Förslag till lag om vissa äldre sedlar
1995/96
Dnr 95-1936-DIR
1 Sammanfattning
I denna skrivelse lägger fullmäktige i Riksbanken fram förslag till lagstift-
ning varigenom äldre sedlar som inte tillhör den nya sedelserien förklaras
upphöra att vara lagligt betalningsmedel den 31 december 1998.
2 Bakgrund
Enligt 9 kap. 13 § regeringsformen har Riksbanken ensam rätt att ge ut sedlar
och mynt. Bestämmelser om penning- och betalningsväsendet meddelas i
övrigt genom lag. Enligt 5 § lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank skall
Riksbanken bestämma utformningen av de sedlar och mynt som banken ger
ut. Av 6 § samma lag framgår att sedlar får ges ut med valörerna tio, tjugo,
femtio, etthundra, ettusen och tiotusen kronor. Riksbanken har således en-
samrätt både att ge ut sedlar, att bestämma utformningen av dessa samt att
upphöra att ge ut gällande sedelvalörer eller att helt avstå från att ge ut vissa
valörer.
Eftersom bestämmelser om penning- och betalningsväsendet i övrigt skall
meddelas genom lag har Riksbanken dock inte befogenhet att bestämma att
gällande sedlar och mynt inte vidare skall vara lagligt betalningsmedel. Det
ankommer på riksdagen att ta ställning och fatta erforderliga beslut om
demonetarisering, dvs. att en sedel eller ett mynt skall upphöra att vara
lagligt betalningsmedel. En demonetarisering av äldre sedlar gjordes senast
för 10 000-kronorssedeln som upphörde att vara lagligt betalningsmedel den
31 december 1991. Dessförinnan demonetariserades i december 1987 sedlar
äldre än av 1965 års typ.
1 Riksdagen 1995/96. 2 samt. RB2
3 Överväganden
I dag finns sex utelöpande sedeltyper som är lagliga betalningsmedel men
som inte tillhör den nya sedelserien. Dessutom finns bland utelöpande sedel-
typer den tidigare blå versionen av 500-kronorssedeln. Upp till 20 procent av
samtliga utelöpande sedlar i de olika valörerna utgörs av äldre sedlar. Dessa
blir dock mer och mer ovanliga i den dagliga hanteringen. För en stor del av
allmänheten är det inte ens känt att de fortfarande är lagliga betalningsmedel.
Det är viktigt att upprätthålla god kunskap bland befolkningen om
utseende och säkerhetsdetaljer i våra sedlar och mynt. Detta underlättas om
äldre utgåvor dras bort från cirkulationen efter en rimlig övergångsperiod. Ett
mindre antal utelöpande sedeltyper skulle också underlätta för utländska
banker att hålla sig å jour med gällande svenska sedlar.
Det föreslås därför att sedlar av äldre typ än i den nya sedelserien, samt
den tidigare blå versionen av 500-kronorssedeln i den nya sedelserien, efter
en övergångstid skall upphöra att vara lagligt betalningsmedel.
Riksbanken förordar att riksdagen utfärdar en lag om att vissa äldre sedlar
skall upphöra att vara lagligt betalningsmedel. De sedlar som skall omfattas
av den nya lagen om vissa äldre sedlar föreslås vara följande.
- 1 000-kronorssedeln med ett porträtt av Karl XIV Johan.
- 100-kronorssedeln med ett porträtt av Gustav II Adolf.
- 50-kronorssedeln med ett porträtt av Gustav III.
- 10-kronorssedeln med ett porträtt av Gustav VI Adolf.
- 10-kronorssedeln som trycktes år 1968 med anledning av Sveriges
riksbanks 300-årsjubileum.
- 5-kronorssedeln med ett porträtt av Gustav Vasa.
- Den blå 500-kronorssedeln i den nya sedelserien.
Hur lång inlösningstid som bör väljas är en avvägningsfråga. För de sedlar
som demonetariserades genom 1982 års lag om vissa äldre sedlar gällde en
preskriptionstid om fem år. För 10 000-kronorssedeln gällde en preskrip-
tionstid om tre år. För de nu aktuella äldre sedlarna förordar fullmäktige att
sedlarna skall upphöra att vara giltiga betalningsmedel vid utgången av 1998.
Detta innebär en preskriptionstid på tre år, eller möjligen knappt tre år, bero-
ende på när lagen hinner träda i kraft.
Med tanke på de fall när äldre sedlar kan påträffas vid dödsboutredningar
eller liknande kan det förefalla skäligt att viss möjlighet hålls öppen att
tillgodogöra sig de äldre sedlarnas värde även efter det att dessa upphört att
vara lagligt betalningsmedel. Detta kan ske genom att Riksbanken tillämpar
8 § andra stycket riksbankslagen vari föreskrivs att Riksbanken får lösa in
sedlar och mynt som upphört att vara lagliga betalningsmedel om särskilda
skäl finns. Praxis är att vid begäran om inlösen ha en mycket generös
inställning vid prövningen.
4 Hemställan
Fullmäktige i Riksbanken föreslår riksdagen att anta inom Riksbanken upp-
rättat förslag till lag om vissa äldre sedlar (bilaga).
1995/96:RB2
Stockholm den 2 november 1995
På fullmäktiges vägnar
1995/96:RB2
Kjell-Olof Feldt
Kerstin Alm
I beslutet har deltagit; Kjell-Olof Feldt (ordf.), Bengt Westerberg (vice ordf.),
Urban Bäckström, Birgitta Johansson, Bengt K Å Johansson, Kristina Pers-
son, Ingegerd Troedsson samt Peter Egardt. Föredragande har varit Robert
Sparve.
utfärdad den
Enligt riksdagens beslut föreskrivs följande.
Av Sveriges riksbank utgivna sedlar enligt nedan angivna författningar
skall upphöra att vara lagligt betalningsmedel den 31 december 1998.
Sedlar på 10 kronor enligt kungörelsen (1965:68) om nya sedlar på femtio
och tio kronor.
Sedlar på 50 kronor enligt kungörelsen (1965:68) om nya sedlar på femtio
och tio kronor.
Sedlar på 100 kronor enligt kungörelsen (1965:510) om nya sedlar på
etthundra kronor.
Sedlar på 5 kronor enligt kungörelsen (1966:2) om nya sedlar på fem
kronor.
Sedlar på 10 kronor med anledning av Riksbankens 300-årsjubileum enligt
kungörelsen (1968:128) om nya sedlar på tio kronor.
Sedlar på 1 000 kronor enligt förordningen (1976:758) om nya sedlar på
ettusen kronor.
Sedlar på 500 kronor enligt Riksbankens kungörelse (RBFS 1985:2) om
utgivande av sedlar på femhundra kronor.
Om inlösen av sedlar som upphört att vara lagligt betalningsmedel finns
bestämmelser i 8 § lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank.
Denna lag träder i kraft den
Gotab, Stockholm 1995