Prop.
1995/96:217
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 23 maj 1996
Göran Persson
Thomas Östros
(Finansdepartementet)
1 propositionen föreslås vissa ändringar i lagen (1995:743) om avise-
ringsregister. Regeringen föreslås få förordna att vissa stora mottagare av
folkbokföringsuppgifter i stället för avisering endast av de uppgifter som
mottagaren enligt lag eller förordning får ha i sitt register skall få ändrings-
avisering för samtliga personer i aviseringsregistret, s.k. bruttoavisering.
Myndigheter föreslås få ha terminalåtkomst till uppgift om namn, person-
nummer, adress, folkbokföringsort och folkbokföringsfastighet m.m. samt
avregistrering från folkbokföringen. Regeringen får föreskriva om termi-
nalåtkomst till ytterligare uppgifter. Uppgift om folkbokföringsfastighet
och folkbokföringsort m.m. föreslås få bevaras under två år från det att en
ny motsvarande uppgift registrerats för att tillgodose Riksförsäkrings-
verkets och skatteförvaltningens behov av historiska uppgifter. Dessutom
föreslås att utnyttjandet av aviseringsregistret skall vara avgiftsbelagt om
inte regeringen föreskriver annat.
I propositionen föreslås också att skatteregisterlagen (1980:343) änd-
ras så att uppgift om ansökan om anstånd med att lämna deklaration
skall få registreras i det centrala skaderegistret.
De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 1997.
1 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 217
1 Förslag till riksdagsbeslut .......................... 3
2 Lagtext....................................... 4
2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:743) om
aviseringsregister............................. 4
2.2 Förslag till lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343) 7
3 Ärendet och dess beredning ........................ 10
4 Ändringar i lagen om aviseringsregister................ 11
4.1 Bruttoavisering............................. 11
4.2 Terminalåtkomst............................ 14
4.3 Bevarande av uppgift om folkbokforingsort m.m...... 16
5 Avgifter ..................................... 19
6 Registrering av ansökan om anstånd i skatteregistret ....... 21
7 Ekonomiska konsekvenser......................... 22
8 Författningskommentarer.......................... 23
8.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:743) om
aviseringsregister............................ 23
8.2 Förslaget till lag om ändring i skatteregister-
lagen (1980:343)........................... 24
Bilaga 1 Förteckning över de remissinstanser som yttrat sig över
betänkandet Folkbokforingsuppgiftema i samhället
(SOU 1994:44)............................ 26
Bilaga 2 Lagrådsremissens lagförslag................... 27
Bilaga 3 Lagrådets yttrande ......................... 32
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 maj 1996 . 33
Prop. 1995/96:217
Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i lagen (1995:743) om aviseringsregister,
2. lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343).
1* Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 217
Regeringen har följande förslag till lagtext.
Prop. 1995/96:217
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1995:743) om aviserings-
register
dels att 4, 6 och 8 §§ skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 9 §, samt närmast
före 9 § en ny rubrik av följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
4 §
Aviseringsregistret får innehålla uppgifter om personer som är eller
har varit folkbokförda i landet eller som annars tilldelats personnummer.
För en sådan person får de uppgifter anges som registrerats enligt lagen
(1990:1536) om folkbokföringsregister och som avser
1. personnummer,
2. namn,
3. adress,
4. folkbokföringsfastighet, folk- 4. folkbokföringsfastighet, lä-
bokföringsort och folkbokföring genhetsbeteckning, folkbokforings-
under särskild rubrik, ort och folkbokföring under sär-
skild rubrik,
5. födelsehemort och födelseort,
6. medborgarskap,
7. civilstånd,
8. make, föräldrar, barn och vårdnadshavare,
9. datum för inflyttning från utlandet,
10. avregistrering med uppgift om dödsfall, utflyttning till utlandet
eller annan anledning,
11. medlemskap i icke-territoriell församling.
6
Uppgift i aviseringsregistret
som enligt lag eller förordning får
registreras även i annat register får
lämnas ut till den registeransvarige
i form av utskrift eller på medium
for automatisk databehandling.
§
Uppgift i aviseringsregistret
som enligt lag eller förordning lår
registreras även i annat register får
lämnas ut till den registeransvarige
i form av utskrift eller på medium
för automatisk databehandling.
Uppgift som inte enligt lag eller
förordning får registreras i det
andra registret får lämnas ut till
Uppgift i aviseringsregistret
som avses i 4 § 1-8 och 11 skall
gallras när en ny, motsvarande
uppgift registreras eller när uppgif-
ten inte längre är aktuell. Uppgift
om rättat personnummer får dock
bevaras under den tid som behövs
för att tillgodose ändamålet med
registret.
den registeransvarige på medium
för automatisk databehandling om
det följer av lag eller förordning
eller om regeringen har medgett
det.
En myndighet får ha terminal-
åtkomst till aviseringsregistret i
fråga om uppgift om personnum-
mer, namn, adress, folkbokförings-
fastighet, lägenhetsbeteckning och
folkbokföringsort samt avregistre-
ring från folkbokföringen. Rege-
ringen får föreskriva om terminal-
åtkomst även till annan uppgift i
registret.
§
Uppgift i aviseringsregistret
som avses i 4 § 1-8 och 11 skall
gallras när en ny, motsvarande
uppgift registreras eller när uppgif-
ten inte längre är aktuell. Uppgift
som avses i 4 § 4 och som ersatts
av en ny motsvarande uppgift får
dock bevaras i två år efter utgång-
en av det år ändringen registrera-
des. Vidare får uppgift om rättat
personnummer bevaras under den
tid som behövs for att tillgodose
ändamålet med registret.
Prop. 1995/96:217
Uppgift om datum för inflyttning från utlandet skall gallras fyra år
efter utgången av det år då uppgiften registrerades.
Har en person avregistrerats från folkbokföringen, skall uppgift som
avses i 4 § 4-9 och 11 gallras vid avregistreringen och övriga uppgifter
tio år efter utgången av det år personen avregistrerades.
Regeringen får föreskriva undantag från bestämmelsen om gallring i
tredje stycket.
Avgifter
9§
Utnyttjandet av aviseringsregi-
stret skall vara avgiftsbelagt, om
inte regeringen föreskriver annat.
Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer fast-
ställer avgifterna.
Första stycket innebär inte nå- Prop. 1995/96:217
gon inskränkning i rätten att ta del
av och mot fastställd avgift få ko-
pia eller utskrift av allmän
handling enligt tryckfrihetsförord-
ningen.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.
Prop. 1995/96:217
Härigenom föreskrivs i fråga om skatteregisterlagen (1980:343)'
dels att 1 a och 10 a §§ skall upphöra att gälla,
dels att 7 § skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
7 §2
För fysisk och juridisk person får, utöver de uppgifter som anges i 5
och 6 §§, det centrala skatteregistret innehålla följande uppgifter.
1. Sådana uppgifter om ägarförhållandena i fåmansföretag, företag
som enligt 3 § 12 a mom. tredje stycket lagen (1947:576) om statlig in-
komstskatt skall behandlas som fåmansföretag, fåmansägt handelsbolag
och dotterföretag som avses i 2 kap. 16 § lagen (1990:325) om själv-
deklaration och kontrolluppgifter.
2. Uppgifter angående avslutad revision, verkställt besök eller annat
sammanträffande enligt 3 kap. 7 § taxeringslagen (1990:324), 17 kap.
4 § mervärdesskattelagen (1994:200), 78 § 2 a mom. uppbördslagen
(1953:272), 27 a § lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från
arbetsgivare eller 19 b § lagen (1958:295) om sjömansskatt. För varje
sådan åtgärd får anges tid, art, beskattningsperiod, skatteslag, myndighets
beslut om beloppsmässiga ändringar av skatt eller underlag for skatt med
anledning av åtgärden samt uppgift huruvida bokföringsskyldighet har
fullgjorts.
3. Uppgift om registrering av skyldighet att betala skatt, uppgift om
innehav av skattsedel på preliminär skatt, uppgifter om beslut om åter-
kallelse av skattsedel på preliminär F-skatt med angivande av skälen för
beslutet, uppgifter som behövs för att bestämma skatt eller avgift enligt
uppbördslagen, lagen om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare,
lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster, lagen
(1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, lagen
(1990:912) om nedsättning av socialavgifter, mervärdesskattelagen och
lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt på ackumulerad
inkomst samt uppgifter om redovisning, inbetalning och återbetalning av
sådana skatter eller avgifter.
4. Uppgift om maskinellt framställt förslag till beslut om beskattning.
5. Uppgift om beslut om an-
stånd med avgivande av deklara-
tion och med betalning av skatt,
dock ej skälen för besluten, samt
uppgift om att laga förfall förelig-
ger för underlåtenhet att fullgöra
deklarationsskyldighet.
5. Uppgift om ansökan om an-
stånd med att lämna deklaration,
uppgift om beslut om anstånd med
att lämna deklaration och med att
betala skatt, dock ej skälen för
ansökningarna eller besluten, samt
uppgift om att laga förfall före-
ligger för underlåtenhet att full-
göra deklarationsskyldighet.
Prop. 1995/96:217
6. Administrativa och tekniska uppgifter som behövs för beskattningen.
7. Uppgifter som skall lämnas i förenklad självdeklaration, särskild
självdeklaration enligt 2 kap. 10 § första stycket punkterna 2-4 och andra
stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter samt uppgifter
som skall lämnas enligt 2 kap. 25 § lagen om självdeklaration och kon-
trolluppgifter.
8. Uppgift om beslut om beskattning, dock ej skälen för beslutet och
uppgift om utmätning enligt 68 § 6 mom. uppbördslagen.
9. Uppgift om att fordran mot personen registrerats hos kronofogde-
myndighet, uppgift om indrivningsresultat, uppgift om att en person ålagts
betalningsskyldighet i egenskap av bolagsman eller företrädare för en
juridisk person, uppgift om beslut om skuldsanering, ackord, likvidation
eller konkurs samt uppgift om betalningsinställelse.
10. Uppgift om antal anställda och de anställdas personnummer.
11. Uppgift om telefonnummer, särskild adress för skattsedelsförsändel-
se samt namn, adress och telefonnummer för ombud.
12. Uppgift från kontrolluppgift som enligt 3 kap. lagen om självdekla-
ration och kontrolluppgifter skall lämnas utan föreläggande samt från så-
dan särskild uppgift som avses i 3 § lagen (1959:551) om beräkning av
pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.
13. Uppgift om beteckning, köpeskilling, basvärde, delvärde, taxerings-
värde, omräknat delvärde, beskattningsnatur, typ av fång och tidpunkt för
fånget för fastighet som ägs eller innehas av personen, andelens storlek om
fastigheten har flera ägare och övriga uppgifter som behövs för beräkning
av statlig fastighetsskatt samt uppgift som behövs för värdering av bostad
på fastighet.
14. Uppgift om tid och art för planerad eller pågående revision samt
beskattningsperiod och skatteslag som denna avser samt uppgift om tid för
planerat besök eller annat sammanträffande enligt 3 kap. 7 § taxerings-
lagen, 17 kap. 4 § mervärdesskattelagen, 78 § 2 a mom. uppbördslagen,
27 a § lagen om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare eller 19 b §
lagen om sjömansskatt.
15. Uppgift om postgiro- och bankgironummer, om personen är närings-
idkare samt, om fullmakt lämnats för bank- eller postgiro att ta emot skat-
teåterbetalning på ett konto, datum för fullmakten samt kontots nummer
och typ.
16. Uppgift om antal perioder om trettio dagar för vilka den skattskyldi-
ge uppburit inkomst som beskattas enligt lagen om sjömansskatt.
17. Uppgift om omsättning i näringsverksamhet. Prop. 1995/96:217
18. Uppgifter angående resultat av bruttovinstberäkning, annan beräk-
ning av relationstal eller liknande, skönsmässig beräkning och belopp som
under beskattningsåret stått till förfogande för levnadskostnader.
19. Uppgift från centrala bilregistret om innehav av fordon samt om
fordonets registreringsnummer, märke, typ och årsmodell.
20. Uppgift för beräkning av skattereduktion för fackföreningsavgift,
uppgifter enligt 6 § första och andra styckena lagen (1993:672) om skatte-
reduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus, uppgifter enligt
7 § lagen (1995:1623) om skattereduktion för riskkapitalinvesteringar och
uppgifter enligt 6 § första och andra styckena lagen (1996:000) om
skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus för bestäm-
mande av skattereduktion enligt nämnda lagar samt uppgift om beslut om
sådan skattereduktion.
21. Uppgift om bosättningsland och tidpunkt för byte av bosättnings-
land.
22. Uppgifter om antal årsanställda i en koncern i fall som avses i
2 kap. 16 § sista stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter,
totalt respektive i Sverige, koncernomsättning och koncembalansomslut-
ning för koncemmoderföretag.
23. Uppgift om beteckning på ersättningsbostad som avses i 11 § lagen
(1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad, uppskovsavdragets
storlek, belopp som enligt 10 § nämnda lag skall reducera omkostnadsbe-
loppet samt, om ersättningsbostaden utgörs av bostad som avses i 11 §
andra meningen nämnda lag, föreningens eller bolagets organisationsnum-
mer och namn.
24. Uppgift som skall lämnas enligt 13 kap. 29 eller 30 § mervärdes-
skattelagen.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.
1 Lagen omtryckt 1983:143.
Senaste lydelse av
1 a§ 1990:1537
10 a § 1990:1537.
2 Lydelse enligt prop. 1995/96:229.
Aviseringsutredningen (Fi 1992:12) lämnade i mars 1994 betänkandet
Folkbokföringsuppgiftema i samhället (SOU 1994:44). I betänkandet
föreslogs att ett nytt register för tillhandahållande av folkbokföringsupp-
gifter skulle inrättas. Registret föreslogs ersätta skattemyndigheternas
regionala register över befolkningen (personbanden), det s.k. riksavise-
ringsbandet och det statliga person- och adressregistret (SPAR). Det nya
centrala registret skulle enligt förslaget få utnyttjas av såväl myndigheter
som enskilda och få användas för att utföra aviseringar m.m. samt ur-
valsdragningar för direktreklamändamål. Användarna skulle få tillgång till
uppgifterna i registret antingen på ADB-medium eller genom terminalåt-
komst. Utnyttjandet av registret föreslogs vara avgifisbelagt. Betänkandet
har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga
1. En sammanställning över remissyttrandena finns tillgänglig i Finansde-
partementet (dnr Fi94/1261).
Den 8 juni 1995 beslutade riksdagen om att ett nytt register för avise-
ring av folkbokföringsuppgifiter, aviseringsregistret, skall inrättas (prop.
1994/95:201, bet. 1994/95:SkU26, rskr. 1994/95:372). Aviseringsre-
gistret skall ersätta personbanden och riksaviseringsbandet. Riksskatte-
verket skall ha registeransvaret för det nya aviseringsregistret. Registret
skall få användas av myndigheter för bl.a. aktualisering, kontroll och kom-
plettering av uppgifter i myndigheternas personregister. Aviseringsre-
gistret skall innehålla uppgifter om en persons identitet, bosättning och
familj samt de ytterligare uppgifter som behövs för att behovet av allmänt
efterfrågade folkbokföringsuppgifter skall kunna tillgodoses. Vissa upp-
gifter som är av särskilt känslig natur skall inte få registreras. I huvudsak
skall registret endast innehålla aktuella uppgifter. Registret beräknas kun-
na tas i bruk i början av år 1997.
Regeringen tog i den proposition som låg till grund för riksdagens
beslut inte ställning till alla de förslag Aviseringsutredningen lagt fram,
utan förslagen i propositionen inskränktes till en modernisering och
lagreglering av den nuvarande aviseringsverksamheten. Två av de frågor
som inte behandlades var möjligheten till terminalåtkomst och eventuella
avgifter för utnyttjandet av aviseringsregistret. Regeringen anförde där-
vid att den avsåg att återkomma till frågorna i ett senare sammanhang.
Remissinstanserna var positiva till Aviseringsutredningens förslag om
terminalåtkomst. Flera remissinstanser var emellertid negativa till försla-
get om avgiftsbeläggning av registret. Regeringen avser att nu behandla
dessa frågor.
Regeringen gav den 18 maj 1995 Riksrevisionsverket i uppdrag att ta
fram principer för prissättning av informationstjänster. Resultatet har
redovisats i Riksrevisionsverkets rapport (RRV 1995:64) Principer för
prissättning av informationstjänster.
Regeringen tar i detta sammanhang även upp en framställning från
Riksskatteverket om ändring i lagen (1995:743) om aviseringsregister för
att möjliggöra s.k. bruttoavisering. Framställningen har remissbehandlats.
Justitiekanslem, Länsrätten i Södermanlands län, Datainspektionen,
Prop. 1995/96:217
10
Statskontoret, Riksrevisionsverket, Rikspolisstyrelsen, Kriminalvårds- Prop. 1995/96:217
styrelsen, Lantmäteriverket, Totalförsvarets pliktverk, Vägverket, Centra-
la studiestödsnämnden och Svenska kyrkans centralstyrelse har yttrat sig.
En remissammanställning finns tillgänglig i Finansdepartementet (dnr Fi
95/6176).
Vidare behandlas framställningar från Riksförsäkringsverket och
Svenska kommunförbundet om ändringar i lagen om aviseringsregister.
Framställningarna har remissbehandlats. Justitiekanslem, Länsrätten i
Södermanlands län, Datainspektionen, Statskontoret, Riksrevisionsverket,
Riksskatteverket, Socialstyrelsen, Svenska Bankföreningen och Svenska
Inkassoföreningen har yttrat sig. En remissammanställning finns tillgäng-
lig i Finansdepartementet (dnr Fi 95/6584 och Fi 95/6800).
Slutligen tar regeringen i detta sammanhang även upp en framställ-
ning från Riksskatteverket om ändring i skatteregisterlagen (1980:343).
Datainspektionen har yttrat sig över framställningen (Fi 95/6882).
Lagrådet
Regeringen beslutade den 9 maj 1996 att inhämta Lagrådets yttrande
över det lagförslag som finns i bilaga 2.
Lagrådets yttrande finns i bilaga 3. Regeringen har i propositionens
lagförslag följt Lagrådets förslag. Dessutom har vissa redaktionella änd-
ringar gjorts i lagtexten.
Regeringens förslag: Regeringen skall få förordna att vissa stora
mottagare av folkbokföringsuppgifter i stället för avisering endast
av de uppgifter som mottagaren enligt lag eller förordning får ha i
sitt register skall få ändringsavisering för samtliga personer i avise-
ringsregistret, s.k. bruttoavisering.
Riksskatteverkets förslag överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Datainspektionen och Justitiekanslem avstyrker
framställan och anför bl.a. att förslaget kan innebära en ökad risk för att
uppgifter registreras utan tillstånd. Övriga remissinstanser tillstyrker eller
har inte något att erinra mot förslaget. Statskontoret anser att regeringen
bör få ge tillstånd till bruttoavisering om det finns särskilda skäl. Svenska
kyrkans centralstyrelse anför att för Svenska kyrkans del är en bruttoavise-
ring nödvändig för att nuvarande registerlösning skall fungera. Vägverket
1** Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 217
anför att den tidigare metoden med s.k. vägverksmarkeringar visade sig Prop. 1995/96:217
alltför ojämn och skapade luckor i registren. Riksrevisionsverket anser att
förslagets kostnadskonsekvenser bör analyseras och att den lösning som är
mest kostnadseflfektiv och säker bör väljas.
Skälen för regeringens förslag: Enligt 6 § lagen (1995:743) om
aviseringsregister får avisering ske endast av uppgifter som mottagaren
enligt lag eller förordning får ha i sitt register. Syftet med bestämmelsen
är bl.a. att den sambearbetning av registren som uppkommer vid inhäm-
tandet inte skall kräva särskilt tillstånd enligt datalagen.
Riksskatteverket föreslår i sin framställning att vissa mottagare skall
få ändringsaviseringar för samtliga personer i aviseringsregistret oavsett
om personerna förekommer i mottagarens register eller inte, s.k. brutto-
avisering. Ur detta material söks sedan uppgifter fram rörande personer
som finns i mottagarens register. Uppgifter om övriga personer gallras
bort. De myndigheter som enligt Riksskatteverket är aktuella för brutto-
avisering är Rikspolisstyrelsen, Kriminalvårdsstyrelsen, Lantmäteriverket,
Vägverket, Svenska kyrkans centralstyrelse, Centrala studiestödsnämn-
den, Totalförsvarets pliktverk och kronofogdemyndigheterna. Bakgrun-
den till Riksskatteverkets framställning är att verket under år 1995
sammanträffat med var och en av de myndigheter som i det nuvarande
aviseringssystemet är stora mottagare av ändrade folkbokföringsuppgif-
ter. Myndigheterna har vid dessa sammanträffanden redovisat sina behov
och önskemål i fråga om det nya systemet. De nu nämnda myndigheter-
na har därvid framfört att de önskar bruttoavisering. Ordningen med
bruttoavisering tillämpas sedan flera år för dessa myndigheter, med un-
dantag av Pliktverket, vid avisering genom riksaviseringsbandet.
Datainspektionen och Justitiekanslem avstyrker förslaget. De menar
att bruttoaviseringen innebär stor risk för att uppgifter utöver de nödvän-
diga registreras.
Alternativen till bruttoavisering varierar beroende på kretsen av regi-
strerade i mottagarens register. För vissa mottagare kan en avgränsning
av den personkrets som aviseringen skall avse ske med hjälp av de
allmänna uppgifterna i aviseringsregistret, t.ex. kommuntillhörighet. För
andra mottagare kan en sådan avgränsning ske endast med hjälp av
särskilda markeringar i aviseringsregistret, t.ex. utvisande de personer
som finns i körkortsregistret. Ett annat alternativ till bruttoaviseringar är
att mottagaren tillhandahåller aviseringsregistret en fil med personnum-
mer för de personer som aviseringen skall avse.
Regeringen har i den proposition som låg till grund för riksdagens be-
slut att inrätta aviseringsregistret uttalat att det nya aviseringsregistret så
långt möjligt bör utformas så att aviseringsmarkeringar inte blir nödvändi-
ga (se prop. 1994/95:201 s. 30). Detta gäller särskilt markeringar som
utvisar att personen förekommer i t.ex. polisens register eller markeringar
som på annat sätt innehåller känslig information. Uppgifterna skyddas hos
skattemyndigheten endast genom folkbokföringssekretessen. Huvudregeln
är då att uppgifterna är offentliga. Känslig information som t.ex. att en
person förekommer i register hos polisen eller kriminalvården är direkt
olämplig att ha i ett stort centralt register över befolkningen, särskilt som
12
uppgifterna endast skulle ha ett svagt sekretesskydd. Den nuvarande meto- Prop. 1995/96:217
den med aviseringsmarkeringar har heller inte fungerat tillfredsställande.
För bl.a. Vägverket och Lantmäteriverket föranledde bristerna att de, efter
att ha fått tillstånd av Datainspektionen, övergick till bruttoavisering. En-
ligt regeringens bedömning är aviseringsmarkeringar därför inte något
lämpligt alternativ för de aviseringar som nu är i fråga.
Ett annat alternativ till bruttoaviseringar är som redan nämnts att motta-
garen tillhandahåller aviseringsregistret en fil med personnummer för de
personer som aviseringen skall avse. Flera mottagare har emellertid integ-
ritetskänsliga register, t.ex. Kriminalvårdsstyrelsen, Pliktverket och
polisen. Det är enligt regeringens mening mindre lämpligt att dagligen
sända filer till Riksskatteverket som innehåller känslig information, t.ex.
personnummer på de personer som är intagna på kriminalvårdsanstalt eller
förekommer i polisens register. Filöverföring är inte heller en lämplig
ordning i de fall mottagarens register har en stor population. En sådan
hantering föranleder väsentligt högre kostnader hos Riksskatteverket för
driften av registret. Vägverket och Rikspolisstyrelsen har vidare förklarat
att ett system som innebär att de dagligen skall skicka filer till Riksskatte-
verket för uppdatering av myndighetens register föranleder betydligt högre
kostnader även för deras del än ett system med bruttoavisering.
Datainspektionen medger i dag bruttoavisering från SPAR till samtliga
mottagare med fler än 2,5 miljoner registerposter. Tillstånden motiveras
med att bruttoavisering framstår som det enda praktiskt genomförbara
alternativet om den registeransvariges register har ansenliga volymer.
Tillstånden for bruttoavisering från SPAR kommer i fortsättningen att
begränsas på det sättet att endast personnumren bruttoaviseras. Den regis-
teransvarige samkör sedan de aviserade personnumren med sitt eget
register och återsänder de “träffar” han får till SPAR som i sin tur aviserar
de fullständiga uppgifterna beträffande dessa personer. Denna typ av brut-
toavisering förutsätter dock att samtliga personer som mottagaren önskar
avisering om redan finns i mottagarens register. För flertalet myndigheter
är detta inte fallet. Myndigheternas register skall uppdateras med t.ex.
nyfödda barn, personer som uppnått viss ålder och invandrade personer.
Eftersom myndigheten inte har dessa personer i sina register kommer de
heller aldrig att få träff på dessa personnummer vid matchningen med sitt
register. Den teknik som används vid bruttoavisering från SPAR skulle
också föranleda ökade kostnader för aviseringama.
1 dag bruttoaviseras ändringar i folkbokföringen till de myndigheter
som aviseras via riksaviseringsbandet. Det har inte framkommit att dessa
myndigheter skulle missbruka nuvarande ordning genom att registrera
andra uppgifter än de får. Att det nuvarande systemet med bruttoavisering
från riksaviseringsbandet skulle innebära risker från integritetssynpunkt i
övrigt har heller inte framkommit.
Det har först under aviseringsregistrets uppbyggnad visat sig att det i
dag inte finns lämpliga tekniska lösningar som kan utgöra ett alternativ till
den nuvarande bruttoaviseringen vad gäller mottagare som har känsliga
register eller stora populationer i sina register. Kostnaderna blir också
betydligt högre för såväl Riksskatteverket som användarna om ett system
13
med filöverföring används. Regeringen anser att det från ekonomisk syn- Prop. 1995/96:217
punkt inte är rimligt att välja ett alternativ som innebär att de nu aktuella
myndigheterna dagligen skall skicka filer till Riksskatteverket för uppdate-
ring av myndigheternas register. Inte heller från integritessynpunkt kan det
enligt regeringens mening anses finnas några tungt vägande skäl mot att
tillåta bruttoavisering. Detta gäller särskilt mot bakgrund av att det nuva-
rande systemet med bruttoavisering fungerat utan anmärkning under en
lång tid.
Kan bruttoavisering inte användas och förorsakar andra alternativ mot-
tagaren stora kostnader kan det få negativa effekter på myndigheternas
utnyttjande av uppgifterna, vilket innebär att myndigheternas ajourhåll-
ning av registren försämras. Inaktuella uppgifter i registren medför en ökad
risk för integritetsintrång för den enskilde. Enligt regeringens bedömning
talar därför övervägande skäl för att - till dess andra alternativ till dagens
system utvecklats - tillåta bruttoavisering till vissa myndigheter.
En förutsättning för bruttoavisering är givetvis att rutinerna hos mot-
tagande myndighet är sådana att det inte finns någon risk att personer
som inte får finnas i mottagarens register registreras och att de uppgifter
som inte får registreras omedelbart förstörs.
Regeringen bör få föreskriva om vilka myndigheter som skall få
bruttoavisering. En bestämmelse om detta föreslås tas in i 6 § lagen om
aviseringsregister.
Regeringens förslag: Myndigheter skall få ha terminalåtkomst till
uppgift om personnummer, namn, adress, folkbokföringsfastighet,
lägenhetsbeteckning, folkbokföringsort och avregistrering från folk-
bokföringen. Regeringen skall få föreskriva om terminalåtkomst
även till annan uppgift i aviseringsregistret.
Aviseringsutredningens förslag överensstämmer i allt väsentligt med
regeringens. Utredningen föreslog dock inte att terminalåtkomst skall
finnas till uppgift om folkbokföringsfastighet, lägenhetsbeteckning och
folkbokföringsort.
Remissinstanserna har tillstyrkt eller inte haft något att erinra mot
förslaget. Svea hovrätt ifrågasätter dock om det inte kan vara lämpligare
och mer praktiskt om det ankom på Datainspektionen i stället för rege-
ringen att föreskriva vilka myndigheter som skall få tillgång till andra
uppgifter än grundläggande sådana i aviseringsregistret.
Skälen för regeringens förslag: Aviseringsregistret skall enligt nuva-
rande regler få användas endast for utlämnande av uppgifter på papper
eller ADB-medium och inte via terminal. I den proposition som låg till
grund för lagen om aviseringsregister tog regeringen inte ställning till
14
frågan om terminalåtkomst till aviseringsregistret. Regeringen anförde Prop. 1995/96:217
bl.a. att mot bakgrund av de betydande fördelar terminalåtkomsten med-
för för användarna borde kostnaderna for den vidareutveckling av regi-
stret som behövs för att ansluta myndigheterna via terminal till registret
betalas av användarna (se prop. 1994/95:201 s. 23). Flera remissinstanser
har emellertid ställt sig negativa till att de skall betala avgifter för att
använda registret. Regeringen tar i det följande (avsnitt 5) upp frågan
om avgifter.
Terminalåtkomst medför betydande fördelar för användarna. Det finns
också ett stort intresse for terminaltransaktioner för folkbokföringsupp-
gifter. Ett av skälen till detta torde vara att direktåtkomst är överlägsen
när det gäller att få tillgång till aktuella uppgifter. Åtkomsten har också
den fördelen att den kan begränsas till uppgifter som är av omedelbart
intresse for användaren. Uppgifter som inhämtas med hjälp av terminal är
lättare att hålla aktuella för den myndighet som behöver uppgifterna än
personbevisuppgifter som ofta härrör från tidpunkten då ett ärende påbör-
jades hos myndigheten. Vidare är det lättare att undvika felaktiga person-
uppgifter om dessa registreras endast på ett ställe. Det finns alltså starka
skäl att tillåta en mer eller mindre allmän terminalåtkomst till grundläg-
gande folkbokföringsuppgifter.
Från effektivitetssynpunkt är det en fördel om så många användare
som möjligt får en fullständig terminalåtkomst till aviseringsregistret. En
utsträckt terminalåtkomst skulle medföra att den omfattande hanteringen
av personbevis skulle minska. Även antalet telefonförfrågningar till skat-
temyndigheterna skulle minska. Detta skulle i sin tur innebära resursbe-
sparingar, främst inom skatteförvaltningen men även hos andra myndig-
heter. Terminalåtkomst skulle också kunna medföra att varje myndighet
alltid kunde använda aktuella uppgifter om bl.a. namn, personnummer
och adress, till fördel for både myndigheten och den enskilde.
Att släppa fri åtkomsten till ett centralt personregister med många och
delvis känsliga uppgifter om varje person skulle emellertid kunna anses
strida mot den enskildes rätt till personlig integritet. Det är dock numera
tekniskt möjligt att vid terminalåtkomst avgränsa registeruppgifter för
olika användare. Risken för integritetsintrång avtar självfallet i takt med
att åtkomsten till ett centralt befolkningsregister begränsas för termina-
lanvändama. Den begränsning som ligger närmast till hands är att rätts-
ligt inskränka användarnas åtkomst till vissa typer av folkbokföringsupp-
gifter. Med ett sådant arrangemang, som begränsar en terminalanvända-
res åtkomstmöjligheter till att gälla t.ex. uppgifter om namn, personnum-
mer och adress kan riskerna for integritetsintrång minskas påtagligt.
Uppgift om namn, personnummer, adress, folkbokföringsfastighet och
folkbokföringsort är av intresse för så gott som samtliga användare av
folkbokföringsuppgifter och bör kunna göras tillgängliga via terminal för
samtliga. Uppgifterna kan inte anses integritetskänsliga och de efterfrå-
gas av flertalet myndigheter. När uppgift om lägenhetsbeteckning införs
i folkbokföringen finns ett stort intresse av åtkomst via terminal även till
den uppgiften. Det framstår vidare som grundläggande att den som söker
efter en person via terminal kan få besked om att personen i fråga har
15
avlidit eller av annat skäl, i första hand utvandring, inte längre är aktuell Prop. 1995/96:217
inom folkbokföringen.
För att bli en effektiv ersättning för det stora antalet personbevis
måste en terminalåtkomst för myndigheter avse fler uppgifter utöver de
grundläggande uppgifterna om namn, personnummer och adress. I första
hand kan uppgifter om födelseort och familjeförhållanden behöva göras
tillgängliga under förutsättning att respektive myndighet har ett verkligt
behov av uppgifterna för sin verksamhet. Terminalåtkomst till övriga
uppgifter (medborgarskap, invandringsland m.m.) bör i huvudsak inte
tillåtas. Detta utesluter dock inte att exempelvis en användare som har
ett särskilt behov av t.ex. uppgift om medborgarskap kan få del av den
uppgiften via terminal.
Enligt regeringens bedömning bör varje myndighets rätt att få termi-
nalåtkomst till uppgift om namn, personnummer, adress, folkbokförings-
fastighet, lägenhetsbeteckning, folkbokföringsort och avregistrering från
folkbokföringen läggas fast i lag medan det bör överlämnas till regering-
en att meddela föreskrifter om ytterligare åtkomst. En myndighets behov
av utökad terminalåtkomst får kartläggas närmare innan sådana föreskrif-
ter meddelas.
Bestämmelser om term in al åtkom st föreslås tas in som ett nytt andra
stycke i 6 § lagen om aviseringsregister.
Regeringens förslag: Om en uppgift om folkbokföringsfastighet,
lägenhetsbeteckning, folkbokföringsort eller folkbokföring under
särskild rubrik ersatts av en ny motsvarande uppgift, får den gamla
uppgiften bevaras under två år efter utgången av det år då den nya
uppgiften registrerades.
Riksförsäkringsverkets och Svenska kommunförbundets förslag
överensstämmer delvis med regeringens.
Riksförsäkringsverket har föreslagit att uppgift om tidigare folkbok-
föringsort skall få bevaras i registret under sådan tid att rätt folkbokfö-
ringsort den 1 november året före kan bestämmas.
Kommunförbundet har föreslagit att aviseringsregistret skall inne-
hålla uppgift om föregående och innevarande folkbokföringsort m.m.
samt att uppgift om invandringskommun och invandringsdatum bevaras
i fyra år. Vidare föreslår kommunförbundet att uppgift om andra- och
tredjekommun för invandrare skall få bevaras under två år räknat från
invandringsdatum samt att invandringskommun och andra- och tredje-
kommun införs som specifika termer i aviseringsregistret. Dessa termer
behövs för kontroll av att kommunernas ersättning från staten för flykting-
mottagande är riktig.
16
Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har tillstyrkt Riksförsäk- Prop. 1995/96:217
ringsverkets forslag. Statskontoret anför dock att förslaget strider mot
grundtanken att aviseringsregistret i princip bara skall omfatta aktuella
uppgifter och anser att det finns andra alternativ för att tillgodose Riks-
försäkringsverkets behov. Riksrevisionsverket anser att beslutsunderlaget
bör kompletteras med dels kostnads-/nyttokalkyler, dels en analys av de
konsekvenser som kan uppstå för andra aktörer och intressen om de
framförda kraven tillgodoses. Riksskatteverket anför att Riksförsäkrings-
verkets behov av att erhålla uppgiften om en persons folkbokföringsort
den 1 november föregående år är detsamma som gör sig gällande för
beskattningsverksamheten inom skatteförvaltningen.
Justitiekanslem, Datainspektionen, Länsrätten i Södermanlands län
och Statskontoret avstyrker kommunförbundets förslag. Datainspektionen
och Justitiekanslem anser att kommunens behov av uppgifter inte är av
sådan art att det finns skäl att utöka registret med historiska uppgifter.
Riksrevisionsverket anser att även detta beslutsunderlag bör kompletteras
med dels kostnads-/nyttokalkyler, dels en analys av de konsekvenser som
kan uppstå för andra aktörer och intressen om de framförda kraven till-
godoses. Övriga remissinstanser tillstyrker eller har inte något att erinra
mot förslaget.
Skälen för regeringens förslag: Enligt 1 kap. 4 § lagen (1962:381)
om allmän försäkring skall den försäkrade vara inskriven hos den
allmänna försäkringskassa inom vars verksamhetsområde han var folk-
bokförd den 1 november föregående år. I princip är det denna s.k. in-
skrivningskassa som beslutar om förmåner till den försäkrade. Vissa slag
av ärenden kan dock inskrivningskassan ge i uppdrag till en annan för-
säkringskassa att handlägga. För att besluten inte skall bli ogiltiga är det
därför av stor vikt att rätt försäkringskassa fattar beslut i ärendena.
I dag får Riksförsäkringsverket folkbokföringsuppgifter genom löpan-
de aviseringar från det s.k. riksaviseringsbandet. Varje avisering om
ändrad folkbokföringsort innehåller uppgifter om både en persons aktuel-
la folkbokföringsort och folkbokföringsorten per den 1 november föregå-
ende år. Det nya aviseringsregistret får enligt 8 § lagen (1995:743) om
aviseringsregister endast innehålla uppgift om en persons aktuella folk-
bokföringsort.
Det förekommer att skattemyndigheterna ändrar en persons folkbokfö-
ring retroaktivt. Eftersom detta kan påverka personens försäkringskasse-
tillhörighet, behöver Riksförsäkringsverket även i fortsättningen ha avi-
sering om hans folkbokföringsort per den 1 november föregående år.
Kan Riksförsäkringsverket inte få denna uppgift kan det medföra att ett
stort antal försäkrade kommer att vara inskrivna hos fel försäkringskassa.
Motsvarande behov att löpande kunna få uppgift om en persons folk-
bokföringsort den 1 november gör sig gällande även för beskattnings-
verksamheten inom skatteförvaltningen. Rätt beskattningsort är enligt
66 § kommunalskattelagen (1928:370) den kommun där den skattskyldige
skall vara folkbokförd den 1 november året före året näst före taxerings-
året. En tidigare folkbokföringsort som ändras kan därför påverka rätt
beskattningsort för tidigare inkomstår. Det är således av stor betydelse
17
inte enbart för försäkringskassan att kunna fä uppgift om rätt hemort den Prop. 1995/96:217
1 november.
Det är väsentligt för de förmånsberättigade att rätt försäkringskassa
snabbt kan fatta rättsligt giltiga beslut. Det är på motsvarande sätt av
stor betydelse för de skattskyldiga att bli beskattade i rätt kommun.
Såväl Riksförsäkringsverket som skattemyndigheterna har således ett
stort behov av att uppgift om folkbokföringsort den 1 november året
före inskrivningsåret respektive andra året före taxeringsåret löpande kan
fås genom aviseringsregistret. Några möjligheter för dessa myndigheter
att till en rimlig kostnad själva lagra uppgiften tycks inte finnas. Enligt
regeringens mening bör därför gallringsbestämmelsen i 8 § lagen om
aviseringsregister ändras så att det blir möjligt att spara uppgifter om
folkbokföringsort i aviseringsregistret under den tid som behövs för att
Riksförsäkringsverket och skattemyndigheterna skall kunna få erforderli-
ga uppgifter som grund för de försäkrades kassatillhörighet respektive de
skattskyldigas beskattningsort. För att tillgodose de behov som finns på
såväl socialförsäkrings- som beskattningsområdet bör uppgift om folk-
bokföringsort och folkbokföringsfastighet m.m., som har ersatts av en ny
motsvarande uppgift, bevaras i två år efter utgången av det år då den
nya uppgiften registrerades.
Kommunernas behov kommer med den föreslagna ändringen att i
huvudsak tillgodoses. Kommunernas behov i övrigt av historiska uppgifter
rörande folkbokföringsort m.m. gäller framför allt interkommunal och
inomkommunal ersättning, bevakning av elevhandlingar inom skolan samt
sociala utredningar. Enligt regeringens bedömning får kommunernas even-
tuella behov av ytterligare bevarande av dessa uppgifter tillgodoses på
annat sätt än genom att uppgifterna bevaras i aviseringsregistret.
När det gäller frågan om att infora särskilda termer som utvisar in-
vandringskommun samt andra- och tredje-kommun for invandrare be-
dömer regeringen att kommunernas behov skall kunna tillgodoses redan
genom de uppgifter som kommer att finnas i registret. Enligt förordning-
en (1990:927) om statlig ersättning for flyktingmottagande har den kom-
mun där flyktingen enligt personbanden är folkbokford rätt till ersätt-
ning. Ersättning betalas till den kommun som först tar emot flyktingen
samt till en kommun som flyktingen därefter under bidragsperioden
flyttar till. Även den kommun som flyktingen flyttar från har rätt till
ersättning. Rätten till ersättning är således inte beroende av om den
kommun som flyktingen flyttar till är första, andra eller tredje kommun.
Avgörande är om utlänningen flyttar till en ny kommun inom tjugofyra
månader. Det är enligt regeringens bedömning därför inte nödvändigt att
i registret ha särskilda termer som visar om det är första, andra eller
tredje kommun. Av de uppgifter som föreslås finnas i registret kan utlä-
sas om utlänningen flyttat från en kommun till en annan och om denna
flyttning gjorts inom tjugofyra månader från invandringen (första folk-
bokforingsdag).
18
Prop. 1995/96:217
Regeringens förslag: Utnyttjandet av aviseringsregistret skall vara
avgiftsbelagt. Regeringen skall dock fä föreskriva att visst utnyttjan-
de skall vara avgiftsfritt. Avgifterna skall bestämmas av regeringen
eller den myndighet regeringen bestämmer.
Aviseringsutredningens förslag överensstämmer med regeringens.
Skälen för regeringens förslag: De myndigheter som i dag får uppgif-
ter via riksaviseringsbandet med stöd av 6 och 8 §§ förordningen (1981:4)
om det statliga person- och adressregistret betalar inga avgifter för detta.
Inte heller för centralt gjorda kategoriuttag till myndigheter tas avgifter ut.
För vissa uttag som görs ur personbanden finns bestämmelser om avgifter
i folkbokforingskungörelsen (1967:495). Regeringen har i beslut den 14
december 1995 medgett att avgifter får tas ut för utlämnande av uppgifter
från personbanden även i vissa andra fall.
1 den proposition som låg till grund för inrättandet av aviseringsregi-
stret ansåg regeringen, mot bakgrund av att aviseringsregistret skulle
kunna användas endast för utlämnande i form av utskrift eller på ADB-
medium men inte via terminal, att det inte fanns skäl att införa avgifter
för aviseringar till myndigheter. Frågan om i vilken omfattning avgifter
bör tas ut för att täcka kostnaderna för registret skulle emellertid övervägas
på nytt när frågan om terminalåtkomst behandlades (se prop. 1995/96:201
s. 23).
Fler myndigheter än de som i dag använder det nuvarande systemet
har anmält intresse att vara aviseringsmottagare i det nya systemet. Det
kan dessutom antas att ADB-användningen rent allmänt kommer att
utökas de kommande åren och att i samband därmed även användningen
av aviseringsregistret ökar. Mot denna bakgrund anser Riksskatteverket
att det kan uppkomma svårigheter med att klara finansieringen av avise-
ringskostnadema med fasta anslag.
Bedömningen att Riksskatteverket skulle klara kostnaderna för avise-
ringssystemet inom befintliga ramar gjordes utifrån det förhållandet att
aviseringsverksamheten skulle omfatta i stort sett nuvarande mottagare.
Det förhållandet att fler mottagare vill använda registret ändrar delvis
förutsättningarna for denna ståndpunkt. De mottagare som i dag inte
använder riksaviseringsbandet eller personbanden har fått folkbokfö-
ringsuppgifter på annat sätt och sannolikt betalat for detta. Vissa använ-
dare av personbanden har också med stöd av folkbokföringskungörelsens
bestämmelser eller det tidigare nämnda regeringsbeslutet betalat avgifter
for utnyttjandet.
De nuvarande skiftande ekonomiska villkoren för tillgång till folkbok-
föringsuppgiftema är inte grundade på en sammanhållen avvägning av
hur kostnaderna bör fördelas. Det finns inte anledning att tillämpa olika
ekonomiska villkor för att förse de offentliga organen med folkbok-
19
föringsuppgifter. Enligt regeringens bedömning talar övervägande skäl Prop. 1995/96:217
för att utnyttjandet av registret bör vara avgiftsbelagt. En myndighet
måste då hela tiden väga behovet av viss uppgift mot andra behov. Om
aviseringen av folkbokföringsuppgifter är en “fri nyttighet” finns inga
incitament till prövning av behovet. Regeringen föreslår mot bakgrund av
det anförda att utnyttjande av aviseringsregistret skall vara avgiftsbelagt.
Detta innebär att avgifter kommer att tas ut även av de myndigheter som
hittills kostnadsfritt försetts med uppgifter om inte undantag görs. Sådana
undantag, som bör få beslutas av regeringen, kan komma i fråga om det av
särskilda skäl är motiverat beträffande visst uppgiftslämnande för centrala
samhällsfunktioner. I de fall en uppgiftsskyldighet finns enligt lag eller
förordning bör det kunna motivera att uppgiften tillhandahålls avgiftsfritt.
I dessa fall har riksdag eller regering bedömt att det är av stor vikt att mot-
tagaren får tillgång till folkbokföringsuppgifter. Ett annat skäl kan vara att
uttag av avgifter för uppgiftslämnande i hög grad skulle påverka myndig-
hetens verksamhet. Den service som mottagarna i sådana fall skall få utan
avgift bör enligt regeringens mening motsvara dagens tillhandahållande.
Avgiftsfrihet skall således inte medges för sådant utlämnande som sker
genom dator-till-datorkoppling eller genom terminalåtkomst.
Riksrevisionsverket har i en rapport (RRV 1995:64) Principer för
prissättning av informationstjänster lämnat förslag till hur avgifter för
uttag av information ur databaser skall beräknas. Rapporten bereds för
närvarande inom Finansdepartementet. Riksrevisionsverket föreslår att en
enhetlig princip för prissättning av uttag av information ur databaser
tillämpas inom den offentliga sektorn, såvida inte annat har beslutats.
Den föreslagna prissättningsprincipen innebär att avgifterna för uttagen
skall beräknas så att samtliga kostnader för att framställa och distribuera
uttagen täcks.
De principer som redovisats av Riksrevisionsverket bör ligga till
grund för beräkningen av avgifterna för utnyttjandet av aviseringsregi-
stret. Vid bestämmandet av avgifterna för aviseringsverksamheten bör
således självkostnadsprissättning tillämpas på så sätt att samtliga direkta
och indirekta kostnader för uttagen täcks. Avgifterna skall således täcka
kostnaderna för driften av registret. Däremot skall avgifterna inte täcka
kostnaderna för uppbyggnaden av aviseringsregistret. Avgifterna skall
heller inte täcka någon andel av kostnaderna för den övriga folkbokfö-
ringsverksamheten, dvs. insamlandet av uppgifter m.m. Kostnaderna för
folkbokföringsverksamheten finansieras över anslag på statsbudgeten.
Kostnaderna för att tillhandahålla uppgifter varierar starkt beroende
på i vilka former och på vilket medium uppgifterna lämnas. Avgifterna
bör utformas med hänsyn till detta.
Terminalåtkomsten medför betydande fördelar för användarna. En
annan metod för utlämnande som kan användas är direkt kommunikation
dator till dator, dvs. mellan aviseringsregistret och den mottagande myn-
dighetens dator. Tekniken påminner i stora delar om terminalåtkomst
och medför i likhet med terminalåtkomsten betydande fördelar för mot-
tagaren. Uppgifter kan med den tekniken vid behov överföras direkt till
myndighetens register. Terminalåtkomst och dator-till-datorkoppling
20
förutsätter emellertid att omfattande säkerhetsrutiner, exempelvis vad Prop. 1995/96:217
avser behörighet, byggs in i ADB-systemet. En sådan utveckling är kost-
sam och bör därför enligt regeringens mening betalas av användarna.
Avgifter för terminalåtkomst och dator-till-datorkoppling skall således
även innefatta kostnaden för uppbyggnaden av funktionen.
Det bör ankomma på regeringen eller, efter regeringens bemyndigan-
de, Riksskatteverket att med utgångspunkt i nu redovisade principer
besluta om de avgifter som skall tas ut. Influtna medel bör få disponeras
i Riksskatteverkets verksamhet. Bestämmelser om avgifter bör tas in i en
ny paragraf, 9 §, i lagen om aviseringsregister.
Regeringens förslag: Ansökan om anstånd med att lämna deklara-
tion skall få registreras i det centrala skatteregistret.
Riksskatteverkets förslag överenstämmer med regeringens.
Datainspektionen har inget att erinra mot förslaget.
Skälen för regeringens förslag: Den som i en varaktigt bedriven
näringsverksamhet biträder deklarationsskyldiga med att upprätta själv-
deklaration kan för vissa kategorier deklarationsskyldiga som skall lämna
särskild självdeklaration efter ansökan få tillstånd att enligt tidsplan
lämna deklarationerna under tiden den 1 april - den 15 juni under taxe-
ringsåret, s.k. byråanstånd (2 kap. 33 § lagen [1990:325] om självdekla-
ration och kontrolluppgifter). Till ansökan skall fogas en förteckning
över de deklarationsskyldiga som ansökan gäller. När skattemyndigheten
fattat beslut om anstånd registreras uppgift om anståndet i det centrala
skatteregistret.
Ansökningarna och förteckningarna har hittills lämnats på papper,
vilket medför att skattemyndigheten manuellt får registrera ett stort antal
personnummer resp, organisationsnummer. Är 1995 rörde det sig om
673 862 fysiska och juridiska personer. Skatteförvaltningen planerar
dock att fr.o.m. år 1997 tillåta att förteckningarna lämnas med hjälp av
automatisk databehandling.
Enligt 7 § skatteregisterlagen (1980:343) får uppgift om beslut om
anstånd med att lämna deklaration registreras i det centrala skatteregi-
stret. Enligt regeringens mening bör även uppgift om ansökan om an-
stånd med att lämna deklaration få registreras i det centrala skatteregi-
stret. Härigenom underlättas arbetet för såväl skattemyndigheter som
redovisningsbyråer och banker m.fl. I 7 § skatteregisterlagen bör därför
tas in en bestämmelse om att ansökan om anstånd skall få registreras i
21
det centrala skatteregistret. I fråga om terminalåtkomst och gallring bör Prop. 1995/96:217
samma regler som för beslut om anstånd gälla.
Avisering och annat tillhandahållande av folkbokföringsuppgifter sker
för närvarande på flera olika sätt. De myndigheter som får folkbokfö-
ringsuppgifter från riksaviseringsbandet betalar som redan nämnts inte
några avgifter för uppdatering och annan avisering. Kostnaderna för
lämnandet av dessa uppgifter bestrids inom anslaget till skatteförvalt-
ningen. Kostnaderna för den nuvarande aviseringsverksamheten kan
beräknas till 10-15 miljoner kr per år. Driftkostnaderna för aviseringsre-
gistret, förutom kostnader för terminalåtkomst och dator-till-datorkop-
pling, har beräknats till cirka 5,5 miljoner kr per år. Aviseringsregistret
beräknas därmed ge en besparing netto på cirka 5-10 miljoner kr.
Förslaget om att ta ut avgifter för utnyttjandet av aviseringsregistret
innebär att avgifter kommer att tas ut även av de myndigheter som tidigare
fått uppgifter utan kostnad om inte regeringen föreskriver att aviseringen
skall vara avgiftsfri. I de fall regeringen anser att det av särskilda skäl är
motiverat att inte ta ut avgift kommer förslaget inte att innebära några
kostnader vad gäller sedvanlig avisering för mottagande myndigheter. För
de övriga myndigheter som hittills fått uppgifter utan avgift kommer dock
förslaget att innebära ökade kostnader. De avgifter som kommer att tas ut
kommer emellertid att vara så låga att kostnaderna kan täckas inom myn-
dighetens anslag. Till detta kommer att aviseringsregistret i sig innebär en
sådan förbättring av kvalitén på de aviserade uppgifterna att detta kan
sägas uppväga de ökade kostnaderna.
För kommunerna torde förslaget om avgifter inte komma att innebära
några ökade kostnader. Kommunerna betalar i dag i flertalet fall för att få
folkbokföringsuppgifter från personbanden. Visst uppgiftslämnande till
kommunerna är dock avgiftsfritt.
Folkbokföringsuppgifter har inte tidigare kunnat hämtas in genom
dator-till-datorkoppling eller terminalåtkomst till skatteförvaltningens
register. Nyttan av dessa tekniker ligger till stor del hos användarna. Myn-
digheternas ärendehantering kan i flertalet fall effektiviseras och förenklas
genom att de får möjlighet att snabbt få del av aktuella folkbokföringsupp-
gifter. I vissa fall torde terminalåtkomsten göra myndighetsspecifika per-
sonregister obehövliga. Flertalet myndigheter har också i remissyttranden
över Aviseringsutredningens förslag framhållit fördelarna med terminalåt-
komst. Myndigheterna får enligt regeringens mening bedöma om nyttan av
terminalåtkomst eller dator-till-datorkoppling uppväger kostnaderna för
detta. Kostnaderna för användarna bör mot bakgrund av vad som sagts
finansieras inom befintliga anslag för respektive myndighets verksamhet.
Terminalåtkomst till aviseringsregistret kommer även att innebära be-
sparingar för skatteförvaltningen, framför allt genom att efterfrågan på
personbevis kommer att minska.
22
Prop. 1995/96:217
4 §
Ändringen i punkt 4 föranleds av att när folkbokföring på lägenhet in-
förs kommer det finnas behov av att också kunna avisera denna uppgift.
Folkbokföring på lägenhet kommer inledningsvis endast att ske i Höga-
lids församling i Stockholms kommun och i Gävle kommun. I övrigt
kommer efter föreskrifter av regeringen folkbokföring på lägenhet att
införas successivt i den takt som lägen hetsregistret för området blir klart
(se prop. 1995/96:90).
6§
I första stycket har införts en bestämmelse som ger regeringen möjlighet
att förordna om att även andra uppgifter än de som får registreras hos
mottagaren skall få lämnas ut på medium for ADB. Regeringen kan med
stöd av denna bestämmelse förordna om att vissa myndigheter skall få
s.k. bruttoavisering, vilket innebär att mottagaren får ändringsaviseringar
för samtliga personer i aviseringsregistret oavsett om myndigheten själv
har personen i sitt register (se avsnitt 4.1).
Endast de myndigheter som av särskilda skäl har behov av bruttoavi-
sering avses få detta. Det är inte något som skall tillämpas i normala
fall. De myndigheter som for närvarande är aktuella for bruttoavisering
är Rikspolisstyrelsen, Kriminalvårdsstyrelsen, Lantmäteriverket, Totalför-
svarets pliktverk, Vägverket, kronofogdemyndigheterna, Centrala studie-
stödsnämnden och Svenska kyrkans centralstyrelse. Dessa myndigheter
har register som omfattar stora delar av befolkningen eller register med
känsliga uppgifter. Det är därför inte lämpligt att det i aviseringsregistret
markeras att en person förekommer även i sådant register.
1 ett nytt andra stycke regleras vilka uppgifter som en myndighet får
ha terminalåtkomst till. Bestämmelsen innebär dock inte att angivna
uppgifter alltid skall lämnas ut. Enligt 7 kap. 15 § sekretesslagen gäller
sekretess i verksamhet som avser folkbokföring eller annan liknande
registrering av befolkningen, för uppgift om enskilds personliga förhål-
landen, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider
men om uppgiften röjs. Sekretesskyddet gäller såväl for uppgifter av
särskilt ömtålig art som för normalt harmlösa uppgifter vilka på grund
av omständigheterna i det enskilda fallet är skyddsvärda. Ett exempel på
den sistnämnda typen av uppgifter kan vara en persons adress i fall av
befarad personförföljelse. I de fall en persons adress bör hållas hemlig
på grund av befarad personförföljelse förs en markering om särskild
sekretessprövning, s.k. spärrmarkering, in i folkbokforingsregistren.
Spärrmarkeringen är endast en administrativ registreringsåtgärd och
fungerar som varningssignal. Hos den myndighet som inte kan erbjuda
23
sekretesskydd skall en spärrmarkerad uppgift inte göras tillgänglig via Prop. 1995/96:217
terminal.
Regeringen kan med stöd av andra meningen medge terminalåtkomst
till ytterligare uppgifter. Exempelvis ligger det nära till hands att polis-
myndigheten får tillgång till uppgift om födelseort (anges för personer
som inte är födda i landet). Därigenom kan pass för personer som är
födda utomlands utfärdas på samma enkla sätt som i dag görs för
personer födda i Sverige. Att detta inte kan ske har länge varit ett
problem som bl.a. påtalats av Diskrimineringsombudsmannen.
8§
I första stycket har tagits in ett undantag från bestämmelsen om att en
uppgift alltid skall gallras när en ny motsvarande uppgift registreras.
Uppgift om folkbokföringsfastighet, lägenhetsbeteckning, folkbokförings-
ort och folkbokföring under särskild rubrik skall få bevaras i två år från
det att uppgiften ersattes av en ny motsvarande uppgift. Syftet är att
tillgodose Riksförsäkringsverkets och skattemyndigheternas behov av att
kunna hämta in uppgift om var en person var folkbokförd den 1 novem-
ber året före inskrivningsåret respektive andra året före taxeringsåret.
Detta för att rätt försäkringskassetillhörighet respektive rätt beskattnings-
ort skall kunna bestämmas.
9§
Utnyttjandet av aviseringsregistret skall vara avgiftsbelagt om inte rege-
ringen föreskriver annat. Detta kan bli aktuellt t.ex. om uppgiftsskyldig-
het finns enligt lag eller förordning. Avgiftsfrihet skall dock inte medges
för sådant utlämnande som sker genom dator-till-dator-koppling eller
terminalåtkomst.
I enlighet med Lagrådets förslag har i ett andra stycke tagits in en
bestämmelse om att avgiftsbeläggningen inte innebär någon inskränkning
i rätten att ta del av och mot fastställd avgift fä kopia eller utskrift av
allmän handling enligt tryckfrihetsförordningen.
1 a §
Paragrafen infördes, liksom 10 a §, i samband med tillkomsten av lagen
(1990:1536) om folkbokföringsregister. I propositionen som föregick
lagstiftningen uttalades att paragraferna skulle ses som övergångsbestäm-
melser i avvaktan på att de tekniska folkbokföringssystemen blivit helt
utbyggda bl.a. i fråga om möjligheten att söka på annan uppgift än per-
sonnummer (prop. 1990/91:53 s. 42 f.). Genom bestämmelsen öppnades
en möjlighet att använda det centrala skatteregistret för att identifiera
personer i ärenden där exempelvis ett personnummer angetts felaktigt
eller saknades. När nu aviseringsregistret är färdigt att tas i bruk och
möjlighet till terminalåtkomst kommer att finnas bör skatteregistren inte
längre användas för kontroller i folkbokföringsärenden.
24
7§ Prop. 1995/96:217
I punkt 5 har tagits in en bestämmelse om att anstånd med att lämna
deklaration skall få registreras i det centrala skatteregistret. På samma
sätt som gäller i fråga om beslut om anstånd får inte skälen för anstån-
det registreras.
Paragrafen föreslås också ändrad i prop. 1995/96:229 Skattereduktion
för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus.
10 a §
Se kommentaren till 1 a §.
25
Efter remiss har yttranden över betänkandet avgivits av Riksdagens om-
budsmän (JO), Justitiekanslem, Domstolsverket, Riksåklagaren (RÅ),
Datainspektionen, Vämpliktsverket, Socialstyrelsen, Folkhälsoinstitutet,
Riksförsäkringsverket, Riksskatteverket, Riksarkivet , Statens invandrar-
verk, Statskontoret, Riksrevisionsverket, Statistiska centralbyrån, Statens
person- och adressregister-nämnd, Rikspolisstyrelsen (RPS), Svea hovrätt,
Kammarrätten i Göteborg, Länsrätten i Södermanlands län, Kriminalvårds-
styrelsen, Statens räddningsverk, Vägverket, Post- och telestyrelsen, Gene-
raltullstyrelsen, Centrala studiestödsnämnden, Verket för högskoleservice,
Skolverket, Boverket, Centralnämnden för fastighetsdata, Patent- och regi-
streringsverket, Statens löne- och pensionsverk, Svenska kyrkans central-
styrelse, Svenska kyrkans församling och pastoratförbund, Landstingsför-
bundet, Svenska kommunförbundet. Svenska Bankföreningen, Sveriges
Försäkringsförbund, Sveriges Industriförbund, Sveriges Köpmannaför-
bund, Företagarnas riksorganisation, Svenska Inkassoföreningen, Posten
AB, CityMail AB, Svensk Adressändring AB (SvAAB), Swedma, Svenska
Bokförläggareföreningen, Dafa Data AB, Dialogdata Informationssystem
AB.
I ett gemensamt yttrande med Swedma och Svenska Bokförläggareföre-
ningen har också Annonsörföreningen, Dagligvaruleverantörers Förbund,
Direkthandelsföretagens Förening, Svenska Postorderföreningen, Sveriges
Marknadsförbund, Sveriges Reklamförbund och Sveriges Telemarketing-
förening yttrat sig.
RÅ har bifogat yttranden som han hämtat in från Åklagarmyndigheterna
i Stockholm, Göteborg och Malmö.
Riksarkivet har bifogat yttrande som hämtats in från Landsarkivet i
Härnösand.
RPS har bifogat yttranden som styrelsen hämtat in från polismyndig-
heterna i Stockholm och Göteborg.
26
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1995:743) om aviserings-
register
dels att 4, 6 och 8 §§ skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 9 §, av följande
lydelse.
Prop. 1995/96:217
Bilaga 2
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
4 §
Aviseringsregistret får innehålla uppgifter om personer som är eller
har varit folkbokförda i landet eller som annars tilldelats personnummer.
För en sådan person får de uppgifter anges som registrerats enligt lagen
(1990:1536) om folkbokföringsregister och som avser
1. personnummer,
2. namn,
3. adress,
4. folkbokföringsfastighet, folk- 4. folkbokföringsfastighet, lä-
bokföringsort och folkbokföring genhetsbeteckning, folkbokförings-
under särskild rubrik, ort och folkbokföring under sär-
skild rubrik,
5. födelsehemort och födelseort,
6. medborgarskap,
7. civilstånd,
8. make, föräldrar, barn och vårdnadshavare,
9. datum for inflyttning från utlandet,
10. avregistrering med uppgift om dödsfall, utflyttning till utlandet
eller annan anledning,
11. medlemskap i icke-territoriell församling.
6
Uppgift i aviseringsregistret
som enligt lag eller förordning får
registreras även i annat register får
lämnas ut till den registeransvarige
i form av utskrift eller på medium
för automatisk databehandling.
§
Uppgift i aviseringsregistret
som enligt lag eller förordning får
registreras även i annat register får
lämnas ut till den registeransvarige
i form av utskrift eller på medium
för automatisk databehandling. /
övrigt får uppgift i registret läm-
nas ut på medium för automatisk
databehandling endast om det fö-
ljer av lag eller förordning eller
om regeringen har medgett det.
27
En myndighet för ha terminal-
åtkomst till aviseringsregistret i
fråga om uppgift om personnum-
mer, namn, adress, folkbokförings-
fastighet, lägenhetsbeteckning och
folkbokföringsort samt avregistre-
ring från folkbokföringen. Rege-
ringen får föreskriva om termialåt-
komst även till annan uppgift i regi-
stret.
Prop. 1995/96:217
Bilaga 2
Uppgift i aviseringsregistret som
avses i 4 § 1-8 och 11 skall gallras
när en ny, motsvarande uppgift re-
gistreras eller när uppgiften inte
längre är aktuell. Uppgift om rättat
personnummer får dock bevaras
under den tid som behövs for att
tillgodose ändamålet med registret.
Uppgift i aviseringsregistret
som avses i 4 § 1-8 och 11 skall
gallras när en ny, motsvarande
uppgift registreras eller när uppgif-
ten inte längre är aktuell. Uppgift
som avses i 4 § 4 och som ersatts
av en ny motsvarande uppgift får
dock bevaras i två år efter utgång-
en av det år ändringen registrera-
des. Vidare får uppgift om rättat
personnummer bevaras under den
tid som behövs för att tillgodose
ändamålet med registret.
Uppgift om datum för inflyttning från utlandet skall gallras fyra år
efter utgången av det år då uppgiften registrerades.
Har en person avregistrerats från folkbokföringen, skall uppgift som
avses i 4 § 4-9 och 11 gallras vid avregistreringen och övriga uppgifter
tio år efter utgången av det år personen avregistrerades.
Regeringen får föreskriva undantag från bestämmelsen om gallring i
tredje stycket.
9§
Utnyttjandet av aviseringsregistret
skall vara avgiftsbelagt om inte re-
geringen föreskriver annat. Rege-
ringen eller myndighet som rege-
ringen bestämmer fastställer avgif-
terna.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.
28
Härigenom föreskrivs i fråga om skatteregisterlagen (1980:343)'
dels att 1 a och 10 a §§ skall upphöra att gälla,
dels att 7 § skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
7 §2
För fysisk och juridisk person får, utöver de uppgifter som anges i 5
och 6 §§, det centrala skatteregistret innehålla följande uppgifter.
1. Sådana uppgifter om ägarförhållandena i fåmansföretag, företag
som enligt 3 § 12 a mom. tredje stycket lagen (1947:576) om statlig in-
komstskatt skall behandlas som fåmansföretag, fåmansägt handelsbolag
och dotterföretag som avses i 2 kap. 16 § lagen (1990:325) om själv-
deklaration och kontrolluppgifter.
2. Uppgifter angående avslutad revision, verkställt besök eller annat
sammanträffande enligt 3 kap. 7 § taxeringslagen (1990:324), 17 kap.
4 § mervärdesskattelagen (1994:200), 78 § 2 a mom. uppbördslagen
(1953:272), 27 a § lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från
arbetsgivare eller 19 b § lagen (1958:295) om sjömansskatt. För varje
sådan åtgärd får anges tid, art, beskattningsperiod, skatteslag, myndighets
beslut om beloppsmässiga ändringar av skatt eller underlag för skatt med
anledning av åtgärden samt uppgift huruvida bokföringsskyldighet har
fullgjorts.
3. Uppgift om registrering av skyldighet att betala skatt, uppgift om
innehav av skattsedel på preliminär skatt, uppgifter om beslut om åter-
kallelse av skattsedel på preliminär F-skatt med angivande av skälen för
beslutet, uppgifter som behövs för att bestämma skatt eller avgift enligt
uppbördslagen, lagen om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare,
lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster, lagen
(1991:586) om särskild inkomstskatt for utomlands bosatta, lagen
(1990:912) om nedsättning av socialavgifter, mervärdesskattelagen och
lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt på ackumulerad
inkomst samt uppgifter om redovisning, inbetalning och återbetalning av
sådana skatter eller avgifter.
4. Uppgift om maskinellt framställt förslag till beslut om beskattning.
Prop. 1995/96:217
Bilaga 2
29
5. Uppgift om beslut om an-
stånd med avgivande av deklara-
tion och med betalning av skatt,
dock ej skälen for besluten, samt
uppgift om att laga förfall förelig-
ger för underlåtenhet att fullgöra
deklarationsskyldighet.
5. Uppgift om ansökan om anstånd
med att lämna deklaration, uppgift
om beslut om anstånd med att
lämna deklaration och med att
betala skatt, dock ej skälen for
ansökningarna eller besluten, samt
uppgift om att laga förfall förelig-
ger för underlåtenhet att fullgöra
deklarationsskyldighet.
Prop. 1995/96:217
Bilaga 2
6. Administrativa och tekniska uppgifter som behövs för beskattningen.
7. Uppgifter som skall lämnas i förenklad självdeklaration, särskild
självdeklaration enligt 2 kap. 10 § första stycket punkterna 2-4 och andra
stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter samt uppgifter
som skall lämnas enligt 2 kap. 25 § lagen om självdeklaration och kontrol-
luppgifter.
8. Uppgift om beslut om beskattning, dock ej skälen för beslutet och
uppgift om utmätning enligt 68 § 6 mom. uppbördslagen.
9. Uppgift om att fordran mot personen registrerats hos kronofogde-
myndighet, uppgift om indrivningsresultat, uppgift om att en person ålagts
betalningsskyldighet i egenskap av bolagsman eller företrädare for en
juridisk person, uppgift om beslut om skuldsanering, ackord, likvidation
eller konkurs, uppgift om betalningsinställelse.
10. Uppgift om antal anställda och de anställdas personnummer.
11. Uppgift om telefonnummer, särskild adress för skattsedelsförsändel-
se samt namn, adress och telefonnummer för ombud.
12. Uppgift från kontrolluppgift som enligt 3 kap. lagen om självdekla-
ration och kontrolluppgifter skall lämnas utan föreläggande samt från så-
dan särskild uppgift som avses i 3 § lagen (1959:551) om beräkning av
pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.
13. Uppgift om beteckning, köpeskilling, basvärde, delvärde, taxerings-
värde, omräknat delvärde, beskattningsnatur, typ av fång och tidpunkt for
fånget lör fastighet som ägs eller innehas av personen, andelens storlek om
fastigheten har flera ägare och övriga uppgifter som behövs för beräkning
av statlig fastighetsskatt samt uppgift som behövs för värdering av bostad
på fastighet.
14. Uppgift om tid och art för planerad eller pågående revision samt
beskattningsperiod och skatteslag som denna avser samt uppgift om tid for
planerat besök eller annat sammanträffande enligt 3 kap. 7 § taxerings-
lagen, 17 kap. 4 § mervärdesskattelagen, 78 § 2 a mom. uppbördslagen,
27 a § lagen om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare eller 19 b §
lagen om sjömansskatt.
15. Uppgift om postgiro- och bankgironummer, om personen är närings-
idkare samt, om fullmakt lämnats för bank- eller postgiro att ta emot skat-
teåterbetalning på ett konto, datum lör fullmakten samt kontots nummer
och typ.
16. Uppgift om antal perioder om trettio dagar for vilka den skattskyldi-
ge uppburit inkomst som beskattas enligt lagen om sjömansskatt.
30
17. Uppgift om omsättning i näringsverksamhet.
18. Uppgifter angående resultat av bruttovinstberäkning, annan beräk-
ning av relationstal eller liknande, skönsmässig beräkning och belopp som
under beskattningsåret stått till förfogande för levnadskostnader.
19. Uppgift från centrala bilregistret om innehav av fordon samt om
fordonets registreringsnummer, märke, typ och årsmodell.
20. Uppgift för beräkning av skattereduktion för fackföreningsavgift
och uppgifter enligt 6 § första och andra styckena lagen (1993:672) om
skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus, uppgifter
enligt 7 § lagen (1995:1623) om skattereduktion för riskkapitalinvestering-
ar och uppgifter enligt 6 § första och andra styckena lagen (1996:000) om
skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus för bestäm-
mande av skattereduktion enligt nämnda lagar samt uppgift om beslut om
sådan skattereduktion.
21. Uppgift om bosättningsland och tidpunkt för byte av bosättnings-
land.
22. Uppgifter om antal årsanställda i en koncern i fall som avses i
2 kap. 16 § sista stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter,
totalt respektive i Sverige, koncemomsättning och koncembalansomslut-
ning för koncemmoderföretag.
23. Uppgift om beteckning på ersättningsbostad som avses i 11 § lagen
(1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad, uppskovsavdragets
storlek, belopp som enligt 10 § nämnda lag skall reducera omkostnadsbe-
loppet samt, om ersättningsbostaden utgörs av bostad som avses i 11 §
andra meningen nämnda lag, föreningens eller bolagets organisationsnum-
mer och namn.
24. Uppgift som skall lämnas enligt 13 kap. 29 eller 30 §§ mervärdes-
skattelagen.
Prop. 1995/96:217
Bilaga 2
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.
1 Lagen omtryckt 1983:143.
Senaste lydelse av
1 a§ 1990:1537
10 a § 1990:1537.
2Lydelse enligt prop. 1995/96:229.
31
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1996-05-17
Närvarande: justitierådet Staffan Magnusson, f.d. presidenten i Försäk-
ringsöverdomstolen Leif Ekberg, regeringsrådet Leif Lindstam.
Enligt en lagrådsremiss den 9 maj 1996 (Finansdepartementet) har
regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till
1. lag om ändring i lagen (1995:743) om aviseringsregister,
2. lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343).
Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn
Birgitta Pettersson.
Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:
Förslaget till lag om ändring i lagen om aviseringsregister
I 9 § har tagits in regler om avgiftsbeläggning av utnyttjande av avise-
ringsregistret. Enligt vad som framhålls i författningskommentaren inne-
bär bestämmelserna inte någon inskränkning i rätten att ta del av och mot
fastställd avgift få kopia eller utskrift av allmän handling enligt tryckfri-
hetsförordningen.
Vad som sålunda framhållits bör enligt Lagrådets uppfattning komma
till uttryck i lagtexten, lämpligen i ett andra stycket i 9 §. Vidare bör para-
grafen förses med rubriken “Avgifter”.
Förslaget till lag om ändring i skatteregisterlagen
Lagrådet lämnar förslaget utan erinran.
Prop. 1995/96:217
Bilaga 3
32
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 maj 1996
Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden, Hjelm-
Wallén, Freivalds, Wallström, Tham, Äsbrink, Schori, Blomberg,
Andersson, Winberg, Uusmann, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson,
von Sydow, Klingvall, Åhnberg, Östros, Messing
Föredragande: statsrådet Östros
Regeringen beslutar propositionen 1995/96:217 Ändringar i lagen om
aviseringsregister, m.m..
33
gotab 49974, Stockholm 1996