Socialutskottets yttrande 1995/96:SoU8y

Forskning om spelberoende, m.m.

1995/96

SoU8y

Till finansutskottet

Finansutskottet har beslutat bereda socialutskottet tillfälle att avge yttrande över proposition 1995/96:169 om sammanslagning av Svenska Penninglotteriet AB och AB Tipstjänst, m.m. jämte motioner i de delar som berör utskottets beredningsområde.

Propositionen

I propositionen läggs förslag fram bl.a. om att slå samman Svenska Penninglotteriet AB och AB Tipstjänst.

Forskning om spelberoende m.m.

Regeringen gör i propositionen den bedömningen att medel bör ges till forskning om spelberoende och stöd till organisationer mot spelberoende

m.m.För insatser mot spelberoende bör två miljoner kronor anvisas årligen, i tre år från och med 1997, under Socialdepartementets huvudtitel. Regeringen avser att återkomma till anslagsfrågan i budgetpropositionen för år 1997.

I propositionen anförs att det har skett viss forskning kring spelberoende och att det finns föreningar av spelberoende personer med inriktning på kamratstödjande verksamhet. Det finns också i mycket begränsade former behandlingsverksamhet mot spelberoende. Dessa verksamheter bör utvecklas. Erfarenheterna från den bedrivna forskningen bör tas tillvara och kunskapsbristerna beskrivas. Forskning och kunskapsinhämtning bör sättas igång och åtgärder för att hindra att människor hamnar i spelberoende, eller som hjälper dem som redan är spelberoende, bör utvecklas och prövas, anser regeringen.

Stödet avses inte ha någon direkt koppling till aktörernas intäkter utan prövas och anvisas av riksdagen på sedvanligt sätt, och finansieringen sker i anslutning till den föreslagna omläggningen av vinstdelningssystemet, enligt propositionen.

Motionerna

I motion 1995/96:Fi67 av Michael Stjernström m.fl. (kds) hemställs att riks-
dagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om	1

spelberoende (yrkande 5). Motionärerna anför att det är viktigt att öka med-	1995/96:SoU8y
vetenheten om skadeverkningar av spel. Genom ett långsiktigt stöd till forsk-
ningen och en kunskapsuppbyggnad på området kan åtskilliga personliga
tragedier undvikas eller lindras och samhällets resurser behöver inte tas i
anspråk i samma omfattning. Det är, enligt motionärerna, angeläget att fram-
för allt unga människor förhindras att delta i sådant spel som lätt kan leda till
ett vanemässigt beteende, t.ex. vadhållning i samband med hästtävlingar och
idrottstävlingar samt s.k. bingoallianser. Vidare anför motionärerna att drag-
ningstätheten för de statliga bolagens nummerspel bör begränsas. Motion-
ärerna anser att det sannolikt blir nödvändigt med ett högre årligt anslag än
två miljoner kronor.
I motion 1995/96:Fi73 av Karin Israelsson (c) hemställs att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om anslaget för
forskning m.m. (yrkande 2) och om förbud mot introduktion av spelformer
över hemdatorer (yrkande 3). Motionären anför att förslaget om att anslå två
miljoner kronor per år för forskning om spelberoende är välkommet. Försla-
get bör dock inte avse bara tre år och oavsett vilka forskningsresultat som
framkommer. I stället bör viss del av spelinkomsterna anslås fortsättningsvis.
Detta är, enligt motionären, nödvändigt för att tillförsäkra forskning, stöd-
jande verksamhet och vård resurser för framtiden. Antalet människor med
spelberoende växer. Det enda sättet att förhindra detta är att minska spelut-
budet. Det behövs också ökade informationsinsatser, ökade vårdmöjligheter
och mer förebyggande arbete. Den spelberoende finansierar i många fall sitt
spelande genom bedrägerier, stöld och förskingring. I många fall är den
spelberoende också alkohol- eller narkotikaberoende, anför motionären.
Vidare anför motionären att spelberoendet kommer att öka om möjlighet ges
att via Internet spela lotto och tips från en hemdator. Som skäl för att intro-
ducera dessa spelformer har angetts att det skulle förhindra att svenskar
lockas att spela utomlands. Detta skäl är dock, enligt motionären, dåligt
underbyggt. Motionären anser att nya spelformer inte skall introduceras.
I motion 1995/96:Fi74 av Elver Jonsson (fp) hemställs att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de problem som
kan uppstå av s.k. spelberoende (yrkande 4) och att riksdagen beslutar att alla
lotterianordnare, också de staliga, skall upprätta ett etiskt policydokument
som förhindrar negativa följder av ett alltför aktivt spelande (yrkande 5).
Motionären anför att det är viktigt att riksdagen har synpunkter på och mar-
kerar sin hållning rörande de problem som kan följa av ett alltför ivrigt spe-
lande. Många människor blir spelberoende. Den höga dragningsrätten, av-
saknaden av åldersgräns, t.ex. för hästspel och oddset samt att ATG skulle få
ägna sig åt vadhållning på annat än hästar är förslag som i detta avseende
inte får verka utmanande. De ideella organisationerna har erfarit att ett aktivt,
för att inte säga aggressivt utbud och köptryck på många människor, särskilt
ungdom, kan innebära negativa följder. Folkrörelsernas samarbetsorgan för
lotterifrågor (FSL) har upprättat ett policydokument som särskilt beaktar
dessa frågor. Motionären anser att det är angeläget att också staten tar sig an
dessa frågor.

Bakgrund och tidigare behandling	1995/96:SoU8y
I betänkandet 1992/93:SoU25 om forskning inom Socialdepartementets
verksamhetsområde behandlade socialutskottet motioner (kds, fp) om forsk-
ning kring spelberoende. I betänkandet redogjordes för olika forskningspro-
jekt om spelberoende. Utskottet vidhöll sin tidigare uppfattningen att pro-
blemen med spelberoende är kända och att det torde komma att uppmärk-
sammas av bl.a. Socialstyrelsen och Folkhälsoinstitutet. Utskottet uttalade
också att kontinuerligt stöd ges till forskning om spelberoende. Motionerna
avstyrktes. Riksdagen följde utskottet.
Även i betänkandet 1993/94:SoU8 om socialtjänst behandlade socialutskottet
motioner (fp, c) om spelberoende. Utskottet vidhöll sin tidigare inställning
och avstyrkte motionerna. Riksdagen följde utskottet.
Skatteutskottet behandlade i sitt betänkande 1994/95:SkU28 om finansiering
av medlemskapet i Europeiska unionen, m.m., under rubriken Skatt på spel,
en motion (kds) med begäran om ett tillkännagivande om att en avgift för
forskning om spelberoende borde införas och att en utredning om behovet av
ytterligare åtgärder mot spelberoende borde tillsättas. Skatteutskottet, som
avstyrkte motionen – reservation (kds) – anförde att specialdestinering av
skatter till vissa ändamål bör undvikas eftersom det förhindrar en rationell
prövning av utgiften i budgetsammanhang. Skatteutskottet anförde också att
det ingår i Socialstyrelsens och Folkhälsoinstitutets uppgifter att följa ut-
vecklingen när det gäller problemen med spelberoende och vidta lämpliga
åtgärder samt att Socialvetenskapliga forskningsrådet ger stöd till forskning
om bl.a. spelberoende. Riksdagen följde utskottet.
Kulturutskottet behandlade i betänkandet 1993/94:KrU32 regeringens pro-
position om ny lotterilag. I betänkandet anges beträffande forskning om
spelberoende följande.
Regeringen avser att återkomma till riksdagen och begära medel till dels
forskning om spelberoende, dels organisationer för spelberoende människor.
Folkhälsoinstitutet bör enligt regeringens uppfattning svara för fördelningen
av medel och initiativ till forskningsinsatser samt stöd till organisationer för
spelberoende människor.
Utskottet, som delar regeringens uppfattning att det föreligger ett behov av
att medel avsätts för de av regeringen angivna ändamålen, förutsätter att
regeringen under nästa riksmöte återkommer till riksdagen i frågan.
Lotteriutredningen konstaterar i betänkandet SOU 1992:130 Vinna eller
försvinna – folkrörelsernas lotterier och spel i framtiden att det totala spe-
landet sedan början av 1970-talet har varit i det närmaste oförändrat i förhål-
lande till hushållens disponibla inkomster. Uppgifterna skulle kunna tolkas
som att genomsnittsspelaren har god kontroll över sitt spelande som utgör en
fast del av konsumtionsutrymmet. Enligt en undersökning gjord några år
tidigare på socialpolitiska institutionen vid Stockholms universitet finns det
dock 16 000 personer som kan betraktas som storkonsumenter av spel.
En del studier och dokumentation om spelberoende finns. Bl.a. Brottsföre-
byggande rådets rapport Spelandet i Sverige, Institutionens för socialt arbete	2

vid Stockholms universitet rapport Problemet spelberoende och skriften	1995/96:SoU8y
Spelfällan som används inom kriminalvården.
Folkhälsoinstitutet har i sin fördjupade anslagsframställning för åren 1997–
1999 ansett att spelberoende är ett växande problem och att det är angeläget
att öka kunskaperna om dess omfattning och konsekvenser. Institutet har
också nyligen beslutat att anslå medel till en prevalensstudie vid Stockholms
universitet om spelberoendets omfattning. I ett yttrande över Finansdeparte-
mentets rapport om de statligt styrda spelbolagens koncesssioner och or-
ganistation m.m. har Folkhälsoinstitutet framfört att det är bra att medel ges
till forskning om spelberoende och stöd till organisationer för spelberoende.
Det bör dock uppmärksammas att medel även behövs för behandling av
spelberoende personer.
I Finansdepartementets rapport De statligt styrda spelbolagens koncessioner
och organisation m.m. (Ds 1995:61) anförs att kunskapen om problemen
med spelberoende är bristfällig. Från spelberoendeorganisationer har fram-
hållits att den på senare tid aktiva marknadsföringen från de statliga spelbo-
lagen och ATG är ett allvarligt problem för de spelberoende. Utredningen
gör den bedömningen att förslagen i rapporten sammantaget kommer att leda
till en dämpad marknadsföring. Utredningen anser att det finns skäl att skapa
möjligheter till forskning på området och stöd till organisationer för spelbe-
roende. Stödet bör dock inte ha någon direkt koppling till aktörernas intäkter
från marknaden utan bör prövas och anvisas av riksdag och regering på sed-
vanligt sätt, menar utredningen.
I Civildepartementets rapport Ändringar i lotterilagen (Ds 1996:20) upp-
märksammas den snabba tekniska utvecklingen på lotteriområdet, bl.a. före-
komsten av spel- och lotteriverksamhet via telefon och över telenätet samt
inom datornätverket Internet. Utredaren anför att det här är fråga om verk-
samheter som är svåra att överblicka och därmed att utöva tillsyn över. Man
kan samtidigt inte bortse från att de kan vara förknippade med sociala och
ekonomiska risker, inte minst för unga utövare. Utredaren föreslår att lotteri-
lagen genomgår en mera omfattande översyn. Den tekniska utvecklingen,
liksom uppfinningsrikedomen inom spelbranschen, kräver att lotterilagen är
utformad så att den inte med lätthet kan kringås. Vidare har Lotteriinspekt-
ionen nyligen lämnat en rapport om ny teknik på spelmarknaden. I den rap-
porten framhålls att det nuvarande kontroll- och tillsynsarbetet kommer att
behöva anpassas till de nya sätt som tekniken används på, t.ex. den allt större
användningen av datakommunikation.

Socialutskottets bedömning

Socialutskottet begränsar yttrandet till avsnittet 9 i propositionen om forskning om spelberoende m.m. samt till motionerna Fi67 yrkande 5, Fi73 yrkandena 2 och 3 samt Fi74 yrkandena 4 och 5.

Problemen kring spelberoende har uppmärksammats under senare år. Socialstyrelsen och Folkhälsoinstitutet följer utvecklingen och vidtar vid behov

lämpliga åtgärder. I Folkhälsoinstitutets fördjupade anslagsframställning för

åren 1997–1999 anförs att spelberoende är ett växande problem och att det är	1995/96:SoU8y
angeläget att öka kunskaperna om dess omfattning och konsekvenser. Institu-
tet har nyligen lämnat stöd till en studie, vid Stockholms universitet, om
spelberoendets omfattning. Behandling av spelberoende finns i viss omfatt-
ning, bl.a. vid behandlingshemmet Backgården. En länkrörelse för spelbero-
ende personer finns också sedan 1991.
Det är enligt utskottets mening angeläget att problemen med spelberoende
uppmärksammas och att forskningen på området ges ett kontinuerligt stöd.
Bl.a. bör spelberoendets omfattning och karaktär kartläggas. Inte minst bör
spel bland barn och ungdomar uppmärksammas. Även förekomsten av nya
spelformer bör studeras. Internationella erfarenheter på området bör beaktas.
Utskottet delar regeringens uppfattning att det för insatser mot spelbero-
ende bör anslås två miljoner kronor årligen, i tre år, från och med 1997,
under Socialdepartementets huvudtitel. Motionerna Fi67 yrkande 5 (kds),
Fi73 yrkandena 2 och 3 (c) och Fi74 yrkandena 4 och 5 (fp) får i huvudsak
anses tillgodosedda och bör därför avstyrkas.
Stockholm den 23 april 1996
På socialutskottets vägnar

Sten Svensson

I beslutet har deltagit: Sten Svensson (m), Bo Holmberg (s), Ingrid Andersson (s), Rinaldo Karlsson (s), Christina Pettersson (s), Marianne Jönsson (s), Leif Carlson (m), Barbro Westerholm (fp), Conny Öhman (s), Stig Sandström (v), Mariann Ytterberg (s), Birgitta Wichne (m), Thomas Julin (mp) och Chatrine Pålsson (kds), Christin Nilsson (s), Annika Jonsell (m) och Kerstin Warnerbring (c).

Gotab, Stockholm 1996