Dir. 1995:68
En särskild utredare tillkallas med uppdrag att utarbeta ett handlings-
program för att minska miljörelaterade hälsorisker i Sverige. Handlings-
programmets övergripande syfte är att identifiera de miljöproblem som är en risk för hälsan och att lämna förslag till åtgärder för att minska dessa risker.
Utredaren skall
- göra en inventering och analys av miljörelaterade hälsorisker i Sverige,
- analysera befintliga miljömål som syftar till att förbättra hälsan,
- föreslå mål som medför att hälsoriskerna minskas och åtgärder för att nå dessa mål.
- göra en prioritering mellan olika mål och redovisa grunderna för denna prioritering,
- redovisa och analysera hur olika centrala, regionala och lokala aktörer samverkar inom miljö- och hälsoskyddsområdet,
- precisera vilka samhällsinstanser som bör ha ansvar för att de åtgärder som utredaren föreslår genomförs och följs upp,
- föreslå eventuella organisatoriska förändringar utifrån analysen av samverkan mellan olika centrala, regionala och lokala organ på miljö-
och hälsoskyddsområdet.
Europeiska stadgan för miljö och hälsa antogs år 1989 av miljö- och hälsoministrarna i WHOs europeiska medlemsländer. I stadgan står att miljö- och hälsoministrarna bör mötas inom fem år för att utvärdera nationella och internationella framsteg inom området miljö och hälsa samt anta de handlingsplaner som utarbetats av WHO och andra internationella institutioner.
Sommaren 1994 möttes de europeiska miljö- och hälsoministrarna i Helsingfors. Vid denna konferens antogs en deklaration om åtgärder för miljö och hälsa i Europa. Som särskilt viktiga problemområden nämns i deklarationen föroreningar i vatten och föda, luftföroreningar ute och inne, olycksfallsskador, ekologi och hälsa, städernas miljö, arbetsmiljö och konsekvenser för hälsa och miljö av krigshandlingar. I deklarationen förbinder sig varje land att utarbeta ett nationellt handlingsprogram för förbättrad miljö och hälsa baserat på de egna behoven.
Handlingsprogrammet skall vara klart senast år 1997 och utarbetas i samarbete mellan miljö- och hälsodepartementen, myndigheterna inom respektive sektor och ansvariga organ på regional och lokal nivå.
Vi har en på många sätt bra fysisk miljö och ett gott hälsotillstånd i Sverige. Vissa miljöproblem som har samband med vår hälsa återstår dock att lösa. Inomhusmiljön (t. ex. radon, fukt, kvalster, tobaksrök)
försurning av mark och vatten, luftföroreningar såsom kväveoxider och ozon, buller, tungmetaller, organiska miljögifter, lågdosutsläpp, olika kemiska och biologiska gifter i livsmedel och vatten m.m. är exempel på miljöfaktorer som innebär hälsorisker i vårt land. Dessa hälsorisker och miljöfaktorer är möjliga att åtgärda.
Flera myndigheter är delaktiga i arbetet med att förebygga och undanröja hälsorisker i miljön. Bättre samverkan behövs, dels mellan olika centrala myndigheter, dels mellan den centrala, regionala och lokala nivån. Ett antal olika lagar och föreskrifter täcker in området.
Miljöbalksutredningen (M 1993:04) har bl.a i uppdrag att sammanfoga bestämmelser om hälso- och miljöskydd på ett ändamålsenligt sätt.
Riksdagen har antagit vissa miljömål för den yttre miljön. En del av dem har relevans för hälsoskyddet. Vissa regleringar finns även för arbets-
och boendemiljön. I övrigt saknas nationella mål inom miljö- och hälso-
skyddområdet.
Det övergripande syftet med ett handlingsprogram är att identifiera de miljöproblem som utgör en risk för hälsan och att lämna förslag till åtgärder för att minska dessa risker.
Ett annat syfte är att utnyttja befintliga resurser mer effektivt, dels genom att täcka in de områden som för närvarande varken täcks av miljö-
eller hälsoskyddslagstiftningen, dels genom att få de inblandade aktörerna att arbeta gemensamt för prioriterade mål och åtgärder. Ett nationellt handlingsprogram sätter frågan om miljörelaterade hälsorisker i fokus och bidrar därmed till att centrala, regionala och lokala aktiviteter sätts i gång. Åtgärder mot de hälsorisker som fortfarande återstår påskyndas.
Ett handlingsprogram skall medföra att ansvarsgränserna och arbets-
fördelningen mellan olika aktörer och nivåer preciseras. Vidare skall tillsyn, uppföljning och utvärdering inom hälsoskyddsområdet underlättas.
Utredaren skall utarbeta ett handlingsprogram för att minska miljörelaterade hälsorisker. Utgångspunkten i arbetet bör vara en inventering och analys av de miljörelaterade hälsorisker som återstår att åtgärda. Det är angeläget att utredaren beaktar det arbete som redan gjorts och görs för att minska miljörelaterade hälsorisker. I anslutning till inventeringen skall utredaren således göra en genomgång av lagstiftning, tillsyn, forskning och utveckling, förebyggande insatser, utredningsarbete m.m. som för närvarande finns inom området. Utredaren skall därvid ta fasta på de miljöfaktorer som utgör väsentliga hälsorisker, där utvecklingen varit eller förväntas bli mindre gynnsam och där det idag saknas åtgärder.
Särskilda bestämmelser om arbetsmiljön finns i arbetsmiljölagen
(1993:1160). I den mån utredaren berör arbetsmiljöområdet skall utgångspunkten vara att den miljörelaterade hälsorisken även berör andra samhällssektorer än arbetslivet.
Utredaren skall vidare göra en genomgång och analys av de miljömål som för närvarande finns inom olika samhällssektorer (t.ex. kommunikation och jordbruk) för att fastställa vilka som direkt eller indirekt syftar till att förbättra hälsan. Utredaren skall därvid analysera om de miljömål som syftar till att förbättra hälsan behöver utvecklas, ändras eller preciseras samt lämna förslag till sådana ändringar.
På de områden där miljörelaterade hälsorisker finns men där det saknas mål och/eller åtgärder för att minska dessa risker eller där utvecklingsinsatser behövs skall utredaren föreslå sådana mål och lämna förslag till åtgärder för att nå dessa mål. Varje förslag till åtgärd skall grundas på en beskrivning och analys av det bakomliggande problemet.
Utredaren skall även redovisa och analysera den samverkan som i dag finns mellan olika centrala, regionala och lokala organ inom miljö- och hälsoskyddsområdet. Vidare skall utredaren föreslå åtgärder för att stärka miljö- och hälsoskyddet.
I anslutning till förslagen skall utredaren ange vilka instanser inom olika samhällssektorer (kommuner, landsting, myndigheter, näringsliv, organisationer osv.) som skall ha ansvaret för att åtgärderna genomförs.
Utredaren skall också ta ställning till hur de föreslagna åtgärderna skall följas upp på nationell nivå och lämna förslag på vilka myndigheter som skall ha ansvar för detta. Utifrån analysen av samverkan mellan olika centrala, regionala och lokala organ på miljö- och hälsoskyddsområdet kan utredaren föreslå eventuella organisatoriska förändringar om detta skulle effektivisera tillsyn, uppföljning och utvärdering. Frågan om eventuella organisatoriska förändringar bör samordnas med Miljöbalksutredningen (M 1993:04).
Utgångspunkten för förslagen till åtgärder är att dessa skall kunna genomföras utan att ytterligare belasta det samhällsekonomiska utrymmet.
Förslagen skall kostnadsberäknas och kostnaderna skall ställas i relation till den nytta som kan förutses av att genomföra förslaget.
Utredaren skall i detta sammanhang även analysera kostnaden respektive nyttan av alternativa åtgärder för att nå samma mål. Olika möjligheter till finansiering av åtgärderna, inklusive möjliga omprioriteringar, skall anges i anslutning till kostnadsberäkningarna.
Utredaren skall, utifrån nytto- och kostnadsresonemangen, föreslå en prioritering mellan målen och mellan åtgärderna. Grunderna för denna prioritering skall också redovisas. Utredaren bör lämna förslag till när målen bör ha uppnåtts.
Utredaren skall följa den internationella utvecklingen på området, särskilt det arbete som görs inom WHO och dess europeiska medlemsländer för att ta fram nationella handlingsplaner i syfte att minska miljörelaterade hälsorisker. Utredaren skall, vid utformningen av sina förslag, beakta de eventuella krav på anpassning som Sveriges medlemskap i den Europeiska unionen medför.
Utredaren skall samråda med Miljöbalksutredningen (M 1993:04). Vidare skall utredaren beakta resultaten av Trafik- och klimatkommitténs
(K 1993:01) arbete. Vidare skall utredaren samråda med berörda myndigheter.
För utredarens arbete gäller regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare om att pröva offentliga åtaganden
(dir. 1994:23), att redovisa regionalpolitiska konsekvenser (dir.
1992:50) samt jämställdhetspolitiska konsekvenser av förslagen (dir.
1994:124).
Utredningsarbetet skall vara slutfört senast den 1 september 1996.