I detta betänkande behandlar utskottet
budgetpropositionens förslag om
utgiftsökningar och utgiftsminskningar
på tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 1995/96.
Utskottet biträder regeringens förslag
att det reservationsanslag på 1 miljard
kronor som riksdagen tidigare i år
anvisat på tilläggsbudget för Samarbete
och utveckling inom Östersjöregionen
skall få användas på ett mer flexibelt
sätt. Åtgärder och projekt skall sålunda
kunna stödjas inte bara med bidrag utan
också med lån och garantier, allt inom
den ram som det anvisade anslaget utgör.
Garantier skall kunna ställas ut intill
ett sammanlagt belopp på 2 miljarder
kronor, och regeringen skall helt eller
delvis kunna avstå från att ta ut så
höga avgifter som annars är befogat. I
det senare fallet skall dock ett belopp
motsvarande den subventionerade avgiften
belasta anslaget.
Utskottet tillstyrker även regeringens
förslag om att återbetalade lånemedel
m.m. skall kunna återföras till
anslaget och tas i anspråk för nya
stödprojekt m.m. men anser att denna
ordning skall medges bara för år 1997.
Fr.o.m. den 1 januari 1998 bör
emellertid en strikt bruttoredovisning
tillämpas då eventuella återbetalningar
av lån m.m. bör tas upp som inkomster på
statsbudgeten. Utskottet gör ett
tillkännagivande i denna fråga. De i
sammanhanget behandlade motionsyrkandena
avstyrks.
Regeringens förslag om ett tillfälligt
investeringsbidrag för anordnande av
studentbostäder tillstyrks i allt
väsentligt av utskottet som dock
föreslår att riksdagen med anledning av
vad bostadsutskottet anfört och vad som
föreslås i två motioner gör ett
tillkännagivande om att det inte finns
anledning att utesluta någon högskole-
eller universitetsort från det nya
stödet. Två motionsyrkanden avstyrks.
Utskottet tillstyrker regeringens
övriga förslag på tilläggsbudget och
avstyrker aktuella motionsyrkanden.
Till betänkandet har fogats sex
reservationer och ett särskilt yttrande.
Inledning
I detta betänkande behandlar
finansutskottet
dels proposition 1996/97:1, finansplan
m.m., såvitt avser avsnitt 6 Förslag
till tilläggsbudget till statsbudgeten
för budgetåret 1995/96 (yrkandena 13-31
och 36-39),
dels de under allmänna motionstiden 1996
väckta motionerna
1996/97:Fi210 av Olof Johansson m.fl.
(c) yrkande 3,
1996:97:U801 av Dan Ericsson och
Chatrine Pålsson (kd) yrkande 1,
1996/97:U813 av Göran Lennmarker m.fl.
(m) yrkande 4,
1996/97:U815 av Sivert Carlsson och
Agne Hansson (c) yrkande 6,
1996/97:Kr257 av Marianne Samuelsson
m.fl. (mp) yrkande 11,
1996/97:Ub411 av Carl Bildt m.fl. (m)
yrkande 29,
1996/97:Ub452 av Beatrice Ask m.fl.
(m),
1996/97:Ub483 av Margitta Edgren m.fl.
(fp) yrkandena 22 och 23,
1996/97:Jo236 av Göte Jonsson m.fl. (m)
yrkande 10,
1996/97:A278 av Per Unckel m.fl. (m)
yrkandena 1 och 2,
1996/97:A429 av Karin Pilsäter m.fl.
(fp) yrkande 5 och
1996/97:Bo215 av Åsa Stenberg m.fl.
(s),
dels den med anledning av proposition
1996/97:5 väckta motionen
1996/97:Ub5 av Margitta Edgren m.fl.
(fp) yrkande 3.
Finansutskottet har till
arbetsmarknadsutskottet överlämnat
propositionens yrkanden 32-35 om
tidigareläggning av offentliga
tillfälliga arbeten för äldre
arbetslösa. Arbetsmarknadsutskottet har
behandlat förslaget i sitt betänkande
1996/97:AU5 (rskr. 1996/97:12).
Yttranden från andra utskott
Finansutskottet har berett tio av
riksdagens utskott tillfälle att avge
yttrande över de förslag i propositionen
jämte motioner som rör resp. utskotts
område.
Yttranden har avlämnats från
- konstitutionsutskottet (1996/97:KU6y),
- utrikesutskottet (1996/97:UU2y),
- försvarsutskottet (1996/97:FöU2y),
- socialutskottet (1996/97:SoU4y),
- utbildningsutskottet (1996/97:UbU2y),
- jordbruksutskottet (1996/97:JoU2y),
- arbetsmarknadsutskottet (AU
protokollsutdrag 1996/97:4.5) och
- bostadsutskottet (1996/97:BoU2y).
Yttrandena återfinns i bilagorna 1-7
till betänkandet.
Arbetsmarknadsutskottets yttrande
återges endast under rubriken
Arbetsmarknadsdepartementet i
betänkandet.
Trafikutskottet och näringsutskottet
har avstått från att avge yttrande.
Propositionen
Regeringen föreslår i proposition
1996/97:1, finansplan m.m.
13. att riksdagen godkänner att
regeringen i den verksamhet som bekostas
med första huvudtitelns
reservationsanslag Samarbete och
utveckling inom Östersjöregionen får
ställa ut garantier om sammanlagt högst
2 000 000 000 kronor,
14. att riksdagen bemyndigar regeringen
att i den med reservationsanslaget
Samarbete och utveckling inom
Östersjöregionen avsedda verksamheten
besluta om garantiavgifter i enlighet
med vad som anförs i avsnitt 6.2,
15. att riksdagen medger att i den med
anslaget avsedda verksamheten
återbetalade lånemedel m.m. tillförs
första huvudtitelns reservationsanslag
Samarbete och utveckling inom
Östersjöregionen,
16. att riksdagen beslutar att på
tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 1995/96 öka det under tredje
huvudtiteln anvisade
reservationsanslaget Fredsbevarande
verksamhet med 100 000 000 kronor,
17. att riksdagen beslutar att på
tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 1995/96 minska det under
fjärde huvudtiteln anvisade ramanslaget
Försvarsmakten med 14 682 752 000
kronor,
18. att riksdagen beslutar att på
tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 1995/96 öka det under femte
huvudtiteln anvisade ramanslaget Statens
institutionsstyrelse: Vårdverksamhet med
88 300 000 kronor,
19. att riksdagen beslutar att på
tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 1995/96 öka det under sjätte
huvudtiteln anvisade anslaget
Utredningsarbete med anledning av M/S
Estonias förlisning med 4 000 000
kronor,
20. att riksdagen godkänner att
regeringen inom ramen för anvisade medel
på sjätte huvudtitelns
reservationsanslag Kostnader förenade
med statens ägande i SOS Alarm AB
bemyndigas att besluta om utnyttjandet
av anslaget till kostnader för
införandet av ett nytt nödnummer, 112,
21. att riksdagen till Särskilt bidrag
avseende kommuners och landstings
mervärdesskattesystem år 1996 på
tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 1995/96 under sjunde
huvudtiteln anvisar ett obetecknat
anslag på 483 000 000 kronor,
22. att riksdagen till
Försöksverksamhet med kvalificerad
yrkesutbildning på tilläggsbudget till
statsbudgeten för budgetåret 1995/96
under åttonde huvudtiteln anvisar ett
ramanslag på 51 000 000 kronor,
23. att riksdagen beslutar att på
tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 1995/96 minska det under
åttonde huvudtiteln anvisade
förslagsanslaget Bidrag till viss
verksamhet inom det kommunala
skolväsendet med 51 000 000 kronor,
24. att riksdagen beslutar att på
tilläggsbudgt till statsbudgeten för
budgetåret 1995/96 öka det under åttonde
huvudtiteln anvisade ramanslaget
Högskoleverket med 66 000 000 kronor,
25. att riksdagen godkänner vad
regeringen föreslår i fråga om
användning av medel under
reservationsanslaget Vissa särskilda
utgifter inom universitet och högskolor
m.m. till ett tekniskt
forskningsinstitut under åttonde
huvudtiteln,
26. att riksdagen beslutar att på
tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 1995/96 öka det under åttonde
huvudtiteln anvisade
reservationsanslaget Vissa bidrag till
forskningsverksamhet med 50 000 000
kronor.
27. att riksdagen beslutar att på
tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 1995/96 öka det under nionde
huvudtiteln anvisade
reservationsanslaget Från EG-budgeten
finansierad kompensation för revalvering
av jordbruksomräkningskursen med 316 600
000 kronor,
28. att riksdagen godkänner den
reviderade beräkningen av inkomsterna på
inkomsttitel 6121 EG-finansierade
struktur- och regionalstöd inom
jordbrukssektorn,
29. att riksdagen beslutar att på
tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 1995/96 öka det under nionde
huvudtiteln anvisade ramanslaget
Sametinget med 2 000 000 kronor,
30. att riksdagen godkänner vad
regeringen har föreslagit i fråga om
tillfälligt investeringsbidrag för
anordnande av studentbostäder,
31. att riksdagen godkänner att högst
50 miljoner kronor av de för budgetåret
1995/96 under tionde huvudtitelns
reservationsanslag
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder
upptagna medlen för bygginvesteringar
under tiden fram till utgången av
budgetåret 1997 får användas till ett
tillfälligt investeringsbidrag för
anordnande av studentbostäder,
36. att riksdagen beslutar att på
tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 1995/96 öka det under
fjortonde huvudtiteln anvisade
reservationsanslaget Investeringar inom
miljöområdet med 50 000 000 kronor,
37. att riksdagen godkänner den
reviderade beräkningen av inkomsterna på
inkomsttitel 6911 Övriga bidrag från EG,
38. att riksdagen beslutar att på
tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 1995/96 öka det under
fjortonde huvudtiteln anvisade
förslagsanslaget Bidrag enligt
lantmäteritaxan med 14 000 000 kronor,
39. att riksdagen beslutar att på
tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 1995/96 minska det under
fjortonde huvudtiteln anvisade
ramanslaget Förvaltningskostnader för
Lantmäteriverket m.m. med 14 000 000
kronor.
Motionerna
1996/97:Fi210 av Olof Johansson m.fl.
(c) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om anordnande av nya
studentbostäder.
1996/97:U801 av Dan Ericsson och
Chatrine Pålsson (kd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att resurser från regeringens
miljardprogram för Östersjösamarbetet
och omställning till hållbar utveckling
skall avsättas för iordningställande av
mottagningsanläggningar för oljespill
och annat avfall,
1996/97:U813 av Göran Lennmarker m.fl.
(m) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att upplösa det särskilda
anslaget Samarbete och utveckling inom
Östersjöregionen och tillföra medlen
till utgiftsområde 7.
1996/97:U815 av Sivert Carlsson och Agne
Hansson (c) vari yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om tillsättande av en särskild
grupp ur Östersjörådet för att initialt
föreslå lämpliga samordningsåtgärder för
ett utökat samarbete mellan Kalmar län
och övriga Östersjöländer.
1996/97:Kr257 av Marianne Samuelsson
m.fl. (mp) vari yrkas
11. att riksdagen i enlighet med vad
som anförts i motionen beslutar att
Folkbildningsrådet för utbildning av
arbetslösa vuxna får ta i anspråk en
summa motsvarande 45 miljoner kronor
från ej utnyttjade medel inom
utgiftsområde 16 Utbildning, anslaget A
14, under budgetåret 1997,
1996/97:Ub5 av Margitta Edgren m.fl.
(fp) vari yrkas
3. att riksdagen avslår regeringens
förslag om tekniskt forskningsinstitut,
1996/97:Ub411 av Carl Bildt m.fl. (m)
vari yrkas
29. att riksdagen avslår regeringens
förslag om att inrätta ett nytt tekniskt
forskningsinstitut i Göteborg i enlighet
med vad som anförts i motionen,
1996/97:Ub452 av Beatrice Ask m.fl. (m)
vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att under
anslaget D 21 Vissa bidrag till
forskningsverksamhet anvisa ett i
förhållande till regeringens förslag
minskat anslag med 50 000 000 kr i
enlighet med vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen avslår regeringens
förslag i fråga om användning av medel
under anslaget C 45 Vissa särskilda
utgifter inom universitet och högskolor
m.m. i enlighet med vad som anförts i
motionen.
1996/97:Ub483 av Margitta Edgren m.fl.
(fp) vari yrkas
22. att riksdagen såvitt avser
tilläggsbudgeten till statsbudget för
budgetåret 1995/96 avslår regeringens
förslag om användning av medel under
reservationsanslaget C 45 Vissa
särskilda utgifter inom universitet och
högskolor m.m. till ett tekniskt
forskningsinstitut,
23. att riksdagen såvitt avser
tilläggsbudgeten till statsbudget för
budgetåret 1995/96 avslår regeringens
förslag om att öka reservationsanslaget
D 21 Vissa bidrag till
forskningsverksamhet med 50 000 000 kr,
1996/97:Jo236 av Göte Jonsson m.fl. (m)
vari yrkas
10. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om revalveringskompensationen,
1996/97:A278 av Per Unckel m.fl. (m)
vari yrkas
1. att riksdagen avslår regeringens
förslag i fråga om tillfälligt
investeringsbidrag för anordnande av
studentbostäder i enlighet med vad som
anförts i motionen.
2. att riksdagen avslår regeringens
förslag att högst 50 miljoner kronor av
de för budgetåret 1995/96 under tionde
huvudtitelns reservationsanslag
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder
upptagna medlen för bygginvesteringar
under tiden fram till utgången av 1997
får användas till ett tillfälligt
investeringsbidrag för anordnande av
studentbostäder i enlighet med vad som
anförts i motionen,
1996/97:A429 av Karin Pilsäter m.fl.
(fp) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att bidrag till byggande av
studentbostäder skall utges även i
Storstockholm,
1996/97:Bo215 av Åsa Stenberg m.fl. (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om byggande av studentbostäder.
Utskottet
Inledning
Enligt 9 kap. 5 § regeringsformen kan
riksdagen för löpande budgetår på
tilläggsbudget göra en ny beräkning av
statsinkomster samt ändra och anvisa nya
anslag. Så har skett i ett antal
propositioner under innevarande
budgetår. I budgetpropositionen för år
1997 (finansplan m.m. avsnitt 6)
redovisas de ytterligare förändringar av
gällande statsbudget som nu kan
överblickas.
Regeringen har tidigare uttalat att
utgiftsökningar och inkomstminskningar
skall vara fullt finansierade genom
samtidigt beslutade utgiftssänkningar
eller inkomstökningar (prop. 1994/95:100
bil. 1).
I följande tabell redovisas
förändringarna i statsutgifterna under
budgetåret 1995/96.
Summa förändringar på +30 957
tilläggsbudget 1995/96 792
1 I betänkandet anges också att
inkomsterna samtidigt justerats upp med
40 245 miljoner kronor.
Nettobelastningen beräknas därmed till
358 miljoner kronor.
De utgiftsökningar som föreslås i
budgetpropositionen på tilläggsbudget
till statsbudgeten för budgetåret
1995/96 uppgår till 1 224,9 miljoner
kronor. Samtidigt föreslås
utgiftsminskningar på totalt 14 747,8
miljoner kronor.
Sammantaget innebär propositionens
förslag till förändringar på
tilläggsbudget en utgiftsminskning på
13 522,9 miljoner kronor.
Statschefen och regeringen (första
huvudtiteln)
Utnyttjandet av anslaget Samarbete och
utveckling inom Östersjöregionen
För att främja utvecklingen i
Östersjöregionen beslutade riksdagen i
juli 1996 att anvisa en miljard kronor
på tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 1995/96. Medlen anvisades
under första huvudtiteln på ett nytt
reservationsanslag kallat Samarbete och
utveckling inom Östersjöregionen (prop.
1995/96:222 avsnitt 5.4, bet.
1995/96:FiU15, rskr. 1995/96:307).
Regeringen beslutar om anslagets
användning efter förslag från
statsministerns Östersjöråd. Av
budgetpropositionen framgår att några
beslut om att ta anslaget i anspråk ännu
inte har fattats av regeringen.
I budgetpropositionen (finansplan m.m.
avsnitt 6.2) föreslår regeringen att de
anvisade medlen skall kunna utnyttjas på
ett flexibelt sätt. Anslaget skall
sålunda kunna användas för inte bara
bidrag utan också för lån- och
garantigivning, allt inom den ram som
det anvisade anslaget utgör. Regeringen
föreslår att garantier får ställas ut
intill ett belopp av två miljarder
kronor. Om det mot bakgrund av vunna
erfarenheter senare befinns att detta är
otillräckligt avser regeringen att
återkomma med förslag om en ändring av
garantiramen (yrkande 13).
Av förslaget till ny budgetlag och de
nya riktlinjer för den statliga
garantigivningen som utskottet tidigare
ställt sig bakom (1996/97:FiU1) följer
att statliga garantier skall beläggas
med en avgift som motsvarar den risk som
garantin åsamkar staten. Riksdagen har
dock möjlighet att besluta annat i vissa
fall. Om riksdagen beslutar att en
avgift för den statliga garantin inte
skall tas ut, uppkommer en statlig
subvention som motsvarar den uteblivna
avgiftsintäkten. För att stärka den
ekonomiska kontrollen bör enligt
regeringen denna subvention belasta ett
anslag.
Regeringen anser att det i den
verksamhet som det nu aktuella anslaget
är avsett att finansiera i många fall
kan finnas starka skäl för att inte ta
ut så höga avgifter som annars skulle
vara motiverade från allmänna
utgångspunkter. Omständigheterna kan i
vissa fall också motivera att man helt
underlåter att ta ut avgifter. Riksdagen
bör ge regeringen möjligheter härtill
(yrkande 14).
Kostnaderna för subventioner och
eventuella förluster som kan uppkomma på
grund av garantierna bör enligt
regeringen belasta det anvisade
anslaget. Om man beräkningsmässigt gör
ett antagande om en riskfaktor på 20 %
kommer anslaget att belastas med 400
miljoner kronor med anledning av
garantiförlusterna. Även de
administrationskostnader som inte täcks
med avgifter bör betalas från anslaget.
Det finns, framhåller regeringen,
anledning att noga följa garantiernas
riskutveckling och anpassa
garantigivningen så att erforderliga
medel finns på anslaget för att täcka de
beräknade garantiförlusterna.
Av propositionen framgår vidare att
enligt de principer för redovisning mot
anslag och inkomsttitlar som förslaget
till budgetlag ger uttryck för, kan inte
återbetalningar av lån och andra medel
som kan komma att flyta in i den
verksamhet som bekostas från anslaget
tillgodoföras anslaget och på nytt komma
till användning inom ramen för anslagets
ändamål. För att detta skall vara
möjligt efter budgetlagens föreslagna
ikraftträdande den 1 januari 1997 behövs
ett särskilt medgivande av riksdagen.
Enligt regeringens mening talar starka
skäl för att återbetalade lånemedel m.m.
får återföras till anslaget och tas i
anspråk för nya stödprojekt m.m.
(yrkande 15). Någon ytterligare
nettobelastning på statsbudgeten, utöver
det anvisade anslagsbeloppet, är enligt
propositionen inte avsedd. Tekniken med
återförande av medel till anslaget,
liksom andra moment av
redovisningsteknisk natur i
stödverksamheten, bör kontinuerligt
följas och utvärderas mot bakgrund av
vunna erfarenheter. Regeringen kommer
att återkomma till riksdagen om
övervägandena i samband därmed ger
anledning till detta.
Utrikesutskottet har med sitt yttrande
överlämnat tre motioner väckta under
allmänna motionstiden i vilka frågor med
nära anknytning till propositionens
förslag tas upp.
I motion U801 av Dan Ericsson (kd)
föreslås att resurser från regeringens
miljardprogram för Östersjösamarbete och
omställning till hållbar utveckling
skall avsättas för att man skall kunna
ställa i ordning mottagningsanläggningar
för oljespill och annat avfall (yrkande
1).
Moderata samlingspartiet föreslår i
motion U813, att det särskilda anslaget
för Samarbete och utveckling inom
Östersjöregionen skall upplösas och
medlen tillföras utgiftsområde 7
(yrkande 4).
I motion U815 (c) föreslås att en
särskild grupp ur Östersjörådet bör
tillsättas med uppgift att föreslå
lämpliga samordningsåtgärder för att
utöka samarbetet mellan Kalmar län och
övriga Östersjöländer (yrkande 6).
Utrikesutskottet avstyrker i sitt
yttrande (UU2y) motionsyrkandena och
tillstyrker propositionens förslag. Vad
beträffar det i propositionen framförda
förslaget om att återföra återbetalade
lånemedel m.m. till anslaget framhåller
utrikesutskottet dock att detta förslag
synes ge utökad kapacitet och därmed
medföra en förbättrad utvecklingseffekt.
Sett i detta perspektiv har
utrikesutskottet ingen anledning att
resa några invändningar. Den föreslagna
tekniken avviker emellertid från de
principer som kommer att gälla när
budgetlagen i föreslagen lydelse träder
i kraft den 1 januari 1997. Enligt
utrikesutskottet bör finansutskottet i
sin beredning särskilt beakta denna
aspekt.
Till yttrandet har dels Moderata
samlingspartiet, dels Vänsterpartiet,
Miljöpartiet de gröna och
Kristdemokraterna gemensamt fogat
avvikande meningar.
Finansutskottet vill för egen del
framhålla följande i denna fråga.
Regeringens förslag innebär att det
reservationsanslag på 1 miljard kronor
som riksdagen tidigare i år har anvisat
på tilläggsbudget för Samarbete och
utveckling inom Östersjöregionen skall
få användas på ett mer flexibelt sätt.
Etgärder och projekt skall sålunda kunna
stödjas inte bara med bidrag utan också
med lån och garantier, allt inom den ram
som det anvisade anslaget utgör. I
första hand skall insatserna kanaliseras
genom befintliga stödformer och organ.
Garantier skall få ställas ut intill ett
sammanlagt belopp på 2 miljarder kronor,
och regeringen skall helt eller delvis
kunna avstå från att ta ut så höga
avgifter som annars är befogat. I det
senare fallet skall dock ett belopp
motsvarande den subventionerade avgiften
belasta anslaget. Återbetalade lånemedel
m.m. bör enligt regeringen återföras
till anslaget och tas i anspråk för nya
stödprojekt m.m.
Såsom också framhålls i propositionen är
den föreslagna tekniken med att återföra
medel till anslaget inte förenlig med de
redovisningsprinciper som kommer till
uttryck i den budgetlag som är under
beredning i riksdagen (prop.
1995/96:220, bet. 1996/97:KU3).
Regeringen begär därför att riksdagen
skall medge att undantag görs i detta
särskilda fall.
De redovisningsprinciper som bär upp den
nya budgetlagen och som är aktuella i
detta sammanhang innebär att statens
inkomster och utgifter skall tas upp
brutto på statsbudgeten, dvs. alla
inkomster skall redovisas på
statsbudgetens inkomstsida och alla
utgifter på dess utgiftssida. Undantag
medges i princip endast för s.k.
avgiftsinkomster, dvs. inkomster som
myndigheter uppbär vid försäljning av
t.ex. publikationer. Riksdagen har vid
upprepade tillfällen uttalat sig för att
bruttoprincipen skall tillämpas, och
utformningen av statsbudgeten har under
senare år alltmer kommit att anpassas
till detta krav.
Som framgår av utrikesutskottets
yttrande finns det ett starkt och brett
stöd för samarbetsengagemanget inom
Vstersjöregionen. Liksom
utrikesutskottet ser finansutskottet det
som positivt att den verksamhet som
anslaget är avsedd att stödja kan ges
utökad kapacitet motsvarande eventuellt
återförda medel.
Enligt finansutskottets mening är det
emellertid också angeläget att i
budgetbehandlingen slå vakt om
bruttoprincipen. En revolverad
långivning är enligt finansutskottets
mening dessutom svår att
redovisningstekniskt förena med ett
engångsvis anvisat reservationsanslag,
eftersom detta har begränsad livslängd.
Enligt de finansiella villkor som är
förknippade med reservationsanslag får
ett sådant anslag inte överskridas men
outnyttjade medel får disponeras även
efter budgetårets slut.
Dispositionsrätten upphör emellertid tre
år efter det budgetår då anslaget senast
var uppfört på statsbudgeten, då
eventuellt kvarstående medel automatiskt
skall bortfalla. För det nu aktuella
anslaget innebär alltså dessa villkor
att eventuellt utestående reservationer
automatiskt kommer att bortfalla år 2000
såvida inte anslaget på nytt förs upp på
statsbudgeten.
Mot denna bakgrund är finansutskottet
berett att tillstyrka regeringens
förslag som en övergångslösning, men
anser att bruttoredovisningen bör
tillämpas strikt fr.o.m. den 1 januari
1998 då eventuella återbetalningar av
lån m.m. bör tas upp som inkomster på
statsbudgeten. Vad utskottet här anfört
med anledning av yrkande 15 i
finansplanen bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.
I övrigt har finansutskottet inget att
erinra mot regeringens förslag.
Utskottet tillstyrker således yrkandena
13 och 14 i finansplanen.
Vad beträffar de tre motionsyrkandena
instämmer finansutskottet i
utrikesutskottets bedömning. Det innebär
att finansutskottet avstyrker motionerna
U813 (m) och U815 (c).
Liksom utrikesutskottet avstyrker
finansutskottet även motion U801 (kd).
Utrikesdepartementet (tredje
huvudtiteln)
Fredsbevarande verksamhet (B 9)
I statsbudgeten för innevarande budgetår
finns för detta ändamål uppfört ett
reservationsanslag på 1 352,8 miljoner
kronor.
I propositionen föreslår regeringen att
riksdagen beslutar att på tilläggsbudget
till statsbudgeten för budgetåret
1995/96 öka det under tredje huvudtiteln
anvisade reservationsanslaget
Fredsbevarande verksamhet med
100 000 000 kronor (yrkande 16).
Merkostnader som uppkommit till följd
av tillämpning av skattelagstiftningen
för personal i Försvarsmaktens
utlandsstyrka beräknas till 185,2
miljoner kronor. Regeringen föreslår att
denna utgiftsökning inom
Utrikesdepartementets ansvarsområde till
viss del finansieras genom att 100
miljoner kronor överförs från anslaget A
1 Försvarsmakten. Resterande 85,2
miljoner kronor finansieras genom
neddragningar inom anslaget B 9
Fredsbevarande verksamhet. Regeringen
föreslår således att anslaget B 9
Fredsbevarande verksamhet tillförs
ytterligare 100 miljoner kronor.
Förslaget har inte föranlett några
motioner.
Utrikesutskottet anser i sitt yttrande
(UU2y) att propositionens förslag bör
tillstyrkas. Utrikesutskottet noterar i
sammanhanget att några ytterligare krav
för nu pågående insatser från
Försvarsmakten avseende anslaget B 9
Fredsbevarande verksamhet eller det i
budgetpropositionen föreslagna anslaget
B 4 inom utgiftsområde 5 inte föreligger
och inte heller kommer att föreligga
enligt vad som framgår av propositionen.
Försvarsdepartementet (fjärde
huvudtiteln)
Försvarsmakten (A 1)
I statsbudgeten för innevarande budgetår
finns för Försvarsmaktens verksamhet
uppfört ett ramanslag på 55 965,4
miljoner kronor sedan anslaget minskats
på tilläggsbudget med 3 295,1 miljoner
kronor (prop. 1995/96:150, bet. FiU10,
rskr. 304).
I propositionen föreslår regeringen att
riksdagen beslutar att på tilläggsbudget
till statsbudgeten för budgetåret
1995/96 minska det under fjärde
huvudtiteln anvisade ramanslaget
Försvarsmakten med 14 682 752 000 kronor
(yrkande 17).
Riksdagen beslutade (prop. 1995/96:105,
bet. FöU3, rskr. 175) våren 1996 att
förskottsbetalningar till industrin
framgent skall lånefinansieras, och inte
som hittills avräknas från anslag
uppförda på statsbudgeten. Riksdagen
bemyndigade regeringen att ge Försvarets
materielverk möjlighet att uppta lån
inom en ram av 18 miljarder kronor genom
en räntekontokredit hos
Riksgäldskontoret. För att reformen
skall bli budgettekniskt neutral
bemyndigade riksdagen regeringen att
hålla inne ett belopp som motsvarar de
utestående förskotten på det under
fjärde huvudtiteln för budgetåret
uppförda ramanslaget A 1 Försvarsmakten.
Regeringen föreslår att ramanslaget A 1
Försvarsmakten reduceras engångsvis med
14 582 752 000 kr.
Tillsammans med den minskning med 100
miljoner kronor för att finansiera
överskridandet av anslaget B 9
Fredsbevarande verksamhet som redovisats
ovan föreslår regeringen sålunda att
ramanslaget A 1 Försvarsmakten reduceras
innevarande budgetår med sammanlagt 14
682 752 000 kr.
Försvarsutskottet har för sin del inget
att erinra (yttrande FöU2y) och
tillstyrker regeringens förslag till
reducering av ramanslaget A 1
Försvarsmakten under innevarande
budgetår.
Företrädarna för Moderata
samlingspartiet kommenterar i en
avvikande mening till försvarsutskottets
yttrande förslaget att minska anslaget
med 100 miljoner kronor.
Finansutskottet tillstyrker i likhet
med utrikesutskottet och
försvarsutskottet regeringens förslag
till medelsanvisning under
Utrikesdepartementets och För
svarsdepartementets huvudtitlar på
tilläggsbudget.
I statsbudgeten för innevarande budgetår
finns för detta ändamål uppfört ett
ramanslag på närmare 720 miljoner
kronor.
I propositionen (finansplan m.m. avsnitt
6.5) föreslås att Statens institutions
styrelse (SiS) tillförs 88,3 miljoner
kronor för att täcka ett beräknat
underskott i verksamheten under
budgetåret 1995/96 (yrkande 18).
Statens institutionsstyrelse är central
förvaltningsmyndighet för de särskilda
ungdomshemmen samt för hemmen för vård
av missbrukare i vissa fall (LVM-hem).
Verksamheten finansieras dels genom
anslag, dels genom vårdavgifter som tas
ut av kommunerna. Enligt tidigare
uttalanden skall staten svara för ca
hälften av kostnaderna för ungdomshemmen
och ca en tredjedel av kostnaderna för
LVM-hemmen. För närvarande täcker dock
anslagen inte en så stor andel av
kostnaderna. SiS verksamhet genomgår för
närvarande en omfattande omstrukturering
där antalet LMV-platser begränsas medan
antalet platser på ungdomssidan byggs
ut. Denna anpassning är enligt
propositionen förenad med stora
kostnader och tar även viss tid att
genomföra. Trots att SiS genomfört
kraftiga åtgärder för att få
verksamheten i ekonomisk balans beräknas
ett underskott uppstå för innevarande
budgetår, och detta underskott beräknas
till ca 90 miljoner kronor.
Av propositionen framgår vidare att
regeringen den 5 september 1996
uppdragit åt Riksrevisionsverket att
utvärdera SiS hittillsvarande verksamhet
och lämna förslag till eventuella
åtgärder som kan skapa förutsättningar
för en bättre balans mellan tillgång och
efterfrågan av platser vid de särskilda
ungdomshemmen och LVM-hemmen.
Någon motion har inte väckts i ärendet.
Socialutskottet tillstyrker i sitt
yttrande (SoU4y) den föreslagna
medelstilldelningen till Statens
institutionsstyrelse. Utskottet vill
samtidigt framhålla vikten av att
Riksrevisionsverkets utvärdering bedrivs
skyndsamt så att eventuella förändringar
för att skapa en bättre balans i
Institutionsstyrelsens verksamhet kan
genomföras så snart som möjligt.
Även finansutskottet biträder det av
regeringen föreslagna medelstillskottet
till Statens institutionsstyrelse
(yrkande 18).
Kommunikationsdepartementet (sjätte
huvudtiteln)
Utredningsarbete med anledning av M/S
Estonias förlisning (B 8)
I statsbudgeten finns för innevarande
budgetår för detta ändamål uppfört ett
anslag på 3,9 miljoner kronor, som
anvisades på tilläggsbudget våren 1996
(prop. 1995/96:105, bet. TU15, rskr.
205).
I propositionen föreslår regeringen att
riksdagen beslutar att på tilläggsbudget
till statsbudgeten för budgetåret
1995/96 öka det under sjätte huvudtiteln
anvisade anslaget Utredningsarbete med
anledning av M/S Estonias förlisning med
4 000 000 kronor (yrkande 19).
Statens haverikommissions biträde i
utredningsarbetet med anledning av
förlisningen beräknades tidigare vara
slutfört under våren 1996. Såvitt nu kan
bedömas kommer utredningen att pågå
under hela år 1996. De tidigare anvisade
medlen är nu förbrukade och Statens
haverikommissions kostnader för det
fortsatta arbetet beräknas uppgå till
det anvisade beloppet.
Finansutskottet tillstyrker förslaget om
medelsanvisning.
Kostnader förenade med statens ägande i
SOS Alarm Sverige AB (D 4)
I statsbudgeten för innevarande budgetår
finns för detta ändamål uppfört ett
reservationsanslag på 210 miljoner
kronor.
I propositionen föreslås att riksdagen
godkänner att regeringen inom ramen för
anvisade medel på sjätte huvudtitelns
reservationsanslag Kostnader förenade
med statens ägande i SOS Alarm AB
bemyndigas att besluta om utnyttjandet
av anslaget till kostnader för
införandet av ett nytt nödnummer, 112
(yrkande 20).
I propositionen konstateras att
regeringen med stöd av riksdagens
bemyndigande (prop. 1993/94:150, bet.
1993/94:TU38, rskr. 1992/93:437) har
tecknat ett alarmeringsavtal med SOS
Alarm Sverige AB i syfte att säkerställa
en effektiv SOS-tjänst och tillgodose
behovet av alarmeringstjänster för den
statliga räddningstjänsten. Det anvisade
anslaget skall täcka statens kostnader
för grundtjänsten enligt avtalet. Enligt
avtalet ingår däremot inte kostnader för
införandet av ett nytt nödnummer.
Eftersom introduktionen av det nya
nödnumret kommer att påverka bolagets
verksamhet anser regeringen att det är
rimligt att SOS Alarm Sverige AB får
använda anslaget till att täcka en del
av utgifterna i samband med den pågående
informationskampanjen för införandet av
det nya nödnumret. Regeringen föreslår
därför att SOS Alarm Sverige AB, utöver
kostnader för grundtjänsten enligt
avtalet, får utnyttja högst 4 miljoner
kronor av anslaget till kostnader för
införandet av ett nytt nödnummer.
Finansutskottet biträder förslaget.
Finansdepartementet (sjunde huvudtiteln)
Särskilt bidrag avseende kommuners och
landstings mervärdesskattesystem år 1996
(G 7)
Något anslag för detta ändamål finns
inte uppfört i statsbudgeten för
innevarande år.
I propositionen föreslår regeringen att
riksdagen till Särskilt bidrag avseende
kommuners och landstings
mervärdesskattesystem år 1996 på
tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 1995/96 under sjunde
huvudtiteln anvisar ett obetecknat
anslag på 483 000 000 kronor (yrkande
21).
Den 1 januari 1996 ändrades systemet
för återbetalning av mervärdesskatt för
icke skattepliktig verksamhet (skola,
omsorg och sjukvård m.m.). För att täcka
kommunernas och landstingens kostnader
för att finansiera systemet gjordes en
ekonomisk reglering genom att de
generella statsbidragen höjdes med 19
000 miljoner kronor fr.o.m. den 1
januari 1996. Eftersom underlaget för
att fastställa denna reglering var
osäkert uttalade regeringen under hösten
1995 att en uppföljning skulle göras när
säkrare uppgifter fanns att tillgå
(prop. 1995/96:64, bet. FiU5, rskr.
116).
Av redovisningen i propositionen framgår
att den återstående regleringen för år
1996 uppgår till 483 miljoner kronor.
Mot denna bakgrund föreslår regeringen
att sammanlagt 483 miljoner kronor
anvisas på ett särskilt anslag benämnt
Särskilt bidrag till kommuners och
landstings mervärdesskattesystem år
1996. När det gäller fördelningen mellan
kommuner och landsting bör enligt
propositionen en justering göras på det
sättet att tillskottet helt tillfaller
landstingskontot hos Riksgäldskontoret.
Därutöver anmäler regeringen att den
avser att uppdra åt Riksskatteverket att
föra över 63 miljoner kronor från
kommunkontot till landstingskontot.
Finansutskottet vill för egen del anföra
följande.
Utskottet har erfarit att uppgifter har
framkommit - efter det att
budgetpropositionen presenterades - som
leder till att justering bör göras så
att ytterligare 203 miljoner kronor
förs över från kommunkontot till
landstingskontot utöver de 63 miljoner
kronor som tas upp i propositionen.
Utskottet noterar att omföringarna
mellan de olika kontona är
statsfinansiellt neutrala.
En viktig orsak till att justeringar
behöver göras är att beräkningen av
skatteväxlingens värde i momshänseende
blivit överskattad. Detta berodde på att
delar av skatteväxlingarna avsåg
verksamheter som överförts fr.o.m. år
1995 eller tidigare och som därför inte
skulle kompenseras fr.o.m. år 1996.
Resultatet blev att för stora
kompensationsbelopp fördes över till
primärkommunerna. Kommunförbunden är
eniga om att detta behöver korrigeras
för såväl år 1996 som för år 1997. En
överenskommelse därom har träffats den
15 oktober 1996 mellan företrädare för
Svenska Kommunförbundet och Lands
tingsförbundet.
Med det anförda tillstyrker utskottet
förslaget i propositionen till reglering
för år 1996. Utskottet konstaterar i
anslutning därtill att de överenskomna
förändringarna för år 1997 kommer att
tas upp i samband med beredningen av
förslaget i budgetpropositionen till
anslag för budgetåret 1997 avseende ut
giftsområde 25 Allmänna bidrag till
kommuner.
Utbildningsdepartementet (åttonde
huvudtiteln)
Försöksverksamhet med kvalificerad
yrkesutbildning (A 18) och Bidrag till
viss verksamhet inom det kommunala
skolväsendet m.m. (A 9)
I statsbudgeten för innevarande budgetår
finns 51 miljoner kronor anvisade under
förslagsanslaget Bidrag till viss
verksamhet inom det kommunala
skolväsendet m.m. för försöksverksamhet
med kvalificerad yrkesutbildning
I propositionen föreslår regeringen att
riksdagen till Försöksverksamhet med
kvalificerad yrkesutbildning på
tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 1995/96 under åttonde
huvudtiteln på ett nytt ramanslag
anvisar 51 000 000 kronor (yrkande 22).
Därigenom ges möjlighet att disponera
medlen nästkommande budgetår. Regeringen
föreslår också en minskning av
förslagsanslaget Bidrag till viss
verksamhet inom det kommunala
skolväsendet med motsvarande belopp
(yrkande 23).
Utbildningsutskottet föreslår i sitt
yttrande (UbU2y) att finansutskottet
tillstyrker att den av regeringen
förordade anslagsförändringen genomförs.
Därigenom skulle enligt utskottet
anvisade men inte utnyttjade medel till
försöksverksamhet med kvalificerad
yrkesutbildning hösten 1996 i stället
kunna användas under budgetåret 1997.
Finansutskottet gör ingen annan
bedömning än utbildningsutskottet.
Utskottet tillstyrker således att
riksdagen beslutar i enlighet med
propositionens förslag.
Högskoleverket (C 51) - SUNET
I statsbudgeten för innevarande budgetår
finns under ramanslaget Högskoleverket
anvisat 30 miljoner kronor för SUNET.
I propositionen föreslår regeringen att
riksdagen beslutar att på tilläggsbudget
till statsbudgeten för budgetåret
1995/96 öka det under åttonde
huvudtiteln anvisade ramanslaget
Högskoleverket med 66 000 000 kronor
(yrkande 24). Regeringen anser att det
är motiverat att under det
expansionskede som nu förestår när det
gäller utvecklingen av SUNET (Swedish
University Computer Network) anvisa
ytterligare medel för att underlätta
måluppfyllelsen.
Utbildningsutskottet har i sitt
yttrande (UbU2y) inget att erinra mot
regeringens förslag och föreslår därför
att finansutskottet tillstyrker bifall
till propositionen i denna del.
Utbildningsutskottet pekar i anlutning
därtill på att regeringen i
budgetpropositionen närmare går in på
frågan om en kraftig utveckling av SUNET
och för nästkommande budgetår föreslår
att medel för ändamålet anvisas under
ett nytt anslag (B 47 Sunet).
Finansutskottet delar
utbildningsutskottets uppfattning
beträffande ytterligare medel till
utveckling och uppgradering av SUNET.
Med hänvisning därtill tillstyrker
utskottet förslaget i propositionen.
Vissa bidrag till forskningsverksamhet
(D 21) m.m. - tekniskt forsk
ningsinstitut
I propositionen föreslår regeringen att
riksdagen godkänner att 50 miljoner
kronor av det under åttonde huvudtiteln
anvisade reservationsanslaget Vissa
särskilda utgifter inom universitet och
högskolor m.m. får användas till ett
tekniskt forskningsinstitut (yrkande
25).
Vidare föreslås att riksdagen beslutar
att på tilläggsbudget till statsbudgeten
för budgetåret 1995/96 öka det under
åttonde huvudtiteln anvisade
reservationsanslaget Vissa bidrag till
forskningsverksamhet med 50 000 000
kronor (yrkande 26).
Enligt regeringen bör möjligheterna att
inrätta ett nytt tekniskt
forskningsinstitut i Göteborg utredas.
Regeringen framhåller hur angeläget det
är, inte minst av samhällsekonomiska
skäl, att Sverige upprätthåller en hög
nivå på den tekniska forskningen och
menar att det är viktigt att inom vissa
områden genomföra koncentrerade statliga
satsningar som bidrar till ett ökat
utbyte mellan högskoleforskningen och
näringslivet. Ett sådant område utgör
den tekniska forskningen och
forskarutbildningen. Det föreslagna
institutet bör inte ha fasta
forskartjänster. I stället bör forskare
vid högskola och industri tillfälligt
kunna arbeta vid institutet, vilket
bidrar till en ökad rörlighet mellan
högskola, institut och industri. För den
löpande verksamheten bör institutet ha
en statlig grundfinansering, resten bör
i huvudsak vara uppdragsforskning med
medel från industrin.
Som en utgångspunkt för det fortsatta
arbetet bör staten vara beredd att
ställa en engångssumma av 100 miljoner
kronor till förfogande under
förutsättning att utredningen leder till
att projektet kan genomföras.
I motionerna Ub5 av Margitta Edgren
m.fl. (fp) yrkande 3, Ub411 av Carl
Bildt m.fl. (m) yrkande 29, Ub452 av
Beatrice Ask m.fl. (m) yrkandena 1 och 2
samt Ub483 av Margitta Edgren m.fl. (fp)
yrkandena 22 och 23 föreslås att
regeringens förslag skall avslås.
Moderata samlingspartiet uppfattar
förslaget som ett sätt att angripa de
fristående högskolorna och försvåra
deras verksamhet och hänvisar till att
det i Göteborg redan finns en mycket väl
fungerande teknisk högskola med ett
särskilt forskarcentrum som samverkar
med näringslivet. Folkpartiet menar att
projektet förefaller otillräckligt
motiverat och förankrat, varför
planeringen av ett nytt
forskningsinstitut i Göteborg kan
avbrytas tills vidare. Med hänvisning
härtill och av statsfinansiella skäl
avstyrks förslaget. Motsvarande medel
bör enligt Folkpartiet i stället satsas
på grundforskningen via forskningsråden.
Utbildningsutskottet delar i sitt
yttrande (UbU2y) regeringens uppfattning
när det gäller åtgärder för att närma
högskolans forskning och industrins FoU-
verksamhet till varandra och har därmed
inget att erinra mot regeringens avsikt
att låta utreda möjligheterna att
inrätta ett nytt tekniskt
forskningsinstitut i Göteborg med den
inriktning som finns angiven i
propositionen. Utskottet understryker
också vad regeringen anför om de
möjligheter som kan öppnas för en ökad
rörlighet mellan högskola, institut och
industri, vilket kan leda till en
effektiv kunskaps- och
kompetensöverföring i båda riktningarna.
Utbildningsutskottet anser att
finansutskottet bör tillstyrka vad
regeringen har föreslagit beträffande
dels användning av medel, 50 miljoner
kronor, under anslaget Vissa särskilda
utgifter inom universitet och högskolor
m.m., dels en ökning med 50 miljoner
kronor på tilläggsbudget av anslaget
Vissa bidrag till forskningsverksamhet.
Utskottet föreslår också att
finanstuskottet bör avstyrka samtliga
motionsyrkanden.
Utbildningsutskottet fäster vidare
finansutskottets uppmärksamhet på att
regeringen i budgetpropositionen anmäler
för riksdagen att den har beslutat att
universiteten och högskolorna senast den
20 september 1996 skulle återbetala
sammanlagt 261 miljoner kronor till
staten. Till följd av denna förstärkning
av statsfinanserna anser regeringen att
det nu finns utrymme för den i det
föregående behandlade satsningarna på
ett tekniskt forskningsinstitut och
SUNET.
Finansutskottet anser i likhet med
utbildningsutskottet att frågan om att
inrätta ett nytt tekniskt
forskningsinstitut i Göteborg bör
utredas. Utskottet tillstyrker därför
förslaget i propositionen till
medelsanvisning och avstyrker motionerna
UbU5 (fp) yrkande 3, UbU411 (m) yrkande
29, UbU452 (m) yrkandena 1 och 2, samt
UbU483 (fp) yrkandena 22 och 23.
Folkbildningsrådet
I motion Kr257 av Marianne Samuelsson
m.fl. (mp) föreslås att 45 miljoner
kronor av kvarstående medel för
innevarande budgetår under anslaget A 9
på åttonde huvudtiteln under år 1997
skall kunna utnyttjas av
Folbildningsrådet. Enligt motionärerna
bör Folkbildningsrådet fördela medlen
mellan folkhögskolor och studieförbund.
Regeringen bör återkomma med en
fördelningsplan med en rimligare balans
mellan folkhögskola och komvux när det
gäller studier för arbetslösa vuxna.
Denna fördelningsplan skall, enligt vad
som sägs i motionen, bygga på den
utbildning som faktiskt efterfrågas.
Finansutskottet vill hänvisa till att
riksdagen nyligen beslutat om en
särskild statlig satsning på
vuxenutbildning under fem år (prop.
1995/96:222, FiU15, rskr. 307). Målet är
att åstadkomma ett kraftigt kunskapslyft
för den grupp vuxna som har störst behov
av utbildning. I detta sammanhang har
folkhögskolorna och studieförbunden
förutsatts spela en viktig roll. Enligt
beslutet skall satsningen som omfattar
100 000 helårsplatser vara fullt utbyggd
från hösten 1997. Utskottet anser det
inte motiverat att nu ompröva
omfattningen och inriktningen av
beslutet.
Med det anförda avstyrker utskottet
motion Kr257 (mp) yrkande 11.
Jordbruksdepartementet (nionde
huvudtiteln)
Från EG-budgeten finansierad
kompensation för revalvering av
jordbruksomräkningskursen (B 17)
I statsbudgeten för innevarande budgetår
finns för detta ändamål uppfört ett
reservationsanslag på 173 miljoner
kronor, som anvisades på tilläggsbudget
våren 1996 (prop. 1995/96:150, bet.
FiU10, rskr. 304).
I propositionen föreslår regeringen att
riksdagen beslutar att på tilläggsbudget
till statsbudgeten för budgetåret
1995/96 öka det under nionde huvudtiteln
anvisade reservationsanslaget Från EG-
budgeten finansierad kompensation för
revalvering av jordbruksomräkningskursen
med 316 600 000 kronor (yrkande 27).
Anslaget anvisades med anledning av att
Sverige fick ge jordbrukssektorn av EG
finansierat kompensationsstöd till följd
av revalveringen av
jordbruksomräkningskursen, den s.k.
gröna kursen, i januari 1996. Kronans
gröna kurs har därefter åter
revalverats, varför anslaget nu behöver
ökas för att ta hänsyn till ytterligare
stöd. Anslaget föreslås ökas med samma
belopp som kommer att utbetalas från EG-
budgeten under tre år.
Europeiska unionens råd antog den 18
december 1995 en förordning om
kompensation för märkbara sänkningar av
jordbruksomräkningskurserna före den 1
juli 1996 (förordning (EG) nr 2990/95,
EGT nr L312/7). Den 24 juli beslutade
rådet att förlänga förordningens
giltighet fram till den 31 december
1996. Förordningen föreskriver att
Sverige, i det fall en sådan sänkning av
kursen sker, får bevilja stöd till
jordbruket under tre på varandra
följande tolvmånadersperioder med början
den månad då kursen revalverades.
Beloppet för den andra och tredje
perioden skall minskas med en tredjedel
av det belopp som ges under den första
perioden. Stödet får inte inriktas på en
viss produktion. Den svenska kronans
jordbruksomräkningskurs gentemot ecun
revalverades första gången den 11
januari 1996 med 3,3 %. Den 6 juli
skedde ytterligare en uppskrivning, även
denna gång med ca 3,3 %. Det innebär att
EG:s förordning åter skall tillämpas för
Sverige. Det nya kompensationsbelopp som
kommer att utgå från EG-budgeten uppgår
till totalt 316,6 miljoner kronor,
vilket skall fördelas på tre år.
Enligt motion Jo236 av Göte Jonsson
m.fl. (m) yrkande 10 avser de aktuella
medlen en kompensation till jordbruks-
och trädgårdsföretagen för
valutaförändringar och de bör därför
betalas ut direkt till företagen. De
medel som skall tillfalla frukt- och
grönsaksodlarna kan bedömas annorlunda
beroende på beloppets relativt ringa
storlek.
Enligt jordbruksutskottets yttrande
(JoU2y) framgår det av propositionen att
EG:s bestämmelser på detta område
föreskriver att man, om beloppet
understiger 400 ecu per brukare och år,
kan använda medlen antingen till
kollektiva åtgärder av allmänt intresse
för jordbruket eller till andra av EG-
kommissionen redan godkända nationella
stöd.
Jordbruksutskottet pekar på att man
behandlade frågan om fördelning av det
tidigare kompensationsbeloppet under
våren 1996 (1995/96:JoU6y) och då
anförde att man delade regeringens åsikt
att den tillgängliga summan borde
fördelas kollektivt eftersom summan inte
var tillräckligt stor för att kunna
fördelas på de enskilda företagen.
Regeringen anför i propositionen att
det, med hänsyn till beloppets relativt
sett ringa storlek, även i detta fall i
första hand torde bli tal om
finansiering av kollektiva åtgärder.
Regeringen avser enligt propositionen
att ta slutlig ställning till programmet
efter samråd med företrädare för
näringen. Jordbruksutskottet har inga
invändningar mot regeringens
överväganden och föreslår
finansutskottet att avstyrka motion
Jo236 (m) yrkande 10.
Finansutskottet instämmer i
jordbruksutskottets yttrande och
tillstyrker regeringens förslag.
Samtidigt avstyrker utskottet motion
Jo236 (m) yrkande 10.
Sametinget (D 1)
I statsbudgeten för innevarande budgetår
finns för detta ändamål uppfört ett
ramanslag på drygt 15 miljoner kronor.
I propositionen föreslår regeringen att
riksdagen beslutar att på tilläggsbudget
till statsbudgeten för budgetåret
1995/96 öka det under nionde huvudtiteln
anvisade ramanslaget Sametinget med
2 000 000 kronor (yrkande 29).
Sametinget är enligt sametingslagen
ansvarigt för att organisera valet till
Sametinget. Nästa val äger rum i maj
1997. Arbetet med planeringen av valet
har påbörjats. Sametinget har i sin
anslagsframställan för år 1997 och i
tilläggsansökan för innevarande budgetår
yrkat 3 030 000 kronor avseende bl.a.
kostnader för annonsering och
information om valet, tryckning och
utskick av röstkort och valsedlar,
utbildning av valförrättare och bidrag
till partier. Regeringen föreslår, med
hänsyn till att medel för valet inte
budgeterats under anslaget, att 2
miljoner kronor bör tillföras Sametinget
på tilläggsbudgeten för administration
av valet i enlighet med den aktuella
lagstiftningen. Tillskottet föreslås
finansieras genom att medel från EG:s
budget kommer att erhållas för vissa
utgifter som ursprungligen budgeterats
som nationella.
Konstitutionsutskottet hänvisar i sitt
yttrande (KU6y) till sametingslagen
(1992:1433) där bestämmelser finns om
val av sameting. Utskottet har för sin
del inga invändningar mot det redovisade
förslaget. Utskottet tillstyrker således
att riksdagen beslutar att på
tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 1995/96 öka det under nionde
huvudtiteln anvisade ramanslaget
Sametinget med 2 000 000 kronor.
Finansutskottet delar
konstitutionsutskottets uppfattning och
tillstyrker förslaget i propositionen
till medelsansvisning till Sametinget.
Arbetsmarknadsdepartementet (tionde
huvudtiteln)
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder (A 2) -
Tillfälligt investeringsbidrag för
anordnande av studentbostäder
I propositionen (finansplan m.m. avsnitt
6.10) föreslås att ett tillfälligt
investeringsbidrag införs för tiden fram
t.o.m. år 1999 för anordnande av
studentbostäder. Bidrag lämnas för upp
till 15 000 bostäder med maximalt 25 000
kronor för varje studentrum. Kostnaderna
för investeringsbidraget bör få uppgå
till sammanlagt högst 300 miljoner
kronor (yrkande 30). Fram till utgången
av budgetåret 1997 skall för ändamålet
högst 50 miljoner kronor få användas.
Tillskottet skall hämtas från de medel
för bygginvesteringar som för budgetåret
1995/96 finns uppförda på
reservationsanslaget
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder
(yrkande 31).
Riksdagen har tidigare under sommaren
1996 beslutat att kraftigt öka antalet
utbildningsplatser inom högskolan. Som
en följd härav kommer sammanlagt 30 000
nya årsstudieplatser att inrättas under
åren 1997-1999. Den snabba utbyggnaden
av antalet utbildningsplatser på de
mindre högskoleorterna kommer att starkt
öka efterfrågan på ytterligare
studentbostäder från dem som inte redan
är bosatta på studieorten.
Bidraget bör enligt propositionen lämnas
för bostäder som tillkommer genom sådana
ny- eller ombyggnader som stöds med
statlig bostadsbyggnadssubvention och
för vilka inte samtidigt annat statligt
investeringsstöd lämnas. Underlaget för
bostadsbyggnadssubventionen bör minskas
med motsvarande belopp.
Investeringsbidrag bör kunna lämnas för
byggen som påbörjas under tiden den 1
oktober 1996 - den 31 december 1999 och
som färdigställs inom ett och ett halvt
år från påbörjandet. Bidragsgivningen
bör riktas in på sådant sätt att
bidragen går till de byggherrar som
erbjuder de villkor som är förmånligast
för de boende. Det bör ankomma på
regeringen att utfärda närmare
bestämmelser i denna del. Regeringen
avser att i anslutning till
vårpropositionen 1997 återkomma till
riksdagen med förslag till permanent
finansiering av det nu föreslagna
investeringsbidraget.
Moderata samlingspartiet avvisar i
motion A278 regeringens förslag
(yrkandena 1 och 2). De båda
motionsyrkandena har överlämnats till
finansutskottet av bostads- resp.
arbetsmarknadsutskottet för fortsatt
beredning.
Centerpartiet anser i motion Fi210 att
det bör övervägas om inte bidrag skall
kunna utgå även vid ombyggnad av
befintliga bostäder till studentbostäder
(yrkande 3).
I motion A429 föreslår Karin Pilsäter
m.fl. (fp) att bidrag till byggande av
studentbostäder skall utges även i
Storstockholm (yrkande 5).
I motion Bo215 av Åsa Stenberg m.fl.
(s) begärs att bidrag till byggande av
studentbostäder skall kunna utgå även i
Uppsala, Umeå, Lund, Linköping och
Göteborg.
Arbetsmarknadsutskottet, som har yttrat
sig i form av ett protokollsutdrag
(1996/97:4.5), anser att regeringens
förslag bör tillstyrkas och yrkande 2 i
motion A278 (m) bör avstyrkas.
Mot detta beslut har Moderata
samlingspartiet reserverat sig.
Bostadsutskottet tillstyrker i sitt
yttrande (BoU2y) i allt väsentligt
propositionen i denna del.
Bostadsutskottet förslår emellertid att
riksdagen skall göra ett
tillkännagivande till regeringen om att
bidrag skall kunna komma i fråga inte
bara för studentbostäder som byggs på
orter med mindre högskolor. Det bör
också kunna utgå för sådana
studentbostäder som byggs vid de
universitet och högskolor som omfattas
av den högskolesatsning som riksdagen
fattade beslut om sommaren 1996.
Det i Centerpartiets motion framförda
förslaget att bidrag skall kunna utgå
även vid ombyggnad av befintliga
bostäder till studentbostäder finner
bostadsutskottet välbetänkt.
Bostadsutskottet har emellertid erfarit
att denna uppfattning delas av
regeringen och att avsikten är att de
närmare regler som kommer att ligga till
grund för bidragsgivningen skall ge
uttryck för detta synsätt. Eftersom det
centerpartistiska förslaget i allt
väsentligt är tillgodosett är det enligt
bostadsutskottet inte motiverat med
något särskilt initiativ i frågan.
Moderata samlingspartiet har till
yttrandet fogat en avvikande mening.
Finansutskottet instämmer i
bostadsutskottets bedömning att det inte
finns anledning att utesluta någon
högskole- eller universitetsort från det
nya stödet. I likhet med
bostadsutskottet anser finansutskottet
således att riksdagen med anledning av
de båda motionerna A429 (fp) yrkande 5
och Bo215 (s) som sin mening bör ge
detta till känna för regeringen.
Eftersom förslaget i motion Fi210 (c) i
allt väsentligt får anses tillgodosett
delar finansutskottet bostadsutskottets
uppfattning att denna motion inte bör
föranleda någon åtgärd. Med den
föreslagna jämkningen biträder
finansutskottet regeringens förslag
(yrkandena 30 och 31) och avstyrker
motionerna A278 (m) yrkandena 1 och 2
samt Fi210 (c) yrkande 3.
Miljödepartementet (fjortonde
huvudtiteln)
Investeringar inom miljöområdet (A 4)
I statsbudgeten för innevarande budgetår
finns för detta ändamål uppfört ett
reservationsanslag på 285,7 miljoner
kronor.
I propositionen förslår regeringen att
riksdagen beslutar att på tilläggsbudget
till statsbudgeten för budgetåret
1995/96 öka det under fjortonde
huvudtiteln anvisade
reservationsanslaget Investeringar inom
miljöområdet med 50 000 000 kronor
(yrkande 36).
Sverige kan med stöd av LIFE-
förordningen (Rådets förordning (EEG) nr
1973/92 om inrättande av ett finansiellt
instrument för miljön LIFE) få bidrag
med 50 % för naturvårdsprojekt som skall
ingå i EU:s ekologiska nätverk Natura
2000. Bidrag kan beviljas av EG-
kommissionen efter ansökan från
myndigheter, organisationer eller
enskilda. Fördelning av bidrag sker en
gång per år. För Sveriges del bedömer
Naturvårdsverket vilka ansökta projekt
som är de för naturvården mest
angelägna. Därefter lämnas
prioriteringsförslag till kommissionen.
Kommissionen är inte bunden att följa
Naturvårdsverkets prioriteringar. Det
finns inte heller bestämmelser om hur
LIFE-medlen skall fördelas mellan
medlemsländerna.
Regeringen beräknar att kommissionen
under budgetåret 1995/96, som innefattar
två fördelningstillfällen, fattar beslut
om att bevilja Naturvårdsverket LIFE-
bidrag i storleksordningen 50 miljoner
kronor. Utbetalningen av LIFE-bidragen
delas ofta upp på flera år eftersom de
sker i den takt projekten fortskrider.
Motsvarande belopp förs upp under
inkomsttitel 6911 Övriga bidrag från EG.
Jordbruksutskottet förordar i sitt
yttrande (JoU2y) att regeringens förslag
vad gäller anslaget Investeringar inom
miljöområdet skall tillstyrkas.
Finansutskottet delar
jordbruksutskottets uppfattning om att
ytterligare 50 miljoner kronor bör
anvisas på anslaget Investeringar inom
miljöområdet. Utskottet tillstyrker
således regeringens förslag.
Bidrag enligt lantmäteritaxan (C 3) och
Förvaltningskostnader för
Lantmäteriverket m.m. (C 1)
I statsbudgeten för innevarande budgetår
finns för Bidrag enligt lantmäteritaxan
uppfört ett förslagsanslag på
10,3 miljoner kronor.
Regeringen föreslår i
budgetpropositionen (finansplan m.m.
(avsnitt 6.11) att ytterligare 14
miljoner kronor tillförs anslaget C 3
Bidrag enligt lantmäteritaxan (yrkande
38).
Från anslaget betalas utgifter för de
s.k. nedsättningsbeloppen enligt
förordningen (1995:1459) om avgifter vid
lantmäteriförrättningar. Anslaget
beräknas under artonmånadersperioden
komma att överskridas med 14 miljoner
kronor beroende på att ett stort antal
sakägare varit berättigade till nedsatt
taxa bl.a. i samband med större
lantmäteriförrättningar.
Överskridandet föreslås bli finansierat
genom att anslaget C 1
Förvaltningskostnader för
Lantmäteriverket m.m. minskas med
motsvarande belopp (yrkande 39).
Bostadsutskottet biträder i sitt
yttrande (BoU2y) regeringens förslag.
Även finansutskottet biträder
regeringens förslag (yrkande 38).
Reviderad beräkning av inkomster från EG-
budgeten
I propositionen föreslås att riksdagen
beslutar att godkänna den reviderade
beräkningen av inkomsterna på
inkomssttitel 6121 EG-finansierade
struktur- och regionalstöd inom
jorbrukssektorn (yrkande 28).
Vidare föreslår regeringen att
riksdagen godkänner den reviderade
beräkningen av inkomsterna på
inkomsttitel 6911 Övriga bidrag från EG
(yrkande 37).
Jordbruksutskottet har i sitt yttrande
(JoU2y) för sin del inga invändningar
mot regeringens förslag såvitt avser
reviderad beräkning av inkomsterna på
inkomsttitlarna 6121 och 6911.
Finansutskottet ställer sig i likhet med
jordbruksutskottet bakom förslaget i
propositionen till reviderad
inkomstberäkning av inkomsttitlarna 6121
och 6911.
Hemställan
Utskottet hemställer
Statschefen och regeringen
1. beträffande utnyttjandet av
anslaget Samarbete och utveckling
inom Östersjöregionen
att riksdagen
dels med bifall till proposition
1996/97:1 finansplan m.m. yrkande 13
godkänner att regeringen i den
verksamhet som bekostas med första
huvudtitelns reservationsanslag
Samarbete och utveckling inom
Östersjöregionen får ställa ut
garantier om sammanlagt högst
2 000 000 000 kr,
dels med bifall till proposition
1996/97:1 finansplan m.m. yrkande 14
bemyndigar regeringen att i den med
reservationsanslaget Samarbete och
utveckling inom Östersjöregionen
avsedda verksamheten besluta om
garantiavgifter i enlighet med vad
som anförs i propositionen,
dels med anledning av proposition
1996/97:1 finansplan m.m. yrkande 15
medger att i den med anslaget avsedda
verksamheten återbetalade lånemedel
m.m. till och med utgången av
budgetåret 1997 tillförs första
huvudtitelns reservationsanslag
Samarbete och utveckling inom
Östersjöregionen samt som sin mening
ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
dels avslår motion 1996/97:U813
yrkande 4,
res. 1 (m)
2. beträffande resurser från
programmet för Östersjösamarbete till
mottagningsanläggningar för oljespill
m.m.
att riksdagen avslår motion
1996/97:U801 yrkande 1,
res. 2 (v, mp, kd)
3. beträffande utökat samarbete
mellan Kalmar län och övriga
Östersjöländer
att riksdagen avslår motion
1996/97:U815 yrkande 6,
Utrikesdepartementet
4. beträffande anslaget
Fredsbevarande verksamhet
att riksdagen med bifall till
proposition 1996/97:1 finansplan m.m.
yrkande 16 beslutar att på
tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 1995/96 öka det under
tredje huvudtiteln anvisade
reservationsanslaget Fredsbevarande
verksamhet med 100 000 000 kr,
Försvarsdepartementet
5. beträffande anslaget
Försvarsmakten
att riksdagen med bifall till
proposition 1996/97:1 finansplan m.m.
yrkande 17 beslutar att på
tilläggsbudget tilll statsbudgeten
för budgetåret 1995/96 minska det
under fjärde huvudtiteln anvisade
ramanslaget Försvarsmakten med
14 682 752 000 kr,
Socialdepartementet
6. beträffande anslaget Statens
institutionsstyrelse:
Vårdverksamhet
att riksdagen med bifall till
proposition 1996/97:1 finansplan m.m.
yrkande 18 beslutar att på
tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 1995/96 öka det under
femte huvudtiteln anvisade
ramanslaget Statens
institutionsstyrelse: Vårdverksamhet
med 88 300 000 kr,
Kommunikationsdepartementet
7. beträffande anslaget
Utredningsarbete med anledning av M/S
Estonias förlisning
att riksdagen med bifall till
proposition 1996/97:1 finansplan m.m.
yrkande 19 beslutar att på
tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 1995/96 öka det under
sjätte huvudtiteln anvisade anslaget
Utredningsarbete med anledning av M/S
Estonias förlisning med 4 000 000 kr,
8. beträffande utnyttjandet av
anslaget Kostnader förenade med
statens ägande i SOS Alarm AB
att riksdagen med bifall till
proposition 1996/97:1 finansplan m.m.
yrkande 20 godkänner att regeringen
inom ramen för anvisade medel på
sjätte huvudtitelns
reservationsanslag Kostnader förenade
med statens ägande i SOS Alarm AB
bemyndigas att besluta om
utnyttjandet av anslaget till
kostnader för införandet av ett nytt
nödnummer, 112,
Finansdepartementet
9. beträffande anslag till
Särskilt bidrag avseende kommuners
och landstings mervärdesskattesystem
år 1996
att riksdagen med bifall till
proposition 1996/97:1 finansplan m.m.
yrkande 21 till Särskilt bidrag
avseende kommuners och landstings
mervärdesskattesystem år 1996 på
tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 1995/96 under sjunde
huvudtiteln anvisar ett obetecknat
anslag på 483 000 000 kr,
Utbildningsdepartementet
10. beträffande anslag till
Försöksverksamhet med kvalificerad
yrkesutbildning
att riksdagen med bifall till
proposition 1996/97:1 finansplan m.m.
yrkande 22 till Försöksverksamhet med
kvalificerad yrkesutbildning på
tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 1995/96 under åttonde
huvudtiteln anvisar ett ramanslag på
51 000 000 kr,
11. beträffande anslaget Bidrag
till viss verksamhet inom det
kommunala skolväsendet
att riksdagen med bifall till
proposition 1996/97:1 finansplan m.m.
yrkande 23 beslutar att på
tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 1995/96 minska det under
åttonde huvudtiteln anvisade
förslagsanslaget Bidrag till viss
verksamhet inom det kommunala
skolväsendet med 51 000 000 kr,
12. beträffande anslaget
Högskoleverket
att riksdagen med bifall till
proposition 1996/97:1 finansplan m.m.
yrkande 24 beslutar att på
tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 1995/96 öka det under
åttonde huvudtiteln anvisade
ramanslaget Högskoleverket med
66 000 000 kr,
13. beträffande anslaget Vissa
bidrag till forskningsverksamhet samt
användning av medel till ett tekniskt
forskningsinstitut
att riksdagen med bifall till
proposition 1996/97:1 finansplan m.m.
yrkandena 25 och 26 och med avslag på
motionerna 1996/97:Ub5 yrkande 3,
1996/97:Ub411 yrkande 29,
1996/97:Ub452 och 1996/97:
Ub483 yrkandena 22 och 23
dels godkänner vad regeringen
föreslår i fråga om användning av
medel under reservationsanslaget
Vissa särskilda utgifter inom
universitet och högskolor m.m. till
ett tekniskt forskningsinstitut under
åttonde huvudtiteln,
dels beslutar att på tilläggsbudget
till statsbudgeten för budgetåret
1995/96 öka det under åttonde
huvudtiteln anvisade
reservationsanslaget Vissa bidrag
till forskningsverksamhet med
50 000 000 kr,
res. 3 (m, fp)
14. beträffande
folkbildningsrådet
att riksdagen avslår motion
1996/97:Kr257 yrkande 11,
res. 4 (mp)
Jordbruksdepartementet
15. beträffande anslaget Från EG-
budgeten finansierad kompensation för
revalvering av
jordbruksomräkningskursen
att riksdagen med bifall till
proposition 1996/97:1 finansplan m.m.
yrkande 27 och med avslag på motion
1996/97:Jo236 yrkande 10 beslutar att
på tilläggsbudget till statsbudgeten
för budgetåret 1995/96 öka
det under nionde huvudtiteln anvisade
reservationsanslaget Från EG-budgeten
finansierad kompensation för
revalvering av
jordbruksomräkningskursen med
316 600 000 kr,
res. 5 (m)
16. beträffande anslaget
Sametinget
att riksdagen med bifall till
proposition 1996/97:1 finansplan m.m.
yrkande 29 beslutar att på
tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 1995/96 öka det under
nionde huvudtiteln anvisade
ramanslaget Sametinget med 2 000 000
kr,
Arbetsmarknadsdepartementet
17. beträffande tillfälligt
investeringsbidrag för anordnande av
studentbostäder
att riksdagen med anledning av
proposition 1996/97:1 finansplan m.m.
yrkandena 30 och 31 samt motionerna
1996/97:A429 yrkande 5 och
1996/97:Bo215 samt med avslag på
motionerna 1996/97:Fi210 yrkande 3
och 1996/97:A278 yrkandena 1 och 2
dels godkänner vad regeringen har
föreslagit i fråga om tillfälligt
investeringsbidrag för anordnande av
studentbostäder samt som sin mening
ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
dels godkänner att högst 50 miljoner
kronor av de för budgetåret 1995/96
under tionde huvudtitelns
reservationsanslag
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder
upptagna medlen för bygginvesteringar
under tiden fram till utgången av
budgetåret 1997 får användas till ett
tillfälligt investeringsbidrag för
anordnande av studentbostäder,
res. 6 (m)
Miljödepartementet
18. beträffande anslaget
Investeringar inom miljöområdet
att riksdagen med bifall till
proposition 1996/97:1 finansplan m.m.
yrkande 36 beslutar att på
tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 1995/96 öka det under
fjortonde huvudtiteln anvisade
reservationsanslaget Investeringar
inom miljöområdet med 50 000 000 kr,
19. beträffande anslaget Bidrag
enligt lantmäteritaxan
att riksdagen med bifall till
proposition 1996/97:1 finansplan m.m.
yrkande 38 beslutar att på
tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 1995/96 öka det under
fjortonde huvudtiteln anvisade
förslagsanslaget Bidrag enligt
lantmäteritaxan med 14 000 000 kr,
20. beträffande anslaget
Förvaltningskostnader för
Lantmäteriverket m.m.
att riksdagen med bifall till
proposition 1996/97:1 finansplan m.m.
yrkande 39 beslutar att på
tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 1995/96 minska det under
fjortonde huvudtiteln anvisade
ramanslaget Förvaltningskostnader för
Lantmäteriverket m.m. med 14 000 000
kr,
Reviderad beräkning av inkomster från EG-
budgeten
21. beträffande inkomsttiteln EG-
finansierade struktur- och
regionalstöd inom jordbrukssektorn
att riksdagen med bifall till
proposition 1996/97:1 finansplan m.m.
yrkande 28 godkänner den reviderade
beräkningen av inkomsterna på
inkomsttitel 6121 EG-finansierade
struktur- och regionalstöd inom
jordbrukssektorn,
22. beträffande inkomsttiteln
Övriga bidrag från EG
att riksdagen med bifall till
proposition 1996/97:1 finansplan m.m.
yrkande 37 godkänner den reviderade
beräkningen av inkomsterna på
inkomsttitel 6911 Övriga bidrag från
EG.
Stockholm den 5 november 1996
På finansutskottets vägnar
Jan Bergqvist
I beslutet har deltagit: Jan Bergqvist
(s), Per-Ola Eriksson (c), Sören Lekberg
(s), Lisbet Calner (s), Bo Nilsson (s),
Sonja Rembo (m), Arne Kjörnsberg (s),
Sonia Karlsson (s), Lennart Hedquist
(m), Susanne Eberstein (s), Johan
Lönnroth (v), Kristina Nordström (s),
Fredrik Reinfeldt (m), Roy Ottosson
(mp), Mats Odell (kd), Karin Pilsäter
(fp) och Bo Lundgren (m).
Reservationer
1. Utnyttjandet av anslaget Samarbete
och utveckling inom Östersjöregionen
(mom. 1)
Sonja Rembo, Lennart Hedquist, Fredrik
Reinfeldt och Bo Lundgren (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 9 börjar med Såsom också
framhålls och på s. 10 slutar med och
U815 (c) borde ha haft följande
lydelse:
Stödet till de nya demokratierna kring
Östersjön har hög prioritet. Det måste
dock vara en del av en långsiktig
strategi för att kunna främja deras
självständighet och bidra till att skapa
en rättsstat, utveckla marknadsekonomin
samt förbättra miljön. Stödinsatser bör
på sedvanligt sätt redovisas i det
normala budgetarbetet och bli föremål
för de avvägningar som riksdagen gör.
Det särskilda reservationsanslaget för
Samarbete och utveckling inom
Östersjöregionen bör upplösas och medlen
tillföras den av riksdagen beslutade
anslagsramen för stöd till Central- och
Östeuropa, som alltså bör höjas med ett
motsvarande belopp. Ändamålet täcks
redan inom denna ram.
dels att utskottets hemställan under 1
borde ha haft följande lydelse:
1. beträffande utnyttjandet av
anslaget Samarbete och utveckling
inom Östersjöregionen
att riksdagen med bifall till motion
1996/97:U813 yrkande 4 och med avslag
på proposition 1996/97:1 finansplanen
m.m. yrkandena 13-15 som sin mening
ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om att upplösa
anslaget Samarbete och utveckling
inom Östersjöregionen,
2. Resurser från programmet för
Östersjösamarbete till
mottagningsanläggningar för oljespill
m.m. (mom. 2)
Johan Lönnroth (v), Roy Ottosson (mp)
och Mats Odell (kd) anser
dels att den del av utskottets yttrande
på s. 10 som börjar med Vad beträffar
de och slutar med och U815 (c) borde
ha haft följande lydelse:
Enligt finansutskottets mening kan
medel från regeringens miljardprogram
för Östersjösamarbetet mycket väl
användas för de ändamål som föreslås i
motion U801 (kd). De ligger helt i linje
med de områden som medlen är avsedda att
bekosta både vad beträffar ömsesidigt
kunskapsutbyte och stärkt samarbete för
att skydda miljön runt Östersjön.
Mot bakgrund av den allvarliga
situationen i Östersjön med mer än ett
oljeutsläpp om dagen måste nu
extraordinära åtgärder vidtas. Resurser
bör anslås ur det miljardprogram som
regeringen avsatt för Östersjösamarbete
respektive investeringsbidrag för
omställning till hållbar utveckling för
att ställa i ordning
mottagningsanläggningar för oljespill
och annat avfall.
Med det anförda tillstyrker
finansutskottet motion U801 (kd),
yrkande 1.
dels att utskottets hemställan under 2
borde ha haft följande lydelse:
2. beträffande resurser från
programmet för Östersjösamarbete till
mottagningsanläggningar för oljespill
m.m.
att riksdagen med bifall till motion
1996/97:U801 yrkande 1 som sin mening
ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om att använda medel
för Östersjösamarbetet till
mottagningsanläggningar för oljespill
m.m.,
3. Anslaget Vissa bidrag till
forskningsverksamhet samt användning av
medel till ett tekniskt
forskningsinstitut (mom. 13)
Sonja Rembo (m), Lennart Hedquist (m),
Fredrik Reinfeldt (m), Karin Pilsäter
(fp) och Bo Lundgren (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 17 börjar med Finansutskottet
anser och slutar med och 23 . borde
ha haft följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med
motionärerna att medel inte bör anvisas
av riksdagen för det ändamål som
regeringen nu föreslår. Utskottet finner
inte att tillräckliga motiv har
framförts av regeringen för det aktuella
projektet. Syftet med regeringens
förslag - ökad samverkan mellan
universitetsforskningen och industrins
FoU-verksamhet - har utskottet inget att
erinra mot. Det bör emellertid kunna
uppnås utan den ändring av forskningens
organisation i Göteborg som förefaller
bli följden av regeringens förslag. Det
finns enligt utskottet all anledning att
erinra om verksamheten bl.a. vid
Chalmers tekniska högskola. Denna
högskola tillsammans med berörda
fakulteter vid Göteborgs universitet
utgör enligt utskottet en god bas för
fortsatt utbyggnad av samarbete när det
gäller industrirelaterad forskning och
forskarutbildning.
Med hänvisning till det anförda
tillstyrker utskottet motionerna Ub5
(fp) yrkande 3, Ub411 (m) yrkande 29,
Ub452 (m) yrkandena 1 och 2 samt Ub483
(fp) yrkandena 22 och 23 och avstyrker
regeringens förslag om medel till
projektet tekniskt forskningsinstitut i
Göteborg.
dels att utskottets hemställan under 13
borde ha haft följande lydelse:
13. beträffande anslaget Vissa
bidrag till forskningsverksamhet samt
användning av medel till ett tekniskt
forskningsinstitut
att riksdagen med anledning av
motionerna 1996/97:Ub5 yrkande 3,
1996/97:Ub411 yrkande 29,
1996/97:Ub452 och 1996/97:Ub483
yrkandena 22 och 23 samt med avslag
på proposition 1996/97:1 yrkandena 25
och 26 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,
4. Folkbildningsrådet (mom. 14)
Roy Ottosson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 17 börjar med Finansutskottet
anser och slutar med yrkande 11 borde
ha haft följande lydelse:
Finansutskottet anser i likhet med
motionärerna bakom motion Kr257 (mp) att
45 miljoner kronor av kvarstående medel
under innevarande budgetår till
kommunernas utbildning för vuxna
arbetslösa under år 1997 skall kunna
utnyttjas av Folkbildningsrådet för
fördelning till folkhögskolor och
studieförbund. Med det anförda
tillstyrker utskottet motion Kr257
yrkande 11.
dels att utskottets hemställan under 14
borde ha haft följande lydelse:
14. beträffande folkbildningsrådet
att riksdagen med bifall till motion
1996/97:Kr257 yrkande 11 som sin
mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
5. Anslaget Från EG-budgeten finansierad
kompensation för revalvering av
jordbruksomräkningskursen (mom. 15)
Sonja Rembo, Lennart Hedquist, Fredrik
Reinfeldt och Bo Lundgren (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 19 börjar med Finansutskottet
instämmer och slutar med yrkande 10
borde ha haft följande lydelse:
Finansutskottet konstaterar i likhet
med vad som anförs i motion Jo236 (m)
att de aktuella medlen avser en
kompensation till jordbruks-, trädgårds-
och fiskeföretagen för
valutaförändringar. Utskottet anser
därför att kompensationsbeloppet i
första hand skall delas ut direkt till
producenterna. Undantag kan dock göras
för de medel som skall tillfalla frukt-
och grönsaksodlarna med hänsyn till det
relativt sett låga genomsnittliga
stödbelopp som skulle vara aktuellt för
denna grupp. Med det anförda tillstyrker
utskottet motion Jo236 (m) yrkande 10.
dels att utskottets hemställan under 15
borde ha haft följande lydelse:
15. beträffande anslaget Från EG-
budgeten finansierad kompensation för
revalvering av
jordbruksomräkningskursen
att riksdagen med bifall till motion
1996/97:Jo236 yrkande 10 samt med
anledning av proposition 1996/97:1
finansplan m.m. yrkande 27 beslutar
att på tilläggsbudget till
statsbudgeten för budgetåret 1995/96
öka det under nionde huvudtiteln
anvisade reservationsanslaget Från EG-
budgeten finansierad kompensation för
revalvering av
jordbruksomräkningskursen med 316 600
000 kr samt som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet
anfört,
6. Tillfälligt investeringsbidrag för
anordnande av studentbostäder (mom. 17)
Sonja Rembo, Lennart Hedquist, Fredrik
Reinfeldt och Bo Lundgren (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande
på s. 21 som börjar med Finansutskottet
instämmer och slutar med yrkande 3
borde ha haft följande lydelse:
Finansutskottet vill med anledning av
regeringens förslag framhålla följande.
Vad bostadsmarknaden i dag behöver är
inte ytterligare bidrag och statliga
regleringar. Det är tvärtom viktigt att
i snabbare takt än för närvarande
avveckla de bostadssubventioner som
finns.
I likhet med Moderata samlingspartiet
anser finansutskottet att alla selektiva
bostadssubventioner på sikt bör
avvecklas.
Finansutskottet tillstyrker med det
anförda de avslagsyrkanden som förs fram
i motion A278 (m) yrkandena 1 och 2 med
anledning av regeringsförslaget om
tillfälligt investeringsbidrag för
anordnande av studentbostäder. Därmed
avvisar utskottet övriga motioner som
behandlas i detta sammanhang. Dessa
motionsförslag avstyrks därför.
dels att utskottets hemställan under 17
borde ha haft följande lydelse:
17. beträffande tillfälligt
investeringsbidrag för anordnande av
studentbostäder
att riksdagen med bifall till motion
1996/97:A278 yrkandena 1 och 2 avslår
proposition 1996/97:1 finansplanen
m.m. yrkandena 30 och 31 samt
motionerna 1996/97:A429 yrkande 5,
1996/97:Bo215 och 1996/97:Fi210
yrkande 3.
Särskilt yttrande
Anslaget Försvarsmakten (mom. 5)
Sonja Rembo, Lennart Hedquist, Fredrik
Reinfeldt och Bo Lundgren (alla m)
anför:
I förslag till tilläggsbudget för
1995/96 föreslår regeringen att
förskottsbetalningen till industrin
framgent skall lånefinansieras. Med
anledning härav reduceras ramanslaget A
1 Försvarsmakten engångsvis med 14 682
752 000 kr. Vi har inte motsatt oss
denna omläggning med hänvisning till att
den skall vara verksamhetsneutral.
Regeringen föreslår också i
tilläggsbudgeten en resursförstärkning
för anslaget Fredsbevarande verksamhet
(B 9) inom Utrikesdepartementets område
för merkostnader till följd av
skattelagstiftningen för personal i
Försvarsmaktens utlandsstyrka. För att
finansiera denna ökning föreslår
regeringen bl.a. en minskning av
ramanslaget A 1 Försvarsmakten med
100 miljoner kronor. I likhet med vad de
moderata ledamöterna i försvarsutskottet
anför anser vi att denna minskning i
kameralt hänseende inte är orimlig. Vi
anser emellertid att en finansiering i
första hand borde ha sökts på annat
håll.
Vi har i annat sammanhang för nästa
budgetår föreslagit att de
fredsbevarande styrkorna skall inordnas
under utgiftsområde 7 Internationellt
bistånd. Med en sådan ordning under
innevarande budgetår hade det framstått
som mindre naturligt att låta ökade
behov för våra internationella insatser
urholka det nationella försvaret.
Konstitutionsutskottets yttrande
1996/97:KU6y
Tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 1995/96
Till finansutskottet
Finansutskottet har den 8 oktober 1996
beslutat att bereda bl.a.
konstitutionsutskottet tillfälle att
avge yttrande över proposition 1996/97:1
Budgetpropositionen för år 1997 (volym
1) jämte motioner, i vad avser
tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 1995/96 (yrkandena 13-31 och
36-39).
Konstitutionsutskottets yttrande avser
avsnittet D 1. Sametinget under nionde
huvudtiteln och yrkande 29.
Propositionen
Av budgetpropositionen (prop. 1996/97:1)
framgår att i statsbudgeten för
innevarande budgetår finns för
Sametinget ett ramanslag på 15 082 000
kr. Sametinget är enligt sametingslagen
ansvarigt för att organisera valet till
Sametinget. Nästa val äger rum i maj
1997. Arbetet med planeringen av valet
har påbörjats.
Sametinget har i sin anslagsframställan
för år 1997 och i tilläggsansökan för
innevarande budgetår yrkat 3 030 000 kr
avseende bl.a. kostnader för annonsering
och information om valet, tryckning och
utskick av röstkort och valsedlar,
utbildning av valförrättare och bidrag
till partier. Regeringen föreslår, med
hänsyn till att medel för valet inte
budgeterats under anslaget, att 2
miljoner kronor bör tillföras Sametinget
på tilläggsbudgeten för administration
av valet i enlighet med den aktuella
lagstiftningen. Tillskottet föreslås
finansieras genom att medel från EU:s
budget kommer att erhållas för vissa
utgifter som ursprungligen budgeterats
som nationella.
Regeringen föreslår, yrkande 29, att
riksdagen beslutar att på tilläggsbudget
till statsbudgeten för budgetåret
1995/96 öka det under nionde huvudtiteln
anvisade ramanslaget Sametinget med 2
000 000 kr.
Utskottet
Bestämmelser om val till Sametinget
Enligt 2 kap. 5 § sametingslagen
(1992:1433) skall Sametinget tillsätta
en valnämnd som skall svara för valet
till Sametinget. Val till Sametinget
skall enligt 3 kap. 1 § hållas vart
fjärde år den tredje söndagen i maj.
Enligt 2 § utser valnämnden
valförrättare och förbereder valet samt
har i övrigt de uppgifter som framgår av
3 kap. vad avser valets genomförande.
Enligt övergångsbestämmelse 2 till den
aktuella lagen hölls det första valet
den 16 maj 1993. Av detta följer att
nästa val skall äga rum den tredje
söndagen i maj 1997.
Utskottets bedömning
Utskottet har inga invändningar mot det
redovisade förslaget. Utskottet
tillstyrker således att riksdagen
beslutar att på tilläggsbudget till
statsbudgeten för budgetåret 1995/96 öka
det under nionde huvudtitlen anvisade
ramanslaget Sametinget med 2 000 000 kr.
Stockholm den 22 oktober 1996
På konstitutionsutskottets vägnar
Anders Björck
I beslutet har deltagit: Anders Björck
(m), Catarina Rönnung (s), Axel
Andersson (s), Widar Andersson (s),
Barbro Hietala Nordlund (s), Pär-Axel
Sahlberg (s), Jerry Martinger (m), Mats
Berglind (s), Kenneth Kvist (v), Nikos
Papadopoulos (s), Peter Eriksson (mp),
Sivert Carlsson (c), Margitta Edgren
(fp) och Lars Leijonborg (fp).
Utrikesutskottets yttrande
1996/97:UU2y
Tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 1995/96
Till finansutskottet
Finansutskottet har genom beslut den 8
oktober berett vissa utskott, däribland
utrikesutskottet, tillfälle att avge
yttrande över proposition 1996/97:1
Budgetpropositionen för år 1997, jämte
motioner, i vad avser tilläggsbudget
till statsbudgeten för budgetåret
1995/96 i de delar som berör respektive
utskotts beredningsområde.
Till utrikesutskottet har tidigare
hänvisats 3 motioner från allmänna
motionstiden med yrkanden som har en
nära koppling till propositionens
yrkanden 13-16. De berörda motionerna är
1996/97:U801 (kd), yrkande 1,
1996/97:U813 (m), yrkande 4, och
1996/97:U815 (c), yrkande 6.
Utskottet väljer att i det följande
yttra sig över nämnda
propositionsyrkanden samt över de 3
motionerna, vilka i angivna delar
överlämnas till finansutskottet - under
förutsättning av dess medgivande - med
det yttrande som här följer.
Propositionen
Regeringen föreslår i
budgetpropositionen för år 1997 (prop.
1996/97:1) bl.a. att riksdagen på
tilläggsbudget för budgetåret 1995/96
godkänner att regeringen i den
verksamhet som bekostas med första
huvudtitelns reservationsanslag
Samarbete och utveckling inom
Östersjöregionen får ställa ut garantier
om sammanlagt högst 2 000 000 000 kr
(yrkande 13), bemyndigar regeringen att
i den med reservationsanslaget Samarbete
och utveckling inom Östersjöregionen
avsedda verksamheten fatta visst beslut
om garantiavgifter (yrkande 14) samt
medger att i den med anslaget avsedda
verksamheten återbetalade lånemedel m.m.
tillförs första huvudtitelns
reservationsanslag Samarbete och
utveckling inom Östersjöregionen
(yrkande 15). Vidare föreslås att
riksdagen på tilläggsbudget till
statsbudgeten för budgetåret 1995/96,
beslutar öka det under tredje
huvudtiteln anvisade
reservationsanslaget Fredsbevarande
verksamhet med 100 000 000 kr (yrkande
16).
Sammanfattning av propositionen
Det är, enligt regeringen, ett mycket
starkt svenskt intresse att en positiv
utveckling runt Östersjön fortskrider
och drivs på. Riksdagen beslöt i juli
1996 att på tilläggsbudget till
statsbudgeten för budgetåret 1995/96
under första huvudtiteln anvisa ett
reservationsanslag på 1 miljard kronor
till Samarbete och utveckling inom
Östersjöregionen. Medlen är avsedda att
bekosta åtgärder och projekt inom de fem
områdena svensk exportindustri, energisy-
stem, ömsesidigt kunskapsutbyte, stärkt
infrastruktur och samarbete för att
skydda miljön runt Östersjön samt för
att öka handeln och investeringarna och
i övrigt stärka samarbetet mellan stater
och näringsliv i Östersjöregionen.
För att det anvisade anslaget skall ge
så stor effekt som möjligt är det,
enligt propositionen, angeläget att det
finns en betydande flexibilitet när det
gäller sättet att använda anslagsmedlen.
Det är inte alltid säkert att sådant
utvecklingsstöd som anslaget är avsett
för i första hand bör ges i form av
bidrag. Ofta kan ett lån vara en
lämpligare stödform. Olika former av
garantier bör också kunna komma i fråga.
I första hand bör insatserna kanaliseras
genom befintliga stödformer och organ.
För att en garantigivning skall kunna
komma i fråga krävs dock att riksdagen
medger detta. Regeringen lägger stor
vikt vid att ett sådant medgivande ges.
Regeringen föreslår att garantier får
ställas ut intill ett belopp av 2
miljarder kronor (yrkande 13).
Som kommer till uttryck i det förslag
till budgetlag som riksdagen för
närvarande prövar skall avgifter tas ut
för garantiåtaganden. Syftet med
garantiavgifterna är att täcka kostnader
för administration och eventuella
förluster. Avgifterna skall motsvara den
ekonomiska risk och de övriga kostnader
som åtagandena innebär för staten.
Riksdagen kan dock medge att en avgift
får sättas lägre än vad som är betingat
från mera försäkringsmässiga
utgångspunkter för vissa åtaganden.
Regeringen anser att det i den
verksamhet som det av riksdagen anvisade
anslaget Samarbete och utveckling inom
Östersjöregionen är avsett för i många
fall kan finnas starka skäl för att inte
ta ut så höga avgifter som annars skulle
vara motiverat från allmänna
utgångspunkter och för att, om
omständigheterna i vissa fall motiverar
det, helt underlåta att ta ut avgifter.
Riksdagen bör, enligt propositionen, ge
regeringen möjligheter härtill.
Kostnaderna för subventioner och
eventuella förluster som kan uppkomma på
grund av garantierna bör belasta det
angivna anslaget. Om man
beräkningsmässigt gör ett antagande om
en riskfaktor om 20 % kommer anslaget
att belastas med 400 miljoner kronor med
anledning av garantiförlusterna. Även de
administrationskostnader som inte täcks
med avgifter bör betalas från anslaget.
Det finns anledning att noga följa
garantiernas riskutveckling och anpassa
garantigivningen så att erforderliga
medel finns på anslaget för att täcka
garantiförlusterna (yrkande 14).
Återbetalningar av lån och andra medel
som kan komma att inflyta i den
verksamhet som bekostas från anslaget
kan inte, enligt de principer för
redovisning mot anslag och inkomsttitlar
som förslaget till budgetlag ger uttryck
för, tillgodoföras anslaget och på nytt
komma till användning inom ramen för
anslagets ändamål. För att detta skall
vara möjligt efter budgetlagens
föreslagna ikraftträdande den 1 januari
1997 behövs ett särskilt medgivande av
riksdagen. Enligt regeringens mening
talar starka skäl för att återbetalade
lånemedel m.m. får återföras till
anslaget och tas i anspråk för nya
stödprojekt m.m. Någon ytterligare
nettobelastning på statsbudgeten, utöver
det anvisade anslagsbeloppet, är inte
avsedd.
Tekniken med återförande av medel till
anslaget, liksom andra moment av
redovisningsteknisk natur i
stödverksamheten, bör kontinuerligt
följas och utvärderas mot bakgrund av
vunna erfarenheter. Regeringen kommer
att återkomma till riksdagen om
övervägandena i samband därmed ger
anledning till detta (yrkande 15).
I statsbudgeten för innevarande
budgetår finns under tredje huvudtiteln,
littera B. Bidrag till vissa
internationella organisationer, för
Fredsbevarande verksamhet uppfört ett
reservationsanslag (B 9) på 1 352 808
000 kr.
Anslaget, som är centralt för svensk
utrikespolitik, används för civila och
militära fredsfrämjande och förebyggande
insatser i olika delar av världen. Den
helt övervägande delen av beloppet,
drygt 1 miljard kronor, har under
innevarande budgetår använts för
insatser i f.d. Jugoslavien. Återstoden
av anslaget är i huvudsak intecknat av
gjorda, pågående och planerade
internationella fredsfrämjande insatser.
Försvarsmakten har hemställt att
regeringen från anslaget också skall
finansiera merkostnader till följd av
tillämpning av skattelagstiftningen för
personal i Försvarsmaktens
utlandsstyrka. Denna merkostnad beräknas
till 185,2 miljoner kronor.
Regeringen föreslår (yrkande 16) att
utgiftsökningen finansieras genom att
anslaget A 1. Försvarsmakten uppfört på
fjärde huvudtiteln, minskas med 100
miljoner kronor. Resterande 85,2
miljoner kronor finansieras genom
följande utnyttjande av anslaget B 9.
Fredsbevarande verksamhet:
- 15 miljoner kronor avseende medel som
inom anslaget reserverats för förlorad
FN-ersättning vid övergången från
UNPROFOR till IFOR.
- 12,2 miljoner kronor som avsatts för
FN:s Rapid Reaction Force i f.d.
Jugoslavien och som inte kommer att
utnyttjas härför.
- 10 miljoner kronor som avsatts för
eventuella oförutsedda materielförluster
inom IFOR.
Återstoden, dvs. 48 miljoner kronor,
finansieras genom att man minskar det
utrymme som finns kvar inom anslaget för
fredsfrämjande insatser under återstoden
av budgetåret
Några ytterligare krav för nu pågående
insatser från Försvarsmakten avseende
anslaget B 9 eller det i
budgetpropositionen föreslagna anslaget
B 4, inom utgiftsområde 5 föreligger
inte och kommer inte att föreligga
enligt vad som framgår av propositionen.
Motionerna
Utskottets yttrande omfattar, som nämnts
ovan, motionerna 1996/97:U801 (kd),
yrkande 1, 1996/97:U813 (m), yrkande 4,
och 1996/97:U815 (c), yrkande 6.
I motion U801 (kd), yrkande 1, föreslås
att resurser anslås ur de 2 miljarder
kronor som regeringen avsatt för
Östersjösamarbete respektive
investeringsbidrag för omställning till
hållbar utveckling för att man skall
påbörja iordningställandet av
mottagningsanläggningar för oljespill
och annat avfall.
Moderaterna anför i kommittémotionen
U813 (m), yrkande 4, att ett särskilt
anslag, Samarbete och utveckling inom
Östersjöregionen, har avsatts för att
via Statsrådsberedningen användas för
insatser i närområdet. Enligt
motionärerna är detta inte
tillfredsställande. Stödinsatser bör på
sedvanligt sätt redovisas i det normala
budgetarbetet och bli föremål för de
avvägningar som riksdagen gör. Det
särskilda anslaget bör upplösas och
pengarna tillföras den av riksdagen
beslutade anslagsramen för stöd till
Central- och Östeuropa, som bör höjas
med motsvarande belopp. Ändamålet, sägs
det i motionen, täcks redan inom denna
ram.
I en enskild motion, U815 (c), yrkande
6, framhålls att Kalmar läns läge och
särskilda förutsättningar medför att en
särskild grupp ur Östersjörådet bör
tillsättas för att initialt föreslå
lämpliga samordningsåtgärder beträffande
Kalmar läns många och olika möjligheter
att utveckla ett ökat Östersjösamarbete.
Detta bör ges regeringen till känna.
Utskottet
Riksdagen beslöt i juli 1996 att på
tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 1995/96 under första
huvudtiteln anvisa ett
reservationsanslag på 1 miljard kronor
till Samarbete och utveckling inom
Östersjöregionen.
I sitt yttrande inför nämnda
riksdagsbeslut anförde utskottet
(1995/96:UU7y) följande:
Samarbetet med Central- och Östeuropa
intar enligt utskottets uppfattning en
central plats i svensk utrikespolitik.
Det är ett grundläggande svenskt
intresse att utvecklingen också i dessa
europeiska stater leder till en
fördjupad demokratisk kultur, ekonomiska
och sociala framsteg, förbättrad miljö
med bl.a. effektivare energisystem samt
en ökad öppenhet mot omvärlden. De
central- och östeuropeiska staternas
integration i Europa - där också ett
framtida medlemskap i EU i de flesta
fall utgör en konkret målsättning - kan
enligt utskottets uppfattning bidra till
ökad politisk och ekonomisk stabilitet
på hela den europeiska kontinenten.
Den samhällsomvandling som påbörjades i
de central- och östeuropeiska staterna i
slutet av 1980-talet berörde i hög grad
norra Europa, inte minst
Östersjöregionen. Sveriges geografiska
läge och politiska tradition av att
arbeta för internationell avspänning och
samverkan gjorde det naturligt att lämna
stöd till omvandlingsprocessen. Det låg
och ligger fortfarande i Sveriges
intresse att främja säkerhet, demokrati
samt en socialt och miljömässigt hållbar
utveckling på marknadsekonomisk grund i
Central- och Östeuropa. Det svenska
östsamarbetet avser hela det central-
och östeuropeiska området; den
bilaterala delen avser dock främst vårt
närområde, med en koncentration till
Östersjöregionen.
Det i propositionen framlagda förslaget
till en fond för Östersjösamarbete ingår
som en del i ett åtgärdspaket för att
öka sysselsättningen. Detta innebär att
fonden i vissa avseenden måste anses
inta en särställning vad avser Sveriges
samarbete med övriga stater i
Östersjöområdet. Genom att inrätta
fonden tillförs östsamarbetet
ytterligare resurser, samtidigt som
önskvärda, sysselsättningsfrämjande
effekter uppnås. Mot bakgrund härav
anser utskottet från sina utgångspunkter
att propositionens förslag i denna del
bör tillstyrkas. I konsekvens härmed bör
motion [1995/96:]Fi119 (m) yrkande 3
avstyrkas.
I enlighet med sitt tidigare
ställningstagande anser utskottet att
motion U813 (m), yrkande 4, bör
avstyrkas.
Utskottet har i ett flertal sammanhang
uttalat sig till förmån för det svenska
stödet till Central- och Östeuropa samt
för samarbetsengagemanget inom
Östersjöregionen. Härvid har utskottet
betonat det betydelsefulla i att
insatserna är långsiktiga och anpassade
till den takt varmed de kan
tillgodogöras.
Som utskottet tidigare påpekat
(1995/96:UU7y) finns det i vissa
avseenden en betydande parallellitet
mellan samarbetsprogrammet för Central-
och Östeuropa och programmet för
samarbete och utveckling inom
Östersjöregionen. Utskottet har i annat
sammanhang (bet. 1994/95:UU16), efter
att ha inhämtat yttrande från
näringsutskottet, tillstyrkt
avsättningar för förlustriskgarantier
vad avser garantier för finansiellt stöd
och exportkrediter samt anslag för
täckande av eventuella förluster i
anledning av statliga garantier till
länder i Central- och Östeuropa. I
analogi härmed anser utskottet det
motiverat att tillstyrka yrkandena 13
och 14 i propositionen. Utskottet
noterar i sammanhanget att regeringens
förslag beaktar utskottets tidigare
ställningstaganden för
mottagaranpassning av stödet samt för
att insatserna skall kanaliseras genom
befintliga stödformer och organ.
Regeringens förslag i yrkande 15 om
återförande av återbetalade lånemedel
m.m. till reservationsanslaget synes ge
utökad kapacitet och därmed medföra en
förbättrad utvecklingseffekt. Sett i
detta perspektiv har utskottet ingen
anledning att resa några invändningar.
Den föreslagna tekniken synes
emellertid, vilket också framhålls i
propositionen, avvika från de principer
som kommer att gälla såvida budgetlagen
i föreslagen lydelse träder i kraft den
1 januari 1997. Enligt utskottets mening
bör finansutskottet i sin beredning
särskilt beakta denna aspekt.
I motion U801 (kd), yrkande 1, föreslås
att resurser anslås ur bl.a. de medel
som avsatts för Östersjösamarbete för
att man skall påbörja iordningställandet
av mottagningsanläggninger för oljespill
och annat avfall.
Dispositionsrätten över nämnda medel
har genom tidigare riksdagsbeslut
överlåtits åt regeringen, vilken, enligt
vad som framgår av propositionen,
beslutar om anslagets användning efter
förslag från statsministerns
Östersjöråd. Utskottet är av
uppfattningen att det inte bör ankomma
på riksdagen att på sätt som föreslås i
motionen detaljstyra anslagets
användning. Utskottet anser därför att
motionen bör avstyrkas.
I motionen U815 (c), yrkande 6, föreslås
att en särskild grupp ur Östersjörådet
bör tillsättas för att initialt föreslå
lämpliga samordningsåtgärder beträffande
Kalmar läns många och olika möjligheter
att utveckla ett ökat Östersjösamarbete.
Östersjörådet är organisatoriskt knutet
till Statsrådsberedningen. Enligt
utskottets mening ankommer det på
regeringen att organisera arbetet inom
regeringskansliet. Motionen bör därför
avstyrkas.
Utskottet finner regeringens förslag i
propositionens yrkande 16 lämpligt,
varför det enligt utskottets mening bör
tillstyrkas. Utskottet noterar i
sammanhanget att några ytterligare krav
för nu pågående insatser från Försvars-
makten avseende anslaget B 9 eller det i
budgetpropositionen föreslagna anslaget
B 4, inom utgiftsområde 5 inte
föreligger och inte heller kommer att
föreligga enligt vad som framgår av
propositionen.
Stockholm den 24 oktober 1996
På utrikesutskottets vägnar
Viola Furubjelke
I beslutet har deltagit: Viola
Furubjelke (s), Göran Lennmarker (m),
Inga-Britt Johansson (s), Berndt Ekholm
(s), Inger Koch (m), Urban Ahlin (s),
Helena Nilsson (c), Carina Hägg (s),
Bertil Persson (m), Tone Tingsgård (s),
Eva Zetterberg (v), Agneta Brendt (s),
Lars Hjertén (m), Ingrid Näslund (kd),
Magnus Johansson (s), Håkan Holmberg
(fp) och Marianne Samuelsson (mp).
Avvikande meningar
1. Medel för Östersjösamarbetet m.m.
Göran Lennmarker, Inger Koch, Bertil
Persson och Lars Hjertén (alla m) anför:
Stödet till de nya demokratierna kring
Östersjön har hög prioritet. Det måste
dock vara en del av en långsiktig
strategi för att främja deras
självständighet, skapandet av en
rättsstat, marknadsekonomins utveckling
samt förbättring av miljön. Stödinsatser
bör på sedvanligt sätt redovisas i det
normala budgetarbetet och bli föremål
för de avvägningar som riksdagen gör.
Det särskilda anslaget bör upplösas och
pengar tillföras den av riksdagen
beslutade anslagsramen för stöd till
Central- och Östeuropa, som bör höjas
med motsvarande belopp. Ändamålet täcks
redan inom denna ram.
2. Medel ur anslaget till Samarbete och
utveckling inom Östersjöregionen
Eva Zetterberg (v), Marianne Samuelsson
(mp) och Ingrid Näslund (kd) anför:
Utskottet anser att medel från
regeringens miljardprogram för
Vstersjösamarbetet mycket väl kan
användas för de ändamål som föreslås i
motion U801 (kd). De ligger helt i linje
med de områden som medlen är avsedda att
bekosta både vad beträffar ömsesidigt
kunskapsutbyte och stärkt samarbete för
att skydda miljön runt Östersjön.
Mot bakgrund av den allvarliga
situationen i Östersjön med mer än ett
oljeutsläpp om dagen måste nu
extraordinära åtgärder vidtas. Resurser
bör anslås ur det miljardprogram som
regeringen avsatt för Östersjösamarbete
respektive investeringsbidrag för
omställning till hållbar utveckling för
att påbörja iordningställandet av
mottagningsanläggningar för oljespill
och annat avfall.
Utskottet anser därför att motion U801
(kd), yrkande 1, bör tillstyrkas.
Riksdagen beslutade (prop. 1995/96:105,
1995/96:FöU3, rskr. 1995/96:175) våren
1996 att förskottsbetalningar till
industrin framgent skall
lånefinansieras, och inte som hittills
avräknas från anslag uppförda på
statsbudgeten. Riksdagen bemyndigade
regeringen att ge Försvarets
materielverk möjlighet att uppta lån
inom en ram av 18 miljarder kronor genom
en räntekontokredit hos
Riksgäldskontoret. För att reformen
skall bli budgettekniskt neutral
bemyndigade riksdagen regeringen att
hålla inne ett belopp som motsvarar de
utestående förskotten på det under
fjärde huvudtiteln för budgetåret
uppförda ramanslaget A 1.
Försvarsmakten.
Regeringen har genom beslut den 19
september 1996 anmodat För-
svarsmakten att, såsom en besparing,
föra bort ett belopp på 14 582 752 160
kr senast den 30 september 1996.
Regeringen
Regeringen har i budgetpropositionen för
1997 lämnat förslag såvitt avser
tilläggsbudget för budgetåret 1995/96. I
statsbudgeten för innevarande budgetår
finns för Försvarsmaktens verksamhet
uppfört ett ramanslag på 55 965
440 000 kr. Regeringen föreslår bl.a.
att riksdagen beslutar att på
tilläggsbudget för budgetåret 1995/96
minska det under fjärde huvudtiteln
anvisade ramanslaget Försvarsmakten med
14 682 752 000 kr.
I tilläggsbudgetförslaget föreslår
regeringen resursförstärkningar inom
Utrikesdepartementets ansvarsområde med
185,2 miljoner kronor för att finansiera
merkostnader till följd av tillämpning
av skattelagstiftningen för personal i
Försvarsmaktens utlandsstyrka.
För att finansiera denna ökning
föreslår regeringen en minskning av
ramanslaget A 1. Försvarsmakten med 100
miljoner kronor.
Härutöver föreslår regeringen med
anledning av den av riksdagen godkända
tekniska justeringen, i anledning av att
de utestående förskotten ersattes med en
räntekontokredit, att ramanslaget A 1.
Försvarsmakten reduceras engångsvis med
14 582 752 000 kr.
Totalt föreslår regeringen sålunda att
ramanslaget A 1. Försvarsmakten
reduceras innevarande budgetår med
sammanlagt 14 682 752 000 kr.
Försvarsutskottet
Riksdagen har tidigare ställt sig bakom
den budgettekniska omläggningen av
förskottsbetalningarna till
försvarsindustrin och bemyndigat
regeringen att vidta de budgettekniska
justeringar som behövs för att reformen
skall bli köpkraftsneutral för
Försvarsmakten. Regeringen har
verkställt detta.
Utskottet har för sin del inget att
erinra mot att åtgärden nu följs upp
från riksdagens sida genom att även
statsbudgetbeloppet under innevarande
budgetår korrigeras med motsvarande
belopp.
De merkostnader för staten som
uppkommit genom en förändrad tillämpning
av skattelagstiftningen för anställda i
utlandsstyrkan bör enligt utskottets
mening finansieras. Ett sådant
förfaringssätt ligger i linje med
synsättet bakom budgetreformen.
Utskottet har inget att erinra mot
regeringens förslag till hur
merkostnaderna bör finansieras.
Försvarsutskottet tillstyrker sålunda
regeringens förslag till reducering av
ramanslaget A 1. Försvarsmakten under
innevarande budgetår.
Stockholm den 24 oktober 1996
På försvarsutskottets vägnar
Arne Andersson
I beslutet har deltagit: Arne Andersson
(m), Britt Bohlin (s), Iréne Vestlund
(s), Christer Skoog (s), Sven Lundberg
(s), Henrik Landerholm (m), Karin
Wegestål (s), Ola Rask (s), My Persson
(m), Lennart Rohdin (fp), Birgitta
Gidblom (s), Jan Jennehag (v), Olle
Lindström (m), Annika Nordgren (mp), Åke
Carnerö (kd), Ulf Kero (s) och Erik
Arthur Egervärn (c).
Avvikande mening
Arne Andersson, Henrik Landerholm, My
Persson och Olle Lindström (alla m)
anser:
I förslag till tilläggsbudget för
1995/96 föreslår regeringen en
resursförstärkning för att finansiera
merkostnader till följd av tillämpning
av skattelagstiftningen för personal i
Försvarsmaktens utlandsstyrka. Uppsåtet
är gott och vi delar regeringens
uppfattning att denna fråga måste klaras
ut.
För att finansiera denna ökning
föreslår regeringen bl.a. en minskning
av ramanslaget A 1. Försvarsmakten med
100 miljoner kronor. Enligt vår
uppfattning är denna minskning i
kameralt hänseende inte orimlig.
Principiellt är emellertid åtgärden
mycket allvarlig och ett definitivt steg
på väg mot den situation vi återkommande
varnat för i samband med överföringen av
anslaget för internationella
fredsbevarande insatser till
utgiftsområdet Totalförsvar.
Behov av ökade resurser för våra
internationella insatser får inte
tillåtas urholka vårt nationella
försvar. Regeringens förslag bådar i
detta avseende inte gott.
Socialutskottets yttrande
1996/97:SoU4y
Tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 1995/96
Till finansutskottet
Finansutskottet har berett
socialutskottet tillfälle att avge
yttrande över proposition 1996/97:1
budgetpropositionen för år 1997 (volym
1) jämte motioner i vad avser
tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 1995/96 i de delar som berör
utskottets beredningsområde.
Socialutskottet begränsar sitt yttrande
till yrkande 18 i propositionen.
Regeringen föreslår i propositionen
att Statens institutionsstyrelse på
tilläggsbudget tillförs 88 300 000 kr
för att täcka ett prognostiserat
underskott i verksamheten budgetåret
1995/96.
Statens institutionsstyrelse (SiS)
bildades den 1 juli 1993 som central
förvaltningsmyndighet för de hem som
avses i 12 § lagen (1990:52) med
särskilda bestämmelser om vård av unga
(särskilda ungdomshem) samt 22 och 23 §§
lagen (1988:870) om vård av missbrukare
i vissa fall (LVM-hem). Från och med den
1 april 1994 övertog SiS från landsting
och kommuner det formella huvudansvaret
för de institutioner som bedömdes
motsvara behovet av efterfrågan av
vårdplatser.
Verksamheten finansieras dels genom
anslag, dels genom vårdavgifter som tas
ut av kommunerna. I den proposition
(1992/93:61) som låg till grund för
riksdagens beslut om statligt
övertagande av huvudmannaskapet
beräknades att statens andel av
kostnaderna skulle utgöra cirka hälften
av ungdomshemmen och cirka en tredjedel
av LVM-hemmen. I dagsläget svarar den
anslagsfinansierade delen för 47
respektive 26 % av kostnaderna.
Fördelningen mellan anslagsfinansiering
och vårdavgifter överensstämmer således
inte med den tidigare beräknade.
I propositionen konstateras att
verksamheten vid SiS är mycket
omvärldsberoende och därför
svårplanerad. Efterfrågan på LVM-
placeringar har minskat kraftigt sedan
det statliga övertagandet, vilket gett
minskade intäkter och förorsakat
ekonomiska problem. SiS har på grund av
detta avvecklat två institutioner och
minskat antalet platser vid övriga
institutioner. Ytterligare neddragningar
kan bli nödvändiga. Efterfrågan på
ungdomssidan är större och där sker viss
utbyggnad. Anpassningen av verksamheten
är förenad med stora kostnader och tar
även viss tid att genomföra.
Avvecklingskostnaderna kan ligga kvar i
18 månader samtidigt som intäkterna i
form av avgifter helt försvinner.
Regeringen bedömer att de åtgärder som
SiS genomfört för att effektivisera och
omstrukturera vården vid institutionerna
varit nödvändiga. Trots att myndigheten
genomfört kraftiga åtgärder för att få
verksamheten i ekonomisk balans beräknas
underskottet för innevarande budgetår
komma att bli ca 90 miljoner kronor.
Regeringen har uppdragit år
Riksrevisionsverket att utvärdera
Statens institutionsstyrelses
hittillsvarande verksamhet och lämna
förslag till eventuella åtgärder som kan
skapa förutsättningar för en bättre
balans mellan tillgång och efterfrågan
på platser vid de särskilda
ungdomshemmen och LVM-hemmen.
Utskottet tillstyrker den föreslagna
medelstilldelningen till Statens
institutionsstyrelse. Utskottet vill
samtidigt framhålla vikten av att
Riksrevisionsverkets utvärdering bedrivs
skyndsamt så att eventuella förändringar
för att skapa en bättre balans i
institutionsstyrelsens verksamhet kan
genomföras så snart som möjligt.
Stockholm den 17 oktober 1996
På socialutskottets vägnar
Sten Svensson
I beslutet har deltagit: Sten Svensson
(m), Ingrid Andersson (s), Rinaldo
Karlsson (s), Hans Karlsson (s),
Christina Pettersson (s), Liselotte Wågö
(m), Roland Larsson (c), Conny Öhman
(s), Leif Carlson (m), Barbro Westerholm
(fp), Mariann Ytterberg (s), Stig
Sandström (v), Christin Nilsson (s),
Birgitta Wichne (m), Thomas Julin (mp)
och Catherine Persson (s)
Finansutskottet har den 8 oktober 1996
beslutat att bereda utbildningsutskottet
tillfälle att avge yttrande över
proposition 1996/97:1
Budgetpropositionen för år 1997 (volym
1) jämte motioner, i vad avser
tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 1995/96 i de delar som berör
utskottets beredningsområde.
Utbildningsutskottet behandlar i det
följande propositionens förslag till
tilläggsbudget avsnitt 6.8
Utbildningsdepartementet (åttonde
huvudtiteln) jämte de motioner som
väckts med anledning av regeringens
förslag i detta avsnitt. Utskottet har
den 16 oktober 1996 beslutat att med
eget yttrande överlämna till
finansutskottet berörda delar av dessa
motioner, nämligen 1996/97:Ub5 (fp)
yrkande 3, 1996/97:Ub411 (m) yrkande 29,
1996/97:Ub452 (m) yrkandena 1 och 2 samt
1996/97:Ub483 (fp) yrkandena 22 och 23.
Skolväsendet
Riksdagen beslutade våren 1996 om
försöksverksamhet med kvalificerad
yrkesutbildning (prop. 1995/96:145,
UbU8, rskr. 224). Medel för ändamålet -
51 miljoner kronor avseende 1 700
platser med utbildningsstart hösten 1996
- har förts upp under förslagsanslaget
A 9 Bidrag till viss verksamhet inom det
kommunala skolväsendet m.m. (prop.
1995/96:105 och prop. 150, UbU6y, FiU10,
rskr. 304). En särskild kommitté,
Kommittén för kvalificerad
yrkesutbildning (U 1996:02), har i
uppdrag att leda försöksverksamheten.
Kommittén har anmält för regeringen att
intresset för den kvalificerade
yrkesutbildningen är omfattande. Med
hänsyn till de kvalitetskrav som bör
ställas på de utbildningar som får delta
i försöket bedömer kommittén att det är
osäkert om alla de 1 700 platserna kan
utnyttjas under hösten 1996. Regeringen
anser, mot bakgrund av det stora
intresset, att det är mycket angeläget
att de utbildningsplatser som inte kan
tas i bruk under hösten i stället kan
starta år 1997. Då medlen för
verksamheten är anvisade under ett
förslagsanslag, kan de inte tas i
anspråk nästkommande budgetår.
Regeringen föreslår därför att 51
miljoner kronor skall anvisas under ett
nytt ramanslag A 18 Försöksverksamhet
med kvalificerad yrkesutbildning,
varigenom det ges möjlighet att
disponera medel nästkommande budgetår.
Anslaget A 9 Bidrag till viss verksamhet
inom det kommunala skolväsendet m.m. bör
minskas i samma omfattning.
Utskottet föreslår att finansutskottet
tillstyrker att den redovisade
anslagsförändringen genomförs, vilken
medger att medel som anvisats till
försöksverksamhet med kvalificerad
yrkesutbildning hösten 1996, men inte
utnyttjas, i stället kan användas under
budgetåret 1997.
Universitet och högskolor
I den s.k. IT-propositionen (prop.
1995/96:125) tog regeringen bl.a. upp
frågor som berör Swedish University
Computer Network (SUNET). Regeringen
anförde att SUNET är en nationell
tillgång som bör kunna utnyttjas av ännu
fler, t.ex. hela biblioteksväsendet. En
utveckling av SUNET borde självfallet
ske så att dess ursprungliga syfte - att
betjäna universitet och högskolor - även
fortsättningsvis tillgodoses. Regeringen
anser i nu föreliggande proposition att
det är motiverat att under det
expansionsskede som förestår under de
närmaste åren underlätta måluppfyllelsen
genom att anvisa ytterligare medel för
de statliga myndigheternas del utöver de
reguljära medel (30 miljoner kronor) som
beräknats under anslaget C 51
Högskoleverket för innevarande budgetår.
Ett engångsbelopp om 66 miljoner kronor
bör därför anvisas för att förbrukas
under minst en treårsperiod, föreslår
regeringen.
Utskottet har inget att erinra mot
regeringens förslag och föreslår därför
att finansutskottet tillstyrker bifall
till propositionen i denna del. I
sammanhanget vill utskottet peka på att
regeringen i budgetpropositionen (utg.
omr. 16, s. 140 ff.) närmare går in på
frågan om en kraftig utveckling av SUNET
och för nästkommande budgetår föreslår
att medel för ändamålet anvisas under
ett nytt anslag, B 47 Sunet.
Nationella och internationella
forskningsresurser
Enligt regeringen bör möjligheterna att
inrätta ett nytt tekniskt
forskningsinstitut i Göteborg utredas.
Regeringen framhåller hur angeläget det
är, inte minst av samhällsekonomiska
skäl, att Sverige upprätthåller en hög
nivå på den tekniska forskningen och
menar att det är viktigt att inom vissa
områden genomföra koncentrerade statliga
satsningar som bidrar till ett ökat
utbyte mellan högskoleforskningen och
näringslivet. Ett sådant område utgör
den tekniska forskningen och
forskarutbildningen. Det föreslagna
institutet bör inte ha fasta
forskartjänster. I stället bör forskare
vid högskola och industri tillfälligt
kunna arbeta vid institutet, vilket
bidrar till en ökad rörlighet mellan
högskola, institut och industri. För den
löpande verksamheten bör institutet ha
en statlig grundfinansiering, resten bör
i huvudsak vara uppdragsforskning med
medel från industrin.
Som en utgångspunkt för det fortsatta
arbetet bör staten vara beredd att
ställa en engångssumma av 100 miljoner
kronor till förfogande under
förutsättning att utredningen leder till
att projektet kan genomföras. Medlen för
ändamålet bör avsättas för senare
användning, dels genom att 50 miljoner
kronor anvisas på tilläggsbudget under
anslaget D 21 Vissa bidrag till
forskningsverksamhet, dels genom att 50
miljoner kronor får användas av för
innevarande budgetår anvisade medel
under reservationsanslaget C 45 Vissa
särskilda utgifter inom universitet och
högskolor m.m.
I motionerna 1996/97:Ub5 (fp) yrkande
3, 1996/97:Ub411 (m) yrkande 29,
1996/97:Ub452 (m) yrkandena 1 och 2 samt
1996/97:Ub483 (fp) yrkandena 22 och 23
föreslås att regeringens förslag skall
avslås. Moderata samlingspartiet
uppfattar förslaget som ett sätt att
angripa de fristående högskolorna och
försvåra deras verksamhet och hänvisar
till att det i Göteborg redan finns en
mycket väl fungerande teknisk högskola
med ett särskilt forskarcentrum som
samverkar med näringslivet. Folkpartiet
menar att projektet förefaller
otillräckligt motiverat och förankrat,
varför planeringen av ett nytt
forskningsinstitut i Göteborg kan
avbrytas tills vidare. Med hänvisning
härtill och av statsfinansiella skäl
avstyrks förslaget. Motsvarande medel
bör enligt Folkpartiet i stället satsas
på grundforskningen via forskningsråden.
Utskottet delar regeringens uppfattning
när det gäller åtgärder för att närma
högskolans forskning och industrins FoU-
verksamhet till varandra och har därmed
inget att erinra mot regeringens avsikt
att låta utreda möjligheterna att
inrätta ett nytt tekniskt
forskningsinstitut i Göteborg med den
inriktning som finns angiven i
propositionen. Utskottet vill
understryka vad regeringen anför om de
möjligheter som kan öppnas för en ökad
rörlighet mellan högskola, institut och
industri, vilket kan leda till en
effektiv kunskaps- och
kompetensöverföring i båda riktningarna.
Regeringen nämner i detta sammanhang ett
tänkbart samarbete med bl.a. Chalmers
tekniska högskola.
Med hänvisning till det anförda anser
utskottet att finansutskottet bör
tillstyrka vad regeringen har föreslagit
beträffande dels användning av medel, 50
miljoner kronor, under anslaget Vissa
särskilda utgifter inom universitet och
högskolor m.m., dels en ökning med 50
miljoner kronor på tilläggsbudget av
anslaget Vissa bidrag till
forskningsverksamhet. Finansutskottet
bör därjämte avstyrka samtliga
förevarande motionsyrkanden.
Utskottet vill avslutningsvis fästa
finansutskottets uppmärksamhet på att
regeringen i budgetpropositionen anmäler
för riksdagen att den har beslutat att
universiteten och högskolorna senast den
20 september 1996 skulle återbetala
sammanlagt 261 miljoner kronor till
staten. Till följd av denna förstärkning
av statsfinanserna anser regeringen att
det nu finns utrymme för de i det
föregående behandlade satsningarna på
ett tekniskt forskningsinstitut och
SUNET.
Stockholm den 24 oktober 1996
På utbildningsutskottets vägnar
Jan Björkman
I beslutet har deltagit: Jan Björkman
(s), Eva Johansson (s), Ingegerd
Wärnersson (s), Agneta Lundberg (s),
Andreas Carlgren (c), Torgny Danielsson
(s), Ulf Melin (m), Tomas Eneroth (s),
Britt-Marie Danestig-Olofsson (v),
Majléne Westerlund Panke (s), Gunnar
Goude (mp), Inger Davidson (kd), Nils-
Erik Söderqvist (s), Margareta E
Nordenvall (m), Tomas Högström (m),
Chris Heister (m) och Siri Dannaeus
(fp).
Avvikande mening
Tekniskt forskningsinstitut i Göteborg
Ulf Melin (m), Margareta E Nordenvall
(m), Tomas Högström (m), Chris Heister
(m) och Siri Dannaeus (fp) anser att den
del av utbildningsutskottets yttrande i
avsnittet Nationella och internationella
forskningsresurser som börjar med
Utskottet delar och slutar med
förevarande motionsyrkanden bort ha
följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med
motionärerna att medel inte bör anvisas
av riksdagen för det ändamål som
regeringen nu föreslår. Utskottet finner
inte att tillräckliga motiv har
framförts av regeringen för det aktuella
projektet. Syftet med regeringens
förslag - ökad samverkan mellan
universitetsforskningen och industrins
FoU-verksamhet - har utskottet inget att
erinra mot. Det bör emellertid kunna
uppnås utan den ändring av forskningens
organisation i Göteborg som förefaller
bli följden av regeringens förslag. Det
finns enligt utskottet all anledning att
erinra om verksamheten bl.a. vid
Chalmers tekniska högskola. Denna
högskola tillsammans med berörda
fakulteter vid Göteborgs universitet
utgör enligt utskottet en god bas för
fortsatt utbyggnad av samarbete när det
gäller industrirelaterad forskning och
forskarutbildning.
Med hänvisning till det anförda anser
utskottet att finansutskottet med bifall
till de förevarande motionsyrkandena bör
avstyrka bifall till regeringens förslag
om medel till projektet tekniskt
forskningsinstitut i Göteborg.
Jordbruksutskottets yttrande
1996/97:JoU2y
Tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 1995/96
Till finansutskottet
Finansutskottet har den 8 oktober 1996
berett övriga utskott, däribland
jordbruksutskottet, tillfälle att avge
yttrande över proposition 1996/97:1
Budgetpropositionen för år 1997
(volym 1) jämte motioner, i vad avser
tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 1995/96.
Jordbruksutskottet behandlar i sitt
yttrande de förslag i propositionen som
avser Jordbruksdepartementet (nionde
huvudtiteln) såvitt avser anslaget Från
EG-budgeten finansierad kompensation för
revalvering av jordbruksomräkningskursen
(B 17) samt Miljödepartementet
(fjortonde huvudtiteln) såvitt avser
anslaget Investeringar inom miljöområdet
(A 4). I anslutning till yttrandet
behandlas en motion avlämnad under
allmänna motionstiden 1996. Motionen
överlämnas till finansutskottet för
fortsatt behandling i berörd del.
Motionen
1996/97:Jo236 av Göte Jonsson m.fl. (m)
vari yrkas
10. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om revalveringskompensationen.
Utskottet
Från EG-budgeten finansierad
kompensation för revalvering av
jordbruksomräkningskursen (B 17)
Propositionen
I statsbudgeten för innevarande budgetår
finns för detta ändamål uppfört ett
reservationsanslag på 173 000 000 kr.
Anslaget anvisades med anledning av att
Sverige fick ge jordbrukssektorn av EG
finansierat kompensationsstöd till följd
av revalveringen av
jordbruksomräkningskursen, den s.k.
gröna kursen, i januari 1996. Kronans
gröna kurs har därefter åter
revalverats, varför anslaget nu behöver
ökas för att ta hänsyn till ytterligare
stöd. Anslaget föreslås ökas med samma
belopp som kommer att utbetalas från EG-
budgeten under tre år.
Europeiska unionens råd antog den 18
december 1995 en förordning om
kompensation för märkbara sänkningar av
jordbruksomräkningskurserna före den 1
juli 1996 (förordning (EG) nr 2990/95,
EGT nr L312/7). Den 24 juli beslutade
rådet att förlänga förordningens
giltighet fram till den 31 december
1996. Förordningen föreskriver att
Sverige, i det fall en sådan sänkning av
kursen sker, får bevilja stöd till
jordbruket under tre på varandra
följande tolvmånadersperioder med början
den månad då kursen revalverades.
Beloppet för den andra och tredje
perioden skall minskas med en tredjedel
av det belopp som ges under den första
perioden. Stödet får inte inriktas på en
viss produktion. Den svenska kronans
jordbruksomräkningskurs gentemot ecun
revalverades första gången den 11
januari 1996 med 3,3 %. Den 6 juli
skedde ytterligare en uppskrivning, även
denna gång med ca 3,3 %. Det innebär att
EG:s förordning åter skall tillämpas för
Sverige. Det nya kompensationsbelopp som
kommer att utgå från EG-budgeten uppgår
till totalt 316,6 miljoner kronor,
vilket skall fördelas på tre år.
På den svenska statsbudgeten tas anslag
upp motsvarande de belopp som Sverige
erhåller från EG-budgeten. Inkomsterna
som tas upp på inkomsttitel ökar med
samma belopp.
Tillämpningsreglerna för stödet
fastställs i kommissionens förordning
(EG) nr 2921/95 av den 18 december 1995
om närmare bestämmelser om kompensation
för sänkning av vissa
jordbruksomräkningskurser.
Förordningen tillåter att man, om
stödet per jordbruksföretag och år i
genomsnitt understiger 400 ecu (omkring
3 500 kr), avstår från att fördela
stödet direkt till företagen. Det stöd
som kom Sverige till godo i och med
revalveringen i januari låg under denna
gräns. Även denna gång är det
genomsnittliga stödbeloppet så lågt,
högst ca 1 800 kr per företag och år,
att kostnaden för att fördela och betala
ut det till företagen skulle bli orimlig
i förhållande till stödets storlek. Det
bör således i första hand bli tal om
utbetalning för kollektiva åtgärder.
På samma sätt som för det stöd som gavs
med anledning av den tidigare
revalveringen, avser regeringen att
utforma detaljplanerna för den andra
omgångens stöd och sedan i enlighet med
tillämpliga EG-regler underställa
kommissionen planerna för godkännande.
Regeringen har för avsikt att tillämpa
samma principer för fördelningen som vid
det tidigare tillfället. Det bör noteras
att även fiskerisektorn berörs av
revalveringen varför denna också kan
komma i åtnjutande av stödet. Åtgärder
som kan komma i fråga är inom forskning
och utveckling, marknadsfrämjande
åtgärder samt sociala åtgärder och
miljöåtgärder. Regeringen kommer att ta
slutlig ställning till programmet efter
samråd med företrädare för näringen.
Motionen
Enligt motion Jo236 yrkande 10 avser de
aktuella medlen en kompensation till
jordbruks- och trädgårdsföretagen för
valutaförändringar, och de bör därför
betalas ut direkt till företagen. De
medel som skall tillfalla frukt- och
grönsaksodlarna kan bedömas annorlunda
beroende på beloppets relativt ringa
storlek.
Utskottets överväganden
Som framgår av propositionen föreskriver
EG:s bestämmelser på detta område att
man, om beloppet understiger 400 ecu per
brukare och år, kan använda medlen
antingen till kollektiva åtgärder av
allmänt intresse för jordbruket eller
till andra av EG-kommissionen redan
godkända nationella stöd.
Utskottet behandlade frågan om
fördelning av det tidigare
kompensationsbeloppet under våren 1996
(1995/96:JoU6y) och anförde då att man
delade regeringens åsikt att den
tillgängliga summan borde fördelas
kollektivt eftersom summan inte var
tillräckligt stor för att kunna fördelas
på de enskilda företagen. Regeringen
anför i propositionen att det, med
hänsyn till beloppets relativt sett
ringa storlek, även i detta fall i
första hand torde bli tal om
finansiering av kollektiva åtgärder.
Regeringen avser enligt propositionen
att ta slutlig ställning till programmet
efter samråd med företrädare för
näringen. Utskottet har inga
invändningar mot regeringens
överväganden och avstyrker motion Jo236
yrkande 10.
Investeringar inom miljöområdet (A 4)
I statsbudgeten för innevarande budgetår
finns för detta ändamål uppfört ett
reservationsanslag på 285 668 000 kr.
Sverige kan med stöd av LIFE-
förordningen (Rådets förordning (EEG) nr
1973/92 om inrättande av ett finansiellt
instrument för miljön LIFE) få bidrag
med 50 % för naturvårdsprojekt som skall
ingå i EU:s ekologiska nätverk Natura
2000. Bidrag kan beviljas av EG-
kommissionen efter ansökan från
myndigheter, organisationer eller
enskilda. Fördelning av bidrag sker en
gång per år. För Sveriges del bedömer
Naturvårdsverket vilka ansökta projekt
som är de för naturvården mest
angelägna. Därefter lämnas
prioriteringsförslag till kommissionen.
Kommissionen är inte bunden att följa
Naturvårdsverkets prioriteringar. Det
finns inte heller bestämmelser om hur
LIFE-medlen skall fördelas mellan
medlemsländerna.
Regeringen beräknar att kommissionen
under budgetåret 1995/96, som innefattar
två fördelningstillfällen, fattar beslut
om att bevilja Naturvårdsverket LIFE-
bidrag i storleksordningen 50 miljoner
kronor. Utbetalningen av LIFE-bidragen
delas ofta upp på flera år eftersom de
sker i den takt projekten fortskrider.
Motsvarande belopp förs upp under
inkomsttitel 6911 Övriga bidrag från EG.
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag vad gäller anslaget
Investeringar inom miljöområdet.
Inkomsttitlar
Utskottet har inga invändningar mot
regeringens förslag såvitt avser
reviderad beräkning av inkomsterna på
inkomsttitlarna 6121 och 6911.
Stockholm den 24 oktober 1996
På jordbruksutskottets vägnar
Lennart Daléus
I beslutet har deltagit: Lennart Daléus,
Sinikka Bohlin (s), Inge Carlsson (s),
Göte Jonsson (m), Kaj Larsson (s), Leif
Marklund (s), Ingvar Eriksson (m), Alf
Eriksson (s), Ingemar Josefsson (s),
Carl G Nilsson (m), Ann-Kristine
Johansson (s), Maggi Mikaelsson (v), Åsa
Stenberg (s), Eva Björne (m), Gudrun
Lindvall (mp), Lennart Brunander (c) och
Lennart Fremling (fp).
Avvikande mening
Från EG-budgeten finansierad
kompensation för revalvering av
jordbruksomräkningskursen
Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G
Nilsson och Eva Björne (alla m) anser
att utskottets överväganden under
rubriken Från EG-budgeten finansierad
kompensation för revalvering av
jordbruksomräkningskursen bort ha
följande lydelse:
Som anförs i motion Jo236 yrkande 10
avser de aktuella medlen en kompensation
till jordbruks-, trädgårds- och
fiskeföretagen för valutaförändringar.
Utskottet anser därför att
kompensationsbeloppet i första hand
skall delas ut direkt till
producenterna. Undantag kan dock göras
för de medel som skall tillfalla frukt-
och grönsaksodlarna med hänsyn till det
relativt sett låga genomsnittliga
stödbelopp som skulle vara aktuellt för
denna grupp. Finansutskottet bör föreslå
ett tillkännagivande till regeringen med
denna innebörd.
Bostadsutskottets yttrande
1996/97:BoU2y
Tilläggsbudget för budgetåret 1995/96 i
vad avser bostadsutskottets
beredningsområde
Till finansutskottet
Finansutskottet har den 8 oktober 1996
beslutat bereda bostadsutskottet
tillfälle att avge yttrande över
proposition 1996/97:1
Budgetpropositionen för år 1997 (volym
1) jämte motioner, i vad avser
tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 1995/96 (yrkandena 13-31 och
36-39) i de delar som berör respektive
utskotts beredningsområde.
Sammanfattning
I yttrandet behandlas bl.a. regeringens
förslag om ett tillfälligt
investeringsbidrag för anordnande av
studentbostäder jämte motioner.
Bostadsutskottet tillstyrker i allt
väsentligt propositionen i denna del.
Utskottet föreslår emellertid att
riksdagen gör ett tillkännagivande till
regeringen om att bidrag skall kunna
komma i fråga inte bara för anordnande
av studentbostäder som byggs på orter
med mindre högskolor utan också för
sådana studentbostäder som byggs vid de
universitet och högskolor som omfattas
av den utbildningssatsning vid högskolan
om vilken riksdagen fattade beslut
sommaren 1996.
Till yttrandet har fogats en avvikande
mening (m).
Propositionen
Regeringen har i proposition 1996/97:1
såvitt avser tilläggsbudget till
statsbudgeten för budgetåret 1995/96
föreslagit att riksdagen
30. godkänner vad regeringen har
föreslagit i fråga om tillfälligt
investeringsbidrag för anordnande av
studentbostäder,
38. beslutar att på tilläggsbudget till
statsbudgeten för budgetåret 1995/96 öka
det under fjortonde huvudtiteln anvisade
förslagsanslaget Bidrag enligt
lantmäteritaxan med 14 000 000 kronor,
39. beslutar att på tilläggsbudget till
statsbudgeten för budgetåret 1995/96
minska det under fjortonde huvudtiteln
anvisade ramanslaget
Förvaltningskostnader för
Lantmäteriverket m.m. med 14 000 000
kronor,
Motionerna
I yttrandet behandlas de med anledning
av budgetpropositionen väckta och till
bostadsutskottet hänvisade motionerna
1996/97:A278 av Per Unckel m.fl. (m)
vari yrkas
1. att riksdagen avslår regeringens
förslag i fråga om tillfälligt
investeringsbidrag för anordnande av
studentbostäder i enlighet med vad som
anförts i motionen.
1996/97:A429 av Karin Pilsäter m.fl.
(fp) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att bidrag till byggande av
studentbostäder skall utges även i
Storstockholm,
1996/97:Bo215 av Åsa Stenberg m.fl. (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om byggande av studentbostäder.
1996/97:Fi210 av Olof Johansson m.fl.
(c) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om anordnande av nya
studentbostäder.
Utskottet
Tillfälligt investeringsbidrag för
anordnande av studentbostäder m.m.
Regeringen föreslår i
budgetpropositionen (prop. 1996/97:1,
volym 1, s. 118) att ett tillfälligt
investeringsbidrag införs för anordnande
av studentbostäder för byggen som
påbörjas under tiden den 1 oktober
1996-den 31 december 1999 och
färdigställs inom ett och ett halvt år
från påbörjandet. Bidrag föreslås lämnas
för upp till 15 000 bostäder med
maximalt 25 000 kronor för varje
studentrum.
I budgetpropositionen anges skälet till
regeringsförslaget vara riksdagens
beslut sommaren 1996 att öka antalet
utbildningsplatser inom högskolan med
sammanlagt 30 000 nya årsstudieplatser
under åren 1997-1999. Den snabba
ökningen av antalet utbildningsplatser
på de mindre högskoleorterna kommer,
enligt propositionen, att starkt öka
efterfrågan på ytterligare
studentbostäder från dem som inte är
bosatta på studieorten.
Det tillfälliga bidraget föreslås kunna
lämnas för sådana studentbostäder som
stöds med statlig
bostadsbyggnadssubvention och för vilka
inte samtidigt lämnas annat statligt
investeringsstöd.
I fyra motioner, som hänvisats till
bostadsutskottet, behandlas
regeringsförslaget. Utskottet har
beslutat att med detta yttrande
överlämna motionerna till
finansutskottet för fortsatt beredning.
I motion1996/97:A278 (m) yrkande 1
föreslås riksdagen avslå förslaget.
I Centerpartiets partimotion
1996/97:Fi210 yrkande 3 föreslås ett
riksdagens tillkännagivande till
regeringen om att det bör övervägas om
bidrag skall kunna utgå även vid
ombyggnad av befintliga bostäder till
studentbostäder.
I två motioner föreslås att bidrag
skall kunna utgå också för
studentbostäder som tillkommer på andra
högskoleorter än de mindre, dvs. i
praktiken på universitetsorter. Förslag
med denna innebörd förs fram i
motionerna 1996/97:A429 (fp) yrkande 5
och 1996/97:Bo215 (s). I fp-motionen tas
särskilt upp studentbostadssituationen i
Storstockholm medan i s-motionen hävdas
att brist på studentbostäder finns också
i Uppsala, Umeå, Lund, Linköping och
Göteborg. Vad i dessa motioner anförts
om möjligheten att
Sstudentbostadsinvesteringsbidrag bör
kunna utgå också vid byggande av
studentbostäder i universitetsorter bör
riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.
Utskottet behandlar inledningsvis
avslagsyrkandet i m-motionen. Utskottet
delar regeringens uppfattning att det
finns goda motiv att med ett temporärt
stöd i form av investeringsbidrag för
anordnande av studentbostäder följa upp
den satsning som riksdagen beslöt våren
1996 och som innebar en kraftig ökning
av antalet utbildningsplatser inom
högskolan. Denna uppfattning är
oförenlig med förslaget i motion
1996/97:A278 (m) yrkande 1 om avslag på
regeringsförslaget. Bostadsutskottet
anser att finansutskottet bör föreslå
riksdagen att avslå detta
motionsyrkande.
Förslaget i Centerpartiets partimotion
1996/97:Fi210 yrkande 3 om att bidrag
skall kunna utgå även vid ombyggnad av
befintliga bostäder ger bostadsutskottet
anledning anföra följande. Utskottet
delar uppfattningen i propositionen att
det - mot bakgrund av den kraftiga
satsningen på antalet utbildningsplatser
inom högskolan - finns skäl anta att
behovet av studentbostäder kommer att
öka i inte ringa grad. I detta läge
måste det anses välbetänkt att det
tillfälliga bidraget riktas mot projekt
som innebär en ökning av antalet
studentbostäder genom nybyggnad eller
genom sådan ombyggnad som innebär att
ytterligare bostäder kommer till.
Utskottet har erfarit att denna
uppfattning delas av regeringen och att
avsikten är att de närmare regler som
avses ligga till grund för
bidragsgivningen kommer att ge uttryck
för detta synsätt. Eftersom syftet med
förslaget i Centerpartiets partimotion i
allt väsentligt får anses tillgodosett
kan ett riksdagens tilkännagivande till
regeringen av motionärernas förslag
enligt bostadsutskottets mening inte
anses motiverat.
I motionerna 1996/97:A429(fp) yrkande 5
och 1996/97:Bo215 (s) föreslås, som
framgått ovan, att investeringsbidraget
bör kunna utgå vid anordnande av
studentbostäder inte bara på de mindre
högskoleorterna utan också i
universitetsorterna. Även om tillskottet
av studieplatser i första hand kommer
att ske vid de mindre högskolorna bör,
enligt bostadsutskottets mening,
investeringsbidrag kunna komma i fråga
också för anordnande av bostäder för
studeranden vid de universitet och
högskolor i övrigt som omfattas av
riksdagens ovannämnda beslut om ökningen
av antalet utbildningsplatser inom
högskolan. Det finns alltså ingen
anledning att utesluta någon högskole-
eller universitetsort. Bostadsutskottet
anser att finansutskottet, med anledning
av de båda nu behandlade motionerna bör
föreslå riksdagen att som sin mening ge
regeringen detta till känna.
Riksdagen föreslås godkänna att
investeringsbidraget finansieras genom
att högst 50 miljoner kronor av de för
budgetåret 1995/96 upptagna medlen på
reservationsanslaget
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder fram
till utgången av budgetåret 1997 får
användas för ändamålet. Denna del av
regeringsförslaget kommer att behandlas
av arbetsmarknadsutskottet i ett
yttrande till finansutskottet.
Vad i övrigt i budgetpropositionen i nu
behandlat avsnitt anförts har inte
givit bostadsutskottet anledning till
erinran eller särskilt uttalande.
Lantmäteri- och fastighetsdataverksamhet
m.m.
Regeringen föreslår (prop. 1996/97:1,
volym 1, s. 120) att riksdagen beslutar
att på tilläggsbudget till statsbudgeten
för budgetåret 1995/96 öka det under
fjortonde huvudtiteln anvisade
förslagsanslaget Bidrag enligt
lantmäteritaxan med 14 000 000 kronor
och minska det under samma huvudtitel
anvisade ramanslaget
Förvaltningskostnader för
Lantmäteriverket m.m. med 14 000 000
kronor.
Vad i budgetpropositionen i denna del
föreslagits har inte mött erinringar i
motioner eller under bostadsutskottets
beredning av frågan. Utskottet anser att
finansutskottet bör föreslå riksdagen
att godkänna dessa förslag.
Stockholm den 24 oktober 1996
På bostadsutskottets vägnar
Knut Billing
I beslutet har deltagit: Knut Billing
(m), Lennart Nilsson (s), Rune Evensson
(s), Bengt-Ola Ryttar (s), Britta Sundin
(s), Sten Andersson (m), Marianne
Carlström (s), Rigmor Ahlstedt (c), Lars
Stjernkvist (s), Stig Grauers (m),
Erling Bager (fp), Lena Larsson (s),
Lilian Virgin (s), Inga Berggren (m),
Per Lager (mp), Ulf Björklund (kd) och
Carina Moberg (s).
Avvikande mening
1. Avslag på regeringens förslag om
tillfälligt investeringsbidrag för
anordnande av studentbostäder
Knut Billing (m), Sten Andersson (m),
Stig Grauers (m) och Inga Berggren (m)
anser att den del av utskottets yttrande
som under rubriken Utskottet börjar med
Utskottet behandlar och slutar med
till känna bort ha följande lydelse:
Vad bostadsmarknaden i dag behöver är
inte ytterligare bidrag och statliga
regleringar. Det är tvärtom viktigt att
i snabbare takt än för närvarande
avveckla de bostadssubventioner som
finns. I Moderata samlingspartiets
partimotion 1996/97:Bo201 utvecklas
motiven för denna välgrundade
uppfattning. Här skall dessa motiv inte
nu utvecklas, det kommer senare under
hösten att göras i bostadsutskottets
yttrande 1996/97:BoU1y och i betänkandet
1996/97:BoU1. Utskottet, som delar
uppfattningen i den moderata
partimotionen om vikten av att selektiva
bostadssubventioner på sikt avvecklas,
tillstyrker med det anförda förslaget i
motion 1996/97:A278 (m) yrkande 1 om
avslag på regeringsförslaget om
tillfälligt investeringsbidrag för
anordnande av studentbostäder .
Den inställning som utskottet nu
intagit innebär att anledning saknas
att i sak bedöma de övriga motioner som
behandlas i detta yttrande. Dessa
motionsförslag avstyrks därför.
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1
Inledning 1
Yttranden från andra utskott 2
Propositionen 2
Motionerna 4
Utskottet 7
Inledning 7
Statschefen och regeringen (första
huvudtiteln) 7
Utnyttjandet av anslaget
Samarbete och utveckling inom
Östersjöregionen 7
Utrikesdepartementet (tredje
huvudtiteln) 10
Fredsbevarande verksamhet (B 9) 10
Försvarsdepartementet (fjärde
huvudtiteln) 11
Försvarsmakten (A 1) 11
Socialdepartementet (femte
huvudtiteln) 12
Statens institutionsstyrelse:
Vårdverksamhet (F 16) 12
Kommunikationsdepartementet (sjätte
huvudtiteln) 13
Utredningsarbete med anledning av
M/S Estonias förlisning (B 8) 13
Kostnader förenade med statens
ägande i SOS Alarm Sverige AB
(D 4) 13
Finansdepartementet (sjunde
huvudtiteln) 14
Särskilt bidrag avseende
kommuners och landstings
mervärdesskattesystem år 1996
(G 7) 14
Utbildningsdepartementet (åttonde
huvudtiteln) 15
Försöksverksamhet med
kvalificerad yrkesutbildning (A
18) och Bidrag till viss
verksamhet inom det kommunala
skolväsendet m.m. (A 9) 15
Högskoleverket (C 51) - SUNET 15
Vissa bidrag till
forskningsverksamhet (D 21) m.m.
V tekniskt forskningsinstitut 16
Folkbildningsrådet 17
Jordbruksdepartementet (nionde
huvudtiteln) 18
Från EG-budgeten finansierad
kompensation för revalvering av
jordbruksomräkningskursen (B 17) 18
Sametinget (D 1) 19
Arbetsmarknadsdepartementet (tionde
huvudtiteln) 20
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder
(A 2) - Tillfälligt
investeringsbidrag för anordnande
av studentbostäder 20
Miljödepartementet (fjortonde
huvudtiteln) 21
Investeringar inom miljöområdet
(A 4) 21
Bidrag enligt lantmäteritaxan (C
3) och Förvaltningskostnader för
Lantmäteriverket m.m. (C 1) 22
Reviderad beräkning av inkomster
från EG-budgeten 22
Hemställan 23
Reservationer
1. Utnyttjandet av anslaget
Samarbete och utveckling inom
Östersjöregionen (mom. 1) (m) 28
2. Resurser från programmet för
Östersjösamarbete till
mottagningsanläggningar för
oljespill m.m. (mom. 2) (v, mp, kd) 28
3. Anslaget Vissa bidrag till
forskningsverksamhet samt
användning av medel till ett
tekniskt forskningsinstitut
(mom. 13) (m, fp) 29
4. Folkbildningsrådet (mom. 14)
(mp) 30
5. Anslaget Från EG-budgeten
finansierad kompensation för
revalvering av
jordbruksomräkningskursen (mom. 15)
(m) 30
6. Tillfälligt investeringsbidrag
för anordnande av studentbostäder
(mom. 17) (m) 31
Särskilt yttrande 32
Anslaget Försvarsmakten (mom. 5)
(m) 32