Utredning om fristående skolor på grundskolenivå

Innehåll

Dir. 1995:16

Beslut vid regeringssammanträde den 21 februari 1995

Sammanfattning av uppdraget

En parlamentarisk kommitté skall utreda frågor som rör god- kännande, tillsyn, bidrag och avgifter avseende fristående skolor på grundskolenivå.

Kommittén skall
- överväga hur kommunernas inflytande vid tillståndsgivning- en kan stärkas,
- överväga om kriterierna för godkännande av fristående sko- lor kan behöva ändras,
- lämna förslag till ett delat tillsynsansvar mellan Statens skolverk och kommunen,
- lämna förslag till regler för bidragsgivning,
- överväga om fristående skolor även fortsättningsvis skall ha rätt att ta ut elevavgifter, och
- föreslå de författningsändringar som föranleds av kommitténs ställningstaganden.

Bakgrund

Den gemensamma skolan

Den svenska skolan är en sammanhållen skola som skall ge likvärdig utbildning till alla barn och ungdomar. Det är skolans uppgift att anpassa sin organisation och sin undervisning så att alla barns förutsättningar tas till vara.

Det växande antalet fristående skolor kan riskera att leda till ökad segregation. Bidragssystemet till fristående skolor har i många fall gynnat de fristående skolorna på bekostnad av de kommunala skolorna. Vi vill slå vakt om den gemensamma skolan och bekämpa en utveckling mot ett segregerat skolsys- tem.

Rätten att välja skola

Rätten att välja skola infördes av den förra socialdemokratiska regeringen våren 1991. Vi vill även fortsättningsvis slå vakt om denna rätt.

Fristående skolor

Skolplikt får fullgöras i en fristående skola, om skolan är god- känd för ändamålet. Ärenden om godkännande för vanlig skol- plikt prövas av Skolverket.

Godkännande för vanlig skolplikt skall meddelas, om sko- lans utbildning ger kunskaper och färdigheter som till art och nivå väsentligen svarar mot de kunskaper och färdigheter som grundskolan förmedlar. Skolan skall även i övrigt väsentligen svara mot grundskolans allmänna mål. Härvid skall särskilt beaktas de krav som anges i 1 kap. 2 § andra och tredje stycke- na skollagen.

Den 1 juli 1992 infördes ett nytt bidragssystem för fristående skolor godkända för vanlig skolplikt. Sådana skolor skall till- delas bidrag för verksamheten av elevernas hemkommuner. För varje elev skall lämnas ett belopp som motsvarar den genom- snittliga kostnaden per elev i hemkommunens grundskola det pågående kalenderåret på det stadium som eleven tillhör. Vid tilldelningen får kommunen göra ett avdrag som uppgår till högst 15 procent av den framräknade genomsnittskostnaden.

Fristående skolor, som har rätt till bidrag, får för de elever som bidragen avser endast ta ut elevavgifter som är skäliga med hänsyn till de särskilda kostnader som skolan har, förutsatt att kostnaderna kan anses rimliga för verksamheten.

De fristående skolorna står under tillsyn av Skolverket.

Fristående skolor är skyldiga att delta i Skolverkets upp- följning och utvärdering.

Regeringen har i ett annat ärende denna dag föreslagit änd- ring av bidragsbestämmelserna (prop. 1994/95:157), som bl.a. innebär att kommunen vid bidragsgivningen får göra ett avdrag som uppgår till högst 25 procent av den framräknade genom- snittskostnaden.

Konsekvenser och erfarenheter av gällande regelverk

Enligt regeringens uppfattning skall fristående skolor även fortsättningsvis finnas som ett komplement till kommunala skolor. De fristående skolorna kan bidra till att öka mångfalden och förnyelsen inom skolväsendet. Vi vill emellertid peka på några problem med nu gällande regler för fristående skolor.

Kommunen har nu ett mycket begränsat inflytande över godkännandet av nya skolor. En kommun har t.ex. inga möjlig- heter att pröva behov eller rimlighet av en etablering. En av besparingsskäl nedlagd skola kan leva vidare med ny huvudman och med fortsatta kommunala medel. Detta leder självfallet till stora svårigheter såväl när det gäller planeringen av skolgången för kommunens barn som för kommunens ekonomi.

En kommun har heller inte någon insyn i verksamheten i redan existerande skolor.

Nuvarande bidragssystem har enligt regeringen inneburit en alltför schablonmässig resurstilldelning, utan hänsyn till elever- nas olika behov eller till omfattningen av skolornas åtagande. I vissa fall har de fristående skolorna blivit överkompenserade i förhållande till de kommunala skolorna.

Resurssystemet i sig har inte heller uppmuntrat till ett utökat samarbete mellan kommunen och den fristående skolan eller till en mer uttalad samverkan.

Uppdraget

En översyn av gällande regler är mot denna bakgrund angelä- gen. Det är regeringens ambition att såväl kommuner som fri- stående skolor får klara regler som kan förväntas ligga fast under en längre tid.

Godkännande

Kommunernas roll vid godkännande av fristående skolor bör stärkas. Kommunerna har det övergripande ekonomiska ansvaret för både sina egna skolor och de fristående skolorna. De har också ansvaret för att alla barn och unga erbjuds en likvärdig utbildning. Kommittén skall överväga hur kommunernas in- flytande vid tillståndsgivningen kan stärkas samtidigt som de fristående skolornas krav på fasta spelregler beaktas. Kommittén skall utgå från att Skolverket är den myndighet som avgör, om en skola uppfyller kriterierna för fullgörande av skolplikt.

Bland de ca 230 fristående skolor motsvarande grundskole- nivån som nu är verksamma utgör de konfessionella skolorna ungefär 20 procent.

Beträffande ett fåtal av dessa skolor har det ifrågasatts, om de verkligen uppfyller skollagens och läroplanens krav på all- sidighet och saklighet i undervisningen. Kännetecknande för sådana skolor är att de dels har en religionsundervisning som till skillnad från grundskolans inte är neutral, dels att de också söker skapa arbetsformer och en arbetsmiljö som är genomsyrad av en bestämd livshållning.

Även om dessa skolor antalsmässigt är få, är det viktigt för trovärdigheten till själva systemet med fristående skolor att reglerna för godkännande tydligt markerar kraven på öppenhet, tolerans och allsidighet. Bland annat mot denna bakgrund skall kommittén överväga om kriterierna för godkännande behöver ändras. Kommittén måste därvid beakta de internationella för- pliktelser som Sverige åtagit sig genom att tillträda olika kon- ventioner. Det bör i sammanhanget nämnas att den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna och dess tilläggsprotokoll nu- mera är svensk lag.

Den nya läroplanen för det obligatoriska skolväsendet införs successivt fr.o.m. läsåret 1995/96. Kommittén skall överväga om införandet av den nya läroplanen föranleder en ändring av reglerna för godkännande.

Tillsyn

Fristående skolor står under tillsyn av Skolverket. Tidigare fanns också bestämmelser om kommunens tillsynsansvar. Des- sa avskaffades dock av den föregående regeringen. Vi anser det viktigt att också kommunen har ett ansvar för tillsynen av de fristående skolorna. Kommittén skall lämna förslag till hur ett delat tillsynsansvar mellan Skolverket och kommunen kan se ut.

Bidrag

De nya reglerna för bidragsgivningen bör syfta till att stödja en utveckling av skolväsendet.

Ett mål med bidragsgivningen skall vara att resurserna för- delas med hänsyn tagen till skolornas och elevernas skilda behov och skolornas varierande åtagande. Eleverna skall ha rätt till likvärdiga förutsättningar för sin utbildning, oavsett om de valt att gå i en kommunal eller fristående skola. Det är också viktigt att de nya reglerna ger incitament till samarbete mellan kommunen och den fristående skolan.

Eventuellt skilda förutsättningar att bedriva verksamhet beroende på olika huvudmannaskap skall också beaktas.

Kommittén skall lämna förslag till regler för bidragsgivning där ovanstående mål tillgodoses.

Avgifter

Fristående skolors rätt att ta ut elevavgifter kan riskera att öka segregationen i skolorna. Kommittén skall överväga om fri- stående skolor, som erhåller med kommunala skolor likvärdiga bidrag, även fortsättningsvis skall ha rätt att ta ut elevavgifter. Sådana obetydliga kostnader som enligt skollagen eleverna själva får bestrida i kommunala skolor bör dock också få före- komma i fristående skolor.

Ramar för utredningens arbeteUtredningen skall redovisa uppdraget senast den 1 november 1995.

Kommittén skall lägga fram förslag till de författningsänd- ringar som föranleds av dess ställningstaganden.

För utredningsarbetet gäller regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående redovisning av regionalpolitiska konsekvenser (dir. 1992:50) och om att pröva offentliga åtaganden (dir. 1994:23) och om jämställdhet mellan könen (dir.1994:124).