Utskottet behandlar i detta betänkande
anslagen och frågor inom utgiftsområde 2
Samhällsekonomi och finansförvaltning.
Utskottet tillstyrker
budgetpropositionens förslag till
fördelning inom utgiftsområdet på
anslagsnivå. Vidare tillstyrker
utskottet förslagen beträffande Statens
fastighetsverk och kapitaltillskott till
Europeiska utvecklingsbanken.
Utskottet behandlar även motioner om
vissa statistik- och revisionsfrågor.
Samtliga motioner avstyrks.
Till betänkandet har fogats 11
reservationer och 4 särskilda yttranden.
Propositionen
I proposition 1996/97:1
(budgetpropositionen) utgiftsområde 2
föreslår regeringen
3. att riksdagen godkänner att det
övergripande målet för verksamheten inom
Insättningsgarantinämndens ansvarsområde
skall vara i enlighet med vad regeringen
förordat under anslag A 7,
4. att riksdagen godkänner regeringens
förslag att särskild prioritet skall ges
åt skärpt riskkontroll inom hela
Riksgäldskontorets verksamhetsområde
samt åt en intensifierad
upplåningsverksamhet på
hushållsmarknaden i enlighet med vad
regeringen förordar under anslag A 9,
5. att riksdagen medger att den
utgående reservationen på
reservationsanslaget D 5
Utvecklingsarbete under sjunde
huvudtiteln förs till ramanslaget A 18
Utvecklingsarbete,
6. att riksdagen godkänner den nya
treårsplanen för investeringar m.m. till
Statens fastighetsverk i enlighet med
vad regeringen förordat i avsnitt 4.2,
7. att riksdagen bemyndigar regeringen
att besluta om att Statens
fastighetsverk får ta upp lån i
Riksgäldskontoret för investeringar m.m.
i enlighet med vad regeringen förordat i
avsnitt 4.2,
8. att riksdagen godkänner att Sverige
medverkar i den aktuella
kapitalhöjningen i Europeiska
utvecklingsbanken med inbetalningar om
51 300 000 ecu under åren
1997/98-2004/05 och att regeringen
tecknar andelar till ett belopp om 228
miljoner ecu,
9. att riksdagen för budgetåret 1997
anvisar anslagen under utgiftsområde 2
Samhällsekonomi och finansförvaltning
enligt följande uppställning:
Anslag Anslag Anslags
styp belopp
(tusent
al kr)
A 1. ramans 29 208
Konjunkturinstitutet lag
A 2. ramans 177 167
Riksrevisionsverket lag
A 3. Statskontoret ramans 59 325
lag
A 4. Statistiska ramans 328 802
centralbyrån lag
A 5. Folk- och reserv
bostadsräkning a 70 000
tionsa
nslag
A 6. Finansinspektionen ramans 110 105
lag
A 7. ramans 2 000
Insättningsgarantinämnde lag
n
A 8. Riksgäldskontoret: ramans 83 348
Förvaltningskostnader lag
A 9. Riksgäldskontoret:
Kostnader för upplåning ramans 1 500
och låneförvaltning lag 000
A 10. Riksgäldskontoret: ramans 1
Garantiverksamhet lag
A 11. Statens ramans 17 029
lokalförsörjningsverk lag
A 12. Täckning av ramans 19 500
merkostnader för lokaler lag
A 13. Nämnden för ramans 6 348
offentlig upphandling lag
A 14. Ekonomiska rådet ramans 1 705
lag
A 15. Kostnader för obetec
vissa nämnder m.m. knat 1 552
anslag
A 16. Bokföringsnämnden ramans 4 468
lag
A 17. Bidrag till Stiftelsenobetec
för utvecklande av god knat 800
redovisningssed anslag
A 18. Utvecklingsarbete ramans 32 570
lag
A 19. Kammarkollegiet ramans 22 277
lag
A 20. Kontrollfunktionen reserv
i staten a 100 000
tionsa
nslag
B 1. Statlig kreditgaranti obetec
för knat 200
bostadsanskaffningslån anslag
B 2. Åtgärder för att stärka
det finansiella systemet ramans 205 000
lag
B 3. Statliga ägarinsatser ramans 100 000
m.m. i Nordbanken lag
B 4. Försäljning av aktier iramans 60 000
Stadshypotek AB lag
B 5. Bidrag till kapitalet i
Europeiska ramans 860 000
investeringsbanken lag
C 1. Riksdagens ramans 16 151
revisorer lag
Summa för utgiftsområdet 3 807
556
Motionerna
1996/97:Fi212 av Gudrun Schyman m.fl.
(v) vari yrkas
18. att riksdagen hos regeringen begär
att SCB ges i uppdrag att omfördela
resurser från könsneutral till
könsuppdelad statistik i enlighet med
vad i motionen anförts (avsnitt 2.6),
19. att riksdagen hos regeringen begär
att Konjunkturinstitutet ges i uppdrag
att inleda projektet "könsräkenskaper" i
enlighet med vad i motionen anförts
(avsnitt 2.6),
1996/97:Fi412 av Lars Tobisson m.fl. (m)
vari yrkas att riksdagen till anslaget A
5 Folk- och bostadsräkning inom
utgiftsområde 2 för budgetåret 1997
anvisar 70 miljoner kronor mindre än vad
regeringen föreslagit eller således 0
kr.
1996/97:Fi501 av Sten Tolgfors (m) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen begär
förslag om upprättande av
kulturstiftelser för förvaltning av
statliga historiska byggnader i enlighet
med vad som anförts i motionen.
1996/97:Fi502 av Bengt Harding Olson
(fp) vari yrkas att riksdagen till
utgiftsområde 2 anslag A 6
Finansinspektionen för budgetåret 1997
anvisar 17 miljoner kronor mer än vad
regeringen har föreslagit eller således
127 105 000 kr.
1996/97:Fi503 av Hanna Zetterberg m.fl.
(v) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag om
tillsättandet av en låg- och
höginkomstutredning enligt vad i
motionen anförts om studier av
fördelningeffekter i olika
befolkningsgrupper.
1996/97:Fi504 av Ingemar Josefsson och
Ann-Kristine Johansson (s) vari yrkas
att riksdagen hos regeringen begär att
åtgärder vidtas för att trygga en
kvalitativt hög offentlig lönestatistik.
1996/97:Fi505 av Bengt Harding Olson
(fp) vari yrkas
1. att riksdagen till utgiftsområde 2 A
2 Riksrevisionsverket för budgetåret
1997 anvisar 14 000 000 kr mer än vad
regeringen har föreslagit eller således
191 167 000 kr,
2. att riksdagen i enlighet med vad i
motionen anförts minskar (utgiftsområde
2 A 3) Statskontorets anslagssparande
med 14 000 000 kr.
1996/97:Fi506 av Bertil Persson (m) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om statistikkostnader och
Statistiska centralbyrån.
1996/97:Fi508 av Michael Stjernström
m.fl. (kd, m, c, fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om
intensifierade insatser i syfte att
minska och förenkla regler och
uppgiftslämnande.
1996/97:Fi509 av Marianne Samuelsson
m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att på
statsbudgeten för 1997 fördela anslagen
på utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och
finansförvaltning i enlighet med vad som
anförts i motionen,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om beräknad fördelning på anslag
på utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och
finansförvaltning för budgetåren 1998
och 1999,
9. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av könsuppdelad
statistik,
10. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om satsning på miljöräkenskaper.
1996/97:Fi510 av Gudrun Schyman m.fl.
(v) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär
att den avvecklar det ekonomiska rådet
och att verksamheten i stället inordnas
i Finansdepartementet eller i ordinarie
myndigheter och forskningsorganisation i
enlighet med vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen för budgetåret 1997
med ändringar i förhållande till
regeringens förslag anvisar anslagen
under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi
och finansförvaltning enligt följande
uppställning:
A 14. Ekonomiska rådet; Regeringsför. 1
705; Anslagsförändring -1 705.
1996/97:Fi901 av Maud Ekendahl och Ulla
Löfgren (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna att
Riksrevisionsverket bör få i uppdrag att
utföra en uppföljning av ESO-rapporten i
enlighet med vad som anförts i motionen.
1996/97:Fi902 av Lars Tobisson m.fl. (m)
vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om en överföring av RRV:s
avdelning för effektivitetsrevision till
Riksdagens revisorer,
2. att riksdagen beslutar om omedelbara
förändringar beträffande den statliga
revisionen i enlighet med vad som
anförts i motionen.
1996/97:Fi906 av Gudrun Lindvall och
Maggi Mikaelsson (mp, v) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om
publicering av djurförsöksstatistik i
Statistisk årsbok.
1996/97:Fi917 av Margit Gennser (m) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om ansvaret för att utveckla god
redovisningssed för den statliga
verksamheten.
1996/97:Fi918 av Margit Gennser (m) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om en kontroll- och
revisionsmyndighet med uppgift att
kontrollera de statliga och kommunala
aktiebolagen.
Utskottet
Fördelning på anslag inom utgiftsområde
2 år 1997
Utskottet redovisar i det följande
förslag om fördelningen på anslag inom
utgiftsområdet. En sammanställning över
regeringens och oppositionspartiernas
förslag till fördelning av anslagen inom
utgiftsområdet återfinns i tabellen
nedan. För Folkpartiet liberalernas del
redovisas det budgetalternativ som
presenterades i motion Fi211.
Folkpartiet liberalerna har avstått från
att lägga fram förslag på anslagsnivå.
Utskottet behandlade denna motion i
betänkande 1996/97:FiU1.
Regeringen
Regeringen föreslår i propositionen
yrkande 9 en fördelning av anslagen inom
utgiftsområdet som totalt uppgår till
3,8 miljarder kronor. Förslagen för
respektive anslag redovisas under
särskilda rubriker nedan.
Oppositionspartierna
Moderata samlingspartiet beräknar i sitt
budgetalternativ utgifter som sammanlagt
uppgår till ett 70 miljoner kronor lägre
belopp än i budgetpropositionen för
utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och
finansförvaltning. Differensen förklaras
av att Moderaterna inte vill anvisa
medel för Folk- och bostadsräkningen för
år 1997 (se nedan under särskild
rubrik).
Även Folkpartiet liberalerna avvisar i
sitt alternativ att medel anvisas för
1997 till folk- och bostadsräkningen.
Därtill föreslår motionärerna att till
A 20 Kontrollfunktionen i staten anvisas
ett 40 miljoner kronor lägre belopp än
regeringen föreslagit.
I motion Fi510 av Gudrun Schyman m.fl.
(v) föreslås en fördelning som
sammantaget är ca 1,7 miljoner kronor
lägre än enligt regeringens förslag
(yrkande 2). Motionärerna föreslår att
anslaget till Ekonomiska rådet avvecklas
(se nedan under särskild rubrik).
I motion Fi506 lägger även Miljöpartiet
de gröna fram ett förslag till
fördelning av utgifterna som sammanlagt
är lägre än regeringens förslag (yrkande
1, delvis). Utskottet redovisar
motionärernas förslag under respektive
rubrik.
Centerpartiet och Kristdemokraterna har
inte lämnat anslagsförslag för år 1997
inom utgiftsområdet som avviker från
budgetpropositionen.
Regeringens och oppositionspartiernas
förslag för utgiftsområde 2
Samhällsekonomi och finansförvaltning
1000-tal kr
Anslag Prop. m fp v mp
A 1 29 208 +4
Konjunkturinstit 000
utet
A 2 177
Riksrevisionsver 167
ket
A 3 Statskontoret 59 325
A 4 Statistiska 328 +5
centralbyrån 802 000
A 5 Folk- och 70 000 -70 -70 -40
bostadsräkning 000 000 000
A 6 110
Finansinspektion 105
en
A 7 2 000
Insättningsgaran
tinämnden
A 8 83 348
Riksgäldskontore
t:
Förvaltningskost
nader
A 9 1 500
Riksgäldskontore 000
t: Kostnader för
upplåning och
låneförvaltning
A 10 1
Riksgäldskontore
t:
Garantiverksamhe
t
A 11 Statens 17 029
lokalförsörjning
sverk
A 12 Täckning av 19 500
merkostnader för
lokaler
A 13 Nämnden för 6 348
offentlig
upphandling
A 14 Ekonomiska 1 705 -1
rådet 700
A 15 Kostnader för 1 552
vissa nämnder
A 16 4 468
Bokföringsnämnde
n
A 17 Bidrag till 800
Stiftelsen för
utvecklande av
god
redovisningssed
A 18 32 570
Utvecklingsarbet
e
A 19 22 277
Kammarkollegiet
A 20 100 -40
Kontrollfunktion 000 000
en i staten
B 1 Statlig 200
kreditgaranti
för
bostadsanskaffni
ngslån
B 2 Åtgärder för 205
att stärka det 000
finansiella
systemet
B 3 Statliga 100
ägarinsatser 000
m.m. i
Nordbanken
B 4 Försäljning av60 000
aktier i
Stadshypotek AB
B 5 Bidrag till 860
kapitalet i 000
Europeiska
investeringsbank
en
C 1 Riksdagens 16 151
revisorer
TOTALT 3 807 -70 -110 -1 -31
556 000 000 700 000
Konjunkturinstitutet (KI)
Det övergripande målet för
Konjunkturinstitutets verksamhet är att
följa och analysera den ekonomiska
utvecklingen inom och utom landet,
utarbeta prognoser för den svenska
ekonomin och bedriva forskning i
anslutning härtill. Verksamheten
omfattar tre huvudområden: analys- och
prognosverksamhet, forskning och
metodutveckling samt särskilda
utredningar.
A 1 Konjunkturinstitutet
Propositionen
Regeringen föreslår att ramanslaget A 1
Konjunkturinstitutet (KI) för budgetåret
1997 skall föras upp med 29 208 000 kr
(yrkande 9, delvis). Det är en ökning
med ca 1,3 miljoner kronor jämfört med
budgetåret 1995/96 (12 månader).
Medelsbehovet under budgetåren 1998 och
1999 beräknar regeringen till 29,1
respektive 30,1 miljoner kronor.
De övergripande målen för KI bör enligt
propositionen ligga fast. Anslaget bör i
enlighet med det generella
besparingskravet räknas ned med 3 %.
Anslaget bör dock förstärkas med totalt
1 250 000 kr till följd av utökade
arbetsuppgifter för analys av
statsfinanserna, för arbetet med
miljöräkenskaper samt för utvecklande av
analysverktyg.
Motionerna
I motion Fi212 av Gudrun Schyman m.fl.
(v) yrkande 19 föreslås att
Konjunkturinstitutet bör inleda ett
arbete med att upprätta
könsräkenskaper med
miljöräkenskapsarbetet som förebild.
Konjunkturinstitutet bör klara detta
arbete inom den givna resursramen.
I motion Fi509 av Marianne Samuelsson
m.fl. (mp) yrkande 10 i denna del
föreslås att ytterligare resurser ställs
till KI:s förfogande för att utveckla
statistiken vad gäller miljöområdet och
att påskynda arbetet med att upprätta
miljöjusterade nationalräkenskaper.
Motionärerna vill därför att KI:s anslag
i jämförelse med regeringens förslag
förstärks med 4 miljoner kronor.
Motionärerna föreslår samtidigt en
förstärkning av Statistiska
centralbyråns resurser för samma
ändamål.
Riksrevisionsverket
De övergripande målen för
Riksrevisionsverket (RRV) är att verka
för effektivitet i staten och i statliga
åtaganden samt en säker och
ändamålsenlig ekonomiadministration i
statlig verksamhet.
A 2 Riksrevisionsverket
Propositionen
Regeringen föreslår att 177 167 000 kr
anvisas till ramanslaget A 2
Riksrevisionsverket budgetåret 1997
(yrkande 9, delvis). Det är en ökning
med drygt 5,7 miljoner kronor jämfört
med budgetåret 1995/96 (12 månader).
Medelsbehovet under budgetåren 1998 och
1999 beräknar regeringen till 177
respektive 183 miljoner kronor.
RRV skall enligt propositionen fullfölja
det generella sparkravet på totalt 11 %
t.o.m. budgetåret 1998. Det leder till
att RRV måste minska sin produktion,
utveckla effektivare arbetsmetoder samt
i övrigt minska sina totala kostnader.
Utifrån den resultatinformation RRV
redovisar i årsredovisningen bedömer
regeringen att verket har uppnått
verksamhetsmålen för 1994/95. Detta
innebär även att RRV bedrivit
verksamheten så att de övergripande
målen kan uppnås. De övergripande målen
skall ligga fast.
RRV har under 1996 inkommit med en
fördjupad anslagsframställning.
Regeringen bedömer att det i nuläget
inte kan bli aktuellt med någon
väsentlig höjning av basresurserna. Dock
bör RRV mot bakgrund av de behov och
krav som ställs på en viss omfattning av
årlig revision inom staten tillföras
vissa basresurser. Vidare bedömer
regeringen det som angeläget att
särskilda medel tillförs RRV under det
kommande budgetåret för att ytterligare
utveckla och stärka den ekonomiska
styrningen inom staten.
Motionen
I motion Fi505 av Bengt Harding Olson
(fp) föreslås att RRV erhåller ett
ekonomiskt tillskott om minst 14
miljoner kronor. Enligt motionären får
regeringens besparingsförslag allvarliga
konsekvenser i flera avseenden. Man
riskerar att urholka både revisionens
omfattning och kontrollnivå.
Det föreslagna resurstillskottet bör
enligt motionären specialdestineras för
följande ändamål: certifiering av
statliga revisorer, EU-insatser samt
insatser för effektivitetsrevision. För
att finansiera anslagsökningen bör 14
miljoner kronor dras in från
Statskontorets anslagssparande.
Statskontoret
Statskontorets övergripande mål är att
stödja regeringen i arbetet med att
ompröva, effektivisera och styra statlig
och statligt finansierad verksamhet.
A 3 Statskontoret
Propositionen
Regeringen föreslår att 59 325 000 kr
anvisas till ramanslaget Statskontoret
för budgetåret 1997 (yrkande 9, delvis).
Det är en ökning med knappt 2 miljoner
kronor jämfört med 1995/96 (12 månader).
Medelsbehovet under budgetåren 1998 och
1999 beräknar regeringen till 61
respektive 63 miljoner kronor.
Regeringen gör i budgetpropositionen
bedömningen att Statskontoret har
uppnått ett tillfredsställande
verksamhetsresultat. Det övergripande
målet för verksamheten vid Statskontoret
bör vara oförändrat.
Statistiska centralbyrån
Statistiska centralbyrån (SCB) har
ansvaret för följande verksamhet.
- Förvaltningsuppgifter såsom
grundläggande metodutveckling,
statistiksamordning, nomenklaturarbete,
internationellt statistiksamarbete,
publiceringsverksamhet och
informationsservice samt biblioteks- och
arkivservice.
- Officiell statistik som griper över
flera sektorer och som saknar en entydig
huvudanvändare eller där det påtagligt
gagnar förtroendet för statistiken.
- Vissa centrala databaser.
Sektorsmyndigheter och övriga användare
skall ansvara för nedanstående
verksamheter.
- Officiell statistik för avgränsade
sektorsområden. Statistiken skall
finansieras genom anslag hos berörda
sektorsmyndigheter.
- Övrig statistik och statistiska
tjänster. Verksamheten skall finansieras
av beställaren.
Denna ansvarsfördelning av
statistikproduktionen innebär för SCB:s
del att verket har till uppgift att
ansvara för statistikproduktion som inte
åligger någon annan myndighet. SCB skall
svara för samordning av den statliga
statistikproduktionen och för samordning
av den internationella
statistikrapporteringen.
A 4 Statistiska centralbyrån
Propositionen
Regeringen föreslår att ramanslaget A 4
Statistiska centralbyrån (SCB) för
budgetåret 1997 skall föras upp med
328 802 000 kr (yrkande 9, delvis). Det
är en minskning med ca 1 miljon kronor
jämfört med 1995/96 (12 månader).
Regeringen beräknar att
avgiftsinkomsterna kommer att uppgå till
330 miljoner kronor.
Medelsbehovet under 1998 och 1999
beräknar regeringen till 326 respektive
324 miljoner kronor.
De övergripande målen för SCB:s
verksamhet bör enligt propositionen vara
oförändrade. Besparingarna på anslaget
skärper ytterligare kravet på SCB att
genomföra omprioriteringar. Enligt
regeringens uppfattning skall sådan
produktion av statistik och sådana
förvaltningsuppgifter som stöder EU:s
gemensamma statistiksystem och centrala
svenska behov prioriteras. SCB bör
ytterligare noggrant pröva behovet av
befintlig och ny statistik. Prövningen
bör gälla samtliga statistikområden. SCB
bör löpande överväga bl.a. andra
produktionsformer, längre intervall
mellan undersökningarna eller att helt
lägga ner enskilda statistikprodukter.
Motionerna
I motion Fi212 av Gudrun Schyman m.fl.
(v) yrkande 18 och motion Fi509 av
Marianne Samuelsson m.fl. (mp) yrkande 9
föreslår motionärerna att SCB avsätter
större resurser än för närvarande för
att bygga ut den könsuppdelade
statistiken. Enligt Vänsterpartiet bör
SCB klara detta inom den av regeringen
föreslagna resursramen. Miljöpartiet
föreslår ett utökat anslag till SCB med
5 miljoner kronor per år som till en del
skall utnyttjas för att förbättra denna
statistik.
I motion Fi509 (mp) yrkande 10 i denna
del föreslås att ytterligare resurser
ställs till SCB:s förfogande för att
utveckla statistiken vad gäller
miljöområdet och att påskynda arbetet
med att upprätta miljöjusterade
nationalräkenskaper. Motionärerna vill
därför att SCB:s anslag i jämförelse med
regeringens förslag förstärks med 5
miljoner kronor. Motionärerna föreslår
samtidigt en förstärkning av KI:s
resurser för samma ändamål.
Folk- och bostadsräkning
Anslaget A 5 Folk- och bostadsräkning
(FoB) finansierar uppbyggnad av
lägenhetsregister, förbättrad
folkbokföring och statistisk bearbetning
inför en registerbaserad folk- och
bostadsräkning. Anslaget disponeras av
Lantmäteriverket, Riksskatteverket och
Statistiska centralbyrån.
A 5 Folk- och bostadsräkning
Propositionen
I propositionen föreslås att 70 miljoner
kronor anvisas till reservationsanslaget
Folk- och bostadsräkning (FoB) för
budgetåret 1997 (yrkande 9, delvis).
Kostnaderna för ett genomförande av en
registerbaserad FoB har tidigare
beräknats till 260 miljoner kronor.
Förnyade beräkningar av de medverkande
myndigheterna visar att reformen kan bli
betydligt dyrare. Regeringen har därför
uppdragit åt RRV att granska
förberedelserna inför folk- och
bostadsräkningen och lämna förslag till
kostnadsbegränsningar. Osäkerheten kring
kostnaderna gör att regeringen vill
avvakta resultatet av provverksamheten
innan ytterligare större utbyggnader
genomförs. Detta innebär att folk- och
bostadsräkningen kommer att försenas upp
till ett år.
Motionerna
I motion Fi412 av Lars Tobisson m.fl.
(m) anförs att mot bakgrund av
senareläggningen av folk- och
bostadsräkningen räcker det att börja
fondera pengar nästa år. Motionärerna
föreslår därför att något anslag inte
förs upp för folk- och bostadsräkningen
år 1997.
I motion Fi509 av Marianne Samuelsson
m.fl. (mp) föreslås att regeringens
förslag till anslag för folk- och
bostadsräkningen för budgetåret 1997
dras ned från 70 miljoner kronor till 30
miljoner kronor (yrkande 1, delvis).
Finansinspektionen
De övergripande målen för
Finansinspektionens verksamhet är att
bidra till det finansiella systemets
stabilitet och effektivitet samt att
verka för ett gott konsumentskydd.
A 6 Finansinspektionen
Propositionen
Regeringen föreslår att ramanslaget A 6
Finansinspektionen för budgetåret 1997
skall föras upp med 110 105 000 kr
(yrkande 9, delvis). Det är en ökning
med 9,8 miljoner kronor jämfört med
budgetåret 1995/96 (12 månader).
Medelsbehovet under budgetåren 1998 och
1999 beräknar regeringen till 111
respektive 113 miljoner kronor.
Finansinspektionen tar för sin
verksamhet ut tillsynsavgifter av de
institut som står under inspektionens
tillsyn. Därtill kommer
ansökningsavgifter som tas ut vid
prövning av olika typer av ärenden.
Avgiftsinkomsterna, som tas upp på
statsbudgetens inkomstsida, skall
överensstämma med storleken på anslaget.
Finansinspektionen genomförde under
1994 en genomgripande omorganisation och
gjorde i samband med denna en översyn av
verksamhetens innehåll och inriktning.
Regeringen stöder den inriktning
inspektionen valt för att effektivisera
tillsynen över de finansiella instituten
och ser med tillfredsställelse på det
resultat som hittills uppnåtts.
I en fördjupad anslagsframställning för
1997-1999 yrkar inspektionen på kraftigt
utökade resurser avseende den operativa
tillsynen. Mot bakgrund av senare års
resurstillskott och den genomgripande
omorganisationen av Finansinspektionens
verksamhet aviserade regeringen i den
senaste budgetpropositionen (prop.
1994/95:100 bil. 8 s. 96) att
ambitionsnivå och resursbehov för den
finansiella tillsynen långsiktigt skulle
analyseras i samband med den fördjupade
prövningen av inspektionen för
budgetåren 1997-1999.
Regeringen tillsatte emellertid den 1
juni 1995 en kommitté med uppdrag att
göra en översyn av rörelse- och
tillsynsreglerna för kreditinstitut och
värdepappersbolag (Banklagskommittén, Fi
1995:09, dir. 1995:106).
Med beaktande av att
verksamhetsbetingelserna för de
finansiella företagen för närvarande är
gynnsamma och att Banklagskommitténs
analys inte bör föregripas, anser
regeringen att den slutliga bedömningen
av ambitionsnivå och långsiktigt
resursbehov för den finansiella
tillsynen bör anstå till dess kommittén
avlämnat ett betänkande i saken. I
avvaktan på den slutliga bedömningen av
Finansinspektionens långsiktiga
resursbehov bör emellertid inspektionen
redan för budgetåret 1997 och de därpå
nästföljande åren tilldelas medel för
att höja ambitionsnivån i arbetet med
att effektivisera den operativa
tillsynen.
Motionen
I motion Fi502 av Bengt Harding Olson
(fp) betonas att det nu är
utomordentligt angeläget att förstärka
finanstillsynen. Det arbete som inletts
av inspektionen för att utveckla den
operativa tillsynen måste ges uthålliga
resurser och fullföljas. En adekvat
operativ tillsyn - som säkerställer att
inspektionen lever upp till
internationellt sett god
tillsynsstandard - förutsätter att
Finansinspektionen ges ytterligare
resurser. Resursbehovet uppgår till
omkring 25 tjänster till en årlig
kostnad om ca 17 miljoner kronor. Med
hänvisning till det anförda hemställer
motionären att riksdagen till
utgiftsområde 2 anslag A 6
Finansinspektionen för budgetåret 1997
anvisar 17 miljoner kronor mer än vad
regeringen har föreslagit eller således
127 105 000 kr.
Insättningsgarantinämnden
Insättningsgarantinämnden är ansvarig
för administrationen av
insättningsgarantisystemet. Myndighetens
namn var tidigare Bankstödsnämnden.
Nämnden hade fram till den 30 juni 1996
även till uppgift att hantera frågor om
statligt stöd enligt lagen (1993:765) om
statligt stöd till banker och andra
kreditinstitut samt att förvalta statens
ägande i Securumkoncernen och
Nordbanken.
Insättningsgarantinämndens övergripande
mål
Propositionen
Något övergripande mål har inte
fastställts för den verksamhet som
Insättningsgarantinämnden driver sedan
den 1 juli 1996. I propositionen
föreslås att det övergripande målet för
Insättningsgarantinämndens verksamhet
skall vara att på ett kostnadseffektivt
sätt administrera
insättningsgarantisystemet och skapa
beredskap för att utbetalningar vid
ersättningsfall kan göras korrekt inom
de tidsramar som lagen om
insättningsgaranti föreskriver (yrkande
3).
A 7 Insättningsgarantinämnden
Propositionen
Regeringen föreslår att ramanslaget A 7
Insättningsgarantinämnden för budgetåret
1997 skall föras upp med 2 000 000 kr
(yrkande 9, delvis).
Medelsbehovet under budgetåren 1998 och
1999 beräknar regeringen till ca 1
miljon kronor för respektive år.
För år 1997 kan myndigheten enligt
propositionen förutses komma att ägna
sig främst åt följande uppgifter:
- Fastställa och debitera avgifter som
skall betalas av berörda institut.
Inbetalda avgifter skall förvaltas av
nämnden och placeras räntebärande i
Riksgäldskontoret sedan nämndens
förvaltningskostnader för garantin har
räknats av.
- Besluta om att insättningar som finns
hos svenska och utländska instituts
filialer skall omfattas av garantin.
- Ingå och följa upp samarbetsavtal med
utländska garantiordningar.
- Vidta de åtgärder som krävs för att
organisationen snabbt skall kunna
förstärkas i händelse av
ersättningsfall.
Riksgäldskontoret
Riksgäldskontorets huvuduppgift är att
ta upp lån i Sverige och utlandet samt
att förvalta statsskulden.
Riksgäldskontoret tillhandahåller också
in- och utlåning åt statliga myndigheter
m.fl. Dessutom har Riksgäldskontoret
till uppgift att verka för en god
kassahållning inom statsförvaltningen,
att utfärda vissa garantier samt att ha
ett samordnande ansvar för den statliga
garantiverksamheten.
Riksgäldskontorets internkontroll
Propositionen
Regeringen föreslår att särskild
prioritet skall ges åt skärpt
riskkontroll inom hela
Riksgäldskontorets verksamhetsområde
(yrkande 4, delvis).
Av propositionen framgår att
Riksrevisionsverket har påtalat vissa
brister i Riksgäldskontorets interna
kontroll och riskhantering.
För att få till stånd en bättre intern
kontroll har Riksgäldskontoret
upphandlat ett nytt finansadministrativt
system och samtidigt lagt om rutinerna
för upplåningsverksamheten. Dessutom har
regeringen i Riksgäldskontorets
instruktion infört nya föreskrifter om
riskhantering och intern revision. I ett
ändrat regleringsbrev för innevarande
budgetår kräver regeringen vidare att
Riksgäldskontoret redovisar vilka
åtgärder som vidtas för att förbättra
den interna revisionen och
riskkontrollen inom kontorets hela
verksamhetsområde. Regeringen avser att
fortlöpande granska dessa åtgärder.
Mot denna bakgrund anser regeringen att
arbetet med att förstärka riskkontrollen
inom främst upplåningsverksamheten bör
ges hög prioritet.
A 8 Riksgäldskontoret:
Förvaltningskostnader
Propositionen
Regeringen föreslår att ramanslaget A 8
Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1997 skall föras upp med
83 348 000 kr (yrkande 9, delvis). Det
är en ökning med 6,8 miljoner kronor
jämfört med budgetåret 1995/96 (12
månader).
Medelsbehovet under budgetåren 1998 och
1999 beräknar regeringen till 81,2
respektive 84,0 miljoner kronor.
I april 1996 beslöt regeringen att utöka
Riksgäldskontorets låneram med 18,4
miljoner kronor för att ge kontoret
möjlighet att finansiera ett nytt finans-
administrativt system.
Riksgäldskontorets samlade låneram
uppgår därmed till 29,4 miljoner kronor.
Den ökade upplåningen väntas leda till
att kontorets kapitalkostnader ökar med
5,8 miljoner kronor per år under en
femårsperiod.
Enligt regeringens bedömning har
Riksgäldskontoret små möjligheter att
finansiera nya omfattande satsningar med
omprioriteringar och fortsatt kraftiga
rationaliseringar. Med hänsyn härtill
föreslår regeringen att
Riksgäldskontorets anslag skall ökas med
sammanlagt 6,5 miljoner kronor, räknat
från realt oförändrad nivå. Härav är 4,2
miljoner kronor avsedda att finansiera
kapitalkostnaderna för det nya
finansadministrativa systemet.
Resterande 2,3 miljoner kronor skall
enligt propositionen ses som en
engångsförstärkning under 1997 som
Riksgäldskontoret bör kunna använda till
att täcka ökade satsningar på
riskkontroll och upplåning på
hushållsmarknaden.
A 9 Riksgäldskontoret: Kostnader för
upplåning och låneförvaltning
Propositionen
Regeringen föreslår att särskild
prioritet skall ges åt en intensifierad
upplåningsverksamhet på
hushållsmarknaden i enlighet med vad som
förordas under anslaget A 9 (yrkande 4,
delvis),
Vidare föreslår regeringen att
ramanslaget A 9 Riksgäldskontoret:
Kostnader för upplåning och
låneförvaltning för budgetåret 1997
skall föras upp med 1 500 miljoner
kronor (yrkande 9, delvis). Det är en
ökning med närmare 280 miljoner kronor i
förhållande till det väntade utfallet
under kalenderåret 1996.
Under såväl budgetåret 1998 som 1999
beräknas utgifterna uppgå till
oförändrat 1 500 miljoner kronor.
Enligt vad regeringen uppger i
propositionen är upplåningskostnaderna
på hushållsmarknaden låga, även om
hänsyn tas till de
administrationskostnader som
Riksgäldskontoret har i sammanhanget.
Tillsammans understiger dessa kostnader
den alternativa upplåningskostnaden på
penning- och obligationsmarknaden.
Marginalerna för upplåningen på
hushållsmarknaden har emellertid minskat
under senare år, vilket till en del
sammanhänger med den blygsamma
utvecklingen i upplåningsvolymer och
marknadsandelar.
Samtidigt har också
provisionskostnaderna för
hushållsupplåningen ökat, vilket
sammanhänger med att återförsäljarna
ställt krav på ökade försäljnings- och
inlösenprovisioner för
premieobligationer samt ökade
provisioner för allemansspar. Bl.a. av
detta skäl anser regeringen att det är
önskvärt att upplåningen på
hushållsmarknaden intensifieras för att
statens upplåningskostnader varaktigt
skall kunna begränsas. Om
Riksgäldskontoret skall kunna dra till
sig hushållens sparande bör kontoret
arbeta aktivt med produktutbud,
försäljningskanaler och marknadsföring,
anser regeringen som finner det
angeläget att Riksgäldskontoret
utvecklar sin interna
försäljningsorganisation i syfte att
minska beroendet av konkurrerande
försäljningskanaler.
Trots den osäkerhet som finns om
provisionskostnadernas utveckling anser
regeringen att anslagsförbrukningen bör
kunna begränsas till 1,5 miljarder
kronor. Eventuella anslagsöverskridande
skall i första hand täckas av den
anslagskredit som fastställs för
anslaget.
A 10 Riksgäldskontoret:
Garantiverksamhet
Propositionen
Regeringen föreslår att ramanslaget A 10
Riksgäldskontoret: Garantiverksamhet för
budgetåret 1997 skall föras upp med ett
formellt belopp på 1 000 kr (yrkande 9,
delvis).
Enligt tidigare uppställda mål skall
verksamhetens kostnader täckas av dess
intäkter, sett över en längre
tidsperiod.
Under anslaget redovisas delar av den
statliga garantiverksamheten. Anslaget
får användas för att täcka eventuella
förluster dels till följd av statliga
garantier till svensk varvsindustri och
beställare av fartyg, dels till följd av
statliga garantier som inte belastar
annat anslag på statsbudgeten. Anslaget
får även användas för att täcka
eventuella förluster som uppkommer i
samband med Riksgäldskontorets utlåning
till statliga bolag.
Lönekostnader och andra
förvaltningskostnader som rör
garantiverksamheten belastar anslaget A
8 Förvaltningskostnader. Övriga utgifter
och kostnader skall emellertid täckas av
verksamhetens intäkter, huvudsakligen
influtna avgifter och återvunna medel.
Eventuella överskott i verksamheten förs
mot en inkomsttitel på statsbudgeten.
Enligt en av Riksgäldskontoret gjord
bedömning av kreditvärdigheten hos
kontorets garanti- och låntagare uppgick
kontorets exponering mot kunder med
kreditrisk till 102 miljarder kronor den
30 juni 1995. Härav hänförde sig 5 %
till kunder som bedömdes ha svag
kreditvärdighet.
Projekten med svag kreditvärdighet
utgörs huvudsakligen av garantier
lämnade till östeuropeiska stater samt
till projektinvesteringar i olika u-
länder. Ett nytt högriskprojekt som
tillkommit under 1995 är ett förlagslån
till Haninge Holding AB.
Det totala subventionsvärdet, dvs.
otillräckligt garantiavgiftsuttag i
förhållande till en uppskattad
marknadsprissättning, bedöms ligga i
intervallet 300-350 miljoner kronor.
Statens lokalförsörjningsverk
Statens lokalförsörjningsverk fungerar
som stöd åt regeringskansliet samt
statliga myndigheter i
lokalförsörjningsfrågor. Myndigheten är
uppdelad på en anslagsfinansierad
stabsdel, vilken stöder regeringen, och
en avgiftsfinansierad servicedel som på
marknadsmässiga villkor tillhandahåller
tjänster på lokalförsörjningsområdet
till statliga myndigheter.
A 11 Statens lokalförsörjningsverk
Propositionen
Regeringen föreslår att ramanslaget A 11
Statens lokalförsörjningsverk för
budgetåret 1997 skall föras upp med
17 029 000 kr (yrkande 9, delvis). Det
är en minskning med knappt 4 miljoner
kronor jämfört med budgetåret 1995/96
(12 månader).
Medelsbehovet under budgetåren 1998 och
1999 beräknar regeringen till ca 17
miljoner kronor för respektive år.
I budgetpropositionen redovisar
regeringen att anslagssparandet 1994/95
är betydande och att prognosen för
1995/96 pekar på att myndigheten inte
kommer att utnyttja tilldelade
anslagsmedel fullt ut. Som en konsekvens
härav har regeringen dragit in 25
miljoner kronor av myndighetens
anslagssparande som en besparing.
Regeringen föreslår vidare att
anslagsnivån för 1997 dras ner. Enligt
regeringen visar årsredovisningen för
1994/95 att myndigheten kan fullfölja
sina åtaganden med betydligt mindre
resurser än vad riksdagen anvisade för
budgetåret 1994/95.
A 12 Täckning av merkostnader för
lokaler
Propositionen
Regeringen föreslår att ramanslaget A 12
Täckning av merkostnader för lokaler för
budgetåret 1997 skall föras upp med
19 500 000 kr (yrkande 9, delvis). Det
är en minskning med knappt 4 miljoner
kronor jämfört med budgetåret 1995/96
(12 månader).
Medelsbehovet under budgetåren 1998 och
1999 beräknar regeringen till ca 24
miljoner kronor för respektive år.
De utgifter som belastar anslaget är
hyror för vissa tomma lokaler som staten
är tvungen att fortsätta att hyra till
dess avtalen går att avveckla. De
huvudsakliga faktorer som styr
utgifterna på området är
avtalskonstruktionerna samt
möjligheterna att upplåta lokalerna i
andra hand. Prognosen för innevarande
budgetår visar att anslaget sannolikt
kommer att överskridas.
Regeringen anser att besparingsmålet
för anslaget - 5 miljoner kronor årligen
fram t.o.m. 1998 - fortsatt bör
eftersträvas, trots att en minskning
bedöms mycket svår att genomföra.
Statens lokalförsörjningsverk kommer
därför att få i uppdrag att verka för en
tidigare avveckling av kontrakt och
ytterligare ökning av
andrahandsupplåtelser.
Nämnden för offentlig upphandling
De övergripande målen för Nämnden för
offentlig upphandling (NOU) är att verka
för att offentlig upphandling sker
affärsmässigt, effektivt och i enlighet
med lagen om offentlig upphandling
(LOU), EG:s rättssystem på området och
WTO-överenskommelsen om statlig
upphandling.
A 13 Nämnden för offentlig upphandling
Propositionen
Regeringen föreslår att ramanslaget A 13
Nämnden för offentlig upphandling för
budgetåret 1997 skall föras upp med
6 348 000 kr (yrkande 9, delvis). Det är
en ökning med 158 000 kr jämfört med
budgetåret 1995/96 (12 månader).
Medelsbehovet under budgetåren 1998 och
1999 beräknar regeringen till 6,3
respektive 6,5 miljoner kronor.
Ekonomiska rådet
Ekonomiska rådet är ett organ knutet
till Finansdepartementet. Rådet består
av nationalekonomiska forskare
förordnade på i normalfallet tre år av
regeringen. Konjunkturinstitutets
generaldirektör och forskningschef är
adjungerade medlemmar. Ekonomiska rådets
övergripande mål är att initiera
forskning och utredningsarbete av
särskilt intresse för den ekonomiska
politikens utformning.
A 14 Ekonomiska rådet
Propositionen
Regeringen föreslår att 1 705 000 kr
anvisas till ramanslaget Ekonomiska
rådet under år 1997 (yrkande 9, delvis).
Det är i stort sett samma tilldelning
som under budgetåret 1995/96 (för 12
månader).
Medelsbehovet under budgetåren 1998 och
1999 beräknar regeringen till ca 1,7
miljoner kronor respektive år.
Regeringen anser att Ekonomiska rådets
övergripande mål bör gälla även för
budgetåret 1997 och att verksamheten bör
fortsätta i nuvarande omfattning.
Motionen
I motion Fi510 av Gudrun Schyman m.fl.
(v) föreslås att anslaget till
Ekonomiska rådet dras in från den 1
januari 1997.
Det ekonomiska rådet är enligt
motionärerna ett exempel på ett
mellanting mellan ett politiskt styrt
utredningsorgan och en grupp opolitiskt
obundna forskare - en konstruktion som
förekommer också inom andra
forskningsområden. Den oklarhet som
sådana hybrider skapar om vem som i
själva verket ansvarar för resultaten av
forskningen är olycklig. Motionärernas
uppfattning är att om
Finansdepartementet vill få ett visst
slags ekonomisk utredningsuppgift med
ett klart politiskt syfte utförd bör
denna utföras inom ramen för
departementets ordinarie organisation.
Handlar det om forskning där
allmänhetens förtroende för att
resultaten skall vara maximalt politiskt
neutrala bör uppdragen kunna läggas ut
som beställningar på fristående
myndigheter som Konjunkturinstitutet
eller Statistiska centralbyrån.
Kostnader för vissa nämnder m.m.
Från anslaget A 15 Kostnader för vissa
nämnder m.m. betalas utgifter - i regel
arvoden till ledamöter och ersättare
m.m. - för Statens tjänstebostads-nämnd,
Statens trygghetsnämnd, Skiljenämnden i
vissa trygghetsfrågor, Skiljenämnden för
arbetsmiljöfrågor, Statens ansvarsnämnd,
Offentliga sektorns särskilda nämnd,
Kontraktsdelegationen, Statens
tjänstepensions- och grupplivnämnd,
Nämnden för vissa pensionsfrågor,
Statens utlandslönenämnd, Statens
krigsförsäkringsnämnd och Statens
krigsskadenämnd. Från anslaget betalas
även Sveriges bidrag till Nordiska
skattevetenskapliga forskningsrådet.
A 15 Kostnader för vissa nämnder m.m.
Propositionen
Regeringen föreslår att till det
obetecknade anslaget A 15 Kostnader för
vissa nämnder m.m. skall 1 552 000 kr
anvisas för budgetåret 1997 (yrkande 9,
delvis).
För åren 1998 och 1999 beräknas
utgifterna bli realt oförändrade.
Den huvudsakliga faktorn som styr
utgifterna på området är hur
arbetsbelastningen påverkar antalet
sammanträden vid nämnderna eftersom de
flesta arvoden utgår per sammanträde.
Regeringen har i sin bedömning av
anslagets storlek bl.a. beaktat höjda
arvoden samt att
Statstjänstemannanämnden inte längre
belastar anslaget. Dessutom har
Offentliga arbetsgivares samarbetsnämnd
och Prövningsnämnden för bankstödsfrågor
upphört.
Bokföringsnämnden
De övergripande målen för
Bokföringsnämnden är att främja
utvecklingen av god redovisningssed i
företagens bokföring och offentliga
redovisningar. Nämnden skall också
utarbeta allmänna råd inom sitt
ansvarsområde.
A 16 Bokföringsnämnden
Propositionen
Regeringen föreslår att ramanslaget A 16
Bokföringsnämnden för budgetåret 1997
skall föras upp med 4 468 000 kr
(yrkande 9, delvis). Det är en höjning
med omkring 100 000 kr jämfört med
budgetåret 1995/96 (12 månader).
Medelsbehovet under budgetåren 1998 och
1999 beräknar regeringen till 4,4
respektive 4,5 miljoner kronor.
Regeringen anser att målen för
Bokföringsnämndens verksamhet måste
anses uppfyllda. Regeringen har inga
invändningar mot den omprioritering som
nämnden behövt göra på grund av bl.a.
arbetet med den nya redovisnings-
lagstiftningen eller i övrigt mot den
bedrivna verksamheten. Medelsbehovet för
kommande år har beräknats vara
oförändrat, bortsett från den generella
besparingen på statlig konsumtion.
Stiftelsen för utvecklande av god
redovisningssed
Stiftelsen för utvecklande av god
redovisningssed har bildats gemensamt av
staten genom Bokföringsnämnden,
Föreningen Auktoriserade Revisorer och
Sveriges Industriförbund.
A 17 Bidrag till Stiftelsen för
utvecklande av god redovisningssed
Propositionen
Regeringen föreslår att det obetecknade
anslaget A 17 Bidrag till Stiftelsen för
utvecklande av god redovisningssed för
budgetåret 1997 skall föras upp med 800
000 kr (yrkande 9, delvis). Det är en
ökning med 200 000 kr jämfört med
budgetåret 1995/96 (12 månader)
För åren 1998 och 1999 har regeringen
beräknat oförändrade resurser.
Ökningen motiveras med att det skett och
kommer att ske omfattande förändringar
på redovisningslagstiftningens område.
Utvecklingsarbete
Anslaget A 18 Utvecklingsarbete används
bl.a. för att bekosta utvecklingsarbete
avseende styrning, budgetering och
redovisning av statens inkomster,
utgifter, tillgångar och skulder.
A 18 Utvecklingsarbete
Propositionen
För budgetåret 1997 föreslås till A 18
Utvecklingsarbete ett ramanslag på
32 570 000 kr (yrkande 9, delvis). Det
är en minskning med 5 miljoner kronor
jämfört med budgetåret 1995/96 (12
månader).
För budgetåren 1997 och 1998 beräknas
oförändrade resurser.
Vidare föreslår regeringen att
riksdagen medger att den utgående
reservationen från det under sjunde
huvudtiteln budgetåret 1995/96 uppförda
reservationsanslaget D 5
Utvecklingsarbete förs till detta anslag
(yrkande 5).
Kammarkollegiet
Propositionen
Det övergripande målet för
Kammarkollegiets myndighetsuppgifter är
en konsekvent rättstillämpning samt en
snabb och korrekt handläggning av
ärenden, med en lämplig avvägning av
resurser. För uppdragsverksamheten är
det övergripande målet att denna skall
utföras enligt marknadsmässiga principer
och med full kostnadstäckning.
A 19 Kammarkollegiet
Propositionen
För budgetåret 1997 föreslår regeringen
att ramanslaget A 19 Kammarkollegiet för
budgetåret 1997 skall föras upp med 22
277 000 kr (yrkande 9, delvis). Det är
en minskning med knappt 700 000 kr
jämfört med budgetåret 1995/96 (12
månader).
Medelsbehovet under budgetåren 1998 och
1999 beräknar regeringen till 22,9
respektive 23,7 miljoner kronor.
Kammarkollegiet omfattas av regeringens
sparkrav på utgifter för statlig
konsumtion. Sedan budgetåret 1994/95 har
anslaget totalt minskats med 3 miljoner
kronor, vilket motsvarar 11 %.
Sammantaget bedömer regeringen att
Kammarkollegiet har åstadkommit ett
tillfredsställande verksamhetsresultat.
De övergripande målen har i allt
väsentligt uppnåtts.
Kontrollfunktionen i staten
A 20 Kontrollfunktionen i staten
Propositionen
För budgetåret 1997 föreslås att 100
miljoner kronor förs upp på ett nytt
reservationsanslag A 20
Kontrollfunktionen i staten (yrkande 9,
delvis).
För åren 1998 och 1999 bör enligt
regeringen 120 respektive 125 miljoner
kronor beräknas.
I den ekonomiska vårpropositionen
(1995/96:150) aviserades att regeringen
avsåg att föreslå riksdagen att
särskilda resurser skulle avsättas för
att möjliggöra en förstärkning av
kontrollfunktionen i staten. I
budgetpropositionen anför regeringen att
det för den offentliga sektorns
legitimitet är av fundamental betydelse
att de skatter som statsmakterna
beslutat om inbetalas, och att bidrag av
olika slag utbetalas endast till dem som
är berättigade till bidrag och då med
rätt belopp. Regeringen har vidtagit ett
antal åtgärder för att säkerställa att
så sker.
För att hålla samman regeringens
fortsatta insatser har en arbetsgrupp
bildats inom Finansdepartementet.
Åtgärder som initieras skall utmynna i
förslag till konkreta förändringar i
regelverk, organisations- och
systemändringar, försöksverksamhet och
liknande. För att snabbt uppnå önskvärda
resultat bedömer regeringen det
nödvändigt att särskilda medel i form av
projektbidrag tillförs berörda
organisationer för att stärka
kontrollfunktionen.
Tidsbegränsade åtaganden
B 1 Statlig kreditgaranti för
bostadsanskaffningslån
Enligt förordningen (1973:499) om
bostadsanskaffningslån med statlig
garanti till statstjänstemän m.fl. har
under vissa förutsättningar lån med
statlig garanti kunnat medges för
förvärv av bostadsrätt eller för
kontantinsats vid villaköp. Från
anslaget betalas de kostnader som kan
uppkomma till följd av att den statliga
garantin behöver tas i anspråk. Anslaget
disponeras av Kammarkollegiet.
Regeringen har upphävt förordningen om
bostadsanskaffningslån. Fr.o.m. den 1
januari 1992 beviljas inga nya lån.
Förordningen gäller dock för lån som har
beviljats dessförinnan.
Propositionen
Regeringen föreslår att det obetecknade
anslaget B 1 Statlig kreditgaranti för
bostadsanskaffningslån för budgetåret
1997 skall föras upp med 200 000 kr
(yrkande 9, delvis).
Medelsbehovet beräknas vara oförändrat
under budgetåren 1998 och 1999.
B 2 Åtgärder för att stärka det
finansiella systemet
Anslaget Åtgärder för att stärka det
finansiella systemet infördes i samband
med finanskrisen. Det belastas med
kostnaderna för bankstödet samt med de
kostnader som kunnat uppstå till följd
av att staten måste infria
garantiåtaganden gentemot Statens
Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB,
samt Venantius. Även inkomster i form av
garantiavgifter m.m. bokförs på
anslaget.
Propositionen
Regeringen föreslår att ramanslaget B 2
Åtgärder för att stärka det finansiella
systemet för budgetåret 1997 skall föras
upp med 205 000 000 kr (yrkande 9,
delvis).
Medelsbehovet under budgetåren 1998 och
1999 beräknar regeringen till 140
miljoner kronor respektive år.
Medel anvisades tidigare över ett s.k. 1
000-kronorsanslag, men föreslås från
årsskiftet täckas av ett ramanslag i
enlighet med de nya
budgeteringsprinciperna.
Intäkterna under budgetåret har uppgått
till ca 4,1 miljarder kronor och utgörs
i huvudsak av utdelning från Nordbanken.
Kostnaderna, ca 400 miljoner kronor,
består till övervägande del av
räntekostnader på lån i
Riksgäldskontoret avseende
finansieringen av Securum och Retriva.
Intäkterna från försäljningen av aktier
i Nordbanken motsvarande 6,4 miljarder
kronor har redovisats under
inkomsttitel.
Vid beräkningen av anslaget har bl.a.
beaktats en rad förändringar som har att
göra med det nya garantisystemet i
staten, bruttoredovisningsprincipen samt
med nya former för förvaltningen av
statens ägande i Nordbanken och Securum
och för förvaltningen av lämnade
garantier avseende Securum (inkl.
Retriva).
B 3 Statliga ägarinsatser m.m. i
Nordbanken
Anslaget Statliga ägarinsatser m.m. i
Nordbanken belastas med kostnader som
uppkommer vid förberedelser för och
genomförande av försäljning av statens
aktier i Nordbanken.
Propositionen
Regeringen föreslår att ramanslaget B 3
Statliga ägarinsatser m.m. i Nordbanken
för budgetåret 1997 skall föras upp med
100 000 000 kr (yrkande 9, delvis).
Medel anvisades tidigare över ett s.k. 1
000-kronorsanslag, men föreslås från
årsskiftet täckas av ett ramanslag i
enlighet med de nya
budgeteringsprinciperna.
Under hösten 1995 såldes 34,5 % av
statens aktier i Nordbanken. För det
fall att beslut fattas om ytterligare
försäljning under budgetåret 1997
budgeteras 100 miljoner kronor för detta
ändamål.
B 4 Försäljning av aktier i Stadshypotek
AB
Propositionen
Regeringen föreslår att ett nytt
ramanslag B 4 Försäljning av aktier i
Stadshypotek AB för budgetåret 1997
skall föras upp med 60 000 000 kr
(yrkande 9, delvis).
Anslaget är avsett att användas för
kostnader som uppkommer vid
förberedelser för och genomförande av
försäljning av statens aktier i
Stadshypotek AB.
B 5 Bidrag till kapitalet i Europeiska
investeringsbanken
Propositionen
Svenskt medlemskap i Europeiska
investeringsbanken följer automatiskt
med medlemskap i Europeiska unionen.
Sveriges kapitalandel uppgår till 2 026
miljoner ecu vilket motsvarar 16 998
miljoner kronor.
De sammanlagda inbetalningarna som
Sverige skall göra till banken uppgår
till drygt 508 miljoner ecu vilket
motsvarar 4 262 miljoner kronor, av
vilket 402,4 miljoner ecu (motsvarande 3
376 miljoner kronor) har avsatts under
budgetåren 1994/95 och 1995/96.
Inbetalningarna skall vara avslutade vid
utgången av 1998.
Under budgetåret 1997 skall två
delbetalningar om sammanlagt ca 102,4
miljoner ecu göras. Med hänsyn till
eventuella förändringar i kronans värde
i förhållande till ecu föreslår
regeringen att ett ramanslag på 860 000
000 kr anvisas för detta ändamål
(yrkande 9, delvis). Medelsbehovet för
1998 beräknar regeringen till 3,6
miljoner ecu vilket motsvarar 30
miljoner kronor.
Riksdagens revisorer
C 1 Riksdagens revisorer
Riksdagens revisorer har till uppgift
att på riksdagens vägnar granska statlig
verksamhet. Uppgiften är till
övervägande delen av
förvaltningsrevisionell karaktär, och
syftet med revisorernas granskning är
att främja ett effektivt utbyte av de
statliga insatserna. Dessutom granskar
revisorerna som externrevisorer
Riksbanken, den inre
riksdagsförvaltningen, Riksdagens
ombudsmän och Stiftelsen Riksbankens
Jubileumsfond.
Propositionen
Riksdagens förvaltningsstyrelse föreslår
att Riksdagens revisorer för budgetåret
1997 beviljas ett ramanslag om 16 151
000 kr (yrkande 9, delvis).
Förslaget innebär en höjning med drygt 1
900 miljoner kronor jämfört med 1995/96
års anslag (räknat på 12 månader). I
höjningen har inräknats kompensation för
höjda arvoden till revisorerna. Vidare
föreslås kompensation för ökad
hyreskostnad.
För budgetåret 1998 och 1999 beräknas
medelsbehovet till 16,7 respektive 17,2
miljoner kronor.
Utskottets ställningstagande till
anslagen inom utgiftsområde 2
Utskottet gör i detta avsnitt en samlad
bedömning av fördelningen av medel på
anslag inom utgiftsområdet samt
redovisar sitt ställningstagande till
här aktuella förslag. Ställningstagandet
skall enligt riksdagsordningen 5 kap.
12 § göras genom ett beslut.
Utskottet vill erinra om att riksdagens
beslut om ram för utgiftsområde 2 (bet.
1996/97:FiU1, rskr. 53) innebär en
restriktion för behandlingen av
anslagen. Utgifterna får högst uppgå
till 3 807 556 000 kr.
I betänkande 1996/97:FiU1 kunde
utskottet konstatera (s. 153) att de
myndigheter och insatser som finansieras
inom utgiftsområdet har en mycket
betydelsefull roll för en väl fungerande
och effektiv statsapparat. Eftersom
antalet myndigheter är stort och deras
verksamhet har skiftande karaktär
hänvisas i propositionen till de
resultatbedömningar som görs under
respektive anslag. En utvecklad
sammanfattande resultatredovisning för
utgiftsområdet i sin helhet finns
således inte i propositionen. Utskottet
uttryckte i betänkandet förståelse för
att detta heller inte kan göras på ett
enkelt sätt. Detta förhållande försvårar
emellertid samtidigt ställningstagandena
till såväl den totala
resurstilldelningen för utgiftsområdet
som till avvägningen mellan olika anslag
inom utgiftsområdet. Enligt utskottet
bör strävan i det fortsatta
utvecklingsarbetet vara att ta
ytterligare steg mot att belysa hur väl
de insatta resurserna uppfyller de mål
som riksdagen ställer upp för olika
verksamhetsområden inom utgiftsområdet
liksom för de olika myndigheterna och
deras verksamhet.
Utskottet har ingen erinran mot
regeringens förslag till anslag för
Statistiska centralbyrån (SCB), men vill
i anslutning härtill göra följande
tillägg.
Av propositionen framgår att EU kommer
att ställa ytterligare krav på en
utvidgning av EU-statistiken. Det är
emellertid i dagsläget svårt att ange
hur stor del av SCB:s anslag som kan
komma att utnyttjas för detta ändamål.
SCB beräknar att produktionskostnaden
för EU-statistiken för år 1997 kan komma
att öka med 10 miljoner kronor. Enligt
Finansdepartementet pekar den senaste
informationen mot att detta belopp kan
vara något för högt. Vid bestämningen av
förslaget till anslag för SCB har
emellertid inte några medel avsatts för
nytillkommande EU-statistik. Regeringens
förslag innebär att kraven på ny EU-
statistik måste mötas med besparingar
inom andra statistik- områden. Utskottet
utgår ifrån att regeringen informerar
riksdagen ifall SCB tvingas till
påtagliga kvalitetsförsämringar inom
viktiga områden av den officiella
statistiken.
Utskottet vill med anledning av
yrkandena om könsuppdelad statistik i
motionerna Fi212 (v) och Fi509 (mp)
anföra följande.
De i motionerna framställda kraven på
en utbyggd jämställdhetsstatistik kan ge
intryck av att denna statistik är
lågprioriterad. Så är dock inte fallet.
1994 års nationella handlingsplan för
jämställdhetspolitik (prop. 1993/94:147)
resulterade för statistikens del i att:
- Jämställdhetsstatistik klassificerades
som officiell statistik våren 1994.
- I förordningen om den officiella
statistiken (ändring 1994:1108) infördes
en ny paragraf, 10 §, med lydelsen
Individbaserad officiell statistik
skall, när inte särskilda skäl talar
däremot, vara könsuppdelad .
Vid SCB har ett särskilt program
inrättats bestående av fyra handläggare
som arbetar med
jämställdhetsstatistiken. Arbetet
finansieras till hälften via anslag (ca
1,5 miljoner kronor) och till hälften
via uppdrag. Inom anslagsramen
finansieras programmet Information och
uppföljning vad gäller tillämpningen av
10 §. Programmet utvecklar därutöver
metoder för hur stati-stik skall
produceras och presenteras för att kunna
belysa olika frågor ur ett
jämställdhetsperspektiv. En kartläggning
av hur väl den officiella statistiken
följer kravet på könsuppdelad
individstatistik pågår med en genomgång
av i första hand SCB:s egen officiella
statistik. De brister som upptäcks
åtgärdas.
För all SCB:s individstatistik insamlas
uppgift om kön. Statistiken redovisas
också regelmässigt könsuppdelad. För
urvalsundersökningar presenteras dock
statistiken för små redovisningsgrupper
inte alltid könsuppdelad på grund av att
den statistiska osäkerheten blir för
stor. Allt dataunderlag från
undersökningarna, inklusive
Undersökningen av levnadsförhållanden
(ULF) och Hushållens inkomster (HINK),
kan analyseras ur ett jämställdhetsper-
spektiv.
Utskottet noterar också att av SCB:s
fördjupade anslagsframställning för åren
1997-1999 framgår att de besparingskrav
som lagts på SCB i budgetbehandlingen
inte kommer att innebära några
ambitionssänkningar vad gäller arbetet
med programmet för
Jämställdhetsstatistik.
Utskottet konstaterar med det anförda
att ett intensivt arbete pågår med att
utveckla jämställdhetsstatistiken.
Utskottet avstyrker motionerna Fi212 (v)
yrkandena 18 och 19 samt Fi509 (mp)
yrkande 9.
Utskottet vill beträffande förslaget i
motion Fi509 (mp) om miljöräkenskaper
erinra om att arbetet med framtagandet
av ett miljöräkenskapssystem i Sverige
och i de länder som arbetar med
motsvarande projekt kommer att ta tid.
Arbetet med miljöräkenskaperna utvecklas
enligt utskottets mening positivt.
Konjunkturinstitutet (KI) och SCB kommer
vid årsskiftet att presentera två
delrapporter rörande dels en värdering
av skadorna av kväveutsläppen (KI), dels
en lägesrapport om de fysiska
miljöräkenskaperna (SCB). I det korta
perspektivet kommer emellertid ingen
heltäckande miljöjusterad
nationalprodukt att kunna tas fram.
Arbetet inriktas alltjämt mycket på
forskning och metodutveckling. Det bör
framhållas att arbetet med att bygga ett
användbart miljöräkenskapssystem måste
ses som ett långsiktigt projekt.
Utskottet delar regeringens uppfattning
att Konjunkturinstitutets anslag för år
1997 bör förstärkas med 1,25 miljoner
kronor varav ca hälften av denna
förstärkning skall utnyttjas för arbetet
med miljöräkenskaperna. Utskottet
avstyrker med det anförda motion Fi509
(mp) yrkande 10.
Beträffande anslaget Folk- och
bostadsräkning vill utskottet anföra
följande.
I propositionen föreslås att i avvaktan
på RRV:s utredning de 70 miljoner kronor
som beräknats för år 1997 tills vidare
skall disponeras av regeringen.
Utskottet delar regeringens uppfattning
att vissa grundläggande förberedelser
måste vidtas under år 1997 för att även
en senarelagd räkning skall vara möjlig
att genomföra. Det innebär att en del av
det föreslagna anslaget kommer att
utnyttjas under nästa år. I detta
sammanhang bör också nämnas att EU
förbereder bestämmelser som innebär att
medlemsländerna skall genomföra folk-
och bostadsräkningar under våren 2001.
Som framgår av propositionen avser
regeringen att återkomma till riksdagen
när resultatet av provverksamheten
föreligger.
Med hänvisning till det anförda
avstyrker utskottet motion Fi412 (m).
Miljöpartiet reducerar anslaget till
folk- och bostadsräkningen till 30
miljoner kronor. Miljöpartiet avvisar
riksdagens tidigare beslut att inrätta
ett lägenhetsregister.
Utskottet vill framhålla att avsikten
med att upprätta ett lägenhetsregister
är att SCB skall få möjlighet att i
likhet med flera länder i Europa kunna
genomföra en registerbaserad FoB i
stället för en blankett-FoB. Kostnaden
för en blankett-FoB uppgår till minst
300 miljoner kronor medan kostnaden för
en motsvarande register-FoB kan beräknas
till ca 10 miljoner kronor.
Utskottet avstyrker med det anförda
Miljöpartiet de grönas förslag i motion
Fi509 (yrkande 1 i denna del) att
reducera 1997 års anslag till Folk- och
bostadsräkningen till 30 miljoner
kronor.
Beträffande Finansinspektionen vill
utskottet med anledning av motion Fi502
(fp) anföra att riksdagen tidigare
konstaterat att Finansinspektionen
vidtagit omfattande åtgärder för att
förbättra sina möjligheter att utföra en
effektiv operativ och finansiell tillsyn
(bet. 1993/94:NU18, rskr. 327 och bet.
1995/96:NU23, rskr. 285). Formerna för
det framtida tillsynsarbetet övervägs
för närvarande inom ramen för
Banklagskommitténs arbete. Utskottet
anser liksom regeringen att
Banklagskommitténs analys inte bör
föregripas. Den slutliga bedömningen av
ambitionsnivå och långsiktigt
resursbehov för den finansiella
tillsynen bör därför anstå till dess
kommittén avlämnat ett betänkande i
saken.
Med det anförda avstyrker utskottet
motion Fi502 (fp).
Vad gäller Insättningsgarantinämnden
anser utskottet i likhet med regeringen
att det övergripande målet för
verksamheten inom
Insättningsgarantinämndens ansvarsområde
skall vara i enlighet med regeringens
förslag. Yrkande 3 i propositionen
tillstyrks därmed.
Utskottet vill beträffande
Riksgäldskontoret anföra följande.
Finansutskottet har inget att erinra
mot regeringens förslag till
medelsberäkning för Riksgäldskontorets
förvaltnings- och upplåningskostnader
(anslagen A 8 och A 9), ej heller till
att kontorets garantiverksamhet (anslag
A 10) förs upp med ett formellt belopp
på 1 000 kr.
Liksom regeringen anser utskottet att
det är angeläget att Riksgäldskontorets
interna kontroll stramas upp. Utskottet
förutsätter att regeringen återkommer
till riksdagen med en närmare
redovisning av de åtgärder som vidtagits
för att tillgodose detta krav.
Utskottet delar också regeringens
bedömning att hushållsupplåningen bör
ges ökad prioritet på det sätt som
regeringen föreslagit (yrkande 4).
Beträffande Ekonomiska rådet och
förslaget i motion Fi510 (v) att
avveckla rådet vill utskottet anföra
följande.
Våren 1993 avstyrkte utskottet (bet.
1992/93:FiU21 s. 3) en motion från
Vänsterpartiet med samma innebörd som i
det nu aktuella yrkandet. Som utskottet
ser det är Ekonomiska rådets roll som
initiativtagare till forskning och som
länk mellan Finansdepartementet resp.
Konjunkturinstitutet och den
nationalekonomiska forskningen
betydelsefull. Det råder heller ingen
oklarhet, vilket motionärerna hävdar, om
att det är den enskilde forskaren som
ansvarar för de slutsatser som redovisas
i Ekonomiska rådets rapporter.
Utskottet avstyrker motion Fi510 (v)
yrkande 1.
Beträffande anslaget Utvecklingsarbete
tillstyrker utskottet yrkande 5 i
propositionen att riksdagen medger att
den utgående reservationen på
reservationsanslaget D 5
Utvecklingsarbete under sjunde
huvudtiteln förs till ram- anslaget A 18
Utvecklingsarbete.
Beträffande anslaget till Riksdagens
revisorer vill utskottet först erinra om
den av talmanskonferensen tillsatta
Revisionsutredningen. Enligt
utredningens direktiv blir en central
del av utredningens arbete att överväga
vilka totala resurser ställt i relation
till uppgifter om ambitionsnivå som bör
avdelas för den statliga revisionen.
Vidare skall utredningen avväga hur
dessa skall fördelas mellan
Riksrevisionsverket och Riksdagens
revisorer.
I budgetpropositionen föreslås att
kompensation med 475 000 kr skall utgå
för den merkostnad som belastade
Riksdagens revisorers anslag under
budgetåret 1995/96 som en följd av
höjningen av revisorernas arvoden.
Riksdagen beslutade i december 1995
(förs. 1995/96:RFK3, bet. 1995/96:KU3,
rskr. 88-89) om en höjning av arvodena
för uppdrag inom riksdagen, dess
myndigheter och organ samt av
tilläggsarvodet för uppdrag som vice
talman, ordförande och vice ordförande i
utskott.
I den budgetsanering som har varit
nödvändig att genomföra de senaste åren
har riksdagen ställt sig bakom
sparkraven på statlig konsumtion. En
utgångspunkt för besparingarna har varit
att samtliga myndigheters anslag fram
till budgetåret 1998 skall reduceras med
11 % (prop. 1994/95:100 bil. 1, bet.
1994/95:FiU10, rskr. 179). Utskottet
vill framhålla att mot bakgrund av de
besparingar som varit nödvändiga att
genomföra inom stora delar av den
offentliga verksamheten bör
anslagsprövningen också för riksdagens
myndigheter präglas av stor
återhållsamhet.
När det specifikt gäller myndigheternas
kostnader för lokaler innebär det system
som sedan några år tillämpas med ett
samlat anslag för en myndighets
kostnader att någon särskild
kompensation för hyreshöjningar normalt
inte skall utgå. Den lokalkostnadsnivå
som lokalhållaren, i detta fall
riksdagens förvaltningskontor, avser att
ta ut år 1997 för de lokaler som
Riksdagens revisorer disponerar
överensstämmer med vad som tillämpas för
övriga statliga myndigheter med
motsvarande läge och standard.
Mot bakgrund av det anförda tillstyrker
utskottet att Riksdagens revisorer för
år 1997 erhåller medel i enlighet med
riksdagens förvaltningsstyrelses
förslag.
Vad avser övriga förslag till anslag
inom utgiftsområde 2 i
budgetpropositionen har utskottet inget
att erinra om dessa. Sammantaget ställer
sig utskottet således bakom regeringens
förslag till fördelning av medel inom
utgiftsområdet, varför yrkande 9 i
budgetpropositionen tillstyrks. Detta
innebär att utskottet inte kan ställa
sig bakom förslagen i motionerna Fi509
(mp) yrkande 1 i denna del och Fi510 (v)
yrkande 2. Utskottet kan inte heller
förorda en omfördelning av det slag som
föreslås i motion Fi505 (fp) mellan
Statskontorets anslagssparande och en
ökning av Riksrevisionsverkets resurser
för budgetåret 1997.
Vad utskottet ovan anfört innebär
sammanfattningsvis att utskottet inte
har något att erinra mot
propositionsförslagen och därför
tillstyrker propositionen (yrkandena 3-5
och 9). Utskottet har ovan avstyrkt
motionerna Fi212 (v) yrkandena 18 och
19, Fi412 (m), Fi502 (fp), Fi505 (fp),
Fi509 (mp) yrkandena 1, 9 och 10 samt
Fi510 (v).
Utgiftsområde 2 åren 1998-1999
Motionen
I motion Fi509 av Marianne Samuelsson
m.fl. (mp) föreslås att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om beräknad
fördelning på anslag på utgiftsområde 2
för budgetåren 1998 och 1999 (yrkande
2).
Utskottet
Utskottet vill med anledning av motionen
anföra följande.
I juni fastställde riksdagen utgiftstak
för staten för år 1997, 1998 och 1999 i
samband med behandlingen av den
ekonomiska vårpropositionen 1996 (prop.
1995/96:150, bet. FiU10, rskr. 304). I
budgetpropositionen lägger regeringen
fram förslag till medelstilldelning för
år 1997 för de olika anslagen och
redovisar dessutom hur den beräknar
utvecklingen av de olika anslagen för
åren 1998 och 1999. Regeringen begär
emellertid inte något godkännande av
riksdagen för den beräkningen.
Det finns enligt utskottets mening inte
anledning att nu ta ställning till
beräkningen av de olika anslagen för
kommande år. Beslut om
anslagstilldelning för 1998 och 1999
kommer att ske under budgetberedningarna
1997 respektive 1998.
Vad utskottet här anfört innebär att
motion Fi509 (mp) yrkande 2 avstyrks.
Övriga frågor
Revisions- och redovisningsfrågor
Uppföljning av ESO-rapport om
utvärderingar
Motionen
I motion Fi901 av Maud Ekendahl och Ulla
Löfgren (m) behandlas slutsatserna i
rapporten Kan myndigheter utvärdera sig
själva? (Ds 1996:36) från Expertgruppen
för studier i offentlig ekonomi (ESO).
Enligt rapporten är kvaliteten på
myndigheternas utvärderingar av den egna
verksamheten ofta dålig - både när det
gäller metod och resultat - och
resonemang om ändamålsenlighet och
kostnadseffektivitet i den granskade
verksamheten saknas ofta helt.
I motionen hävdas att det är rimligt
att effekterna av de enligt motionärerna
enorma summor som slussas ut via olika
myndigheter granskas. I motionen anförs
att Riksrevisionsverket bör få i uppdrag
att utföra en uppföljning av ESO-
rapporten.
Utskottet
Utskottet vill inledningsvis erinra om
att utskottet flera gånger tidigare har
framhållit att de nya formerna för att
styra den statliga verksamheten liksom
den förändrade budgetprocessen ställer
ökade krav på uppföljning, utvärdering
och revision (t.ex. bet. 1995/96:FiU10
s. 136). Den aktuella ESO-rapporten är
ett viktigt bidrag till diskussionen om
myndigheternas självutvärderingar.
Rapporten reser bl.a. frågor om hur
utvärderingsprocessen skall kunna
förbättras och kvaliteten på
självutvärderingarna höjas.
Enligt förordningen (1996:882) om
myndigheters årsredovisning m.m. skall
årsredovisningarna bl.a. bestå av en
resultatredovisning. Myndigheterna skall
redovisa och kommentera verksamhetens
resultat i förhållande till de mål och i
enlighet med de krav på återrapportering
som regeringen har angivit i
regleringsbrev eller i något annat
beslut.
Vidare beslutar regeringen varje år
vilka verksamheter som skall genomgå
fördjupad prövning. Underlag för
fördjupad prövning skall bl.a innehålla
en sammanfattande resultatanalys. I
resultatanalysen skall verksamheten
utvärderas och redovisas i förhållande
till de mål för verksamheten som
regeringen fastställt.
Arbetet med att fortlöpande förbättra
resultatstyrningen bör enligt utskottets
uppfattning fortsätta. Utskottet har
inhämtat att den aktuella ESO-rapporten
har uppmärksammats inom
Finansdepartementet och beaktas i det
fortsatta utvecklingsarbetet.
Någon riksdagens åtgärd är därmed inte
påkallad. Med det anförda avstyrks
motion Fi901 (m).
Riksrevisionsverkets granskning av
myndigheters regelgivning
Motionen
Enligt motion Fi508 av Michael
Stjernström m.fl. (kd, m, c, fp) pressas
näringslivet, särskilt de mindre
företagen, hårt av den ökande strömmen
av lagar och regler. Inte minst gäller
detta regler från myndigheter.
Motionärerna erinrar om att en myndighet
numera i en s.k. problem- och
konsekvensanalys skall utreda
kostnadsmässiga och andra konsekvenser
av föreskrifter och allmänna råd innan
myndigheten beslutar om en regel.
Bland andra Riksrevisionsverket (RRV)
skall ges tillfälle att yttra sig över
utredningen. Enligt vad som anförs i
motionen uppvisar RRV:s arbete brister.
Verkets handläggning består till
övervägande del i att för statistiska
ändamål registrera de
konsekvensutredningar som ges in från de
aktuella myndigheterna. Någon faktisk
granskning av utredningens innehåll sker
sällan, enligt vad som anförs i
motionen.
Motionärerna framhåller att för att nå
syftet med reformen krävs att RRV:s
arbete sker med ökade insatser och högre
prioritet. RRV bör ges möjlighet att
intensifiera de insatser som reformen
förutsatte vad avser tillsyn,
utbildning, rådgivning och
metodutveckling.
Utskottet
Utskottet vill med anledning av motionen
anföra följande. Kravet på myndigheterna
att göra konsekvensutredningar som
belyser en regels kostnadsmässiga och
andra konsekvenser har funnits sedan
länge; inom regeringskansliet i interna
cirkulär och hos myndigheterna i den
tidigare begränsningsförordningen.
Kravet finns numera i verksförordningen
(1995:1322).
I Riksrevisionsverkets anvisningar sägs
bl.a. att utformningen av en regel och
dess tillsyn bör idealt sett spegla en
medveten avvägning mellan å ena sidan
behovet av samhällsekonomiskt motiverade
regler och å andra sidan eventuella
negativa effekter. Så upplevs inte
alltid regelverken i dag.
Genom kraven på konsekvensutredningar
av regler vill regering och riksdag få
bättre kontroll över de effekter som
reglerna medför. Konsekvensutredningen
klarlägger i förväg olika slag av
kostnader och andra konsekvenser för att
beslutsunderlaget skall bli så bra som
möjligt. De som berörs av reglerna skall
ges tillfälle att yttra sig över
konsekvensutredningen, liksom över
själva sakfrågan, dvs. om en regel är
den rätta lösningen på det bakomliggande
problemet.
Riksrevisionsverket är
tillsynsmyndighet för myndigheternas
regelgivning. RRV skall utveckla metoder
för konsekvensutredningar av
regelförslag och följa tillämpningen. I
dialogen mellan RRV och myndigheterna
kan olika problem vad gäller
tillämpningen av kravet på
konsekvensutredningar och eventuella
behov av förenklingar i förfarandet
uppmärksammas.
Inom RRV utreds för närvarande om
konsekvensutredningar och granskning av
dessa är rätt metod för att uppnå de
avsedda syftena. RRV:s utredning kan
förväntas bli klar i mars 1997.
Utskottet finner inte någon riksdagens
åtgärd påkallad och avstyrker därmed
motion Fi508 (kd, m, c, fp).
Statlig bokföringsnämnd
Motionen
I motion Fi917 av Margit Gennser (m)
erinras om att det privata näringslivets
redovisningspraxis är utförligt
normerad, bl.a. genom den statliga
bokföringsnämnden. Enligt motionären
förekommer inte motsvarande
normverksamhet på det statliga området
trots att statens verksamhet är mycket
omfattande.
Uppgiften att verka för en god och
enhetlig statlig redovisning genom att
föreskriva normer/regler för god statlig
redovisningssed bör, enligt motionären,
i första hand inte ankomma på RRV utan
åligga annan myndighet, t.ex.
Statskontoret. RRV skall svara för
kontrollen att god statlig
redovisningssed följs och också i sitt
arbete ge impulser för förbättringar och
vidareutveckling.
Utskottet
Utskottet vill erinra om att
Riksrevisionsverkets föreskrifter är
normerande när det gäller statlig
redovisning. Enligt regleringsbrevet för
RRV skall RRV:s prestationer i form av
utbildning, råd och stöd vara inriktade
på att skapa sådana förutsättningar att
myndigheterna kan åstadkomma en
redovisning som är tillförlitlig och
rättvisande samt ändamålsenlig för såväl
statsmakterna som myndigheterna själva.
Lag, förordning och föreskrifter är
tvingande för myndigheterna.
Myndigheterna måste således följa
föreskrifterna från RRV.
Vid RRV finns ett särskilt råd för
redovisningsfrågor. Rådet skall ge
generaldirektören de råd som behövs för
att genom föreskrifter främja
utvecklingen av god redovisningssed i
myndigheternas redovisning. Rådet utses
av regeringen och har kompetens från
såväl privat som statlig sektor.
Vidare vill utskottet erinra om att
RRV:s revision skall bedrivas oberoende
även i förhållande till den normerande
verksamheten vid verket.
Med hänvisning till det anförda
avstyrks motion Fi917 (m).
Kontroll av statliga och kommunala
aktiebolag
Motionen
Enligt motion Fi918 av Margit Gennser
(m) har under de senaste åren en rad
brister i kontrollen av statlig och
kommunal verksamhet uppmärksammats.
Samtidigt har beslut tagits om en
särskild finanspolis för att stävja
ekonomisk brottslighet inom den privata
sektorn. För att åtgärder rörande den
privata sektorn skall vinna i
trovärdighet krävs enligt motionären att
icke korrekt handhavande av offentliga
medel i statliga och kommunala bolag
också beivras. Ett sätt att komma åt
problemet är enligt motionären att
inrätta en särskild kontroll- och
revisionsmyndighet som har till uppgift
att kontrollera att statliga och
kommunala bolag inte överskrider sina
befogenheter.
Motionären framhåller att den
föreslagna kontrollfunktionen är
ytterligt viktig eftersom ägarfunktionen
i de offentligt ägda bolagen är mycket
vag och ofta svagt utvecklad. I motionen
anförs vidare att man inom regeringen nu
under lång tid avsett att skapa en
statlig ägarpolicy och nya funktioner
för att denna skall tillämpas. Enligt
motionären har i praktiken dock inte
mycket hänt. En särskild
kontrollmyndighet avsedd att kontrollera
statliga och kommunala bolag skulle
sannolikt påskynda statens ägarpolicy i
statliga bolag i de fall nu staten skall
engagera sig i en sådan verksamhet.
Utskottet
Utskottet vill erinra om att medrevisor
från Riksrevisionsverket utses i
statliga aktiebolag i de fall det
stipuleras i bolagsordningen eller om
bolagsstämman så beslutar. Vidare finns
en lag (1987:519) om RRV:s granskning av
statliga aktiebolag och stiftelser. Av
denna framgår att RRV får granska den
verksamhet staten bedriver i form av
aktiebolag, om verksamheten är reglerad
i författning eller om staten som ägare
eller genom tillskott av anslagsmedel
eller genom avtal eller på något annat
sätt har ett bestämmande inflytande över
verksamheten. De aktiebolag som RRV
granskar med stöd av nämnda lag är
skyldiga att på begäran av RRV lämna
verket de upplysningar som behövs om den
granskade verksamheten.
Inom RRV finns en särskild funktion för
att samordna och befrämja hög kvalitet
av revisionen av statliga bolag.
Revisorerna från RRV har en särskild
kompetens för att fokusera granskningen
kring befogenhetsfrågor.
Vidare vill utskottet erinra om de
huvudprinciper för förvaltningen av
statens företagsägande som riksdagen
beslutade om våren 1996 (prop.
1995/96:141, bet. NU26, rskr. 302):
- Statligt ägda företag skall arbeta
under krav på effektivitet, avkastning
på det kapital företaget representerar
och strukturanpassning.
- Den som utövar förvaltningen av ett
statligt ägt företag skall med
utgångspunkt i uppsatt verksamhetsmål
aktivt följa företagets utveckling och
vidta erforderliga åtgärder för att
företaget skall uppfylla kraven på
effektivitet, avkastning och
strukturanpassning.
Utskottet avstyrker med det anförda
motion Fi918 (m).
Huvudman för den statliga
förvaltningsrevisionen
Motionen
I motion Fi902 av Lars Tobisson m.fl.
(m) föreslås att Riksrevisionsverkets
avdelning för effektivitetsrevision
skall föras över till Riksdagens
revisorer (yrkande 1). Inte minst i ett
läge när det allmänt bedöms viktigt att
riksdagens arbete med uppföljning och
utvärdering intensifieras blir det
betydelsefullt om resultatet av den
statliga förvaltningsrevisionens arbete
direkt kan komma riksdagen och dess
utskott till del. Därmed läggs
effektivitetsrevisionen under
parlamentet på samma sätt som i de
flesta andra västliga demokratier.
Den nuvarande utformningen av den
statliga revisionen med ett resursstarkt
riksrevisionsverk och ett resurssvagt
Riksdagens revisorer är enligt
motionärernas uppfattning inte en
lämplig ordning. Uppläggningen strider
bl.a. mot vedertagna revisionsprinciper,
nämligen att den vars verksamhet skall
granskas inte ens skall kunna misstänkas
kunna styra granskningen. Med
motionärernas förslag blir
förvaltningsrevisionen i formellt
hänseende helt fristående och oberoende
av regeringen.
Utskottet
Utskottet vill erinra om att ett yrkande
med identisk innebörd behandlades i det
av riksdagen godkända betänkandet
1994/95:FiU9 (rskr. 280).
Riksdagsutredningen föreslog i sitt
betänkande Reformera riksdagsarbetet!
(1993/94:TK1) en väsentlig utbyggnad av
Riksdagens revisorers kansli. Vid
behandlingen av Riksdagsutredningens
förslag godtog konstitutionsutskottet
och riksdagen endast den första
utbyggnadsetappen av tre föreslagna.
Konstitutionsutskottet föreslog att en
närmare utredning skulle företas av den
föreslagna utbyggnaden av Riksdagens
revisorers kansli och av relationen och
rollfördelningen mellan Riksdagens
revisorer och Riksrevisionsverket
(1993/94:KU18, rskr. 424-427).
Revisionsutredningen arbetar för
närvarande. Enligt de av
talmanskonferensen utfärdade direktiven
blir en central del i utredningsarbetet
att överväga vilka totala resurser
ställt i relation till uppgifter om
ambitionsnivå som bör avdelas för den
statliga revisionen och avväga hur dessa
skall fördelas mellan RRV och Riksdagens
revisorer. En annan viktig uppgift för
utredningen blir att ta ställning till
avgränsningar och samverkansformer
mellan de båda myndigheterna.
Utredningen kan förväntas avge sitt
huvudbetänkande före halvårsskiftet
1997. Utskottet vill inte föregripa
utredningens ställningstaganden.
Mot denna bakgrund anser utskottet att
motion Fi902 (m) yrkande 1 bör avslås av
riksdagen.
Den statliga revisionens rapportering
till riksdagen
Motionen
I motion Fi902 av Lars Tobisson m.fl.
(m) förordas vissa omedelbara
förändringar i syfte att utan dröjsmål
stärka riksdagens roll i uppföljning,
utvärdering och revision (yrkande 2):
- Alla orena revisionsberättelser med
anledning av RRV:s
redovisningsrevisionella granskning
skall tillställas både Riksdagens
revisorer och berörda utskott.
- Regeringen bör åläggas att årligen
redovisa vilka åtgärder som vidtagits
med anledning av de
redovisningsrevisionella granskningarna.
- Riksdagens revisorer bör utvidga sin
granskning till att också omfatta
statens årsbokslut och därmed de
dispositioner som görs av regeringen.
- Samtliga förvaltningsrevisioner som i
dag utförs av RRV bör delges Riksdagens
revisorer och berörda utskott.
- Samtliga revisionsrapporter, såväl
Riksdagens revisorers som RRV:s, skall
på begäran av en tredjedel av Riksdagens
revisorer kunna bli föremål för aktuell
debatt i riksdagen.
Utskottet
Utskottet vill även beträffande detta
yrkande erinra om att ett förslag med
identisk innebörd behandlades av
utskottet i betänkandet 1994/95:FiU9
(rskr. 280). Utskottet vill vidare
anföra följande.
Orena revisionsberättelser skickas för
kännedom till Riksdagens revisorer och
berörda utskott. Dessutom får utskotten
RRV:s årliga rapport om det
ekonomiadministrativa läget och
revisionens resultat i berörda delar.
Som utskottet tidigare har angivit (bet.
1995/96:FiU10, s. 137) har RRV under år
1996 inför mer än hälften av utskotten
redovisat och kommenterat sina
iakttagelser i samband med den årliga
revisionen.
Regeringen har nu ett par gånger
redovisat vilka bedömningar man gjort
med anledning av RRV:s granskning och
vilka åtgärder man vidtagit med
anledning därav. Som utskottet tidigare
uttalat anser utskottet att det är en
god praxis som därigenom etablerats.
Enligt budgetlagen, som träder i kraft
den 1 januari 1997, skall regeringen se
till att en årsredovisning för staten
lämnas till riksdagen (prop.
1995/96:220, yttr. 1995/96:FiU8y, bet.
1996/97:KU3, rskr. 1996/97:27-30).
Vidare vill utskottet erinra om att
Riksdagens revisorer nyligen har
granskat årsredovisningen för staten. I
granskningen har redovisningarna för
budgetåren 1993/94 och 1994/95 kunnat
beaktas. Revisorernas rapport
(1996/97:1) är för närvarande på remiss.
De förvaltningsrevisionella rapporter
som RRV utarbetar tillställs även
berörda utskott.
Som framgått av vad utskottet redovisat
är motionärernas önskemål i flera
avseenden i huvudsak tillgodosedda. De
förändringar som skett sedan ett så gott
som identiskt yrkande behandlades för
ungefär ett och halvt år sedan har
snarast gått i den riktning motionärerna
eftersträvar. Några ytterligare åtgärder
från riksdagens sida i dessa delar är
därför inte aktuella i detta sammanhang.
När det gäller förslaget i motionen att
revisionsrapporter på begäran av en
tredjedel av Riksdagens revisorer skall
kunna bli föremål för aktuell debatt i
riksdagen vill utskottet anföra
följande. Enligt riksdagsordningen (2
kap. 10 §) kan talmannen efter samråd
med de av partigrupperna utsedda
ledamöterna i talmanskonferensen besluta
att debatt utan samband med annan
handläggning får äga rum vid sammanträde
med kammaren. Vidare finns bl.a.
möjlighet för ledamot att ställa
interpellation eller fråga till
statsråd.
Beträffande riksdagens roll i
resultatstyrningen vill utskottet
framhålla följande. Utskottet har
tidigare (bet. 1995/96:FiU7, rskr. 189)
påpekat att en förutsättning för en god
resultatstyrning är att riksdag,
regering och myndigheter aktivt deltar i
processen. Det är, anförde utskottet
vidare, betydelsefullt att regeringen
löpande redovisar för riksdagen hur
styrningen fungerar och vilka åtgärder
regeringen avser att vidta för att
förbättra resultatanalysen för att denna
skall kunna utgöra ett relevant
beslutsunderlag för riksdagen. På
förslag från utskottet gav riksdagen som
sin mening regeringen detta till känna.
Enligt regeringens skrivelse 1996/97:15
med redogörelse för behandlingen av
riksdagens skrivelser till regeringen
avser regeringen att återkomma till
riksdagen i budgetpropositionen för år
1998.
Med hänvisning till det anförda
avstyrks motion Fi902 (m) yrkande 2.
Vissa statistikfrågor
Heltäckande lönestatistik
Motionen
I motion Fi504 av Ingemar Josefsson och
Ann-Kristine Johansson (s) ställs krav
på en heltäckande lönestatistik.
Motionärerna menar att underlagen till
den nuvarande lönestatistiken övergått
till urvalsundersökningar i stället för
som tidigare totalräknad statistik.
Åtgärder måste vidtas för att säkra en
offentlig lönestatistik av kvalitet. Det
är inte bara arbetsmarknadens parter som
har behov av en sådan statistik. Det är
också av stor vikt att ha en så god
kunskap som möjligt om de faktorer som
bestämmer lönebildningen, att få en god
bild av lönenormeringen och att kunna
följa utvecklingen över tiden. En
alternativ uppläggning till dagens
framtagning av lönestatistik skulle
enligt motionärerna kunna vara att
inrätta ett gemensamt institut, ett
trepartsalternativ mellan
arbetsgivarparten, arbetstagarparten och
samhället, där man överenskommer om
statistik från arbetsmarknadens parter
som kan ligga till grund för den
offentliga statistiken. Samtidigt skall
det vara SCB:s uppgift att i samarbete
med parterna öka jämförbarheten mellan
olika delar av arbetsmarknaden.
Utskottet
Utskottet kan i flera hänseenden dela de
synpunkter som motionärerna framför på
utformningen av lönestatistiken. Den
nuvarande lönestatistiken från SCB kan
inte direkt användas som underlag för
avtalsförhandlingar. Orsaken är bl.a.
att uppgift om avtalsområde saknas i
SCB:s statistik samt att kraven på en
mer detaljerad redovisning inte är
uppfyllda. SCB uppger att dessa problem
självfallet kan avhjälpas om den
officiella lönestatistiken får i uppdrag
att också fungera som underlag för
löneförhandlingar. Kostnadsökningen för
en sådan produktion blir dock betydande.
Som även framhålls i motionen skulle en
utbyggd officiell lönestatistik dessutom
vara en viktig källa för
arbetsmarknadsforskning och analyser av
jämställdhet.
Som utskottet ser det kräver det
nuvarande budgetläget att
arbetsmarknadens parter visar ett
intresse för att medverka i
finansieringen av en utbyggd
lönestatistik.
Det bör också nämnas att Eurostats
statistikkrav vad gäller lönestatistiken
är mycket omfattande och i flera fall
större än medlemsländernas både i fråga
om mängden information och dess
precision. Som framhålls i SCB:s
anslagsframställning skulle, om
Eurostats planer avseende
lönestatistiken genomförs,
konsekvenserna för den nationella
statistiken bli mycket stora. Det kan
även mot den bakgrunden finnas skäl att
avvakta med ett ställningstagande till
en eventuell utbyggnad av denna
statistik tills EU gett ett definitivt
besked om vilka krav som kommer att
ställas på lönestatistiken.
Med det anförda avstyrker utskottet
motion Fi504 (s).
Uppgifter i Statistisk årsbok om
djurförsök
Motionen
I motion Fi906 av Gudrun Lindvall och
Maggi Mikaelsson (mp, v) framhålls att
intresset för djurskydd och djuretik
ökar. Det är dock svårt att för den
intresserade allmänheten få svar på
frågor som rör djurförsök. Motionärerna
föreslår att de uppgifter om djurförsök
som Centrala djurförsöksnämnden
publicerar bör ingå i Statistisk årsbok.
Utskottet
Statistisk årsbok kan sägas fylla två
uppgifter. Årsboken är dels ett
statistiskt uppslagsverk som
sammanfattar uppgifter av stort allmänt
intresse från den officiella statistiken
och annan viktig statistik, dels en
vägvisare till andra statistiska
publikationer genom källanvisningar och
i årsbokens avsnitt Statliga statistiska
publikationer. Myndigheter,
institutioner (t.ex. Centrala
djurförsöksnämnden) och enskilda kan
lämna förslag till och underlag för
uppgifter som vederbörande anser bör
ingå i årsboken. Förslaget prövas av SCB
som har att ta hänsyn till om
allmänintresset är tillräckligt stort
och om SCB:s krav på den statistiska
kvaliteten är uppfyllda.
Enligt utskottets mening finns det
ingen anledning för riksdagen att ta på
sig uppgiften att välja ut de uppgifter
som skall ingå i Statistisk årsbok.
Utskottet avstyrker motion Fi906 (mp,
v).
Statistikkostnader för kommuner och
landsting
Motionen
I motion Fi506 av Bertil Persson (m)
anförs att Statistiska centralbyrån i
dag har ett bemyndigande att från
landsting, kommuner och myndigheter
kräva in omfattande statistiskt material
utan att ersätta dem för de kostnader
detta föranleder. Samtidigt har
Statistiska centralbyrån rätt att
belägga sina stati-stikleveranser till
landsting och kommuner med dryga
avgifter. Detta system är enligt
motionären orimligt. Antingen skall de
inbördes statistikleveranserna till
landsting, kommuner och myndigheter ske
kostnadsfritt eller också skall båda
parter ha rätt att debitera varandra.
Utskottet
Utskottet delar inte motionärens
uppfattning att SCB skall ersätta
landsting, kommuner och myndigheter för
deras kostnader för uppgiftslämnandet.
Uppgiftsinsamling från landsting,
kommuner och myndigheter är underlag för
den officiella statistiken, som
finansieras via anslag. Statistiken blir
därmed tillgänglig för användarna. Detta
innebär att viss översiktlig statistik
är tillgänglig fritt eller till en
kostnad motsvarande SCB:s
marginalkostnader för publikationer och
enklare uttag från databaserna. Det kan
i detta sammanhang nämnas att målet för
SCB är att i huvudsak hela SCB:s
officiella statistik skall göras
tillgänglig i statistikdatabaserna.
Utbyggnaden av databaserna skall vara
färdig år 2000. I fall där det handlar
om beställningar av speciella
bearbetningar och ytterligare utvecklade
statistikprodukter, blir det ett uppdrag
som utförs till speciell kostnad.
Utskottet avstyrker med det anförda
motion Fi506 (m).
En ny låg- och höginkomstutredning
Motionen
I motion Fi503 av Hanna Zetterberg m.fl.
(v) föreslås att en låg- och
höginkomstutredning tillsätts. I
motionen framhålls att regeringens egna
beräkningar i budgetpropositionen visar
att budgetsaneringen har bidragit till
att ytterligare öka skillnaden mellan de
mest lågavlönade och dem med de högs-ta
inkomsterna. Statistiken visar också att
det är stora skillnader i
inkomstfördelningen mellan kvinnor och
män. Till skillnad från den gamla
låginkomstutredningen bör, menar
motionärerna, den nya utredningen också
uppmärksamma höga inkomster och
förmögenheter.
Utskottet
Utskottet vill med anledning av motionen
anföra följande.
Krisen vid inledningen till 1990-talet
medförde ett kraftigt hot mot den
svenska välfärden. En snabbt växande
statsskuld med stigande
statsskuldsräntor började tränga ut
andra angelägna utgifter. Ett
genomförande av en sanering av
statsfinanserna blev därför nödvändigt
också ur en fördelningspolitisk
synvinkel. På kort sikt är det
ofrånkomligt att målkonflikter kan
uppträda mellan högt ställda krav på
utformningen av fördelningspolitiken och
åtgärder för att stimulera tillväxten i
ekonomin. Sett i ett längre perspektiv
är det emellertid nödvändigt att inrikta
den ekonomiska politiken mot att uppnå
en hög stabil tillväxt för att tvinga
tillbaka arbetslösheten. Utskottet vill
understryka att den viktigaste uppgiften
för regeringen när det gäller att minska
inkomstklyftorna är att vidta åtgärder
som minskar den nuvarande höga
arbetslösheten.
Utskottet delar motionärernas
uppfattning att det är viktigt att
belysa hur den ekonomiska krisen har
påverkat inkomst- och
förmögenhetsställningen. Fr.o.m. våren
1994 har också i anslutning till de
reviderade finansplanerna samt årets
budgetproposition (jfr prop.
1993/94:150, 1994/95:150, 1995/96: 150
och 1996/97:1) en analys gjorts av hur
fördelningen av inkomsterna utvecklats.
I årets budgetproposition analyseras i
bilaga 4 utvecklingen av
inkomstfördelningen under perioden
1975-1994. I bilagan återfinns också en
förteckning över bl.a. utredningar som
belyser de fördelningspolitiska
effekterna av de vidtagna och nödvändiga
besparingsåtgärderna. Utskottet utgår
ifrån att denna redogörelse kommer att
följas upp vad gäller utvecklingen efter
år 1994 i nästa års vårproposition eller
budgetproposition. Det kan därvid också
övervägas om inte en motsvarande analys
för förmögenhetsutvecklingen bör
genomföras.
Med hänvisning till det anförda
avstyrker utskottet motion Fi503 (v).
Statens fastighetsverk
Statens fastighetsverk är en central
förvaltningsmyndighet med uppgift att
förvalta viss del av statens fasta
egendom tillhörande det nationella
kulturarvet: de kungliga slotten,
Djurgårdsmarken, regeringsbyggnaderna,
statens donationsfastigheter, utrikes
fastigheter, vissa älvsträckor,
markområden och byggnader. De
övergripande målen för Statens
fastighetsverk skall vara att för
statens räkning förvalta det
fastighetsbestånd som regeringen
bestämmer på ett sätt som innebär god
resurshushållning och hög ekonomisk
effektivitet samtidigt som
fastigheternas kultur- och
naturmiljövärden bevaras.
Propositionen
Regeringen bedömer att resultaten för
verksamheten är tillfredsställande.
Regeringen föreslår att riksdagen
godkänner den nya treåriga planen för
investeringar m.m. i enlighet med vad
som redovisas i propositionen (yrkande
6). Vidare bedömer regeringen att den av
Fastighetsverket begärda låneramen om 7
miljarder kronor är rimlig och föreslår
att riksdagen bemyndigar regeringen att
besluta att Statens fastighetsverk får
ta upp lån i Riksgäldskontoret för
investeringar m.m. (yrkande 7).
I Statens fastighetsverks
investeringsplan uppgår behovet av
byggnadsinve-steringar till drygt 450
miljoner kronor på årsbasis 1997, för
att därefter minska under åren 1998 och
1999. För år 1997 prognostiseras ett
behov om 400 miljoner kronor och för
perioden 1998-1999 ett medelsbehov om ca
250 miljoner kronor per år. Det enda av
verket föreslagna projektet över 40
miljoner kronor är ombyggnad av kv.
Vinstocken i Stockholm.
Motionen
I motion Fi501 av Sten Tolgfors (m)
föreslås att riksdagen hos regeringen
begär förslag om upprättande av
kulturstiftelser för förvaltning av
statliga historiska byggnader.
Motionären menar att det inte är givet
att det bästa sättet för staten att
förvalta byggnaderna på är via
skattefinansiering. Stiftelseformen
möjliggör att enskilda människors
intresse och engagemang för att bevara
och utveckla kulturen kan tas till vara.
Den möjliggör också annan finansiering
än via statliga anslag, t.ex.
medlemsavgifter i stödföreningar,
enskilda bidrag och sponsring.
Motionären menar emellertid att staten
bör kvarstå som ägare även om stiftelser
ansvarar för fastighetsförvaltningen.
Utskottet
Statens fastighetsverk är en av de
myndigheter som tidigare hade ett
1 000-kronorsanslag. På grund av den nya
ordningen för statsbudgeten, där det
inte längre görs en nettoredovisning
över 1 000-kronorsanslag för
avgiftsfinansierad verksamhet,
förekommer inget särskilt anslag för
Fastighetsverket i budgeten. För att
möjliggöra för verket att lyfta medel
från Riksgäldskontoret för sina
investeringar begär regeringen ett
särskilt bemyndigande härför. Regeringen
begär också ett godkännande av Statens
fastighetsverks investeringsplan.
Utskottet har inget att erinra mot
regeringens förslag.
Utskottet har tidigare behandlat ett
liknande förslag som framförs i
motionen. I betänkande 1994/95:FiU18
avstyrkte utskottet en motion av Sten
Tolgfors och Ulf Kristersson med samma
innebörd som den här aktuella.
Motiveringen den gången var att frågan
var under utredning. I SOU 1995:128
Kulturegendomar och kulturföremål
presenterade sedermera
Kulturarvsutredningen sina överväganden
i frågan (s. 193-196). Kulturutskottet
kommer i sitt betänkande 1996/97:KrU1
att ta upp frågan om stiftelsers
förvaltning av kulturmiljöer med
anledning av ett förslag i den moderata
partimotionen 1996/97:Kr207 yrkande 13.
Finansutskottet har här att ta ställning
till frågan om de av Statens
fastighetsverk förvaltade fastigheterna.
Finansutskottet, som alltså inte har
anledning att ta ställning till
kulturstiftelser allmänt, kan inte finna
skäl nog att inrätta stiftelser för
förvaltning av de fastigheter som i dag
förvaltas av Statens fastighetsverk.
Utskottet vill erinra om att regeringen
i 1991 års budgetproposition uttalade
att den har en restriktiv hållning till
statlig verksamhet i stiftelseform.
Riksdagen ställde sig bakom detta
uttalande. I proposition 1995/96:61
Former för verksamhet som är beroende av
statligt stöd, m.m. föreslog regeringen
att när staten, tillsammans med en annan
part, engagerar sig i verksamhet som är
beroende av statligt stöd skall detta
ske främst genom att ett aktiebolag
eller en ideell förening bildas.
Riksdagen har beslutat i enlighet med
propositionsförslaget (1995/96:LU7,
rskr. 79).
Med det anförda tillstyrker utskottet
propositionen (yrkandena 6 och 7) och
avstyrker motion Fi501 (m).
Kapitalhöjning i Europeiska
utvecklingsbanken
Propositionen
I propositionen föreslås att riksdagen
godkänner att Sverige medverkar i den
aktuella kapitalhöjningen i Europeiska
utvecklingsbanken med inbetalningar om
51 300 000 ecu under åren
1997/98-2004/05 och att regeringen
tecknar andelar till ett belopp om 228
miljoner ecu (yrkande 8), vilket
motsvarar 1 913 miljoner kronor.
Målet för Europeiska utvecklingsbankens
verksamhet är att underlätta övergången
till öppna, marknadsorienterade
ekonomier och främja privata initiativ i
de länder i Central- och Östeuropa samt
före detta Sovjetunionen som utvecklas i
riktning mot flerpartisystem, demokrati
och pluralism.
EBRD:s kapital uppgår till 10 miljarder
ecu. Den svenska andelen utgör 2,28 %
eller 228 miljoner ecu. Vid EBRD:s
årsmöte i april 1996 fattades beslut om
en kapitalhöjning. Bankens kapital
fördubblas, vilket innebär en höjning
med 10 miljarder ecu. För Sveriges del
skulle medverkan i höjningen innebära
att kapitalinsatsen ökar med 228
miljoner ecu. Av detta belopp skall 22,5
%, 51,3 miljoner ecu eller ca 450
miljoner kronor, betalas in över åtta
år. De resterande 77,5 % utgör ett
garantiåtagande.
När det gäller finansieringen av de
svenska kapitalinbetalningarna kommer
utgifterna för budgetåret 1997 inte att
belasta anslaget. Det beror på att medel
till det föregående kapitaltillskottet
till EBRD (prop. 1990/91:16, UU12, rskr.
44) inte utnyttjats fullt ut. Den första
inbetalningen, som avser perioden den 16
september 1997 t.o.m. den 15 april 1998,
uppgår till 60 miljoner kronor (skall
rätteligen vara 60 miljoner kronor, ej
60 miljarder ecu som det står i
budgetpropositionen, utg.omr. 2, avsnitt
5.2).
Utskottet
Regeringen föreslår i propositionen att
riksdagen godkänner att Sverige skall
medverka i den aktuella kapitalhöjningen
i Europeiska utvecklingsbanken.
Utskottet tillstyrker att regeringen för
Sveriges räkning medverkar i den
aktuella kapitalhöjningen.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande anslagen under
utgiftsområde 2 år 1997
att riksdagen med bifall till
proposition 1996/97:1 utgiftsområde 2
yrkandena 3-5 och 9 samt med avslag
på motionerna 1996/97:Fi212 yrkandena
18 och 19, 1996/97:Fi412,
1996/97:Fi502, 1996/97:Fi505,
1996/97:Fi509 yrkandena 1, 9 och 10
samt 1996/97:Fi510
dels godkänner att det övergripande
målet för verksamheten inom
Insättningsgarantinämndens
ansvarsområde skall vara i enlighet
med vad regeringen förordat under
anslag A 7,
dels godkänner regeringens förslag
att särskild prioritet skall ges åt
skärpt riskkontroll inom hela
Riksgäldskontorets verksamhetsområde
samt åt en intensifierad
upplåningsverksamhet på
hushållsmarknaden i enlighet med vad
regeringen förordat under anslag A 9,
dels medger att den utgående
reservationen på reservationsanslaget
D 5 Utvecklingsarbete under sjunde
huvudtiteln förs till ramanslaget
A 18 Utvecklingsarbete,
dels för budgetåret 1997 anvisar
anslagen under utgiftsområde 2
Samhällsekonomi och finansförvaltning
enligt utskottets förslag i bilaga
till detta betänkande,
res. 1 (v)
res. 2 (mp)
2. beträffande utgiftsområde 2
åren 1998 -1999
att riksdagen avslår motion
1996/97:Fi509 yrkande 2,
res. 3 (mp) -
villk. res. 2
3. beträffande uppföljning av
ESO-rapport om utvärderingar
att riksdagen avslår motion
1996/97:Fi901,
4. beträffande
Riksrevisonsverkets granskning av
myndigheters regelgivning
att riksdagen avslår motion
1996/97:Fi508,
res. 4 (m, fp, kd)
5. beträffande statlig
bokföringsnämnd
att riksdagen avslår motion
1996/97:Fi917,
res. 5 (m) - motiv.
6. beträffande kontroll av
statliga och kommunala aktiebolag
att riksdagen avslår motion
1996/97:Fi918,
res. 6 (m, fp) -
motiv.
7. beträffande huvudman för den
statliga förvaltningsrevisionen
att riksdagen avslår motion
1996/97:Fi902 yrkande 1,
res. 7 (m)
8. beträffande den statliga
revisionens rapportering till
riksdagen
att riksdagen avslår motion
1996/97:Fi902 yrkande 2,
res. 8 (m)
9. beträffande heltäckande
lönestatistik
att riksdagen avslår motion
1996/97:Fi504,
10. beträffande uppgifter i
Statistisk årsbok om djurförsök
att riksdagen avslår motion
1996/97:Fi906,
11. beträffande
statistikkostnader för kommuner och
landsting
att riksdagen avslår motion
1996/97:Fi506,
12. beträffande en ny låg- och
höginkomstutredning
att riksdagen avslår motion
1996/97:Fi503,
res. 9 (v)
res. 10 (m, fp) -
motiv.
res. 11 (kd) -
motiv.
13. beträffande Statens
fastighetsverk
att riksdagen med bifall till
proposition 1996/97:1 utgiftsområde 2
yrkandena 6 och 7 samt med avslag på
motion 1996/97:Fi501
dels godkänner den nya treårsplanen
för investeringar m.m. till Statens
fastighetsverk i enlighet med vad
regeringen förordat,
dels bemyndigar regeringen att
besluta om att Statens fastighetsverk
får ta upp lån i Riksgäldskontoret
för investeringar m.m. i enlighet med
vad regeringen förordat,
14. beträffande kapitalhöjning
i Europeiska utvecklingsbanken
att riksdagen med bifall till
proposition 1996/97:1 utgiftsområde 2
yrkande 8 bemyndigar regeringen att
för Sveriges räkning medverka i den
aktuella kapitalhöjningen i
Europeiska utvecklingsbanken med
inbetalningar om 51 300 000 ecu under
åren 1997/98-2004/05 och godkänner
att regeringen tecknar andelar till
ett belopp om 228 miljoner ecu.
Stockholm den 5 december 1996
På finansutskottets vägnar
Jan Bergqvist
I beslutet har deltagit: Jan Bergqvist
(s), Per-Ola Eriksson (c), Sören Lekberg
(s), Lisbet Calner (s), Bo Nilsson (s),
Sonja Rembo (m)1, Sonia Karlsson (s),
Lennart Hedquist (m)1, Anne Wibble
(fp)1, Susanne Eberstein (s), Johan
Lönnroth (v), Kristina Nordström (s),
Fredrik Reinfeldt (m)1, Roy Ottosson
(mp), Sven-Erik Österberg (s), Per Bill
(m)1 och Michael Stjernström (kd)1.
1 dock ej i besluten under mom. 1 och 2
i hemställan
Reservationer
1. Anslagen under utgiftsområde 2 år
1997 (mom. 1)
Johan Lönnroth (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 23 börjar med Utskottet har
ingen och på s. 24 slutar med Fi509
(mp) yrkande 10 bort ha följande
lydelse:
Utskottet förordar en viss ökning av
anslaget till Konjunkturinstitutet (KI).
Motiveringen till denna
resursförstärkning framgår av det
följande. I anslutning till behandlingen
av anslaget till Statistiska
centralbyrån (SCB) vill utskottet
inledningsvis dock göra följande
tillägg.
Av propositionen framgår att EU kommer
att ställa ytterligare krav på en
utvidgning av EU-statistiken. I
propositionen anges emellertid inte hur
stor del av SCB:s anslag som kan komma
att utnyttjas för detta ändamål. SCB
beräknar att produktionskostnaden för EU-
statistiken för år 1997 kan komma att
öka med 10 miljoner kronor. Vid
bestämningen av förslaget till anslag
för SCB har emellertid inte några medel
avsatts för nytillkommande EU-statistik.
Som utskottet ser det kan skrivningen i
propositionen tolkas på två sätt.
Antingen har SCB tilldelats resurser som
mer än väl räcker till den produktion -
ny EU-statistik oräknad - som planeras
för år 1997 eller också kommer
nedskärningar eller
kvalitetsförsämringar att äga rum i
statistiken som emellertid användarna av
denna statistik i dag över huvud taget
inte är informerade om. En sådan ordning
kan utskottet inte acceptera. Regeringen
bör därför i anslutning till
vårpropositionen göra en förnyad
redovisning av hur de medel som ställs
till SCB:s disposition kommer att
utnyttjas. En ordning där kraven på ny
EU-statistik blir en faktor som påverkar
inriktningen av den övriga officiella
statistiken är oacceptabel.
Utskottet vill med anledning av
yrkandena om könsuppdelad statistik i
motionerna Fi212 (v) och Fi509 (mp)
anföra följande.
Sedan regeringen tillträdde har ett
antal ekonomisk-politiska propositioner
presenterats. Genomgående för dessa är
att de saknat könsuppdelad statistik.
Budgetpropositionen för år 1997 är inget
undantag.
I Sverige finns hos de flesta företag
och myndigheter en medvetenhet om den
könsbaserade statistikens betydelse för
jämställdheten mellan kvinnor och män.
Könsbaserad statistik synliggör
förhållandena mellan könen och
missförhållanden som kan visa på
könsdiskriminering. Utan könsbaserad
statistik kan inte heller några
konsekvensanalyser göras.
Om regeringen menar allvar med sitt
jämställdhetsarbete är en av grunderna
för detta arbete statistik uppdelad på
kön. Att som regeringen gör i sin
fördelningspolitiska redogörelse i
nästan alla tabeller och uppgifter
presentera förändringar uppdelade på
hushållen visar på en tillbakagång för
jämställdheten till de förhållanden och
attityder som rådde på 1950-talet.
Utskottet anser att regeringen i sina
propositioner i fortsättningen bör
presentera tabeller, diagram och
statistiska uppgifter baserade på kön.
Där sådan statistik inte finns att
tillgå bör regeringen genom lämpliga
åtgärder genomföra att det i
myndigheters uppgifter ingår att föra
sådan statistik. Vad gäller SCB måste
resurser omfördelas från könsneutral
till könsuppdelad statistik. På KI bör
ett projekt med könsräkenskaper med
miljöräkenskapsprojektet som förebild
inledas.
Utskottet tillstyrker yrkandena 18 och
19 i motion Fi212 (v). Vidare bör
riksdagen med anledning av motion Fi509
(mp) yrkande 9 ge regeringen till känna
vad utskottet anfört om könsuppdelad
statistik. För att påbörja ett arbete
med könsräkenskaper och samtidigt öka
kvaliteten på jämställdhetsstatistiken
föreslår utskottet att KI får en
resursförstärkning med 1,7 miljoner
kronor utöver de medel som föreslås i
propositionen. Utskottet förutsätter att
KI utnyttjar denna resursförstärkning
för att tillsammans med SCB utveckla
jämställdhetsstatistiken.
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 26 börjar med Beträffande
Ekonomiska rådet och slutar med Fi510
(v) yrkande 1 bort ha följande lydelse:
Beträffande Ekonomiska rådet och
förslaget i motion Fi510 (v) att
avveckla rådet vill utskottet anföra
följande.
Enligt utskottets mening är Ekonomiska
rådet ett exempel på ett mellanting
mellan ett politiskt styrt
utredningsorgan och en grupp politiskt
obundna forskare - en konstruktion som
förekommer också inom andra
forskningsområden. Den oklarhet som
sådana hybrider skapar om vem som i
själva verket ansvarar för resultaten av
forskningen är särskilt olyckligt på
detta område - det är ju inte för inte
som nationalekonomin en gång kallades
för politisk ekonomi. Att t.ex. utreda
konsekvenser av ett eventuellt svenskt
medlemskap i EMU är omöjligt att göra
oberoende av politiska värderingar och
aspekter.
Om Finansdepartementet vill få en viss
slags ekonomisk utredningsuppgift med
ett klart politiskt syfte utförd bör
denna utföras inom ramen för
departementets ordinarie organisation.
Handlar det om forskning där
allmänhetens förtroende för att
resultaten skall vara maximalt politiskt
neutrala bör uppdragen kunna läggas ut
som beställningar på fristående
myndigheter som KI eller SCB. Man kan
naturligtvis också vända sig till de av
regeringen utsedda representanterna i
olika forskningsanslagsbeviljande organ
och framhålla vikten av att en viss
sorts forskning blir utförd. I det
senare fallet får man naturligtvis
acceptera att det är det aktuella
anslagsbeviljande organet som väljer
forskare.
Utskottet tillstyrker motion Fi510 (v)
yrkande 1 och föreslår att anslaget till
Ekonomiska rådet dras in från den 1
januari 1997. Eventuella
avvecklingskostnader får klaras inom
ramen för regeringskansliets anslag.
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 27 börjar med Vad avser
övriga och slutar med samt Fi510 (v)
bort ha följande lydelse:
Vad avser övriga förslag till anslag
inom utgiftsområde 2 i
budgetpropositionen har utskottet inget
att erinra mot dessa. Sammantaget anser
utskottet således att riksdagen med
bifall till motion Fi510 (v) och med
anledning av propositionen yrkande 9 bör
anvisa medel i enlighet med motionens
uppställning. Dock gör utskottet den
ändringen i förhållande till
motionsförslaget att 1,7 miljoner kronor
tilldelas KI utöver vad som föreslagits
i såväl motionen som propositionen.
Utskottet kan inte heller förorda en
omfördelning av det slag som föreslås i
motion Fi505 (fp) mellan Statskontorets
anslagssparande och en ökning av
Riksrevisionsverkets resurser för
budgetåret 1997.
Vad utskottet ovan anfört innebär
sammanfattningsvis att utskottet
tillstyrker förslagen i motionerna Fi212
(v) yrkandena 18 och 19 och Fi510 (v)
med det tillägg som utskottet gör för
KI. Utskottet föreslår även att
riksdagen med anledning av motion Fi509
(v) yrkande 9 ger regeringen till känna
vad utskottet anfört om könsuppdelad
statistik. Vidare tillstyrker utskottet
propositionen yrkandena 3-5. Utskottet
har ovan avstyrkt motionerna Fi412 (m),
Fi502 (fp), Fi505 (fp) samt Fi509 (mp)
yrkandena 1 och 10.
dels att utskottets hemställan under 1
bort ha följande lydelse:
1. beträffande anslagen under
utgiftsområde 2 år 1997
att riksdagen med bifall till
motionerna 1996/97:Fi212 yrkandena 18
och 19 och 1996/97:Fi510 samt med
anledning av propositionen och motion
1996/97:Fi509 yrkande 9 och med
avslag på motionerna 1996/97:Fi412,
1996/97:Fi502, 1996/97:Fi505 samt
1996/97:Fi509 yrkandena 1 och 10
dels godkänner att det övergripande
målet för verksamheten inom
Insättningsgarantinämndens
ansvarsområde skall vara i enlighet
med vad regeringen förordat under
anslag A 7,
dels godkänner regeringens förslag
att särskild prioritet skall ges åt
skärpt riskkontroll inom hela
Riksgäldskontorets verksamhetsområde
samt åt en intensifierad
upplåningsverksamhet på
hushållsmarknaden i enlighet med vad
regeringen förordar under anslag A 9,
dels medger att den utgående
reservationen på reservationsanslaget
D 5 Utvecklingsarbete under sjunde
huvudtiteln förs till ramanslaget
A 18 Utvecklingsarbete,
dels för budgetåret 1997 anvisar
anslagen under utgiftsområde 2
Samhällsekonomi och finansförvaltning
enligt det som Reservation 1
betecknade förslaget i bilaga till
detta betänkande samt som sin mening
ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
2. Anslagen under utgiftsområde 2 år
1997 (mom. 1)
Roy Ottosson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 23 börjar med Utskottet har
ingen och på s. 25 slutar med till 30
miljoner kronor bort ha följande
lydelse:
Utskottet förordar att ändringar görs
vad gäller anslagen till Statistiska
centralbyrån (SCB), Folk- och
bostadsräkningen och
Konjunkturinstitutet (KI).
Motiveringen till dessa ändringar är
följande.
Den könsuppdelade statistiken måste
byggas ut. Sedan regeringen tillträdde
har ett antal ekonomisk-politiska
propositioner presenterats. Genomgående
för dessa är att de saknat könsuppdelad
statistik. Budgetpropositionen för år
1997 är inget undantag.
I Sverige finns hos de flesta företag
och myndigheter en medvetenhet om den
könsbaserade statistikens betydelse för
jämställdheten mellan kvinnor och män.
Könsbaserad statistik synliggör
förhållandena mellan könen och
missförhållanden som kan visa på
könsdiskriminering. Utan könsbaserad
statistik kan inte heller några
konsekvensanalyser göras.
Om regeringen menar allvar med sitt
jämställdhetsarbete är en av grunderna
för detta arbete statistik uppdelad på
kön. Att som regeringen gör i sin
fördelningspolitiska redogörelse i
nästan alla tabeller och uppgifter
enbart presentera förändringar uppdelade
på hushållen, men inte alls på kön,
visar på en tillbakagång för
jämställdheten.
Utskottet anser att regeringen i sina
propositioner i fortsättningen också bör
presentera tabeller, diagram och
statistiska uppgifter baserade på kön.
Där sådan statistik inte finns att
tillgå bör regeringen genom lämpliga
åtgärder genomföra att det i
myndigheters uppgifter ingår att föra
sådan statistik.
Med hänvisning till det anförda
tillstyrker utskottet motion Fi509 (mp)
yrkande 9 och motion Fi212 (v) yrkande
18. Motion Fi212 yrkande 19 avstyrks.
Utskottet vill med anledning av
förslaget i motion Fi509 (mp) om
miljöräkenskaper anföra följande.
Miljöräkenskapsprojektet påbörjades
redan våren 1992. De regeringsuppdrag
som gavs till SCB och KI innebar att
arbetet med att utveckla ett svenskt
miljöräkenskapssystem fick följande
inriktning.
- Syftet skall vara att visa på samband
mellan miljö och ekonomi - formen för
redovisning är ett satellitsystem till
nationalräkenskaperna. Detta innebär att
miljöstatistiken kopplas ihop med den
ekonomiska statistiken.
- De fysiska miljöräkenskaperna skall
till att börja med inriktas på flöden av
miljöföroreningar.
- Uppbyggnaden av de fysiska
räkenskaperna vid SCB skall ske i nära
samarbete med utvecklingen av monetära
räkenskaper vid KI.
Under de fyra år som gått har SCB och KI
publicerat delrapporter inom ramen för
miljöräkenskapsprojektet. Enligt
utskottets uppfattning bör KI:s och
SCB:s arbete med att upprätta
miljöjusterade nationalräkenskaper (s.k.
grön BNP) m.m. både påskyndas och
utvecklas ytterligare. Räkenskaperna bör
ingå som en naturlig del i kommande
ekonomiska vårpropositioner och
budgetpropositioner, och där utgöra ett
viktigt underlag för bedömning av såväl
ekonomisk utveckling som beräkning av
utgiftstak m.m. Ytterligare 4 miljoner
kronor utöver propositionens förslag
till anslag bör därför anslås till KI.
Vidare måste SCB utveckla statistiken
vad gäller miljöområdet för att få ett
fungerande underlag till att upprätta
miljöjusterade nationalräkenskaper,
beräkningar av miljöskuld m.m.
Ytterligare 5 miljoner kronor anslås
till SCB för detta ändamål.
Med det anförda tillstyrker utskottet
att riksdagen med bifall till motion
Fi509 (mp) yrkande 10 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet
anfört om satsning på
miljöräkenskaperna.
Beträffande anslaget Folk- och
bostadsräkning vill utskottet anföra
följande.
Enligt utskottet bör
förberedelsearbetet för den folk- och
bostadsräkning som skall äga rum vid
sekelskiftet upphöra. I likhet med vad
som framhålls i motion Fi509 (mp) bör en
registerbaserad folk- och bostadsräkning
enligt den nu planerade uppläggningen
inte genomföras. Även folk- och
bostadsräkningar med traditionell
inriktning och omfattning bör upphöra.
Om det föreligger behov av
aktualisering av viss statistik för att
framdeles utveckla t.ex. det kommunala
utjämningssystemet skall det finnas
möjligheter att med begränsade insatser
framställa sådan statistik. Sådana
uppgifter som hittills hämtats från
traditionell folk- och bostadsräkning
kan således skrivas fram med uppgifter
från tillgängliga register och
kompletteras med uppgifter som hämtas in
särskilt genom mer eller mindre
begränsade enkätundersökningar. Den
statistik som erhålls på detta sätt bör
kunna tillgodose väsentliga behov av
data för planeringsändamål på nationell
och regional nivå.
Kommuner och landsting, som är de
främsta användarna av hushållsstati-
stiken, kan med denna uppläggning styra
enkätundersökningarna efter sina
speciella behov.
Utskottet föreslår att 30 miljoner
kronor anslås för år 1997 för
framtagande av sådan statistik. I
förberedelsearbetet bör ingå en noggrann
analys av möjligheterna att minska
antalet uppgifter som skall ingå i
undersökningarna. I statistikinhämtandet
bör endast sådana uppgifter ingå som har
väsentlig betydelse för den verksamhet
som kommuner, landsting och stat
bedriver.
Med det anförda tillstyrker utskottet
motion Fi509 (mp) yrkande 1 i här berörd
del. Däremot avstyrks motion Fi412 (m).
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 27 börjar med Vad avser
övriga och slutar med samt Fi510 (v)
bort ha följande lydelse:
Vad avser övriga förslag till anslag
inom utgiftsområde 2 i
budgetpropositionen har utskottet inget
att erinra mot dessa. Sammantaget anser
utskottet således att riksdagen med
bifall till motion Fi509 (mp) i denna
del och med anledning av propositionen
yrkande 9 bör anvisa medel i enlighet
med motionens uppställning. Motion Fi510
yrkande 2 (v) avstyrks. Utskottet kan
inte heller förorda en omfördelning av
det slag som föreslås i motion Fi505
(fp) mellan Statskontorets
anslagssparande och en ökning av
Riksrevisionsverkets resurser för
budgetåret 1997.
Vad utskottet ovan anfört innebär
sammanfattningsvis att utskottet
tillstyrker förslagen i motion Fi509
(mp) yrkandena 1, 9 och 10. Utskottet
tillstyrker även motion Fi212 (v)
yrkande 18 vad gäller förslaget om
könsuppdelad statistik. Vidare
tillstyrker utskottet delvis
propositionen (yrkandena 3-5 och 9).
Utskottet har ovan avstyrkt motionerna
Fi212 (v) yrkande 19, Fi412 (m), Fi502
(fp), Fi505 (fp) samt Fi510 (v).
dels att utskottets hemställan under 1
bort ha följande lydelse:
1. beträffande anslagen under
utgiftsområde 2 år 1997
att riksdagen med bifall till
motionerna 1996/97:Fi509 yrkandena 1,
9 och 10, 1996/97:Fi212 (v) yrkande
18 och med anledning av propositionen
samt med avslag på motionerna
1996/97:Fi212 yrkande 19,
1996/97:Fi412, 1996/97:Fi502,
1996/97:Fi505 samt 1996/97:Fi510
dels godkänner att det övergripande
målet för verksamheten inom
Insättningsga rantinämndens
ansvarsområde skall vara i enlighet
med vad regeringen förordat under
anslag A 7,
dels godkänner regeringens förslag
att särskild prioritet skall ges åt
skärpt riskkontroll inom hela
Riksgäldskontorets verksamhetsområde
samt åt en intensifierad
upplåningsverksamhet på
hushållsmarknaden i enlighet med vad
regeringen förordar under anslag A 9,
dels medger att den utgående
reservationen på reservationsanslaget
D 5 Utvecklingsarbete under sjunde
huvudtiteln förs till ramanslaget
A 18 Utvecklingsarbete,
dels för budgetåret 1997 anvisar
anslagen under utgiftsområde 2
Samhällsekonomi och finansförvaltning
enligt det som Reservation 2
betecknade förslaget i bilaga till
detta betänkande samt som sin mening
ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
3. Utgiftsområde 2 åren 1998 -1999
(mom. 2)
Under förutsättning av bifall till
reservation 2
Roy Ottosson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 27 börjar med Utskottet vill
med och slutar med yrkande 2 avstyrks
bort ha följande lydelse:
Utskottet vill med anledning av
motionen anföra följande.
Regeringen redovisar i
budgetpropositionen sin beräkning av
anslagen inom utgiftsområdet för åren
1998 och 1999. Med anledning av att
utskottet ovan förordat förslaget i
motion Fi509 (mp) beträffande
fördelningen för 1997 bör regeringen
under sitt fortsatta arbete beakta
konsekvenserna av detta
ställningstagande. Regeringen bör
således framdeles räkna med de belopp
för anslagen som redovisas i
Miljöpartiets motion.
Detta bör riksdagen med anledning av
motion Fi509 (mp) yrkande 2 som sin
mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 2
bort ha följande lydelse:
2. beträffande utgiftsområde 2 åren
1998 -1999
att riksdagen med anledning av motion
1996/97:Fi509 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
4. Riksrevisionsverkets granskning av
myndigheters regelgivning (mom. 4)
Sonja Rembo (m), Lennart Hedquist (m),
Anne Wibble (fp), Fredrik Reinfeldt (m),
Per Bill (m) och Michael Stjernström
(kd) anser
dels att den del av utskottets yttrande
på s. 29 som börjar med Utskottet vill
och slutar med Fi508 (kd, m, c, fp)
bort ha följande lydelse:
Utskottet delar uppfattningen i motion
Fi508 (kd, m, c, fp) att näringslivet,
särskilt de mindre företagen, drabbas av
den ökande strömmen av lagar och regler.
Inte minst gäller detta regler från
myndigheter. Instabilitet skapar
osäkerhet bland företagen och ökade
kostnader. Med detta följer även minskad
investeringsvilja. För att delvis komma
till rätta med detta problem skall en
myndighet numera i en s.k. problem- och
konsekvensanalys utreda kostnadsmässiga
och andra konsekvenser av föreskrifter
och allmänna råd innan myndigheten
beslutar om en regel.
Bland andra Riksrevisionsverket (RRV)
skall ges tillfälle att yttra sig över
utredningen. RRV:s arbete uppvisar dock
brister. Verkets handläggning består
till övervägande del i att för
statistiska ändamål registrera de
konsekvensutredningar som ges in från de
aktuella myndigheterna. Någon faktisk
granskning av utredningens innehåll sker
sällan.
Utskottet vill framhålla att det för
att nå syftet med reformen krävs att
RRV:s arbete sker med ökade insatser och
högre prioritet. RRV bör ges möjlighet
att intensifiera de insatser som
reformen förutsatte vad avser tillsyn,
utbildning, rådgivning och
metodutveckling.
Vad utskottet anfört bör riksdagen med
bifall till motion Fi508 (kd, m, c, fp)
som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 4
bort ha följande lydelse:
4. beträffande Riksrevisionsverkets
granskning av myndigheters
regelgivning
att riksdagen med bifall till motion
1996/97:Fi508 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet
anfört,
5. Statlig bokföringsnämnd (mom. 5,
motiveringen)
Sonja Rembo, Lennart Hedquist, Fredrik
Reinfeldt och Per Bill (alla m) anser
att den del av utskottets yttrande på s.
30 som börjar med Utskottet vill och
slutar med vid verket bort ha följande
lydelse:
Utskottet vill, i likhet med vad som
anförs i motion Fi917 (m), erinra om att
det privata näringslivets
redovisningspraxis är utförligt
normerad, bl.a. genom den statliga
bokföringsnämnden. Motsvarande
normverksamhet förekommer inte på det
statliga området trots att statens
verksamhet är mycket omfattande. Denna
brist försvårar analysen av de statliga
myndigheternas redovisning samt
effektivitetsjämförelser mellan olika
myndighetsområden.
Vid RRV finns ett särskilt råd för
redovisningsfrågor. Rådet skall ge
generaldirektören de råd som behövs för
att genom föreskrifter främja
utvecklingen av god redovisningssed i
myndigheternas redovisning. Rådet utses
av regeringen. Utskottet förutsätter att
regeringen verkar för att en god
redovisningssed för den statliga
verksamheten utvecklas.
6. Kontroll av statliga och kommunala
aktiebolag (mom. 6, motiveringen)
Sonja Rembo (m), Lennart Hedquist (m),
Anne Wibble (fp), Fredrik Reinfeldt (m)
och Per Bill (m) anser att den del av
utskottets yttrande som på s. 30 börjar
med Utskottet vill och på s. 31 slutar
med och strukturanpassning bort ha
följande lydelse:
Utskottet vill, i likhet med vad som
anförs i motion Fi918 (m), erinra om att
en rad brister i kontrollen av statlig
och kommunal verksamhet har
uppmärksammats under de senaste åren.
Samtidigt har beslut fattats om en
särskild finanspolis för att stävja
ekonomisk brottslighet inom den privata
sektorn. För att åtgärder rörande den
privata sektorn skall vinna i
trovärdighet krävs enligt motionären att
icke korrekt handhavande av offentliga
medel i statliga och kommunala bolag
också beivras.
Motionären aktualiserar de problem som
uppstår när staten uppträder både som
ägare och som utformare av de regler som
gäller för näringslivets verksamhet.
Principen bör vara att konkurrensutsatt
verksamhet inte skall bedrivas i
offentlig regi.
Det åligger regeringen att verka för
att lagar och förordningar följs, att
god redovisningssed upprätthålls samt
att effektiva metoder för nödvändig
kontroll utvecklas.
7. Huvudman för den statliga
förvaltningsrevisionen (mom. 7)
Sonja Rembo, Lennart Hedquist, Fredrik
Reinfeldt och Per Bill (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 31 börjar med Utskottet vill
och på s. 32 slutar med av riksdagen
bort ha följande lydelse:
Den nuvarande utformningen av den
statliga revisionen med ett resursstarkt
riksrevisionsverk och ett resurssvagt
Riksdagens revisorer är enligt
utskottets uppfattning inte en lämplig
ordning. Uppläggningen strider bl.a. mot
vedertagna revisionsprinciper, nämligen
att den vars verksamhet skall granskas
inte ens skall kunna misstänkas kunna
styra granskningen. Om
förvaltningsrevisionen läggs under
riksdagen blir revisionen i formellt
hänseende helt fristående och oberoende
av regeringen. Regeringens möjligheter
att ta till sig revisionsrapporternas
innehåll föreligger fortfarande med en
sådan ordning.
Utskottet delar således uppfattningen i
motion Fi902 (m) att
Riksrevisionsverkets avdelning för
effektivitetsrevision bör föras över
till Riksdagens revisorer. Som påpekas i
motionen har riksdagen i regeringsformen
tilldelats granskningsmakten. Inte minst
i ett läge när det allmänt bedöms
viktigt att riksdagens arbete med
uppföljning och utvärdering
intensifieras blir det betydelsefullt om
resultatet av den statliga
förvaltningsrevisionens arbete direkt
kan komma riksdagen och dess utskott
till del. Därmed läggs
effektivitetsrevisionen under
parlamentet på samma sätt som i de
flesta andra västliga demokratier.
Vad utskottet anfört bör riksdagen med
bifall till motion Fi902 (m) yrkande 1
som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 7
bort ha följande lydelse:
7. beträffande huvudman för den
statliga förvaltningsrevisionen
att riksdagen med bifall till motion
1996/97:Fi902 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
8. Den statliga revisionens rapportering
till riksdagen (mom. 8)
Sonja Rembo, Lennart Hedquist, Fredrik
Reinfeldt och Per Bill (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 32 börjar med Utskottet vill
och på s. 33 slutar med yrkande 2 bort
ha följande lydelse:
I likhet med vad som anförs i motion
Fi902 (m) bör vissa omedelbara
förändringar i syfte att utan dröjsmål
stärka riksdagens roll i uppföljning,
utvärdering och revision genomföras:
- Alla orena revisionsberättelser med
anledning av RRV:s
redovisningsrevisionella granskning
skall tillställas både Riksdagens
revisorer och berörda utskott.
- Regeringen bör åläggas att årligen
redovisa vilka åtgärder som vidtagits
med anledning av de
redovisningsrevisionella granskningarna.
- Riksdagens revisorer bör utvidga sin
granskning till att också omfatta
statens årsbokslut och därmed de
dispositioner som görs av regeringen.
- Samtliga förvaltningsrevisioner som i
dag utförs av RRV bör delges Riksdagens
revisorer och berörda utskott.
- Samtliga revisionsrapporter, såväl
Riksdagens revisorers som RRV:s, skall
på begäran av en tredjedel av Riksdagens
revisorer kunna bli föremål för aktuell
debatt i riksdagen.
Dessa åtgärder skulle enligt utskottets
uppfattning verksamt bidra till att öka
riksdagens möjligheter att fullgöra sitt
i regeringsformen förutsatta revisions-
uppdrag.
Vad utskottet anfört bör riksdagen med
anledning av motion Fi902 (m) yrkande 2
som sin mening ge regeringen respektive
talmanskonferensen till känna.
dels att utskottets hemställan under 8
bort ha följande lydelse:
8. beträffande den statliga
revisionens rapportering till
riksdagen
att riksdagen med anledning av motion
1996/97:Fi902 yrkande 2
dels som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört om
den statliga revisionens rapportering
till riksdagen,
dels som sin mening ger
talmanskonferensen till känna vad
utskottet anfört om aktuell debatt i
riksdagen,
9. En ny låg- och höginkomstutredning
(mom. 12)
Johan Lönnroth (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande
på s. 36 som börjar med Utskottet vill
med och slutar med motion Fi503 (v)
bort ha följande lydelse:
Utskottet vill med anledning av motion
Fi503 (v) anföra följande.
Inkomstklyftorna ökade markant under
1980- och 1990-talet. Detta gäller både
mellan olika löntagargrupper, mellan
kvinnor och män samt mellan löntagare
och kapitalägare. 1980-talet innebar att
också invandrarna fick en sämre
ställning på arbetsmarknaden. Allt
större belopp betalas ut i socialbidrag.
Den skattereform som genomfördes 1990/91
genom ett samarbete mellan
Socialdemokraterna och Folkpartiet har
fått stor kritik för att ha ökat de
sociala klyftorna.
Enligt uppgifter från Statistiska
centralbyrån har de som tillhör den
fattigaste tiondelen av hushållen tappat
27 % av sin reala disponibla inkomst
1989-1994 medan de som tillhör den
rikaste tiondelen har vunnit 17 %.
Regeringens egna beräkningar i
budgetpropositionen visar också att
budgetsaneringen har bidragit till att
ytterligare öka skillnaden mellan de
mest lågavlönade och de med de högsta
inkomsterna. Statistiken visar också att
det är stora skillnader mellan kvinnor
och män, något som utskottet ser som
mycket olyckligt.
En ny låg- och höginkomstutredning
måste med tanke på vad som nu händer i
ekonomin enligt utskottets mening
omedelbart tillsättas.
Till skillnad från den gamla
låginkomstutredningen bör den nya
uppmärksamma även höga inkomster och
förmögenheter. Vilka grupper har fått
det bättre under och efter 1980-talet?
Vilka vann och vilka förlorade på den
avreglerade penning- och kreditmarknaden
samt på börsuppgången? Som utskottet ser
det bör även utredningen redovisa de
könsmässiga skillnaderna.
Det är av vikt att få fram vilka
komponenter som ligger bakom
låginkomsttagares minskade och
höginkomsttagares ökade disponibla
inkomster. För låginkomsttagare kan
tänkbara komponenter vara
arbetslösheten, bidragsnivåerna, lönerna
och höjda skatter medan ökade inkomster
för höginkomsttagare kan bero på
aktiekurser, löner och sänkta skatter.
Dessa samband är av stor vikt att
redovisa i en ny hög- och
låginkomstutredning.
Även utvecklingen av
förmögenhetsfördelningen bör beaktas av
utredningen.
Utredningen bör kunna hämta sitt
material till stor del från redan gjorda
undersökningar som undersökningen av
levnadsförhållanden (ULF) och
undersökningen av hushållens inkomster
(HINK) vid Statistiska centralbyrån.
Utskottet tillstyrker med hänvisning
till det anförda motion Fi503 (v).
dels att utskottets hemställan under 12
bort ha följande lydelse:
12. beträffande en ny låg- och
höginkomstutredning
att riksdagen med bifall till motion
1996/97:Fi503 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet
anfört,
10. En ny låg- och höginkomstutredning
(mom. 12, motiveringen)
Sonja Rembo (m), Lennart Hedquist (m),
Anne Wibble (fp), Fredrik Reinfeldt (m)
och Per Bill (m) anser att den del av
utskottets yttrande på s. 36 som börjar
med Utskottet vill med och slutar med
motion Fi503 (v) bort ha följande
lydelse:
Utskottet vill med anledning av motion
Fi503 (v) anföra följande. Sedan våren
1994 lämnar regeringen löpande och
omfattande fördelningspolitiska
redogörelser. Statistiska centralbyrån
(SCB) gör sedan år 1975 mätningar som
beskriver förändringar i
inkomstfördelningen. Utskottet utgår
från att fördelningseffekterna av bl.a.
dessa förändringar kommer att följas
upp.
Det är emellertid viktigt att notera
att dessa studier utgår från ett
statiskt betraktelsesätt. Enligt
utskottets mening får inte statiska
fördelningsanalyser tas till intäkt för
att regeringen bör avstå från att föra
en politik som leder till att välståndet
kan öka och att det största
fördelningsproblemet, arbetslösheten,
kan minskas.
Med hänvisning till det anförda
avstyrker utskottet motion Fi503 (v).
11. En ny låg- och höginkomstutredning
(mom. 12, motiveringen)
Michael Stjernström (kd) anser att den
del av utskottets yttrande på s. 36 som
börjar med Utskottet vill med och
slutar med motion Fi503 (v) bort ha
följande lydelse:
Utskottet vill med anledning av motion
Fi503 (v) anföra följande. Sedan våren
1994 lämnar regeringen löpande och
omfattande fördelningspolitiska
redogörelser. Statistiska centralbyrån
(SCB) gör sedan år 1975 mätningar som
beskriver förändringar i
inkomstfördelningen. Särskilda studier
har även genomförts av hur
ensamföräldrar påverkas av den
ekonomiska krisen och
saneringsprogrammet. I olika
undersökningar som gjorts av
utvecklingen under de senaste åren
analyseras hur inkomstfördelningen
påverkas av ändrade regler i skatte- och
bidragssystemen. Krisen i ekonomin har
medfört hög arbetslöshet, men
utvecklingen i vissa av de expanderande
sektorerna har samtidigt gett en allt
bättre reallöneutveckling.
Vidare har ett antal reformer
genomförts bl.a. inom det sociala
området (bostadsbidrag, socialbidrag,
underhållsstöd, pensioner). Utskottet
förutsätter att fördelningseffekterna av
bl.a. dessa förändringar kommer att
följas upp och även fortsättningsvis
löpande redovisas i vårpropositionen och
budgetpropositionen.
Utskottet vill i detta sammanhang
framhålla att det är anmärkningsvärt att
regeringens propositioner praktiskt
taget genomgående saknar en ordentlig
analys av den förda politiken, såväl vad
avser den samlade ekonomiska
utvecklingen som de fördelningspolitiska
effekterna. Även på denna punkt
förutsätter utskottet att denna brist
kommer att rättas till i kommande vår-
och budgetpropositioner.
Utskottet avstyrker med det anförda
motion Fi503 (v).
Särskilda yttranden
1. Fördelningen av medel inom
utgiftsområdet (mom. 1 och 2)
Sonja Rembo, Lennart Hedquist, Fredrik
Reinfeldt och Per Bill (alla m) anför:
Den 22 november 1996 beslutade
riksdagens majoritet bestående av
Socialdemokraterna och Centerpartiet att
fastställa ekonomiska ramar för de olika
utgiftsområdena i den statliga budgeten
och en beräkning av statens inkomster
avseende budgetåret 1997. Samtidigt
beslutades en preliminär fördelning av
statens utgifter på utgiftsområden för
budgetåren 1998 och 1999.
Moderata samlingspartiet har i parti-
och kommittémotioner förordat en annan
inriktning av den ekonomiska politiken
och budgetpolitiken. Våra förslag syftar
till att skapa förutsättningar för ett
ekonomiskt, kulturellt och socialt
växande Sverige. Genom en större enskild
sektor och ett starkare civilt samhälle
kan både företag och människor växa.
Massarbetslösheten kan steg för steg
pressas tillbaka samtidigt som den
sociala tryggheten också i andra
bemärkelser kan öka genom att hushållen
får en större ekonomisk självständighet.
Vi har föreslagit en långtgående
växling från subventioner och bidrag
till kraftiga skattesänkningar för alla,
främst låg- och medelinkomsttagare.
Samtidigt värnar vi de människor som är
i störst behov av gemensamma insatser
och som har små eller inga möjligheter
att påverka sin egen situation. Vi slår
också fast att det allmänna skall
tillföras resurser för att på ett
tillfredsställande sätt kunna genomföra
de uppgifter som skall vara gemensamma.
Rättsväsendet måste fungera
tillfredsställande och försvaret skall
vara så starkt att Sverige kan
försvaras.
När riksdagens majoritet nu genom
riksdagsbeslutet den 22 november valt en
annan inriktning av politiken, deltar vi
inte i detaljbesluten. I konsekvens
härmed deltar vi inte i beslutet om
fördelning av medel inom utgiftsområde
2. Våra ståndpunkter för utgiftsområdet
framgår av motion Fi412 av Lars Tobisson
m.fl. (m). Vi menar att riksdagen inte
bör anvisa några medel till A 5 Folk-
och bostadsräkning för budgetåret 1997.
Det moderata alternativet för
utgiftsområdet är därför 70 miljoner
kronor lägre än propositionsförslaget.
2. Fördelningen av medel inom
utgiftsområdet (mom. 1 och 2)
Anne Wibble (fp) anför:
Folkpartiet liberalerna presenterade
under allmänna motionstiden sitt budget-
alternativ i motion Fi211 av Lars
Leijonborg m.fl. (fp). I motionen
presenterades förslag till sänkta
skatter för företagande och tillväxt med
en stark rättviseprägel genom en
tydligare omsorg om de mest utsatta i
och utanför Sverige. Finansutskottet
behandlade förslaget tidigare i höst i
betänkande 1996/97:FiU1 Utgiftsramar och
beräkning av statsinkomsterna. Utskottet
avvisade då det liberala förslaget och
ställde sig i allt väsentligt bakom
propositionsförslagen om utgiftsramar
för utgiftsområdena. Vidare avvisades
Folkpartiets förslag på statsbudgetens
inkomstsida för år 1997. Det liberala
alternativet redovisades i reservation
nummer 48 med en ram för utgiftsområde 2
som var 110 miljoner kronor mindre än
regeringens. Riksdagen har sedermera
beslutat i enlighet med finansutskottets
förslag.
Eftersom Folkpartiets budgetförslag är
en helhet är det i detta skede av
budgetberedningen inte meningsfullt att
fullfölja våra förslag för utgiftsområde
2.
3. Fördelningen av medel inom
utgiftsområdet (mom. 1 och 2)
Michael Stjernström (kd) anför:
Kristdemokraterna presenterade under
allmänna motionstiden sitt
budgetalternativ i motion Fi214 av Alf
Svensson m.fl. (kd). I motionen
presenterades vårt samlade förslag för
både utgiftssidan och inkomstsidan av
statsbudgeten. Finansutskottet
behandlade vårt förslag tidigare i höst
i betänkande 1996/97:FiU1 Utgiftsramar
och beräkning av statsinkomsterna.
Utskottet avvisade då det
kristdemokratiska förslaget och ställde
sig i allt väsentligt bakom
propositionsförslagen om utgiftsramar
för utgiftsområdena. Vidare avvisades
Kristdemokraternas förslag på
statsbudgetens inkomstsida för år 1997.
Vårt alternativ redovisades i
reservation nummer 51. Riksdagen har
sedermera beslutat i enlighet med
finansutskottets förslag.
Eftersom Kristdemokraternas
budgetförslag är en helhet, har jag i
detta skede av budgetberedningen avstått
från att delta i beslutet om fördelning
av medel inom utgiftsområdet.
4. Uppgifter i Statistisk årsbok om
djurförsök (mom. 10)
Johan Lönnroth (v) och Roy Ottosson (mp)
anför:
I likhet med motionärerna anser vi att
det är angeläget att statistik om
djurförsök införs i Statistisk årsbok.
Därigenom blir dessa uppgifter allmänt
tillgängliga och mer spridda, samtidigt
som statistiken på området kan förväntas
bli mer enhetlig och trovärdig.
Statistiken finns redan och publiceras
av Centrala djurförsöksnämnden, men
deras skrifter är inte lika spridda och
använda. Avsaknaden av
djurförsöksstatistik i Statistisk årsbok
kan förleda bibliotekarier, journalister
och andra till den felaktiga slutsatsen
att statistik saknas på området. Det bör
dock i första hand ankomma på
Statistiska cen- tralbyrån att själv
utforma sina publikationer. I
instruktionen för SCB ingår att de skall
publicera statistik av allmänt intresse.
Djurskyddsfrågorna har alltmer blivit av
allmänt intresse och vi förväntar oss
därför att djurskyddsstatistik kommer
att ingå i Statistisk årsbok i
framtiden.
Förslag till beslut om anslag inom
utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och
finansförvaltning
1 000-tal kronor
Utskottets förslag överensstämmer med
regeringens förslag till
anslagsfördelning.
Företrädarna för Moderata
samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna
och Kristdemokraterna redovisar sina
ställningstaganden i särskilda yttranden
till detta betänkande.
Verksamhetsområde Utskott Reservantern
Anslag ets as förslag i
förslag förhållande
till
utskottets
förslag
Res. Res. 2
1 (v) (mp)
A Centrala myndigheter och
nämnder
1 Konjunkturinstitut 29 208 + + 4
et (ram) 1705 000
2 Riksrevisionsverke 177 167
t (ram)
3 Statskontoret 59 325
(ram)
4 Statistiska 328 802 + 5
centralbyrån (ram) 000
5 Folk- och 70 000 -40 000
bostadsräkning
(res)
6 Finansinspektionen 110 105
(ram)
7 Insättningsgaranti 2 000
nämnden (ram)
8 Riksgäldskontoret:
Förvaltningskost- 83 348
nader (ram)
9 Riksgäldskontoret:
Kostnader för upp- 1 500
låning och 000
låneförvaltning
(ram)
1 Riksgäldskontoret:
0 Garantiverksamhet 1
(ram)
1 Statens 17 029
1 lokalförsörjningsv
erk (ram)
1 Täckning av
2 merkostnader för 19 500
lokaler (ram)
1 Nämnden för
3 offentlig 6 348
upphandling (ram)
1 Ekonomiska rådet 1 705 -1
4 (ram) 705
1 Kostnader för 1 552
5 vissa nämnder
(obet)
1 Bokföringsnämnden 4 468
6 (ram)
1 Bidrag till
7 Stiftelsen för 800
utvecklande av
god
redovisningssed
(obet)
1 Utvecklingsarbete 32 570
8 (ram)
1 Kammarkollegiet 22 277
9 (ram)
2 Kontrollfunktionen 100 000
0 i staten (res)
B Tidsbegränsade åtaganden
1 Statlig
kreditgaranti för 200
bostadsanskaffnin
gslån (obet)
2 Åtgärder för att
stärka det 205 000
finansiella
systemet (ram)
3 Statliga
ägarinsatser m.m. 100 000
i Nordbanken
(ram)
4 Försäljning av 60 000
aktier i
Stadshypotek AB
(ram)
5 Bidrag till
kapitalet i 860 000
Europeiska
investeringsbanke
n (ram)
C Riksdagens revisorer
1 Riksdagens 16 151
revisorer (ram)
Summa för 3 807 0 - 31
utgiftsområdet 556 000
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1
Propositionen 1
Motionerna 2
UTSKOTTET 5
Fördelning på anslag inom
utgiftsområde 2 år 1997 5
Regeringen 5
Oppositionspartierna 5
Konjunkturinstitutet (KI) 7
A 1 Konjunkturinstitutet 7
Riksrevisionsverket 7
A 2 Riksrevisionsverket 8
Statskontoret 8
A 3 Statskontoret 8
Statistiska centralbyrån 9
A 4 Statistiska centralbyrån 9
Folk- och bostadsräkning 10
A 5 Folk- och bostadsräkning 10
Finansinspektionen 11
A 6 Finansinspektionen 11
Insättningsgarantinämnden 12
Insättningsgarantinämndens
övergripande mål 12
A 7 Insättningsgarantinämnden 12
Riksgäldskontoret 13
Riksgäldskontorets internkontroll 13
A 8 Riksgäldskontoret:
Förvaltningskostnader 13
A 9 Riksgäldskontoret: Kostnader
för upplåning och låneförvaltning 14
A 10 Riksgäldskontoret:
Garantiverksamhet 15
Statens lokalförsörjningsverk 15
A 11 Statens
lokalförsörjningsverk 15
A 12 Täckning av merkostnader för
lokaler 16
Nämnden för offentlig upphandling 16
A 13 Nämnden för offentlig
upphandling 16
Ekonomiska rådet 17
A 14 Ekonomiska rådet 17
Kostnader för vissa nämnder m.m. 17
A 15 Kostnader för vissa nämnder
m.m. 18
Bokföringsnämnden 18
A 16 Bokföringsnämnden 18
Stiftelsen för utvecklande av god
redovisningssed 18
A 17 Bidrag till Stiftelsen för
utvecklande av god
redovisningssed 19
Utvecklingsarbete 19
A 18 Utvecklingsarbete 19
Kammarkollegiet 19
A 19 Kammarkollegiet 19
Kontrollfunktionen i staten 20
A 20 Kontrollfunktionen i staten 20
Tidsbegränsade åtaganden 20
B 1 Statlig kreditgaranti för
bostadsanskaffningslån 20
B 2 Åtgärder för att stärka det
finansiella systemet 21
B 3 Statliga ägarinsatser m.m. i
Nordbanken 21
B 4 Försäljning av aktier i
Stadshypotek AB 22
B 5 Bidrag till kapitalet i
Europeiska investeringsbanken 22
Riksdagens revisorer 22
C 1 Riksdagens revisorer 22
Utskottets ställningstagande till
anslagen inom utgiftsområde 2 23
Utgiftsområde 2 åren 1998 1999 27
Övriga frågor 27
Revisions- och redovisningsfrågor 27
Uppföljning av ESO-rapport om
utvärderingar 27
Riksrevisionsverkets granskning
av myndigheters regel-
givning 28
Statlig bokföringsnämnd 29
Kontroll av statliga och
kommunala aktiebolag 30
Huvudman för den statliga
förvaltningsrevisionen 31
Den statliga revisionens
rapportering till riksdagen 32
Vissa statistikfrågor 33
Heltäckande lönestatistik 33
Uppgifter i Statistisk årsbok om
djurförsök 34
Statistikkostnader för kommuner
och landsting 35
En ny låg- och
höginkomstutredning 35
Statens fastighetsverk 36
Kapitalhöjning i Europeiska
utvecklingsbanken 38
Hemställan 39
Reservationer 42
1. Anslagen under utgiftsområde 2
år 1997 (mom. 1) (v) 41
2. Anslagen under utgiftsområde 2
år 1997 (mom. 1) (mp) 43
3. Utgiftsområde 2 åren 1998 1999
(mom. 2) (mp) 46
4. Riksrevisionsverkets granskning
av myndigheters regelgivning
(mom. 4) (m, fp, kd) 47
5. Statlig bokföringsnämnd (mom. 5,
motiveringen) (m) 47
6. Kontroll av statliga och
kommunala aktiebolag (mom. 6,
motiveringen) (m, fp) 48
7. Huvudman för den statliga
förvaltningsrevisionen (mom. 7) (m) 48
8. Den statliga revisionens
rapportering till riksdagen
(mom. 8) m) 49
9. En ny låg- och
höginkomstutredning (mom. 12) (v) 50
10. En ny låg- och
höginkomstutredning (mom. 12,
motiveringen) (m, fp) 51
11. En ny låg- och
höginkomstutredning (mom. 12,
motiveringen) (kd) 51
Särskilda yttranden 53
1. Fördelningen av medel inom
utgiftsområdet (mom. 1 och 2) (m) 52
2. Fördelningen av medel inom
utgiftsområdet (mom. 1 och 2) (fp) 52
3. Fördelningen av medel inom
utgiftsområdet (mom. 1 och 2) (kd) 53
4. Uppgifter i Statistisk årsbok om
djurförsök (mom. 10) (v, mp) 53
Bilaga
Förslag till beslut om anslag inom
utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och
finansförvaltning 54