Dir. 1995:36
En särskild utredare tillkallas med uppgift att redovisa och utvärdera hur tillsynen enligt djurskyddslagen (1988:534) och med stöd av lagen meddelade föreskrifter bedrivs samt lämna förslag till hur tillsynen fortsättningsvis bör anordnas.
Sverige har en mycket långtgående djurskyddslagstiftning. Djurskyddet intresserar och engagerar människor i hög grad och är en viktig etisk fråga. En fungerande djurskyddslagstiftning förutsätter emellertid en effektiv tillsyn. De grundläggande bestämmelserna om djurskydd återfinns i djurskyddslagen (1988:534) och djurskyddsförordningen (1988:539).
Enligt 24 § första stycket djurskyddslagen utövar Statens jordbruksverk den centrala tillsynen över efterlevnaden av lagen. Jordbruksverket skall även samordna övriga tillsynsmyndigheters verksamhet och vid behov ge råd och anvisningar i den verksamheten.
I 56 § djurskyddsförordningen anges att länsstyrelserna utövar den regionala djurskyddstillsynen. Länsstyrelserna prövar bl.a. frågor om förbud att ha hand om djur och om omhändertagande av djur.
I 24 § andra stycket djurskyddslagen anges att miljö- och hälsoskyddsnämnden eller nämnd med motsvarande funktion utövar djurskyddstillsynen inom kommunen. Enligt den tidigare gällande lagen
(1986:99) om försöksverksamhet med ökade kommunala befogenheter vid tillsyn enligt djurskyddslagen, har vissa kommuner haft samma befogenheter som länsstyrelsernas avseende frågor om förbud att ha hand om djur samt omhändertagande av djur. Försöksverksamheten upphörde den 1 januari 1995.
Riksdagens revisorer har i sitt förslag till riksdagen, 1993/94:RR8 Tillsyn av djurskydd, pekat på många problem vad gäller djurskyddstillsynen. Enligt revisorerna är kurskyddstillsynen lågt prioriterad inom kommunerna och utgör en liten och udda uppgift för inspektörerna. Intervjuer som utförts av revisorerna visar tydligt att kompetens och erfarenhet är förutsättningar för en god tillsyn av djurskyddet. Vidare framgår det av revisorernas rapport att åtskilliga kommuner saknar tillgång till djurskyddsutbildad personal och uppsökande tillsyn. Enligt revisorerna förlitar sig i stället kommunerna på anmälningar vilket kan få till följd att djur i många fall blir kvar i undermåliga miljöer år efter år utan att myndigheterna griper in.
Riksdagens revisorer konstaterar i sin granskning att de resurser som avsätts till djurskydd i kommunerna fortfarande synes vara otillräckliga.
Jordbruksutskottet uttalade i sitt betänkande, bet. 1994/95:JoU1 Tillsyn av djurskydd, att riksdagen i stor politisk enighet lagt fast en hög ambitionsnivå när det gäller vård och behandling av husdjur.
Jordbruksutskottet ansåg vidare att om djurskyddslagstiftningen verkligen skall få genomslag i det praktiska arbetet, krävs det bland annat en effektiv och målmedveten djurskyddstillsyn. Utskottet anförde att regeringen bör återkomma med förslag till riksdagen om de ytterligare åtgärder som kan anses erforderliga om handläggningen i djurskyddsärenden inte kan anses uppfylla de grundläggande kraven och ambitionerna i djurskyddslagen. Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets hemställan (rskr. 1994/95:32).
En arbetsgrupp inom Jordbruksverket har i januari 1995 lämnat en rapport angående djurskyddstillsynen. I rapporten ges förslag till hur djurskyddstillsynen kan bedrivas på lokal, regional och central nivå.
Arbetsgruppen tar bl.a. upp distriktsveterinärernas roll och verksamheten mned egentillsyn.
I en skrivelse till chefen för Jordbruksdepartementet i augusti 1994 har Nordiska samfundet mot plågsamma djurförsök föreslagit en ändring av 2 §
djurskyddslagen, som skulle innebära en återgång till den ursprungliga lydelsen genom ett borttagande av andra stycket i paragrafen. Skrivelsen har remissbehandlats. Av remissyttrandena framgår bl.a. att tolkningen av paragrafen har givit upphov till varierande uppfattningar i fråga om de kommunala myndigheternas tillsynsansvar vad gäller försöksdjur.
Centrala försöksdjursnämnden påtalar i sitt yttrande bl.a. att flera miljö- och hälsoskyddsnämnder, enligt en enkätundersökning, är i behov av utbildning för att kunna fullgöra en god tillsyn inom försöksdjursområdet. Nämnden föreslår vidare att en utvärdering av paragrafen görs i anslutning till den översyn av djurskyddstillsynen som riksdagen efterlyst.
Enligt regeringens bedömning förefaller den nuvarande djurskyddstillsynen inte fungera på ett tillfredsställande sätt. Denna slutsats kan man bl.a. dra med anledning av den granskning riksdagens revisorer har utfört. Utredaren skall ge ytterligare underlag för att komma till rätta med de problem och brister som finns inom djurskyddstillsynen. Utredaren skall även förutsättningslöst överväga om ansvaret för den lokala tillsynen skall åvila kommunerna eller länsstyrelserna. Utredaren bör vidare beakta de förslag som har lagts fram i betänkandet Kommunal uppdragsverksamhet och kommunal samverkan om myndighetsutövning (Ds 1995:13).
Utredaren skall vidare
- redovisa och utvärdera hur djurskyddstillsynen bedrivs samt ge förslag till hur den fortsättningsvis bör anordnas, innefattande bl.a.
arbetsinriktning för respektive myndighet och ansvarsfördelningen mellan statliga och kommunala tillsynsmyndigheter samt polismyndigheter,
- undersöka hur myndigheter på olika nivåer kan samarbeta vid tillsynen,
- utvärdera försöksverksamheten med ökade kommunala befogenheter vid tillsyn enligt djurskyddslagen,
- beskriva möjligheter till kommunal samverkan,
- kartlägga och föreslå en modell för hur tillsynen skall bedrivas på landets såväl stor- som småskaliga slakterier,
- lämna förslag till hur de kommunala tillsynsmyndigheterna, besiktningsveterinärerna och distriktsveterinärerna närmare kan samarbeta och därvid bland annat undersöka om det är lämpligt att alla veterinärer omfattas av rapporteringsskyldighet till den lokal tillsynsmyndigheten i de fall veterinären i sitt arbete konstaterar brister från djurskyddssynpunkt,
- utvärdera 2 § djurskyddslagen och de avgränsningsproblem som kan finnas beträffande de kommunala nämndernas tillsynsansvar i fråga om försöksdjur,
- utvärdera 4 § djurskyddslagen och överväga om inte Jordbruksverkets rätt att meddela föreskrifter bör omfatta samtliga djur,
- kartlägga bakgrund och kompetens hos den personal som idag utövar djurskyddstillsynen,
- redovisa vilken kompetens som är lämplig för djurskyddsinspektörerna,
- redovisa de ekonomiska konsekvenserna av utredningens förslag.
Utredaren skall beakta vad som anförs i jordbruksutskottets betänkanden 1992/93:JoU1 och 1994/95:JoU1, förslagen från riksdagens revisorer 1993/94:RR8, regeringens direktiv (dir. 1994:23, dir. 1992:50, dir.
1994:124) till kommittéer och särskilda utredare att pröva offentligt åtaganden att redovisa regionalpolitiska respektive jämställdhetspolitiska konsekvenser samt de synpunkter som Jordbruksverkets arbetsgrupp lagt fram i olika rapporter om djurskyddstillsyn under åren 1988-1995. Utredaren skall samråda med berörda myndigheter under utredningens gång.
Utredaren skall redovisa sitt uppdrag senast den 15 december 1995.