Dir. 1995:125
En särskild utredare skall analysera förutsättningarna för samt lämna förslag till en nationell katalog som innefattar alla teleadresser som de enskilda abonnenterna vill hålla tillgängliga. Med teleadresser avses i detta sammanhang adresser avseende bl.a. olika typer av telefoni och elektronisk post (t.ex. Internet och X.400). Huvudsyftet med en sådan katalog är att underlätta användarnas teleadressökning.
Utredaren skall
- undersöka efterfrågan av en nationell katalog med teleadresser,
- studera lämpliga katalogstrukturer: hur informationen bör lagras, hur sökningar skall kunna ske (elektroniskt, i tryckt form eller på annat sätt) samt hur informationen skall uppdateras,
- föreslå huvudman och organisation för katalogen samt lämna förslag till hur katalogen skall skötas löpande,
- analysera operatörernas möjligheter till och intresse för att samverka kring en gemensam katalog, varvid bland annat konkurrensaspekter skall belysas,
- kartlägga eventuella tekniska och praktiska hinder för att få en fungerande katalog,
- analysera rättsliga problem samt vid behov föreslå författningsändringar bl.a. vad avser frågan huruvida operatörerna skall vara skyldiga att tillhandahålla adressuppgifter som abonnenterna vill hålla tillgängliga,
- studera riskerna i hanteringen av hemliga nummer samt analysera konsekvenserna i förhållande till datalagen vid upprättandet av en katalog i elektronisk form, samt
- överväga lämpliga former av finansiering med utgångspunkten att katalogen skall finansieras av operatörerna.
Utvecklingen inom telekommunikationsområdet under de senaste 5-7 åren har inneburit en radikal förändring av teleadress-infrastrukturen. Dels har en rad nya telekommunikationstjänster utvecklats vid sidan av den vanliga telefonin (mobiltelefoni, telefax, personsökning, elektronisk post m.m.), dels har ett stort antal nya operatörer etablerat sig på marknaden.
Den ökade användningen av nya teletjänster har aktualiserat frågan om hur man skall få reda på abonnenters teleadresser utan att först behöva utväxla adresser. I flera länder, bl.a. i Norge och Danmark, har initiativ tagits för att skapa "telefonkataloger" för e-postadresser. I Sverige har vissa mindre projekt startats med avsikten att skapa kataloger för Internet- och andra teleadresser (Polhemsprojektet, Svenska AU-system, Företagsfakta i Malmö AB).
Diskussionen har varit inriktad på adresser för elektronisk post.
Problemen med nummertillgängligheten inom telefoniområdet skall dock inte underskattas, bl.a därför att detta område, i antal abonnenter räknat, är mycket större än datorkommunikationsområdet.
Huvudsyftet med en nationell katalog är att underlätta för alla abonnenter inom telefoni- och datorkommunikationsnäten att enkelt nå varandra, vilket är nödvändigt om man skall åstadkomma verkligt effektiva telekommunikationer. En nationell katalog skulle sannolikt också leda till ett närmare samarbete och underlätta teletrafiken mellan operatörerna, vilket är angeläget för att skapa en enhetlig och sammanhållen tele-infrastruktur. Därutöver måste katalogen givetvis underlätta för enskilda att även i fortsättningen nå viktiga samhällsfunktioner som försvar, räddningstjänst, sjukvård m.m.
Utredaren skall analysera förutsättningarna för en nationell teleadresskatalog samt lämna förslag till en sådan, innefattande samtliga teleadresser som abonnenterna vill göra tillgängliga. Samtliga teleadresstyper skall ingå: fast och mobil telefoni, personsökning, telefax, adresser för elektronisk post enligt X.400 och Internet samt adresser för ISDN och X.25.
Utredaren bör även studera förutsättningarna för att ta med annan information i katalogen, t.ex. postadresser och certifikat för publika nycklar som används i samband med kryptering av meddelanden. Ett motiv för att ta med även annan information är att kunna identifiera adressater.
Följande aspekter på en katalogfunktion skall belysas: ekonomiska, organisatoriska, tekniska, juridiska och finansiella.
Utredaren skall analysera efterfrågan av en katalog, varvid olika användarkategorier (företag, organisationer, enskilda) och efterfrågade tjänster skall klargöras, liksom efterfrågans känslighet för kostnader i nyttjandet och för tekniska brister. Även de eventuella samhällsekonomiska vinsterna av en ökad tillgänglighet i informationssystemet skall analyseras.
Utredaren skall analysera olika tekniska uppläggningar av katalogen.
Detta gäller såväl på vilket sätt informationen skall finnas lagrad
(centralt eller hos de olika operatörerna) som hur informationen skall kunna nås av användarna ( elektroniskt, i tryckt form eller på annat sätt). Vidare skall utredaren analysera vilka uppgifter som kan eller bör finnas lagrade i katalogen, om de skall hanteras på samma sätt oavsett typ (telefonnummer, e-postadress, EDI-adress m.m.) samt hur uppgifterna skall uppdateras. Möjligheterna att från utlandet söka i katalogen och relationen med utländska kataloger bör utredas.
Utredaren skall föreslå huvudman och organisation för katalogen samt lämna förslag till hur förvaltning och drift av katalogen skall skötas löpande. Utredaren skall klargöra operatörernas kapacitet att samverka kring en fungerande katalogorganisation. Konkurrensaspekter bör studeras särskilt, eftersom det finns risk att en katalog byggs upp och drivs på de dominerande operatörernas villkor.
Internetadresser bör ges särskild uppmärksamhet, och relationen mellan olika aktörers inflytande på Internetadresseringen måste beaktas. Varken Post- och telestyrelsen eller något annat offentligt organ har i dag något inflytande över adresseringen, som ligger helt inom Internet Society och dess egen världsomspännande organisation.
Operatörers och berörda myndigheters roller vid såväl uppbyggnad som drift av katalogen skall övervägas.
En kartläggning skall göras av eventuella skillnader i adresseringsprinciper och teknisk utformning, i form av varierande standarder, gränssnitt m.m., som måste lösas för att få en enhetlig och smidigt fungerande katalog.
Utredaren skall analysera vilka rättsliga problem som uppstår till följd av förslagen samt föreslå eventuella författningsändringar. Utredaren bör särskilt uppmärksamma frågan om vem av abonnenten och operatören som har rätten till adressuppgiften, samt i vilken utsträckning operatörerna skall vara skyldiga att tillhandahålla adressuppgifter som abonnenterna vill hålla tillgängliga.
Om katalogen inrättas med stöd av ADB uppstår ett personregister enligt datalagen (1973:289). Utredaren skall analysera konsekvenserna av detta, särskilt vad gäller det behov av skydd för den personliga integriteten som uppkommer då en stor mängd personuppgifter samlas in samt då olika register samkörs. Även frågor som rör hantering av hemliga nummer skall övervägas. Utredaren skall hålla sig informerad om det arbete som bedrivs med anledning av regeringens (dir. 1995:91) Ny datalag m.m.
Utgångspunkten skall vara att katalogen finansieras av operatörerna.
Utifrån analysen av efterfrågan skall tänkbara finansieringsformer diskuteras.
Utredaren skall samråda med en expertgrupp med företrädare för telemarknaden samt med representanter från berörda myndigheter och organ. För behovsstudien är det viktigt att presumtiva användare från flera samhällssektorer kontaktas.
För arbetet gäller regeringens direktiv till kommittéer och särskilda utredare att pröva offentliga åtaganden (dir. 1994:23), om att redovisa regionalpolitiska konsekvenser (dir. 1992:50) samt om att redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser (dir. 1994:124).
Uppdraget skall redovisas senast den 1 juni 1996.