Prop.
1995/96:69
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 5 oktober 1995
Ingvar Carlsson
Anna Hedborg
(Socialdepartementet)
I enlighet med riksdagens tidigare i år fattade principbeslut om en enhet-
lig ersättningsnivå på 75 % av förmånsgrundande inkomst läggs i propo-
sitionen fram förslag till lagändringar inom sjukpenning- och sjuklöne-
systemen samt inom föräldraförsäkringen och beträffande vissa andra
ersättningar på socialförsäkringsområdet. Enligt riksdagens beslut skall
karensdagen bibehållas inom sjukpenning- och sjuklönesystemen. Inom
föräldraförsäkringen skall föräldrapenning utges med 85 % av den sjuk-
penninggrundande inkomsten under totalt 60 dagar, de s.k. pappa- och
mammamånadema. De övriga ersättningar som berörs av den ändrade
ersättningsnivån är tillfällig föräldrapenning, havandeskapspenning, reha-
biliteringspenning, särskild sjukpenning enligt lagen (1977:265) om stat-
ligt personskadeskydd och närståendepenning. Någon förhöjd ersättning
skall inte utges fr.o.m. den 15:e dagen med tillfällig föräldrapenning.
Regeringen föreslår vidare att de s.k. minskningsreglema, som redu-
cerar sjukpenningen om arbetsgivaren betalar sjukersättning som över-
stiger vissa nivåer, skall finnas kvar i avvaktan på förslag från Sjuk- och
arbetsskadekommittén. För arbetstagare med risk för särskilt omfattande
sjukfrånvaro föreslås att sjukpenningen respektive sjuklönen skall utgöra
75 % av den förmånsgrundande inkomsten redan från och med den
första dagen i en sjukperiod.
Vid beräkning av om rätt till sjuklön föreligger skall, när fråga är om
sammanräkning av flera anställningar hos samma arbetsgivare, samtliga
anställningar medräknas så länge inte tiden mellan respektive anställning
överstiger fjorton dagar. För försäkringarna mot sjuklöne- och semester-
1 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 69
lönekostnader föreslås ett tillägg så att, utöver socialavgifter och särskild
löneskatt, även allmän löneavgift skall uteslutas vid beräkningen av en
arbetsgivares sammanlagda lönekostnader.
Med anledning av de nya reglerna för folkpension för gifta som träder
i kraft den 1 januari 1996 föreslås vissa följdändringar i lagen
(1962:381) om allmän försäkring. Det föreslås även ändringar i reglerna
för bostadstillägg till pensionärer. Dels föreslås att personkretsen för bo-
stadstillägg utvidgas vad gäller personer med utländsk pension, dels
föreslås förändrad inkomstberäkning för pensionärer med utländsk pen-
sion.
I propositionen lämnas också en redovisning som riksdagen begärt an-
gående kvinnors sjukskrivning under senare delen av graviditeten och
sambandet med havandeskapspenningen.
1 enlighet med riksdagens principbeslut om att flerbarnstilläggen på
sikt bör avskaffas föreslås att inga nya flerbarnstillägg beviljas efter
utgången av år 1995. Förslag läggs också fram om ändring i lagen
(1986:378) om förlängt barnbidrag med innebörden att det förlängda
barnbidraget, i likhet med vad som tidigare beslutats för det allmänna
barnbidraget, sänks till 640 kronor per månad. Vidare föreslås att för-
söksverksamheten med kommunal tillståndsprövning för att bedriva
enskild förskole- eller fritidsverksamhet enligt socialtjänstlagen
(1980:620) förlängs att gälla t.o.m. utgången av år 1997. Det föreslås
även att samordningsregeln mellan tillfällig föräldrapenning och vård-
bidrag utsträcks till att gälla samtliga berörda åldersgrupper.
I propositionen föreslås vidare att den schabloniserade ersättningen till
sjukvårdshuvudmännen för sjukresor skall utges från det nya generella
statsbidraget till landstingen. Inom tandvårdsområdet föreslås att vissa
försöksverksamheter med alternativa ersättningssystem förlängs längst
till utgången av år 1996 och inom läkemedelsområdet föreslås ett klar-
läggande angående enskildas avgift för inköp av prisnedsatta läkemedel.
I propositionen läggs också fram förslag om ändringar i reglementet
för Riksförsäkringsverkets fonder. Det föreslås att placeringsreglema
moderniseras mot bakgrund av utvecklingen på penningmarknaden.
I enlighet med riksdagens tidigare beslut om avgiftsväxling mellan
sjukförsäkringsavgiften och arbetsmarknadsavgiften enligt lagen
(1981:691) om socialavgifter under åren 1995 - 1998 för att förstärka
finansieringen av arbetslöshetsersättningarna m.m., föreslås en växling
mellan dessa två avgifter med 1,10 procentenheter. En växling föreslås
också mellan sjukförsäkringsavgiften och lönegarantiavgiften omfattande
0,05 procentenheter, för att finansiera de ökade kostnaderna inom löne-
garantisystemet som följer av att arbetsgivaravgifter fortsättningsvis skall
betalas på lön utbetald enligt reglerna om statlig lönegaranti. Inom av-
giftsområdet föreslås vidare att den kostnadsbesparing som uppkommer
för arbetsgivarna med anledning av sänkta ersättningsnivåer inom sjuk-
lönesystemet neutraliseras genom att sjukförsäkringsavgiften för arbets-
givare höjs med 0,20 procentenheter. Samtidigt föreslås i enlighet med
tidigare ställningstagande från riksdagen att den allmänna egenavgiften i
form av sjukförsäkringsavgift höjs med 1 procentenhet. Slutligen före-
Prop. 1995/96:69
slås också vissa klarlägganden vad avser skyldigheten att betala sociala Prop. 1995/96:69
avgifter for vissa socialförsäkringsförmåner m.m.
Samtliga ändringar föreslås träda i kraft den 1 januari 1996.
Prop. 1995/96:69
1 Förslag till riksdagsbeslut ...........................7
2 Lagtext........................................8
2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om
allmän försäkring .............................8
2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:839) om
ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring ...... 19
2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1047) om
sjuklön ...................................21
2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1977:265) om
statligt personskadeskydd.......................23
2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1988:1465) om
ersättning och ledighet för närståendevård ...........24
2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1989:225) om
ersättning till smittbärare .......................25
2.7 Förslag till lag om ändring i uppbördslagen (1953:272) . . 26
2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:16) om för-
säkring mot vissa semesterlönekostnader............28
2.9 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:308) om
bostadstillägg till pensionärer....................29
2.10 Förslag till lag om ändring i lagen (1947:529) om
allmänna barnbidrag ..........................33
2.11 Förslag till lag om ändring i lagen (1986:378) om för-
längt barnbidrag .............................34
2.12 Förslag till lag om fortsatt giltighet av lagen (1987:442)
om försöksverksamhet med kommunal tillståndspröv-
ning för vissa hem för vård eller boende enligt
socialtjänstlagen (1980:620)..................... 35
2.13 Förslag till lag om ändring i lagen (1976:380) om
arbetsskadeförsäkring .........................36
2.14 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:419) om rese-
kostnadsersättning vid sjukresor ..................37
2.15 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:844) om
ändring i lagen (1991:419) om resekostnadsersättning
vid sjukresor ...............................38
2.16 Förslag till lag om ändring i lagen (1981:49) om be-
gränsning av läkemedelskostnader, m.m.............40
2.17 Förslag till lag om ändring i reglementet (1961:265)
angående förvaltningen av Riksförsäkringsverkets fonder . 41
2.18 Förslag till lag om ändring i lagen (1981:691) om
socialavgifter ...............................45
2.19 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1744) om
allmänna egenavgifter .........................48
3 Ärendet och dess beredning.........................49
4 En enhetlig ersättningsnivå inom sjukförsäkringen, m.m.....52
4.1 Sjuk- och rehabiliteringsersättning.................52
4.2 Föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning och havande-
skapspenning ...............................55
4.3 Vissa övriga ersättningsslag.....................57
4.4 Försäkringen mot kostnader för sjuklön samt försäkringen
mot vissa semesterlönekostnader..................58
4.5 Sjuklön vid upprepade korttidsanställningar hos samma
arbetsgivare ................................59
Pensionsfrågor..................................59
5.1 Vissa följdändringar med anledning av sänkt folkpension
för gifta...................................59
5.2 Ändring i lagen om bostadstillägg till pensionärer......60
5.2.1 Utökad personkrets för rätt till bostadstillägg till
pensionärer............................60
5.2.2 Inkomst av utländsk pension vid beräkning av
bostadstillägg ..........................62
Gravida kvinnors sjukskrivning ......................63
Barnbidrag, m.m.................................66
7.1 Allmänna barnbidrag..........................66
7.2 Förlängt barnbidrag...........................67
7.3 Försöksverksamhet med viss kommunal tillståndsprövning 67
Tillfällig föräldrapenning när tillsynsbehovet även grundat rätt
till vårdbidrag ..................................67
Ersättning från den allmänna sjukförsäkringen för sjukresor . . 68
Försöksverksamheter med alternativa ersättningssystem
inom vuxentandvård..............................69
Prisnedsättningen av läkemedel ......................71
Ändringar i reglementet angående förvaltningen av Riksför-
säkringsverkets fonder ............................71
12.1 Inledning..................................71
12.2 Ändrade placeringsregler för fondema..............72
12.3 Årsredovisning..............................74
12.4 Övriga av Riksförsäkringsverket förvaltade fonder .....74
Vissa avgiftsfrågor...............................75
13.1 Ändring av socialavgifter och höjning av den all-
männa sjukförsäkringsavgiften ...................75
13.2 Klarläggande vad avser skyldighet att betala arbets-
givaravgifter ................................76
Ikraftträdande, kostnader och administration .............77
Författningskommentar............................77
15.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om
allmän försäkring ..........................77
15.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:839) om
ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring .... 79
15.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:1047) om
sjuklön..................................79
15.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1977:265) om
statligt personskadeskydd.....................80
Prop. 1995/96:69
15.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1988:1465) om
ersättning och ledighet för närståendevård .........80
15.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (1989:225) om
ersättning till smittbärare .....................80
15.7 Förslaget till lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)80
15.8 Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:16) om för-
säkring mot vissa semesterlönekostnader ..........80
15.9 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:308) om
bostadstillägg till pensionärer ..................81
15.10 Förslaget till lag om ändring i lagen (1947:529) om
allmänna barnbidrag.........................82
15.11 Förslaget till lag om ändring i lagen (1986:378) om för-
längt barnbidrag ...........................83
15.12 Förslaget till lag om fortsatt giltighet av lagen (1987:442)
om försöksverksamhet med kommunal tillståndspröv-
ning för vissa hem för vård eller boende enligt
socialtjänstlagen (1980:620) ................... 83
15.13 Förslaget till lag om ändring i lagen (1976:380) om
arbetsskadeförsäkring........................83
15.14 Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:419) om rese-
kostnadsersättning vid sjukresor ................83
15.15 Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:844) om
ändring i lagen (1991:419) om resekostnadsersättning
vid sjukresor..............................83
15.16 Förslaget till lag om ändring i lagen (1981:49) om be-
gränsning av läkemedelskostnader, m.m...........84
15.17 Förslaget till lag om ändring i reglementet (1961:265)
angående förvaltningen av Riksförsäkringsverkets fonder 84
15.18 Förslaget till lag om ändring i lagen (1981:691) om
socialavgifter .............................85
15.19 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1744) om
allmänna egenavgifter .......................85
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 oktober 1995 86
Rättsdatablad......................................87
Prop. 1995/96:69
Regeringen föreslår att riksdagen
1. antar regeringens förslag till
lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,
- lag om ändring i lagen (1995:839) om ändring i lagen
(1962:381) om allmän försäkring,
lag om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön,
lag om ändring i lagen (1977:265) om statligt personskade-
skydd,
- lag om ändring i lagen (1988:1465) om ersättning och ledig-
het för närståendevård,
- lag om ändring i lagen (1989:225) om ersättning till smitt-
bärare,
- lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),
- lag om ändring i lagen (1993:16) om försäkring mot vissa se-
mesterlönekostnader,
- lag om ändring i lagen (1994:308) om bostadstillägg till pen-
sionärer,
- lag om ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag,
- lag om ändring i lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag,
- lag om fortsatt giltighet av lagen (1987:442) om försöksverk-
samhet med kommunal tillståndsprövning för vissa hem för
vård eller boende enligt socialtjänstlagen (1980:620),
- lag om ändring i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring,
- lag om ändring i lagen (1991:419) om resekostnadsersättning
vid sjukresor,
- lag om ändring i lagen (1995:844) om ändring i lagen
(1991:419) om reskostnadsersättning vid sjukresor,
- lag om ändring i lagen (1981:49) om begränsning av läkeme-
delskostnader, m.m.,
- lag om ändring i reglementet (1961:265) angående förvalt-
ningen av Riksförsäkringsverkets fonder,
- lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter,
- lag om ändring i lagen (1994:1744) om allmänna egenavgifter,
2. godkänner vad regeringen föreslagit om förlängt tandvårdsförsök
(avsnitt 10).
Prop. 1995/96:69
Regeringen har följande förslag till lagtext.
Prop. 1995/96:69
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1962:381) om allmän försäk-
ring1
dels att 3 kap. 4 c och 4 d §§ samt 5 kap. 14 § skall upphöra att gälla,
dels att 2 kap. 1 §, 3 kap. 4, 4 a, 4 b, 7 b, 9 a, 10 a och 16 §§, 4 kap.
6, 11 och 14 §§, 16 kap. 5 §, 22 kap. 8 § samt punkt 3 av övergångsbe-
stämmelserna till lagen (1994:1568) om ändring i nämnda lag skall ha
följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 4 kap. 11 b §, av föl-
jande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 kaj
1 §'
Bestämmelser om skyldighet att
erbjuda hälso- och sjukvård samt
att ersätta kostnader för resor i
samband med vård finns i hälso-
och sjukvårdslagen (1982:763) och
i lagen (1991:419) om resekost-
nads er sättning vid sjukresor. För
hälso- och sjukvård och för tand-
vård, liksom för kostnadsansvaret
för resor i samband med vården,
lämnas ersättning enligt bestäm-
melserna i detta kapitel.
I grunderna för ersättning enligt
3 § kan regeringen dels bestämma
den högsta patientavgift och det
högsta arvode som får tas ut av en
vårdgivare som är ansluten till
försäkringen, dels meddela när-
mare föreskrifter för verksamhet-
ens bedrivande hos vårdgivaren
och om skyldighet för denne att
lämna uppgifter om verksamheten.
I grunderna för ersättning enligt
6 § kan regeringen bestämma den
högsta resekostnad som den för-
säkrade skall svara för samt det
lägsta belopp, som skall beräknas
för kostnad för resa med bil som
inte går i allmän trafik.
Bestämmelser om skyldighet att
erbjuda hälso- och sjukvård finns
i hälso- och sjukvårdslagen
(1982:763). För hälso- och sjuk-
vård och för tandvård samt för
vissa resor i samband med vård
lämnas ersättning enligt bestäm-
melserna i detta kapitel.
I grunderna för ersättning enligt
3 § kan regeringen dels bestämma
den högsta patientavgift och det
högsta arvode som får tas ut av en
vårdgivare som är ansluten till
försäkringen, dels meddela när-
mare föreskrifter för verksamhet-
ens bedrivande hos vårdgivaren
och om skyldighet för denne att
lämna uppgifter om verksamheten.
1 Lagen omtryckt 1982:120.
2 Senaste lydelse 1994:746.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1995/96:69
För dagar i en sjukperiod gäller,
om inte annat följer av 10 -
10 b §§
1. att sjukpenning inte utges for
den första dagen,
2. att hel sjukpenning för de två
följande dagarna utgör for dag 65
procent av den fastställda sjukpen-
ninggrundande inkomsten, delad
med 365,
3. att hel sjukpenning för tid
därefter till och med den trehund-
rasextiofemte dagen utgör för
dag 80 procent av den fastställda
sjukpenninggrundande inkomsten,
delad med 365, och
4. att hel sjukpenning för tid
därefter utgör för dag 70 procent
av den sjukpenninggrundande in-
komsten, delad med 365. Sjukpen-
ningen avrundas till närmaste hela
krontal.
För dagar i en sjukperiod gäller,
om inte annat följer av 10 -
10 b §§,
1. att sjukpenning inte utges for
den första dagen, och
2. att hel sjukpenning för de
därpå följande dagarna utgör för
dag 75 procent av den fastställda
sjukpenninggrundande inkomsten,
delad med 365. Sjukpenningen av-
rundas till närmaste hela krontal.
Som sjukperiod anses tid, under vilken en försäkrad i oavbruten följd
lider av sjukdom som avses i 7 § eller har rätt till sjukpenning enligt
7 b § eller rehabiliteringspenning enligt 22 kap. 7 §. Uppkommer för
den försäkrade rätt till sjukpenning enligt kapitlet i omedelbar anslutning
till en sjuklöneperiod enligt lagen (1991:1047) om sjuklön, skall sjuk-
perioden enligt denna lag anses omfatta också sjuklöneperioden.
Om en sjukperiod börjar inom fem dagar från det en tidigare sjukpe-
riod avslutats skall bestämmelserna i första stycket samt 4 a och 10 a §§
tillämpas som om den senare sjukperioden utgör en fortsättning på den
tidigare sjukperioden.
Om den försäkrade gått miste
om sjukpenning till följd av be-
stämmelserna i första stycket 1
eller 10 a § första stycket 1 for
sammanlagt tio dagar under de
senaste tolv månaderna utges sjuk-
penning for dag som avses i första
stycket 1 med 65 procent av den
sjukpenninggrundande inkomsten,
delad med 365.
4
Om den försäkrade av arbets-
givaren erhåller skattepliktiga för-
måner i form av lön, bil, bostad
Om den försäkrade gått miste
om sjukpenning till följd av be-
stämmelserna i första stycket 1
eller 10 a § första stycket 1 för
sammanlagt tio dagar under de
senaste tolv månaderna utges sjuk-
penning för dag som avses i första
stycket 1 med 75 procent av den
sjukpenninggrundande inkomsten,
delad med 365.
§4
Om den försäkrade av arbets-
givaren erhåller skattepliktiga för-
måner i form av lön, bil, bostad
3 Senaste lydelse 1995:508.
1 Senaste lydelse 1995:508.
Nuvarande lydelse
eller helt fri kost under sjukdom
for samma tid som sjukpenningen
avser, skall sjukpenning som utges
till och med den nittionde dagen i
sjukperioden minskas med det
belopp som förmånerna under
sjukdom överstiger 10 procent av
vad den försäkrade skulle ha fått i
motsvarande förmåner om han
varit i arbete och sjukpenning som
utges för tid därefter minskas med
förmånerna under sjukdom. Till
den del förmånerna under sjukdom
utges i förhållande till förmåner i
arbete som för år räknat överstiger
den högsta sjukpenninggrundande
inkomst som kan beräknas enligt
2 § skall minskning dock endast
ske med belopp som överstiger 75
procent av förmånerna i arbete när
sjukpenning utges med den pro-
centandel som anges i 4 § första
stycket 2, 90 procent av förmåner-
na i arbete när sjukpenning utges
från och med den fjärde till och
med den nittionde dagen med den
procentandel som anges i 4 §
första stycket 3, 80 procent av för-
månerna i arbete när sjukpenning
utges från och med den
nittioförsta till och med den tre-
hundrasextiofemte dagen med den
procentandel som anges i 4 §
första stycket 3 och 70 procent av
förmånerna i arbete för tid där-
efter när sjukpenning utges med
den procentandel som anges i 4 §
första stycket 4.
Föreslagen lydelse
eller helt fri kost under sjukdom
för samma tid som sjukpenningen
avser, skall sjukpenning som utges
till och med den nittionde dagen i
sjukperioden minskas med det
belopp som förmånerna under
sjukdom överstiger 10 procent av
vad den försäkrade skulle ha fått i
motsvarande förmåner om han
varit i arbete och sjukpenning som
utges för tid därefter minskas med
förmånerna under sjukdom. Till
den del förmånerna under sjukdom
utges i förhållande till förmåner i
arbete som för år räknat överstiger
den högsta sjukpenninggrundande
inkomst som kan beräknas enligt
2 § skall minskning dock endast
ske med belopp som överstiger 85
procent av förmånerna i arbete när
sjukpenning utges från och med
den andra till och med den
nittionde dagen och 75 procent av
förmånerna i arbete för tid där-
efter.
Prop. 1995/96:69
Vid tillämpning av bestämmelserna i första stycket skall ersättning som
utges på grund av förmån av fri gruppsjukförsäkring som åtnjuts enligt
grunder som fastställs i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvud-
organisationer anses som lön under sjukdom från arbetsgivare.
Det belopp varmed minskning skall göras avrundas till närmast lägre
hela krontal. Avräkning skall i första hand göras vid utbetalning av sjuk-
penning som avser samma tid som de förmåner under sjukdom som
föranlett minskningen men får också göras vid närmast följande utbetal-
ning av sjukpenning.
4b§5
Den allmänna försäkringskassan Den allmänna försäkringskassan
kan efter skriftlig ansökan av den kan efter skriftlig ansökan av den
5 Senaste lydelse 1992:1702.
10
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1995/96:69
försäkrade besluta att hel sjukpen-
ning for dag skall utges med 80
procent av den försäkrades sjuk-
penninggrundande inkomst delad
med 365 eller, vid sjukpenningbe-
räkning enligt 10 a §, med mot-
svarande arbetstidsfaktor, även för
dag som avses i 4 § första stycket
1 och 2 och 10 a § första stycket
1 och 2. Ett sådant beslut får med-
delas endast om den försäkrade
lider av sjukdom som kan antas
medföra ett större antal sjukperio-
der med rätt till sjukpenning under
en tolvmånadersperiod.
försäkrade besluta att hel sjukpen-
ning for dag skall utges med 75
procent av den försäkrades sjuk-
penninggrundande inkomst delad
med 365 eller, vid sjukpenningbe-
räkning enligt 10 a §, med mot-
svarande arbetstidsfaktor, även för
dag som avses i 4 § första stycket
1 och 10 a § första stycket 1. Ett
sådant beslut får meddelas endast
om den försäkrade lider av sjuk-
dom som kan antas medföra ett
större antal sjukperioder med rätt
till sjukpenning under en tolv-
månadersperiod.
Ett beslut enligt första stycket gäller från och med den kalendermånad
då ansökan gjordes hos försäkringskassan, om inte annat sägs i beslutet.
Beslutet skall gälla för viss tid som anges i beslutet eller, om det finns
särskilda skäl, tills vidare. Beslutet skall upphävas om villkoret enligt
första stycket andra meningen inte längre är uppfyllt.
En försäkrad som har gjort ansökan enligt första stycket är skyldig att
genomgå undersökning av läkare eller tandläkare och att ge in utlåtande
över undersökningen, om försäkringskassan finner att det behövs for
ärendets bedömning. För den försäkrades utgifter för undersökningen
och for utlåtande över undersökningen lämnas ersättning i enlighet med
vad regeringen förordnar.
7b§6
Sjukpenning enligt 7 § utges även när den försäkrade genomgår en
medicinsk behandling eller medicinsk rehabilitering som syftar till att
förebygga sjukdom eller att förkorta sjukdomstid eller att helt eller del-
vis förebygga eller häva nedsättning av arbetsförmågan. Som villkor
gäller att behandlingen eller rehabiliteringen har ordinerats av läkare och
ingår i en av försäkringskassan godkänd plan.
Arbetsförmågan skall anses nedsatt i den mån den försäkrade på grund
av behandlingen eller rehabiliteringen är förhindrad att förvärvsarbeta.
Sjukpenning enligt denna para-
graf utges med 80 procent av den
försäkrades sjukpenninggrundande
inkomst delad med 365 eller, vid
sjukpenningberäkning enligt 10 a §,
med motsvarande arbetstidsfaktor
även för dag som avses i 4 §
första stycket 1 och 2 och 10 a §
första stycket 1 och 2.
Sjukpenning enligt denna para-
graf utges med 75 procent av den
försäkrades sjukpenninggrundande
inkomst delad med 365 eller, vid
sjukpenningberäkning enligt 10 a §,
med motsvarande arbetstidsfaktor
även för dag som avses i 4 §
första stycket 1 och 10 a § första
stycket 1.
9a§7
En kvinna som önskar erhålla havandeskapspenning skall göra ansökan
därom. Den allmänna försäkringskassan får påfordra att kvinnan till stöd
6 Senaste lydelse 1992:1702.
7 Senaste lydelse 1992:1702.
11
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
för sin rätt till havandeskapspenning inger utlåtande av sin arbetsgivare
samt läkarutlåtande.
I beslutet om havandeskapspenning skall anges under vilken tid ersätt-
ning kan utges.
Prop. 1995/96:69
Vad i lag eller annan författning
föreskrivs om sjukpenning gäller i
fråga om havandeskapspenning
med undantag av bestämmelserna
om ersättning för merutgifter i 7 a
§ och om karenstid i 11 §. Vidare
skall havandeskapspenningen, med
avvikelse från vad som anges i
4 § första stycket och 10 a §, ut-
ges med 65 procent även för den
första dagen. Havandeskapspen-
ning utges inte i den mån kvinnan
för samma tid uppbär sjukpenning
eller sjuklön eller annan ersättning
enligt lagen (1991:1047) om sjuk-
lön.
Vad i lag eller annan författning
föreskrivs om sjukpenning gäller i
fråga om havandeskapspenning
med undantag av bestämmelserna
om ersättning för merutgifter i 7 a
§ och om karenstid i 11 §. Vidare
skall havandeskapspenningen, med
avvikelse från vad som anges i
4 § första stycket och 10 a §, ut-
ges med 75 procent även för den
första dagen. Havandeskapspen-
ning utges inte i den mån kvinnan
för samma tid uppbär sjukpenning
eller sjuklön eller annan ersättning
enligt lagen (1991:1047) om sjuk-
lön.
10
Om den försäkrades sjukpenning
i fall som avses i 10 § svarar mot
sjukpenninggrundande inkomst av
enbart anställning, gäller för dagar
i sjukperioden som den försäkrade
skulle ha utfört förvärvsarbete om
han inte hade varit sjuk
1. att sjukpenning inte utges för
den första dagen,
2. att hel sjukpenning för de två
följande dagarna utgör 65 procent
av den sjukpenninggrundande in-
komsten och beräknas enligt andra
och tredje styckena, och
3. att hel sjukpenning för tid
därefter utgör 80 procent av den
sjukpenninggrundande inkomsten
och beräknas enligt andra och
tredje styckena.
a§8
Om den försäkrades sjukpenning
i fall som avses i 10 § svarar mot
sjukpenninggrundande inkomst av
enbart anställning, gäller för dagar
i sjukperioden som den försäkrade
skulle ha utfört förvärvsarbete om
han inte hade varit sjuk
1. att sjukpenning inte utges för
den första dagen, och
2. att hel sjukpenning för de
därpå följande dagarna utgör 75
procent av den sjukpenninggrun-
dande inkomsten och beräknas
enligt andra och tredje styckena.
Skall sjukpenning utges för endast en dag skall till grund för beräk-
ningen läggas det tal som erhålls när angiven procentandel av den sjuk-
penninggrundande inkomsten delas med årsarbetstiden. Talet avrundas
till närmaste hela krontal. Det multipliceras därefter med antalet timmar
av ordinarie arbetstid eller däremot svarande normal arbetstid. Produkten
utgör hel sjukpenning för dagen.
Skall sjukpenning utges för mer än en dag med samma procentandel
skall, vid beräkning av sjukpenning för dessa dagar, det tal som erhållits
enligt andra stycket andra meningen multipliceras med det sammanlagda
8 Senaste lydelse 1992:1702.
12
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1995/96:69
antalet timmar av ordinarie arbetstid eller däremot svarande normal ar-
betstid som belöper på dagarna. Det tal som därvid erhålls delas med
antalet dagar med sjukpenning. Kvoten utgör beloppet av hel sjukpen-
ning för dag. Skall sjukpenning utges efter olika grader av nedsatt ar-
betsförmåga sammanläggs dock de timmar som avser samma grad för
sig. Sjukpenning beräknas för varje sådan period för sig.
Om antalet timmar eller det sammanlagda antalet timmar enligt andra
och tredje styckena inte uppgår till ett helt timtal skall avrundning ske
till närmaste hela timtal, varvid halv timme avrundas uppåt. Sjukpenning
avrundas till närmaste hela krontal.
Om den försäkrade gått miste
om sjukpenning till följd av be-
stämmelserna i första stycket 1
eller 4 § första stycket 1 för sam-
manlagt tio dagar under de senaste
tolv månaderna, utges sjukpenning
för dag som avses i första stycket
1 med 65 procent av den sjukpen-
ninggrundande inkomsten och be-
räknas enligt andra och tredje
styckena.
Om den försäkrade gått miste om
sjukpenning till följd av bestäm-
melserna i första stycket 1 eller
4 § första stycket 1 för samman-
lagt tio dagar under de senaste
tolv månaderna, utges sjukpenning
för dag som avses i första stycket
1 med 75 procent av den sjukpen-
ninggrundande inkomsten och be-
räknas enligt andra och tredje
styckena.
Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Riksförsäkrings-
verket får meddela föreskrifter om schablonberäkning av ordinarie ar-
betstid och däremot svarande normal arbetstid.
16 §9
Om en arbetstagare har rätt till lön under sjukdom enligt statliga, kom-
munala eller landstingskommunala bestämmelser, kan regeringen före-
skriva undantag helt eller delvis från bestämmelserna om rätt till sjuk-
penning.
I den mån sådant undantag inte har föreskrivits får arbetsgivaren i den
ordning regeringen bestämmer uppbära arbetstagarens sjukpenning till
den del den inte överstiger den utbetalda lönen.
En överenskommelse, som innebär att en arbetsgivare som har utgivit
lön till en arbetstagare under sjukdom har rätt att uppbära dennes sjuk-
penning, är bindande för försäkringskassan om den har form av kollek-
tivavtal och på arbetstagarsidan har slutits eller godkänts av en organi-
sation som är att anse som huvudorganisation. Ett sådant kollektivavtal
får en arbetsgivare som är bunden av avtalet efter överenskommelse
åberopa även i fråga om arbetstagare som inte omfattas av avtalet men
sysselsätts i arbete som avses i det. Regeringen får meddela föreskrifter
om sjukpenningberäkning och handläggning av sjukfall för arbetstagare
hos staten som omfattas av sådant avtal.
Regeringen får även meddela föreskrifter om sjukpenningberäkning för
arbetstagare med statligt reglerad anställning som är anställda hos en
annan arbetsgivare än staten och som omfattas av sådant kollektivavtal
som anges i tredje stycket.
Har en försäkrad drabbats av sjukdom utom riket och därvid erhållit
underhåll genom utrikesförvaltningens försorg får förvaltningen i den
ordning regeringen bestämmer från försäkringskassan erhålla den för
’ Senaste lydelse 1995:508.
13
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
säkrades sjukpenning, i den mån den inte överstiger vad som har utgivits
i underhåll.
Prop. 1995/96:69
Sjukpenning som betalas ut en-
ligt denna paragraf till en arbets-
givare skall minskas med skatte-
pliktiga förmåner i form av lön,
bil, bostad och helt fri kost under
sjukdom som arbetsgivaren utger
till arbetstagaren för samma tid
som sjukpenningen avser, dock
endast med den del av förmånerna
under sjukdom som överstiger
motsvarande förmåner i arbetet
med 75 procent när sjukpenning
utges med den procentandel som
anges i 4 § första stycket 2, med
90 procent när sjukpenning utges
från och med den fjärde till och
med den nittionde dagen i sjuk-
perioden med den procentandel
som anges i 4 § första stycket 3,
med 80 procent när sjukpenning
utges från och med den nittio-
första till och med den trehundra-
sextiofemte dagen i sjukperioden
med den procentandel som anges i
4 § första stycket 3 och med 70
procent för tid därefter när sjuk-
penning utges med den procentan-
del som anges i 4 § första styck-
et 4. Härvid har bestämmelserna i
4 a § andra och tredje styckena
motsvarande tillämpning.
Sjukpenning som betalas ut enligt
denna paragraf till en arbetsgivare
skall minskas med skattepliktiga
förmåner i form av lön, bil, bostad
och helt fri kost under sjukdom
som arbetsgivaren utger till arbets-
tagaren för samma tid som sjuk-
penningen avser, dock endast med
den del av förmånerna under sjuk-
dom som överstiger 85 procent av
motsvarande förmåner i arbete
när sjukpenning utges från och
med den andra till och med den
nittionde dagen och 75 procent av
förmånerna i arbete för tid där-
efter. Härvid har bestämmelserna i
4 a § andra och tredje styckena
motsvarande tillämpning.
kap.
§'°
4
6
Hel föräldrapenning utgör lägst 60 kronor om dagen (garantinivå).
Föräldrapenning for de första 180 dagarna utges med belopp mot-
svarande förälderns sjukpenning, beräknad enligt femte stycket, om för-
äldern under minst 240 dagar i följd före barnets födelse eller den beräk-
nade tidpunkten härför har varit försäkrad för en sjukpenning över
garantinivån och skulle ha varit det om försäkringskassan känt till
samtliga förhållanden.
Utöver vad som anges i andra stycket utges föräldrapenning för 180
dagar med belopp motsvarande förälderns sjukpenning, beräknad enligt
femte stycket, och 90 dagar med belopp enligt garantinivån.
Vid flerbamsbörd utges föräldrapenning enligt 3 § andra stycket för 90
dagar med belopp motsvarande förälderns sjukpenning, beräknad enligt
femte stycket, och 90 dagar med belopp enligt garantinivån.
När föräldrapenning enligt andra När föräldrapenning enligt andra
- fjärde styckena skall utges med - fjärde styckena skall utges med
10 Senaste lydelse 1994:1568.
14
Nuvarande lydelse
belopp motsvarande förälderns
sjukpenning, skall beräkningen ske
enligt 3 kap. med undantag av 5 §
ijärde - sjunde styckena samt 10 a
och 10 b §§. Därvid skall dock
föräldrapenning för dag beräknas
efter 90 procent av den fastställda
sjukpenninggrundande inkomsten,
delad med 365,
a) för föräldrar som gemensamt
har vårdnaden om ett barn eller,
vid flerbamsbörd, barnen, för de
första 30 dagarna för vardera för-
äldern,
b) för en förälder som ensam har
vårdnaden om ett barn eller, vid
flerbamsbörd, barnen, för de första
60 dagarna, eller
c) om den andra föräldern på
grund av sjukdom eller handikapp
varaktigt saknar förmåga att vårda
ett barn eller, vid flerbamsbörd,
barnen, för de första 60 dagarna.
Föräldrapenning för tid därutöver
skall för dag beräknas efter
80 procent av den fastställda sjuk-
penninggrundande inkomsten,
delad med 365.
Föreslagen lydelse
belopp motsvarande förälderns
sjukpenning, skall beräkningen ske
enligt 3 kap. med undantag av 5 §
ijärde - sjunde styckena samt 10 a
och 10 b §§. Därvid skall dock
föräldrapenning för dag beräknas
efter 85 procent av den fastställda
sjukpenninggrundande inkomsten,
delad med 365,
a) för föräldrar som gemensamt
har vårdnaden om ett barn eller,
vid flerbamsbörd, barnen, för de
första 30 dagarna för vardera för-
äldern,
b) för en förälder som ensam har
vårdnaden om ett bam eller, vid
flerbamsbörd, barnen, för de första
60 dagarna, eller
c) om den andra föräldern på
grund av sjukdom eller handikapp
varaktigt saknar förmåga att vårda
ett bam eller, vid flerbamsbörd,
barnen, för de första 60 dagarna.
Föräldrapenning för tid dämtöver
skall för dag beräknas efter
75 procent av den fastställda sjuk-
penninggrundande inkomsten,
delad med 365.
Prop. 1995/96:69
Utan hinder av vad som föreskrivs i andra - ijärde styckena skall, om
förälderns sjukpenninggrundande inkomst har sänkts enligt 3 kap. 5 §
tredje stycket 5, föräldrapenningen till dess barnet fyller två år beräknas
lägst på grundval av den sjukpenninggrundande inkomst som gällde
innan sänkningen skedde eller den högre inkomst som löneutvecklingen
inom yrkesområdet därefter föranleder, om föräldern avstår från för-
värvsarbete för vård av bam. Är kvinnan gravid på nytt innan barnet
uppnått ett år och nio månaders ålder, skall föräldrapenningen även fort-
sättningsvis beräknas på motsvarande sätt. Detsamma gäller vid adoption
av bam som sker inom två år och sex månader efter det att det före-
gående barnet fötts eller adopterats.
H §"
Tillfällig föräldrapenning kan utges för vård av ett bam som fyllt tolv
men inte sexton år i de fall barnet på grund av sjukdom, psykisk utveck-
lingsstörning eller annat funktionshinder är i behov av särskild tillsyn
eller vård.
Tillfällig föräldrapenning kan även utges för vård av ett bam som fyllt
sexton men inte tjugoett år om barnet omfattas av 1 § lagen (1993:387)
om stöd och service till vissa funktionshindrade. Om barnet efter att ha
fyllt tjugoett år går i sådan skola som avses i 5 kap. 28 § eller 6 kap.
7 § skollagen (1985:1100) kan tillfällig föräldrapenning utges till utgång-
en av vårterminen det kalenderår då barnet fyller 23 år.
" Senaste lydelse 1993:743.
15
Nuvarande lydelse
Tillfällig föräldrapenning enligt
första stycket utges om föräldern
behöver avstå från förvärvsarbete
av skäl som anges i 10 § första
stycket eller 10 a §. För tid under
vilken annars föräldrapenning
skulle ha uppburits utges dock inte
tillfällig föräldrapenning annat än
om barnet vårdas på sjukhus. För
vård- eller tillsynsbehov som
grundat rätt till vårdbidrag enligt
9 kap. 4 § utges inte heller till-
fällig föräldrapenning. Tillfällig
föräldrapenning enligt andra styck-
et utges om föräldern behöver av-
stå från förvärvsarbete av skäl
som anges i 10 § första stycket 1.
Föreslagen lydelse
Tillfällig föräldrapenning enligt
första stycket utges om föräldern
behöver avstå från förvärvsarbete
av skäl som anges i 10 § första
stycket eller 10 a §. För tid under
vilken annars föräldrapenning
skulle ha uppburits utges dock inte
tillfällig föräldrapenning annat än
om barnet vårdas på sjukhus. Till-
fällig föräldrapenning enligt andra
stycket utges om föräldern be-
höver avstå från förvärvsarbete av
skäl som anges i 10 § första
stycket 1.
Prop. 1995/96:69
Den allmänna försäkringskassan får i förväg pröva om förutsättningar-
na enligt första eller andra stycket föreligger. Ett sådant beslut är bin-
dande för den tid som anges i beslutet men kan omprövas om de för-
hållanden som har lagts till grund för beslutet ändras.
U b §
För vård- eller tillsynsbehov
som grundat rätt till vårdbidrag
enligt 9 kap. 4 § utges inte till-
fällig föräldrapenning.
14 §12
Hel tillfällig föräldrapenning utges till en förälder som avstår från
förvärvsarbete. Halv eller fjärdedels tillfällig föräldrapenning utges till en
förälder som arbetar högst hälften respektive högst tre fjärdedelar av den
tid han skulle ha arbetat om han inte vårdat barnet. Bestämmelserna i
7 § andra stycket gäller i tillämpliga delar även i fråga om tillfällig för-
äldrapenning.
Om inte annat följer av tredje
eller fjärde stycket eller 14 a §
skall till grund för beräkningen av
beloppet för hel tillfällig föräldra-
penning för dag läggas det tal som
erhålls när 80 eller, efter det att
förmånen ut getts för 14 dagar för
samma barn under ett år, 90 pro-
cent av den sjukpenninggrundande
inkomsten av anställning delas
med årsarbetstiden. Vid beräk-
ningen tillämpas 3 kap. 10 a §
andra - fjärde styckena på mot-
svarande sätt för den tid som för-
månen avser.
Om inte annat följer av tredje
eller fjärde stycket eller 14 a §
skall till grund för beräkningen av
beloppet för hel tillfällig föräldra-
penning för dag läggas det tal som
erhålls när 75 procent av den sjuk-
penninggrundande inkomsten av
anställning delas med årsarbets-
tiden. Vid beräkningen tillämpas
3 kap. 10 a § andra - fjärde styck-
ena på motsvarande sätt för den
tid som förmånen avser.
12 Senaste lydelse 1992:1702.
16
Nuvarande lydelse
Skall tillfällig föräldrapenning
utges på grundval av inkomst av
annat förvärvsarbete beräknas hel
förmån för dag efter 80 eller, efter
det att förmånen ut getts för 14
dagar för samma barn under ett
år, 90 procent av den fastställda
sjukpenninggrundande inkomsten,
delad med 365. Beloppet avrundas
till närmaste hela krontal.
Föreslagen lydelse
Skall tillfällig föräldrapenning
utges på grundval av inkomst av
annat förvärvsarbete beräknas hel
förmån för dag efter 75 procent av
den fastställda sjukpenninggrun-
dande inkomsten, delad med 365.
Beloppet avrundas till närmaste
hela krontal.
Prop. 1995/96:69
Skall tillfällig föräldrapenning utges på grundval av sjukpenning-
grundande inkomst av såväl anställning som annat förvärvsarbete beräk-
nas den del av förmånen som svarar mot inkomst av anställning enligt
andra stycket medan den del av förmånen som svarar mot inkomst av
annat förvärvsarbete beräknas enligt tredje stycket.
16 kap.
5 §,f
Ålderspension utgår från och med den månad varunder den försäkrade
fyller sextiofem år eller, om han önskar att pensionen skall börja utgå
tidigare eller senare, från och med den månad som angives i pensionsan-
sökningen.
Förtidspension, handikappersättning och vårdbidrag utgår från och med
den månad då rätt till förmånen inträtt. I fall som avses i 1 § andra
stycket utgår dock förtidspension från och med månaden näst efter den
då beslutet om pension meddelats.
Efterlevandepension utgår från och med den månad då den försäkrade
avlidit eller, om han vid sin död uppbar ålderspension eller förtidspen-
sion, från och med månaden näst efter den då dödsfallet inträffat.
Inträder rätt till ålderspension eller efterlevandepension vid annan tid-
punkt än som åsyftas i första och tredje styckena, utgår pensionen från
och med den månad då rätten inträtt.
Pension får inte utgå för längre tid tillbaka än tre månader eller, i fråga
om barnpension eller handikappersättning, två år före ansökningsmåna-
den.
Vid utbetalning av folkpension
för förfluten tid till försäkrad, vars
make uppbär folkpension, skall
pensionen så minskas, att det sam-
manlagda beloppet för båda
makarna motsvarar vad som skall
utgå enligt 6 kap. 2 § eller 7 kap.
4 §■
Det belopp som först förfaller till betalning efter beslut om barnpen-
sion enligt 14 kap. 2 § skall minskas med vad som utbetalats i omställ-
ningspenion enligt 14 kap. 4 § eller särskild efterlevandepension enligt
14 kap. 5 § för den tid som bampensionsbeloppet avser utöver vad som
skulle ha utgetts om beslutet om barnpension förelegat vid utbetalningen
av omställningspensionen eller den särskilda efterlevandepensionen.
13 Senaste lydelse 1988:1537.
2 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 69
17
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
22 kap.
14
Prop. 1995/96:69
Hel rehabiliteringspenning utgör
för dag 95 procent av den fast-
ställda sjukpenninggrundande in-
komsten, delad med 365. Rehabi-
literingspenningen avrundas till
närmaste hela krontal.
3. I fråga om föräldrapenning för
vård av bam som är fött före
lagens ikraftträdande gäller fort-
farande äldre föreskrifter i 4 kap.
3 § tredje och sjätte styckena samt
6 § femte stycket, såvitt gäller
4 kap. 6 § femte stycket dock en-
dast intill utgången av år 1996.
4 kap. 3 § femte stycket tillämpas
inte i fråga om föräldrapenning för
vård av bam som är fött före
lagens ikraftträdande.
Hel rehabiliteringspenning utgör
för dag 75 procent av den fast-
ställda sjukpenninggrundande in-
komsten, delad med 365. Rehabi-
literingspenningen avrundas till
närmaste hela krontal.
3. I fråga om föräldrapenning for
vård av bam som är fött före
lagens ikraftträdande gäller fort-
farande äldre föreskrifter i 4 kap.
3 § tredje och sjätte styckena.
4 kap. 3 § femte stycket tillämpas
inte i fråga om föräldrapenning för
vård av bam som är fött före la-
gens ikraftträdande.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.
2. Äldre bestämmelser i 2 kap. 1 § gäller fortfarande för resor som
påbörjats före ikraftträdandet.
14 Senaste lydelse 1992:1702.
18
Härigenom föreskrivs att 2 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän för-
säkring' i dess lydelse enligt lagen (1995:839) om ändring i nämnda lag
skall ha följande lydelse.
2 kap.
Prop. 1995/96:69
6
Ersättning lämnas för
resekostnaderi samband
med öppen hälso- och sjukvård,
utom sådan som ges av en specia-
list i allmänmedicin inom primär-
vården, om vården anordnas av
staten, ett landsting eller en kom-
mun som inte tillhör ett landsting,
eller i samband med sjukhusvård
enligt 4 §. Ersättning lämnas ock-
så för resekostnader i samband
med
1. tillhandahållande av hjälp-
medel åt handikappad,
2. tandvård som avses i 3 §,
3. besök med anledning av sjuk-
dom hos läkare inom studerande-
organisationernas hälsovård, för
vilken statsbidrag betalas ut av
högskolestyrelse,
4. konvalescentvård som lämnas
i konvalescenthem som har tagits
upp på förteckning som fastställs
av regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer,
5. besök för sjukvårdande be-
handling som ges i omedelbart
samband med insats enligt lagen
(1993:387) om stöd och service
till vissa funktionshindrade,
6. besök för sjukvårdande be-
handling som ges med stöd av
bestämmelserna om den kommu-
nala hälso- och sjukvården i
hälso- och sjukvårdslagen
(1982:763),
7. besök för läkarvård eller an-
nan sjukvårdande behandling som
ges med stöd av lagen
(1991:1136) omförsöksverksamhet
med kommunal primärvård.
' Lagen omtryckt 1982:120.
För sjukresor och sjuk-
transporter lämnas ersätt-
ning enligt grunder som fastställs
av regeringen.
19
Nuvarande lydelse
Ersättning för resekostnader en-
ligt första stycket och för sjuk-
transporter utges enligt grunder
som regeringen fastställer.
Föreslagen lydelse
Prop. 1995/96:69
20
Prop. 1995/96:69
Härigenom föreskrivs att 3, 6, 15, 17 och 23 §§ lagen (1991:1047) om
sjuklön skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3 §
Arbetstagarens rätt till sjuklön gäller från och med den första dagen av
anställningstiden. Är den avtalade anställningstiden kortare än en månad
inträder dock rätten till sjuklön endast om arbetstagaren tillträtt anställ-
ningen och därefter varit anställd fjorton kalenderdagar i följd. Dag då
arbetstagaren varit frånvarande utan giltigt skäl medräknas inte.
Om en arbetstagare anställs på
nytt av samma arbetsgivare inom
fjorton kalenderdagar från det att
den föregående anställningen upp-
hörde, skall denna oavsett avbrot-
tet medräknas vid beräkning av
kvalifikationstiden i första stycket
andra meningen.
Vid beräkning av kvalifikations-
tiden enligt första stycket skall
tidigare anställningar hos samma
arbetsgivare medräknas, om tiden
mellan anställningarna inte över-
stiger fjorton kalenderdagar.
För dagar i en sjuklöneperiod
enligt 7 § som arbetstagaren gått
miste om lön och andra anställ-
ningsförmåner till följd av nedsätt-
ningen i arbetsförmågan gäller
1. att sjuklön inte utges for den
första dagen för vilken sjuklön
kan utges enligt 8 § första stycket,
2. att sjuklönen för de två följan-
de dagarna utgör 75 procent av
anställningsförmånerna, och
3. att sjuklönen för tid därefter
utgör 90 procent av anställnings-
förmånerna.
För dagar i en sjuklöneperiod
enligt 7 § som arbetstagaren gått
miste om lön och andra anställ-
ningsförmåner till följd av nedsätt-
ningen i arbetsförmågan gäller
1. att sjuklön inte utges för den
första dagen for vilken sjuklön
kan utges enligt 8 § första stycket,
och
2. att sjuklönen for de därpå
följande dagarna utgör 75 procent
av anställningsförmånerna.
Vid tillämpning av bestämmelserna i första stycket skall ersättning som
utges till arbetstagaren på grund av förmån av fri gruppsjukförsäkring,
som åtnjuts enligt grunder som fastställs i kollektivavtal mellan arbets-
marknadens huvudorganisationer, anses som sjuklön från arbetsgivaren.
Om arbetstagaren har mer än en anställning får varje arbetsgivare i skä-
lig omfattning tillgodoräkna sig sådan ersättning som sjuklön.
Om arbetstagaren under de senaste tolv månaderna till följd av bestäm-
melserna i första stycket 1 gått miste om sjuklön från arbetsgivaren for
sammanlagt tio dagar, utgör sjuklönen for dag som avses i denna punkt
75 procent av den lön och andra anställningsförmåner som arbetstagaren
gått miste om till följd av nedsättningen i arbetsförmågan.
' Senaste lydelse 1992:1701.
21
Nuvarande lydelse
Om avvikelse från vad som föl-
jer av första stycket 1 och 2 före-
skrivs i 15 §.
15 §2
Om ett beslut enligt 13 § gäller
for arbetsgivaren, utgör arbets-
tagarens sjuklön, med avvikelse
från vad som föreskrivs i 6 § för-
sta stycket 1 och 2, 90 procent av
den lön och andra anställnings-
förmåner som arbetstagaren gått
miste om till följd av nedsättning-
en i arbetsförmågan under sjuk-
löneperioden enligt 7
Föreslagen lydelse
Om avvikelse från vad som föl-
jer av första stycket 1 föreskrivs i
15 §.
Om ett beslut enligt 13 § gäller
for arbetsgivaren utges sjuklön till
arbetstagaren även för dag som
avses i 6 § 1.
Prop. 1995/96:69
Föreskriften i 6 § andra stycket skall tillämpas även i fråga om sjuklön
enligt denna paragraf.
En arbetsgivare vars sammanlag-
da lönekostnader under ett kalen-
derår inte beräknas överstiga 90
gånger det for året gällande basbe-
loppet enligt 1 kap. 6 § lagen
(1962:381) om allmän försäkring
kan försäkra sig hos den allmänna
försäkringskassan for kostnader
för sjuklön enligt denna lag. Vid
beräkningen av de sammanlagda
lönekostnaderna bortses från av-
gifter enligt lagen (1981:691) om
socialavgifter och skatt enligt lag-
en (1990:659) om särskild löne-
skatt på vissa förvärvsinkomster.
17 §3
En arbetsgivare vars sammanlag-
da lönekostnader under ett kalen-
derår inte beräknas överstiga 90
gånger det for året gällande basbe-
loppet enligt 1 kap. 6 § lagen
(1962:381) om allmän försäkring
kan försäkra sig hos den allmänna
försäkringskassan for kostnader for
sjuklön enligt denna lag. Vid beräk-
ningen av de sammanlagda löne-
kostnaderna bortses från avgifter
enligt lagen (1981:691) om social-
avgifter och lagen (1994:1920) om
allmän löneavgift samt från skatt
enligt lagen (1990:659) om sär-
skild löneskatt på vissa förvärvs-
inkomster.
Regeringen föreskriver närmare villkor for försäkringen.
Ersättning enligt 20 § lämnas
med skäligt belopp, dock med
högst ett belopp som for dag utgör
en trehundrasextiofemtedel av 90
procent av en sjukpenning-
grundande inkomst som uppgår till
sju och en halv gånger bas-
beloppet.
23 §
Ersättning enligt 20 § lämnas
med skäligt belopp, dock med
högst ett belopp som for dag utgör
en trehundrasextiofemtedel av 75
procent av en sjukpenning-
grundande inkomst som uppgår till
sju och en halv gånger bas-
beloppet.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.
2 Senaste lydelse 1992:1701.
3 Senaste lydelse 1992:1701.
22
Prop. 1995/96:69
Härigenom föreskrivs att 13 § lagen (1977:265) om statligt person-
skadeskydd skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
13 §'
Den som avses i 1 § första stycket 1 har rätt till särskild sjukpenning,
om han under grundutbildning som är längre än 60 dagar har ådragit sig
sjukdom som efter skyddstidens slut sätter ned hans förmåga att skaffa
sig inkomst genom arbete med minst en fjärdedel. Detta gäller även vid
sjukdom som har ådragits under utryckningsmånaden eller månaden efter
denna.
Särskild sjukpenning beräknas på ersättningsunderlag som sägs i 4 kap.
10 § andra stycket lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring.
Hel särskild sjukpenning utgör
för dag 80 procent av ersättnings-
underlaget, delat med 365.
Hel särskild sjukpenning utgör
för dag 75 procent av ersättnings-
underlaget, delat med 365.
Om den som har rätt till särskild sjukpenning samtidigt har rätt till
annan ersättning enligt denna lag, sjukpenning enligt lagen om arbets-
skadeförsäkring eller sjukpenning enligt 3 kap. lagen (1962:381) om
allmän försäkring, utges den särskilda sjukpenningen endast i den mån
den är högre. För den period sjukpenning har beräknats med tillämpning
av 3 kap. 10 - 10 b §§ lagen om allmän försäkring utges den särskilda
sjukpenningen endast i den mån den är högre för sådan period.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.
1 Senaste lydelse 1994:2073.
23
Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1988:1465) om ersättning och
ledighet for närståendevård skall ha följande lydelse.
Prop. 1995/96:69
Nuvarande lydelse
Ersättning utges med belopp
motsvarande vårdarens sjukpen-
ning enligt lagen (1962:381) om
allmän försäkring med de av-
vikelser som följer av 8 och 9 §§
nedan. Vid tillämpning av 3 kap.
4 § första stycket och 10 a § för-
sta stycket nämnda lag skall dock
gälla att närståendepenningen ut-
ges med 80 procent även for de
tre första dagarna i ersättnings-
perioden.
Föreslagen lydelse
§'
Ersättning utges med belopp
motsvarande vårdarens sjukpen-
ning enligt lagen (1962:381) om
allmän försäkring med de avvikel-
ser som följer av 8 och 9 §§. Vid
tillämpning av 3 kap. 4 § första
stycket och 10 a § första stycket
nämnda lag skall dock gälla att
närståendepenning utges även för
den första dagen i ersättnings-
perioden.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.
Senaste lydelse 1992:1705.
24
Prop. 1995/96:69
Härigenom föreskrivs att 4 § lagei
bärare skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
4
Smittbärarpenning utges med ett
belopp som motsvarar smittbära-
rens sjukpenning och sjukpen-
ningtillägg enligt lagen (1962:381)
om allmän försäkring, dock att
smittbärarpenning med avvikelse
från vad som anges i 3 kap. 4 §
första stycket 1 och 2 och 10 a §
första stycket 1 och 2 utges med
80 procent även för de tre första
dagarna i ersättningsperioden.
Om smittbäraren inte är sjukpen-
ningförsäkrad enligt lagen om all-
män försäkring och inte heller
skulle ha varit det om försäk-
ringskassan känt till samtliga för-
hållanden, bestäms smittbärarpen-
ningen till det belopp sjukpen-
ningen skulle ha utgjort om den
hade beräknats enligt föreskrifter-
na i den lagen, dock att smitt-
bärarpenningen, med avvikelse
från vad som anges i 3 kap. 4 §
första stycket 1 och 2, utges med
80 procent även för de tre första
dagarna. Smittbärarpenning enligt
detta stycke beräknas alltid utan
hänsyn till föreskrifterna i 3 kap.
10 - 10 b §§ nämnda lag. Som
inkomst av anställning får i fall
som avses nu räknas även ersätt-
ning för eget arbete från en ar-
betsgivare som är bosatt utom-
lands eller som är en utländsk
juridisk person, när arbetet har
utförts i arbetsgivarens verksamhet
utomlands.
i (1989:225) om ersättning till smitt-
Föreslagen lydelse
§'
Smittbärarpenning utges med ett
belopp som motsvarar smittbära-
rens sjukpenning och sjukpen-
ningtillägg enligt lagen (1962:381)
om allmän försäkring, dock att
smittbärarpenning med avvikelse
från vad som anges i 3 kap. 4 §
första stycket 1 och 2 och 10 a §
första stycket 1 och 2 utges med
80 procent.
Om smittbäraren inte är sjukpen-
ningförsäkrad enligt lagen om all-
män försäkring och inte heller
skulle ha varit det om försäk-
ringskassan känt till samtliga för-
hållanden, bestäms smittbärarpen-
ningen till det belopp sjukpen-
ningen skulle ha utgjort om den
hade beräknats enligt föreskrifter-
na i den lagen, dock att smitt-
bärarpenningen, med avvikelse
från vad som anges i 3 kap. 4 §
första stycket 1 och 2, utges med
80 procent. Smittbärarpenning en-
ligt detta stycke beräknas alltid
utan hänsyn till föreskrifterna i
3 kap. 10 - 10 b §§ nämnda lag.
Som inkomst av anställning får i
fall som avses nu räknas även er-
sättning för eget arbete från en
arbetsgivare som är bosatt utom-
lands eller som är en utländsk
juridisk person, när arbetet har ut-
förts i arbetsgivarens verksamhet
utomlands.
Denna lag träder i kraft den 1 j
i 1996.
1 Senaste lydelse 1992:1706.
25
Prop. 1995/96:69
Härigenom föreskrivs att 4 § 2 mom. uppbördslagen (1953:272)' skall
ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
4 §
2 mom2 För inkomst som avses i första, andra och femte styckena i
punkt 12 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen (1928:370), med
undantag för vårdbidrag enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring,
skall avdrag för preliminär A-skatt göras med ledning av särskilda
skattetabeller. Detta gäller också i fråga om skatteavdrag från dagpen-
ning från arbetslöshetskassa och kontant arbetsmarknadsstöd.
De särskilda tabellerna för be-
räkning av skatteavdrag på ersätt-
ning som avses i första stycket
första meningen skall för olika
sjukpenninggrundande inkomster
enligt 3 kap. lagen om allmän för-
säkring ange den preliminära skatt
som skall tas ut på en viss ersätt-
ning uttryckt i procent av ersätt-
ningen. 1 tabellerna skall det
finnas särskilda kolumner med
procentsatser dels för ersättningar
som grundas på hela den sjuk-
penninggrundande inkomsten, dels
för ersättningar som grundas på
70, 80, 90 eller 95 procent av den
sjukpenninggrundande inkomsten.
Ersättning som en allmän för-
säkringskassa lämnar enligt 20 §
lagen (1991:1047) om sjuklön
skall anses grundad på 90 procent
av den sjukpenninggrundande in-
komsten.
De procenttal efter vilka skatte-
avdrag skall göras skall grundas
på skattesatsen för en årlig in-
komst motsvarande den skattskyl-
diges sjukpenninggrundande
inkomst eller, om ersättningen
grundas på 70, 80, 90 eller 95
procent av den sjukpenning-
grundande inkomsten, den andel
av den sjukpenninggrundande in-
komsten som ersättningen beräk-
nas på.
De särskilda tabellerna för be-
räkning av skatteavdrag på ersätt-
ning som avses i första stycket
första meningen skall för olika
sjukpenninggrundande inkomster
enligt 3 kap. lagen om allmän för-
säkring ange den preliminära skatt
som skall tas ut på en viss ersätt-
ning uttryckt i procent av ersätt-
ningen. I tabellerna skall det
finnas särskilda kolumner med
procentsatser dels för ersättningar
som grundas på hela den sjukpen-
ninggrundande inkomsten, dels för
ersättningar som grundas på 75,
80, 85 eller 90 procent av den
sjukpenninggrundande inkomsten.
Ersättning som en allmän försäk-
ringskassa lämnar enligt 20 § lag-
en (1991:1047) om sjuklön skall
anses grundad på 75 procent av
den sjukpenninggrundande in-
komsten.
De procenttal efter vilka skatte-
avdrag skall göras skall grundas
på skattesatsen för en årlig in-
komst motsvarande den skattskyl-
diges sjukpenninggrundande
inkomst eller, om ersättningen
grundas på 75, 80, 85 eller 90
procent av den sjukpenning-
grundande inkomsten, den andel
av den sjukpenninggrundande in-
komsten som ersättningen beräk-
nas på.
1 Lagen omtryckt 1991:97.
Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771.
2 Senaste lydelse 1994:1978.
26
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Om någon sjukpenninggrundande inkomst inte har fastställts för den
skattskyldige, skall det underlag som utgör grund för ersättningen anses
som sjukpenninggrundande inkomst när skatteavdraget bestäms.
Avdrag för preliminär A-skatt på föräldrapenning görs endast om den
sjukpenninggrundande inkomsten uppgår till lägst 6 000 kronor.
Skattetabellen för skatteavdrag från dagpenning från arbetslöshetskassa
skall grundas på för landet genomsnittlig skattesats till kommunal in-
komstskatt under beskattningsåret. Skattesatsen bestäms med tillämpning
av avrundning enligt 5 §.
Prop. 1995/96:69
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.
27
2.8 Förslag till Prop. 1995/96:69
Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1993:16) om försäkring mot vissa
semesterlönekostnader skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
En arbetsgivare kan försäkra sig
hos den allmänna försäkrings-
kassan för kostnader för den del
av en arbetstagares semesterlön
som grundar sig på frånvaro enligt
17 § semesterlagen (1977:480) om
de sammanlagda lönekostnaderna
under ett kalenderår inte beräknas
överstiga 90 gånger det för året
gällande basbeloppet enligt 1 kap.
6 § lagen (1962:381) om allmän
försäkring. Vid beräkningen bort-
ses från avgifter enligt lagen
(1981:691) om socialavgifter samt
skatt enligt lagen (1990:659) om
särskild löneskatt på vissa för-
värvsinkomster.
Föreslagen lydelse
1 §
En arbetsgivare kan försäkra sig
hos den allmänna försäkrings-
kassan för kostnader för den del
av en arbetstagares semesterlön
som grundar sig på frånvaro enligt
17 § semesterlagen (1977:480) om
de sammanlagda lönekostnaderna
under ett kalenderår inte beräknas
överstiga 90 gånger det för året
gällande basbeloppet enligt 1 kap.
6 § lagen (1962:381) om allmän
försäkring. Vid beräkningen bort-
ses från avgifter enligt lagen
(1981:691) om socialavgifter och
lagen (1994:1920) om allmän
löneavgift samt från skatt enligt
lagen (1990:659) om särskild
löneskatt på vissa förvärvsinkoms-
ter.
Regeringen får meddela ytterligare föreskrifter rörande villkoren för
försäkringen.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.
28
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:308) om bostadstillägg
till pensionärer
dels att 1, 5, 9 och 15 §§ skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 5 a §, av följande
lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Prop. 1995/96:69
1 §
Bostadstillägg enligt denna lag lämnas till den som är bosatt i Sverige
samt uppbär
1. ålderspension, förtidspension, omställningspension, eller särskild
efterlevandepension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring,
2. hustrutillägg enligt lagen
(1994:309) om hustrutillägg i vis-
sa fall då make uppbär folkpen-
sion, eller
3. änkepension med stöd av
övergångsbestämmelserna till
lagen (1988:881) om ändring i
lagen om allmän försäkring.
2. hustrutillägg enligt lagen
(1994:309) om hustrutillägg i vis-
sa fall då make uppbär folkpen-
sion,
3. änkepension med stöd av
övergångsbestämmelserna till
lagen (1988:881) om ändring i
lagen om allmän försäkring, eller
4. pension enligt lagstiftningen i
en stat som ingår i Europeiska
unionen eller Europeiska ekono-
miska samarbetsområdet.
Bostadstillägg lämnas inte till pensionär som enbart uppbär ålderspen-
sion för tid före den månad han fyller 65 år.
Särskilt bostadstillägg kan lämnas enligt 7 § till pensionär som uppbär
bostadstillägg enligt denna lag.
Storleken av det bostadstillägg som lämnas är beroende av pensio-
närens årsinkomst. Med årsinkomst avses i denna lag den inkomst, för år
räknat, som någon kan antas komma att erhålla under den närmaste
tiden.
Som årsinkomst räknas inte
1. allmänt barnbidrag,
2. folkpension,
3. tilläggspension enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring
eller pension enligt utländsk lag-
stiftning till den del pensionen
föranlett minskning av pensions-
tillskott enligt 3 § lagen
(1969:205) om pensionstillskott
eller av bamtillägg enligt 9 kap.
3. tilläggspension enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring
till den del pensionen föranlett
minskning av pensionstillskott
enligt 3 § lagen (1969:205) om
pensionstillskott eller av bam-
tillägg enligt 9 kap. 1 § sista styck-
et lagen om allmän försäkring i
1 Senaste lydelse 1995:512.
29
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 § sista stycket lagen om allmän detta lagrums lydelse vid utgången
försäkring i detta lagrums lydelse av år 1989,
vid utgången av år 1989,
4. livränta som avses i 17 kap. 2 § lagen om allmän försäkring i vad
den enligt samma lagrum avdragits från pension eller understöd som
någon på grund av släktskap eller svågerlag kan vara föranledd att utge,
5. vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagen (1973:349) eller lagen
(1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd for arbetslösa,
6. studiehjälp och studiemedel enligt studiestödslagen,
7. utbildningsbidrag vid arbetsmarknadsutbildning,
8. socialbidrag,
9. bostadsbidrag enligt lagen (1993:737) om bostadsbidrag,
10. familjebidrag enligt familjebidragsförordningen (1991:1492),
11. inkomst av sådan privatbostadsfastighet eller privatbostad som
avses i 5 § kommunalskattelagen (1928:370),
12. ersättning som avses i lagen (1971:118) om skattefrihet for ersätt-
ning till neurosedynskadade.
Som årsinkomst skall inte heller räknas inkomst som är avsedd att vara
en kostnadsersättning.
Avdrag från årsinkomsten får göras på sådant sätt som anges i 33 §
1 mom. kommunalskattelagen för kostnader som hänför sig till intäkt av
tjänst i den mån sådan inkomst ingår i årsinkomsten samt för underhålls-
bidrag till före detta make i den utsträckning som anges i 46 § samma
lag.
För den som uppbär partiell förtidspension skall vid inkomstberäkning-
en bortses från ett belopp som motsvarar skillnaden mellan
a) ett för den försäkrade beräknat belopp av hel förtidspension jämte
däremot svarande pensionstillskott, beloppet i förekommande fall beräk-
nat med beaktande av bestämmelserna i 17 kap. 2 § lagen om allmän
försäkring och
b) den utgående förtidspensionen jämte pensionstillskott.
Värdet av naturaförmåner skall uppskattas efter regler som fastställs av
regeringen.
Avkastning av förmögenhet skall anses utgöra fem procent av för-
mögenhetsvärdet for år räknat. Vid beräkning av förmögenhets avkast-
ning skall dock denna höjas med tio procent av det belopp, varmed
förmögenheten överstiger för den som är gift sextiotusen kronor, och for
annan sjuttiofemtusen kronor. Vid beräkning av förmögenhet skall värdet
av sådan privatbostadsfastighet eller privatbostad som avses i 5 § kom-
munalskattelagen inte beaktas.
I fråga om makar skall årsinkomsten for envar av dem beräknas utgöra
hälften av deras sammanlagda årsinkomst. Vid tillämpning av sjunde
stycket skall i sådant fall värdet av förmögenhet beräknas utgöra hälften
av deras sammanlagda förmögenhet.
Årsinkomsten avrundas for envar pensionsberättigad till närmast hela
tiotal kronor.
5 a §
Pension enligt utländsk lagstift-
ning skall räknas som årsinkomst
enligt 5 § första stycket endast till
de delar som anges i andra
stycket.
Prop. 1995/96:69
30
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
För den som uppbär folk- eller
tilläggspension skall den utländska
pensionen räknas som årsinkomst
till den del pensionen tillsammans
med de belopp som avses i 5 §
andra stycket 2 och 3, överstiger
vad summan av sistnämnda belopp
skulle ha varit om de beräknats
efter oavkortade pensionsför-
måner. För annan pensionär skall
den utländska pensionen räknas
som årsinkomst till den del pen-
sionen överstiger ett belopp som
motsvarar oavkortad folkpension.
Prop. 1995/96:69
9 §
Bostadstillägg skall omprövas när något förhållande som bestämmer
tilläggets storlek har ändrats.
Bostadstillägg får räknas om
utan föregående underrättelse i de
fall den del av årsinkomsten änd-
ras som utgörs av folkpension,
pensionstillskott, tilläggspension
eller en därmed jämförlig utländsk
ersättning, avtalspension eller
motsvarande ersättning som följer
av kollektivavtal, delpension eller
arbetsskadeersättning eller motsva-
rande ersättning.
Bostadstillägg får räknas om
utan föregående underrättelse i de
fall den del av årsinkomsten änd-
ras som utgörs av folkpension,
pensionstillskott, tilläggspension,
pension enligt utländsk lagstift-
ning, avtalspension eller motsva-
rande ersättning som följer av
kollektivavtal, delpension eller
arbetsskadeersättning eller mot-
svarande ersättning.
Bostadstillägg får även räknas om utan föregående underrättelse när
hyra för hyreslägenhet eller avgift för bostadsrätts lägenhet ändras, om
den bidragsberättigade har medgett det.
En ändring av bostadstillägget skall gälla från och med månaden efter
den månad varunder anledning till ändring uppkommit. En ändring av
bostadstillägget skall dock gälla från och med den månad under vilken
de förhållanden har uppkommit som föranleder ändringen, om förhållan-
dena avser hela den månaden.
Vid utbetalning av bostadstillägg
för förfluten tid till pensionär,
vars make uppburit bostadstillägg
för samma tid, skall bostads-
tillägget minskas på sådant sätt
att det sammanlagda beloppet un-
der denna tid motsvarar de bo-
stadstillägg som skulle ha lämnats
om beslut om båda ersättningarna
förelegat samtidigt.
15
Följande bestämmelser i lagen
(1962:381) om allmän försäkring
§
Följande bestämmelser i lagen
(1962:381) om allmän försäkring
31
Nuvarande lydelse
skall tillämpas på bostadstillägg
enligt denna lag:
16 kap. 5 sjätte stycket om
minskning av förmån vid retro-
aktiv utbetalning,
16 kap. 12 § om utbetalning till
annan,
17 kap. 1 § om sammanträffande
av förmåner,
18 kap. 2 § om tillsyn,
20 kap. 2 a § om provisoriskt
beslut,
20 kap. 5 § om preskription av
bidrag,
20 kap. 6 § om förbud mot ut-
mätning och om överlåtelse av
ersättning,
20 kap. 9 § om uppgiftsskyldig-
het för statliga och kommunala
myndigheter, arbetsgivare m.fl.
Föreslagen lydelse
skall tillämpas på bostadstillägg
enligt denna lag:
16 kap. 12 § om utbetalning till
annan,
17 kap. 1 § om sammanträffande
av förmåner,
18 kap. 2 § om tillsyn,
20 kap. 2 a § om provisoriskt
beslut,
20 kap. 5 § om preskription av
bidrag,
20 kap. 6 § om förbud mot ut-
mätning och om överlåtelse av
ersättning,
20 kap. 9 § om uppgiftsskyldig-
het för statliga och kommunala
myndigheter, arbetsgivare m.fl.
Prop. 1995/96:69
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996. De nya bestämmelserna i
1, 5 och 5 a §§ samt 9 § andra stycket skall tillämpas såvitt gäller bo-
stadstillägg som avser tid från och med ikraftträdandet.
32
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1947:529) om allmänna barn-
bidrag^
dels att 2 a, 2 b och 4 a §§ skall upphöra att gälla,
dels att 3 § skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3 §2
Avlider bam, för vilket allmänt barnbidrag utgår, eller inträffar annars
före utgången av det kvartal då barnet fyller 16 år omständighet, på
grund varav sådant bidrag inte längre skall utgå för barnet, skall bidraget
dras in från och med månaden efter den då dödsfallet inträffade eller
förändringen ägde rum.
Utgår allmänt barnbidrag och
sker ändring i förhållande som är
avgörande för rätten att uppbära
bidraget skall, med undantag för
fall som avses i 7 £ ändringen ha
verkan från och med månaden
efter den då ändringen ägde rum.
Utges allmänt barnbidrag och
sker ändring i förhållande som är
avgörande för rätten att uppbära
bidraget skall ändringen ha verkan
från och med månaden efter den
då ändringen ägde mm.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.
2. Bestämmelserna i 2 a, 2 b och 4 a §§ skall fortfarande tillämpas om
rätt att uppbära flerbarnstillägg för ett bam föreligger vid upphörandet av
bestämmelserna och rätten, i enlighet med dessa bestämmelser,
a) utan avbrott fortsätter att föreligga, eller
b) övergår från den ena föräldern till den andra på grund av att den
förstnämnda avlidit.
1 Lagen omtryckt 1973:449.
Senaste lydelse av
2 a § 1994:1958
2 b § 1986:379
4 a § 1983:336.
2 Senaste lydelse 1986:382.
3 Riksdagen 1995/96. 1 samt. Nr 69
33
Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag
skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
I
En elev i grundskolan har rätt
till förlängt barnbidrag av allmän-
na medel med 750 kronor i må-
naden från och med kvartalet efter
det under vilket eleven fyllt 16 år.
Detsamma gäller elever som deltar
i motsvarande utbildning i same-
skolan, en riksintematskola eller
en sådan fristående skola som av-
ses i 9 kap. 1 eller 2 § skollagen
(1985:1100).
Föreslagen lydelse
§'
En elev i grundskolan har rätt
till förlängt barnbidrag av allmän-
na medel med 640 kronor i må-
naden från och med kvartalet efter
det under vilket eleven fyllt 16 år.
Detsamma gäller elever som deltar
i motsvarande utbildning i same-
skolan, en riksintematskola eller
en sådan fristående skola som av-
ses i 9 kap. 1 eller 2 § skollagen
(1985:1100).
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.
1 Senaste lydelse 1990:492.
34
2.12 Förslag till
Lag om fortsatt giltighet av lagen (1987:442) om
försöksverksamhet med kommunal tillståndsprövning för
vissa hem för vård eller boende enligt socialtjänstlagen
(1980:620)
Härigenom föreskrivs att lagen (1987:442) om försöksverksamhet med
kommunal tillståndsprövning för vissa hem för vård eller boende enligt
socialtjänstlagen (1980:620), som gäller till utgången av år 19951, skall
fortsätta att gälla till utgången av år 1997.
Prop. 1995/96:69
1 Lagens giltighetstid senast förlängd 1993:1645.
35
Härigenom föreskrivs att 3 kap. 10 § lagen (1976:380) om arbetsskade-
försäkring' skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3 kap.
10 6
I kostnad för vård m.m. enligt 3
resor.
Är den skadade inte sjukförsäk-
rad enligt lagen (1962:381) om
allmän försäkring har han rätt till
ersättning från arbetsskadeförsäk-
ringen för resekostnader i sam-
band med konvalescentvård i en-
lighet med vad som skulle ha ut-
getts om 2 kap. 6 § lagen om all-
män försäkring hade varit
tillämplig på honom.
§ räknas in nödvändiga utgifter för
Är den skadade inte sjukförsäk-
rad enligt lagen (1962:381) om
allmän försäkring har han rätt till
ersättning från arbetsskadeförsäk-
ringen för resekostnader i sam-
band med konvalescentvård i en-
lighet med vad som skulle ha ut-
getts om den lagen hade varit till-
lämplig på honom.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.
1 Lagen omtryckt 1993:357.
36
Prop. 1995/96:69
Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1991:419) om resekostnadsersätt-
ning vid sjukresor skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Resekostnadsersättning enligt
1 § beräknas enligt de grunder
som sjukvårdshuvudmannen be-
stämmer, dock med den begräns-
ning som kan ha föreskrivits med
stöd av 2 kap. 1 § andra stycket
lagen (1962:381) om allmän för-
säkring.
Föreslagen lydelse
Resekostnadsersättning enligt
1 § beräknas enligt de grunder
som sjukvårdshuvudmannen be-
stämmer.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996. Äldre bestämmelser gäller
fortfarande för resor som har påbörjats före ikraftträdandet.
37
Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1991:419) om resekostnadsersätt-
ning vid sjukresor i dess lydelse enligt lagen (1995:844) om ändring i
nämnda lag skall ha följande lydelse.
Prop. 1995/96:69
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
1 §
Landsting och kommuner som inte tillhör något landsting (sjukvårds-
huvudmän) skall, i fråga om personer som omfattas av sjukförsäkringen
enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, lämna ersättning för rese-
kostnader
1. enligt 2 kap. 6 § nämnda lag, 1. z samband med öppen hälso-
och sjukvård som anordnas av
staten, ett landsting eller en kom-
mun som inte ingår i ett landsting
eller i samband med sjukhusvård
enligt 2 kap. 4 § lagen om allmän
försäkring,
2. i samband med rådgivning enligt lagen (1974:525) om ersättning for
viss fodelsekontrollerande verksamhet m. m.,
3. vid resor till och från sjukhus
eller läkare som föranleds av en
undersökning enligt förordningen
(1975:1157) om ersättning for
vissa läkarutlåtanden m. m.
3. vid resor till och från sjukhus
eller läkare som föranleds av en
undersökning enligt förordningen
(1975:1157) om ersättning for
vissa läkarutlåtanden m. m.,
4. i samband med tillhanda-
hållande av hjälpmedel åt handi-
kappad,
5. i samband med tandvård som
avses i 2 kap. 3 § lagen om all-
män försäkring,
6. vid besök som med anledning
av sjukdom görs hos läkare inom
studerandeorganisationernas häl-
sovård, för vilken statsbidrag be-
talas ut av högskolestyrelse,
7. i samband med konvalescent-
vård som ges i konvalescenthem
som har tagits upp på förteckning
som fastställs av regeringen eller
den myndighet som regeringen
bestämmer,
8. vid besök för sjukvårdande
behandling som ges i omedelbart
samband med insats enligt lagen
(1993:387) om stöd och service
till vissa funktions hindrade,
9. vid besök för sjukvårdande
behandling som ges med stöd av
38
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
bestämmelserna om den kommu-
nala hälso- och sjukvården i
hälso- och sjukvårdslagen
(1982:763),
10. vid besök för läkarvård eller
annan sjukvårdande behandling
som ges med stöd av lagen
(1991:1136) omförsöksverksamhet
med kommunal primärvård.
I fråga om resekostnader enligt första stycket 2 skall ersättning lämnas
även när rådgivningen bedrivs av organisationer med Socialstyrelsens
tillstånd.
Prop. 1995/96:69
För resekostnader som avses i
2 kap. 6 § första stycket första
meningen lagen om allmän försäk-
ring behöver ersättning lämnas
endast om vården eller behand-
lingen getts med anledning av
sjukdom eller förlossning.
För resekostnader som avses i
första stycket 1 behöver ersättning
lämnas endast om vården eller
behandlingen getts med anledning
av sjukdom eller förlossning.
Sjukvårdshuvudmännen skall också lämna ersättning för resekostnader
vid vård enligt lagen (1993:1651) om läkarvårdsersättning och vid sjuk-
gymnastik enligt lagen (1993:1652) om sjukgymnastikersättning.
39
Prop. 1995/96:69
Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1981:49) om begränsning av läke-
medelskostnader, m.m. skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3
I andra fall än som avses i 2 §
skall det fastställda priset för sam-
tidigt på grund av sjukdom för-
skrivna och inköpta läkemedel
sättas ned med hela det belopp
som överstiger 160 kronor för ett
läkemedel och med hela det be-
lopp som överstiger 60 kronor för
varje ytterligare läkemedel. Ned-
sättningen med hela det belopp
som överstiger 160 kronor skall
göras på det läkemedel som har
högst pris. Nedsättning skall göras
endast till den del det samman-
lagda priset för läkemedlen över-
stiger 160 kronor med tillägg av
60 kronor för varje läkemedel ut-
över det första. Om en förskriv-
ning är avsedd att expedieras mer
än en gång, gäller nedsättningen
köpesumman vid varje avsett ex-
peditionstillfälle. Vid beräkning av
prisnedsättningen beaktas inte den
avgift som kan ha uttagits för ex-
pedition av telefonförskrivna läke-
medel.
I andra fall än som avses i 2 §
skall det fastställda priset för sam-
tidigt på grund av sjukdom för-
skrivna och inköpta läkemedel
sättas ned med hela det belopp
som överstiger 160 kronor för ett
läkemedel och med hela det be-
lopp som överstiger 60 kronor för
varje ytterligare läkemedel. Ned-
sättningen med hela det belopp
som överstiger 160 kronor skall
göras på det läkemedel som har
högst pris. Nedsättning skall göras
endast till den del det sammanlag-
da priset för läkemedlen överstiger
160 kronor med tillägg av det
fastställda priset, dock högst 60
kronor, för varje läkemedel utöver
det första. Om en förskrivning är
avsedd att expedieras mer än en
gång, gäller nedsättningen köpe-
summan vid varje avsett expedi-
tionstillfälle. Vid beräkning av
prisnedsättningen beaktas inte den
avgift som kan ha uttagits för ex-
pedition av telefonförskrivna läke-
medel.
Bestämmelserna i första stycket tillämpas även när skyddsläkemedel i
annat fall än som avses i 2 § andra stycket förskrivs till havande eller
ammande kvinna eller till bam.
Med det fastställda priset enligt första stycket avses ett pris som har
fastställts av Riksförsäkringsverket. Om ett pris inte har fastställts på ett
läkemedel i denna ordning omfattas läkemedlet inte av prisnedsättning.
Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer meddelar före-
skrifter
1. om vilka receptfria läkemedel som omfattas av prisnedsättningen,
och
2. om undantag från prisnedsättningen för ett visst receptbelagt läke-
medel eller en viss grupp av sådana läkemedel.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.
1 Senaste lydelse 1995:847.
40
Härigenom föreskrivs i fråga om reglementet (1961:265) angående
förvaltningen av Riksförsäkringsverkets fonder
dels att 12 § skall upphöra att gälla,
dels att 1 och 8 — 10 §§ skall ha följande lydelse,
dels att det i reglementet skall införas en ny paragraf, 11 §, av följande
lydelse.
Prop. 1995/96:69
Nuvarande lydelse
1
Arbetsskadefonden, särskilda
yrkesskadefonden, fonden för fri-
villig yrkesskadeförsäkring, del-
pensionsfonden samt fonden för
den frivilliga pensionsförsäkringen
skall på sätt nedan föreskrivs för-
valtas av fondfullmäktige.
Under fondfullmäktiges förvalt-
ning stående fond skall förvaltas
på sådant sätt att den blir till
största möjliga gagn för den för-
säkring, för vars räkning fonden
tillkommit.
Fondfullmäktige får placera
fondmedel
1. i obligationer utfärdade av
staten, kommun eller därmed jäm-
förlig samfällighet, Sveriges all-
männa hypoteksbank, Konunga-
riket Sveriges statshypotekskassa,
Svenska bostadskreditkassan,
Svenska skeppshypotekskassan eller
Skeppsfartens sekundärlånekassa
eller av kreditmarknadsbolag;
Föreslagen lydelse
§'
Fonder som står under Riksför-
säkringsverkets förvaltning skall
för verkets räkning förvaltas av
fullmäktige för förvaltningen av
Riksförsäkringsverkets fonder
(fondfullmäktige), i enlighet med
bestämmelserna i detta reglemen-
te. Om det för någon sådan fond
finns särskilda föreskrifter om för-
valtningen som avviker från regle-
mentets bestämmelser gäller dock
de föreskrifterna.
§
Fondfullmäktige skall förvalta
fondernas medel på sådant sätt att
medlen blir till största möjliga
nytta för de försäkringar för vil-
kas räkning fonderna tillkommit.
Fondmedlen skall placeras så att
kraven på långsiktigt hög avkast-
ning, tillfredsställande betalnings-
beredskap och riskspridning samt
betryggande säkerhet tillgodoses.
Fondfullmäktige får placera
fondmedel
1. i skuldförbindelser med låg
kreditrisk, och
1 Senaste lydelse 1982:1093.
2 Senaste lydelse 1992:1622.
41
Nuvarande lydelse
2. i obligationer garanterade av
staten, kommun eller därmed jäm-
förlig samfällighet;
3. i obligationer och andra för
den allmänna rörelsen avsedda
förskrivningar som offentligen ut-
bjudits av svenskt bankaktiebolag
eller Nordiska investeringsbanken;
4. i andra skuldförbindelser ut-
färdade av staten, kommun eller
därmed jämförlig samfällighet,
Riksbanken, bankaktiebolag, spar-
bank, central föreningsbank eller
annan kreditinrättning, som rege-
ringen godkänner, eller av bolag,
förening eller stiftelse, i vilken
staten, kommun eller därmed
jämförlig samfällighet äger ett
bestämmande inflytande, såvida
staten, kommun eller därmed
jämförlig samfällighet iklätt sig
borgen för förbindelserna;
5. i skuldförbindelser, för vilka
fond äger säkerhet genom inteck-
ning i fast egendom eller tomträtt
inom två tredjedelar av senast
fastställda taxeringsvärde; dock
skall åbyggnad, för att inteckning
i fastigheten eller tomträtten må
godkännas, vara brandförsäkrad i
försäkringsbolag, som avses i lag-
en om försäkringsrörelse, eller i
utländsk försäkringsanstalt med
rätt att driva försäkringsrörelse
här i riket; samt
6. i sådana andra värdehand-
lingar, vilka regeringen i särskilt
fall efter framställning av fondfull-
mäktige prövar erbjuda fullgod
säkerhet.
Fondmedel tillhörande arbets-
skadefonden må därjämte placeras
7. i skuldförbindelser utfärdade
av företag, som har till syfte att
befordra folkhälsan eller att med-
verka till att förhindra nedsättning
av arbetsförmågan eller till att
förbättra sådan förmåga och som
enligt fondfullmäktiges prövning
anses erbjuda godtagbar säkerhet;
samt
8. med regeringens medgivande i
fastigheter, som förvärvas för så-
Föreslagen lydelse
2. i andra skuldförbindelser ut-
färdade av svenska aktiebolag
eller ekonomiska föreningar, till
belopp som för varje fond mot-
svarar högst fem procent av det
totala marknadsvärdet av fondens
tillgångar.
Prop. 1995/96:69
42
Nuvarande lydelse
dant ändamål, som under 7 om-
förmäles.
Placeras medel ur arbetsskade-
fonden i skuldförbindelse utfärdad
av företag som avses i andra
stycket 7 må utlåningen ske mot
lägre ränta än som eljest skulle
ha kunnat betingas.
Föreslagen lydelse
Prop. 1995/96:69
10
Till skyddande av fordran må
fondfullmäktige å ojfenlig auktion
eller fondbörs inköpa egendom,
som är för fordringen utmätt eller
pantsatt, så ock såsom betalning
för fordran övertaga för fordring-
en pantsatt eller annan egendom,
såvida det är uppenbart att fond
eljest skulle lida avsevärd förlust.
Egendom som sålunda förvärvats
skall åter avyttras, så snart lämp-
ligen kan ske och senast då avytt-
ring kan äga rum utan förlust.
11
Fondmedel får inte placeras i
skuldförbindelser utställda i ut-
ländsk valuta, i konvertibla skul-
debrev eller i skuldebrev förenade
med optionsrätt till nyteckning.
Fondfullmäktige får handla med
optioner och terminer eller andra
likartade finansiella instrument för
att effektivisera förvaltningen av
fondernas tillgångar eller för att
skydda fondernas tillgångar mot
kursförluster eller andra risker.
Om det behövs för en tillfreds-
ställande betalningsberedskap
eller för att tillgodose kravet på
ändamålsenlig förvaltning får
fondmedlen placeras hos Riks-
banken, annan bank eller post-
girot.
§
Om det är uppenbart att en fond
annars skulle lida en avsevärd
förlust får fondfullmäktige skydda
en fordran genom att på offenlig
auktion eller på en börs, en auk-
toriserad marknadsplats eller
någon annan reglerad marknad
köpa in egendom som är utmätt
eller pantsatt för fordringen eller
överta egendom som betalning för
fordringen. Egendom som förvär-
vats på detta sätt skall avyttras så
snart det är lämpligt och senast
då det kan ske utan förlust.
Fondfullmäktige får anta ackord
vid betalnings inställelse eller kon-
kurs.
§
För varje räkenskapsår skall
fondfullmäktige upprätta en års-
redovisning. Den skall innefatta
förvaltningsberättelse, resultat-
räkning och balansräkning. De
externa revisorer som granskar
43
|
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse Prop. 1995/96:69 Riksförsäkringsverkets årsredovis- |
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996. I fråga om placeringar av
fondmedel som har gjorts före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.
44
Prop. 1995/96:69
Härigenom föreskrivs att 2 kap. 1 och 4 §§ och 3 kap. 1 § lagen
(1981:691) om socialavgifter1 skall ha föjande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
En arbetsgivare skall på det av-
giftsunderlag som anges i
3 — 5 §§ för varje år betala
1. sjukförsäkringsavgift med
6,23 procent,
2. folkpensionsavgift med 5,86
procent,
3. tilläggspensionsavgift med
13,00 procent,
4. delpensionsavgift med 0,20
procent,
5. arbetsskadeavgift med 1,38
procent,
6. arbetsmarknadsavgift med
4,32 procent,
7. arbetarskyddsavgift med 0,17
procent,
8. lönegarantiavgift med 0,20
procent.
En arbetsgivare skall på det av-
giftsunderlag som anges i
3 — 5 §§ för varje år betala
1. sjukförsäkringsavgift med
5,28 procent,
2. folkpensionsavgift med 5,86
procent,
3. tilläggspensionsavgift med
13,00 procent,
4. delpensionsavgift med 0,20
procent,
5. arbetsskadeavgift med 1,38
procent,
6. arbetsmarknadsavgift med
5,42 procent,
7. arbetarskyddsavgift med 0,17
procent,
8. lönegarantiavgift med 0,25
procent.
Arbetsgivare som avses i 1 kap. 2 § andra stycket skall dock be-
träffande ersättning som avses i 11 kap. 2 § första stycket m och femte
stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring betala endast tilläggs-
pensionsavgift.
4 §3
Vid bestämmande av avgiftsunderlaget skall bortses från
1. ersättning till en och samme arbetstagare om den under året inte
uppgått till 1 000 kronor,
2. ersättning till arbetstagare som vid årets ingång fyllt 65 år,
3. ersättning till arbetstagare vid sjukdom eller ledighet för vård av
bam eller med anledning av barns födelse, till den del ersättningen
motsvarar sjukpenning, föräldrapenning eller rehabiliteringspenning som
arbetsgivare får uppbära enligt 3 kap. 16 §, 4 kap. 18 § eller 22 kap.
12 § lagen (1962:381) om allmän försäkring,
4. ersättning för vilken skall betalas särskild inkomstskatt enligt lagen
(1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl.,
5. ersättning som en arbetsgivare utgett till bam för arbete som utförts
i hans förvärvsverksamhet i de fall avdrag för ersättningen inte får göras
vid inkomsttaxeringen,
1 Lagen omtryckt 1989:633.
2 Senaste lydelse 1995:899.
’ Senaste lydelse 1994:1732.
45
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1995/96:69
6. ersättning till den del denna motsvarar kostnader i arbetet som ar-
betstagare haft att täcka med ersättningen,
8. ersättning för arbete som har utförts utomlands, till den del denna
inte räknas som lön enligt 11 kap. 2 § första stycket lagen om allmän
försäkring,
9. ersättning för skiljemannauppdrag i fall där parterna i skiljeförfaran-
det är av utländsk nationalitet,
10. ersättning som på grund av bestämmelserna i 5 § lagen (1984:947)
om beskattning av utländska forskare vid tillfälligt arbete i Sverige inte
utgör skattepliktig intäkt,
11. ersättning som avses i 3 kap. 2 a § lagen om allmän försäkring,
12. intäkt som avses i 32 § 1 mom. första stycket h och i kommunal-
skattelagen (1928:370),
13. sådan ersättning som enligt 1 § första stycket 2-6 lagen
(1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster utgör under-
lag för nämnda skatt,
14. ersättning till en och samme idrottsutövare från en sådan ideell
förening som avses i 7 § 5 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomst-
skatt och som har till huvudsakligt syfte att främja idrottslig verksamhet,
om ersättningen från föreningen under året inte uppgått till ett halvt
basbelopp enligt lagen om allmän försäkring,
15. före utgången av år 1992 utbetalade ersättningar från en vinstan-
delsstiftelse, som avses i 3 kap. 2 § andra stycket lagen om allmän för-
säkring, till den del de inte utgör ersättning för arbete för stiftelsens
räkning,
16. sådan ersättning från en vinstandelsstiftelse från vilken enligt de
fyra sista meningarna i 3 kap. 2 § andra stycket lagen om allmän försäk-
ring skall bortses vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst,
17. ersättning för arbetsskada som inträffat före utgången av juni 1993
om ersättningen avser tid därefter och utgår på grund av ansvarighets-
försäkring vilken åtnjuts enligt grunder som fastställts i kollektivavtal
mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer,
18. ersättning för arbetsskada
som inträffat före utgången av år
1992 om skadan anmälts till all-
män försäkringskassa efter utgång-
en av juni 1993 och ersättningen
utgår på grund av sådan ansvarig-
hetsförsäkring som anges i 17.
18. ersättning för arbetsskada
som inträffat före utgången av år
1992 om skadan anmälts till all-
män försäkringskassa efter utgång-
en av juni 1993 och ersättningen
utgår på grund av sådan ansvarig-
hetsförsäkring som anges i 17,
19. ersättning enligt 11 kap. 2 §
första stycket a -1, n, p och r
lagen om allmän försäkring.
Bestämmelsen i första stycket 6 är tillämplig endast om kostnaderna
kan beräknas uppgå till minst 10 procent av arbetstagarens ersättning
från arbetsgivaren under utgiftsåret. Regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer får fastställa schablon för beräkning av arbets-
tagares kostnader i viss verksamhet. Schablonen skall avse bestämda
yrkesgrupper och grundas på de genomsnittliga kostnaderna inom res-
pektive grupp.
Bestämmelserna i första stycket 17 och 18 gäller endast ersättning som
inte avser de första 180 dagarna efter skadetillfallet och som för en och
samme arbetstagare beräknas på lönedelar som inte överstiger sju och en
halv gånger basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring.
46
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1995/96:69
I fråga om inkomst från fåmansföretag och fåmansägt handelsbolag
skall föreskrifterna i punkt 13 av anvisningarna till 32 § kommunal-
skattelagen (1928:370) tillämpas vid bestämmande av avgiftsunderlaget.
1 § En försäkrad som avses i
1 kap. 2 § skall på det avgiftsun-
derlag som anges i 3 - 5 §§ för
varje år betala
1. sjukförsäkringsavgift med
6,92 procent,
2. folkpensionsavgift med 6,03
procent,
3. tilläggspensionsavgift med
13,00 procent,
4. delpensionsavgift med 0,20
procent,
5. arbetsskadeavgift med 1,40
procent,
6. arbetsmarknadsavgift med
2,20 procent.
3 kap.
1 §*
1 § En försäkrad som avses i
1 kap. 2 § skall på det avgiftsun-
derlag som anges i 3 - 5 §§ för
varje år betala
1. sjukförsäkringsavgift med
5,82 procent,
2. folkpensionsavgift med 6,03
procent,
3. tilläggspensionsavgift med
13,00 procent,
4. delpensionsavgift med 0,20
procent,
5. arbetsskadeavgift med 1,40
procent,
6. arbetsmarknadsavgift med
3,30 procent.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996 och tillämpas i fråga om
arbetsgivaravgifter på avgiftspliktig ersättning som betalas ut från och
med samma dag och i fråga om egenavgifter på avgifter som beräknas
på grundval av 1997 års taxering.
4 Senaste lydelse 1995:514.
47
Prop. 1995/96:69
Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1994:1744) om allmänna egenav-
giflter skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
2 §’
Den som uppbär sådan inkomst
som avses i 3 § skall på avgifts-
underlaget för varje år betala all-
männa egenavgifter i form av
1. pensionsavgift med 1 procent,
2. sjukförsäkringsavgift med
2,95 procent.
Avgifterna avrundas var för sig
Avgift som slutar på 50 kronor a
kronor.
Den som uppbär sådan inkomst
som avses i 3 § skall på avgifts-
underlaget för varje år betala all-
männa egenavgifter i form av
1. pensionsavgift med 1 procent,
2. sjukförsäkringsavgift med
3,95 procent.
till närmast hela hundratal kronor,
rundas till närmast lägre hundratal
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996. De nya bestämmelserna
tillämpas på skattepliktig ersättning som uppbärs från och med den
dagen. Omfattar beskattningsåret tid såväl före som efter utgången av år
1995 skall därvid, om den skattskyldige inte visar annat, så stor del av
beskattningsårets inkomst anses hänförlig till tiden efter utgången av år
1995 som svarar mot förhållandet mellan den del av beskattningsåret
som infaller under denna tid och hela beskattningsåret.
1 Senaste lydelse 1994:1956.
48
1 detta lagstiftningsärende tar regeringen upp skilda frågor på socialför-
säkringens område, samt enstaka andra frågor på det sociala området.
I budgetpropositionen (prop. 1994/95:100) föreslog regeringen att en
enhetlig ersättningsnivå om 75 % av förmånsgrundande inkomst skulle
införas i sjukersättningssystemen och i föräldraförsäkringen fr.o.m. den
1 januari 1997. Samtidigt som förslaget ingick i besparingsprogrammet,
var det ett ställningstagande för att en allmän ohälsoforsäkring också i
fortsättningen skall stå för merparten av försäkringsskyddet vid inkomst-
bortfall orsakat av sjukdom och skada. Som ett led i strävandena att
skapa en både rättvis och effektiv försäkring föreslog regeringen i
budgetpropositionen att den enhetliga ersättningen skulle utges från den
första dagen, dvs. att karensdagen skulle avskaffas. Det ingick också i
regeringens förslag att den mer precisa utformningen av försäkrings-
skyddet vid ohälsa skulle utredas vidare av Sjuk- och arbetsskadebered-
ningen (S 1993:07).
Med hänsyn till fortsatt osäkerhet i det ekonomiska och statsfinansiella
läget ansåg emellertid regeringen i 1995 års kompletteringsproposition
(1994/95:150) det motiverat att precisera ett mer långtgående förslag. I
syfte att minska kostnaderna för försäkringarna och samtidigt ge ett
försvarligt skydd mot inkomstbortfall föreslog regeringen därför att det
redan fr.o.m. den 1 januari 1996 borde införas en enhetlig ersättnings-
nivå om 75 % av den förmånsgrundande inkomsten i sjuk- och för-
äldraförsäkringarna. Vidare föreslogs att denna nivå också borde införas
i sjuklönesystemet. Med anledning av det ansträngda budgetläget gjorde
regeringen även den bedömningen att karensdagen skulle bibehållas i
sjukförsäkringen och sjuklönesystemet. Riksdagen beslutade i enlighet
med kompletteringspropositionen (bet. 1994/95:FiU20, rskr. 1994/95:448).
I nya direktiv (S 1995:54) fick Sjuk- och arbetsskadeberedningen den
20 april 1995 i uppdrag att bl.a. lämna förslag till ersättningsregler i den
allmänna ohälsoforsäkringen respektive sjuklönelagen med utgångspunkt
från att ersättningsnivån vid kort eller medellång frånvaro skall uppgå
till 75 % av förmånsgrundande inkomst och att det skall finnas en
karensdag i försäkringen. Beredningen har därefter ändrat sin beteckning
till Sjuk- och arbetsskadekommittén.
I budgetpropositionen (prop. 1994/95:100) aviserade regeringen förslag
till ändring av reglerna för folkpension for gifta. Förslagen härom över-
lämnades till riksdagen i februari 1995 (prop. 1994/95:147). Social-
forsäkringsutskottet har i samband med behandlingen av förslagen upp-
märksammat att vissa ändringar erfordras till följd av detta (bet.
1994/95:SfU10). Regeringen lägger här fram förslag till nödvändiga
följdändringar.
Riksförsäkringsverket har i en skrivelse till regeringen uppmärksammat
vissa konsekvenser for rätten till bostadstillägg med anledning bl.a. av
ikraftträdandet av den nya nordiska konventionen om social trygghet
fr.o.m. den 1 januari 1994. Detta motiverar ändringar i reglerna för
bostadstillägg till pensionärer. Det föreslås att personkretsen for bostads-
Prop. 1995/96:69
4 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 69
49
tillägg utvidgas och att inkomstberäkningen förändras för pensionärer
med utländsk pension.
Socialförsäkringsutskottet uttalade i ett av riksdagen godkänt betänkan-
de att det var angeläget att utreda frågan om i vilken omfattning de olika
förmånerna vid graviditet utnyttjades, samt att det förelåg ett behov av
ett fördjupat underlag för att få sjukskrivningsorsakema under senare
delen av graviditeten m.m. belysta (bet. 1992/93:SfU2, rskr. 1992/93:10).
Regeringen har med anledning av detta gett Riksförsäkringsverket ett
uppdrag med denna innebörd. Riksförsäkringsverket redovisade till
regeringen i februari 1995 med anledning av uppdraget en rapport
"Gravida kvinnors sjukskrivning samt uttag av havandeskapspenning,
sjukpenning och föräldrapenning under de sista sextio dagarna av gravi-
diteten" (RFV ANSER 1995:5). I denna proposition redovisas samman-
fattningsvis innehållet i rapporten från Riksförsäkringsverket samt rege-
ringens bedömning.
Inom bambidragsområdet föreslås, i enlighet med riksdagens uttalande,
att flerbarnstilläggen på sikt avskaffas genom att inga nya flerbarns-
tillägg beviljas efter utgången av år 1995. Samtidigt föreslås att nivån på
det förlängda barnbidraget anpassas till den redan beslutade sänkningen
av det allmänna barnbidraget (bet. 1994/95:SoU 15, rskr. 1994/95:294).
Med anledning av att betänkandet från Socialtjänstkommittén (SOU
1994:139) Ny socialtjänstlag efter remissbehandling för närvarande
bereds inom regeringskansliet, föreslås att lagen (1987:442) om för-
söksverksamhet med kommunal tillståndsgivning for vissa hem för vård
eller boende enligt socialtjänstlagen förlängs att gälla t.o.m. utgången av
år 1997. Förslaget innebär att försöksverksamheten med kommunal
tillståndsprövning för att bedriva enskild forskole- eller fritidsverksamhet
förlängs.
Samordningsregler mellan tillfällig föräldrapenning och vårdbidrag
gäller i dag bara bam som har fyllt tolv år. Riksförsäkringsverket har i
en rapport till regeringen, "Översyn av reglerna for vårdbidrag samt
tillfällig föräldrapenning. Redovisning av stödformer från 16 år." (RFV
ANSER 1995:11), föreslagit att ändringar bör göras för att klarlägga att
dubbla ersättningar inte kan utges för samma vårdbehov for bam som är
yngre än tolv år. 1 denna proposition föreslås ändringar i reglerna med
denna innebörd.
1 kompletteringspropositionen (prop. 1994/95:150) föreslogs att ett
generellt statsbidrag till landsting och kommuner skulle införas fr.o.m. år
1996. Samtidigt skulle det statliga utjämningsbidraget till kommuner och
skatteutjämningsbidraget till landsting avskaffas. Därvid föreslogs även
att den schabloniserade ersättningen från sjukförsäkringen till sjukvårds-
huvudmännen for sjukresor skulle avskaffas och att medlen i stället
skulle tillföras genom nämnda nya statsbidrag. Riksdagen godkände för-
slaget och beslutade att anslaget B 2 skulle reduceras i motsvarande mån
(bet. 1994/95:FiU20, rskr. 1994/95:448). Mot denna bakgrund läggs i
denna proposition fram förslag om erforderliga lagändringar.
I budgetpropositionen (prop. 1995/96:100) redovisade regeringen sin
avsikt att fullfölja arbetet med att reformera ersättningssystemet för
Prop. 1995/96:69
50
vuxentandvården. En proposition härom kommer senare i höst att före-
läggas riksdagen med inriktning att en reformerad tandvårdsförsäkring
skall kunna träda i kraft tidigast den 1 juli 1996. Som ett led i arbetet
med denna reformering har det - efter riksdagens medgivande - sedan
hösten 1991 bedrivits försöksverksamheter i syfte att pröva alternativa
ersättningssystem vid tre folktandvårdskliniker med fast försäkringser-
sättning. Försöksperioden löper ut vid utgången av detta år. Med hänsyn
till tidpunkten för reformens ikraftträdande och det angelägna i att för-
söksperioden från utvärderingssynpunkt blir så lång som möjligt föreslås
att försöksverksamheterna får bedrivas längst till utgången av år 1996.
Kompletteringspropositionen (prop. 1994/95:150) innehöll också för-
slag om en höjning av den enskildes avgift för inköp av prisnedsatta
läkemedel till högst 160 kronor och till 60 kronor för varje ytterligare
samtidigt inköpt sådant läkemedel. Tolkningen av utfärdade lagbestäm-
melser har i vissa fall medfört att enskilda vid samtidigt inköp av två
eller flera läkemedel fått en kostnad för det tillkommande läkemed-
let/läkemedlen som överstigit apotekets faktiska försäljningspris på
läkemedlet. Regeringen föreslår därför for att undanröja den effekt som
uppstått vid tillämpningen en ändring i lagen (1981:49) om begränsning
av läkemedelskostnader m.m.
Riksförsäkringsverket, som är central förvaltningsmyndighet inom
socialförsäkringen, förvaltar vissa fonder. Det föreslås att placerings-
reglema for fondmedlen moderniseras med anledning av utvecklingen på
penningmarknaden. Vidare föreslås regler om krav på särskild årsredo-
visning for fondförvaltningen. Till grund for de föreslagna ändringarna
ligger en skrivelse den 27 augusti 1992 från Riksförsäkringsverket.
Synpunkter på skrivelsen har inhämtats från Riksrevisionsverket och
Finansinspektionen.
Riksdagen beslutade i samband med behandlingen av regeringens
proposition 1994/95:25 Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. att en
avgiftsväxling mellan sjukförsäkringsavgiften och arbetsmarknadsavgif-
ten avseende uttaget av arbetsgivaravgifter enligt lagen (1981:691) om
socialavgifter, SAL, skulle genomföras med början av år 1995 fram till
och med år 1998 (bet. 1994/95:FiU 1, rskr. 1994/95:145). Som skäl for
växlingen anfördes att ökade inbetalningar till arbetsmarknadsfonden var
nödvändiga för att täcka det stora underskott som uppstått i samband
med den höga arbetslösheten. Sjukförsäkringsavgiften för arbetsgivare
sänktes därvid från 8,43 % till 6,23 % och arbetsmarknadsavgiften for
arbetsgivare höjdes i motsvarande grad från 2,12 % till 4,32 %. Det
samlade uttaget av arbetsgivaravgifterna påverkades därför inte av denna
avgiftsväxling. Samtidigt beslutade riksdagen att den allmänna egenav-
giften till sjukförsäkringen successivt skulle höjas med 1 procentenhet
per år fram till 1998 med början år 1996. Regeringen anförde i detta
sammanhang att motsvarande avgiftsväxling av socialavgifterna skulle
genomföras for dem som betalar egenavgift för inkomst av annat för-
värvsarbete. Egenavgift i form av arbetsmarknadsavgift enligt SAL
infördes först fr.o.m. den 1 juli 1995 (prop. 1994/95:197, bet.
1994/95:SfU:17, rskr. 1994/95:145). Från denna tidpunkt genomfördes
Prop. 1995/96:69
51
en motsvarande avgiftsväxling mellan sjukförsäkringsavgiften och arbets- Prop. 1995/96:69
marknadsavgiften för dem som betalar egenavgift enligt SAL for in-
komster av annat förvärvsarbete.
Riksdagen beslutade i samband med behandlingen av regeringens kom-
pletteringsproposition att den kostnadsbesparing som uppkommer för
arbetsgivarna med anledning av sänkningen av ersättningen till 75 % av
den förmånsgrundande inkomsten under fjärde till fjortonde dagen i en
sjuklöneperiod skall neutraliseras (prop. 1994/95:150, bet.
1994/95:FiU20, rskr. 1994/95:448). Regeringen lägger i denna proposi-
tion fram förslag med denna innebörd.
Den 1 juli 1995 infördes nya regler när det gäller statliga arbetsgivares
skyldighet att betala arbetsgivaravgifter. Fr.o.m. denna tidpunkt är skatte-
myndigheterna handläggare av de arbetsgivaravgifter staten skall betala.
På grund härav har vissa oklarheter uppstått vad gäller omfattningen av
statens skyldighet att betala arbetsgivaravgifter. Regeringen föreslår ett
klarläggande vad gäller denna skyldighet. Det nu föreslagna klarläggan-
det har beretts i samråd med Riksskatteverket.
Lagrådet
Lagförslagen avseende lagen (1981:691) om socialavgifter och lagen
(1994:1744) om allmänna egenavgifter får anses vara av sådan enkel be-
skaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Yttrande från
Lagrådet har därför inte inhämtats.
Regeringens förslag: Lagen (1962:381) om allmän försäkring och
lagen (1991:1047) om sjuklön ändras med anledning av riksdagens
tidigare i år fattade principbeslut om att ersättningsnivån för sjuk-
och rehabiliteringspenning och sjuklön skall vara 75 % av den för-
månsgrundande inkomsten.
För arbetstagare med risk for särskilt omfattande sjukfrånvaro
föreslås att sjukpenningen respektive sjuklönen skall utgöra 75 % av
förmånsgrundande inkomst redan från den första dagen i en
sjukperiod.
De särskilda minskningsregler som finns inom sjukpenningförsäk-
ringen bibehålls.
Skälen för regeringens förslag: För sjukpenningförsäkringen gäller
sedan den 1 april 1993 att den första dagen i en sjukperiod är karensdag
52
och att kompensationsgraden är 65 % för de därpå följande två dagarna
med sjukpenning i varje period och 80 % för tid därefter t.o.m. den
365:e dagen. Sedan den 1 juli 1993 utgör ersättningen efter den tre-
hundrasextiofemte dagen 70 %. Den som genomgår medicinsk behand-
ling eller medicinsk rehabilitering kan efter ansökan beviljas sjukpenning
motsvarande 80 % av den sjukpenninggrundande inkomsten i stället för
70 %.
Rehabiliteringspenning kan betalas ut under tid som en försäkrad deltar
i arbetslivsinriktad rehabiliteringsåtgärd. Sedan den 1 april 1993 är kom-
pensationsnivån för rehabiliteringspenningen 95 % av den sjukpenning-
grundande inkomsten.
För arbetstagare som har rätt till sjuklön från sin arbetsgivare under de
första 14 dagarna av ett sjukdomsfall gäller sedan den 1 april 1993 att
den första dagen är karensdag. För de därpå följande två dagarna skall
sjuklönen vara 75 % och därefter 90 % av den förmånsgrundande in-
komsten de återstående dagarna av sjuklöneperioden.
Enligt lagen om sjuklön (SjLL) och lagen om allmän försäkring (AFL)
är antalet karensdagar begränsat till högst tio under en tolv-
månadersperiod, s.k. allmänt högriskskydd. Det allmänna högriskskyddet
gäller för sjuklön från varje arbetsgivare för sig eller för sjukpenning
från försäkringskassan. Någon sammanläggning av karensdagar enligt
SjLL och AFL sker inte. Syftet med det allmänna högriskskyddet i sam-
band med sjukersättning är att skydda individen från ett alltför om-
fattande inkomstbortfall till följd av karensdagsregeln.
En återinsjuknanderegel finns i SjLL och AFL för den som insjuknar
på nytt inom fem kalenderdagar. I sådana fall räknas den nya sjukperio-
den som en fortsättning på den tidigare sjukperioden vad avser karens-
dag, ersättningsnivåer och sjukperiodens eller sjuklöneperiodens längd.
För den som under de närmast föregående 450 dagarna haft sjukpe-
rioder som omfattat sammanlagt minst 365 dagar skall kompensations-
nivån vara 70 % av den sjukpenninggrundande inkomsten. Vid denna
beräkning beaktas inte dagar före ett uppehåll mellan sjukperioder på
mer än 30 dagar. Sammanläggning av sjukperioder skall göras till dess
30 dagar förflutit sedan en sjukperiod avslutats utan att en ny sjukperiod
påbörjats.
Enligt SjLL kan en arbetstagare som är inskriven hos försäkrings-
kassan ansöka hos kassan om att få sjuklön med 90 % av lönen redan
från den första dagen i varje sjuklöneperiod och att arbetsgivaren skall få
sina kostnader för sjuklön inklusive sociala avgifter ersatta av för-
säkringskassan, s.k. särskilt högriskskydd. Ett sådant beslut kan fattas
endast om arbetstagaren lider av sjukdom som kan antas medföra ett
större antal sjukperioder med rätt till sjuklön under en tolv-
månadersperiod. En försäkrad kan enligt AFL även ansöka hos försäk-
ringskassan om att få sjukpenning med 80 % av den sjukpenning-
grundande inkomsten redan från den första ersättningsdagen i varje sjuk-
period.
För att motverka att vissa arbetstagare via avtal tillförsäkras en högre
kompensationsnivå vid sjukdom än andra grupper i samhället finns det
Prop. 1995/96:69
53
särskilda regler i AFL om minskning av sjukpenning i vissa fall. Det
gäller i de fall den försäkrade under sjukdom får lön från arbetsgivaren,
eller ersättning från avtalsförsäkring, som överstiger en viss nivå.
Syftet med minskningsreglema är att kompensationen for försäkrade
vid sjukfrånvaro inte skall bli högre än 75 % av förvärvsinkomsten för
de första två ersättningsdagama som följer efter karensdagen i en sjuk-
period. För tid därefter och t.o.m. den nittionde dagen är den högsta
kompensationsnivån 90 %. Fr.o.m. den nittioförsta dagen och t.o.m. den
trehundrasextiofemte dagen är den högsta kompensationen 80 % och
därefter 70 %. Efter ansökan kan i vissa fall 80 % utges i stället för
70 %.
I enlighet med riksdagens tidigare i år fattade principbeslut, om en
enhetlig ersättningsnivå, läggs i denna proposition fram förslag angående
de lagändringar som krävs. Utöver lagförslag om den sänkta ersättnings-
nivån till 75 % av förmånsgrundande inkomst föreslår regeringen att de
särskilda minskningsreglema bibehålls. Detta innebär att den helt över-
vägande delen av landets arbetstagare kommer att erhålla 85 % av den
sjukpenninggrundande inkomsten fr.o.m. den femtonde dagen och t.o.m.
den nittionde dagen i varje sjukdomsfall. I avvaktan på Sjuk- och arbets-
skadekommitténs förslag förutsätter regeringen att det avtalsvägen inte
uppkommer några principiella avvikelser från den nya ersättningsnivån i
sjuklöneperioden.
Vidare innebär riksdagens beslut att de särskilda regler som gäller i
samband med att ersättning skall utges med 70 % av den sjukpenning-
grundande inkomsten upphör att gälla samt att det högsta belopp som
kan utges i s.k. sjuklönegaranti ändras från 90 % till 75 % av den sjuk-
penninggrundande inkomsten.
För arbetstagare med risk for särskilt omfattande sjukfrånvaro föreslår
regeringen att sjukpenning respektive sjuklön skall utges med 75 % av
den förmånsgrundande inkomsten redan från den första dagen i en sjuk-
period respektive sjuklöneperiod.
Med anledning av de ändrade ersättningsnivåerna föreslås ändring av
de särskilda tabellerna för beräkning av skatteavdrag på vissa ersättning-
ar i uppbördslagen (1953:272).
Av riksdagens beslut framgår vidare att den kostnadsbesparing som
uppkommer för arbetsgivarna med anledning av sänkningen av sjuklönen
från 90 % till 75 % av den förmånsgrundande inkomsten under fjärde
till 14:e dagen i en sjuklöneperiod skall neutraliseras. För att denna kost-
nadsneutralitet skall uppnås behöver en höjning av sjukförsäkringsav-
giften enligt lagen (1981:691) om socialavgifter göras. Regeringens för-
slag i denna del redovisas under avsnitt 13.1.
Prop. 1995/96:69
54
Prop. 1995/96:69
Regeringens förslag: Lagen om allmän försäkring ändras med anled-
ning av riksdagens tidigare i år fattade principbeslut om
- att ersättningsnivån för föräldrapenning skall vara 75 % av den
sjukpenninggrundande inkomsten, avseende de dagar som ersätts med
sjukpenningbelopp,
- att för den s.k. pappa- och mammamånaden utges förhöjd ersätt-
ning motsvarande 85 % av den sjukpenninggrundande inkomsten,
- att ersättningsnivån inom den tillfälliga föräldrapenningen sänks till
75 % av den sjukpenninggrundande inkomsten,
- att den förhöjda ersättningen från 15:e dagen i den tillfälliga för-
äldrapenningen slopas,
- att havandeskapspenningen utgår med 75 % av den sjukpennig-
grundande inkomsten under hela den tid förmånen utges samt
- att de ändrade ersättningsnivåerna skall avse samtliga som får del
av föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning och havandeskapspen-
ning avseende tid fr.o.m. den 1 januari 1996.
Skälen för regeringens förslag: Föräldraförsäkringen, som regleras i
4 kap. AFL, består av två huvudförmåner, föräldrapenning och tillfällig
föräldrapenning. Havandeskapspenningen regleras i 3 kap. 9 § AFL.
Föräldrapenning med anledning av barns födelse eller ett adoptivbarns
ankomst utges under högst 450 dagar sammanlagt för föräldrarna. Om
föräldrarna gemensamt har vårdnaden om barnet, har vardera föräldern
rätt till föräldrapenning under minst 225 dagar, för bam födda före den
1 januari 1995 minst 90 av de 450 dagarna. En förälder har dock rätt att
avstå från att uppbära föräldrapenning till förmån för den andre för-
äldern. För bam födda efter den 1 januari 1995 gäller att överlåtelse kan
ske med undantag för föräldrapenning motsvarande förälderns sjukpen-
ning såvitt avser en tid om 30 dagar för varje bam, s.k. pappa- och
mammamånad.
För 360 av de 450 dagarna betalas föräldrapenning med belopp
motsvarande förälderns sjukpenning, dock lägst 60 kr per dag, (garanti-
nivån). Ersättningen avseende bam födda efter den 1 januari 1995 är för
närvarande 80 % av den sjukpenninggrundande inkomsten för 300 av
dagarna och de resterande dagarna ersätts med 90 % av den sjukpenning
grundande inkomsten. För bam födda före 1 januari 1995 är ersättningen
för närvarande 90 % av den sjukpenninggrundande inkomsten för 360 av
dagarna.
För återstående 90 dagar utges föräldrapenning med belopp enligt
garantinivån.
För att åstadkomma nödvändiga besparingar, för att sanera statens
finanser, och för att åstadkomma en enhetlig ersättningsnivå har riks-
dagen tidigare beslutat att ersättningsnivån inom föräldrapenningen skall
55
sänkas till 75 % av den sjukpenning grundande inkomsten avseende de
dagar med föräldrapenning som ersätts med sjukpenningbelopp och som
inte ingår i den s.k. pappa- eller mammamånaden. För pappa- och mam-
mamånaden skall förhöjd ersättning utges motsvarande 85 % av den
sjukpenninggrundande inkomsten. De nya ersättningsnivåerna avses om-
fatta all föräldrapenning som avser tid fr.o.m. den 1 januari 1996.
Tillfällig föräldrapenning utges till en förälder som behöver avstå från
förvärvsarbete för att vårda bam under tolv år till följd av sjukdom eller
smitta hos barnet eller hos barnets ordinarie vårdare eller vid besök i
samhällets förebyggande barnhälsovård. Tillfällig föräldrapenning utges
vidare i samband med vårdbehov som uppkommer till följd av att bar-
nets andra förälder besöker läkare med ett annat bam till någon av för-
äldrarna.
Tillfällig föräldrapenning kan också utges för vård av bam som har
fyllt 12 men inte 16 år i de fall barnet på grund av sjukdom, psykisk ut-
vecklingsstörning eller annat funktionshinder är i behov av särskild till-
syn eller vård.
Tillfällig föräldrapenning utges under högst 60 dagar per bam och år.
När de 60 dagarna är uttagna kan ersättning betalas ut under ytterligare
högst 60 dagar per bam och år. De ytterligare 60 dagarna kan inte utges
vid ordinarie vårdares sjukdom eller smitta. Under år 1993 utgavs till-
fällig föräldrapenning för vård av bam för drygt 50 % av de förmånsbe-
rättigade barnen. Antalet ersatta dagar med tillfällig föräldrapenning för
vård av bam under år 1993 var 5,5 miljoner dagar och det genomsnitt-
liga antalet uttagna dagar för dessa bam var 8,0.
Tillfällig föräldrapenning utges även till fader som avstår från förvärvs-
arbete i samband med barns födelse för att närvara vid förlossningen,
hjälpa till i hemmet eller vårda annat bam. Sådana s.k. pappadagar utges
med högst tio dagar per bam och utges inte för tid efter 60:e dagen efter
barnets hemkomst. Under år 1993 tog 79 % av de nyblivna papporna ut
sådan tillfällig föräldrapenning.
Föräldrar med bam som omfattas av lagen (1993:387) om stöd och
service till vissa funktionshindrade kan få ersättning för 10 kontaktdagar
per bam och år. Dagarna kan tas ut från barnets födelse till dess barnet
fyller 16 år. Dessa kontaktdagar kan bl.a. användas vid föräldrautbild-
ning, invänjning i skola, daghem eller vid besök i skola eller daghem.
För att åstadkomma ytterligare besparingar, för att sanera statens finan-
ser, har riksdagen beslutat införa en enhetlig ersättningsnivå inom den
tillfälliga föräldrapenningen med 75 % av den sjukpenninggrundande
inkomsten. Ersättningen skall också i fortsättningen utges från första
dagen dock skall den förhöjda ersättningen från 15:e dagen i den till-
fälliga föräldrapenningen för vård av bam slopas.
Havandeskapspenning kan utges till blivande mödrar, som under gravi-
ditetens senare del på grund av arbetets art inte kan fortsätta sitt vanliga
arbete och inte kan omplaceras. Denna utges tidigast fr.o.m. den sex-
tionde dagen före den beräknade förlossningen och längst t.o.m den elfte
dagen före denna tidpunkt. Har kvinnan blivit avstängd från sitt arbete
därför att arbetsmiljön kan medföra risk för fosterskador utges ersättning
fr.o.m. dagen för avstängningen.
Prop. 1995/96:69
56
Ersättningen vid havandeskapspenning är för närvarande 65 % av den Prop. 1995/96:69
sjukpenninggrundande inkomsten för de tre första dagarna och 80 % av
den sjukpenninggrundande inkomsten för tiden därefter. Även för havan-
deskapspenning avses ersättningsnivån vara enhetlig genom att ersätt-
ningen för samtliga dagar skall utges med 75 % av den sjukpenning-
grundande inkomsten.
Regeringens förslag: Lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet
för närståendevård och lagen (1977:265) om statligt personskade-
skydd ändras i enlighet med riksdagens tidigare i år fattade princip-
beslut om att ersättningsnivån för bl.a. närståendepenning skall vara
75 % av den sjukpenninggrundande inkomsten.
Smittbärarpenning enligt lagen (1989:225) om ersättning till smitt-
bärare skall vara 80 % av den förmånsgrundande inkomsten.
Skälen för regeringens förslag: Ersättning i form av närståendepen-
ning utges till närstående som avstår från förvärvsarbete för att vårda en
svårt sjuk person. Ersättningen kan fr.o.m. år 1992 utges även vid vård
på sjukvårdsinrättning. Närståendepenning utges för närvarande med
80 % av den sjukpenninggrundande inkomsten för samtliga dagar i er-
sättningsperioden. Rätten till ledighet är knuten till ersättningsrätten.
Fr.o.m. den 1 juli 1994 utökades antalet ersättningsdagar från 30 till
högst 60 dagar för varje person som vårdas. Fr.o.m. den 1 juni 1993 kan
närståendepenning även utges med högst 240 dagar för vård av en per-
son som blivit HIV-smittad vid användning av blodprodukter inom den
svenska hälso- och sjukvården.
Det statliga personskadeskyddet omfattar den som tjänstgör inom total-
försvaret eller medverkar i räddningstjänst samt den som är häktad eller
intagen på kriminalvårdsanstalt, annan anstalt eller på speciella hem.
I enlighet med riksdagens tidigare i år fattade principbeslut om att er-
sättningsnivån för bl.a. närståendepenning skall vara 75 % av den sjuk-
penninggrundande inkomsten bör regler härom införas i lagen om ersätt-
ning och ledighet för närståendevård samt i lagen om statligt person-
skadeskydd.
Med en smittbärare avses enligt lagen om ersättning till smittbärare
den som har eller kan antas ha en smittsam sjukdom utan att ha förlorat
sin arbetsförmåga till följd av sjukdomen. Smittsamma sjukdomar in-
delas enligt smittskyddslagen (1988:1472) i samhällsfarliga sjukdomar
och övriga smittsamma sjukdomar. Rätt till smittbärarpenning föreligger
för den som måste avstå från förvärvsarbete på grund av beslut enligt
smittskyddslagen eller livsmedelslagen (1971:511) eller föreskrifter som
har meddelats med stöd av sistnämnda lag. Rätt till smittbärarpenning
föreligger även när någon självmant genomgår en läkarundersökning
eller en hälsokontroll som syftar till att utröna om han är smittad av en
57
samhällsfarlig sjukdom, en smitta, ett sår eller en annan skada som kan Prop. 1995/96:69
göra livsmedel som han hanterar otjänligt till människoföda. Under bud-
getåret 1994/95 uppgick kostnaden för smittbärarpenning till ca 5 mkr.
Med hänsyn till smittbärarpenningens särskilda syfte föreslås att denna
ersättning även fortsättningsvis skall motsvara 80 % av den förmåns-
grundande inkomsten.
Regeringens förslag: Vid beräkningen av de sammanlagda lönekost-
naderna enligt lagen om sjuklön och lagen (1993:16) om försäkring
mot vissa semesterlönekostnader skall bortses från avgiften enligt
lagen (1994:1920) om allmän löneavgift.
Skälen för regeringens förslag: Lagen om sjuklön infördes den
1 januari 1992 och enligt 17 § denna lag kan arbetsgivare vars samman-
lagda beräknade lönekostnader för ett kalenderår inte överstiger 90 bas-
belopp försäkra sig hos försäkringskassan mot kostnaden för sjuklön.
Lagen om försäkring mot vissa semesterlönekostnader infördes den
1 juli 1993 och enligt 1 § denna lag kan en arbetsgivare vars samman-
lagda beräknade lönekostnader för ett kalenderår inte överstiger 90 bas-
belopp försäkra sig hos försäkringskassan mot vissa semesterlönekost-
nader.
Vid beräkningen av de sammanlagda lönekostnaderna enligt 17 § lagen
om sjuklön och 1 § lagen om försäkring mot vissa semesterlönekost-
nader skall bortses från avgifter enligt lagen om socialavgifter och skatt
enligt lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster.
Riksförsäkringsverket har i rapporten "Försäkring mot kostnader för
sjuklön & Försäkring mot vissa semesterlönekostnader" (RFV ANSER
1995:9) redovisat en uppföljning av försäkringskassornas handläggning
av ärenden om försäkring mot kostnader för sjuklön och försäkring mot
vissa semesterlönekostnader.
Riksförsäkringsverket föreslår i rapporten att den fr.o.m den 1 januari
1995 införda avgiften enligt lagen om allmän löneavgift i likhet med av-
gifter enligt lagen om socialavgifter och skatt enligt lagen om särskild
löneskatt på vissa förvärvsinkomster inte skall inräknas i det löneunder-
lag som ligger till grund för den försäkringsavgift som arbetsgivarna
skall erlägga för försäkringarna.
I likhet med vad Riksförsäkringsverket anfört föreslår regeringen att
den allmänna löneavgiften inte skall ingå i beräkningen av de samman-
lagda lönekostnaderna enligt 17 § lagen om sjuklön och 1 § lagen om
försäkring mot vissa semesterlönekostnader.
58
Regeringens förslag: Vid beräkning av om rätt till sjuklön föreligger
enligt lagen om sjuklön skall, när fråga är om sammanräkning av
flera anställningar hos samma arbetsgivare, en arbetstagares samtliga
anställningar medräknas så länge inte tiden mellan respektive anställ-
ning överstiger fjorton dagar.
Skälen för regeringens förslag: Huvudregeln för rätt till sjuklön en-
ligt lagen om sjuklön är att arbetstagaren har anställts tills vidare eller
har ett tidsbegränsat anställningsavtal som avser en månad eller längre.
Enligt 3 § första stycket lagen om sjuklön inträder rätten till sjuklön, om
den avtalade anställningstiden är kortare än en månad, endast om arbets-
tagaren tillträtt anställningen och därefter varit anställd fjorton kalender-
dagar i följd. Enligt andra stycket i nämnda lagrum gäller att om en
arbetstagare anställs på nytt av samma arbetsgivare inom fjorton kalen-
derdagar från det att den föregående anställningen upphörde, skall denna
oavsett avbrottet medräknas vid beräkning av kvalifikationstiden i första
stycket.
Riksförsäkringsverket har i rapporten "Effekter och resultat av sjuk-
lönereformen, karensdagen och sänkta kompensationsnivåer inom sjuk-
penningförsäkringen" (RFV ANSER 1995:14) föreslagit ändring i sjuk-
lönelagen när det gäller sammanräkning av korta anställningsperioder.
Riksförsäkringsverket föreslår i sin rapport att samtliga anställningsperio-
der medräknas om tiden mellan anställningarna inte överstiger fjorton
dagar.
1 likhet med vad Riksförsäkringsverket anfört föreslår regeringen att
vid beräkning av om rätt till sjuklön föreligger skall, när fråga är om
sammanräkning av flera anställningar hos samma arbetsgivare, samtliga
anställningar medräknas så länge inte tiden mellan respektive anställning
överstiger fjorton dagar.
Regeringens förslag: I samband med att reglerna för folkpension för
gifta ändras den 1 januari 1996 skall vissa följdändringar ske avseen-
de retroaktiv utbetalning av folkpension resp, bostadstillägg till pen-
sionärer.
59
Skälen för regeringens förslag: I budgetpropositionen (prop.
1994/95:100, bil. 6) aviserade regeringen forslag till ändring i 6 kap. 2 §
och 7 kap. 4 § lagen (1962:381) om allmän försäkring avseende folkpen-
sion for gifta. Regeringen återkom med lagförslag härom i prop.
1994/95:147 Rätten till förtidspension och sjukpenning samt folkpension
för gifta. Förslaget innebär att folkpensionens storlek skall vara oberoen-
de av om maken uppbär pension eller inte. Detta medför att folkpensio-
nen sänks för de pensionärer vars make inte uppbär pension. Riksdagen
har ställt sig bakom förslaget (bet. 1994/95:SfU 10, rskr. 1994/95:343).
Ändringarna träder i kraft den 1 januari 1996.
Ändringarna i bestämmelserna om folkpension för gifta föranleder
vissa följdändringar. Bestämmelserna i lagen om allmän försäkring
gällande garantiregel för makar samt gällande retroaktiv utbetalning av
folkpension blir i och med ändringarna av bestämmelserna om folkpen-
sion för gifta inte längre adekvata efter den 1 januari 1996. Dessa regler
bör därför upphävas. På grund härav bör en bestämmelse om minskning
av förmån vid retroaktiv utbetalning av bostadstillägg införas i lagen
(1994:308) om bostadstillägg till pensionärer.
Prop. 1995/96:69
I samband med ikraftträdandet av den nya nordiska konventionen om
social trygghet fr.o.m. den 1 januari 1994, har Riksförsäkringsverket i
skrivelse till regeringen uppmärksammat vissa konsekvenser för rätten
till bostadstillägg. Med anledning av detta föreslår regeringen två änd-
ringar som rör personer med utländsk pension.
5.2.1 Utökad personkrets för rätt till bostadstillägg till pensionärer
Regeringens förslag: Personkretsen för rätt till bostadstillägg enligt
lagen om bostadstillägg till pensionärer utökas till att omfatta alla
som är bosatta i Sverige och som uppbär pension enligt lagstiftning-
en i en stat som ingår i Europeiska unionen eller Europeiska ekono-
miska samarbetsområdet.
Skälen för regeringens förslag: Enligt artikel 27 i den nya nordiska
konventionen skall grundpension till en nordisk medborgare som intill
konventionens ikraftträdande har utgetts enligt bestämmelserna i den
gamla konventionen eller enligt nationell lagstiftning räknas om. Avsik-
ten med omräkningen är att rätten till och storleken av de löpande pen-
sionerna skall bedömas med tillämpning av reglerna i rådets förordning
(EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för social trygghet när
anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom ge-
menskapen (EGT, specialutgåva 1994, område 5, volym 3, sid 13). Reg-
lerna innebär att pensionären skall ha rätt till pension från vart och ett av
60
de länder där han eller hon har förvärvsarbetat eller varit bosatt i för-
hållande till intjänad tid.
Vid ett antal svenska omräkningsfall enligt den nya nordiska konven-
tionen har det visat sig att pensionstagare som tidigare uppburit pension
från Sverige och annat nordiskt land inte längre har rätt till pension från
Sverige. Pensionstagaren kan t.ex. ha flyttat till Sverige efter det att
pensionsfallet har inträffat. Enligt de nuvarande reglerna om bostads-
tillägg till pensionärer innebär detta att de inte längre är berättigade till
bostadstillägg. Detsamma gäller vid nybeviljande om vederbörande inte
får pension enligt lagen om allmän försäkring.
Enligt 1 § lagen om bostadstillägg till pensionärer kan bostadstillägg
lämnas till den som uppbär ålderspension, förtidspension, omställnings-
pension eller särskild efterlevandepension enligt lagen om allmän försäk-
ring. En pensionär som har en utländsk pension och som omfattas av
förordning nr 1408/71 är också berättigad till bostadstillägg. Enligt
denna förordnings artikel 10 a föreligger nämligen rätt till bostadstillägg
för den som i stället för svensk pension har pension från ett annat med-
lemsland i den Europeiska unionen. Genom EES-avtalet gäller mot-
svarande för den som uppbär pension från de EFTA-länder som ingår i
det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES).
För personer som inte omfattas av förordningen men som ändå har
pension från något av dessa länder finns däremot ingen rätt till bostads-
tillägg vare sig enligt lagen om bostadstillägg eller förordning nr
1408/71. Det handlar om en mycket liten grupp personer från främst de
nordiska länderna som har pension trots att de aldrig förvärvsarbetat. Det
kan också röra personer som inte är medborgare i en medlemstat i unio-
nen men som har pension från ett sådant land.
Regeringen anser att det är rimligt att även dessa personer skall vara
berättigade till bostadstillägg och föreslår därför en ändring i lagen om
bostadstillägg till pensionärer. Regeringen föreslår att personkretsen ut-
ökas till att omfatta alla pensionärer som är bosatta i Sverige och som
uppbär pension enligt lagstiftning i en stat som ingår i Europeiska unio-
nen eller i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Det kan fram-
hållas att för pensionärer från andra medlemsländer i unionen gäller inte
någon ovillkorlig rätt till bosättning i en annan medlemsstat. För rätt till
bosättning i en annan medlemsstat krävs att de skall ha sin försörjning
tryggad i sådan omfattning att de inte ligger värdlandets välfärdssystem
till last. För svenskt vidkommande innebär detta att de skall ha egna
medel som motsvarar hel oavkortad folkpension inklusive motsvarande
pensionstillskott för en svensk pensionär i motsvarande ålder samt täckta
bostadskostnader.
De föreslagna ändringarna innebär att de pensionärer som före omräk-
ning enligt den nya nordiska konventionen uppbar bostadstillägg återfår
detsamma. Därutöver kan ytterligare personer tillkomma. Det torde
emellertid inte bli fråga om någon stor kostnadsökning. Tillsammans
med förslaget i avsnitt 5.2.2 nedan, bedöms förändringarna vara kost-
nadsneutrala.
Prop. 1995/96:69
61
5.2.2 Inkomst av utländsk pension vid beräkning av bostadstillägg Prop. 1995/96:69
Regeringens förslag: Vid beräkning av bostadstillägg skall viss del
av utländsk pension räknas in i årsinkomsten. I de fall den svenska
folkpensionen är avkortad skall som årsinkomst dock inte räknas den
del av utländsk pension som tillsammans med utbetald folkpension
uppgår till vad pensionstagaren skulle ha haft om folkpensionen vore
oavkortad. För en pensionär som inte uppbär folk- eller tilläggspen-
sion undantas från inkomstberäkningen ett belopp som motsvarar
oavkortad folkpension.
Skälen för regeringens förslag: Enligt reglerna för bostadstillägg
skall inte folkpension räknas som inkomst. Som folkpension räknas även
folkpensionsförmåner såsom pensionstillskott. Även grundpension från
de nordiska länderna räknas som folkpension, dvs. en pension som inte
är intjänad genom förvärvsarbete, och påverkar därmed inte bostads-
tilläggets storlek.
1 den nya nordiska konventionen om social trygghet finns inte längre
någon samordningsbestämmelse mellan nordiska grundpensioner. Detta
innebär att en pensionär kan uppbära folkpension eller grundpension från
två nordiska länder och därmed få en sammanlagd folkpension (grund-
pension) som totalt överstiger vad en pensionär maximalt kan få från ett
land.
En princip vid inkomstberäkningen för bostadstillägg är att ett belopp
motsvarande ett folkpensionsbelopp inklusive ett pensionstillskott är
fribelopp som inte skall räknas som inkomst. Till följd av den nya nor-
diska konventionen kan en pensionär uppbära folkpension (grundpen-
sion) från mer än ett land. En sådan pensionär kan därför ha en högre
pension och ett högre ffibelopp än vad en pensionär med endast svensk
folkpension kan ha.
Det får anses rimligt att grundpension - folkpension och pensionstill-
skott - på samma sätt som nu gäller inte skall reducera bostadstillägget.
Allmän pension därutöver bör emellertid enligt regeringens mening redu-
cera bostadstillägget. Reglerna for bostadstillägg bör därför ändras så att
all pension utöver ett for den försäkrade beräknat belopp av folkpension
och pensionstillskott skall räknas som inkomst och därmed reducera
bostadstillägget. Med pensionstillskott menas här beloppet före samord-
ning med ATP och utländsk pension.
Förslaget innebär att svensk folkpension inklusive pensionstillskott
alltid räknas som fribelopp som inte skall räknas in i årsinkomsten. Om
den svenska folkpensionen är oavkortad, dvs. inte är avkortad med tret-
tionde- eller fyrtiondedelar enligt 5 kap. lagen om allmän försäkring, kan
ytterligare pension inte räknas in i fribeloppet. All utländsk pension skall
således i sådana fall räknas som inkomst vid beräkning av bostadstillägg.
En pensionär som får sin svenska folkpension beräknad efter trettion-
de- eller fyrtiondedelar får förbehålla sig ett belopp som motsvarar vad
62
denne pensionär skulle ha fått i fribelopp om pensionen vore oavkortad.
För en pensionär som t.ex. har folkpension med 20 trettiondedelar blir
fribeloppet således lika med den svenska folkpensionen, inklusive ev.
tilläggspension som reducerat pensionstillskottet, plus utländsk pension
motsvarande maximalt 10 trettiondelar svensk pension. För en pensionär
som saknar rätt till folk- eller tilläggspension motsvaras ffibeloppet av
oavkortad folkpension inklusive pensiontillskott till en ålderspensionär.
All pension enligt utländsk lagstiftning påverkar således den årsin-
komst som ligger till grund för bostadstillägget. För att rätt bostads-
tillägg skall kunna utges fordras uppgift om såväl inkomstbaserad som
bosättningsbaserad utländsk pension. Enligt nuvarande regler får bostads-
tillägget räknas om när en med tilläggspension jämförlig utländsk ersätt-
ning betalas ut. Av administrativa skäl bör detta ändras så att omräkning
får ske vid ändring av all form av utländsk pension.
Förslaget innebär att flertalet pensionärer med folkpension (grundpen-
sion) från mer än ett nordiskt land får lägre bostadstillägg medan pensio-
närer som i dag har en avkortad svensk pension och en utländsk arbets-
relaterad pension får ett högre ffibelopp och därmed högre bostads-
tillägg. Flertalet av de berörda får dock minskat bostadstillägg varför
förändringen totalt ger minskade kostnader. Effekten på statsbudgeten är
på grund av antalet berörda begränsad. Tillsammans med förslaget under
avsnitt 5.2.1 ovan bedöms förändringarna vara kostnadsneutrala.
Prop. 1995/96:69
Regeringens bedömning: Reglerna om olika socialförsäkringsersätt-
ningar som kan utges till kvinnor under senare delen av graviditeten
bör för närvarande inte ändras.
Skälen för regeringens bedömning: Riksdagen har uttalat att det är
angeläget att utreda frågan om i vilken omfattning de olika förmånerna
vid graviditet utnyttjas. Enligt socialförsäkringsutskottet föreligger också
behov av ett fördjupat underlag för att få sjukskrivningsorsakema under
senare delen av graviditeten och sambandet med havandeskapspenningen
belysta. Utskottet har anfört bl.a. att det får ankomma på regeringen att
ta ställning till om underlaget bör föranleda några åtgärder. Riksdagen
har som sin mening gett regeringen till känna vad utskottet anfört (bet.
1992/93:SfU2, rskr. 1992/93:10).
Genom beslut den 8 september 1994 uppdrog regeringen åt
Riksförsäkringsverket att utreda frågan om i vilken omfattning de olika
socialförsäkringsförmånerna används under senare delen av graviditeten.
I uppdraget ingick att verket, inom givna utgiftsramar, fritt kunde lämna
förslag till eventuella förändringar av förmånssystemet inom socialför-
säkringen som berör gravida kvinnor. Uppdraget redovisas i rapporten
"Gravida kvinnors sjukskrivning samt uttag av havandeskapspenning,
63
sjukpenning och föräldrapenning under de sista sextio dagarna av gravi-
diteten" (RFV ANSER 1995:5).
Uppföljningen från Riksförsäkringsverket omfattar alla mödrar till bam
födda år 1992. När det gäller ersättning under de sista sextio dagarna av
graviditeten har jämförelse gjorts med en tidigare undersökning som har
redovisats i rapporten "Undersökning av havandeskapsärendena" (RFV
ANSER 1988:4). Denna undersökning avsåg mödrar till bam födda år
1987.
Havandeskapspenning får enligt 3 kap. 9 § lagen (1962:381) om all-
män försäkring utges till gravid kvinna om havandeskapet satt ned hen-
nes förmåga att utföra uppgifterna i hennes förvärvsarbete med minst en
fjärdedel. Havandeskapspenning kan även beviljas en gravid kvinna med
ett arbete som hon enligt arbetsmiljölagen (1977:1160) inte får utföra
under graviditeten på grund av risk för fosterskador. I båda dessa fall får
kvinnan havandeskapspenning endast om hon inte kan omplaceras till
annat mindre ansträngande eller mindre riskfyllt arbete. När det gäller
havandeskapspenning på grund av arbetsmiljörisker kan ersättning be-
talas ut under hela graviditeten.
En gravid kvinna har vidare rätt att vara ledig från sitt arbete och upp-
bära föräldrapenning fr.o.m. den sextionde dagen före beräknad ned-
komst. Sjukpenning eller sjuklön utges vid sjukdom som sätter ned den
försäkrades arbetsförmåga med minst en fjärdedel.
Uppföljningen från Riksförsäkringsverket visar att färre kvinnor varit
sjukskrivna under graviditetens sista sextio dagar år 1992 jämfört med
tidigare undersökning och att fler kvinnor tagit ut föräldrapenning före
barnets födelse.
Av de kvinnor som födde bam år 1992 hade 72 % ersättning med
sjukpenning och/eller sjuklön under någon del av graviditetstiden. Kvin-
norna hade i genomsnitt 2,3 sjukfall under graviditeten. Den yngsta
kvinnogruppen hade högst antal sjukfall medan sjukfallens längd ökade
med stigande ålder. Medeltalet av ersatta dagar med sjukpenning/sjuklön
var 29 dagar. De flesta har fått hel ersättning utbetald. Mer än en tredje-
del av sjukfallen hade sjukskrivningsorsaker som bedömdes ha någon
koppling till graviditeten. Den vanligast förekommande graviditetsrela-
terade diagnosen var ryggsjukdomar/ryggbesvär. Andra graviditetsrelate-
rade diagnoser var bl.a. onormal trötthet, upprepade missfall, illamående,
skelett- och ledsjukdomar i rygg/bäcken eller nedre extremiteter, blöd-
ning i tidig graviditet och högt blodtryck.
När det gäller uttag av ersättning under de sista sextio dagarna av
graviditeten har andelen kvinnor som ansökt om havandeskapspenning år
1992 ökat något jämfört med undersökningen av mödrar till bam födda
år 1987. År 1992 var det 27 % av de blivande mödrama som ansökte
om havandeskapspenning, år 1987 var motsvarande 25 %. Fler har fått
avslag på sin ansökan.
Det är vanligt att kvinnor som fått avslag på ansökan om havandeskaps-
penning i stället uppbär sjukpenning. Längden på perioderna med havan-
deskapspenning har minskat med fem dagar. Uppföjningen visade att
kvinnor som arbetar inom hälsovården och äldreomsorgen utgjorde mer
än hälften av de kvinnor som beviljats havandeskapspenning.
Prop. 1995/96:69
64
Totalt hade år 1992 ca 76 % av kvinnorna haft ersättning i form av
sjukpenning och/eller sjuklön, föräldrapenning eller havandeskapspen-
ning under någon del av de sista sextio dagarna av graviditeten. Det är
en mindre andel än enligt undersökningen år 1987 då 81 % av kvinnorna
hade uppburit någon av de nämnda ersättningarna. En större andel kvin-
nor hade tagit ut enbart föräldrapenning och föräldrapenning i kombina-
tion med sjukpenning/sjuklön i jämförelse med tidigare.
Av uppföljningen från Riksförsäkringsverket framgår det tydligt att
många gravida kvinnor anser sig ha svårigheter att fortsätta arbetet under
den senare delen av graviditeten. Verket anför att kvinnornas behov av
ledighet inte kan ifrågasättas men däremot tendensen att betrakta mer
eller mindre normala besvär under graviditeten som sjukdom. Riksför-
säkringsverket erinrar att vid den förra undersökningen avseende mödrar
till bam födda år 1987 framfördes önskemål från många försäkrings-
kassor att låta havandeskapspenningen upphöra som självständig förmån
och i stället utöka föräldrapenningen med 30 dagar som endast skulle få
tas ut före förlossningen. Detta beräknades innebära en kostnadsökning
för försäkringen med drygt 340 mkr. Om en sådan förändring skulle
göras i dag beräknas kostnadsökningen för försäkringen enligt Riksför-
säkringsverket till drygt 700 mkr. under förutsättning att rätten till
havandeskapspenning och sjukpenning helt upphör under de 30 sista
dagarna av graviditeten.
Även om det finns en tendens till en mer restriktiv sjukskrivnings-
policy och ett minskat uttag av sjukpenning kan ett annat alternativ en-
ligt Riksförsäkringsverket vara att tillskapa en generell möjlighet till
ledighet med ersättning. Om rätten till sjukpenning och havandeskaps-
penning t.ex. skulle upphöra under de sista 60 dagarna före beräknad
förlossning skulle föräldrapenningen kunna utökas med högst 20 dagar
utan kostnadsökning för försäkringen.
En annan möjlighet är enligt Riksförsäkringsverket att tillskapa en ge-
nerell möjlighet till ledighet med ersättning genom att förlägga 60 dagar
av det nuvarande totala antalet föräldrapenningdagar till tiden före för-
lossningen. Dagarna skulle inte kunna sparas för att tas ut efter det att
bamet är fött. Riksförsäkringsverket vill i sin uppföljning inte förorda
något av de här nämnda alternativen.
Under senare år har många försäkringskassor tagit upp frågan om gra-
vida kvinnors sjukskrivning med mödrahälsovårdsöverläkare och gemen-
samt kommit fram till ändrad sjukskrivningspolicy for att minska de
gravida kvinnornas sjukskrivning. Dessa försäkringskassor anser, enligt
Riksförsäkringsverket, att det är samarbetet med en mer restriktiv sjuk-
skrivningspolicy som alla försäkringskassor bör arbeta vidare med. Det
tidigare önskemålet om att havandeskapspenningen skulle upphöra och
att speciella föräldrapenningdagar skulle införas anses inte längre lika
aktuellt.
Mot bakgrund av uppföljningen som genomförts av Riksförsäk-
ringsverket föreslår regeringen för närvarande inga förändringar av
socialförsäkringsersättningama som utgår till kvinnor under graviditetens
senare del. Regeringen anser det dock vara angeläget att det samarbete
Prop. 1995/96:69
5 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 69
65
som pågår mellan försäkringskassor och mödrahälsovård fortsätter och
utvidgas till alla försäkringskassor så att de olika försäkringsersättningar-
na används i enlighet med deras syfte. Vidare anser regeringen att be-
dömningen av kvinnans möjligheter till att fortsätta sitt förvärvsarbete
under hela graviditeten bör vara vägledande. När sjukskrivning är be-
fogad bör även möjligheterna till partiell sjukskrivning prövas. Utgångs-
punkten bör vara att i möjligaste mån begränsa sjukskrivningarna vad
gäller såväl omfattning som tid.
Prop. 1995/96:69
Regeringens förslag: Flerbarnstilläggen avskaffas på sikt genom att
inga nya flerbarnstillägg beviljas efter utgången av år 1995.
Skälen för regeringens förslag: Vid behandlingen av anslaget till all-
männa barnbidrag för budgetåret 1995/1996 uttalade socialutskottet (bet.
1994/95 :SoU 15) att riksdagen tidigare beslutat om en begränsad sänk-
ning av flerbarnstilläggen. Utskottet var inte berett att föreslå någon
ytterligare sänkning då det skulle slå hårt mot de större familjer som
idag erhåller flerbarnstillägg. Dessa familjer bör få behålla stödet på
nuvarande nivå. Utskottet ansåg dock att systemet med flerbamstilläg på
sikt bör upphöra genom en successiv utfasning så att flerbarnstillägg inte
lämnas för nytillkommande bam fr.o.m. den 1 januari 1996. Riksdagen
beslutade ge regeringen till känna vad utskottet uttalat (rskr.
1994/95:294).
Regeringen föreslår i enlighet med utskottets uttalande att flerbarns-
tilläggen på sikt avskaffas genom att inga nya flerbarnstillägg beviljas
efter utgången av år 1995. Detta skall gälla inte enbart när ytterligare
bam föds i en familj utan också i andra situationer, t.ex. när två personer
som vardera har bam gifter sig eller får ett gemensamt bam. De familjer
som före den 1 januari 1996 beviljats flerbarnstillägg får behålla detta
tills rätten till stödet upphör enligt gällande regler. Då upphör det för
gott, dvs. även om det enligt nu gällande bestämmelser bara skulle ha
blivit fråga om ett kortare avbrott i rätten till flerbarnstillägg. En särskild
fråga som då uppkommer är om en familj som redan har flerbarnstillägg
skall fä ett högre stöd när ytterligare bam föds i familjen. Regeringen
föreslår - i konsekvens med att en tvåbamsfamilj inte kommer att få
flerbamstilllägg för ett tredje bam - att nytillkommande bam i större
familjer inte berättigar till ytterligare flerbarnstillägg.
Vidare föreslås en redaktionell ändring av 3 § genom att formuleringen
"med undantag för fall som avses i 7 §" stryks, eftersom formuleringen,
efter en tidigare ändring av 7 §, inte längre fyller någon funktion.
66
Prop. 1995/96:69
Regeringens förslag: Förlängt barnbidrag lämnas med 640 kronor
per bam och månad.
Skälen för regeringens förslag: Riksdagen har beslutat (bet.
1994/95:SoU 15, rskr. 1994/95:294) att det allmänna barnbidraget skall
sänkas från 750 kronor till 640 kronor per bam och månad fr.o.m. år
1996. Beslutet innebar dock inte att motsvarande sänkning genomfördes
beträffande det förlängda barnbidrag som lämnas till elever i bl.a. grund-
skolan efter det att eleven fyllt 16 år. Enligt regeringens mening bör
samma regler gälla för det förlängda barnbidraget som för de allmänna
barnbidragen.
Regeringens förslag: Lagen (1987:442) om försöksverksamhet med
kommunal tillståndsprövning för vissa hem for vård eller boende en-
ligt socialtjänstlagen (1980:620) förlängs att gälla t.o.m. utgången av
år 1997.
Skälen för regeringens förslag: Enligt socialtjänstlagen skall en en-
skild person eller sammanslutning som vill inrätta ett hem for vård eller
boende för att bedriva enskild förskole- eller fritidsverksamhet söka
tillstånd hos länsstyrelsen. Kommunen kan enligt lagen om försöksverk-
samhet med kommunal tillståndsprövning for vissa hem for vård eller
boende enligt socialtjänstlagen (1980:620) genom en anmälan till läns-
styrelsen överta denna tillståndsprövning.
Socialtjänstkommittén har i betänkandet Ny socialtjänstlag (SOU
1994:139) föreslagit att länsstyrelsens beslut om tillstånd skall krävas for
yrkesmässigt bedriven privat verksamhet i form av bl.a. hem för vård
eller boende. Betänkandet har remissbehandlats och är för närvarande
föremål för beredning inom regeringskansliet. I avvaktan på ett slutligt
ställningstagande till kommitténs förslag föreslås att försöksverksam-
heten förlängs till utgången av år 1997.
Regeringens förslag: Tillfällig föräldrapenning för bam under tolv
år skall inte utges for sådant vård- och tillsynsbehov som grundat rätt
till vårdbidrag.
67
Skälen för regeringens förslag: I 4 kap. 11 § lagen (1962:381) om
allmän försäkring (AFL), som reglerar rätten till tillfällig föräldrapenning
för vård av bam som fyllt 12 men inte 16 år, anges att för vård- eller
tillsynsbehov som grundat rätten till vårdbidrag enligt 9 kap. 4 § AFL
utges inte tillfällig föräldrapenning. Motsvarande begränsning av rätten
till tillfällig föräldrapenning finns inte uttryckligen föreskriven när det
gäller bam som är yngre än tolv år och för vilka vårdbidrag utges.
Riksförsäkringsverket har i en rapport till regeringen, "Översyn av reg-
lering för vårdbidrag samt tillfällig föräldrapenning" (RFV ANSER
1995:11), redovisat ett rättsfall angående tillämpningen av rätten till
tillfällig föräldrapenning för ett bam som inte fyllt tolv år där tillsynsbe-
hovet även grundat rätt till vårdbidrag. Kammarrätten har i målet tolkat
rätten till tillfällig föräldrapenning lika som för dem som är äldre än tolv
år. Vidare har Riksförsäkringsverket anfört att tillämpningen av rätten
till tillfällig föräldrapenning i dessa situationer inte sker likformigt över
hela landet då uttalat lagstöd saknas. Riksförsäkringsverket har framfört
att ändringar bör göras i 4 kap. 11 och 17 §§ AFL för att klarlägga att
inte dubbla ersättningar kan utges för samma vårdbehov och att samma
regler skall gälla oavsett barnets ålder.
Regeringen delar Riksförsäkringsverkets bedömning om att det bör
klarläggas att tillfällig föräldrapenning för bam under tolv år inte skall
utges om vård- och tillsynsbehovet grundat rätt till vårdbidrag. Regering-
en anser dock att det är lämpligare att i 4 kap. införa en ny paragraf,
11 b §, i direkt anslutning till 10, 10 a och 11 § §, eftersom det är fråga
om att i sak pröva om det är samma vård- och tillsynsbehov som ligger
till grund för ersättningsanspråken eller inte.
Prop. 1995/96:69
Regeringens förslag: Ersättningen från sjukförsäkringen till sjuk-
vårdshuvudmännen för sjukresor enligt 2 kap. lagen (1962:381) om
allmän försäkring avskaffas fr.o.m den 1 januari 1996. Ersättningen
skall i stället lämnas genom det fr.o.m. nämnda tidpunkt införda nya
generella statsbidraget till landstingen.
Sjukvårdshuvudmännens kostnader för sjukresor som omfattas av
rådets förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemen
för social trygghet när anställda egenföretagare eller deras familje-
medlemmar flyttar inom gemenskapen eller en överenskommelse om
social trygghet eller sjukvårdsförmåner mellan Sverige och annan stat
skall dock fortfarande ersättas genom sjukförsäkringen.
Skälen för regeringens förslag: I kompletteringspropositionen (prop.
1994/95:150) föreslog regeringen bl.a. att det fr.o.m. år 1996 skulle in-
68
föras ett generellt statsbidrag till landsting och kommuner samtidigt som
det statliga utjämningsbidraget till kommuner och skatteutjämnings-
bidraget till landsting skulle avskaffas. Därvid föreslogs även att den del
av ersättningarna till sjukvårdshuvudmännen m.m. som avser ersättning
för sjukresor skulle avskaffas fr.o.m. år 1996 samt att motsvarande me-
del skulle tillföras det föreslagna generella bidraget till landsting. Riks-
dagen godkände regeringens förslag och beslutade att reducera förslags-
anslaget B 2 Sjukvårdsförmåner m.m. med ett belopp som motsvarade
storleken på 1994 års sjukreseersättning (bet. 1994/95:FiU20, rskr.
1994/95:448).
För sjukresor som omfattas dels av rådets förordning nr 1408/71 om
tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföreta-
gare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen, dels av en
överenskommelse om social trygghet eller sjukvårdsförmåner mellan
Sverige och en annan stat, skall dock sjukförsäkringen även fortsätt-
ningsvis svara för ersättningen till sjukvårdshuvudmännen. Skälen härför
är dels att dessa kostnader bedöms kunna variera kraftigt mellan åren
och sjukvårdshuvudmännen, dels att vissa av dessa kostnader kan åter-
krävas från behöriga EU/EES-länder enligt gällande regler. Det bör ock-
så nämnas att riksdagen tidigare ställt sig bakom regeringens förslag om
att försäkringskassorna och Riksförsäkringsverket som administrerar
övriga socialförsäkringsförmåner vilka skall utges på grundval av regler-
na i förordning nr 1408/71 genom sjukförsäkringen även skall svara för
kostnaderna för samtliga utbetalningar av vårdförmånema på hälso- och
sjukvårdsområdet som skall utges enligt nämnda förordning (prop.
1994/95:88, bet. 1994/95:SfU8, rskr. 1994/95:119).
Prop. 1995/96:69
Regeringens förslag: Tidsperioden for försöksverksamheterna med
alternativa ersättningssystem inom vuxentandvård i Kristianstads och
Göteborgs och Bohus läns landsting samt i Göteborgs kommun för-
längs längst till utgången av år 1996.
Skälen för regeringens förslag: Som ett led i arbetet med att reforme-
ra ersättningssystemet för vuxentandvård påbörjades - efter riksdagens
medgivande - hösten 1991 försöksverksamheter i syfte att pröva alterna-
tiva system för fast försäkringsersättning för tandvård. I förordningen
(1991:1234) om försöksverksamhet inom tandvården har föreskrifter ut-
färdats för sådana verksamheter inom Kristianstads och Göteborgs och
Bohus läns landsting samt Göteborgs kommun. I förordningen angavs
ursprungligen i enlighet med riksdagens godkännande av riktlinjer för
dessa verksamheter att försöksverksamheterna får pågå under längst tre
69
år räknat från den 1 oktober 1991, dvs. till utgången av september 1994.
Regeringen föreslog under hösten 1993 riksdagen en förlängning av för-
söksperioden till utgången av år 1995 och motiverade detta med att det
var angeläget att försöksverksamheterna kunde bedrivas fullt ut och utan
avbrott fram tills dess ett förändrat ersättningssystem träder i kraft samt
betonade det väsentliga i att projekten får bästa möjliga förutsättningar
för en tillförlitlig utvärdering. Riksdagen hade inget att erinra mot detta.
I början av år 1994 föreläde regeringen riksdagen förslag om förändrat
ersättningssystem för vuxentandvård. Avsikten var att ett sådant skulle
träda i kraft den 1 oktober 1994. Riksdagen godtog dock inte förslaget,
utan ansåg att regeringen borde återkomma till riksdagen med ett helt
nytt förslag avseende ersättning för vuxentandvård där de synpunkter
som socialförsäkringsutskottet anfört beaktades.
I budgetpropositionen (prop. 1994/95:100) har regeringen redovisat sin
avsikt att fullfölja arbetet med att reformera ersättningssystemet för vux-
entandvård med beaktande av vad riksdagen anfört. Det inom Social-
departementet pågående utrednings- och beredningsarbetet syftar till att
ett nytt förslag, efter lagrådsgranskning, skall kunna föreläggas riksdagen
senare i höst. Inriktningen är att det reformerade ersättningssystemet
skall kunna träda i kraft tidigast den 1 juli 1996.
Det är enligt regeringens uppfattning angeläget att de inledda försöks-
verksamheterna kan bedrivas fullt ut fram till dess det förändrade ersätt-
ningssystemet för vuxentandvård träder i kraft, dock längst till utgången
av år 1996. Patienterna kan då successivt fasas in i det reformerade
systemet. Genom att sträcka ut tiden för försöksverksamheterna med ett
år, dvs. längst till utgången av år 1996, uppnås den fördelen att antalet
patienter som omfattats av en försöksverksamhet under en längre tid blir
fler. Det innebär dock inte att det är fråga om att nyrekrytera några pa-
tienter till försöksverksamheterna i Göteborgs- och Bohus län och i
Göteborgs kommun.
Försöksverksamheten i Kristianstads läns landsting fortsätter som tidi-
gare med den ändringen att ersättningen från försäkringen per färdigbe-
handlad patient reduceras från 800 till 320 kronor. Orsaken härtill är att
de beräknade verkliga kostnaderna för försäkringen har minskat påtagligt
vid försökskliniken i Bromölla som ett viktigt resultat av det alternativa
ersättningssystemet. Även patienterna har fått i genomsnitt lägre kost-
nader trots successivt försämrade ersättningsnivåer.
Genom denna något utsträckta försöksperiod skapas förutsättningar inte
bara för en ännu bättre underbyggd utvärdering, utan det blir - som
tidigare framhållits - även möjligt att i förekommande fall avsluta del-
tagandet för patienterna i försöksverksamheten under år 1996 och suc-
cessivt föra in dessa patienter i det reformerade ersättningssystemet.
Regeringen kommer att redovisa de hittillsvarande erfarenheterna av
dessa försöksverksamheter i samband med att en proposition om refor-
merad tandvårdsförsäkring föreläggs riksdagen senare i höst.
Prop. 1995/96:69
70
Prop. 1995/96:69
Regeringens förslag: Vid samtidigt inköp av flera prisnedsatta lä-
kemedel skall den enskildes avgift för varje läkemedel motsvara det
faktiska försäljningspriset på läkemedlet med den begränsningen att
avgiften för det första läkemedlet skall vara högst 160 kronor och för
varje ytterligare läkemedel högst 60 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Regeringen föreslog i komplette-
ringspropositionen (prop. 1994/95:150) för budgetåret 1995/96 en höj-
ning av den enskildes avgift vid inköp av prisnedsatta läkemedel till
högst 160 kronor och till 60 kronor för varje ytterligare samtidigt inköpt
sådant läkemedel. Därvid förordade regeringen att läkemedelsavgiften
höjs från den i budgetpropositionen föreslagna nivån, dvs. högst 135
kronor och högst 35 kronor för varje ytterligare samtidigt inköpt läkeme-
del, med ytterligare 25 kronor till högst 160 resp. 60 kronor fr.o.m. den
1 juli 1995. Riksdagen beslutade enligt regeringens förslag
(bet. 1994/95:FiU20, rskr. 1994/95:448.)
Tillämpningen av de gällande reglerna har medfört att den enskilde vid
inköp av två läkemedel betalar 220 kronor (160+60) vid tre läkemedel
280 kronor (160+60+60) etc. Detta skapade inga problem så länge be-
loppet avseende tillkommande läkemedel var lägre än priset på praktiskt
taget samtliga förekommande läkemedel. Höjningen av tilläggsbeloppet
till 60 kronor har dock fått till följd att åtskilliga läkemedel har priser
som understiger tilläggsbeloppet, varför den enskilde får betala mer för
ett tillkommande läkemedel än priset. Den enskilde kan dock genom att
dela upp sina läkemedelsinköp på flera inköpstillfällen kringgå avgifts-
reglerna.
Regeringen har förståelse för de kritiska synpunkter som framförts mot
avgiftsreglernas tillämpning. För att undanröja den effekt som uppstått
vid tillämpningen av lagbestämmelserna föreslås att en ändring görs i la-
gen (1981:49) om begränsning av läkemedelskostnader, m.m. som inne-
bär att avgiften för ett läkemedel aldrig får vara högre än det faktiska
försäljningspriset oavsett om ett eller flera läkemedel samtidigt inköps av
en enskild. Det innebär att avgiften vid köp av ett läkemedel skall vara
högst 160 kronor och högst 60 kronor för varje ytterligare samtidigt
inköpt läkemedel.
Riksförsäkringsverket, som är central förvaltningsmyndighet inom social-
försäkringen, förvaltar vissa fonder. Enligt reglementet (1961:265) an-
71
gående förvaltningen av Riksförsäkringsverkets fonder förvaltar verket
arbetsskadefonden, den särskilda yrkesskadefonden, fonden för frivillig
yrkesskadeförsäkring, delpensionsfonden samt fonden för den frivilliga
pensionsförsäkringen. Fondema är uppbyggda av intäkter från avgifter.
Det sammanlagda marknadsvärdet uppgår för närvarande till ca 6 miljar-
der kronor. Den genomsnittliga avkastningen inklusive marknadsvär-
desförändringen beräknad i genomsnitt för budgetåren 1991/92 -
1993/94 utgjorde 11,24 %. Riksförsäkringsverket förvaltar även ett antal
mindre fonder, bl.a. donationsfonder, vilka inte omfattas av nuvarande
bestämmelserna i reglementet.
Enligt 4 § reglementet förvaltas de fonder som omfattas av reglementet
av ett särskilt organ, fondfullmäktige. Riksförsäkringsverkets general-
direktör är ordförande i fullmäktige och överdirektören är vice ordföran-
de. Därutöver förordnar regeringen fem ledamöter, varav minst tre skall
ha erfarenheter från det finansiella området. Det praktiska arbetet hand-
has av Riksförsäkringsverkets ekonomienhet. I 9 § reglementet finns
regler för hur fondmedel får placeras. 1 huvudsak får placering endast
ske i stats- och bostadsobligationer samt statsskuldväxlar och certifikat.
Riksförsäkringsverket har i en framställning den 27 augusti 1992 före-
slagit modernisering av placeringsreglema jämte vissa andra förändring-
ar. Riksrevisionsverket och Finansinspektionen har lämnat remissyn-
punkter.
Prop. 1995/96:69
Regeringens förslag: Fondmedlen skall placeras så att krav på lång-
siktigt hög avkastning, tillfredsställande betalningsberedskap och risk-
spridning samt betryggande säkerhet tillgodoses. Placeringsreglema
skall i stort sett omfatta räntebärande värdepapper på marknaden i
svensk valuta. Undantag skall bl.a. avse konvertibla skuldebrev och
skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning. Fondfullmäktige
skall ha möjlighet att handla med optioner och terminer eller andra
likartade finansiella instrument under förutsättning att det är fråga om
att effektivisera förvaltningen av fondernas tillgångar eller skydda
tillgångarna mot risker. Det skall vidare i reglementet anges att fond-
medel får placeras hos Riksbanken, annan bank eller postgirot. Full-
mäktige skall ha rätt att anta ackord vid betalningsinställelse eller
konkurs.
Riksförsäkringsverkets förslag överensstämmer i huvudsak med rege-
ringens. Riksförsäkringsverket anser dock att placeringsreglema även
skall omfatta värdepapper i utländsk valuta.
Remissinstanserna: Förslaget tillstyrks i stort sett. Enligt Riksre-
visionsverket är det angeläget att reglementet för Riksförsäkringsverkets
fondförvaltning omarbetas. Riksrevisionsverket är dock tveksamt såvitt
avser möjlighet till placering i värdepapper utställda i utländsk valuta.
72
Vidare föreslår Riksrevisionsverket att särskilda avkastningsmål skall
anges. Finansinspektionen har endast anfört vissa synpunkter av redak-
tionell art.
Skälen för regeringens förslag: Det är av vikt att fondmedlen kan
förvaltas effektivt. Enligt 8 § reglementet skall fond förvaltas på sådant
sätt att den blir till största möjliga nytta för den försäkring för vars räk-
ning fonden tillkommit. Riksförsäkringsverket har föreslagit att det i
anslutning härtill skall anges att fondmedel skall placeras så att krav på
god avkastning, tillfredsställande betalningsberedskap och betryggande
säkerhet tillgodoses. Motsvarande bestämmelser gäller för Allmänna
pensionsfonden. Regeringen delar Riksförsäkringsverkets uppfattning och
föreslår att rambestämmelsen i 8 § utformas i enlighet härmed. I övrigt
bör det ankomma på fondfullmäktige att lägga fast övergripande rikt-
linjer, fastställa avkastningsmål m.m.
De nu gällande reglerna för fondernas placeringar är som såväl Riks-
försäkringsverket som Riksrevisionsverket påpekat i behov av moderni-
sering. Placeringsreglema bör anpassas till den utveckling som skett
under senare tid på penningmarknaden. Det har tillkommit nya place-
ringsformer samtidigt som andra former upphört. Detta har medfört pro-
blem beträffande vilka placeringsmöjligheter bestämmelserna kan anses
omfatta. Reglerna medger i huvudsak endast placering av fondernas
kapital i stats- och bostadsobligationer samt statsskuldväxlar och certi-
fikat. Regeringens förslag har utformats med hänsyn till förändringarna
på marknaden och innebär i princip motsvarande regler som gäller för
Allmänna pensionsfonden, första - tredje fondstyrelserna. Placerings-
reglema föreslås vara mer generella och i stort sett omfatta räntebärande
värdepapper i svensk valuta. Fondmedel bör få placeras i skuldförbindel-
ser med låg kreditrisk samt dämtöver i andra skuldförbindelser utfärdade
av svenska aktiebolag eller ekonomiska föreningar till belopp som för
varje fond motsvarar högst fem procent av det totala marknadsvärdet av
fondens tillgångar. Med uttrycket låg kreditrisk avses att risken för för-
lust till följd av låntagarens oförmåga att betala ränta eller amortering på
sina lån är liten. Regeringen finner inte skäl föreslå placering i värde-
papper utställda i utländsk valuta. Fondmedel bör inte heller få placeras
i konvertibla skuldebrev eller skuldebrev förenade med optionsrätt till
nyteckning. Fondfullmäktige bör ha möjlighet att handla med optioner
och terminer eller andra likartade finansiella instrument under förutsätt-
ning att det är fråga om att effektivisera förvaltningen av fondernas
tillgångar eller skydda tillgångarna mot kursförluster eller andra risker.
Det bör vidare i reglementet anges att fondmedel kan placeras hos Riks-
banken, annan bank eller postgirot om det behövs för en tillfredsställan-
de betalningsberedskap eller för att tillgodose kravet på en ändamåls-
enlig förvaltning. Det bör också anges att fondfullmäktige skall ha rätt
att anta ackord vid betalningsinställelse eller konkurs.
Den möjlighet som för närvarande finns att placera arbetsskadefondens
medel i skuldförbindelser utfärdade av företag som har till syfte att be-
fordra folkhälsan eller att medverka till att förhindra nedsättning av ar-
betsförmågan är inte längre aktuell då efterfrågan härav saknas. Bestäm-
melsen bör därför enligt regeringens mening utgå.
Prop. 1995/96:69
6 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 69
73
Prop. 1995/96:69
Regeringens förslag: Fondfullmäktige skall upprätta särskild årsre-
dovisning över fondförvaltningen. Årsredovisningen skall granskas av
Riksrevisionsverket. Fondernas tillgångar skall även redovisas i års-
redovisningen för socialförsäkringsadministrationen.
Riksförsäkringsverkets förslag överensstämmer i princip med rege-
ringens.
Remissinstanserna: Riksrevisionsverket anför att de tillgångar som
redovisas i fondförvaltningens årsredovisning även bör ingå i den för
Riksförsäkringsverket och försäkringskassorna gemensamma årsredovis-
ningen för socialförsäkringsadministrationen. Vidare bör av reglementet
framgå att den för fondförvaltningen särskilda årsredovisningen skall
granskas av Riksrevisionsverket.
Skälen för regeringens förslag: Reglementet bör enligt regeringens
bedömning omfatta krav på särskild årsredovisning för fondförvaltningen
som skall omfatta förvaltningsberättelse, resultaträkning och balansräk-
ning. Detta överenstämmer med den praxis som för närvarande tillläm-
pas. Såsom Riksrevisionsverket anfört bör fondernas tillgångar även
redovisas i den för Riksförsäkringsverket och försäkringskassorna ge-
mensamma årsredovisningen. Även detta tillämpas för närvarande. Riks-
revisionsverket är ansvarig revisionsmyndighet för den samlade årsredo-
visningen och bör även ansvara för den särskilda årsredovisning som
upprättas för fondförvaltningen.
Regeringens förslag: Samtliga fonder som förvaltas av Riksförsäk-
ringsverket bör omfattas av bestämmelserna i reglementet. I den mån
särskilda regler gäller för någon fond skall dock dessa tillämpas.
Riksförsäkringsverkets förslag överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte särskilt uttalat sig i
frågan.
Skälen för regeringens förslag: Riksförsäkringsverket förvaltar ett
antal mindre fonder, bl.a. donationsfonder, som inte omfattas av några
särskilda förvaltningsbestämmelser. I enlighet med Riksförsäkrings-
verkets förslag bör bl.a. av praktiska skäl reglementet göras tillämpligt
även på dessa fonder. 1 den mån det för någon fond finns särskilda be-
stämmelser bör dock dessa gälla.
74
Prop. 1995/96:69
Regeringens förslag: En ändring i uttaget av socialavgifter enligt
lagen (1981:691) om socialavgifter görs den 1 januari 1996 på så sätt
att arbetsmarknadsavgiften för arbetsgivare och för dem som har
inkomster av annat förvärvsarbete höjs med 1,10 procentenheter.
Samtidigt sänks sjukförsäkringsavgiften för arbetsgivare med 0,85
procentenheter och för dem som har inkomster av annat förvärvs-
arbete med 1,10 procentenheter. Den allmänna sjukförsäkringsavgif-
ten, enligt lagen (1994:1744) om allmänna egenavgifter, höjs med
1,00 procentenhet och skall fr.o.m. den 1 januari 1996 uppgå till
3,95 %.
Skälen för regeringens förslag: Arbetsmarknadsavgiften fördes t.o.m.
budgetåret 1994/95 till den s.k. arbetsmarknadsfonden för finansiering av
arbetslöshetsersättning, kontant arbetsmarknadsstöd och vissa utbild-
ningsbidrag. Då utbetalningarna ur fonden varit större än intäkterna har
ett ackumulerat underskott uppstått. Vid utgången av budgetåret 1994/95
uppgick underskottet till 86 691 mkr. För att täcka det stora underskottet
beslutade riksdagen i samband med behandlingen av proposition
1994/95:25 om Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. att arbetsmark-
nadsavgiften enligt lagen om socialavgifter (SAL) fr.o.m. den 1 januari
1995 skulle höjas från 2,12 % till 4,32 % (bet. 1994/95:FiUl, rskr.
1994/95:141). Utrymme för detta skapades genom att en avgiftsväxling
genomfördes mellan sjukförsäkringsavgiften och arbetsmarknadsavgiften
enligt SAL. Uttaget av den allmänna egenavgiften i form av sjukförsäk-
ringsavgift höjdes samtidigt med 1 procentenhet. Riksdagens beslut inne-
bar att motsvarande växling mellan dessa avgifter enligt SAL och höj-
ning av de allmänna egenavgiftema i form av sjukförsäkringsavgift
skulle ske även åren 1996 t.o.m. 1998.
Fr.o.m. innevarande budgetår har i enlighet med principerna om brutto-
budgetering arbetsmarknadsfonden avskaffats och de kostnader som
arbetsmarknadsavgiften skall täcka finansieras istället under tionde hu-
vudtiteln förslagsanslag A 5. Bidrag till arbetslöshetsersättning m.m.
Dessa kostnader överstiger vad som inflyter i arbetsmarknadsavgifter och
behovet av en höjd arbetsmarknadsavgift kvarstår således.
Som en konsekvens av att arbetsmarknadsavgiften höjs har riksdagen
tidigare beslutat att avgiften till sjukförsäkringen enligt SAL samtidigt
skall sänkas i motsvarande grad. Riksdagen har dock efter detta beslutat
att genomföra en generell sänkning av förmånsnivåerna till 75 % av den
förmånsgrundande inkomsten för bl.a. sjukpenning, sjuklön och föräldra-
penning. Detta innebär att arbetsgivarnas kostnader för sjuklön for de
anställda under de första 14 dagarna av en sjukperiod minskar. För att
75
kostnadsneutralitet inom sjuklönesystemet skall uppnås bör därför en
höjning av arbetsgivaravgiften till sjukförsäkringen göras med 0,20 pro-
centenheter. Inom avgiftsområdet bör också med hänsyn till att den stat-
liga lönegarantiersättningen inte är undantagen från sociala avgifter (se
avsnitt 13.2) en växling mellan sjukförsäkringsavgiften och lönegaranti-
avgiften genomföras for att finansiera de ökade kostnaderna inom löne-
garantisystemet som följer av att arbetsgivaravgifter fortsättningsvis skall
betalas på lön utbetald enligt reglerna om lönegaranti. Sjukförsäkringsav-
giften for arbetsgivare enligt SAL bör sänkas med 0,05 procentenheter
och lönegarantiavgiften för arbetsgivare bör höjas med 0,05 procenten-
heter.
Därmed föreslås att avgiften till sjukförsäkringen enligt SAL sänks for
arbetsgivare med 0,85 procentenheter och for dem som har inkomster av
annat förvärvsarbete med 1,10 procentenheter. Arbetsmarknadsavgiften
höjs for båda dessa kategorier med 1,10 procentenheter. I enlighet med
tidigare ställningstagande från riksdagen, höjs också den allmänna sjuk-
försäkringsavgiften med 1 procentenhet.
Den som betalar egenavgifter har en möjlighet att sänka sjukförsäk-
ringsavgiften med 1,12 respektive 2,12 procentenheter om denne väljer
att ha tre dagars respektive 30 dagars karenstid. Denna möjlighet bör
alltjämt kvarstå.
Prop. 1995/96:69
Regeringens förslag: Ett uttryckligt undantag införs i lagen om
socialavgifter vad avser skyldigheten att betala arbetsgivaravgift for
vissa sociala förmåner.
Skälen för regeringens förslag: Den 1 juli 1995 infördes enhetliga
regler for uppbörd av arbetsgivaravgifter (prop. 1994/95:150, bet.
1994/95:FiU20, rskr. 1994/95:448). Reglerna innebär att statliga arbets-
givare inte längre ska betala lönekostnadspålägg utan de skall i stället
betala och redovisa lagstadgade arbetsgivaravgifter, allmän löneavgift
och särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster enligt samma regler
som gäller för arbetsmarknaden i övrigt. Detta medförde bl.a. en skyl-
dighet för staten att betala arbetsskadeavgift. I samband med det nya
uppbördsforfarandet av de statliga arbetsgivaravgifterna har oklarhet
uppkommit när det gäller frågan om vilka sociala förmåner och ersätt-
ningar som skall beläggas med arbetsgivaravgifter.
För att klargöra att vissa sociala förmåner och ersättningar som är att
hänföra till inkomst av anställning alltjämt inte skall ligga till grund for
beräkning av arbetsgivaravgifter föreslås nu att ett uttryckligt undantag
härom införs i lagen om socialavgifter. De ersättningar som avses är
- sjukpenning, rehabiliteringspenning, föräldrapenning och närstående-
penning m.m.
76
- vårdbidrag Prop. 1995/96:69
- dagpenning från arbetslöshetskassa
- kontant arbetsmarknadsstöd
- utbildningsbidrag under arbetsmarknadsutbildning och yrkesinriktad
rehabilitering i form av dagpenning
- vissa former av studiestöd
- delpension
- dagpenning till totalförsvarspliktiga m.fl.
- utbildningsbidrag till doktorander
- vissa livräntor
- statsbidrag till arbetslösa som tillskott till deras försörjning när de
väljer att starta egen rörelse
Ersättning som utbetalas enligt lönegarantilagen (1992:497) skall i
enlighet med det nu föreslagna klarläggandet därför fr.o.m. den 1 januari
1996 ligga till grund för beräkning av arbetsgivaravgifter.
De föreslagna lagändringarna bör träda i kraft den 1 januari 1996.
Regeringen beräknar i likhet med socialutskottet att avskaffandet av
flerbarnstilläggen medför en besparing på 76 mkr för budgetåret
1995/96. Är 1998 beräknas besparingen uppgå till 228 mkr. När utfas-
ningen av flerbarnstilläggen är fullt genomförd beräknas besparingen till
närmare 1 miljard kr.
Förslagen inom pensionsområdet bedöms totalt vara kostnadsneutrala.
Förslaget avseende tillfällig föräldrapenning bör däremot innebära en
viss besparing för försäkringen och även för administrationen. Bespa-
ringens storlek är dock för närvarande svår att uppskatta. Regeringen
avser att följa utvecklingen på området.
Effekter av införandet av en enhetlig ersättningsnivå för sjukpenning,
föräldrapenning m.m. bör medföra ytterligare besparingar för admini-
strationen. I fråga om besparingarna på administrationen sammantaget
avser regeringen att återkomma i samband med budgetbehandlingen
inför budgetåret 1997 av socialförsäkringsadministrationens totala resurs-
behov.
2 kap.
1 §
Ändringen är en följd av förslaget i avsnitt 9 om att ersättningen från
sjukförsäkringen till sjukvårdshuvudmännen för sjukresor avskaffas utom
77
så vitt gäller vissa sjukresor m.m. i internationella förhållanden. De be- Prop. 1995/96:69
gränsningsregler avseende bl.a. högsta resekostnad som kan komma att
anses behövliga kan i stället meddelas inom ramen för statsbidragsföre-
skrifitema. (Jfr. kommentaren till förslaget till lag om ändring i lagen
[1995:839] om ändring i lagen om allmän försäkring).
3 kap.
4 - 4 b, 7 b, 9 a, 10 a och 16 §§
I paragraferna har gjorts de ändringar som föranleds av införandet av en
enhetlig ersättningsnivå om 75 %. Minskningsreglema i 4 a och 16 §§
har anpassats så, att minskning sker vid samma kriterier som hittills men
räknat från den nya ersättningsnivån 75 %.
4 kap.
6 §
I femte stycket sänks ersättningsnivån för föräldrapenning under sådan
tid som avses i punkterna a - c från 90 till 85 % av den sjukpenning-
grundande inkomsten. Föräldrapenning for tid därutöver sänks från 80
till 75 % av den sjukpenninggrundande inkomsten.
H §
Meningen som föreskriver att tillfällig föräldrapenning inte utges för
vård- eller tillsynsbehov som grundat rätt till vårdbidrag stryks. I stället
införs en mer generell regel i en ny paragraf, 11 b §.
H b §
1 denna nya paragraf föreskrivs att tillfällig föräldrapenning inte utges
för vård- och tillsynsbehov som grundat rätt till vårdbidrag. Det innebär
att tillfällig föräldrapenning kan utges samtidigt med vårdbidrag endast
om det är fråga om ett tillkommande sjukdomstillstånd eller en situation
som inte ryms i underlaget for vårdbidraget. I dag finns en sådan be-
stämmelse i 11 § som bara gäller bam som fyllt 12 år. Den föreslagna
nya paragrafen gäller för samtliga situationer då tillfällig föräldrapenning
kan komma i fråga.
14 §
I andra och tredje styckena har ersättningsnivån för tillfällig föräldrapen-
ning sänkts från 80 till 75 % av den sjukpenninggrundande inkomsten.
Samtidigt har den förhöjda ersättningsnivån efter det att förmånen utgetts
för 14 dagar for samma bam slopats.
16 kap.
5 §
Förslaget har kommenterats i den allmänna motiveringen avsnitt 5.1.
78
22 kap. Prop. 1995/96:69
8 §
I paragrafen har gjorts den ändring som föranleds av införandet av en
enhetlig ersättningsnivå om 75 %.
Övergångsbestämmelserna till lagen (1994:1568) om ändring i lagen
(1962:381) om allmän försäkring
Övergångsbestämmelsen i punkt 3 (SFS 1994:1568) avseende den sänkta
ersättningsnivå för föräldrapenning som trädde i kraft den 1 januari 1995
slopas. Den sänkning som nu föreslås skall avse samtliga bam, dvs.
även de som är födda före ikraftträdandet.
2 kap.
6§
Ersättning från den allmänna sjukförsäkringen för sjukresor skall lämnas
endast för sjukvårdshuvudmännens kostnader för sjukresor och andra
sjuktransporter som omfattas av rådets förordning (EEG) nr 1408/71 om
tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföre-
tagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen eller av
en överenskommelse om social trygghet eller sjukvårdsförmåner mellan
Sverige och annan stat (jfr. avsnitt 9). Bestämmelser om bl.a. sådan
ersättning finns i förordningen (1994:2053) om vissa ersättningar i
internationella förhållanden till landsting och kommuner från sjukförsäk-
ringen enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.
3 §
Lydelsen av kompletteringsregeln i andra stycket har jämkats så att den
täcker fler än en tidigare anställning hos samma arbetsgivare, så länge
som tiden mellan anställningsperiodema inte överstiger 14 kalender-
dagar.
6 §
Ändringen avser ersättningsnivån och att avvikelse till följd av beslut
enligt 13 § numera kan gälla endast första stycket 1 (karensdagsregeln).
!.5 §
Ändringen avser att avvikelsen från bestämmelserna i 6 § till följd av ett
beslut enligt 13 § numera kan gälla endast det förhållandet att sjuk-
penning skall utges även för den första dagen.
79
17 § Prop. 1995/96:69
Ändringen har kommenterats i den allmänna motiveringen, avsnitt 4.4.
23 §
Den övre gränsen för den ersättning som kan lämnas enligt 20 § ändras
vad avser procentsatsen, som skall överensstämma med den enhetliga
ersättningsnivån 75 %.
15.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1977:265) om
statligt personskadeskydd
13 §
Procentsatsen för särskild sjukpenning anpassas till den enhetliga ersätt-
ningsnivån 75 %.
15.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1988:1465) om
ersättning och ledighet för närståendevård
5 §
Ändringen avser den nya enhetliga ersättningsnivån 75 %. Liksom
tidigare utges närståendepenning även för den första dagen.
15.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (1989:225) om
ersättning till smittbärare
4 §
Lydelsen har jämkats för att passa den nya situationen att avvikelsen
från sjukpenningbestämmelsema i lagen om allmän försäkring i fråga
om ersättningsnivån inte längre gäller bara de tre första dagarna, utan
hela ersättningsperioden.
15.7 Förslaget till lag om ändring i uppbördslagen
(1953:272)
4 § 2 mom.
Bestämmelserna om särskilda skattetabeller för ersättningar enligt bl.a.
lagen om allmän försäkring, och om skatteavdrag för dessa ersättningar,
anpassas till de numera aktuella ersättningsnivåerna.
15.8 Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:16) om
försäkring mot vissa semesterlönekostnader
1 §
Ändringen har kommenterats i den allmänna motiveringen, avsnitt 4.4.
80
1 §
Genom en ny jjärde punkt i första stycket får även en i Sverige bosatt
pensionär som saknar rätt till någon av de förmåner som anges i punk-
terna 1 - 3 rätt till bostadstillägg om han eller hon uppbär pension enligt
lagstiftningen i en stat som ingår i Europeiska unionen eller Europeiska
ekonomiska samarbetsområdet. Bestämmelsen tar sikte på personer som
aldrig har förvärvsarbetat. De omfattas inte av rådets förordning (EEG)
nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för social trygghet när an-
ställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom ge-
menskapen. De kan därför med stöd av förordningens bestämmelser inte
få rätt till svenska förmåner vid en bosättning här i landet. Med den nya
ändringen får även dessa personer rätt till bostadstillägg. Sådant tillägg
lämnas dock inte till en sådan pensionär som enbart uppbär utländsk
ålderspension såvitt avser tid före den månad han eller hon fyller 65 år.
Detta följer av bestämmelsen i andra stycket.
5 §
Ändringen i punkt 3 är föranledd av bestämmelserna i den nya 5 a §.
5 a §
I paragrafen, som är ny, har tagits in bestämmelser som rör beräkningen
av årsinkomst för den som uppbär pension enligt utländsk lagstiftning. I
första stycket anges att sådan pension skall räknas som årsinkomst
endast till den del pensionen överstiger ett visst belopp. Detta belopp är
olika beroende på om pensionären uppbär svensk folk- eller tilläggspen-
sion eller inte. Detta följer av andra stycket.
Om pensionären uppbär svensk folk- eller tilläggspension skall vid
beräkning av årsinkomsten så mycket av den utländska pensionen räknas
som årsinkomst som den överstiger ett belopp motsvarande summan av
den folkpension pensionären skulle ha uppburit om folkpensionen inte
beräknats efter trettionde- eller fyrtiondedelar och det belopp som skulle
ha följt av 5 § andra stycket 3 om tilläggspensionen beräknats till fulla
antalet trettiondedelar. Gränsen under vilken båda de belopp som direkt
följer av 5 § andra stycket 2 och 3 och den del av den utländska pensio-
nen som skall få undantas vid inkomstberäkningen skall rymmas, skall
alltså beräknas som summan av de belopp som skulle ha följt av 5 §
andra stycket 2 och 3 om de svenska pensionsförmånerna utgått med
oavkortade belopp. Beräkningen av gränsen påverkas dock av om de
svenska pensionsförmånerna utgår med del av hela förmåner, om de
börjat betalas ut före eller efter 65 års ålder samt om pensionären är gift
eller ogift. Till viss del påverkas gränsen även av om pensionären inte
på föreskrivet sätt fullgjort sin avgiftsskyldighet.
För den som inte uppbär svensk folk- eller tilläggspension är beräk-
ningen av det belopp den utländska pensionen skall överstiga för att
Prop. 1995/96:69
81
räknas som årsinkomst enklare. För en sådan pensionär skall den ut-
ländska pensionen räknas som årsinkomst enligt denna lag, till den del
den utländska pensionen överstiger ett belopp som motsvarar oavkortad
folkpension inklusive pensionstillskott. Den del av den utländska pen-
sionen som uppgår till ett belopp motsvarande oavkortad folkpension
och pensionstillskott skall alltså undantas vid beräkningen. Någon hän-
syn skall inte tas till om den utländska pensionen utges med viss andel
av hel förmån eller om den börjat betalas ut före eller efter en viss ålder.
Däremot skall hänsyn tas till om pensionären är gift eller ogift. Gränsen
skall alltså motsvara vad som skulle ha utgetts som hel oavkortad folk-
pension inklusive motsvarande pensionstillskott till en gift respektive
ogift pensionär som tagit ut pensionen från och med den månad han
eller hon fyller 65 år.
?§
Ändringen i andra stycket innebär huvudsakligen en anpassning av be-
stämmelserna om omräkning till följd av de nya bestämmelserna i 5 a §.
Det nya femte stycket är föranlett av att hänvisningen i 15 § till
16 kap. 5 § sjätte stycket lagen om allmän försäkring upphävs. På grund
härav behövs en bestämmelse om minskning av bostadstillägg vid retro-
aktiv utbetalning.
15 §
Ändringen är en följd av att 16 kap. 5 § sjätte stycket lagen om allmän
försäkring upphävs.
Bestämmelserna om flerbarnstillägg i 2 a, 2 b och 4 a §§ föreslås upp-
hävda från och med den 1 januari 1996.
3 §
Ändringen är enbart redaktionell. Undantaget för "fall som avses i 7 §"
fyller inte längre någon funktion efter en ändring i 7 § som gjordes år
1994.
Övergångsbestämmelserna
Punkt 2 i övergångsbestämmema innebär att den som uppbär flerbarns-
tillägg för ett bam vid ikraftträdandet får behålla det, men bara till dess
rätten av någon anledning upphör. Det betyder att rätt till flerbarnstillägg
inte kan uppstå igen t.ex. efter en längre utlandsvistelse. Det betyder
också att när antalet bam i ett hushåll blir större exempelvis på grund av
att två ensamstående föräldrar flyttar samman med sina respektive bam,
eller att ett nytt bam föds, kan flerbarnstillägg inte börja utges för dessa
Prop. 1995/96:69
82
bam. Det betyder också att man inte kan byta betalningsmottagare för Prop. 1995/96:69
flerbarnstillägget. Ett undantag från det sistnämnda föreskrivs dock. Det
är den ömmande situationen att den förälder som utbetalning av barn-
bidrag och flerbarnstillägg sker till avlider och att utbetalningen därför
måste övergå till den andra föräldern.
15.11 Förslaget till lag om ändring i lagen (1986:378) om
förlängt barnbidrag
1 §
Sänkningen av det belopp som bidraget utges med är i överensstämmel-
se med vad som kommer att gälla från och med den 1 januari 1996 i
fråga om barnbidrag enligt lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag.
15.12 Förslaget till lag om fortsatt giltighet av lagen
(1987:442) om försöksverksamhet med kommunal
tillståndsprövning för vissa hem för vård eller boende
enligt socialtjänstlagen (1980:620)
Förslaget innebär endast att försöksperioden förlängs till utgången av år
1996.
15.13 Förslaget till lag om ändring i lagen (1976:380) om
arbetsskadeförsäkring
3 kap.
10 §
Ändringen är en konsekvens av ändringarna i 2 kap. lagen om allmän
försäkring.
15.14 Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:419) om
resekostnadsersättning vid sjukresor
2 §
I paragrafen har hänvisningen till 2 kap. 1 § lagen om allmän försäkring
tagits bort. Som angivits i kommentaren till den bestämmelsen kan even-
tuella begränsningar i stället föreskrivas som villkor för att få del av det
statsbidrag som skall ersätta sjukreseersättningen från den allmänna
försäkringen.
15.15 Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:844) om
ändring i lagen (1991:419) om resekostnadsersättning vid
sjukresor
1 §
I paragrafens första stycke har hänvisningen till 2 kap. 6 § lagen om
allmän försäkring ersatts av en uppräkning av det som nämnda bestäm-
melse omfattade före de nu föreslagna ändringarna. Detta innebär att
83
sjukvårdshuvudmännens ansvar för att lämna ersättning för resekostnader Prop. 1995/96:69
är oförändrat.
Ändringen i tredje stycket är endast en redaktionell konsekvens av vad
som nyss angivits.
3 §
Sedan 3 § lagen (1981:49) om begränsning av läkemedelskostnader,
m. m. den 1 juli 1995 ändrats så att den enskildes avgifter vid inköp av
prisnedsatta läkemedel höjts har lagrummet kommit att tillämpas på det
sätt att den enskilde i vissa fall fått betala mer än vad som utgör det för
läkemedlet fastställda priset. Den föreslagna ändringen innebär att det i
lagen anges att den enskilde för alla prisnedsatta läkemedel utöver det
första skall betala läkemedlets fastställda pris om detta understiger 60
kronor.
1 §
Genom ändringen blir reglementets bestämmelser tillämpliga på alla
fonder hos Riksförsäkringsverket, i den mån inte särskilda föreskrifter
beträffande någon fond säger annat. Sådana särskilda föreskrifter skall,
oavsett vilken form de har, gälla före reglementets bestämmelser. De
kan finnas i lag eller förordning eller annat beslut av riksdagen eller
regeringen (Kungl. Maj:t), men också, för vissa fonder, i donationsbrev
eller liknande handling.
8 §
I målparagrafen preciseras vilka huvudkrav som skall iakttas i fondför-
valtningen. Dessa överensstämmer med vad som numera är föreskrivet
för första till tredje fondstyrelserna i 11 § lagen (1983:1092) med regle-
mente för Allmänna pensionsfonden.
9 §
De hittillsvarande detaljerade placeringsbestämmelsema ersätts med
enklare och mer generella bestämmelser, även här efter förebild i regle-
mentet för Allmänna pensionsfonden. En skillnad mot pensionsfondens
placeringsregler är dock att placeringar inte får göras i utländsk valuta.
Med uttrycket låg kreditrisk i punkten 1 i första stycket avses, liksom i
placeringsbestämmelsema för pensionsfonden, att risken för förlust till
följd av låntagarens oförmåga att betala ränta eller amortering på sina
lån är liten (jämför prop. 1992/93:206 s. 60). Exempel på placeringar
med låg kreditrisk är obligationer eller andra skuldförbindelser som har
givits ut eller garanterats av staten, kommuner eller därmed jämförbara
84
samfälligheter. Även andra placeringar i skuldförbindelser utgivna av Prop. 1995/96:69
emittenter som finns upptagna i första stycket i dess hittillsvarande
lydelse kan vid en prövning i det enskilda fallet befinnas innebära en låg
kreditrisk. För en sådan prövning går det att få vägledning från den
kreditvärdering ("rating") som regelbundet utförs av exempelvis
internationella kreditvärderingsinstitut.
Ändringen avser en anpassning till det förhållandet att Stockholms fond-
börs inte längre har ensamrätt att bedriva börsverksamhet. Även denna
ändring har sin förebild i reglementet för Allmänna pensionsfonden.
H §
Paragrafen kommenteras i den allmänna motiveringen, avsnitt 12.3.
Förslaget har kommenterats i den allmänna motiveringen avsnitt 13.1
och avsnitt 13.2.
2 §
Förslaget har kommenterats i den allmänna motiveringen avsnitt 13.1.
85
Prop. 1995/96:69
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 oktober 1995
Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Sahlin,
Hjelm-Wallén, Hellström, Peterson, Thalén, Freivalds, Wallström, Persson,
Schori, Blomberg, Heckscher, Hedborg, Andersson, Winberg, Uusmann,
Nygren, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson
Föredragande: statsrådet Hedborg
Regeringen beslutar proposition 1995/96:69 Vissa socialförsäkrings-
frågor, m.m.
86
Prop. 1995/96:69
|
Författningsrubrik |
Bestämmelser som |
Celexnummer för |
|
Lag om ändring i |
2 kap. 1 § 3 kap. 4 b §, 10 a §, 16 § | |
|
Lag om ändring i |
2 kap. 6 § | |
|
Lag om ändring i |
17 § | |
|
Lag om ändring i |
1 § | |
|
Lag om ändring i |
3 § | |
|
Lag om ändring i |
2 kap. 4 § |
87
gotab 49069, Stockholm 1995