Dir. 1995:87
En särskild utredare tillkallas med uppgift att se över kalkningsverksamheten för sjöar och vattendrag.
Den storskaliga kalkningen av sjöar och vattendrag i Sverige har pågått sedan mitten av 1970-talet. År 1982 utfärdades förordningen (1982:840)
om statsbidrag till kalkning av sjöar och vattendrag. Sedan dess har sammanlagt ungefär 1,5 miljarder kronor lämnats som statligt stöd till verksamheten. Under budgetåret 1994/95 anslogs cirka 200 miljoner kronor till kalkningsverksamheten. Årligen kalkas mer än 6 000 sjöar och över 6 000 km vattendrag i hela Sverige med över 200 000 ton kalk.
Genom dessa insatser motverkas skador som annars uppstår av de försurande ämnen som faller ned över Sverige. Försurningen av mark och vatten är ett av de mest allvarliga och tydliga miljöproblemen i Sverige och i dag överskrids den kritiska belastningen för hela Sveriges territorium, och särskilt mycket i södra Sverige. Den största andelen av nedfallet av försurande ämnen har sitt ursprung i andra europeiska länder.
Kalkningen har tidigare analyserats såväl ur biologisk som ekonomisk synvinkel. Regeringen beslutade den 13 maj 1993 om ett uppdrag att utarbeta alternativa förslag till finansiering av kalkningsverksamheten och om en översyn av länsstyrelsernas rutiner vid beslut om kalkningsbidrag (dir.1993:59).
Uppdragen redovisades i delbetänkandet Finansiering av kalkningsverksamhet (Ds 1993:07) och i betänkandet Morot och piska för bättre miljö (SOU 1993:118). Där lämnades förslag till hur kalkningsprogrammets kostnader kunde täckas inom ramen för de olika skatter och avgifter som redan i dag betalas av dem som släpper ut försurande ämnen inom Sverige samt förslag till förändringar av kalkningsverksamhetens administration.
Statens naturvårdsverk har vidare belyst hur målstyrning och resultatuppföljning fungerat mellan verket och länsstyrelserna
(M94/4218/4). Naturvårdsverket följer också upp och vidareutvecklar åtgärder för samordning och effektivisering av kalkningsverksamheten.
Genom det nya svavelprotokollet (se prop. 1994/95:119) kommer internationella minskningar av svavelutsläppen på sikt att minska det försurade nedfallet över Sverige. Ett nytt protokoll om utsläpp av
kväveoxider är också under förhandling.
Med hänsyn till att kalkningsverksamheten befinner sig i en fortsatt förändringsprocess, att nya internationella avtal om luftföroreningar slutits och att statens utgifter måste minskas har regeringen i 1995 års budgetproposition (prop. 1994/95:100 bil. 15) aviserat en översyn av kalkningsverksamheten för sjöar och vattendrag. Ytterligare en faktor som föranleder en ny översyn av kalkningen är det svenska medlemskapet i Europeiska unionen.
Utredaren skall genom översynen av kalkningsverksamheten belysa följande frågor.
Utredaren skall med hänsyn till de hittills vunna erfarenheterna bedöma och föreslå en lämplig nivå på kalkningen för att långsiktigt bevara den biologiska mångfalden och bibehålla förutsättningarna för utnyttjandet av naturresurserna. Bedömningen bör gälla perioden 1995 - 2005.
Med utgångspunkt från detta skall utredaren vidare beräkna en rimlig kostnadsnivå för de statliga bidragen till kalkningsverksamheten och föreslå medelstilldelning på årlig basis. En sådan beräkning bör sträcka sig fram till år 2005.
De effektiviseringsåtgärder som pågår inom den administrativa delen av kalkningsverksamheten bör även kompletteras med en analys av marknaden för kalkningstjänster och kalkningsverksamhetens organisation. Det kan röra sig om upphandling av transporter, inköp av kalk, miljöanalyser, samordning mellan länsstyrelserna och indelning i större regionala upphandlingsområden etc. Utredaren skall analysera om vinster kan uppnås genom en omorganisation och genom större konkurrens dels inom landet, dels från företag i andra länder, och om så är fallet föreslå lämpliga åtgärder för att effektivisera marknaden och organisationen kring kalkningsverksamheten.
Utredaren skall utifrån miljömässiga kriterier göra en geografisk prioriteringslista för kalkningsinsatser. En sådan prioriteringslista skall utgöra grunden för en miljökonsekvensbeskrivning av olika nivåer på medelstilldelning och kunna ligga till grund för anslagstilldelningen av statsbidrag.
Finansieringsmöjligheter i anslutning till det svenska medlemskapet i Europeiska unionen skall undersökas, särskilt de regionala stödprogrammen. I det sammanhanget skall utredaren även beakta behovet av att finansiera storskalig kalkning av skogsmarker.
Slutligen skall utredaren genomföra en värdering av den samhälleliga nyttan av kalkningsinsatserna. En sådan värdering skall förutom den direkta nyttan i form av skapade arbetstillfällen i glesbygd m.m. även innehålla bedömningar av värdet för t.ex. återskapade sportfiskemöjligheter, bevarad biologisk mångfald och andra positiva effekter av kalkningen. Utredaren bör även i anslutning till detta föreslå möjliga avgifter kopplade till betalningsviljan för sådana värden.
Utredaren skall under arbetets gång samråda med berörda myndigheter.
För arbetet gäller regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare om att redovisa regionalpolitiska konsekvenser (dir.
1992:50), att pröva offentliga åtaganden (dir. 1994:23) samt att redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser (dir. 1994:124).
Utredaren skall redovisa sitt uppdrag senast den 31 november 1995.