Regeringens proposition
1995/96:58

EG:s andra förenklingsdirektiv och den
svenska mervärdesbeskattningen

Prop.

1995/96:58

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 19 oktober 1995

Ingvar Carlsson

Göran Persson

(F inansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås ändringar i mervärdesskattelagen med anledning
av EG:s andra förenklingsdirektiv. Ändringarna avser huvudsakligen en
förenklad beskattning av kedjetransaktioner med råvaror placerade i
skatteupplag. Vidare föreslås ändringar i fråga om beskattningsland för
inhemska transporttjänster som har direkt samband med gemenskapsinter-
na varutransporter samt i fråga om beskattningsland för arbeten på lös
egendom som berör parter i olika medlemsländer. Slutligen föreslås vissa
justeringar avseende beskattningsunderlaget vid import samt vissa
preciseringar i reglerna om skattefri varuförsäljning till resenärer från
tredje land.

Direktivet skall vara genomfört i den svenska mervärdesskattelagstift-
ningen den 1 januari 1996.

I propositionen föreslås även mervärdesskattefrihet för EG-institutioner
i vissa fall. Härutöver föreslås vissa ändringar av i huvudsak teknisk
natur.

1 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 58

Innehållsförteckning

Prop. 1995/96:58

1     Förslag till riksdagsbeslut..................... 4

2    Förslag till lag om ändring i

mervärdesskattelagen (1994:200) ................ 5

3    Ärendet och dess beredning ................... 23

4    Skatteupplag............................. 24

4.1   Sjätte direktivet....................... 24

4.2   Andra forenklingsdirektivet................ 25

4.3   Genomförandet av forenklingsdirektivet........ 28

5    Beskattningsland för omsättning av vissa varutransport-

tjänster och for arbete på lös egendom............. 34

5.1  Bakgrund .......................... 34

5.2   Genomförandet av forenklingsdirektivet........ 35

6    Arbetsbeting............................. 36

6.1   Sjätte direktivet....................... 36

6.2   Andra forenklingsdirektivet................ 37

6.3   Genomförandet av forenklingsdirektivet........ 38

7    Beskattningsunderlaget vid import ............... 38

7.1   Sjätte direktivet....................... 38

7.2   Andra forenklingsdirektivet................ 39

7.3   Genomförandet av forenklingsdirektivet........ 39

8    Återbetalning av mervärdesskatt till resenärer

från ett land utanför EG ..................... 40

8.1   Sjätte direktivet....................... 40

8.2   Andra forenklingsdirektivet................ 40

8.3   Genomförandet av forenklingsdirektivet........ 41

9    Ikraftträdande av lagändringarna föranledda av

andra forenklingsdirektivet.................... 43

10   Mervärdesskattefrihet för EG-institutioner........... 44

11   Övrigt ................................ 46

12   Statsfmansiella effekter ...................... 47

13   Författningskommentar ...................... 47

Bilaga 1    Förteckning över remissinstanserna........... 55

Bilaga 2    Lagrådets yttrande..................... 56  Prop. 1995/96:58

Bilaga 3    Förteckning över åberopade EG-direktiv........ 57

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den

19 oktober 1995 .............................. 58

Rättsdatablad................................ 59

1 Förslag till riksdagsbeslut

Prop. 1995/96:58

Regeringen föreslår att riksdagen

antar regeringens förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen
(1994:200).

2 Förslag till lag om ändring i mervärdes-
skattelagen (1994:200)

Prop. 1995/96:58

Härigenom föreskrivs1 i fråga om mervärdesskattelagen (1994:200)2

dels att 2 a kap. 8 §, 10 a kap. och 13 kap. 27 § skall upphöra att
gälla,

dels att 1 kap. 2 §, 2 kap. 1 §, 2 a kap. 2 och 7 §§, 3 kap. 21, 30 a
och 30 d §§, 5 kap. 5, 5 a, 6, 6 a, och 9 §§, 7 kap. 8 §, 8 kap. 2 §,
9 a kap. 8 och 18 §§, 10 kap. 6 och 11 §§, 11 kap. 5 a §, 12 kap. 2 §,
15 kap. 1 § samt 20 kap. 1 § skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas fyra nya paragrafer, 3 kap. 1 a, 21 a
och 32 §§ samt 5 kap. 6 b §, samt närmast före 3 kap. 32 § en ny rubrik
av följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas ett nytt kapitel, 9 c, av följande
lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 kap.

2 §3

Skyldig att betala mervärdesskatt (skattskyldig) är

1. för sådan omsättning som anges i 1 § första stycket 1, om inte annat
följer av 2-4: den som omsätter varan eller tjänsten,

2. för omsättning som anges i
1 § första stycket 1 av sådana
tjänster som avses i 5 kap. 4 och 7
§§, om den som omsätter tjänsten
är en utländsk företagare: den som
förvärvar tjänsten,

3. för omsättning som anges i
1 § första stycket 1 av sådana
tjänster som avses i 5 kap. 5 a, 6 a
och 7 a §§, om den som omsätter
tjänsten är en utländsk företagare
och förvärvaren är registrerad till
mervärdesskatt här: den som för-
värvar tjänsten,

2. för omsättning som anges i
1 § första stycket 1 av sådana
tjänster som avses i 5 kap. 7 §, om
den som omsätter tjänsten är en ut-
ländsk företagare: den som för-
värvar tjänsten,

3. för omsättning som anges i
1 § första stycket 1 av sådana
tjänster som avses i 5 kap. 5 a,
6 a, 6 b och 7 a §§, om den som
omsätter tjänsten är en utländsk
företagare och förvärvaren är
registrerad till mervärdesskatt här:
den som förvärvar tjänsten,

4. för sådan efterföljande omsättning inom landet som avses i 3 kap.

30 b § första stycket: den till vilken omsättningen görs,

5. för sådant förvärv som anges i 1 § första stycket 2: den som

förvärvar varan, och

1 Jfr rådets direktiv 95/7/EG av den 10 april 1995 om ändring av direktiv 77/388/

EEG och om införande av nya förenklingsåtgärder avseende mervärdesskatt -
Tillämpningsområde för vissa undantag från beskattning och praktiska åtgärder för
genomförandet (EGT nr L 102, 5.5.1995, s. 18, Celex 395L0007).

2 Senaste lydelse av 2 a kap. 8 § 1994:1798.

10 a kap. lydelse enligt SFS 1995:700.

Senaste lydelse av 13 kap. 27 § 1994:1798.

3 Senaste lydelse 1994:1798.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1995/96:58

6. för import av varor: den som är skyldig att betala skatt enligt 10 §
tullagen (1994:1550) for den importerade varan.

Särskilda bestämmelser om vem Särskilda bestämmelser om vem
som i vissa fäll är skattskyldig som i vissa fäll är skattskyldig
finns i 6 kap. och 9 kap.             finns i 6 kap., 9 kap. och 9 c kap.

2 kap.

1 §4

Med omsättning av vara förstås

1. att en vara överlåts mot ersätt-
ning,

2. att en vara på beställning
tillverkas och överlåts mot ersätt-
ning, även om förvärvaren tillhan-
dahållit en väsentlig del av materi-
alet för tillverkningen (arbetsbe-
ting), eller

3. att en vara tas i anspråk ge-
nom uttag enligt 2 och 3 §§.

Med omsättning av tjänst förstås

1. att en tjänst mot ersättning utförs, överlåts eller på annat sätt
tillhandahålls någon, eller

2. att en tjänst tas i anspråk genom uttag enligt någon av 4-8 §§.

1. att en vara överlåts mot ersätt-
ning, eller

2. att en vara tas i anspråk ge-
nom uttag enligt 2 och 3 §§.

2 a kap.

2 §5

Med gemenskapsintemt förvärv förstås

1. att någon under de förutsättningar som anges i 3-5 §§ mot ersättning
förvärvar en vara, om varan transporteras till förvärvaren av denne eller
av säljaren eller för någonderas räkning till Sverige från ett annat EG-
land,

2. att någon under de förutsättningar som anges i 6 § mot ersättning
förvärvar en vara, om varan transporteras till förvärvaren av denne eller
av säljaren eller för någonderas räkning till ett annat EG-land från

Sverige eller ett annat EG-land,

3. att någon under de förutsätt-
ningar som anges i 7 § första
stycket för över en vara från en
verksamhet i ett annat EG-land till
Sverige, om inget annat följer av
7 § andra stycket och 8 §, eller

4. att någon i de fäll som anges i
EG-land till Sverige.

3. att någon under de förutsätt-
ningar som anges i 7 § första
stycket för över en vara från en
verksamhet i ett annat EG-land till
Sverige, om inget annat följer av
7 § andra stycket, eller

9 § för över en vara från ett annat

4 Senaste lydelse 1994:1798.

5 Senaste lydelse 1994:1798.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1995/96:58

7 §6

En vara skall anses förvärvad enligt 2 § 3, om

- den som för över varan bedriver yrkesmässig verksamhet i ett annat
EG-land,

- överföringen görs för denna verksamhet, och

- överföringen görs genom att varan transporteras från det EG-landet
till Sverige av den som bedriver verksamheten eller för dennes räkning.

En vara skall inte anses förvärvad enligt 2 § 3, om överföringen

1. görs för omsättning på fartyg, luftfartyg eller tåg under färd med
avgångsplats i ett EG-land och ankomstplats i ett annat EG-land,

2. utgör ett led i tillhandahållan-
det av arbetsmaterial till den som
i Sverige omsätter en vara som han
skall tillverka här i landet och
varan tillhandahålls på ett sätt som
anges i 8 §,

3. utgör ett led i omsättningen av
en tjänst som utförs åt den som för
över varan och tjänsten avser arbe-
te i Sverige på den överförda var-
an,

4. görs för att den överförda
varan skall användas för omsätt-

2. utgör ett led i omsättningen av
en tjänst som utförs åt den som för
över varan och tjänsten avser arbe-
te i Sverige på den överförda var-
an, om transporten av varan avslu-
tas i Sverige och varan, sedan
arbetet utförts, skickas tillbaka till
näringsidkaren i det EG-land som
varan ursprungligen överförts från,

3. görs för att den överförda
varan skall användas för omsätt-

ningen av tjänster i Sverige och
varan därför skall användas till-
fälligt här i landet,

5. görs för att den överförda
varan tillfälligt, högst 2 år, skall
användas i Sverige, under förut-
sättning att motsvarande import
skulle ha varit skattefri här i landet
enligt vad som gäller för temporär
import från ett icke medlemsland,
eller

6. görs för sådan omsättning som

anges i 5 kap. 9 § eller i 3 kap.

30 a §.

ningen av tjänster i Sverige och
varan därför skall användas till-
fälligt här i landet,

4. görs för att den överförda
varan tillfälligt, högst 2 år, skall
användas i Sverige, under förut-
sättning att motsvarande import
skulle ha varit skattefri här i landet
enligt vad som gäller för temporär
import från ett icke medlemsland,
eller

5. görs för sådan omsättning som
anges i 5 kap. 9 § eller i 3 kap.
30 a §.

När någon av de förutsättningar som anges i andra stycket inte längre
föreligger, skall varorna anses ha överförts enligt reglerna i första
stycket.

6 Senaste lydelse 1994:1798.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1995/96:58

3 kap.

1 a §

I 9 c kap. finns särskilda be-
stämmelser om undantag från
skatteplikt under den tid som varor
är placerade i vissa lager.

21 §7

Från skatteplikt undantas omsättning av

1. skepp för yrkesmässig sjöfart eller yrkesmässigt fiske,

2. fartyg för bogsering eller bärgning,

3. luftfartyg för yrkesmässig person- eller godsbefordran,

4. tjänster som avser sådana 4. tjänster, såsom ombyggnad,

fårtyg eller luftfartyg,                 reparation, underhåll, befraktning

och uthyrning som avser sådana
fartyg eller luftfartyg.

5. delar, tillbehör eller utrustning till sådana fartyg eller luftfartyg, när
varan

— säljs eller hyrs ut till den som äger fårtyget eller luftfårtyget eller den
som varaktigt nyttjar fårtyget eller luftfårtyget enligt avtal med ägaren,
eller

— förs in till landet för ägarens eller nyttjanderättshavarens räkning,
och

6. tjänster som avser delar, tillbehör eller utrustning som anges i 5.

Undantaget för skepp för yrkesmässigt fiske gäller alla skepp, som säljs
eller införs för sådant fiske, oavsett om skeppet är särskilt anordnat för
detta ändamål eller inte.

Undantaget gäller inte för skepp, som är sådana fårkoster för vilka
förflyttningen är av underordnad betydelse i förhållande till huvudupp-
giften. Undantaget gäller inte heller omsättning eller import av flodspru-
tor, pontonkranar, flytdockor och andra fårkoster som hänför sig till
tulltaxenummer 89.05 och som inte är bärgningsfårtyg.

Med yrkesmässig sjöfårt avses även transport med skepp av eget gods.
Med skepp för yrkesmässig sjöfårt jämställs luftkuddefårkoster för
yrkesmässig person- eller godsbefordran.

21 a §

Från skatteplikt undantas om-
sättning av tjänster som tillhanda-
hålls av mäklare och andra för-
medlare, som handlar för någon
annans räkning i dennes namn, om
tjänsten avser en sådan omsättning
som anges i 21 §.

7 Senaste lydelse 1994:1798.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1995/96:58

30 a §8

Från skatteplikt undantas omsättning av varor som transporteras av
säljaren eller köparen eller för någonderas räkning från Sverige till ett
annat EG-land, om

1. köparen är registrerad i ett annat EG-land som skattskyldig till mer-
värdesskatt för omsättning av varor eller tjänster eller för förvärv av
varor,

2. varorna är punktskattepliktiga och förvärvaren inte är en privat-
person,

3. köparen är en beskickning eller ett konsulat i ett annat EG-land eller
en medlem av den diplomatiska personalen vid en sådan beskickning eller
ett sådant konsulat, i den omfattning som frihet från mervärdesskatt för
sådant förvärv råder enligt reglerna i det EG-landet, eller

4. köparen är en internationell organisation med säte i ett annat EG-
land, en medlemsstats ombud vid eller en person med tjänst hos eller
uppdrag av en sådan organisation, i den omfattning som frihet från
mervärdesskatt för sådant förvärv råder enligt reglerna i det EG-landet.

Omsättning av nya transportmedel undantas enligt första stycket 1 från
skatteplikt, även om köparen inte är registrerad till mervärdesskatt.

Från skatteplikt undantas om-
sättning av tjänster som tillhanda-
hålls Europeiska gemenskapernas
institutioner i ett annat EG-land, i
den omfattning som frihet från
mervärdesskatt i det landet medges
för motsvarande omsättning till
institutionen.

30 d §9

Från skatteplikt undantas gemenskapsintema förvärv som görs av
utländska företagare om rätt till återbetalning enligt 10 kap. 1-4 §§ av
hela skatten med anledning av förvärvet skulle ha förelegat.

Från skatteplikt undantas även gemenskapsintema förvärv som görs
under sådana förutsättningar att rätt till återbetalning skulle föreligga
enligt 10 kap. 6 och 7 §§.

I 10 a kap. finns särskilda be-
stämmelser om undantag från
skatteplikt för viss omsättning till
utländsk företagare.

8 Lydelse enligt SFS 1995:700.

9 Lydelse enligt SFS 1995:700. Ändringen innebär att tredje stycket upphävs.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1995/96:58

Undantag för viss omsättning i
samband med import

32 §

Utgör ersättningen för en tjänst
en sådan omkostnad som enligt
7 kap. 8 § andra stycket skall ingå
i beskattningsunderlaget för im-
port, är omsättningen av tjänsten
undantagen från skatteplikt.

.ap.

5 kap.

5

En transporttjänst är omsatt inom
landet, om den utförs i Sverige. En
transporttjänst som utförs i Sverige
och i något annat land skall dock
anses i sin helhet omsatt utom-
lands, om transporten sker direkt
till eller från utlandet och inget
annat följer av 5 a § första stycket.

En transporttjänst är omsatt inom
landet, om den utförs i Sverige och
inget annat följer av 5 a § första
stycket. En transporttjänst som
utförs i Sverige och i något annat
land skall dock anses i sin helhet
omsatt utomlands, om transporten
sker direkt till eller från utlandet
och inget annat följer av 5 a §
första stycket.

postverksamhet som avses i 3 §

Befordran av brev till utlandet
postlagen (1993:1684) skall anses som en omsättning inom landet.

Förmedling av en transporttjänst enligt första stycket är omsatt inom
landet, om transporttjänsten är omsatt inom landet och inget annat följer
av 5 a § andra stycket.

5 a

En transporttjänst som avser en
varutransport som påbörjas i ett
EG-land och avslutas i ett annat

§U

En transporttjänst som avser en
varutransport som påbörjas i ett
EG-land och avslutas i ett annat

EG-land, skall anses omsatt i Sve-
rige, om

EG-land eller som har ett direkt
samband med en sådan varutrans-
port och som påbörjas och avslutas
i samma EG-land, skall anses
omsatt i Sverige, om

1. transporten påbörjas här i landet och förvärvet av tjänsten inte har
gjorts under angivande av ett registreringsnummer för köparen i ett annat

EG-land, eller

2. köparen av tjänsten är registrerad till mervärdesskatt här i landet och
köparen har förvärvat tjänsten under angivande av registreringsnumret.

Förmedling som görs för någon annans räkning i dennes namn av en
sådan varutransporttjänst som anges i första stycket skall anses vara
omsatt inom landet, om

10 Senaste lydelse 1994:1798.

11 Senaste lydelse 1994:1798.

10

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1995/96:58

1. transporten påbörjas här i landet och förvärvet av förmedlingstjäns-
ten inte har gjorts under angivande av ett registreringsnummer för
köparen i ett annat EG-land, eller

2. transporten påbörjas i ett annat EG-land men köparen av förmed-
lingstjänsten är registrerad till mervärdesskatt här i landet och han har
förvärvat tjänsten under angivande av registreringsnumret.

6 §12

Om inget annat följer av 6 a § är    Om inget annat följer av 6 a eller

tjänster omsatta inom landet, om  6 b § är tjänster omsatta inom

de utförs i Sverige och avser:        landet, om de utförs i Sverige och

avser:

1. kulturella aktiviteter, artistiska framträdanden, idrott, underhållning,
undervisning, vetenskap och liknande verksamhet, däri inbegripen
verksamhet som arrangör och andra med en i denna punkt angiven
verksamhet förbundna åtgärder,

2. omhändertagande, lastning och lossning av gods och andra liknande
tjänster som tillhandahålls som ett led i en varutransport,

3. värdering av varor som är lös egendom, och

4. arbeten på varor som avses i 3, däri inbegripet kontroll eller analys
av sådana varor.

Förmedling av sådana tjänster som avses i första stycket omfettas av
bestämmelserna i 8 §.

6 a §
6 §
som
som

Om en tjänst som anges i
första stycket 2 tillhandahålls
ett led i en varutransport
påbörjas i ett EG-land och avslutas
i ett annat EG-land, skall tjänsten
anses omsatt i Sverige, om

1. tjänsten utförs här i landet och förvärvet av tjänsten inte har gjorts
under angivande av ett registreringsnummer för köparen i ett annat
EG-land, eller

13

Om en tjänst som anges i 6 §
första stycket 2 tillhandahålls som
ett led i en varutransport som avses
i 5 a §, skall tjänsten anses omsatt
i Sverige, om

2. tjänsten utförs i ett annat EG-land men köparen av tjänsten är
registrerad till mervärdesskatt här i landet och han har förvärvat tjänsten
under angivande av registreringsnumret.

Förmedling som görs för någon annans räkning i dennes namn av en
sådan tjänst som anges i första stycket skall anses vara omsatt inom
landet, om

1. den förmedlade tjänsten utförs i Sverige och förvärvet av förmed-
lingstjänsten inte har gjorts under angivande av ett registreringsnummer
för köparen i ett annat EG-land, eller

12 Senaste lydelse 1994:1798.

13 Senaste lydelse 1994:1798.

11

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1995/96:58

2. den förmedlade tjänsten utförs i ett annat EG-land men köparen av
förmedlingstjänsten är registrerad till mervärdesskatt här i landet och han
har förvärvat förmedlingstjänsten under angivande av registreringsnumret.

6ħ

En tjänst som anges i 6 § första
stycket 3 eller 4 skall anses omsatt
i Sverige, om

1. tjänsten utförs här i landet
och varorna sedan tjänsten utförts
har transporterats ut ur landet
samt förvärvet av tjänsten inte har
gjorts under angivande av ett re-
gistreringsnummerför köparen i ett
annat EG-land, eller

2. tjänsten har utförts i ett annat
EG-land varifrån varorna trans-
porterats ut och köparen av tjäns-
ten är registrerad till mervärdes-
skatt här i landet och han har för-
värvat tjänsten under angivande av
registreringsnumret.

9 §14

En omsättning enligt 2, 2 a, 2 b eller 3 § av en vara anses som en
omsättning utomlands, om

1. säljaren levererar varan till en plats utanför EG,

2. direkt utförsel av varan till en plats utanför EG ombesörjs av en
speditör eller fraktförare,

3. en utländsk företagare förvärvar varan för sin verksamhet i utlandet
och hämtar den här i landet för direkt utförsel till en plats utanför EG,

4. varan levereras i en frihamn 4. varan är en gemenskapsvara,

och varan inte är avsedd att an- som levereras i en frizon eller i ett
vändas i frihamnen,                frilager och varan inte är avsedd

att användas i frizonen eller frilag-
ret,

5 a. varan levereras till ett fartyg eller ett luftfartyg i utrikes trafik för
bruk ombord på ett sådant fartyg eller luftfartyg,

5 b. varan levereras till ett fårtyg eller luftfartyg för sådan omsättning
som anges i 1 § tredje stycket,

5 c. varan omsätts på fartyg eller luftfartyg i de fäll som avses i 2 b §
för konsumtion ombord,

6. varan levereras för försäljning i exportbutik enligt 45 § tullagen
(1994:1550),

7. varan är en personbil eller motorcykel som vid leveransen är införd
i exportvagnförteckning,

14 Senaste lydelse 1994:1798.

12

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1995/96:58

8. varan levereras för en sådan utländsk företagares räkning som mte
är skattskyldig för omsättningen och leveransen görs inom ramen för ett
garantiåtagande som företagaren gjort, eller

9. varan levereras här i landet
till en fysisk person som är bosatt
i ett annat land än ett EG-land,
under förutsättning att säljaren kan
visa att köparen i nära anslutning
till leveransen har medfört varan
vid resa till en plats utanför EG.

9. varan levereras här i landet
till en fysisk person som är bosatt
eller stadigvarande vistas i ett
annat land än ett EG-land, under
förutsättning att

a. ersättningen utgör minst 200
kronor, och

b. säljaren kan visa att köparen
har medfört varan vid resa till en
plats utanför EG före utgången av
tredje månaden efter den månad
under vilken leveransen av varan

gjordes.

Vid leverans av en vara inom landet till en fysisk person som är bosatt
i Norge anses omsättningen som en omsättning utomlands endast om

1. leveransen avser en vara eller en grupp av varor som normalt utgör
en helhet och ersättningen utgör minst 1 000 kronor efter avdrag for skatt
enligt denna lag som hänför sig till ersättningen och

2. säljaren kan visa att köparen i nära anslutning till leveransen fört in
varan eller varorna till Norge och därvid enligt tullräkning eller liknande
handling betalat skatt motsvarande skatt enligt denna lag.

Om en vara levereras för försälj-
ning från kiosk eller liknande
försäljningsställe ombord på fartyg
på linjer mellan Sverige och Norge
och leveransen görs i en frihamn
eller till fartyget, gäller första
stycket endast om varan består av
spritdrycker, vin, starköl, öl, to-
baksvaror, parfymer, kosmetiska
preparat, toalettmedel eller cho-
klad- eller konfektyrvaror.

Om en gemenskapsvara levereras
för försäljning från kiosk eller
liknande försäljningsställe ombord
på fartyg på linjer mellan Sverige
och Norge och leveransen görs i en
frizon eller i ett frilager eller till
fartyget, gäller första stycket en-
dast om varan består av spritdryck-
er, vin, starköl, öl, tobaksvaror,
parfymer, kosmetiska preparat,
toalettmedel eller choklad- eller
konfektyrvaror.

7 kap.

8

Beskattningsunderlaget vid im-
port utgörs av varans värde för
tulländamål, bestämt i enlighet med
gällande regler inom Europeiska
gemenskapen (rådets förordning nr
2913/92 av den 12 oktober 1992
om inrättandet av en tullkodex för
gemenskapen), med tillägg av tull
och andra statliga skatter eller

15

Beskattningsunderlaget vid im-
port utgörs av varans värde för
tulländamål, bestämt enligt rådets
förordning (EEG) nr 2913/92 av
den 12 oktober 1992 om inrättan-
det av en tullkodex för gemenska-
pen, med tillägg av tull och andra
statliga skatter eller avgifter, utom
skatt enligt denna lag, som tas ut

15 Senaste lydelse 1994:1798.

13

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1995/96:58

avgifter, utom skatt enligt denna
lag, som tas ut av tullverket med
anledning av införseln. Sådant
tillägg skall inte göras i fall då
tullen, skatterna eller avgifterna
ingår i varans värde.

I beskattningsunderlaget skall
även ingå frakt- och försäkrings-
kostnader och andra sådana till-
fälliga kostnader som uppstår fram
till första bestämmelseorten här i
landet.

av tullverket med anledning av
införseln. Sådant tillägg skall inte
göras i fall då tullen, skatterna
eller avgifterna ingår i varans
värde.

I beskattningsunderlaget skall
även ingå frakt- och försäkrings-
kostnader och andra sådana om-
kostnader som uppkommer fram till
första bestämmelseorten här i
landet. Är det vid tidpunkten för
skattskyldighetens inträde känt att
varan skall transporteras till någon
annan bestämmelseort här i landet
eller till någon bestämmelseort i ett
annat EG-land, skall också omkost-
naderna fram till den orten ingå i
beskattningsunderlaget.

8 kap.

2 §16

Ingående skatt utgörs av beloppet av den skatt enligt denna lag som
hänför sig till ersättning för förvärv av varor eller tjänster, om om-

sättningen medfört skattskyldighet
tjänsterna förvärvats.

Vid förvärv som medför skatt-
skyldighet enligt 1 kap. 2 § första
stycket 2-5 utgörs ingående skatt
av beloppet av den utgående skatt
som den skattskyldige skall redovi-
sa till staten.

för den från vilken varorna eller

Vid förvärv som medför skatt-
skyldighet enligt 1 kap. 2 § första
stycket 2-5 eller om skattskyldighet
föreligger för förvärvaren enligt
9 c kap. 5 § utgörs ingående skatt
av beloppet av den utgående skatt
som den skattskyldige skall redovi-
sa till staten.

Ingående skatt utgörs också av skatt enligt denna lag som hänför sig till

1. förvärv enligt 4 § första stycket 4 eller 9 kap. 3 § första stycket 2

och andra stycket, eller

2. import till landet.

9 a kap.

8 F

å t e rfö rsäljare förstås en skatt-

Med skattskyldig
skyldig person som inom ramen för sin ekonomiska verksamhet förvärvar
eller importerar begagnade varor, konstverk, samlarföremål eller antik-
viteter i syfte att sälja dem vidare.

Första stycket gäller även om
den skattskyldiga personen handlar
för en annan persons räkning inom

Första stycket gäller även om
den skattskyldiga personen handlar
i eget namn för en annan persons

16 Lydelse enligt SFS 1995:700.

17 Lydelse enligt SFS 1995:700.

14

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1995/96:58

ramen för ett avtal enligt vilket
provision skall betalas vid köp eller
försäljning.

18

Bestämmelserna i 3 kap. 30 a §
första stycket samt 5 kap. 2 §
första stycket 4, andra och tredje
styckena tillämpas inte på omsätt-
ning som beskattas enligt detta
kapitel.

räkning inom ramen för ett avtal
enligt vilket provision skall betalas
vid köp eller försäljning.

§18

Bestämmelserna i 3 kap. 30 a §
första stycket tillämpas inte på
omsättning som beskattas enligt
detta kapitel.

Bestämmelserna i 5 kap. 2 §
första stycket 4, andra och tredje
styckena tillämpas inte i fråga om
omsättning som i ett annat EG-land
beskattas i enlighet med regler
motsvarande dem som anges i detta
kapitel.

9 c kap. Särskilt om varor i vissa
lager

1 §

Från skatteplikt undantas, om
inte annat följer av andra stycket

1.  omsättning och import av
varor som anges i 9 §, om de är
avsedda att placeras i sådant
skatteupplag inom landet som
anges i 3 §,

2. omsättning av tjänster som
avser en sådan omsättning som
anges i 1,

3.  omsättning av icke-gemen-
skapsvaror och av tjänster, som
görs i tillfälligt lager, tullager,
frizon eller frilager under den tid
varorna är placerade där, och

4.  omsättning av varor som
anges i 9 § och av tjänster, som
görs i sådant skatteupplag inom
landet som anges i 3 § under den
tid varorna är placerade i skatte-
upplaget.

Skatt frihet enligt första stycket
gäller endast under förutsättning
att omsättningen eller importen inte
syftar till slutlig användning eller
förbrukning.

\bd som i första och andra
styckena sägs om omsättning av

18 Lydelse enligt SFS 1995:700.

15

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1995/96:58

varor gäller även vid gemenskaps-
interna förvärv av varorna.

2 §

Med tillfälligt lager, tullager,
frizon och frilager samt med icke-
gemenskapsvara förstås vad som i
rådets förordning (EEG) nr 2913/
92 av den 12 oktober 1992 om
inrättandet av en tullkodex för
gemenskapen avses med dessa
begrepp.

•?§

Med skatteupplag avses

1. för varor i 9 §, som utgör
mineraloljeprodukter enligt 1 kap.
3 § lagen (1994:1776) om skatt på
energi, sådana godkända skatte-
upplag som bedrivs av en upplags-
havare som godkänts enligt 4 kap.
3 § i nämnda lag, och

2. för övriga varor i 9 §, sådana
godkända skatteupplag som bedrivs
av en upplagshavare som godkänts
enligt 7 §.

Skatt skall tas ut när en vara
upphör att vara placerad på sådant
sätt som avses i 1 §.

Inträder vid den tidpunkt som
anges i första stycket även skatt-
skyldighet enligt 1 kap. 5 § för
import skall endast skatt enligt
första stycket tas ut.

Skyldig att betala den skatt som
anges i 4 § första stycket är den
som föranleder att varan upphör
att vara placerad på sådant sätt
som avses i 1 §.

Skatten skall motsvara

1. i de fall varan inte har om-
satts under den tid den varit place-
rad på sådant sätt som avses i 1 §;
den skatt som skulle ha beräknats
för den import, den omsättning
eller det gemenskapsintema förvärv

16

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1995/96:58

som undantagits i 1 §, med tillägg
av den skatt som skulle ha beräk-
nats för sådan omsättning av tjäns-
ter som undantagits enligt 1 §,
eller

2. i de fall varan har omsatts
under den tid den varit placerad på
sådant sätt som avses i 1 §; den
skatt som skulle ha beräknats för
den sista av dessa omsättningar,
med tillägg för den skatt som skulle
ha beräknats för sådan omsättning
av tjänster som undantagits enligt
1 § och som utförts efter den sista
omsättningen.

Som upplagshavare får den god-
kännas som med hänsyn till sina
ekonomiska förhållanden och om-
ständigheterna i övrigt är lämplig
som upplagshavare och som yrkes-
mässigt i större omfattning lagrar
sådana varor som avses i 3 § 2.

Upplagshavarens lagring av
varor skall äga rum i godkänt
skatteupplag.

Frågor om godkännande av
upplagshavare och av skatteupplag
prövas av skattemyndigheten på
särskild ansökan.

Godkännande av upplagshavare
eller av skatteupplag får återkallas
av skattemyndigheten, om förut-
sättningarna för godkännande inte
längre finns.

11 § första stycket 1 och 4 samt
i 3 § avses varor som hänförs till
följande nummer i Kombinerade
nomenklaturen (KN-nr) enligt rå-
dets förordning (EEG) nr 2658/87
av den 23 juli 1987 om tulltaxe-
och statistiknomenklaturen och om
Gemensamma tulltaxan,

1. tenn (KN-nr 8001)

2. koppar (KN-nr 7402, 7403,
7405 eller 7408),

3. zink (KN-nr 7901),

2 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 58

17

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1995/96:58

4. nickel (KN-nr 7502),

5. aluminium (KN-nr 7601),

6. bly (KN-nr 7801),

7. indium (KN-nr ex 8112 91
eller ex 8112 99),

8. spannmål (KN-nr 1001 till
1005, 1006: endast obehandlat ris,
eller 1007 till 1008),

9.  oljeväxter och oljehaltiga
frukter (KN-nr 1201 till 1207),
kokosnöt, brasiliansk nöt och cash-
ewnöt (KN-nr 0801), andra nötter
(KN-nr 0802) eller oliver (KN-nr
0711 20),

10. spannmål och utsäde, in-
klusive sojabönor (KN-nr 1201 till
1207),

11.  kaffe, inte rostat (KN-nr
0901 11 00 eller 0901 12 00),

12. te (KN-nr 0902),

13. kakaobönor, hela eller sön-
derslagna, råa eller rostade (KN-
nr 1801),

14. råsocker (KN-nr 1701 11
eller 1701 12),

15. gummi, i ursprungliga for-
mer eller som plattor, ark eller
remsor (KN-nr 4001 eller 4002),

16. ull (KN-nr 5101),

17. kemikalier i bulk (kapitel 28
och 29),

18. mineraloljor, inklusive pro-
pån och butan; också inklusive
räpetroleumoljor (KN-nr 2709,
2710, 2711 12 eller 2711 13),

19. silver (KN-nr 7106),

20. platina; palladium, rhodium
(KN-nr 7110 11 00, 7110 21 00
eller 7110 31 00),

21. potatis (KN-nr 0701), och

22. vegetabiliska oljor och fetter
och deras fraktioner, oavsett om de
är raffinerade eller inte, dock inte
kemiskt modifierade (KN-nr 1507
till 1515).

18

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1995/96:58

10 kap.

6 §19

Utländska beskickningar, lönade konsulat i Sverige eller sådana
internationella organisationer, som avses i lagen (1976:661) om immuni-
tet och privilegier i vissa fäll, har på ansökan rätt till återbetalning av
ingående skatt som hänför sig till förvärv av

1. varor som är avsedda för inredning eller utrustning av en sådan
byggnad som är avsedd för förvärvaren,

2. inventarier eller trycksaker för den verksamhet som utövas av
förvärvaren,

3. motorfordon samt tillbehör eller utrustning till motorfordon, som ägs
av förvärvaren,

4. tjänster på en sådan fastighet som är avsedd for förvärvaren samt på
sådana varor och motorfordon som anges i 1-3,

5. teletjänster, vatten, elektrisk kraft, avloppsrening eller sophämtning
för en fastighet som är avsedd för förvärvaren,

6. sådana bränslen för vilka energiskatt och koldioxidskatt enligt lagen
(1994:1776) om skatt på energi skall tas ut, och

7. alkohol- och tobaksvaror.

Rätt till återbetalning enligt
första stycket har även representa-
tion i Sverige för de Europeiska
gemenskaperna.

11

Den som i en yrkesmässig verk-
samhet omsätter varor eller tjänster
inom landet har rätt till återbetal-
ning av ingående skatt för vilken
han saknar rätt till avdrag enligt 8
kap. på grund av att omsättningen
är undantagen från skatteplikt
enligt 3 kap. 9 § utom tredje styc-
ket 2, 10 §, 19 § första stycket 2,
21 §, 22 §, 23 § 1, 2, 4 eller 8,
30 a §, 30 c § eller 30 e §.

§

Den som i en yrkesmässig verk-
samhet omsätter varor eller tjänster
inom landet har rätt till återbetal-
ning av ingående skatt för vilken
han saknar rätt till avdrag enligt 8
kap. på grund av att omsättningen
är undantagen från skatteplikt
enligt 3 kap. 9 § utom tredje styck-
et 2, 10 §, 19 § första stycket 2,
21 §, 21 a §, 22 §, 23 § 1, 2, 4
eller 7, 30 a §, 30 c §, 30 e §,
32 § eller enligt 9 c kap. 1 §.

Rätten till återbetalning av ingående skatt hänförlig till sådan om-
sättning som avses i 3 kap. 9 § utom tredje stycket 2, 10 § samt 23 § 1,
gäller endast under förutsättning att den som förvärvar varan eller
tjänsten bedriver verksamhet utanför EG eller att tjänsten har direkt
samband med varor som exporteras till ett land som inte är medlem i EG.

Rätt till återbetalning föreligger Rätt till återbetalning föreligger
också för ingående skatt som hän- också för ingående skatt som hän-

19 Lydelse enligt SFS 1995:700.

20 Lydelse enligt prop. 1995/96:45. Ändringen innebär bl.a. att fjärde stycket
upphävs.

19

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1995/96:58

för sig till tjänster som skall anses
omsatta i ett annat EG-land. Rätten
till återbetalning gäller under förut-
sättning att omsättningen är skatte-
pliktig eller undantagen från skatte-
plikt enligt 3 kap. 19 § första
stycket 2, 21 §, 22 § eller 30 e §.

1 10 a kap. finns ytterligare
bestämmelser om rätt till återbetal-
ning av ingående skatt.

för sig till förvärv av varor och
tjänster som skall anses omsatta i
ett annat EG-land. Rätten till åter-
betalning gäller under förutsättning
att avdragsrätt eller återbetalnings-
rätt för den ingående skatten skulle
ha förelegat om varan eller tjäns-
ten hade ansetts omsatt här i lan-
det.

11 kap.

5 a §''

En faktura eller jämförlig hand-
ling skall i de fäll som avses i
3 kap. 30 a § första stycket och
5 kap. 5 a, 6 a och 7 a §§, utöver
vad som anges i 5 §, innehålla
uppgift om säljarens och köparens
registreringsnummer till mervär-
desskatt.

i21

En faktura eller jämförlig hand-
ling skall i de fåll som avses i
3 kap. 30 a § första stycket och
5 kap. 5 a, 6 a, 6 b och 7 a §§,
utöver vad som anges i 5 §, in-
nehålla uppgift om säljarens regist-
reringsnummer till mervärdesskatt
och det registreringsnummer till
mervärdesskatt under vilket köpa-
ren gör sitt förvärv.

Vid omsättning enligt 3 kap. 30 a § av ett nytt transportmedel skall
fakturan eller den jämförliga handlingen även innehålla uppgift om de
förhållanden i 1 kap. 13 a § som avgör att varan skall hänföras till ett

sådant transportmedel.

En faktura eller jämförlig handling som avses i 3 kap. 30 b § skall,
utöver vad som anges i 5 §, innehålla en uppgift om att förvärvet görs
under de förutsättningar som anges i 3 kap. 30 b §. Fakturan eller den
jämförliga handlingen skall innehålla uppgift om den utländske före-
tagarens och den skattskyldiges registreringsnummer till mervärdesskatt.

12 kap.

2

Skattemyndigheten i Kopparbergs
län prövar frågor om återbetalning
enligt 10 kap. 1-8 §§ och om betal-
ningsskyldighet och avräkning
enligt 19 kap. 7 §. I fråga om
återbetalning enligt 10 kap. 9-
13 §§ tillämpas 1 § första stycket.

i22

Skattemyndigheten i Kopparbergs
län prövar frågor om godkännande
av upplagshavare och av skatte-
upplag enligt 9 c kap. 7 § eller om
återkallelse av sådant godkännande
enligt 9 c kap. 8 § andra stycket,
om återbetalning enligt 10 kap. 1-
8 §§ och om betalningsskyldighet
och avräkning enligt 19 kap. 7 §. I

21 Senaste lydelse 1994:1798.

22 Senaste lydelse 1994:496.

20

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1995/96:58

fråga om återbetalning enligt 10
kap. 9-13 §§ tillämpas 1 § första
stycket.

Av 14 kap. 28 § följer att bestämmelserna om beslutande myndighet i
2 kap. 2 § taxeringslagen (1990:324) är tillämpliga i de fåll den
skattskyldige enligt 14 kap. 3 § skall redovisa skatt enligt denna lag i en
särskild självdeklaration.

15 kap.

1 §

Beskattningsbeslut är beslut en-
ligt 2 §, beslut om omprövning en-
ligt 3-8 §§ och beslut om skattebe-
räkning enligt 19 §. Som be-
skattningsbeslut anses också skatte-
myndighetens beslut i fråga om
återbetalning av ingående skatt
enligt 10 kap. 9-13 §§ och beslut i
fråga om återföring enligt 9 kap. 5
eller 6 §.

Beskattningsbeslut är beslut en-
ligt 2 §, beslut om omprövning en-
ligt 3-8 §§ och beslut om skattebe-
räkning enligt 19 §. Som beskatt-
ningsbeslut anses också skatte-
myndighetens beslut i fråga om
återbetalning av ingående skatt
enligt 10 kap. 9-13 §§ och beslut i
fråga om återföring enligt 9 kap. 5
eller 6 § eller 10 kap. 12 § andra
stycket.

Genom beskattningsbeslut fästställs huruvida den som är skattskyldig
skall betala in skatt eller huruvida överskjutande skatt skall återbetalas till
honom och om storleken av det belopp som skall betalas eller återbetalas.

20 kap.

1

Följande beslut av skattemyndigheten får överklagas hos länsrätten av
den skattskyldige och av Riksskatteverket:

1. beskattningsbeslut i en fråga som kan ha betydelse för beskattningen
eller rätten till återbetalning enligt 10 kap. 9-13 §§,

2. beslut att avvisa en begäran om omprövning av beskattningsbeslut
eller att avvisa ett överklagande till länsrätten,

3. beslut enligt 10 kap. 9 §,

4. beslut enligt 14 kap. 23 och 24 §§, och

5. beslut om skattskyldighet eller anstånd med att lämna deklaration
eller betala skatt.

Beslut som Skattemyndigheten i
Kopparbergs län har fattat om
återbetalning enligt 10 kap. 1-8 §§
och om betalningsskyldighet och
avräkning enligt 19 kap. 7 § får
överklagas hos Länsrätten i Kop-
parbergs län. Beslut om avräkning
får överklagas särskilt på den
grunden att avräkningsbeslutet i sig

Beslut som Skattemyndigheten i
Kopparbergs län har fattat om
godkännande enligt 9 c kap. 7 §
eller om återkallelse av sådant
godkännande enligt 9 c kap. 8 §
andra stycket, om återbetalning
enligt 10 kap. 1-8 §§ och om betal-
ningsskyldighet och avräkning
enligt 19 kap. 7 § får överklagas

23 Lydelse enligt prop. 1995/96:19.

21

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1995/96:58

är felaktigt men i övrigt endast i
samband med överklagande av
beslut om betalningsskyldighet.

hos Länsrätten i Kopparbergs län.
Beslut om avräkning får överklagas
särskilt på den grunden att avräk-
ningsbeslutet i sig är felaktigt men
i övrigt endast i samband med
överklagande av beslut om betal-
ningsskyldighet.

Ett beslut enligt 9 c kap. 7 §
eller 8 § andra stycket får även
överklagas av Riksskatteverket. Om
en enskild part överklagar ett så-
dant beslut förs det allmännas
talan av Riksskatteverket.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996. Äldre bestämmelser
gäller dock i fråga om mervärdesskatt för vilken skattskyldighet inträtt
före ikraftträdandet.

2. Bestämmelserna i 3 kap. 30 a § och 10 kap. 6 § i paragrafernas nya
lydelse samt bestämmelsen i 3 kap. 21 a § tillämpas dock för tid från och
med den 1 januari 1995.

22

3 Ärendet och dess beredning

Infor genomförandet av den inre marknaden år 1993 beslöts i december
1991 (rådets direktiv 91/680/EEG) om den s.k. övergångsordningen i
sjätte direktivet (rådets sjätte direktiv 77/388/EEG). Övergångsordningen
avser särskilda mervärdesskatteregler för varuhandeln mellan med-
lemsländerna och gäller temporärt fram till slutet av år 1996, dock med
automatisk förlängning till dess rådet fattat beslut om ett slutligt system
for mervärdesbeskattningen. Alltsedan tillkomsten av övergångsordningen
har kommissionen övervakat beskattningens inverkan på den gräns-
överskridande handeln. I december 1992 antogs vissa förenklingsåtgärder
i detta system genom det s.k. första forenklingsdirektivet (rådets direktiv
92/111/EEG). En av de viktigare åtgärderna i direktivet var att förenkla
beskattningen av trepartshandel, dvs. kedjetransaktioner av varor med tre
inblandade parter från olika medlemsländer. Första forenklingsdirektivet
har genomförts i den svenska mervärdesskattelagstiftningen i samband
med införandet av den EG-anpassade beskattningsordningen den 1 januari
1995 (prop. 1994/95:57, bet. 1994/95:SkU7, rskr. 1994/95:151, SFS
1994:1798).

Kommissionen har som en följd av bl.a. regelbundna möten med
företag och myndigheter i medlemsländerna identifierat även andra
problem vid tillämpningen av övergångsordningen. Den 2 mars 1994
presenterade kommissionen ett förslag till ett andra förenklingsdirektiv,
COM (94)58 (EGT nr C 107, 15.4.94, s. 7) avsett att ytterligare
förbättra den inre marknadens effektivitet. Efter att synpunkter inhämtats
från parlamentet och det ekonomiska och sociala rådet har förslaget
bearbetats i ministerrådet av en arbetsgrupp bestående av representanter
från kommissionen och medlemsländerna. Beslut om direktivet togs av
rådet i april 1995. Direktivet går under beteckningen rådets direktiv
95/7/EG av den 10 april 1995 om ändring av direktiv 77/388/EEG och
om införande av nya förenklingsåtgärder avseende mervärdesskatt -
Tillämpningsområde för vissa undantag från beskattning och praktiska
åtgärder för genomförandet (EGT nr L 102, 5.5.95, s. 18, Celex
395LOOO7), i fortsättningen kallat andra forenklingsdirektivet.

Direktivet rör huvudsakligen förenklingar i beskattningen av råvaru-
transaktioner som görs medan varorna är placerade i skatteupplag (artikel
1.9 och 13). Vidare införs förenklingar i beskattningen avseende interna
varutransporttjänster som har ett direkt samband med gemenskapsintema
varutransporter (artikel 1.7) och avseende arbeten på lös egendom som
berör parter i olika medlemsländer (artikel 1.7, 11 och 12).

I direktivet behandlas också

- beskattningen av arbetsbeting (artikel 1.1, 5, 6, 8 och 12),

- den skattefria försäljningen av varor som resenärer från ett land utanför
EG medför till en plats utanför EG (artikel 1.3),

- beskattningsunderlaget vid import (artikel 1.2),

- ett förtydligande avseende avdragsrätten för ingående skatt (artikel
1.10), och

- förlängning av korrigeringstiden avseende fastigheter (artikel 1.4).

Prop. 1995/96:58

23

I samband med andra forenklingsdirektivet behandlades även frågan om Prop. 1995/96:58
tillämpligt formulär vid skattefria omsättningar till diplomater, internatio-
nella organisationer m.fl. (jfr artikel 15.10 i sjätte direktivet).

Forenklingsdirektivet skall ha genomförts i medlemsländernas
lagstiftning den 1 januari 1996.

Inom Finansdepartementet har i juni 1995 utarbetats en promemoria
med förslag till ändringar i mervärdesskattelagen (1994:200), ML, med
anledning av andra forenklingsdirektivet. Promemorian, betecknad EG:s
andra förenklingsdirektiv och den svenska mervärdesbeskattningen, har
remissbehandlats och finns tillsammans med en sammanställning av
remissyttrandena tillgänglig i Finansdepartementet (dnr Fi 95/4146). En
förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 1.

I promemorian konstateras att frågan om förtydligande av avdragsrätten
för ingående skatt (artikel 1.10) och frågan om förlängning av korrige-
ringstiden avseende fastigheter (artikel 1.4) inte bör föranleda någon
ändring i ML. Regeringen delar denna bedömning. Frågorna tas därför
inte upp i det följande. Inte heller bör frågan om tillämpligt formulär vid
skattefri försäljning till diplomater, internationella organisationer m.fl.,
föranleda några lagstiftningsåtgärder.

Lagrådet

Regeringen beslutade den 28 september 1995 att inhämta Lagrådets
yttrande över det förslag till ändring i ML som föranleds av andra
förenklingsdirektivet. Lagrådet har inte haft något att erinra mot
förslaget. Lagrådets yttrande finns i bilaga 2.

De ändringar i ML som föranleds av regeringens förslag i avsnitt 10
och 11 i propositionen har tillkommit efter det att regeringen beslutat
inhämta Lagrådets yttrande och har därför inte omfattats av Lagrådets
granskning. De föreslagna lagändringarna är dock av sådan enkel
beskaffenhet att Lagrådets yttrande skulle sakna betydelse.

Regeringen avser nu att ta upp frågan om lagstiftning med anledning
av promemorian om EG:s andra förenklingsdirektiv och den svenska
mervärdesbeskattningen samt behandla de lagändringar som föranleds av
de i avsnitt 10 och 11 redovisade frågorna.

En förteckning över åberopade EG-direktiv m.m. finns i bilaga 3.

4 Skatteupplag

4.1 Sjätte direktivet

I artikel 16 finns speciella bestämmelser om skattefrihet för varuimport
och omsättning av varor och tjänster i samband med att varorna skall
placeras i vissa lager eller redan är placerade där. Skattefriheten gäller
endast så länge varorna finns i lagren. Således gäller skattefrihet för
import eller omsättning av varor som är avsedda att placeras i andra lager
än tullager (artikel 16.1. A och 16.1.B e). Vidare gäller skattefrihet för

24

omsättning av varor som är avsedda för placering i tillfälligt lager, Prop. 1995/96:58
frizoner, frilager eller tullager (artikel 16.1.B a-c). För gemenskapsinter-
na förvärv av varor avsedda för något av de lager som anges i artikel

16.1. B skall gälla motsvarande regler som för varuomsättningar inom
landet (artikel 16. la i lydelse enligt 28c.E. 1).

Vidare föreskrivs om skattefrihet för omsättning av tjänster som hänför
sig till varuomsättningarna i fråga (artikel 16.1.C). Dessutom undantas
omsättning av varor och tjänster som utförs på platserna i fråga (artikel

16.1. D).

Av artikel 10.3 framgår att importbeskattningen uppskjuts för varor
som är placerade i tillfälligt lager, frizoner, frilager eller tullager till dess
varan upphör att omfattas av något av dessa lagerförfäranden.

Undantagen i artikel 16.1 är inte obligatoriska. Vaije medlemsland får
efter samråd med mervärdesskattekommittén bestämma om ett sådant
undantag skall införas i den nationella lagstiftningen. De aktuella
undantagen får göras endast under förutsättning att importen, om-
sättningen eller det gemenskapsintema förvärvet inte syftar till slutlig
användning eller konsumtion.

Om ett medlemsland väljer att införa något av de undantag som avses
i artikel 16.1 B-D föreligger en obligatorisk rätt till avdrag för eller
återbetalning av den ingående skatt som hänför sig till omsättningarna
(artikel 17.3.b). Det är vidare möjligt att tillåta företag som enbart utför
sådana transaktioner i ett medlemsland att inte registrera sig till mervär-
desskatt i det landet (artikel 22.9).

4.2 Andra forenklingsdirektivet

Syftet med de nya bestämmelserna i forenklingsdirektivet är framför allt
att medge skattebefrielse för köp och försäljningar av vissa typer av
råvaror så länge varorna är placerade i s.k. skatteupplag i något av
medlemsländerna.

Beskattningsreglerna för varuleveranser m.m. i samband med lagring
av varorna har samlats i artikel 1.9 i andra forenklingsdirektivet. Be-
stämmelserna avses bli tillämpliga för den period under vilken övergångs-
reglerna för beskattning av handeln mellan medlemsländerna gäller.
Regleringen har därför utformats som tillägg, ändringar och förtyd-
liganden i artikel 16 i lydelse enligt öveigångsordningen, artikel 28c.E
första stycket 1. När det i propositionen hänvisas till artikel 16 avses
artikeln i den nya lydelse den har enligt andra forenklingsdirektivet.

Som framgått av föregående avsnitt finns redan i dag en möjlighet för
medlemsländerna att undanta skatt på omsättningar som utförs medan
varor finns i lager, oavsett om dessa utgör tullager eller annat lager än
tullager, jfr artikel 16.1.D i sjätte direktivet. Länderna har dock normalt
begränsat tillämpningen av artikel 16. l.D till att avse omsättning av varor
i tullager, dvs. varor importerade från ett land utanför EG. Motsvarande
köp och försäljningar av gemenskapsvaror i lager är däremot skatteplikti-
ga. Den angivna skatteplikten för omsättning av gemenskapsvaror kan

25

sägas ha uppkommit som en följd av att import och export försvann för Prop. 1995/96:58
handel inom EG år 1993. I praktiken har dock flera medlemsländer
avstått från att kräva redovisning av skatten i dessa fåll. Det kan
samtidigt noteras att punktskattefri hantering av bl.a oljeprodukter inom
skatteupplag sedan januari 1993 är en del av EG:s gemensamma
förfåranderegler på punktskatteområdet.

För de medlemsländer som använder sig av möjligheten i artikel

16.1.D till skattelättnader för omsättningar av varor placerade i tullager,
föreskriver nu andra forenklingsdirektivet en skyldighet att införa
motsvarande skattelättnader för omsättning av vissa uppräknade varor
placerade i ett annat lager än tullager. På detta sätt kommer den
skattemässiga behandlingen av dessa varor att likställas med den som
gäller för samma varor om de i stället hade importerats och placerats i
tullager.

Som framgått av föregående avsnitt får de aktuella omsättningarna inte
göras i detaljistledet. De avser därmed framför allt råvaror. En för-
teckning över de varor som omfattas av bestämmelserna har upprättats i
bilaga J till forenklingsdirektivet (jfr artikel 1.13). Medlemsländerna har
dock enats om att det inte föreligger något hinder mot att föreskriva om
andra lagringsförfäranden än lagring i tullager även beträffande andra
varor än dem som är uppräknade i bilaga J. Dock måste gällande
gemenskapsregler iakttas, dvs. konsultationer enligt artikel 29 i sjätte
direktivet måste föregå vatje större förändring av listan.

I forenklingsdirektivet har i ett tillägg till artikel 16.1.B e, förklarats
vad som skall avses med annat lager än tullager. Som en allmän förut-
sättning gäller att de skall vara belägna inom landet. För punktskatte-
pliktiga varor avses de platser som definieras som skatteupplag i artikel
4b) i rådets direktiv 92/12/EEG. Det kan noteras att mineraloljor i bilaga
J utgör punktskattepliktiga varor. För andra varor än punktskattepliktiga
varor, utgörs lagret av de platser som medlemsländerna definierar som
sådana. Något annat lagringsförlärande än lagring i tullager får emellertid
inte föreskrivas i de fall de aktuella varorna är avsedda att levereras till
detaljhandelsledet. Dock får sådant annat lagringsförlärande föreskrivas
för varor avsedda för bl.a. försäljning till och i exportbutiker och på flyg
och fartyg samt för skattefri försäljning till diplomater, internationella
organisationer m.fl. (artikel 16.1.B e andra stycket).

Skatt skall tas ut när varan lämnar lagret (artikel 16.1 första stycket
inledningen). Den som föranleder att varan upphör att omfattas av
lagringsförfärandet är betalningsskyldig för skatten. Detta gäller för såväl
tullager som för annat lager än tullager (artikel 16.1 andra stycket).

Medlemsländerna är eniga om att en beskattningsbar person som inom
ett medlemsland endast utför omsättningar som är undantagna enligt
artikel 16. l.D skall kunna undantas från kravet på mervärdesskatteregist-
rering i det landet (jfr artikel 22.9). Man anser också att de förpliktelser
som åligger den som är betalningsskyldig för skatten i samband med
upphörandet av de lagringsförfäranden etc. som avses i artikel 16.1.A-E
kan få fullgöras av en tredje person som handlar på dennes vägnar, dock
på de villkor och inom de gränser som medlemsländerna beslutar om.

26

En särskild fråga gäller den skatt som skall tas ut då varan lämnar Prop. 1995/96:58
lagret. Enligt de inledande bestämmelserna i artikel 16.1 skall beloppet
av den mervärdesskatt som då skall tas ut motsvara det skattebelopp som
skulle ha betalats om den import, den omsättning eller det gemenskapsin-
tema förvärv som undantagits i stället hade beskattats. Den närmare
innebörden härav har av medlemsländerna ansetts utgöra följande.

I de fäll varorna inte har omsatts under den tid de omfattats av något
av de lagringsförfäranden som avses i artikel 16.1, skall den skatt som
tas ut motsvara det skattebelopp som skulle ha tagits ut för den trans-
aktion som medförde att varan blev placerad under något av dessa
förfäranden (dvs. den import, den omsättning eller det gemenskapsintema
förvärv som undantagits enligt artikel 16.1 .A eller B eller 28c.E. la), plus
det skattebelopp som skulle ha tagits ut på vaije tillhandahållande av
tjänst som undantagits enligt artikel 16.1.

I de fäll varorna har omsatts under den tid de omfättats av något av de
förfäranden etc. som avses i artikel 16.1, skall den skatt som skall tas ut
motsvara det skattebelopp som skulle ha tagits ut på den sista av dessa
omsättningar, plus det skattebelopp som skulle ha tagits ut på vaije
tillhandahållande av tjänst som undantagits enligt artikel 16.1 och som
utförs efter den sista omsättningen.

Som framgått är reglerna i forenklingsdirektivet om omsättning av
varor under lagringsförfäranden inte tillämpliga på gemenskapsintema
kedjetransaktioner där varorna flyttas rent fysiskt. Eventuella förenklingar
även för sådana transaktioner kräver ytterligare åtgärder. Sådana
diskuterades i samband med förhandlingarna om det andra förenklings-
direktivet och frågan kan återkomma i senare sammanhang.

27

4.3 Genomförandet av forenklingsdirektivet

Prop. 1995/96:58

Regeringens förslag: Omsättning av icke-gemenskapsvaror som görs
medan varorna är placerade i tullager, frizon eller frilager och
omsättning av tjänster avseende sådana varuomsättningar skall
undantas från beskattning så länge varorna finns i lagret. Motsva-
rande skattefrihet införs för omsättning av vissa råvaror som görs
under tiden varorna är placerade i skatteupplag, liksom för import
och omsättning av de aktuella varorna om de är avsedda att placeras
i ett skatteupplag. Tillhandahållande av tjänster, knutna till sådana
omsättningar, undantas också. Vad som nu sagts om omsättning skall
i förekommande fall också gälla för gemenskapsintema förvärv av
varor avsedda för skatteupplag.

Återbetalning medges för ingående skatt som hänför sig till de
omsättningar eller den import som undantagits.

Skatt skall betalas när varan lämnar lagret. Skattskyldig är den som
föranleder detta.

Promemorian: I promemorian föreslogs skattefrihet i huvudsak i den
utsträckning som medges i forenklingsdirektivet. Omfattningen av den
föreslagna skattefriheten var således vidare än i regeringens förslag.

Remissinstanserna: Generaltullstyrelsen motsätter sig att lagring i
tillfälligt lager, tullager, frizoner eller frilager används som ett led i en
rent inrikes eller EG-intem handel för att åstadkomma förenklingar i det
interna beskattningssystemet. Lagring på sådana platser bör så långt
möjligt begränsas till icke-gemenskapsvaror införda från tredje land och
eventuellt till gemenskapsvaror avsedda för export till tredje land.
Riksskatteverket och Näringslivets Skattedelegation anser att skattskyldig-
heten när varan lämnar lagret bör ligga på köparen. Om säljaren skulle
vara skattskyldig skulle skattskyldighetens inträde vara beroende av att
köparen tar ut varan ur lagret vilket skulle medföra bevis- och kontroll-
problem. För att mini mera antalet registreringar genom skatterepresentant
bör vidare skatt inte tas ut i de fäll varan tas ut från lagringsstället för att
exporteras. Även Föreningen Auktoriserade Revisorer anser att skattskyl-
dighetsreglema måste preciseras.

Skälen för regeringens förslag: I det följande redogörs först för den
skattemässiga innebörden av att en vara är en icke-gemenskapsvara resp,
en gemenskapsvara. Därefter behandlas omfattningen av den skattefrihet
som regeringen föreslår. Vidare kommenteras beskattningkonsekvensema
i samband med att varan lämnar lagret. Slutligen anges vilka ändringar
som bör göras i ML med anledning av förslaget.

Icke-gemenskaps varor

Varor som kommer från tredjeland och som ännu inte är satta i fri
omsättning i EG, kan läggas upp på tillfälligt lager, tullager, frizoner och

28

frilager i enlighet med EG:s tullregler. Reglerna finns i rådets förordning Prop. 1995/96:58
2913/92/EEG om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (tullkodex-
en). Reglerna är direkt tillämpliga i Sverige.

Frizoner och frilager behandlas i tullkodexen som ett enhetligt institut.
Den enda väsentliga skillnaden är att frizoner är inhägnade områden
medan frilager utgör enskilda byggnader eller lokaler. Den närmaste
svenska motsvarigheten är frihamnar. Enligt övergångsbestämmelserna
till anslutningsakten får Sverige behålla frihamnsinstitutet fram till den
1 januari 1996, jfr prop. 1994/95:34 s. 102. Därefter måste frihamnarna
ersättas av frizoner eller frilager.

Vid import gäller i fråga om mervärdesskatt vad som föreskrivs om tull
i tullagen (1994:1550), jfr 1 kap. 2 § och 13 kap. lag ML. Skattskyl-
digheten för mervärdesskatten inträder när varan skall anmälas till
förtullning enligt tullagen, jfr 1 kap. 5 § ML. Detta sker som huvudregel
vid importen. Vid import av varor som skall placeras i tillfälligt lager,
tullager, frizoner eller frilager gäller dock att skattskyldigheten inträder
först då varan upphör att omfattas av något av dessa förfaranden (jfr 10 §
tullagen).

Tillfälliga lager, frizoner, frilager och tullager anses utgöra en del av
EG:s skatteområde. Handel med icke-gemenskapsvaror som är upplagda
på sådana platser är därför i princip mervärdesskattepliktig. Med-
lemsländerna kan dock befria sådana omsättningar från mervärdesskatt
enligt artikel 16. l.D i sjätte direktivet. I Sverige torde i praktiken sådana
omsättningar ha ansetts mervärdesskattebefriade genom att varan inte
ansetts införd i landet förrän den upphört att omfattas av lagringsför-
färandet. ML bör dock förtydligas i det avseendet så att det klart framgår
att omsättningar av icke-gemenskapsvaror i tillfälligt lager, tullager,
frizoner eller frilager skall undantas från beskattning så länge varan är
upplagd på en sådan plats. Samtidigt bör det klargöras att motsvarande
skattefrihet även gäller för tjänster som utförs på sådana lager.

Gemenskapsvaror

Med gemenskapsvaror förstås varor, som är framställda inom EG, eller
varor, som kommer från platser utanför EG, men som satts i fri
omsättning. När de satts i fri omsättning har eventuell tull erlagts.
Gemenskapsvaror kan därför normalt inte läggas upp på tullager, frizoner
m.fl. I vissa fall förekommer dock gemenskapsvaror på dessa platser om
gemenskapslagstiftningen innehåller särskilda bestämmelser om detta (jfr
artikel 98 och 166 i tullkodexen). Här avses särskilt lagring av EG-
jordbruksvaror, som är avsedda för export och där det vid uppläggningen
utbetals exportrestitution för varorna. Även gemenskapsvaror som
exempelvis skall retumeras på grund av brister i leveransen, kan läggas
upp här.

Det förekommer också att gemenskapsvaror tas in i tullager, frizoner
och frilager utan att de för den skull anses hänförda till tullagerförfäran-
de. Så kan ske efter tullmyndighetens medgivande om det föreligger ett

29

ekonomiskt behov och tullövervakningen inte påverkas negativt av detta Prop. 1995/96:58
(jfr artikel 106 i tullkodexen). Det är här fråga om en ren förvaring av
gemenskapsvaroma vilken sker av praktiska skäl. Varorna skall hållas
åtskilda från icke-gemenskapsvaroma.

Svenska tullbestämmelser tillåter även att gemenskapsvaror fysiskt
förvaras på tillfälligt lager utan att för den skull anses upplagda där, jfr
4 kap. 19 § Generaltullstyrelsens tullordning (TFS 1994:45) och artikel
50 jämförd med artikel 48 i tullkodexen.

För transaktioner med gemenskapsvaror, som förvaras i tullager m.fl.
utan att förvaringen är knuten till någon tullprocedur gäller inte reglerna
om uppskjuten importbeskattning.

Omfattningen av skattefriheten

I Sverige förekommer i stor utsträckning köp och försäljning av olja och
oljeprodukter medan de ligger i lager. Framför allt gäller detta råolja som
köps in av de större importörerna och sedan säljs i raffinerat skick till
andra oljebolag. I Sverige finns också lager för metaller inköpta på
metallbörser. Även varor som ligger i sådana lager byter ägare ett stort
antal gånger. Vidare förekommer det att spannmålsprodukter säljs medan
varorna finns i lager. Omfattningen av denna handel är dock liten jämfört
med den totala volym spannmål som säljs i Sverige. Vårt medlemskap i
EU kan dock förväntas medföra en ökning av handeln med spannmål i
lager.

I 5 kap. 9 § första stycket 4 ML finns en bestämmelse om att varor
som levereras i en frihamn och som inte är avsedda att användas i
frihamnen skall anses omsatta genom export och omsättningen därmed
vara skattebefriad. När varor levereras till frihamn anmäls de för
uppläggning i frihamnslager. Leverantören avlämnar uppläggningsan-
mälan till tullmyndigheten, som attesterar anmälan och återlämnar ett
exemplar till leverantören. Resterande handlingar sänds till frihamnen
som registrerar och märker upp godset. Frihamnen utfärdar därefter en
lossningsattest och återsänder handlingarna till tullmyndigheten, (jfr RSV
Handledning för mervärdeskatt 1993, s. 291). Bestämmelsen tillämpas i
fall då en skattskyldig avser att göra en skattefri leverans, antingen för
att varan skall exporteras eller för att varan därefter skall öveigå till fri
förbrukning utan att skatt tas ut, vilket kan ske i enlighet med vissa
regler om frihet från importbeskattning. Bestämmelsen avser både
gemenskapsvaror och icke-gemenskapsvaror. Någon reglering i övrigt
motsvararande den som finns i artikel 1.9 i forenklingsdirektivet finns
inte i ML.

När det gäller omfattningen av den skattfrihet som bör råda i Sverige
för transaktioner med varor i eller avsedda för olika typer av lager gör
regeringen följande bedömning. Den skattefrihet som i dag gäller för
omsättning av gemenskapsvaror som levereras i frihamnar bör efter
årsskiftet i stället gälla motsvarande omsättningar i frizoner eller frilager.
Bestämmelsen i 5 kap. 9 § första stycket 4 ML bör därför ändras i det

30

avseendet. Därutöver bör som tidigare nämnts skattefrihet råda för
omsättning av icke-gemenskapsvaror i bl.a. frizoner och frilager. Det
finns i dag inte något tillstånd utfärdat för frilager. Någon praktisk
erfarenhet av hur sådana lager fungerar finns således inte. Kommissionen
har förklarat att man påbörjat en utredning om implementeringen i med-
lemsländerna av de nuvarande bestämmelserna i artikel 16. Mot den
bakgrunden finner regeringen inte skäl att nu företa någon ytterligare
ändring av tillämpningsområdet för bestämmelsen i 5 kap. 9 § första
stycket 4 utöver den redan nämnda, eller att utvidga skattefriheten till att
avse även leveranser av gemenskapsvaror avsedda för tullager eller
tillfälliga lager. Såsom Generaltullstyrelsen anfört bör de här nämnda
lagren så långt möjligt användas endast för uppläggning av icke-
gemenskapsvaror.

Genom att omsättningar av icke-gemenskapsvaror i tullager m.fl.
föreslås bli skattefria föreligger enligt andra forenklingsdirektivet en
skyldighet att också införa undantag för omsättningar som görs i
skatteupplag av vissa uppräknade råvaror (artikel 16.1.D andra stycket
och bilaga J). En sådan skattefrihet föreslås därför. Skatteupplag för de
aktuella råvarorna, utöver dem som redan finns för mineraloljeprodukter,
skall således få inrättas. Någon möjlighet att begränsa undantaget till att
avse endast vissa av råvarorna synes inte föreligga, i vart fall inte om
undantaget för varuomsättningar i tullager m.fl. är generellt utformat.
Vidare bör undantas omsättning av sådana råvaror som är avsedda för
skatteupplagen (jfr artikel 16.1 .B.e), liksom tillhandahållande av tjänster,
knutna till sådana omsättningar (jfr artikel 16.1.C). Vad som ovan sagts
om omsättning skall i förekommande fäll också gälla för gemenskapsin-
tema förvärv av råvarorna (artikel 16.1.a).

Det kan i detta sammanhang noteras att i bilaga J uppräknade mineral-
oljor omfettas av reglerna för punktskattepliktiga varor. Sådana varor kan
bearbetas, lagras och förflyttas mellan medlemsländerna i tidigare led än
detalj istledet utan att detta medför några konsekvenser i punktskattehänse-
ende, under förutsättning att verksamheten sker i skatteupplag. Under den
tid som varorna hanteras i skatteupplag utan att skatten förfeller till
betalning, omfettas de av en suspensionsordning, innebärande att
punktbeskattningen skjuts upp till dess varorna blir tillgängliga för
konsumtion. Genom att bestämmelser motsvarande dem i artikel 16.1.B
e och D i forenklingsdirektivet föreslås införda i ML kommer kedjetrans-
aktioner av de i bilaga J angivna mineraloljorna att kunna göras såväl
mervärdesskattefritt som punktskattefritt så länge varorna befinner sig i
skatteupplaget.

Såsom tidigare konstaterats gäller vid import av varor som skall
placeras i tillfälligt lager, frizoner, frilager eller tullager att skattskyldig-
heten inträder först då varan upphör att omfettas av något av dessa
förfäranden (jfr 1 kap. 5 § ML jämförd med 10 § tullagen). Sådan
uppskjuten beskattning gäller inte beträffende import av råvaror som är
avsedda att placeras i skatteupplag. Importen kan dock undantas från
beskattning med stöd av den tidigare redovisade artikeln 16.1. A. För att
import av de i direktivet uppräknade varorna, oavsett den görs till

Prop. 1995/96:58

31

tullager eller till skatteupplag, skall få en likartad skattemässig behandling Prop. 1995/96:58
föreslås att import i det senare fallet undantas från mervärdesskatt på sätt
som anges i direktivet. Det kan härvid noteras att en upplagshavare som
importerar bränsle får hantera bränslet under suspension från punktskatt

(prop. 1994/95:54 s. 103).

Beskattningskonsekvenser i samband med att varan lämnar lagret

Såsom föreskrivs i forenklingsdirektivet bör i ML tas in en regel om att
skatt skall tas ut när varan lämnar lagret. Vidare skall i enlighet med
direktivet anges det sätt på vilket skatten skall beräknas och vem som
skall vara skattskyldig.

Vid import till annat lager än tullager saknas, som framgått tidigare,
regler om uppskjuten importbeskattning. Den skatt som skall tas ut då en
sådan vara lämnar lagret skall därför inte redovisas i den ordning som
gäller for tull (jfr 13 kap. lag ML). Detta innebär bl.a. att det är
skattemyndigheten och inte tullmyndigheten som är beskattningsmyndig-
het.

Enligt direktivet är den skattskyldig som föranleder att varan upphör
att omfattas av ett lagerförfärande. Beroende på omständigheterna är det
möjligt att anse antingen köparen eller säljaren som skattskyldig. Ofta
torde det vara köparen som tar ut varan ur lagret i samband med ett
förvärv. Skattskyldigheten åvilar då köparen. I de fäll omsättningen av
en vara äger rum medan varan ligger i lagret och säljaren därefter
uppdrar åt exempelvis lagerhållaren att transportera varan till köparen,
torde däremot säljaren kunna anses vara den som har tagit ut varan och
därmed vara den som är skattskyldig. Skatten skall i dessa fäll motsvara
den skatt som skulle ha tagits ut för denna sista omsättning i lagret, med
tillägg för den skatt som skulle ha tagits ut på eventuella tjänsteomsätt-
ningar som gjorts under den tid varan låg i lagret efter den sista
omsättningen. I ett annat fäll kan den som äger varan när den ligger i
lagret själv ta ut varan utan samband med någon omsättning till annan.
I ett sådant fäll blir ägaren skyldig att betala den skatt som skulle ha
tagits ut för den import, den omsättning eller det gemenskapsintema
förvärv som föranledde att varan blev placerad i lagret med tillägg för
skatten på eventuella tjänsteomsättningar. Exemplet förutsätter att den
som äger varan inte förvärvat den genom en omsättning av varan i lagret.
I sådant fäll gäller vad som ovan sagts om skattskyldighet för den sista
omsättningen.

Om den sista omsättningen görs till en utländsk företagare i annat EG-
land eller i ett land utanför EG skall omsättningen bedömas efter de
allmänna regler som gäller för gemenskapsintema förvärv resp, export.
Om omsättningen utgör export enligt 5 kap. 9 § ML uppkommer inte
någon skattskyldighet enligt 9 c kap. ML.

32

Ändringar i ML föranledda av förslaget

Reglerna om skattefrihet resp, beskattning i de nu aktuella fellen samt
regler om godkännande av skatteupplag och upplagshavare bör samman-
föras och bilda ett nytt kapitel (9 c) i ML. Motsvarande systematik
används i förenklingsdirektivet. Bestämmelsen i 5 kap. 9 § första stycket
4 torde i systematiskt hänseende lämpligen höra hemma i 9 c kap.
Bestämmelsen har i praxis utnyttjats bl.a. i samband med leverans i
frihamn av bilar m.m. avsedda för försäljning till diplomater. Frågan om
skattefrihet vid försäljning till diplomater m.fl. bereds för närvarande
inom regeringskansliet. Regeringen, som avser att återkomma med
förslag till lagstiftningsåtgärder i denna fråga, är därför inte beredd att nu
upphäva och föra över bestämmelsen i 5 kap. 9 § första stycket 4 ML till
9 c kap.

I 9 c kap. bör även införas en bestämmelse om att det är skattemyndig-
heten, som skall pröva frågor om godkännande av upplagshavare
och skatteupplag. På samma sätt som i fråga om skatteupplag inom
punktskatteområdet bör det åtminstone tills vidare vara Skattemyndig-
heten i Kopparbergs län som skall göra denna prövning. En bestämmelse
härom bör tas in i 12 kap. Regler om överklagande m.m. bör tas in i 20
kap. Beträffande den verksamhet som lagerhållaren bedriver gäller
allmänna regler för registrering och beskattning.

I 1 kap. 2 § ML bör hänvisas till de särskilda reglerna om skattskyldig-
het i 9 c kap. I 3 kap. bör en hänvisning göras till de särskilda undanta-
gen från skatteplikt i 9 c kap. En rätt till återbetalning av ingående skatt
som hänför sig till sådana omsättningar som undantas från beskattning i
9 c kap. bör införas i 10 kap. 11 §. I de fell skattskyldigheten åligger den
näringsidkare som förvärvar varan bör han ha avdragsrätt för för-
värvsskatten. Bestämmelsen i 8 kap. 2 § angående vad som utgör
ingående skatt bör därför utvidgas till att även avse beloppet av den
utgående skatt som en skattskyldig förvärvare i nu aktuella fell skall
betala.

Den som enbart utför omsättningar undantagna från skatteplikt enligt
föreslagna 9 c kap. är inte skyldig att registrera sig till mervärdesskatt
här i landet. Detta framgår av 14 kap. 1 § jämförd med 1 kap. 1 och
2 §§ ML. Någon bestämmelse motsvarande den i artikel 22.9 är således
inte behövlig i dessa fell.

Inför tillämpningen av det nu föreslagna regelsystemet kommer
närmare anvisningar att behöva utarbetas på verkställighetsplanet.

3 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 58

Prop. 1995/96:58

33

5 Beskattningsland för omsättning av vissa        Pr°P- 1995/96;58

varutransporttjänster och för arbete på lös egendom

5.1 Bakgrund

Enligt övergångsordningen i sjätte direktivet skall ett flertal tjänster
beskattas i det land där de utförs. Detta får till följd att även en
näringsidkare som inte hör hemma i det landet faktureras för mervärdes-
skatt när en sådan tjänst omsätts till honom. Näringsidkaren kan därefter
begära återbetalning av skatten. Antalet ansökningar om återbetalning har
därmed kommit att öka, vilket verkat hämmande på handeln med
tjänsterna i fråga. Rådet har därför under åren 1993 och 1994 beslutat
medge elva av de tolv äldre medlemsländerna en rätt att temporärt
undanta vissa sådana tjänsteomsättningar. Undantagen förutsätter att
tjänsten tillhandahålls en näringsidkare som inte hör hemma i beskatt-
ningslandet men är registrerad till mervärdesskatt i ett annat medlemsland
och skulle haft rätt till återbetalning av skatten om omsättningen inte
undantagits. De berörda tjänsterna avser värdering av och arbete på lös
egendom (artikel 9.2. c tredje och fjärde strecksatserna), transporttjänster
som anses omsatta inom landet och som har direkt samband med
transport av varor inom gemenskapen (artikel 28b. C 1) samt lastning,
lossning och liknande s.k. stödtjänster som utförs inom landet och som
avser de nämnda transporttjänstema (artikel 9.2 c andra strecksatsen).
Med undantaget följer också en avdragsrätt för ingående skatt som hänför
sig till omsättningen av tjänsterna.

Andra forenklingsdirektivet innehåller bestämmelser som avser att
ersätta den nu nämnda särregleringen, vilken upphört den 31 december
1994 (artikel 1.7, 11 och 12). Forenklingsdirektivet bygger emellertid på
delvis andra principer än på dem som används i särregleringen.

Enligt nuvarande regler i sjätte direktivet skall gemenskapsintema
transporttjänster och andra tjänster som utförs i samband med varu-
befordran över gränserna inom EG-området beskattas i köparens
hemland, om denne är registrerad till mervärdesskatt (artikel 28b.C, D
och E). Denna princip för beskattningsland har ansetts fungera till-
fredsställande både för företagarna och myndigheterna. Genom andra
forenklingsdirektivet införs nu samma princip för varutransporter som
utförs inom ett medlemsland, om transporten har ett direkt samband med
en varutransport mellan medlemsländerna (artikel 1.7). Inhemska
varutransporter kommer därmed att jämställas med gemenskapsintema
varutransporter i dessa fell. Motsvarande förenkling skall också gälla för
stödtjänster, dvs. tjänster knutna till sådana interna transporttjänster
(artikel 28b D i sjätte direktivet), liksom för tjänster som utförs av
förmedlare som anlitats för att tillhandahålla någon dessa tjänster (artikel
28b E. 1 i sjätte direktivet).

Tjänster som avser värdering av eller arbete på lös egendom skall
enligt sjätte direktivet anses omsatta i det land där de utförs (artikel 9.2
c). Enligt förenklingsdirektivet (artikel 1.7) skall emellertid sådana

34

tjänster i stället anses omsatta i det medlemsland som utfärdat kundens Prop. 1995/96:58
registreringsnummer till mervärdesskatt om kunden är registrerad i ett
annat medlemsland än där tjänsten faktiskt utförs. Regeln gäller dock
endast under förutsättning att varorna sänds eller transporteras ut ur det
medlemsland där tjänsterna utförts.

Forenklingsdirektivet innehåller vidare bestämmelser om skattskyldighet
för kunden beträffande de aktuella transporttjänstema och arbetena
(artikel 1.11).

5.2 Genomförandet av forenklingsdirektivet

Regeringens förslag: Varutransporttjänster som utförs i Sverige och
som har direkt samband med gemenskapsintema transporttjänster
skall anses omsatta i Sverige under samma förutsättningar som gäller
för den gemenskapsintema transporttjänsten. Vad nu sagts skall
också gälla för stödtjänster till och förmedling av den svenska
transporttjänsten. Skattskyldighet införs för den som köper tjänsterna
under samma förutsättningar som gäller vid förvärv av motsvarande
gemenskapsintema tjänster.

Tjänster som avser arbete på lös egendom i ett annat EG-land skall
anses omsatta i Sverige om kunden är registrerad till mervärdesskatt
här och om varan sedan tjänsten utförts transporterats ut ur det EG-
land där tjänsten utförts. Kunden skall i dessa fall vara skattskyldig
för tjänsten.

Bestämmelserna i 10 a kap. ML upphävs.

Promemorian: Förslaget i promemorian överensstämmer med
regeringens förslag.

Remissinstanserna: Förslaget biträds eller lämnas utan erinran.

Skälen för regeringens förslag: Trots att tiden formellt löpt ut för de
i föregående avsnitt nämnda särlösningarna för deltransporter inom landet
tillämpas de fortfarande. Sverige har av konkurrensskäl infört samma
skattebefrielse som tillämpas av övriga medlemsländer för de berörda
omsättningarna i avvaktan på att bestämmelserna i det andra förenklings-
direktivet skall genomföras. Bestämmelserna återfinns i 10 a kap. ML om
undantag från skatteplikt för viss omsättning till utländska företagare
(prop. 1994/95:202, bet. 1994/95:SkU27, rskr. 1994/95:402, SFS
1995:700). Den regleringen bör dock upphävas den 1 januari 1996 i
samband med genomförandet av andra forenklingsdirektivet och ersättas
av direktivets regler om beskattningsland för inhemska deltransporter och
för värdering av och arbete på lös egendom. Upphävandet av 10 a kap.
medför följdändringar i 3 kap. 30 d § och 10 kap. 11 §.

Regler om omsättningsland i fråga om transporttjänster finns i 5 kap.
5 § och i fråga om stödtjänster, som lastning, lossning och andra tjänster
som tillhandahålls som ett led i sådana transporttjänster, i 5 kap. 6 §
första stycket 2. Omsättningsland för gemenskapsintema varutrans-

35

porttjänster regleras dock i 5 kap. 5 a § och för stödtjänster till sådana Prop. 1995/96:58
transporttjänster i 5 kap. 6 a §. Tillämpningsområdet för 5 kap. 5 a § bör
nu utvidgas till att avse även inhemska varutransporttjänster som har
direkt samband med gemenskapsintema transporttjänster. På motsvarande
sätt bör 5 kap. 6 a § om beskattningsland för stödtjänster till gemenskaps-
intema varutransporter även avse inhemska stödtjänster som har direkt
samband med de gemenskapsintema varutransporterna. Vad nu sagts skall
också gälla i fråga om sådana förmedlingstjänster som avses i 5 kap. 5 a
och 6 a §§.

Regler om omsättningsland i fråga om värdering av och arbete på lös
egendom återfinns i 5 kap. 6 § första stycket 3 och 4 ML. När sådana
tjänster berör parter i olika medlemsländer skall enligt förenklings-
direktivet beskattningen ske i kundlandet. Motsvarande bestämmelse bör
införas i 5 kap. genom en ny 6 b §. Regeln förutsätter att varan sänds
eller transporteras ut ur kundlandet efter utfört arbete. Riksskatteverket
befårar att detta kan medföra tillämpnings- och kontrollproblem. Något
möjlighet att avvika från direktivet i detta avseende torde dock inte
föreligga. Jfr även den föreslagna ändringen i 2 a kap. 7 §.

Följdändringar bör göras i 5 kap. 5 och 6 §§.

Vidare bör bestämmelser om skattskyldighet för kunden införas be-
träffande de aktuella transporttjänstema och arbetena (artikel 1.11 i
forenklingsdirektivet). Bestämmelser om sådan skattskyldighet finns i
1 kap. 2 § första stycket 3 ML. Genom de befintliga hänvisningarna till

5 kap. 5 a och 6 a §§ inbegrips transporttjänstema. Skattsky ldighetspa-
ragrafen behöver därför endast kompletteras med en hänvisning till den
nya 6 b §.

Slutligen finns i forenklingsdirektivet (artikel 1.12) bestämmelser om
att fakturan i de aktuella fållen skall innehålla uppgift om säljarens
registreringsnummer till mervärdesskatt och det registreringsnummer
under vilket köparen gjort sitt förvärv. Motsvarande bestämmelser i 11
kap. 5 a § ML bör kompletteras med en hänvisning till den föreslagna 5
kap. 6 b §. Därutöver föreslås att paragrafen förtydligas i visst avseende.

6   Arbetsbeting

6.1 Sjätte direktivet

Med arbetsbeting avses det fåll att köparen beställt en vara som skall
tillverkas av säljaren men köparen tillhandahåller själv en väsentlig del
av materialet. Ett medlemsland har rätt att betrakta arbetsbeting som en
omsättning av varor och inte som en tjänsteomsättning (artikel 5.5 a i
sjätte direktivet). Enligt öveigångsordningen är dessutom medlemsländer-
na skyldiga att i vissa fall behandla arbetsbeting som omsättning av varor
(artikel 28a.5a). Överföring av varor jämställs som huvudregel med
överlåtelse mot ersättning och beskattas därigenom i enlighet med
bestämmelserna om gemenskapsintema förvärv. Rör överföringen varor
som är föremål för arbetsbeting skall dock överföringen under vissa

36

förutsättningar inte anses som en överlåtelse mot ersättning och därmed Prop. 1995/96:58
heller inte föranleda någon beskattning såsom för gemenskapsintemt
förvärv (artikel 28a.5b). Detta gäller dock endast om beställaren och
tillverkaren bedriver skattepliktig verksamhet i respektive medlemsland,
om arbetsbetinget fysiskt utförs i ett annat medlemsland än det i vilket
beställaren är registrerad till mervärdesskatt, om det använda materialet
är avsänt eller transporterat från beställarens land och om den den
produkt som tillverkas eller monterats transporterats tillbaka till
beställarens land. Är dessa förutsättningar inte uppfyllda, kan transporten
av råmaterial från beställaren till säljaren komma att jämställas med en
varuomsättning mot ersättning och därmed beskattas.

6.2 Andra forenklingsdirektivet

I samband med att frågan om beskattningsland för värdering av och
arbeten på lös egendom behandlades i rådet togs även frågan om
arbetsbeting ("contract work") enligt artikel 28a.5a upp och beslöts om
den reglering som framgår av artiklarna 1.1, 1.5, 1.6, 1.8 och 1.12 i
forenklingsdirektivet.

Den omständigheten att det finns särskilda beskattningsregler för det
fall arbeten på lös egendom utgör arbetsbeting har medfört problem för
EG-handeln. Särbestämmelsen i artikel 5.5a om att arbetsbeting skall
anses som varuomsättning slopas därför i forenklingsdirektivet. Detta
innebär att arbetsbeting kommer att behandlas som tjänst i beskattnings-
hänseende och att de nya reglerna om beskattningsland och skattskyldig-
het för arbete på lös egendom även omfattar arbetsbeting (jfr avsnitt 5
ovan).

Som en följd av den övriga regleringen slopas skyldigheten för den som
utför ett arbetsbeting att för kontrolländamål föra register över material
som har skickats till honom av en näringsidkare från ett annat med-
lemsland. För att det fortfarande skall vara möjligt att kontrollera
beskattningen i sådana fall har det ansetts att någon form av uppgiftskyl-
dighet måste finnas kvar. Det föreskrivs därför att den skattskyldige
genom sin bokföring måste kunna visa att material som han har i lager
inte tillhör honom utan ingår i värdering av eller arbete på lös egendom
(artikel 1.12).

Skyldigheten att lämna periodiska sammanställningar gäller även för
varuöverföringar som ingår i ett arbetsbeting. Även dessa regler slopas
(artikel 1.12)

4 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 58

37

6.3 Genomförandet av forenklingsdirektivet

Prop. 1995/96:58

Regeringens förslag: Arbetsbeting skall i beskattningshänseende
behandlas som tjänsteomsättning och inte som varuomsättning.

Promemorian: Förslaget i promemorian överensstämmer med
regeringens förslag.

Remissinstanserna: Förslaget biträds eller lämnas utan erinran.

Skälen för regeringens förslag: I 2 kap. 1 § första stycket 2 ML finns
en bestämmelse om att arbetsbeting skall anses som en omsättning av
varor. I enlighet med vad som föreskrivs i förenklingsdirektivet bör den
regeln slopas.

Regler om gemenskapsintema varuöverföringar i samband med
arbetsbeting finns i 2 a kap. 7 § andra stycket 2 och i 8 § ML. Även
dessa bestämmelser bör slopas som en följd av förenklingsdirektivet
(artikel 1.6). Därutöver krävs en följdändring i 2 a kap. 2 § 3. Arbetsbe-
tingen kommer därmed att omfattas av bestämmelsen i 2 a kap. 7 § andra
stycket 3 ML om varuöverföringar som utgör led i en tjänsteomsättning.
Bestämmelsen bör kompletteras med de ytterligare villkor för tillämp-
ningen som föreskrivs om i förenklingsdirektivet. Hit hör att varan måste
återsändas till beställarlandet.

Regler om periodiska sammanställningar finns i 13 kap. 30 § ML. I
paragrafen hänvisas inte särskilt till arbetsbeting. Någon ändring är därför
inte behövlig.

Det nuvarande kravet på ett särskilt register över varor som ingår i ett
arbetsbeting har förutsatts bli reglerat genom tillämpningsföreskrifter
(prop. 1994/95:57 s. 169). I den mån sådana förekommer bör de nu
upphävas.

Skyldigheten för en skattskyldig att genom tillräckligt detaljerade
räkenskaper kunna möjliggöra identifikation av varor som sänts till
honom för reparation etc. torde inrymmas i det allmänna krav som gäller
för näringsidkare om bokföring enligt god bokföringssed i 1 och 2 §§
bokföringslagen (1976:125).

7 Beskattningsunderlaget vid import

7.1 Sjätte direktivet

Beskattningsunderlaget vid import skall omfatta omkostnader, t.ex.
transportkostnader, vilka uppkommit fram till den första bestämmelseor-
ten inom det importerande medlemslandet (artikel 11. B. 3 b första
stycket). Med första bestämmelseort avses den ort i importlandet som
nämns på fraktsedeln eller någon arman transporthandling eller, om en
sådan handling saknas, den ort där första omlastningen görs i det landet.
Medlemsländerna har vidare en rätt att i beskattningsunderlaget räkna in
sådana omkostnader som uppkommit vid transport till en annan be-

38

stämmelseort inom det importerande medlemslandet om den orten är känd Prop. 1995/96:58
när skattskyldigheten inträder (11.B.3 b tredje stycket).

7.2 Andra förenklingsdirektivet

Enligt förenklingsdirektivet har medlemsländerna inte en rättighet utan en
skyldighet att i beskattningsunderlaget räkna in, inte bara sådana
omkostnader som uppkommit vid transport till en annan bestämmelseort
inom det importerande landet utan även sådana som uppkommit vid
transport till en annan bestämmelseort inom EG, om den orten är känd
vid tidpunkten för importen (artikel 1.2).

Ändringen syftar till att förenkla förfärandet vid beskattning av tjänster
som har samband med en varuimport (varutransporttjänster och tjänster
som utgör ett led i sådana tjänster). Samtidigt innebär den en utvidgning
av tillämpningsområdet för artikel 14.1 genom att omsättningen av
tjänsterna undantas från beskattning i motsvarande mån som ersättningen
för dem skall ingå i beskattningsunderlaget för importen. Härigenom
undviks dubbelbeskattning.

Beskattningsunderlaget för mervärdesskatt vid import skall således
omfatta alla omkostnader som uppkommit i samband med en varutrans-
port. Detta gäller oavsett till vilket medlemsland varorna importeras,
medlemslandet vid ankomsten till gemenskapen (sådana kostnader
inkluderas alltid i beskattningsunderlaget för importen genom en
hänvisning i artikel 11. B. 1 till rådets förordning nr 2913/92 artikel
32.1 .e), eller något annat medlemsland, och oavsett destinationsorten för
den transport som följer efter importen, transport till en annan del inom
det importerande medlemslandet eller till ett annat medlemsland (artikel
11.B.3 tredje stycket i lydelse enligt förenklingsdirektivet).

7.3 Genomförandet av förenklingdirektivet

Regeringens förslag: Beskattningsunderlaget för en varuimport till
Sverige skall, utöver omkostnaderna fram till den första bestämmel-
seorten, även inkludera omkostnader som uppkommit vid transport
till någon annan bestämmelseort i Sverige eller till en bestämmelse-
ort i något annat EG-land, om denna ort är känd vid tidpunkten för
importen.

Promemorian: Förslaget i promemorian överensstämmer med
regeringens förslag.

Remissinstanserna: Generaltullstyrelsen, Grossistförbundet och
Speditörsförbundet framhåller att kostnader för varutransporter som
uppkommer efter det att varorna anlänt till platsen för införsel till EG
inte skall räknas in i tullvärdet och anser att Sverige skall verka för en

39

ändring av EG:s bestämmelser så att tullvärdet och beskattningsunderla- Prop. 1995/96:58
get för mervärdesskatt blir detsamma.

Skälen för regeringens förslag: Bestämmelsen i artikel 11 .B.3 b tredje
stycket, som i dag är fakultativ, saknar motsvarighet i ML. I 7 kap. 8 §
andra stycket ML finns däremot bestämmelser motsvarande artikel 11. B.
3 b första stycket. Eftersom regleringen i förenklingsdirektivet (artikel
1.2) är obligatorisk bör 7 kap. 8 § andra stycket kompletteras med en
bestämmelse som anger att beskattningsunderlaget för en varuimport till
Sverige, utöver omkostnaderna fram till den första bestämmelseorten,
även bör inkludera omkostnader som uppkommit vid transport till någon
annan bestämmelseort i Sverige eller till en bestämmelseort i något annat
EG-land, om denna ort är känd vid tidpunkten för importen. Vissa
redaktionella ändringar bör också övervägas.

För undvikande av dubbelbeskattning bör vidare införas en bestämmel-
se som undantar omsättning av transporttjänster och andra tjänster om
ersättningen utgör en sådan omkostnad som skall räknas in i beskattnings-
underlaget för varuimport (jfr artikel 14.1 i). Detta kan lämpligen göras
i en ny 32 §, till 3 kap. ML. Samtidigt bör i 10 kap. 11 § ML införas en
rätt till återbetalning av ingående skatt som hänför sig till omsättningar
som undantas på detta sätt (jfr artikel 17.3 b).

Från remisshåll har konstaterats att förslaget medför en diskrepans
mellan tullvärdet och beskattningsunderlaget för mervärdesskatten.
Regeringen inser att detta förhållande kan medföra praktiska problem
både för tullmyndigheterna och de skattskyldiga och avser att följa
frågans hantering inom EG.

o

8 Återbetalning av mervärdesskatt till resenärer
från ett land utanför EG

8.1  Sjätte direktivet

I artikel 15 i sjätte direktivet finns regler om undantag för export och
exportliknande transaktioner. Som export räknas bl.a. varuomsättning i
detaljistledet till en resenär från ett annat land som skall medföra varan
i sitt personliga bagage till ett land utanför EG (artikel 15.2).

8.2  Andra förenklingsdirektivet

I förenklingsdirektivet (artikel 1.3) anges de närmare förutsättningarna för
tillämpningen av exportundantaget i artikel 15.2 i sjätte direktivet. Dels
anges att resenären inte får vara etablerad inom gemenskapen, dels anges
en tidsfrist inom vilken varan måste exporteras för att skattefrihet skall
föreligga. Vidare fastställs en beloppsgräns för när undantaget är
tillämpligt. Slutligen finns bestämmelser om på vilket sätt det skall
styrkas att en vara lämnat gemenskapen. Det har härvid inte krävts

40

bevisning i form av ett särskilt gemenskapsdokument. Ett påtecknande Prop. 1995/96:58
("endorsement”) i form av en stämpel från tullkontoret vid platsen för
utförseln på fakturan eller en jämförlig handling har ansetts utgöra
tillräckligt bevis. Det kan noteras att varje medlemsland åläggs att till
kommissionen lämna ett prov på den stämpel som används. Kommissio-
nen skall därefter översända denna information till skattemyndigheterna
i de andra medlemsländerna.

I anslutning till artikel 1.3 har medlemsländerna enats om att det
påtecknande som utförs av tullkontoren vid utresan från gemenskapen
måste göras i överensstämmelse med EG:s tullregler om kontroll av
resandebagage. Bakgrunden härtill är att det inte får råda bristande
överensstämmelse mellan tullproceduren och resandebestämmelsema. Det
skall exempelvis inte kunna förekomma att en person får en utförselstäm-
pel i ett medlemsland och lämnar gemenskapen via ett annat medlemsland
där tullkontroll av bagaget utförs. I ett sådant fall skulle det vara möjligt
för resenären att lämna över varan till någon annan i det sistnämnda
landet, varvid varan kommer att kvarbli inom gemenskapen.

Vidare har medlemsländerna enats om att den som bor inom gemenska-
pen och som på ett tillfredsställande sätt och inför behörig myndighet kan
visa att han inom den närmaste framtiden kommer att bosätta sig utanför
gemenskapen, skall behandlas på samma sätt som en köpare som inte är
etablerad inom gemenskapen.

Slutligen råder enighet om att de medlemsländer som anslutit sig till
den nordiska överenskommelsen om beskattning av resgods i resandetrafi-
ken mellan de nordiska länderna fortsätta att föreskriva att fekturor eller
därmed jämförliga handlingar som påtecknats av ett tullkontor i Norge får
ersätta fekturor eller därmed jämförliga handlingar som påtecknats av ett
tullkontor där varan lämnade gemenskapen, i de fell varan förvärvats i
Danmark, Finland eller Sverige och transporterats av norska resenärer till
Norge.

8.3 Genomförandet av förenklingsdirektivet

Regeringens förslag: Bestämmelserna om skattefri försäljning till
resenärer från tredje land villkoras av att varan förs ut till tredje land
inom tre månader efter utgången av den månad under vilken inköpet
gjordes. Vidare skall skattefriheten endast gälla varuförsäljningar om
minst 200 kronor.

Promemorian: Förslaget i promemorian överensstämmer med
regeringens förslag utom i fråga om beloppsgränsen som i promemorian
satts till 100 kronor.

Remissinstanserna: Generaltullstyrelsen och Riksskatteverket anser
beloppsgränsen bör vara 1 000 kronor. Näringslivets skattedelegation och
Köpmannaförbundet finner det förhållandet att en tulltjänsteman måste
intyga utförsel av varor inköpta i annat EG-land komplicerat och

41

byråkratiskt och förutsätter att regeringen i gemenskapssammanhang Prop. 1995/96:58
verkar för att privata entreprenörer liksom hittills skall kunna utföra
intygsgivningen.

Skälen för regeringens förslag: Bestämmelser motsvarande arti-
kel 15.2 återfinns i 5 kap. 9 § första stycket 9 ML och i 14 § mervär-
desskatteförordningen (1994:223), MF. Reglerna innebär att omsättning
av varor till en resenär bosatt i tredje land skall anses som en skattefri
exportomsättning om säljaren kan visa att köparen i anslutning till
leveransen medfört varan till tredje land. Bestämmelserna har tillämpats
så att köparen vid sitt förvärv erlägger mervärdesskatt på vanligt sätt men
att han vid utresa ur landet återfår skatten. Ett privat företag, Sweden
Taxfree Shopping STS AB, administrerar återbetalningen av mervärdes-
skatten vid utresan mot en viss avgift samt utfärdar intyg till säljaren som
visar att den försålda varan förts ut ur landet. Säljaren kan därefter
behandla omsättningen som en exportomsättning i sin bokföring.

I de fall en resenär från tredje land inköpt varor i ett annat EG-land
och via Sverige för ut dem till tredje land krävs att den handling som
intygar utförseln måste vara utformad på ett sådant sätt att den äger
rättslig giltighet i det EG-land i vilket inköpet gjorts. Av förenklings-
direktivet (artikel 1.3) följer att det nuvarande systemet i Sverige kan
accepteras i andra EG-länder endast om intygsgivaren har status av
tullmyndighet. STS AB har av skattemyndigheten godkänts som
intygsgivare (jfr 14 § MF) och därmed erhållit formell behörighet att
utfärda intyg om utförsel och även att utföra andra åtgärder av officiell
karaktär i samband med återbetalning av mervärdesskatten. Företaget kan
emellertid inte anses som tullmyndighet ("customs office", tullkontor) i
den mening som avses i artikel 15.2. Vidare har från kommissionen
framhållits att överlåtelse av myndighetsutövning av här aktuellt slag till
privata företag inte godtas inom EG.

Det kan således konstateras att det svenska förfarandet inte i alla delar
kan anses förenligt med EG-reglemas krav. Det är därför inte möjligt för
Sverige att tillämpa de särskilda svenska reglerna om intygsgivning i de
fall där varorna inköpts i ett annat EG-land och via Sverige förs ut till ett
land utanför gemenskapen. I dessa fall måste arrangeras att en tulltjänste-
man finns närvarande vid utförseln eller i vart fell finns lätt tillgänglig.
EG:s regler torde däremot inte hindra vårt nuvarande intygssystem för
kontroll av utförseln när det gäller varor som resenären inköpt i Sverige
och som han för ut härifrån till ett tredje land. Möjligheten med
intygsgivare bör således finnas kvar i dessa fell och utgöra ett alternativ
till stämpel av tulltjänsteman. Inte heller torde EG-reglema hindra den
återbetalning av mervärdesskatten som utövas av STS AB.

Ett genomförande av förenklingsdirektivet förutsätter att 14 § MF
preciseras i fråga om det sätt på vilket utförsel skall intygas.

I 5 kap. 9 § första stycket 9 finns redan inskrivet ett krav motsvarande
det i förenklingsdirektivet (artikel 1.3) om att resenären skall vara bosatt
i ett land utanför EG. Däremot bör bestämmelsen preciseras och
kompletteras med de nya tids-och beloppsgränsema. Utförseln måste
således ske senast under tredje månaden efter den månad inköpet skedde.

42

Omsättningens sammanlagda värde inklusive mervärdesskatt skall enligt
direktivet överstiga ett belopp motsvarande 175 ecu for den skall kunna
undantas. Det är dock möjligt att välja ett lägre belopp för de med-
lemsländer som så önskar. I promemorian förslogs att skattefriheten
skulle gälla för varuförsäljningar där ersättningen utgör minst 100 kronor,
vilket är den beloppsgräns som i dag gäller för återbetalning genom
intygsgivare. Generaltullstyrelsen och Riksskatteverket har föreslagit att
beloppsgränsen höjs till 1 000 kronor för att minska hanteringen för
tullpersonalen och för att skapa enhetlighet med vad som enligt ML gäller
för försäljning till turister från Norge. Regeringen konstaterar därvid att
den i Sverige valda beloppsgränsen får betydelse för tullens hantering
endast när fråga är om utförsel till tredje land av varor inköpta i Sverige
och då endast som ett alternativ till intyg genom särskild intygsgivare. I
övriga fäll då en tulltjänstemans medverkan krävs är det fråga om
utförsel till tredje land av varor inköpta i annat EG-land. Det antal
påtecknanden som härvid kan bli aktuellt styrs av de beloppsgränser som
tillämpas i det andra EG-landet. En viss höjning av det i promemorian
föreslagna beloppet kan dock vara motiverad. Ersättningen föreslås därför
utgöra minst 200 kronor. Med ersättning avses priset inklusive mervär-
desskatten, se 7 kap. 3 a § ML.

Prop. 1995/96:58

9 Ikraftträdande av de lagändringar som föranleds
av andra förenklingsdirektivet

Regeringens förslag: Lagändringarna med anledning av andra
förenklingsdirektivet skall träda i kraft den 1 januari 1996.

Promemorian: Förslaget i promemorian överensstämmer med
regeringens förslag.

Remissinstanserna: Förslaget lämnas utan erinran.

Skälen för regeringens förslag: Av förenklingsdirektivet framgår att
medlemsländerna skall sätta i kraft de lagar, förordningar och andra
bestämmelser som är nödvändiga för att direktivet skall kunna genom-
föras på nationell nivå senast den 1 januari 1996.

Vissa av ändringarna måste med nödvändighet göras av medlemsländer-
na samtidigt, bl.a. frågan om arbetsbeting.

Bestämmelserna om skattefri försäljning till turister från tredje land
(artikel 1.3), om förlängd korrigeringstid för fastigheter (artikel 1.4) och
om beskattningen vid vissa lagringsförfäranden (artikel 1.9) får dock
sättas i kraft tidigare än den 1 januari 1996. Det kan här noteras att
Tyskland och Luxemburg har fått rätt att sätta bestämmelserna om
lagringsförfarandena i kraft senast den 1 januari 1997.

För svensk del bör ett samtidigt ikraftträdande den 1 januari 1996 ske
av all lagstiftning med anledning av förenklingsdirektivet.

43

10 Mervärdesskattefrihet för EG-institutioner

Prop. 1995/96:58

Regeringens förslag: 10 kap. 6 § ML förtydligas så att reglerna om
återbetalning av mervärdesskatt till utländska beskickningar m.fl. i
Sverige också gäller för Europeiska gemenskapernas representation
i Sverige. Bestämmelserna i 3 kap. 30 a § om undantag från skatte-
plikt för leverans av varor till internationella organisationer m.fl. i
ett annat EG-land kompletteras med en bestämmelse om att skattefri-
heten också omfattar tillhandahållande av tjänster till EG:s in-
stitutioner i de övriga EG-ländema.

Skälen för regeringens förslag: Särskilda regler om skattefrihet för
EG:s institutioner finns inte i ML, och heller inte i lagen (1976:661) om
immunitet och privilegier i vissa fall, till vilken ML hänvisar. Däremot
skall enligt lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till
Europeiska unionen vissa fördrag m.m. som anges i lagen gälla här i
landet, med den verkan som följer av fördragen. Däribland finns
fördraget den 8 april 1965 om upprättandet av ett gemensamt råd och en
gemensam kommission för Europeiska gemenskaperna. I ett särskilt
protokoll till detta fördrag föreskrivs om immunitet och privilegier för de
Europeiska gemenskaperna. I artikel 3, andra stycket, i protokollet anges
att:

Medlemsstaternas regeringar skall i alla de fell där så är möjligt vidta
lämpliga åtgärder för att efterskänka eller betala tillbaka summan av de
indirekta skatter och avgifter som ingår i priset på lös eller fest
egendom när gemenskaperna för tjänstebruk gör betydande inköp i
vilka denna typ av skatter eller avgifter inkluderas i priset. Dessa
bestämmelser får dock inte tillämpas på ett sådant sätt att konkurrensen
inom gemenskaperna snedvrids (SFS 1994:1501 del 1 s.434).

EG-kommissionen har i Sverige ett representationskontor. Detta i
Sverige verkande organ bör ha samma rätt till skattefrihet som övriga
internationella oiganisationer har enligt 10 kap. 6 § ML. En uttrycklig
bestämmelse om detta bör tas in i nämnda bestämmelse i ML, eftersom
den skattefrihet som följer av det nämnda protokollet är oprecis och bl.a.
inte omfettar tjänsteområdet. För dessa i Sverige belägna kontor bör
således det här använda återbetalningsförferandet användas, och med
samma begränsningar som gäller för övriga återbetalningsberättigade.

Enligt 3 kap. 30 a § ML undantas från skatteplikt omsättning av varor
som transporteras av säljaren eller köparen eller för någonderas räkning
från Sverige till ett annat EG-land, bland annat när köparen är en
internationell organisation med säte i det andra EG-landet. En förut-
sättning för skattefrihet i Sverige för sådana varuleveranser är att frihet
från mervärdesskatt råder för förvärvet enligt reglerna i det andra EG-
landet. Motsvarande bestämmelser finns i artikel 15.10 i sjätte mervär-
desskattedirektivet, där villkoret för skattefria leveranser uttrycks så att
skattefrihet skall vara medgiven enligt reglerna i organisationens
värdland.

44

Bestämmelserna i 3 kap. 30 a § ML innebär att varor kan sändas Prop. 1995/96:58
skattefritt från Sverige till EG-institutioner i t.ex. Belgien, under
förutsättning att det är styrkt att skattefrihet enligt belgisk rätt medges för
förvärvet. Det finns särskilda regler för hur denna rätt till skattefri
leverans skall styrkas m.m. Bl.a. används ett särskilt dokument, som
skall specificera vaije leverans och som utformats gemensamt för EG-
ländema (jfr prop. 1994/95:202 s. 70ff. och vad som anförs i avsnitt 3
ovan om tillämpligt formulär vid sådan skattefri försäljning).

I fråga om försändelser av varor till EG-institutionema finns således
redan regler i den svenska lagstiftningen som uppfyller den skattefrihet
som förutsätts i det nämnda protokollet om immunitet och privilegier.

Däremot saknas enligt den svenska lagstiftningen möjlighet att till-
handahålla tjänster skattefritt till internationella organisationer m.m. som
inte har Sverige som värdland. Om en tjänst enligt reglerna om om-
sättningsland i 5 kap. 4-8 §§ ML anses omsatt i Sverige, skall be-
skattning ske här oavsett att kunden är en internationell organisation etc.
som i sitt värdland kan tänkas ha rätt att förvärva tjänster av motsvarande
slag utan mervärdesskatt.

Denna fråga har aktualiserats vid det svenska medlemskapet i EU
framför allt beträffande översättnings- och andra konsulttjänster som
svenska företag tillhandahåller åt EG-institutioner i Belgien m.fl.
europeiska länder. Dessa beskattas i Sverige enligt 5 kap. 8 § första
stycket jämfört med 5 kap. 7 § ML. Övriga medlemsstater torde
emellertid medge skattefrihet i dessa fall. Även om en sådan skattefrihet
inte följer av det tidigare nämnda protokollet om immunitet och
privilegier, bör en skattefrihet införas i svensk lagstiftning så att svenska
företag kan arbeta under samma villkor som de som gäller i de övriga
länderna.

Skattefriheten bör omfetta tjänster av alla slag. Den bör tills vidare
begränsas till tillhandahållanden åt EG-institutioner. Vissa hanterings- och
kontrollproblem torde uppkomma om skattefria tillhandahållanden av
tjänster generellt skulle medges till internationella organisationer m.m.
med värdland utanför Sverige. Något behov av sådana regler har heller
inte gjort sig gällande. Mot en sådan utvidgning av skattefriheten i
nuvarande skede talar också att en översyn av EG-reglema på detta
område (artikel 15.10 i sjätte mervärdesskattedirektivet) pågår.

Skattefriheten för tillhandahållande av tjänster åt EG-institutionema bör
tas in i 3 kap. 30 a § ML, som ett nytt tredje stycke.

De nu föreslagna ändringarna i ML bör få tillämpas för tillhandahållan-
den som skett den 1 januari 1995 eller senare.

5 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 58

45

11 Övrigt

I det följande lämnas förslag till vissa tekniska justeringar av ML.

Prop. 1995/96:58

Regeringens förslag: Regeln i 1 kap. 2 § första stycket 1 ML om
skattskyldighet för förvärvaren för vissa tjänster i fråga om fastig-
heter belägna i Sverige slopas. Den som omsätter tjänsten bör i
dessa fall alltid vara skattskyldig.

Bestämmelserna i 3 kap. 21 § ML om undantag för omsättningar
avseende fartyg och luftfartyg förtydligas. Samtidigt införs ett
kvalificerat undantag för förmedling av sådana varor och tjänster
som avses i den paragrafen om förmedlingen görs av mäklare eller
av annan som förmedlar varorna eller tjänsterna för någon annans
räkning i dennes namn.

Vissa ändringar av teknisk natur föreslås också i 9 a kap. 8 och
18 §§ och i 10 kap. 11 § tredje stycket.

Skälen för regeringens förslag: I flertalet fell är den som omsätter en
vara eller tjänst skattskyldig för omsättningen, jfr 1 kap. 2 § första
stycket 1 ML. I fråga om vissa tjänster gäller emellertid, enligt första
stycket 2 i samma bestämmelse, att det är förvärvaren som är skattskyl-
dig under förutsättning att den som omsätter tjänsten är en utländsk
företagare. Det är här fråga om de tjänster som anges i 5 kap. 4 och
7 §§, dvs. tjänster på fest egendom som är belägen i Sverige resp, vissa
uppräknade tjänster som tillhandahålls från ett annat EG-land eller från
ett land utanför EG.

Att förvärvaren av tjänsten i dessa fell angetts som skattskyldig grundar
sig på förenklingsskäl. De nuvarande svenska reglerna går tillbaka till
tiden före medlemskapet i EU. Regeln om att förvärvaren görs skattskyl-
dig i fråga om tjänster på fest egendom i Sverige kan emellertid skapa
administrativa problem, t.ex. om förvärvaren är en privatperson som inte
är hemmahörande i Sverige. I sådana fell kan regeln snarast försvåra
skatteuttaget.

Enligt EG:s regler, sådana de kommer till uttryck i artikel 21 i sjätte
direktivet, skall förvärvaren vara skattskyldig i fråga om sådana tjänster
som anges i artikel 9.2.e i direktivet, vilket motsvarar 5 kap. 7 § ML.
Det finns dock ingen bestämmelse i direktivet om att förvärvaren kan
göras skattskyldig i fråga om omsättning av tjänster på fest egendom.

Mot bakgrund av problemen med tillämpningen av förvärvsbeskatt-
ningen i vissa fell, och särskilt med tanke på EG-reglemas utformning,
bör regeln om skattskyldighet för förvärvaren för vissa tjänster i fråga om
fastigheter i Sverige slopas. Den som omsätter tjänsten bör i dessa fell
alltid vara skattskyldig. 1 kap. 2 § första stycket 2 ML bör därför ändras
så att hänvisningen till 5 kap. 4 § utgår.

Bestämmelserna i 3 kap. 21 § avseende undantag för fertyg och
luftfertyg bör i förtydligande syfte närmare anpassas till ordalydelsen i
artikel 15.5 i sjätte direktivet. Bl.a. bör klart framgå att uthyrning av

46

fartyget är undantaget från skatteplikt. Härmed bör avses alla typer av Prop. 1995/96:58
charter- och befraktningsavtal. Vidare bör i en ny 21 a § införas en regel
motsvarande den som anges i artikel 15.14 i sjätte direktivet, om att
tjänster som tillhandahålls av mäklare och andra förmedlare som handlar
i någon annans namn och för dennes räkning inte skall beskattas om
förmedlingsverksamheten avser de omsättningar som undantas enligt 3
kap. 21 §. Omsättningarna enligt 3 kap. 21 § är kvalificerat undantagna.

Detta skall även gälla för förmedlingsverksamheten enligt föreslagna
3 kap. 21 a §. En bestämmelse härom bör införas i 10 kap. 11 §.
Bestämmelsen i 3 kap. 21 a § bör tillämpas från och med den 1 januari

1995.

Vid sidan om de nu föreslagna justeringarna bör även vissa justeringar
göras i 9 a kap. 8 och 18 §§ samt i 10 kap. 11 § tredje stycket. Dessa
kommenteras närmare i författningskommentaren.

Frågan om de föreslagna ändringarna i 3 kap. har väckts av Skepps-
mäklarföreningen. Samråd i denna fråga och i övriga frågor i detta
avsnitt har skett med Riksskatteverket.

12  Statsfinansiella effekter

Förslagen utgör i huvudsak tekniska omläggningar som inte påverkar
statsintäktema. Förslagen innebär inte heller några sådana ändringar som
kan förväntas medföra behov av resursförstärkning till skattemyndig-
heterna eller förvaltningsdomstolarna.

13  Författningskommentar

Förslaget till lag om ändring i mervärdesskattelagen
(1994:200)

Alla uppgifter om EG-regler avser sjätte direktivet varvid beaktats de
ändringar som föranletts av andra förenklingsdirektivet om inte något
annat anges.

1 kap.

Ändringen i första stycket 2 kommenteras i avsnitt 11.

Ändringen i första stycket 3 innebär att kunden under i paragrafen
angivna förutsättningar är skattskyldig för arbete på lös egendom som
skall beskattas i Sverige enligt föreslagna 5 kap. 6 b § (jfr avsnitt 5.2).
Bestämmelsen motsvarar artikel 21.1 bi lydelse enligt artikel 28g. Ib.

I andra stycket erinras om den särskilda skattskyldighetsregeln i
föreslagna 9 c kap. 5 § (jfr avsnitt 4.3).

47

2 kap.                                                              Prop. 1995/96:58

1 §

Bestämmelsen i första stycket 2 om att arbetsbeting skall anses som en
omsättning av varor föreslås upphävd (jfr avsnitt 6.3). Sådana om-
sättningar kommer därigenom att behandlas som omsättning av arbete på
lös egendom, jfr 5 kap. 6 § och föreslagna 5 kap. 6 b §. Detta får
betydelse vid gränsöverskridande handel, eftersom reglerna om om-
sättningsland är olika vid omsättning av varor jämfört med tjänster.
Angående överföring av varor från annat EG-land för arbete på dem i
Sverige, jfr 2 a kap. 7 §.

2 a kap.

2 §
Ändringen i tredje punkten är en konsekvens av att 8 § avseende
arbetsbeting föreslås upphävd (jfr avsnitt 6.3).

7 §

I paragrafens andra stycke anges förutsättningarna för att en varu-
överföring inte skall beskattas som ett gemenskapsintemt förvärv.
Upphävandet av punkten 2 i andra stycket är en konsekvens av att
särregleringen för arbetsbeting föreslås slopad (jfr avsnitt 6.3). I stället
skall samma regler gälla för varor som är föremål för arbetsbeting i ett
annat EG-land som för varor som repareras i det andra EG-landet, jfr
andra stycket punkt 3. I punkten 3 föreslås ett tillägg om att den
överförda varan skall återutföras från Sverige till beställaren av tjänsten
i ett annat EG-land. Genom att arbetsbeting i fortsättningen skall
betraktas som omsättning av tjänst har det ansetts nödvändigt att skärpa
den regel som undantar gemenskapsintema varuöverföringar från
förvärvsbeskattning i de fall då varan förs över till ett annat medlemsland
för att någon där skall tillhandahålla reparation eller något annat arbete
på varan åt den som för över varan (artikel 28a.5.b andra stycket femte
strecksatsen i sjätte direktivet). Enligt förenklingsdirektivet (artikel 1.6)
måste dessa varor efter utfört arbete sändas tillbaka till den som gjort
överföringen och till det EG-land från vilket varorna ursprungligen har
sänts eller transporterats. Motsvarande regel finns i dag beträffande
arbetsbeting, (se 2 a kap. 8 §).

8 §

Paragrafen föreslås upphävd som en konsekvens av att 2 a kap. 7 § andra
stycket 2 slopas.

3 kap.

1 a §

I paragrafen erinras om den föreslagna undantagsbestämmelsen i 9 c kap.

1 § som gäller för vissa varor under den tid de placerats i särskilda lager,
jfr avsnitt 4.

48

21 §

Ändringen kommenteras i avsnitt 11.

Prop. 1995/96:58

21 a §

Paragrafen, som motsvarar artikel 15.14 i sjätte direktivet kommenteras
i avsnitt 11.

30 a §

Ändringen kommenteras i avsnitt 10.

30 d §

Ändringen är en konsekvens av att 10 a kap. föreslås upphävt (jfr avsnitt
5.2).

32 §

Paragrafen motsvarar artikel 14.1 i. Enligt 7 kap. 8 § andra stycket skall
importörer inräkna omkostnader för tjänster vid transport fram till
bestämmelseorten i EG om denna är känd vid tidpunkten för förtull-
ningen. I syfte att undvika dubbelbeskattning föreslås att omsättningen av
sådana tjänster undantas från beskattning (jfr avsnitt 7.3). Jfr även 10
kap. 11 § angående möjligheten att få återbetalning av ingående skatt
hänförlig till sådana tjänsteomsättningar.

5 kap.

5 §

Ändringen är en konsekvens av den föreslagna regeln i 5 a § första
stycket om beskattningsland för en varutransporttjänst utförd i Sverige
när den är en del av en gemenskapsintem varutransport (jfr avsnitt 5.2).

5a§

Till grund för ändringen ligger den nya bestämmelsen i artikel 28b. C. 1.
Ändringen får till följd att svensk mervärdesskatt skall betalas för en
varutransport som utförs här i landet och som är en del i en EG-transport
om köparen av tjänsten är registrerad här och åberopar sitt svenska
registreringsnummer. Däremot skall beskattning inte ske i Sverige för
varutransporter som utförs här i landet om de har direkt anknytning till
en varutransport till eller från ett annat EG-land och mottagaren av
tjänsten är registrerad i ett annat EG-land. Ändringen kommenteras
närmare i avsnitt 5.2.

6 §

Ändringarna utgör en konsekvens av den föreslagna regeln i 6 b § om
beskattningsland för arbeten på lös egendom.

6 a §

Ändringen innebär att vad som i 5 a § sägs om inhemska deltransporter
med direkt anknytning till gemenskapsintema varutransporter även skall
gälla för inhemska s.k. stödtjänster som har direkt samband med sådana
inhemska deltransporter (jfr avsnitt 5.2).

49

6 b §                                                              Prop. 1995/96:58

I paragrafen, som motsvarar artikel 28b.F, lastslås att värdering av och

arbete på varor som är lös egendom, åt en näringsidkare i ett annat EG-
land, skall beskattas i Sverige om inte förvärvaren av tjänsten åberopar
mervärdesskatteregistrering i ett annat EG-land. Det förutsätts dock att
egendomen efter utfört arbete transporteras eller sänds ut från Sverige
efter utfört arbete. Sker inte detta, skall omsättningslandet för arbetet
bedömas efter huvudregeln i 5 kap. 6 § första stycket 3 och 4, dvs.
arbetet skall beskattas i Sverige om det utförs här. Jfr även föreslagna 2 a
kap. 7 § första stycket 2.

I detta sammanhang kan noteras att medlemsländerna vid utarbetandet
av förenklingsdirektivet enats om att för det fall den tillhandahållna
tjänsten avser ett transportmedel registrerat i det land i vilket tjänsten
fysiskt har utförts, skall det förutsättas att varorna inte är avsända eller
transporterade utanför det landet.

Reglerna om beskattningsland för arbete på lös egendom ensätter den
särskilda ordningen i 10 a kap. och kommenteras närmare i avsnitt 5.

Ändringen i första stycket 4 och i tredje stycket har gjorts mot bakgrund
av att frihamnarna upphör att finnas i sin nuvarande form den 1 januari

1996. I praktiken kommer de att ersättas av instituten frizon eller
frilager, jfr författningskommentaren till 9 c kap. 2 §. Bestämmelsen i
första stycket 4, som närmast motsvarar artikel 16.B.b, föreslås tills
vidare kvarstå i sin nuvarande utformning, jfr avsnitt 4.3. Den nu
nämnda bestämmelsen och bestämmelsen i tredje stycket har förtydligats
till att avse endast leveranser av gemenskapsvaror. Någon materiell
ändring är inte avsedd härmed. Skattefrihet i samband med leveranser av
icke-gemenskapsvaror gäller redan enligt bestämmelserna om uppskjuten
importbeskattning, jfr 1 kap. 5 §. Omsättning av icke-gemenskapsvaror
som redan är placerade i frizoner eller frilager undantas från beskattning
enligt föreslagna 9 c kap. 1 § första stycket 3. När det i 5 kap. 9 § första
stycket 4 och tredje stycket talas om leveranser avses såväl omsättning
inom landet som gemenskapsintemt förvärv av den vara som levereras i
frizonen eller frilagret.

Ändringen i första stycket 9, som motsvarar den nya lydelsen av artikel
15.2, innebär en precisering av nuvarande regler om skattefri försäljning
till resenärer som är bosatta eller stadigvarande vistas utanför EG. Med
bosatt eller stadigvarande vistas förstås den plats som anges som sådan
i pass, identitetskort eller någon annan identitetshandling som det
medlemsland där leveransen ägt rum, godkänner som identitetshandling.
Vidare föreslås vissa tids- och beloppsgränsen Dessa kommenteras i
avsnitt 8.3.

7 kap.

8 §

I första stycket har endast gjorts en redaktionell ändring. Ändringen i
andra stycket innebär att importörer vid förtullning av varor som kommer

50

från platser utanför EG, utöver omkostnader fram till bestämmelseorten i Prop. 1995/96:58
Sverige, skall medräkna omkostnader för transport fram till bestämmelse-
orten inom EG i dess helhet när denna är känd vid vid tidpunkten för
förtullningen (jfr avsnitt 7.3). Angående tidpunkten för skattskyldighetens
inträde, se 1 kap. 5 §.

8 kap.

2 §

Bestämmelsen motsvarar artikel 17.2.a i dess lydelse enligt artikel 28f.l.

Ändringen kommenteras i avsnitt 4.3.

9 a kap.

8 §

I paragrafen anges vad som avses med skattskyldig återförsäljare.
Bestämmelsen motsvarar artikel 26a.A.e i sjätte direktivet (jfr prop.
1994/95:202).

Enligt nämnda regel i sjätte direktivet skall även den som förmedlar en
vara anses som en skattskyldig återförsäljare. Detta avser de fall då
förmedlaren omsätter en vara i eget namn för en annans räkning. Om
däremot en förmedlare omsätter varan i annans namn och för dennes
räkning, skall beskattning hos förmedlaren avse endast själva förmed-
lingstjänsten.

Andra stycket i förevarande paragraf handlar om omsättning som görs
av förmedlare. Bestämmelsens ordalydelse kan uppfattas så att den avser
alla former av förmedling, dvs. inte endast sådan förmedling som görs
i förmedlarens eget namn. För att begränsa räckvidden av bestämmelsen
i enlighet med vad som gäller enligt regeln i sjätte direktivet, bör det
uttryckligen anges att det skall vara fråga om förmedling i eget namn.

18 §

Paragrafen motsvarar innehållet i artikel 26a D c i sjätte direktivet, och
innebär bl.a. att reglerna i 5 kap. 2 § första stycket 4 om distans-
försäljning inte skall tillämpas på omsättningar som beskattas enligt regler
om vinstmarginalbeskattning (jfr prop. 1994/95:202). De omsättningar
som avses är sådana som beskattas i något annat EG-land enligt detta
lands regler om vinstmarginalbeskattning. Bestämmelsen har förtydligats
i detta avseende.

9 c kap.

Kapitlet kommenteras även i avsnitt 4.3.

1 §

Första stycket 1 motsvarar artikel 16.1.A och lö.B.e, första stycket 2
motsvarar artikel 16.1.C, första stycket 3 motsvarar artikel lö.l.D.a och
första stycket 4 motsvarar artikel lö.l.D.b. Motsvarigheten till andra
stycket finns i inledningen till artikel 16.1. Tredje stycket motsvarar
artikel 16.1a. Undantagen gäller så länge varorna befinner sig inom
landet under de angivna förfarandena. Undantagen medför rätt till

51

återbetalning av ingående skatt, se 10 kap. 11 §. Den som enbart utför Prop. 1995/96:58
omsättningar undantagna från skatteplikt enligt 9 c kap. är inte skyldig
att registrera sig till mervärdesskatt här, se 14 kap. 1 § jämförd med

1 kap. 1 och 2 §§.

2 §

Paragrafen motsvarar artikel 16.1.B sista stycket.

För begreppen gemenskapsvaror och icke-gemenskapsvaror, se artikel

4 i tullkodexen och avsnitt 4.3. Tillfälligt lager behandlas i artikel 50-53
tullkodexen. Till dess att varor som uppvisats för tullen hänförts till en
godkänd tullbehandling skall de efter uppvisandet ha status som varor i
tillfällig förvaring. Sådana varor får endast lagras på platser som
godkänts av tullmyndigheterna enligt de villkor som fästställs av dessa
myndigheter. Tullager definieras i tullkodexen artikel 98 som vaije av
tullmyndigheterna godkänt och övervakat ställe, där varor får lagras
enligt fastställda villkor. Frizoner och frilager definieras i tullkodexen
artikel 166 som antingen delar av gemenskapens tullområde eller lokaler
belägna inom detta område vilka är avskilda från resten av det. Tillstånd
att inrätta frizoner och frilager meddelas enligt 46 § tullagen (1994:1550)
av regeringen.

3 §

Motsvarigheten till paragrafen finns i artikel 16.1.B andra stycket. Det
ankommer på medlemsländerna att bestämma villkoren för de lager som
skall avse andra varor än punktskattepliktiga varor.

4 §

Motsvarigheten till första stycket finns i inledningen till artikel 16.1
första stycket. Andra stycket motsvarar artikel 16.1 tredje stycket. I fäll
som avses i 1 § första stycket 3 innebär ett uttag av varan ur lagret att en
importsituation uppkommer. Normalt sett skulle således en importbe-
skattning ske. Enligt förenklingsdirektivet måste dock importlandet vidta
nödvändiga åtgärder för att undvika dubbelbeskattning i sådana fäll. I den
föreslagna paragrafens andra stycke sägs därför att den skatt som skall
tas ut enligt paragrafens första stycke skall ges företräde framför
importskatten. Detta medför bl.a. att det är skattemyndigheten och inte
tullmyndigheten som är beskattningsmyndighet i dessa fell.

5 §

Paragrafen, som motsvarar artikel 16.1 andra stycket, kommenteras
närmare i avsnitt 4.3.

6 §

Paragrafen är utformad i enlighet med vad som anges i avsnitt 4.2.

7 §

Motsvarar artikel 16.B andra stycket. Bestämmelsen har utformats med
ledning av motsvarande bestämmelser inom punktskatteområdet för en

52

upplagshavare av skatteupplag men anpassats till mervärdesskatteför- Prop. 1995/96:58
hållanden, jfr 4 kap. 3 § lagen (1994:1776) om skatt på energi, 9 § lagen
(1994:1564) om alkoholskatt och 10 § lagen (1994:1563) om tobaksskatt.

Angående uttrycket yrkesmässig verksamhet, se 4 kap. ML

8 §

Med skattemyndigheten avses Skattemyndigheten i Kopparbergs län, se

12 kap. 2 § i förslaget.

9 §

Motsvarar bilaga J i andra förenklingsdirektivet.

I punkt 18 avses med begreppet mineraloljor, råolja (2709), oljor ur
petroleum m.m. (2710), propån (2711 12) och butan (2711 13). Det kan
noteras att begreppet mineraloljor i punkt 18 är snävare än motsvarande
begrepp i punktskattesammanhang (jfr rådets direktiv 92/12/EEG av den
25 februari 1992 och rådets direktiv 92/81/EEG av den 19 oktober 1992).
Angående punkt 17 kan noteras att vissa KN-nr enligt kapitel 29 utgör
mineraloljor enligt definitionen i direktivet 92/81/EEG.

10 kap.

6 §

Andringen kommenteras i avsnitt 10.

11 §

Genom ändringarna i första stycket blir omsättningar som undantas enligt
föreslagna 9 c kap. 1 § och 3 kap. 21 a § och 32 § kvalificerat undantag-
na (jfr avsnitt 4.3 resp. 7.3 och 11). Motsvarande bestämmelser finns i
artikel 17.3.b. i dess lydelse enligt artikel 28f.

I första stycket har också gjorts en rättelse av en felaktig hänvisning till

3 kap. 23 § 8. Hänvisningen skall rätteligen avse 3 kap. 23 § 7, jfr 3
kap. 23 § i dess lydelse enligt SFS 1995:700 (jfr prop. 1994/95:202).

Tredje stycket, syftar till att åstadkomma återbetalningsrätt för ingående
skatt för den som omsätter varor och tjänster i ett annat EG-land, jfr
artikel 17.3.a. Jfr även bet. 1994/95:SkU7 s. 84.

Sista stycket upphävs som en konsekvens av att 10 a kap. föreslås
upphävt (jfr avsnitt 5.2).

10 a kap.

Kapitlet upphävs och föreslås ersatt av den i avsnitt 5 kommenterade
ordningen innebärande ändringar och tillägg i 1 kap. 2 § första stycket
3, 5 kap. 5 §, 5 a §, 6 §, 6 a § och 6 b § samt 11 kap. 5 a §.

11 kap.

5 a §

Paragrafen motsvarar artikel 22.3.b andra stycket första strecksatsen i
lydelse enligt artikel 28h. Ändringen kommenteras närmare i avsnitt 5.2.
Den föreslagna preciseringen innebär inte någon ändring i sak utan avser

53

endast att åstadkomma en närmare anpassning till lydelsen av motsvaran- Prop. 1995/96:58
de bestämmelse i sjätte direktivet.

12 kap.

Skattemyndigheten i Kopparbergs län har redan i dag behörighet att pröva
frågor om godkännande av upplagshavare och av skatteupplag enligt
4 kap. 3 § energiskattelagen, 9 § alkoholskattelagen och 10 § tobaksskat-
telagen (jfr 1 kap. 5 § lagen (1984:151) om punktskatter och prisregle-
ringsavgifter).

13 kap.

27 §

Paragrafen föreslås upphävd till följd av lagstiftning den 1 november
1995 (jfr prop. 1994/95:202, SFS 1995:700).

15 kap.

1 §

Ändringarna utgör en konsekvens av att 10 kap. 12 § andra stycket
upphävts genom lagstiftning den 1 november 1995 (jfr författnings-
kommentaren till 13 kap. 27 § och prop. 1994/95:202, SFS 1995:700).

20 kap.

1 §

I paragrafen införs bestämmelser motsvarande dem i 12 kap. lagen om
skatt på energi.

Beslut i frågor som avses i 9 c kap. 8 § är inte beskattningsbeslut.
Detta får till följd bl.a. att det allmänna skulle sakna överklaganderätt
beträffande dessa beslut om inte annat föreskrivs. Det föreslås därför att
Riksskatteverket ges talerätt. Riksskatteverket bör föra det allmännas
talan även i de fall sökanden eller upplagshavaren har överklagat ett
beslut. I fråga om ett sådant överklagande gäller den i 20 kap. 4 §
angivna tidsfristen. I fråga om överklagande av Riksskatteverket hos
länsrätten gäller den i 23 § förvaltningslagen (1986:223) angivna
tidsfristen.

Ikraftträdande och övergångsbestämmelser

I denna del hänvisas till avsnitt 9-11.

54

Förteckning över remissinstanser som avgett yttran- Prop- 1995/96:58
de över promemorian EG: s andra förenklingsdirektiv Bllaga 1
och den svenska mervärdesbeskattningen

Efter remiss har yttrande över promemorian lämnats av Kommerskolle-
gium, Generaltullstyrelsen, Riksskatteverket, Konkurrensverket,
Jordbruksverket, Föreningen Auktoriserade Revisorer, Grossistförbundet
Svensk Handel, Lantbrukarnas Riksförbund, Näringslivets Skattedelega-
tion, Stockholms Handelskammare, Svenska Petroleuminstitutet, Sveriges
Industriförbund, Sveriges Köpmannaförbund, Sveriges Speditörsförbund,
Sweden Tax-free Shopping STS AB.

Sveriges Industriförbund och Stockholms Handelskammare åberopar
yttrandet från Näringslivets Skattedelegation. Yttrande har också
inkommit från Svenska Arbetsgivareföreningen, som åberopar yttrandet
från Näringslivets Skattedelegation.

Sveriges Köpmannaförbund har utöver eget yttrande åberopat yttrande
från Näringslivets Skattedelegation.

55

Lagrådets yttrande

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1995-10-12

Närvarande: f.d. regeringsrådet Bertil Voss, justitierådet Johan Munck,
regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist.

Enligt en lagrådsremiss den 28 september 1995 (Finansdepartementet) har
regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om
ändring i mervärdesskattelagen (1994:200).

Förslaget har inför Lagrådet föredragits av kanslirådet Marianne
Svanberg.

Lagrådet lämnar förslaget utan erinran.

Prop. 1995/96:58

Bilaga 2

56

Förteckning över åberopade EG-direktiv m.m.

Rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 om harmonisering
av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter - Gemensamt
system för mervärdesskatt: enhetlig beräkningsgrund (EGT nr L 145,
13.6.1977, s. 1, Celex 377LO388 (EGT nr L 365, 31,12,1994, s. 53,
Celex 394L0076).

Rådets direktiv 91/680/EEG av den 16 december 1991 med komplette-
ringar av det gemensamma mervärdesskattesystemet och med ändringar
i direktivet 77/388/EEG syftande till upphävande av de inre gränserna
(EGT nr L 376, 31.12.1991, s. 1, Celex 391L0680).

Rådets direktiv 92/111/EEG av den 14 december 1992 med ändringar i
direktivet 77/388/EEG och införande av förenklingsåtgärder för
mervärdesskatten (EGT nr L 384, 30.12.1992, s. 47, Celex 392L0111).

Rådets direktiv 95/7/EG av den 10 april 1995 om ändring av direktiv
77/388/EEG och om införande av nya förenklingsåtgärder avseende
mervärdesskatt - Tillämpningsområde för vissa undantag från beskattning
och praktiska åtgärder för genomförandet (EGT nr L 102, 5.5.1995, s.
18, Celex 395L0007).

Rådets direktiv 92/12/EEG av den 25 februari 1992 om allmänna regler
för punktskattepliktiga varor och om innehav, flyttning och övervakning
av sådana varor (EGT nr L 76, 23.3.1992 s. 1, Celex 392L0012).

Rådets direktiv 92/81/EEG av den 19 oktober 1992 om en harmoniserad
skattestruktur för mineraloljor (EGT nr L 316, 31.10.1992, s. 12, Celex
392L0081).

Rådets förordning nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av
en tullkodex för gemenskapen (EGT nr L 302, 19.10.1992, s. 1, Celex
392R2913).

Prop. 1995/96:58

Bilaga 3

57

Finansdepartementet                                  Prop- 1995/96:58

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 oktober 1995

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden

Sahlin, Hjelm-Wallén, Hellström, Freivalds, Persson, Tham,

Hedborg, Andersson, Winberg, Uusmann, Nygren, Ulvskog,

Sundström, Lindh, Johansson

Föredragande: statsrådet Persson

Regeringen beslutar proposition 1995/96:58 EG:s andra förenklings-
direktiv och den svenska mervärdesbeskattningen.

58

Rättsdatablad

Prop. 1995/96:58

Författningsrubrik

Bestämmelser som
inför, ändrar, upp-
häver eller upp-
repar ett normgiv-
ningsbemyndigande

Celexnummer för
bakomliggande
EG-regler

Mervärdesskattelagen (1994:200)

395L0007

59

gotab 49104, Stockholm 1995