Dir. 1995:131
En särskild utredare skall närmare belysa vilka kostnader fritidsbåtstrafiken orsakar samhället samt överväga hur dessa kostnader skall betalas.
Utredaren skall vidare överväga om de fördelar som ett fritidsbåtsregister innebär från sjösäkerhets- och ordningssynpunkt motiverar att ett statligt fritidsbåtsregister återinförs. Utredaren bör bl.a. utgå från det tillkännagivande som riksdagen har gjort om ett statligt fritidsbåtsregister (bet. 1994/95:TU12, rskr. 1994/95:232).
I sammanhanget bör utredaren även beakta det tillkännagivande som riksdagen har gjort om båtskatt. Vidare bör utredaren i sina samlade överväganden även behandla de fördelar som ett statligt fritidsbåtsregister har ur miljösynpunkt samt belysa frågan om en obligatorisk ansvarsförsäkring för ägare av fritidsbåtar.
I juni 1987 antog riksdagen en lag om fritidsbåtsregister som trädde i kraft den 1 januari 1988 (prop. 1986/87:121, bet. 1986/87:KrU22, rskr.
1986/87:347). Lagen innebar en registreringsplikt för båtar med en längd över 5 meter eller med viss minsta motorstyrka. Ändamålet med registret var enligt lagens 2 § att ge underlag för kontroll av ordning och säker het till sjöss och planering av trafiken med fritidsbåtar. Registret var också avsett att användas som underlag för planering avseende turism, friluftsliv och naturvård samt för utredningar rörande skatter, tullar och indrivning. Registeravgiften, som skulle täcka kostnaden för att föra registret, var 30 kronor per år.
I december 1992 upphävde riksdagen lagen om fritidsbåtsregister (prop.
1992/93:102, bet. 1992/93:TU10, rskr. 1992/93:108). I betänkandet framhöll trafikutskottet att det inte såg något oavvisligt behov att ordna en obligatorisk registrering av fritidsbåtar i offentlig regi. I sammanhanget erinrades om att båtorganisationerna hade framhållit att en sådan registrering kunde åstadkommas på frivillig väg. Det var också tänkbart, framhölls det i betänkandet, att något organ med anknytning till försäkringsbranschen kunde svara för ett register.
Sedan det statliga fritidsbåtsregistret avvecklades har Svenska Stöldskyddsföreningen, i samarbete med försäkringsbolagen, tagit initiativ till att driva ett frivilligt fritidsbåtsregister. Registret omfattar i dag ca 160 000 båtar, vilket kan jämföras med det statliga fritidsbåtsregistret som innefattade ca 280 000 fritidsbåtar när det avvecklades. Registreringen är kostnadsfri för båtägare med försäkring och för övriga kostar den 30 kronor per år.
Riksdagen har uttalat att ett fritidsbåtsregister innebär stora fördelar främst från sjösäkerhets- och ordningssynpunkt (bet. 1994/95:TU12, rskr.
1994/95:232). I trafikutskottets betänkande 1994/95:TU12 anfördes bl.a.
följande.
"Trafikutskottet anser - från de synpunkter det har att företräda - att ett fritidsbåtsregister innebär stora fördelar främst från sjösäkerhets-
och ordningssynpunkt. Dessa fördelar kan tillvaratas inom ramen för ett frivilligt register - under förutsättning att ett sådant register når samma anslutning som ett statligt, enligt lagregler därom. För närvarande synes alltför många av de båtar som var införda i det statliga registret stå utanför det privata. Utskottet kan vidare konstatera att fritidsbåtstrafiken är förenad med kostnader, främst för sjöräddning, till vars bestridande riksdagen årligen anvisar medel.
Mot den angivna bakgrunden anser utskottet att regeringen bör överväga om de fördelar som ett fritidsbåtsregister innebär från sjösäkerhets-
och ordningssynpunkt motiverar att det statliga fritidsbåtsregistret återinförs. I det sammanhanget bör regeringen även överväga hur samhällets kostnader för fritidsbåtstrafiken skall betalas. Självfallet bör regeringen vid sina överväganden beakta riksdagens beslut med anledning av motionsyrkanden om en båtskatt och om en obligatorisk ansvarsförsäkring för bl.a. ägare av fritidsbåtar."
Enligt riksdagens mening bör regeringen i samband med de överväganden som skall göras beträffande ett fritidsbåtsregister också pröva frågan om en båtskatt (bet. 1994/95:SkU28, rskr. 1994/95: ).
Frågan om en obligatorisk ansvarsförsäkring har behandlats i riksdagen vid ett flertal tillfällen. Därvid har det framhållits att det är i hög grad angeläget att den som skadas vid en sjöolycka kan få en fullgod ersättning och att tillfredsställande ersättningsmöjligheter kan garanteras med någorlunda säkerhet endast om en ansvarsförsäkring är obligatorisk (se t.ex. bet. 1986/87:LU6y, jfr. även bet. 1985/86:LU26, bet. 1986/87:KrU22, bet. 1987/88:LU23, bet. 1988/89:LU21, bet.
1989/90:LU15 och bet. 1992/93:LU39).
Det svenska fritidsbåtslivet är omfattande och sommartid svarar fritidsbåtar för relativt stora utsläpp av främst kolväten och kolmonoxid både till luft och vatten. För närvarande finns inte några regler i Sverige för avgaser och buller från fritidsbåtar. Ett arbete pågår sedan en tid för att minska fritidsbåtssektorns negativa miljöpåverkan. Ett gemensamt förslag vad beträffar avgas- och bullerkrav för nya motorer för mindre båtar har nyligen presenterats av Kommunikationsdepartementet och Miljödepartementet. Förslaget är för närvarande på remiss.
En särskild utredare skall närmare belysa vilka kostnader fritidsbåtstrafiken orsakar samhället samt överväga hur dessa kostnader skall betalas.
Utredaren skall vidare överväga om de fördelar som ett fritidsbåtsregister innebär från sjösäkerhets- och ordningssynpunkt motiverar att det statliga fritidsbåtsregistret återinförs. Utredaren bör bl.a. utgå från det tillkännagivande som riksdagen har gjort om ett statligt fritidsbåtsregister (bet. 1994/95:TU12, rskr. 1994/95:232).
I sammanhanget bör utredaren även beakta det tillkännagivande som riksdagen har gjort om båtskatt. Vidare bör utredaren i sina samlade överväganden även behandla de fördelar som ett statligt fritidsbåtsregister har ur miljösynpunkt exempelvis vid införande och uppföljning av miljökrav på fritidsbåtsmotorer eller fritidsbåtar.
Utredaren skall också belysa frågan om en obligatorisk ansvarsförsäkring för ägare av fritidsbåtar. Utredaren bör klarlägga om förhållandena är sådana att en obligatorisk ansvarsförsäkring för ägare av fritidsbåtar behövs för att garantera att den skadelidande får en fullgod ersättning.
Om utredaren finner att så är fallet, bör utredaren föreslå nödvändiga åtgärder.
Såväl företags- som samhällsekonomiska aspekter av lämnade förslag skall redovisas. Detta gäller såväl de samhällsekonomiska effekterna i stort som effekterna för myndigheter samt fritidsbåtssektorn.
Uppdraget skall redovisas senast den 15 oktober 1996. För arbetet gäller regeringens direktiv till kommittéer och särskilda utredare om att pröva offentliga åtaganden (dir. 1994:23), om att redovisa regionalpolitiska konsekvenser (dir. 1992:50) samt om att redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser (dir. 1994:124).