Regeringens proposition

1995/96:223

Ändring i fiskelagen (1993:787)

Prop.

1995/96:223

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 23 maj 1996

Göran Persson

Annika Ahnberg

(Jordbruksdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås en ändring i fiskelagen (1993:787) som innebär
att lagens geografiska tillämpningsområde vidgas. Vissa bestämmelser
som i dag gäller för svenskt havsfiske på internationellt vatten utanför
Sveriges ekonomiska zon utsträcks till att också gälla sådant fiske i andra
länders territorialvatten.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 1997.

1 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 223

Innehållsförteckning

Prop. 1995/96:223

1      Förslag till riksdagsbeslut ........................ 3

2     Lagtext..................................... 3

3    Ärendet och dess beredning....................... 4

4     Fiskelagens tillämplighet vid svenskt havsfiske ......... 5

5    Författningskommentarer......................... 7

Bilaga 1    Lagrådsremissens lagförslag.................. 9

Bilaga 2    Lagrådets yttrande......................... 10

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 maj 1996 . . 11

Rättsdatablad...................................... 12

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring i fiskelagen (1993:787).

Prop. 1995/96:223

2 Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

Förslag till lag om ändring i fiskelagen (1993:787)

Härigenom föreskrivs att 24 och 25 §§ fiskelagen (1993:787) skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

24 §

Föreskrifter meddelade med stöd
av 19-23 §§ skall även tillämpas
vid svenskt havsfiske i internatio-
nellt vatten utanför Sveriges ekono-
miska zon.

Föreskrifter meddelade med stöd
av 19-23 §§ skall även tillämpas
vid svenskt havsfiske utanför Sve-
riges ekonomiska zon i internatio-
nellt vatten och i andra vatten där
fisket bedrivs med stöd av inter-
nationella överenskommelser.

25 §

Den som fiskar skall visa hänsyn till andra som vistas i området. Fiske
skall bedrivas så att andra fiskande inte onödigtvis hindras.

Om flera fiskande vill fiska i samma vatten och det inte kan ske samti-
digt, skall de fa fiska i den ordning de kommit till platsen.

Det egna fiskeredskapet skall användas så att det inte snärjs ihop med
eller skadar andras redskap.

Efter avslutat fiske far inte någonting lämnas kvar som kan hindra andra
fiskande.

Första-fjärde styckena skall även
tillämpas vid svenskt havsfiske i
internationellt vatten utanför Sve-
riges ekonomiska zon.

Första-ljärde styckena skall även
tillämpas vid svenskt havsfiske
utanför Sveriges ekonomiska zon
i internationellt vatten och i andra
vatten där fisket bedrivs med stöd
av internationella överenskommel-
ser.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.

1 Senaste lydelse 1995:1388.

1 * Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 223

3 Ärendet och dess beredning

Fiskelagen (1993:787) trädde i kraft den 1 januari 1994. Lagen reglerar
rätten till fiske samt fisket inom Sveriges sjöterritorium och inom
Sveriges ekonomiska zon. I de fall som anges särskilt gäller lagen även
svenskt havsfiske utanför den ekonomiska zonen. Denna möjlighet att ut-
sträcka tillämpningsområdet utnyttjas i fråga om lagens bemyndiganden
att meddela föreskrifter om fiskevård, hänsyn till naturvården, begräns-
ningar i användningen av fiskeredskap, fartygstillstånd, uppgiftsskyldighet
samt märkning och utmärkning av fiskeredskap. Även bestämmelserna om
vilken hänsyn den som fiskar skall ta till andra som vistas i samma om-
råde gäller för svenskt havsfiske i internationellt vatten utanför den ekono-
miska zonen.

Sverige inträdde som medlem i Europeiska unionen den 1 januari 1995.
Medlemskapet föranledde vissa kompletteringar av lagstiftningen genom
lagen (1994:1709) om EG:s förordningar om den gemensamma fiskeri-
politiken (prop. 1994/95:75, bet. 1994/95:JoU7, rskr. 1994/95:126).
Fiskelagstiftningen har senast ändrats hösten 1995 (prop. 1995/96:8, bet.
1995/96:JoU5, rskr. 1995/96:85) med ikraftträdande den 1 januari 1996.
Ändringarna innebar bl.a. att bestämmelser om fisket som ursprungligen
införts i lagen (1994:1709) om EG:s förordningar om den gemensamma
fiskeripolitiken inordnades i fiskelagen.

Enligt internationella överenskommelser om fiske och numera inom ra-
men för Sveriges deltagande i den gemensamma fiskeripolitiken bedrivs
ett svenskt havsfiske även i våra grannländers territorialvatten. Fiskeri-
verket har i en skrivelse till regeringen den 28 februari 1996 föreslagit att
tillämpningsområdet för de tidigare nämnda bemyndigandena i fiskelagen
skall utsträckas till att gälla även svenskt havsfiske inom andra länders
territorialhav.

Fiskeriverkets skrivelse har remissbehandlats. Yttranden har avgivits av
Riksåklagaren, Kustbevakningen, Göta hovrätt och Kammarrätten i Göte-
borg. Remissyttrandena finns i Jordbruksdepartementet (dnr Jo96/554).
Sveriges Fiskares Riksförbund och Sveriges sportfiske- och fiskevårdsför-
bund har beretts tillfälle att yttra sig över skrivelsen.

Lagrådet

Regeringen beslutade den 9 maj 1996 att inhämta Lagrådets yttrande över
det lagförslag som finns i bilaga 1.

Lagrådet har lämnat förslaget utan erinran. Lagrådets yttrande finns i
bilaga 2.

Prop. 1995/96:223

4 Fiskelagens tillämplighet vid svenskt havsfiske Prop. 1995/96:223

Regeringens förslag: Föreskrifter som enligt fiskelagen far medde-
las av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
om fiskevård, hänsyn till naturvården, redskapsanvändning, fartygs-
tillstånd, uppgifitsskyldighet, märkning och utmärkning av fiskered-
skap utsträcks till att omfatta även svenskt havsfiske som bedrivs
i andra länders territorialvatten med stöd av internationella överens-
kommelser. Detsamma skall gälla lagens bestämmelser om den hän-
syn en fiskande skall visa andra fiskare.

Fiskeriverkets förslag: Fiskeriverket har föreslagit att bemyndigandet
att meddela föreskrifter om fiskevård, hänsyn till naturvården, redskapsan-
vändning, uppgiftsskyldighet samt märkning och utmärkning av fiskered-
skap utsträcks till att omfatta svenskt havsfiske i alla vatten utanför Sve-
riges ekonomiska zon.

Remissinstanserna: Göta hovrätt och Kustbevakningen har tillstyrkt
Fiskeriverkets förslag.

Även Riksåklagaren och Kammarrätten i Göteborg anser att det finns
fog för en utvidgning av bestämmelsernas geografiska tillämpningsom-
råde. Riksåklagaren anför dock att en sådan utvidgning bör begränsas till
fiske inom ramen för Sveriges internationella åtaganden. Kammarrätten
ifrågasätter om inte den föreslagna ändringen skulle kunna tolkas så att
svensk lag ger regeringen eller en myndighet rätt att meddela bestämmel-
ser som skulle kunna innebära ingrepp i ett annat lands ensamrätt att fatta
beslut om verksamheten inom sitt territorium. Kammarrätten föreslår att
meddelade föreskrifter skall gälla svenskt havsfiske inom annat lands
territorium i den mån detta följer av Sveriges anslutning till EU eller
annan överenskommelse med annan stat.

Skälen för regeringens förslag: Tillämpningsområdet för EG:s
fiskeripolitik framgår av artikel 1 i rådets förordning (EEG) nr 3760/92
av den 20 december 1992 om ett gemenskapssystem för fiske och vatten-
bruk (grundförordningen). Enligt artikeln omfattar fiskeripolitiken alla
vatten inom ett medlemslands sjöterritorium och ekonomiska zon. Vidare
omfattas gemenskapsfartygens fiske i det fria havet och, inom ramen för
träffade fiskeöverenskommelser, även fisket i vatten under tredje lands
jurisdiktion.

De allmänna målen för fiskeripolitiken är enligt grundförordningen att
skydda och bevara de levande akvatiska marina resurserna som är till-
gängliga och far utnyttjas. Dessa resurser skall långsiktigt nyttjas på ett
ändamålsenligt och ansvarsfullt sätt under förhållanden anpassade till
fiskesektoms förhållanden och följderna för det marina ekosystemet.
Behörigheten att besluta om åtgärder för detta nyttjande av fiskresursema
i havet tillkommer gemenskapen. I många fall sker detta genom att
gemenskapen ger nödvändiga ramar för fisket medan det överlämnas till
medlemsländerna att utfärda detalj föreskrifter.

Enligt förordning (EEG) nr 101/76 av den 19 januari 1976 om fast-

ställande av en gemensam strukturpolitik för fiskerinäringen skall alla Prop. 1995/96:223
gemenskapens fiskefartyg ha lika villkor när det gäller tillträde och nytt-
jande av medlemsstaternas havsområden. Från denna princip görs undan-
tag i artikel 6 i grundförordningen. Undantaget innebär att medlemslän-
derna till utgången av år 2002 får begränsa fisket i sina vatten i havsom-
rådet inom 12 sjömil från stranden. Inskränkningen gäller inte medlems-
ländernas traditionella fiske i varandras vatten. Detta fiske regleras i bi-
laga 1 till grundförordningen.

I fördraget om Österrikes, Finlands och Sveriges anslutning till EU
kompletteras bilagan till grundförordningen med bestämmelser om bl.a.
svenskt fiske i finska och danska vatten. Fiske med svenskt fartyg far ske
inom 4-12 sjömil från Finlands kust och från Danmarks kust mot
Skagerrak samt inom 3-12 sjömil från den danska Kattegatt- och Öster-
sjökusten. Härtill kommer att de särskilda förhållandena i Öresund som
regleras genom 1932 års fiskeöverenskommelse ger rätt till svenskt fiske
in till sju meters djup på den danska sidan av sundet.

Svenska fiskefartyg far som en följd av dessa överenskommelser använ-
das för fiske i andra länders territorialhav inom ramen för den gemen-
samma fiskeripolitiken och dess regelverk. Det gäller det finska territorial-
havet och danskt territorialvatten i Öresund.

Som nämnts i det föregående är det gemenskapens uppgift att bestämma
regler för hur fiskresursema skall nyttjas. Medlemsländerna far endast reg-
lera fisket i sina vatten om gemenskapen överlåter uppgiften på dem. Ett
exempel på sådan överlåtelse finns i artikel 10 i grundförordningen. Be-
stämmelsen ger medlemsländerna rätt att vidta åtgärder för att bevara och
förvalta fiskresursema i de egna vattnen. En förutsättning är att åtgärderna
rör lokala bestånd som bara är av intresse för fiskare från det egna landet
eller att åtgärderna är tillämpliga enbart i fråga om landets egna fiskare.
Däremot får medlemsländerna inte reglera övriga länders fiske som utövas
med stöd av grundförordningens bilaga 1 eller med stöd av anslutnings-
fördraget. I den mån det erfordras bestämmelser som kompletterar EG:s
föreskrifter för det fiske som bedrivs i andra medlemsländers vatten an-
kommer det därför på fiskefartygets eget land att utfarda sådana bestäm-
melser.

Enligt förordning (EG) nr 3690/93 av den 20 december 1993 om ett
gemenskapssystem för fastställande av bestämmelser om vilka uppgifter
som minst måste ingå i fiskelicenser får fiskefartyg inte användas för fiske
och till fisket kopplad verksamhet utan att det har utfärdats en fartygs-
licens enligt en nationell ordning. Vidare kan enligt förordning (EG) nr
1627/94 av den 27 juni 1994 om allmänna bestämmelser för särskilda
fisketillstånd rådet vid beslut om nyttjandet av fiskresursema föreskriva
krav på särskilda fisketillstånd för att möjliggöra styrning av de enskilda
fiskefartygens fiskeansträngningar. Det ankommer på medlemsländerna att
administrera dessa tillstånd. Enligt förordning (EG) nr 3317/94 av den
22 december 1994 om allmänna bestämmelser om tillstånd att bedriva fis-
ke i ett tredje lands vatten inom ramen för ett fiskeavtal faller det på med-
lemsländerna att meddela nationella föreskrifter för administrationen av
sådana tillstånd.                                                                                 6

Ett väsentligt inslag i den gemensamma fiskeripolitiken är kontrollen av Prop. 1995/96:223
fisket. Grundläggande bestämmelser om denna kontroll av följsamheten
mot fiskeripolitiken finns i forordning (EEG) nr 2847/93 av den 12 okto-
ber 1993 om ett kontrollsystem for den gemensamma fiskeripolitiken. Ut-
över det ansvar länderna har för kontrollen av fisket i egna vatten måste
de även övervaka de egna fartygens verksamhet i andra vatten. En viktig
del av kontrollen är skyldigheten för de fiskande att lämna uppgifter om
fisket. Det gäller bl.a. uppgifter om fångster, fiskeplatser, redskapsanvänd-
ning, landningar och omlastningar. Medlemsländerna ansvarar för att upp-
gifter lämnas även i fråga om de egna fiskefartygens verksamhet i tredje
lands vatten. Uppgifterna om fångster används bl.a. för att beräkna när ett
land har utnyttjat sin kvot. När medlemslandet bedömer att kvoten har ut-
nyttjats skall landet enligt kontrollförordningen förbjuda sina fartyg att
fortsätta med fisket. Ett sådant förbud kan avse fisket i andra länders terri-
torialvatten.

Det finns följaktligen behov av nationella föreskrifter som i olika av-
seenden kompletterar gemenskapens bestämmelser om fisket. Fiskelagen
ger i dag stöd för sådana föreskrifter för fisket i svenska vatten, i det fria
havet och i andra länders ekonomiska zoner. Svenska fiskefartyg används
emellertid även för fiske i andra länders territorialvatten. För att säker-
ställa att det svenska fisket i sådana vatten utövas på ett sätt som är för-
enligt med Sveriges skyldigheter enligt den gemensamma fiskeripolitiken
och med internationella överenskommelser i övrigt behöver fiskelagens
tillämpningsområde vidgas. Bestämmelserna som gäller för svenskt havs-
fiske i internationellt vatten bör utsträckas till att gälla även havsfiske i
andra länders territorialvatten.

Regeringen delar Riksåklagarens och Kammarrättens uppfattning att en
sådan utvidgning av lagens tillämpningsområde bör begränsas till fiske
som sker inom ramen för de internationella överenskommelser som
Sverige omfattas av. Föreskrifter som enligt fiskelagen får meddelas av
regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer om fiskevård,
hänsyn till naturvården, redskapsanvändning, fartygstillstånd, uppgiftsskyl-
dighet, märkning och utmärkning av redskap bör således utsträckas till
att omfatta svenskt havsfiske som med stöd av internationella överens-
kommelser bedrivs i andra länders territorialvatten. Motsvarande bör gälla
lagens bestämmelser om den hänsyn en fiskande skall visa andra fiskare.

5 Författningskommentarer

24 §

Ändringen av paragrafen innebär att nationella föreskrifter som meddelas
till komplettering av EG:s förordningar om fisket kan tillämpas även vid
svenskt havsfiske i andra länders territorialvatten. Föreskrifterna kan avse
bl.a. fartygstillstånd, uppgiftsskyldighet och förbud mot fortsatt fiske när
en tilldelad kvot har fiskats upp.

25 §

Genom ändringen blir hänsynsreglema tillämpliga även vid svenskt havs.

fiske i andra länders territorialvatten när fisket bedrivs med stöd av inter- Prop. 1995/96:223
nationella överenskommelser.

Lagrådsremissens lagförslag

Förslag till lag om ändring i fiskelagen (1993:787)

Härigenom föreskrivs att 24 och 25 §§ fiskelagen (1993:787) skall ha
följande lydelse.

Prop. 1995/96:223

Bilaga 1

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

24 §

Föreskrifter meddelade med stöd
av 19-23 §§ skall även tillämpas
vid svenskt havsfiske i internatio-
nellt vatten utanför Sveriges ekono-
miska zon.

Föreskrifter meddelade med stöd
av 19-23 §§ skall även tillämpas
vid svenskt havsfiske utanför Sve-
riges ekonomiska zon i internatio-
nellt vatten och i andra vatten där
fisket bedrivs med stöd av interna-
tionella överenskommelser.

25 §

Den som fiskar skall visa hänsyn till andra som vistas i området. Fiske
skall bedrivas så att andra fiskande inte onödigtvis hindras.

Om flera fiskande vill fiska i samma vatten och det inte kan ske samti-
digt, skall de få fiska i den ordning de kommit till platsen.

Det egna fiskeredskapet skall användas så att det inte snärjs ihop med
eller skadar andras redskap.

Efter avslutat fiske far inte någonting lämnas kvar som kan hindra andra
fiskande.

Första-fjärde styckena skall även
tillämpas vid svenskt havsfiske i
internationellt vatten utanför Sve-
riges ekonomiska zon.

Första-fjärde styckena skall även
tillämpas vid svenskt havsfiske
utanför Sveriges ekonomiska zon
i internationellt vatten och i andra
vatten där fisket bedrivs med stöd
av internationella överenskommel-

ser.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.

Senaste lydelse 1995:1388.

Lagrådets yttrande

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1996-05-15

Närvarande: f.d. regeringsrådet Åke Bouvin, regeringsrådet Anders
Swartling, justitierådet Bengt Lambe.

Enligt en lagrådsremiss den 9 maj 1996 (Jordbruksdepartementet) har
regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om
ändring i fiskelagen (1993:787).

Förslaget har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Daniel
Samuelson.

Lagrådet lämnar förslaget utan erinran.

Prop. 1995/96:223

Bilaga 2

10

Jordbruksdepartementet                                 Prop. 1995/96:223

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 maj 1996

Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden
Hjelm-Wallén, Freivalds, Wallström, Tham, Åsbrink, Schori,
Blomberg, Andersson, Winberg, Uusmann, Ulvskog, Sundström,
Lindh, Johansson, von Sydow, Klingvall, Åhnberg, Östros, Messing

Föredragande: statsrådet Åhnberg

Regeringen beslutar proposition 1995/96:223 Ändring i fiskelagen
(1993:787).

11

Rättsdatablad

Prop. 1995/96:223

Författningsrubrik

Bestämmelser som
inför, ändrar, upp-
häver eller upprepar
ett normgivnings-
bemyndigande

Celexnummer för
bakomliggande EG-
regler

Lag om ändring i
fiskelagen (1993:787)

24 §

392R3760 m.fl.

gotab 49978, Stockholm 1996

12