Arbetsmarknadsutskottets betänkande
1996/97:AU07

Utgiftsområde 13 Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet (prop. 1996/97:1)


Innehåll

1996/97
AU7

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas anslagen på
utgiftsområde 13 Ekonomisk trygghet  vid
arbetslöshet.  Genom  riksdagens  beslut
har  ramen för utgiftsområdet höjts  med
924  miljoner kronor i förhållande  till
regeringens                     förslag.
Arbetsmarknadsutskottet anser att  denna
höjning bör utnyttjas för att räkna  upp
anslaget     A     1.    Bidrag     till
arbetslöshetsersättning med  motsvarande
belopp.  Uppräkningen  är  en  följd  av
utskottets  ställningstagande  till   de
förändringar i arbetslöshetsförsäkringen
och  det  kontanta  arbetsmarknadsstödet
som  riksdagen beslutade om i somras och
som  skulle träda i kraft den 1  januari
1997.  I  avvaktan på ett samlat förslag
om     arbetslöshetsförsäkringen    från
regeringen under våren 1997,  som  skall
bygga  på principerna om fast förankring
på  arbetsmarknaden och en bortre  gräns
för ersättningen, anser utskottet att de
i  somras  beslutade lagändringarna  bör
skjutas upp till nästa halvårsskifte.  I
sammanhanget  avstyrker  utskottet   ett
antal  motioner  med  yrkanden  som  rör
anslagen m.m.
Särskilda  yttranden  har  avgetts   av
företrädare         för         Moderata
samlingspartiet,             Folkpartiet
liberalerna,             Vänsterpartiet,
Miljöpartiet och Kristdemokraterna.

Propositionen

I    proposition   1996/97:1    föreslår
regeringen att riksdagen
för  utgiftsområde 13 Ekonomisk trygghet
vid arbetslöshet
3.  medger  att  en rörlig  kredit  får
disponeras i Riksgäldskontoret om  högst
3  000 000 000 kr under budgetåret  1997
för    utbetalningar   av    lönegaranti
(avsnitt     A     2.    Bidrag     till
lönegarantiersättning),
4.  godkänner vad som anförts om  medel
för  att inrätta ett lönegarantiregister
(avsnitt     A     2,    Bidrag     till
lönegarantiersättning),
5. för budgetåret 1997 anvisar anslagen
under    utgiftsområde   13    Ekonomisk
trygghet    vid   arbetslöshet    enligt
följande uppställning:
Anslag                 Ansla  Anslagsbe
gstyp  lopp
A  Bidrag         till raman     33 164
1  arbetslöshetsersät  slag     334 000
tning
A  Bidrag         till raman  2 086 050
2  lönegarantiersättn  slag         000
ing
Summa              för           35 250
utgiftsområdet                  384 000
Regeringens förslag såvitt avser punkter
1 och 2 i propositionen behandlas inte i
detta  betänkande utan skjuts upp  tills
vidare.
Motioner
1996/97:A274  av  Birger  Schlaug  m.fl.
(mp) vari yrkas
1.   att  riksdagen  beslutar  att  för
budgetåret  1997 anvisa  anslagen  under
utgiftsområde 13 Ekonomisk trygghet  vid
arbetslöshet,  i enlighet  med  vad  som
anförts i motionen,
2.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om beräknad fördelning på anslag
inom utgiftsområde 13 Ekonomisk trygghet
vid arbetslöshet för åren 1998 och 1999,
i   enlighet  med  vad  som  anförts   i
motionen,
7.    att   riksdagen   beslutar    att
ersättningen i arbetslöshetsförsäkringen
fr.o.m.  den 1 juli 1997 skall utgå  med
80 % på inkomster upp till 4,2 basbelopp
och    med   40   %   på   överskjutande
inkomstdelar,  i enlighet  med  vad  som
anförts i motionen,
8.    att   riksdagen   beslutar    att
garantinivån i arbetslöshetsförsäkringen
fr.o.m.  den 1 juli 1997 skall vara  246
kr  per  dag,  i enlighet  med  vad  som
anförts i motionen,
9.    att   riksdagen   beslutar    att
ersättningsnivån i KAS fr. o. m.  den  1
juli  1997 skall vara 246 kr per dag,  i
enlighet med vad som anförts i motionen,
10.  att riksdagen beslutar att upphäva
beslut  från  den 12 juli 1996  angående
förlängda    kvalificeringstider     för
ersättning i a-kassa och KAS, i enlighet
med vad som anförts i motionen,
11.  att riksdagen beslutar att upphäva
beslut    från   12   juli   1996    att
rekryteringsstöd inte skall få medräknas
för     att    uppfylla    ett    första
arbetsvillkor, i enlighet  med  vad  som
anförts i motionen.
1996/97:A296 av Gudrun Schyman m.fl. (v)
vari yrkas
1.    att   riksdagen   beslutar    att
förändringarna som beslutades i  lagarna
om  arbetslöshetsförsäkring och  kontant
arbetslöshetsstöd    i    samband    med
riksdagsbehandlingen   av    proposition
1995/96:222  ej  skall  träda  i  kraft,
enligt vad i motionen anförts,
2. att riksdagen beslutar om höjning av
ersättningsnivån i a-kassan  till  80  %
från den 1 januari 1997,
3. att riksdagen beslutar återinföra de
regler  som  gällde före den  1  januari
1996  i  arbetslöshetsförsäkringen   för
ersättning till deltidsarbetslösa,
4.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om möjligheten att avbryta sin a-
kasseperiod för att försörja sig på egen
verksamhet,
5.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts      om     finansiering      av
arbetslöshetsförsäkringen,
6.   att   riksdagen  med  ändring   av
regeringens förslag för budgetåret  1997
anvisar anslagen under utgiftsområde  13
Ekonomisk   trygghet  vid   arbetslöshet
enligt följande uppställning:
Anslag            Regeringens Anslagsför
förslag     ändring
(tusental   (tusental
kr)         kr)
A  Bidrag    till 33 164 334  +1 500 000
1. arbetslöshets
ersättning
Summa         för 35 250 384  +1 500 000
utgiftsområdet
1996/97:A298 av Dan Ericsson m.fl.  (kd)
vari yrkas
2.    att   riksdagen   beslutar   höja
ersättningsnivån                       i
arbetslöshetsförsäkringen  till   80   %
fr.o.m. den 1 januari 1997,
3.   att   riksdagen  beslutar  upphäva
riksdagens  beslut om  att  från  den  1
januari 1997 försämra arbetsvillkor  och
dagpenningberäkning                    i
arbetslöshetsförsäkringen,
4. att riksdagen med följande ändringar
i  förhållande till regeringens  förslag
för  budgetåret  1997  anvisar  anslaget
under    utgiftsområdet   13   Ekonomisk
trygghet    vid   arbetslöshet    enligt
uppställning:
Anslag            Regeringens Anslagsför
förslag     ändring
(tusental   (tusental
kr)         kr)
A  Bidrag    till 33 164 334  -1 400
1. arbetslöshets
ersättning
1996/97:Sf242  av Lars Leijonborg  m.fl.
(fp) vari yrkas
7.  att riksdagen hos regeringen  begär
förslag  till  tidigarelagd finansiering
av  återgång till 80 procents ersättning
i  arbetslöshetsförsäkringen från den  1
januari 1997,
9.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts   om  sänkta  statsbidrag   till
arbetslöshetsförsäkringen            och
kompensation till löntagarna genom  höjt
grundavdrag.

Utskottet

I  detta  betänkande behandlar utskottet
regeringens   förslag   om   anslag   på
utgiftsområde 13, Ekonomisk trygghet vid
arbetslöshet. Det är två anslag,  Bidrag
till  arbetslöshetsersättning och Bidrag
till  lönegarantiersättning. Kostnaderna
på      utgiftsområdet     är     starkt
konjunkturberoende och påverkas  framför
allt  av arbetslöshetens omfattning  men
även  av  löneutvecklingen  och  antalet
företagskonkurser.  Utgifterna  påverkas
också   i   hög   grad  av  regelverkens
utformning.
Utskottet tar också upp till behandling
de    motioner   rörande   arbetslöshets
ersättningen  som avser  anslags-  eller
anslagsrelaterade frågor i den  meningen
att  de kan påverka medelsbehovet  under
kommande   budgetår.  Frågor   som   rör
arbetslöshetsersättningen på längre sikt
kommer  att tas upp under våren  1997  i
anslutning  till  behandlingen  av   den
proposition   i  ämnet  som   regeringen
aviserat.
Inga   motioner  har  väckts  som   rör
anslaget           Bidrag           till
lönegarantiersättning.
Regeringens  och  motionärernas  förslag
till   anslag  framgår  av  nedanstående
tabell.
Reger  Motionärernas
ingen  förslag           i
s      förhållande    till
försl  utskottets förslag
ag
Motioner
A296:  A274:  A298:4
6      2      (kd)
(v)    (mp)
A Ersättning
vid
arbetslöshet
1 Bidrag   till     33    +1  +965 -1 400
arbetslöshet     164   500   000    000
sersättning      334   000
(ram)
2 Bidrag   till  2 086
lönegaranti      050
ersättning
(ram)
Summa             35    +1  +965 -1 400
250   500   000    000
384   000
Bidrag till arbetslöshetsersättning
Anslaget           Bidrag           till
arbetslöshetsförsäkringen       omfattar
kostnader för kontant arbetsmarknadsstöd
och  ersättning till dem  som  deltar  i
offentliga tillfälliga arbeten för äldre
arbetslösa   (OTA).   Belastningen    på
anslaget           Bidrag           till
arbetslöshetsförsäkringen   är    starkt
beroende  av  utformningen av  lagen  om
arbetslöshetsförsäkring  och  lagen   om
kontant arbetsmarknadsstöd.
Riksdagen  beslutade i somras  om  vissa
förändringar                          av
arbetslöshetsförsäkringen och KAS. Genom
förändringarna  (SFS 1996:871  och  872)
kom  arbetslöshetsförsäkringens roll som
omställningsförsäkring att  markeras  på
ett      tydligare     sätt.      Enligt
riksdagsbeslutet  skall   lagändringarna
träda i kraft den 1 januari 1997.
Regeländringarna innebar bl.a.  att  det
s.k.  arbetsvillkoret skärptes både  för
att   kvalificera  sig  för  en   första
ersättningsperiod   och   för   en    ny
ersättningsperiod.  Vidare  infördes  en
tidsmässig  gräns för ersättningen,  den
s.k. bortre parentesen. I princip skulle
ersättning  kunna uppbäras under  längst
tre  år. Ändringar gjordes också när det
gäller   beräkningen  av   dagpenningens
storlek.
Riksdagen  har  den 22 november  godkänt
finansutskottets betänkande 1996/97:FiU1
Utgiftsramar     och    beräkning     av
statsinkomsterna.                    För
arbetsmarknadsutskottets     vidkommande
innebär riksdagsbeslutet den ändringen i
förhållande   till   propositionen   att
utgiftsområdena  13  och  14  höjts  med
sammanlagt  1  155 miljoner  kronor.  Av
höjningen  bör  enligt  riksdagsbeslutet
924 miljoner kronor hänföras till det nu
berörda  utgiftsområdet och  återstoden,
231  miljoner kronor, till utgiftsområde
14 Arbetsmarknad och arbetsliv.
Höjningen   av  ramarna  motiveras   av
riksdagens ställningstagande beträffande
de   nyss   angivna  förändringarna   av
arbetslöshetsersättningen. I samband med
beslutet  om  ramarna har  riksdagen  på
förslag  av  finansutskottet  gjort  ett
tillkännagivande till regeringen i denna
fråga.       I      korthet      innebär
tillkännagivandet följande.
Finansutskottet har anslutit  sig  till
vad   arbetsmarknadsutskottet   i   sitt
yttrande  AU1y  anfört  om  den   starka
kopplingen                        mellan
arbetslöshetsförsäkringen            och
arbetsmarknadspolitikens nya inriktning.
Finansutskottet anför att några av de  i
somras beslutade ändringarna utsatts för
kritik,  inte enbart för att de  allmänt
sett   upplevts  som  försämringar  utan
därför  att de givit upphov till  direkt
oönskade     konsekvenser.     Utskottet
konstaterar     att    ARBOM-utredningen
sedermera  också presenterat ett  samlat
förslag  till omläggning av försäkringen
som   enligt  finansutskottet  i   vissa
avseenden bör kunna ge bättre lösningar.
Låter  man  de  beslutade förändringarna
träda   i  kraft  är  det  därför   inte
osannolikt att de kan komma att omprövas
redan   efter  några  månader.  Hos   de
arbetssökande skulle detta  kunna  skapa
oklarhet  och osäkerhet om vilka  regler
som  faktiskt  gäller.  Sett  mot  denna
bakgrund  säger  sig finansutskottet  ha
stor  förståelse  för de  betänkligheter
som arbetsmarknadsutskottet redovisade i
sitt  yttrande.  Å  andra  sidan,  anför
utskottet, måste hänsyn också  tas  till
att ett uppskov kommer att leda till att
angelägna  förändringar senareläggs  och
att en eftersträvad besparing skjuts  på
framtiden.  Finansutskottet kommer  fram
till  att de förändringar som beslutades
i  somras inte bör träda i kraft  den  1
januari  utan  skjutas upp  för  att  ge
riksdagen  tillfälle  att  ta  ställning
till ett sådant sammanhållet förslag.
Regeringen bör enligt tillkännagivandet
senast  våren 1997 presentera  riksdagen
förslag    om   detta.   Finansutskottet
förutsätter                       liksom
arbetsmarknadsutskottet i sitt  yttrande
att  detta  samlade  förslag  bygger  på
principen  att arbetslöshetsförsäkringen
skall vara en omställningsförsäkring som
ger   skydd  till  personer   med   fast
förankring på arbetsmarknaden.  För  att
markera          karaktären           av
omställningsförsäkring     skall     det
föreslagna    försäkringsskyddet    vara
tidsmässigt begränsat. Liksom i fråga om
de   tidigare  beslutade  förändringarna
utgår   finansutskottet  från  att   den
ersättningstid som skall beaktas  därvid
börjar  räknas  fr.o.m.  den  1  januari
1996.
Arbetsmarknadsutskottet kan  med  detta
konstatera att riksdagen nu anslutit sig
till  den  bedömning som först kom  till
uttryck  i  utskottets yttrande  AU1y  i
slutet  av  förra månaden. De  i  somras
beslutade        förändringarna        i
arbetslöshetsförsäkringen bör inte träda
i kraft vid årsskiftet.
Ett  starkt  skäl till att  skjuta  upp
förändringarna  i  försäkringen  är  den
stora  fördel som kan nås med ett samlat
förslag.   Som  utskottet   påpekade   i
yttrandet kan man då vinna i klarhet och
överskådlighet. Om mera tid ges till att
överväga  de  nödvändiga  förändringarna
ges  också  möjlighet till  samråd  inte
bara med fackföreningsrörelsen utan även
med   övriga   berörda,   däribland   de
tillämpande         organen          och
tillsynsmyndigheten.   Regelverket    är
komplicerat och svårtillgängligt. Det är
inte  lätt att överblicka konsekvenserna
av   olika  förändringar,  därtill   lär
krävas   både  kunskap  och  erfarenhet.
Arbetsmarknadsutskottet förutsätter  att
de  kommande förslagen beretts  i  sådan
ordning som borgar för att de kommer att
fungera     väl    i    den    praktiska
tillämpningen.
När   det   gäller  reglernas   sakliga
innehåll vill arbetsmarknadsutskottet än
en  gång  understryka  att  försäkringen
skall   omfatta   personer   med    fast
förankring på arbetsmarknaden. Utskottet
vill   inte  binda  sig  för  hur  denna
förankring skall komma till uttryck mera
konkret,  men  utgår från  att  reglerna
konstrueras  så att de både  svarar  mot
eftersträvade besparingar  och  mot  vad
som kan anses rimligt i detta hänseende.
Utskottet   har  redan  tidigare   även
ställt sig bakom principen att det skall
vara   fråga   om   en  försäkring   vid
omställning.  Riksdagens nyss  återgivna
tillkännagivande   har    också    denna
innebörd: försäkringsskyddet skall  vara
tidsmässigt  begränsat.  Utskottet  vill
undanröja   varje  tveksamhet   på   den
punkten.   Att  de  i  somras  beslutade
förändringarna skjuts upp  innebär  inte
ett  frånträdande  av  principen  om  en
bortre gräns för ersättningen.
Inte  heller  i  detta  hänseende  vill
utskottet  nu  binda sig för  hur  denna
begränsning       skall      konstrueras
lagtekniskt. För att ett uppskjutande av
sommarens  lagändringar  inte  skall  få
till  följd  att  genomförandet  av   de
fastlagda    principerna    skjuts    på
framtiden   anser   utskottet,    liksom
finansutskottet, att den  ersättningstid
som skall beaktas börjar räknas från den
1 januari 1996. Detta kan regleras genom
övergångsregler   till   den    kommande
lagstiftningen.
Arbetsmarknadsutskottet förutsätter att
regeringen återkommer till riksdagen med
förslag  i  enlighet med det ovanstående
under våren 1997 och i sådan tid att  de
nya  lagreglerna kan träda i  kraft  vid
halvårsskiftet. Ikraftträdandet av de  i
somras  antagna  lagändringarna   skjuts
upp till samma tidpunkt.
Vad som sagts ovan gäller i tillämpliga
delar   även  beträffande  det  kontanta
arbetsmarknadsstödet (KAS).
Det  anförda  bör  ges  regeringen  till
känna.
Det  lagtekniska  genomförandet  av   de
uppskjutna  förändringarna  bör   enligt
utskottets mening ske på följande sätt.
Genom  lagar bestäms att de  lagar  som
riksdagen  antog  den 12  juli  1996  om
ändringar       i        lagen        om
arbetslöshetsförsäkring (ALF) respektive
lagen   om   kontant  arbetsmarknadsstöd
(KAS)  inte  skall  träda  i  kraft  vid
årsskiftet.     Detta    innebär     att
lagreglerna  från årsskiftet  fortsätter
att ha det innehåll som de har i dag och
haft   från  den  1  januari  1996.   Av
lagtekniska skäl görs beträffande 6  och
7  §§ i respektive lag den ändringen att
paragraferna  inte längre hänvisar  till
den  lag  om  tillfällig avvikelse  från
lagen  (1981:691) om socialavgifter  som
upphör vid årsskiftet. Skälet till detta
är   den   ändrade   konstruktionen   av
utbildningsvikariat.   Stöd   ges   från
årsskiftet i form av direkt bidrag  till
arbetsgivaren och inte genom  avdrag  på
socialavgifterna.   Avsikten   är    att
utbildningsvikariaten    inte     heller
fortsättningsvis skall  kvalificera  för
en       första       ersättningsperiod.
Hänvisningen i de angivna 6 och 7 §§ bör
därför   i   stället   avse   den    nya
regleringen   av  utbildningsvikariaten,
som   fortsättningsvis  skall   benämnas
vikariatsstöd.
Lagarna  om arbetslivsutveckling  (ALU)
och  offentliga tillfälliga arbeten  för
äldre arbetslösa (OTA) hänvisar till ALF
respektive  KAS  i deras lydelse  enligt
sommarens      riksdagsbeslut.      Viss
anpassning krävs av respektive lag.  Den
nya  åtgärden  OTA  föranleder  även  en
anpassning av 14 § i ALF respektive  KAS
så  att det där klargörs att dagar då en
person  varit  anvisad  OTA  inte  skall
inräknas      i     ersättningsperioden.
Motsvarande  gäller  i  dag  beträffande
ALU.
Lagförslag  i enlighet med  detta  läggs
fram i utskottets hemställan.
Utskottets  ställningstagande   innebär
att   de   i   propositionen   framlagda
lagförslagen, som innebär justeringar  i
förhållande  till  de i  somras  antagna
lagändringarna, inte bör prövas i  detta
sammanhang.
Det  innebär  också att de motionsvägen
framlagda   förslagen  om  ändringar   i
sommarens    beslut   bör   avslås    av
riksdagen. Såväl Vänsterpartiet  (motion
A296 yrk. 1), Miljöpartiet (A274 yrk. 10
och 11) som Kristdemokraterna (A298 yrk.
3)  tar nämligen mera definitivt avstånd
från hela eller delar av beslutet.
De    övriga   motionsförslagen   avser
finansieringsfrågor,  ersättningsnivåer,
ersättningsrätten  för deltidsarbetslösa
och    möjligheten   att   avbryta    en
ersättningsperiod.  Med   anledning   av
dessa   förslag  vill  utskottet  anföra
följande.
Det  är  främst  för  att  avvakta  ett
samlat förslag som lagändringarna skjuts
upp.  I detta ligger att utskottet  inte
vill      föregripa     det     kommande
regeringsförslaget  -  utöver  vad   som
omfattas    av    det    ovan    angivna
tillkännagivandet - med  uttalanden  med
anledning av motionsförslagen.
Vad  utskottet  nu anfört  innebär  att
motionerna  A274 (yrk. 7-9), A296  (yrk.
2-5),  A298 (yrk. 2) och Sf242 (yrk.  7,
9) avstyrks.
Utskottet  övergår  nu  till  frågan  om
anslag.
I  propositionen föreslås ett ramanslag
på     33     164    miljoner    kronor.
Finansutskottets ställningstagande,  som
godkänts av riksdagen, innebär att ramen
för   utgiftsområde  13  höjts  med  924
miljoner         kronor.          Enligt
arbetsmarknadsutskottets   mening    bör
denna  höjning utnyttjas för  att  räkna
upp   anslaget  A  1.  med   motsvarande
belopp.   För   budgetåret   1997    bör
riksdagen således anvisa 34 088 miljoner
kronor på anslaget.
Bidrag till lönegarantiersättning
Propositionen
Anslaget   finansierar  utbetalning   av
ersättning    till   arbetstagare    för
lönefordringar    i    konkurs    enligt
lönegarantilagen.  Anslaget  finansierar
även          avbetalningar         till
Riksgäldskontoret  för  den  skuld   som
kvarstår från Lönegarantifonden. Skulden
uppgick  den 31 maj 1996 till drygt  2,3
miljarder  kronor.  Fr.o.m.  1997  skall
från  anslaget även betalas ersättningar
till  länsstyrelserna för  deras  arbete
med   utbetalning  av  lönegarantimedel.
Anslaget     finansieras    genom     en
lönegarantiavgift   enligt   lagen    om
socialavgifter.
Antalet     konkurser    och    berörda
arbetstagare  har minskat  kraftigt.  En
allt  större del av anslaget kan  därför
utnyttjas för avbetalningar på den skuld
som kvarstår från Lönegarantifonden. Med
nuvarande regler för lönegarantin och en
förhållandevis  låg  nivå   på   antalet
konkurser    beräknas    skulden    vara
amorterad  vid sekelskiftet.  Till  dess
kvarstår behovet av den rörliga krediten
hos  Riksgäldskontoret.  För  budgetåret
1997 föreslås den uppgå till 3 miljarder
kronor.
Ett  särskilt  lönegarantiregister  får
enligt          förordningen          om
lönegarantiregister inrättas  och  föras
hos  Riksskatteverket.  Registret  skall
bl.a.  tillgodose behovet av statistiska
uppgifter om lönegarantiutbetalningar.
Riksdagen  har  tidigare  godkänt   att
kostnaderna  för registret  får  belasta
Lönegarantifonden.  Regeringen  föreslår
nu  att  kostnaderna i stället  belastar
anslaget.  Av  anslagsmedlen  bör  under
budgetåret  1997  en  miljon  kronor  få
användas för att inrätta registret.
Utskottet    godkänner    de    angivna
förslagen  liksom regeringsförslaget  om
medelsanvisning på anslaget A 2.

Hemställan

Utskottet hemställer
beträffande      anslag      för
budgetåret 1997
att riksdagen
a)  antar  det  i  bilaga   framlagda
förslaget till lag om ändring i lagen
(1996:871)   om   ändring   i   lagen
(1973:370)                         om
arbetslöshetsförsäkring,
b)   antar  det  i  bilaga  framlagda
förslaget till lag om ändring i lagen
(1996:872)   om   ändring   i   lagen
(1973:371)         om         kontant
arbetsmarknadsstöd,
c)   antar  det  i  bilaga  framlagda
förslaget till lag om ändring i lagen
(1973:370)                         om
arbetslöshetsförsäkring,
d)   antar  det  i  bilaga  framlagda
förslaget till lag om ändring i lagen
(1973:371)         om         kontant
arbetsmarknadsstöd,
e)   antar  det  i  bilaga  framlagda
förslaget till lag om ändring i lagen
(1996:869) om arbetslivsutveckling,
f)   antar  det  i  bilaga  framlagda
förslaget till lag om ändring i lagen
(1996:870)  om offentliga tillfälliga
arbeten för äldre arbetslösa,
g)  med  bifall till propositionen  i
denna del medger att en rörlig kredit
får disponeras i Riksgäldskontoret om
högst   3   000  000  000  kr   under
budgetåret 1997 för utbetalningar  av
lönegaranti,
h)  med  bifall till propositionen  i
denna  del godkänner vad som  anförts
om   medel   för  att   inrätta   ett
lönegarantiregister,
i) med anledning av propositionen för
budgetåret   1997  anvisar   anslagen
under   utgiftsområde  13   Ekonomisk
trygghet   vid  arbetslöshet   enligt
följande uppställning:
Beslut  om  anslag inom utgiftsområde
13     Ekonomisk     trygghet     vid
arbetslöshet
1 000-tal kronor
Utskottets förslag överensstämmer med
regeringens       förslag        till
anslagsfördelning  utom  i  de   fall
angivna belopp har kursiverats.
Utskottets
förslag
A   Ersättning        vid
arbetslöshet
1   Bidrag           till 34 088 334
arbetslöshetsersättni
ng (ram)
2   Bidrag           till     2 086
lönegarantiersättning     050
(ram)
Summa                 36 174 384
j) som sin mening ger regeringen till
känna  vad  som anförts  om  kommande
förslag            som            rör
arbetslöshetsförsäkringen   och   det
kontanta arbetsmarknadsstödet,
k)   avslår  motionerna  1996/97:A274
yrkandena    1,    2    och     7-11,
1996/97:A296, 1996/97:A298  yrkandena
2-4  samt  1996/97:Sf242 yrkandena  7
och 9.
Stockholm den 28 november 1996
På arbetsmarknadsutskottets vägnar
Johnny Ahlqvist
I beslutet har deltagit: Johnny Ahlqvist
(s),  Elver  Jonsson (fp), Sten  Östlund
(s),  Berit Andnor (s), Ingvar  Johnsson
(s),  Kent  Olsson (m),  Martin  Nilsson
(s),   Elving   Andersson   (c),   Laila
Bjurling (s), Patrik Norinder (m), Sonja
Fransson  (s),  Kristina Zakrisson  (s),
Christel Anderberg (m), Barbro Johansson
(mp),  Dan Ericsson (kd), Anna Åkerhielm
(m) och Ingrid Burman (v).
Särskilda yttranden
1. Anslag för budgetåret 1997
Kent  Olsson, Patrik Norinder,  Christel
Anderberg  och Anna Åkerhielm  (alla  m)
anför:
Den  22  november  beslutade  riksdagens
majoritet          bestående          av
Socialdemokraterna och Centerpartiet att
fastställa ekonomiska ramar för de olika
utgiftsområdena i den statliga  budgeten
och  en  beräkning av statens  inkomster
avseende  1997. Samtidigt beslutades  en
preliminär    fördelning   av    statens
utgifter    på    utgiftsområden     för
budgetåren 1998 och 1999.
Moderata  samlingspartiet har i  parti-
och  kommittémotioner förordat en  annan
inriktning  av den ekonomiska  politiken
och budgetpolitiken. Våra förslag syftar
till  att skapa förutsättningar för  ett
ekonomiskt,   kulturellt   och   socialt
växande Sverige. Genom en större enskild
sektor  och ett starkare civilt samhälle
kan  både  företag och  människor  växa.
Massarbetslösheten  kan  steg  för  steg
pressas   tillbaka  samtidigt  som   den
sociala   tryggheten   också   i   andra
bemärkelser kan öka genom att  hushållen
får en större ekonomisk självständighet.
Vi   har   föreslagit  en   långtgående
växling  från  subventioner  och  bidrag
till kraftiga skattesänkningar för alla,
främst   låg-   och  medelinkomsttagare.
Samtidigt värnar vi de människor som  är
i  störst  behov av gemensamma  insatser
och  som  har små eller inga möjligheter
att  påverka sin egen situation. Vi slår
också   fast  att  det  allmänna   skall
tillföras  resurser  för  att   på   ett
tillfredsställande sätt kunna  genomföra
de  uppgifter som skall vara gemensamma.
Rättsväsendet       måste        fungera
tillfredsställande och  försvaret  skall
vara   så   starkt   att   Sverige   kan
försvaras.
När   riksdagens  majoritet  nu   genom
riksdagsbeslutet den 22 november valt en
annan inriktning av politiken, deltar vi
inte i detaljbesluten. I detta särskilda
yttrande  redovisar vi den  del  av  vår
politik   som  berör  utgiftsområde   13
Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet.
För   utgiftsområde   13   som   sådant
förordar    vi    lägre   anslagsnivåer.
Besparingar   kan   uppnås   genom    en
bibehållen  75-procentig ersättningsnivå
samt  genom att ytterligare en karensdag
införs.  Vi anser också att försäkringen
bör göras allmän. Kvalificeringsreglerna
bör  skärpas och en bortre gräns på  300
dagar  bör  införas. Ett sådant  förslag
finns     redan    i    den     allmänna
arbetslöshetsförsäkring              som
fyrpartiregeringen införde år 1994.
Att  vi  inte framställt några yrkanden
rörande a-kassan beror på att vi  godtar
de   regeländringar  som  beslutades   i
somras. Det finns alltså inget skäl  att
skjuta  på genomförandet för att avvakta
ett samlat förslag från regeringen.
Om  utskottet inte hade föreslagit  ett
sådant  återställande av reglerna skulle
inte      heller      anslaget       för
arbetslöshetsförsäkring behövt höjas. Nu
förorsakas        merkostnader         i
storleksordningen 1 miljard kronor  till
följd  av  Socialdemokraternas  oförmåga
och   obeslutsamhet   när   det   gäller
arbetslöshetsförsäkringen.
Vi   anser  att  hela  hanteringen   av
arbetslöshetsförsäkringen      förtjänar
allvarlig kritik. Det tog sin start  med
upprivandet    av    fyrpartiregeringens
allmänna obligatoriska försäkring  1994.
Därefter har reglerna ändrats ett  stort
antal   gånger,  för  att  sedan  ändras
tillbaka.  Det  har  blivit   hart   när
omöjligt   att   få  en   överblick   av
regelsystemet. Motstridiga  besked  ges,
löften utställs och löften återtas.  Det
är  till  skada både för de berörda  och
för  de  som  skall  tillämpa  reglerna.
Människor  vet inte vad de  skall  rätta
sig efter. Rimliga krav på förutsebarhet
och rättssäkerhet uppfylls inte.
Oförmågan  präglar också hanteringen  i
utskottet  med  upprepade bordläggningar
och obefintlig diskussion i sakfrågorna.
2. Anslag för budgetåret 1997
Elver Jonsson (fp) anför:
Jag  anser liksom Folkpartiet  i  motion
1996/97:Sf242                        att
arbetslöshetsersättningen  bör  motsvara
80 % av den arbetslöses inkomstbortfall.
Ett   kort  inkomstskydd  under  kortare
perioder  av  arbetslöshet skapar  ökade
möjligheter  till  aktivt  arbetssökande
och  förbättrar  därför arbetsmarknadens
funktionssätt. Arbetslöshetsförsäkringen
och      KAS      bör      vara       en
omställningsförsäkring,     inte      en
permanent försörjningskälla.
Det  statliga ansvaret för försäkringen
bör  minska  och  de försäkrade  få  ett
större      finansieringsansvar.      Om
statsbidraget sänks till förslagsvis  75
%        av       arbetslöshetskassornas
utbetalningar innebär detta en besparing
på  drygt 9 miljarder kronor med  dagens
arbetslöshetsnivå.   Löntagarkollektivet
kompenseras genom en skattesänkning.
Det       var       olyckligt       att
Socialdemokraterna rev upp den  allmänna
arbetslöshetsförsäkring              som
fyrpartiregeringen införde 1994. Om  man
inte gjort det hade man sluppit många av
den senaste tidens turer. Det har skapat
förvirring  om  vad  som  egentligen  är
regeringens  linje  i  frågan.  Det   är
beklagligt    med   de   motsägelsefulla
beskeden,  inte  minst  för   de   många
arbetslösa.
3. Anslag för budgetåret 1997
Ingrid Burman (v) anför:
Arbetslöshetsförsäkringen är ett  av  de
mest    misskötta    sakområdena    inom
politiken   under  senare  år.   Otaliga
förändringar har gjorts, ofta  med  kort
varsel.   Det  har  varit  ogenomtänkta,
slarviga och dåligt analyserade förslag.
Lagändringar   har   genomförts    trots
pågående    utredningsarbete.   Kraftiga
nedskärningar  har  drabbat   hel-   och
deltidsarbetslösa.  Ersättningen  ligger
på  så  låg  nivå att försäkringen  inte
fungerar som en trygghetsförsäkring. För
allt    fler   måste   talet   om    ett
inkomstrelaterat  system   framstå   som
illusoriskt.
Vänsterpartiets uppfattning är, och har
hela  tiden varit, att reformeringen  av
arbetslöshetsförsäkringen  skall  ske  i
ett     samlat     grepp     och     att
remissbehandlingen av ARBOM-utredningens
förslag  skall inväntas. I  avvaktan  på
det  bör  inte riksdagsbeslutet  från  i
somras   träda   i  kraft.   Regeringens
förslag    i   budgetpropositionen    om
ändringar  i sommarens beslut visar  för
övrigt  på  bristerna i de  förslag  som
lagts fram.
Många  av  sommarens lagändringar  slår
snett.  Dessutom  är arbetsvillkoret  så
hårt  satt  att  halvtidsarbetande   får
uppenbara  svårigheter  att  kvalificera
sig.  Det  drabbar främst kvinnor.  Även
personer    med    olika     slag     av
tidsbegränsade anställningar  får  svårt
att  uppfylla arbetsvillkoret.  Det  nya
sättet  att beräkna dagpenningen  skulle
också  missgynna många. Det  borde  vara
möjligt       att      avbryta       sin
ersättningsperiod under viss tid för att
försörja sig med egen verksamhet,  t.ex.
säsongsarbete.  Denna   tid   bör   vara
överhoppningsbar.
De  regler som tillämpades före  den  1
januari  1995 för deltidsarbetslösa  bör
återinföras. De nya reglerna leder  till
att    människor    i    stället    blir
heltidsarbetslösa.
Ersättningsnivån                      i
arbetslöshetsförsäkringen bör höjas till
80  %  redan  från den 1  januari  1997.
Endast  hälften av de arbetslösa  skulle
beröras  av höjningen eftersom  en  stor
andel  ligger över taket. Kostnaden  för
höjningen  kan därför antas  uppgå  till
bara hälften av vad regeringen anger.
Regeringen verkar bortse från sambandet
mellan utgiftsområdena 13 och 14. Med en
ambitiösare arbetsmarknadspolitik dämpas
trycket på arbetslöshetskassan.
Vänsterpartiet   anser    vidare    att
finansieringen huvudsakligen bör ske  på
intäktssidan                       genom
arbetsmarknadsavgiften.
Vänsterpartiet  har i sin  motion  A296
föreslagit   att   anslaget    A1.    på
utgiftsområde 13 ökas med 1 500 miljoner
kronor  i  förhållande till  regeringens
förslag.
Med min uppfattning om innehållet i  de
lagändringar  som genomfördes  i  somras
kan  jag  naturligtvis inte vara negativ
till    utskottsmajoritetens    senkomna
initiativ att reglerna inte skall  träda
i     kraft    vid    årsskiftet.    Det
överensstämmer    ju    med    ett    av
Vänsterpartiets  motionskrav.  Ingenting
tyder   dock   på   att  man   därigenom
frånträder   principen  om   en   bortre
parentes som dessutom tydligen skall  ha
retroaktiv  kraft. Tvärtom är  utskottet
mycket  tydligt  när man  i  betänkandet
säger    sig   vilja   undanröja   varje
tveksamhet   om  att  uppskjutandet   av
sommarbeslutet    inte    innebär    ett
frånträdande av principen om  en  bortre
gräns för ersättningen och dessutom  att
den  ersättningstid  som  skall  beaktas
skall  börja räknas från den  1  januari
1996.  Inte  heller verkar  det  som  om
utskottet  är berett att mjuka  upp  det
mycket stränga arbetsvillkoret. I själva
verket  är  uppskjutandet  kanske   bara
ytterligare     ett      exempel      på
socialdemokraternas     oförmåga     och
vankelmod på detta sakområde.
Förutom    besparingsskäl   har    både
arbetsmarknadsutskottet              och
finansutskottet   åberopat    kopplingen
mellan   arbetslöshetsförsäkringen   och
arbetsmarknadspolitikens nya inriktning.
Det  är tydligt att bortre parentes  och
skärpta  arbetsvillkor  ges  en  alltmer
ideologisk motivering. Kraven ökar på de
arbetslösa  som  ges  en  än   otryggare
ställning  och  tvingas  bära  en   allt
större    del   av   massarbetslöshetens
kostnader. Regeringens politik har varit
beklämmande  när det gäller den  viktiga
frågan om a-kassans utformning, och inte
heller  riksdagens hantering har  skapat
förtroende   för   lagstiftningsarbetets
kvalitet   och  konsekvens.   De   breda
folkliga  och  fackliga protesterna  har
varit osedvanligt berättigade.
4. Anslag för budgetåret 1997
Barbro Johansson (mp) anför:
Jag   ansluter  mig  till  Miljöpartiets
förslag    om    att   ersättningen    i
arbetslöshetsförsäkringen skall vara  80
%  för  inkomster upp till 4,2 basbelopp
och  40 % för inkomstdelar därutöver upp
till  en  inkomstnivå  motsvarande   6,5
basbelopp. Denna förändring bör  införas
från den 1 juli 1997. I samband med  den
förändringen   bör  också   den   lägsta
ersättningen  i  försäkringen  och   KAS
höjas   till  246  kr  per  dag.  Totalt
innebär detta ökade kostnader för  nästa
budgetår med 465 miljoner kronor.
Miljöpartiet kan inte godta de  hårdare
arbetsvillkor som de i somras  beslutade
lagändringarna                         i
arbetslöshetsförsäkringen  innebar.  Det
gäller  såväl att man förlängt  den  tid
man skall ha arbetat för att kvalificera
sig  för  ersättning som att arbete  med
rekryteringsstöd   inte   längre   skall
kvalificera  för  förstagångsersättning.
Det  är  fel  väg att gå  att  utestänga
ytterligare personer från ersättning  så
att  de  blir  beroende av socialbidrag,
vilket  blir  följden av att  införa  en
s.k.       bortre       parentes       i
arbetslöshetskassan. Att skjuta på dessa
lag-ändringar  innebär ökade  kostnader,
vilka  kan  beräknas till  500  miljoner
kronor för 1997.
Det  är bara det första året som  dessa
förslag  leder  till  ökade  utgifter  i
förhållande  till  regeringens  förslag.
För  åren  därefter kommer Miljöpartiets
övriga  arbetsmarknadspolitiska  förslag
med  bl.a. förkortad arbetstid att  leda
till minskad belastning på försäkringen.
Med  Miljöpartiets och min  uppfattning
om   arbetsvillkoret   anser   jag   det
naturligtvis    bra    att     utskottet
föreslagit   att  inte  låta   sommarens
lagändringar träda i kraft i denna del.
Jag   noterar  att  skillnaden   mellan
Miljöpartiets förslag till  anslag  till
arbetslöshetsförsäkringen    för    1997
jämfört  med  utskottets förslag  uppgår
till enbart 41 miljoner kronor.
5. Anslag för budgetåret 1997
Dan Ericsson (kd) anför:
Kristdemokraterna har länge pläderat för
en          allmän          obligatorisk
arbetslöshetsförsäkring  med  en  rimlig
ersättningsnivå. Det var  ett  missgrepp
att avskaffa den arbetslöshetsförsäkring
som  infördes  av fyrpartiregeringen  år
1994   och   det  var  fel   att   sänka
ersättningsnivån till 75 %.  Ytterligare
försämringar beslutades i somras i fråga
om           arbetsvillkor           och
dagpenningberäkning.
Dessa  försämringar bör  upphävas  från
den     1     januari     1997.     Även
ersättningsnivån bör återställas till 80
% redan från den tidpunkten.
Sammantaget  innebär Kristdemokraternas
förslag     på    utgiftsområdet     att
kostnaderna  minskar främst beroende  på
föreslagna  insatser för  ökad  tillväxt
och  främjandet  av företagandet.  Detta
leder till att fler kommer i arbete.
Mot   bakgrund   av  Kristdemokraternas
uppfattning      om     det      skärpta
arbetsvillkoret                      och
dagpenningberäkningen ser jag i och  för
sig  positivt  på  att  riksdagsbeslutet
från  i  somras skjuts upp. Det är  dock
ytterst beklagligt med den ryckighet som
präglar  regeringens politik vad  gäller
arbetslöshetsförsäkringen. Vi utgår från
att  en  samlad helhetslösning på  denna
fråga kan nås under våren.

Förslag till lag om ändring i lagen
(1973:370) om arbetslöshetsförsäkring
Härigenom föreskrivs att 6, 7 och 14 §§
lagen           (1973:370)            om
arbetslöshetsförsäkring1    skall     ha
följande lydelse.
Nuvarande lydelse    Av        utskottet
föreslagen lydelse
6  §2
Rätt  till  ersättning vid arbetslöshet
föreligger,  för  försäkrad  som   efter
senaste inträdet i arbetslöshetskassan,
1.  varit  medlem i kassan under  minst
tolv   månader,   om   han   haft    sin
huvudsakliga  försörjning genom  avlönat
arbete  för annans räkning, eller  under
minst  24  månader,  om  han  haft   sin
huvudsakliga       försörjning       som
självständig                  företagare
(medlemsvillkor),
2.  under  en  ramtid av  tolv  månader
omedelbart före arbetslöshetens  inträde
utfört  förvärvsarbete  i  minst   åttio
dagar  fördelade  på minst  fem  månader
(arbetsvillkor).    Endast    dag     då
förvärvsarbete har utförts i  minst  tre
timmar  får  här räknas in.  Med  utfört
förvärvsarbete  avses även  tid  då  den
försäkrade  haft semester  eller  annars
varit ledig av någon annan anledning  än
sjukdom,   tjänstgöring   enligt   lagen
(1994:1809) om totalförsvarsplikt  eller
barns  födelse  med  helt  eller  delvis
bibehållen lön.
Vid prövning av arbetsvillkoret bortses
från förvärvsarbete som
1.   arbetsgivaren   1.   arbetsgivaren
finansierat     med  finansierat     med
stöd av              stöd av
- lagen (1995:411)   -     förordningen
om       tillfällig  (1986:414)       om
avvikelse      från  rekryteringsstöd
lagen (1981:691) om  såvitt        avser
socialavgifter,      vikariatsstöd
eller                enligt 6 a § första
strecksatsen  denna
förordning, eller
-     förordningen   -     förordningen
(1987:411)       om  (1987:411)       om
beredskapsarbete,    beredskapsarbete,
eller som            eller som
2.  bedrivits  med stöd av förordningen
(1984:523)  om  bidrag  till  arbetslösa
m.fl.       som       startar       egen
näringsverksamhet.  Detta  gäller   dock
inte   om   den  försäkrade  då  arbetet
påbörjas  uppfyller arbetsvillkoret  med
annat förvärvsarbete än som nyss sagts.
Föreligger    särskilda    skäl     får
regeringen   eller  den  myndighet   som
regeringen    bestämmer    medge     att
medlemsvillkoret   bestäms   till   tolv
månader  för  försäkrad,  som  haft  sin
huvudsakliga       försörjning       som
självständig företagare.
Tid  då förvärvsarbete har utförts  får
icke   räknas   mer  än  en   gång   för
uppfyllande av arbetsvillkoret.
1 Lagen omtryckt 1991:1334.
2 Senaste lydelse 1995:1636.
7  §3
För  den  som  en gång har påbörjat  en
ersättningsperiod   enligt   denna   lag
gäller följande. Vid uppfyllandet av det
arbetsvillkor som skall ligga till grund
för  en  ny  ersättningsperiod skall med
tid under vilken en försäkrad enligt 6 §
skall  ha    utfört  förvärvsarbete jäm-
ställas tid då den försäkrade
1.  deltagit  i och, om inte  särskilda
skäl      hindrat     det,     fullföljt
arbetsmarknadsutbildning           eller
yrkesinriktad rehabilitering för  vilken
statligt utbildningsbidrag utgått,
2.  fullgjort tjänstgöring enligt lagen
(1994:1809) om totalförsvarsplikt  eller
fått  föräldrapenningförmån enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring, i  båda
fallen   dock  tillsammans   högst   två
månader,
3.          utfört   3.          utfört
förvärvsarbete  som  förvärvsarbete  som
arbetsgivaren        arbetsgivaren
finansierat     med  finansierat     med
stöd av              stöd av
- lagen (1995:411)   -     förordningen
om       tillfällig  (1986:414)       om
avvikelse      från  rekryteringsstöd
lagen (1981:691) om  såvitt        avser
socialavgifter,      vikariatsstöd
eller                enligt 6 a § första
-     förordningen  strecksatsen  denna
(1987:411)       om  förordning, eller
beredskapsarbete,     -     förordningen
                     (1987:411)       om
                     beredskapsarbete,
4.  bedrivit egen näringsverksamhet med
stöd   av  förordningen  (1984:523)   om
bidrag till arbetslösa m.fl. som startar
egen näringsverksamhet.
14  §4
Ersättning utgår under längst 300 dagar
(ersättningsperiod).    Har    försäkrad
uppnått     55    års    ålder     innan
ersättningsperioden gått till  ända,  är
perioden i stället 450 dagar.
I                    I
ersättningsperioden  ersättningsperioden
inräknas       inte  inräknas       inte
dagar, under  vilka  dagar, under  vilka
den  försäkrade har  den  försäkrade har
anvisats verksamhet  anvisats verksamhet
för                  för
arbetslivsutvecklin  arbetslivsutvecklin
g  i  enlighet  med  g     eller     ett
föreskrifter    som  offentligt
har  meddelats   av  tillfälligt  arbete
regeringen.          för           äldre
arbetslösa        i
enlighet        med
föreskrifter    som
har  meddelats   av
regeringen.
I   ersättningsperioden  enligt  första
stycket inräknas i fall som avses i 10 §
ersättningstid     i      den      andra
arbetslöshetskassan.
Ersättningsrätten upphör  vid  utgången
av  månaden  före den under  vilken  den
försäkrade fyller 65 år.
Denna  lag träder  i kraft den 1 januari
1997.


3 Senaste lydelse 1995:1636.
4 Senaste lydelse 1994:1673.
Förslag till lag om ändring i lagen
(1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd
Härigenom föreskrivs att 6, 7 och 14 §§
lagen      (1973:371)     om     kontant
arbetsmarknadsstöd1  skall  ha  följande
lydelse.
Nuvarande lydelse    Av        utskottet
föreslagen lydelse
6  §2
Rätt  till  kontant  arbetsmarknadsstöd
föreligger, om den arbetslöse  under  en
ramtid  av tolv månader omedelbart  före
arbetslöshetens      inträde      utfört
förvärvsarbete  i  minst   fem   månader
(arbetsvillkor).  Här skall  hänsyn  tas
endast   till  månad  då  förvärvsarbete
utförts  under  minst  75  timmar.   Med
utfört förvärvsarbete avses även tid  då
sökanden  haft  semester  eller   annars
varit   ledig  av  annan  anledning   än
sjukdom,   tjänstgöring   enligt   lagen
(1994:1809) om totalförsvarsplikt  eller
barns  födelse  med  helt  eller  delvis
bibehållen lön.
Vid prövning av arbetsvillkoret bortses
från förvärvsarbete som
1.   arbetsgivaren   1.   arbetsgivaren
finansierat     med  finansierat     med
stöd av              stöd av
- lagen (1995:411)   -     förordningen
om       tillfällig  (1986:414)       om
avvikelse      från  rekryteringsstöd
lagen (1981:691) om  såvitt        avser
socialavgifter,      vikariatsstöd
eller                enligt 6 a § första
strecksatsen  denna
förordning, eller
-     förordningen   -     förordningen
(1987:411)       om  (1987:411)       om
beredskapsarbete,    beredskapsarbete,
eller som            eller som
2.  bedrivits  med stöd av förordningen
(1984:523)  om  bidrag  till  arbetslösa
m.fl.       som       startar       egen
näringsverksamhet.  Detta  gäller   dock
inte  om  sökanden  då arbetet  påbörjas
uppfyller   arbetsvillkoret  med   annat
förvärvsarbete än som nyss sagts.
Tid  då förvärvsarbete har utförts  får
icke   räknas   mer  än  en   gång   för
uppfyllande av arbetsvillkoret.
7 §3
För  den  som  en gång har påbörjat  en
ersättningsperiod   enligt   denna   lag
gäller följande. Vid uppfyllandet av det
arbetsvillkor som skall ligga till grund
för  en  ny ersättningsperiod skall  med
tid under vilken den sökande enligt 6  §
skall     ha    utfört    förvärvsarbete
jämställas tid då den sökande
1.  i  enskilt hem vårdat åldring eller
handikappad  i  sådan  utsträckning  att
sökanden  varit förhindrad att stå  till
arbetsmarknadens förfogande,
2.  deltagit  i och, om inte  särskilda
skäl      hindrat     det,     fullföljt
arbetsmarknadsutbildning           eller
yrkesinriktad rehabilitering för  vilken
statligt utbildningsbidrag lämnats,
3.  fullgjort tjänstgöring enligt lagen
(1994:1809) om totalförsvarsplikt  eller
fått  föräldrapenningförmån enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring, i  båda
fallen   dock  tillsammans   högst   två
månader,

1 Lagen omtryckt 1994:929.
2 Senaste lydelse 1995:1637.
3 Senaste lydelse 1995:1637.
4.          utfört   4.          utfört
förvärvsarbete  som  förvärvsarbete  som
arbetsgivaren        arbetsgivaren
finansierat     med  finansierat     med
stöd av              stöd av
- lagen (1995:411)   -     förordningen
om       tillfällig  (1986:414)       om
avvikelse      från  rekryteringsstöd
lagen (1981:691) om  såvitt        avser
socialavgifter,      vikariatsstöd
eller                enligt 6 a § första
strecksatsen  denna
förordning, eller
-     förordningen   -     förordningen
(1987:411)       om  (1987:411)       om
beredskapsarbete,    beredskapsarbete,
eller
5.  bedrivit egen näringsverksamhet med
stöd   av  förordningen  (1984:523)   om
bidrag till arbetslösa m.fl. som startar
egen näringsverksamhet.
14  § 4
Kontant arbetsmarknadsstöd utgår  under
längst  150 dagar (ersättningsperioden),
om  inte  annat följer av andra  stycket
eller   av  15  §  sista  stycket.   Har
stödtagaren  uppnått 55 års ålder  innan
ersättningsperioden gått till  ända,  är
perioden  i  stället  300  dagar.  Sedan
stödtagaren  uppnått 60  års  ålder,  är
ersättningsperioden 450 dagar.
I                    I
ersättningsperioden  ersättningsperioden
inräknas       inte  inräknas       inte
dagar, under  vilka  dagar, under  vilka
stödtagaren     har  stödtagaren     har
anvisats verksamhet  anvisats verksamhet
för                  för
arbetslivsutvecklin  arbetslivsutvecklin
g  i  enlighet  med  g     eller     ett
föreskrifter    som  offentligt
har  meddelats   av  tillfälligt  arbete
regeringen.          för           äldre
arbetslösa        i
enlighet   med   de
föreskrifter    som
har  meddelats   av
regeringen.
Rätten  till kontant arbetsmarknadsstöd
upphör vid utgången av månaden före  den
under vilken den arbetslöse fyller 65 år
eller   när   han  dessförinnan   börjar
uppbära    hel    ålderspension,     hel
förtidspension  eller  helt   sjukbidrag
enligt   lagen  (1962:381)   om   allmän
försäkring.
Denna  lag  träder i kraft den 1 januari
1997.


4 Senaste lydelse 1994:1674.
Förslag till lag om ändring i lagen
(1996:869) om arbetslivsutveckling
Härigenom föreskrivs i fråga  om  lagen
(1996:869) om arbetslivsutveckling
dels att 2 § skall ha följande lydelse,
dels  att det i lagen skall införas  en
ny paragraf, 3 §, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse    Av        utskottet
(rskr. 1995/96:307)  föreslagen lydelse
2  §
Den    tid   under   Den    tid   under
vilken en arbetslös  vilken en arbetslös
deltagit          i  deltagit          i
verksamhet      för  verksamhet      för
arbetslivsutvecklin  arbetslivsutvecklin
g  i  enlighet  med  g  i  enlighet  med
länsarbetsnämndens   länsarbetsnämndens
anvisning     utgör  anvisning     utgör
sådan    tid    som  sådan   med  utfört
enligt  7  §  lagen  arbete    jämställd
(1973:370)       om  tid som avses i 7 §
arbetslöshetsförsäk  lagen (1973:370) om
ring  eller   7   §  arbetslöshetsförsäk
lagen (1973:371) om  ring  eller   7   §
kontant              lagen (1973:371) om
arbetsmarknadsstöd   kontant
kvalificerar för en  arbetsmarknadsstöd.
ny                   Vid bestämmande  av
ersättningsperiod    ramtid enligt samma
inom          samma  lagar  räknas  inte
ersättningstid. Vid  tid      då     den
bestämmande      av  arbetslöse    varit
ramtid enligt samma  hindrad att  arbeta
lagar  räknas  inte  på     grund     av
tid      då     den  deltagandet, i  den
arbetslöse    varit  mån    tiden   inte
hindrad att  arbeta  jämställs    enligt
på     grund     av  vad som nyss sagts.
deltagandet, i  den
mån    tiden   inte
jämställs    enligt
vad som nyss sagts.
3  §
När   det   gäller
avstängning    från
rätt           till
ersättning    skall
vad  som föreskrivs
om
arbetsmarknadspolit
iska åtgärder i  31
§  lagen (1973:370)
om arbetslöshetsför
säkring och i 28  §
lagen (1973:371) om
kontant
arbetsmarknadsstöd
gälla också i fråga
om  verksamhet  som
avses i 1 §.
Denna  lag  träder i kraft 1 januari
1997.

Förslag till lag om ändring i lagen
(1996:870) om offentliga tillfälliga
arbeten för äldre arbetslösa
Härigenom föreskrivs i fråga  om  lagen
(1996:870)  om  offentliga  tillfälliga
arbeten för äldre arbetslösa
dels att 2 § skall ha följande lydelse,
dels  att  det  skall  införas  en  ny
paragraf, 3 §, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse   Av        utskottet
(rskr.  föreslagen lydelse
1995/96:307
2  §
Den    tid   under   Den    tid   under
vilken   en  person  vilken   en  person
deltagit   i    ett  deltagit   i    ett
offentligt           offentligt
tillfälligt  arbete  tillfälligt  arbete
i    enlighet   med  i    enlighet   med
länsarbetsnämndens   länsarbetsnämndens
anvisning     utgör  anvisning     utgör
sådan    tid    som  sådan   med  utfört
enligt  7  §  lagen  arbete    jämställd
(1973:370)       om  tid som avses i   7
arbetslöshetsförsäk  §  lagen (1973:370)
ring  eller   7   §  om
lagen (1973:371) om  arbetslöshetsförsäk
kontant              ring  eller   7   §
arbetsmarknadsstöd   lagen (1973:371) om
kvalificerar för en  kontant
ny                   arbetsmarknadsstöd.
ersättningsperiod    Vid bestämmande  av
inom          samma  ramtid enligt samma
ersättningstid. Vid  lagar  räknas  inte
bestämmande      av  tid   då   personen
ramtiden     enligt  varit  hindrad  att
samma  lagar räknas  arbeta på grund  av
inte     tid     då  deltagandet, i  den
personen      varit  mån    tiden   inte
hindrad att  arbeta  jämställs    enligt
på     grund     av  vad som nyss sagts.
deltagandet, i  den
mån    tiden   inte
jämställs    enligt
vad som nyss sagts.
3  §
När   det   gäller
avstängning    från
rätt           till
ersättning    skall
vad  som föreskrivs
om
arbetsmarknadspolit
iska åtgärder i  31
§  lagen (1973:370)
om
arbetslöshetsförsäk
ring  och  i  28  §
lagen (1973:371) om
kontant
arbetsmarknadsstöd
gälla också i fråga
om  verksamhet  som
avses i 1 §.
________
Denna  lag träder i kraft den 1 januari
1997.
Förslag till lag om ändring i lagen
(1996:871) om ändring i lagen (1973:370)
om arbetslöshetsförsäkring
Härigenom        föreskrivs         att
ikraftträdandebestämmelsen  till   lagen
(1996:871) om ändring i lagen (1973:370)
om   arbetslöshetsförsäkring  skall   ha
följande lydelse.
Nuvarande lydelse    Av        utskottet
(rskr. 1995/96:307)  föreslagen lydelse
1.    Denna    lag   1.    Denna    lag
träder i kraft  den  träder i kraft  den
1 januari 1997.      1 juli 1997.
2.  För den som vid ikraftträdandet har
en   löpande   ersättningsperiod   skall
följande gälla. Ersättningstiden  enligt
14  §  skall anses ha börjat löpa den  1
januari   1996  eller  vid  den   senare
tidpunkt      då     ersättningsperioden
påbörjats.          Den          löpande
ersättningsperiodens    längd    bestäms
enligt   14  §  i  dess  äldre  lydelse.
Ersättningsdagar    i    den     löpande
ersättningsperioden som enligt de  äldre
reglerna förbrukats före ikraftträdandet
avräknas från ersättningstiden i den mån
de  hänför  sig till tiden efter  den  1
januari 1996.
Förslag till lag om ändring i lagen
(1996:872) om ändring i lagen (1973:371)
om kontant arbetsmarknadsstöd
Härigenom        föreskrivs         att
ikraftträdandebestämmelsen  till   lagen
(1996:872) om ändring i lagen (1973:371)
om  kontant arbetsmarknadsstöd skall  ha
följande lydelse.
Nuvarande lydelse    Av        utskottet
(rskr. 1995/96:307)  föreslagen lydelse
1.    Denna    lag   1.    Denna    lag
träder i kraft  den  träder i kraft  den
1 januari 1997.      1 juli 1997.
2.  För den som vid ikraftträdandet har
en   löpande   ersättningsperiod   skall
följande gälla. Ersättningstiden  enligt
14  §  skall anses ha börjat löpa den  1
januari   1996  eller  vid  den   senare
tidpunkt      då     ersättningsperioden
påbörjats.          Den          löpande
ersättningsperiodens    längd    bestäms
enligt   14  §  i  dess  äldre  lydelse.
Ersättningsdagar    i    den     löpande
ersättningsperioden som enligt de  äldre
reglerna förbrukats före ikraftträdandet
avräknas från ersättningstiden i den mån
de  hänför  sig till tiden efter  den  1
januari 1996.

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1
Propositionen 1
Motioner 2
Utskottet 3
Bidrag till arbetslöshetsersättning 4
Bidrag till lönegarantiersättning 7
Hemställan 8
Särskilda yttranden 10
1. Anslag för budgetåret 1997, (m) 10
2. Anslag för budgetåret 1997, (fp) 11
3. Anslag för budgetåret 1997, (v) 11
4. Anslag för budgetåret 1997, (mp) 13
5. Anslag för budgetåret 1997, (kd) 13
Bilaga
Lagförslag 15