<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2284267</hangar_id>
 <dok_id>GJ0380</dok_id>
 <rm>1995/96</rm>
 <beteckning>80</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1995/96:80</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Civildepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>80</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1995-10-05 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:56:26</systemdatum>
 <publicerad>1996-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GJ0380/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GJ0380</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GJ0380</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1995/96:80&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Ändrade relationer mellan staten och Svenska&lt;br&gt;kyrkan&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ0380/prop_199596__80-1.png" style="width:37pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 5 oktober 1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingvar Carlsson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marita Ulvskog&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Civildepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen läggs fram ett principförslag om de framtida relationerna&lt;br&gt;mellan staten och Svenska kyrkan. Utgångspunkten är att Svenska kyrkan&lt;br&gt;skall kunna bevara sin identitet som en öppen, demokratisk och&lt;br&gt;rikstäckande folkkyrka, vilket bör framgå av en särskild lag. Samtidigt&lt;br&gt;uppnås en större likställighet i förhållande till andra trossamfund genom&lt;br&gt;ett konstitutionellt skydd för alla trossamfund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Principförslaget omfattar den rättsliga regleringen, ekonomi och&lt;br&gt;uppbörd, begravningsverksamheten, den kyrkliga egendomen och vården&lt;br&gt;av kulturhistoriska värden och innebär i huvudsak följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regeringsformen infors särskilda regler om lagstiftning angående&lt;br&gt;Svenska kyrkan och andra trossamfund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkan får själv reglera sina angelägenheter inom ramen för&lt;br&gt;bestämmelserna i en lag men utan en från riksdagen delegerad&lt;br&gt;normgivningskompetens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om handlingars offentlighet i Svenska kyrkan utreds&lt;br&gt;ytterligare med inriktning på att offentlighetsprincipen skall tillämpas&lt;br&gt;även i fortsättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En skyldighet för den som tillhör Svenska kyrkan att betala en&lt;br&gt;kyrkoavgift ersätter nuvarande kyrkoskatt. Avgiften tas ut i&lt;br&gt;proportion till inkomsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten bör biträda Svenska kyrkan - eller annat trossamfund efter&lt;br&gt;beslut av regeringen - med uppbörden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De praktiska, ekonomiska och rättsliga konsekvenserna för&lt;br&gt;begravningsverksamheten i en ny stat-kyrkarelation utreds ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkans huvudmannaskap för den helt övervägande delen av Prop. 1995/96:80&lt;br&gt;begravningsverksamheten skall bestå. Finansieringen av begravnings-&lt;br&gt;verksamheten skall vara lokalt förankrad. De som tillhör Svenska kyrkan&lt;br&gt;betalar sina kostnader via kyrkoavgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kyrkliga egendomen bör efter en relationsändring stå till kyrkans&lt;br&gt;förfogande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkan bör kunna få viss ersättning av staten för vården av&lt;br&gt;den kulturhistoriskt värdefulla egendomen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I nära samverkan med företrädare för bl.a. Svenska kyrkan, andra&lt;br&gt;trossamfund och berörda fackliga organisationer behöver ett&lt;br&gt;kompletterande utredningsarbete genomföras för att utarbeta mer&lt;br&gt;detaljerade förslag.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut...................... 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning .................... 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Principiella utgångspunkter..................... 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Svenska kyrkans historiska och nuvarande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förhållanden.......................... 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Svenska kyrkans verksamhet och ekonomi ....... 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Den svenska samhällsutvecklingen ............ 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Organisatoriska förändringar................ 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;En öppen, demokratisk och rikstäckande folkkyrka . . 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lokal självstyrelse - kyrklig demokrati ......... 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Behovet av en lösning.................... 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Den rättsliga regleringen....................... 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Konstitutionella frågor.................... 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;Lagen om Svenska kyrkan ................. 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ekonomi och uppbörd........................ 25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Begravningsverksamheten...................... 30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Den kyrkliga egendomen ...................... 35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kulturhistoriska värden ....................... 38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Genomförandet ............................ 41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sammanfattning av Kyrkoberedningens betänkande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten och trossamfunden (SOU 1994:42)........ 45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Remissinstanserna ...................... 47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Andra kyrkolagsutskottets betänkande 1995:1&amp;nbsp;&amp;nbsp;  51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde&lt;br&gt;den 5 oktober 1995 ............................. 106&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen godkänner regeringens riktlinjer för det&lt;br&gt;fortsatta arbetet med ändrade relationer mellan staten och Svenska&lt;br&gt;kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bemyndigade den 9 april 1992 chefen för Civildepartementet&lt;br&gt;att tillkalla en beredning med uppgift att se över den statliga regleringen&lt;br&gt;av Svenska kyrkans ställning, organisation och ekonomi. En huvudupp-&lt;br&gt;gift skulle vara att överväga och lägga fram förslag till den fortsatta&lt;br&gt;hanteringen av frågorna om de ekonomiska och rättsliga relationerna i&lt;br&gt;framtiden mellan staten och Svenska kyrkan. Med stöd av bemyndigandet&lt;br&gt;tillkallades Kyrkoberedningen (ordförande: hovrättspresidenten Carl Axel&lt;br&gt;Petri). Beredningen har varit parlamentariskt sammansatt och i arbetet&lt;br&gt;har också företrädare för Svenska kyrkan och andra trossamfund deltagit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkoberedningen redovisade i april 1994 sina förslag till framtida&lt;br&gt;relationer mellan staten och trossamfunden - såväl Svenska kyrkan som&lt;br&gt;övriga trossamfund - i sitt slutbetänkande Staten och trossamfunden&lt;br&gt;(SOU 1994:42). En sammanfattning av beredningens förslag finns i&lt;br&gt;bilaga 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkoberedningens betänkande har varit föremål för en mycket bred&lt;br&gt;remissbehandling. Så har t.ex. alla kyrkliga kommuner beretts tillfälle att&lt;br&gt;yttra sig över förslagen. En förteckning över remissinstanserna finns i&lt;br&gt;bilaga 2. En sammanställning av deras yttranden har publicerats i Ds&lt;br&gt;1995:34.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om förhållandet mellan staten och Svenska kyrkan har utretts&lt;br&gt;flera gånger tidigare. Ett principförslag förelädes kyrkomötet år 1979.&lt;br&gt;Förslaget avvisades dock. I stället genomfördes 1982 års kyrkomötes-&lt;br&gt;reform, vilken syftade till att bibehålla den rådande balansen i relationer-&lt;br&gt;na mellan staten och Svenska kyrkan men samtidigt innebar betydande&lt;br&gt;förändringar i formerna för den kyrkliga lagstiftningen och norm-&lt;br&gt;givningen i övrigt. Under 1980-talet har därutöver skett betydande&lt;br&gt;förändringar i den kyrkliga organisationen på lokal- och stiftsplanet, som&lt;br&gt;bl.a. innefattat en omfattande delegering av beslutsbefogenheter från&lt;br&gt;regeringen och centrala statliga myndigheter till stiftsplanet. Svenska&lt;br&gt;kyrkan har med dessa förändringar fått nya förutsättningar att själv kunna&lt;br&gt;besluta om organisation och ekonomi och att möta de utmaningar som&lt;br&gt;ligger i framtiden. Dessa förutsättningar har i stor utsträckning efterlysts&lt;br&gt;i tidigare stat-kyrkadiskussioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under våren 1995 har regeringen vid partiledaröverläggningar in-&lt;br&gt;formerat om det pågående arbetet med ändrade relationer mellan staten&lt;br&gt;och Svenska kyrkan. Det har då framkommit att det nu finns en bred&lt;br&gt;parlamentarisk uppslutning kring en förändring av stat-kyrkarelationerna.&lt;br&gt;Vidare har det förekommit särskilda överläggningar mellan regeringen&lt;br&gt;och centerpartiet vilka resulterat i en samsyn i denna fråga. 1995 års&lt;br&gt;kyrkomöte har också gett regeringen till känna att grundelementen i&lt;br&gt;denna relationsändring, så som de preciserats av andra kyrkolagsutskot-&lt;br&gt;tet, tillgodoser Svenska kyrkans behov och därmed kan ligga till grund&lt;br&gt;för reformarbetet. Kyrkomötets beslut har fattats med en mycket stor&lt;br&gt;majoritet (2KL1995:1, kskr. 1995:15). Andra kyrkolagsutskottets betänk-&lt;br&gt;ande finns i bilaga 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till den breda politiska och kyrkliga förankring som nu&lt;br&gt;föreligger, de nya organisatoriska förutsättningar som skapats för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkans verksamhet samt vad som totalt sett kommit fram vid Prop. 1995/96:80&lt;br&gt;remissbehandlingen och kyrkomötet har regeringen funnit tiden mogen&lt;br&gt;att förelägga riksdagen ett förslag till principbeslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stat-kyrkafrågan har en sådan principiell betydelse och omfattar så&lt;br&gt;många olika delar att regeringen funnit att besluten bör tas i flera steg.&lt;br&gt;När ett positivt yttrande från kyrkomötet nu föreligger kan riksdagen&lt;br&gt;lätta ett principbeslut att ligga till grund för det fortsatta arbetet med de&lt;br&gt;slutliga förslagen till detaljlösningar. I det följande redovisar vi de&lt;br&gt;riktlinjer som enligt vår uppfattning bör gälla för det fortsatta arbetet&lt;br&gt;med ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Principiella utgångspunkter&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;3.1 Svenska kyrkans historiska och nuvarande förhållanden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Genom reformationen blev Svenska kyrkan en självständig nationalkyrka&lt;br&gt;efter att ha varit en provins inom den romersk-katolska kyrkan.&lt;br&gt;Nationalkyrkans evangelisk-lutherska bekännelse fixerades vid Uppsala&lt;br&gt;möte år 1593. Reformationen innebar att en nära förbindelse mellan&lt;br&gt;kungamakt och kyrka upprättades och utvecklades. 1686 års kyrkolag&lt;br&gt;bars helt upp av synsättet att det var statsmakternas uppgift att ta ansvar&lt;br&gt;för kyrkan och reglera de kyrkliga organen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillskapandet av borgerliga kommuner på 1860-talet innebar principiellt&lt;br&gt;ett skiljande av borgerliga och kyrkliga funktioner på lokalplanet.&lt;br&gt;Besluts- och maktstrukturen i Svenska kyrkan blev dock till stora delar&lt;br&gt;oförändrad fram till 1980-talets reformer. När det i 1951 års religions-&lt;br&gt;frihetslag konstaterades att Svenska kyrkan är ett trossamfund var det&lt;br&gt;visserligen en betydelsefull markering av synsättet på kyrkan men det tog&lt;br&gt;sig inte uttryck i någon mer väsentlig ändring i den lagstiftning som&lt;br&gt;reglerade beslutsfunktionerna i kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stor del av den kyrkliga verksamheten är reglerad i lag eller annan&lt;br&gt;författning. Numera finns de grundläggande bestämmelserna om Svenska&lt;br&gt;kyrkans offentligrättsliga organisation samlade i kyrkolagen (1992:300).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkan kan rättsligt och ekonomiskt sägas vara organiserad på&lt;br&gt;tre plan, nämligen lokalplanet, det regionala planet och riksplanet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Församlingarna är de grundläggande lokala enheterna inom Svenska&lt;br&gt;kyrkan. De ansvarar lokalt för den kyrkliga verksamheten. Från rättslig&lt;br&gt;synpunkt har församlingarna ställning som kyrkliga kommuner. Därmed&lt;br&gt;har de också beskattningsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De tretton stiften är Svenska kyrkans regionala enheter och utgör&lt;br&gt;ämbetsområden för biskoparna. Fr.o.m. den 1 juli 1989 är stiften&lt;br&gt;organiserade på ett delvis nytt sätt genom obligatoriska stiftssamfallig-&lt;br&gt;heter. Domkapitlet finns kvar som en statlig myndighet i varje stift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1982 års kyrkomötesreform innebar en genomgripande förnyelse av&lt;br&gt;Svenska kyrkans organisation på riksplanet. Genom tillkomsten av&lt;br&gt;Svenska kyrkans centralstyrelse fick kyrkomötet ett permanent beredande&lt;br&gt;och verkställande organ. En mycket betydelsefull följd av kyrkomötes-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;reformen var också att Svenska kyrkan genom kyrkomötet har fått rätt Prop. 1995/96:80&lt;br&gt;att genom normgivning själv besluta i en rad inomkyrkliga frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkomötesreformen sammantaget med de under år 1989 genomförda&lt;br&gt;förändringarna på lokal- och stiftsplanen innebär att Svenska kyrkan på&lt;br&gt;alla nivåer har fått egna demokratiskt utsedda beslutande och verkställan-&lt;br&gt;de organ, till vilka många av de ärenden som tidigare har handlagts hos&lt;br&gt;statliga organ har kunnat delegeras. På vissa områden har kyrkan således&lt;br&gt;fått en ökad självständighet, men det grundläggande sambandet mellan&lt;br&gt;staten och Svenska kyrkan är oförändrat.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.2 Svenska kyrkans verksamhet och ekonomi&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Alltjämt tillhör det stora flertalet av Sveriges befolkning Svenska kyrkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- år 1995 uppgår den andel som tillhör kyrkan till inte mindre än 86,5&lt;br&gt;procent av befolkningen. Inom stift som befolkningsmässigt domineras&lt;br&gt;av storstadsområden har andelen varit lägre medan Karlstads,&lt;br&gt;Härnösands, Luleå och Visby stift haft andelar mellan 92 och 94 procent.&lt;br&gt;Tillhörighetsandelen har långsiktigt varit sjunkande utan några större kast&lt;br&gt;i utvecklingen. Denna påverkas framfor allt av antalet dödsfall och&lt;br&gt;födslar samt omfattningen av in- och utvandringen. Däremot har in- och&lt;br&gt;utträden ur kyrkan en mera begränsad effekt än de förut nämnda&lt;br&gt;faktorerna. År 1993 har enligt senaste offentlig statistik antalet utträden&lt;br&gt;bara uppgått till 0,19 procent av samtliga som tillhört kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andelen döpta i Svenska kyrkan av samtliga nyfödda har under&lt;br&gt;perioden 1989 - 1993 legat på nivån 70 - 80 procent. Dopfrekvensen&lt;br&gt;bland nyfödda vars föräldrar tillhör kyrkan har legat högre eller på något&lt;br&gt;över 90 procent. Motsvarande tal när det gäller konfirmation av&lt;br&gt;femtonåringar har varit betydligt lägre eller 55 - 60 procent respektive&lt;br&gt;62 - 64 procent. På ungefar samma nivå, 55 - 65 procent, har vigselfre-&lt;br&gt;kvensen i Svenska kyrkan legat under den angivna tiden. Av sammanlagt&lt;br&gt;97 000 avlidna 1993 har 91 procent blivit begravda enligt Svenska&lt;br&gt;kyrkans ordning. Det kan noteras att begravningsfrekvensen i samtliga&lt;br&gt;stift är högre än andelen kyrkotillhöriga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet kyrkligt anställda har år 1993 uppgått till cirka 25 500, varav&lt;br&gt;omkring 3 500 varit präster med statligt reglerade anställningsvillkor och&lt;br&gt;återstående 22 000 anställts på kommunala avtal. För närvarande finns&lt;br&gt;det cirka 3 600 kyrkor som är invigda i Svenska kyrkans ordning och&lt;br&gt;som förvaltas av en kyrkokommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sammanfattande resultaträkning för Svenska kyrkan avseende år&lt;br&gt;1993 visar totala intäkter på 11,8 miljarder kronor och totala kostnader&lt;br&gt;på 9,8 miljarder kronor. Av dessa belopp hänför sig 10,1 miljarder&lt;br&gt;kronor av intäkterna och 8,5 miljarder kronor av kostnaderna till&lt;br&gt;församlingar och pastorat. Tyngdpunkten i Svenska kyrkans verksamhet&lt;br&gt;ligger alltså på den lokala nivån. På intäktssidan är skatterna den helt&lt;br&gt;dominerande inkomstkällan. Statsbidrag har under år 1993 bara getts till&lt;br&gt;Svenska kyrkans mission och Lutherhjälpen i form av bidrag från SIDA&lt;br&gt;för biståndsverksamhet. Bidragsbeloppet har varit sammanlagt 85&lt;br&gt;miljoner kronor. Nettot av de kyrkliga finanstillgångarna var 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sammantaget bortemot 600 miljoner kronor. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1995/96:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare visar en sammanfattande balansräkning för Svenska kyrkan för&lt;br&gt;år 1993 totalt bokförda tillgångar på 27,5 miljarder kronor. Skulderna&lt;br&gt;inklusive förvaltat fondkapital har uppgått till 4,5 miljarder kronor och&lt;br&gt;det egna kapitalet följaktligen till 23 miljarder kronor. Det skall&lt;br&gt;understrykas att de angivna beloppen avser bokförda värden hos&lt;br&gt;kyrkokommunerna. Något försök till marknadsvärdering har inte gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen kan noteras att, främst genom minskade skatteintäkter för&lt;br&gt;tiden 1994 - 1996, en betydande försvagning av den kyrkliga ekonomin&lt;br&gt;beräknas inträffa under de närmaste åren.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.3 Den svenska samhällsutvecklingen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den kyrkliga verksamheten har traditionellt sett haft stor betydelse för&lt;br&gt;och varit en viktig del i samhällsutvecklingen. Under senare decennier&lt;br&gt;har takten i samhällsförändringarna ökat och vi har fått se ett alltmer&lt;br&gt;mångkulturellt och mångreligiöst samhälle. Det har bl.a. medfört att&lt;br&gt;Svenska kyrkan inte längre har den självklara position som den har haft&lt;br&gt;tidigare. Svenska kyrkan får nu göra sin samhällsinsats under andra&lt;br&gt;förutsättningar än de som förelåg i en tid då kyrkans myndighetsprägel&lt;br&gt;var tydlig och framträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från statens utgångspunkt finns det alltjämt skäl att vara positiv till den&lt;br&gt;kyrkliga verksamheten med hänsyn till den betydelsefulla funktion den&lt;br&gt;har i samhället och för många människor. Man måste dock beakta att&lt;br&gt;samhället ser påtagligt annorlunda ut i dag än för fyrtio år sedan när stat-&lt;br&gt;kyrkadebatten tog fart på allvar. Dessutom måste man visa stor respekt&lt;br&gt;för de medborgare som inte vill ha någon kontakt med kyrklig verksam-&lt;br&gt;het i allmänhet eller som finner hemort på annat håll än i Svenska&lt;br&gt;kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 det följande berör vi några av de samhällsförändringar som enligt vår&lt;br&gt;mening har stor betydelse för ställningstagandet i stat-kyrkafrågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medborgarnas rättigheter har utvecklats steg för steg. Genom 1951 års&lt;br&gt;religionsfrihetslag blev det helt fritt att träda ur Svenska kyrkan. I prop.&lt;br&gt;1994/95:226 har regeringen föreslagit nya regler om tillhörighet till&lt;br&gt;Svenska kyrkan som avses träda i kraft den 1 januari 1996. Detta är&lt;br&gt;mycket betydelsefullt ur religionsfrihetssynpunkt. Som huvudregel&lt;br&gt;föreslås att den som döps i Svenska kyrkans ordning blir upptagen i&lt;br&gt;kyrkan. Även om tillhörighetsfrågan inte primärt är relaterad till stat-&lt;br&gt;kyrkafrågan, har de förändringar som nu är på gång ändå viss principiell&lt;br&gt;betydelse för den fortsatta utvecklingen i förhållandet mellan staten och&lt;br&gt;Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den fria rätten till utträde ur Svenska kyrkan har inte inneburit några&lt;br&gt;mer betydande förändringar när det gäller antalet personer som tillhör&lt;br&gt;kyrkan. Fortforande tillhör cirka 90 procent av befolkningen Svenska&lt;br&gt;kyrkan. Att andelen i någon mån varit sjunkande beror främst på ändrade&lt;br&gt;demografiska förhållanden, inte till någon större del på ökade utträden.&lt;br&gt;Kyrkostatistiken visar att en mycket stor del av befolkningen vill ta det&lt;br&gt;av och rent faktiskt också tar del av Svenska kyrkans tjänster i livets&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgörande skeden. Känslan för den egna församlingens kyrka är många Prop. 1995/96:80&lt;br&gt;gånger stark. Församlingskyrkorna har allmänt sett en ställning som&lt;br&gt;lokalsamhällets viktigaste kulturbyggnader eller gemensamma kulturmi-&lt;br&gt;ljö. Därmed har Svenska kyrkan en särskild ställning och en viktig roll&lt;br&gt;även i det moderna samhället. Inte minst har detta kommit till påtagligt&lt;br&gt;uttryck i samband med inträffade händelser som utlöst en känsla av kris&lt;br&gt;bland medborgarna. Svenska kyrkans historia och tradition i det svenska&lt;br&gt;samhällsbygget måste därför vägas in när relationerna mellan staten och&lt;br&gt;kyrkan övervägs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samhället av i dag kännetecknas av en stor värdepluralism. Sverige hai&lt;br&gt;intemationaliserats. Samfundsbilden är förändrad. Det mest påtagliga är&lt;br&gt;tillväxten för den romersk-katolska kyrkan och de ortodoxa kyrkorna, det&lt;br&gt;ökade inslaget av icke-kristna trosbekännare samt förändringarna för de&lt;br&gt;traditionella svenska frikyrkorörelserna. Det ekumeniska arbetet har&lt;br&gt;breddats och fördjupats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det pluralistiska samhället ställer krav på ökad tydlighet från Svenska&lt;br&gt;kyrkan. Det blir viktigt för kyrkan att visa vad den är och har. Likaså&lt;br&gt;blir det viktigt att stärka samhörighetskänslan hos dem som tillhör&lt;br&gt;kyrkan. Detta har Svenska kyrkans centralstyrelse pekat på i sitt&lt;br&gt;remissyttrande över Kyrkoberedningens betänkande och regeringen kan&lt;br&gt;till fullo instämma i den synen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med de stora förändringar som har skett i samhället - inte minst sett&lt;br&gt;i ett historiskt perspektiv - är det helt naturligt att förhållandet mellan&lt;br&gt;staten och Svenska kyrkan har kommit att diskuteras. Samtidigt är det&lt;br&gt;inte rimligt och inte heller tillfredsställande att grunden för förhållandet&lt;br&gt;mellan staten och Svenska kyrkan återkommande och allt oftare sätts i&lt;br&gt;fråga. Tvärtom finns det inom Svenska kyrkan och på annat håll&lt;br&gt;betydande opinioner för att man måste finna en stabilitet och långsiktighet&lt;br&gt;i detta förhållande. Detta bekräftas bl.a. av beslutet i stat-kyrkafrågan vid&lt;br&gt;årets kyrkomöte. Även från statens synpunkt är det angeläget med&lt;br&gt;förändringar i relationerna stat-kyrka. Det gäller då att finna en form för&lt;br&gt;statens relation till Svenska kyrkan som är anpassad till den situation som&lt;br&gt;råder kulturellt, ideologiskt och religiöst i det moderna svenska sam-&lt;br&gt;hället. En ökad likställighet i förhållande till andra trossamfund måste i&lt;br&gt;det sammanhanget eftersträvas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.4 Organisatoriska förändringar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;På det organisatoriska planet har det, framför allt under 1980-talet, skett&lt;br&gt;stora förändringar. Dessa har till stor del inneburit att Svenska kyrkans&lt;br&gt;självständiga roll har klargjorts. Rent faktiskt, om än inte från teoretiska&lt;br&gt;och principiella utgångspunkter, har kyrkan fått en ökad självständighet&lt;br&gt;gentemot staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt viktigt i sammanhanget är kyrkomötets nya ställning och&lt;br&gt;demokratiska uppbyggnad med en centralstyrelse som beredande och&lt;br&gt;verkställande organ och den egna normgivningskompetens på de för&lt;br&gt;kyrkan mest centrala områdena som har tillskapats. Tillkomsten av&lt;br&gt;Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhet har möjliggjort en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betydligt mer samlad rikskyrklig organisation än vad Svenska kyrkan Prop. 1995/96:80&lt;br&gt;själv någonsin har haft tidigare. Också genom reformerna på lokal- och&lt;br&gt;stiftsplanen har det blivit möjligt för kyrkan att ta ett större ansvar för de&lt;br&gt;egna angelägenheterna. Sammantaget har förändringarna inneburit att en&lt;br&gt;stor del av de beslut som tidigare låg hos regeringen och rent statliga&lt;br&gt;myndigheter har förts över till kyrkliga organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även med de organisatoriska förändringar som således har genomförts&lt;br&gt;kvarstår statskyrkosystemet. Enligt regeringens mening har Svenska&lt;br&gt;kyrkan nu fått nya förutsättningar att själv besluta om organisation och&lt;br&gt;ekonomi. Som vi tidigare har framhållit har dessa förutsättningar&lt;br&gt;efterlysts i tidigare stat-kyrkadiskussioner. Läget är därför påtagligt&lt;br&gt;annorlunda i dag och detta måste enligt regeringens mening finnas med&lt;br&gt;i bilden när stat-kyrkarelationen övervägs.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.5 En öppen, demokratisk och rikstäckande folkkyrka&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Det finns en i det närmaste total enighet om att Svenska kyrkan skall&lt;br&gt;vara en öppen, demokratisk och rikstäckande folkkyrka. Kyrkobered-&lt;br&gt;ningen har, liksom tidigare stat-kyrkautredningar, kraftfullt betonat detta.&lt;br&gt;Remissbehandlingen av beredningens betänkande ger ytterligare stöd för&lt;br&gt;att denna grundläggande syn på Svenska kyrkans identitet är av mycket&lt;br&gt;stor principiell betydelse. 1995 års kyrkomöte framhåller att folkkyrkoka-&lt;br&gt;raktären är grundläggande för Svenska kyrkan och att det finns en bred&lt;br&gt;uppslutning kring denna kyrkosyn. För att kunna bevara sin identitet som&lt;br&gt;folkkyrka måste Svenska kyrkan ständigt förnyas i det samhälle som&lt;br&gt;kyrkan lever i, betonar kyrkomötet. Kontinuitet och förnyelse betingar&lt;br&gt;varandra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Visionen av folkkyrkan är alltså i allra högsta grad levande och måste&lt;br&gt;i framtiden ges möjligheter att ytterligare breddas och fördjupas. Detta&lt;br&gt;är också för regeringen en helt avgörande utgångspunkt när principerna&lt;br&gt;för de framtida relationerna mellan staten och Svenska kyrkan skall&lt;br&gt;utformas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkans öppenhet innebär att kyrkan erbjuder alla en&lt;br&gt;tillhörighet och en möjlighet att dela gemenskapen. Ingen skall vara&lt;br&gt;utestängd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkans demokratiska uppbyggnad - med församlingarna som grund&lt;br&gt;för verksamheten - gör det möjligt för dem som tillhör kyrkan att&lt;br&gt;tillsammans ta ansvar för gemensamma viktiga angelägenheter. Ett&lt;br&gt;grundläggande och genomgående drag inom Svenska kyrkan är också den&lt;br&gt;s.k. dubbla ansvarslinjen - föreningen av folkligt förankrad självstyrelse&lt;br&gt;och prästerlig ämbetsförvaltning. Ett principiellt viktigt inslag i&lt;br&gt;regeringens ställningstagande i stat-kyrkafrågan är att församlingarna och&lt;br&gt;stiften kan bibehålla sin nuvarande självständiga ställning. Vi återkommer&lt;br&gt;till detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Likaså är det av helt avgörande betydelse att Svenska kyrkan kan&lt;br&gt;upprätthålla sin rikstäckande verksamhet. Ingen del av landet får ställas&lt;br&gt;utanför kyrkans liv och vara undandragen den kyrkliga verksamheten.&lt;br&gt;Folkkyrkans rikstäckande uppbyggnad måste värnas. Också till detta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;återkommer vi i det följande när vi närmare går igenom förslaget. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1995/96:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkomötet har också understrukit att det är avgörande vid dess ställ-&lt;br&gt;ningstagande till frågan om ändrade relationer mellan staten och Svenska&lt;br&gt;kyrkan, att det är möjligt att bevara Svenska kyrkans identitet vid en&lt;br&gt;relationsändring. Kyrkomötet framhåller att Svenska kyrkans karaktär av&lt;br&gt;öppen folkkyrka och nådessamfund har en central kristen motivering.&lt;br&gt;Kyrkomötet har vidare understrukit att den demokratiska uppbyggnaden&lt;br&gt;måste bestå och framhållit nödvändigheten av att Svenska kyrkan kan&lt;br&gt;behålla en rikstäckande verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.6 Lokal självstyrelse - kyrklig demokrati&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;För att Svenska kyrkan skall kunna fullgöra sitt uppdrag är det nödvän-&lt;br&gt;digt med en förtroendefull och väl fungerande samverkan mellan de olika&lt;br&gt;nivåerna. Församlingarna utgör därvid grunden för verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I stat-kyrkadiskussionen har församlingarnas ställning och formerna för&lt;br&gt;deras självstyrelse kommit att spela en framträdande roll. Att för-&lt;br&gt;samlingarna skall ha en betydande självständig ställning också vid&lt;br&gt;ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan är för regeringen en&lt;br&gt;självklar principiell utgångspunkt. Hittills har församlingarnas lokala&lt;br&gt;självstyrelse vilat på att församlingarna är kyrkliga kommuner. En&lt;br&gt;betydande församlingsopinion har under remissbehandlingen av Kyrkobe-&lt;br&gt;redningens betänkande gett uttryck för att församlingarna därför bör&lt;br&gt;bibehålla sin kommunstatus. Frågan är dock om detta är den enda&lt;br&gt;garantin för ett bibehållande av de värden som självstyrelsen står för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vår mening är det av fundamental betydelse att Svenska kyrkan&lt;br&gt;som helhet kan få ställning som ett självständigt rättssubjekt. Det finns&lt;br&gt;en nationell identitet för kyrkan som det är viktigt att kunna markera och&lt;br&gt;framhäva. Inom ramen för detta måste emellertid församlingarnas&lt;br&gt;självständighet bevaras. Den ställning som beredningens förslag ger&lt;br&gt;församlingarna innebär enligt vår mening inget hot mot självstyrelsen&lt;br&gt;utan den kan på goda grunder tvärtom utvecklas och förstärkas. Vi utgår&lt;br&gt;från att kyrkomötet, i kraft av att vara ett på demokratiska grunder och&lt;br&gt;med församlingarna som bas valt kyrkligt organ, kommer att värna&lt;br&gt;församlingarnas självständighet i minst lika stor utsträckning som&lt;br&gt;riksdagen hittills har gjort genom den kommunalrättsliga regleringen av&lt;br&gt;församlingarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995 års kyrkomöte säger i fråga om kommunbegreppet att detta inte&lt;br&gt;självklart är en tillgång i den nuvarande mångkulturella och mångreligi-&lt;br&gt;ösa samhällssituationen. Regeringens förslag om en grundlagsmässig&lt;br&gt;förankring av Svenska kyrkan som trossamfund med egen identitet och&lt;br&gt;införandet av en lag om Svenska kyrkan kan däremot enligt kyrkomötets&lt;br&gt;mening göra det möjligt att det som den kyrkokommunala självstyrelsen&lt;br&gt;står för kan föras vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.7 Behovet av en lösning &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De delreformer som successivt har genomförts i fråga om Svenska&lt;br&gt;kyrkans förhållanden har inte inneburit att debatten i den grundläggande&lt;br&gt;frågan om förhållandet mellan staten och Svenska kyrkan har avstannat.&lt;br&gt;Tvärtom har den i allra högsta grad funnits med och dessutom i viss mån&lt;br&gt;lagt en hämsko på den kyrkliga utvecklingen. Till detta bidrar inte minst&lt;br&gt;det faktum att den grundläggande regleringen av Svenska kyrkans&lt;br&gt;förhållanden återfinns i övergångsbestämmelserna till regeringsformen,&lt;br&gt;vilket i sig pekar på en instabilitet. Under 1900-talets senare hälft har det&lt;br&gt;pågått ett mer eller mindre kontinuerligt utredande i stat-kyrkafrågan.&lt;br&gt;Betydande opinioner förväntar sig en lösning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När regeringen nu för riksdagen lägger fram ett principiellt inriktat&lt;br&gt;förslag i stat-kyrkafrågan har det föregåtts av ingående överväganden.&lt;br&gt;Den politiska bilden har analyserats liksom de synpunkter som har&lt;br&gt;kommit fram inom Svenska kyrkan, andra trossamfund och intressenter&lt;br&gt;i övrigt. Ställningstagandet vid årets kyrkomöte är naturligtvis av mycket&lt;br&gt;stor betydelse i det sammanhanget. Vi kan vid en sammanvägning av&lt;br&gt;dessa synpunkter inte finna annat än att det finns ett starkt stöd för er.&lt;br&gt;förändring i relationerna mellan staten och Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkoberedningens betänkande har varit föremål för ett mycket brett&lt;br&gt;remissförfarande. Rättsliga instanser, statliga myndigheter, kyrkliga och&lt;br&gt;andra organisationer och inte minst viktigt de kyrkliga kommunerna har&lt;br&gt;fått lämna synpunkter på betänkandet. I en sådan komplicerad samhälls-&lt;br&gt;fråga som det här är fråga om är det naturligt att det blir en något&lt;br&gt;splittrad bild av remissopinionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns å ena sidan de som menar att beredningens förslag inte alls&lt;br&gt;går tillräckligt långt när det gäller Svenska kyrkans frigörelse från de&lt;br&gt;statliga banden, tillskapandet av en större likställighet mellan olika&lt;br&gt;trossamfund och värnandet av religionsfriheten. I den gruppen återfinns&lt;br&gt;naturligt nog många företrädare för andra trossamfund än Svenska kyrkan&lt;br&gt;men också en del organ inom Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Å andra sidan finns det de som uttrycker en oro för att en förändrad&lt;br&gt;relation mellan staten och Svenska kyrkan närmast utsläcker - eller i vart&lt;br&gt;fall försvårar - möjligheterna för kyrkan att verka på det sätt som den&lt;br&gt;har haft möjlighet till hittills av tradition och hävdvunna förhållanden. En&lt;br&gt;betydande del av församlingarna ger uttryck för en sådan oro genom att&lt;br&gt;hävda behovet av kommunstatus och beskattningsrätt. Denna oro måste&lt;br&gt;tas på allvar och beaktas vid utformningen av nya relationer mellan staten&lt;br&gt;och Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremellan finns det en stor grupp som helt eller delvis accepterar&lt;br&gt;Kyrkoberedningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns alltså inte en helt entydig bild av hur man anser att stat-&lt;br&gt;kyrkarelationen bör utformas i framtiden. Vid en samlad bedömning har&lt;br&gt;regeringen dock funnit att det nu finns förutsättningar för att lägga fram&lt;br&gt;ett principförslag om förändrade relationer mellan staten och Svenska&lt;br&gt;kyrkan, som kan bilda underlag för en långsiktig och stabil lösning.&lt;br&gt;Politiska överläggningar i frågan har visat att det finns en mycket stark&lt;br&gt;parlamentarisk förankring för detta. Till detta kommer att 1995 års&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kyrkomöte nu tagit ställning för att arbetet med förändrade relationer Prop. 1995/96:80&lt;br&gt;mellan staten och Svenska kyrkan skall fortgå. Sammantaget finns det för&lt;br&gt;första gången en sådan bred samstämmighet om att föra den segslitna&lt;br&gt;stat-kyrkafrågan till en lösning som har efterlysts i tidigare skeden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett förslag i stat-kyrkafrågan måste ta hänsyn till såväl den inom-&lt;br&gt;kyrkliga opinionen som till de förutsättningar som finns i samhället i&lt;br&gt;övrigt. Vår uppfattning är att Kyrkoberedningen har redovisat lösningar&lt;br&gt;som till stor del kan eliminera de problem som tidigare har utgjort hinder&lt;br&gt;för en större reform. Vi ser det for vår del som möjligt att utgå från&lt;br&gt;detta förslag sammanvägt med kyrkomötets synpunkter for att kunna&lt;br&gt;tillgodose de skilda intressen som finns i frågan. Av helt avgörande&lt;br&gt;betydelse är att kunna hitta den rätta balanspunkten mellan Svenska&lt;br&gt;kyrkans särskilda karaktär och ställning i det breda folkdjupet och&lt;br&gt;behovet av att i formell mening förverkliga principen om religionsfrihet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot den bakgrund som nu har tecknats lägger vi i det följande fram ett&lt;br&gt;förslag om hur de framtida relationerna mellan staten och Svenska&lt;br&gt;kyrkan bör utformas. Vi har därvid strävat efter att finna en lösning som&lt;br&gt;kan förena de motstående intressen som trots allt finns i frågan. Den&lt;br&gt;konstitutionella lösningen blir därför med vårt förslag något annorlunda&lt;br&gt;än vad beredningen lade fram. Vi har på så sätt tagit på allvar vad flera&lt;br&gt;tunga rättsliga instanser har framfört som kritik. Samtidigt har vi tagit&lt;br&gt;hänsyn till synpunkter som kommit fram vid kyrkomötets behandling av&lt;br&gt;frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårt förslag syftar till att efter den mycket långa perioden av åter-&lt;br&gt;kommande utredningar nu få till stånd en varaktig lösning av stat-&lt;br&gt;kyrkafrågan. Det som kommer att beslutas framöver skall gälla för&lt;br&gt;överskådlig tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan vi går vidare i de olika delfrågorna är det viktigt att betona att&lt;br&gt;det som nu läggs fram inte är ett i detaljerna färdigt förslag utan att det&lt;br&gt;förutsätter ett betydande fortsatt utredningsarbete både på den statliga&lt;br&gt;sidan och vad gäller en framtida inomkyrklig reglering. Vi återkommer&lt;br&gt;till detta under avsnittet om genomförandet (avsnitt 9).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Den rättsliga regleringen&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Konstitutionella frågor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: 1 regeringsformen bör det föras in särskilda&lt;br&gt;regler om lagstiftning angående Svenska kyrkan och andra tros-&lt;br&gt;samfund. Sådana föreskrifter får beslutas i samma ordning som&lt;br&gt;gäller för huvudbestämmelserna i riksdagsordningen. Svenska&lt;br&gt;kyrkan bör själv få reglera sina angelägenheter inom ramen för en&lt;br&gt;lag men utan statsrättsligt grundad normgivningskompetens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Församlingarnas kommunstatus upphör. Frågan om handlingars&lt;br&gt;offentlighet i Svenska kyrkan utreds ytterligare med inriktning på&lt;br&gt;att offentlighetsprincipen skall tillämpas även i fortsättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkoberedningens förslag: I regeringsformen införs ett nytt 14 kap. Prop. 1995/96:80&lt;br&gt;enligt vilket det skall finnas en särskild lag om Svenska kyrkan som&lt;br&gt;innebär att normgivningsmakt överlämnas till Svenska kyrkan. Lagen om&lt;br&gt;Svenska kyrkan skall beslutas i den ordning som är föreskriven i fråga&lt;br&gt;om huvudbestämmelserna i riksdagsordningen. Föreskrifter om andra&lt;br&gt;trossamfund får meddelas genom lag. Den särskilda beslutsordningen för&lt;br&gt;huvudbestämmelserna i riksdagsordningen skall iakttas vid beslutande av&lt;br&gt;grundläggande föreskrifter om sådana trossamfund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Kyrkoberedningens förslag har mött kritik från&lt;br&gt;rättsliga utgångspunkter. Förslaget om en i regeringsformen grundad rätt&lt;br&gt;för kyrkomötet att meddela föreskrifter har av bl.a. Justitiekanslern, Svea&lt;br&gt;hovrätt och Kammarrätten i Stockholm ansetts otillräckligt motiverat eller&lt;br&gt;preciserat. Flera rättsliga instanser har ansett att den nya ställning inom&lt;br&gt;den offentligrättsliga sfären som enligt förslaget skall tillkomma Svenska&lt;br&gt;kyrkan inte är tillräckligt klarlagd. Från kyrkligt och teologiskt håll har&lt;br&gt;understrukits att Svenska kyrkan inte kan likställas med föreningar och&lt;br&gt;andra sammanslutningar. Likartade synpunkter har framförts i fråga om&lt;br&gt;andra trossamfund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkans centralstyrelse är positiv till den principiella utform-&lt;br&gt;ningen av den framtida rättsliga regleringen av Svenska kyrkan. Enligt&lt;br&gt;Centralstyrelsen är det viktigt att Svenska kyrkan framträder som ett eget&lt;br&gt;självständigt rättssubjekt, samtidigt som församlingarnas nuvarande&lt;br&gt;självstyrelse bevaras. Centralstyrelsen konstaterar att den lokala kyrkliga&lt;br&gt;självstyrelsen inte har sin grund i församlingarnas nuvarande kommunsta-&lt;br&gt;tus utan till stor del har sina rötter i den kyrkliga socknen. Den ställning&lt;br&gt;som förslaget ger församlingarna innebär inget hot mot självstyrelsen&lt;br&gt;utan kan enligt Centralstyrelsens mening medföra att denna vidgas och&lt;br&gt;får en utformning som bättre stämmer överens med att församlingarna&lt;br&gt;lokalt svarar för den kyrkliga verksamheten. Svea hovrätt har allvarliga&lt;br&gt;erinringar mot förslagets lagtekniska utformning. Hovrätten kritiserar&lt;br&gt;särskilt den föreslagna regleringen av kyrkomötets normgivnings-&lt;br&gt;kompetens. Enligt hovrätten finns det i och för sig inget som hindrar att&lt;br&gt;den framtida relationen mellan staten och Svenska kyrkan regleras&lt;br&gt;offentligrättsligt genom en särskild lag. Hovrätten anser dock att det bör&lt;br&gt;ytterligare övervägas om reglerna står i strid mot principen om religions-&lt;br&gt;frihet, i den mån den omfattar friheten för ett trossamfund att självt&lt;br&gt;bestämma om hur och var verksamheten skall bedrivas. Den föreslagna&lt;br&gt;konstruktionen att det inom den övergripande juridiska personen, Svenska&lt;br&gt;kyrkan, kommer att ingå en mängd andra juridiska personer med egen&lt;br&gt;självständighet, kan möjligen menar hovrätten jämföras med rikstäckande&lt;br&gt;ideella föreningar med underavdelningar. En sådan förening är dock utåt&lt;br&gt;att se som en enda juridisk person medan det i förevarande förslag är&lt;br&gt;oklart vilket subjekt som skall företräda kyrkan utåt. Också den interna&lt;br&gt;kompetensfördelningen mellan helheten och detaljerna är oklar. Förslaget&lt;br&gt;måste därför omarbetas innan det kan läggas till grund för lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995 års kyrkomöte: Kyrkomötet ställer sig i allt väsentligt bakom&lt;br&gt;förslaget om den konstitutionella regleringen. Enligt kyrkomötet behöver&lt;br&gt;en ny bestämmelse i regeringsformen om trossamfund ge utrymme för att &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i en lag om Svenska kyrkan bestämma grunderna också för Svenska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kyrkans finansiering och för den kyrkliga egendomens reglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkans förhållande till staten har i ett flertal viktiga hänseenden&lt;br&gt;varit föränderligt under en lång historisk utveckling. Trots att Svenska&lt;br&gt;kyrkan allt tydligare kommit att framträda som ett eget trossamfund&lt;br&gt;består i vissa grundläggande avseenden en statlig reglering. Samhällsut-&lt;br&gt;vecklingen i stort har lett till att man nu behöver finna en form för&lt;br&gt;statens relation till Svenska kyrkan som är anpassad till den situation som&lt;br&gt;i dag råder i det svenska samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förändring av de rättsliga grunderna för förhållandet mellan staten&lt;br&gt;och Svenska kyrkan bör utgå från de principiella utgångspunkter som vi&lt;br&gt;har redovisat tidigare. Den måste således avse en långsiktig och stabil&lt;br&gt;lösning och vara brett förankrad i det svenska samhället. Den skall ske&lt;br&gt;på ett sätt som gör att de reella möjligheterna för Svenska kyrkan att&lt;br&gt;även i fortsättningen och på lång sikt verka i hela det svenska samhället&lt;br&gt;bibehålls. Den bör också leda till en ökad likställighet mellan olika&lt;br&gt;trossamfund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förslag som Kyrkoberedningen lagt fram har ett sådant syfte.&lt;br&gt;Förslagen har emellertid mött kritik från rättsliga synpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Religionsfriheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett framträdande inslag i den kritik som har riktats mot Kyrkobered-&lt;br&gt;ningens förslag är att det ger Svenska kyrkan en särställning som med&lt;br&gt;hänsyn till religionsfriheten inte kan godtas. Kritiken grundas bl.a. på att&lt;br&gt;Svenska kyrkan enligt förslaget skall få en inte obetydlig normgivnings-&lt;br&gt;kompetens och på att statens anspråk på Svenska kyrkan skall komma till&lt;br&gt;uttryck i en särskild lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 regeringsformen tillförsäkras medborgarna vissa grundläggande fri-&lt;br&gt;och rättigheter. Enligt 2 kap. 1 § är varje medborgare gentemot det&lt;br&gt;allmänna tillförsäkrad bl.a. religionsfrihet. Därmed avses enligt be-&lt;br&gt;stämmelsen frihet att ensam eller tillsammans med andra utöva sin&lt;br&gt;religion. Medborgarna är också enligt den närmast följande bestämmelsen&lt;br&gt;i regeringsformen gentemot det allmänna skyddade mot tvång att ge till&lt;br&gt;känna sin åskådning i religiöst hänseende och att tillhöra trossamfund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den rättsliga reglering av förhållandet mellan staten och Svenska&lt;br&gt;kyrkan som vi nu föreslår innebär inte att någon hindras att utöva sin&lt;br&gt;religion. Inte heller innebär den att någon skall tvingas att ge sin&lt;br&gt;religiösa åskådning till känna eller att tillhöra ett trossamfund. Den kan&lt;br&gt;följaktligen enligt regeringens uppfattning inte anses oförenlig med rege-&lt;br&gt;ringsformens bestämmelser om religionsfriheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkans normgivningsmakt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kritiken mot Kyrkoberedningens förslag gäller bl.a. den förening med&lt;br&gt;staten och det allmänna som för Svenska kyrkans del följer med att&lt;br&gt;kyrkan genom kyrkomötet får meddela föreskrifter i konstitutionell&lt;br&gt;mening. Det hävdas att ett förverkligande av detta förslag leder till att&lt;br&gt;Svenska kyrkan framstår som en del av det allmänna. Detta sker genom&lt;br&gt;att normgivningskompetens härleds från regeringsformen och att&lt;br&gt;kyrkomötets och andra kyrkliga organs rätt att meddela föreskrifter är&lt;br&gt;delegerad från riksdagen. Förslaget har också gett anledning till farhågor&lt;br&gt;om att församlingarnas självstyrelse skulle kunna gå förlorad och lämna&lt;br&gt;plats för en mera uttalad centralstyrning inom Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utgångspunkt för regeringen när det gäller förändrade relationer&lt;br&gt;mellan staten och Svenska kyrkan är att den allmänna sam-&lt;br&gt;hällsutvecklingen har lett till att den särställning som Svenska kyrkan&lt;br&gt;intar i förhållande till staten numera framstår som i viss mån otidsenlig.&lt;br&gt;Staten har i ett modernt samhälle inte någon anledning att särskilt gynna&lt;br&gt;ett visst trossamfund. Staten bör i stället så långt möjligt hålla sig neutral&lt;br&gt;i förhållande till de olika trossamfunden. En från riksdagen delegerad&lt;br&gt;behörighet för ett visst trossamfund att meddela rättsligt bindande före-&lt;br&gt;skrifter för dess organisation och verksamhet är givetvis svår att förena&lt;br&gt;med en sådan principiell inställning till förhållandet mellan staten och&lt;br&gt;trossamfunden. I detta hänseende finns det enligt vår mening en&lt;br&gt;berättigad kritik mot beredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men om man överger tanken på en konstitutionellt grundad rätt för&lt;br&gt;kyrkomötet att meddela föreskrifter, bortfaller också i allt väsentligt&lt;br&gt;grunderna för den framförda kritiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med detta bör enligt regeringens mening en omgestaltning av&lt;br&gt;förhållandet mellan staten och Svenska kyrkan ges en något annorlunda&lt;br&gt;innebörd i konstitutionellt hänseende än vad Kyrkoberedningen har&lt;br&gt;föreslagit. I första hand bör skillnaden visa sig i att Svenska kyrkan får&lt;br&gt;reglera sina angelägenheter i andra former än genom normgivning i&lt;br&gt;regeringsformens mening. 1995 års kyrkomöte anser att det finns&lt;br&gt;uppenbara fördelar med en sådan ordning. Genom att normgivnings-&lt;br&gt;kompetens inte delegeras från riksdagen till kyrkomötet blir konsekven-&lt;br&gt;serna enligt kyrkomötets mening, att Svenska kyrkan får en tydligare&lt;br&gt;självständighet och att Svenska kyrkans organisatoriska uppbyggnad i&lt;br&gt;stället säkras genom en grundlagsmässigt förankrad lag om Svenska&lt;br&gt;kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lag bör det således finnas föreskrifter om Svenska kyrkans grund-&lt;br&gt;läggande organisation och demokratiska uppbyggnad. Bl.a. bör det där&lt;br&gt;anges att församlingarna och stiften ansvarar lokalt och regionalt för&lt;br&gt;kyrkans verksamhet och att det skall finnas ett kyrkomöte som företräda-&lt;br&gt;re för helheten. Därmed framgår också beslutssystemet av en sådan lag.&lt;br&gt;Vi återkommer till frågan om vad en sådan lag bör innehålla i övrigt&lt;br&gt;(avsnitt 4.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har framförts farhågor för att den lokala självstyrelsen skulle gå&lt;br&gt;förlorad om Svenska kyrkans egna organ i stället för riksdagen beslutar&lt;br&gt;vilka regler som skall gälla i fråga om organisation och verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns enligt regeringens mening ingen anledning att utgå från att Prop. 1995/96:80&lt;br&gt;det skulle föreligga någon motsatsställning mellan Svenska kyrkans delar&lt;br&gt;och dess centrala organ. Remissopinionen ger inte någon anledning att&lt;br&gt;befara några förändringar på detta område. Tvärtom understryks&lt;br&gt;genomgående värdet av den lokala självstyrelsen med folkvalda som&lt;br&gt;beslutar om utdebitering och verksamhetsinriktning inom ramen för de&lt;br&gt;grundläggande bestämmelserna om Svenska kyrkan samt nödvändigheten&lt;br&gt;att värna detta också i framtiden. Den starka känsla med vilken den egna&lt;br&gt;församlingens kyrka och verksamhet omfattas på många håll framstår&lt;br&gt;under dagens förhållanden också som den i många hänseenden viktigaste&lt;br&gt;av Svenska kyrkans tillgångar. Under alla förhållanden är ett engagemang&lt;br&gt;av detta slag en oundgänglig grund för att kyrkan i det långa loppet skall&lt;br&gt;kunna vidmakthålla en livskraftig verksamhet. Ett sådant engagemang&lt;br&gt;förutsätter att man lokalt beslutar om den egna verksamheten. Vi kan inte&lt;br&gt;se att det finns någon önskan att rubba dessa förutsättningar. Naturligtvis&lt;br&gt;finns det också behov av gemensamma organ och regelsystem. Vi menar&lt;br&gt;att man måste kunna räkna med att detta behov skall kunna tillgodoses&lt;br&gt;i former som kyrkan själv - och inte staten - råder över. Någon&lt;br&gt;delegering av normgivningskompetens behövs därmed inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konstitutionellt skydd för trossamfund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan väcker&lt;br&gt;också frågan om behovet av konstitutionella garantier för kyrkans&lt;br&gt;rättsliga villkor i allmänhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta gäller emellertid inte bara Svenska kyrkan. Även för andra&lt;br&gt;trossamfund gör sig behovet av stabilitet i fråga om de rättsliga förutsätt-&lt;br&gt;ningarna för verksamheten märkbart. Kyrkoberedningens förslag innebär&lt;br&gt;att nya konstitutionella garantier skall skapas för alla trossamfunds rätts-&lt;br&gt;liga ställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såvitt gäller Svenska kyrkan finns i dag särskilda regler om hur&lt;br&gt;föreskrifter får meddelas. Dessa regler är intagna i övergångsbestämmel-&lt;br&gt;serna till regeringsformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande regleringen innebär i första hand att lagstiftning i kyrk-&lt;br&gt;liga ämnen skall komma till efter medverkan av kyrkomötet. Kyrkomö-&lt;br&gt;tets inflytande över normgivningen kan därvid vara något olika beroende&lt;br&gt;på ämnet. Vidare innebär regleringen att den särskilda ordning, i vilken&lt;br&gt;huvudbestämmelserna i riksdagsordningen stiftas, gäller även i fråga om&lt;br&gt;grundläggande bestämmelser om Svenska kyrkan som trossamfund och&lt;br&gt;om kyrkomötet som en församling av valda ombud för Svenska kyrkan.&lt;br&gt;I fråga om kyrkans inre liv är rätten att meddela föreskrifter väsentligen&lt;br&gt;överlämnad till kyrkomötet. Därtill är regeringens förordningsmakt på&lt;br&gt;visst sätt begränsad när det gäller kyrkliga ämnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om andra trossamfund än Svenska kyrkan finns inte några&lt;br&gt;särskilda regler för normgivningen. Föreskrifter om sådana trossamfund&lt;br&gt;får meddelas i enlighet med regeringsformens allmänna bestämmelser.&lt;br&gt;Sådana föreskrifter är närmast att hänföra till föreskrifter om enskildas&lt;br&gt;personliga och ekonomiska förhållanden inbördes. De skall då enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 80&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 2 § regeringsformen meddelas genom lag. Som framgår av Prop. 1995/96:80&lt;br&gt;Kyrkoberedningens betänkande stämmer dock ett sådant civilrättsligt be-&lt;br&gt;traktelsesätt inte alltid överens med trossamfundens önskemål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet av förändring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är inte tillfredsställande att reglerna om normgivning som avser&lt;br&gt;Svenska kyrkan återfinns i övergångsbestämmelserna till regerings-&lt;br&gt;formen. Kyrkoberedningens förslag går ut på att konstitutionella regler&lt;br&gt;om normgivning angående Svenska kyrkan och andra trossamfund skall&lt;br&gt;föras in i själva regeringsformen. Syftet är att skapa garantier för att de&lt;br&gt;rättsliga förutsättningarna för samfundens verksamhet blir mer stabila.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkoberedningen har begränsat sitt förslag till det konstitutionellt&lt;br&gt;nödvändiga och det som kan anses påkallat med hänsyn till Svenska&lt;br&gt;kyrkans och övriga trossamfunds behov av långsiktigt tryggade rättsliga&lt;br&gt;villkor. Beredningens bedömning av vad som behöver regleras i&lt;br&gt;regeringsformen är beroende av förslaget att normgivningsmakt skall&lt;br&gt;överlämnas till Svenska kyrkan. Vi har föreslagit en annan lösning i form&lt;br&gt;av ett rent inomkyrkligt regelsystem. Det blir då inte aktuellt att föra in&lt;br&gt;någon regel i regeringsformen som gäller överlåtande av normgivnings-&lt;br&gt;makt till Svenska kyrkan. Någon anledning att föra in ett nytt 14 kap. i&lt;br&gt;regeringsformen finns därmed inte längre. Föreskrifter om statens norm-&lt;br&gt;givning beträffande Svenska kyrkan och andra trossamfund bör i stället&lt;br&gt;placeras i regeringsformens 8 kap. tillsammans med övriga bestämmelser&lt;br&gt;om lagar och andra föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det framstår enligt regeringens mening som riktigast att i principiell&lt;br&gt;överensstämmelse med Kyrkoberedningens förslag föra in en ny kategori&lt;br&gt;föreskrifter i regeringsformens regler om normgivning, nämligen&lt;br&gt;föreskrifter om trossamfund. Detta låter sig göras på ett naturligt sätt,&lt;br&gt;eftersom den tidigare 8 kap. 6 § regeringsformen upphörde att gälla den&lt;br&gt;1 januari 1995. I dess ställe kan en bestämmelse om normgivning&lt;br&gt;angående trossamfund föras in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyddets innebörd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet av särskilda regler om normgivning i fråga om Svenska kyrkan&lt;br&gt;och andra trossamfund betingas av samfundens egenart som trossamfund.&lt;br&gt;Det konstitutionella skyddet bör syfta till att säkerställa stabila förut-&lt;br&gt;sättningar för den särskilda verksamhet som trossamfund bedriver utan&lt;br&gt;att bereda samfunden en rättslig särställning i andra hänseenden. Svenska&lt;br&gt;kyrkan och andra trossamfund skall med andra ord liksom hittills kunna&lt;br&gt;beröras av generellt verkande civilrättslig och offentligrättslig lagstift-&lt;br&gt;ning. Det kan t.ex. gälla arbetsrättslig lagstiftning. På denna punkt sker&lt;br&gt;alltså ingen förändring. Däremot är det som kyrkomötet har påpekat så,&lt;br&gt;att det blir de nya föreskrifterna om trossamfund i regeringsformen (8&lt;br&gt;kap. 6 §) som kommer att utgöra grunden för den särskilda norm-&lt;br&gt;givningen om Svenska kyrkans förhållanden i stället för föreskrifterna i&lt;br&gt;8 kap. 2 § regeringsformen om enskildas personliga och ekonomiska&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förhållanden. En sådan ny grundlagsbestämmelse skall kunna ge utrymme Prop. 1995/96:80&lt;br&gt;för att betrakta Svenska kyrkan som helhet som ett självständigt rättssu-&lt;br&gt;bjekt samtidigt som församlingar och stift var för sig kan vara själv-&lt;br&gt;ständiga rättssubjekt. Den närmare regleringen av detta får göras i den&lt;br&gt;särskilda lagen om Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bestämmelse i regeringsformen bör slå fast att särskilda föreskrifter&lt;br&gt;om Svenska kyrkan och andra trossamfund får beslutas endast i form av&lt;br&gt;lag. Det finns däremot inte något konstitutionellt behov av att i grundlag&lt;br&gt;skriva in att det skall finnas en särskild lag om Svenska kyrkan.&lt;br&gt;Beredningens förslag på denna punkt synes till stor del betingat av tanken&lt;br&gt;på att genom en sådan lag överlämna normgivningsmakt till Svenska&lt;br&gt;kyrkan. Grundlagsskyddet för Svenska kyrkan enligt beredningens förslag&lt;br&gt;innebär att normgivning om kyrkan skall ha formen av lag. Detta är&lt;br&gt;också innebörden av vårt förslag. Om det finns en eller flera lagar om&lt;br&gt;Svenska kyrkan och andra trossamfund är utan betydelse ur renodlat&lt;br&gt;konstitutionell synvinkel. Det finns dock andra skäl som talar för en&lt;br&gt;särskild lag om Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom kravet på lagform för normgivning om trossamfund består det&lt;br&gt;konstitutionella skyddet för lagstiftningen om Svenska kyrkan och de&lt;br&gt;övriga trossamfunden enligt beredningens förslag i att de former som är&lt;br&gt;föreskrivna för ändringar av huvudbestämmelserna i riksdagsordningen&lt;br&gt;skall iakttas vid beslutande av en lag om Svenska kyrkan och grund-&lt;br&gt;läggande föreskrifter om andra trossamfund. Denna ordning kan såvitt&lt;br&gt;gäller Svenska kyrkan sägas utgå från vad som nu gäller enligt över-&lt;br&gt;gångsbestämmelserna till regeringsformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget rymmer en betydande garanti för att lagregler om Svenska&lt;br&gt;kyrkan och övriga trossamfund inte skall utsättas för återkommande änd-&lt;br&gt;ringar på ett sätt som rubbar stabiliteten i de rättsliga förutsättningar&lt;br&gt;under vilka samfunden verkar. En sådan garanti framstår enligt vår&lt;br&gt;uppfattning som motiverad i fråga om alla trossamfund, låt vara att&lt;br&gt;behovet nu kan anses särskilt framträdande beträffande Svenska kyrkan.&lt;br&gt;Även med tanke på önskemålet att staten så långt möjligt skall behandla&lt;br&gt;alla trossamfund lika i rättsligt hänseende är det lämpligt att det särskilda&lt;br&gt;förfärandet görs tillämpligt i fråga om alla föreskrifter om trossamfund.&lt;br&gt;I samma riktning talar att man med en sådan utformning av reglerna&lt;br&gt;undgår det gränsdragningsproblem som annars uppstår när det gäller att&lt;br&gt;avgöra vilka föreskrifter om trossamfund som skall anses vara grund-&lt;br&gt;läggande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 8 kap. 13 § regeringsformen finns bestämmelser om utrymmet för&lt;br&gt;regeringen att meddela föreskrifter i form av förordningar i fråga om&lt;br&gt;sådan lagstiftning som här är aktuell. Innehållet i en kommande lag-&lt;br&gt;stiftning om Svenska kyrkan och andra trossamfund blir sådant att det&lt;br&gt;inte kommer att finnas något praktiskt utrymme eller behov för regering-&lt;br&gt;en att genom förordningar med stöd av 8 kap. 13 § regeringsformen&lt;br&gt;meddela föreskrifter som rör Svenska kyrkans eller andra samfunds inre&lt;br&gt;liv. Det framstår därför som obehövligt att tynga regeringsformen med&lt;br&gt;föreskrifter som uttryckligen skär av denna möjlighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra grundlagsfrågor &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringsformen är församlingarna inom Svenska kyrkan i dag&lt;br&gt;kyrkliga kommuner. Enligt Kyrkoberedningens förslag skall kommunsta-&lt;br&gt;tusen upphöra. Detta har kritiserats inte minst från församlingarnas sida.&lt;br&gt;Vi uppfattar kritiken som att man vill värna om den trygghet som ligger&lt;br&gt;i den på grundlag fasta juridiska associationsformen för församlingarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund har i sitt yttrande&lt;br&gt;framhållit att det inte är ställningen som kyrkliga kommuner som&lt;br&gt;förbundet vill värna om utan de värden som kommunstatusen innebär,&lt;br&gt;nämligen den demokratiskt förankrade lokala självstyrelsen. Denna av ett&lt;br&gt;stort antal församlingar framförda uppfattningen måste i och för sig&lt;br&gt;respekteras. Samtidigt finns det starka skäl för att kommunstatusen bör&lt;br&gt;upphöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett utmärkande drag för församlingarna i dag är att de som kyrkliga&lt;br&gt;kommuner, i likhet med övriga kommuner, är tvångssammanslutningar.&lt;br&gt;Detta innebär att alla som är folkbokförda i landet, vare sig de tillhör&lt;br&gt;Svenska kyrkan eller inte, är medlemmar i församlingarna. Som en följd&lt;br&gt;härav måste samtliga betala den s.k. dissenterskatten, dvs. den del av&lt;br&gt;församlingsskatten som beräknas täcka kyrkans kostnader för begrav-&lt;br&gt;ningsväsendet. Detta kan inte anses stå i god överensstämmelse med&lt;br&gt;principerna om religionsfrihet i regeringsformen. 1995 års kyrkomöte har&lt;br&gt;angett, att det råder en bred enighet inom Svenska kyrkan om att&lt;br&gt;dissenterskatten av principiella religionsfrihetsskäl behöver tas bort.&lt;br&gt;Eftersom Svenska kyrkan ser sig som en öppen folkkyrka och ett&lt;br&gt;nådessamfund är det naturligt att Svenska kyrkan önskar ta bort en skatt&lt;br&gt;som innebär att den som valt att inte tillhöra kyrkan måste betala en&lt;br&gt;generell procentuell andel av kyrkoskatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns alltså numera en mycket kraftig uppslutning kring att&lt;br&gt;skattskyldigheten för dem som inte tillhör Svenska kyrkan skall upp-&lt;br&gt;hävas. Därmed upphör församlingarna att vara tvångssammanslutningar&lt;br&gt;och de kan då inte heller förbli kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med kyrkomötet anser regeringen att det är viktigt att positivt&lt;br&gt;säkerställa vad kommunstatusen står för. För vår del är vi helt över-&lt;br&gt;tygade om att församlingarnas självstyrelse kan tryggas genom ett&lt;br&gt;inomkyrkligt regelsystem. Detta bygger på att vi har fullt förtroende för&lt;br&gt;att demokratin fungerar även efter en relationsändring. Det kan dock&lt;br&gt;behövas att riksdagen lägger fast en del grundläggande regler och vi&lt;br&gt;återkommer strax till detta (avsnitt 4.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkoberedningen har föreslagit att den i 2 kap. tryckfrihetsför-&lt;br&gt;ordningen grundlagsfästa principen om allmänna handlingars offentlighet&lt;br&gt;även i fortsättningen skall vara tillämplig i fråga om Svenska kyrkan,&lt;br&gt;dess församlingar och sammanslutningar av församlingar. Beredningen&lt;br&gt;har sett detta förslag närmast som en följd av att Svenska kyrkan även i&lt;br&gt;fortsättningen skulle höra till den offentligrättsliga sfären. Beredningens&lt;br&gt;förslag har kritiserats av rättsliga remissinstanser på den grund att det&lt;br&gt;inte har motiverats tillräckligt i detalj. Om Svenska kyrkan inte tilläggs&lt;br&gt;någon offentligrättsligt grundad normgivningsmakt, kan också den grund&lt;br&gt;som Kyrkoberedningen har anfört för sitt förslag sägas ha blivit&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försvagad. Samtidigt kan det anföras vägande skäl för att handlingsoffent- Prop. 1995/96:80&lt;br&gt;ligheten skall bestå i mer eller mindre vidsträckt omfattning. Bl.a. kan&lt;br&gt;pekas på att Svenska kyrkan, främst genom huvudmannaskapet för&lt;br&gt;begravningsverksamheten, även fortsättningsvis kommer att kunna svara&lt;br&gt;för en relativt omfattande myndighetsutövning. Även ansvaret för den&lt;br&gt;omfattande del av vårt gemensamma kulturarv som utgörs av kulturbygg-&lt;br&gt;nader och inventarier liksom finansieringen av en lagstadgad kyrkoavgift&lt;br&gt;talar i samma riktning. Härtill kommer att det finns en opinion inom&lt;br&gt;kyrkan, som också årets kyrkomöte gett uttryck åt, för att offentlig-&lt;br&gt;hetsprincipen skall tillämpas även vid ändrade relationer mellan staten&lt;br&gt;och Svenska kyrkan. Sammantaget talar detta enligt vår mening för att&lt;br&gt;Svenska kyrkan även fortsättningsvis skall omfattas av offentlighetsprin-&lt;br&gt;cipen. Formerna för detta bör dock beredas ytterligare innan ett slutligt&lt;br&gt;ställningstagande i fråga om de framtida reglerna görs.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Lagen om Svenska kyrkan&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En särskild lag om Svenska kyrkan bör&lt;br&gt;innehålla det som är principiellt viktigt och av grundläggande&lt;br&gt;karaktär för Svenska kyrkan. Där bör anges bl.a. att kyrkan skall&lt;br&gt;vara en evangelisk-luthersk kyrka med episkopal struktur, en öppen&lt;br&gt;folkkyrka, demokratiskt uppbyggd och rikstäckande. Församlingar-&lt;br&gt;nas och stiftens roll och självbestämmande bör framgå. I lagen bör&lt;br&gt;således anges vissa grundläggande bestämmelser om Svenska&lt;br&gt;kyrkans organisatoriska uppbyggnad och om skyldigheten för dem&lt;br&gt;som tillhör Svenska kyrkan att betala lokalt och regionalt beslutad&lt;br&gt;kyrkoavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den närmare gränsdragningen mellan innehållet i lagen om&lt;br&gt;Svenska kyrkan och en inomkyrklig reglering får prövas i ett&lt;br&gt;fortsatt utredningsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkoberedningens förslag: Även Kyrkoberedningen har föreslagit att&lt;br&gt;Svenska kyrkan skall regleras i en särskild lag. Utöver bestämmelser om&lt;br&gt;kyrkans identitet finns i beredningens lagförslag också bestämmelser bl.a.&lt;br&gt;om att Svenska kyrkan skall vara ett eget rättssubjekt, om försam-&lt;br&gt;lingarna, om kyrkoavgift och uppbördshjälp samt om kyrkomötets&lt;br&gt;beslutsbefogenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En övervägande majoritet av instanserna är&lt;br&gt;positiva till huvuddragen i förslaget. Det gäller så gott som samtliga&lt;br&gt;rikskyrkliga organ och stiftsmyndigheter som har yttrat sig i frågan.&lt;br&gt;Några efterlyser dock en mer utförlig reglering, bl.a. om stiftens roll&lt;br&gt;inom Svenska kyrkan, om de kyrkliga valen och om församlingsin-&lt;br&gt;delning. Flera remissinstanser betonar också det angelägna i att för-&lt;br&gt;samlingarna bibehåller sin nuvarande grad av självständighet i förhållande&lt;br&gt;till den regionala nivån och till riksplanet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlet i Strängnäs påpekar att det finns risk för komplikationer &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;när begrepp som t.ex. &amp;quot;demokratisk&amp;quot; och &amp;quot;rikstäckande&amp;quot;, vilka inte är&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;entydiga, används i lagstiftningen. Domkapitlet konstaterar att stiften i Prop. 1995/96:80&lt;br&gt;förslaget har en svag ställning och beklagar att de inte har behandlats&lt;br&gt;utförligare av beredningen. Kammarkollegiet anser att förslaget kan&lt;br&gt;accepteras som en principlösning men ställer också frågan om den&lt;br&gt;föreslagna lagstiftningen ger tillräckliga garantier för att Svenska kyrkan&lt;br&gt;exempelvis förblir demokratiskt uppbyggd och rikstäckande. Lagförslaget&lt;br&gt;saknar t.ex. helt bestämmelser om en på val uppbyggd representation när&lt;br&gt;det gäller församlingarna. Svenska kyrkans centralstyrelse bejakar i&lt;br&gt;huvudsak den föreslagna lagens innehåll och omfattning men framhåller&lt;br&gt;att den kan behöva justeras, exempelvis med en tydligare reglering av&lt;br&gt;stiftens ställning och med grundläggande bestämmelser om den kyrkliga&lt;br&gt;egendomen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justitiekanslern (JK) anser att statens krav på Svenska kyrkan bör&lt;br&gt;komma till uttryck i lag. Det förhållandet att Svenska kyrkan behandlas&lt;br&gt;i en särskild lag, behöver enligt JK inte innebära någon rättslig särställ-&lt;br&gt;ning av sådant slag att den inte skulle kunna stämma med den önskade&lt;br&gt;principiella likabehandlingen av alla trossamfund. Svenska kyrkans&lt;br&gt;församlings- och pastoratsförbund anför att det är på Svenska kyrkans&lt;br&gt;lokalplan som den egentliga kyrkliga verksamheten bedrivs. Enligt den&lt;br&gt;folkkyrkosyn som förbundet företräder skall församlingarna svara för att&lt;br&gt;befolkningen har möjlighet att söka sig till kyrkan och dess verksamhet&lt;br&gt;var de än bor. Svenska kyrkan på riks- och stiftsplanet har enligt&lt;br&gt;förbundet en annan uppgift genom att på den nivån stödja och främja den&lt;br&gt;lokala verksamheten. Församlingarna som de grundläggande enheterna&lt;br&gt;måste därför garanteras en på demokratisk grund uppbyggd självstyrelse.&lt;br&gt;Detta i kombination med den prästerliga ämbetsförvaltningen utgör&lt;br&gt;grunden för den inom Svenska kyrkan rådande dubbla ansvarslinjen.&lt;br&gt;Enligt förbundet är detta så väsentligt att det måste komma till uttryck i&lt;br&gt;lag. Förbundet avstyrker förslaget om det nya rättssubjektet Svenska&lt;br&gt;kyrkan i den form som det fått. I stället bör ett på kyrklig bas tillskapat&lt;br&gt;organ genom lagstiftning ges uppgiften att företräda trossamfundet&lt;br&gt;Svenska kyrkan i fråga om kyrkans tro, lära och bekännelse och vissa&lt;br&gt;internt kyrkliga frågor. Kyrkokommunerna anser det viktigt att Svenska&lt;br&gt;kyrkan även i fortsättningen behåller sin nuvarande identitet och karaktär.&lt;br&gt;Något mer än hälften av de kyrkokommuner som har yttrat sig om&lt;br&gt;Svenska kyrkans rättsliga ställning biträder förslaget om att Svenska&lt;br&gt;kyrkan skall få ställning som ett eget rättssubjekt. Många framhåller dock&lt;br&gt;att relationerna mellan församlingarna och Svenska kyrkan som helhet&lt;br&gt;måste klarläggas. Samarbetsnämndenför statsbidrag till trossamfund och&lt;br&gt;Sveriges Frikyrkosamråd tillstyrker att såväl Svenska kyrkan som övriga&lt;br&gt;trossamfund skall kunna få ställning som rättssubjekt i form av registrerat&lt;br&gt;trossamfund men invänder bestämt mot att lagstiftningen skall delas upp&lt;br&gt;på det sätt som beredningen föreslagit. Från religionsfrihetssynpunkt är&lt;br&gt;det enligt Samarbetsnämnden och Frikyrkosamrådet oacceptabelt att ett&lt;br&gt;av trossamfunden särbehandlas när det gäller relationerna till staten.&lt;br&gt;Judiska Centralrådet i Sverige anför liknande synpunkter. Katolska&lt;br&gt;biskopsämbetet i Stockholm och Svenska Missionsförbundet anför att varje&lt;br&gt;särbehandling, positiv eller negativ, av ett visst samfund måste uteslutas. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftsstyrelsen i Stockholm menar att den valda lösningen med olika&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rättssubjekt synes ge församlingarna, i kraft av egna rättssubjekt, Prop. 1995/96:80&lt;br&gt;möjlighet att verka i en annan riktning än den Svenska kyrkan står för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Principiellt bör hela Svenska kyrkan ses som ett i kyrkoordningen&lt;br&gt;reglerat gemensamt rättssubjekt, i vilket stift och församling är med-&lt;br&gt;lemmar med handlingsmöjlighet inom angivna ramar. Dessa ramar bör&lt;br&gt;vara sådana att församlingars och stifts nuvarande självständighet behålls.&lt;br&gt;Svenska kyrkans unga har svårt att se varför det kan ligga i statens&lt;br&gt;intresse att reglera i lag att Svenska kyrkan skall vara evangelisk-luthersk&lt;br&gt;och ha en demokratisk rikstäckande verksamhet. Svenska kyrkan får&lt;br&gt;genom en egen lag en särställning gentemot andra trossamfund, vilket är&lt;br&gt;fel ur religionsfrihetssynpunkt. Det borde därför vara en lag för alla&lt;br&gt;trossamfund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995 års kyrkomöte: Kyrkomötet framhåller att lagen om Svenska&lt;br&gt;kyrkan inte får bli alltför omfattande och bör ha en varaktig karaktär.&lt;br&gt;Kyrkomötet understryker betydelsen av att lagen innehåller de grund-&lt;br&gt;läggande bestämmelser som är nödvändiga för att säkra att Svenska&lt;br&gt;kyrkans identitet bevaras vid en relationsändring. Bestämmelserna bör&lt;br&gt;vara principiellt utformade och främst beskriva Svenska kyrkans&lt;br&gt;organisatoriska uppbyggnad. Lagen behöver innehålla tydliga bestämmel-&lt;br&gt;ser om kompetensfördelningen mellan Svenska kyrkans lokala, regionala&lt;br&gt;och nationella nivåer samt vissa allmänna principer av betydelse för&lt;br&gt;Svenska kyrkan som öppen, demokratisk och rikstäckande folkkyrka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även vid ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan behövs det&lt;br&gt;en viss begränsad lagstiftning. De huvudsakliga skälen för detta är att&lt;br&gt;staten bör medverka till att Svenska kyrkans identitet och karaktär&lt;br&gt;bibehålls även i fortsättningen. Den skall således vara ett evangelisk-&lt;br&gt;lutherskt trossamfund med episkopal struktur och en öppen folkkyrka,&lt;br&gt;rikstäckande och demokratiskt uppbyggd. Staten måste därför ställa krav&lt;br&gt;på Svenska kyrkan i dessa avseenden och dessa krav måste komma till&lt;br&gt;klart uttryck.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser alltså att staten, med hänsyn till Svenska kyrkans&lt;br&gt;historia och tradition och till dess faktiska omfattning, bör medverka till&lt;br&gt;att kyrkan behåller sin identitet och förblir rikstäckande och demokratiskt&lt;br&gt;uppbyggd. Detta bör med den konstitutionella lösning vi föreslår slås fast&lt;br&gt;i lag. Att så sker innebär dock inte att staten bestämmer kyrkans&lt;br&gt;identitet. Inte heller kan en sådan reglering sägas stå i strid med reglerna&lt;br&gt;om religionsfrihet i regeringsformen (jfr avsnitt 4.1). Vi vill i detta&lt;br&gt;sammanhang också framhålla att 1995 års kyrkomöte anslutit sig till att&lt;br&gt;dessa grundläggande bestämmelser, vilka kyrkomötet ser som en&lt;br&gt;beskrivning av Svenska kyrkans identitet, skall finnas i en lag om&lt;br&gt;Svenska kyrkan. Detta understryker att det inte är fråga om någon&lt;br&gt;kränkning av religionsfriheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar kyrkomötets uppfattning att en lag om Svenska&lt;br&gt;kyrkan inte får bli alltför omfattande. Det är nödvändigt att den enbart&lt;br&gt;omfattar det som absolut behövs för att trygga att Svenska kyrkan förblir&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett demokratiskt uppbyggt och rikstäckande evangelisk-lutherskt trossam- Prop. 1995/96:80&lt;br&gt;fund. Annars förfelas syftet med en omgestaltning av relationerna mellan&lt;br&gt;staten och Svenska kyrkan. Den närmare omfattningen och utformningen&lt;br&gt;av bestämmelserna kräver dock ytterligare analys. Detta måste således&lt;br&gt;bli en fråga för fortsatt utredning. Med den tydliga inriktning av&lt;br&gt;reformen som vi redovisar i denna proposition hindrar detta enligt vår&lt;br&gt;mening inte att ett principiellt ställningstagande görs redan nu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995 års kyrkomöte har angett som en huvuduppgift i ett kommande&lt;br&gt;statligt och kyrkligt utredningsarbete att närmare specificera och fördela&lt;br&gt;det som bör behållas från den kyrkokommunala regleringen i en lag om&lt;br&gt;Svenska kyrkan respektive en inomkyrklig reglering. Kyrkomötet har&lt;br&gt;gjort en grundlig genomgång av sin syn på innehållet i en kommande lag&lt;br&gt;om Svenska kyrkan. Kyrkomötet har därvid i stor utsträckning preciserat&lt;br&gt;och utvecklat det som enligt förslaget i regeringens skrivelse bör&lt;br&gt;behandlas i lagen. På några områden har kyrkomötet framfört synpunkter&lt;br&gt;på att lagen bör utvidgas. Kyrkomötet pekar bl.a. på att det behöver ske&lt;br&gt;en mycket tydlig precisering av de uppgifter och den kompetens som&lt;br&gt;tillkommer varje kyrklig nivå. De viktigaste av de principer som har&lt;br&gt;legat till grund för den kyrkokommunala självstyrelsen bör enligt&lt;br&gt;kyrkomötet slås fast i lagen. Kyrkomötets grundläggande föreskriftsrätt&lt;br&gt;bör regleras. Bland det som kyrkomötet i övrigt tar upp kan nämnas&lt;br&gt;valfrågorna där kyrkomötet framhåller vikten av att proportionella val&lt;br&gt;kan garanteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen instämmer med kyrkomötet i att det kan behövas en viss&lt;br&gt;utvidgning av den föreslagna lagen i förhållande till Kyrkoberedningens&lt;br&gt;förslag. Den närmare omfattningen av lagen hör dock till det som måste&lt;br&gt;övervägas i ett fortsatt utredningsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver bestämmelser om Svenska kyrkans identitet bör enligt regering-&lt;br&gt;ens mening främst vissa grundläggande bestämmelser om Svenska&lt;br&gt;kyrkans organisation tas in i en lag om Svenska kyrkan. Lagen bör&lt;br&gt;innehålla en regel som klart säger att Svenska kyrkan som trossamfund&lt;br&gt;är ett eget rättssubjekt som bl.a. kan förvärva rättigheter och ikläda sig&lt;br&gt;skyldigheter. Vidare bör det finnas bestämmelser om såväl den lokala&lt;br&gt;som den regionala nivån inom Svenska kyrkan, dvs. om församlingarna&lt;br&gt;och stiften. Lagen bör slå fast att församlingarna, som egna juridiska&lt;br&gt;personer, med vissa undantag är territoriella och omfattar dem som&lt;br&gt;tillhör Svenska kyrkan och är folkbokförda inom församlingen. En&lt;br&gt;precisering behövs i fråga om de uppgifter och den grundläggande&lt;br&gt;kompetens som tillkommer de olika kyrkliga nivåerna. Några grund-&lt;br&gt;läggande regler kan behövas om den kyrkliga egendomen. I lagen bör&lt;br&gt;också föreskrivas en skyldighet för dem som tillhör Svenska kyrkan att&lt;br&gt;betala en lokalt respektive regionalt beslutad kyrkoavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 ett fortsatt utredningsarbete får prövas bl.a. kyrkomötets förslag om&lt;br&gt;behovet av ytterligare bestämmelser om de kyrkliga valen och en&lt;br&gt;föreskrift om ett inomkyrkligt överprövningssystem. I det sammanhanget&lt;br&gt;är det, i linje med vad kyrkomötet har framhållit, viktigt att grund-&lt;br&gt;läggande demokratifrågor blir ordentligt genomlysta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under remissbehandlingen har det framförts viss kritik som går ut på &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att en särskild lag om Svenska kyrkan med den angivna inriktningen,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;innebär en särbehandling av Svenska kyrkan som inte kan godtas och att Prop. 1995/96:80&lt;br&gt;det i stället bör göras en gemensam lag för Svenska kyrkan och övriga&lt;br&gt;trossamfund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan knappast bortses från att det förslag i fråga om lagreglering&lt;br&gt;som vi nu lägger fram innebär en viss särbehandling av Svenska kyrkan,&lt;br&gt;på så sätt att några motsvarande regler inte kommer att finnas för andra&lt;br&gt;trossamfund. Som motiv för detta hänvisar vi till våra principiella&lt;br&gt;utgångspunkter för en reform (avsnitt 3). En lagreglering av övriga&lt;br&gt;trossamfund torde komma att handla om regler för exempelvis&lt;br&gt;trossamfunds registrering av det slag som Kyrkoberedningen har lagt&lt;br&gt;fram. Mot bakgrund av detta anser vi, i likhet med beredningen, att en&lt;br&gt;gemensam lag för samtliga trossamfund, skulle få en så stark övervikt för&lt;br&gt;Svenska kyrkan att det är lämpligare att reglera Svenska kyrkan i en lag&lt;br&gt;för sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sammanhanget kan också framhållas att den lag som regeringen här&lt;br&gt;har skisserat inte innefattar några regler om överlämnande av norm-&lt;br&gt;givningskompetens från riksdagen till kyrkomötet, utan bara de be-&lt;br&gt;stämmelser om kyrkomötet som företrädare för Svenska kyrkan som&lt;br&gt;helhet och högsta beslutande organ som vi angett tidigare. I den&lt;br&gt;meningen innebär vårt förslag ett närmande till vad som kan komma att&lt;br&gt;regleras i fråga om andra trossamfund. Därtill kommer att regier om&lt;br&gt;andra trossamfund föreslås få samma konstitutionella skydd som reglerna&lt;br&gt;om Svenska kyrkan. Med hänsyn till detta bör den föreslagna modellen&lt;br&gt;även från ett strikt likabehandlingsperspektiv kunna accepteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis innebär vårt förslag i denna del att en lag om&lt;br&gt;Svenska kyrkan kan bedömas bli något mer omfettande än vad Kyrkobe-&lt;br&gt;redningen föreslagit. I det fortsatta utredningsarbetet får, som vi&lt;br&gt;framhållit, prövas vilka ytterligare bestämmelser som bör föras in i&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Ekonomi och uppbörd&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: De som tillhör Svenska kyrkan skall i stället&lt;br&gt;för nuvarande församlingsskatt vara skyldiga att betala en kyrkoav-&lt;br&gt;gift som kostnadsfritt för Svenska kyrkan tas ut tillsammans med&lt;br&gt;och på samma sätt som inkomstskatten. Avgiften bör grundas på&lt;br&gt;den statligt beskattningsbara förvärvsinkomsten och avses tillgodose&lt;br&gt;kyrkans behov på olika nivåer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även andra trossamfund bör efter beslut av regeringen kunna få&lt;br&gt;hjälp vid uppbörden av avgifter från dem som tillhör samfunden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Formerna för uppbörden av kyrkoavgiften och finansieringen av&lt;br&gt;avgiftsuppbörden utreds ytterligare. Därvid får också frågan om&lt;br&gt;kyrkoavgiftens benämning övervägas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ekonomiska möjligheterna för Svenska kyrkan att bedriva en&lt;br&gt;rikstäckande verksamhet tryggas främst av ett inomkyrkligt&lt;br&gt;utjämningssystem genom kyrkofonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkoberedningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med Prop.&lt;br&gt;regeringens. Beredningen föreslår emellertid att respektive församling får&lt;br&gt;avgöra om avgiftsfordringar skall överlämnas till kronofogdemyndigheten&lt;br&gt;för indrivning eller inte. Beredningen anser att ett verksamhetsbidrag bör&lt;br&gt;utgå till Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Kyrkoberedningens förslag att församlingsskatten&lt;br&gt;skall ersättas av en kyrkoavgift som betalas samtidigt med inkomstskatten&lt;br&gt;tillstyrks av flertalet av de remissinstanser på central eller regional nivå&lt;br&gt;som har tagit ställning till förslaget. Flera remissinstanser understryker&lt;br&gt;vikten av att kyrkoavgiften vid uppbörden behandlas på samma sätt som&lt;br&gt;skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland kyrkokommunerna råder emellertid delade meningar om detta&lt;br&gt;förslag. Förslaget tillstyrks av ungefär en tredjedel av pastoraten inom&lt;br&gt;Svenska kyrkan. Något fler pastorat, ca 44 procent, vill ha kvar den&lt;br&gt;nuvarande beskattningsrätten. Genomgående är de stora pastoraten mer&lt;br&gt;positiva till förslaget än de små och de pastorat som tillstyrker förslaget&lt;br&gt;representerar närmare hälften av medlemmarna i Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några statliga myndigheter har uttalat viss tveksamhet med hänsyn till&lt;br&gt;rättsliga eller praktiska aspekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justitiekanslern (JK) anser att motiveringen för att kyrkoavgiften skall&lt;br&gt;föreskrivas i lag är knapphändig. JK är också tveksam till om det grund-&lt;br&gt;lagsenliga i att staten skulle lämna uppbördshjälp i fråga om dem som&lt;br&gt;redan förut tillhör Svenska kyrkan utan att dessa gjort något eget&lt;br&gt;ställningstagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även Kammarkollegiet anser att det kan ifrågasättas om det är lämpligt&lt;br&gt;att i lag föreskriva att de som frivilligt vill tillhöra Svenska kyrkan skall&lt;br&gt;vara skyldiga att betala en kyrkoavgift. Om så blir fallet bör indrivning&lt;br&gt;vara obligatorisk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svea hovrätt avstyrker att statlig uppbördshjälp lämnas till andra&lt;br&gt;trossamfund än Svenska kyrkan. En statlig uppbördshjälp till andra&lt;br&gt;trossamfund skulle nämligen enligt hovrättens mening vara tveksam såväl&lt;br&gt;från principiella som från praktiska utgångspunkter. Hovrätten tar upp&lt;br&gt;frågan om den föreslagna kyrkoavgiften är att anse som skatt eller avgift.&lt;br&gt;Hovrätten anser Kyrkoberedningens motivering för att det är en avgift&lt;br&gt;vara tveksam. Hovrätten delar emellertid i princip beredningens&lt;br&gt;uppfattning om att staten bör biträda Svenska kyrkan med uppbörd av&lt;br&gt;kyrkoavgiften via skattesystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datainspektionen framhåller att de integritetsrisker som är förknippade&lt;br&gt;med en uppbörd via skattesystemet kan undanröjas genom en bestämmel-&lt;br&gt;se om sekretess för sådana uppgifter. Under förutsättning att ett sådant&lt;br&gt;system kommer till stånd har Datainspektionen inget att invända mot&lt;br&gt;förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket anger som en absolut förutsättning för att avgifterna&lt;br&gt;skall kunna infogas i skatte- och uppbördssystemet att de fullt ut kan&lt;br&gt;behandlas som skatt enligt uppbördslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet anser att det vore en&lt;br&gt;smidigare lösning om skattemyndigheterna fick erbjuda sina tjänster på&lt;br&gt;privaträttsliga grunder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket, Teologiska fakultetsnämnden vid Uppsala universi-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tet, Ansvarsnämnden för biskopar, Svenska kyrkans centralstyrelse, Prop. 1995/96:80&lt;br&gt;Svenska kyrkans församlingsnämnd och styrelserna för Lutherhjälpen,&lt;br&gt;Svenska kyrkans mission och Svenska kyrkan i utlandet tillstyrker&lt;br&gt;förslaget att församlingsskatten skall ersättas av en kyrkoavgift.&lt;br&gt;Centralstyrelsen anser att skyldigheten för Svenska kyrkan att vara&lt;br&gt;rikstäckande motiverar att staten betalar kostnaden för uppbörden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget tillstyrks också av domkapitlen och stiftsstyrelserna i&lt;br&gt;Uppsala, Linköping, Skara, Strängnäs, Lund, Göteborg och Luleå samt&lt;br&gt;domkapitlen i Härnösand och Stockholm. Domkapitlen och stiftsstyrelser-&lt;br&gt;na i Västerås, Växjö och Visby samt stiftsstyrelsen i Härnösand avstyrker&lt;br&gt;däremot förslaget. Domkapitlet i Karlstad anser att - eftersom avgiften&lt;br&gt;blir obligatorisk för dem som tillhör Svenska kyrkan - det noga bör&lt;br&gt;prövas om inte termen &amp;quot;skatt&amp;quot; är mer lämplig än termen &amp;quot;avgift&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund och tre av för-&lt;br&gt;bundets stiftsavdelningar samt Sveriges hembygdsförbund vill ha kvar den&lt;br&gt;nuvarande beskattningsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret framhåller att staten vid en förändring måste tillförsäkra&lt;br&gt;sig effektiva former för att bevaka att de kyrkliga avgifterna sätts på&lt;br&gt;sådan nivå att det är möjligt för staten (och kommunerna vid kommunalt&lt;br&gt;ansvar för begravningsverksamheten) att höja inkomstskatten för att&lt;br&gt;finansiera sitt stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många kyrkokommuner framhåller att kravet på Svenska kyrkan att&lt;br&gt;bedriva en rikstäckande verksamhet och ansvaret för vården av kultur-&lt;br&gt;historiskt värdefulla byggnader motiverar att Svenska kyrkan bör ha en&lt;br&gt;särställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Statskontoret är det inte självklart att Svenska kyrkan skall&lt;br&gt;erhålla ett verksamhetsstöd som beräknas enligt samma normer som&lt;br&gt;motsvarande stöd till andra trossamfund. Statskontoret anser att storleken&lt;br&gt;av ett eventuellt sådant stöd bör bestämmas först när man tydligt kan se&lt;br&gt;hur kyrkans inkomster och utgifter påverkas av förändringen och hur&lt;br&gt;ekonomin utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket avstyrker förslaget om verksamhetsbidrag till&lt;br&gt;Svenska kyrkan. Verket anser att det inte är möjligt att tillstyrka ett&lt;br&gt;eventuellt verksamhetsbidrag förrän ändamål, storleksordning, finan-&lt;br&gt;siering och administration samt kostnader för administrationen klargjorts.&lt;br&gt;Verket föreslår en förutsättningslös prövning av om det skall vara ett&lt;br&gt;offentligt åtagande att ge verksamhetsbidrag till såväl Svenska kyrkan&lt;br&gt;som till andra trossamfund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Svenska kyrkans centralstyrelse är det rimligt om staten genom&lt;br&gt;lagstiftning föreskriver att Svenska kyrkan skall vara rikstäckande att&lt;br&gt;staten också ikläder sig ett visst ekonomiskt ansvar. Detta kan dock ske&lt;br&gt;i annan form än genom direkta statsbidrag. Som ett alternativ anger&lt;br&gt;centralstyrelsen att staten kan ta sitt ekonomiska ansvar för Svenska&lt;br&gt;kyrkan genom att utan avgift tillhandahålla uppbördshjälpen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkofondens styrelse är angelägen att den konstitutionella grunden för&lt;br&gt;kyrkofondens rätt att ta ut olika kursavgifter från församlingarna och att&lt;br&gt;för detta ändamål anlita uppbördsmyndigheterna inte kan ifrågasättas.&lt;br&gt;Styrelsen betonar vikten av att kyrkan har tillgång till en samlad &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stiftelseförmögenhet av kyrkofondens storlek. Ett absolut minimikrav är&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att fondens storlek motsvarar den förpliktelse att svara för prästers Prop. 1995/96:80&lt;br&gt;pensioner som åvilar fonden. För att ge nödvändig handlingsfrihet bör&lt;br&gt;fonden dock därutöver ha fritt kapital av betryggande storlek. Ett mått&lt;br&gt;kan vara en årsomslutning för utjämningssystemet, ett annat att fondens&lt;br&gt;avkastning skall kunna bära de rikskyrkliga kostnaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995 års kyrkomöte har i allt väsentligt kunnat ansluta sig till&lt;br&gt;regeringens förslag. Kyrkomötet önskar dock att kyrkoavgiften benämnes&lt;br&gt;kyrkoskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från principiella utgångspunkter bör, som vi har framhållit i det&lt;br&gt;föregående, staten så långt som möjligt hålla sig neutral i förhållande till&lt;br&gt;olika trossamfund. Detta talar för att Svenska kyrkans rätt att ta ut skatt&lt;br&gt;bör upphöra. Ett annat viktigt argument är att skatt endast kan beslutas&lt;br&gt;av riksdagen eller en kommunal beslutande församling. När församlingar&lt;br&gt;och kyrkliga samfalligheter upphör att vara kommuner kan de inte ha&lt;br&gt;kvar den nuvarande beskattningsrätten. Församlingsskatten bör i stället&lt;br&gt;ersättas av en obligatorisk kyrkoavgift för dem som tillhör kyrkan.&lt;br&gt;Avgiften avses täcka de kyrkliga behoven på olika nivåer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkoavgiften bör på samma sätt som nu tas ut i förhållande till&lt;br&gt;inkomsten för den som skall betala avgiften. Till grund för beräkningen&lt;br&gt;bör läggas den statligt beskattningsbara förvärvsinkomsten. Avgiften bör&lt;br&gt;alltså sättas i relation till den kyrkotillhöriges betalningsförmåga. Den&lt;br&gt;som inte tillhör Svenska kyrkan bör inte vara skyldig att betala någon&lt;br&gt;avgift till kyrkan. Frågan om begravningsverksamhetens finansiering&lt;br&gt;behandlas senare (avsnitt 6).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har diskuterats om den föreslagna avgiften har sådana drag att den&lt;br&gt;bör betraktas som en skatt. Kyrkoberedningen har analyserat frågan&lt;br&gt;(betänkandet s. 76 f.) och funnit att övervägande skäl talar för att det&lt;br&gt;medelstillskott som den som tillhör Svenska kyrkan har att lämna kan&lt;br&gt;betecknas som en avgift, även om den offentligrättsliga regleringen&lt;br&gt;kvarstår. Riksskatteverket har å sin sida angett som en förutsättning för&lt;br&gt;att avgiften skall kunna infogas i uppbördssystemet att den fullt ut kan&lt;br&gt;behandlas som en skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkomötet tar också upp frågan om den kyrkliga uppbörden bör kallas&lt;br&gt;kyrkoavgift eller kyrkoskatt. Att kyrkoavgiften rent tekniskt skall&lt;br&gt;behandlas fullt ut som skatt har kyrkomötet noterat med tillfredsställelse.&lt;br&gt;Efter ett längre resonemang för och emot de båda alternativen kommer&lt;br&gt;kyrkomötet fram till att det i lagen om Svenska kyrkan tydligt måste&lt;br&gt;framgå att det i statsrättslig mening är fråga om en obligatorisk avgift för&lt;br&gt;dem som tillhör kyrkan. Samtidigt bör staten enligt kyrkomötet kunna&lt;br&gt;konstatera och acceptera att den lagstadgade kyrkoavgiften med&lt;br&gt;kyrkorättslig motivering betecknas kyrkoskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen noterar att den kyrkliga uppbördens benämning blivit en&lt;br&gt;symbolfråga under arbetet med ändrade relationer mellan staten ocb&lt;br&gt;Svenska kyrkan. Stor enighet råder dock om att efter en relationsändring&lt;br&gt;uppbörden statsrättsligt är en obligatorisk kyrkoavgift och att detta klart&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bör komma till uttryck i den blivande lagen. Denna utgångspunkt för Prop. 1995/96:80&lt;br&gt;lagstiftningen är inte lätt att förena med önskemålet att kalla avgiften för&lt;br&gt;kyrkoskatt utan att det uppstår oklarheter om uppbördens karaktär. Detta&lt;br&gt;är inte bara en terminologisk fråga utan också ett spörsmål av praktisk&lt;br&gt;betydelse i olika avseenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ordning som innebär att uppbörden i lagen karaktäriseras som&lt;br&gt;avgift men betecknas som skatt är både från principiella och praktiska&lt;br&gt;utgångspunkter inte tillfredsställande. Missförstånd beträffande in-&lt;br&gt;nebörden av uppbörden och felaktigheter vid hanteringen av denna kan&lt;br&gt;givetvis uppstå med en dualism av detta slag. Riskerna för detta skall&lt;br&gt;emellertid inte överdrivas och frågan har av kyrkomötet ansetts be-&lt;br&gt;tydelsefull för Svenska kyrkans identitet efter relationsändringen.&lt;br&gt;Gränsdragningen mellan vad som kallas avgift och skatt är inte heller&lt;br&gt;alltid konsekvent genomförd. Vi anser därför att man inte nu bör ta&lt;br&gt;ställning till detta utan överlämna frågan till fortsatt övervägande i ut-&lt;br&gt;redningsarbetet om ändrade relationer mellan staten och kyrkan. I övrigt&lt;br&gt;får vissa tekniska frågor om utformningen av uppbördssystemet&lt;br&gt;analyseras ytterligare med utgångspunkt från att den kyrkliga uppbörden&lt;br&gt;fullt ut kan behandlas som skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som vi har sagt i det föregående är det rimligt att staten ställer krav på&lt;br&gt;att Svenska kyrkan skall upprätthålla en demokratiskt uppbyggd&lt;br&gt;rikstäckande verksamhet. En förutsättning för detta är att förändringen&lt;br&gt;av relationerna mellan staten och kyrkan inte innebär någon drastisk&lt;br&gt;försämring av kyrkans ekonomi. Svenska kyrkan skall dessutom genom&lt;br&gt;sina församlingar ansvara för det allmänna intresset att vårda de&lt;br&gt;kulturhistoriskt värdefulla församlingskyrkorna liksom värdefull kultur-&lt;br&gt;egendom i övrigt. Staten bör därför erbjuda Svenska kyrkan kostnadsfri&lt;br&gt;uppbördshjälp. Av jämställdhetsskäl bör motsvarande erbjudande kunna&lt;br&gt;riktas även till andra trossamfund, men villkoras av att staten får ta&lt;br&gt;ställning i varje enskilt fall och föreskriva erforderliga villkor. Er&lt;br&gt;förutsättning för detta stöd från statens sida både till Svenska kyrkan och&lt;br&gt;andra trossamfund är att hjälpen kan inordnas i det gällande uppbördssys-&lt;br&gt;temet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska frikyrkosamfund och vissa andra trossamfund, av vilka&lt;br&gt;flertalet betjänar invandrare, får statsbidrag till sin verksamhet. Kyrkobe-&lt;br&gt;redningen har föreslagit att Svenska kyrkan i princip skall jämställas med&lt;br&gt;andra trossamfund när det gäller stöd från staten. Ett statligt stöd kan&lt;br&gt;emellertid som Svenska kyrkans centralstyrelse framhållit ges på annat&lt;br&gt;sätt än genom direkta statsbidrag. Kostnadsfri uppbördshjälp har angetts&lt;br&gt;som ett tänkbart alternativ till statsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi menar att det är detta alternativ som bör väljas. Med hänsyn till det&lt;br&gt;statsfinansiella läget är det nämligen inte möjligt att ställa ut löften om&lt;br&gt;några direkta verksamhetsbidrag. Vi återkommer senare i avsnittet om&lt;br&gt;genomförandet till frågan om reformens finansiering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkoberedningen har inte berört Svenska kyrkans skattemässiga&lt;br&gt;förhållanden. Frågor i detta sammanhang får tas upp i det fortsatta&lt;br&gt;utredningsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att Svenska kyrkan skall kunna bedriva en rikstäckande verksamhet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;krävs också ett väl fungerande utjämningssystem. Skillnader i kyrko-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunernas skattekraft och i viss utsträckning också skillnader i&lt;br&gt;kostnader utjämnas nu genom avgifter till och bidrag från kyrkofonden.&lt;br&gt;Kyrkofonden förutsätts även i fortsättningen ha den centrala rollen i&lt;br&gt;finansieringen av det kyrkliga utjämningssystemet. En annan fortsatt&lt;br&gt;viktig uppgift för kyrkofonden är att finansiera för kyrkan gemensamma&lt;br&gt;kostnader såsom t.ex. den gemensamma organisationen på riksplanet,&lt;br&gt;pensionskostnader och kostnader för biskoparnas avlöningsförmåner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild utredning, Kyrkoutjämningsutredningen, har fått regering-&lt;br&gt;ens uppdrag (dir. 1994:52) att se över systemet för ekonomisk utjämning&lt;br&gt;inom Svenska kyrkan och lägga fram förslag om hur detta bör vara&lt;br&gt;utformat i framtiden. Utredningsarbetet beräknas vara slutfört i början av&lt;br&gt;år 1996. Det nya utjämningssystemet utformas efter nuvarande för-&lt;br&gt;hållanden men skall också kunna tillämpas efter en förändring av&lt;br&gt;relationerna mellan staten och Svenska kyrkan. Regeringen faster stor&lt;br&gt;vikt vid att det kommer till stånd ett väl fungerande utjämningssystem,&lt;br&gt;för vilket Svenska kyrkan bör överta ansvaret efter förändrade stat-&lt;br&gt;kyrkarelationer.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Begravningsverksamheten&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: De praktiska, ekonomiska och rättsliga&lt;br&gt;konsekvenserna för begravningsverksamheten av en ny stat-&lt;br&gt;kyrkarelation skall utredas ytterligare. Följande principer skall vara&lt;br&gt;vägledande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkans huvudmannaskap för den helt övervägande&lt;br&gt;delen av begravningsverksamheten skall bestå. Möjligheterna att&lt;br&gt;anordna enskilda begravningsplatser finns kvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansieringen av begravningsverksamheten skall vara lokalt&lt;br&gt;förankrad. De som tillhör Svenska kyrkan betalar sina kostnader&lt;br&gt;via kyrkoavgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett riksomfattande, obligatoriskt clearingsystem bör komma till&lt;br&gt;stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utredning får pröva olika modeller för att tillgodose de&lt;br&gt;angivna principerna. Det bör övervägas om det kan skapas ett&lt;br&gt;flexibelt system som tar hänsyn till de mycket skiftande för-&lt;br&gt;hållanden som finns i olika delar av landet, inte minst när det&lt;br&gt;gäller skillnaderna mellan storstäder och landsbygd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkoberedningens förslag: Huvudmannaskapet för begravningsverk-&lt;br&gt;samheten bibehålls oförändrat. En borgerlig kommun skall även i&lt;br&gt;framtiden kunna anordna en allmän begravningsplats. Stiftssamfallig-&lt;br&gt;hetema bör av principiella skäl befrias från sin skyldighet att anordna&lt;br&gt;begravningsplats för den som inte tillhör något kristet samfund. Möjlig-&lt;br&gt;heterna att anordna enskilda begravningsplatser bör kvarstå liksom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;länsstyrelsernas tillsynsansvar. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begravningsverksamheten finansieras med en allmän statlig be-&lt;br&gt;gravningsavgift som bör vara proportionell mot den skattskyldiges&lt;br&gt;inkomst. Avgiftsmedlen fördelas sedan schablonmässigt. Ett riksomfattan-&lt;br&gt;de s.k. clearingsystem bör komma till stånd. Ytterligare utredning&lt;br&gt;erfordras för att klarlägga vissa detaljproblem, t.ex. hur avgiftsmedlen&lt;br&gt;på bästa sätt skall kunna anpassas till de verkliga kostnaderna. Möjlig-&lt;br&gt;heterna till en finansiering med starkare lokal förankring bör också&lt;br&gt;prövas ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett fortsatt utredningsarbete är erforderligt för att klarlägga olika&lt;br&gt;detaljproblem i samband med en övergång till en statlig begravningsavgift&lt;br&gt;och lösningarna på dessa och vem som skall ansvara för begravningsplats&lt;br&gt;åt dem som inte tillhör något kristet samfund. Analysen bör innefatta&lt;br&gt;behovet av kostnadsutjämning mellan församlingarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Cirka två tredjedelar av remissinstanserna berör&lt;br&gt;frågorna om begravningsverksamheten. Det stora flertalet av dem är i&lt;br&gt;princip positiva till att kyrkan även fortsättningsvis skall vara huvudman&lt;br&gt;för begravningsverksamheten. Svenska kyrkans centralstyrelse anser att&lt;br&gt;det är avgörande att bl.a. ett fortsatt kyrkligt huvudmannaskap för&lt;br&gt;huvuddelen av begravningsverksamheten slås fast.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser är negativa till förslaget. De föredrar i stället ett&lt;br&gt;kommunalt huvudmannaskap. Till stöd för detta åberopas främst skäl från&lt;br&gt;religionsfrihetssynpunkt samt andra trossamfunds och religioners snabbt&lt;br&gt;växande behov av egna begravningsplatser. Statskontoret framhåller att&lt;br&gt;uppgiften att anordna begravningsplatser är en del av samhällsplaneringen&lt;br&gt;och därför ansluter nära till andra borgerligt kommunala uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Något mer än en tredjedel av de remissinstanser som uttalat sig i frågan&lt;br&gt;är i huvudsak positiva till en allmän statlig begravningsavgift. Svea&lt;br&gt;hovrätt framför emellertid att begravningsskatten inte bör utgå som en&lt;br&gt;särskild namngiven skatt. Riksskatteverket anför att det är enklast att&lt;br&gt;beräkna avgiften på den statligt beskattningsbara förvärvsinkomsten efter&lt;br&gt;en procentsats som gäller för hela landet. Judiska Centralrådet i Sverige&lt;br&gt;anmärker att judar i Sverige hittills har varit tvungna att acceptera dubbel&lt;br&gt;betalning för begravningsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Knappt en fjärdedel av de remissinstanser som berört frågan är uttalat&lt;br&gt;negativa till förslaget om en allmän statlig begravningsavgift. En&lt;br&gt;majoritet av dessa remissinstanser förordar att begravningsverksamheten&lt;br&gt;för Svenska kyrkans medlemmar skall finansieras genom kyrkoavgiften&lt;br&gt;eller en motsvarande kyrkoskatt, medan den för icke medlemmar får&lt;br&gt;finansieras på något annat sätt alternativt, att denna fråga utreds vidare.&lt;br&gt;Ett par remissinstanser förordar en helt kommunal lösning. Några vill ha&lt;br&gt;kvar kyrkans nuvarande beskattningsrätt och den s.k. dissenterskatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har kritiserats för att vara krångligt och byråkratiskt. Många&lt;br&gt;remissinstanser framhåller att hänsyn måste tas till att kostnaderna för be-&lt;br&gt;gravningsväsendet varierar på olika ställen och flera framhåller vikten av&lt;br&gt;att det finns ett clearingsystem för begravningsverksamheten. Många vill&lt;br&gt;också att frågan om en mer lokal förankring av finansieringen utreds&lt;br&gt;vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret menar att med ett kommunalt finansiellt ansvar kan&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utdebiteringen anpassas till de faktiska ekonomiska förhållandena. Prop. 1995/96:80&lt;br&gt;Svenska kyrkans centralstyrelse invänder att de som tillhör Svenska&lt;br&gt;kyrkan bör genom sina demokratiskt valda företrädare få det fulla&lt;br&gt;ansvaret för dem som tillhör kyrkan. Centralstyrelsen anför också att det&lt;br&gt;är avgörande att bl.a. finansieringen skall ha största möjliga lokala&lt;br&gt;förankring. De som tillhör Svenska kyrkan bör enligt Centralstyrelsen&lt;br&gt;betala kostnaden för begravningsavgiften inom ramen för den föreslagna&lt;br&gt;kyrkoavgiften och de som inte tillhör kyrkan bör inte betala någon del av&lt;br&gt;kyrkoavgiften. Centralstyrelsen vill pröva ett alternativ där de som inte&lt;br&gt;tillhör Svenska kyrkan betalar en begravningsavgift till en fond förvaltad&lt;br&gt;och administrerad av en statlig myndighet. Som en del av det obligatoris-&lt;br&gt;ka clearingsystemet ersätts sedan den huvudman som svarat för gravsätt-&lt;br&gt;ningen. En clearingersättning skulle enligt Centralstyrelsen kunna vara&lt;br&gt;enhetlig för hela landet eftersom den endast påverkar huvudmännen&lt;br&gt;marginellt. Centralstyrelsen anser också att frågan om en kommunalt&lt;br&gt;bestämd avgift för dem som inte tillhör Svenska kyrkan bör prövas noga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund anför att med&lt;br&gt;förslaget bestämmer staten kostnadsnivån och blir i princip huvudman för&lt;br&gt;verksamheten medan pastoraten närmast framstår som entreprenörer.&lt;br&gt;Förbundet noterar att beredningen inte förklarat hur kostnader för&lt;br&gt;investeringar skall kunna finansieras inom det föreslagna systemet och att&lt;br&gt;kostnader för gravskötselåtaganden enligt civilrättsliga avtal inte beaktats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet remissinstanser instämmer i beredningens förslag om fortsatt&lt;br&gt;utredning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkokommunerna är genomgående positiva till förslaget att Svenska&lt;br&gt;kyrkan även fortsättningsvis skall vara huvudman för begravnings-&lt;br&gt;verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mindre än en tredjedel av pastoraten stöder förslaget om en statlig&lt;br&gt;begravningsavgift. Någon form av lokal finansiering förordas i stället av&lt;br&gt;40 procent av pastoraten. En tredjedel av pastoraten har inte redovisat&lt;br&gt;någon klar uppfattning om hur begravningsverksamheten skall finansie-&lt;br&gt;ras. Att kyrkoavgiften skall finansiera begravningskostnaderna för&lt;br&gt;kyrkans egna medlemmar anses av de flesta som en naturlig lösning.&lt;br&gt;Endast 13 procent av pastoraten vill ha kvar det nuvarande systemet där&lt;br&gt;även icke medlemmar måste betala skatt till kyrkan för begravnings-&lt;br&gt;verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många pastorat framhåller att frågan om begravningsclearing måste&lt;br&gt;lösas. De pastorat som tillstyrkt en statlig begravningsavgift har ofta sett&lt;br&gt;denna som en möjlighet att lösa frågan om begravningsclearing.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En majoritet av kyrkokommunerna tillstyrker förslaget om fortsatt&lt;br&gt;utredning. Många understryker behovet av en skyndsam utredning om&lt;br&gt;ansvaret för och finansieringen av begravningar för dem som inte tillhör&lt;br&gt;något kristet samfund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995 års kyrkomöte har inte haft några invändningar mot regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande förhållanden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samhället har det yttersta ansvaret för att det finns en fungerande&lt;br&gt;begravningsverksamhet. Med begravningsverksamhet avses de olika&lt;br&gt;åtgärder som har ett direkt samband med huvudmannaskapet för allmänna&lt;br&gt;begravningsplatser. Med allmän begravningsplats förstås en sådan&lt;br&gt;begravningsplats som är anordnad av ett pastorat eller en kyrklig&lt;br&gt;samfallighet inom Svenska kyrkan, av kommuner eller annars av det&lt;br&gt;allmänna. Det finns också enskilda begravningsplatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudmannaskapet för begravningsverksamheten innebär en skyldighet&lt;br&gt;att anordna och hålla allmänna begravningsplatser liksom att tillhandahål-&lt;br&gt;la gravplats för den som vid dödsfallet var kyrkobokförd inom pastoratet,&lt;br&gt;den kyrkliga samfalligheten eller kommunen. Rätten till gravplats är dock&lt;br&gt;inte beroende av att den avlidne tillhörde något trossamfund. I mån av&lt;br&gt;utrymme kan också annan än den som är kyrkobokförd på platsen&lt;br&gt;beredas gravplats där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med huvudmannaskapet följer också ett administrativt, ekonomiskt och&lt;br&gt;rättsligt ansvar för verksamheten på en begravningsplats. Utanför&lt;br&gt;begravningsverksamheten faller däremot olika åtgärder som har samband&lt;br&gt;med omhändertagandet av stoftet efter en avliden. Utanför verksamheten&lt;br&gt;fäller också de religiösa frågorna som t.ex. den begravningsakt som i&lt;br&gt;regel föregår gravsättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudmannaskapet för de allmänna begravningsplatserna ligger på&lt;br&gt;Svenska kyrkans territoriella pastorat. Stiftssamfalligheterna har dock ett&lt;br&gt;ansvar för att anordna och hålla allmänna begravningsplatser för dem&lt;br&gt;som inte tillhör något kristet trossamfund. I praktiken har dock pastora-&lt;br&gt;ten, efter avtal med stiftssamfalligheterna, kommit att sköta även denna&lt;br&gt;uppgift. Regeringen kan också besluta att en allmän begravningsplats i&lt;br&gt;stället skall anordnas av en kommun. Så har skett på ett par orter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter särskilt tillstånd av länsstyrelsen kan ett trossamfund eller en&lt;br&gt;stiftelse anordna en enskild begravningsplats. Tillstånd får lämnas bara&lt;br&gt;om det finns särskilda skäl för det och det kan antas att stiftelsen eller&lt;br&gt;trossamfundet kan fullgöra de uppgifter som krävs av en innehavare av&lt;br&gt;en begravningsplats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudmannaskapet vid ändrade relationer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det råder allmän enighet om att samhället har ett grundläggande ansvar&lt;br&gt;för begravningsverksamheten. Samhällets ansvar är generellt och avser&lt;br&gt;varje medborgare oavsett religiös uppfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkan har i dag hand om huvuddelen av de allmänna be-&lt;br&gt;gravningsplatserna. Det stora flertalet av dem är kyrkogårdar, dvs.&lt;br&gt;begravningsplatser belägna på kyrkotomten. Svenska kyrkan sköter&lt;br&gt;förvaltningen av sina allmänna begravningsplatser på ett föredömligt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i en förändrad relation mellan staten och Svenska kyrkan bör&lt;br&gt;kyrkan därför behålla huvudmannaskapet för de allmänna begravnings-&lt;br&gt;platserna. Detta har ett starkt stöd i remissopinionen. Samtidigt bör man&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 80&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;söka nå en ökad flexibilitet. De möjligheter till lokala lösningar som Prop. 1995/96:80&lt;br&gt;finns i dag bör därför finnas kvar. Likaså bör det vara möjligt att&lt;br&gt;anordna enskilda begravningsplatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansiering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begravningsverksamheten finansieras i dag i huvudsak genom för-&lt;br&gt;samlingsskatten. En förändrad relation mellan staten och Svenska kyrkan&lt;br&gt;i enlighet med den inriktning av det fortsatta arbetet som regeringen nu&lt;br&gt;föreslår kommer att innebära att skattskyldigheten till Svenska kyrkan&lt;br&gt;upphör. Samtidigt är utgångspunkten att kyrkans verksamhet skall&lt;br&gt;finansieras genom avgifter från dem som tillhör kyrkan. Det väcker&lt;br&gt;frågan hur kyrkan skall finansiera förvaltningen av de allmänna begrav-&lt;br&gt;ningsplatser som kyrkan också i fortsättningen skall vara huvudman för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkoberedningen har föreslagit ett system med en allmän statlig be-&lt;br&gt;gravningsavgift. Beredningen har emellertid uttalat sig för att ytterligare&lt;br&gt;pröva möjligheterna till en finansiering med en starkare lokal förankring.&lt;br&gt;Vid remissbehandlingen har beredningens förslag om en allmän statlig&lt;br&gt;begravningsavgift kritiserats, framför allt av församlingarna. Regeringen&lt;br&gt;vill gärna tillmötesgå församlingarna på denna punkt, eftersom frågan om&lt;br&gt;begravningsväsendet är så central ur församlingarnas perspektiv. Därför&lt;br&gt;bör man söka efter en lösning som har en starkare lokal förankring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den föreslagna ordningen ersätts församlingsskatten av en kyrkoav-&lt;br&gt;gift. Enligt regeringens mening bör förvaltningen av de allmänna&lt;br&gt;begravningsplatser som kyrkan är huvudman för kunna finansieras genom&lt;br&gt;kyrkoavgiften för dem som tillhör Svenska kyrkan. I övrigt får i det&lt;br&gt;kommande utredningsarbetet prövas olika modeller. Den möjlighet som&lt;br&gt;har framhållits i en reservation till Kyrkoberedningens betänkande,&lt;br&gt;nämligen att de som inte tillhör Svenska kyrkan betalar genom en avgift&lt;br&gt;som tas upp av den borgerliga kommunen, bör särskilt uppmärksammas.&lt;br&gt;Systemet bör också kunna inrymma en obligatorisk riksomfattande&lt;br&gt;begravningsclearing mellan de kyrkliga och borgerligt kommunala&lt;br&gt;huvudmännen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fortsatt utredning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudmannaskapet för begravningsverksamheten i en ny stat-kyrkarela-&lt;br&gt;tion kräver ytterligare utredning och analys. Vad som behöver analyseras&lt;br&gt;och utredas är de praktiska, ekonomiska och rättsliga konsekvenserna. En&lt;br&gt;sådan analys förutsätter också ett klargörande av vilka uppgifter som&lt;br&gt;följer av huvudmannaskapet, dvs. vad som närmare skall anses innefattas&lt;br&gt;i begreppet begravningsverksamhet. Förslag till lagstiftning måste också&lt;br&gt;arbetas fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inriktningen på det fortsatta utredningsarbetet bör bygga på ett fortsatt&lt;br&gt;kyrkligt huvudmannaskap för begravningsverksamheten samt en lokal&lt;br&gt;finansiering. Kyrkomötet har anslutit sig till denna uppfattning och&lt;br&gt;framhåller att det är väsentligt att finna en ordning för verksamhetens&lt;br&gt;finansiering som inte strider mot principen om lika behandling och som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samtidigt måste vara godtagbar från religionsfrihetssynpunkt. I samman- Prop. 1995/96:80&lt;br&gt;hanget har kyrkomötet uppmärksammat stiftssamfälligheternas nuvarande&lt;br&gt;ansvar för att bereda icke-kristna trosbekännare tillgång till särskilda be-&lt;br&gt;gravningsplatser. Detta bör enligt kyrkomötet inte längre vara en uppgift&lt;br&gt;för ett kyrkligt organ och frågan bör lösas i det fortsatta&lt;br&gt;utredningsarbetet. Regeringen delar denna uppfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten bör vara att åstadkomma en så enkel och flexibel&lt;br&gt;ordning som möjligt och undvika onödig byråkrati och krångel. Frågan&lt;br&gt;om den närmare utformningen av ett system med kyrklig och borgerligt&lt;br&gt;kommunal begravningsclearing skall också finnas med i utrednings-&lt;br&gt;arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Den kyrkliga egendomen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den kyrkliga egendomen bör efter en&lt;br&gt;relationsändring mellan staten och Svenska kyrkan stå till kyrkans&lt;br&gt;förfogande. De rättsliga lösningar som krävs för att uppnå detta&lt;br&gt;och trygga den kyrkliga egendomens bestånd för avsedda ändamål&lt;br&gt;utreds vidare. I det fortsatta utredningsarbetet bör man i möjligaste&lt;br&gt;mån undersöka egendomens ursprung och omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkoberedningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med&lt;br&gt;regeringens. Beredningen föreslår att kyrkans rätt till den egendom som&lt;br&gt;främst berörs av relationsändringen, i princip den s.k. specialreglerade&lt;br&gt;egendomen, grundas på stiftelseinstitutet. Någon skillnad bör därvid inte&lt;br&gt;göras mellan sådan egendom som ägs av staten men disponeras av kyrkan&lt;br&gt;och annan specialreglerad egendom. De stiftelser till vilka egendomen&lt;br&gt;avses bli överförd bör knytas till det organ inom Svenska kyrkan som&lt;br&gt;disponerar egendomen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Att den kyrkliga egendomen bör stå till Svenska&lt;br&gt;kyrkans förfogande efter en relationsändring ifrågasätts inte av någon.&lt;br&gt;Den övervägande delen av de instanser som berör förslaget till stiftelse-&lt;br&gt;bildning är i huvudsak positiva. Ett fåtal kyrkliga organ och intresseorga-&lt;br&gt;nisationer med kyrklig anknytning förespråkar andra lösningar. Några&lt;br&gt;remissinstanser behandlar förslaget främst från rättsliga utgångspunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de statliga instanser som närmare kommenterar förslaget har&lt;br&gt;flertalet synpunkter som rör skyddet av stiftelsernas egendom. Kammar-&lt;br&gt;kollegiet betonar att staten måste ha möjligheter att ingripa genom&lt;br&gt;permutation om Svenska kyrkans identitet förändras på avgörande&lt;br&gt;punkter eller om ändamålet med stiftelserna i annat avseende inte&lt;br&gt;uppfylls. Riksrevisionsverket framför liknande synpunkter. Verket anser&lt;br&gt;vidare att tillsynen över Svenska kyrkan och dess egendom bör regleras&lt;br&gt;särskilt och att revisionsansvaret för den kyrkliga egendomen bör&lt;br&gt;klargöras. Riksantikvarieämbetet och statens historiska museer uttalar att&lt;br&gt;stiftelseformen bör gälla alla kyrkor som omfattas av kulturminneslagen,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;alltså även församlingskommunal egendom, och att medinflytande från Prop. 1995/96:80&lt;br&gt;det allmänna måste garanteras i förvaltningen av kyrkorna. Juridiska&lt;br&gt;fakultetsnämnden vid Uppsala universitet anser att det av rent fiskala skäl&lt;br&gt;är i hög grad påkallat med en allmänrepresentation i de kyrkliga&lt;br&gt;stiftelserna. Även Egendomsnämndernas samarbetsorgan går emot&lt;br&gt;Kyrkoberedningens åsikt att det inte finns behov av särskild statlig tillsyn&lt;br&gt;över de kyrkliga stiftelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser uttalar att förslaget till stiftelsebildning är oklart&lt;br&gt;och ofullständigt. Några påpekar att ett antal frågor återstår att lösa innan&lt;br&gt;den nya stiftelselagen kan tillämpas på kyrklig egendom. Andra fram-&lt;br&gt;håller att stiftelsebildningen bör ske genom lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de remissinstanser som i huvudsak är negativa till stiftelsebildning&lt;br&gt;föreslår en del att statligt ägd specialreglerad egendom som kyrkan dispo-&lt;br&gt;nerar skall överföras direkt till kyrkliga organ. De övriga föredrar&lt;br&gt;lösningar som inte medför förändringar av ägandeförhållandena. Svenska&lt;br&gt;kyrkans centralstyrelse anser att det finns fördelar av principiell natur&lt;br&gt;med förslaget eftersom lagstiftningen om den kyrkliga jorden skulle&lt;br&gt;kunna avskaffas och därmed det direkta sambandet med statsmakten.&lt;br&gt;Nackdelarna av formell och praktisk art är emellertid enligt Centralstyrel-&lt;br&gt;sen så stora att man i stället bör pröva en ny lagstiftningsmodell. Den&lt;br&gt;skulle innebära att grundläggande bestämmelser om den kyrkliga&lt;br&gt;egendomen ges i lagen om Svenska kyrkan och att kyrkomötet på&lt;br&gt;grundval av dessa bestämmelser skulle få utfärda närmare bestämmelser&lt;br&gt;om förvaltningen. Centralstyrelsen finner bl.a. att den kyrkliga egen-&lt;br&gt;domens konstitutionella skydd skulle försvagas genom Kyrkobered-&lt;br&gt;ningens förslag. Bland praktiska nackdelar nämner Centralstyrelsen bl.a.&lt;br&gt;att stiftelsebildningen skulle medföra omfattande äganderättsutredningar&lt;br&gt;och fastighetsbildningsförrättningar samt komplikationer i förhållande till&lt;br&gt;stiftelse- och skattelagstiftningen. Mot bakgrund av Svenska kyrkans&lt;br&gt;församlings- och pastorat sförbunds ställningstagande i den grundläggande&lt;br&gt;frågan om Svenska kyrkans rättsliga ställning vid en relationsändring är&lt;br&gt;förbundet tveksamt till behovet av stiftelsebildning. Redan inom ramen&lt;br&gt;för nuvarande ordning bör den kyrkliga egendomen enligt förbundet&lt;br&gt;kunna tryggas för det ändamål den en gång avsatts. Även om en mer&lt;br&gt;långtgående relationsändring skulle genomföras finner inte förbundet att&lt;br&gt;övertygande skäl framförts för den föreslagna stiftelsebildningen. Om det&lt;br&gt;emellertid skulle visa sig nödvändigt att föra över egendomen till&lt;br&gt;särskilda stiftelser för att säkerställa dess användning för avsatt ändamål,&lt;br&gt;vill förbundet inte motsätta sig en sådan åtgärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995 års kyrkomöte delar den uppfattning om den kyrkliga egendomen&lt;br&gt;som kommer till uttryck i regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande förhållanden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkan disponerar för sin verksamhet åtskillig egendom. Från&lt;br&gt;rättsliga utgångspunkter kan den kyrkliga egendomen delas in i kyrko-&lt;br&gt;kommunal egendom som kyrkokommunen förfogar fritt över, fri&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förenings- och stiftelseegendom som ofta tillkommit genom donationer Prop. 1995/96:80&lt;br&gt;och insamlingar under senare tid samt specialreglerad egendom. På grund&lt;br&gt;av det historiska sambandet mellan staten och Svenska kyrkan är den&lt;br&gt;sistnämnda egendomen underkastad särskilda rättsregler till skydd för&lt;br&gt;intresset att tillgångarna bevaras och används för de ändamål som de&lt;br&gt;ursprungligen varit avsedda för. Den specialreglerade fasta egendomen&lt;br&gt;består dels av kyrkor, kyrkogårdar och andra begravningsplatser och dels&lt;br&gt;av vad man brukar kalla kyrklig jord. De fastigheter som tillhör den&lt;br&gt;kyrkliga jorden är avsedda att garantera prästernas uppehälle och kyrkans&lt;br&gt;bestånd. Till den specialreglerade lösa egendomen räknas inventarier i&lt;br&gt;framför allt kyrkor och biskopsgårdar samt fonderade medel. Den&lt;br&gt;kyrkliga jorden och fonder med anknytning till den brukar kallas den&lt;br&gt;kyrkliga finansförmögenheten. Den används inte direkt i den kyrkliga&lt;br&gt;verksamheten utan tjänar främst som kapitalplacering. Det är att märka&lt;br&gt;att viss församlingskommunal egendom såsom sentida församlingskyrkor&lt;br&gt;och begravningsplatser också räknas till specialreglerad egendom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den största delen av den specialreglerade egendomen ägs av stiftelse-&lt;br&gt;liknande organ - i regel de olika församlingskyrkorna själva. Ägande-&lt;br&gt;rättsförhållandena är emellertid många gånger oklara och kan i vissa fall&lt;br&gt;inte ens efter omfattande utredningar klarläggas. Merparten av reglerna&lt;br&gt;om den specialreglerade egendomen finns i kyrkolagen. De föreskriver&lt;br&gt;hur kyrkliga organ skall förvalta egendomen oberoende av vem ägande-&lt;br&gt;rätten tillkommer. Från den 1 januari 1995 har den förvaltning som&lt;br&gt;tidigare skett pastoratsvis i stor utsträckning sammanförts stiftsvis.&lt;br&gt;Bestämmelser om tillsyn och tillståndsprövning för förvaltningen har&lt;br&gt;ersatts av ändamålsbestämmelser. Reformen medför större självständighet&lt;br&gt;för de förvaltande organen samt förenklingar och effektiviseringar i&lt;br&gt;förvaltningen av den kyrkliga finansförmögenheten. Någon ändring av de&lt;br&gt;komplicerade ägandeförhållandena har inte skett och har inte heller varit&lt;br&gt;avsikten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrklig egendom i framtiden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att den kyrkliga egendomen efter en relationsändring&lt;br&gt;mellan staten och Svenska kyrkan bör stå till kyrkans förfogande. Man&lt;br&gt;bör genom ett utredningsarbete därför finna de rättsliga lösningar som&lt;br&gt;behövs för att trygga den kyrkliga egendomens bestånd för avsedda&lt;br&gt;ändamål. Dessa utgångspunkter har varit grundläggande både för&lt;br&gt;Kyrkoberedningen och för tidigare utredningar i ämnet. De får också ett&lt;br&gt;otvetydigt stöd av remissinstanserna och från kyrkomötet. 1&lt;br&gt;utredningsarbetet bör man i möjligaste mån undersöka egendomens&lt;br&gt;ursprung och omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en relationsändring är det främst den specialreglerade egendomen&lt;br&gt;som kommer att beröras. För den övriga egendomen gäller ingen särskild&lt;br&gt;reglering och det råder heller ingen tvekan om äganderätten till egen-&lt;br&gt;domen. Övergångsvis kan dock vissa regler behövas för den försam-&lt;br&gt;lingskommunala egendomen och viss permutationslagstiftning för&lt;br&gt;förenings- och stiftelseegendomen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En möjlighet att lösa egendomsfrågan vid en relationsändring mellan Prop. 1995/96:80&lt;br&gt;staten och kyrkan är att bilda stiftelser som både äger och förvaltar den&lt;br&gt;specialreglerade egendomen. I och med att bundenheten till ett eller flera&lt;br&gt;ändamål är det utmärkande draget för stiftelseinstitutet medför denna&lt;br&gt;lösning att man skapar ett fullgott rättsskydd för att egendomen kommer&lt;br&gt;att tjäna avsedda kyrkliga ändamål. För en stiftelsebildning talar också&lt;br&gt;det faktum att en del av den specialreglerade egendomen redan nu&lt;br&gt;karakteriseras som stiftelseegendom. En stiftelsebildning behöver inte&lt;br&gt;heller förändra den nuvarande förvaltningen av egendomen. Stiftelsen är&lt;br&gt;ett självständigt rättssubjekt. Det innebär att stiftelsen blir ägare till den&lt;br&gt;egendom som ingår i stiftelsen och därför kan få lagfort på fäst egendom.&lt;br&gt;Genom stiftelseformen bör de rådande oklarheterna i fråga om den&lt;br&gt;rättsliga naturen av den specialreglerade egendomen kunna undanröjas.&lt;br&gt;Med detta alternativ skulle man kunna ordna ägandeförhållandena inom&lt;br&gt;kyrkan på ett mera enhetligt och någorlunda praktiskt sätt. Det torde&lt;br&gt;emellertid vara nödvändigt att klarlägga och precisera vilken fäst och lös&lt;br&gt;egendom som kommer att ingå i respektive kyrklig stiftelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan möjlighet, som enligt vår mening framstår som ett huvud-&lt;br&gt;alternativ, är att pröva den lagstiftningsmodell som Centralstyrelsen&lt;br&gt;förordar. Den skulle innebära att grundläggande bestämmelser om den&lt;br&gt;kyrkliga egendomen ges i lagen om Svenska kyrkan och att kyrkomötet&lt;br&gt;på grundval av dessa bestämmelser skulle få utfärda närmare bestämmel-&lt;br&gt;ser om förvaltningen. Ett sådant alternativ skulle kunna vara förenat med&lt;br&gt;vissa fördelar av både principiellt och praktiskt slag. Exempelvis kan det&lt;br&gt;konstitutionella skyddet härigenom bli bättre än i stiftelsemodellen.&lt;br&gt;Vidare kan genom denna lösning vissa nackdelar med stiftelsealternativet&lt;br&gt;undvikas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkomötet delar uppfättningen att det är lagstiftningsmodellen som bör&lt;br&gt;prövas för att åstadkomma sådana rättsliga lösningar som garanterar att&lt;br&gt;egendomen liksom hittills fullt ut står till kyrkans förfogande att användas&lt;br&gt;till avsett ändamål. Avgörande är enligt kyrkomötet att den kyrkliga&lt;br&gt;egendomens status blir klargjord på ett sätt som för närvarande inte är&lt;br&gt;fallet.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Kulturhistoriska värden&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Svenska kyrkan bör kunna få viss ersätt-&lt;br&gt;ning för vård av kulturhistoriskt värdefull egendom. Omfatt-&lt;br&gt;ningen, utformningen och finansieringen av en sådan ersättning får&lt;br&gt;utredas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyroberedningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;br&gt;Remissinstanserna: I stort sett samtliga remissinstanser som behandlat&lt;br&gt;frågan ställer sig positiva till ett samhällsstöd för vården av Svenska kyr-&lt;br&gt;kans kulturhistoriskt värdefulla egendom. Några stiftsmyndigheter och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vissa kyrkokommuner samt Svenska kyrkans församlings- och pastorats-&lt;br&gt;förbund tycker att det kulturhistoriska kyrkounderhållet i första hand skall&lt;br&gt;klaras med en bevarad beskattningsrätt. Vidare framhålls att inte bara&lt;br&gt;kyrkobyggnader utan också prästgårdar bör få del av stödet. Kritiska är&lt;br&gt;Riksrevisionsverket och Juridiska fakultetsstyrelsen vid Lunds universitet.&lt;br&gt;Riksrevisionsverket framhåller bl.a. att ett offendigt åtagande först skall&lt;br&gt;prövas förutsättningslöst. Fakultetsstyrelsen ifrågasätter om inte bidrags-&lt;br&gt;systemet försätter kyrkan i starkare beroendeställning till staten än nu.&lt;br&gt;Andra trossamfund än Svenska kyrkan framför att det är angeläget med&lt;br&gt;ett statligt stöd även till deras kulturhistoriskt värdefulla byggnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995 års kyrkomöte har inte helt kunnat ansluta sig till regeringens&lt;br&gt;förslag om de kulturhistoriska värdena. Kyrkomötet avvisar förslaget i&lt;br&gt;regeringens skrivelse till kyrkomötet att en ersättning från staten bör vara&lt;br&gt;knuten till kravet på motsvarande minskning av kyrkoavgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kyrkliga egendomen i Sverige har till stor del sina rötter i medelti-&lt;br&gt;den. Detta gäller bl.a. flertalet domkyrkor och många församlingskyrkor.&lt;br&gt;Kyrkobyggnaderna intar en central plats i vårt svenska kulturarv och&lt;br&gt;representerar många epokers arkitektur, byggnadshistoria och byggnads-&lt;br&gt;teknik. Men de speglar också samhällshistorien. Församlingen och&lt;br&gt;socknen med kyrkobyggnaden i centrum kan sägas vara grunden för det&lt;br&gt;moderna svenska samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De kyrkliga kulturminnena har ett särskilt skydd enligt lagen&lt;br&gt;(1988:950) om kulturminnen m.m. I lagen slås inledningsvis fast att det&lt;br&gt;är en nationell angelägenhet att skydda och vårda vår kulturmiljö och att&lt;br&gt;ansvaret för detta delas av alla. 1 4 kap. finns bestämmelser om de&lt;br&gt;kyrkliga kulturminnena. Det är de kulturhistoriska värdena i kyrkobygg-&lt;br&gt;nader, kyrkotomter, kyrkliga inventarier och begravningsplatser som är&lt;br&gt;skyddade. Kyrkobyggnaderna och kyrkotomterna skall vårdas och&lt;br&gt;underhållas så att deras kulturhistoriska värde inte minskas och deras&lt;br&gt;utseende och karaktär inte förvanskas. Även kulturhistoriskt värdefulla&lt;br&gt;inventarier som hör till en kyrkobyggnad eller en annan kyrklig byggnad&lt;br&gt;eller en begravningsplats skall förvaras och vårdas väl. I vården av själva&lt;br&gt;begravningsplatsen skall dess betydelse som en del av vår kulturmiljö&lt;br&gt;beaktas. Begravningsplatserna skall vidare vårdas och underhållas så att&lt;br&gt;deras kulturhistoriska värde inte minskas eller förvanskas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kulturminneslagens skydd för kyrkliga kulturminnen bör behållas även&lt;br&gt;vid ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan. En relations-&lt;br&gt;ändring bör inte leda till försämrade förutsättningar för vård och&lt;br&gt;underhåll av kyrkans kulturhistoriska värden i framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av kyrkolagen framgår att underhåll av kyrkobyggnader är en försam-&lt;br&gt;lingsangelägenhet. Kostnaderna för detta underhåll betalas i dag främst&lt;br&gt;med den församlingsskatt som församlingarna och de kyrkliga samfallig-&lt;br&gt;hetema har rätt att ta upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkan bör även i framtiden genom sina församlingar och&lt;br&gt;samfalligheter ha ansvaret för kyrkobyggnadernas vård och förvaltning,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;liksom för de kyrkliga inventarierna och de övriga kyrkliga kulturminnen Prop. 1995/96:80&lt;br&gt;som skyddas genom kulturminneslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har tidigare föreslagit att den nuvarande församlingsskatten skall&lt;br&gt;ersättas av en kyrkoavgift som betalas endast av dem som tillhör Svenska&lt;br&gt;kyrkan. Bevarandet av de kyrkliga kulturvärdena är emellertid en an-&lt;br&gt;gelägenhet för hela samhället och svenska folket. Det är inte rimligt att&lt;br&gt;den totala kostnaden för detta allmänintresse bärs endast av Svenska&lt;br&gt;kyrkans medlemmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Församlingarna är skyldiga att iaktta kulturminneslagens bestämmelser.&lt;br&gt;Detta innebär inskränkningar och ibland fördyringar vid skötseln av bl.a.&lt;br&gt;kyrkobyggnaderna. Det kan därför vara rimligt att ge församlingarna viss&lt;br&gt;ersättning för underhållet av de kyrkliga kulturvärdena som kompensation&lt;br&gt;för dessa inskränkningar och fördyringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningen bör, i den utsträckning som den utgår, vara ett led i ett&lt;br&gt;ömsesidigt åtagande av staten och Svenska kyrkan att bevara de kultur-&lt;br&gt;historiska värdena inom kyrkan. Såsom kyrkomötet framhållit bör detta&lt;br&gt;komma till uttryck i en långsiktig överenskommelse mellan staten och&lt;br&gt;kyrkan. Kyrkomötet har emellertid inte kunnat tillstyrka att en ersättning&lt;br&gt;från staten knyts till ett krav på motsvarande minskning av kyrkoavgiften.&lt;br&gt;Med hänsyn till det ekonomiska läget finns inte något samhällsekono-&lt;br&gt;miskt utrymme för ökade insatser att vårda kulturhistoriskt värdefull&lt;br&gt;kyrklig egendom. En utgångspunkt för det fortsatta utredningsarbetet&lt;br&gt;skall därför vara att Svenska kyrkans sammanlagda uttag av kyrkoavgift&lt;br&gt;minskas i totalt samma omfattning som den statliga ersättningen. Givetvis&lt;br&gt;innebär inte detta att man rubbar kyrkans rätt att självständigt bestämma&lt;br&gt;avgiftsuttaget. Vi återkommer senare i avsnittet om genomförandet till&lt;br&gt;frågan om reformens finansiering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningen bör utformas så att den uppmuntrar till ett rationellt och&lt;br&gt;effektivt underhåll med beaktande av de kulturhistoriska kraven. Den&lt;br&gt;närmare omfattningen och utformningen bör utredas vidare med&lt;br&gt;beaktande av det statliga stöd för kulturminnesvård som redan finns. I&lt;br&gt;sammanhanget får även uppmärksammas hur relationsändringen kommer&lt;br&gt;att kunna påverka kyrkoarkiven och därmed sammanhängande frågor.&lt;br&gt;Kyrkomötet har ansett att en utredning om kostnaderna för vården av den&lt;br&gt;kulturhistoriskt värdefulla egendomen bör bestå av företrädare från såväl&lt;br&gt;staten som kyrkan. Formerna för deltagande från Svenska kyrkan i det&lt;br&gt;fortsatta utredningsarbetet får övervägas sedan beslut har fattats i&lt;br&gt;principfrågan om relationsändringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Genomförandet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Fortsatt statligt utredningsarbete behövs i&lt;br&gt;fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- konstitutionella och andra rättsliga frågor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- uppbörd av kyrkoavgift,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- begravningsverksamheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- den kyrkliga egendomen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- vården av kulturhistoriskt värdefull egendom och kyrkoarkiven,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- personalfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda åtgärder bör vidtas för att underlätta insyn i och&lt;br&gt;samordning mellan utredningarna. Samverkan bör också ske mellan&lt;br&gt;statens och kyrkans utredningsarbeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I utredningsarbetet kommer att prövas de kostnader som&lt;br&gt;reformen för med sig och hur de skall finansieras. Vägledande&lt;br&gt;skall därvid vara en statsfinansiellt neutral lösning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det fortsatta statliga utredningsarbetet beräknas pågå fr.o.m.&lt;br&gt;hösten 1995 t.o.m. våren 1997. Efter remissbehandling av&lt;br&gt;utredningsförslagen bör en grundlagsproposition kunna läggas fram&lt;br&gt;i sådan tid att den kan behandlas av riksdagen första gången våren&lt;br&gt;1998 och andra gången efter riksdagsvalet hösten 1998. Beträffande&lt;br&gt;de lagändringar som kräver kyrkomötets medverkan bör förslag&lt;br&gt;kunna redovisas till 1998 års kyrkomöte. Reformen bör kunna&lt;br&gt;genomföras den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Justitiekanslern, Justitieombudsmannen, Svea&lt;br&gt;hovrätt och Kammarrätten i Stockholm framhåller behovet av ytterligare&lt;br&gt;analys av olika konstitutionella och andra rättsliga frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statistiska centralbyrån och Länsstyrelsen i Kopparbergs län erinrar om&lt;br&gt;församlingsbegreppets betydelse i olika officiella sammanhang, t.ex.&lt;br&gt;folkbokföring och val. Ett avskaffande av församlingsbegreppet i&lt;br&gt;officiella sammanhang skulle kräva stora förändringar i lagstiftning och&lt;br&gt;befintliga administrativa system. Domkapitlet och Stiftsstyrelsen i&lt;br&gt;Karlstad påpekar att fortsatt utredningsbehov bl.a. föreligger beträffande&lt;br&gt;formen för beslut om församlingsindelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret, Statistiska centralbyrån och Riksrevisionsverket nämner&lt;br&gt;olika ekonomiska frågor som behöver utredas ytterligare, t.ex. de&lt;br&gt;ekonomiska konsekvenserna för en fristående kyrka, finansieringen av&lt;br&gt;begravningsverksamheten, statens ersättning för vården av kultur-&lt;br&gt;historiskt värdefulla kyrkobyggnader, kyrkoavgiftens karaktär i samband&lt;br&gt;med indrivning och överförandet av kyrklig egendom till stiftelser.&lt;br&gt;Riksrevisionsverket anser det viktigt att ett fortsatt utredande sker i nära&lt;br&gt;samarbete mellan staten och Svenska kyrkan och Riksskatteverket&lt;br&gt;framhåller att ett fortsatt utredningsarbete beträffande statlig uppbörds-&lt;br&gt;hjälp bör ske i nära samarbete med Skattebetalningsutredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksarkivet förutsätter att det fortsatta utredningsarbetet också skall Prop. 1995/96:80&lt;br&gt;omfatta Svenska kyrkans arkivfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksantikvarieämbetet och statens historiska museer anser att det behövs&lt;br&gt;fortsatt utredning om bl.a. lagskyddet för kyrkans kulturvärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkans centralstyrelse framhåller att det finns ett stort antal&lt;br&gt;frågor som gäller de anställda i Svenska kyrkan som måste ges en&lt;br&gt;noggrann belysning i det fortsatta utredningsarbetet. Det kommande&lt;br&gt;arbetet med personalfrågorna måste enligt Centralstyrelsen ske i nära&lt;br&gt;samverkan mellan staten och Svenska kyrkan och i nära dialog med de&lt;br&gt;anställdas fackliga organisationer. Centralstyrelsen understryker att&lt;br&gt;samverkan måste ske vid behandlingen av bl.a. följande frågor:&lt;br&gt;finansiering av begravningsverksamheten, ekonomiskt stöd och ersättning&lt;br&gt;till Svenska kyrkan, uppbördshjälpen, den kyrkliga egendomens ställning&lt;br&gt;och förvaltning, Svenska kyrkans juridiska ställning, överförandet av&lt;br&gt;statligt reglerade tjänster, de kyrkliga valen, indelningsfrågorna,&lt;br&gt;kyrkobokföringen, en förändrad ställning för statliga myndigheter såsom&lt;br&gt;domkapitlen, Ansvarsnämnden för biskopar och Kyrkofondens styrelse&lt;br&gt;samt trossamfundens verksamhet i kris och krig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund menar att det är&lt;br&gt;svårt att överblicka förslagets konsekvenser i hela dess vidd. Det finns&lt;br&gt;mot denna bakgrund anledning att ifrågasätta det meningsfulla i att redan&lt;br&gt;på detta stadium låta kyrkomötet ta ställning till ett förslag. Innan detta&lt;br&gt;sker bör det i beredningen aviserade utredningsarbetet först slutföras.&lt;br&gt;Dessutom anser förbundet att den av beredningen angivna tidsplanen för&lt;br&gt;den fortsatta beredningen av ärendet är alltför snäv. De aktualiserade&lt;br&gt;frågorna är så genomgripande för såväl Svenska kyrkan som samhället&lt;br&gt;i övrigt att de under inga förhållanden får forceras fram under tidspress.&lt;br&gt;Vad slutligen gäller personalfrågorna vid den föreslagna relations-&lt;br&gt;förändringen är förbundet starkt kritisk till hur beredningen behandlat&lt;br&gt;dessa. Det saknas en grundläggande genomgång och analys av vilka&lt;br&gt;personalpolitiska konsekvenser som blir följden av ett genomförande av&lt;br&gt;reformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkokommunerna understryker särskilt behovet av en skyndsam&lt;br&gt;utredning om ansvaret för att anordna begravningsplatser för dem som&lt;br&gt;inte tillhör något kristet trossamfund och behovet av utredning om&lt;br&gt;personalfrågorna. Kyrkokommunerna instämmer i övrigt i stor utsträck-&lt;br&gt;ning i Kyrkoberedningens bedömning av behovet av fortsatt utredning.&lt;br&gt;Fortsatt utredning föreslås också i fråga om kyrkomötets och biskoparnas&lt;br&gt;ansvar och befogenheter, de ekonomiska konsekvenserna av ändrade för-&lt;br&gt;hållanden och glesbygdens speciella problematik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund, Sveriges frikyrko-&lt;br&gt;samråd och andra företrädare för de fria trossamfunden framför önskemål&lt;br&gt;om att de fria trossamfunden skall få medverka i det fortsatta utrednings-&lt;br&gt;arbetet. Sveriges kristna råd vill ha fortsatt utredning beträffande&lt;br&gt;religionsfrihetsbegreppet och begreppet trossamfund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Kommunalarbetareförbundet, Sveriges Kommunaltjänsteman-&lt;br&gt;naförbund och Svenska Kyrkans Personalförbund betonar nödvändigheten&lt;br&gt;av att utredningsarbetet sker i nära samverkan och dialog med de &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anställdas fackliga organisationer. De betonar också det mycket&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;omfattande utredningsarbete som krävs för att trygga anställningar, Prop. 1995/96:80&lt;br&gt;kompetensutveckling, personalrörlighet samt säkrande av personalens&lt;br&gt;framtida pensioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företrädare för de medeltida domkyrkorna hemställer att frågan om&lt;br&gt;finansieringen av de medeltida domkyrkornas underhåll särskilt beaktas&lt;br&gt;i de direktiv som kommer att ges för det fortsatta utredningsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995 års kyrkomöte har inte haft några erinringar mot förslaget om&lt;br&gt;hur genomförandet av relationsändringen bör ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkoberedningen har redovisat ett principförslag som i huvudsak kan&lt;br&gt;ligga till grund för det fortsatta utredningsarbetet i fråga om relationerna&lt;br&gt;mellan staten och Svenska kyrkan. Av såväl betänkandet som de avgivna&lt;br&gt;remissyttrandena och kyrkomötets ställningstagande framgår att flera&lt;br&gt;frågor behöver utredas ytterligare innan ett detaljerat förslag kan läggas&lt;br&gt;fram. Det är emellertid viktigt att riktlinjerna för det fortsatta utrednings-&lt;br&gt;arbetet fastställs. Därför har regeringen valt att - sedan kyrkomötet nu&lt;br&gt;yttrat sig - ge riksdagen tillfälle att ta ställning till principerna för de&lt;br&gt;framtida relationerna mellan staten och Svenska kyrkan. Med utgångs-&lt;br&gt;punkt i kyrkomötets bedömning och ett principbeslut av riksdagen kan&lt;br&gt;det bli aktuellt att utreda bl.a.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;konstitutionella och andra rättsliga frågor,&lt;br&gt;formerna för uppbörd av kyrkoavgift,&lt;br&gt;ansvaret för och finansieringen av begravningsverksamheten,&lt;br&gt;den kyrkliga egendomen,&lt;br&gt;vården av kulturhistoriskt värdefull egendom och kyrkoarkiven,&lt;br&gt;personalfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar den uppfattning som flera remissinstanser, bl.a.&lt;br&gt;fackliga organisationer, samt kyrkomötet har framfört att personalfrågorna&lt;br&gt;kräver stor uppmärksamhet i det fortsatta utredningsarbetet. Området är&lt;br&gt;förbisett och måste analyseras ingående. Som kyrkomötet har framhållit&lt;br&gt;bör särskilt uppmärksammas frågor som har att göra med själva&lt;br&gt;relationsändringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningsarbetet bör bedrivas i nära samarbete med olika organ inom&lt;br&gt;Svenska kyrkan, andra trossamfund, personalorganisationer m.fl. För att&lt;br&gt;tillgodose behovet att samordna arbetet mellan de statliga utredningarna&lt;br&gt;samt mellan dessa och det kyrkliga utredningsarbetet och för att&lt;br&gt;tillmötesgå berättigade krav på insyn avser regeringen att inrätta ett&lt;br&gt;särskilt samrådsorgan. Kyrkomötet har noterat detta med tillfredsställelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkomötet har fast uppmärksamheten på det viktiga spörsmålet att&lt;br&gt;kyrkans indelningsfrågor inte bara berör den kyrkliga verksamheten utan&lt;br&gt;också ett flertal funktioner i det borgerliga samhället. Därför har&lt;br&gt;föreslagits att frågor om ändring i församlingsindelningen blir föremål för&lt;br&gt;gemensam analys och överväganden mellan staten och Svenska kyrkan.&lt;br&gt;Efter en relationsändring blir emellertid de kyrkliga indelningsfrågorna&lt;br&gt;i princip något som endast berör kyrkan själv. Vad som skall ersätta detta&lt;br&gt;när det gäller indelning på den borgerliga sidan får bli föremål för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;närmare överväganden i annat sammanhang. Kopplingen mellan den Prop. 1995/96:80&lt;br&gt;kyrkliga indelningen och den statliga uppbördshjälpen bör emellertid&lt;br&gt;uppmärksammas i det fortsatta stat-kyrkaarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande vissa frågor som avser det inomkyrkliga regelsystemet,&lt;br&gt;t.ex. frågan om kyrkomötets och biskoparnas ansvar och befogenheter,&lt;br&gt;bör ansvaret för det fortsatta utredningsarbetet ligga hos Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det statliga utredningsarbetet om stat-kyrka bör kunna vara avslutat&lt;br&gt;senast våren 1997. Efter remissbehandling av utredningsförslagen kan en&lt;br&gt;proposition med förslag till grundlagsändringar läggas fram för riksdagen&lt;br&gt;i sådan tid att den kan behandlas av riksdagen första gången våren 1998&lt;br&gt;och andra gången efter riksdagsvalet hösten 1998. Beträffande de&lt;br&gt;lagändringar som kräver kyrkomötets medverkan, bl.a. lagen om Svenska&lt;br&gt;kyrkan, räknar regeringen med att kunna redovisa förslag till 1998 års&lt;br&gt;kyrkomöte och lägga fram en proposition med lagförslagen till riksdagen&lt;br&gt;hösten 1998. Efter ett fortsatt inomkyrkligt förberedelsearbete skulle&lt;br&gt;reformen kunna träda i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kommer i samband med att slutligt förslag om ändrade&lt;br&gt;relationer mellan staten och Svenska kyrkan läggs fram för riksdagen&lt;br&gt;hösten 1998 att närmare redovisa de kostnader reformen för med sig och&lt;br&gt;hur de skall finansieras. Vägledande skall därvid vara en statsfinansiellt&lt;br&gt;neutral lösning. I redovisningen kommer att särskilt uppmärksammas&lt;br&gt;finansieringen av den kostnadsfria uppbördshjälpen och ersättningen för&lt;br&gt;vården av de kulturhistoriska värdena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av Kyrkoberedningens betänkande Prop. 1995/96:80&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Staten och trossamfunden (SOU 1994:42) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Vår huvuduppgift är att ge förslag till hur de ekonomiska och rättsliga&lt;br&gt;relationerna mellan staten och Svenska kyrkan skall se ut i framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kyrkliga verksamheten har under århundradenas lopp haft en stor&lt;br&gt;betydelse för den svenska samhällsutvecklingen. Samhället har starkt&lt;br&gt;påverkats av kristendomen. Vi anser att det från statens utgångspunkt&lt;br&gt;också i dag finns skäl att vara positiv till religiös verksamhet bl.a. med&lt;br&gt;hänsyn till dess betydelsefulla sociala funktion. Detta bör dock ske med&lt;br&gt;respekt för de medborgare som för egen del tar avstånd från religiös&lt;br&gt;verksamhet. Staten har i ett modernt samhälle inte någon anledning att&lt;br&gt;särskilt gynna ett visst trossamfund. Tvärtom bör staten så långt möjligt&lt;br&gt;förhålla sig neutral i förhållandet till de olika trossamfunden. Enligt vår&lt;br&gt;mening bör detta läggas till grund för ställningstagandet beträffande&lt;br&gt;statens relationer till Svenska kyrkan och övriga trossamfund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår att Svenska kyrkan får ställning som ett eget rättssubjekt,&lt;br&gt;som varken är statligt eller kommunalt. Församlingar, pastoratssamfällig-&lt;br&gt;heter och andra kyrkliga samfalligheter behåller sin ställning som egna&lt;br&gt;rättssubjekt men upphör att vara kommuner. Svenska kyrkans ställning&lt;br&gt;(liksom församlingarnas och samfallighetemas) blir på ett nytt sätt&lt;br&gt;offentligrättsligt reglerad och kommer till uttryck i regeringsformen och&lt;br&gt;en lag om Svenska kyrkan. Lagen om Svenska kyrkan föreslås få ett&lt;br&gt;särskilt konstitutionellt skydd. Principen om allmänna handlingars&lt;br&gt;offentlighet kvarstår för Svenska kyrkan, dess församlingar och&lt;br&gt;samfalligheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser att alla trossamfund skall behandlas likvärdigt, varvid hänsyn&lt;br&gt;dock skall tas till deras skilda förhållanden. Även andra trossamfund än&lt;br&gt;Svenska kyrkan måste därför ges möjlighet att också formellt vara just&lt;br&gt;trossamfund. Vi föreslår därför att en särskild juridisk form, registrerat&lt;br&gt;trossamfund, skapas för dessa samfund. Bestämmelserna om detta&lt;br&gt;placeras tillsammans med andra bestämmelser som rör trossamfund i&lt;br&gt;allmänhet i en lag om trossamfund. Även regeringsformen bör innehålla&lt;br&gt;en bestämmelse om andra trossamfund än Svenska kyrkan och om&lt;br&gt;konstitutionellt skydd för vissa föreskrifter om dessa samfund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande församlingsskatten ersätts av en kyrkoavgift, som de&lt;br&gt;som tillhör Svenska kyrkan skall betala. Kyrkoavgiften tas upp via&lt;br&gt;skattesystemet. Även de andra trossamfund som så önskar kan utnyttja&lt;br&gt;denna väg att ta upp sina avgifter. De som inte tillhör Svenska kyrkan&lt;br&gt;skall inte behöva betala någon skatt eller avgift till denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkans ekonomi säkerställs - förutom genom kyrkoavgiften&lt;br&gt;- av att den får behålla den egendom som den nu disponerar. Vidare&lt;br&gt;föreslår vi att staten skall betala dels ersättning för vården av kultur-&lt;br&gt;historiskt värdefulla byggnader, dels visst verksamhetsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det överlämnas till Svenska kyrkan själv att inom de ramar som lagen&lt;br&gt;anger, t.ex. bestämmelserna om negativ religionsfrihet i 2 kap. 2 §&lt;br&gt;regeringsformen, besluta sina regler om kyrkotillhörighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkans nuvarande huvudmannaskap för begravningsverksam-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;heten behålls. Vi förordar att alla får betala till begravningsverksamheten&lt;br&gt;genom en särskild statlig begravningsavgift, som tas upp tillsammans&lt;br&gt;med inkomstskatten. I det fortsatta utredningsarbetet bör dock även&lt;br&gt;förutsättningarna för en starkare lokal förankring av finansieringen&lt;br&gt;prövas. Stiftssamfalligheterna befrias från skyldigheten att anordna&lt;br&gt;begravningsplatser för dem som inte tillhör något kristet samfund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om Svenska kyrkan föreslås innehålla endast bestämmelser om&lt;br&gt;Svenska kyrkans identitet, skyldigheten för dem som tillhör den att betala&lt;br&gt;avgift till den, dess rätt att besluta i kyrkliga angelägenheter samt -&lt;br&gt;mycket översiktligt - dess organisation. I övriga frågor får Svenska&lt;br&gt;kyrkan besluta själv, i första hand genom kyrkomötet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser det angeläget att en långsiktigt hållbar lösning när det gäller&lt;br&gt;förhållandet mellan staten och trossamfunden nu kommer till stånd. Våra&lt;br&gt;förslag innebär en sådan lösning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Våra förslag medför grundlagsändringar, vilket innebär att de kan träda&lt;br&gt;i kraft tidigast efter det riksdagsval som äger rum efter 1994. Även om&lt;br&gt;ett principbeslut i riksdagen kan bli aktuellt under år 1995 kommer&lt;br&gt;reformen därför sannolikt att kunna genomföras först år 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Remissinstanserna&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Följande remissinstanser har beretts tillfälle att yttra sig:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Riksmarskalksämbetet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Justitiekanslern (JK)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Justitieombudsmannen (JO)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Svea hovrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Kammarrätten i Stockholm&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Länsrätten i Stockholms län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Datainspektionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Överstyrelsen för civil beredskap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. Statskontoret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. Statistiska centralbyrån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. Riksrevisionsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. Riksskatteverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. Statens arbetsgivarverk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. Statens löne- och pensionsverk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. Riksarkivet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. Riksantikvarieämbetet och statens historiska museer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. Kammarkollegiet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. Länsstyrelsen i Jönköpings län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. Länsstyrelsen i Hallands län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20. Länsstyrelsen i Kopparbergs län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21. Juridiska fekultetsnämnden i Uppsala&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22. Juridiska fakultetsstyrelsen i Lund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23. Teologiska fekultetsnämnden i Uppsala&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24. Teologiska fekultetsnämnden i Lund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25. Svenska kyrkans centralstyrelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26. Kyrkofondens styrelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27. Ansvarsnämnden för biskopar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28. Domkapitlet i Uppsala&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Linköping&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Skara&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Strängnäs&lt;br&gt;Västerås&lt;br&gt;Växjö&lt;br&gt;Lund&lt;br&gt;Göteborg&lt;br&gt;Karlstad&lt;br&gt;Härnösand&lt;br&gt;Luleå&lt;br&gt;Visby&lt;br&gt;Stockholm&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41. Stiftsstyrelsen i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;II&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppsala&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Linköping&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skara&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Strängnäs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Västerås&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46. -&amp;quot;-&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Växjö&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47. -&amp;quot;-&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48. -&amp;quot;-&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Göteborg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Karlstad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Härnösand&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51. -&amp;quot;-&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Luleå&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52. -&amp;quot;-&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Visby&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53. -&amp;quot;-&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Stockholm&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54. Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55. Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56. Svenska Kommunförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57. Sveriges akademikers centralorganisation (SACO)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58. Tjänstemännens centralorganisation (TCO)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59. Landsorganisationen i Sverige (LO)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60. Sveriges Kristna Råd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61. Sveriges Frikyrkosamråd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62. Katolska biskopsämbetet i Stockholm&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63. Judiska Centralrådet i Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64. Svenska kyrkans kulturråd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65. Svenska kyrkans församlingsnämnd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66. Svenska kyrkans utbildningsnämnd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67. Nämnden för Svenska kyrkans mission&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68. Nämnden för Svenska kyrkan i utlandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69. Nämnden för Lutherhjälpen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70. Pastoralinstitutet i Lund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71. Pastoralinstitutet i Uppsala&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72. Ersta Diakonisällskap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73. Stiftelsen Stora Sköndal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74. Kristna studentrörelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75. Svenska Kyrkans Unga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76. Evangeliska fosterlandsstiftelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77. Sveriges kyrkogårdschefers förening&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78. Sveriges kyrkogårds- och krematorieförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79. Sveriges kyrkokamerala förening&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80. Sveriges Kyrkosångsförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81. Stiftsjuristernas förening&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82. Svenska Kyrkans Diakon- och Diakonissförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83. Sveriges Hembygdsförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84. Förbundet för Kristen enhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av dessa har följande remissinstanser avstått från att yttra sig:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59. Landsorganisationen i Sverige (LO)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66. Svenska kyrkans utbildningsnämnd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71. Pastoralinstitutet i Uppsala&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74. Kristna studentrörelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81. Stiftsjuristernas förening&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare har samtliga kyrkokommuner beretts tillfälle att yttra sig. Drygt&lt;br&gt;1 900 kyrkokommuner har besvarat remissen. Svar har kommit in från&lt;br&gt;85 procent av pastoraten inom Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På eget initiativ har följande yttrat sig:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42 lokala avdelningar av Centerpartiet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Kristna Socialdemokraters Förbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Järfälla Socialdemokratiska Arbetarkommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Strömsunds socialdemokratiska arbetarekommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sundsvalls arbetarekommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsanställdas förbunds socialdemokratiska lackklubb i Jämtland&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partipolitiskt obundna i Västerås stift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkomusikernas Riksförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Kommunalarbetarförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Kommunaltjänstemannaförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Kyrkans Personalförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sundsvalls kommunaltjänstemannaförening&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Västerås stifts pastoratsförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Växjö stiftsförbund av SKFP&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Luleå stifts Församlings- och Pastoratsförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms stads stiftsförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärkestiftets församlings- och pastoratsförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms stifts församlings- och pastoratsförbund&lt;br&gt;Egendomnämndernas samarbetsorgan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Egendomsnämnden i Visby&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företrädare för de medeltida domkyrkorna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samfalligheten Gotlands Kyrkor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftsjägmästarföreningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén för finskspråkigt församlingsarbete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkans fria synod&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämtlands läns kyrkomusikerförening&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkans diakon- och diakonissförbund i Skara stift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arvika Kyrkogårdsnämnd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eskilstuna Kyrkogårds- och Fastighetsförvaltning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Östersunds kontraktsråd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kalix lekmannakår&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Baptistsamfundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kungsholms baptistförsamling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Norrmalms baptistförsamling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hägerstens baptistförsamling, Stockholm&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;S:t Lars katolska församling, Uppsala&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Franska reformerta kyrkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Missionsförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betlehemskyrkans missionsförsamling i Göteborg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Malmö Missionsförsamling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eksjö missionsförsamling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Metodistkyrkan i Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Metodistkyrkans teologiska seminarium, Överås&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Metodistkyrkans teologiska seminarium, Göteborg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EFS missionsförening i Åkalla kyrka&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rissnekyrkan, Sundbyberg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Immanuelskyrkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lidakyrkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andreasförsamlingen i Mjölby&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pastorernas Riksförbunds styrelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Human-Etiska Förbundet i Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Halländska Hembygdsrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Heimbygda hembygdsförbund för Jämtlands län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Brunflo hembygdsförening&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sandsjö Hembygdsförening&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom har ett antal skrivelser från enskilda personer kommit in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;h1&gt;Andra kyrkolag sutskottets&lt;br&gt;betänkande&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1995:1&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Ändrade relationer mellan staten och Svenska&lt;br&gt;kyrkan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Sammanfattning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I detta betänkande behandlas regeringens skrivelse om ändrade relationer&lt;br&gt;mellan staten och Svenska kyrkan samt motioner som väckts med anledning&lt;br&gt;av skrivelsen och andra motioner med anknytning till ämnet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Regeringens skrivelse&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I sin skrivelse till kyrkomötet (RegSkr 1995:1) begär regeringen kyrkomötets&lt;br&gt;yttrande över det principförslag till framtida relationer mellan staten och&lt;br&gt;Svenska kyrkan som läggs fram i skrivelsen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Motionerna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1995:6 av Börje Finnstedt, vari hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att kyrkomötet beslutar att oförändrade relationer skall råda mellan&lt;br&gt;Svenska kyrkan och staten också i framtiden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att kyrkomötet hos regeringen begär att stat-kyrkafrågan underställs fol-&lt;br&gt;ket i en folkomröstning om regeringen ändå föreslår ändrade relationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995:8 av Per-Olof Fristorp, vari hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att kyrkomötet vid behandlingen av kyrkoberedningens förslag om of-&lt;br&gt;fentligrättslig ställning för Svenska kyrkan redovisar vilka konsekvenser detta&lt;br&gt;kan få vad gäller möjligheten för de inomkyrkliga organen för framtiden och&lt;br&gt;inte minst för biskoparna att kunna fullgöra det ålagda tillsynsansvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995:18 av Rune Entelius, vari hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen&lt;br&gt;anförts om uppfattningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a. att kyrkan i första hand bibehåller sin nuvarande beskattningsrätt och sin&lt;br&gt;offentligrättsliga ställning som kommun,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b. att riksdagen i andra hand bör besluta om en grundlagsändring med syfte&lt;br&gt;att ge trossamfunden samma beskattningsrätt som riksdagen och de kommu-&lt;br&gt;nala beslutande församlingarna och att kyrkan genom ett sådant beslut kan&lt;br&gt;bibehålla sin nuvarande beskattningsrätt i sin offentligrättsliga ställning som&lt;br&gt;trossamfund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995:40 av Gunnar Lindberg, vari hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet som sin mening till regeringen anför att innan mera långt-&lt;br&gt;gående beslut tas som påverkar Svenska kyrkans framtid bör en opartisk och&lt;br&gt;förutsättningslös juridisk utredning tillsättas med uppgift att pröva handlägg-&lt;br&gt;ningen av kyrka-statfrågan och riksdagsberedningens förslag utifrån reli-&lt;br&gt;gionsfrihetens, demokratins och folkrättens aspekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995:43 av Karl-Johan Nilsson m.fl., vari hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att kyrkomötet som sin mening ger regeringen till känna att kyrkomötet,&lt;br&gt;med anledning av de brister som principförslaget har, inte kan tillstyrka för-&lt;br&gt;slaget om ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att kyrkomötet som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen&lt;br&gt;anförts om inriktningen på det fortsatta reformarbetet i kyrka-statfrågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995:48 av Stina Eliasson m.fl., vari hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att kyrkomötet avvisar regeringens principförslag i skrivelsen 1995:1 om&lt;br&gt;ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att kyrkomötet som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen&lt;br&gt;anförts om avskaffandet av församlingsskatten för icke-kyrkotillhöriga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995:49 av Sten Johansson m.fl., vari hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att kyrkomötet i sitt yttrande över regeringens skrivelse 1995:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) dels avvisar det i skrivelsen framlagda principförslaget till framtida rela-&lt;br&gt;tioner mellan staten och Svenska kyrkan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) dels framhåller önskvärdheten av vidare reformer utan att rubba de&lt;br&gt;grundläggande förutsättningarna om självständighet för Svenska kyrkan i inre&lt;br&gt;angelägenheter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att kyrkomötet - om yrkande 1 inte bifalles - i sitt yttrande starkt under-&lt;br&gt;stryker att församlingarnas kommunstatus och beskattningsrätt under alla om-&lt;br&gt;ständigheter skall kvarstå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995:50 av biskop Claes-Bertil Ytterberg m.fl., vari hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen&lt;br&gt;anförs om den fortsatta inriktningen i fråga om utredningsarbetet i kyrka-stat-&lt;br&gt;frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995:51 av Anita Franzén m.fl., vari hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att kyrkomötet som sin mening ger regeringen till känna att kyrkomötet&lt;br&gt;på grund av skrivelsens stora brister avstyrker densamma,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att kyrkomötet som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen&lt;br&gt;anförts som riktlinjer för det fortsatta arbetet med kyrka-statfrågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995:52 av Lars Ekblad och Gunnar Blomgren, vari hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet som sin uppfattning ger regeringen till känna att endast en&lt;br&gt;lag om trossamfund bör infogas i regeringsformen och att ingen särskild lag&lt;br&gt;bör stiftas som reglerar Svenska kyrkans identitet och karaktär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995:53 av Eskil Jinnegård m.fl., vari hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att kyrkomötet avvisar regeringens förslag i RegSkr 1995:1,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att kyrkomötet som sin mening ger regeringen till känna vad som i motio-&lt;br&gt;nen anförts om bibehållen kommunstatus och beskattningsrätt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att kyrkomötet - om skrivelsen inte i sin helhet avvisas -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om&lt;br&gt;de grundläggande förutsättningarna för Svenska kyrkan som öppen folkkyrka,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts&lt;br&gt;om församlingarnas syn på kommunstatus och beskattningsrätt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om&lt;br&gt;den kommande kyrkolagens utformning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts&lt;br&gt;om ekonomi och uppbörd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om&lt;br&gt;begravningsväsendet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om&lt;br&gt;den kyrkliga egendomen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995:54 av Runar Patriksson, vari hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att kyrkomötet förklarar sig inte kunna godkänna den i skrivelse 1995:1&lt;br&gt;föreslagna skrivningen till principbeslut i relationerna mellan staten och&lt;br&gt;Svenska kyrkan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att kyrkomötet därför föreslår regeringen en framflyttning av hela be-&lt;br&gt;slutsprocessen i 2 år,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att kyrkomötet till regeringen föreslår en folkomröstning i ärendet som&lt;br&gt;presenteras i skrivelse 1995:1 i fall denna skulle godtas av kyrkomötet 1995.&lt;br&gt;1995:55 av Gösta Äng m.fl., vari hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet beslutar att helt avvisa förslaget från regeringen i kyrka-&lt;br&gt;statfrågan om borttagande av beskattningsrätten och den kommunala statu-&lt;br&gt;sen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995:56 av Birgitta Johansson m.fl., vari hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet som sin mening ger regeringen till känna att kyrkomötet&lt;br&gt;med anledning av de oklarheter som föreligger inte kan tillstyrka regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995:57 av Lisen Ridne m.fl., vari hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen&lt;br&gt;anförts om den fortsatta inriktningen i fråga om utredningsarbetet i frågan om&lt;br&gt;ändrade relationer mellan Svenska kyrkan och staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995:58 av Göran Petterson och Kristian Nylund, vari hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet avslår regeringens förslag om ändrade relationer mellan sta-&lt;br&gt;ten och Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995:59 av Juhani Rantanen, vari hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet som sin mening ger regeringen till känna att i lagen om&lt;br&gt;Svenska kyrkan kyrkans egna språkliga minoriteter, finska och samiska, bör&lt;br&gt;ges likvärdig ställning med majoritetsspråket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995:60 av Marianne Upmark m.fl., vari hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad&lt;br&gt;som anförts i motionen angående demokratifrågoma i Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995:61 av Inga-Lis Moberg m.fl., vari hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet som sin mening ger regeringen till känna vad som i motio-&lt;br&gt;nen anförts om bibehållen kommunstatus och beskattningsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995:62 av Tomas Forsner, vari hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet som sin uppfattning ger regeringen till känna att föreskrifter&lt;br&gt;om Svenska kyrkan och andra trossamfund kan samlas i en samlad lag om&lt;br&gt;trossamfund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995:63 av Dag Sandahl, vari hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att kyrkomötet angående ersättning till kyrkan för bevarande av kyrko-&lt;br&gt;byggnaders kulturvård som sin mening ger regeringen till känna att en sådan&lt;br&gt;ersättning inte ska vara knuten till ett krav att kyrkoavgiften skall minskas i&lt;br&gt;samma omfattning som statlig ersättning utgår,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att kyrkomötet som sin mening ger regeringen till känna att en arbets-&lt;br&gt;grupp sammansatt av företrädare för staten och för kyrkan bör utreda frågorna&lt;br&gt;rörande sådan ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995:64 av Bengt Olof Dike, vari hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet avslår regeringens förslag om ändrade relationer mellan sta-&lt;br&gt;ten och Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995:65 av Lars Rydje, vari hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet - för det fall att regeringsskrivelsens förslag tillstyrks - som&lt;br&gt;sin mening ger regeringen till känna att skyldigheten för dem som tillhör&lt;br&gt;Svenska kyrkan att betala kyrkoavgift bör avse såväl lokalt som av vederbör-&lt;br&gt;ligt stiftsorgan beslutad kyrkoavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Yttranden m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I ärendet föreligger yttranden från Läronämnden (Ln 1995:7, Ln 1995:8 och&lt;br&gt;Ln 1995:17), första kyrkolagsutskottet (1KL 1995: ly), ekumenikutskottet&lt;br&gt;(KEu 1995:2y) och organisationsutskottet (KO 1995:ly). Yttrandena är fo-&lt;br&gt;gade till betänkandet som bilaga 1-6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekonomiutskottet har beretts tillfälle att yttra sig men avstått från detta.&lt;br&gt;Kyrkosekreterare Ragnar Persenius har som sakkunnig biträtt utskottet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Utskottet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Huvudsakligt innehåll i regeringens skrivelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I skrivelsen läggs fram ett principförslag om de framtida relationerna mellan&lt;br&gt;staten och Svenska kyrkan. Utgångspunkten är att Svenska kyrkan skall kvar-&lt;br&gt;stå som en öppen, demokratisk och rikstäckande folkkyrka, vilket bör framgå&lt;br&gt;av en särskild lag. Samtidigt uppnås en större likställighet i förhållande till&lt;br&gt;andra trossamfund genom ett konstitutionellt skydd för alla trossamfund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Principförslaget omfattar den rättsliga regleringen, ekonomi och uppbörd,&lt;br&gt;begravningsverksamheten, den kyrkliga egendomen och vården av kulturhi-&lt;br&gt;storiska värden och innebär enligt skrivelsen i huvudsak följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- I regeringsformen införs särskilda regler om lagstiftning angående Svenska&lt;br&gt;kyrkan och andra trossamfund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Svenska kyrkan får själv reglera sina angelägenheter inom ramen för be-&lt;br&gt;stämmelserna i en lag men utan en från riksdagen delegerad normgivnings-&lt;br&gt;kompetens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Frågan om handlingars offentlighet i Svenska kyrkan utreds ytterligare med&lt;br&gt;inriktning på att offentlighetsprincipen skall tillämpas även i fortsätt-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- En skyldighet för den som tillhör Svenska kyrkan att betala en lokalt beslu-&lt;br&gt;tad kyrkoavgift ersätter nuvarande kyrkoskatt. Avgiften tas ut i proportion&lt;br&gt;till inkomsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Staten biträder Svenska kyrkan med uppbörden av kyrkoavgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- De praktiska, ekonomiska och rättsliga konsekvenserna för begravnings-&lt;br&gt;verksamheten i en ny stat-kyrkarelation utreds ytterligare. Svenska kyrkans&lt;br&gt;huvudmannaskap för den helt övervägande delen av begravningsverksam-&lt;br&gt;heten skall bestå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Finansieringen av begravningsverksamheten skall vara lokalt förankrad.&lt;br&gt;De som tillhör Svenska kyrkan betalar sina kostnader via kyrkoavgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Den kyrkliga egendomen står efter en relationsändring till kyrkans förfo-&lt;br&gt;gande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Svenska kyrkan bör kunna få ersättning för vården av den kulturhistoriskt&lt;br&gt;värdefulla egendomen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I skrivelsen framhåller regeringen att kompletterande utredningsarbete behö-&lt;br&gt;ver genomföras för att utarbeta mer detaljerade förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudsakligt innehåll i motionerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I huvudsak avslag på regeringens förslag begärs i motionerna 1995:43 av&lt;br&gt;Karl-Johan Nilsson m.fl., 1995:48 av Stina Eliason m.fl., 1995:49 av Sten&lt;br&gt;Johansson m.fl., 1995:51 av Anita Franzén m.fl., 1995:53 av Eskil Jinnegård&lt;br&gt;m.fl., 1995:54 av Runar Patriksson, 1995:56 av Birgitta Johansson m.fl.,&lt;br&gt;1995:58 av Göran Petterson och Kristian Nylund och 1995:64 av Bengt Olof&lt;br&gt;Dike. Av dessa grundas avslagsyrkandena i motionerna 43,54,56,58 och 64&lt;br&gt;främst på oklarheten om vad principförslaget kommer att innebära efter de&lt;br&gt;utredningar som aviseras. Också i motionerna 48 och 49 riktas kritik mot att&lt;br&gt;regeringen i många delar hänvisar till att ytterligare utredning skall göras och&lt;br&gt;att därmed oklarhet råder om vad det förslag innebär som regeringen begär&lt;br&gt;yttrande över. -1 en motion som väckts innan skrivelsen avlämnades, 1995:6&lt;br&gt;av Börje Finnstedt, begärs att oförändrade relationer skall råda mellan staten&lt;br&gt;och Svenska kyrkan i framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den aspekt i regeringens förslag som väckt mest kritik gäller församlingar-&lt;br&gt;nas ställning. Förslaget i vad det innebär att församlingarna inte längre skall&lt;br&gt;vara kommuner och den därmed sammanhängande frågan om beskattnings-&lt;br&gt;rätten tas upp i särskilda yrkanden i motionerna 1995:49 av Sten Johansson&lt;br&gt;m.fl., 1995:53 av Eskil Jinnegård m.fl., 1995:55 av Gösta Äng m.fl. och&lt;br&gt;1995:61 av Inga-Lis Moberg m.fl. samt i motion 1995:18 av Rune Entelius.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan direkt avslagsyrkande begärs tillkännagivanden om en annan inrikt-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning av fortsatt utredningsarbete i motionerna 1995:50 av biskop Claes-Bertil&lt;br&gt;Ytterberg m.fl. och 1995:57 av Lisen Ridne m.fl. Inriktningen galleri mycket&lt;br&gt;frågor om kyrkans organisation. -1 en motion, 1995:40 av Gunnar Lindberg,&lt;br&gt;begärs en opartisk och förutsättningslös juridisk utredning med uppgift att&lt;br&gt;pröva handläggningen av kyrka-statfrågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också utan avslagsyrkande på förslaget i skrivelsen tas i motion 1995:60&lt;br&gt;av Marianne Upmark m.fl. upp frågor om demokratin i Svenska kyrkan.&lt;br&gt;Begäran om folkomröstning om relationerna mellan staten och Svenska kyr-&lt;br&gt;kan framställs i motionerna 1995:54 av Runar Patriksson och 1995:6 av Börje&lt;br&gt;Finnstedt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra motioner berör detaljfrågor i regeringsförslaget. Två motioner,&lt;br&gt;1995:52 av Lars Ekblad och Gunnar Blomgren och 1995:62 av Tomas Fors-&lt;br&gt;ner, gäller frågan om det skall finnas olika lagar för Svenska kyrkan och för&lt;br&gt;andra trossamfund. En motion, 1995:65 av Lars Rydje, rör stiftssamfällighe-&lt;br&gt;ters möjlighet att besluta om kyrkoavgift vid ändrade stat-kyrkarelationer en-&lt;br&gt;ligt förslaget. I en motion, 1995:59 av Juhani Rantanen, tas frågan upp om&lt;br&gt;minoritetsspråkens ställning inom Svenska kyrkan. Slutligen begärs i motion&lt;br&gt;1995:8 av Per-Olof Fristorp en redovisning av förslagets konsekvenser för det&lt;br&gt;inomkyrkliga tillsynsansvaret.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Gällande bestämmelser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringsformen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regeringsformens portalparagraf uttalas bl.a. att all offentlig makt i Sverige&lt;br&gt;utgår från folket och att den offentliga makten utövas under lagarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen är folkets främsta företrädare, och det är riksdagen som stiftar&lt;br&gt;lag och beslutar om skatt till staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fri- och rättigheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regeringsformen finns bestämmelser som tillförsäkrar medborgarna vissa&lt;br&gt;grundläggande fri- och rättigheter. Enligt 2 kap. 1 § är vatje medborgare gent-&lt;br&gt;emot det allmänna tillförsäkrad bl.a. yttrandefrihet och religionsfrihet. Med&lt;br&gt;religionsfrihet avses frihet att ensam eller tillsammans med andra utöva sin&lt;br&gt;religion. Medborgarna är också enligt den närmast följande bestämmelsen i&lt;br&gt;regeringsformen gentemot det allmänna skyddade mot tvång att ge till känna&lt;br&gt;sin åskådning i religiöst hänseende och att tillhöra trossamfund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen hänvisas beträffande tryckfrihet och yttrandefrihet i etermedier&lt;br&gt;m.m. till tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Vidare hän-&lt;br&gt;visas till tryckfrihetsförordningens bestämmelser om allmänna handlingars&lt;br&gt;offentlighet, dvs medborgarnas rätt att ta del av allmänna handlingar. Rätten&lt;br&gt;att ta del av sådana handlingar får begränsas endast om det är påkallat av sär-&lt;br&gt;skilda hänsyn, såsom hänsyn till rikets säkerhet eller till skyddet för enskildas&lt;br&gt;personliga eller ekonomiska förhållanden. Sådana begränsningar skall anges&lt;br&gt;noga i lag. - Begränsningarna i rätten att ta del av allmänna handlingar anges&lt;br&gt;huvudsakligen i sekretesslagen (1980:100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Normgivning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som nämnts är det enligt regeringsformen riksdagen som stiftar lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såvitt gäller Svenska kyrkan finns särskilda regler om hur föreskrifter får&lt;br&gt;meddelas. Dessa regler är intagna i övergångsbestämmelserna till regerings-&lt;br&gt;formen. Regleringen innebär i första hand att lagstiftning i kyrkliga ämnen&lt;br&gt;skall komma till efter medverkan av kyrkomötet. Kyrkomötets inflytande över&lt;br&gt;normgivningen kan därvid vara något olika beroende på ämnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtycke av kyrkomötet behövs för föreskrifter om tillhörighet till&lt;br&gt;Svenska kyrkan. Sådana föreskrifter meddelas genom lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundläggande föreskrifter om Svenska kyrkan som trossamfund och om&lt;br&gt;kyrkomötet som en församling av valda ombud för Svenska kyrkan meddelas&lt;br&gt;i lag, som stiftas på samma sätt som huvudbestämmelserna i riksdagsord-&lt;br&gt;ningen. Det betyder att beslut om ändring måste tas av riksdagen antingen vid&lt;br&gt;två tillfällen med val emellan eller med en kvalificerad majoritet. Innan sådan&lt;br&gt;lag stiftas, skall yttrande av kyrkomötet inhämtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samma förfarande gäller för föreskrifter om de ändamål för vilket kyrklig&lt;br&gt;egendom är avsedd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkomötet skall även yttra sig innan riksdagen fattar beslut om grundläg-&lt;br&gt;gande föreskrifter om prästtjänster i Svenska kyrkan och om biskopar och&lt;br&gt;domkapitel samt andra föreskrifter om kyrkomötet än dem som nämnts ovan.&lt;br&gt;I dessa fall fattar dock riksdagen beslut på vanligt sätt. På samma sätt beslutas&lt;br&gt;grundläggande föreskrifter om organisationen av myndigheter under kyrko-&lt;br&gt;mötet och om den kyrkliga egendom som är avsedd för Svenska kyrkans verk-&lt;br&gt;samhet. Det särskilda förfarandet gäller dock som nyss nämnts för egendo-&lt;br&gt;mens ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Normgivningsrätten i fråga om inomkyrkliga frågor kan enligt regerings-&lt;br&gt;formen delegeras till kyrkomötet. Riksdagen har också genom bestämmelser&lt;br&gt;i kyrkolagen använt denna delegationsrätt och överlämnat normgivningsrätten&lt;br&gt;på detta område till kyrkomötet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om andra trossamfund än Svenska kyrkan finns inte några särskilda&lt;br&gt;regler för normgivningen. Föreskrifter om sådana trossamfund får meddelas&lt;br&gt;i enlighet med regeringsformens allmänna bestämmelser om normgivning.&lt;br&gt;Sådana föreskrifter är närmast att hänföra till föreskrifter om enskildas per-&lt;br&gt;sonliga och ekonomiska förhållanden inbördes. De skall då enligt 8 kap. 2 §&lt;br&gt;regeringsformen meddelas genom lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda regler om folkomröstning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringsformen innehåller regler om folkomröstning. En sådan kan vara av&lt;br&gt;två olika slag, antingen rådgivande eller beslutande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslutande folkomröstning kan endast hållas om grundlagsförslag, som&lt;br&gt;riksdagen har antagit som vilande. Sådan folkomröstning skall anordnas om&lt;br&gt;minst en tiondel av riksdagens ledamöter begär det och minst en tredjedel av&lt;br&gt;ledamöterna röstar för det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En rådgivande folkomröstning är formellt endast just rådgivande för riksda-&lt;br&gt;gens ledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regler om kommuner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regeringsformen finns också bestämmelser om kommuner och om den kom-&lt;br&gt;munala självstyrelsen. Redan i regeringsformens portalparagraf anges att den&lt;br&gt;svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika röst-&lt;br&gt;rätt. Den förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick&lt;br&gt;och genom kommunal självstyrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I riket finns primärkommuner och landstingskommuner. Kommunerna får&lt;br&gt;enligt regeringsformen ta ut skatt för skötseln av sina uppgifter. Regeringsfor-&lt;br&gt;mens föreskrifter om primärkommuner skall med undantag av bestämmelsen&lt;br&gt;om beslutanderätten i kommunerna tillämpas även i fråga om kyrkliga kom-&lt;br&gt;muner. Detta framgår av övergångsbestämmelserna till regeringsformen. För-&lt;br&gt;samlingarna inom Svenska kyrkan är i dag kyrkliga kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna tillförsäkras viss särskild stabilitet genom krav på lagform&lt;br&gt;för bestämmelser om grunderna för ändringar i rikets indelning i kommuner&lt;br&gt;samt grunderna för kommunernas organisation och verksamhetsformer och&lt;br&gt;för den kommunala beskattningen. I lag meddelas också föreskrifter om kom-&lt;br&gt;munernas befogenheter i övrigt och om deras åligganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattningsrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om skatt till staten får endast fattas av riksdagen. Kommunerna får&lt;br&gt;ta ut skatt för skötseln av sina uppgifter. Som framgår av den nyss nämnda&lt;br&gt;bestämmelsen om församlingarnas likställighet med primärkommunema gäl-&lt;br&gt;ler detta även församlingarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sammanhanget kan något behöva sägas om förhållandet mellan skatt och&lt;br&gt;avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter om förhållandet mellan enskilda och det allmänna, som gäller&lt;br&gt;åligganden för enskilda eller i övrigt avser ingrepp i enskildas personliga eller&lt;br&gt;ekonomiska förhållanden, får endast meddelas genom lag. Sådana föreskrifter&lt;br&gt;kan gälla exempelvis brott och rättsverkan av brott eller skatt till staten. Det&lt;br&gt;gäller även obligatoriska avgifter till det allmänna. Olika regler gäller emel-&lt;br&gt;lertid om möjligheten till delegering av beslutsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som avgift betecknas i första hand en penningprestation för vilken det all-&lt;br&gt;männa lämnar en specificerad motprestation. Vidare brukar föras hit penning-&lt;br&gt;prestationer som tas ut i näringsreglerande syfte och som i sin helhet tillföres&lt;br&gt;näringsgrenen i fråga. Vissa bötesliknande pålagor som överlastavgift, skatte-&lt;br&gt;tillägg och förseningsavgifter har också hänförts till avgiftskategorin. Andra&lt;br&gt;penningprestationer som det allmänna utkräver är statsrättsligt sett i allmän-&lt;br&gt;het skatt. Hit hör den allmänna kommunalskatten och sannolikt alla penning-&lt;br&gt;prestationer till staten som benämns skatter, exempelvis den statliga inkomst-&lt;br&gt;skatten, den statliga förmögenhetsskatten och mervärdesskatten. - Genom att&lt;br&gt;betala skatt tillskjuter medborgarna pengar till offentliga organ utan att där-&lt;br&gt;igenom bli berättigade till några särskilt angivna varor och tjänster från sam-&lt;br&gt;hällets sida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser i andra lagar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunallagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt kommunallagen är Sverige indelat i kommuner och landsting. De skö-&lt;br&gt;ter på den kommunala självstyrelsens grund de angelägenheter som anges i&lt;br&gt;denna lag eller i särskilda föreskrifter. Den som är folkbokförd i kommunen,&lt;br&gt;äger fast egendom där eller är taxerad till kommunalskatt där är medlem av&lt;br&gt;kommunen. Kommuner får själva ha hand om angelägenheter av allmänt in-&lt;br&gt;tresse som har anknytning till kommunens område eller deras medlemmar&lt;br&gt;och som inte skall handhas av någon annan (lokaliseringsprincipen). Vidare&lt;br&gt;skall kommunerna behandla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga&lt;br&gt;skäl för något annat (likabehandlingsprincipen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kommun är en juridisk person, som är utrustad med såväl rättskapacitet&lt;br&gt;som rättshandlingsförmåga. Kommunen är lokalt begränsad. Till varje kom-&lt;br&gt;mun är alltså ett visst område knutet. Ett annat utmärkande drag är att kommu-&lt;br&gt;nen kan sägas vara en personsammanslutning. Kommunen har medlemmar.&lt;br&gt;Kommunen har offentligrättsliga maktbefogenheter gentemot sina medlem-&lt;br&gt;mar (beskattningsrätt och liknande).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommuner är tvångssammanslutningar. Deras existens beror inte på något&lt;br&gt;privat initiativ utan deras tillkomst och upplösning regleras genom särskild&lt;br&gt;lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna har - i olikhet mot företag - en självständig beskattningsrätt&lt;br&gt;och kan skattefinansiera sin verksamhet. De har en på kommunmedlemmarna&lt;br&gt;uppbyggd demokratisk förvaltning. De har hand om myndighetsutövning mot&lt;br&gt;enskilda. De är också underkastade en särskild rättslig kontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkolagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den alldeles övervägande delen av viktiga bestämmelser om Svenska kyrkan&lt;br&gt;finns i kyrkolagen (1992:300). Lagen är indelad i elva avdelningar. Där finns&lt;br&gt;föreskrifter om Svenska kyrkan som trossamfund, om medlemskap i Svenska&lt;br&gt;kyrkan (bara genom en hänvisning till religionsfrihetslagen), om den kyrkliga&lt;br&gt;indelningen, om den lokala organisationen, om den regionala organisationen,&lt;br&gt;om den centrala organisationen, om biskops- och prästtjänster, om kyrkomu-&lt;br&gt;siken, om den kyrkliga egendomen samt om de kyrkliga valen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om Svenska kyrkan som trossamfund sägs att den är ett evangelisk-&lt;br&gt;lutherskt trossamfund. Vidare sägs att den genom sina församlingar upprätt-&lt;br&gt;håller en på demokratisk grund uppbyggd riksomfattande verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkligt är Sverige indelat i territoriella församlingar, pastorat, kontrakt&lt;br&gt;och stift. Därutöver finns icke-territoriella församlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Församlingarna är den grundläggande lokala enheten inom Svenska kyr-&lt;br&gt;kan, och en församling utgör en kyrklig kommun. Även kyrkliga samfällighe-&lt;br&gt;ter, som bildas av församlingar för vården av gemensamma ekonomiska ange-&lt;br&gt;lägenheter, utgör kyrkliga kommuner. En sådan samfällighet kan vara sam-&lt;br&gt;mansatt på olika sätt - pastoratssamfällighet eller flerpastoratssamfällighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkolagens femte avdelning innehåller bestämmelser om den lokala orga-&lt;br&gt;nisationen. Detta innebär att det finns allmänna bestämmelser om försam-&lt;br&gt;lingar och kyrkliga samfälligheter på lokal nivå, om förtroendevalda, om kyr-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kofullmäktige i församling, om kyrkostämma, om församlingsdelegerade, om&lt;br&gt;kyrkofullmäktige i kyrkliga samfälligheter, om kyrkorådet och övriga nämn-&lt;br&gt;der i församlingar, om kyrkoråd och övriga nämnder i kyrkliga samfälligheter,&lt;br&gt;om ekonomisk förvaltning, om revision, om församlingsskatt och om laglig-&lt;br&gt;hetsprövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På motsvarande sätt som för de borgerliga kommunerna föreskrivs att en&lt;br&gt;församling själv eller i samverkan med andra församlingar får ha hand om&lt;br&gt;de församlingsangelägenheter som har anknytning till församlingens eller de&lt;br&gt;berörda församlingarnas områden eller till deras medlemmar (lokaliserings-&lt;br&gt;principen) samt att en församling skall behandla sina medlemmar lika, om&lt;br&gt;det inte finns sakliga skäl för något annat (likabehandlingsprincipen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande skyldigheten att betala församlingsskatt hänvisas till föreskrif-&lt;br&gt;ter i kommunalskattelagen, och beträffande skyldigheten för den som inte till-&lt;br&gt;hör Svenska kyrkan till lagen (1951:691) om viss lindring i skattskyldigheten&lt;br&gt;för den som icke tillhör svenska kyrkan. Skattesatsen för församlingsskatt be-&lt;br&gt;stäms enligt de grunder som anges i lagen (1965:269) med särskilda bestäm-&lt;br&gt;melser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna om förtroendevalda omfattar bl.a. bestämmelser om rösträtt&lt;br&gt;och valbarhet vid olika kyrkliga val och om rätt till den ledighet från anställ-&lt;br&gt;ning som behövs för uppdragen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjätte avdelningen innehåller, delvis genom hänvisning, motsvarande be-&lt;br&gt;stämmelser om den regionala organisationen. Avdelningen innehåller all-&lt;br&gt;männa bestämmelser om stiftssamfälligheter, om stiftsfullmäktige, om stifts-&lt;br&gt;styrelsen och övriga nämnder i stiftssamfälligheter, om stiftssamfällighetens&lt;br&gt;egendomsnämnd, om domkapitel m.m. och om biskopar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland stiftssamfällighetemas uppgifter ingår enligt 23 kap. 2 § kyrkolagen&lt;br&gt;att främja församlingsarbete bland teckenspråkiga samt på finska, samiska&lt;br&gt;och andra språk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjunde avdelningen innehåller bestämmelser om den centrala organisatio-&lt;br&gt;nen, dvs. om kyrkomötet, om Svenska kyrkans centralstyrelse och om Kyrko-&lt;br&gt;mötets besvärsnämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kapitlet om kyrkomötet ges det lagstöd som kyrkomötet behöver för att&lt;br&gt;kunna meddela föreskrifter i alla de ämnen där normgivningen kan delegeras&lt;br&gt;enligt regeringsformen. Det anges således att kyrkomötet genom kyrklig kun-&lt;br&gt;görelse får meddela föreskrifter i följande ämnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Svenska kyrkans lära,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. det kyrkliga ämbetet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Svenska kyrkans böcker,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Svenska kyrkans sakrament, gudstjänst och övriga handlingar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. kollekter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. central verksamhet för evangelisation, mission och övrigt utlandsarbete&lt;br&gt;samt diakoni,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. kyrkomötets arbetssätt och verksamheten hos myndigheter under kyrko-&lt;br&gt;mötet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därutöver ges bemyndigande för kyrkomötet att vidaredelegera normgiv-&lt;br&gt;ningen i vissa ämnen till Svenska kyrkans centralstyrelse eller till domkapitel,&lt;br&gt;kyrkliga kommuner och kyrkokommunala förvaltningsmyndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tionde avdelningen innehåller bestämmelser om den kyrkliga egendomen.&lt;br&gt;De olika kapitlen innehåller bestämmelser om församlingskyrkor, om dom-&lt;br&gt;kyrkor, om upplåtelse av kyrka, om förvaltningen av kyrklig jord m.m. och&lt;br&gt;om kyrkofonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elfte avdelningen innehåller bestämmelser om de kyrkliga valen, dvs.&lt;br&gt;andra val än kyrkofullmäktigval, som är ett allmänt val. Kapitlen i avdel-&lt;br&gt;ningen gäller val till stiftsfullmäktige, val till domkapitlet, biskopsval och val&lt;br&gt;till kyrkomötet. I det sista kapitlet finns föreskrifter om proportionellt valsätt&lt;br&gt;vid kyrkliga val. Ett val skall vara proportionellt, om det begärs av en viss&lt;br&gt;andel väljare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkolagen innehåller i sina avdelningar om lokal, regional och central or-&lt;br&gt;ganisation noggranna regler om procedurer och ordning i olika avseenden,&lt;br&gt;bl.a. om jäv i olika situationer och om överklagande av beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om val till kyrkofullmäktige och till direktvalda kyrkoråd&lt;br&gt;finns däremot i lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval. Bestämmelser om&lt;br&gt;rösträtt vid dessa val finns dock i kyrkolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Församlingsskatt för den som inte tillhör Svenska kyrkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som inte tillhör Svenska kyrkan skall enligt lagen (1951:691) om viss&lt;br&gt;lindring i skattskyldigheten för den som icke tillhör svenska kyrkan påföras&lt;br&gt;församlingsskatt med endast 25 % av det för debiteringen bestämda beloppet&lt;br&gt;(s.k. dissenterskatt). Detsamma gäller den som tillhör Svenska kyrkan men&lt;br&gt;inte varit folkbokförd här i riket under någon del av inkomståret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till bestämmelsen är att den som inte tillhör Svenska kyrkan&lt;br&gt;ändå skall vara med och bidra till kostnader för begravningsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begravningslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begravningsverksamheten regleras i begravningslagen (1990:1144).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med begravningsverksamhet avses de olika åtgärder som har ett direkt&lt;br&gt;samband med huvudmannaskapet för allmänna begravningsplatser. Med all-&lt;br&gt;män begravningsplats förstås en sådan begravningsplats som är anordnad av&lt;br&gt;ett pastorat eller en kyrklig samfällighet inom Svenska kyrkan, av kommuner&lt;br&gt;eller annars av det allmänna. Det finns också enskilda begravningsplatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudmannaskapet för begravningsverksamheten innebär en skyldighet&lt;br&gt;att anordna och hålla allmänna begravningsplatser liksom att tillhandahålla&lt;br&gt;gravplats för den som vid dödsfallet var folkbokförd inom pastoratet, den&lt;br&gt;kyrkliga samfälligheten eller kommunen. Rätten till gravplats är dock inte be-&lt;br&gt;roende av att den avlidne tillhörde något trossamfund. I mån av utrymme kan&lt;br&gt;också annan än den som är folkbokförd på platsen beredas gravplats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med huvudmannaskapet följer också ett administrativt, ekonomiskt och&lt;br&gt;rättsligt ansvar för verksamheten på en begravningsplats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudmannaskapet för de allmänna begravningsplatserna ligger i allmän-&lt;br&gt;het på Svenska kyrkans territoriella pastorat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begravningsverksamheten finansieras i huvudsak genom församlingsskat-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kulturminneslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kulturminneslagen (1988:950) finns ett särskilt kapitel med bestämmelser&lt;br&gt;om kyrkliga kulturminnen. Genom bestämmelserna i kapitlet skyddas kultur-&lt;br&gt;historiska värden i kyrkobyggnader, kyrkotomter, kyrkliga inventarier och be-&lt;br&gt;gravningsplatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkan disponerar för sin verksamhet åtskillig egendom. Från&lt;br&gt;rättsliga utgångspunkter kan den kyrkliga egendomen delas in i kyrkokommu-&lt;br&gt;nal egendom som kyrkokommunen förfogar fritt över, fri förenings- och stif-&lt;br&gt;telseegendom som ofta tillkommit genom donationer och insamlingar under&lt;br&gt;senare tid samt specialreglerad egendom. Specialreglerad fast egendom består&lt;br&gt;dels av kyrkor, kyrkogårdar och andra begravningsplatser, dels av vad som&lt;br&gt;brukar kallas kyrklig jord. Till den specialreglerade lösa egendomen räknas&lt;br&gt;inventarier i framför allt kyrkor och biskopsgårdar samt fonderade medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Församlingarna är skyldiga att iaktta kulturminneslagens bestämmelser.&lt;br&gt;Detta innebär inskränkningar och ibland fördyringar vid skötseln av bl.a kyr-&lt;br&gt;kobyggnaderna.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Regeringens skrivelse&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;De konstitutionella formerna för Svenska kyrkans organisation och&lt;br&gt;verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regeringsformen förs in särskilda regler om lagstiftning angående Svenska&lt;br&gt;kyrkan och andra trossamfund. Sådana föreskrifter skall beslutas i samma&lt;br&gt;ordning som gäller för huvudbestämmelserna i riksdagsordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkan skall själv få reglera sina angelägenheter inom ramen för&lt;br&gt;en lag men utan statsrättsligt grundad normgivningskompetens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag innebär att det i lag ges föreskrifter om Svenska kyr-&lt;br&gt;kans grundläggande organisation och demokratiska uppbyggnad. Bl.a. anges&lt;br&gt;där att församlingarna och stiften ansvarar lokalt och regionalt för kyrkans&lt;br&gt;verksamhet och att det skall finnas ett kyrkomöte, valt av dem som tillhör&lt;br&gt;Svenska kyrkan, som företrädare för helheten. Därmed framgår också besluts-&lt;br&gt;systemet av en sådan lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Församlingarnas kommunstatus upphör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i regeringsformen om överlämnande av förvaltningsuppgif-&lt;br&gt;ter till enskilda skall kompletteras så att det anges att även trossamfund kan&lt;br&gt;ta emot sådana uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om handlingars offentlighet i Svenska kyrkan skall utredas ytterli-&lt;br&gt;gare med inriktning på att offentlighetsprincipen skall tillämpas även i fort-&lt;br&gt;sättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens motivering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sin skrivelse betonar regeringen att det finns en i det närmaste total enighet&lt;br&gt;om att Svenska kyrkan skall vara en öppen, demokratisk och rikstäckande&lt;br&gt;folkkyrka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anger bland sina utgångspunkter (s. 14) att en förändring av de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rättsliga grunderna för förhållandet mellan staten och Svenska kyrkan måste&lt;br&gt;avse en långsiktig och stabil lösning och vara brett förankrad i det svenska&lt;br&gt;samhället. Den skall ske på ett sätt som gör att de reella möjligheterna för&lt;br&gt;Svenska kyrkan att även i fortsättningen och på lång sikt verka i hela det&lt;br&gt;svenska samhället behålls. Den bör vidare leda till en ökad likställighet mel-&lt;br&gt;lan olika trossamfund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkans normgivningsmakt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utgångspunkt för regeringen när det gäller förändrade relationer mellan&lt;br&gt;staten och Svenska kyrkan är enligt skrivelsen (s. 15) att den allmänna sam-&lt;br&gt;hällsutvecklingen har lett till att den särställning som Svenska kyrkan intar i&lt;br&gt;förhållande till staten numera framstår som i viss mån otidsenlig. Staten bör&lt;br&gt;så långt möjligt hålla sig neutral i förhållande till de olika trossamfunden.&lt;br&gt;En från riksdagen delegerad behörighet för ett visst trossamfund att meddela&lt;br&gt;rättsligt bindande föreskrifter för dess organisation och verksamhet är svår att&lt;br&gt;förena med en sådan principiell inställning till förhållandet mellan staten och&lt;br&gt;trossamfunden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En omgestaltning av förhållandet mellan staten och Svenska kyrkan bör&lt;br&gt;därför innebära att Svenska kyrkan får reglera sina angelägenheter i andra&lt;br&gt;former än genom normgivning i regeringsformens mening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet av särskilda regler om normgivning i fråga om Svenska kyrkan&lt;br&gt;och andra trossamfund betingas enligt regeringen av samfundens egenart som&lt;br&gt;trossamfund. Det konstitutionella skyddet bör syfta till att säkerställa stabila&lt;br&gt;förutsättningar för den särskilda verksamhet som trossamfund bedriver utan&lt;br&gt;att bereda samfunden en rättslig särställning i andra hänseenden. Svenska kyr-&lt;br&gt;kan och andra trossamfund kommer med andra ord liksom hittills att kunna&lt;br&gt;beröras av generellt verkande civilrättslig och offentligrättslig lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Församlingarnas status&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser (s. 11) att det är av fundamental betydelse att Svenska kyr-&lt;br&gt;kan som helhet kan få ställning som ett självständigt rättssubjekt. Det finns&lt;br&gt;en nationell identitet för kyrkan som det är viktigt att kunna markera och&lt;br&gt;framhäva. Inom ramen för detta måste emellertid församlingarnas självstän-&lt;br&gt;dighet bevaras. Regeringen utgår från att kyrkomötet, i kraft av att vara ett på&lt;br&gt;demokratiska grunder och med församlingarna som bas valt kyrkligt organ,&lt;br&gt;kommer att värna församlingarnas självständighet i minst lika stor utsträck-&lt;br&gt;ning som riksdagen hittills har gjort genom den kommunalrättsliga regle-&lt;br&gt;ringen av församlingarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anför (s. 19) att Församlings- och pastoratsförbundet i sitt re-&lt;br&gt;missyttrande över Kyrkoberedningens förslag framhållit att det inte är ställ-&lt;br&gt;ningen som kyrkliga kommuner som förbundet vill värna om utan de värden&lt;br&gt;som kommunstatusen innebär, nämligen den demokratiskt förankrade lokala&lt;br&gt;självstyrelsen. Denna av ett stort antal församlingar framförda uppfattningen&lt;br&gt;måste i och för sig respekteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt framhåller regeringen flera skäl till att kommunstatusen bör upp-&lt;br&gt;höra. Dels är det inte möjligt att upprätthålla församlingarnas kommunstatus&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inom ramen för den konstitutionella lösning som har redovisats, dels råder en&lt;br&gt;mycket bred enighet om att skattskyldigheten till församlingarna för dem som&lt;br&gt;inte tillhör Svenska kyrkan skall upphävas. Därmed upphör församlingarna&lt;br&gt;att vara tvångssammanslutningar och de kan då inte heller förbli kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots den oro som redovisats från många kyrkokommuner anser regeringen&lt;br&gt;inte att det finns tillräckliga skäl att i fortsättningen utsträcka regeringsfor-&lt;br&gt;mens bestämmelser om kommuner till att omfatta församlingarna inom tros-&lt;br&gt;samfundet Svenska kyrkan. Till det kommer att enligt regeringens uppfattning&lt;br&gt;församlingarnas självstyrelse kan tryggas minst lika bra genom ett inomkyrk-&lt;br&gt;ligt regelsystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang tar regeringen också upp frågan om offentlighetsprin-&lt;br&gt;cipens fortsatta tillämpning inom Svenska kyrkan. Svenska kyrkan kommer&lt;br&gt;även fortsättningsvis att svara för en relativt omfattande myndighetsutövning.&lt;br&gt;Därutöver kommer ansvaret för den omfattande del av vårt gemensamma kul-&lt;br&gt;turarv som utgörs av kulturbyggnader och inventarier liksom uttaget av en&lt;br&gt;lagstadgad kyrkoavgift. Härtill kommer att det finns en opinion inom kyrkan&lt;br&gt;för att offentlighetsprincipen skall tillämpas även vid ändrade relationer mel-&lt;br&gt;lan staten och Svenska kyrkan. Formerna för principens giltighet får dock be-&lt;br&gt;redas ytterligare före ett slutligt ställningstagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om Svenska kyrkan m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehållet i lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens förslag skall i en särskild lag om Svenska kyrkan anges&lt;br&gt;bl.a. att kyrkan skall vara en evangelisk-luthersk kyrka med episkopal struk-&lt;br&gt;tur, en öppen folkkyrka, demokratiskt uppbyggd och rikstäckande. I lagen&lt;br&gt;skall vidare framgå församlingarnas och stiftens roll och självbestämmande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen skall sålunda enligt regeringen innehålla vissa grundläggande be-&lt;br&gt;stämmelser om Svenska kyrkans organisatoriska uppbyggnad och om skyl-&lt;br&gt;digheten för dem som tillhör Svenska kyrkan att betala en lokalt beslutad kyr-&lt;br&gt;koavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som huvudsakligt skäl för behovet av en lag om Svenska kyrkan anför re-&lt;br&gt;geringen (s. 22) att staten bör medverka till att Svenska kyrkans identitet och&lt;br&gt;karaktär behålls även i fortsättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen bör enligt regeringen (s. 20) innehålla en regel som klart säger att&lt;br&gt;Svenska kyrkan som trossamfund är ett eget rättssubjekt som bl.a. kan för-&lt;br&gt;värva rättigheter och ikläda sig skyldigheter. Vidare bör det finnas bestämmel-&lt;br&gt;ser om såväl den lokala som den regionala nivån inom Svenska kyrkan dvs.&lt;br&gt;om församlingarna och stiften. Lagen bör slå fast att församlingarna, som&lt;br&gt;egna juridiska personer, med vissa undantag är territoriella och omfattar dem&lt;br&gt;som tillhör Svenska kyrkan och är folkbokförda inom församlingen. I lagen&lt;br&gt;bör också föreskrivas skyldigheten att betala en lokalt beslutad kyrkoavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen understryker att en lag om Svenska kyrkan enbart bör omfatta&lt;br&gt;det som kan anses nödvändigt för att trygga att Svenska kyrkan förblir ett&lt;br&gt;demokratiskt uppbyggt och rikstäckande evangelisk-lutherskt trossamfund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen hänvisar dock till att kritik framförts mot Kyrkoberedningens&lt;br&gt;förslag bl.a. innefattande att det ansetts oklart hur förslaget om att församling-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arna skall vara egna rättsubjekt, samtidigt som de ingår i rättssubjektet Prop. 1995/96:80&lt;br&gt;Svenska kyrkan, skall kunna fungera i praktiken och hur kompetensfördel- Bilaga 3&lt;br&gt;ningen skall vara mellan de olika nivåerna samt för att det inte tillräckligt&lt;br&gt;garanterar församlingarnas och stiftens självständighet. Mot detta vill rege-&lt;br&gt;ringen starkt framhålla att en lag om Svenska kyrkan enbart bör omfatta det&lt;br&gt;som kan anses nödvändigt för att trygga att Svenska kyrkan förblir ett demo-&lt;br&gt;kratiskt uppbyggt och rikstäckande evangelisk-lutherskt trossamfund. Annars&lt;br&gt;förfelas syftet med en omgestaltning av relationerna mellan staten och&lt;br&gt;Svenska kyrkan. Den närmare omfattningen och utformningen av bestämmel-&lt;br&gt;serna kräver dock ytterligare analys och måste således bli en fråga för fortsatt&lt;br&gt;utredning. I det fortsatta utredningsarbetet får prövas (s. 24) om det finns skäl&lt;br&gt;att i lagen ange om det finns ytterligare huvudpunkter i den kyrkliga organisa-&lt;br&gt;tionen utöver dem som Kyrkoberedningen föreslagit som bör föras in i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skulle kunna gälla församlingarnas och stiftens ställning och vissa be-&lt;br&gt;stämmelser om den kyrkliga egendomen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen betonar att den skisserade lagen inte innefattar några regler om&lt;br&gt;överlämnande av normgivningskompetens från riksdagen till kyrkomötet,&lt;br&gt;utan bara bestämmelser om kyrkomötet som företrädare för Svenska kyrkan&lt;br&gt;som helhet och högsta beslutande organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om särskild lag för Svenska kyrkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär enligt vad regeringen medger en viss särbehandling av&lt;br&gt;Svenska kyrkan på så sätt att några motsvarande regler inte kommer att finnas&lt;br&gt;för andra trossamfund. - För det fall övriga trossamfund skall regleras i lag&lt;br&gt;torde det komma att handla om regler för exempelvis trossamfunds registre-&lt;br&gt;ring. En gemensam lag för samtliga trossamfund skulle enligt regeringen få&lt;br&gt;en så stark övervikt för Svenska kyrkan att det är lämpligare att reglera&lt;br&gt;Svenska kyrkan i en lag för sig. Eventuella regler om andra trossamfund före-&lt;br&gt;slås dock - som framgår ovan - få samma konstitutionella skydd som reglerna&lt;br&gt;om Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekonomi och uppbörd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De som tillhör Svenska kyrkan skall i stället för nuvarande församlingsskatt&lt;br&gt;vara skyldiga att betala en kyrkoavgift som kostnadsfritt för Svenska kyrkan&lt;br&gt;tas ut tillsammans med och på samma sätt som inkomstskatten. Avgiften bör&lt;br&gt;grundas på den statligt beskattningsbara inkomsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även andra trossamfund bör efter beslut av regeringen kunna få hjälp vid&lt;br&gt;uppbörden av avgifter från dem som tillhör samfunden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Formerna för uppbörden av kyrkoavgiften får utredas ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ekonomiska möjligheterna för Svenska kyrkan att bedriva en rikstäck-&lt;br&gt;ande verksamhet tryggas främst av ett inomkyrkligt utjämningssystem genom&lt;br&gt;Kyrkofonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens motivering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som skäl för sitt förslag att avskaffa Svenska kyrkans rätt att ta ut skatt anger&lt;br&gt;regeringen dels att staten så långt som möjligt bör hålla sig neutral i förhål-&lt;br&gt;lande till olika trossamfund, dels att skatt endast kan beslutas av riksdagen&lt;br&gt;eller en kommunal beslutande församling. När församlingar och kyrkliga&lt;br&gt;samfälligheter upphör att vara kommuner kan de inte ha kvar den nuvarande&lt;br&gt;beskattningsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen påpekar att det har diskuterats om den föreslagna avgiften har&lt;br&gt;sådana drag att den bör betraktas som en skatt. Kyrkoberedningen har analy-&lt;br&gt;serat frågan och funnit att övervägande skäl talar för att det medelstillskott&lt;br&gt;som den som tillhör Svenska kyrkan har att göra kan betecknas som en avgift,&lt;br&gt;även om den offentligrättsliga regleringen kvarstår. En förutsättning för att&lt;br&gt;avgiften skall kunna fogas in i uppbördssystemet har dock bedömts vara att&lt;br&gt;den fullt ut kan behandlas som en skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande frågan om uppbördshjälpen som ekonomiskt stöd till Svenska&lt;br&gt;kyrkan hänvisar regeringen till att med de krav som staten ställer på kyrkan&lt;br&gt;bör en förutsättning vara att förändringen av relationerna inte innebär någon&lt;br&gt;drastisk försämring av kyrkans ekonomi. Vidare skall Svenska kyrkan genom&lt;br&gt;sina församlingar ansvara för det allmänna intresset att vårda de kulturhisto-&lt;br&gt;riskt värdefulla församlingskyrkorna liksom värdefull kulturegendom i öv-&lt;br&gt;rigt. - Med hänsyn till det statsfmansiella läget är det inte möjligt att ställa ut&lt;br&gt;löften om några direkta verksamhetsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att Svenska kyrkan skall kunna bedriva en rikstäckande verksamhet&lt;br&gt;krävs också ett väl fungerande utjämningssystem. Skillnader i kyrkokommu-&lt;br&gt;nernas skattekraft och i viss utsträckning också skillnader i kostnader utjäm-&lt;br&gt;nas nu genom avgifter till och bidrag från kyrkofonden. - Kyrkofonden förut-&lt;br&gt;sätts även i fortsättningen ha den centrala rollen i finansieringen av det kyrk-&lt;br&gt;liga utjämningssystemet. En annan fortsatt viktig uppgift för Kyrkofonden är&lt;br&gt;att finansiera för kyrkan gemensamma kostnader såsom t.ex. den gemen-&lt;br&gt;samma organisationen på riksplanet, pensionskostnader och kostnader för bis-&lt;br&gt;koparnas avlöningsförmåner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen hänvisar till att systemet för ekonomisk utjämning inom&lt;br&gt;Svenska kyrkan för närvarande ses över av Kyrkoutjämningsutredningen,&lt;br&gt;som också skall lägga fram förslag om hur systemet bör vara utformat i fram-&lt;br&gt;tiden. Det nya utjämningssystemet skall kunna tillämpas också efter en för-&lt;br&gt;ändring av relationerna mellan staten och Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begravningsverksamheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De praktiska, ekonomiska och rättsliga konsekvenserna för begravningsverk-&lt;br&gt;samheten av en ny stat-kyrkarelation skall utredas ytterligare. Följande princi-&lt;br&gt;per föreslås vara vägledande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkans huvudmannaskap för den helt övervägande delen av be-&lt;br&gt;gravningsverksamheten skall bestå. Möjligheterna att anordna enskilda be-&lt;br&gt;gravningsplatser finns kvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansieringen av begravningsverksamheten skall vara lokalt förankrad.&lt;br&gt;De som tillhör Svenska kyrkan betalar sina kostnader via kyrkoavgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett riksomfattande obligatoriskt clearingsystem bör komma till stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen får pröva olika modeller för att tillgodose de angivna princi-&lt;br&gt;perna. Det bör övervägas om det kan skapas ett flexibelt system som tar hän-&lt;br&gt;syn till de mycket skiftande förhållanden som finns i olika delar av landet,&lt;br&gt;inte minst när det gäller skillnaderna mellan storstäder och landsbygd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten att de som inte tillhör Svenska kyrkan betalar genom en avgift&lt;br&gt;som tas upp av den borgerliga kommunen bör särskilt uppmärksammas. Sy-&lt;br&gt;stemet bör också kunna inrymma en obligatorisk riksomfattande begravnings-&lt;br&gt;clearing.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kyrkliga egendomen och de kulturella värdena&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kyrkliga egendomen skall efter en relationsändring mellan staten och&lt;br&gt;Svenska kyrkan stå till kyrkans förfogande. De rättsliga lösningar som krävs&lt;br&gt;för att uppnå detta och trygga den kyrkliga egendomens bestånd för avsedda&lt;br&gt;ändamål utreds vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkan bör kunna få viss ersättning för vård av kulturhistoriskt&lt;br&gt;värdefull egendom. Omfattningen och utformningen av en sådan ersättning&lt;br&gt;får utredas vidare.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Regeringens motivering&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den egendom som främst berörs vid en relationsändring är den specialregle-&lt;br&gt;rade egendomen. En möjlighet att lösa egendomsfrågan vid en relationsänd-&lt;br&gt;ring mellan staten och Svenska kyrkan är att bilda stiftelser som både äger och&lt;br&gt;förvaltar den specialreglerade egendomen. En annan möjlighet, som enligt&lt;br&gt;regeringens mening framstår som ett huvudalternativ, är en lagstiftningsmo-&lt;br&gt;dell som skulle innebära att grundläggande bestämmelser om den kyrkliga&lt;br&gt;egendomen ges i lagen om Svenska kyrkan och att kyrkomötet på grundval&lt;br&gt;av dessa bestämmelser skulle få utfärda närmare bestämmelser om förvalt-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen framhåller att bevarandet av de kyrkliga kulturvärdena är en&lt;br&gt;angelägenhet för hela samhället och svenska folket. Det är inte rimligt att den&lt;br&gt;totala kostnaden för detta allmänintresse bärs endast av Svenska kyrkans med-&lt;br&gt;lemmar. Det kan vidare vara rimligt att ge församlingarna ersättning för un-&lt;br&gt;derhåll av kyrkliga kulturvärden som kompensation för inskränkningar och&lt;br&gt;fördyringar till följd av kulturminneslagens bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningen bör i den utsträckning den utgår vara ett led i ett ömsesidigt&lt;br&gt;åtagande av staten och kyrkan för att bevara kyrkobyggnadernas kulturvärden.&lt;br&gt;Finansieringen bör bygga på en överenskommelse mellan staten och Svenska&lt;br&gt;kyrkan. Därvid skall en utgångspunkt vara att uttaget av kyrkoavgift skall&lt;br&gt;minskas i samma omfattning som den statliga ersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den närmare omfattningen och utformningen av ersättningen bör utredas&lt;br&gt;vidare med beaktande av det statliga stöd för kulturminnesvård som redan&lt;br&gt;finns. Frågorna kan enligt regeringen lämpligen övervägas av den s.k. Kultur-&lt;br&gt;arvsutredningen, som kan få uppdraget genom tilläggsdirektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genomförandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen sammanfattar behovet av fortsatt utredning i följande punkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- konstitutionella och andra rättsliga frågor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- uppbörd av kyrkoavgift,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- begravningsverksamheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- den kyrkliga egendomen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- vården av kulturhistoriskt värdefull egendom,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- personalfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen betonar att samverkan bör ske mellan statens och kyrkans utred-&lt;br&gt;ningsarbete i dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande vissa frågor som avser det inomkyrkliga regelsystemet, t.ex.&lt;br&gt;frågan om kyrkomötets och biskoparnas ansvar och befogenheter, bör ansva-&lt;br&gt;ret för det forstatta utredningsarbetet ligga hos Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det fortsatta utredningsarbetet och beredningsarbetet planeras så att en re-&lt;br&gt;form bör kunna genomföras den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande personalfrågorna förklarar regeringen att de hittills är förbi-&lt;br&gt;sedda och kräver stor uppmärksamhet i det fortsatta utredningsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter vid statsrådsutfrågning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsrådet Marita Ulvskog har vid utskottets utfrågning med henne den 18&lt;br&gt;augusti i fråga om kritiken att förslaget endast innehåller principlösningar och&lt;br&gt;att så många frågor återstår att utreda hänvisat till att kyrkomötet tidigare&lt;br&gt;(1979) förelagts ett färdigt detaljförslag, som inte godkändes, och att tanken&lt;br&gt;nu är att utifrån ett principbeslut gå vidare steg för steg. Som anges i skrivel-&lt;br&gt;sen avses berörda intressenter, i första hand kyrkan vara med i beredningen i&lt;br&gt;varje steg. Därutöver skall en stat-kyrkadelegation tillsättas för att följa arbe-&lt;br&gt;tet i utredningarna, och statsrådet avser att själv vara ordförande i delegatio-&lt;br&gt;nen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare redogörelse för motionerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga om avstyrkande av förslaget i regeringens skrivelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett antal motioner yrkas med något varierande motiveringar att förslaget i&lt;br&gt;regeringens skrivelse avstyrks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motion 1995:43 av Karl-Johan Nilsson m.fl. kritiserar motionärerna inled-&lt;br&gt;ningsvis att regeringen inte nu ställer ut något löfte om verksamhetsbidrag&lt;br&gt;och att kulturersättningen begränsas till en kompensation för ”inskränkningar&lt;br&gt;och ibland fördyringar vid skötseln av bl.a. kyrkobyggnaderna” trots att för-&lt;br&gt;slagen innebär att kulturminneslagens regelverk beträffande kyrkorna skall&lt;br&gt;behållas fullt ut. Ur ekonomisk synpunkt är det således betydande försäm-&lt;br&gt;ringar i förhållande till Kyrkoberedningens förslag som uppfattades som full&lt;br&gt;kostnadstäckning för vården av det byggnadshistoriska kulturarvet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motionärerna anför vidare att ett av de mest betydelsefulla förslagen i Kyr-&lt;br&gt;koberedningens betänkande var att kyrkomötet skulle behålla sin nuvarande&lt;br&gt;normgivningskompetens i kyrkliga frågor och då i betydligt utvidgad omfatt-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning. En sådan kompetens är enligt motionärerna en förutsättning för en an-&lt;br&gt;nan viktig grundförutsättning i Kyrkoberedningens betänkande, nämligen att&lt;br&gt;församlingarna och samfällighetema skall kvarstå som egna självständiga&lt;br&gt;rättssubjekt/egna juridiska personer. Regeringens förslag att kyrkomötet inte&lt;br&gt;skall ha någon normgivningskompetens innebär enligt motionärerna att också&lt;br&gt;möjligheten för församlingarna och samfällighetema att utgöra självständiga&lt;br&gt;juridiska personer faller bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har i kyrka-statsammanhangen enligt motionärerna aldrig ens diskute-&lt;br&gt;rats att församlingarnas och samfällighetemas ställning som egna juridiska&lt;br&gt;personer skall upphöra. Eftersom regeringens förslag uppenbarligen har så-&lt;br&gt;dana effekter är det enligt motionärerna inte möjligt för kyrkomötet att upp-&lt;br&gt;fatta regeringsförslaget som ett principförslag, än mindre tillstyrka förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den väl beprövade lagstiftningen som återfinns i kyrkolagens femte och&lt;br&gt;sjätte avdelningar bör enligt motionärerna behållas till sitt innehåll och som&lt;br&gt;allmän lag. Däremot bör kyrkolagens nuvarande sjunde avdelning kunna&lt;br&gt;omarbetas efter ytterligare utredning eftersom innehållet bygger på den stat-&lt;br&gt;liga begreppsapparaten med t.ex. centralstyrelsen som en statlig myndighet&lt;br&gt;och med kyrkomötet som en parallell till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett fortsatt reformarbete bör således enligt motionärerna ha som utgångs-&lt;br&gt;punkt att församlingarna kvarstår som enheter inom associationsformen&lt;br&gt;”kommuner och andra menigheter”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare ett skäl för att behålla församlingarnas status ligger enligt mo-&lt;br&gt;tionärerna i tveksamheten om regeringens förslag till kyrkoavgift. Motionä-&lt;br&gt;rerna hänvisar till uttalanden om skillnaden mellan skatter och avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motionärerna begär (yrkande 1) ett tillkännagivande att förslaget med an-&lt;br&gt;ledning av sina brister inte kan tillstyrkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det fortsatta utredningsarbetet bör enligt motionärerna bedrivas med ut-&lt;br&gt;gångspunkt från alternativet att församlingarnas och de kyrkliga samfällighe-&lt;br&gt;temas konstitutionella ställning inte ändras (yrkande 2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motion 1995:48 av Stina Eliasson m.fl. begärs (yrkande 1) att regeringens&lt;br&gt;principförslag avvisas, eftersom motionärerna anser att nuvarande relationer&lt;br&gt;mellan staten och kyrkan ger de bästa förutsättningarna för att kyrkan även i&lt;br&gt;framtiden skall vara en demokratiskt uppbyggd folkkyrka med rikstäckande&lt;br&gt;verksamhet. Nuvarande system ger kyrkan en stabil organisation och eko-&lt;br&gt;nomi, en folklig förankring med ca 90 % av Sveriges folk som kyrkotillhöriga&lt;br&gt;samt goda möjligheter att fullgöra sin viktigaste uppgift över hela vårt land,&lt;br&gt;nämligen att sprida evangeliet, och en relationsändring ökar inte kyrkans för-&lt;br&gt;utsättningar att fullgöra sin huvuduppgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motionärerna kritiserar den föreslagna försvagningen av församlingarnas&lt;br&gt;ställning. Församlingarnas offentligrättsliga ställning med kommunstatus och&lt;br&gt;beskattningsrätt har varit garantier såväl för demokrati som för en säker eko-&lt;br&gt;nomi. Avskaffandet av beskattningsrätten innebär risker för en efter hand av-&lt;br&gt;sevärd försvagning av församlingarnas och därmed kyrkans ekonomi. Ge-&lt;br&gt;nomförandet av kyrkofullmäktigvalen, som hittills varit en samhällelig upp-&lt;br&gt;gift, torde bli en stor kostnad för kyrkan om de skall organiseras som hittills.&lt;br&gt;Uttryckssättet om stödet till kulturhistoriskt värdefull egendom, att ”Svenska&lt;br&gt;kyrkan bör kunna få viss ersättning” utgör enligt motionärerna ett exempel&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på hur osäkert det blir för kyrkan att grunda en del av sin ekonomi på statliga&lt;br&gt;bidrag, som blir beroende av det statsfinansiella lägen och riksdagsmajorite-&lt;br&gt;tens välvilja.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motionärerna hänvisar till att en bred majoritet av kyrkans företrädare på&lt;br&gt;lokal nivå motsätter sig genomförande av Kyrkoberedningens förslag och an-&lt;br&gt;ser det väsentligt att i denna för Svenska kyrkans ställning avgörande fråga&lt;br&gt;stor hänsyn tas till åsikterna bland dem som genom demokratiska val repre-&lt;br&gt;senterar kyrkan runt om i vårt land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motionärerna kritiserar vidare att regeringen lägger fram ett ofullständigt&lt;br&gt;principförslag. De anser det otillfredsställande att kyrkomötet föreslås ställa&lt;br&gt;sig bakom avgörande principer för kyrkans framtida ställning utan att kunna&lt;br&gt;känna till vare sig lösningarna i stort eller detaljutformningen. Att först fatta&lt;br&gt;ett principbeslut om genomgripande förändringar av relationerna mellan sta-&lt;br&gt;ten och kyrkan och därefter utreda konsekvenserna är enligt motionärerna&lt;br&gt;oacceptabelt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den del av regeringens förslag som avser Svenska kyrkans fortsatta huvud-&lt;br&gt;mannaskap för begravningsverksamheten med lokalt förankrad finansiering&lt;br&gt;och avskaffandet av församlingsskatten för icke-kyrkotillhöriga bör enligt&lt;br&gt;motionärerna utgöra grund för fortsatt utredningsarbete (yrkande 2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motion 1995:49 av Sten Johansson m.fl. (yrkande 1) hänvisar motionärerna&lt;br&gt;till att 1993 års kyrkomöte som sin mening givit regeringen till känna bl.a. att&lt;br&gt;det är av stor betydelse att de olika meningar som kommit till uttryck i det&lt;br&gt;inomkyrkliga rådslaget kring ERK-utredningens betänkande beaktas i Kyrko-&lt;br&gt;beredningens och regeringens fortsatta överväganden. Trots detta har rege-&lt;br&gt;ringen i fråga om församlingarnas kommunstatus och därmed beskattningsrätt&lt;br&gt;inte tillgodosett majoritetens av de kyrkliga kommunernas önskemål. - Den&lt;br&gt;s.k. dissenterskatten utgör enligt motionärerna ett starkt skäl för viss ändring&lt;br&gt;av relationerna stat-kyrka. Problemet med den skatten bör dock kunna lösas&lt;br&gt;inom ramen för för bibehållen kommunstatus för församlingarna, exempelvis&lt;br&gt;genom att kostnaden för begravningsverksamheten uttages som en särskild&lt;br&gt;avgift av dem som tillhör Svenska kyrkan och således inte tas ut via försam-&lt;br&gt;lingsskatten, medan de som inte tillhör Svenska kyrkan betalar avgiften till&lt;br&gt;den borgerliga kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad regeringen i övrigt anfört som principiella utgångspunkter är enligt&lt;br&gt;motionärerna inte av den art att de bör föranleda så pass genomgripande för-&lt;br&gt;ändringar i relationen mellan staten och kyrkan. Vidare påpekar motionärerna&lt;br&gt;att regeringens skrivelse är ett principförslag och att för förverkligande av&lt;br&gt;förslaget fordras ett omfattande utredningsarbete. Till detta kommer ett om-&lt;br&gt;fattande inomkyrkligt utredningsarbete. Motionärerna är tveksamma till det&lt;br&gt;rimliga i att fatta principbeslut då så mycket utredningsarbete kvarstår. De&lt;br&gt;anser att kyrkomötet bör avvisa det framlagda principförslaget i skrivelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motionärerna anser dock att vidare reformer utan att rubba de grundläg-&lt;br&gt;gande förutsättningarna om självständighet för Svenska kyrkan i inre angelä-&lt;br&gt;genheter behövs. Vissa ytterligare ändringar i relationen till staten i förhål-&lt;br&gt;lande till 1982 års kyrkomötesreform är således önskvärda. En sådan ändring&lt;br&gt;avser utnämningen av biskopar och domprostar. Kyrkomötet bör enligt motio-&lt;br&gt;närerna uttala önskemål om vissa förändringar i ungefär den omfattning som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;redovisas i Bengt Kindboms reservation till Kyrkoberedningens betänkande&lt;br&gt;Staten och trossamfunden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad avser de fria samfunden tillstyrker motionärerna viss lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra hand - om yrkande 1 inte bifalls - begär motionärerna (yrkande&lt;br&gt;2) att kyrkomötet starkt understryker att församlingarnas kommunstatus och&lt;br&gt;beskattningsrätt under alla omständigheter skall bestå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motion 1995:51 av Anita Franzén m.fl. anför motionärerna att några överty-&lt;br&gt;gande skäl inte har redovisats för att låta de kyrkliga kommunerna upphöra&lt;br&gt;som kommuner eller menigheter utan att det tvärtom är uppenbart att fortsatt&lt;br&gt;kommunstatus är av avgörande betydelse om man vill ha en öppen demokra-&lt;br&gt;tisk och rikstäckande folkkyrka, att det knappast kan råda någon tvekan om&lt;br&gt;att den föreslagna kyrkoavgiften är att betrakta som en skatt, som endast riks-&lt;br&gt;dagen och kommunala församlingar kan besluta om, att regeringsförslaget&lt;br&gt;innebär en centralisering av Svenska kyrkans verksamhet, som kommer att&lt;br&gt;innebära oacceptabla begränsningar av närdemokratin i kyrkan och tveksam-&lt;br&gt;het om församlingar och samfälligheter blir egna juridiska personer. Rege-&lt;br&gt;ringen borde före en förändring låta svenska folket säga sin mening i en folk-&lt;br&gt;omröstning. Motionärerna yrkar att förslaget på grund av dess stora brister&lt;br&gt;avstyrks och att riktlinjer för det fortsatta arbetet med stat-kyrkafrågan ges&lt;br&gt;regeringen till känna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motion 1995:53 av Eskil Jinnegård m.fl. begärs i första hand att regeringens&lt;br&gt;förslag skall avvisas (yrkande 1) och att kyrkomötet skall göra ett tillkännagi-&lt;br&gt;vande om bibehållen kommunstatus och beskattningsrätt för församlingarna&lt;br&gt;(yrkande 2). I andra hand - om skrivelsen inte i sin helhet avvisas - begärs&lt;br&gt;bl.a. ett tillkännagivande om vad som i motionen anförts om de grundläg-&lt;br&gt;gande förutsättningarna för Svenska kyrkan som öppen folkkyrka&lt;br&gt;(yrkande 3a).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den övervägande majoriteten av Svenska kyrkans församlingar anser att&lt;br&gt;den kommunala statusen och beskattningsrätten bör bibehållas, och motionä-&lt;br&gt;rerna önskar i andra hand - om skrivelsen inte i sin helhet avvisas - ett tillkän-&lt;br&gt;nagivande om detta (yrkande 3b).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ny kyrkolag bör omfatta bestämmelser som i huvudsak motsvarar nuva-&lt;br&gt;rande femte avdelningen i kyrkolagen (grunderna för församlingarnas själv-&lt;br&gt;styrelse och demokratiska uppbyggnad). Därutöver bör den viktiga demokra-&lt;br&gt;tiska funktionen som allmänna kyrkliga val lagregleras. Motionären begär i&lt;br&gt;andra hand - om skrivelsen inte i sin helhet avvisas - ett tillkännagivande&lt;br&gt;också om detta (yrkande 3c).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare begär motionärerna (yrkande 3d) att - om skrivelsen inte i sin helhet&lt;br&gt;avvisas - ett tillkännagivande om att beskattningsrätten bör vara kvar enligt&lt;br&gt;samma princip som för kommunalskatt och det då inte erfordras några särlös-&lt;br&gt;ningar för Svenska kyrkan vad gäller skatteregler och uppbörd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motionärerna anser att regeringens förslag om begravningsväsendet bör&lt;br&gt;tillstyrkas med undantag av att kommunerna inte skall svara för nyanlägg-&lt;br&gt;ningar av allmänna begravningsplatser, och de begär (yrkande 3e) - om skri-&lt;br&gt;velsen inte i sin helhet avvisas - ett tillkännagivande härom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motion 1995:56 av Birgitta Johansson m.fl. anser motionärerna att förslaget&lt;br&gt;bör avstyrkas med anledning av de oklarheter som föreligger. De anför att&lt;br&gt;det finns anledning ifrågasätta det meningsfulla i att redan nu ta ställning till&lt;br&gt;förslaget innan det på många punkter aviserade utredningsarbetet klarats av.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avstyrkande av principförslaget om ändrade relationer mellan staten och&lt;br&gt;Svenska kyrkan begärs i motion 1995:58 av Göran Petterson och Kristian&lt;br&gt;Nylund. Motionärerna anför att skrivelsen inte uppfyller rimligt ställda krav&lt;br&gt;på ett principförslag. Det är i konstitutionellt viktiga delar ofullständigt. Mo-&lt;br&gt;tionärerna nämner särskilt den motsägelsefulla konstruktionen med de dubbla&lt;br&gt;juridiska personerna, kyrkoavgiftens utformning, förvaltningen av den kyrk-&lt;br&gt;liga egendomen, vården av kulturhistoriskt värdefull egendom och personal-&lt;br&gt;frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motion 1995:64 av Bengt Olof Dike begär motionären att regeringens förslag&lt;br&gt;om ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan avslås. Motionären&lt;br&gt;kritiserar bl.a. bristande förankring av förslaget inom de kyrkliga kommu-&lt;br&gt;nerna och bristande utredningsunderlag för fattande av principbeslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motion 1995:6 av Börje Finnstedt begär motionären att kyrkomötet beslutar&lt;br&gt;att oförändrade relationer skall råda mellan Svenska kyrkan och staten också&lt;br&gt;i framtiden (yrkande 1). Han hänvisar bl.a. till inställningen hos kyrkan på&lt;br&gt;lokalplanet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motion 1995:55 av Gösta Äng m.fl. anser motionärerna att regeringens för-&lt;br&gt;slag om borttagande av beskattningsrätten och den kommunala statusen helt&lt;br&gt;skall avvisas. Motionärerna hänvisar till församlingarnas och samfälligheter-&lt;br&gt;nas inställning i denna fråga och anför att det är orimligt att fatta ett så stort&lt;br&gt;principbeslut på så dåligt underlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motion 1995:61 av lnga-Lis Moberg m.fl. begärs ett tillkännagivande om&lt;br&gt;bibehållen kommunstatus och beskattningsrätt. Motionärerna anser att om&lt;br&gt;den kommunala statusen och därmed beskattningsrätten tas bort råder oviss-&lt;br&gt;het hur utvecklingen blir ekonomiskt och på andra sätt samt hänvisar till för-&lt;br&gt;samlingarnas inställning enligt remissomgången.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motion 1995:18 av Rune Entelius hänvisas till diskussion om att ersätta kyr-&lt;br&gt;kans beskattningsrätt med en obligatorisk kyrkoavgift som förts av ERK-ut-&lt;br&gt;redningen och av Kyrkoberedningen, och motionären begär ett tillkännagi-&lt;br&gt;vande i första hand om att kyrkan bör bibehålla sin nuvarande beskattningsrätt&lt;br&gt;och sin offentligrättsliga ställning som kommun, i andra hand att en grund-&lt;br&gt;lagsändring bör göras med syfte att ge trossamfunden samma beskattningsrätt&lt;br&gt;som riksdagen och de kommunala beslutande församlingarna och att kyrkan&lt;br&gt;genom ett sådant beslut kan bibehålla sin nuvarande beskattningsrätt i sin of-&lt;br&gt;fentligrättsliga ställning som trossamfund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motion 1995:50 av biskop Claes-Bertil Ytterberg m.fl. anser motionärerna&lt;br&gt;att det är uppenbart att det finns starka önskemål om att förändra relationerna&lt;br&gt;mellan staten och Svenska kyrkan. Det bör då ske på ett sådant sätt att statens&lt;br&gt;styrsystem i fråga om interna kyrkliga angelägenheter minskas. Ett sådant&lt;br&gt;önskemål står inte i motsatsförhållande till att församlingarnas nuvarande be-&lt;br&gt;skattningsrätt och ställning som kyrkliga kommuner bibehålls. Det förestå-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ende utredningsarbetet bör därför ta en något annorlunda utgångspunkt än vad&lt;br&gt;regeringen föreslår. - En mera kraftfull samordning mellan stiftsnivån och&lt;br&gt;riksnivån måste eftersträvas och kan endast ske genom en reformering av kyr-&lt;br&gt;komötesorganisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förändrad organisation, som byggs upp med stiften som bas, skisseras&lt;br&gt;i motionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liknande synpunkter framförs i motion 1995:57 av Lisen Ridne m.fl. I mo-&lt;br&gt;tionen framhålls också att det fortsatta utredandet bör innefatta frågan om&lt;br&gt;Svenska kyrkans verksamhet i fortsättningen skall bli beroende av statsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motion 1995:60 av Marianne Upmark m.fl. anför motionärerna att skrivel-&lt;br&gt;sen visar prov på en troskyldig inställning då demokratifrågorna förutsätts&lt;br&gt;lösta för Svenska kyrkans del. Förtroendevaldas huvudsakliga uppgift brukar&lt;br&gt;vara formellt klart formulerad genom att de skall ange mål och huvudsaklig&lt;br&gt;inriktning för verksamheten, medan inom Svenska kyrkan ”den dubbla an-&lt;br&gt;svarslinjen” brukar åberopas som den av hävd tydliga gränsdragningen mel-&lt;br&gt;lan prästmakt och folkmakt. Hur denna bör se ut är i realiteten fullständigt&lt;br&gt;ouppklarat. Frågan bearbetas enligt Centralstyrelsen i pågående arbete rö-&lt;br&gt;rande kyrkoherdens övergripande chefsansvar. Oklarheterna i grundläggande&lt;br&gt;och konstitutionellt avgörande frågor som måste klargöras i det förslag till lag&lt;br&gt;om Svenska kyrkan som föreslås i regeringens skrivelse. Vidare måste i lagen&lt;br&gt;regleras hur de kyrkliga valen skall gå till, vilka som är valbara och liknande&lt;br&gt;frågor. Motionären begär ett tillkännagivande om demokratifrågorna i&lt;br&gt;Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motion 1995:54 av Runar Patriksson hänvisar motionären till kyrkans mång-&lt;br&gt;hundraåriga förhållande till staten och förklarar att kyrkan önskar ett förändrat&lt;br&gt;förhållande. En sådan förändring kräver dock ett noga genomarbetat förslag.&lt;br&gt;Förslaget i regeringens skrivelse är oklart, och mest oroande är oklarheterna&lt;br&gt;angående begravningsverksamheten, clearingen och finansieringen av dessa&lt;br&gt;viktiga verksamheter samt statens ansvar och bidrag till kyrkolokalernas kul-&lt;br&gt;turhistoriska värde. Motionären begär att förslaget till principbeslut inte god-&lt;br&gt;känns (yrkande 1) och att beslutsprocessen framflyttas i två år så att kyrkan&lt;br&gt;får tid på sig att se över förslagets innebörd (yrkande 2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motion 1995:40 av Gunnar Lindberg begär motionären ett tillkännagivande&lt;br&gt;om att innan mera långtgående beslut tas som påverkar Svenska kyrkans&lt;br&gt;framtid bör en opartisk och förutsättningslös juridisk utredning tillsättas med&lt;br&gt;uppgift att pröva handläggningen av kyrka-statfrågan och riksdagsberedning-&lt;br&gt;ens förslag utifrån religionsfrihetens, demokratins och folkrättens aspekter.&lt;br&gt;Detta skulle räta ut frågetecken och inte lämna någon oklarhet när det gäller&lt;br&gt;de juridiska och folkrättsliga aspekterna samt dämpa den växande spänningen&lt;br&gt;mellan en maktägande minoritet och en majoritet som känner sig maktlös och&lt;br&gt;överkörd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkomröstning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motion 1995:54 av Runar Patriksson begärs (yrkande 3) en folkomröstning&lt;br&gt;om förslaget i regeringens skrivelse, för det fall förslaget skulle godtas av&lt;br&gt;kyrkomötet 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om folkomröstning tas också upp i motion 1995:6 av Börje Finn-&lt;br&gt;stedt, vari motionären anser att - om hänsyn inte tas till den breda försam-&lt;br&gt;lingsopinion som redovisas i motionen - stat-kyrkafrågan bör underställas&lt;br&gt;folket i en folkomröstning (yrkande 2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om folkomröstning berörs också, som framgår ovan, i motion&lt;br&gt;1995:51 av Anita Franzén m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra särskilda frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag om en särskild lag om Svenska kyrkan resp, andra tros-&lt;br&gt;samfund tas upp i två motioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motion 1995:52 av Lars Ekblad och Gunnar Blomgren anser motionärerna&lt;br&gt;att endast en lag om trossamfund bör föreskrivas i regeringsformen och det&lt;br&gt;inte skall stiftas en särskild lag som reglerar Svenska kyrkans identitet och&lt;br&gt;karaktär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motion 1995:62 av Tomas Forsner framförs liknande synpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten att besluta om den föreslagna kyrkoavgiften tas upp i en motion. I&lt;br&gt;motion 1995:65 av Lars Rydje begär motionären - för det fall att regeringens&lt;br&gt;förslag tillstyrks - att det till undanröjande av missförstånd skall anges klart&lt;br&gt;att skyldigheten för dem som tillhör Svenska kyrkan att betala kyrkoavgift&lt;br&gt;skall avse såväl lokalt som av vederbörligt stiftsorgan beslutad kyrkoavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlens tillsynsansvar tas upp i motion 1995:8yrkande 2 av Per-Olof&lt;br&gt;Fristorp. Motionären begär att kyrkomötet vid behandlingen av Kyrkobered-&lt;br&gt;ningens förslag om offentligrättslig ställning för Svenska kyrkan redovisar&lt;br&gt;vilka konsekevenser detta kan få vad gäller möjligheten för de inomkyrkliga&lt;br&gt;organen för framtiden och inte minst för biskoparna att kunna fullgöra det&lt;br&gt;ålagda tillsynsansvaret (yrkande 2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I två motioner framställs yrkanden som rör den kyrkliga egendomen och&lt;br&gt;kyrkans ansvar för de kulturhistoriska värdena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motion 1995:53 av Eskil Jinnegård m.fl. begär motionärerna (yrkande 3f) -&lt;br&gt;om skrivelsen inte i sin helhet avvisas - ett tillkännagivande om vad som an-&lt;br&gt;förs i motionen om den kyrkliga egendomen. Motionärerna tillstyrker att den&lt;br&gt;kyrkliga egendomen regleras genom lagstiftning. Därmed behåller försam-&lt;br&gt;lingarna oförändrade bestämmelser beträffande äganderätten till sin egen-&lt;br&gt;dom. De avstyrker utredning angående övergångsbestämmelser för den kyr-&lt;br&gt;kokommunala egendomen eftersom kommunstatusen bör bibehållas. De av-&lt;br&gt;styrker också permutationsregler för förenings- och stiftelseegendom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motion 1995:63 av Dag Sandahl begärs ett tillkännagivande angående er-&lt;br&gt;sättning till kyrkan för bevarande av kyrkobyggnaders kulturvård att en sådan&lt;br&gt;ersättning inte skall vara knuten till ett krav att kyrkoavgiften skall minskas i&lt;br&gt;samma omfattning som statlig ersättning utgår (yrkande 1). Motionären un-&lt;br&gt;derstryker att det är ett gemensamt ansvar att vårda nationens kulturarv, inte&lt;br&gt;bara ett ansvar för medlemmarna i Svenska kyrkan. Han kritiserar regeringens&lt;br&gt;utgångspunkt att ”uttaget av kyrkoavgift skall minskas i samma omfattning&lt;br&gt;som den statliga ersättningen”. Resultatet kan enligt motionären bli en sådan&lt;br&gt;minskning men det kan också finnas församlingar som gör nysatsningar när&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de slipper ensamma ha ansvaret för ett kostsamt byggnadsunderhåll. Vidare&lt;br&gt;anser motionären att i stället för den av regeringen aviserade utredningen av&lt;br&gt;ersättningsfrågorna inom Kulturarvsutredningen bör ett partssammansatt be-&lt;br&gt;redningsorgan tillsättas, och han begär ett tillkännagivande härom&lt;br&gt;(yrkande 2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om språkliga minoriteter tas upp i motion 1995:59 av Juhani Ranta-&lt;br&gt;nen. Motionären begär ett tillkännagivande om att i lagen om Svenska kyrkan&lt;br&gt;kyrkans egna språkliga minoriteter, finska och samiska, bör ges en likvärdig&lt;br&gt;ställning med majoritetsspråket. Motionären hänvisar till Svenska kyrkan se-&lt;br&gt;dan reformationstiden i sin verksamhet är trespråkig med två egna språkliga&lt;br&gt;minoriteter, den finska och samiska. Det är viktigt att denna gamla öppenhet&lt;br&gt;inte på något sätt äventyras med ändrade relationer och eventuellt ändrade&lt;br&gt;ekonomiska förutsättningar för kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Utskottets överväganden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Allmänt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkans identitet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt utskottets mening är den avgörande frågan vid ställningstagandet till&lt;br&gt;regeringens skrivelse om ändrade relationer mellan staten och Svenska kyr-&lt;br&gt;kan, om det är möjligt att bevara Svenska kyrkans identitet vid en relations-&lt;br&gt;ändring. Svenska kyrkans ställningstagande bestäms av hur hon ser på sin&lt;br&gt;egen identitet, av hennes självförståelse. Hennes karaktär av öppen folkkyrka&lt;br&gt;och nådessamfund har en centralt kristen motivering. Uppdraget är att över-&lt;br&gt;räcka evangelium i ord och handling till hela folket. Kyrkan har rum för alla,&lt;br&gt;för den sökande och tvivlande likaväl som för den trosvisse; förden som hun-&lt;br&gt;nit kortare likaväl som för den som hunnit längre på trons väg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sitt ställningstagande till relationen till staten måste Svenska kyrkan, som&lt;br&gt;Läronämnden framhåller i sitt yttrande Ln 1995:17, också ta berättigad hän-&lt;br&gt;syn till andra kyrkor och samfund i landet, samhällssituationen i stort och till&lt;br&gt;hur staten definierar sin egen roll i förhållande till vår kyrka och andra kyrkor&lt;br&gt;och samfund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att Svenska kyrkan inte pressas in i en för henne främmande&lt;br&gt;form. Svenska kyrkans särställning bland kyrkor och samfund har varit&lt;br&gt;mycket omdebatterad. Utskottet finner det motiverat att en modem lagstift-&lt;br&gt;ning införs på detta område, som ger varje kyrka och samfund möjlighet att&lt;br&gt;verka i enlighet med sin självförståelse. Men det är av historiska, sociala och&lt;br&gt;ekonomiska skäl illusoriskt att påstå att Svenska kyrkan i praktiken inte skulle&lt;br&gt;ha en särställning, man må gilla denna eller inte. Det är en utgångspunkt för&lt;br&gt;samförstånd när regeringen i sin skrivelse samtidigt med att verka för ökad&lt;br&gt;likställighet mellan kyrkor och samfund likväl erkänner Svenska kyrkans sär-&lt;br&gt;skilda ställning även i den nya pluralistiska samhällssituationen. Lagen om&lt;br&gt;Svenska kyrkan innebär en markering från statens sida av denna särställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De historiska skälen för särställningen är påtagliga i kyrkobyggnaderna och&lt;br&gt;de intilliggande kyrkogårdarna. De sociala skälen märks i ansvarstagandet i&lt;br&gt;de avgörande skeendena i människors liv och den höga procenten kyrkotillhö-&lt;br&gt;riga samt den rikstäckande verksamheten. De ekonomiska skälen handlar om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kulturarvet och det sociala ansvarstagandet inte är gratis. Värnandet av&lt;br&gt;detta arv skulle kunna bli en ekonomisk barlast för Svenska kyrkan. Det finns&lt;br&gt;anledning att markera Svenska kyrkans faktiska särställning i dessa avseen-&lt;br&gt;den eftersom föreliggande principskrivelse från regeringen uppenbart inte är&lt;br&gt;ekonomiskt generösare än Kyrkoberedningens betänkande. Kulturarvet är en&lt;br&gt;nationell angelägenhet. Det är viktigt att de ekonomiska förutsättningarna för&lt;br&gt;Svenska kyrkans förvaltning av detta arv inte försämras. Den situationen&lt;br&gt;måste undvikas, att enbart de som tillhör kyrkan i framtiden får bära kostna-&lt;br&gt;derna för det kulturarv som i stor utsträckning är svenska folkets gemen-&lt;br&gt;samma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De fyra grundelementen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med den framlagda skrivelsen har regeringen i bred politisk samstämmighet&lt;br&gt;klargjort hur staten ser på sin egen roll i förhållande till Svenska kyrkan och&lt;br&gt;dragit de grundläggande rättsliga konsekvenserna av detta synsätt. Det är&lt;br&gt;fråga om en principskrivelse innehållande vissa grundelement, vilka hör nära&lt;br&gt;samman med varandra och som tillsammans formar en ny relation mellan sta-&lt;br&gt;ten och Svenska kyrkan. Dessa grundelement utgörs av den konstitutionella&lt;br&gt;lösningen, lagen om Svenska kyrkan, begravningsverksamhetens organise-&lt;br&gt;ring och finansiering samt klarläggandet av den kyrkliga egendomens status.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkans konstitutionella ställning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nu framlagda konstitutionella lösningen har inte tidigare varit föremål&lt;br&gt;för diskussion. Regeringens förslag innebär att regleringen av normgivningen&lt;br&gt;för Svenska kyrkan förs över från regeringsformens övergångsbestämmelser&lt;br&gt;till en ny egen paragraf i regeringsformen, 8 kap. 6 §. En ny kategori föreskrif-&lt;br&gt;ter förs in i regeringsformens regler om normgivning, nämligen föreskrifter&lt;br&gt;om trossamfund. Enligt förslaget skall föreskrifter om Svenska kyrkan och&lt;br&gt;andra trossamfund meddelas genom lag. Vidare skall enligt en annan paragraf&lt;br&gt;i samma kapitel gälla att sådan lag skall stiftas genom ett särskilt kvalificerat&lt;br&gt;förfarande, nämligen det som gäller för riksdagsordningens huvudbestäm-&lt;br&gt;melser. Det betyder att beslut om ändring måste tas av riksdagen antingen vid&lt;br&gt;två tillfällen med val emellan eller med en kvalificerad majoritet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om Svenska kyrkan, liksom en lag som gäller andra trossamfund,&lt;br&gt;kommer med den angivna regleringen att åtnjuta ett särskilt konstitutionellt&lt;br&gt;skydd, avsett att ge en stabil och långsiktig reglering av kyrkans organisation&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regeringsformens 8 kap. finns i övrigt reglerat hur olika föreskrifter skall&lt;br&gt;meddelas. Föreskrifter om enskildas - fysiska och juridiska personers - per-&lt;br&gt;sonliga ställning samt om deras personliga och ekonomiska förhållanden in-&lt;br&gt;bördes skall enligt 8 kap. 2 § meddelas genom lag. Vidare ges i 8 kap. 5 §&lt;br&gt;regler om hur föreskrifter meddelas för kommunernas förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trossamfundens speciella ställning framhålls också av att det även i be-&lt;br&gt;stämmelsen i 11 kap. 6 § regeringsformen om överlämnande av förvaltnings-&lt;br&gt;uppgift särskilt skall anges att sådan uppgift kan överlämnas till trossamfund.&lt;br&gt;Trossamfund är således en annan rättsfigur än de personer som i övrigt nämns&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 bestämmelsen, nämligen bolag, förening, samfällighet, stiftelse och enskild&lt;br&gt;individ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag innebär att Svenska kyrkan och andra trossamfund i&lt;br&gt;regeringsformen ges en egen rättslig ställning; de är varken enskilda eller&lt;br&gt;kommuner utan trossamfund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna egna rättsliga ställning innebär att det inte är föreskrifterna i 8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §, som gäller normgivning för kommuner eller för enskilda, som är tillämp-&lt;br&gt;liga vid normgivningen för Svenska kyrkan, utan föreskrifterna i den nya 8&lt;br&gt;kap. 6 §. Svenska kyrkans - och övriga trossamfunds - ställning bestäms av&lt;br&gt;hur denna egna rättsliga ställning definieras i lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom den nya bestämmelsen i 8 kap. 6 § ges utrymme för att kunna be-&lt;br&gt;trakta församlingar, stift och Svenska kyrkan som helhet som var för sig själv-&lt;br&gt;ständiga rättssubjekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den föreslagna nya bestämmelsen anges att i lag om Svenska kyrkan får&lt;br&gt;bestämmas grunderna för Svenska kyrkans organisation och verksamhet. Av-&lt;br&gt;fattningen av bestämmelsen är enligt författningskommentaren avsedd att inte&lt;br&gt;lämna något utrymme för en vidare reglering av lärofrågor och annat som kan&lt;br&gt;sägas höra till troslivet och Svenska kyrkans egna angelägenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet vill för sin del framhålla att den föreslagna bestämmelsen behö-&lt;br&gt;ver ge utrymme för att i lagen om Svenska kyrkan bestämma grunderna också&lt;br&gt;för Svenska kyrkans finansiering och för den kyrkliga egendomens reglering.&lt;br&gt;Det kan finnas anledning överväga i vad mån det bör finnas utrymme för sta-&lt;br&gt;ten att i lagen bestämma grunderna för Svenska kyrkans verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den konstitutionella lösningen innebär alltså att kommunbegreppet inte&lt;br&gt;längre används om Svenska kyrkan och att den hittillsvarande beskattnings-&lt;br&gt;rätten upphör. I stället införs den nya rättsfiguren och möjligheter öppnas för&lt;br&gt;att genom lagen om Svenska kyrkan beskriva kyrkans grundläggande identitet&lt;br&gt;och organisatoriska uppbyggnad. En lokalt beslutad obligatorisk kyrkoavgift&lt;br&gt;införs också, vilken i allt väsentligt behandlas som en skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att normgivningskompctensen inte skall delegeras från riksdagen&lt;br&gt;till kyrkomötet blir konsekvensen att Svenska kyrkan får en tydligare själv-&lt;br&gt;ständighet och att Svenska kyrkans organisatoriska uppbyggnad istället säk-&lt;br&gt;ras genom den grundlagsmässigt förankrade lagen om Svenska kyrkan. Ut-&lt;br&gt;skottet konstaterar att Svenska kyrkan därmed alltjämt kommer att finnas&lt;br&gt;inom den offentligrättsliga sfären men med en ny rättsfigur, som ger möjlighe-&lt;br&gt;ter för henne att fortleva och förnyas som en öppen, demokratisk och rikstäck-&lt;br&gt;ande folkkyrka. Det innebär vidare att de väsentliga värden som har kommit&lt;br&gt;till uttryck och värnats genom den kyrkokommunala uppbyggnaden kan till-&lt;br&gt;varatas rättsligt dels genom lagen om Svenska kyrkan, dels genom inomkyrk-&lt;br&gt;liga föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om Svenska kyrkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innebörden av Svenska kyrkans nya ställning kommer främst att framgå av&lt;br&gt;lagen om Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om Svenska kyrkan är det andra grundelementet i den principlösning&lt;br&gt;som skrivelsen för fram. Utskottet vill understryka betydelsen av att lagen&lt;br&gt;innehåller de grundläggande bestämmelser som är nödvändiga för att säkra att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkans identitet bevaras vid relationsändringen och för framtiden.&lt;br&gt;Lagens bestämmelser bör vara principiellt utformade och främst beskriva&lt;br&gt;Svenska kyrkans organisatoriska uppbyggnad. Utskottet tar samtidigt fasta på&lt;br&gt;att lagen kan få en större omfattning än vad Kyrkoberedningen föreslog. La-&lt;br&gt;gen behöver nämligen innehålla tydliga bestämmelser om kompetensfördel-&lt;br&gt;ning mellan Svenska kyrkans lokala, regionala och nationella nivåer samt&lt;br&gt;vissa allmänna principer av betydelse för Svenska kyrkan som öppen, demo-&lt;br&gt;kratisk och rikstäckande folkkyrka. Med sin förankring i regeringsformen&lt;br&gt;kommer lagen att klarlägga den rättsliga kompetensen inom kyrkan och där-&lt;br&gt;igenom ge stadga åt den kyrkliga organisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begravningsverksamheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begravningsverksamheten är det tredje grundelementet. Lösningen tillgodo-&lt;br&gt;ser med det kyrkliga huvudmannaskapet för den största delen av verksamhe-&lt;br&gt;ten och med finansieringen av denna genom den lokalt beslutade kyrkoavgif-&lt;br&gt;ten för dem som tillhör Svenska kyrkan på ett utmärkt sätt såväl Svenska kyr-&lt;br&gt;kans som allmänhetens behov. De frågor som återstår bör kunna få sin lös-&lt;br&gt;ning. Det gäller inte minst frågan om en rikstäckande clearing av begravnings-&lt;br&gt;kostnaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kyrkliga egendomen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kyrkliga egendomen utgör det fjärde grundelementet. Rättsliga lösningar&lt;br&gt;skall tillskapas som garanterar att egendomen liksom hittills fullt ut står till&lt;br&gt;kyrkans förfogande för att användas för avsett ändamål. Mycket talar för att&lt;br&gt;det är lagstiftningsmodellen som bör prövas för att åstadkomma detta. Avgö-&lt;br&gt;rande är att den kyrkliga egendomens status blir klargjord på ett sätt som för&lt;br&gt;närvarande inte är fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundelementen som bas för reformarbetet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet finner att de grundelement som enligt regeringens principskrivelse&lt;br&gt;utgör lösningen för de framtida relationerna mellan staten och Svenska kyr-&lt;br&gt;kan, så som utskottet preciserar dessa grundelement, tillgodoser Svenska kyr-&lt;br&gt;kans behov och därmed kan godtas. En grund är därigenom lagd för ett re-&lt;br&gt;formarbete, som kan resultera i en stabil och långsiktig lösning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom regeringens skrivelse endast är en principskrivelse blir det avgö-&lt;br&gt;rande viktigt, inte minst för att Svenska kyrkan i framtiden skall kunna fort-&lt;br&gt;leva i enlighet med sin egen självförståelse som folkkyrka, hur det fortsatta&lt;br&gt;reformarbetet bedrivs och hur de konkreta lösningarna på de olika delområ-&lt;br&gt;dena ser ut. Utskottet noterar med tillfredsställelse de försäkringar som rege-&lt;br&gt;ringen avgivit om stor öppenhet under utredningsskedet bl.a. genom Svenska&lt;br&gt;kyrkans aktiva deltagande i utredningsarbetet och genom tillskapandet av en&lt;br&gt;särskild statlig delegation, där berörda parter informeras och ges möjlighet att&lt;br&gt;lämna synpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom utskottet finner det betydelsefullt att redan i nuvarande skede&lt;br&gt;framföra sådant som principiellt sett är särskilt viktigt för Svenska kyrkan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lämnas i det följande principiella synpunkter och påpekanden som är avgö-&lt;br&gt;rande för inriktningen av det fortsatta reformarbetet. Syftet är att åstadkomma&lt;br&gt;sådana reformer som gör att de som ti 11 hör kyrkan och även andra kan uppfatta&lt;br&gt;att Svenska kyrkan är densamma om än i en förnyad rättslig form.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda principfrågor för det fortsatta reformarbetet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dissenterskatt och kommunstatus&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det råder en bred enighet inom Svenska kyrkan om att den s.k. dissenterskat-&lt;br&gt;ten av principiella religionsfrihetsskäl behöver tas bort. Eftersom hon ser sig&lt;br&gt;som en öppen folkkyrka och ett nådessamfund är det naturligt att Svenska&lt;br&gt;kyrkan önskar ta bort en skatt som innebär att den som valt att inte tillhöra&lt;br&gt;Svenska kyrkan måste betala en generell procentuell andel av kyrkoskatten.&lt;br&gt;Systemet med dissenterskatt får också till följd att det finns ett kyrkokommu-&lt;br&gt;nalt medlemskap skilt från kyrkotillhörigheten i Svenska kyrkan. Statsmak-&lt;br&gt;terna avslog därför begäran från 1994 års kyrkomöte, att begreppet kyrko-&lt;br&gt;kommunalt medlemskap skulle slopas. Förekomsten av ett sådant medlem-&lt;br&gt;skap är självfallet principiellt otillfredsställande inte bara från religionsfri-&lt;br&gt;hetssynpunkt men också med tanke på Svenska kyrkans identitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet konstaterar att såväl regeringen i sin skrivelse som den konstitu-&lt;br&gt;tionsrättsliga expertisen slår fast att ett borttagande av dissenterskatten med&lt;br&gt;nödvändighet leder till att församlingarnas kommunstatus upphör, eftersom&lt;br&gt;kommunen definitionsmässigt är en tvångssammanslutning. Utskottet konsta-&lt;br&gt;terar samtidigt att det tycks vara orealistiskt att i förhållande till de politiska&lt;br&gt;och rättsliga instanserna driva en annan tolkning. Beklagligtvis har detta di-&lt;br&gt;lemma inte tydligt kommit till uttryck i Kyrkoberedningens betänkande och&lt;br&gt;därmed inte heller i remissbehandlingen därav. Utskottet anser att den väg&lt;br&gt;som står till buds är att i annan form positivt säkerställa vad kommunstatusen&lt;br&gt;står för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Evangelisk-lutherskt trossamfund, nådessamfund, folkkyrka - men inte&lt;br&gt;kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kyrkolagens portalparagraf (2 kap. 1 §) och i Kyrkoberedningens förslag till&lt;br&gt;lag om Svenska kyrkan anges att hon är ett evangelisk-lutherskt trossamfund.&lt;br&gt;När den nya rättsfiguren trossamfund enligt principförslaget införs i rege-&lt;br&gt;ringsformen är detta mycket positivt, eftersom möjligheter skapas för tros-&lt;br&gt;samfunden att i landet leva i enlighet med sin egen självförståelse. Samtidigt&lt;br&gt;bör anmärkas att dessa trossamfund är av olika art. För Svenska kyrkan gäller&lt;br&gt;att med trossamfund primärt menas att hon är bestämd av sin evangelisk-&lt;br&gt;lutherska bekännelse, inte att hon får sin identitet av medlemmarnas tro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till karaktären av nådessamfund hör att Svenska kyrkan inte önskar för-&lt;br&gt;knippas med tvång. Detta har varit vägledande när biskoparna år 1929 och&lt;br&gt;kyrkomötet år 1951 förordade rätten till fritt utträde liksom när 1994 års kyr-&lt;br&gt;komöte ville uppge automatiken i kyrkotillhörighetsbestämmelserna. Det som&lt;br&gt;i en samhällssituation varit oproblematiskt hade i en ny situation blivit ohåll-&lt;br&gt;bart. Något liknande gäller nu uppenbarligen kommunbegreppet. Det som po-&lt;br&gt;sitivt ligger i detta begrepp kan bibehållas och utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkkyrkokaraktären är likaså grundläggande för Svenska kyrkan. Det&lt;br&gt;finns en bred uppslutning kring denna kyrkosyn. För att kunna bevara sin&lt;br&gt;identitet som folkkyrka måste Svenska kyrkan ständigt förnyas i relation till&lt;br&gt;det samhälle hon lever i. Kontinuitet och förnyelse betingar varandra. Till&lt;br&gt;kontinuiteten hör att kyrkan har ett budskap och ärende i en öppen hållning&lt;br&gt;mot hela folket. Men det betyder inte att hela folket kan tvingas tillhöra kyr-&lt;br&gt;kan, något sådant skulle också strida mot kyrkans karaktär av nådessamfund.&lt;br&gt;Kommunbegreppet, som under ett drygt århundrade i hög grad gagnat&lt;br&gt;Svenska kyrkan, är inte lika självklart en tillgång i den aktuella mångkultu-&lt;br&gt;rella och mångreligiösa samhällssituationen. Den grundlagsmässiga förank-&lt;br&gt;ringen av Svenska kyrkan som trossamfund med egen identitet och införandet&lt;br&gt;av en lag om Svenska kyrkan möjliggör däremot att det som den s.k. kyrko-&lt;br&gt;kommunala självstyrelsen står för kan föras vidare. Denna självstyrelse kom&lt;br&gt;för övrigt till uttryck redan innan kommunbegreppet infördes. Liksom kom-&lt;br&gt;munen stod socknen för den lokala gemenskapen och ansvarstagandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Obligatorisk, lagstadgad kyrkoavgift, benämnd kyrkoskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den lagstadgade kyrkoavgiften skall vara obligatorisk för dem som tillhör&lt;br&gt;Svenska kyrkan och tas ut efter bärkraft. Den skall tas ut lokalt och, enligt&lt;br&gt;utskottets mening, även regionalt. Utskottet noterar med tillfredsställelse att&lt;br&gt;kyrkoavgiften rent tekniskt skall behandlas fullt ut som skatt, vilket är en ny-&lt;br&gt;het jämfört med tidigare remissbehandlade förslag. Det är principiellt viktigt&lt;br&gt;att uppbördshjälpen skall vara kostnadsfri för Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har valt att använda beteckningen kyrkoavgift. Utskottet kon-&lt;br&gt;staterar att med det som grundlagsmässigt sägs om skatt, där beskattningsrät-&lt;br&gt;ten endast tillkommer stat och kommun, kan inte den föreslagna lagstadgade&lt;br&gt;kyrkoavgiften i statsrättslig mening vara skatt. Till det kommer att hjälp med&lt;br&gt;avgiftsuppbörd även skall kunna ges till andra trossamfund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från olika håll anförs att den föreslagna kyrkoavgiften i praktiken är en&lt;br&gt;skatt. Det framgår av den valda tekniska lösningen. Någon entydig definition&lt;br&gt;av skillnaden mellan skatt och avgift finns heller inte. De flesta torde också&lt;br&gt;erkänna att skillnaden blir försumbar med lösningen i skrivelsen. Avgift eller&lt;br&gt;skatt har snarast blivit en definitions- och symbolfråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För många inom Svenska kyrkan står beteckningen skatt för att kyrkan inte&lt;br&gt;är en förening, som upptar medlemsavgift, och att kyrkans verksamhet finan-&lt;br&gt;sieras solidariskt. Den som tilhör kyrkan väljer inte om hon eller han skall&lt;br&gt;betala. För åtskilliga andra inom kyrkan betyder beteckningen avgift att kyr-&lt;br&gt;kan klarare framträder som ett trossamfund med egen identitet snarare än som&lt;br&gt;en myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet fäster särskilt avseende vid att många är oroliga för att kyrkoav-&lt;br&gt;giften i praktiken av den enskilde skulle kunna uppfattas som frivillig, trots&lt;br&gt;att den är obligatorisk för dem som tillhör Svenska kyrkan. Tillhör man kyr-&lt;br&gt;kan, måste man solidariskt betala sin del. Med grund i den ovan konstaterade&lt;br&gt;skillnaden i statsrätt och kyrkorätt förordar utskottet en lösning som bör kunna&lt;br&gt;stilla oron.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet vill fästa uppmärksamheten på en särskild konsekvens av den nya&lt;br&gt;konstitutionella lösningen, att normgivningskompetens inte längre skall dele-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;geras från riksdagen till kyrkomötet. Skillnaden mellan statsrätt och kyrkorätt&lt;br&gt;blir tydlig. Den nya ordningen öppnar möjligheter till en samförståndslösning&lt;br&gt;av symbolfrågan om kyrkoavgift eller kyrkoskatt, en lösning där saken blir&lt;br&gt;avgörande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är en självklar följd av relationen till staten att kyrkan måste respektera&lt;br&gt;statsrätten. I lagen om Svenska kyrkan måste därför tydligt framgå att det i&lt;br&gt;statsrättslig mening är fråga om en obligatorisk kyrkoavgift. Några statsrätts-&lt;br&gt;liga omdefinitioner behövs inte för att tillmötesgå Svenska kyrkans önskemål.&lt;br&gt;Inte heller behöver en lag om trossamfund påverkas härav. Men staten bör&lt;br&gt;kunna konstatera och acceptera att den lagstadgade kyrkoavgiften med kyrko-&lt;br&gt;rättslig motivering betecknas kyrkoskatt. Ordningen kommer att likna den&lt;br&gt;som finns i Tyskland, där staten har en liknande roll ifråga om kyrkoskatten.&lt;br&gt;Den innebär att kyrkoskatten rättsligt inte längre är en allmän beskattningsrätt&lt;br&gt;utan betecknar Svenska kyrkans uppbörd från de kyrkotillhöriga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagstiftning om trossamfund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Svenska kyrkan är det glädjande att den nya rättsfiguren trossamfund in-&lt;br&gt;förs. Lagen möjliggör att även andra kyrkor än Svenska kyrkan, exempelvis&lt;br&gt;den romersk-katolska kyrkan samt de ortodoxa och orientaliska kyrkorna, inte&lt;br&gt;längre behöver tvingas in i en för dem främmande form som förening eller&lt;br&gt;stiftelse. Också för vissa traditionella frikyrkor kan lagen ge organisatoriskt&lt;br&gt;skydd. De i Sverige verksamma kyrkorna och samfunden får, som ekumenik-&lt;br&gt;utskottet framhåller i sitt yttrande KEu 1995:2y, möjlighet ”att organisera sig&lt;br&gt;på ett sätt som bättre än i dag stämmer överens med egna traditioner och rätts-&lt;br&gt;regler”. Den för dem gemensamma rättsfiguren trossamfund medför också&lt;br&gt;att kravet på likställighet uppfylls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet delar ekumenikutskottets bedömning att en särskild lag krävs för&lt;br&gt;Svenska kyrkan, eftersom hon som öppen folkkyrka skall vara rikstäckande&lt;br&gt;och demokratisk. Paradoxalt nog blir Svenska kyrkan och andra trossamfund&lt;br&gt;också mer jämställda med två lagar. Detta beror enligt ekumenikutskottet på&lt;br&gt;den stora omfattningen av lagstiftningen om Svenska kyrkan, och det utskot-&lt;br&gt;tet anför: ”Intrycket av en gemensam lag skulle kunna bli att lagen i första&lt;br&gt;hand berör Svenska kyrkan. Detta kan på sikt ge en bild av att regleringen&lt;br&gt;kring andra samfund anpassats till regleringen av Svenska kyrkan, vilket vore&lt;br&gt;olyckligt.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om Svenska kyrkan kompletterad med kyrkoordning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om Svenska kyrkan får inte bli alltför omfattande. Den bör ha en varak-&lt;br&gt;tig karaktär och innehålla det som principiellt sett är viktigast. Utskottet note-&lt;br&gt;rar därvid att enligt regeringens skrivelse den endast bör innehålla ”det som&lt;br&gt;kan anses nödvändigt för att trygga att Svenska kyrkan förblir ett demokra-&lt;br&gt;tiskt uppbyggt och rikstäckande evangelisk-lutherskt trossamfund”. Utskottet&lt;br&gt;noterar att det dock innebär att lagen behöver utvidgas i jämförelse med tidi-&lt;br&gt;gare framförda förslag. Utskottet vill här tydligt framföra vad som ter sig sär-&lt;br&gt;skilt angeläget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är naturligt att lagen om Svenska kyrkan inleds med portalparagrafen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ur gällande kyrkolag, nämligen beskrivningen av henne som ett evangelisk-&lt;br&gt;lutherskt trossamfund. Det ankommer sedan på kyrkomötet att närmare ange&lt;br&gt;innebörden i Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av lagen skall framgå att Svenska kyrkan är en öppen, demokratisk och&lt;br&gt;rikstäckande folkkyrka, episkopalt organiserad med stift och särskilt ämbets-&lt;br&gt;ansvar. Principen om förening av folkligt förankrad självstyrelse och ämbets-&lt;br&gt;förvaltning inom kyrkans gemensamma uppdrag måste komma till klart ut-&lt;br&gt;tryck.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkans organisatoriska uppbyggnad skall vidare framgå av lagen.&lt;br&gt;En mycket tydlig precisering behöver ske av de uppgifter och den kompetens&lt;br&gt;som tillkommer varje kyrklig nivå. Svenska kyrkan måste vara det övergri-&lt;br&gt;pande och sammanfattande begreppet. Denna kyrka kommer till uttryck på&lt;br&gt;varje kyrklig nivå. Det går alltså inte, som antyds i vissa motioner, att betrakta&lt;br&gt;församlingarna som Svenska kyrkan och den regionala och nationella nivån&lt;br&gt;som en samfällighetsbildning. Utskottet tar avstånd från ett sådant kongrega-&lt;br&gt;tionalistiskt synsätt och instämmer i det som Läronämnden framför i sitt ytt-&lt;br&gt;rande Ln 1995:17: ”Svenska kyrkan framträder på lokal nivå som försam-&lt;br&gt;lingar och pastorat, på regional nivå som stift och på nationell nivå genom&lt;br&gt;organ som företräder Svenska kyrkan som helhet. En precisering behöver gö-&lt;br&gt;ras av de grundläggande uppgifter som åligger varje kyrklig nivå. En viktig&lt;br&gt;bestämning är därvid att stift och församlingar till skillnad från Svenska kyr-&lt;br&gt;kan på nationell nivå är pastorala områden. Församlingarna är kyrkans grund-&lt;br&gt;läggande enheter, primärt därför att det är där evangelium förkunnas och sak-&lt;br&gt;ramenten förvaltas. Församlingarna är pastoralt sett förenade i stift, i vilka&lt;br&gt;biskopar och domkapitel har ett särskilt ansvar för lära, tillsyn och enhet me-&lt;br&gt;dan stiftsstyrelserna har uppgiften att främja församlingslivets utveckling. På&lt;br&gt;nationell nivå har Svenska kyrkan att ta ansvar för sina gemensamma angelä-&lt;br&gt;genheter i fråga om information, utbildning, normgivning, samråd och eku-&lt;br&gt;meniska relationer liksom när det gäller att vara kyrkans gemensamma röst&lt;br&gt;och företräda henne inför samhället i stort.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läronämndens beskrivning och Kyrkoberedningens förslag kan tas som ut-&lt;br&gt;gångspunkt vid utformningen av bestämmelserna i lagen om Svenska kyrkan.&lt;br&gt;Utskottet vill till detta göra följande preciseringar om varje kyrklig nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Församlingarna är Svenska kyrkans grundläggande enheter och lokala pas-&lt;br&gt;torala områden. De viktigaste av de principer som har legat till grund för den&lt;br&gt;s.k. kyrkokommunala självstyrelsen slås fast i lagen. Församlingarna är lik-&lt;br&gt;som hittills självständiga rättssubjekt. Det måste framgå att församlingar och&lt;br&gt;pastorat äger besluta om lokal obligatorisk kyrkoavgift, benämnd kyrkoskatt,&lt;br&gt;för dem som tillhör Svenska kyrkan. Territorialprincipen skall också framgå.&lt;br&gt;De allmänna bestämmelserna i kyrkolagen förs lämpligen in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av det utkast till kyrkoordning m.m. för Svenska kyrkan&lt;br&gt;(Svenska kyrkans utredningar 1994:2), som kyrkoordningskommittén utarbe-&lt;br&gt;tade i anslutning till Kyrkoberedningens betänkande, kan de mer specifice-&lt;br&gt;rade bestämmelserna i kyrkolagen i stort sett ograverade föras in i kyrkoord-&lt;br&gt;ningen. Dessa bestämmelser bör enligt utskottets mening omges med ett sär-&lt;br&gt;skilt skydd i kyrkoordningen, innebärande exempelvis kvalificerad majoritet&lt;br&gt;eller två beslut med mellanliggande val till kyrkomötet för att kunna ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftet är pastoralt område på Svenska kyrkans regionala nivå. Det är tjänst-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;göringsområde för biskop och omfattar församlingarna inom området. Stiftets&lt;br&gt;allmänna uppgifter och befogenheter bör framgå. Det bör också stadgas att&lt;br&gt;stiftet äger besluta om en regional obligatorisk kyrkoavgift, benämnd kyrko-&lt;br&gt;skatt, för dem som tillhör Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den nationella nivån regleras kyrkomötets grundläggande föreskrifts-&lt;br&gt;rätt. Uppgifter och befogenheter ges en allmän men heltäckande beskrivning.&lt;br&gt;Därmed klargörs att kyrkomötets beslut inom den angivna ramen är bindande&lt;br&gt;för Svenska kyrkan. I en särskild bestämmelse skall framgå att det måste fin-&lt;br&gt;nas en inomkyrkligt reglerad överprövningsrätt. Hur denna skall vara utfor-&lt;br&gt;mad och vilket organ som skall pröva överklaganden bör utredas vidare. Ut-&lt;br&gt;skottet förutsätter dock att förekomsten av ett sådant organ skall vara lagfäst.&lt;br&gt;Därmed markeras dess oberoende ställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig skillnad i regeringens skrivelse mot Kyrkoberedningens förslag&lt;br&gt;är som nämnts, att normgivningen inte delegeras från riksdagen till kyrkomö-&lt;br&gt;tet och andra kyrkliga organ. Det finns uppenbara fördelar med det nya försla-&lt;br&gt;get. Den oro för ökad centralstyrning som Kyrkoberedningens förslag gav&lt;br&gt;upphov till bör minska, när lagen om Svenska kyrkan får en större omfattning&lt;br&gt;och betydelse. Bestämmelserna i denna lag skall klargöra vilken kyrka det är&lt;br&gt;som staten har en relation till och förväntar sig vissa saker av.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon otydlighet i kyrkomötets kompetens behöver därvid inte uppstå, vil-&lt;br&gt;ket påstås i några av motionerna. I lagen om Svenska kyrkan anges nämligen&lt;br&gt;vilken föreskriftsrätt kyrkomötet får.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt bör av lagen om Svenska kyrkan framgå att de inomkyrkliga valen&lt;br&gt;skall vara demokratiska och att ordningen med proportionella val garanteras.&lt;br&gt;Under det kommande utredningsarbetet bör demokratifrågorna behandlas.&lt;br&gt;Bl.a. bör bestämmelser om val och valbarhet motsvarande dem som nu gäller&lt;br&gt;utformas. Det är också angeläget att den i nuvarande lag reglerade rätten till&lt;br&gt;ledighet för fullgörande av kyrkliga förtroendeuppdrag läggs fast. Det följer&lt;br&gt;av den föreslagna reformen att de flesta regler som berör valsystemet hör&lt;br&gt;hemma i kyrkoordningen eller i en valstadga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkan omfattas nu och även efter en relationsändring av annan&lt;br&gt;generellt verkande lagstiftning, som t.ex. arbetsmiljölagen och jämställdhets-&lt;br&gt;lagen. Kyrkoberedningen föreslog att hänvisningar skulle införas till vissa öv-&lt;br&gt;riga för Svenska kyrkan tillämpliga lagar, såsom begravningslagen. Dessa la-&lt;br&gt;gar är fler än dem som Kyrkoberedningen nämner. Mot bakgrund av vad ut-&lt;br&gt;skottet anfört om bestämmelsernas varaktighet är det tveksamt att i lagen göra&lt;br&gt;direkta hänvisningar till andra lagar. I den mån det behöver klargöras om an-&lt;br&gt;nan lagstiftning som riktas till offentligrättsliga organ skall tillämpas på&lt;br&gt;Svenska kyrkan bör detta särskilt anges i den lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till detta kommer att vissa grundläggande principer som för närvarande&lt;br&gt;gäller även fortsättningsvis bör gälla inom Svenska kyrkan såsom offentlig-&lt;br&gt;hetsprincipen och likställighetsprincipen. Det bör slås fast i lagen om Svenska&lt;br&gt;kyrkan. På vilket sätt detta skall ske bör dock utredas vidare. Lokaliserings-&lt;br&gt;principen bör t.ex inte utan vidare föras in i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det råder bred enighet inom Svenska kyrkan om värdet av även andra delar&lt;br&gt;av den kyrkokommunala regleringen. Dessa kan i huvudsak överföras genom&lt;br&gt;inomkyrkliga föreskrifter, främst kyrkoordningen. Här kan nämnas specifice-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rade regler för den inomkyrkliga demokratin, jävsregler och förvaltningsbe-&lt;br&gt;stämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En huvuduppgift i det kommande statliga och kyrkliga utredningsarbetet&lt;br&gt;blir att närmare specificera och fördela det som bör behållas från den kyrko-&lt;br&gt;kommunala regleringen i lagen om Svenska kyrkan respektive den inomkyrk-&lt;br&gt;liga regleringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med föreliggande förslag står det klart att Svenska kyrkan även fortsätt-&lt;br&gt;ningsvis kommer att höra till den offentligrättsliga sfären men vara betydligt&lt;br&gt;mindre offentligrättsligt reglerad än för närvarande. Samtidigt kan noteras att&lt;br&gt;Svenska kyrkan exempelvis i fråga om begravningsverksamheten kommer att&lt;br&gt;fullgöra vissa myndighetsfunktioner. I dessa uppgifter och andra kommer kyr-&lt;br&gt;kan att tillhöra det allmänna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgörande för bilden av Svenska kyrkan i framtiden kommer att bli i vilken&lt;br&gt;mån kyrkan själv låter den självförståelse, om vilken det råder en bred enig-&lt;br&gt;het, komma till uttryck i kyrkoförfattning men framför allt i kyrkans dagliga&lt;br&gt;liv, där mötet mellan människor sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra principfrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begravningsverksamheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet finner liksom regeringen det naturligt att kyrkan har huvudmanna-&lt;br&gt;skapet för begravningsverksamheten även i en framtida relation mellan staten&lt;br&gt;och Svenska kyrkan. Det är då viktigt att hitta ett system för finansieringen&lt;br&gt;som från rättvisesynpunkt kan godtas av alla, samtidigt som systemet är så-&lt;br&gt;dant att det ger huvudmannen bestämmanderätt och full kostnadstäckning för&lt;br&gt;verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvaret för såväl befintliga som framtida allmänna begravningsplatser bör&lt;br&gt;i allmänhet ligga på Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lösningen med en lokal finansiering av begravningsverksamheten till-&lt;br&gt;styrks. Från Svenska kyrkans synpunkt är det principiellt och praktiskt riktigt&lt;br&gt;att kostnaden för begravningsverksamheten när det gäller dem som tillhör&lt;br&gt;Svenska kyrkan ingår i den lokalt beslutade kyrkoavgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svårigheten är att lösa frågan om hur de som inte tillhör Svenska kyrkan&lt;br&gt;skall betala den del av kostnaderna för begravningsverksamheten som faller&lt;br&gt;på dem. En lösning värd att pröva närmare i det kommande utredningsarbetet&lt;br&gt;är att låta den borgerliga kommunen ta upp avgiften för dem som inte tillhör&lt;br&gt;Svenska kyrkan. Som en förutsättning gäller att kostnaden inte tas upp i den&lt;br&gt;allmänna kommunala budgeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är väsentligt att finna en ordning för en lokalt finansierad begravnings-&lt;br&gt;verksamhet som inte strider mot den kommunala likställighetsprincipen sam-&lt;br&gt;tidigt som den måste vara godtagbar från religionsfrihetssynpunkt. Ett grund-&lt;br&gt;läggande krav är också att den blir administrativt enkel och praktiskt hanter-&lt;br&gt;bar. Det får förutsättas att kostnaderna för begravningsverksamheten kan sär-&lt;br&gt;skiljas från övriga verksamhetskostnader för att systemet skall kunna uppfylla&lt;br&gt;kraven på kostnadstäckning och rättvisa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet noterar med tillfredsställelse att frågan om den närmare utform-&lt;br&gt;ningen av ett system med begravningsclearing skall finnas med i det aviserade&lt;br&gt;utredningsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns skäl att peka på att ansvaret för att bereda icke-kristna trosbekän- Prop. 1995/96:80&lt;br&gt;nare tillgång till särskilda begravningsplatser måste beaktas i det fortsatta ut- Bilaga 3&lt;br&gt;redningsarbetet. Detta åvilar i dag stiftssamfälligheten men bör inte längre&lt;br&gt;vara en uppgift för ett kyrkligt organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kulturhistoriska värden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vården av den kulturhistoriskt värdefulla kyrkliga egendomen är fråga om ett&lt;br&gt;ömsesidigt åtagande mellan staten och Svenska kyrkan. Den kan, som det&lt;br&gt;framhålls i regeringens skrivelse, inte endast åvila dem som tillhör Svenska&lt;br&gt;kyrkan. Det gemensamma åtagandet bör komma till uttryck i en långsiktig&lt;br&gt;överenskommelse mellan staten och kyrkan. Hur kostnaderna närmare ska&lt;br&gt;beräknas är sådant som behöver utredas. Ersättningen från staten bör inte vara&lt;br&gt;knuten till krav på motsvarande minskning av kyrkoavgiften. Utskottet kan&lt;br&gt;därför inte tillstyrka regeringens förslag i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet anser att en utredning av kostnaderna för vården av den kultur-&lt;br&gt;historiskt värdefulla egendomen bör bestå av företrädare från såväl staten som&lt;br&gt;kyrkan. Detta är naturligt när finansieringen skall bygga på en överenskom-&lt;br&gt;melse mellan dessa parter. Det är därför inte lämpligt att dessa frågor enbart&lt;br&gt;skall beredas i den statliga Kulturarvsutredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Indelningsfrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kyrkolagens fjärde avdelning finns bestämmelser om den kyrkliga indel-&lt;br&gt;ningen. Utskottet finner att de föreskrifter som där finns om ändringar i den&lt;br&gt;territoriella pastoratsregleringen och i kontraktsindelningen samt bildandet av&lt;br&gt;kyrkliga samfälligheter naturligt kan föras över till en inomkyrklig reglering.&lt;br&gt;Däremot kräver en framtida reglering av ändringar i den territoriella försam-&lt;br&gt;lingsindelningen särskilda överväganden. Ett beslut om ändrad församlings-&lt;br&gt;indelning berör nämligen inte bara den kyrkliga verksamheten. Beslutet på-&lt;br&gt;verkar också ett flertal funktioner i det borgerliga samhället, såsom folkbokfö-&lt;br&gt;ringen och valkretsindelningen vid allmänna val. Gränsdragningen i förhål-&lt;br&gt;lande till de borgerliga kommunerna, landstingen och länen kräver särskilda&lt;br&gt;överväganden vid ändringar i församlingsindelningen. Beslut om ändringar i&lt;br&gt;församlingsindelningen beslutas därför i dag av statliga myndigheter (Kam-&lt;br&gt;markollegiet och länsstyrelserna) eller i vissa fall t.o.m. av regeringen. (Jfr 5&lt;br&gt;kap. kyrkolagen och lagen (1979:411) om ändringar i Sveriges indelning i&lt;br&gt;kommuner och landsting.) Frågor om ändringar i församlingsindelningen&lt;br&gt;måste därför bli föremål för gemensam analys och överväganden mellan sta-&lt;br&gt;ten och Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personalfrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regeringens skrivelse påpekas att personalfrågorna utgör ett förbisett område&lt;br&gt;under tidigare beredning av ärendet och att det måste analyseras ingående i&lt;br&gt;det fortsatta utredningsarbetet. Detta arbete bör bedrivas i nära samarbete med&lt;br&gt;bl.a. olika organ inom Svenska kyrkan och personalorganisationerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet vill framhålla vikten av att personalfrågorna får en grundlig bear-&lt;br&gt;betning. Personalens anställningsformer behöver klarläggas. Vidare bör sär-&lt;br&gt;skilt uppmärksammas frågor som har att göra med själva relationsändringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ställningstagande till motionsyrkanden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den grundläggande relationsfrågan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som redovisats ovan har den grundläggande frågan om en ändring av relatio-&lt;br&gt;nerna mellan Svenska kyrkan och staten tagits upp i flera motioner. I en mo-&lt;br&gt;tion har begärts ett tillkännagivande av att relationerna skall vara oförändrade,&lt;br&gt;i andra motioner har den huvudsakliga kritiken mot regeringens förslag avsett&lt;br&gt;frågan om församlingarnas kommunstatus och beskattningsrätt. I åter andra&lt;br&gt;motioner gäller kritiken främst den omständigheten att så många frågor är&lt;br&gt;outredda och de därmed sammanhängande svårigheterna att ta ställning till&lt;br&gt;förslaget. Slutligen har i två motioner föreslagits en inriktning av förändrings-&lt;br&gt;arbetet mot en uppbyggnad av Svenska kyrkans organisation med stiften som&lt;br&gt;bas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet har gjort en omfattande genomgång av den av regeringen före-&lt;br&gt;slagna lösningen och önskade konsekvenser i olika avseenden. Utskottet har&lt;br&gt;därvid redovisat sin syn på relationsändringen och vad som är viktigt att be-&lt;br&gt;akta i det fortsatta arbetet. Utskottet har bl.a. analyserat vilka element i för-&lt;br&gt;samlingarnas kommunstatus som bör överföras till den nya ordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med utskottets uttalanden kan enligt utskottets mening många av motio-&lt;br&gt;nerna i varierande mån anses tillgodosedda. Detta gäller motionerna 1995:18,&lt;br&gt;1995:43, 1995:48 yrkande 2, 1995:49, 1995:51, 1995:53 yrkandena 2 och 3&lt;br&gt;a-e, 1995:54 yrkandena 1 och 2, 1995:55, 1995:56, 1995:58, 1995:61,&lt;br&gt;1995:64 och 1995:65 av vilka många inriktas på ett bevarande av församling-&lt;br&gt;arnas status som kommuner och deras beskattningsrätt. De motioner, i vilka&lt;br&gt;någon förändring av relationerna mellan staten och Svenska kyrkan helt avvi-&lt;br&gt;sas- motionerna 1995:6 yrkande 1, 1995:48 yrkande 1 och 1995:53 yrkande&lt;br&gt;1 - samt motionerna 1995:50 och 1995:57 om en organisation med stiften&lt;br&gt;som bas, avstyrks av utskottet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet har i sina allmänna överväganden lyft fram olika frågor av bety-&lt;br&gt;delse för främst den lokala demokratin i Svenska kyrkan. Utskottet har fram-&lt;br&gt;hållit vikten av bl.a. val- och valbarhetsreglemas utformning. I motion&lt;br&gt;1995:60 betonas särskilt frågor om den fortsatta demokratiska förankringen&lt;br&gt;inom Svenska kyrkan. Med de uttalanden som utskottet gjort i den delen anser&lt;br&gt;utskottet motionen tillgodosedd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också i fråga om vården av kulturhistoriska värden har utskottet ovan utta-&lt;br&gt;lat en uppfattning som tillgodoser motionsyrkandena i motion 1995:63. Detta&lt;br&gt;innebär att motionen tillstyrks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om den kyrkliga egendomen har utskottet ovan uttalat bl.a. att rätts-&lt;br&gt;liga lösningar skall tillskapas som garanterar att egendomen liksom hittills&lt;br&gt;fullt ut står till kyrkans förfogande för att användas för avsett ändamål och att&lt;br&gt;mycket talar för att lagstiftningsmodellen bör prövas för att åstadkomma&lt;br&gt;detta. - Utskottet anser att motion 1995:53 yrkande 3f bör anses huvudsakli-&lt;br&gt;gen tillgodosedd med vad utskottet anfört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga motionsfrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredning om handläggningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motion 1995:40 avser ett tillkännagivande till regeringen om en förutsätt-&lt;br&gt;ningslös juridisk utredning om handläggningen av stat-kyrkafrågan och be-&lt;br&gt;redningen. Utskottet vill peka på svårigheterna att uppdra åt regeringen att&lt;br&gt;granska sin egen handläggning av en fråga. En förutsättningslös utredning&lt;br&gt;kan möjligen komma till stånd som en fristående forskningsuppgift. Utskottet&lt;br&gt;avstyrker motionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om Svenska kyrkan i en lag om trossamfund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som regeringen anfört i sin skrivelse, och som ekumenikutskottet framhållit&lt;br&gt;i sitt yttrande, kommer lagregleringen om Svenska kyrkan att bli betydligt&lt;br&gt;mer omfattande än de regler som berör samtliga trossamfund. Utskottet har&lt;br&gt;också ovan tillstyrkt regeringens förslag om en särskild lag för Svenska kyr-&lt;br&gt;kan, eftersom utskottet, i likhet med regeringen, anser att en gemensam lag&lt;br&gt;för samtliga trossamfund skulle få en så stark övervikt för Svenska kyrkan att&lt;br&gt;det är lämpligare att reglera Svenska kyrkan i en lag för sig. Det sagda innebär&lt;br&gt;att motionerna 1995:52 och 1995:62 avstyrks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkomröstningsfrågan m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I två motioner, för vilka redogjorts ovan, begärs att folkomröstning skall hål-&lt;br&gt;las om förslaget i regeringens skrivelse. I den ena motionen begärs också att&lt;br&gt;hela beslutsprocessen skall flyttas fram två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet vill framhålla att frågan om ändrade relationer mellan staten och&lt;br&gt;Svenska kyrkan är en stor och viktig fråga. Som framgår av utskottets all-&lt;br&gt;männa överväganden är den dock av komplicerad natur, och lösningar måste&lt;br&gt;sökas genom ingående diskussion och utredningar. Vid en rådgivande folkom-&lt;br&gt;röstning bör de alternativ som folket skall ta ställning till kunna formuleras&lt;br&gt;kort, klart och tydligt. Utskottet anser inte att det principförslag som ges i&lt;br&gt;regeringens skrivelse lämpar sig för en folkomröstning. Utskottet avstyrker&lt;br&gt;således motionerna 1995:54 yrkande 3 och 1995:6 yrkande 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet vill dock erinra om att ett vilande grundlagsförslag i frågan kan&lt;br&gt;bli föremål för en sådan beslutande folkomröstning som kan hållas i grund-&lt;br&gt;lagsfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Minoritetsspråk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av redogörelsen för nuvarande förhållanden ingår uppgiften att&lt;br&gt;främja församlingsarbete bland teckenspråkiga samt på finska, samiska och&lt;br&gt;andra språk ingår enligt 23 kap. 2 § kyrkolagen i stiftssamfällighetemas upp-&lt;br&gt;gifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läronämnden har i sitt yttrande Ln 1995:7 med anledning av motion&lt;br&gt;1995:59 understrukit att Svenska kyrkan efter en eventuell relationsföränd-&lt;br&gt;ring är samma kyrka som i dag. Den förståelse för de språkliga minoritema&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som präglar dagens kyrka måste enligt Läronämnden också förutsättas i fram-&lt;br&gt;tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet instämmer i Läronämndens bedömning och anser inte att något&lt;br&gt;tillkännagivande till regeringen behövs med anledning av motionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsansvaret inom Svenska kyrkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motion 1995:8 (yrkande 2) begärs en redovisning av vilka konsekvenser kyr-&lt;br&gt;koberedningens förslag om offentligrättslig ställning för Svenska kyrkan kan&lt;br&gt;få vad gäller möjligheten för de inomkyrkliga organen för framtiden och inte&lt;br&gt;minst biskoparna att kunna fullgöra det ålagda tillsynsansvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läronämnden har i sitt yttrande Ln 1995:8 funnit det vara av största vikt&lt;br&gt;att detta rättskomplex klargörs i syfte att för framtiden skapa reella möjlighe-&lt;br&gt;ter för domkapitlen att öva tillsyn på det sätt som kyrkolagen ålägger dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet biträder Läronämndens uppfattning. Problemet måste bli föremål&lt;br&gt;för överväganden. Härigenom är motion 1995:8 yrkande 2 tillgodosedd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutsats&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av regeringens skrivelse om ändrade relationer mellan staten&lt;br&gt;och Svenska kyrkan och de därtill anknutna motionerna har utskottet funnit&lt;br&gt;att skrivelsens grundelement, så som utskottet preciserat dem, tillgodoser&lt;br&gt;Svenska kyrkans behov och därmed kan ligga till grund för reformarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet har därtill lämnat principiella synpunkter och påpekanden som är&lt;br&gt;avgörande för inriktningen på ett reformarbete som garanterar att Svenska&lt;br&gt;kyrkan förblir densamma.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Hemställan&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utskottet hemställer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beträffande ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan&lt;br&gt;att kyrkomötet med anledning av regeringens skrivelse 1995:1 omänd-&lt;br&gt;rade relationer mellan staten och Svenska kyrkan samt motionerna&lt;br&gt;1995:8 yrkande 2, 1995:18, 1995:43, 1995:48 yrkande 2, 1995:49,&lt;br&gt;1995:51, 1995:53 yrkandena 2 och 3, 1995:54 yrkandena 1 och 2,&lt;br&gt;1995:55, 1995:56, 1995:58, 1995:60, 1995:61, 1995:64 och 1995:65&lt;br&gt;samt med bifall till motion 1995:63 och med avslag på motionerna&lt;br&gt;1995:6, 1995:40, 1995:48 yrkande 1, 1995:50, 1995:52, 1995:53 yr-&lt;br&gt;kande 1, 1995:54 yrkande 3, 1995:57, 1995:59 och 1995:62 som sin&lt;br&gt;mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sigtuna den 24 augusti 1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På andra kyrkolagsutskottets vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Torgny Larsson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Margareta Landerholm&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: Torgny Larsson, ordförande, Catarina Agrell, Gunnar Lindberg,&lt;br&gt;Wivi-Anne Radesjö, Tor Frylmark, Sune Holgersson, Anna-Lena Forsdahl,&lt;br&gt;Thomas Söderberg, Herbert Sjödin, Robert Schött, Ingrid Johansson Fjelk-&lt;br&gt;man, Berith Öhmberg, Hans-Olof Hansson, Hans-Olof Andrén och Britt&lt;br&gt;Louise Agrell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Biskop Lars Eckerdal och biskop Bengt Wadensjö har deltagit i utskottets&lt;br&gt;överläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;h1&gt;Läronämndens yttrande&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1995:7&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;med anledning av motion om Svenska kyrkans&lt;br&gt;minoritetsspråk&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till läronämnden har för yttrande överlämnats KMot 1995:59.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läronämnden vill med anledning av motionen understryka, att Svenska&lt;br&gt;kyrkan efter en eventuell relationsförändring är samma kyrka som idag. Den&lt;br&gt;förståelse för de språkliga minoriteterna som präglar dagens kyrka måste&lt;br&gt;också förutsättas i framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppsala den 8 augusti 1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På läronämndens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;GUNNAR WEMAN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ragnar Persenius&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: Ärkebiskop Gunnar Weman, ordförande, biskop Tord Harlin,&lt;br&gt;biskop Martin Lind, biskop Jonas Jonson, biskop Claes-Bertil Ytterberg, bis-&lt;br&gt;kop KG Hammar, biskop Lars Eckerdal, biskop Bengt Wadensjö, biskop&lt;br&gt;Karl-Johan Tyrberg, biskop Rune Backlund, biskop Biörn Fjärstedt, Göran&lt;br&gt;Bexell, vice ordförande, Birger Olsson, Carl-Axel Axelsson, Anita Franzén,&lt;br&gt;Björn Skogar, Cristina Grenholm, Carl Reinhold Bråkenhielm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;h1&gt;Läronämndens yttrande&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1995:8&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;med anledning av motion om domkapitlens&lt;br&gt;tillsynsansvar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3:2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till läronämnden har för yttrande överlämnats KMot 1995:8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkans identitet är knuten till hennes bekännelse, lära och ord-&lt;br&gt;ning. Den som innehar kyrkans ämbete förpliktar sig genom vigningslöften&lt;br&gt;att leva och verka i samklang med vår kyrkas identitet. Kyrkolagen (KL&lt;br&gt;1992:300 kap 2 § 5) ålägger biskop och domkapitel att ha tillsyn över försam-&lt;br&gt;lingarna samt över prästernas sätt att förvalta ämbetet och efterleva sina av-&lt;br&gt;givna vigningslöften. Detta avsnitt av kyrkolagen bär rubriken ”Svenska kyr-&lt;br&gt;kan som trossamfund”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är av yttersta vikt för en kyrka att kunna leva i enlighet med sin självför-&lt;br&gt;ståelse (jfr vad som sades i 1992 års kyrkomöte om principerna för en rättslig&lt;br&gt;reglering av kyrkotillhörigheten). Tillsynsskyldigheten för biskop och dom-&lt;br&gt;kapitel måste därför motsvaras av reella möjligheter att öva tillsyn och att&lt;br&gt;vidta disciplinära åtgärder där innehavare av kyrkans ämbete handlat på så-&lt;br&gt;dant sätt att vår kyrkas identitet kan påverkas eller ifrågasättas. Om det inte&lt;br&gt;är någon skillnad i den rättsliga praktiken mellan att ha avgett vigningslöften&lt;br&gt;och inte ha gjort det, ifrågasätts hela den nuvarande vigningsordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som påpekas i motionen har flera domkapitel fått erfara att deras möjlighet&lt;br&gt;att öva verklig tillsyn är begränsad och att deras disciplinbeslut vid överkla-&lt;br&gt;gande eller annan behandling av samhällets rättsvårdande instanser blivit un-&lt;br&gt;danröjt eller kritiserat. I dessa sammanhang har det förhållandet att en präst&lt;br&gt;genom sina vigningslöften är bunden till Svenska kyrkans bekännelse, lära&lt;br&gt;och ordning eller att biskop och domkapitel enligt kyrkolagen har ett tillsyns-&lt;br&gt;ansvar inte tillmätts någon betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läronämnden vill i detta sammanhang peka på den svårighet som ligger i&lt;br&gt;att en prästs ämbetsansvar bedöms av Svenska kyrkans organ, domkapitel och&lt;br&gt;kyrkomötets besvärsnämnd, medan tj än ste an svaret granskas av statliga organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vissa fall kan biskops och domkapitels svårigheter att öva verklig tillsyn&lt;br&gt;synas ha samband med Svenska kyrkans offentligrättsliga ställning. I andra&lt;br&gt;fall är det inte så. Läronämnden finner det av största vikt att detta rättskomplex&lt;br&gt;klargörs i syfte att för framtiden skapa reella möjligheter för domkapitlen att&lt;br&gt;öva tillsyn på det sätt som kyrkolagen ålägger dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppsala den 8 augusti 1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På läronämndens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;GUNNAR WEMAN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3:2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ragnar Persenius&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: Ärkebiskop Gunnar Weman, ordförande, biskop Tord Harlin,&lt;br&gt;biskop Martin Lind, biskop Jonas Jonson, biskop Claes-Bertil Ytterberg, bis-&lt;br&gt;kop KG Hammar, biskop Lars Eckerdal, biskop Bengt Wadensjö, biskop&lt;br&gt;Karl-Johan Tyrberg, biskop Rune Backlund, biskop Biörn Fjärstedt, Göran&lt;br&gt;Bexell, vice ordförande, Birger Olsson, Carl-Axel Axelsson*, Anita Franzén,&lt;br&gt;Björn Skogar, Cristina Grenholm, Carl Reinhold Bråkenhielm*.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Ej närvarande vid justering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 80&lt;/p&gt;
&lt;h1&gt;Läronämndens yttrande&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1995:17&lt;/h1&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3:3&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;med anledning av regeringens skrivelse om ändrade&lt;br&gt;relationer mellan staten och Svenska kyrkan och&lt;br&gt;motioner i anslutning därtill&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Till läronämnden har för yttrande överlämnats RegSkr 1995:1 och KMot&lt;br&gt;1995:6, 18, 40, 43, 48-58 och 60-65.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läronämnden finner anledning att belysa några från lärosynpunkt väsent-&lt;br&gt;liga frågor, som aktualiseras av regeringens skrivelse och de motioner som&lt;br&gt;avgivits med anledning av denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkans identitet bestäms av kyrkans självförståelse. Reflektionen över&lt;br&gt;identiteten pågår ständigt. Den bestämning av kyrkans identitet som redan&lt;br&gt;finns och föreslås fortsättningsvis finnas i den statliga normgivningen förstår&lt;br&gt;läronämnden som en beskrivning av den självförståelse som kyrkan givit ut-&lt;br&gt;tryck åt. Svenska kyrkans karaktär av evangelisk-lutherskt trossamfund har&lt;br&gt;fastlagts vid ett flertal tillfällen alltsedan Uppsala möte 1593, senast när 1993&lt;br&gt;års kyrkomöte behandlade de grundläggande dokumenten avseende Svenska&lt;br&gt;kyrkans tro, bekännelse och lära. Några läromässiga komplikationer av en&lt;br&gt;allmän beskrivning av kyrkans identitet i lagstiftningen finns därför inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkans identitet bestäms vidare av kyrkans självförståelse i varje tid i för-&lt;br&gt;hållande till andra kyrkor, samfund och trosåskådningar liksom till samhället&lt;br&gt;i stort. Det är av den anledningen från lärosynpunkt viktigt att religionsfrihets-&lt;br&gt;frågan behandlas i en ekumenisk och allmänreligiös kontext med öppenhet&lt;br&gt;för olika uppfattningar, så att dialog främjas. Hänsyn måste också tas till hur&lt;br&gt;staten definierar sin identitet i förhållande till kyrkor och samfund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkan framträder på lokal nivå som församlingar och pastorat, på&lt;br&gt;regional nivå som stift och på nationell nivå genom organ som företräder&lt;br&gt;Svenska kyrkan som helhet. En precisering behöver göras av de grundläg-&lt;br&gt;gande uppgifter som åligger varje kyrklig nivå. En viktig bestämning är där-&lt;br&gt;vid att stift och församlingar till skillnad från Svenska kyrkan på nationell&lt;br&gt;nivå är pastorala områden. Församlingarna är kyrkans grundläggande enheter,&lt;br&gt;primärt därför att det är där evangelium förkunnas och sakramenten förvaltas.&lt;br&gt;Församlingarna är pastoralt sett förenade i stift, i vilka biskopar och domkapi-&lt;br&gt;tel har ett särskilt ansvar för lära, tillsyn och enhet medan stiftsstyrelserna&lt;br&gt;har uppgiften att främja församlingslivets utveckling. På nationell nivå har&lt;br&gt;Svenska kyrkan att ta ansvar för sina gemensamma angelägenheter i fråga&lt;br&gt;om information, utbildning, normgivning, samråd och ekumeniska relationer&lt;br&gt;liksom när det gäller att vara kyrkans gemensamma röst och företräda henne&lt;br&gt;inför samhället i stort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen konstaterar i sin skrivelse helt korrekt att principen om den s.k.&lt;br&gt;dubbla ansvarslinjen är grundläggande för Svenska kyrkan. Till detta kan an-&lt;br&gt;märkas, att den principen fortlöpande behöver tolkas och preciseras. I&lt;br&gt;Svenska kyrkans aktuella situation är det särskilt viktigt att närmare be-&lt;br&gt;stämma hur den skall gestaltas med tanke på kyrkans demokrati och kyrkfol-&lt;br&gt;kets gemensamma uppdrag och ansvarstagande på dopets grund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utifrån sin självförståelse är Svenska kyrkan en öppen folkkyrka och ett&lt;br&gt;nådessamfund. Detta har senast uttryckts vid 1992 och 1994 års kyrkomöten&lt;br&gt;i samband med behandlingen av den rättsliga regleringen av kyrkotillhörighe-&lt;br&gt;ten. Då betonades också att det är stötande för kyrkans karaktär, om de rätts-&lt;br&gt;liga reglerna kan förknippas med tvång. En liknande situation skulle kunna&lt;br&gt;föreligga i kyrka-statfrågan när det gäller frågan om församlingarnas kom-&lt;br&gt;munstatus. Utan att ta ställning till frågan om möjliga tolkningar av kommun-&lt;br&gt;begreppet vill läronämnden framhålla att det från lärosynpunkt är stötande för&lt;br&gt;Svenska kyrkan, om församlingen skulle förknippas med en tvångssamman-&lt;br&gt;slutning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sigtuna den 14 augusti 1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På läronämndens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;GUNNAR WEMAN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ragnar Persenius&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: Ärkebiskop Gunnar Weman, ordförande, biskop Tord Harlin,&lt;br&gt;biskop Martin Lind, biskop Lars-Göran Lönnermark, biskop Jonas Jonson,&lt;br&gt;biskop Claes-Bertil Ytterberg, biskop KG Hammar, biskop Lars Eckerdal,&lt;br&gt;biskop Bengt Wadensjö, biskop Karl-Johan Tyrberg, biskop Rune Backlund,&lt;br&gt;biskop Biörn Fjärstedt, biskop Henrik Svenungsson, Göran Bexell, vice ord-&lt;br&gt;förande, Birger Olsson, Carl-Axel Axelsson, Anita Franzén, Björn Skogar,&lt;br&gt;Cristina Grenholm, Carl Reinhold Bråkenhielm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Särskilt yttrande av Anita Franzén och Björn Skogar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Vi har inga principiella invändningar mot läronämndens yttrande men vill&lt;br&gt;göra följande tillägg om tvång och frihet i religionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När väckelserörelsen en gång i tiden opponerade sig mot den förening av&lt;br&gt;religion och politik som hörde till förra århundradets självklarheter vill de,&lt;br&gt;med all rätt, befria sig från tvånget i religionen. När sedan den moderna folk-&lt;br&gt;kyrkotankens män formulerade det tidiga 1900-talets folkkyrkoteologi ville&lt;br&gt;de befria sig från det väckelsekristna tvånget att vara from = aktiv. Därför såg&lt;br&gt;de det som en befriande sak att kyrkan är kommunal = territoriell. Men efter-&lt;br&gt;som de samtidigt var motståndare till tvång i andliga ting verkade de för att&lt;br&gt;man fritt skulle kunna utträda ur kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har nu under lång tid haft en kyrka med fri utträdesrätt. Den har varit&lt;br&gt;kommunalt organiserad vilket har betytt att den till stor del fått lära sig att&lt;br&gt;fungera efter demokratiska principer. Detta har ingen sett som särskilt tvångs-&lt;br&gt;mässigt. Dvs. undantaget är fortfarande de som ser kristen tro som en aktivi-&lt;br&gt;tet. Från den utgångspunkten ser man det som något tvångsmässigt att höra&lt;br&gt;till kyrkan utan att medvetet ha gjort ett positivt val. Det är utifrån den förut-&lt;br&gt;sättningen som kyrka-statprocessen har drivits framåt, främst av liberaler och&lt;br&gt;frikyrkliga. Och det är utifrån detta synsätt som friheten att följa sina föräldrar&lt;br&gt;in i kyrkan nu har tagits bort och blivit avlöst av tvånget att ta ställning när&lt;br&gt;man har fått ett barn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om Svenska kyrkan vill ta sitt folkkyrkoarv på allvar måste den våga stå&lt;br&gt;ut med att beskyllas för tvångsmässighet av sådana för vilka den enda giltiga&lt;br&gt;kyrkoformen är föreningen av de aktiva. Och om den menar allvar med sin&lt;br&gt;solidaritetsförkunnelse i förhållande till de svaga i samhället bör den dess-&lt;br&gt;utom ta avstånd från den nedvärderande kritik av stat och kommun som f.n.&lt;br&gt;kommer till uttryck genom nyliberala ideologer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;h1&gt;Första kyrkolagsutskottets yttrande&lt;br&gt;1995:ly&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Ändrade relationer mellan staten och Svenska&lt;br&gt;kyrkan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3:4&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Till andra kyrkolagsutskottet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Första kyrkolagsutskottet har beretts tillfälle att yttra sig över de delar av rege-&lt;br&gt;ringens skrivelse 1995:1 Ändrade relationer mellan staten och Svenska kyr-&lt;br&gt;kan, vilka behandlar begravningsverksamheten, den kyrkliga egendomen&lt;br&gt;samt kulturhistoriska värden (avsnitten 7, 8 och 9), jämte anslutande motio-&lt;br&gt;ner. Utskottet får i anledning härav anföra följande.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Begravningsverksamheten&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utskottet anser att kyrkan skall vara huvudman för begravningsverksamheten&lt;br&gt;även i en framtida relation mellan staten och Svenska kyrkan sådan som den&lt;br&gt;föreslagna. I det avseendet har utskottet samma uppfattning som det stora fler-&lt;br&gt;talet av de remissinstanser som yttrat sig över kyrkoberedningens förslag i&lt;br&gt;denna del. Vad gäller huvudmannaskapet för framtida nya begravningsplatser&lt;br&gt;har regeringen i skrivelsen övervägt om sådana inte skall läggas under kom-&lt;br&gt;munalt huvudmannaskap. I enlighet med vad som anförs i motion 1995:53&lt;br&gt;i denna fråga avvisar utskottet en sådan lösning. Ansvaret för de allmänna&lt;br&gt;begravningsplatserna, befintliga såväl som framtida, bör i allmänhet ligga på&lt;br&gt;kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i sin skrivelse övergivit tanken på att begravningsverksam-&lt;br&gt;heten ska finansieras med en allmän statlig begravningsavgift. Utskottet anser&lt;br&gt;att detta är riktigt. Den altefriativa lösningen med en starkare lokal förankring&lt;br&gt;är att föredra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I remissvaren över kyrkoberedningens betänkande finns ett antal olika för-&lt;br&gt;slag skisserade till hur en sådan ordning skulle kunna se ut. Ett genomgående&lt;br&gt;tema har varit att ett lokalt ansvarstagande för själva verksamheten inte går&lt;br&gt;att frikoppla från det ekonomiska ansvarstagandet. Utskottet ansluter sig till&lt;br&gt;detta synsätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet kan konstatera att de olika förslag till lösningar som förts fram&lt;br&gt;vid remissbehandlingen alla är förenade med både för- som nackdelar. Enligt&lt;br&gt;utskottet är det väsentligt att finna en ordning för en lokalt finansierad begrav-&lt;br&gt;ningsverksamhet som inte strider mot den kommunala likställighetsprincipen,&lt;br&gt;samtidigt som den måste vara godtagbar ur religionsfrihetssynpunkt. Ett&lt;br&gt;grundläggande krav är också att den blir administrativt enkel och praktiskt&lt;br&gt;hanterbar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att den lokala finansieringen av begravningsverksam-&lt;br&gt;heten för dem som tillhör Svenska kyrkan sker genom den kyrkoavgift som&lt;br&gt;de ska erlägga till sin församling. Utskottet delar denna uppfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svårigheten är att lösa frågan om hur den som inte tillhör Svenska kyrkan&lt;br&gt;ska betala sin andel av kostnaderna. Regeringen pekar här på möjligheten att&lt;br&gt;låta denne betala en motsvarande avgift som tas upp av den borgerliga kom-&lt;br&gt;munen. Denna lösning är enligt utskottet värd att prövas närmare i det kom-&lt;br&gt;mande utredningsarbetet. En lokalt förankrad finansiering är enligt utskottet&lt;br&gt;riktig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begravningsväsendet är en allmänt samhällelig uppgift som anförtrotts&lt;br&gt;Svenska kyrkan. Det är då viktigt att hitta ett system för finansieringen som&lt;br&gt;från rättvisesynpunkt kan godtas av alla, samtidigt som systemet måste vara&lt;br&gt;så konstruerat att det ger huvudmannen bestämmanderätt och full kostnads-&lt;br&gt;täckning för verksamheten. Detta måste vara den huvudsakliga inriktningen&lt;br&gt;för det fortsatta utredningsarbetet. Att på nuvarande stadium ge närmare an-&lt;br&gt;visningar om hur frågan skall lösas torde inte vara möjligt. Det krävs dock&lt;br&gt;att begravningshuvudmännen har en sådan redovisning av sina kostnader för&lt;br&gt;begravningsverksamheten att dessa kan särskiljas från övriga verksamhets-&lt;br&gt;kostnader. Detta är en förutsättning för att systemet skall kunna uppfylla kra-&lt;br&gt;ven på kostnadstäckning och rättvisa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet noterar med tillfredsställelse att frågan om den närmare utform-&lt;br&gt;ningen av ett system med begravningsclearing skall finnas med i det aviserade&lt;br&gt;utredningsarbetet. Som kyrkomötet påtalat vid tidigare tillfällen är det viktigt&lt;br&gt;att denna fråga blir löst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkoberedningen föreslog i sitt betänkande att stiftssamfällighetema&lt;br&gt;skulle befrias från skyldigheten att anordna begravningsplats för dem som&lt;br&gt;inte tillhör något kristet samfund. Detta förslag som utskottet för sin del föror-&lt;br&gt;dar saknas i regeringsskrivelsen. Utskottet vill från denna utgångspunkt fram-&lt;br&gt;hålla vikten av att frågan om ansvaret för sådana begravningsplatser tas med&lt;br&gt;i det fortsatta utredningsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Den kyrkliga egendomen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Vid en eventuell relationsförändring mellan staten och Svenska kyrkan är det&lt;br&gt;väsentligt att kyrkan får garantier för att den kyrkliga egendomen även fort-&lt;br&gt;sättningsvis står till kyrkans förfogande. Utskottet vill understryka vikten av&lt;br&gt;att så sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Två alternativa vägar för att trygga egendomens fortbestånd har övervägts.&lt;br&gt;Regeringen har som ett huvudalternativ valt att pröva den s.k. lagstiftnings-&lt;br&gt;modellen. Utskottet ansluter sig till denna uppfattning utan att för den skull&lt;br&gt;helt avvisa tanken på stiftelsealternativet. Utskottet saknar möjlighet att göra&lt;br&gt;någon grundligare rättslig analys av vilket av de två alternativen som bäst&lt;br&gt;gynnar kyrkan. Utskottet finner dock att de argument som Centralstyrelsen&lt;br&gt;fört fram i sitt yttrande över kyrkoberedningens förslag i denna del har sådan&lt;br&gt;tyngd att de bör beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagstiftningsmodellen innebär att de grundläggande bestämmelserna om&lt;br&gt;den kyrkliga egendomen tas in i lagen om Svenska kyrkan. Utskottet vill&lt;br&gt;framhålla att detta inte får innebära att egendomens rättsliga ställning föränd-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3:4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ras. Det får alltså inte uppfattas som någon form av generellt verkande permu-&lt;br&gt;tationsbeslut som förändrar äganderätten eller egendomens status i något av-&lt;br&gt;seende. Utskottet utgår från att detta inte heller avsetts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Äganderätten till den kyrkokommunala egendomen och den s.k. fria före-&lt;br&gt;nings- och stiftelseegendomen kan inte förändras genom relationsföränd-&lt;br&gt;ringen. Utskottet vill betona att det inte får råda någon tvekan om att denna&lt;br&gt;egendom även i framtiden skall att ägas, förvaltas och disponeras på samma&lt;br&gt;sätt som idag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Kulturhistoriska värden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utskottet vill erinra om utgångspunkten för förslaget om att Svenska kyrkan&lt;br&gt;bör få ersättning från staten för vården av den kulturhistoriskt värdefulla egen-&lt;br&gt;domen, nämligen att det kulturarv som kyrkan förvaltar inte är ett ansvar en-&lt;br&gt;bart för dem som tillhör kyrkan utan för hela svenska samhället och svenska&lt;br&gt;folket. Det är därför en självklarhet att staten tar sin del av det ekonomiska&lt;br&gt;ansvaret för detta allmänintresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kyrkoberedningens betänkande anges ”att staten skall ersätta Svenska&lt;br&gt;kyrkan för dess vård av kulturhistoriskt värdefull egendom”. I regeringsskri-&lt;br&gt;velsen anges att ”Svenska kyrkan bör kunna få en viss ersättning” för denna&lt;br&gt;vård. Utskottet vill med anledning av formuleringen i skrivelsen framhålla&lt;br&gt;att statens åtagande måste vara ovillkorligt, och att det ska vara fråga om ett&lt;br&gt;ömsesidigt åtagande. Detta bör komma till uttryck i en långsiktig överens-&lt;br&gt;kommelse mellan staten och kyrkan. Ersättningen från staten får heller inte&lt;br&gt;vara knuten till ett krav på en motsvarande minskning av kyrkoavgiften. Ut-&lt;br&gt;skottet avvisar därför regeringens förslag i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det går av naturliga skäl inte att nu överblicka storleken av ersättningen.&lt;br&gt;Det är dock angeläget att framhålla vikten av att det blir en full kostnadstäck-&lt;br&gt;ning för kyrkans kulturvårdskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur kostnaderna närmare ska beräknas är sådant som ska utredas. I likhet&lt;br&gt;med vad som anförs i motion 1995:63 bör en sådan utredning bestå av företrä-&lt;br&gt;dare från såväl staten som kyrkan. Finansieringen ska ju bygga på en överens-&lt;br&gt;kommelse, något som i sig innebär en förhandling mellan två parter. Utskottet&lt;br&gt;anser det därför inte lämpligt att dessa frågor ska övervägas i den statliga Kul-&lt;br&gt;turarvsutredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sigtuna den 21 augusti 1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På första kyrkolagsutskottets vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EVERT JOSEFSSON&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Patrik Tibbling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3:4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: Evert Josefsson, ordförande, Britas Lennart Eriksson, Gurli Ny-&lt;br&gt;lund, Sven Håkansson, Else-Maj Silvemagel, Ann-Marie Nilsson. Alvar&lt;br&gt;Gahm, Inger Lifv, Åsa Ingårda, Kerstin Linder, Karl-Johan Nilsson, Göran&lt;br&gt;Petterson. Gunnar Blomgren, Nils Gårder, Åke Blomqvist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Biskop KG Hammar har deltagit i utskottets överläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3:4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;h1&gt;Ekumenikutskottets yttrande&lt;br&gt;1995:2y&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Svenska kyrkan i relation till andra kyrkor och&lt;br&gt;samfund.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3:5&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Till andra kyrkolagsutskottet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ekumenikutskottet har beretts tillfälle att yttra sig över RegSkr 1995:1 särskilt&lt;br&gt;de avsnitt som berör Svenska kyrkan i relation till andra kyrkor och samfund&lt;br&gt;samt de motioner som berör motsvarande frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet yttrar sig i det följande med anledning av RegSkr 1995:1 avsnitten 3&lt;br&gt;och 4 samt KMot 1995:52 av Lars Ekblad och Gunnar Blomgren och KMot&lt;br&gt;1995:62 av Tomas Forsner.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Utskottet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utskottet välkomnar förslaget att skapa en lag som introducerar begreppet&lt;br&gt;”trossamfund” som ny rättsfigur. Detta kommer att möjliggöra för många av&lt;br&gt;de nu i Sverige aktiva kyrkorna och trossamfunden att organisera sig på ett&lt;br&gt;sätt som bättre än i dag stämmer överens med egna traditioner och rättsregler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag innebär att Svenska kyrkan inte längre får någon stats-&lt;br&gt;rättsligt grundad normgivningskompetens. Detta, tillsammans med det fak-&lt;br&gt;tum att den nya rättsfiguren ”trossamfund” är gemensam för alla trossamfund&lt;br&gt;inklusive Svenska kyrkan, medför enligt utskottets mening att de framförda&lt;br&gt;kraven på likställighet mellan samfund uppfylls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som öppen folkkyrka skall Svenska kyrkan vara rikstäckande och demo-&lt;br&gt;kratiskt uppbyggd. Detta kräver enligt utskottet en särskild lagstiftning för&lt;br&gt;Svenska kyrkan. En sådan lagregleringen blir sannolikt mer omfattande än en&lt;br&gt;ny reglering som berör samtliga trossamfund. Intrycket av en gemensam lag&lt;br&gt;skulle kunna bli att lagen i första hand berör Svenska kyrkan. Detta kan på&lt;br&gt;sikt ge en bild av att regleringen kring andra samfund anpassats till reglering&lt;br&gt;av Svenska kyrkan, vilket vore olyckligt. Utskottet instämmer därför i rege-&lt;br&gt;ringens bedömning att den rättsliga regleringen av Svenska kyrkan bör göras&lt;br&gt;i särskild lag och inte i en för trossamfunden gemensam lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet är av åsikten att förslagen i RegSkr 1995:1 bör bifallas i ovan&lt;br&gt;angivna delar samt att KMot 1995:52 och KMot 1995:62 bör avslås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sigtuna 21 augusti 1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ESKIL JINNEGÅRD&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;David Axelson-Fisk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: Eskil Jinnegård ordförande, Margarethe Isberg, Rolf Forslin,&lt;br&gt;Monica Reichenberg Carlström, Olof Lönneborg, Maja Larsson, Allis Ols-&lt;br&gt;son, Ingemar Söderström. Evy Jonsson. Juhani Rantanen. Christina Schnack-&lt;br&gt;enburg. Christina Hjertén, Britta Olinder, Martin Wihlborg, Jan Nunstedt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Biskop Jonas Jonson har deltagit i utskottets överläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;h1&gt;Organisationsutskottets yttrande&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1995:ly&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;över regeringens skrivelse RegSkr 1995:1 om&lt;br&gt;ändrade relationer mellan staten och Svenska&lt;br&gt;kyrkan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3:6&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Till andra kyrkolagsutskottet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Andra kyrkolagsutskottet har från organisationsutskottet begärt yttrande över&lt;br&gt;ovannämnda skrivelse särskilt de avsnitt som berör den kyrkliga organisatio-&lt;br&gt;nen; relationerna mellan de olika nivåerna (lokal, regional och riks) samt de&lt;br&gt;motioner som berör motsvarande frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisationsutskottet får med anledning härav avge följande yttrande. Av&lt;br&gt;detta framgår även utskottets bedömning av berörda motioner.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Kyrkans identitet och lag om Svenska kyrkan&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för ändrade relationer mellan stat och kyrka måste enligt ut-&lt;br&gt;skottets mening vara att kyrkans identitet inte förändras genom relationsför-&lt;br&gt;ändringen. Utgångspunkten för utskottets övervägande är därför att Svenska&lt;br&gt;kyrkans identitet skall bibehållas. I detta ligger att Svenska kyrkan kvarstår&lt;br&gt;som en evangelisk-luthersk, episkopal, öppen, demokratisk och rikstäckande&lt;br&gt;kyrka där principen om den dubbla ansvarslinjen gäller, dvs föreningen av&lt;br&gt;folkligt förankrad självstyrelse och prästerlig ämbetsförvaltning. Svenska&lt;br&gt;kyrkans församlingar och stift skall lokalt och regionalt svara för dess verk-&lt;br&gt;samhet och kyrkomötet skall företräda Svenska kyrkan som helhet. Stiftet är&lt;br&gt;biskopens tjänstgöringsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet finner det värdefullt att regeringen - liksom kyrkoberedningen&lt;br&gt;föreslagit - avser att fastlägga dessa för Svenska kyrkans verksamhet grund-&lt;br&gt;läggande principer i en särskild lag om Svenska kyrkan. Utskottet har med&lt;br&gt;detta uttalande även tagit ställning till önskvärdheten av en sådan lag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Församlingarnas ställning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Som även framhålls i Läronämndens yttrande (Ln 1995:17) är församlingarna&lt;br&gt;kyrkans grundläggande enhet. Av regeringens skrivelse framgår att försam-&lt;br&gt;lingarnas nuvarande kommunstatus inte kan bibehållas vid ändrade relationer&lt;br&gt;av det slag som föreslås i skrivelsen. Om kravet på Svenska kyrkans oföränd-&lt;br&gt;rade identitet skall kunna upprätthållas vid ändrade relationer med staten&lt;br&gt;måste församlingarnas ställning som självständiga enheter inom kyrkan fullt&lt;br&gt;ut bevaras även om deras kommunstatus inte längre bibehålls. Härmed sam-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;manhängande frågor synes inte närmare ha analyserats i regeringens skri-&lt;br&gt;velse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regeringens skrivelse anges förslag till ändringar och tillägg i regerings-&lt;br&gt;formen med innebörd att vid sidan av redan erkända rättssubjekt införs ett&lt;br&gt;nytt sådant rättssubjekt, nämligen trossamfund. Så vitt framgår av kyrkobe-&lt;br&gt;redningens förslag, som ligger till grund för regeringens skrivelse, är avsikten&lt;br&gt;inte att närmare reglera organisation och verksamhetsformer för sådana nya&lt;br&gt;rättssubjekt. Av kyrkoberedningens förslag och regeringens skrivelse framgår&lt;br&gt;att Svenska kyrkan, vilken för närvarande saknar rättssubjektivitet, skall er-&lt;br&gt;hålla sådan i egenskap av trossamfund. Däremot synes tanken inte vara att&lt;br&gt;lokala och regionala enheter inom Svenska kyrkan skall ha ställning som tros-&lt;br&gt;samfund. I regeringens skrivelse finns uttalanden som tyder på att avsikten är&lt;br&gt;att församlingarna även efter förlorad kommunstatus skall utgöra egna juri-&lt;br&gt;diska personer. Utskottet vill med anledning härav framhålla följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Församlingen åtnjuter för närvarande rättssubjektivitet i egenskap av kom-&lt;br&gt;mun. Om församlingens kommunstatus upphör skulle detta kunna medföra&lt;br&gt;att församlingarna i fortsättningen endast skulle utgöra avdelningar inom tros-&lt;br&gt;samfundet Svenska kyrkan, vilka grundar sin rättsliga handlingsförmåga en-&lt;br&gt;bart på beslut som fattas av trossamfundet. Som utskottet tidigare framhållit&lt;br&gt;är församlingarnas självständighet en del av kyrkans identitet. Utskottet anser&lt;br&gt;därför att det i lagstiftningen måste fastläggas församlingarnas ställning som&lt;br&gt;självständiga juridiska personer med angivande av deras kompetens. Enligt&lt;br&gt;utskottets mening kan bestämmelser av sådan karaktär tas in i den föreslagna&lt;br&gt;lagen om Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Kompetensfördelningen mellan olika nivåer&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten inom Svenska kyrkan är i stor utsträckning författningsregle-&lt;br&gt;rad genom riksdagens lagstiftning eller genom av kyrkomötet utfärdade kun-&lt;br&gt;görelser eller kungörelser utfärdade av andra kyrkliga organ med stöd av dele-&lt;br&gt;gation från kyrkomötet. Även i sistnämnda fall rör det sig om bindande före-&lt;br&gt;skrifter av författningskaraktär. I likhet med kyrkoberedningen föreslår rege-&lt;br&gt;ringen att det i lagen om Svenska kyrkan skall anges att där skall finnas för-&lt;br&gt;samlingar och stift som lokalt och regionalt svarar för kyrkans verksamhet&lt;br&gt;samt ett kyrkomöte som företräder Svenska kyrkan i sin helhet. Regeringens&lt;br&gt;skrivelse skiljer sig däremot på en mycket väsentlig punkt från beredningens&lt;br&gt;förslag. Beredningen föreslog att kyrkomötet genom delegation från riksda-&lt;br&gt;gen skulle erhålla normgivningskompetens inom hela det kyrkliga området.&lt;br&gt;Sedan det under remissbehandlingen från flera rättsliga instanser framhållits&lt;br&gt;det konstitutionellt tveksamma i en sådan ordning har regeringen i sin skri-&lt;br&gt;velse inte föreslagit någon sådan normgivningskompetens för kyrkomötet.&lt;br&gt;Kyrkomötets beslut och sådana beslut som fattas med delegation från kyrko-&lt;br&gt;mötet kommer därför inte att innehålla författningsföreskrifter utan interna&lt;br&gt;föreskrifter för verksamheten inom trossamfundet Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För flertalet associationsformer såsom bolag, ekonomiska föreningar och&lt;br&gt;olika samfälligheter finns en omfattande och detaljerad lagstiftning, som bl a&lt;br&gt;anger hur konflikter mellan olika medlemmar eller organ inom associationen&lt;br&gt;skall lösas. Beträffande ideella föreningar har lagstiftaren dock avstått från&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagreglering. Enligt de rättsliga principer som gäller för ideella föreningar kan&lt;br&gt;medlemmar eller organ, som inte följer av föreningen i vederbörlig ordning&lt;br&gt;fattade beslut, uteslutas ur föreningen. Flertalet organ som kan inordnas under&lt;br&gt;det nya juridiska begreppet samfund är i dag att betrakta som ideella för-&lt;br&gt;eningar för vilka gäller föreningsrättsliga principer. Eftersom hittills presente-&lt;br&gt;rade förslag beträffande lagstiftningen om trossamfund inte innehåller några&lt;br&gt;bestämmelser om organisation eller verksamhetsformer får antagas att för så-&lt;br&gt;dana samfund även i fortsättningen kommer att gälla föreningsrättsliga princi-&lt;br&gt;per. Annorlunda förhåller det sig med Svenska kyrkan, som inte är en före-&lt;br&gt;ningskyrka. Eftersom Svenska kyrkan är en öppen folkkyrka kan den som&lt;br&gt;uppfyller kriterierna för medlemskap inte uteslutas. Detsamma gäller givetvis&lt;br&gt;beträffande en lokal eller regional enhet som inte följer fattade beslut eftersom&lt;br&gt;Svenska kyrkan skall vara rikstäckande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det saknas anledning ifrågasätta att i behörig ordning fattade beslut inom&lt;br&gt;Svenska kyrkan inte skulle lojalt efterföljas. I en föränderlig värld kan dock&lt;br&gt;inte uteslutas att det uppstår delade meningar som medför en bristande vilja&lt;br&gt;att följa fattade beslut. Därtill kommer risken för kompetenstvister. Hur så-&lt;br&gt;dana frågor skall lösas inom ett trossamfund som inte kan utfärda författ-&lt;br&gt;ningsföreskrifter och inte heller kan utesluta den som vägrar följa interna&lt;br&gt;föreskrifter är en fråga som enligt utskottets mening kräver en ingående ana-&lt;br&gt;lys.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Genomförandet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utskottet har i sitt yttrande pekat på några väsentliga frågor som rör Svenska&lt;br&gt;kyrkans organisation vid ändrade relationer till staten. Utskottet anser att det&lt;br&gt;hade varit mycket värdefullt om dessa frågor hade blivit noga analyserade och&lt;br&gt;belysta innan regeringen begärt kyrkomötets yttrande över principförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sigtuna den 21 augusti 1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På organisationsutskottets vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BIRGITTA JOHANSSON&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Norström&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: Birgitta Johansson, ordförande. Inger Krantz, Lars Starkerud,&lt;br&gt;Birgitta Björner, Börje Henriksson, Iréne Pierazzi, Berit Möllebäck, Bengt&lt;br&gt;Englund, Sten Johansson, Margareta Holmberg, Gudrun Larsén, Kjell Söder-&lt;br&gt;berg, Birgitta Reimer, Anna Lundblad Mårtensson, Runar Patriksson.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Biskop Henrik Svenungsson och biskop Tord Harlin har deltagit i utskottets&lt;br&gt;överläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Civildepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 oktober 1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden&lt;br&gt;Sahlin, Hjelm-Wallén, Peterson, Hellström, Thalén, Freivalds,&lt;br&gt;Wallström, Persson, Schori, Blomberg, Heckscher, Hedborg,&lt;br&gt;Andersson, Winberg, Uusmann, Nygren, Ulvskog, Sundström, Lindh,&lt;br&gt;Johansson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Ulvskog&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1995/96:80 Ändrade relationer mellan&lt;br&gt;staten och Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 49041, Stockholm 1995&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner regeringens riktlinjer för det fortsatta arbetet med ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1995/96:KU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner regeringens riktlinjer för det fortsatta arbetet med ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1995-10-11 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1995-10-11 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1995-10-12 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1995-10-26 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Moderaterna</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 22:21:27</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GJ0380</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:24:34</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Konstitutionsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 22:21:27</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1995/96:KU12</uppgift>
<ref_dok_id>GJ01KU12</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>KU12</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:80&lt;br/&gt;
Ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02K1</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K1</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:80 Ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:80&lt;br/&gt;
Ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02K2</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K2</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:80 Ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:80&lt;br/&gt;
Ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02K3</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K3</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:80 Ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:80&lt;br/&gt;
Ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02K4</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K4</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:80 Ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:80&lt;br/&gt;
Ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02K5</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K5</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:80 Ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:80&lt;br/&gt;
Ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02K6</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K6</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:80 Ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:80&lt;br/&gt;
Ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02K7</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K7</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:80 Ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Alf Svensson  m.fl. (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:80&lt;br/&gt;
Ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02K5</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K5</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:80 Ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Alf Svensson  m.fl. (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Carl Bildt  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:80&lt;br/&gt;
Ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02K1</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K1</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:80 Ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Carl Bildt  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Gustaf von Essen  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:80&lt;br/&gt;
Ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02K2</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K2</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:80 Ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Gustaf von Essen  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ingbritt Irhammar  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:80&lt;br/&gt;
Ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02K3</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K3</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:80 Ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ingbritt Irhammar  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Kenneth Kvist  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:80&lt;br/&gt;
Ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02K7</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K7</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:80 Ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Kenneth Kvist  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lars Leijonborg  m.fl. (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:80&lt;br/&gt;
Ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02K6</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K6</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:80 Ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lars Leijonborg  m.fl. (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lennart Hedquist  m.fl. (M, KD, FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:80&lt;br/&gt;
Ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02K4</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K4</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:80 Ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lennart Hedquist  m.fl. (M, KD, FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>