Jordbruksutskottets betänkande
1996/97:JOU15

Skydd av hotade arter samt aktionsplaner för biologisk mångfald


Innehåll

1996/97
JoU15

Sammanfattning

I betänkandet behandlas proposition 1996/97:75 Skydd av hotade arter samt
aktionsplaner för biologisk mångfald jämte fyra följdmotioner med 38 yrkanden
och 22 motioner från allmänna motionstiden 1996 med 65 yrkanden.
Utskottets ställningstagande innebär bl.a. att Kustbevakningen får polisiära
befogenheter även i sin verksamhet för att förhindra brott beträffande djur
och växter som tillhör skyddade arter. Tillsyns-, ansvars- och
förverkandebestämmelserna i lagen om åtgärder beträffande djur och växter som
tillhör skyddade arter utvidgas till att innefatta även motsvarande
bestämmelser i EU:s nya CITES-förordning. Arbetet med biologisk mångfald
kommer att successivt utvidgas till att omfatta fler sektorer och
sektorsmyndigheter. En nationell inventering av sjöar och vattendrag skall
genomföras och en rödlista över livsmiljöer skall upprättas. I den svenska
biståndsverksamheten i Östeuropa kommer ökad vikt att läggas vid aspekter om
biologisk mångfald.
Utskottet tillstyrker lagförslagen och ansluter sig till regeringens
överväganden. Samtliga motioner avstyrks, bl.a. med hänvisning till pågående
arbete med olika frågor och till en aviserad proposition om miljöbalk.
Till betänkandet fogas 20 reservationer och 11 särskilda yttranden.

Propositionen

Regeringen (Miljödepartementet) föreslår i proposition 1996/97:75 att
riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i naturvårdslagen (1964:822),
2. lag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988),
3. lag om ändring i ledningsrättslagen (1973:1144),
4. lag om ändring i anläggningslagen (1973:1149),
5. lag om ändring i lagen (1982:395) om Kustbevakningens medverkan vid
polisiär övervakning,
6. lag om ändring i jaktlagen (1987:259) och
7. lag om ändring i lagen (1994:1818) om åtgärder beträffande djur och växter
som tillhör skyddade arter.
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås vissa ändringar i lagen (1994:1818) om åtgärder
beträffande djur och växter som tillhör skyddade arter. Förslaget innebär att
lagens bestämmelser om tillsyn, straff och förverkande även blir tillämpliga
vid genomförandet av EU:s nya förordning om skyddet av arter av vilda djur och
växter genom kontroll av handeln med dem. Vidare föreslås att lagen (1982:395)
om Kustbevakningens medverkan vid polisiär övervakning ändras så att
Kustbevakningen får polisiära befogenheter när myndigheten bedriver verksamhet
för att bekämpa brott mot författningar som gäller åtgärder beträffande djur
och växter som tillhör skyddade arter.
Vidare föreslås i propositionen vissa ändringar i naturvårdslagen
(1964:822), fastighetsbildningslagen (1970:988), ledningsrättslagen (1973:
1144), anläggningslagen (1973:1149) och jaktlagen (1987:259). Dessa
ändringsförslag är ett led i genomförandet i Sverige av bestämmelser om
artskydd och områdesskydd i EU:s naturvårdsrättsakter.
I propositionen föreslås vidare en ändring i lagen (1982:395) om
Kustbevakningens medverkan vid polisiär övervakning av innebörd att lagens
tillämpning även skall omfatta brott mot lagen (1992:1140) om Sveriges
ekonomiska zon.
Lagrådet har avgett yttrande över förslagen.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1997.
I propositionen redovisas även regeringens ställningstaganden till de
åtgärder och åtgärdsförslag som Naturvårdsverket och Boverket presenterat i
sina aktionsplaner för att bevara den biologiska mångfalden och hållbart
nyttja biologiska resurser. Nya åtgärder skall genomföras. En nationell
inventering av sjöar och vattendrag skall utföras. Arbetet med s.k. rödlistor
utvidgas till att också omfatta livsmiljöer. Arbetet med att upprätta och
fastställa rödlistor för hotade arter fortsätter. Inventeringar av hotade
arter prioriteras. Riskbedömningar om införsel och spridning av främmande
arter och genetiskt material skall utredas. Ett program för den genetiska
variationens betydelse för vissa arter som är av särskilt intresse från
nyttjande- eller bevarandesynpunkt skall upprättas. Underlag till en
sammanhållen rovdjurspolitik skall utarbetas. Informations- och
utbildningsinsatser om biologisk mångfald och hållbart nyttjande görs med
tonvikt på olika frivilligorganisationers medverkan. Myndigheterna inom
energi- och trafiksektorerna skall i ökad utsträckning beakta den biologiska
mångfalden vid planering och genomförande av sin verksamhet. Naturvårdslagens
förbud mot markavvattning utökas att gälla i ytterligare områden i Götaland.
Naturvårdsverkets arbete som central tillsynsmyndighet för tillämpningen av
lagen (1994:1818) om åtgärder beträffande djur och växter som tillhör skyddade
arter och annan artskyddslagstiftning intensifieras.
Lagförslagen fogas som bilaga till detta betänkande.

Motionerna

Motioner med anledning av propositionen
1996/97:Jo22 av Dan Ericsson m.fl. (kd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en utvärdering av de naturvårdande ersättningarna inom
jordbrukslandskapet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en redovisning av Jordbruksverkets informationskampanj om den
biologiska mångfalden i jordbruket,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om bevarandefrågor i skogsbruket,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kalkning av sjöar och vattendrag,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om fisket i Östersjön och Västerhavet,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om naturvårdskriterier för projekt där Sida är engagerat.
1996/97:Jo23 av Maggi Mikaelsson och Hanna Zetterberg (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ökade resurser till Naturvårdsverket,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Tullverket skall ges samma polisiära befogenheter som
Kustbevakningen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att sektorsansvaret för den biologiska mångfalden inom försvaret
och utbildningssektorn bör förtydligas och preciseras,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att inom jordbruket införa ett miljömål som jämställs med
produktionsmålet,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om våtmarker,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett marint reservat för tumlare i Östersjön,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ökade anslag till kalkning,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förbud mot utsättande av genetiskt förändrade organismer i naturen,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att regeringen skall redovisa åtgärder för att säkerställa
livskraftiga populationer av röding och öring i fjällområdena,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om redovisning av hur nybyggarnas rättigheter till jakt och fiske
hanterats,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kommunsektorns behov av ekonomiska resurser och utbildningsinsatser
för att kunna bidra till förverkligandet av miljömålen,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en strategi för hur den biologiska mångfalden och den
baltiska kulturmiljön kan bli en del av ett nordiskt kulturmiljöarv för
framtiden.
1996/97:Jo24 av Lennart Brunander m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om mål för bevarande av biologisk mångfald,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förändringar av regelverket kring miljöstödsprogrammet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om överläggningar med EU för att åstadkomma mer flexibla tidsramar vad
gäller beslutsperioder för vissa miljöstödsåtaganden,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om långsiktig finansiering av kalkningsverksamheten,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om genmodifierade jordbruksgrödor,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förslag till en sammanhållen rovdjurspolitik.
1996/97:Jo25 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen avslår lagförslaget såvitt avser sista stycket i 19 c § i
förslaget till lag om ändring i naturvårdslagen (1964:822),
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Tullen bör ges samma befogenhet som Kustbevakningen beträffande
bekämpning av brott mot CITES-förordningen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att den nya förordningen som behövs för att kontrollen av handeln
med hotade arter skall bli effektiv skyndsamt skall remissbehandlas för att
kunna beslutas och träda i kraft samtidigt som föreslagen lagändring, dvs. den
1 juli 1997,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att regeringen bör utreda det förhållandet att många fågelarter
knutna till jordbrukslandskapet gått tillbaka kraftigt, klarlägga anledningar
och föreslå åtgärder och presentera dessa då regeringen återkommer till
riksdagen med anledning av Jordbruksverkets aktionsplan för biologisk
mångfald,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att problem och åtgärder rörande marker som tidigare erhållit NOLA-
stöd bör belysas och åtgärder föreslås då regeringen återkommer med åtgärder
föranledda av Jordbruksverkets aktionsplan,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att jaktfrågor skall flyttas från Jordbruksdepartementet till
Miljödepartementet,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att en översyn bör ske utifrån Naturvårdsverkets miljökvalitetsmål
för jakten och att de arter för vilka jakten inte kan motiveras utifrån målet
avförs ur jaktbestämmelserna,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att en översyn och förändring bör ske av jakten så att jakt inte
får äga rum under häckningstid och att jaktförordningen revideras utifrån
detta,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att en översyn och förändring bör ske av skyddsjakten i landet så
att denna genomsyras av krav att skyddsjakt bara kommer i fråga om skador inte
kan motverkas på annat tillfredsställande sätt i enlighet med den nya lydelsen
av 5 § jaktlagen och i enlighet med gällande EU-direktiv och att
jaktförordningen ändras utifrån detta,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett tillfälligt moratorium för avverkning av urskog,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att myrskyddsplanen bör kompletteras och att medel bör anslås i
kommande budgetproposition så att den kan genomföras,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ingen ytterligare utbyggnad av vattenkraft skall ske i Sverige
utan att de rinnande vattendrag, oavsett storlek, som finns kvar skall
bevaras,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att utreda hotet mot lövskogar och föreslå åtgärder så att hotet
mot de lövskogsberoende arterna minimeras,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att regeringen bör ta fram en plan för sanering av miljöskadade
områden med kostnader och tidsangivelse när sanering kan ske.
Motioner väckta under allmänna motionstiden 1996
1996/97:Jo304 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas
29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att naturvårdslagstiftningen skall tillämpas så att inga
skyddsvärda områden faller utanför på grund av sin storlek,
30. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att möjligheter att skydda särskilt värdefulla delar av en större
nyckelbiotop bör utredas,
31. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en översyn av skyddsföreskrifterna för samtliga naturreservat.
1996/97:Jo701 av Kenth Skårvik (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om oljeutsläpp till havs.
1996/97:Jo720 av Per Lager m.fl. (mp) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om tydligare restriktivitet i dispensgivning från
strandskyddsreglerna.
1996/97:Jo722 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
9. att riksdagen hos regeringen begär förslag till åtgärder mot oljeutsläpp
i enlighet med vad som anförts i motionen,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inventering av frivilliga avsättningar av mark för
naturvårdsändamål.
1996/97:Jo726 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att en bestämmelse skall föras in i vattenlagen
(1983:291) med följande lydelse: Den som begått ett brott mot denna lag döms
vid svensk domstol, även om 2 kap. 2 eller 3 § brottsbalken inte är
tillämplig. Har brottet förövats i Sveriges ekonomiska zon, får åtal väckas
vid den tingsrätt vars domkrets är närmast den plats där brottet förövades,
2. att riksdagen, vid avslag på yrkande 1, hos regeringen begär förslag till
sådan ändring i vattenlagen (1983:291) som löser det straffrättsliga problem
som uppkommit på grund av konventionsåtaganden,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att kravet på uppsåtligt handlande skall ändras vid brott mot
vattenföroreningslagen så att det räcker att visa att oljeutsläpp har skett,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att regeringen skall se över ansvarsbestämmelserna vad gäller brott
mot 10 kap. vattenföroreningslagen,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att regeringen skall se över de bevissvårigheter som föreligger vid
oljeutsläpp,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Kustbevakningen måste ges utökade befogenheter att tillgripa
olika former av tvång mot utländska fartyg för att kunna säkra bevis.
1996/97:Jo727  av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om överläggningar angående gemensam finansiering av markinköp för
naturvårdsändamål.
1996/97:Jo731 av Urban Ahlin m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skärpta straff för illegal
handel med utrotningshotade djur och växter.
1996/97:Jo738 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Sverige i det internationella oljeskyddsarbetet verkar för att
fjärrdetektion av olja skall upphöjas till att vara juridiskt bindande,
23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Naturvårdsverket bör ges i uppdrag att utreda behovet av
satellitbildsinformation för oljedetektion,
26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utveckling av inventeringsmetodiken för arter och listning av
angelägna inventeringar i de svenska havsområdena,
27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Artdatabankens angelägna arbete med att ta fram rödlistor,
28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Sverige i internationella sammanhang bör vara drivande för att
motverka introduktion av främmande arter,
29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utveckling av teknik och metoder för att hindra att organismer
sprids via ballastvatten,
31. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Sverige bör ta initiativ till att inrätta en miljözon i
Östersjön.
1996/97:Jo743 av Margareta Andersson (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förenkling av
rutinerna vid registrering av vattenområden i Natura 2000.
1996/97:Jo745 av Ragnhild Pohanka och Gudrun Lindvall (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av att stärka de nordiska genbankernas verksamhet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att uppgiften att ansvara för och samordna alla former av bevarande
som rör äldre grödor, ogräs och andra kulturväxter samt lantraser och andra
djur som använts i det äldre hushållet bör samordnas hos en myndighet,
3. att riksdagen fördelar tillgängliga medel så att denna bevarandeuppgift
rörande biologisk mångfald kan genomföras på ett tillfredsställande sätt.
1996/97:Jo746 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en tvärvetenskaplig utredning för att utröna försurningens effekter
och kalkningens värde för flora och fauna samt de hälso- och socioekonomiska
effekterna.
1996/97:Jo750 av Carina Hägg och Martin Nilsson (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av
att hela Jönköpings län skall omfattas av 19 § naturvårdsförordningen.
1996/97:Jo753 av Hanna Zetterberg m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär att Naturvårdsverket får i uppdrag att
ta fram ett handlingsprogram för att motverka den mänskliga spridningen av
främmande arter,
2. att riksdagen hos regeringen begär att Naturvårdsverket får i uppdrag att
komma med förslag till hur Sverige bör agera i dessa frågor i internationella
fora.
1996/97:Jo759 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om minskat utrymme för dispenser från strandskyddet i tätbefolkade
områden.
1996/97:Jo760 av Per Lager m.fl. (mp) vari yrkas
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Naturvårdsverket bör ges i uppdrag att utreda behovet av
satellitbildsinformation för oljedetektion,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Sverige i det internationella oljeskyddsarbetet bör verka för
att fjärrdetektion av olja skall upphöjas till att vara juridiskt bindande,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att krav på dubbla skrov bör införas för fartyg som anlöper svenska
hamnar,
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utveckling av inventeringsmetodiken för arter och listning av
angelägna inventeringar i de svenska havsområdena,
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Sverige i internationella sammanhang bör vara drivande för att
motverka introduktion av främmande arter,
21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utveckling av teknik och metoder för att hindra att organismer
sprids via ballastvatten.
1996/97:Jo777 av Lennart Fremling och Eva Flyborg (fp) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av revidering av den svenska lagstiftningen inom ramen för
gällande konvention,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av att åstadkomma ett bättre skydd för den marina miljön
genom att i praktiken effektivisera förfarandet från upptäckt av oljeutsläpp
till dom.
1996/97:Jo779 av Dan Ericsson m.fl. (kd) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär en redovisning av Sveriges efterlevnad
av Bernkonventionen, Bonnkonventionen, våtmarkskonventionen,
fågelskyddsdirektivet och habitatdirektivet,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ur regeringens program för utveckling av ett ekologiskt
hållbart samhälle anvisa en summa pengar till tätortsnära jord- och skogsbruk,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om strandskydd,
9. att riksdagen hos regeringen begär en utredning för att finna principer
och metoder för hur en monetär värdering av biologisk mångfald kan tillämpas,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Sverige bör ta lärdom av Finland i arbetet för att skydda
hotade arter,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att utarbeta en svensk naturreservatsstrategi,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att 5-procentsmålet måste bibehållas och ingå i utarbetandet av en
naturreservatsstrategi,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om införsel av främmande fiskarter/stammar,
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om särskilt skydd för viktiga lokaler för unika fiskstammar,
23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om marina reservat.
1996/97:Jo780 av Ulf Kero och Kristina Zakrisson (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
tillämpningen av naturvårdslagens bestämmelse om strandskydd.
1996/97:Jo783 av Karin Israelsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bevarandet av lantrasen
svensk kullig boskap och att uppdrag ges till berörda verk och myndigheter för
att fullfölja detta arbete.
1996/97:Jo785 av Roy Ottosson m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag till artskyddslagstiftning med den inriktning som i
motionen anförts.
1996/97:Jo790 av Kerstin Warnerbring och Sivert Carlsson (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
åtgärder för att minska oljeutsläpp i Östersjön.
1996/97:Jo797 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om fortsatt internationellt arbete för att bevara biologisk mångfald,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av att påskynda arbetet med konkreta riktlinjer för den
biologiska mångfalden och att regeringen redan under 1997 återkommer till
riksdagen med förslag till riktlinjer för hur stora arealer och vilken typ av
skog som skall skyddas under de närmaste åren,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ett ekologiskt lantbruk ökar den biologiska mångfalden,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av kontinuerlig bevarandeodling av kulturväxter,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om våra traditionella köksväxtsorter,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att komplettera planeringen av naturskyddet för våra våtmarker,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att påskynda arbetet med att bevara de objekt som upptas i
myrskyddsplan för Sverige och att tillräckliga medel för detta avsätts,
9. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådana ändringar i
naturvårdslagen och torvlagen att prövningen av energitorvärenden också sker
enligt naturvårdslagen,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att utreda om de skyddsinstitut som finns i naturvårdslagen är
tillräckliga med hänsyn till de marina reservatens speciella karaktär,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om handel med hotade arter,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om innehåll i kommande miljöbokslut vad avser redovisning av mål,
åtgärder och biologisk mångfald,
15. att riksdagen hos regeringen begär komplettering av Sveriges bidrag till
Natura 2000 med ytterligare områden för att fullt ut följa direktiven vad
avser skydd av hotade arter och biotoper.

Utskottet

Uppvaktning
Representanter för Världsnaturfonden, WWF, har uppvaktat utskottet angående
EU:s miljöprogram för jordbruket.
Insatser mot fauna- och florakriminalitet
Propositionen
Regeringen gör bedömningen att Naturvårdsverkets arbete som central
tillsynsmyndighet för tillämpningen av lagen (1994:1818) om åtgärder
beträffande djur och växter som tillhör skyddade arter och annan
artskyddslagstiftning bör intensifieras och ingå som en del i arbetet med att
genomföra en aktionsplan för biologisk mångfald.
I detta arbete bör enligt regeringen ingå att delta i särskilda
utbildningsinsatser för personal vid de brottsbekämpande myndigheterna samt
att vägleda länsstyrelserna i deras tillsynsarbete, bl.a. genom att utfärda
föreskrifter om tillsynsarbetet och anordna utbildning av länsstyrelsernas
personal.
Motionen
I motion Jo23 (v) hemställs om ökade resurser till Naturvårdsverket (yrkande
1). De ökade utbildningsinsatser som aviseras i propositionen bör enligt
motionärerna också omfatta verk och myndigheter som inte är uttryckligen
nämnda i propositionen, t.ex. Kustbevakningen.
Utskottets överväganden
I arbetet med förstärkt skydd för hotade växter och djur har Naturvårdsverket
som central tillsynsmyndighet en viktig uppgift att informera bl.a. de
brottsbekämpande myndigheterna om artskyddslagstiftningen. Som anförs i
propositionen bör i detta arbete ingå att delta i särskilda
utbildningsinsatser för personal vid de brottsbekämpande myndigheterna, dit
bl.a. Kustbevakningen hör. I budgetpropositionen för budgetåret 1997 (prop.
1996/97:1 utgiftsområde 20, bet. 1996/97:JoU2, rskr. 1996/97:114) beräknade
regeringen, trots en besparing med 11 miljoner kronor för verksamhetsområdet
Miljövård, att, genom omprioriteringar eller ytterligare besparingar, utrymme
kunde skapas för bl.a. en satsning på åtgärder för biologisk mångfald, som
bedömdes som en prioriterad del av miljöpolitiken, och ett informationsnät via
Internet som stöd i miljöarbetet hos myndigheter m.fl. Riksdagen beslutade i
enlighet med propositionen. När det gäller de nu aktuella lagförslagens
effekter på myndigheternas arbetsbelastning gör regeringen bedömningen att de
endast marginellt kommer att påverka arbetsbelastningen för de
brottsbekämpande och rättsvårdande myndigheterna (prop. s. 41). För
Kustbevakningens del anser regeringen att, eftersom de nya befogenheterna
skall utföras inom Kustbevakningens ordinarie övervakningsverksamhet, de inte
bör medföra några direkta kostnadsökningar för myndigheten, utöver de
utbildningskostnader som införandet av en ny lagstiftning regelmässigt medför.
Utskottet, som inte har någon annan uppfattning än regeringen vad gäller
resursbehovet, förutsätter att berörda myndigheter tar till vara och utvecklar
de möjligheter till samverkan när det gäller insatser mot fauna- och
florakriminalitet som  kan anses påkallade för ett effektivt skyddsarbete.
Enligt den nya budgetordning som riksdagen har beslutat om fastställde
riksdagen efter förslag från regeringen i den ekonomiska vårpropositionen i
maj 1996 utgiftstak för staten. Utgiftstaket är treårigt och skall i princip
inte omprövas. I vårpropositionen lägger regeringen också fram ett förslag
till preliminär fördelning av utgifterna för de kommande tre budgetåren som
riktlinje för regeringens budgetarbete. Vid behandlingen av
budgetpropositionen tar riksdagen sedan slutlig ställning till regeringens
förslag om medelsfördelning inom respektive utgiftsområde. Närmare
överväganden om utökning eller fördelning av resurser i enlighet med motion
Jo23 (v) yrkande 1 bör således göras i samband med den nyligen framlagda
vårpropositionen eller vid den ordinarie budgetprövningen. Det anförda innebär
att utskottet avstyrker motionen i denna del.
Undantag från naturvårdsföreskrifter
Propositionen
Regeringen föreslår att 12 och 19 c §§ naturvårdslagen (1964:822), 3 kap.    2
§ fastighetsbildningslagen (1970:988), 8 § ledningsrättslagen (1973:1144) och
9 § anläggningslagen (1973:1149) ändras så att det klart framgår att vissa
beslut om undantag från naturvårdsföreskrift kräver tillåtelse av regeringen
om beslutet avser ett särskilt skyddsområde eller ett särskilt
bevarandeområde.
Motionen
I motion Jo25 (mp) yrkas avslag på regeringens förslag såvitt avser 19 c §
andra stycket naturvårdslagen. Motionärerna anser det ologiskt och
oacceptabelt att det skall vara möjligt att över huvud taget bedriva
verksamhet inom särskilda skyddsområden som skadar områdets naturvärden
(yrkande 1).
Utskottets överväganden
Syftet med de av regeringen föreslagna ändringarna i bl.a. naturvårdslagen är
att det klart bör framgå att vissa beslut om undantag från
naturvårdsföreskrift skall kräva tillåtelse av regeringen. Som regeringen
anför är det emellertid inte alla av dessa undantagsbeslut som innebär sådan
risk för skada på områdets naturvärden att en särskild regeringsprövning är
motiverad. De undantagsbeslut beträffande vilka det är uppenbart att
verksamhet som prövas inte kommer att orsaka mer än obetydlig skada på
områdets naturvärden bör således undantas från kravet på regeringens prövning.
Utskottet gör samma bedömning som regeringen och tillstyrker de föreslagna
ändringarna. Det anförda innebär att utskottet avstyrker motion Jo25 (mp)
yrkande 1 om avslag på regeringens förslag såvitt avser 19 c § andra stycket
naturvårdslagen.
Lagen om Kustbevakningens medverkan vid polisiär övervakning
Propositionen
Regeringen föreslår att lagen (1982:395) om Kustbevakningens medverkan vid
polisiär övervakning ändras så att Kustbevakningen får polisiära befogenheter
även när myndigheten bedriver verksamhet för att hindra brott mot föreskrifter
i författningar som gäller åtgärder beträffande djur och växter som tillhör
skyddade arter.
Lagen bör även ändras så att Kustbevakningen får polisiära befogenheter
också när myndigheten bedriver verksamhet för att hindra brott mot lagen
(1992:1140) om Sveriges ekonomiska zon och med stöd av den lagen meddelade
föreskrifter.
Motionerna
Enligt motion Jo23 (v) bör Tullverket ges samma polisiära befogenheter som
Kustbevakningen när det gäller flora- och faunarelaterad verksamhet gentemot
annat land inom EU (yrkande 2). Befogenheter för Tullverket att ingripa vid
inre gräns, dvs. mot annat EU-land, när det gäller bekämpning av brott mot
CITES-förordningen begärs i motion Jo25 (mp) yrkande 2.
Utskottets överväganden
När det gäller kontrollen av Sveriges gränser mot tredje land har
tullmyndigheten rätt att enligt tullagen (1994:1550) och tullförordningen
(1994:1558) kontrollera att införsel och utförsel av djur och växter anmäls på
rätt sätt och att erforderligt tillstånd föreligger. Tullmyndighetens
kontroller är dels slumpmässiga, då transportmedel och andra utrymmen där
varor förvaras, handresgods och postförsändelser får undersökas, dels grundade
på konkreta misstankar om brott. Vid sådan misstanke får tvångsåtgärder
tillgripas enligt varusmugglingslagen (1960:418). I dessa fall kan
tullmyndigheten tillgripa starkare tvångsmedel såsom beslag, husrannsakan,
kroppsvisitation och ytlig kroppsbesiktning. Enligt lagen tillkommer denna
rätt även tjänsteman vid Kustbevakningen. Eftersom sjögräns i EU-sammanhang
alltid betraktas som gräns mot tredje land gäller Kustbevakningens
befogenheter också annat land inom EU.
Enligt lagen (1982:395) om Kustbevakningens medverkan vid polisiär
övervakning har tjänsteman vid Kustbevakningen samma befogenheter som polisman
när det gäller förhindrande av vissa brott, som nu föreslås omfatta även
åtgärder beträffande skyddade djur- och växtarter.
Vad så gäller landgränsen mot annat EU-land har det hittills saknats
möjlighet att införa gränskontroll med tullmyndighet gentemot ett annat land
inom EU såvitt gäller hotade arter. Eftersom CITES-förordningen med förbud mot
bl.a. vissa transporter av hotade arter utgör en s.k. kompensatorisk åtgärd
kan en nationell reglering av den inre gränspassagen tillåtas om åtgärden
visar sig otillräcklig. Den nya CITES-förordningen som ytterligare stärker
skyddet för hotade arter har emellertid ännu inte trätt i kraft. Enligt
utskottets mening är det därför alldeles för tidigt att nu bedöma om
gränskontroller av trafik mot andra medlemsstater bör och får sättas in.
Utskottet förutsätter att regeringen noga följer utvecklingen på området och
utvärderar effekterna av EU-förordningen sedan den tillämpats en tid. Om det
vid en sådan utvärdering visar sig att det skyddssystem som byggts upp inom
unionen inte är effektivt för att skydda hotade arter i Sverige, vill
utskottet redan nu peka på möjligheten att enligt EG-rätten återinföra ett
nationellt gränsskydd såvitt gäller transporter, framför allt export, av
hotade arter. Enligt vad utskottet erfarit har en av EG-kommissionen tillsatt
arbetsgrupp för CITES-frågor fått till uppgift att följa effekterna av den nya
förordningen inom hela unionen. I arbetsgruppen ingår representanter för
polis- och tullmyndigheterna från samtliga medlemsländer.
Effektiva insatser från rättsväsendets sida är avgörande för förhindrandet
av brottsligheten när det gäller hotade arter. Utskottet tillstyrker således
regeringens förslag om utvidgning av Kustbevakningens polisiära befogenheter.
I sammanhanget utgår utskottet från att de effektivitetsvinster som kan uppnås
även genom samverkan mellan berörda myndigheter tas till vara.
Det anförda innebär att utskottet i berörda delar avstyrker motionerna Jo23
(v) och Jo25 (mp) i den mån de inte kan anses tillgodosedda.
Jaktlagen
Propositionen
Jaktlagen (1987:259) föreslås ändras så att det framgår tydligare att
fågeldirektivets samt art- och habitatdirektivets bestämmelser har genomförts
i landet. Enligt regeringen bör 4 § ändras så att viltet skall vårdas även i
syfte att bevara de fågelarter som inte tillhör landets viltbestånd utan
endast tillfälligt förekommer i landet. I 5 och 9 §§ föreslås ett tillägg som
förtydligar att skadeförebyggande åtgärder som kan leda till störning eller
resultera i avlivning endast får vidtas om det inte finns någon annan
tillfredsställande lösning.
Härutöver föreslår regeringen en teknisk komplettering i lagens 10 a § där
områden uppräknas som omfattas av statens jakträtt.
Motionerna
Regeringens beredning av jaktärenden bör enligt motion Jo25 (mp) flyttas från
Jordbruksdepartementet till Miljödepartementet (yrkande 6). I samma motion
begärs en översyn av jaktlagstiftningen utifrån Naturvårdsverkets
miljökvalitetsmål för jakten. De arter för vilka jakten inte kan motiveras
utifrån målet bör avföras ur jaktbestämmelserna (yrkande 7). Vidare bör enligt
motionärerna en översyn och förändring av jakten företas, så att jakt inte får
ske under häckningstid. Mot denna bakgrund bör jaktförordningen revideras
(yrkande 8). I yrkande 9 begärs en översyn och förändring av skyddsjakten i
landet i enlighet med den nya lydelsen av 5 § jaktlagen och gällande EU-
direktiv så att jakten genomsyras av kravet att skyddsjakt bara kommer i fråga
om skador inte kan motverkas på annat tillfredsställande sätt. Motsvarande
ändringar bör göras i jaktförordningen.
Utskottets överväganden
Med anledning av motion Jo25 (mp) yrkande 6 vill utskottet anföra följande.
Vissa bestämmelser om ansvarsfördelningen mellan riksdagen och regeringen har
ansetts av så grundläggande principiell karaktär att de fått sin plats i
regeringsformen (RF). Hit hör t.ex. reglerna om den institutionella ramen för
regeringsarbetet och om förfarandet i regeringsärenden. Enligt 7 kap. 1 § RF
fördelar regeringen ärendena mellan departementen. Detaljfördelningen anges av
regeringen i departementsförordningen (1982:1177). Av förarbetena till 7 kap.
1 § RF framgår att detta är regeringens exklusiva kompetensområde. I
Holmberg/Stjernquists kommentar till grundlagarna framhålls bl.a. att
departementsförordningen är regeringens ensak. Enligt utskottets mening är det
således en självklar princip att riksdagen inte skall göra uttalanden i en
fråga som gäller regeringens interna arbetsfördelning; lika självklart som att
regeringen aldrig framlägger förslag till riksdagen om t.ex.
ärendefördelningen mellan utskotten. Motion Jo25 (mp) avstyrks i denna del.
Enligt vad utskottet erfarit företas vart tredje år inom Regeringskansliet
en revision av jaktlagstiftningen efter förslag av Naturvårdsverket. Utskottet
utgår från att regeringen i samband med revisionen vidtar de åtgärder som kan
anses påkallade. Mot bakgrund härav finner utskottet inte anledning att
förorda någon särskild översyn i enlighet med yrkande 7 i motion Jo25 (mp).
Motionen avstyrks även i denna del.
I EU:s direktiv (79/409/EEG) finns regler till skydd för samtliga vilda
fågelarter (fågeldirektivet) som naturligt förekommer i medlemsstaterna.
Skyddet omfattar även ägg, reden och boplatser. Direktivet förpliktar
medlemsstaterna att vidta de åtgärder som är nödvändiga för att upprätthålla
fågelpopulationen på en nivå som uppfyller ekologiska, vetenskapliga och
kulturella krav och samtidigt tar hänsyn till ekonomiska krav och
rekreationsbehov. I artikel 7 punkt 4 i direktivet stadgas att medlemsstaterna
särskilt skall se till att jakt inte sker under uppfödningssäsongen eller
under häckningens olika stadier. I enlighet härmed är sedan den 1 juli 1995
jakttiderna ändrade för vissa arter. Inom EG-kommissionen har uppmärksammats
att ytterligare åtgärder kan behövas för att försäkra vissa fågelarters
överlevnad, och en första rapport i frågan har utarbetats. Som utskottet
anfört ovan är den svenska jaktlagstiftningen dessutom föremål för regelbunden
revision. Utskottet förutsätter att regeringen och berörda myndigheter noga
följer utvecklingen på området och föreslår att motion Jo25 (mp) yrkande 8
avstyrks i den mån syftet med motionsyrkandet inte kan anses tillgodosett.
I fågeldirektivets artikel 9 och i artikel 16 i art- och habitatdirektivet
(92/43/EEG) anges bl.a. de villkor som måste vara uppfyllda för att undantag
från direktivens förbud mot jakt eller annan störning av vilt får ske. Ett av
de grundläggande villkoren är att undantag inte får medges om det finns någon
annan tillfredsställande lösning. En sådan lösning kan vara att genom inhägnad
eller andra skyddsåtgärder begränsa skadorna. För att kopplingen till
undantagsartiklarna i direktiven skall framgå klart anser utskottet i likhet
med regeringen att 5 och 9 §§ jaktlagen bör kompletteras så att det direkt av
lagtexten framgår att störningen eller jakten endast får äga rum om
tillfredsställande lösning inte kan åstadkommas på annat sätt. Utskottet
tillstyrker således regeringens förslag i denna del. Mot bakgrund härav och
med hänvisning till den ovan nämnda revisionen av jaktlagstiftningen finner
utskottet syftet med motion Jo25 (mp) yrkande 9 i väsentliga delar
tillgodosett. Motionsyrkandet bör inte påkalla någon riksdagens vidare åtgärd.
Även i övrigt tillstyrker utskottet regeringens förslag.
Lagen om åtgärder beträffande djur och växter som tillhör skyddade arter
Propositionen
Tillsyns-, ansvars- och förverkandebestämmelserna i lagen (1994:1818) om
åtgärder beträffande djur och växter som tillhör skyddade arter bör enligt
regeringen utvidgas till att innefatta även motsvarande bestämmelser i EU:s
nya CITES-förordning. Ändringarna innebär också en precisering av vilka
överträdelser av förordningens bestämmelser som omfattas av straffansvar.
Motionerna
I motion Jo25 (mp) yrkande 3 begärs att den svenska förordningen om åtgärder
beträffande djur och växter som tillhör skyddade arter skyndsamt skall
remissbehandlas för att kunna träda i kraft samtidigt med i propositionen
föreslagen lagändring, dvs. den 1 juli 1997. Enligt motion Jo797 (mp) yrkande
12 bör rekommendationerna i Nordiska ministerrådets miljörapport (1990:4)
arbetas in i lagstiftningen om handel med hotade arter. Skärpta straff för
illegal handel med utrotningshotade djur och växter efterlyses i motion Jo731
(s). Straffskalan bör höjas till lägst norsk nivå, dvs. fängelse upp till sex
år, och en generalklausul bör införas. Motionärerna bakom motion Jo779 (kd)
anser att Sverige bör ta lärdom av Finland i arbetet för att skydda hotade
arter. Detta innebär att CITES-kriminalitet bör bekämpas med höga böter eller
fängelse och att penningvärden bör fastställas för djur och växter som är
skyddade enligt naturskyddslagen (yrkande 11).
Utskottets överväganden
Med anledning av motionerna Jo25 (mp) yrkande 3 och Jo797 (mp) yrkande 12 vill
utskottet hänvisa till det svar som miljöministern nyligen gav på en
interpellation om handel med hotade arter (prot. 1996/97:96 9 §).
Miljöministern anförde bl.a. att, för att en effektiv reglering skall kunna
uppnås och omfattande byråkrati undvikas, den svenska lagstiftningen så långt
möjligt måste anknyta till EG:s regler. Förutom den nya rådsförordningen (EG)
nr 338/97 måste svensk lagstiftning även beakta de nya regler som kommer att
finnas i kommissionens nya förordning på området. Enligt miljöministern är
detta arbete inne i sitt slutskede och den svenska förordningen i de delar som
erfordras för genomförande av EG-förordningen kommer att träda i kraft
samtidigt med kommissionens och rådets förordningar, dvs. den 1 juni 1997.
Vissa andra delar, bl.a. regleringen av konservatorsverksamheten och
försäljning av djur i zoologiska butiker, kommer att remissbehandlas över
sommaren. Miljöministern gör bedömningen att en ny lagstiftning kan träda i
kraft under hösten 1997. Med det anförda avstyrker utskottet motionsyrkandena
i den mån de inte kan anses tillgodosedda.
Utskottet delar den syn på miljöbrottens allvar som framförs i motionerna
Jo731 (s) och Jo779 (kd). Lagrådet behandlar för närvarande en lagrådsremiss
med förslag till miljöbalk. I förslaget ingår även frågor om skärpta straff
och tydligare påföljder för miljöbrott. Eftersom de långtgående förändringar
som där föreslås avser en mycket stor del av miljöområdet anser utskottet att
dessa ändringar bör behandlas samlat i den till hösten 1997 aviserade
propositionen med de möjligheter till överblick och lagharmonisering som där
kan ges. Utskottet kommer således att få anledning att i ett större sammanhang
ta ställning till de frågor som tas upp i motionerna. Med hänvisning härtill
bör motionerna i här berörda delar inte föranleda någon åtgärd.
Några viktiga utgångspunkter för arbetet med biologisk mångfald och generella
åtgärdsförslag - mål och program för bevarande och hållbart nyttjande av
biologisk mångfald
Propositionen
Naturvårdsverkets och Boverkets aktionsplaner utgör enligt regeringen
värdefulla bidrag i arbetet med att bevara den biologiska mångfalden.
Regeringen anser att arbetet med att utveckla uppföljningsbara mål och
åtgärdsprogram för biologisk mångfald på nationell, regional och lokal nivå
bör fortsätta och bör kunna ta stöd i den systematik som beskrivs i
Naturvårdsverkets aktionsplan.
Motionerna
Enligt motion Jo304 (mp) skall naturvårdslagstiftningen tillämpas så att inga
skyddsvärda områden faller utanför på grund av sin storlek (yrkande 29).
Möjligheterna att skydda särskilt värdefulla delar av en större nyckelbiotop
bör utredas (yrkande 30). En översyn bör göras av skyddsföreskrifterna för
samtliga naturreservat (yrkande 31). Inventering av frivilliga avsättningar av
mark för naturvårdsändamål begärs i motion Jo722 (m) yrkande 11.
Överläggningar angående gemensam finansiering av markinköp för
naturvårdsändamål begärs i motion Jo727 (c) yrkande 26. Enligt motionärerna
måste staten ha huvudansvaret för finansieringen men förutsättningar måste
skapas för gemensam finansiering mellan landsting, kommuner och företag när
det gäller markinköp.
En svensk naturreservatsstrategi för skyddet av skogsmark efterlyses i
motion Jo779 (kd) yrkande 13.
I motion Jo785 (mp) begärs förslag till artskyddslagstiftning som
identifierar och inventerar hotade arter, registrerar och analyserar
materialet om hotade arter, lagskyddar hotade arter, utformar handlingsprogram
och artinriktade, konkreta åtgärdsprogram samt upprättar rättsligt förankrade
åtgärdsplaner för det praktiska genomförandet. Behovet av att påskynda arbetet
med konkreta riktlinjer för den biologiska mångfalden påtalas i motion Jo797
från samma parti. Regeringen bör redan under år 1997 återkomma till riksdagen
med förslag till riktlinjer för hur stora arealer och vilken typ av skog som
skall skyddas under de närmaste åren (yrkande 2).
Utskottets överväganden
På regeringens uppdrag har Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket i varsin
rapport redovisat omfattningen och innebörden av biotopskydd, naturvårdsavtal,
frivilliga avsättningar m.m. respektive skogsreservatens utveckling och
omfattning efter den nya skogspolitiken. Rapporterna bedöms för närvarande av
Miljövårdsberedningen som har regeringens uppdrag (dir. 1995:167) att senast
den 1 juli 1997 yttra sig över i vilken omfattning arealen skyddad produktiv
skogsmark behöver utökas och föreslå olika möjligheter och former för att
åstadkomma detta. I propositionen uttalar regeringen sin avsikt att senare
återkomma med sina ställningstaganden i frågan.
Naturvårdsverket framhåller i sin rapport att storleksbegreppet är relativt
och måste tillämpas olika för olika skogstyper. Ytstora reservat bedöms som
viktigast för sådana skogar som i naturtillståndet ofta utsätts för
storskaliga naturliga störningar, dvs. främst barrskogsekosystemen. Skogar med
intern dynamik och småskaliga förändringar, t.ex. många ädellövskogar,
sumpskogar m.m., torde enligt verket vara mindre arealberoende. Vissa typer av
naturskog kan ha stor artmångfald med många rödlistade arter på små ytor.
Motionerna Jo304 (mp), Jo779 (kd), Jo785 (mp) och Jo797 (mp) berör i stor
utsträckning frågor som behandlas i ovan nämnda rapporter. Med hänvisning till
det beredningsarbete som pågår föreslår utskottet att motionerna lämnas utan
åtgärd i berörda delar. I sammanhanget kan också nämnas att Skogstyrelsen
genomför en nyckelbiotopinventering som skall vara avslutad under år 1998. Det
bör även tilläggas att frågor om inventering, avgränsning, beskrivning och
prioritering av reservatsobjekten är en fråga för berörd länsstyrelse som
årligen överlämnar förslag till investeringar till Naturvårdsverket.
Med hänvisning till vad utskottet i tillämpliga delar anfört ovan avstyrks
även motion Jo304 (mp) yrkande 31.
I sin ovan nämnda rapport behandlar Skogsstyrelsen utförligt även frågan om
frivilliga avsättningar av mark för naturvårdsändamål. Merparten av den hänsyn
som lämnas i samband med föryngringsverksamhet bedöms ligga inom ramen för de
krav som uppställs i 30 § skogsvårdslagen (1979:429), och resultaten av de
omfattande fältundersökningar som gjorts tyder enligt Skogsstyrelsen på en
ökning av den frivilliga hänsynen under de senaste åren. I sina slutsatser
konstaterar Skogsstyrelsen att frivilliga avsättningar utan ekonomisk
ersättning är en viktig del av arbetet med att bevara och återskapa
naturvärden i skogslandskapet. Undersökningen tyder på att avsättningarna är
av betydande omfattning och utgör ett viktigt komplement till dagens skydd av
skogsmark inom naturreservat, biotopskydd m.m. Skogsstyrelsen konstaterar
också att skogsnäringens beredskap att frivilligt avsätta skogsmark är
förhållandevis stor. Därtill har intresse och kunskap ökat bland majoriteten
markägare de senaste fem åren, vilket är en viktig utgångspunkt för arbetet
med inventering, utbildning och rådgivning till skogsbruket. Slutligen anser
Skogsstyrelsen det angeläget att närmare undersöka de frivilliga
avsättningarna, bl.a. med avseende på deras karaktär, miljövärden och
omfattning. Undersökningen bör upprepas om cirka tre-fyra år då
nyckelbiotopsinventering och övrig pågående inventering och planläggning inom
skogsnäringen är genomförd.  Utskottet har vid flera tidigare tillfällen och
senast i april i år (1996/97:JoU17) framhållit det positiva i att markägare
frivilligt åtar sig att avstå från vissa åtgärder för att främja
naturvårdsarbetet. Så till vida instämmer utskottet i de synpunkter som
framförs i motion Jo722 (m). I avvaktan på Miljövårdsberedningens arbete och
regeringens kommande ställningstaganden i frågan är utskottet emellertid inte
berett att tillmötesgå motionens yrkande 11. Motionsyrkandet avstyrks i den
mån det inte kan anses tillgodosett genom det anförda.
Utskottet delar de grundprinciper om statens ansvar för särskilt
skyddsvärda områden som redovisas i motion Jo727 (c). Utskottet vill
emellertid erinra om de möjligheter som redan i dag finns för Naturvårdsverket
att lämna statliga bidrag till kommuner eller kommunala, även
landstingskommunala, stiftelser för säkerställande av mark för
naturvårdsändamål. Som utskottet anfört ovan ingår i Miljövårdsberedningens
uppdrag även att redovisa de ekonomiska och administrativa förutsättningarna
för sina förslag. Mot bakgrund av det arbete som pågår är utskottet inte
berett att föreslå någon åtgärd med anledning av motionens yrkande 26.
Utvecklat ansvar för biologisk mångfald för fler sektorer
Propositionen
Regeringen anser att arbetet med biologisk mångfald successivt bör utvidgas
till att omfatta fler sektorer och sektorsmyndigheter. Inom energi- och
trafiksektorerna bör arbetet med biologisk mångfald ingå som en naturlig del
vid berörda myndigheters planering och genomförande av verksamheten.
Uppföljningen av detta arbete bör tydliggöras.
Det är enligt regeringen väsentligt att arbetet med biologisk mångfald är en
angelägenhet för hela sektorn och inte enbart en myndighetsuppgift.
Genom den beslutade ändringen i verksinstruktionen för Turistdelegationen
har delegationen ett ansvar för att efter samråd med bl.a. Naturvårdsverket
utveckla kriterier, policy och strategi för en hållbar utveckling av turismen.
Motionerna
Enligt motion Jo24 (c) bör målen för bevarande av biologisk mångfald i högre
grad än hittills involvera berörda sektorsmyndigheter i arbetet med att
utforma sektorsmål som grundar sig på övergripande politiska mål. Samråd bör
ske även med företrädare för olika naturvårdsintressen och för näringarna
(yrkande 1). I motion Jo23 (v) yrkande 3 framförs krav på att sektorsansvaret
för den biologiska mångfalden inom försvaret och utbildningssektorn
förtydligas och preciseras.
Utskottets överväganden
I propositionen En strategi för biologisk mångfald (prop. 1993/94:30, bet.
1993/94:JoU9, rskr. 1993/94:87) uttalades bl.a. att de av riksdagen fastlagda
övergripande målen för naturvårdsarbetet bör omsättas i mätbara mål. Målen bör
vara relevanta och måste medföra en verklig förbättring av situationen. I
propositionen anges även sektorsansvarets innebörd vad avser relationerna
mellan näringen och myndigheterna liksom förhållandena mellan
miljömyndigheterna och sektorsmyndigheterna. Utskottet har nyligen
(1996/97:JoU11) uttryckt kritiska synpunkter på de nationella miljömålens
utformning och struktur. Utskottet ansåg det angeläget att brister såsom oklar
målstruktur och odefinierade begrepp i största möjliga utsträckning rättas
till i det fortsatta arbetet och att den miljöpolitiska propositionen utformas
på ett sätt som gör det möjligt för riksdagen att fatta ett konkret och
överskådligt beslut om miljöpolitikens mål och medel.
I Naturvårdsverkets aktionsplan för biologisk mångfald finns en på många
sätt klargörande beskrivning av arbetet med att formulera mål för bevarande
och hållbart nyttjande av biologisk mångfald. Det är enligt utskottets mening
angeläget att detta arbete fortsätter. De av verket utvecklade
målbeskrivningarna bör kunna utgöra en god utgångspunkt för det fortsatta
arbetet med målformuleringar. De olika sektorerna bör i samarbete med
Naturvårdsverket också kunna arbeta med denna systematik så att ett enhetligt
system för målformuleringar utformas och tillämpas. I sammanhanget vill
utskottet erinra om regeringens uppdrag i februari 1997 till Naturvårdsverket
att presentera slutsatser från verkets målanalys och föreslå nya nationella
och övergripande miljömål. I uppdraget ingår även att biträda berörda
myndigheter och aktörer för att inom ramen för verkets roll som central
miljömyndighet samordna sektorsmyndigheternas förslag till nya miljömål.
Uppdraget skall i huvudsak avrapporteras senast den 15 augusti 1997. Utskottet
instämmer till viss del i de synpunkter som framförs i motion  Jo24 (c) men
anser, mot bakgrund av det ovan anförda, att syftet med motionens yrkande 1 i
allt väsentligt kan anses tillgodosett utan något uttalande i frågan. Motionen
påkallar ingen särskild åtgärd i denna del.
I betänkandet Integrering av miljöhänsyn inom den statliga förvaltningen
(SOU 1996:112) redovisar Miljövårdsberedningen förslag till åtgärder och
samlad strategi för att i ett bredare perspektiv integrera miljöhänsyn inom
Regeringskansliet och statsförvaltningen till att bli en naturlig del av
statens verksamhet. Miljövårdsberedningen lägger fram förslag till hur
regeringen bör tydliggöra och konkretisera myndigheternas miljöarbete och hur
det bör följas upp samt hur myndigheterna konkret måste gå till väga för att
inordna miljöarbetet i sin verksamhet. Förslagen innebär bl.a. att staten
aktivt skall arbeta för att skapa en marknad för miljöanpassade produkter
genom att stärka en miljöanpassad offentlig upphandling. Genom pilotprojektet
Miljöledningssystem i statlig förvaltning, där 25 myndigheter medverkar, sker
en vidareutveckling och realisering av Miljövårdsberedningens förslag.
Myndigheterna skall redovisa sitt arbete i samband med årsredovisningen för
budgetåret 1997 till regeringen.
Som regeringen anför är det väsentligt att arbetet med biologisk mångfald är
en angelägenhet för hela sektorn och inte enbart en myndighetsuppgift. I detta
arbete har staten och dess myndigheter stor betydelse för att driva på
utvecklingen på miljöområdet och för samhällssektorernas miljöarbete. Genom
ett aktivt statligt arbete för att skapa en marknad för miljöanpassade
produkter genom att stärka en miljöanpassad offentlig upphandling kan en
viktig pådrivande effekt på industrin åstadkommas. Med det anförda finner
utskottet syftet med motion Jo23 (v) yrkande 3 i allt väsentligt tillgodosett.
Motionen bör inte påkalla någon ytterligare riksdagens åtgärd.
Åtgärder på ekosystemnivån - jordbrukslandskapet
Propositionen
Regeringen gör bedömningen att arbetet med att fasa in de natur- och
kulturmiljövårdsåtgärder i odlingslandskapet som ingick i det tidigare stödet
enligt NOLA och Landskapsvården i det nya miljöersättningsprogrammet för
jordbruket i huvudsak är genomfört. Vidare åtgärder bör enligt regeringen
avvakta den samlade utvärderingen av miljöersättningsprogrammet för jordbruket
som utförs av Jordbruksverket, Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet.
Genomförande av biotopskyddet får ske i takt med tillgängliga resurser.
Arbetet med en nationell bevarandeplan för  odlingslandskapet bör fortsätta
i enlighet med förslagen i Naturvårdsverkets särskilda redovisning.
Motionerna
Ett flertal motioner tar upp frågan om miljöstödsprogrammet för jordbruket.
Enligt motion Jo22 (kd) bör Jordbruksverket ges i uppdrag att genomföra en
utvärdering av de naturvårdande ersättningarna inom jordbrukslandskapet
(yrkande 1). En redovisning av Jordbruksverkets informationskampanj om den
biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet efterlyses (yrkande 2).
Behovet av förändringar av regelverket kring miljöstödsprogrammet påtalas i
motion Jo24 (c). Administrativa förenklingar bör åstadkommas redan under
innevarande programperiod (yrkande 2). Eftersom det finns risk för att
värdefulla naturtyper inte brukas på önskvärt sätt bör överläggningar inledas
med EU för att åstadkomma mer flexibla tidsramar vad gäller beslutsperioder
för vissa miljöstödsåtaganden (yrkande 3).
Enligt motion Jo25 (mp) bör problem och åtgärder rörande marker som tidigare
erhållit NOLA-stöd belysas och åtgärder föreslås då regeringen återkommer till
riksdagen med anledning av Jordbruksverkets aktionsplan för biologisk mångfald
(yrkande 5).
Ett miljömål för jordbruket jämställt med produktionsmålet efterlyses i
motion Jo23 (v) yrkande 4.
I motion Jo25 (mp) begärs att regeringen utreder det förhållandet att många
fågelarter knutna till jordbrukslandskapet gått kraftigt tillbaka. När
regeringen återkommer till riksdagen med anledning av Jordbruksverkets
aktionsplan för biologisk mångfald bör orsakerna härtill klarläggas och
åtgärder föreslås (yrkande 4).
Enligt motion Jo797 (mp) yrkande 3 bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna att ett ekologiskt lantbruk ökar den biologiska
mångfalden.
Utskottets överväganden
Det miljöprogram för jordbruket som har utarbetats i enlighet med riksdagens
beslut hösten 1994 (prop. 1994/95:75, bet. 1994/95:JoU7, rskr. 1994/95:126)
verkar sedan år 1996 i full omfattning. Inom  programmet erbjuds jordbrukare
att vidta miljöåtgärder som de erhåller ersättning för motsvarande den kostnad
eller det inkomstbortfall som åtagandet innebär. Ersättning som tidigare
utgick enligt programmet för landskapsvård och NOLA ingår numera i
miljöersättningsprogrammet. För innevarande budgetår höjdes omfattningen av
miljöersättningsprogrammet med sammanlagt 600 miljoner kronor, varav 300
miljoner kronor utgick av nationella medel (prop. 1996/97:1 utgiftsområde 20,
bet. 1996/97:JoU1, rskr. 1996/97:114). I den nyligen framlagda
vårpropositionen föreslår regeringen ytterligare 700 miljoner för bl.a. en
utvidgning av programmet.
På regeringens uppdrag har Jordbruksverket i samarbete med Naturvårdsverket
och Riksantikvarieämbetet nyligen framlagt en samlad utvärdering och översyn
av det svenska miljöersättningsprogrammet för jordbruket (rapport 1997:10).
Rapporten bereds i Regeringskansliet och regeringen avser att återkomma till
riksdagen beträffande förändring och utbyggnad av miljöprogrammen. Vid
regeringens behandling av verkens redovisning är det enligt utskottet
naturligt att behandla jordbrukslandskapets biologiska mångfald med avseende
på såväl ekosystem och arter som genetisk variation.
I samband med budgetbehandlingen hösten 1996 föreslog utskottet ett
tillkännagivande om utformningen av det utökade miljöstödet.  Utskottet
betonade bl.a. angelägenheten av att åtgärderna utformades på ett sådant sätt
att en förstärkt miljöeffekt kan uppnås med ett administrativt enkelt system.
Utskottet framhöll också de stora svårigheterna för delar av jordbruksnäringen
att tillgodogöra sig de olika stödformerna inom de nuvarande miljöprogrammen
och behovet av ett förenklat regelsystem och ökad flexibilitet. Utskottet
utgick från att de behov som påtalades i de då aktuella motionerna var väl
kända för regeringen och skulle komma att beaktas i samband  med det fortsatta
förändringsarbetet.
Sverige kommer att till EU löpande redovisa miljöersättningsprogrammets
utveckling och effekter samt i vilken utsträckning de olika målen nås med
avseende på såväl kvalitet som kvantitet. I detta uppföljningsarbete kommer
Jordbruksverkets ovan redovisade rapport att utgöra underlag.
Vad utskottet ovan anfört tillgodoser i allt väsentligt syftet med
motionerna Jo22 (kd), Jo24 (c) och Jo25 (mp). Motionerna bör i berörda delar
inte påkalla någon vidare åtgärd från riksdagens sida.
I anslutning till motion Jo23 (v) yrkande 4 erinrar utskottet om att
riksdagen i flera sammanhang fattat beslut om mål och riktlinjer för
jordbrukets miljöanpassning. Våren 1991 uttalade riksdagen (prop. 1990/91:90,
bet. 1990/91:JoU30, rskr. 1990/91:338) att de areella näringarna måste bygga
på principen om en god och långsiktig hushållning med naturresurserna. Det
sektorsansvar för miljöfrågorna som slogs fast i 1988 års miljöpolitiska
beslut borde uttryckas tydligare än hittills. Genom ändringar i
instruktionerna för de myndigheter som har ansvaret för dessa näringar kom
myndigheternas ansvar för miljöfrågorna att läggas fast. Den nya
livsmedelspolitiken har som mål att slå vakt om ett varierat och rikt
odlingslandskap, bevara den biologiska mångfalden och minimera
växtnäringsläckage och användning av bekämpningsmedel. Vad gäller
bekämpningsmedel, växtnäringsläckage, ammoniak m.m. och ekologisk produktion
har särskilda målformuleringar och åtgärdsprogram beslutats. I skrivelse
1996/97:50 (s. 20 f.) redovisas utförligt mål och åtgärder i jordbrukets
miljöarbete. Bl.a. erinras om att en parlamentarisk utredning har uppdraget
att förbereda en svensk position inför den framtida utformningen av CAP, bl.a.
när det gäller miljöfrågorna.
Utskottet anser sammanfattningsvis att det inte skulle föra frågan framåt om
riksdagen skulle besluta om en målformulering i enlighet med motion Jo24 (v)
yrkande 3. Utskottet vill dessutom erinra om att det inte finns något klart
uttalat produktionsmål i den svenska jordbrukspolitiken. Motionen avstyrks i
denna del.
Med anledning av motion Jo25 (mp) vill utskottet erinra om den samlade
utvärdering och översyn av EU:s miljöersättningsprogram som utskottet
redogjort för ovan. För att upprätta odlingslandskapets biologiska mångfald är
det enligt utskottet av grundläggande betydelse att trygga fortsatt hävd av
särskilt värdefulla marker, framför allt ängar och naturbetesmarker, och att
säkerställa odlingslandskapets variation av bl.a. markslag, landskapselement
och vegetationstyper. Den biologiska mångfalden är emellertid inte knuten
endast till dessa marker. När det gäller de åtgärdsförslag som är direkt
relaterade till jordbruket avser regeringen att återkomma senare under året.
Det är enligt utskottets mening naturligt att regeringen i sin behandling av
verkens redovisningar behandlar frågor om jordbrukslandskapets biologiska
mångfald. De frågor som tas upp i motionens yrkande 4 kommer därmed att få sin
belysning. I avvaktan härpå avstyrker utskottet motionsyrkandet i den mån det
inte kan anses tillgodosett.
Utskottet delar i allt väsentligt de allmänt hållna synpunkter på det
ekologiska lantbrukets positiva inverkan på den biologiska mångfalden som
framförs i motion Jo797 (mp). Utskottet är emellertid inte berett att föreslå
något riksdagens uttalande med anledning av motionen, som avstyrks i denna
del.
Åtgärder på ekosystemnivån - skogsbruket
Propositionen
I propositionen uttalar regeringen sin avsikt att återkomma vad avser
skogsbrukets bevarandefrågor sedan givna uppdrag redovisats till regeringen.
Motionerna
Bevarandefrågor i skogsbruket tas upp i motion Jo22 (kd) yrkande 3. Produktiv
skog i framför allt södra Sverige och Norrlands kustregion bör skyddas, och 5
% av skogsmarken i hela landet bör undantas från skogsbruk under 30 år.
Motionärerna betonar att förslaget till framtidsstrategi brådskar. I motion
Jo779 från samma parti begärs att 5-procentsmålet skall bibehållas och ingå i
utarbetandet av en naturvårdsstrategi. En diskussion om skogsnäringens
kostnadsansvar för biotopskyddet bör inledas (yrkande 14).
I motion Jo25 (mp) begärs ett tillfälligt moratorium för avverkning av
urskog (yrkande 10) och en utredning av hotet mot lövskogar och förslag till
åtgärder så att hotet mot de lövskogsberoende arterna minimeras (yrkande 13).
Utskottets överväganden
Inledningsvis vill utskottet erinra om de uppdrag som regeringen har gett
Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen att fortlöpande utvärdera den nya
skogspolitikens effekter på den biologiska mångfalden. I december 1996
redovisade Naturvårdsverket utvecklingen när det gäller avsättningen av
skogsreservat. I redovisningen har verket också bedömt hur EG:s direktiv
(92/43/EEG) om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (art- och
habitatdirektivet) har påverkat ställningstagandena i former för skydd av den
biologiska mångfalden i skogsekosystemen. Vidare har Skogsstyrelsen på
regeringens uppdrag i december 1996 redovisat omfattningen och innebörden av
biotopskydd, naturvårdsavtal och frivilliga avsättningar av mark. I
redovisningen görs bl.a. en bedömning av hur stor areal skogsmark som enligt
skogsvårdslagstiftningen skall undantas från avverkning av naturvårdsskäl men
även av andra skäl. En samlad redovisning skall göras till regeringen i
januari 1988. Genom tilläggsdirektiv den 21 december 1995 (dir. 1995:167) har
Miljövårdsberedningen regeringens uppdrag att med Naturvårdsverkets och
Skogsstyrelsens redovisningar som grund yttra sig över behovet av ökad areal
skyddad skogsmark och föreslå möjligheter och former härför. I underlaget
kommer även att ingå den rapport som Riksdagens revisorer (1996/97:RR4) på
utskottets initiativ har utarbetat om hanteringen av skyddsvärd mark efter
bolagiseringen av Domänverket. Miljövårdsberedningen skall senast den 1 juli
1997 redovisa uppdraget.
Eftersom regeringen uttalat sin avsikt att senare återkomma till riksdagen
med anledning av Naturvårdsverkets och Skogsstyrelsens utvärderingar av
skogspolitiken föreslår utskottet ingen ytterligare riksdagens åtgärd med
anledning av motionerna Jo22 yrkande 3 och Jo779 yrkande 14 (båda kd).
Som utskottet anfört ovan bereds Naturvårdsverkets och Skogsstyrelsens
rapporter av Miljövårdsberedningen. Av Naturvårdsverkets rapport Skogsreservat
i Sverige framgår bl.a. att urskogarna i urskogsinventeringen med några få
undantag är skyddade. Dessutom har åtskilliga likartade områden som upptäckts
efter inventeringen skyddats. I sammanhanget vill utskottet erinra om att
riksdagen för statens inköp av särskilt värdefulla naturområden för vartdera
budgetåren 1989/90 och 1990/91 beviljade 100 miljoner kronor, för budgetåret
1991/92 128 miljoner kronor, för vartera budgetåren 1992/93 och 1993/94 ca
135,5 miljoner kronor och för budgetåret 1994/95 ca 190,5 miljoner kronor.
Budgetperioden 1995/96, som omfattade 18 månader, beviljades 285,7 miljoner
kronor för ändamålet, och för innevarande budgetår uppgår anslaget
Investeringar inom miljöområdet till 218 miljoner kronor. I den mån motionen
avser skyddet av s.k. naturskogar vill utskottet hänvisa till sin nyligen
avslutade behandling av ett stort antal motioner om skogsbruk (1996/97:JoU17).
Med anledning av motionens yrkande om ett avverkningsförbud utformat som ett
moratorium vill utskottet erinra om att 8 kap. 3 § regeringsformen stadgar att
beslut som rör ?förhållanden mellan enskilda och det allmänna, som gäller
åligganden för enskilda eller i övrigt avser ingrepp i den enskildas
personliga eller ekonomiska förhållanden? kräver föreskrifter i form av lag.
Motionen synes inte innehålla något formellt yrkande om lag-ändring. Som
anförts ovan är utskottet emellertid inte berett att föregripa det arbete på
skogspolitikens område som pågår i Regeringskansliet. Utskottet föreslår
därför att motion Jo25 (mp) i berörda delar lämnas utan riksdagens vidare
åtgärd. Det bör tilläggas att av riksdagen och regeringen fattade beslut om
särskilda skyddsregler för fjällnära skog och om skötselföreskrifter för bl.a.
ädellövskog återfinns i skogsvårdslagen (1979:429) och skogsvårdsförordningen
(1993:1096).
Åtgärder på ekosystemnivån - utvidgning av förbudet mot markavvattning
Propositionen
Skyddet för våtmarker stärks genom att förbudet mot markavvattning utökas till
att gälla delar av Jönköpings och Älvsborgs län samt Kronobergs län.
Regeringen avser att ge Länsstyrelserna i Jönköpings och Hallands län i
uppdrag att närmare utreda situationen beträffande våtmarkerna i de områden
där förbud inte råder. Såvitt avser utvidgning i det kustnära området längs
Norrlandskusten avser regeringen att senare ta ställning till förslaget.
Motionerna
Enligt motion Jo23 (v) bör förbudet mot markavvattning utvidgas till att
omfatta hela södra Sverige samt det kustnära området längs Norrlandskusten.
Även små våtmarker bör inventeras. Inventeringen bör inledas i södra Sverige
(yrkande 5). Behovet av att hela Jönköpings län skall omfattas av 19 §
naturvårdsförordningen, dvs. förbudet mot markavvattning, påtalas i motion
Jo750 (s).
Utskottets överväganden
De skyddsregler mot markavvattning som infördes våren 1991 (prop. 1990/91:85,
bet. 1990/91:JoU30, rskr. 1990/91:338) utformades som ett bemyndigande till
regeringen att fatta beslut om vilka områden i landet som skulle omfattas av
ett generellt förbud mot markavvattning. Sedan dess har förbud mot
markavvattning införts för betydande arealer skyddsvärda våtmarker. Genom att
förbudet nu utökas till att gälla de i propositionen angivna områdena
förstärks skyddet ytterligare. Härutöver aviserar regeringen sin avsikt att ge
Länsstyrelserna i Jönköpings och Hallands län i uppdrag att närmare utreda
situationen i ännu inte skyddade områden. Enligt vad utskottet erfarit bereds
Naturvårdsverkets förslag om utvidgning av förbudet mot markavvattning till
att omfatta det kustnära området längs Norrlandskusten inom Regeringskansliet.
Berörda kommuner har beretts möjlighet att inkomma till Miljödepartementet med
yttrande till i början av maj 1997. Regeringen har uttalat sin avsikt att
därefter ta ställning till om förslaget skall föranleda några ändringar i
naturvårdsförordningen. I avvaktan på regeringens ställningstagande till
ytterligare utvidgning av förbudet mot markavvattning och till vad utskottet
anfört ovan avstyrker utskottet motionerna Jo23 (v) yrkande 5 och Jo750 (s) i
den mån de inte kan anses tillgodosedda.
Åtgärder på ekosystemnivån - skydd och skötsel av våtmarker
Propositionen
Enligt regeringen bör sumpskogar, mader och rikkärr särskilt uppmärksammas i
naturvårdsarbetet med våtmarker. Skyddet för våtmarker i myrskyddsplan för
Sverige får ske inom befintliga resurser och i enlighet med gällande
ansvarsfördelning.
Motionerna
I motion Jo25 (mp) begärs att myrskyddsplanen kompletteras och att medel
anslås i kommande budgetproposition så att planen kan genomföras. Motionärerna
efterlyser konkreta åtgärdsprogram och skyddsplaner beträffande rikkärr,
sumpskogar, mader och slättsjöar (yrkande 11). Samma yrkande framställs i
motion Jo797 (yrkande 7) från samma parti. Enligt denna motion bör arbetet med
att bevara de objekt som upptas i myrskyddsplan för Sverige påskyndas och
tillräckliga medel avsättas för ändamålet (yrkande 8). I motionen begärs även
förslag till sådana ändringar i naturvårdslagen och torvlagen att prövningen
av energitorvärenden sker även enligt naturvårdslagen (yrkande 9).
Utskottets överväganden
Som framgår av propositionen är inventeringen av större våtmarker i Sverige i
det närmaste genomförd. Endast vissa områden i de nordligaste delarna av vårt
land återstår. Enligt utskottets mening finns det därför ett jämförelsevis
gott underlag för att genomföra ett systematiskt upplagt arbete för att skydda
myrområden i landet. Ett genomförande av den myrskyddsplan som
Naturvårdsverket tagit fram med inventeringen som bas skulle innebära att
ytterligare 210 000 hektar våtmarker skyddas. I allmänhet är kostnaderna för
skyddet av våtmarker förhållandevis blygsamma, men våtmarkernas karaktär och
utveckling är i många fall i hög grad beroende av omgivande marker. För en
bedömning av skyddet och kostnader för detta behövs även en bedömning av
naturvärderna i dessa områden. Utskottet finner det naturligt att, i det
samarbete som pågår mellan i första hand Naturvårdsverket och länsstyrelserna,
uppmärksamma och på lämpligt sätt iaktta de rekommendationer som
våtmarksinventeringen ger. Inventeringen av sumpskogar beräknas vara avslutad
under år 1998. Vid inventeringen av sjöar och vattendrag är det enligt
utskottets mening även lämpligt att beakta anslutande våtmarksområden och
därmed få en total bedömning av av naturvärdena, på sådant sätt som
Naturvårdsverket anger i aktionsplanen. Därigenom finns ett gott underlag för
att utforma skyddsplaner m.m. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna
Jo25 (mp) yrkande 11 och Jo797 (mp) yrkande 7 i den mån motionsyrkandena inte
kan anses tillgodosedda.
Såvitt avser statens ansvar för skyddsåtgärder anser utskottet i likhet med
regeringen att kostnaderna för skyddet skall rymmas inom det nuvarande
anslaget för markförvärv. Som anförs i propositionen kommer emellertid
kostnaderna att till viss del finansieras via EU:s LIFE-fond. Utskottet
förutsätter att arbetet fortgår så snabbt som befintliga resurser medger. I
samband med riksdagens behandling av 1998 års budgetproposition får utskottet
anledning att ta ställning till frågan om medelstilldelning för ändamålet.
Motion Jo797 (mp) yrkande 8 avstyrks således.
Enligt vad utskottet erfarit kommer de frågor om ändringar i naturvårdslagen
och torvlagen som tas upp i motion Jo797 (mp) yrkande 9 att ingå i regeringens
förslag till miljöbalk och följdlagstiftning till miljöbalken. Med det anförda
avstyrker utskottet motionen i berörd del.
Åtgärder på ekosystemnivån - nationell inventering av sjöar och vattendrag
Propositionen
I propositionen anför regeringen att en nationell inventering av sjöar och
vattendrag skall genomföras. I arbetet skall ingå ett göra en
naturvärdesbedömning samt att ta fram en plan för områdesskydd.
Motionerna
Behovet av tydligare restriktivitet i dispensgivning från strandskyddsreglerna
påtalas i motionerna Jo720 (mp) yrkande 2 och Jo759 (fp) yrkande 15.
Motionärerna bakom motion Jo779 (kd) framhåller att, vid prövning av ärenden
om strandskydd, en helhetssyn är viktig vid avvägningen mellan allmänna och
enskilda intressen (yrkande 8). Vid tillämpningen av naturvårdslagens
bestämmelse om strandskydd bör enligt motion Jo780 (s) möjlighet finnas till
regional och lokal anpassning och till lokala nyanseringar i kommunernas
översiktsplaner.
Utskottets överväganden
Som utskottet tidigare anfört behandlar Lagrådet för närvarande en
lagrådsremiss med förslag till miljöbalk. En proposition i ämnet planeras
framläggas för riksdagen senare under år 1997. I förslaget ingår även frågor
om komplettering av gällande bestämmelser om strandskydd. Utskottet får
således anledning att återkomma till frågan om strandskyddsreglernas
utformning och föreslår att motionerna Jo720 (mp) yrkande 2, Jo759 (fp)
yrkande 15, Jo779 (kd) yrkande 8 och Jo780 (s) nu lämnas utan åtgärd.
Åtgärder på ekosystemnivån - vidgat skydd enligt naturresurslagen för
vattenområden och vattendrag
Propositionen
I propositionen uttalar regeringen sin avsikt att senare under år 1997
redovisa sina ställningstaganden beträffande skydd från vattenkraftsutbyggnad
för ytterligare vattenområden. Beträffande ändring av bestämmelser i
naturresurslagen för att införa ett skydd från annan verksamhet än
vattenkraftsrelaterade företag har förslaget överlämnats till
Miljöbalksutredningen.
Motionen
I motion Jo25 (mp) yrkande 12 framförs krav på att ingen ytterligare utbyggnad
av vattenkraft får ske i Sverige. De vattendrag, oavsett storlek, som finns
kvar skall bevaras.
Utskottets överväganden
Frågor om skydd för vattendrag har behandlats av Vattendragsutredningen som i
sitt slutbetänkande (SOU 1996:155) Omtankar om vattendrag - ett nytt
angrepssätt för fram förslag om att vattendrag som på nationell nivå speglar
ett representativt urval av den biologiska mångfalden skall skyddas. Skyddet
skall gälla inte bara en exploateringstyp, vattenkraftsutbyggnad, utan i
stället utgå från de skyddsvärden som bör bevaras. Restriktioner bör finnas
mot alla de ingrepp som kan skada skyddsvärdena. I betänkandet föreslås bl.a.
att ytterligare 20 vattenområden skall undantas från vattenkraftsutsbyggnad.
Betänkandet bereds i Regeringskansliet. Utskottet utgår från att de frågor om
vattenkraftsutbyggnad som tas upp i motion Jo25 (mp) återkommer för mer
fördjupade överväganden i samband med den proposition om skydd av ytterligare
vattendrag som regeringen har aviserat till maj 1997. Med hänvisning till det
anförda bör motionens yrkande 12 inte föranleda någon särskild åtgärd.
Åtgärder på ekosystemnivån - kalkning och biologisk mångfald
Propositionen
Enligt regeringen bör frågor om precisering av försurningshotade områden med
stora bevarandevärden liksom frågor om kalkning och biologisk återställning
beaktas inom ramen för uppdraget om en nationell plan för den statliga
finansierade kalkningsverksamheten i sjöar och vattendrag.
Motionerna
Enligt motion Jo22 (kd) är nivån på kalkningsanslaget för sjöar och vattendrag
alltför låg och måste höjas (yrkande 4). Även i motion Jo23 (v) behandlas
frågan om ökade anslag för kalkning. Motionärerna framhåller att behovet
kommer att uppgå till ca 200 miljoner kronor årligen under många år framöver
(yrkande 7). Behovet av en långsiktig finansiering av kalkningsverksamheten
tas upp även i motion Jo24 (c) yrkande 4. Anslagen i årets budget är enligt
motionärerna troligen otillräckliga. I motion Jo746 (mp) begärs en
tvärvetenskaplig utredning för att utröna försurningens effekter och
kalkningens värde för flora och fauna samt återförsurningens hälso- och
socioekonomiska effekter (yrkande 3).
Utskottets överväganden
Utskottet delar regeringens uppfattning att frågor om precisering av
försurningshotade områden med stora bevarandevärden liksom frågor om kalkning
och biologisk återställning bör beaktas inom ramen för uppdraget om en
nationell plan för den statliga finansierade kalkningsverksamheten i sjöar och
vattendrag.
I sitt betänkande Kalkning av sjöar och vattendrag (SOU 1996:53) anför
Kalkningsutredningen att grundläggande för statens fortsatta insatser bör vara
att med tillgängliga resurser i ett nationellt perspektiv prioritera insatser
i syfte att bevara den biologiska mångfalden. Utredningen ser fortsatta
statliga insatser som ett mycket långsiktigt åtagande på 25-50 år eller mer,
och det behövs en mer intensifierad, långsiktig uppföljning av effekter till
följd av avbruten kalkning eller återförsurning.
Som framgår av propositionen har regeringen den 31 oktober 1996 uppdragit åt
Naturvårdsverket att utarbeta en nationell plan för den statligt finansierade
kalkningsverksamheten i sjöar och vattendrag. I uppdraget ingår också att göra
en översyn av redovisningssystemet och utbetalningsrutinerna för den statligt
finansierade kalkningsverksamheten. Den nationella planen skall utgå från de
förslag som Kalkningsutredningen presenterade i sitt betänkande, med undantag
för förslaget rörande anslagsnivån. Utgångspunkt för arbetet skall, som ovan
angetts, vara det nationella intresset av att bevara den biologiska mångfalden
och att bibehålla förutsättningarna för nyttjandet av naturresurserna i sjöar
och vattendrag. Inledningsvis skall ett underlag tas fram som innehåller klara
kriterier för prioriteringen på nationell nivå. Naturvårdsverket skall också
undersöka möjligheterna att samordna kalkningen av sjöar och vattendrag med
skogskalkningen. Verket har den 21 mars 1997 redovisat kriterier för
prioritering av olika kalkningsprojekt till regeringen. En slutlig redovisning
av uppdraget i dess helhet skall överlämnas senast den 1 september 1997. I
sammanhanget vill utskottet erinra om att Riksdagens revisorer arbetar med en
rapport om miljövårdsarbetet och försurningen där revisorernas granskning i
huvudsak avser det nationella miljövårdsarbetet med inriktning på
försurningen. Rapporten beräknas vara slutförd före sommaren 1997.
Som utskottet tidigare (1996/97:JoU2) anfört skall det långsiktiga målet för
det svenska kalkningsprogrammet vara det nationella intresset av att bevara
den biologiska mångfalden och att bibehålla förutsättningarna för utnyttjande
av naturresurserna i sjöar och vattendrag. Försurningen av mark och vatten har
fortgått under en lång tidsperiod. Trots positiva tendenser kommer behovet av
kalkning att finnas kvar under överskådlig tid. För att kalkningsverksamheten
skall kunna bedrivas effektivt är en långsiktig planering önskvärd, och det är
därför angeläget att staten kan göra ett långsiktigt åtagande vad gäller den
framtida verksamheten. Utskottet instämmer i stora delar i vad som anförts i
motionerna om behovet av kalkning och om långsiktigheten i
kalkningsverksamheten. I samband med budgetbehandlingen hösten 1996 (prop.
1996/97:1 utgiftsområde 20, bet. 1996/97:JoU2, rskr. 1996/97:83) ansåg
utskottet emellertid att, med hänsyn till regeringsuppdraget och till det
statsfinansiella läget, regeringens förslag om medel för ändamålet var väl
avvägt. Som utskottet tidigare (s. 11) anfört fastställde riksdagen i maj 1996
utgiftstak för staten för de kommande tre budgetåren, varefter beloppet
fördelades på de av riksdagen fastställda utgiftsområdena. Riksdagen har
nyligen påbörjat sin behandling av vårpropositionen för år 1998. Frågor om
kalkningsanslagets nivå inom den fastlagda utgiftsramen bör därför avgöras i
samband med budgetprövningen. Med det anförda föreslår utskottet att
motionerna Jo22 (kd), Jo23 (v) och Jo24 (c) avslås i berörda delar i den mån
de inte kan anses tillgodosedda.
Av utskottets redogörelse ovan framgår att det pågår ett omfattande arbete
för att få till stånd en effektiv och ändamålsenlig kalkningsverksamhet.
Utskottet är inte berett att härutöver tillmötesgå kravet i motion Jo746 (mp)
på en utredning med den inriktning som beskrivs i motionen. Motionen avstyrks
i berörd del.
Åtgärder på ekosystemnivån - marina reservat och inventering av marina miljöer
Propositionen
Regeringen anser att arbetet med att bilda fler marina reservat får ske i
enlighet med gällande ansvarsfördelning mellan centrala och regionala
myndigheter. Aktualisering och komplettering av utredningen Marina reservat i
Sverige beträffande skyddsvärda marina områden bör hanteras av
Naturvårdsverket i samråd med Fiskeriverket och berörda länsstyrelser. Skyddet
för grunda kustvatten, framför allt mjukbottnar, bör prioriteras.
Utveckling och utvärdering av lämpliga metoder och tekniker för inventering
av marina miljöer, liksom en plan för naturinventeringar i havsområden, får
enligt regeringen utarbetas i den mån omprioriteringar kan göras av givna
medel. Samverkan med länderna kring Östersjön framhålls som viktig i arbetet.
Motionerna
Enligt motionerna Jo738 yrkande 26 och Jo760 yrkande 19 (båda mp) bör
Naturvårdsverket ges i uppdrag att i samarbete med länsstyrelserna och de
marina forskningscentrumen arbeta fram ett program för utveckling av
inventeringsmetodiken för arter och listning av angelägna inventeringar i de
svenska havsområdena.
Enligt motion Jo779 (kd) bör fredning snarast ske av de svenska kust- och
vattenområden i Östersjön som Världsnaturfonden har presenterat som
skyddsvärda. Skyddsplaner bör utarbetas och övervakning av områdena bör ske.
Kartläggning och inventering av livsmiljöer som är särskilt viktiga för fisk
och skaldjur måste fortgå (yrkande 23). I motion Jo797 (mp) framförs krav på
en utredning för att klarlägga huruvida de skyddsinstitut som finns i
naturvårdslagen är tillräckliga med hänsyn till de marina reservatens
speciella karaktär (yrkande 11). I motion Jo23 (v) begärs inrättande av ett
marint reservat för tumlare i Östersjön (yrkande 6).
Utskottets överväganden
I Sveriges handlingsplan med anledning av OECD:s miljögranskning av Sverige
anges att sex sju marina reservat planeras i den svenska delen av Östersjön.
Med hänsyn till att fiskeintressena regelmässigt berörs av åtgärderna anser
utskottet, i likhet med regeringen, det angeläget att utveckla ett väl
fungerande samråd rörande bevarande och resursutnyttjande verksamhet. Beroende
på motiven för att skydda ett område bör i varje enskilt fall övervägas om
skyddet enligt naturvårdslagen är det lämpligaste eller om beslut med stöd av
fiskelagen är mer ändamålsenligt. Eftersom grundområdena är av stor betydelse
för såväl bevarandet som nyttjandet av den biologiska mångfalden samtidigt som
de är utsatta för exploatering genom olika verksamheter, bör dessa områden
särskilt uppmärksammas i arbetet. Även kommunerna bör i sin fysiska planering
beakta de grunda kustvattenområdenas betydelse för såväl bevarandet av den
biologiska mångfalden som för det hållbara nyttjandet av marina resurser och
miljöer. Härutöver vill utskottet hänvisa till vad utskottet nyligen anfört
när det gäller miljöredovisningen på fiskets område (1996/97:JoU11). I
betänkandet redogör utskottet för en av Fiskeriverket utarbetad aktionsplan
för biologisk mångfald som kommer att utgöra ett av underlagen för en
redovisning av arbetet med biologisk mångfald inom jordbruks- och
fiskesektorerna som planeras bli förelagd för riksdagen nästa år. Vidare
hänvisar utskottet till den plan för ett långsiktigt hållbart fiske i
Östersjön som kommer att utarbetas av Fiskerikommissionen för Östersjön.
Utskottet anser i likhet med regeringen att metoder och tekniker för
systematiska inventeringar av marina områden behöver utvecklas för att kunna
hanteras i mer omfattande skala. Naturinventeringar enligt Naturvårdsverkets
förslag får göras i den mån resurser kan frigöras genom omprioritering av
verkets resurser. I sammanhanget vill utskottet betona vikten av samordning
med programmen för miljöövervakning och samarbete med andra länder kring
Östersjön.
Av det anförda framgår att de åtgärder som efterlyses i motionerna Jo738,
Jo760 (båda mp) och Jo779 (kd) i allt väsentligt är föremål för uppmärksamhet
från regeringens och berörda myndigheters sida. Utskottet avstyrker motionerna
i berörda delar i den mån de inte kan anses tillgodosedda.
Frågan om formerna för skydd av områden och arter kommer att ingå i
miljöbalksarbetet. Mot bakgrund härav avstyrker utskottet motion Jo797 (mp)
yrkande 11.
Enligt vad utskottet erfarit arbetar Naturvårdsverket med ett särskilt
åtgärdsprogram för skydd av tumlare som beräknas fastställas under år 1997.
Mot bakgrund härav föreslår utskottet att motion Jo23 (v) yrkande 6 lämnas
utan åtgärd. I övrigt vill utskottet erinra om att frågan om inrättande av
marina reservat liksom övriga former av naturreservat är en fråga för berörd
länsstyrelse.
Åtgärder på ekosystemnivån - åtgärder mot introduktion av främmande arter i
havsmiljön
Propositionen
Åtgärder mot introduktion av nya arter i havsmiljön bör enligt regeringen
bedrivas inom ramen för pågående internationell verksamhet med den biologiska
mångfalden. Den internationella hanteringen av ballastvatten bör även
fortsättningsvis uppmärksammas.
Motionerna
I motionerna Jo738 yrkande 28 och Jo760 yrkande 20 (båda mp) betonas vikten av
att Sverige i internationella sammanhang är drivande för att motverka
introduktion av främmande arter. När det gäller införsel av främmande
fiskarter/stammar bör enligt motion Jo779 (kd) kompensationsutsättning och
förstärkningsutsättning av odlad fisk begränsas och gällande författning ses
över i syfte att minska riskerna för spridning av främmande fiskarter/stammar
och andra organismer. Slutligen framhålls nödvändigheten av större
restriktivitet på området (yrkande 16). Behovet av utveckling av teknik och
metoder för att hindra att organismer sprids via ballastvatten påtalas i
motionerna Jo738 yrkande 29 och Jo760 yrkande 21 (båda mp).
Utskottets överväganden
Det kan i dag konstateras att många av de arter som genom människans försorg
har etablerats i svenska havsområden har introducerats av den internationella
sjöfarten. I detta sammanhang är hanteringen av ballastvatten av stor
betydelse. Introduktionen av främmande arter börjar få en allt större
uppmärksamhet i det internationella arbetet, bl.a. har FN:s organ för
sjösäkerhets- och havsmiljöfrågor, IMO, tagit fram frivilliga riktlinjer för
hantering av ballastvatten. För att konkreta åtgärder skall kunna vidtas krävs
emellertid att något eller några medlemsländer agerar pådrivande. Enligt vad
utskottet erfarit har Sjöfartsverket prioriterat frågor om ballastvattnets
betydelse i detta sammanhang. I propositionen uttalar regeringen sin avsikt
att inom ramen för det internationella samarbetet inom IMO, HELCOM
(Helsingforskommissionen) och OSPARCOM (Oslo-Pariskommissionen) verka för att
internationella bindande överenskommelser kommer till stånd, som syftar till
att förebygga oönskade introduktioner av främmande organismer till havsområden
runt Sverige. Utskottet har därmed anledning att utgå från att Sverige även i
fortsättningen kommer att spela en aktiv och pådrivande roll i dessa fora. Mot
bakgrund härav föreslår utskottet att motionerna Jo738 och Jo760 (båda mp) i
berörda delar lämnas utan riksdagens vidare åtgärd.
Med anledning av motion Jo779 (kd) vill utskottet hänvisa till den policy
för introduktion och spridning av främmande organismer och gener som har
utarbetats av Naturvårdsverket. Förutom övergripande mål och strategi
innehåller policyn även åtgärder för genomförande av målen. Utskottet har
vidare erfarit att Fiskeriverket nyligen har tillsatt en arbetsgrupp för
uppföljning av verkets föreskrifter. Gruppen skall utarbeta skärpta regler för
introduktion och utsättning av främmande fiskarter och fiskstammar. Arbetet
beräknas vara slutfört under hösten 1997. Med hänvisning till det arbete som
således pågår anser utskottet att motionen i berörd del bör lämnas utan
riksdagens ytterligare åtgärd.
Utskottet har inte någon annan uppfattning än motionärerna i motionerna
Jo738 och Jo760 (båda mp) när det gäller vikten av att förhindra oönskad
introduktion av arter i de svenska havsområdena. Som utskottet redogjort för
ovan prioriterar Sjöfartsverket konkreta åtgärder i det internationella
arbetet med frivilliga riktlinjer för hantering av ballastvatten. Mot denna
bakgrund bör motionerna i berörda delar inte föranleda någon ytterligare
åtgärd från riksdagens sida.
Åtgärder på ekosystemnivån - förorening genom olja och kemikalier
Propositionen
Den diffusa tillförseln av oljehaltiga substanser till Östersjön och
Västerhavet och dess effekter på miljön utreds inom ramen för samarbetet
mellan Naturvårdsverket och Institutet för vatten- och luftvårdsforskning.
Det är enligt regeringen angeläget att arbetet med att ompröva tillstånd
enligt miljöskyddslagen sker i planerad takt.
Regeringen har tillkallat en särskild utredare med uppgift att göra en
utvärdering av gällande regler för de ingripanden som kan bli aktuella när ett
oljeutsläpp har skett till havs. Utredaren skall göra en översyn av de
författningar som finns på området samt föreslå åtgärder för att effektivisera
det rättsliga beivrandet av dessa utsläpp. Frågor om mottagningsanläggningar i
land för oljehaltigt vatten utreds av Sjöfartsverket.
Enligt regeringen bör beredskapsplaner för åtgärder vid olje- och
kemikalieolyckor till havs och i de stora sjöarna på sikt tas fram för alla
regioner.
Motionerna
Enligt motion Jo701 (fp) måste alla förebyggande åtgärder när det gäller
oljeutsläpp till havs ses som mycket angelägna (yrkande 1). I motion Jo722 (m)
begärs förslag till åtgärder mot oljeutsläpp. Inom ramen för EU:s stödprogram
PHARE och TACIS bör resurser satsas på hamnar i östra Östersjön. En ny
ansvarsfördelning där även fraktköparna tvingas ta ekonomiskt ansvar bör
utredas vidare (yrkande 9). I motion Jo738 (mp) framförs krav på svenskt
initiativ för inrättande av en miljözon i Östersjön (yrkande 31). Enligt
motion Jo760 (mp) bör krav på dubbla skrov införas (yrkande 18). Motionärerna
bakom motion Jo790 (c) framför ett antal förslag till åtgärder för att minska
oljeutsläppen i Östersjön. Befintliga resurser bör utnyttjas bättre genom
t.ex. omorganisation av myndigheternas arbete så att vissa åklagare och
poliser får i uppdrag att arbeta speciellt med oljeutsläpp. SMHI:s
vädersatellitsystem och försvarets radar- och flygspaning bör inriktas på
oljeutsläpp. Ett system för isotopmärkning bör konstrueras.
Enligt motion Jo738 (mp) bör Sverige i det internationella oljeskyddsarbetet
verka för att fjärrdetektion av olja skall bli juridiskt bindande (yrkande
19). Naturvårdsverket bör ges i uppdrag att utreda behovet av
satellitbildsinformation för oljedetektion (yrkande 23). Motsvarande yrkanden
återfinns i motion Jo760 (yrkandena 15 resp. 14) från samma parti.
Behovet av revidering av den svenska lagstiftningen inom ramen för
havsrättskonventionen påtalas i motion Jo777 (fp). Regeringen bör bevaka
möjligheterna att agera för en strängare syn på föroreningar i den marina
miljön (yrkande 2). Genom att i praktiken effektivisera förfarandet från
oljeutsläpp till dom kan ett bättre skydd för den marina miljön uppnås
(yrkande 3). Även i motion Jo726 (mp) framförs ett antal förslag som syftar
till att effektivisera det rättsliga förfarandet för beivrande av oljeutsläpp.
En bestämmelse av följande lydelse bör införas i vattenlagen (1983:291): Den
som har begått brott mot denna lag dömes vid svensk domstol, även om 2 kap. 2
eller 3 § brottsbalken inte är tillämplig. Har brottet förövats i Sveriges
ekonomiska zon får åtal väckas vid den tingsrätt vars domkrets är närmast den
plats där brottet förövades (yrkande 1). Vid avslag på yrkande 1 bör
regeringen lägga fram förslag till sådan ändring i vattenlagen (1983:291) som
löser det straffrättsliga problem som uppkommit på grund av
konventionsåtagandena (yrkande 2). Kravet på uppsåtligt handlande skall ändras
vid brott mot vattenföroreningslagen så att det räcker att visa att
oljeutsläpp har skett (yrkande 5). Vidare skall regeringen se över
ansvarsbestämmelserna vad gäller brott mot 10 kap. vattenföroreningslagen
(yrkande 6), och de bevissvårigheter som föreligger vid oljeutsläpp (yrkande
7). Slutligen måste Kustbevakningen ges utökade befogenheter att tillgripa
olika former av tvång mot utländska fartyg för att kunna säkra bevis (yrkande
8). Yrkandena 1 och 2 i motion Jo726 skall rätteligen avse lagen (1980:424) om
åtgärder mot förorening från fartyg.
En plan för sanering av miljöskadade områden efterlyses i motion Jo25 (mp)
yrkande 14.
Utskottets överväganden
Inledningsvis vill utskottet framhålla att det är av största vikt att motverka
problemen med det kraftigt ökande antalet begränsade oljeutsläpp från fartyg.
Utsläppen härrör framför allt från fartyg som olagligen släpper ut
ballastvatten och sköljvatten direkt i havet. Som utskottet nyligen redovisade
(1996/97:JoU11) bedrivs ett omfattande arbete på detta område både nationellt
och internationellt. Inom ramen för HELCOM sker gemensam inventering av
oljeutsläppen i Östersjön, och en arbetsgrupp inom kommissionen har tagit fram
förslag om mottagningsanordningar för avfall från fartyg. I förslaget ingår
bl.a. införandet av en enhetlig hamnavgift som omfattar rätten för fartyg att
lämna miljöfarligt avfall utan ytterligare kostnader. I mars 1996 antog HELCOM
en strategi som består av ett ingående och omfattande regionalt samarbete för
uppbyggande och harmonisering av mottagningssystem för fartygsgenererat avfall
i hamnar runt Östersjön. Som framgår av propo-sitionen skall Sjöfartsverket
undersöka hur detta system  fungerar. Uppdraget skall redovisas senast den 30
juni 1997. Enligt vad utskottet inhämtat driver Sjöfartsverket i IMO och EU
frågan om ett identifikations- och övervakningssystem med transpondrar, dvs.
radiosändare, anbringade på varje större fartyg. Naturvårdsverket lämnade i
april 1996 i redovisningen Oljeutsläpp i Östersjön, Miljöspaning, verkets
förslag bl.a. vad avser effektivare övervakning av olja till havs. I likhet
med regeringen finner utskottet det naturligt att den särskilde utredaren vid
samråd beaktar vad som är relevant beträffande övervakningsverksamheten.
I samband med behandlingen av regeringens proposition 1995/96:140
Havsrättskonventionen och tillämpningsavtalet beslutade riksdagen våren 1996
efter förslag från justitieutskottet om ett tillkännagivande om
effektivisering av det rättsliga förfarandet för att beivra oljeutsläpp (bet.
1995/96:UU17, yttr. 1995/96:JuU9y, rskr. 1995/96:271). Med anledning härav
tillkallade regeringen en särskild utredare (dir. 1996:82) med uppgift att
göra en utvärdering av gällande regler för de ingripanden som kan bli aktuella
när ett oljeutsläpp har skett till havs. Utredaren skall göra en översyn av de
författningar som finns på området samt föreslå åtgärder för att effektivisera
det rättsliga beivrandet av dessa utsläpp. Uppdraget skall redovisas senast
den 31 december 1997.
Som ett viktigt led i arbetet med att begränsa tillförseln av
oljeföroreningar till havet vill utskottet framhålla prövningen enligt
miljöskyddslagen av landbaserad verksamhet och anläggningar. Genom det
pågående omprövningsprogrammet kan strängare åtgärdskrav ställas på
verksamheter som orsakar denna typ av föroreningar. Som regeringen anför är
det angeläget att omprövningen av tillstånden sker i planerad takt.
När det gäller den diffusa oljetillförseln till våra havsområden behöver
enligt utskottets mening klarhet skapas beträffande såväl oljeföroreningarnas
källor som deras omfattning och effekter på marina organismer. Som regeringen
anför bör genomförandet ske inom ramen för det samarbete som sker mellan
Naturvårdsverket och Institutet för vatten- och luftvård.
Utskottet har ingen annan uppfattning än motionärerna om angelägenheten av
att åtgärder vidtas mot tillförseln av oljeföroreningar till våra hav. Som
framgår av utskottets redogörelse är arbetet på detta område omfattande både
nationellt och internationellt. Enligt utskottets mening får det i första hand
ankomma på regeringen att överväga vilka ytterligare åtgärder som kan anses
erforderliga på detta område och i förekommande fall lägga fram förslag om
erforderliga lagändringar. Med det anförda föreslår utskottet att motionerna
Jo701 (fp) yrkande 1, Jo722 (m) yrkande 9 och Jo790 (c) lämnas utan någon
riksdagens vidare åtgärd.
På samma grund avstyrker utskottet motionerna Jo738 (mp) yrkandena 23 och 31
och Jo760 (mp) yrkandena 14 och 18 i den mån de inte kan anses tillgodosedda.
Enligt motionerna Jo738 yrkande 19 och Jo760 yrkande 15 (båda mp) skall
Sverige verka för att fjärrdetektion av olja skall vara juridiskt bindande
bevisning. Ett liknande yrkande framförs i motion Jo726 yrkande 5. Det framgår
inte av motionerna hur denna princip skall tillämpas i det enskilda fallet
gentemot ett eller flera fartyg som teoretiskt skulle kunna omfattas av en
förundersökning angående misstänkt överträdelse av gällande utsläppsregler.
Utskottet erinrar om att det finns några grundläggande konstitutionella
respektive straffrättsliga principer som innebär dels att domstolarna i sin
rättstillämpande verksamhet är självständiga gentemot den politiska makten,
dels att domstolarna sedan länge tillämpar fri bevisprövning. Det faktum att
ett oljeutsläpp konstateras ha ägt rum i strid med gällande regler (det
objektiva brottsrekvisitet) kan givetvis inte ersätta den straffrättsliga
bedömningen angående uppsåt eller oaktsamhet hos en viss gärningsman som kan
bindas till brottet (det subjektiva brottsrekvisitet).
När det gäller mer praktiska frågor angående bevisvärdet av fjärrdetektion
bör tilläggas att Kustbevakningen ännu inte funnit någon säker metod att
identifiera ett visst oljeutsläpp eller ens bestämma vilken typ av olja som
det rör sig om i ett visst fall. Resultatet av fjärrdetektionen måste således
i de flesta fall kompletteras med annan bevisning innan några slutsatser kan
dras angående utsläppskällan.
Utskottet avstyrker motionerna i dessa delar.
Som framgår av utskottets redogörelse ovan ingår de frågor som tas upp i
motionerna Jo726 (mp) yrkandena 1, 2 samt 6-8 och Jo777 (fp) yrkandena 2 och 3
i regeringens uppdrag till den särskilde utredaren. Härigenom finner utskottet
syftet med motionsyrkandena helt eller delvis tillgodosett. Motionerna i
angivna delar bör inte föranleda någon riksdagens ytterligare åtgärd.
I sin rapport Handlingsprogram för efterbehandling (rapport 4454) föreslår
Naturvårdsverket som ett kortsiktigt mål för den första femårsperioden för
sanering av miljöskadade områden att de 200 högst prioriterade objekten
undersöks och att hälften av dem som därefter behöver åtgärdas efterbehandlas.
Kostnaden för staten har beräknats till 2,5 miljarder kronor för den
femårsperiod som inleddes år 1991. Handlingsprogrammet föreslår konkreta mål
samt vilka åtgärder som bedöms nödvändiga. I handlingsprogrammet anförs att ca
2 000 förorenade platser har identifierats, av vilka en del kräver omedelbara
åtgärder. I samband med budgetbehandlingen hösten 1996 (1996/97:JoU2) ansåg
utskottet att arbetet med sanering av miljöskadade områden under budgetåret
1997 bör bedrivas med samma inriktning som hittills. Enligt vad utskottet
erfarit arbetar regeringen med dessa frågor och har för avsikt att återkomma
till riksdagen med ytterligare förslag på området. I avvaktan härpå avstyrker
utskottet motion Jo25 (mp) yrkande 14.
Åtgärder för att bevara arter och genetisk variation - rödlistade arter och
havsmiljöer
Propositionen
Regeringen gör bedömningen att följande åtgärder beträffande bevarande av
arter, populationer och den genetiska variationen i arbetet med biologisk
mångfald skall genomföras genom omprioriteringar av Naturvårdsverkets
resurser:
- En rödlista över livsmiljöer skall upprättas.
- Rödlistor för marina växter och djur samt vissa grupper av ryggradslösa djur
skall upprättas sedan behovet närmare analyserats.
- De rödlistade arternas krav på livsmiljö och behov av åtgärder skall utredas
och analyseras vidare.
- Kompletterande inventeringar när det gäller lokaler för rödlistade arter
skall utföras.
Motionerna
När det gäller fisket i Östersjön och Västerhavet bör regeringen enligt motion
Jo22 (kd) framlägga förslag om hur man skyddar nu förekommande variationer av
fisk- och skaldjurssamhällen och bevarar den genetiska variationen inom dessa
arter (yrkande 5). Artdatabankens angelägna arbete med att ta fram rödlistor
betonas i motion Jo738 (mp) yrkande 27. Enligt motion Jo779 (kd) bör viktiga
lokaler för unika fiskstammar ges särskilt skydd (yrkande 19).
Utskottets överväganden
En s.k. rödlista är en förteckning av arter som bedömts löpa risk att
försvinna från vårt land inom en snar eller relativt snar framtid. Arterna
placeras i olika hotkategorier beroende på hur stor denna risk bedöms vara. I
Sverige används ett system med fem hotkategorier. Rödlistningen utgör således
i sig inte någon bedömning av behovet eller omfattningen av insatser för att
bevara de enskilda arterna. Detta avgörs genom ett särskilt
prioriteringssystem för åtgärder. Av de ca 50 000 arter av djur, växter och
svampar som finns i Sverige har ca 3 500 placerats på rödlistor. Fortlevnaden
av den helt dominerande delen av dessa arter måste tryggas genom mestadels
generella insatser inriktade på ekosystem och biotoper. För en del arter är
emellertid tillståndet så kritiskt eller kraven så specifika att det är
nödvändigt med mer riktade åtgärder. Vissa typer av livsmiljöer är av särskild
betydelse när det gäller bevarande av de mest utsatta arterna. De kan dessutom
vara sällsynta eller starkt utsatta för miljöpåverkan. Som regeringen anför
bör mot denna bakgrund rödlistor byggas ut till att också omfatta livsmiljöer
och inte, vilket är fallet i dag, enbart avse arter. Vidare bör behovet av
rödlistning av marina organismer analyseras närmare och rödlistorna för fiskar
revideras. En översiktlig analys av de rödlistade arternas behov av åtgärder
har tagits fram av Artdatabanken. I likhet med regeringen finner utskottet det
naturligt att rödlistornas utformning och användning som arbetsinstrument blir
föremål för successiva överväganden. I sammanhanget vill utskottet betona
vikten av det stora lokala engagemang för denna typ av arbeten liksom det
stora kunnande som ofta finns hos intresserade privatpersoner även utan
professionell utbildning. Det faller sig enligt utskottets mening naturligt
att den utökade inventeringsverksamheten sker genom länsstyrelserna,
kommunerna, skogs-vårdsstyrelser eller ideella organisationer i samråd med
centrala myndigheter. Under ett annat avsnitt i propositionen (s. 73) gör
regeringen bedömningen att den taxonomiska forskningen tydligare bör anknytas
till den ekologiska och tekniska forskningen med det dubbla syftet att öka
våra kunskaper om organismvärlden och söka efter potentiellt värdefulla
resuser.
Av utskottets redogörelse ovan framgår att syftet med motionerna Jo22 (kd),
Jo738 (mp) och Jo779 (kd) kommer att i väsentliga delar tillgodoses utan någon
vidare riksdagens åtgärd. Motionerna i dessa delar avstyrks. I sammanhanget
vill utskottet betona att den aviserade utvidgningen av rödlistorna till att
också omfatta arternas livsmiljöer kommer att medföra en påtaglig förstärkning
av artskyddet. Med anledning av motion Jo22 vill utskottet härutöver hänvisa
till vad utskottet nyligen anfört bl.a. om arbetet inom Fiskerikommissionen
för Östersjön (1996/97:JoU11).
Åtgärder för att bevara arter och genetisk variation - särskilda
bevarandeinsatser
Propositionen
Enligt regeringen bör Naturvårdsverket och Artdatabanken i samarbete ta fram
prioriteringssystem för urval av arter där särskilda bevarandeinsatser behöver
vidtas, utreda begreppet om ansvarsarter som en del i ett prioriteringssystem
samt ta fram en särskild lista över arter som bör komma i fråga för
åtgärdsprogram.
Motionerna
Behovet att stärka de nordiska genbankernas verksamhet betonas i motion Jo745
(mp) yrkande 1. Uppgiften att ansvara för och samordna alla former av
bevarande som rör äldre grödor, ogräs och andra kulturväxter samt lantraser
och andra djur som använts i det äldre hushållet bör samordnas hos en
myndighet (yrkande 2). Riksdagen bör fördela tillgängliga medel så att denna
bevarandeuppgift rörande biologisk mångfald kan genomföras på ett
tillfredsställande sätt (yrkande 3). Behovet av en kontinuerlig
bevarandeodling av kulturväxter påtalas i motion Jo797 (mp) yrkande 4. I
motionen kritiseras även gällande bestämmelser i Sverige och EU angående
traditionella växtsorter. Många av de frösorter som används i Sverige är inte
längre tillåtna att odla (yrkande 6). I motion Jo783 (c) framhålls
angelägenheten av att lantrasen svensk kullig boskap bevaras. Berörda verk och
myndigheter bör ges i uppdrag att fullfölja detta arbete, bl.a. bör en
genomarbetad avelsplan upprättas. I kommande miljöbokslut avseende mål,
åtgärder och biologisk mångfald bör enligt motion Jo797 (mp) även översynen av
och tillståndet för de hotade arterna redovisas (yrkande 14).
Utskottets överväganden
Nordiska genbanken, som är ett centrum för bevarande och användning av
växtgenetiska resurser i de nordiska länderna, har sin verksamhet förlagd till
Alnarp. Genbanken lyder under Nordiska ministerrådet och har bl.a. till
uppdrag att insamla, bevara och dokumentera genetiskt material, delta i
forskningssamarbete och förmedla information och service. Inom genbanken är
ett databaserat informationssystem under uppbyggnad. Verksamheten är i
huvudsak koncentrerad på arbete med stråsäd, frukt och bär, potatis,
rotfrukter, oljeväxter, trindsäd, vallväxter och grönsaker och sker i
samarbete med arbetsgrupper med deltagare från de nordiska länderna. För år
1996 var de sammanlagda intäkterna 10,3 miljoner kronor, varav 8,3 miljoner
kronor härrör från en budgetöverenskommelse med Nordiska ministerrådet. Övriga
medel erhölls för särskilda projekt, bl.a. uppbyggnad av genbanksverksamhet i
de baltiska länderna och i södra Afrika. Enligt vad utskottet erfarit har
genbanken ett mycket gott anseende såväl i de nordiska länderna som
internationellt i övrigt. Enligt en utvärdering som gjorts av ministerrådet är
genbanken till ?stor nordisk nytta? och bedöms arbeta mycket kostnadseffektivt
och med stort utbyte i förhållande till relativt begränsade budgetmedel. På
djursidan bedrivs bevarandearbetet inom Nordisk Genbank for Husdyr i Oslo, som
inrättades år 1984 av Nordiska ministerrådet. Nuvarande mandat fastställdes år
1993. Genbanken drivs som ett projekt med en budget omfattande ca 1 miljon
kronor per år och arbetar med uppbyggande av en artdatabank genom insamling
och lagring av upplysningar om genetiska resurser hos nordiska husdjur.
Utskottet har ingen annan uppfattning än motionärerna i motion Jo745 (mp) om
vikten av det arbete som bedrivs vid de båda genbankerna men är inte berett
att tillmötesgå motionens yrkande 1 om ett särskilt tillkännagivande i frågan.
Motionsyrkandet avstyrks i den mån det inte kan anses tillgodosett.
Utskottet finner heller inte anledning att tillstyrka motionens yrkande 2 om
samordning av bevarandearbetet till en myndighet.
Som utskottet ovan (s. 11) anfört om den nya budgetprocessen kommer
riksdagen att få anledning att ta ställning till frågor om medelstilldelning
för olika ändamål i samband med behandlingen av budgetpropositionen. Utskottet
avstyrker således motion Jo745 (mp) yrkande 3.
Ett program för bevarande och långsiktigt hållbart utnyttjande av
växtgenetiska resurser har utarbetats av Sveriges lantbruksuniversitet och
Centrum för biologisk mångfald. Programmet ligger till grund för regeringens
arbete med ett svenskt nationellt program på området. I detta arbete ingår
även de förslag till en svensk strategi för växtgenetiska resurser (Ds
1996:73) Biodiversitet och framtida genpolitik som har utarbetats vid Sveriges
lantbruks-universitet. Som framgår av propositionen har åtgärdsprogram för
vissa rödlistade arter redan fastställts av Naturvårdsverket. Utskottet delar
regeringens uppfattning att de centrala myndigheternas och länsstyrelsernas
resurser, liksom det omfattande frivilliga arbete som bedrivs för att följa
arternas status, på ett optimalt sätt bör tas i anspråk i arbetet med att
utveckla ett prioriteringssystem för det fortsatta bevarandearbetet. I detta
arbete är det enligt utskottets mening också angeläget att utreda begreppet
ansvarsart, vilket också bör vara värdefullt i det internationella arbetet på
området.
Artdatabanken har till uppgift att insamla, lagra, utvärdera och
tillhandahålla information om rödlistade växter, svampar och djur i vårt land
samt att göra bedömningar av hotsituationen för dessa arter. Utskottet delar
regeringens uppfattning att Naturvårdsverket i samarbete med Artdatabanken bör
ta fram ett prioriteringssystem för urval av arter för vilka särskilda
bevarandeinsatser behöver vidtas, utreda begreppet ansvarsart samt utarbeta en
särskild lista över arter som bör komma i fråga för åtgärdsprogram. Av
propositionen framgår vidare att frågan om upprättande av en marin
resursdatabas kommer att bli föremål för överväganden av berörda myndigheter
och institutioner.
Mot ovan angiven bakgrund och med hänvisning till vad utskottet i
tillämpliga delar anfört ovan om bevarandearbetet när det gäller våra
kulturväxter avstyrker utskottet motion Jo797 (mp) yrkande 4 i den mån
motionsyrkandet inte kan anses tillgodosett.
Det bevarandearbete som Sverige nu bedriver inom ramen för EU:s miljöprogram
för jordbruket syftar till att bevara hotade raser och omfattar bl.a. svensk
kullig boskap, dvs. fjällko och rödkulla. En förutsättning för miljöstöd är
att en avelsplan för berörda raser skall upprättas och godkännas. Utskottet
delar den uppfattning om vikten av ett framgångsrikt bevarandearbete för våra
kvarvarande lantraser som kommer till uttryck i motion Jo783 (c) men anser att
syftet med motionen kan anses tillgodosett utan något särskilt riksdagens
uttalande i frågan.
Frågan om de traditionella köksväxtsorterna har av utskottet behandlats tre
gånger tidigare under innevarande valperiod. Som utskottet tidigare anfört
följer regeringen (Jordbruksdepartementet) utvecklingen på området och söker
förmå EU att ändra reglerna så att de passar bättre för svenska förhållanden.
Enligt utskottets mening är syftet med motion Jo797 (mp) yrkande 6 därmed i
allt väsentligt tillgodosett. Motionen i denna del bör inte påkalla någon
ytterligare riksdagens åtgärd.
I Artdatabankens verksamhet ingår att följa de frågor om mål och åtgärder
för skyddet av den biologiska mångfalden som tas upp i motion Jo797 (mp). Mot
bakgrund härav saknar utskottet anledning att förorda särskilda miljöbokslut
med den inriktning som föreslås i motionens yrkande 14. Motions-yrkandet
avstyrks.
Åtgärder för att bevara arter och genetisk variation - riskbedömning vid
införsel av främmande arter och genetiskt material
Propositionen
Centrum för biologisk mångfald bör enligt regeringen ges i uppdrag att ta fram
underlag och rutiner för riskbedömning i samband med införsel av främmande
arter och gener. Berörda myndigheter och organisationer bör genomföra
informationsinsatser.
Problemen med införsel och spridning av främmande arter och genetiskt
material bör vara en prioriterad del i det fortsatta arbetet med den
biologiska mångfalden.
Motionerna
Enligt motion Jo23 (v) yrkande 8 bör förbud införas mot utsättande av
genetiskt förändrade organismer i naturen. På detta område bör
försiktighetsprincipen råda. I motion Jo24 (c) anförs att i uppdraget till
Centrum för biologisk mångfald även bör ingå att lämna konkreta förslag till
det svenska agerandet vad gäller genmodifierade jordbruksgrödor och införsel
av sådana grödor till landet. Försiktighetsprincipen bör råda såväl nationellt
som inom EU (yrkande 5). Enligt motion Jo753 (v) bör Naturvårdsverket få i
uppdrag att ta fram ett handlingsprogram för att motverka den mänskliga
spridningen av främmande arter (yrkande 1). Uppdraget bör även omfatta förslag
till hur Sverige bör agera i dessa frågor i internationella fora (yrkande 2).
Utskottets överväganden
I ett internationellt perspektiv är introduktion och spridning av främmande
arter och gener ett av de främsta skälen till att inhemska arter utrotas.
Dessa problem tenderar också att öka. Införsel och spridning av främmande
arter och genetiskt material är ett komplicerat problemområde. De nationella
gränserna är sällan biologiskt relevanta, och möjligheterna till nationella
särbestämmelser för införsel begränsas genom EU-medlemskapet och avtal som rör
frihandel. Enligt utskottets mening är det i första hand genom bättre
riskvärderingar som problemet kan angripas. Det är också av vikt att så tidigt
som möjligt vinna kunskap om vilka främmande gener och arter som kan inverka
menligt på ekosystemen och naturmiljön. Det kan också finnas behov av en
värdering av spridningen inom landet. Som miljöministern anför bör detta
område vara en prioriterad del i det fortsatta arbetet med den biologiska
mångfalden.
Som framgår av propositionen har Naturvårdsverket nyligen remitterat ett
förslag till åtgärdsprogram för introduktion och spridning av främmande
organismer och gener med inriktning på det egna verksamhetsområdet. Programmet
behandlar främst riskerna med introduktion, och såväl främmande arter som
populationer behandlas. Enligt Naturvårdsverket syftar programmet till att
förebygga och förhindra negativa effekter av främmande organismer och gener på
såväl den biologiska mångfalden och den yttre miljön i övrigt, som på
människors hälsa. Som ett led i genomförandet av åtgärdsförslaget i sin
aktionsplan har verket tagit fram tre rapporter som belyser omfattningen och
konsekvenserna av introduktion av främmande arter i havsmiljön, i landmiljöer
och i sötvattensmiljöer. Programmet kommer att utgöra ett av underlagen till
det uppdrag att arbeta fram ett förbättrat underlag och rutiner för
riskbedömning beträffande införsel av främmande arter och genetiskt material
som regeringen avser att ge till Centrum för biologisk mångfald. Som
miljöministern anför bör uppdraget genomföras i samarbete med Naturvårdsverket
och berörda sektorsmyndigheter. I likhet med regeringen anser utskottet att
information om problemen med introduktion av främmande biologiskt material är
ett viktigt styrmedel. Det är enligt utskottets mening angeläget att såväl
miljömyndigheter som sektorsmyndigheter och olika organisationer genomför
informationsinsatser inom området.
Som utskottet nyligen (1996/97:JoU11) anfört har frågor om
marknadsgodkännande och odling av genmanipulerade och herbicidresistenta
grödor varit aktuella några gånger inom EU. Sverige har i dessa frågor
konsekvent röstat nej till godkännande och anfört att kommissionen bör skaffa
ett bättre beslutsunderlag i fråga om de långsiktiga effekterna av sådan
odling. I en rapport från december 1996 understryks behovet av gemensamma
definitioner och metoder för riskbedömning. Kommissionen framhåller att
direktiv 90/220/EEG om avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade
organismer i miljön reglerar ett högteknologiskt område i snabb utveckling.
Det finns ett behov av regelbunden uppdatering och anpassning av direktivet
för att hålla jämna steg med den vetenskapliga och tekniska utvecklingen. Av
det anförda framgår att marknadsintroduktion av genmodifierade grödor ägnas
stor uppmärksamhet inom EU-arbetet och att ett arbete pågår för att förbättra
och effektivisera regelverket.
Utskottet har ingen annan uppfattning än motionärerna i motion Jo24 (c) om
riskerna med genmodifierade grödor. Av utskottets redovisning ovan framgår
emellertid att regeringen följer frågan med stor uppmärksamhet och inom EU
konsekvent har motsatt sig marknadsgodkännande och odling av dessa grödor. Mot
bakgrund härav finner utskottet att motionen i denna del bör lämnas utan
vidare åtgärd från riksdagens sida.
I det ovan angivna betänkandet behandlade utskottet en motion om förbud mot
odling av herbicidresistenta genmanipulerade grödor. I avvaktan på resultatet
av arbetet inom EU med att förbättra och effektivisera regelverket för
genetiskt modifierade organismer ansåg utskottet att frågor om odlingsförbud
får bedömas från fall till fall. Utskottet ansåg sig inte ha något underlag
för att generellt förorda ett nationellt förbud mot odling av genmodifierade
grödor. Utskottet förutsatte dock att regeringen följer frågan med stor
uppmärksamhet och särskilt bevakar miljö- och hälsoaspekterna i de fall som
kan bli aktuella. Utskottet, vars ställningstagande kvarstår, avstyrker mot
den bakgrunden motion Jo23 (v) yrkande 8.
Som utskottet anfört ovan arbetar Naturvårdsverket i stor utsträckning med
de frågor som tas upp i motion Jo753 (v). När det gäller frågor om
ballastvatten vill utskottet hänvisa till sina uttalanden tidigare i detta
betänkande (s. 32). Syftet med motionen får därmed i allt väsentligt anses
tillgodosett. Motionen bör inte föranleda någon ytterligare åtgärd från
riksdagens sida.
Åtgärder för att bevara arter och genetisk variation - en sammanhållen
rovdjurspolitik
Propositionen
Regeringen avser att ge en särskild utredare i uppdrag att utarbeta förslag
till en sammanhållen rovdjurspolitik med avseende på biologiska, jaktliga och
näringsmässiga frågor.
Motionen
I anslutning tll arbetet med en sammanhållen rovdjurspolitik framhålls i
motion Jo24 (c) angelägenheten av att det skyndsamt läggs fram ett förslag som
kan sammanjämka såväl biologiska, jaktliga som näringsmässiga frågor.
Förslaget bör presenteras i samband med riksdagens behandling av 1998 års
budgetförslag (yrkande 6).
Utskottets överväganden
I samband med behandlingen av budgetpropositionen hösten 1996 (prop.
1996/97:1, bet. 1996/97:JoU1, rskr. 1996/97:114) uttalade riksdagen att
regeringen bör utarbeta en sammanhållen rovdjurspolitik som möjliggör en
helhetssyn på de biologiska, jaktliga och näringsmässiga frågorna. Utskottet
anförde att regeringen snarast bör återkomma till riksdagen med ett förslag i
frågan och ansåg att ett lämpligt tillfälle för redovisningen av regeringens
förslag är i samband med budgetpropositionen för år 1998. I den nu aktuella
propositionen uttalar regeringen sin avsikt att ge en särskild utredare i
uppdrag att efter samråd med berörda myndigheter och intressenter och med
forskare inom området utarbeta ett förslag till sammanhållen rovdjurspolitik.
Utskottet förutsätter att regeringen beaktar riksdagens uttalande i frågan.
Utskottet anser det inte meningsfullt att föreslå ytterligare ett
tillkännagivande med i huvudsak samma innebörd som det ovan refererade. Motion
Jo24 (c) avstyrks i denna del.
Åtgärder för att bevara arter och genetisk variation - småviltsjakten och
fisket i fjällen
Propositionen
Regeringen kommer inom kort att redovisa sina ställningstaganden beträffande
den framtida utformningen av administrativa regler kring småviltsjakten och
fisket på statens mark ovanför odlingsgränsen och på renbetesfjället.
Motionen
Enligt motion Jo23 (v) bör regeringen redovisa åtgärder för att säkerställa
livskraftiga populationer av röding och öring i fjällområdena (yrkande 9). I
redovisningen bör även ingå hanteringen av nybyggarnas rättigheter till jakt
och fiske, dvs. avvittringen, beslutet om småviltsjakt och fiske ovan
odlingsgränsen samt utförsäljningen av statens skogar (yrkande 10).
Utskottets överväganden
Av propositionen framgår att Jordbruksverkets, Sametingets och
Naturvårdsverkets rapport Utvärderingen av småviltsjakten och
handredskapsfisket ovan odlingsgränsen och på renbetesfjällen bereds i
Regeringskansliet. De frågor som tas upp i motion Jo23 (v) yrkandena 9 och 10
kommer således att få sin belysning inför de ställningstaganden som regeringen
avser att inom kort redovisa för riksdagen. Med det anförda föreslår utskottet
att motionen i dessa delar lämnas utan någon riksdagens vidare åtgärd.
Styrmedel - monetär värdering
Propositionen
Regeringen anser att det inte finns skäl att nu tillsätta en utredning för att
belysa hur olika metoder för monetär värdering av biologisk mångfald kan
tillämpas i olika situationer i syfte att internalisera miljökostnader.
Motionen
I motion Jo779 (kd) begärs en utredning för att finna principer och metoder
för hur en monetär värdering av biologisk mångfald kan tillämpas (yrkande 9).
Utskottets överväganden
Regeringens ställningstagande att för närvarande inte tillsätta en utredning
för monetär värdering av biologisk mångfald grundar sig på de betydande
svårigheter som visat sig föreligga vid en sådan värdering. Enligt regeringen
kvarstår problem som närmast är av forskningskaraktär innan det kan bedömas
moget att närmare ange operativa former för monetär värdering. Arbete pågår
dessutom på en rad olika håll av både grundläggande och mera tillämpad art
bl.a. hos Beijerinstitutet för ekologisk forskning. Utskottet saknar anledning
att göra en annan bedömning än regeringen och avstyrker på den grunden motion
Jo779 (kd) yrkande 9.
Kommunerna och biologisk mångfald
Propositionen
Regeringen anser att, inom ramen för det kommunala arbetet bl.a. med Agenda
21, kommunerna har goda förutsättningar att utarbeta mål och åtgärdsförslag
beträffande biologisk mångfald. Biologisk mångfald kan även göras till en
integrerad del i den kommunala fysiska planeringen.
Motionerna
I motion Jo23 (v) framhålls kommunsektorns behov av ekonomiska resurser och
utbildningsinsatser för att kommunerna skall kunna bidra till förverkligandet
av miljömålen (yrkande 11). Ur regeringens program för utveckling av ett
ekologiskt samhälle bör enligt motion Jo779 (kd) anvisas ?en summa pengar?
till tätortsnära jord- och skogsbruk (yrkande 7).
Utskottets överväganden
Utskottet delar regeringens uppfattning att kommunerna har goda
förutsättningar att inom ramen för Agenda 21 arbeta med frågor om biologisk
mångfald. Enligt utskottets mening är det övervägande intrycket att det
kommunala arbetet med Agenda 21 bedrivs aktivt och intensivt.
I 1997 års ekonomiska vårproposition (1996/97:150), som nyligen framlagts
för riksdagen, föreslår regeringen att 5,4 miljarder kronor under tre år
satsas på ett investeringsprogram som ökar den ekologiska hållbarheten.
Avsikten är bl.a. att tidigarelägga investeringar och öka investeringstakten.
Enligt regeringen är det lokala perspektivet i arbetet av central betydelse
och många kommuner arbetar aktivt med lokala Agenda 21. För att bygga vidare
på denna positiva uveckling föreslår regeringen medel till lokala
investeringsprogram. Inom programmen bör alla kommuner ges möjlighet att i
samverkan med lokala investerare föreslå och utforma program för insatser som
ökar den ekologiska hållbarheten. Regeringens mål är att hela Sverige skall
delta i omställningsarbetet. De kommuner eller grupper av kommuner som utses
inledningsvis har enligt regeringen en viktig roll som föregångare i arbetet.
Riksdagen får således anledning att i annat sammanhang ta ställning till
frågor om kommunernas resursbehov på miljöområdet. Med hänvisning till det
anförda och till vad utskottet ovan (s. 11) anfört om den nya budgetprocessen
avstyrker utskottet motionerna Jo23 (v) yrkande 11 och Jo779 (kd) yrkande 7 i
den mån de inte kan anses tillgodosedda.
Det internationella samarbetet - konventionen om biologisk mångfald
Propositionen
Regeringen anför att Sverige bör fortsätta att i olika internationella fora
driva frågor som är av stor betydelse för arbetet med biologisk mångfald. Det
är enligt regeringen särskilt viktigt att agera för att ökad vikt läggs vid
ett synsätt som innebär sektorsintegrering och sektorsansvar.
Motionerna
Enligt motion Jo22 (kd) bör naturvårdskriterier utarbetas för projekt där Sida
är engagerat. Biståndsmedel bör inte satsas på aktiviteter som hotar den
biologiska mångfalden (yrkande 6). I motion Jo797 (mp) framhålls att det
fortsatta internationella arbetet för att bevara biologisk mångfald skall
bygga på de beslut som fattades på Riokonferensen (yrkande 1).
Utskottets överväganden
Genom det s.k. femte biståndsmålet, miljömålet, där bl.a. skydd av biologisk
mångfald ingår, har miljöaspekterna sedan flera år integrerats i den svenska
biståndsverksamheten. En svensk utgångspunkt för förhandlingarna inför FN:s
miljökonferens i Rio år 1992 (UNCED) har varit att också dessa skulle präglas
av ett integrerat synsätt, dvs. ett synsätt där man inte ser miljön som en
enskild sektor, oberoende av utvecklingen i övrigt. I den redovisning av sin
pågående och planerade uppföljning av UNCED som Sida gjorde på regeringens
uppdrag noterades bl.a. att alla programområden inom Agenda 21 har relevans
för u-länderna, men att en del är av större betydelse för Sidas
biståndsverksamhet än andra. I redovisningen betonades behovet av
långsiktighet och landkännedom. Sida framhöll nödvändigheten av en fortsatt
betoning av miljöaspekterna i programmen för de svenska programländerna. Detta
synsätt återspeglas även i Sidas instruktion som ålägger myndigheten att
beakta det av riksdagen fastställda s.k. femte biståndsmålet. Med det anförda
finner utskottet syftet med motion Jo22 (mp) i allt väsentligt tillgodosett.
Motionen i aktuell del påkallar således inte någon ytterligare åtgärd från
riksdagens sida.
Vid det senaste partsmötet med anledning av UNCED och som ägde rum i
november 1996 togs beslut om ett handlingsprogram rörande den biologiska
mångfalden som är knuten till jordbruket. I programmet behandlas bl.a.
mångfaldens betydelse för jordbruket och de moderna högteknologiska
jordbruksmetodernas negativa inverkan på den biologiska mångfalden. Sverige
spelade en mycket aktiv roll i arbetet för att lägga fast ett flerårigt, brett
arbetsprogram som skall genomföras i nära samarbete med FAO. Vidare har en
process inletts om ursprungsbefolkningar och deras roll när det gäller
kunskaper och traditioner som rör bevarande och nyttjande av biologisk
mångfald. Ett första möte skall hållas under hösten 1997. Beslut fattades
också om att ta fram ett arbetsprogram för biologisk mångfald knuten till
skogen. Sverige har i detta sammanhang verkat för en harmonisering mellan
konventionen och FAO:s internationella åtaganden vad avser de genetiska
resurserna. Till det fjärde partsmötet under våren 1998 skall varje land
presentera en nationell rapport med tyngdpunkt på vad som gjorts beträffande
s.k. landstudier och nationella strategier, planer och program. Mot bakgrund
härav har regeringen gett Naturvårdsverket i uppdrag att under år 1997 ta fram
ett förslag till en svensk rapport. Som regeringen anför är relationen mellan
konventionen om biolgisk mångfald och en rad andra konventioner en viktig del
i arbetet beträffande biologisk mångfald. Inom ramen för HELCOM, OSPARCOM och
MARPOL (konventionen mot föroreningar från fartyg) driver Sverige främst genom
olika centrala myndigheter frågor med koppling till biologisk mångfald. Vid
det senaste partsmötet beslutades också att konventionen om biologisk mångfald
skall utveckla ett närmare samarbete med övriga naturvårdskonventioner, såsom
Bonn-, Bern- och Ramsarkonventionerna. Som framgår av det anförda bedriver
Sverige ett mycket aktivt arbete inom konventionens ram vad gäller såväl
underlag som olika initiativ i utvecklings- och förhandlingsarbetet. Utskottet
vill i sammanhanget erinra om den nationella kommitté som våren 1995
inrättades för att medverka i arbetet med Agenda 21 och för att medverka inför
utarbetandet av Sveriges rapport till FN:s extra generalförsamling om hållbar
utveckling år 1997 (dir. 1995:34).
Det kan sammanfattningsvis konstateras att flera svenska initiativ och
Sveriges aktiva roll har resulterat i beslut som innebär fördjupning och
vidareutveckling av konventionen om biologisk mångfald. Utskottet utgår från
att Sverige i olika internationella fora även fortsättningsvis driver frågor
som är av stor betydelse för detta arbete. Som regeringen anför är det av
särskild betydelse att agera för att ökad vikt läggs vid ett synsätt som
innebär sektors-integrering och sektorsansvar. Därmed finner utskottet syftet
med motion Jo797 (mp) i huvudsak tillgodosett. Motionen i denna del påkallar
inte någon vidare åtgärd från riksdagens sida.
Det internationella samarbetet - Östeuropasamarbetet
Propositionen
I den svenska biståndsverksamheten i Östeuropa bör inom jordbruket enligt
regeringen ökad vikt läggas vid aspekter om biologisk mångfald. Beträffande
skyddsinsatser för skogen bör en samordning med främst de finska insatserna,
men även andra internationella aktörers insatser, eftersträvas. Regeringen
anser vidare att en anpassning till EU:s ekologiska nätverk Natura 2000 bör
stimuleras i det kommande paneuropeiska nätverket för skyddade områden.
Miljökonsekvenserna av en utvidgning av EU analyseras.
Motionen
I motion Jo23 (v) framhålls behovet av en strategi för hur den biologiska
mångfalden och den baltiska kulturmiljön skall kunna bli en del av ett
nordiskt kulturmiljöarv för framtiden (yrkande 12).
Utskottets överväganden
Genom sin biståndsverksamhet stöder Sverige flera pilotprojekt med anknytning
till biologisk mångfald i Östeuropa och särskilt i de baltiska länderna. Även
olika ideella organisationer bedriver ett betydelsefullt arbete med inriktning
på miljöfrågor och därmed även på biologisk mångfald som är väsentligt för
länderna runt Östersjön. De prioriteringar för den svenska
biståndsverksamheten i Östeuropa som miljöministern redovisar kommer enligt
utskottets mening att medföra att ytterligare tonvikt läggs på skyddet för den
biologiska mångfalden i regionen. I sammanhanget vill utskottet erinra om det
beslut som miljöministrarna i Östersjöområdet fattade i oktober 1996 om
utvecklande av en Agenda 21 för regionen. Som initiativtagare erbjöd sig
Sverige att tillhandahålla sekretariatstjänster för arbetet med agendan. I
enlighet härmed har ett sekretariat inrättats under Miljödepartementet för att
fungera som styr- och förhandlingsgrupp i detta arbete (dir. 1996:99).
Sekretariatet, som är inrättat som en kommitté, skall arbeta fram till våren
1998, dock längst t.o.m. den 1 juli 1998. Utskottet vill även erinra om det
arbete med uppbyggnad av genbanksverksamhet i de baltiska länderna som pågår
inom Nordiska genbanken och som utskottet redogör för under ett annat avsnitt
i detta betänkande (s. 38 f.). På flera områden och på olika nivåer pågår
således arbete med anknytning till biologisk mångfald i Östeuropa och särskilt
i de baltiska länderna. Utskottet har ingen annan uppfattning än motionärerna
i motion Jo23 (v) om vikten av arbetet med den biologiska mångfalden i de
baltiska länderna men är inte berett att tillmötesgå kravet på en särskild
strategi i enlighet med motionens yrkande 12. Motionen avstyrks i den mån den
inte kan anses tillgodosedd.
EU-samarbetet - uppföljning i Sverige av EU:s naturvårdsdirektiv
Propositionen
Regeringen anför att uppföljningen i Sverige av EU:s direktiv 79/409/EEG om
bevarande av vilda fåglar (fågeldirektivet) och direktiv 92/43/EEG om
bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (art- och
habitatdirektivet) pågår planenligt. Detsamma gäller det arbete som Sverige
tillsammans med Finland inlett för att få direktiven bättre anpassade till
nordiska naturtyper, livsmiljöer och arter.
Motionerna
Enligt motion Jo797 (mp) bör Sveriges bidrag till Natura 2000 kompletteras med
ytterligare områden för att Sverige fullt ut skall följa direktiven vad avser
skydd av hotade arter och biotoper (yrkande 15). Behovet av förenkling av
rutinerna vid registrering av vattenområden i Natura 2000 påtalas i motion
Jo743 (c). Även lagstiftning av liknande karaktär som naturvårdslagen bör
enligt motionären godkännas som underlag för registrering.
I motion Jo779 (kd) begärs en redovisning av Sveriges efterlevnad av
Bernkonventionen, Bonnkonventionen, våtmarkskonventionen, fågelskydds-
direktivet och art- och habitatdirektivet (yrkande 1).
Utskottets överväganden
Under det svenska arbetet med EU:s naturvårdsdirektiv har det framkommit att
en del av de områden som har sådana värden att de borde ingå i Natura 2000
ännu inte är skyddade enligt naturvårdslagen. Innan regeringen fattar beslut
(enligt fågeldirektivet) eller lämnar förslag till EU (enligt art- och
habitatdirektivet) om att ett sådant område bör ingå i det europeiska
ekologiska nätverket Natura 2000 och därmed beredas skydd enligt
naturvårdslagen skall berörda markägare tillfrågas. Det måste också finnas
ekonomiska resurser för att betala eventuell intrångsersättning eller för
markköp. För att bedöma behovet av resurser måste det vara klart vilka
restriktioner som krävs i området för att ge det nödvändigt skydd. Regeringen
beslöt därför i december 1995 att till EU endast vidarebefordra 563 av de 1
273 förslag till särskilda bevarandeområden som Naturvårdsverket har utarbetat
i samarbete med länsstyrelserna. I mars 1996 anmälde regeringen också 75
särskilda skyddsområden under fågeldirektivet. Därefter har regeringen anmält
ytterligare områden. Dessa områden är alla skyddade enligt naturvårdslagen.
Regeringen har därefter haft överläggningar med EG-kommissionen om det
fortsatta arbetet i Sverige med Natura 2000. I april 1996 uppdrog regeringen
åt Naturvårdsverket att i samarbete med länsstyrelserna, och efter samråd med
Jordbruksverket, Skogsstyrelsen och Fiskeriverket, överlämna förslag på
områden som det är lämpligt att förklara som särskilda skyddsområden eller som
särskilda bevarandeområden. Regeringsuppdraget delredovisades i maj, oktober
och november 1996 och skall slutredovisas i november 1997. Som en följd av
uppdraget har regeringen hittills till EU anmält sammanlagt 225 särskilda
skyddsområden enligt fågeldirektivet och lämnat förslag på sammanlagt 1 041
områden lämpliga som särskilda bevarandeområden enligt  art- och
habitatdirektivet. Som framgår av propositionen fortsätter arbetet med Natura
2000, vilket varit omfattande, i enlighet med regeringens uppdrag.
Både fågeldirektivet och art- och habitatdirektivet utarbetades innan
Sverige blev medlem i EU. I direktiven saknas därför flera för bevarandet av
den biologiska mångfalden i Norden viktiga naturtyper, livsmiljöer och arter.
I samband med Sveriges och Finlands medlemskapsförhandlingar kompletterades
direktiven med vissa nordiska typer och arter. Fortfarande saknas dock många
naturtyper, livsmiljöer och arter som är viktiga för den biologiska mångfalden
i Norden. Naturvårdsverket har därför tillsammans med finska myndigheter
utarbetat ett förslag till komplettering av direktivens naturtyps-, livsmiljö-
och artbilagor samt överlämnat förslaget till regeringen. Den 23 maj 1996
beslutade regeringen att till EG-kommissionen överlämna förslag till
komplettering av bilagorna. Arbetet med komplettering av art- och
habitatdirektivet pågår för närvarande inom EG-kommissionen medan motsvarande
arbete med fågeldirektivet ännu inte har påbörjats. Av propositionen framgår
att arbete pågår inom Regeringskansliet med att förtydliga och komplettera
regleringen av bl.a. transport och förevisning av eller handel med exemplar av
arter som skall skyddas enligt direktiven.
Vad utskottet ovan anfört tillgodoser i allt väsentligt syftet med motion
Jo797 (mp) yrkande 15. Motionen i denna del bör inte föranleda någon vidare
åtgärd från riksdagens sida.
Enligt vad utskottet erfarit kommer frågor om förenkling av rutinerna vid
registrering i Natura 2000 att ingå i miljöbalksarbetet. Mot bakgrund härav
avstyrker utskottet motion Jo743 (c).
Utskottet har nyligen behandlat frågan om efterlevnaden i Sverige av bl.a.
internationella miljökonventioner (1996/97:JoU11 s. 17). Utskottet framhöll då
att många konventioner i sig innehåller en rapporteringsskyldighet, vilken som
regel fullgörs gentemot en särskild kommitté som skall kontrollera
efterlevnaden. En konvention innebär dessutom ofta att riksdagen sätter upp
mål i fråga om det som regleras i konventionen. Någon särskild expertgrupp för
ändamålet var utskottet inte berett att förorda och avstyrkte motionsyrkandet.
Mot denna bakgrund är utskottet inte heller berett att tillmötesgå det krav på
redovisning av vissa konventioner och direktiv som framförs i motion Jo779
(kd) yrkande 1. Motionen avstyrks i denna del.
Övriga frågor
De delar av propositionen som ej särskilt berörts har ej föranlett några
invändningar från utskottets sida.

Hemställan

Utskottet hemställer
1. beträffande ökade resurser till Naturvårdsverket
att riksdagen avslår motion  1996/97:Jo23 yrkande 1,
2. beträffande naturvårdslagen
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1996/97:Jo25 yrkande 1 antar regeringens förslag till lag om
ändring i naturvårdslagen (1964:822),
res. 1 (mp) - delvis
3. beträffande fastighetsbildningslagen
att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i
fastighetsbildningslagen (1970:988),
res. 1 (mp) - delvis
4. beträffande ledningsrättslagen
att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i
ledningsrättslagen (1973:1144),
res. 1 (mp) - delvis
5. beträffande anläggningslagen
att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i
anläggningslagen (1973:1149),
res. 1 (mp) - delvis
6. beträffande lagen om Kustbevakningens medverkan vid polisiär
övervakning
att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1982:395)
om Kustbevakningens medverkan vid polisiär övervakning,
7. beträffande utökade befogenheter för Tullverket
att riksdagen avslår motionerna  1996/97:Jo23 yrkande 2 och  1996/97:Jo25
yrkande 2,
res. 2 (v, mp)
8. beträffande jaktlagen
att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i jaktlagen
(1987:259),
9. beträffande överflyttning av jaktfrågor från
Jordbruksdepartementet till Miljödepartementet
att riksdagen avslår motion  1996/97:Jo25 yrkande 6,
res. 3 (mp)
10. beträffande översyn av jaktlagstiftningen
att riksdagen avslår motion  1996/97:Jo25 yrkandena 7 och 8,
res. 4 (v, mp)
11. beträffande översyn av skyddsjakten
att riksdagen avslår motion  1996/97:Jo25  yrkande 9,
res. 5 (mp)
12. beträffande lagen om åtgärder beträffande djur och växter som
tillhör skyddade arter
att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen
(1994:1818) om åtgärder beträffande djur och växter som tillhör skyddade
arter,
13. beträffande ikraftträdande av en ny förordning om åtgärder
beträffande djur och växter som tillhör skyddade arter
att riksdagen avslår motion  1996/97:Jo25 yrkande 3,
14. beträffande skärpta straff för illegal handel med skyddade
arter
att riksdagen avslår motionerna  1996/97:Jo731,  1996/97:Jo779 yrkande 11
och  1996/97:Jo797 yrkande 12,
res. 6 (mp)
15. beträffande avsättning av mark för naturvårdsändamål m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo304 yrkandena 29 och 30,
1996/97:Jo779 yrkande 13,  1996/97:Jo785 och  1996/97:Jo797 yrkande 2,
16. beträffande översyn av skyddsföreskrifterna för naturreservat
att riksdagen avslår motion  1996/97:Jo304  yrkande 31,
res. 7 (mp)
17. beträffande frivilliga avsättningar av mark för
naturvårdsändamål
att riksdagen avslår motion  1996/97:Jo722 yrkande 11,
res. 8 (m)
18. beträffande finansiering av inköp av mark för
naturvårdsändamål
att riksdagen avslår motion  1996/97:Jo727 yrkande 26,
19. beträffande omfattningen av miljöbokslut
att riksdagen avslår motionerna  1996/97:Jo23 yrkande 3 och 1996/97:Jo24
yrkande 1,
20. beträffande miljöprogrammet  för jordbruket
att riksdagen avslår motionerna  1996/97:Jo22 yrkandena 1 och 2,
1996/97:Jo24 yrkandena 2 och 3 och   1996/97:Jo25 yrkande 5,
21. beträffande miljömål för jordbruket
att riksdagen avslår motion  1996/97:Jo23 yrkande 4,
22. beträffande utredning om fågelarter i jordbrukslandskapet
att riksdagen avslår motion  1996/97:Jo25 yrkande 4,
res. 9 (mp)
23. beträffande det ekologiska lantbrukets betydelse för den
biologiska mångfalden
att riksdagen avslår motion  1996/97:Jo797 yrkande 3,
24. beträffande bevarandefrågor i skogsbruket
att riksdagen avslår motionerna  1996/97:Jo22 yrkande 3 och
1996/97:Jo779 yrkande 14,
25. beträffande moratorium för avverkning av urskog m.m.
att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo25  yrkandena 10 och 13,
res. 10 (mp)
26. beträffande utvidgning av förbudet mot markavvattning
att riksdagen avslår motionerna  1996/97:Jo23 yrkande 5 och
1996/97:Jo750,
27. beträffande skydd och skötsel av våtmarker m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo25 yrkande 11 och 1996/97:Jo797
yrkandena 7 och 8,
res. 11 (v, mp)
28. beträffande ändringar i naturvårdslagen och lagen om vissa
torvfyndigheter
att riksdagen avslår motion  1996/97:Jo797 yrkande 9,
29. beträffande strandskydd
att riksdagen avslår motionerna  1996/97:Jo720 yrkande 2,  1996/97: Jo759
yrkande 15,  1996/97:Jo779 yrkande 8 och  1996/97:Jo780,
30. beträffande skydd av vattendrag
att riksdagen avslår motion  1996/97:Jo25 yrkande 12,
res. 12 (mp)
31. beträffande kalkning och biologisk mångfald
att riksdagen avslår motionerna  1996/97:Jo22 yrkande 4,  1996/97:Jo23
yrkande 7 och  1996/97:Jo24 yrkande 4,
32. beträffande utredning om försurningens effekter m.m.
att riksdagen avslår motion  1996/97:Jo746 yrkande 3,
33. beträffande marina reservat och inventering av marina miljöer
att riksdagen avslår motionerna  1996/97:Jo738 yrkande 26,  1996/97:Jo760
yrkande 19 och  1996/97:Jo779 yrkande 23,
34. beträffande utredning av det marina skyddet
att riksdagen avslår motion  1996/97:Jo797 yrkande 11,
35. beträffande marint reservat för tumlare
att riksdagen avslår motion  1996/97:Jo23 yrkande 6,
36. beträffande åtgärder mot introduktion av främmande arter i
havsmiljön
att riksdagen avslår motionerna  1996/97:Jo738 yrkande 28,  1996/97:Jo760
yrkande 20 och  1996/97:Jo779 yrkande 16,
37. beträffande hantering av ballastvatten
att riksdagen  avslår motionerna 1996/97:Jo738 yrkande 29 och
1996/97:Jo760 yrkande 21,
38. beträffande åtgärder mot oljeutsläpp till havs
att riksdagen avslår motionerna  1996/97:Jo701 yrkande 1, 1996/97:Jo722
yrkande 9 och 1996/97:Jo790,
res. 13 (m)
39. beträffande fjärrdetektion av olja m.m.
att riksdagen  avslår motionerna 1996/97:Jo726  yrkande 5,  1996/97:Jo738
yrkandena 19, 23 och 31 och 1996/97:Jo760 yrkandena 14, 15 och 18,
res. 14 (mp)
40. beträffande revidering av det rättsliga förfarandet vid
oljeutsläpp till havs
att riksdagen avslår motionerna  1996/97:Jo726  yrkandena 1, 2 och 6-8
och  1996/97:Jo777  yrkandena 2 och 3,
res. 15 (mp)
41. beträffande sanering av miljöskadade områden
att riksdagen avslår motion  1996/97:Jo25 yrkande 14,
42. beträffande rödlistade arter och havsmiljöer
att riksdagen avslår motionerna  1996/97:Jo22 yrkande 5,  1996/97: Jo738
yrkande 27 och  1996/97:Jo779 yrkande 19,
43. beträffande de nordiska genbankerna
att riksdagen avslår motion  1996/97:Jo745 yrkande 1,
44. beträffande resurser för bevarandearbete
att riksdagen avslår motion  1996/97:Jo745 yrkande 3,
45. beträffande kulturväxter och lantraser
att riksdagen avslår motionerna  1996/97:Jo745 yrkande 2 och
1996/97:Jo783,
res. 16 (mp)
46. beträffande traditionella sorter av köksväxter m.m.
att riksdagen avslår motion  1996/97:Jo797 yrkandena 4 och 6,
47. beträffande innehållet i miljöbokslut
att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo797  yrkande 14,
48. beträffande genmodifierade jordbruksgrödor m.m.
att riksdagen avslår motionerna  1996/97:Jo23 yrkande 8 och  1996/97:Jo24
yrkande 5,
res. 17 (c, v, mp)
49. beträffande handlingsprogram mot spridning av främmande arter
m.m.
att riksdagen avslår motion  1996/97:Jo753,
50. beträffande en sammanhållen rovdjurspolitik
att riksdagen avslår motion  1996/97:Jo24 yrkande 6,
51. beträffande småviltsjakten och fisket i fjällen
att riksdagen avslår motion  1996/97:Jo23 yrkandena 9 och 10,
res. 18 (v)
52. beträffande monetär värdering
att riksdagen avslår motion  1996/97:Jo779 yrkande 9,
53. beträffande kommunerna och biologisk mångfald
att riksdagen avslår motionerna  1996/97:Jo23 yrkande 11 och
1996/97:Jo779 yrkande 7,
54. beträffande naturvårdskriterier för biståndsprojekt
att riksdagen avslår motion  1996/97:Jo22 yrkande 6,
55. beträffande internationellt arbete för bevarande av den
biologiska mångfalden
att riksdagen avslår motion  1996/97:Jo797 yrkande 1,
56. beträffande den baltiska kulturmiljön
att riksdagen avslår motion  1996/97:Jo23 yrkande 12,
res. 19 (v, mp)
57. beträffande Natura 2000
att riksdagen avslår motionerna  1996/97:Jo743 och  1996/97:Jo797 yrkande
15,
58. beträffande efterlevnad av internationella konventioner
att riksdagen avslår motion  1996/97:Jo779 yrkande 1.
res. 20 (mp)
Stockholm den 13 maj 1997
På jordbruksutskottets vägnar
Lennart Daléus
I beslutet har deltagit: Lennart Daléus (c), Sinikka Bohlin (s), Inge Carlsson
(s), Göte Jonsson (m), Leif Marklund (s), Ingvar Eriksson (m), Alf Eriksson
(s), Ingemar Josefsson (s), Carl G Nilsson (m), Eva Eriksson (fp), Maggi
Mikaelsson (v), Åsa Stenberg (s), Eva Björne (m), Gudrun Lindvall (mp),
Lennart Brunander (c), Michael Hagberg (s) och Berndt Sköldestig (s).

Reservationer

1. Naturvårdslagen m.m. (mom. 2-5)
Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med ?Syftet med?
och på s. 12 slutar med ?stycket naturvårdslagen? bort ha följande lydelse:
Enligt naturvårdslagen måste det i dag finnas goda skäl för skydd av ett
naturområde. Mot denna bakgrund bör det inte vara möjligt att inom området
bedriva verksamhet som över huvud taget skadar områdets naturvärden. Som
anförs i motion Jo25 (mp) är det mycket ologiskt och oacceptabelt att en sådan
möjlighet genom 19 c § nu föreslås införd i naturvårdslagen. Utskottet
tillstyrker således yrkande 1 i motionen och avstyrker regeringens förslag om
införande av 19 c § andra stycket i naturvårdslagen. I enlighet härmed
avstyrks även förslagen till ändring i 12 § samma lag, 2 § tredje stycket
sista meningen fastighetsbildningslagen, 8 § tredje stycket sista meningen
ledningsrättslagen samt 9 § tredje stycket sista meningen anläggningslagen.
dels att utskottets hemställan under 2-5 bort ha följande lydelse:
2. beträffande naturvårdslagen
att riksdagen med anledning av regeringens förslag dels med bifall till motion
1996/97:Jo25 yrkande 1 avslår förslaget till lag om ändring i
naturvårdslagen (1964:822) såvitt avser 12 och 19 c §§, dels antar
förslaget i övrigt,
3. beträffande fastighetsbildningslagen
att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i
fastighetsbildningslagen (1970:988) med den ändringen att 3 kap. 2 §
tredje stycket sista meningen utgår,
4. beträffande ledningsrättslagen
att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i
ledningsrättslagen (1973:1144) med den ändringen att 8 § tredje stycket
sista meningen utgår,
5. beträffande anläggningslagen
att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i anläggningslagen
(1973:1149) med den ändringen att 9 § tredje stycket sista meningen
utgår,
2. Utökade befogenheter för Tullverket (mom. 7)
Maggi Mikaelsson (v) och Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med ?När det? och
på s. 13 slutar med ?anses tillgodosedda? bort ha följande lydelse:
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att ge Kustbevakningen polisiära
befogenheter också när det gäller fauna- och florarelaterad kriminalitet.
Samtidigt kan utskottet konstatera att medlemskapet i EU innebär betydande
svårigheter att kontrollera handeln med utrotningshotade arter inom unionen. I
sitt remissvar över propositionen har Generaltullstyrelsen anfört att
Tullverket i dessa avseenden bör få samma befogenheter som Kustbevakningen.
Denna uppfattning delas av Naturvårdsverket, Kommerskollegium,
Naturskyddsföreningen och Världsnaturfonden. Mot den bakgrunden finner
utskottet, som därmed ansluter sig till motionerna Jo23 (v) yrkande 2 och Jo25
(mp) yrkande 2, att även Tullverkets polisiära befogenheter bör utökas när det
gäller fauna- och florarelaterad verksamhet. Härmed kan stora
samordningsvinster uppnås och bekämpningen av denna brottstyp bli mer
effektiv. Vad utskottet anfört med anledning av motionerna i dessa delar bör
ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande utökade befogenheter för Tullverket
att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:Jo23 yrkande 2 och
1996/97:Jo25 yrkande 2 som sin mening ger  regeringen till känna vad
utskottet anfört,
3. Överflyttning av jaktfrågor från Jordbruksdepartementet till
Miljödepartementet (mom. 9)
Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med ?Med
anledning? och slutar med ?avstyrks i denna del? bort ha följande lydelse:
I vårt land räknas jakten fortfarande till de areella näringarna. Som anförs
i motion Jo25 (mp) är detta synsätt inte längre relevant. Jakten borde ses som
fråga om biologisk mångfald och jaktärenden följaktligen beredas i
Miljödepartementet. Jaktintresset har i dag en stark ställning i samhället,
och naturvårdsintressena har mycket svårt att göra sig hörda i jaktsammanhang
trots att frågor rörande de vilda arterna angår naturvården i lika hög grad
som jaktintresset. Mot den bakgrunden ansluter sig utskottet till motionens
yrkande 6 att jaktärenden skall överföras från Jordbruksdepartementet till
Miljödepartementet. Detta bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:
9. beträffande överflyttning av jaktfrågor från Jordbruksdepartementet
till Miljödepartementet
att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo25 yrkande 6 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Översyn av jaktlagstiftningen (mom. 10)
Maggi Mikaelsson (v) och Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med ?Enligt vad?
och slutar med ?anses tillgodosett? bort ha följande lydelse:
I Naturvårdsverkets aktionsplan anges som miljökvalitetsmål att jakt i
Sverige får bedrivas om den är motiverad ur antingen en nyttoaspekt eller en
skadeaspekt och om det sker på sådant sätt att den biologiska mångfalden
upprätthålls och gynnas. Enligt utskottets mening är detta en riktig
målsättning. Som anförs i motion Jo25 (mp) får jakt aldrig reduceras till
prickskytte på levande föremål. Det finns en mängd arter angivna i
jaktförordningen, för vilka jakt inte kan motiveras utifrån ett
miljökvalitetsmål. Som exempel kan nämnas hermelin och enkelbeckasin, två
arter som gått tillbaka numerärt, och där varken nytto- eller skadeaspekt
föreligger. Inte heller kan jakt på björktrast, nötskrika och ekorre med flera
arter motiveras. Utskottet ansluter sig till motionens yrkande 7 att en
översyn av jakten bör ske utifrån Naturvårdsverkets miljökvalitetsmål. De
arter för vilka jakten inte kan motiveras utifrån detta mål bör utgå ur
jaktbestämmelserna.
Enligt EU:s fågeldirektiv får jakt inte ske under häckningstid, eftersom
risken är stor att ungar lämnas att dö svältdöden, vilket inte anses etiskt
försvarbart. För ett stort antal fågelarter såsom gråsparv, korp, koltrast,
ringduva, björtrast m.fl. tillåts skyddsjakt i Sverige även under
häckningstid, vilket utskottet finner beklämmande. I likhet med motionärerna
bakom motion Jo25 (mp) anser utskottet att det är hög tid att denna jakt
förbjuds. En översyn och förändring av jakten bör företas med inriktningen att
jakt inte får ske under häckningstid. I enlighet härmed bör jaktförordningen
revideras.
Vad utskottet anfört ovan med anledning av motionens yrkanden 7 och 8 bör
ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:
10. beträffande översyn av jaktlagstiftningen
att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo25 yrkandena 7 och 8 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Översyn av skyddsjakten (mom. 11)
Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med ?I
fågeldirektivets? och slutar med ?vidare åtgärd? bort ha följande lydelse:
I och med att fågeldirektivet och art- och habitatdirektivet nu börjat
införlivas i svensk lagstiftning anser utskottet i likhet med motionärerna i
motion Jo25 (mp) att jaktförordningen bör revideras. Den nu föreslagna lydelsen
i 5 § jaktlagen ?om sådan skada inte kan motverkas på annat tillfredsställande
sätt? måste i framtiden genomsyra skyddsjakten och därmed även bestämmelserna i
jaktförordningen. Motiv som ?behövs för att förhindra skada?, ?förebygga skada?
m.fl. liknande formuleringar måste utgå ur förordningen och ersättas av
bestämmelser i enlighet med 5 § jaktlagen att skyddsjakt får förekomma endast
då annat tillfredsställande sätt att förhindra skada inte är möjligt. Utskottet
ifrågasätter skyddsjakten för ett stort antal fågelarter men även för vissa
däggdjur om djuren befinner sig tillfälligt på ö, holme eller skär. I dessa
fall skulle med största sannolikhet någon annan mer tillfredsställande lösning
kunna uppnås. Enligt utskottets mening är en annan syn på de samexisterande
arterna nödvändig där en större vördnad för det levande prioriteras framför
vapnet. Mot bakgrund härav bör en översyn och förändring ske av skyddsjakten så
att jakten genomsyras av krav att skyddsjakt bara kommer i fråga om skador inte
kan motverkas på annat tillfredsställande sätt. Vad utskottet anfört med
anledning av motionens yrkande 9 bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:
11. beträffande översyn av skyddsjakten
att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo25 yrkande 9 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Skärpta straff för illegal handel med skyddade arter (mom. 14)
Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med ?Utskottet
delar? och slutar med ?någon åtgärd? bort ha följande lydelse:
Som anförs i motion Jo731 kan den skärpning av reglerna när det gäller
åtgärder till skydd för hotade arter som nu införs dessvärre visa sig mindre
verkningsfull på grund av de alltför låga straffen för handel med dessa arter.
I vårt land är påföljden för detta brott fängelse i högst två år, medan i
Norge påföljden är fängelse i högst sex år. Härutöver förekommer i norsk
lagstiftning en generalklausul för denna brottstyp. Skillnaden i lagstiftning
mellan våra länder har medverkat till att utövarna av denna handel söker sig
till Sverige. För att Sverige inte skall komma att i ännu större utsträckning
än hittills bli ett transitland för illegal handel med hotade arter bör
straffskalan höjas till en nivå minst i paritet med den som gäller i Norge.
Utskottet ansluter sig även till förslaget i motion Jo779 i den del motionen
förordar att ett penningvärde, som påverkar bötesstraffets storlek, fastställs
för dessa djur och växter. Slutligen ansluter sig utskottet till motion Jo797
yrkande 12. Detta innebär att regeringen snarast bör återkomma med förslag
till ändring i lagen om åtgärder beträffande djur och växter som tillhör
skyddade arter så att lagen omfattar samtliga rekommendationer som har
framlagts i Nordiska ministerrådets miljörapport (1990:4). Vad utskottet
anfört med anledning av motionerna Jo731 (s), Jo779 (kd) yrkande 11 och Jo797
(mp) yrkande 12 bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:
14. beträffande skärpta straff för illegal handel med skyddade arter
att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:Jo731, 1996/97:Jo779 yrkande
11 och 1996/97:Jo797 yrkande 12 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
7. Översyn av skyddsföreskrifterna för naturreservat (mom. 16)
Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med ?Med
hänvisning? och slutar med ?yrkande 31? bort ha följande lydelse:
Enligt vad utskottet erfarit omprövas skyddsföreskrifterna för naturreservat
sällan eller aldrig. Föreskrifterna är ofta av äldre datum och kan vara
otidsenliga. I det fall de har blivit föremål för omprövning har de
genomgående skärpts. Som anförs i motion Jo304 (mp) skulle en övergripande
omprövning av dessa föreskrifter sannolikt innebära ett förstärkt skydd för
naturen och då särskilt skyddad skogsmark. Mot denna bakgrund ansluter sig
utskottet till motionens yrkande 31 om en översyn av skyddsföreskrifterna för
samtliga naturreservat. I samband härmed bör regeringen även överväga en s.k.
rullande revidering av skyddsföreskrifter med ett intervall på t.ex. 10 år.
Regeringen bör därefter återkomma till riksdagen med en redovisning av de
åtgärder som vidtagits men anledning av översynen. Vad utskottet nu anfört bör
ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:
16. beträffande översyn av skyddsföreskrifterna för naturreservat
att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo304 yrkande 31 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
8. Frivilliga avsättningar av mark för naturvårdsändamål (mom. 17)
Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med ?I sin? och på
s. 18 slutar med ?det anförda? bort ha följande lydelse:
Det finns i dag tecken på att statens förmåga att vårda och övervaka
naturreservaten är begränsad. Som anförs i motion Jo722 (m) måste naturvården
avsocialiseras i den meningen att enskilda personer eller ideella föreningar
skall kunna överta förvaltarskapet och vårdansvaret. Naturreservat skall kunna
ägas av enskilda, organisationer, företag, kommuner eller staten. När ägaren
inte är ett offentligt subjekt skall reservatsrestriktionerna berättiga till
ersättning om markanvändningen försvåras. Andra lösningar såsom markbyten bör
också eftersträvas. När det gäller tillsyn och skötsel av reservaten bör
markägaren, närboende eller en förening mot ersättning kunna åta sig ett
sådant ansvar. Det är enligt utskottets mening ofta en fördel att enskilda
äger värdefulla markområden eftersom det privata ägandets ansvar kan
kombineras med naturvårdens vetenskapliga krav. Härigenom uppnås också ett
personligt ansvar för uppgiften, och kostnaderna för naturvården kan minskas.
Om markägaren får ett ökat förvaltaransvar förbättras i hög grad
förutsättningarna att rädda och bibehålla äldre typer av svenskt
kulturlandskap. Genom åren har dessa marker skötts av Sveriges jord- och
skogsbrukare. Som naturvårdare är de oöverträffade.
Vad utskottet ovan anfört med anledning av motion Jo722 yrkande 11 bör ges
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:
17. beträffande frivilliga avsättningar av mark för naturvårdsändamål
att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo722 yrkande 11 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
9. Utredning om fågelarter i jordbrukslandskapet (mom. 22)
Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med ?Med
anledning? och slutar med ?anses tillgodosett? bort ha följande lydelse:
Det kan konstateras att antalet fågelarter knutna till jordbrukslandskapet
minskar. Som exempel kan nämnas att var tredje sädesärla och mer än varannan
ladusvala och tofsvipa har försvunnit sedan 1970-talet. Även enkelbeckasin,
gök och buskskvätta har gått kraftigt tillbaka. Enligt Natuvårdsverkets
aktionsplan är det moderna konventionella jordbruket en av de enskilt största
orsakerna till förlusten av biologisk mångfald i jordbrukslandskapet.
Insekter, maskar och andra småkryp minskar och därmed även tillgången på föda
för de fågelarter som nämnts ovan. För att stävja denna negativa utveckling
måste jordbruket förändras radikalt. I propositionen uttalar regeringen sin
avsikt att senare under år 1997 återkomma till riksdagen med de förslag som
Jordbruksverket har presenterat i sin aktionsplan för biologisk mångfald.
Inför den kommande riksdagsbehandlingen bör regeringen utreda det förhållandet
att många fågelarter knutna till jordbrukslandskapet har gått kraftigt
tillbaka, klarlägga anledningarna härtill och föreslå åtgärder. Vad utskottet
anfört med anledning av motion Jo25 (mp) yrkande 4 bör ges regeringen till
känna.
dels att utskottets hemställan under 22 bort ha följande lydelse:
22. beträffande utredning om fågelarter i jordbrukslandskapet
att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo25 yrkande 4 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
10. Moratorium för avverkning av urskog m.m. (mom. 25)
Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24 börjar med ?Som
utskottet? och slutar med ?skogsvårdsförordningen (1993:1096)? bort ha
följande lydelse:
I dag är endast 0,5 % av den produktiva skogsmarken nedanför
skogsodlingsgränsen skyddad som reservat, men på sikt behöver skyddet omfatta
minst 10 % av denna mark. I dessa skogar finns många av de hotade arter som i
dag är uppförda på Artdatabankens hotlistor, och många områden är dessutom
akut hotade av avverkning. Naturvårdsverket har i sin aktionsplan slagit fast
att det moderna skogsbruket är en av de största enskilda orsakerna till
förlust av den biologiska mångfalden. Eftersom tillräckliga medel för
biotopskydd saknas, är de sista resterna av våra urskogar föremål för
avverkning. Mot bakgrund härav ansluter sig utskottet till motion Jo25 (mp) i
den del motionen begär införande av ett tillfälligt moratorium för avverkning
av urskog.
Under senare tid har en debatt om hotet mot många arter knutna till lövskog
aktualiserats. Många oersättliga lövskogar flisas nu till massa- och
energiråvara och arter beroende av denna biotop trängs tillbaka. För att den
kommande, och enligt utskottets mening välkomna, omställningen av
energiförsörjningen i vårt land skall kunna ske på ett förnuftigt sätt med
avseende på den biologiska mångfalden, är det enligt utskottets mening av
yttersta vikt att signaler som den ovan nämnda tas på allvar. Mot denna
bakgrund bör hotet mot lövskogarna utredas och åtgärder framläggas så att
skyddet för de lövskogsberoende arterna förbättras.
Vad utskottet ovan anfört med anledning av motion Jo25 (mp) yrkandena 10 och
13 bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 25 bort ha följande lydelse:
25. beträffande moratorium för avverkning av urskog m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo25 yrkandena 10 och 13 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
11. Skydd och skötsel av våtmarker m.m. (mom. 27)
Maggi Mikaelsson (v) och Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med ?Som framgår?
och på s. 26 slutar med ?avstyrks således? bort ha följande lydelse:
Fortfarande saknas konkreta åtgärdsprogram och skyddsplaner för rikkärr,
sumpskogar, mader och slättsjöar. I propositionen anför miljöministern att
skyddet för våtmarker i myrskyddsplan för Sverige får ske inom befintliga
resurser och i enlighet med gällande ansvarsfördelning. Enligt utskottets
mening kan detta inte uppfattas på annat sätt än att något arbete enligt
myrskyddsplanen inte pågår. Detta står i dålig överensstämmelse med vad som
angavs i budgetpropositionen för år 1997 (1996/97:1, utgiftsområde 20) om
skyddet av den biologiska mångfalden som ett prioriterat område. Utskottet
ansluter sig härmed till motionerna Jo25 (mp) yrkande 11 och Jo797 (mp)
yrkande 7 om komplettering av myrskyddsplanen med konkreta åtgärdsprogram och
skyddsplaner. Utskottet ansluter sig även till yrkande 8 i motion Jo797 att
regeringen i budgetpropositionen för budgetåret 1998 bör återkomma med förslag
om tillräckliga medel för ändamålet. Vad utskottet anfört med anledning av
motionerna i dessa delar bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 27 bort ha följande lydelse:
27. beträffande skydd och skötsel av våtmarker m.m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:Jo25 yrkande 11 och
1996/97:Jo797 yrkandena 7 och 8 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
12. Skydd av vattendrag (mom. 30)
Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27 börjar med ?Frågor om?
och slutar med ?särskild åtgärd? bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening är vattenkraften i Sverige nu färdigutbyggd. Det är
vällovligt om energiuttaget i befintliga anläggningar kan ökas genom byte av
teknik, men de vattendrag som ännu inte är utbyggda bör bevaras. Biotoperna
för ett stort antal växt- och djurarter, såväl utrotningshotade som mer
allmänt förekommande, som är beroende av rinnande vatten har hotats och
decimerats sedan en längre tid. I Naturvårdsverkets aktionsplan för biologisk
mångfald anges att vattenkraftsutbyggnaden fått starkt negativa konsekvenser
för biodiversiteten. I aktionsplanen anförs att ?de outbyggda vattendragens
betydelse för biologisk mångfald är sådan att bevarandeintressena i
fortsättningen måste sättas före exploatering av vattendrag. Kvarvarande
forsar och strömsträckor skall inte exploateras.? Som anförs i motion Jo25
(mp) bör i dessa fall den biologiska mångfalden ges företräde framför
energibehovet. Utskottet ansluter sig till motionens yrkande 12 att ingen
ytterligare utbyggnad bör ske av vattenkraften. Oavsett storlek skall de
rinnande vattnen bevaras. Vad utskottet här anfört bör ges regeringen till
känna.
dels att utskottets hemställan under 30 bort ha följande lydelse:
30. beträffande skydd av vattendrag
att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo25 yrkande 12 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
13. Åtgärder mot oljeutsläpp till havs (mom. 38)
Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 34 börjar med ?Inledningsvis
vill? och på s. 35 slutar med ?vidare åtgärd? bort ha följande lydelse:
Den ökning av små oljeutsläpp som de senaste åren har kunnat konstateras i
svenska farvatten misstänks till stor del bero på att rederier väljer att
rengöra sina tankar till havs i stället för att utnyttja de hamnar som är
försedda med särskild utrustning för omhändertagande av avfallet. Ekonomiska
skäl och brist på hamnar i östra Östersjön som kan ta hand om oljerester kan
misstänkas vara orsaker till detta förfarande. Genom EU:s stödprogram PHARE
och TACIS, vilka syftar till att stödja omdaningen inom bl.a. miljö- och
energiområdena i Öst- och Centraleuropa samt f.d. Sovjetunionen, skulle
resurser kunna satsas på hamnar i östra Östersjön så att rederierna kan förmås
att lämna sitt tankavafall där. Som anförs i motion Jo722 (m) bör Sverige
driva denna fråga inom EU.
Fraktfartygens bristande standard har ofta sin orsak i att fraktköparna
saknar incitament att efterfråga en högre säkerhetsnivå till ett högre pris.
Genom en ändrad ansvarsfördelning, vilket rent tekniskt kan åstadkommas på
flera sätt, där även fraktköparna tvingas ta ekonomiskt ansvar för följderna
av ett oljeutsläpp, skulle enligt utskottets mening vara ett effektivt
styrmedel för att åstadkomma förbättringar i detta avseende. Som anförs i
motion Jo722 (m) bör det utredas vidare hur en sådan ny ansvarsfördelning kan
skapas på EU-nivå. Vad utskottet anfört med anledning av yrkande 9 i motionen
bör ges regeringen till känna. Med det anförda finner utskottet syftet med
motionerna Jo701 (fp) yrkande 1 och Jo790 (c) i allt väsentligt tillgodosett.
Motionerna i dessa delar bör inte påkalla någon ytterligare åtgärd från
riksdagens sida.
dels att utskottets hemställan under 38 bort ha följande lydelse:
38. beträffande åtgärder mot oljeutsläpp till havs
att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo722 yrkande 9 och med avslag
på motionerna 1996/97:Jo701 yrkande 1 och 1996/97:Jo790 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
14. Fjärrdetektion av olja m.m. (mom. 39)
Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 35 börjar med ?På samma? och
slutar med ?dessa delar? bort ha följande lydelse:
Som anförs i motionerna Jo726, Jo738 och Jo760 (alla mp) är det av vikt att
teknik och metoder utvecklas som kan bidra till att förbättra domstolarnas
underlag för bevisvärderingen vid olagliga oljeutsläpp. Härutöver bör
Naturvårdsverket ges i uppdrag att i samverkan med SMHI och övriga
intressenter utreda behovet av satellitbildinformation för oljedetektion. I
samband härmed bör även det norska systemet för operativ samverkan mellan
flygspaning och satellitbildinformation studeras och analyseras. Sverige bör
också ta initiativ till inrättande av en miljözon i Östersjön med högt ställda
miljökrav på de fartyg som tillåts trafikera dessa farvatten. Härutöver bör
krav på dubbla skrov införas för fartyg som trafikerar svenska hamnar. Vad
utskottet anfört med anledning av motionerna i berörda delar bör ges
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 39 bort ha följande lydelse:
39. beträffande fjärrdetektion av olja m.m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:Jo726 yrkande 5,
1996/97:Jo738 yrkandena 19, 23 och 31 och 1996/97:Jo760 yrkandena 14, 15
och 18 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
15. Revidering av det rättsliga förfarandet vid oljeutsläpp till havs
(mom. 40)
Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 35 börjar med ?Som
framgår? och slutar med ?ytterligare åtgärd? bort ha följande lydelse:
Som anförs i motion Jo726 (mp) bör regeringen följa justitieutskottets
förslag (yttr. 1995/96:JuU9y) som syftar till att effektivisera det rättsliga
förfarandet för beivrandet av oljeutsläpp. Lagen om begränsning av tillämpning
av svensk lag vad gäller vissa brott begångna på utländska fartyg innebär att
endast böter kan komma i fråga som straffrättslig påföljd när en förorening
har skett från ett utländskt fartyg i Sveriges ekonomiska zon. Som regeringen
påpekar i proposition 1995/96:140 Havsrättskonventionen och
tillämpningsavtalet (s. 163) får detta förhållande som konsekvens att svensk
lags tillämplighet och svensk domstols behörighet såvitt avser ett sådan brott
inte längre följer av reglerna i 2 kap. 2 § brottsbalken. I likhet med
motionärerna vill utskottet framhålla att flera författningar, vid sidan av
brottsbalken, innehåller bestämmelser som hänför brott utomlands under de
svenska domstolarnas kompetens även i de fall 2 kap. 2 och 3 § brottsbalken
inte är tillämpliga. Detta är t.ex. fallet med dumpningslagen (se 10 §).
Begränsnings-lagens bestämmelser föranleder därför inte någon konsekvens för
den svenska domsrätten när det gäller dumpning från utländska fartyg av avfall
i Sveriges ekonomiska zon. En motsvarande ändring bör därför göras i lagen om
åtgärder mot förorening från fartyg. Vidare bör regeringen se över
ansvarsbestämmelserna vad gäller brott mot 10 kap. lagen (980:424) om åtgärder
mot förorening från fartyg, tidigare benämnd vattenföroreningslagen, och de
bevissvårigheter som föreligger vid oljeutsläpp. Slutligen bör Kustbevakningen
ges utökade befogenheter att tillgripa olika former av tvång mot utländska
fartyg för säkrande av bevisning. Vad utskottet anfört med anledning av
motionens yrkanden 1, 2 och 6-8  bör ges regeringen till känna. Med det
anförda finner utskottet syftet med motion Jo777 (fp) yrkandena 2 och 3 i allt
väsentligt tillgodosett. Motionen bör i dessa delar inte medföra någon
ytterligare riksdagens åtgärd.
dels att utskottets hemställan under 40 bort ha följande lydelse:
40. beträffande revidering av det rättsliga förfarandet vid oljeutsläpp
till havs
att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo726 yrkandena 1, 2 och 6-8 och
med avslag på motion 1996/97:Jo722 yrkandena 2 och 3 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
16. Kulturväxter och lantraser (mom. 45)
Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 38 börjar med ?Utskottet
finner? och slutar med ?en myndighet? bort ha följande lydelse:
Som anförs i motion Jo745 (mp) saknas en samlad politik för bevarande av
domesticerade arter, i synnerhet arternas äldre lokala former. För att dessa
frågor skall kunna drivas vidare behöver ansvarsfrågan på nationell nivå till
alla delar klarläggas. Därefter bör ansvaret för och samordningen av samtliga
former av bevarande som rör äldre grödor, ogräs och andra kulturväxter samt
lantraser och andra djur som har använts i det äldre hushållet sammanföras
till en myndighet. Vad utskottet anfört med anledning av motionens yrkande 2
bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 45 bort ha följande lydelse:
45. beträffande kulturväxter och lantraser
att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo745 yrkande 2 och med avslag
på motion 1996/97:Jo783 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
17. Genmodifierade jordbruksgrödor m.m. (mom. 48)
Lennart Daléus (c),  Maggi Mikaelsson (v), Gudrun Lindvall (mp) och Lennart
Brunander (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 41 börjar med ?Utskottet
har? och slutar med ?yrkande 8? bort ha följande lydelse:
Den ökande användningen av genetiskt modifierade organismer, och särskilt
den introduktion av genetiskt modifierade jordbruksgrödor som nu är aktuell,
där nyttoväxten är tolerant mot vissa bekämpningsmedel, innebär enligt
utskottets mening ett stort hot mot den biologiska mångfalden. Om användningen
av denna typ av genmodifierade växter blir omfattande finns det uppenbar risk
för att bekämpningsmedelsanvändningen ökar och blir än mer effektiv.
Sortmaterialet inom nyttoväxtfloran kommer att bli mycket ensidigt och därmed
sårbart. Redan i dag är troligen variationen av dessa växter alltför liten,
men utvecklingen på området kommer att innebära att den minskar ytterligare.
Användningen av herbicidresistenta växtsorter strider dessutom mot de miljömål
som riksdagen har fastställt och mot de mål som det svenska lantbruket har
ställt upp. Som anförs i motionerna Jo23 (v) och Jo24 (c) har regeringen inte
tagit problemen med genmodifierade växter på tillräckligt stort allvar. Enligt
utskottets mening bör försiktighetsprincipen vara utgångspunkt för det svenska
agerandet i denna fråga såväl nationellt som inom EU. Mot den bakgrunden bör
Sverige tills vidare inte tillåta utsättande av genetiskt modifierade
organismer i naturen. Vad utskottet anfört med anledning av motionerna i dessa
delar bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 48 bort ha följande lydelse:
48. beträffande genmodifierade jordbruksgrödor m.m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:Jo23 yrkande 8 och
1996/97:Jo24 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
18. Småviltsjakten och fisket i fjällen (mom. 51)
Maggi Mikaelsson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 43 börjar med ?Av
propositionen? och slutar med ?vidare åtgärd? bort ha följande lydelse:
I arbetet med att bevara den biologiska och genetiska mångfalden är det av
vikt att sådana åtgärder vidtas som syftar till att förhindra att arter och
livsmiljöer uppförs på den s.k. röda listan. Två av de arter som i dag hotas
är röding och öring i fjällområdet. Öringen är unik så till vida att den
förekommer i många små, lokalt anpassade populationer med stor genetisk
variation. Rödingen är å andra sidan världens mest kallvattenanpassade
fiskart. Enligt utskottets mening är det inte någon överdrift att hävda att
det fiske som bedrivs i fjällområdet utgör ett hot mot dessa arters
överlevnad. Det utökade fisket ovanför odlingsgränsen innebär att många fler
människor än hittills har fått möjlighet till närfiske i fjällsjöarna. Detta
har i sin tur lett till uppkomst av s.k. tusenbrödrabestånd, en företeelse som
på sikt hotar hela arten. I regeringens redovisning av den framtida
utformningen av småviltsjakt och fiske ovanför odlingsgränsen bör mot denna
bakgrund åtgärder redovisas för att säkerställa rödingens och öringens
överlevnad.
I ovan angivet sammanhang bör regeringen även redovisa hanteringen av de
rättigheter till bl.a. jakt och fiske som nybyggare erhöll i samband med
avvittringen. Redovisningen bör avse dels beslutet om småviltsjakt ovanför
odlingsgränsen, dels försäljningen av statens skogar.
Vad utskottet ovan anfört med anledning av motion Jo23 (v) yrkandena 9 och
10 bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 51 bort ha följande lydelse:
51. beträffande småviltsjakten och fisket i fjällen
att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo23 yrkandena 9 och 10 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
19. Den baltiska kulturmiljön (mom. 56)
Maggi Mikaelsson (v) och Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 46 börjar med ?Genom sin?
och på s. 47 slutar med ?anses tillgodosedd? bort ha följande lydelse:
Utskottet gör samma bedömning som regeringen om angelägenheten av att ökad
vikt bör läggas vid aspekter om biologisk mångfald i den svenska
biståndsverksamheten i Östeuropa. I de baltiska länderna, med många
geografiska och kulturella likheter med vårt land, finns ett kulturmiljöarv
väl värt att bevara. Det jordbrukslandskap och den biologiska mångfald som
till stora delar gått förlorade i Sverige och övriga Norden kan fortfarande
återfinnas där. Som anförs i motion Jo23 (v) bör regeringen få i uppdrag att
inom ramen för det nordiska samarbetet lägga fram en strategi för hur den
biologiska mångfalden och kulturmiljön i de baltiska länderna skall kunna bli
en del av ett nordiskt kulturmiljöarv för framtiden. Vad utskottet anfört med
anledning av yrkande 12 i motionen bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 56 bort ha följande lydelse:
56. beträffande den baltiska kulturmiljön
att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo23 yrkande 12 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
20. Efterlevnad av internationella konventioner (mom. 58)
Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 48 börjar med ?Utskottet
har? och slutar med ?denna del? bort ha följande lydelse:
Sverige har åtagit sig att efterleva ett flertal konventioner när det gäller
biologisk mångfald: Bernkonventionen om skydd för hotade arters livsmiljöer,
Bonnkonventionen om skydd för flyttande djur och fåglar, våtmarkskonventionen
samt EU:s fågeldirektiv och art- och habitatdirektiv. De tre förstnämnda
konventionerna har inte blivit föremål för riksdagens behandling eftersom det
vid den tidpunkt då konventionerna hade undertecknats ansågs att
naturvårdslagen redan uppfyllde konventionernas intentioner. Enligt utskottets
mening måste, trots att naturvårdslagen därefter skärpts i flera avseenden,
denna inställning anses som tveksam. Mot denna bakgrund bör en grundlig
översyn göras av svensk lagstiftnings överensstämmelse med ovan angivna
konventioner och direktiv. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo779
(kd) yrkande 1 bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 58 bort ha följande lydelse:
58. beträffande efterlevnad av internationella konventioner
att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo779 yrkande 1 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Särskilda yttranden
1. Ökade resurser till Naturvårdsverket (mom. 1)
Maggi Mikaelsson (v) anför:
I propositionen anger regeringen att Naturvårdsverkets arbete som central
tillsynsmyndighet för skydd av djur och växter som tillhör skyddade arter bör
intensifieras. Vidare kommer verket att få en viktig roll när det gäller
utbildningsinsatser inte bara för de brottsbekämpande myndigheterna utan också
för länsstyrelserna. Detta är bara en del av de många nya uppgifter som lagts
på Naturvårdsverket, som också har en viktig uppgift i omställningen till ett
ekologiskt hållbart samhälle. Det borde därför vara självklart att detta
avspeglas i ett höjt anslag till Naturvårdsverket i höstens budget.
Vänsterpartiet har anvisat medel för detta i motionen till vårpropositionen.
2. Ikraftträdande av en ny förordning om åtgärder beträffande djur och växter
som tillhör skyddade arter (mom. 13)
Gudrun Lindvall (mp) anför:
Miljöpartiet de gröna har såväl i en motion som i en interpellation efterlyst
den förordning som väntats under senaste året, och som behövs för att brott
mot handel med fredade arter skall kunna bekämpas. Sverige börjar få dåligt
rykte i dessa sammanhang, och EU-kommissionen betraktar Sverige och Österrike
som problemländer vad gäller handel med hotade arter.
I dag förekommer i vårt land försäljning av hotade arter, framför allt
sköldpaddor och ormar. Som exempel kan nämnas att för en tid sedan såldes 15
egyptiska landsköldpaddor, trots att arten återfinns i Appendix 1 i CITES-
förordningen. I hela världen finns av denna art endast cirka 1 000 individer.
Arten är således akut hotad, och handel med dessa sköldpaddor är förbjuden. På
samma sätt säljs andra viltfångade landsköldpaddor som tillhör hotade arter
och som är fredade i sina ursprungsländer. Som exempel kan nämnas att grekiska
landsköldpaddor ofta förekommer i zoo-affärer. Även denna art är hotad och det
är dessutom är så gott som omöjlig att få den att föröka sig i fångenskap.
För att lagen (1994:1818) om åtgärder beträffande djur och växter som
tillhör skyddade arter skall kunna fungera i praktiken krävs en förordning
till lagen. Genom denna förordning skall det också bli praktiskt möjligt att
tillämpa EU:s CITES-förordning. Den i dag existerande förordningen (1994:2027)
får anses som en tillfällig lösning och skall ersättas av en ny och mer
omfattande sådan. Den nya förordningen måste innebära att Sverige inför de
kompensatoriska åtgärder som krävs för att kontroll av handeln inom EU skall
kunna ske när gränskontrollerna numera är borttagna. Det är t.ex. fråga om
tillstånd och kontroll av zoo-affärer, auktorisation av konservatorer och
innehav av hotade arter. Dessa kompensatoriska åtgärder är sedan länge
genomförda i övriga EU-länder. Innehavare av djur av en hotad art måste
uppvisa dokument som ger tillstånd att ha djuret och som anger varifrån djuret
kommer. Förslag till ny förordning överlämnades enligt uppgift från
Naturvårdsverket till Miljödepartementet i december 1995. Enligt vår mening
borde förordningen ha trätt i kraft redan för ett år sedan. Under en
interpellationsdebatt i april utlovade miljöministern att förslaget till den
svenska förordningen skall remissbehandlas under sommaren för att träda i
kraft under hösten 1997. I och med detta besked finner vi ingen anledning att
reservera oss i detta sammanhang, men kommer att följa frågan eftersom vi
anser det angeläget att nämnda förordning verkligen träder i kraft för att ge
möjlighet till kontroller och bekämpning av CITES-brott.
3. Finansiering av inköp av mark för naturvårdsändamål (mom. 18)
Lennart Daléus och Lennart Brunander (båda c) anför:
Trots att de medel som har avsatts i statens budget för inköp av mark för
naturvårdsändamål har ökat kraftigt under 1990-talet är behovet av skydd
större än de medel som står till förfogande. Av de redovisningar som
Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket har presenterat framgår att skyddsbehovet
är betydligt större än vad som är möjligt att åstadkomma med de medel som
Naturvårdsverket disponerar via de statliga anslagen. På senare år har det
också blivit möjligt att teckna avtal med intresserade skogsägare om skötsel
av områden som är intressanta från naturvårdssynpunkt, och som är av intresse
för den biologiska mångfalden. Centerpartiet har varit pådrivande för att
utveckla och öka förutsättningarna för att i samarbete med markägare trygga
mångfalden i skogslandskapet. Sedan den nya skogsvårdslagen trädde i kraft har
intresset för dessa frågor ökat, och naturvården i skogsbruket har
förbättrats.
De inventeringar som gjorts visar att det finns behov av att öka resurserna
för att skydda mark som är intressant och ibland oumbärlig för att bevara
unika miljöer och miljöer viktiga för djurs och växters fortlevnad. I många
fall brådskar det och medel måste avsättas skyndsamt. Därför borde alla
medverka till att erforderliga medel ställs till förfogande för att skydda
naturtyper och biotoper. Centerpartiet har föreslagit att förutsättningar
skapas för gemensam finansiering av naturvårdsobjekt mellan landsting,
kommuner, företag och enskilda. I förevarande betänkande kommenteras förslaget
med en upplysning att Naturvårdsverket redan har möjligheten att ge bidrag
till kommuner som är intresserade av inköp av mark för naturvårdsändamål. Vårt
förslag är emellertid mer långtgående och förutsätter samarbetsmöjligheter för
fler aktörer. Detta kan ske på olika sätt och borde konkretiseras. Enligt vår
mening ankommer det på regeringen och Naturvårdsverket att inleda ett sådant
arbete. Det ökade intresset för och insikten om att bevarandet av miljöer som
är viktiga och nödvändiga för den biologiska mångfalden borde kunna
kanaliseras och ges möjlighet att aktiveras genom det förslag som
Centerpartiet har framlagt om ett samarbete för naturvården.
4. Miljöprogrammet för jordbruket (mom. 20)
Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne (alla m) anför:
Moderata samlingspartiet har krävt omfattande förändringar i vissa delar av
regelverket för miljöprogrammet för berättigande av EU-stöd i jordbruket. Vi
anser att reglerna är alltför komplicerade och detaljstyrande, vilket har
inneburit dels stora nackdelar för jordbrukarna, dels hinder för bevarande av
vissa värdefulla naturområden. Vi har för avsikt att inför kommande budget-
arbete återkomma med de krav på förenkling och förbättring av regelverket för
miljöersättningarna som vi har framlagt i detta betänkande.
5. Miljömål för jordbruket (mom. 21)
Maggi Mikaelsson (v) anför:
Ett fungerande biotopskydd i jordbrukslandskapet är av stor betydelse. Det är
fråga om dels säkerställande av odlingslandskapets variation och mångfald,
bl.a. genom bevarandet av gamla odlingsmetoder, dels tillvaratagande av de
regionala skillnaderna. Dagens högeffektiva jordbruksverksamhet med användande
av bekämpningsmedel och konstgödsel leder till en utarmning av den biologiska
mångfalden. Det är positivt att Sverige har ett tioprocentsmål för den
ekologiska odlingen, men detta är inte tillräckligt. Även det konventionella
jordbruket måste ta ett större ansvar för miljön och den biologiska
mångfalden.
I skogsvårdslagen finns numera ett miljömål och ett produktionsmål som båda
skall ha samma tyngd för skogsnäringen. På motsvarande sätt borde ett miljömål
som jämställs med produktionsmålet införas inom jordbruket. Därmed skulle det
bli enklare att precisera den enskilde jordbrukarens ansvar för att bevara den
biologiska mångfalden. Eftersom det i dag inte finns ett uttalat
produktionsmål för jordbruket kommer jag att utveckla resonemanget och
återkomma till frågan i annat sammanhang.
6. Strandskydd (mom. 29)
Eva Erikson (fp) anför:
I områden med relativt hög befolkningstillväxt är det viktig med ett betydande
strandskydd mot exploatering i olika former. Detta är nödvändigt för skydd av
växt- och djurlivet, men också för att allas tillgång till stränderna skall
kunna garanteras. Trots att det nuvarande strandskyddet stärktes under den
förra mandatperioden då Folkpartiet liberalerna var i regeringsställning,
fortsätter strandskyddet att i praktiken urholkas. Enligt vissa studier
försvinner fyra kilometer strand per år bara i Stockholms län. Enligt
Naturvårdsverket beror detta främst på kommunernas stora möjligheter att
bevilja dispens från strandskyddsbestämmelserna. Problemet är således
organisatoriskt och visar hur många små undantag på något längre sikt riskerar
att helt undanhålla medborgarna rekreation och naturupplevelser vid
stränderna. Det är bristen på samlad överblick över de långsiktiga effekterna
på naturen som möjliggör denna utveckling. Folkpartiet liberalerna anser
därför att reglerna för kommunernas rätt att i tätbefolkade områden bevilja
dispens från strandskyddsbestämmelerna bör inskränkas. Till hösten kommer
riksdagen att ta ställning till ett förslag till miljöbalk. Vi avser att
återkomma till frågan i det sammanhanget.
7. Strandskydd (mom. 29)
Gudrun Lindvall (mp) anför:
Miljöpartiet de gröna anser att strandskyddet är viktigt och måste skärpas. De
många dispenser som förekommer visar att strandskyddet i praktiken har
urholkats. I motion Jo720 (mp) har förslag framlagts om ändring i 16 § första
stycket naturskyddslagen (1964:822). I motionen anförs också att denna
lagändring kan införas skyndsamt, och att ändringen inte nödvändigtvis måste
avvakta den nya miljöbalken. Sedan motionen skrevs har inget skett i detta
avseende. Eftersom ett förslag till ny miljöbalk har aviserats till hösten
1997 avstår vi från att i detta sammanhang reservera oss till förmån för
motionen. Vi har emellertid för avsikt att senare återkomma i denna viktiga
fråga.
8. Kalkning och biologisk mångfald (mom. 31)
Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne (alla m) anför:
När det gäller medel för kalkning begärde Moderata samlingspartiet i samband
med riksdagens behandling av statsbudgeten för innevarande budgetår ökade
anslag i förhållande till regeringens förslag. Inför budgetarbetet för
budgetåret 1998 kommer vi att göra en ingående bedömning av behovet av
kalkningsinsatser i sjöar och vattendrag.
9. Kalkning och biologisk mångfald (mom. 31)
Lennart Daléus och Lennart Brunander (båda c) anför:
Försurningen har drabbat Sverige hårt och mer än 20 000 sjöar och 120 000
kilometer rinnande vatten är försurade. Det sura nedfallet har förorsakat stor
skada på det biologiska livet i vår natur. Många vatten blev mer eller mindre
döda då fiskarter och övrigt biologiskt liv inte kunde överleva i dessa
miljöer. Genom de senaste 20 årens kalkningsverksamhet har i de vattensystem
som kalkats det biologiska livet återkommit och därmed också fiskarter som är
i behov av ett normalt pH-värde. Lax, laxöring, mört och andra fiskarter
förekommer nu åter i dessa  vatten. Naturvårdsverkets utredning visar att det
finns ett fortsatt kalkningsbehov av minst samma omfattning som hittills. Det
finns t.o.m. behov av en viss ökning. För att återförsurning med åtföljande
risk för utfällning av metaller skall kunna undvikas kräver redan kalkade
vattenområden underhållskalkning. Eftersom det nedfall, både vått och torrt,
som drabbar tillrinningsområdet är surt och ger ett mycket lågt pH-värde i
omgivande mark blir resultatet en fortgående försurning. Skulle de vatten som
kalkats och getts nytt liv lämnas åt sitt och omgivningens öde kommer det
biologiska livet att försämras mycket snabbt, och fiskarter och annat levande
dö ut. Till detta skall läggas att det finns behov av att kalka vatten som
ännu inte kunnat ges denna konstgjorda andning, en konstgjord andning som
måste ges i väntan på att det sura nedfallet skall upphöra. Kalkning är en
viktig, för att inte säga nödvändig, åtgärd för att bevara den biologiska
mångfalden och är en verksamhet som säkerligen måste pågå de närmaste 15-20
åren. Mest utsatta är de södra, västra och östra delarna av vårt land. Vi
anser att det är angeläget att i detta sammanhang framhålla kalkningens stora
betydelse eftersom de uttalanden som gjorts från regeringen i denna fråga
varit vacklande.
10. Marina reservat och inventering av marina miljöer samt utredning av det
marina skyddet (mom. 33 och 34)
Gudrun Lindvall (mp) anför:
Under senare år har ett antal naturreservat avsatts i rent marin miljö, s.k.
marina reservat, som syftar till att skydda livet, den biologiska mångfalden,
under havsytan. Till de områden som fredats på detta sätt hör Gullmarsfjorden
och Stigfjorden i Bohuslän samt vattnen kring Gotska  Sandön och Holmöarna i
Västerbotten.
Arbetet med inrättandet av marina reservat har emellertid hittills inte
resulterat i tillräckliga bevarandeinsatser. Detta arbete måste fördjupas,
konkretiseras och påskyndas. Enligt vår mening måste den nyligen presenterade
planen Marina reservat i Sverige realiseras men också kompletteras, speciellt
beträffande skyddet av grunda kustområden med exempelvis mjukbottnar,
ålgräsängar och musselbankar. Dessa områden utsätts i dag för en omfattande
exploatering i form av fiske. Frågan är om de skyddsinstitut som i dag finns i
naturvårdslagen är lämpliga med hänsyn till de marina reservatens speciella
karaktär. Det kan komma att visa sig att behov finns av en revidering av
bestämmelserna på området. Det är emellertid med tillfredsställelse vi
konstaterar att regeringen i propositionen lyfter fram frågan om marina
reservat och även anger att flera sådana  skall bildas. Miljöpartiet de gröna
kommer att följa utvecklingen och återkomma om vi finner det nödvändigt.
11. Traditionella sorter av köksväxter m.m. (mom. 46)
Gudrun Lindvall (mp) anför:
Till helt nyligen har växternas genetiska variation varit allmän egendom. På
grund av kraftfulla påtryckningar på regeringar i många länder samt inom EU är
det i dag möjligt att få ensamrätt och patent på odlade former av liv. Det är
alltmer lönsamt att utveckla och äga nya sorter. Fröfirmor köps i snabb takt
upp av multinationella kemiföretag som Shell, Ciba-Geigy, Sandoz Dow
Chemicals, Bayer och Monsanto. För att säkra de nya sorterna görs officiella
listor över registrerade och därmed godkända sorter. I och med Sveriges EU-
medlemskap blir många av de frösorter som används i Sverige i dag inte längre
tillåtna att odla. Detta har fått till följd att många gamla sorter försvunnit
inom EU, och samma utveckling kan skönjas i Sverige. För små fröfirmor är
kraven på certifiering och sortdokumentation ekonomiskt oöverkomliga och våra
traditionella köksväxtsorter, som är genetiskt anpassade till våra klimatiska
förhållanden, riskerar att försvinna. Den odlade biodiversiteten krymper.
Det är glädjande att det i detta betänkande anges att regeringen försöker
ändra reglerna för att de bättre skall passa svenska förhållanden. Inför denna
odlingssäsong har emellertid ingen förändring skett. Miljöpartiet de gröna
avser att följa utvecklingen och återkomma i frågan om ingen positiv
förändring sker.
Propositionens lagförslag
2.5   Förslag till lag om ändring i lagen (1982:395) om Kustbevakningens
medverkan vid polisiär övervakning

Innehållsförteckning

Sammanfattning......................................1
Propositionen.......................................1
Propositionens huvudsakliga innehåll................2
Motionerna..........................................3
Motioner med anledning av propositionen...........3
Motioner väckta under allmänna motionstiden 1996..5
Utskottet..........................................10
Uppvaktning......................................10
Insatser mot fauna- och florakriminalitet........10
Undantag från naturvårdsföreskrifter.............11
Lagen om Kustbevakningens medverkan vid polisiär övervakning12
Jaktlagen........................................13
Lagen om åtgärder beträffande djur och växter som tillhör skyddade
arter 15
Några viktiga utgångspunkter för arbetet med biologisk mångfald och
generella åtgärdsförslag mål och program för bevarande och hållbart
nyttjande av biologisk mångfald
16
Utvecklat ansvar för biologisk mångfald för fler sektorer18
Åtgärder på ekosystemnivån jordbrukslandskapet.20
Åtgärder på ekosystemnivån skogsbruket.........23
Åtgärder på ekosystemnivån utvidgning av förbudet mot markavvattning
24
Åtgärder på ekosystemnivån skydd och skötsel av våtmarker25
Åtgärder på ekosystemnivån nationell inventering av sjöar och
vattendrag 26
Åtgärder på ekosystemnivån vidgat skydd enligt naturresurslagen för
vattenområden och vattendrag
27
Åtgärder på ekosystemnivån kalkning och biologisk mångfald28
Åtgärder på ekosystemnivån marina reservat och inventering av marina
miljöer 29
Åtgärder på ekosystemnivån åtgärder mot introduktion av främmande
arter i havsmiljön
31
Åtgärder på ekosystemnivån förorening genom olja och kemikalier32
Åtgärder för att bevara arter och genetisk variation rödlistade arter
och havsmiljöer
36
Åtgärder för att bevara arter och genetisk variation särskilda
bevarandeinsatser 37
Åtgärder för att bevara arter och genetisk variation riskbedömning
vid införsel av främmande arter och genetiskt material
40
Åtgärder för att bevara arter och genetisk variation en sammanhållen
rovdjurspolitik
42
Åtgärder för att bevara arter och genetisk variation småviltsjakten
och fisket i fjällen
42
Styrmedel monetär värdering....................43
Kommunerna och biologisk mångfald................43
Det internationella samarbetet konventionen om biologisk mångfald44
Det internationella samarbetet Östeuropasamarbetet46
EU-samarbetet uppföljning i Sverige av EU:s naturvårdsdirektiv47
Övriga frågor....................................49
Hemställan.......................................49
Reservationer......................................53
1. Naturvårdslagen m.m. (mom. 2 5)...............53
2. Utökade befogenheter för Tullverket (mom. 7)..54
3. Överflyttning av jaktfrågor från Jordbruksdepartementet till
Miljödepartementet (mom. 9)
54
4. Översyn av jaktlagstiftningen (mom. 10).......55
5. Översyn av skyddsjakten (mom. 11).............56
6. Skärpta straff för illegal handel med skyddade arter (mom. 14)56
7. Översyn av skyddsföreskrifterna för naturreservat (mom. 16)57
8. Frivilliga avsättningar av mark för naturvårdsändamål (mom. 17)57
9. Utredning om fågelarter i jordbrukslandskapet (mom. 22)58
10. Moratorium för avverkning av urskog m.m. (mom. 25)59
11. Skydd och skötsel av våtmarker m.m. (mom. 27)59
12. Skydd av vattendrag (mom. 30)................60
13. Åtgärder mot oljeutsläpp till havs (mom. 38).60
14. Fjärrdetektion av olja m.m. (mom. 39)........61
15. Revidering av det rättsliga förfarandet vid oljeutsläpp till havs
(mom. 40) 62
16. Kulturväxter och lantraser (mom. 45).........63
17. Genmodifierade jordbruksgrödor m.m. (mom. 48)63
18. Småviltsjakten och fisket i fjällen (mom. 51)64
19. Den baltiska kulturmiljön (mom. 56)..........64
20. Efterlevnad av internationella konventioner (mom. 58)65
Särskilda yttranden................................65
1. Ökade resurser till Naturvårdsverket (mom. 1).65
2. Ikraftträdande av en ny förordning om åtgärder beträffande djur och
växter som tillhör skyddade arter (mom. 13)
66
3. Finansiering av inköp av mark för naturvårdsändamål (mom. 18)66
4. Miljöprogrammet för jordbruket (mom. 20)......67
5. Miljömål för jordbruket (mom. 21).............67
6. Strandskydd (mom. 29).........................68
7. Strandskydd (mom. 29).........................68
8. Kalkning och biologisk mångfald (mom. 31).....69
9. Kalkning och biologisk mångfald (mom. 31).....69
10. Marina reservat och inventering av marina miljöer samt utredning av
det marina skyddet (mom. 33 och 34)
70
11. Traditionella sorter av köksväxter m.m. (mom. 46)70
Propositionens lagförslag..........................71