Dir. 1995:103
En särskild utredare tillkallas för att beskriva skillnaderna mellan redovisningen av statsbudgetens inkomster och utgifter och statens samlade inkomster och utgifter enligt nationalräkenskaperna. I uppdraget ingår också att utreda möjligheterna att konstruera s.k. nycklar eller att utarbeta andra tekniker som kan göra uppgifterna i de olika redovisningssystemen mer jämförbara. Syftet skall vara att tolkbara avstämningar skall kunna göras mellan de olika redovisningssystemen såväl vad gäller historiska data som prognosdata.
Beräkningar och sammanställningar av statens finanser görs av flera olika myndigheter. De fyller olika syften och bygger på olika redovisningsprinciper och metoder vilket leder till svårigheter att göra jämförelser och avstämningar mellan de olika beräkningarna.
Statsbudgetens inkomster och utgifter beräknas bl.a. av Riks-
revisionsverket (RRV) i enlighet med verkets instruktion.
Statsbudgeten omfattar inte statens samtliga inkomster och utgifter.
Utanför statsbudgeten ligger bl.a. Arbetsskadefonden och Delpensionsfonden.
Denna del av statens verksamhet finansieras främst med avgifter och fondmedel. Vidare redovisas t.ex. uppdragsmyndigheternas verksamhet utanför statsbudgeten.
Statens totala verksamhet redovisas också av RRV. Den redovisningen utgör grunden för nationalräkenskaperna genom fördelning av statens inkomster och utgifter på realekonomiska arter, dvs. typ av inkomster och utgifter (konsumtion, transfereringar, investeringar osv.).
En skillnad mellan statsbudgeten och statens totala verksamhet är att såväl statsbudgetens utgifts- som inkomstsida till viss del redovisas netto. I statens totala verksamhet redovisas däremot alla inkomster och utgifter brutto. Dessutom är statens totala verksamhet konsoliderad, dvs. transaktioner inom och mellan myndigheter tas inte med.
RRV har sedan tidigare regeringens uppdrag att upprätta en nyckel över skillnaderna mellan redovisningen av statsbudgetens inkomster och utgifter och av statens totala verksamhet (regeringsbeslut 1991-06-13).
Statistiska centralbyrån, (SCB), sammanställer nationalräkenskaperna, som omfattar hela den svenska ekonomin.
Nationalräkenskaperna redovisar realekonomiska arter. Underlaget till beräkningarna för staten hämtas framför allt från totala verksamheten men också direkt från olika myndigheter såsom Riksskatteverket, Riksförsäkringsverket och Arbetsmarknadsstyrelsen. Totala verksamheten är beroende av myndigheternas realekonomiska kodning, dvs.
myndigheternas fördelning av sina utgifter på realekonomiska arter.
Regeringen redovisar sin bedömning av det ekonomiska läget främst i budgetpropositionen och andra ekonomiska propositioner. Detta sker dels i form av förslag till statsbudget, dels som redovisning av nationalbudgeten. I dessa sammanhang görs avstämningar bl.a. av vissa statliga utgiftsposter mellan de båda dokumenten. Dessa avstämningar försvåras dock av de olika metoder och principer som används för att göra de olika beräkningarna.
Utredaren skall i ett första steg redovisa skillnaderna mellan de olika beräkningarna och undersöka möjligheterna av att ta fram s.k. nycklar eller på annat sätt möjliggöra jämförelser mellan de olika redovisnings-
systemen. I detta sammanhang skall utredaren följa upp Riksrevisionsverkets uppdrag att upprätta en nyckel över skillnaderna mellan redovisningen statsbudgetens inkomster och utgifter och av statens totala verksamhet. När denna del av utredningsuppdraget är klar avser regeringen att återkomma med tilläggsdirektiv. Utredningens fortsatta inriktning och arbete får fastställas mot bakgrund av de slutsatser utredaren gör i detta första steg.
Utredaren kan överväga även andra frågor som har ett direkt och nära samband med utredningsuppdraget.
Utredaren skall under arbetet samråda med RRV, Konjunkturinstitutet
(KI) och SCB. Utredaren skall även ta del av det arbete med nycklar som har gjorts i samband med Budgetprognosutredningens (FI 1994:06) arbete.
Arbetet skall ske i nära kontakt med de budgetutvecklingsprojekt som bedrivs på budgetavdelningen och ekonomiska avdelningen inom Finansdepartementet.
Arbetet bör redovisas i två etapper. Under den första etappen, som skall vara avslutad senaste den 31 december 1995, skall utredaren redovisa skillnaderna mellan de olika beräkningarna och göra en bedömning av möjligheterna att öka jämförbarheten mellan de olika redovisningssystemen. Utredaren skall i detta skede också göra en bedömning av vilka insatser som är nödvändiga för det fortsatta utredningsarbetet.