Utskottet anser att de grundläggande
målen för regionalpolitiken skall vara
uthållig tillväxt, rättvisa och
valfrihet så att likvärdiga
levnadsvillkor skapas för medborgarna i
hela riket. Detta var också de mål som
utskottet ställde sig bakom våren 1995.
Regeringen redovisar i propositionen en
tendens mot ökad regional obalans.
Utskottet ser med oro på en sådan
utveckling.
De motionssynpunkter som har framförts
om regionalpolitiken betonar i många
fall tillväxten som betydelsefull för
att skapa utjämning mellan olika
regioner. Vikten av en helhetssyn i
fråga om de olika samhällssektorerna är
också en gemensam grundsyn i motionerna.
Utskottet konstaterar sammanfattningsvis
att beträffande de grundläggande målen
finns en betydande samsyn.
En reservation har avlämnats av
företrädaren för Vänsterpartiet.
Regional utveckling och olika
samhällssektorer
Utskottet anser att de beslut som fattas
inom många samhällssektorer har stor
betydelse för bl.a. tillväxt,
sysselsättning och service i landets
olika delar och därmed för den
långsiktiga regionala utvecklingen.
Enligt utskottet har kunskaps- och
kompetensutveckling under de senaste
åren utgjort ett allt viktigare inslag i
regionalpolitiken. Motioner om
utbildning avstyrks med hänvisning till
dels de satsningar som görs, bl.a. genom
kraftig utbyggnad av den högre
utbildningen vid de mindre och
medelstora högskolorna, dels pågående
utredningsarbete. Även motioner
infrastrukturen avstyrks; utskottet
anser att det finns skäl att avvakta den
planerade utredningen om utvidgning av
transportstödet till att omfatta även
bl.a. flyg- och sjötransporter liksom
övrigt utredningsarbete på området som
bl.a. avses ge underlag för ett nytt
trafikpolitiskt beslut.
Ett flertal reservationer i olika
sakfrågor har avgivits.
Lokalisering av statlig verksamhet, m.m.
I en rad motioner uttrycks oro för de i
vissa fall negativa effekter som har
uppkommit till följd av bl.a.
bolagisering av statlig verksamhet och
ökad självbestämmanderätt i den statliga
förvaltningen. De därav föranledda
ändrade verksamhetsformerna har i många
fall medfört - eller riskerar att
medföra - regionala obalanser. Det
erinras om de principiella synpunkter
som utskottet nyligen framförde
(1996/97:AU4y) när det gäller de
regional- och arbetsmarknadspolitiska
effekterna av förslag i den
försvarspolitiska propositionen.
Utskottet föreslår ett tillkännagivande
riktat till regeringen om att frågor om
lokalisering av statlig verksamhet som
är av större vikt eller på annat sätt av
principiellt intresse bör underställas
riksdagen.
Motionsförslag om en översyn av
regionalpolitiken avstyrks av utskottet,
som utgår från att regeringen avser att
vidta erforderliga åtgärder när
resultatet av pågående utredningsarbete
föreligger och konturerna i fråga om EG-
systemets tillämpning i Sverige
ytterligare har klarnat. Bakom en
reservation i denna del står företrädare
för Moderata samlingspartiet,
Folkpartiet liberalerna, Vänsterpartiet,
Miljöpartiet och Kristdemokraterna.
Reservationer i även andra frågor
föreligger.
Företagsinriktade åtgärder
Utskottet konstaterar att
förutsättningarna för näringslivets
verksamhet och därmed företagsstödens
utformning ändras kontinuerligt. I
likhet med regeringen anser utskottet
att olika former av statsstöd bör
begränsas i ett internationellt
perspektiv. Utskottet vill dock betona
behovet av de regionalpolitiska stöden
för att förbättra förutsättningarna för
utveckling i de delar av landet som har
de största långsiktiga problemen. Vidare
noterar utskottet att regeringen avser
att göra en uppföljning av
Företagsstödsutredningen i vissa
avseenden.
Utskottet godtar de förslag till
riktlinjer m.m. som regeringen
presenterar i fråga om vissa av
företagsstöden. Därmed avstyrks
motionsyrkanden beträffande bl.a.
stödområdesindelning, regionalt
utvecklingsstöd, landsbygdsstöd,
nedsättning av socialavgifter och
transportstöd.
Vidare tar utskottet initiativ i två
avseenden, nämligen dels ändrade regler
för landsbygdsstöd till
samverkansorgan., dels en ändring i
lagen (1996:506) om överlåtelse av en
förvaltningsuppgift till en
övervakningskommitté.
Reservationer i olika avseenden har
avgivits.
Anslagsfrågor
Beträffande ram för utgiftsområde 19
Regional utjämning och utveckling
erinrar utskottet om att riksdagen genom
beslut har anslutit sig till vad
arbetsmarknads- och finansutskotten har
förordat; ramen har sålunda fastställts
till 3 726 miljoner kronor
(1996/97:AU2y; 1996/97:FiU1, rskr. 53).
I detta betänkande behandlas de anslag
som ryms inom nämnda ram. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag till
dels medelsanvisning, dels en därmed
sammanhängande ändring i lagen
(1990:912) om nedsättning av
socialavgifter.
Åtgärder i län och regioner
Avslutningsvis behandlar utskottet ett
antal motioner i vilka åtgärder för
särskilt angivna län och regioner
förordas. Förslag som berör
förhållandena i Stockholms län bör
enligt utskottet beaktas av kommittén om
levnadsvillkor i storstadsområdena.
Motionsyrkandena avstyrks med hänvisning
till att insatser i första hand bör
prövas av de regionala organen.
Inkomna skrivelser
Under ärendets beredning har utskottet
mottagit skrivelser från organisationer
och verk.
Propositionen
I budgetpropositionen för år 1997,
1996/97:1 utgiftsområde 19, föreslår
regeringen att riksdagen
1. antar förslag till lag om ändring i
lagen (1990:912) om nedsättning av
socialavgifter,
2. godkänner att det övergripande målet
för verksamheten inom Glesbygdsverkets
ansvarsområde skall vara i enlighet med
vad regeringen förordar i avsnitt 5,
anslag A 7. Glesbygdsverket,
3. godkänner att det övergripande målet
för verksamheten inom Statens institut
för regional forsknings ansvarsområde
skall vara i enlighet med vad regeringen
förordar i avsnitt 5, anslag A 8.
Statens institut för regional forskning,
4. godkänner regeringens förslag om
stödområden för företagsstöd (avsnitt
4.1),
5. godkänner regeringens förslag om
regionalt utvecklingsstöd (avsnitt 4.2),
6. godkänner regeringens förslag om
landsbygdsstöd m.m. (avsnitt 4.3),
7. godkänner regeringens förslag om
sysselsättningsbidrag (avsnitt 4.4),
8. godkänner regeringens förslag om
nedsatta socialavgifter (avsnitt 4.5),
9. godkänner regeringens förslag om
transportbidrag (avsnitt 4.6),
10. godkänner regeringens förslag om
lån till privata regionala
investmentbolag (avsnitt 4.7),
11. för budgetåret 1997 anvisar
anslagen under utgiftsområde 19 Regional
utjämning och utveckling enligt följande
uppställning:
Anslag Ansla Anslagsbe
gstyp lopp
A Regionalpolitiska raman 1 453 517
1. åtgärder slag 000
A Regionala raman 390 000
2. utvecklingslån slag 000
A Täckande av
3. förluster på grund raman 13 000
av kre-dit slag 000
garantier inom
regionalpolitiken
A Ersättning för raman
4. nedsättning av slag 420 000
socialavgifter 000
A Sysselsättningsbid raman 200 000
5. rag slag 000
A Transportbidrag raman 303 000
6. slag 000
A Glesbygdsverket raman 23 573
7. slag 000
A Statens institut raman 7 931 000
8. för regional slag
forskning
A Europeiska raman 915 000
9. regionala slag 000
utvecklingsfonden
Summa för 3 726 021
utgiftsområdet 000
Propositionens lagförslag återfinns som
bilaga 1 till detta betänkande.
Motionerna
1996/97:A274 av Birger Schlaug m.fl.
(mp) vari yrkas
5. att riksdagen beslutar att för
budgetåret 1997 anvisa anslagen under
utgiftsområde 19 Regional utjämning och
utveckling, i enlighet med vad som
anförts i motionen,
6. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om beräknad fördelning på anslag
inom utgiftsområde 19 Regional utjämning
och utveckling för åren 1998 och 1999.
1996/97:A304 av Per Unckel m.fl. (m)
vari yrkas
14. att riksdagen beslutar för
budgetåret 1997 under utgiftsområde 19
fastställa anslaget A 1.
Regionalpolitiska åtgärder till 1 045
000 000 kr i enlighet med vad som
anförts i motionen,
15. att riksdagen beslutar för
budgetåret 1997 under utgiftsområde 19
fastställa anslaget A 4. Ersättning för
nedsättning av socialavgifter till
240 000 000 kr i enlighet med vad som
anförts i motionen,
16. att riksdagen beslutar för
budgetåret 1997 under utgiftsområde 19
fastställa anslaget A 5.
Sysselsättningsbidrag till 129 000 000
kr i enlighet med vad som anförts i
motionen,
17. att riksdagen beslutar för
budgetåret 1997 under utgiftsområde 19
fastställa anslaget A 6. Transportbidrag
till 280 000 000 kr i enlighet med vad
som anförts i motionen,
18. att riksdagen hos regeringen begär
förslag i fråga om de regionalpolitiska
stödformerna i enlighet med vad som
anförts i motionen,
19. att riksdagen beslutar för
budgetåret 1997 inom utgiftsområde 19
under anslaget A 1. Regionalpolitiska
åtgärder reservera 25 000 000 kr för
utbildningssatsning i enlighet med vad
som anförts i motionen,
20. att riksdagen beslutar för
budgetåret 1997 inom utgiftsområde 19
under anslaget A 9. Europeiska regionala
utvecklingsfonden reservera 25 000 000
kr i enlighet med vad som anförts i
motionen.
1996/97:A401 av Erik Arthur Egervärn (c)
vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om intransportstöd för
bagerinäringen.
1996/97:A402 av Erik Arthur Egervärn (c)
vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om återförande av vinstmedel
från vattenkraftsproduktion till bygder
och län där vattenkraften produceras.
1996/97:A403 av Åke Sundqvist m.fl. (m)
vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att transportstödet även i
framtiden kallas transportstöd,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om den fortsatta översynen av
transportstödet.
1996/97:A404 av Agne Hansson och Sivert
Carlsson (c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utlokalisering
av statlig verksamhet till Kalmar län.
1996/97:A405 av Agne Hansson och Sivert
Carlsson (c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om åtgärder för
regional utveckling och sysselsättning i
Kalmar län.
1996/97:A406 av Sinikka Bohlin m.fl. (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av
arbetsmarknadspolitiska åtgärder i
Gävleborgs län.
1996/97:A407 av andre vice talman Görel
Thurdin (c) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om statlig service i
Norrland.
1996/97:A408 av Urban Ahlin (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett helhetsperspektiv på
myndigheternas regionalisering för att
undvika samhällsekonomiska merkostnader.
1996/97:A410 av Eva Goës m.fl. (mp, s,
m, c, fp, v, kd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om resurscentrum,
2. att riksdagen hos regeringen begär
att medel under utgiftsområde 19
Regional utjämning och utveckling
reserveras för resurscentrum,
3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om Nationellt resurscentrum som
ett fristående råd eller en kommitté
under Arbetsmarknadsdepartementet.
1996/97:A411 av Sigge Godin m.fl. (fp)
vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om det avgörande i att
mobilisera lokala resurser,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om landsbygden som resurs,
3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om utbildningens betydelse för
den regionala utvecklingen,
4. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om kulturella insatser på
landsbygden,
5. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om betydelsen för landsbygden av
förnyelsen av den offentliga sektorn,
6. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om småföretagens betydelse för
landsbygdens utveckling,
7. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om de regionalpolitiska stöden
och utspädningen av dessa,
8. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om de statliga verken och
myndigheternas regionalpolitiska ansvar,
9. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om de möjligheter som EU:s
strukturstöd innebär och att onödigt
stor byråkrati i handläggningen med
kraft motverkas,
10. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en parlamentarisk
utredning i syfte att se över hela
regionalpolitiken.
1996/97:A412 av Axel Andersson m.fl. (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en harmonisering
av de nationella stödområdesgränserna i
Sverige med de områden av vårt land som
berörs av EU:s olika strukturfonder.
1996/97:A413 av Rune Berglund och Jörgen
Persson (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om stimulering av
byggnadsverksamheten och
turismutvecklingen i Jämtland.
1996/97:A414 av Carl Erik Hedlund m.fl.
(m) vari yrkas att riksdagen beslutar
att avskaffa det särskilda flyttstödet
till företag som lämnar storstadsre-
gionerna i enlighet med vad som anförts
i motionen.
1996/97:A415 av Kjell Ericsson m.fl. (c,
m, fp, kd) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär en utvärdering avseende
EU:s strukturfonder i enlighet med vad
som anförts i motionen.
1996/97:A416 av Holger Gustafsson (kd)
vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av att bevara och
utlokalisera statliga institutioner till
landsortskommunerna i det nya
västsvenska länet.
1996/97:A417 av Holger Gustafsson (kd)
vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Karlsborgs kommun i
Skaraborg fortsatt skall vara
tillfälligt stödområde,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om nödvändigheten av att
regeringen skjuter till sin andel för
att EU:s program KONVER skall kunna
förverkligas under hela perioden.
1996/97:A418 av Per Unckel m.fl. (m)
vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om framtida mål för
regionalpolitiken,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om uppdelningen mellan
regionalpolitik, näringspolitik och
arbetsmarknadspolitik,
3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om erfarenheter av nuvarande
stödformer,
4. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om den svenska hållningen i EU
avseende användningen av de gemensamma
strukturfonderna,
5. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om attraktionsinsatser,
6. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om infrastruktur,
7. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om utbildningsinsatser,
8. att riksdagen beslutar att de
selektiva stöden lokaliseringsbidrag och
utvecklingsbidrag upphör från den 1
januari 1997 i enlighet med vad som
anförts i motionen,
9. att riksdagen beslutar att reducera
det regionalpolitiska stödet för
nedsättning av socialavgifter från den 1
januari 1997 i enlighet med vad som
anförts i motionen,
10. att riksdagen beslutar att inga nya
överenskommelser om
sysselsättningsbidrag skall ingås efter
den 1 januari 1997 i enlighet med vad
som anförts i motionen,
11. att riksdagen hos regeringen begär
förslag om en utredning om
transportstödet i enlighet med vad som
anförts i motionen,
12. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om länsstyrelsernas roll för den
regionalpolitiska utvecklingen,
13. att riksdagen beslutar om
integration mellan Glesbygdsverket och
NUTEK i enlighet med vad som anförts i
motionen.
1996/97:A419 av Kjell Ericsson och
Lennart Brunander (c) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om mentorskap för de mindre
butikerna.
1996/97:A420 av Bengt Hurtig (v) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett utvecklingsprogram för
Norrbotten.
1996/97:A421 av Carin Lundberg m.fl. (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om regionalpolitikens innehåll
och utformning för beaktande i samband
med utarbetandet av förslag till
framtida regionalpolitik.
1996/97:A422 av Lena Sandlin m.fl. (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om statens omvända
regionalpolitik.
1996/97:A423 av Monica Öhman m.fl. (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av re-gionalpolitisk
analys samt att erforderliga åtgärder
vidtas för att motverka att de regionala
klyftorna växer.
1996/97:A424 av Sören Lekberg m.fl. (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av ett nytt synsätt i
regionalpolitiken beträffande
olikheterna inom regionerna.
1996/97:A425 av Margareta E Nordenvall
och Inger Koch (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att förbättra den bofasta
skärgårdsbefolkningens villkor,
5. att riksdagen hos regeringen begär
förslag om att öar utan fast
landförbindelse klassificeras som
glesbygd med högsta stödnivå i enlighet
med vad som anförts i motionen.
1996/97:A426 av Gudrun Schyman m.fl. (v)
vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om utformandet av ett
finansieringssystem för den samhälleliga
infrastrukturen så att den fungerar över
hela landet,
3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om samlad strategi för
regionaliseringen av statliga verk och
myndigheter,
4. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en ny kraftfull
regionalpolitik,
5. att riksdagen med följande ändringar
i förhållande till regeringens förslag
anvisar anslagen under utgiftsområde 19
Regional utjämning och utveckling enligt
uppställning:
Anslag Regeringens Anslagsföränd
förslag ring
(tusental kr) (tusental kr)
A 6. 303 000 70 000
Transportbidr
ag
Summa för 3 726 021 70 000
utgiftsområde
t
1996/97:A427 av Dan Ericsson och
Chatrine Pålsson (kd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett vidgat skärgårdsbegrepp,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att verka för ett ändrat
skärgårdsbegrepp för EU:s
strukturfondsprogram.
1996/97:A428 av Alf Svensson m.fl. (kd)
vari yrkas
1. att riksdagen godkänner de allmänna
riktlinjer för regionalpolitiken som
anförts i motionen,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om sektorernas ansvar för
regionalpolitiken,
3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att statens representanter i
statliga verk, myndigheter och bolag
skall väga in regionalpolitiska aspekter
i beslutsfattandet,
4. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att regionalpolitiska
konsekvensanalyser skall genomföras
innan beslut tas som får
regionalpolitiska konsekvenser,
6. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om Sveriges regionalpolitiska
målsättningar i EU,
7. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om ökad kommunal och regional
självstyrelse för ett ökat ansvar för
den regionala utvecklingen,
12. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att slopa bidragsformer som
motverkar satsningar på arbetstillfällen
och boende i glesbygd,
13. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av att få i gång
regionala resurscentrum för kvinnligt
företagande,
14. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om landsbygdsutveckling,
15. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om nerifrån-och-upp-perspektiv i
frågan om projekt för regional
utveckling och landsbygdsutveckling,
16. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om byalagens betydelse för
landsbygdsutveckling,
17. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett nationellt programarbete
för bygdeturism.
1996/97:A429 av Karin Pilsäter m.fl.
(fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om lokalisering av statlig
verksamhet,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om skärgården som glesbygd.
1996/97:A430 av Barbro Johansson m.fl.
(mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om en utredning om landsbygdens
behov av FoU, utbildning och rådgivning,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om upprättandet av ett
sammanhållet forskningsprogram för
landsbygdens roll i samhället,
3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om en utredning om vad EU-
medlemskapet har inneburit för
glesbygden och vad ett eventuellt
medlemskap i EMU kommer att betyda för
glesbygden,
9. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om lokala gruppers behov av stöd
utan styrning.
1996/97:A431 av Rune Berglund och Jörgen
Persson (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av regionalpolitiska
analyser och hänsyn i samband med
utarbetande av för regionerna avgörande
frågor och förslag,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av helhetssyn och
samhällsekonomiska analyser vid
förändring av statlig verksamhet,
9. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om stöd till glesbygdshandeln.
1996/97:A432 av Olof Johansson m.fl. (c)
vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om ambitionen om att hela
Sverige skall leva,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att regionalpolitiken måste
präglas av ett nerifrån och upp-
perspektiv,
3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om grundläggande basservice,
4. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att staten bör ta ett mer
aktivt ägaransvar i statliga verk,
myndigheter och bolag,
5. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om landsbygds- och
jämställdhetsperspektiv som viktiga
delar av regionalpolitiken,
6. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om jämställdhetsperspektiv vid
fördelning av medel för särskilda
regionalpolitiska insatser,
8. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om sektorspolitik,
10. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om ökat politiskt inflytande
över sektorsmyndigheterna,
11. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om regionalpolitiska hänsyn,
12. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om regionalpolitisk
konsekvensanalys,
13. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om bolagisering, ändrad
organisation i statliga myndigheter,
utförsäljning eller annan överflyttning
av statliga uppgifter,
14. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om tydliga direktiv till
myndigheter, verk och bolag,
15. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om helhetssyn för den statliga
verksamheten ur ett regionalt
perspektiv,
16. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett moratorium,
30. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om strukturfonder,
32. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om ändringar av landsbygdsstöd,
33. att riksdagen avslår regeringens
förslag till förändringar vad gäller
lokaliseringsstöd till lokaler för
uthyrning,
34. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts angående de lokala
arbetsförmedlingsnämnderna,
35. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om lokala
sysselsättningsbefrämjande åtgärder,
36. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om kvinnors arbetsmarknad,
39. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om kvinnliga resurscentrer.
1996/97:A433 av Karin Pilsäter m.fl.
(fp) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om välfärd och valfrihet i
skärgården,
4. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om initiativ till samverkan
mellan statliga myndigheter, verk och
bolag med kommunala och privata
intressenter för en samlad
samhällsservice i skärgårdssamhällen,
7. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om fördelning av
regionalpolitiska resurser.
1996/97:A434 av Eva Zetterberg m.fl. (v)
vari yrkas
5. att riksdagen hos regeringen begär
medel till kulturella och
företagsinriktade projekt i
integrationssyfte i Stockholmsregionen,
6. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om segregeringen,
7. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om socialt eftersatta grupper,
9. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om barnen och segregering.
1996/97:A601 av Eva Flyborg och Erling
Bager (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om nyetablering, utlokalisering
eller avknoppning av statliga styrelser,
myndigheter eller verk,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en utredning om de
samhälleliga konsekvenserna av
koncentration av statliga verk och
styrelser till Stockholmsområdet.
1996/97:Sk372 av Ingrid Näslund m.fl.
(kd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om möjligheten att utnyttja EU:s
stöd för landsbygdsutveckling, 5b-stöd,
för fiskeberoende områden.
1996/97:T215 av Dan Ericsson (kd) vari
yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ta initiativ till att
uppmana länsstyrelserna till aktiv
geografisk samverkan över länsgränserna
med andra regionala aktörer inom bl.a.
näringsliv, utbildningscentrum,
landsting och kommunförbund särskilt vad
gäller utvecklingen av den östsvenska
regionen.
1996/97:Jo258 av Sivert Carlsson och
Agne Hansson (c) vari yrkas
7. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om
egenföretagares/lantbruksföretagares
delaktighet i mål 4 Växtkraftprogrammen.
1996/97:N232 av Rune Berglund och Jörgen
Persson (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av utvärdering och
översyn av mikrostödet.
1996/97:N271 av Gudrun Schyman m.fl. (v)
vari yrkas
9. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om offensiv
landsbygdsutveckling.
1996/97:Bo235 av Gudrun Schyman m.fl.
(v) vari yrkas
11. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om konsekvensbeskrivningar av
olika förändringar på det regionala
planet.
Utskottet
Den regionala utvecklingen
Propositionen
I propositionen analyseras den regionala
problembilden i befolknings- och
sysselsättningstermer. Det konstateras
att den regionala obalansen har ökat
under år 1995.
Under perioden 1991-1994 rådde en
förhållandevis balanserad regional
befolkningsutveckling. Till stor del
berodde detta på en omfattande
nettoinvandring. I de långsiktiga
stödområdena 1 och 2 minskade
befolkningen med knappt 0,5% årligen.
Utanför stödområdena och i hela landet
ökade befolkningen med närmare 1% per
år. Under år 1995 minskade emellertid
befolkningen inom de permanenta
stödområdena med drygt 1%, samtidigt som
ökningstakten utanför stödområdena och i
landet har halverats.
Sedan början av 1990-talet har antalet
arbetstillfällen minskat kraftigt i de
flesta delar av landet. Fram till år
1994 gällde detta främst inom
tillverkningsindustrin och
byggnadsverksamheten, vilket innebar att
arbetslöshetsnivåerna för framför allt
män ökade kraftigt. Regionalt sett
drabbades områden med en förhållandevis
stor industri- och byggsektor hårdast.
Samtidigt har arbetstillfällena inom
främst den offentliga sektorn, men även
inom detaljhandeln och privata tjänster,
fortsatt att minska, vilket resulterat i
påtagligt förhöjda arbetslöshetsnivåer
för kvinnor. Denna effekt har främst
berört storstadsområdena och andra
större orter. Även flertalet regioner i
södra och mellersta Sverige har fått en
kraftigt förhöjd arbetslöshet. Trots
detta består i stort sett stödområdenas
sämre läge i förhållande till landet i
dess helhet. De inomregionala
skillnaderna i arbetslöshetsnivåer
(inklusive åtgärder) är betydande och
har ökat under 1990-talets första hälft.
Mål och riktlinjer för regionalpolitiken
Propositionen
Utgiftsområde 19 omfattar en del av
regionalpolitiken. Detta sakområde
brukar kallas den lilla
regionalpolitiken . Med den stora
regionalpolitiken avses åtgärder med
regionalpolitisk betydelse inom andra
samhällssektorer. De övergripande målen
för regionalpolitiken skall även
fortsättningsvis vara uthållig tillväxt,
rättvisa och valfrihet så att likvärdiga
levnadsvillkor skapas för medborgarna i
hela riket. Dess kanske viktigaste
uppgift är att bidra till den tradition
av sammanhållning och solidaritet som
präglar det svenska samhället.
En balanserad regional utveckling är en
förutsättning för att en god ekonomisk
tillväxt skall uppnås. De regionala
obalanserna tenderar nu att öka, den
regionala utjämningspolitiken måste
därför även i fortsättningen bedrivas
med kraft.
Enligt propositionen skall en ny
tillväxtorienterad regional
näringspolitik utvecklas genom bl.a. en
bred samverkan i länen och med vad som
betecknas som ett partnerskap mellan
många intressenter. Företagsstöden
kommer att ytterligare inriktas mot att
skapa incitament för ekonomisk tillväxt
med särskild inriktning på små och
medelstora företag.
Behovet av en helhetssyn understryks;
de regionalpolitiska målen inom alla
samhällssektorer måste beaktas.
Regeringen anför vidare att det breda
arbetet med EG:s strukturfondsprogram
innebär en kraftig förstärkning av
regionalpolitiken och dess genomförande.
Motioner
Moderaterna framför i kommittémotion
A418 (yrk. 1, 2 och 5) att svensk
regionalpolitik i alltför hög grad har
präglats av en strävan att eliminera
komparativa nackdelar i landets olika
delar. Denna ansats har inneburit en
konservering av näringslivsstrukturen
och en kontinuerligt stödberoende
verksamhet. I stället bör man ta till
vara regionernas egna förutsättningar
genom att öka deras attraktionskraft men
också genom att utveckla och sprida
kunskap. Motionärerna pekar på en rad
exempel, däribland livsmedelsteknik i
Skåne, materialteknik i Bergslagen och
rymdteknik i Kiruna. En sådan
attraktionspolitik förutsätter inte
stora statliga resurser utan snarare
innovativa lösningar, lokalt och
regionalt. De selektiva stöden, dvs.
stöd som ges efter prövning i enskilda
fall, tenderar att stödja
företagsetableringar där
sysselsättningen endast får en sekundär
effekt. De generella stöden, som kan
lämnas till varje företag som uppfyller
i förväg uppställda krav, visar att
regionalpolitiken går in även på
näringspolitikens respektive
arbetsmarknadspolitikens område. En
renodling behövs, anser motionärerna.
Målet för regionalpolitiken bör vara att
skapa förutsättningar för olika
regioners och människors utveckling och
därigenom bidra till nationell tillväxt
och internationell konkurrenskraft.
Centerpartiet betonar i motion A432
(yrk. 1, 2, 5 och 11) att ambitionen för
regionalpolitiken måste vara att hela
Sverige skall leva. Nu är Sverige dock
åter på väg att kantra genom att
inflyttningen till de expansiva
storstadsområdena och
universitetsorterna fortsätter - på de
mindre orternas och landsbygdens
bekostnad. Förutsättningarna att
upprätthålla grundläggande service till
dem som bor i utflyttningskommunerna har
försämrats. Samtidigt kommer en god
livsmiljö att bli en allt viktigare
decentraliseringsfaktor.
Regionalpolitiken måste präglas av ett
underifrånperspektiv och utgå från
lokala förutsättningar. En
decentraliserad samhällsstruktur
underlättar hushållning med
naturresurser och innebär att landets
samlade ekonomiska resurser bättre kan
tas till vara. Det är också angeläget
med ett landsbygds- och
jämställdhetsperspektiv. I verksamheter
där staten har ett ägarinflytande måste
regionalpolitiska hänsyn sättas i första
rummet.
Sigge Godin m.fl. (fp) anför i motion
A411 (yrk. 1 och 2) att målet för
regionalpolitiken måste vara att öka den
enskildes möjligheter att fritt välja
arbete och bostadsort. Sedan länge har
Folkpartiet förordat en övergång från
lokaliserings- till
mobiliseringspolitik, vilket innebär att
satsningarna görs på den enskilda
människan och hennes förmåga till
skapande. Varje region har sina unika
möjligheter. Regionalpolitiken kan
underlätta och stimulera utvecklingen,
t.ex. när det gäller företagande,
utbildning och kultur. Samtidigt måste
man inse de stora resurser som
landsbygden erbjuder i form av god
miljö, infrastruktur och aktiva
människor.
Vänsterpartiet efterlyser i motion A426
(yrk. 4) en ny kraftfull
regionalpolitik. Den höga arbetslösheten
i stödområdena och den accelererande
befolkningsutflyttningen är alarmerande
tecken, anförs det. Likaså är det
angeläget att komma till rätta med
oklarheterna omkring EG:s strukturfonder
både när det gäller regelverkets
funktion och den nationella
finansieringen. Framför allt måste
regeringen snarast skaffa sig en
helhetssyn på hur de olika poli
tikområdena påverkat regionalpolitiken.
Det förutsätts att regeringen återkommer
till riksdagen med förslag till en ny
regionalpolitik som är anpassad till de
nya villkor som olika landsdelar lever
under. I motion N271 (yrk. 9) framhåller
partiet att möjligheterna till arbete på
landsbygden måste stärkas för att inte
avfolkningen skall fortsätta.
Landsbygdens näringsliv förutsätter
satsningar på s.k. kombinationsföretag,
dvs. en samordning mellan befintlig
kärnverksamhet och annan verksamhet,
exempelvis inom turism och småskalig
energiproduktion. Såväl operativa mål
som en utvärdering av befintliga medel
för landsbygdsutvecklingen begärs.
Barbro Johansson m.fl. (mp) anför i
kommittémotion A430 (yrk. 9) att man
genom att ta till vara människors
initiativkraft och engagemang för sin
närmiljö skapar möjligheter till en
positiv utveckling av företagande och
sysselsättning. På många platser har
spontant uppkommit en lokal mobilisering
för att motverka negativa effekter av de
nedskärningar - inom såväl privat som
offentlig sektor - som dessa platser har
drabbats av. Dessa rörelser underifrån
behöver stöd men däremot inte styrning
från statsmakterna. Inte sällan är det
kvinnor som spelat en framträdande roll
och tagit okonventionella grepp, anförs
det.
Kristdemokraterna konstaterar i motion
A428 (yrk. 1, 6, 7, och 14-16) att den
regionala problembilden har förändrats
över tiden. Nu när mitten av 1990-talet
har passerats har avsaknaden av
regionalpolitiska hänsynstaganden varit
tydlig i samband med alla sparpaket. I
den statliga sektorspolitiken måste
regionalpolitiska hänsyn tas. Sverige
bör i EU söka påverka utformningen av
stöden så att de fyller samma funktion i
alla medlemsländer som är avsikten med
det svenska stödet, nämligen att ge alla
människor - oavsett var de bor -
tillgång till arbete, service och en god
miljö. Sverige bör så långt som möjligt
utnyttja EU:s regionalpolitiska stöd;
detta var också avsikten under
medlemskapsförhandlingarna. Omkring 30 %
av befolkningen bor på landsbygden och
det är därför viktigt med en livskraftig
landsbygd. Detta förutsätter i sin tur
ett underifrånperspektiv. Tillämpad på
nationella förhållanden innebär den s.k.
subsidiaritetsprincipen att kommunerna
får ökat inflytande över och ansvar för
det regionalpolitiska stödet.
Motionärerna betonar också byalagens
betydelse för landsbygdens utveckling.
Carin Lundberg m.fl. (s) uppmärksammar i
motion A421 särskilt skogslänen. En
framtida regionalpolitik skall stödja
näringspolitiken och medverka till ökad
tillväxt. Stödsystemen skall vara
flexibla och regelförenklingarna måste
fortsätta. De möjligheter som följer av
EU-medlemskapet måste tillvaratas,
samtidigt som tillgången till
strukturfonderna inte får innebära att
den nationella regionalpolitiken
försvagas.
Utskottet
De mål för regionalpolitiken som
förordas i propositionen är desamma som
utskottet ställde sig bakom våren 1995
(bet. 1994/95:AU13). Utskottet anser
även nu att de grundläggande målen för
regionalpolitiken skall vara uthållig
tillväxt, rättvisa och valfrihet så att
likvärdiga levnadsvillkor skapas för
medborgarna i hela riket. Såsom
utskottet anförde förra året innebär
dessa mål en vidareutveckling av den
linje som utskottet tidigare har stått
för.
Regeringen redovisar i propositionen en
tendens mot ökad regional obalans. Detta
tar sig uttryck i bl.a.
befolkningsminskningar i de
regionalpolitiska stödområdena 1 och 2.
Vidare framgår av Arbetsmarknadsverkets
publikation Ura 1996:12 bl.a. att den
negativa utvecklingen av
sysselsättningen består i flertalet län;
Stockholms och Uppsala län uppvisar dock
en ökning. Den kraftigaste nedgången av
sysselsättningen finns i skogslänen.
Likaså fortsätter arbetslösheten (inkl.
åtgärder) att öka framför allt i
skogslänen. Inom gruppen storstadslän
har arbetslösheten ökat i Malmöhus län.
Utskottet ser med oro på denna
utveckling.
I de nu refererade motionerna har
partierna fört fram sina mål och
prioriteringar för regionalpolitiken. I
många av dem betonas tillväxt som ett be
tydelsefullt inslag i en regionalpolitik
som syftar till att skapa utjämning
mellan olika regioner. Vikten av en
helhetssyn i fråga om de olika
samhällssektorerna är också en gemensam
grundsyn i motionerna.
Utskottet konstaterar inledningsvis att
hela landets resurser kan tas till vara
genom tillskapande av goda
grundförutsättningar för en uthållig
tillväxt i alla regioner. Utvecklingen
inom den stora regionalpolitiken har
enligt utskottets uppfattning en
avsevärt mycket större betydelse för den
regionala utvecklingen än den lilla
regionalpolitiken .
En särskild utredare tillkallades
hösten 1995 (dir. 1995:144) med uppgift
att analysera de regionala
konsekvenserna av förändringar i den
statliga sektorn. Denna, den s.k. REKO-
STAT-utredningen, kommer att presentera
resultatet av sitt arbete under december
1996. I uppgiften ingår att kartlägga
hur den statliga sektorns resurser,
verksamheter och sysselsättning har
utvecklats i olika regioner från 1970-
talet. Vidare skall en sammanställning
av material göras som gäller regionala
konsekvenser av avregleringar och
bolagiseringar. En fördjupad studie av
några verksamhetsområden som utsatts för
stora förändringar skall också göras.
Därvid skall särskilt belysas hur
förändringarna påverkat verksamheten,
tillgängligheten och serviceutbudet
regionalt. Utredaren skall vidare bedöma
vilka av de redovisade skillnaderna som
är motiverade av olikheter i
befolkningstäthet och struktur.
Härutöver skall belysas i vad mån
utvecklingen påverkat strävan till
samordning och samplanering av statliga
resurser både i ett nationellt och
regionalt perspektiv. I detta sammanhang
bör även belysas hur olika
organisatoriska lösningar och
geografiska indelningar som valts
påverkat samordningsmöjligheterna.
Slutligen förutsätts utredaren, mot
bakgrund av bl.a. Långtidsutredningen
och annat material, bedöma den framtida
utvecklingen av den statliga sektorns
olika delar och de regionala
konsekvenserna därav. Utredaren bör i
sitt arbete ha kontakt med Kommissionen
om den statliga förvaltningens uppgifter
och organisation (dir. 1995:93).
Utskottet instämmer med regeringen om
vikten av en helhetssyn och att det är
utformningen av den stora
regionalpolitiken som är avgörande för
en positiv utveckling i hela landet.
Vid sidan av åtgärderna inom den stora
regionalpolitiken är det av vikt att
den lilla regionalpolitiken , som i
huvudsak präglas av olika slags
företagsstöd, ges en utformning som
understöder tillväxten. Utskottet anser
att de små och medelstora företagens
förutsättningar och förmåga att växa
kommer att vara avgörande för både
tillväxt och sysselsättning, men också
för en differentierad arbetsmarknad,
vilket är av betydelse för både kvinnor
och män.
Den lilla regionalpolitiken
innefattar de delvis överlappande målen
om dels en regional utjämning mellan
landets olika delar, dels en positiv
utveckling i hela landet. I linje härmed
har det i propositionen lämnats förslag
rörande bl.a. medel till olika
företagsstöd. Utskottet ansluter sig
till regeringens uppfattning om att
företagsstöden ytterligare skall
inriktas mot att skapa incitament till
ekonomisk tillväxt. En rad förslag
avseende den lilla regionalpolitiken
har framförts motionsvägen. Till dessa
frågor återkommer utskottet i det
följande under rubrikerna
Företagsinriktade åtgärder, m.m. och
Anslag.
I några av motionerna framförs
synpunkter på hittillsvarande
erfarenheter av EU-samarbetet på
regionalpolitikens område och läggs fram
förslag om hur detta på olika sätt skall
kunna förbättras. Utskottet kan ansluta
sig till många av de synpunkter som har
framförts. Sverige har under knappt två
år såsom medlem i EU haft ett betydande
arbete med att bygga upp kunskap och
utarbeta svenska program på det
regionalpolitiska området. Det har varit
en omfattande process och den pågår
alltjämt. I detta ligger att det hos
alla berörda bör finnas en öppenhet för
att ständigt söka förbättra det som
uppfattas som onödigt krångel och
byråkrati. Utskottet utgår från att
regeringen noga följer utvecklingen och
vidtar de åtgärder som kan krävas för
att strukturfondsarbetet skall fungera
smidigt och effektivt. I detta
sammanhang vill utskottet slå fast
vikten av att så mycket som möjligt av
de tilldelade strukturfondsmedlen
återhämtas.
Ett tema som kommer till uttryck i
motionerna är hur de goda idéerna för
den regionala utvecklingen skall kunna
identifieras, värderas och realiseras.
Såvitt utskottet kan finna råder här en
gemensam syn i propositionen och
motionerna, nämligen att det är från de
lokala och regionala nivåerna som
initiativen bör hämtas. I motionerna
uttrycks detta på olika sätt;
underifrånperspektiv, lokal
mobilisering, lokal attraktionskraft är
några exempel. Gemensamt är att
initiativkraft inte kan kommenderas fram
från central nivå men däremot
underlättas genom generella åtgärder.
Det partnerskap mellan olika
intressenter som regeringen nu har tagit
initiativ till och som skall samordnas
av landshövdingarna ser utskottet som en
kompletterande väg att ta till vara de
lokala och regionala idéerna.
Även vikten av en livskraftig landsbygd
tas upp motionsvägen. Utskottet har
ingen annan uppfattning i den frågan och
understryker att de regionalpolitiska
målen givetvis även omfattar
landsbygden. Det är viktigt att
utvecklingen följs av regeringen,
särskilt i ljuset av de ändrade
förutsättningar för
landsbygdsutvecklingen som följer av att
genomförandet av strukturfondsprogrammen
nu inleds.
Kvinnornas roll i regionalpolitiken är
föremål för förslag i några av
motionerna. Till dessa liksom övriga här
nämnda frågor med regionalpolitisk
anknytning återkommer utskottet i det
följande under respektive rubrik.
Som en sammanfattning kan utskottet
konstatera att det beträffande de
grundläggande målen för
regionalpolitiken finns en betydande
samsyn. I det föregående har omnämnts
det utredningsarbete som pågår
beträffande de olika samhällssektorernas
roll i regionalpolitiken. Utskottet
utgår från att regeringen kommer att
förelägga riksdagen en samlad bild och
eventuellt erforderliga förslag som
föranleds av nämnda arbete. Berörda
yrkanden i motionerna N271 (v), A411
(fp), A418 (m), A421 (s), A426 (v), A428
(kd), A430 (mp) och A432 (c) behöver
därför inte, beträffande de
regionalpolitiska målen, föranleda någon
riksdagens särskilda åtgärd. De avstyrks
således.
Regional utveckling och olika
samhällssektorer
Allmänna utgångspunkter
Propositionen
Regeringen framhåller att de insatser
som finansieras via de regionalpolitiska
anslagen aldrig på egen hand kan
åstadkomma att de uppsatta målen nås.
För att nå målen måste bl.a. samhällets
infrastruktur och service ge
grundläggande förutsättningar för
regionernas utveckling. Det innebär att
regionalpolitiska anpassningar måste
göras inom många andra samhällssektorer.
Den statliga sektorspolitiken har
sålunda stor betydelse när det gäller
möjligheten att åstadkomma utjämning av
regionala skillnader. Dessa gäller såväl
sysselsättningen som tillgängligheten
till den service som myndigheterna etc.
tillhandahåller.
Samtidigt konstateras det att statliga
verksamheter under de senaste åren har
genomgått stora förändringar. Det gäller
bl.a. styrningen, finansieringen och
lokaliseringen av verksamheterna.
Som nyss har nämnts pågår ett
utredningsarbete beträffande analys av
de regionala konsekvenserna av
förändringar i den statliga sektorn.
Som ett viktigt inslag i politiken för
en ökad sysselsättning hänvisar
regeringen till de åtgärder som
beslutats för att höja utbildningsnivån
i landet. En viktig del av satsningen på
utbildningsområdet är en kraftig
utbyggnad av den högre utbildningen.
Inom högskolan kommer denna att
genomföras främst vid de mindre och
medelstora högskolorna med en särskild
tyngdpunkt på Bergslagen, Malmö,
Sundsvall-Härnösand-Östersund-Örnskölds
vik samt sydöstra Sverige.
Motioner
Centerpartiet framför i sin motion A432
(yrk. 8) betänkligheter mot att Sverige
har delats in i myndighetssektorer
snarare än regioner. Med en stark
sektorisering minskar legitimiteten i
verksamheten, anser motionärerna. Därför
måste sektoriseringen brytas på alla
nivåer så att samverkan och samordning
underlättas och det politiska
inflytandet ökar.
Kristdemokraterna åberopar i motion
A428 (yrk. 2) den s.k.
subsidiaritetsprincipen och anför att
det i första hand är regionerna själva
som skall ansvara för sin utveckling.
Statens ansvar består i att skapa goda
förutsättningar för den regionala
utvecklingen genom att garantera bl.a.
utbildning, infrastruktur och goda
villkor för företagande. Riksdagen bör
göra ett uttalande om sektorernas ansvar
för regionalpolitiken, framhålls det.
Utskottet
Såsom utskottet har slagit fast vid en
rad tillfällen kan åtgärder inom ramen
för den lilla regionalpolitiken endast
marginellt påverka förutsättningarna för
utvecklingen i landets olika delar. För
att regionalpolitiken skall vara
framgångsrik krävs en väl fungerande
infrastruktur och samhällsservice i alla
regioner. De beslut som fattas inom
många samhällssektorer har således stor
betydelse för bl.a. tillväxt,
sysselsättning och service i landets
olika delar och därmed för den
långsiktiga regionala utvecklingen.
Samtidigt kan konstateras dels att
styrformerna inom statlig verksamhet har
ändrats så att myndigheterna i allt
större omfattning själva avgör hur de
skall organisera den egna verksamheten,
dels att vissa verksamheter getts nya
förutsättningar genom avreglering,
bolagisering och privatisering.
Utskottet erinrar om det uppdrag som
regeringen har givit den särskilde
utredaren och som går ut på att
kartlägga och analysera de regionala
konsekvenserna av förändringarna inom
den statliga sektorn. Utskottet noterar
vidare att regeringen avser att noga
följa utvecklingen på detta område.
Samtidigt utgår utskottet från att
regeringen på grundval av det
presenterade analysarbetet och sina
överväganden i övrigt återkommer till
riksdagen med de förslag som från
regionalpolitisk synpunkt kan krävas för
att åstadkomma en bättre samordning
mellan de statliga sektorerna. Med
hänvisning till vad som anförts
avstyrker utskottet motionerna A432 (c)
och A428 (kd) i berörda delar.
Jämställdhetsfrågor
Propositionen
I propositionen hänvisas till
undersökningar som visar att kvinnor i
större utsträckning än män deltar i det
lokala utvecklingsarbetet.
Ett planerat uppdrag till NUTEK gäller
bestämmelsen i förordningen (1990:642)
om regionalpolitiskt företagsstöd, som
går ut på att minst 40 % av det antal
arbetsplatser som tillkommer till följd
av stödet skall förbehållas vartdera
könet. Regeringen konstaterar att målet
inte har uppnåtts - för
sysselsättningsbidrag hade under år 1995
endast ca 31 % av de nya
arbetstillfällena tilldelats till
kvinnor. Orsakerna bör därför analyseras
och förslag läggas fram, anser
regeringen.
Ett annat uppdrag till NUTEK syftar
till att sammanställa och bedöma de
utvecklingsperspektiv som följer av de
regionala strategier som alla
länsstyrelserna har i uppdrag att ta
fram på jämställdhetsområdet. Detta
skall redovisas till regeringen i
december 1996.
Vidare kommer NUTEK senare under hösten
1996 att lämna en slutrapport till
regeringen om ett projekt för stimulans
av kvinnors företagande i det
regionalpolitiska stödområdet.
Regeringen avser att därefter ta
ställning till hur arbetet skall
fortsätta.
Inom strukturfondsprogrammen för målen
2, 5b och 6 har jämställdhets-
perspektivet givits hög prioritet.
S.k. resurscentrum för kvinnor är
avsedda att utgöra en plattform för att
stärka kvinnors ställning i samhället
och framför allt inom det
regionalpolitiska stödområdet. År 1995
uppdrog regeringen åt länsstyrelserna
att medverka till att sådana
resurscentrum för kvinnor skapas på
regional nivå. I propositionen uppges
att regionala eller lokala resurscentrum
numera finns i varje län. Vidare
beslutade regeringen i september 1994
att NUTEK i samarbete med
Glesbygdsverket skall ansvara för att
ett nationellt resurscentrum för kvinnor
(NRC) byggs upp. I den nu framlagda
propositionen upplyses att NUTEK och
Glesbygsdsverket till regeringen har
lämnat en redovisning av hur NRC:s
verksamhet har utvecklats samt förslag
till fortsatt verksamhet. Regeringen
förklarar sin avsikt att ta ställning
till frågan senare.
Motioner
Centerpartiet konstaterar i motion A432
(yrk. 36 och 39) att den offentliga
sektorns försämrade ekonomi har
inneburit ett minskat antal
arbetstillfällen, vilket i sin tur har
drabbat främst kvinnor. En strävan måste
vara att underlätta för kvinnor att
starta eget. Vidare bör andelen kvinnor
i ledande befattningar i näringslivet
öka. Kvinnliga resurscentrum på såväl
central som regional nivå bör inte bara
permanentas utan även vidareutvecklas,
anser motionärerna vidare.
Kristdemokraterna pekar i motion A428
(yrk. 13) på att utvärderingen av de
regionalpolitiska stöden visar att
företag som drivs av kvinnor är
underrepresenterade bland dem som har
fått stöd. De anser att regionala
resurscentrum för kvinnligt företagande
skall komma i gång och begär ett
uttalande härom riktat till regeringen.
Eva Goës m.fl. (mp, s, m, c, fp, v, kd)
påminner i motion A410 (yrk. 1 och 3) om
länsstyrelsernas uppdrag att ekonomiskt
prioritera särskilda insatser för
kvinnor och medverka till bildande av
resurscentrum för kvinnor. En så viktig
verksamhet behöver långsiktighet och
fasta spelregler, anförs det. Vidare bör
det nationella resurscentrumet (NCR),
vilket drivs som ett projekt under
NUTEK, ombildas till ett fristående råd
eller en kommitté under
Arbetsmarknadsdepartementet. Som skäl
anges att flertalet av de kvinnor som är
arbetslösa väljer annan väg till
sysselsättning än att starta eget,
vilket är den verksamhet som NUTEK
prioriterar.
Utskottet
Utskottet vill inledningsvis betona
vikten av ett jämställdhetsperspektiv
vid utformandet av regionalpolitiken. I
detta ligger bl.a. att de
regionalpolitiska stödens utformning och
effekter fortlöpande bör utvärderas ur
ett könsperspektiv. Detta är också
bakgrunden till regeringens uppdrag till
NUTEK, för vilka en redogörelse lämnats
i det föregående. Vidare vill utskottet
peka på de undersökningar till vilka
propositionen hänvisar och som går ut på
att det är fler kvinnor än män som
deltar i det lokala utvecklingsarbetet.
Det är, menar utskottet, angeläget att
denna omständighet beaktas, särskilt mot
bakgrund av det regionalpolitiska målet
om uthållig tillväxt.
Med hänvisning till vad som nu har
redovisats och anförts avstyrker
utskottet motion A432 (c) i nu berörd
del.
Beträffande motionsförslagen om
resurscentrum för kvinnor vill utskottet
inledningsvis erinra om det uppdrag som
år 1995 gavs till länsstyrelserna att
medverka till bildande av sådana. Enligt
en redovisning i propositionen har
resurscentrum - regionala eller lokala -
nu etablerats i samtliga län; sammanlagt
har 28 miljoner kronor anslagits för
verksamheten.
För stöd till dessa regionala och
lokala centrum finns ett nationellt
resurscentrum, NRC. NUTEK och
Glesbygdsverket har, som nämnts, lämnat
ett förslag till fortsatt verksamhet
innefattande ett handlingsprogram för
perioden 1997-2000. Vidare har NUTEK
låtit genomföra en utvärdering av NRC:s
verksamhet. Enligt propositionen avser
regeringen att ta ställning till denna
fråga senare under hösten. Utskottet
anser att det är angeläget att avvakta
en sådan behandling och förutsätter att
regeringen därefter återkommer till
riksdagen med förslag i denna fråga. Mot
denna bakgrund avstyrks motionerna A410
(mp, s, m, c, fp, v, kd), A428 (kd) och
A432 (c) i berörda delar.
Utbildning
Motioner
Moderaterna betonar i kommittémotion
A418 (yrk. 7) betydelsen av att den
intellektuella infrastrukturen kan
utvecklas i alla delar av landet. En
målmedveten satsning på kunskap skulle
kunna ersätta en stor del av dagens
regionalpolitik. Ett virtuellt
utbildningssystem bör byggas upp, som
kan bidra till att avståndsgränserna
slutligt kan sprängas. Motionärerna
hänvisar till kravet om att medel i
detta syfte skall reserveras under vissa
anslag. (Detta krav behandlar utskottet
i det följande.)
Ett närbesläktat krav framförs i motion
A411 (yrk. 3) av Sigge Godin m.fl. (fp).
Utbildningsnivån hos befolkningen blir
allt viktigare för att en region skall
kunna hävda sig. Människor kommer i
framtiden att behöva utbilda sig många
gånger under sin livstid eftersom
kunskap fort blir inaktuell. Av speciell
vikt för landsbygden är utvecklande av
distansundervisning och nätverk. Över
huvud taget bör modern
informationsteknologi i större utsträck
ning utnyttjas i utbildningen, anförs
det.
Utskottet
Kunskaps- och kompetensutveckling har
under de senaste åren utgjort ett allt
viktigare inslag i regionalpolitiken.
Ett antal åtgärder för att höja nivån på
utbildningen i landet är beslutade,
däribland en kraftig utbyggnad av den
högre utbildningen, särskilt vid de
mindre och medelstora högskolorna.
Vidare vill utskottet erinra om den s.k.
REKO-STAT-utredningens uppdrag om den
statliga sektorn, till vilket utskottet
har hänvisat i det föregående. Det är
naturligt att frågor om utbildningens -
särskilt högskolans - regionalpolitiska
betydelse behandlas av utredaren. Med
hänvisning härtill avstyrker utskottet
motionerna A418 (m) och A411 (fp) i nu
aktuellt avseende.
Infrastruktur
Motioner
Moderaterna tar i sin motion A418 (yrk.
6) särskilt fasta på infrastrukturens
betydelse för växtkraften i de ytstora
regionerna. Företagsetablering och
näringslivets utveckling i övrigt
förutsätter väl fungerande
kommunikationer. Särskilt i dessa
regioner är det viktigt att insatser
görs för att förbättra vägarnas
bärighet, anförs det.
Vänsterpartiet anför i motion A426
(yrk. 1) att vinsterna av den
avreglering som präglat den nyliberala
tidsandan kommer att tillfalla
konsumenterna endast i tätbefolkade
landsdelar. Ett finansieringssystem för
den samhälleliga infrastrukturen så att
den fungerar över hela landet behöver
därför utformas.
Utskottet
Utskottet delar motionärernas
uppfattning om vikten av en fungerande
infrastruktur för regional utveckling.
Såsom anförs i propositionen kommer
frågan om transportstödets utformning
att ytterligare utredas, bl.a. med
avseende på om flyg- och sjötransporter
samt persontransporter och
telekommunikationer skall inkluderas i
stödformen. Vidare erinras om
Kommunikationskommitténs (K 1995:01)
arbete med en nationell plan för
kommunikationerna i Sverige och ett
underlag för ett nytt trafikpolitiskt
beslut; i ett delbetänkande (SOU
1996:26) har bl.a. inriktningen av
infrastrukturen behandlats. Utredningen
avses lägga fram sitt slutbetänkande den
1 mars 1997. Utredningen om översyn av
länsstyrelsernas roll inom områdena
fordon, trafik och infrastruktur (K
1996:02) väntas lägga fram sitt
slutbetänkande den 1 februari 1997; ett
delbetänkande (SOU 1996:142)
Länsstyrelsernas roll i
infrastrukturplaneringen presenterades i
oktober 1996. Med hänvisning härtill och
till planerat utredningsarbete avstyrks
motionerna A418 (m) och A426 (v) i
berörda delar.
Näringsliv
Propositionen
Regeringen refererar i propositionen
till sin syn på behovet av en ny
regional näringspolitik. Det hänvisas
till de åtgärder som har vidtagits för
att möta detta behov och som har
utvecklats i den s.k.
sysselsättningspropositionen (prop.
1995/96:222, bet. FiU15). I den nu
föreliggande propositionen aviserar
regeringen sin avsikt att göra en
kraftsamling för en sådan ny regional
näringspolitik. I denna ingår bl.a. ett
initiativ till en bred samverkan i länen
mellan ett stort antal aktörer. Denna
satsning, som benämns partnerskap, skall
samordnas och förankras av
landshövdingen i respektive län.
Vidare föreslås att de
regionalpolitiska stöden ytterligare
inriktas mot sådana stödformer som
bidrar till ekonomisk tillväxt.
Motion
Sigge Godin m.fl. (fp) säger i motion
A411 (yrk. 6) att företagarandan på
mindre orter ofta utgör en del av den
lokala kulturen. En politik som gynnar
små företag är därför också en politik
som säkerställer möjligheter till
sysselsättning och utkomst i
landsbygden, anser motionärerna.
Utskottet
En ny regional näringspolitik innebär
bl.a. att variationer i
förutsättningarna för företagsutveckling
som finns i de olika delarna av landet
beaktas på ett helt annat sätt än
tidigare. Utskottet utgår från att detta
synsätt kommer att vara styrande i
anslutning till det s.k. partnerskapet.
Detta går ut på att landshövdingarna i
samtliga län skall samla alla berörda
parter för att utifrån lokala och
regionala förutsättningar utarbeta och
genomföra åtgärder som främjar
småföretagsutveckling - däribland
kooperativt företagande -, tillväxt och
sysselsättning. Såvitt framgår av
uppdraget till landshövdingarna skall en
sektoröverskridande ansats tillämpas för
att låsta strukturer skall kunna brytas
upp och idéer frigöras. Vidare skall
åtgärderna utarbetas ur ett
jämställdhetsperspektiv. Programmet
avses löpa under perioden 1996-1998. En
första rapport skall presenteras senast
den 15 december 1996. Denna skall
innehålla uppgifter om planerade
åtgärder samt väl förankrade förslag
till regelförändringar. Därefter
förutsätts resultaten redovisas var
sjätte månad under perioden.
Vidare vill utskottet peka på det
treåriga program för
småföretagsutveckling som riksdagen
nyligen har beslutat om och till vilket
1 miljard kronor har anslagits (prop.
1995/96:222, bet. FiU15). En delegation
med uppgift att förbättra
tillväxtförutsättningarna för småföretag
har tillsatts i oktober 1996. Dess
uppgift är att identifiera problem och
föreslå åtgärder för att onödiga hinder
för etablering av och tillväxt i
småföretag skall undanröjas. Mot
bakgrund av det anförda avstyrks motion
A411(fp) i berörd del.
Energiproduktion
Motion
I motion A402 av Erik Arthur Egervärn
(c) begärs ett tillkännagivande att
vinstmedel från vattenkraftsproduktion
skall återföras till bygder och län där
vattenkraften produceras. Vinstmedlen
skall kunna användas till investeringar
i infrastruktur, näringsliv och
forskning på högskolenivå, anförs det.
Utskottet
Under en lång följd av år har riksdagen
avslagit motionsförslag om vinstmedel
från vattenkraftsproduktion med samma
eller liknande innebörd som den nu
aktuella. Våren 1995 uttalade utskottet
(bet. 1994/95:AU13) som sin mening att
det är med hjälp av bl.a.
regionalpolitiska insatser som
skillnaden mellan de olika delarna i
landet skall utjämnas. Utskottet
hänvisade till att EG:s strukturfonder
skulle möjliggöra ytterligare satsningar
inom de olika målområdena. Utskottet
finner inte att något förhållande har
tillkommit som ändrar denna ståndpunkt.
Med det sagda avstyrks motion A402 (c).
Turism
Motion
Kristdemokraterna framhåller i sin
motion A428 (yrk. 17) att småskalig
landsbygdsturism - till skillnad från
turistnäringen i t.ex. fjällområden -
inte har dragit nytta av de
regionalpolitiska stöden. Goda exempel
på sådan bygdeturism bör lyftas fram,
anser motionärerna och föreslår att ett
nationellt programarbete för bygdeturism
med inriktning på marknadsföring och
produktutveckling skall utarbetas.
Utskottet
Utskottet anser att det slags turism som
berörs i motionen är väsentlig för
utveckling och sysselsättning i flera av
de regionalpolitiskt prioriterade
områdena. Turistdelegationen, som
inrättades den 1 juli 1995, har i sitt
handlingsprogram betonat vikten av att
värden som natur och kulturarv särskilt
beaktas i samband med utvecklingen av
turistnäringen. Vidare erinras om att
inom ramen för det småföretagsprogram
som riksdagen beslutade om sommaren 1996
(prop. 1995/96:222, bet. FiU15) medel
har anvisats till ändamål som främjar
utvecklingen inom turism. Utskottet vill
också erinra om de möjligheter till
finansiering som erbjuds genom EG:s
strukturfondsprogram: flera av målen
omfattar åtgärder inom turistnäringen.
Mot bakgrund av vad som nu har sagts
finner utskottet att förslaget inte bör
föranleda någon ytterligare åtgärd och
avstyrker motion A428 (kd) i berörd del.
Kultur
Motion
Sigge Godin m.fl. (fp) framhåller i
motion A11 (yrk. 4) att tillgången till
kultur är viktig för utvecklings- och
attraktionskraft inom landsbygden och
för att skapa en anda av kreativitet.
Den del av länsanslaget som är
reserverad för projektverksamhet bör
innefatta stöd till kulturella insatser
på landsbygden.
Utskottet
Utskottet stöder uppfattningen i
motionen om att insatser inom
kulturområdet är en viktig del i det
regionala utvecklingsarbetet. I sitt av
riksdagen godkända betänkande
(1994/95:AU13) framhöll utskottet att
det ankommer på respektive länsstyrelse
att själv besluta om utnyttjande av
länsanslaget för dylika ändamål.
Utskottet konstaterar att denna ordning
består. Något uttalande av riksdagen är
därför inte påkallat.
I proposition 1996/97:3 Kulturpolitik
uppmärksammas särskilt åtgärder för att
få regional balans i det ekonomiska stöd
som ges inom kulturens olika
verksamhetsområden. Kulturarvsfrågor är,
sägs det t.ex., ofta en utmärkt
utgångspunkt när det gäller insatser för
att främja regional utveckling. Även
Glesbygdsverket följer frågor som gäller
kultur i glesbygd, bl.a. i fråga om s.k.
kulturfestivaler. Vidare vill utskottet
erinra om möjligheten till stöd genom
EG:s strukturfonder. I detta sammanhang
kan hänvisas till ett uppdrag från
regeringen till Riksantikvarieämbetet
att löpande följa hur EG:s
strukturfondsprogram genomförs vad
gäller kulturarvsområdet och
kulturturismen. Med hänvisning till vad
som anförts avstyrks motion A411 (fp) i
nu aktuell del.
Lokalisering av statlig verksamhet, m.m.
Organisation och lokalisering av statlig
verksamhet
Motionerna
Centerpartiet framför i motion A432
(yrk. 3, 4, 10, 12-15, 34 och 35) en rad
förslag som helt eller delvis har samma
syfte, nämligen att öka statens
styrmöjligheter så att de
regionalpolitiska målen uppnås. En av de
viktigaste faktorerna för regional
utveckling är en fungerande basservice.
I de fall ansvaret åvilar staten måste
man på ett bättre sätt än hittills
fullgöra sina skyldigheter. Vidare bör
staten utöva ett mer aktivt ägaransvar i
statliga verk, myndigheter och bolag.
Ökat politiskt inflytande över
sektorsmyndigheterna anges som
ytterligare ett medel; det påminns om de
effekter som har uppkommit till följd av
bolagisering, ändrad organisation i
statliga myndigheter, utförsäljning
eller annan överflyttning av statliga
uppgifter. Behovet av tydliga direktiv
till myndigheter, verk och bolag påpekas
liksom behovet av en helhetssyn för den
statliga verksamheten ur ett regionalt
perspektiv. Varje beslut som påverkar
den regionala balansen måste föregås av
en konsekvensanalys. I
helhetsperspektivet ligger också att de
lokala arbetsförmedlingsnämnderna måste
ges klara mandat och att en mer
otraditionell användning av medel för
att möjliggöra lokala
sysselsättningsbefrämjande åtgärder bör
prövas.
Sigge Godin m.fl. (fp) erinrar i motion
A411 (yrk. 5 och 8) om de försök som
pågår för att finna nya former för
samordning av servicen i landsbygden. De
anser att ytterligare vägar bör prövas
för att åstadkomma bevarad eller
förbättrad verksamhet. Förnyelse av den
offentliga sektorn är av betydelse även
för landsbygdens utveckling, är
budskapet. Noggranna konsekvensanalyser
före beslut om indragning av statlig
verksamhet bör göras; de statliga
verkens regionalpolitiska ansvar
betonas.
Vänsterpartiet kritiserar i motion A426
(yrk. 3) den omstrukturering som har
genomförts inom statliga verk och bolag;
det hänvisas till bl.a. regionalisering
inom Banverket som uppges ha lett till
allt sämre överensstämmelse med läns-
eller samarbetsstrukturer. En samlad
statlig strategi behövs för att
effektivitetsförluster skall kunna
undvikas. Beskrivningar och analyser av
konsekvenserna av regionaliseringar
måste genomföras. Med resultatet härav
som grund skall en samlad strategi för
regionaliseringen av statlig verksamhet
utarbetas. I motion Bo235 (yrk. 11) sägs
att bristen på konsekvensanalyser inför
regionala förändringar försvårar
hanteringen på länsstyrelsenivå.
Kristdemokraterna uttrycker i motion
A428 (yrk. 3 och 4) sin uppfattning att
det bör ställas krav på att statens
representanter i statliga verk,
myndigheter och bolag skall väga in
regionalpolitiska aspekter i
beslutsfattandet. Krav på
konsekvensanalyser återkommer även i
denna motion.
Rune Berglund och Jörgen Persson (s)
anför i motion A431 (yrk. 1 och 2) att
de senaste årens bolagiseringar och
marknadsanpassningar har genomförts utan
tillräckliga analyser av följderna i
olika delar av landet. Motionärerna
anser t.ex. att avregleringen av
flygtrafiken i huvudsak varit negativ.
Analyser av de regionala konsekvenserna
måste göras innan besluten fattas.
Urban Ahlin (s) efterlyser i motion
A408 ett helhetsperspektiv på
myndigheternas regionalisering. Ett
försvårat samarbete mellan myndigheter
har ofta blivit följden av sådan ändrad
organisation, vilket i sin tur har lett
till effektivitetsförluster.
Lena Sandin m.fl. (s) hävdar i motion
A422 att den statliga
sammanslagningspolitiken är en omvänd
regionalpolitik; den ekonomiska vinsten
kan ifrågasättas när alla konsekvenser -
kostnader för resor, utvidgade lokaler
etc. - har beräknats.
Eva Flyborg och Erling Bager (fp) säger
i motion A601 (yrk. 1 och 2) att de
olika regionerna har inte getts samma
förutsättningar när det gäller så
viktiga ting som lokalisering av
statliga verk och myndigheter; en
utredning av de samhälleliga
konsekvenserna av koncentration av
statliga verk och styrelser bör göras.
Utskottet
Förändringar i statsförvaltningen tar
ofta formen av ändringar av
förvaltningens struktur. Några exempel
är att uppgifter flyttas mellan
myndigheter, att nya myndigheter bildas,
befintliga myndigheter bolagiseras,
byter huvudman, slås ihop eller
avvecklas. Vidare kan verksamheten
divisionaliseras. Ramarna för den
berörda verksamheten ändras, ofta med
långtgående konsekvenser för medborgarna
och de anställda. Myndigheternas
möjligheter att själva kunna bestämma
den egna organisationen har i många fall
medfört nya regio-nala indelningar. Inte
sällan är beslut om lokalisering av den
ändrade verksamheten ett väsentligt
inslag.
De fördelar som myndigheternas
självbestämmanderätt medfört från många
utgångspunkter har inte alltid uppvägt
de negativa effekter som har uppstått
regionalt och lokalt. Det är därför av
vikt att sådana effekter i förväg
identifieras och värderas.
I en rad motioner berörs frågor som
gäller organisation och lokalisering av
verksamhet som bedrivs av statliga
myndigheter, verk och bolag. Ett
huvudtema är att negativa effekter från
regional synpunkt skall ha uppstått till
följd av ändrade styrformer inom
statsförvaltningen. Detta har, menar
motionärerna, lett till bristande
samordning mellan verksamheterna och
därmed även till utarmning lokalt och
regionalt när det gäller sysselsättning
och tillgång till service. Ett
helhetsperspektiv på statligt styrd
verksamhet är målet. Medel som föreslås
är bl.a. ökat ägaransvar i statlig
verksamhet, tydliga instruktioner till
beslutsfattare i styrelser etc. samt en
utredning om de samhälleliga
konsekvenserna av geografisk
koncentration av myndigheter.
I sitt av riksdagen godkända betänkande
(1991/92:AU13) om regionalpolitiken
framhöll utskottet att regeringen vid
beslut om lokalisering av nya
myndigheter ingående bör pröva
förutsättningarna för att välja annan
lokaliseringsort än Stockholm.
Regeringen utfärdade våren 1992 ett
generellt direktiv (1992:50) för
kommittéer och särskilda utredare vid
omorganisation eller bildande av nya
myndigheter. Dessa innebär ett krav på
att övervägande om decentralisering och
lokalisering utanför Stockholmsregionen
skall redovisas. Särskilt skall beaktas
hur förslagen påverkar sysselsättningen
och den offentliga servicen i olika
delar av landet. I den regionalpolitiska
propositionen 1994 (1993/94:140) Bygder
och regioner i utveckling, redovisar
regeringen erfarenheterna från de
utredningar som hade genomförts sedan
direktivet utfärdats. Det konstateras
att utredningarna uppvisar stora
variationer i fråga om efterlevnaden.
Vidare har Riksdagens revisorer nyligen
i sin rapport (1995/96:4) Myndigheternas
lokalförsörjning redovisat att de
myndigheter som har tillkommit efter år
1993 i huvudsak återfinns i Stockholm;
regeringens följsamhet till riksdagens
uttalanden om lokaliseringen av nya
myndigheter har varit begränsad, anför
revisorerna.
I det föregående har redovisats den
s.k. REKO-STAT-utredningens uppdrag att
bl.a. belysa de regionala konsekvenserna
av avregleringar och bolagiseringar. I
uppdraget ingår att samråda med
Kommissionen om den statliga
förvaltningens uppgifter och
organisation. Denna har i sin tur till
uppgift (dir. 1995:93) att analysera om
nuvarande former för organisation och
styrning av statlig förvaltning och
verksamheter är ändamålsenliga i
förhållande till de uppgifter och mål
som fastlagts av regering och riksdag.
Vidare skall kommissionen lämna
synpunkter på hur det långsiktiga
arbetet med strukturförändringar i den
statliga förvaltningen bör bedrivas.
Därutöver bör nämnas att Statskontoret
av regeringen har getts i uppdrag att
kartlägga hur regionerna påverkas av
sysselsättnings- och
organisationsförändringar inom statliga
myndigheter; arbetet skall redovisas den
1 mars 1997 som en bilaga till REKO-STAT-
utredningen.
Riksdagen har vid en rad tillfällen
uttalat sig om allmänna principer för
såväl om- som nylokalisering av statlig
verksamhet m.m. Utskottet finner att de
överväganden och slutsatser som har
legat till grund för riksdagens
ställningstaganden i dessa frågor
fortfarande har aktualitet. Detta har
kommit till uttryck bl.a. genom de
försvarspolitiska frågor som behandlas
av riksdagen. I proposition 1996/97:4
Totalförsvar i förnyelse - etapp 2
lämnas förslag som innebär en avveckling
av flygflottiljen i Söderhamn. Utskottet
har i sitt yttrande (AU4y) framfört
synpunkter på de principiella frågor som
regeringsförslagen väcker när det gäller
de regional- och arbetsmarknadspolitiska
effekterna av ett genomförande av
grundorganisationens omfattning och
förläggning.
Utskottet vill ånyo understryka att
varje beslut om omlokalisering av
befintlig verksamhet eller lokalisering
av nya myndigheter bör föregås av
noggranna överväganden om möjligheten
att i första hand placera dem i läns
centrum eller vissa andra orter i eller
i anslutning till nationella
regionalpolitiska stödområden.
Alternativ lokalisering kan vara orter
eller regioner där statlig verksamhet
läggs ned eller som i övrigt är mindre
väl försörjda med sådan verksamhet. I
vart fall bör en annan lokaliseringsort
än Stockholm övervägas. En utgångspunkt
skall dock vara att myndigheterna även
efter en sådan lokalisering skall kunna
utföra sina arbetsuppgifter effektivt.
De möjligheter som står till buds att
åstadkomma en bättre regional balans
måste så långt möjligt tas till vara.
När det gäller effekterna av
omstruktureringen av statlig verksamhet
vill utskottet betona vikten av att
besluten föregås av kartläggningar,
analyser och bedömningar av
konsekvenserna från regionalpolitisk
utgångspunkt.
Enligt utskottets uppfattning bör
frågor om lokalisering av statlig
verksamhet som är av större vikt eller
på annat sätt av principiellt intresse
underställas riksdagen. Utskottet
föreslår att riksdagen till regeringen
riktar ett tillkännagivande av denna
innebörd.
Med hänvisning till vad utskottet
anfört avstyrks berörda förslag i
motionerna A408 (s), A411 (fp), A422
(s), A426 (v), A428 (kd), A431 (s), A432
(c), A601 (fp) och Bo235 (v) i den mån
de inte blivit helt eller delvis
tillgodosedda.
Länsstyrelsernas roll i det regionala
utvecklingsarbetet
Motioner
Moderaterna instämmer i motion A418
(yrk. 12) i vad regeringen anför om
länsstyrelsernas roll, nämligen att
dessa på regional nivå skall ha
huvudansvaret för att de av riksdagen
fastställda regionalpolitiska målen
uppnås. Stora krav på nytänkande hos
länsstyrelserna kommer dock att ställas,
bl.a. i ett globalt perspektiv. Arbete
över länsgränserna förutsätts samtidigt.
Uppgiften att övervaka måluppfyllelsen
bör tilldelas NUTEK, vars kompetens när
det gäller att ha en helhetsbild över
regionalpolitiken bör utnyttjas.
Centerpartiet framhåller i motion A432
(yrk. 16) det angelägna i att
möjligheterna till en samlad
länsförvaltning prövas; avsikten är att
en sådan skall ersätta dagens ordning
med sektorsvisa storregioner. I avvaktan
på bl.a. att försöksverksamhet med
regionfullmäktige har utvärderats bör
inga förändringar i den statliga
organisationen genomföras; ett
moratorium bör därför gälla.
Utskottet
Utskottet delar den uppfattning som
kommer till uttryck i motion A418 (m) om
länsstyrelsernas ansvar i fråga om
regionalpolitiska mål. Ett nytt inslag i
länsstyrelsernas verksamhet är den breda
samverkan i länen med ett partnerskap
mellan ett stort antal aktörer som har
initierats och som utskottet har
redovisat i det föregående.
I propositionen anmäls ett behov av
förbättrade system för bedömning och
analys av resultatet av länsstyrelsernas
verksamhet i olika avseenden. Utskottet
utgår från att regeringen vidtar
erforderliga åtgärder i detta syfte. I
avvaktan på resultatet härav synes
frågan om övervakning av måluppfyllelse
inte kräva någon riksdagens åtgärd. Med
det nu anförda avstyrker utskottet
motion A418 (m) i aktuell del.
Centerpartiets motion går ut på att inga
förändringar bör göras i den statliga
regionala organisationen i avvaktan på
bl.a. pågående beredningsarbete och
försöksverksamhet. Utskottet har i det
föregående redovisat REKO-STAT-
utredningens arbete. Regeringen har i
proposition 1996/97:36 Den regionala
samhällsorganisationen lagt fram förslag
om en försöksverksamhet i vissa län som
bl.a. berör länsstyrelsernas roll och en
ändrad regional ansvarsfördelning. Med
hänvisning till det anförda avstyrker
utskottet motion A432 (c) i berört
avseende.
Översyn av regionalpolitiken
Motioner
Sigge Godin m.fl. (fp) begär i motion
A411 (yrk. 10) ett tillkännagivande om
behovet av en parlamentarisk utredning
för översyn av hela regionalpolitiken.
Förutsättningarna har ändrats drastiskt
genom Sveriges medlemskap i EU och det
är därför hög tid att få överblick över
de krav och möjligheter detta innebär
för Sverige, anförs det. Fördelningen av
de samlade resurserna måste övervägas
liksom möjligheterna att begränsa
byråkratin. Ytterligare ett skäl är
behovet av att ompröva
stödområdesindelningen; det kan inte
vara rimligt att en bygd tvingas vara
inplacerad i ett tillfälligt stödområde
i tio år, anförs det.
Barbro Johansson m.fl. (mp) hänvisar i
motion A430 (yrk. 3) till att EU-
förespråkarna inför folkomröstningen om
medlemskap i EU framhöll de fördelar som
ett medlemskap skulle innebära för de
eftersatta regionerna i Sverige. Det
stöd som hittills har kommit Sverige
till godo har inte varit lika effektivt
som om Sverige som icke-medlem själv
hade fördelat medel motsvarande
medlemsavgiften, anförs det. Ytterligare
problem är kravet på medfinansiering och
EG:s statsstödsregler. Samtidigt drabbas
glesbygden särskilt av den
åtstramningspolitik som förs för
anpassning till EMU. Mot denna bakgrund
behövs en utredning om effekterna av
medlemskapet i EU och eventuellt i EMU
såvitt gäller glesbygden.
Utskottet
Utskottet konstaterar inledningsvis att
en rad utredningar om regionalpolitiken
eller med sådan anknytning har
genomförts eller pågår.
Den översyn av den lilla
regionalpolitiken som aviserades vid
riksdagens behandling våren 1995 har nu
genomförts; Företagsstödsutredningen
presenterade sitt betänkande våren 1996.
Den stora regionalpolitiken berörs i
REKO-STAT-utredningen, som utskottet har
hänvisat till i det föregående; dess
arbete skall ge underlag för en
bedömning av i vad mån förutsättningarna
förändrats för att de regionalpolitiska
målen skall kunna nås. Även om
utredningen inte har till uppgift att
närmare gå in på frågan om EU-
medlemskapets effekter på
regionalpolitiken utgår utskottet från
att den kartläggning som görs är en
viktig förutsättning i en mer
helhetsorienterad bedömning av den
förändrade verklighet som
regionalpolitiken har att verka inom.
Vidare erinras om att utskottet våren
1996 föreslog att Riksdagens revisorer
skulle granska NUTEK:s stödverksamhet.
Utskottet föreslog att granskningen
skulle inriktas på hanteringen av olika
stödinsatser. Såvitt utskottet har
erfarit har revisorerna - med hänvisning
till att flera utredningar redan har
behandlat denna stödgivning - funnit att
en granskning bör inriktas på några
principiella frågor rörande den lilla
regionalpolitiken . Av en förstudie,
benämnd Regionalpolitiskt stöd efter EU-
medlemskapet, framgår att revisorerna
vid fastställande av sin granskningsplan
för 1996/97 beslutade att inriktningen
bör omfatta ett studium av hur
stödgivningen för regional utveckling
påverkas av medlemskapet i EU. Följande
aspekter på stödgivningen avses bli
belysta, nämligen inriktning och
innehåll, finansiering, beslutsgång samt
administration. Det sägs vidare att det
kan vara av intresse att jämföra den
svenska stödgivningen med motsvarande
hantering i Finland. En rapport beräknas
föreligga under våren 1997.
Såvitt gäller regionala effekter av ett
eventuellt svenskt medlemskap i EMU kan
konstateras att frågan inte har
behandlats i det nyligen framlagda
betänkandet (SOU 1996:158) Sverige och
EMU. Enligt vad utskottet har erfarit
berörs frågan däremot i en bilaga till
betänkandet. I denna (bilaga 4 till
utredningen), som kommer att publiceras
inom kort, redovisas slutsatserna av en
studie om teorin om s.k. optimala
valutaområden. Som en delstudie ingår en
genomgång av regionalpolitiska
konsekvenser av ett EMU-medlemskap för
svenskt vidkommande; det som studerats
är skillnader i störningsmönster i länen
i förhållande till övriga medlemsländer
i EU och till omvärlden i övrigt.
Utskottet vill framhålla att det
omfattande arbete som inleddes med
anledning av Sveriges medlemskap i EU
fortfarande pågår; Sverige är inne i en
process. Detta innebär att osäkerheten
och oklarheterna om den slutliga
utformningen av det svenska
strukturfondssystemet kvarstår.
Sammanfattningsvis anser utskottet det
vara naturligt med en översyn för det
fall att stora förändringar av den
nationella regionalpolitiken är
påkallade. Det kan likaledes vara
lämpligt att en sådan genomförs inom
ramen för en parlamentarisk utredning.
Utskottet utgår emellertid från att
regeringen - när resultatet av pågående
utredningsarbete har analyserats och när
konturerna i fråga om EG-systemets
tillämpning i Sverige ytterligare har
klarnat - avser att vidta de åtgärder
som är erforderliga. Med vad som nu har
anförts avstyrker utskottet motionerna
A411 (fp) och A430 (mp) såvitt de berör
nu behandlad fråga.
Företagsinriktade åtgärder
Allmänt
Propositionen
Den största delen av den lilla
regionalpolitiken utgörs av olika
former av företagsstöd. Merparten av
dessa stöd är inriktade på att främja
tillväxt och sysselsättning i företag i
regionalpolitiskt prioriterade regioner.
Sådana stödformer är för närvarande
lokaliseringsstöd, utvecklingsbidrag,
landsbygdsstöd, lån till privata
regionala investmentbolag och
sysselsättningsbidrag. Två av
stödformerna, nedsättning av
socialavgifter och transportstöd, har
karaktär av driftstöd, avsedda att
upprätthålla sysselsättningen i områden
där befolkningen minskar kraftigt. Andra
regionalpolitiska stöd är
länsstyrelsernas projektverksamhet, stöd
till kommersiell service samt särskilda
åtgärder för regional utveckling och
tillväxt (tillfälligt småföretagsstöd).
Företagsstöden kan också indelas i
selektiva stöd, dvs. sådana som lämnas
till företag efter prövning i
individuella fall, och generella, dvs.
sådana som kan lämnas till varje företag
som uppfyller i förväg uppställda
villkor.
I propositionen sägs att företagsstöden
har varit av betydelse för näringslivet
och bl.a. medverkat till att skapa nya
arbetstillfällen i regionalpolitiskt
utsatta orter och regioner; detta gäller
främst de tillväxtinriktade stöden och
det tillfälliga småföretagsstödet.
De svenska företagsstöden omfattas
numera av EG:s regler om statsstöd. Tre
stödformer är ännu inte färdigbehandlade
av EG-kommissionen, nämligen
sysselsättningsbidrag, transportstöd och
nedsättning av socialavgifter.
Företagsstöd har nyligen varit föremål
för en översyn. I maj 1996 presenterade
Företagsstödsutredningen sitt betänkande
(SOU 1996:69) Kompetens och kapital - om
statligt stöd till företag. För de
regionalpolitiskt inriktade stödformerna
föreslås vissa förenklingar genom
sammanslagning av stöd och besparingar
bl.a. genom en avveckling av stödformen
nedsättning av socialavgifter.
Transportstödet föreslås bl.a. omfatta
även flyg- och sjötransporter. Vidare
förespråkar utredningen förenkling i
stödområdesindelningen genom
anpassningar till de överenskommelser om
stödområden som ingåtts mellan Sverige
och EG-kommissionen.
På grundval av bl.a. betänkandet och
remissutfallet lägger regeringen i nu
föreliggande proposition fram förslag
till vissa ändringar i fråga om
stödformerna. Tyngdpunkten läggs på de
selektiva stödformerna. De besparingar
som föreslås gäller främst driftstöden.
Regeringen aviserar sin avsikt att göra
en uppföljning av
Företagsstödsutredningen i fråga om
vissa stöd.
Motioner
Moderaterna framför i motion A418 (yrk.
3) kritik mot nuvarande stödformer.
Erfarenheterna visar att effekterna av
statliga stöd är svaga och medför risk
för konservering av rådande
näringslivsstruktur. Motionärerna
åberopar bl.a. tre utredningar om de
regionalpolitiska stöden, nämligen av
Riksdagens revisorer,
Företagsstödsutredningen och ESO.
Regeringen bör uppmanas att lägga fram
ett förslag i fråga om regionalpolitiska
stödformer, sägs det vidare. De erinrar
om att Sveriges medlemskap i EU har
medfört att den nationella
regionalpolitiken har tillförts
betydande medel genom strukturfonderna.
I kommittémotion A304 (yrk. 18) begärs
förslag om de regionalpolitiska stöden.
Sigge Godin m.fl. (fp) framhåller i
motion A411 (yrk. 7) att Folkpartiets
linje i regionalpolitiken utmärks av
kraven på en långtgående
decentralisering av besluten till
regional nivå. Vidare vill man
åstadkomma en förenkling av de
regionalpolitiska stödformerna.
Samtidigt betonas att indelningen i
målområden enligt EG:s system inte får
medföra att stödområdesindelningen
utökas till allt större del av landet;
en sådan utspädning motverkar effektiva
satsningar i de mest utsatta delarna.
Kristdemokraterna anför i motion A428
(yrk. 12) att de regionalpolitiska
stöden måste syfta till att ge en så hög
utväxling som möjligt mot det
regionalpolitiska målet. Vissa
stödformer ger emellertid motsatt
effekt, hävdar de och kräver att sådana
som motverkar satsningar i glesbygden i
fråga om arbetstillfällen och boende
skall slopas. Flyttnings- och
pendlingsbidrag nämns som exempel.
Utskottet
Utskottet konstaterar inledningsvis att
förutsättningar för näringslivets
verksamhet och därmed företagsstödens
utformning ändras kontinuerligt.
Faktorer av betydelse är bl.a. den
tekniska utvecklingen, anpassningen till
EG:s statsstödsregler och kravet på
balans i statsbudgeten.
I likhet med regeringen anser utskottet
att olika former av statsstöd bör
begränsas i ett internationellt
perspektiv. Så länge som Sveriges
viktigaste konkurrentländer lämnar olika
former av stöd är det emellertid
ofrånkomligt att fortsätta med stöd för
att svenska företag skall få samma
förutsättningar som företag i
konkurrentländerna. Samtidigt vill
utskottet hänvisa till vad
Företagsstödsutredningen har redovisat,
nämligen att den svenska regional
politiska stödverksamheten är mycket
begränsad. Utskottet vill dock betona
behovet av de regionalpolitiska stöden.
De ger förutsättning för utveckling och
tillväxt i de delar av landet som har de
största långsiktiga problemen.
Som har framgått avser regeringen att
göra en uppföljning av
Företagsstödsutredningen i vissa
avseenden. Med hänsyn härtill och vad i
övrigt har anförts avstyrker utskottet
motionerna A304 (m), A411 (fp) och A428
(kd), alla i här berörda delar.
Stödområden
Propositionen
För de regionalpolitiska företagsstöden,
exklusive transportstödet, finns tre
olika stödområden. De delar av Sverige
som har geografiska lägesnackdelar och
långsiktiga regionalpolitiska problem är
inplacerade i två långsiktiga
stödområden, benämnda 1 och 2. Härutöver
finns tillfälliga stödområden.
Landsbygdsstöd kan lämnas, förutom i de
nämnda stödområdena, även i glesbygds-
och landsbygdsområden.
Företagsstödsutredningen har i sitt
betänkande förespråkat en anpassning av
den nationella indelningen till den
struktur som gäller enligt EG:s
strukturfondsprogram.
Regeringen föreslår emellertid inga
förändringar i stödområdenas omfattning.
Även systemet med tillfälliga
inplaceringar i stödområde skall
behållas, liksom möjligheten för
regeringen att tillfälligt höja den
maximala bidragsnivån för lokaliserings-
och utvecklingsbidrag för områden i
stödområde 2.
Propositionen bör i denna del godkännas
av riksdagen (avsnitt 4.1).
Motioner
Axel Andersson m.fl. (s) framhåller i
motion A412 att det finns ett behov av
en harmonisering av de nationella
stödområdesgränserna i Sverige med de
områden av vårt land som berörs av EG:s
olika strukturfonder. Motionärerna ger
exempel på vissa komplikationer som
uppkommit i Gävleborgs län.
Margareta E Nordenvall och Inger Koch
(m) förespråkar i motion A425 (yrk. 5)
att öar utan fast landförbindelse skall
klassificeras såsom glesbygd med högsta
stödnivå.
Karin Pilsäter m.fl. (fp) uttrycker i
motion A429 (yrk. 2) samma ståndpunkt.
Även Dan Ericsson och Chatrine Pålsson
(kd) framför i motion A427 (yrk. 1) krav
på ett vidgat skärgårdsbegrepp.
Utskottet
Utskottet är medvetet om att vissa
gränsdragningsproblem kan ha uppkommit
till följd av två delvis parallella
system för indelning i stödområden.
Såsom anförs i propositionen finns det
emellertid skäl att behålla den
nuvarande indelningen för de nationella
stödformerna. Det är, menar utskottet,
angeläget med en indelning som väl
avspeglar de skillnader som finns mellan
berörda kommuner eller kommundelar. Som
sägs i propositionen är det viktigare
att systemet avspeglar de nationella
prioriteringarna än att man gör en
administrativ förenkling. Propositionen
tillstyrks sålunda såvitt gäller
förslaget om stödområden för
företagsstöd. Därmed avstyrks motion
A412 (s).
Förslag motionsvägen om skärgårdarna ur
stödområdessynpunkt avslogs av riksdagen
våren 1995. I sitt av riksdagen godkända
betänkande 1994/95:AU13 anförde
utskottet att det för sin del ansåg att
med rådande regionalpolitiska stödsystem
den länsvisa bedömningen och det
redovisade samrådsförfarandet var en
rimlig handläggningsordning. Utskottet
har inte ändrat uppfattning i denna
fråga och avstyrker motionerna A425 (m),
A427 (kd) och A429 (fp) i här aktuella
delar.
Regionalt utvecklingsstöd
Propositionen
Regeringen föreslår inledningsvis att de
hittillsvarande stödformerna
lokaliseringsbidrag och
utvecklingsbidrag skall slås samman till
en stödform: regionalt
utvecklingsbidrag. Vidare bör
lokaliseringslån namnändras till
regionalt utvecklingslån. Tillsammans
skall stödformerna benämnas regionalt
utvecklingsstöd.
Följande ändringar beträffande
villkoren för stöd förespråkas.
Kravet på sysselsättningsökning i varje
enskilt stödärende skall minskas. I
stället skall beslutande myndighet
uppfylla ett totalt sysselsättningsmål.
Regionalt utvecklingsstöd till lokaler
för uthyrning skall fortsättningsvis
kunna lämnas till ombyggnad och
restaurering även av större lokaler
liksom även på större orter i de delar
av det nationella stödområdet som
omfattas av EG:s strukturfondsprogram
för mål 2 och gemenskapsinitiativet
Konver.
Regionalt utvecklingslån skall
fortsättningsvis lämnas i stället för
kreditgaranti inom landsbygdsstödet och
stödet till kommersiell service.
Lånevillkoren skall anpassas för att
även överensstämma med de ändamål
vartill kreditgaranti nu lämnas.
I övrigt skall villkoren för regionalt
utvecklingsstöd i tillämpliga delar vara
desamma som för nuvarande lokaliserings-
och utvecklingsbidrag samt
lokaliseringslån.
Huvuddelen av medlen skall användas av
länsstyrelserna för dels stöd till
företag, dels medfinansiering av EG:s
strukturfondsprogram. Regeringen
förutser att projekt inom ramen för det
sistnämnda ändamålet kommer att ta i
anspråk en stor del av anslaget. Viss
del av anslaget får användas för
projektverksamhet utanför
strukturfondsprogrammen samt för
uppföljning och utvärdering av
stödverksamheten.
Fördelningen av anslaget mellan länen
och utfärdandet av föreskrifter bör även
i fortsättningen vara en uppgift för
regeringen. Som fördelningsnyckel bör
gälla de regionala problemens
svårighetsgrad men med särskilt
beaktande av behovet av medfinansiering
enligt strukturfondsprogrammen.
Regeringen begär att riksdagen godkänner
vad som föreslagits beträffande
regionalt utvecklingsstöd (avsnitt 4.2).
Motioner
Moderaterna efterlyser i kommittémotion
A418 (yrk. 8) ett helt nytt tänkande
beträffande de regionalpolitiska stöden.
Särskilda invändningar riktas mot
selektiva stöd, som inte anses vara
ändamålsenliga. Lokaliseringsbidrag och
utvecklingsbidrag bör därför upphöra den
1 januari 1997.
Centerpartiet framhåller i motion A432
(yrk. 33) att lokaliseringsstöd på ett
effektivt sätt har bidragit till att
verksamheter flyttar ut till
landsbygden. Man avvisar förslaget om
ändrade villkor för stöd till lokaler
för uthyrning, bl.a. med hänvisning till
att gällande regler, enligt
motionärerna, medger tillräckliga
möjligheter till undantag.
Carl Erik Hedlund m.fl. (m) begär i
motion A414 att det särskilda
flyttstödet till företag som lämnar
storstadsregionerna avskaffas. Det är
cyniskt att företag får betalt för att
flytta från Stockholmsområdet och att
därigenom arbetslöshet för fler
stockholmare skapas samtidigt som inga
nya jobb tillkommer.
Utskottet
Utskottet konstaterar inledningsvis att
förslaget om bl.a. sammanslagning av
stödformerna ligger i linje med de
strävanden mot en mer förenklad
stödstruktur som utskottet tidigare har
efterlyst.
Vissa ändringar i villkoren för
regionalt utvecklingsstöd föreslås av
regeringen.
I fråga om stöd till lokaler för
uthyrning föreslås en utvidgning i två
avseenden, nämligen dels att även större
lokaler skall omfattas av stödet, dels
att stödet skall kunna lämnas även på
större orter. I fråga om större lokaler
kan konstateras att möjligheten att
lämna stöd till sådana finns redan i
dag, men endast i vissa fall. Utskottet
anser emellertid det vara av värde att
denna möjlighet är generell. När det
gäller en utvidgning av stödet till att
gälla även större orter anför regeringen
att de senaste årens omfattande
strukturomvandling inom
tillverkningsindustrin har medfört många
oanvända lokaler. Särskilt i regioner
och orter med industrier på tillbakagång
skulle en god försörjning med lokaler
för uthyrning kunna bidra till
nyetablering, menar regeringen och
framhåller att detta även gäller större
orter. Utskottet ansluter sig till denna
uppfattning. Utskottet vill emellertid
understryka att de stöd som möjliggörs
genom EG:s olika strukturfondsprogram
skall utnyttjas i största möjliga mån.
Med vad utskottet nu anfört tillstyrks
propositionen. Motion A432 (c) avstyrks
därmed i berörd del.
Såvitt gäller förslagen i motionerna
A418 (m) och A414 (m) om en avveckling
av lokaliseringsstöd m.m. hänvisar
utskottet till att en översyn nyligen
har gjorts beträffande de aktuella
stöden. Med hänvisning härtill avstyrker
utskottet även dessa motioner, den
förstnämnda i aktuell del.
Landsbygdsstöd m.m.
Propositionen
Landsbygdsstöd infördes år 1994 som en
enkel stödform för mindre företag.
Enligt förordningen (1994:577) om
landsbygdsstöd och stöd till kommersiell
service kan landsbygdsstöd lämnas som
avskrivningslån (i praktiken lika med
bidrag), kreditgaranti eller bidrag för
anställda i hemarbete. Högsta stödnivå
är 800 000 kr under en treårsperiod.
Inom landsbygdsstödet kan ett s.k.
mikrostöd lämnas med maximalt 50 % för
godkända utgifter om högst 40 000 kr.
Landsbygdsstödet är (bet. 1995/96:AU16)
i huvudsak anpassat till EG-
kommissionens regler om s.k. försumbart
stöd ( de minimis ).
NUTEK utformar ett system för
uppföljning av stödet.
Regeringen föreslår nu ändringar i
stödvillkoren i fem avseenden. Syftet är
bl.a. att göra ytterligare anpassningar
till EG-reglerna om försumbart stöd.
Bidragsdelen i landsbygdsstödet skall
kunna återkrävas. Vidare skall
kreditgarantier inom landsbygdsstöd och
stöd till kommersiell service ersättas
med regionalt utvecklingslån.
Till små och medelstora företag i
sådant område inom stödområde 1 som inte
utgör glesbygdsområde skall den maximala
andelen bidrag höjas från 35 % till 40
%. En utvidgning av det geografiska
området föreslås, så till vida att
landsbygdsstöd skall kunna lämnas även i
vissa tätorter som omfattas av EG:s
strukturfondsåtgärder. Slutligen skall
landsbygdsstöd inte längre kunna lämnas
till företag inom jordbruks- och
fiskenäringarna.
Regeringen begär riksdagens godkännande
i fråga om nämnda förslag (avsnitt 4.3).
Motioner
Centerpartiet anför i motion A432 (yrk.
32) att landsbygdsstödet har bidragit
till en ökning av sysselsättningen på
landsbygden, särskilt för kvinnor.
Regeringens förslag om att stödet bör
kunna lämnas i större orter avvisas av
motionärerna, som befarar att stödet
därmed inte kommer själva landsbygden
till godo fullt ut.
Rune Berglund och Jörgen Persson (s)
framhåller i motion N232 att det s.k.
mikrostödet infördes för att underlätta
små investeringar och är särskilt riktat
till kvinnor. De undrar dock om kvinnor
verkligen gynnas av det och begär en
utredning om stödets effekter.
Utskottet
Förslaget i propositionen om ändrade
villkor för landsbygdsstödet såvitt det
gäller utvidgningen av det geografiska
området bygger på det arbete med EG:s
strukturfondsprogram som har utarbetats
av regionala och lokala aktörer.
Förslaget bör därmed väl avspegla de
behov som finns i de berörda områdena.
Enligt utskottets mening skall
emellertid ett villkor vara att stödet
ingår i EG:s strukturfondsprogram och
att det utgör nationell medfinansiering.
Riksdagen bör genom ett tillkännagivande
till regeringen ställa sig bakom vad som
här anförts. Därigenom tillgodoses
väsentligen yrkandet i motion A432 (c).
Såvitt gäller motionen om mikrostöd
hänvisar utskottet till pågående arbete
med ett uppföljningssystem för
landsbygdsstödet. Utskottet utgår från
att även mikrostödets effekter kommer
att utvärderas inom ramen för ett sådant
system. Med det anförda avstyrks motion
N232 (s).
Under ärendets beredning i utskottet
har framkommit att gällande bestämmelser
för stöd till samverkansorgan i
förordningen om landsbygdsstöd m.m. kan
medföra risk att större
samverkansprojekt inom EG:s
strukturfondsprogram försvåras eller
inte alls kommer till stånd. Enligt
bestämmelserna får stöd lämnas till ett
samverkansorgan för flera företag som
går samman för att genomföra ett
samverkansprojekt (prop. 1995/96:201,
bet. AU16). Vidare får stödbeloppet
högst uppgå till 800 000 kr per projekt,
oavsett hur många företag som deltar i
projektet. Inte sällan är emellertid
samverkansprojekt så omfattande att ett
stöd om 800 000 kr inte räcker för
genomförande. Riktlinjerna bör därför,
enligt utskottets mening, ändras så att
landsbygdsstöd skall kunna lämnas med
högst 800 000 kr per deltagande företag
till ett samverkansprojekt som ingår i
EG:s strukturfondsprogram. Riksdagen
föreslås sålunda göra ett uttalande till
regeringen av nu angivet innehåll.
Stöd till kommersiell service
Propositionen
Stöd till kommersiell service i
glesbygden lämnas för att upprätthålla
en, med hänsyn till geografiska och
befolkningsmässiga förhållanden,
tillfredsställande försörjning med
dagligvaror och drivmedel i glesbygder.
Om det är av särskild betydelse för
konsumenterna kan stöd även beviljas
till fackhandelsservice och varubussar.
Ärendena om stöd avgörs av
länsstyrelsen. Konsumentverket meddelar
närmare föreskrifter för och utövar
tillsyn över verksamheten.
Motioner
Kjell Ericsson och Lennart Brunander (c)
anför i motion A419 (yrk. 2) att
lanthandlare eller småbutiker inte
längre får information och rådgivning
genom besök av leverantörernas
representanter, t.ex. när det gäller
varukunskap och marknadsföring. Ett sätt
att avhjälpa denna brist vore att medge
en mer flexibel användning av stödet
till kommersiell service för ett slags
mentorskap för de mindre butikerna.
Rune Berglund och Jörgen Persson (s) i
motion A431 (yrk. 9) framhåller att när
den sista butiken försvinner från en ort
etc. kommer den lokala servicen ner på
en oacceptabelt låg nivå. Förutom att
behålla de stödformer som redan finns
bör strategin för framtiden vara att
stödja införande av modern datateknik,
anser de.
Utskottet
Som har framgått kan stöd lämnas till
kommersiell service för att en
tillfredsställande försörjning i
glesbygder med dagligvaror och drivmedel
skall kunna upprätthållas.
Regeringen har uppdragit åt
Konsumentverket att utveckla och
organisera utbildning av lanthandlare.
Såvitt utskottet har erfarit har en
sådan utbildning nu genomförts med
deltagande av nära 500 lanthandlare från
sammanlagt 16 län. En rad projekt
genomförs eller planeras i kölvattnet av
utbildningssatsningen, däribland
utnyttjande av informationsteknologi för
utbyte av information mellan bl.a.
lanthandlare. En slutrapport förutses
bli avlämnad till regeringen i december
1996. Med hänvisning till det anförda
avstyrks motionerna A419 (c) och A431
(s) i nu aktuella delar.
Lån till privata regionala
investmentbolag
Propositionen
Nämnda stödform, som infördes år 1982,
syftar till att främja en expansion av
små och medelstora företag inom
stödområdena, dels genom att öka
tillgången på privat riskvilligt
kapital, dels genom att tillföra
företagen kompetens i form av
ledningskunnande. Enligt förordningen
(1990:642) om regionalpolitiskt
företagsstöd kan lån lämnas av
regeringen till privata regionala
investmentbolag.
Företagsstödsutredningen sade sig inte
ha några invändningar mot att stödformen
avvecklas.
Regeringen anser dock att stödet är
motiverat genom att utgöra ett
incitament för privata bolag och
enskilda privatpersoner att satsa
riskkapital som ett komplement till
övriga regionalpolitiska insatser.
Stödformen bör därför behållas, föreslår
regeringen, som samtidigt har för avsikt
att i anslutning till utformandet av de
närmare bestämmelserna beakta de brister
som bl.a. NUTEK har uppmärksammat.
I propositionen (avsnitt 4.7) begärs ett
godkännande av förslaget.
Utskottet
Utskottet har ingen erinran mot
regeringens förslag och förordar att
riksdagen bifaller detta.
Sysselsättningsbidrag
Propositionen
Syftet med sysselsättningsbidrag är att
främja en ökad sysselsättning genom att
täcka en del av initialkostnaderna vid
etablering eller expansion av företag.
Bestämmelser återfinns i förordningen
(1990:642) om regionalpolitiskt
företagsstöd. Bidrag lämnas för
närvarande med 200 000 kr per ny
årsarbetskraft i stödområde 1 och med
120 000 kr i stödområde 2 under en
femårsperiod. Företagaren måste behålla
den ökade sysselsättningsnivån under
hela perioden. Minst 40 % av de nya
arbetstillfällena skall tillfalla
vartdera könet. Enligt en utvärdering
har emellertid detta mål inte uppnåtts;
endast 31 % var kvinnor under år 1995.
Företagsstödsutredningen ansåg att
utbetalningstiden bör kortas till tre år
och att stödet endast skall lämnas i det
av utredningen föreslagna nya
stödområdet A. Regeringen förordar
emellertid att sysselsättningsbidraget
skall behållas med avseende på såväl
stödområde som storlek och
utbetalningsperiod. De anpassningar till
vissa villkor som EG-kommissionen har
krävt ligger inom regeringens kompetens
att besluta om. Regeringen aviserar en
uppföljning av tillämpningen av vissa
villkor för sysselsättningsbidraget, där
ibland det som gäller könskvotering.
I propositionen begärs riksdagens
godkännande av regeringens förslag om
sysselsättningsbidrag (avsnitt 4.4).
Motion
Moderaterna åberopar i kommittémotion
A418 (yrk. 10) Företagsstödsutredningens
slutsats att sysselsättningsbidrag i det
korta perspektivet inte har lett till
ett ökat antal anställda. Vidare,
påpekar motionärerna, har EG-
kommissionen inte godkänt stödformen.
Inga nya överenskommelser om
sysselsättningsbidrag bör därför ingås
efter den 1 januari 1997, anser de.
Utskottet
Syftet med sysselsättningsbidrag är att
stimulera etableringar av nya företag
och främja nyanställningar i
existerande. Enligt regeringens
uppfattning har gjorda utvärderingar
visat att stödformen är
tillväxtskapande. Utskottet godtar
förslaget i propositionen om att
bidraget skall behållas enligt nu
gällande regler. I likhet med regeringen
och Företagsstödsutredningen anser
utskottet att en särskild uppföljning
bör göras av sysselsättningsbidraget.
Genom en sådan åtgärd torde förslaget i
motion A418 (m) bli i någon mån
tillgodosett.
Utskottet föreslår med det sagda att
riksdagen bifaller propositionen i nu
aktuellt avseende. Motion A418 (m)
avstyrks i motsvarande del.
Transportbidrag
Propositionen
Stödformen infördes år 1971 i syfte att
delvis kompensera företag för de
merkostnader som uppstår på grund av
långa avstånd. Enligt förordningen
(1980:803) om regionalpolitiskt
transportstöd lämnas stöd för
godstransporter med tåg eller lastbil.
Stöd kan lämnas som uttransportstöd till
väl bearbetade produkter och vissa
jordbruksprodukter. Stöd kan även lämnas
till intransport av hel- och
halvfabrikat som skall genomgå en
betydande bearbetning inom vissa
branscher. Stödområdet är indelat i fem
zoner. Bidragsnivån varierar mellan 10 %
och 50 % av stödberättigade kostnader.
Transportstödet prövas för närvarande av
EG-kommissionen.
Företagsstödsutredningen föreslog bl.a.
att transportstödet görs
konkurrensneutralt med avseende på
transportsätt genom att även transporter
med flyg och lastfartyg omfattas. Vidare
bör på sikt en uppföljning göras,
innefattande en grundlig prövning av
stödets konstruktion.
Regeringen lämnar följande förslag
beträffande bidragsformen transportstöd.
Benämningen på stödformen skall ändras
till transportbidrag. Bidragsnivåerna
skall sänkas med fem procentenheter i
samtliga transportbidragszoner. Det bör
i fortsättningen vara en fråga för
regeringen att besluta om lägsta
bidragsgrundande belopp och andra mindre
justeringar i stödformen. Vidare bedömer
regeringen att stödets utformning
behöver utredas ytterligare i vissa
avseenden, däribland i fråga om de
budgetmässiga konsekvenserna av en
utvidgning till även sjö- och
flygtransporter samt om
persontransporter och
telekommunikationer.
I propositionen begärs riksdagens
godkännande av det framlagda förslaget
om transportbidrag (avsnitt 4.6).
Motioner
Moderaterna välkomnar i kommittémotion
A418 (yrk. 11) den av regeringen
aviserade översynen av transportstödet.
En sådan bör gå ut på att stödet skall
vara konkurrensneutralt så till vida att
även sjö- och lufttransporter bör
innefattas. Vidare bör målet för
stödformen vara klart formulerat och gå
ut på att det skall kompensera för
merkostnader för långa transporter. Det
skall vidare inriktas på att främja
tillväxt och utveckling.
Erik Arthur Egervärn (c) ger i motion
A401 ett exempel från ett bageriföretag
i norra Jämtland, som uppges ha 150 000
kr i merkostnader för råvaruleveranser
jämfört med motsvarande företag i
Mälardalen. Det föreslås införande av
ett s.k. intransportstöd för
bagerinäringen.
Åke Sundqvist m.fl. (m) anför i motion
A403 (yrk. 1 och 2) att ordet bidrag har
en negativ laddning och att
hittillsvarande benämning därför bör
behållas. I översynen av transportstödet
bör även zonindelningen ses över med
avseende läge nära kustområde, Europaväg
eller i glesbygd. Vidare bör nya
näringsgrenar komma i åtnjutande av
stödet, t.ex. bagerinäringen. Villkor
för stöd bör också vara att
upphandlingen av transporten har gjorts
i konkurrens.
Utskottet
Transportstöd har enligt gängse syn
karaktären av driftstöd. Utskottet
finner i likhet med regeringen och
upphovsmännen till motion A418 (m) att
en översyn är påkallad, bl.a. såvitt
gäller frågan om en utvidgning till
flera transportsätt. Även andra frågor
som kan komma att aktualiseras, t.ex.
avseende konkurrensneutralitet, bör
kunna ingå i en sådan fördjupad översyn.
Med hänvisning härtill avstyrks
motionerna A401 (c), A403 (m) och A418
(m), i förekommande fall i berörd del.
Såvitt gäller benämningen på stödformen
ansluter sig utskottet till regeringens
förslag om en ändring till
transportbidrag. Enligt utskottets
uppfattning är det angeläget med en
renodling av begreppen. Sålunda bör
ordet stöd utgöra ett samlingsbegrepp
och förbehållas de fall då man avser
såväl bidrag som lån. Eftersom
transportstödet, som det hittills har
benämnts, utgår i form av bidrag, finner
utskottet att ändringen är motiverad.
Med det sagda tillstyrks regeringens
förslag i namnfrågan liksom i övrigt.
Motion A403 (m) avstyrks sålunda i nu
aktuellt avseende.
Särskilda åtgärder för regional
utveckling och tillväxt
Propositionen
En särskild stödform infördes genom
beslut av riksdagen våren 1994. Av medel
för arbetsmarknadspolitiska åtgärder
beslutades att 800 miljoner kronor
skulle överföras till länsstyrelserna
för mer långsiktiga insatser under
budgetåret 1994/95 (prop. 1993/94:140,
bet. AU13). Medlen skulle fördelas med
utgångspunkt i såväl
arbetslöshetssituationen som den
regionala problembilden. Våren 1995
beslutade riksdagen om ett nytt program
med samma huvudinriktning omfattande 400
miljoner kronor (prop. 1994/95:218, bet.
AU15). Sommaren 1996 beslutade riksdagen
om ytterligare 500 miljoner kronor för
sådana utvecklingsinsatser (prop.
1995/96:222, bet. FiU15).
Medlen får användas till tillfälligt
småföretagsstöd, konsultcheckar och
andra företagsinriktade åtgärder.
Motion
Centerpartiet erinrar i motion A432
(yrk. 6) om stödformen särskilda
åtgärder för regional utveckling och
tillväxt, som bl.a. omfattar tillfälligt
småföretagsstöd. Programmet är en viktig
strategisk investering för framtiden,
anför motionärerna som framhåller vikten
av att ett jämställdhetspektiv
eftersträvas vid fördelningen av medel
så att både mäns och kvinnors
företagande kan utvecklas.
Utskottet
Som har framgått har beslut om särskilda
åtgärder för regional utveckling och
tillväxt fattats av riksdagen i tre
omgångar. I propositionen redovisas
genomförda utvärderingar av de s.k. 800-
och 400-miljonersprogrammen. Några
villkor för fördelningen av medel med
avseende på kön har inte uppställts.
Utskottet har ingen annan uppfattning än
motionärerna om vikten av ett
jämställdhetsperspektiv vid fördelningen
av medlen. I sammanhanget kan också
hänvisas till vad utskottet i det
föregående dels har anfört om
jämställdhetsfrågor, dels har redovisat
om den s.k. könskvoteringsregeln i
sysselsättningsbidraget och den
uppföljning härav som skall genomföras.
Något uttalande härutöver kan inte anses
påkallat med anledning av motion A432
(c), som således avstyrks i berörd del.
Glesbygdsverket
Propositionen
Övergripande mål för Glesbygdsverket är
att verka för att förbättra
levnadsförhållandena och
utvecklingsmöjligheterna för gles- och
landsbygdsbefolkningen. Verket skall
därvid utveckla sin roll som samordnande
av gles- och landsbygdsinsatser. Vidare
skall verket svara för
sekretariatsuppgifter åt
vvervakningskommittéer för mål 5b och
gemenskapsinitiativet Leader II.
I propositionen föreslås att riksdagen
godkänner det övergripande målet för
Glesbygdsverket i enlighet med vad som
däri har förordats (avsnitt 5, anslag A
7).
Motion
Moderaterna förespråkar i kommittémotion
A418 (yrk. 13) en integration mellan
Glesbygdsverket och NUTEK. En sådan
skulle innebära bl.a. att den verksamhet
som riktar sig till gles- och
landsbygden skulle bli starkare och
effektivare. Även Folkrörelserådets
verksamhet skulle kunna bli en del av
denna funktion. Den integrerade
verksamheten skulle - liksom i dag
Glesbygdsverkets - kunna bedrivas i
Östersund med NUTEK som huvudman.
Utskottet
I det föregående har utskottet betonat
vikten av samordning från
regionalpolitisk synpunkt mellan olika
samhällssektorer. Glesbygdsverket har en
viktig uppgift i detta avseende.
Utskottet ansluter sig till vad
regeringen har föreslagit beträffande
övergripande mål för verket liksom vad
som i övrigt har anförts om dess
uppgifter. Det är bl.a. angeläget att
Glesbygdsverket har fortsatta kontakter
med centrala sektorsföreträdare för att
hålla sig informerat om pågående
förändringar. Utskottet föreslår med det
sagda att propositionens förslag bifalls
av riksdagen.
Såvitt gäller det förslag som förs fram
i motion A418 (m) vill utskottet
framhålla vikten av att innehållet i det
uppdrag som i dag ligger hos
Glesbygdsverket hålls fristående från
andra verksamheter. Samtidigt erinrar
utskottet om att det på det
regionalpolitiska området pågår en rad
parallella processer, inte minst till
följd av Sveriges EU-medlemskap. Det är
därför naturligt med fortlöpande
överväganden om bl.a. lämplig
myndighetsstruktur. Utskottet är
emellertid inte för närvarande berett
att föreslå en förändring i linje med
den som förordas i motion A418 (m), som
alltså avstyrks i motsvarande del.
Statens institut för regional forskning
Propositionen
Statens institut för regional forskning
(SIR) skall initiera och samordna
forskning på regionalpolitikens område
samt se till att forskningsresultaten
sprids och blir tillgängliga för olika
intressenter. En översyn av myndigheten
skall genomföras under andra halvåret
1997.
Regeringen begär riksdagens godkännande
av förslaget till övergripande mål för
SIR (avsnitt 5, anslag A 8).
Motion
Miljöpartiet förespråkar i
kommittémotion A430 (yrk. 1 och 2) en
utredning om landsbygdens behov av
forskning och utveckling, utbildning
samt rådgivning. Med utgångspunkt i
resultatet av denna utredning bör ett
sammanhållet forskningsprogram för
landsbygdens roll i samhället utarbetas,
anför motionärerna vidare.
Utskottet
Utskottet har ingen erinran mot vad
regeringen har anfört om övergripande
mål för Statens institut för regional
forskning (SIR) och tillstyrker
förslaget.
Vidare instämmer utskottet i vad
regeringen anför om det angelägna i att
SIR aktivt medverkar i framtagandet av
ett forskningsprogram för
landsbygdsutveckling. Även
Glesbygdsverket förutsätts av regeringen
ta en aktiv del i framtagande av ett
sådant program. Med det
helhetsperspektiv på de
regionalpolitiska frågorna som de nu
nämnda organen besitter finns, menar
utskottet, goda förutsättningar att
åstadkomma ett ändamålsenligt
forskningsprogram som regeringen syftar
till. Utskottet utgår från att
framtagandet av ett sådant program i
huvudsak tillgodoser kraven i motion
A430 (mp), vilken avstyrks i nu berörd
del med hänvisning till det sagda.
EG:s strukturfonder
Propositionen
Europeiska unionens regionalpolitik
syftar till att stärka den ekonomiska
utvecklingen i de svaga regionerna och
att motverka klyftor i
levnadsstandarden. EU:s politik på
området skall vara ett komplement till
den regionalpolitik som medlemsländerna
själva bedriver.
De fyra s.k. strukturfonderna är poster
i EG:s budget som möjliggör insatser
inom dels olika s.k. mål, dels
gemenskapsinitiativ m.m. Stöd lämnas i
form av bidrag. Av dessa fonder
medverkar Europeiska regionala
utvecklingsfonden (Regionalfonden) i
finansieringen av allmänt
näringslivsfrämjande åtgärder och
investeringar i ny produktionskapacitet.
Tre av målen är geografiskt orienterade
och berör regioner med industriell
tillbakagång (mål 2), landsbygden (mål
5b) och glesbygden (mål 6). Övriga mål
berör i huvudsak hela landet och lämnas
för insatser för bl.a. minskad
långtidsarbetslöshet (mål 3),
kompetensutveckling m.m. av arbetskraft
inom främst industrin (mål 4) och
effektivisering inom jord- och skogsbruk
samt fiske (mål 5a).
Av de åtta gemenskapsinitiativ som
Sverige deltar i nämns Interreg II
(insatser för gränsregionalt samarbete),
Konver (utveckling i regioner som är
starkt beroende av försvarssektorn),
Leader (lokal mobilisering för
utveckling av landsbygden) och
Småföretagsinitiativet (utveckla
småföretagandet).
För programperioden 1995-1999 har
förslag till svenska program för vart
och ett av målen (s.k. samlat
programdokument) och
gemenskapsinitiativen (s.k. operativt
program) utarbetats och successivt
lämnats in till EG-kommissionen för
godkännande. Sedan denna process nyligen
har avslutats kan genomförandet komma i
gång fullt ut. Vidare har ett
administrativt uppföljningssystem
nyligen tagits i bruk.
För hela programperioden fördelar sig
resurstillskottet från EG så att
målprogrammen tillförs ca 10,8 miljarder
kronor och gemenskapsinitiativen ca 1,1
miljard kronor. För att ett medlemsland
skall kunna tillgodogöra sig EG-medlen
krävs dels offentlig finansiering (s.k.
medfinansiering), dels - i vissa fall -
privat finansiering.
Organisationen i Sverige för de
geografiskt begränsade målen samt bl.a.
Interreg II är i huvudsak uppbyggd
enligt följande.
För beslut finns beslutsgrupper. Dessa
består av representanter för staten,
kommuner och landsting. En beslutsgrupp
är en statlig myndighet, dock med
undantag för sådana som har inrättats
för gemenskapsinitiativet Interreg II
(se i det följande).
För utbetalning finns fondansvariga
myndigheter. Även en sådan är en statlig
myndighet. För Europeiska regionalfonden
är det NUTEK som ansvarar för
utbetalningen av medel.
För uppföljning finns
övervakningskommittéer. I en sådan ingår
såväl nationella företrädare för
departement, kommuner, näringsliv m.fl.
som företrädare för EG-kommissionen. En
övervakningskommitté är inte en statlig
myndighet utan en internationell
inrättning, grundad på dels rådets
förordningar, dels ett avtal mellan
Sverige och EG-kommissionen.
Motioner
Moderaterna betonar i kommittémotion
A418 (yrk. 4) att Sverige aktivt bör
verka för att de gemensamma medlen i
strukturfonderna används på ett sätt som
påskyndar den nödvändiga
strukturomvandlingen i branscher och
regioner med svag tillväxt.
Centerpartiet efterlyser i motion A432
(yrk. 30) enklare och klarare regler
samt färre nivåer för EG:s
strukturfonder. Krångel, geografiska
överlappningar och oklarheter om vart
man som företagare etc. skall vända sig
är inte ovanligt, påpekas det.
Kjell Ericsson m.fl. (c, m, fp, kd)
anför i motion A415 att det inledande
arbetet med EG:s strukturfonder har
karaktäriserats av oklarheter och en
dominans av offentliga aktörer. Detta
har i sin tur inverkat menligt på
möjligheterna för enskilda företag att
delta, menar de och begär en utvärdering
av arbetet med EG:s strukturfonder.
Sigge Godin m.fl. (fp) betonar i motion
A411 (yrk. 9) att de nya resurser som
tillförs regionalpolitiken genom EG:s
fonder måste utnyttjas på det mest
effektiva sättet. Detta innebär bl.a.
att onödig byråkrati i samband med
ärendehandläggningen med kraft bör
motverkas.
Sivert Carlsson och Agne Hansson (c)
föreslår i motion Jo258 (yrk. 7) att
lantbruksföretagare och andra mindre
egenföretagare ges konkreta möjligheter
att utnyttja de stöd som erbjuds enligt
programmen för mål 4. Klara direktiv med
denna inriktning bör ges till berörda
mål 4-samordnare i länen.
Ingrid Näslund m.fl. (kd) påpekar i
motion Sk372 (yrk. 1) att EG-stödet på
fiskets område i huvudsak ges inom ramen
för mål 5a. Det bör emellertid
undersökas om det finns möjligheter till
stöd även enligt mål 5b, som gäller
landsbygdsutveckling, för fiskeberoende
områden.
Holger Gustafsson (kd) framhåller i
motion A417 (yrk. 2) att det är
nödvändigt att regeringen skjuter till
sin andel för att EG:s program Konver
skall kunna förverkligas under hela
perioden.
Dan Ericsson och Chatrine Pålsson (kd)
begär i motion A427 (yrk. 2) att Sverige
bör verka för en vidgning av
skärgårdsbegreppet i EG:s
strukturfondsprogram så att dels
fastlandsremsan i typiska
skärgårdsområden, dels öar både med och
utan broförbindelse omfattas av stöden.
Utskottet
I den följande framställningen gör
utskottet följande indelning. Först tas
motioner upp som berör strukturfonderna
rent allmänt. Därefter behandlar
utskottet de motioner som är särskilt
inriktade på de olika målen m.m.
Slutligen föreslår utskottet på eget
initiativ en lagändring.
Såvitt gäller strukturfonderna rent
allmänt vill utskottet inledningsvis
erinra om de svenska prioriteringar som
har varit riktningsgivande i
programarbetet. Utgångspunkten är
förutsättningarna för ekonomisk tillväxt
i de berörda målregionerna. Tyngdpunkten
ligger på företagsutveckling samt
kompetensutveckling för anställda i
företag. Höga ambitioner finns också när
det gäller ökad sysselsättning för
kvinnor. Insatser för småföretag,
informationsteknologi och miljöåtgärder
är också tongivande i programmen.
Vidare vill utskottet - liksom senaste
gången våren 1995 (AU13) - slå fast
vikten av att det möjliga återflödet
från strukturfonderna skall kunna
nyttiggöras fullt ut. Beslutsfattande om
strukturfondsmedlens användning för
enskilda projekt har nu kommit i gång.
Det är ofrånkomligt att oklarheter och
andra olägenheter uppkommer i ett
inledningsskede. Utskottet erinrar
samtidigt om att ett administrativt
uppföljningssystem har inrättats och
tagits i bruk.
Utskottet instämmer med regeringen om
det angelägna i att fullfölja den höga
ambitionsnivån när det gäller
utnyttjande av strukturfondsmedlen.
Detta innebär att beslutsgrupperna måste
vara aktiva i arbetet på att initiera
och presentera konkreta och
genomarbetade projekt. Detta arbete bör
bedrivas i nära samverkan med övriga
intressenter, inte minst näringslivet.
Samtidigt vill utskottet betona vikten
av väl fungerande återrapporterings- och
uppföljningssystem.
Utskottet erinrar också om vad som har
sagts i det föregående om vikten av att
krångel och byråkrati motverkas.
Utskottet utgår från att regeringen
fortlöpande vidtar åtgärder för att öka
effektiviteten och smidigheten i
ärendehandläggningen. Utskottet utgår
från att regeringen återkommer till
riksdagen med förslag som innebär att
arbetet i strukturfondsprogrammen
underlättas. Med det sagda avstyrker
utskottet motionerna A415 (c, m, fp,
kd), A418 (m), A432 (c) och A411 (fp),
samtliga i nu aktuellt avseende.
Vad härefter avser frågor rörande de
olika målen m.m. konstaterar utskottet
att arbetet med flertalet av programmen
för de olika målen och gemen
skapsinitiativen har engagerat en rad
olika organ i det svenska samhället.
Inom länsstyrelserna har arbetet på att
bygga upp kunskap och administrativa
rutiner numera i stort sett avslutats.
Genomförandefasen har först nyligen
kunnat inledas.
Kravet i motion Jo258 (c) går ut på att
även lantbruksföretag bör innefattas i
stödet enligt mål 4. Ärenden enligt
detta mål handläggs av
länsarbetsnämnderna. Såvitt utskottet
har kunnat utröna har denna kategori av
företag fått stöd i vissa fall.
Tolkningen av reglerna har emellertid
ännu inte fått fast form. Utskottet
utgår från att oklarheter i bl.a. detta
hänseende har uppmärksammats och att
åtgärder vidtas för enhetlighet i
tillämpningen. Med det nu sagda avstyrks
motion Jo258 (c) i aktuell del.
Motion Sk372 (kd) innehåller ett
förslag om att fisket bör kunna omfattas
av åtgärder inte bara enligt mål 5a utan
även mål 5b. Det förstnämnda avser
fiskefrämjande åtgärder och syftar bl.a.
till en strukturomvandling av fisket.
Från mål 5b kan bidrag utbetalas för
åtgärder som innebär diversifiering av
fisket, dvs. att bidra till att den
traditionelle fiskaren blir mindre
beroende av det traditionella fisket.
Satsningar på t.ex. fisketurism kan
sålunda ges stöd enligt mål 5b. Avsikten
är att stöden inte skall överlappa
varandra utan snarast komplettera
varandra där så är möjligt. Utskottet
finner sålunda att syftet i motion Sk372
(kd) i någon mån är tillgodosett och
avstyrker därmed denna i berörd del.
Vad härefter gäller frågan om
gemenskapsinitiativet Konver erinrar
utskottet om att medel inom anslaget A 1
Regionalpolitiska åtgärder kan användas
till medfinansiering. Vid fördelningen
av dessa anslag på länen beaktas även i
vad mån respektive län är involverat i
de olika strukturfondsprogrammen. Med
hänvisning till detta avstyrker
utskottet motion A417 (kd).
Slutligen när det gäller önskemålet om
att Sverige skall verka för ett vidgat
skärgårdsbegrepp vill utskottet påminna
om det arbete på att ta fram ett
nationellt strategiskt handlingsprogram
som pågår inom Glesbygdsverket och som
bl.a. gäller definitionen av begreppet
skärgård. Utskottet utgår från att
resultatet av detta arbete kan komma att
föreligga inför de överläggningar om en
ny programperiod för
strukturfondsprogrammen som förestår.
Mot denna bakgrund avstyrker utskottet
motion A427 (kd) i här aktuellt
avseende.
Utskottet övergår så till frågan om en
ändring av lagen om överlåtelse av en
förvaltningsuppgift till en
övervakningskommitté. Som har framgått i
det föregående deltar Sverige i
gemenskapsinitiativet Interreg II, som
syftar till att öka det gränsregionala
samarbetet. En rad operativa program har
nu godkänts, och som en följd härav
förutses organisationen bli
decentraliserad den 1 januari 1997. De
beslutsgrupper som kommer att inrättas
avses bestå av representanter för de
deltagande länderna, s.k. interregionala
beslutsgrupper.
För att en övervakningskommitté eller
en interregional beslutsgrupp skall
kunna utöva sin funktion krävs att
regeringen till denna överlåter
förvaltningsuppgifter som innefattar
myndighetsutövning. En överlåtelse av
detta slag kräver i sin tur stöd i lag.
Sådant stöd finns redan beträffande
övervakningskommittéer i lagen
(1996:506) om överlåtelse av en
förvaltningsuppgift till en
övervakningskommitté (prop. 1995/96:201,
bet. AU7). Vid avfattande av
budgetpropositionen för år 1997
förbisågs emellertid behovet av ett
lagstöd även för de nu planerade
beslutsgrupperna.
Utskottet föreslår mot denna bakgrund
att lagen kompletteras så att en
förvaltningsuppgift kan överlåtas även
till en interregional beslutsgrupp.
Därvid bör även lagens rubrik ändras.
Utskottets förslag framgår av bilaga 2.
Lagändringen bör träda i kraft den 1
januari 1997. Av regeringsformen 10 kap.
5 § fjärde stycket följer att en sådan
lag måste antas av riksdagen genom viss
kvalificerad majoritet eller i den
ordning som gäller för stiftande av
grundlag.
Lagstiftningsärendet bör, enligt
utskottets mening, avgöras av riksdagen
enligt den bestämmelse i regeringsformen
som föreskriver att minst tre
fjärdedelar av de röstande förenar sig
om beslutet och sålunda inte i den
ordning som gäller för stiftande av
grundlag.
Anslagsfrågor
Inledning
Regeringen föreslår att riksdagen för
budgetåret 1997 anvisar anslagen under
utgiftsområde 19 Regional utjämning och
utveckling enligt den uppställning som
framgår i det följande. Sammanlagt tas
nio anslag upp under detta
utgiftsområde. Regeringsförslaget
innebär vissa ändringar i
anslagsstrukturen jämfört med tidigare
ordning, vilket framgår under respektive
anslagsrubrik i det följande.
Utgiftsramen föreslås till 3 726
miljoner kronor. Av nämnda uppställning
framgår även motionsförslag såvitt
gäller anslagen.
Arbetsmarknadsutskottet har i sitt
yttrande (1996/97:AU2y) till
finansutskottet tillstyrkt regeringens
förslag till ram för utgiftsområde 19.
Riksdagen har genom beslut
(1996/97:FiU1) anslutit sig till vad
arbetsmarknadsutskottet och
finansutskottet har förordat.
Regeri Motionärernas
ngens förslag i
förhållande
försla till
g regeringens
förslag
Motioner
A304 A426 A274:
: v 5 mp
14-1
7 m
A Regional utjämning och utveckling
1 Regionalpolitisk 1 453 -408
a åtgärder (ram) 517 517
2 Regionala 390
utvecklingslån 000
(ram)
3 Täckande av 13 000
förluster på
grund av kre
ditgarantier
inom
regionalpolitike
n (ram)
4 Ersättning för 420 -180 +105
nedsättning av 000 000 000
socialavgifter
(ram)
5 Sysselsättningsb 200 -71
idrag (ram) 000 000
6 Transportbidrag 303 -23 +70
(ram) 000 000 000
7 Glesbygdsverket 23 573
(ram)
8 Statens institut 7 931
för regional
forskning (ram)
9 Europeiska 915
regionala 000
utvecklingsfonde
n (ram)
Summa 3 726 -682 +70 +105
021 517 000 000
A 1. Regionalpolitiska åtgärder
Propositionen
De nuvarande anslagen C 1.
Lokaliseringsbidrag m.m. och C 2.
Regionala utvecklingsinsatser m.m. (det
s.k. länsanslaget) föreslås sammanslagna
till ett anslag, benämnt
regionalpolitiska åtgärder. Huvuddelen
av det nya anslaget skall användas av
länsstyrelserna för dels stöd till
företag, dels medfinansiering av EG:s
strukturfondsprogram. Även i
fortsättningen bör det vara en uppgift
för regeringen att fördela anslaget
mellan länen och utfärda de föreskrifter
som behövs. För budgetåret 1997 föreslår
regeringen ett ramanslag på 1 454
miljoner kronor.
Motioner
Moderaterna anför i kommittémotion A304
(yrk. 14 och 19) att den nationella
regionalpolitiken genom Sveriges
medlemskap i Europeiska unionen har
tillförts betydande medel från
strukturfonderna. Det ekonomiska utrymme
som skapas genom att andra än staten
medverkar i finansieringen bör utnyttjas
för en besparing i länsanslaget.
Motionärerna förordar att anslaget skall
uppgå till 1 045 miljoner kronor för år
1997. Motionärerna anser vidare att
delar av regionalpolitiken bör ersättas
med en målmedveten satsning på kunskap
och att denna bör genomföras inom ramen
för EG:s strukturfonder. Redan för år
1997 bör därför 25 miljoner kronor
reserveras under anslaget
regionalpolitiska åtgärder för detta
ändamål och ett lika stort belopp under
anslaget Europeiska regionala
utvecklingsfonden (se i det följande).
Eva Goës m.fl. (mp, s, m, c, fp, v, kd)
begär i motion A410 (yrk. 2) att medel
för resurscentrum för kvinnor skall
reserveras under anslaget. Något belopp
preciseras inte i motionen. Motionärerna
påminner om regeringens uppdrag till
länsstyrelserna att medverka till
tillkomsten av sådana regionala
resurscentrum för kvinnor.
Utskottet
I det föregående har utskottet berört de
satsningar som görs avseende dels
resurscentrum för kvinnor, dels
utbildning.
Länsstyrelserna har på regional nivå
ansvaret för att de av riksdagen
fastställda regionalpolitiska målen
uppnås i länen. Något skäl att i detta
sammanhang - såsom det föreslås i motion
A410 (mp, s, m, c, fp, v, kd) -
reservera medel för regionala
resurscentrum kan utskottet inte se. I
enlighet med vad utskottet tidigare har
uttalat förutsätter utskottet att ett
jämställdhetsperspektiv integreras i
beslutsprocesserna i berörda organ. Inte
heller kan utskottet ställa sig bakom
förslaget i motion A304 (m) om att medel
för utbildningssatsningar bör
reserveras.
Utskottet godtar regeringens förslag
till medelsanvisning under anslaget.
Detta innebär att utskottet inte
ansluter sig till förslaget i motion
A304 (m) om minskade medel. Utskottets
formella ställningstagande återfinns i
det följande under avsnittet Anslag
under utgiftsområde 19.
A 2. Regionala utvecklingslån
Propositionen
Nämnda anslag ersätter dels
lokaliseringslån, dels kreditgarantier
inom landsbygdsstödet och stödet till
kommersiell service. Verksamheten
bruttobudgeteras i fortsättningen. För
budgetåret 1997 föreslås ett ramanslag
på 390 miljoner kronor.
Utskottet
Regeringens förslag till anslag
tillstyrks. Utskottets formella
ställningstagande återfinns i det
följande under avsnittet Anslag under
utgiftsområde 19.
A 3. Täckande av förluster på grund av
kreditgarantier inom regionalpolitiken
Propositionen
Systemen med kreditgarantier inom
landsbygdsstödet och stödet till
kommersiell service föreslås ersättas av
regionalt utvecklingslån (se i det
föregående). Det innebär dock inte att
anslaget A 3 kan upphöra, eftersom
infriande av redan beviljade
kreditgarantier även i framtiden kommer
att belasta anslaget. Fortsättningsvis
kommer verksamheten att
bruttobudgeteras. Regeringen föreslår
ett ramanslag på 13 miljoner kronor för
budgetåret 1997.
Utskottet
Regeringens förslag om medel godtas av
utskottet. Utskottets formella
ställningstagande återfinns i det
följande under avsnittet Anslag under
utgiftsområde 19.
A 4. Ersättning för nedsättning av
socialavgifter
Propositionen
Stödformen syftar till att delvis
kompensera företag för de permanenta
merkostnader som uppkommer på grund av
det geografiska läget. Bestämmelserna
återfinns i lagen (1990:912) om
nedsättning av socialavgifter. Systemet
dr selektivt i så måtto att det gäller
endast i vissa områden (stödområde 1 och
de nordligaste delarna av stödområde 2)
och vissa branscher (t.ex. jord- och
skogsbruk samt hotellverksamhet).
Enligt lagen skall den procentsats,
efter vilken arbetsgivaravgifter och
egenavgifter sammanlagt beräknas, sättas
ned med tio procentenheter t.o.m.
utgiftsåret 2000 för verksamheter inom
vissa näringsgrenar som bedrivs i
stödområde 1 och i de delar av
stödområde 2 som omfattas av
nedsättningen.
Företagsstödsutredningen ansåg bl.a. att
nedsättning av socialavgifter inte är
specifikt tillväxtinriktad och kostar
för mycket i förhållande till
effekterna; en avveckling i två etapper
föreslogs.
Regeringen föreslår nu dels att
stödformen skall behållas, dels att
nedsättningen skall vara åtta
procentenheter fr.o.m. den 1 januari
1997. För budgetåret föreslås ett
ramanslag på 420 miljoner kronor.
Det erinras om föreliggande problem att
beräkna utfallet av verksamheten.
Riksförsäkringsverket, som disponerar
anslaget, har i uppdrag att utreda vilka
åtgärder som krävs för att stödformen
skall kunna utvärderas; ett system
beräknas kunna tas i bruk år 1998.
Stödformen nedsättning av
socialavgifter prövas för närvarande av
EG-kommissionen.
Motioner
Moderaterna kritiserar i motion A418
(yrk. 9) stödformen nedsättning av
socialavgifter för dess karaktär av
driftstöd och bristande överensstämmelse
med EG-kommissionens riktlinjer. De
anser dock att stödformen bör behållas i
enlighet med beslut som nu gäller, dvs.
t.o.m. år 2000. Riksdagen bör besluta om
en viss reduktion redan nu, som bör
träda i kraft den 1 januari 1997. Vidare
förespråkar de i motion A304 (yrk. 15)
en minskning med 180 miljoner kronor
jämfört med regeringens förslag och
anser att anslaget i stället skall
fastställas till 240 miljoner kronor.
Systemet bör enligt motionärernas mening
utvärderas med avseende på såväl behov
som effektivitet.
Miljöpartiet intar i sin motion A274
(yrk. 5 och 6) en motsatt ståndpunkt. De
avvisar regeringens förslag om en
minskning från tio till åtta
procentenheter. Skall systemet fungera
är det viktigt att det inte ändras med
politiska konjunkturer, anförs det.
Motionärerna beräknar i enlighet härmed
en ökning av medelsbehovet med 105
miljoner kronor för vart och ett av
budgetåren 1997, 1998 och 1999.
Ramanslaget för budgetåret 1997 bör
följaktligen vara 525 miljoner kronor.
Detta motiveras med att systemet inte
bör få förändras med politiska
konjunkturer; företagen måste inför
investeringsbeslut kunna vara säkra på
hur mycket stöd de kan påräkna.
Utskottet
Systemet med nedsättning av
socialavgifter är en generell
regionalpolitisk åtgärd. Syftet är att
till viss del kompensera företagen för
de permanenta merkostnader som uppkommer
genom det geografiska läget. Utskottet
ansluter sig till regeringens
uppfattning att stödformen skall
behållas vad avser branscher och
geografisk omfattning men att
nedsättningen skall minskas från tio
till åtta procentenheter. En minskning
av stödet ligger i linje med kraven på
besparingar i de regionalpolitiska
stöden.
Med det sagda godtar utskottet
regeringens förslag om anslag m.m.
Följaktligen kan utskottet inte ansluta
sig till vad som förordats i motionerna
A418 (m), A304 (m) och A274 (mp) i här
aktuellt avseende. Utskottets formella
ställningstagande återfinns i det
följande under avsnittet Anslag under
utgiftsområde 19.
A 5. Sysselsättningsbidrag
Propositionen
Över anslaget, som disponeras av NUTEK,
anvisas medel för sysselsättningsbidrag
enligt förordningen (1990:642) om
regionalpolitiskt företagsstöd.
Regeringen föreslår för budgetåret 1997
ett ramanslag på 200 miljoner kronor.
Motion
Moderaterna anför i kommittémotion A304
(yrk. 16) att det inte finns belägg för
att sysselsättningsbidraget skulle styra
företagens beteende på ett positivt sätt
och leda till en ökat antal anställda;
stödet bör därför avskaffas. Redan
beslutade bidrag skall emellertid
utbetalas under den tid de löper.
Motionärerna beräknar medelsbehovet för
nästkommande budgetår till 129 miljoner
kronor.
Utskottet
Utskottet finner förslaget i
propositionen om anslag väl avvägt.
Motion A304 (m) i motsvarande del bör
däremot inte föranleda någon åtgärd av
riksdagen. Utskottets formella
ställningstagande återfinns i det
följande under avsnittet Anslag under
utgiftsområde 19.
A 6. Transportbidrag
Propositionen
Över anslaget, som disponeras av NUTEK,
anvisas medel till transportstöd enligt
förordningen (1980:803) om
regionalpolitiskt transportstöd.
Verksamheten har visat sig medföra ett
högre medelsbehov än budgeterat.
Regeringen föreslår att bidragsnivåerna
sänks med fem procentenheter; ändringen
avses träda i kraft den 1 januari 1997.
Detta beräknas innebära ett minskat
medelsbehov på ca 70 miljoner kronor.
Ramanslaget för år 1997 föreslås uppgå
till 303 miljoner kronor.
Motioner
Moderaterna förordar i kommittémotion
A304 (yrk. 17) att transportstödet
behålls; syftet skall vara att
kompensera för långa avstånd.
Motionärerna anser emellertid att det -
utan att syftet frångås - är möjligt med
en minskning av den totala
bidragsvolymen och föreslår att anslaget
fastställs till 280 miljoner kronor.
Vänsterpartiet tillbakavisar i motion
A426 (yrk. 5) regeringens förslag till
besparing med 70 miljoner kronor som
bedöms som kontraproduktivt.
Transportstödet har gett näringslivet i
berörda stödområden viss kompensation
för de mycket långa avstånden; det ökar
förutsättningarna för att vissa
arbetstillfällen kan behållas.
Utskottet
Utskottet har i det föregående redovisat
en positiv inställning till den
aviserade utredningen om
transportstödets utformning. Regeringens
förslag om anslag för nästa budgetår
framstår som motiverat. Däremot kan
utskottet inte ansluta sig till
förslagen om ett lägre anslag i motion
A304 (m) respektive ett högre i motion
A426 (v), båda i nu berört avseende.
Utskottets formella ställningstagande
återfinns i det följande under avsnittet
Anslag under utgiftsområde 19.
A 7. Glesbygdsverket
Propositionen
Glesbygdsverkets övergripande mål är att
förbättra levnadsförhållandena och
utvecklingsmöjligheterna för gles- och
landsbygdsbefolkningen. Med hänsyn till
att verket genom EU-medlemskapet har
fått utökade uppgifter bör verket
undantas från generella besparingar. Det
anges att verket skall utveckla sin roll
som samordnare av gles- och
landsbygdsinsatser. Vidare skall verket
svara för sekretariatsuppgifter åt
övervakningskommittéer för mål 5b och
gemenskapsinitiativet Leader II.
Regeringen föreslår för budgetåret 1997
ett ramanslag på 23,6 miljoner kronor.
Utskottet
Utskottet godtar regeringens förslag om
medelstilldelning. Utskottets formella
ställningstagande återfinns i det
följande under avsnittet Anslag under
utgiftsområde 19.
A 8. Statens institut för regional
forskning
Propositionen
Övergripande mål för Statens institut
för regional forskning (SIR) är att
initiera och samordna forskning på
regionalpolitikens område och se till
att forskningsresultaten sprids och blir
tillgängliga för olika intressenter. En
utvärdering av myndighetens verksamhet
skall genomföras under andra halvåret
1997; avsikten är bl.a. att få underlag
för hur den framtida forskningen om
regionala frågor bör vidareutvecklas.
Regeringen föreslår för budgetåret ett
ramanslag på 7,9 miljoner kronor.
Utskottet
Utskottet har ingen erinran mot vad som
anförts i denna del. Utskottets formella
ställningstagande återfinns i det
följande under avsnittet Anslag under
utgiftsområde 19.
A 9. Europeiska regionala
utvecklingsfonden
Propositionen
Över detta anslag redovisas
utbetalningar från EG:s regionalfond.
Programperioden löper för Sveriges del
mellan åren 1995 och 1999. Till följd av
att programarbetet har kommit i gång
först nyligen kommer utbetalningarna att
skjutas framåt i tiden. På
statsbudgetens inkomstsida finns en
inkomsttitel för inbetalningar från
fonden. Regeringen föreslår för
budgetåret 1997 ett ramanslag på 915
miljoner kronor.
Motion
Moderaterna föreslår i kommittémotion
A304 (yrk. 20) att 25 miljoner kronor av
anslaget skall reserveras för
utbildningssatsning. Som har framgått i
det föregående har de i samma syfte
förordat att ett lika stort belopp
reserveras under anslaget
Regionalpolitiska åtgärder.
Utskottet
Regeringens beräkningar såvitt gäller
Europeiska regionala utvecklingsfonden
godtas. Utskottet utgår från att
insatser motsvarande förslaget i motion
A304 (m) kommer till stånd utan att
några särskilda reservationer behöver
göras. Utskottets formella
ställningstagande återfinns i det
följande under avsnittet Anslag under
utgiftsområde 19.
Anslag under utgiftsområde 19
Utskottet
Med hänvisning till vad som anförts i
det föregående tillstyrker utskottet
regeringens förslag till anslag under
utgiftsområde 19 för budgetåret 1997.
Här behandlade motioner avstyrks i
motsvarande delar.
Åtgärder i län och regioner
Utskottet behandlar i det följande de
motionsyrkanden som rör förslag till
åtgärder i särskilt angivna län och
regioner. Några av förslagen är
närbesläktade med sådana som utskottet
vid tidigare tillfällen har behandlat
och riksdagen har avslagit.
De yrkanden som motionärerna för fram
handlar om att insatser bör inriktas på
specificerade delar av landet. I många
av motionerna åberopas regional obalans
med negativ befolkningsutveckling och
svår arbetsmarknadssituation.
För överskådlighetens skull redovisas
yrkandena i form av en sammanställning
läns- eller i förekommande fall
regionvis; sist i sammanställningen tas
de förslag upp som särskilt gäller
skärgårdsfrågor.
Region/lä Motion Åtgärder
n
Norrbotte A407 av andre Statlig service
ns län vice talman måste
Görel Thurdin tillförsäkras
(c) hela Norrland;
en helhetssyn
efterlyses.
A420 av Bengt Ett
Hurtig (v) utvecklingsprog
ram för
Norrbotten bör
utarbetas.
A423 av Norrbotten
Monica Öhman inför år 2000 -
m.fl. (s) en
regionalpolitis
k analys behövs
liksom åtgärder
för att
motverka att de
regionala
klyftorna
växer.
Jämtlands A413 av Rune Byggnadsverksam
län Berglund och heten och
Jörgen turismutvecklin
Persson (s) gen i Jämtland
bör stimuleras.
Gävleborg A406 av Arbetsmarknadsp
s län Sinikka olitiska
Bohlin m.fl. åtgärder behövs
(s) särskilt i
Gävleborgs län.
Stockholm A424 av Sören Behov av ett
s län Lekberg m.fl. nytt synsätt i
(s) regionalpolitik
en beträffande
olikheterna
inom
regionerna.
Stockholm län -
kontrasternas
region.
A429 av Karin Yrk. 1.
Pilsäter Omlokalisering
m.fl. (fp) av statlig
verksamhet
inom Stockholms
län bör göras
till Södertörn.
A434 av Eva Yrk. 5. Medel
Zetterberg till kulturella
m.fl. (v) och
företagsinrikta
de projekt i
Stockholmsregio
nen i integ
rationssyfte.
Yrk. 6.
Åtgärder mot
segregeringen i
Storstockholm
avseende bl.a.
arbetsmark
naden.
Yrk. 7.
Åtgärder för
socialt
eftersatta
grupper i Stock
holm.
Yrk. 9.
Åtgärder mot
segregeringen
beträffande
barn, t.ex.
inom områdena
idrott, kultur
och
antivåldskampan
jer.
Östra T215 av Dan Yrk. 2.
Sverige Ericsson Länsstyrelserna
(kd) bör samverka
över
länsgränserna
med regionala
aktörer inom
bl.a.
näringsliv,
utbildnings
centrum,
landsting och
kommunalförbund,
särskilt vad
gäller
utvecklingen av
den östsvenska
regionen.
Kalmar A404 av Agne Ny- eller
län Hansson och omlokalisering
Sivert av statlig
Carlsson (c) verksamhet bör
förläggas till
Kalmar län.
A405 av Agne Främjande av
Hansson och regional utveck
Sivert ling och
Carlsson (c) sysselsättning i
Kalmar län.
Västra A416 av Statliga
Sverige Holger institutioner
Gustafsson bör bevaras i
(kd) respektive
utlokaliseras
till
landsortskommune
rna i det nya
västsvenska
länet.
Skaraborg A417 av Yrk. 1.
s län Holger Karlsborgs
Gustafsson kommun i
(kd) Skaraborg skall
vara tillfälligt
stödområde även
i fortsätt
ningen.
Skärgårde A425 av Yrk. 1.
n Margareta E Förbättring av
Nordenvall den bofasta
och Inger skärgårdsbefolkn
Koch (m) ingens villkor.
A433 av Yrk. 2. Vikten
Karin av välfärd och
Pilsäter valfrihet även i
m.fl. (fp) skärgården.
Yrk. 4.
Samverkan mellan
statliga
myndigheter etc.
samt kommunala
och privata
intressenter för
en samlad sam
hällsservice i
skärgårdssamhäl
len.
Yrk. 7. Rättvis
fördelning av
regionalpolitisk
a stöd till gles
bygd; skärgården
har fått minskat
EU-stöd.
Utskottet
Vid en rad tidigare tillfällen - senast
våren 1995 (bet. 1994/95:AU13) - har
utskottet tagit ställning till motioner
med önskemål om åtgärder i särskilt
angivna län och regioner. Därvid har
utskottet redovisat sin ståndpunkt,
nämligen att det i första hand är de
regionala instanserna som skall bedöma
vilka krav på insatser som man skall
tillmötesgå. En principiell uppfattning
är att det är inom de möjligheter som
har anförtrotts de regionala organen
samt - i förekommande fall - NUTEK och
numera Glesbygdsverket som man får pröva
de åtgärder som begärs för olika delar
av landet.
Utskottet har i det föregående
konstaterat att de övergripande målen
för regionalpolitiken är uthållig
tillväxt, rättvisa och valfrihet så att
likvärdiga levnadsvillkor skapas för
medborgarna i hela riket. Vidare vill
utskottet erinra om syftet med det s.k.
partnerskapet och uppdraget till
landshövdingarna i samtliga län,
nämligen att engagera ett stort antal
aktörer för samordning och genomförande
av regionala och lokala åtgärder för att
åstadkomma ökad tillväxt och
sysselsättning.
Under ett särskilt avsnitt i detta
betänkande har utskottet också behandlat
frågor rörande lokalisering av statlig
verksamhet m.m. och därvid framhållit
vikten av konsekvensanalyser före
lokaliseringsbeslut liksom att
regeringen vid beslut om lokalisering av
nya myndigheter ingående prövar
förutsättningarna att välja annan
lokaliseringsort än Stockholm.
Utskottet instämmer i de synpunkter som
framförs i motion A424 (s) om de
olikartade regionala förhållandena i
Stockholmsregionen. Enligt utskottets
mening bör de i motionen påtalade
förhållandena beaktas av kommittén (S
1995:01) om levnadsvillkor i
storstadsområden.
Med det anförda avstyrker utskottet
motionerna T215 (kd), A404 (c), A405
(c), A406 (s), A407 (c), A413 (s), A416
(kd), A417 (kd), A420 (v), A423 (s),
A424 (s), A425 (m), A429 (fp), A 433
(fp) och A434 (v), i förekommande fall i
berörda delar.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande mål och
riktlinjer för regionalpolitiken
att riksdagen avslår motionerna
1996/97:A411 yrkandena 1 och 2,
1996/97:A418 yrkandena 1, 2 och 5,
1996/97:A421, 1996/97:A426 yrkande 4,
1996/97:A428 yrkandena 1, 6, 7 och
14-16, 1996/97:A430 yrkande 9,
1996/97:A432 yrkandena 1, 2, 5 och 11
och 1996/97:N271 yrkande 9,
res. 1 (v)
2. beträffande
samhällssektorer
att riksdagen avslår motionerna
1996/97:A428 yrkande 2 och
1996/97:A432 yrkande 8,
3. beträffande
jämställdhetsperspektiv
att riksdagen avslår motion
1996/97:A432 yrkande 36,
4. beträffande resurscentrum för
kvinnor
att riksdagen avslår motionerna
1996/97:A410 yrkandena 1 och 3,
1996/97:A428 yrkande 13 och
1996/97:A432 yrkande 39,
res. 2 (c, fp, mp,
v)
5. beträffande utbildning
att riksdagen avslår motionerna
1996/97:A411 yrkande 3 och
1996/97:A418 yrkande 7,
res. 3 (fp)
6. beträffande infrastruktur
att riksdagen avslår motionerna
1996/97:A418 yrkande 6 och
1996/97:A426 yrkande 1,
res. 4 (v)
8. beträffande vinstmedel från
vattenkraftsproduktion
att riksdagen avslår motion
1996/97:A402,
res. 6 (c, v)
9. beträffande turism
att riksdagen avslår motion
1996/97:A428 yrkande 17,
10. beträffande kultur
att riksdagen avslår motion
1996/97:A411 yrkande 4,
11. beträffande organisation och
lokalisering av statlig verksamhet
att riksdagen
dels avslår motionerna 1996/97:A408,
1996/97:A411 yrkandena 5 och 8,
1996/97:A422, 1996/97:A426 yrkande 3,
1996/97:A428 yrkandena 3 och 4,
1996/97:A431 yrkandena 1 och 2,
1996/97:A432 yrkandena 3, 4, 10,
12-15, 34 och 35, 1996/97:A601
yrkandena 1 och 2 och 1996/97:Bo235
yrkande 11,
dels som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,
res. 7 (c)
res. 8 (fp)
res. 9 (v)
12. beträffande länsstyrelsernas
roll i det regionala
utvecklingsarbetet
att riksdagen avslår motionerna
1996/97:A418 yrkande 12 och
1996/97:A432 yrkande 16,
res. 10 (c)
13. beträffande översyn av
regionalpolitiken
att riksdagen avslår motionerna
1996/97:A411 yrkande 10 och
1996/97:A430 yrkande 3,
res. 11 (m, fp, v,
mp, kd)
15. beträffande stödområden
att riksdagen med bifall till
proposition 1996/97:1 utgiftsområde
19 yrkande 4 och med avslag på
motionerna 1996/97:A412, 1996/97:
A425 yrkande 5, 1996/97:A427 yrkande
1 och 1996/97:A429 yrkande 2
godkänner vad som förordas i
propositionen om stödområden för
företagsstöd (avsnitt 4.1),
res. 14 (m, fp, kd)
16. beträffande regionalt
utvecklingsstöd
att riksdagen med bifall till
proposition 1996/97:1 utgiftsområde
19 yrkande 5 och med avslag på motion
1996/97:A432 yrkande 33 godkänner vad
som förordas i propositionen om
regionalt utvecklingsstöd (avsnitt
4.2),
17. beträffande avveckling av
lokaliseringsstöd m.m.
att riksdagen avslår motionerna
1996/97:A414 och 1996/97:A418 yrkande
8,
18. beträffande landsbygdsstöd
m.m.
att riksdagen med anledning av
proposition 1996/97:1 utgiftsområde
19 yrkande 6 och motion 1996/97:A432
yrkande 32 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet
anfört,
19. beträffande mikrostöd
att riksdagen avslår motion
1996/97:N232,
20. beträffande
samverkansorgan
att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet
anfört,
21. beträffande stöd till
kommersiell service
att riksdagen avslår motionerna
1996/97:A419 yrkande 2 och
1996/97:A431 yrkande 9,
22. beträffande lån till privata
regionala investmentbolag
att riksdagen med bifall till
proposition 1996/97:1 utgiftsområde
19 yrkande 10 godkänner vad som
förordas i propositionen om lån till
privata regionala investmentbolag
(avsnitt 4.7),
23. beträffande
sysselsättningsbidrag
att riksdagen med bifall till
proposition 1996/97:1 utgiftsområde
19 yrkande 7 och med avslag på motion
1996/97:A418 yrkande 10 godkänner vad
som förordas i propositionen om
sysselsättningsbidrag (avsnitt 4.4),
24. beträffande översyn av
transportstödet
att riksdagen avslår motionerna
1996/97:A401, 1996/97:A403 yrkande 2
och 1996/97:A418 yrkande 11,
25. beträffande
transportbidrag
att riksdagen med bifall till
proposition 1996/97:1 utgiftsområde
19 yrkande 9 och med avslag på motion
1996/97:A403 yrkande 1 godkänner vad
som förordas i propositionen om
transportbidrag (avsnitt 4.6),
26. beträffande särskilda
åtgärder för regional utveckling och
tillväxt
att riksdagen avslår motion
1996/97:A432 yrkande 6,
27. beträffande övergripande mål
för Glesbygdsverket
att riksdagen med bifall till
proposition 1996/97:1 utgiftsområde
19 yrkande 2 och med avslag på motion
1996/97:A418 yrkande 13 godkänner vad
som förordas i propositionen om
övergripande mål för Glesbygdsverket
(avsnitt 5, anslag A 7.
Glesbygdsverket),
28. beträffande övergripande
mål för Statens institut för regional
forskning
att riksdagen med bifall till
proposition 1996/97:1 utgiftsområde
19 yrkande 3 och med avslag på motion
1996/97:A430 yrkandena 1 och 2
godkänner vad som förordas i
propositionen om övergripande mål för
Statens institut för regional
forskning (avsnitt 5, anslag A 8.
Statens institut för regional
forskning),
res. 15 (mp)
34. beträffande lagen om
överlåtelse av förvaltningsuppgift
till en övervakningskommitté
att riksdagen antar av utskottet
enligt bilaga 2 framlagt förslag till
lag om ändring i lagen (1996:506) om
överlåtelse av en förvaltningsuppgift
till en övervakningskommitté,
35. beträffande
anslagsfördelningen inom
utgiftsområde 19 budgetåret 1997
att riksdagen
a) med bifall till proposition
1996/97:1 utgiftsområde 19 yrkande 8
godkänner vad som förordas i
propositionen om nedsättning av
socialavgifter (avsnitt 4.5),
b) med bifall till proposition
1996/97:1 utgiftsområde 19 yrkande 1
antar regeringens förslag till lag om
ändring i lagen (1990:912) om
nedsättning av socialavgifter enligt
bilaga 1,
c) med bifall till proposition
1996/97:1 utgiftsområde 19 yrkande 11
anvisar anslag enligt följande
uppställning:
Beslut om anslag inom utgiftsområde
19 Regional utjämning och utveckling
1 000-tal kronor
Utskottets förslag överensstämmer med
regeringens förslag till
anslagsfördelning.
Utsko
ttets
försl
ag
A Regional utjämning
och utveckling
1 Regionalpolitiska 1 453
åtgärder (ram) 517
2 Regionala 390
utvecklingslån (ram) 000
3 Täckande av förluster 13
på grund av kre 000
ditgarantier inom
regionalpolitiken
(ram)
4 Ersättning för 420
nedsättning av social 000
avgifter (ram)
5 Sysselsättningsbidrag 200
(ram) 000
6 Transportbidrag (ram) 303
000
7 Glesbygdsverket (ram) 23
573
8 Statens institut för 7 931
regional forskning
(ram)
9 Europeiska regionala 915
utvecklingsfonden 000
(ram)
Summa 3 726
021
36. beträffande åtgärder i län
och regioner
att riksdagen avslår motionerna
1996/97:A404, 1996/97:A405,
1996/97:A406, 1996/97:A407,
1996/97:A413, 1996/97:A416,
1996/97:A417 yrkande 1, 1996/97:A420,
1996/97:A423, 1996/97:
A424, 1996/97:A425 yrkande 1,
1996/97:A429 yrkande 1, 1996/97:A433
yrkandena 2, 4 och 7, 1996/97:A434
yrkandena 5-7, 9 och 1996/97:T215
yrkande 2.
Stockholm den 28 november 1996
På arbetsmarknadsutskottets vägnar
Johnny Ahlqvist
I beslutet har deltagit: Johnny Ahlqvist
(s), Elver Jonsson (fp), Sten Östlund
(s), Berit Andnor (s), Ingvar Johnsson
(s), Kent Olsson (m), Martin Nilsson
(s), Laila Bjurling (s), Patrik Norinder
(m), Sonja Fransson (s), Kristina
Zakrisson (s), Christel Anderberg (m),
Barbro Johansson (mp), Dan Ericsson
(kd), Anna Åkerhielm (m), Ingrid Burman
(v) och Kjell Ericsson (c).
Reservationer
1. Mål och riktlinjer för
regionalpolitiken (mom. 1)
Ingrid Burman (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande
i avsnittet Mål och riktlinjer för
regionalpolitiken som börjar med Som
en och slutar med avstyrkes således
bort ha följande lydelse:
Såsom en sammanfattning vill utskottet
återigen slå fast de mål för
regionalpolitiken som har redovisats
inledningsvis. Därutöver vill utskottet
emellertid särskilt peka på vissa av de
slutsatser och riktlinjer som framförs i
motioner från Vänsterpartiet.
Framför allt vill utskottet ta fasta på
vad som däri sägs om behovet av en ny
kraftfull regionalpolitik. Den höga
arbetslösheten i stödområdena och den
accelererande befolkningsutflyttningen
var alarmerande tecken redan tidigare.
Färskare statistiska uppgifter avslöjar
- som utskottet har redovisat - än
större tendens mot regionala obalanser.
AMS framhåller sålunda främst skogslänen
som den region som har drabbats värst av
sysselsättningsminskningen. Utskottet
vill även hänvisa till vad NUTEK har
pekat på såvitt gäller de regionala
effekterna av saneringen av den statliga
budgeten.
Utskottet vill ånyo betona den helt
överskuggande betydelsen som den stora
regionalpolitiken har. Denna rör bl.a.
den ekonomiska politiken och
transfereringar. Den av regeringen
hittills förda politiken på detta område
har, enligt utskottets mening, inte
haft några positiva effekter på den
regionala balansen. Regeringen måste
snarast skaffa sig en helhetssyn över
hur de olika politikområdena påverkar
balansen mellan landets olika regioner
och vilka slutsatser som därav bör dras
såvitt gäller den lilla
regionalpolitiken.
Möjligheterna till arbete på
landsbygden måste stärkas för att inte
avfolkningen skall fortsätta.
Landsbygdens näringsliv förutsätter
satsningar på s.k. kombinationsföretag,
dvs. en samordning mellan befintlig
kärnverksamhet och annan verksamhet,
exempelvis inom turism och småskalig
energiproduktion. Såväl operativa mål
som en utvärdering av befintliga medel
för landsbygdsutvecklingen är nödvändiga
i en regionalpolitik med inriktning även
på landsbygdens behov och
förutsättningar.
Även om utskottet ser positivt på ett
utnyttjande av EG:s strukturfonder finns
det fog för den kritik som framförs av
Vänsterpartiet. Utskottet vill således
betona vikten av att man kommer till
rätta med de oklarheter som finns när
det gäller strukturfonderna. Detta
gäller både beträffande regelverkets
funktion och den nationella
finansieringen.
Utskottet förutsätter således att
regeringen återkommer till riksdagen med
förslag till en ny regionalpolitik som
är anpassad till de nya villkor som
olika landsdelar lever under. Vad
utskottet sålunda anfört med anledning
av motionerna A426 (v) och N271 (v) i
här berört avseende bör ges regeringen
till känna.
dels att utskottets hemställan under 1
bort ha följande lydelse:
1. beträffande mål och riktlinjer
för regionalpolitiken
att riksdagen med anledning av
motionerna 1996/97:A426 yrkande 4 och
1996/97:N271 yrkande 9 samt med
avslag på motionerna 1996/97:A411
yrkandena 1 och 2, 1996/97:A418
yrkandena 1, 2 och 5, 1996/97:A421,
1996/97:A428 yrkandena 1, 6, 7 och
14-16, 1996/97:A430 yrkande 9,
1996/97:A432 yrkandena 1, 2, 5 och 11
som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
2. Resurscentrum för kvinnor (mom. 4)
Elver Jonsson (fp), Barbro Johansson
(mp), Ingrid Burman (v) och Kjell
Ericsson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som i avsnittet Jämställdhetsfrågor
börjar med beträffande
motionsförslagen och slutar med
berörda delar bort ha följande
lydelse:
Enligt utskottets uppfattning måste
alla vägar prövas för att vända den
negativa sysselsättningsutveckling som
gäller för kvinnor. Könsperspektivet
måste införlivas i alla politikområden.
Arbetet för jämställdhet bör drivas
enligt två linjer. Den ena bör bygga på
myndighets- och organisationsstrukturer,
den andra på kvinnors villkor ute i
samhället.
I dag finns i samtliga län någon form
av s.k. resurscentrum för kvinnor - både
regionala och lokala. Även ett
nationellt kunskaps- och resurscentrum
(NRC) med uppgift att samordna och
stödja de regionala och lokala resurs
centrumen har inrättats. NRC, som är
placerat under NUTEK, drivs i form av
ett projekt t.o.m. december 1996.
Bildandet av NRC och regionala resurs
centrum är en regionalpolitisk åtgärd
men skall också ses som en
jämställdhetspolitisk åtgärd.
Verksamheten vid landets olika
resurscentrum drivs genom ett
underifrånperspektiv och man utgår från
kvinnors behov. Den är också
processinriktad, gränsöverskridande och
sektorsövergripande. Det har nu visat
sig finnas ett starkt behov - både på
det nationella samt de regionala och
lokala planen - att det påbörjade
arbetet fullföljs. Alla aktörer måste
därför ges legitimitet och garanteras
ekonomiska medel för sin verksamhet;
långsiktighet och fasta spelregler är
nödvändiga.
Såvitt gäller regionala och lokala
resurscentrum har det visat sig att
endast 3 % av länsstyrelsernas medel för
projektverksamhet har använts för detta
ändamål. Därför bör resurser för de
regionala resurscentrumen öronmärkas.
Likaså måste länsstyrelserna i sina
statistiska redovisningar av hur
regionala medel används redovisa hur
stor andel som går till kvinnors
verksamhet.
Såvitt gäller NCR och dess tillhörighet
till NUTEK valdes denna lösning för att
markera att det rörde sig mer om
företagandefrågor än om t.ex.
glesbygdsfrågor. Det är dock viktigt att
komma ihåg att det endast är en liten
del av arbetslösa kvinnor som väljer att
starta eget. Därför kan placeringen
under NUTEK innebära en alltför stark
fokusering på företagandeaspekten. En
lämpligare lösning vore därför att NRC,
såsom samordningsorgan för de regionala
och lokala centrumen - ombildas till ett
fristående råd eller en kommitté direkt
under Arbetsmarknadsdepartementet.
Därigenom skulle NRC kunna vara ett
organ som kan fatta egna beslut om
arbetssätt för att kunna nå målen med
verksamheten.
dels att utskottets hemställan under 4
bort ha följande lydelse:
4. beträffande resurscentrum för
kvinnor
att riksdagen med anledning av
motionerna 1996/97:A410 yrkandena 1
och 3, 1996/97:A428 yrkande 13 och
1996/97:A432 yrkande 39,
3. Utbildning (mom. 5)
Elver Jonsson (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande
i avsnittet Utbildning som börjar med
Kunskaps- och och slutar med aktuellt
avseende bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning blir
utbildningen hos befolkningen en allt
viktigare faktor för att en region skall
kunna hävda sig och utvecklas. Det är
därtill nödvändigt att inse att
människor i framtiden kommer att behöva
utbilda sig många gånger under sin
livstid, eftersom metoder, kunskap och
teknik fort blir inaktuella. Av speciell
vikt för landsbygden är att högskolorna
får medverka i utvecklandet och
användningen av distansundervisning och
nätverk. Genom en sådan teknik kan
studenterna få tillgång till
internationella lärare, databaser etc.
Kvaliteten på utbildningen kan därigenom
höjas. Över huvud taget bör
informationsteknologin komma till en
betydligt större användning i
utbildningen än som är fallet i dag,
anser utskottet. Såsom sägs i
Folkpartiet liberalernas motion A411
(fp) bör ambitionen vara att alla skall
ha moderna kunskaper. Som en
självklarhet ingår häri även kunskap om
informationsteknologi. Vidare är ett
viktigt inslag att framtidens studenter
kan ha tillgång till högskola på
pendlingsavstånd . Genom ett uttalande
av riksdagen enligt vad utskottet nyss
har förordat tillgodoses motion A411
(fp) i nu aktuell del.
dels att utskottets hemställan under 5
bort ha följande lydelse:
5. beträffande utbildning
att riksdagen med anledning av motion
1996/97:A411 yrkande 3 samt med
avslag på motion 1996/97:A418 yrkande
7 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
4. Infrastruktur (mom. 6)
Ingrid Burman (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande
i avsnittet Infrastruktur som börjar med
Utskottet delar och slutar med
berörda delar bort ha följande
lydelse:
Utskottet ansluter sig till den
grundsyn på infrastrukturen som kommer
till uttryck i motion A426 från
Vänsterpartiet. De senaste årens
nyliberala anda har medfört avreglering,
privatisering och ökad konkurrens på
områden som tidigare präglades av
naturliga monopol. Detta gäller
framför allt inom kommunikationssektorn.
Enligt utskottets uppfattning kommer de
vinster för konsumenterna som kan uppstå
till följd av avregleringar i första
hand att tillfalla dem som bor i landets
tätbefolkade delar. Erfarenheterna från
avregleringen av flyget visar t.ex. att
de som bor i Norrlands inland har
drabbats särskilt. Utskottet vill i
sammanhanget också hänvisa till vad
NUTEK har redovisat beträffande de
regionala effekterna till följd av
saneringen av den statliga budgeten. För
att motverka en sådan negativ utveckling
bör ett system utformas för finansiering
av den samhälleliga infrastrukturen i de
avreglerade områdena. Målet måste vara
att infrastrukturen skall vara
tillgänglig på likvärdiga villkor i hela
landet. Riksdagen bör genom ett särskilt
uttalande till regeringen ställa sig
bakom vad som här anförts. Nämnda motion
tillstyrks följaktligen i denna del.
Motion A418 (m) avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 6
bort ha följande lydelse:
6. beträffande infrastruktur
att riksdagen med anledning av motion
1996/97:A426 yrkande 1 samt med
avslag på motion 1996/97:A418 yrkande
6 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
5. Näringsliv (mom. 7)
Elver Jonsson (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande
i avsnittet Näringsliv som börjar med
En ny och slutar med berörd del bort
ha följande lydelse:
Som anförs i motion A411 (fp) utgör
företagarandan på mindre orter ofta en
del av den lokala kulturen. Enligt
utskottets uppfattning är en politik som
gynnar små företag därför samtidigt en
politik som säkerställer möjligheter
till sysselsättning och utkomst i
landsbygden. Småföretag ger också en mer
differentierad arbetsmarknad än när
orten domineras av ett stort företag.
Detta ökar möjligheterna till lösning av
det s.k. medföljarproblemet och till
återflyttning till bygden, t.ex. efter
studier. EU-medlemskapet, en
tillväxtbefrämjande skattepolitik och en
mer småföretagsanpassad arbetsrätt är
andra viktiga inslag för att främja de
små och medelstora företagens
utveckling. Hantverket är betydelsefullt
för servicen för såväl permanent- som
fritidsboende på en ort. Ett
tillkännagivande i enlighet med vad som
här har anförts bör riktas till
regeringen. Genom en sådan åtgärd blir
motion A411 (fp) tillgodosedd i här
berörd del. Med det sagda tillstyrker
utskottet motionsförslaget.
dels att utskottets hemställan under 7
bort ha följande lydelse:
7. beträffande näringsliv
att riksdagen med anledning av motion
1996/97:A411 yrkande 6 som sin mening
ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
6. Vinstmedel från
vattenkraftsproduktion (mom. 8)
Ingrid Burman (v) och Kjell Ericsson (c)
anser
dels att den del av utskottets yttrande
i avsnittet Energiproduktion som börjar
med Under en och slutar med A402 (c)
bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att det är angeläget
att vinstmedel som har uppkommit genom
vattenkraftsproduktion återförs till de
bygder och län där kraften har
producerats. Den återförda delen bör
motsvara 1 öre per kWh. Detta är ett
krav som motionsvägen har framställts i
riksdagen vid upprepade tillfällen genom
åren, nu senast genom motion A402 (c).
Det är, menar utskottet, väl motiverat
att en sådan åtgärd nu kommer till
stånd. De återförda vinstmedlen behövs
för samhällsinvesteringar i de berörda
områdena. Angelägna ändamål är bl.a.
infrastruktur, näringsliv och forskning
på högskolenivå. Riksdagen bör genom ett
uttalande anmoda regeringen att lägga
fram ett förslag till ett sådant
överföringssystem som utskottet nu
förordat. Härigenom skulle nämnda motion
bli tillgodosedd.
dels att utskottets hemställan under 8
bort ha följande lydelse:
8. beträffande vinstmedel från
vattenkraftsproduktion
att riksdagen med anledning av motion
A402 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,
7. Organisation och lokalisering av
statlig verksamhet (mom. 11)
Kjell Ericsson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande
i avsnittet Organisation och
lokalisering av statlig verksamhet som
börjar med Förändringar i och slutar
med delvis tillgodosedda bort ha
följande lydelse:
Utskottet ansluter sig till vad som
anförs i Centerpartiets motion A432 om
vikten av att staten kan styra
verksamheten inom myndigheter, verk och
bolag så att de regionalpolitiska målen
uppnås. De viktigaste faktorerna för
regional utveckling är dels en
fungerande basservice för de boende,
dels möjligheter till sysselsättning och
därmed försörjning. I de fall som
ansvaret åvilar staten måste staten
också vara beredd att fullgöra sina
skyldigheter. De skadliga effekter från
regional utgångspunkt som har uppkommit
till följd av de senaste årens
bolagiseringar, utförsäljningar,
organisationsförändringar och liknande i
fråga om statlig verksamhet måste nu
motverkas. De förslag som framförs i
motionen är, menar utskottet, väl ägnade
att ligga till grund för ett sådant
återtagande av ansvaret. Vad gäller de
statligt ägda bolagen bör staten utöva
sitt ägande på ett mer aktivt sätt. Vad
gäller sektorsmyndigheterna måste det
politiska inflytandet ökas, bl.a. genom
tydligare direktiv till dessa att i sin
verksamhet ta hänsyn till behovet av
samordning med annan offentlig
verksamhet och även i övrigt tillämpa
ett helhetsperspektiv. Varje enskilt
beslut måste föregås av en
konsekvensbeskrivning. Vad utskottet nu
har förordat bör riksdagen ge regeringen
till känna. Härigenom blir motion A432
(c) tillgodosedd i nu behandlat
avseende. Övriga här berörda motioner
avstyrks i den mån de inte tillgodoses
genom den förespråkade åtgärden.
dels att utskottets hemställan under 11
bort ha följande lydelse:
11. beträffande organisation och
lokalisering av statlig verksamhet
att riksdagen
dels med anledning av motion
1996/97:A432 yrkandena 3, 4, 10,
12-15, 34 och 35,
dels med avslag på motionerna
1996/97:A408, 1996/97:A411 yrkandena
5 och 8, 1996/97:A422, 1996/97:A426
yrkande 3, 1996/97:A428 yrkandena 3
och 4, 1996/97:A431 yrkandena 1 och
2, , 1996/97:A601 yrkandena 1 och 2
och 1996/97:Bo235 yrkande 11
dels som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,
8. Organisation och lokalisering av
statlig verksamhet (mom. 11)
Elver Jonsson (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande
i avsnittet Organisation och
lokalisering av statlig verksamhet som
börjar med Förändringar i och slutar
med delvis tillgodosedda bort ha
följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning är
förnyelsen av den offentliga sektorn av
betydelse även för landsbygdens
utveckling. En rad åtgärder bör därför
vidtas för att särskilt landsbygden inte
skall komma i kläm vid sådan
omstrukturering av statlig verksamhet
som påverkar människors sysselsättning
och tillgång till service. Noggranna
konsekvensanalyser bör göras före beslut
om t.ex. indragning av statlig
verksamhet. Fortsatta försök att finna
nya former för samordning av service i
glesbygd är också angelägna. Vidare
måste de statliga myndigheterna och
verken förmås att ta sitt ansvar på det
regionala planet. Riksdagen bör uppmana
regeringen att vidta åtgärder i linje
härmed. Genom en sådan åtgärd blir
motion A411 (fp) tillgodosedd. Den
tillstyrks i berörd del; övriga motioner
avstyrks i den mån de inte tillgodoses
genom utskottets ställningstagande.
dels att utskottets hemställan under 11
bort ha följande lydelse:
11. beträffande organisation och
lokalisering av statlig verksamhet
att riksdagen
dels med anledning av motion
1996/97:A411 yrkandena 5 och 8
dels med avslag på motionerna
1996/97:A408, 1996/97:A422,
1996/97:A426 yrkande 3, 1996/97:A428
yrkandena 3 och 4, 1996/97:A431
yrkandena 1 och 2, 1996/97:A432
yrkandena 3, 4, 10, 12-15, 34 och 35,
1996/97:A601 yrkandena 1 och 2 och
1996/97:Bo235 yrkande 11
dels som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,
9. Organisation och lokalisering av
statlig verksamhet (mom. 11)
Ingrid Burman (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande
i avsnittet Organisation och
lokalisering av statlig verksamhet som
börjar med Förändringar i och slutar
med delvis tillgodosedda bort ha
följande lydelse:
Utskottet instämmer i det som
Vänsterpartiet anför i motion A426 i
fråga om de negativa effekter på den
regionala nivån som har uppstått till
följd av den vidgade friheten för
statlig verksamhet att besluta om sin
organisation m.m. Såsom påpekas i
motionen är det länsstyrelserna som på
regional nivå ansvarar för en rad
statliga uppgifter. Ansvarsgränsen
sammanfaller i dessa fall med
länsgränsen. Annan statlig verksamhet
som utövas regionalt eller på andra plan
- men utan länsstyrelsen som länk - har
i många fall genomgått eller planeras
genomgå betydande omstruktureringar.
Detta har inneburit att vissa
samarbetsmönster har brutits sönder
eller riskerar detta med betydande
effektivitetsförluster som följd.
Bristen på konsekvensanalyser inför
regionala förändringar har försvårat
verksamheten på länsstyrelsenivå.
Utskottet vill som exempel peka på
genomförda eller planerade ändringar
inom Banverket, Telia och
domstolsväsendet.
Regeringen bör därför ges i uppdrag att
dels analysera vilka effekter på den
regionala nivån som omstruktureringen av
statliga verk och bolag har medfört,
dels lägga fram ett förslag till
strategi för en samlad statlig
förvaltning på den regionala nivån.
Utskottet föreslår att riksdagen
ansluter sig till denna uppfattning.
Härigenom skulle motionerna A426 (v) och
Bo235 (v) bli i huvudsak tillgodosedda i
motsvarande delar. Övriga här behandlade
motionsförslag avstyrks i den mån de
inte blir tillgodosedda genom nu angiven
åtgärd.
dels att utskottets hemställan under 11
bort ha följande lydelse:
11. beträffande organisation och
lokalisering av statlig verksamhet
att riksdagen
dels med anledning av motion
1996/97:A426 yrkande 3
dels med avslag på motionerna
1996/97:A408, 1996/97:A411 yrkandena
5 och 8, 1996/97:A422, 1996/97:A428
yrkandena 3 och 4, 1996/97:A431
yrkandena 1 och 2, 1996/97:A432
yrkandena 3, 4, 10, 12-15, 34 och 35,
1996/97:A601 yrkandena 1 och 2 och
1996/97:Bo235 yrkande 11
dels som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,
10. Länsstyrelsernas roll i det
regionala utvecklingsarbetet (mom. 12)
Kjell Ericsson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande
i avsnittet Länsstyrelsernas roll i det
regionala utvecklingsarbetet som börjar
med Utskottet delar och slutar med
berört avseende bort ha följande
lydelse:
Utskottet har i det föregående påtalat
de uppenbart negativa effekter på det
regionala planet som har uppkommit genom
att statliga verk och myndigheter i allt
större utsträckning själva bestämmer om
sin organisation. En nackdel är att
många sektormyndigheters respektive
verksamhet härigenom kommit att bli
sämre - eller rent av inte alls -
samordnad med den statliga förvaltning
som utövas genom länsstyrelserna. I
likhet med vad som anförs i
Centerpartiets motion A432 anser
utskottet att det regionalpolitiska
intresset måste sättas i första rummet
vid omstrukturering av all statlig
verksamhet. Utskottet vill starkt
förorda en samlad länsförvaltning
framför sektorsvisa storregioner.
Möjligheterna till en sådan förvaltning
bör därför prövas. I likhet med
motionärerna anser utskottet att det
finns starka skäl att införa ett
principiellt moratorium såvitt gäller
den statliga förvaltningen på regional
nivå. Någon ändring i riktning mot
sektorsvisa storregioner bör därför inte
genomföras förrän resultaten av bl.a.
den s.k. REKO-STAT-utredningen och de
förslag som kan vara föranledda härav
föreligger liksom de av regeringen
föreslagna försöken med s.k.
regionfullmäktige. Riksdagen bör genom
ett uttalande till regeringen ställa sig
bakom vad som nu anförts. Utskottet
tillstyrker alltså motion A432 (c) i här
berört avseende och avstyrker motion
A418 (m) i aktuell del i den mån den
inte blivit tillgodosedd med det sagda.
dels att utskottets hemställan under 12
bort ha följande lydelse:
12. beträffande länsstyrelsernas
roll i det regionala
utvecklingsarbetet
att riksdagen med anledning av motion
1996/97:A432 yrkande 16 och med
avslag på motion 1996/97:A418 yrkande
12 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
11. Översyn av regionalpolitiken
(mom. 13)
Elver Jonsson (fp), Kent Olsson (m),
Patrik Norinder (m), Christel Anderberg
(m), Barbro Johansson (mp), Dan Ericsson
(kd), Anna Åkerhielm (m) och Ingrid
Burman (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande
i avsnittet Översyn av regionalpolitiken
som börjar med Utskottet konstaterar
och slutar med behandlad fråga bort ha
följande lydelse:
Enligt utskottets mening finns nu
bärande skäl för en samlad översyn av
regionalpolitiken. Under de senaste åren
har villkoren för den regionala
utvecklingen ändrats, i vissa fall
avsevärt. Tekniska framsteg,
budgetrestriktioner och tendens till
ökad regional obalans är några exempel.
Mest påtagligt är emellertid de nya
förutsättningar som är en följd av
Sveriges medlemskap i EU. Deltagandet i
EG:s olika strukturfondsprogram innebär
såväl krav som möjligheter. Utan tvivel
påverkar dessa den nationella
regionalpolitiska strukturen, som ju har
vuxit fram under lång tid i Sverige.
Fördelningen av de samlade resurserna
måste övervägas. Särskilt angeläget är
det att översynen genomförs nu, nämligen
i anslutning till att uppbyggnadsskedet
nyligen har avslutats. De brister i form
av svåröverskådlighet i system och
rutiner liksom oklarheter i
tillämpningen bör inte tillåtas bli
cementerade. En sådan översyn av
effekterna av EU-medlemskapet bör även
innefatta en samlad analys byggd på
redan gjorda erfarenheter och förväntade
framtida förändringar.
Även andra skäl för en sådan utredning
finns. Företagsstöden har nyligen varit
föremål för en översyn. I sitt
betänkande (SOU 1996:69) Kompetens och
kapital redovisade
Företagsstödsutredningen emellertid att
man kommit till slutsatsen att fortsatta
analyser var nödvändiga för flera av
stöden, däribland transportstödet. Det
är samtidigt motiverat med en mer
grundläggande analys av det fortsatta
behovet av vissa nationella stödformer,
bl.a. i ljuset av de möjligheter som har
öppnats genom EU-medlemskapet. Viktigt i
sammanhanget är även en analys av i
vilken utsträckning som stöden har
underlättat lokala initiativ.
En delvis närbesläktad fråga gäller den
geografiska omfattningen för stöden och
närmare bestämt systemet med tillfälliga
stödområden. Ursprungligen tillkom de
för att ge just tillfälligt stöd till
kommuner och bygder som i en
konjunktursvacka hamnat i tillfälliga
svårigheter. Att en bygd har
klassificerats i denna kategori under en
längre tid, i vissa fall uppemot tio år,
kan vara skäl nog att överväga en
omprövning av inte bara inplaceringen i
det enskilda fallet utan även av
systemet. Även frågan om klassificering
av skärgården är berörd i ett sådant
sammanhang.
Inte minst viktigt är att få en
överblick över de regionala effekterna
av den stora regionalpolitiken . Som
utskottet har redovisat i det föregående
pågår ett utredningsarbete beträffande
förändringarna i den statliga sektorn
(den s.k. REKO-STAT-utredningen).
Utskottet anser det angeläget att det i
den översyn som nu förordas tas hänsyn
till dels de ändrade villkor för den
regionala utvecklingen som har inträffat
under senaste tiden, dels hur den stora
regionalpolitiken och den lilla
regionalpolitiken påverkar varandra.
Med den breda inriktning som nu
skisserats torde, menar utskottet, en
regionalpolitisk utredning kräva en
parlamentarisk sammansättning. Riksdagen
bör i ett uttalande uppmana regeringen
att ta initiativ till en sådan åtgärd
som utskottet nu har förordat. Härigenom
skulle motionerna A411 (fp) och A430
(mp) bli tillgodosedda i nu behandlad
del.
dels att utskottets hemställan under 13
bort ha följande lydelse:
13. beträffande översyn av
regionalpolitiken
att riksdagen med anledning av
motionerna 1996/97:A411 yrkande 10
och 1996/97:A430 yrkande 3 som sin
mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
12. Företagsinriktade åtgärder, allmänt
(mom. 14)
Elver Jonsson (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande
i avsnittet Företagsinriktade åtgärder
som börjar med Utskottet konstaterar
och slutar med berörda delar bort ha
följande lydelse:
Utskottet ansluter sig till den linje
för regionalpolitiken som redovisas i
motion A411 (fp) och som utmärks av
kravet på en långtgående
decentralisering av besluten till
regional nivå. En förenkling av de
regionalpolitiska stödformerna är
ytterligare ett krav. Det är samtidigt,
anser utskottet, nödvändigt att
indelningen i målområden enligt EG:s
system inte medför att de nationella
stödområdena utökas till en allt större
del av landet. En sådan utspädning
motverkar nämligen effektiva satsningar
i de mest utsatta delarna. Genom ett
uttalande av angiven innebörd skulle
motion A411 (fp) i aktuell del bli i
huvudsak tillgodosedd. Motion A428 (kd)
avstyrks i den mån den inte blir
tillgodosedd genom nu nämnd åtgärd.
dels att utskottets hemställan under 14
bort ha följande lydelse:
14. beträffande företagsinriktade
åtgärder, allmänt
att riksdagen med anledning av motion
1996/97:A411 yrkande 7 och med avslag
på motionerna 1996/97:A304 yrkande
18, 1996/97:A418 yrkande 3 och
1996/97:A428 yrkande 12 som sin
mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
13. Företagsinriktade åtgärder, allmänt
(mom. 14)
Dan Ericsson (kd) anser
dels att den del av utskottets yttrande
i avsnittet Företagsinriktade åtgärder
som börjar med Utskottet konstaterar
och slutar med berörda delar bort ha
följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning måste de
regionalpolitiska stöden syfta till att
ge en så hög utväxling som möjligt mot
det regionalpolitiska målet. Såsom sägs
i motion A428 (kd) finns emellertid
vissa stödformer som ger en motsatt
effekt. Därför bör, menar utskottet,
sådana stödformer slopas som motverkar
satsningar i glesbygden i fråga om
arbetstillfällen och boende. Genom ett
uttalande av riksdagen härom skulle
motion A428 (kd) tillgodoses i berörd
del. Motion A411 (fp) avstyrks i den mån
den inte blir tillgodosedd genom ett
sådant uttalande.
dels att utskottets hemställan under 14
bort ha följande lydelse:
14. beträffande företagsinriktade
åtgärder, allmänt
att riksdagen med anledning av motion
1996/97:A428 yrkande 12 och med
avslag på motionerna 1996/97:A304
yrkande 18, 1996/97:A411 yrkande 7
och 1996/97:A418 yrkande 3 som sin
mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
14. Stödområden (mom. 15)
Elver Jonsson (fp), Kent Olsson (m),
Patrik Norinder (m), Christel Anderberg
(m), Dan Ericsson (kd) och Anna
Åkerhielm (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande
i avsnittet Stödområden som börjar med
Utskottet är och slutar med aktuella
delar bort ha följande lydelse:
Utskottet anser det inte bara vara
angeläget utan t.o.m. ett riksintresse
att skärgårdar kan hållas levande.
Möjligheterna till fast utkomst i
skärgårdsnäringar är därför viktiga.
Satsningar på skärgårdssamhällen har i
någon mån medfört fler arbetstillfällen
och bättre service. Enligt utskottets
uppfattning återstår dock mycket.
Dessvärre har regeringen inte
presenterat några konkreta förslag med
denna inriktning på grundval av den
utredningsverksamhet som har bedrivits
beträffande skärgården. För en fortsatt
positiv utveckling krävs insatser på
många områden. Några exempel är
samhällsservice och allmänna
kommunikationer Vidare måste
småföretagandet underlättas.
Vidare vill utskottet erinra om att
fastighetsskatten är ett av de största
problemen för skärgårdsbefolkningen;
många tvingas bort från sina hem till
följd av den kombinerade effekten av
kraftigt höjda taxeringsvärden i
skärgården och den höjda skattesatsen.
Enligt utskottets mening måste
fastighetsskatten reduceras snarast.
Den omständigheten att det här rör sig
om öar, dvs. vatten skiljer land från
land, gör att man inte kan mäta
avstånden i kilometer. Reglerna för vad
som skall betraktas som glesbygd innebär
inte ett tillräckligt hänsynstagande
till denna omständighet. Utskottet anser
därför att bedömningsgrunderna för vad
som skall vara glesbygd bör ändras, så
att skärgården ges samma möjligheter
till utveckling som övrig glesbygd.
Riksdagen bör uppmana regeringen att dra
försorg härom. Därmed blir motionerna
A425 (m), A427 (kd) och A429 (fp)
tillgodosedda i nämnt avseende. Motion
A412 avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 15
bort ha följande lydelse:
15. beträffande stödområden
att riksdagen med anledning av
proposition 1996/97:1 utgiftsområde
19 yrkande 4 och motionerna
1996/97:A425 yrkande 5, 1996/97:A427
yrkande 1 och 1996/97:A429 yrkande 2
samt med avslag på motion
1996/97:A412 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet
anfört,
15. Övergripande mål för Statens
institut för regional forskning
(mom. 28)
Barbro Johansson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande
i avsnittet Statens institut för
regional forskning som börjar med
Utskottet har och slutar med det
sagda bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer i vad som anförs i
motion A430 (mp) om vikten av en
utredning beträffande landsbygdens behov
av forskning och utveckling, utbildning
samt rådgivning. Resultatet av en sådan
utredning bör därefter läggas till grund
för ett sammanhållet forskningsprogram
avseende landsbygdens roll i samhället.
Såsom sägs i motionen är landsbygden och
glesbygden en betydelsefull resurs i
utvecklingen mot ett långsiktigt
uthålligt samhälle enligt Agenda 21-
konventionen. Riksdagen föreslås att
genom ett uttalande av denna innebörd
ansluta sig till denna uppfattning.
Härigenom blir motion A430 (mp)
tillgodosedd.
dels att utskottets hemställan under 28
bort ha följande lydelse:
28. beträffande övergripande mål
för Statens institut för regional
forskning
att riksdagen med anledning av
proposition 1996/97:1 utgiftsområde
19 yrkande 3 om övergripande mål för
Statens institut för regional
forskning (avsnitt 5, anslag A 8.
Statens institut för regional
forskning) och motion 1996/97:A430
yrkandena 1 och 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet
anfört,
16. Vidgat skärgårdsbegrepp (mom. 33)
Elver Jonsson (fp) och Dan Ericsson (kd)
anser
dels att den del av utskottets yttrande
i avsnittet EG:s strukturfonder som
börjar med Slutligen när och slutar
med aktuellt avseende bort ha följande
lydelse:
Utskottet finner det välmotiverat att
Sverige i arbetet inför den nya
programperioden för EG:s strukturfonder
aktivt verkar för ett vidgat
skärgårdsbegrepp i EG-systemet. Detta
bör gå ut på att såväl fastlandsremsan i
typiska skärgårdsområden som öar - både
med och utan broförbindelse - innefattas
häri. Riksdagen bör alltså uppmana
regeringen till en sådan åtgärd. Genom
en åtgärd av nu nämnt slag skulle motion
A427 (kd) bli tillgodosedd i nu aktuell
del.
dels att utskottets hemställan under 33
bort ha följande lydelse:
33. beträffande vidgat
skärgårdsbegrepp
att riksdagen med anledning av motion
1996/97:A427 yrkande 2 som sin mening
ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
Särskilda yttranden
1. Mål och riktlinjer för
regionalpolitiken (mom. 1)
Dan Ericsson (kd) anför:
Kristdemokraterna noterar att regeringen
fäster stort avseende vid vad som
benämns en ny regional näringspolitik
och ett s.k. partnerskap. Detta senare
initiativ går ut på att landets
landshövdingar skall samordna olika
aktörer i sitt respektive län för en
utveckling av de regionala insatserna.
Enligt vår uppfattning torde en sådan
åtgärd knappast förtjäna en sådan
tilltro som propositionen ger uttryck
för. Redan nu har länsstyrelserna ett
samordningsansvar. Regeringens initiativ
innebär att ytterligare en nivå tillförs
ett redan komplext system. I värsta fall
innebär detta att effektiviteten hos de
övriga regionalpolitiska medlen
försvagas.
2. Jämställdhetsperspektiv (mom. 3)
Kjell Ericsson (c) anför:
Jämställdhetsfrågorna har en särskild
dimension i det regionala
utvecklingsarbetet. Ny teknik, ett
decentraliserat utbud av utbildning samt
ett ökat kvinnligt företagande är
viktiga faktorer. Den offentliga
sektorns försämrade ekonomi har
emellertid inneburit att antalet
arbetstillfällen har minskat, vilket i
sin tur främst har drabbat kvinnor.
Samtidigt kan det konstateras att
företag som drivs av kvinnor är
underrepresenterade bland dem som har
fått stöd. Detta är beklagligt, särskilt
som kvinnor, som startar eget ofta gör
det med mindre lån och bidrag; oftast
rör det sig om tjänsteföretag med en
affärsidé inriktad främst på en lokal
marknad. Ett viktigt led i
Centerpartiets strävan är just att
underlätta för kvinnor att starta eget.
Under fyrpartiregeringen infördes det
s.k. mikrostödet, bl.a. med detta syfte.
Även andelen kvinnor i ledande
befattningar i näringslivet måste öka.
3. Utbildning (mom. 5)
Kjell Ericsson (c) anför:
Centerpartiet har som mål beträffande
utbildning att sådan skall finnas såväl
för som i hela Sverige. Betydelsen av en
decentraliserad utbildning för ett
decentraliserat kunskapssamhälle kommer
också till uttryck i partimotionen A432
om regionalpolitiken. De delar häri som
gäller utbildning behandlas i bl.a.
utbildningsutskottet. Jag anser
emellertid att det är värt att betona
utbildningens regionalpolitiska
betydelse i samband med de
regionalpolitiska frågornas behandling.
Vikten av ett decentraliserat
kunskapssamhälle och behovet av
satsningar på folkbildningen måste
understrykas. Satsningen på de små och
medelstora högskolorna liksom FoU-frågan
är av största regionalpolitiska
betydelse. Vidare är det angeläget att
företrädare för det lokala näringslivet
medverkar vid utformningen av
kvalificerad eftergymnasial utbildning
och att lärlingsutbildningen utvecklas.
4. Infrastruktur (mom. 6)
Kjell Ericsson (c) anför:
Centerpartiet har i sin partimotion A432
om regionalpolitiken fört fram en rad
förslag beträffande infrastrukturens
betydelse i detta sammanhang. Motionen
har i denna del remitterats till
trafikutskottet, men det finns skäl att
även här nämna de bärande idéerna. Vi
anser att infrastrukturplaneringen bör
inriktas på att möjliggöra utveckling i
hela Sverige. Det är också nödvändigt
att denna planeringsverksamhet präglas
av en helhetssyn. En upprustning av det
glesare vägnätet är angeläget liksom
förekomsten av ett väl fungerande
kommunikationssystem i de nordliga
regionerna. Vid sidan av person- och
godstransporter är det angeläget att
satsa på telekommunikationer; en för
hela landet enhetlig taxa för ISDN-
anslutning är viktig för den regionala
utvecklingen.
5. Näringsliv (mom. 7)
Kjell Ericsson (c) anför:
Den näringspolitik som Centerpartiet
står för innebär att särskilt små och
medelstora företag skall omfattas av
konkreta åtgärder. En sådan inriktning
innebär samtidigt att man kan tillgodose
väsentliga regionala behov. Ett
företagsvänligt klimat är själva
grunden. I detta ligger bl.a. att verka
för låga räntor, sänkta socialavgifter
bättre riskkapitalförsörjning,
kompetensutveckling för företagen,
enklare regelsystem och i övrigt stabila
villkor för företagen. Denna grundsyn
kommer till uttryck i motion A432 (c) om
regionalpolitiken.
6. Vinstmedel från
vattenkraftsproduktion (mom. 8)
Dan Ericsson (kd) anför:
Det är angeläget att resurser från
vattenkraftsproduktion återförs till de
kommuner där kraften produceras.
Omläggningen av beskattningen av
vattenkraft till fastighetsskatt innebär
en ny möjlighet. Kristdemokraterna
förordar att fastighetsskatterna växlas
över till kommunerna, vilket skulle ge
en ordentlig återbäring till
vattenkraftsproducerande regioner. De
resurser som därvid tillförs dessa
regioner bör användas till värdefulla
samhälleliga satsningar. Som exempel kan
nämnas insatser för näringslivet,
investeringar i alternativa inhemska
energikällor samt kommunikationer och
annan infrastruktur. Även forskning på
högskolenivå är ett viktigt område för
en sådan satsning.
7. Anslagsfördelningen inom
utgiftsområde 19 budgetåret 1997 (mom.
35)
Kent Olsson, Patrik Norinder, Christel
Anderberg och Anna Åkerhielm (alla m)
anför:
Den 22 november 1996 beslutade riksdagens
majoritet bestående av Socialdemokraterna
och Centerpartiet att fastställa
ekonomiska ramar för de olika
utgiftsområdena i den statliga budgeten
och en beräkning av statens inkomster
avseende år 1997. Samtidigt beslutades en
preliminär fördelning av statens utgifter
på utgiftsområden för budgetåren 1998 och
1999.
Moderata samlingspartiet har i parti-
och kommittémotioner förordat en annan
inriktning av den ekonomiska politiken
och budgetpolitiken. Våra förslag syftar
till att skapa förutsättningar för ett
ekonomiskt, kulturellt och socialt
växande Sverige. Genom en större enskild
sektor och ett starkare civilt samhälle
kan både företag och människor växa.
Massarbetslösheten kan steg för steg
pressas tillbaka samtidigt som den
sociala tryggheten också i andra
bemärkelser kan öka genom att hushållen
får en större ekonomisk självständighet.
Vi har föreslagit en långtgående
växling från subventioner och bidrag
till kraftiga skattesänkningar för alla,
främst låg- och medelinkomsttagare.
Samtidigt värnar vi om de människor som
är i störst behov av gemensamma insatser
och som har små eller inga möjligheter
att påverka sin egen situation. Vi slår
också fast att det allmänna skall
tillföras resurser för att på ett
tillfredsställande sätt kunna genomföra
de uppgifter som skall vara gemensamma.
Rättsväsendet måste fungera
tillfredsställande, och försvaret skall
vara så starkt att Sverige kan
försvaras.
När riksdagens majoritet nu genom
riksdagsbeslutet den 22 november valt en
annan inriktning av politiken, deltar vi
inte i detaljbesluten. I detta särskilda
yttrande redovisar vi den del av vår
politik som berör utgiftsområde 19.
Enligt Moderata samlingspartiets
uppfattning står majoriteten i
arbetsmarknadsutskottet för en
regionalpolitik som inte är anpassad för
de nya förutsättningar som råder i
Sverige.
Vi har i vår motion A418 pekat på de
omvälvande förändringar som
näringslivet, arbetsmarknaden och den
ökade internationaliseringen genomgår.
Genom företagens rörlighet och ökad
kunskap möter Sverige hårdare konkurrens
från andra länder och världsdelar, men
får samtidigt tillgång till nya
marknader, nya produkter och ny kunskap.
Genom den nya tekniken öppnas nya
möjligheter för nationer, regioner och
individer.
I och med EU-inträdet har helt nya
förutsättningar för såväl finansiering
som inriktning på regionalpolitiken
uppstått. Vi har i vår motion påpekat
att risk finns att fördelningspolitiska
ambitioner inom EU konserverar en
stödfilosofi i regional- resp.
sysselsättningspolitiken.
Hittillsvarande erfarenheter av
utnyttjandet av EG:s strukturfonder
visar att offentlig verksamhet haft en
alltför dominerande ställning. Vi vill
betona att ett ökat engagemang från
privat verksamhet är eftersträvansvärt.
Enligt vår uppfattning bör
förutsättningar för företagsamhet och
kunskapsinhämtande kraftigt förbättras
för att åstadkomma en regional tillväxt
och utveckling. Vi delar inte
utskottsmajoritetens uppfattning att man
genom stöd och bidrag skall söka
upprätthålla en sysselsättning som inte
har långsiktig bärkraft. Mer eller mindre
sofistikerade stödsystem och
bidragsberoende kan aldrig utgöra grunden
för livskraftigt företagande eller
regioners utveckling.
En helt ny ansats i det
regionalpolitiska tänkandet bör enligt
vår mening initieras. Regioners
olikartade möjligheter bör på ett helt
nytt sätt tas till vara. Helhetssynen på
regioners utveckling - det som kallas
den stora regionalpolitiken - bör i
stället lyftas fram.
Vi förordar en regionalpolitik där:
· tillväxt sätts i fokus i
utformningen av statens insatser
· en positiv kultur för företagande
främjas
· en målmedveten satsning sker på
kunskap, som byggs upp från grundskolan
till och med den högre utbildningen och
inkluderar även kvalificerad
eftergymnasial yrkesutbildning
· målet för regioner måste vara att
bli oberoende av statliga
transfereringar
· infrastrukturen skall göra
utveckling, företagsetableringar och
boende möjlig
· fler konkreta projekt skapas där man
kopplar ihop kompetensgivare (högskolor,
stora företag, forskningsinstitut etc.)
med små och medelstora företag
· regionerna arbetar med sina nischer
och attraktionsfaktorer
· länsstyrelserna ansvarar för den
regionala utvecklingen
Genom en integrering mellan GBV och NUTEK
anser vi att den verksamhet som riktar
sig till gles- och landsbygden skulle bli
starkare och effektivare. Även
Folkrörelserådets verksamhet skulle kunna
bli en naturlig del av denna funktion.
Verksamheten kan som i dag bedrivas i
Östersund.
Som en sammanfattning vill vi betona att
målet för regionalpolitiken bör vara att
skapa förutsättningar för olika regioners
och människors möjlighet till utveckling
och därigenom bidra till nationell
tillväxt och internationell
konkurrenskraft.
Våra förslag till anslag för
utgiftsområde 19 är följande :
A 1. Regionalpolitiska åtgärder bör
fastställas till 1 045 miljoner kronor.
A 4. Nedsättning av socialavgifter bör
minskas med 180 miljoner kronor jämfört
med regeringens förslag och bör i
enlighet härmed fastställas till 240
miljoner kronor.
A 5. Sysselsättningsbidraget bör
beräknas till 129 miljoner kronor.
A 6. Anslaget transportbidrag bör
fastställas till 280 miljoner kronor.
Vidare anser vi att medel skall
reserveras för utbildningsinsatser. På A
1. Regionalpolitiska åtgärder bör 25
miljoner kronor reserveras och på A 9
Europeiska regionala utvecklingsfonden
bör på motsvarande sätt 25 miljoner
kronor reserveras.
8. Anslagsfördelningen inom
utgiftsområde 19 budgetåret 1997 (mom.
35)
Ingrid Burman (v) anför:
När det gäller transportstödet anser
Vänsterpartiet att denna stödform har
gett näringslivet i berörda stödområden
en viss kompensation för de mycket långa
avstånden. Denna ersättning har
härigenom bidragit till att vissa
arbetstillfällen har kunnat behållas.
Därför bör inte den av regeringen
föreslagna anslagsminskningen
genomföras. Vi föreslår således att
anslaget ökas med 70 miljoner kronor för
år 1997. Det kan vara lämpligt att
kommunikationskommittén (K 1995:01)
särskilt beaktar vad vi har anfört om
transportstödet och dess effekter i sitt
återstående arbete beträffande Sveriges
framtida kommunikationer. Eventuella
förändringar i systemet bör avvakta en
sådan begärd analys.
Vänsterpartiet har sedan länge menat
att en successiv neddragning av
stödformen nedsättning av socialavgifter
borde ske. Det är ett trubbigt
instrument som knappast uppfyller de
regionalpolitiska målen. Det utgör ett
passivt driftstöd som i stället borde
lämna plats för stöd till aktivt lokalt
och regionalt utvecklingsarbete, som
höjer kompetensnivå och befrämjar
tillväxt. Det hade även varit möjligt
att finansiera ett oförändrat
transportstöd på detta sätt.
9. Anslagsfördelningen inom
utgiftsområde 19 budgetåret 1997 (mom.
35)
Barbro Johansson (mp) anför:
Den ersättning som utbetalas enligt
stödformen nedsättning av socialavgifter
bör enligt Miljöpartiets uppfattning
inte minskas. Skall systemet fungera är
det viktigt att det inte ändras med
politiska konjunkturer. Därför har vi
föreslagit att anslaget ökas med 105
miljoner kronor för år 1997. Även för
åren 1998 och 1999 bör motsvarande
belopp påföras den anslagsnivå som
regeringen har beräknat.
10. Åtgärder i län och regioner (mom.
36)
Elver Jonsson (fp) anför:
Enligt Folkpartiet liberalernas
uppfattning måste vikten av välfärd och
valfrihet även i skärgården betonas.
Bland de åtgärder som kan vidtas är att
åstadkomma en ökad samverkan mellan å
ena sidan statliga myndigheter m.fl. och
å andra sidan kommunala och privata
intressenter. Syftet måste vara att få
till stånd en samlad samhällsservice i
skärgårdssamhällen. Det måste också bli
en rättvis fördelning av de
regionalpolitiska stöden. Reglerna för
regionalpolitiskt stöd måste justeras så
att det även kommer skärgården till
godo. Länsstyrelsen i Stockholm måste
t.ex. få möjlighet att väga synpunkter
av det slag som framförs i motion A433
(fp) som syftar till en bättre situation
för skärgårdssamhällena.
11. Åtgärder i län och regioner (mom.
36)
Ingrid Burman (v) anför
Vänsterpartiet anser att motioner som
enbart eller i huvudsak tar sikte på
förhållandena i en enda region normalt
inte bör föranleda annat än en
översiktlig behandling. De
omständigheter som redovisas i motion
A420 (v) förtjänar emellertid särskild
uppmärksamhet. Där sägs att Norrbottens
län är särpräglat i många avseenden.
Till ytan är det Sveriges största,
befolkningsglesheten är påtaglig och
länet präglas alltjämt av stora
basindustrier med staten som viktig
ägare. Mest anmärkningsvärt är att
Norrbotten i dag plågas av den högsta
arbetslösheten någonsin och en fortsatt
befolkningsminskning. De regionala
konsekvenserna av den förda stora
regionalpolitiken innebär ökad regional
obalans med särskilt negativ utveckling
i skogslänen. Metoderna för
statsbudgetens sanering och
avregleringarna leder till regionalt
oacceptabla resultat. Vi anser att dessa
och andra förhållanden gör det väl
motiverat att tillskapa näringspolitiska
program och miljöinriktade
turismsatsningar i skogslänen. Här krävs
det statliga initiativ med
regionalpolitiska utgångspunkt liksom
när det gäller differentierade
fordonsskatter för att upprätthålla ett
ekologiskt omvandlingstryck inom
transportsektorn. Motionen exemplifierar
den mångfald av åtgärder som ett sådant
program för skogslänen bör omfatta. I
likhet med motionären förordar jag att
det med förtur utarbetas ett sådant
utvecklingsprogram för Norrbotten som en
del av en förnyad regionalpolitik.
Propositionens lagförslag
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1990:912) om
nedsättning av socialavgifter
Härigenom föreskrivs att 8 och 13 §§
lagen (1990:912) om nedsättning av
socialavgifter skall ha följande
lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
8 §1
För en arbetsgivare eller en försäkrad
som är berättigad till stöd för
verksamhet som avses i 6 § eller för
arbete som avses i 7 § skall den
procentsats efter vilken
arbetsgivaravgifter respektive
egenavgifter sammanlagt skall tas ut
sättas ned med
1. i fråga om en 1. i fråga om en
arbetsgivare: tio arbetsgivare: åtta
procentenheter till procentenheter till
och med utgifts- och med utgiftsåret
året 2000, eller 2000, eller
2. i fråga om en 2. i fråga om en
försäkrad: tio försäkrad: åtta
procentenheter till procentenheter till
och med inkomståret och med inkomståret
2000, om den 2000, om den
försäkrades hem försäkrades
ortskommun enligt hemortskommun
66 § enligt 66 § kom
kommunalskattelagen munalskattelagen
(1928:370) för (1928:370) för
inkomståret är inkomståret är
belägen inom stöd belägen inom
området. stödområdet.
Nedsättningen
enligt första
stycket kan
kombineras med
nedsättning enligt
lagen (1981:691) om
socialavgifter.
13 §1
För en arbetsgivare eller en försäkrad
som är berättigad till stöd för
verksamhet som avses i 11 § eller för
arbete som avses i 12 § skall den
procentsats efter vilken
arbetsgivaravgifter respektive
egenavgifter sammanlagt skall tas ut
sättas ned med
1. i fråga om en 1. i fråga om en
arbetsgivare: tio arbetsgivare: åtta
procentenheter till procentenheter till
och med utgifts- och med utgiftsåret
året 2000, eller 2000, eller
2. i fråga om en 2. i fråga om en
försäkrad: tio försäkrad: åtta
procentenheter till procentenheter till
och med inkomståret och med inkomst-
2000, om den året 2000, om den
försäkrades hem försäkrades hem-
ortskommun enligt ortskommun enligt
66 § 66 §
kommunalskattelagen kommunalskattelagen
(1928:370) för (1928:370) för
inkomståret är inkomståret är
belägen inom stöd belägen inom
området. stödområdet.
Nedsättningen
enligt första
stycket kan
kombineras med
nedsättning enligt
lagen (1981:691) om
socialavgifter.
___________________________
Denna lag träder i kraft den 1 januari
1997.
1 Senaste lydelse 1994:548
Utskottets lagförslag
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1996:506) om
överlåtelse av en förvaltningsuppgift
till en övervakningskommitté
Härigenom föreskrivs att lagen
(1996:506) om överlåtelse av en
förvaltningsuppgift till en
övervakningskommitté skall ha följande
lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Lag om överlåtelse Lag om överlåtelse
av en av en
förvaltningsuppgift förvaltningsuppgift
till en till en
övervakningskommitt övervakningskommitt
é. é m.m.
Regeringen får överlåta till en
övervakningskommitté att fullgöra
förvaltningsuppgifter i den omfattning
som framgår av ett fastställt samlat
programdokument eller ett fastställt
operativt program. Uppgifter som får
överlåtas får innefatta
myndighetsutövning.
Övervakningskommittéerna skall vara
inrättade i enlighet med artikel 25 i
rådets förordning (EEG) nr 4253/88 av
den 19 december 1988 om
tillämpningsföreskrifter för
förordningen (EEG) nr 2052/88 vad gäller
samordningen av de olika
strukturfondernas verksamhet dels
inbördes, dels med Europeiska
investeringsbanken och andra befintliga
finansieringsorgans verksamhet.
.
Överlåtelse enligt
första stycket får
även ske till en
interregional
beslutsgrupp,
vilken inrättats
för genomförande av
ett operationellt
program för att öka
gränsregionalt
samarbete.
________________________
Denna lag träder i kraft den 1 januari
1997.
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1
Propositionen 3
Motioner 4
Utskottet 12
Den regionala utvecklingen 12
Mål och riktlinjer för
regionalpolitiken 13
Regional utveckling och olika
samhällssektorer 17
Allmänna utgångspunkter 17
Jämställdhetsfrågor 19
Utbildning 21
Infrastruktur 21
Näringsliv 22
Energiproduktion 23
Kultur 24
Lokalisering av statlig verksamhet,
m.m. 24
Organisation och lokalisering av
statlig verksamhet 24
Länsstyrelsernas roll i det
regionala utvecklingsarbetet 28
Översyn av regionalpolitiken 28
Företagsinriktade åtgärder 30
Allmänt 30
Stödområden 32
Regionalt utvecklingsstöd 33
Landsbygdsstöd m.m. 35
Stöd till kommersiell service 36
Lån till privata regionala
investmentbolag 37
Sysselsättningsbidrag 38
Transportbidrag 39
Särskilda åtgärder för regional
utveckling och tillväxt 40
Glesbygdsverket 41
Statens institut för regional
forskning 42
EG:s strukturfonder 42
Anslagsfrågor 46
Inledning 46
A 1. Regionalpolitiska åtgärder 47
A 2. Regionala utvecklingslån 48
A 3. Täckande av förluster på
grund av kreditgarantier inom
regionalpolitiken 48
A 4. Ersättning för nedsättning
av socialavgifter 49
A 5. Sysselsättningsbidrag 50
A 6. Transportbidrag 51
A 7. Glesbygdsverket 51
A 8. Statens institut för
regional forskning 52
A 9. Europeiska regionala
utvecklingsfonden 52
Anslag under utgiftsområde 19 53
Åtgärder i län och regioner 53
Hemställan 57
Reservationer 62
1. Mål och riktlinjer för
regionalpolitiken (mom. 1), (v) 62
2. Resurscentrum för kvinnor
(mom. 4), (c, fp, mp, v) 63
3. Utbildning (mom. 5), (fp) 64
4. Infrastruktur (mom. 6), (v) 64
5. Näringsliv (mom. 7), (fp) 65
6. Vinstmedel från
vattenkraftsproduktion (mom. 8),
(c, v) 65
7. Organisation och lokalisering av
statlig verksamhet (mom. 11), (c) 66
8. Organisation och lokalisering av
statlig verksamhet (mom. 11), (fp) 67
9. Organisation och lokalisering av
statlig verksamhet (mom. 11), (v) 67
10. Länsstyrelsernas roll i det
regionala utvecklingsarbetet
(mom. 12), (c) 68
11. Översyn av regionalpolitiken
(mom. 13), (m, fp,v, mp, kd) 69
12. Företagsinriktade åtgärder,
allmänt (mom. 14), (fp) 70
13. Företagsinriktade åtgärder,
allmänt (mom. 14), (kd) 71
14. Stödområden (mom. 15), (m, fp,
kd) 71
15. Övergripande mål för Statens
institut för regional forskning
(mom. 28), (mp) 72
16. Vidgat skärgårdsbegrepp
(mom. 33), (fp, kd) 72
Särskilda yttranden 74
1. Mål och riktlinjer för
regionalpolitiken (mom. 1), (kd) 74
2. Jämställdhetsperspektiv (mom.
3), (c) 74
3. Utbildning (mom. 5), (c) 74
4. Infrastruktur (mom. 6), (c) 75
5. Näringsliv (mom. 7), (c) 75
6. Vinstmedel från
vattenkraftsproduktion (mom. 8),
(kd) 75
7. Anslagsfördelningen inom
utgiftsområde 19 budgetåret 1997
(mom. 35), (m) 75
8. Anslagsfördelningen inom
utgiftsområde 19 budgetåret 1997
(mom. 35), (v) 78
9. Anslagsfördelningen inom
utgiftsområde 19 budgetåret 1997
(mom. 35), (mp) 78
10. Åtgärder i län och regioner
(mom. 36), (fp) 78
11. Åtgärder i län och regioner
(mom. 36), (v) 79
Bilaga 1 Propositionens lagförslag 80
Bilaga 2Utskottets lagförslag 81