Dir. 1995:78
En särskild utredare tillkallas med uppgift att redovisa möjliga former för att bedriva avbytarverksamhet efter budgetåret 1995/96.
Utgångspunkten är att statens stöd till verksamheten upphör fr.o.m.
budgetåret 1997. Vidare skall utredaren kartlägga olika möjligheter till finansiering av verksamheten. Utredaren skall överväga förutsättningarna för konkurrens mellan avbytarföretag. De svårigheter som finns att bedriva avbytarverksamhet i glesbygd skall speciellt belysas.
Avbytarverksamheten påbörjades under 1960-talet med spridd försöksverksamhet i form av lokala initiativ. Verksamheten har till syfte att möjliggöra för animalieproducenter att till rimlig kostnad kunna få ersättare vid semester och sjukdom. Riksdagen beslöt våren 1975 att en avbytarverksamhet i mer organiserad form skulle etableras i Sverige med stöd av samhället för att därmed kunna säkerställa en verksamhet i hela landet samtidigt som den kunde vara tillgänglig för alla lantbrukare. Lantbrukarnas avbytartjänst AB bildandes med Lantbruksstyrelsen och senare Statens jordbruksverk som tillsynsmyndighet. År 1993 var 8 000 av totalt 18 000 mjölkbönder kunder hos företaget. Till kunderna hör också ett ökande antal specialise rade svinproducenter främst i Syd- och Mellansverige. Lantbrukarnas avbytartjänst AB hade år 1993 ca 1 800 fast anställda lantbruksavbytare.
I medeltal köpte en mjölkbonde år 1993 knappt 30 dagars ledighet per år.
Riksdagen förklarade våren 1990 (prop. 1989/90:146, bet. 1989/90:JoU25, rskr. 1989/90:327) att avbytarverksamheten ur social synpunkt var så väsentlig att den skulle finansieras med statliga medel. Möjligheterna att på sikt överföra ansvaret till jordbruksnäringen borde dock övervägas. En särskild utredare tillkallades med uppgift att utreda den framtida finansieringen av vissa sociala åtgärder för jordbrukare. I sitt betänkande Sociala åtgärder för jordbrukare (SOU 1993:25) föreslog utredaren att staten även i fortsättningen skulle lämna ett stöd till verksamheten så att förutsättningarna för en rikstäckande avbytarverksamhet kunde upprätthållas. Som skäl anförde utredningen att animalieproduktionen och då särskilt mjölkproduktionen medför en stor bundenhet. Enpersonsarbete är också vanligt inom denna produktionsgren.
Detta medför en stor sårbarhet vid sjukdoms- och olycksfall. Att inte ha rimliga möjligheter till ledighet kan också innebära en tung psykisk påfrestning. Subventionsgraden till verksamheten föreslogs dock minska. Av utredningen framgår att avbytarverksamhet finns i EU-länder som är jämförbara med Sverige och att staten i vissa länder stöder verksamheten.
Riksdagen beslutade våren 1994 (prop 1993/94:100, bil. 10, bet.
1993/94:JoU13, rskr. 1993/94:219) att anvisa 200 miljoner kronor för avbytarverksamheten samtidigt som subventionsgraden minskades från ca 60
% till 45 %. Av konkurrensskäl och för att främja effektiviteten föreslogs också att det statliga stödet borde ges på ett sådant sätt att konkurrensförutsättningarna för Lantbrukarnas avbytartjänst AB och andra företag blir likvärdiga. I förordningen (1994:1832) om stöd till avbytarverksamhet inom jordbruket föreskrivs bl.a. att statligt stöd lämnas i mån av tillgång på medel till företag som tillhandahåller avbytartjänster inom jordbruket och som har godkänts av Statens jordbruksverk.
Riksdagen beslutade hösten 1994 (prop. 1994/95:25, 1994/95:FiU1, rskr.
1994/95:145) att subventionerna till avbytarverksamheten skulle upphöra genom en avtrappning med början från den 1 juli 1995. En besparing på 100 miljoner kronor skulle göras under budgetåret 1995/96. Riksdagen förutsatte också i beslutet att näringen kollektivt skulle ta ett ansvar för att upprätthålla avbytarverksamheten.
Regeringen har i 1995 års budgetproposition föreslagit att stödet till avbytarverksamheten helt upphör med hänvisning till den situation Sveriges ekonomi befinner sig i. I propositionen anför regeringen att den avser att återkomma till riksdagen i fråga om verksamhetens fortbestånd och i detta sammanhang särskilt uppmärksamma problemen för avlägset boende jordbrukare.
Utgångspunkten för utredaren skall vara att det statliga stödet till avbytarverksamheten upphör efter budgetåret 1995/96. Alternativen till en statligt subventionerad verksamhet skall därför utredas.
Avbytarverksamhet kan bedrivas i ett flertal former. Regler för att bedriva verksamheten kan komma att behövas. Utredaren skall redovisa möjliga former för att bedriva avbytarverksamhet efter budgetåret 1995/96.
Utredaren skall också lämna förslag till hur konkurrensen på avbytarverksamhetens område kan främjas. En översyn skall genomföras av den gällande förordningen om stöd till avbytarverksamhet inom jordbruket. Vidare skall problemen med att bedriva avbytarverksamhet i glesbygd speciellt belysas.
Utredaren skall också kartlägga olika finansieringsformer för avbytarverksamheten samt redogöra för de möjligheter som kan finnas till medfinansiering från EU.
Utredaren skall under arbetet samråda med Lantbrukarnas riksförbund och Svenska lantarbetareförbundet samt med representanter för berörda myndigheter.
Utredaren skall beakta regeringens direktiv om att redovisa regionalpolitiska konsekvenser (dir. 1992:50), om att pröva offentliga åtaganden (dir. 1994:23) och om att redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser (dir. 1994:124).
Utredaren skall redovisa sitt uppdrag senast den 2 oktober 1995.