Dir. 1995:129
En särskild utredare tillkallas med uppdrag att utarbeta en samlad strategi för användning av informationsteknik vid myndigheter och institutioner inom kulturområdet. Utredaren skall därvid lämna förslag om uppbyggnad av ett gemensamt kulturnät. Uppdraget skall slutligt redovisas senast den 15 november 1996.
Informationsteknik (IT) används för att samla in, lagra, bearbeta, presentera och distribuera ljud-, text- och bilddata i elektronisk form.
Nya tekniska lösningar leder till att telekommunikation och datakommunikation integreras och kan länkas samman över geografiska gränser. Infrastruktur, arbetsvillkor och levnadsmönster i samhället är på väg att förändras i grunden.
Ett informationssamhälle är den nya samtida trenden efter jordbrukssamhället och industrisamhället. Allt fler verksamheter baseras idag på informationshantering och det krävs allt oftare förmåga att hantera stora mängder information. IT påverkar i allt större utsträckning ekonomisk tillväxt och sysselsättning. IT gör det möjligt att i ökad utsträckning lokalisera arbetstillfällen till geografiskt avlägsna platser och erbjuda den enskilde medborgaren elektroniska tjänster i hemmet. IT kan på ett påtagligt sätt förändra sociala och kulturella mönster.
Denna utveckling har även stor betydelse för kulturlivet. IT kan ge nya möjligheter för konstnärligt skapande och för utbyte av tankar, idéer och upplevelser.
Såväl inom Europeiska unionen (EU) som i USA, Japan och andra länder har det utvecklats långsiktiga politiska strategier för att främja användningen av IT. Inom EU pågår arbete med att stimulera Europas informationsproducenter att utveckla nya varor och tjänster. Ett programförslag från EG-kommissionen * INFO2000 * skall underlätta övergången från tryckt publicering till elektronisk publicering och skapa gynnsamma förutsättningar för utvecklingen av den europeiska multimedieindustrin.
I Sverige pågår inom ramen för t.ex. IT-kommissionen, Ungdomens IT-råd och Toppledarforum ett antal övergripande aktiviteter när det gäller IT-
användningen.
Toppledarforum publicerade i januari 1995 LEXIT, en rapport som är resultatet av ett utredningsarbete som Datainspektionen ansvarat för.
Där redovisas rättsliga hinder för en rationell IT-användning i förvaltningen samt vissa arkivrättsliga frågor.
IT-kommissionen publicerade sitt betänkande IT-kommissionens arbetsprogram 1995-96 (SOU 1995:68) i juni 1995. Där sägs att teknikens utveckling för kulturkonsumenten i bästa fall kan innebära att mångfalden i det tillgängliga kulturutbudet ökar. För kulturproducenten leder utvecklingen till att litteratur, konst, musik, film, teater och dans kan förmedlas på nya vägar och att direkta dialoger med konsumenterna blir möjliga med hjälp av multimedier. Nya konstformer kan växa fram.
Museer, arkiv, bibliotek och de kulturmiljövårdande institutionerna har sedan länge arbetat med att inventera, dokumentera och registrera olika yttringar av kulturarvet, allt ifrån folkminnesuppteckningar till byggnadsinventeringar. Detta har varit grundläggande för att bevara kunskap till eftervärlden men också för att skapa kännedom om t.ex.
viktiga kulturminnen eller kulturmiljöer som kräver hänsyn i samhällsarbetet. Sammantaget är en förhållandevis stor andel av kulturarvsinstitutionernas resurser inriktade på detta slag av kunskapsuppbyggnad. Därför har dessa institutioner också under lång tid arbetat med att bygga upp system för datorbaserad registrering och systemen har successivt utvecklats. Avsikten har varit att underlätta det interna arbetet, men också att göra kulturarvet mer lättillgänglig för forskningen och för allmänheten.
Vid bland annat Statens kulturråd, Riksarkivet, landsarkiven, Riksantikvarieämbetet, Språk- och folkminnesinstitutet, Svenskt biografiskt lexikon och Stiftelsen Nordiska museet bedrivs olika projekt för att utveckla användandet av IT.
Riksdagen har för budgetåret 1995/96 anslagit medel till en plan för att rädda kulturskatterna vid museer och arkiv genom att de registreras, vårdas och görs tillgängliga. Kulturdepartementet har gett en projektgrupp i uppdrag att formulera ett förslag till en projektplan och ett handlingsprogram för räddningsaktionen. Gruppen har i rapporten SESAM * öppna museisamlingarna, som lades fram i juni 1995, angivit att en nationellt distribuerad databas, i vissa delar tillgänglig via Internet, bör byggas upp för att skapa tillgänglighet till information från museer och arkiv.
Kulturutredningen har nyligen i betänkandet Kulturpolitikens inriktning
(SOU 1995:84) uttalat att nya nätverk och informationssystem bör säkras för fritt tankeutbyte, att databaser inom kulturområdet bör utvecklas som gör informationen tillgänglig för allmänheten samt att ett särskilt IT-nät, "Kulturnät Sverige", bör skapas för att öka tillgängligheten till den samlade kunskapen och informationen inom kulturinstitutionerna.
Varje kulturinstitution bör använda sig av IT för att göra sin information tillgänglig för andra institutioner och aktörer inom kulturområdet, för forskare och för allmänheten. Detta behöver inte innebära användning av ny teknik utan kan även baseras på befintlig teknik.
Inom kulturområdet är det viktigt med goda exempel på IT-användning som kan utnyttjas av andra med likartade problem.
Det finns ett stort behov av samverkan och samordning beträffande informationsförsörjning (gemensamma policyfrågor, rättsliga frågor och säkerhetsfrågor), informationsplattformar (användning av standarder, teknisk harmonisering och gemensam IT-hantering) och verksamhetsförnyelse (nytt sätt att organisera och bedriva verksamhet samt gemensamma tillämpningsprojekt).
Utifrån gemensamma riktlinjer bör dock varje institution i största möjliga utsträckning svara för sin egen användning av IT.
Kulturinstitutionerna bör därvid aktivt följa utvecklingen på IT-området och noga bedöma vilken del av den nya tekniken som bäst lämpar sig för den egna verksamheten.
Det är angeläget att möjligheterna utnyttjas att utveckla och förnya kunskapsuppbyggnaden via inventeringar, dokumentationsprojekt och registeruppbyggnad vid i första hand kulturarvsområdets institutioner.
Statens roll är väsentlig när det gäller att främja medborgarnas möjligheter till informationsinhämtning. En demokratisk grundprincip är att alla skall vara tillförsäkrade möjligheten att hämta information.
Allmänheten bör få tillgång till kulturinstitutionernas information genom bl.a. bibliotekens och skolornas försorg.
Medborgarnas möjligheter att i framtiden på detta sätt få tillgång till information och kunskap hänger i hög grad samman med dels i vilken utsträckning bl.a. biblioteken och andra kulturinstitutioner förmår ta till sig och använda den nya tekniken, dels hur användarvänlig den är.
Kvinnor och män bör behandlas lika och funktionshindrades behov bör beaktas. Ett uttalat mål bör vara att medborgarna inte skall delas upp i ett informationstekniskt A- och B-lag.
Utredaren skall lämna förslag till en samlad strategi för kulturinstitutionernas IT-användning, varvid utredaren skall lämna förslag om uppbyggnad av ett gemensamt kulturnät. Det innebär bl.a. att utredaren skall kartlägga kulturinstitutionernas IT-användning och planerade projekt samt ange de grundläggande ekonomiska, tekniska och rättsliga förutsättningarna för en samlad IT-strategi inom kulturområdet. Vidare skall utredaren söka finna öppna tekniska system där olika former för systematisering och katalogisering av information beaktas så att frågan om användarvänligheten sätts i centrum. Syftet bör vara att utveckla nya vägar och främja dialoger mellan olika kulturproducenter och medborgarna.
Utredaren bör hålla sig underrättad om utvecklingen i Norden och inom EU.
Utredaren bör kunna föreslå de åtgärder i övrigt som utredningsarbetet ger anledning till.
Om förslag läggs som innebär ökade resursanspråk skall förslag till finansiering redovisas.
Arbetet skall bedrivas i nära samarbete med berörda institutioner och andra aktörer inom kulturområdet. Utredaren skall under arbetets gång samråda med IT-utredningen (Ju 1994:05) och IT-kommissionen (SB 1995:01).
Utredaren skall beakta regeringens direktiv om att redovisa regionalpolitiska konsekvenser (dir. 1992:50), om att pröva offentliga åtaganden (dir. 1994:23) och om att redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser (dir. 1994:124).
Utredningen skall senast den 24 maj 1996 redovisa ett delbetänkande om övergripande IT-strategi, kartläggningen av institutionernas IT-
användning och planerade projekt. Utredningens slutbetänkande skall redovisas senast den 15 november 1996.