Regeringens proposition

1995/96:57

Vissa punktskatte- och tullfrågor

Prop.

1995/96:57

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 25 oktober 1995

Ingela Thalén

Göran Persson

(F inansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås en utvidgning av förbudet mot att använda märkta
oljeprodukter i motordrivna fordon till att omfatta även olja som är märkt
enligt finska föreskrifter. Vidare föreslås ändringar av förferandereglema
för beskattningen av vissa bränslen samt att omärkt olja skattefritt skall
få användas för vissa elproduktionsändamål. Ändringar föreslås även av
uppbördsreglema för skatt på gödselmedel. En höjning föreslås av
alkoholskatten på folköl samt att en uppräkning görs av alkoholskattesat-
sema med beaktande av riksdagens tidigare beslut om indexering av vissa
punktskatter. Det föreslås också att tillämpningen av tidigare beslutade
bestämmelser om kontrollmärkning på cigarettförpackning skjuts fram.

I propositionen läggs vidare fram förslag till ändringar i tullagen
(1994:1550) och lagen (1994:1547) om tullfrihet m.m. Ändringarna i
tullagen medför att en bestämmelse om anmälningsskyldighet införs för
den som från ett annat EG-land inför eller låter föra in en vara som inte
är i fri omsättning inom EG:s tullområde, dvs. vara som ännu inte har
fått tullstatus som gemenskapsvara, och att tullmyndigheten i samband
med gränspasseringen uppbär tull för varan. Dessa ändringar innebär att
det i fortsättningen skall finnas en möjlighet att för varusmuggling döma
den som till riket inför gods som smugglats in i gemenskapen och
därefter förts till Sverige utan att ha övergått till fri omsättning.
Ändringen i lagen om tullfrihet medför att regeringen får möjlighet att

1 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 57

Prop. 1995/96:57

meddela föreskrifter om tullfrihet för förnödenheter och proviant som
medförs eller tas ombord på transportmedel i trafik inte bara med
tredjeland, vilket gäller i dag, utan även i trafik med andra medlemssta-
ter, om varorna är avsedda för transportmedlet eller för besättning eller
passagerare.

Ändringarna föreslås i huvudsak träda i kraft den 1 januari 1996.

Innehållsförteckning

Prop. 1995/96:57

1 Förslag till riksdagsbeslut..................... 5

2 Lagtext................................ 6

2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776)

om skatt på energi..................... 6

2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:409)

om skatt på gödselmedel ................. 18

2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1564)

om alkoholskatt....................... 20

2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:917)

om ändring i lagen (1994:1564) om alkoholskatt ... 23

2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1563)

om tobaksskatt ....................... 24

2.6 Förslag till lag om ändring i tullagen (1994:1550) . . 25

2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1547)

om tullfrihet m.m...................... 26

3 Ärendet och dess beredning ................... 27

4 Förbud mot användning av vissa märkta oljeprodukter

i motordrivna fordon ....................... 28

5 Förfärandet vid beskattningen av vissa bränslen ....... 30

5.1 Inledning........................... 30

5.2 Flygbensin och flygfotogen................ 30

5.3 Utförsel av vissa bränslen till annat EG-land..... 31

6 Användning av omärkt olja för vissa elproduktionsändamål 32

7 Ändrade uppbördsregler för skatt på gödselmedel...... 33

7.1 Skatt på kadmium ..................... 33

7.2 Konkurrensneutrala regler................. 35

8 Ändring i lagen om alkoholskatt ................ 36

9 Ändring i lagen om tobaksskatt ................. 38

10 Anmälningsskyldighet vid införsel från annat EG-land

av tredjelandsvaror som inte är i fri omsättning

inom gemenskapen......................... 39

11 Uttagande av tull som skulle ha tagits ut i ett

annat EG-land ........................... 40

12 Proviantering av fartyg i utrikes trafik............. 41

Prop. 1995/96:57

13 Författningskommentar ...................... 41

13.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1776)

om skatt på energi..................... 41

13.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1984:409)

om skatt på gödselmedel ................. 47

13.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1564)

om alkoholskatt och i lagen (1995:917) om ändring

i nämnda lag ........................ 48

13.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1563)

om tobaksskatt ....................... 48

13.5 Förslaget till lag om ändring i tullagen (1994:1550) . 49

13.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (1547) om

tullfrihet m.m........................ 49

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde

den 25 oktober 1995 ........................... 50

Rättsdatablad................................ 51

1 Förslag till riksdagsbeslut

Prop. 1995/96:57

Regeringen föreslår att riksdagen

antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi,

2. lag om ändring i lagen (1984:409) om skatt på gödselmedel,

3. lag om ändring i lagen (1994:1564) om alkoholskatt,

4. lag om ändring i lagen (1995:917) om ändring i lagen
(1994:1564) om alkoholskatt,

5. lag om ändring i lagen (1994:1563) om tobaksskatt,

6. lag om ändring i tullagen (1994:1550),

7. lag om ändring i lagen (1994:1547) om tullfrihet m.m.

2 Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

Prop. 1995/96:57

2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt
på energi

Härigenom föreskrivs¹ i fråga om lagen (1994:1776) om skatt på
energi

dels att 1 kap. 3 a §, 2 kap. 1 och 3 §§, 4 kap. 1 och 11 §§, 7 kap. 1,
2, 5 och 7 §§, 8 kap. 5 §, 10 kap. 1, 2, 4 och 5 §§ och 11 kap. 10 §
skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas fyra nya paragrafer, 2 kap. 9 a §,
7 kap. 5 a och 5 b §§ samt 8 kap. 4 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

3 a §²

I enlighet med vad som särskilt anges i denna lag tillämpas vissa
förfaranderegler för mineraloljeprodukter som hänförs till följande KN-nr

1. KN-nr 2707 10, 2707 20, 2707 30 och 2707 50,

2. KN-nr 2710 00 11 - 2. KN-nr 2710 00 11 -

2710 00 78, dock inte flygbensin 2710 00 78,

(KN-nr 2710 00 26) och flyg-

fotogen (KN-nr 2710 OO 51),

3. KN-nr 2711, dock inte naturgas (KN-nr 2711 11 00 och 2711-
21 00),

4. KN-nr 2901 10,

5. KN-nr 2902 20, 2902 30, 2902 41 00, 2902 42 00, 2902 43 00 och
2902 44.

I fråga om produkter som hänförs till KN-nr 2710 00 21, 2710 00 25
och 2710 00 59 gäller första stycket endast vid bulkleveranser.

¹ Jfr rådets direktiv 92/12/EEG av den 25 februari 1992 om allmänna regler för
punktskattepliktiga varor och om innehav, flyttning och övervakning av sådana varor
(EGT nr L 76, 23.3.1992 s. 1), 92/81/EEG av den 19 oktober 1992 om harmonise-
ring av strukturerna för punktskatter på mineraloljor (EGT nr L 316, 31.10 1992 s.
12), 92/82/EEG av den 19 oktober 1992 om tillnärmning av punktskattesatser för
mineraloljor (EGT nr L 316, 31.10.1992 s. 19), 92/108/EEG av den 14 december
1992 om ändring av direktiv 92/12/EEG och av direktiv 92/81/EEG (EGT nr L 390,
31.12.1992 s. 124) samt 94/74/EG av den 22 december 1994 om ändring av direktiv
92/12/EEG och direktiv 92/81/EEG samt av direktiv 92/82/EEG (EGT nr L 365,
31.12.1994 s. 46).

² Senaste lydelse 1995:611.

2 kap.

1 §³

Nuvarande lydelse

Energiskatt och koldioxidskatt skall för år 1995, om inte annat följer
av andra stycket, betalas för följande bränslen med angivna belopp:

Prop. 1995/96:57

KN-nr		Slag av bränsle	Skattebelopp
KN-nr		Slag av bränsle	Energiskatt	Koldioxidskatt	Summa skatt
1.	2710 00 27, 2710 00 29 eller 2710 00 32	Bensin, dock inte Jlygbensin, som uppfyller krav för a) miljöklass 2	3 kr 22 öre per liter	84 öre per liter	4 kr 06 öre per liter
		b) miljöklass 3	3 kr 28 öre per liter	84 öre per liter	4 kr 12 öre per liter
2.	2710 00 34 eller 2710 00 36	Annan bensin än som avses under 1, dock inte Jlygbensin	3 kr 81 öre per liter	84 öre per liter	4 kr 65 öre per liter
3.	2710 00 55, 2710 00 69 eller 2710 00 74- 2710 00 78	Eldningsolja, dieselbrännolja, annan fotogen än Jlygfotogen, m.m. som
		a) har försetts med	577 kr per m³	1 030 kr per m³	1 607 kr per m³

märkämnen eller
ger mindre än 85
volymprocent destillat
vid 350° C,

b) inte har försetts
med märkämnen och ger
minst 85 volymprocent
destillat vid 350°C,
tillhörig

miljöklass 1	1 442 kr per m³	1 030 kr per m³	2 472 kr per m³
miljöklass 2	1 644 kr per m³	1 030 kr per m³	2 674 kr per m³
miljöklass 3	1 910 kr per m³	1 030 kr per m³	2 940 kr per m³

³ Senaste lydelse 1995:912.

Nuvarande lydelse

Prop. 1995/96:57

KN-nr		Slag av bränsle	Skattebelopp
KN-nr		Slag av bränsle	Energiskatt	Koldioxidskatt	Summa skatt
4.	ur 2711 12 11- 2711 19 00	Gasol som används for
		a) drift av motordrivet fordon, fartyg eller luftfartyg	90 öre per liter	54 öre per liter	1 kr 44 öre per liter
		b) annat ändamål än som avses under a	112 kr per 1 000 kg	1 080 kr per 1 000 kg	1 192 kr per 1 000 kg
5.	ur 2711 29 00	Metan som används för
		a) drift av motor- drivet fordon, fartyg eller luftfartyg	I 498 kr per 1 000 m³	770 kr per 1 000 m³	2 268 kr 1 000 m³
		b) annat ändamål än som avses under a	187 kr per 1 000 m³	770 kr per 1 000 m³	957 kr per 1 000 m³
6. 2711 11 00, 2711 21 00		Naturgas som används för a) drift av motor- drivet fordon, fartyg eller luftfartyg	1 498 kr per 1 000 m³	770 kr per 1 000 m³	2 268 kr per 1 000 m³
		b) annat ändamål än som avses under a	187 kr per 1 000 m³	770 kr per 1 000 m³	957 kr per 1 000 m³
7.	2701, 2702 eller 2704	Kolbränslen	245 kr per 1 000 kg	895 kr per 1 000 kg	1 140 kr per 1 000 kg
8.	2713 11 00- 2713 12 00	Petroleumkoks	245 kr per 1 000 kg	895 kr per 1 000 kg	1 140 kr per 1 000 kg

I fäll som avses i 4 kap. 1 § första stycket 7 och andra stycket samt
12 § första stycket 4 och andra stycket tas skatt ut med ett belopp som
motsvarar skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränslets olika
användningssätt.

För kalenderåret 1996 och efterföljande kalenderår skall de i första
stycket angivna skattebeloppen räknas om enligt 10 §.

Föreslagen lydelse

Prop. 1995/96:57

Energiskatt och koldioxidskatt skall för år 1995, om inte annat följer av
andra stycket, betalas för följande bränslen med angivna belopp:

KN-nr	Slag av bränsle	Skattebelopp
		Energiskatt	Koldioxidskatt	Summa skatt
1. 2710 00 26, 2710 00 27, 2710 00 29 eller 2710 00 32	Bensin som uppfyller krav för a) miljöklass 2	3 kr 22 öre per liter	84 öre per liter	4 kr 06 öre per liter
	b) miljöklass 3	3 kr 28 öre per liter	84 öre per liter	4 kr 12 öre per liter
2. 2710 00 26, 2710 00 34 eller 2710 00 36	Annan bensin än som avses under 1	3 kr 81 öre per liter	84 öre per liter	4 kr 65 öre per liter
3. 2710 00 51, 2710 00 55, 2710 00 69, eller 2710 00 74- 2710 00 78	Eldningsolja, dieselbrännolja, fotogen, m.m. som
	a) har försetts med	577 kr per m³	1 030 kr per m³	1 607 kr per m³

märkämnen eller
ger mindre än 85
volymprocent destillat
vid 350° C,

b) inte har försetts
med märkämnen och ger
minst 85 volymprocent
destillat vid 35O°C,
tillhörig

	miljöklass 1 miljöklass 2 miljöklass 3	1 442 kr per m³ 1 644 kr per m³ 1 910 kr per m³	1 030 kr per m³ 1 030 kr per m³ 1 030 kr per m³	2 472 kr per 2 674 kr per 2 940 kr per	m; m; nr
ur 2711 12 11- 2711 19 00	Gasol som används för
	a) drift av motordrivet fordon, fartyg eller luftfartyg	90 öre per liter	54 öre per liter	1 kr 44 öre per liter
	b) annat ändamål än som avses under a	112 kr per 1 000 kg	1 080 kr per 1 000 kg	1 192 kr per 1 000 kg

Föreslagen lydelse

Prop. 1995/96:57

KN-nr		Slag av bränsle	Skattebelopp
KN-nr		Slag av bränsle	Energiskatt	Koldioxidskatt	Summa skatt
5.	ur 2711 29 00	Metan som används for
		a) drift av motor- drivet fordon, fartyg eller luftfartyg	1 498 kr per 1 000 m³	770 kr per 1 000 m³	2 268 kr 1 000 m³
		b) annat ändamål än som avses under a	187 kr per 1 000 m³	770 kr per 1 000 m³	957 kr per 1 000 m³
6. 2711 11 00, 2711 21 00		Naturgas som används för a) drift av motor- drivet fordon, fartyg eller luftfartyg	1 498 kr per 1 000 m³	770 kr per 1 000 m³	2 268 kr per 1 000 m³
		b) annat ändamål än som avses under a	187 kr per 1 000 m³	770 kr per 1 000 m³	957 kr per 1 000 m³
7.	2701, 2702 eller 2704	Kolbränslen	245 kr per 1 000 kg	895 kr per 1 000 kg	1 140 kr per 1 000 kg
8.	2713 11 00- 2713 12 00	Petroleumkoks	245 kr per 1 000 kg	895 kr per 1 000 kg	1 140 kr per 1 000 kg

I fall som avses i 4 kap. 1 § första stycket 7 och andra stycket samt
12 § första stycket 4 och andra stycket tas skatt ut med ett belopp som
motsvarar skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränslets olika
användningssätt.

För kalenderåret 1996 och efterföljande kalenderår skall de i första
stycket angivna skattebeloppen räknas om enligt 10 §.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 §⁴

Eneigiskatt och koldioxidskatt skall betalas även för

1. andra mineraloljeprodukter enligt 1 kap. 3 a § än sådana som avses
i 1 §, och

2. andra mineraloljeprodukter än sådana som avses i 1 kap. 3 a §, om
en sådan produkt säljs eller förbrukas som motorbränsle eller för
uppvärmning.

Skatt skall i fäll som avses i första stycket betalas med de skattebelopp
som gäller för motsvarande bränsle enligt 1 §.

⁴ Senaste lydelse 1995:611. Ändringen innebär att tredje stycket upphävs.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1995/96:57

För Jlygbensin (KN-nr 2710 00

26) och flygfotogen (KN-nr 2710

00 51) skall dock skatt enligt första
och andra styckena inte betalas när
bränslet förbrukas för sådan mo-
tordrift som avser drift av motorer
i luftfartyg eller av sådana motorer

1 provbädd eller i annan liknande
anordning.

9 a §

Bestämmelserna i 9 § första och
andra styckena gäller även, såvitt
avser bränsletank som förser motor
på motordrivet fordon med bränsle,
oljeprodukt som är eller har varit
försedd med sådana av regeringen
i föreskrift angivna andra märkäm-
nen än de som avses i 8 § första
stycket.

4 kap.

1 §⁵

Skyldig att betala energiskatt, koldioxidskatt och svavelskatt (skatt-
skyldig) för bränslen som avses i 1 kap. 3 a § är

1. den som i Sverige tillverkar eller bearbetar bränsle eller annan som
godkänts som upplagshavare enligt 3 §,

2. varumottagare som avses i 6 eller 7 §,

3. skatterepresentant enligt vad som anges i 8 §,

4. den som i annat fåll än som avses i 1-3 från ett annat EG-land till
Sverige för in eller tar emot leverans av bränsle, om bränslet skall
användas för annat än privat ändamål,

5. den som från ett annat EG-land säljer och levererar bränsle till en
köpare i Sverige genom distansförsäljning enligt 9 §,

6. annan än upplagshavare som importerar bränsle från tredje land,

7. den som förvärvat bränsle för vilket ingen skatt eller lägre skatt skall
betalas när bränslet används för ett visst ändamål men som säljer eller
förbrukar bränslet för ett annat ändamål som medför att skatt skall betalas
med högre belopp, och

8. den som för privat ändamål för in bränsle till Sverige enligt vad som
anges i 11 §.

Vad som sägs i första stycket 7 tillämpas även i fråga om bränsle för
vilket antingen ingen skatt har betalats eller skatt har betalats enligt

2 kap. 1 § första stycket 3 a, och som förbrukas i skepp, när skeppet an-
vänds för privat ändamål.

⁵ Senaste lydelse 1995:611.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1995/96:57

Skattskyldighet föreligger inte för bränsle som förs in till Sverige

1. i normal bränsletank på mo-
tordrivet fordon eller till fordonet
kopplad släpvagn som används
yrkesmässigt om bränslet är avsett
att användas i motor på fordonet
eller släpvagnen under transporten,
eller

1. i normal bränsletank på mo-
tordrivet fordon eller till fordonet
kopplad släpvagn, fartyg eller luft-
fartyg som används yrkesmässigt
om bränslet är avsett att användas
i motor på fordonet, släpvagnen,
fartyget eller luftfartyget under
transporten, eller

2. under sådana omständigheter att förutsättningar skulle finnas att
medge återbetalning av skatten enligt 9 kap. 1 §.

Den som är skattskyldig enligt första stycket 4 skall, innan transporten
av bränslet från det andra EG-landet påböijas, lämna en redovisning över
bränslet till beskattningsmyndigheten samt hos beskattningsmyndigheten
ställa säkerhet för betalning av skatten.

11 §

Den som för privat ändamål för in bränsle till Sverige från ett annat
EG-land är skyldig att betala skatt för bränslet, om han inte visar att skatt
har betalats för det i Sverige, när det är fråga om

1. flytande bränsle som är avsett
för uppvärmning och som förs in
på annat sätt än i tanlfordon som
används yrkesmässigt, eller

2. motorbränsle som förs in på
annat sätt än i fordonstank eller
reservdunk som rymmer högst 10
liter.

Första stycket gäller även den för

1. flytande bränsle som är avsett
för uppvärmning och som förs in
på annat sätt än genom distans-
försäljning enligt 9 §, eller

2. motorbränsle som förs in på
annat sätt än i fordonstank, bräns-
letank på fartyg eller luftfartyg
eller i reservdunk som rymmer
högst 10 liter.

vars räkning införseln äger rum.

7 kap.

1 §

I en deklaration som avser energiskatt och koldioxidskatt på bränslen
som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b får avdrag göras för skatt på
bränsle

1. för vilket skattskyldighet tidigare har mtratt,

2. som tagits tillbaka i samband med återgång av köp,

3. som av den skattskyldige exporterats till tredje land eller förts till
frizon eller frilager för annat ändamål än att förbrukas där,

4. som förbrukats eller sålts för
förbrukning

a) för annat ändamål än motordrift
eller uppvärmning, eller

b) i en process där bränslet i allt
väsentligt används för annat ända-
mål än motordrift eller uppvärm-
ning.

4. som förbrukats eller sålts för
förbrukning

a) för annat ändamål än motordrift
eller uppvärmning, eller

b) i en process där bränslet i allt
väsentligt används för annat ända-
mål än motordrift eller uppvärm-
ning.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1995/96:57

5. som förbrukats för framställ-
ning av skattepliktig elektrisk kraft
i en gasturbinanläggning som har
en sammanlagd installerad gene-
ratoreffekt av minst fem megawatt,
under förutsättning att värme inte
samtidigt nyttiggjorts.

Avdrag enligt första stycket 4 får göras även för skatt på bränsle som
förbrukats eller sålts för förbrukning för gas- och värmeproduktion som
sker vid användning av bränsle på sätt som avses i första stycket 4.

I en deklaration som avser ener-

giskatt och koldioxidskatt på andra
bränslen än som avses i 2 kap. 1 §
första stycket 3 b, dock inte flyg-
bensin eller flygfotogen, får avdrag
göras enligt 1 §.

giskatt och koldioxidskatt på andra
bränslen än som avses i 2 kap. 1 §
första stycket 3 b, dock inte flyg-
bensin eller flygfotogen, får avdrag
göras enligt 1 § första stycket 1-4
och andra stycket.

Avdrag får också göras för skatt

1. på annat bränsle än bensin som förbrukats eller sålts för förbrukning

a) i tåg eller annat spårbundet transportmedel, eller

b) i skepp, när skeppet inte används för privat ändamål,

2. på annat bränsle än bensin som förbrukats eller sålts för förbrukning
i luftfartyg, när luftfartyget inte används för privat ändamål,

3. på bränsle som förbrukats för framställning av

a) mineraloljeprodukter,

b) kolbränslen och petroleumkoks, eller

c) andra produkter för vilka skatteplikt har inträtt för tillverkaren,

4. på bränsle som förbrukats för framställning av skattepliktig elektrisk
kraft, med de begränsningar som följer av tredje stycket.

Avdrag enligt andra stycket 4 får vid samtidig produktion av värme och
skattepliktig elektrisk kraft i en kraftvärmeanläggning göras för energi-
skatt och koldioxidskatt på den del av bränslet som förbrukats för
framställning av skattepliktig elektrisk kraft och för hälften av energiskat-
ten på den del av bränslet som förbrukats för framställning av nyttiggjord

värme.

5 §

I en deklaration som avser sva-

velskatt på andra bränslen än flyg-
bensin och flygfotogen får avdrag
göras enligt 1 § och 2 § andra
stycket 1-3.

Avdrag får, i den mån avdrag inl
även för skatt på svavel i bränsle

velskatt på andra bränslen än flyg-
bensin och flygfotogen får avdrag
göras enligt 1 § första stycket 1-4
och andra stycket och enligt 2 §
andra stycket 1-3.

i gjorts enligt första stycket, göras
som har förbrukats eller sålts för

förbrukning i metalluigiska processer eller processer för framställning av

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1995/96:57

varor av andra mineraliska ämnen än metaller, vari skall anses ingå även
den gas- och värmeproduktion som sker till följd av sådana processer,
eller i sodapannor eller lutpannor.

Om en skattskyldig har begränsat utsläppet av svavel genom reningsåt-
gärd eller genom bindning i någon produkt eller i aska i samband med
förbrukning av det skattepliktiga bränslet, får avdrag göras med
30 kronor per kilogram svavel som utsläppet har minskat.

5 a §

I en deklaration som avser ener-
giskatt, koldioxidskatt och svavel-
skatt på flygbensin (KN-nr 2710 00
26) och flygfotogen (KN-nr 2710
00 51) får avdrag göras enligt 1 §
första stycket 1-4 och andra styck-
et.

Avdrag får också göras för skatt
på flygbensin och flygfotogen som
förbrukats eller sålts för förbruk-
ning för sådan motordrift som
avser drift av motorer i luftfartyg
eller av sådana motorer i provbädd
eller i annan liknande anordning.

5 b §

1 en deklaration som avser ener-
giskatt, koldioxidskatt och svavel-
skatt på annat bränsle än som
avses i 1 kap. 3 a § får avdrag
också göras för skatt på bränsle
som av den skattskyldige förts ut
från Sverige till ett annat EG-land.

Vad som föreskrivs om avdrag
för skatt på bränsle som avses i

2 kap. 1 § första stycket 3 b, ben-
sin och gasol tillämpas även på
bränsle för vilket motsvarande
skatt skall betalas enligt 2 kap.

3 och 4 §§, dock inte flygbensin
och flygfotogen.

§⁶

Vad som föreskrivs om avdrag
för skatt på bränsle som avses i

2 kap. 1 § första stycket 3 b, ben-
sin och gasol tillämpas även på
bränsle för vilket motsvarande
skatt skall betalas enligt 2 kap.

3 och 4 §§.

8 kap.

4 a §

Annan än den som är registrerad
som skattskyldig får köpa flygben-
sin och flygfotogen utan energi-

⁶ Senaste lydelse 1995:912.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1995/96:57

Vad som föreskrivs om inköp
mot försäkran av bränsle som
avses i 2 kap. 1 § första stycket
3 b och bensin tillämpas även på
bränsle för vilket motsvarande
skatt skall betalas enligt 2 kap.
3 och 4 §§, dock inte flygbensin
och flygfotogen.

skatt, koldioxidskatt och svavelskatt
mot att han lämnar en försäkran
till leverantören om att bränslet
skall användas för ett sådant ända-
mål som avses i 7 kap. 1 § första
stycket 4 eller andra stycket eller i
7 kap. 5 a § andra stycket.

Vad som föreskrivs om inköp
mot försäkran av bränsle som
avses i 2 kap. 1 § första stycket
3 b och bensin tillämpas även på
bränsle for vilket motsvarande
skatt skall betalas enligt 2 kap.
3 och 4 §§.

10 kap.

1 §

Den som från oljeprodukter avlägsnar sådana märkämnen som avses i
2 kap. 8 § första stycket eller på annat sätt tar befattning med oljepro-
dukter för vilka eneigiskatt enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 b inte
betalats, i syfte att dessa produkter skall användas i strid mot 2 kap. 9 §,
döms till böter eller fängelse i högst sex månader.

För brott enligt första stycket
skall också dömas den som från
oljeprodukter avlägsnar sådana
märkämnen som avses i 2 kap.
9 a §, i syfte att dessa produkter
skall användas i strid mot denna
bestämmelse.

Om brottet har rört betydande värden eller det i annat fall är att anse
som grovt skall, om förfärandet inte utgör led i gärning som är belagd
med strängare straff enligt skattebrottslagen (1971:69), dömas till
fängelse i högst två år.

För försök eller förberedelse till
brott enligt 1 § andra stycket skall
dömas till ansvar enligt 23 kap.
brottsbalken.

För försök eller förberedelse till
brott enligt 1 § tredje stycket skall
dömas till ansvar enligt 23 kap.
brottsbalken.

Om oljeprodukter där sådana
märkämnen som avses i 2 kap. 8 §
första stycket har avlägsnats och

§⁷

Om oljeprodukter där sådana
märkämnen som avses i 2 kap. 8 §
första stycket eller 9 a § har av-

⁷ Senaste lydelse 1995:912.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1995/96:57

för vilka skatt enligt 2 kap. 1 §
första stycket 3 b inte betalats,
anträffas i annat utrymme än
bränsletank som förser motor på
motordrivet fordon eller båt med
bränsle och det är uppenbart att
oljeprodukterna avsetts för tillförsel
till sådan bränsletank i strid mot
2 kap. 9 §, påför beskattningsmyn-
digheten den som ansvarat för att
de nämnda ämnena avlägsnats,
skatt med belopp som motsvarar
den skatt som skulle ha tagits ut
för oljeprodukterna enligt 2 kap.
1 § första stycket 3 b.

lägsnats och för vilka skatt enligt 2
kap. 1 § första stycket 3 b inte
betalats, anträffas i annat utrymme
än bränsletank som förser motor på
motordrivet fordon eller båt med
bränsle och det är uppenbart att
oljeprodukterna avsetts för tillförsel
till sådan bränsletank i strid mot
2 kap. 9 §, påför beskattningsmyn-
digheten den som ansvarat för att
de nämnda ämnena avlägsnats,
skatt med belopp som motsvarar
den skatt som skulle ha tagits ut
för oljeprodukterna enligt 2 kap.
1 § första stycket 3 b.

5 §

En särskild avgift skall betalas
för motordrivet fordon och båt,
vars bränsletank innehåller oljepro-
dukter i strid mot 2 kap. 9 §.

En särskild avgift skall betalas
för motordrivet fordon och båt,
vars bränsletank innehåller oljepro-
dukter i strid mot 2 kap. 9 § eller
9 a §.

Avgiften uppgår för personbil och båt till 10 000 kronor. Avgiften
beräknas för lastbilar, bussar, traktorer och tunga terrängvagnar som är

registrerade i bilregistret på följande sätt.

Skattevikt,
kilogram
0 - 3 500

3 501 -10 000
10 001 -15 000
15 001 -20 000
20 001 -

Avgift, kronor

10 000

20 000

30 000

40 000

50 000

Med skattevikt avses den vikt
efter vilken fordonsskatt beräknas
enligt fordonsskattelagen
(1988:327). Avgiften för annat
motordrivet fordon än som avses i
andra stycket uppgår till 20 000
kronor. Avgiften tas ut för vaije
tillfälle som bränsletank påträffas
med oljeprodukter i strid mot
2 kap. 9 §.

Har avgift påförts någon och skall sådan avgift påföras honom för
ytterligare tillfälle inom ett år från det tidigare tillfället, tas avgiften ut

⁸ Senaste lydelse 1995:912.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1995/96:57

med en och en halv gånger det belopp som följer av andra eller tredje
stycket.

11 kap.

10 §

Avdrag får göras även för ener-
giskatt och koldioxidskatt på annat
bränsle än sådant som beskattas
enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 b,
om bränslet förbrukats vid fram-
ställning av skattepliktig elektrisk
kraft, med de begränsningar som
följer av andra och tredje styckena.

Avdrag enligt första stycket får
vid samtidig produktion av värme
och skattepliktig elektrisk kraft i en
kraftvärmeanläggning göras för
energiskatt och koldioxidskatt på
den del av bränslet som förbrukats
för framställning av skattepliktig
elektrisk kraft och för hälften av
energiskatten på den del av bräns-
let som förbrukats för framställning
av nyttiggjord värme.

Avdrag enligt första eller andra
stycket får göras endast i den mån
avdrag inte gjorts enligt 9 § första
stycket 4, 7 kap. 2 § andra stycket
4 eller tredje stycket.

Avdrag får göras även för ener-
giskatt och koldioxidskatt på

1. bränsle som beskattas enligt
2 kap. 1 § första stycket 3 b, om
bränslet förbrukats vid framställ-
ning av skattepliktig elektrisk kraft
i en gasturbinanläggning som har
en sammanlagd installerad genera-
toreffekt av minst fem megawatt,
under förutsättning att värme inte
samtidigt nyttiggjorts,

2. annat bränsle än som avses
under 1, om bränslet förbrukats
vid framställning av skattepliktig
elektrisk kraft, med de begräns-
ningar som följer av andra och
tredje styckena.

Avdrag enligt första stycket 2 får
vid samtidig produktion av värme
och skattepliktig elektrisk kraft i en
kraftvärmeanläggning göras för
eneigiskatt och koldioxidskatt på
den del av bränslet som förbrukats
för framställning av skattepliktig
elektrisk kraft och för hälften av
energiskatten på den del av bräns-
let som förbrukats för framställning
av nyttiggjord värme.

Avdrag enligt första eller andra
stycket får göras endast i den mån

avdrag inte gjorts enligt 9 § första
stycket 4, 7 kap. I § första styck-
et 5 eller 2 § andra stycket 4 eller
tredje stycket.

Den som yrkesmässigt levererar elektrisk kraft som i Sverige fram-
ställts i ett vindkraftverk får göra avdrag med ett belopp som svarar mot
den skatt som skall betalas enligt 3 § första stycket 4.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996. Äldre föreskrifter gäller
fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före
ikraftträdandet.

2 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 57

2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:409) om skatt ^Pr°P- 1995/96:57
på gödselmedel

Härigenom föreskrivs att 1 och 4—7 §§ lagen (1984:409) om skatt på
gödselmedel¹ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Skatt (gödselmedelsskatt) skall
betalas till staten enligt denna lag
vid omsättning eller ianspråktagan-
de inom landet av gödselmedel.

Skatt (gödselmedelsskatt) skall
betalas till staten enligt denna lag
för gödselmedel.

Med gödselmedel enligt denna lag avses ammoniak som hänförs till nr
2814 i Kombinerade nomenklaturen (KN) enligt rådets förordning (EEG)
nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen
och om Gemensamma tulltaxan, kaliumnitrat och kalciumnitrat som hän-

förs till KN-nr 2834 samt varor som hänförs till KN-nr 3102, 3103 och
3105.

4 §

Med skattskyldig avses i det följande

1. den som inom landet yrkesmässigt tillverkar gödselmedel,

2. den som inför gödselmedel till landet för yrkesmässig återförsäljning
eller för egen yrkesmässig användning inom landet,

3. den som har registrerats som
återförsäljare enligt 6 § andra
stycket.

En verksamhet är yrkesmässig, om den utgör näringsverksamhet enligt
21 § kommunalskattelagen (1928:370), eller om den bedrivs i former som
är jämförliga med en till sådan näringsverksamhet hänförlig rörelse och
ersättningen för omsättningen i verksamheten under ett kalenderår
överstiger 30 000 kr.

5 §

Skattskyldighet inträder när Skattskyldighet in träder, för skatt

som avses i 2 § första stycket, när

1. ett gödselmedel levereras till en 1. ett gödselmedel levereras till en
köpare, köpare som inte är registrerad,

2. ett gödselmedel tas i anspråk för något annat ändamål än försäljning,

3. den skattskyldige avregistreras och skattskyldigheten därvid inte går
över på någon annan.

Skattskyldighet inträder, för skatt
som avses i 2 § andra stycket, för

¹ Lagen omtryckt 1995:616.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1995:616.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1995/96:57

1. den som är skattskyldig enligt
4 § första stycket 1 när ett gödsel-
medel tillverkas,

2. den som är skattskyldig enligt
4 § första stycket 2 när ett gödsel-
medel förs in till landet.

6 §

Den som är skattskyldig skall Den som är skattskyldig enligt
vara registrerad hos beskattnings- 4 § första stycket 1 eller 2 skall
myndigheten. vara registrerad hos beskattnings-

myndigheten.

Den som inom landet i större
omfattning yrkesmässigt återför-
säljer gödselmedel kan registreras
hos beskattningsmyndigheten som
återförsäljare.

7 §

I en deklaration som avser gödselmedelsskatt får avdrag göras för skatt
på sådana gödselmedel

1. som har förts ut ur landet,

2. för vilka skattskyldighet tidigare har inträtt,

3. som har tagits tillbaka i samband med åteigång av köp,

4. som har förbrukats eller sålts för förbrukning för annat ändamål än
att användas som växtnäring.

Avdrag enligt första stycket 2 eller
3 får endast göras för skatt som
avses i 2 § första stycket.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om förhållanden som
hänför sig till tiden före ikraftträdandet. För skatt som avses i 2 § andra
stycket gäller dock följande. Gödselmedel som har tillverkats eller förts
in till landet före ikraftträdandet skall tas upp till beskattning i första
redovisningsperioden efter ikraftträdandet om skattskyldighet då ännu inte
har inträtt.

2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1564) om ^ProP- 1995/96:57
alkoholskatt

Härigenom föreskrivs att 2-6 §§ lagen (1994:1564) om alkoholskatt
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §

Skatt skall betalas för öl som hänförs till nr 2203 i Kombinerade
nomenklaturen (KN) enligt förordningen EEG 2658/87 om alkoholhalten
överstiger 0,5 volymprocent.

Skatt skall även betalas för produkter innehållande en blandning av öl
och icke-alkoholhaltig dryck hänförlig till KN-nr 2206 om alkoholhalten
i blandningen överstiger 0,5 volymprocent.

Skatt tas ut per liter med 2,33
kronor för vaije volymprocent
alkohol.

För öl med en alkoholhalt över

2,25 men inte över 3,5 volympro-
cent tas skatt dock ut per liter med
0,91 kronor för vaije volymprocent
alkohol.

För öl med en alkoholhalt om höj
0 kronor.

Skatt tas ut per liter med 2,39
kronor för vaije volymprocent
alkohol.

För öl med en alkoholhalt över
2,25 men inte över 3,5 volympro-
cent tas skatt dock ut per liter med
1,21 kronor för vaije volymprocent
alkohol.

2,25 volymprocent tas skatt ut med

3 §

Skatt skall betalas för vin som hänförs till KN-nr 2204 och 2205 om

alkoholhalten uppkommit enbart genom jäsning och

1. alkoholhalten överstiger 1,2 volymprocent men uppgår till högst 15
volymprocent, eller

2. alkoholhalten överstiger 15 volymprocent men uppgår till högst 18
volymprocent och vinet producerats utan tillsatser.

Skatt tas ut per liter för Skatt tas ut per liter för

drycker med en alkoholhalt över

2,25 men inte över 4,5 volympro-
cent med 9,00 kronor,

drycker med en alkoholhalt över

4.5 men inte över 7 volymprocent
med 13,30 kronor,

drycker med en alkoholhalt över 7
men inte över 8,5 volymprocent
med 18,30 kronor,

drycker med en alkoholhalt över

8.5 men inte över 15 volymprocent
med 26,20 kronor, och för
drycker med en alkoholhalt över
15 men inte över 18 volymprocent
med 43,50 kronor.

drycker med en alkoholhalt över

2,25 men inte över 4,5 volympro-
cent med 9,25 kronor,

drycker med en alkoholhalt över

4.5 men inte över 7 volymprocent
med 13,67 kronor,

drycker med en alkoholhalt över 7
men inte över 8,5 volymprocent
med 18,81 kronor,

drycker med en alkoholhalt över

8.5 men inte över 15 volymprocent
med 26,93 kronor, och för
drycker med en alkoholhalt över
15 men inte över 18 volymprocent
med 44,70 kronor.

För vin med en alkoholhalt om högst 2,25 volymprocent tas skatt ut

med 0 kronor.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1995/96:57

4 §

Skatt skall betalas för andra jästa drycker än vin eller öl som hänförs
till KN-nr 2206 samt sådana drycker som hänförs till KN-nr 2204 och
2205 men som inte omfattas av skatteplikt enligt 3 §, om alkoholhalten
överstiger 1,2 men inte 10 volymprocent eller om alkoholhalten
överstiger 10 men inte 15 volymprocent under förutsättning att alkohol-
halten uteslutande har uppkommit genom jäsning.

Skatt tas ut per liter för Skatt tas ut per liter för

drycker med en alkoholhalt över

2,25 men inte över 4,5 volympro-
cent med 9,00 kronor,

drycker med en alkoholhalt över

4.5 men inte över 7 volymprocent
med 13,30 kronor,

drycker med en alkoholhalt över 7
men inte över 8,5 volymprocent
med 18,30 kronor och för

drycker med en alkoholhalt över

8.5 men inte över 15 volymprocent
med 26,20 kronor.

För andra jästa drycker med en
procent tas skatt ut med 0 kronor.

drycker med en alkoholhalt över

2,25 men inte över 4,5 volympro-
cent med 9,25 kronor,

drycker med en alkoholhalt över

4.5 men inte över 7 volymprocent
med 13,67 kronor,

drycker med en alkoholhalt över 7
men inte över 8,5 volymprocent
med 18,81 kronor, och for
drycker med en alkoholhalt över

8.5 men inte över 15 volymprocent
med 26,93 kronor.

alkoholhalt om högst 2,25 volym-

5 §

Skatt skall betalas för mellanklassprodukter med en alkoholhalt över
1,2 men inte över 22 volymprocent som hänförs till KN-nr 2204, 2205
och 2206 men som inte beskattas enligt 2-4 §§.

Skatt tas ut per liter för Skatt tas ut per liter för

drycker med en alkoholhalt om
högst 15 volymprocent med 26,20
kronor, och for

drycker med en alkoholhalt över
15 volymprocent med 43,50 kro-
nor.

drycker med en alkoholhalt om
högst 15 volymprocent med 26,93
kronor, och för

drycker med en alkoholhalt över
15 volymprocent med 44,70 kro-
nor.

6 §‘

Skatt skall betalas för varor hänförliga till KN-nr 2207 och 2208 med
en alkoholhalt överstigande 1,2 volymprocent även om dessa ingår i en
vara som hänförs till ett annat KN-kapitel. Skatt skall även betalas för
drycker som hänförs till KN-nr 2204, 2205 och 2206 om alkoholhalten
överstiger 22 volymprocent.

Skatt tas ut med 474 kronor per Skatt tas ut med 487 kronor per
liter ren alkohol. liter ren alkohol.

¹ Senaste lydelse 1995:613.

Prop. 1995/96:57

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996. Äldre föreskrifter gäller
fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före
ikraftträdandet.

2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:917) om
ändring i lagen (1994:1564) om alkoholskatt

Prop. 1995/96:57

Härigenom föreskrivs att 37 § lagen (1994:1564) om alkoholskatt i
paragrafens lydelse enligt lagen (1995:917) om ändring i nämnda lag
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

37 §

För skattepliktiga alkoholvaror
tas skatten för år 1995 ut med i
2-6 §§ angivna belopp. För tiden
efter utgången av år 1995 skall
skatten tas ut med belopp som
omräknas enligt andra stycket.

För kalenderåret 1996 och efter-
följande kalenderår skall skatten tas
ut med belopp som efter en årlig
omräkning motsvarar de i 2-6 §§
angivna skattebeloppen multiplice-
rade med det jämförelsetal, ut-
tryckt i procent, som anger för-
hållandet mellan prisläget i oktober
månad året närmast före det år
beräkningen avser och prisläget i
oktober 1994.

För skattepliktiga alkoholvaror
tas skatten för år 1996 ut med i
2-6 §§ angivna belopp. För tiden
efter utgången av år 1996 skall
skatten tas ut med belopp som
omräknas enligt andra stycket.

För kalenderåret 1997 och efter-
följande kalenderår skall skatten tas
ut med belopp som efter en årlig
omräkning motsvarar de i 2-6 §§
angivna skattebeloppen multiplice-
rade med det jämförelsetal, ut-
tryckt i procent, som anger för-
hållandet mellan prisläget i oktober
månad året närmast före det år
beräkningen avser och prisläget i
oktober 1994.

Regeringen fastställer före november månads utgång de omräknade
skattebelopp som enligt denna lag skall tas ut för påföljande kalenderår.
Beloppen avrundas till hela kronor och ören.

2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1563) om Prop. 1995/96:57
tobaksskatt

Härigenom föreskrivs att punkt 4 av ikraftträdandebestämmelsema till
lagen (1994:1563) om tobaksskatt skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4. Föreskrifterna i 3-7 §§ den
nya lagen tillämpas först från och
med den 1 januari 1996.

4. Föreskrifterna i 3 och 5 §§
den nya lagen tillämpas från och
med den 1 januari 1996 och före-
skrifterna i 4, 6 och 7 § § tillämpas
från och med den 1 juli 1996.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

2.6 Förslag till lag om ändring i tullagen (1994:1550)

Prop. 1995/96:57

Härigenom föreskrivs att det i tullagen (1994:1550) skall införas en ny
paragraf, 9 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

9 a §

Den som från en plats utanför
det svenska tullområdet men inom
EG:s tullområde till det svenska
tullområdet inför eller låter införa
en icke-gemenskapsvara, som inte
är underkastad ett tullförfarande,
är skyldig att anmäla införseln till
tullmyndigheten vid gränspasse-
ringen.

Tullmyndigheten uppbär därvid
tull för varan och övervakar att
handelspolitiska åtgärder vidtas
och andra villkor för övergång till
fri omsättning iakttas.

För kontroll av anmälningsskyl-
digheten har tullmyndigheten rätt
att utföra de kontroller som fram-
går av punkt 4 andra stycket i
övergångsbestämmelserna.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1547) om Prop. 1995/96:57
tullfrihet m.m.

Härigenom föreskrivs¹ att 7 § lagen (1994:1547) om tullfrihet m.m.
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 §

Regeringen får meddela före-
skrifter om tullfrihet för

1. förnödenheter och proviant
som medförs eller tas ombord på
transportmedel som går i trafik
mellan Sverige och tredje land, om
varorna är avsedda för transport-
medlet eller för besättning eller
passagerare, och

2. varor som införs av en person
som återvänder hit efter att på
grund av sitt arbete ha vistats i
tredje land under en längre tid.

Regeringen får meddela före-
skrifter om tullfrihet för

1. förnödenheter och proviant
som medförs eller tas ombord på
transportmedel som går i utrikes
trafik, om varorna är avsedda för
transportmedlet eller för besättning
eller passagerare, och

2. varor som införs av en person
som återvänder hit efter att på
grund av sitt arbete ha vistats i
tredje land under en längre tid.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

¹ Paragrafen föreslås också ändrad i prop. 1995/96:12.

3 Ärendet och dess beredning

Problemen med införsel till Sverige från Finland av i Finland lågbe-
skattade oljeprodukter har under senare tid uppmärksammats i olika
sammanhang. Bl.a. har Svenska Petroleum Institutet i skrivelser till
regeringen hemställt att åtgärder vidtas for att begränsa denna införsel.

Svenska Lantmännen och Hydro Agri AB har i skrivelser till regering-
en framhållit att de nuvarande uppbördsreglema för skatt på gödselmedel
inte är konkurrensneutrala. De har vidare påtalat att det föreligger stora
praktiska problem för dem som är verksamma i branschen att på ett
korrekt sätt redovisa den skatt som belöper på kadmiuminnehållet.

I propositionen föreslås författningsändringar som hänför sig till de
nämnda frågorna. Vidare behandlas vissa ändringar av förfarandereglema
för beskattningen av vissa bränslen, som föranleds av en anpassning till
gemenskapsrätten. Härutöver föreslås, mot bakgrund av uppmärksam-
made praktiska problem, att omärkt olja skall få användas för vissa
elproduktionsändamål.

Ett förslag lämnas i propositionen om en höjning av alkoholskatten på
s.k. folköl för att motverka den sänkning av detaljhandelspriset som den
av riksdagen tidigare beslutade sänkningen av mervärdesskatten medför
(prop. 1994/95:150 bil. 7, bet. 1994/95:FiU20, rskr. 1994/95:447, SFS
1995:931). Vidare föreslås, efter en framställning från Svenska Tobaks
AB, att tillämpningen av de nya bestämmelserna om kontrollmärkning på
cigarettförpackningar skjuts upp till den 1 juli 1996.

Generaltullstyrelsen har i en framställning till regeringen den 20 mars
1995 hemställt att det införs en ny paragraf i tullagen som föreskriver
anmälningsskyldighet vid införsel från annat EG-land till Sverige av vara
som inte är i fri omsättning inom EG:s tullområde. Underlåtenhet att
iaktta den föreskrivna anmälningsskyldigheten skulle medföra ansvar för
varusmuggling enligt lagen (1960:418) om straff för varusmuggling
(varusmugglingslagen) eller för tullförseelse enligt tullagen.

Riksåklagaren har i en skrivelse till regeringen den 10 april 1995
beträffande samma situation föreslagit att frågan regleras genom en
ändring i varusmugglingslagen. Ändringen skulle innebära att bestäm-
melsen i 6 § nämnda lag om olovlig befattning med smuggelgods även
skulle omfatta befattning med varor som smugglats in i EU:s tullområde.

Förslagen har remissbehandlats. Yttranden har lämnats av Göta
Hovrätt, Kommerskollegium, Svenska handel skammarförbundet,
Grossistförbundet Svensk Handel, Sveriges industriförbund och Sveriges
Speditörförbund.

I propositionen föreslås vidare, efter framställning från Sveriges
Skeppshandlarförbund, att bestämmelserna i 7 § lagen om tullfrihet
ändras så att tullfrihet medges även för förnödenheter och proviant som
medförts på eller tagits ombord på transportmedel som går i trafik mellan
Sverige och annat EG-land, i stället för som nu endast vid resa till plats
utanför EG:s tullområde. Generaltullstyrelsen, som har yttrat sig över
framställningen, har inte några erinringar mot förslaget. Vid under-

Prop. 1995/96:57

handskontakter med Kommerskollegium, Sjöfartsverket och Grossist- Prop. 1995/96:57
förbundet Svensk Handel har inte heller några erinringar riktats mot
förslaget.

Utformningen av förlättningsförslagen vad gäller punktskatter har skett

i samråd med Riksskatteverket. Beträffande förslagen till ändringar i
lagen om skatt på gödselmedel har synpunkter under hand även inhämtats
från Svenska Lantmännen och Hydro Agri AB.

Lagrådet

Förslagen är enligt regeringens bedömning lagtekniskt av förhållandevis
enkel beskaffenhet. Vidare är förslagen i flertalet fall sådana som innebär
administrativa förenklingar eller andra fördelar för berörda parter.
Sammantaget bedöms därför att förslagen är av sådan beskaffenhet att
Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Yttrande från Lagrådet har
därför inte inhämtats.

4 Förbud mot användning av vissa märkta
oljeprodukter i motordrivna fordon

Regeringens förslag: Förbud införs mot att använda olja som är
märkt enligt finska föreskrifter i motordrivna fordon.

Bakgrunden till regeringens förslag: Den som för privat ändamål för
in motorbränsle till Sverige från ett annat EG-land är skyldig att betala
svensk skatt för bränslet, när det är fråga om bränsle som förs in på
annat sätt än i fordonstank eller reservdunk som rymmer högst 10 liter.
Deklaration över bränslet skall lämnas till beskattningsmyndigheten inom
fem dagar från införseln och skatten skall betalas inom samma tid.

Om bränsle förs in till Sverige från ett annat EG-land för att användas
för annat än privat ändamål, är den som för in eller tar emot leveransen
av bränslet skyldig att betala skatt i Sverige. Om en utländsk säljare
ansvarar för leveransen av bränslet är det dock han som är skyldig att
betala skatten.

Olja beskattas olika i såväl Sverige som Finland beroende på använd-
ningsområde. System med märkning av de lågbeskattade oljeprodukterna
tillämpas i båda länderna för att skattemässigt skilja på olja för skilda
användningsområden. Regeringen har föreskrivit vilka ämnen som skall
användas vid märkning enligt svensk lagstiftning. Det rör sig om ett
märkämne och ett färgämne i sådan mängd att oljan får en grön färg.
Motsvarande finska system innebär tillsats av märkämnet furfural och ett
rött fäigämne.

I Sverige är det förbjudet att använda märkt olja i motordrivna fordon
och båtar. Något förbud finns inte mot att använda olja som är märkt på

annat sätt än enligt de svenska föreskrifterna. Förbudsbestämmelsen är Prop. 1995/96:57
alltså inte tillämplig på t.ex. sådan olja som är märkt enligt finska
föreskrifter.

Den finska nationella lagstiftningen innebär att rödmärkt olja får
användas för uppvärmningsändamål, medan kraftiga sanktioner finns för
att förhindra förbrukning av sådan olja i personbilar, bussar och lastbilar.
Vidare får rödmärkt olja i Finland förbrukas i fartyg, jordbrukstraktorer
och motorredskap.

Skälen för regeringens förslag: Den finska skatten på rödmärkt olja
är avsevärt lägre än den svenska skatten på sådan omärkt olja som skall
användas i motordrivna fordon och båtar. Detta förhållande skapar en
påtaglig risk för betydande skatteundandraganden genom införsel till
Sverige av rödmärkt olja. Medlemskapet i EU har medfört kontroll-
problem vad gäller införsel av dieselolja från Finland till Sverige.
Regeringen har erfarit att en omfattande gränshandel med rödmärkt olja
förekommer särskilt i de norra delarna av Sverige. Endast undantagsvis
har svensk skatt betalats för inköpen i enlighet med de gällande svenska
skattebes tämmelserna.

Regeringen anser mot den angivna bakgrunden att förbudet i lagen om
skatt på energi mot användning av grönmärkta oljeprodukter bör utvidgas
till att omfatta även olja som är försedd med sådana märkämnen som
föreskrivs i finsk lagstiftning. Detta bör lagtekniskt åstadkommas genom
att regeringen ges rätt att meddela föreskrifter om att förbudet kan
omfatta även oljeprodukter som är försedda med andra märkämnen än de
som skall tillsättas svensk, lågbeskattad, olja. Genom en sådan generell
bestämmelse skulle regeringen således ges möjlighet att utvidga an-
vändningsförbudet till att omfatta finskmärkt olja. Regeringen skulle dock
även vara berättigad att, om motvarande problem uppkommer vid införsel
av märkt olja från annat land än Finland, utvidga användningsförbudet till
att avse även oljeprodukter som innehåller sådana märkämnen.

Eftersom rödmärkt olja i Finland lagligt får användas i fartyg, kan det
vara förenat med praktiska problem för båtägare att vid vistelse i finska
vatten få tag på omärkt olja att fylla sina båttankar med. Med hänsyn
härtill samt för att undvika att praktiska problem uppstår för dessa
båtägare vid återkomsten till Sverige, bör förbudet mot användning av
rödmärkt olja inte omfatta båtar. Förbudet bör således endast gälla
motordrivna fordon.

Förslaget föranleder ändring av 10 kap. 1, 2, 4 och 5 §§ lagen om
skatt på eneigi samt införande av en ny bestämmelse, 2 kap. 9 a §, i
lagen. Ändringarna behandlas närmare i anslutning till dessa bestämmel-
ser i författningskommentaren.

5 Förfarandet vid beskattningen av vissa bränslen Prop. 1995/96:57

5.1 Inledning

Förfärandet vid beskattning av mineraloljor inom EU regleras i direktiv
92/12/EEG av den 25 februari 1992 om allmänna regler för punktskatte-
pliktiga varor och om innehav, flyttning och övervakning av sådana
varor. Ändringar i och tillägg till detta direktiv har gjorts genom direktiv
92/108/EEG av den 14 december 1992 och direktiv 94/74/EG av den
22 december 1994. Rådet har vidare under 1992 utfärdat ett direktiv om
skattebasen för mineraloljeområdet, direktiv 92/81/EEG av den 19 okto-
ber 1992 om harmonisering av strukturerna för punktskatter på mineral-
oljor. Ändringar i och tillägg till direktiv 92/81/EEG har gjorts genom
de nyss nämnda direktiven 92/108/EEG och 94/74/EG. I lagen om skatt
på energi har gjorts de anpassningar till direktiven som var nödvändiga
vid ett svenskt medlemskap i EU.

Det EG-anpassade beskattningsförfärandet omfattar vissa särskilt
uppräknade mineraloljeprodukter. Förferandebestämmelsema innehåller
bl.a. regler om skattskyldighetens inträde och förflyttning av varor inom
gemenskapen. I huvudsak tillämpas samma regler såväl vid hantering
inom Sverige som vid utförsel till ett annat EG-land.

Enligt gemenskapsrätten skall dock skatt även tas ut på vissa andra
bränslen. Det rör sig om samtliga produkter som används för motordrift
och i princip samtliga flytande och gasformiga kolväten som används för
uppvärmning. Dessa övriga produkter omfattas dock inte av den särskilda
hanteringsordningen och blir skattepliktiga enbart då de används som
motorbränsle eller för uppvärmning eller säljs för ett sådant ändamål.
Vidare tas i Sverige ut energiskatt, koldioxidskatt och svavelskatt på
kolbränslen, petroleumkoks och naturgas samt svavelskatt på torv. Inte
heller dessa bränsleslag omfettas av den särskilda hanteringsordningen.

5.2 Flygbensin och flygfotogen

Regeringens förslag: Det EG-anpassade beskattningsförfärandet
utvidgas till att omfatta även flygbensin och flygfotogen.

Skälen för regeringens förslag: För närvarande gäller i Sverige att
skatt inte skall betalas för flygbensin och flygfotogen som förbrukas för
sådan motordrift som avser drift av motorer i luftfertyg eller av sådana
motorer i provbädd eller i annan liknande anordning. Gemenskapsrätten
föreskriver skattefrihet för bränslen som används vid yrkesmässig
flygning, men kräver att beskattning skall ske av flygbensin och
flygfotogen som förbrukas för privat nöjesflygning. Sverige har dock
ansökt om tillåtelse av Ministerrådet att även i fortsättningen få undanta
flygbensin och flygfotogen som används för privat nöjesflygning från

beskattning. Ett flertal andra medlemsstater har getts sådana tillstånd. Prop. 1995/96:57
Sveriges ansökan är ännu inte behandlad av rådet.

I den nya lagen om skatt på energi undantags flygbensin och flyg-
fotogen från det EG-anpassade beskattningsförfärandet. Detta har bl.a.
inneburit att ledsagardokument inte behövt upprättas vid transport av
dessa bränslen inom gemenskapen samt att inte heller övriga gemenskaps-
rättsliga kontroll- och hanteringsregler tillämpats.

Flygbensin och flygfotogen ingår i den grupp mineraloljeprodukter som
enligt gemenskapsrätten skall omfattas av EG:s särskilda förfarandereg-
ler. Regeringen har vid kontakter med förträdare för EG-kommissionen
erfärit att ett tillstånd för Sverige att skattebefria flygbensin och
flygfotogen vid privat nöjesflygning inte innebär att dessa bränslen kan
undantas från de kontroll- och hanteringsregler som följer av direktiv
92/12/EEG. Regeringen föreslår därför att den särskilda beskattnings-
ordningen utvidgas till att omfatta även flygbensin och flygfotogen.
Förslaget innebär ingen ändring av den nuvarande skattefriheten för
flygbensin och flygfotogen, men medför en i viss mån ökad administrativ
hantering för de näringsidkare som tillverkar och säljer de aktuella
bränslena. Icke skattskyldiga förbrukare ges möjlighet att mot försäkran
skattefritt förvärva aktuellt flygbränsle.

De föreslagna ändringarna behandlas närmare i anslutning till 1 kap.

3 a §, 2 kap. 1 och 3 §§, 7 kap. 5 a och 7 §§, 8 kap. 4 a och 5 §§ lagen
om skatt på eneigi i författningskommentaren.

5.3 Utförsel av vissa bränslen till annat EG-land

Regeringens förslag: Skatt skall inte tas ut för bl.a. kolbränslen som
förs ut från Sverige till ett annat EG-land.

Skälen för regeringens förslag: Skattefrihet för bränsle som används
för visst ändamål åstadkoms för den som är skattskyldig vanligen genom
en möjlighet till avdrag i bränsledeklarationen. Bestämmelser om
möjlighet till avdrag för skatt på bränslen som exporterats fanns tidigare
i samtliga lagar på eneigiskatteområdet. I den nya lagen om skatt på
eneigi, som trädde i kraft i samband med det svenska inträdet i EU,
inskränktes möjligheten till att avse export till tredje land, dvs. utförsel
från Sverige till ett land som ligger utanför Europeiska gemenskapens
punktskatteområde.

Det EG-anpassade beskattningsförfärandet reglerar beskattningen av
mineraloljor inom gemenskapen. I denna del saknas därför behov av en
särskild reglering för utförsel. Vad gäller övriga skattepliktiga bränslen
kan dock svensk nationell lagstiftning endast reglera förhållanden inom
Sverige. Det finns därför i detta fäll behov av en bestämmelse som
medför skattefrihet vid utförsel av bränslet till ett annat EG-land.
Regeringen föreslår att en bestämmelse om detta föra in i 7 kap. 5 b §

lagen om skatt på energi. Förslaget kommenteras närmare i författnings- Prop. 1995/96:57
kommentaren.

6 Användning av omärkt olja för vissa
elproduktionsändamål

Regeringens förslag: Möjligheter skapas att skattefritt använda även
omärkt olja vid reservkraftproduktion av elektrisk kraft i vissa
gasturbinanläggningar.

Bakgrunden till regeringens förslag: Enligt lagen om skatt på energi
tillämpas två nivåer av energiskatt för oljeprodukter. Den högre
energiskatten tas ut för olja som används för drift av motordrivna fordon
och båtar. Lågbeskattad olja får användas för drift av stationära motorer
samt för uppvärmning. För att skilja på olja för olika användningsom-
råden skall den lågbeskattade oljan förses med särskilda märkämnen,
medan den högbeskattade oljan är omärkt. Märkning skall ha skett senast
när skyldighet inträder att betala skatt för oljan och får i Sverige endast
göras på ett skatteupplag som är godkänt för detta ändamål.

Energiskatt tas ut på elektrisk kraft som förbrukas i Sverige. För att
undvika dubbelbeskattning tas inte någon eneigiskatt och koldioxidskatt
ut för annat bränsle än högbeskattad olja som förbrukas för framställ-
ningen av elkraften. Denna skattefrihet åstadkoms genom avdrag i den
skattskyldiges deklaration. Den som inte är skattskyldig för bränslen kan
i stället göra avdrag i sin deklaration avseende elkraft för skatt på annat
bränsle än högbeskattad olja som förbrukats vid kraftproduktion. Det
finns emellertid ingen möjlighet att skattefritt använda högbeskattad,
omärkt, olja för framställning av elektrisk kraft.

Ett stort antal gasturbinkraftverk av olika utformning finns i det
svenska kraftsystemet. Flertalet av dessa används som s.k. topp- och
reservkraftverk och drivs med lätt olja. Driftskostnaden är mycket hög.
En sådan anläggning skall mycket snabbt kunna startas vid tillfälliga
belastningstoppar eller som ersättning för ordinarie elproduktion vid
nätstömingar. Gemensamt för dessa anläggningar är att driften och
antalet drifttimmar är omöjliga att planera.

Innehavaren av en gasturbinanläggning för framställning av elektrisk
kraft med en installerad effekt av minst fem megawatt kan enligt 19 §
lagen (1984:1049) om beredskapslagring ay olja och kol åläggas att hålla
i lager sådant bränsle som behövs för att driva anläggningen. Lagrings-
mängden bestäms av regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer, med utgångspunkt i anläggningens eget beredskapsbehov.
Regeringen har delegerat beslutanderätten till Närings- och teknikutveck-
lingsverket. Behovet baseras på installerad effekt, bränsleåtgång per
megawattimme och beräknad årlig driftstid för anläggningen. Den
sistnämnda variablen är gemensam för samtliga anläggningar och baseras

på krav på uthållighet i kris- och krigssituationer. Även om anläggningen Prop. 1995/96:57
i princip inte skall utnyttjas annat än som reserv är anläggningsin-
nehavaren således skyldig att hålla ett beredskapslager av betydande
storlek.

Skälen för regeringens förslag: Flertalet större elkraftproducenter är
registrerade som upplagshavare enligt lagen om skatt på eneigi och kan
därför köpa in olja under skattesuspension. Skattskyldighet inträder i det
nu aktuella fallet när oljan förbrukas för kraftproduktion. En följd av de
nuvarande bestämmelserna är att elkraftproducenten, för att få skattefri-
het, antingen får sitt skatteupplag godkänt för märkning och förser oljan
med märkämnen senast strax innan den förbrukas för kraftproduktion
eller förvärvar och lagrar oljan i märkt skick.

När en gasturbinanläggning skall tas i bruk för reservkraftproduktion
är det nödvändigt att anläggningen kopplas in med mycket kort varsel.
Det skulle vara förenat med betydande tekniska problem att tillse att
märkämnen i detta läge tillförs oljan. Kravet på beredskapslagring av olja
för vissa gasturbinanläggningar innebär att vid dessa anläggningar måste
innehavaren se till att en förhållandevis stor mängd olja kontinuerligt
finns i lager. Regeringen har erfarit att lagerhållningen i annat fall skulle
kunna hållas på avsevärt lägre nivåer i de aktuella anläggningarna.

Sammantaget ter det sig mot den angivna bakgrunden lämpligt att
utvidga möjligheten till skattefri användning av bränslen för elkraft-
produktion i de aktuella fållen till att omfatta även omärkt olja. Regering-
en föreslår därför att så sker. Friheten från bränsleskatt bör begränsas till
elkraftproduktion som äger rum vid sådana gasturbinanläggningar som är
s.k. reservkraftanläggningar och som omfettas av kravet på bered-
skapslagring av bränslen för driften av anläggningen. Endast anläggningar
med en installerad generatoreffekt av minst fem megawatt bör således
komma i fråga och vidare bör som en förutsättning gälla att värme inte
nyttiggörs samtidigt som elproduktionen sker.

Förslagen föranleder ändringar i 7 kap. 1, 2 och 5 §§ samt 11 kap.
10 § lagen om skatt på eneigi, vilka närmare kommenteras i författnings-
kommentaren.

7 Ändrade uppbördsregler för skatt på
gödselmedel

7.1 Skatt på kadmium

Regeringens förslag: För den del av gödselmedelsskatten som
hänför sig till kadmiuminnehållet skall skattskyldigheten inträda när
gödselmedlet tillverkas eller förs in till landet.

Bakgrunden till reg eringens förslag: Gödselmedelsskatten baseras på
dels mängden kväve och dels mängden kadmium i gödselmedlet. Skatten

3 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 57

för kväve är 1 kr 80 öre för vaije helt kilogram kväve i gödselmedlet, Prop. 1995/96:57
om andelen kväve i medlet är minst två procent. För kadmium är den
30 kr för vaije helt gram kadmium i gödselmedlet, till den del kad-
miuminnehållet överstiger fem gram per ton fosfor.

För både skatten på kväve och skatten på kadmium gäller att skattskyl-
digheten inträder när gödselmedlet levereras till en köpare eller tas i
anspråk för något annat ändamål än försäljning.

Tillverkare och återförsäljare av gödselmedel har för regeringen påtalat
att det med rådande uppbördssystem är omöjligt att på ett korrekt sätt
redovisa skatten på kadmium ner till enskild förpackning.

Det som används som växtnäring är fosfor. Andelen kadmium i
fosforråvaran beror bl.a. på varifrån råvaran kommer och variationerna
är stora. Vid lagring av lösvara av samma produkt som tillverkats vid
olika tillfällen är det ofrånkomligt att partier med olika kadmiuminnehåll
blandas. Försäljningen sker i såväl stora partier som i volymer ner till
enskilda säckar. För tillverkare innebär detta att osäkerheten om
kadmiuminnehållet ökar ju längre man kommer i tillverknings- och
distributionskedjan. Vid själva försäljningen är det därför i praktiken
omöjligt att veta på vilket underlag man skall betala skatt för den enskilda
förpackningen.

Flertalet återförsäljare köper såväl svensktillverkade gödselmedel som
gödselmedel tillverkade i utlandet, och det kan gälla även samma sorts
gödselmedel. Kadmiuminnehållet på importerade gödselmedel har man
god kontroll över, sett till vaije leverans för sig. Men också återför-
säljarna måste i sin lagerhållning blanda olika partier - även inhemska
och utländska - och har därmed inga möjligheter att vid själva försälj-
ningen identifiera hur mycket kadmium det är fråga om och således inte
heller vilken skatt som man rätteligen bör redovisa på det enskilda
partiet.

Skälen för regeringens förslag: De praktiska svårigheterna med att
redovisa skatten på kadmium bör åtgärdas, bl.a. beroende på att staten
annars riskerar att skatteintäkter går förlorade.

Reglerna för skattskyldighetens inträde bör därför ändras beträffande
kadmium. För gödselmedel tillverkat inom landet bör skattskyldigheten
åvila tillverkaren och inträda när gödselmedlet är tillverkat.

För övriga gödselmedel svarar den som tar in det till landet för skatten
och skattskyldigheten bör inträda när gödselmedlet förs in hit. Någon
uppbörd vid själva gränsen skall dock inte ske utan den skattskyldige får
i vanlig ordning redovisa skatten till beskattningsmyndigheten.

Enligt nuvarande regler får avdrag göras för skatt på sådana gödselme-
del för vilka skattskyldighet tidigare inträtt och för sådana som har tagits
tillbaka i samband med åteigång av köp. Som tidigare framgått ökar
svårigheterna med att fastställa kadmiuminnehållet ju längre i dis-
tributionskedjan man kommer. En förutsättning för att det nya systemet
skall fungera bättre än det tidigare är därför att dessa avdragsregler i
fortsättningen endast omfattar den del som avser skatt på kväve.

De nya reglerna forslås träda i kraft den 1 januari 1996. För att inte Prop. 1995/96:57
olika tidpunkter för skattskyldighetens inträde för kadmiumdelen skall
finnas efter ikraftträdandet, bör skatten på kadmium - för gödselmedel
som tillverkats eller förts in i landet före den 1 januari 1996 - redovisas

i deklarationen för den första redovisningsperioden 1996.

Förslaget föranleder ändringar i 1 §, 5 § och 7 § lagen (1984:409) om
skatt på gödselmedel.

7.2 Konkurrensneutrala regler

Regeringens förslag: En möjlighet införs för större återförsäljare av
gödselmedel att registrera sig som skattskyldiga.

Skattskyldighet inträder inte så länge handel sker mellan regi-
strerade skattskyldiga.

Bakgrunden till regeringens förslag: Från såväl tillverkare som
återförsäljare av gödselmedel har påtalats att de nuvarande reglerna om
skattskyldighet inte är konkurrensneutrala mellan gödselmedel som
tillverkas i landet och sådana som importeras.

Om en återförsäljare själv för in gödselmedel blir han automatiskt
skattskyldig och skall redovisa och betala in skatten när gödselmedlet
säljs till någon annan. Om återförsäljaren däremot enbart köper sitt
gödselmedel från en inhemsk leverantör, exempelvis en tillverkare, blir
han inte skattskyldig. Skatten kommer då att ingå i priset och betalas vid
inköpstillfället. Den skattekonsekvens som uppstår kan påverka valet av
leverantör.

Även för skattskyldiga återförsäljare kan reglerna påverka valet av
leverantör. Som tidigare nämnts erlägger återförsäljaren skatten för de
gödselmedel han själv för in först vid vidareförsäljning. Om han i stället
köper av en inhemsk leverantör ingår skatten i priset. Skatten får
visserligen lyftas av i redovisningen för inköpsmånaden men det
uppkommer en ränteeffekt beroende på tidsskillnaden mellan betalning till
leverantören och avlyftning i deklarationen. Om månadens inköp är större
än försäljningen tillkommer den tid det tar för beskattningsmyndigheten
att behandla kreditdeklarationen.

Skälen för regeringens förslag: Som framgår av redogörelsen ovan
innebär lagen om skatt på gödselmedel i dess nuvarande utformning att
återförsäljare av skattemässiga hänsyn kan välja att själv föra in
gödselmedel framför att köpa gödselmedel tillverkade i Sverige.

En sådan från konkurrenssynpunkt snedvridande effekt - som endast
i ringa omfattning påverkas av ändrade uppbördsregler för kadmium -
bör undvikas. Detta kan ske genom att för det första införa en möjlighet
till frivillig registrering som skattskyldig för återförsäljare av gödselme-
del. För det andra genom att reglera skattskyldigheten så att den inte
inträder vid försäljning till en köpare som är registrerad som skattskyldig.

En frivilligt registrerad återförsäljare kan därigenom köpa svensktillverkat Prop. 1995/96:57
gödselmedel utan att några skattekonsekvenser uppstår förrän gödselmed-
let når slutkonsumenten. Liknande reglering finns exempelvis beträffande
energiskatterna.

För att inte i onödan tynga administrationen av gödselmedelsskatten

med skattskyldiga som endast redovisar små skattebelopp bör möjligheten
att frivilligt registrera sig enbart gälla den som i större omfattning
återförsäljer gödselmedel.

För staten medför de konkurrensneutrala reglerna vissa begränsade
ränteförluster som dock bör uppvägas av att skatten på kadmium kommer
att redovisas tidigare. Några nämnvärda statsfinansiella effekter av
ändringarna uppkommer därför inte.

Förslaget föranleder ändringar i 4-6 §§ lagen (1984:409) om skatt på
gödselmedel.

8 Ändring i lagen om alkoholskatt

Regeringens förslag: Skatten på s.k. folköl höjs den 1 januari 1996
för att motverka den sänkning av detaljhandelspriset som sänkningen
av mervärdesskatten på livsmedel medför.

Alkoholskatten för år 1996 föreslås i enlighet med riksdagens
tidigare beslut om indexering av vissa punktskatter uppräknad med
en uppskattad förändring av prisnivån under perioden oktober 1994 -
oktober 1995.

Skälen för regeringens förslag: I samband med den av riksdagen
beslutade sänkningen av mervärdesskatten på livsmedel från 21 till 12 %
den 1 januari 1996 har riksdagen uppmanat regeringen att komma med
ett förslag till justeringar av skattereglerna för att åstadkomma att
sänkningen av mervärdesskatten på livsmedel inte slår igenom på
detaljhandelspriset på s.k. folköl.

Sverige avviker för närvarande från EG:s regler om en mot alkohol-
styrkan proportionell skatt på öl. Sverige har vid medlemskapsförhand-
lingama fått möjlighet att t.o.m. den 31 december 1997 ha en lägre
punktskattesats på s.k. folköl (öl med en alkoholhalt över 2,25 volympro-
cent men inte över 3,5 volymprocent), än på övrigt öl. Skatten på folköl
tas ut per liter med 91 öre för vaije volymprocent alkohol, vilket innebär
en skatt på 3:19 kr per liter för folköl med en alkoholhalt på 3,5
volymprocent. Skatten på öl med en alkoholhalt över 3,5 volymprocent
tas ut per liter med 2:33 kr för vaije volymprocent alkohol. För s.k.
lättöl, alkoholhalt om högst 2,25 volymprocent, tas ingen skatt ut. En
höjning av alkoholskatten på folköl för att motverka den beslutade
merväidesskattesänkningen bidrar i viss mån till att minska den rådande
skillnaden i skattesatserna mellan folköl och övrigt öl. Regeringen
föreslår därför att alkoholskatten på folköl höjs för att kompensera för
mervärdesskattesänkningen.

Mervärdesskatten är en värderelaterad skatt medan alkoholskatten på Prop. 1995/96:57
öl tas ut med ett belopp per liter och volymprocent alkohol. Detta innebär
att information behövs om konsumentpriset på folköl för att den
förändring av alkoholskatten som krävs for att uppnå ett oförändrat
konsumentpris skall kunna beräknas. Literpriset på folköl varierar kraftigt
mellan olika ölsorter, förpackningar och butiker.

Enligt tillgänglig statistik uppgick det volymmässigt vägda genomsnittli-
ga literpriset på folköl till 14:10 kr under första halvåret 1995. Vid en
mervärdesskattesats på 12 % kommer det genomsnittliga literpriset att
falla till 13:05 kr om mervärdesskattesänkningen får fullt genomslag på
konsumentpriset. För att fullt ut motverka denna prissänkning på 1:05 kr
måste alkoholskatten per liter folköl öka med 0:27 kr per volymprocent
alkohol till 1:18 kr per volymprocent alkohol. Regeringen föreslår att en
sådan ökning av alkoholskatten på folköl sker fr.o.m. den 1 januari 1996.
Denna höjning av skatten medför att den varaktiga inkomstförstärkningen
för den konsoliderade offentliga sektorn uppgår till 251 miljoner kr.

Riksdagen har tidigare beslutat att alkoholskattesatsema årligen skall
omräknas utan riksdagens medverkan med hänsyn tagen till den allmänna
prisutvecklingen. Den allmänna prisutvecklingen skall mätas genom
förändringar i prisläget i oktober året närmast före det år beräkningen
avser och prisläget i oktober 1994. Regeringen skall före november
månads utgång fastställa de omräknade skattebelopp som skall tas ut
under påföljande år. Denna automatiska uppräkning av skattesatserna
skall göras för första gången hösten 1995 för skatteuttaget under år 1996.
Indexering enligt gällande regler förutsätter således att regeringen i
november 1995 beslutar om nästa års skattebelopp. Det kan emellertid
antas att riksdagen vid denna tidpunkt ännu inte beslutat om den nu
föreslagna höjningen av skattesatsen för folköl. Regeringen anser därför
att det, i likhet med vad som skedde såväl vid införandet av de nuvarande
indexeringsreglema samt vid ikraftträdandet av den nya alkoholskattela-
gen, av praktiska skäl är lämpligt att riksdagen fastställer det skattebelopp
för folköl som skall gälla för år 1996 och att den "automatiska"
omräkningen av skattebeloppet alltså görs först för skatteuttaget under år
1997.

Någon höjning av alkoholskatten på övriga alkohol varor föreslås inte
i denna proposition. Regeringen skulle därför i princip kunna göra en
indexuppräkning av dessa alkohol skattebelopp i enlighet med den gällande
indexregleringen. Av praktiska skäl och för att göra reglerna tydligare ter
det sig dock lämpligare att riksdagen även vad gäller övriga alkoholvaror
fastställer skattebeloppen och att den "automatiska" indexeringen skjuts
fram ett år.

Inflationen under tiden oktober 1994 - oktober 1995 kan inte exakt
anges nu utan får uppskattas. Regeringen har i sitt förslag räknat upp de
nuvarande alkoholskattebeloppen samt det föreslagna alkohol skattebelop-
pet på folköl med 2,77 %.

4 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 57

Förslaget föranleder ändring av 2-6 §§ lagen (1994:1564) om Prop. 1995/96:57
alkoholskatt och av 37 § denna lag i paragrafens lydelse enligt lagen
(1995:917).

9 Ändring i lagen om tobaksskatt

Regeringens förslag: Tillämpningen av bestämmelserna om
kontrollmärkning på cigarettförpackningar flyttas till den 1 juli 1996.

Skälen för regeringens förslag: Enligt lagen (1994:1563) om
tobaksskatt skall cigarettförpackningar fr.o.m. den 1 januari 1996 vara
försedda med särskild märkning med uppgift om förpackningens
detaljhandelspris. Med detaljhandelspris avses enligt nämnda lag vaije
cigarettprodukts högsta tillåtna detaljhandelspris, inklusive tobaksskatt
och annan statlig skatt eller avgift. Detaljhandelspriset fastställs av till-
verkaren eller hans representant eller, i fråga om cigaretter som
importeras från land utanför EU, av importören. Reglerna om detalj-
handelspris har sin grund i direktiv 72/464/EEG (ändrat genom direktiv
92/78/EEG). Enligt de regler i lagen om tobaksskatt som skall tillämpas
fr.o.m. den 1 januari 1996 gäller vidare att den som tillhandahåller
cigaretter till försäljning på annat sätt än i originalförpackning försedd
med särskild märkning med uppgift om detaljhandelspriset döms till böter
eller fängelse i högst sex månader. I ringa fåll skall det inte dömas till
ansvar. Denna bestämmelse innebär i praktiken t.ex. att en detaljhandlare
som efter den 1 januari 1996 saluför omärkta cigarettförpackningar kan
dömas till böter eller fängelse om inte fallet bedöms som ringa.

Svenska Tobaks AB har vid kontakt med Finansdepartementet meddelat
att bolaget har svårigheter att få leverans av samtliga beställda banderoll-
maskiner till den 1 januari 1996, vilket gör att samtliga cigarettför-
packningar inte kan levereras ut till handeln med märkt detaljhandelspris
fr.o.m. den 1 januari 1996. Bolaget har hemställt att tillämpningen av
reglerna i lagen om tobaksskatt om kontrollmärkning på cigarettför-
packningar senareläggs till den 1 juli 1996. Detta skulle också möjliggöra
för handeln att sälja ut inneliggande lager av omärkta cigarettför-
packningar innan de nya reglerna böijar tillämpas. Bolaget menar att det
är nödvändigt att tillämpningen av de nya reglerna senareläggs sex
månader för att dessa problem skall hinna lösas.

Tillämpningen av de nya märkningsreglema förutsätter givetvis att
tillverkare och importörer av cigarettförpackningar kan förse dessa med
lagstadgad märkning. Eftersom det har visat sig att samtliga cigarettför-
packningar som tillverkas i Sverige inte kommer att kunna märkas med
detaljhandelspris fr.o.m. den 1 januari 1996 och då det heller inte finns
något krav inom EU att detaljhandelspriset måste finnas angivet på
cigarettförpackningama, är det enligt regeringens bedömning skäligt att
tillämpningen av dessa regler senareläggs. För att också ge handeln

möjlighet att sälja ut lagret av omärkta cigarettförpackningar innan de nya Prop. 1995/96:57
reglerna införs är det lämpligt att flytta fram tillämpningen av före-
skrifterna i 4 och 6-7 §§ lagen om tobaksskatt till den 1 juli 1996. Efter
denna tidpunkt skall cigarettförpackningar utan uppgift om detalj-
handelspris således inte längre förekomma i handeln. Eventuella omärkta
cigarettförpackningar som då finns kvar i detaljhandeln bör kunna återtas
av tillverkaren eller importören eftersom de har möjlighet att i sina
tobaksskattedeklarationer göra avdrag för skatten på retumerade varor.

10 Anmälningsskyldighet vid införsel från annat
EG-land av tredjelandsvaror som inte är i fri
omsättning inom gemenskapen

Regeringens förslag: Den som till Sverige från ett annat EG-land
inför eller låter införa en tredjelandsvara, som inte är i fri
omsättning inom EG:s tullområde, är skyldig att anmäla införseln till
tullmyndigheten. Detta gäller dock endast om varan inte är underkas-
tad ett tullförfarande. För att kontrollera att anmälningsskyldigheten
har uppfyllts har tullmyndigheten rätt att utföra de kontroller som
framgår av punkt 4 andra stycket i övergångsbestämmelserna.

Generaltullstyrelsens förslag: Överensstämmer i huvudsak med
regeringens förslag.

Remissinstanserna: Göta hovrätt och Kommerskollegium tillstyrker
förslaget. Göta hovrätt anser emellertid att en ändring också bör göras i
1 § varusmugglingslagen, så att det klart framgår att ansvar även kan
inträda om t.ex. tull skulle ha erlagts i annat EG-land enligt tullkodexen.
Svenska handelskammarförbundet och Grossistförbundet Svensk Handel
förordar den av Riksåklagaren föreslagna ändringen i 6 § varusmugg-
lingslagen framför det av Generaltullstyrelsen lämnade förslaget till
ändring i tullagen. Sveriges industriförbund anser att problemet redan är
löst genom föreskrifterna i EG:s tullagstiftning om anmälan till tullen av
gods som inkommer från tredje land, och att någon ändring i den svenska
tullagen inte bör göras. Sveriges Speditörförbund anser att frågan i första
hand bör behandlas i en tullkommitté i Bryssel så att reglerna blir
samordnade inom EU. För det fäll regeringen anser att frågan bör
regleras i Sverige, anser förbundet att det är av vikt att tillse att den som
för in en vara till landet utan att ha vetat att den inte varit i fri omsätt-
ning, och inte heller haft anledning att misstänka det, inte blir straffad i
Sverige.

Skälen för regeringens förslag: En förutsättning för att någon skall
kunna fällas till ansvar för varusmuggling är att det föreligger anmäl-
ningsskyldighet till myndighet i anledning av att den svenska gränsen
passeras. När det gäller varor från annat EG-land föreligger överhuvud-
taget inte någon anmälningsskyldighet, annat än i vissa angivna fäll.

Sålunda föreskrivs i övergångsbestämmelserna till tullagen att anmäl-
nings- och uppgiftsskyldighet fortfarande skall gälla för den som för
privat bruk för in alkoholdrycker och tobaksvaror som skall beskattas
samt för den som i övrigt från annat EG-land inför vissa särskilt
uppräknade varor, t. ex. narkotika och vapen. Beträffande införsel av
flertalet andra varor, t.ex. kommersiell import av alkoholdrycker och
tobaksvaror, föreligger ingen anmälningsskyldighet. Detta medför att
varusmugglingslagen inte är tillämplig på varor som smugglats in till
gemenskapen från ett tredje land och vilka sedan förts vidare till Sverige.
Detta förhållande är naturligtvis inte tillfredsställande, och en anmälnings-
skyldighet bör därför införas i sådana fäll. En förutsättning härför är
givetvis att varorna inte är hänförda till ett annat tullförfarande. Sålunda
skall varor som är under transitering eller som befinner sig under tempo-
rär import, aktiv förädling, bearbetning under tullkontroll, passiv föräd-
ling eller under tullagerförfarandet inte behöva hänföras till övergång till
fri omsättning.

Industriförbundet har anfört att anmälningsskyldighet redan föreligger
enligt bestämmelserna i tullkodexen. Visserligen föreskrivs i artikel 39.1
om skyldighet att tillkännage varor i vissa situationer. Denna bestämmel-
se kan emellertid inte anses vara så tydligt utformad att den uppfyller de
krav som enligt legalitetsprincipen fordras för att straffansvar skall kunna
utkrävas.

Prop. 1995/96:57

11 Uttagande av tull som skulle ha tagits ut i ett
annat EG-land

Regeringens förslag: I samband med att gränsen passeras av den
som till landet inför eller låter införa en icke-gemenskaps-
vara från annat EG-land, skall tullmyndigheten uppbära tull för
varan och övervaka att handelspolitiska åtgärder vidtas och andra
villkor för övergång till fri omsättning iakttas.

Skälen för regeringens förslag: Ytterligare en förutsättning för att
någon skall kunna fallas till ansvar för varusmuggling är att denne till
riket inför eller från riket utför gods för vilket tull, annan skatt eller
avgift skall betalas till statsverket. Det finns för närvarande inte någon
möjlighet att i Sverige ta ut tull eller annan allmän avgift för tredje-
landsvaror som smugglats in i gemenskapen och sedan, utan att ha
öveigått till fri omsättning, förs till Sverige från annat EG-land. Därmed
skulle inte samtliga förutsättningar för straff enligt 1 § varusmugg-
lingslagen vara uppfyllda. Inte heller skulle förutsättningar föreligga för
straff enligt 6 § samma lag, eftersom godset i fråga inte har varit föremål
för varusmuggling enligt lagens första paragraf. Med hänsyn till det
anförda bör införas en bestämmelse om att tullmyndigheten i samband
med gränspasseringen uppbär tull för varan.

Prop. 1995/96:57

12 Proviantering av fartyg i utrikes trafik

Regeringens förslag: Lagen om tullfrihet bör ändras så att rege-
ringen får möjlighet att meddela föreskrifter om tullfrihet för
förnödenheter och proviant även då transportmedlet går i trafik inom
gemenskapen.

Skälen för regeringens förslag: Enligt 7 § lagen (1994:1547) om
tullfrihet m.m. får regeringen föreskriva om tullfrihet för förnödenheter
och proviant som medförs eller tas ombord på transportmedel som går i
trafik mellan Sverige och tredje land, om varorna är avsedda för
transportmedlet eller för besättning eller passagerare. Denna rätt till
tullfrihet, som följer av förordningen (1994:1605) om tullfrihet m.m.,
gäller sålunda inte då transportmedlet går i trafik inom gemenskapen.
Detta har medfört allvarliga följder för den svenska skeppshandeln,
eftersom fartyg undviker att proviantera i Sverige till följd av de höga
avgifterna.

För att möjliggöra för de svenska skeppshandlama att konkurrera på
samma villkor som skeppshandlama inom gemenskapen i övrigt bör
bestämmelserna ändras så att proviantering av transportmedel med icke-
gemenskapsvaror kan ske även i intern trafik inom gemenskapen.

13 Författningskommentar

13.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1776) om
skatt på energi

1 kap. 3 a §

Den föreslagna ändringen i första stycket 2 innebär att EG:s särskilda
förfåranderegler skall tillämpas även på flygbensin och flygfotogen. Detta
medför bl.a. att dessa produkter under skattesuspension får hanteras
huvudsakligen av godkända upplagshavare i särskilda skatteupplag samt
att förflyttning av varor inom ramen för suspensionsordningen endast får
ske mellan skatteupplag och, vid handel mellan olika medlemsstater eller
inom Sverige via en annan medlemsstat, skall följas av särskilda
ledsagardokument.

2 kap. 1 §

De föreslagna ändringarna innebär att undantagen för flygbensin i första
stycket 1 och 2 respektive flygfotogen i första stycket 3 slopas samt att
KN-nr för dessa bränslen inkluderas i uppräkningen av aktuella KN-nr
för de direkt skattepliktiga bränslena. Ändringarna är en följd av att
flygbensin och flygfotogen inte längre bör undantas från de EG-anpassade
förfårandereglema utan görs direkt skattepliktiga.

Den kombinerade nomenklaturen klassificerar visserligen flygbensin, Prop. 1995/96:57
oavsett blyhalt, under ett gemensamt KN-nr, 2710 00 26. Enligt vad
regeringen erfarit förekommer dock flygbensin på den svenska markna-
den i såväl blyade som blyfria varianter. Flygbensin, som uppfyller
kraven för miljöklass 2 eller 3, bör därför beskattas som blyfri bensin.
En hänvisning till KN-nr 2710 00 26 bör således införas i såväl punkten

1 som punkten 2 i paragrafens första stycke.

Med hänsyn till de föreslagna avdrags- och försäkransbestämmelsema

1 7 kap. 5 a § och 8 kap. 4 a § torde det dock endast i undantagsfall bli
aktuellt att ta ut skatt på flygbensin. Förslaget innebär alltså inte någon
förändring av de gällande materiella beskattningsreglerna för flyg-
bränslen.

2 kap. 3 §

Den nuvarande regleringen i paragrafens tredje stycke innebär att
skattefrihet för flygbensin och flygfotogen för drift av luftfartyg och
testning av flygmotorer åstadkoms genom en begränsning av själva
skattepliktsbestämmelsen. I och med att flygbensin och flygfotogen
föreslås omfattas av det särskilda, EG-anpassade, beskattningsförfärandet
blir dessa produkter direkt skattepliktiga. Den nuvarande lagtekniska
lösningen för skattefrihet kan därför inte behållas utan föreslås ersatt av
avdrags- respektive försäkransbestämmelser av motsvarande innehåll.
Dessa bestämmelser kommenteras närmare i anslutning till 7 kap. 5 a §
och 8 kap. 4 a §.

2 kap. 9 a §§

Förbudet mot att använda vissa oljeprodukter i motordrivna fordon och
båtar omfattar enligt nuvarande regler sådana produkter som är märkta
enligt svensk lagstiftning. Av 2 kap. 8 § andra stycket framgår att den
högre eneigiskattesatsen inte tas ut om oljeprodukten är försedd med
märkämnen. Regeringen har i 4 § förordningen (1994:1784) om skatt på
eneigi föreskrivit vilka ämnen som skall användas som märkämnen.

Den föreslagna nya bestämmelsen innebär att förbudsbestämmelsen,
såvitt den avser motordrivna fordon, utvidgas till att omfatta även
oljeprodukt som är försedd med andra märkämnen än de som avses i
2 kap. 8 §. En förutsättning är dock att regeringen föreskrivit vilka
märkämnen som skall omfattas av denna utvidgning av förbudsbe-
stämmelsen. I den finska lagstiftningen finns föreskrifter om tillsats av
vissa märkämnen till lågbeskattad lätt brännolja för att skilja denna från
dieselolja. De finska märkbestämmelsema framgår av 3 § den finska
förordningen om accis på flytande bränslen och innebär att tillsats, per
liter olja, skall ske av dels 0,0025 gram furfural och dels 0,003 gram 1-
[4-(tolylazo)tolylazo]-2-[(2'-etyl)hexylamino)naftalen eller en sådan
mängd l-[4-(tolylazo)tolylazo]-2-(tridecylamino)naftalen eller l-[4-
(tolylazo)tolylazo]-2-hydroxinaftalen som med spektrofotometrisk
bestämning ger en lika stark röd fäig eller en blandning av de nämnda
färgämnena, som till sin stabilitet och sina övriga egenskaper uppfyller
de ställda kraven. Regeringen avser att i förordningen om skatt på eneigi

förskriva att inblandning av dessa finska märkämnen i angivna kon- Prop. 1995/96:57
centrationer medför att bestämmelserna i 2 kap. 9 a § skall gälla för
oljeprodukten.

Det föreslagna förbudet mot även annan än grönmärkt olja i motor-
drivna fordon innebär inte någon ändring av de nuvarande svenska
märkningsreglemas betydelse för den högre respektive lägre eneigiskatte-
nivån i 2 kap. 1 § första stycket 3. En förutsättning för att den lägre
energiskatten enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 a skall tillämpas är således
alltjämt att oljeprodukten är grönmärkt enligt vad som föreskrivits med
stöd av 2 kap. 8 § första stycket. Även om rödmärkt olja, eller annan
olja som omfattas av det utvidgade förbudet, förs in till Sverige för att
användas för uppvärmning skall alltså den högre eneigiskattesatsen enligt

2 kap. 1 § första stycket 3 b betalas. Visserligen omfattas enligt förslaget
inte sådan olja i båtar av användningsförbudet i 2 kap. 9 a §, men om
oljan används för sådant ändamål skall den högre energiskattesatsen
betalas. Som närmare framgår av kommentaren till 4 kap. 1 och 11 §§
bör dock inte skatt tas ut för bränsle som förs in i Sverige i normal
bränsletank på fårtyg.

Den föreslagna utvidgningen innebär inte i sig något förbud mot
införsel till Sverige av rödmärkt olja, utan riktar sig således mot
användningen av en sådan produkt i motordrivna fordon. Det saknar för
tillämpningen av användningsförbudet betydelse på vilket sätt oljan förts
in till Sverige och om det motordrivna fordonet används privat eller
yrkesmässigt.

Förslaget syftar, som nyss utvecklats, till förbud mot användning av
rödmärkt olja i samtliga motordrivna fordon. Visserligen tas enligt
gällande bestämmelser skatt inte ut i Sverige för motorbränsle som förs
in i landet i ett motordrivet fordons normala bränsletank. Den omständig-
heten att rödmärkt olja har fyllts i fordonstanken i Finland medför dock
inte att fordonsägaren undgår att påföras den särskilda avgiften som följer
av en användning i strid mot 2 kap. 9 a §.

Omärkt dieselolja till motordrivna fordon bör, till skillnad från vad som
torde gälla sjöfarten, i Finland allmänt finnas att tillgå. Den omständig-
heten att rödmärkt olja i Finland lagligen kan användas i vissa motor-
drivna fordon, nämligen jordbrukstraktorer, motorredskap samt utlands-
registrerade personbilar, bör därför sakna betydelse för omfattningen av
förbudsbestämmelsen. Anledning saknas således att undanta de nyss
nämnda fordonsslagen från förbudet mot användning av rödmärkt olja.

4 kap. 1 §

Av paragrafens nuvarande lydelse följer att skatt skall tas ut i Sverige
även i de fåll då bränsle förs in i landet från ett annat land i ett yrkes-
fårtygs normala bränsletank. Genom tillämpning av avdrags- respektive
återbetalningsbestämmelserna i 7 kap. 2 § andra stycket 1 b och 9 kap.

3 § åstadkoms dock skattefrihet i sådana fåll. I syfte att åstadkomma en
enklare lagreglering bör dock en begränsning göras redan i paragrafens
skattskyldighetsregler så att de inte gäller drivmedel i yrkesfårtyg.

Till följd av den föreslagna ändringen av uppbördsreglema för Prop. 1995/96:57
flygbensin och flygfotogen skulle paragrafens nuvarande utformning även
leda till att skatt skulle tas ut på innehållet i bränsletank på kommersiellt
luftfartyg som ankommer till Sverige. Inte heller detta bör gälla. Det
föreslås således en ändring i paragrafens andra stycke 1 av innebörd att
skattskyldighet inte skall föreligga i något av de nu redovisade fallen.

Begreppet normal bränsletank har, vad gäller motordrivna fordon,
närmare utvecklats i prop. 1994/95:213 s. 55 f. Vad som där anförs bör
i huvudsak kunna tillämpas även på bränsletank på luftfartyg respektive
fartyg.

4 kap. 11 §

I syfte att undanröja tveksamheter vid tillämpningen av bestämmelsen så
vitt avser införsel av uppvärmningsbränsle föreslås en tydligare skrivning
av författningstexten i första stycket 1. Om flytande bränsle som är avsett
för uppvärmning förs in till Sverige, antingen direkt av en privatperson
eller av någon som agerar på dennes uppdrag, medför bestämmelsen att
privatpersonen blir skyldig att betala svensk skatt för bränslet.

I det fäll säljaren i det andra EG-landet ansvarar för transporten av
bränslet gäller dock i stället reglerna om distansförsäljning. Dessa innebär
att säljaren är skyldig att betala skatt i Sverige (se 4 kap. 1 § första
stycket 5) och bl.a. skall ställa säkerhet för skattens betalning innan
transporten av bränslet påböijas (se 4 kap. 10 §). Reglerna om distans-
försäljning bör tillämpas även för det fåll den utländske säljaren uppdrar
åt annan att ombesörja transporten.

Enligt paragrafens första stycke 2 omfattar skyldigheten att betala skatt
för motorbränsle vid privatinförsel inte sådant bränsle som förs in i
fordonstank eller viss reservdunk. Vad gäller de aktuella situationerna är
bränslet frigjort för konsumtion och därigenom vanligen beskattat i ett
annat EG-land. Den gemenskapsrättsliga bestämmelsen som ligger till
grund för den svenska lagregeln finns i artikel 9.3 i direktiv 92/12/EEG
av den 25 februari 1992 om allmänna regler för punktskattepliktiga varor
och om innehav, flyttning och övervakning av sådana varor. Denna
bestämmelse bör tolkas så att möjlighet ges att i den aktuella situationen
inte heller ta ut skatt på bränsle i tank på fartyg eller luftfartyg. En
ändring som åstadkommer detta föreslås därför i paragrafens första stycke
2.

7 kap. 1 §

Den nuvarande avdragsmöjligheten för skatt på bränslen vid elkraft-
produktion finns i 7 kap. 2 § andra stycket 4. Avdrag med stöd av denna
bestämmelse kan inte göras för skatt på högbeskattad olja. I 7 kap. 1 §
första stycket föreslås nu att en ny punkt 5 införs. Denna gör det möjligt
att göra avdrag för eneigiskatt och koldioxidskatt på högbeskattad olja för
vissa elproduktionsändamål. Förutsättningarna är att oljan förbrukas för
framställning av skattepliktig elektrisk kraft i en gasturbinanläggning med
en viss angiven minsta generatoreffekt samt att värme inte nyttiggörs
samtidigt som elproduktionen. Genom den sistnämnda förutsättningen

utesluts s.k. gaskombianläggningar från tillämpningen av bestämmelsen Prop. 1995/96:57
och bestämmelsen kan, såsom avsikten är, således endast tillämpas vid
ren elproduktion. På grund av den höga driftskostnaden för gasturbindrift
vid sådan produktion torde bestämmelsen endast komma att användas för
att åstadkomma frihet från bränsleskatt vid s.k. reservkraftproduktion.

7 kap. 2 §

För att undvika att den förslagna ändringen i 7 kap. 1 § medför en
möjlighet till dubbla avdrag för skatt på bränsle som avses i 2 kap. 1 §
första stycket 3 a för vissa elproduktionsändamål bör en begränsning
göras i paragrafens första stycke.

7 kap. 5 §

Ändringarna i första stycket följer av de ändringar som närmare
kommenterats vid 7 kap. 1 §.

7 kap. 5 a § och 8 kap. 4 a §

Som angetts ovan under 2 kap. 3 § medför utvidgandet av den direkta
skatteplikten till att omfatta även flygbensin och flygfotogen att den
nuvarande lagtekniska konstruktionen av skattefrihet för bränsleförbruk-
ning vid flygning och motortestning inte kan behållas. En lösning som
harmonierar med den nuvarande uppbyggnaden av det svenska be-
skattningssystemet är att skattefrihet skapas genom avdragsrätt för
skattskyldiga och en motsvarande möjlighet till inköp mot försäkran för
andra än skattskyldiga. I 7 kap. 5 a § andra stycket föreslås en ny
avdragsbestämmelse av detta innehåll. Möjligheten till försäkransinköp
för sådana ändamål föreslås införd genom en ny bestämmelse i 8 kap.
4 a §. Försäkran bör även kunna användas vid inköp för annat ändamål
än motordrift eller uppvärmning, dvs. ändamål som avses i 7 kap. 1 §
första stycket 4 eller andra stycket. 8 kap. 4 a § föreslås därför även
omfatta denna situation.

Vad gäller försäkransinköp erinras om möjligheten för förbrukare att,
som alternativ till att avge försäkran vid vaije köptillfälle, lämna en s.k.
stående försäkran hos en eller flera leverantörer hos vilka förbrukaren
vanligen gör sina inköp. En sådan försäkran bör, såsom Riksskatteverkets
rekommenderat, omfatta högst ett kalenderår.

Materiellt sett innebär förslaget ingen ändring av skattefrihetens
innehåll. Skattefrihet skall således gälla för drift av dels motorer i
luftfartyg, dels sådana motorer i provbädd eller i annan liknande
anordning.

I 7 kap. 5 a § första stycket föreslås att vissa av de avdragsmöjligheter
som finns för andra bränslen även skall gälla för de aktuella flyg-
bränslena. Avdragsmöjlighetema i 7 kap. 2 § andra stycket och 5 § andra
stycket bedöms sakna praktisk betydelse för dessa bränslen, varför dessa
paragrafer inte heller i fortsättningen bör kunna tillämpas på flygbensin
och flygfotogen. Genom att avdrag för skatt på flygbensin och flyg-
fotogen för förbrukning i luftfartyg föreslås reglerad i en särskild
bestämmelse, 7 kap. 5 a § andra stycket, saknas även anledning att ändra

omfattningen av 7 kap. 2 § andra stycket 2. Denna bestämmelse torde Prop. 1995/96:57
därför alltjämt komma att ha praktisk betydelse endast för förbrukning av
gasol i varmlufitsballonger.

Försäkran kan i praktiken endast tillämpas i den män förbrukaren köper
bränsle av en leverantör som är skattskyldig enligt den svenska lagstift-
ningen. En förbrukare som önskar köpa flygbensin eller flygfotogen
skattefritt från en leverantör i ett annat EG-land måste förfära på ett sätt
som står i överensstämmelse med den EG-anpassade beskattnings-
ordningen. Detta torde, i den mån bränsleinköp sker från ett EG-land där
skatt tas ut på flygbränslen, medföra att den svenske köparen är godkänd
som upplagshavare eller varumottagare i Sverige och deklarerar sitt
bränsleinköp, med åtföljande avdragsmöjlighet vid förbrukning i flygplan
eller för motortestning.

7 kap. 5 b §

I paragrafen föreslås en möjlighet till avdrag för skatt på vissa bränslen
som av den skattskyldige har förts ut från Sverige till ett annat EG-land.
Det rör sig om bränslen som inte omfattas av det EG-anpassade
beskattningsförfärandet och för vilka gemenskapsrätten alltså inte
innehåller regler om förfärandet vid mellangemenskaplig handel. Det är
de enskilda medlemsstaterna som har att bestämma förfärande- och
uppbördsregler vid beskattningen av dessa bränslen. Härav följer att
svensk skatt endast kan påföras vid hantering inom landet.

Av 5 kap. 3 § 2 och 4 följer att skattskyldighet inträder vid leverans
till köpare, oavsett var denne befinner sig. Om leverans sker till ett tredje
land tas, med tillämpning av avdragsmöjligheten för export i 7 kap. 1 §
första stycket 3, inte skatt ut. I syfte att begränsa beskattningen till
hantering inom Sverige bör en avdragsmöjlighet införas för skatt även på
bränslen som av den skattskyldige förts ut från Sverige till ett annat EG-
land. I paragrafen föreslås att så sker.

Avdraget kan tillämpas på dels de direkt skattepliktiga produkterna
kolbränslen, petroleumkoks och torvbränslen, dels bränslen som beskattas
enligt 2 kap. 3 eller 4 § och som inte omfättas av uppräkningen av
mineraloljor i 1 kap. 3 a §. De särskilda förfarandereglema tillämpas inte
heller på naturgas och avdragsmöjligheten föreslås även gälla för denna
produkt. Regler för utförsel torde dock sakna praktisk betydelse i detta
fäll.

7 kap. 7 § och 8 kap. 5 §

Enligt förslaget blir flygbensin och flygfotogen direkt skattepliktiga
produkter och beskattas därför inte längre med stöd av 2 kap. 3 §.
Anledning saknas därför att i paragraferna särskilt reglera dessa
flygbränslen.

10 kap. 1 och 2 §§

Straffbestämmelsen föreslås omfätta även det fäll då någon avlägsnar de
märkämnen som föreskrivs i annat lands lagstiftning från en oljeprodukt
i syfte att den skall användas i ett motordrivet fordon, dvs. i strid mot

2 kap. 9 a §. Ändringen i 10 kap. 1 § innebär att ett nytt andra stycke Prop. 1995/96:57
infors i paragrafen. Detta medför att hänvisningen i 10 kap. 2 § ändras
till att avse brott enligt 1 § tredje stycket.

10 kap. 4 §

Rödmärkt olja kan aldrig beskattas med den lägre eneigiskattesatsen
enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 a. Till skillnad från vad som gäller vid
avlärgning av olja som är märkt enligt svenska regler ("grön olja") kan
det vid avlägsnande av märkämnen från den finska, röda, oljan därför
inte i den situation som regleras i paragrafen bli tal om att ta ut
skillnaden i energiskatt mellan de belopp som anges i 2 kap. 1 § första
stycket 3 b och 3 a.

10 kap. 5 §

Den föreslagna utvidgningen av användningsförbudet i 2 kap. 9 a §
medför följdenligt att den särskilda avgiften även skall tas ut vid
överträdelse av detta förbud. Detta föranleder ändringar i första och
tredje styckena av paragrafen.

11 kap. 10 §

Som utvecklats vid 7 kap. 1 § föreslås att den som är skattskyldig på
bränslesidan skall ges avdragsrätt för skatt på högbeskattad olja som
används för vissa elproduktionsändamål. Elkraftproducenter som inte är
registrerade som skattskyldiga för bränslen kan i sin deklaration som
avser energiskatt på elektrisk kraft göra avdrag även för energiskatt och
koldioxidskatt på bränsle som förbrukas vid framställning av skattepliktig
elkraft. Detta följer av 11 kap. 10 §. Även dessa förbrukare bör ges
möjlighet att skattefritt använda högbeskattad olja på motsvarande sätt
som nu föreslås för den som är skattskyldig på bränslesidan. Detta
åstadkoms genom föreslagna ändringar av paragrafen.

13.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1984:409) om
skatt på gödselmedel

1 §

Ändringen är föranledd av att skattskyldighet för kadmium skall inträda
redan när gödselmedel tillverkas eller förs in till landet.

4 §

Den nya tredje punkten i första stycket innebär att den som frivilligt låtit
registrera sig som återförsäljare enligt 6 § andra stycket är att anse som
skattskyldig.

5 §

Bestämmelsen om skattskyldighetens inträde har delats upp i ett stycke
för skatten på kväve och ett för skatten på kadmium.

Genom ändringen i första stycket, som avser skatten på kväve, inträder Prop. 1995/96:57
inte någon skattskyldighet vid försäljning så länge som försäljningen sker
mellan sådana som enligt 4 § är att anse som skattskyldiga.

Andra stycket reglerar skattskyldighetens inträde för skatten på kad-
mium. För tillverkare av gödselmedel inträder den vid tillverkningen och
för dem som för in gödselmedel vid införseln. Dessa skall alltså till
beskattningsmyndigheten redovisa månadens tillverkning eller införsel.
Däremot skall ingen uppbörd ske vid gränspassering. Någon särskild
reglering för dem som frivilligt registrerat sig som återförsäljare behövs
inte, eftersom den som för in gödselmedel till landet för yrkesmässig
återförsäljning automatiskt blir skattskyldig.

6 §

Den som i större omfattning yrkesmässigt återförsäljer gödselmedel skall
kunna registrera sig som återförsäljare och därmed bli skattskyldig enligt
4 § första stycket tredje punkten. Med större omfattning bör normalt
kunna anses en årlig försäljning om minst 300 ton.

7 §

Genom det nya andra stycket får avdrag inte längre göras för skatten på
kadmium i de situationer som anges i första stycket andra och tredje
punkten.

Övergångsbestämmelsen

Öveigångsbestämmelsen innebär att den som har gödselmedel i lager, för
vilka skattskyldigheten ännu inte inträtt när de nya reglerna träder i kraft,
skall redovisa den skatt som belöper på kadmiuminnehållet den första
redovisningsperioden efter ikraftträdandet. Det innebär för de allra flesta
berörda att kadmiumskatten för lagret skall redovisas för perioden januari
månad 1996.

13.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1564) om
alkoholskatt och i lagen (1995:917) om ändring i nämnda lag

Förslaget har behandlats i avsnitt 8.

13.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1563) om
tobaksskatt

Förslaget har behandlats i avsnitt 9.

13.5 Förslaget till lag om ändring i tullagen (1994:1550) ^ProP- 1995/96:57

Förslaget har behandlats i avsnitt 10 och 11.

13.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1547) om
tullfrihet m.m.

Förslaget har behandlats i avsnitt 12.

Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 25 oktober 1995

Prop. 1995/96:57

Närvarande: statsrådet Thalén, ordförande, och statsråden Persson,
Heckscher, Hedborg, Nygren

Föredragande: statsrådet Persson

Regeringen beslutar proposition 1995/96:57 Vissa punktskatte- och
tullfrågor.

Rättsdatablad

Prop. 1995/96:57

Författningsrubrik	Bestämmelser som Celexnummer för inför, ändrar, upp- bakomliggande häver eller upp- EG-regler repar ett normgiv- ningsbemyndigande
Lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi	392L0012 392L0081 392L0082 392L0108 394L0074
Lag om ändring i tull- lagen (1994:1550)	392R2913
Lag om ändring i lagen (1994:1547) om tullfrihet	383RO918

gotab 49119, Stockholm 1995

Regeringens proposition

1995/96:57

Vissa punktskatte- och tullfrågor

Propositionens huvudsakliga innehåll

Innehållsförteckning

1 Förslag till riksdagsbeslut

2 Lagtext

2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skattpå energi

2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:409) om skatt Pr°P- 1995/96:57på gödselmedel

2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1564) om ProP- 1995/96:57alkoholskatt

2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:917) omändring i lagen (1994:1564) om alkoholskatt

2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1563) om Prop. 1995/96:57tobaksskatt

2.6 Förslag till lag om ändring i tullagen (1994:1550)

2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1547) om Prop. 1995/96:57tullfrihet m.m.

3 Ärendet och dess beredning

4 Förbud mot användning av vissa märktaoljeprodukter i motordrivna fordon

5 Förfarandet vid beskattningen av vissa bränslen Prop. 1995/96:57

5.1 Inledning

5.2 Flygbensin och flygfotogen

5.3 Utförsel av vissa bränslen till annat EG-land

6 Användning av omärkt olja för vissaelproduktionsändamål

7 Ändrade uppbördsregler för skatt pågödselmedel

7.1 Skatt på kadmium

7.2 Konkurrensneutrala regler

8 Ändring i lagen om alkoholskatt

9 Ändring i lagen om tobaksskatt

10 Anmälningsskyldighet vid införsel från annatEG-land av tredjelandsvaror som inte är i friomsättning inom gemenskapen

11 Uttagande av tull som skulle ha tagits ut i ettannat EG-land

12 Proviantering av fartyg i utrikes trafik

13 Författningskommentar

13.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1776) omskatt på energi

13.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1984:409) omskatt på gödselmedel

13.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1564) omalkoholskatt och i lagen (1995:917) om ändring i nämnda lag

13.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1563) omtobaksskatt

Finansdepartementet

Rättsdatablad

2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt
på energi

2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:409) om skatt ^Pr°P- 1995/96:57
på gödselmedel

2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1564) om ^ProP- 1995/96:57
alkoholskatt

2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:917) om
ändring i lagen (1994:1564) om alkoholskatt

2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1563) om Prop. 1995/96:57
tobaksskatt

2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1547) om Prop. 1995/96:57
tullfrihet m.m.

4 Förbud mot användning av vissa märkta
oljeprodukter i motordrivna fordon

6 Användning av omärkt olja för vissa
elproduktionsändamål

7 Ändrade uppbördsregler för skatt på
gödselmedel

10 Anmälningsskyldighet vid införsel från annat
EG-land av tredjelandsvaror som inte är i fri
omsättning inom gemenskapen

11 Uttagande av tull som skulle ha tagits ut i ett
annat EG-land

13.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1776) om
skatt på energi

13.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1984:409) om
skatt på gödselmedel

13.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1564) om
alkoholskatt och i lagen (1995:917) om ändring i nämnda lag

13.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1563) om
tobaksskatt