete pågår även i andra sammanhang
för att kartlägga de eventuella risker som kan finnas för spridning av smitta
vid användning av urin som gödningsämne i livsmedelsproduktionen. När det
gäller annan kretsloppsforskning finansieras denna bl.a. via Statens
naturvårdsverk vars uppgift är att ta fram vetenskapligt underlag som grund
för miljöarbetet inom olika sektorer. Detta skall utgöra underlag för förslag
till miljövårdsåtgärder och andra miljöpolitiska åtgärder. Det övergripande
målet för verksamheten inom avfallsforskningen är att ta fram ny kunskap för
en kretsloppsanpassad, uthållig samhällsutveckling inom varusektorn och
samhällets materialflöden, dvs. att stödja tvärvetenskaplig forskning för en
effektivare hushållning med naturresurserna och minska mängden avfall och dess
farlighet. Naturvårdsverkets avfallsforskningsnämnd beslutar om fördelning av
medlen till kretsloppsforskningen. För budgetåret 1997 har anvisats ca 21
miljoner kronor. I detta sammanhang bör även uppmärksammas att det på kommunal
nivå bedrivs en rad projekt för att främja en kretsloppsanpassad
samhällsutveckling. Enligt utskottets mening föreligger en betydande
samstämmighet mellan å ena sidan den av riksdag och regering eftersträvade
ambitionsnivån i dessa frågor och å andra sidan de synpunkter som förs fram i
motionerna Jo16 yrkande 3 och Jo710 yrkandena 1 och 2. Med det anförda kan
syftet med motionsyrkandena anses tillgodosett, och utskottet föreslår att
dessa lämnas utan någon riksdagens vidare åtgärd.
När det gäller de i motion Jo715 framförda kraven beträffande produktion och
användning av biogödsel vill utskottet utöver vad som anförts ovan framhålla
följande beträffande medlen till kretsloppsforskningen. Verksamheten får
omfatta forskningsbidrag, uppdragsforskning samt kunskapsöverföring från
forskning, kunskapssammanställning samt utredningar med anknytning till
forskningsbidrag. I detta sammanhang bör även uppmärksammas att
Jordbrukstekniska institutet (JTI) i Uppsala publicerat en rapport om
våtkompostering för organiskt avfall, Försök i pilotskala med svartvatten,
köksavfall och gödsel (Kretslopp och avfall Nr 3). Institutet har tidigare
publicerat rapporten Biogas och växtnäring i stad/land baserat på kretslopp
(Kretslopp och avfall Nr 2). Utskottet förutsätter att regeringen och berörda
myndigheter, som en del av arbetet med att främja resurshushållning och
kretslopp, uppmärksamt följer utvecklingen på detta område. Det får härvid i
första hand ankomma på regeringen att överväga möjligheterna att anpassa
gällande lagstiftning för att åstadkomma en mer ändamålsenlig reglering på
detta område. Med det anförda föreslår utskottet att motion Jo715 yrkandena 1,
2 och 3 lämnas utan någon riksdagens vidare åtgärd.
Som framhålls i motion Jo702 sker en successiv förbättring när det gäller
industrins hantering av spillolja. Man är bl.a. skyldig att anlita godkända
transportörer, och oljan omhändertas vanligen i samarbete med respektive
kommun. Myndighetsinformationen som utgått på detta område har dock främst
riktats mot den som yrkesmässigt hanterar spillolja. Det skulle således
behövas mer information till allmänheten om riskerna med denna hantering. I
detta sammanhang bör de kommunala mottagningsstationerna för miljöfarligt
avfall uppmärksammas. Naturvårdsverket skall senast den 31 december 1997
redovisa en nationell avfallsplan i enlighet med kraven i EU:s direktiv 75/442
om avfall samt direktiv 91/689 om farligt avfall. I detta arbete ingår även
frågan om hanteringen av spillolja. Mot bakgrund av det anförda föreslår
utskottet att motion Jo702 lämnas utan någon riksdagens vidare åtgärd.
Riksdagen har som mål att amalgamanvändningen inom vuxentandvården skall
vara avvecklad till år 1997 (inom barntandvården år 1995).
Kemikalieinspektionen har i juli 1996 lämnat en lägesrapport till regeringen
som remissbehandlades under hösten 1996. Beredning pågår inom
Regeringskansliet. Enligt rapporten beräknades fram till den 1 juli 1995
användningen av amalgam i barntandvården uppgå till någon enstaka procent och
i vuxentandvården till 14 %. Användningen av amalgam fortsätter att minska och
beräknas i stort ha upphört vid utgången av år 1997. Utskottet anser det
lämpligt att avvakta resultatet av den fortsatta beredningen i denna fråga och
föreslår att motion Jo727 yrkande 20 lämnas utan någon riksdagens vidare
åtgärd.
Möjligheten att ersätta olika material med bioråvaror har behandlats av
Bioråvaruutredningen (SOU 1994:113). Vidare kan nämnas att
Kretsloppsdelegationen skall inventera framlagda förslag till utnyttjande av
biomassa samt klargöra om det råder balans mellan olika förslag till
biomassauttag och tillgång. Detta arbete skall redovisas den 31 december 1997
(tilläggsdir. 1996:87). Med det anförda föreslår utskottet att motion Jo727
yrkande 28 lämnas utan någon riksdagens vidare åtgärd.

Producentansvaret
Det nuvarande producentansvaret, med ett fysiskt och ekonomiskt ansvar för
producenterna att omhänderta uttjänta produkter, är ett viktigt styrmedel mot
ökad resurshushållning. Som regeringen framhåller bör producenterna ges ett
ökat miljöansvar för de produkter de släpper ut på marknaden. Målet är att
uppnå minimal miljöpåverkan under produkternas livscykel. Utveckling av
miljöanpassad konstruktion, återvinning och omhändertagande krävs. Enligt
utskottets mening kan producentansvaret behöva utformas olika för olika
varugrupper. Förutom ett fysiskt eller ekonomiskt ansvar kan det exempelvis
utformas som krav på information till uppköpare m.fl. Som regeringen tidigare
anfört i tilläggsdirektiv till Kretsloppsdelegationen (dir. 1996:87) är det
angeläget att negativa effekter på miljön under en varas hela livscykel
minimeras eller elimineras helt. På sikt bör därför den nuvarande utformningen
av producentansvaret utvecklas mot ett mer generellt miljöansvar för produkter
som sätts ut på marknaden. Inom Regeringskansliet slutförs för närvarande
arbetet med att förstärka miljölagarna och samla dem i en miljöbalk.
Miljöbalksutredningen (SOU 1996:103) har i sitt betänkande bl.a. föreslagit
att reglerna om producentansvar utökas med möjlighet att kräva information om
vilka ämnen och material som ingår i en vara som omfattas av producentansvar.
När det gäller reglerna om producentansvar anser utredningen att det inte
finns anledning att nu göra några förändringar. Som skäl härför anförs bl.a.
att det är för tidigt att göra en utvärdering av systemet eftersom det varit i
kraft under en relativt kort tid. Mot bakgrund av det anförda är utskottet
inte berett att i detta sammanhang föreslå någon förändring av lagstiftningen
om producentansvar. Utskottet avstyrker därför motionerna Jo714 yrkande 2,
Jo765 yrkande 3 och Jo766.
Statens naturvårdsverk har i redovisningen av uppdraget Mål och åtgärder
för en förbättrad avfallshantering tagit upp frågan om det kommunala monopolet
och producentansvaret. Förslaget, som har remissbehandlats under hösten 1996,
bereds för närvarande i Regeringskansliet. Mot bakgrund härav föreslår
utskottet att motion Jo757 lämnas utan någon riksdagens vidare åtgärd.
Beträffande det i motion Jo765 yrkande 5 framförda lagförslaget om
materialbolagens ställning vill utskottet anföra följande. Materialbolagen är
dels ägda av producenter, dels kontrakterade att ta hand om det material som
samlas in från konsumenterna på uppdrag av enskilda producenter.
Materialbolagens ställning är således redan reglerad på avtalsrättslig väg.
Vidare kan konstateras att producenterna är ansvariga för att insamlingsmålen
uppnås och att de av dem inrättade eller kontrakterade materialbolagen
fungerar tillfredsställande. Producenterna kan således inte befria sig från
sina skyldigheter genom att föra över ansvaret på särskilda materialbolag. Mot
bakgrund av det anförda avstyrker utskottet motion Jo765 yrkande 5.
Det i motion Jo765 yrkande 6 framförda kravet beträffande ett lagstadgat
samrådsförfarande mellan kommuner och materialbolag har tillgodosetts. En
bestämmelse härom har fr.o.m. den 1 januari 1997 införts i respektive
förordningar om producentansvar för returpapper (SFS 1996:1083) och
förpackningar (SFS 1996:1082). Motionen kan därmed lämnas utan vidare åtgärd.
När det gäller nya områden för producentansvar vill utskottet anföra
följande. Kretsloppsdelegationen har till uppgift att ta fram förslag till en
strategi för hur arbetet med en kretsloppsanpassning av varusektorn skall
bedrivas i syfte att åstadkomma en kretsloppsanpassad samhällsutveckling (dir.
1993:67, dir. 1995:23). För att kretslopp skall kunna uppnås inom varuområdet
är det nödvändigt att producenternas miljöarbete genomsyras av en helhetssyn
på varorna och deras livscykel. Detta kräver bl.a. en strategi med klart
angivna mål och styrmedel. Detta föranledde regeringen att i oktober 1996 ge
tilläggsdirektiv (dir. 1996:87) till Kretsloppsdelegationen om strategi för en
kretsloppsanpassad varuproduktion m.m. Sammanfattningsvis innebär uppdraget
att Kretsloppsdelegationen i sitt fortsatta arbete med att ange en strategi
för arbetet med en kretsloppsanpassning av varusektorn skall ange övergripande
mål och delmål och redovisa förslag till åtgärder på kort och lång sikt för
hur dessa mål skall nås. Denna del av uppdraget skall redovisas under våren
1997. Utifrån den föreslagna strategin skall delegationen också utforma
förslag till hur producenterna kan ta ett miljöansvar för de produkter som de
släpper ut på marknaden. Förslaget bör enligt direktiven ange vilken typ av
ansvar som skulle kunna åläggas producenterna och konkreta förslag till
styrmedel. Genom exempelvis information om möjligheter till demontering,
återanvändning och återvinning säkerställs att varan när den tjänat ut
omhändertas på ett miljömässigt riktigt sätt. Denna del av uppdraget redovisas
senast vid 1997 års utgång. Vidare skall delegationen senast den 30 juni 1996
föreslå producentansvar för varusektorn möbler. Utskottet vill i detta
sammanhang även erinra om att Kretsloppsdelegationen tidigare har redovisat
förslag till producentansvar i byggsektorn samt för elektriska och
elektroniska produkter. Ett producentansvar för bilar beräknas träda i kraft
den 1 januari 1998. Notifiering till EU pågår. Utskottet delar den i motion
Jo727 yrkande 2 redovisade synen på producentansvaret och dess betydelse som
metod för att förbättra miljön genom att skapa drivkrafter för krets-
loppsanspassade produkter samt att arbetet med att införa producentansvar inom
olika varuområden inte får tillåtas tappa fart. Som utskottet redovisat pågår
inom Regeringskansliet ett fortlöpande arbete på både kort och lång sikt med
att utveckla producentansvaret och införa sådant ansvar på nya områden.
Inriktningen av detta arbete synes i allt väsentligt stå i överensstämmelse
med de av motionärerna framförda synpunkterna. Motion Jo727 yrkande 2 bör mot
bakgrund av det anförda kunna lämnas utan riksdagens åtgärd.
Enligt regeringens skrivelse överlämnades utredningen Batterierna en laddad
fråga (SOU 1996:8) till regeringen i februari 1996. Betänkandet har
remitterats. Ett nytt regelverk för batterier beräknas träda i kraft under
första halvåret 1997. I avvaktan härpå avstyrker utskottet motion Jo765
yrkande 1.
Regeringen har under hösten 1996 utfärdat en ny förordning om farligt avfall
baserad på EU:s direktiv om farligt avfall (91/689/EEG). Förordningen trädde i
kraft den 1 januari 1997 (SFS 1996:971). I förordningen regleras bl.a.
kontrollen av hanteringen av farligt avfall såsom tillståndskrav på
transportörer, mellanlagring, m.m. Mot bakgrund härav och med beaktande av det
ovan nämnda arbetet med en samlad miljölagstiftning föreslår utskottet att
motion Jo765 yrkande 2 lämnas utan riksdagens vidare åtgärd.
Enligt förordningen (1994:1235) om producentansvar för förpackningar skall
producenterna se till att lämpliga insamlingssystem tillhandahålls för att
underlätta för hushåll och andra förbrukare att från hushållsavfall och annat
avfall sortera ut förpackningar och lämna dem för bortforsling (5 §). Vidare
skall producent se till att utsorterade förpackningar som lämnas forslas bort
samt återanvänds, materialåtervinns eller tas om hand på annat miljömässigt
godtagbart sätt (7 §). Återvinningskrav finns för förpackningar i aluminium,
papp, papper, kartong, wellpapp, plast, stålplåt och glas.
Dryckesförpackningar regleras separat (SFS 1991:336 och 1982:349). I detta
sammanhang bör även uppmärksammas att Naturvårdsverket senast den 30 juni 1997
skall redovisa de nivåer av återanvändning och materialåtervinning som
producenterna nått upp till under år 1996 vad gäller förpackningar. När det
gäller returburkar förutsätter systemet att ej avgiftsbelagda burkar kan läsas
av med hjälp av den s.k. PIN-koden. Andelen sådana burkar ökar på grund av
den allt större privatimporten. Enligt vad utskottet erfarit har den s.k.
Metallkretsen åtagit sig att ta hand om de burkar som ej tas emot i
retursystemet. Mot bakgrund av det anförda avstyrks motionerna Jo718, Jo730
och Jo735.
Förordningen (1994:1205) om producentansvar för returpapper trädde i kraft
den 1 oktober 1994. Enligt förordningen är det producenternas skyldighet att
samla in och ta hand om returpapper. Syftet är att minst 75 viktprocent av
konsumerade tidningar i Sverige år 2000 skall materialåtervinnas eller tas om
hand på annat miljömässigt godtagbart sätt. Returpapper är således undantaget
från den kommunala renhållningsskyldigheten. Med det anförda föreslår
utskottet att motion Jo756 lämnas utan någon riksdagens vidare åtgärd. I detta
sammanhang kan nämnas att 53 % (1,1 miljoner ton) av den totala
papperskonsumtionen återvanns år 1995. När det gäller tidningar var
motsvarande siffra 70 % och för wellpapp uppgick återvinningen till 77 %.
Förbrukningen av returpapper uppgick till sammanlagt 1,43 miljoner ton.

Sophantering och återvinning m.m.
Naturvårdsverket har i augusti 1996 till regeringen redovisat förslag till
kvantitativa mål och åtgärder för en förbättrad avfallshantering som bygger på
avfallets egenskaper. Som redovisats ovan skall verket senast den 31 december
1997 redovisa en nationell avfallsplan i enlighet med kraven i EU:s direktiv
75/442 om avfall samt direktiv 91/689 om farligt avfall. En delrapport
angående kapaciteten för förbränning av organiskt material skall lämnas den 31
mars 1997. När det gäller de särskilda regler om avfall som finns i
renhållningslagen föreslår Miljöbalksutredningen att dessa tas in i ett
särskilt kapitel om avfallshantering. Vidare föreslår utredningen att en
definition av avfall som överensstämmer med den definition som gäller inom EU
införs i balken. Även definitionen av miljöfarligt avfall som gäller inom EU
skall införas i en förordning till balken. EU reviderar för närvarande sin
avfallspolitik. En av de viktigaste frågorna som diskuteras är transporter av
avfall mellan medlemsländerna. Kommissionen har därvid fått i uppdrag att se
över reglerna för transporter av avfall som går till förbränning. Bl.a.
Sverige har pekat på de problem som kan uppstå med sådana avfallstransporter
och drivit linjen att den inre marknadens krav på fri cirkulation av varor
inte kan gälla fullt ut vid transporter för återvinning samt att det är
viktigt att krav ställs exempelvis på återvinningsgrad. Utskottet anser det
lämpligt att avvakta resultatet av den fortsatta beredningen av ifrågavarande
lagstiftning och föreslår därför att motionerna Jo707 och Jo714 yrkande 3
lämnas utan någon riksdagens vidare åtgärd.
Naturvårdsverket har i uppdrag att utarbeta ett åtgärdsprogram för
effektivare och heltäckande insamling av uttjänta varor och produkter som
innehåller kvicksilver. Uppdraget skall avrapporteras under år 1999.
Naturvårdsverket skall vidare i samarbete med Kemikalieinspektionen redovisa
hur avvecklingen av kvicksilveranvändningen fortgår. Slutredovisning skall
lämnas den 1 juli 1998. När det gäller bly och kadmium bör även eventuella
förslag föranledda av utredningen Batterierna en laddad fråga (SOU 1996:8)
uppmärksammas. Med det anförda föreslår utskottet att motionerna Jo738 yrkande
13 och Jo760 yrkande 8 lämnas utan någon riksdagens vidare åtgärd.
Frågan om kretsloppsanpassad sophantering/källsortering i bostadsområdena i
utvecklat samarbete mellan bostadsbolag, anställda och hyresgäster ryms i
första hand inom Agenda 21-arbetet i kommunerna som också har erforderlig
kunskap och tillsynsansvar. Naturvårdsverket skall stödja detta arbetet bl.a.
med avseende på kretsloppsanpassningen av avfalls- och varusektorerna. Mot
bakgrund av det anförda föreslår utskottet att motion Jo789 lämnas utan vidare
åtgärd.
När det gäller skrotningspremien konstaterar utskottet att riksdagen i
samband med behandlingen av regeringens förslag om ett producentansvar för
bilar även godkände regeringens förslag att avskaffa den högre bilskrotnings-
premien i avvaktan på producentansvarets införande. Vidare aviserade
regeringen förändringar beträffande bilskrotningspremie och avgifter samtidigt
som förordningen om producentansvar för bilar träder i kraft (prop.
1995/96:174, JoU21, rskr. 295). Vidare skall möjligheterna att med hjälp av
ekonomiska styrmedel öka utskrotningen av gamla bilar övervägas av utredningen
om en översyn av vägtrafikens samlade beskattning (dir. 1996:37). Uppdraget
skall redovisas våren 1997. Med det anförda avstyrks motion T213 yrkande 11.
I 1988 års trafikpolitiska beslut anges som delmål bl.a. att
transportsystemet skall utvecklas så att en god miljö och en långsiktigt god
hushållning med naturresurser främjas. Ny teknik och renare bränslen leder
bl.a. till effektivare energianvändning och minskade utsläpp till luften av
miljö- och hälsoskadliga ämnen. Som framhålls i motion Jo794 yrkande 14 bör
Sverige fortsätta att utveckla den nationella användningen av ekonomiska
styrmedel på detta område och därigenom åstadkomma ytterligare förbättringar
när det gäller utsläpp m.m. Detta arbete måste dock genomföras inom ramen för
det regelverk som antas inom EU. Enligt vad utskottet erfarit kommer för
merparten av de större dieseldrivna arbetsfordonen avgaskrav att börja införas
under år 1998 enligt ett EU-direktiv som skall antas under innevarande år.
Avgaskraven kommer sedan successivt att skärpas till år 2005. Regeringen har
för avsikt att under året återkomma till riksdagen med förslag till svensk
lagstiftning. Kommissionsförslag beträffande jord- och skogsbrukstraktorer med
motsvarande krav väntas under året. Under år 1997 förväntas också kommissionen
presentera förslag om gemensamma avgaskrav för mindre dieseldrivna
arbetsmaskiner och samtliga bensindrivna. Utskottet förutsätter att Sverige
inom EU fortsätter att aktivt driva frågor om avgaskrav på bl.a.
arbetsmaskiner och skärpta avgaskrav på bilar. Enligt utskottets mening bör
EG-lagstiftningen på sikt täcka samtliga motorslag och vara utformade så att
de leder till att endast maskiner med låga utsläpp under hela sin livslängd
släpps ut på marknaden. Vidare bör Sverige verka för medlemsstaternas rätt att
utveckla system för att gynna introduktionen av fordon med mycket goda
avgasegenskaper. Denna uppfattning synes även stå i överensstämmelse med
regeringens ståndpunkt såsom den redovisas i skrivelsen. Enligt utskottets
bedömning är syftet med motion Jo794 yrkande 14 med det anförda i allt
väsentligt tillgodosett. Yrkandet påkallar således ingen ytterligare
riksdagens åtgärd.
Som utskottet tidigare anfört (1995/96:JoU9) när det gäller
mottagningsstationer för olja och kemikaliespill i hamnar finns regler för
vad som får släppas ut från fartyg och vad som skall lämnas i hamnarnas
mottagningsanordningar i lagen (1980:424) om åtgärder mot vattenförorening
från fartyg, i förordningen (1980:789) om åtgärder mot vattenförorening från
fartyg samt i renhållningsförordningen (1990:984). Vidare pågår ett
fortlöpande arbete med dessa frågor inom Helsingforskommissionen (HELCOM) och
Marpol. En av HELCOM:s arbetsgrupper har tagit fram ett förslag om
mottagningsanordningar för avfall från fartyg. I förslaget ingår bl.a.
införandet av en enhetlig hamnavgift som inkluderar rätten för fartyg att
lämna miljöfarligt avfall utan ytterligare kostnader. I mars 1996 antog HELCOM
en strategi som består av ett ingående och omfattande regionalt samarbete för
uppbyggnad, utveckling och harmonisering av mottagningssystem för
fartygsgenererat avfall i hamnar runt Östersjön. Inom ramen för denna strategi
diskuteras bl.a. om fartyg måste lämna allt sitt fartygsavfall i hamn innan ny
rutt påbörjas. Sjöfartsverket skall enligt vad utskottet erfarit undersöka hur
systemet med mottagningsanordningar för oljehaltigt avfall från fartyg
fungerar. Den särskilde utredaren (dir. 1996:82), med uppgift att utvärdera
gällande regler för ingripande mot oljeutsläpp till sjöss, skall ta del av
resultatet och på grundval av detta föreslå sådana ändringar i systemet som
kan medföra att de olagliga oljeutsläppen minskar. Uppdraget skall redovisas
den 31 december 1997. Enligt utskottets mening är det viktigt att motverka
problemen med det kraftigt ökande antalet begränsade oljeutsläpp från fartyg.
Utsläppen härrör framför allt från fartyg som olagligen släpper ut
ballastvatten och sköljvatten direkt ut i havet. Samtidigt framgår av
redovisningen ovan att ett omfattande arbete bedrivs på detta område både
nationellt och internationellt. Enligt utskottets mening får det i första hand
ankomma på regeringen att överväga vilka ytterligare åtgärder som kan anses
erforderliga på detta område. Med det anförda föreslår utskottet att
motionerna Jo738 yrkandena 20 och 21 samt Jo760 yrkandena 16 och 17 lämnas
utan någon riksdagens vidare åtgärd.

Vissa övriga frågor
Ett förslag till en samlad miljölagstiftning förbereds för närvarande inom
Regeringskansliet. I detta arbete ingår bl.a. Miljöbalksutredningens
överväganden om ett nytt system för prövning av miljöfarlig verksamhet.
Länsstyrelsens prövning av tillstånd till miljöfarlig verksamhet skall göras
av en självständig till länsstyrelsen administrativt knuten
prövningsmyndighet. Vidare föreslås regionala miljödomstolar samt en
miljööverdomstol. Mot bakgrund av det anförda är utskottet inte berett att
föreslå någon riksdagens åtgärd med anledning av motion Jo709. Utskottet
avstyrker därmed motionen.
Enligt utskottets mening är det angeläget att utvecklingen mot mekanisk
rening av båtars bottnar påskyndas. Att ett nät av båttvättanläggningar byggs
upp längs kusten föreslås också av Utredningen om fritidsbåtstrafikens
kostnadsansvar m.m. (SOU 1996:170). Sådana anläggningar skulle byggas upp
under en femårsperiod för att begränsa användningen av giftiga
båtbottenfärger. I detta sammanhang bör man också uppmärksamma möjligheterna
att skapa en marknad för dessa anläggningar genom att bl.a. se till att
gällande bestämmelser efterlevs. Stor betydelse har därvid
tillsynsmyndigheternas arbete. Vidare bör ytterligare satsningar kunna göras
när det gäller information om båtbottenfärgernas miljöeffekter och om
alternativen. Utskottet anser det lämpligt att avvakta resultatet av den
fortsatta beredningen i denna fråga och föreslår att motion Jo712 yrkande 2
lämnas utan någon riksdagens vidare åtgärd.
När det gäller kommunernas rätt att reglera överledning av miljöfarligt
avloppsvatten till reningsverk vill utskottet anföra följande. Industrin går
mot en process med slutna system, dvs. avloppsvattnet från industrin renas
separat innan det släpps ut alternativt återanvänds. Vid koncessionsprövning
ses möjligheterna över att rena industrins utsläpp. Lagen (1970:244) om
allmänna vatten- och avloppsanläggningar (va-lagen) har som ändamål att
tillgodose hushållens normala behov av vatten- och avloppsförsörjning. Andra
brukare, t.ex. industriföretag, som har särskilda krav på t.ex. vattnets
kvalitet eller avloppsrening, får i dessa avseenden i princip själva svara för
sin försörjning av vatten och avlopp. En anslutning till en allmän va-
anläggning som sker i ett sådant fall grundas på en särskild överenskommelse
och omfattas inte av va-lagen. Plan- och byggutredningen har i sitt
slutbetänkande bl.a. föreslagit en helt ny lag om vattenförsörjning och avlopp
(SOU 1996:168). Förslaget bereds för närvarande i Regeringskansliet. Mot
bakgrund av det anförda avstyrker utskottet motion Jo738 yrkande 17.

Jordbruk

Skrivelsen
Enligt regeringen har jordbrukets markanvändning väsentlig betydelse för att
bibehålla kontinuiteten i det öppna odlingslandskapet och skapar variation med
en rikedom av olika naturtyper och arter som gynnas av hävden. Jordbruket kan
dock genom negativ miljöpåverkan belasta ekosystemen och utarma den biologiska
mångfalden och markens bördighet. Växtnäringsförluster (kväve, fosfor) från
jordbruksproduktion bidrar till övergödning av vattendrag, sjöar och hav.
Användning och hantering av bekämpningsmedel samt tillförsel av kadmium till
miljön genom handelsgödsel medför hälso- och miljörisker. Jordbruket kan
därför sägas vara både en förutsättning för och en riskfaktor för en god
miljö. Jordbruket har också en stor potential för recirkulation av energi och
material och har därför möjlighet att spela en viktig roll i byggandet av ett
långsiktigt hållbart samhälle. Inom jordbruket fortsätter arbetet med att
miljöanpassa verksamheten, både nationellt och inom EU genom att påverka den
gemensamma jordbrukspolitiken. Regeringen förfogar över en mängd
åtgärdsförslag och lämpliga styrmedel för att genomföra dessa. En samlad
redovisning planeras att föreläggas riksdagen senare i år.

Motionen
Enligt motion Jo19 (mp) bör redovisningen av jordbrukets
bekämpningsmedelsanvändning avse antalet giftdoser och inte mängden aktiv
substans. Motionärerna påpekar att det år 1995 användes 1 224 ton
bekämpningsmedel i jordbruket, enligt Kemikalieinspektionen. Allt fler tecken
tyder på att bekämpningsmedel läcker till grundvattnet. I Sverige och i Europa
i övrigt ökar antalet fynd av sådana medel i brunnar m.m. Även ett så vanligt
bekämpningsmedel som Roundup finns i dricksvatten. Flera av de genmanipulerade
grödor som nu kommer ut på marknaden är inrättade för att tåla höga halter av
Roundup, t.ex. sockerbeta och raps. Risken är uppenbar att det kan leda till
ökad användning av bekämpningsmedlet. Undersökningarna av
bekämpningsmedelsrester i grundvatten måste därför intensifieras, och
regeringen bör upprätta en åtgärdsplan. Roundup-resistenta genmanipulerade
grödor bör inte tillåtas för odling i Sverige (yrkandena 8-10).

Utskottets överväganden
Utskottet har ingen erinran mot regeringens bedömningar i detta avsnitt. När
det gäller bekämpningsmedel anförs i skrivelsen (s. 21) att ett andra
åtgärdsprogram med syfte att minska risker för människa och miljö avslutades
år 1996. Målet för programmet är att användningen av aktiv substans i
bekämpningsmedel skall reduceras med 75 % utifrån genomsnittet för perioden
1981-1985. Prognosen för att målet skall nås verkar god. Ett nytt
handlingsprogram för perioden 1997-2001 har redovisats till regeringen av
Jordbruksverket och Kemikalieinspektionen.
När det gäller den statistiska redovisningen av
bekämpningsmedelsanvändningen förutsätter utskottet att ansvariga myndigheter
använder begrepp och metoder som ger ett så tillförlitligt underlag som
möjligt för statsmakternas agerande. Utskottet har inget underlag som utvisar
att den i motion Jo19 förordade redovisningsmetoden skulle innebära sådana
nationella fördelar att riksdagen bör uttala sig i frågan. I den statistik som
publiceras av Kemikalieinspektionen och Jordbruksverket ingår för övrigt även
uppgifter om det beräknade antalet hektardoser. Uppgiften om 1 224 ton aktiv
substans avser försäljningen till jordbruket under år 1995. Detta motsvarar
endast 14 % av den totala försäljningen.
Vidare bör framhållas att Statistiska centralbyrån under perioden 1989- 1994
och 1996 genomfört intervjuundersökningar med ett stort antal lantbrukare
angående den verkliga användningen av bekämpningsmedel i jordbruket. I dessa
undersökningar finns uppgifter om bl.a. behandlad areal och förbrukning av
aktiv substans fördelad på gröda och geografiska områden. Uppgifterna för år
1996 är dock ej färdigbearbetade.
Med hänvisning till det anförda avstyrks yrkande 8 i motion Jo19.
I övrigt delar utskottet motionärernas uppfattning att det är viktigt att
bevaka och kontrollera förekomsten av bekämpningsmedel i grundvatten och
dricksvatten. I detta ämne vill utskottet tillägga följande.
I en utförlig rapport från Jordbruksverket och Kemikalieinspektionen har
lämnats ett förslag till handlingsprogram för att minska hälsoriskerna vid
användning av bekämpningsmedel till år 2001. Av rapporten framgår bl.a. att
vissa gränsvärden gäller för bekämpningsmedel i dricksvatten för human
konsumtion enligt direktiv 80/778/EEG. Direktivet är ett minimidirektiv, och
medlemsländerna får ställa högre krav. I Livsmedelsverkets kungörelse (SLVFS
1993:35) om dricksvatten finns bestämmelser om dricksvattnets kvalitet och
kommunernas egenkontroll av bekämpningsmedel. Också länsstyrelser och
vattenvårdsförbund gör provtagningar och analyser av vatten i riskområden. I
rapporten föreslås ett brett register av åtgärder för att minska hälso- och
miljörisker i samband med spridning av bekämpningsmedel. Bl.a. föreslås att
kontrollen av bekämpningsmedelsrester i kommunala vattentäkter utökas och sker
regelbundet.
I budgetpropositionen för år 1997 har regeringen följt upp vissa delar av
det framlagda handlingsprogrammet (prop. 1996/97:1 utg.omr. 23 s. 17 och 23,
bet. 1996/97:JoU1). Där framhålls att den framlagda aktionsplanen för
biologisk mångfald och handlingsprogrammet utgör en viktig del i jordbrukets
fortsatta miljöanpassning mot en långsiktigt hållbar produktion på ekologisk
grund. Under anslaget B 6 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket har avsatts
medel för bl.a. försöks- och utvecklingsverksamhet inom
bekämpningsmedelsprogrammet. Vidare anmäls i budgetpropositionen att chefen
för Miljödepartementet tillkallat en särskild utredare för att utarbeta ett
administrativt system för vattenanknutna miljö- och resursfrågor, i vilket
även jordbrukets miljöpåverkan ingår (dir. 1996:57). I augusti 1996
tillkallade regeringen en särskild utredare med uppgift att granska dagens
miljöövervakning och insamlingen av miljödata (dir. 1996:62).
Miljöhälsoutredningen har i sitt betänkande Miljö för en hållbar
hälsoutveckling gjort en bred genomgång av effekterna av miljöföroreningar i
dricksvatten och andra livsmedel (SOU 1996:124). Betänkandet skall läggas till
grund för nationellt handlingsprogram för att minska miljörelaterade
hälsorisker i Sverige.
Enligt uppgift planerar regeringen att följa upp ytterligare delar av
Jordbruksverkets ovannämnda rapport i en skrivelse till riksdagen under hösten
1997 om miljöarbetet i jordbruket. Det kan tilläggas att föreskrifterna om
spridning av bekämpningsmedel nyligen skärpts (Statens naturvårdsverks
föreskrifter om spridning av kemiska bekämpningsmedel, SNFS 1997:2).
Författningen innehåller bl.a. krav på skyddsavstånd till vattentäkter och
andra försiktighetsmått. Inom skyddsområde för vattentäkt är spridning
förbjuden.
Med hänvisning till det anförda avstyrks motion Jo19 yrkande 9, i den mån
motionen inte kan anses tillgodosedd genom utskottets redovisning ovan.
Frågor om marknadsgodkännande och odling av genmanipulerade och
herbicidtoleranta grödor har varit aktuella några gånger inom EU. Sverige har
i dessa frågor enligt uppgift konsekvent röstat nej till godkännande och
framfört invändningar och krav att kommissionen bör skaffa ett bättre
beslutsunderlag i fråga om de långsiktiga effekterna av sådan odling. I
direktiv 90/220/EEG om avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade
organismer i miljön finns en undantagsklausul som ger vissa möjligheter till
tillfälliga nationella restriktioner om det finns grundad anledning att befara
risker för människors hälsa eller för miljön (artikel 16). En översyn av
direktivet pågår för närvarande. Enligt en kommissionsrapport daterad den 10
december 1996 hade efter det direktivet trädde i kraft inkommit 16 ansökningar
om marknadsintroduktion av produkter som innehåller eller består av genetiskt
förändrade organismer. I rapporten understryks behovet av gemensamma
definitioner och metoder för riskbedömning. Kommissionen framhåller att
direktivet reglerar ett högteknologiskt område i snabb utveckling. Det finns
ett behov av regelbunden uppdatering och anpassning av direktivet för att
hålla jämna steg med den vetenskapliga och tekniska utvecklingen.
Jordbruksministern har den 26 februari i år besvarat en fråga om genetiskt
modifierad majs. Enligt svaret är jordbruksministern medveten om att
introduktionen av genetiskt modifierad majs på marknaden är en fråga som väckt
osäkerhet och oro hos många konsumenter. Ett stopp för import i enlighet med
artikel 16 i det berörda direktivet är emellertid en allvarlig åtgärd som
endast bör användas i situationer där det finns grundad anledning att anta att
produkten utgör en risk för människors hälsa eller miljön.
Av det anförda framgår att marknadsintroduktion av genmodifierade grödor
ägnas stor uppmärksamhet inom EU-arbetet och att ett arbete pågår för att
förbättra och effektivisera regelverket. I avvaktan på att så sker måste den
fråga som tas upp i motion Jo19 bedömas från fall till fall, och utskottet har
inget underlag för att nu generellt förorda ett nationellt förbud mot odling
av genmodifierade grödor. Utskottet förutsätter dock att regeringen följer
frågan med stor uppmärksamhet och särskilt bevakar miljö- och hälsoaspekterna
i de fall som kan bli aktuella. Med det anförda avstyrks motion Jo19 yrkande
10.

Kemikalier m.m.

Motionen
Enligt motion Jo19 (mp) kvarstår till stor del problemen med
industriutsläppen, men utsläppen har ändrat karaktär och tagit andra vägar.
Det finns många miljöskadade områden i Sverige där gifter läcker till naturen.
Enligt Naturvårdsverkets lista finns 2 000 sådana platser. Att åtgärda dessa
skulle inte bara vara bra för miljön, det skulle dessutom ge nya jobb.
Miljöpartiet förutsätter att vårbudgeten kommer att innehålla förslag om
satsningar för att åtgärda miljöskadade områden. För att snabbt komma i gång
med nödvändiga insatser bör medel ur anslaget Program för omställning till
hållbar utveckling anslås till sanering av sådana områden (yrkande 3).
Enligt yrkandena 5-7 måste kemikalieanvändningen minska. I dag är ökningen
av allergierna och spridningen och användningen av kemikalier vårt största
miljöproblem, ett miljöproblem som kräver politisk handling såväl nationellt
som internationellt. Det är dags att ta nya steg i avvecklingen av de
kemikalier som vi inte vill ha i ekosystemen. Flera ämnen och ämnesgrupper har
visat sig orsaka störningar i hormonsystemen. Blotta misstanken att ett ämne
har sådana egenskaper borde enligt försiktighetsprincipen innebära att det
förbjuds. I första hand skall ämnen som visat sig vara toxiska, persistenta
eller bioackumulerande fasas ut. De ämnen som bör prioriteras är de som visat
sig störa hormonsystemets funktioner.
Enligt yrkande 11 har Sverige med undertecknandet av den fjärde
Nordsjödeklarationen i juni 1995 lämnat löfte om att införa helt nya regler
och metoder i kemikaliepolitiken. Motionärerna anser att Nordsjökonferensens
mål är viktiga och att de bör ha samma status och utvärderas och följas upp på
samma sätt som de nationella miljömålen.

Utskottets överväganden
Enligt gällande bestämmelser för investeringsbidrag till en ekologiskt hållbar
samhällsutveckling skall bidragen avse i första hand byggnader och teknisk
infrastruktur (1996/97:JoU2, SFS 1996:1378). I samband med ett
interpellationssvar den 6 mars 1997 har miljöministern anfört att åtgärderna
är avsedda att vara framtidssatsningar för att skapa ett uthålligt ekologiskt
samhälle. Pengarna skall inte användas för att städa upp efter gamla
miljösynder, som att sanera miljöförorenade områden (prot. 1996/97:74).
Utskottet vill för sin del tillägga att en ändring i efterhand av
bidragsreglerna enligt motion Jo19 kan få svåröverskådliga konsekvenser för de
projekt som nu prövas eller nyligen prövats med stöd av gällande bestämmelser.
Emellertid framgår av skrivelsen att den ekonomiska vårpropositionen kommer
att innehålla ramar för ett brett och långsiktigt investeringsprogram för
ekologisk hållbarhet och ökad sysselsättning. Närmare överväganden om sådana
satsningar som anges i motion Jo19 yrkande 3 bör göras i detta sammanhang
eller i samband med den ordinarie budgetprövningen. Motionen avstyrks i denna
del.
De kemiska ämnen och produkter som tas upp i yrkandena 5-7 torde bli föremål
för särskild uppmärksamhet i Kemikommittén, som skall se över
kemikaliepolitiken mot bakgrund av bl.a. Sveriges medlemskap i EU och en
eventuellt förändrad riskbild av användningen av kemiska ämnen. I direktiven
anförs att nya riskområden fortlöpande identifieras och att hormonpåverkande
ämnen på senare år debatterats alltmer (dir. 1996:40). Samverkan måste ske
både inom och utanför EU:s ramar. Den diffusa och globala spridningen av
svårnedbrytbara miljögifter skall särskilt beaktas. Kommitténs förslag skall
utgå från riksdagens mål och från Esbjergdeklarationen att kontinuerligt
reducera utsläppen och förlusterna av farliga ämnen. Vidare skall förslagen
avspegla behovet av svenska åtgärder nationellt, inom EU och globalt.
Kommittén skall lämna förslag till åtgärder inom området hormonpåverkande
ämnen.
Utskottet ser för sin del ingen motsättning mellan regeringens ambitioner
enligt ovanstående direktiv och synpunkterna i motion Jo19. Motionen bör anses
tillgodosedd såvitt avser yrkandena 5-7 och 11.

Utbildning, forskning och utveckling

Skrivelsen
Sektorns miljöpåverkande roll består till stor del av att inom utbildning,
forskning och utveckling utveckla insikt och kunskap om miljön och
handlingsförmåga för att skapa förutsättningar för ett hållbart samhälle - ett
hållbart samhälle som innebär såväl en ekologisk som en socialt och ekonomiskt
hållbar utveckling.

Motionen
Enligt motion Jo19 (mp) yrkande 19 bör undervisningen i förskola, grundskola
och gymnasium bygga på en helhetssyn där människan betraktas som en medvarelse
i det stora ekologiska samspelet. En särskild utredning av lärarutbildningen
skall äga rum, och därvid bör frågan om miljökunskapens plats och omfattning
särskilt beaktas. Inom yrkesutbildningen behövs en ordnad utbildning i stor
skala av de olika ekotekniker, miljöekonomer och miljö- och
hälsoskyddsinspektörer som behövs för att möjliggöra en effektiv övergång till
ett ekologiskt hållbart samhälle. Alla yrkesutbildningar skall ha ett anpassat
inslag av miljökunskap. Stora forskningsinsatser krävs under de närmaste åren
på grund av de miljöproblem som det moderna samhället står inför. Miljöpartiet
delar regeringens allmänna inställning när det gäller arbetslöshetsåtgärder i
form av utbildningsinsatser. Den ökade utbildningsresursen innebär en unik
möjlighet att skapa ett kunnande i landet som gynnar omställningen av det
svenska samhället. En stor del av utbildningsinsatserna bör inriktas på
miljöfrågor, miljöteknik, ekologiskt jordbruk, miljöanpassad energiproduktion,
metoder för återvinning och återanvändning m.m. Regeringen bör speciellt
uppmärksamma behovet av stöd till forskning inom naturskydd, miljöskydd,
miljövänlig produktion och varuhantering samt miljöbetingat hälsoskydd.
Utbildningen vid universitet och högskolor bör ha obligatoriska inslag av
biologi, ekologi och miljökunskap. För att detta skall kunna genomföras
effektivt krävs genomgripande förändringar i universitetens och högskolornas
organisation.

Utskottets överväganden
Utskottet kan till stor del instämma i motionärernas bedömning av
miljöfrågornas viktiga roll i forskning och utbildning. Den utförliga
redovisning som lämnas i skrivelsen (s. 65-71) innebär enligt utskottets
mening att frågorna beaktas på ett sätt som uppfyller även högt ställda
ambitioner. I övrigt anser utskottet inte att det är rätt tillfälle för
riksdagen att i samband med behandlingen av en regeringsskrivelse fatta
långtgående eller preciserade principbeslut angående utbildning och forskning.
Detta gäller i synnerhet mot bakgrund av den genomgripande och långsiktiga
behandling av forskningspolitiken som ägt rum ganska nyligen i riksdagen
(1996/97:UbU3). De riktlinjer för forskningen som riksdagen beslutat i detta
sammanhang gäller för åren 1997-1999. Med hänsyn till behovet av kontinuitet
och långsiktighet i forsknings- och utbildningsfrågor anser utskottet det
mindre lämpligt att nu ta upp dessa frågor till förnyad prövning. Vidare kan
nämnas att det för närvarande pågår ett arbete inom utbildningsutskottet med
vissa utbildningsfrågor, där några av de ämnen som tas upp i motionen
behandlas (1996/97:UbU8). Utskottet avstyrker med det anförda motion Jo19
yrkande 19.

Övrigt
Utöver de avsnitt som redovisats ovan innehåller skrivelsen information och
bedömningar angående ytterligare samhällssektorer och i vilken utsträckning
dessa kan bidra till arbetet med en hållbar utveckling. Dessa avsnitt omfattar
bl.a. kommunikationer, rennäring, konsumtionsfrågor, samhällsplanering,
byggande och bostäder, försvaret, arbetsmarknadssektorn, kultur,
internationellt utvecklingssamarbete, handel och miljö. Utskottet har inte
funnit anledning att närmare kommentera dessa avsnitt. Informationen i
skrivelsen kommer att i förekommande fall utnyttjas i den fortsatta
motionshanteringen i utskottet.

Hemställan

Utskottet hemställer
1. beträffande ekonomisk tillväxt och miljöpolitik m.m.
att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo722 yrkande 1,
res. 1 (m)
2. beträffande kretsloppsprincipen i politiska beslut m.m.
att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo727 yrkandena 1 och 4,
3. beträffande efterlevnad av internationella konventioner
att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo759 yrkande 5,
4. beträffande ett hållbart energisystem m.m.
att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo759 yrkande 17,
5. beträffande företagens roll för ett hållbart samhälle
att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo759 yrkande 24,
6. beträffande teknikupphandling
att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo759 yrkande 31,
7. beträffande miljön som överordnat område i politiken
att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo737 yrkande 1,
8. beträffande miljöanalys i utredningar och propositioner
att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo737 yrkande 2,
9. beträffande samhällsekonomisk bedömning av utsläppsminskningar
att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo737 yrkande 3,
10. beträffande uppföljning av nationella miljömål
att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo737 yrkande 4,
11. beträffande ekonomiska styrmedel
att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo737 yrkande 6,
res. 2 (mp)
12. beträffande statliga verks ansvar för miljömål m.m.
att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo719 yrkande 1,
13. beträffande tillsyn och oanmälda kontrollbesök
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo19 yrkande 4 och
1996/97:Ju926 yrkande 15,
14. beträffande miljöjusterade nationalräkenskaper m.m.
att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo714 yrkandena 1 och 4,
15. beträffande miljöstatistik
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo762 och 1996/97:Jo772,
16. beträffande Agenda 21
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo17 yrkande 5, 1996/97:
Jo727 yrkandena 16 och 17, 1996/97:Jo758 och 1996/97:L708 yrkande 11,
17. beträffande motioner med anknytning till miljöbalksarbetet
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo236 yrkande 14, 1996/97:Jo304
yrkandena 28 och 33, 1996/97:Bo518 yrkande 2, 1996/97:Jo717,
1996/97:Jo719 yrkande 2, 1996/97:Jo720 yrkande 1, 1996/97:Jo722 yrkandena
2-6, 1996/97:Jo726 yrkandena 3 och 4, 1996/97:Jo727 yrkandena 3, 15, 33,
35, 38 och 43, 1996/97:Jo738 yrkande 18, 1996/97:Jo759 yrkandena 11, 12,
25, 26 och 30, 1996/97:Jo779 yrkandena 3 och 12, 1996/97:Jo782,
1996/97:Jo792, 1996/97:Jo793 yrkande 1, 1996/97:Jo797 yrkande 13 och
1996/97:Ju926 yrkandena 2 och 8,
18. beträffande utsläpp av koldioxid m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo16 yrkandena 1 och 2,
1996/97:Jo18 yrkande 1, 1996/97:Jo20 yrkande 1, 1996/97:Jo708,
1996/97:Jo722 yrkande 10 och 1996/97:T225 yrkande 4,
res. 3 (m, fp)
19. beträffande miljöanpassade kommunikationer
att riksdagen avslår motion 1996/97:T225 yrkande 14,
res. 4 (v)
20. beträffande beräkning av utsläpp per capita
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo19 yrkandena 1 och 2 och
1996/97:Jo759 yrkande 2,
res. 5 (mp)
21. beträffande tydliga politiska och ekonomiska styrmedel
att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo17 yrkande 1,
22. beträffande försurningseffekter m.m.
att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo20 yrkande 2,
res. 6 (m)
23. beträffande skyddsvärda naturområden
att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo18 yrkande 2,
res. 7 (fp)
24. beträffande redovisning av biologisk mångfald
att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo19 yrkandena 12 och 13,
res. 8 (mp)
25. beträffande laxfisket i Östersjön
att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo19 yrkande 14,
26. beträffande traditionella sorter av köksväxter
att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo19 yrkandena 15 och 16,
res. 9 (mp)
27. beträffande kretsloppet stad-landsbygd
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo16 yrkande 3 och 1996/97:Jo710,
28. beträffande biogödsel
att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo715,
res. 10 (m)
29. beträffande spilloljehantering
att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo702,
30. beträffande användningen av amalgam
att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo727 yrkande 20,
31. beträffande bioråvaror
att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo727 yrkande 28,
32. beträffande lagstiftningen om producentansvar
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo714 yrkande 2, 1996/97: Jo765
yrkande 3 och 1996/97:Jo766,
33. beträffande det kommunala monopolet och producentansvaret
att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo757,
34. beträffande materialbolagens ställning
att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo765 yrkande 5,
35. beträffande samrådsskyldighet
att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo765 yrkande 6,
36. beträffande nya områden för producentansvar
att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo727 yrkande 2,
37. beträffande producentansvar för batterier
att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo765 yrkande 1,
38. beträffande producentansvar för miljöfarligt avfall
att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo765 yrkande 2,
39. beträffande producentansvaret för förpackningar
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo718, 1996/97:Jo730 och
1996/97:Jo735,
40. beträffande returpappershanteringen
att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo756,
41. beträffande sophantering och återvinning
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo707 och 1996/97:Jo714 yrkande
3,
42. beträffande deponering av kvicksilver m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo738 yrkande 13 och
1996/97:Jo760 yrkande 8,
res. 11 (mp)
43. beträffande kretsloppsanpassad sophantering m.m.
att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo789,
44. beträffande skrotningspremien för bilar
att riksdagen avslår motion 1996/97:T213 yrkande 11,
45. beträffande arbetsmaskiner m.m.
att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo794 yrkande 14,
res. 12 (v)
46. beträffande mottagningsstationer i hamnar för olja m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo738 yrkandena 20 och 21 samt
1996/97:Jo760 yrkandena 16 och 17,
res. 13 (mp)
47. beträffande mobila reningsanläggningar
att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo709,
48. beträffande mekaniska rengöringsanläggningar
att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo712 yrkande 2,
res. 14 (mp)
49. beträffande överledning av miljöfarligt avloppsvatten
att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo738 yrkande 17,
50. beträffande statistisk redovisning av bekämpningsmedel
att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo19 yrkande 8,
res. 15 (mp)
51. beträffande undersökning av bekämpningsmedel i grundvatten
att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo19 yrkande 9,
52. beträffande odling av genmodifierade grödor
att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo19 yrkande 10,
res. 16 (mp)
53. beträffande ändrade anslagsbestämmelser
att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo19 yrkande 3,
54. beträffande avveckling av vissa kemiska ämnen m.m.
att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo19 yrkandena 5-7 och 11,
res. 17 (mp)
55. beträffande miljökunskap inom forskning och utbildning
att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo19 yrkande 19,
56. beträffande skrivelsen
att riksdagen lägger skrivelse 1996/97:50 till handlingarna.

Stockholm den 18 mars 1997

På jordbruksutskottets vägnar

Lennart Daléus

I beslutet har deltagit: Lennart Daléus (c), Sinikka Bohlin (s), Inge Carlsson
(s), Göte Jonsson (m), Kaj Larsson (s), Leif Marklund (s), Ingvar Eriksson
(m), Alf Eriksson (s), Ingemar Josefsson (s), Carl G Nilsson (m), Eva Eriksson
(fp), Ann-Kristine Johansson (s), Åsa Stenberg (s), Eva Björne (m), Gudrun
Lindvall (mp), Lennart Brunander (c) och Hanna Zetterberg (v).

Reservationer

1. Ekonomisk tillväxt och miljöpolitik m.m. (mom. 1)
Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med ?Utskottet
vill? och slutar med ?denna del? bort ha följande lydelse:
I motion Jo722 förs en diskussion kring den s.k. utvecklingspessimismen och
sambandet mellan ekonomisk tillväxt, fattigdomsproblemen och miljöproblemen.
Utskottet ansluter sig till de allmänna synpunkter som framförs i motionen.
Givetvis delar utskottet uppfattningen att misshushållning med resurser måste
förhindras i en värld med allt fler invånare och med en stor fattig befolkning
som strävar efter bättre levnadsvillkor. Men slutsatsen måste vara att
hushållningen klaras bäst i en dynamisk marknadsekonomi. Det är bara i ett
sådant system som nya ekonomiska resurser kan skapas för att utrota
fattigdomen. Det är också viktigt att understryka att det finns allvarliga
globala miljöproblem som har sin grund i mänsklig verksamhet och som kräver
kraftfulla insatser för att rättas till. Men problemen löses inte genom att vi
avstår från utveckling och avstår från att sprida välstånd till allt fler
människor. De globala miljöproblemen måste lösas via internationellt samarbete
mellan staterna om gemensamma åtaganden kring utsläppsminskningar. I
dokumenten från FN:s miljökonferens i Rio de Janeiro år 1992 slås tydligt fast
att utan tillväxt är det omöjligt att lösa de fattigdomsproblem som är orsak
till många miljöproblem.
Utskottet delar således motionärernas uppfattning att ökade ekonomiska
resurser kan skapa möjligheter till investeringar och tekniskt
framåtskridande. För att uppnå en hållbar utveckling i en värld med allt
större befolkning måste dock tillväxten ske på rätt sätt. En humanistiskt
präglad miljöpolitik bejakar därför både teknisk utveckling och ekonomisk
tillväxt. Eftersom följderna av mänsklig verksamhet i form av förstörd och
skadad natur inverkar negativt på livskvaliteten måste målsättningen vara att
förena tekniken och naturen. Tekniken skall även i fortsättningen användas för
att skapa ett drägligare och lyckligare liv åt människor, men måste samtidigt
i högre grad än tidigare användas till att minska belastningen på miljön.
Reglerna mot utsläpp av luftföreningar måste därför skärpas så att
luftkvaliteten förbättras. Vattendrag, sjöar och hav måste bli renare genom
skärpta krav på vattenrening. Hårdare regler mot utsläpp och läckage av
näringsämnen skall minska övergödningen. Anhopningen av giftiga ämnen i
naturen bör minska genom nya miljövänliga produkter och processer. Den
biologiska mångfalden måste värnas och viktiga naturtyper bevaras och
återskapas. Arbetet för en god miljö bör präglas av samma grundläggande värden
som annat politiskt arbete: respekt för medborgarnas frihet, för rättsstaten,
marknadsekonomin, den lilla världens integritet och den enskilda äganderätten.
Vad utskottet anfört om ekonomisk tillväxt och miljöpolitik bör riksdagen,
med anledning av motion Jo722 yrkande 1, som sin mening ge regeringen till
känna.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande ekonomisk tillväxt och miljöpolitik m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo722 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Ekonomiska styrmedel (mom. 11)
Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med ?Av
skrivelsen? och slutar med ?yrkande 6? bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer i slutsatserna i motion Jo737 att de flesta miljömålen
inte uppfylls, trots att de flesta formulerades redan under mandatperioden
1988-1991 och borde ha reviderats och skärpts sedan dess. Från att
internationellt ha varit ett föregångsland har Sverige blivit en
eftersläntrare i miljöpolitiken. Miljökraven måste nu ses som en av de
viktigaste drivkrafterna för ekonomisk utveckling. Som anförs i motionen
skapar ekonomiska styrmedel incitament för utveckling av miljöteknik och kan
användas för att snabba på processen att bli av med t.ex. farliga kemikalier.
En långtgående skatteväxling måste komma till stånd, och t.ex. trafiken måste
betala sitt fulla samhällsekonomiska kostnadsansvar. Genom en s.k. grön
skatteväxling skapas förutsättningar för minskad miljöskuld, ökad livskvalitet
och fortsatt välfärd.
Vad utskottet anfört bör riksdagen, med anledning av motion Jo737 yrkande 6,
som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:
11. beträffande ekonomiska styrmedel
att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo737 yrkande 6 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Utsläpp av koldioxid m.m. (mom. 18)
Göte Jonsson (m), Ingvar Eriksson (m), Carl G Nilsson (m), Eva Eriksson (fp)
och Eva Björne (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24 börjar med ?Av
skrivelsen? och slutar med ?yrkande 4? bort ha följande lydelse:
Enligt den överenskommelse om energipolitiken (s, c, v) som regeringen
nyligen presenterat skall en kärnkraftsreaktor ställas av redan om ett år och
ytterligare en år 2001. Den förtida avvecklingen av dessa reaktorer kommer att
öka behovet av fossila bränslen. Avvecklingen kommer också att öka behovet av
import av elkraft från Danmark, vilken är producerad i kolkondenskraftverk.
Som anförs i motion Jo20 är utsläppsökningen inte så marginell som försvararna
av överenskommelsen ibland låter påskina. Beroende på vilka antaganden som
görs om ersättningskraften kan det beräknas att koldioxidutsläppen ökar med
mellan 3 och 7 miljoner ton om året. Även utsläppen av kväveoxider och svavel
kommer att öka. Sveriges agerande i internationella sammanhang kommer att
förlora sin trovärdighet. Enligt utskottets mening är det en brist i
skrivelsen att energiöverenskommelsens effekter för miljön och
koldioxidutsläppen inte beskrivs på ett tydligt sätt. Regeringen bör snarast
för riksdagen redovisa hur avvecklingen av de två reaktorerna kommer att
påverka de svenska koldioxidutsläppen och den svenska klimatpolitiken. Därmed
ansluter sig utskottet till motion Jo20 yrkande 1. Med instämmande i motion
Jo722 yrkande 10 anser utskottet även att koldioxidmålet bör skärpas med ett
fast formulerat mål till år 2010.
Det anförda innebär att utskottet också delar den kritiska syn som anläggs i
motion Jo18 på regeringens agerande i klimatfrågan. Sverige har genom FN:s
klimatkonvention från Rio de Janeiro år 1992 förbundit sig att minska Sveriges
tillförsel av växthusgaser, varav koldioxid är den viktigaste. Av konventionen
framgår också att Sverige som industriland har ett större ansvar än
utvecklingsländerna att bidra till den globala minskningen.
Utskottet vill understryka att riksdagen under riksmötet 1992/93 lade fast
ett nationellt mål för minskning av koldioxidutsläppen, nämligen att
koldioxidutsläppen från fossila bränslen skall stabiliseras på 1990 års nivå
år 2000 för att därefter minska. Trots detta har regeringen i EU:s
ministerråd medverkat till ett beslut som innebär att Sverige får öka sina
nationella utsläpp av växthusgaser med 5 %. Enligt uppgifter i övrigt från
ministerrådsbeslutet, som daterats den 3 mars 1997, är det endast Grekland,
Spanien, Irland och Portugal som fått samma medgivande att öka sina utsläpp.
För dessa länder motiveras lättnaden med faktorer som har samband med deras
ekonomiska och industriella utveckling. Denna motivering kan givetvis ej
tillämpas på Sverige. Utskottet anser det anmärkningsvärt att regeringen inom
EU medverkar till en uppgörelse som avviker från den målsättning som Sveriges
riksdag beslutat. Sverige kan inte ha två från varandra klart avvikande
klimatmål.
Som anförs i motion Jo18 finns det all anledning att ta klimathotet på
allvar. Tillförseln av koldioxid till atmosfären måste minska avsevärt i ett
globalt perspektiv. Detta kräver dock ett tydligt miljömässigt ledarskap som
konsekvent tar hänsyn till klimatproblematiken och dessutom grundas på
riksdagens beslut om mål och riktlinjer för utsläppen av koldioxid m.m.
Riksdagen bör därför med anledning av motion Jo18 yrkande 1 ge regeringen till
känna att Sverige även i fortsättningen bör prioritera koldioxidmålet såväl i
EU och andra internationella sammanhang som i det nationella arbetet.
Motionerna Jo16 yrkandena 1 och 2 och T225 yrkande 4 går i samma riktning
som ovan angivna motioner och bör innefattas i tillkännagivandet till
regeringen.
dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande lydelse:
18. beträffande utsläpp av koldioxid m.m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:Jo16 yrkandena 1 och 2,
1996/97:Jo18 yrkande 1, 1996/97:Jo20 yrkande 1, 1996/97: Jo708,
1996/97:Jo722 yrkande 10 och 1996/97:T225 yrkande 4 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Miljöanpassade kommunikationer (mom. 19)
Hanna Zetterberg (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24 börjar med ?I anslutning?
och slutar med ?denna del? bort ha följande lydelse:
I likhet med vad som anförs i motion T225 anser utskottet att det behövs en
miljöanpassning av statliga verk, myndigheter och företag. Undersökningar har
visat att statliga verk ligger efter i miljöanpassningen av verksamheten. När
det gäller kommunikationssidan kan miljöanpassningen göras genom att man
lägger en utsläppsbubbla för koldioxid över respektive institution. Detta bör
kompletteras med krav att utsläppen skall minska varje år. Detta bör
riksdagen, med anledning av motion T225 yrkande 14, som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 19 bort ha följande lydelse:
19. beträffande miljöanpassade kommunikationer
att riksdagen med anledning av motion 1996/97:T225 yrkande 14 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Beräkning av utsläpp per capita (mom. 20)
Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24 börjar med ?Utskottet
har? och slutar med ?ej nödvändig? bort ha följande lydelse:
Som framgår av Miljöpartiets motion Jo19 har Sverige inte så stor folkmängd,
vilket gör att utsläppen kan verka små. Om mängderna skulle redovisas per
capita, vilket internationellt sett vore rättvisare, blir emellertid bilden en
annan. I dag utnyttjar 20 % av jordens befolkning 80 % av resurserna.
Samtidigt som Sverige deltar i internationellt samarbete sker ett miljöarbete
nationellt, som inte i verklig mening tar hänsyn till det globala
miljöutrymmet, trots uttalade mål om att minska den globala påverkan. Ett
tydligt exempel på detta är att utsläppsnivåer och naturresursuttag redovisas
på ett nationellt plan. Vårt miljöutrymme i ett globalt perspektiv är dock
inte på nationell utan på individuell nivå. En redovisning per capita skulle
ge en riktigare bild av den svenska miljöbelastningen. Om man t.ex. gör en per
capita-redovisning av koldioxidutsläppen ligger Sverige på någonstans mellan
33:e och 36:e plats i världen. Sverige bör som nation i framtiden även
redovisa miljöbelastningen per capita och jämföra detta med jordens övriga
befolkning. Regeringen bör även internationellt verka för att denna form av
redovisning tillämpas. Vad utskottet anfört bör riksdagen, med anledning av
motion Jo19 yrkandena 1 och 2 och motion Jo759 yrkande 2, som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande lydelse:
20. beträffande beräkning av utsläpp per capita
att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:Jo19 yrkandena 1 och 2
och 1996/97:Jo759 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

6. Försurningseffekter m.m. (mom. 22)
Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med ?Utskottet är?
och slutar med ?någon åtgärd? bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar att skrivelsen inte heller redovisar energipolitikens
effekter när det gäller de försurande utsläppen. I detta fall borde skrivelsen
även ha innehållit en redogörelse för effekterna av beslutet att minska
kalkningen av sjöar och vattendrag. Regeringen bör, i enlighet med motion Jo20
yrkande 2, redovisa hur avvecklingen av kärnkraften påverkar nedfallet av
försurande ämnen i Sverige samt om en ökning av detta nedfall ökar behovet av
kalkningsinsatser. Detta bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 22 bort ha följande lydelse:
22. beträffande försurningseffekter m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo20 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. Skyddsvärda naturområden (mom. 23)
Eva Eriksson (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar med ?Utskottet
gör? och slutar med ?(1996/97:JoU17)? bort ha följande lydelse:
I OECD-rapporten om det svenska miljöarbetet framgår det tydligt att
internationella miljöexperter främst är bekymrade över att Sverige inte
lyckats bättre med det traditionella naturskyddet. Sverige har t.ex. endast
skyddat 6,6 % av landets yta, medan genomsnittet för OECD-länderna är 9,1 %.
Resultatet av ett bristande naturskydd är en allvarlig utarmning av den
biologiska mångfalden i den svenska naturen. Bevarandet av denna mångfald
utgör ytterst en garanti för att ekosystemen även i framtiden skall fortsätta
att fungera utan avsevärda störningar. Den biologiska rikedomen måste ses i
både ett svenskt och ett globalt perspektiv. Sverige har gjort ett flertal
åtaganden att skydda den biologiska mångfalden, dels som medlemsland inom EU
och dels inom ramen för internationella konventioner. Det främsta medlet för
att bevara den biologiska mångfalden är de areella näringarnas detaljerade
sektorslagstiftning. Här har skett klara förbättringar bl.a. genom att
riksdagen har lyft fram miljöhänsyn i lagstiftningen. Ett exempel där
lagstiftningen däremot inte håller måttet är skogsvårdslagen. I lagen
jämställs visserligen numera produktionsmålet och miljömålet. Men detta räcker
inte för att värna den biologiska mångfalden. Staten måste därför genom olika
former av områdesskydd begränsa skogsbrukets negativa verkningar ytterligare,
t.ex. genom att bilda naturreservat eller besluta om biotopskydd. Det är
vidare en central uppgift för regeringen att se över skyddet av biologiskt
rika skogsmarker (naturskogar). Under tiden måste dock resurser avsättas för
att myndigheterna skall kunna lösa in skyddsvärda markområden. Vad utskottet
anfört med anledning av motion Jo18 yrkande 2 bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 23 bort ha följande lydelse:
23. beträffande skyddsvärda naturområden
att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo18 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. Redovisning av biologisk mångfald (mom. 24)
Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27 börjar med ?Utskottet
avstyrker? och slutar med ?motion Jo19? bort ha följande lydelse:
Utskottet delar Miljöpartiets uppfattning att biologisk mångfald bör
redovisas som ett eget kapitel i den årliga miljöredovisningen. Frågan är
alltför viktig för att ges formen av kommentarer under andra huvudrubriker. I
detta kapitel bör hotade biotoper och arter liksom planerade åtgärder för att
vända utvecklingen tas med. I dag är ca 5 % av våra vilda arter hotade av
utrotning, och ytterligare arter kräver stor hänsyn för att de på sikt skall
fortsätta att existera i landet. Det faktum att en art finns på Artdatabankens
hotlista föranleder i dag ingen åtgärd. Vid OECD:s granskning av den svenska
miljöpolitiken kritiserades skyddet av den biologiska mångfalden hårt. Denna
kritik måste tas på största allvar, vad beträffar såväl skydd av urskog, där
många av de hotade arterna finns, som skydd för myrar, älvar, marina områden
och andra biotoper. Ett första steg bör vara att dessa frågor belyses i den
årliga miljöskrivelsen.
Där bör också finnas en redogörelse för dagens situation för den biologiska
mångfalden i andra biotoper och arter än de akut hotade. Sveriges
Ornitologiska Förenings nu 20-åriga häckfågeltaxering visar som exempel att
fågelarter knutna till jordbrukslandskapet minskar, många arter dramatiskt,
som ladusvala och tofsvipa. Redovisningar av detta slag skulle ge viktig
information om vad som händer i naturen och utgöra indikator på åt vilket
håll utvecklingen går. Vad utskottet anfört bör riksdagen, med anledning av
motion Jo19 yrkandena 12 och 13, som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 24 bort ha följande lydelse:
24. beträffande redovisning av biologisk mångfald
att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo19 yrkandena 12 och 13
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. Traditionella sorter av köksväxter (mom. 26)
Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27 börjar med ?När det? och
slutar med ?och 16? bort ha följande lydelse:
Sedan Sverige blev medlem i EU gäller nya regler för vilka fröer som får
säljas. Reglerna har inneburit att tusentals gamla sorter försvunnit i EU, och
i Sverige riskerar vi samma utveckling. Därmed skulle också många gener som
visat sig väl anpassade för våra förhållanden inte längre finnas kvar. Det är
framför allt kraven på sortdokumentation och kravet att allt frö som säljs
måste vara certifierat eller kontrollerat standardutsäde som vållar problem
och höga kostnader. För mindre företag med hyggligt heltäckande sortiment kan
kraven leda till nedläggning av verksamheten. Kontrollkostnaderna kan t.o.m.
överstiga försäljningsintäkterna. Regeringen bör verka för att det lämnas
dispens i Sverige från EU:s regler om gamla traditionella sorter. Vidare bör
regeringen verka för att sådana dispenser ges inom hela EU. Detta bör
riksdagen, med anledning av motion Jo19 yrkandena 15 och 16, som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 26 bort ha följande lydelse:
26. beträffande traditionella sorter av köksväxter
att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo19 yrkandena 15 och 16
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

10. Biogödsel (mom. 28)
Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 33 börjar med ?När det? och
slutar med ?vidare åtgärd? bort ha följande lydelse:
Som framhålls i motion Jo715 har intresset för byggande av
biogasanläggningar de senaste åren ökat. I aktuella biogasanläggningar utvinns
energi av flytgödsel, slakteriavfall, hushållsavfall och annat biomaterial.
Man får dessutom ut växtnäring som kan fördelas på större områden med bättre
utnyttjandegrad. Fördelen med sådan biogödsel är att kvävet till växterna
frigörs snabbare och därmed minimeras läckaget. Biogödsel är mer lättfluten
och homogen än vanligt flytgödsel. Den är också pastöriserad i anläggningen.
Biogödsel blir lättare att sprida med slangspridare, och detta gör att
spridning kan ske i växande gröda samt utnyttjas under hela växtperioden.
Enligt utskottet bör man sträva efter att begreppet biogödsel blir vedertagen
benämning på denna form av flytgödsel. Som framhålls i motionen är biogödseln
mycket värdefull men det krävs självklart en fortsatt utvärdering. Detta
måste även ligga i samhällets intresse, och en sådan studie bör kunna
finansieras inom ramen för jordbrukets forskningsanslag. I bl.a. skötsellagen
samt miljöskyddslagen finns inte något som handlar om biogödsel, dvs.
flytgödsel som blivit avgasad i en biogasanläggning. Gällande lagregler för
organiska gödselmedel passar mindre bra för biogödsel. Lagstiftningen bör
därför kompletteras med särskilda regler som tar till vara
användningsmöjligheterna för den miljövänliga biogödseln. Vad utskottet anfört
med anledning av motion Jo715 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
dels att utskottets hemställan under 28 bort ha följande lydelse:
28. beträffande biogödsel
att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo715 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

11. Deponering av kvicksilver m.m. (mom. 42)
Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 37 börjar med
?Naturvårdsverket har? och slutar med ?vidare åtgärd? bort ha följande
lydelse:
Enligt utskottets mening måste återtagning och slutlig deponering av gamla
produkter som innehåller kvicksilver, bly och kadmium förbättras. Därmed
delar utskottet den bedömning som görs i motionerna Jo738 yrkande 13 och Jo760
yrkande 8. Det anförda bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 42 bort ha följande lydelse:
42. beträffande deponering av kvicksilver m.m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:Jo738 yrkande 13 och
1996/97:Jo760 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

12. Arbetsmaskiner m.m. (mom. 45)
Hanna Zetterberg (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 37 börjar med ?I 1988 års
trafikpolitiska? och på s. 38 slutar med ?riksdagens åtgärd? bort ha följande
lydelse:
I 1988 års - - - (=utskottet) - - - utsläpp m.m. Det är av högsta prioritet
att regeringen snarast kommer med förslag om utsläppsminskningar såväl på
gamla områden (bilar och fasta anläggningar) som på nya områden (sjöfart och
arbetsmaskiner). Vad gäller de senare har i princip ingenting gjorts. En
skrotningspremie eller någon form av inbytessystem för gamla maskiner bör
införas. Det är viktigt att Sverige antar sådana regler omgående och sedan
försöker sprida dem vidare i EU. Vad utskottet anfört med anledning av motion
Jo794 yrkande 14 bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 45 bort ha följande lydelse:
45. beträffande arbetsmaskiner m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo794 yrkande 14 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

13. Mottagningsstationer i hamnar för olja m.m. (mom. 46)
Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 38 börjar med ?Som
utskottet? och på s. 39 slutar med ?vidare åtgärd? bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening bör alla berörda svenska hamnar ha
mottagningsstationer för olja och annat kemikaliespill senast den 1 juli 1998.
Vidare måste åtgärderna i de olika länderna runt Östersjön beträffande
mottagningsanläggningar i hamnar samordnas. Vad utskottet anfört med anledning
av motionerna Jo738 (mp) yrkandena 20 och 21 samt Jo760 (mp) yrkandena 16 och
17 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 46 bort ha följande lydelse:
46. beträffande mottagningsstationer i hamnar för olja m.m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:Jo738 yrkandena 20 och
21 samt 1996/97:Jo760 yrkandena 16 och 17 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

14. Mekaniska rengöringsanläggningar (mom. 48)
Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 39 börjar med ?Enligt
utskottets? och slutar med ?vidare åtgärd? bort ha följande lydelse:
En förutsättning för att en produkt skall kunna godkännas av Kemikalie-
inspektionen är att nyttan med produkten uppväger dess risker. Enligt
utskottets mening är det inga problem att rengöra båtbottnar mekaniskt och att
därmed förbjuda skadliga båtbottenfärger. Rengöringsstationer med relativt
enkel teknik kan etableras i småbåtshamnarna. Sjöfartsverket bör exempelvis
kunna administrera och få till stånd dessa mekaniska rengöringsanläggningar.
Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo712 yrkande 2 bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 48 bort ha följande lydelse:
48. beträffande mekaniska rengöringsanläggningar
att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo712 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

15. Statistisk redovisning av bekämpningsmedel (mom. 50)
Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 41 börjar med ?När det? och
slutar med ?motion Jo19? bort ha följande lydelse:
Enligt skrivelsen kommer målet att mängd aktiv substans i bekämpningsmedel
skall reduceras med 75 % till år 1996 att nås. Som anförs i motion Jo19 bör
det målet kopplas till antalet giftdoser. Detta bör riksdagen, med anledning
av motion Jo19 yrkande 8, som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 50 bort ha följande lydelse:
50. beträffande statistisk redovisning av bekämpningsmedel
att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo19 yrkande 8 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

16. Odling av genmodifierade grödor (mom. 52)
Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 42 börjar med
?Jordbruksministern har? och slutar med ?yrkande 10? bort ha följande lydelse:
Jordbruksministern har - - - (lika med utskottet) - - - hälsa eller miljön.
Vidare har frågor om genmodifierad soja varit föremål för en
interpellationsdebatt den 29 november 1996. Den 19 november 1996 redovisades
ett skriftligt svar av jordbruksministern på en fråga om genförändrad mat.
Utskottet delar motionärernas kritiska syn på användningen av genmodifierade
grödor. Flera av de grödor som nu sprids på marknaden är manipulerade för att
tåla höga halter av roundup, t.ex. sockerbetor och majs. Roundup är ett av de
bekämpningsmedel som påvisats i dricksvatten. I likhet med vad som anförts i
motion Jo19 yrkande 10 anser utskottet att roundup-resistenta grödor inte
skall tillåtas för odling i Sverige. Detta bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 52 bort ha följande lydelse:
52. beträffande odling av genmodifierade grödor
att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo19 yrkande 10 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

17. Avveckling av vissa kemiska ämnen m.m. (mom. 54)
Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 44 börjar med ?Utskottet
ser? och slutar med ?och 11? bort ha följande lydelse:
Utskottet delar Miljöpartiets uppfattning att Sverige måste föra en offensiv
kemikaliepolitik. Det är dags att ta nya steg i avvecklingen av kemikalier som
vi inte vill ha i ekosystemen. Av de ämnen och ämnesgrupper som ingår i den
s.k. 13-listan har flera visat sig orsaka störningar i hormonsystemet. I
första hand skall ämnen fasas ut som visat sig toxiska, persistenta eller
bioackumulerande. De ämnen som bör prioriteras i detta arbete är de som visat
sig störa hormonsystemets funktioner. Sverige bör också internationellt verka
för att dessa ämnen avvecklas.
Sverige har i och med undertecknandet av den fjärde Nordsjödeklarationen i
juni 1995 åtagit sig att införa helt nya regler och metoder i
kemikaliepolitiken. Enligt deklarationen råder enighet om bl.a. målsättningen
att säkerställa ett uthålligt och friskt ekosystem i Nordsjön. Detta kräver
att förorening av Nordsjön förhindras genom att utsläpp kontinuerligt minskas.
Det slutliga målet är att nivåerna av naturligt förekommande ämnen i miljön
skall vara nära bakgrundsvärdena och nära nollkoncentrationer för av människan
tillverkade syntetiska ämnen. För att nå målet att upphöra med utsläppen av
farliga ämnen måste gruppen farliga ämnen definieras närmare. Enligt
Nordsjödeklarationen är det framför allt toxiska, långlivade och
bioackumulerbara ämnen. Utskottet förutsätter att Kemikommittén kommer att ta
upp dessa frågor och att arbetet leder till en proposition från regeringen som
leder till att positionerna flyttas fram på kemikaliepolitikens område.
Eftersom Nordsjökonferensens mål är viktiga och bör ha samma status som de
nationella miljömålen bör riksdagen anta Nordsjökonferensens mål.
Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo19 yrkandena 5-7 och 11 bör
ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 54 bort ha följande lydelse:
54. beträffande avveckling av vissa kemiska ämnen m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo19 yrkandena 5-7
och 11 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Särskilda yttranden

1. Miljön som överordnat område i politiken (mom. 7)
Gudrun Lindvall (mp) anför:
Miljöpartiet de gröna anser att alla politiska beslut bör underordnas
miljöpolitiken. Allt fler inser att vi måste skapa ett samhälle som
långsiktigt är ekologiskt uthålligt. Vi måste leva i dag på ett sätt som gör
det möjligt för kommande generationer att leva lika gott i morgon. I dag sker
inte det. Förutsättningen för att ett sådant samhälle skall kunna uppnås är
att dagens politiska beslut föregås av miljökonsekvenser där det analyseras om
kommande generationers möjligheter till hållbar utveckling bibehålls om
beslutet genomförs. Även förslagen i offentliga utredningar och propositioner
skall analyseras utifrån förväntade effekter på miljön. I dag görs ofta
ekonomiska konsekvensanalyser, medan de ekologiska saknas, trots att de
ekologiska miljökonsekvenserna är viktigare än de ekonomiska, framför allt i
ett ännu längre tidsperspektiv.
Miljöpartiet de gröna avser att återkomma i frågan.

2. Tillsyn och oanmälda kontrollbesök (mom. 13)
Gudrun Lindvall (mp) anför:
I skrivelsen framhålls att problemen från de stora punktkällorna,
industrierna, är lösta. Tyvärr visar verkligheten en annan bild. Låt oss ta
några exempel:
- Rönnskärsverken i Skelleftehamn står ensamt för en stor del av utsläppen av
metaller till luft, 24 ton koppar av totalt 30 ton i landet, 3,2 ton arsenik
av totalt 4 ton och 0,7 ton kadmium av totalt 1,3 ton. (Källa SNV)
- Cementa i Slite på Gotland släpper varje år ut stora mängder svaveldioxid
och kväveoxider, föroreningar som på grund av de oftast förhärskande
västliga vindarna exporteras till Baltikum/Finland.
- Kemiföretaget Perstorp i Klippan släpper ut 200 ton lösningsmedel till
luften.
Det är i dag mycket tveksamt om det verkligen är känt vad som kommer ut till
luft och vatten från landets industrier. Vi anser att det inte finns någon
grund för påståendet att industriernas miljöproblem är lösta. Snarare finns
misstanken att den egenkontroll som industrier gör i dag skulle behöva
kompletteras med oanmälda kontroller och mätningar från tillsynsmyndigheten.
Sådant sker inte annat än undantagsvis i dag, vilket många som arbetar med
tillsyn av stora industrier uttrycker en stor oro för.
Eftersom Naturvårdsverket fått i uppdrag att utforma ett program för
industrins utsläppsvillkor avser vi återkomma i annat sammanhang.

3. Utsläpp av koldioxid m.m. (mom. 18)
Gudrun Lindvall (mp) anför:
Miljöpartiet de gröna anser att det mål som antagits av riksdagen beträffande
koldioxid skall stå fast. Det säger att utsläppen av CO2 från fossila bränslen
år 2000 skall ha stabiliserats på 1990 års nivå och därefter minska. I de
debatter som varit i kammaren har det tydligt bekräftats att regeringen är av
samma uppfattning, något vi hälsat med tillfredsställelse.
Den avveckling av kärnkraften som nu inleds anser vi kan genomföras utan
att koldioxid från fossila bränslen behöver öka.
Eftersom CO2 är en av växthusgaserna anser vi det angeläget att alla källor
minskas, såväl där fossila bränslen används för uppvärmning som för
transporter. Trafiken står för en stor del av utsläppen och trenden i dag är
att såväl storlek på fordon som antal transporter ökar. I EU-sammanhang har
just transportsidan ansetts som ett stort problem.

4. Laxfisket i Östersjön (mom. 25)
Gudrun Lindvall (mp) anför:
Den viltreproducerande laxen, dess hotade existens och åtgärder för att bevara
arten är också frågor som borde belysas mer i skrivelsen. I såväl Rio-
deklarationen som Bernkonventionen förbinder sig Sverige att bevara de vilda
populationerna i uthålliga bestånd. Så sker inte med vildlaxen i dag. Den kan
vara utrotad inom några år om inte drivgarnsfisket på blandade bestånd i
Östersjön upphör, något som fått ICES att under flera år förorda att inget
fiske efter lax alls skall ske i södra Östersjön.
Sverige borde därför aktivt verka för att fisket av lax på blandade bestånd
upphör i Östersjön och gå före genom att utnyttja den kvot landet får till
fiske utefter Norrlandskusten, där fiske på blandbestånd lättare kan undvikas.
I interpellationssvar har jordbruksministern angivit att regeringen ser över
frågan, och den har också nyligen behandlats i Warszawa där problemet belysts
och åtgärder föreslagits.
Miljöpartiet avser att aktivt följa det som nu sker och återkomma i frågan.

5. Producentansvar för batterier (mom. 37)
Gudrun Lindvall (mp) anför:
Miljöpartiet de gröna anser att producentansvar för batterier snarast bör
införas. Det förslag som presenteras i SOU 1996:8 Batterierna - en laddad
fråga anser vi vara bra och genomtänkt. Vi anser att regeringen bör återkomma
med ett förslag till producentansvar för batterier i enlighet med utredningens
förslag. Frågan tycks dra ut på tiden på ett icke acceptabelt sätt.
Miljöpartiet de gröna avser återkomma i frågan på annat sätt.

6. Odling av genmodifierade grödor (mom. 52)
Lennart Daléus och Lennart Brunander (båda c) anför:
I detta betänkande behandlas bl.a. motioner om modifierade jordbruksgrödor.
Den okontrollerade förekomsten av genförändrad majs och soja på marknaden är
ett problem för konsumenter och för livsmedelsproducenter och utgör en
miljörisk. Det är vår uppfattning att den svenska regeringen och
jordbruksministern inte på ett tillräckligt bra sätt företrätt de svenska
intressena på detta område. Man har varit alldeles för flata mot de ekonomiska
intressen som utan att ta hänsyn till miljön och konsumenternas önskemål och
krav nu introducerar genförändrade livsmedel. Inte heller EU:s företrädare har
kunnat stå emot, utan man har kapitulerat för USA:s maktdemonstration att
saluföra den genförändrade spannmålen blandad med icke genförändrad. Det är
ett förfaringssätt som vi anser inte skall accepteras.
Till skillnad från förhållandena inom det medicinska området kan man inte
påstå att de genförändringar som gjorts på jordbruksgrödor är positiva. Grödan
som sådan har inte getts några nya och bättre egenskaper, de nya egenskaperna
som erhållits är tvärtom negativa. Som exempel kan nämnas att när majsen fått
sina nya egenskaper har den dessutom blivit bärare av antibiotikaresistenta
bakterier. Motiven med genförändringen av t.ex. majs och soja är att göra
växten tålig gentemot speciella gifter. På liknande sätt genförändras också
andra grödor. Att på detta sätt nödvändiggöra användning av gifter är direkt
emot det svenska målet att minska giftanvändningen i jordbruket. Det går också
emot de svenska målen att skydda miljön och att kunna erbjuda den svenske
konsumenten säkra livsmedel av hög kvalitet.
Den svenska regeringens agerande har inte varit tillräckligt resolut vare
sig här hemma eller i EU. De svenska ansträngningarna att hålla borta
genförändrade livsmedel från den svenska marknaden bör fortsätta även om en
majoritet inom EU har en annan uppfattning. Agerandet i EU borde ha varit mer
kraftfullt. Frågan om genförändrade livsmedel och hanterandet av dessa är en
för stor fråga för att man bara skall acceptera att andra har en annan åsikt.
För att ge konsumenter och livsmedelsproducenter en valmöjlighet borde den
genförändrade majsen och sojan för att få tillträde till marknaden ha
marknadsförts skild från annan majs och soja. Att som nu sker blanda
genförändrad och vanlig majs och soja är maktmissbruk. De kvantiteter
genförändrad majs och soja som finns är små, kanske ett par procent av den
totala produktionen, men eftersom den blandas med vanlig majs och soja blir
hela produktionen ?smittad?. Att tillåta en sådan hantering som inte tar
hänsyn till vare sig konsumenter eller producenter som inte vill använda
genförändrade produkter är inte godtagbart. Det kan också uppstå
miljökonsekvenser, detta har man heller inte tagit hänsyn till. Som vi ser det
är det svenska agerandet i frågan inte tillräckligt.
Vi förväntar oss nu att jordbruksministern tar initiativ för att få en
ändring av de regler som styr hur genförändrade livsmedel saluförs och
introduceras på marknaden. Den svenska hållningen skall då vara restriktiv,
och vi bör påverka EU att inta en konsekvent hållning gentemot USA och de
kemiintressen som lanserar de genförändrade livsmedlen. Att genförändrade
livsmedel skall vara tydligt märkta är en självklarhet, kravet skall då vara
att om det i en vara ingår ingredienser som är genförändrade skall detta klart
och tydligt deklareras. Centerpartiet kommer att noga bevaka denna frågas
vidare behandling.

7. Ändrade anslagsbestämmelser (mom. 53)
Gudrun Lindvall (mp) anför:
Det finns många miljöskadade områden i Sverige, där gifter läcker till
naturen, ca 2 000 platser enligt Naturvårdsverkets lista. Det finns
kvicksilver och andra tungmetaller, kreosot och stabila organiska kemikalier
som vi vet kommer att påverka det levande och även oss själva. En
förutsättning för att vara på väg mot ett ekologiskt hållbart samhälle måste
vara att eliminera de ?miljöbomber?, som i dag läcker gifter. Att åtgärda
dessa skulle inte bara vara bra för miljön, det skulle dessutom ge nya jobb.
Naturvårdsverket begärde 210 miljoner kronor för år 1997. Regeringen och
Centern anslog 19 (!) miljoner. Ingenstans i budgeten är skillnaden mellan
behov och anslag så stort som just på anslaget Sanering och återställning av
miljöskadade områden. Anslaget föreslås dessutom sjunka 1998 och 1999.
Miljöpartiet de gröna förutsätter att satsningar för att åtgärda
miljöskadade områden kommer att finnas med i vårbudgeten då enligt uppgift
regeringen skall visa hur man vill ta sig framåt på den väg som skrivelsen
anger att man vill anträda.
För att snabbt kunna komma i gång med nödvändiga insatser anser Miljöpartiet
de gröna att medel ur anslaget Program för omställning till hållbar utveckling
skall kunna anslås till rening av miljöskadade områden.

Innehållsförteckning

Sammanfattning........................................1
Skrivelsen............................................1
Skrivelsens huvudsakliga innehåll 1
Motionerna............................................2
Motioner med anledning av skrivelsen 2
Motioner från allmänna motionstiden 1996 4
Utskottet............................................10
Inledning 10
Miljöpolitikens inriktning m.m. 11
Skrivelsen 11
Motionerna 12
Utskottets överväganden 15
Agenda 21 19
Miljöbalksarbetet och miljölagstiftningen i övrigt 20
Motionerna 20
Utskottets överväganden 21
Energi och luftföroreningar, m.m. 21
Skrivelsen 21
Motionerna 22
Utskottets överväganden 23
Biologisk mångfald m.m. 25
Motionerna 25
Utskottets överväganden 26
Kretslopp, avfall, återvinning m.m. 27
Skrivelsen 27
Kretsloppet stad landsbygd m.m. 27
Producentansvaret 27
Motionerna 28
Kretsloppet stad landsbygd m.m. 28
Producentansvaret 29
Sophantering och återvinning m.m. 30
Vissa övriga frågor 31
Utskottets överväganden 31
Kretsloppet stad landsbygd m.m. 31
Producentansvaret 34
Sophantering och återvinning m.m. 36
Vissa övriga frågor 39
Jordbruk 40
Skrivelsen 40
Motionen 40
Utskottets överväganden 40
Kemikalier m.m. 43
Motionen 43
Utskottets överväganden 43
Utbildning, forskning och utveckling 44
Skrivelsen 44
Motionen 44
Utskottets överväganden 45
Övrigt 45
Hemställan 45
Reservationer........................................49
1. Ekonomisk tillväxt och miljöpolitik m.m. (mom. 1) 49
2. Ekonomiska styrmedel (mom. 11) 50
3. Utsläpp av koldioxid m.m. (mom. 18) 50
4. Miljöanpassade kommunikationer (mom. 19) 52
5. Beräkning av utsläpp per capita (mom. 20) 52
6. Försurningseffekter m.m. (mom. 22) 53
7. Skyddsvärda naturområden (mom. 23) 53
8. Redovisning av biologisk mångfald (mom. 24) 54
9. Traditionella sorter av köksväxter (mom. 26) 55
10. Biogödsel (mom. 28) 55
11. Deponering av kvicksilver m.m. (mom. 42) 56
12. Arbetsmaskiner m.m. (mom. 45) 56
13. Mottagningsstationer i hamnar för olja m.m. (mom. 46) 57
14. Mekaniska rengöringsanläggningar (mom. 48) 57
15. Statistisk redovisning av bekämpningsmedel (mom. 50) 57
16. Odling av genmodifierade grödor (mom. 52) 58
17. Avveckling av vissa kemiska ämnen m.m. (mom. 54) 58
Särskilda yttranden..................................59
1. Miljön som överordnat område i politiken (mom. 7) 59
2. Tillsyn och oanmälda kontrollbesök (mom. 13) 59
3. Utsläpp av koldioxid m.m. (mom. 18) 60
4. Laxfisket i Östersjön (mom. 25) 60
5. Producentansvar för batterier (mom. 37) 61
6. Odling av genmodifierade grödor (mom. 52) 61
7. Ändrade anslagsbestämmelser (mom. 53) 62