I detta betänkande behandlar utskottet
regeringens skrivelse 1995/96:194 om
utvecklingen inom den kommunala sektorn.
Finansutskottet ställer sig positivt
till en sammanhållen
uppföljningsverksamhet för den samlade
kommunala sektorn liksom till en årlig
återrapportering av resultatet till
riksdagen.
Utskottet behandlar i betänkandet också
fyra motioner som väckts med anledning
av regeringens skrivelse. Samtliga
motionsyrkanden avstyrks.
Till betänkandet har fogats åtta
reservationer och ett särskilt yttrande.
Regeringens skrivelse
I skrivelse 1995/96:194 lämnar
regeringen (Finansdepartementet) en
översiktlig redovisning av utvecklingen
inom den kommunala sektorn.
Motionerna
1995/96:Fi102 av Gudrun Schyman m.fl.
(v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om analyser av kommunala
besparingar och ökad arbetslöshet bland
offentliganställda,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om jämställdhetsdirektivet,
3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om barnomsorg,
4. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om kommunala bolags sociala
ansvar,
5. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om offentlighet av
anställningsförmåner och styrelsearvoden
för chefstjänstemän i de kommunala
bolagen.
1995/96:Fi103 av Anne Wibble m.fl. (fp)
vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av nya spelregler och
avreglering för att främja det kommunala
förnyelsearbetet,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om avveckling av kommunala
bolag,
3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om betydelsen av konkurrens och
avskaffandet av kommunala monopol,
4. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett rättvisare
statsbidragssystem,
5. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om den s.k. kommunakuten,
6. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om metoder att bekämpa
segregation,
7. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om kommunal ekonomi i balans.
1995/96:Fi104 av Lars Tobisson m.fl. (m)
vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en uppföljning av
varför kommunala skattesänkningar inte
genomförs av kommuner och landsting som
gynnas av det nya utjämningssystemet,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om vidgad arbetsuppgift för den
kommitté som utvärderar det nya
utjämningssystemet för kommuner och
landsting,
3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om vårdköerna,
4. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om en redovisning av hur
inkomstrelaterade taxor inom
barnomsorgen ökar marginaleffekterna för
barnfamiljerna och vad detta leder till,
5. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om en analys av hur olika
elevers behov skall kunna tillgodoses i
svensk skola,
6. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om specialpedagogisk
påbyggnadsutbildning och
kommunaliseringen av särskolan,
7. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om finansiering av den
arbetsplatsförlagda praktiken - APU,
8. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om lagen om
entreprenadförhållanden i skolan,
9. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om svenska för invandrare,
10. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om rätten att välja som en grund
för förnyelse och utveckling av vård,
barnomsorg och utbildning,
11. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om redovisning av effekterna av
konkurrensutsättning av kommunal
verksamhet,
12. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om redovisning av hur de olika
alternativen inom skola, omsorg m.fl.
kommunala verksamhetsområden upplevs av
dem verksamheten finns för,
13. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om rätten att kunna välja skola
och omsorg.
1995/96:Fi105 av Fredrik Reinfeldt m.fl.
(m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om vidgad arbetsuppgift
för kommittén som utvärderar det nya
utjämningssystemet mellan kommuner och
landsting.
Yttranden från andra utskott
Finansutskottet beslöt den 21 maj 1996
att bereda konstitutionsutskottet,
socialförsäkringsutskottet,
socialutskottet och utbildningsutskottet
tillfälle att yttra sig över regeringens
skrivelse.
Socialutskottets yttrande
(1996/97:SoU2y) och
utbildningsutskottets yttrande
(1995/96:UbU8y) återfinns som bilagorna
1 och 2 till detta betänkande.
Konstitutionsutskottet och
socialförsäkringsutskottet har beslutat
att avstå från att yttra sig över
skrivelsen.
Utskottet
Regeringens skrivelse
I regeringens skrivelse 1995/96:194
lämnas en översiktlig redogörelse av hur
den kommunala verksamheten har
utvecklats under den första hälften av
1990-talet i förhållande till de
nationella mål som statsmakterna satt
upp. Vidare ges i skrivelsen en
redovisning av kommunernas och
landstingens ekonomiska ställning och av
utvecklingen av organisations- och
verksamhetsformerna. Vissa beslut som
statsmakterna fattat, som berör kommuner
och landsting, samt vissa utredningars
förslag redovisas kortfattat i bilagor.
En motsvarande redovisning lämnades för
första gången till riksdagen våren 1995
i anslutning till
kompletteringspropositionen (skrivelse
1994/95:
220, bet. FiU19). Redovisningen är
tillbakablickande och i huvudsak
deskriptiv. Regeringen har inte begärt
något ställningstagande från riksdagens
sida.
I vårpropositionen (prop. 1995/96:150
s. 176) gör regeringen en sammanfattande
värdering av resultatet av den
uppföljning som redovisas i skrivelsen.
Regeringen framhåller att
kostnadsneddragningar skett i delar av
den kommunala verksamheten samtidigt som
en viss expansion skett inom t.ex. skola
och barnomsorg. Det material som
redovisas ger, sägs i vårpropositionen,
inte grund för att påstå att kvaliteten
generellt försämrats inom vård, omsorg
och utbildning. Skillnaderna mellan
enskilda kommuner och landsting har
hittills tenderat att öka, men genom det
system för utjämning av inkomster och
strukturella kostnader som riksdagen
beslutat om under år 1995, förbättras de
ekonomiska förutsättningarna för en
likvärdig verksamhet i olika kommuner
och landsting, heter det.
Motionerna
Regeringens skrivelse 194 om
utvecklingen inom den kommunala sektorn
har föranlett fyra motioner. I
motionerna framställs i princip två
typer av yrkanden,
dels krav och önskemål om ytterligare
kartläggningar, analyser och
undersökningar som belyser den
hittillsvarande utvecklingen inom den
kommunala sektorn eller inom olika
verksamhetsområden,
dels krav och önskemål om framtida
åtgärder och/eller förslag från
regeringens sida samt förslag till
allmänna policyuttalanden från
riksdagens sida.
Krav och önskemål om ytterligare
uppföljningsinsatser
I motion Fi104 av Lars Tobisson m.fl.
(m) anförs att regeringens skrivelse är
ett viktigt inslag i den
uppföljningsverksamhet som riksdagen
alltmer ägnar sig åt. Det är därför bra
med en årlig redovisning av utvecklingen
inom den för samhällsekonomin så viktiga
kommunsektorn, inte minst därför att den
svarar för en betydande del av den
offentliga sektorns verksamhet.
Riksdagen bör enligt motionärerna uttala
att den önskar en mer ingående
redovisning av utvecklingstendenser och
resultat inom följande områden:
- En uppföljning av varför kommunala
skattesänkningar inte genomförs av
kommuner och landsting som gynnas av det
nya utjämningssystemet (yrkande 1)
- En uppföljning av hur vårdköerna har
utvecklats (yrkande 3)
- En redovisning av effekterna för
barnfamiljerna av inkomstrelaterade
taxor inom barnomsorgen (yrkande 4)
- Regeringen bör snarast återkomma med en
analys av hur svag- och högpresterande
elevers behov skall kunna tillgodoses i
svensk skola (yrkande 5)
- En redovisning för utvecklingen när det
gäller lärare som genomgått
specialpedagogisk påbyggnadsutbildning
och av effekterna av kommunaliseringen
av särskolan (yrkande 6)
- En fyllig redovisning av effekterna av
konkurrensutsättning inom olika
verksamhetsområden (yrkande 11)
- En redovisning av hur de olika
alternativen inom skola, omsorg m.fl.
kommunala verksamhetsområden upplevs av
dem som verksamheten är till för
(yrkande 12)
Enligt motion Fi102 av Gudrun Schyman
m.fl. (v) bekräftar regeringens
skrivelse att kommuner och landsting
spelar en avgörande roll för de goda
levnadsvillkor som en stor majoritet -
trots 1990-talets arbetslöshetskris -
har i Sverige. Den visar också hur de
som arbetar i kommunsektorn förmått
upprätthålla en mycket hög genomsnittlig
standard på de offentliga tjänsterna
trots starka påfrestningar i form av
ökande behov, sviktande skatteunderlag
och minskade statsbidrag.
Enligt motionärerna bör inom ramen för
en fortlöpande uppföljning av
kommunsektorn följande kompletteringar
göras:
- Kalkyler och analyser bör tas fram över
effekterna i olika offentliga budgetar
av kommunala besparingar och ökad
arbetslöshet bland offentliganställda
(yrkande 1)
- Analyser bör göras av hur kvinnorna
drabbas av nedskärningarna i barnomsorg,
skola och äldreomsorg (yrkande 2)
- Analyser av effekterna på barn av
nedskärningar inom skola och barnomsorg
bör tas fram (yrkande 3)
- Regeringen bör i sin nästa redovisning
också belysa hur de kommunala företagen
tar sitt sociala ansvar (yrkande 4)
Krav och önskemål om framtida åtgärder
och förslag
I motion Fi104 av Lars Tobisson m.fl.
(m) ställs följande krav på åtgärder:
- Den kommitté som utvärderar det nya
utjämningssystemet för kommuner och
landsting bör ges i uppgift att
analysera systemets effekt på
incitamenten för enskilda kommuner att
bidra till ekonomisk tillväxt (yrkande
2)
- Regeringen bör återkomma med förslag
till finansieringsmodell för
arbetsplatsförlagd utbildning - APU
(yrkande 7)
- Lagstiftningen bör ändras så att
kommunernas rätt att lägga ut utbildning
på entreprenad vidgas (yrkande 8)
- Regeringen bör ges i uppdrag att
snarast för riksdagen redovisa skälen
för och planerade åtgärder mot den höga
bortfallsfrekvensen inom sfi - svenska
för invandrare (yrkande 9)
- De enskilda initiativen är av största
vikt för att nå en förnyelse och
utveckling av skolan. Regeringen bör
redovisa sakskälen som ligger till grund
för en politik som riktar sig mot
elevernas och förädrarnas rätt att välja
skola och barnomsorg (yrkandena 10 och
13)
Även i motion Fi105 av Fredrik Reinfeldt
m.fl. (m) begärs att arbetsuppgifterna
för den kommitté som utvärderar det nya
utjämningssystemet för kommuner och
landsting skall vidgas till att även
avse den s.k. Pomperipossaeffekten, som
enligt motionärerna ger upphov till en
tillväxtfientlig politik.
I motion Fi103 av Anne Wibble m.fl. (fp)
framhålls att verksamheten i
kommunsektorn inte bara är av central
betydelse för medborgarna utan också
intimt hänger samman med den allmänna
ekonomiska utvecklingen. Motionärerna
pekar på att det i regeringens skrivelse
konstateras att prestationsvolymen har
ökat inom flera områden, t.ex.
barnomsorg och grundskola, men att det
givetvis är svårt att på nationell nivå
värdera verksamhetens kvalitet och
effekter. Den kursomläggning som skett
sedan 1994 beträffande förnyelsearbetet
har enligt motionen haft en förödande
effekt för produktiviteten och därmed
för verksamhetens utflöde i form av
utbildning, vård och omsorg. I motionen
begärs följande åtgärder och förslag:
- Nya spelregler och avreglering behövs
för att främja det kommunala
förnyelsearbetet (yrkande 1)
- De kommunala bolagen bör i de allra
flesta fall säljas ut eller drivas i
förvaltningsform (yrkande 2)
- Kommunala monopol bör avskaffas och
verksamheterna utsättas för konkurrens
(yrkande 3)
- Ett rättvisare bidrags- och
utjämningssystem bör utarbetas som
stimulerar tillväxten,
inkomstutjämningen bör sättas till 90 %
och kostnadsutjämningen bör spegla de
faktiska kostnadsskillnaderna (yrkande
4)
- Den s.k. kommunakuten bör slopas och
medlen fördelas efter generella
principer (yrkande 5)
- Föräldrakooperativ, föreningsdrift,
personalkooperativ, privatägda eller
kommunala skolor och dagis med
brukarstyrelser måste ges stabila och
bra regler för att kunna verka även i
utsatta bostadsområden (yrkande 6)
- Kravet på balans i de kommunala
budgetarna bör gälla fr.o.m. år 1997
(yrkande 7)
I motion Fi102 av Gudrun Schyman m.fl.
(v) begärs att regeringen skyndsamt
skall lägga fram förslag om offentlighet
när det gäller anställningsförmåner och
styrelsearvoden för chefstjänstmän i de
kommunala bolagen (yrkande 5).
Yttranden från andra utskott
Socialutskottets yttrande
Socialutskottet tar i sitt yttrande
(1996/97:SoU2y) upp fyra yrkanden i
motionerna inom utskottets
beredningsområde. Det gäller yrkande 3 i
motion Fi104 (m) om vårdköerna samt
yrkande 3 i motion Fi103 (v) och
yrkandena 4 och 10 i motion Fi104 (m) om
barnomsorgen.
Vårdköerna
När det gäller vårdköerna lämnas i
regeringens skrivelse en redogörelse för
den vårdgaranti för att minska köer och
väntetider inom vården som infördes år
1992 samt resultatet av en uppföljning
som genomfördes av Landstingsförbundet
vid årsskiftet 1995/96. I anslutning
till yrkande 3 i motion Fi104 (m) finner
motionärerna det mycket anmärkningsvärt
att en skrivelse som skall följa upp
utvecklingen inom den kommunala sektorn
helt går förbi den för så många
medborgare oroande utvecklingen med
pånyttfödda oacceptabla vårdköer.
Enligt socialutskottet är vårdgarantin
en angelägen fråga i regeringens
överläggningar med Landstingsförbundet
om den s.k. Dagmaröverenskommelsen för
år 1997. Utskottet ser med stor oro på
att köerna i vården ökar och utgår från
att regeringen återkommer till riksdagen
i frågan så snart förhandlingarna har
avslutats. Något tillkännagivande med
anledning av motion Fi104 (m) yrkande 3
behövs inte enligt socialutskottet.
Barnomsorgen
Beträffande barnomsorgen redovisar
regeringen i skrivelse 194 bl.a.
uppgifter om utvecklingen av
barnomsorgens utbyggnad när det gäller
såväl den kommunala som den icke-
kommunala verksamheten liksom uppgifter
om kostnader och produktivitet. Vidare
behandlas frågor om personalen inom
barnomsorgen, bl.a. när det gäller
utbildningsnivån, samt om den
taxesättning som tillämpas i kommunerna.
I motion Fi102 (v) efterfrågas
ytterligare och bredare analyser av
effekterna av den produktivitetsökning
på 22 % som inträffat mellan åren 1990
och 1994 (yrkande 3). Motionärerna menar
bl.a. att effekterna på barn av
nedskärningarna inom skola och
barnomsorg delvis kan utläsas av det
vkade antal barn som kommer till barn-
och ungdomsmottagningarna. I motion
Fi104 (m) begärs ett tillkännagivande
till regeringen om rätten att välja som
en grund för förnyelse och utveckling av
vård, omsorg och utbildning. Regeringen
bör redovisa de sakskäl som ligger till
grund för den politik som förs och som
enligt motionen motarbetar elevernas och
föräldrarnas rätt att välja skola och
barnomsorg (yrkande 10). I anslutning
till yrkande 4 i samma motion ställs
krav på ytterligare belysning av hur
inkomstrelaterade taxor inom
barnomsorgen påverkar barnfamiljerna.
Enligt motionärerna bottnar denna typ av
kommunal fördelningspolitik i en felsyn.
Socialutskottet framhåller i sitt
yttrande att en väl utbyggd barnomsorg
av god kvalitet är en viktig del i
familjepolitiken för att främja
föräldrars möjlighet att kombinera
föräldraskap och förvärvsarbete.
Utskottet konstaterar att kunskapen om
effekterna av den ökande storleken på
barngrupperna ännu är begränsad och
hänvisar bl.a. till en pågående studie
av Socialstyrelsen som beräknas bli klar
i början av år 1997. Enligt
socialutskottet bör motion Fi102 (v)
yrkande 3 inte föranleda något uttalande
från riksdagens sida.
Inte heller motion Fi104 (m) yrkande 10
om valfrihet inom barnomsorgen bör
enligt socialutskottet föranleda någon
åtgärd. Utskottet framhåller att
barnomsorgen skall präglas av rättvis
fördelning och ökad valfrihet. Samtidigt
anför utskottet att det är kommunens
ansvar att tillgodose behovet av
barnomsorg och att kommunen därför måste
ha möjlighet att planera all barnomsorg
inom kommunen, såväl den som bedrivs av
kommunen själv som den enskilda.
Utskottet konstaterar samtidigt att den
icke-kommunala barnomsorgen successivt
ökat i omfattning.
Socialutskottet påpekar att avgifterna
inom barnomsorgen är en kommunal
angelägenhet. Enligt 35 §
socialtjänstlagen får kommunen ta ut
skäliga avgifter enligt grunder som
kommunen bestämmer. Avgiften får dock
inte överstiga kommunens självkostnad.
Enligt socialutskottet bör motion Fi104
(m) yrkande 4 avstyrkas.
Utbildningsutskottets yttrande
Utbildningsutskottet behandlar i sitt
yttrande (1995/96:UbU8y) tio yrkanden om
den kommunala skolverksamheten, nämligen
yrkande 6 i motion Fi103 (fp) samt
yrkandena 5-13 i motion Fi104 (m).
Skolan
Regeringens skrivelse innehåller för
utbildningsområdet bl.a. de nationella
målen för respektive utbildning och
utvecklingen av de kommunala kostnaderna
samt en belysning av kvalitetsfrågor och
måluppfyllelse. I skrivelsen redovisas
också en undersökning av Skolverket som
visar att skolan är ett av de
samhällsområden som allmänheten har
störst förtroende för.
Frågan om hur olika elevers behov skall
kunna tillgodoses m.m. behandlas i
motion Fi104 (m). Motionärerna anser
således att regeringen snarast bör
återkomma med en analys av hur olika
elevers behov skall kunna tillgodoses i
svensk skola (yrkande 5). I samma motion
ställs i anslutning till yrkande 6 krav
på att en kommande uppföljning av den
kommunala verksamheten även skall
innehålla en redovisning av utvecklingen
när det gäller de lärare som genomgått
specialpedagogisk påbyggnadsutbildning
samt av effekterna av kommunaliseringen
av särskolan.
Utbildningsutskottet erinrar i sitt
yttrande (1995/96:UbU8y) om vad som sägs
i skollagen och i de nya läroplanerna
för det obligatoriska skolväsendet och
för de frivilliga skolformerna om de
övergripande målen och riktlinjerna för
skolverksamheten samt om kommunernas
ansvar för genomförandet. Enligt
utskottet ger de nya läroplanerna alla
elever - såväl svag- som högpresterande
- goda möjligheter till utveckling.
Skolverket har vidare getts i uppdrag
att utvärdera hur kommunerna fördelar
resurserna för att tillgodose elever med
behov av särskilt stöd.
När det gäller frågan om
specialpedagogisk påbyggnadsutbildning
och kommunalisering av särskolan pekar
utskottet bl.a. på regeringens
föreskrifter i gällande regleringsbrev,
Skolverkets roll, en pågående översyn av
lärarutbildningen liksom en kommande
utvärdering av konsekvenserna av det
ändrade huvudmannaskapet för särskolan
och särvux. Enligt utbildningsutskottet
bör yrkandena 5 och 6 i motion Fi104 (m)
avstyrkas av finansutskottet.
Finansiering av den arbetsplatsförlagda
utbildningen (APU) i gymnasieskolan
behandlas i yrkande 7 i motion Fi104
(m). Motionärerna understryker att
studier visar att många skolor inte kan
få ut sina elever på arbetsplatsförlagd
utbildning i den omfattning som regering
och riksdag har beslutat. Regeringen bör
därför återkomma med förslag till
finansieringsmodell för APU enligt det
föreliggande utredningsförlaget i
betänkande SOU 1994:101.
Utbildningsutskottet pekar på att ett
identiskt krav om finansieringen av APU
behandlas av utskottet i samband med
beredningen av proposition 1995/96:206
Vissa skolfrågor m.m. Med hänvisning
därtill anser utskottet att det nu
aktuella yrkandet bör avslås av
riksdagen.
Kommunernas möjligheter att lägga ut
undervisning på entreprenad bör enligt
motion Fi104 (m) yrkande 8 vidgas genom
dndringar i lagstiftningen. Lagen om
entreprenadförhållanden inom skolan bör
förtydligas så att det i framtiden blir
möjligt för kommuner att uppdra åt andra
utbildningsanordnare att bedriva
undervisning inom ett flertal olika
ämnen.
Utbildningsutskottet behandlade frågan
om vidgade möjligheter att lägga ut
undervisning på entreprenad i sitt
betänkande 1994/95:UbU10 (s. 24).
Utskottet fann inte då skäl att ändra
gällande föreskrifter som innebär att
över 700 av ca 750 kurser i
gymnasieskolan kan läggas ut på
entreprenad. Utskottet föreslår att
finansutskottet avstyrker bifall till
det aktuella yrkandet.
Enligt motion Fi104 (m) yrkande 9 bör
regeringen ges i uppdrag att snarast för
riksdagen redovisa skälen för och
planerade åtgärder mot den höga
bortfallsfrekvensen inom undervisning i
svenska för invandrare (sfi).
Utbildningsutskottet anser att det
aktuella yrkandet bör avstyrkas mot
bakgrund av att en ingående utvärdering
av bl.a. kvaliteten i sfi-undervisningen
pågår och beräknas bli klar under år
1996.
Entreprenader och konkurrens
Regeringens skrivelse innehåller bl.a.
ett avsnitt om entreprenader och
konkurrens (s. 98-99). Där redovisas
t.ex. att några kommuner har utvärderat
de senaste årens konkurrensutsättning av
kommunal verksamhet. Det finns exempel
på både positiva och negativa
erfarenheter. Någon samlad bild av
förändringarna under de senaste åren går
enligt regeringens bedömning knappast
att ge.
I motion Fi104 (m) behandlas frågor om
ökad valfrihet inom skolan m.m. De
enskilda initiativen är av största vikt
för att nå en förnyelse och utveckling
av skolan, anser motionärerna. Arbetet
för en ökad valfrihet inom skola och
barnomsorg måste fortsätta, ett arbete
som regeringen enligt motionen
motarbetar. Regeringen bör redovisa de
sakskäl som ligger till grund för denna
politik mot elevernas och föräldrarnas
rätt att välja skola (yrkande 10).
Motionärerna anser vidare att mycket av
det interna utvecklingsarbetet i
kommuner och landsting är en direkt
följd av en stimulerande
konkurrensmiljö. De anser att det är
märkligt att regeringens skrivelse så
litet berör effekterna av
konkurrensutsättningen. Det bör vara
möjligt för regeringen att till kommande
år ge en fyllig redovisning av
effekterna på olika verksamhetsområden
av konkurrensutsättningen (yrkande 11).
Utbildningsutskottet konstaterar
sammanfattningsvis - efter att ha gjort
en genomgång av gällande regler och en
redovisning av rapporten Bilden av
skolan 1996 från Skolverket - att det
finns en omfattande valfrihet inom
skolväsendet och att elever och
föräldrar successivt har givits större
rätt och möjlighet att välja men att det
finns skillnader vad avser utnyttjandet
av denna rätt. Utskottet tillbakavisar
påståendet i motionen att regeringen
motverkar elevers och föräldrars rätt
att välja skola. Utbildningsutskottet
föreslår med hänvisning därtill att
finansutskottet avstyrker yrkandena.
Medborgarperspektivet
Regeringen framhåller att enligt flera
lokala undersökningar är medborgarna i
stort sett ganska nöjda med den
kommunala servicen. Från några
undersökningar redovisas slutsatsen att
medborgaren anser att hans eller hennes
påverkansmöjligheter på den kommunala
servicen är begränsade. Mellan 30 och 40
% upplever sig inte ha några
påverkansmöjligheter alls. Regeringen
pekar på att det sedan länge funnits en
viss valfrihet att välja t.ex. skola för
sina barn. Möjligheterna för medborgaren
att själv välja producent ökar och
omfattar allt fler områden.
Vidare framhålls i skrivelsen att
brukarinflytande också kan utövas via
samråd, självförvaltningsorgan,
opolitiska nämnder, villkorad delegation
m.m. I några kommuner övervägs att
inrätta opolitiska nämnder i en del av
kommunen. Invånarna kan då få välja
ledamöterna via ett valförfarande där
kandidaternas namn kryssas för eller
skrivs till på en särskild valsedel.
Sådana nämnder kan få ansvaret för t.ex.
skola, barn- och äldreomsorg inom sin
kommundel.
I motionerna Fi104 (m) och Fi103 (fp)
behandlas frågor med anknytning till
medborgarperspektivet. I den första av
motionerna hänvisas till redovisningen i
skrivelsen av att medborgarna är ganska
nöjda med den kommunala servicen.
Motionärerna anser att det är en brist
att regeringen inte redovisat att
medborgare som valt de privata
alternativen inom t.ex. skola och omsorg
ofta är mer nöjda. Mot den bakgrunden
vore det på sin plats att regeringen
redovisar de skäl som ligger bakom
regeringens ovilja mot elevers och
föräldrars rätt att välja skola och
omsorg (yrkande 13). Motionärerna anser
vidare att det i den diskussion som förs
om mångfald och kvalitet inom de
kommunala verksamhetsområdena är
särskilt viktigt att lyfta fram hur
resultatet till sist värderas av dem som
verksamheten är till för. En redovisning
bör därför ges av hur de olika
alternativen inom skola, omsorg m.fl.
kommunala verksamhetsområden upplevs av
dem verksamheten är till för (yrkande
12).
I yrkande 6 i folkpartimotionen anförs
att det allra viktigaste för att bekämpa
segregationen är att människor får makt
över sina egna liv. En viktig
förutsättning är därvid att de måste
kunna ta makten över de viktiga
verksamheterna inom framför allt skolan
och barnomsorgen. Motionärerna pekar på
att valfrihet inte är en lyx som endast
skall unnas de välbeställda.
Självstyrande skolor, elev- och
föräldramedverkan och enskilt drivna
skolor i olika former är minst lika
angelägna i utsatta bostadsområden. Det
aktuella regeringsförslaget att
ytterligare försämra villkoren för
friskolorna är i detta sammanhang ett
allvarligt steg i helt fel riktning,
heter det i motionen.
Utbildningsutskottet hänvisar till
gällande regler för elevers och
föräldrars rätt att välja skola. Mot
bakgrund av uppgifter i Skolverkets
rapport Bilden av skolan 1996
konstaterar utskottet vidare att även om
alla erbjuds samma formella rätt att
välja så finns det skillnader vad avser
utnyttjandet av denna rätt.
Skolverket tar också i rapporten upp
frågan om valmöjligheter och segregation
och pekar på att verket i en utvärdering
läsåret 1992/93 kunde konstatera vissa
tendenser till ökad segregation som en
följd av de ökade möjligheterna att
välja skola. Tendensen var speciellt
märkbar i storstadsområdena och då
framför allt i de invandrartäta
bostadsområdena. Skolverket pekar på att
om möjligheterna att välja skola medför
en ensidig förflyttning av elever kan
valmöjligheterna tänkas bidra till att
förstärka bostadsmiljöns segregerande
mekanismer. Skolverket anser det för
tidigt att säga om val i skolan orsakar
segregation eller inte. Däremot
konstateras att valmöjligheterna
utnyttjas olika av olika grupper. Det är
ännu för tidigt att säga vilka konse-
kvenser detta får på lång sikt för
skolans struktur och sammansättning,
anser Skolverket. Denna uppfattning
delas av utbildningsutskottet.
Utbildningsutskottet erinrar om att
riksdagen har beslutat om en
försöksverksamhet fr.o.m. den 1 juli
1996 med lokala självstyrelser med
föräldramajoritet inom skolan.
Försöksverksamheten skall pågå under en
femårsperiod. Utbildningsutskottet anser
att yrkandena 12 och 13 i motion Fi104
(m) och yrkande 6 i motion Fi103 (fp)
bör avstyrkas.
Utbildningsutskottet förordar vidare
att skrivelsen i de delar som berör
utbildningsutskottets beredningsområde
av riksdagen bör läggas till
handlingarna.
Finansutskottets bedömning
Allmänt om inriktningen av
uppföljningsverksamheten
Finansutskottet noterar inledningsvis
att regeringens skrivelse 1995/96:194
Utvecklingen inom den kommunala sektorn
är en översiktlig redovisning av
inträffade förändringar av kommunal
verksamhet och ekonomi under den första
hälften av 1990-talet. Det bör enligt
utskottet understrykas att skrivelsen
således är tillbakablickande och i allt
väsentligt deskriptiv. Den innehåller
inte några bedömningar eller förslag om
den framtida politiken för kommunsektorn
eller för olika kommunala
verksamhetsområden. Regeringen har
heller inte begärt något
ställningstagande från riksdagens sida.
Skrivelsen kan i likhet med vad som
anförs i några av motionerna närmast ses
som ett led i riksdagens
uppföljningsverksamhet. Enligt
utskottets mening är den samlade
redovisning inom området som nu för
andra gången presenteras av regeringen
också värdefull som ett underlag för en
allmän diskussion om samspelet mellan
stat och kommun och om utvecklingen inom
den kommunala sektorn.
Utskottet underströk redan våren 1992 i
samband med beslutet om ett nytt
generellt statsbidragssystem behovet av
en fortlöpande uppföljning av den
kommunala verksamheten. Vid detta
tillfälle var det i första hand utfallet
av statsbidragssystemet som stod i
fokus. Utskottet pekade vid detta
tillfälle på att återrapporteringen till
riksdagen lämpligen kunde ske i samband
med den årliga revideringen av
riktlinjerna för den kommunala ekonomin
(bet. 1991/92:FiU29). Utskottet anser
att strävan bör vara att regeringens
redogörelse fortsättningsvis skall
redovisas av regeringen i sådan tid att
den kan behandlas i anslutning till
beredningen av vårpropositionen. Enligt
vad utskottet erfarit har regeringen för
avsikt att så även skall ske. Därigenom
skulle redogörelsen kunna utgöra en del
av underlaget för riksdagens
ställningstagande under våren till den
övergripande inriktningen av den
kommunala ekonomin för de närmaste åren.
Finansutskottet ser sammanfattningsvis
positivt på en sammanhållen
uppföljningsverksamhet för den samlade
kommunala sektorn liksom till en årlig
återredovisning av resultatet till
riksdagen. Utskottet återkommer i det
följande med vissa synpunkter på
utformningen av uppföljningsinsatserna.
Krav och önskemål om ytterligare
uppföljningsinsatser
I de med anledning av skrivelsen väckta
motionerna har en rad krav och önskemål
framförts om en breddad och fördjupad
redogörelse av hittillsvarande
utveckling av den kommunala
verksamheten.
Uppföljningsinsatser inom områdena vård
och barnomsorg
När det gäller önskemålen i motion Fi102
(v) om analyser av effekterna av
nedskärningarna inom barnomsorgen
(yrkande 3) och i motion Fi104 (m) om
uppföljning av vårdköernas utveckling
(yrkande 3) respektive av effekterna av
inkomstrelaterade taxor inom
barnomsorgen (yrkande 4) får utskottet
hänvisa till vad socialutskottet anfört
i sitt yttrande. Socialutskottet
avstyrker bifall till dessa yrkanden.
Uppföljningsinsatser inom skolans område
Önskemålen i motion Fi104 (m) om
redovisningar och analyser av hur olika
elevers behov skall kunna tillgodoses
(yrkandena 5 och 6) samt kraven på en
fyllig redovisning av effekterna på
olika områden av konkurrensutsättningen
(yrkande 11) och önskemålet om en
redovisning av hur alternativa
verksamhetsformer upplevs av dem som
verksamheten är till för ((yrkande 12)
behandlas i utbildningsutskottet till
vilket finansutskottet hänvisar.
Utbildningsutskottet anser att samtliga
motionsyrkanden bör avstyrkas.
Uppföljningsinsatser i övrigt
I Vänsterpartiets motion Fi102 förordas
att kalkyler och effekter skall tas fram
över effekterna i olika offentliga
budgetar av kommunala besparingar och
ökad arbetslöshet bland
offentliganställda (yrkande 1), att
analyser bör göras av hur kvinnorna
drabbas av nedskärningarna i barnomsorg,
skola och äldreomsorg (yrkande 2) samt
att en belysning i nästa redovisning bör
göras av hur de kommunala företagen tar
sitt sociala ansvar (yrkande 4). Enligt
motion Fi104 (m) bör en uppföljning
göras av varför kommunala
skattesänkningar inte genomförs av
kommuner och landsting som gynnas av det
nya utjämningssystemet (yrkande 1).
Finansutskottet
Finansutskottet finner för egen del att
flera av de önskemål som framförts i
motionerna är väl värda att överväga i
det fortsatta arbetet inom
uppföljningsområdet. Det gäller inte
minst frågorna om de
fördelningspolitiska och
samhällsekonomiska effekterna av den
omställning som pågår inom den kommunala
sektorn. Det får emellertid ankomma på
regeringen att pröva om denna typ av
kartläggningar och analyser skall
presenteras i samma form som i nu
aktuellt sammanhang eller i annan form.
Utskottet vill samtidigt varna för att
den årliga redogörelsen svämmar ut och
blir ohanterlig. Tyngdpunkten i
redogörelsen bör som utskottet ser det
ligga i en redovisning av tidsserier av
kommunalekonomiska fakta rörande
utvecklingen av resultat, kostnader,
personal, verksamhetsförändringar etc.
Med anledning av vad utskottet här
anfört om krav och önskemål om
ytterligare uppföljningsinsatser
föreslår utskottet riksdagen besluta att
avslå motionerna Fi102 (v) yrkandena 1-4
samt Fi104 (m) yrkandena 1, 3-6, 11 och
12.
Krav och önskemål om framtida åtgärder
och förslag
Åtgärder inom skolan
I motion Fi104 (m) framställs flera krav
på åtgärder och förslag inom det
skolpolitiska området. Det gäller
begäran om förslag till ny
finansieringsmodell för
arbetsplatsförlagd utbildning - APU
(yrkande 7), krav på lagändringar som
vidgar kommunernas rätt att lägga ut
utbildning på entreprenad (yrkande 8),
önskemål om åtgärder mot
bortfallsfrekvensen inom sfi - svenska
för invandrare (yrkande 9) samt förord
för en ändrad politik beträffande
elevers och föräldrars rätt att bl.a.
välja skola (yrkande 13). I Folkpartiets
motion Fi103 tas frågan om
valmöjligheter och segregation upp
(yrkande 6). Enligt motionen är
självstyrande skolor, elev- och
föräldramedverkan och enskilt drivna
skolor inte minst angelägna i utsatta
bostadsområden.
Utbildningsutskottet behandlar samtliga
dessa yrkanden i sitt yttrande över
skrivelsen och förordar att de bör
avstyrkas av finansutskottet.
Finansutskottet delar vad som har
anförts av utbildningsutskottet och
avstyrker således motionerna Fi103 (fp)
yrkande 6 och Fi104 (m) yrkandena 7-9
och 13.
Åtgärder inom barnomsorgen
I motion Fi104 (m) yrkande 10 begärs ett
tillkännagivande till regeringen om
rätten att välja som en grund förnyelse
och utveckling av vård, barnomsorg och
utbildning. Motionärerna menar att
fristående alternativ ofta enligt gjorda
studier uppnår hög kvalitet till
relativt sett lägre kostnader.
Finansutskottet anser i likhet med
socialutskottet att motion Fi104 (m)
yrkande 10 inte bör föranleda något
uttalande från riksdagens sida.
Motionens yrkande avstyrks därför av
utskottet.
Åtgärder på det kommunalrättsliga
området
I motionerna finns tre yrkanden som har
anknytning till konstitutionsutskottets
ansvarsområde. I motion Fi102 (v)
yrkande 5 begär motionärerna att
regeringen skyndsamt skall lägga fram
förslag om offentlighet när det gäller
anställningsförmåner och styrelsearvoden
för chefstjänstemän i de kommunala
bolagen. I motion Fi103 (fp) hemställs
att riksdagen som sin mening skall ge
regeringen till känna vad i motionen
anförts om avveckling av kommunala bolag
(yrkande 2). De allra flesta kommunala
bolag kan enligt motionärerna säljas ut
eller övergå i förvaltningsform. I samma
motion (yrkande 3) anförs att kommunala
monopol bör avskaffas och verksamheterna
utsättas för konkurrens. Konkurrens och
valfrihet är enligt motionen bra oavsett
om man har ett skattebetalar-, medborgar-
eller personalperspektiv.
Konstitutionsutskottet har avstått från
att yttra sig över motionsyrkandena.
Finansutskottet har erfarit att
konstitutionsutskottet i ett kommande
betänkande kommer att behandla olika
kommunala frågor baserat på motioner om
bl.a. de kommunala bolagen och om den
kommunala kompetensen. Med hänvisning
därtill bör kraven i motionerna enligt
finansutskottets mening inte nu
föranleda någon åtgärd. Utskottet
avstyrker därför motionerna Fi102 (v)
yrkande 5 och Fi103 (fp) yrkandena 2 och
3.
Åtgärder på det kommunalekonomiska
området
I motion Fi103 (fp) aktualiseras några
frågor med kommunalekonomisk inriktning.
Motionärerna hävdar bl.a. att nya
spelregler och avreglering behövs för
att främja det kommunala
förnyelsearbetet (yrkande 1). Vidare
ställs krav på ett rättvisare bidrags-
och utjämningssystem som stimulerar
tillväxten, där inkomstutjämningen bör
sättas till 90 % och där
kostnadsutjämningen bör spegla de
faktiska kostnadsskillnaderna (yrkande
4). Den s.k. kommunakuten bör också
slopas och medlen fördelas efter
generella principer (yrkande 5) och
kravet på balans i de kommunala
budgetarna bör gälla redan fr.o.m. år
1997 (yrkande 7). Slutligen föreslås i
motion Fi104 (m) yrkande 2 och i motion
Fi105 (m) att den kommitté som
utvärderar det nya utjämningssystemet
för kommuner och landsting skall ges
vidgade uppgifter och även analysera
systemets effekt på den ekonomiska
tillväxten.
Finansutskottet konstaterar att
identiska eller likartade yrkanden när
det gäller utjämningssystemet har
behandlats och efter förslag från
utskottet avslagits av riksdagen under
år 1995 (bet. 1994/95:FiU19 och 1995/96:
FiU5). Samma är förhållandet när det
gäller frågor om avreglering och nya
spelregler (bet. 1994/95:FiU19).
Utskottet tog vidare ställning till
kravet på balans fr.o.m. 1997 i de
kommunala budgetarna i samband med sin
behandling av vårpropositionen. Detta
skedde med anledning av ett yrkande från
Moderata samlingspartiet (bet.
1995/96:FiU10).
Enligt utskottets mening finns det inte
anledning att ompröva tidigare gjorda
ställningstaganden med anledning av
regeringens nu föreliggande skrivelse.
Med hänvisning därtill föreslår
utskottet att motionerna Fi103 (fp)
yrkandena 1, 4, 5 och 7, Fi104 (m)
yrkande 2 samt Fi105 (m) bör avslås av
riksdagen.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande regeringens
skrivelse 1995/96:194
att riksdagen lägger regeringens
skrivelse 1995/96:194 om utvecklingen
inom den kommunala sektorn till
handlingarna,
2. beträffande ytterligare
uppföljningsinsatser
att riksdagen avslår motionerna
1995/96:Fi102 yrkandena 1-4 och
1995/96:Fi104 yrkandena 1, 3-6, 11
och 12,
res. 1 (m)
res. 2 (v)
3. beträffande åtgärder inom
skolan
att riksdagen avslår motionerna
1995/96:Fi103 yrkande 6 och
1995/96:Fi104 yrkandena 7-9 och 13,
res. 3 (m, fp, kd)
4. beträffande åtgärder inom
barnomsorgen
att riksdagen avslår motion
1995/96:Fi104 yrkande 10,
res. 4 (m, fp, kd)
5. beträffande åtgärder på det
kommunalrättsliga området
att riksdagen avslår motionerna
1995/96:Fi102 yrkande 5 och
1995/96:Fi103 yrkandena 2 och 3,
res. 5 (m, fp, kd)
res. 6 (v)
6. beträffande åtgärder på det
kommunalekonomiska området
att riksdagen avslår motionerna
1995/96:Fi103 yrkandena 1, 4, 5 och
7, 1995/96:Fi104 yrkande 2 och
1995/96:Fi105.
res. 7 (m)
res. 8 (fp)
Stockholm den 8 oktober 1996
På finansutskottets vägnar
Jan Bergqvist
I beslutet har deltagit: Jan Bergqvist
(s), Sören Lekberg (s), Bo Nilsson (s),
Sonja Rembo (m), Sonia Karlsson (s),
Lennart Hedquist (m), Susanne Eberstein
(s), Johan Lönnroth (v), Kristina
Nordström (s), Fredrik Reinfeldt (m),
Roy Ottosson (mp), Mats Odell (kd),
Kjell Nordström (s), Sven-Erik Österberg
(s), Karin Starrin (c), Karin Pilsäter
(fp) och Bo Lundgren (m).
Reservationer
1. Ytterligare uppföljningsinsatser
(mom. 2)
Sonja Rembo (m), Lennart Hedquist (m),
Fredrik Reinfeldt (m) och Bo Lundgren
(m) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 12 börjar med Finansutskottet
finner och på s. 13 slutar med 11 och
12 bort ha följande lydelse:
Finansutskottet finner för egen del att
flera av de önskmål om ytterligare
uppföljningsinsatser som framförts i
motion Fi104 (m) är väl värda att
överväga i det fortsatta arbetet inom
uppföljningsområdet. Utskottet anser i
likhet med motionärerna att det är
angeläget att göra en uppföljning av
varför kommunala skattesänkningar inte
genomförs i kommuner och landsting som
gynnas av det nya utjämningssystemet
liksom av effekterna av
konkurrensutsättning inom olika
verksamhetsområden. På det
socialpolitiska området delar utskottet
motionärernas mening att en uppföljning
av hur vårdköerna utvecklas liksom en
redovisning av fördelningseffekterna av
inkomstrelaterade barnomsorgstaxor bör
genomföras. Även inom skolområdet bör
ytterligare kartläggningar och analyser
genomföras på det sätt som föreslås i
motionen.
Med det anförda tillstyrker utskottet
motion Fi104 (m) yrkandena 1, 3-6, 11
och 12.
dels att utskottets hemställan under 2
bort ha följande lydelse:
2. beträffande ytterligare
uppföljningsinsatser
att riksdagen med bifall till motion
1995/96:Fi104 yrkandena 1, 3-6, 11
och 12 samt med avslag på motion
1995/96:Fi102 yrkanden 1-4 som sin
mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
2. Ytterligare uppföljningsinsatser
(mom. 2)
Johan Lönnroth (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 12 börjar med Finansutskottet
finner och på s. 13 slutar med 11 och
12 bort ha följande lydelse:
Finansutskottet anser att flera av de
önskemål om ytterligare
uppföljningsinsatser som tagits upp i
motionerna är väl värda att överväga i
det fortsatta arbetet. Det gäller inte
minst frågorna om de
fördelningspolitiska och
samhällsekonomiska effekterna av den
omställning som nu pågår inom den
kommunala sektorn. Med anledning av vad
som framförs i motion Fi102 (v) vill
utskottet särskilt peka på behovet av
analyser av effekterna i olika
offentliga budgetar av besparingarna
inom den kommunala sektorn och den därav
följande ökade arbetslösheten bland
offentliganställda.
Det är mycket som talar för att
kvinnorna drabbas särskilt hårt av
nedskärningarna inom barnomsorg, skola
och äldreomsorg. Inom detta område är
behovet av ytterligare kartläggningar
och analyser enligt utskottets mening
stort. Andra förhållanden som kräver
ytterligare belysning är effekterna på
barn av nedskärningarna inom skola och
barnomsorg samt av hur de kommunala
företagen tar sitt sociala ansvar. Det
får enligt utskottet ankomma på
regeringen att närmare pröva formerna
för dessa uppföljningsinsatser och för
återrapporteringen till riksdagen. Med
det anförda tillstyrker utskottet motion
Fi102 (v) yrkandena 1-4.
dels att utskottets hemställan under 2
bort ha följande lydelse:
2. beträffande ytterligare
uppföljningsinsatser
att riksdagen med bifall till motion
1995/96:Fi102 yrkandena 1-4 samt med
avslag på motion 1995/96:Fi104
yrkandena 1, 3-6, 11 och 12 som sin
mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
3. Åtgärder inom skolan (mom. 3)
Sonja Rembo (m), Lennart Hedquist (m),
Fredrik Reinfeldt (m), Mats Odell (kd),
Karin Pilsäter (fp) och Bo Lundgren (m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande
på s. 13 som börjar med Finansutskottet
delar och slutar med och 13 bort ha
följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med
motionärerna bakom motionerna Fi103 (fp)
och Fi104 (m) att arbetet för en ökad
valfrihet inom skola och barnomsorg
skall fortsätta. Flera rapporter har
nyligen visat att fristående alternativ
inom skola och barnomsorg uppnår hög
kvalitet till relativt sett lägre
kostnader. Verksamhet utvecklas när den
konkurrensutsätts och kostnadsjämförs.
Mycket av det interna utvecklingsarbetet
i kommuner och landsting är en direkt
följd av en stimulerande
konkurrensmiljö. Regeringen bör
återkomma till riksdagen med en
redovisning av planerade åtgärder för
att åstadkomma en ökad valfrihet inom
dessa områden.
Utskottet anser vidare att kvalitet och
varationsrikedom i t.ex. undervisningen
främjas bäst om skolor med olika
inriktningar, arbetssätt och huvudmän
kan verka sida vid sida. Enligt
utskottets uppfattning är det en
självklar rätt för föräldrar att kunna
välja skola och barnomsorg. Valfrihet är
en rättighet som bör tillkomma alla
oavsett bostadsort. Självstyrande
skolor, elev- och föräldramedverkan och
enskilt drivna skolor är inte minst
angelägna i utsatta bostadsområden. Att
människor tilltros såväl att kunna välja
det som passar dem bäst som att utforma
verksamheterna är en viktig grundsten i
arbetet för att bekämpa utanförskap och
vanmakt.
Utskottet tillstyrker med det anförda
motionerna 1995/96:Fi103 yrkande 6 och
1995/96:Fi104 yrkandena 7-9 och 13.
dels att utskottets hemställan under 3
bort ha följande lydelse:
3. beträffande åtgärder inom skolan
att riksdagen med bifall till
motionerna 1995/96:Fi103 yrkande 6
och 1995/96:Fi104 yrkandena 7-9 och
13 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
4. Åtgärder inom barnomsorgen (mom. 4)
Sonja Rembo (m), Lennart Hedquist (m),
Fredrik Reinfeldt (m), Mats Odell (kd),
Karin Pilsäter (fp) och Bo Lundgren (m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande
på s. 13 som börjar med Finansutskottet
anser och slutar med av utskottet
bort ha följande lydelse:
Finansutskottet anser att varje familj
skall ha rätt att välja den barnomsorg
som passar familjen bäst. Detta
förutsätter att det finns olika former
av barnomsorg att tillgå och att
familjernas val respekteras genom att
även privat barnomsorg som uppfyller
kvalitetskraven ges rätt till offentligt
stöd. Med hänvisning till vad utskottet
anfört tillstyrks motion Fi104 (m)
yrkande 10.
dels att utskottets hemställan under 4
bort ha följande lydelse:
4. beträffande åtgärder inom
barnomsorgen
att riksdagen med bifall till motion
1995/96:Fi104 yrkande 10 som sin
mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
5. Åtgärder på det kommunalrättsliga
området (mom. 5)
Sonja Rembo (m), Lennart Hedquist (m),
Fredrik Reinfeldt (m), Mats Odell (kd),
Karin Pilsäter (fp) och Bo Lundgren (m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande
på s. 14 som börjar med Finansutskottet
har och slutar med 2 och 3 bort ha
följande lydelse:
Finansutskottet ställer sig bakom det
som i motion Fi103 (fp) anförs om att
det från såväl demokratiska som
ekonomiska utgångspunkter finns
nackdelar med kommunal verksamhet i
bolagsform. Det finns även många exempel
på att konkurrensen sätts ur spel till
men för det lokala näringslivet och för
skattebetalarna. Enligt utskottet bör
stor restriktivitet iakttas när det
gäller nybildning av bolag samtidigt som
en stor del av det kommunala ägandet av
bolag bör avvecklas. Verksamhet som
skall behållas bör med fördel kunna
övergå till förvaltningsformen som är
den för kommunal verksamhet mest
lämpade.
Utskottet delar också motionärernas
uppfattning att konkurrensutsättning av
kommunal verksamhet är ett verksamt sätt
att åstadkomma effektiviseringar och
höjd produktivitet. Konkurrens och
valfrihet är enligt utskottet bra ur
såväl ett skattebetalar-, medborgar- som
personalperspektiv.
Med vad utskottet ovan anfört
tillstyrks motion Fi103 (fp) yrkandena 2
och 3.
dels att utskottets hemställan under 5
bort ha följande lydelse:
5. beträffande åtgärder på det
kommunalrättsliga området
att riksdagen med bifall till motion
1995/96:Fi103 yrkandena 2 och 3 samt
med avslag på motion 1995/96:Fi102
yrkande 5 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet
anfört,
6. Åtgärder på det kommunalrättsliga
området (mom. 5)
Johan Lönnroth (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande
på s. 14 som börjar med Finansutskottet
har och slutar med 2 och 3 bort ha
följande lydelse:
Finansutskottet anser i likhet med vad
som anförs i motion Fi102 (v) att
regeringen skyndsamt skall lägga fram
förslag om en offentlig redovisning av
anställningsförmåner och styrelsearvoden
för chefstjänstemän i de kommunala
bolagen. Visserligen har möjligheterna
till insyn i de kommunala företag där
kommuner eller landsting har ett
rättsligt bestämmande inflytande ökat
sedan en tid genom ändringar i
lagstiftningen. Det är emellertid
angeläget att gå vidare och ytterligare
förbättra allmänhetens insyn i de
kommunala företagen. Särskilt angeläget
är det att åtgärder vidtas för att
förbättra insynen i bolag med kommunalt
delägande. Med vad utskottet här anfört
tillstyrks motion Fi102 (v) yrkande 5.
dels att utskottets hemställan under 5
bort ha följande lydelse:
5. beträffande åtgärder på det
kommunalrättsliga området
att riksdagen med bifall till motion
1995/96:Fi102 yrkande 5 och med
avslag på motion 1995/96:Fi103
yrkandena 2 och 3 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet
anfört,
7. Åtgärder på det kommunalekonomiska
området (mom. 6)
Sonja Rembo (m), Lennart Hedquist (m),
Fredrik Reinfeldt (m) och Bo Lundgren
(m) anser
dels att den del av utskottets yttrande
på s. 14 som börjar med Finansutskottet
konstaterar och slutar med avslås av
riksdagen bort ha följande lydelse:
Finansutskottet anser i likhet med
motionärerna bakom motionerna Fi104 (m)
yrkande 2 och Fi105 (m) att den
parlamentariska kommitté som skall
utvärdera det nya utjämningssystemet bör
få utvidgade arbetsuppgifter och ett
mandat att föreslå åtgärder för hur
kommunsektorn skall kunna medverka till
ett bättre tillväxtklimat i vårt land.
Således bör utredningen analysera det
beslutade systemets effekt på
incitamenten för enskilda kommuner att
bidra till ekonomik tillväxt. Utskottet
tillstyrker motionerna Fi104 (m) yrkande
2 och Fi105 (m).
dels att utskottets hemställan under 6
bort ha följande lydelse:
6. beträffande åtgärder på det
kommunalekonomiska området
att riksdagen med bifall till
motionerna 1995/96:Fi104 yrkande 2
och 1995/96:Fi105 samt med avslag på
motion 1995/96:Fi103 yrkandena 1, 4,
5 och 7 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.
8. Åtgärder på det kommunalekonomiska
området (mom. 6)
Karin Pilsäter (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande
på s. 14 som börjar med Finansutskottet
konstaterar och slutar med avslås av
riksdagen bort ha följande lydelse:
Finansutskottet anser i likhet med vad
som anförs i motion Fi103 (fp) att det
är angeläget att det kommunala
förnyelsearbetet garanteras genom
avregleringar och större organisatorisk
frihet. Detta är nödvändigt för att
kommunerna skall kunna klara kvaliteten
i verksamheten på ett acceptabelt sätt.
Enligt utskottets mening bör vidare
arbetet med att utforma ett rättvisare
ujämnings- och bidragssystem fortsätta i
enlighet med de linjer som hösten 1994
presenterades av beredningen för
statsbidrag och utjämning i
kommunsektorn under ledning av förre
statssekreteraren Kjell-Åke Henstrand
och som accepterades av ett flertal
remissinstanser. Inkomstutjämningen i
systemet bör således sättas till 90 % i
stället för 95 % och kostnadsutjämningen
bör spegla faktiska
strukturkostnadsskillnader på det sätt
som föreslogs av beredningen.
Utskottet delar också motionärernas
uppfattning att den s.k. kommunakuten
bör slopas och att de medel som avsatts
för denna bör fördelas efter generella
principer. Strävan bör vara att
formulera klara spelregler för
kommunsektorn. Kraven på kommuner och
landsting kommer även framgent att vara
stora, men de löses inte genom en pott
som fördelas efter särskilda kriterier.
dels att utskottets hemställan under 6
bort ha följande lydelse:
6. beträffande åtgärder på det
kommunalekonomiska området
att riksdagen med bifall till motion
1995/96:Fi103 yrkandena 1, 4, 5 och 7
samt med avslag på motionerna
1995/96:Fi104 yrkande 2 och
1995/96:Fi105 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet
anfört.
Särskilt yttrande
Utvecklingen inom den kommunala sektorn
Roy Ottosson (mp) anför:
Miljöpartiet de gröna har i samband med
1996 års vårproposition, proposition
1995/96:213 om minskning av
statsbidraget till kommunsektorn i
särskilda fall och under allmänna
motionstiden framfört sina synpunkter på
utvecklingen inom den kommunala sektorn.
Vi har inte haft anledning att återkomma
med i stort sett samma synpunkter också
i samband med regeringens skrivelse
1995/96:194 om utvecklingen inom den
kommunala sektorn då denna i tiden
behandlas nära de andra nämnda
motionstillfällena.
Vad gäller innehållet i den skrivelse
som behandlas i detta betänkande så
saknar den bl.a. analyser av de sociala
effekterna inom kommunsektorn till följd
av den statliga budgetsaneringen.
Behovet av sådana har vi påpekat i
samband med andra propositioner, och vi
återkommer med krav på sådana analyser i
en särskild motion under den allmänna
motionstiden. Regeringens skrivelse kan
vara lämplig för att redovisa sådana
analyser.
Vad gäller Miljöpartiets förslag om
statliga åtgärder för att på olika sätt
förbättra ekonomin inom den kommunala
sektorn så ingår dessa också i ovan
nämnda motioner. Det gäller också
regleringen av olika åtaganden och
förhållandet mellan stat och kommun.
Vi avser således att återkomma till
dessa frågor i samband med
propositioner, budgetbehandlingen och i
övrigt i samband med att motioner lagda
under den allmänna motionstiden
behandlas.
Socialutskottets yttrande
1996/97:SoU2y
Utvecklingen inom den kommunala sektorn
Till finansutskottet
Finansutskottet har den 21 maj beslutat
bereda socialutskottet tillfälle att
yttra sig över regeringens skrivelse
1995/96:194 om utvecklingen inom den
kommunala sektorn.
Socialutskottet begränsar yttrandet
till avsnitten 3.1.1 Hälso- och sjukvård
och 3.1.2 Barnomsorg i skrivelsen samt
till motionerna Fi102 yrkande 3 och
Fi104 yrkandena 3, 4 och 10.
Vårdköerna
I regeringens skrivelse redovisas att
det år 1992 infördes en vårdgaranti för
att minska köer och väntetider inom
vården. Garantin innebar att patienter
inom de grupper som omfattades av
garantin (höftledsoperationer,
operationer mot gråstarr,
kranskärlsförträngning m.fl.) skall
erbjudas behandling inom tre månader
från det att patienten satts upp på
vårdplaneringslista. Vidare anförs att,
i den s.k. Dagmaröverenskommelsen mellan
staten och Landstingsförbundet för år
1996, den nu gällande vårdgarantin har
utvecklats till att omfatta även
tillgängligheten till basal hälso- och
sjukvård i primärvården samt till
bedömning av specialist efter det att
remiss har utfärdats. Den nu utvidgade
vårdgarantin innebär också att särskilda
nationella vårdprogram skall upprättas
för vissa patienter som lider av
allvarlig kronisk sjukdom.
Vidare anförs att Landstingsförbundet i
en rapport har redovisat resultatet av
en uppföljning av vårdgarantin som
genomfördes vid årsskiftet 1995/96. När
undersökningen genomfördes pågick sedan
sex veckor omfattande vårdstrejker.
Enligt Landstingsförbundet har dessa
strejker haft stor inverkan på de
uppgifter som presenterades i rapporten.
Vid tiden för undersökningen fanns 61
000 personer i kö till behandlingar som
omfattades av vårdgarantin, vilket
innebar att köerna under år 1995 hade
ökat med 33 % eller 14 900 personer.
Antalet patienter som omfattades av
vårdgarantin och som väntat mer än tre
månader ökade under år 1995 med 5 600
personer till totalt 11 600. Detta
betyder att antalet patienter som
omfattas av vårdgarantin och som väntat
mer än tre månader på aktuell behandling
har mer än tredubblats jämfört med
årsskiftet 1993/94. Av dessa hade 82 %
själva valt att stå kvar på klinikens
väntelista i stället för att hänvisas
till en klinik med kortare väntetid,
anförs det.
I motion Fi104 av Lars Tobisson m.fl.
(m) yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vårdköerna (yrkande 3).
Motionärerna finner det anmärkningsvärt
att regeringens skrivelse inte med ett
enda ord berör de allt längre köerna
till operationer och behandlingar.
Vårdköerna försvann under den föregående
mandatperioden men ökar nu igen i en
oroande takt.
Enligt en enkät som Landstingsförbundet
presenterade i maj 1995 fanns då i minst
fem landsting köer utanför vårdgarantin
som av den medicinska sakkunskapen
ansågs vara medicinskt oacceptabla.
Enkäten visade också att bara 14 av 21
sjukvårdshuvudmän sade sig följa
vårdgarantins rekommendationer.
Situationen har sedan dess ytterligare
förvärrats enligt motionärerna.
Utskottets bedömning
Utskottet ser med oro på att köerna i
vården ökar. Av Landstingsförbundets
rapport framgår visserligen att ökningen
av köerna under år 1995 till viss del
kan förklaras av vårdstrejken i slutet
av året. Detta är dock inte hela
förklaringen.
Vårdgarantin är en angelägen fråga i
regeringens pågående överläggningar med
Landstingsförbundet om den s.k.
Dagmaröverenskommelsen för 1997.
Utskottet utgår från att regeringen
återkommer till riksdagen i denna fråga
så snart förhandlingarna har avslutats.
Det totala resursbehovet för svensk
hälso- och sjukvård övervägs för
närvarande inom HSU 2000, som kommer att
överlämna ett delbetänkande om
resursfrågorna under hösten. Något
tillkännagivande med anledning av motion
Fi104 (m) yrkande 3 behövs inte enligt
utskottets mening.
Barnomsorgen
I regeringens skrivelse anförs att
barnomsorgen genom pedagogisk
gruppverksamhet skall ge barn stöd och
stimulans för deras emotionella, sociala
och intellektuella utveckling, bidra
till goda uppväxtvillkor och ge barn med
speciella behov av särskilt stöd för sin
utveckling den omsorg som deras
speciella behov kräver.
Under 1990-talet har barnomsorgen
byggts ut kraftigt, anförs det. År 1990
fanns 531 900 barn i åldrarna 0-12 år
inskrivna i daghem, familjedaghem och
fritidshem. I slutet av 1994 fanns 645
500 barn inskrivna, vilket innebär en
ökning med drygt 20 %. Under år 1995
byggdes barnomsorgen ut med ytterligare
20 000 platser, och för år 1996 räknar
kommunerna med att bygga ut med
ytterligare 25 000 platser enligt
Svenska Kommunförbundet.
I många kommuner har det blivit vanligt
med särskilda verksamheter som omfattar
alla sexåringar som organisatoriskt
tillhör skolförvaltningen. Ökningen av
antalet inskrivna barn är därför
särskilt stor i åldersgruppen sex till
sju år.
Vidare har den icke-kommunala
barnomsorgen successivt ökat i
omfattning. År 1990 var det totala
antalet inskrivna barn i icke-kommunala
daghem eller fritidshem 16 000.
Motsvarande siffra år 1994 var 47 000
barn. Den vanligaste formen för att
driva icke-kommunal barnomsorg var som
föräldrakooperativ.
I fasta priser har
bruttodriftskostnaderna för barnomsorgen
sjunkit med 3 % samtidigt som antalet
inskrivna barn ökat med 19 %. Detta ger
en sammantagen produktivitetsutveckling
för hela barnomsorgen under perioden
motsvarande 22 %. Gruppstorlekarna har
ökat med i genomsnitt 0,5 barn per
daghemsgrupp och 1,8 barn per
fritidshemsgrupp mellan åren 1993 och
1994. År 1994 hade 58 % av alla
årsarbetare i förskolor och fritidshem
förskollärar- eller
fritidspedagogsutbildning medan 2 %
saknade formell utbildning för arbete
med barn. År 1990 var motsvarande
andelar 49 respektive 7 %.
Undersökningar gjorda av Svenska
Kommunförbundet visar att kommunerna
alltmer sällan tillämpar enhetstaxor och
att de i stället övergår till
avgiftstaxor som är baserade på procent
av bruttoinkomsten. En tendens är att
kommunerna även inför en mer
differentierad avgiftstaxa vad avser
vistelsetid med olika tidsintervaller.
Allt fler kommuner går också ifrån
systemet med en betalningsfri månad
under sommaren och inför tolv månaders
betalningsplikt. Inför år 1996 beräknar
kommunerna att höja sina avgifter med i
genomsnitt 3 % över inflationen.
I motion Fi102 av Gudrun Schyman m.fl.
(v) yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om barnomsorg (yrkande 3).
Motionärerna konstaterar att
produktivitetsökningen på 22 % för hela
barnomsorgen mellan åren 1990 och 1994
till huvuddelen har kommit till stånd
genom fler inskrivna barn. Detta innebär
att personalen (vilka i princip är
kvinnor) fått en större arbetsbörda, och
barnen har inte fått samma möjligheter
att utvecklas i en pedagogisk miljö.
Detta ger effekter på lång sikt som i
dag är svåra att mäta i
prestationstermer. En ökad arbetsbörda
för barnomsorgspersonalen leder också
till att den uppmätta effektiviteten
riskerar att ätas upp av ohälsoproblem,
vilket då framför allt drabbar kvinnor.
Motionärerna anför att effekterna på
barn av nedskärningar inom skola och
barnomsorg delvis kan utläsas av det
ökade antal barn som kommer till barn-
och ungdomsmottagningarna. En
systematisk urholkning av barnens
livsmiljöer leder enligt motionärerna
till ökad utslagning av barn. Tidigare
kunde skola och barnomsorg fånga upp
dessa barn, men dessa klarar inte längre
av denna uppgift, eftersom den största
delen av tiden går åt till gruppen som
helhet och inte riktas till den enskilda
individen. Detta försvårar för
personal/lärare att upptäcka dem som
behöver extra stöd.
I motion Fi104 av Lars Tobisson m.fl.
(m) begärs ett tillkännagivande till
regeringen om vad i motionen anförts om
rätten att välja som en grund för
förnyelse och utveckling av vård,
barnomsorg och utbildning (yrkande 10).
Motionärerna anför att de enskilda
initiativen är av största vikt för att
nå en förnyelse och utveckling av
skolan. Det är motionärernas övertygelse
att kvalitet och variationsrikedom i
undervisningen bäst främjas om skolor
med olika inriktning, arbetssätt och
huvudmän kan verka sida vid sida. De
vill fortsätta att arbeta för ökad
valfrihet inom barnomsorg och skola,
vilket de anser att regeringen
motarbetar. Detta förvånar motionärerna
eftersom flera rapporter nyligen visat
att fristående alternativ inom skola och
barnomsorg uppnår hög kvalitet till
relativt sett lägre kostnader.
Regeringen bör därför redovisa de
sakskäl som ligger till grund för denna
politik mot elevernas och föräldrarnas
rätt att välja skola och barnomsorg.
I motionen yrkas även att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en redovisning av
hur inkomstrelaterade taxor inom
barnomsorgen ökar marginaleffekterna för
barnfamiljerna och vad detta leder till
(yrkande 4). Regeringens skrivelse
anger att kommunerna alltmer sällan
tillämpar enhetstaxor utan i stället
övergår till avgiftstaxor som är
baserade på bruttoinkomsten.
Motionärerna anför att detta är en dålig
utveckling som har stimulerats av olika
uttalanden av regeringsföreträdare.
Innebörden av denna avgiftspolitik blir
att just barnfamiljer utsätts för
särskilt hårda och för samhällsekonomin
skadliga marginaleffekter vid inkomst-
ökning. Konstruktionen av
inkomstrelaterade taxor inom vissa
speciella områden bottnar i en märklig
felsyn att också kommunerna ovanpå den
statliga fördelningspolitiken genom
skatternas och vissa bidrags utformning
skall bedriva fördelningspolitik. Varför
man i så fall låter detta gälla just
barnomsorgen men inte t.ex.
kollektivtrafik förefaller gåtfullt.
Utskottets bedömning
Utskottet vidhåller sin tidigare
uppfattning att en väl utbyggd
barnomsorg av god kvalitet är en viktig
del i familjepolitiken för att främja
föräldrars möjlighet att kombinera
föräldraskap och förvärvsarbete. Ett
viktigt steg för att nå målen för
barnomsorgen var införandet av de
bestämmelser i socialtjänstlagen som
preciserar barnomsorgens uppgift och de
kvalitetskrav som gäller för
verksamheten.
Utskottet kan konstatera att
barnomsorgen har byggts ut kraftigt
under 1990-talet för att möta
familjernas behov. Samtidigt har
personalens utbildningsnivå höjts,
vilket är viktigt för kvaliteten.
Utskottet kan vidare konstatera att
antalet barn i barngrupperna har ökat.
Kunskapen om effekterna av detta är ännu
begränsad. Utskottet har dock inhämtat
att Socialstyrelsen för närvarande
arbetar med en studie om situationen för
barn med särskilda behov inom
barnomsorgen. Studien, som beräknas bli
klar i början av 1997, bör kunna ge
värdefull kunskap om situationen inom
barnomsorgen. Vidare pågår inom
Välfärdsprojektets ram en jämförande
studie av barnomsorgen i Tyskland och
Sverige, vilken även kan ge ny kunskap.
Utskottet anser att motion Fi102 (v)
yrkande 3 inte bör föranleda något
uttalande från riksdagens sida.
Utskottet har bl.a. i betänkande
1994/95:SoU8 framhållit att barnomsorgen
skall präglas av rättvis fördelning och
ökad valfrihet. Utskottet anförde
samtidigt att det är kommunens ansvar
att tillgodose behovet av barnomsorg och
att kommunen därför måste ha möjlighet
att planera all barnomsorg inom kommunen
såväl den som bedrivs av kommunen som
den enskilda. Utskottet kan nu
konstatera att den icke-kommunala
barnomsorgen successivt ökat i
omfattning. Utskottet anser inte att
motion Fi104 (m) yrkande 10 bör
föranleda något uttalande från
riksdagens sida.
Avgifterna inom barnomsorgen är en
kommunal angelägenhet. Enligt 35 §
socialtjänstlagen får kommunen ta ut
skäliga avgifter enligt grunder som
kommunen bestämmer. Avgiften får dock
inte överstiga kommunens självkostnad.
Motion Fi104 (m) yrkande 4 bör, enligt
utskottets mening, avstyrkas.
Stockholm den 4 september 1996
På socialutskottets vägnar
Sten Svensson
I beslutet har deltagit: Sten Svensson
(m), Ingrid Andersson (s), Rinaldo
Karlsson (s), Hans Karlsson (s),
Liselotte Wågö (m), Roland Larsson (c),
Marianne Jönsson (s), Leif Carlson (m),
Barbro Westerholm (fp), Conny Öhman (s),
Stig Sandström (v), Mariann Ytterberg
(s), Birgitta Wichne (m), Thomas Julin
(mp), Christin Nilsson (s), Elisebeht
Markström (s) och Tuve Skånberg (kd).
Avvikande meningar
1. Vårdköerna
Sten Svensson (m), Liselotte Wågö (m),
Leif Carlson (m), Barbro Westerholm
(fp), Birgitta Wichne (m) och Tuve
Skånberg (kd) anser att utskottets
bedömning under avsnittet Vårdköerna
bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att regeringen i sin
skrivelse inte tillräckligt ingående
redovisat den oroande utvecklingen med
allt längre köer till operationer och
behandlingar. Vårdköerna försvann under
den föregående mandatperioden men ökar
nu igen i en oroande takt. Regeringen
försöker hävda att sjuksköterskestrejken
i slutet av 1995 är anledningen till att
köerna har vuxit. Detta stämmer inte.
Redan i början av 1995 kunde landsting
efter landsting konstatera att köerna
växte. Landstingsförbundet har
konstaterat att strejken endast
förstärkte en redan pågående trend.
Enligt en enkät som Landstingsförbundet
presenterade i maj 1995 fanns då i minst
fem landsting köer utanför vårdgarantin
som av den medicinska sakkkunskapen
ansågs vara medicinskt oacceptabla.
Enkäten visade också att bara 14 av 21
sjukvårdshuvudmän sade sig följa
vårdgarantins rekommendationer.
Situationen har sedan dess förvärrats.
Enligt utskottet bör detta ges
regeringen till känna med anledning av
motion Fi104 (m) yrkande 3.
2. Besparingar inom barnomsorgen
Stig Sandström (v) anser att den del av
utskottets bedömning under avsnittet
Barnomsorg som börjar med Utskottet
vidhåller och slutar med riksdagens
sida. bort ha följande lydelse:
Utskottet oroas över besparingarna inom
barnomsorg och skola. Den
produktivitetsökning som regeringen
redovisar i sin skrivelse har i huvudsak
kommit till stånd genom fler inskrivna
barn. Med andra ord har personalen fått
en större arbetsbörda och barnen har
inte fått samma möjligheter att
utvecklas i en pedagogisk miljö. Detta
ger effekter på lång sikt som i dag är
svåra att mäta.
Effekterna av besparingar inom skola
och barnomsorg kan delvis utläsas av det
ökande antal barn som kommer till barn-
och ungdomsmottagningarna. En
systematisk urholkning av barnens
livsmiljö leder till ökad utslagning av
barn. Tidigare kunde skola och
barnomsorg fånga upp dessa barn, vilket
är svårare i dag då större delen av
tiden går åt till gruppen som helhet och
inte riktas till den enskilda individen.
Detta försvårar för personal/lärare att
upptäcka de barn som behöver extra stöd.
Enligt utskottets mening bör detta ges
regeringen till känna med anledning av
motion Fi102 (v) yrkande 3.
3. Förnyelse och utveckling inom skolan
och barnomsorgen
Sten Svensson (m), Liselotte Wågö (m),
Roland Larsson (c), Leif Carlson (m),
Barbro Westerholm (fp), Birgitta Wichne
(m) och Tuve Skånberg (kd) anser att den
del av utskottets bedömning under
avsnittet Barnomsorgen som börjar med
Utskottet har och slutar med mening,
avstyrkas. bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att varje familj skall
ha rätt att välja den barnomsorg som
passar familjen bäst. Detta förutsätter
att det finns olika former av barnomsorg
att tillgå och att familjernas val
respekteras genom att även privat
barnomsorg som uppfyller kvalitetskraven
ges rätt till offentligt stöd. Utskottet
anser således att riksdagen bör besluta
i enlighet med riksdagsbeslutet enligt
betänkande 1993/94:SoU11.
Utskottet anser att riksdagen med
anledning av motion Fi104 (m) yrkandena
4 och 10 bör ge regeringen detta till
känna.
Utbildningsutskottets yttrande
1995/96:UbU8y
Utvecklingen inom den kommunala sektorn
Till finansutskottet
Finansutskottet har den 21 maj 1996
beslutat att bereda bl.a.
utbildningsutskottet tillfälle att yttra
sig över regeringens skrivelse
1995/96:194 Utvecklingen inom den
kommunala sektorn jämte motioner, i de
delar som skrivelsen och motionerna
berör utskottets beredningsområde.
I de motioner som väckts med anledning
av skrivelsen finns 10 yrkanden som
berör utbildningsutskottets
beredningsområde. Utskottet behandlar i
det följande motionsyrkandena under tre
huvudrubriker som ansluter till
skrivelsens avsnitt 3.2 Skolan, 4.3
Mindre förändringar i organisationen
efter valet 1994, delavsnittet om
entreprenader och konkurrens och 4.4
Medborgarper-spektivet stärks.
Skolan
I skrivelsen lämnar regeringen en
översiktlig redovisning av hur den
kommunala verksamheten utvecklas i
förhållande till de nationella mål som
statsmakterna har satt upp för vissa
verksamhetsområden. Ett av de områden
som behandlas är skolan (s. 59-76).
Regeringen redovisar bl.a. att
utbildningsområdet i genomsnitt svarar
för 29 % av kommunernas löpande
bruttokostnader och att totalkostnaden
för utbildning år 1994 var 86,6
miljarder kronor (fasta priser). För de
olika skolformerna ges en kortfattad
redovisning av de nationella målen för
respektive utbildning, antal elever och
lärare, kostnader, kvalitet,
måluppfyllelse samt för grund- och
gymnasieskolan antalet elever m.m. i
fristående skolor.
I skrivelsen redovisas också bl.a.
Skolverkets undersökning läsåret 1993/94
Attityder till skolan (rapport nr 72), i
vilken ett representativt urval av
allmänhet, föräldrar, elever och lärare
tillfrågats om sin syn på skolan. Av
undersökningen framgår att skolan är ett
av de samhällsområden som allmänheten
har störst förtroende för. Tre av fyra
tillfrågade har en positiv uppfattning.
Två av tio föräldrar har litet eller
inget förtroende för skolan. En
majoritet av allmänhet och föräldrar
tycker att vi i dag har en lika bra
eller bättre skola än den man själv gick
i. Både allmänhet, föräldrar och lärare
anser att skolans uppgifter är viktiga,
men att skolan inte lyckas fullt ut med
att nå målen. Många menar att skolan
lyckas bättre med att förmedla kunskap
än med sina personlighetsdanande
uppgifter. De flesta lärare och elever
trivs i skolan. Mobbningsproblemen är
störst på högstadiet.
Frågan om hur olika elevers behov skall
kunna tillgodoses m.m. behandlas i
motion 1995/96:Fi104 (m). Enligt
motionärerna handlar det om att höja den
generella kunskapsnivån så att svenska
elever i alla ämnen tillhör de absolut
främsta i världen. Det handlar också om
att stävja tendenserna till ökade
skillnader i resultat mellan dem som kan
mest och dem som kan minst. Regeringen
bör snarast återkomma med en analys av
hur olika elevers behov skall kunna
tillgodoses i svensk skola (yrkande 5).
En viktig fråga där underlag saknas i
regeringens skrivelse berör utvecklingen
när det gäller lärare som har genomgått
specialpedagogisk påbyggnadsutbildning.
Dessa lärare utgör en relativt liten
grupp med hög kompetens och hög
medelålder. Motionärerna är allvarligt
bekymrade för återväxten inom denna
grupp. Vidare framhåller motionärerna
att det hade varit önskvärt med en
redovisning i skrivelsen av effekterna
av kommunaliseringen av särskolan
(yrkande 6).
Utskottet vill inledningsvis erinra om
att det offentliga skolväsendet enligt 1
kap. 2 § skollagen (1985:1100) skall ge
alla barn och ungdomar, oberoende av
kön, geografisk hemvist samt sociala och
ekonomiska förhållanden, lika tillgång
till utbildning. Utbildningen skall inom
varje skolform vara likvärdig varhelst
den anordnas i landet. Utbildningen
skall ge eleverna kunskaper och
färdigheter samt, i samarbete med
hemmen, främja deras harmoniska
utveckling till ansvarskännande
människor och medborgare. Utbildningen
skall vidare ta hänsyn till elever med
särskilda behov.
Nya läroplaner för det obligatoriska
skolväsendet (Lpo 94) och de frivilliga
skolformerna (Lpf 94) har nyligen
införts (prop. 1992/93:220, bet.
1993/94:UbU1, rskr. 82 och prop.
1992/93:250, bet. 1993/94:UbU2, rskr.
93). Lpo 94 tillämpas fr.o.m. läsåret
1995/96 i årskurserna 1-7 och fr.o.m.
läsåret 1997/98 i hela grundskolan. Lpf
94 tillämpas fr.o.m. läsåret 1994/95 för
den nya reformerade gymnasieskolan.
Läroplanerna utgår från en
ansvarsfördelning där staten anger de
övergripande målen och riktlinjerna för
skolverksamheten och kommunerna ansvarar
för genomförandet. Enligt de nya
läroplanerna skall undervisningen
anpassas till varje elevs behov.
Läroplanerna kompletteras med kursplaner
för alla ämnen och timplaner för de
olika skolformerna. I kursplanerna anges
de mål som alla elever skall ges
möjlighet att nå. Skolan har ansvaret
för att anpassa undervisningen så att
eleverna når minst dessa mål. Dessutom
anges i kursplanerna de mål skolan skall
sträva mot. Dessa mål sätter inte upp
något tak för elevernas kunskaper och
utveckling utan är vida och högt
ställda. Strävansmålen ger skolan goda
möjligheter att lägga upp en
undervisning som är anpassad efter varje
elevs förutsättningar. Strävansmålen ger
ett stort utrymme för fördjupning och
breddning av elevernas kunskaper. De nya
läroplanerna ger således alla elever -
såväl svag- som högpresterande elever -
goda möjligheter till utveckling.
Utskottet vill även peka på att elever
med behov av särskilt stöd enligt den
nationella utvecklingsplanen skall
uppmärksammas särskilt. Regeringen har i
regleringsbrev för 1995/96 bl.a. gett
Skolverket i uppdrag att utvärdera hur
kommunerna fördelar resurserna för att
tillgodose elever med behov av särskilt
stöd. Skolverket har i sin
verksamhetsplan för 1995/96 prioriterat
frågor kring elever med behov av
särskilt stöd.
När det gäller yrkandet om
specialpedagogisk påbyggnadsutbildning
och kommunaliseringen av särskolan vill
utskottet peka på att universitet och
högskolor enligt bestämmelser i
regleringsbrev för 1995/96 skall samråda
med kommunerna, Statens skolverk samt i
förkommande fall med näringslivets
branschorganisationer före beslut om
dimensionering av olika fördjupningar
och specialiseringar inom
lärarutbildningarna. Grundskolans och
gymnasieskolans behov av lärare med
specialpedagogisk examen och lärare i
svenska som andraspråk skall särskilt
beaktas.
Arbetsgruppen för översyn av
lärarutbildningen har överlämnat sin
rapport Lärarutbildning i förändring (Ds
1996:16) till departementet i mars 1996.
Rapporten har nyligen remissbehandlats.
Utskottet konstaterar vidare att
ansvaret för särskolan och särvux
överfördes från landstingen till
kommunerna slutligt med utgången av år
1995. Skolverket skall senast den 1
februari 1998 redovisa en utvärdering av
konsekvenserna av det ändrade
huvudmannaskapet för särskolan och
särvux.
Med hänvisning till vad utskottet
anfört bör finansutskottet avstyrka
yrkandena 5 och 6 i motion
1995/96:Fi104.
Finansiering av den arbetsplatsförlagda
utbildningen (APU) i gymnasieskolan tas
upp i yrkande 7 i motion 1995/96:Fi104
(m). Motionärerna hänvisar till
rapporter från Svenska kommunförbundet
och Skolverket som visar att många
skolor inte kan få ut sina elever på
arbetsplatsförlagd utbildning i den
omfattning som regering och riksdag har
beslutat. Detta förhållande är mycket
allvarligt. Regeringen bör återkomma med
ett förslag till finansieringsmodell för
APU utifrån de riktlinjer som föreslogs
av utredningen om kompetenskrav för
gymnasielärare i yrkesämnen i
betänkandet Höj ribban! (SOU 1994:101).
Utskottet vill med anledning av
yrkandet anföra följande.
Regeringen har i proposition
1995/96:206 Vissa skolfrågor m.m.
behandlat den arbetsplatsförlagda
utbildningen (APU) i gymnasieskolan. I
propositionen betonas vikten av APU, och
regeringen föreslår att även program som
inte har yrkesämnen skall, om kommunen
så beslutar, kunna arbetsplatsförläggas.
Regeringen anser också att en särskild
målbeskrivning bör fastställas för APU i
syfte att höja kvaliteten i denna del av
gymnasieutbildningen. Även andra ämnen
än yrkesämnen skall kunna
arbetsplatsförläggas.
Utbildningsutskottet avser att inom kort
behandla den nu nämnda propositionen
jämte bl.a. ett identiskt likalydande
yrkande som det nu förevarande om
finansiering av APU. Utskottet kommer
således att inom kort utförligt behandla
frågor med anknytning till APU inklusive
finansieringsfrågan. Med hänvisning
härtill anser utskottet att det nu
förevarande yrkandet bör avslås av
riksdagen.
Moderaterna pekar i sin motion
1995/96:Fi104 yrkande 8 på möjligheten
att vidga kommunernas rätt att lägga ut
undervisning på entreprenad. Nu gällande
lag möjliggör entreprenad endast i
sådana ämnen som enligt skollagen
betecknas som estetiska ämnen,
ekonomiska ämnen, tekniska ämnen eller
yrkesämnen. Lagen om
entreprenadförhållanden inom skolan bör
förtydligas så att det i framtiden blir
möjligt för kommuner att uppdra åt andra
utbildningsanordnare att bedriva
undervisning inom ett flertal olika
ämnen.
Utskottet vill med anledning av
yrkandet anföra följande.
Enligt lagen (1993:802) om
entreprenadförhållanden inom skolan får
kommuner och landsting sluta avtal med
en enskild fysisk eller juridisk person
om att denne skall bedriva viss
undervisning i gymnasieskolan. Avtalet
får som motionärerna påpekar endast avse
undervisning inom ämnesblocken estetiska
ämnen, ekonomiska ämnen, tekniska ämnen
och yrkesämnen. Detta innebär att över
700 av ca 750 kurser i gymnasieskolan
kan läggas ut på entreprenad. För
undervisning inom andra områden än de nu
nämnda får regeringen, om det finns
särskilda skäl i det enskilda fallet,
medge entreprenaddrift. Utskottet har
tidigare behandlat frågan om vidgade
möjligheter att lägga ut undervisning på
entreprenad (bet. 1994/95:UbU10 s. 24).
Utskottet ansåg då att det inte fanns
skäl att ändra gällande föreskrifter om
undervisning på entreprenad inom
skolområdet och avstyrkte de
föreliggande motionerna. Utskottet
finner inte anledning att ändra sitt
ställningstagande och föreslår således
att finansutskottet avstyrker bifall
till förevarande yrkande.
Enligt yrkande 9 i motion 1995/96:Fi104
(m) bör regeringen snarast för riksdagen
redovisa skälen för och planerade
åtgärder mot den höga
bortfallsfrekvensen inom undervisningen
i svenska för invandrare (sfi).
Motionärerna pekar på att 17 % av
eleverna avbryter sina studier i sfi,
vilket leder till slöseri med resurser
och tid.
I regeringens skrivelse uppges att 17 %
av eleverna i sfi-utbildningen avbröt
sina studier under läsåret 1994/95.
Utskottet har erfarit att av dessa har
52,6 % avbrutit på grund av annan
utbildning, studieuppehåll, flyttning,
arbete, sjukdom eller problem med
barnomsorg. För övriga som avbrutit sina
studier angavs att det skett av okänd
anledning .
Skolverket har uppdragit åt Centrum för
tvåspråkighetsforskning vid Stockholms
universitet att genomföra en utvärdering
av sfi. Syftet är att göra en ingående
utvärdering av bl.a. kvaliteten i sfi-
undervisningen. Utvärderingen beräknas
avslutas i december 1996. Mot bakgrund
av pågående utvärdering bör yrkandet
avstyrkas.
Entreprenader och konkurrens
I skrivelsen finns ett avsnitt om
entreprenader och konkurrens (s. 98-99).
Regeringen redovisar bl.a. att några
kommuner har utvärderat de senaste årens
konkurrensutsättning av kommunal
verksamhet. Det finns exempel på både
positiva och negativa erfarenheter, och
någon samlad bild av förändringarna
under de senaste åren går enligt
regeringens bedömning knappast att ge.
I motion 1995/96:Fi104 (m) behandlas
frågor om ökad valfrihet inom skolan
m.m. De enskilda initiativen är av
största vikt för att nå en förnyelse och
utveckling av skolan, anser
motionärerna. Arbetet för en ökad
valfrihet inom skola och barnomsorg
måste fortsätta, ett arbete som
regeringen enligt motionen motarbetar.
Flera rapporter har visat att fristående
alternativ inom dessa områden uppnår
högre kvalitet till relativt sett lägre
kostnader. Regeringen bör därför
redovisa de sakskäl som ligger till
grund för denna politik mot elevernas
och föräldrarnas rätt att välja skola
(yrkande 10). Motionärerna anser vidare
att mycket av det interna
utvecklingsarbetet i kommuner och
landsting är en direkt följd av en
stimulerande konkurrensmiljö. De anser
att det är märkligt att regeringens
skrivelse så litet berör effekterna av
konkurrensutsättningen. Det bör vara
möjligt för regeringen att till kommande
år ge en fyllig redovisning av
effekterna på olika verksamhetsområden
av konkurrensutsättningen (yrkande 11).
Utskottet vill inledningsvis erinra om
att det finns en omfattande valfrihet
inom skolväsendet. Elever och föräldrar
har successivt givits större rätt och
möjlighet att välja skola. För
grundskolan gäller t.ex. att kommunen
vid fördelningen av elever på de olika
skolenheterna skall beakta föräldrarnas
önskemål om att deras barn skall tas
emot vid en viss skola så långt det är
möjligt utan att andra elevers
berättigade krav på placering i en skola
nära hemmet åsidosätts eller att
betydande organisatoriska eller
ekonomiska svårigheter uppstår för
kommunen. En kommun skall i sin
grundskola även ta emot en elev för vars
grundskoleutbildning kommunen inte är
skyldig att svara, om eleven med hänsyn
till sina personliga förhållanden har
särskilda skäl att få gå i den kommunens
grundskola. I gymnasieskolan finns en
mångfald av utbildningsvägar. Eleverna
har rätt att genomgå sådan utbildning
som inte anordnas av den egna kommunen
varhelst den anordnas i landet, och
hemkommunen är skyldig att betala
utbildningen. Inom både grundskolan och
gymnasieskolan finns ett stort antal
fristående skolor som eleverna har
möjlighet att välja som alternativ till
den kommunala skolan. Godkända
fristående grundskolor och
gymnasieskolor har rätt till bidrag från
elevernas hemkommuner.
I Skolverkets rapport Bilden av skolan
1996 konstateras att det är få föräldrar
som hittills utnyttjat möjligheten att
välja en annan skola än den anvisade
till sina barn. I fyra av fem kommuner
utnyttjar mindre än 2 % denna möjlighet.
I de kommuner där valmöjligheten
utnyttjas flitigast är andelen föräldrar
som väljer annan skola 15 %.
Föräldrarnas utbildningsnivå har stor
betydelse för hur och i vilken
utsträckning valmöjligheter utnyttjas.
Bland dem som väljer en annan skola
dominerar högskoleutbildade föräldrar,
och denna grupp är också mest positiv
till valfriheten. Högutbildade väljer
också i större utsträckning fristående
skolor. Även om alla erbjuds samma
formella rätt att välja finns det
således reella skillnader vad avser
utnyttjandet av denna rätt. Skolverkets
rapport visar också att möjligheten att
välja en fristående skola varierar
beroende på var man bor. Drygt hälften
av skolorna är belägna i de tre
storstäderna, medan det i två
tredjedelar av landets kommuner inte
finns någon fristående skola. I
storstadsområdena väljer knappt 6 % av
föräldrar och elever en fristående
skola.
Utskottet konstaterar
sammanfattningsvis att det finns en
omfattande valfrihet inom skolväsendet
och att elever och föräldrar successivt
har givits större rätt och möjlighet att
välja men att det finns skillnader vad
avser utnyttjandet av denna rätt.
Utskottet tillbakavisar påståendet i
motionen att regeringen motverkar
elevers och föräldrars rätt att välja
skola. Senast har riksdagen under hösten
1995 på förslag från regeringen beslutat
anta en lag om försöksverksamhet med
ökat föräldrainflytande över
utvecklingsstörda barns skolgång (prop.
1994/95:212, bet. 1995/96:UbU1, rskr.
27).
Utskottet föreslår med hänvisning till
det anförda att finansutskottet
avstyrker yrkandena.
Medborgarperspektivet
Regeringen framhåller att enligt flera
lokala undersökningar är medborgarna i
stort sett ganska nöjda med den
kommunala servicen. Från några
undersökningar redovisas slutsatsen att
medborgaren anser att hans eller hennes
påverkansmöjligheter på den kommunala
servicen är begränsade. Mellan 30 och 40
% upplever sig inte ha några
påverkansmöjligheter alls. Regeringen
pekar på att det sedan länge funnits en
viss valfrihet att välja t.ex. skola för
sina barn. Möjligheterna för medborgaren
att själv välja producent ökar och
omfattar allt fler områden.
Vidare framhålls i skrivelsen att
brukarinflytande också kan utövas via
samråd, självförvaltningsorgan,
opolitiska nämnder, villkorad delegation
m.m. I några kommuner övervägs att
inrätta opolitiska nämnder i en del av
kommunen. Invånarna kan då få välja
ledamöterna via ett valförfarande där
kandidaternas namn kryssas för eller
skrivs till på en särskild valsedel.
Sådana nämnder kan få ansvaret för t.ex.
skola, barn- och äldreomsorg inom sin
kommundel.
I två motioner, 1995/96:Fi104 (m) och
1995/96:Fi103 (fp), behandlas frågor med
anknytning till medborgarperspektivet. I
den först nämnda motionen hänvisas till
redovisningen i skrivelsen av att
medborgarna är ganska nöjda med den
kommunala servicen, och man anser att
det är en brist att regeringen inte
redovisat att medborgare som valt de
privata alternativen inom t.ex. skola
och omsorg ofta är mer nöjda. Mot den
bakgrunden vore det på sin plats att
regeringen redovisar de skäl som ligger
bakom regeringens ovilja mot elevers och
föräldrars rätt att välja skola och
omsorg. Motionärerna anser det
självklart med en rätt för föräldrar att
välja skola och omsorg (yrkande 13).
Motionärerna anser vidare att det i den
diskussion som förs om mångfald och
kvalitet inom de kommunala
verksamhetsområdena är särskilt viktigt
att lyfta fram hur resultatet till sist
värderas av dem som verksamheten är till
för. En redovisning bör därför ges av
hur de olika alternativen inom skola,
omsorg m.fl. kommunala
verksamhetsområden upplevs av dem
verksamheten finns för (yrkande 12).
I yrkande 6 i den senare motionen
anförs att det allra viktigaste för att
bekämpa segregationen är att människor
får makt över sina egna liv. En viktig
förutsättning är därvid att de måste
kunna ta makten över de viktiga
verksamheterna inom framför allt skolan
och barnomsorgen. Motionärerna pekar på
att valfrihet inte är en lyx som endast
skall unnas de välbeställda.
Självstyrande skolor, elev- och
föräldramedverkan och enskilt drivna
skolor i olika former är minst lika
angelägna i utsatta bostadsområden. Det
aktuella regeringsförslaget att
ytterligare försämra villkoren för
friskolorna är i detta sammanhang ett
allvarligt steg i helt fel riktning,
heter det i motionen.
Utskottet har under avsnittet om
entreprenader och konkurrens
vversiktligt redovisat gällande regler
för elevers och föräldrars rätt att
välja skola. Mot bakgrund av uppgifter i
Skolverkets rapport Bilden av skolan
1996 har utskottet vidare kunnat
konstatera att även om alla erbjuds
samma formella rätt att välja så finns
det skillnader vad avser utnyttjandet av
denna rätt.
Skolverket tar också i rapporten upp
frågan om valmöjligheter och segregation
och pekar på att verket i en utvärdering
läsåret 1992/93 kunde konstatera vissa
tendenser till ökad segregation som en
följd av de ökade möjligheterna att
välja skola. Tendensen var speciellt
märkbar i storstadsområdena och då
framför allt i de invandrartäta
bostadsområdena. Både svenska elever och
vissa elever med invandrarbakgrund sökte
sig till skolor i andra områden. Vidare
framhålls att den faktor som ytterst
verkar segregerande i samhället är
boendet. Skolornas upptagningsområden
avspeglar det omgivande bostadsområdets
etniska och sociala sammansättning.
Skolverket pekar på att om möjligheterna
att välja skola medför en ensidig
förflyttning av elever kan
valmöjligheterna tänkas bidra till att
förstärka bostadsmiljöns segregerande
mekanismer. Skolverket anser det för
tidigt att säga om val i skolan orsakar
segregation eller inte. Däremot
konstateras att valmöjligheterna
utnyttjas olika av olika grupper. Det är
t.ex. avsevärt lättare för akademiskt
utbildade föräldrar att hävda sina
önskemål och rättigheter jämfört med
lågutbildade. Det är ännu för tidigt att
säga vilka konsekvenser detta får på
lång sikt för skolans struktur och
sammansättning, anser Skolverket. Denna
uppfattning delar utskottet.
Utskottet erinrar om att riksdagen har
beslutat om en försöksverksamhet
fr.o.m. den 1 juli 1996 med lokala
självstyrelser med föräldramajoritet
inom skolan (prop. 1995/96:157, bet.
UbU9, rskr. 259). Försöksverksamheten
skall pågå under en femårsperiod.
Med hänvisning till vad utskottet har
anfört avstyrker utskottet förevarande
yrkanden.
Enligt utbildningsutskottets uppfattning
bör finansutskottet föreslå riksdagen
att lägga skrivelsen i den del den berör
utbildningsutskottets beredningsområde
till handlingarna.
Stockholm den 27 augusti 1996
På utbildningsutskottets vägnar
Jan Björkman
I beslutet har deltagit: Jan Björkman
(s), Beatrice Ask (m), Bengt
Silfverstrand (s), Eva Johansson (s),
Ingegerd Wärnersson (s), Rune Rydén (m),
Agneta Lundberg (s), Andreas Carlgren
(c), Torgny Danielsson (s), Ulf Melin
(m), Tomas Eneroth (s), Britt-Marie
Danestig-Olofsson (v), Majléne
Westerlund Panke (s), Hans Hjortzberg-
Nordlund (m), Gunnar Goude (mp), Inger
Davidson (kds) och Siri Dannaeus (fp).
Avvikande meningar
1. Hur olika elevers behov skall kunna
tillgodoses m.m.
Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och
Hans Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser
att den del av utbildningsutskottets
yttrande i avsnittet Skolan som börjar
med Utskottet vill och slutar med
motion 1995/96:Fi104 bort ha följande
lydelse:
Utskottet delar motionärernas
uppfattning och anser det av största
vikt att den generella kunskapsnivån
höjs så att svenska elever i alla ämnen
tillhör de absolut främsta i världen.
Men det handlar också om att stävja
tendenserna till ökade skillnader i
resultat mellan dem som kan mest och dem
som kan minst. Enligt utskottets
uppfattning bör regeringen återkomma med
en analys av orsakerna till de ökade
skillnaderna, liksom med förslag till
hur såväl svag- som högpresterande
elevers behov skall kunna tillgodoses i
svensk skola. Utskottet vill i
sammanhanget peka på att det är
oacceptabelt att barn med särskilda
behov inte får det stöd de har rätt
till. En viktig fråga där underlag
saknas i regeringens skrivelse är
utvecklingen när det gäller lärare som
har genomgått specialpedagogisk
påbyggnadsutbildning. Dessa lärare utgör
en relativt liten grupp med hög
kompetens. Utskottet delar
motionärernas oro för återväxten inom
denna grupp lärare och anser att
regeringen bör återkomma med förslag
till åtgärder inom området.
Enligt utskottet bör finansutskottet
föreslå riksdagen att med bifall till
yrkande 5 och med anledning av yrkande 6
i motion 1995/96:Fi104 som sin mening ge
regeringen till känna vad
utbildningsutskottet har anfört.
2. Finansiering av den
arbetsplatsförlagda utbildningen (APU) i
gymnasieskolan
Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och
Hans Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser
att den del av utbildningsutskottets
yttrande i avsnittet Skolan som börjar
med Regeringen har och slutar med av
riksdagen bort ha följande lydelse:
På de yrkesinriktade programmen i
gymnasieskolan skall minst 15 veckor av
undervisningstiden vara förlagda till en
eller flera arbetsplatser. Andelen
arbetsplatsförlagd utbildning (APU) är i
en internationell jämförelse mycket låg.
Det är skolan som har ansvaret för att
anskaffa utbildningsplatser. Rapporter
från Kommunförbundet och Skolverket
visar att många skolor inte kan få ut
sina elever på APU i den omfattning som
regering och riksdag har beslutat.
Utskottet ser mycket allvarligt på
detta. Utskottet delar motionärernas
uppfattning att skola och arbetsliv
måste ta ett större ansvar för att
förverkliga den arbetsplatsförlagda
utbildningen. Regeringen bör återkomma
med ett förslag till finansieringsmodell
för APU utifrån de riktlinjer som
föreslogs i betänkandet Höj ribban! Vad
utskottet har anfört bör finansutskottet
med bifall till motion 1995/96:Fi104
yrkande 7 föreslå att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna.
3. Undervisning på entreprenad
Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och
Hans Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser
att den del av utbildningsutskottets
yttrande i avsnittet Skolan som börjar
med Enligt lagen och slutar med
förevarande yrkande bort ha följande
lydelse:
Enligt lagen (1993:802) om
entreprenadförhållanden i skolan får
kommuner sluta avtal med en enskild
fysisk eller juridisk person om att
denne skall bedriva viss undervisning i
gymnasieskolan. Avtalet får endast avse
undervisning inom ämnesblocken estetiska
ämnen, ekonomiska ämnen, tekniska ämnen
och yrkesämnen. Om det finns särskilda
skäl i det enskilda fallet får
regeringen medge att även annan
undervisning får läggas ut på
entreprenad. Utskottet anser att
möjligheterna för kommunerna att - utan
särskilt medgivande från regeringen -
lägga ut undervisning på entreprenad bör
vidgas och gälla fler ämnen och även
hela program. Regeringen bör återkomma
till riksdagen med förslag till sådana
ändringar i lagen om
entreprenadförhållanden i skolan. Vad
utskottet nu har anfört bör
finansutskottet med bifall till motion
1995/96:Fi104 yrkande 8 föreslå att
riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna.
4. Undervisningen i svenska för
invandrare (sfi)
Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och
Hans Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser
att den del av utbildningsutskottets
yttrande i avsnittet Skolan som börjar
med I regeringens skrivelse och slutar
med yrkandet avstyrkas bort ha
följande lydelse:
Utskottet anser det uppseendeväckande
att en så stor andel som 17 % av
eleverna i sfi-utbildningen avbryter
sina studier. Utskottet delar därvid
motionärernas uppfattning att detta
innebär slöseri med resurser och tid.
Regeringen bör därför snarast redovisa
skälen för och planerade åtgärder mot
den höga bortfallsfrekvensen i sfi.
Utbildningsutskottet anser att
finansutskottet med bifall till motion
1995/96:Fi104 yrkande 9 bör föreslå att
riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad utbildningsutskottet har
anfört.
5. Ökad valfrihet inom skolan m.m.
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf
Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m)
och Inger Davidson (kds) anser att den
del av utbildningsutskottets yttrande i
avsnittet Entreprenader och konkurrens
som börjar med Utskottet vill och
slutar med avstyrker yrkandena bort ha
följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med
motionärerna att arbetet för en ökad
valfrihet inom skola och barnomsorg
skall fortsätta. Regeringen bör
återkomma till riksdagen med en
redovisning av planerade åtgärder för
att åstadkomma en ökad valfrihet inom
dessa områden.
Flera rapporter har nyligen visat att
fristående alternativ inom skola och
barnomsorg uppnår hög kvalitet till
relativt sett lägre kostnader.
Verksamhet utvecklas när den
konkurrensutsätts och kostnadsjämförs.
Mycket av det interna utvecklingsarbetet
i kommuner och landsting är en direkt
följd av en stimulerande
konkurrensmiljö. Det vore av stort
intresse att få en närmare redovisning
av dessa positiva effekter av
konkurrensutsättning av kommunal
verksamhet. Utskottet anser att
regeringen till kommande år bör ge en
sådan redovisning. Enligt
utbildningsutskottets uppfattning bör
finansutskottet tillstyrka motion
1995/96:Fi104 yrkandena 10 och 11.
6. Medborgarperspektivet
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m),
Andreas Carlgren (c), Ulf Melin (m),
Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Inger
Davidson (kds) och Siri Dannaeus (fp)
anser att den del av
utbildningsutskottets yttrande i
avsnittet Medborgarper-spektivet som
börjar med Utskottet har och slutar
med förevarande yrkanden bort ha
följande lydelse:
Utskottet anser att kvalitet och
varationsrikedom i t.ex. undervisningen
främjas bäst om skolor med olika
inriktningar, arbetssätt och huvudmän
kan verka sida vid sida. Enligt
utskottets uppfattning är det en
självklar rätt för föräldrar att kunna
välja skola och barnomsorg. Valfrihet är
ingen lyx som endast skall unnas de
välbeställda. Självstyrande skolor, elev-
och föräldramedverkan och enskilt drivna
skolor är minst lika angelägna i utsatta
bostadsområden. Att människor tilltros
såväl att kunna välja det som passar dem
bäst som att utforma verksamheterna är
en viktig grundsten i arbetet för att
bekämpa utanförskap och vanmakt.
Medborgare som valt de privata
alternativen är ofta mer nöjda. I
diskussionen om mångfald och kvalitet
inom de kommunala verksamhetsområdena är
det viktigt att lyfta fram hur
resultatet till sist värderas av dem som
verksamheten är till för. En redovisning
bör därför göras av hur de olika
alternativen inom skola och barnomsorg
m.fl. kommunala verksamhetsområden
upplevs av dem som verksamheten finns
för.
Utskottet föreslår att finansutskottet
tillstyrker motionerna 1995/96:Fi103
yrkande 6 och 1995/96:Fi104 yrkandena 12
och 13.
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1
Regeringens skrivelse 1
Motionerna 1
Yttranden från andra utskott 3
Utskottet 3
Regeringens skrivelse 3
Motionerna 3
Krav och önskemål om ytterligare
uppföljningsinsatser 4
Krav och önskemål om framtida
åtgärder och förslag 5
Yttranden från andra utskott 6
Socialutskottets yttrande 6
Vårdköerna 6
Barnomsorgen 7
Utbildningsutskottets yttrande 7
Skolan 8
Entreprenader och konkurrens 9
Medborgarperspektivet 9
Finansutskottets bedömning 11
Allmänt om inriktningen av
uppföljningsverksamheten 11
Krav och önskemål om ytterligare
uppföljningsinsatser 12
Uppföljningsinsatser inom
områdena vård och barnomsorg 12
Uppföljningsinsatser inom
skolans område 12
Uppföljningsinsatser i övrigt 12
Finansutskottet 12
Krav och önskemål om framtida
åtgärder och förslag 13
Åtgärder inom skolan 13
Åtgärder inom barnomsorgen 13
Åtgärder på det
kommunalrättsliga området 13
Åtgärder på det
kommunalekonomiska området 14
Hemställan 14
Reservationer
1. Ytterligare uppföljningsinsatser
(mom. 2) 16
2. Ytterligare uppföljningsinsatser
(mom. 2) 16
3. Åtgärder inom skolan (mom. 3) 17
4. Åtgärder inom barnomsorgen
(mom. 4) 18
5. Åtgärder på det
kommunalrättsliga området (mom. 5) 18
6. Åtgärder på det
kommunalrättsliga området (mom. 5) 19
7. Åtgärder på det
kommunalekonomiska området (mom. 6) 19
8. Åtgärder på det
kommunalekonomiska området (mom. 6) 20
Särskilt yttrande
Utvecklingen inom den kommunala
sektorn 20
Bilagor
Socialutskottets yttrande
1996/97:SoU2y 21
Utbildningsutskottets yttrande
1995/96:UbU8y 28
Gotab, Stockholm 1996