Dir. 1995:147
En särskild utredare tillkallas med uppdrag att föreslå åtgärder för att få fram en bättre analys av och information om prisförändringar. I uppdraget ingår också att utarbeta modeller för lokala prisnivå- och prisspridningsundersökningar. Syftet skall främst vara att stärka konsumenternas ställning på marknaden. Uppdraget skall redovisas senast den 1 juni 1996.
Staten har under lång tid haft en betydelsefull roll när det gäller analys av och information om prisutvecklingen. Information är ett viktigt underlag för att följa den ekonomiska utvecklingen men också för att öka konsumenternas kunskaper och därigenom ge dem möjligheter att främja konkurrensen genom att agera aktivt på marknaden. Som en följd av den pris- och konkurrenspolitik som bedrevs tidigare hade Statens pris-
och konkurrensverk (SPK) fram till år 1992 som en av sina uppgifter att kontinuerligt följa och analysera prisutvecklingen. Underlag erhölls bl.a. från länsstyrelsernas priskontor och egen uppgiftsinsamling. Den 1 juli 1992 inrättades Konkurrensverket. Då lades SPK och länsstyrelsernas priskontor ned. Den tidigare regelbundna prisinsamlingen och prisanalysen inom ramen för konkurrenspolitiken upphörde.
Analys av prisutvecklingen görs för närvarande av ett flertal offentliga organ.
Statistiska centralbyrån (SCB) svarar för den offentliga statistiken och publicerar bl.a. konsumentprisindex (KPI) varje månad. SCB tar också på uppdrag av andra fram speciell statistik om prisutvecklingen. KPI skall mäta den genomsnittliga utvecklingen av priserna för hela den privata inhemska konsumtionen. Priset på dagligvaror inhämtas från ca 65 slumpmässigt utvalda butiker. SCB utför också s.k.
köpkraftsparitetsundersökningar som bl.a. kan användas för att göra prisnivåjämförelser mellan länder.
Konsumentverket har utvecklat en modell för lokala prisundersökningar som baseras på en näringsriktigt sammansatt matsedel för fyra veckor. På grundval av insamlade priser på de varor (130 st) som ingår i varukorgen redovisas resultaten som en månadskostnad för valfri typ av hushåll.
Matsedeln har tagits fram i samarbete med Livsmedelsverket. För närvarande görs prisundersökningar enligt denna modell i 12 kommuner.
Verket samarbetar vid genomförandet av dem med de kommunala konsumentvägledarna.
Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden har bl.a. haft till uppgift att ta fram statistik för utvärdering av 1990 års livsmedelspolitiska reform.
Nämnden är statistikansvarig myndighet för stora delar av jordbruks- och livsmedelsstatistiken. Formen för sådan statistik är nu i huvudsak reglerad inom ramen för EU-medlemskapet. Nämnden har också till uppgift att göra kalkyler och utredningar rörande den ekonomiska utvecklingen i lantbruket och de senare leden i livsmedelskedjan.
Vid Konkurrensverkets tillämpning av konkurrenslagen i de utredningar verket gör om avreglering och inom ramen för uppgiften att främja ett konkurrensinriktat synsätt i privat och offentlig verksamhet kan analyser av priser och prisnivåer utgöra ett underlag.
Konsumentberedningen inrättades år 1990 med uppgift att ur ett konsumentperspektiv utvärdera den livsmedelspolitiska reform som då var under genomförande. Konsumentberedningens uppgifter i dag är att följa utvecklingen vad gäller pris, kvalitet och sortiment avseende livsmedel.
Genom tilläggsdirektiv har beredningen även fått i uppgift att i ett konsumentperspektiv utvärdera den utveckling inom jordbruks- och livsmedelssektorn som följer av Sveriges medlemskap i EU. Beredningen har presenterat ett antal rapporter om prisutvecklingen för olika livsmedel.
I maj 1995 inrättade regeringen Priskommissionen som skall bevaka att effekterna på priserna av EU-medlemskapet och den beslutade sänkningen av mervärdesskatten på livsmedel kommer konsumenterna till del. I Priskommissionens uppgifter ingår att se till att information om prisbildningen i livsmedelshanteringens olika led samlas in och bearbetas, att ge en bred konsumentinformation beträffande sänkningen av mervärdesskatten och att informera om faktorer som har stor betydelse för prisutvecklingen för livsmedel. Kommissionen skall ha kontakter med företrädare för livsmedelsindustri och handel samt utbyta information med konsumentorganisationer.
Vid sidan av de statliga organens uppföljning och analys av prisutvecklingen görs värdefulla insatser av olika konsumentorganisationer. Bland annat har Pensionärernas riksorganisation
(PRO), alltsedan dåvarande regeringens uppmaning år 1991 till konsumentorganisationer, fackliga organisationer och andra folkrörelser att göra insatser för ökat prismedvetande bland konsumenter, haft ca 10 000 personer på fältet för prisinsamling. Vidare gör näringslivet egna analyser av prisutvecklingen. Sådana görs också av media vid olika tillfällen.
En god information om prisförändringar och prisnivåer behövs från såväl samhällsekonomiska som hushållsekonomiska utgångspunkter.
Vilka prisförändringar som genomförs avgörs ytterst av varje prissättares egen kostnads- och efterfrågesituation på det lokala planet. Det är där köpare och säljare möts. Konsumenterna ställer krav på bra varor och tjänster till rimliga priser. Men om konsumenterna skall kunna agera effektivt på marknaden måste de ha en god överblick över utbudet, vara informerade om priser och ha förutsättningar att agera på ett tydligt prismedvetet sätt. Bra information från säljarna ger konsumenterna möjligheter att göra rationella val mellan olika varor, märken etc. Regler om prisinformation finns i prisinformationslagen (1991:60). Men det räcker inte med denna typ av prisinformation för att konsumenternas ställning på marknaden skall bli tillräckligt stark och för att deras efterfrågan skall kunna bidra till ett ökat konkurrenstryck i detaljhandeln.
Organisationskommittén på konkurrensområdet (dir. 1991:125) som förberedde inrättandet av Konkurrensverket konstaterade att det från konsumentsynpunkt förefaller finnas ett behov av lokala prisundersökningar. Konsumentpolitiska kommittén redovisar samma uppfattning i betänkandet Konsumentpolitik i en ny tid (SOU 1994:14).
Det är sålunda önskvärt med en information som belyser skillnader i priser mellan olika produkter och märken. Konsumenterna behöver dessutom information om prisspridningen mellan olika försäljningsställen samt jämförelser med prisnivån på andra orter. Det är också angeläget att informationen om priser kompletteras med annan information t.ex. om kvalitet, sortiment och service som kan vara av vikt vid valet av inköpsställe.
Vid sidan av lokala prisundersökningar är det givetvis också angeläget att förändringar i konsumentpriser analyseras och förklaras så att bl.a.
konsumenterna kan få information om orsakerna till olika prisförändringar.
Ett problem för närvarande är att informationen om konsumentpriser och analysen av förändringar i priserna är splittrad och ofullständig, något som kommer att bli ännu mer markant under de närmaste åren. Flera myndigheter har uppgifter på området. Uppdraget för Konsumentberedningen gäller t.o.m. den 1 april 1996. Beredningens fortsatta inriktning övervägs för närvarande av Jordbruksdepartementet.
Vidare upphör Priskommissionen den 1 oktober 1996. I samband med att SPK och länsstyrelsernas priskontor lades ner avvecklades den uppföljning och analys av bl.a. konsumentprisutvecklingen som tidigare gjorts. Även de lokala prisnivå- och prisspridningsundersökningarna lades ner.
Slutsatsen av det som nu har redovisats är att informationen om konsumentpriser och hur de förändras inte är tillfredsställande. En utredare bör tillkallas med uppgiften att lägga fram förslag till åtgärder om hur prisinformationen kan förbättras och säkerställas långsiktigt.
Utredaren skall redovisa vilka insatser som för närvarande görs av olika offentliga organ när det gäller att följa, analysera och förklara prisförändringar som berör konsumenterna. Med utgångspunkt i denna kartläggning skall utredaren lägga fram förslag till åtgärder för att få fram en bättre analys av och information om prisförändringar.
Utgångspunkten skall vara att befintliga resurser för att följa, analysera och förklara prisförändringar tas till vara bättre.
Utredaren skall vidare utarbeta modeller för lokala prisnivå- och prisspridningsundersökningar. I uppgiften ingår att lämna förslag till uppläggning och omfattning av sådana lokala undersökningar och hur dessa skall koordineras med de lokala normativa undersökningar som görs och Konsumentverkets arbete med avseende på frågor om kvalitet, sortiment, service etc. Även alternativa metoder för förbättrad prisinformation i syfte att stärka konsumenternas ställning skall övervägas. Utredaren skall därvid utgå från att befintlig statistik och befintliga organisationer för uppgiftsinsamling, exempelvis SCB, länsstyrelser eller kommunala organ, i största möjliga utsträckning skall nyttjas.
De metoder som väljs skall vidare genom att stärka konsumenternas ställning främja en effektiv konkurrens. I detta sammanhang måste riskerna med en ökad transparens för företagen, särskilt på marknader som domineras av ett fåtal företag, uppmärksammas. Den risk som finns att företagens nödvändiga osäkerhet om konkurrenternas prissättning försvinner och att prisundersökningarna i stället blir styrande för prisnivån och prissänkningstakten bör beaktas. De åtgärder som väljs skall stärka konsumenternas ställning utan att skada prisbildningsmekanismens centrala roll som konkurrensmedel mellan företag.
Hur arbetet bör bedrivas
Utredaren skall ta del av bl.a. de övriga nordiska ländernas erfarenheter av olika sätt att bedriva prisundersökningar. Utredaren skall samråda med Utredningen om ökad konkurrens i handeln med livsmedel
(N 1995:12, dir. 1995:137).
Utredningsarbetet skall ske i nära samarbete med de offentliga organ som har uppgifter när det gäller frågor om konsumentpriser.
För utredarens arbete gäller regeringens direktiv till samtliga kommittéer och utredare att pröva offentliga åtaganden (dir. 1994:23)
att redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser (dir. 1994:124) och att redovisa regionalpolitiska konsekvenser (dir. 1992:50).
Utredaren skall redovisa sitt förslag till regeringen senast den 1 juni 1996.