Utskottet tillstyrker förslaget i
budgetpropositionen avseende
anslagsfördelning budgetåret 1997 för
utgiftsområde 18, Samhällsplanering,
bostadsförsörjning och byggande.
Motstående motionsyrkanden avstyrks.
Även övriga förslag avseende
utgiftsområde 18 i budgetpropositionen
tillstyrks av utskottet. Motstående
motionsförslag avstyrks.
I betänkandet behandlas också
motionsförslag som bl.a. avser
bostadsförsörjningen, länsstyrelserna
samt lantmäteri- och
fastighetsdataverksamheten.
I fråga om bostadsbidragen gör
utskottet med anledning av
motionsförslag två tillkännagivanden.
Enligt utskottet bör en utvärdering
göras av effekterna av de nya regler som
beslutats för bostadsbidragen fr.o.m. år
1997. Målet bör enligt utskottet vara
att utvärderingen skall slutföras i
början av år 1997 så att de
regeländringar m.m. som kan föranledas
härav kan tillämpas redan under
bidragsåret 1997. Utskottet förordar
vidare, med hänvisning till att
utskottet och riksdagen vid två tidigare
tillfällen uttalat att direktutbetalning
av bostadsbidrag t.ex. till hyresvärd
bör vara möjligt, att det ånyo bör
uppdras åt regeringen att återkomma till
riksdagen i ärendet. Enligt utskottet
bör målet vara att förslag som möjliggör
direktutbetalning för den bidragstagare
som så önskar kan föreläggas riksdagen i
sådan tid att ordningen kan tillämpas
senast fr.o.m. bidragsåret 1998.
I övriga delar avstyrker utskottet
förslagen i motionerna. Det sker bl.a.
med hänvisning till den fortsatta
beredningen av den bostadspolitiska
utredningens nyligen framlagda
slutbetänkande.
När det gäller anslagsfördelningen inom
utgiftsområde 18 för budgetåret 1997 -
utskottets hemställan under moment 1 -
har reservationer avgivits av
representanterna för Folkpartiet och
Kristdemokraterna. Representanterna för
Moderata samlingspartiet, Vänsterpartiet
och Miljöpartiet har avstått från att
delta i utskottets beslut i denna del. I
särskilda yttranden har de redovisat
grunderna för sina ställningstaganden -
att riksdagens redan fattade beslut
avseende statsbudgetens omfattning och
ramarna för respektive utgiftsområde gör
att förutsättningar för ett genomförande
av deras förslag inte längre föreligger.
Till betänkandet har totalt fogats 29
reservationer och 12 särskilda
yttranden.
Propositionen
Regeringen har i proposition 1996/97:1 -
Utgiftsområde 18 - föreslagit att
riksdagen
1. godkänner regeringens förslag om
besparingar i enlighet med vad som
förordas i anslagsavsnitt A 2
Räntebidrag m.m.,
2. godkänner regeringens förslag om att
återstående utbetalningar av åtaganden
enligt vissa stödformer som är under
avveckling sammanförs under ett nytt
anslag, enligt vad regeringen förordar i
anslagsavsnitt A 3 Vissa äldre låne- och
bidragsstöd för bostadsändamål m.m.,
3. godkänner att den övergripande
målsättningen för Byggforskningsrådets
verksamhet skall vara i enlighet med vad
regeringen förordar i anslagsavsnitt A 6
Byggforskningsrådet:
Förvaltningskostnader,
4. godkänner att den övergripande
målsättningen för byggforskningen skall
vara i enlighet med vad regeringen
förordar i anslagsavsnitt A 7
Byggforskning,
5. bemyndigar regeringen att låta
staten göra ekonomiska åtaganden
avseende budgetåren 1998-2001 i samband
med stöd till byggforskning i enlighet
med vad som anförts i anslagsavsnitt A 7
Byggforskning,
6. godkänner regeringens förslag till
finansiering av
byggkostnadsdelegationens
teknikupphandling m.m., enligt vad
regeringen förordar i anslagsavsnitt A 7
Byggforskning,
7. godkänner ramen för fondens
sammanlagda åtaganden enligt vad
regeringen föreslår i anslagsavsnitt A 8
Bidrag till fonden för fukt- och
mögelskador,
8. godkänner att den övergripande
målsättningen för verksamheten inom
Statens geotekniska instituts
ansvarsområde skall vara i enlighet med
vad regeringen förordar i anslagsavsnitt
B 1 Geoteknik,
9. godkänner att verksamheten för den
närmaste treårsperioden inriktas i
enlighet med vad regeringen förordar i
anslagsavsnitt B 1 Geoteknik,
10. godkänner förslaget till
övergripande mål för Lantmäteriverket i
enlighet med vad regeringen föreslår i
anslagsavsnitt D 1 Förvaltningskostnader
för Lantmäteriverket,
11. godkänner vad som anförts i fråga
om nedsättning av taxebeloppet för vissa
lantmäteriförrättningar (avsnitt 6.3)
under anslagsavsnitt D 1
Förvaltningskostnader för
Lantmäteriverket,
12. för budgetåret 1997 anvisar
anslagen under utgiftsområde 18
Samhällsplanering, bostadsförsörjning
och byggande enligt följande
uppställning:
Anslag Anslag Anslagsb
styp elopp
tusental
kronor
A 1 Boverket: ramans 131 058
Förvaltningskostnader lag 000
A 2 Räntebidrag m.m. ramans 23 400
lag 000 000
A 3 Vissa äldre låne-
och bidragsstöd ramans 94 333
för lag 000
bostadsändamål m.m.
A 4 Statens
bostadskreditnämnd: ramans 15 400
lag 000
Förvaltningskostnader
A 5 Statens
bostadskreditnämnd: ramans 1 300
Garantiverksamhet lag 000 000
A 6 Byggforskningsrådet:
ramans 23 000
Förvaltningskostnader lag 000
A 7 Byggforskning ramans 179 196
lag 000
A 8 Bidrag till fonden
för fukt- och ramans 60 000
mögelskador lag 000
A 9 Bidrag till ramans 12 000
åtgärder mot radon i lag 000
bostäder
A 10 Bostadsbidrag ramans 5 910
lag 000 000
A 11 Bonusränta för ramans 3 000
ungdomsbosparande lag 000
B 1 Geoteknik ramans 23 967
lag 000
C 1 Länsstyrelserna ramans 1 720
m.m. lag 847 000
D 1
Förvaltningskostnader ramans 490 272
för lag 000
Lantmäteriverket
D 2 Statens va-nämnd ramans 5 124
lag 000
Summa för utgiftsområdet 33 368 1
97 000
Motionerna
I betänkandet behandlas de under
allmänna motionstiden 1996 väckta
motionerna
1996/97:Bo201 av Carl Bildt m.fl. (m)
vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om bostadspolitikens inriktning,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om en snabbare avveckling av de
äldre räntesubventionerna parallellt med
en sänkning av fastighetsskatten,
3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att växla de nuvarande
räntesubventionerna mot avskaffad
fastighetsskatt,
4. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att nyproduktionen av
bostäder fr.o.m. 1998 bör ske utan
subventioner och fastighetsskatt,
9. att riksdagen hos regeringen begär
förslag till ett bosparsystem i enlighet
med vad som anförts i motionen,
10. att riksdagen hos regeringen begär
förslag om en samordning av
bostadsbidragen och socialpolitiken i
enlighet med vad som anförts i motionen,
11. att riksdagen beslutar att höja
inkomstgränsen för bostadsbidrag för
sammanboende med barn till samma nivå
som för ensamstående med barn och
finansiera detta genom en generell
sänkning av det fasta bidraget till
barnfamiljer i enlighet med vad som
anförts i motionen,
22. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om en politik för minskad
segregation,
23. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om boendemiljöer,
24. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om kommunernas ansvar inom
bostadspolitiken.
1996/97:Bo202 av Pär-Axel Sahlberg (s)
vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att utreda förutsättningar
för en fond/flera fonder som förbättrar
den sociala och ekonomiska
infrastrukturen i miljonprogramområden
med stor andel invandrare,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att flytta statliga
myndigheter till miljonprogramområdena,
3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att stimulera offentliga
verksamheter att överväga att förlägga
sin verksamhet till storstädernas
miljonprogramområden med stor andel
invandrare för att skapa en bredare
social miljö.
1996/97:Bo204 av Per Lager m.fl. (mp)
vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av fortsatta
byggexperiment för ett framtida
ekologiskt och socialt hållbart boende.
1996/97:Bo205 av Susanne Eberstein m.fl.
(s) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag till åtgärder
som gör det möjligt att bostadsbidrag,
med bostadsbidragsmottagarens
medgivande, kan betalas ut till annan,
vanligen hyresvärden.
1996/97:Bo208 av Per Lager m.fl. (mp)
vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om motstrategier för
bostadsområden som är drabbade av
negativ segregation.
1996/97:Bo209 av Marianne Samuelsson
m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär
en återkommande uppföljning och samlad
utvärdering av kommunernas insatser för
särskilt utsatta bostadsområden,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att självrisken vid bidrag
från Fonden för fukt- och mögelskador
får vara högst 50 % av den totala
kostnaden för husägaren,
5. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om riktade "gröna"
investeringsbidrag och bostadsbidrag,
6. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att utreda möjligheten att ge
en särskild kreditgaranti avgränsad till
sparande kopplat direkt till boende,
7. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om förbättrad information om
slutna bosparkassor,
9. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om estetisk utformning och
konstnärlig utsmyckning vid ny- och
ombyggnad av offentliga lokaler,
hyresbostäder och bostadsrätter,
10. att riksdagen hos regeringen begär
en utredning om kommunala lägesavgifter
för vissa lokaler i enlighet med vad som
anförts i motionen,
14. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om en samlad utvärdering av
ekologiskt experimentbyggande,
15. att riksdagen hos regeringen begär
förslag på hur statliga
investeringsbidrag och kreditgarantier
kan miljövillkoras,
16. att riksdagen beslutar att för
budgetåret 1997 anvisa anslagen under
utgiftsområde 18 Samhällsplanering,
bostadsförsörjning och byggande enligt
Miljöpartiets förslag i ovan anförd
tabell,
17. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om beräknad fördelning på anslag
inom utgiftsområde 18 Samhällsplanering,
bostadsförsörjning och byggande för åren
1998 och 1999 enligt ovan anförd tabell.
1996/97:Bo210 av Monica Green (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om boendedemokrati.
1996/97:Bo211 av Marie Granlund och Kurt
Ove Johansson (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om
boendedemokrati.
1996/97:Bo218 av Ulf Björklund och
Michael Stjernström (kd) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om
reglerna vad gäller färdigställandetiden
som förutsättning för att erhålla
investeringsbidrag och bidrag för
ombyggnader.
1996/97:Bo220 av Siw Wittgren-Ahl m.fl.
(s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av
styrinstrument för att skapa socialt bra
boendemiljöer i livets alla åldrar.
1996/97:Bo222 av Ulf Björklund m.fl.
(kd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om bostadsfinansieringsfrågor,
2. att riksdagen beslutar riva upp
beslutet den 8 maj 1996 om individuella
inkomstgränser vid beräkning av den
bostadsbidragsgrundande inkomsten,
3. att riksdagen beslutar riva upp
beslutet den 8 maj 1996 om ytterligare
neddragning av den
bostadsbidragsgrundande ytstandarden,
utöver regeringens ursprungsförslag i
proposition 1995/96:186,
8. att riksdagen med ändring av
regeringens förslag anvisar anslagen
under utgiftsområde 18
Samhällsplanering, bostadsförsörjning
och byggande enligt följande
uppställning:
Anslag Regeringens Anslagsförä
förslag ndring
A 2 23 400 000 - 1 500
Räntebidrag 000
m.m.
A 10 5 910 000 + 1
Bostadsbidrag 162 000
Summa - 338
000
Beloppen anges i tusental kronor.
1996/97:Bo224 av Erling Bager (fp) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om bostadssegregation,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om åtgärder för att öka
radonsaneringen,
3. att riksdagen till utgiftsområde 18,
A 9 Bidrag till åtgärder mot radon i
bostäder, för budgetåret 1997 anvisar 20
000 000 kr utöver vad regeringen
föreslagit eller således 32 000 000 kr,
5. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om allergisanering,
6. att riksdagen godkänner vad i
motionen anförts om att 400 miljoner
kronor ur ROT-bidragen får användas för
allergisanering i offentliga lokaler.
1996/97:Bo227 av Margareta Sandgren och
Birthe Sörestedt (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om
behovet av att påskynda översynen av de
nya reglerna för bostadsbidraget.
1996/97:Bo228 av Birgitta Gidblom och
Kristina Zakrisson (s) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär en
utredning i enlighet med vad som anförts
i motionen för en långsiktig
bostadspolitik, byggd på helhetssyn och
tvärvetenskaplig kunskap.
1996/97:Bo229 av Birgitta Carlsson och
Agne Hansson (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om
samordning av kartor till lands och till
sjöss.
1996/97:Bo230 av Knut Billing m.fl. (m)
vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att under
anslaget A 1 Boverket:
Förvaltningskostnader inom utgiftsområde
18, Samhällsplanering,
bostadsförsörjning och byggande, anslå
111 miljoner kronor i enlighet med vad
som anförts i motionen,
2. att riksdagen beslutar att under
anslaget A 2 Räntebidrag inom
utgiftsområde 18, Samhällsplanering,
bostadsförsörjning och byggande, anslå
22 600 miljoner kronor i enlighet med
vad som anförts i motionen,
3. att riksdagen beslutar att under
anslaget A 10 Bostadsbidrag inom
utgiftsområde 18, Samhällsplanering,
bostadsförsörjning och byggande, anslå 5
310 miljoner kronor i enlighet med vad
som anförts i motionen,
4. att riksdagen beslutar att under
anslaget C 1 Länsstyrelserna m.m. inom
utgiftsområde 18, Samhällsplanering,
bostadsförsörjning och byggande, anslå 1
571 miljoner kronor i enlighet med vad
som anförts i motionen,
5. att riksdagen beslutar att under
anslaget D 1 Förvaltningskostnader för
Lantmäteriverket inom utgiftsområde 18,
Samhällsplanering, bostadsförsörjning
och byggande, anslå 470 miljoner kronor
i enlighet med vad som anförts i
motionen.
1996/97:Bo231 av Knut Billing m.fl. (m)
vari yrkas
1. att riksdagen beslutar upphäva
beslutet av den 8 maj 1996 om
individuella inkomstgränser vid
beräkning av den bostadsbidragsgrundande
inkomsten i enlighet med vad som anförts
i motionen,
2. att riksdagen beslutar att
återställandet av beräkningsreglerna för
den bostadsbidragsgrundande inkomsten
finansieras genom en generell sänkning
av det fasta bidragsbeloppet, i enlighet
med vad som anförts i motionen,
3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om en samordning av
bostadsbidragen och övriga
socialpolitiska bidragssystem.
1996/97:Bo232 av Ulla Hoffmann (v) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen begär
en utredning om självförvaltning enligt
vad i motionen anförts.
1996/97:Bo234 av Anita Johansson m.fl.
(s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om en översyn av lagstiftningen
vad gäller kommunernas
bostadsförsörjningsansvar,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om instrument för rättvis
fördelning av bostäder.
1996/97:Bo235 av Gudrun Schyman m.fl.
(v) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär
en utredning om boendekostnaderna,
skattereformen, fördelningspolitiken och
jämställdheten enligt vad i motionen
anförts,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om kommunernas roll,
boendekostnaderna och effekterna av
skattereformen,
4. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om Boverkets framtida roll,
5. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om justering av utgiftsområdet
rörande avvikelser vad gäller
beräkningen av räntebidraget,
6. att riksdagen hos regeringen begär
förslag till förändringar vad gäller
Fonden för fukt- och mögelskador enligt
vad som i motionen anförts,
7. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om radonbidraget och Boverket,
8. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om bostadsbidragen och
överskridande av ramen,
9. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om ungdomsbosparandet,
12. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om samverkansavtal mellan
Lantmäteriverket och andra statliga
verksamheter,
13. att riksdagen med följande
ändringar i förhållande till regeringens
förslag anvisar anslagen under
utgiftsområde 18 Samhällsplanering,
bostadsförsörjning och byggande enligt
uppställning:
Anslag Regeringens Anslagsförä
förslag ndring
tusental tusental
kronor kronor
A 7 179 40 000
Byggforskning 196
A 10 5 910 000 834 000
Bostadsbidrag
A 12 600 000
Allergisanerin
g
D 1
Förvaltningsko
st- 490 272 10 000
nader
för Lantmä-
teriverket
Summa för 33 368 197 1 484 000
utgiftsområdet
1996/97:Bo301 av Bertil Persson (m) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om arbetsplatser för de
folkvalda inom
länsstyrelsefastigheterna.
1996/97:Bo302 av tredje vice talman
Christer Eirefelt m.fl. (fp, m, c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ändra fördelningsnyckeln
i länsanslagen.
1996/97:Bo303 av Lennart Hedquist m.fl.
(m, s, c, fp, v, mp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om
befolkningshänsyn vid den slutliga
fördelningen av länsstyrelseanslaget för
1997.
1996/97:Bo304 av Alf Eriksson m.fl. (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ändra fördelningsnyckeln
i länsanslagen.
1996/97:Bo305 av Sten Svensson och Lars
Hjertén (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om Skaraborgs läns
framtida ställning i västra Sverige.
1996/97:Bo306 av Carl-Johan Wilson (fp)
vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär en redovisning av efter vilka
principer anslagen till länsstyrelserna
fördelas.
1996/97:Bo307 av Johnny Ahlqvist och
Lars-Erik Lövdén (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om
behovet av en konsekvensanalys av
sparbetinget för Skåne län innan beslut
fattas om 1998 års anslag.
1996/97:Bo409 av Håkan Strömberg m.fl.
(s) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär en redovisning av de
samlade effekterna av neddragna
räntesubventioner och höjda
taxeringsvärden samt vid behov föreslår
åtgärder för de problem som framkommit.
1996/97:Bo507 av Rolf Kenneryd m.fl. (c)
vari yrkas
11. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om forskning och
utvecklingsarbete.
1996/97:Bo529 av Ingbritt Irhammar m.fl.
(c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om forskning kring kvinnors roll
i stads- och regionplaneringen,
4. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om ökat lokalt beslutsfattande.
1996/97:Bo534 av Charlotta L Bjälkebring
m.fl. (v) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om en aktiv forskning.
1996/97:Fi212 av Gudrun Schyman m.fl.
(v) vari yrkas
15. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om hyresgästers självförvaltning
ur ett skatteperspektiv (avsnitt 2.3).
1996/97:Fi214 av Alf Svensson m.fl. (kd)
vari yrkas
22. att riksdagen avslår regeringens
förslag till individuella inkomstgränser
i bostadsbidragen,
23. att riksdagen beslutar att höja den
bidragsgrundande bostadsytan i
bostadsbidragen i enlighet med vad
regeringen tidigare föreslagit.
1996/97:Sf632 av Ingrid Skeppstedt m.fl.
(c) vari yrkas
10. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om nationellt
upprustningsprogram för invandrartäta
områden.
1996/97:Sf633 av Yvonne Ruwaida (mp)
vari yrkas
16. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om segregerade bostadsområden.
1996/97:So280 av Lars Leijonborg m.fl.
(fp) vari yrkas
20. att riksdagen till utgiftsområde 18
A 9 Bidrag till åtgärder mot radon i
bostäder för budgetåret 1997 anvisar 20
000 000 kr utöver vad regeringen
föreslagit eller således 32 000 000 kr.
1996/97:So636 av Alf Svensson m.fl. (kd)
vari yrkas
12. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om bostadsbidraget.
1996/97:So637 av Gudrun Schyman m.fl.
(v) vari yrkas
6. att riksdagen hos regeringen begär
en översyn av reglerna för bostadsbidrag
enligt vad i motionen anförts om båda
föräldrars rätt till bostadsbidrag vid
skilsmässa.
1996/97:Ub247 av Karin Pilsäter (fp)
vari yrkas
10. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om ändring i
hyresförhandlingslagen för möjlighet
till självförvaltning.
Skrivelser m.m.
En skrivelse angående den nya
länsstyrelsen i Skåne län har inkommit
från personalorganisationerna vid
länsstyrelserna i Kristianstads län och
Malmöhus län. Personalorganisationerna
har också redovisat sina synpunkter
inför utskottet.
Vidare har skrivelser inkommit från
Sveriges Trähusfabrikers Riksförbund
angående investeringsbidrag för
nybyggnad av bostäder samt från
Villaägarna riksförbund och fyra
enskilda personer avseende
bostadsbidragen.
Utskottet
Inledning
Bostadsutskottet behandlar i detta
betänkande förslag i
budgetpropositionen för år 1997 vad
gäller utgiftsområde 18 samt
motionsförslag från årets allmänna
motionstid. Förslagen avser dels
anslagsfördelningen inom utgiftsområde
18, dels vissa övriga frågor om
bostadsförsörjning, geoteknik,
länsstyrelserna och
lantmäteriverksamheten m.m.
Den nya ordning för budgetberedningen
inom riksdagen som tillämpas för första
gången detta riksmöte innebär bl.a. att
riksdagen först tar ställning till
fördelningen av utgifterna i
statsbudgeten på utgiftsområden.
Därefter tas ställning till
anslagsfördelningen inom respektive
utgiftsområde. Vad gäller det
utgiftsområde som bostadsutskottets
beredningsansvar omfattar, dvs.
utgiftsområde 18 Samhällsplanering,
bostadsförsörjning och byggande, har
riksdagen nyligen (den 22 november 1996)
fastställt en utgiftsram om
33 368 197 000 kr för budgetåret 1997
(se 1996/97:FiU1, BoU1y). Det är således
inom denna ram som utskottet utifrån de
framlagda förslagen i frågan har att
föreslå en anslagsfördelning. Riksdagen
kommer därefter genom ett beslut att ta
ställning till de förslag till
anslagsfördelningen för budgetåret 1997
som läggs fram i detta betänkande.
Det bör påpekas att motionsförslagen
som behandlas i detta betänkande avgavs
innan riksdagen tog ställning till
utgiftsramens storlek. De
riksdagsledamöter som deltagit i
utskottsbehandlingen av det nu framlagda
betänkandet har under beredningsarbetet
haft möjlighet att, under vissa
förutsättningar, lägga fram nya förslag
om anslagens storlek och fördelning.
Utgångspunkten är därvid att
anslagsförslagen sammantaget måste hålla
sig inom den av riksdagen fastställda
ramen. Inget hindrar emellertid att de
partier som fört fram förslag om anslag
vars sammanlagda storlek understiger den
fastlagda ramen vidhåller dessa förslag.
Anslagsfördelningen inom utgiftsområde
18 budgetåret 1997
A 1 Boverket: Förvaltningskostnader
Boverket är central
förvaltningsmyndighet för frågor om
byggd miljö och hushållning med
naturresurser, fysisk planering,
byggande och boende. Verket svarar också
för den centrala administrationen av
statligt bostadsstöd i form av bidrag
för finansiering av bostäder. Regeringen
föreslår (yrkande 12 i motsvarande del)
att riksdagen för budgetåret 1997
anvisar ett ramanslag om 131 058 000 kr
för verksamheten vid Boverket.
I motion 1996/97:Bo230 (m) yrkande 1
föreslås att Boverkets anslag för år
1997 reduceras med 20 miljoner kronor i
förhållande till regeringens förslag.
Motionärerna hänvisar till att ökad
avreglering och mer inslag av marknads-
ekonomi minskar behovet av Boverkets
verksamhet.
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag om anslag för Boverket och
avstyrker det aktuella motionsyrkandet.
Någon förändring av Boverkets uppgifter
under år 1997 som motiverar en
anslagsminskning i enlighet med
motionsförslaget är inte aktuell.
Däremot framhålls i budgetpropositionen
att bl.a. förslagen från den
bostadspolitiska utredningen motiverar
en översyn av den centrala
administrationen inom bostadssektorn.
Regeringen aviserar också att en
särskild utredare under hösten 1996
kommer att få i uppdrag att göra en
sådan översyn. Utskottet tar nedan under
rubriken Bostadsförsörjningen ställning
till motionsförslag om Boverkets
framtida uppgifter.
A 2 Räntebidrag m.m.
Från anslaget till räntebidrag bekostas
statliga räntesubventioner för ny- och
ombyggnad av bostäder och vissa andra
bidrag bl.a. till underhålls- och
förbättringsåtgärder. I
budgetpropositionen (yrkande 1 i
motsvarande del) föreslås att riksdagen
skall godkänna en besparing inom
räntebidragsanslaget motsvarande 50
miljoner kronor per år fr.o.m. år 1997.
Besparingen föreslås i första hand ske
genom att bidrag som understiger ett
visst belopp per år och ärende inte
utbetalas till bidragsmottagaren fr.o.m.
den 1 januari 1997.
Vad gäller anslaget för Räntebidrag
m.m. beräknar regeringen medelsbehovet
under år 1997 till 23 400 miljoner
kronor (yrkande 12 i motsvarande del).
Invändningar mot regeringens
anslagsförslag finns i tre motioner. I
Moderata samlingspartiets partimotion
1996/97:Bo201 yrkande 2 förordas en
snabbare minskning av räntestödet till
fastigheter som är byggda före år 1993
samtidigt som fastighetsskatten sänks.
Motsvarande förslag preciseras i motion
1996/97:Bo230 (m) yrkande 2 där det
föreslås att en minskning av räntestödet
skall göras som ger en anslagssänkning i
förhållande till regeringens förslag med
800 miljoner kronor.
Även i motion 1996/97:Bo222 (kd)
yrkande 1 läggs fram förslag om
riksdagen skall besluta om en snabbare
avveckling av räntebidragen kopplat till
en sänkning av fastighetsskatten. I
motionens yrkande 8 i motsvarande del
föreslås att anslaget för räntebidrag
skall räknas ned med 1 500 miljoner
kronor i förhållande till regeringens
förslag genom att nedtrappningen av
räntebidragen ökar under nästa budgetår.
Den av regeringen förordade besparingen
på räntebidragsanslaget om 50 miljoner
kronor per år fr.o.m. budgetåret 1997
har inte mött invändningar i någon
motion. Utskottet har erfarit att
regeringen gjort bedömningen att
besparingsåtgärden kommer att innebära
att bidragsbelopp som understiger 2 000
kr per år och bidragsärende inte betalas
ut. Regeringen har dock för avsikt att
utforma reglerna så att inte besparingen
innebär att enskilda bidragstagare får
ett större bidragsbortfall än 2 000 kr
när flera ärenden avseende samma
fastighet eller lägenhet omfattas av
besparingsåtgärden. Utskottet anser att
det bör ankomma på regeringen att
utforma de aktuella reglerna i enlighet
med denna utgångspunkt. Riksdagen bör
således godkänna den av regeringen
förordade besparingsåtgärden.
Utöver den nu förordade besparingen bör
inte några nya besparingsåtgärder
genomföras för år 1997 avseende de
bidragsformer som belastar
räntebidragsanslaget. Vad gäller de
besparingsförslag om 800 respektive
1 500 miljoner kronor som läggs fram i
två motioner kan utskottet konstatera
att motionärerna inte redovisar några
egentliga förslag om hur besparingen
skall tas ut mer än att den avser extra
nedtrappningar av räntebidragen.
Bostadsutskottet konstaterade nyligen i
sitt yttrande 1996/97:BoU1y till
finansutskottet avseende utgiftsramen
för utgiftsområde 18 att besparingar av
denna omfattning riskerar leda till ökat
behov av bostadsbidrag samt till ett
ökat antal konkurser inom
bostadssektorn. Ett genomförande av
motionsförslagen skulle också leda till
kostnadshöjningar i det berörda
bostadsbeståndet som kommer att innebära
svåra påfrestningar för många hushåll.
I det ovan omnämnda yttrandet till
finansutskottet redovisade
bostadsutskottet även sin syn på
svårigheterna att förutse det kommande
budgetårets medelsbehov under anslaget
Räntebidrag m.m. Utskottet har dock inte
underlag för annan bedömning än den som
redovisas i budgetpropositionen av
erforderlig storlek på anslaget.
Regeringens förslag om ett ramanslag om
23 400 miljoner kronor tillstyrks
således. Motstående förslag i motionerna
1996/97:Bo201 (m) yrkande 2,
1996/97:Bo230 (m) yrkande 2 samt
1996/97: Bo222 (kd) yrkandena 1 och 8
avstyrks.
A 7 Byggforskning
Anslaget används för att finansiera
bidrag till byggforskningsprojekt samt
till stöd för experimentbyggande m.m.
Medlen fördelas av Byggforskningsrådet
(BFR).
Vad gäller anslaget för byggforskning
under år 1997 föreslår regeringen
(yrkande 6) att upp till 20 miljoner
kronor skall få disponeras för den
teknik-upphandling m.m. som
Byggkostnadsdelegationen enligt sitt
uppdrag skall genomföra.
Byggkostnadsdelegationen har till
uppdrag att arbeta för varaktigt sänkta
produktions- och förvaltningskostnader.
Förutsättningar för lägre
produktionskostnader avses erhållas
bl.a. genom teknikupphandling.
Utifrån de förutsättningar som
redovisas i budgetpropositionen beräknar
regeringen medelsbehovet under anslaget
till 179 196 000 kr för budgetåret 1997
(yrkande 12 i motsvarande del). I
Vänsterpartiets partimotion
1996/97:Bo235 yrkande 13 föreslås i
motsvarande del att anslaget ökas med 40
miljoner kronor i förhållande till
regeringens förslag. Anslagstillskottet
är avsett att finansiera en ökad
satsning på fullskaleprojekt med
inriktning mot bl.a. ekologiskt hållbart
byggande och energieffektiva
produktionslösningar.
Regeringens förslag att 20 miljoner
kronor av anslaget skall få disponeras
för byggkostnadsdelegationens
teknikupphandling har inte mött några
invändningar i motioner eller vid
beredningen av ärendet. Utskottet
tillstyrker detta förslag.
I fråga om motiveringen till den
anslagsförstärkning som föreslås i
Vänsterpartiets partimotion kan
utskottet dela motionärernas syn på
vikten av kunskapsutveckling inom de
aktuella områdena. Den anslagsvidgning
som föreslås i motionen ryms dock inte
inom det av riksdagen fastställda
utgifts-taket för utgiftsområde 18.
Utskottet är inte heller berett att
förorda en neddragning av något annat
anslag inom utgiftsområdet för att
finansiera en ökad satsning på
byggforskning.
Det av utskottet ovan anförda innebär
att regeringens förslag till anslag för
byggforskning tillstyrks och motstående
förslag i Vänsterpartiets partimotion
avstyrks.
A 9 Bidrag till åtgärder mot radon i
bostäder
De utgifter som belastar anslaget avser
bidrag till radon i småhus.
Bidragsbestämmelserna finns i
förordningen (1988:372) om bidrag till
åtgärder mot radon i egnahem.
Regeringen föreslår att anslaget
bestäms till 12 miljoner kronor för
budgetåret 1997 (yrkande 12 i
motsvarande del). I propositionen anges
att anslaget har räknats ned med 4,9
miljoner kronor, motsvarande en
besparing på 30 %.
I tre motioner har föreslagits att
anslaget bestäms till ett högre belopp
än vad regeringen förordat. Miljöpartiet
framhåller i sin partimotion 1996/97:
Bo209 att ambitionsnivån för
bidragsverksamheten inte bör sänkas och
att den av regeringen föreslagna
besparingen på anslaget inte bör
genomföras. I motionens yrkande 16 i
motsvarande del föreslås därför att
anslaget räknas upp med 5 miljoner
kronor för budgetåret 1997 i förhållande
till regeringens förslag.
Även i motion 1996/97:Bo224 (fp)
avvisas försämringar av radonbidraget. I
yrkande 2 förordas att riksdagen i ett
tillkännagivande framhåller att olika
åtgärder bör vidtas i syfte att öka
omfattningen av radonsaneringarna.
Yrkande 3 innebär att anslaget utökas
med 20 miljoner kronor i förhållande
till regeringens förslag. Motsvarande
förslag finns även i Folkpartiets
partimotion 1996/97:So280 yrkande 20.
Medelstillskottet skall användas till
att höja det maximala bidraget från
dagens nivå på 15 000 kr till 25 000 kr.
Efter riksdagens beslut om utgiftstak
för utgiftsområde 18 har ledamoten för
Folkpartiet vid utskottsberedningen av
frågan om anslagsfördelning yrkat på att
utvidgningen av anslaget för bidrag till
åtgärder mot radon i bostäder skall
finansieras med en motsvarande besparing
under anslaget för räntebidrag.
I Vänsterpartiets partimotion
1996/97:Bo235 yrkande 7 föreslås
riksdagen göra ett tillkännagivande till
regeringen med innebörden att Boverket
skall ges i uppdrag att fortsätta sin
informationskampanj om radonmätningar
m.m. Ramen för verksamheten förutsätts
därefter omprövas om det visar sig
nödvändigt för att uppfylla de behov som
finns.
Vad gäller anslaget för bidrag till
åtgärder mot radon i bostäder samt de
förslag i frågan som ovan redovisats
vill utskottet anföra följande.
Motivtexten i de aktuella motionerna
kan ge intryck av att regeringens
anslagsförslag utgår från en minskad
ambitionsnivå när det gäller stödet till
åtgärder mot radon i bostäder. Enligt
vad utskottet erfarit är så emellertid
inte fallet. Den besparing på anslaget
om 4,9 miljoner kronor som anges i
budgetpropositionen är således inte
föranledd av någon förändring av
bidragsreglerna för radonåtgärder. Inte
heller föreslår regeringen att någon
rambegränsning skall införas i
bidragsvillkoren i den aktuella
förordningen. Vad regeringen enligt
uppgift avsett att redovisa är att en
nedräkning kunnat göras av anslaget i
förhållande till föregående år eftersom
tidigare års anslagnivå inte fullt ut
utnyttjats.
Bostadsutskottet har flera gånger
framhållit att åtgärder mot radon i
bostäder bör vara en högt prioriterad
verksamhet. Utskottet förutsätter att de
myndigheter som har ett ansvar inom
området, bl.a. Statens
strålskyddsinstitut och Boverket,
fortsätter sin verksamhet med att
informera om riskerna med radon och om
möjligheterna att få bidrag till
saneringsåtgärder utan något särskilt
tillkännagivande från riksdagen.
I frågan om erforderligt anslag för
bidragsverksamheten har regeringen,
liksom för övriga anslagsförslag, gjort
en bedömning av utnyttjandegraden under
nästa budgetår, bl.a. med ledning av
tidigare års anslagsbelastning. Det bör
dock framhållas att bidragsverksamheten
liksom tidigare kan bedrivas utan att
begränsas av en årlig ram för
myndigheternas beslut om bidrag.
Möjligheten att bevilja ansökningar om
bidrag inom de regler som styr
verksamheten har i praktiken därmed inte
förändrats. Det torde således saknas
grund för den i motionerna befarade
sänkningen av ambitionsnivån vad gäller
stödet till åtgärder mot radon.
Regeringen skall enligt den ordning som
gäller för den statliga budgetprocessen
kontinuerligt följa anslagsbelastningen
och vid behov återkomma till riksdagen
om anslaget bedöms vara otillräckligt. I
den nya budgetlag som riksdagen nyligen
fastställt anges att regeringen
tillfälligt får överskrida ett ramanslag
genom att ta i anspråk en anslagskredit
motsvarande högst 10 % av anvisat
anslag. Om utgiftsökningen för en
regelstyrd verksamhet, som exempelvis
bidragsverksamheten för åtgärder mot
radon, inte ryms inom den maximala
kreditmöjligheten har det förutsatts att
regeringen återkommer till riksdagen med
förslag om tilläggsanslag.
I den mån inte motionerna 1996/97:Bo209
(mp) yrkande 16 i motsvarande del,
1996/97:Bo224 (fp) yrkande 2 samt motion
1996/97:Bo235 (v) yrkande 7 kan anses
vara tillgodosedda med vad utskottet
ovan anfört avstyrks de.
Även om utskottet delar motionärernas
syn på vikten av att erforderliga
åtgärder mot radon vidtas bör i den
mycket restriktiva statsfinansiella
situation som för närvarande råder
motionsförslagen om förbättrade
bidragsvillkor för radonåtgärder inte
tillstyrkas. En sådan åtgärd förutsätter
att den ökade anslagsbelastning som
därigenom uppkommer finansieras genom en
besparing under något annat anslag,
exempelvis på räntebidragen enligt
folkpartiledamotens förslag. Utskottet
är inte berett att ställa sig bakom en
sådan omfördelning mellan anslagen.
Motionerna 1996/97:Bo224 (fp) yrkande 3
och 1996/97:So280 (fp) yrkande 20
avstyrks således. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag om att anslaget för
bidrag till åtgärder mot radon i
bostäder för budgetåret 1997 fastställs
till 12 miljoner kronor.
A 10 Bostadsbidrag
De totala kostnaderna för
bostadsbidragen har under 1990-talets
första hälft stigit kraftigt. Bakom
denna utveckling ligger den ekonomiska
situationen under senare år med hög
arbetslöshet, stigande bostadskostnader
och en allmänt försämrad ekonomisk
situation för många hushåll. Riksdagen
har mot bakgrund härav våren 1996
beslutat (prop. 1995/96:186, bet.
1995/96: BoU11) om förändringar i
bostadsbidragen fr.o.m. år 1997.
Förändringarna, som beräknas ge en
besparing på 2,3 miljarder kronor räknat
på helår, innebär bl.a. att
- ett nytt system för inkomstprövning
med preliminärt bostadsbidrag som
sedan fastställs slutligt på grundval av
taxeringen införs,
- individuella inkomstgränser
tillämpas,
- den bidragsgrundande bostadsytan
begränsas,
- det särskilda bidraget höjs för
familjer med fyra eller flera barn i
takt med att flerbarnstilläggen fasas
ut.
Med beaktande av riksdagens beslut om
nya regler för bostadsbidragen fr.o.m.
1997 beräknas i budgetpropositionen
kostnaderna för bostadsbidragen till 5
910 miljoner kronor för budgetåret 1997
- yrkande 12 i motsvarande del.
I motion 1996/97:Bo222 (kd) yrkande 8
såvitt nu är i fråga, förordas att
bostadsbidragsanslaget skall beräknas
till 7 072 miljoner kronor - detta för
att ge utrymme för en förstärkning av
bostadsbidragen. Enligt motionen är
bostadsbidragssystemet det ur
fördelningspolitisk synvinkel
effektivaste sättet att möjliggöra en
rimlig bostadsstandard också för hushåll
med låga inkomster. Den förordade
ökningen av anslaget skall enligt
motionen användas dels till att
återinföra det tidigare systemet för
inkomstprövning som utgår från
hushållsinkomsten - yrkande 2, dels till
att höja gränserna för den
bostadsbidragsgrundande bostadsytan med
10 m2 för alla hushållstyper - yrkande
3. Även i den kristdemokratiska
partimotionen 1996/97:Fi214 yrkandena 22
och 23 samt i motion 1996/97:So636 (kd)
yrkande 12 förs motsvarande förslag
fram. Av motivtexten till partimotionen
1996/97:Fi214 (kd) samt motion
1996/97:Bo222 (kd) framgår dessutom att
bostadsbidragen till ungdomar bör
avvecklas och att den barnrelaterade
delen av bostadsbidraget bör höjas inom
ett totalt belopp av 862 miljoner
kronor.
Enligt motion 1996/97:Bo230 (m) yrkande
3 bör anslaget till Bostadsbidrag
beräknas till 5 310 miljoner kronor. Av
motivtexten framgår att den besparing
som detta innebär i förhållande till
regeringens förslag uppnås genom att
bostadsbidragen till ungdomar under 29
år avvecklas. Enligt motionen bör
bostadsbidragen i första hand riktas
till barnfamiljer - detta i avvaktan på
att bidragen minskas till förmån för
sänkta skatter. I motion 1996/97:Bo231
(m) föreslås dessutom att det tidigare
systemet för inkomstprövning, som utgår
från den sammanlagda hushållsinkomsten,
skall återinföras - yrkande 1.
Förändringen föreslås finansierad genom
en generell sänkning av det fasta
bidragsbeloppet med 60 kr per månad och
hushåll - yrkande 2. Även i den moderata
partimotionen 1996/97:Bo201 yrkande 11
förs motsvarande förslag fram.
För att möjliggöra en förstärkning av
bostadsbidragen bör enligt motion
1996/97:Bo235 (v) yrkande 13 såvitt nu
är i fråga anslaget föras upp med ett
belopp om 6 744 miljoner kronor. Den
anslagsökning detta innebär i
förhållande till förslaget i
budgetpropositionen skall enligt
motionen användas för att motverka en
del av de effekter som följer av de
ändrade regler för bostadsbidragen som
gäller fr.o.m. 1997. Enligt motionens
yrkande 8 bör sålunda bostadsbidragen
förstärkas bl.a. genom att
- det särskilda bidraget ökas för
hushåll med fyra och fler barn,
- inkomstgränsen för oreducerat bidrag
höjs, alternativt att den lägsta
bidragsgrundande bostadskostnaden sänks,
- bostadsbidrag kan utgå också till
studerande över 28 år,
- bostadsbidragen till ungdomar höjs.
De senaste årens kraftiga ökning av
samhällets kostnader för bostadsbidragen
samt det i övrigt ansträngda
statsfinansiella läget har gjort det
nödvändigt att reformera bidragen. Det
är också mot denna bakgrund som de av
riksdagen tidigare i år beslutade
förändringarna i bostadsbidragen fr.o.m.
1997 skall ses. I första hand är det
således samhällsekonomiska skäl som
talar för att ändringar görs. Utskottet
kan också konstatera att den av
regeringen framlagda anslagsberäkningen
för budgetåret 1997 utgår från att den
avsedda besparingen kan uppnås. Även den
av riksdagen fastställda utgiftsramen
för utgiftsområde 18 baseras på detta
antagande. Till den del motionsförslagen
innebär att ramen för utgiftsområde 18
överskrids bör de sålunda avvisas om
inte en motsvarande besparing kan göras
inom utgiftsområdet i övrigt. Utskottet
är inte berett att förorda en sådan
omfördelning mellan anslagen inom
utgiftsområdet. Utskottet är inte heller
berett att ställa sig bakom övriga
förslag till ändringar i
bostadsbidragen.
Utskottet avstyrker med hänvisning till
det nu anförda partimotionerna
1996/97:Bo201 (m) yrkande 11 och
1996/97:Fi214 (kd) yrkandena 22 och 23
samt motionerna 1996/97:Bo222 (kd)
yrkandena 2 och 3 samt 8 såvitt nu är i
fråga, 1996/97:So636 (kd) yrkande 12,
1996/97:Bo230 (m) yrkande 3,
1996/97:Bo231 (m) yrkandena 1 och 2 samt
1996/97:Bo235 (v) yrkande 13 såvitt nu
är i fråga. Regeringens förslag i vad
avser beräkningen av anslaget A 10
Bostadsbidrag tillstyrks.
A 12 Åtgärder mot dålig inomhusmiljö -
förslag om nytt anslag
Det allergisaneringsprogram som
Miljöpartiet träffade överenskommelse om
med regeringen bör enligt partiets
partimotion 1996/97:Bo209 fullföljas på
det sätt som ursprungligen avsågs. Det
innebär enligt motionens yrkande 16
såvitt nu är i fråga att
allergisaneringen bör fullföljas genom
att 600 miljoner kronor tillförs
verksamheten över ett nytt anslag A 12
benämnt Åtgärder mot dålig inomhusmiljö
i offentliga lokaler.
Även i Vänsterpartiets partimotion
1996/97:Bo235 yrkande 13 såvitt nu är i
fråga förordas att 600 miljoner kronor
skall avsättas för förbättring av
inomhusmiljön i bostäder och lokaler.
Enligt förslaget skall villkoren för
bidrag motsvara dem som gällt för de
tidigare allergisaneringsbidragen.
Det föreligger enligt motion
1996/97:Bo224 (fp) ett stort behov av
allergisanering i offentliga lokaler -
yrkande 5. Enligt förslaget bör därför
400 miljoner kronor överföras från
tillgängliga medel för s.k. ROT-bidrag
till stöd till allergisanering i sådana
lokaler - yrkande 6.
Utskottet behandlar först frågan om att
anvisa 600 miljoner kronor för stöd till
allergisanering.
Utskottet delar den i motionerna
framförda uppfattningen om vikten av en
god inomhusmiljö. Det får sålunda anses
vara en självklarhet att vår
inomhusmiljö skall vara sådan att den
inte ger upphov till besvär eller
ohälsa. Samhället har också under senare
år vidtagit en rad åtgärder som syftar
till att ge förutsättningar för en god
inomhusmiljö i bostäder och lokaler. Det
gäller såväl lagstiftning som ekonomiskt
stöd. Utskottet vill här bara erinra om
de lagstiftningsåtgärder, bl.a.
införande av obligatorisk
ventilationskontroll, som vidtagits för
att söka komma till rätta med problemen
med s.k. sjuka hus. Under de senaste
åren har dessutom flera olika temporära
stödformer tillskapats som varit direkt
avsedda för att rätta till brister i
inomhusmiljön. Det har gällt dels bidrag
till förbättring av inomhusklimatet i
bostäder, dels bidrag till förbättring
av inomhusmiljön i bostäder
( allergisaneringsbidraget ). För denna
typ av åtgärder har tidigare dessutom
skattereduktion för arbetskostnader
liksom extra statligt stöd för
förbättring av bostäder under vissa
förutsättningar kunnat erhållas. Även
den möjlighet till skattereduktion för
utgifter för byggnadsarbeten på
bostadshus som gäller sedan den 15 april
i år kan utnyttjas för åtgärder som
förbättrar inomhusmiljön. Sammantaget
har sålunda statens insatser på området
hittills varit betydande.
Riksdagens beslut avseende ram för
utgiftsområde 18 innebär att
utgiftsområdet inte tillförs de
ytterligare medel som erfordras för att
det i motionerna föreslagna nya anslaget
skall kunna införas. Utskottet är inte
heller berett förorda att medel
omfördelas till ändamålet från övriga
anslag inom utgiftsområdet. Vid ett
sådant ställningstagande saknas sålunda
ekonomiska förutsättningar för ett
genomförande av de nu aktuella
motionsförslagen. Utskottet avstyrker
med hänvisning härtill och mot bakgrund
av ovan redovisade insatser från
samhällets sida förslagen i
partimotionerna 1996/97:Bo209 (mp)
yrkande 16 samt 1996/97:Bo235 (v)
yrkande 13, båda motionerna såvitt nu är
i fråga.
När det gäller förslaget om en
omfördelning av medel från ROT-åtgärder
till allergisanering vill utskottet
anföra följande.
Förslaget i motion 1996/97:Bo224 (fp)
om att medel skall föras över från
stödet till förbättring av bostäder till
ett nytt stöd till allergisanering
bygger på förutsättningen att en
omfördelning skulle vara möjlig. Det är
utskottets bedömning att så inte är
fallet. Även om det i dag inte med
säkerhet kan bedömas om tillgängliga
medel kommer att behöva tas i anspråk
fullt ut bör medlen enligt utskottets
mening reserveras för sitt avsedda
ändamål - detta för att av staten
utställda löften skall kunna infrias.
Motion 1996/97:Bo224 (fp) yrkandena 5
och 6 avstyrks sålunda.
C 1 Länsstyrelserna m.m.
I budgetpropositionen förordas att
anslaget till landets länsstyrelser
skall föras upp med 1 720 847 000 kr -
yrkande 12 i motsvarande del. Vid
beräkningen har hänsyn tagits dels till
tidigare beslutade besparingar på
omkring 100 miljoner kronor, dels till
att 10 miljoner kronor har tillförts
länsstyrelserna för
sekretariatsfunktioner avseende EU:s
strukturfondsprogram.
Anslaget till länsstyrelserna kan
enligt motion 1996/97:Bo230 (m) yrkande
4 minskas med knappt 150 miljoner kronor
till 1 571 000 000 kr. Besparingen anges
vara möjlig genom de minskade uppgifter
för länsstyrelserna som följer av andra
motionsförslag (m) om avregleringar på
bostadsområdet liksom på andra
samhällsområden.
Länsstyrelserna har liksom all annan
statlig verksamhet haft att på olika
sätt göra besparingar i sin verksamhet.
Det kan bl.a. belysas av att antalet
anställda vid länsstyrelserna beräknas
ha minskat med omkring 12 % den 1
januari 1997 jämfört med situationen vid
ingången av budgetåret 1995/96. Genom
att länsstyrelsernas
förvaltningskostnader till stor del
utgörs av personalkostnader bidrar detta
naturligtvis till att minska de totala
kostnaderna för verksamheten. Som
framgår ovan och av redovisningen i
budgetpropositionen innebär regeringens
förslag också att anslaget till
länsstyrelserna till följd av tidigare
fattade beslut om besparingar m.m. har
räknats ned med omkring 100 miljoner
kronor.
Det framstår enligt utskottets mening
mot bakgrund av redan vidtagna åtgärder
inte som lämpligt och knappast heller
möjligt att nu genomföra ytterligare
besparingar av den storleksordning som
föreslås i motion 1996/97: Bo230 (m).
Utskottet har dessutom noterat att
motionens förslag i denna del bl.a.
bygger på förutsättningen att delar av
verksamheten vid länsstyrelserna kan
rationaliseras som en följd av att andra
motionsförslag (m) genomförs - förslag
som det inte torde finnas någon
majoritetet för. Utskottet avstyrker med
hänvisning till det nu anförda motion
1996/97:Bo230 (m) yrkande 4. Regeringens
förslag i nu aktuell del tillstyrks.
D 1 Förvaltningskostnader för
Lantmäteriverket
Enligt bestämmelserna i 7 § förordningen
(1995:1459) om avgifter vid
lantmäteriförrättningar kan avgiften
sättas ned för vissa typer av
förrättningar. Det gäller förrätttningar
som medför att fastigheter m.m. av
mindre betydelse inte längre behöver
redovisas i fastighetsbok samt
äganderättsutredning som länsstyrelsen
förordat. I budgetpropositionen
redovisas att anslagen för denna
verksamhet under senare år har
överskridits med totalt 38 miljoner
kronor. Av denna summa avser 14 miljoner
kronor budgetåret 1995/96. Detta belopp
har anvisats över tilläggsbudget.
Resterande överskridanden kommer enligt
redovisningen i budgetpropositionen att
regleras i anslutning till 1997 års
budget.
Mot bakgrund av de senaste årens
överskridanden föreslår regeringen att
nedsättning av taxebeloppet för vissa
lantmäteriförrättningar fortsättningsvis
skall få göras inom en fastställd ram.
Det innebär bl.a. att lägre avgift
fr.o.m. år 1997 skall komma i fråga
endast för de ur samhällssynpunkt mest
angelägna förrättningarna - yrkande 11.
Förslaget om att verksamheten med
nedsättning av taxebeloppet för vissa
typer av lantmäteriförrättningar skall
rambegränsas tillstyrks av utskottet.
Enligt förslaget i budgetpropositionen
bör anslaget till Lantmäteriverkets
förvaltningskostnader beräknas till
490 272 000 kr för budgetåret 1997 -
yrkande 12 i motsvarande del. Hänsyn har
härvid bl.a. tagits till de allmänna
sparkrav som ställts upp för statens
utgifter liksom till de
samordningsvinster som sammanslagningen
av Statens lantmäteriverk och
Centralnämnden för fastighetsdata
beräknas innebära. Dessutom har den
föreslagna rambegränsningen för
nedsättning av taxebeloppet för vissa
lantmäteriförrättningar beaktats.
Enligt motion 1996/97:Bo230 (m) bör
verksamheten vid Lantmäteriverket i ökad
utsträckning avgiftsfinansieras.
Härigenom kan anslaget enligt motionens
yrkande 5 minskas med drygt 20 miljoner
kronor till 470 miljoner kronor.
De omställningskostnader som följt av
sammanslagningen av Statens lantmäteri
verk och Centralnämnden för
fastighetsdata till Lantmäteriverket
motiverar enligt Vänsterpartiets
partimotion 1996/97:Bo235 att verket
undantas från de generella sparkrav som
ställs på de statliga myndigheterna.
Enligt förslaget i motionens yrkande 13
såvitt nu är i fråga, bör därför
anslaget till Lantmäteriverkets
förvaltningskostnader räknas upp med 10
miljoner kronor i förhållande till
regeringens förslag, dvs. till
500 272 000 kr.
Verksamheten vid Lantmäteriverket
finansieras både genom anslag och
avgifter. Den avgiftsfinansierade
verksamheten skall, med undantag för
grundläggande fastighets- och
landskapsinformation, bedrivas med full
kostnadstäckning.
Finansieringsprinciperna innebär
dessutom att användarna i ökad
utsträckning skall bidra till
finansiering av kostnaderna för drift
och utveckling av informationssystemen.
Sammantaget har detta lett till att den
största delen av verksamheten vid verket
finansieras genom avgifter. För
budgetåret 1997 beräknas sålunda
avgifternas andel av den totala
omsättningen till 65 %.
En utgångspunkt för beslutet om en ny
organisation för lantmäteri- och
fastighetsdataverksamheten var att
uppdrag som kan skada förtroendet för
myndighetsutövningen skulle skiljas från
det statliga lantmäteriet. Som ett
resultat härav har den
fastighetsekonomiska
uppdragsverksamheten redan bolagiserats.
Lantmäteriverket har dessutom i uppdrag
att lämna förslag om hur den
kartografiska uppdragsverksamheten och
den fristående förlagsverksamheten
fortsättningsvis bör bedrivas. I
uppdraget ingår att närmare analysera
förutsättningarna för en bolagisering av
den produktions- och uppdragsverksamhet
som bedrivs inom verket. På sikt innebär
detta att verket kommer att få än mer
renodlade myndighetsuppgifter jämfört
med i dag.
Utskottet är mot bakgrund av det nu
anförda inte berett att ställa sig bakom
förslaget i motion 1996/97:Bo230 (m)
yrkande 5 om att ytterligare öka
avgiftsuttaget för verksamheten vid
Lantmäteriverket. Motionen avstyrks
sålunda.
Utskottet är inte heller berett att
ansluta sig till förslaget i
Vänsterpartiets partimotion
1996/97:Bo235 om att undanta
Lantmäteriverket från de generella
sparkraven genom att öka på anslaget med
10 miljoner kronor. Utskottet delar
sålunda bedömningen i
budgetpropositionen att
samordningsvinster av sammanslagningen
av Statens lantmäteriverk och
Centralnämnden för fastighetsdata nu kan
beräknas uppkomma och att
Lantmäteriverket därför bör underkastas
samma övergripande sparkrav som andra
statliga myndigheter. Vänsterpartiets
partimotion 1996/97:Bo235 yrkande 13
såvitt nu är i fråga avstyrks.
Utskottets ställningstagande i denna
del innebär att regeringens förslag
avseende anslag till Lantmäteriverkets
förvaltningskostnader tillstyrks.
Övriga anslag m.m.
Utskottet tar i detta avsnitt upp
förslag till anslag m.m. i
budgetpropositionen som inte mött
invändningar i motioner eller vid
utskottets behandling.
Under olika tidsperioder har stöd
kunnat utgå bl.a. i form av
nybyggnadsbidrag, bidrag till
bostadskostnader efter ombyggnad,
statsbidrag till hyresrabatter,
ungdomsbostadsstöd, investeringsbidrag
för bostadsbyggande samt tilläggslån för
vissa reparations- och
ombyggnadsåtgärder i hyres- och
bostadsrättshus. Trots att de aktuella
stödformerna är under avveckling kommer
utgifter för stöden att belasta
statsbudgeten under ytterligare
budgetår. I dag förs utgifterna upp på
flera olika anslag. I
budgetpropositionen föreslås att de
sammanförs under ett nytt anslag A 3
benämnt Vissa äldre låne- och
bidragsstöd för bostadsändamål m.m. -
yrkande 2.
Regeringens förslag i nu aktuell del
tillstyrks av utskottet.
När det gäller det stöd som kan utgå
från den statliga fonden för fukt- och
mögelskador föreslår regeringen att
riksdagen skall godkänna att ramen för
fondens sammanlagda åtaganden under
budgetåret 1997 skall bestämmas till 60
miljoner kronor - yrkande 7.
Utskottet förordar att riksdagen lämnar
regeringen det begärda godkännandet.
I fråga om de anslag som inte
behandlats ovan föreslås i
budgetpropositionen att det för
budgetåret 1997 skall anvisas ramanslag
till
A 3 Vissa äldre låne- och bidragsstöd
för bostadsändamål m.m. om 94 333 000
kr,
A 4 Statens bostadskreditnämnd:
Förvaltningskostnader om 15 400 000 kr,
A 5 Statens bostadskreditnämnd:
Garantiverksamhet om 1 300 000 000 kr,
A 6 Byggforskningsrådet:
Förvaltningskostnader om 23 000 000 kr,
A 8 Bidrag till Fonden för fukt- och
mögelskador om 60 000 000 kr,
A 11 Bonusränta för ungdomsbosparande
om 3 000 000 kr,
B 1 Geoteknik om 23 967 000 kr samt
D 2 Statens va-nämnd om 5 124 000 kr.
Den av regeringen förordade
anslagsfördelningen avseende de nu
aktuella anslagen, som inte mött
invändningar i motioner, tillstyrks av
utskottet.
Anslagsförslag som avser tiden efter
budgetåret 1998
Som framgår ovan föreslås i
budgetpropositionen att en besparing på
motsvarande 50 miljoner kronor skall
göras på räntebidragsanslaget för år
1997. I anslutning härtill begärs
dessutom riksdagens godkännande av att
det på anslaget till Räntebidrag skall
göras besparingar på ytterligare 50
miljoner kronor per år fr.o.m.
budgetåret 1998 - yrkande 1 såvitt nu är
i fråga.
Även enligt utskottets mening bör den
förordade besparingen på räntebidragen
för budgetåren efter 1997 komma till
stånd. Regeringens förslag tillstyrks.
I Miljöpartiets partimotion
1996/97:Bo209 yrkande 17 begärs ett
riksdagens godkännande av en i motionen
beräknad fördelning av anslagen inom
utgiftsområde 18 för budgetåren 1998 och
1999. Förslaget innebär att det för vart
och ett av dessa budgetår skall anvisas
ytterligare 5 miljoner kronor till
Bidrag till åtgärder mot radon i
bostäder.
Utskottet har ovan avvisat ett
motionsförslag (mp) om att för
budgetåret 1997 anvisa ytterligare 5
miljoner kronor till radonbidrag. Vad
som härvid anförts gäller i allt
väsentligt också det nu aktuella
förslaget avseende budgetåren 1998 och
1999. Förslaget i Miljöpartiets
partimotion 1996/97:Bo209 yrkande 17
avseende anslagsfördelningen inom
utgiftsområde 18 budgetåren 1998 och
1999 avstyrks sålunda.
Regeringen bör enligt Vänsterpartiets
partimotion 1996/97:Bo235 noga följa
utvecklingen av
räntesubventionsnivåerna. I den mån den
tänkta subventionsnivån avviker från den
prognos som grundar regeringens förslag
för budgetåret 1997 bör regeringen
enligt motionen återkomma med nya
beräkningar för räntebidragen i budgeten
för år 1998, liksom med ett förslag till
justerad ram för utgiftsområde 18 -
yrkande 5.
Utskottet har senast i sitt yttrande
till finansutskottet (1996/97:BoU1y)
över omfattningen av utgiftsområde 18
framhållit att vissa av anslagen inom
utgiftsområdet är av den karaktären att
belastningen på anslaget inte kan
förutses med någon större exakthet. Det
gäller t.ex. räntebidragsanslaget som är
starkt beroende bl.a. av
ränteutvecklingen. Den slutliga
anslagsbelastningen i förhållande till
förslaget i budgetpropositionen blir
därför avhängig såväl förändrade
omvärldsfaktorer som träffsäkerheten i
de prognosmodeller som används. De nu
redovisade förhållandena gör det
naturligtvis nödvändigt att fortlöpande
följa upp belastningen på anslaget och
att inför varje nytt budgetår anpassa
anslagsberäkningen efter den faktiska
utvecklingen. Den nya budgetmodell som
nu används för första gången förutsätter
också att så sker. I den ekonomiska
vårpropositionen 1997 kommer riksdagen
bl.a. att ta ställning till den
preliminära beräkningen av utgiftsområde
18 för treårsperioden 1998-2000. Vad
gäller anslagsbehovet avseende
räntebidragen för budgetåret 1998
kommer riksdagen att ta ställning under
hösten 1997. Vad som i Vänsterpartiets
partimotion 1996/97:Bo235 yrkande 5
förordats kommer sålunda att tillgodoses
utan någon riksdagens ytterligare
åtgärd. Förslaget avstyrks.
Bostadsförsörjningen
Inledning
Bostadsmarknaden har under de senaste
åren genomgått stora förändringar.
Förutsättningarna för bostadspolitik och
bostadsförsörjning har starkt påverkats
av bl.a. de allmänna samhällsekonomiska
problemen. Även i övrigt har
samhällsutvecklingen medfört ett behov
av att se över bostadspolitikens mål och
medel. Mot denna bakgrund tilllsatte
regeringen våren 1995 en parlamentarisk
utredning med uppdrag att göra en
översyn av bostadspolitiken i vid
bemärkelse.
Den bostadspolitiska utredningen
avlämnade den 5 november 1996 sitt
slutbetänkande Bostadspolitik 2000 -
från produktions- till boendepolitik
(SOU 1996:156). Utredningens
överväganden och förslag omfattar bl.a.:
- målen för bostadspolitiken
- frågor om boendesegregation
- boende för olika hushållstyper
- kommunernas roll i bostadspolitiken
- bosparande
- bostadspolitikens administration
- statens stöd till
bostadsproduktionen
- ekonomiska villkor för det
befintliga bostadsbeståndet.
Ett bred politisk enighet har uppnåtts i
utredningen. Representanterna från fem
av riksdagspartierna (s, c, fp, mp, kd)
står helt bakom förslagen.
Vänsterpartiets representant har
anslutit sig till huvuddelen av vad
utredningen föreslagit. Moderata
samlingspartiets företrädare har dock
reserverat sig mot utredningens
överväganden och förslag.
Utredningens förslag kommer nu att
remissbehandlas. Regeringen anger i
budgetpropositionen att man har för
avsikt att mot bakgrund av utredningens
förslag presentera en proposition för
riksdagen under år 1997.
Den bostadspolitiska utredningens
arbete och den vidare beredningen av det
nu avgivna slutbetänkandet har givetvis
även påverkat bostadsutskottets arbete
med de frågor som behandlas i detta
betänkande. Ett flertal av motionerna
kommer in på områden som även behandlats
av utredningen.
Bostadspolitikens allmänna utformning
m.m.
Förslag som från mera övergripande
utgångspunkter tar upp bostadspolitikens
utformning och inriktning förs fram i
tre motioner.
Målet bör enligt Moderata
samlingspartiets partimotion
1996/97:Bo201 vara en bostadspolitik
grundad på valfrihet och ett bra boende
till en så låg kostnad som möjligt. Det
anges bl.a. innebära att boendet bör
utvecklas utifrån människors egna
önskemål och vilja i stället för
politiska planer. Utvecklingen måste
enligt motionen därför gå i riktning mot
fasta och stabila spelregler och ett
marknadsekonomiskt funktionssätt där
bostadsutbudet styrs av efterfrågan i
stället för av politiska regleringar av
olika slag. I motionens yrkande 1 begärs
också ett riksdagens tillkännagivande
med denna innebörd.
Behovet av en ny och genomarbetad
bostadspolitik har enligt motion
1996/97:Bo228 (s) ökat under de senaste
åren. Framtidens bostadsområden kräver
enligt förslaget planering med
utgångspunkt i en helhetssyn som bygger
på tvärvetenskaplig analys. Enligt
motionen innebär det bl.a. att
ansvarsfördelningen mellan samhälle,
bostadsföretag och hyresgäst behöver
utredas.
Utvecklingen av boendekostnaderna under
1990-talet har enligt Vänsterpartiets
partimotion 1996/97:Bo235 sin främsta
grund i skattereformen. Enligt motionen
måste reformen därför noga analyseras
och utredas ur bostadspolitisk
synvinkel. Regeringen bör enligt
förslaget tillsätta en utredning som ser
över frågan och som för fram förslag för
att rätta till skevheter i utvecklingen
av boendekostnaderna mellan hög- och
låginkomsttagare, liksom mellan olika
upplåtelseformer - yrkande 1. I
anslutning härtill förordas dessutom att
sambandet mellan kommunernas roll,
boendekostnaderna och effekterna av
skattereformen bör beaktas - yrkande 2.
Utskottet har så gott som årligen haft
att behandla motioner om
bostadspolitikens inriktning och
utformning. Vid sin senaste behandling
av denna fråga (bet. 1994/95:BoU13 s.
20) anförde utskottet inledningsvis att
det grundläggande bostadspolitiska målet
traditionellt har formulerats som att
alla människor skall ha tillgång till en
sund, rymlig, välplanerad och
ändamålsenligt utrustad bostad till ett
rimligt pris. Nu, liksom då, torde också
en bred enighet råda om målet som
sådant. Däremot har det funnits delade
meningar om hur och med vilka medel det
skall uppnås. Samtidigt har
samhällsutvecklingen gjort det
nödvändigt att över tiden precisera och
utveckla det grundläggande målet. Till
detta har varit kopplat en omprövning
och förnyelse av de bostadspolitiska
medlen.
Även om målen för bostadspolitiken i
allt väsentligt ligger fast motiverar
inte minst de senaste årens utveckling,
enligt utskottets mening, att de nu ses
över. Den bostadspolitiska utredningen
har enligt sina direktiv också haft att
ta fram ett underlag för beslut om
bostadspolitiken på längre sikt. Häri
har ingått att precisera målen för en
fortsatt social bostadspolitik och att
ge förslag om lämpliga medel för
genomförandet.
I enlighet med sitt uppdrag behandlar
utredningen i sitt slutbetänkande målet
för bostadspolitiken - detta som en
utgångspunkt för de förslag i övrigt som
utredningen för fram. Enligt utredningen
bör det övergripande målet för
framtidens bostadspolitik fokuseras på
de boende och allas rätt till ett hem.
Målet föreslås därför formulerat på
följande sätt. Bostadspolitiken skall
skapa förutsättningar för alla att leva
i goda bostäder till rimliga kostnader i
en stimulerande och trygg miljö inom
ekologiskt hållbara ramar. Boendemiljön
skall bidra till jämlika och värdiga
levnadsförhållanden och särskilt främja
en god uppväxt för barn och ungdomar.
Utredningen har också preciserat det
övergripande målet inom tre
huvudområden. Det gäller planering och
utveckling av boendet, boendets närmiljö
samt bostadens utformning.
Utredningsförslaget är nu föremål för
remiss och det kommer därefter att
beredas vidare i regeringens kansli
innan ett förslag kan föreläggas
riksdagen under år 1997. Det får anses
innebära att också de frågor som
behandlas i de nu aktuella motionerna i
allt väsentligt kommer att kunna
övervägas i det fortsatta arbetet. Med
avseende på den breda politiska enighet
som råder kring den bostadspolitiska
utredningens förslag i denna del bör
resultaten av den fortsatta beredningen
av förslaget enligt utskottets mening
avvaktas. I den mån förslagen i
partimotionerna 1996/97:Bo201 (m)
yrkande 1 och 1996/97:Bo235 (v)
yrkandena 1 och 2 samt motion
1996/97:Bo228 (s) inte kan anses
tillgodosedda genom det nu anförda
avstyrks de av utskottet.
Kommunernas ansvar för bostadspolitiken
m.m.
Kommunernas bostadspolitiska roll och
ansvar tas upp i fem motionsyrkanden.
Det kommunala bostadspolitiska ansvaret
skall enligt den moderata partimotionen
1996/97:Bo201 yrkande 24 avse
planeringen av markanvändningen och vara
utformat på ett sådant sätt att i första
hand markägarens önskemål tillgodoses i
vad avser användning och bebyggelse.
Enligt förslaget skall härvid behovet av
gator, vägar och allmänna platser
självfallet vägas in. Kommunernas
myndighetsutövning i denna del skall
enligt motionen ske på ett sådant sätt
att byråkrati undviks och till en så låg
kostnad som möjligt.
Avgörande för en framgångsrik
bostadspolitik är enligt motion 1996/97:
Bo220 (s) att den är väl förankrad där
den skall förverkligas, dvs. i
kommunerna. Ett viktigt mål för
samhällsplaneringen anges därför vara
att ge kommunerna styrmedel som utgår
från en helhetssyn på människan och
hennes behov av trygghet, gemenskap och
omsorg.
I motion 1996/97:Bo234 (s) framhålls
att kommunerna inte längre har samma
skyldighet som tidigare att planera sin
bostadsförsörjning. Enligt motionen är
det dock tveksamt om man helt kan
överlåta på kommunerna att bestämma
vilket ansvar de skall ta för
bostadsförsörjningen. Kommunernas ansvar
på området bör enligt förslaget därför
lagfästas - yrkande 1. Vidare anförs att
kommunerna måste svara för att
fördelningen av lediga lägenheter sker
rättvist - yrkande 2.
Utrymmet för det lokala
beslutsfattandet måste enligt motion
1996/97: Bo529 (c) yrkande 4 öka. Det
anges bl.a. innebära att kommunerna i
större utsträckning än hittills lämnar
ifrån sig uppgifter till olika lokala
organisationer och enskilda. Ett på
detta sätt ökat inflytande över boendet
innebär enligt motionen större
delaktighet i beslut om och skötsel av
våra bostadsområden - något som i sin
tur ger ett större engagemang och en
ökad demokratisering.
Med anledning av vad som i de nu
aktuella motionerna föreslagits
beträffande kommunernas ansvar för
bostadspolitiken m.m. vill utskottet
anföra följande.
Bostadspolitiken bygger traditionellt
på en ansvarsfördelning mellan stat och
kommun som innebär att staten svarar för
sådana grundläggande förutsättningar som
att finansiering och byggande kan ske på
ett resurseffektivt sätt. Det är
dessutom ett statligt ansvar att
formulera de krav som skall gälla för
bl.a. byggnaders egenskaper för att
tillgodose väsentliga allmänna
intressen. Kommunerna har å sin sida att
svara både för bedömningarna av
bostadsbyggnadsbehoven och för den
fysiska planering som är nödvändig för
att behoven skall kunna tillgodoses.
Även frågan om kommunernas roll i
bostadspolitiken har behandlats av den
bostadspolitiska utredningen. Enligt
utredningen har kommunerna en nyckelroll
i bostadspolitiken med ansvar för
viktiga boendefrågor. Kommunerna kan
enligt utredningen driva en aktiv
bostadspolitik genom att utveckla och
använda befintliga styrmedel. Någon
ytterligare lagreglering av kommunernas
bostadspolitiska ansvar anser
utredningen därför inte motiverad i
nuläget.
Den bostadspolitiska utredningens
förslag i denna del innebär att den
grundläggande ansvarsfördelning mellan
staten och kommunerna som tillämpats
under lång tid skall bestå. Utskottet
delar denna uppfattning.
Ansvarsfördelningen har enligt
utskottets mening i allt väsentligt
visat sig vara ändamålsenlig. Samtidigt
är det naturligtvis så att den
bostadspolitiska situationen skiljer sig
från region till region och från ort
till ort. Det regelsystem som styr
kommunernas agerande måste därför vara
så utformat att det ger den enskilda
kommunen möjlighet att i rimlig mån
beakta lokala förhållanden och behov.
Enligt utskottets mening bör resultatet
av den fortsatta beredningen av den
bostadspolitiska utredningens förslag
avvaktas. Partimotionen 1996/97:Bo201
(m) yrkande 24 samt motionerna
1996/97:Bo220 (s), 1996/97:Bo234 (s)
yrkandena 1 och 2 och 1996/97:Bo529 (c)
yrkande 4 avstyrks således. I
sammanhanget bör också framhållas att
utredningen behandlar flera andra frågor
som är av stor betydelse för kommunernas
möjligheter att fylla sin
bostadspolitiska roll. Det gäller bl.a.
åtgärder för att motverkar segregation
samt de kommunala bostadsföretagens roll
i bostadsförsörjningen.
Avslutningsvis behandlar utskottet i
detta avsnitt förslaget i Miljöpartiets
partimotion 1996/97:Bo209 yrkande 10 om
att lägesavgifter skall införas för
centralt belägna lokaler. Enligt
motionen skulle sådana avgifter begränsa
företagsetableringar i centrum och
härigenom göra det möjligt att åter
befolka våra innerstäder.
Det ligger även enligt utskottets
mening ett värde i att de centrala
delarna av våra orter får en så allsidig
sammansättning som möjligt. Det innebär
bl.a. att det är önskvärt att där skall
finnas inte bara lokaler utan också
bostäder. Fördelningen mellan bostäder
och lokaler styrs av en rad faktorer.
Det gäller bl.a. i vilken utsträckning
människor vill bo centralt och vilken
konkurrerande efterfrågan som finns på
kommersiella lokaler. Kommunerna kan
påverka denna utveckling genom sin
detaljplanering och sin
bygglovsprövning. Utskottet är inte
berett att förorda att kommunala
lägesavgifter införs som ett ytterligare
medel för kommunerna att påverka
utvecklingen. Miljöpartiets partimotion
1996/97:Bo209 yrkande 10 avstyrks.
Åtgärder mot boendesegregation m.m.
Under årets allmänna motionstid har i
sju motioner som hänvisats till
bostadsutskottet föreslagits åtgärder
mot boendesegregation och för en bättre
boendemiljö. Motionsförslagen utgår i
första hand från problemen i vissa
bostadsområden där
befolkningssammansättningen är sådan att
ett segregationsmönster har uppstått.
Segregationen kan ha både sociala,
ekonomiska och etniska orsaker. Ofta är
det fråga om bostadsområden i utkanten
av större städer där andelen invandrare
är mycket hög. I dessa områden
förekommer också en överrepresentation
av bl.a. ensamstående föräldrar,
arbetslösa och personer med sociala
problem.
Problembeskrivningen i de aktuella
motionerna är till stor del likartad. I
motionerna diskuteras bl.a. frågor om
språkproblem, brister i utbildningen,
social utslagning, diskriminerande
behandling i olika avseenden, brister i
det offentliga och kommersiella
serviceutbudet, enahanda och slitna
bostadsmiljöer osv. Det tas emellertid
också upp exempel på en positiv
utveckling och möjligheterna att bryta
en negativ trend i de utsatta
bostadsområdena. Nedan redogörs
kortfattat för de åtgärdsförslag som
läggs fram i motionerna.
Moderata samlingspartiet föreslår i sin
partimotion 1996/97:Bo201 yrkandena 22
och 23 att riksdagen i tillkännagivanden
till regeringen föreslår åtgärder för
minskad boendesegregation och förbättrad
boendemiljö. Motionärerna menar att en
omläggning av bostadspolitiken i flera
avseenden ger en möjlighet att vända
utvecklingen i utsatta bostadsområden
och skapar bättre framtida
förutsättningar för att undvika
segregation. Enligt vad som bl.a. anförs
i motionen leder försäljning av
kommunalt ägda bostadsföretag till ökat
ansvarstagande, avreglering till bättre
förutsättningar för företagande och fler
arbetstillfällen, sänkt fastighetsskatt
till bättre underhåll av fastigheter
samt en reformering av
bruksvärdessystemet till ökad rörlighet
på bostadsmarknaden.
I motion 1996/97:Bo202 (s) föreslås tre
tillkännagivanden om åtgärder mot
boendesegregation. En fond som stödjer
en positiv utveckling i
miljonprogramområdena föreslås inrättas
(yrkande 1). Statliga myndigheter samt
offentlig verksamhet i övrigt bör
stimuleras att förlägga sin verksamhet
till storstädernas miljonprogramområden
med hög andel invandrare (yrkandena 2
och 3).
Miljöpartiet föreslår i sin partimotion
1996/97:B209 yrkande 1 att riksdagen hos
regeringen skall begära en återkommande
uppföljning och samlad utvärdering av
kommunernas insatser för särskilt
utsatta bostadsområden. Enligt vad som
anförs i motion 1996/97:Bo208 (mp)
behövs motstrategier för att bryta
utvecklingen i bostadsområden som är
drabbade av negativ segregation.
Motionärerna förordar utflyttning av
högskoleutbildning, byggande av
samlingslokaler, förbättring av
utemiljön, allergisanering, satsning på
estetiska kvaliteter, frizoner från
statliga regler m.m. I motion
1996/97:Sf633 (mp) yrkande 16 föreslås
att åtgärder vidtas mot hyresvärdar och
bostadsförmedlare som diskriminerar
invandrare. Vidare förordas införandet
av ekostadsdelar, ökat inflytande för de
boende, mer fritidsverksamhet samt
åtgärder för att åstadskomma större
variation mellan hustyper.
Även i motion 1996/97:Bo224 (fp)
yrkande 1 föreslås ett tillkännagivande
med innebörden att en blandning av
hustyper bör eftersträvas för att
undvika segregationsproblem. Dessutom
framhåller motionären att
fastighetsägarna i utsatta
bostadsområden måste ta ett större
ansvar.
I motion 1996/97:Sf632 (c) yrkande 10
föreslås att ett nationellt
upprustningsprogram tillskapas för
invandrartäta områden. Programmet
föreslås omfatta åtgärder för att
förbättra den offentliga och
kommersiella servicen, för
renoveringsprojekt samt stimulans av
nyföretagande, föreningsliv m.m.
Bostadsutskottet vill anföra följande
vad gäller motionsförslagen om åtgärder
mot boendesegregation m.m.
De problem som tas upp i motionerna har
uppmärksammats under en lång tid. Trots
detta har de åtgärder som satts in inte
haft tillräcklig effekt för att bryta en
negativ utveckling mot ökad segregation
och en koncentration av olika former av
ekonomiska och sociala problem till
vissa utsatta bostadsområden. Olika
insatser för att förbättra situationen
har visserligen vidtagits såväl inom
bostadspolitikens ram som inom andra
samhällsområden, men de har
uppenbarligen inte varit tillräckliga.
En bidragande orsak till detta kan vara
att åtgärderna inte varit tillräckligt
samordnade och inte ingått i en samlad
strategi för ett bostadsområde med
problem. Enligt bostadsutskottets mening
är det därför viktigt att nu söka
lösningar på problemen som utgår från en
samlad politik och som även tar fasta på
de förutsättningar som gäller för varje
enskilt bostadsområde. Särskilt
angeläget är det därvid att understödja
de positiva initiativ som redan tagits i
de områden som i övrigt har de största
problemen.
Utskottet behandlade våren 1995 (bet.
1994/95:BoU13 s. 24-28) ett stort antal
motionsförslag med motsvarande
inriktning som de nu aktuella. I
betänkandet anförde utskottet bl.a.:
Det är uppenbart att många
samhällsproblem koncentrerats till vissa
områden med en hög andel invandrare
eller med en på annat sätt ensidig
befolkningssammansättning. Därav kan
självklart inte slutsatsen dras att
befolkningssammansättningen i sig är
grund till problemen. Många områden med
en hög andel invandrare fungerar i dag
bra. Som redovisats i motionerna står
grundproblemen i stället att finna i
arbetslöshet, bristande utbildning och
andra förhållanden som gör att en
integration i det svenska samhället
försvåras. Denna typ av problem måste
givetvis till största delen lösas med
andra medel än vad som står till buds
inom bostadspolitikens ram. Detta
hindrar inte att även frågor om
bostäderna i sig samt den yttre miljön i
bostadsområdena är mycket viktiga när
man söker finna åtgärder som kan
motverka segregationen.
Vidare framhöll utskottet i sitt
tidigare betänkande behovet av
sektorsövergripande överväganden om
vilka åtgärder som bör sättas in i de
mest utsatta bostadsområdena. Utskottet
hänvisade därvid till flera utredningar
med uppgifter i frågan som då pågick.
Två av dessa utredningar -
Bostadspolitiska utredningen och
Invandrarpolitiska kommittén - har nu
redovisat sina slutbetänkanden med
förslag till åtgärder i bostadsområden.
Invandrarpolitiska kommittén föreslår i
sitt slutbetänkande (SOU 1996:55) att
kommunala åtgärdsprogram bör upprättas
för bostadsområden där en stor andel
vuxna står utanför den ordinarie
arbetsmarknaden.
Den bostadspolitiska utredningen
presenterade nyligen i sitt
slutbetänkande liknande förslag.
Kommittén föreslår att staten skall
stödja kommunala utvecklingsprogram för
utsatta bostadsområden genom ett bidrag
som motsvarar högst 50 % av kostnaderna
för programmen. Kommitténs förslag utgår
från att kommunerna tar ett stort ansvar
för att en långtgående och sektors
övergripande samverkan kommer till stånd
i de aktuella områdena. Det förutsätts
vidare att utvecklingsprogrammen skall
uppfylla ett antal grundläggande krav,
varav delaktighet och inflytande från de
boende lyfts fram som särskilt
angeläget.
Utöver de ovan två nämnda utredningarna
väntas den s.k. Storstadskommittén (dir.
1995:35) inom kort lägga fram ett
delbetänkande med förslag om insatser i
utsatta bostadsområden.
Bostadsutskottat kan konstatera att
förslagen i de utredningsbetänkanden som
under senare tid redovisats till stor
del sammanfaller med flertalet av de
motionsförslag som väckts i frågan under
årets allmänna motionstid. En bred
politisk enighet torde råda både vad
gäller nödvändigheten av att bryta en
negativ utveckling i vissa
bostadsområden och vikten av att såväl
staten som kommunerna tar sitt ansvar
för de åtgärder som bedöms vara
nödvändiga.
Utskottet förutsätter att det
omfattande beslutsunderlag med förslag
till åtgärder som lagts fram av de
aktuella utredningarna efter
remissbehandling nu blir föremål för
vidare överväganden inom
regeringskansliet och att riksdagen
därefter får ta ställning till förslag
på området. Det får också förutsättas
att de förslag som i motioner förts fram
under årets allmänna motionstid och vid
tidigare riksdagsbehandlingar av frågan
uppmärksammas. Det förefaller mot denna
bakgrund inte gagna saken om utskottet
nu skulle förorda vissa förslag framför
andra. Tvärtom ger de förslag om breda
insatser inom flera samhällssektorer som
presenterats utrymme för att pröva olika
typer av åtgärder som dessutom i många
fall kompletterar varandra. Som
framhållits ovan och som den
bostadspolitiska utredningen anför i
sitt betänkande är det dock nödvändigt
att en ökad samordning mellan de olika
insatsområdena kommer till stånd på
såväl central som lokal nivå.
Med det ovan anförda anser utskottet
att motionerna 1996/97:Bo202 (s),
1996/97:Bo208 (mp), 1996/97:Bo209 (mp)
yrkande 1, 1996/97:Bo224 (fp) yrkande 1,
1996/97:Sf632 (c) yrkande 10 och
1996/97:Sf633 (mp) yrkande 16 till stor
del får anses vara tillgodosedda. Det
kan också konstateras att företrädarna
för de partier som står bakom dessa
motioner även står eniga bakom den
bostadspolitiska utredningens förslag
till åtgärder mot boendesegregation.
Vad gäller partimotionen 1996/97:Bo201
yrkandena 22 och 23 från Moderata
samlingspartiet kan utskottet konstatera
att åtgärdsförslagen snarast är att
hänföra till partiets allmänna
bostadspolitiska ställningstaganden som
utskottet redovisat sin syn på i andra
sammanhang. Utskottet är inte berett att
i sina överväganden om allvarliga
bostadssociala problem närmare bemöta
förslagen om sänkta skatter, slopad
hyresreglering m.m. Dessa yrkanden
avstyrks således.
Hyresgästernas självförvaltning
I ett antal motioner uppmärksammas
frågor om de villkor som gäller när
hyresgäster deltar i
fastighetsförvaltningen genom exempelvis
trappstädning och trädgårdsskötsel. Som
bakgrund till flertalet av motionerna
hänvisas till ett konkret fall, nämligen
hyresgästernas självförvaltning i
bostadsområdena Holma och Kroksbäck i
Malmö. De boende har där givits
möjlighet att sköta vissa delar av
fastighetsförvaltningen. För de enskilda
hyresgästerna fastställs hyran på
vanligt sätt, men den hyresgäst som
medverkat i förvaltningen under en
period får en återbäring på hyran. Denna
återbäring har emellertid bedömts som
skattepliktig av Riksskatteverket. Detta
förhållande anses äventyra det system
för självförvaltning som utvecklats i
de aktuella bostadsområdena.
Beredningsordningen inom riksdagen är
sådan att vissa av de motioner som tagit
upp frågor om hyresgästernas
självförvaltning hänvisats till
skatteutskottet. Detta gäller främst de
motioner som innehåller direkta förslag
om att de aktuella skattereglerna skall
ändras. De motioner som ansetts falla
inom bostadsutskottets beredningsområde
utgår i stället från självförvaltningens
bostadspolitiska betydelse och
diskuterar även andra lösningar på
problemet än rent skattetekniska. Det
bör emellertid påpekas att någon helt
entydig uppdelning av motionsförslagen
mellan de två kategorierna knappast
varit möjlig att göra.
Gemensamt för de motioner som
bostadsutskottet tar upp i detta
sammanhang är att motionärerna anser att
försöken med självförvaltning slagit
mycket väl ut. I de aktuella
bostadsområdena anses versamheten ha
bidragit till ett ökat engagemang från
de boende och en positiv social
utveckling. Vidare framhålls att
skadegörelsen har minskat och att
bostadsmiljön även i övrigt förbättrats.
I tre av motionerna - 1996/97:Bo210 (s),
1996/97:Bo211 (s) och 1996/97:Bo232 (v)
- begärs att åtgärder vidtas för att
möjliggöra fortsatt självförvalning utan
att en viss typ av lösning förordas.
I två motioner framhålls särskilda
åtgärdsförslag. Vänsterpartiet föreslår
i sin partimotion 1996/97:Fi212 yrkande
15 att andra lösningar än
skattebefrielse bör prövas. En metod som
motionärerna anser bör övervägas är att
införa en form av bashyra med möjlighet
att köpa olika underhållstjänster. De
som endast betalar bashyra utför vissa
städ- och underhållstjänster själva. I
motion 1996/97:Ub247 (fp) yrkande 10
förslås att ett förslag om visst tillägg
i hyresförhandlingslagen som förts fram
av Storstadskommittén skall behandlas
med förtur av regeringen.
Som konstateras i motionerna har
framför allt självförvaltningsförsöket i
två bostadsområden i Malmö gjort att de
nuvarande reglerna på området kommit att
diskuteras under senare tid. Frågan om
hyresgästernas självförvaltning har
också kommenterats i budgetpropositionen
(Reviderad finansplan m.m., avsnitt
7.7). Regeringen avvisar där ett förslag
från Demokratiutvecklingskommittén om
skattefrihet för ersättning som en
hyresgäst får av sin hyresvärd för
arbete hyresgästen lagt ned på s.k.
självförvaltning. Samtidigt framhåller
regeringen att det är av stor vikt att
finna former för att akivt engagera de
boende i skötseln av det egna området
och att frågan därför kommer att beredas
vidare.
Utskottet har erfarit att en
arbetsgrupp har tillsatts inom
regeringskansliet med representanter för
inrikes-, finans- och
justitiedepartementen med uppdrag att
skyndsamt överväga förutsättningarna för
självförvaltning. Arbetsgruppen kommer
att uppmärksamma olika förslag till
lösningar på det uppkomna problemet.
Förutom Demokratiutvecklingskommittén
har som anges i en av motionerna även
Storstadskommittén uppmärksammat frågan.
Hittills har man dock endast redovisat
sitt kommande förslag i form av en
debattartikel. Ett förslag med
innebörden att en ny lag om
självförvaltning knyts till
hyresförhandlingslagen väntas emellertid
presenteras inom kort i ett
delbetänkande från kommittén.
Bostadsutskottet vill för sin del
instämma i vad som anförs i motionerna
om vikten av att den positiva utveckling
som hyresgästernas självförvaltning
medfört inte hindras. Det är givetvis av
största vikt att ta vara på de
gemensamma initiativ som försöken med
självförvaltning lett till. Inte minst
gäller detta för de utsatta
bostadsområden som utskottet ovan
diskuterat i avsnittet om
boendesegregation. Det är sannolikt att
ett ökat engagemang från hyresgästerna i
fastigheternas och närområdets skötsel i
många fall kan få stor betydelse i
arbetet med att bryta en negativ
utveckling i dessa områden. Frågan om
hyresgästernas självförvaltning bör
därför i första hand övervägas ur ett
bostadspolitiskt och boendesocialt
perspektiv.
Utskottet anser det mot denna bakgrund
vara positivt att regeringen nu har
frågan om hur de uppkomna problemen
skall lösas under skyndsam beredning.
Därmed kommer självfallet det kommande
förslaget från Storstadskommittén att
uppmärksammas i enlighet med önskemålet
i motion 1996/97: Ub247 (fp). Även
önskemålen om överväganden i motion
1996/97:Fi212 (v) torde kunna bli
tillgodosedda. Enligt vad som framkommit
om Storstadskommitténs överväganden
uppvisar förslaget vissa likheter med
den av motionärerna förordade ordningen.
Utskottet är inte berett att nu ta
ställning till vilka förändringar i
gällande regelsystem som kan bli
nödvändiga för att säkerställa
möjligheten till ett aktivt engagemang
från hyresgästernas sida i
fastighetsförvaltningen m.m. Det bör
heller inte uteslutas att det finns bra
former för denna verksamhet som kan
bedrivas inom ramen för nuvarande
bestämmelser. Den översyn som nu pågår
inom regeringskansliet får utvisa vilken
eller vilka lösningar som lämpligen bör
väljas.
Det ovan anförda får enligt utskottets
mening anses innebära att vad som
förordats i motionerna 1996/97:Bo210
(s), 1996/97:Bo211 (s), 1996/97: Bo232
(v), 1996/97:Fi212 (v) yrkande 15 samt
1996/97:Ub247 (fp) yrkande 10 i huvudsak
är tillgodosett. Något tillkännagivande
i frågan om hyresgästernas
självförvaltning synes nu inte vara
erforderligt. Regeringens
ställningstagande och eventuella förslag
i frågan till riksdagen bör avvaktas.
Räntebidrag m.m.
Utskottet har tidigare i detta
betänkande behandlat flera
motionsförslag om bl.a. snabbare
avveckling av räntebidragen. Under detta
avsnitt tas sådana förslag om
räntebidrag upp som vid ett bifall inte
bedöms påverka anslagsbelastningen under
det närmaste budgetåret. Till denna
kategori kan förslagen i Moderata
samlingspartiets partimotion
1996/97:Bo201 yrkandena 3 och 4
hänföras. Motionärerna föreslår att
riksdagen i ett tillkännagivande skall
förorda att de fastigheter som
producerats år 1993 eller senare, när
räntebidragsandelen nått ner till 30 %
bör befrias från fastighetsskatt
samtidigt som den kvarvarande
subventionen avvecklas. För
nyproducerade fastigheter föreslås
fr.o.m. år 1998 gälla att
fastighetsskatt inte alls tas ut
samtidigt som inga subventioner utgår.
Utskottet har ovan tagit ställning till
andra motionsförslag om minskade
räntebidrag och sänkt fastighetsskatt.
Vad som där har anförts kan även anses
gälla de nu aktuella yrkandena. I frågan
om statens framtida stöd till
bostadsproduktionen och eventuella
förändringar av fastighetsskattereglerna
för nyproducerade fastigheter bör för
övrigt beredningen av den
bostadspolitiska utredningens förslag
avvaktas. I denna utredning har en bred
politisk enighet kunnat uppnås i dessa
frågor. Regeringen har i
budgetpropositionen redovisat sin avsikt
att på grundval av den bostadspolitiska
utredningens förslag under år 1997
förelägga riksdagen en proposition i
frågan. Mot denna bakgrund avstyrker
utskottet yrkandena i partimotionen från
Moderata samlingspartiet.
I Miljöpartiets partimotion
1996/97:Bo209 finns tre yrkanden om
tillkännagivande avseende olika villkor
som föreslås gälla för statliga
subventioner inom bostadssektorn.
Motionärerna förordar att de generella
subventionerna till ny- och ombyggnad
avvecklas och ersätts med gröna
investeringsbidrag samt en förstärkning
av bostadsbidragen (yrkande 5). Vidare
föreslås att minst 1 % av den totala
investeringskostnaden avsätts till
estetisk utformning samt konstnärlig
utsmyckning vid ny- och ombyggnad av
offentliga lokaler, hyresbostäder och
bostadsrätter som erhåller någon form av
statligt stöd (yrkande 9). Slutligen
föreslås att en utredning tillsätts med
uppgift att överväga hur statliga
investeringsbidrag och
kreditgarantiåtaganden skall kunna
miljövillkoras och i övrigt styras med
sociala och regionala förbehåll (yrkande
15).
Även i frågan om eventuella villkor för
statligt stöd till bostadsproduktionen
m.m. vill utskottet hänvisa till
beredningen av den bostadspolitiska
utredningens betänkande och den
aviserade propositionen. I utredningens
betänkande finns överväganden och
förslag som i flera avseenden
överensstämmer med de i motionen
förordade. Utredningen framhåller
således att miljökrav skall tillgodoses
i all ny- och ombyggnad och att
investeringsbidrag till prioriterade
ombyggnadsåtgärder skall användas för
att främja angelägna miljöåtgärder i
boendet. Vidare föreslås olika
stödvillkor utformas så att
bostadssociala insatser prioriteras.
Utredningen har också särskilt
framhållit behovet av att utforma
byggnader och boendemiljöer utifrån ett
estetiskt helhetsperspektiv. Som ett
riktvärde anges i betänkandet att 1 % av
den totala byggkostnaden bör avsättas
för den konstnärliga utsmyckningen.
Med hänvisning till det anförda och
till den fortsatta beredningen av
förslagen från den bostadspolitiska
utredningen avstyrker utskottet motion
1996/97:Bo209 (mp) yrkandena 5, 9 och
15.
De ekonomiska villkoren för nyare
bostadsrättsföreningar diskuteras i
motion 1996/97:Bo409 (s). Motionärerna
föreslår att riksdagen hos regeringen
begär en redovisning av de samlade
effekterna av neddragna
räntesubventioner och höjda
taxeringsvärden, samt vid behov föreslår
åtgärder för de problem som framkommit.
Som bakgrund till detta förslag
beskriver motionärerna hur olika former
av kostnadshöjningar hårt har drabbat
många hushåll i framför allt det nyare
bostadsrättsbeståndet. Särskilt
framhålls problem med mycket höga
taxeringsvärden i nyare hus.
En utvärdering av de ekonomiska
villkoren för nyare
bostadsrättsföreningar och det sent
byggda bostadsbeståndet i övrigt
redovisades hösten 1995 av den
bostadspolitiska utredningen i ett
delbetänkande (SOU 1995:98).
Utredningens överväganden och förslag
låg till grund för en proposition och
riksdagsbeslut våren 1996 (prop.
1995/96:101, BoU10, rskr. 227, 228).
Riksdagsbeslutet innebar bl.a. en
fastighetsskattelättnad för bostäder med
värdeår 1991. I huvudsak förutsattes
dock att de ekonomiska problemen för
delar av det sent byggda
bostadsbeståndet även i fortsättningen
måste angripas med riktade insatser
enligt den ordning som utarbetats under
de senaste åren. Denna ordning har
utformats i samverkan mellan
kreditmarknadens parter för att bl.a.
möjliggöra ekonomiska rekonstruktioner
som anpassas till varje enskilt fall.
Regeringen framhöll i propositionen att
de statliga åtgärder som riktar sig till
det sent byggda beståndet av bostäder
bör syfta till att skapa långsiktigt
stabila villkor för detta
bostadsbestånd.
Bostadspolitiska utredningen har i sitt
slutbetänkande lagt fram förslag om
förändrade ekonomiska villkor för
bostadsrättsföreningar som kan innebära
lättnader för vissa nyare föreningar.
Förslagen går i korthet ut på att
taxeringsvärdet för ett bostadsrättshus
grundas på det sammanlagda
marknadsvärdet för de bostadsrätter som
ingår i bostadsrättsföreningen.
Samtidigt föreslås regeländringar så att
föreningen skall kunna göra avdrag för
sina ränteutgifter enligt motsvarande
villkor som gäller för egnahem. Ett
genomförande av dessa förslag skulle
sannolikt innebära en förstärkt
ekonomisk situation för många
bostadsrättsföreningar i den kategori
som diskuteras i motionen. Utskottet
vill dock inte föregripa
remissbehandllingen och den vidare
beredningen av utredningens förslag. Med
hänvisning till att den fråga som tas
upp i motion 1996/97:Bo409 (s) redan är
föremål för överväganden avstyrks
motionen.
Slutligen i detta avsnitt tar utskottet
upp ett förslag i motion 1996/97:Bo218
(kd) som gäller villkoren för två
tidsbegränsade stöd inom bostadssektorn
som bl.a. syftat till att stimulera
tidigareläggningar av bygg-
investeringar. De två stöd som
diskuteras - statligt investeringsbidrag
för nybyggnad av bostäder respektive
extra statligt stöd för förbättring av
bostäder - har beviljats under
förutsättning att byggnadsåtgärderna
påbörjas under en viss tidsperiod samt
avslutas för ett visst slutdatum. Som
slutdatum gäller för
nyinvesteringsbidraget att projektet i
sin helhet skall slutföras senast den 30
juni 1997 och för stödet till
bostadsförbättringar är motsvarande
slutdatum den 31 december 1996. Enligt
vad som anförs i motionen riskerar ett
antal projekt som beviljats bidrag att
inte kunna avslutas inom den bestämda
tiden. Motionärerna hävdar också att det
finns en betydande risk för att en stor
del av de tillgängliga medlen för
stimulansstöden inte blir utnyttjade av
denna orsak.
Vad gäller villkoren för vissa
stimulansstöd vill utskottet anföra
följande. De två stödformer som
diskuteras i motionen kom till genom
riksdagsbeslut i december 1994
(bostadsförbättringsstödet) respektive i
juni 1995 (nyin-vesteringsbidraget). I
båda fallen anfördes bl.a.
sysselsättningspolitiska skäl för de
villkor som sattes upp beträffande när
projekten skulle påbörjas och avslutas.
Syftet var att snabbt få i gång
byggarbetsmarknaden och stimulera
tidigareläggandet av angelägna
byggnadsinvesteringar. Det kan i
sammanhanget noteras att ledamöterna
från det parti som nu förordar förlängd
varaktighet av stöden vid dessa
riksdagsbeslut motsatte sig deras
införande.
I frågan om utnyttjandet av
stimulansstöden kan noteras att nu
tillgängliga uppgifter tyder på att
medelsutnyttjandet väl ligger på den
nivå som förutsågs vid
riksdagsbehandlingen. För
bostadsförbättringsstödet fastställdes
ingen medelsram för bidragsgivningen,
men ursprungligen beräknades reserverade
medel om 1,5 miljarder kronor täcka
behoven. Genom vissa riksdags- och
regeringsbeslut har därefter ytterligare
medel beräknats för bidragsgivningen.
Enligt en rapport från Boverket hösten
1996 (1996:6, del III) beräknas det
slutliga medelsutnyttjandet uppgå till
knappt 3 miljarder kronor. Stödet till
nyinvesteringsbidraget är till skillnad
från bostadsförbättringsstödet begränsat
av en medelsram som fastställts av
riksdagen. Denna ram var från början
bestämd till 2 miljarder kronor men har
efter senare beslut och en omfördelning
till bostadsförbättringsstödet i
praktiken begränsats till 1,5 miljarder
kronor. Enligt en redovisning från
Boverket om beviljade bidrag (rapport
1996:6, del I) är i princip hela ramen i
dag utnyttjad. Av redovisningen framgår
vidare att det finns ett stort antal
projekt som sökt stöd och som inte
kunnat beviljas bidrag på grund av att
de tillgängliga medlen redan utnyttjats.
Boverket omfördelar löpande outnyttjade
bidrag så att den tillgängliga ramen
fullt ut skall kunna komma till
användning.
I sammanhanget bör också noteras vad
som anförts om finansieringen av det
tillfälliga stöd för anordnande av
studentbostäder som föreslås i
budgetpropositionen på tilläggsbudget
för budgetåret 1995/96 och som riksdagen
nyligen beslutat om. Detta stöd
förutsätts, i mån av medel, finansieras
från anslaget A 2
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder, dvs.
samma anslag som täckt kostnaderna för
de ovan diskuterade stimulansstöden.
Eventuellt outnyttjad del av de
arbetsmarknadspolitiska medel som
ursprungligen avsetts för olika former
av bygginvesteringar kommer således att
tas i anspråk för stöd till anordnande
av studentbostäder.
Mot den redovisade bakgrunden gör
bostadsutskottet bedömningen att en
omprövning av sista datum för
färdigställande av byggnadsprojekt inte
nu bör göras i enlighet med förslaget i
motion 1996/97:Bo218 (kd). Även det
uttalade syftet att söka uppnå ett
tidigareläggande av olika
byggnadsinvesteringar talar enligt
utskottets mening för att behålla de
aktuella tidsgränserna. Utskottet
förutsätter emellertid att regeringen
löpande håller frågan om utnyttjandet av
stimulansstöden under observans och vid
behov återkommer till riksdagen i
frågan. Vid en sådan uppfattning finns
inte skäl att tillstyrka den aktuella
motionen.
Bostadsbidrag
Som framgått ovan har riksdagen nyligen
beslutat om ändringar i reglerna för
bostadsbidragen som gäller fr.o.m. år
1997. Regeländringarna gäller inte
grunderna för bostadsbidragssystemet,
utan avser vissa bidragsvillkor som in
komstprövningen m.m. I två motioner förs
dock fram förslag som är avsedda att mer
genomgripande reformera bostadsbidragen.
I Moderata samlingspartiets partimotion
1996/97:Bo201 yrkande 10 liksom i motion
1996/97:Bo231 (m) yrkande 3 förordas att
bostadsbidragen skall samordnas med
övriga socialpolitiska åtgärder. Enligt
motionerna ger en sådan samordning en
helhetssyn på den ekonomiska situationen
för de berörda som är eftersträvansvärd.
Samtidigt förbättras enligt förslagen
förutsättningarna för att på sikt växla
dagens bidrag mot sänkta skatter och
därigenom minska den ekonomiska rundgång
som följer av dagens system.
Förslagen om en samordning av
bostadsbidragen och övrigt
socialpolitiskt stöd synes utgå från
uppfattningen att bostadsbidragen främst
är ett socialpolitiskt instrument.
Utskottet delar inte denna uppfattning.
Ett enigt bostadsutskott har flera
gånger och senast våren 1996 (bet.
1995/96:BoU11 s. 4) uttalat att
bostadsbidragens primära uppgift är att
svara upp mot bostadspolitiska mål, dvs.
ge möjlighet för resurssvaga hushåll att
efterfråga goda och tillräckligt rymliga
bostäder. Utskottet vidhåller denna
uppfattning. Utformningen av
bostadsbidragen bör sålunda även
fortsättningsvis vägledas av
bostadspolitiska hänsyn. Ett sådant
synsätt är enligt utskottets mening inte
förenligt med förslagen i Moderata
samlingspartiets partimotion 1996/97:
Bo201 yrkande 10 samt motion
1996/97:Bo231 (m) yrkande 3. Motionerna
avstyrks.
I den i våras framlagda propositionen
(1995/96:186) med förslag till nya
regler för bostadsbidrag aviserade
regeringen att en utvärdering skall
göras av bostadsbidragen när det nya
systemet fungerat en tid.
De av riksdagen beslutade
förändringarna i bostadsbidragen är
enligt motion 1996/97:Bo227 (s) många
och delvis genomgripande. Samtidigt var
det enligt motionen viktigt och
nödvändigt att snabbt genomföra
förändringar i en situation där
kostnaderna för bidragen sköt i höjden.
Denna snabbhet anges dock ha inneburit
att det inte var möjligt att i detalj
analysera alla konsekvenser av
förändringarna för de enskilda
hushållen. Detta förhållande tillsammans
med en förmodad minskning av de
generella stöden till boendet gör det
enligt motionen nödvändigt att noga
följa utvecklingen. Den aviserade
översynen av bostadsbidragen bör enligt
motionen därför påskyndas så att
eventuella brister snabbt kan justeras.
Med anledning av vad som i motionen
förordats beträffande en utvärdering av
bostadsbidragen vill utskottet anföra
följande.
Till grund för riksdagens beslut om nya
regler för bostadsbidragen fr.o.m. år
1997 låg främst statsfinansiella skäl.
Kostnaderna för bidragen hade således
stigit kraftigt under 1990-talets första
hälft. Sammanlagt beräknas de nya
reglerna ge besparingar på 2,3 miljarder
kronor räknat på helår. Till en
betydande del - 1,1 miljarder kronor -
anger regeringen att besparingen
uppkommer genom att ett nytt system för
inkomstprövning införs. Systemet innebär
att ett preliminärt bidrag betalas ut
som sedan justeras med hänsyn till den
taxerade inkomsten för bidragsåret. I
denna del innebär sålunda de nya
reglerna ingenting annat än att bidragen
anpassas till hushållets verkliga
inkomst som den kommer till uttryck vid
taxeringen. Till övriga delar uppkommer
besparingen bl.a. genom begränsningar av
den bostadsbidragsgrundande bostadsytan
och genom införande av individuella
inkomstgränser.
Så pass genomgripande förändringar av
bostadsbidragsreglerna som det nu är
fråga om innebär att enskilda hushåll
kan komma att få inte oväsentliga
förändringar av bidraget. En
förutsättning för att detta skall kunna
accepteras är enligt utskottets mening
att ändringarna inte ensidigt faller på
vissa grupper eller typer av hushåll.
Bostadsbidragen måste sålunda även
fortsättningsvis ha en
fördelningspolitiskt acceptabel profil.
Redan i propositionen med förslag till
nya regler för bostadsbidragen aviserar
regeringen att en utvärdering av de nya
reglerna skall göras när det nya
systemet fungerat en tid. Enligt vad
utskottet har erfarit kommer också
regeringen att i regleringsbrevet för
budgetåret 1997 uppdra åt
Riksförsäkringsverket att genomföra en
sådan utvärdering.
Enligt utskottets mening framstår det
som absolut nödvändigt att en
utvärdering av effekterna av de nya
reglerna snarast kommer till stånd. Det
är utskottets bedömning att arbetet bör
inledas redan före bidragsåret 1997
bl.a. på grundval av inkomna
bidragsansökningar. Målet bör vara att
utvärderingen kan slutföras i början av
år 1997 så att de regeländringar m.m.
som kan föranledas härav kan tillämpas
redan under bidragsåret 1997.
Vad utskottet nu med anslutning till
motion 1996/97:Bo227 (s) anfört om en
utvärdering av bostadsbidragen bör
riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.
Som ett led i strävandena att stödja
barn som berörs av skilsmässor föreslås
i Vänsterpartiets partimotion
1996/97:So637 yrkande 6 att båda
föräldrarna skall ges rätt till
bostadsbidrag vid skilsmässa.
I de fall föräldrarna inte bor
tillsammans men har gemensam vårdnad om
barnet utgår den bostadsanknutna delen
av bidraget till båda föräldrarna. Den
icke bostadsanknutna delen, det s.k.
särskilda bidraget, tillfaller dock
endast den förälder hos vilken barnet är
folkbokfört. Bostadsutskottet och
riksdagen har tidigare vid flera
tillfällen avvisat motionsförslag om att
fullt bidrag skall utgå till båda
föräldrarna (senast 1994/95:BoU14 s. 5).
Vad utskottet härvid anfört om att det
inte finns tillräckliga skäl att ändra
reglerna för bostadsbidrag vid
skilsmässa står fast. Vänsterpartiets
partimotion 1996/97:So637 yrkande 6
avstyrks med hänvisning härtill.
I motion 1996/97:Bo205 (s) anförs att
riksdagen våren 1996 återigen uttalat
att det finns goda skäl att göra det
möjligt med direktutbetalning av
bostadsbidragen till hyresvärden. Då
denna möjlighet trots detta ännu inte
föreligger förordas att riksdagen hos
regeringen begär att åtgärder vidtas som
gör det möjligt att, med bidragstagarens
medgivande, betala ut bostadsbidragen
till annan, vanligen hyresvärden.
Bostadsutskottet och riksdagen har två
gånger uttalat (senast 1995/96: BoU11 s.
16) att det bör vara möjligt att göra
direktutbetalning av bostadsbidrag till
t.ex. hyresvärd. Utskottets och
riksdagens uttalanden i denna del har
dock avvisats av regeringen. Det har
bl.a. skett med hänvisning till att
administrativa svårigheter skulle
föreligga. Enligt utskottets mening bör
dock inte eventuella svårigheter i de
administrativa rutinerna förhindra att
en av bostadspolitiska skäl välmotiverad
ordning införs. Utskottet vidhåller
sålunda sin tidigare uppfattning. Enligt
vad utskottet erfarit avser också
regeringen att i regleringsbrevet för
budgetåret 1997 uppdra åt
Riksförsäkringsverket att överväga hur
ett system med direktutbetalning kan
utformas.
Utan att föregripa de aviserade
övervägandena vill utskottet erinra om
att det i den tidigare
bostadsbidragslagen fanns bestämmelser
som gjorde det möjligt att betala ut
bidragen till någon annan än sökanden.
En förutsättning för detta var dock att
sökanden begärt att så skulle ske.
Utskottet har inte underlag för någon
annan bedömning än att detta både var en
väl fungerande och rationell ordning.
Genom att det är den enskilde
bidragstagaren som avgör om bidraget
skall betalas ut direkt till hyresvärden
torde systemet inte heller innebära att
den personliga integriteten träds för
när.
För att understryka vikten av att en
möjlighet till direktutbetalning av
bostadsbidrag snarast bör införas bör
det enligt utskottets mening ånyo
uppdras åt regeringen att skyndsamt
vidta erforderliga åtgärder. Regeringen
bör därefter utan dröjsmål återkomma
till riksdagen i ärendet så att den
ordning som utskottet nu uttalat sig för
snarast kan genomföras och senast
fr.o.m. bidragsåret 1998.
Vad utskottet nu med anledning av
motion 1996/97:Bo205 (s) anfört om
direktutbetalning av bostadsbidrag bör
riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.
Bosparande
Förslag om införande av ett bosparsystem
m.m. läggs fram i två motioner.
Sparandet till egen bostad bör enligt
Moderata samlingspartiets partimotion
1996/97:Bo201 yrkande 9 stimuleras.
Utöver de fördelar ett bosparande
innebär för det enskilda hushållet vid
förvärv av en bostad ger det enligt
motionen en stabilisering av
bostadsmarknaden. Ett bosparande som
bygger på ett system med statlig
kreditgaranti bör därför införas i
enlighet med det förslag som lades fram
i betänkandet (SOU 1994:121) Bosparande.
I Miljöpartiets partimotion
1996/97:Bo209 förordas att
förutsättningarna för att inrätta
särskilda bosparkassor förbättras.
Enligt förslaget bör därför
möjligheterna att tillskapa en särskild
kreditgaranti som är kopplad till lån
som avser boendet utredas - yrkande 6.
Dessutom förordas att informationen om
sådana speciella bosparkassor skall
förbättras - yrkande 7.
Bostadsinvesteringar har under en lång
tid till helt övervägande del
finansierats med lånat kapital. Behovet
av en ökad egen insats har dock
uppmärksammats allt mer. Den föregående
regeringen tillsatte en utredning om ett
nytt statligt premierat bosparsystem.
Utredningen har redovisat sina förslag i
betänkandet Bosparande (SOU 1994:121).
Förslagen innebär i korthet att
sparandet kopplas till ett statligt
kreditgarantisystem för förvärv av
småhus eller bostadsrätt. Frågan om
bosparande har också behandlats av den
bostadspolitiska utredningen. Enligt
utredningen har det inte kunnat visas
att statliga sparpremier leder till ett
ökat nysparande. Något förslag om
sparstimulanser förs därför inte fram.
Däremot förordar utredningen att bl.a.
konsumentskyddet för spararna stärks
genom att de svenskregistrerade institut
som erbjuder bosparande skall omfattas
av Finansinspektionens tillsyn. I övrigt
bör det enligt utredningen lämnas åt
kreditmarknadens aktörer att i eget
intresse informera om och marknadsföra
bosparande liksom att premiera spararna.
Även i denna del kommer den
bostadspolitiska utredningens förslag
att omfattas av den fortsatta
beredningen av frågan. Resultatet av
denna beredning bör enligt utskottets
mening avvaktas. Förslagen i
partimotionerna 1996/97:Bo201 (m)
yrkande 9 samt 1996/97:Bo209 (mp)
yrkandena 6 och 7 avstyrks.
Ungdomsbosparandet är enligt
Vänsterpartiets partimotion
1996/97:Bo235 bra, men det är enligt
motionen inte ett egentligt bosparande
eftersom sparkapitalet kan användas till
annat än en bostad. Reglerna för
ungdomsbosparandet bör enligt förslaget
därför ses över så att krav ställs på
att sparade medel används till utgifter
för en bostad - yrkande 9.
De regler som i dag gäller för
ungdomsbosparandet ställer inte upp
några krav på att sparandet skall
användas till en bostad. Däremot finns
det en lånerätt på tre gånger det
sparade beloppet kopplad till bl.a.
förvärv av en bostad.
Bostadspolitiska utredningen föreslår
att ungdomsbosparandet skall ses över av
den ungdomspolitiska utredningen. Denna
utredning har också genom
tilläggsdirektiv fått ett uppdrag med
motsvarande innebörd. Enligt utskottets
mening bör resultatet av detta
utredningsarbete avvaktas. Vad som i
Vänsterpartiets partimotion
1996/97:Bo235 yrkande 9 förordats bör
därför inte nu föranleda någon
riksdagens åtgärd.
Boverkets uppgifter
Bostadsutskottet har ovan tagit
ställning till förslag om anslag för
Boverkets verksamhet under år 1997. I en
motion, Vänsterpartiets partimotion
1996/97:Bo235 yrkande 4, finns
emellertid även förslag om ett
tillkännagivande om Boverkets framtida
roll. I motionen framhålls att Boverkets
verksamhet kommer att ifrågasättas mer i
framtiden. Utvecklingen anses bl.a. bero
på hur de olika stöden för boendet
utvecklas. Motionärerna anser att
regeringen bör återkomma med nya
beräkningar för Boverkets verksamhet om
utvecklingen visar på fler uppgifter för
verket för åren 1998 och 1999.
Vad gäller Boverkets uppgifter på
längre sikt har regeringen i
budgetpropositionen (utg.omr. 18, anslag
A 1) anfört att bl.a. den
bostadspolitiska utredningens förslag
kan motivera förändringar också av den
centrala administrationen inom de
områden som berörs. Regeringen aviserar
mot denna bakgrund sin avsikt att under
hösten 1996 uppdra åt en särskild
utredare att göra en översyn av
organisationen inom plan-, bygg- och
bostadsväsendet. I avvaktan på
resultatet av denna översyn förordar
regeringen att de övergripande mål och
uppgifter för Boverket som riksdagen
beslutat om skall ligga fast för
budgetåret 1997.
Utskottet har självfallet ingen annan
åsikt än motionärerna och regeringen i
frågan om att de resurser som tillställs
Boverket måste anpassas till de krav som
ställs på verksamheten. Vad gäller
anslagen för verksamheten efter år 1997
kommer riksdagen att ta ställning till
den frågan i vanlig ordning i samband
med budgetbehandlingen respektive år. I
dessa sammanhang kommer givetvis
eventuella förändringar i Boverkets
uppgifter att vägas in. Något
tillkännagivande i denna fråga kan inte
anses erforderligt. Motion 1996/97:Bo235
(v) yrkande 4 avstyrks således.
Byggforskning
I detta avsnitt behandlas dels vissa
förslag i budgetpropositionen om mål och
ramar för Byggforskningsrådet (BFR) och
byggforskningen, dels motionsförslag om
inriktningen av byggforskningen i olika
avseenden.
Regeringen föreslår att riksdagen skall
godkänna den övergripande målsättningen
för Byggforskningsrådets verksamhet och
byggforskningen som anges i
budgetpropositionen. De övergripande
målen för BFR:s verksamhet föreslås vara
en effektiv administration, att säkra
relevans och hög kvalitet i
byggforskningen och att uppnå god
spridning i samhället av forskningens
resultat (yrkande 3). För det stöd som
BFR lämnar till satsningar på forskning
och utveckling föreslås det övergripande
målet vara att främja den byggda miljöns
kvalitet, kostnadseffektivitet och
långsiktiga hållbarhet (yrkande 4).
BFR:s stöd till byggforskning innebär
att ekonomiska utfästelser måste göras
som sträcker sig över flera budgetår. Av
detta skäl har riksdagen för budgetåret
1995/96, liksom för tidigare år,
bemyndigat regeringen att låta staten ta
på sig vissa förpliktelser i samband med
stödet till byggforskningen. I årets
budgetproposition föreslås (yrkande 5)
att riksdagen bemyndigar regeringen att
låta staten göra ekonomiska åtaganden
avseende budgetåren 1998-2001 i samband
med stöd till byggforskningen med 101,
61, 37 respektive 22 miljoner kronor
respektive år.
Förslagen i budgetpropositionen om mål
och ekonomiska åtaganden för
byggforskningsverksamheten har inte mött
invändningar i motioner eller vid
utskottets beredning av frågan.
Utskottet tillstyrker således yrkandena
3-5 i den aktuella delen av
budgetpropositionen.
Utskottet övergår nu till att behandla
motionsförslagen om byggforskningens
inriktning m.m.
I två motioner tas frågor om bl.a.
ekologiskt experimentbyggande upp. Stöd
bör enligt vad som förordas i motion
1996/97:Bo204 (mp) även fortsättningsvis
utgå från BFR till projekt med denna
inriktning. Även i Miljöpartiets
partimotion Bo209 framhålls behovet av
fortsatta insatser på området. I yrkande
14 föreslås riksdagen göra ett
tillkännagivande om en samlad
utvärdering av ekologiskt
experimentbyggande.
Regeringen redovisar i
budgetpropositionen kortfattat sin
bedömning av byggforskningen (utg.omr.
18, anslag A 7). I detta sammanhang
utpekas sex områden som regeringen
bedömer som särskilt angelägna att
stödja. Ett av dessa områden avser
hållbar stadsutveckling och ekologiskt
hållbart boende. Enligt utskottets
mening torde därför motionärernas
önskemål om fortsatt stöd till projekt
med ekologisk inriktning bli
tillgodosett utan något tillkännagivande
i frågan. Det bör för övrigt erinras om
att bostadsutskottet våren 1995 ägnade
stor uppmärksamhet åt frågor om miljö-
och hälsoriktigt byggande och boende i
vid bemärkelse (se bet. 1994/95:BoU18).
På utskottets förslag förordade
riksdagen att ett flertal åtgärder
skulle vidtas. En av dessa åtgärder
avsåg bl.a. en inventering och
klassificering av ekologiska och
miljöanpassade byggnadsprojekt i syfte
att få fram lämpliga referens- och
demonstrationsprojekt. I
budgetpropositionen anges att Boverket
tillsammans med andra berörda
myndigheter har fått i uppdrag att
genomföra en sådan utvärdering. I
uppdraget, som skall delredovisas i
januari 1997 och slutredovisas i mars
1998, ingår vidare bl.a. att belysa
frågor om återanvändning och återvinning
samt elöverkänslighet. Även vad gäller
genomförandet av en samlad utvärdering
torde alltså vad motionärerna förordat
bli tillgodosett utan något nytt
tillkännagivande i frågan. Med
hänvisning till det anförda avstyrker
utskottet motionerna 1996/97:Bo204 (mp)
och 1996/97: Bo209 (mp) yrkande 14.
Samhällsplaneringen har enligt vad som
anförs i motion 1996/97:Bo529 (c) i
alltför hög grad utgått från männens
erfarenheter. Kvinnoperspektivet anses
ha negligerats. Resultatet har ibland
blivit opraktiska lägenheter och mindre
tillgängliga bostadsområden. Mot denna
bakgrund förordar motionärerna i
motionens yrkande 1 att mer forskning
skall bedrivas om kvinnors roll i stads-
och regionplaneringen.
Utskottet delar motionärernas
uppfattning att stor uppmärksamhet bör
ägnas jämställdhetsaspekterna på den
fysiska planeringen såväl i forskningen
som i den praktiska verksamheten. Även
om de formella hindren för jämställdhet
numera i stor utsträckning är undanröjda
präglas fortfarande delar av
vardagslivet av strukturer som utgått
från ett manligt perspektiv. Utskottet
kan dock konstatera att detta problem,
åtminstone vad gäller frågor om fysisk
planering, under senare tid ägnats allt
större uppmärksamhet. BFR stöder
exempelvis flera projekt med inriktning
mot kvinnoperspektiv på översiktlig
planering. En självklar strävan bör
givetvis vara att såväl kvinnors som
mäns behov och förutsättningar beaktas i
all forskning där
jämställdhetsaspekterna har relevans.
En omfattande kunskapsöversikt avseende
jämställdhetsaspekterna på fysisk
planering och byggd miljö har nyligen
publicerats. På regeringens uppdrag har
Boverket i samråd med Statens
naturvårdsverk, Närings- och teknik-
utvecklingsverket, Glesbygdsverket samt
Nordiska institutet för
samhällsplanering ställt samman och
analyserat kunskaper på detta område.
Uppdraget har redovisats i en rapport
från Boverket (1996:4). I rapporten
föreslås bl.a. att kommunförsök med
statligt stöd genomförs för att utveckla
metoder som integrerar jämställdhet i
fysisk planering och
bebyggelseutformning. Detta förslag har
även den bostadspolitiska utredningen
ställt sig bakom i sitt slutbetänkande.
Eftersom regeringen nyligen erhållit en
utredningsrapport i de frågor som tas
upp i motion 1996/97:Bo529 (c) yrkande 1
får det förutsättas att behovet av
ytterligare insatser för jämställdheten
i den fysiska planeringen kommer att
övervägas utan något riksdagens
tillkännagivande därom. Även i samband
med remissbehandlingen och den fortsatta
beredningen av den bostadspolitiska
utredningens betänkande bör givetvis
denna fråga uppmärksammas. Med
hänvisning till det anförda avstyrks
motionsyrkandet.
I motion 1996/97:Bo507 (c) tas en rad
frågor upp om samordnad planering och
ekonomisk utveckling. I motionens
yrkande 11 begärs ett tillkännagivande
om forskning och metodutveckling inom
detta område. Motionärerna anser att
ansvaret för forskning om samordning
mellan fysisk och ekonomisk planering
bör klarläggas och att resurserna för
forskningen därefter bör omfördelas. Det
framhålls även att den
regionalekonomiska forskning som bedrivs
i Nordiska rådets regi bör beakta EU:s
utveckling mot rumslig planering.
Något organ som bär ett samlat ansvar
för all forskning om fysisk och
ekonomisk planering finns inte. Det kan
dock konstateras att BFR:s ansvar för
forskning om bl.a. fysisk planering och
markanvändning också får anses omfatta
de frågor om ekonomisk planering som
måste beaktas i sammanhanget. I
budgetpropositionen framhålls också
samordning av samhällsplanering som ett
högprioriterat forskningsområde för
stödet från BFR. I detta område torde
delvis ingå den typ av forskning som
efterfrågas i motionen. I övrigt finns
givetvis även andra organ med uppgifter
inom området, bl.a vad gäller forskning
med en mer uttalat regionalpolitisk
inriktning.
Vad som har förordats i motion
1996/97:Bo507 (c) yrkande 11 ger inte
utskottet anledning att föreslå vidare
överväganden i frågan. Motionen avstyrks
således.
Behovet av en översyn av den statliga
plan- och arkitekturpolitiken diskuteras
i motion 1996/97:Bo534 (v). Som en av de
åtgärder som enligt motionärerna bör
vidtas föreslås i yrkande 2 att
riksdagen skall göra ett
tillkännagivande om aktiv forskning.
Innebörden i detta yrkande är att
forskningsresurserna inom området bör
förstärkas. Vidare föreslås att Boverket
får i uppdrag att skapa fora för
kunskapsöverföringen mellan branschens
organ och företag samt mellan
högskoleforskning och byggbransch.
Enligt gällande ordning är det BFR som
har samordningsansvaret för forskning
som berör byggande och den byggda
miljön. Detta framhålls även i den
forskningspolitiska propositionen (prop.
1996/97:5) som för närvarande bereds
inom riksdagen. I propositionen anges
att BFR skall se över formerna för
kunskapsspridning. BFR är också
delansvarigt för GIMLE som är ett
kunskapscentrum för byggd miljö med
uppgift att sprida information och
fungera som mötesplats för alla inom de
berörda branscherna. Som motionärerna
anför har givetvis även Boverket ett
ansvar för kunskapsspridningen inom sitt
verksamhetsområde. Verket publicerar
löpande skrifter och rapporter samt
anordnar kurser på ett flertal områden.
Inte minst vad gäller frågor om
arkitektur och byggnadskonst har verket
varit aktivt genom att bl.a. ge ut
exempel på goda lösningar. Ett samarbete
förekommer också mellan BFR och Boverket
i frågor som har gemensamt intresse.
Vad gäller de arkitekturpolitiska
frågor som tas upp i motionen bör
noteras att regeringen nyligen inrättat
en arbetsgrupp för arkitektur och
formgivning. Gruppen skall bl.a. styra
det arbete med att utforma ett
handlingsprogram för arkitektur och
formgivning som regeringen aviserat.
Utskottet kan mot denna bakgrund inte
finna det erforderligt med ett
tillkännagivande om formerna för
kunskapsspridningen mellan forskningen
och byggnadsbranschen. Motion
1996/97:Bo534 (v) yrkande 2 avstyrks
således.
Bidrag till fukt- och mögelskador
Sedan år 1986 kan bidrag utgå från en
statlig fond till reparationsåtgärder
för att komma till rätta med fukt- och
mögelskador. Bidragsbestämmelserna finns
i förordningen (1993:712) om den
statliga fonden för fukt- och
mögelskador i småhus m.m. Fondens
kansliuppgifter handhas av
Kammarkollegiet.
I två motioner diskuteras bl.a.
villkoren för stöd till åtgärder mot
fukt- och mögelskador. Miljöpartiet
framhåller i sin partimotion
1996/97:Bo209 att fastighetsägarens
självrisk vid bidrag från Fonden för
fukt- och mögelskador i dag är för hög.
I yrkande 2 föreslås att självrisken
skall maximeras till 50 %.
Regeländringen förutsätts finansieras
inom den ekonomiska ramen för
bidragsgivningen. Vänsterpartiet
föreslår i partimotion Bo235 yrkande 6
att en översyn av bidragsreglerna för
stödet från fonden bör genomföras.
Vidare förordas att möjligheterna att
överföra kansli- och
utredningsverksamheten till Boverket
övervägs.
Bostadsutskottet kan konstatera att en
översyn av reglerna m.m. för bidrag till
fukt- och mögelskador redan pågår. En
utredning tillsattes våren 1996 med
uppgift att följa upp
byggfelsförsäkringen och frågor om
konsumentskydd i byggandet m.m. I
direktiven (dir. 1996:39) till
utredningen ingår bl.a. att analysera
behovet av och formerna för det statliga
stödet för att komma till rätta med fukt-
och mögelskador i egnahem.
Utredningsarbetet skall vara slutfört
senast den 1 oktober 1997. Utskottet
anser att resultatet av det pågående
arbetet bör avvaktas. Motionsyrkandena
avstyrks således.
Geoteknik
Regeringen begär i budgetpropositionen
att riksdagen skall godkänna vad som där
förordats beträffande dels den
övergripande målsättningen för
verksamheten inom Statens geotekniska
instituts ansvarsområde - yrkande 8,
dels inriktningen av institutets
verksamhet för den närmaste
treårsperioden - yrkande 9. I korthet
innebär regeringsförslaget i denna del
att Statens geotekniska institut skall
svara för kunskapsuppbyggnad och teknisk
utveckling inom geotekniken och se till
att kunskapen förs vidare och kommer
till praktisk användning. Verksamheten
skall enligt förslaget vidare präglas av
kvalitet och oberoende samt medverka
till en säker, ekonomisk och
miljöanpassad utveckling inom det
geotekniska området.
Regeringens förslag beträffande
målsättningen m.m. för den geotekniska
verksamheten, som inte mött invändningar
i motioner, tillstyrks av utskottet.
Länsstyrelserna m.m.
Vid sin behandling av
budgetpropositionen våren 1995 framhöll
bostadsutskottet att det vid
fördelningen av länsstyrelseanslaget
mellan olika länsstyrelser kunde finnas
anledning att ta hänsyn till länets
befolkningsstorlek. Med anledning härav
gav regeringen i maj 1995 Statskontoret
i uppdrag att se över fördelningen av
länsstyrelseanslaget mellan
länsstyrelserna och lägga fram förslag
till en fördelningsmodell. Resultatet av
översynen har redovisats i
Statskontorets rapport (1996:8) Modeller
för fördelning av ramanslaget till
länsstyrelserna. Utgångspunkten för
arbetet har varit att
fördelningsmodellen skall uppfylla vissa
kriterier. Det innebär bl.a. att den bör
ge likvärdiga förutsättningar att
bedriva verksamhet i olika län, men inte
kompensera för skillnader i servicenivå,
kvalitet, avgifter eller effektivitet.
Det måste vidare finnas ett samband med
länets arbetsbelastning. Modellen bör
dessutom vara enkel och väsentligen
uppfattas som rättvis av de berörda.
Statskontorets rapport har remitterats
till länsstyrelserna, som också avgett
yttranden över den.
Frågan bereds för närvarande i
regeringskansliet, och regeringen avser
att senare i höst besluta om direktiv
till länsstyrelserna angående
planeringsramar för budgetåret 1998. Den
slutliga omfördelningen av
länsstyrelseanslaget kommer därefter att
presenteras i 1997 års
budgetproposition.
Förslag om hur fördelningen av
länsstyrelseanslaget på de olika
länsstyrelserna skall göras lämnas i
fyra motioner.
Med utgångspunkt i den kraftiga
befolkningsökningen i Hallands län
förordas i motionerna 1996/97:Bo302 (fp,
m, c) och 1996/97:Bo304 (s) att
fördelningsnyckeln vid fördelning av
länsstyrelseanslaget på de olika
länsstyrelserna skall ändras.
I motion 1996/97:Bo303 (m, s, c, fp, v,
mp) förordas att fördelningen av
länsstyrelseanslaget på de olika
länsstyrelserna skall ske med hänsyn
till befolkningstalen.
Riksdagen bör enligt motion
1996/97:Bo306 (fp) hos regeringen begära
en redovisning av efter vilka
principer länsstyrelseanslaget fördelas
på län. Först efter en sådan redovisning
är det enligt motionen möjligt att
bedöma om en annan fördelningsordning är
motiverad.
Med anledning av vad som förordats
beträffande fördelningen av
länsstyrelseanslaget på län vill
utskottet anföra följande.
Som framgår av redovisningen ovan
bereds frågan om fördelningen av
länsstyrelseanslaget på de olika
länsstyrelserna inom regeringskansliet.
Resultatet av denna beredning skall
enligt vad som anges i årets
budgetproposition presenteras för
riksdagen hösten 1997. Tillkännagivanden
i enlighet med förslagen i motionerna
1996/97:Bo302 (fp, m, c), 1996/97:Bo303
(m, s, c, fp, v, mp), 1996/97:Bo304 (s)
och 1996/97:Bo306 (fp) kan därför inte
anses erforderliga.
Riksdagen har fattat beslut om att
länsstyrelserna i Kristianstads och
Malmöhus län skall läggas samman till en
länsstyrelse - länsstyrelsen i Skåne län
- den 1 januari 1997. Inför
sammanläggningen har regeringen tillsatt
en organisationskommitté som har i
uppdrag att förbereda och genomföra
bildandet av den nya länsstyrelsen.
Enligt direktiven skall kommittén bl.a.
presentera förslag som ger en besparing
på minst 30 miljoner kronor senast år
1998.
Det är enligt motion 1996/97:Bo307 (s)
angeläget att tillskapandet av den nya
länsstyrelsen i Skåne sker på ett sådant
sätt att verksamheten kan bedrivas
effektivt och rationellt redan från
början. Det anges bl.a. innebära att det
besparingskrav som ställts bör anpassas
till den verksamhet som måste bedrivas
vid den nya länsstyrelsen, t.ex. genom
att besparingen nås i långsammare takt.
Innan denna fråga slutligt kan avgöras
måste enligt motionen en
konsekvensanalys genomföras med
utgångspunkt i de angivna besparingarna.
Enligt vad som anförs i
budgetpropositionen avser regeringen att
för budgetåret 1997 tilldela den nya
länsstyrelsen i Skåne län en i
förhållande till vad som tidigare
tilldelats de två länsstyrelserna
oförändrad anslagsram. Inom ramen skall
dock även avvecklingskostnader vid de
gamla länsstyrelserna täckas. Några
generella besparingskrav har inte ålagts
den nya länsstyrelsen för 1997.
Som anförs i motion 1996/97:Bo307 (s)
har frågan om hur besparingen på 30
miljoner kronor vid den nya
länsstyrelsen bör tas ut tidigare
behandlats av utskottet (bet.
1995/96:BoU9 s. 14). Utskottet anförde
härvid bl.a. att det fick förutsättas
att regeringen vid bedömningen av
besparingen skulle positivt pröva om den
inte, åtminstone under en inledningsfas,
borde ges en mindre omfattning än den
som förutsatts. Riksdagen gav också
regeringen detta till känna. De skäl som
vägledde utskottets ställningstagande i
denna del äger fortsatt giltighet. Som
framgår ovan utgår också regeringens
förslag till anslagsfördelning för
budgetåret 1997 från förutsättningen att
den nya länsstyrelsen i Skåne län skall
tilldelas ett anslag som är oförändrat i
förhållande till vad som tilldelats de
två tidigare länsstyrelserna. Även om
förslaget i denna del innebär att också
omställningskostnaderna skall täckas
inom anslaget måste enligt utskottets
mening utskottets och riksdagens
tidigare ställningstagande i denna del
anses i allt väsentligt tillgodosett.
När det gäller anslagsberäkningen för
länsstyrelsen i Skåne län för kommande
budgetår får det enligt utskottets
mening förutsättas att regeringen
beaktar utskottets och riksdagens
tidigare uttalande om hur den förutsatta
besparingen bör tas ut. Till denna fråga
finns anledning att återkomma i samband
med behandlingen av 1998 års budget
hösten 1997.
I den mån förslagen i motion
1996/97:Bo307 (s) inte kan anses
tillgodosedda med det nu anförda
avstyrks den av utskottet.
Det bakomliggande skälet till att bilda
ett västsvenskt storlän är enligt motion
1996/97:Bo305 (m) att kunna inrätta ett
regionparlament och därmed också ett
storlandsting. Med hänvisning till att
landstingen i stället bör avvecklas
förordas i motionen att riksdagen skall
uttala att Skaraborgs län inte skall
ingå i ett nytt västsvenskt län.
Regeringen har tillsatt en särskild
utredare för att ta upp överläggningar
med företrädare för kommuner, landsting,
länsstyrelser och andra berörda parter i
Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs län
och Skaraborgs län i syfte att klarlägga
den geografiska utformningen av ett nytt
västsvenskt län. Enligt utskottets
mening bör inte resultatet av dessa
överläggningar föregripas på det sätt
som föreslås i motion 1996/97:Bo305 (m),
varför den avstyrks. Regeringen avser
dessutom att våren 1997 förelägga
riksdagen en proposition om
länsindelningen i Västsverige.
För att förbättra kontakten mellan
väljarna och riksdagens ledamöter
föreslås i motion 1996/97:Bo301 (m) att
det vid landets länsstyrelser skall
inrättas arbetsplatser för länets
riksdagsledmöter.
Förslaget i motionen om att
tillhandahålla arbetsplatser för länets
riksdagsledamöter i länsstyrelsens
lokaler synes utgå från uppfattningen
att kontakten mellan riksdagsledamöter
och väljare måste formaliseras så att
ledamöterna i det närmaste kan komma att
uppfattas som statens representanter i
länet. Utskottet delar inte denna
uppfattning. Mot förslaget kan dessutom
bl.a. riktas den invändningen att ett
genomförande skulle innebära att alla
länets riksdagsledamöter samlas i en
enda av länets kommuner -
residensstaden. En sådan ordning skulle
för det stora flertalet ledamöter, dvs.
de som inte bor i en residensstad,
innebära att kontakten med väljarna på
den egna orten försämras. Motionen
avstyrks.
Lantmäteri- och fastighetsdataverksamhet
m.m.
I budgetpropositionen begärs riksdagens
godkännande av ett där framlagt förslag
till övergripande mål för
Lantmäteriverket - yrkande 10. Förslaget
innebär i korthet att de övergripande
målen för verket skall vara att verka
för dels en ändamålsenlig
fastighetsindelning, dels en effektiv
försörjning med grundläggande fastighets-
och landskapsinformation.
Målen för uppdragsverksamheten föreslås
vara att tillhandahålla sådana tjänster
inom myndighetens verksamhetsområde som
gagnar en effektivisering av viktiga
samhällsfunktioner.
Regeringens förslag beträffande de
övergripande målen för Lantmäteriverket,
som inte mött invändningar i motioner,
tillstyrks av utskottet.
Det finns enligt motion 1996/97:Bo229
(c) en bristande samordning mellan land-
och sjökartor som dels orsakar besvär
för användarna, dels gör
kartproduktionen mindre
kostnadseffektiv. Det bör enligt
motionen därför uppdras åt
Lantmäteriverket att ta fram förslag
till en gemensam karta för land- och
vattenområden som kan ersätta dagens
kartor och sjökort.
Utskottet delar uppfattningen att en
för olika användningsområden så långt
möjligt samordnad kartproduktion måste
anses både rationell och kostnads-
effektiv. I fråga om land- och sjökartor
har också Lantmäteriverket och
Sjöfartsverket år 1994 träffat ett
övergripande samarbetsavtal. Detta avtal
har därefter i början av år 1996 följts
dels av ett övergripande ramavtal, dels
ett avtal om samverkan vid produktion,
förvaltning, utbyte och spridning av
grundläggande geografisk information.
Verken har också regelbundet gemensamma
planerings- och samverkansmöten. Ett
arbete med den i motion 1996/97:Bo229
(c) förordade inriktningen har sålunda
redan inletts. Ett tillkännagivande i
enlighet med motionsförslaget kan därmed
inte anses erforderligt.
Med hänvisning till att
Lantmäteriverket och Sjöfartsverket
träffat avtal om samverkan i fråga om
geografisk information förordas i motion
1996/97:Bo235 (v) yrkande 12 att
samverkansavtal skall träffas också med
andra statliga verk och bolag. De
samordningsvinster m.m. som härvid kan
uppkomma torde enligt förslaget vara
betydande.
Miljödepartementet har 1995 bildat en
arbetsgrupp för samverkan kring
geografiska data och geografiska
informationssystem - REGGIT - vari ingår
företrädare för berörda departement och
myndigheter m.fl. Arbetsgruppen skall
bl.a. eftersträva ett samlat grepp på
området, verka för en nationell strategi
och ett snabbt genomförande av
nödvändiga åtgärder. Arbetsgruppens
hittillsvarande verksamhet har
redovisats i en lägesrapport i maj 1996.
Som framgår av den kortfattade
redovisningen ovan har också i detta
fall ett arbete med den inriktning som
förordas i motionen redan inletts. Även
om det kan hävdas att arbetet inte
formaliserats genom att avtal träffats,
får det enligt utskottets mening ändå
anses ha en sådan utformning att den
samordning som förordas i motion
1996/97:Bo235 (v) yrkande 12 kan uppnås.
Vad i motionen föreslagits får sålunda
anses i allt väsentligt tillgodosett.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande
anslagsfördelningen inom
utgiftsområde 18 budgetåret 1997
att riksdagen med bifall till
proposition 1996/97:1 Utgiftsområde
18 och med avslag på de i bilaga 1
upptagna motionerna
dels godkänner vad i propositionens
yrkande 1 såvitt nu är i fråga
förordats beträffande besparingar på
anslaget till räntebidrag för
budgetåret 1997,
dels godkänner vad i propositionens
yrkande 2 förordats beträffande
sammanslagning av återstående
utbetalning av åtaganden enligt vissa
stödformer som är under avveckling,
dels godkänner vad i propositionens
yrkande 6 förordats avseende
finansiering av
byggnadskostnadsdelegationens
teknikupphandling m.m.,
dels godkänner vad i propositionens
yrkande 7 föreslagits beträffande
ramen för Fonden för fukt- och
mögelskadors sammanlagda åtaganden,
dels godkänner vad i propositionens
yrkande 11 förordats avseende
nedsättning av taxebeloppet för vissa
lantmäteriförrättningar,
dels i enlighet med förslaget i
propositionens yrkande 12 för
budgetåret 1997 anvisar anslagen inom
utgiftsområde 18 enligt vad som i
bilaga 2 angivits som utskottets
förslag,
res. 1 (fp)
res. 2 (kd)
2. beträffande besparingen på
räntebidragen för budgetåren efter
1997
att riksdagen godkänner vad i
proposition 1996/97:1 Utgiftsområde
18 yrkande 1 såvitt nu är i fråga
förordats,
3. beträffande
anslagsfördelningen inom
utgiftsområde 18 budgetåren 1998 och
1999
att riksdagen avslår motion
1996/97:Bo209 yrkande 17,
res. 3 (mp)
4. beträffande anslagsbehovet
avseeende räntebidragen för
budgetåret 1998
att riksdagen avslår motion
1996/97:Bo235 yrkande 5,
res. 4 (v)
5. beträffande bostadspolitikens
inriktning och utformning
att riksdagen avslår motionerna
1996/97:Bo201 yrkande 1, 1996/97:
Bo228 samt 1996/97:Bo235 yrkandena 1
och 2,
res. 5 (m)
res. 6 (v)
6. beträffande kommunernas ansvar
för bostadspolitiken
att riksdagen avslår motionerna
1996/97:Bo201 yrkande 24, 1996/97:
Bo220, 1996/97:Bo234 yrkandena 1 och
2 samt 1996/97:Bo529 yrkande 4,
res. 7 (m)
res. 8 (c)
res. 9 (v)
7. beträffande kommunala
lägesavgifter
att riksdagen avslår motion
1996/97:Bo209 yrkande 10,
res. 10 (mp)
8. beträffande åtgärder mot
boendesegregation
att riksdagen avslår motionerna
1996/97:Bo201 yrkandena 22 och 23,
1996/97:Bo202, 1996/97:Bo208,
1996/97:Bo209 yrkande 1, 1996/97:
Bo224 yrkande 1, 1996/97:Sf632
yrkande 10 samt 1996/97:Sf633 yrkande
16,
res. 11 (m)
res. 12 (mp)
9. beträffande hyresgästernas
självförvaltning
att riksdagen avslår motionerna
1996/97:Bo210, 1996/97:Bo211,
1996/97:Bo232, 1996/97:Fi212 yrkande
15 samt 1996/97:Ub247 yrkande 10,
10. beträffande minskade
räntebidrag och sänkt
fastighetsskatt
att riksdagen avslår motion
1996/97:Bo201 yrkandena 3 och 4,
res. 13 (m)
11. beträffande villkor för
statligt stöd till
bostadsproduktionen m.m.
att riksdagen avslår motion
1996/97:Bo209 yrkandena 5, 9 och 15,
res. 14 (m) -
motiv.
res. 15 (mp)
12. beträffande nyare
bostadsrättsföreningar
att riksdagen avslår motion
1996/97:Bo409,
13. beträffande villkoren för
vissa stimulansstöd
att riksdagen avslår motion
1996/97:Bo218,
res. 16 (c, fp, v,
mp, kd)
14. beträffande samordning av
bostadsbidragen och övrigt
socialpolitiskt stöd
att riksdagen avslår motionerna
1996/97:Bo201 yrkande 10 samt
1996/97:Bo231 yrkande 3,
res. 17 (m)
res. 18 (kd) -
motiv.
15. beträffande utvärdering av
bostadsbidragen
att riksdagen med anledning av motion
1996/97:Bo227 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet
anfört,
16. beträffande bostadsbidrag
vid skilsmässa
att riksdagen avslår motion
1996/97:So637 yrkande 6,
res. 19 (v)
17. beträffande
direktutbetalning av
bostadsbidrag
att riksdagen med anledning av motion
1996/97:Bo205 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet
anfört,
18. beträffande bosparande
att riksdagen avslår motionerna
1996/97:Bo201 yrkande 9 samt
1996/97:Bo209 yrkandena 6 och 7,
res. 20 (m)
res. 21 (mp)
19. beträffande
ungdomsbosparandet
att riksdagen avslår motion
1996/97:Bo235 yrkande 9,
res. 22 (v, mp)
20. beträffande Boverkets
uppgifter
att riksdagen avslår motion
1996/97:Bo235 yrkande 4,
res. 23 ( v)
21. beträffande mål och
ekonomiska åtaganden för
byggforskningsverksamheten
att riksdagen godkänner vad i
proposition 1996/97:1 Utgiftsområde
18 yrkandena 3 och 4 förordats samt
lämnar det i yrkande 5 föreslagna
bemyndigandet,
22. beträffande stöd till
projekt med ekologisk inriktning
att riksdagen avslår motionerna
1996/97:Bo204 samt 1996/97:Bo209
yrkande 14,
res. 24 (mp)
23. beträffande
jämställdhetsaspekterna på den
fysiska planeringen
att riksdagen avslår motion
1996/97:Bo529 yrkande 1,
res. 25 (c, fp, v,
mp)
24. beträffande forskning om
fysisk och ekonomisk planering
att riksdagen avslår motion
1996/97:Bo507 yrkande 11,
res. 26 (c)
25. beträffande formerna för
kunskapsspridning
att riksdagen avslår motion
1996/97:Bo534 yrkande 2,
26. beträffande bidrag till fukt-
och mögelskador
att riksdagen avslår motionerna
1996/97:Bo209 yrkande 2 samt
1996/97:Bo235 yrkande 6,
res. 27 (v)
res. 28 (fp, mp)
27. beträffande målsättningen
m.m. för den geotekniska
verksamheten
att riksdagen godkänner vad i
proposition 1996/97:1 Utgiftsområde
18 yrkandena 8 och 9 förordats,
28. beträffande fördelningen av
länsstyrelseanslaget på län
att riksdagen avslår motionerna
1996/97:Bo302, 1996/97:Bo303,
1996/97:Bo304 samt 1996/97:Bo306,
res. 29 (c)
29. beträffande länsstyrelsen i
Skåne
att riksdagen avslår motion
1996/97:Bo307,
30. beträffande Skaraborgs län
att riksdagen avslår motion
1996/97:Bo305,
31. beträffande arbetsplatser
för länets riksdagsledamöter
att riksdagen avslår motion
1996/97:Bo301,
32. beträffande målen för
Lantmäteriverket
att riksdagen godkänner vad i
proposition 1996/97:1 Utgiftsområde
18 yrkande 10 förordats,
33. beträffande land- och
sjökartor
att riksdagen avslår motion
1996/97:Bo229,
34. beträffande samverkan kring
geografiska data
att riksdagen avslår motion
1996/97:Bo235 yrkande 12.
Stockholm den 28 november 1996
På bostadsutskottets vägnar
Knut Billing
I beslutet har deltagit: Knut Billing1
(m), Lennart Nilsson (s), Rune Evensson
(s), Bengt-Ola Ryttar (s), Britta Sundin
(s), Sten Andersson1 (m), Rigmor
Ahlstedt (c), Lars Stjernkvist (s), Stig
Grauers1 (m), Erling Bager (fp), Lena
Larsson (s), Owe Hellberg1 (v), Lilian
Virgin (s), Inga Berggren1 (m), Per
Lager1 (mp), Ulf Björklund (kd) och
Carina Moberg (s).
1 Ledamoten har ej deltagit i beslutet
under moment 1 i hemställan.
Reservationer
1. Anslagsfördelningen inom
utgiftsområde 18 budgetåret 1997
(mom. 1)
Erling Bager (fp) anser
dels att utskottets yttrande vad gäller
de nedan angivna avsnitt bort ha
följande lydelse:
A 2 Räntebidrag m.m.
vad gäller den del av utskottets
yttrande som på s. 11 börjar med Den
av och på s. 12 slutar med 1 och 8
avstyrks :
Under beredningen av förslagen om
anslag inom utgiftsområde 18 har ett
motionsförslag (fp) om ökad satsning på
åtgärder mot radon i bostäder vunnit
bred anslutning (se nedan under anslaget
A 9). Ett genomförande av förslaget inom
den av riksdagen nyligen fastställda
ramen för utgiftsområdet förutsätter
emellertid att en motsvarande besparing
genomförs med 20 miljoner kronor. Fp-
ledamoten har vid utskottsbehandlingen
mot denna bakgrund föreslagit att en
besparing med detta belopp i förhållande
till regeringens förslag genomförs under
anslaget Räntebidrag m.m. Utskottet
tillstyrker det under beredningsarbetet
framlagda besparingsförslaget som har
följande innebörd.
Regeringens anslagsberäkning utgår från
att bidrag understigande 2 000 kr per år
och låneärende inte kommer att betalas
ut. Detta förutsätts gälla oavsett hur
många lägenheter låneärendet omfattar.
Enligt utskottets mening är det dock
rimligt att reglerna i stället utformas
så att ett högre bidragsbortfall får
accepteras i de låneärenden som avser
ett stort antal lägenheter än i sådana
ärenden som avser en enda bostad (t.ex.
i egnahemsfallet). Med den av utskottet
förordade utgångspunkten torde den
ytterligare besparing på räntebidragen
om 20 miljoner kronor som erfordras
kunna uppnås. Det bör ankomma på
regeringen att utforma de aktuella
reglerna i enlighet med denna
utgångspunkt.
Vad utskottet ovan anfört bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.
Regeringens anslagsförslag avstyrks.
Anslaget för Räntebidrag m.m. bör i
stället fastställas till ett belopp som
är 20 miljoner kronor lägre än vad
regeringen föreslagit. Motionsförslagen
om andra besparingar på räntebidragen
bygger på förutsättningar som inte
längre föreligger efter att riksdagen
nyligen fastställt beräkningen av
statsbudgetens inkomster respektive
ramarna för utgiftsområdena. Dessa
förslag avstyrks av denna anledning.
A 9 Bidrag till åtgärder mot radon i
bostäder
vad gäller den del av utskottets
yttrande som på s. 14 börjar med
Motivtexten i och på s. 15 slutar med
12 miljoner kronor :
Utskottet instämmer i vad som anförs om
behovet av åtgärder mot radon i bostäder
i framför allt motionerna 1996/97:Bo224
(fp) och 1996/97:So280 (fp). Som
framhålls i dessa motioner är
ambitionsnivån vad gäller bl.a.
kartläggning, information och
saneringsåtgärder i dag alltför låg.
Olika åtgärder måste därför vidtas för
att öka aktiviteten på området. Det bör
bl.a. prövas att införa ett system med
intyg från kommunerna om att ett hus
inte ligger i ett riskområde och inte är
uppfört med ett radonavgivande material.
Vidare bör krävas att kommunerna mer
strikt tillämpar de gränser för sanitär
olägenhet som Socialstyrelsen
fastställt.
Av största vikt är givetvis att de
bostäder där höga radonhalter uppmätts
snarast åtgärdas. Det statliga bidraget
utgör en viktig och nödvändig stimulans
för att påverka de berörda
fastighetsägarna att vidta nödvändiga
åtgärder. De förbättrade bidragsvillkor
som gällde under den borgerliga
regeringstiden resulterade i att antalet
åtgärdade bostäder påtagligt ökade. Det
är mot denna bakgrund förvånansvärt att
regeringen nu genom en neddragning av
anslaget för bidragsverksamheten
aviserar en sänkt ambitionsivå på
området. Även om det är oklart vad
regeringens avsikt varit med
anslagsminskningen är det enligt
utskottets mening självklart att
bidragsgivningen inte får begränsas av
brist på medel. För att åter öka
saneringstakten bör bidragsvillkoren
också ändras i enlighet med förslaget i
fp-motionerna. Det maximala bidraget bör
således återställas från 15 000 kr till
den nivå som den tidigare regeringen
införde, dvs. 25 000 kr.
Utskottet gör bedömningen att anslaget
för bidrag till åtgärder mot radon i
bostäder med den ordning för
bidragsverksamheten som förordats bör
räknas upp med 20 miljoner kronor i
förhållande till regeringens förslag.
Under anslaget för räntebidrag har en
motsvarande besparing ovan föreslagits.
Förbättringen av villkoren för
radonbidrag kan därigenom genomföras
inom den av riksdagen tidigare
fastställda utgiftsramen för
utgiftsområde 18.
Vad utskottet ovan anfört med anledning
av motionerna 1996/97:Bo224 (fp)
yrkandena 2 och 3 samt 1996/97:So280
(fp) yrkande 20 bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna. Detta
innebär att även vad i motionerna
1996/97:Bo209 (mp) och 1996/97:Bo235 (v)
förordats angående radonbidrag får anses
vara tillgodosett.
A 10 Bostadsbidrag
vad gäller den del av utskottets
yttrande som på s. 16 börjar med De
senaste och slutar med Bostadsbidrag
tillstyrks :
De ändrade regler för bostadsbidragen
fr.o.m. år 1997 som riksdagen beslutade
om våren 1996 bör enligt utskottets
mening ändras i ett avseende. Det gäller
det nya inkomstprövningssystemet med
individuella inkomstgränser som för
många hushåll ger helt orimliga
konsekvenser. Framför allt gäller det de
familjer där någon av föräldrarna är
hemma för att se till de egna barnen.
Det kan också gälla familjer där en av
föräldrarna är arbetslös, studerar eller
arbetar deltid. För många av dessa
familjer ger de nya bidragsreglerna en
minskning av bostadsbidraget med närmare
1 000 kr i månaden. Detta är
naturligtvis inte rimligt. Reglerna om
individuell inkomstprövning måste enligt
utskottets mening därför avskaffas och
de tidigare reglerna där bostadsbidraget
baseras på den sammanlagda
hushållsinkomsten återinföras.
Den nu förordade ändringen i
bostadsbidragsreglerna innebär enligt
regeringens beräkningar att statens
kostnader för bostadsbidragen ökar med
300 miljoner kronor. För att
regeländringen inte skall påverka det
totala budgetutfallet bör den
finansieras inom bostadsbidragsanslaget.
I enlighet med de nu aktuella
motionsförslagen bör det ske genom en
generell sänkning av det fasta
bidragsbeloppet med 60 kronor per månad
och hushåll - en åtgärd som innebär
minskade bidrag med 300 miljoner kronor.
Vad utskottet nu med anledning av
förslagen i motionerna 1996/97:Bo201 (m)
yrkande 11, 1996/97:Bo222 (kd) yrkande
2, 1996/97:Bo231 (m) yrkandena 1 och 2,
1996/97:Fi214 (kd) yrkande 22 och
1996/97:So636 (kd) yrkande 12 såvitt nu
är i fråga anfört om bostadsbidragen bör
riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna. Övriga motionsyrkanden
avstyrks av utskottet.
dels att utskottets hemställan under 1
bort ha följande lydelse:
1. beträffande anslagsfördelningen
inom utgiftsområde 18 budgetåret 1997
att riksdagen med anledning av
motionerna 1996/97:Bo201 yrkande 11,
1996/97:Bo222 yrkande 2,
1996/97:Bo224 yrkandena 2, 3, 5 och
6, 1996/97:Bo231 yrkandena 1 och 2,
1996/97:Fi214 yrkande 22,
1996/97:So280 yrkande 20 och
1996/97:So636 yrkande 12, detta
yrkande såvitt nu är i fråga, samt
med avslag på övriga i bilaga 1
upptagna motioner och med anledning
av proposition 1996/97:1
dels med anledning av propositionens
yrkande 1 såvitt nu är i fråga som
sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört beträffande
besparingar på anslaget till
räntebidrag för budgetåret 1997,
dels som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört om
radonbidrag,
dels godkänner vad i propositionens
yrkande 2 förordats beträffande
sammanslagning av återstående
utbetalning av åtaganden enligt vissa
stödformer som är under avveckling,
dels godkänner vad i propositionens
yrkande 6 förordats avseende
finansiering av
byggkostnadsdelegationens
teknikupphandling m.m.,
dels godkänner vad i propositionens
yrkande 7 föreslagits beträffande
ramen för Fonden för fukt- och
mögelskadors sammanlagda åtaganden,
dels godkänner vad i propositionens
yrkande 11 förordats avseende
nedsättning av taxebeloppet för vissa
lantmäteriförrättningar,
dels som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört om
bostadsbidrag,
dels med avslag på propositionens
yrkande 12 för budgetåret 1997
anvisar anslagen inom utgiftsområde
18 enligt vad som i bilaga 2 angivits
som förslaget i reservation 1,
2. Anslagsfördelningen inom
utgiftsområde 18 budgetåret 1997
(mom. 1)
Ulf Björklund (kd) anser
dels att utskottets yttrande vad gäller
de nedan angivna avsnitten bort ha
följande lydelse:
A 2 Räntebidrag m.m.
vad gäller den del av utskottets
yttrande som på s. 12 börjar med Utöver
den och slutar med 1 och 8 avstyrks :
Bostadsutskottet instämmer i vad som i
motion 1996/97:Bo222 (kd) anförs om
bostadsfinansieringsfrågor. Det finns
således starka skäl att ifrågasätta det
generella stödet till
bostadsproduktionen. På sikt bör
systemet med räntebidrag avvecklas.
Detta ger ekonomiskt utrymme för att
sänka fastighetsskatten. Inte minst de
orimliga konsekvenser som de nya
fastighetsskattenivåerna ger i vissa
delar av landet gör det angeläget att
redan under nästa år sänka skattenivån i
förhållande till gällande regler. En
sänkning av skattenivån till 1,5 %
medför minskade skatteintäkter om 1,5
miljarder kronor. Motsvarande belopp kan
sparas genom minskade räntebidrag.
Den formella frågan om
fastighetsskattenivån bereds inte i
bostadsutskottet. Inom utskottets
beredningsområde faller emellertid
frågan om anslaget för Räntebidrag m.m.
Utskottet tillstyrker med hänvisning
till det ovan anförda anslagsförslaget i
motion 1996/97:Bo222 (kd) och avstyrker
regeringens förslag. Anslaget bör
således för budgetåret 1997 fastställas
till ett belopp som är 1 500 miljoner
kronor lägre än vad regeringen förordat.
Vad utskottet nu med anledning av
motion 1996/97:Bo222 (kd) anfört bör
riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna. Utskottets ställningstagande
innebär att även de aktuella
motionsförslagen (m) till stor del få
anses vara tillgodosedda.
A 10 Bostadsbidrag
vad gäller den del av utskottets
yttrande som på s. 16 börjar med De
senaste och slutar med Bostadsbidrag
tillstyrks :
Fördelningspolitiskt sett är
bostadsbidragen det mest effektiva
sättet att tillförsäkra också
lågavlönade, barnfamiljer, studenter och
pensionärer en rimlig bostadsstandard.
Den målsättning som satts upp för
bostadsbidragen - att hushåll med barn
skall kunna efterfråga en bostad där
varje barn har ett eget rum - ligger i
princip fast. De besparingar som
beslutats dels år 1995, dels år 1996 har
emellertid inneburit ett trendbrott när
det gäller stödet till barnfamiljerna.
Tillsammans med övriga besparingar som
drabbar barnfamiljerna får
försämringarna i bostadsbidragen
katastrofala följder för många familjer.
Det är framför allt två av de ändringar
i bidragsreglerna som träder i kraft
fr.o.m. 1997 som drabbar barnfamiljerna.
Det gäller dels införandet av
individuella inkomstgränser, dels
begränsningen av den bidragsgrundande
bostadsytan.
Ett system med individuella
inkomstgränser innebär att många
familjer där en av föräldrarna väljer
att stanna hemma, antingen det sker av
omtanke om barnen eller på grund av
arbetslöshet eller någon annan orsak,
får sitt bostadsbidrag minskat med
närmare 1 000 kr per månad. En följd av
detta är att många småbarnsföräldrar mot
sin vilja tvingas ut i förvärvsarbete,
om det med tanke på dagens arbetsmarknad
över huvud taget finns något arbete. I
en tid då barnens situation liksom deras
välbefinnande kan sättas i fråga är
detta naturligtvis en helt felaktig
utveckling. Systemet med individuella
inkomstgränser bör således rivas upp
innan det hinner träda i kraft vid
årsskiftet.
Dagens bostadsbidragsregler ger inte
några begränsningar av den bostads-yta
som kan ligga till grund för
bostadsbidraget. I praktiken torde dock
de hyresgränser inom vilka bidraget
beräknas innebära en viss begränsning av
bostadens storlek genom det samband som
normalt finns mellan bostadens storlek
och bostadskostnaden. Trots detta kan
naturligtvis bostadsbidrag, med dagens
regler, komma att utgå för större
bostadsytor än vad som kan anses vara
bostadspolitiskt motiverat. Mot denna
bakgrund delar utskottet uppfattningen i
regeringens ursprungsförslag i
proposition 1995/96:186, att
bostadsbidragen bör kunna reduceras för
de bostäder som ligger väsentligt över
vad som kan anses vara en normal
ytstandard. Däremot bör inte gränserna
för den bidragsgrundande bostadsytan
sättas så snävt som riksdagens beslut
våren 1996 innebär. De ytgränser som bör
gälla fr.o.m. 1997 bör i stället
motsvara dem som regeringen
ursprungligen föreslog, dvs. de bör för
alla hushåll ökas med 10 m2.
Utskottet ställer sig med det nu
anförda bakom Kristdemokraternas
partimotion 1996/97:Fi214 yrkandena 22
och 23 samt motionerna 1996/97: Bo222
(kd) yrkandena 2 och 3 samt
1996/97:So636 (kd) yrkande 12.
Förutom de ovan förordade
förbättringarna bör bostadsbidragen
förstärkas ytterligare. I enlighet med
vad som förordas i motion 1996/97:Bo222
(kd) bör sålunda den barnrelaterade
delen av bidraget, det s.k. särskilda
bidraget, ökas inom ett totalt belopp om
862 miljoner kronor, vilket motsvarar
närmare 100 kr per barn och månad.
Förstärkningen bör finansieras dels
genom omfördelningar från det det
generella barnbidraget, dels genom att
bostadsbidragen till hushåll utan barn
avvecklas.
Det bör ankomma på regeringen att
utforma erforderliga lagförslag m.m. för
att de nu förordade ändringarna i
bostadsbidragen omedelbar skall kunna
genomföras.
För att en avveckling av
bostadsbidragen till hushåll utan barn
skall vara möjlig bör dock vissa
etgärder som riktar sig till denna grupp
vidtas. För gruppen studerande ungdomar
bör sålunda ett fortsatt stöd till
boendekostnaderna samordnas med
studiemedelssystemet och då med samma
åldersgräns som för studiemedlen. För de
ungdomar som inte studerar bör det
övervägas i vilken utsträckning
kommunala och andra insatser kan behövas
för att stödja också denna grupp. Det
kan t.ex. avse projekt där kommunerna
tillsammans med bostadsföretag och med
ungdomarna själva försöker öka utbudet
av särskilda
ungdomsbostäder/genomgångsbostäder.
Mot bakgrund av utskottets
ställningstagande ovan bör
bostadsbidragsanslaget beräknas till 7
072 miljoner kronor i enlighet med
förslaget i motion 1996/97:Bo222 (kd)
yrkande 8 såvitt nu är i fråga.
Regeringens förslag avstyrks. Utskottets
ovan redovisade ställningstagande
avseende reglerna för bostadsbidrag bör
riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna. I den mån övriga
motionsyrkanden inte kan anses
tillgodosedda genom utskottets
ställningstaganden avstyrks de av
utskottet.
dels att utskottets hemställan under 1
bort ha följande lydelse:
1. beträffande anslagsfördelningen
inom utgiftsområde 18 budgetåret 1997
att riksdagen med bifall till motion
1996/97:Bo222 yrkande 8, med
anledning av motionerna 1996/97:Bo222
yrkandena 1-3, 1996/97: Fi214
yrkandena 22 och 23 samt
1996/97:So636 yrkande 12 och med
avslag på övriga i bilaga 1 upptagna
motioner samt med anledning av
proposition 1996/97:1
dels som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört om
besparingar på räntebidragen,
dels som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört om
ändrade regler för bostadsbidrag,
dels godkänner vad i propositionens
yrkande 1 såvitt nu är i fråga
förordats beträffande besparingar på
anslaget till räntebidrag för
budgetåret 1997,
dels godkänner vad i propositionens
yrkande 2 förordats beträffande
sammanslagning av återstående
utbetalning av åtaganden enligt vissa
stödformer som är under avveckling,
dels godkänner vad i propositionens
yrkande 6 förordats avseende
finansiering av
byggkostnadsdelegationens
teknikupphandling m.m.,
dels godkänner vad i propositionens
yrkande 7 föreslagits beträffande
ramen för Fonden för fukt- och
mögelskadors sammanlagda åtaganden,
dels godkänner vad i propositionens
yrkande 11 förordats avseende
nedsättning av taxebeloppet för vissa
lantmäteriförrättningar,
dels med avslag på propositionens
yrkande 12 för budgetåret 1997
anvisar anslagen inom utgiftsområde
18 enligt vad som i bilaga 2 angivits
som förslaget i reservation 2,
3. Anslagsfördelningen inom
utgiftsområde 18 budgetåren 1998 och
1999 (mom. 3)
Per Lager (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 21 börjar med Utskottet har
ovan och slutar med avstyrks sålunda
bort ha följande lydelse:
Faran med radon i våra bostäder har
länge varit känd. Trots detta finns det
fortfarande ett alltför stort antal
bostäder där åtgärder ännu inte
vidtagits för att sänka radonhalten. Ett
viktigt incitament för att få människor
att vidta erforderliga åtgärder är att
radonbidragen behålls oförändrade och
att en intensiv information om bidragen
lämnas till hushåll och fastighetsägare.
I enlighet med förslaget i Miljöpartiets
partimotion 1996/97:Bo209 yrkande 17 bör
riksdagen därför redan nu uttala att
anslaget till radonbidrag bör förstärkas
med 5 miljoner kronor för vart och ett
av budgetåren 1998 och 1999 i
förhållande till den preliminära
anslagsberäkning som regeringen
redovisat. Utskottets ställningstagande
i denna del bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 3
bort ha följande lydelse:
3. beträffande anslagsfördelningen
inom utgiftsområde 18 budgetåren 1998
och 1999
att riksdagen med anledning av motion
1996/97:Bo209 yrkande 17 som sin
mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
4. Anslagsbehovet avseeende
räntebidragen för budgetåret 1998
(mom. 4)
Owe Hellberg (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 21 börjar med Utskottet har
senast och på s. 22 slutar med
Förslaget avstyrks bort ha följande
lydelse:
Vissa av anslagen inom utgiftsområde 18
är av den karaktären att belastningen på
anslaget inte kan förutses med någon
större exakthet. Inte minst gäller det
räntebidragsanslaget som är starkt
beroende bl.a. av ränteutvecklingen och
av bostadsbyggandets omfattning. Det
innebär att den verkliga
anslagsbelastningen är svår för att inte
säga omöjlig att förutse. En genomgång
av de senaste årens budgetutfall visar
också att anslagsberäkningen
regelmässigt har understigit den
slutliga belastningen på anslaget med
flera miljarder. Med den nya
budgetmodell som nu tillämpas skulle
överskridanden av denna storlek få
förödande konsekvenser för hela
utgiftsområde 18. För att i möjligaste
mån i framtiden undvika denna situation
bör det därför uppdras åt regeringen att
fortlöpande följa utvecklingen av
belastningen på räntebidragsanslaget och
om så erfordras återkomma till riksdagen
i frågan. Senast i budgeten för år 1998
bör dock regeringen återkomma med nya
beräkningar för räntebidragen liksom med
ett förslag till justerad ram för
utgiftsområde 18 där hänsyn tagits till
subventionsutvecklingen under år 1997.
Vad utskottet nu med anslutning till
Vänsterpartiets partimotion 1996/97:
Bo235 yrkande 5 anfört om anslagsbehovet
avseende räntebidragen för budgetåret
1998 bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 4
bort ha följande lydelse:
4. beträffande anslagsbehovet
avseeende räntebidragen för
budgetåret 1998
att riksdagen med anledning av motion
1996/97:Bo235 yrkande 5 som sin
mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
5. Bostadspolitikens inriktning och
utformning (mom. 5)
Knut Billing (m), Sten Andersson (m),
Stig Grauers (m) och Inga Berggren (m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 23 börjar med Utskottet har
och på s. 24 slutar med av utskottet
bort ha följande lydelse:
Efterkrigstidens bostadsmarknad har
framför allt utmärkts av omfattande
regleringar, långtgående
subventionssystem och en uttalad
politisk styrning. Effekterna av denna
politik framträder i dag också med all
önskvärd tydlighet i form av höga
boendekostnader, obalanser på
bostadsmarknaden, en växande illegal
marknad för hyreskontrakt och en
tilltagande segregation. Det är därför
nu hög tid att dra lärdom av de gångna
årens bostadspolitiska misstag och forma
en ny och långsiktigt hållbar
bostadspolitik där den boende ställs i
centrum.
Den framtida bostadspolitiken bör
grundas på valfrihet och syfta till ett
bra boende till en så låg kostnad som
möjligt. Det innebär att boendet bör
utvecklas utifrån människors egna
önskemål och vilja i stället för
politiska planer. Utvecklingen måste gå
i riktning mot fasta och stabila
spelregler och ett marknadsekonomiskt
funktionssätt där bostadsutbudet styrs
av efterfrågan i stället för av
politiska regleringar.
Som ett led i strävandena att nå de nu
i korthet relaterade bostadspolitiska
målen bör bl.a.
- bostadssubventionerna avvecklas i
takt med att fastighetsskatten tas bort,
- ett bosparsystem införas,
- tomträttsinstitutet avskaffas,
- bostadsrättens ställning stärkas,
- ägarlägenheter införas,
- det ursprungliga
bruksvärdessysstemet återupprättas,
- frihet att träffa avtalsvillkor vid
nytecknande av hyresavtal införas,
- kommunernas roll begränsas samt
- det kommunala ägandet av
bostadsföretag avvecklas.
Vad utskottet nu med anslutning till
Moderata samlingspartiets partimotion
1996/97:Bo201 yrkande 1 anfört om
bostadspolitikens utformning och
inriktning bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna. Övriga
motionsyrkanden avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 5
bort ha följande lydelse:
5. beträffande bostadspolitikens
inriktning och utformning
att riksdagen med anledning av motion
1996/97:Bo201 yrkande 1 och med
avslag på motionerna 1996/97:Bo228
samt 1996/97:Bo235 yrkandena 1 och 2
som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
6. Bostadspolitikens inriktning och
utformning (mom. 5)
Owe Hellberg (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 23 börjar med Utskottet har
och på s. 24 slutar med av utskottet
bort ha följande lydelse:
Det har under senare år blivit allt
svårare att upprätthålla den sociala
bostadspolitiken. Detta faktum kan
belysas med att boendekostnadens andel
av en industriarbetares lön har ökat
från 26 % år 1990 till 34 % år 1995. För
de 20 % av hushållen som har de lägsta
inkomsterna tar boendekostnaden i
anspråk 40 % av den disponibla
inkomsten. Bakom denna utveckling ligger
bl.a. effekterna av skattereformen,
minskade bostadsbidrag och andra bidrag
som en del i den pågående
budgetsaneringen och den extremt höga
arbetslösheten.
Mot bakgrund av den ovan i korthet
skisserade utvecklingen kan det med fog
hävdas att det övergripande
bostadspolitiska målet - att trygga alla
människors behov av en god bostad till
rimlig kostnad - nu satts i fara. Den
främsta enskilda orsaken härtill är den
skattereform som genomfördes åren
1989-1990. Genom reformen byttes sänkt
inkomstskatt till betydande del mot
indirekta skatter som i hög grad kom att
påverka boendekostnaderna. Enkelt
uttryckt har alltså sänkt skatt för
höginkomsttagare betalats genom höjda
bostadskostnader för alla. Denna aspekt
på skattereformen har enligt utskottets
mening hittills inte beaktats i
tillräcklig omfattning. Skattereformen
bör mot bakgrund härav utvärderas ur ett
bostadspolitiskt perspektiv av en
särskild arbetsgrupp.
Den nu förordade utvärderingen av
skattereformen utifrån dess
bostadspolitiska effekter bör i första
hand avse effekterna på
boendekostnaderna för olika
hushållstyper och för olika
upplåtelseformer. Utvärderingen bör
också belysa utfallet med utgångspunkt i
ett jämställdhetsperspektiv. I arbetet
bör dessutom kommunernas roll analyseras
utifrån de nya förutsättningar som
skattereformen givit. På grundval av
utvärderingen bör det ankomma på
arbetsgruppen att utarbeta de förslag
som erfordras för att rätta till
uppkomna skevheter mellan hushåll och
mellan upplåtelseformer.
Vad utskottet nu med anslutning till
Vänsterpartiets partimotion 1996/97:
Bo235 yrkandena 1 och 2 anfört om en
utvärdering av skattereformens
bostadspolitiska effekter bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.
Övriga motionsyrkanden avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 5
bort ha följande lydelse:
5. beträffande bostadspolitikens
inriktning och utformning
att riksdagen med anledning av motion
1996/97:Bo235 yrkandena 1 och 2 och
med avslag på motionerna
1996/97:Bo201 yrkande 1 samt
1996/97:Bo228 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet
anfört,
7. Kommunernas ansvar för
bostadspolitiken (mom. 6)
Knut Billing (m), Sten Andersson (m),
Stig Grauers (m) och Inga Berggren (m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 25 börjar med
Bostadspolitiken bygger och slutar med
i bostadsförsörjningen bort ha
följande lydelse:
Kommunerna har i dag ett
bostadspolitiskt inflytande som inte
bara avser vad som kan betecknas som
erforderliga myndighetsuppgifter utan
som också omfattar att driva
bostadsföretag, ikläda sig
borgensansvar, förmedla bostäder och
fastställa olika kommunala avgifter och
taxor. Sammantaget har detta lett till
att kommunerna inte sällan har dubbla
eller rent av flerdubbla roller på den
bostadspolitiska arenan. En kommun kan
sålunda både äga och driva
bostadsföretag som den samtidigt går i
borgen för. På det sättet snedvrids den
lokala konkurrensen. Genom det kommunala
planmonopolet kan kommunen också styra
tilldelningen av mark på ett sätt som
motverkar verklig konkurrens. På många
håll finns dessutom kommunal
bostadsförmedling - en verksamhet som
kan drivas både mindre byråkratiskt och
mer effektivt i privat regi.
De nu redovisade förhållandena visar
enligt utskottets mening på ett behov av
att renodla det kommunala
bostadspolitiska ansvaret till att avse
enbart myndighetsuppgifter.
Utgångspunkten bör sålunda vara att
kommunernas ansvar på bostadsområdet
primärt skall avse planeringen av
markanvändningen med utgångspunkt i
markägarens önskemål avseende användning
och bebyggelse. Det innebär att
kommunerna i första hand har att beakta
behovet av gemensamma nyttigheter som
gator, vägar och allmänna platser.
Kommunerna bör således ges ett minskat
men samtidigt tydligare bostadspolitiskt
ansvar. Den nu förordade
myndighetsutövningen bör vidare ske utan
onödig byråkrati och i så effektiva och
kostnadsbesparande former som möjligt.
Vad utskottet nu med anslutning till
Moderata samlingspartiets partimotion
1996/97:Bo201 yrkande 24 anfört om
kommunernas bostadspolitiska ansvar bör
riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna. Övriga motionsyrkanden
avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 6
bort ha följande lydelse:
6. beträffande kommunernas ansvar
för bostadspolitiken
att riksdagen med anledning av motion
1996/97:Bo201 yrkande 24 samt med
avslag på motionerna 1996/97:Bo220,
1996/97:Bo234 yrkandena 1 och 2 och
1996/97:Bo529 yrkande 4 som sin
mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
8. Kommunernas ansvar för
bostadspolitiken (mom. 6)
Rigmor Ahlstedt (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 25 börjar med
Bostadspolitiken bygger och slutar med
i bostadsförsörjningen bort ha
följande lydelse:
Boendet spelar en viktig roll i all
mänsklig tillvaro. Det innebär att
bostaden, bebyggelsemiljön liksom
närmiljön i övrigt är av vital betydelse
för människors trygghet och
välbefinnande. Vad vi i dag finner är
dock ofta motsatsen. Skälen härtill är
flera. En viktig faktor är dock bristen
på inflytande över bostaden och
bostadsmiljön i vid mening. Utskottet
delar mot bakgrund härav vad som i
motion 1996/97:Bo529 (c) anförts om
behovet av att öka det lokala
beslutsfattandet. Nya former för att öka
det lokala engagemanget i såväl
planering som skötsel av bostäder och
bostadsmiljö måste därför utvecklas. Som
en del i denna utveckling måste den
kommunala demokratin förstärkas genom
att kommunerna i större utsträckning än
hittills lämnar ifrån sig uppgifter till
olika lokala organisationer och
enskilda. Genom att på detta sätt föra
ut de kommunala bostadspolitiska
besluten till de människor som i första
hand berörs av dem stärks den lokala
demokratin samtidigt som förutsättningar
för bra och lokalt förankrade beslut
skapas.
Det finns redan i dag många exempel på
bostadspolitiskt intressanta projekt som
drivs av engagerade människor i
föreningsform eller på annat sätt. I de
större städerna handlar det om att
förvandla s.k. miljonprogramsområden
till socialt goda boendemiljöer med ett
fungerande kretslopp. På landsbygden och
i mindre tätorter rör det sig om att med
hjälp av lokal sysselsättning ge
förutsättningar för ett kvarboende.
Utrymmet för denna typ av projekt med en
lokal förankring och ett lokalt
ansvarstagande är dock mycket stort.
Åtgärder för att på olika sätt sprida
information om och förbättra
förutsättningarna härför bör därför
vidtas.
Vad utskottet nu med anslutning till
motion 1996/97:Bo529 (c) yrkande 4
anfört om ett ökat lokalt
beslutsfattande m.m. bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.
Övriga motionsyrkanden avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 6
bort ha följande lydelse:
6. beträffande kommunernas ansvar
för bostadspolitiken
att riksdagen med anledning av motion
1996/97:Bo529 yrkande 4 samt med
avslag på motionerna 1996/97:Bo201
yrkande 24, 1996/97:Bo220 och
1996/97:Bo234 yrkandena 1 och 2 som
sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
9. Kommunernas ansvar för
bostadspolitiken (mom. 6)
Owe Hellberg (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 25 börjar med
Bostadspolitiken bygger och slutar med
i bostadsförsörjningen bort ha
följande lydelse:
Kommunernas möjligheter att ta ett
nödvändigt ansvar för
bostadsförsörjningen har kraftigt
minskat genom de åtgärder som vidtogs av
den förra borgerliga regeringen. Inte
minst upphävandet av
bostadsförsörjningslagen har berövat
kommunerna ett viktigt bostadspolitiskt
instrument. Upphävandet har dessutom
bidragit till att vissa kommuner anser
sig kunna avstå från att ta ett ansvar
som de måste anses ha också lagen
förutan. Även om kommunerna i formell
mening inte längre har samma skyldighet
som tidigare att planera sin
bostadsförsörjning kvarstår dock ett
betydande kommunalt ansvar på området.
Utskottet delar mot bakgrund härav
uppfattningen i motion 1996/97:Bo234 (s)
att kommunernas ansvar på området bör
lagfästas.
I det nu förordade kommunala ansvaret
för bostadsförsörjningen bör bl.a. ingå:
- Utarbetande av ett obligatoriskt
boendeplaneringsprogram utgående från
ett tvärsektoriellt samarbete mellan
fysiska planerare, tekniker,
miljöansvariga och socialtjänsten.
Programmet kan vara en del av arbetet
med den kommunala översiktsplaneringen
och ses över minst en gång varje
mandatperiod.
- En bostadsanvisningsrätt som
omfattar både kommunala och privata
bostadsföretags bostadsbestånd.
- Inrättande av någon form av
bostadsförmedling med ett kösystem på
rättvis grund.
Vad utskottet nu med anledning av motion
1996/97:Bo234 (s) yrkandena 1 och 2
anfört om det kommunala ansvaret för
bostadsförsörjningen bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.
Övriga motionsyrkanden avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 6
bort ha följande lydelse:
6. beträffande kommunernas ansvar
för bostadspolitiken
att riksdagen med anledning av motion
1996/97:Bo234 yrkandena 1 och 2 samt
med avslag på motionerna
1996/97:Bo201 yrkande 24,
1996/97:Bo220 och 1996/97:Bo529
yrkande 4 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet
anfört,
10. Kommunala lägesavgifter (mom. 7)
Per Lager (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 25 börjar med Det ligger och
på s. 26 slutar med 10 avstyrks bort
ha följande lydelse:
Vi har under hela efterkrigstiden haft
en utveckling i våra städer som
inneburit att bostäder i de centrala
delarna ersatts av kontor och andra
kommersiella lokaler. Det har till stor
del skett genom att äldre småskalig
bebyggelse, som till inte ringa del
innehöll bostäder, har rivits och
ersatts med nya storskaliga
kontorsbyggnader. Även om det i dag
finns tecken på att denna utveckling nu
har avstannat eller rent av vänt bör
åtgärder vidtas för att skapa
förutsättningar för en återbefolkning av
våra stadskärnor. Med en ökad tillgång
till modern teknik har behovet av stora
kontorslokaler av denna typ minskat.
Datoriseringen har gjort att de till
stor del kan ersättas av lokala
arbetsplatser i eller i närheten av
bostaden. Förutom de fördelar detta i
många fall innebär för den enskilde
minskar belastningen på miljön genom att
arbetsresorna minskar.
För att ge förutsättningar för den nu
skisserade utvecklingen bör det vara
möjligt för kommunerna att införa en
etableringsavgift för kommersiella
lokaler i städernas centrala delar i
enlighet med förslaget i Miljöpartiets
partimotion 1996/97:Bo209.
Vad utskottet nu med anslutning till
motionens yrkande 10 anfört om kommunala
lägesavgifter bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 7
bort ha följande lydelse:
7. beträffande kommunala
lägesavgifter
att riksdagen med anledning av motion
1996/97:Bo209 yrkande 10 som sin
mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
11. Åtgärder mot boendesegregation
(mom. 8)
Knut Billing (m), Sten Andersson (m),
Stig Grauers (m) och Inga Berggren (m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 27 börjar med De problem och
på s. 29 slutar med avstyrks således
bort ha följande lydelse:
Bostadsutskottet instämmer i den
beskrivning som finns i Moderata
samlingspartiets partimotion
1996/97:Bo201 vad gäller grundorsakerna
till den boendesegregation och de
undermåliga bostadsmiljöer som
förekommer i vissa bostadsområden. Det
kan således konstateras att flertalet av
problem-områdena kom till under 1960-
och 1970-talen. Under denna period
bedrevs en starkt centraliserad
bostadspolitik som bl.a. innebar att
staten bestämde
finansieringsförutsättningarna och
kommunerna den fysiska utformningen av
bostadsområdena. Dessutom står kommunala
bostadsföretag som ägare till huvuddelen
av det hyreshusbestånd som kom till
under denna period. Det är också i dessa
bostadsområden som de största problemen
finns i dag. Problemen beror delvis på
att kommunerna i många fall låtit
politiska överväganden gå före kravet på
en professionell fastighetsförvaltning.
Resultatet har blivit eftersatt
underhåll och en i olika avseenden
negativ utveckling i detta
bostadsbestånd.
För att i den framtida
samhällsplaneringen undvika att nya
problemområden skapas är det nödvändigt
att den avreglering som inleddes under
det förra borgerliga regeringsinnehavet
kan fullföljas. Detta kommer att ge
bättre förutsättningar för ett varierat
utbud av olika typer av bostäder skall
kunna uppnås. Upplåtelseformerna kommer
också att kunna anpassas till
efterfrågan. För att påskynda denna
utveckling är det nödvändigt att
kommunala bostadsföretag säljs till
seriösa fastighetsförvaltare. Ett
alternativ bör också vara att erbjuda
hyresgästerna att ta över sina
fastigheter genom att bilda
bostadsrättsföreningar.
På bostadspolitikens område är det
nödvändigt att även i övrigt se över
villkoren för fastighetsägande. En
översyn av hyresregleringen bör
genomföras. Fastighetsskatten och
subventionerna till bostadsproduktionen
bör successivt avvecklas. Dessa frågor
har utskottet delvis tagit upp i andra
delar av detta betänkande.
Orsakerna till dagens
segregationsproblem står emellertid inte
enbart att finna i den förda
bostadspolitiken. Minst lika stor
betydelse har de villkor och regelsystem
som gäller för skatter och arbete i
övrigt. Genom en omläggning av politiken
på dessa områden kan bättre
förutsättningar för företagande och nya
arbeten skapas. En lägre
arbetslöshetsnivå påverkar givetvis
också bostadsefterfrågan i allmänhet och
och möjligheterna för en större del av
befolkningen att välja bostad efter eget
önskemål.
Vad utskottet ovan med anledning av
motion 1996/97:Bo201 (m) yrkandena 22
och 23 anfört bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna. I den
mån utskottets ställningstagande inte är
förenligt med övriga i detta avsnitt
behandlade motioner avstyrks de.
dels att utskottets hemställan under 8
bort ha följande lydelse:
8. beträffande åtgärder mot
boendesegregation
att riksdagen med anledning av motion
1996/97:Bo201 yrkandena 22 och 23
samt med avslag på motionerna
1996/97:Bo202, 1996/97:Bo208,
1996/97:Bo209 yrkande 1,
1996/97:Bo224 yrkande 1,
1996/97:Sf632 yrkande 10 samt
1996/97:Sf633 yrkande 16 som sin
mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
12. Åtgärder mot boendesegregation
(mom. 8)
Per Lager (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 28 börjar med Bostads-
utskottet kan och slutar med mot
boendesegregation bort ha följande
lydelse:
I de tre mp-motionerna föreslås ett
flertal åtgärder som kan sättas in för
att minska segregationsproblemen i de
bostadsområden som redan har problem och
för att undvika att problem uppstår i
nya områden. Bostadsutskottet ansluter
sig till dessa förslag som kan ses som
konkretiseringar av de insatser som den
bostadspolitiska utredningen förordat i
sitt slutbetänkande. Regeringen bör
således i samband med beredningen av
utredningen överväga vilka lagändringar
m.m. som kan bli erforderliga för att
åstadkomma vad som i motionerna
föreslagits. De åtgärder som bör
övervägas för s.k. problemområden avser
bl.a. följande områden:
- en utflyttning av viss
högskoleutbildning
- inrättande av fler samlingslokaler
- införande av ekostadsdelar
- åtgärder för att förbättra utemiljön
- allergisanering av bostäder, skolor
och övriga lokaler
- satsningar på konstnärlig
utsmyckning m.m.
- inrättandet av frizoner från vissa
statliga regler
- åtgärder mot värdar som
diskriminerar invandrare
- åtgärder för bättre boendeinflytande
- förbättrad fritidsverksamhet
- mer varierad bebyggelse vad avser
hustyper m.m.
Varje framgångsrik förändringsprocess i
ett bostadsområde måste utgå från
önskemålen från de boende själva. Det är
därför självklart att de ovan förordade
övervägandena särskilt inriktas på att
stimulera och förbättra
förutsättningarna för de boende själva
att ta initiativ till de åtgärder som
bäst passar i varje enskilt fall.
Vad utskottet ovan anfört med anledning
av motionerna 1996/97:Bo208 (mp),
1996/97:Bo209 (mp) yrkande 1 samt
1996/97:Sf633 (mp) yrkande 16 bör
riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna. Detta innebär att även de
aktuella motionerna (s), (fp) och (c)
till stor del får anses vara
tillgodosedda.
dels att utskottets hemställan under 8
bort ha följande lydelse:
8. beträffande åtgärder mot
boendesegregation
att riksdagen med anledning av
motionerna 1996/97:Bo208,
1996/97:Bo209 yrkande 1 samt
1996/97:Sf633 yrkande 16 och med
avslag på motionerna 1996/97:Bo201
yrkandena 22 och 23, 1996/97:Bo202,
1996/97:Bo224 yrkande 1 samt
1996/97:Sf632 yrkande 10 som sin
mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
13. Minskade räntebidrag och sänkt
fastighetsskatt (mom. 10)
Knut Billing (m), Sten Andersson (m),
Stig Grauers (m) och Inga Berggren (m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 31 börjar med Utskottet har
och slutar med Moderata
samlingspartiet bort ha följande
lydelse:
Utskottet har ovan behandlat andra
motionsförslag (m) med innebörden att
fastighetsskatten successivt bör
avvecklas samtidigt som räntebidragen
minskar. Även vad gäller den nu aktuella
frågan, dvs. omställningen av
bostadsfinansieringsvillkoren efter
budgetåret 1997, instämmer utskottet i
vad som Moderata samlingspartiet anfört
i sin partimotion 1996/97:Bo201.
Avvecklingen av subventionerna till
bostadsproduktionen bör således
fullföljas genom att de fastigheter som
har räntestöd enligt 1993 års
bidragssystem befrias från
fastighetsskatt och samtidigt mister
räntestödet när bidragsandelen nått ned
till 30 %.
För fastigheter som produceras fr.o.m.
år 1998 bör inga statliga subventioner
utgå. Dessa fastigheter skall också
redan från början vara befriade från
fastighetsskatt.
En omläggning av
bostadsfinansieringsvillkoren i enlighet
med vad nu förordats kommer att leda
till en sundare bostadsmarknad.
Fastighetsägarnas ställningstaganden i
olika frågor kommer att kunna utgå från
rent fastighetsekonomiska överväganden
utan att subventioner och skatter
snedvrider beslutssituationen. På sikt
leder detta till att bostadsbeståndet
anpassas till efterfrågan i betydligt
större utsträckning än vad som är fallet
i dag.
Vad utskottet nu med anledning av
motion 1996/97:Bo201 (m) yrkandena 3 och
4 anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 10
bort ha följande lydelse:
10. beträffande minskade räntebidrag
och sänkt fastighetsskatt
att riksdagen med anledning av motion
1996/97:Bo201 yrkandena 3 och 4 som
sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
14. Villkor för statligt stöd till
bostadsproduktionen m.m. (mom. 11,
motiveringen)
Knut Billing (m), Sten Andersson (m),
Stig Grauers (m) och Inga Berggren (m)
anser att den del av utskottets
yttrande som på s. 31 börjar med Även
i och och på s. 32 slutar med 5, 9 och
15 bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening bör inga
subventioner utgå till
bostadsproduktionen fr.o.m. år 1998. Med
ett sådant ställningstagande finns inte
skäl att diskutera motionsförslagen om
att införa diverse nya
subventionsvillkor. Motion 1996/97:Bo209
(mp) yrkandena 5, 9 och 15 avstyrks.
15. Villkor för statligt stöd till
bostadsproduktionen m.m. (mom. 11)
Per Lager (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 31 börjar med Även i och på
s. 32 slutar med 5, 9 och 15 bort ha
följande lydelse:
Bostadsutskottet instämmer i de
överväganden om villkoren för statligt
stöd till bostadsproduktionen som
redovisas i Miljöpartiets partimotion.
De generella subventionerna till ny- och
ombyggnad av bostäder bör således
avvecklas. Tyngdpunkten i statens
subventioner inom bostadssektorn bör i
stället läggas på bostadsbidragen som
visat sig ha en bra fördelningspolitisk
profil. Under en övergångsperiod bör
också vissa investeringbidrag kunna
utgå till bostadsproduktionen. Dessa
bidrag måste dock villkoras på sådant
sätt att endast åtgärder som är
miljöriktiga och som är motiverade från
sociala eller regionala utgångspunkter
ges stöd. Det bör således krävas att ett
projekt som ges stöd skall genomföras
inte enbart i enlighet med gällande
miljölagar utan också med användande av
bästa möjliga byggmaterial och
byggteknik. Utgångspunkten bör därvid
vara att det ekologiska kretslopps-
perspektivet används för byggprojektet
som helhet.
Det bör vidare krävas för de
byggnadsprojekt som ges statligt stöd
att en satsning görs på den estetiska
utformningen. Vackra hus, konstnärlig
utsmyckning och en skön närmiljö har
stor betydelse för att öka trivseln i
ett bostadsområde. Satsningar på
bostadsområdets utformning leder
sannolikt också till att problem med
vandalisering minskar eller inte
uppstår. Som villkor för statligt stöd
till ny- och ombyggnad av offentliga
lokaler, hyresbostäder och bostadsrätter
bör därför krävas att minst 1 % av
investeringskostnaderna avsätts till den
estetiska utformningen.
Utskottets ställningstagande med
anledning av förslagen i Miljöpartiets
partimotion 1996/97:Bo209 yrkandena 5, 9
och 15 bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 11
bort ha följande lydelse:
11. beträffande villkor för statligt
stöd till bostadsproduktionen m.m.
att riksdagen med anledning av motion
1996/97:Bo209 yrkandena 5, 9 och 15
som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
16. Villkoren för vissa stimulansstöd
(mom. 13)
Rigmor Ahlstedt (c), Erling Bager (fp),
Owe Hellberg (v), Per Lager (mp) och Ulf
Björklund (kd) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 33 börjar med Vad gäller och
på s. 34 slutar med aktuella motionen
bort ha följande lydelse:
Enligt återkommande uppgifter från
byggbranschen riskerar ett antal projekt
som beviljats nyinvesteringsbidrag eller
bostadsförbättringsstöd att inte hinna
avslutas före det slutdatum som gäller
för respektive stöd. Dessa projekt har
blivit försenade av olika orsaker som
ibland inte kunnat påverkas av
byggherren själv. Det tidigare höga
ränteläget försenade igångsättningen av
vissa projekt. Komplicerade
planprocesser eller krav på
hyresgästsamråd har försenat andra
projekt.
Det föreligger nu en betydande risk för
att många projekt måste avbrytas eller
krympas för att därigenom uppfylla
stödvillkorens krav på slutförande. I
båda fallen blir följden att ett antal
arbetstillfällen försvinner och
arbetslösheten bland byggnadsarbetarna
ökar ytterligare. Detta är givetvis
särskilt olyckligt med tanke på att
stöden infördes av främst
arbetsmarknadspolitiska skäl.
Arbetslösheten inom byggsektorn är
fortfarande oacceptabelt hög. De senaste
rapporterna om situationen på
byggarbetsmarknaden tyder dessutom på
att situationen åter håller på att
förvärras.
Den redovisade situationen kommer
sannolikt att innebära att de medel som
reserverats för stimulansstöden inte
fullt ut kommer att bli utnyttjade.
Enligt utskottets mening bör det därför
vara möjligt att flytta fram slutdatum
för färdigställande med ett år för
respektive stöd. Som villkor för
bostadsförbättringsstödet bör således
gälla att åtgärderna avslutas senast
under år 1997 och för
nyinvesteringsbidraget att projektet i
sin helhet avslutas senast den 30 juni
1998.
Vad utskottet ovan anfört bör riksdagen
med anledning av motion 1996/97:Bo218
(kd) som sin mening ge regeringen till
känna.
dels att utskottets hemställan under 13
bort ha följande lydelse:
13. beträffande villkoren för vissa
stimulansstöd
att riksdagen med anledning av motion
1996/97:Bo218 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet
anfört,
17. Samordning av bostadsbidragen och
övrigt socialpolitiskt stöd (mom. 14)
Knut Billing (m), Sten Andersson (m),
Stig Grauers (m) och Inga Berggren (m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 34 börjar med Förslagen om
och slutar med Motionerna avstyrks
bort ha följande lydelse:
Dagens bostadsbidrag är ett tydligt
exempel på den rundgång som präglar
statens agerande gentemot familjer och
enskilda. Ett högt skattetryck på
boendet har drivit upp
bostadskostnaderna samtidigt som
inkomstbeskattningen lämnar alltför lite
kvar av lönen att leva på för den
enskilde. Bostadsbidragen har därför
blivit ett nödvändigt instrument för att
motverka de effekter som beskattning ger
upphov till. Åtgärder måste enligt
utskottets mening därför vidtas för att
växla dagens bidrag mot sänkt skatt.
Målet bör självfallet vara att den
enskilde skall kunna leva på sin lön
utan att vara beroende av bidrag. Som
ett led i denna utveckling bör en
samordning av bostadsbidragen och övriga
socialpolitiska åtgärder komma till
stånd. Den helhetssyn som detta ger över
den ekonomiska situationen för de
berörda hushållen är som framhålls i de
båda m-motionerna en nödvändig
förutsättning för att den nu förordade
växlingen av bidrag mot sänkt skatt
skall kunna inledas.
Vad utskottet nu med anslutning till
Moderata samlingspartiets partimotion
1996/97:Bo201 yrkande 10 samt motion
1996/97:Bo231 (m) yrkande 3 anfört om
samordning av bostadsbidragen och övrigt
socialpolitiskt stöd bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 14
bort ha följande lydelse:
14. beträffande samordning av
bostadsbidragen och övrigt
socialpolitiskt stöd
att riksdagen med anledning av
motionerna 1996/97:Bo201 yrkande 10
samt 1996/97:Bo231 yrkande 3 som sin
mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
18. Samordning av bostadsbidragen och
övrigt socialpolitiskt stöd (mom. 14,
motiveringen)
Ulf Björklund (kd) anser att den del av
utskottets yttrande som på s. 34 börjar
med Förslagen om och slutar med
Motionerna avstyrks bort ha följande
lydelse:
Bostadsbidragen är ett
fördelningspolitiskt och
bostadspolitiskt viktigt instrument för
att tillförsäkra alla hushåll en rimlig
bostadsstandard. Bidragen är sålunda en
förutsättning för att också lågavlönade,
barnfamiljer, studenter och pensionärer
skall kunna ha råd med ett boende som
svarar mot de bostadspolitiska mål som
satts upp. De ändrade regler för
bostadsbidragen som riksdagen beslutat
om dels 1995, dels 1996 har emellertid
inneburit ett trendbrott i den
bemärkelsen att bidragen inte längre
torde svara mot de uppsattta målen.
Framför allt gäller detta för
barnfamiljerna. Med de kraftiga
bidragsminskningar som många
barnfamiljer nu kommer att få vidkännas
torde målet att dessa familjer skall
kunna efterfråga en bostad där varje
barn har eget rum komma att vara mycket
avlägset.
Vad som i den nu uppkomna situationen
erfordras är inte en samordning av
bostadsbidrag och andra stödformer utan
en reformering av bostadsbidragen så att
de kan fylla den bostadspolitiska
målsättning som riksdagen tidigare
uttalat sig för. De förestående
försämringarna av bostadsbidragen
tillsammans med bl.a. sänkta barnbidrag,
borttagna flerbarnstillägg, sänkt
ersättningsnivå i föräldraförsäkringen
m.fl. försämringar i stödet till
barnfamiljerna riskerar dock att
åstadkomma det motionärerna efterlyser
utan att det på något sätt varit
avsikten. De minskade bostadsbidragen
kommer för många barnfamiljer att
innebära att de tvingas söka
socialjhjälp för att klara sitt boende.
För att motverka denna utveckling bör
enligt utskottets mening beslutet om
införande av individuella inkomstgränser
upphävas och begränsningen av den
bidragsgrundande bostadsytan göras
utifrån den generösare norm som
Kristdemokraterna och Folkpartiet
liberalerna förespråkade redan våren
1996.
Utskottets ställningstagande i nu
aktuell del är inte förenligt med
förslaget i Moderata samlingspartiets
partimotion 1996/97:Bo201 yrkande 10
samt motion 1996/97:Bo231 (m) yrkande 3.
Motionerna avstyrks.
19. Bostadsbidrag vid skilsmässa
(mom. 16)
Owe Hellberg (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 35 börjar med I de och på s.
36 slutar med hänvisning härtill bort
ha följande lydelse:
Varje år berörs 20 000-25 000 barn av
att deras föräldrar skils. Med avseende
på de svårigheter som följer för barnen
av detta finns det enligt utskottets
mening all anledning för samhället att
stödja både barn och föräldrar i denna
situation. Utskottet delar mot bakgrund
härav förslaget i Vänsterpartiets
familjepolitiska motion 1996/97:So637 om
att rätten till fullt bostadsbidrag bör
omfatta båda föräldrarna vid skilsmässa.
Det är naturligtvis viktigt att barnen
efter en separation har möjlighet att
upprätthålla en tät och naturlig kontakt
med båda sina föräldrar. Det förutsätter
bl.a. att föräldrarna efter skilsmässan
har råd med var sin bostad som är
tillräckligt stor för att medge att
barnen vistas hos dem. För att
tillförsäkra föräldrarna detta bör
därför bostadsbidragsreglerna ändras i
enlighet med vad som förordats i
Vänsterpartiets familjepolitiska motion
1996/97:So637 yrkande 6. Utskottets
ställningstagande i denna del bör
riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.
dels att utskottets hemställan under 16
bort ha följande lydelse:
16. beträffande bostadsbidrag vid
skilsmässa
att riksdagen med anledning av motion
1996/97:So637 yrkande 6 som sin
mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
20. Bosparande (mom. 18)
Knut Billing (m), Sten Andersson (m),
Stig Grauers (m) och Inga Berggren (m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 37 börjar med Bostads-
investeringar har och slutar med 7
avstyrks bort ha följande lydelse:
Till skillnad från i de allra flesta
andra länder har det i Sverige bara
krävts en mycket liten egen insats av
den som förvärvar en bostad. Även om
detta gjort det lättare att skaffa en
bostad har de senaste årens utveckling
visat att det gjort det desto svårare
för många människor att behålla
bostaden. Den stora lånebörda som följer
av en låg kontantinsats gör den boende
mycket utsatt för räntehöjningar. Det
har också visat sig att många
bostadsköpare fått ekonomiska
svårigheter när räntorna stigit. En ökad
egen insats kan naturligtvis motverka
detta och bidra till en bättre ekonomisk
stabilitet för den enskilda och en
stabilare bostadsmarknad för samhället.
Det finns enligt utskottets mening mot
bakgrund härav starka skäl som talar för
att förutsättningarna för ett
långsiktigt bosparande bör förbättras.
I betänkandet Bosparande (SOU 1994:121)
läggs fram ett förslag till bosparande.
Förslaget innebär att sparandet skall
stimuleras genom en statlig
kreditgaranti. Sparare som regelbundet
bosparar i någon av de sparformer som
erbjuds på marknaden skall kunna
kvalificera sig för en statlig
kreditgaranti i samband med köp av eget
hem eller bostadsrätt. Enligt utskottets
mening skulle en sådan garanti kunna ge
den stimulans som nu erfordras för att
få till stånd ett erforderligt
bosparande. Utskottet delar sålunda vad
som i Moderata samlingspartiets
partimotion 1996/97:Bo201 yrkande 9
anförts om att utredningsförslaget nu
bör genomföras. Det bör därför ankomma
på regeringen att snarast vidta de
åtgärder som erfordras för ett
genomförande.
Vad utskottet nu med anledning av
förslaget i Moderata samlingspartiets
partimotion 1996/97:Bo201 (m) yrkande 9
anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna. I den mån
partimotionen 1996/97:Bo209 (mp)
yrkandena 6 och 7 inte kan anses
tillgodosedd med det anförda avstyrks
den av utskottet.
dels att utskottets hemställan under 18
bort ha följande lydelse:
18. beträffande bosparande
att riksdagen med anledning av motion
1996/97:Bo201 yrkande 9 och med
avslag på motion 1996/97:Bo209
yrkandena 6 och 7 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet
anfört,
21. Bosparande (mom. 18)
Per Lager (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 37 börjar med Bostads-
investeringar har och slutar med 7
avstyrks bort ha följande lydelse:
Utskottet delar vad som i Miljöpartiets
partimotion 1996/97:Bo209 anförts om
vikten och nödvändigheten av att
stimulera ett riktat bosparande. En på
sikt stabil ekonomi i boendet
förutsätter dels en betydande egen
insats, dels att lån kan erhållas på
goda villkor. Vad som erfordras är
därför nya sparformer och sparinstitut
som kan erbjuda lån till låg ränta mot
att sparandet också ger en låg ränta.
Här kan sådana alternativa
låneinrättningar som JAK tjäna som ett
föredöme liksom det tyska systemet med
särskilda bosparkassor.
För att närmare utreda
förutsättningarna för de nu förordade
sparformerna bör en särskild utredning
tillsättas. I utredningens uppgifter bör
bl.a. ingå att överväga behovet av
statliga kreditgarantier. En
förutsättning för inrättandet av nya
sparformer bör dock vara att spararna
och låntagarna ges ett förstärkt skydd
bl.a. genom att den samhälleliga insynen
förbättras. I utredningens uppgifter bör
dessutom ingå att lämna förslag om hur
kunskapen och informationen kring de
alternativa sparformerna i synnerhet och
bosparande i allmänhet kan förbättras.
Vad utskottet nu med anledning av
förslagen i Miljöpartiets partimotion
1996/97:Bo209 yrkandena 6 och 7 anfört
om bosparande bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna. I den
mån partimotionen 1996/97:Bo201 (m)
yrkande 9 inte kan anses tillgodosedd
med det anförda avstyrks den av
utskottet.
dels att utskottets hemställan under 18
bort ha följande lydelse:
18. beträffande bosparande
att riksdagen med anledning av motion
1996/97:Bo209 yrkandena 6 och 7 och
med avslag på motion 1996/97:Bo201
yrkande 9 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet
anfört,
22. Ungdomsbosparandet (mom. 19)
Owe Hellberg (v) och Per Lager (mp)
anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 37 börjar med De regler och
slutar med riksdagens åtgärd bort ha
följande lydelse:
Det särskilda ungdomsbosparandet har en
viktig uppgift att fylla. På en allt
hårdare bostadsmarknad är det
naturligtvis viktigt att ungdomar
stimuleras till ett regelbundet sparande
som gör dem bättre rustade att flytta in
i sin första egna bostad. Det
ungdomsbosparande som i dag erbjuds är
dock inget bosparande i egentlig
bemärkelse genom att det inte ställs
något krav på att sparade medel skall
användas till en bostad. Reglerna för
sparandet bör därför ses över i syfte
att ge sparformen den nu förordade
knytningen till utgiften för en bostad.
I enlighet med förslaget i
Vänsterpartiets partimotion
1996/97:Bo235 yrkande 9 bör det uppdras
åt den ungdomspolitiska utredningen att
göra den nu förordade översynen.
Utskottets ställningstagande i denna del
bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 19
bort ha följande lydelse:
19. beträffande ungdomsbosparandet
att riksdagen med anledning av motion
1996/97:Bo235 yrkande 9 som sin
mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
23. Boverkets uppgifter (mom. 20)
Owe Hellberg (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 38 börjar med Vad gäller och
slutar med avstyrks således bort ha
följande lydelse:
Kraven på Boverket kommer sannolikt att
förändras under de närmaste åren.
Verkets uppgifter när det gäller de
generella bostadssubventionerna kan
komma att minska. Samtidigt ökar behoven
av insatser på andra områden. Frågor om
tillgänglighet och åtgärder för att
minska boendesegregationen bör få större
tyngd. Boverket kan också komma att få
en viktig roll i den kommande
energiomställningen i samband med
kärnkraftsavvecklingen. Inte minst inom
bostadssektorn kommer omfattande
åtgärder att behöva vidtas för att
anpassa uppvärmningsmetoderna till
långsiktigt hållbara lösningar.
Om utvecklingen visar att kraven på
Boverket kommer att öka bör regeringen
återkomma med anslagsberäkningar som
utgår från de nya förutsättningarna.
Detta bör riksdagen med anledning av
motion 1996/97:Bo235 (v) yrkande 4 som
sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 20
bort ha följande lydelse:
20. beträffande Boverkets uppgifter
att riksdagen med anledning av motion
1996/97:Bo235 yrkande 4 som sin
mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
24. Stöd till projekt med ekologisk
inriktning (mom. 22)
Per Lager (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 39 börjar med Regeringen
redovisar och slutar med yrkande 14
bort ha följande lydelse:
Utvecklingen mot ett ekologiskt
anpassat byggande går alltför långsamt.
Det finns visserligen en lång rad
exempel på lyckade projekt med denna
inriktning i olika delar av landet men
fortfarande sker huvuddelen av
bostadsproduktionen på ett sätt som inte
tar till vara på möjligheterna till
miljöanpassning. Staten måste därför ge
ett fortsatt och utökat stöd till
ekologiskt experimentbyggande som kan
tjäna som inspiration för byggherrar och
förvaltare. Ny kunskap behöver tas fram
och spridas på en rad olika områden. Det
kan gälla bl.a. val av och former för
energislag, material, va-lösning eller
placeringen av bostäderna i förhållande
till mark, väder och vind samt behoven
av infrastruktur.
Behovet av ny kunskap handlar
emellertid inte bara om att finna bra
ekologisk-tekniska lösningar utan också
om att förbättra förutsättningarna för
en bra boendekvalitet i övrigt. Målet
bör vara att vi alla i framtiden skall
kunna bo billigt, kunna känna hemkänsla
och trygghet i ekologiskt anpassade hus.
För att stimulera till och påskynda en
utveckling i denna riktning behövs en
fortsatt satsning på experimentbyggande
med stöd från BFR. Det är också
nödvändigt att tillräckliga
ansträngningar görs för att föra ut
resultaten av forskning och
experimentbyggande.
Vad utskottet ovan med anledning av
motionerna 1996/97:Bo204 (mp) och
1996/97:Bo209 (mp) yrkande 14 anfört bör
riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.
dels att utskottets hemställan under 22
bort ha följande lydelse:
22. beträffande stöd till projekt
med ekologisk inriktning
att riksdagen med anledning av av
motionerna 1996/97:Bo204 samt
1996/97:Bo209 yrkande 14 som sin
mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
25. Jämställdhetsaspekterna på den
fysiska planeringen (mom. 23)
Rigmor Ahlstedt (c), Erling Bager (fp),
Owe Hellberg (v) och Per Lager (mp)
anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 39 börjar med Utskottet
delar och på s. 40 slutar med avstyrks
motionsyrkandet bort ha följande
lydelse:
Utskottet instämmer i de synpunkter som
förs fram i motion 1996/97:Bo529 (c) om
behovet av att bredda underlaget för
samhällsplaneringen. Kvinnoperspektivet
har alltför länge negligerats i den
fysiska planeringen och vid utformningen
av bostäder. Detta har bidragit till att
bostadsområden har byggts med brister i
olika avseenden. Det kan handla om att
barnens behov inte tillräckligt beaktats
eller att kollektivtrafiken inte
utformats på ett bra sätt. Opraktiskt
utformade bostäder, för få grönytor och
mötesplatser är andra exempel på brister
i planeringen som sannolikt delvis beror
på att kvinnornas erfarenheter inte
tillräckligt beaktats. Det är mot denna
bakgrund nödvändigt att formerna för den
fysiska planeringen läggs om så att inte
misstagen upprepas i framtiden. Detta
kan ske på olika sätt, bl.a. genom att
kvinnoorganisationerna blir
remissinstanser i planfrågor. Det är
också nödvändigt att ta fram mer kunskap
om hur kvinnornas erfarenheter skall tas
till vara i stads- och
regionplaneringen. Forskningen inom
detta område bör därför förstärkas.
Utskottets överväganden om
jämställdhetsaspekterna på den fysiska
planeringen bör riksdagen med anledning
av motion 1996/97:Bo529 (c) som sin
mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 23
bort ha följande lydelse:
23. beträffande
jämställdhetsaspekterna på den
fysiska planeringen
att riksdagen med anledning av motion
1996/97:Bo529 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
26. Forskning om fysisk och ekonomisk
planering (mom. 24)
Rigmor Ahlstedt (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 40 börjar med Något organ
och slutar med avstyrks således bort
ha följande lydelse:
Det är som motionärerna framhåller
nödvändigt att utökade
forskningsinsatser kommer till stånd i
frågor som rör samordningen mellan den
fysiska och ekonomiska planeringen. I
dagsläget är det oklart vilket eller
vilka organ som har ett ansvar på detta
område. Ansvarsförhållandena bör således
klaras ut och därefter bör
forskningsresurserna anpassas till
uppgiften.
Utskottet delar även motionärernas syn
på den forskningsverksamhet med i
huvudsak regionalekonomiska perspektiv
som pågår i Nordiska rådets regi. Denna
forskning bör utvecklas till att också
omfatta den fysiska planeringens
perspektiv och även ta hänsyn till EU:s
utveckling mot rumslig planering.
Vad utskottet anfört med anledning av
motion 1996/97:Bo507 (c) yrkande 11 bör
riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.
dels att utskottets hemställan under 24
bort ha följande lydelse:
24. beträffande forskning om fysisk
och ekonomisk planering
att riksdagen med anledning av motion
1996/97:Bo507 yrkande 11 som sin
mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
27. Bidrag till fukt- och mögelskador
(mom. 26)
Owe Hellberg (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 41 börjar med Bostads-
utskottet kan och på s. 42 slutar med
avstyrks således bort ha följande
lydelse:
Som anförs i Vänsterpartiets
partimotion har stödet till fukt- och
mögelskador i olika sammanhang kommit
att ifrågasättas. Det är därför
angeläget att den pågående utredningen
om byggfelsförsäkringen och
konsumentskyddet i byggandet ingående
prövar olika möjligheter att förbättra
stödet. Det är givetvis inte acceptabelt
att nödvändiga åtgärder i fuktskadade
hus uteblir av ekonomiska skäl.
Utredningen bör också pröva
möjligheterna att i högre grad samordna
stödverksamheten med samhällets övriga
bostadspolitiska insatser. En sådan
samordning kan uppnås genom att överföra
fondens kansli- och utredningsresurser
till Boverket. En ansvarsöverflyttning
skulle sannolikt också innebära att
erfarenheterna från stödverksamheten
lättare skulle kunna tas till vara och
användas i verkets rådgivande funktion
och arbete med att utarbeta normer för
byggandet.
Det ovan anförda bör riksdagen med
anledning av motion 1996/97:Bo235 (v)
yrkande 6 som sin mening ge regeringen
till känna.
dels att utskottets hemställan under 26
bort ha följande lydelse:
26. beträffande bidrag till fukt-
och mögelskador
att riksdagen med anledning av motion
1996/97:Bo235 yrkande 6 och med
avslag på motion 1996/97:Bo209
yrkande 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet
anfört,
28. Bidrag till fukt- och mögelskador
(mom. 26)
Erling Bager (fp) och Per Lager (mp)
anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 41 börjar med Bostads-
utskottet kan och på s. 42 slutar med
avstyrks således bort ha följande
lydelse:
Problemen med sjuka hus har lett till
omfattande hälsoproblem i stora delar av
befolkningen. Inte minst barnen har
drabbats hårt genom en kraftig ökning av
allergiproblemen. För att stimulera till
åtgärder i skadade egnahem ger staten
ett stöd genom Fonden för fukt- och
mögelskador. Problemet är att
stödvillkoren i dag är så utformade att
många fastighetsägare helt avstår från
att vidta åtgärder av ekonomiska skäl. I
många fall beror detta på att
fastighetsägarna måste erlägga en
orimligt stor självriskavgift för att få
tillgång till stödet. Självrisken bör
därför som föreslås i Miljöpartiets
partimotion 1996/97:Bo209 yrkande 2
maximeras till 50 % av
reparationskostnaden. Omläggningen av
stödvillkoren bör finansieras inom den
ekonomiska ramen för stödet från Fonden
för fukt- och mögelskador. Det är vidare
angeläget att informationen om
stödmöjligheten förbättras.
Utskottet föreslår med anledning av
motionsförslaget att riksdagen genom ett
tillkännagivande ställer sig bakom vad
utskottet ovan anfört om bidragen till
fukt- och mögelskador.
dels att utskottets hemställan under 26
bort ha följande lydelse:
26. beträffande bidrag till fukt-
och mögelskador
att riksdagen med anledning av motion
1996/97:Bo209 yrkande 2 och med
avslag på motion 1996/97:Bo235
yrkande 6 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet
anfört,
29. Fördelningen av länsstyrelseanslaget
på län (mom. 28)
Rigmor Ahlstedt (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 43 börjar med Som framgår
och slutar med anses erforderliga bort
ha följande lydelse:
Som framhålls i motion 1996/97:Bo303
(m, s, c, fp, v, mp) tas det vid
fördelningen av länsstyrelseanslaget på
de olika länsstyrelserna endast i liten
utsträckning hänsyn till
befolkningstalen. Denna ordning
konstraterar starkt mot fördelningen av
statsbidrag till kommuner och landsting
som baseras på invånarantalet. Särskilt
för de län som har en stark
befolkningstillväxt utgör dagens ordning
ett problem. Dessa län får helt enkelt
inte en rimlig kompensation för den
ökning av arbetsuppgifterna som följer
av att befolkningen ökar. En följd av
detta blir att länsstyrelsens
befolkningsrelaterade service till
invånarna i dessa tillväxtlän förutsätts
kunna ske till betydligt lägre pris än i
andra län eller att den som ett
alternativ får bli sämre.
Bostadsutskottet framhöll våren 1995
med anledning av ett motionsförslag
motsvarande det nu aktuella att det vid
fördelningen av länsstyrelseanslagen
mellan olika länstyrelser kunde finnas
anledning att ta hänsyn till
befolkningens storlek (bet.
1994/95:BoU12). Trots att Statskontoret
på regeringens uppdrag nu har lagt fram
förslag till fördelningsmodeller med
denna inriktning har detta inte fått
något som helst genomslag i årets
budgetproposition. Det är enligt
utskottets mening mycket
otillfredsställande att regeringen
underlåter att åtminstone påbörja en
rimlig omfördelning av
länsstyrelseanslaget utifrån bl.a.
befolkningsstorleken. Utskottet delar
mot bakgrund härav uppfattningen att det
bör uppdras åt regeringen att redan för
budgetåret 1997 påbörja en sådan
omfördelning.
Vad utskottet nu med anslutning till
motion 1996/97:Bo303 (m, s, c, fp, v,
mp) anfört bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna. Utskottets
ställningstagande innebär att även
förslagen i övriga motioner får anses
vara tillgodosedda.
dels att utskottets hemställan under 28
bort ha följande lydelse:
28. beträffande fördelningen av
länsstyrelseanslaget på län
att riksdagen med anledning av
motionerna 1996/97:Bo302, 1996/97:
Bo303, 1996/97:Bo304 samt
1996/97:Bo306 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet
anfört,
Särskilda yttranden
1. Anslagsfördelningen inom
utgiftsområde 18 budgetåret 1997
Knut Billing (m), Sten Andersson (m),
Stig Grauers (m) och Inga Berggren (m)
anför:
Den 22 november beslutade riksdagens
majoritet bestående av socialdemokrater
och centerpartister att fastställa
ekonomiska ramar för de olika
utgiftsområdena i den statliga budgeten
och en beräkning av statens inkomster
avseende 1997. Samtidigt beslutades en
preliminär fördelning av statens
utgifter på utgiftsområden för
budgetåren 1998 och 1999.
Moderata samlingspartiet har i parti-
och kommittémotioner förordat en annan
inriktning av den ekonomiska politiken
och budgetpolitiken. Våra förslag syftar
till att skapa förutsättningar för ett
ekonomiskt, kulturellt och socialt
växande Sverige. Genom en större enskild
sektor och ett starkare civilt samhälle
kan både företag och människor växa.
Massarbetslösheten kan steg för steg
pressas tillbaka samtidigt som den
sociala tryggheten också i andra
bemärkelser kan öka genom att hushållen
får en större ekonomisk självständighet.
Vi har föreslagit en långtgående
växling från subventioner och bidrag
till kraftiga skattesänkningar för alla,
främst låg- och medelinkomsttagare.
Samtidigt värnar vi de människor som är
i störst behov av gemensamma insatser
och som har små eller inga möjligheter
att påverka sin egen situation. Vi slår
också fast att det allmänna skall
tillföras resurser för att på ett
tillfredsställande sätt kunna genomföra
de uppgifter som skall vara gemensamma.
Rättsväsendet måste fungera
tillfredsställande och försvaret skall
vara så starkt att Sverige kan
försvaras.
När riksdagens majoritet nu genom
riksdagsbeslutet den 22 november om
ramar för de olika utgiftsområdena valt
en annan inriktning av politiken, deltar
vi inte i det nu aktuella beslutet om
anslagsfördelning inom utgiftsområde 18
(dvs. moment 1 i hemställan till detta
betänkande). I detta särskilda yttrande
redovisar vi emellertid kortfattat den
del av vår politik som berör
utgiftsområde 18.
För budgetåret 1997 förordar vi i vår
parti- respektive kommittémotion
besparingar i förhållande till
regeringsförslaget på de anslag som
redovisas nedan. Vi vill i sammanhanget
erinra om att besparingarna på bl.a.
räntebidragen och bostadsbidragen har
kompenserats genom förslag om sänkningar
av fastighetsskatten och andra skatter.
Dessa frågor behandlas dock inte av
bostadsutskottet. Huvudsyftet med våra
förslag är att minska den statliga
regleringen av bostadssektorn och öka
inflytandet för den enskilde. Dagens
statliga styrning genom stöd, bidrag och
olika regelverk skall alltså ersättas
med ett system där det är den boendes
önskemål och behov som i första hand
blir bestämmande. I korthet innebär våra
förslag avseende utgiftsområde 18
följande.
A 1 Boverket
Vi anser att den avreglering av
bostadsmarknaden som den förra
borgerliga regeringen inledde bör
fullföljas. Vi har i vår motion
1996/97:Bo230 föreslagit hur detta skall
genomföras.
A 2 Räntebidrag m.m.
I Moderata samlingspartiets motioner
föreslås att besparingar på
räntebidragen genomförs kombinerat med
en fastighetsskattesänkning. En sådan
omställning kan påbörjas omedelbart och
ligger väl i linje med den långsiktiga
omläggning av bostadspolitiken som även
i övrigt måste genomföras. Besparingen
på 800 miljoner kronor uppnås genom att
avtrappningstakten ökar för
räntebidraget till fastigheter som
uppbär stöd enligt de före år 1993
gällande bidragsvillkoren.
A 10 Bostadsbidrag
Med den utformning bostadsbidragen har i
dag ger de i praktiken inte längre det
stöd till barnfamiljernas boende som
ursprungligen avsetts. Enligt vår mening
bör bostadsbidragen på sikt därför
avvecklas - detta i utbyte mot sänkta
skatter. Som ett led i denna växling
från ett bidragssystem till ett system
där människor kan leva på sin lön bör
bidragen samordnas med övriga sociala
stödsystem. I avvaktan på att
samordningen kan påbörjas bör
bostadsbidragen i första hand riktas
till barnfamiljer. Därför bör
bostadsbidragen till hushåll utan barn
avskaffas. Den besparing som detta
innebär uppgår till 600 miljoner kronor.
Riksdagen fattade våren 1996 beslut om
nya regler för bostadsbidragen fr.o.m.
år 1997. Beslutet innebar bl.a. att ett
inkomstprövningssystem med individuella
inkomstgränser infördes. Detta beslut
var förhastat. Den individuella
inkomstprövningen ger för många hushåll
helt orimliga konsekvenser. Det gäller
framför allt de hushåll där någon av
föräldrarna valt att stanna hemma och ta
hand om sina barn. Det kan också gälla
hushåll där en av föräldrarna är
arbetslös, studerar eller arbetar
deltid. För många av dessa familjer ger
de nya bidragsreglerna en minskning av
bostadsbidraget med runt 1 000 kr i
månaden. Detta är naturligtvis inte
rimligt. Hur makarna i en familj
frivilligt eller ofrivilligt, t.ex. som
en följd av situationen på
arbetsmarknaden, väljer att fördela
yrkesarbetet mellan sig skall
naturligtvis inte styras av
bostadsbidragsreglerna eller av några
andra statliga regler. För att
återställa neutraliteten i
bostadsbidragssystemet måste därför
reglerna om individuell inkomstprövning
avskaffas och de tidigare reglerna där
bostadsbidraget baseras på den
sammanlagda hushållsinkomsten
återinföras.
C 1 Länsstyrelserna m.m.
Under den förra moderatledda regeringen
påbörjades en process mot en ökad
avreglering. Denna förändring har nu
inte bara avstannat, utan den har genom
alla s.k. återställare i stället börjat
gå bakåt. Det finns enligt vår mening
därför all anledning att genomföra
avregleringar på bl.a. det
bostadsadministrativa området.
D 1 Förvaltningskostnader för
Lantmäteriverket
Även om Lantmäteriverket redan i dag
finansierar en betydande del av sin
verksamhet genom avgifter är det vår
bedömning att det finns utrymme för en
ökad avgiftsfinansiering inom verkets
ansvarsområde. Denna ökning bör dock
inte komma till stånd genom att
avgifterna ökas på de tjänster m.m. som
verket i dag erbjuder, utan den bör i
första hand ske genom avgiftsbeläggning
av tjänster som i dag inte är belagda
med avgift. En förutsättning för att
dessa tjänster skall kunna
avgiftsbeläggas är att avgiften står i
rimlig relation till den nytta brukaren
har av den.
2. Anslagsfördelningen inom
utgiftsområde 18 budgetåret 1997
Erling Bager (fp) anför:
Folkpartiet liberalerna har tidigare i
höst presenterat ett förslag till en
sammanhållen politik i syfte att sanera
statsbudgeten samtidigt som ett visst
utrymme för reformer och angelägna
åtgärder skapas. Beslutet i riksdagen
nyligen om ramar för de olika
utgiftsområdena innebar tyvärr att detta
förslag avvisades. De förslag om
utgiftsramarnas storlek som fördes fram
i partiets ekonomisk-politiska motion
har således fallit. Detta gäller även
förslag avseende utgiftsområde 18 som
bl.a. skulle göra det möjligt att sänka
fastighetsskatterna och satsa mer på
radonsaneringar i bostäder. Jag anser
emellertid att en ökad satsning på
radonsanering är så viktig att jag även
med de nya förutsättningar som uppkommit
genom riksdagens beslut om
utgiftsområdena sökt finna en
finansiering av ett sådant förslag.
Detta är orsaken till att jag i samband
med utskottets beredning av frågan om
anslagsfördelningen inom utgiftsområde
18 lagt fram ett förslag om en besparing
på räntebidragsanslaget för att
finansiera en motsvarande ökning av
anslaget för bidrag till åtgärder mot
radon.
3. Anslagsfördelningen inom
utgiftsområde 18 budgetåret 1997
Owe Hellberg (v) anför:
Jag har avstått från att delta i
utskottets beslut om anslagsfördelningen
inom utgiftsområde 18 för budgetåret
1997. Mitt ställningstagande beror på
att riksdagens nya ordning för
budgetberedning har gjort det omöjligt
för mig att avge en reservation till
förmån för de förslag till
anslagsfördelning som finns redovisade i
Vänsterpartiets partimotion
1996/97:Bo235. Beredningsordningen
innebär att jag för att avge reservation
måste lägga fram ett helt nytt förslag
om anslagsfördelningen som utgår från
regeringens sparförslag inom
bostadsutskottets beredningsområde.
Detta är inte möjligt eftersom
Vänsterpartiet förordar en annan
fördelningspolitisk profil på
besparingarna på statsbudgeten. Vårt
ekonomisk-politiska förslag om
statsbudgeten för år 1997 ger således
utrymme för vissa angelägna
bostadspolitiska satsningar.
Vänsterpartiet stod från början ensamt
i sin kritik mot beslutet att införa de
former för beredningen av budgeten som
denna höst tillämpas för första gången.
Det har nu visat sig att vår kritik
varit befogad. Även ledamöter från flera
andra partier har uttryckt sin förvåning
vver konsekvenserna av den nya
beredningsordningen. Genom att riksdagen
fattar beslut om budgeten i två steg -
först bestäms ett utgiftstak för
respektive utgiftsområde och därefter
anslagsfördelningen inom utgiftsområdet
- kommer i praktiken förslag om
satsningar inom respektive utgiftsområde
som går utöver regeringens förslag inte
i sak att prövas i fackutskotten. Denna
ordning är givetvis helt
otillfredsställande. Vad gäller
beredningsprocessen i bostadsutskottet
har dessutom riksdagens beslut om
utgiftsramar måst föregripas. De
preliminära ställningstagandena i
utskottet till olika anslagsförslag har
således skett under förutsättning av att
regeringens förslag om utgiftstak skall
gälla - detta trots att riksdagen vid
utskottets beredning av
anslagsfördelningen ännu inte hade
fattat beslut i frågan. Riksdagsbeslutet
i frågan fattades visserligen före
justeringen av detta betänkande, men
efter att det faktiska beredningsarbetet
i bostadsutskottet avslutats.
Mot den redovisade bakgrunden deltar
jag således inte i utskottets beslut
under moment 1 i hemställan. Jag vill i
stället hänvisa till det sammanhållna
och fullt ut finansierade förslag om
anslagsfördelning som finns redovisat i
Vänsterpartiets partimotion.
Sammanfattningsvis innebär detta förslag
följande.
- Anslaget för byggforskning ökas med
40 miljoner kronor i förhållande till
regeringens förslag. Medlen används
bl.a. för fullskaleprojekt med
inriktning mot bl.a. ekologiskt och
energibesparande byggande.
- Anslaget för bostadsbidrag räknas
upp med 834 miljoner kronor i
förhållande till regeringsförslaget. De
extra medlen används för att ge ett ökat
stöd till de mest utsatta grupperna. Det
särskilda bidraget till familjer som har
fyra eller fem barn höjs. Vidare
förbättras stödet till barnfamiljer med
låga inkomster genom att
inkomstgränserna för oreducerat bidrag
höjs eller genom att gränsen för den
lägsta bidragsgrundande bostadskostnaden
sänks. Riksdagens beslut om att införa
individuella inkomstgränser har visat
sig få olyckliga konsekvenser. De
individuella inkomstgränserna bör därför
inte tillämpas för hushåll där någon av
de vuxna studerar. Bostadsbidrag bör
utgå till alla studerande, dvs. även
till personer över 28 år, i avvaktan på
att studiemedelssystemet ses över. Nya
regler för ungdomsbostadsbidraget införs
så att stöd kan utgå på en sådan nivå
att inte bidragstagarna regelmässigt
behöver komplettera med socialbidrag.
- Ett nytt anslag om 600 miljoner
kronor införs för miljöförbättrande
åtgärder inom byggsektorn. Medlen skall
användas för förbättringar av
inomhusmiljön i bostäder och lokaler.
- Anslaget för Lanmäteriverket ökas
med 10 miljoner kronor i förhållande
till regeringens förslag. Ökningen
motiveras av att verket under senare tid
satts under hårt omvandlingstryck, bl.a.
till följd av sammanslagningen mellan
Lantmäteriverket och Centralnämnden för
fastighetsdata.
4. Anslagsfördelningen inom
utgiftsområde 18 budgetåret 1997
Per Lager (mp) anför:
Miljöpartiets uppfattning är att
anslagen inom utgiftsområde 18 bort
ändras i följande avseenden i
förhållande till förslaget i
budgetpropositionen.
- Det allergisaneringsprogram som
Miljöpartiet och regeringen tidigare
träffat överenskommelse om fullföljs
genom att det för ändamålet förs upp ett
nytt ramanslag om 600 miljoner kronor.
- En fortsatt angelägen radonsanering
av våra bostäder säkras genom att
anslaget för Bidrag till åtgärder mot
radon i bostäder tillförs ytterligare 5
miljoner kronor jämfört med förslaget i
budgetpropositionen.
Detta förutsätter emellertid att
ytterligare medel anslås till
utgiftsområdet, vilket riksdagen har
avslagit. Jag har inte funnit det
möjligt att inom den alltför snäva ram
som nu gäller för utgiftsområdet
prioritera fram ytterligare medel till
allergi- och radonsanering.
Vi i Miljöpartiet avser att återkomma
med nya förslag till utökade
miljösatsningar inom utgiftsområdet i
samband med vårpropositionen 1997.
5. Hyresgästernas självförvaltning
Erling Bager (fp) och Ulf Björklund (kd)
anför:
Vi anser att det är självklart att
skattelagstiftningen inte skall få lägga
hinder i vägen för hyresgästernas
möjlighet att medverka i
bostadsförvaltningen. Som utskottet har
framhållit kan denna verksamhet leda
till en rad positiva effekter på
trivseln i ett bostadsområde. Samtidigt
kan givetvis också möjligheten att genom
eget arbete minska boendekostnaderna
innebära en välkommen
besparingsmöjlighet för många hushåll.
Utskottets ställningstagande innebär
att regeringen ges en möjlighet att
skyndsamt återkomma med ett förslag om
hur de uppkomna problemen skall lösas.
Vi har valt att acceptera detta
förfaringssätt men vill samtidigt
framhålla att vårt ställningstagande
skett under den förutsättningen att ett
förslag till lösning verkligen läggs
fram för riksdagen senast i början av år
1997. Det får förutsättas att regeringen
i samband med att man presenterar sitt
förslag i frågan även redovisar vilka
andra lösningar som är tekniskt möjliga
att genomföra.
6. Villkoren för vissa stimulansstöd
Owe Hellberg (v) och Per Lager (mp)
anför:
Vi har anslutit oss till en reservation
till förmån för en motion (kd) om
villkoren för vissa stimulansstöd.
Innebörden i reservationen är att
tidsgränserna för stöden skall ändras så
att pågående byggen inte skall behöva
forceras fram för att stödvillkoren
skall uppfyllas. Erfarenheten visar att
pressade byggtider har lett till en rad
problem. Inte minst problemen med s.k.
sjuka hus beror till stor del på att man
inte tillåtit att byggfukten fått tid
att torka ut.
Som framhålls i motionen innebär också
de nuvarande reglerna att de
tillgängliga medlen för stimulansstöden
inte kommer att gå åt. Att så är fallet
bekräftar även regeringen indirekt i
budgetpropositionen eftersom man pekar
på de outnyttjade medlen som en
finansieringskälla för ett nytt stöd
till studentbostäder. Detta väcker
emellertid också frågan om möjligheten
att finansiera fortsatt stöd till s.k.
allergisanering med outnyttjade medel
från andra stöd som finansieras med
arbetsmarknadspolitiska medel.
Bakgrunden är att regeringen och
Miljöpartiet 1995 träffade en
överenskommelse om att ett stöd till
allergisanering skulle inrättas inom en
ram om 1,8 miljarder kronor. Ramen
begränsades senare till 1 miljard kronor
eftersom regeringen vid denna tidpunkt
gjorde bedömningen att alla ansökningar
skulle kunna tillgodoses inom denna ram.
När senare eferfrågan på stödet visade
sig kraftigt överstiga den nya ramen
begärde Miljöpartiet vid flera
tillfällen att ramen åter skulle vidgas.
Detta krav avvisades av regeringen med
motiveringen att inga medel fanns att
tillgå. Vad ovan redovisats pekar på att
detta påstående inte var med sanningen
helt överensstämmande. Vi förutsätter
därför att regeringen nu omprövar sitt
tidigare ställningstagande och
återkommer med ett förslag om en utökad
ram för bidraget för förbättring av
inomhusmiljön (allergisaneringsbidraget)
med minst 600 miljoner kronor.
Vi vill i sammanhanget även erinra om
att både Miljöpartiet och Vänsterpartiet
i motioner lagt fram förslag om ett nytt
anslag för allergisanering m.m. inom
utgiftsområde 18. Dessa förslag har
emellertid i praktiken redan avvisats av
en riksdagsmajoritet genom det redan
fattade beslutet om ramar för respektive
utgiftsområde.
7. Utvärdering av bostadsbidragen
Knut Billing (m), Sten Andersson (m),
Stig Grauers (m) och Inga Berggren (m)
anför:
Som framhålls i de båda moderata
motionerna 1996/97:Bo201 och 1996/97:
Bo231 var vårens beslut om att införa
individuella inkomstgränser vid
bestämningen av bostadsbidragen
förhastat. För många barnfamiljer får
det orimliga konsekvenser. Det gäller
framför allt de hushåll där någon av
föräldrarna är hemmavarande för att
själv ta hand om sina barn eller på
grund av studier, arbetslöshet m.m. Vi
har därför i de nämnda motionerna lagt
fram förslag om att upphäva riksdagens
beslut i denna del och återinföra den
tidigare inkomstprövningen som baseras
på hushållets samlade inkomst. Förslaget
påverkar inte statsbudgetens omfattning
eftersom det finansieras genom en
generell sänkning av det fasta
bidragsbeloppet med 60 kr per månad och
hushåll.
Trots att fem av utskottets sju partier
under utskottsbehandlingen förklarat sig
stå bakom vårt förslag i denna del har
det avvisats av utskottets majoritet (s)
och (c). Vi har i den situation som
härigenom uppkommit som ett
andrahandsalternativ valt att ställa oss
bakom förslaget om en snabb utvärdering
av bostadsbidragen. En sådan utvärdering
kan enligt vår mening rimligen inte
komma till någon annan slutsats än att
systemet med individuella inkomstgränser
måste ersättas med en inkomstprövning
som baseras på den samlade
hushållsinkomsten. En förutsättning för
vårt ställningstagande har dock varit
att utredningen genomförs med den
skyndsamhet som utskottet har förutsatt
och att de nya reglerna kan träda i
kraft så snart som möjligt under år
1997.
8. Utvärdering av bostadsbidragen
Erling Bager (fp) anför:
Redan vid behandlingen våren 1996 av
förslaget till nya regler för
bostadsbidragen föreslog vi från
Folkpartiets sida att reglerna skulle
revideras i vissa avseenden för att
mildra effekterna för vissa hushåll.
Denna vår uppfattning står fast. Jag har
därför i min reservation avseende
anslagsfördelningen för utgiftsområde 18
budgetåret 1997 ställt mig bakom
motionsförslag som innebär att systemet
med individuella inkomstgränser inte
införs. Under utskottsbehandlingen har
jag också tillsammans med fyra av de
övriga partierna i utskottet stött ett
initiativ för att göra en sådan
förändring. Trots att förslaget inte
påverkade budgetens eller
utgiftsområdets totala omfattning
avvisades det av utskottets majoritet
(s) och (c).
Jag har mot denna bakgrund valt att som
ett andrahandsalternativ ställa mig
bakom förslaget om att snabbt utvärdera
de nya bostadsbidragsreglerna. Det är
min bedömning att utvärderingen inte kan
leda till annat resultat än att reglerna
måste revideras bl.a. med avseende på de
individuella inkomstgränserna och
ytgränserna. För att skadan för berörda
hushåll skall bli så liten som möjligt
förutsätter jag att utvärderingen kan
presenteras så skyndsamt att
erforderliga regeländringar kan träda i
kraft mycket snart.
9. Utvärdering av bostadsbidragen
Owe Hellberg (v) anför:
Redan när beslutet om de
bostadsbidragsregler som skall gälla
fr.o.m. 1997 fattades våren 1996 förde
vi från Vänsterpartiets sida fram
förslag om att de ekonomiska
konsekvenserna av förändringarna skulle
utredas. Tyvärr avvisades detta förslag
av riksdagen. Med utgångspunkt i vad som
i dag är känt kan jag konstatera att om
en sådan analys hade genomförts hade vi
redan nu haft ett underlag för att vidta
åtgärder i syfte att motverka vissa av
de effekter som de nya reglerna ger
upphov till. Vänsterpartiet har också i
motion 1996/97: Bo235 (v) fört fram ett
förslag om att 834 miljoner kronor skall
återföras till bostadsbidragssystemet
för att motverka en del av effekterna av
de nya reglerna. Detta förslag har
emellertid avvisats av
utskottsmajoriteten. Den nya ordningen
för budgetbehandlingen har dessutom -
som framgår av mitt särskilda yttrande
ovan - gjort det omöjligt för mig att
föra förslaget vidare genom en
reservation.
Trots min inställning i huvudfrågan -
att bostadsbidragen skall revideras
enligt Vänsterpartiets motionsförslag -
har jag i den situation som nu råder
valt att som ett andrahandsyrkande
stödja förslaget om en snabb utvärdering
av bostadsbidragen. Jag har därvid
förutsatt att utvärderingen kommer att
ske snabbt och att resultatet av den
kommer att leda till skyndsamma
ändringar av bidragen i enlighet med de
förslag som jag redovisat ovan.
10. Utvärdering av bostadsbidragen
Per Lager (mp) anför:
Jag delar majoritetens uppfattning att
de nya reglerna för bostadsbidrag bör
utvärderas. Däremot är det min
uppfattning att det borde ha skett genom
en ingående analys av konsekvenserna för
enskilda och för samhället innan de
trätt i kraft. Den riktiga ordningen vid
regelförändringar av en sådan omfattning
som det nu är fråga om vore alltså att
först utvärdera och analysera och sedan
förändra. Genom att utskottets majoritet
(s) och (c) nu väljer att låta de nya
reglerna träda i kraft innan de fulla
effekterna av dem är klarlagda har
ordningen i stället blivit den motsatta.
Detta är naturligtvis inte en rimlig
beslutsgång. Det enda riktiga hade
enligt min mening varit att skjuta regel-
ändringarna på framtiden. Den
regeländring som innebär att
bostadsbidraget utgår som ett
preliminärt bidrag som sedan justeras
med hänsyn till den taxerade inkomsten
för bidragsåret bör dock genomföras
redan fr.o.m. år 1997 - detta eftersom
de nya reglerna i denna del inte innebär
någonting annat än att bidragen anpassas
till hushållets verkliga inkomst.
I den situation som nu råder har jag
valt att ställa mig bakom förslaget om
en utvärdering. En snabb utvärdering av
de nya reglerna är trots allt bättre än
att inte göra någonting alls. Jag har
dock förutsatt att utvärderingen kan
genomföras så skyndsamt att de
regeländringar som den föranleder kan
träda i kraft utan någon tidsutdräkt.
Målet bör sålunda vara att de nya
reglerna skall kunna tillämpas under
hela 1997 t.ex. genom att de vid
införandet ges retroaktivitet.
11. Utvärdering av bostadsbidragen
Ulf Björklund (kd) anför:
Redan när regeringen i våras lade fram
förslaget till nya regler för
bostadsbidragen riktade vi från
kristdemokratisk sida invändningar mot
viktiga delar av förändringarna.
Kristdemokraterna var vid denna tidpunkt
också det enda av riksdagens partier som
motsatte sig införandet av individuella
inkomstgränser liksom den ytterligare
begränsning av den bidragsgrundande
bostadsytan som tillkom vid
utskottsbehandlingen av förslaget.
Som framhålls i min reservation
avseende anslagsfördelningen inom
utgiftsområde 18 budgetåret 1997 innebär
ett system med individuella
inkomstgränser att många familjer där
någon av föräldrarna t.ex. är
hemarbetande får sitt bostadsbidrag
minskat med närmare 1 000 kr per månad.
En följd av detta är att många
småbarnsföräldrar mot sin vilja tvingas
ut i förvärvsarbete, om det med tanke på
dagens arbetsmarknad över huvud taget
finns något arbete. I en tid då barnens
situation liksom deras välbefinnande kan
sättas i fråga är detta naturligtvis
helt felaktigt.
Även om det kan finnas skäl att
begränsa den bostadsyta som kan ligga
till grund för bostadsbidraget bör inte
gränserna sättas så snävt som riksdagens
beslut innebär. Redan de hyresgränser
som gäller innebär i praktiken en viss
begränsning av bostadens storlek genom
det samband som normalt finns mellan
bostadens storlek och bostadskostnaden.
De ytgränser som bör gälla fr.o.m. 1997
bör i stället motsvara dem som
regeringen ursprungligen föreslog, dvs.
de bör för alla hushåll ökas med 10 m2.
I samband med utskottets behandling av
årets budget har flera andra partier nu
kommit till insikt om att särskilt
reglerna om individuella inkomstgränser
får helt oacceptabla följder för många
hushåll. Trots att fem av utskottets sju
partier nu delar uppfattningen att
regeländringen i denna del inte bör
genomföras förhindrar den nya ordningen
för riksdagens budgetbehandling att ett
sådant förslag förs fram även om
förslaget är neutralt med avseende på
anslagsbelastningen. Ett försök från min
sida att få till stånd ett initiativ för
att upphäva de nya reglerna innan de
träder i kraft till årsskiftet har
sålunda stoppats av en utskottsmajoritet
(s) och (c) - detta med hänvisning till
att en utvärdering av de nya
bidragsreglerna först bör göras.
I den situation som nu uppkommit har
jag, trots min ovan redovisade
inställning avseende bl.a. de
individuella inkomstgränserna, valt att
som ett andrahandsalternativ ställa mig
bakom förslaget om att skyndsamt
utvärdera de nya bidragsreglerna. Det är
min fasta övertygelse att utvärderingen
mycket snabbt skall komma till samma
slutsats som vi kristdemokrater redan
tidigare gjort - att reglerna om
individuella inkomstgränser och om
ytgränserna för bostadsbidrag måste
ändras i enlighet med våra förslag. En
förutsättning för mitt ställningstagande
i denna del är dock att utredningen
verkligen genomförs med den skyndsamhet
som utskottet har förutsatt och att de
nya reglerna kan träda i kraft så snart
som möjligt under år 1997.
12. Bosparande och ungdomsbosparande
Ulf Björklund (kd) anför:
Det är min bestämda uppfattning att
bosparandet måste öka. En betydande egen
insats kommer i framtiden att vara en
absolut förutsättning för den som vill
skaffa sig ett småhus eller en
bostadsrätt. Ett eget bosparande redan
från unga år är då den bästa lösningen.
Det är därför bra att den
ungdomspolitiska utredningen nu skall se
över ungdomsbosparandet. Genom att ge
ungdomarna incitament att påbörja ett
bosparande läggs också grunden för ett
målinriktat bosparande även efter
ungdomstiden. Nyckeln till ett ökat
bosparande ligger alltså hos dagens och
morgondagens ungdom. Jag har därför
förutsatt att utredningsarbetet kommer
att uppmärksamma behovet av
sparstimulanser t.ex. i form av premier
eller kreditgarantier. Även frågan om
hur informationen om bosparandet kan
förbättras får förutsättas ingå i
utredningens överväganden.
Förteckning över de motioner som i
hemställan mom. 1 åberopas i utskottets
förslag respektive i reservationerna 1
och 2
Motion Motionär Yrkande
1996/97: nr
Bo201 Carl Bildt m.fl. 2, 11
(m)
Bo209 Marianne Samuelsson 16
m.fl. (mp)
Bo222 Ulf Björklund m.fl. 1-3, 8
(kd)
Bo224 Erling Bager (fp) 2, 3,
5, 6
Bo230 Knut Billing m.fl.
(m)
Bo231 Knut Billing m.fl. 1, 2
(m)
Bo235 Gudrun Schyman 7, 8,
m.fl. (v) 13
Fi214 Alf Svensson m.fl. 22, 23
(kd)
So280 Lars Leijonborg 20
m.fl. (fp)
So636 Alf Svensson m.fl. 12
(kd)
Förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde 18 - Samhällsplanering,
bostadsförsörjning och byggande - under budgetåret 1997
Beloppen anges i 1 000-tal kronor
Samtliga anslag avser ramanslag
Utskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag till anslagsfördelnin
Reservanternas förslag i
förhållande till
utskottets förslag1
Anslag Utskottet Reservation Reservation
s 1 2
förslag fp kd
A Plan-, bygg- och bostadsväsendet
1 Boverket: 131 058
Förvaltningskostnader
2 Räntebidrag m.m. 23 400 - 20 000 - 1 500 000
000
3 Vissa äldre låne- och 94 333
bidragsstöd för
bostadsändamål m.m.
4 Statens 15 400
bostadskreditnämnd:
Förvaltningskostnader
5 Statens 1 300 000
bostadskreditnämnd:
Garantiverksamhet
6 Byggforskningsrådet: 23 000
Förvaltningskostnader
7 Byggforskning 179 196
8 Bidrag till Fonden för 60 000
fukt- och mögelskador
9 Bidrag till åtgärder mot 12 000 +20 000
radon i bostäder
1 Bostadsbidrag 5 910 000 +1 162 000
0
1 Bonusränta för 3 000
1 ungdomsbosparande
B Geoteknik
1 Geoteknik 23 967
C Länsstyrelserna m.m.
1 Länsstyrelserna 1 720 847
m.m.
D Lantmäteri- och fastighetsdataverksamhet
1 Förvaltningskostnad 490 272
er för
Lantmäteriverket
2 Statens va-nämnd 5 124
TOTALT 33 368 197 - 338 000
Ledamöterna m, v respektive mp har avstått från att delta i beslutet o
anslagsfördelning. Motiven härför framgår av deras särskilda yttranden i frågan
Särskilt yttrande om anslagsfördelningen har även avgivits av fp-ledamoten.
1 Observera att reservanternas belopp i denna tabell endast redovisas vi
avvikelse mot utskottets förslag.
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1
Propositionen 2
Motionerna 3
Skrivelser m.m. 10
Utskottet 10
Inledning 10
Anslagsfördelningen inom
utgiftsområde 18 budgetåret 1997 10
A 1 Boverket:
Förvaltningskostnader 10
A 2 Räntebidrag m.m. 11
A 7 Byggforskning 12
A 9 Bidrag till åtgärder mot
radon i bostäder 13
A 10 Bostadsbidrag 15
A 12 Åtgärder mot dålig
inomhusmiljö förslag om nytt
anslag 16
C 1 Länsstyrelserna m.m. 18
D 1 Förvaltningskostnader för
Lantmäteriverket 18
Övriga anslag m.m. 20
Anslagsförslag som avser tiden
efter budgetåret 1998 21
Bostadsförsörjningen 22
Inledning 22
Bostadspolitikens allmänna
utformning m.m. 22
Kommunernas ansvar för
bostadspolitiken m.m. 24
Åtgärder mot boendesegregation
m.m. 26
Hyresgästernas självförvaltning 29
Räntebidrag m.m. 31
Bostadsbidrag 34
Bosparande 36
Boverkets uppgifter 38
Byggforskning 38
Bidrag till fukt- och mögelskador 41
Geoteknik 42
Länsstyrelserna m.m. 42
Lantmäteri- och
fastighetsdataverksamhet m.m. 44
Hemställan 46
Reservationer 50
1. Anslagsfördelningen inom
utgiftsområde 18 budgetåret 1997
(mom. 1) (fp) 50
2. Anslagsfördelningen inom
utgiftsområde 18 budgetåret 1997
(mom. 1) (kd) 53
3. Anslagsfördelningen inom
utgiftsområde 18 budgetåren 1998
och 1999 (mom. 3) (mp) 55
4. Anslagsbehovet avseende
räntebidragen för budgetåret 1998
(mom. 4) (v) 56
5. Bostadspolitikens inriktning och
utformning (mom. 5) (m) 57
6. Bostadspolitikens inriktning och
utformning (mom. 5) (v) 58
7. Kommunernas ansvar för
bostadspolitiken (mom. 6) (m) 59
8. Kommunernas ansvar för
bostadspolitiken (mom. 6) (c) 59
9. Kommunernas ansvar för
bostadspolitiken (mom. 6) (v) 60
10. Kommunala lägesavgifter
(mom. 7) (mp) 61
11. Åtgärder mot boendesegregation
(mom. 8) (m) 62
12. Åtgärder mot boendesegregation
(mom. 8) (mp) 63
13. Minskade räntebidrag och sänkt
fastighetsskatt (mom. 10) (m) 64
14. Villkor för statligt stöd till
bostadsproduktionen m.m. (mom. 11,
motiveringen) (m) 65
15. Villkor för statligt stöd till
bostadsproduktionen m.m. (mom. 11)
(mp) 65
16. Villkoren för vissa
stimulansstöd (mom. 13) (c, fp, v,
mp, kd) 66
17. Samordning av bostadsbidragen
och övrigt socialpolitiskt stöd
(mom. 14) (m) 66
18. Samordning av bostadsbidragen
och övrigt socialpolitiskt stöd
(mom. 14, motiveringen) (kd) 67
19. Bostadsbidrag vid skilsmässa
(mom. 16) (v) 68
20. Bosparande (mom. 18) (m) 68
21. Bosparande (mom. 18) (mp) 69
22. Ungdomsbosparandet (mom. 19)
(v, mp) 70
23. Boverkets uppgifter (mom. 20)
(v) 71
24. Stöd till projekt med ekologisk
inriktning (mom. 22) (mp) 71
25. Jämställdhetsaspekterna på den
fysiska planeringen (mom. 23) (c,
fp, v, mp) 72
26. Forskning om fysisk och
ekonomisk planering (mom. 24) (c) 73
27. Bidrag till fukt- och
mögelskador (mom. 26) (v) 73
28. Bidrag till fukt- och
mögelskador (mom. 26) (fp, mp) 74
29. Fördelningen av
länsstyrelseanslaget på län
(mom. 28) (c) 74
Särskilda yttranden 75
1. Anslagsfördelningen inom
utgiftsområde 18 budgetåret 1997
(m) 75
2. Anslagsfördelningen inom
utgiftsområde 18 budgetåret 1997
(fp) 77
3. Anslagsfördelningen inom
utgiftsområde 18 budgetåret 1997
(v) 78
4. Anslagsfördelningen inom
utgiftsområde 18 budgetåret 1997
(mp) 79
5. Hyresgästernas självförvaltning
(fp, kd) 80
6. Villkoren för vissa
stimulansstöd (v, mp) 80
7. Utvärdering av bostadsbidragen
(m) 81
8. Utvärdering av bostadsbidragen
(fp) 81
9. Utvärdering av bostadsbidragen
(v) 82
10. Utvärdering av bostadsbidragen
(mp) 82
11. Utvärdering av bostadsbidragen
(kd) 83
12. Bosparande och
ungdomsbosparande (kd) 84
Bilaga 1: Förteckning över de
motioner som i hemställan mom. 1
åberopas i utskottets förslag
respektive i reservationerna 1 och 2 85
Bilaga 2: Förslag till beslut om
anslag inom utgiftsområde 18
Samhällsplanering, bostadsförsörjning
och byggande under budgetåret 1997 86