Arbetsmarknadsutskottets betänkande
1996/97:AU02

Utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling (prop. 1996/97:1)


Innehåll

1996/97
AU2

Sammanfattning

Mål och riktlinjer för regionalpolitiken
Utskottet  anser  att  de  grundläggande
målen  för regionalpolitiken skall  vara
uthållig    tillväxt,    rättvisa    och
valfrihet      så     att     likvärdiga
levnadsvillkor skapas för medborgarna  i
hela  riket. Detta var också de mål  som
utskottet ställde sig bakom våren  1995.
Regeringen redovisar i propositionen  en
tendens   mot  ökad  regional   obalans.
Utskottet  ser  med  oro  på  en   sådan
utveckling.
De  motionssynpunkter som har framförts
om  regionalpolitiken  betonar  i  många
fall  tillväxten  som betydelsefull  för
att   skapa   utjämning   mellan   olika
regioner.  Vikten  av  en  helhetssyn  i
fråga om de olika samhällssektorerna  är
också en gemensam grundsyn i motionerna.
Utskottet konstaterar sammanfattningsvis
att  beträffande de grundläggande  målen
finns en betydande samsyn.
En   reservation   har   avlämnats   av
företrädaren för Vänsterpartiet.
Regional utveckling och olika
samhällssektorer
Utskottet anser att de beslut som fattas
inom  många  samhällssektorer  har  stor
betydelse     för    bl.a.     tillväxt,
sysselsättning  och  service  i  landets
olika   delar   och   därmed   för   den
långsiktiga regionala utvecklingen.
Enligt  utskottet  har  kunskaps-   och
kompetensutveckling  under  de   senaste
åren utgjort ett allt viktigare inslag i
regionalpolitiken.      Motioner      om
utbildning avstyrks med hänvisning  till
dels de satsningar som görs, bl.a. genom
kraftig    utbyggnad   av   den    högre
utbildningen   vid   de    mindre    och
medelstora  högskolorna,  dels  pågående
utredningsarbete.     Även      motioner
infrastrukturen   avstyrks;    utskottet
anser att det finns skäl att avvakta den
planerade  utredningen om utvidgning  av
transportstödet  till att  omfatta  även
bl.a.  flyg-  och sjötransporter  liksom
övrigt  utredningsarbete på området  som
bl.a.  avses  ge underlag för  ett  nytt
trafikpolitiskt beslut.
Ett   flertal  reservationer  i   olika
sakfrågor har avgivits.
Lokalisering av statlig verksamhet, m.m.
I  en rad motioner uttrycks oro för de i
vissa  fall  negativa effekter  som  har
uppkommit    till   följd    av    bl.a.
bolagisering  av statlig verksamhet  och
ökad självbestämmanderätt i den statliga
förvaltningen.   De   därav   föranledda
ändrade verksamhetsformerna har i  många
fall   medfört  -  eller  riskerar   att
medföra   -  regionala  obalanser.   Det
erinras  om  de principiella  synpunkter
som    utskottet    nyligen    framförde
(1996/97:AU4y)   när   det   gäller   de
regional-   och  arbetsmarknadspolitiska
effekterna    av    förslag    i     den
försvarspolitiska         propositionen.
Utskottet  föreslår ett tillkännagivande
riktat till regeringen om att frågor  om
lokalisering  av statlig verksamhet  som
är av större vikt eller på annat sätt av
principiellt  intresse bör  underställas
riksdagen.
Motionsförslag   om   en   översyn   av
regionalpolitiken avstyrks av utskottet,
som  utgår från att regeringen avser att
vidta    erforderliga    åtgärder    när
resultatet  av pågående utredningsarbete
föreligger och konturerna i fråga om EG-
systemets    tillämpning    i    Sverige
ytterligare   har  klarnat.   Bakom   en
reservation i denna del står företrädare
för       Moderata      samlingspartiet,
Folkpartiet liberalerna, Vänsterpartiet,
Miljöpartiet    och   Kristdemokraterna.
Reservationer   i  även   andra   frågor
föreligger.
Företagsinriktade åtgärder
Utskottet        konstaterar         att
förutsättningarna   för    näringslivets
verksamhet  och  därmed  företagsstödens
utformning   ändras   kontinuerligt.   I
likhet  med regeringen  anser  utskottet
att   olika  former  av  statsstöd   bör
begränsas    i    ett    internationellt
perspektiv.  Utskottet vill dock  betona
behovet  av de regionalpolitiska  stöden
för  att förbättra förutsättningarna för
utveckling i de delar av landet som  har
de största långsiktiga problemen. Vidare
noterar  utskottet att regeringen  avser
att     göra    en    uppföljning     av
Företagsstödsutredningen     i     vissa
avseenden.
Utskottet   godtar  de   förslag   till
riktlinjer     m.m.    som    regeringen
presenterar   i  fråga   om   vissa   av
företagsstöden.     Därmed      avstyrks
motionsyrkanden    beträffande     bl.a.
stödområdesindelning,          regionalt
utvecklingsstöd,         landsbygdsstöd,
nedsättning   av   socialavgifter    och
transportstöd.
Vidare  tar utskottet initiativ  i  två
avseenden, nämligen dels ändrade  regler
för          landsbygdsstöd         till
samverkansorgan.,  dels  en  ändring   i
lagen  (1996:506) om överlåtelse  av  en
förvaltningsuppgift       till        en
övervakningskommitté.
Reservationer  i  olika  avseenden  har
avgivits.
Anslagsfrågor
Beträffande  ram  för  utgiftsområde  19
Regional    utjämning   och   utveckling
erinrar utskottet om att riksdagen genom
beslut   har  anslutit  sig   till   vad
arbetsmarknads- och finansutskotten  har
förordat;  ramen har sålunda fastställts
till     3     726    miljoner    kronor
(1996/97:AU2y; 1996/97:FiU1, rskr.  53).
I  detta betänkande behandlas de  anslag
som  ryms  inom  nämnda  ram.  Utskottet
tillstyrker  regeringens  förslag   till
dels  medelsanvisning,  dels  en  därmed
sammanhängande    ändring    i     lagen
(1990:912)     om     nedsättning     av
socialavgifter.
Åtgärder i län och regioner
Avslutningsvis behandlar  utskottet  ett
antal  motioner  i  vilka  åtgärder  för
särskilt   angivna  län   och   regioner
förordas.     Förslag     som      berör
förhållandena  i  Stockholms   län   bör
enligt utskottet beaktas av kommittén om
levnadsvillkor    i   storstadsområdena.
Motionsyrkandena avstyrks med hänvisning
till  att  insatser i  första  hand  bör
prövas av de regionala organen.
Inkomna skrivelser
Under  ärendets beredning har  utskottet
mottagit  skrivelser från organisationer
och verk.

Propositionen

I   budgetpropositionen  för  år   1997,
1996/97:1  utgiftsområde  19,   föreslår
regeringen att riksdagen
1. antar förslag till lag om ändring  i
lagen   (1990:912)  om  nedsättning   av
socialavgifter,
2. godkänner att det övergripande målet
för  verksamheten  inom Glesbygdsverkets
ansvarsområde skall vara i enlighet  med
vad  regeringen förordar  i  avsnitt  5,
anslag A 7. Glesbygdsverket,
3. godkänner att det övergripande målet
för  verksamheten inom Statens  institut
för  regional  forsknings  ansvarsområde
skall vara i enlighet med vad regeringen
förordar  i  avsnitt  5,  anslag  A   8.
Statens institut för regional forskning,
4.  godkänner  regeringens  förslag  om
stödområden  för  företagsstöd  (avsnitt
4.1),
5.  godkänner  regeringens  förslag  om
regionalt utvecklingsstöd (avsnitt 4.2),
6.  godkänner  regeringens  förslag  om
landsbygdsstöd m.m. (avsnitt 4.3),
7.  godkänner  regeringens  förslag  om
sysselsättningsbidrag (avsnitt 4.4),
8.  godkänner  regeringens  förslag  om
nedsatta socialavgifter (avsnitt 4.5),
9.  godkänner  regeringens  förslag  om
transportbidrag (avsnitt 4.6),
10.  godkänner regeringens  förslag  om
lån      till      privata     regionala
investmentbolag (avsnitt 4.7),
11.   för   budgetåret   1997   anvisar
anslagen under utgiftsområde 19 Regional
utjämning och utveckling enligt följande
uppställning:
Anslag                  Ansla Anslagsbe
gstyp      lopp
A  Regionalpolitiska    raman 1 453 517
1. åtgärder              slag       000
A  Regionala            raman   390 000
2. utvecklingslån        slag       000
A  Täckande         av
3. förluster på  grund  raman    13 000
av          kre-dit   slag       000
garantier      inom
regionalpolitiken
A  Ersättning      för  raman
4. nedsättning      av   slag   420 000
socialavgifter                   000
A  Sysselsättningsbid   raman   200 000
5. rag                   slag       000
A  Transportbidrag      raman   303 000
6.                       slag       000
A  Glesbygdsverket      raman    23 573
7.                       slag       000
A  Statens    institut  raman 7 931 000
8. för        regional   slag
forskning
A  Europeiska           raman   915 000
9. regionala             slag       000
utvecklingsfonden
Summa              för        3 726 021
utgiftsområdet                      000
Propositionens lagförslag återfinns  som
bilaga 1 till detta betänkande.

Motionerna

1996/97:A274  av  Birger  Schlaug  m.fl.
(mp) vari yrkas
5.   att  riksdagen  beslutar  att  för
budgetåret  1997 anvisa  anslagen  under
utgiftsområde 19 Regional utjämning  och
utveckling,  i  enlighet  med  vad   som
anförts i motionen,
6.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om beräknad fördelning på anslag
inom utgiftsområde 19 Regional utjämning
och utveckling för åren 1998 och 1999.
1996/97:A304  av  Per Unckel  m.fl.  (m)
vari yrkas
14.    att   riksdagen   beslutar   för
budgetåret  1997 under utgiftsområde  19
fastställa      anslaget      A       1.
Regionalpolitiska åtgärder  till  1  045
000  000  kr  i  enlighet  med  vad  som
anförts i motionen,
15.    att   riksdagen   beslutar   för
budgetåret  1997 under utgiftsområde  19
fastställa anslaget A 4. Ersättning  för
nedsättning   av   socialavgifter   till
240  000  000 kr i enlighet med vad  som
anförts i motionen,
16.    att   riksdagen   beslutar   för
budgetåret  1997 under utgiftsområde  19
fastställa      anslaget      A       5.
Sysselsättningsbidrag till 129  000  000
kr  i  enlighet  med vad som  anförts  i
motionen,
17.    att   riksdagen   beslutar   för
budgetåret  1997 under utgiftsområde  19
fastställa anslaget A 6. Transportbidrag
till  280 000 000 kr i enlighet med  vad
som anförts i motionen,
18.  att riksdagen hos regeringen begär
förslag  i fråga om de regionalpolitiska
stödformerna  i  enlighet  med  vad  som
anförts i motionen,
19.    att   riksdagen   beslutar   för
budgetåret  1997  inom utgiftsområde  19
under  anslaget  A  1. Regionalpolitiska
åtgärder  reservera 25 000  000  kr  för
utbildningssatsning i enlighet  med  vad
som anförts i motionen,
20.    att   riksdagen   beslutar   för
budgetåret  1997  inom utgiftsområde  19
under anslaget A 9. Europeiska regionala
utvecklingsfonden reservera 25  000  000
kr  i  enlighet  med vad som  anförts  i
motionen.
1996/97:A401 av Erik Arthur Egervärn (c)
vari  yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts    om    intransportstöd     för
bagerinäringen.
1996/97:A402 av Erik Arthur Egervärn (c)
vari  yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts  om  återförande  av  vinstmedel
från  vattenkraftsproduktion till bygder
och län där vattenkraften produceras.
1996/97:A403 av Åke Sundqvist m.fl.  (m)
vari yrkas
1.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om att transportstödet  även  i
framtiden kallas transportstöd,
2.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om  den fortsatta översynen  av
transportstödet.
1996/97:A404 av Agne Hansson och  Sivert
Carlsson  (c)  vari yrkas att  riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utlokalisering
av statlig verksamhet till Kalmar län.
1996/97:A405 av Agne Hansson och  Sivert
Carlsson  (c)  vari yrkas att  riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna
vad  i motionen anförts om åtgärder  för
regional utveckling och sysselsättning i
Kalmar län.
1996/97:A406 av Sinikka Bohlin m.fl. (s)
vari  yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts       om       behovet        av
arbetsmarknadspolitiska    åtgärder    i
Gävleborgs län.
1996/97:A407 av andre vice talman  Görel
Thurdin (c) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad
i  motionen anförts om statlig service i
Norrland.
1996/97:A408  av Urban  Ahlin  (s)  vari
yrkas  att riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om  ett  helhetsperspektiv   på
myndigheternas regionalisering  för  att
undvika samhällsekonomiska merkostnader.
1996/97:A410 av Eva Goës m.fl.  (mp,  s,
m, c, fp, v, kd) vari yrkas
1.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om resurscentrum,
2.  att riksdagen hos regeringen  begär
att   medel   under   utgiftsområde   19
Regional    utjämning   och   utveckling
reserveras för resurscentrum,
3.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om Nationellt resurscentrum  som
ett  fristående  råd eller  en  kommitté
under Arbetsmarknadsdepartementet.
1996/97:A411 av Sigge Godin  m.fl.  (fp)
vari yrkas
1.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts   om   det   avgörande   i   att
mobilisera lokala resurser,
2.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om landsbygden som resurs,
3.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om utbildningens betydelse  för
den regionala utvecklingen,
4.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts   om   kulturella  insatser   på
landsbygden,
5.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om betydelsen för landsbygden av
förnyelsen av den offentliga sektorn,
6.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om småföretagens betydelse  för
landsbygdens utveckling,
7.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om de regionalpolitiska  stöden
och utspädningen av dessa,
8.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts   om  de  statliga  verken   och
myndigheternas regionalpolitiska ansvar,
9.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om  de  möjligheter  som   EU:s
strukturstöd  innebär  och  att  onödigt
stor  byråkrati  i  handläggningen   med
kraft motverkas,
10.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om behovet av en parlamentarisk
utredning  i  syfte  att  se  över  hela
regionalpolitiken.
1996/97:A412 av Axel Andersson m.fl. (s)
vari  yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts  om  behovet av en harmonisering
av de nationella stödområdesgränserna  i
Sverige med de områden av vårt land  som
berörs av EU:s olika strukturfonder.
1996/97:A413 av Rune Berglund och Jörgen
Persson (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad
i  motionen  anförts om  stimulering  av
byggnadsverksamheten                 och
turismutvecklingen i Jämtland.
1996/97:A414 av Carl Erik Hedlund  m.fl.
(m)  vari  yrkas att riksdagen  beslutar
att  avskaffa det särskilda  flyttstödet
till  företag  som  lämnar  storstadsre-
gionerna i enlighet med vad som  anförts
i motionen.
1996/97:A415 av Kjell Ericsson m.fl. (c,
m,  fp, kd) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär en utvärdering avseende
EU:s  strukturfonder i enlighet med  vad
som anförts i motionen.
1996/97:A416  av Holger Gustafsson  (kd)
vari  yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts  om  vikten av  att  bevara  och
utlokalisera statliga institutioner till
landsortskommunerna    i     det     nya
västsvenska länet.
1996/97:A417  av Holger Gustafsson  (kd)
vari yrkas
1.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om  att  Karlsborgs  kommun   i
Skaraborg     fortsatt    skall     vara
tillfälligt stödområde,
2.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts   om   nödvändigheten   av   att
regeringen  skjuter till sin  andel  för
att  EU:s  program  KONVER  skall  kunna
förverkligas under hela perioden.
1996/97:A418  av  Per Unckel  m.fl.  (m)
vari yrkas
1.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts    om    framtida    mål     för
regionalpolitiken,
2.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts    om    uppdelningen     mellan
regionalpolitik,   näringspolitik    och
arbetsmarknadspolitik,
3.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om  erfarenheter  av  nuvarande
stödformer,
4.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om den svenska hållningen  i  EU
avseende  användningen av de  gemensamma
strukturfonderna,
5.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om attraktionsinsatser,
6.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om infrastruktur,
7.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om utbildningsinsatser,
8.   att  riksdagen  beslutar  att   de
selektiva stöden lokaliseringsbidrag och
utvecklingsbidrag  upphör  från  den   1
januari  1997  i enlighet  med  vad  som
anförts i motionen,
9.  att riksdagen beslutar att reducera
det    regionalpolitiska   stödet    för
nedsättning av socialavgifter från den 1
januari  1997  i enlighet  med  vad  som
anförts i motionen,
10. att riksdagen beslutar att inga nya
överenskommelser                      om
sysselsättningsbidrag skall ingås  efter
den  1  januari 1997 i enlighet med  vad
som anförts i motionen,
11.  att riksdagen hos regeringen begär
förslag     om    en    utredning     om
transportstödet i enlighet med  vad  som
anförts i motionen,
12.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om länsstyrelsernas roll för den
regionalpolitiska utvecklingen,
13.    att   riksdagen   beslutar    om
integration  mellan Glesbygdsverket  och
NUTEK  i enlighet med vad som anförts  i
motionen.
1996/97:A419   av  Kjell  Ericsson   och
Lennart Brunander (c) vari yrkas
2.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om  mentorskap  för  de  mindre
butikerna.
1996/97:A420  av Bengt Hurtig  (v)  vari
yrkas  att riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om  ett utvecklingsprogram  för
Norrbotten.
1996/97:A421 av Carin Lundberg m.fl. (s)
vari  yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts  om regionalpolitikens  innehåll
och  utformning för beaktande i  samband
med   utarbetandet   av   förslag   till
framtida regionalpolitik.
1996/97:A422 av Lena Sandlin  m.fl.  (s)
vari  yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts      om     statens      omvända
regionalpolitik.
1996/97:A423 av Monica Öhman  m.fl.  (s)
vari  yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts  om behovet av re-gionalpolitisk
analys  samt  att erforderliga  åtgärder
vidtas för att motverka att de regionala
klyftorna växer.
1996/97:A424 av Sören Lekberg m.fl.  (s)
vari  yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av ett nytt synsätt i
regionalpolitiken            beträffande
olikheterna inom regionerna.
1996/97:A425  av Margareta E  Nordenvall
och Inger Koch (m) vari yrkas
1.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om  att förbättra  den  bofasta
skärgårdsbefolkningens villkor,
5.  att riksdagen hos regeringen  begär
förslag    om   att   öar   utan    fast
landförbindelse    klassificeras     som
glesbygd  med högsta stödnivå i enlighet
med vad som anförts i motionen.
1996/97:A426 av Gudrun Schyman m.fl. (v)
vari yrkas
1.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts    om   utformandet    av    ett
finansieringssystem för den samhälleliga
infrastrukturen så att den fungerar över
hela landet,
3.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts    om   samlad   strategi    för
regionaliseringen av statliga  verk  och
myndigheter,
4.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om  behovet av en ny  kraftfull
regionalpolitik,
5. att riksdagen med följande ändringar
i  förhållande till regeringens  förslag
anvisar anslagen under utgiftsområde  19
Regional utjämning och utveckling enligt
uppställning:
Anslag        Regeringens   Anslagsföränd
förslag       ring
(tusental kr) (tusental kr)
A          6. 303 000       70 000
Transportbidr
ag
Summa     för 3 726 021     70 000
utgiftsområde
t
1996/97:A427   av   Dan   Ericsson   och
Chatrine Pålsson (kd) vari yrkas
1.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om ett vidgat skärgårdsbegrepp,
2.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om  att  verka för  ett  ändrat
skärgårdsbegrepp        för         EU:s
strukturfondsprogram.
1996/97:A428 av Alf Svensson m.fl.  (kd)
vari yrkas
1.  att riksdagen godkänner de allmänna
riktlinjer  för  regionalpolitiken   som
anförts i motionen,
2.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts   om   sektorernas  ansvar   för
regionalpolitiken,
3.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om att statens representanter  i
statliga  verk,  myndigheter  och  bolag
skall väga in regionalpolitiska aspekter
i beslutsfattandet,
4.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts    om    att   regionalpolitiska
konsekvensanalyser   skall    genomföras
innan     beslut     tas     som     får
regionalpolitiska konsekvenser,
6.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om  Sveriges  regionalpolitiska
målsättningar i EU,
7.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om  ökad kommunal och  regional
självstyrelse  för ett ökat  ansvar  för
den regionala utvecklingen,
12.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om att slopa bidragsformer  som
motverkar satsningar på arbetstillfällen
och boende i glesbygd,
13.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om  vikten av  att  få  i  gång
regionala  resurscentrum  för  kvinnligt
företagande,
14.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om landsbygdsutveckling,
15.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om nerifrån-och-upp-perspektiv i
frågan    om   projekt   för    regional
utveckling och landsbygdsutveckling,
16.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts   om  byalagens  betydelse   för
landsbygdsutveckling,
17.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om ett nationellt programarbete
för bygdeturism.
1996/97:A429  av  Karin  Pilsäter  m.fl.
(fp) vari yrkas
1.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts   om  lokalisering  av   statlig
verksamhet,
2.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om skärgården som glesbygd.
1996/97:A430  av Barbro Johansson  m.fl.
(mp) vari yrkas
1.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om en utredning om landsbygdens
behov av FoU, utbildning och rådgivning,
2.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts   om   upprättandet    av    ett
sammanhållet    forskningsprogram    för
landsbygdens roll i samhället,
3.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om  en  utredning  om  vad  EU-
medlemskapet    har    inneburit     för
glesbygden   och   vad  ett   eventuellt
medlemskap  i EMU kommer att betyda  för
glesbygden,
9.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om lokala gruppers behov av stöd
utan styrning.
1996/97:A431 av Rune Berglund och Jörgen
Persson (s) vari yrkas
1.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om behovet av regionalpolitiska
analyser   och  hänsyn  i  samband   med
utarbetande av för regionerna  avgörande
frågor och förslag,
2.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om  behovet av  helhetssyn  och
samhällsekonomiska     analyser      vid
förändring av statlig verksamhet,
9.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om stöd till glesbygdshandeln.
1996/97:A432 av Olof Johansson m.fl. (c)
vari yrkas
1.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts   om  ambitionen  om  att   hela
Sverige skall leva,
2.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om att regionalpolitiken  måste
präglas   av  ett  nerifrån   och   upp-
perspektiv,
3.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om grundläggande basservice,
4.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om  att staten bör ta  ett  mer
aktivt   ägaransvar  i  statliga   verk,
myndigheter och bolag,
5.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts      om     landsbygds-      och
jämställdhetsperspektiv   som    viktiga
delar av regionalpolitiken,
6.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om jämställdhetsperspektiv  vid
fördelning   av   medel  för   särskilda
regionalpolitiska insatser,
8.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om sektorspolitik,
10.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om  ökat  politiskt  inflytande
över sektorsmyndigheterna,
11.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om regionalpolitiska hänsyn,
12.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts        om       regionalpolitisk
konsekvensanalys,
13.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts    om    bolagisering,    ändrad
organisation   i  statliga  myndigheter,
utförsäljning  eller annan överflyttning
av statliga uppgifter,
14.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts   om   tydliga   direktiv   till
myndigheter, verk och bolag,
15.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om helhetssyn för den  statliga
verksamheten     ur    ett     regionalt
perspektiv,
16.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om ett moratorium,
30.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om strukturfonder,
32.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om ändringar av landsbygdsstöd,
33.  att  riksdagen avslår  regeringens
förslag  till  förändringar  vad  gäller
lokaliseringsstöd   till   lokaler   för
uthyrning,
34.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts      angående     de      lokala
arbetsförmedlingsnämnderna,
35.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts            om             lokala
sysselsättningsbefrämjande åtgärder,
36.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om kvinnors arbetsmarknad,
39.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om kvinnliga resurscentrer.
1996/97:A433  av  Karin  Pilsäter  m.fl.
(fp) vari yrkas
2.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om  välfärd  och  valfrihet   i
skärgården,
4.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts   om  initiativ  till  samverkan
mellan  statliga myndigheter,  verk  och
bolag    med   kommunala   och   privata
intressenter     för      en      samlad
samhällsservice i skärgårdssamhällen,
7.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts      om      fördelning       av
regionalpolitiska resurser.
1996/97:A434 av Eva Zetterberg m.fl. (v)
vari yrkas
5.  att riksdagen hos regeringen  begär
medel      till      kulturella      och
företagsinriktade       projekt        i
integrationssyfte i Stockholmsregionen,
6.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om segregeringen,
7.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om socialt eftersatta grupper,
9.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om barnen och segregering.
1996/97:A601 av Eva Flyborg  och  Erling
Bager (fp) vari yrkas
1.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om nyetablering, utlokalisering
eller avknoppning av statliga styrelser,
myndigheter eller verk,
2.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om behovet av en utredning om de
samhälleliga      konsekvenserna      av
koncentration  av  statliga   verk   och
styrelser till Stockholmsområdet.
1996/97:Sk372  av Ingrid  Näslund  m.fl.
(kd) vari yrkas
1.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om möjligheten att utnyttja EU:s
stöd  för landsbygdsutveckling, 5b-stöd,
för fiskeberoende områden.
1996/97:T215 av Dan Ericsson  (kd)  vari
yrkas
2.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om  att ta initiativ  till  att
uppmana   länsstyrelserna   till   aktiv
geografisk  samverkan över länsgränserna
med  andra regionala aktörer inom  bl.a.
näringsliv,          utbildningscentrum,
landsting och kommunförbund särskilt vad
gäller  utvecklingen av  den  östsvenska
regionen.
1996/97:Jo258  av  Sivert  Carlsson  och
Agne Hansson (c) vari yrkas
7.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts                               om
egenföretagares/lantbruksföretagares
delaktighet i mål 4 Växtkraftprogrammen.
1996/97:N232 av Rune Berglund och Jörgen
Persson (s) vari yrkas
att   riksdagen  som  sin  mening   ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om  behovet av utvärdering  och
översyn av mikrostödet.
1996/97:N271 av Gudrun Schyman m.fl. (v)
vari yrkas
9.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts            om           offensiv
landsbygdsutveckling.
1996/97:Bo235  av Gudrun  Schyman  m.fl.
(v) vari yrkas
11.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om  konsekvensbeskrivningar  av
olika   förändringar  på  det  regionala
planet.

Utskottet

Den regionala utvecklingen
Propositionen
I propositionen analyseras den regionala
problembilden    i   befolknings-    och
sysselsättningstermer.  Det  konstateras
att  den  regionala obalansen  har  ökat
under år 1995.
Under   perioden  1991-1994  rådde   en
förhållandevis    balanserad    regional
befolkningsutveckling.  Till  stor   del
berodde    detta   på   en    omfattande
nettoinvandring.   I   de    långsiktiga
stödområdena    1   och    2    minskade
befolkningen  med knappt  0,5%  årligen.
Utanför  stödområdena och i hela  landet
ökade  befolkningen med närmare  1%  per
år.  Under  år 1995 minskade  emellertid
befolkningen    inom    de    permanenta
stödområdena med drygt 1%, samtidigt som
ökningstakten utanför stödområdena och i
landet har halverats.
Sedan  början av 1990-talet har antalet
arbetstillfällen minskat kraftigt  i  de
flesta  delar  av landet. Fram  till  år
1994    gällde    detta   främst    inom
tillverkningsindustrin               och
byggnadsverksamheten, vilket innebar att
arbetslöshetsnivåerna för  framför  allt
män   ökade  kraftigt.  Regionalt   sett
drabbades  områden med en förhållandevis
stor  industri- och byggsektor  hårdast.
Samtidigt  har  arbetstillfällena   inom
främst den offentliga sektorn, men  även
inom detaljhandeln och privata tjänster,
fortsatt att minska, vilket resulterat i
påtagligt  förhöjda  arbetslöshetsnivåer
för  kvinnor.  Denna effekt  har  främst
berört   storstadsområdena   och   andra
större orter. Även flertalet regioner  i
södra och mellersta Sverige har fått  en
kraftigt  förhöjd  arbetslöshet.   Trots
detta  består i stort sett stödområdenas
sämre  läge i förhållande till landet  i
dess     helhet.     De    inomregionala
skillnaderna    i    arbetslöshetsnivåer
(inklusive  åtgärder) är  betydande  och
har ökat under 1990-talets första hälft.
Mål och riktlinjer för regionalpolitiken
Propositionen
Utgiftsområde  19  omfattar  en  del  av
regionalpolitiken.    Detta    sakområde
brukar      kallas       den       lilla
regionalpolitiken .   Med    den   stora
regionalpolitiken   avses  åtgärder  med
regionalpolitisk  betydelse  inom  andra
samhällssektorer. De övergripande  målen
för    regionalpolitiken   skall    även
fortsättningsvis vara uthållig tillväxt,
rättvisa och valfrihet så att likvärdiga
levnadsvillkor skapas för medborgarna  i
hela   riket.  Dess  kanske   viktigaste
uppgift  är att bidra till den tradition
av  sammanhållning och  solidaritet  som
präglar det svenska samhället.
En balanserad regional utveckling är en
förutsättning  för att en god  ekonomisk
tillväxt   skall  uppnås.  De  regionala
obalanserna  tenderar nu  att  öka,  den
regionala   utjämningspolitiken    måste
därför  även  i fortsättningen  bedrivas
med kraft.
Enligt   propositionen  skall   en   ny
tillväxtorienterad              regional
näringspolitik utvecklas genom bl.a.  en
bred  samverkan i länen och med vad  som
betecknas  som  ett  partnerskap  mellan
många    intressenter.    Företagsstöden
kommer att ytterligare inriktas mot  att
skapa  incitament för ekonomisk tillväxt
med   särskild  inriktning  på  små  och
medelstora företag.
Behovet  av  en helhetssyn understryks;
de  regionalpolitiska  målen  inom  alla
samhällssektorer     måste      beaktas.
Regeringen  anför vidare att  det  breda
arbetet  med  EG:s  strukturfondsprogram
innebär   en  kraftig  förstärkning   av
regionalpolitiken och dess genomförande.
Motioner
Moderaterna   framför  i  kommittémotion
A418  (yrk.  1,  2  och  5)  att  svensk
regionalpolitik i alltför hög  grad  har
präglats  av  en strävan  att  eliminera
komparativa  nackdelar i  landets  olika
delar.  Denna  ansats har  inneburit  en
konservering   av  näringslivsstrukturen
och    en   kontinuerligt   stödberoende
verksamhet.  I stället bör man  ta  till
vara  regionernas  egna  förutsättningar
genom att öka deras attraktionskraft men
också  genom  att  utveckla  och  sprida
kunskap.  Motionärerna pekar på  en  rad
exempel,  däribland  livsmedelsteknik  i
Skåne,  materialteknik i Bergslagen  och
rymdteknik    i   Kiruna.    En    sådan
 attraktionspolitik   förutsätter   inte
stora  statliga  resurser  utan  snarare
innovativa    lösningar,   lokalt    och
regionalt.  De  selektiva  stöden,  dvs.
stöd  som  ges efter prövning i enskilda
fall,      tenderar      att      stödja
företagsetableringar                 där
sysselsättningen endast får en  sekundär
effekt.  De  generella stöden,  som  kan
lämnas  till varje företag som uppfyller
i  förväg  uppställda  krav,  visar  att
regionalpolitiken   går   in   även   på
näringspolitikens             respektive
arbetsmarknadspolitikens   område.    En
renodling  behövs,  anser  motionärerna.
Målet för regionalpolitiken bör vara att
skapa    förutsättningar    för    olika
regioners och människors utveckling  och
därigenom bidra till nationell  tillväxt
och internationell konkurrenskraft.
Centerpartiet  betonar  i  motion   A432
(yrk. 1, 2, 5 och 11) att ambitionen för
regionalpolitiken måste  vara  att  hela
Sverige  skall leva. Nu är Sverige  dock
åter  på  väg  att   kantra   genom  att
inflyttningen    till    de    expansiva
storstadsområdena                    och
universitetsorterna fortsätter -  på  de
mindre    orternas   och    landsbygdens
bekostnad.     Förutsättningarna     att
upprätthålla grundläggande service  till
dem som bor i utflyttningskommunerna har
försämrats.  Samtidigt  kommer  en   god
livsmiljö  att  bli  en  allt  viktigare
decentraliseringsfaktor.
Regionalpolitiken måste präglas  av  ett
underifrånperspektiv   och   utgå   från
lokala        förutsättningar.        En
decentraliserad         samhällsstruktur
underlättar       hushållning        med
naturresurser  och innebär  att  landets
samlade  ekonomiska resurser bättre  kan
tas  till  vara. Det är också  angeläget
med       ett      landsbygds-       och
jämställdhetsperspektiv. I  verksamheter
där  staten har ett ägarinflytande måste
regionalpolitiska hänsyn sättas i första
rummet.
Sigge  Godin m.fl. (fp) anför  i  motion
A411  (yrk.  1  och  2)  att  målet  för
regionalpolitiken måste vara att öka den
enskildes  möjligheter att  fritt  välja
arbete  och bostadsort. Sedan länge  har
Folkpartiet  förordat en  övergång  från
lokaliserings-                      till
mobiliseringspolitik, vilket innebär att
satsningarna   görs  på   den   enskilda
människan   och  hennes   förmåga   till
skapande.  Varje region har  sina  unika
möjligheter.    Regionalpolitiken    kan
underlätta  och stimulera  utvecklingen,
t.ex.   när   det  gäller   företagande,
utbildning  och kultur. Samtidigt  måste
man   inse   de   stora   resurser   som
landsbygden  erbjuder  i  form  av   god
miljö,    infrastruktur    och    aktiva
människor.
Vänsterpartiet efterlyser i motion  A426
(yrk.     4)     en     ny     kraftfull
regionalpolitik. Den höga arbetslösheten
i  stödområdena  och  den  accelererande
befolkningsutflyttningen är  alarmerande
tecken,  anförs  det.  Likaså   är   det
angeläget  att  komma  till  rätta   med
oklarheterna omkring EG:s strukturfonder
både   när   det   gäller   regelverkets
funktion      och     den     nationella
finansieringen.   Framför   allt   måste
regeringen   snarast   skaffa   sig   en
helhetssyn   på   hur  de   olika   poli
tikområdena  påverkat regionalpolitiken.
Det förutsätts att regeringen återkommer
till  riksdagen med förslag till  en  ny
regionalpolitik som är anpassad till  de
nya  villkor som olika landsdelar  lever
under. I motion N271 (yrk. 9) framhåller
partiet att möjligheterna till arbete på
landsbygden måste stärkas för  att  inte
avfolkningen      skall       fortsätta.
Landsbygdens   näringsliv    förutsätter
satsningar  på s.k. kombinationsföretag,
dvs.   en  samordning  mellan  befintlig
kärnverksamhet  och  annan   verksamhet,
exempelvis  inom  turism  och  småskalig
energiproduktion.  Såväl  operativa  mål
som  en utvärdering av befintliga  medel
för landsbygdsutvecklingen begärs.
Barbro  Johansson  m.fl.  (mp)  anför  i
kommittémotion  A430 (yrk.  9)  att  man
genom   att   ta  till  vara  människors
initiativkraft  och engagemang  för  sin
närmiljö  skapar  möjligheter  till   en
positiv  utveckling av  företagande  och
sysselsättning.  På  många  platser  har
spontant uppkommit en lokal mobilisering
för att motverka negativa effekter av de
nedskärningar  - inom såväl  privat  som
offentlig sektor - som dessa platser har
drabbats av. Dessa rörelser  underifrån 
behöver  stöd men däremot inte  styrning
från  statsmakterna. Inte sällan är  det
kvinnor som spelat en framträdande  roll
och  tagit okonventionella grepp, anförs
det.
Kristdemokraterna konstaterar  i  motion
A428  (yrk. 1, 6, 7, och 14-16) att  den
regionala  problembilden har  förändrats
över  tiden. Nu när mitten av 1990-talet
har   passerats   har   avsaknaden    av
regionalpolitiska hänsynstaganden  varit
tydlig  i samband med alla sparpaket.  I
den   statliga  sektorspolitiken   måste
regionalpolitiska  hänsyn  tas.  Sverige
bör  i  EU söka påverka utformningen  av
stöden så att de fyller samma funktion i
alla  medlemsländer som är avsikten  med
det svenska stödet, nämligen att ge alla
människor  -  oavsett  var  de   bor   -
tillgång till arbete, service och en god
miljö.  Sverige bör så långt som möjligt
utnyttja  EU:s  regionalpolitiska  stöd;
detta    var   också   avsikten    under
medlemskapsförhandlingarna. Omkring 30 %
av  befolkningen bor på landsbygden  och
det är därför viktigt med en livskraftig
landsbygd. Detta förutsätter i  sin  tur
ett  underifrånperspektiv. Tillämpad  på
nationella förhållanden innebär den s.k.
subsidiaritetsprincipen  att  kommunerna
får  ökat inflytande över och ansvar för
det       regionalpolitiska      stödet.
Motionärerna  betonar  också   byalagens
betydelse för landsbygdens utveckling.
Carin Lundberg m.fl. (s) uppmärksammar i
motion  A421  särskilt  skogslänen.   En
framtida  regionalpolitik  skall  stödja
näringspolitiken och medverka till  ökad
tillväxt.   Stödsystemen   skall    vara
flexibla  och regelförenklingarna  måste
fortsätta. De möjligheter som följer  av
EU-medlemskapet    måste    tillvaratas,
samtidigt     som    tillgången     till
strukturfonderna inte får  innebära  att
den     nationella     regionalpolitiken
försvagas.
Utskottet
De   mål   för   regionalpolitiken   som
förordas i propositionen är desamma  som
utskottet  ställde sig bakom våren  1995
(bet.   1994/95:AU13).  Utskottet  anser
även  nu att de grundläggande målen  för
regionalpolitiken  skall  vara  uthållig
tillväxt, rättvisa och valfrihet så  att
likvärdiga  levnadsvillkor  skapas   för
medborgarna   i   hela   riket.    Såsom
utskottet  anförde  förra  året  innebär
dessa  mål  en vidareutveckling  av  den
linje  som utskottet tidigare har  stått
för.
Regeringen redovisar i propositionen en
tendens mot ökad regional obalans. Detta
tar      sig     uttryck     i     bl.a.
befolkningsminskningar       i        de
regionalpolitiska stödområdena 1 och  2.
Vidare  framgår av Arbetsmarknadsverkets
publikation  Ura 1996:12 bl.a.  att  den
negativa         utvecklingen         av
sysselsättningen består i flertalet län;
Stockholms och Uppsala län uppvisar dock
en  ökning. Den kraftigaste nedgången av
sysselsättningen  finns  i   skogslänen.
Likaså  fortsätter arbetslösheten (inkl.
åtgärder)   att  öka  framför   allt   i
skogslänen.  Inom  gruppen  storstadslän
har  arbetslösheten ökat i Malmöhus län.
Utskottet   ser   med   oro   på   denna
utveckling.
I   de  nu  refererade  motionerna   har
partierna   fört  fram  sina   mål   och
prioriteringar för regionalpolitiken.  I
många av dem betonas tillväxt som ett be
tydelsefullt inslag i en regionalpolitik
som  syftar  till  att  skapa  utjämning
mellan  olika  regioner.  Vikten  av  en
helhetssyn   i   fråga   om   de   olika
samhällssektorerna är också en  gemensam
grundsyn i motionerna.
Utskottet konstaterar inledningsvis att
hela  landets resurser kan tas till vara
genom      tillskapande     av      goda
grundförutsättningar  för  en   uthållig
tillväxt  i  alla regioner. Utvecklingen
inom   den stora regionalpolitiken   har
enligt    utskottets   uppfattning    en
avsevärt mycket större betydelse för den
regionala  utvecklingen  än   den  lilla
regionalpolitiken .
En   särskild   utredare   tillkallades
hösten  1995 (dir. 1995:144) med uppgift
att      analysera     de      regionala
konsekvenserna  av  förändringar  i  den
statliga sektorn. Denna, den s.k.  REKO-
STAT-utredningen, kommer att  presentera
resultatet av sitt arbete under december
1996.  I  uppgiften ingår att  kartlägga
hur   den  statliga  sektorns  resurser,
verksamheter   och  sysselsättning   har
utvecklats  i olika regioner från  1970-
talet.  Vidare  skall en sammanställning
av  material göras som gäller  regionala
konsekvenser   av   avregleringar    och
bolagiseringar. En fördjupad  studie  av
några verksamhetsområden som utsatts för
stora  förändringar skall  också  göras.
Därvid   skall  särskilt   belysas   hur
förändringarna  påverkat   verksamheten,
tillgängligheten   och    serviceutbudet
regionalt. Utredaren skall vidare bedöma
vilka av de redovisade skillnaderna  som
är    motiverade    av    olikheter    i
befolkningstäthet     och      struktur.
Härutöver  skall  belysas  i   vad   mån
utvecklingen   påverkat   strävan   till
samordning och samplanering av  statliga
resurser  både  i  ett  nationellt   och
regionalt perspektiv. I detta sammanhang
bör     även    belysas    hur     olika
organisatoriska      lösningar       och
geografiska   indelningar   som    valts
påverkat       samordningsmöjligheterna.
Slutligen   förutsätts  utredaren,   mot
bakgrund  av  bl.a.  Långtidsutredningen
och  annat material, bedöma den framtida
utvecklingen  av  den statliga  sektorns
olika    delar    och    de    regionala
konsekvenserna  därav. Utredaren  bör  i
sitt  arbete ha kontakt med Kommissionen
om den statliga förvaltningens uppgifter
och organisation (dir. 1995:93).
Utskottet  instämmer med regeringen  om
vikten  av en helhetssyn och att det  är
utformningen     av       den      stora
regionalpolitiken  som är avgörande  för
en positiv utveckling i hela landet.
Vid  sidan av åtgärderna inom den  stora
regionalpolitiken är  det  av  vikt  att
 den  lilla  regionalpolitiken ,  som  i
huvudsak   präglas   av   olika    slags
företagsstöd,  ges  en  utformning   som
understöder tillväxten. Utskottet  anser
att  de  små  och medelstora  företagens
förutsättningar  och  förmåga  att  växa
kommer  att  vara  avgörande  för   både
tillväxt  och sysselsättning, men  också
för   en  differentierad  arbetsmarknad,
vilket  är av betydelse för både kvinnor
och män.
 Den      lilla      regionalpolitiken 
innefattar de delvis överlappande  målen
om  dels  en  regional utjämning  mellan
landets  olika  delar, dels  en  positiv
utveckling i hela landet. I linje härmed
har  det i propositionen lämnats förslag
rörande    bl.a.   medel   till    olika
företagsstöd.  Utskottet  ansluter   sig
till  regeringens  uppfattning  om   att
företagsstöden     ytterligare     skall
inriktas  mot att skapa incitament  till
ekonomisk   tillväxt.  En  rad   förslag
avseende  den   lilla  regionalpolitiken
har  framförts motionsvägen. Till  dessa
frågor   återkommer  utskottet   i   det
följande         under        rubrikerna
Företagsinriktade  åtgärder,  m.m.   och
Anslag.
I    några   av   motionerna   framförs
synpunkter       på      hittillsvarande
erfarenheter    av   EU-samarbetet    på
regionalpolitikens område och läggs fram
förslag om hur detta på olika sätt skall
kunna  förbättras. Utskottet kan ansluta
sig  till många av de synpunkter som har
framförts. Sverige har under knappt  två
år  såsom medlem i EU haft ett betydande
arbete  med  att bygga upp  kunskap  och
utarbeta   svenska   program   på    det
regionalpolitiska området. Det har varit
en  omfattande  process  och  den  pågår
alltjämt.  I  detta ligger att  det  hos
alla berörda bör finnas en öppenhet  för
att  ständigt  söka  förbättra  det  som
uppfattas   som  onödigt   krångel   och
byråkrati.  Utskottet  utgår  från   att
regeringen noga följer utvecklingen  och
vidtar  de  åtgärder som kan krävas  för
att  strukturfondsarbetet skall  fungera
smidigt    och   effektivt.   I    detta
sammanhang  vill  utskottet   slå   fast
vikten  av att så mycket som möjligt  av
de     tilldelade    strukturfondsmedlen
återhämtas.
Ett  tema  som  kommer till  uttryck  i
motionerna  är hur de goda  idéerna  för
den  regionala utvecklingen skall  kunna
identifieras,  värderas och  realiseras.
Såvitt utskottet kan finna råder här  en
gemensam   syn   i   propositionen   och
motionerna, nämligen att det är från  de
lokala   och   regionala  nivåerna   som
initiativen  bör  hämtas.  I  motionerna
uttrycks    detta   på    olika    sätt;
underifrånperspektiv,              lokal
mobilisering, lokal attraktionskraft  är
några   exempel.   Gemensamt   är    att
initiativkraft inte kan kommenderas fram
från    central   nivå    men    däremot
underlättas  genom  generella  åtgärder.
Det     partnerskap     mellan     olika
intressenter som regeringen nu har tagit
initiativ  till och som skall  samordnas
av landshövdingarna ser utskottet som en
kompletterande väg att ta till  vara  de
lokala och regionala idéerna.
Även vikten av en livskraftig landsbygd
tas   upp  motionsvägen.  Utskottet  har
ingen annan uppfattning i den frågan och
understryker  att  de  regionalpolitiska
målen     givetvis     även     omfattar
landsbygden.   Det   är   viktigt    att
utvecklingen   följs   av    regeringen,
särskilt   i   ljuset  av   de   ändrade
förutsättningar                      för
landsbygdsutvecklingen som följer av att
genomförandet av strukturfondsprogrammen
nu inleds.
Kvinnornas roll i regionalpolitiken  är
föremål   för   förslag   i   några   av
motionerna. Till dessa liksom övriga här
nämnda   frågor   med   regionalpolitisk
anknytning  återkommer utskottet  i  det
följande under respektive rubrik.
Som   en  sammanfattning  kan  utskottet
konstatera   att   det  beträffande   de
grundläggande         målen          för
regionalpolitiken   finns  en  betydande
samsyn.  I  det föregående har  omnämnts
det     utredningsarbete    som    pågår
beträffande de olika samhällssektorernas
roll   i   regionalpolitiken.  Utskottet
utgår  från  att regeringen  kommer  att
förelägga riksdagen en samlad  bild  och
eventuellt   erforderliga  förslag   som
föranleds  av  nämnda  arbete.   Berörda
yrkanden  i  motionerna N271  (v),  A411
(fp), A418 (m), A421 (s), A426 (v), A428
(kd),  A430  (mp) och A432  (c)  behöver
därför     inte,     beträffande      de
regionalpolitiska målen, föranleda någon
riksdagens särskilda åtgärd. De avstyrks
således.
Regional utveckling och olika
samhällssektorer
Allmänna utgångspunkter
Propositionen
Regeringen  framhåller att  de  insatser
som finansieras via de regionalpolitiska
anslagen   aldrig  på  egen   hand   kan
åstadkomma  att de uppsatta  målen  nås.
För  att nå målen måste bl.a. samhällets
infrastruktur     och     service     ge
grundläggande    förutsättningar     för
regionernas utveckling. Det innebär  att
regionalpolitiska   anpassningar   måste
göras inom många andra samhällssektorer.
Den    statliga   sektorspolitiken   har
sålunda  stor betydelse när  det  gäller
möjligheten att åstadkomma utjämning  av
regionala skillnader. Dessa gäller såväl
sysselsättningen   som  tillgängligheten
till  den service som myndigheterna etc.
tillhandahåller.
Samtidigt konstateras det att  statliga
verksamheter under de senaste  åren  har
genomgått stora förändringar. Det gäller
bl.a.  styrningen,  finansieringen   och
lokaliseringen av verksamheterna.
Som   nyss   har   nämnts   pågår   ett
utredningsarbete beträffande  analys  av
de     regionala    konsekvenserna    av
förändringar i den statliga sektorn.
Som  ett viktigt inslag i politiken  för
en    ökad    sysselsättning    hänvisar
regeringen   till   de   åtgärder    som
beslutats  för att höja utbildningsnivån
i landet. En viktig del av satsningen på
utbildningsområdet   är    en    kraftig
utbyggnad  av  den  högre  utbildningen.
Inom   högskolan   kommer   denna    att
genomföras  främst  vid  de  mindre  och
medelstora  högskolorna med en  särskild
tyngdpunkt    på   Bergslagen,    Malmö,
Sundsvall-Härnösand-Östersund-Örnskölds
vik samt sydöstra Sverige.
Motioner
Centerpartiet framför i sin motion  A432
(yrk.  8) betänkligheter mot att Sverige
har   delats   in  i  myndighetssektorer
snarare   än  regioner.  Med  en   stark
sektorisering  minskar  legitimiteten  i
verksamheten, anser motionärerna. Därför
måste  sektoriseringen  brytas  på  alla
nivåer  så  att samverkan och samordning
underlättas     och    det     politiska
inflytandet ökar.
Kristdemokraterna  åberopar  i   motion
A428      (yrk.     2)     den      s.k.
subsidiaritetsprincipen  och  anför  att
det  i  första hand är regionerna själva
som  skall  ansvara för sin  utveckling.
Statens  ansvar består i att skapa  goda
förutsättningar   för   den    regionala
utvecklingen  genom att garantera  bl.a.
utbildning,   infrastruktur   och   goda
villkor  för företagande. Riksdagen  bör
göra ett uttalande om sektorernas ansvar
för regionalpolitiken, framhålls det.
Utskottet
Såsom  utskottet har slagit fast vid  en
rad  tillfällen kan åtgärder inom  ramen
för  den lilla regionalpolitiken  endast
marginellt påverka förutsättningarna för
utvecklingen i landets olika delar.  För
att    regionalpolitiken   skall    vara
framgångsrik  krävs  en  väl  fungerande
infrastruktur och samhällsservice i alla
regioner.  De  beslut  som  fattas  inom
många samhällssektorer har således  stor
betydelse     för    bl.a.     tillväxt,
sysselsättning  och  service  i  landets
olika   delar   och   därmed   för   den
långsiktiga regionala utvecklingen.
Samtidigt  kan  konstateras  dels   att
styrformerna inom statlig verksamhet har
ändrats  så  att  myndigheterna  i  allt
större  omfattning själva avgör  hur  de
skall  organisera den egna verksamheten,
dels  att  vissa verksamheter getts  nya
förutsättningar    genom    avreglering,
bolagisering      och     privatisering.
Utskottet  erinrar om  det  uppdrag  som
regeringen   har  givit  den   särskilde
utredaren   och  som  går  ut   på   att
kartlägga  och  analysera  de  regionala
konsekvenserna  av  förändringarna  inom
den  statliga sektorn. Utskottet noterar
vidare  att  regeringen avser  att  noga
följa   utvecklingen  på  detta  område.
Samtidigt  utgår  utskottet   från   att
regeringen    på   grundval    av    det
presenterade  analysarbetet   och   sina
överväganden  i  övrigt återkommer  till
riksdagen  med  de  förslag   som   från
regionalpolitisk synpunkt kan krävas för
att   åstadkomma  en  bättre  samordning
mellan   de  statliga  sektorerna.   Med
hänvisning   till   vad   som    anförts
avstyrker utskottet motionerna A432  (c)
och A428 (kd) i berörda delar.
Jämställdhetsfrågor
Propositionen
I     propositionen    hänvisas     till
undersökningar som visar att  kvinnor  i
större utsträckning än män deltar i  det
lokala utvecklingsarbetet.
Ett  planerat uppdrag till NUTEK gäller
bestämmelsen  i förordningen  (1990:642)
om  regionalpolitiskt företagsstöd,  som
går  ut  på att minst 40 % av det  antal
arbetsplatser som tillkommer till  följd
av  stödet  skall  förbehållas  vartdera
könet. Regeringen konstaterar att  målet
inte     har     uppnåtts     -      för
sysselsättningsbidrag hade under år 1995
endast    ca    31   %   av    de    nya
arbetstillfällena    tilldelats     till
kvinnor. Orsakerna bör därför analyseras
och    förslag   läggas   fram,    anser
regeringen.
Ett  annat  uppdrag till  NUTEK  syftar
till  att  sammanställa  och  bedöma  de
utvecklingsperspektiv som följer  av  de
regionala    strategier     som     alla
länsstyrelserna  har i  uppdrag  att  ta
fram   på  jämställdhetsområdet.   Detta
skall   redovisas  till   regeringen   i
december 1996.
Vidare kommer NUTEK senare under hösten
1996   att  lämna  en  slutrapport  till
regeringen om ett projekt för  stimulans
av    kvinnors   företagande    i    det
regionalpolitiska           stödområdet.
Regeringen   avser   att   därefter   ta
ställning   till   hur   arbetet   skall
fortsätta.
Inom  strukturfondsprogrammen för målen
2,   5b   och   6   har   jämställdhets-
perspektivet givits hög prioritet.
S.k.   resurscentrum  för  kvinnor   är
avsedda att utgöra en plattform för  att
stärka  kvinnors ställning  i  samhället
och     framför    allt     inom     det
regionalpolitiska stödområdet.  År  1995
uppdrog  regeringen  åt  länsstyrelserna
att    medverka    till    att    sådana
resurscentrum  för  kvinnor  skapas   på
regional  nivå.  I propositionen  uppges
att regionala eller lokala resurscentrum
numera   finns  i  varje   län.   Vidare
beslutade  regeringen i  september  1994
att     NUTEK     i    samarbete     med
Glesbygdsverket  skall ansvara  för  att
ett nationellt resurscentrum för kvinnor
(NRC)  byggs  upp.  I den  nu  framlagda
propositionen  upplyses  att  NUTEK  och
Glesbygsdsverket  till  regeringen   har
lämnat  en  redovisning  av  hur   NRC:s
verksamhet  har utvecklats samt  förslag
till   fortsatt  verksamhet.  Regeringen
förklarar  sin avsikt att  ta  ställning
till frågan senare.
Motioner
Centerpartiet konstaterar i motion  A432
(yrk.  36  och  39) att  den  offentliga
sektorns    försämrade    ekonomi    har
inneburit     ett     minskat      antal
arbetstillfällen, vilket i sin  tur  har
drabbat främst kvinnor. En strävan måste
vara  att  underlätta  för  kvinnor  att
starta  eget. Vidare bör andelen kvinnor
i  ledande  befattningar i  näringslivet
öka.  Kvinnliga resurscentrum  på  såväl
central som regional nivå bör inte  bara
permanentas  utan  även vidareutvecklas,
anser motionärerna vidare.
Kristdemokraterna pekar i  motion  A428
(yrk.  13)  på att utvärderingen  av  de
regionalpolitiska   stöden   visar   att
företag   som   drivs  av   kvinnor   är
underrepresenterade bland  dem  som  har
fått   stöd.  De  anser  att   regionala
resurscentrum för kvinnligt  företagande
skall   komma  i  gång  och  begär   ett
uttalande härom riktat till regeringen.
Eva Goës m.fl. (mp, s, m, c, fp, v, kd)
påminner i motion A410 (yrk. 1 och 3) om
länsstyrelsernas uppdrag att  ekonomiskt
prioritera   särskilda   insatser    för
kvinnor  och  medverka till bildande  av
resurscentrum för kvinnor. En så  viktig
verksamhet  behöver  långsiktighet   och
fasta spelregler, anförs det. Vidare bör
det  nationella  resurscentrumet  (NCR),
vilket  drivs  som  ett  projekt   under
NUTEK, ombildas till ett fristående  råd
eller       en      kommitté       under
Arbetsmarknadsdepartementet.  Som   skäl
anges att flertalet av de kvinnor som är
arbetslösa   väljer   annan   väg   till
sysselsättning  än  att   starta   eget,
vilket  är  den  verksamhet  som   NUTEK
prioriterar.
Utskottet
Utskottet   vill  inledningsvis   betona
vikten  av  ett  jämställdhetsperspektiv
vid utformandet av regionalpolitiken.  I
detta     ligger    bl.a.     att     de
regionalpolitiska stödens utformning och
effekter  fortlöpande bör utvärderas  ur
ett   könsperspektiv.  Detta  är   också
bakgrunden till regeringens uppdrag till
NUTEK,  för vilka en redogörelse lämnats
i  det föregående. Vidare vill utskottet
peka  på  de  undersökningar till  vilka
propositionen hänvisar och som går ut på
att  det  är  fler kvinnor  än  män  som
deltar  i det lokala utvecklingsarbetet.
Det  är, menar utskottet, angeläget  att
denna omständighet beaktas, särskilt mot
bakgrund av det regionalpolitiska  målet
om uthållig tillväxt.
Med  hänvisning  till vad  som  nu  har
redovisats    och   anförts    avstyrker
utskottet  motion A432 (c) i  nu  berörd
del.
Beträffande     motionsförslagen      om
resurscentrum för kvinnor vill utskottet
inledningsvis erinra om det uppdrag  som
år  1995  gavs till länsstyrelserna  att
medverka till bildande av sådana. Enligt
en   redovisning  i  propositionen   har
resurscentrum - regionala eller lokala -
nu etablerats i samtliga län; sammanlagt
har  28  miljoner kronor  anslagits  för
verksamheten.
För   stöd  till  dessa  regionala  och
lokala   centrum  finns  ett  nationellt
resurscentrum,    NRC.     NUTEK     och
Glesbygdsverket har, som nämnts,  lämnat
ett  förslag  till  fortsatt  verksamhet
innefattande  ett  handlingsprogram  för
perioden  1997-2000.  Vidare  har  NUTEK
låtit  genomföra en utvärdering av NRC:s
verksamhet.  Enligt propositionen  avser
regeringen  att ta ställning till  denna
fråga  senare  under  hösten.  Utskottet
anser  att det är angeläget att  avvakta
en  sådan behandling och förutsätter att
regeringen   därefter  återkommer   till
riksdagen med förslag i denna fråga. Mot
denna bakgrund avstyrks motionerna  A410
(mp, s, m, c, fp, v, kd), A428 (kd)  och
A432 (c) i berörda delar.
Utbildning
Motioner
Moderaterna   betonar  i  kommittémotion
A418  (yrk.  7) betydelsen  av  att  den
intellektuella    infrastrukturen    kan
utvecklas  i  alla delar av  landet.  En
målmedveten  satsning på kunskap  skulle
kunna  ersätta  en stor  del  av  dagens
regionalpolitik.      Ett      virtuellt
utbildningssystem bör  byggas  upp,  som
kan  bidra  till  att  avståndsgränserna
slutligt   kan   sprängas.  Motionärerna
hänvisar  till  kravet om  att  medel  i
detta syfte skall reserveras under vissa
anslag.  (Detta krav behandlar utskottet
i det följande.)
Ett närbesläktat krav framförs i motion
A411 (yrk. 3) av Sigge Godin m.fl. (fp).
Utbildningsnivån  hos befolkningen  blir
allt  viktigare för att en region  skall
kunna  hävda  sig.  Människor  kommer  i
framtiden  att behöva utbilda sig  många
gånger   under   sin  livstid   eftersom
kunskap fort blir inaktuell. Av speciell
vikt  för landsbygden är utvecklande  av
distansundervisning  och  nätverk.  Över
huvud       taget       bör       modern
informationsteknologi i större  utsträck
ning  utnyttjas  i utbildningen,  anförs
det.
Utskottet
Kunskaps-  och  kompetensutveckling  har
under  de senaste åren utgjort ett  allt
viktigare  inslag  i  regionalpolitiken.
Ett antal åtgärder för att höja nivån på
utbildningen  i  landet  är   beslutade,
däribland  en kraftig utbyggnad  av  den
högre  utbildningen,  särskilt  vid   de
mindre   och   medelstora   högskolorna.
Vidare vill utskottet erinra om den s.k.
REKO-STAT-utredningens  uppdrag  om  den
statliga  sektorn, till vilket utskottet
har  hänvisat i det föregående.  Det  är
naturligt att frågor om utbildningens  -
särskilt  högskolans - regionalpolitiska
betydelse  behandlas av  utredaren.  Med
hänvisning  härtill avstyrker  utskottet
motionerna A418 (m) och A411 (fp)  i  nu
aktuellt avseende.
Infrastruktur
Motioner
Moderaterna tar i sin motion A418  (yrk.
6)  särskilt  fasta på  infrastrukturens
betydelse  för växtkraften i de  ytstora
regionerna.    Företagsetablering    och
näringslivets   utveckling   i    övrigt
förutsätter        väl        fungerande
kommunikationer.   Särskilt   i    dessa
regioner  är  det viktigt  att  insatser
görs    för   att   förbättra   vägarnas
bärighet, anförs det.
Vänsterpartiet  anför  i  motion   A426
(yrk.   1)   att   vinsterna   av    den
avreglering  som präglat den  nyliberala
tidsandan     kommer    att    tillfalla
konsumenterna   endast  i   tätbefolkade
landsdelar. Ett finansieringssystem  för
den  samhälleliga infrastrukturen så att
den  fungerar  över hela landet  behöver
därför utformas.
Utskottet
Utskottet       delar      motionärernas
uppfattning  om vikten av en  fungerande
infrastruktur  för regional  utveckling.
Såsom   anförs  i  propositionen  kommer
frågan  om  transportstödets  utformning
att   ytterligare  utredas,  bl.a.   med
avseende  på om flyg- och sjötransporter
samt        persontransporter        och
telekommunikationer skall  inkluderas  i
stödformen.    Vidare     erinras     om
Kommunikationskommitténs   (K   1995:01)
arbete   med  en  nationell   plan   för
kommunikationerna  i  Sverige  och   ett
underlag  för  ett nytt  trafikpolitiskt
beslut;   i   ett   delbetänkande   (SOU
1996:26)   har  bl.a.  inriktningen   av
infrastrukturen behandlats.  Utredningen
avses lägga fram sitt slutbetänkande den
1  mars 1997. Utredningen om översyn  av
länsstyrelsernas  roll   inom   områdena
fordon,  trafik  och  infrastruktur   (K
1996:02)   väntas   lägga   fram    sitt
slutbetänkande den 1 februari 1997;  ett
delbetänkande       (SOU       1996:142)
Länsstyrelsernas         roll          i
infrastrukturplaneringen presenterades i
oktober 1996. Med hänvisning härtill och
till  planerat utredningsarbete avstyrks
motionerna  A418  (m)  och  A426  (v)  i
berörda delar.
Näringsliv
Propositionen
Regeringen   refererar  i  propositionen
till  sin  syn  på  behovet  av  en   ny
regional  näringspolitik.  Det  hänvisas
till  de åtgärder som har vidtagits  för
att   möta  detta  behov  och  som   har
utvecklats       i       den        s.k.
sysselsättningspropositionen      (prop.
1995/96:222,  bet.  FiU15).  I  den   nu
föreliggande   propositionen    aviserar
regeringen  sin  avsikt  att   göra   en
kraftsamling  för en sådan  ny  regional
näringspolitik. I denna ingår bl.a.  ett
initiativ till en bred samverkan i länen
mellan  ett  stort antal aktörer.  Denna
satsning, som benämns partnerskap, skall
samordnas      och     förankras      av
landshövdingen i respektive län.
Vidare       föreslås      att       de
regionalpolitiska   stöden   ytterligare
inriktas   mot  sådana  stödformer   som
bidrar till ekonomisk tillväxt.
Motion
Sigge  Godin m.fl. (fp) säger  i  motion
A411  (yrk.  6) att  företagarandan   på
mindre  orter ofta utgör en del  av  den
lokala  kulturen. En politik som  gynnar
små  företag är därför också en  politik
som    säkerställer   möjligheter   till
sysselsättning     och     utkomst     i
landsbygden, anser motionärerna.
Utskottet
En  ny  regional näringspolitik  innebär
bl.a.       att      variationer       i
förutsättningarna för företagsutveckling
som  finns i de olika delarna av  landet
beaktas  på  ett  helt  annat  sätt   än
tidigare. Utskottet utgår från att detta
synsätt  kommer  att  vara  styrande   i
anslutning  till det s.k. partnerskapet.
Detta  går ut på att landshövdingarna  i
samtliga  län  skall samla alla  berörda
parter   för  att  utifrån  lokala   och
regionala  förutsättningar utarbeta  och
genomföra    åtgärder    som     främjar
småföretagsutveckling    -     däribland
kooperativt företagande -, tillväxt  och
sysselsättning.   Såvitt   framgår    av
uppdraget till landshövdingarna skall en
sektoröverskridande ansats tillämpas för
att  låsta strukturer skall kunna brytas
upp  och  idéer frigöras.  Vidare  skall
åtgärderna     utarbetas     ur      ett
jämställdhetsperspektiv.      Programmet
avses löpa under perioden 1996-1998.  En
första  rapport skall presenteras senast
den   15  december  1996.  Denna   skall
innehålla    uppgifter   om    planerade
åtgärder  samt  väl  förankrade  förslag
till     regelförändringar.     Därefter
förutsätts   resultaten  redovisas   var
sjätte månad under perioden.
Vidare   vill  utskottet  peka  på   det
treåriga           program           för
småföretagsutveckling   som    riksdagen
nyligen har beslutat om och till  vilket
1  miljard  kronor har anslagits  (prop.
1995/96:222, bet. FiU15). En  delegation
med      uppgift      att      förbättra
tillväxtförutsättningarna för småföretag
har   tillsatts  i  oktober  1996.  Dess
uppgift  är att identifiera problem  och
föreslå åtgärder för att onödiga  hinder
för   etablering  av  och   tillväxt   i
småföretag    skall   undanröjas.    Mot
bakgrund av det anförda avstyrks  motion
A411(fp) i berörd del.
Energiproduktion
Motion
I  motion  A402 av Erik Arthur  Egervärn
(c)   begärs  ett  tillkännagivande  att
vinstmedel  från  vattenkraftsproduktion
skall återföras till bygder och län  där
vattenkraften  produceras.   Vinstmedlen
skall  kunna användas till investeringar
i    infrastruktur,    näringsliv    och
forskning på högskolenivå, anförs det.
Utskottet
Under  en lång följd av år har riksdagen
avslagit  motionsförslag  om  vinstmedel
från  vattenkraftsproduktion  med  samma
eller  liknande  innebörd  som  den   nu
aktuella.  Våren 1995 uttalade utskottet
(bet.  1994/95:AU13) som sin mening  att
det    är    med    hjälp    av    bl.a.
regionalpolitiska      insatser      som
skillnaden  mellan de  olika  delarna  i
landet    skall   utjämnas.    Utskottet
hänvisade  till  att EG:s strukturfonder
skulle möjliggöra ytterligare satsningar
inom  de  olika  målområdena.  Utskottet
finner  inte  att något förhållande  har
tillkommit  som ändrar denna ståndpunkt.
Med det sagda avstyrks motion A402 (c).
Turism
Motion
Kristdemokraterna   framhåller   i   sin
motion  A428  (yrk.  17)  att  småskalig
landsbygdsturism  - till  skillnad  från
turistnäringen  i t.ex.  fjällområden  -
inte    har   dragit   nytta    av    de
regionalpolitiska stöden.  Goda  exempel
på  sådan  bygdeturism bör lyftas  fram,
anser motionärerna och föreslår att  ett
nationellt programarbete för bygdeturism
med  inriktning  på  marknadsföring  och
produktutveckling skall utarbetas.
Utskottet
Utskottet anser att det slags turism som
berörs  i  motionen  är  väsentlig   för
utveckling och sysselsättning i flera av
de     regionalpolitiskt    prioriterade
områdena.    Turistdelegationen,     som
inrättades den 1 juli 1995, har  i  sitt
handlingsprogram betonat vikten  av  att
värden  som natur och kulturarv särskilt
beaktas  i  samband med utvecklingen  av
turistnäringen. Vidare  erinras  om  att
inom  ramen  för  det småföretagsprogram
som riksdagen beslutade om sommaren 1996
(prop.  1995/96:222, bet.  FiU15)  medel
har  anvisats till ändamål  som  främjar
utvecklingen inom turism. Utskottet vill
också  erinra  om  de  möjligheter  till
finansiering  som  erbjuds  genom   EG:s
strukturfondsprogram:  flera  av   målen
omfattar  åtgärder inom  turistnäringen.
Mot  bakgrund  av vad som nu  har  sagts
finner utskottet att förslaget inte  bör
föranleda  någon ytterligare åtgärd  och
avstyrker motion A428 (kd) i berörd del.
Kultur
Motion
Sigge  Godin  m.fl.  (fp)  framhåller  i
motion A11 (yrk. 4) att tillgången  till
kultur  är  viktig för utvecklings-  och
attraktionskraft  inom  landsbygden  och
för  att  skapa en anda av  kreativitet.
Den   del   av   länsanslaget   som   är
reserverad  för  projektverksamhet   bör
innefatta stöd till kulturella  insatser
på landsbygden.
Utskottet
Utskottet    stöder   uppfattningen    i
motionen    om    att   insatser    inom
kulturområdet  är en viktig  del  i  det
regionala utvecklingsarbetet. I sitt  av
riksdagen       godkända      betänkande
(1994/95:AU13)  framhöll  utskottet  att
det  ankommer på respektive länsstyrelse
att  själv  besluta  om  utnyttjande  av
länsanslaget    för   dylika    ändamål.
Utskottet konstaterar att denna  ordning
består. Något uttalande av riksdagen  är
därför inte påkallat.
I  proposition  1996/97:3  Kulturpolitik
uppmärksammas särskilt åtgärder för  att
få regional balans i det ekonomiska stöd
som    ges    inom    kulturens    olika
verksamhetsområden. Kulturarvsfrågor är,
sägs   det   t.ex.,  ofta   en   utmärkt
utgångspunkt när det gäller insatser för
att  främja  regional  utveckling.  Även
Glesbygdsverket följer frågor som gäller
kultur i glesbygd, bl.a. i fråga om s.k.
kulturfestivaler. Vidare vill  utskottet
erinra  om  möjligheten till stöd  genom
EG:s  strukturfonder. I detta sammanhang
kan   hänvisas  till  ett  uppdrag  från
regeringen   till  Riksantikvarieämbetet
att     löpande    följa    hur     EG:s
strukturfondsprogram    genomförs    vad
gäller       kulturarvsområdet       och
kulturturismen. Med hänvisning till  vad
som anförts avstyrks motion A411 (fp)  i
nu aktuell del.
Lokalisering av statlig verksamhet, m.m.
Organisation och lokalisering av statlig
verksamhet
Motionerna
Centerpartiet  framför  i  motion   A432
(yrk. 3, 4, 10, 12-15, 34 och 35) en rad
förslag som helt eller delvis har  samma
syfte,    nämligen   att   öka   statens
styrmöjligheter      så      att      de
regionalpolitiska målen uppnås. En av de
viktigaste   faktorerna   för   regional
utveckling  är en fungerande basservice.
I  de  fall ansvaret åvilar staten måste
man  på  ett  bättre  sätt  än  hittills
fullgöra  sina skyldigheter. Vidare  bör
staten utöva ett mer aktivt ägaransvar i
statliga  verk, myndigheter  och  bolag.
Ökat     politiskt    inflytande    över
sektorsmyndigheterna      anges      som
ytterligare ett medel; det påminns om de
effekter som har uppkommit till följd av
bolagisering,   ändrad  organisation   i
statliga    myndigheter,   utförsäljning
eller  annan  överflyttning av  statliga
uppgifter.  Behovet av tydliga  direktiv
till myndigheter, verk och bolag påpekas
liksom behovet av en helhetssyn för  den
statliga  verksamheten ur ett  regionalt
perspektiv.  Varje beslut  som  påverkar
den regionala balansen måste föregås  av
en          konsekvensanalys.          I
helhetsperspektivet ligger också att  de
lokala arbetsförmedlingsnämnderna  måste
ges   klara  mandat  och  att   en   mer
otraditionell användning  av  medel  för
att           möjliggöra          lokala
sysselsättningsbefrämjande åtgärder  bör
prövas.
Sigge Godin m.fl. (fp) erinrar i motion
A411  (yrk.  5 och 8) om de  försök  som
pågår  för  att  finna  nya  former  för
samordning av servicen i landsbygden. De
anser  att ytterligare vägar bör  prövas
för   att   åstadkomma   bevarad   eller
förbättrad verksamhet. Förnyelse av  den
offentliga sektorn är av betydelse  även
för    landsbygdens    utveckling,    är
budskapet.  Noggranna konsekvensanalyser
före  beslut  om indragning  av  statlig
verksamhet   bör  göras;   de   statliga
verkens     regionalpolitiska     ansvar
betonas.
Vänsterpartiet kritiserar i motion A426
(yrk.  3)  den omstrukturering  som  har
genomförts inom statliga verk och bolag;
det  hänvisas till bl.a. regionalisering
inom  Banverket som uppges ha lett  till
allt  sämre överensstämmelse  med  läns-
eller   samarbetsstrukturer.  En  samlad
statlig   strategi   behövs   för    att
effektivitetsförluster    skall    kunna
undvikas. Beskrivningar och analyser  av
konsekvenserna    av   regionaliseringar
måste  genomföras. Med resultatet  härav
som  grund skall en samlad strategi  för
regionaliseringen av statlig  verksamhet
utarbetas. I motion Bo235 (yrk. 11) sägs
att  bristen på konsekvensanalyser inför
regionala     förändringar     försvårar
hanteringen på länsstyrelsenivå.
Kristdemokraterna  uttrycker  i  motion
A428 (yrk. 3 och 4) sin uppfattning  att
det  bör  ställas krav  på  att  statens
representanter    i    statliga    verk,
myndigheter  och  bolag  skall  väga  in
regionalpolitiska       aspekter       i
beslutsfattandet.        Krav         på
konsekvensanalyser  återkommer  även   i
denna motion.
Rune  Berglund och Jörgen  Persson  (s)
anför  i motion A431 (yrk. 1 och 2)  att
de   senaste  årens  bolagiseringar  och
marknadsanpassningar har genomförts utan
tillräckliga  analyser  av  följderna  i
olika   delar  av  landet.  Motionärerna
anser   t.ex.   att   avregleringen   av
flygtrafiken  i huvudsak varit  negativ.
Analyser  av de regionala konsekvenserna
måste göras innan besluten fattas.
Urban  Ahlin  (s) efterlyser  i  motion
A408     ett    helhetsperspektiv     på
myndigheternas   regionalisering.    Ett
försvårat  samarbete mellan  myndigheter
har  ofta blivit följden av sådan ändrad
organisation, vilket i sin tur har  lett
till effektivitetsförluster.
Lena  Sandin m.fl. (s) hävdar i  motion
A422        att       den       statliga
sammanslagningspolitiken  är  en  omvänd
regionalpolitik; den ekonomiska  vinsten
kan ifrågasättas när alla konsekvenser -
kostnader  för resor, utvidgade  lokaler
etc. - har beräknats.
Eva Flyborg och Erling Bager (fp) säger
i  motion  A601 (yrk. 1 och  2)  att  de
olika  regionerna har inte  getts  samma
förutsättningar  när   det   gäller   så
viktiga   ting   som   lokalisering   av
statliga   verk   och  myndigheter;   en
utredning     av     de     samhälleliga
konsekvenserna   av   koncentration   av
statliga verk och styrelser bör göras.
Utskottet
Förändringar  i  statsförvaltningen  tar
ofta    formen    av    ändringar     av
förvaltningens struktur.  Några  exempel
är    att   uppgifter   flyttas   mellan
myndigheter, att nya myndigheter bildas,
befintliga    myndigheter   bolagiseras,
byter    huvudman,   slås   ihop   eller
avvecklas.   Vidare   kan   verksamheten
divisionaliseras.   Ramarna   för    den
berörda  verksamheten ändras,  ofta  med
långtgående konsekvenser för medborgarna
och    de    anställda.   Myndigheternas
möjligheter  att själva  kunna  bestämma
den egna organisationen har i många fall
medfört nya regio-nala indelningar. Inte
sällan är beslut om lokalisering av  den
ändrade   verksamheten  ett   väsentligt
inslag.
De    fördelar    som    myndigheternas
självbestämmanderätt medfört från  många
utgångspunkter  har inte alltid  uppvägt
de  negativa  effekter som har  uppstått
regionalt  och lokalt. Det är därför  av
vikt   att  sådana  effekter  i   förväg
identifieras och värderas.
I  en  rad  motioner berörs  frågor  som
gäller organisation och lokalisering  av
verksamhet   som  bedrivs  av   statliga
myndigheter,   verk   och   bolag.   Ett
huvudtema är att negativa effekter  från
regional synpunkt skall ha uppstått till
följd   av   ändrade   styrformer   inom
statsförvaltningen.  Detta  har,   menar
motionärerna,   lett   till    bristande
samordning  mellan  verksamheterna   och
därmed  även till utarmning  lokalt  och
regionalt  när det gäller sysselsättning
och    tillgång   till   service.    Ett
helhetsperspektiv  på   statligt   styrd
verksamhet är målet. Medel som  föreslås
är   bl.a.  ökat  ägaransvar  i  statlig
verksamhet,  tydliga instruktioner  till
beslutsfattare i styrelser etc. samt  en
utredning     om     de     samhälleliga
konsekvenserna       av       geografisk
koncentration av myndigheter.
I  sitt av riksdagen godkända betänkande
(1991/92:AU13)    om   regionalpolitiken
framhöll  utskottet att  regeringen  vid
beslut    om   lokalisering    av    nya
myndigheter    ingående    bör     pröva
förutsättningarna för  att  välja  annan
lokaliseringsort än Stockholm.
Regeringen  utfärdade  våren  1992  ett
generellt    direktiv   (1992:50)    för
kommittéer  och särskilda  utredare  vid
omorganisation  eller  bildande  av  nya
myndigheter. Dessa innebär ett  krav  på
att  övervägande om decentralisering och
lokalisering  utanför Stockholmsregionen
skall  redovisas. Särskilt skall beaktas
hur  förslagen påverkar sysselsättningen
och  den  offentliga  servicen  i  olika
delar av landet. I den regionalpolitiska
propositionen 1994 (1993/94:140)  Bygder
och  regioner  i  utveckling,  redovisar
regeringen   erfarenheterna   från    de
utredningar  som  hade genomförts  sedan
direktivet  utfärdats.  Det  konstateras
att    utredningarna   uppvisar    stora
variationer  i  fråga om  efterlevnaden.
Vidare  har Riksdagens revisorer nyligen
i sin rapport (1995/96:4) Myndigheternas
lokalförsörjning   redovisat   att    de
myndigheter som har tillkommit efter  år
1993  i  huvudsak återfinns i Stockholm;
regeringens  följsamhet till  riksdagens
uttalanden  om  lokaliseringen  av   nya
myndigheter  har varit begränsad,  anför
revisorerna.
I  det  föregående har  redovisats  den
s.k. REKO-STAT-utredningens uppdrag  att
bl.a. belysa de regionala konsekvenserna
av  avregleringar och bolagiseringar.  I
uppdraget   ingår   att   samråda    med
Kommissionen     om     den     statliga
förvaltningens       uppgifter       och
organisation. Denna har i sin  tur  till
uppgift (dir. 1995:93) att analysera  om
nuvarande  former  för organisation  och
styrning  av  statlig  förvaltning   och
verksamheter    är   ändamålsenliga    i
förhållande  till de uppgifter  och  mål
som  fastlagts av regering och  riksdag.
Vidare    skall    kommissionen    lämna
synpunkter   på   hur  det   långsiktiga
arbetet med strukturförändringar  i  den
statliga förvaltningen bör bedrivas.
Därutöver  bör nämnas att Statskontoret
av  regeringen har getts i  uppdrag  att
kartlägga  hur  regionerna  påverkas  av
sysselsättnings-                     och
organisationsförändringar inom  statliga
myndigheter; arbetet skall redovisas den
1 mars 1997 som en bilaga till REKO-STAT-
utredningen.
Riksdagen  har  vid en  rad  tillfällen
uttalat  sig  om allmänna principer  för
såväl  om- som nylokalisering av statlig
verksamhet m.m. Utskottet finner att  de
överväganden  och  slutsatser  som   har
legat    till   grund   för   riksdagens
ställningstaganden   i   dessa    frågor
fortfarande  har aktualitet.  Detta  har
kommit  till  uttryck  bl.a.  genom   de
försvarspolitiska frågor  som  behandlas
av  riksdagen.  I proposition  1996/97:4
Totalförsvar  i  förnyelse  -  etapp   2
lämnas förslag som innebär en avveckling
av flygflottiljen i Söderhamn. Utskottet
har  i  sitt  yttrande  (AU4y)  framfört
synpunkter på de principiella frågor som
regeringsförslagen väcker när det gäller
de regional- och arbetsmarknadspolitiska
effekterna   av   ett  genomförande   av
grundorganisationens   omfattning    och
förläggning.
Utskottet  vill  ånyo  understryka  att
varje   beslut   om  omlokalisering   av
befintlig  verksamhet eller lokalisering
av   nya  myndigheter  bör  föregås   av
noggranna  överväganden  om  möjligheten
att  i  första hand placera dem  i  läns
centrum eller vissa andra orter i  eller
i     anslutning     till     nationella
regionalpolitiska           stödområden.
Alternativ  lokalisering kan vara  orter
eller  regioner  där statlig  verksamhet
läggs  ned eller som i övrigt är  mindre
väl  försörjda  med sådan verksamhet.  I
vart  fall bör en annan lokaliseringsort
än  Stockholm övervägas. En utgångspunkt
skall  dock vara att myndigheterna  även
efter  en sådan lokalisering skall kunna
utföra  sina arbetsuppgifter  effektivt.
De  möjligheter som står till  buds  att
åstadkomma  en  bättre  regional  balans
måste  så  långt möjligt tas till  vara.
När    det    gäller    effekterna    av
omstruktureringen av statlig  verksamhet
vill  utskottet  betona  vikten  av  att
besluten   föregås  av   kartläggningar,
analyser     och     bedömningar      av
konsekvenserna   från   regionalpolitisk
utgångspunkt.
Enligt   utskottets   uppfattning   bör
frågor   om   lokalisering  av   statlig
verksamhet  som är av större vikt  eller
på  annat  sätt av principiellt intresse
underställas    riksdagen.     Utskottet
föreslår  att riksdagen till  regeringen
riktar  ett  tillkännagivande  av  denna
innebörd.
Med   hänvisning  till  vad   utskottet
anfört   avstyrks  berörda   förslag   i
motionerna  A408  (s), A411  (fp),  A422
(s), A426 (v), A428 (kd), A431 (s), A432
(c),  A601 (fp) och Bo235 (v) i den  mån
de   inte   blivit  helt  eller   delvis
tillgodosedda.
Länsstyrelsernas roll i det regionala
utvecklingsarbetet
Motioner
Moderaterna  instämmer  i  motion   A418
(yrk.  12)  i  vad regeringen  anför  om
länsstyrelsernas  roll,   nämligen   att
dessa   på   regional  nivå   skall   ha
huvudansvaret  för att de  av  riksdagen
fastställda   regionalpolitiska    målen
uppnås.  Stora  krav på  nytänkande  hos
länsstyrelserna kommer dock att ställas,
bl.a.  i ett globalt perspektiv.  Arbete
över länsgränserna förutsätts samtidigt.
Uppgiften  att  övervaka måluppfyllelsen
bör  tilldelas NUTEK, vars kompetens när
det  gäller  att ha en helhetsbild  över
regionalpolitiken bör utnyttjas.
Centerpartiet framhåller i motion  A432
(yrk.   16)   det   angelägna   i    att
möjligheterna     till     en     samlad
länsförvaltning prövas; avsikten är  att
en  sådan  skall ersätta dagens  ordning
med sektorsvisa storregioner. I avvaktan
på   bl.a.  att  försöksverksamhet   med
regionfullmäktige  har  utvärderats  bör
inga   förändringar   i   den   statliga
organisationen      genomföras;      ett
moratorium bör därför gälla.
Utskottet
Utskottet  delar  den  uppfattning   som
kommer till uttryck i motion A418 (m) om
länsstyrelsernas  ansvar  i   fråga   om
regionalpolitiska mål. Ett nytt inslag i
länsstyrelsernas verksamhet är den breda
samverkan  i  länen med ett  partnerskap
mellan  ett stort antal aktörer som  har
initierats   och   som   utskottet   har
redovisat i det föregående.
I  propositionen anmäls  ett  behov  av
förbättrade  system  för  bedömning  och
analys av resultatet av länsstyrelsernas
verksamhet i olika avseenden.  Utskottet
utgår   från   att   regeringen   vidtar
erforderliga åtgärder i detta  syfte.  I
avvaktan   på  resultatet  härav   synes
frågan  om övervakning av måluppfyllelse
inte kräva någon riksdagens åtgärd.  Med
det   nu   anförda  avstyrker  utskottet
motion A418 (m) i aktuell del.
Centerpartiets motion går ut på att inga
förändringar  bör göras i  den  statliga
regionala  organisationen i avvaktan  på
bl.a.   pågående  beredningsarbete   och
försöksverksamhet. Utskottet har  i  det
föregående      redovisat     REKO-STAT-
utredningens  arbete. Regeringen  har  i
proposition  1996/97:36  Den   regionala
samhällsorganisationen lagt fram förslag
om  en försöksverksamhet i vissa län som
bl.a. berör länsstyrelsernas roll och en
ändrad  regional ansvarsfördelning.  Med
hänvisning  till  det anförda  avstyrker
utskottet  motion  A432  (c)  i   berört
avseende.
Översyn av regionalpolitiken
Motioner
Sigge  Godin m.fl. (fp) begär  i  motion
A411  (yrk. 10) ett tillkännagivande  om
behovet  av en parlamentarisk  utredning
för  översyn  av hela regionalpolitiken.
Förutsättningarna har ändrats  drastiskt
genom  Sveriges medlemskap i EU och  det
är  därför hög tid att få överblick över
de  krav  och möjligheter detta  innebär
för Sverige, anförs det. Fördelningen av
de  samlade  resurserna måste  övervägas
liksom    möjligheterna   att   begränsa
byråkratin.  Ytterligare  ett  skäl   är
behovet       av       att       ompröva
stödområdesindelningen;  det  kan   inte
vara  rimligt  att en bygd tvingas  vara
inplacerad  i ett tillfälligt stödområde
i tio år, anförs det.
Barbro Johansson m.fl. (mp) hänvisar  i
motion  A430  (yrk.  3)  till  att   EU-
förespråkarna inför folkomröstningen  om
medlemskap i EU framhöll de fördelar som
ett  medlemskap skulle innebära  för  de
eftersatta  regionerna  i  Sverige.  Det
stöd  som  hittills har  kommit  Sverige
till  godo har inte varit lika effektivt
som  om  Sverige  som icke-medlem  själv
hade    fördelat    medel    motsvarande
medlemsavgiften, anförs det. Ytterligare
problem är kravet på medfinansiering och
EG:s statsstödsregler. Samtidigt drabbas
glesbygden     särskilt      av      den
åtstramningspolitik   som    förs    för
anpassning till EMU. Mot denna  bakgrund
behövs  en  utredning om  effekterna  av
medlemskapet i EU och eventuellt  i  EMU
såvitt gäller glesbygden.
Utskottet
Utskottet konstaterar inledningsvis  att
en  rad utredningar om regionalpolitiken
eller    med   sådan   anknytning    har
genomförts eller pågår.
Den     översyn    av     den     lilla
regionalpolitiken   som  aviserades  vid
riksdagens behandling våren 1995 har  nu
genomförts;     Företagsstödsutredningen
presenterade sitt betänkande våren 1996.
 Den  stora regionalpolitiken  berörs  i
REKO-STAT-utredningen, som utskottet har
hänvisat  till  i  det föregående;  dess
arbete   skall   ge  underlag   för   en
bedömning av i vad mån förutsättningarna
förändrats  för att de regionalpolitiska
målen   skall   kunna   nås.   Även   om
utredningen  inte har till  uppgift  att
närmare   gå   in  på  frågan   om   EU-
medlemskapets        effekter         på
regionalpolitiken utgår  utskottet  från
att  den  kartläggning som  görs  är  en
viktig    förutsättning   i    en    mer
helhetsorienterad   bedömning   av   den
förändrade        verklighet         som
regionalpolitiken har att verka inom.
Vidare  erinras om att utskottet  våren
1996  föreslog att Riksdagens  revisorer
skulle  granska  NUTEK:s stödverksamhet.
Utskottet   föreslog  att   granskningen
skulle inriktas på hanteringen av  olika
stödinsatser.   Såvitt   utskottet   har
erfarit har revisorerna - med hänvisning
till  att  flera utredningar  redan  har
behandlat denna stödgivning - funnit att
en  granskning  bör  inriktas  på  några
principiella frågor rörande   den  lilla
regionalpolitiken .  Av  en   förstudie,
benämnd Regionalpolitiskt stöd efter EU-
medlemskapet,  framgår  att  revisorerna
vid fastställande av sin granskningsplan
för  1996/97  beslutade att inriktningen
bör   omfatta   ett   studium   av   hur
stödgivningen  för  regional  utveckling
påverkas  av medlemskapet i EU. Följande
aspekter  på  stödgivningen  avses   bli
belysta,    nämligen   inriktning    och
innehåll, finansiering, beslutsgång samt
administration. Det sägs vidare att  det
kan  vara  av  intresse att jämföra  den
svenska  stödgivningen  med  motsvarande
hantering i Finland. En rapport beräknas
föreligga under våren 1997.
Såvitt gäller regionala effekter av ett
eventuellt svenskt medlemskap i EMU  kan
konstateras   att   frågan   inte    har
behandlats   i  det  nyligen   framlagda
betänkandet  (SOU 1996:158) Sverige  och
EMU.  Enligt  vad utskottet har  erfarit
berörs  frågan däremot i en bilaga  till
betänkandet.  I  denna  (bilaga  4  till
utredningen), som kommer att  publiceras
inom kort, redovisas slutsatserna av  en
studie   om  teorin  om  s.k.   optimala
valutaområden. Som en delstudie ingår en
genomgång      av      regionalpolitiska
konsekvenser  av ett EMU-medlemskap  för
svenskt  vidkommande; det som  studerats
är skillnader i störningsmönster i länen
i  förhållande till övriga medlemsländer
i EU och till omvärlden i övrigt.
Utskottet   vill   framhålla   att   det
omfattande   arbete  som  inleddes   med
anledning  av Sveriges medlemskap  i  EU
fortfarande pågår; Sverige är inne i  en
process.  Detta innebär att  osäkerheten
och   oklarheterna   om   den   slutliga
utformningen     av     det      svenska
strukturfondssystemet          kvarstår.
Sammanfattningsvis anser  utskottet  det
vara  naturligt med en översyn  för  det
fall  att  stora  förändringar  av   den
nationella     regionalpolitiken      är
påkallade.   Det   kan  likaledes   vara
lämpligt  att  en sådan  genomförs  inom
ramen  för  en parlamentarisk utredning.
Utskottet  utgår  emellertid  från   att
regeringen - när resultatet av  pågående
utredningsarbete har analyserats och när
konturerna   i   fråga  om  EG-systemets
tillämpning  i  Sverige ytterligare  har
klarnat  -  avser att vidta de  åtgärder
som  är erforderliga. Med vad som nu har
anförts  avstyrker utskottet  motionerna
A411  (fp) och A430 (mp) såvitt de berör
nu behandlad fråga.
Företagsinriktade åtgärder
Allmänt
Propositionen
Den   största   delen  av    den   lilla
regionalpolitiken    utgörs   av   olika
former  av  företagsstöd.  Merparten  av
dessa  stöd  är inriktade på att  främja
tillväxt och sysselsättning i företag  i
regionalpolitiskt prioriterade regioner.
Sådana   stödformer  är  för  närvarande
lokaliseringsstöd,    utvecklingsbidrag,
landsbygdsstöd,   lån    till    privata
regionala      investmentbolag       och
sysselsättningsbidrag.      Två       av
stödformerna,       nedsättning       av
socialavgifter  och  transportstöd,  har
karaktär   av  driftstöd,  avsedda   att
upprätthålla sysselsättningen i  områden
där befolkningen minskar kraftigt. Andra
regionalpolitiska        stöd         är
länsstyrelsernas projektverksamhet, stöd
till  kommersiell service samt särskilda
åtgärder  för  regional  utveckling  och
tillväxt (tillfälligt småföretagsstöd).
Företagsstöden  kan  också  indelas   i
selektiva  stöd, dvs. sådana som  lämnas
till    företag   efter    prövning    i
individuella  fall, och generella,  dvs.
sådana som kan lämnas till varje företag
som   uppfyller   i  förväg   uppställda
villkor.
I propositionen sägs att företagsstöden
har  varit av betydelse för näringslivet
och  bl.a. medverkat till att skapa  nya
arbetstillfällen   i   regionalpolitiskt
utsatta orter och regioner; detta gäller
främst  de tillväxtinriktade stöden  och
det tillfälliga småföretagsstödet.
De   svenska   företagsstöden   omfattas
numera av EG:s regler om statsstöd.  Tre
stödformer är ännu inte färdigbehandlade
av       EG-kommissionen,       nämligen
sysselsättningsbidrag, transportstöd och
nedsättning av socialavgifter.
Företagsstöd  har nyligen varit  föremål
för  en översyn. I maj 1996 presenterade
Företagsstödsutredningen sitt betänkande
(SOU 1996:69) Kompetens och kapital - om
statligt  stöd  till  företag.  För   de
regionalpolitiskt inriktade stödformerna
föreslås   vissa   förenklingar    genom
sammanslagning  av stöd och  besparingar
bl.a.  genom en avveckling av stödformen
nedsättning      av      socialavgifter.
Transportstödet föreslås  bl.a.  omfatta
även  flyg-  och sjötransporter.  Vidare
förespråkar  utredningen  förenkling   i
stödområdesindelningen             genom
anpassningar till de överenskommelser om
stödområden  som ingåtts mellan  Sverige
och EG-kommissionen.
På  grundval  av  bl.a. betänkandet  och
remissutfallet  lägger regeringen  i  nu
föreliggande  proposition  fram  förslag
till   vissa   ändringar  i   fråga   om
stödformerna. Tyngdpunkten läggs  på  de
selektiva  stödformerna. De  besparingar
som  föreslås gäller främst driftstöden.
Regeringen aviserar sin avsikt att  göra
en             uppföljning            av
Företagsstödsutredningen  i   fråga   om
vissa stöd.
Motioner
Moderaterna framför i motion A418  (yrk.
3)   kritik  mot  nuvarande  stödformer.
Erfarenheterna visar att  effekterna  av
statliga  stöd är svaga och medför  risk
för      konservering     av     rådande
näringslivsstruktur.        Motionärerna
åberopar  bl.a.  tre utredningar  om  de
regionalpolitiska  stöden,  nämligen  av
Riksdagens                    revisorer,
Företagsstödsutredningen    och     ESO.
Regeringen  bör uppmanas att lägga  fram
ett förslag i fråga om regionalpolitiska
stödformer, sägs det vidare. De  erinrar
om  att  Sveriges medlemskap  i  EU  har
medfört      att     den      nationella
regionalpolitiken     har      tillförts
betydande  medel genom strukturfonderna.
I  kommittémotion A304 (yrk. 18)  begärs
förslag om de regionalpolitiska stöden.
Sigge  Godin  m.fl. (fp)  framhåller  i
motion  A411  (yrk. 7) att  Folkpartiets
linje  i  regionalpolitiken  utmärks  av
kraven       på      en      långtgående
decentralisering   av   besluten    till
regional    nivå.   Vidare   vill    man
åstadkomma   en   förenkling    av    de
regionalpolitiska          stödformerna.
Samtidigt  betonas  att  indelningen   i
målområden enligt EG:s system  inte  får
medföra    att    stödområdesindelningen
utökas  till allt större del av  landet;
en  sådan utspädning motverkar effektiva
satsningar i de mest utsatta delarna.
Kristdemokraterna anför i  motion  A428
(yrk.   12)   att  de  regionalpolitiska
stöden måste syfta till att ge en så hög
utväxling    som   möjligt    mot    det
regionalpolitiska      målet.      Vissa
stödformer   ger   emellertid    motsatt
effekt, hävdar de och kräver att  sådana
som motverkar satsningar i glesbygden  i
fråga  om  arbetstillfällen  och  boende
skall     slopas.    Flyttnings-     och
pendlingsbidrag nämns som exempel.
Utskottet
Utskottet konstaterar inledningsvis  att
förutsättningar    för     näringslivets
verksamhet  och  därmed  företagsstödens
utformning     ändras     kontinuerligt.
Faktorer  av  betydelse  är  bl.a.   den
tekniska utvecklingen, anpassningen till
EG:s  statsstödsregler  och  kravet   på
balans i statsbudgeten.
I likhet med regeringen anser utskottet
att   olika  former  av  statsstöd   bör
begränsas    i    ett    internationellt
perspektiv.   Så  länge   som   Sveriges
viktigaste konkurrentländer lämnar olika
former   av   stöd  är  det   emellertid
ofrånkomligt att fortsätta med stöd  för
att   svenska  företag  skall  få  samma
förutsättningar    som     företag     i
konkurrentländerna.    Samtidigt    vill
utskottet     hänvisa      till      vad
Företagsstödsutredningen har  redovisat,
nämligen   att   den  svenska   regional
politiska  stödverksamheten  är   mycket
begränsad.  Utskottet vill  dock  betona
behovet  av de regionalpolitiska stöden.
De  ger förutsättning för utveckling och
tillväxt i de delar av landet som har de
största långsiktiga problemen.
Som  har framgått avser regeringen  att
göra       en       uppföljning       av
Företagsstödsutredningen     i     vissa
avseenden. Med hänsyn härtill och vad  i
övrigt  har anförts avstyrker  utskottet
motionerna A304 (m), A411 (fp) och  A428
(kd), alla i här berörda delar.
Stödområden
Propositionen
För de regionalpolitiska företagsstöden,
exklusive  transportstödet,  finns   tre
olika  stödområden. De delar av  Sverige
som  har geografiska lägesnackdelar  och
långsiktiga regionalpolitiska problem är
inplacerade     i    två     långsiktiga
stödområden, benämnda 1 och 2. Härutöver
finns      tillfälliga      stödområden.
Landsbygdsstöd kan lämnas, förutom i  de
nämnda  stödområdena, även i  glesbygds-
och landsbygdsområden.
Företagsstödsutredningen  har  i   sitt
betänkande förespråkat en anpassning  av
den   nationella  indelningen  till  den
struktur   som   gäller   enligt    EG:s
strukturfondsprogram.
Regeringen   föreslår  emellertid   inga
förändringar i stödområdenas omfattning.
Även     systemet    med     tillfälliga
inplaceringar    i   stödområde    skall
behållas,    liksom   möjligheten    för
regeringen  att  tillfälligt  höja   den
maximala bidragsnivån för lokaliserings-
och  utvecklingsbidrag  för  områden   i
stödområde 2.
Propositionen bör i denna del  godkännas
av riksdagen (avsnitt 4.1).
Motioner
Axel  Andersson m.fl. (s)  framhåller  i
motion  A412 att det finns ett behov  av
en   harmonisering  av   de   nationella
stödområdesgränserna i  Sverige  med  de
områden av vårt land som berörs av  EG:s
olika  strukturfonder. Motionärerna  ger
exempel  på  vissa  komplikationer   som
uppkommit i Gävleborgs län.
Margareta  E Nordenvall och Inger  Koch
(m)  förespråkar i motion A425 (yrk.  5)
att  öar utan fast landförbindelse skall
klassificeras såsom glesbygd med  högsta
stödnivå.
Karin  Pilsäter m.fl. (fp) uttrycker  i
motion A429 (yrk. 2) samma ståndpunkt.
Även Dan Ericsson och Chatrine Pålsson
(kd) framför i motion A427 (yrk. 1) krav
på ett vidgat skärgårdsbegrepp.
Utskottet
Utskottet  är  medvetet  om  att   vissa
gränsdragningsproblem kan  ha  uppkommit
till  följd  av  två  delvis  parallella
system   för  indelning  i  stödområden.
Såsom  anförs i propositionen finns  det
emellertid   skäl   att   behålla    den
nuvarande  indelningen för de nationella
stödformerna.  Det är, menar  utskottet,
angeläget  med  en  indelning  som   väl
avspeglar de skillnader som finns mellan
berörda kommuner eller kommundelar.  Som
sägs  i  propositionen är det  viktigare
att  systemet  avspeglar  de  nationella
prioriteringarna  än  att  man  gör   en
administrativ  förenkling. Propositionen
tillstyrks    sålunda   såvitt    gäller
förslaget     om     stödområden     för
företagsstöd.  Därmed  avstyrks   motion
A412 (s).
Förslag motionsvägen om skärgårdarna ur
stödområdessynpunkt avslogs av riksdagen
våren 1995. I sitt av riksdagen godkända
betänkande     1994/95:AU13      anförde
utskottet att det för sin del ansåg  att
med rådande regionalpolitiska stödsystem
den   länsvisa   bedömningen   och   det
redovisade  samrådsförfarandet  var   en
rimlig  handläggningsordning.  Utskottet
har  inte  ändrat  uppfattning  i  denna
fråga och avstyrker motionerna A425 (m),
A427  (kd) och A429 (fp) i här  aktuella
delar.
Regionalt utvecklingsstöd
Propositionen
Regeringen föreslår inledningsvis att de
hittillsvarande             stödformerna
lokaliseringsbidrag                  och
utvecklingsbidrag skall slås samman till
en          stödform:          regionalt
utvecklingsbidrag.      Vidare       bör
lokaliseringslån     namnändras     till
regionalt   utvecklingslån.  Tillsammans
skall  stödformerna  benämnas  regionalt
utvecklingsstöd.
Följande      ändringar     beträffande
villkoren för stöd förespråkas.
Kravet på sysselsättningsökning i varje
enskilt  stödärende  skall  minskas.   I
stället   skall   beslutande   myndighet
uppfylla ett totalt sysselsättningsmål.
Regionalt utvecklingsstöd till  lokaler
för   uthyrning  skall  fortsättningsvis
kunna   lämnas   till   ombyggnad    och
restaurering  även  av  större   lokaler
liksom även  på större orter i de  delar
av   det   nationella  stödområdet   som
omfattas  av  EG:s  strukturfondsprogram
för   mål  2  och  gemenskapsinitiativet
Konver.
Regionalt     utvecklingslån      skall
fortsättningsvis lämnas  i  stället  för
kreditgaranti inom landsbygdsstödet  och
stödet    till   kommersiell    service.
Lånevillkoren  skall  anpassas  för  att
även   överensstämma  med   de   ändamål
vartill kreditgaranti nu lämnas.
I  övrigt skall villkoren för regionalt
utvecklingsstöd i tillämpliga delar vara
desamma som för nuvarande lokaliserings-
och        utvecklingsbidrag        samt
lokaliseringslån.
Huvuddelen  av medlen skall användas  av
länsstyrelserna  för  dels   stöd   till
företag,  dels medfinansiering  av  EG:s
strukturfondsprogram.         Regeringen
förutser att projekt inom ramen för  det
sistnämnda  ändamålet kommer  att  ta  i
anspråk  en  stor del av anslaget.  Viss
del   av   anslaget  får  användas   för
projektverksamhet                utanför
strukturfondsprogrammen     samt     för
uppföljning    och    utvärdering     av
stödverksamheten.
Fördelningen  av anslaget mellan  länen
och utfärdandet av föreskrifter bör även
i  fortsättningen vara  en  uppgift  för
regeringen.  Som  fördelningsnyckel  bör
gälla     de     regionala    problemens
svårighetsgrad    men    med    särskilt
beaktande  av behovet av medfinansiering
enligt strukturfondsprogrammen.
Regeringen begär att riksdagen godkänner
vad    som    föreslagits    beträffande
regionalt utvecklingsstöd (avsnitt 4.2).
Motioner
Moderaterna  efterlyser i kommittémotion
A418  (yrk.  8)  ett helt nytt  tänkande
beträffande de regionalpolitiska stöden.
Särskilda   invändningar   riktas    mot
selektiva  stöd,  som  inte  anses  vara
ändamålsenliga. Lokaliseringsbidrag  och
utvecklingsbidrag bör därför upphöra den
1 januari 1997.
Centerpartiet framhåller i motion  A432
(yrk.  33) att lokaliseringsstöd på  ett
effektivt  sätt  har bidragit  till  att
verksamheter     flyttar     ut     till
landsbygden.  Man avvisar  förslaget  om
ändrade  villkor för stöd  till  lokaler
för uthyrning, bl.a. med hänvisning till
att      gällande     regler,     enligt
motionärerna,    medger     tillräckliga
möjligheter till undantag.
Carl  Erik  Hedlund m.fl. (m)  begär  i
motion    A414    att   det    särskilda
flyttstödet  till  företag  som   lämnar
storstadsregionerna  avskaffas.  Det  är
cyniskt  att företag får betalt för  att
flytta  från Stockholmsområdet  och  att
därigenom    arbetslöshet    för    fler
stockholmare skapas samtidigt  som  inga
nya jobb tillkommer.
Utskottet
Utskottet konstaterar inledningsvis  att
förslaget  om  bl.a.  sammanslagning  av
stödformerna  ligger  i  linje  med   de
strävanden   mot   en   mer    förenklad
stödstruktur som utskottet tidigare  har
efterlyst.
Vissa   ändringar   i   villkoren   för
regionalt  utvecklingsstöd  föreslås  av
regeringen.
I   fråga  om  stöd  till  lokaler  för
uthyrning föreslås en utvidgning  i  två
avseenden, nämligen dels att även större
lokaler  skall omfattas av stödet,  dels
att  stödet skall kunna lämnas  även  på
större  orter. I fråga om större lokaler
kan   konstateras  att  möjligheten  att
lämna  stöd  till sådana finns  redan  i
dag,  men endast i vissa fall. Utskottet
anser  emellertid det vara av värde  att
denna  möjlighet  är generell.  När  det
gäller en utvidgning av stödet till  att
gälla även större orter anför regeringen
att    de   senaste   årens   omfattande
strukturomvandling                  inom
tillverkningsindustrin har medfört många
oanvända  lokaler. Särskilt  i  regioner
och orter med industrier på tillbakagång
skulle  en  god försörjning med  lokaler
för    uthyrning   kunna   bidra    till
nyetablering,   menar   regeringen   och
framhåller att detta även gäller  större
orter. Utskottet ansluter sig till denna
uppfattning.  Utskottet vill  emellertid
understryka  att de stöd som  möjliggörs
genom  EG:s  olika  strukturfondsprogram
skall  utnyttjas i största möjliga  mån.
Med  vad  utskottet nu anfört tillstyrks
propositionen. Motion A432 (c)  avstyrks
därmed i berörd del.
Såvitt  gäller förslagen  i  motionerna
A418  (m)  och A414 (m) om en avveckling
av   lokaliseringsstöd   m.m.   hänvisar
utskottet  till  att en översyn  nyligen
har   gjorts  beträffande  de   aktuella
stöden. Med hänvisning härtill avstyrker
utskottet   även  dessa  motioner,   den
förstnämnda i aktuell del.
Landsbygdsstöd m.m.
Propositionen
Landsbygdsstöd infördes år 1994  som  en
enkel   stödform  för  mindre   företag.
Enligt   förordningen   (1994:577)    om
landsbygdsstöd och stöd till kommersiell
service  kan landsbygdsstöd  lämnas  som
avskrivningslån  (i praktiken  lika  med
bidrag), kreditgaranti eller bidrag  för
anställda  i hemarbete. Högsta  stödnivå
är  800  000  kr  under en treårsperiod.
Inom   landsbygdsstödet  kan  ett   s.k.
mikrostöd lämnas med maximalt 50  %  för
godkända  utgifter om högst 40  000  kr.
Landsbygdsstödet är (bet.  1995/96:AU16)
i    huvudsak    anpassat    till    EG-
kommissionens regler om s.k.  försumbart
stöd ( de minimis ).
NUTEK    utformar   ett   system    för
uppföljning av stödet.
Regeringen   föreslår  nu  ändringar   i
stödvillkoren i fem avseenden. Syftet är
bl.a.  att göra ytterligare anpassningar
till EG-reglerna om försumbart stöd.
Bidragsdelen  i landsbygdsstödet  skall
kunna     återkrävas.    Vidare    skall
kreditgarantier inom landsbygdsstöd  och
stöd  till kommersiell service  ersättas
med regionalt utvecklingslån.
Till  små  och  medelstora  företag   i
sådant område inom stödområde 1 som inte
utgör glesbygdsområde skall den maximala
andelen  bidrag höjas från 35 % till  40
%.  En  utvidgning  av  det  geografiska
området  föreslås,  så  till  vida   att
landsbygdsstöd skall kunna lämnas även i
vissa  tätorter  som  omfattas  av  EG:s
strukturfondsåtgärder.  Slutligen  skall
landsbygdsstöd inte längre kunna  lämnas
till   företag   inom   jordbruks-   och
fiskenäringarna.
Regeringen  begär riksdagens godkännande
i fråga om nämnda förslag (avsnitt 4.3).
Motioner
Centerpartiet anför i motion A432  (yrk.
32)  att  landsbygdsstödet har  bidragit
till  en  ökning av sysselsättningen  på
landsbygden,   särskilt   för   kvinnor.
Regeringens  förslag om att  stödet  bör
kunna  lämnas i större orter avvisas  av
motionärerna,  som  befarar  att  stödet
därmed  inte  kommer själva  landsbygden
till godo fullt ut.
Rune  Berglund och Jörgen  Persson  (s)
framhåller  i motion N232 att  det  s.k.
mikrostödet infördes för att  underlätta
små investeringar och är särskilt riktat
till  kvinnor. De undrar dock om kvinnor
verkligen  gynnas av det  och  begär  en
utredning om stödets effekter.
Utskottet
Förslaget  i  propositionen  om  ändrade
villkor för landsbygdsstödet såvitt  det
gäller  utvidgningen av det  geografiska
området  bygger på det arbete  med  EG:s
strukturfondsprogram som har  utarbetats
av   regionala   och   lokala   aktörer.
Förslaget  bör  därmed väl  avspegla  de
behov  som  finns i de berörda områdena.
Enligt    utskottets    mening     skall
emellertid  ett villkor vara att  stödet
ingår  i  EG:s strukturfondsprogram  och
att det utgör nationell medfinansiering.
Riksdagen bör genom ett tillkännagivande
till regeringen ställa sig bakom vad som
här   anförts.   Därigenom   tillgodoses
väsentligen yrkandet i motion A432 (c).
Såvitt   gäller  motionen  om  mikrostöd
hänvisar utskottet till pågående  arbete
med     ett    uppföljningssystem    för
landsbygdsstödet. Utskottet  utgår  från
att  även  mikrostödets effekter  kommer
att utvärderas inom ramen för ett sådant
system. Med det anförda avstyrks  motion
N232 (s).
Under  ärendets beredning  i  utskottet
har framkommit att gällande bestämmelser
för   stöd   till   samverkansorgan    i
förordningen om landsbygdsstöd m.m.  kan
medföra       risk      att       större
samverkansprojekt       inom        EG:s
strukturfondsprogram   försvåras   eller
inte  alls  kommer  till  stånd.  Enligt
bestämmelserna får stöd lämnas till  ett
samverkansorgan  för flera  företag  som
går   samman   för  att  genomföra   ett
samverkansprojekt  (prop.   1995/96:201,
bet.   AU16).  Vidare  får  stödbeloppet
högst uppgå till 800 000 kr per projekt,
oavsett  hur många företag som deltar  i
projektet.  Inte  sällan  är  emellertid
samverkansprojekt så omfattande att  ett
stöd  om  800  000  kr inte  räcker  för
genomförande. Riktlinjerna  bör  därför,
enligt utskottets mening, ändras så  att
landsbygdsstöd  skall kunna  lämnas  med
högst  800 000 kr per deltagande företag
till  ett samverkansprojekt som ingår  i
EG:s   strukturfondsprogram.   Riksdagen
föreslås sålunda göra ett uttalande till
regeringen av nu angivet innehåll.
Stöd till kommersiell service
Propositionen
Stöd   till   kommersiell   service    i
glesbygden  lämnas för att  upprätthålla
en,  med  hänsyn  till  geografiska  och
befolkningsmässiga         förhållanden,
tillfredsställande    försörjning    med
dagligvaror  och drivmedel i glesbygder.
Om  det  är  av  särskild betydelse  för
konsumenterna  kan  stöd  även  beviljas
till  fackhandelsservice och varubussar.
Ärendena     om    stöd    avgörs     av
länsstyrelsen. Konsumentverket  meddelar
närmare  föreskrifter  för  och   utövar
tillsyn över verksamheten.
Motioner
Kjell Ericsson och Lennart Brunander (c)
anför   i  motion  A419  (yrk.  2)   att
lanthandlare   eller   småbutiker   inte
längre  får  information och  rådgivning
genom     besök    av    leverantörernas
representanter,  t.ex.  när  det  gäller
varukunskap och marknadsföring. Ett sätt
att  avhjälpa denna brist vore att medge
en  mer  flexibel användning  av  stödet
till  kommersiell service för ett  slags
 mentorskap  för de mindre butikerna.
Rune Berglund och Jörgen Persson (s)  i
motion A431 (yrk. 9) framhåller att  när
den sista butiken försvinner från en ort
etc.  kommer den lokala servicen ner  på
en  oacceptabelt låg nivå.  Förutom  att
behålla  de  stödformer som redan  finns
bör  strategin  för framtiden  vara  att
stödja  införande av modern  datateknik,
anser de.
Utskottet
Som  har  framgått kan stöd lämnas  till
kommersiell   service   för    att    en
tillfredsställande     försörjning     i
glesbygder med dagligvaror och drivmedel
skall kunna upprätthållas.
Regeringen     har     uppdragit     åt
Konsumentverket   att    utveckla    och
organisera  utbildning av  lanthandlare.
Såvitt  utskottet  har  erfarit  har  en
sådan   utbildning  nu  genomförts   med
deltagande av nära 500 lanthandlare från
sammanlagt   16  län.  En  rad   projekt
genomförs eller planeras i kölvattnet av
utbildningssatsningen,         däribland
utnyttjande av informationsteknologi för
utbyte   av  information  mellan   bl.a.
lanthandlare.  En  slutrapport  förutses
bli  avlämnad till regeringen i december
1996.  Med  hänvisning till det  anförda
avstyrks  motionerna A419 (c)  och  A431
(s) i nu aktuella delar.
Lån      till      privata     regionala
investmentbolag
Propositionen
Nämnda  stödform, som infördes år  1982,
syftar  till att främja en expansion  av
små    och   medelstora   företag   inom
stödområdena,   dels   genom   att   öka
tillgången    på   privat    riskvilligt
kapital,   dels   genom   att   tillföra
företagen    kompetens   i    form    av
ledningskunnande.  Enligt   förordningen
(1990:642)      om     regionalpolitiskt
företagsstöd   kan   lån    lämnas    av
regeringen   till   privata    regionala
investmentbolag.
Företagsstödsutredningen sade sig  inte
ha några invändningar mot att stödformen
avvecklas.
Regeringen  anser dock  att  stödet  är
motiverat    genom   att   utgöra    ett
incitament   för   privata   bolag   och
enskilda   privatpersoner   att    satsa
riskkapital  som  ett  komplement   till
övriga    regionalpolitiska    insatser.
Stödformen bör därför behållas, föreslår
regeringen, som samtidigt har för avsikt
att i anslutning till utformandet av  de
närmare bestämmelserna beakta de brister
som bl.a. NUTEK har uppmärksammat.
I propositionen (avsnitt 4.7) begärs ett
godkännande av förslaget.
Utskottet
Utskottet   har   ingen   erinran    mot
regeringens  förslag  och  förordar  att
riksdagen bifaller detta.
Sysselsättningsbidrag
Propositionen
Syftet med sysselsättningsbidrag är  att
främja en ökad sysselsättning genom  att
täcka  en del av initialkostnaderna  vid
etablering  eller expansion av  företag.
Bestämmelser  återfinns  i  förordningen
(1990:642)      om     regionalpolitiskt
företagsstöd.    Bidrag    lämnas    för
närvarande  med  200  000  kr   per   ny
årsarbetskraft i stödområde  1  och  med
120  000  kr  i stödområde  2  under  en
femårsperiod. Företagaren måste  behålla
den   ökade  sysselsättningsnivån  under
hela  perioden. Minst 40  %  av  de  nya
arbetstillfällena    skall     tillfalla
vartdera  könet. Enligt  en  utvärdering
har  emellertid detta mål inte uppnåtts;
endast 31 % var kvinnor under år 1995.
Företagsstödsutredningen    ansåg    att
utbetalningstiden bör kortas till tre år
och att stödet endast skall lämnas i det
av     utredningen    föreslagna     nya
stödområdet   A.   Regeringen   förordar
emellertid  att  sysselsättningsbidraget
skall  behållas  med avseende  på  såväl
stödområde      som     storlek      och
utbetalningsperiod. De anpassningar till
vissa  villkor  som EG-kommissionen  har
krävt  ligger inom regeringens kompetens
att  besluta om. Regeringen aviserar  en
uppföljning  av tillämpningen  av  vissa
villkor för sysselsättningsbidraget, där
ibland det som gäller könskvotering.
I    propositionen   begärs   riksdagens
godkännande  av regeringens  förslag  om
sysselsättningsbidrag (avsnitt 4.4).
Motion
Moderaterna  åberopar  i  kommittémotion
A418 (yrk. 10) Företagsstödsutredningens
slutsats att sysselsättningsbidrag i det
korta  perspektivet inte har  lett  till
ett   ökat   antal  anställda.   Vidare,
påpekar     motionärerna,    har     EG-
kommissionen  inte  godkänt  stödformen.
Inga     nya     överenskommelser     om
sysselsättningsbidrag bör  därför  ingås
efter den 1 januari 1997, anser de.
Utskottet
Syftet med sysselsättningsbidrag är  att
stimulera  etableringar av  nya  företag
och     främja     nyanställningar     i
existerande.     Enligt      regeringens
uppfattning   har  gjorda  utvärderingar
visat       att      stödformen       är
tillväxtskapande.    Utskottet    godtar
förslaget   i   propositionen   om   att
bidraget   skall  behållas   enligt   nu
gällande regler. I likhet med regeringen
och    Företagsstödsutredningen    anser
utskottet  att  en särskild  uppföljning
bör  göras  av  sysselsättningsbidraget.
Genom en sådan åtgärd torde förslaget  i
motion   A418  (m)  bli  i   någon   mån
tillgodosett.
Utskottet  föreslår med det  sagda  att
riksdagen  bifaller propositionen  i  nu
aktuellt   avseende.  Motion  A418   (m)
avstyrks i motsvarande del.
Transportbidrag
Propositionen
Stödformen infördes år 1971 i syfte  att
delvis   kompensera   företag   för   de
merkostnader  som uppstår  på  grund  av
långa   avstånd.   Enligt   förordningen
(1980:803)      om     regionalpolitiskt
transportstöd    lämnas     stöd     för
godstransporter med tåg  eller  lastbil.
Stöd kan lämnas som uttransportstöd till
väl   bearbetade  produkter  och   vissa
jordbruksprodukter. Stöd kan även lämnas
till    intransport    av    hel-    och
halvfabrikat   som  skall   genomgå   en
betydande    bearbetning   inom    vissa
branscher. Stödområdet är indelat i  fem
zoner. Bidragsnivån varierar mellan 10 %
och  50  % av stödberättigade kostnader.
Transportstödet prövas för närvarande av
EG-kommissionen.
Företagsstödsutredningen föreslog bl.a.
att         transportstödet         görs
konkurrensneutralt   med   avseende   på
transportsätt genom att även transporter
med flyg och lastfartyg omfattas. Vidare
bör   på   sikt  en  uppföljning  göras,
innefattande  en  grundlig  prövning  av
stödets konstruktion.
Regeringen   lämnar   följande   förslag
beträffande bidragsformen transportstöd.
Benämningen  på stödformen skall  ändras
till   transportbidrag.  Bidragsnivåerna
skall  sänkas  med fem procentenheter  i
samtliga transportbidragszoner. Det  bör
i   fortsättningen  vara  en  fråga  för
regeringen   att   besluta   om   lägsta
bidragsgrundande belopp och andra mindre
justeringar i stödformen. Vidare bedömer
regeringen    att   stödets   utformning
behöver  utredas  ytterligare  i   vissa
avseenden,  däribland  i  fråga  om   de
budgetmässiga   konsekvenserna   av   en
utvidgning    till   även    sjö-    och
flygtransporter         samt          om
persontransporter                    och
telekommunikationer.
I   propositionen   begärs   riksdagens
godkännande  av det framlagda  förslaget
om transportbidrag (avsnitt 4.6).
Motioner
Moderaterna  välkomnar i  kommittémotion
A418   (yrk.   11)  den  av   regeringen
aviserade  översynen av transportstödet.
En  sådan bör gå ut på att stödet  skall
vara konkurrensneutralt så till vida att
även   sjö-   och  lufttransporter   bör
innefattas.   Vidare   bör   målet   för
stödformen vara klart formulerat och  gå
ut  på  att  det  skall  kompensera  för
merkostnader för långa transporter.  Det
skall  vidare  inriktas  på  att  främja
tillväxt och utveckling.
Erik  Arthur Egervärn (c) ger i  motion
A401  ett exempel från ett bageriföretag
i  norra Jämtland, som uppges ha 150 000
kr  i  merkostnader för råvaruleveranser
jämfört   med  motsvarande   företag   i
Mälardalen.  Det föreslås  införande  av
ett     s.k.     intransportstöd     för
bagerinäringen.
Åke  Sundqvist m.fl. (m) anför i motion
A403 (yrk. 1 och 2) att ordet bidrag har
en     negativ    laddning    och    att
hittillsvarande  benämning  därför   bör
behållas. I översynen av transportstödet
bör  även  zonindelningen ses  över  med
avseende läge nära kustområde, Europaväg
eller   i   glesbygd.  Vidare  bör   nya
näringsgrenar  komma  i  åtnjutande   av
stödet,  t.ex.  bagerinäringen.  Villkor
för    stöd    bör   också   vara    att
upphandlingen av transporten har  gjorts
i konkurrens.
Utskottet
Transportstöd  har  enligt  gängse   syn
karaktären   av   driftstöd.   Utskottet
finner  i  likhet  med  regeringen   och
upphovsmännen till motion A418  (m)  att
en  översyn  är påkallad,  bl.a.  såvitt
gäller  frågan  om  en  utvidgning  till
flera  transportsätt. Även andra  frågor
som  kan  komma att aktualiseras,  t.ex.
avseende   konkurrensneutralitet,    bör
kunna ingå i en sådan fördjupad översyn.
Med    hänvisning    härtill    avstyrks
motionerna A401 (c), A403 (m)  och  A418
(m), i förekommande fall i berörd del.
Såvitt gäller benämningen på stödformen
ansluter  sig utskottet till regeringens
förslag     om    en    ändring     till
transportbidrag.    Enligt    utskottets
uppfattning  är  det  angeläget  med  en
renodling  av  begreppen.  Sålunda   bör
ordet  stöd  utgöra ett  samlingsbegrepp
och  förbehållas de fall  då  man  avser
såväl    bidrag   som   lån.    Eftersom
transportstödet,  som det  hittills  har
benämnts, utgår i form av bidrag, finner
utskottet  att  ändringen är  motiverad.
Med  det  sagda  tillstyrks  regeringens
förslag  i  namnfrågan liksom i  övrigt.
Motion  A403 (m) avstyrks sålunda  i  nu
aktuellt avseende.
Särskilda åtgärder för regional
utveckling och tillväxt
Propositionen
En   särskild  stödform  infördes  genom
beslut av riksdagen våren 1994. Av medel
för   arbetsmarknadspolitiska   åtgärder
beslutades   att  800  miljoner   kronor
skulle  överföras  till  länsstyrelserna
för   mer  långsiktiga  insatser   under
budgetåret  1994/95 (prop.  1993/94:140,
bet.  AU13). Medlen skulle fördelas  med
utgångspunkt           i           såväl
arbetslöshetssituationen     som     den
regionala   problembilden.  Våren   1995
beslutade riksdagen om ett nytt  program
med samma huvudinriktning omfattande 400
miljoner kronor (prop. 1994/95:218, bet.
AU15). Sommaren 1996 beslutade riksdagen
om  ytterligare 500 miljoner kronor  för
sådana     utvecklingsinsatser    (prop.
1995/96:222, bet. FiU15).
Medlen  får  användas till  tillfälligt
småföretagsstöd,   konsultcheckar    och
andra företagsinriktade åtgärder.
Motion
Centerpartiet  erinrar  i  motion   A432
(yrk.   6)   om   stödformen   särskilda
åtgärder  för  regional  utveckling  och
tillväxt, som bl.a. omfattar tillfälligt
småföretagsstöd. Programmet är en viktig
strategisk  investering  för  framtiden,
anför motionärerna som framhåller vikten
av     att    ett    jämställdhetspektiv
eftersträvas vid fördelningen  av  medel
så    att   både   mäns   och   kvinnors
företagande kan utvecklas.
Utskottet
Som har framgått har beslut om särskilda
åtgärder  för  regional  utveckling  och
tillväxt  fattats  av  riksdagen  i  tre
omgångar.   I  propositionen   redovisas
genomförda utvärderingar av de s.k. 800-
och    400-miljonersprogrammen.    Några
villkor  för fördelningen av  medel  med
avseende  på  kön  har inte  uppställts.
Utskottet har ingen annan uppfattning än
motionärerna    om   vikten    av    ett
jämställdhetsperspektiv vid fördelningen
av  medlen.  I  sammanhanget  kan  också
hänvisas  till  vad  utskottet   i   det
föregående    dels   har    anfört    om
jämställdhetsfrågor, dels har  redovisat
om   den  s.k.  könskvoteringsregeln   i
sysselsättningsbidraget     och      den
uppföljning  härav som skall genomföras.
Något uttalande härutöver kan inte anses
påkallat  med anledning av  motion  A432
(c), som således avstyrks i berörd del.
Glesbygdsverket
Propositionen
Övergripande mål för Glesbygdsverket  är
att     verka    för    att    förbättra
levnadsförhållandena                 och
utvecklingsmöjligheterna för  gles-  och
landsbygdsbefolkningen.   Verket   skall
därvid utveckla sin roll som samordnande
av  gles- och landsbygdsinsatser. Vidare
skall       verket       svara       för
sekretariatsuppgifter                 åt
vvervakningskommittéer för  mål  5b  och
gemenskapsinitiativet Leader II.
I propositionen föreslås att riksdagen
godkänner  det  övergripande  målet  för
Glesbygdsverket i enlighet med  vad  som
däri har förordats (avsnitt 5, anslag  A
7).
Motion
Moderaterna förespråkar i kommittémotion
A418  (yrk.  13)  en integration  mellan
Glesbygdsverket  och  NUTEK.  En   sådan
skulle innebära bl.a. att den verksamhet
som    riktar   sig   till   gles-   och
landsbygden  skulle  bli  starkare   och
effektivare.    Även   Folkrörelserådets
verksamhet skulle kunna bli  en  del  av
denna    funktion.    Den    integrerade
verksamheten  skulle  -  liksom  i   dag
Glesbygdsverkets  -  kunna  bedrivas   i
Östersund med NUTEK som huvudman.
Utskottet
I  det  föregående har utskottet betonat
vikten      av      samordning      från
regionalpolitisk synpunkt  mellan  olika
samhällssektorer. Glesbygdsverket har en
viktig   uppgift   i   detta   avseende.
Utskottet   ansluter   sig   till    vad
regeringen  har  föreslagit  beträffande
övergripande mål för verket  liksom  vad
som   i  övrigt  har  anförts  om   dess
uppgifter.  Det är bl.a.  angeläget  att
Glesbygdsverket har fortsatta  kontakter
med  centrala sektorsföreträdare för att
hålla   sig   informerat   om   pågående
förändringar. Utskottet föreslår med det
sagda att propositionens förslag bifalls
av riksdagen.
Såvitt gäller det förslag som förs fram
i   motion   A418  (m)  vill   utskottet
framhålla vikten av att innehållet i det
uppdrag    som   i   dag   ligger    hos
Glesbygdsverket  hålls  fristående  från
andra  verksamheter.  Samtidigt  erinrar
utskottet    om   att   det    på    det
regionalpolitiska området pågår  en  rad
parallella  processer, inte  minst  till
följd av Sveriges EU-medlemskap. Det  är
därför    naturligt   med    fortlöpande
överväganden     om    bl.a.     lämplig
myndighetsstruktur.     Utskottet     är
emellertid  inte  för närvarande  berett
att  föreslå en förändring i  linje  med
den  som förordas i motion A418 (m), som
alltså avstyrks i motsvarande del.
Statens institut för regional forskning
Propositionen
Statens  institut för regional forskning
(SIR)   skall   initiera  och   samordna
forskning  på regionalpolitikens  område
samt  se  till  att forskningsresultaten
sprids  och blir tillgängliga för  olika
intressenter. En översyn av  myndigheten
skall  genomföras under  andra  halvåret
1997.
Regeringen begär riksdagens godkännande
av  förslaget till övergripande mål  för
SIR (avsnitt 5, anslag A 8).
Motion
Miljöpartiet        förespråkar        i
kommittémotion A430 (yrk. 1  och  2)  en
utredning  om  landsbygdens   behov   av
forskning   och  utveckling,  utbildning
samt  rådgivning.  Med  utgångspunkt   i
resultatet  av denna utredning  bör  ett
sammanhållet    forskningsprogram    för
landsbygdens roll i samhället utarbetas,
anför motionärerna vidare.
Utskottet
Utskottet  har  ingen  erinran  mot  vad
regeringen  har  anfört om  övergripande
mål  för  Statens institut för  regional
forskning    (SIR)    och    tillstyrker
förslaget.
Vidare   instämmer  utskottet   i   vad
regeringen anför om det angelägna i  att
SIR  aktivt medverkar i framtagandet  av
ett         forskningsprogram        för
landsbygdsutveckling.               Även
Glesbygdsverket förutsätts av regeringen
ta  en  aktiv del i framtagande  av  ett
sådant       program.      Med       det
helhetsperspektiv         på          de
regionalpolitiska  frågorna  som  de  nu
nämnda  organen  besitter  finns,  menar
utskottet,   goda  förutsättningar   att
åstadkomma       ett      ändamålsenligt
forskningsprogram som regeringen  syftar
till.    Utskottet   utgår   från    att
framtagandet  av  ett sådant  program  i
huvudsak  tillgodoser  kraven  i  motion
A430  (mp), vilken avstyrks i nu  berörd
del med hänvisning till det sagda.
EG:s strukturfonder
Propositionen
Europeiska    unionens   regionalpolitik
syftar  till  att stärka den  ekonomiska
utvecklingen  i de svaga regionerna  och
att       motverka       klyftor       i
levnadsstandarden.   EU:s   politik   på
området  skall vara ett komplement  till
den  regionalpolitik som medlemsländerna
själva bedriver.
De fyra s.k. strukturfonderna är poster
i  EG:s  budget  som möjliggör  insatser
inom   dels   olika   s.k.   mål,   dels
gemenskapsinitiativ m.m. Stöd  lämnas  i
form   av   bidrag.  Av   dessa   fonder
medverkar      Europeiska      regionala
utvecklingsfonden   (Regionalfonden)   i
finansieringen        av         allmänt
näringslivsfrämjande    åtgärder     och
investeringar i ny produktionskapacitet.
Tre av målen är geografiskt orienterade
och   berör   regioner  med  industriell
tillbakagång  (mål 2), landsbygden  (mål
5b)  och glesbygden (mål 6). Övriga  mål
berör  i huvudsak hela landet och lämnas
för    insatser   för   bl.a.    minskad
långtidsarbetslöshet      (mål       3),
kompetensutveckling m.m. av  arbetskraft
inom   främst  industrin  (mål  4)   och
effektivisering inom jord- och skogsbruk
samt fiske (mål 5a).
Av   de  åtta  gemenskapsinitiativ  som
Sverige  deltar  i  nämns  Interreg   II
(insatser för gränsregionalt samarbete),
Konver  (utveckling i  regioner  som  är
starkt   beroende  av  försvarssektorn),
Leader    (lokal    mobilisering     för
utveckling    av    landsbygden)     och
Småföretagsinitiativet         (utveckla
småföretagandet).
För   programperioden   1995-1999   har
förslag  till svenska program  för  vart
och    ett   av   målen   (s.k.   samlat
programdokument)                     och
gemenskapsinitiativen  (s.k.   operativt
program)   utarbetats   och   successivt
lämnats  in  till  EG-kommissionen   för
godkännande. Sedan denna process nyligen
har avslutats kan genomförandet komma  i
gång   fullt   ut.   Vidare   har    ett
administrativt        uppföljningssystem
nyligen tagits i bruk.
För hela programperioden fördelar sig
resurstillskottet   från   EG   så   att
målprogrammen tillförs ca 10,8 miljarder
kronor och gemenskapsinitiativen ca  1,1
miljard  kronor. För att ett medlemsland
skall  kunna tillgodogöra sig  EG-medlen
krävs  dels offentlig finansiering (s.k.
medfinansiering), dels - i vissa fall  -
privat finansiering.
Organisationen   i   Sverige   för    de
geografiskt begränsade målen samt  bl.a.
Interreg   II  är  i  huvudsak  uppbyggd
enligt följande.
För  beslut finns beslutsgrupper. Dessa
består  av  representanter  för  staten,
kommuner  och landsting. En beslutsgrupp
är   en  statlig  myndighet,  dock   med
undantag  för  sådana som har  inrättats
för  gemenskapsinitiativet  Interreg  II
(se i det följande).
För   utbetalning  finns  fondansvariga
myndigheter. Även en sådan är en statlig
myndighet. För Europeiska regionalfonden
är    det   NUTEK   som   ansvarar   för
utbetalningen av medel.
För          uppföljning          finns
övervakningskommittéer. I en sådan ingår
såväl    nationella   företrädare    för
departement, kommuner, näringsliv  m.fl.
som företrädare för EG-kommissionen.  En
övervakningskommitté är inte en  statlig
myndighet    utan    en   internationell
inrättning,   grundad  på  dels   rådets
förordningar,  dels  ett  avtal   mellan
Sverige och EG-kommissionen.
Motioner
Moderaterna   betonar  i  kommittémotion
A418  (yrk.  4) att Sverige  aktivt  bör
verka  för  att de gemensamma  medlen  i
strukturfonderna används på ett sätt som
påskyndar         den         nödvändiga
strukturomvandlingen  i  branscher   och
regioner med svag tillväxt.
Centerpartiet efterlyser i motion  A432
(yrk.  30)  enklare och  klarare  regler
samt     färre    nivåer    för     EG:s
strukturfonder.   Krångel,   geografiska
överlappningar  och oklarheter  om  vart
man  som företagare etc. skall vända sig
är inte ovanligt, påpekas det.
Kjell  Ericsson m.fl. (c,  m,  fp,  kd)
anför  i  motion A415 att det  inledande
arbetet  med  EG:s  strukturfonder   har
karaktäriserats  av  oklarheter  och  en
dominans  av  offentliga aktörer.  Detta
har  i  sin  tur  inverkat  menligt   på
möjligheterna för enskilda  företag  att
delta, menar de och begär en utvärdering
av arbetet med EG:s strukturfonder.
Sigge Godin m.fl. (fp) betonar i motion
A411  (yrk.  9) att de nya resurser  som
tillförs  regionalpolitiken  genom  EG:s
fonder  måste  utnyttjas  på  det   mest
effektiva  sättet. Detta  innebär  bl.a.
att   onödig  byråkrati  i  samband  med
ärendehandläggningen   med   kraft   bör
motverkas.
Sivert  Carlsson och Agne  Hansson  (c)
föreslår  i  motion Jo258 (yrk.  7)  att
lantbruksföretagare  och  andra   mindre
egenföretagare ges konkreta  möjligheter
att  utnyttja de stöd som erbjuds enligt
programmen för mål 4. Klara direktiv med
denna  inriktning bör ges  till  berörda
mål 4-samordnare i länen.
Ingrid  Näslund  m.fl. (kd)  påpekar  i
motion  Sk372 (yrk. 1) att EG-stödet  på
fiskets område i huvudsak ges inom ramen
för   mål   5a.   Det   bör   emellertid
undersökas om det finns möjligheter till
stöd  även  enligt mål  5b,  som  gäller
landsbygdsutveckling, för  fiskeberoende
områden.
Holger  Gustafsson  (kd)  framhåller  i
motion   A417  (yrk.  2)  att   det   är
nödvändigt  att regeringen skjuter  till
sin  andel  för att EG:s program  Konver
skall  kunna  förverkligas  under   hela
perioden.
Dan  Ericsson och Chatrine Pålsson (kd)
begär i motion A427 (yrk. 2) att Sverige
bör    verka   för   en   vidgning    av
skärgårdsbegreppet        i         EG:s
strukturfondsprogram   så    att    dels
fastlandsremsan        i         typiska
skärgårdsområden, dels öar både med  och
utan broförbindelse omfattas av stöden.
Utskottet
I   den  följande  framställningen   gör
utskottet följande indelning. Först  tas
motioner  upp som berör strukturfonderna
rent    allmänt.   Därefter    behandlar
utskottet  de motioner som  är  särskilt
inriktade   på  de  olika   målen   m.m.
Slutligen  föreslår  utskottet  på  eget
initiativ en lagändring.
Såvitt   gäller  strukturfonderna   rent
allmänt   vill  utskottet  inledningsvis
erinra om de svenska prioriteringar  som
har     varit     riktningsgivande     i
programarbetet.    Utgångspunkten     är
förutsättningarna för ekonomisk tillväxt
i de berörda målregionerna. Tyngdpunkten
ligger   på   företagsutveckling    samt
kompetensutveckling  för   anställda   i
företag. Höga ambitioner finns också när
det   gäller  ökad  sysselsättning   för
kvinnor.    Insatser   för   småföretag,
informationsteknologi och  miljöåtgärder
är också tongivande i programmen.
Vidare  vill utskottet - liksom senaste
gången  våren  1995 (AU13)  -  slå  fast
vikten  av  att  det möjliga  återflödet
från    strukturfonderna   skall   kunna
nyttiggöras fullt ut. Beslutsfattande om
strukturfondsmedlens   användning    för
enskilda projekt har nu kommit  i  gång.
Det  är ofrånkomligt att oklarheter  och
andra   olägenheter  uppkommer   i   ett
inledningsskede.    Utskottet    erinrar
samtidigt   om  att  ett  administrativt
uppföljningssystem  har  inrättats   och
tagits i bruk.
Utskottet  instämmer med regeringen  om
det  angelägna i att fullfölja den  höga
ambitionsnivån    när     det     gäller
utnyttjande    av   strukturfondsmedlen.
Detta innebär att beslutsgrupperna måste
vara  aktiva  i arbetet på att  initiera
och      presentera     konkreta     och
genomarbetade projekt. Detta arbete  bör
bedrivas  i  nära samverkan  med  övriga
intressenter,  inte minst  näringslivet.
Samtidigt  vill utskottet betona  vikten
av väl fungerande återrapporterings- och
uppföljningssystem.
Utskottet erinrar också om vad som  har
sagts i det föregående om vikten av  att
krångel    och   byråkrati    motverkas.
Utskottet   utgår  från  att  regeringen
fortlöpande vidtar åtgärder för att  öka
effektiviteten   och    smidigheten    i
ärendehandläggningen.  Utskottet   utgår
från   att  regeringen  återkommer  till
riksdagen  med förslag som  innebär  att
arbetet     i    strukturfondsprogrammen
underlättas.  Med  det  sagda  avstyrker
utskottet  motionerna A415  (c,  m,  fp,
kd),  A418 (m), A432 (c) och A411  (fp),
samtliga i nu aktuellt avseende.
Vad  härefter  avser frågor  rörande  de
olika  målen m.m. konstaterar  utskottet
att  arbetet med flertalet av programmen
för    de   olika   målen   och    gemen
skapsinitiativen  har engagerat  en  rad
olika  organ  i  det svenska  samhället.
Inom länsstyrelserna har arbetet på  att
bygga  upp  kunskap  och  administrativa
rutiner  numera i stort sett  avslutats.
Genomförandefasen  har   först   nyligen
kunnat inledas.
Kravet i motion Jo258 (c) går ut på att
även  lantbruksföretag bör innefattas  i
stödet  enligt  mål  4.  Ärenden  enligt
detta       mål       handläggs       av
länsarbetsnämnderna.  Såvitt   utskottet
har kunnat utröna har denna kategori  av
företag   fått   stöd  i   vissa   fall.
Tolkningen  av  reglerna har  emellertid
ännu  inte  fått  fast  form.  Utskottet
utgår  från att oklarheter i bl.a. detta
hänseende  har  uppmärksammats  och  att
åtgärder   vidtas  för   enhetlighet   i
tillämpningen. Med det nu sagda avstyrks
motion Jo258 (c) i aktuell del.
Motion   Sk372   (kd)  innehåller   ett
förslag om att fisket bör kunna omfattas
av åtgärder inte bara enligt mål 5a utan
även   mål  5b.  Det  förstnämnda  avser
fiskefrämjande åtgärder och syftar bl.a.
till  en  strukturomvandling av  fisket.
Från  mål  5b  kan bidrag utbetalas  för
åtgärder  som innebär diversifiering  av
fisket,  dvs.  att bidra  till  att  den
traditionelle   fiskaren   blir   mindre
beroende  av  det traditionella  fisket.
Satsningar  på  t.ex.  fisketurism   kan
sålunda ges stöd enligt mål 5b. Avsikten
är   att  stöden  inte  skall  överlappa
varandra    utan   snarast   komplettera
varandra  där  så är möjligt.  Utskottet
finner sålunda att syftet i motion Sk372
(kd)  i  någon  mån är tillgodosett  och
avstyrker därmed denna i berörd del.
Vad    härefter   gäller   frågan    om
gemenskapsinitiativet   Konver   erinrar
utskottet om att medel inom anslaget A 1
Regionalpolitiska åtgärder kan  användas
till  medfinansiering. Vid  fördelningen
av dessa anslag på länen beaktas även  i
vad  mån respektive län är involverat  i
de  olika  strukturfondsprogrammen.  Med
hänvisning    till    detta    avstyrker
utskottet motion A417 (kd).
Slutligen när det gäller önskemålet  om
att  Sverige skall verka för ett  vidgat
skärgårdsbegrepp vill utskottet  påminna
om   det  arbete  på  att  ta  fram  ett
nationellt  strategiskt handlingsprogram
som  pågår inom Glesbygdsverket och  som
bl.a.  gäller definitionen av  begreppet
skärgård.  Utskottet  utgår   från   att
resultatet av detta arbete kan komma att
föreligga inför de överläggningar om  en
ny           programperiod           för
strukturfondsprogrammen  som   förestår.
Mot  denna  bakgrund avstyrker utskottet
motion   A427   (kd)  i   här   aktuellt
avseende.
Utskottet övergår så till frågan  om  en
ändring  av lagen om överlåtelse  av  en
förvaltningsuppgift       till        en
övervakningskommitté. Som har framgått i
det   föregående   deltar   Sverige    i
gemenskapsinitiativet Interreg  II,  som
syftar  till  att öka det gränsregionala
samarbetet. En rad operativa program har
nu  godkänts,  och som  en  följd  härav
förutses       organisationen        bli
decentraliserad den 1 januari  1997.  De
beslutsgrupper som kommer  att  inrättas
avses  bestå  av representanter  för  de
deltagande länderna, s.k. interregionala
beslutsgrupper.
För  att en övervakningskommitté  eller
en   interregional  beslutsgrupp   skall
kunna  utöva  sin  funktion  krävs   att
regeringen    till    denna    överlåter
förvaltningsuppgifter   som   innefattar
myndighetsutövning.  En  överlåtelse  av
detta slag kräver i sin tur stöd i  lag.
Sådant   stöd  finns  redan  beträffande
övervakningskommittéer      i      lagen
(1996:506)   om   överlåtelse   av    en
förvaltningsuppgift       till        en
övervakningskommitté (prop. 1995/96:201,
bet.    AU7).    Vid    avfattande    av
budgetpropositionen    för    år    1997
förbisågs  emellertid  behovet  av   ett
lagstöd   även   för  de  nu   planerade
beslutsgrupperna.
Utskottet  föreslår mot denna  bakgrund
att   lagen  kompletteras  så   att   en
förvaltningsuppgift kan  överlåtas  även
till   en   interregional  beslutsgrupp.
Därvid  bör  även lagens rubrik  ändras.
Utskottets förslag framgår av bilaga  2.
Lagändringen  bör träda i  kraft  den  1
januari 1997. Av regeringsformen 10 kap.
5  §  fjärde stycket följer att en sådan
lag  måste antas av riksdagen genom viss
kvalificerad  majoritet  eller   i   den
ordning  som  gäller  för  stiftande  av
grundlag.
Lagstiftningsärendet    bör,     enligt
utskottets mening, avgöras av  riksdagen
enligt den bestämmelse i regeringsformen
som    föreskriver   att    minst    tre
fjärdedelar  av de röstande förenar  sig
om  beslutet  och  sålunda  inte  i  den
ordning  som  gäller  för  stiftande  av
grundlag.
Anslagsfrågor
Inledning
Regeringen  föreslår att  riksdagen  för
budgetåret  1997 anvisar anslagen  under
utgiftsområde 19 Regional utjämning  och
utveckling  enligt den uppställning  som
framgår  i det följande. Sammanlagt  tas
nio     anslag    upp    under     detta
utgiftsområde.        Regeringsförslaget
innebär      vissa      ändringar      i
anslagsstrukturen jämfört  med  tidigare
ordning, vilket framgår under respektive
anslagsrubrik     i    det     följande.
Utgiftsramen   föreslås   till   3   726
miljoner  kronor. Av nämnda uppställning
framgår   även   motionsförslag   såvitt
gäller anslagen.
Arbetsmarknadsutskottet  har   i   sitt
yttrande       (1996/97:AU2y)       till
finansutskottet  tillstyrkt  regeringens
förslag  till ram för utgiftsområde  19.
Riksdagen      har     genom      beslut
(1996/97:FiU1)  anslutit  sig  till  vad
arbetsmarknadsutskottet              och
finansutskottet har förordat.
Regeri Motionärernas
ngens förslag        i
förhållande
försla till
g      regeringens
förslag
Motioner
A304  A426  A274:
:     v     5 mp
14-1
7 m
A Regional utjämning och utveckling
1 Regionalpolitisk   1 453 -408
a åtgärder (ram)     517  517
2 Regionala            390
utvecklingslån       000
(ram)
3 Täckande       av 13 000
förluster      på
grund   av    kre
ditgarantier
inom
regionalpolitike
n (ram)
4 Ersättning    för    420 -180        +105
nedsättning    av    000  000        000
socialavgifter
(ram)
5 Sysselsättningsb     200  -71
idrag (ram)          000  000
6 Transportbidrag      303  -23  +70
(ram)                000  000  000
7 Glesbygdsverket   23 573
(ram)
8 Statens  institut  7 931
för      regional
forskning (ram)
9 Europeiska           915
regionala            000
utvecklingsfonde
n (ram)
Summa              3 726 -682  +70  +105
021  517  000   000

A 1. Regionalpolitiska åtgärder
Propositionen
De     nuvarande    anslagen    C     1.
Lokaliseringsbidrag  m.m.   och   C   2.
Regionala utvecklingsinsatser m.m.  (det
s.k. länsanslaget) föreslås sammanslagna
till       ett      anslag,      benämnt
regionalpolitiska  åtgärder.  Huvuddelen
av  det  nya anslaget skall användas  av
länsstyrelserna  för  dels   stöd   till
företag,  dels medfinansiering  av  EG:s
strukturfondsprogram.       Även       i
fortsättningen bör det vara  en  uppgift
för   regeringen  att  fördela  anslaget
mellan länen och utfärda de föreskrifter
som behövs. För budgetåret 1997 föreslår
regeringen  ett  ramanslag  på   1   454
miljoner kronor.
Motioner
Moderaterna anför i kommittémotion  A304
(yrk.  14  och  19) att  den  nationella
regionalpolitiken     genom     Sveriges
medlemskap  i  Europeiska  unionen   har
tillförts    betydande    medel     från
strukturfonderna. Det ekonomiska utrymme
som  skapas  genom att andra  än  staten
medverkar i finansieringen bör utnyttjas
för   en   besparing   i   länsanslaget.
Motionärerna förordar att anslaget skall
uppgå till 1 045 miljoner kronor för  år
1997.  Motionärerna  anser  vidare   att
delar  av regionalpolitiken bör ersättas
med  en  målmedveten satsning på kunskap
och  att denna bör genomföras inom ramen
för  EG:s strukturfonder. Redan  för  år
1997   bör  därför  25  miljoner  kronor
reserveras        under         anslaget
regionalpolitiska  åtgärder  för   detta
ändamål och ett lika stort belopp  under
anslaget       Europeiska      regionala
utvecklingsfonden (se i det följande).
Eva Goës m.fl. (mp, s, m, c, fp, v, kd)
begär  i motion A410 (yrk. 2) att  medel
för   resurscentrum  för  kvinnor  skall
reserveras under anslaget. Något  belopp
preciseras inte i motionen. Motionärerna
påminner  om  regeringens  uppdrag  till
länsstyrelserna   att   medverka    till
tillkomsten    av    sådana    regionala
resurscentrum för kvinnor.
Utskottet
I det föregående har utskottet berört de
satsningar   som  görs   avseende   dels
resurscentrum    för    kvinnor,    dels
utbildning.
Länsstyrelserna  har på  regional  nivå
ansvaret   för   att  de  av   riksdagen
fastställda   regionalpolitiska    målen
uppnås  i länen. Något skäl att i  detta
sammanhang - såsom det föreslås i motion
A410  (mp,  s,  m,  c,  fp,  v,  kd)   -
reservera     medel    för     regionala
resurscentrum kan utskottet inte  se.  I
enlighet med vad utskottet tidigare  har
uttalat  förutsätter utskottet  att  ett
jämställdhetsperspektiv   integreras   i
beslutsprocesserna i berörda organ. Inte
heller  kan utskottet ställa  sig  bakom
förslaget i motion A304 (m) om att medel
för       utbildningssatsningar      bör
reserveras.
Utskottet  godtar  regeringens  förslag
till   medelsanvisning  under  anslaget.
Detta   innebär   att   utskottet   inte
ansluter  sig  till förslaget  i  motion
A304  (m)  om minskade medel. Utskottets
formella  ställningstagande återfinns  i
det   följande  under  avsnittet  Anslag
under utgiftsområde 19.
A 2. Regionala utvecklingslån
Propositionen
Nämnda     anslag     ersätter      dels
lokaliseringslån,  dels  kreditgarantier
inom  landsbygdsstödet och  stödet  till
kommersiell     service.    Verksamheten
bruttobudgeteras  i fortsättningen.  För
budgetåret  1997 föreslås ett  ramanslag
på 390 miljoner kronor.
Utskottet
Regeringens    förslag    till    anslag
tillstyrks.     Utskottets      formella
ställningstagande   återfinns   i    det
följande  under avsnittet  Anslag  under
utgiftsområde 19.
A 3. Täckande av förluster på grund av
kreditgarantier inom regionalpolitiken
Propositionen
Systemen   med   kreditgarantier    inom
landsbygdsstödet   och    stödet    till
kommersiell service föreslås ersättas av
regionalt  utvecklingslån  (se   i   det
föregående). Det innebär dock  inte  att
anslaget   A  3  kan  upphöra,  eftersom
infriande     av     redan     beviljade
kreditgarantier även i framtiden  kommer
att  belasta  anslaget. Fortsättningsvis
kommer         verksamheten          att
bruttobudgeteras.  Regeringen   föreslår
ett  ramanslag på 13 miljoner kronor för
budgetåret 1997.
Utskottet
Regeringens förslag om medel  godtas  av
utskottet.      Utskottets      formella
ställningstagande   återfinns   i    det
följande  under avsnittet  Anslag  under
utgiftsområde 19.
A 4. Ersättning för nedsättning av
socialavgifter
Propositionen
Stödformen    syftar  till  att   delvis
kompensera  företag  för  de  permanenta
merkostnader som uppkommer på  grund  av
det  geografiska  läget.  Bestämmelserna
återfinns   i   lagen   (1990:912)    om
nedsättning av socialavgifter.  Systemet
dr  selektivt i så måtto att det  gäller
endast i vissa områden (stödområde 1 och
de  nordligaste delarna av stödområde 2)
och  vissa  branscher (t.ex.  jord-  och
skogsbruk samt hotellverksamhet).
Enligt  lagen   skall den  procentsats,
efter  vilken  arbetsgivaravgifter   och
egenavgifter sammanlagt beräknas, sättas
ned   med   tio  procentenheter   t.o.m.
utgiftsåret  2000 för verksamheter  inom
vissa   näringsgrenar  som   bedrivs   i
stödområde   1  och  i   de   delar   av
stödområde    2    som    omfattas    av
nedsättningen.
Företagsstödsutredningen ansåg bl.a. att
nedsättning  av socialavgifter  inte  är
specifikt  tillväxtinriktad  och  kostar
för    mycket    i   förhållande    till
effekterna; en avveckling i två  etapper
föreslogs.
Regeringen   föreslår   nu   dels    att
stödformen  skall  behållas,  dels   att
nedsättningen    skall     vara     åtta
procentenheter  fr.o.m.  den  1  januari
1997.   För   budgetåret  föreslås   ett
ramanslag på 420 miljoner kronor.
Det erinras om föreliggande problem att
beräkna    utfallet   av   verksamheten.
Riksförsäkringsverket,  som   disponerar
anslaget, har i uppdrag att utreda vilka
åtgärder  som  krävs för att  stödformen
skall   kunna  utvärderas;  ett   system
beräknas kunna tas i bruk år 1998.
Stödformen        nedsättning        av
socialavgifter prövas för närvarande  av
EG-kommissionen.
Motioner
Moderaterna  kritiserar  i  motion  A418
(yrk.   9)  stödformen  nedsättning   av
socialavgifter  för  dess  karaktär   av
driftstöd och bristande överensstämmelse
med   EG-kommissionens  riktlinjer.   De
anser dock att stödformen bör behållas i
enlighet med beslut som nu gäller,  dvs.
t.o.m. år 2000. Riksdagen bör besluta om
en  viss  reduktion redan  nu,  som  bör
träda i kraft den 1 januari 1997. Vidare
förespråkar de i motion A304  (yrk.  15)
en  minskning  med 180  miljoner  kronor
jämfört  med  regeringens  förslag   och
anser   att  anslaget  i  stället  skall
fastställas  till  240 miljoner  kronor.
Systemet bör enligt motionärernas mening
utvärderas  med avseende på såväl  behov
som effektivitet.
Miljöpartiet  intar i  sin  motion  A274
(yrk. 5 och 6) en motsatt ståndpunkt. De
avvisar   regeringens  förslag   om   en
minskning    från    tio    till    åtta
procentenheter.  Skall systemet  fungera
är  det viktigt att det inte ändras  med
politiska   konjunkturer,  anförs   det.
Motionärerna beräknar i enlighet  härmed
en   ökning  av  medelsbehovet  med  105
miljoner  kronor  för vart  och  ett  av
budgetåren   1997,   1998   och    1999.
Ramanslaget  för  budgetåret  1997   bör
följaktligen  vara 525 miljoner  kronor.
Detta  motiveras med att  systemet  inte
bör    få    förändras   med   politiska
konjunkturer;  företagen   måste   inför
investeringsbeslut kunna vara  säkra  på
hur mycket stöd de kan påräkna.
Utskottet
Systemet     med     nedsättning     av
socialavgifter    är     en     generell
regionalpolitisk åtgärd. Syftet  är  att
till  viss del kompensera företagen  för
de permanenta merkostnader som uppkommer
genom  det  geografiska läget. Utskottet
ansluter     sig    till     regeringens
uppfattning    att   stödformen    skall
behållas   vad   avser   branscher   och
geografisk    omfattning     men     att
nedsättningen  skall  minskas  från  tio
till  åtta  procentenheter. En minskning
av  stödet ligger i linje med kraven  på
besparingar   i   de   regionalpolitiska
stöden.
Med    det   sagda   godtar   utskottet
regeringens   förslag  om  anslag   m.m.
Följaktligen kan utskottet inte  ansluta
sig  till vad som förordats i motionerna
A418  (m), A304 (m) och A274 (mp) i  här
aktuellt  avseende. Utskottets  formella
ställningstagande   återfinns   i    det
följande  under avsnittet  Anslag  under
utgiftsområde 19.
A 5. Sysselsättningsbidrag
Propositionen
Över  anslaget, som disponeras av NUTEK,
anvisas  medel för sysselsättningsbidrag
enligt   förordningen   (1990:642)    om
regionalpolitiskt          företagsstöd.
Regeringen föreslår för budgetåret  1997
ett ramanslag på 200 miljoner kronor.
Motion
Moderaterna anför i kommittémotion  A304
(yrk. 16) att det inte finns belägg  för
att sysselsättningsbidraget skulle styra
företagens beteende på ett positivt sätt
och  leda  till en ökat antal anställda;
stödet   bör  därför  avskaffas.   Redan
beslutade    bidrag   skall   emellertid
utbetalas   under  den  tid  de   löper.
Motionärerna beräknar medelsbehovet  för
nästkommande budgetår till 129  miljoner
kronor.
Utskottet
Utskottet     finner     förslaget     i
propositionen  om  anslag  väl   avvägt.
Motion  A304 (m) i motsvarande  del  bör
däremot  inte föranleda någon åtgärd  av
riksdagen.      Utskottets      formella
ställningstagande   återfinns   i    det
följande  under avsnittet  Anslag  under
utgiftsområde 19.
A 6. Transportbidrag
Propositionen
Över  anslaget, som disponeras av NUTEK,
anvisas medel till transportstöd  enligt
förordningen        (1980:803)        om
regionalpolitiskt         transportstöd.
Verksamheten har visat sig  medföra  ett
högre    medelsbehov   än    budgeterat.
Regeringen  föreslår att bidragsnivåerna
sänks  med fem procentenheter; ändringen
avses  träda i kraft den 1 januari 1997.
Detta   beräknas  innebära  ett  minskat
medelsbehov  på  ca 70 miljoner  kronor.
Ramanslaget  för år 1997 föreslås  uppgå
till 303 miljoner kronor.
Motioner
Moderaterna  förordar  i  kommittémotion
A304   (yrk.   17)  att  transportstödet
behålls;    syftet   skall   vara    att
kompensera     för    långa     avstånd.
Motionärerna anser emellertid att det  -
utan att syftet frångås - är möjligt med
en     minskning    av    den     totala
bidragsvolymen och föreslår att anslaget
fastställs till 280 miljoner kronor.
Vänsterpartiet tillbakavisar  i  motion
A426  (yrk. 5) regeringens förslag  till
besparing  med  70 miljoner  kronor  som
bedöms       som       kontraproduktivt.
Transportstödet har gett näringslivet  i
berörda  stödområden  viss  kompensation
för  de mycket långa avstånden; det ökar
förutsättningarna    för    att    vissa
arbetstillfällen kan behållas.
Utskottet
Utskottet har i det föregående redovisat
en    positiv   inställning   till   den
aviserade         utredningen         om
transportstödets utformning. Regeringens
förslag  om  anslag för  nästa  budgetår
framstår  som  motiverat.  Däremot   kan
utskottet   inte   ansluta   sig    till
förslagen om ett lägre anslag  i  motion
A304  (m) respektive ett högre i  motion
A426  (v),  båda  i nu berört  avseende.
Utskottets   formella  ställningstagande
återfinns i det följande under avsnittet
Anslag under utgiftsområde 19.
A 7. Glesbygdsverket
Propositionen
Glesbygdsverkets övergripande mål är att
förbättra    levnadsförhållandena    och
utvecklingsmöjligheterna för  gles-  och
landsbygdsbefolkningen. Med hänsyn  till
att  verket  genom  EU-medlemskapet  har
fått   utökade  uppgifter   bör   verket
undantas från generella besparingar. Det
anges att verket skall utveckla sin roll
som     samordnare    av    gles-    och
landsbygdsinsatser. Vidare skall  verket
svara   för   sekretariatsuppgifter   åt
övervakningskommittéer för  mål  5b  och
gemenskapsinitiativet     Leader     II.
Regeringen föreslår för budgetåret  1997
ett ramanslag på 23,6 miljoner kronor.

Utskottet
Utskottet godtar regeringens förslag  om
medelstilldelning.  Utskottets  formella
ställningstagande   återfinns   i    det
följande  under avsnittet  Anslag  under
utgiftsområde 19.
A 8. Statens institut för regional
forskning
Propositionen
Övergripande  mål  för Statens  institut
för  regional  forskning  (SIR)  är  att
initiera   och  samordna  forskning   på
regionalpolitikens område  och  se  till
att forskningsresultaten sprids och blir
tillgängliga för olika intressenter.  En
utvärdering  av myndighetens  verksamhet
skall  genomföras under  andra  halvåret
1997;  avsikten är bl.a. att få underlag
för  hur  den  framtida  forskningen  om
regionala  frågor  bör  vidareutvecklas.
Regeringen  föreslår för budgetåret  ett
ramanslag på 7,9 miljoner kronor.
Utskottet
Utskottet har ingen erinran mot vad  som
anförts i denna del. Utskottets formella
ställningstagande   återfinns   i    det
följande  under avsnittet  Anslag  under
utgiftsområde 19.
A 9. Europeiska regionala
utvecklingsfonden
Propositionen
Över      detta     anslag     redovisas
utbetalningar  från  EG:s  regionalfond.
Programperioden löper för  Sveriges  del
mellan åren 1995 och 1999. Till följd av
att  programarbetet har  kommit  i  gång
först nyligen kommer utbetalningarna att
skjutas     framåt    i    tiden.     På
statsbudgetens  inkomstsida   finns   en
inkomsttitel   för  inbetalningar   från
fonden.    Regeringen    föreslår    för
budgetåret  1997  ett ramanslag  på  915
miljoner kronor.
Motion
Moderaterna  föreslår  i  kommittémotion
A304 (yrk. 20) att 25 miljoner kronor av
anslaget     skall    reserveras     för
utbildningssatsning. Som har framgått  i
det  föregående  har de  i  samma  syfte
förordat  att  ett  lika  stort   belopp
reserveras        under         anslaget
Regionalpolitiska åtgärder.
Utskottet
Regeringens  beräkningar  såvitt  gäller
Europeiska  regionala  utvecklingsfonden
godtas.   Utskottet   utgår   från   att
insatser motsvarande förslaget i  motion
A304  (m)  kommer till  stånd  utan  att
några  särskilda  reservationer  behöver
göras.        Utskottets        formella
ställningstagande   återfinns   i    det
följande  under avsnittet  Anslag  under
utgiftsområde 19.
Anslag under utgiftsområde 19
Utskottet
Med  hänvisning till vad som  anförts  i
det   föregående  tillstyrker  utskottet
regeringens  förslag till  anslag  under
utgiftsområde  19  för budgetåret  1997.
Här   behandlade  motioner  avstyrks   i
motsvarande delar.
Åtgärder i län och regioner
Utskottet  behandlar i det  följande  de
motionsyrkanden  som  rör  förslag  till
åtgärder  i  särskilt  angivna  län  och
regioner.   Några   av   förslagen    är
närbesläktade  med sådana som  utskottet
vid  tidigare  tillfällen har  behandlat
och riksdagen har avslagit.
De  yrkanden som motionärerna för  fram
handlar om att insatser bör inriktas  på
specificerade delar av landet.  I  många
av  motionerna åberopas regional obalans
med  negativ  befolkningsutveckling  och
svår arbetsmarknadssituation.
För  överskådlighetens skull  redovisas
yrkandena  i  form av en sammanställning
läns-   eller   i   förekommande    fall
regionvis; sist i sammanställningen  tas
de   förslag  upp  som  särskilt  gäller
skärgårdsfrågor.
Region/lä Motion         Åtgärder
n
Norrbotte A407  av andre Statlig service
ns län    vice    talman måste
Görel  Thurdin tillförsäkras
(c)            hela  Norrland;
en   helhetssyn
efterlyses.
A420  av Bengt Ett
Hurtig (v)     utvecklingsprog
ram         för
Norrbotten  bör
utarbetas.
A423        av Norrbotten
Monica   Öhman inför år 2000 -
m.fl. (s)      en
regionalpolitis
k analys behövs
liksom åtgärder
för         att
motverka att de
regionala
klyftorna
växer.
Jämtlands A413  av  Rune Byggnadsverksam
län       Berglund   och heten       och
Jörgen         turismutvecklin
Persson (s)    gen  i Jämtland
bör stimuleras.
Gävleborg A406        av Arbetsmarknadsp
s län     Sinikka        olitiska
Bohlin   m.fl. åtgärder behövs
(s)            särskilt      i
Gävleborgs län.
Stockholm A424  av Sören Behov  av   ett
s län     Lekberg  m.fl. nytt synsätt  i
(s)            regionalpolitik
en  beträffande
olikheterna
inom
regionerna.
Stockholm län -
kontrasternas
region.
A429  av Karin Yrk.         1.
Pilsäter       Omlokalisering
m.fl. (fp)     av      statlig
verksamhet
inom Stockholms
län  bör  göras
till Södertörn.
A434  av   Eva Yrk.  5.  Medel
Zetterberg     till kulturella
m.fl. (v)      och
företagsinrikta
de  projekt   i
Stockholmsregio
nen   i   integ
rationssyfte.
Yrk.         6.
Åtgärder    mot
segregeringen i
Storstockholm
avseende  bl.a.
arbetsmark
naden.
Yrk.         7.
Åtgärder    för
socialt
eftersatta
grupper i Stock
holm.
Yrk.         9.
Åtgärder    mot
segregeringen
beträffande
barn,     t.ex.
inom   områdena
idrott,  kultur
och
antivåldskampan
jer.
Östra     T215  av  Dan Yrk.           2.
Sverige   Ericsson      Länsstyrelserna
(kd)          bör      samverka
över
länsgränserna
med     regionala
aktörer      inom
bl.a.
näringsliv,
utbildnings
centrum,
landsting     och
kommunalförbund,
särskilt      vad
gäller
utvecklingen   av
den    östsvenska
regionen.
Kalmar    A404  av Agne Ny-         eller
län       Hansson   och omlokalisering
Sivert        av        statlig
Carlsson (c)  verksamhet    bör
förläggas    till
Kalmar län.
A405  av Agne Främjande      av
Hansson   och regional   utveck
Sivert        ling          och
Carlsson (c)  sysselsättning  i
Kalmar län.
Västra    A416       av Statliga
Sverige   Holger        institutioner
Gustafsson    bör   bevaras   i
(kd)          respektive
utlokaliseras
till
landsortskommune
rna   i  det  nya
västsvenska
länet.
Skaraborg A417       av Yrk.           1.
s län     Holger        Karlsborgs
Gustafsson    kommun          i
(kd)          Skaraborg   skall
vara  tillfälligt
stödområde   även
i        fortsätt
ningen.
Skärgårde A425       av Yrk.           1.
n         Margareta   E Förbättring    av
Nordenvall    den       bofasta
och     Inger skärgårdsbefolkn
Koch (m)      ingens villkor.

A433       av Yrk.  2.  Vikten
Karin         av  välfärd  och
Pilsäter      valfrihet även i
m.fl. (fp)    skärgården.
Yrk.          4.
Samverkan mellan
statliga
myndigheter etc.
samt   kommunala
och      privata
intressenter för
en   samlad  sam
hällsservice   i
skärgårdssamhäl
len.
Yrk.  7. Rättvis
fördelning    av
regionalpolitisk
a stöd till gles
bygd; skärgården
har fått minskat
EU-stöd.
Utskottet
Vid  en rad tidigare tillfällen - senast
våren  1995  (bet. 1994/95:AU13)  -  har
utskottet tagit ställning till  motioner
med  önskemål  om  åtgärder  i  särskilt
angivna  län  och regioner.  Därvid  har
utskottet   redovisat  sin   ståndpunkt,
nämligen  att det i första  hand  är  de
regionala  instanserna som skall  bedöma
vilka  krav  på insatser som  man  skall
tillmötesgå. En principiell  uppfattning
är  att  det är inom de möjligheter  som
har  anförtrotts  de  regionala  organen
samt  - i förekommande fall - NUTEK  och
numera Glesbygdsverket som man får pröva
de  åtgärder som begärs för olika  delar
av landet.
Utskottet    har   i   det   föregående
konstaterat  att  de övergripande  målen
för    regionalpolitiken   är   uthållig
tillväxt, rättvisa och valfrihet så  att
likvärdiga  levnadsvillkor  skapas   för
medborgarna  i hela riket.  Vidare  vill
utskottet erinra om syftet med det  s.k.
partnerskapet    och   uppdraget    till
landshövdingarna   i    samtliga    län,
nämligen  att engagera ett  stort  antal
aktörer  för samordning och genomförande
av regionala och lokala åtgärder för att
åstadkomma     ökad     tillväxt     och
sysselsättning.
Under  ett  särskilt  avsnitt  i  detta
betänkande har utskottet också behandlat
frågor  rörande lokalisering av  statlig
verksamhet  m.m.  och därvid  framhållit
vikten   av   konsekvensanalyser    före
lokaliseringsbeslut      liksom      att
regeringen vid beslut om lokalisering av
nya    myndigheter    ingående    prövar
förutsättningarna   att   välja    annan
lokaliseringsort än Stockholm.
Utskottet instämmer i de synpunkter som
framförs  i  motion  A424  (s)   om   de
olikartade  regionala  förhållandena   i
Stockholmsregionen.  Enligt   utskottets
mening   bör  de  i  motionen   påtalade
förhållandena  beaktas av  kommittén  (S
1995:01)     om     levnadsvillkor     i
storstadsområden.
Med  det  anförda  avstyrker  utskottet
motionerna  T215 (kd),  A404  (c),  A405
(c),  A406 (s), A407 (c), A413 (s), A416
(kd),  A417  (kd), A420 (v),  A423  (s),
A424  (s),  A425 (m), A429 (fp),  A  433
(fp) och A434 (v), i förekommande fall i
berörda delar.

Hemställan

Utskottet hemställer
1.    beträffande    mål     och
riktlinjer för regionalpolitiken
att   riksdagen   avslår   motionerna
1996/97:A411  yrkandena  1   och   2,
1996/97:A418 yrkandena 1,  2  och  5,
1996/97:A421, 1996/97:A426 yrkande 4,
1996/97:A428 yrkandena 1,  6,  7  och
14-16,   1996/97:A430   yrkande    9,
1996/97:A432 yrkandena 1, 2, 5 och 11
och 1996/97:N271 yrkande 9,
res. 1 (v)
2.                     beträffande
samhällssektorer
att   riksdagen   avslår   motionerna
1996/97:A428    yrkande     2     och
1996/97:A432 yrkande 8,
3.                     beträffande
jämställdhetsperspektiv
att     riksdagen    avslår    motion
1996/97:A432 yrkande 36,
4. beträffande resurscentrum för
kvinnor
att   riksdagen   avslår   motionerna
1996/97:A410  yrkandena  1   och   3,
1996/97:A428    yrkande    13     och
1996/97:A432 yrkande 39,
res. 2 (c, fp,  mp,
v)
5. beträffande utbildning
att   riksdagen   avslår   motionerna
1996/97:A411    yrkande     3     och
1996/97:A418 yrkande 7,
res. 3 (fp)
6. beträffande infrastruktur
att   riksdagen   avslår   motionerna
1996/97:A418    yrkande     6     och
1996/97:A426 yrkande 1,
res. 4 (v)
7. beträffande näringsliv
att     riksdagen    avslår    motion
1996/97:A411 yrkande 6,
res. 5 (fp)
8.  beträffande vinstmedel  från
vattenkraftsproduktion
att     riksdagen    avslår    motion
1996/97:A402,
res. 6 (c, v)
9. beträffande turism
att    riksdagen    avslår    motion
1996/97:A428 yrkande 17,
10. beträffande kultur
att     riksdagen    avslår    motion
1996/97:A411 yrkande 4,
11. beträffande organisation och
lokalisering av statlig verksamhet
att riksdagen
dels  avslår motionerna 1996/97:A408,
1996/97:A411  yrkandena  5   och   8,
1996/97:A422, 1996/97:A426 yrkande 3,
1996/97:A428  yrkandena  3   och   4,
1996/97:A431  yrkandena  1   och   2,
1996/97:A432  yrkandena  3,  4,   10,
12-15,   34   och  35,   1996/97:A601
yrkandena  1  och 2 och 1996/97:Bo235
yrkande 11,
dels  som  sin mening ger  regeringen
till känna vad utskottet anfört,
res. 7 (c)
res. 8 (fp)
res. 9 (v)
12. beträffande länsstyrelsernas
roll       i       det      regionala
utvecklingsarbetet
att   riksdagen   avslår   motionerna
1996/97:A418    yrkande    12     och
1996/97:A432 yrkande 16,
res. 10 (c)
13.   beträffande   översyn   av
regionalpolitiken
att   riksdagen   avslår   motionerna
1996/97:A411    yrkande    10     och
1996/97:A430 yrkande 3,
res. 11 (m, fp,  v,
mp, kd)
14.                    beträffande
företagsinriktade         åtgärder,
allmänt
att   riksdagen  avslår   motionerna
1996/97:A304 yrkande 18, 1996/97:
A411  yrkande 7, 1996/97:A418 yrkande
3 och 1996/97:A428 yrkande 12,
res. 12 (fp)
res. 13 (kd)
15. beträffande stödområden
att   riksdagen   med   bifall   till
proposition  1996/97:1  utgiftsområde
19   yrkande  4  och  med  avslag  på
motionerna 1996/97:A412, 1996/97:
A425  yrkande 5, 1996/97:A427 yrkande
1    och   1996/97:A429   yrkande   2
godkänner   vad   som   förordas    i
propositionen   om  stödområden   för
företagsstöd (avsnitt 4.1),
res. 14 (m, fp, kd)
16.     beträffande    regionalt
utvecklingsstöd
att   riksdagen   med   bifall   till
proposition  1996/97:1  utgiftsområde
19 yrkande 5 och med avslag på motion
1996/97:A432 yrkande 33 godkänner vad
som   förordas  i  propositionen   om
regionalt  utvecklingsstöd   (avsnitt
4.2),
17.  beträffande  avveckling  av
lokaliseringsstöd m.m.
att   riksdagen   avslår   motionerna
1996/97:A414 och 1996/97:A418 yrkande
8,
18.  beträffande  landsbygdsstöd
m.m.
att   riksdagen  med   anledning   av
proposition  1996/97:1  utgiftsområde
19  yrkande 6 och motion 1996/97:A432
yrkande   32   som  sin  mening   ger
regeringen  till känna vad  utskottet
anfört,
19. beträffande mikrostöd
att     riksdagen    avslår    motion
1996/97:N232,
20.                    beträffande
samverkansorgan
att  riksdagen  som  sin  mening  ger
regeringen  till känna vad  utskottet
anfört,
21.   beträffande   stöd    till
kommersiell service
att   riksdagen   avslår   motionerna
1996/97:A419    yrkande     2     och
1996/97:A431 yrkande 9,
22. beträffande lån till privata
regionala investmentbolag
att   riksdagen   med   bifall   till
proposition  1996/97:1  utgiftsområde
19   yrkande  10  godkänner  vad  som
förordas i propositionen om lån  till
privata   regionala   investmentbolag
(avsnitt 4.7),
23.                    beträffande
sysselsättningsbidrag
att   riksdagen   med   bifall   till
proposition  1996/97:1  utgiftsområde
19 yrkande 7 och med avslag på motion
1996/97:A418 yrkande 10 godkänner vad
som   förordas  i  propositionen   om
sysselsättningsbidrag (avsnitt 4.4),
24.   beträffande   översyn   av
transportstödet
att   riksdagen   avslår   motionerna
1996/97:A401, 1996/97:A403 yrkande  2
och 1996/97:A418 yrkande 11,
25.                    beträffande
transportbidrag
att   riksdagen   med   bifall   till
proposition  1996/97:1  utgiftsområde
19 yrkande 9 och med avslag på motion
1996/97:A403 yrkande 1 godkänner  vad
som   förordas  i  propositionen   om
transportbidrag (avsnitt 4.6),
26.     beträffande    särskilda
åtgärder för regional utveckling  och
tillväxt
att     riksdagen    avslår    motion
1996/97:A432 yrkande 6,
27. beträffande övergripande mål
för Glesbygdsverket
att   riksdagen   med   bifall   till
proposition  1996/97:1  utgiftsområde
19 yrkande 2 och med avslag på motion
1996/97:A418 yrkande 13 godkänner vad
som   förordas  i  propositionen   om
övergripande  mål för Glesbygdsverket
(avsnitt    5,    anslag     A     7.
Glesbygdsverket),
28.   beträffande   övergripande
mål för Statens institut för regional
forskning
att   riksdagen   med   bifall   till
proposition  1996/97:1  utgiftsområde
19 yrkande 3 och med avslag på motion
1996/97:A430  yrkandena   1   och   2
godkänner   vad   som   förordas    i
propositionen om övergripande mål för
Statens    institut   för    regional
forskning  (avsnitt 5,  anslag  A  8.
Statens    institut   för    regional
forskning),
res. 15 (mp)
29.       beträffande       EG:s
strukturfonder, allmänt
att   riksdagen   avslår   motionerna
1996/97:A411 yrkande 9, 1996/97:
A415,  1996/97:A418  yrkande  4   och
1996/97: A432 yrkande 30,
30.       beträffande       EG:s
strukturfonder, mål 4
att     riksdagen    avslår    motion
1996/97:Jo258 yrkande 7,
31.       beträffande       EG:s
strukturfonder, mål 5b
att     riksdagen    avslår    motion
1996/97:Sk372 yrkande 1,
32.                    beträffande
gemenskapsinitiativet Konver
att     riksdagen    avslår    motion
1996/97:A417 yrkande 2,
33.      beträffande      vidgat
skärgårdsbegrepp
att     riksdagen    avslår    motion
1996/97:A427 yrkande 2,
res. 16 (fp, kd)
34.    beträffande   lagen    om
överlåtelse   av  förvaltningsuppgift
till en övervakningskommitté
att   riksdagen  antar  av  utskottet
enligt bilaga 2 framlagt förslag till
lag om ändring i lagen (1996:506)  om
överlåtelse av en förvaltningsuppgift
till en övervakningskommitté,
35.                    beträffande
anslagsfördelningen            inom
utgiftsområde 19 budgetåret 1997
att riksdagen
a)   med   bifall  till   proposition
1996/97:1 utgiftsområde 19 yrkande  8
godkänner   vad   som   förordas    i
propositionen   om   nedsättning   av
socialavgifter (avsnitt 4.5),
b)   med   bifall  till   proposition
1996/97:1 utgiftsområde 19 yrkande  1
antar regeringens förslag till lag om
ändring   i   lagen   (1990:912)   om
nedsättning av socialavgifter  enligt
bilaga 1,
c)   med   bifall  till   proposition
1996/97:1 utgiftsområde 19 yrkande 11
anvisar    anslag   enligt   följande
uppställning:
Beslut  om  anslag inom utgiftsområde
19  Regional utjämning och utveckling
1 000-tal kronor
Utskottets förslag överensstämmer med
regeringens       förslag        till
anslagsfördelning.
Utsko
ttets
försl
ag
A     Regional     utjämning
och utveckling
1      Regionalpolitiska      1 453
åtgärder (ram)           517
2      Regionala                390
utvecklingslån (ram)     000
3      Täckande  av förluster    13
på    grund   av   kre   000
ditgarantier      inom
regionalpolitiken
(ram)
4      Ersättning         för   420
nedsättning av  social   000
avgifter (ram)
5      Sysselsättningsbidrag    200
(ram)                    000
6      Transportbidrag (ram)    303
000
7      Glesbygdsverket (ram)     23
573
8      Statens  institut  för 7 931
regional     forskning
(ram)
9      Europeiska   regionala   915
utvecklingsfonden        000
(ram)
Summa                        3 726
021
d)   avslår  motionerna  1996/97:A274
yrkandena   5   och  6,  1996/97:A304
yrkandena     14-17    och     19-20,
1996/97:A410  yrkande 2, 1996/97:A418
yrkande 9, 1996/97:A426 yrkande 5.
36.  beträffande åtgärder i  län
och regioner
att   riksdagen   avslår   motionerna
1996/97:A404,           1996/97:A405,
1996/97:A406,           1996/97:A407,
1996/97:A413,           1996/97:A416,
1996/97:A417 yrkande 1, 1996/97:A420,
1996/97:A423, 1996/97:
A424,    1996/97:A425   yrkande    1,
1996/97:A429  yrkande 1, 1996/97:A433
yrkandena  2,  4 och 7,  1996/97:A434
yrkandena  5-7,  9  och  1996/97:T215
yrkande 2.
Stockholm den 28 november 1996
På arbetsmarknadsutskottets vägnar
Johnny Ahlqvist

I beslutet har deltagit: Johnny Ahlqvist
(s),  Elver  Jonsson (fp), Sten  Östlund
(s),  Berit Andnor (s), Ingvar  Johnsson
(s),  Kent  Olsson (m),  Martin  Nilsson
(s), Laila Bjurling (s), Patrik Norinder
(m),   Sonja   Fransson  (s),   Kristina
Zakrisson  (s), Christel Anderberg  (m),
Barbro   Johansson  (mp),  Dan  Ericsson
(kd),  Anna Åkerhielm (m), Ingrid Burman
(v) och Kjell Ericsson (c).

Reservationer

1. Mål och riktlinjer för
regionalpolitiken (mom. 1)
Ingrid Burman (v) anser
dels  att den del av utskottets yttrande
i   avsnittet  Mål  och  riktlinjer  för
regionalpolitiken som  börjar  med   Som
en   och  slutar med  avstyrkes således 
bort ha följande lydelse:
Såsom  en sammanfattning vill utskottet
återigen   slå   fast   de    mål    för
regionalpolitiken  som  har   redovisats
inledningsvis. Därutöver vill  utskottet
emellertid särskilt peka på vissa av  de
slutsatser och riktlinjer som framförs i
motioner från Vänsterpartiet.
Framför allt vill utskottet ta fasta på
vad  som däri sägs om behovet av  en  ny
kraftfull  regionalpolitik.   Den   höga
arbetslösheten  i stödområdena  och  den
accelererande   befolkningsutflyttningen
var  alarmerande tecken redan  tidigare.
Färskare  statistiska uppgifter avslöjar
-  som  utskottet  har  redovisat  -  än
större  tendens mot regionala obalanser.
AMS framhåller sålunda främst skogslänen
som den region som har drabbats värst av
sysselsättningsminskningen.    Utskottet
vill  även  hänvisa till vad  NUTEK  har
pekat  på  såvitt  gäller  de  regionala
effekterna av saneringen av den statliga
budgeten.
Utskottet  vill  ånyo betona  den  helt
överskuggande betydelsen som  den  stora
regionalpolitiken  har. Denna rör  bl.a.
den     ekonomiska     politiken     och
transfereringar.   Den   av   regeringen
hittills förda politiken på detta område
har,  enligt  utskottets  mening,   inte
haft  några  positiva  effekter  på  den
regionala  balansen.  Regeringen   måste
snarast  skaffa  sig en helhetssyn  över
hur  de  olika politikområdena  påverkar
balansen  mellan landets olika  regioner
och  vilka slutsatser som därav bör dras
såvitt       gäller      den       lilla
regionalpolitiken.
Möjligheterna    till     arbete     på
landsbygden måste stärkas för  att  inte
avfolkningen      skall       fortsätta.
Landsbygdens   näringsliv    förutsätter
satsningar  på s.k. kombinationsföretag,
dvs.   en  samordning  mellan  befintlig
kärnverksamhet  och  annan   verksamhet,
exempelvis  inom  turism  och  småskalig
energiproduktion.  Såväl  operativa  mål
som  en utvärdering av befintliga  medel
för landsbygdsutvecklingen är nödvändiga
i en regionalpolitik med inriktning även
på      landsbygdens      behov      och
förutsättningar.
Även  om utskottet ser positivt på  ett
utnyttjande av EG:s strukturfonder finns
det  fog för den kritik som framförs  av
Vänsterpartiet. Utskottet  vill  således
betona  vikten  av att man  kommer  till
rätta  med  de oklarheter som finns  när
det   gäller   strukturfonderna.   Detta
gäller   både  beträffande  regelverkets
funktion      och     den     nationella
finansieringen.
Utskottet   förutsätter   således    att
regeringen återkommer till riksdagen med
förslag  till en ny regionalpolitik  som
är  anpassad  till de  nya  villkor  som
olika   landsdelar  lever   under.   Vad
utskottet  sålunda anfört med  anledning
av  motionerna A426 (v) och N271  (v)  i
här  berört  avseende bör ges regeringen
till känna.
dels  att utskottets hemställan under  1
bort ha följande lydelse:
1.  beträffande  mål och  riktlinjer
för regionalpolitiken
att   riksdagen  med   anledning   av
motionerna 1996/97:A426 yrkande 4 och
1996/97:N271  yrkande  9   samt   med
avslag   på  motionerna  1996/97:A411
yrkandena   1   och  2,  1996/97:A418
yrkandena  1,  2 och 5, 1996/97:A421,
1996/97:A428 yrkandena 1,  6,  7  och
14-16,   1996/97:A430   yrkande    9,
1996/97:A432 yrkandena 1, 2, 5 och 11
som  sin  mening ger regeringen  till
känna vad utskottet anfört,
2. Resurscentrum för kvinnor (mom. 4)
Elver  Jonsson  (fp),  Barbro  Johansson
(mp),   Ingrid  Burman  (v)  och   Kjell
Ericsson (c) anser
dels  att den del av utskottets yttrande
som   i   avsnittet  Jämställdhetsfrågor
börjar          med          beträffande
motionsförslagen    och    slutar    med
 berörda   delar    bort   ha   följande
lydelse:
Enligt  utskottets  uppfattning   måste
alla  vägar  prövas för  att  vända  den
negativa  sysselsättningsutveckling  som
gäller   för  kvinnor.  Könsperspektivet
måste  införlivas i alla politikområden.
Arbetet  för  jämställdhet  bör   drivas
enligt två linjer. Den ena bör bygga  på
myndighets- och organisationsstrukturer,
den  andra  på  kvinnors villkor  ute  i
samhället.
I  dag finns i samtliga län någon  form
av s.k. resurscentrum för kvinnor - både
regionala   och   lokala.    Även    ett
nationellt  kunskaps- och  resurscentrum
(NRC)  med  uppgift  att  samordna   och
stödja  de  regionala och lokala  resurs
centrumen  har inrättats.  NRC,  som  är
placerat  under NUTEK, drivs i  form  av
ett   projekt   t.o.m.  december   1996.
Bildandet  av  NRC och regionala  resurs
centrum  är  en regionalpolitisk  åtgärd
men    skall    också   ses    som    en
jämställdhetspolitisk åtgärd.
Verksamheten    vid    landets    olika
resurscentrum    drivs     genom     ett
underifrånperspektiv och man utgår  från
kvinnors    behov.    Den    är    också
processinriktad, gränsöverskridande  och
sektorsövergripande. Det  har  nu  visat
sig  finnas ett starkt behov -  både  på
det  nationella  samt de  regionala  och
lokala   planen  -  att  det   påbörjade
arbetet  fullföljs. Alla  aktörer  måste
därför  ges  legitimitet och  garanteras
ekonomiska  medel  för  sin  verksamhet;
långsiktighet  och fasta  spelregler  är
nödvändiga.
Såvitt   gäller  regionala  och  lokala
resurscentrum  har  det  visat  sig  att
endast 3 % av länsstyrelsernas medel för
projektverksamhet har använts för  detta
ändamål.  Därför  bör  resurser  för  de
regionala   resurscentrumen  öronmärkas.
Likaså  måste  länsstyrelserna  i   sina
statistiska   redovisningar    av    hur
regionala  medel  används  redovisa  hur
stor   andel   som  går  till   kvinnors
verksamhet.
Såvitt gäller NCR och dess tillhörighet
till NUTEK valdes denna lösning för  att
markera  att  det  rörde  sig   mer   om
företagandefrågor    än     om     t.ex.
glesbygdsfrågor. Det är dock viktigt att
komma  ihåg att det endast är  en  liten
del av arbetslösa kvinnor som väljer att
starta   eget.  Därför  kan  placeringen
under  NUTEK  innebära en alltför  stark
fokusering  på  företagandeaspekten.  En
lämpligare lösning vore därför att  NRC,
såsom  samordningsorgan för de regionala
och lokala centrumen - ombildas till ett
fristående råd eller en kommitté  direkt
under       Arbetsmarknadsdepartementet.
Därigenom  skulle  NRC  kunna  vara  ett
organ  som  kan  fatta  egna  beslut  om
arbetssätt  för att kunna nå  målen  med
verksamheten.
dels  att utskottets hemställan under  4
bort ha följande lydelse:
4.   beträffande  resurscentrum  för
kvinnor
att   riksdagen  med   anledning   av
motionerna  1996/97:A410 yrkandena  1
och  3,  1996/97:A428 yrkande 13  och
1996/97:A432 yrkande 39,
3. Utbildning (mom. 5)
Elver Jonsson (fp) anser
dels  att den del av utskottets yttrande
i  avsnittet Utbildning som  börjar  med
 Kunskaps- och  och slutar med  aktuellt
avseende  bort ha följande lydelse:
Enligt   utskottets  uppfattning   blir
utbildningen  hos befolkningen  en  allt
viktigare faktor för att en region skall
kunna  hävda sig och utvecklas.  Det  är
därtill   nödvändigt   att   inse    att
människor i framtiden kommer att  behöva
utbilda  sig  många  gånger  under   sin
livstid,  eftersom metoder, kunskap  och
teknik fort blir inaktuella. Av speciell
vikt  för landsbygden är att högskolorna
får    medverka   i   utvecklandet   och
användningen av distansundervisning  och
nätverk.  Genom  en  sådan  teknik   kan
studenterna     få     tillgång     till
internationella lärare,  databaser  etc.
Kvaliteten på utbildningen kan därigenom
höjas.    Över    huvud    taget     bör
informationsteknologin  komma  till   en
betydligt     större    användning     i
utbildningen  än som är  fallet  i  dag,
anser    utskottet.   Såsom    sägs    i
Folkpartiet  liberalernas  motion   A411
(fp)  bör ambitionen vara att alla skall
ha    moderna    kunskaper.    Som    en
självklarhet ingår häri även kunskap  om
informationsteknologi.  Vidare  är   ett
viktigt  inslag att framtidens studenter
kan   ha   tillgång  till  högskola   på
 pendlingsavstånd . Genom ett  uttalande
av  riksdagen enligt vad utskottet  nyss
har  förordat  tillgodoses  motion  A411
(fp) i nu aktuell del.
dels  att utskottets hemställan under  5
bort ha följande lydelse:
5. beträffande utbildning
att riksdagen med anledning av motion
1996/97:A411  yrkande  3   samt   med
avslag på motion 1996/97:A418 yrkande
7  som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
4. Infrastruktur (mom. 6)
Ingrid Burman (v) anser
dels  att den del av utskottets yttrande
i avsnittet Infrastruktur som börjar med
 Utskottet   delar    och   slutar   med
 berörda   delar    bort   ha   följande
lydelse:
Utskottet   ansluter   sig   till   den
grundsyn  på infrastrukturen som  kommer
till   uttryck   i  motion   A426   från
Vänsterpartiet.   De    senaste    årens
nyliberala anda har medfört avreglering,
privatisering  och  ökad  konkurrens  på
områden   som   tidigare  präglades   av
 naturliga    monopol.   Detta    gäller
framför allt inom kommunikationssektorn.
Enligt utskottets uppfattning kommer  de
vinster för konsumenterna som kan uppstå
till  följd  av avregleringar  i  första
hand att tillfalla dem som bor i landets
tätbefolkade delar. Erfarenheterna  från
avregleringen av flyget visar t.ex.  att
de   som  bor  i  Norrlands  inland  har
drabbats  särskilt.  Utskottet  vill   i
sammanhanget  också  hänvisa  till   vad
NUTEK   har  redovisat  beträffande   de
regionala  effekterna  till   följd   av
saneringen av den statliga budgeten. För
att motverka en sådan negativ utveckling
bör ett system utformas för finansiering
av den samhälleliga infrastrukturen i de
avreglerade områdena. Målet  måste  vara
att     infrastrukturen    skall    vara
tillgänglig på likvärdiga villkor i hela
landet. Riksdagen bör genom ett särskilt
uttalande  till  regeringen  ställa  sig
bakom vad som här anförts. Nämnda motion
tillstyrks  följaktligen  i  denna  del.
Motion A418 (m) avstyrks.
dels  att utskottets hemställan under  6
bort ha följande lydelse:
6. beträffande infrastruktur
att riksdagen med anledning av motion
1996/97:A426  yrkande  1   samt   med
avslag på motion 1996/97:A418 yrkande
6  som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
5. Näringsliv (mom. 7)
Elver Jonsson (fp) anser
dels  att den del av utskottets yttrande
i  avsnittet Näringsliv som  börjar  med
 En ny  och slutar med  berörd del  bort
ha följande lydelse:
Som  anförs  i  motion A411  (fp)  utgör
företagarandan på mindre orter  ofta  en
del   av  den  lokala  kulturen.  Enligt
utskottets uppfattning är en politik som
gynnar  små företag därför samtidigt  en
politik   som  säkerställer  möjligheter
till   sysselsättning  och   utkomst   i
landsbygden. Småföretag ger också en mer
differentierad  arbetsmarknad   än   när
orten  domineras av ett  stort  företag.
Detta ökar möjligheterna till lösning av
det  s.k.  medföljarproblemet  och  till
återflyttning till bygden,  t.ex.  efter
studier.       EU-medlemskapet,       en
tillväxtbefrämjande skattepolitik och en
mer  småföretagsanpassad  arbetsrätt  är
andra  viktiga inslag för att främja  de
små     och     medelstora    företagens
utveckling. Hantverket är betydelsefullt
för  servicen  för såväl permanent-  som
fritidsboende    på    en    ort.    Ett
tillkännagivande i enlighet med vad  som
här   har   anförts  bör   riktas   till
regeringen.  Genom en sådan åtgärd  blir
motion  A411  (fp)  tillgodosedd  i  här
berörd  del.  Med det sagda  tillstyrker
utskottet motionsförslaget.
dels  att utskottets hemställan under  7
bort ha följande lydelse:
7. beträffande näringsliv
att riksdagen med anledning av motion
1996/97:A411 yrkande 6 som sin mening
ger   regeringen   till   känna   vad
utskottet anfört,
6. Vinstmedel från
vattenkraftsproduktion (mom. 8)
Ingrid Burman (v) och Kjell Ericsson (c)
anser
dels  att den del av utskottets yttrande
i  avsnittet Energiproduktion som börjar
med  Under en  och slutar med  A402 (c) 
bort ha följande lydelse:
Utskottet  anser att det  är  angeläget
att  vinstmedel som har uppkommit  genom
vattenkraftsproduktion återförs till  de
bygder   och   län   där   kraften   har
producerats.  Den  återförda  delen  bör
motsvara  1  öre per kWh. Detta  är  ett
krav som motionsvägen har framställts  i
riksdagen vid upprepade tillfällen genom
åren,  nu senast genom motion A402  (c).
Det  är,  menar utskottet, väl motiverat
att  en  sådan  åtgärd  nu  kommer  till
stånd.  De återförda vinstmedlen  behövs
för  samhällsinvesteringar i de  berörda
områdena.  Angelägna  ändamål  är  bl.a.
infrastruktur, näringsliv och  forskning
på högskolenivå. Riksdagen bör genom ett
uttalande  anmoda regeringen  att  lägga
fram   ett   förslag  till  ett   sådant
överföringssystem   som   utskottet   nu
förordat. Härigenom skulle nämnda motion
bli tillgodosedd.
dels  att utskottets hemställan under  8
bort ha följande lydelse:
8.   beträffande   vinstmedel   från
vattenkraftsproduktion
att riksdagen med anledning av motion
A402  som  sin mening ger  regeringen
till känna vad utskottet anfört,
7. Organisation och lokalisering av
statlig verksamhet (mom. 11)
Kjell Ericsson (c) anser
dels  att den del av utskottets yttrande
i     avsnittet     Organisation     och
lokalisering  av statlig verksamhet  som
börjar  med  Förändringar i  och  slutar
med    delvis  tillgodosedda   bort   ha
följande lydelse:
Utskottet  ansluter sig  till  vad  som
anförs  i Centerpartiets motion A432  om
vikten   av   att   staten   kan   styra
verksamheten inom myndigheter, verk  och
bolag  så att de regionalpolitiska målen
uppnås.  De  viktigaste  faktorerna  för
regional   utveckling   är    dels    en
fungerande  basservice  för  de  boende,
dels möjligheter till sysselsättning och
därmed   försörjning.  I  de  fall   som
ansvaret  åvilar  staten  måste   staten
också  vara  beredd  att  fullgöra  sina
skyldigheter. De skadliga effekter  från
regional  utgångspunkt som har uppkommit
till   följd   av   de   senaste   årens
bolagiseringar,         utförsäljningar,
organisationsförändringar och liknande i
fråga  om  statlig verksamhet  måste  nu
motverkas.  De  förslag som  framförs  i
motionen är, menar utskottet, väl ägnade
att  ligga  till  grund för  ett  sådant
återtagande av ansvaret. Vad  gäller  de
statligt  ägda bolagen bör staten  utöva
sitt ägande på ett mer aktivt sätt.  Vad
gäller  sektorsmyndigheterna  måste  det
politiska inflytandet ökas, bl.a.  genom
tydligare direktiv till dessa att i  sin
verksamhet  ta  hänsyn till  behovet  av
samordning    med    annan     offentlig
verksamhet  och  även i övrigt  tillämpa
ett   helhetsperspektiv.  Varje  enskilt
beslut    måste    föregås     av     en
konsekvensbeskrivning. Vad utskottet  nu
har förordat bör riksdagen ge regeringen
till  känna. Härigenom blir motion  A432
(c)    tillgodosedd   i   nu   behandlat
avseende.  Övriga  här berörda  motioner
avstyrks  i  den mån de inte tillgodoses
genom den förespråkade åtgärden.
dels att utskottets hemställan under  11
bort ha följande lydelse:
11.   beträffande  organisation  och
lokalisering av statlig verksamhet
att riksdagen
dels    med   anledning   av   motion
1996/97:A432  yrkandena  3,  4,   10,
12-15, 34 och 35,
dels   med   avslag   på   motionerna
1996/97:A408, 1996/97:A411  yrkandena
5  och  8, 1996/97:A422, 1996/97:A426
yrkande  3, 1996/97:A428 yrkandena  3
och  4, 1996/97:A431 yrkandena 1  och
2,  , 1996/97:A601 yrkandena 1 och  2
och 1996/97:Bo235 yrkande 11
dels  som  sin mening ger  regeringen
till känna vad utskottet anfört,
8. Organisation och lokalisering av
statlig verksamhet (mom. 11)
Elver Jonsson (fp) anser
dels  att den del av utskottets yttrande
i     avsnittet     Organisation     och
lokalisering  av statlig verksamhet  som
börjar  med  Förändringar i  och  slutar
med    delvis  tillgodosedda   bort   ha
följande lydelse:
Enligt   utskottets   uppfattning    är
förnyelsen av den offentliga sektorn  av
betydelse    även    för    landsbygdens
utveckling. En rad åtgärder  bör  därför
vidtas för att särskilt landsbygden inte
skall    komma   i   kläm   vid    sådan
omstrukturering  av  statlig  verksamhet
som  påverkar  människors sysselsättning
och  tillgång  till  service.  Noggranna
konsekvensanalyser bör göras före beslut
om    t.ex.   indragning   av    statlig
verksamhet. Fortsatta försök  att  finna
nya  former för samordning av service  i
glesbygd  är  också  angelägna.   Vidare
måste  de  statliga  myndigheterna   och
verken förmås att ta sitt ansvar på  det
regionala planet. Riksdagen bör  uppmana
regeringen  att vidta åtgärder  i  linje
härmed.  Genom  en  sådan  åtgärd   blir
motion   A411  (fp)  tillgodosedd.   Den
tillstyrks i berörd del; övriga motioner
avstyrks  i  den mån de inte tillgodoses
genom utskottets ställningstagande.
dels att utskottets hemställan under  11
bort ha följande lydelse:
11.   beträffande  organisation  och
lokalisering av statlig verksamhet
att riksdagen
dels    med   anledning   av   motion
1996/97:A411 yrkandena 5 och 8
dels   med   avslag   på   motionerna
1996/97:A408,           1996/97:A422,
1996/97:A426  yrkande 3, 1996/97:A428
yrkandena   3   och  4,  1996/97:A431
yrkandena   1   och  2,  1996/97:A432
yrkandena 3, 4, 10, 12-15, 34 och 35,
1996/97:A601 yrkandena 1  och  2  och
1996/97:Bo235 yrkande 11
dels  som  sin mening ger  regeringen
till känna vad utskottet anfört,
9. Organisation och lokalisering av
statlig verksamhet (mom. 11)
Ingrid Burman (v) anser
dels  att den del av utskottets yttrande
i     avsnittet     Organisation     och
lokalisering  av statlig verksamhet  som
börjar  med  Förändringar i  och  slutar
med    delvis  tillgodosedda   bort   ha
följande lydelse:
Utskottet   instämmer   i    det    som
Vänsterpartiet  anför i  motion  A426  i
fråga  om  de negativa effekter  på  den
regionala  nivån som har  uppstått  till
följd   av  den  vidgade  friheten   för
statlig  verksamhet att besluta  om  sin
organisation   m.m.  Såsom   påpekas   i
motionen är det länsstyrelserna  som  på
regional  nivå  ansvarar  för   en   rad
statliga    uppgifter.    Ansvarsgränsen
sammanfaller    i   dessa    fall    med
länsgränsen.  Annan  statlig  verksamhet
som utövas regionalt eller på andra plan
-  men utan länsstyrelsen som länk - har
i  många  fall genomgått eller  planeras
genomgå   betydande   omstruktureringar.
Detta    har    inneburit   att    vissa
samarbetsmönster  har   brutits   sönder
eller   riskerar  detta  med   betydande
effektivitetsförluster    som     följd.
Bristen   på  konsekvensanalyser   inför
regionala   förändringar  har  försvårat
verksamheten     på    länsstyrelsenivå.
Utskottet  vill  som  exempel  peka   på
genomförda  eller  planerade   ändringar
inom      Banverket,      Telia      och
domstolsväsendet.
Regeringen bör därför ges i uppdrag att
dels  analysera  vilka effekter  på  den
regionala nivån som omstruktureringen av
statliga  verk  och bolag  har  medfört,
dels   lägga   fram  ett  förslag   till
strategi    för   en   samlad    statlig
förvaltning  på  den  regionala   nivån.
Utskottet    föreslår   att    riksdagen
ansluter  sig  till  denna  uppfattning.
Härigenom skulle motionerna A426 (v) och
Bo235 (v) bli i huvudsak tillgodosedda i
motsvarande delar. Övriga här behandlade
motionsförslag avstyrks  i  den  mån  de
inte blir tillgodosedda genom nu angiven
åtgärd.
dels att utskottets hemställan under  11
bort ha följande lydelse:
11.   beträffande  organisation  och
lokalisering av statlig verksamhet
att riksdagen
dels    med   anledning   av   motion
1996/97:A426 yrkande 3
dels   med   avslag   på   motionerna
1996/97:A408, 1996/97:A411  yrkandena
5  och  8, 1996/97:A422, 1996/97:A428
yrkandena   3   och  4,  1996/97:A431
yrkandena   1   och  2,  1996/97:A432
yrkandena 3, 4, 10, 12-15, 34 och 35,
1996/97:A601 yrkandena 1  och  2  och
1996/97:Bo235 yrkande 11
dels  som  sin mening ger  regeringen
till känna vad utskottet anfört,
10. Länsstyrelsernas roll i det
regionala utvecklingsarbetet (mom. 12)
Kjell Ericsson (c) anser
dels  att den del av utskottets yttrande
i  avsnittet Länsstyrelsernas roll i det
regionala utvecklingsarbetet som  börjar
med   Utskottet  delar  och  slutar  med
 berört   avseende   bort  ha   följande
lydelse:
Utskottet har i det föregående  påtalat
de  uppenbart negativa effekter  på  det
regionala planet som har uppkommit genom
att statliga verk och myndigheter i allt
större utsträckning själva bestämmer  om
sin  organisation.  En  nackdel  är  att
många    sektormyndigheters   respektive
verksamhet  härigenom  kommit  att   bli
sämre  -  eller  rent  av  inte  alls  -
samordnad  med den statliga  förvaltning
som  utövas  genom  länsstyrelserna.   I
likhet    med   vad   som    anförs    i
Centerpartiets   motion    A432    anser
utskottet   att   det  regionalpolitiska
intresset  måste sättas i första  rummet
vid   omstrukturering  av  all   statlig
verksamhet.   Utskottet   vill    starkt
förorda    en   samlad   länsförvaltning
framför     sektorsvisa    storregioner.
Möjligheterna till en sådan  förvaltning
bör   därför   prövas.  I   likhet   med
motionärerna  anser  utskottet  att  det
finns   starka  skäl  att   införa   ett
principiellt  moratorium  såvitt  gäller
den  statliga förvaltningen på  regional
nivå.  Någon  ändring  i  riktning   mot
sektorsvisa storregioner bör därför inte
genomföras  förrän resultaten  av  bl.a.
den  s.k. REKO-STAT-utredningen  och  de
förslag  som  kan vara föranledda  härav
föreligger   liksom  de  av   regeringen
föreslagna     försöken     med     s.k.
regionfullmäktige. Riksdagen  bör  genom
ett uttalande till regeringen ställa sig
bakom  vad  som  nu  anförts.  Utskottet
tillstyrker alltså motion A432 (c) i här
berört  avseende  och  avstyrker  motion
A418  (m)  i aktuell del i den  mån  den
inte blivit tillgodosedd med det sagda.
dels att utskottets hemställan under  12
bort ha följande lydelse:
12.   beträffande   länsstyrelsernas
roll       i       det      regionala
utvecklingsarbetet
att riksdagen med anledning av motion
1996/97:A432  yrkande  16   och   med
avslag på motion 1996/97:A418 yrkande
12 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
11. Översyn av regionalpolitiken
(mom. 13)
Elver  Jonsson  (fp), Kent  Olsson  (m),
Patrik  Norinder (m), Christel Anderberg
(m), Barbro Johansson (mp), Dan Ericsson
(kd),  Anna  Åkerhielm  (m)  och  Ingrid
Burman (v) anser
dels  att den del av utskottets yttrande
i avsnittet Översyn av regionalpolitiken
som  börjar  med  Utskottet konstaterar 
och slutar med  behandlad fråga  bort ha
följande lydelse:
Enligt   utskottets  mening  finns   nu
bärande  skäl för en samlad  översyn  av
regionalpolitiken. Under de senaste åren
har    villkoren   för   den   regionala
utvecklingen  ändrats,  i   vissa   fall
avsevärt.       Tekniska       framsteg,
budgetrestriktioner  och  tendens   till
ökad regional obalans är några exempel.
Mest  påtagligt  är emellertid  de  nya
förutsättningar  som  är  en  följd   av
Sveriges medlemskap i EU. Deltagandet  i
EG:s  olika strukturfondsprogram innebär
såväl  krav som möjligheter. Utan tvivel
påverkar     dessa    den     nationella
regionalpolitiska strukturen, som ju har
vuxit  fram  under lång tid  i  Sverige.
Fördelningen  av  de samlade  resurserna
måste  övervägas. Särskilt angeläget  är
det att översynen genomförs nu, nämligen
i  anslutning till att uppbyggnadsskedet
nyligen har avslutats. De brister i form
av   svåröverskådlighet  i  system   och
rutiner     liksom     oklarheter      i
tillämpningen  bör  inte  tillåtas   bli
cementerade.   En   sådan   översyn   av
effekterna av EU-medlemskapet  bör  även
innefatta  en  samlad  analys  byggd  på
redan gjorda erfarenheter och förväntade
framtida förändringar.
Även  andra skäl för en sådan utredning
finns. Företagsstöden har nyligen  varit
föremål   för   en   översyn.   I   sitt
betänkande  (SOU 1996:69) Kompetens  och
kapital                       redovisade
Företagsstödsutredningen emellertid  att
man kommit till slutsatsen att fortsatta
analyser  var  nödvändiga för  flera  av
stöden,  däribland transportstödet.  Det
är   samtidigt  motiverat  med  en   mer
grundläggande  analys av  det  fortsatta
behovet  av vissa nationella stödformer,
bl.a. i ljuset av de möjligheter som har
öppnats genom EU-medlemskapet. Viktigt i
sammanhanget  är även  en  analys  av  i
vilken   utsträckning  som  stöden   har
underlättat lokala initiativ.
En delvis närbesläktad fråga gäller den
geografiska omfattningen för stöden  och
närmare bestämt systemet med tillfälliga
stödområden.  Ursprungligen  tillkom  de
för  att  ge just tillfälligt stöd  till
kommuner   och   bygder   som    i    en
konjunktursvacka  hamnat  i  tillfälliga
svårigheter.    Att    en    bygd    har
klassificerats i denna kategori under en
längre tid, i vissa fall uppemot tio år,
kan  vara  skäl  nog  att  överväga   en
omprövning av inte bara inplaceringen  i
det   enskilda  fallet  utan   även   av
systemet.  Även frågan om klassificering
av  skärgården är berörd  i  ett  sådant
sammanhang.
Inte   minst  viktigt  är  att  få   en
överblick  över de regionala  effekterna
av   den  stora regionalpolitiken .  Som
utskottet har redovisat i det föregående
pågår  ett  utredningsarbete beträffande
förändringarna  i  den statliga  sektorn
(den     s.k.    REKO-STAT-utredningen).
Utskottet anser det angeläget att det  i
den  översyn som nu förordas tas  hänsyn
till  dels  de ändrade villkor  för  den
regionala utvecklingen som har inträffat
under senaste tiden, dels hur  den stora
regionalpolitiken    och    den    lilla
regionalpolitiken påverkar varandra.
Med   den   breda  inriktning   som   nu
skisserats  torde, menar  utskottet,  en
regionalpolitisk  utredning   kräva   en
parlamentarisk sammansättning. Riksdagen
bör  i  ett uttalande uppmana regeringen
att  ta  initiativ till en sådan  åtgärd
som utskottet nu har förordat. Härigenom
skulle  motionerna A411  (fp)  och  A430
(mp)  bli  tillgodosedda i nu  behandlad
del.
dels att utskottets hemställan under  13
bort ha följande lydelse:
13.    beträffande    översyn     av
regionalpolitiken
att   riksdagen  med   anledning   av
motionerna  1996/97:A411  yrkande  10
och  1996/97:A430 yrkande 3  som  sin
mening ger regeringen till känna  vad
utskottet anfört,
12. Företagsinriktade åtgärder, allmänt
(mom. 14)
Elver Jonsson (fp) anser
dels  att den del av utskottets yttrande
i  avsnittet Företagsinriktade  åtgärder
som  börjar  med  Utskottet konstaterar 
och  slutar med  berörda delar  bort  ha
följande lydelse:
Utskottet  ansluter sig till den  linje
för  regionalpolitiken som  redovisas  i
motion  A411  (fp) och  som  utmärks  av
kravet       på      en      långtgående
decentralisering   av   besluten    till
regional  nivå.  En  förenkling  av   de
regionalpolitiska    stödformerna     är
ytterligare ett krav. Det är  samtidigt,
anser    utskottet,    nödvändigt    att
indelningen  i  målområden  enligt  EG:s
system  inte  medför att  de  nationella
stödområdena utökas till en allt  större
del   av  landet.  En  sådan  utspädning
motverkar  nämligen effektiva satsningar
i  de  mest  utsatta delarna. Genom  ett
uttalande  av  angiven  innebörd  skulle
motion  A411 (fp) i aktuell  del  bli  i
huvudsak tillgodosedd. Motion A428  (kd)
avstyrks   i  den  mån  den  inte   blir
tillgodosedd genom nu nämnd åtgärd.
dels att utskottets hemställan under  14
bort ha följande lydelse:
14.   beträffande  företagsinriktade
åtgärder, allmänt
att riksdagen med anledning av motion
1996/97:A411 yrkande 7 och med avslag
på  motionerna  1996/97:A304  yrkande
18,   1996/97:A418  yrkande   3   och
1996/97:A428  yrkande  12   som   sin
mening ger regeringen till känna  vad
utskottet anfört,
13. Företagsinriktade åtgärder, allmänt
(mom. 14)
Dan Ericsson (kd) anser
dels  att den del av utskottets yttrande
i  avsnittet Företagsinriktade  åtgärder
som  börjar  med  Utskottet konstaterar 
och  slutar med  berörda delar  bort  ha
följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning måste  de
regionalpolitiska stöden syfta till  att
ge  en så hög utväxling som möjligt  mot
det  regionalpolitiska målet. Såsom sägs
i  motion  A428  (kd)  finns  emellertid
vissa  stödformer  som  ger  en  motsatt
effekt.  Därför  bör,  menar  utskottet,
sådana  stödformer slopas som  motverkar
satsningar  i  glesbygden  i  fråga   om
arbetstillfällen och boende.  Genom  ett
uttalande  av  riksdagen  härom   skulle
motion  A428 (kd) tillgodoses  i  berörd
del. Motion A411 (fp) avstyrks i den mån
den  inte  blir tillgodosedd  genom  ett
sådant uttalande.
dels att utskottets hemställan under  14
bort ha följande lydelse:
14.   beträffande  företagsinriktade
åtgärder, allmänt
att riksdagen med anledning av motion
1996/97:A428  yrkande  12   och   med
avslag   på  motionerna  1996/97:A304
yrkande  18, 1996/97:A411  yrkande  7
och  1996/97:A418 yrkande 3  som  sin
mening ger regeringen till känna  vad
utskottet anfört,
14. Stödområden (mom. 15)
Elver  Jonsson  (fp), Kent  Olsson  (m),
Patrik  Norinder (m), Christel Anderberg
(m),   Dan   Ericsson  (kd)   och   Anna
Åkerhielm (m) anser
dels  att den del av utskottets yttrande
i  avsnittet Stödområden som börjar  med
 Utskottet är  och slutar med   aktuella
delar  bort ha följande lydelse:
Utskottet  anser  det  inte  bara  vara
angeläget  utan t.o.m. ett  riksintresse
att   skärgårdar  kan  hållas   levande.
Möjligheterna   till  fast   utkomst   i
skärgårdsnäringar  är  därför   viktiga.
Satsningar på skärgårdssamhällen  har  i
någon  mån medfört fler arbetstillfällen
och  bättre  service. Enligt  utskottets
uppfattning   återstår   dock    mycket.
Dessvärre     har    regeringen     inte
presenterat  några konkreta förslag  med
denna  inriktning  på  grundval  av  den
utredningsverksamhet som  har  bedrivits
beträffande skärgården. För en  fortsatt
positiv  utveckling  krävs  insatser  på
många   områden.   Några   exempel    är
samhällsservice       och       allmänna
kommunikationer       Vidare       måste
småföretagandet underlättas.
Vidare  vill  utskottet erinra  om  att
fastighetsskatten är ett av  de  största
problemen   för   skärgårdsbefolkningen;
många  tvingas bort från sina  hem  till
följd  av  den kombinerade  effekten  av
kraftigt    höjda   taxeringsvärden    i
skärgården  och den höjda  skattesatsen.
Enligt    utskottets    mening     måste
fastighetsskatten reduceras snarast.
Den  omständigheten att det här rör sig
om  öar,  dvs. vatten skiljer land  från
land,   gör  att  man  inte   kan   mäta
avstånden i kilometer. Reglerna för  vad
som skall betraktas som glesbygd innebär
inte   ett  tillräckligt  hänsynstagande
till denna omständighet. Utskottet anser
därför  att bedömningsgrunderna för  vad
som  skall vara glesbygd bör ändras,  så
att  skärgården  ges  samma  möjligheter
till   utveckling  som  övrig  glesbygd.
Riksdagen bör uppmana regeringen att dra
försorg  härom.  Därmed blir  motionerna
A425   (m),  A427  (kd)  och  A429  (fp)
tillgodosedda  i nämnt avseende.  Motion
A412 avstyrks.
dels att utskottets hemställan under  15
bort ha följande lydelse:
15. beträffande stödområden
att   riksdagen  med   anledning   av
proposition  1996/97:1  utgiftsområde
19    yrkande    4   och   motionerna
1996/97:A425  yrkande 5, 1996/97:A427
yrkande 1 och 1996/97:A429 yrkande  2
samt    med    avslag    på    motion
1996/97:A412  som  sin   mening   ger
regeringen  till känna vad  utskottet
anfört,
15. Övergripande  mål för Statens
institut för regional forskning
(mom. 28)
Barbro Johansson (mp) anser
dels  att den del av utskottets yttrande
i   avsnittet   Statens   institut   för
regional   forskning  som   börjar   med
 Utskottet  har   och  slutar  med   det
sagda  bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer i vad som anförs  i
motion  A430  (mp)  om  vikten   av   en
utredning beträffande landsbygdens behov
av  forskning och utveckling, utbildning
samt  rådgivning. Resultatet av en sådan
utredning bör därefter läggas till grund
för  ett  sammanhållet forskningsprogram
avseende  landsbygdens roll i samhället.
Såsom sägs i motionen är landsbygden och
glesbygden  en  betydelsefull  resurs  i
utvecklingen    mot   ett    långsiktigt
uthålligt  samhälle  enligt  Agenda  21-
konventionen.  Riksdagen  föreslås   att
genom  ett  uttalande av denna  innebörd
ansluta   sig  till  denna  uppfattning.
Härigenom   blir   motion   A430    (mp)
tillgodosedd.
dels att utskottets hemställan under  28
bort ha följande lydelse:
28.  beträffande  övergripande   mål
för  Statens  institut  för  regional
forskning
att   riksdagen  med   anledning   av
proposition  1996/97:1  utgiftsområde
19  yrkande 3 om övergripande mål för
Statens    institut   för    regional
forskning  (avsnitt 5,  anslag  A  8.
Statens    institut   för    regional
forskning)  och  motion  1996/97:A430
yrkandena 1 och 2 som sin mening  ger
regeringen  till känna vad  utskottet
anfört,

16. Vidgat skärgårdsbegrepp (mom. 33)
Elver Jonsson (fp) och Dan Ericsson (kd)
anser
dels  att den del av utskottets yttrande
i   avsnittet  EG:s  strukturfonder  som
börjar  med   Slutligen när  och  slutar
med  aktuellt avseende  bort ha följande
lydelse:
Utskottet  finner det välmotiverat  att
Sverige   i   arbetet  inför   den   nya
programperioden för EG:s  strukturfonder
aktivt    verkar    för    ett    vidgat
skärgårdsbegrepp  i  EG-systemet.  Detta
bör gå ut på att såväl fastlandsremsan i
typiska skärgårdsområden som öar -  både
med och utan broförbindelse - innefattas
häri.   Riksdagen  bör  alltså   uppmana
regeringen  till en sådan åtgärd.  Genom
en åtgärd av nu nämnt slag skulle motion
A427  (kd) bli tillgodosedd i nu aktuell
del.
dels att utskottets hemställan under  33
bort ha följande lydelse:
33.        beträffande        vidgat
skärgårdsbegrepp
att riksdagen med anledning av motion
1996/97:A427 yrkande 2 som sin mening
ger   regeringen   till   känna   vad
utskottet anfört,
Särskilda yttranden
1. Mål och riktlinjer för
regionalpolitiken (mom. 1)
Dan Ericsson (kd) anför:
Kristdemokraterna noterar att regeringen
fäster   stort  avseende  vid  vad   som
benämns  en  ny  regional näringspolitik
och  ett s.k. partnerskap. Detta  senare
initiativ   går   ut  på   att   landets
landshövdingar   skall  samordna   olika
aktörer  i  sitt respektive län  för  en
utveckling  av de regionala  insatserna.
Enligt  vår uppfattning torde  en  sådan
åtgärd   knappast  förtjäna   en   sådan
tilltro  som  propositionen ger  uttryck
för.  Redan  nu har länsstyrelserna  ett
samordningsansvar. Regeringens initiativ
innebär att ytterligare en nivå tillförs
ett redan komplext system. I värsta fall
innebär detta att effektiviteten hos  de
övriga      regionalpolitiska     medlen
försvagas.
2. Jämställdhetsperspektiv (mom. 3)
Kjell Ericsson (c) anför:
Jämställdhetsfrågorna  har  en  särskild
dimension      i      det      regionala
utvecklingsarbetet.   Ny   teknik,   ett
decentraliserat utbud av utbildning samt
ett   ökat   kvinnligt  företagande   är
viktiga    faktorer.   Den    offentliga
sektorns    försämrade    ekonomi    har
emellertid    inneburit   att    antalet
arbetstillfällen har minskat,  vilket  i
sin  tur  främst  har  drabbat  kvinnor.
Samtidigt   kan   det  konstateras   att
företag   som   drivs  av   kvinnor   är
underrepresenterade bland  dem  som  har
fått stöd. Detta är beklagligt, särskilt
som  kvinnor, som startar eget ofta  gör
det  med  mindre lån och bidrag;  oftast
rör  det  sig om tjänsteföretag  med  en
affärsidé  inriktad främst på  en  lokal
marknad.    Ett    viktigt     led     i
Centerpartiets  strävan  är   just   att
underlätta för kvinnor att starta  eget.
Under  fyrpartiregeringen  infördes  det
s.k. mikrostödet, bl.a. med detta syfte.
Även    andelen   kvinnor   i    ledande
befattningar i näringslivet måste öka.
3. Utbildning (mom. 5)
Kjell Ericsson (c) anför:
Centerpartiet  har som  mål  beträffande
utbildning att sådan skall finnas  såväl
för som i hela Sverige. Betydelsen av en
decentraliserad   utbildning   för   ett
decentraliserat kunskapssamhälle  kommer
också till uttryck i partimotionen  A432
om  regionalpolitiken. De delar häri som
gäller  utbildning  behandlas  i   bl.a.
utbildningsutskottet.     Jag      anser
emellertid  att det är värt  att  betona
utbildningens          regionalpolitiska
betydelse    i    samband     med     de
regionalpolitiska frågornas  behandling.
Vikten     av     ett    decentraliserat
kunskapssamhälle    och    behovet    av
satsningar   på   folkbildningen   måste
understrykas. Satsningen på de  små  och
medelstora högskolorna liksom FoU-frågan
är    av    största    regionalpolitiska
betydelse.  Vidare är det angeläget  att
företrädare  för det lokala näringslivet
medverkar     vid    utformningen     av
kvalificerad  eftergymnasial  utbildning
och att lärlingsutbildningen utvecklas.
4. Infrastruktur (mom. 6)
Kjell Ericsson (c) anför:
Centerpartiet har i sin partimotion A432
om  regionalpolitiken fört fram  en  rad
förslag   beträffande   infrastrukturens
betydelse  i detta sammanhang.  Motionen
har   i   denna  del  remitterats   till
trafikutskottet, men det finns skäl  att
även  här  nämna de bärande idéerna.  Vi
anser  att infrastrukturplaneringen  bör
inriktas på att möjliggöra utveckling  i
hela  Sverige.  Det är också  nödvändigt
att  denna planeringsverksamhet  präglas
av  en helhetssyn. En upprustning av det
glesare  vägnätet  är  angeläget  liksom
förekomsten   av   ett  väl   fungerande
kommunikationssystem   i   de   nordliga
regionerna.  Vid sidan  av  person-  och
godstransporter  är  det  angeläget  att
satsa  på  telekommunikationer;  en  för
hela  landet  enhetlig  taxa  för  ISDN-
anslutning  är viktig för den  regionala
utvecklingen.
5. Näringsliv (mom. 7)
Kjell Ericsson (c) anför:
Den   näringspolitik  som  Centerpartiet
står  för innebär att särskilt  små  och
medelstora  företag  skall  omfattas  av
konkreta  åtgärder. En sådan  inriktning
innebär samtidigt att man kan tillgodose
väsentliga    regionala    behov.    Ett
företagsvänligt   klimat    är    själva
grunden. I detta ligger bl.a. att  verka
för  låga  räntor, sänkta socialavgifter
bättre           riskkapitalförsörjning,
kompetensutveckling    för    företagen,
enklare regelsystem och i övrigt stabila
villkor  för  företagen. Denna  grundsyn
kommer till uttryck i motion A432 (c) om
regionalpolitiken.
6. Vinstmedel från
vattenkraftsproduktion (mom. 8)
Dan Ericsson (kd) anför:
Det   är  angeläget  att  resurser  från
vattenkraftsproduktion återförs till  de
kommuner    där   kraften    produceras.
Omläggningen    av   beskattningen    av
vattenkraft till fastighetsskatt innebär
en   ny   möjlighet.   Kristdemokraterna
förordar att fastighetsskatterna  växlas
över  till kommunerna, vilket skulle  ge
en     ordentlig     återbäring     till
vattenkraftsproducerande  regioner.   De
resurser   som  därvid  tillförs   dessa
regioner  bör  användas till  värdefulla
samhälleliga satsningar. Som exempel kan
nämnas    insatser   för   näringslivet,
investeringar  i  alternativa   inhemska
energikällor  samt  kommunikationer  och
annan infrastruktur. Även  forskning  på
högskolenivå är ett viktigt  område  för
en sådan satsning.
7. Anslagsfördelningen inom
utgiftsområde 19 budgetåret 1997 (mom.
35)
Kent  Olsson, Patrik Norinder,  Christel
Anderberg  och Anna Åkerhielm  (alla  m)
anför:
Den 22 november 1996 beslutade riksdagens
majoritet bestående av Socialdemokraterna
och    Centerpartiet    att    fastställa
ekonomiska    ramar    för    de    olika
utgiftsområdena  i den statliga  budgeten
och  en  beräkning  av statens  inkomster
avseende år 1997. Samtidigt beslutades en
preliminär fördelning av statens utgifter
på utgiftsområden för budgetåren 1998 och
1999.
Moderata  samlingspartiet har i  parti-
och  kommittémotioner förordat en  annan
inriktning  av den ekonomiska  politiken
och budgetpolitiken. Våra förslag syftar
till  att skapa förutsättningar för  ett
ekonomiskt,   kulturellt   och   socialt
växande Sverige. Genom en större enskild
sektor  och ett starkare civilt samhälle
kan  både  företag och  människor  växa.
Massarbetslösheten  kan  steg  för  steg
pressas   tillbaka  samtidigt  som   den
sociala   tryggheten   också   i   andra
bemärkelser kan öka genom att  hushållen
får en större ekonomisk självständighet.
Vi   har   föreslagit  en   långtgående
växling  från  subventioner  och  bidrag
till kraftiga skattesänkningar för alla,
främst   låg-   och  medelinkomsttagare.
Samtidigt värnar vi om de människor  som
är i störst behov av gemensamma insatser
och  som  har små eller inga möjligheter
att  påverka sin egen situation. Vi slår
också   fast  att  det  allmänna   skall
tillföras  resurser  för  att   på   ett
tillfredsställande sätt kunna  genomföra
de  uppgifter som skall vara gemensamma.
Rättsväsendet       måste        fungera
tillfredsställande, och försvaret  skall
vara   så   starkt   att   Sverige   kan
försvaras.
När   riksdagens  majoritet  nu   genom
riksdagsbeslutet den 22 november valt en
annan inriktning av politiken, deltar vi
inte i detaljbesluten. I detta särskilda
yttrande  redovisar vi den  del  av  vår
politik som berör utgiftsområde 19.
Enligt      Moderata     samlingspartiets
uppfattning     står    majoriteten     i
arbetsmarknadsutskottet      för       en
regionalpolitik som inte är anpassad  för
de   nya  förutsättningar  som  råder   i
Sverige.
Vi  har i vår motion A418 pekat  på  de
omvälvande       förändringar        som
näringslivet,  arbetsmarknaden  och  den
ökade  internationaliseringen  genomgår.
Genom  företagens  rörlighet  och   ökad
kunskap möter Sverige hårdare konkurrens
från  andra länder och världsdelar,  men
får    samtidigt   tillgång   till   nya
marknader, nya produkter och ny kunskap.
Genom   den  nya  tekniken  öppnas   nya
möjligheter  för nationer, regioner  och
individer.
I  och  med  EU-inträdet har  helt  nya
förutsättningar  för såväl  finansiering
som   inriktning   på  regionalpolitiken
uppstått.  Vi  har i vår motion  påpekat
att  risk finns att fördelningspolitiska
ambitioner   inom  EU   konserverar   en
stödfilosofi    i    regional-     resp.
sysselsättningspolitiken.
Hittillsvarande     erfarenheter      av
utnyttjandet   av  EG:s   strukturfonder
visar  att offentlig verksamhet haft  en
alltför  dominerande ställning. Vi  vill
betona  att  ett  ökat  engagemang  från
privat verksamhet är eftersträvansvärt.
Enligt      vår      uppfattning      bör
förutsättningar  för  företagsamhet   och
kunskapsinhämtande  kraftigt   förbättras
för  att  åstadkomma en regional tillväxt
och    utveckling.    Vi    delar    inte
utskottsmajoritetens uppfattning att  man
genom   stöd   och  bidrag   skall   söka
upprätthålla en sysselsättning  som  inte
har långsiktig bärkraft. Mer eller mindre
sofistikerade       stödsystem        och
bidragsberoende kan aldrig utgöra grunden
för    livskraftigt   företagande   eller
regioners utveckling.
En     helt    ny    ansats    i    det
regionalpolitiska tänkandet  bör  enligt
vår    mening    initieras.    Regioners
olikartade möjligheter bör på  ett  helt
nytt sätt tas till vara. Helhetssynen på
regioners  utveckling - det  som  kallas
 den  stora regionalpolitiken  -  bör  i
stället lyftas fram.
Vi förordar en regionalpolitik där:
·      tillväxt   sätts   i    fokus    i
utformningen av statens insatser
·    en  positiv  kultur för  företagande
främjas
·     en  målmedveten  satsning  sker  på
kunskap,  som byggs upp från grundskolan
till och med den högre utbildningen  och
inkluderar       även       kvalificerad
eftergymnasial yrkesutbildning
·   målet för regioner måste vara att
bli oberoende av statliga
transfereringar
·   infrastrukturen skall göra
utveckling, företagsetableringar och
boende möjlig
·   fler konkreta projekt skapas där man
kopplar ihop kompetensgivare (högskolor,
stora företag, forskningsinstitut etc.)
med små och medelstora företag
·   regionerna arbetar med sina nischer
och attraktionsfaktorer
·   länsstyrelserna ansvarar för den
regionala utvecklingen
Genom en integrering mellan GBV och NUTEK
anser  vi  att den verksamhet som  riktar
sig till gles- och landsbygden skulle bli
starkare     och    effektivare.     Även
Folkrörelserådets verksamhet skulle kunna
bli  en  naturlig del av denna  funktion.
Verksamheten  kan som i  dag  bedrivas  i
Östersund.
Som  en sammanfattning vill vi betona att
målet för regionalpolitiken bör vara  att
skapa förutsättningar för olika regioners
och  människors möjlighet till utveckling
och   därigenom   bidra  till   nationell
tillväxt        och        internationell
konkurrenskraft.
Våra    förslag    till    anslag     för
utgiftsområde 19 är följande :
A   1.  Regionalpolitiska  åtgärder   bör
fastställas till 1 045 miljoner kronor.
A  4. Nedsättning av socialavgifter  bör
minskas  med 180 miljoner kronor jämfört
med   regeringens  förslag  och  bör   i
enlighet  härmed  fastställas  till  240
miljoner kronor.
A    5.   Sysselsättningsbidraget    bör
beräknas till 129 miljoner kronor.
A   6.   Anslaget  transportbidrag   bör
fastställas till 280 miljoner kronor.
Vidare   anser   vi  att   medel   skall
reserveras för utbildningsinsatser. På A
1.  Regionalpolitiska  åtgärder  bör  25
miljoner kronor reserveras och  på  A  9
Europeiska  regionala  utvecklingsfonden
bör  på  motsvarande  sätt  25  miljoner
kronor reserveras.
8. Anslagsfördelningen inom
utgiftsområde 19 budgetåret 1997 (mom.
35)
Ingrid Burman (v) anför:
När  det  gäller  transportstödet  anser
Vänsterpartiet  att denna  stödform  har
gett  näringslivet i berörda stödområden
en viss kompensation för de mycket långa
avstånden.    Denna    ersättning    har
härigenom   bidragit  till   att   vissa
arbetstillfällen  har  kunnat  behållas.
Därför   bör   inte  den  av  regeringen
föreslagna            anslagsminskningen
genomföras.  Vi  föreslår  således   att
anslaget ökas med 70 miljoner kronor för
år  1997.  Det  kan  vara  lämpligt  att
kommunikationskommittén   (K    1995:01)
särskilt  beaktar vad vi har  anfört  om
transportstödet och dess effekter i sitt
återstående arbete beträffande  Sveriges
framtida   kommunikationer.   Eventuella
förändringar i systemet bör  avvakta  en
sådan begärd analys.
Vänsterpartiet  har sedan  länge  menat
att   en   successiv   neddragning    av
stödformen nedsättning av socialavgifter
borde   ske.   Det   är   ett   trubbigt
instrument  som  knappast  uppfyller  de
regionalpolitiska målen. Det  utgör  ett
passivt  driftstöd som i  stället  borde
lämna  plats för stöd till aktivt lokalt
och   regionalt  utvecklingsarbete,  som
höjer    kompetensnivå   och   befrämjar
tillväxt.  Det  hade även varit  möjligt
att     finansiera    ett     oförändrat
transportstöd på detta sätt.
9. Anslagsfördelningen inom
utgiftsområde 19 budgetåret 1997 (mom.
35)
Barbro Johansson (mp) anför:
Den   ersättning  som  utbetalas  enligt
stödformen nedsättning av socialavgifter
bör   enligt  Miljöpartiets  uppfattning
inte minskas. Skall systemet fungera  är
det  viktigt  att  det inte  ändras  med
politiska  konjunkturer. Därför  har  vi
föreslagit  att anslaget  ökas  med  105
miljoner  kronor för år 1997.  Även  för
åren   1998  och  1999  bör  motsvarande
belopp   påföras  den  anslagsnivå   som
regeringen har beräknat.
10. Åtgärder i län och regioner (mom.
36)
Elver Jonsson (fp) anför:
Enligt      Folkpartiet     liberalernas
uppfattning måste vikten av välfärd  och
valfrihet  även  i  skärgården  betonas.
Bland de åtgärder som kan vidtas är  att
åstadkomma  en ökad samverkan  mellan  å
ena sidan statliga myndigheter m.fl. och
å  andra  sidan  kommunala  och  privata
intressenter. Syftet måste vara  att  få
till  stånd en samlad samhällsservice  i
skärgårdssamhällen. Det måste också  bli
en     rättvis    fördelning    av    de
regionalpolitiska stöden.  Reglerna  för
regionalpolitiskt stöd måste justeras så
att  det  även  kommer  skärgården  till
godo.  Länsstyrelsen i  Stockholm  måste
t.ex.  få  möjlighet att väga synpunkter
av  det slag som framförs i motion  A433
(fp) som syftar till en bättre situation
för skärgårdssamhällena.
11. Åtgärder i län och regioner (mom.
36)
Ingrid Burman (v) anför
Vänsterpartiet  anser att  motioner  som
enbart  eller  i huvudsak tar  sikte  på
förhållandena  i en enda region  normalt
inte   bör   föranleda   annat   än   en
översiktlig        behandling.        De
omständigheter  som redovisas  i  motion
A420  (v)  förtjänar emellertid särskild
uppmärksamhet. Där sägs att  Norrbottens
län  är  särpräglat i  många  avseenden.
Till   ytan  är  det  Sveriges  största,
befolkningsglesheten  är  påtaglig   och
länet    präglas   alltjämt   av   stora
basindustrier  med  staten  som   viktig
ägare.   Mest  anmärkningsvärt  är   att
Norrbotten  i dag plågas av  den  högsta
arbetslösheten någonsin och en  fortsatt
befolkningsminskning.    De    regionala
konsekvenserna  av  den   förda    stora
regionalpolitiken  innebär ökad regional
obalans  med särskilt negativ utveckling
i      skogslänen.     Metoderna     för
statsbudgetens       sanering        och
avregleringarna  leder  till   regionalt
oacceptabla resultat. Vi anser att dessa
och   andra  förhållanden  gör  det  väl
motiverat att tillskapa näringspolitiska
program        och        miljöinriktade
turismsatsningar i skogslänen. Här krävs
det      statliga     initiativ      med
regionalpolitiska  utgångspunkt   liksom
när     det    gäller    differentierade
fordonsskatter för att upprätthålla  ett
ekologiskt     omvandlingstryck     inom
transportsektorn. Motionen exemplifierar
den  mångfald av åtgärder som ett sådant
program  för skogslänen bör  omfatta.  I
likhet  med motionären förordar jag  att
det  med  förtur  utarbetas  ett  sådant
utvecklingsprogram för Norrbotten som en
del av en förnyad regionalpolitik.
Propositionens lagförslag
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1990:912) om
nedsättning av socialavgifter
Härigenom  föreskrivs att 8 och  13  §§
lagen   (1990:912)  om  nedsättning   av
socialavgifter   skall    ha    följande
lydelse.
Nuvarande lydelse    Föreslagen lydelse
8  §1
För  en  arbetsgivare eller en försäkrad
som   är   berättigad  till   stöd   för
verksamhet  som avses i 6  §  eller  för
arbete  som  avses  i  7  §  skall   den
procentsats         efter         vilken
arbetsgivaravgifter           respektive
egenavgifter  sammanlagt  skall  tas  ut
sättas ned med
1.  i fråga om  en   1.  i fråga om  en
arbetsgivare:   tio  arbetsgivare:  åtta
procentenheter till  procentenheter till
och   med  utgifts-  och med utgiftsåret
året 2000, eller     2000, eller
2.  i fråga om  en   2.  i fråga om  en
försäkrad:      tio  försäkrad:     åtta
procentenheter till  procentenheter till
och med inkomståret  och med inkomståret
2000,    om     den  2000,    om     den
försäkrades     hem  försäkrades
ortskommun   enligt  hemortskommun
66                §  enligt  66  §   kom
kommunalskattelagen  munalskattelagen
(1928:370)      för  (1928:370)      för
inkomståret      är  inkomståret      är
belägen  inom  stöd  belägen        inom
området.             stödområdet.
Nedsättningen
enligt       första
stycket         kan
kombineras      med
nedsättning  enligt
lagen (1981:691) om
socialavgifter.
13  §1
För  en arbetsgivare eller en försäkrad
som   är   berättigad  till   stöd   för
verksamhet  som avses i 11 §  eller  för
arbete  som  avses  i  12  §  skall  den
procentsats         efter         vilken
arbetsgivaravgifter           respektive
egenavgifter  sammanlagt  skall  tas  ut
sättas ned med
1.  i fråga om  en   1.  i fråga om  en
arbetsgivare:   tio  arbetsgivare:  åtta
procentenheter till  procentenheter till
och   med  utgifts-  och med utgiftsåret
året 2000, eller     2000, eller
2.  i fråga om  en   2.  i fråga om  en
försäkrad:      tio  försäkrad:     åtta
procentenheter till  procentenheter till
och med inkomståret  och   med  inkomst-
2000,    om     den  året  2000, om  den
försäkrades     hem  försäkrades    hem-
ortskommun   enligt  ortskommun   enligt
66                §  66                §
kommunalskattelagen  kommunalskattelagen
(1928:370)      för  (1928:370)      för
inkomståret      är  inkomståret      är
belägen  inom  stöd  belägen        inom
området.             stödområdet.
Nedsättningen
enligt       första
stycket         kan
kombineras      med
nedsättning  enligt
lagen (1981:691) om
socialavgifter.
___________________________
Denna  lag träder i kraft den 1  januari
1997.
1 Senaste lydelse 1994:548
Utskottets lagförslag
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1996:506) om
överlåtelse av en förvaltningsuppgift
till en övervakningskommitté
Härigenom    föreskrivs    att    lagen
(1996:506)   om   överlåtelse   av    en
förvaltningsuppgift       till        en
övervakningskommitté skall  ha  följande
lydelse.
Nuvarande lydelse    Föreslagen lydelse
Lag  om överlåtelse  Lag  om överlåtelse
av               en  av               en
förvaltningsuppgift  förvaltningsuppgift
till             en  till             en
övervakningskommitt  övervakningskommitt
é.                   é m.m.
Regeringen   får   överlåta   till   en
övervakningskommitté    att     fullgöra
förvaltningsuppgifter i  den  omfattning
som  framgår  av  ett fastställt  samlat
programdokument  eller  ett   fastställt
operativt  program.  Uppgifter  som  får
överlåtas          får         innefatta
myndighetsutövning.
Övervakningskommittéerna   skall   vara
inrättade  i enlighet med artikel  25  i
rådets  förordning (EEG) nr  4253/88  av
den     19     december     1988      om
tillämpningsföreskrifter             för
förordningen (EEG) nr 2052/88 vad gäller
samordningen      av      de       olika
strukturfondernas    verksamhet     dels
inbördes,     dels    med     Europeiska
investeringsbanken och andra  befintliga
finansieringsorgans verksamhet.
.
Överlåtelse enligt
första stycket  får
även  ske  till  en
interregional
beslutsgrupp,
vilken    inrättats
för genomförande av
ett   operationellt
program för att öka
gränsregionalt
samarbete.
________________________
Denna  lag träder i kraft den 1  januari
1997.

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1
Propositionen 3
Motioner 4
Utskottet 12
Den regionala utvecklingen 12
Mål och riktlinjer för
regionalpolitiken 13
Regional utveckling och olika
samhällssektorer 17
Allmänna utgångspunkter 17
Jämställdhetsfrågor 19
Utbildning 21
Infrastruktur 21
Näringsliv 22
Energiproduktion 23
Kultur 24
Lokalisering av statlig verksamhet,
m.m. 24
Organisation och lokalisering av
statlig verksamhet 24
Länsstyrelsernas roll i det
regionala utvecklingsarbetet 28
Översyn av regionalpolitiken 28
Företagsinriktade åtgärder 30
Allmänt 30
Stödområden 32
Regionalt utvecklingsstöd 33
Landsbygdsstöd m.m. 35
Stöd till kommersiell service 36
Lån till privata regionala
investmentbolag 37
Sysselsättningsbidrag 38
Transportbidrag 39
Särskilda åtgärder för regional
utveckling och tillväxt 40
Glesbygdsverket 41
Statens institut för regional
forskning 42
EG:s strukturfonder 42
Anslagsfrågor 46
Inledning 46
A 1. Regionalpolitiska åtgärder 47
A 2. Regionala utvecklingslån 48
A 3. Täckande av förluster på
grund av kreditgarantier inom
regionalpolitiken 48
A 4. Ersättning för nedsättning
av socialavgifter 49
A 5. Sysselsättningsbidrag 50
A 6. Transportbidrag 51
A 7. Glesbygdsverket 51
A 8. Statens institut för
regional forskning 52
A 9. Europeiska regionala
utvecklingsfonden 52
Anslag under utgiftsområde 19 53
Åtgärder i län och regioner 53
Hemställan 57
Reservationer 62
1. Mål och riktlinjer för
regionalpolitiken (mom. 1), (v) 62
2. Resurscentrum för kvinnor
(mom. 4), (c, fp, mp, v) 63
3. Utbildning (mom. 5), (fp) 64
4. Infrastruktur (mom. 6), (v) 64
5. Näringsliv (mom. 7), (fp) 65
6. Vinstmedel från
vattenkraftsproduktion (mom. 8),
(c, v) 65
7. Organisation och lokalisering av
statlig verksamhet (mom. 11), (c) 66
8. Organisation och lokalisering av
statlig verksamhet (mom. 11), (fp) 67
9. Organisation och lokalisering av
statlig verksamhet (mom. 11), (v) 67
10. Länsstyrelsernas roll i det
regionala utvecklingsarbetet
(mom. 12), (c) 68
11. Översyn av regionalpolitiken
(mom. 13), (m, fp,v, mp, kd) 69
12. Företagsinriktade åtgärder,
allmänt (mom. 14), (fp) 70
13. Företagsinriktade åtgärder,
allmänt (mom. 14), (kd) 71
14. Stödområden (mom. 15), (m, fp,
kd) 71
15. Övergripande mål för Statens
institut för regional forskning
(mom. 28), (mp) 72
16. Vidgat skärgårdsbegrepp
(mom. 33), (fp, kd) 72
Särskilda yttranden 74
1. Mål och riktlinjer för
regionalpolitiken (mom. 1), (kd) 74
2. Jämställdhetsperspektiv (mom.
3), (c) 74
3. Utbildning (mom. 5), (c) 74
4. Infrastruktur (mom. 6), (c) 75
5. Näringsliv (mom. 7), (c) 75
6. Vinstmedel från
vattenkraftsproduktion (mom. 8),
(kd) 75
7. Anslagsfördelningen inom
utgiftsområde 19 budgetåret 1997
(mom. 35), (m) 75
8. Anslagsfördelningen inom
utgiftsområde 19 budgetåret 1997
(mom. 35), (v) 78
9. Anslagsfördelningen inom
utgiftsområde 19 budgetåret 1997
(mom. 35), (mp) 78
10. Åtgärder i län och regioner
(mom. 36), (fp) 78
11. Åtgärder i län och regioner
(mom. 36), (v) 79
Bilaga 1 Propositionens lagförslag 80
Bilaga 2Utskottets lagförslag 81