Prop.
1995/96:229
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 2 maj 1996
Göran Persson
Thomas Östros
(Finansdepartementet)
I propositionen föreslås en skattereduktion för utgifter avseende
byggnadsarbeten på bostadshus. Skattereduktionen skall på vissa villkor
kunna erhållas av fastighetsägare och bostadsrättsinnehavare.
Skattereduktionen uppgår till 30 % av ett underlag som består av
nedlagda arbetskostnader. För småhus uppgår skattereduktionen till högst
10 500 kr. För hyreshus är motsvarande belopp det högsta av beloppen
20 000 kr och tre gånger den fastighetsskatt som beräknas för bostadsdelen
för hela kalenderåret 1996. En nyhet i förhållande till tidigare lagstiftning
av motsvarande slag är att skattereduktion också kan medges bostadsrätts-
innehavare. Skattereduktionen kan i sådana fall uppgå till högst 5 000 kr
per lägenhet.
Reglerna föreslås träda i kraft den 1 juli 1996 och avse byggnadsarbeten
under tiden den 15 april 1996-31 december 1997.
1 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 229
Prop. 1995/96:229
1 Förslag till riksdagsbeslut............................. 3
2 Lagtext ........................................... 4
2.1 Förslag till lag om skattereduktion för utgifter för
byggnadsarbete på bostadshus ........................ 4
2.2 Förslag till lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343).. 9
3 Ärendet och dess beredning ........................... 13
4 Skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på
bostadshus......................................... 13
4.1 Förslagets allmänna utformning........................ 13
4.2 Underlaget för skattereduktionen....................... 15
4.3 Skattereduktionens storlek ............................ 16
4.4 Ansökan och beslut.................................. 18
4.5 Omprövning och straffansvar.......................... 20
5 Ikraftträdande ...................................... 21
6 Effekter på offentliga finanser m.m...................... 21
7 Författningskommentarer............................. 22
7.1 Förslaget till lag om skattereduktion för utgifter för
byggnadsarbete på bostadshus......................... 22
7.2 Förslaget till lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343) 24
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 2 maj 1996..... 25
Prop. 1995/96:229
Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus,
2. lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343).
1* Riksdagen 1995/96. I saml. Nr 229
Prop. 1995/96:229
Härigenom föreskrivs följande.
Inledande bestämmelser
1 § Skattereduktion enligt denna lag medges ägare till bostadshus eller
innehavare av bostadsrätt som haft utgifter av det slag som avses i 2 §, om
inte annat framgår av 4 § fjärde stycket. Med ägare avses även den som
enligt 1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) skall likställas med
ägare.
I fråga om handelsbolag tillkommer rätten till skattereduktion i stället
delägarna.
Med bostadshus avses byggnad som vid fastighetstaxeringen betecknats
som småhus eller hyreshus, i fråga om hyreshus dock endast till den del det
utgör en värderingsenhet för bostäder.
Med bostadsrätt avses lägenhet eller småhus som upplåtits till medlem i
förening eller delägare i aktiebolag (bostadsrättsinnehavare) om förening-
en eller bolaget är av det slag som avses i 2 § 7 mom. lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt {bostadsföretag). Avgörande vid denna bedömning är de
förhållanden som rådde vid ingången av det kalenderår då de åtgärder som
avses i 2 § första stycket utfördes.
Underlag för skattereduktion
2 § Underlag för skattereduktion är utgifter för reparation och underhåll
samt utgifter för om- och tillbyggnad av bostadshus (byggnadsarbete). Som
byggnadsarbete räknas inte åtgärder som enbart avser service på maskiner
och andra inventarier eller installationer eller rengöring.
I underlaget inräknas inte utgifter för material och utrustning och inte
heller värdet av byggnadsarbete som utförts av fastighetsägaren eller bos-
tadsrättsinnehavaren eller, i fall som avses i 1 § andra stycket, delägarna i
handelsbolaget. Med ägare eller innehavare jämställs i detta hänseende
företag som ingår i samma koncern eller annars står under i huvudsak ge-
mensam ledning med fastighetsägaren eller bostadsrättsinnehavaren.
I underlaget inräknas inte heller utgifter för åtgärder för vilka
försäkringsersättning lämnats eller för vilka bidrag beviljats enligt
- förordningen (1988:372) om bidrag till åtgärder mot radon i egna hem, -
förordningen (1991:1933) om räntebidrag för ny- och ombyggnad av
bostäder,
- förordningen (1992:986) om statlig bostadsbyggnadssubvention,
- förordningen (1993:166) om särskilt ombyggnadsbidrag i fråga om Prop. 1995/96:229
bostäder för äldre m.fl.,
-förordningen (1993:712) om den statliga fonden för fukt- och mögel-
skador i småhus, m.m.,
- förordningen (1994:1994) om extra statligt stöd för förbättring av
bostäder,
- förordningen (1994:2030) om bidrag för förbättring av inomhusklimatet
i bostäder eller
- förordningen (1995:802) om bidrag för förbättring av inomhusmiljön i
bostäder och vissa lokaler.
3 § Underlaget för skattereduktionen omfattar endast utgifter för
byggnadsarbete som har utförts under tiden den 15 april 1996 - 31
december 1997 och som är betalda vid tidpunkten för ansökan.
Utgifter för byggnadsarbete inräknas i underlaget endast om arbetet
utförts av någon som innehar F-skattesedel vid den tidpunkt när avtalet om
arbete träffades eller när ersättningen utbetalades.
En uppgift om innehav av en F-skattesedel får tas för god om den
lämnas i en anbudshandling, en faktura eller någon därmed jämförlig
handling, som även innehåller uppgifter om utbetalarens och betal-
ningsmottagarens namn och adress eller andra för identifiering godtagbara
uppgifter samt uppgift om betalningsmottagarens personnummer eller
organisationsnummer. Detta gäller dock inte om den som betalar ut
ersättningen känner till att uppgiften om innehav av en F-skattesedel är
oriktig.
Skattereduktionens storlek
4 § Skattereduktionen uppgår till 30 procent av underlaget. Skattereduk-
tionen får dock sammanlagt inte överstiga
1. för småhus som utgör en taxeringsenhet 10 500 kronor,
2. för hyreshus som utgör en taxeringsenhet det högsta av beloppen
20 000 kronor och ett belopp motsvarande tre gånger fastighetsskatten för
bostadsdelen för hela kalenderåret 1996,
3. för en bostadsrätt 5 000 kronor om inte annat framgår av fjärde
stycket.
Om sökandens underlag inte uppgår till sammanlagt minst 2 000 kronor
medges inte någon skattereduktion.
I fråga om taxeringsenhet som består av två eller flera småhus som till
övervägande del upplåtits med hyresrätt får reglerna tillämpas som om
småhusen tillsammans utgör ett hyreshus, om skattereduktionen därigenom
blir högre.
I fråga om taxeringsenhet som består av två eller flera småhus som
upplåtits med bostadsrätt, skall varje bostadsrättsinnehavare medges
skattereduktion som om han eller hon ägde det med bostadsrätt upplåtna
småhuset. I sådant fall har fastighetsägaren inte rätt att erhålla skatte-
reduktion.
Skattereduktionen för en delägare i en fastighet eller i en bostadsrätt Prop. 1995/96:229
utgör högst så stor andel av den totala skattereduktionen för fastigheten
eller bostadsrätten som svarar mot hans eller hennes andel i fastigheten eller
bostadsrätten när arbetet utfördes.
Ansökan
5 § Ansökan om skattereduktion görs skriftligen hos en skattemyndighet.
6 § Ansökningen skall innehålla uppgift om
1. sökandens personnummer eller organisationsnummer samt, om
sökanden är bostadsrättsinnehavare, föreningens eller bolagets organisa-
tionsnummer,
2. fastighetens beteckning samt om sökanden är bostadsrättsinnehavare,
lägenhetens eller småhusets beteckning,
3. sökandens andel i fastigheten eller i bostadsrätten när arbetet utfördes,
4. det byggnadsarbete som utförts på fastigheten eller på bostadsrätten
och när arbetet utförts,
5. underlaget för den skattereduktion som begärs,
6. organisationsnummer eller personnummer för den som utfört bygg-
nadsarbetet, samt
7. huruvida sådan ersättning eller sådant stöd som avses i 2 § tredje
stycket har beviljats.
Om sökanden har förvärvat fastigheten eller bostadsrätten under något
av åren 1996 eller 1997, skall ansökningen också innehålla uppgift om
förvärvet och om den som fastigheten eller bostadsrätten förvärvats från.
Till ansökningen skall fogas kopia av faktura eller motsvarande handling
utvisande vilket byggnadsarbete som utförts och utgiften för detta arbete,
uppgift om utgiften för material och utrustning samt, om sökanden är
bostadsrättsinnehavare, intyg från föreningen eller bolaget som visar att han
eller hon är medlem i föreningen eller delägare i bolaget och bostads-
rättsinnehavare. Av ansökningen eller en handling som fogas till denna
skall framgå när betalning har ägt rum.
7 § Ägs fastigheten eller innehas bostadsrätten av ett handelsbolag skall i
ansökningen uppges hur skattereduktionen skall fördelas mellan delägarna.
8 § Utgår sådan ersättning eller beviljas sådant stöd som avses i 2 § tredje
stycket efter det att ansökan om skattereduktion lämnats in skall sökanden,
inom en månad från den dag ersättningen eller stödet beviljades, anmäla
detta till den skattemyndighet som handlägger ansökningen eller till vilken
ansökningen har lämnats in.
9 § Om en fastighet eller en bostadsrätt har bytt ägare eller innehavare och
två eller fler ägare eller innehavare på grund av detta är berättigade till
skattereduktion skall den vars ansökan först kom in till en skattemyndighet
i första hand medges skattereduktion. Kom ansökningarna in till en eller
flera skattemyndigheter samma dag, skall skattereduktionen fördelas mellan Prop. 1995/96:229
sökandena i förhållande till storleken av de underlag för skattereduktion,
beräknade med beaktande av 4 § andra stycket, som ansökningarna avser.
10 § Ansökan om skattereduktion skall ha kommit in till en skatte-
myndighet senast den 1 mars 1998.
Om en ansökan om skattereduktion har kommit in före den 1 mars 1997
skall skattereduktionen tillgodoräknas vid debitering av skatt på grund av
1997 eller 1998 års taxering efter vad som anges i ansökningen. Kommer
ansökningen in senare tillgodoräknas skattereduktionen vid debitering på
grund av 1998 års taxering.
Beslut
11 § Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Riksskatteverket
bestämmer vilken eller vilka skattemyndigheter som beslutar i ärenden
enligt denna lag.
Sedan en skattemyndighet avgjort ett sådant ärende får en ny ansökan
inte prövas förrän efter utgången av år 1997, om inte ansökningen avser
utgifter på minst 1 000 kronor som ingår i sökandens underlag för
skattereduktion.
Omprövning och överklagande
12 § Skattemyndighetens beslut enligt denna lag får omprövas, förutom i
fall som anges i förvaltningslagen (1986:223), om sökanden har lämnat
oriktig uppgift eller sådan ersättning eller sådant stöd som avses i 2 § tredje
stycket har beviljats efter det att ansökningen gjordes. Beslut får också
omprövas om det föranleds av ett annat beslut av skattemyndighet eller
förvaltningsdomstol som rör skattereduktion enligt denna lag, fastighets-
taxering eller debitering av fastighetsskatt.
Beslut får vidare, på begäran av sökanden, omprövas om denne begärt
att skattereduktion skall tillgodoräknas honom eller henne vid debitering av
skatt på grund av 1997 års taxering och beslutad skattereduktion därefter
inte fullt ut kurmat tillgodoräknas honom eller henne vid denna debitering.
Omprövning får ske intill utgången av femte kalenderåret efter det år då
beslut om skattereduktion meddelades. Omprövning enligt första stycket
andra meningen får ske även efter den tid som anges i föregående mening
men senast sex månader efter det beslut som föranleder ändringen.
13 § Beslut av skattemyndigheten får överklagas av sökanden hos
länsrätten i det län där skattemyndigheten är belägen inom tre veckor från
det sökanden fått del av beslutet. Skattemyndighetens beslut får överklagas
av Riksskatteverket hos samma länsrätt inom tre veckor från dagen för
beslutet.
1 ** Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 229
Om länsrätten helt eller delvis bifallit ett överklagande av sökanden, får Prop. 1995/96:229
skattemyndigheten överklaga länsrättens beslut. Riksskatteverket får
överklaga ett beslut av länsrätten eller kammarrätten även om verket inte
tidigare har fört det allmännas talan i målet.
Om sökanden överklagar ett beslut, förs det allmännas talan i länsrätten
och kammarrätten av skattemyndigheten. Överklagar Riksskatteverket skall
det allmännas talan föras av verket. Riksskatteverket för det allmännas talan
i Regeringsrätten.
Riksskatteverket får uppdra åt en tjänsteman vid en skattemyndighet att
företräda verket i allmän förvaltningsdomstol.
Övriga bestämmelser
14 § I fråga om skattereduktion enligt denna lag tillämpas vad som gäller
om skattereduktion i 2 § 4 mom. uppbördslagen (1953:272) om inte annat
är föreskrivet. Skattereduktion enligt denna lag tillgodoräknas den
skattskyldige före skattereduktion enligt lagen (1995:1623) om skatte-
reduktion för riskkapitalinvesteringar och skattereduktion enligt uppbörds-
lagen.
15 § Skattereduktion enligt denna lag skall inte beaktas vid beräkning av
preliminär skatt eller jämkning av sådan skatt. Jämkning av sjömansskatt
får dock ske som för skattereduktion på grund av underskott av kapital
enligt 12 § 4 mom. lagen (1958:295) om sjömansskatt i fråga om
skattskyldiga som skall betala sådan skatt.
16 § Bestämmelser om registrering av uppgifter och beslut enligt denna lag
finns i skatteregisterlagen (1980:343).
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996.
Prop. 1995/96:229
Härigenom föreskrivs att 1 och 7 §§ skatteregisterlagen (1980:343)*
skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
1§2
För de ändamål som anges i denna paragraf skall med hjälp av
automatisk databehandling föras ett centralt skatteregister för hela riket och
ett regionalt skatteregister för vaije län.
Registren skall användas vid beskattning för
1. samordnad registerföring av identifieringsuppgifter beträffande
fysiska och juridiska personer,
2. revisions- och annan kontrollverksamhet,
3. taxering enligt taxeringslagen (1990:324) samt bestämmande av
pensionsgrundande inkomst,
4. bestämmande och uppbörd av skatt enligt uppbördslagen (1953:272),
mervärdesskattelagen (1994:200), lagen (1984:668) om uppbörd av
socialavgifter från arbetsgivare, lagen (1990:659) om särskild löneskatt på
vissa förvärvsinkomster, lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för
utomlands bosatta, lagen (1990:912) om nedsättning av socialavgifter samt
lagen (1951:763) om statlig inkomstskatt på ackumulerad inkomst.
Registren skall dessutom användas för
1. avräkning enligt lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning av
skatter och avgifter,
2. bestämmande av skattereduk-
tion enligt lagen (1993:672) om
skattereduktion för utgifter för
byggnadsarbete på bostadshus och
lagen (1995:1623) om skattereduk-
tion för riskkapitalinvesteringar,
2. bestämmande av skattereduk-
tion enligt lagen (1993:672) om
skattereduktion för utgifter för
byggnadsarbete på bostadshus,
lagen (1995:1623) om skattereduk-
tion för riskkapitalinvesteringar och
lagen (1996:000) om skattereduk-
tion för utgifter för byggnadsarbete
på bostadshus,
3. gäldenärsutredning enligt lagen (1993:891) om indrivning av statliga
fordringar m.m.
Det centrala skatteregistret skall också användas för andra utredningar i
kronofogdemyndigheternas exekutiva verksamhet än som avses i tredje
stycket och för Riksskatteverkets tillsyn enligt lagen (1974:174) om
identitetsbeteckning för juridiska personer m.fl.
7§3
För fysisk och juridisk person får, utöver de uppgifter som anges i 5 och
6 §§, det centrala skatteregistret innehålla följande uppgifter.
1. Sådana uppgifter om ägarförhållandena i fåmansföretag, företag som
enligt 3 § 12 a mom. tredje stycket lagen (1947:576) om statlig
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1995/96:229
inkomstskatt skall behandlas som fåmansföretag, fåmansägt handelsbolag
och dotterföretag som avses i 2 kap. 16 § lagen (1990:325) om själv-
deklaration och kontrolluppgifter.
2. Uppgifter angående avslutad revision, verkställt besök eller annat
sammanträffande enligt 3 kap. 7 § taxeringslagen (1990:324), 17 kap.
4 § mervärdesskattelagen (1994:200), 78 § 2 a mom. uppbördslagen (1953:
272), 27 a § lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbets-
givare eller 19 b § lagen (1958:295) om sjömansskatt. För varje sådan
åtgärd får anges tid, art, beskattningsperiod, skatteslag, myndighets beslut
om beloppsmässiga ändringar av skatt eller underlag för skatt med anled-
ning av åtgärden samt uppgift huruvida bokföringsskyldighet har fullgjorts.
3. Uppgift om registrering av skyldighet att betala skatt, uppgift om
innehav av skattsedel på preliminär skatt, uppgifter om beslut om
återkallelse av skattsedel på preliminär F-skatt med angivande av skälen för
beslutet, uppgifter som behövs för att bestämma skatt eller avgift enligt
uppbördslagen, lagen om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare, lagen
(1990: 659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster, lagen
(1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, lagen
(1990:912) om nedsättning av socialavgifter, mervärdesskattelagen och
lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt på ackumulerad
inkomst samt uppgifter om redovisning, inbetalning och återbetalning av
sådana skatter eller avgifter.
4. Uppgift om maskinellt framställt förslag till beslut om beskattning.
5. Uppgift om beslut om anstånd med avgivande av deklaration och med
betalning av skatt, dock ej skälen för besluten, samt uppgift om att laga
förfall föreligger för underlåtenhet att fullgöra deklarationsskyldighet.
6. Administrativa och tekniska uppgifter som behövs för beskattningen.
7. Uppgifter som skall lämnas i förenklad självdeklaration, särskild
självdeklaration enligt 2 kap. 10 § första stycket punkterna 2- 4 och andra
stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter samt uppgifter som
skall lämnas enligt 2 kap. 25 § lagen om självdeklaration och kontroll-
uppgifter.
8. Uppgift om beslut om beskattning, dock ej skälen för beslutet och
uppgift om utmätning enligt 68 § 6 mom. uppbördslagen.
9. Uppgift om att fordran mot personen registrerats hos kronofogde-
myndighet, uppgift om indrivningsresultat, uppgift om att en person ålagts
betalningsskyldighet i egenskap av bolagsman eller företrädare för en
juridisk person, uppgift om beslut om skuldsanering, ackord, likvidation
eller konkurs samt uppgift om betalningsinställelse.
10. Uppgift om antal anställda och de anställdas personnummer.
11. Uppgift om telefonnummer, särskild adress för skattsedels-
försändelse samt namn, adress och telefonnummer för ombud.
12. Uppgift från kontrolluppgift som enligt 3 kap. lagen om
självdeklaration och kontrolluppgifter skall lämnas utan föreläggande samt
från sådan särskild uppgift som avses i 3 § lagen (1959:551) om beräkning
10
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1995/96:229
av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring.
13. Uppgift om beteckning, köpeskilling, basvärde, delvärde, taxerings-
värde, omräknat delvärde, beskattningsnatur, typ av fång och tidpunkt för
fånget för fastighet som ägs eller innehas av personen, andelens storlek om
fastigheten har flera ägare och övriga uppgifter som behövs för beräkning
av statlig fastighetsskatt samt uppgift som behövs för värdering av bostad
på fastighet.
14. Uppgift om tid och art för planerad eller pågående revision samt
beskattningsperiod och skatteslag som denna avser samt uppgift om tid för
planerat besök eller annat sammanträffande enligt 3 kap. 7 § taxeringslagen,
17 kap. 4 § mervärdesskattelagen, 78 § 2 a mom. uppbördslagen, 27 a §
lagen om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare eller 19 b § lagen om
sjömansskatt.
15. Uppgift om postgiro- och bankgironummer, om personen är närings-
idkare samt, om fullmakt lämnats för bank- eller postgiro att ta emot
skatteåterbetalning på ett konto, datum för fullmakten samt kontots nummer
och typ.
16. Uppgift om antal perioder om trettio dagar för vilka den
skattskyldige uppburit inkomst som beskattas enligt lagen om sjömansskatt.
17. Uppgift om omsättning i näringsverksamhet.
18. Uppgifter angående resultat av bruttovinstberäkning, annan
beräkning av relationstal eller liknande, skönsmässig beräkning och belopp
som under beskattningsåret stått till förfogande för levnadskostnader.
19. Uppgift från centrala bilregistret om innehav av fordon samt om
fordonets registreringsnummer, märke, typ och årsmodell.
20. Uppgift för beräkning av
skattereduktion för fackföre-
ningsavgift, uppgifter enligt 6 §
första och andra styckena lagen
(1993:672) om skattereduktion för
utgifter för byggnadsarbete på
bostadshus och uppgifter enligt 7 §
lagen (1995:1623) om skattere-
duktion för riskkapitalinvesteringar
för bestämmande av skattereduktion
enligt nämnda lagar samt uppgift
om beslut om sådan skattereduktion.
20. Uppgift för beräkning av
skattereduktion för fackföre-
ningsavgift, uppgifter enligt 6 §
första och andra styckena lagen
(1993:672) om skattereduktion för
utgifter för byggnadsarbete på
bostadshus, uppgifter enligt 7 § la-
gen (1995:1623) om skattereduk-
tion för riskkapitalinvesteringar och
uppgifter enligt 6 § första och andra
styckena lagen (1996:000) om
skattereduktion för utgifter för
byggnadsarbete på bostadshus för
bestämmande av skattereduktion
enligt nämnda lagar samt uppgift
om beslut om sådan skattereduktion.
21. Uppgift om bosättningsland och tidpunkt för byte av bosättnings-
land.
22. Uppgifter om antal årsanställda i en koncern i fall som avses i
2 kap. 16 § sista stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter,
totalt respektive i Sverige, koncemomsättning och koncembalansom-
slutning för koncemmoderföretag.
11
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1995/96:229
23. Uppgift om beteckning på ersättningsbostad som avses i 11 § lagen
(1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad, uppskovsavdragets
storlek, belopp som enligt 10 § nämnda lag skall reducera omkostnads-
beloppet samt, om ersättningsbostaden utgörs av bostad som avses i 11 §
andra meningen nämnda lag, föreningens eller bolagets organisations-
nummer och namn.
24. Uppgift som skall lämnas enligt 13 kap. 29 eller 30 §§ mervärdes-
skattelagen.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996.
1. Lagen omtryckt 1983:143.
2. Senaste lydelse 1995:1627.
3. Senaste lydelse 1995:1628.
12
I proposition 1995/96:198 Ekonomisk-politiska åtgärder på skatteområdet
aviserades införandet av en skattereduktion för utgifter för byggnadsarbe-
ten på bostadshus. Propositionen överlämnades till riksdagen den 15 april
1996.
Inom regeringskansliet har frågan om skattereduktion varit föremål för
ett beredningsarbete och ett förslag har utarbetats inom Finansdepartemen-
tet. Förslaget är utformat med lagen (1993:672) om skattereduktion för
utgifter för byggnadsarbete på bostadshus (prop. 1992/93:150, bet.
1992/93 :SkU36, rskr. 1992/93:422) som förebild. Erfarenheter fråntill-
lämpningen av 1993 års lag har beaktats.
Synpunkter på förslaget har under hand inhämtats från Riksskatteverket
(RSV).
Lagrådet
Lagstiftningen är av det slag som bör granskas av Lagrådet. Med hänsyn till
att lagförslagen i allt väsentligt är utformade med den tidigare lagrådsgran-
skade lagstiftningen om skattereduktion som förebild anser regeringen att
Lagrådets hörande i detta fall skulle sakna betydelse.
Prop. 1995/96:229
Regeringens förslag: Ägare av småhus och av hyreshus och bostads-
rättsinnehavare medges skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete
som utförts under tiden den 15 april 1996 - 31 december 1997.
Skälen för regeringens förslag: Som anförts i proposition 1995/96:198
Ekonomisk-politiska åtgärder på skatteområdet är en tillfällig stimulans av
reparationer och andra renoveringsåtgärder angelägen av konjunkturskäl.
En metod för att uppnå denna stimulans som tidigare prövats med gott
resultat är att ge en skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete.
Syftet med stimulansen är att öka kapacitetsutnyttjandet inom byggsek-
torn och att motverka arbetslösheten. Den bör av den anledningen vara
begränsad till den tid då det kan bedömas särskilt angeläget med stimulan-
såtgärder. Åtgärder under åren 1996 och 1997 bör omfattas av stimulansen.
Beträffande år 1996 bör dock i viss utsträckning undantas åtgärder som
redan vidtagits. Eftersom förslagen presenterades för riksdagen den 15 april
13
1996 och då gjordes allmänt kända bör reglerna omfatta arbeten som utförts
under tiden den 15 april 1996 - 31 december 1997.
Skattereduktionen bör medges efter särskild ansökan hos skattemyndig-
heten. Ärenden om skattereduktion bör handläggas åtskilda från inkomst-
taxeringen.
Äldre regler som gällde byggnadsarbeten under tiden den 15 februari
1993 — 31 december 1994 avsåg endast åtgärder som fastighetsägare lät
utföra på bostadshus. I det följande föreslås att reglerna byggs ut till att
också omfatta åtgärder som bostadsrättsinnehavare låter utföra.
Skattereduktion skall således kunna erhållas av fastighetsägare och bos-
tadsrättsinnehavare. När det gäller fastighetsägare bör man knyta an till
begrepp som finns i fastighetstaxeringslagen (1979:1152) och som också
används i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt. Med ägare bör i
detta sammanhang således också anses den som enligt 1 kap. 5 § fastighet-
staxeringslagen skall likställas med ägare. Däribland finns tomträttshavare
men däremot inte den som arrenderar eller hyr sin bostad.
Med bostadsrättsinnehavare avses den som innehar en bostadsrätt. Med
bostadsrätt avses lägenhet eller småhus som innehas av medlem i bostads-
rättsförening, bostadsförening eller delägare i bostadsaktiebolag {bostads-
företag). Föreningen eller bolaget skall vara av det slag som avses i 2 § 7
mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, dvs. ett “äkta” bostadsföre-
tag. Frågan om ett bostadsföretag är “äkta” eller inte bör endast ha betydel-
se när det gäller en bostadsrättsinnehavares rätt till skattereduktion. Ett
bostadsföretag bör, oavsett om det är “äkta” eller inte, behandlas som andra
hyreshusägare. Frågan om föreningen eller bolaget är “äkta” eller inte bör
avgöras utifrån förhållandena vid det aktuella årets ingång.
De byggnader som bör komma i fråga när systemet för skattereduktio-
nen utformas är de som används för bostadsändamål. Även här är det lämp-
ligt att knyta an till de definitioner som används vid fastighetstaxeringen
och vid uttag av fastighetsskatt. Således bör reglerna om skattereduktion
avse dels sådana byggnader som vid fastighetstaxeringen betecknas som
småhus, dels hyreshus till den del de avser värderingsenheter för bostäder.
För ägare av konventionellt beskattade hyreshus och småhus medges
enligt gällande rätt avdrag för kostnader för om- och tillbyggnad samt repara-
tioner och underhåll vid inkomsttaxeringen. För att uppnå önskad stimulan-
seffekt bör denna omständighet dock inte föranleda att de konventionellt
beskattade fastigheterna undantas. Dessutom skulle enligt regeringens me-
ning omotiverad skillnad uppstå till nackdel för konventionellt beskattade
fastigheter mot bakgrund av att man vid fastställandet av schablonen för
schablonbeskattade fastigheter har beaktat att avdrag inte medges för bl.a.
reparationskostnader.
Avslutningsvis kan konstateras att här föreslagna regler inte påverkar de
skattskyldigas rätt att vid reavinstbeskattningen dra av kostnader som också
legat till grund för skattereduktion.
Prop. 1995/96:229
14
Prop. 1995/96:229
Regeringens förslag: Underlaget för skattereduktionen utgörs av fas-
tighetsägarens eller bostadsrättsinnehavarens kostnader för repara-
tions- och underhållsarbeten samt utgifter för om- och tillbyggnad.
Utgifter för material får inte ingå i underlaget.
Skälen för regeringens förslag: Såväl utgifter för om- och tillbyggnad
som kostnader för reparationer och underhåll bör grunda rätt till skattere-
duktion. Att begränsa underlaget till endast vissa av de nu nämnda åtgärder-
na skulle leda till besvärliga avgränsningsproblem. Det kan inte heller anses
motiverat med hänsyn till syftet med skattereduktionen. Begränsningen till
arbeten på bostadshus innebär att markarbeten endast får ingå i underlaget
när de avser ledningar, anläggning för värmeförsörjning, m.m. i direkt
anslutning till en byggnad.
Eftersom skattereduktionen kommer att vara av förhållandevis begrän-
sad storlek kan det inte antas att den skulle få någon nämnvärd effekt när
det gäller att stimulera nybyggande av bostadshus. Utgifter för att uppföra
en ny byggnad bör därför inte ingå i underlaget.
För att förstärka skattereduktionens effekt på sysselsättningen bör reduk-
tion medges endast för arbetskostnader och inte för materialkostnader.
Att dra gränsen mellan arbetskostnader och materialkostnader är inte
alldeles enkelt. För att uppnå den eftersträvade effekten ligger det närmast
till hands att undanta utgifter för material inkl, därpå belöpande mervär-
desskatt, samt att kräva att utgifter för material specificeras på fakturan eller
motsvarande. Erfarenheterna från hanteringen av den skattereduktion som
medgavs enligt 1993 års lag om skattereduktion visar också att detta är en
väl fungerande metod.
Genom att material undantas från underlaget kommer t.ex. den som
reparerar sitt kök att kunna få skattereduktion för arbetskostnaderna för att
måla om köket. Däremot erhålls ingen skattereduktion för inköp av färg
och tapeter.
För att inte dubbel kompensation skall utgå i vissa fall bör i underlaget
för skattereduktionen inte ingå utgifter för vilka beviljats statligt ombygg-
nads-, förbättrings- eller upprustningsbidrag.
Om fastighetsägarens eller bostadsrättsinnehavarens utgifter helt eller
delvis täcks av en försäkringsersättning bör skattereduktion inte medges för
utgifterna. En rätt till skattereduktion skulle i ett sådant fall inte innebära
den av regeringen eftersträvade stimulansen.
För att ge rätt till skattereduktion skall arbetet vara utfört av näringsidka-
re som innehar F-skattesedel antingen när ersättningen för arbetet bestäms
eller när betalningen sker. En uppgift om innehav av F-skattesedel får tas
för god om den lämnas i en anbudshandling, en faktura eller någon därmed
jämförlig handling, som även innehåller uppgifter om utbetalarens och
betalningsmottagarens namn och adress eller andra för identifiering godtag-
bara uppgifter samt uppgift om betalningsmottagarens personnummer eller
organisationsnummer. Detta är dock inte tillräckligt för att erhålla skattere-
15
duktion i de fall den som betalar ut ersättningen känner till att uppgiften om
F-skattesedel är oriktig. I denna situation skall alltså skattereduktion inte
medges.
Arbete som utförs av fastighetsägaren eller bostadsrättsinnehavaren själv
bör inte grunda rätt till skattereduktion. Det torde vara tveksamt om skatte-
reduktionen kan anses ha någon stimulanseffekt i dessa fall. En näringsid-
kare som utför arbeten på den egna villan får alltså ingen skattereduktion.
Detsamma gäller ett företag som med egna anställda utför t.ex. reparationer
på företagets fastigheter. Med ägare eller innehavare bör jämställas företag
som ingår i samma koncern som eller eljest står under i huvudsak gemen-
sam ledning med ägaren eller innehavaren.
Prop. 1995/96:229
Regeringens förslag: Skattereduktion medges med ett belopp motsva-
rande 30 % av underlaget. Reduktionen är dock på visst sätt begränsad.
För småhus kan reduktionen uppgå till högst 10 500 kr och för hyres-
hus det högsta av beloppen 20 000 kr och ett belopp motsvarande tre
gånger den fastighetsskatt som beräknas för bostadsdelen för hela ka-
lenderåret 1996. För en bostadsrätt får skattereduktionen ej överstiga
5 000 kr.
Särskilda regler gäller för bostadsrättslägenheter i småhus och, i
vissa fall, för uthyrda småhus.
Skälen för regeringens förslag: Skattereduktion bör medges med
30 % av underlaget. Skattereduktionen får dock för småhus sammantaget
inte överstiga 10 500 kr.
För hyreshus bör dock gälla andra gränser. Eftersom antalet lägenheter i
ett hyreshus varierar även mellan hus med lika stor bostadsyta är det inte
lämpligt att knyta skattereduktionen till antalet lägenheter. Det kan dess-
utom ibland vara oklart vad som skall anses som en lägenhet, t.ex. i fråga
om uthyrningsrum med pentry, avdelade lägenheter m.m. Att knyta skatte-
reduktionen till antalet lägenheter skulle också innebära att maximigränsen
för skattereduktionen skulle kunna variera kraftigt mellan lika stora hus.
Enligt regeringens mening är det lämpligare att i stället ha gränser som
knyter an till den fastighetsskatt som beräknas för den del av fastigheten
som utgör värderingsenhet för bostäder.
För hyreshus bör skattereduktionen sammantaget inte överstiga ett
belopp motsvarande tre gånger den fastighetsskatt som beräknas för bos-
tadsdelen för hela kalenderåret 1996.
För att inte mindre hyreshus med låga taxeringsvärden skall missgynnas
i förhållande till småhus bör dock ett alternativt tak för skattereduktion på
20 000 kr per taxeringsenhet få tillämpas om det är förmånligare för fastig-
hetsägaren.
Ägare till nybyggda bostadshus betalar under en femårsperiod ingen
fastighetsskatt (3 § andra stycket lagen om statlig fastighetsskatt). Med den
16
nu föreslagna lösningen kommer skattereduktionen i sådana fall att högst
kunna uppgå till 20 000 kr. Med hänsyn till att reparationsbehovet för såda-
na bostadshus får anses vara mycket begränsat anser regeringen att denna
konsekvens är rimlig. Vad nu sagts om hyreshus gäller även om hyreshuset
ägs av ett bostadsföretag.
En nyhet i förhållande till tidigare reglering på området är att också bos-
tadsrättsinnehavare skall kunna erhålla skattereduktion. Förslaget innebär
att en innehavare av en bostadsrätt bör kunna medges skattereduktion med
ett belopp som, med hänsyn till att också bostadsföretaget har rätt till skatte-
reduktion, bör vara lägre än vad som gäller för småhus. En rimlig nivå är
enligt regeringens uppfattning 5 000 kr per lägenhet. Det kan antas att en
bostadsrättsinnehavare i första hand utför reparationsarbeten m.m. i den
egna bostaden. Det finns emellertid inget hinder mot att reduktionen grun-
das på åtgärder som avser andra delar av företagets fastighet än den egna
bostaden men som betalas av bostadsrättsinnehavaren.
Bostadsföretag kan även äga småhus som upplåts med bostadsrätt. Efter-
som småhus som ingår i ett bostadsföretag tillsammans utgör en taxerings-
enhet kan detta komma att innebära att ett företag som exempelvis består av
100 småhus skulle få en skattereduktion med sammanlagt högst 10 500 kr
eller 150 kr per hus. För att undvika en sådan konsekvens bör vid beräk-
ning av skattereduktion för småhus som ägs av ett bostadsföretag gälla
samma regler som för småhus som innehas med äganderätt. Detta innebär
att skattereduktion kan erhållas med sammanlagt 10 500 kronor per småhus
i stället för 5 000 kr. Ett bostadsföretag vars medlemmar eller delägare kan
erhålla skattereduktion enligt de regler som gäller för ägare till småhus, bör
dock inte för egen del kunna erhålla någon skattereduktion.
För de fall två eller flera småhus på en och samma taxeringsenhet till
övervägande del upplåts med hyresrätt får reglerna för hyreshus tillämpas
om skattereduktionen därigenom blir högre.
Om en fastighet eller en bostadsrätt har flera ägare eller innehavare bör
en proportionering av taket för skattereduktion ske i förhållande till ägarens
eller innehavarens andel i fastigheten eller bostadsrätten. Om två personer
äger hälften av ett småhus blir således det maximala underlaget för skattere-
duktionen 17 500 kr för var och en av dem.
Av praktiska skäl bör skattereduktionen konstrueras som en allmän
skattereduktion. En hänvisning till bestämmelserna i 2 § 4 mom. uppbörds-
lagen (1953:272) bör därför införas i lagtexten. Detta innebär att skattere-
duktionen sker mot statlig inkomstskatt, kommunal inkomstskatt och statlig
fastighetsskatt. Av administrativa skäl bör skattereduktion komma i fråga
endast om underlaget under den aktuella tiden sammantaget uppgår till ett
visst minsta belopp. Detta kan skäligen bestämmas till 2 000 kr.
Skattereduktionen påverkar inte det kommunala skatteunderlaget efter-
som detta baseras på den beskattningsbara förvärvsinkomsten.
Av praktiska skäl bör skattereduktionen inte beaktas vid bestämmandet
av preliminär F-skatt, särskild A-skatt, jämkning av preliminär skatt eller
vid återbetalning av preliminär skatt som betalats med för högt belopp.
Skattskyldig som betalar sjömansskatt bör dock ha rätt att få denna jämkad
Prop. 1995/96:229
17
på grund av skattereduktion enligt de här föreslagna reglerna på samma sätt Prop. 1995/96:229
som sker för skattereduktion på grund av underskott av kapital.
Regeringens förslag: En ansökan om skattereduktion skall vara skrift-
lig och ges in till skattemyndigheten.
Ansökan om skattereduktion skall ha kommit in till skattemyndig-
heten senast den 1 mars 1998.
Beslut i ärenden om skattereduktion fattas av den eller de skatte-
myndigheter regeringen, eller efter regeringens bemyndigande, RSV
bestämmer.
Skälen för regeringens förslag: En ansökan om skattereduktion skall
vara skriftlig och lämnas in till skattemyndigheten. Ansökan bör kunna
lämnas in till vilken skattemyndighet som helst. Om samtliga skattemyndig-
heter i landet eller endast ett begränsat antal skall handlägga ärenden om
skattereduktion är en fråga som regeringen, eller efter regeringens bemyn-
digande, RSV bör avgöra.
En beslutad skattereduktion på grundval av en ansökan som kommit in
till skattemyndigheten senast den 1 mars 1997 bör avräknas vid 1997 års
taxering om inte sökanden begär att avräkning skall ske vid 1998 års taxe-
ring eller fördelas mellan 1997 och 1998 års taxeringar och beslutad skatte-
reduktion på grundval av ansökan som kommit in därefter bör avräknas vid
1998 års taxering. Det blir då möjligt för fastighetsägare och bostadsrättsin-
nehavare att för arbeten som utförts under år 1996 och böljan av år 1997 i
viss utsträckning fördela skattereduktionen mellan 1997 och 1998 års taxe-
ringar, vilket kan ha betydelse för effekterna av skattereduktionen.
En beviljad skattereduktion som inte kan utnyttjas helt vid den taxering
då den enligt bestämmelserna skall avräknas kan inte sparas till ett senare
år. Däremot bör i ett sådant fall omprövning kunna ske på sökandens begä-
ran.
För att en ansökan med säkerhet skall hinna behandlas och leda till
skattereduktion som tillgodoförs sökanden vid den taxering han begärt,
måste sista dagen för ansökan bestämmas till den 1 mars resp. år.
För att en ansökan skall att kunnna läggas till grund för ett beslut om
skattereduktion måste den innehålla uppgifter om sökandens personnum-
mer eller organisationsnummer, fastighetens beteckning, sökandens andel i
fastigheten eller bostadsrätten, vilka arbeten som utförts på fastigheten eller
i bostadsrätten och när dessa utförts, underlaget för skattereduktionen,
organisations- eller personnummer för den som utfört arbetet samt försäk-
ran att räntebidrag eller liknande inte beviljats eller försäkringsersättning
utgått för det arbete för vilket skattereduktionen yrkas. Om ansökan avser
en bostadsrätt måste den också innehålla uppgift om föreningens organisa-
tionsnummer samt lägenhetens eller småhusets beteckning.
Om en fastighet eller en bostadsrätt har förvärvats under år 1996 eller år
18
1997 behövs också uppgift om detta och om vem fastigheten eller bostads- Prop. 1995/96:229
rätten har förvärvats från. Har fastigheten eller bostadsrätten bytt ägare
under den här aktuella tiden kan det finnas flera personer som uppfyller
kraven för skattereduktion. Det kan förutsättas att det normalt i samband
med överlåtelsen av fastigheten eller bostadsrätten klaras ut i vad mån skat-
tereduktion skall utnyttjas av den tidigare eller den nye ägaren. Det bör
dock finnas en regel som klargör vad som skall gälla i förhållande till skat-
temyndigheten om båda berättigade inger en ansökan om skattereduktion.
Av enkelhetsskäl bör den som först ansöker om reduktion medges reduk-
tionen, givetvis under förutsättning att kraven i övrigt är uppfyllda. Om
hela reduktionen inte utnyttjas genom den första ansökningen får naturligt-
vis den som söker senare utnyttja återstoden. Skulle båda ansökningarna
komma in samtidigt är det enligt regeringens mening skäligt att fördela
skattereduktionen mellan sökandena i förhållande till storleken av de under-
lag för vilka rätt till skattereduktion i och för sig föreligger.
Till ansökan bör av kontrollskäl fogas kopia av faktura eller liknande av
vilken framgår vilket arbete som utförts. Av fakturan bör också framgå
eventuella utgifter för material. Framgår inte det sistnämnda får sökanden
på annat sätt visa vad som belöper på detta. Till ansökan skall också fogas
uppgift om när arbetet betalts. Om ansökan avser en bostadsrätt bör till
denna även fogas ett intyg från bostadsföretaget som visar att sökanden är
medlem eller aktieägare i företaget samt bostadsrättsinnehavare.
Om en fastighetsägare efter det att ansökan lämnats in till skattemyndig-
heten beviljats räntebidrag m.m. eller försäkringsersättning för den åtgärd
för vilken skattereduktion sökts skall han inom en månad anmäla detta till
skattemyndigheten. Skattemyndigheten får då möjlighet att ompröva sitt
beslut med beaktande av de nya fakta som tillkommit i ärendet.
Handelsbolag är inte egna skattesubjekt. Beskattning sker i stället hos
delägarna i bolaget. För att det skall bli möjligt att tillgodoföra delägare i ett
handelsbolag som äger en fastighet eller en bostadsrätt skattereduktion
enligt den här föreslagna ordningen bör det krävas att det i ansökningen
anges hur skattereduktionen skall fördelas mellan delägarna i bolaget.
En ansökan får prövas av skattemyndigheten så snart underlaget uppgår
till minst 2 000 kr. För att få en effektiv hantering av ärendena och för att
inte skattemyndigheterna skall behöva handlägga alltför många ansökning-
ar där underlaget är mycket lågt bör, sedan beslut fattats i det första ärendet,
någon ny ansökan inte få prövas av skattemyndigheten förrän efter utgång-
en av år 1997 om inte ytterligare utgifter på minst 1 000 kr som utgör
underlag för skattereduktion uppkommit.
Ett beslut i ärende om skattereduktion fattas sedan en fullständig ansökan
kommit in till skattemyndigheten. För att uppnå bästa möjliga effektivitet
vid handläggningen bör det ankomma på regeringen eller, efter regeringens
bemyndigande, RSV att besluta om vilken eller vilka skattemyndigheter
som skall handlägga ärenden om skattereduktion enligt den här föreslagna
lagen. Sökanden skall dock oavsett detta kunna lämna in sin ansökan till
den skattemyndighet som han finner lämpligast.
19
Sökande som är missnöjd med skattemyndighetens beslut i ett ärende om
skattereduktion skall kunna överklaga detta hos länsrätt inom tre veckor
från det han fått del av beslutet. RSV skall kunna överklaga skattemyndig-
hetens beslut inom tre veckor från dagen för beslutet.
Om länsrätten helt eller delvis bifaller ett överklagande av den som sökt
skattereduktion får skattemyndigheten överklaga länsrättens beslut. Det
allmännas talan i dessa ärenden skall i länsrätt och kammarrätt föras av
skattemyndigheten. RSV får överklaga ett beslut av länsrätt eller kammar-
rätt även om verket inte tidigare har fört det allmännas talan i målet. I Rege-
ringsrätten bör det allmännas talan föras av RSV. RSV bör dock alltid ha
rätt att uppdra åt tjänsteman vid skattemyndighet att företräda verket i all-
män förvaltningsdomstol.
I övrigt bör förvaltningslagens (1986:223) regler gälla för handläggning-
en av ansökningarna.
För att uppnå en effektiv handläggning av ärenden om skattereduktion
och för att få en fungerande kontrollmöjlighet bör skatteregistret vid hand-
läggningen av dessa ärenden få tillföras dels vissa uppgifter som skall fin-
nas med i ansökan om skattereduktion, dels uppgifter om beslutad skattere-
duktion.
Prop. 1995/96:229
Regeringens förslag: Beslut om skattereduktion skall kunna göras till
föremål för rättelse och omprövning.
Oriktiga uppgifter kan föranleda ansvar enligt skattebrottslagen
(1971:69).
Skälen för regeringens beslut: Ett beslut om skattereduktion som blivit
felaktigt till följd av felräkning, misskrivning eller annat uppenbart förbise-
ende kan rättas enligt reglerna i 26 § förvaltningslagen (1986:223). Om-
prövning kan också ske enligt reglerna i 27 § förvaltningslagen. Ompröv-
ning bör också, på begäran av sökanden, kunna ske i de fall då denne an-
sökt om och beviljats skattereduktion vid 1997 års taxering men sedan inte
kan tillgodoräkna sig den beslutade skattereduktionen fullt ut detta år.
Har skattereduktion beviljats med för högt belopp på grund av att sökan-
den lämnat oriktig uppgift bör beslutet också kunna omprövas. Detsamma
bör gälla om det efter det att ansökan om skattereduktion beviljats också
beviljas sådant statligt stöd eller utgår sådan ersättning som avses i 2 § tred-
je stycket i den föreslagna lagen.
Omprövning bör kunna företas intill utgången av femte kalenderåret efter
det år då beslutet om skattereduktion meddelades.
Att vid ansökan om skattereduktion uppsåtligen eller av grov oaktsamhet
lämna oriktig uppgift och därigenom föranleda att skattereduktion beviljas
eller beviljas med för högt belopp omfattas av reglerna om straffansvar i
skattebrottslagen i dess lydelse enligt förslaget i proposition 1995/96:170
Översyn av skattebrottslagen. Förslaget om ändring i skattebrottslagen är
20
avsett att träda i kraft den 1 juli 1996. Någon särskild straffbestämmelse kan Prop. 1995/96:229
därför inte anses behövlig i den nu föreslagna lagen om skattereduktion.
Det är av stimulansskäl angeläget att åtgärder som ger rätt till skattereduk-
tion enligt denna lag kommer igång så snabbt som möjligt. De föreslagna
reglerna bör därför träda i kraft redan vid halvårsskiftet 1996 och i enlighet
med vad som redan föreslagits omfatta åtgärder som företagits fr.o.m. den
15 april 1996 då planerna på den aktuella lagstiftningen offentliggjordes.
Det aktuella förslaget bidrar till att stimulera byggnadsverksamheten under
en period där man kan förutse en inte obetydlig avmattning. Förutom den
rena stimulanseffekten bidrar också åtgärden i ett mer långsiktigt tidsper-
spektiv till att bevara kapacitet i byggbranschen i form av arbetskraft och
realkapital, kapacitet som i annat fall skulle ha slagits ut.
Såvitt gäller förslagets budgeteffekter har regeringen nyligen i prop.
1995/96:198 redovisat sin bedömning. Med vägledning av utfallet från den
tidigare tillämpningen av i princip samma regler under perioden den 15
februari 1993-31 december 1994 bedömdes de primära budgeteffekterna
att komma att uppgå till ett inkomstbortfall på 1,5 miljarder kr vid 1997 års
taxering och till 2,0 miljarder kr vid 1998 års taxering. Budgetbelastningen
inträffar under budgetåren 1997 och 1998. Dessa primära budgeteffekter,
som består av de prognostiserade reduktionsbeloppen, kommer dock att
motverkas av indirekta budgeteffekter.
Storleken av de indirekta effekterna blir bl. a. beroende av i vilken ut-
sträckning aktiviteten i byggsektorn kommer att öka utöver den planerade
nivån på grund av den temporära skattelättnaden. En ökad aktivitet bidrar
till ökade skatte- och avgiftsintäkter (mervärdesskatt, socialavgifter och in-
komstskatter) och till minskade utgifter i form av arbetslöshetsunderstöd till
den del den ökade sysselsättningen reducerar arbetslösheten. De indirekta
effekterna på sysselsättning och arbetslöshet är dock svåra att kvantifiera
och av försiktighetsskäl har regeringen valt att inte beakta dessa vid budget-
bedömningen.
21
Prop. 1995/96:229
1 paragrafen finns de grundläggande bestämmelserna om skattereduktionen
för byggnadsarbeten. Paragrafen är, med undantag för de nya reglerna om
skattereduktion för bostadsrättsinnehavare, utformad på samma sätt som 1 §
lagen om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus.
Reglerna om skattereduktion för bostadsrättsinnehavare finns i första
och fjärde styckena.
2 och 3
I paragraferna behandlas frågan om underlaget för skattereduktionen. Stad-
gandena motsvarar 2 och 3 §§ i 1993 års lag. Uppräkningen i 2 f tredje
stycket av vissa bidrag är dock mer omfattande än motsvarande bestämmel-
se i 1993 års lag och innefattar dessutom försäkringsersättningar. Beträffan-
de dessa gäller, på samma sätt som för bidragen, att om ersättning utgått för
ett visst arbete, får utgifterna för detta arbete inte till någon del läggas till
grund för skattereduktion, även om ersättningen endast delvis täcker utgif-
terna.
Reglerna i 3 § andra - fjärde styckena om F-skattebevis har getts en
utformning som överensstämmer med reglerna i uppbördslagen. En i för-
hållande till 1993 års lag ny bestämmelse innehåller ett förbud mot skattere-
duktion om den som utfört visst arbete ingår i samma koncern som fastig-
hetsägaren eller bostadsrättsinnehavaren eller eljest står under i huvudsak
gemensam ldening med denne.
4§
Bestämmelsen innehåller regler om skattereduktionens storlek och motsva-
rar, med undantag för de regler som tar sikte på bostadsrätter, 4 § i 1993 års
lag. I punkt 3 återfinns beloppsgränsen för bostadsrätter. I fjärde stycket
finns en regel som avser den situationen att småhus innehas med bostads-
rätt.
5 och 6§§
Paragraferna som behandlar förhållandena kring ansökan om skattereduk-
tion och dess innehåll motsvarar bestämmelserna i 5 och 6 §§ i 1993 års
lag. De skillnader som finns betingas av att reglerna också omfattar
bostadsrätter.
22
Prop. 1995/96:229
7§
Paragrafen som motsvarar 7 § i 1993 års lag behandlar det fallet att fastig-
hetsägaren eller bostadsrättsinnehavaren är ett handelsbolag. Bestämmelsen
är, bortsett från att den också omfattar bostadsrätter, identisk med motsva-
rande bestämmelse i 1993 års lag. Bestämmelser om dödsbon i motsvaran-
de paragraf i 1993 års lag saknar motsvarighet i den nya lagen eftersom
delägarbeskattning av dödsbon inte längre förekommer.
I paragrafen föreskrivs att den som ansökt om skattereduktion i vissa fall är
skyldig att anmäla om han beviljats vissa bidrag eller försäkringsersättning
som utesluter skattereduktion. Bestämmelsen är utformad på motsvarande
sätt som 8 § i 1993 års lag.
9§
Paragrafen avser den situationen att en fastighet eller en bostadsrätt bytt
ägare resp, innehavare och att flera personer till följd av detta är berättigade
till skattereduktion. Bestämmelsen stämmer överens med 9 § i 1993 års lag
med bortseende från att den också omfattar bostadsrätter.
10§
I stadgandet anges när en ansökan skall ha kommit in till skattemyndighe-
ten för att skattereduktion skall kunna tillgodoräknas vid 1997 resp. 1998
års taxering. Paragrafen motsvarar i sak 10 § i 1993 års lag.
H§
I paragrafens första stycke finns regler som gäller beslutsmyndighet. Detta
stycke liksom stadgandet i andra stycket är utformade som motsvarande
stycken i 11 § i 1993 års lag.
12 och 13 §§
Bestämmelserna innehåller regler om omprövning och överklagande. Dessa
är utformade på i princip samma sätt som motsvarande paragrafer i 1993
års lag. Reglerna om försäkringsersättning är dock nya.
23
14§
Prop. 1995/96:229
Bestämmelsen tar sikte på hur skattereduktionen skall utföras. Stadgandet
motsvaras av bestämmelsen i 15 § i 1993 års lag.
75 och 16 §§
Paragraferna motsvaras av bestämmelserna i 16 och 17 §§ i 1993 års lag.
1§
Ändringen innebär att de centrala och regionala skatteregistren skall använ-
das för bestämmande av skattereduktion enligt lagen om skattereduktion på
bostadshus.
7§
Ändringen innebär att det centrala skatteregistret får innehålla uppgifter
enligt 6 § första och andra styckena lagen om skattereduktion för byggnad-
sarbete på bostadshus för bestämmande av skattereduktion enligt samma
lag samt uppgifter om beslut om sådan skattereduktion.
24
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 2 maj 1996
Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden, Hjelm-
Wallén, Peterson, Freivalds, Wallström, Tham, Asbrink, Schori, Blomberg,
Winberg, Uusmann, Ulvskog, Sundström, Johansson, Klingvall, Ahnberg,
Pagrotsky, Östros, Messing
Föredragande: statsrådet Östros
Prop. 1995/96:229
Regeringen beslutar propositionen 1995/96:229 Skattereduktion för utgifter
för byggnadsarbete på bostadshus.
25
gotab 49861, Stockholm 1996