Prop.
1995/96:208
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 23 maj 1996
Göran Persson
Maj-Inger Klingvall
(Socialdepartementet)
I propositionen lämnas förslag till ett nytt samhällsstöd, kallat under-
hållsstöd, som skall ersätta det nuvarande bidragsförskottet och det sär-
skilda bidraget till vissa adoptivbarn. Underhållsstöd skall enligt för-
slaget lämnas med 1 173 kronor per månad till barn vars föräldrar inte
bor tillsammans. Underhållsstöd skall lämnas både när barnet bor hos
endast en av föräldrarna och när barnet bor växelvis hos båda föräldrar-
na. I det senare fallet skall underhållsstöd lämnas som ett utfyllnads-
bidrag som bestäms med hänsyn till att båda föräldrarna bidrar till bar-
nets försörjning genom att ha barnet hos sig. Dessutom föreslås att den
förälder som barnet inte bor tillsammans med skall vara skyldig att åter-
betala hela eller viss del av underhållsstödet till staten. Återbetal-
ningsbeloppet beräknas som en viss procent av den återbetalnings-
skyldiga förälderns inkomst. Det föreslås vidare att det i föräldrabalken
införs en regel om att den förälder som är återbetalningsskyldig enligt de
föreslagna reglerna om underhållsstöd skall anses ha fullgjort sin under-
hållsskyldighet intill det belopp som lämnas i underhållsstöd till barnet.
Föräldrabalkens regler om underhållsbidrag kvarstår i övrigt oförändrade.
Enligt förslaget upphävs föräldrabalkens regler om socialnämndernas
skyldighet att se till att barn vars föräldrar är ogifta tillförsäkras under-
håll samt reglerna om socialnämndernas rätt att föra talan om underhåll
i sådana fall. Vidare föreslås vissa ändringar i utsökningsbalken.
1 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 208
Den nya lagstiftningen om underhållsstöd föreslås träda i kraft den Prop. 1995/96:208
1 december 1996 och tillämpas första gången i fråga om underhållsstöd
som avser tiden efter den 31 januari 1997. Ändringarna i föräldrabalken
och utsökningsbalken föreslås träda i kraft den 1 februari 1997.
Propositionen omfattar också ett förslag till ändring i lagen (1993:737)
om bostadsbidrag. Ändringen gäller införande av en uppgiftsskyldighet
för banker m.fl. beträffande bidragssökandes förhållanden som är av
betydelse för tillämpningen av lagen om bostadsbidrag.
Prop. 1995/96:208
1 Förslag till riksdagsbeslut ...........................5
2 Lagtext........................................5
2.1 Förslag till lag om underhållsstöd...................5
2.2 Förslag till lag om ändring i föräldrabalken........... 15
2.3 Förslag till lag om ändring i utsökningsbalken......... 17
2.4 Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370).................................. 20
2.5 Förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen
(1980:620).................................. 22
2.6 Förslag till ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag . . 23
3 Ärendet och dess beredning.........................24
4 Nuvarande förhållanden ...........................25
4.1 Inledning...................................25
4.2 Regler om bidragsförskott m.m ...................26
4.3 Regler om underhåll...........................27
4.4 Uppgifter om bidragsskyldiga och om barn som får
bidragsförskott, m.m...........................28
5 Nya regler om samhällsstöd ........................30
5.1 Utgångspunkter för ändringar i reglerna om samhällsstöd . 30
5.2 Förutsättningar for underhållsstöd..................35
5.3 Underhållsstödets storlek........................39
5.4 Återbetalningsskyldighet mot staten ................42
5.4.1 Allmänna utgångspunkter....................42
5.4.2 Procentregler ............................44
5.4.3 Inkomstbegreppet.........................47
5.4.4 Ränta på återbetalningsskyldigheten ............51
5.4.5 Anstånd och eftergift.......................52
5.4.6 Konsekvenser för den återbetalningsskyldige ......54
5.5 Underhållsstöd i form av utfyllnadsbidrag ............61
5.6 Underhållsbidrag när återbetalning sker enligt reglerna om
underhållsstöd ...............................62
5.7 Socialnämndens skyldighet enligt FB avskaffas ........65
6 Indrivning av statens fordran........................66
6.1 Handläggning hos kronofogdemyndigheterna m.m ......66
6.2 Indrivning i utlandet...........................68
7 Överklagande av beslut............................71
8 Ekonomiska effekter av förslaget.....................72
9 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser..............78
10 Uppgiftsskyldighet för banker m.fl. i
bostadsbidragsärenden ............................79
11 Författningskommentar............................80
11.1 Förslaget till lag om underhållsstöd................80
11.2 Förslaget till lag om ändring i föräldrabalken........ 101
11.3 Förslaget till lag om ändring i utsökningsbalken...... 103
11.4 Förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370) ................................ 104
11.5 Förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen Prop. 1995/96:208
(1980:620)................................ 105
11.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (1997:737) om
bostadsbidrag .............................. 105
Bilaga 1 Förteckning över remissinstanserna, promemorians förslag
och sammanfattning av remissyttrandena ........... 106
Bilaga 2 Lagförslagen i departementspromemorian........... 120
Bilaga 3 Lagrådsremissens lagförslag.................... 139
Bilaga 4 Lagrådets yttrande........................... 159
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 maj 1996 . 178
Regeringen föreslår att riksdagen
antar regeringens förslag till
1. lag om underhållsstöd,
2. lag om ändring i föräldrabalken,
3. lag om ändring i utsökningsbalken,
4. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),
5. lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620),
6. lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag.
Prop. 1995/96:208
Härigenom föreskrivs följande.
Inledande bestämmelser
1 § Underhållsstöd lämnas till barn enligt bestämmelserna i denna lag.
2 § I denna lag avses med bidragsskyldig den som enligt 7 kap. 2 §
första stycket föräldrabalken skall föllgöra sin underhållsskyldighet
genom att betala underhållsbidrag till barnet.
Med förälder som har vårdnaden om ett barn likställs i lagen den som
med socialnämndens medgivande har tagit emot ett utländskt barn för
stadigvarande vård och fostran i syfte att adoptera det.
Förutsättningar för att underhållsstöd skall lämnas
3 § Ett barn har rätt till underhållsstöd, om föräldrarna inte bor tillsam-
mans eller den ena föräldern är avliden. Det krävs dessutom att barnet
varaktigt bor och är folkbokfört hos en av föräldrarna (boföräldem) samt
att boföräldem bor här i landet och, om barnet är underårigt, är vård-
nadshavare för barnet.
Ett barn har också rätt till underhållsstöd, om det varaktigt bor och är
folkbokfört hos en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare som bor
här i landet eller hos någon eller några som bor här i landet och som var
särskilt förordnade vårdnadshavare för barnet, när det fyllde 18 år. Vad
som i lagen sägs om boförälder gäller då den eller de särskilt förordnade
vårdnadshavama. Bestämmelserna i 4 § 1 och 5 § tillämpas inte i dessa
fall.
Är barnet inte svensk medborgare, krävs för rätt till underhållsstöd,
utöver vad som anges i första och andra styckena, att boföräldem eller
barnet vistas här sedan minst sex månader. Ett bam som lämnar Sverige
skall fortfarande anses vara bosatt här, om den som begär underhållsstöd
eller som stöd betalas ut till visar att utlandsvistelsen är avsedd att vara
längst sex månader. Om boföräldem sänds av en statlig arbetsgivare till
ett annat land för att arbeta för arbetsgivarens räkning, skall barnet och
boföräldem under utsändningstiden anses bosatta i Sverige.
Vad som sägs i tredje stycket om krav på vistelse här i landet sedan
minst sex månader gäller inte, om något annat är särskilt föreskrivet.
4 § Ett barn har inte rätt till underhållsstöd, om Prop. 1995/96:208
1. barnets mor är boförälder och hon uppenbarligen utan giltigt skäl
låter bli att vidta eller medverka till åtgärder för att få faderskapet till
barnet fastställt,
2. det finns anledning anta att, om det finns en bidragsskyldig förälder,
denne i rätt ordning betalar underhåll som inte är lägre än det belopp
som enligt denna lag skulle betalas ut i underhållsstöd till barnet,
3. det är uppenbart att den bidragsskyldige föräldern på något annat
sätt ser till att barnet får motsvarande underhåll,
4. boföräldem trots föreläggande enligt 31 § första stycket utan giltigt
skäl låter bli att vidta eller medverka till de åtgärder som begärs, eller
5. barnet har rätt till barnpension efter en bidragsskyldig förälder på
grund av 8 kap. 2 § eller 14 kap. 2 § lagen (1962:381) om allmän för-
säkring.
5 § När barnets föräldrar är folkbokförda på samma adress anses de bo
tillsammans, om inte den som begär underhållsstöd eller som stöd be-
talas ut till visar annat. Föräldrar som är gifta med varandra anses bo
tillsammans även om de inte är folkbokförda på samma adress, om inte
den som begär underhållsstöd eller som stöd betalas ut till visar annat.
Om det kommer fram andra omständigheter som gör det sannolikt att
föräldrarna bor tillsammans måste den som begär underhållsstöd eller
som stöd betalas ut till visa att de inte gör det.
6 § Underhållsstöd lämnas från och med den månad under vilken för-
äldrarna flyttat isär eller rätt till stöd annars uppkommit, dock inte för
längre tid tillbaka än en månad före ansökningsmånaden.
Underhållsstöd lämnas till och med den månad under vilken barnet
fyllt 18 år eller till och med den tidigare månad under vilken rätten till
stöd annars upphört.
7 § Ett barn har rätt till förlängt underhållsstöd, om barnet går i skolan
när han eller hon fyller 18 år eller återupptar skolgången innan han eller
hon fyller 19 år. Förlängt underhållsstöd lämnas så länge barnet bedriver
studier som ger rätt till förlängt barnbidrag enligt lagen (1986:378) om
förlängt barnbidrag eller studiehjälp enligt 3 kap. studiestödslagen
(1973:349), dock längst till och med juni det år då barnet fyller 20 år.
Studier som omfattar kortare tid än åtta veckor eller deltidsstudier med-
för dock inte rätt till förlängt underhållsstöd.
Ett barn har inte rätt till förlängt underhållsstöd i fall som avses i
4 §. Härvid skall vad som sägs om boföräldem i 4 § 1 och 4 gälla den
studerande. Rätt till förlängt underhållsstöd föreligger inte heller, om den
studerande har ingått äktenskap.
Förlängt underhållsstöd lämnas från och med månaden efter det att den
studerande har fyllt 18 år eller återupptagit skolgången till och med den
månad under vilken rätt till stöd upphör. Förlängt underhållsstöd lämnas
dock inte för längre tid tillbaka än en månad före ansökningsmånaden.
Underhållsstödets storlek
8 § Underhållsstöd till ett barn lämnas med 1 173 kronor per månad.
Om det finns anledning att anta att en bidragsskyldig förälder i rätt ord-
ning betalar ett underhåll till barnet som motsvarar lägst det belopp som
skulle ha fastställts enligt 24-28 §§, avräknas detta belopp från under-
hållsstödet.
Om barnet växelvis bor varaktigt hos båda föräldrarna eller om Prop. 1995/96:208
sökanden i annat fall begär det, lämnas underhållsstöd med 1 173 kronor
per månad med avräkning för det belopp som skulle ha fastställts, om
24-28 §§ hade tillämpats på inkomsten hos den av föräldrarna som inte
är boförälder.
Om ett barn bor hos en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare
eller hos någon eller några som var särskilt förordnade vårdnadshavare
när barnet fyllde 18 år, lämnas dubbla underhållsstöd enligt första
stycket.
9 § Om underhållsbidrag har fastställts enligt föräldrabalken i form av
ett engångsbelopp, skall avräkning från underhållsstödet ske med vad det
fastställda underhållsbidraget skäligen kan anses motsvara i underhåll per
månad.
Om den bidragskyldige bor utomlands och det finns anledning att anta
att han eller hon i rätt ordning betalar fastställt underhållsbidrag, skall
detta belopp räknas av från underhållsstödet i stället för vad som sägs i
8 § första stycket andra meningen.
10 § Om barnet har en sådan inkomst som framkommer vid en tillämp-
ning av 25-27 §§, skall underhållsstödet minskas med ett belopp som
motsvarar hälften av inkomsten. I stället för den minskning av fram-
räknat belopp som anges i 26 § andra stycket skall beloppet minskas
med 48 000 kronor.
Om den bidragsskyldige enligt 23 § andra stycket har medgetts avdrag
med ett visst belopp vid fullgörande av sin återbetalningsskyldighet,
skall kommande underhållsstöd minskas med motsvarande belopp.
11 § Underhållsstöd lämnas inte för sådan kalendermånad då barnet
under hela månaden
1. på statens bekostnad får vård på institution eller annars kost och
logi,
2. bor i familjehem eller bostad med särskild service för barn och
ungdomar enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funk-
tionshindrade, eller
3. vårdas i familjehem eller hem för vård eller boende inom social-
tjänsten.
Ansökan och beslut
12 § Underhållsstöd lämnas efter skriftlig ansökan av boföräldem hos
den allmänna försäkringskassan. Ansökan om förlängt underhållsstöd
skall göras av den studerande.
Ansökan skall innehålla nödvändiga upplysningar för bedömningen av
barnets rätt till stöd och en försäkran på heder och samvete att de läm-
nade uppgifterna är riktiga. Om sökanden inte själv kan lämna en sådan
försäkran, skall riktigheten av upplysningarna intygas av två trovärdiga
personer som är förtrogna med förhållandena.
13 § När underhållsstöd sökts skall försäkringskassan omedelbart sända
meddelande om ansökan till den bidragsskyldige, under förutsättning att
hans eller hennes vistelseort är känd eller går att ta reda på. Meddelan-
det skall innehålla en uppmaning till den bidragsskyldige att yttra sig
muntligen eller skriftligen inom en viss tid, om han eller hon har något
att invända mot ansökan eller har något att anföra i fråga om återbetal-
ningsskyldighet enligt 21 §. I meddelandet skall även underrättelse läm- Prop. 1995/96:208
nas om innehållet i 3, 4, 8-0 och 21-28 §§. Meddelandet skall delges,
om återbetalningsskyldighet enligt 21 § kan komma i fråga.
14 § När försäkringskassan har meddelat beslut i ärendet, skall sökanden
skriftligen underrättas om beslutet. Har stöd beviljats, skall underrättelse
lämnas om innehållet i 18 och 20 §§.
Beslut om att bevilja underhållsstöd och att fastställa återbetalnings-
skyldighet skall delges den bidragsskyldige. Denne skall också under-
rättas om innehållet i 23, 29 och 30 §§ denna lag samt 7 kap. 2 a §
föräldrabalken.
15 § Om det inte utan dröjsmål kan avgöras om någon har rätt till un-
derhållsstöd men det finns sannolika skäl for att sådan rätt föreligger och
underhållsstöd är av väsentlig betydelse för barnet, skall försäkrings-
kassan, för tiden till dess slutligt beslut kan fattas, besluta att stöd skall
betalas ut med ett skäligt belopp.
Om det senare bestäms att underhållsstöd inte skall lämnas eller att
stöd skall lämnas med ett lägre belopp än som har betalats ut enligt
första stycket, är den som stödet har betalats ut till inte skyldig att betala
tillbaka överskjutande belopp i andra fall än när
1. han eller hon genom att lämna oriktiga uppgifter eller genom att inte
fullgöra en uppgifts- eller anmälningsskyldighet eller på annat sätt har
förorsakat en felaktig utbetalning, eller
2. han eller hon i annat fall skäligen borde ha insett att utbetalningen
var felaktig.
Även i fall som avses i andra stycket kan återbetalningsskyldighet
efterges helt eller delvis, om det finns särskilda skäl.
Utbetalning
16 § Underhållsstöd skall betalas ut av försäkringskassan månadsvis i
förskott. Om det belopp som skall betalas ut for ett barn en viss månad
är lägre än 50 kronor, bortfaller beloppet. I övrigt avrundas belopp som
slutar på öretal till närmast lägre krontal.
Om en bidragsskyldig förälder, innan han eller hon enligt 14 § har
delgetts beslut om återbetalningsskyldighet, har betalat underhåll till
barnet for en viss månad, skall motsvarande belopp dras av från under-
hållsstödet för den månaden.
Om det underhållsstöd som hänför sig till en viss månad inte har lyfts
inom sex månader efter utgången av den månaden, är underhållsstödet
förverkat.
17 § Underhållsstödet betalas ut till boföräldern. Har två särskilt forord-
nade vårdnadshavare utsetts att utöva vårdnaden gemensamt, utbetalas
underhållsstödet till den kvinnliga vårdnadshavaren eller, om vårdnads-
havama begär det, till den manlige vårdnadshavaren.
Förlängt underhållsstöd betalas ut till den studerande.
Om det finns synnerliga skäl, får underhållsstödet på framställan av
socialnämnden betalas ut till någon annan lämplig person eller till nämn-
den att användas för barnets bästa.
A nmälningsskyldighet
18 § Den som underhållsstöd betalas ut till är skyldig att anmäla sådant
förhållande som kan påverka rätten till och storleken av stödet. Anmälan
skall göras till försäkringskassan så snart den som stödet betalas ut till
får veta att förhållandena har ändrats eller kommer att ändras.
Ändring av beslut
19 § Försäkringskassan skall besluta om indragning eller nedsättning av
underhållsstödet, om något förhållande har inträffat som föranleder att
underhållsstöd inte skall lämnas eller skall lämnas med ett lägre belopp.
Om det finns sannolika skäl för att underhållsstöd skall dras in eller
minskas, kan försäkringskassan besluta att stödet inte skall betalas ut
eller betalas ut med lägre belopp till dess slutligt beslut meddelats.
Åt er kr av
20 § Har underhållsstöd lämnats felaktigt eller med för högt belopp,
skall försäkringskassan besluta om återkrav av beloppet från den som
det har betalats ut till. Om det finns särskilda skäl, får dock försäkrings-
kassan efterge återkravet helt eller delvis.
Vid en senare utbetalning av underhållsstöd eller annan ersättning som
skall betalas ut av allmän försäkringskassa till någon som skall betala
tillbaka underhållsstöd enligt första stycket får försäkringskassan hålla
inne ett skäligt belopp i avräkning på vad som har lämnats för mycket.
Återbetalningsskyldighet för den bidragsskyldige
21 § När underhållsstöd lämnas till ett barn och det finns en bidragsskyl-
dig förälder, skall denne återbetala ett belopp till staten som helt eller
delvis motsvarar underhållsstödet. Återbetalningsskyldigheten fastställs
av försäkringskassan i enlighet med 24-28 §§ samtidigt som eller
snarast efter det att beslutet om underhållsstöd meddelas.
Beslut om återbetalningsskyldighet skall inte meddelas, om 8 § första
stycket andra meningen eller 8 § andra stycket tillämpas eller om under-
hållsskyldighet enligt föräldrabalken har fastställts i form av ett engångs-
belopp. Om den bidragsskyldige är bosatt utomlands och en tillämpning
av 31 § därför övervägs, behöver återbetalningsskyldighet inte fastställas.
Återbetalningsskyldighet får inte beslutas för tid under vilken försäk-
ringskassan har trätt in i barnets rätt till underhållsbidrag enligt 31 § och
aldrig för längre tid tillbaka än tre år före den dag då meddelande enligt
13 § sändes till den bidragsskyldige.
22 § Har försäkringskassan enligt 15 § beslutat om underhållsstöd för
tid till dess slutligt beslut kan fattas, fastställs återbetalningsskyldighet
för den bidragsskyldige för motsvarande tid.
Om underhållsstöd har lämnats till ett barn och det pågår ett mål om
fastställande av faderskap till barnet, får den man som är instämd åläg-
gas återbetalningsskyldighet, om det finns sannolika skäl för att han är
far till barnet. Beslut om återbetalningsskyldighet får dock inte med-
delas, om flera män är instämda i målet.
Bestäms den slutliga återbetalningsskyldigheten till ett lägre belopp än
vad som för samma tid har betalats enligt första eller andra stycket, skall
skillnaden betalas ut till den bidragsskyldige. Bestäms den slutliga åter-
betalningsskyldigheten till ett högre belopp, skall den bidragsskyldige
betala in skillnaden till försäkringskassan.
Prop. 1995/96:208
Har återbetalningsskyldighet fastställts slutligt för en man och frias han Prop. 1995/96:208
senare från faderskapet till barnet, har han rätt att få tillbaka vad han har
betalat jämte ränta enligt 5 § räntelagen (1975:635) från varje betal-
ningsdag.
23 § Belopp som skall återbetalas till staten enligt 21 eller 22 § skall
erläggas till försäkringskassan förskottsvis för kalendermånad. Underhåll
som har betalats till barnet innan den bidragsskyldige delgavs beslutet
om återbetalningsskyldighet får dock, i den mån det svarar mot under-
hållsstödet, avräknas från vad som skall erläggas till försäkringskassan.
Om den bidragsskyldige har haft barnet hos sig under en samman-
hängande tid av minst fem hela dygn, får han eller hon vid fullgörande
av sin återbetalningsskyldighet tillgodoräknas ett avdrag som föräkrings-
kassan bestämmer enligt vad som föreskrivs om underhållsbidrag i
7 kap. 4 § första stycket föräldrabalken. Avdrag medges endast om an-
mälan om vistelsen görs till försäkringskassan inom tre månader från
utgången av den kalendermånad då barnets vistelse hos den bidragsskyl-
dige upphörde.
24 § Återbetalningsskyldighet enligt 21 § skall för varje barn som har
rätt till underhållsstöd bestämmas till ett visst belopp per år. Beloppet
skall motsvara det procenttal av den bidragsskyldiges inkomst som anges
i det följande. Vid bestämmandet av procenttalet skall hänsyn tas till
samtliga barn för vilka den bidragsskyldige är underhållsskyldig enligt
7 kap. 1 § föräldrabalken.
Är den bidragsskyldige underhållsskyldig enligt 7 kap. 1 § föräldra-
balken för ett, två eller tre barn utgör procenttalet tio, sex och en fjärde-
dels respektive fem procent. Föreligger underhållsskyldighet för fler än
tre barn, skall procenttalet motsvara det tal som erhålls, om man divide-
rar summan av femton och antalet barn utöver tre med det totala antalet
barn. Procenttalet bestäms till ett tal med högst två decimaler.
Återbetalningsskyldigheten för ett barn får aldrig överstiga vad som
lämnas i underhållsstöd till bamet under den tid återbetalningsskyldig-
heten avser.
Om det belopp som skall betalas för ett barn under en månad slutar på
öretal, avrundas beloppet till närmast lägre krontal. Om månadsbeloppet
för ett barn blir lägre än 100 kronor, bortfaller återbetalningsskyldighe-
ten.
25 § Den bidragsskyldiges inkomst enligt 24 § beräknas i enlighet med
det senast fattade taxeringsbeslutet enligt 4 kap. 2 § taxeringslagen
(1990:324) och med utgångspunkt i
1. inkomst av tjänst enligt 34 § kommunalskattelagen (1928:370),
2. intäkt av kapital enligt 3 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig
inkomstsskatt, och
3. inkomst av näringsverksamhet enligt 25 § kommunalskattelagen
justerad enligt andra stycket.
Inkomsten av näringsverksamhet skall
ökas med belopp med vilket inkomst av näringsverksamhet har minskats
genom avdrag för
a) underskott från tidigare beskattningsår,
b) utgift för egen pension intill ett halvt basbelopp enligt 1 kap. 6 §
lagen (1962:381) om allmän försäkring,
c) avsättning till periodiseringsfond,
d) ökning av expansionsmedel, och
minskas med belopp med vilket inkomst av näringsverksamhet har ökats
genom
10
a) återföring till beskattning av avdrag för avsättning till periodise- Prop. 1995/96:208
ringsfond, och
b) minskning av expansionsmedel.
26 § Till beloppen enligt 25 § skall läggas
1. inkomst, inklusive kostförmån, som beskattas enligt lagen
(1958:295) om sjömansskatt,
2. studiemedel i form av studiebidrag, och
3. en procent av den del av den bidragsskyldiges skattepliktiga förmö-
genhet som överstiger 800 000 kronor.
Det sålunda framräknade beloppet skall minskas med 24 000 kronor
och utgör därefter den inkomst som skall ligga till grund för beräkningen
av återbetalningsskyldigheten.
27 § När återbetalningsskyldighet fastställs för förfluten tid skall till
grund för inkomstberäkningen enligt 25 § läggas det taxeringsbeslut som
förelåg den eller de månader återbetalningsskyldigheten hänför sig till.
28 § Återbetalningsskyldighet kan trots vad som sägs i 25-27 §§ bestäm-
mas genom en skälighetsbedömning, om det är uppenbart att den bi-
dragsskyldige har en förvärvsförmåga som väsentligt överstiger vad som
motsvarar inkomsten beräknad enligt nämnda paragrafer och han eller
hon inte visar godtagbar anledning till att förvärvsförmågan inte utnytt-
jas.
29 § Försäkringskassan skall utan dröjsmål vidta åtgärder för att driva in
fordringen, om den bidragsskyldige inte fullgör sin återbetalningsskyldig-
het.
30 § Återbetalningsskyldighet som fastställts enligt 24-28 §§ skall om-
prövas när ett nytt beslut om årlig taxering föreligger och när grunden
för tillämplig procentsats enligt 24 § ändras.
Återbetalningsskyldighet för viss tid kan också, på ansökan av den bi-
dragsskyldige eller på initiativ av försäkringskassan, jämkas om det taxe-
ringsbeslut som legat till grund för försäkringskassans bedömning änd-
rats väsentligt. Bestäms återbetalningsskyldigheten till lägre belopp än
vad den bidragsskyldige i enlighet med tidigare beslut betalat för samma
tid, skall skillnaden och betald ränta som hänför sig till skillnadsbeloppet
betalas ut till den bidragsskyldige. Bestäms återbetalningsskyldigheten
till högre belopp än vad den bidragskyldige i enlighet med tidigare be-
slut betalat för samma tid, skall den bidragsskyldige betala in skillnaden
till försäkringskassan.
Beslut om återbetalningsskyldighet får upphävas helt eller delvis om
den bidragsskyldige bosatt sig utomlands.
31 § Om den bidragsskyldige är bosatt utomlands och underhållsbidrag
är fastställt, inträder försäkringskassan i barnets rätt till underhållsbidrag
till den del det svarar mot utbetalt underhållsstöd. Om underhållsbidrag
inte är fastställt, kan försäkringskassan förelägga boföräldem att vidta
eller medverka till åtgärder för att få underhållsbidrag fastställt. Boför-
äldem skall till försäkringskassan ge in en skriftlig handling om fastställt
underhållsbidrag som kan ligga till grund för indrivning av bidraget, om
försäkringskassan begär det. Om barnet har fyllt 18 år skall vad som
sägs om boföräldem i detta stycke i stället gälla barnet.
11
I fall som avses i första stycket tillämpas även 23, 29 och 32-35 §§ Prop. 1995/96:208
samt 37 § tredje stycket. Vad som där sägs om återbetalningsskyldighet
gäller då skyldighet att betala fastställt underhållsbidrag till försäkrings-
kassan. Betalning till försäkringskassan skall dock ske allteftersom un-
derhållsbidraget förfaller till betalning.
Försäkringskassan bör ge den som får föra barnets talan tillfälle att i
samband med försäkringskassans krav på betalning i enlighet med denna
paragraf utkräva den del av obetalda underhållsbidrag som överstiger
underhållsstödet.
Anstånd
32 § Försäkringskassan får på ansökan av den bidragsskyldige helt eller
delvis bevilja anstånd med att fullgöra återbetalningsskyldigheten. An-
stånd skall medges i den mån det behövs för att den bidragsskyldige
skall få behålla vad som behövs för eget och familjens underhåll. Därvid
skall bestämmelserna om förbehållsbelopp i 7 kap. 4 och 5 §§ utsök-
ningsbalken tillämpas. Anstånd får också beviljas om det annars finns
anledning till det med hänsyn till den bidragsskyldiges personliga eller
ekonomiska förhållanden eller andra särskilda förhållanden.
33 § Ett beslut om anstånd gäller för högst ett år.
Det belopp som beslutet om anstånd avser skall betalas före återbetal-
ning som avser senare tid. Den bidragsskyldige är, sedan anståndsbe-
slutet upphört, inte skyldig att på grund av anståndet någon månad be-
tala mer till försäkringskassan än det månadsbelopp som återbetalnings-
skyldigheten fastställs till eller skulle ha fastställts till, om 24-28 §§
hade tillämpats på den bidragsskyldiges inkomst. För överstigande be-
lopp skall nytt beslut om anstånd meddelas.
34 § Försäkringskassan skall upphäva eller ändra ett beslut om anstånd,
om sådana ändrade förhållanden har inträtt som medför att anstånd inte
längre bör gälla eller bör gälla i mindre omfattning. Den som har bevil-
jats anstånd är skyldig att göra anmälan om ändrade förhållanden till för-
säkringskassan.
Eftergift
35 § Försäkringskassan får på ansökan av den bidragsskyldige helt eller
delvis efterge statens fordran avseende återbetalningsskyldighet och
ränta, om det finns synnerliga skäl med hänsyn till den bidragsskyldiges
personliga eller ekonomiska förhållanden.
Ränta
36 § Om den bidragsskyldige inte betalar fastställt återbetalningsbelopp
i rätt tid eller har beviljats anstånd med återbetalning, skall ränta betalas
på skulden. Försäkringskassan behöver inte kräva betalning för ränte-
belopp som avser kortare dröjsmål med betalning. Före varje kalenderår
fastställer regeringen den ränta som skall gälla.
Av den bidragsskyldige inbetalade belopp skall i första hand avräknas
på upplupen ränta.
12
Behörig försäkringskassa
37 § Ett ärende om stöd enligt denna lag prövas av den allmänna försäk-
ringskassa som boföräldem är inskriven hos eller skulle ha varit in-
skriven hos, om åldersvillkoret i 1 kap. 4 § lagen (1962:381) om allmän
försäkring varit uppfyllt.
Finns det ingen behörig försäkringskassa enligt första stycket eller har
barnet fyllt 18 år, prövas ärendet av den försäkringskassa hos vilken
barnet är inskrivet eller skulle ha varit inskrivet, om det uppfyllt det
nämnda åldersvillkoret.
Frågor om återbetalningsskyldighet och om minskning av underhålls-
stöd enligt 10 § andra stycket prövas dock av den försäkringskassa som
den bidragsskyldige är inskriven hos eller skulle ha varit inskriven hos,
om åldersvillkoret i 1 kap. 4 § lagen om allmän försäkring varit uppfyllt.
Är den bidragsskyldige inte inskriven och skulle han eller hon inte heller
under angiven förutsättning ha varit inskriven hos allmän försäkrings-
kassa, skall Stockholms läns allmänna försäkringskassa pröva dessa
frågor.
Överklagande
38 § Beslut enligt denna lag gäller omedelbart, om inte något annat
anges i beslutet.
Bestämmelserna i 20 kap. 10-13 §§ lagen (1962:381) om allmän för-
säkring om omprövning och ändring av en försäkringskassas beslut samt
överklagande av försäkringskassans beslut tillämpas också i ärende enligt
denna lag.
I försäkringskassan skall socialförsäkringsnämnden pröva ärenden om
eftergift enligt 35 §. Detsamma skall gälla omprövning av beslut om
återkrav enligt 20 §, om det belopp som felaktigt har betalats ut över-
stiger tio procent av basbeloppet enligt 1 kap. 6 § lagen om allmän för-
säkring.
Övrigt
39 § Rätten till underhållsstöd får inte överlåtas och får inte utmätas.
40 § I ärenden enligt denna lag får delgivning inte ske genom kungörel-
se enligt 15 § delgivningslagen (1970:428). Meddelande enligt 13 § som
skall delges får delges enligt 12 § delgivningslagen endast om det finns
anledning att anta att den bidragsskyldige har avvikit eller på annat sätt
håller sig undan.
41 § Beslut om återbetalningsskyldighet och ränta får verkställas enligt
bestämmelserna i utsökningsbalken.
42 § Vad som i lagen (1962:381) om allmän försäkring är föreskrivet
om Riksförsäkringsverkets tillsyn över de allmänna försäkringskassorna
tillämpas också i fråga om försäkringskassornas handläggning av under-
hållsstöd enligt denna lag.
Bestämmelserna i 17 kap. 1 § och 20 kap. 9 § lagen om allmän försäk-
ring om sammanträffande av förmåner, bistånd enligt socialtjänstlagen
samt uppgiftsskyldighet för statliga och kommunala myndigheter och för
arbetsgivare och försäkringsinrättningar tillämpas också i ärenden enligt
denna lag.
Prop. 1995/96:208
13
43 § Regeringen får Prop. 1995/96:208
1. träffa överenskommelse med andra stater om utsträckt tillämpning
av denna lag, och
2. förordna att barn som inte har något medborgarskap eller som är
politisk flykting skall ha samma rätt till underhållsstöd som svenskt
barn.
1. Denna lag träder i kraft den 1 december 1996 och tillämpas första
gången i fråga om underhållsstöd och återbetalningsskyldighet som avser
tid efter den 31 januari 1997.
2. Genom lagen upphävs lagen (1964:143) om bidragsförskott, lagen
(1984:1095) om förlängt bidragsförskott för studerande och lagen
(1984:1096) om särskilt bidrag till vissa adoptivbarn. Bidragsförskott
och bidrag enligt de upphävda lagarna lämnas dock för tid före den 1
februari 1997.
3. De upphävda lagarna tillämpas även i fortsättningen i fråga om
bidragsförskott och bidrag som har lämnats enligt dessa lagar.
4. Den som för januari 1997 uppbär bidragsförskott eller bidrag enligt
någon av de upphävda lagarna skall utan särskilt beslut anses ha fått rätt
till underhållsstöd enligt den nya lagen, om inte försäkringskassan be-
slutar något annat. Beslut om bidragsskyldigs återbetalningsskyldighet
skall dock meddelas enligt den nya lagen.
5. Det belopp som betalas in enligt ett beslut om återbetalningsskyldig-
het enligt den nya lagen skall, sedan avräkning har skett för upplupen
ränta enligt 36 § andra stycket i den nya lagen, i första hand avräknas på
fordringar som har uppkommit enligt de upphävda lagarna.
14
Prop. 1995/96:208
Härigenom föreskrivs i fråga om föräldrabalken1
dels att 7 kap. 11 § skall upphöra att gälla,
dels att 7 kap. 2 och 14 §§ skall ha följande lydelse,
dels att det i balken skall införas en ny paragraf, 7 kap. 2 a §, av följ-
ande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
En förälder skall fullgöra sin underhållsskyldighet genom att betala
underhållsbidrag till barnet, om föräldern
1. inte har vårdnaden om barnet och inte heller varaktigt bor till-
sammans med barnet, eller
2. har vårdnaden om barnet gemensamt med den andra föräldern men
barnet varaktigt bor tillsammans med endast den andra föräldern.
Underhållsbidrag fastställs genom dom eller avtal.
Vårdnadshavaren får företräda barnet i frågor om underhållsbidrag,
även om vårdnadshavaren inte har uppnått myndig ålder. Också för-
myndare har rätt att företräda barnet. Avtal om underhållsbidrag kan
slutas även före barnets födelse.
I mål om underhåll till barnet
skall var och en som enligt tredje
stycket får företräda barnet ges
tillfälle att yttra sig.
2a§
En förälder som är återbetal-
ningsskyldig enligt lagen
(1996:000) om underhållsstöd
anses ha fullgjort sin underhålls-
skyldighet intill det belopp som
lämnas i underhållsstöd till bar-
net.
I mål om underhåll till barn har
socialnämnd som enligt 11 § skall
tillse att barnet tillförsäkras un-
derhåll rätt att föra talan för bar-
net. Var och en som kan föra ta-
lan för barnet skall beredas till-
fälle att yttra sig i målet.
Underhållsbidrag får bestämmas till olika belopp för särskilda delar av
underhållstiden.
Underhåll till barn får ej mot den underhållsskyldiges bestridande be-
stämmas för tid efter det barnet fyllt arton år, innan det kan tillförlitligt
bedömas om underhållsskyldighet föreligger därefter.
1 Balken omtryckt 1995:974.
2 Ändringen innebär att första stycket upphävs.
15
Prop. 1995/96:208
1. Denna lag träder i kraft den 1 februari 1997.
2. Har talan om underhållsbidrag väckts före ikraftträdandet, tillämpas
äldre bestämmelser i fråga om socialnämnds rätt att föra talan för barnet.
16
Prop. 1995/96:208
Härigenom föreskrivs att 7 kap. 14-16, 18, 19 och 23 §§ utsöknings-
balken skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 kap.
Vid utmätning av lön har följande fordringar i nämnd ordning företräde
framför andra fordringsanspråk:
1. fordran som avser underhålls-
bidrag enligt äktenskapsbalken och
föräldrabalken,
1. fordran som avser underhålls-
bidrag enligt äktenskapsbalken och
föräldrabalken samt fordran som
avser återbetalningsskyldighet en-
ligt lagen (1996:000) om under-
hållsstöd,
2. konkursbos fordran på gäldenärens lön enligt 3 kap. 4 § konkurs-
lagen (1987:672), om lönen innehållits under konkursen,
3. fordran som avses i 2 § lagen (1993:891) om indrivning av statliga
fordringar m.m.
Företrädesrätten enligt första stycket 1 gäller även sådant utländskt un-
derhållsbidrag som får verkställas i Sverige, om bidragsfordringen vid
verkställighetstillfället inte är äldre än fem år.
15 §2
Avdrag for preliminär skatt har
företräde framför utmätning av
lön. Utmätning för underhållsbi-
drag med företrädesräd enligt
14 § och forrättningskost iadema i
målet har företräde framför avdrag
för kvarstående skatt. Vid utmät-
ning av lön för annan fordran har
avdrag för kvarstående skatt före-
träde. En fordran enligt 14 §
första stycket 1 har företräde
framför förrättningskostnadema i
målet.
Avdrag för preliminär skatt har
företräde framför utmätning av
lön. Utmätning for en fordran med
företrädesrätt enligt 14 § första
stycket 1 och förrättningskostna-
dema i målet har företräde framför
avdrag for kvarstående skatt. Vid
utmätning av lön för annan for-
dran har avdrag for kvarstående
skatt företräde. En fordran enligt
14 § första stycket I har företräde
framför förrättningskostnadema i
målet.
16 §3
Vid samtidig utmätning för flera
underhållsbidrag med företrädes-
rätt enligt 14 § skall det innehåll-
na beloppet fördelas efter de löp-
ande bidragens storlek. Om mer
än som svarar mot de löpande
bidragen har utmätts, har bidrag
som har stått ute längre företräde
Vid samtidig utmätning för flera
fordringar med företrädesrätt en-
ligt 14 § första stycket 1 skall det
innehållna beloppet fördelas efter
de löpande fordringarnas storlek.
Om mer än som svarar mot de lö-
pande fordringarna har utmätts,
har belopp som har stått ute längre
1 Senaste lydelse 1995:298.
2 Senaste lydelse 1995:298.
3 Senaste lydelse 1995:298.
2 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 208
17
Nuvarande lydelse
vid fördelningen av det överskju-
tande beloppet.
En delbetalning som flyter in på
en viss underhållsberättigads for-
dran avräknas i första hand på den
fordran som har stått ute längst.
18 §4
Har utmätning för fordran med
företrädesrätt enligt 14 § beviljats
i förmån som avses i 1 § första
stycket 3 eller 4 och blir därefter
rättigheten som sådan utmätt för
annan fordran, har den förra ford-
ringen företräde till betalning ur
vad som flyter in till följd av den
senare utmätningen. I fråga om
underhållsbidrag med företrädes-
rätt enligt 14 § gäller detta i fråga
om bidragsbelopp som har för-
fallit till betalning när beslutet om
utmätning av rättigheten meddelas
eller förfaller näst därefter.
Föreslagen lydelse
företräde vid fördelningen av det
överskjutande beloppet.
En delbetalning som flyter in på
en viss berättigads fordran avräk-
nas i första hand på den fordran
som har stått ute längst.
Prop. 1995/96:208
Har utmätning för fordran med
företrädesrätt enligt 14 § beviljats
i förmån som avses i 1 § första
stycket 3 eller 4 och blir därefter
rättigheten som sådan utmätt for
annan fordran, har den förra ford-
ringen företräde till betalning ur
vad som flyter in till följd av den
senare utmätningen. I fråga om
fordran med företrädesrätt enligt
14 § första stycket 1 gäller detta i
fråga om belopp som har förfallit
till betalning när beslutet om ut-
mätning av rättigheten meddelas
eller förfaller näst därefter.
Har utmätning beviljats i förmån som avses i 1 § första stycket 3 eller
4 för någon annan fordran än som avses i 14 § och blir därefter rättig-
heten som sådan utmätt for ytterligare fordran, skall den senare utmät-
ningen anses ha skett även för den obetalda delen av den förra fordring-
en.
Även om gäldenären är i kon-
kurs får utmätning enligt detta
kapitel ske för fordran, som avser
underhållsbidrag med företrädes-
rätt enligt 14 §. Utmätning får
också ske för konkursboets räk-
ning.
Försätts gäldenären i konkurs
under pågående utmätning av lön
for någon annan fordran än som
avser underhållsbidrag med före-
trädesrätt enligt 14 §, skall utmät-
ningen fortsätta for konkursboets
räkning, om inte konkursforvalta-
ren begär att verkställigheten skall
upphöra.
Även om gäldenären är i kon-
kurs får utmätning enligt detta
kapitel ske for fordran med före-
trädesrätt enligt 14 § första stycket
1. Utmätning får också ske för
konkursboets räkning.
Försätts gäldenären i konkurs
under pågående utmätning av lön
för någon annan fordran än sådan
som har företrädesrätt enligt 14 §
första stycket 1, skall utmätningen
fortsätta for konkursboets räkning,
om inte konkursförvaltaren begär
att verkställigheten skall upphöra.
4 Senaste lydelse 1995:298.
5 Senaste lydelse 1995:298.
18
Nuvarande lydelse
Har arbetsgivaren innehållit me-
del vid utmätning av lön i allmänt
mål för fordran som avses i 2 §
lagen (1993:891) om indrivning av
statliga fordringar m.m., är gälde-
nären inte längre betalningsskyldig
för den del av fordringen som
motsvaras av det innehållna belop-
pet, även om det inte kan tas ut
hos arbetsgivaren. Detsamma
gäller när medel har innehållits för
fordran som avser underhållsbi-
drag, om fordringen tillkommer
allmän försäkringskassa enligt
75 £ lagen (1964:143) om bi-
dragsförskott eller 12 § lagen
(1984:1095) om förlängt bidrags-
förskott för studerande.
Föreslagen lydelse
§‘
Har arbetsgivaren innehållit me-
del vid utmätning av lön i allmänt
mål för fordran som avses i 2 §
lagen (1993:891) om indrivning av
statliga fordringar m.m., är gälde-
nären inte längre betalningsskyldig
för den del av fordringen som
motsvaras av det innehållna belop-
pet, även om det inte kan tas ut
hos arbetsgivaren. Detsamma
gäller när medel har innehållits för
fordran som avser underhållsbi-
drag, om fordringen tillkommer
allmän försäkringskassa enligt
31 § lagen (1996:000) om under-
hållsstöd.
Prop. 1995/96:208
1. Denna lag träder i kraft den 1 februari 1997.
2. I fråga om fordran enligt lagen (1964:143) om bidragsförskott eller
lagen (1984:1985) om förlängt bidragsförskott för studerande gäller 23 §
i sin äldre lydelse.
3. Belopp som vid fördelning enligt 7 kap. 16 § första stycket tilldelats
fordran enligt lagen (1996:000) om underhållsstöd skall i första hand
avräknas på fordringar som för samma barn uppkommit enligt den upp-
hävda lagen (1964:143) om bidragsförskott och den upphävda lagen
(1984:1095) om förlängt bidragsförskott.
6 Senaste lydelse 1995:298.
19
Prop. 1995/96:208
Härigenom föreskrivs att 20 § kommunalskattelagen (1928:370) skall
ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Vid beräkningen av inkomsten från särskild förvärvskälla skall alla
omkostnader under beskattningsåret för intäkternas förvärvande och
bibehållande avräknas från samtliga intäkter i pengar eller pengars värde
(bruttointäkt) som har influtit i förvärvskällan under beskattningsåret.
Avdrag får inte göras for:
den skattskyldiges levandskostnader och därtill hänförliga utgifter, så
som vad skattskyldig utgett som gåva eller som periodiskt understöd
eller därmed jämförlig periodisk utbetalning till person i sitt hushåll;
kostnader i samband med plockning av vilt växande bär och svampar
eller kottar till den del kostnaderna inte överstiger de intäkter som är
skattefria enligt 19 §;
värdet av arbete, som i den skattskyldiges förvärvsverksamhet utförts
av den skattskyldige själv eller andre maken eller av den skattskyldiges
barn som ej fyllt 16 år;
ränta på den skattskyldiges eget kapital som har nedlagts i hans för-
värvsverksamhet;
svenska allänna skatter;
kapitalavbetalning på skuld;
ränta enligt 8 kap. 1 § studie-
stödslagen (1973:349), 52, 52 a
och 55 §§ lagen (1941:416) om
arvskatt och gåvoskatt, 32 § och
49 § 4 mom. uppbördslagen
(1953:272), 5 kap. 12 § lagen
(1984:151) om punktskatter och
prisregleringsavgifter, 13 och 14 §§
lagen (1984:668) om uppbörd av
socialavgifter från arbetsgivare,
30 § tullagen (1987:1065), 60 §
fordonsskattelagen (1988:327) och
16 kap. 12 och 13 §§ mervärdes-
skattelagen (1994:200) samt kvar-
skatteavgift och dröjsmålsavgift
beräknad enligt uppbördslagen;
ränta enligt 8 kap. 1 § studie-
stödslagen (1973:349), 52, 52 a
och 55 §§ lagen (1941:416) om
arvskatt och gåvoskatt, 32 § och
49 § 4 mom. uppbördslagen
(1953:272), 5 kap. 12 § lagen
(1984:151) om punktskatter och
prisregleringsavgifter, 13 och 14 §§
lagen (1984:668) om uppbörd av
socialavgifter från arbetsgivare,
30 § tullagen (1987:1065), 60 §
fordonsskattelagen (1988:327),
16 kap. 12 och 13 §§ mervärdes-
skattelagen (1994:200) och 36 §
lagen (1996:000) om underhålls-
stöd samt kvarskatteavgiff och
dröjsmålsavgift beräknad enligt
uppbördslagen;
avgift enligt lagen (1972:435) om överlastavgift;
avgift enligt 10 kap. plan- och bygglagen (1987:10);
avgift enligt 10 kap. 7 § utlänningslagen (1989:529);
avgift enligt 8 kap. 5 § arbetsmiljölagen (1977:1160);
avgift enligt 26 § arbetstidslagen (1982:673);
' Senaste lydelse 1995:651.
20
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
skadestånd, som grundas på lagen (1976:580) om medbestämmande i
arbetslivet eller annan lag som gäller förhållandet mellan arbetsgivare
och arbetstagare, när skadeståndet avser annat än ekonomisk skada;
företagsbot enligt 36 kap. brottsbalken;
straffavgift enligt 8 kap. 7 § tredje stycket rättegångsbalken;
belopp för vilket arbetsgivare är betalningsskyldig enligt 75 § upp-
bördslagen (1953:272) eller för vilket betalningsskyldighet föreligger på
grund av underlåtenhet att göra avdrag enligt lagen (1982:1006) om avdrags-
och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar;
avgift enligt lagen (1976:206) om felparkeringsavgift;
kontrollavgift enligt lagen (1984:318) om kontrollavgift vid olovlig
parkering;
överforbrukningsavgift enligt ransoneringslagen (1978:268);
vattenföroreningsavgift enligt lagen (1980:424) om åtgärder mot
vattenförorening från fartyg;
avgift enligt 3 § lagen (1975:85) med bemyndigande att meddela före-
skrifter om in- eller utförsel av varor;
lagringsavgift enligt lagen (1984:1049) om beredskapslagring av olja
och kol eller lagen (1985:635) om försörjningsberedskap på naturgasom-
rådet;
avgift enligt 18 § lagen (1902:71 s. 1), innefattande vissa bestämmelser
om elektriska anläggningar;
kapitalförlust m.m. i vidare mån än som särskilt föreskrivs;
avgift enligt 10 kap. 5 § lagen (1994:1776) om skatt på energi;
ingående skatt enligt mervärdesskattelagen (1994:200) for vilken det
finns rätt till avdrag enligt 8 kap. eller rätt till återbetalning enligt
10 kap. nämnda lag;
avgift enligt 11 kap. 16 § och 13 kap. 6 a § aktiebolagslagen
(1975:1385).
(Se vidare anvisningarna.)
Prop. 1995/96:208
Denna lag träder i kraft den 1 februari 1997.
21
Härigenom föreskrivs att 48 § socialtjänstlagen (1980:620)' skall ha
följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Uppdrag att besluta på social-
nämndens vägnar får när det gäller
föräldrabalken avse endast uppgif-
ter som anges i följande lagrum
1 kap. 4 § föräldrabalken,
2 kap. 1, 4-6, 8 och 9 §§ för-
äldrabalken, dock inte befogenhet
enligt 9 § att besluta att inte på-
börja utredning eller att lägga ned
en påbörjad utredning,
3 kap. 5, 6, och 8 §§ föräldra-
balken,
6 kap. 19 § föräldrabalken be-
träffande beslut att utse utredare i
mål och ärenden om vårdnad eller
umgänge,
7 kap. 7, 11 och 14 §§ föräldra-
balken, dock inte befogenhet enligt
7 £ att godkänna avtal som inne-
fattar åtagande att utge engångs-
belopp,
11 kap. 16 § andra stycket för-
äldrabalken.
Uppdrag att besluta på social-
nämndens vägnar får inte heller
omfatta befogenhet att meddela
beslut i frågor som avses i 27 §
denna lag eller att fullgöra vad
som ankommer på nämnden enligt
5 § lagen (1947:529) om allmänna
barnbidrag eller 9 § lagen
(1964:143) om bidragsförskott.
Föreslagen lydelse
48 §2
Uppdrag att besluta på social-
nämndens vägnar får när det gäller
föräldrabalken avse endast uppgif-
ter som anges i följande lagrum
1 kap. 4 § föräldrabalken,
2 kap. 1, 4-6, 8 och 9 §§ föräld-
rabalken, dock inte befogenhet
enligt 9 § att besluta att inte på-
börja utredning eller att lägga ned
en påbörjad utredning,
3 kap. 5, 6, och 8 §§ föräldra-
balken,
6 kap. 19 § föräldrabalken be-
träffande beslut att utse utredare i
mål och ärenden om vårdnad eller
umgänge,
7 kap. 7 § föräldrabalken be-
träffande godkännande av avtal
om att underhållsbidrag skall be-
talas för längre perioder än tre
månader,
11 kap. 16 § andra stycket för-
äldrabalken.
Uppdrag att besluta på social-
nämndens vägnar får inte heller
omfatta befogenhet att meddela
beslut i frågor som avses i 27 §
denna lag eller att fullgöra vad
som ankommer på nämnden enligt
5 § lagen (1947:529) om allmänna
barnbidrag eller 17 § lagen
(1996:000) om underhållsstöd.
Denna lag träder i kraft den 1 februari 1997.
1 Lagen omtryckt 1988:871.
2 Senaste lydelse 1994:1571.
22
Härigenom föreskrivs att det i lagen (1993:737) om bostadsbidrag skall
införas en ny paragraf, 20 a §, av följande lydelse.
|
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse 20 a § Banker och andra pen- |
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.
23
Det har i flera sammanhang konstaterats att statens kostnader for bi-
dragsförskott har ökat avsevärt. I dessa sammanhang har det anförts att
samordningen mellan reglerna for underhållsbidrag och reglerna for
bidragsförskott innebär negativa verkningar.
Riksdagen beslutade efter förslag i propositionen Vissa ekonomisk-
politiska åtgärder, m.m. (prop. 1994/95:25, bet. 1994/95:FiUl,
rskr. 1994/95:145) om vissa besparingar inom bidragsforskottssystemet.
Beslutet innebar bl.a. att bidragsförskottet fr.o.m. den 1 januari 1995 inte
längre skall vara knutet till basbeloppet enligt lagen (1962:381) om all-
män försäkring utan anges i kronor och ligga kvar på samma nivå som
år 1994 (14 080 kronor per barn och år). I propositionen aviserade rege-
ringen att man avsåg att återkomma med förslag till utgiftsminskningar,
som tillsammans med det nämnda beslutet om bidragsforskottsnivån,
skall ge en besparing på 700 miljoner kronor senast år 1998. Det anför-
des att om andra besparingsforslag inte läggs fram kommer regeringen
för att uppnå denna besparing föreslå att bidragsförskottet sänks till
13 780 kronor den 1 juli 1996, till 13 200 kronor den 1 januari 1997
och till 12 600 kronor den 1 januari 1998.
En arbetsgrupp inom Socialdepartementet har i en promemoria Under-
hållsstöd till barn till särlevande föräldrar (Ds 1996:2) lämnat förslag till
hur reglerna for samhällsstöd till barn som inte bor tillsammans med
båda sina föräldrar kan ändras så att de negativa verkningarna av sam-
ordningen mellan reglerna om underhållsbidrag och reglerna for bidrags-
förskott så långt möjligt elimineras, samtidigt som den aviserade bespa-
ringen uppnås. Samråd om förslaget ägde rum med företrädare for samt-
liga riksdagspartier vilka, med undantag för folkpartiets representant,
uttalade stöd för grundprinciperna i förslaget.
Departementspromemorian har remissbehandlats och ligger huvudsak-
ligen till grund for förslagen i denna lagrådsremiss. En förteckning över
remissinstanserna samt en sammanfattning av förslagen och remissytt-
randena finns i bilaga 1. En utförligare sammanställning av remissyttran-
dena finns tillgänglig i Socialdepartementet (dnr S96/308/F).
Promemorians lagförslag finns i bilaga 2. I ärendet har dessutom ett
antal skrivelser inkommit från organisationer och enskilda. Förutsätt-
ningarna for att genomföra arbetsgruppens förslag har emellertid ändrats.
För att uppnå målet for saneringsprogrammet för de offentliga finanserna
krävs ytterligare utgiftsminskningar. Detta medför att kostnaderna for
bidragsforskottssystemet, utöver vad som tidigare beslutats, skall mins-
kas med ytterligare ca 1 miljard kronor fr.o.m. år 1997.
Frågor om underhållsbidrag och bidragsförskott har bl.a. också över-
vägts i betänkandet Underhållsbidrag och bidragsförskott
(SOU 1995:26). I betänkandet föreslogs bl.a. förenklingar i reglerna for
beräkning av underhållsbidrag och vissa begränsningar i rätten till bi-
dragsförskott. Däremot ingick det inte i utredningens direktiv att pröva
några mer genomgripande förändringar med sikte på att bryta sambandet
mellan reglerna om underhållsbidrag och reglerna om bidragsförskott.
Prop. 1995/96:208
24
Betänkandets forslag innebar inte heller besparingar i den storleksord- Prop. 1995/96:208
ning som nu är aktuell.
Avsikten var, vilket framgår av departementspromemorian (Ds 1996:2),
att de förslag som lämnats i betänkandet skulle behandlas tillsammans
med förslagen i departemenspromemorian. Det har emellertid visat sig
att detta inte är möjligt av tidsskäl. För att uppnå det fastställda spar-
kravet för år 1997 krävs att en proposition i frågan måste föreläggas
riksdagen före sommaren 1996. De förslag som utredningen har lagt
fram har inte några budgetkonsekvenser som behöver beaktas i samband
med de regler som behandlas i detta förslag. Regeringen avser därför att
behandla Underhållsbidrags- och bidragsförskottsutredningen - 93:s för-
slag i ett annat sammanhang.
Regeringen har nyligen förelagt riksdagen förslag till relativt omfattan-
de ändringar i lagen (1993:737) om bostadsbidrag (prop. 1995/96:186).
Propositionens förslag bygger på ett betänkande av Bostadsbidragsut-
redningen -95, Bostadsbidragen - effektivare inkomstprövning - bespa-
ringar (SOU 1995:133). En av de föreslagna ändringarna är införande av
en förmögenhetsprövning, som innebär att bostadsbidraget reduceras på
grund av förmögenhet överstigande ett visst belopp. Under beredningen
har myndigheter, försäkringskassor m.fl. lämnat synpunkter på utred-
ningens förslag dels vid en hearing, dels skriftligt. Härvid har frågan om
kontroll av förmögenhetsuppgifter tagits upp, vilket har föranlett det
förslag till komplettering av lagen om bostadsbidrag med en uppgifts-
skyldighet för banker m.fl. som propositionen innehåller.
Lagrådet
Regeringen beslutade den 2 maj 1996 att inhämta Lagrådets yttrande
över de lagförslag som finns i bilaga 3. Lagrådets yttrande finns i bila-
ga 4.
Lagrådet finner att den föreslagna lagstiftningen föranleder åtskilliga
invändningar, men att dessa inte är av sådan art att Lagrådet har anled-
ning att avstyrka att förslaget genomförs. Om förslaget skall läggas till
grund för lagstiftning anser Lagrådet emellertid att lagtexten bör justeras
på en rad punkter. Regeringen har i allt väsentligt följt Lagrådets förslag.
Därutöver har vissa redaktionella ändringar gjorts i lagtexterna. Vi åter-
kommer till Lagrådets synpunkter dels i avsnittet 5.4.3, dels i författ-
ningskommentaren .
I detta kapitel lämnas en kort redogörelse för gällande bestämmelser om
bidragsförskott (avsnitt 4.2) och underhållsbidrag (avsnitt 4.3) samt redo-
visas vissa uppgifter om bidragsskyldiga och barn som får bidrags-
25
förskott, m.m. (avsnitt 4.4). För en mer utförlig redovisning hänvisas till Prop. 1995/96:208
betänkandet Underhållsbidrag och bidragförskott (SOU 1995:26)
Bestämmelser om bidragsförskott finns i lagen (1964:143) om bidrags-
förskott (BFL). Bidragsförskottet uppgår för närvarande till 14 080 kro-
nor per år (4 § första stycket), dvs. till 1 173 kronor i månaden.
Bidragsförskott kan lämnas när inte någon av föräldrarna eller endast
en av dem har vårdnaden om barnet. Bidragsförskott lämnas i förhållan-
de till den förälder som inte har vårdnaden om barnet. En förutsättning
för att bidragsförskott skall lämnas är att denna förälder inte varaktigt
bor tillsammans med barnet. Bidragsförskott kan lämnas också när båda
föräldrarna har vårdnaden om barnet gemensamt, men barnet varaktigt
bor tillsammans med endast en av dem. Bidragsförskott lämnas då i
förhållande till den andra föräldern (1 § andra stycket).
Bidragsförskott lämnas inte om den förälder som barnet bor hos upp-
enbarligen utan giltigt skäl underlåter att vidta eller medverka till åtgär-
der för att få ett underhållsbidrag fastställt. Bidragsförskott lämnas inte
heller om det finns grundad anledning att anta att den bidragsskyldige i
vederbörlig ordning betalar fastställt underhållsbidrag till barnet och
underhållsbidraget uppgår till minst samma belopp som bidragsförskottet
(2 §).
Beslut om bidragsförskott fattas av de allmänna försäkringskassorna
(5 §) och består av två delar; en förskottsdel och en utfyllnadsdel. För-
skottsdelen motsvarar fastställt underhållsbidrag och betalas om under-
hållsbidraget inte erläggs i tid eller med rätt belopp. Underhållsbidrag
förskotteras med högst det belopp som svarar mot bidragsförskottet (för
närvarande 1 173 kronor per månad). Utfyllnadsdelen utgör skillnaden
mellan bidragsförskottet och underhållsbidraget.
Finns det grundad anledning anta att det fastställda underhållsbidraget
betalas i vederbörlig ordning, betalas bidragsförskott endast i form av
utfyllnadsbidrag (4 § andra stycket). Om det underhållsbidrag som fast-
ställts uppenbarligen understiger vad den bidragsskyldige bör betala,
lämnas inte bidragsförskott med högre belopp än underhållsbidraget (4 §
tredje stycket). Något utfyllnadsbidrag betalas alltså inte.
Det belopp som staten förskotterat skall den bidragsskyldige betala till-
baka till staten. Utfyllnadsbidraget däremot är ett rent samhällsstöd som
inte återkrävs från den bidragsskyldige.
Bidragsförskott betalas längst t.o.m. den månad under vilken barnet
fyller 18 år (3 § andra stycket). Härefter kan barnet få förlängt bidrags-
förskott enligt bestämmelser i lagen (1984:1095) om förlängt bidragsför-
skott för studerande (FBFL).
Bestämmelser om särskilt stöd motsvarande bidragsförskottet till barn
som är adopterade av endast en person finns i lagen (1984:1096) om
särskilt bidrag till vissa adoptivbarn (SBAL). Reglerna för bidraget mot-
svarar i huvudsak dem som gäller för bidragsförskott och förlängt bi-
dragsförskott.
26
Prop. 1995/96:208
Föräldrars underhållsskyldighet
Bestämmelser om föräldrars underhållsskyldighet gentemot sina barn
finns i 7 kap. föräldrabalken (FB). Föräldrarnas underhållsskyldighet
beror på deras respektive ekonomiska förmåga och barnets behov av
underhåll. Föräldrarna skall svara för underhåll åt barnet efter vad som
är skäligt med hänsyn till barnets behov och föräldrarnas samlade ekono-
miska förmåga. När underhållsskyldigheten bestäms skall hänsyn tas till
barnets egna inkomster och tillgångar samt till barnets sociala förmåner
enligt de föreskrifter som finns för dessa. Sinsemellan skall föräldrarna
ta del i kostnaderna för barnets underhåll var och en efter sin förmåga.
Föräldrarnas underhållsskyldighet är således inte ovillkorlig.
Underhållsskyldigheten upphör när barnet fyller 18 år. Går barnet i
skolan vid den tidpunkten eller återupptar barnet skolgången före 19 års
ålder är föräldrarna underhållsskyldiga så länge skolgången pågår, dock
längst till dess barnet fyller 21 år. Till skolgång räknas studier i grund-
skolan, gymnasieskolan och annan jämförlig grundutbildning (1 §).
Underhållsbidrag
En förälder som inte varaktigt bor tillsammans med barnet skall fullgöra
sin underhållsskyldighet genom att betala underhållsbidrag till barnet. En
förälder som har vårdnaden om barnet gemensamt med den andra för-
äldern skall fullgöra sin underhållsskyldighet genom att betala under-
hållsbidrag till barnet om barnet varaktigt bor tillsammans med endast
den andra föräldern (2 § första stycket). Även en förälder som bor till-
sammans med sitt barn kan åläggas att betala underhållsbidrag om han
eller hon försummar sin underhållsskyldighet (6 §). Underhållsbidrag
skall som regel betalas förskottsvis för kalendermånad (7 §).
När underhållsbidrag skall bestämmas får den bidragsskyldiga föräldern
förbehålla sig ett normalbelopp för egna levnadskostnader (årligen 120
procent av basbeloppet enligt lagen [1962:381] om allmän försäkring)
och ett skäligt belopp för bostadskostnad. Vidare får den bidragsskyldige
förbehålla sig ett belopp för hemmavarande barns försörjning (årligen 40
procent av basbeloppet för varje barn). Avräkning skall dock göras för
vad som betalas till sådana barn av resp, barns andra förälder, eller för
dennes räkning, t.ex. genom bidragsförskott. Om det finns särskilda skäl,
får den bidragsskyldige förbehålla sig ett belopp för underhåll åt en
make som han eller hon varaktigt bor tillsammans med (årligen 60
procent av basbeloppet). Med make jämställs den som den bidragsskyl-
dige bor tillsammans med, om de har barn tillsammans.
Underhållsbidrag bestäms genom dom eller avtal. Det anpassas auto-
matiskt till ändringarna i penningvärdet. Bestämmelser om detta finns i
lagen (1966:680) om ändring av vissa underhållsbidrag, den s.k. index-
lagen.
27
Föräldrarna kan genom avtal ändra vad som bestämts om underhållet i Prop. 1995/96:208
en dom eller ett avtal. Domstol kan jämka en dom eller ett avtal om
underhåll, om ändring i förhållandena föranleder det. För tiden innan
talan har väckts får dock mot parts bestridande jämkning göras endast på
så sätt att obetalda bidrag sätts ned eller tas bort (10 § första stycket).
Ett avtal om underhåll kan också jämkas av rätten, om avtalet är oskäligt
med hänsyn till omständigheterna vid dess tillkomst och förhållandena i
övrigt (10 § andra stycket). Ett fastställt underhållsbidrag som inte har
ändrats under en tid av sex år kan alltid omprövas för framtiden utan att
anledning till jämkning enligt de just återgivna reglerna behöver åbero-
pas (10 § tredje stycket).
Till ledning för bl.a. vissa myndigheters rättstillämpning har Socialsty-
relsen utarbetat allmänna råd som har publicerats i skriften Underhålls-
bidrag till barn, Allmänna råd från Socialstyrelsen 1989:6.
Nettokostnaderna för bidragsförskott har ökat påtagligt under senare år;
från 2 140 miljoner kronor år 1990 till 3 280 miljoner kronor år 1995.
En orsak till utgiftsökningen är att antalet bam som får bidragsförskott
har ökat från omkring 275 000 år 1990 till omkring 315 000 år 1995.
Utgiftsökningen beror också på att fastställda och inbetalade underhålls-
bidrag minskat i storlek i förhållande till utbetalade bidragsförskott. År
1990 finansierades 33,8 procent av de totala kostnaderna för bidragsför-
skott genom inbetalningar från de bidragsskyldiga. År 1994 hade ande-
len sjunkit till 27,4 procent. Återkrävda belopp i förhållande till utbeta-
lade belopp minskade under samma period från 37 till 35 procent.
Antalet bidragsskyldiga inom bidragsforskottssystemet uppgår till om-
kring 218 000. Omkring 315 000 bam har bidragsförskott eller förlängt
bidragsförskott.
Bland de bam som får bidragsförskott fördelar sig underhållsbidragens
genomsnittliga storlek enligt följande. Uppgifterna avser förhållandena i
juli 1995.
Antal bam Underhållsbidrag kr/månad
106 986
180 910
20 500
0
1 - 1 173
1 174 -
Det genomsnittliga underhållsbidraget uppgår till 452 kronor per bam
och månad. Även bam till bidragsskyldiga som har ett underhållsbidrag
fastställt till noll kr och bam till bidragsskyldiga för vilka underhålls-
bidrag inte har fastställts ingår i beräkningen. Bam för vilka faderskapet
inte är fastställt ingår inte i sammanställningen.
Av de bidragsskyldiga har 125 165 en skuld till det allmänna för för-
skotterade underhållsbidrag. Den totala skulden uppgår till drygt 1 449
28
miljoner kronor. Den genomsnittliga skulden för dem som är skuldsatta Prop. 1995/96:208
uppgår till 11 583 kronor. En anledning till att skulder uppstår med
dagens regler är att det kan dröja lång tid från det underhållsskyldighe-
ten uppstår och bidragsförskott börjar utbetalas tills dess underhålls-
bidraget är fastställt och den bidragsskyldige börjar betala. Under denna
tid kan stora skulder ha ackumulerats. Inbetalningsgraden, dvs. hur
mycket av återkrävt belopp som betalas in, är i dag 78 procent.
För att få en bild av hur höga underhållsbidrag som fastställts i olika
inkomstlägen har Socialdepartementet låtit göra en samköming av in-
komstuppgifter från taxeringen avseende inkomståret 1993 och de fast-
ställda underhållsbidragen per den 31 december 1993 för ett tioprocen-
tigt urval av de bidragsskyldiga i bidragsforskottssystemet (tabell /).
Tabell 1: Underhållsbidrag (uhb*) per barn och per underhållsskyldig
(uhs) för underhållsskyldiga med olika inkomstnivåer (kr/mån).
Är 1993
|
Inkomst |
Underhålls- |
Underhålls- |
Antal uhs |
|
0 |
259 |
395 |
20 830 |
|
1-9 999 |
276 |
418 |
53 630 |
|
10 000- 14 999 |
468 |
696 |
64 940 |
|
15 000- 19 999 |
644 |
965 |
39 200 |
|
20 000- 24 999 |
773 |
1 135 |
9 460 |
|
25 000- 29 999 |
921 |
1 333 |
2 590 |
|
30 000- |
953 |
1 378 |
1 860 |
|
Samtliga |
452 |
678 |
192 510 |
♦ Även de fall där uhb är fastställt till noll eller ännu inte fastställts har beaktats i ta-
bellen.
Med inkomst avses här förvärvsinkomst, dvs. löne- och företagarin-
komst. Pensions- och socialförsäkringsinkomster har inte beaktats vilket
innebär att arbetslösa, långtidssjukskrivna, förtidspensionärer kan ingå i
den grupp som har noll kronor i förvärvsinkomst. Inkomsterna kan också
för övriga grupper vara något högre än vad som anges i tabellen. Bi-
dragsförskottsnivån låg år 1993 på 1 147 kronor per bam och månad.
29
Tabellen visar hur höga de fastställda underhållsbidragen per bam och Prop. 1995/96:208
per underhållsskyldig är för bidragsskyldiga med olika inkomster. Av
tabellen framgår bland annat att även föräldrar med låga inkomster i
många fall är skyldiga att betala underhållsbidrag. Underhållsbidragen
ökar med stigande inkomst. Ökningen är dock relativt liten och även
bland de föräldrar som har de högsta inkomsterna understiger det ge-
nomsnittliga underhållsbidraget bidragsförskottsnivån. För föräldrar i
bidragsforskottssystemet med en månadsinkomst över 30 000 kronor är
förskottsdelen av bidragsförskottet i genomsnitt 953 kronor. Ett utfyll-
nadsbidrag på i genomsnitt 194 kronor utgår i dessa fall. Många föräld-
rar med höga inkomster är i och för sig inte med i bidragsför-
skottssystemet. Men det faktum att bidragsförskott faktiskt lämnas när
den bidragsskyldiga föräldern har höga inkomster är en av bristerna i
dagens system.
Regeringens förslag: Samhällsstödet till bam vars föräldrar inte
bor tillsammans skall vara oberoende av föräldrabalkens regler
om underhållsbidrag. Det skall utformas så att statens kostnader
minskar. Samhällsstödet skall i fortsättningen benämnas under-
hållsstöd.
Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna ställer sig ba-
kom de grundläggande principerna för arbetsgruppens förslag. Kammar-
rätten i Göteborg anför att flertalet av de olägenheter som är förknippa-
de med nuvarande ordningen elimineras. Centerkvinnorna anför att det
är bra att man här har eftersträvat ett system som ur samhällsekonomisk
synpunkt är kostnadsnedbringande, men även för den enskilda
människan enkelt och mindre byråkratiskt. Folkpartiets kvinnoförbund
stöder i stort de förslag som framförs och anser vidare att det är bra att
förslaget understryker att det är båda föräldrarna som har ansvaret för
barnen medan samhällets uppgift är att träda in först när föräldrarna inte
har möjlighet att klara det själva. Socialdemokratiska kvinnoförbundet är
positivt till förslaget och understryker vikten av att framhålla att det är
föräldrarna som har det grundläggande ansvaret för barnets försörjning.
Förbundet framhåller vidare att reglerna för underhållsstöd måste utfor-
mas så att de stimulerar till gemensam vårdnad.
Några remissinstanser är tveksamma eller avstyrker förslaget. Social-
styrelsen anser att promemorian innehåller många positiva förslag men
30
enligt styrelsens mening kan dock förslaget komma att uppfattas negativt
av vissa föräldrar, som kan uppleva att han eller hon betalar en avgift
till samhället och inte till sina bam, vilket kan medföra negativa konse-
kvenser för kontakterna med barnet. BRIS framför liknande synpunkter.
Några remissinstanser anser sig inte kunna tillstyrka förslaget. Läns-
rätten i Uppsala län ifrågasätter om den ur ett civilrättsligt avtal mellan
enskilda eller av en dom på underhållsskyldighet härledda rätten till
underhållsbidrag kan fråntas någon genom den aktuella lagen. Juridiska
fakultetsnämnden vid Uppsala universitet anser problemen med nuvaran-
de negativa verkningar av samordningen mellan reglerna för underhålls-
bidrag och reglerna för bidragsförskott i stället bör lösas genom att
rätten till utfyllnadsbidrag avskaffas och det härefter aktuella behovet av
samhällsstöd tillgodoses inom bostadsbidragssystemet. Sveriges advokat-
samfund anser att det är felaktigt att förvandla nuvarande underhålls-
bidrag till en avgift. Föreningen jurister vid de allmänna advokatbyråer-
na avstyrker förslaget såväl av principiella skäl som på grund av att de
anser att förslaget inte medför ett bättre bidragssystem. Föreningen för-
ordar i stället att avsevärda förenklingar göres i föräldrabalken.
Skälen för regeringens förslag: Bidragsförskotten har spelat en viktig
fördelningspolitisk roll. De har gjort det möjligt för ensamföräldrar att
ge sina bam en rimlig ekonomisk standard och har underlättat ensamstå-
ende föräldrars situation. Många ensamföräldrar har en ansträngd ekono-
misk situation. Internationella jämförelser visar dock att det svenska
familjestödet generellt har varit framgångsrikt på så sätt att fattigdom har
kunnat undvikas bland bam - i familjer med såväl en som två för-
äldrar - utan att det har uppstått besvärande marginaleffekter som har
hindrat föräldrarna från att förvärvsarbeta. Bidragsförskotten har haft en
stor betydelse i detta sammanhang. De har lett till att flertalet bam till
ensamstående föräldrar har kunnat leva ett ekonomiskt tryggt och socialt
väl integrerat liv. Svenska män och kvinnor behöver inte heller av eko-
nomiska skäl stanna i konfliktfyllda och dåliga relationer. Genom att
reglera föräldrars underhållsbidragsskyldighet och vid bristande förmåga
att betala underhåll ge samhällsstöd, garanterar samhället bam till sär-
levande föräldrar en viss ekonomisk standard. Utan denna garanti skulle
många bam hamna i en mycket svår ekonomisk och social situation. Det
skulle bli fallet dels om en underhållsbidragsskyldig förälder inte har
någon förmåga eller endast en begränsad förmåga att bidra till sitt barns
försörjning, dels om föräldern visserligen kan bidra till barnets underhåll
men inte betalar i rätt tid.
Det anförda talar för att det finns anledning att behålla en ordning som
innebär att det allmänna träder in och ger bam till särlevande föräldrar
ett garanterat bidrag till sin försörjning, om barnet inte har möjlighet att
direkt av den bidragsskyldige föräldern få ett underhåll av tillräcklig
storlek.
Reglerna om bidragsförskott har emellertid kritiserats i olika samman-
hang. Det har konstaterats att bidragsförskotten medför stora kostnader
för staten. Riksrevisionsverket (RRV) har i en nyligen utförd effektivi-
tetsrevision (Bidragsförskott - effektivitetsrevision av ett statligt stöd till
Prop. 1995/96:208
31
barnfamiljer, RRV 1995:34, s. 9, 37 f. och 75 f.) konstaterat att bidrags-
förskott i en inte obetydlig omfattning betalas till bam som inte kan
anses vara i behov av det och att samhällsstödet i stor utsträckning
kommit att få en omvänd fördelningsprofil. Ett annat problem som kon-
staterades av RRV var att underhållsbidrag inte omprövas tillräckligt
ofta. Detta leder enligt RRV till för låga underhållsbidrag. Marginal-
effekterna för den bidragsskyldige har vidare i vissa fall uppgått till 100
procent, vilket strider mot målsättningen att det ska finnas drivkrafter till
egen försörjning.
Det har vidare i andra sammanhang anförts kritik mot det nära sam-
band som råder mellan den offentligrättsliga regleringen av bidragsför-
skott och de civilrättsliga reglerna om underhållsbidrag. Sambandet kan
kort beskrivas så att reglerna om bidragsförskott utgår från reglerna om
underhållsbidrag. Det innebär att den del av bidragsförskottet som skall
återbetalas av den bidragsskyldiga föräldern till staten (förskottsdelen)
bestäms av det underhållsbidrag som fastställs genom dom eller avtal. I
konsekvens med detta bestäms också den del av bidragsförskottet som är
ett rent bidrag från staten (utfyllnadsdelen) av det underhållsbidrag som
fastställs.
Sambandet mellan reglerna leder i vissa fall till oönskade konsekven-
ser. Enligt reglerna om bidragsförskott har barnet rätt till bidragsförskott
så snart det inte lever med båda sina föräldrar. Detta gäller även om
barnet inte har behov av något underhållsbidrag, därför att barnet har
egna inkomster eller därför att den förälder som barnet bor hos ensam
kan försörja barnet. Reglerna medför också att utfyllnadsbidraget höjs,
om ekonomin hos den förälder som barnet bor hos förbättras och under-
hållsbidraget därför sänks. Underhållsbidraget är således inte någon bra
mätare på barnets behov av ekonomiskt stöd från det allmänna. Därtill
kan anföras att reglerna om bidragsförskott medför administrationskost-
nader för staten eftersom försäkringskassorna måste kontrollräkna att
underhållsbidraget är riktigt innan bidragsförskott kan lämnas. Barnet
eller någon av dess föräldrar torde knappast agera för att underhållsbi-
draget skall höjas, annat än om ett underhållsbidrag som överstiger bi-
dragsförskottets nivå kan bli aktuellt.
De nu nämnda problemen har varit kända under lång tid och olika för-
slag till lösningar har framförts, bl.a. i betänkandet Samhällsstöd till
underhållsbidragsberättigade bam I—III (SOU 1990:8 och SOU 1990:48)
samt i departementspromemorian Ensamförälderstöd (Ds 1992:53). De
förslag som fördes fram i dessa sammanhang har inte lett till lagstift-
ning.
Mot bakgrund av det anförda och saneringsprogrammet för de offent-
liga finanserna bör det ånyo övervägas om reglerna om samhällsstöd till
bam vars föräldrar lever åtskilda kan utformas på ett annat sätt än i dag.
Både föräldrabalkens regler om underhållsbidrag och reglerna om bi-
dragsförskott syftar till att reglera frågor som gäller barns försörjning,
men från olika utgångspunkter. Föräldrabalken innehåller en civilrättslig
reglering av föräldrarnas underhål Isansvar gentemot sina bam. Enligt
dessa regler fördelas underhållsansvaret mellan föräldrarna inom ramen
Prop. 1995/96:208
32
för barnets behov och föräldrarnas förmåga att bidra till barnets behov
av underhåll. Gällande rätt innebär att barnet skall ha en standard som
beror av föräldrarnas ekonomi. Sinsemellan skall föräldrarna fördela
kostnaderna för barnet efter sin ekonomiska förmåga. Underhållsbidrag
som skall utges av en förälder kan alltså i princip inte bestämmas enbart
med ledning av den bidragsskyldiga förälderns inkomster. Reglernas
funktion är att reglera alla slags situationer, såväl när föräldrarna lever
tillsammans som när de lever åtskilda, och oavsett om samhällsstöd
lämnas eller inte. Det nu angivna bör gälla även för framtiden. Det finns
inget behov att ändra dessa regler i detta sammanhang.
Samhällsstödet har en annan funktion än reglerna om underhållsbidrag.
Det syftar till att garantera bam till särlevande föräldrar en viss försörj-
ning och vilar på offentligrättslig grund. Det är därför inte givet, varken
från praktiska eller rättstekniska utgångspunkter, att samhällsstödet skall
bygga på FB:s regler om underhållsbidrag. Tvärtom visar de hittills
vunna erfarenheterna tydligt att en sådan ordning i vissa fall leder till
negativa konsekvenser.
En diskussion om samhällsstödets framtida utformning bör dock inte
föras enbart utifrån de problem som uppkommer genom samordningen
av reglerna om bidragsförskott och reglerna om underhållsbidrag. Det
finns även andra angelägna syften med en reform som bör beaktas.
Regeringens första mål är att genomföra de ytterligare besparingar som
krävs i saneringsprogrammet för de offentliga finanserna.
Den nuvarande utformningen av reglerna om bidragsförskott har lett
till att det försörjningsansvar som åvilar den förälder som inte bor till-
sammans med barnet, i praktiken har kommit att i stor utsträckning
fullgöras av det allmänna. De nya reglerna om samhällsstöd bör utfor-
mas så att det tydligt framgår att det i första hand är föräldrarna som har
det ekonomiska ansvaret för sitt bam. Därvid bör eftersträvas att den
besparing som måste genomföras blir fördelningspolitiskt rimlig. Ensam-
föräldrar har tidigare drabbats av ett flertal olika statliga besparingar,
bl.a. genom att nivån för bidragsförskotten inte längre automatiskt räknas
upp när basbeloppet höjs. Besparingen bör därför inte ske på så sätt att
samhällsstödet minskas. Utgångspunkten bör i stället vara att besparing-
en skall åstadkommas genom att försörjningsförmågan hos den förälder
som barnet inte bor hos tas i anspråk i större omfattning än vad som
sker med de nuvarande reglerna.
Dessutom bör beaktas att allt fler föräldrar som bor åtskilda inte bara
har den rättsliga vårdnaden om barnet utan även har den faktiska vården
om barnet gemensamt. Det innebär att allt fler bam numera bor växelvis
hos var och en av sina föräldrar. Ytterligare en utgångspunkt bör därför
vara att samhällsstödet skall omfatta även dessa situationer. Det är an-
geläget att reglerna utformas så att de inte motverkar att nära och goda
relationer kan upprätthållas mellan barnet och dess båda föräldrar. Tvärt-
om bör samhällsstödet underlätta för föräldrar att ta sitt ansvar gentemot
sina bam.
Slutligen bör en strävan vara att reglerna blir enkla och tydliga. Det är
angeläget att föräldrarna själva i en given situation, t.ex. vid en skils-
Prop. 1995/96:208
3 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 208
33
mässa, kan överblicka sina ekonomiska förpliktelser.
Mot bakgrund av den anförda kritiken mot den nuvarande ordningen
och med de angivna utgångspunkterna anser regeringen att ett nytt sam-
hällsstöd bör utformas så att sambandet mellan reglerna om samhällsstöd
och reglerna om underhållsbidrag minskar. Vidare bör försörjningsför-
mågan hos den förälder som barnet inte bor hos tas i anspråk i större
utsträckning.
Liksom hittills bör det allmänna genom försäkringskassan vid behov
därav lämna ett bidrag till bam, vars föräldrar lever åtskilda, och den
förälder som inte bor tillsammans med barnet bör vara skyldig att till
staten återbetala hela eller en viss del av bidraget. Återbetalningsskyldig-
heten bör bestämmas enbart med utgångspunkt i den underhållsbidrags-
skyldige förälderns betalningsförmåga. Med hänsyn till de uppgifter som
inom bidragsförskottssystemets ram redan åvilar försäkringskassorna
ligger det nära till hands att överväga en lösning som innebär att försäk-
ringskassorna ges möjlighet att oberoende av reglerna om underhålls-
bidrag pröva i vilken utsträckning det utgivna samhällsstödet skall åter-
betalas till staten av den förälder som inte bor tillsammans med barnet.
En sådan lösning kan vara att reglerna om samhällsstöd görs oberoende
av reglerna om underhållsbidrag och att återbetalningsskyldigheten till
staten bestäms särskilt inom ramen för de regler som gäller för samhälls-
stödet.
En sådan ordning är förenad med flera fördelar. Reglerna om återbetal-
ning till staten kan utformas så att den bidragsskyldige förälderns förmå-
ga att bidra till barnets försörjning tas i anspråk fullt ut, vilket sannolikt
leder till en besparing för staten. Vidare skulle man undgå risken att
föräldrarna försöker få ett lågt underhållsbidrag bestämt i syfte att öka
samhällets bidrag till barnet. Återkrav och återbetalning skulle bli en
angelägenhet mellan försäkringskassan och den återbetalningsskyldige
föräldern. Vid utformningen av ett nytt system för samhällsstödet måste
dock uppmärksammas att återbetalningsskyldigheten inte får bli så be-
tungande för den bidragsskyldige att det allvarligt försvårar umgänge
med barnet.
En annan fördel med den föreslagna ordningen är att föräldrar ofta kan
undvika att ta upp frågan om civilrättsligt fastställda underhållsbidrag.
Om samhällsstöd lämnas blir det som regel bara i sådana fall där för-
äldrabalkens regler leder till ett underhållsbidrag överstigande samhälls-
stödets belopp som boföräldem kan ha intresse av att aktualisera den
frågan.
Den föreslagna ordningen förutsätter emellertid att reglerna om sam-
hällsstöd och reglerna om underhållsbidrag även i fortsättningen har ett
visst samband. En underhållsskyldig förälder bör kunna fullgöra sin
underhållsskyldighet genom att till det allmänna återbetala en så stor del
av samhällsstödet som försäkringskassan bestämmer. Att återbetala sam-
hällsstödet till staten bör alltså vara ett sätt att fullgöra underhålls-
bidragsskyldigheten (se avsnitt 5.6).
Det bör vara möjligt för försäkringskassan att betala samhällsstöd som
ett utfyllnadsbidrag i de fall en förälder betalar ett belopp som motsvarar
Prop. 1995/96:208
34
återbetalningsskyldigheten till staten direkt till barnet. Prop. 1995/96:208
Det nu föreslagna samhällsstödet skall benämnas underhållsstöd. För-
slaget presenteras mer ingående i de följande avsnitten.
Regeringens förslag: Underhållsstöd skall lämnas till bam vars
föräldrar inte bor tillsammans, oberoende av om barnet varaktigt
bor hos endast en av föräldrarna eller växelvis hos båda föräldrar-
na. Underhållsstöd skall lämnas till bam som bor i Sverige. Un-
derhållsstödet administreras av försäkringskassan.
Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Riksförsäkringsverket föreslår att det införs en be-
stämmelse som innebär att det för att underhållsstöd skall beviljas krävs
att boföräldem ensam eller tillsammans med barnets andra förälder är
vårdnadshavare för bamet. Försäkringsanställdas förbund (FF)är positiva
till att rätten till underhållsstöd kopplas till krav på att bamet är folk-
bokfört och faktiskt skall bo hos boföräldem. FF anför vidare att en
ordning som innebär att underhållsstöd kan lämnas utan att vårdnads-
frågan är löst inte medför några större problem. Försäkringskasseför-
bundet och Folkpartiets kvinnoförbund anser att det även i fortsättningen
skall krävas att boföräldem också har den rättsliga vårdnaden om bamet.
Flera remissinstanser är positiva till förslaget att underhållsstöd kan
lämnas vid växelvis boende, däribland Konsumentverket, Umeå kommun,
Askersunds kommun och Föreningen Söndagsbarn. Socialstyrelsen
styrker förslaget i denna del. Styrelsen anser att förslaget medför en
överkompensation för de föräldrar som har möjlighet att ha bamet växel-
vis boende jämfört med andra föräldrar. Styrelsen påpekar vidare att
bam inte alltid är folkbokfört där det i dagligt tal anses bo. BRIS, och
Uddevalla kommun ifrågasätter förslaget om att stöd kan lämnas vid
växelvis boende och befarar att det kan skapa konflikter mellan för-
äldrarna. BRIS pekar på att växelvis boende inte alltid är till fördel för
bamet. BRIS anser vidare att underhållsstöd bör utges om bamet bor hos
någon annan än förälder, t.ex. hos mormor. Försäkringsanställdas för-
bund befarar att underhållsstöd vid växelvis boende kan leda till att
föräldrarna strider om hos vem bamet skall vara folkbokfört, eller väljer
att folkbokföra bamet så att högsta möjliga stöd utges.
Skälen för regeringens förslag: Underhållsstöd bör liksom när det
gäller bidragsförskott lämnas efter ansökan. En förutsättning för att un-
derhållsstöd skall kunna lämnas skall vara att barnets föräldrar inte bor
tillsammans.
Gemensam vårdnad är numera huvudalternativet i föräldrabalkens reg-
ler om vårdnad även för sådana fall där föräldrarna inte bor tillsammans.
Inom den rättsliga ram som gemensam vårdnad ger, kan sedan föräldrar-
35
na själva i huvudsak välja hur den faktiska vården skall utformas. Oftast
bor bamet hos en förälder och umgås med den andra föräldern. I vissa
fall, både vid gemensam vårdnad och vid ensam vårdnad förekommer
s.k. växelvis boende, dvs. att bamet i stor omfattning bor hos båda för-
äldrarna. All erfarenhet talar for att det är bäst för bamet om det kan
vidmakthålla nära och goda relationer till båda sina föräldrar även när
föräldrarna inte lever tillsammans. De ändringar i föräldrabalkens vård-
nadsregler som har gjorts under senare år har därför syftat till att främja
samförståndslösningar och vidga utrymmet for gemensam vårdnad. Även
när det gäller barnets underhåll bör reglerna ha en sådan inriktning.
Reglerna om underhållsstöd bör därför enligt regeringens uppfattning
utformas så att samhällsstöd kan lämnas såväl till bam som varaktigt bor
hos endast en av föräldrarna, som till bam som bor växelvis hos båda
föräldrarna.
Underhållsstöd bör dock lämnas enbart om bamet är folkbokfört hos en
av föräldrarna och också varaktigt bor tillsammans med den föräldern
(boföräldem), vilket inte hindrar att bamet varaktigt kan bo tillsammans
även med den andra föräldern. Med förälder bör jämställas särskilt för-
ordnad vårdnadshavare. Att underhållsstödet betalas till den förälder som
bamet är folkbokfört hos och att återbetalningsskyldigheten beräknas på
den andras inkomster (se avsnitt 5.5.) innebär en samstämmighet med
reglerna för särskilt bidrag for bam enligt lagen (1993:737) om bostads-
bidrag. Samstämmigheten innebär att man förhindrar att en förälder
uppbär utfyllnadsdelen av underhållsstödet, medan den andra uppbär
bostadsbidrag för samma bam, vilket sammanlagt skulle innebära mer i
bidrag om föräldrarna har olika hög inkomst än vad som är avsett av
lagstiftaren. Även i nuvarande lagstiftning krävs, i de fall föräldrarna har
gemensam vårdnad om bamet, att bamet bor varaktigt hos en av för-
äldrarna for att bidragsförskott skall lämnas. Någon anledning att, när
fråga är om underhållsstöd, skilja på bam som står under båda föräldrar-
nas juridiska vårdnad och de som endast har en förälder som vårdnads-
havare finns inte. Se närmare om begreppet "varaktigt bor" under 3 §
författningskommentaren.
Vidare bör en förutsättning för att underhållsstöd skall lämnas vara att
boföräldem har del i vårdnaden om bamet. 1 annat fall kan den situatio-
nen inträffa att underhållsstöd skall lämnas utan att någon förälder kan
åläggas återbetalningsskyldighet, eftersom återbetalningsskyldigheten är
knuten till om bidragsskyldighet enligt föräldrabalken föreligger.
Vid växelvis boende har båda föräldrarna kostnader for bamet. Vardera
förälder står för barnets kostnader under den tid bamet vistas hos honom
eller henne. Någon bidragsskyldighet kan inte heller fastställas enligt
föräldrabalken vid växelvis boende. Den förälder som inte är boförälder
bör vid växelvis boende inte heller åläggas återbetalningsskyldighet
gentemot staten. Samtidigt har boföräldem lägre kostnader för bamet
under den tid det vistas hos den andra föräldern. Underhållsstödet till
boföräldem bör, när fråga är om växelvis boende, därför minskas i mot-
svarande mån och lämnas som ett utfyllnadsbidrag som betalas till bo-
föräldem. Vid växelvis boende förutsätts att föräldrarna också kan kom-
Prop. 1995/96:208
36
ma överens om hur underhållsstödet eventuellt bör fordelas mellan dem.
Även i vissa andra situationer bör endast en utfyllnadsdel av under-
hållsstödet kunna betalas ut. Se närmare om utfyllnadsbidrag i avsnitt
5.5.
När bamet bor hos en av föräldrarna bör utgångspunkten vara att un-
derhållsstöd lämnas under samma förutsättningar som bidragsförskott
och förlängt bidragsförskott lämnas i dag.
Enligt 2 § lagen (1964:143) om bidragsförskott lämnas inte bidrags-
förskott om vårdnadshavaren uppenbart utan giltigt skäl underlåter att
vidta eller medverka till åtgärder för att få underhållsbidrag eller fader-
skap till bamet fastställt. Enligt samma bestämmelse lämnas inte heller
bidragsförskott om det finns grundad anledning att anta att den under-
hållsskyIdige i vederbörlig ordning betalar fastställt underhållsbidrag som
inte understiger vad som skulle utgå i bidragsförskott eller om det är
uppenbart att den underhållsskyldige på annat sätt sörjt eller sörjer för
att bamet får motsvarande underhåll. En liknande ordning bör gälla för
underhållsstöd. Eftersom underhållsstöd kan lämnas oavsett om något
underhållsbidrag är fastställt eller inte bör dock regleringen vara något
annorlunda. Det innebär att underhållsstöd inte bör lämnas om boföräl-
dem uppenbarligen utan giltigt skäl underlåter att medverka till att få
faderskapet till bamet fastställt, eller om den bidragsskyldiga föräldern
genom att betala underhållsbidrag till bamet eller på annat sätt bidrar till
barnets försörjning med ett belopp som uppgår till minst underhållsstö-
dets belopp.
Om ingendera av ett bams föräldrar är lämplig som vårdnadshavare
skall vårdnaden om bamet anförtros en eller två särskilt förordnade vård-
nadshavare. En särskilt förordnad vårdnadshavare är inte underhållsskyl-
dig mot bamet; underhållsskyldigheten åvilar även i denna situation
barnets föräldrar. Även dessa bam bör, liksom hittills enligt BFL, garan-
teras ett visst underhåll genom att underhållsstöd kan lämnas till bamet.
Den försörjningsgaranti som underhållsstödet innebär bör i dessa fall
avse båda föräldrarna. Bamet får då dubbelt underhållsstöd. Äterbetal-
ningsskyldighet skall då också kunna fastställas för båda föräldrarna.
Vilken anknytning bamet skall ha till Sverige för att det skall ha rätt
till underhållsstöd bör avgöras på samma sätt som enligt BFL. Under-
hållsstöd bör således lämnas till bam som är bosatta i Sverige. Om bar-
net inte är svensk medborgare bör dock underhållsstöd lämnas bara om
också den förälder som bamet varaktigt bor tillsammans med är bosatt i
Sverige och bamet eller föräldern vistas här sedan minst sex månader.
Ett bam som lämnar Sverige skall fortfarande anses bosatt här, om den
som begär underhållsstöd eller som stöd betalas ut till visar att ut-
landsvistelsen är avsedd att vara längst sex månader. Medföljande bam
till den som av en statlig arbetsgivare sänds till ett annat land för arbete
för arbetsgivarens räkning, skall under utsändningstiden anses bosatta i
Sverige.
I vissa fall bör man avvika från utgångspunkten att förutsättningarna
för underhållsstöd bör vara samma som för bidragsförskott. Förutom när
det gäller bam som bor hos en särskilt förordnad vårdnadshavare bör det
Prop. 1995/96:208
37
nämligen för att underhållsstöd skall lämnas krävas att bamet varaktigt
skall bo hos en av sina föräldrar oavsett om föräldrarna har gemensam
vårdnad om bamet eller inte, och även vara folkbokfört där. Det innebär
att samhällsstöd, till skillnad från i dag, inte kommer att lämnas till bam
som står under vårdnad av endast en av föräldrarna om bamet inte va-
raktigt bor hos denna förälder. Ytterligare en skillnad mot vad som gäl-
ler i dag är att underhållsstöd inte i något fall skall utgå till bam som
under hel månad vårdas i familjehem eller hem för vård och boende
inom socialtjänsten. I dag betalas i sådana situationer bidragsförskott ut
till det kommunala organ som svarar för vårdkostnaden om förutsätt-
ningar för bidragsförskott förelåg vid placeringen. I vissa fall lämnas
dock inte heller i dag bidrag i dessa situationer. Står bamet under vård-
nad av båda föräldrarna och bedöms placeringen som varaktig lämnas
inte bidragsförskott. För bam som bor i bostad med särskild service eller
i familjehem med stöd av lagen (1993:380) om stöd och service till
vissa funktionshindrade utges inte heller något bidragförskott i dag.
Regeringen anser att underhållsstödet, liksom i dag bidragsförskottet,
inte faller in under begreppet familjeförmåner i rådets förordning
(EEG)nr 1408/71 utan omfattas av reglerna i förordningen(EEG) nr
1612/68. Detta medför att underhållsstöd endast utbetalas till bam bosat-
ta i Sverige.
De regler för underhållsstöd som regeringen nu föreslår förutsätter inte
att underhållsbidrag kan fastställas enligt föräldrabalkens regler. Under-
hållsstödet är inte ett förskott på underhållsbidrag. Det innebär att under-
hållsstöd kan lämnas oavsett om något underhållsbidrag är fastställt eller
inte. Underhållsstöd kan alltså lämnas även i de fall en förälder är en-
samförsörjare därför att barnets andra förälder är avliden.
Ett bam, vars förälder avlider, är normalt berättigat till barnpension.
Det är emellertid föräldern och inte bamet som försäkringsmässigt är
försäkrad och därmed styr rätten till barnpension. Det är därför reglerna
i den avlidne förälderns bosättningsland som avgör om någon barnpen-
sion kan betalas ut till ett bam som är bosatt i Sverige. I det fall en
avliden förälder var bosatt i ett land som saknar försäkring för barnpen-
sion får därför bamet ingen barnpension från det landet samtidigt som
svensk barnpension inte kan utges eftersom den avlidne inte var bosatt i
Sverige. Enligt nuvarande regler för bidragsförskott kan detta utges i
förhållande till en förälder oavsett var föräldern är bosatt så länge för-
äldern lever. Om föräldern avlider upphör dock rätten till bidragsför-
skott. I vissa fall kan således ett i Sverige bosatt bam sakna rätt till
bidragsförskott därför att föräldern avlidit samtidigt som bamet saknar
rätt till barnpension för att föräldern inte har varit bosatt i Sverige. Det
torde dock röra sig om enstaka fall men det är naturligtvis orimligt att
dessa bam inte omfattas av någon av stödformerna. Riksdagen har också
uttalat att en utredning bör ske av vilka andra möjligheter som kan fin-
nas att kompensera ett bam, som inte kan få efterlevandepension när en
förälder avlider, för bortfallet av detta stöd till försörjningen (bet.
1992/93:SfU4, rskr. 1992/93:69). Med föreliggande förslag löses detta
problem.
Prop. 1995/96:208
38
För att de bam som får barnpension inte skall överkompenseras bör Prop. 1995/96:208
dessa dock uttryckligen undantas från lagens tillämpningsområde.
I och med att det inte förutsätts att en underhållsbidragsskyldig förälder
finns, behövs inte längre det särskilda bidraget till vissa adoptivbarn.
Den kategorin bam kommer i stället att omfattas av lagen om under-
hållsstöd.
Likaså bör lagen omfatta de bam som efter fyllda arton år fortsätter att
studera och som i dag får förlängt bidragsförskott.
I likhet med vad som nyligen beslutats inom bostadsbidragssystemet
bör återbetalning ske av för mycket utbetalt bidrag utan att någon pröv-
ning behöver göras av om bidragstagaren har förorsakat felet eller borde
ha insett det. Möjligheten till eftergift av återkrav bör dock finnas kvar.
(Se närmare under författningskommentaren till 20 § lagen om under-
hållsstöd). En sådan förändring i förhållande till reglerna om bidragsför-
skott som nu har sagts kan inte anses innebära att alltför stora krav läggs
på bidragstagama. Den förenkling som uppnås innebär också fördelar för
den enskilde i form av ett mer lättbegripligt system.
Regeringens förslag: Underhållsstödet skall uppgå till 1 173
kronor per månad och bam.
Om bamet har egna inkomster, skall underhållsstödets belopp
minskas. Vid inkomster som överstiger 48 000 kronor per år skall
underhållsstödet minska med 50 procent av överskjutande belopp.
Promemorians förslag: Arbetsgruppen föreslår att underhållsstödet
skall uppgå till 1 200 kronor per månad och bam. Förslaget överens-
stämmer i övrigt med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Det fåtal remissinstanser som har berört nivåerna
på stödet respektive grundavdraget för bams egna inkomster är i huvud-
sak positiva. Jönköpings kommun och Föreningen Söndagsbarn anser att
den föreslagna bidragsnivån ligger på en lämplig nivå. Tjänstemännens
centralorganisation och Socialdemokratiska kvinnoförbundet saknar i
promemorians lagförslag någon skrivning om hur underhållsstödet skall
värdesäkras i förhållande till exempelvis inflation. Sveriges Advokatsam-
fund pekar på att den föreslagna nivån inte innebär någon förbättring för
den ensamstående boföräldem viket hade varit önskvärt. Försäkrings-
kasseförbundet anser att stödet bör få en annan lösning där stödet bör
lämnas med beaktande av båda föräldrarnas sammanlagda inkomst. Kon-
sumentverket anser att stödet bör relateras till barnets ålder. Umgänges-
rätts Föräldrarnas Riksförening framför liknande synpunkter. Uddevalla
kommun anser att det är anmärkningsvärt att samhällsstödet höjs när
huvudmotivet för förslaget är att spara pengar. Juridiska fakultetsnämn-
39
den vid Uppsala universitet anser att reglerna för när barnets inkomster
skall reducera stödet är omotiverat generösa.
När det gäller frågan om inkomstprövning av underhållsstödet mot
vårdnadshavarens inkomst har remissinstanserna ingen enhetlig uppfatt-
ning.
Konsumentverket framhåller att en behovsprövning skulle leda till be-
svärande marginaleffekter. Folkpartiets kvinnoförbund ser det som posi-
tivt att det inte skall finnas någon koppling mellan vårdnadshavarens
inkomst och samhällets stöd. Socialdemokratiska kvinnoförbundet ser
med tillfredsställelse på att stödet skall var ett generellt bidrag lika för
alla bam.
Riksförsäkringsverket (RFV) och Försäkringskasseförbundet pekar på
att ytterligare besparingar för det allmänna skulle ske om förslaget kom-
pletteras med en prövning av stödets storlek även i förhållande till bo-
förälders inkomstförhållanden. Riksrevisionsverket anser att det på lång
sikt är centralt att finna en form där även vårdnadshavarens försörj-
ningsförmåga beaktas utan att målkonflikter uppstår på andra områden.
Svea hovrätt, Länsrätten i Uppsala län, Socialstyrelsen, Umeå kom-
mun, Uddevalla kommun, Sveriges advokatsamfund, Försäkringskasse-
förbundet, Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet, Förening-
en Barns Rätt till 2 föräldrar, Försäkringsanställdas förbund och Före-
ningen Söndagsbarn anser att boföräldems ekonomi bör påverka sam-
hällsstödets belopp.
Skälen för regeringens förslag: Bam till särlevande föräldrar har ofta
en besvärlig ekonomisk situation. Av de föräldrar som tar emot under-
hållsbidrag eller bidragsförskott är 84 procent ensamstående. Alla studier
som gjorts på området visar att ensamstående föräldrar har en påtagligt
mycket sämre ekonomisk situation än kärnfamiljer och ombildade famil-
jer. Det beror på att endast en person bidrar med inkomsten till familjen
medan många av hushållets kostnader ligger på samma nivå som i två-
föräldershushåll. Ensamförälderhushåll har dessutom i mindre utsträck-
ning än tvåförälderhushåll möjlighet att förbättra sin ekonomiska situa-
tion genom att arbeta mera. Ensamstående föräldrar arbetar redan i dag
i stor utsträckning heltid (se bl.a. SOU 1995:26 s. 97 ff). De har också
drabbats hårt genom den senaste tidens besparingar inom olika bidrags-
system. Barnbidraget, som spelar en stor roll för ensamföräldrar har
reducerats i storlek. I bostadsbidraget, som de flesta ensamföräldrar
uppbär, görs också besparingar. Mot denna bakgrund föreslogs i budget-
propositionen år 1995 ett särskilt återlägg till faktiskt ensamboende för-
äldrar som kompensation för sänkningen av barnbidraget. Socialutskottet
motsatte sig dock ett riktat stöd till ensamföräldrar inom ramen för barn-
bidragssystemet. Men de knappa ekonomiska omständigheter som många
ensamstående föräldrar lever under påtalades. Utskottet ansåg dock att
detta borde lösas i andra sammanhang än inom ramen för bambidrags-
systemet.
Regeringen föreslår nu att underhållsstöd skall lämnas med samma be-
lopp som nu gäller för bidragsförskott, 1 173 kronor per bam och månad
vilket motsvarar ungefär hälften av normalkostnadema för ett bam sedan
Prop. 1995/96:208
40
hänsyn tagits till det allmänna barnbidraget. Förslaget avviker från ar-
betsgruppens förslag som innebar en höjning av bidraget med 27 kronor
per bam och månad. Regeringens ställningstagande i frågan motiveras av
de krav på besparingar som följer av saneringsprogrammet. Den i pro-
memorian föreslagna höjningen skulle öka kostnaderna för underhållsstö-
det med ca 100 miljoner kronor.
De nuvarande reglerna om bidragsförskott har kritiserats bl.a. för att
bidragsförskott betalas till bam som inte har något behov av ekonomiskt
stöd; antingen på grund av egna inkomster eller på grund av att den
förälder som bamet bor hos, eller båda föräldrarna, kan försörja bamet.
Om bamet har egna inkomster är det rimligt att dessa beaktas och att
underhållsstödet minskas om inkomsterna är tillräckligt höga. Ferie-
inkomster och andra mindre inkomster bör dock inte påverka underhålls-
stödet. Därför föreslår regeringen att inkomster som överstiger 48 000
kronor per år skall beaktas och medföra att underhållsstödet minskar
med 50 procent av överskjutande belopp.
Även en behovsprövning i förhållande till den förälder som bamet bor
hos har diskuterats. Närmare hälften av remissinstanserna har berört
frågan om inkomstprövning av bidraget mot boföräldems inkomster. De
remissinstanser som förordar en inkomstprövning befarar, i likhet med
Riksrevisionsverket (RRV) att om ett statligt stöd betalas ut till vård-
nadshavaren oberoende av dennes ekonomiska omständigheter kan detta
undergräva legitimiteten i systemet. Enligt RRV måste ett statligt stöd
som beaktar vårdnadshavarens ekonomi dock utformas så att marginal-
effekter minimeras samtidigt som administrationskostnaderna inte bör
öka. Konsumentverket anser att stödet inte bör behovsprövas och att
problemet med att stöd betalas ut till bam som inte har behov av stöd
kommer att minska med det föreslagna systemet. Verket framhåller vida-
re att en behovsprövning skulle kunna leda till besvärande marginal-
effekter.
Det finns flera skäl som talar mot en behovsprövning. Som det framgår
av bl.a. Underhållsbidrags- och bidragsförskottsutredningens betänkande
(SOU 1995:26) är det en mycket liten grupp boföräldrar som har höga
inkomster. Statens utgifter för samhällsstödet skulle inte minska annat än
marginellt om en behovsprövning införs. Underhållsstödets belopp är
bestämt så att det skall motsvara halva normalbehovet för ett bam utöver
barnbidraget. Det är rimligt att bam till särlevande föräldrar tillförsäkras
ett sådant bidrag. Boföräldem svarar regelmässigt för en motsvarande
del av barnets försörjning och ofta betydligt mer. Därtill kommer att
vårdnadshavare med goda och medelgoda inkomster vid en inkomst-
ökning ofta får lägre bostadsbidrag och höjda avgifter för barnomsorg.
Marginaleffekterna för dessa föräldrar är således stora redan i dag och
en behovsprövning skulle förstärka dem. Dessutom innebär en behovs-
prövning administrativa merkostnader.
Det anförda visar att en behovsprövning är förenad med många nack-
delar. Mot denna bakgrund kan den marginella utgiftsminskning som
skulle uppkomma för staten inte anses så betydelsefull att en behovs-
prövning bör införas.
Prop. 1995/96:208
41
Prop. 1995/96:208
Regeringens förslag: För det underhållsstöd som lämnas till bar-
net skall den förälder som inte bor tillsammans med bamet vara
återbetalningsskyldig gentemot staten. Återbetalningsskyldigheten
skall bestämmas enligt en schabloniserad procentmetod.
Återbetalningsskyldighet skall inte fastställas om underhållsbi-
drag bestämts som ett engångsbelopp.
Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Riksrevisionsverket anser att den föreslagna pro-
centmetoden uppfyller kravet på enkelhet, samtidigt som möjligheterna
till manipulation försvåras, eftersom inkomsterna relativt lätt kan kon-
trolleras. Askersunds kommun stöder principen att återbetalningsskyldig-
heten bör bestämmas enbart med utgångspunkt i den underhållsskyldiges
betalningsförmåga. Konsumentverket anser att det är en förbättring att
återbetalningsskyldigheten frikopplas från föräldrabalkens bestämmelser
om underhållsbidrag. Försäkringsanställdas förbund anser att det är
positivt att återbetalningsskyldigheten skall bestämmas oberoende av den
andre förälderns inkomster.
Skälen för regeringens förslag: Föräldrar skall svara för sina barns
försörjning. Även om underhållsstöd lämnas till bam till särlevande
föräldrar är utgångspunkten att båda föräldrarna efter förmåga skall bidra
till barnets försörjning. Det är därför inte rimligt att staten, som nu ofta
är fallet, står för kostnader för bamet som den förälder som inte bamet
bor hos har möjlighet att bidra till. Att svara för sina barns försörjning
bör vara en etablerad samhällelig norm. Denna norm har i dag delvis
urholkats genom att samhällsstöd i vissa fall betalas till bam, trots att
den förälder som bamet inte bor hos har förmåga att bidra till barnets
underhåll.
Det finns underhållsbidragsskyldiga föräldrar med stora ekonomiska
och sociala problem och som kan ha svårt att fullt ut bidra till sitt barns
försörjning. Men generellt sett avviker inte de bidragsskyldigas ekono-
miska situation från genomsnittet hos befolkningen i övrigt och de har
allmänt sett en bättre ekonomisk situation än de ensamstående föräldrar
som bor tillsammans med sitt bam. Det finns också en större inkomst-
spridning hos föräldrar som inte bor tillsammans med sitt bam än bland
ensamstående boföräldrar (se SOU 1995:26, kap. 3). Därtill kommer att
tillämpningen av reglerna om bidragsförskott och reglerna om under-
hållsbidrag successivt lett till att allt lägre genomsnittliga bidrag till
barnens försörjning kommer från föräldrar som inte bor stadigvarande
med sitt bam. Både från principiella utgångspunkter och av ekonomiska
42
skäl är det angeläget att den del av försörjningen som den bidragsskyldi-
ga föräldern står för ökar.
En ökning av försörjningsbidraget från de föräldrar som inte har sitt
bam boende hos sig bör enligt regeringens mening åstadkommas genom
att särskilda regler införs, som innebär att dessa föräldrar blir skyldiga
att helt eller delvis återbetala underhållsstödet till staten.
Återbetalningsskyldigheten mot staten bör bestämmas med hänsyn till
den bidragsskyldiges ekonomiska förhållanden så att dennes betal-
ningsförmåga tas i anspråk i den utsträckning som kan anses rimlig.
Återbetalningsskyldigheten bör vara oberoende av den andra förälderns
ekonomiska förhållanden. Därigenom påverkas inte statens kostnader för
underhållsstöd av de ekonomiska förhållandena hos boföräldem. Bandet
mellan bamet och föräldrarna sätts på så vis också i förgrunden medan
föräldrarnas ekonomiska beroende av varandra minskar.
Om den förälder som bamet bor hos har goda ekonomiska förhållan-
den, medan den återbetalningsskyldiga föräldern har relativt låga
inkomster, kan det faktum att återbetalningsskyldigheten till staten
bestäms oberoende av den andra förälderns goda ekonomi upplevas som
orättvist. Om barnets intresse och den relation som bamet har med var-
dera föräldern sätts i förgrunden snarare än föräldrarnas inbördes för-
hållande, är det ändå naturligt att återbetalning skall ske efter förmågan
hos den återbetalningsskyldiga föräldern. Att på så sätt framhäva relatio-
nerna mellan var och en av föräldrarna och bamet, ligger i linje med den
syn på barnets rätt, familjen och föräldraskapet som det finns stor sam-
syn kring i samhället i dag. Återbetalningsskyldigheten mot staten är
heller ingenting som föräldrarna har möjlighet att reglera sinsemellan.
Därmed torde risken för konflikter mellan dem minska. Fördelarna med
den föreslagna ordningen får därför anses överväga nackdelarna.
Reglerna om återbetalningsskyldighet bör vara så enkla som möjligt.
Särlevande föräldrar bör själva kunna beräkna vilken återbetalningsskyl-
dighet som uppkommer när underhållsstöd lämnas till bamet. Enkla
regler medför administrativa besparingar.
Underhållsbidrag enligt föräldrabalken kan fastställas som ett engångs-
belopp. Engångsbidrag skall betalas till socialnämnden om bamet är
under 18 år. För beloppet skall normalt inköpas en livränta åt bamet
(7 kap. 7 § fjärde stycket och 4 kap. 6 § andra stycket FB). Om livrän-
tan understiger bidragsförskottets belopp lämnas bidragsförskott som
utfyllnadsbidrag, .
Frågan är vilka regler som då bör gälla för underhållsstöd och åter-
betalningsskyldighet. I praktiken synes avtal om engångsbelopp vara
ytterst ovanliga. I betänkandet Underhållsbidrag och bidragsförskott
anges att av 87 tillfrågade kommuner uppgav endast en kommun att
kommunen under år 1993 i ett fall hade haft ett avtal om engångsbidrag
att handlägga (se SOU 1995:26 s. 203).
I avsnitt 5.5 föreslås att underhållsstöd i dessa fall skall betalas som ett
utfyllnadsbidrag, dvs. en utfyllnad upp till underhållsstödets nivå. Ut-
fyllnadsbidraget är ett rent samhällsstöd och återkrävs inte av den åter-
betalningsskyldige.
Prop. 1995/96:208
43
En förälder som en gång har betalat underhållsbidrag i form av ett en- Prop. 1995/96:208
gångsbidrag i syfte att för all framtid reglera sin underhållsskyldighet
bör inte åläggas att betala till staten till följd av de nya reglerna om
underhållsstöd. Därför bör återbetalningsskyldighet för den bidragsskyl-
dige inte fastställas om underhållsbidrag betalas i form av ett engångs-
belopp.
När den bidragsskyldige är bosatt utomlands bör försäkringskassan ha
möjlighet att låta bli att fastställa återbetalningsskyldighet. I det fallet
bör i stället ett fastställt underhållsbidrag kunna åberopas mot den
bidragsskyldige. Det kan vara en fördel vid indrivning i utlandet, se
närmare om detta i avsnitt 6.2. Om försäkringskassan räknar med att den
bidragsskyldiga föräldern frivilligt kommer att betala i enlighet med ett
beslut om återbetalningsskyldighet finns det dock inget som hindrar att
försäkringskassan beslutar om återbetalningsskyldighet trots att den
bidragsskyldiga föräldern bor utomlands.
Den närmare utformningen av reglerna om återbetalningsskyldighet
diskuteras i de följande avsnitten.
Regeringens förslag: Återbetalningsskyldigheten for underhålls-
stödet skall relateras till den återbetalningsskyldiga förälderns
årliga bruttoinkomst efter ett grundavdrag på 24 000 kronor. Åter-
betalningsskyldigheten skall fastställas till en viss procent av det
på så sätt ffamräknade beloppet. Procentsatsen är 10 procent för
ett bam, 6,25 procent per bam for två bam och 5 procent per
bam för tre bam. Den totala procentsatsen ökar med en procent-
enhet för varje ytterligare bam utöver tre. Alla den återbetalnings-
skyldiges biologiska bam och adoptivbarn räknas med i antalet
bam. Om återbetalningen skulle bli lägre än 100 kronor per bam
och månad bortfaller återbetalningsskyldigheten. Återbetalnings-
skyldigheten skall justeras årligen.
Promemorians förslag: Utredningen föreslår att grundavdraget skall
vara 48 000 kronor och att procentsatsen for fastställandet av återbetal-
ningsskyldighet for ett bam skall vara 9 % och 6 % per bam for två
bam. Förslaget överensstämmer i övrigt med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Jönköpings tingsrätt anser att det är viktigt att de
olika procentsatserna bestäms på ett sådant sätt att de avspeglar sam-
hällets syn på att det i första hand är föräldrarna och inte det allmänna
som skall svara for barnens försörjning. Riksrevisionsverket ifrågasätter
om inte underhållsskyldigheten upp till garantinivå bör kunna fullgöras
vid en lägre inkomstnivå. Liknande synpunkter framförs av Svea hovr itt,
Jönköpings tingsrätt, Askersunds kommun och Juridiska fakultetsnämn-
den vid Uppsala universitet. Sveriges Akademikers Centralorganisation
44
anför att det är positivt att halvsyskon får samma rätt till ekonomiskt
stöd från den gemensamma föräldern.
Konsumentverket, Umeå kommun, Askersunds kommun och Försäk-
ringsanställdas förbund uttrycker oro över att återbetalningsskyldiga
föräldrar med svag ekonomi kommer att drabbas alltför hårt. RRV pekar
på att beräkningar visar att det belopp som skall betalas till staten ökar
for bidragsskyldiga föräldrar med månadsinkomster under 14 000 kronor
per månad och sjunker i de högre inkomstlägena. Bl.a. Försäkrings-
anställdas förbund, Försäkringskasseförbundet, och Umeå kommun har
framfört liknande synpunkter.
Skälen för regeringens förslag: Återbetalningsskyldigheten bör be-
stämmas enligt ett enkelt system med så få tolkningsmoment och inslag
av skönsmässiga bedömningar som möjligt. Det bör vara lätt att anpassa
återbetalningsskyldigheten till ändrade förhållanden. En lämplig metod
blir därför att bestämma återbetalningsskyldigheten som en viss procent
av den återbetalningsskyldiges årliga bruttoinkomst.
Regeringens inriktning for arbetet med att skapa ett nytt system har
varit att öka den genomsnittliga storleken på de belopp som de bidrags-
skyldiga skall betala. Skälen är dels det principiellt riktiga i att dessa
föräldrar står för en i förhållande till barnets andra förälder någorlunda
likvärdig del av sina barns försörjning, dels att förslaget bidrar till att
klara saneringen av de offentliga finanserna. Föräldrarna bör dock inte
ekonomiskt pressas över rimlig förmåga. Särskild hänsyn bör tas till
återbetalningssskyldiga föräldrar med begränsade inkomster. Av hänsyn
till dem med svag ekonomi föreslås ett grundavdrag från inkomsten om
24 000 kronor per år. Återbetalningsskyldiga med mycket låga inkomster
kommer då att få en låg återbetalningsskyldighet eller helt undantas från
betalningskravet. Dessutom föreslås att återbetalningsskyldigheten bort-
faller om återbetalningen skulle bli lägre än 100 kronor per bam och
månad.
Av hänsyn till den återbetalningsskyldiga förälderns samlade försörj-
ningsbörda bör den procentsats per bam som skall användas vid beräk-
ningen av återbetalningsskyldigheten minska med antalet bam som han
eller hon skall forsörja. Återbetalningsskyldigheten bör bestämmas till 10
procent om föräldern är underhållsskyldig for ett bam, till 6,25 procent
per bam om föräldern är underhållsskyldig for två bam och till 5 procent
per bam om föräldern är underhållsskyldig for tre bam. Om underhålls-
skyldighet föreligger for fler än tre bam beräknas återbetalningsskyldig-
heten för varje bam till så många procent av inkomsten som motsvarar
det tal som erhålls om man dividerar summan av femton och antalet
bam utöver tre med det totala antalet bam. Det sammanlagda procent-
talet som skall fördelas på alla bam ökar då med en procentenhet for
varje ytterligare bam.
Alla den återbetalningsskyldiges bam bör ha likaberättigade anspråk på
hans eller hennes försörjningsförmåga. Det är rimligt att reglerna om
underhållsstöd även tar hänsyn till de av den återbetalningsskyldiges
bam som han eller hon lever tillsammans med eller är underhållsskyldig
för i andra förhållanden. Detta innebär bland annat att återbetal-
Prop. 1995/96:208
45
ningsskyldigheten minskar om föräldern skulle fä bam i ett nytt för-
hållande.
Som en följd av nödvändigheten av att sanera de offentliga finanserna
frångår regeringen promemorians förslag vad avser de procentsatser som
styr återbetalningsskyldigheten. Enligt promemorians förslag skulle grän-
sen for full återbetalningsskyldighet komma att sättas vid en månads-
inkomst på 17 300 kronor per månad for en förälder med ett bam. Flera
remissinstanser ansåg att denna inkomstgräns var väl generös. Regering-
en delar remissinstansernas uppfattning. De nu föreslagna procentsat-
serna leder, tillsammans med det föreslagna grundavdraget på 24 000
kronor, till att en återbetalningsskyldig förälder med ett bam kommer att
bli skyldig att återbetala underhållstödets fulla belopp (1 173 kronor i
månaden) om han eller hon har en inkomst som överstiger 13 700 kro-
nor i månaden. Vid två bam kommer återbetalningskyldigheten att mot-
svara underhållstödets fulla belopp vid en månadsinkomst på 20 700
kronor och vid tre bam kommer detta att vara fallet vid en månads-
inkomst på 25 400 kronor. Den föreslagna modellen leder i vissa in-
komstskikt, där de återbetalningsskyldiga med låga inkomster befinner
sig, till betydande minskningar av marginaleffekterna, dvs. av den andel
av en bruttoinkomstökning som går bort till ökade skatter, underhålls-
bidrag och avgifter samt minskade bidrag. Enligt modellen får man en
tillkommande marginaleffekt på 10 procent for ett bam, 12,5 procent
med två och 15 procent for tre bam. Med dagens regler kan marginal-
effekterna uppgå till 100 procent, dvs. hela det överskott som uppkom-
mer genom en inkomstökning kan, om den förälder som bamet bor hos
inte har något ekonomiskt överskott eller ett otillräckligt sådant, gå till
ökade underhållsbidrag. Detta innebär en drivkraft som motverkar ökade
arbetsinsatser. Det leder vidare till att man vill undvika omprövningar av
underhållsbidraget. Dessa olägenheter minskar radikalt med de förändra-
de reglerna.
Försäkringskassan bör varje år pröva förälderns återbetalningsskyldig-
het och anpassa den efter aktuellare förhållanden. Detta kan i en del fall
vara en betydande fordel for den återbetalningsskyldige. Om han eller
hon får reducerade inkomster kommer återbetalningsskyldigheten på sikt
att sänkas. Den bidragsskyldige behöver alltså inte försöka nå en öve-
renskommelse med den andra föräldern eller inleda en jämkningsprocess
vid domstol for att få betala mindre. Även för det allmänna innebär en
årlig justering en fördel. Statens återkrav höjs i takt med ökningar av
inkomsterna hos de återbetalningsskyldiga. Det minskar möjligheterna
for de återbetalningsskyldiga att övervältra en del av kostnaderna för
bamet på det allmänna.
Prop. 1995/96:208
46
Prop. 1995/96:208
Regeringens förslag: Återbetalningsskyldigheten skall beräknas
på inkomst av tjänst, intäkt av kapital och inkomst av närings-
verksamhet. Avdrag under inkomstslaget kapital skall inte beak-
tas. Inkomst av näringsverksamhet skall ökas genom att vissa av-
drag som har karaktär av vinstdispositioner återläggs. Dessa är
avsättning till periodiseringsfonder, avdrag för egen pension (viss
del) samt ökning av expansionsmedel. Även avdrag för under-
skott från tidigare beskattningsår skall återläggas.
Tillägg skall göras med en procent av skattepliktig förmögenhet
som överstiger 800 000 kronor samt för inkomst, inklusive
kostförmån, som beskattas enligt lagen (1958:295) om sjömans-
skatt och studiemedel i form av studiebidrag. Det sålunda ffam-
räknade beloppet skall minskas med 24 000 kronor.
Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens
förslag.
Remissinstanserna: Flertalet av de remissinstanser som yttrat sig till-
styrker promemorians förslag. Kammarrätten i Göteborg, Socialstyrel-
sen, Riksskatteverket, Försäkringskasseförbundet, Tjänstemännens
Centralorganisation (TCO), Föreningen Söndagsbarn och Försäkrings-
anställdas förbund instämmer i att inkomstbegreppen vid beräkning av
återbetalningsskyldighet av underhållsstöd och bostadsbidrag bör sam-
ordnas. Föreningen Söndagsbarn och Försäkringsanställdas förbund
tillägger att en samordning med bostadsbidrag bl.a. innebär administrati-
va fördelar. Socialstyrelsen anser att en kontinuerlig anpassning till bi-
dragsskyldiges ekonomiska förmåga är väl motiverad och att en förälder
skall betala efter sin förmåga utan hänsynstagande till andra åtaganden.
Försäkringskasseförbundet påtalar att regler saknas för hur återbetalning-
sskyldigheten skall fastställas för bidragsskyldiga med oregelbundna
inkomster. Umeå kommun anser att i inkomstbegreppet bör även kost-
nader för inkomsternas förvärvande och avbetalning på studielån beak-
tas. Föreningen Barnens Rätt till 2 Föräldrar pekar på att återbetal-
ningsskyldigheten också skall vara beroende av om det finns stora kost-
nader för resor i samband med umgänge. Domstolsverket och Förening-
en Söndagsbarn anser att den ordning som föreslagits beträffande bo-
stadsbidrag i fråga om preliminära och slutliga bidrag även bör införas
vid fastställande av återbetalningsskyldighet. En tvingande regel om
skyldighet att anmäla inkomstförändring bör införas, enligt Askersunds
kommun. Riksrevisionsverket (RR V) påtalar att genom att återbetalnings-
beloppet bestäms i förhållande till den bidragsskyldiges taxerade inkomst
försvåras möjligheterna till manipulation då inkomsterna relativt lätt kan
kontrolleras. Försäkringskasseförbundet menar att återbetalningsskyldig-
heten skulle kunna baseras på den aktuella inkomsten snarare än den
taxerade. Uddevalla kommun har funnit att bruttoinkomsten bör ligga till
47
grund för återbetalningsskyldigheten. Länsrätten i Västernorrlands län
ifrågasätter om inte även den bidragsskyldiges inkomster for det aktuella
året skall ha betydelse för när jämkning kan ske. Umeå kommun anger
att förslaget innebär betydande förenklingar jämfört med dagens system.
Flera remissinstanser, såsom Socialstyrelsen, RFV och Karlskrona kom-
mun påtalar även att återbetalningsskyldigheten blir lätt att förstå och
beräkna för föräldrarna.
Skälen för regeringens förslag: I departementspromemorian betonas
vikten av att reglerna för återbetalningsskyldigheten skall vara förutse-
bara och enkla. Underlaget for procentberäkningen bör vidare vara lätt
att få fram och att kontrollera. Regeringen delar denna uppfattning. Flera
av de remissinstanser som yttrat sig i frågan har också konstaterat att det
förslag till inkomstmått som lämnas i promemorian till stor del stämmer
överens med högt ställda krav på enkelhet och kontrollerbarhet, inte
minst från föräldrarnas sida. Regeringen anser dock att inkomstbegrep-
pen vid beräkning av återbetalningsskyldighet av underhållsstöd och
bostadsbidrag bör samordnas i något större utsträckning än vad som
framgår av promemorians förslag.
Förslag till nya regler for bostadsbidrag har nyligen lagts fram av rege-
ringen (prop. 1995/96:186). Dessa förslag omfattar, förutom ett till vissa
delar förändrat inkomstbegrepp, bl.a. ett nytt inkomstprövningssystem.
Det nya systemet innebär att preliminärt bostadsbidrag lämnas for högst
tolv månader efter prövning av uppskattad aktuell årsinkomst. Bidraget
fastställs därefter slutligt på grundval av de inkomstuppgifter som skatte-
myndigheten fastställer vid taxeringen. För högt respektive för lågt preli-
minärt bostadsbidrag korrigeras vid fastställandet av det slutliga bostads-
bidraget. Ränta och avgift betalas på återbetalade resp, utbetalade be-
lopp.
Några av de remissinstanser som yttrat sig i frågan anser att den ord-
ning som regeringen föreslagit beträffande bostadsbidrag i fråga om
preliminära och slutliga bidrag även bör införas vid fastställande av
återbetalningsskyldighet av underhållsstöd. Ytterligare några instanser
har föreslagit att återbetalningsskyldigheten skall baseras på den aktuella
inkomsten snarare än den taxerade.
Regeringen har vid utformningen av föreliggande förslag till lag om
underhållsstöd bl.a. tagit fasta på vissa principiella skillnader mellan
systemet for underhållsstöd och systemet för bostadsbidrag. I systemet
för bostadsbidrag regleras förutsättningarna för inkomstprövning av ett
bidrag som lämnas av samhället till enskild person, medan förhållandet
när det gäller systemet för underhållsstöd snarast är det motsatta. I syste-
met för underhållsstöd är det inte heller sökandens inkomster som skall
beräknas. Utbetalningen av underhållsstöd påverkas inte av om den bi-
dragsskyldige vägrar medverka vid inkomstberäkningen. Det kan bli
svårt att få tillförlitliga uppgifter för en preliminär beräkning av inkoms-
ten och justeringarna vid en slutlig avräkning kan bli många och stora.
Det är mot denna bakgrund inte motiverat att för närvarande samordna
inkomstprövningen av respektive system i större omfattning än vad som
framgår av det följande.
Prop. 1995/96:208
48
Regeringen föreslår att inkomstprövningen av återbetalningsskyldigheten
i första hand skall grundas på inkomst av tjänst, såsom även förordats av
Lagrådet, samt intäkt av kapital och inkomst av näringsverksamhet. Med
hänsyn till det grundläggande synsätt som redovisats i det föregående,
att förälders försörjningsansvar skall grundas efter förmåga utan hän-
synstagande till andra åtaganden, och att systemet skall vara enkelt och
förutsebart, bör i princip inte beaktas andra avdrag eller eventuella un-
derskott under de två förstnämnda inkomstslagen än sådana som får
göras vid beräkning av inkomst av tjänst. Bruttolön med avdrag för vid
beskattningen medgivna avdrag i inkomstslaget tjänst (såsom resor till
och från arbetet och resor i tjänsten), ränteintäkter etc. får i detta sam-
manhang anses vara ett bra mått för att beräkna den ekonomiska förmå-
gan. Det innebär t.ex. att avdrag mot realisationsvinst (i inkomst av
kapital) inte får göras för realisationsförluster.
När det så gäller inkomst av näringsverksamhet ger skattelagstiftningen
möjlighet till olika resultatreglerande åtgärder, som i detta sammanhang
kan gynna hushåll med näringsinkomster framför hushåll med andra
inkomster. Regeringen anser det inte vara rimligt att sådana möjligheter
skall påverka bedömningen av återbetalningsskyldighet av underhålls-
stöd.
Vid beräkningen av återbetalningsskyldigheten bör samma principer
gälla för beräkning av inkomst av näringsverksamhet som för beräkning
av inkomst av tjänst och kapital. Därvid bör löntagare och egenföretaga-
re i största möjliga utsträckning behandlas på ett likvärdigt sätt.
Inkomstbegreppet bör ses över inom flera delar av bidrags- och social-
försäkringssystemen. I avvaktan på en sådan översyn bör den återbetal-
ningsgrundande inkomsten för egenföretagare beräknas utifrån närings-
inkomsten justerad för vissa bokföringsåtgärder, som i mer påtaglig grad
kan anses ge fördelar för näringsidkare jämfört med löntagare. Närings-
inkomsten bör således ökas med årets avsättning till periodiseringsfonder
respektive minskas med årets upplösning av periodiseringsfonder, ökas
med avdrag för utgift till egen pension intill ett halvt basbelopp samt
ökas med ökning av expansionsmedel och minskas med minskning av
expansionsmedel. Även avdrag för underskott från tidigare beskattnings-
år bör återläggas. Begränsningen i fråga om pensionsutgift skall utfor-
mas för att så nära som möjligt motsvara vad som gäller för löntagare.
I promemorian föreslås att en procent av den del av den skattepliktiga
förmögenheten, som överstiger 800 000 kronor skall beaktas då åter-
betalningsskyldigheten fastställs. Regeringen delar denna bedömning.
Även vissa kontrollerbara inkomster, som inte ingår i taxeringen men
som försäkringskassan kan få fram via andra register, såsom sjö-
inkomster och studiemedel i form av studiebidrag, bör beaktas vid fast-
ställande av återbetalningsskyldigheten.
Vad gäller företagsförmögenhet finns i de gällande förmögenhetsskatte-
reglema undantag som bl.a. innebär att både tillgångar och skulder i
rörelsedrivande fåmansföretag utesluts vid beräkning av skattepliktig
förmögenhet. Förhållandet gör det svårt att beakta dessa tillgångar och
skulder vid förmögenhetsprövningen av återbetalningsskyldigheten. Oav-
Prop. 1995/96:208
4 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 208
49
sett vilken lösning som skulle sökas skulle handläggningen bli betungan-
de. Regeringen anser därför att det åtminstone tills vidare, eller till dess
resultaten av ovan nämnda översyn har redovisats, får accepteras att
detta slags tillgångar och skulder inte omfattas av förmögenhetspröv-
ningen.
I vissa speciella situationer skall skönsmässiga bedömningar kunna
göras vid beräkning av återbetalningsskyldigs inkomst. Det kan gälla fall
då intäkterna enligt taxeringen inte visar den verkliga förvärvsförmågan
och den bidragsskyldige inte visar godtagbar anledning till att förvärvs-
förmågan inte utnyttjas. Genom en särskild beräkning av kända in-
komster, förvärvsförmåga m.m. skall då en skälighetsbedömning göras
av återbetalningsskyldighetens storlek. Sådana bedömningar av "för-
värvsförmågan" och "godtagbar anledning" görs i dag enligt FB. En
omfattande praxis har bildats på området. Skälighetsbedömningen bör
dock bara göras om det är uppenbart att förvärvsförmågan i ett sådant
fall väsentligt överstiger den faktiska inkomsten. En skälighetsbedöm-
ning bör också kunna göras t.ex. om den bidragsskyldige är bosatt utom-
lands och därför inte har några inkomster i Sverige.
Om ett taxeringsbeslut överklagas kan den taxerade inkomsten komma
att ändras. Att i alla situationer justera det ursprungliga beslutet om
återbetalningsskyldighet skulle medföra alltför stort administrativt mer-
arbete. Därför bör den återbetalningsskyldighet som fastställs i enlighet
med den ursprungliga taxeringen justeras endast om taxeringsbeslutet har
ökats eller minskats väsentligt. Det bör i detta sammanhang ankomma på
Riksförsäkringsverket, RFV, att ge erforderlig vägledning för när en
väsentlig ändring av taxerad inkomst skall anses föreligga. Om en retro-
aktiv höjning av återbetalningsskyldigheten avser mycket stora belopp
eller på annat sätt skulle bli betungande för den återbetalningsskyldige,
anser regeringen att anstånd (helt eller delvis) eller i vissa fall eftergift
skall kunna komma i fråga (se vidare avsnitt 5.4.5 Anstånd och efter-
gift)-
Försäkringskassan skall på medium för automatisk databehandling kun-
na hämta uppgifter från det centrala skatteregistret om den bidragsskyldi-
ges och barnets inkomster för beräkning av återbetalningsskyldighet
resp, underhållsstöd. Detta bör regleras i en ny registerförordning.
För inkomstuppgifter hos skatteförvaltningen gäller sekretess. En regle-
ring av skattemyndighetens skyldighet att lämna ut dessa uppgifter till
försäkringskassan kommer att behövas, t.ex. i skatteregisterförordningen
(1980:556). Därmed kan också sekretessen brytas. Lagrådet har framfört
att det torde behöva övervägas ytterligare om skatteuppgifter i ärenden
om underhållsstöd täcks av 7 kap. 7 § första stycket sekretesslagen
(1980:100) eller om lagtexten behöver kompletteras. Av förarbetena till
sekretesslagen (prop. 1979/80:2, del A, s. 189) framgår att ärenden enligt
lagen om bidragsförskott omfattas av bestämmelsen. Detsamma måste då
enligt regeringens mening gälla ärenden om underhållsstöd.
Försäkringskassans möjlighet att från det centrala skatteregistret inhäm-
ta uppgifter om inkomsten hos den förälder som inte är sökande under-
lättar också för försäkringskassan att beräkna en fiktiv återbetal-
Prop. 1995/96:208
50
ningsskyldighet i de fall underhållsstöd skall lämnas till bam som bor Prop. 1995/96:208
växelvis hos båda sina föräldrar.
Möjligheten att inhämta inkomstuppgifter är också viktig när försäk-
ringskassan årligen skall följa upp om återbetalningsskyldigheten eller
den fiktiva återbetalningsskyldigheten skall räknas om på grund av änd-
rade inkomstförhållanden enligt senaste fastställd taxering.
Regeringens förslag: Om en återbetalningsskyldig förälder inte
betalar till staten i rätt tid skall ränta betalas på skulden. Ränta
skall betalas även om anstånd medgetts. Räntesatsen skall be-
stämmas av regeringen.
Betalning skall i första hand avräknas på upplupen ränta.
Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens
förslag.
Remissinstanserna: Socialstyrelsen har inte något att erinra mot att
ränta skall betalas för skuld som uppstått då återbetalningsskyldighet inte
skett i tid. Styrelsen anser dock att skulder som inte kan drivas in inte
skall räntebeläggas. Föreningen Söndagsbarn tillstyrker förslaget i sin
helhet. Försäkringsanställdas förbund menar att det är rimligt att ränta
debiteras även för skuld på underhåll till bam. Även Uddevalla kommun
och Fredrika Bremer-Förbundet menar att reglerna är rimliga och till-
ägger att de dessutom kan öka motivationen för den underhållsskyldige
att ta sin del av det ekonomiska ansvaret för bamet.
Skälen för regeringens förslag: Reglerna för återbetalning av under-
hållsstöd bör utformas så att det inte blir förmånligt för den enskilde att
ha en skuld till staten. Det är därför rimligt att ränta debiteras på de
fordrade belopp som inte återbetalats i rätt tid. En sådan ordning stimu-
lerar också till betalning efter förfallodagen. Ränta bör följaktligen även
debiteras i de fall som en återbetalningsskyldig medgetts anstånd med
återbetalningsskyldigheten.
En betalning som flyter in från återbetalningsskyldig bör i första hand
avräknas på upplupen ränta.
Räntan, som inte skall vara avdragsgill, bör årligen fastställas av rege-
ringen till en nivå som motsvarar statens utgifter för sin upplåning.
51
Prop. 1995/96:208
Regeringens förslag: En bidragsskyldig förälder kan helt eller
delvis medges anstånd med återbetalningen till staten. Anstånd
skall medges i den mån det behövs för att den bidragsskyldige
skall få behålla vad som behövs för eget och familjens underhåll.
Därvid skall utsökningsbalkens bestämmelser om gäldenärens
benificium tillämpas. Anstånd får även i andra fall medges om
det finns anledning till det med hänsyn till den bidragsskyldiges
personliga eller ekonomiska situation eller annan särskild anled-
ning.
En bidragsskyldig förälder som har en skuld till staten skall
inte vara skyldig att betala ett högre belopp till staten varje må-
nad än vad som motsvarar den återbetalningsskyldighet som är
fastställd enligt procentmetoden. Det belopp som beslut om an-
stånd avser skall betalas före återbetalning som avser senare tid.
En bidragsskyldig förälder kan medges eftergift om det finns
synnerliga skäl till det med hänsyn till den bidragsskyldiges eko-
nomiska eller personliga situation.
Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens
förslag.
Remissinstanserna: Föreningen Söndagsbarn tillstyrker förslaget i sin
helhet. Malmö tingsrätt påtalar att de föreslagna återbetalningsreglema
riskerar att orsaka en oönskad skuldackumulering hos vissa grupper
återbetalningsskyldiga föräldrar. För att en sådan skuldackumulering
skall motverkas föreslår tingsrätten att eftergiftsmöjlighetema ges en
mindre restriktiv utformning. Liknande synpunkter framförs av Konsu-
mentverket. Riksförsäkringsverket (RFV) avstyrker att anstånd får med-
ges först efter ansökan och anser att försäkringskassorna, liksom hittills,
bör bedöma detta ev. behov. Försäkringskasseförbundet framför liknan-
de synpunkter. Riksskatteverket (RSV) påpekar att skäl kan finnas att
överlämna en fordran på återbetalningsskyldighet till kronofogdemyndig-
heten även om utmätning av lön inte kan komma ifråga på grund av
reglerna om förbehåll i utsökningsbalken, t.ex. för verkställighet i ut-
betalning av överskjutande skatt. Försäkringsanställdas förbund anger
att beslut om eftergift bör kunna fattas på tjänstemannanivå. RFV påtalar
också att beneficiereglema i utsökningsbalken kan innebära att gäldenä-
ren i vissa fall får förbehålla sig ett mycket högt belopp för betalning av
bostadskostnader. RFV och Konsumentverket anser att ränta på återbetal-
ningsskyldigheten bör kunna efterges.
Skälen för regeringens förslag: Det genomgående synsättet bakom
promemorians förslag till underhållsstöd har varit att försörjningen av
egna bam skall vara en högt prioriterad utgift för föräldrarna. Att en
försörjningsplikt åvilar barnets föräldrar skall, enligt promemorian, med-
föra krav på att de anpassar sitt arbetskraftsutbud och sina egna utgifter
52
efter det. Regeringen delar denna uppfattning. I vissa fall kan det dock
av olika skäl vara svårt för en återbetalningsskyldig att betala det fast-
ställda återbetalningsbeloppet till staten. I sådana fall bör den återbetal-
ningsskyldige föräldern ha möjlighet att få anstånd eller eftergift.
Anstånd bör i första hand komma i fråga vid betalningssvårigheter av
övergående natur. Om det kan förutses att svårigheterna blir bestående
bör i stället eftergift aktualiseras.
Reglerna i utsökningsbalkens 7 kap. 4 och 5 §§ om gäldenärens benifi-
cium innebär att gäldenären får förbehålla sig ett visst belopp for eget
och familjens underhåll innan utmätning av lön m.m. kan komma i frå-
ga. Reglerna om anstånd bör utgå från reglerna om gäldenärens benefi-
cium så att anstånd skall medges om de angivna reglerna i utsöknings-
balken medför att fordringen inte kan drivas in. Anstånd kan medges
helt eller delvis. Det innebär bl.a. att försäkringskassan i anståndsbeslutet
kan ta hänsyn till att en återbetalningsskyldig förälder har tillgångar
utöver sin lön m.m. och sålunda besluta att anståndet inte skall omfatta
andra tillgångar än gäldenärens lön m.m.
Anstånd bör kunna medges även i andra fall när anledning finns med
hänsyn till den återbetalningsskyldiges personliga eller ekonomiska för-
hållanden. Det kan t.ex. vara fråga om att den återbetalningsskyldige
under en tid drabbas av en svår sjukdom.
Beslut om anstånd bör kunna meddelas, efter ansökan, for högst ett år
i taget. Många gånger kan det dock finnas skäl att ha en kortare
anståndstid än ett år. De uppgifter som ligger till grund for ansökan skall
styrkas av den återbetalningsskyldige. Den som medgetts anstånd bör
vara skyldig att till försäkringskassan anmäla sådana ändrade förhållan-
den som påverkar rätten till anstånd.
Ett beslut om anstånd innebär att det finns en skuld till staten som blir
större ju längre anståndet varar. Den återbetalningsskyldige bör ges möj-
lighet att återbetala skulden i en rimlig takt. Större belopp per år skall
inte behöva återbetalas än det belopp som fastställts eller skulle ha fast-
ställts genom procentmetoden. Det innebär att skulden kan kvarstå efter
det att staten har upphört att lämna underhållsstöd till bamet. Den åter-
betalningsskyldige skall dock ha rätt att betala mer om han eller hon
själv så önskar.
Det belopp som beslut om anstånd avser skall betalas före återbetal-
ning som avser senare tid. Detta innebär att den återbetalningsskyldighet
som löpande förfaller till betalning i många fall blir en tillkommande
skuld. Ett nytt anståndsbeslut måste då ofta meddelas for den tillkom-
mande skulden.
Den skuld som omfattas av anståndsbeslutet skall räntebeläggas (se av-
snitt 5.4.4 Ränta på återbetalningsskyldigheten).
Försäkringskassan skall även, efter ansökan, kunna efterge statens ford-
ran avseende återbetalningsskyldighet i de fall det inte är tillräckligt med
ett beslut om anstånd. Eftergift bör dock tillämpas bara i undantagsfall.
Sålunda bör eftergift komma i fråga om det finns synnerliga skäl for det
med hänsyn till den återbetalningsskyldige förälderns personliga eller
ekonomiska förhållanden. Synnerliga skäl kan föreligga om den åter-
Prop. 1995/96:208
53
betalningsskyldige föräldern har medgetts anstånd under en längre tid Prop. 1995/96:208
och det finns anledning att anta att den återbetalningsskyldiges ekono-
miska förhållanden inte kommer att förbättras inom överskådlig tid.
Eftergift kan också bli aktuell i situationer av rehabiliteringskaraktär
eller andra liknande situationer där en eftergift av skulden är nödvändig
for att rehabiliteringen skall lyckas eller for att den återbetalningsskyldi-
ge föräldern inte skall slås ut socialt.
Ett beslut om eftergift kan innebära att gamla skulder avskrivs men
också att återbetalningsskyldighet som avser framtiden begränsas.
Eftergift bör normalt inte medges i den mån det kan antas att den åter-
betalningsskyldige föräldern åtminstone till någon del kommer att kunna
betala sin skuld till staten inom den tidsrymd som återstår till dess att
skulden preskriberas, se avsnitt 6.1.
Avsikten är att eftergiftsmöjligheten skall tillämpas med återhållsam-
het. Av detta skäl är det lämpligt att socialforsäkringsnämnd även fort-
sättningsvis beslutar i samtliga sådana ärenden.
Regeringens bedömning: De föreslagna reglerna om återbetal-
ningsskyldighet till staten innebär att många återbetalningsskyl-
diga föräldrar med goda inkomster kommer att få återbetala en
större del av samhällsstödet till staten än de gör nu enligt reglerna
om bidragsförskott. Återbetalningsskyldiga föräldrar med låga in-
komster kommer i vissa fall att få betala mer till staten och i and-
ra fall mindre än i dag. De belopp som staten återkräver kommer
i vissa fall inte att kunna drivas in av kronofogdemyndigheterna
till följd av utsökningsbalkens regler om vad en gäldenär skall få
förbehålla sig for sitt uppehälle.
Promemorians bedömning: Överensstämmer med regeringens bedöm-
ning.
Skälen för regeringens bedömning: De föreslagna reglerna om åter-
betalningsskyldighet kommer i många fall att leda till en ökad försörj-
ningsbörda för föräldrar som inte bor tillsammans med sina bam. Det
blir fallet om det underhållsbidrag som enligt nuvarande regler ligger till
grund för återbetalningsskyldigheten är lågt därför att bamet har egna in-
komster eller därför att barnets andra förälder har goda inkomster och
inte på grund av att den återbetalningsskyldiga föräldern har låga in-
komster. När återbetalningsskyldigheten bestäms enligt reglerna om
underhållsstöd tas hänsyn endast till den återbetalningsskyldiga föräl-
derns inkomst och inkomsten beaktas i princip fullt ut, vilket tillsam-
mans med andra faktorer innebär att det belopp som föräldern skall
återbetala till staten kan bli högre än vad som följer av nuvarande regler.
54
Även i de fall där underhållsbidraget inte är lågt på grund av de ovan
angivna omständigheterna torde återbetalningsskyldigheten till staten ofta
bli bestämd till ett högre belopp än enligt nuvarande regler. Det beror på
att förälderns betalningsförmåga bedöms på ett annat sätt enligt reglerna
om underhållsstöd än enligt reglerna om underhåll. När återbetal-
ningsskyldigheten bestäms utgår man enligt reglerna om underhållsstöd
från bruttoinkomsten. Förälderns levnadskostnader beaktas inte. I stället
finns ett grundavdrag på 24 000 kronor per år samt en regel om att åter-
betalning lägre än 100 kronor per bam och månad innebär att återbetal-
ningsskyldigheten bortfaller. När underhållsbidrag fastställs får föräldern
enligt reglerna i föräldrabalken (FB) efter skatteavdrag förbehålla sig
skälig bostadskostnad samt ett normalbelopp på 120 procent av basbe-
lopp för år räknat (3 620 kronor i månaden år 1996) för levnadskostna-
der i övrigt, (se avsnitt 4.3)
Enligt reglerna om underhållsstöd anses en person med ett bam ha för-
måga att återbetala en del av underhållsstödet vid en bruttoinkomst på
3 100 kronor i månaden. Enligt nuvarande regler anses en förälder ha
förmåga att betala underhållsbidrag och därmed återbetala till staten först
vid en månadsinkomst på 11 000 kr om föräldern har en bostadskostnad
på 3 750 kronor och betalar skatt enligt tabell 33.
Man kan också jämföra vid vilken inkomst en förälder anses ha förmå-
ga att betala ett belopp som motsvarar underhållsstödets belopp
(1 173 kronor i månaden). Enligt reglerna om underhållsstöd måste den
återbetalningsskyldiga föräldern ha en månadsinkomst på omkring
13 700 kronor for att komma upp i ett så högt återbetalningsbelopp
medan föräldern enligt reglerna i FB anses ha förmåga att betala detta
belopp redan vid en månadsinkomst på 12 900 kronor om förälder har
en bostadskostnad på 3 750 kronor och betalar skatt enligt tabell 33.
Eftersom underhållsbidragets storlek och därmed återbetalningsskyldig-
heten till staten enligt nuvarande regler beror på vissa faktorer
- bostadskostnad, särskilda förbehåll, den andra förälderns ekonomi,
barnets behov m.m. - medan återbetalningsskyldigheten enligt de före-
slagna reglerna om underhållsstöd beror på andra faktorer går det inte att
göra någon bedömning av vilka konsekvenser de nya reglerna får for de
återbetalningsskyldiga föräldrarna utan att göra beräkningar i ett repre-
sentativt och tillräckligt stort urval av verkliga fall. Någon sådan jäm-
förelse har inte gjorts.
Det går inte att säkert säga hur reglerna om underhållsstöd påverkar de
återbetalningsskyldiga föräldrarnas ekonomiska situation. Regeringen
avser att noga följa upp denna fråga.
När man bedömer vilka konsekvenser de föreslagna reglerna om un-
derhållsstöd kommer att få for återbetalningsskyldiga föräldrar kan det
vara av intresse att studera de normer för levnadskostnader som används
i andra sammanhang. Förutom de förbehållsbelopp som i dag tillämpas
vid bestämmande av underhållsbidrag till bam finns liknande normer i
exekutionsrättsliga sammanhang och inom socialbidragssystemet. En
närmare redogörelse for de olika beloppen, liksom for Konsumentverkets
Prop. 1995/96:208
55
beräkningar av skäliga hushållskostnader, finns i betänkandet Under-
hållsbidrag och bidragsförskott (SOU 1995:26 s. 229 f.).
Vid löneexekution får en gäldenär alltid behålla ett visst belopp for sitt
eget och familjens underhåll. Detta belopp kallas vid införsel "förbe-
hållsbelopp". Vid införsel får lön tas i anspråk endast i den mån den
överstiger vad gäldenären behöver for eget underhåll m.m. Normal-
beloppet per månad är år 1995 for en ensamstående gäldenär 3 666 kr.
Till normalbeloppet läggs utgifter for bl.a. resor till och från arbetet.
Bostadskostnaden beräknas särskilt och läggs till normalbeloppet. Syste-
met har ändrats tekniskt med början den 1 april 1996 (prop. 1994/95:49),
se nedan.
Socialstyrelsen har utarbetat en vägledande norm for socialbidrag. För
år 1996 ligger socialbidragsnormen för en ensamstående på 3 453 kronor
i månaden. Bl.a. kostnader för resor till och från arbetet och fack-
fÖreningsavgifter anses av Socialstyrelsen ingå i en skälig levnadsnivå
men har inte räknats in i normen eftersom kostnaderna varierar från
person till person. Också bostadskostnader ligger utanför normen.
Reglerna om underhållsstöd innebär, trots förekomsten av ett grund-
avdrag, att föräldrar med så låga inkomster att de redan ligger under
socialbidragsnormen kan bli återbetalningsskyldiga mot staten. Äterbetal-
ningsbeloppet kan i vissa situationer inte drivas in eftersom den åter-
betalningsskyldige inte har medel som överstiger vad han eller hon får
förbehålla sig vid införsel.
Att återbetalningsskyldighet enligt de föreslagna reglerna kommer att
fastställas även for personer som har sådana ekonomiska förhållanden att
deras tillgångar understiger vad de får förbehålla sig vid införsel innebär
att statens fordran, om inte återbetalning sker frivilligt, inte kommer att
kunna drivas in av kronofogdemyndigheten. Därtill kommer att förbe-
hållsbeloppet har höjts något i förhållande till tidigare förbehållsbelopp
vid införsel i samband med att de två nuvarande formerna för löneexe-
kution, införsel i lön och utmätning av lön, den 1 april 1996 har slagits
samman till ett enhetligt system (se prop. 1994/95:49). Detta kan inne-
bära att antalet fordringar på återbetalning som inte kan drivas in ökar
eller att indrivningen tar längre tid.
Att återbetalningsskyldigheten i vissa fall kommer att fastställas till be-
lopp som inte kan drivas in är givetvis förenat med nackdelar. Regering-
en har diskuterat flera lösningar på detta problem. Ett sätt att undvika
problemet är att höja grundavdraget så att återbetalningsskyldighet inte
åläggs dem som har inkomster som understiger forbehållsbeloppet vid
löneexekution. Om återbetalningsskyldighet som inte kan drivas in inte
heller skall kunna fastställas måste emellertid grundavdraget höjas till en
mycket hög nivå. Skälet till det är främst att de bostadskostnader som
accepteras vid indrivning kan vara mycket höga. Huvudregeln i exeku-
tionsrättsliga sammanhang är nämligen att den faktiska bostadskostnaden
godtas. Om den önskvärda besparingen skall uppnås trots att grund-
avdraget höjs kraftigt måste också procentsatserna höjas betydligt. Detta
medför ökade marginaleffekter, vilket är en stor nackdel. Vidare bör
beaktas att återbetalningsskyldiga föräldrar med låg lön i vissa fall ändå
Prop. 1995/96:208
56
kan fullgöra sin återbetalningsskyldighet. Det gäller t.ex. de som har
låga bostadskostnader och de som lever i hushåll där andra har in-
komster. Sammanfattningsvis skulle en höjning av grundavdraget med-
föra många problem. En lösning som innebär att grundavdraget höjs bör
därför inte föreslås.
En annan möjlig lösning vore att införa en rätt för en återbetalnings-
skyldig förälder att förbehålla sig ett belopp för sin egen försörjning.
Problemet med en sådan lösning är att man går i från enkelheten i syste-
met och betoningen på föräldrars ansvar. Vidare skapas marginaleffekter
på 100 procent i vissa fall eftersom hela överskottet över förbehålls-
beloppet kan gå till att fullgöra återbetalningsskyldigheten. Om man
väljer att inte schablonisera bostadskostnaderna kommer dessutom åter-
betalningsskyldigheten att minska om den återbetalningsskyldige väljer
att skaffa en dyrare bostad, vilket är en missriktad drivkraft. En sådan
lösning bör därför inte heller väljas.
Mot att införa undantagsregler av nu skisserat slag talar också att den
återbetalningsskyldiga förälderns återbetalningsskyldighet måste anses
vara ett ansvar av minst lika stor vikt som att betala skatt. Ingen slipper
helt att betala skatt under hänvisning till låga inkomster om inkomsten
över huvud taget är beskattningsbar. I ekonomiska termer är det inte
heller så stora krav som ställs på återbetalningsskyldiga föräldrar med
låga inkomster. Att även de skall bidra till sina barns försörjning är av
betydelse från principiella utgångspunkter och med hänsyn till det all-
männas utgifter.
Av dessa skäl föreslår regeringen inte några undantagsregler utan åter-
betalningsskyldigheten bör fastställas enligt procentmetoden för alla
återbetalningsskyldiga föräldrar som har inkomster över 24 000 kronor
om året. Dock gäller den begränsningen att om återbetalningen skulle bli
lägre än 100 kronor per bam och månad så bortfaller återbetalnings-
skyldigheten. De återbetalningsskyldiga som inte kan betala återkravs-
beloppet bör emellertid under vissa omständigheter kunna medges an-
stånd med betalning eller eftergift (se avsnitt 5.4.5).
Trots regler om anstånd och eftergift finns dock risken att reglerna om
återbetalning leder till en ökad skuldbörda för många återbetalnings-
skyldiga. Det kan föra med sig flera negativa konsekvenser.
En ökad försörjningsbörda kan på ett negativt sätt påverka barnets möj-
ligheter att umgås med den återbetalningsskyldiga föräldern. Ekonomiska
omständigheter kan redan i dag leda till att ett bam inte kan umgås i
önskvärd utsträckning med den förälder som bamet inte bor hos. En
ökad försörjningsbörda för denna förälder kan innebära att möjligheterna
till umgänge med bamet minskar ytterligare. Detta är givetvis olyckligt
och de föreslagna reglernas inverkan på umgänget måste följas med stor
uppmärksamhet.
Om bamet och den förälder som bamet skall umgås med är bosatta på
skilda orter uppkommer kostnader för resa m.m. i samband med um-
gänget. Regeringen kommer att ta upp frågan om resekostnader i sam-
band med umgänge i ett annat sammanhang.
Prop. 1995/96:208
57
Vidare kan den ökade bördan på återbetalningsskyldiga föräldrar leda till Prop. 1995/96:208
att staten i större utsträkning än i dag måste tillgripa tvång - exekutiva
åtgärder - för att få sina fordringar betalda. Det leder till ökade kost-
nader för staten. I den mån statens fordringar inte kan drivas in hos den
återbetalningsskyldiga föräldern minskar det dessutom besparingseffekten
av reformen.
Fördelningseffekter av nytt återbetalningssystem
för underhållsstöd
I detta avsnitt redovisas analyser av fördelningseffekterna av förslaget i
denna proposition. De föreslagna reglerna om underhållsstöd har tilläm-
pats på bidragsskyldiga föräldrar vars bam får bidragsförskott enligt
nuvarande regler. Bidragsskyldiga vars bam inte får bidragsförskott ingår
således inte i beräkningen. Analysen avser de direkta effekterna av re-
geländringarna, dvs. eventuella ändrade beteenden bland hushåll eller
förändrade administrativa rutiner beaktas inte.
Resultaten för de enskilda individerna beskrivs på hushållsnivå. Härvid
visar det sig i ett fåtal fall att båda makarna i ett och samma hushåll har
bam som får bidragsförskott. Förändringen av den genomsnittliga dis-
ponibla inkomsten per konsumtionsenhet (person som ingår i hushållet)
före boendekostnad har beräknats för de drygt 200 000 hushåll där nå-
gon förälder med bam som får bidragsförskott ingår. De föreslagna reg-
lerna om underhållsstöd innebär en minskning av den disponibla in-
komsten per konsumtionsenhet med i genomsnitt 2 500 kr per år för
bidragsskyldiga föräldrar vars bam för närvarande får bidragsförskott.
Ungefär 58 procent av dessa bidragsskyldiga är ensamstående och sak-
nar bam i hushållet medan ca 8 procent är ensamföräldrar.
I följande diagram redovisas fördelningseffekterna. Förändringen i dis-
ponibel inkomst per konsumtionsenhet har beräknats för olika klasser.
De grupperingar som redovisas är decilgrupper. (Intervall med vardera
10 % av populationen - redovisade från lägsta till högsta värde.)
58
Diagram 1 Förändring av disponibel inkomst per konsumtionsenhet
för bidragsskyldiga hushåll i olika decilgrupper. Kronor
Prop. 1995/96:208
1 23456789 10
1000
0
-1000
-2000
-3000
-4000
-5000
-6000
-7000
Diagram 2 Förändring av disponibel inkomst per konsumtionsenhet
för bidragsskyldiga hushåll i olika decilgrupper. Procent
1 23456789 10
59
Förslaget har en svagt progressiv karaktär, dvs. bidragsskyldiga i hushåll Prop. 1995/96:208
med högre ekonomisk standard får med de nya reglerna betala något
mer än bidragsskyldiga i hushåll med en lägre standard. Den lägsta deci-
len får enligt förslaget en lindring av sin betalningsskyldighet. Ungefär
25 procent av de bidragsskyldiga får betala mindre än i dag. För ca
9 procent av de bidragsskyldiga är betalningsskyldigheten oförändrad
medan ca 66 procent av bidragsskyldiga beräknas få betala mer än idag.
Ca hälften av de studerande som berörs av förslaget och en fjärdedel
av bidragsskyldiga som saknar förvärvsinkomst får sänkt bidragsskyldig-
het jämfört med nuvarande system. I den senare gruppen ingår t.ex.
förtidspensionärer, långtidsarbetslösa och personer som helt är beroende
av socialbidrag. Av hela gruppen bidragsskyldiga har drygt en tredjedel
varit arbetslös minst en månad. Av dessa kommer var fjärde att få sänkt
betalningsskyldighet genom förslaget.
En statisk beräkning av risken för övervältring av kostnader på social-
bidragen indikerar en ringa risk. Snarast förefaller det som om behovet
av sådana bidrag skulle minska genom att vissa bidragsskyldiga hushåll
med låg inkomst får en lägre betalningsskyldighet.
Metod - modell och data
Fördelningseffekterna har analyserats med hjälp av en mikrosimulerings-
modell som Statistiska centralbyrån (SCB) utarbetat i samarbete med
regeringskansliet. Modell och data finns beskrivna i bilaga 1 till Rege-
ringens proposition Nya regler för bostadsbidrag (1995/96:186). Beräk-
ningarna i denna proposition är baserade på statistiska uppgifter för år
1994 för de ca 13 000 hushåll som ingår i SCB:s årliga inkomstfördel-
ningsundersökning (HINK94). För denna analys är undersökningen kom-
pletterad med uppgifter om den underhållsskyldiges samtliga biologiska
bam och om de bor hemma eller om de inte ingår i HINK- hushållet.
Vissa uppgifter om bidragsskyldiga föräldrar som inte är skyldiga att
betala något underhållsbidrag antingen på grund av att bidraget är fast-
ställt till noll kronor eller inte fastställt (ännu) har inhämtats från RFV.
Återbetalningspliktig inkomst
Som inkomstunderlag används för underhållsskyldiga faktiska uppgifter
i deklarationen om inkomst av tjänst eller näring, intäkt av kapital samt
en procent av skattepliktig förmögenhet som överstiger 800 000 kr. 1 in-
komsten inkluderas även studiebidrag och inkomst som beskattas enligt
lagen om sjömansskatt. Endast vid taxeringen fastställda avdrag för resor
till och från arbetet har beaktats. Inkomst av näringsverksamhet har
ökats genom att vissa avdrag som har karaktär av vinstdispositioner
återlagts.
Definitioner av disponibel inkomst, konsumtionsenhet och olika fördel-
ningsmått finns i ovannämnda bilaga 1 till prop. 1995/96:186. Där finns
även en utförlig diskussion om risker för övervältring på socialbidrag.
60
Prop. 1995/96:208
Regeringens förslag: Underhållsstöd skall betalas som utfyllnad
(s.k. utfyllnadsbidrag) om det finns grundad anledning att anta att
en förälder betalar underhåll till bamet som motsvarar återbetal-
ningsskyldigheten enligt reglerna om underhållsstöd, om bamet
bor växelvis hos båda föräldrarna eller om sökanden begär det.
Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Fredrika Bremer-Förbundet anser att underhålls-
stöd vid delat boende bör kunna lämnas till båda föräldrarna att fördelas
mellan dem. Föreningen Söndagsbarn tillstyrker förslaget i sin helhet.
Riksförsäkringsverket (RFV) anser att lagstiftningen bör utformas så att
andelen utfyllnadsärenden ökar, vilket kan ske genom en regel om att
underhållsstöd beviljas först då det är utrett att bidragsskyldig inte kom-
mer att betala direkt till bamet eller dess företrädare. Länsrätten i Upp-
sala län påpekar att förslaget innebär att bidragsskyldiga föräldrar i
praktiken fråntas möjligheten till direktbetalning i de fall under-
hållsbidraget är lägre än återbetalningsskyldigheten. Socialstyrelsen pe-
kar på att utfyllnadsbidrag kan överkompensera de föräldrar som har
bamet växelvis boende hos sig, jämfört med andra föräldrar. Styrelsen
avstyrker därför förslaget i denna del. Uddevalla kommun påpekar att
systemet innebär en försämring vid växelvis boende som ej innebär
halva tiden hos resp, förälder. Vid växelvis boende hälften/hälften blir
systemet vidare orättvist mot den förälder som bamet ej är folbokfort
hos. Försäkringskasseförbundet (FK.F) påpekar att underhållsstödet ökar
när en förälder som bamet inte är folkbokfört hos får minskade inkoms-
ter. Umeå kommun anser att utfyllnadsbidrag bör utges även i förhållan-
de till boföräldem.
Skälen för regeringens förslag: Regeringen har i det föregående an-
gett att det från flera utgångspunkter är en fördel om den bidragsskyldi-
ge föräldern betalar underhåll direkt till sitt bam. Kontakten mellan bar-
net och den bidragsskyldige blir då på ett naturligt sätt mer direkt. Om
underhållsbidrag betalas direkt till bamet minskar statens kostnader för
underhållsstöd. Även statens administrativa kostnader minskar.
Föräldrar som är överens om hur umgänge och forsörjningsansvar ska
fördelas kan välja att endast söka utfyllnadsdelen i underhållsstödet. I ett
sådant fall gör försäkringskassan en beräkning av hur mycket den föräl-
der som bamet inte är folkbokfört hos skulle ha att betala enligt procent-
reglerna och bestämmer utfyllnadsbidraget till skillnaden mellan under-
hållsstödets belopp och procentbeloppet. Om man väljer att endast söka
denna del av stödet uppkommer ingen återbetalningsskyldighet mot sta-
ten. Skulle det visa sig att den underhållsbidragsskyldiga föräldern inte
betalar ett underhållsbidrag som uppgår till procentbeloppet kan den
andra föräldern lämna in en ny ansökan och begära fullt underhållsstöd.
Skulle den underhållsbidragsskyldiga föräldern i något fall betala ett
61
underhållsbidrag som överstiger procentbeloppet innebär det bara att Prop. 1995/96:208
bamet får en bättre försörjningssituation.
Om bamet bor växelvis hos föräldrarna har båda föräldrarna kostnader
for bamet. Den förälder som bamet inte är folkbokfört hos betalar for
bamet när det bor hos honom eller henne och den förälder som bamet är
folkbokfört hos och varaktigt bor hos får lägre kostnader för barnets
försörjning när det vistas hos den andra föräldern. Som närmare utveck-
lats i avsnitt 5.2 bör den förälder som bamet inte är folkbokfört hos då
inte åläggas någon återbetalningsskyldighet mot staten och underhålls-
stödet till bamet bör minska i motsvarande mån. Också i denna situation
bestäms underhållsstödet som ett utfyllnadsbidrag som beräknas på sam-
ma sätt som i det fallet den bidragsskyldige betalar procentbeloppet
direkt till bamet. Denna möjlighet att få utfyllnadsbidraget kan utgöra ett
stöd för föräldrar som önskar ta ett stort gemensamt ansvar för sina bam
även om de är särboende. I dag utges inte något samhällsstöd till för-
äldrar som väljer växelvis boende (se avsnitt 5.2). Denna situation för-
bättras nu genom att de kan få utfyllnadsbidrag.
Vidare bör bara utfyllnadsdelen av underhållsstödet betalas ut om det i
andra fall finns grundad anledning att anta att den bidragsskyldiga för-
äldern direkt till bamet betalar ett underhållsbidrag som motsvarar den
återbetalningsskyldighet som skulle fastställas enligt procentreglerna.
Även i fall där underhållsbidraget inte motsvarar återbetalningsskyldig-
heten enligt procentreglerna skulle det för enskilda säkert vara en fördel
om underhållsbidraget kunde betalas direkt till bamet. En sådan ordning
skulle emellertid orsaka stora administrativa problem.
När den bidragsskyldige är bosatt utomlands bör endast utfyllnadsdelen
av underhållsstödet betalas om den bidragsskyldige i rätt ordning betalar
fastställt underhållsbidrag. Någon återbetalningsskyldighet behöver näm-
ligen inte fastställas i den situationen, se avsnitt 5.4.1 och 6.2.
När underhållsbidrag fastställts som ett engångsbelopp bör endast ut-
fyllnadsdelen av underhållsstödet betalas ut beräknat efter vad engångs-
beloppet skäligen kan anses motsvara i månatliga belopp. Någon åter-
betalningsskyldighet fastställs inte heller i den situationen, se avsnitt
5.4.1.
Regeringens förslag: I föräldrabalken skall införas en regel om
att en förälder som är återbetalningsskyldig enligt reglerna om
underhållsstöd anses ha fullgjort sin underhållsskyldighet intill det
belopp som lämnas i underhållsstöd till bamet.
Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.
62
Remissinstanserna: Det alldeles övervägande antalet remissinstanser
tillstyrker förslaget eller lämnar det utan invändning. Länsrätten i Upp-
sala län ifrågasätter om den ur ett avtal eller en dom på underhåll här-
ledda rätten till underhållsbidrag kan fråntas någon genom lagen om
underhållsstöd. Malmö tingsrätt anför att det inte klart framgår om den
genom lämnat underhållsstöd fullgjorda underhållsskyldigheten kommer
att prekludera en talan på civilrättslig grund om fastställande av under-
hållsbidrag med belopp som inte överstiger underhållsstödets belopp.
Enligt tingsrätten torde en sådan preklusionsverkan strida mot artikel 6 i
Europakonventionen. Tingsrätten föreslår att det i FB uttryckligen anges
att parterna i mål om underhållsbidrag skall vara obetagna sin rätt att få
frågan om underhållsbidrag prövad på civilrättslig grund. Socialstyrelsen
anser att det är oklart när FB:s bestämmelser skall användas vid beräk-
ning av underhållsbidrag och att det är förvirrande med två parallella
system. Umeå kommun och Uddevalla kommun framför liknade syn-
punkter.
Skälen för regeringens förslag: De i föregående avsnitt föreslagna
reglerna om underhållsstöd innebär att underhållstöd lämnas oavsett om
något underhållsbidrag till bamet är fastställt eller inte. Eftersom åter-
betalningsskyldigheten till staten fastställs enligt reglerna om underhålls-
stöd saknar det också betydelse för återbetalningsskyldighetens storlek
hur högt ett eventuellt underhållsbidrag är. I denna bemärkelse blir de
föreslagna reglerna om underhållsstöd oberoende av FB:s regler om
underhållsbidrag.
Underhållsbidrag fastställs genom dom eller avtal. Underhållsbidragets
belopp bestäms enligt regler i 7 kap. FB (se avsnitt 4.3). En särskild
fråga som uppkommer i detta sammanhang är hur en förälders skyldig-
het att betala ett underhållsbidrag som har fastställts i enlighet med reg-
lerna i FB skall regleras om underhållsstöd lämnas till bamet.
De regler om underhållsstöd som regeringen nu föreslår innebär att
bamet genom att underhållsstöd lämnas av det allmänna får ett bidrag
till sin försörjning som svarar mot den bidragsskyldiga förälderns under-
hållsskyldighet upp till underhållsstödets nivå. Den föräldern skall i
gengäld betala ett belopp till staten som bestäms enligt procentmetoden
i reglerna om underhållsstöd. Bamet bör då inte ha rätt till underhåll av
den återbetalningsskyldiga föräldern, förutsatt att ett underhållsbidrag
som är högre än underhållsstödet inte blir aktuellt. Huruvida den bi-
dragsskyldiga föräldern fullgör sin återbetalningsskyldighet är därvid
utan betydelse; det är en angelägenhet mellan staten och den återbetal-
ningsskyldiga föräldern. Också fortsättningsvis kommer det alltså att
finnas ett samband mellan den civilrättsliga regleringen av underhålls-
bidrag och den offentligrättsliga regleringen av underhållsstöd. Även om
underhållstödets belopp inte kommer att vara knutet till reglerna om
underhållsbidrag bör den återbetalningsskyldiga föräldern därför få till-
godoräkna sig återbetalningsskyldigheten gentemot staten när det civil-
rättsliga skyldigheten att betala underhållsbidrag skall bedömas. I FB bör
det således införas en bestämmelse som innebär att en förälder som är
återbetalningsskyldig enligt reglerna om underhållsstöd anses ha fullgjort
Prop. 1995/96:208
63
sin underhållsskyldighet intill det belopp som lämnas i underhållsstöd till
bamet. Bestämmelsen innebär att underhållsskyldigheten anses fullgjord
redan genom försäkringskassans beslut om återbetalningsskyldighet.
Huruvida återbetalningsskyldigheten sedan fullgörs saknar betydelse för
underhållsskyldigheten; som sagts tidigare blir det en fråga för staten
och den återbetalningsskyldiga föräldern.
Några remissinstanser har frågat om en bestämmelse som den föreslag-
na innebär någon ändring av barnets rätt att få en talan om underhålls-
bidrag fastställd och prövad i enlighet med reglerna i 7 kap. FB och om
bestämmelsen får någon inverkan på barnets rätt enligt redan beslutade
domar eller ingångna avtal om underhållsbidrag. Mot denna bakgrund
finns det anledning att framhålla att den nu föreslagna regleringen i FB
inte är avsedd att innebära någon ändring av gällande rätt i något av de
avseenden som remissinstanserna har tagit upp. Barnets rätt till under-
hållsbidrag och förälderns underhållsskyldighet enligt FB:s regler är
oförändrade. Det är endast det sätt på vilket underhållsskyldigheten full-
görs som regleras genom den nu föreslagna bestämmelsen. Det kommer
alltså att vara möjligt att i samma utsträckning som nu få en domstol-
prövning av underhållsskyldigheten, också när återbetalningsskyldighet
har fastställts enligt reglerna om underhållsstöd. Den regel som regering-
en nu föreslår innebär att en underhållsskyldig förälder mot ett krav på
betalning av underhållsbidrag kan invända att underhållsskyldigheten är
fullgjord upp till underhållsstödets belopp om föräldern är återbetalnings-
skyldig enligt reglerna om underhållsstöd. En sådan invändning kan
göras i mål om underhållsbidrag men också mot ett krav som framställs
med stöd av en redan beslutad dom eller ett avtal om underhållsbidrag.
Även om det alltså kommer att vara möjligt att i samma utsträckning
som nu föra talan inför domstol om underhållsbidrag till bam bör det i
detta sammanhang framhållas att reglerna om underhållsstöd och den
föreslagna regeln i FB leder till att underhållsbidrag till bamet som regel
inte behöver fastställas genom avtal eller dom i annat fall än där under-
hållsbidraget skulle bli högre än underhållsstödets belopp. Om ett under-
hållsbidrag som är högre än underhållsstödet fastställs kommer den un-
derhållsskyldiga föräldern att upp till underhållsstödets belopp kunna
fullgöra sin underhållsskyldighet genom återbetalningsskyldigheten gent-
emot staten medan det överskjutande beloppet skall betalas till bamet.
Den reglering som regeringen nu föreslår innebär att i de fall under-
hållsstöd lämnas och återbetalningsskyldighet fastställs kommer en för-
älders skyldighet att bidra till sitt bams underhåll i stor utsträckning att
vila på offentligrättslig grund i stället för på civilrättslig grund. Skillna-
den i förhållande till den nuvarande situationem kan dock inte sägas
vara särskilt stor i praktiken. I dag fullgör det alldeles övervägande an-
talet underhållsbidragsskyldiga föräldrar (omkring 75 procent) sin bi-
dragsskyldighet genom att återbetala förskotterade belopp till staten.
Prop. 1995/96:208
64
Regeringens förslag: Socialnämnderna skall inte längre vara
skyldiga att se till att bam vars föräldrar är ogifta tillförsäkras
underhåll eller ha rätt att föra talan om underhåll till bamet i så-
dana fall.
Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Socialstyrelsen anser att samhället inte skall från-
hända sig ansvaret för att kunna väcka talan på barnets vägnar i de fall
modem själv av olika skäl inte vågar eller vill driva frågan om samhälls-
stöd. Jönköpings kommun, som inte har någon invändning mot förslaget,
påpekar att en begränsning av socialnämndernas skyldighet i vissa fall
kan leda till kostsamma processer. Uddevalla kommun tar upp frågan om
vart föräldrar och bam i framtiden skall vända sig för rådgivning och
hjälp i frågor om underhållsbidrag. Kommunen föreslår att försäkrings-
kassorna åläggs en skyldighet att bistå med råd om underhållsbidrag
eller, om det inte görs, att Socialstyrelsen åläggs att kostnadsfritt till-
handahålla information.
Skälen för regeringens förslag: När ett bam fötts av en ogift mor är
socialnämnden skyldig att försöka utreda vem som är far till bamet och
se till att faderskapet fastställs, om bamet har hemvist här i landet
(2 kap. 1 § FB). Detsamma gäller i de fall där mannen i äktenskapet
förklarats inte vara barnets far. Den socialnämnd som skall sörja för att
faderskapet till ett bam blir fastställt är enligt 7 kap. 11 § FB också
skyldig att se till att bamet tillförsäkras underhåll. Socialnämnden har
därför rätt att föra barnets talan i mål om underhåll. Var och en som kan
föra talan för bamet skall beredas tillfälle att yttra sig i målet (7 kap.
14 § FB).
De föreslagna reglerna om underhållsstöd medför att det blir nödvän-
digt att fastställa ett underhållsbidrag till bamet endast om underhållsstöd
inte lämnas eller om den bidragsskyldiga föräldern kan betala ett under-
hållsbidrag till bamet som överstiger underhållsstödets belopp. Det torde
innebära att socialnämndens bistånd inte skulle bli aktuellt i särskilt
många fall. Därtill kommer att det under nuvarande förhållanden knap-
past kan hävdas att just bam till ogifta föräldrar skulle vara i särskilt
behov av hjälp från socialnämnden. Dessa omständigheter talar för att
man bör avskaffa socialnämndernas skyldigheter att bistå bam till ogifta
föräldrar i fråga om underhållsbidrag. Som Socialstyrelsen anför innebär
förslaget en försämring för bam vars ena förälder av olika skäl inte vill
föra talan mot den andra föräldern om underhållsbidrag till bamet. Att
socialnämndens skyldigheter i detta avseende avskaffas kommer emeller-
tid inte att innebära att bamet helt skulle vara betaget möjligheten att få
hjälp med att föra talan om underhållsbidrag. Bamet kan enligt rätt-
shjälpslagens bestämmelser få biträde av jurist för att väcka talan om
5 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 208
Prop. 1995/96:208
65
underhållsbidrag. Dessutom åligger det socialnämnderna att inom ramen Prop. 1995/96:208
för socialtjänsten i vissa fall lämna bamet och föräldern bistånd. Till-
räckliga skäl finns därför inte att behålla den nuvarande ordningen. So-
cialnämndernas nuvarande skyldighet att se till att underhållsbidrag fast-
ställs bör därför upphöra. Som en följd av detta bör också socialnämn-
dens rätt att föra talan i mål om underhållsbidrag till bam upphöra.
Regeringens förslag: Vid löneutmätning skall försäkringskassans
fordringar gentemot den återbetalningsskyldige ha samma före-
träde framför andra fordringar som barnets fordringar på under-
hållsbidrag enligt föräldrabalken (FB). Vid samtidig utmätning
skall det innehållna beloppet fördelas efter de löpande bidragens
och återkravens storlek.
Försäkringskassan skall inte längre i samband med sina egna
återkrav ge bamet tillfälle att samtidigt kräva in överskjutande
underhållsbidrag.
Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Riksskatteverket (RSV) pekar på att försäkrings-
kassans beslut om återbetalningsskyldighet är en offentligrättsligt fast-
ställd avgift och att den vid verkställighet kommer att handläggas som
ett allmänt mål. RSV påpekar vidare att förslaget innebär att underhålls-
stöd får en bättre företrädesrätt enligt 7 kap. 14 § utsökningsbalken än
andra fordringar i allmänna mål. RSV anser att det är principiellt fel att
just denna avgift särbehandlas. RSV tillstyrker dock att förslaget genom-
förs på sätt som föreslås eftersom det kan ta tid att utveckla ett ADB-
stöd som jämställer fordringen med övriga allmänna mål, men anser att
en ändring senare bör göras i företrädesordningen så att alla statliga
fordringsanspråk får samma företrädesrätt.
Skälen för regeringens förslag: Utsökningsmål, dvs. mål om verk-
ställighet enligt utsökningsbalken, kan vara av två slag - allmänna mål
och enskilda mål. Allmänna mål är mål om uttagande av böter, vite,
skatt, tull, avgift och andra medel som staten har rätt till och som får
utsökas utan föregående dom samt, enligt vad regeringen närmare före-
skriver, annan liknande fordran som staten eller en kommun har rätt till.
I annan lag kan föreskrivas att även mål om uttagande av någon annan
fordran är allmänt mål. Andra utsökningsmål än som nu sagts är enskil-
da mål (1 kap. 6 § utsökningsbalken).
Den främsta skillnaden mellan kronofogdemyndighetens handläggning
av allmänna mål och enskilda mål är att myndigheten i allmänna mål,
66
utöver sin funktion som verkställande myndighet, också har till uppgift
att i viktiga avseenden ta till vara sökandens intressen som borgenär.
Som RSV påpekat kommer statens fordran på återbetalningsskyldighet
att handläggas som ett allmänt mål enligt huvudregeln i 1 kap. 6 § ut-
sökningsbalken. Detta innebär bl.a. att lagen (1993:891) om indrivning
av statliga fordringar gäller, vilket medför att kronofogdemyndigheten
får ansöka om att den återbetalningsskyldige skall försättas i konkurs.
Vidare kommer lagen (1982:188) om preskription av skattefordringar
m.m. att gälla för fordringen, vilket innebär en preskriptionstid på som
huvudregel fem år.
Enligt bestämmelser i utsökningsbalken har fordringar som avser un-
derhållsbidrag enligt äktenskapsbalken och FB samma företrädesrätt vid
utmätning av lön. Enligt vad som nu föreslås anses en förälder som är
återbetalningsskyldig enligt reglerna om underhållsstöd ha fullgjort sin
underhållsskyldighet intill det belopp som lämnas i underhållsstöd till
bamet. Vid löneutmätning bör därför statens fordran avseende återbetal-
ning få samma företräde framför andra fordringsanspråk som barnets
fordringar på underhållsbidrag enligt FB. Även i övrigt bör statens for-
dran likställas med barnets fordran på underhållsbidrag vid löneutmät-
ning. Vid samtidig utmätning för underhållsfordringar och statens an-
språk på återbetalning bör fördelning ske efter de löpande fordringarnas
storlek.
En delbetalning som inflyter på statens fordran bör, liksom hittills, av-
räknas i första hand på den fordran som stått ute längst. Om det fast-
ställda underhållsbidraget är högre än bidragsförskottet bör försäkrings-
kassan enligt gällande regler ge barnets ställföreträdare tillfälle att samti-
digt med försäkringskassan kräva in det överskjutande underhållsbidra-
get. I praktiken biträder försäkringskassan bamet vid indrivning av det
överskjutande beloppet. Det som nu föreslås innebär att statens fordran
enligt reglerna om återbetalningsskyldighet inte kommer att ha något
samband med ett eventuellt underhållsbidrag. Försäkringskassan skall
därför inte längre lämna bamet biträde med indrivning av barnets for-
dran på underhållsbidrag.
Som tidigare redovisats bör det i FB införas en bestämmelse som inne-
bär att en förälder som är återbetalningsskyldig enligt reglerna om
underhållsstöd skall anses ha fullgjort sin underhållsskyldighet intill det
belopp som lämnas i underhållsstöd till bamet. Är underhållsbidraget
fastställt till högre belopp än underhållsstödet kan bamet ansöka om in-
drivning av det överskjutande underhållsbidraget. Det bör visserligen
kunna krävas av en bidragsskyldig att han eller hon, om bamet ansöker
om indrivning av hela underhållsbidraget, gör invändning om att under-
hållsskyldigheten intill det belopp som lämnas i underhållsstöd är
fullgjord. Kronofogdemyndigheten bör dessutom i varje enskilt fall in-
formera den bidragsskyldige om denna möjlighet.
Prop. 1995/96:208
67
Prop. 1995/96:208
Regeringens förslag: Om den bidragsskyldiga föräldern är bosatt
utomlands och någon återbetalningsskyldighet inte har fastställts
av försäkringskassan inträder försäkringskassan i barnets rätt till
underhållsbidrag. Statens fordran kan då drivas in i utlandet i
samma utsträckning som i dag. Möjligheterna att driva in statens
fordran beträffande återbetalningsskyldighet torde däremot vara
små.
Försäkringskassan bör i utlandsärenden även i fortsättningen i
samband med sina egna återkrav ge bamet tillfälle att samtidigt
kräva in överskjutande underhållsbidrag.
Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens
förslag men avviker på så sätt att försäkringskassans biträde med indriv-
ning av överskjutande underhållsbidrag föreslås upphöra helt.
Remissinstanserna: Försäkringskasseförbundet (FK.F) anser att för-
säkringskassan även framöver i utlandsärenden skall vara skyldig att i
samband med egna återkrav hjälpa bamet att kräva in överskjutande
underhållsbidrag. FKF pekar vidare på att utländska myndigheter kan
komma att ifrågasätta försäkringskassans rätt att driva in underhålls-
bidrag eftersom stödet från det allmänna inte längre är ett förskott på
underhållsbidrag. FKF anför vidare att man möjligen kan utreda om den
nordiska konventionen om indrivning kan ändras så att återbetal-
ningsskuld kan drivas in i de nordiska länderna. Riksförsäkringsverket
(RFV) framhåller att om den bidragsskyldige flyttar till utlandet och
skuld föreligger för icke fullgjord återbetalningsskyldighet kan det före-
ligga svårigheter att få denna reglerad. RFV pekar vidare på att det för
indrivning i Norden av en i administrativ ordning fastställd återbetal-
ningsskyldighet fordras en omförhandling av den nordiska konventionen
om indrivning av underhållsbidrag.
Skälen för regeringens förslag: Det är naturligtvis av stort intresse att
statens fordran enligt de föreslagna reglerna om underhållsstöd kan dri-
vas in i utlandet. Sverige har tillträtt ett antal konventioner om erkännan-
de och verkställighet av avgöranden om underhållsbidrag. Regeringen
anser att det kan ifrågasättas om dessa konventioner kan tillämpas vid
indrivning i utlandet av statens fordran avseende återbetalningsskyldighet
enligt reglerna om underhållsstöd. Underhållsbidraget har nämligen inget
direkt samband med underhållsstödet och statens fordran mot den åter-
betalningsskyldiga föräldern. Reglerna om underhållsstöd är en offentlig-
rättslig reglering och statens fordran gentemot den återbetalningsskyldiga
föräldern vilar på offentligrättslig grund.
Konventionen den 20 juni 1956 om indrivning av underhållsbidrag i
utlandet (New York-konventionen) och 1958 års Haagkonvention om
erkännande och verkställighet av avgöranden om underhåll till bam
gäller endast framställningar från enskilda personer respektive under-
68
hållsbidrag som skall betalas direkt till ett underhållsberättigat bam. I
praktiken tillämpas New York-konventionen i forhållande till vissa stater
även när ett offentligt organ vill driva in ett förskotterat underhållsbidrag
men den ordningen är omtvistad. Dessa konventioner torde därför inte
kunna tillämpas vid indrivning i utlandet av en offentligrättsligt grundad
fordran.
1973 års Haagkonvention om erkännande och verkställighet av avgö-
randen angående underhållsskyldighet är tillämplig på avgöranden som
har meddelats av judiciella eller administrativa myndigheter och som
avser underhållsskyldighet på grund av familjeförhållanden i vid bemär-
kelse mellan
1. underhållsberättigad och underhållsskyldig, eller
2. underhållskyldig och ett offentligt organ som gör anspråk på åter-
betalning av bidrag som betalas till den underhållsberättigade. Konven-
tionen förutsätter att avgörandet sker efter en process mellan den under-
hållsskyldige å ena sidan och bamet eller ett offentligt organ å den and-
ra. Vidare förutsätts att det är fråga om en familjerättslig underhållsskyl-
dighet mellan bamet och den underhållsskyldige. Med hänsyn dels till
att försäkringskassans beslut om återbetalning inte uppfyller kravet på ett
avgörande efter en process mellan den underhållsskyldige och ett offent-
ligt organ, dels till att statens fordran inte avser en familjerättslig under-
hållsskyldighet torde denna konvention inte kunna tillämpas vid indriv-
ning i utlandet av statens fordran avseende återbetalning av utgivet sam-
hällsstöd.
1988 års Luganokonvention om domstols behörighet och om verk-
ställighet av domar på privaträttens område är en parallellkonvention till
1968 års Brysselkonvention. Sverige har tillträtt Luganokonventionen
och kommer att tillträda Brysselkonventionen. Endast Luganokonventio-
nens tillämplighet diskuteras här men resonemanget har betydelse även
vad avser Brysselkonventionens tillämplighet. Luganokonventionen till-
lämpas vid indrivning av statens fordran enligt lagen om bidragsförskott.
Luganokonventionen är i och för sig tillämplig på krav från ett offentligt
organ som i den (primärt) underhållsskyldiges ställe har erlagt under-
hållet. Konventionen gäller verkställighet av dels domstolsavgöranden,
dels avgöranden som har meddelats av vissa organ som räknas upp i det
till konventionen fogade Protokoll Nr 1. Konventionen är inte tillämplig
på beslut som har meddelats av svensk försäkringskassa. Därtill kommer
att konventionen endast är tillämplig på avgöranden på privaträttens
område. Med hänsyn till detta torde inte heller denna konvention kunna
tillämpas vid indrivning i utlandet av statens fordran avseende återbetal-
ningsskyldighet.
Konventionen den 23 mars 1962 mellan Danmark, Finland, Island,
Norge och Sverige angående indrivning av underhållsbidrag är tillämplig
på lagakraftvunnen dom, administrativ myndighets beslut eller skriftlig
förbindelse, varigenom någon i en av staterna förpliktats eller utfäst sig
att utge underhållsbidrag till bl.a. bam. Denna konvention gäller även
indrivning av bidrag, som myndighet förskottsvis utbetalat (art. 2 st. 3).
Försäkringskassans återkrav gentemot den bidragsskyldige faller alltså i
Prop. 1995/96:208
69
dag in under konventionen. Eftersom statens fordran på återbetalning
inte avser ett förskott på ett fastställt underhållsbidrag torde konventio-
nen inte kunna tillämpas vid indrivning av statens fordran enligt reglerna
om underhållsstöd.
Regeringen konstaterar liksom arbetsgruppen att det sammanfattnings-
vis av redovisningen ovan torde framgå att möjligheterna att utomlands
driva in statens fordran enligt reglerna om underhållsstöd med tillämp-
ning av de redovisade konventionerna är små.
Det sagda rör statens möjligheter att driva in offentligrättsliga fordring-
ar utomlands. Som har framgått i det föregående är situationen en helt
annan när det gäller fordringar som vilar på civilrättslig grund. Det åter-
står därför att överväga om försäkringskassan kan ges en möjlighet att i
dessa fall åberopa föräldrabalkens civilrättsliga regler om underhålls-
bidrag.
I avsnitt 5.6 föreslås att det i FB skall införas en bestämmelse av inne-
börd att en förälder som är återbetalningsskyldig enligt reglerna om
underhållsstöd skall anses ha fullgjort sin underhållsskyldighet intill det
belopp som lämnas i underhållsstöd till bamet. När försäkringskassan
har fastställt återbetalningsskyldigheten finns det således inte längre
någon civilrättslig underhållsskyldighet som skulle kunna åberopas inför
en utländsk indrivningsmyndighet. Om däremot försäkringskassan avstår
från att besluta om återbetalningsskyldighet, bevaras möjligheten att få
en underhållsskyldighet fastställd genom en dom eller ett avtal som
sedan kan verkställas utomlands.
Det bör således införas en rätt for försäkringskassan att underlåta att
fastställa återbetalningsskyldigheten när det behövs för att underhålls-
skyldigheten skall kunna göras gällande mot den bidragsskyldige genom
indrivning utomlands. Den civilrättsliga underhållsskyldigheten fastställs
genom ett avtal eller en rättegång mellan bamet - i allmänhet företrätt
av vårdnadshavaren - och den bidragsskyldige. För att vårdnadshavarens
medverkan skall säkerställas bör det därför också införas en regel som
ger försäkringskassan möjlighet att göra rätten till underhållsstöd beroen-
de av att boföräldem vidtar erforderliga åtgärder for att få ett underhålls-
bidrag fastställt. Liksom i dag bör försäkringskassan träda in i barnets
rätt till fastställt underhållsbidrag i den mån det motsvarar utbetalt un-
derhållsstöd. De bestämmelser som nu föreslås om skyldigheten for
boföräldem och bamet att medverka eller vidta åtgärder for att få under-
hållsbidraget fastställt är strängare än dagens regler; uppenbarlighetsre-
kvisitet har tagits bort. BofÖräldems agerande när det gäller underhålls-
bidraget bör kunna vara en grund for att vägra underhållsstöd även när
det inte görs uppenbarligen utan giltigt skäl.
Det bör också införas en bestämmelse om att försäkringskassan helt
eller delvis får upphäva ett redan fattat beslut om återbetalningsskyldig-
het om den bidragsskyldiga föräldern bosätter sig utomlands. Föreligger
det skuld for icke fullgjord återbetalningsskyldighet kan försäkringskas-
san välja att upphäva hela beslutet om återbetalningsskyldighet. Då åter-
står det för försäkringskassan att försöka verka for att bamet eller vård-
nadshavaren vidtar erforderliga åtgärder for att få underhållsskyldigheten
Prop. 1995/96:208
70
fastställd även för förfluten tid. Försäkringskassan kan också välja att Prop. 1995/96:208
upphäva beslutet endast för vissa delar av förfluten tid.
Har den bidragsskyldige betalt i enlighet med återbetalningsskyldighet
innan han eller hon flyttade utomlands kan försäkringskassan i stället
ändra beslutet om återbetalningsskyldighet på så sätt att det från och
med ändringen inte skall föreligga någon återbetalningsskyldighet.
En reglering med det beskrivna innehållet överensstämmer med vad
som gäller nu. Ekonomiskt medför den således ingen försämring för
staten. Däremot blir det med den lösningen inte möjligt att i internatio-
nella förhållanden hävda de nya - strängare - reglerna om en offentlig-
rättslig skyldighet att återbetala underhållsstöd.
Som beskrivits i avsnitt 6.1 bör försäkringskassan, om det fastställda
underhållsbidraget är högre än bidragsförskottet, enligt gällande regler ge
barnets ställföreträdare tillfälle att samtidigt med försäkringskassan kräva
in det överskjutande underhållsbidraget. Försäkringskassan behöver i
fortsättningen inte, enligt vad som nu föreslås, lämna bamet biträde med
indrivning av barnets fordran på underhållsbidrag i samband med att
kassan själv kräver återbetalning. Stockholms läns allmänna försäkrings-
kassa anser i underlag till Försäkringskasseförbundets remissyttrande att
denna möjlighet bör finnas kvar även i fortsättningen i utlandsärenden.
Stockholms läns allmänna försäkringskassa framhåller att det kan bli
svårt att överhuvudtaget få till stånd en indrivning i utlandet på grund av
att inte hela underhållsbidraget krävs. Vidare pekar kassan på att det
förmodligen är omöjligt för en boförälder att på egen hand kräva in det
överskjutande underhållsbidraget.
Statens fordran på den återbetalningsskyldiga föräldern kommer enligt
vad som nu föreslås att i allmänhet vila på civilrättslig grund i ärenden
där föräldern är bosatt utomlands. Regeringen anser att försäkringskassan
i dessa ärenden även i fortsättningen bör bereda bamet eller den som
företräder bamet tillfälle att samtidigt med försäkringskassan kräva in
det överskjutande underhållsbidraget.
Regeringens förslag: Försäkringskassans beslut om underhålls-
stöd och återbetalningsskyldighet för den bidragsskyldiga föräl-
dern skall få överklagas till länsrätt. Kammarrätten skall pröva ett
överklagande från länsrätten endast om prövningstillstånd med-
delats.
Försäkringskassans beslut gäller omedelbart om inte något annat
anges i beslutet.
Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.
71
Remissinstanserna: Remissinstanserna antingen tillstyrker forslaget
eller kommenterar det inte särskilt.
Skälen för regeringens förslag: Försäkringskassans beslut om under-
hållsstöd motsvarar med endast mindre ändringar de beslut som försäk-
ringskassan fattar enligt lagen (1964:143) om bidragsförskott (BFL).
Beslut om återbetalningsskyldighet enligt bestämmelserna om under-
hållsstöd skiljer sig från beslut om återkrav enligt BFL på så sätt att
återbetalningsskyldigheten bestäms oberoende av fastställt under-
hållsbidrag. Beslutet gäller förhållandet mellan staten och den återbetal-
ningsskyldiga föräldern. Beslutet rör inte förhållandet mellan enskilda.
Det är lämpligt att samma domstol överprövar samtliga försäkrings-
kassans beslut enligt bestämmelserna om underhållsstöd. Med hänsyn till
beslutens art är det naturligt att de skall kunna överklagas till allmän
förvaltningsdomstol med länsrätt som första instans.
Försäkringskassans beslut bör gälla omedelbart om inte något annat
anges i beslutet. Liksom enligt de nuvarande bestämmelserna om bi-
dragsförskott bör reglerna i lagen (1962:381) om allmän försäkring gälla
i fråga om omprövning och överklagande av försäkringskassans beslut.
Dessa regler innebär bl.a. att det krävs prövningstillstånd för att kam-
marrätt skall pröva länsrättens beslut.
Prop. 1995/96:208
Regeringens bedömning: Förslagen kan beräknas minska det
allmännas utgifter för stödsystemet med 1 140 miljoner kronor år
1997, 1 535 miljoner kronor år 1998 och 1 800 miljoner kronor
år 1999. Därtill kommer vissa besparingar vid de allmänna dom-
stolarna. Förslagen innebär ökade kostnader för de allmänna för-
valtningsdomstolarna samt ökade administrativa kostnader för
försäkringskassan, Riksförsäkringsverket och Riksskatteverket.
Vidare kan exekutionsväsendets kostnader för indrivning komma
att öka. För kommunernas del påverkas inte kostnaderna totalt
sett.
Promemorians bedömning: Överensstämmer inte med regeringens
bedömning eftersom förutsättningarna ändrats som en följd av sanerings-
programmet för statens finanser.
Remissinstanserna: Svea hovrätt m.fl. har lämnat synpunkter på kost-
naderna för domstolsväsendet. Riksförsäkringsverket och Riksskatteverket
påtalar att det föreslagna systemet innebär ökade adninistrativa kostna-
der. I övrigt har remissinstansernas synpunkter inte längre relevans efter-
som förutsättningarna förändrats.
72
Prop. 1995/96:208
Statens utgifter för underhållsstöd
Vid beräkningen av kostnaderna för de föreslagna reglerna om under-
hållsstöd har de bidragsskyldigas återbetalningsskyldighet beräknats
utifrån de bidragsskyldigas inkomster, det antal bam de är bidragsskyldi-
ga för och det totala antalet bam de uppskattas ha. För att kunna upp-
skatta kostnaderna har en inbetalningsandel på 80 procent antagits. Den
antagna inbetalningsandelen är något högre än den andel av statens ford-
ran som betalas i dag. Eftersom förutsättningarna för eftergift ändras och
en bättre anpassning mellan inkomst och det belopp som fastställs av
försäkringskassan åstadkoms kan inbetalningsandelen antas öka något.
Pensions- och socialförsäkringsinkomster är inte inkluderade i det in-
komstbegrepp som används. Eftersom sådana inkomster kommer att
beaktas när återbetalningsskyldigheten bestäms har en pensions- och
socialförsäkringsinkomst som motsvarar den genomsnittliga för en popu-
lation med samma köns- och åldersfördelning som de bidragsskyldiga
lagts till. Pensions- och socialförsäkringinkomster har antagits tillfalla
alla återbetalningsskyldiga med en lika stor summa. Eftersom den pro-
centsats som används vid beräkningen av återbetalningsskyldigheten för
varje bam minskar med det antal bam som den bidragsskyldige skall
försörja har vidare hänsyn tagits till de återbetalningsskyldigas totala
antal bam. Det genomsnittliga antalet bam inom en grupp med samma
köns- och åldersfördelning som de återbetalningsskyldiga har beräknats
enligt folk- och bostadsräkningen 1990. Förändringen av systemet blir
fullt genomförd 1997.
I tabell 2 redovisas omfattningen av den redan genomförda besparing-
en samt de därefter föreslagna besparingarna i samhällsstödet till bam
med särlevande föräldrar. Som en följd av att nya beräkningar blivit till-
gängliga har vissa justeringar av beloppen gjorts jämfört med vad som
redovisades i Lagrådsremissen. Regeringen avser att återkomma i annat
sammanhang i syfte att uppnå de besparingar som redovisas i regering-
ens proposition 1995/96:150.
Det är viktigt att uppmärksamma att vissa besparingar redan har ge-
nomförts i och med att bidragsförskottsnivån efter förslag i den ekono-
misk-politiska propositionen fr.o.m. år 1995 inte längre kopplas till bas-
beloppet utan har fastställts till ett fast belopp. Detta framgår inte klart i
departementspromemorian vilket också kan förklara att några remiss-
instanser ifrågasätter om besparingarna kan nås. Genom att underhålls-
stödets bidragsbelopp ligger fast ökar den besparing som följer av detta
över tiden. År 1997 uppskattas denna del av besparingen uppgå till 213
miljoner kronor och därefter öka till 307 miljoner kronor år 1998 och
418 miljoner kronor år 1999.
Nedanstående tabell visar beräknade besparingar enligt den ekonomisk-
politiska propositionen (prop. 1994/95:25), enligt promemorians förslag
(Ds 1996:2) och regeringens förslag till ytterligare besparingar för åren
1997, 1998 och 1999.
73
Tabell 2. Besparingar av olika åtgärder och kostnader för underhållsstöd åren Prop. 1995/96:208
1997 - 1999. Miljoner kronor
|
1997 |
1998 |
1999 | |
|
Besparing prop. 1994/95:25 |
213 |
307 |
418 |
|
Ytterl. besparing enl. Ds 1996:2 |
287 |
627 |
761 |
|
Besparing enl. saneringsprogr. |
852 |
908 |
1 034 |
Av betydelse för kostnadsutvecklingen är att storleken på de belopp som
de återbetalningsskyldiga skall betala till staten följer löneutvecklingen
medan underhållsstödets nivå är fastställt till ett nominellt värde. Det är
rimligt att framtida ökade betalningar från de underhållsskyldiga för-
äldrarna kommer deras bam tillgodo.
Administrationskostnader hos försäkringskassorna och
Riksförsäkringsverket (RFV)
Idag handlägger försäkringskassorna bidragsförskottet och skall i sam-
band med detta kontrollera om det underhållsbidrag som är fastställt är
skäligt. Kontrollen blir relativt komplicerad att utföra med hänsyn till att
reglerna om underhållsbidrag både är detaljerade och ger utrymme för
bedömningar.
I det förslag som presenteras här ökar å ena sidan försäkringskassans
åtaganden men å andra sidan kommer beräkningen av återbetalningsskyl-
digheten att förenklas väsentligt. Båda dessa faktorer har betydelse för
försäkringskassornas och RFV:s administrationskostnader.
Det som innebär ökningar av arbetet på försäkringskassorna är fram-
förallt att återbetalningsskyldigheten enligt förslaget årligen ska justeras.
De nu gällande reglerna leder till att kontrollen av rimligheten i under-
hållsbidragets storlek sker mer sällan. Vidare måste hanteringen vad
gäller kontroll av inkomsten förbättras. Här är det viktigt att nya data-
system som kan hantera detta på ett effektivt sätt byggs upp.
Förslaget innebär åtskilliga möjligheter till effektiviseringar. Genom att
regelsystemet är enkelt och okomplicerat frigörs resurser. Man slipper att
som i dag göra komplicerade beräkningar av underhållsbidraget. Med
dagens regler måste inkomst- och kostnadsuppgifter krävas in från både
vårdnadshavaren och den bidragsskyldige. Den bidragsskyldige har i de
flesta fall endast ett måttligt intresse av att delta i detta, vilket ytterligare
lägger hinder i vägen för försäkringskassans arbete och kräver stor ar-
betsinsats. I det presenterade förslaget är återbetalningsskyldigheten
endast relaterad till den underhållsbidragsskyldiges egen inkomst och det
antal bam denne har. Båda dessa uppgifter blir lätta att kontrollera uti-
74
från de uppgifter försäkringskassan har tillgång till. Prop. 1995/96:208
Beräkningar som RFV gjort visar att försäkringskassans och RFV:s ad-
ministrationskostnader av underhållstödet kommer att öka jämfört med
situationen med dagens regler.
Administrationskostnader hos skatteförvaltningen
Förslaget om att återbetalningsskyldigheten for beviljat underhållsstöd
fastställs på grundval av senast tillgängliga taxeringsbeslut och därefter
omprövas årligen innebär att skatteförvaltningen ges en utökad uppgifts-
skyldighet. Enligt uppgift från Riksskatteverket (RSV) innebär förslaget
utvecklingskostnader for en ny aviseringsrutin. Till detta kommer kost-
nader for drift och underhåll och utlämnande av uppgifter från RSV:s
skatteregister samt för frågor från försäkringskassor och sökande rörande
taxeringsuppgifter.
Processer i förvaltningsdomstol
De föreslagna reglerna om återbetalningsskyldighet till staten kommer att
leda till ett ökat antal processer i förvaltningsdomstolarna. Det är svårt
att göra någon bedömning av i vilken utsträckning försäkringskassornas
beslut kommer att överklagas. Bestämmelserna om återbetalningsskyldig-
het är visserligen enkla med få tolkningsmoment, vilket talar for att
överklagandefrekvensen blir låg. Å andra sidan kommer återbetalnings-
skyldighet att fastställas utan beaktande av den återbetalningsskyldiga
förälderns egna levnadskostnader och också föräldrar med mycket låga
inkomster kommer att bli återbetalningsskyldiga. Detta talar for en hög
överklagandefrekvens. Därtill kommer att beslut i ärenden om eftergift
och anstånd kan förväntas bli överklagade i stor utsträckning.
Sammantaget kommer detta att leda till fler mål och därmed en kost-
nadsökning for förvaltningsdomstolarna. Eftersom det är fråga om en
helt ny reglering kan det inte uppskattas hur stor ökningen av kostnader-
na blir.
Processer om underhållsbidrag i allmän domstol
Reglerna om underhållsstöd medför att allmän domstols medverkan vid
fastställande och jämkning av underhållsbidrag kommer att krävas i
betydligt färre fall än i dag. Dock måste underhållsbidrag fastställas
genom avtal eller dom när underhållsbidraget skall drivas in i utlandet.
Vidare krävs domstolsprövning när bamet kräver ett underhållsbidrag
som överstiger underhållsstödets nivå om en överenskommelse inte kan
nås. Dessutom kan naturligtvis frågan om underhåll prövas även i de fall
underhållsstöd lämnas om bamet eller föräldern vill föra en sådan talan.
Trots det torde man kunna räkna med en besparing for de allmänna
domstolarna. Hur stort antal mål som kommer att falla bort kan dock
inte anges nu. Bedömningen av det skulle bli alltför osäker. Den är dess-
utom beroende av om reglerna for hur man beräknar underhållsbidrag
75
ändras i enlighet med forslagen i betänkandet Underhållsbidrag och Prop. 1995/96:208
bidragsförskott (SOU 1995:26). Genomförs förslagen i betänkandet kom-
mer nivåerna på underhållsbidragen generellt sett att höjas och under-
hållsbidragen kommer oftare än i dag att överstiga underhållsstödet. I
sådana fall måste underhållsbidraget fastställas av domstol om parterna
inte kan komma överens.
Några remissinstanser har berört frågan om hur de förslag som lagts
fram i Ds 1996:2 påverkar domstolsväsendet. Svea hovrätt ser den förut-
sedda minskningen av antalet mål rörande underhållsbidrag vid de all-
männa domstolarna som en positiv effekt av förslaget. Jönköpings tings-
rätt anser att förslaget innebär att andelen mål om underhållsbidrag hos
de allmänna domstolarna kommer att minska betydligt. Enligt tingsrätten
syftar dessa processer ofta till att tillförsäkra den bidragsberättigade
föräldern rätt till bidragsförskott. Tingsrätten pekar på att förslaget in-
nebär att visst arbete i stället kommer att lastats över på förvaltnings-
domstolarna men gör bedömningen att förslaget som helhet bör vara
kostnadsbesparande for domstolsväsendet. Även Sveriges domareförbund
har uppfattningen att förslagen rimligen kommer att leda tillbetydligt
färre processer om underhållsbidrag vid de allmänna domstolarna. Läns-
rätten i Uppsala gör bedömningen att förslaget kommer att medföra en
ökad belastning på i första hand länsrätterna eftersom överklagande-
frekvensen enligt länsrättens uppfattning kan förmodas bli mycket stor.
Enligt regeringens uppfattning kommer de föreslagna reglerna om un-
derhållsstöd att innebära besparingar för de allmänna domstolarna. Det
är emellertid inte möjligt att uppskatta storleken av besparingarna.
Rättshjälpskostnader
Att antalet tvister om underhållsbidrag i allmän domstol väntas minska
jämfört med i dag om lagrådsremissens förslag genomförs har redan
sagts. Biträdesbehov torde normalt inte föreligga vid försäkringskassans
handläggning av återbetalningsskyldighet eller när försäkringskassans
beslut överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Detta innebär en viss
besparing inom den allmänna rättshjälpen.
Kostnader för exekutionsväsendet
Återbetalningsskyldigheten kommer enligt reglerna om underhållsstöd att
fastställas utan beaktande av den bidragsskyldiges levnadskostnader. Det
kan därför antas att de frivilliga betalningarna till försäkringskassan
kommer att minska jämfört med i dag och att ett större antal fordringar
kommer att gå vidare till indrivning. Detta kan leda till betydligt ökade
kostnader for exekutionsväsendet. Å andra sidan kan det nya systemet
innebära att antalet återbetalningsskyldiga med stora ingångsskulder
minskar med det nya systemet. I dag får många av olika skäl vänta un-
der lång tid på att det slutliga underhållsbidraget fastställs. Under denna
tid ackumuleras i många fall relativt stora skulder vilka ofta blir föremål
för indrivning. Med det föreslagna systemet kommer återbetalningsskyl-
76
diga att få beslut om återbetalningsbeloppets storlek i samband med att Prop. 1995/96:208
underhållsstödet börjar betalas ut. Detta bör innebära att antalet stora
skulder som i dag går vidare till indrivning kommer att minska. Exeku-
tionsväsendets kostnader påverkas också av hur reglerna om anstånd och
eftergift kommer att tillämpas av försäkringskassorna. Det är nu för
tidigt att ange hur stora kostnadsökningarna kommer att bli.
Kommunernas kostnader
Genom att kommunerna avlastas arbetet med underhållsbidrag kan deras
kostnader, enligt beräkningar som gjorts i betänkandet Underhållsbidrag
och bidragsförskott, beräknas minska med omkring 28 miljoner kronor
per år (SOU 1995:26 s. 205). Svenska Kommunförbundet förutsätter i sitt
remissvar att kommunerna kompenseras for det inkomstbortfall som
uppstår genom att underhållsstöd inte lämnas till bam som under hel
månad vårdas i familjehem eller hem för vård och boende inom social-
tjänsten.
Enligt nu gällande regler skall kommunen i de aktuella fallen ta ut er-
sättning som beräknas på samma sätt som när underhållsbidrag fastställs
men i förhållande till båda föräldrarna. Om föräldrarna sammanbor och
har gemensam vårdnad lämnas i dag inte bidragsförskott och förslaget
om underhållsstöd innebär inte någon förändring. I det fall föräldrarna
inte bor tillsammans beräknas kommunens ersättning på samma sätt med
den skillnaden att ett underhållsbidrag redan kan vara fastställt for en av
föräldrarna. Detta skall betalas till kommunen så länge bamet är placerat
i någon av de nämnda vårdformerna. Vidare skall kommunen fastställa
en avgift for den förälder som tidigare uppbar bidragsförskottet.
Nuvarande system innebär att kommunen utöver avgiften från den un-
derhållsskyldige föräldern (som denne betalar direkt till försäkrings-
kassan) får ett belopp (utfyllnadsbidrag) som kommunen inte kan erhålla
i de fall bamet kommer från en familj där föräldrarna sammanbor. De
föreslagna reglerna for underhållsstöd innebär att utfyllnadsbidrag inte
lämnas till kommunen samt att kommunen, i de fall underhållsstöd läm-
nas, får begära in avgifter direkt från underhållsskyldiga föräldrar till
omhändertagna bam.
Enligt uppgift från RFV går det inte att ange hur stor del av utbetal-
ningarna till kommunerna som är forskotterat underhållsbidrag och hur
mycket som är utfyllnadsbidrag.
Som ovan nämnts innebär det nya systemet att kommunerna avlastats
kostnader for att fastställa och jämka underhållsbidrag samtidigt som
bidragsförskott inte längre lämnas till kommunen för bam som under hel
månad vårdas i familjehem eller hem for vård och boende inom social-
tjänsten. Enligt regeringens bedömning torde dessa åtgärder, tillsammans
med en viss sänkning av socialbidragskostnadema, sammantaget inne-
bära att kommunsektorn ekonomiskt sett inte påverkas av förslaget.
77
Prop. 1995/96:208
Regeringens förslag: Lagstiftningen om underhållsstöd skall
träda ikraft den 1 december 1996 och tillämpas i fråga om under-
hållsstöd som avser tid efter den 31 januari 1997.
Ändringarna i föräldrabalken och utsökningsbalken bör träda i
kraft 1 februari 1997.
Promemorians förslag: I promemorian föreslås att den föreslagna lag-
stiftningen om underhållsstöd skall träda i kraft den 1 december 1996
och tillämpas i fråga om underhållsstöd som avser tid efter den 31 de-
cember 1996. Vidare föreslås i promemorian en övergångsbestämmelse
som innebär att en förälder under de två första åren inte skall få en
större årlig ökning avbetalningsskyldigheten än motsvarande 5 procent
av inkomsten efter grundavdrag.
Remissinstanserna: Riksförsäkringsverket (RFV), Riksskatteverket
(RSV), Försäkringskasseförbundet (FKF), Försäkringsanställdas För-
bund (FF) och Jönköpings kommun har samtliga framfört synpunkter på
ikraftträdandetidpunkten. RFV avstyrker att de ändrade reglerna genom-
förs redan från och med den 1 januari 1997 då det ur administrativ syn-
punkt inte är möjligt att genomföra föreslagna åtgärder under december
månad 1996. RFV föreslår i stället att lagen träder i kraft den 1 februari
1997 och att underhållsstöd utges från och med april 1997. Den före-
slagna korta tiden mellan riksdagsbeslut och ikraftträdande innebär vida-
re enligt RFV mycket stora svårigheter att utforma ADB-system, genom-
föra personalutbildning och informera berörda. Liknande synpunkter fors
fram av FKF och FF. RSV påpekar bl.a. att beträffande det föreslagna
utlämnandet av uppgifter från RSV:s skatteregister krävs att en helt ny
aviseringsrutin byggs upp vilket, tillsammans med arbetet med en an-
passning av datastödet för kronofogdemyndigheterna, motiverar ett sena-
re ikraftträdande. RSV anser att ett sådant kan ske tidigast i april 1997.
Även Jönköpings kommun förordar att genomförandet sker tidigast den 1
april 1997 med hänvisning till att det för kommunens del krävs god tid
för planering av personalförändringar.
Skälen för regeringens förslag: Med hänsyn tagen till de ovan redo-
visade remissynpunkterna föreslår regeringen att lagstiftningen om un-
derhållsstöd bör träda ikraft den 1 december 1996 och tillämpas i fråga
om underhållsstöd som avser tid efter den 31 januari 1997. Detta for att
försäkringskassorna skall ha två månader på sig att fatta de beslut som
föranleds av den nya lagen om underhållsstöd, främst beslut om åter-
betalningsskyldighet.
I promemorian föreslogs en övergångsbestämmelse som innebär att en
ökning av den bidragsskyldiges betalningsskyldighet på grund av den
nya lagstiftningen, i förhållande till vad den bidragsskyldige for samma
tid skulle ha att betala i underhållsbidrag enligt föräldrabalkens regler,
78
inte skall behöva bli större än 5 procent per år de första tre åren.
Riksförsäkringsverket har påpekat att det i ett fall där underhållsbidrag
har blivit fastställt mycket ofta inträffar något som medför att under-
hållsbidraget bör ändras; ökning eller minskning av inkomsten, ändrad
bostadskostnader etc. Övergångsbestämmelsen bör enligt Riksförsäk-
ringsverket utgå då den i praktiken inte går att tillämpa.
Regeringens uppfattning är också att den föreslagna övergångsregeln
troligtvis blir mycket svår att tillämpa. När ett faställt underhållsbidrag
inte är helt färskt skulle försäkringskassan vara tvungen att utreda vad
underhållsbidraget skulle ha ändrats till om en jämkning av det gjordes
vid ikraftträdandet av den nya lagen. Det är fråga om bedömningar som
kan vara mycket svåra att göra. Troligtvis skulle endast ett fåtal fall klart
omfattas av övergångsbestämmelsen. Att i stället låta det senast fastställ-
da underhållsbidraget vara jämförelsesubjekt, oavsett om inkomsten
därefter ökat väsentligt, skulle leda till orättvisa mellan dem som har ett
fastställt underhållsbidrag som riktigt utvisar nuvarande förhållanden och
de som inte har det. Regeringen anser därför att det rimligaste är att
lagen tillämpas fullt ut redan från början.
När det gäller ändringarna i föräldrabalken och utsökningsbalken finns
vissa skäl att, liksom när det gäller underhållsstöd, ha olika tidpunkter
för ikraftträdande och tillämpning. De föreslagna reglerna om under-
hållsstöd får genomslag i förhållande till de föreslagna reglerna i för-
äldrabalken och utsökningsbalken först efter den 31 januari 1997. De
föreslagna ändringarna i föräldrabalken och utsökningsbalken bör därför
träda i kraft den 1 februari 1997.
Prop. 1995/96:208
Regeringens förslag: En uppgiftsskyldighet for banker m.fl.
införs i lagen om bostadsbidrag, avseende bidragssökandes för-
hållanden som är av betydelse för tillämpningen av lagen.
Skälen för regeringens förslag: I förslaget i regeringens proposition
1995/96:186 Nya regler om bostadsbidrag har inkomstprövningen i
största möjliga utsträckning anknutits till beskattningen. De uppgifter
som fastställs genom beskattningsbeslut blir då bindande för bostads-
bidragsprövningen, och inhämtande av uppgifterna kan ske från Riks-
skatteverkets och skattemyndigheternas skatteregister. Vissa undantag
har dock inte kunnat undvikas. Så har regeringen t.ex. ansett att innehav
av förmögenhet skall reducera bostadsbidraget även om den beskatt-
ningsbara förmögenheten inte uppgår till 800 000 kronor. 800 000
kronor är den undre gränsen for att förmögenhetsskatt skall betalas, och
därmed också den undre gränsen for skyldigheten att deklarera formö-
79
genhet. När det gäller sådan förmögenhet som omfattas av reglerna om Prop. 1995/96:208
kontrolluppgifter skall visserligen banker m.fl. lämna kontrolluppgift till
skattemyndigheten även under 800 000-kronorsgränsen, men det finns då
inte några uppgifter som har prövats och fastställts av skattemyndighe-
terna att lägga till grund for bostadsbidragsprövningen. Situationen är
densamma som i fråga om förmögenhetsprövningen för bostadstillägg
enligt lagen (1994:308) om bostadstillägg till pensionärer. I 12 § den
lagen finns en bestämmelse om uppgiftsskyldighet för banker, sparban-
ker och andra penningforvaltande inrättningar i fråga om forhållanden
som är av betydelse for tillämpningen av lagen. Uppgifterna skall läm-
nas om domstol, Riksförsäkringsverket eller en allmän försäkringskassa
begär det for en namngiven person. En likadan uppgiftsskyldighet bör
införas i lagen om bostadsbidrag.
Inledande bestämmelser
Paragrafen anger att lagen handlar om underhållsstöd till bam. Av 3 §
framgår att underhållsstöd kan lämnas till bam vars föräldrar inte sam-
manlever. Av övergångsbestämmelserna framgår att lagen är tänkt att
ersätta lagen (1964:143) om bidragsförskott, lagen (1984:1095) om för-
längt bidragsförskott för studerande och lagen (1984:1096) om särskilt
bidrag till vissa adoptivbarn.
I första stycket definieras begreppet bidragsskyldig. Med bidragsskyldig
avses i lagen den som enligt 7 kap. 2 § första stycket föräldrabalken
skall fullgöra sin underhållsskyldighet till bamet genom att betala under-
hållsbidrag.
Att adoptivföräldrar är att anse som föräldrar framgår direkt av 4 kap.
8 § föräldrabalken. Med förälder som har vårdnaden om ett bam skall
enligt 2 § andra stycket detta lagförslag även likställas den som med
socialnämndens medgivande har tagit emot ett utländskt bam for stadig-
80
varande vård och fostran i syfte att adoptera det. Detta är i enlighet med Prop. 1995/96:208
vad som gäller i dag i lagen om särskilt bidrag till vissa adoptivbarn.
Paragrafen har i huvudsak utformats i enlighet med Lagrådets forslag,
vilket i förhållande till lagrådsremissen bl.a. innebär att definitionen av
boförälder flyttats till 3 §. I klargörande syfte har därutöver i andra
stycket lagts till "som har vårdnaden om ett bam".
Förutsättningar för att underhållsstöd skall lämnas
För att underhållsstöd skall kunna lämnas krävs enligt första stycket att
barnets föräldrar inte bor tillsammans eller att den ena föräldern är
avliden, att bamet varaktigt bor och är folkbokfört hos en av föräldrarna
(boföräldem), att de bor här i landet och att boföräldem, om bamet är
underårigt, är vårdnadshavare för bamet.
Barnets föräldrar får alltså inte bo tillsammans om underhållsstöd skall
kunna lämnas. Kriteriet är inte förstärkt på så sätt att det är först när det
är fråga om ett varaktigt sammanboende mellan föräldrarna som bidrag
inte kan lämnas. Något behov av ett varaktighetskriterium, som finns i
hittillsvarande regler i fråga om barnets boendeförhållanden, finns inte
när rätten till underhållsstöd inträder i det fall föräldrarna inte bor
tillsammans.
Barnets föräldrar bör anses bo tillsammans i första hand om de enligt
bestämmelserna i folkbokföringslagen (1991:481) skall vara folkbokförda
på samma adress. Normalt kan man därför gå på den faktiska folk-
bokföringen. Det kan dock finnas situationer där en förälder regelmässigt
tillbringar sin dygnsvila hos familjen men ändå faktiskt är folkbokförd
någon annanstans. Inte heller i dessa fall bör underhållsstöd kunna
lämnas. Det kan också vara så att folkbokföringsfastigheten är densam-
ma, men att föräldrarna bor i skilda lägenheter i ett flerfamiljshus. Då
skall underhållsstöd kunna lämnas.
Kriteriet att bamet och boföräldem skall vara bosatta i landet är i
princip detsamma som enligt hittillsvarande regler. Det modifieras något
för vissa situationer i tredje stycket av paragrafen.
En ytterligare förutsättning för att underhållsstöd skall lämnas om
bamet är underårigt är att boföräldem är vårdnadshavare för bamet,
antingen ensam eller tillsammans med den andra föräldern. Det räcker
med ett interimistiskt beslut om vårdnaden.
Bamet skall också varaktigt bo tillsammans med boföräldem. Be-
stämmelsen hindrar inte att bamet anses varaktigt bo även hos den andra
föräldern, dvs. har ett s.k. växelvis boende. Bestämmelsen innebär dock
att bamet måste varaktigt bo tillsammans med i vart fall en av föräldrar-
na (boföräldem), och också vara folkbokfört hos den föräldern. Be-
stämmelser om folkbokföring finns i folkbokföringslagen (1991:481).
Om bamet inte bor varaktigt hos någon av föräldrarna eller hos en
särskilt förordnad vårdnadshavare (se andra stycket), kan underhållsstöd
inte lämnas enligt lagen. Att underhållsstöd inte heller lämnas i vissa
andra situationer, t.ex. när bamet är placerat enligt lagen (1993:387) om
6 Riksdagen 1995/96. 1 samt. Nr 208
81
stöd och service till vissa funktionshindrade eller socialtjänstlagen
(1980:620) framgår av 11 §.
Lagrådet har framfört att det är önskvärt att det i motiven närmare
anges vad som avses med att "varaktigt bo" hos någon och hur innebör-
den av detta uttryck förhåller sig till folkbokföringslagens bestämmelser.
I nuvarande lagstiftning lämnas bidragsförskott, i de fall föräldrarna har
gemensam vårdnad om bamet, endast om bamet varaktigt bor tillsam-
mans med den ena föräldern. Avsikten är att begreppet "varaktigt bor"
skall ha samma betydelse i den nu föreslagna lagen som i lagen om
bidragsförskott. Frågan om bamet varaktigt bor tillsammans med sin
(tidigare) vårdnadshavare uppkommer bl.a i de fall där bamet för studier
bor på annan ort än den där vårdnadshavaren är bosatt. Frågan har
prövats av Försäkringsöverdomstolen i två refererade avgöranden; FÖD
1988:2 och 1990:21. I båda fallen ansågs förlängt bidragsförskott kunna
utgå. I FÖD 1993:7 ansågs rätt till förlängt bidragsförskott inte föreligga
eftersom bamet bodde tillsammans med en äldre bror och inte med sin
tidigare särskilt förordnade förmyndare. Folkbokföringsadressen är i de
allra flesta fall densamma som där bamet varaktigt bor, men den kan
också i praktiken vara en annan. I avsnitt 5.2 har redogjorts för skälen
till att även ha ett krav på folkbokföring.
Av denna bestämmelse samt 12 och 17 §§ framgår att det är den
förälder som bamet är folkbokfört hos som kan ansöka om underhålls-
stödet och till vilken stödet skall betalas ut. Detta stämmer med vad som
gäller för särskilt bidrag för bam enligt lagen (1993:737) om bostads-
bidrag.
I 5 § finns två presumtionsregler som anger när föräldrarna skall anses
bo tillsammans, om inte annat visas av den som begär underhållsstöd
eller som stöd betalas ut till.
Enligt andra stycket skall underhållsstöd även lämnas till bam som bor
tillsammans med en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare. Även
här ställs krav på varaktigt boende och folkbokföring hos den eller de
särskilt förordnade vårdnadshavama. Om bamet fyllt 18 år gäller i stället
att det skall bo tillsammans med någon som var särskilt förordnad
vårdnadshavare för bamet när det fyllde 18 år. För den som bor till-
sammans med särskilt förordnad vårdnadshavare är det inte en förut-
sättning för rätt till underhållsstöd att barnets föräldrar inte bor till-
sammans. Dubbelt underhållsstöd kan då enligt 8 § tredje stycket läm-
nas, eventuellt med avdrag för vad respektive förälder betalar i underhåll
direkt till bamet. Återbetalningsskyldighet kan också fastställas för båda
föräldrarna. Vad som i lagen sägs om boförälder gäller den eller de
särskilt förordnade vårdnadshavama. 4 § 1 och 5 § tillämpas dock inte
när särskilt förordnad vårdnadshavare finns.
Tredje stycket, som tillsammans med första stycket i princip motsvarar
1 § lagen (1964:143) om bidragsförskott, är ett tillägg till de föregående
styckena. Viss justering i förhållande till nuvarande regel har gjorts med
anledning av att endast den som bor tillsammans med en förälder eller
särskilt förordnad vårdnadshavare kan få underhållsstöd. Andra och
tredje meningarna innebär i vissa fall en modifiering av kriteriet att
Prop. 1995/96:208
82
bamet och boföräldem respektive den särskilt förordnade vårdnads-
havaren skall vara bosatta i Sverige. Detta gäller såväl svenska med-
borgare som utländska medborgare som uppfyller kriteriet i första
meningen.
Fjärde stycket är tillkommet i första hand med hänsyn till att EG-
rätten innebär att kravet på en vistelsetid om minst sex månader inte kan
göras gällande mot medborgare i ett EU-land (se art. 7.2 i förordningen
[EEG] nr 1612/68 om arbetskraftens fria rörlighet inom gemenskapen).
Paragrafen har i huvudsak utformats i enlighet med Lagrådets förslag,
vilket i förhållande till lagrådsremissen bl.a. innebär att kravet på att
bamet skall vara folkbokfört hos boföräldem flyttats hit från 2 §. För-
slaget avviker dock från Lagrådets förslag (och lagrådsremissen) på så
sätt att kravet på att boföräldem skulle ha varit vårdnadshavare för
bamet när det fyllde 18 år för att förlängt underhållsstöd skall lämnas
har tagits bort. Anledningen till det är att ett sådant krav inte behövs och
inte heller finns i nuvarande lagstiftning. En fördel med att inte ha ett
sådant krav är att bamet då har möjlighet att flytta från den ena för-
äldern till den andra utan att han eller hon mister rätten till förlängt
bidragsförskott.
Punkterna 1-3 motsvarar 2 § lagen (1964:143) om bidragsförskott, med
vissa justeringar som har att göra med den annorlunda konstruktionen på
underhållsstöd i förhållande till det nuvarande bidragsförskottet.
Enligt punkten 1 lämnas inte underhållsstöd om boföräldem är barnets
mor och hon uppenbarligen utan giltigt skäl låter bli att vidta eller
medverka till åtgärder för att få faderskapet till bamet fastställt. Det
skall således vara fråga om mycket klara fall av vägran. Samma krav
gäller i dag enligt 2 a § lagen om bidragsförskott. Den praxis som
bildats i fråga om vad som är "giltigt skäl" i ett sådant fall kan således
tillämpas även på denna bestämmelse.
Det är utan betydelse om boföräldem medverkar till att ett underhålls-
bidrag fastställs eftersom underhållsstöd lämnas och återbetalningsskyl-
dighet fastställs oavsett om underhållsbidrag till bamet är fastställt eller
inte, se dock punkten 4.
Enligt punkten 2 skall underhållsstöd inte lämnas om det finns an-
ledning anta att den bidragsskyldige, om sådan finns, i rätt ordning
betalar underhåll som inte understiger det belopp som enligt denna lag
skulle utbetalas i underhållsstöd till bamet. Det senare beloppet är oftast
1 173 kronor, i enlighet med 8 §, men kan vara lägre om bamet har
inkomster som enligt 10 § första stycket skall minska stödet. Om den
bidragsskyldige betalar minst detta belopp till bamet skall underhållsstöd
således inte lämnas. Detta gäller även om den bidragsskyldige skulle ha
att betala ett lägre ersättningsbelopp till försäkringskassan i enlighet med
procentmetoden i 24-28 §§.
Med "i rätt ordning" avses i avtal eller dom föreskrivet sätt och tid-
punkt för betalning.
Punkten 3 motsvarar 2 § c) lagen om bidragsförskott.
Prop. 1995/96:208
83
Enligt punkten 4 lämnas inte underhållsstöd om boföräldem trots före-
läggande enligt 31 § första stycket utan giltigt skäl låter bli att vidta de
åtgärder som begärs i föreläggandet. Det avser den situationen då
försäkringskassan behöver kunna driva in underhållsbidrag från en
bidragsskyldig som är bosatt utomlands, se avsnitt 6.2 samt 21 § andra
stycket, 30 och 31 §§. Krav på att vidta eller medverka till åtgärder för
att få underhållsbidrag fastställt gäller i dag enligt 2 § a) lagen om
bidragsförskott. I förhållande till den nuvarande regeln har dock uppen-
barhetskriteriet tagits bort.
Boföräldem kan ha giltigt skäl om han eller hon visar att den bidrags-
skyldige inte går att få tag på. Det kan också vara så att boföräldem
visar eller gör sannolikt att den bidragsskyldiga föräldern inte längre
lever.
Punkt 5 har tillkommit med anledning av att även bam vars ena eller
båda föräldrar har avlidit i princip omfattas av lagen. Erhåller bamet
barnpension enligt 8 kap. 2 § eller 14 § 2 § lagen (1962:381) om allmän
försäkring efter den avlidna föräldern skall dessutom inte utges under-
hållsstöd i förhållande till den föräldern. En motsvarande bestämmelse
finns i dag i lagen (1984:1096) om särskilt bidrag till vissa adoptivbarn.
1 fråga om adoptivbarn har även bestämmelsen i 20 kap 2 § fjärde
stycket lagen om allmän försäkring betydelse. Att bamet får barnpension
efter en avliden förälder utesluter inte att underhållsstöd betalas ut i
förhållande till den andra föräldern i det fall bamet bor hos en särskilt
förordnad vårdnadshavare.
Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.
I första stycket finns två presumtionsregler som anger i vilka situationer
föräldrarna skall anses bo tillsammans. I dessa fall blir det den som
begär underhållsstöd (dvs. sökanden) eller, om stöd beviljats, den som
stödet betalas ut till som har att visa att något sammanboende i lagens
mening inte föreligger. Förmår denne inte visa detta skall underhållsstöd
vägras eller dras in.
Om det faktiskt skulle vara så att en förälder inte regelmässigt vistas
på den adress som han eller hon är folkbokförd kan folkbokföringen
vara felaktig och behöva ändras.
Andra stycket handlar om den situationen då det kommer fram andra
uppgifter som gör det sannolikt att föräldrarna bor tillsammans. Även då
måste den som begär stödet eller som stödet betalas ut till visa att de
inte gör det för att underhållsstöd skall kunna lämnas. Förmår denne inte
göra detta skall ansökan om underhållsstöd avslås eller underhållsstödet
dras in.
Får försäkringskassan sådana upplysningar att det är sannolikt att ett
sammanboende föreligger bör kassan kontakta sökanden/den som stödet
betalas ut till för att utreda förhållandena. Det ligger i sakens natur att
försäkringskassan härvid kan och bör ålägga sökanden att inkomma med
uppgifter för att rätten till underhållsstöd skall kunna utredas.
Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.
Prop. 1995/96:208
84
6 § Prop. 1995/96:208
Paragrafen motsvarar 3 § lagen (1964:143) om bidragsförskott. Om
förutsättningarna för stödet i övrigt är uppfyllda och ansökan getts in på
rätt sätt, lämnas underhållsstöd från och med den månad under vilken
föräldrarna flyttat isär. I andra fall lämnas underhållsstöd från och med
den tidigare månad under vilken rätten till stödet annars uppkommit.
Stöd lämnas dock aldrig för längre tid tillbaka än en månad före ansök-
ningsmånaden.
Paragrafen motsvarar 2 § och 4 § e) lagen (1984:1095) om förlängt
bidragsförskott för studerande.
Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.
Underhållsstödets storlek
Enligt första stycket lämnas underhållsstöd med 1 173 kronor, i före-
kommande fall med avräkning för vad det finns anledning anta att den
bidragsskyldige på rätt sätt betalar i underhåll till bamet i enlighet med
den procentmetod som tillämpas vid fastställande av återbetalningsskyl-
dighet.
Om det finns anledning anta att den bidragsskyldige i rätt ordning
betalar underhåll som inte understiger det belopp som högst skulle
betalas ut i underhållsstöd till bamet, blir det enligt 4 § inte aktuellt att
lämna något underhållstöd överhuvudtaget. De i 8 § första stycket
avsedda situationerna är sådana där försäkringskassan i någon utsträck-
ning behöver medverka till att tillförsäkra bamet tillräckligt underhåll,
dvs. den bidragsskyldige betalar inte underhåll till bamet eller betalar ett
lägre belopp än vad som kan utges i underhållsstöd. Om den bidrags-
skyldige i enlighet med den procentmetod som anges i 24-28 §§ direkt
till bamet betalar ett lägre belopp än vad som kan utges i underhållsstöd
betalar försäkringskassan till bamet endast utfyllnadsdelen av under-
hållsstödet. Någon återbetalningsskyldighet för den bidragsskyldige
gentemot försäkringskassan blir i dessa fall inte aktuell.
Skulle den bidragsskyldige betala ett lägre belopp till bamet än det
belopp som gäller för återbetalningsskyldighet utges fullt underhållsstöd,
dvs. 1 173 kronor med den minskning som kan bli aktuell på grand av
bestämmelsen i 10 § första stycket, och fastställs återbetalningsskyldig-
het i enlighet med bestämmelserna i 24-28 §§. Den betalning som gjorts
direkt till bamet beaktas då normalt inte (se 23 §). Skulle den bidrags-
skyldige betala ett högre belopp till bamet än det belopp försäkringskas-
san skulle ha fastställt i återbetalningskyldighet påverkar detta inte det
utfyllnadsbidrag försäkringskassan betalar ut till bamet.
Enligt andra stycket skall vid s.k. växelvis boende, dvs. om bamet inte
bor varaktigt hos endast en förälder utan hos båda, underhållsstöd
lämnas med 1 173 kronor per månad med avräkning för det belopp
återbetalningsskyldighet skulle ha fastställts till om 24-28 §§ tillämpats
85
på inkomsten hos den av föräldrarna som inte är boförälder (dvs. den
förälder som bamet inte är folkbokfört hos). Det kan således aldrig bli
fråga om annat än utfyllnadsdelen av underhållstödet (s.k. utfyllnads-
bidrag) vid växelvis boende. I och med att bidraget beräknas på in-
komsten hos den förälder som bamet inte är folkbokfört hos åstadkoms
en samstämmighet med reglerna i lagen (1993:737) om bostadsbidrag
som motverkar en överkompensation, se avsnitt 5.2. Uttrycket “växelvis
bor varaktigt” anknyter till föräldrabalkens regler om när någon bidrags-
skyldighet inte kan fastställas trots att föräldrarna inte sammanbor.
Därmed hänvisas också till den praxis som utvecklats om när växelvis
boende är för handen. Frågan om bamet skall anses varaktigt bosatt hos
båda föräldrarna trots att dessa bor isär bedöms med hänsyn till om-
ständigheterna i varje särskilt fall (se t.ex. RH 1993:64 och FÖD
1988:23).
Även i andra fall kan sökanden begära att endast ett s.k. utfyllnads-
bidrag lämnas. Då behöver någon prövning inte göras av om växelvis
boende föreligger eller inte.
I dessa fall skall således en beräkning göras av vad som skulle ha
fastställts i återbetalningsskyldighet om procentmetoden enligt 24-28 §§
tillämpats på inkomsten hos den förälder som inte är boförälder och som
inte har ansökt om underhållsstödet. Den fiktiva återbetalningsskyldig-
heten dras ifrån beloppet 1 173 kronor eller det lägre belopp som barnets
egna inkomster kan leda till enligt 10 § första stycket. Det belopp man
erhåller efter avräkning kan alltså lämnas i underhållsstöd. En begäran
om underhållsstöd enligt andra stycket kan vara aktuell, förutom vid
växelvis boende, när bamet i annat fall vistas mycket hos den bidrags-
skyldiga föräldern och föräldrarna själva kan reglera och hantera den
ekonomiska frågan eller när föräldrarna annars är överens om hur det
ekonomiska ansvaret för bamet skall fördelas dem emellan och inte
finner anledning att blanda in försäkringskassan.
I andra situationer, när ansökan görs om underhållsstöd enligt första
stycket, måste utredning göras om återbetalningsskyldighet och om det
finns anledning anta att underhåll betalas direkt till bamet i enlighet med
procentmetoden. Annars skall återbetalningsskyldighet fastställas i
enlighet med procentmetoden i 24-28 §§. Någon möjlighet till att i
förväg göra avdrag på återbetalningsskyldigheten för umgängestillfällen
finns inte. Sådana avdrag får i stället göras i efterhand enligt 23 § andra
stycket eller som en privat reglering mellan partema vid sidan om
underhållsstöd och återbetalningsskyldighet.
I de fall bamet bor hos en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare
lämnas enligt tredje stycket dubbla underhållsstöd enligt första stycket,
eventuellt med avdrag för vad respektive förälder betalar i underhåll
direkt till bamet. Återbetalningsskyldighet enligt 21 § kan då också
fastställas för båda föräldrarna.
Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.
Prop. 1995/96:208
86
9 § Prop. 1995/96:208
Enligt första stycket skall, om underhållsbidrag genom giltigt avtal eller
dom har fastställts som ett engångsbelopp, avräkning från underhållsstö-
det ske med vad det fastställda engångsbeloppet skäligen kan anses
motsvara i underhåll per månad. Någon återbetalningsskyldighet skall
enligt 21 § inte fastställas i dessa fall.
Enligt andra stycket skall, om den bidragskyldige bor utomlands och
det finns anledning att anta att han eller hon i rätt ordning betalar
fastställt underhållsbidrag, i stället för vad som sägs i 8 § första stycket
andra meningen, avräkning från underhållsstödet ske med detta belopp.
Enligt första stycket skall hälften av den del av barnets inkomst som
överstiger 48 000 kronor per år minska det underhållsstöd som kan
lämnas. Inkomsten framräknas, bortsett från grundavdraget, med tillämp-
ning av 25-27 §§. Bestämmelsen innebär en avtrappning av underhålls-
stödet som leder till att något underhållsstöd inte alls betalas ut om
bamet har inkomster om 76 800 kronor eller mer.
Andra stycket motsvarar 4 a § andra stycket lagen (1964:143) om
bidragsförskott. Minskning av kommande underhållsstöd skall aldrig
kunna ske med högre belopp än vad som uppburits i underhållsstöd den
aktuella månaden.
Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.
Bestämmelsen motsvarar delvis 8 § fjärde stycket lagen om bidrags-
förskott. I sak skiljer sig den här föreslagna lydelsen dock på det sättet
att även bam som är placerade i familjehem eller hem för vård eller
boende enligt socialtjänstlagen (1980:620), s.k. HVB-hem, undantas från
möjligheten att få bidrag enligt lagen. Detta gäller redan i dag, i fråga
om bidragsförskott, för t.ex. bam som bor i familjehem eller bostad med
särskild service för bam och ungdomar enligt lagen (1993:387) om stöd
och service till vissa funktionshindrade. Bestämmelsen i denna paragraf
kan sägas vara en komplettering av kriteriet i 3 § i den nya lagen om
underhållsstöd för när stöd kan utges. I de situationer som räknas upp i
11 § har föräldern inte längre det fulla ekonomiska ansvaret för bamet.
Kommunen har tagit över det direkta ansvaret för att bamet lever under
såväl socialt som ekonomiskt tillfredsställande förhållanden. Föräldrarna
är dock enligt 34 § socialtjänstlagen (1980:620) skyldiga att i skälig
utsträckning delta i kommunens kostnader. Underhållsbidrag som är
fastställt enligt föräldrabalken kan uppbäras av kommunen.
Vidare föreskriver denna bestämmelse, i motsats till 8 § fjärde stycket
lagen om bidragsförskott, inte något undantag för bam inackorderade vid
sameskola från vad som annars gäller för bam som får kost och logi på
statens bekostnad. Tillräckliga skäl för att just dessa bam skulle få
underhållsstöd finns inte.
Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.
87
Ansökan och beslut
Prop. 1995/96:208
Första och andra styckena motsvarar 6 § lagen (1964:143) om bidrags-
förskott med de justeringar som föranleds av att bidraget endast kan
betalas ut till en boforälder. Med boforälder jämställs enligt 3 § särskilt
förordnad vårdnadshavare. Vidare framgår att förlängt underhållsstöd, till
skillnad mot vad som gäller i dag för förlängt bidragsförskott, skall
sökas av bamet ensamt. Bamet är i det fallet myndigt och bör därför
själv kunna stå for de uppgifter som lämnas i ansökan. Stödet skall
enligt 17 § andra stycket också betalas ut till den studerande och inte,
som enligt gällande regler for förlängt bidragsförskott, till boföräldem.
Utges underhållsstöd sedan tidigare till bamet krävs ändå en ny ansökan
när förlängt underhållsstöd blir aktuellt.
Om underhållsstöd önskas med ett högre belopp än tidigare, t.ex. på
grund av att den bidrasskyldige inte längre betalar direkt till bamet
enligt 8 § första stycket andra meningen, skall en ny ansökan lämnas in
till försäkringskassan.
Bestämmelsen motsvarar, tillsammans med 14 §, 7 § lagen (1964:143)
om bidragsförskott. Någon anledning att delge den bidragsskyldige
beslut att inte bevilja underhållsstöd finns inte. Däremot skall, förutom
beslut om underhållsstöd och återbetalningsskyldighet, meddelandet om
ansökningen och underrättelsen om vad som gäller i fråga om bl.a.
återbetalning delges den bidragsskyldige om återbetalningsskyldighet kan
komma i fråga. Bestämmelserna i delgivningslagen (1970:428) skall då
tillämpas. Att den bidragsskyldige ännu inte kunnat delges handlingarna
hindrar inte beslut om att underhållsstöd skall lämnas, om försäkrings-
kassan anser att sökanden visat att rätt till sådant stöd föreligger. I andra
fall finns möjlighet att ge underhållsstöd interimistiskt.
Kommuniceringen bör innehålla uppgift om den beräknade återbetal-
ningsskyldigheten samt hur den räknats fram. I övrigt bör den bidrags-
skyldige särskilt uppmärksammas på att underhållsstöd inte skall lämnas,
och någon återbetalningsskyldighet inte fastställas, i den mån det finns
grundad anledning att anta att han eller hon i rätt ordning betalar direkt
till bamet i enlighet med bestämmelserna i 24-28 §§ (4 § 2 och 3 samt
8 § första stycket andra meningen).
Första stycket föreskriver att sökanden skriftligen skall underrättas om
beslut enligt lagen och, om stöd beviljats, om bestämmelserna om
upplysningsplikt och återbetalningsskyldighet i vissa fall.
Andra stycket har kommenterats i anslutning till 13 §.
Paragrafen motsvarar, tillsammans med 19 § andra stycket, vad som
gäller enligt 5 § femte stycket lagen (1964:143) om bidragsförskott. Det
88
kan handla om situationer där det inte är helt klart om kriterierna i Prop. 1995/96:208
3-6 §§ är uppfyllda. Den situationen att den bidragsskyldiges återbetal-
ningsskyldighet ännu inte har kunnat fastställas är dock inget hinder för
ett slutligt beslut om underhållsstöd. I 22 § finns också en möjlighet att
interimistiskt bestämma återbetalningsskyldighet. Begreppet “skäligt
belopp” finns även i dagens bestämmelse och torde inte leda till några
större tillämpningsproblem. Det är bedömningar som får göras med
hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet. I forhållande till
lagrådsremissen har, på Lagrådets inrådan, möjligheten att föreskriva
särskilda villkor utgått då något behov av en sådan möjlighet inte torde
finnas.
Kriterierna i andra stycket om att återkrav kan bli aktuellt endast om
den som mottagit underhållsstödet förorsakat det felaktiga interimistiska
beslutet eller skäligen borde ha insett att det var felaktigt kvarstår från
nuvarande regler, trots att den tagits bort i 20 § i fråga om andra fel-
aktiga utbetalningar. Det ligger i det interimistiska beslutets natur att det
inte helt behöver överensstämma med det slutliga beslutet. Den risk för
ekonomisk förlust detta innebär bör inte gå ut över bamet om sökanden
inte själv förorsakat felbedömningen eller skäligen borde ha insett att
beslutet var felaktigt.
I ett tredje stycke har, såsom Lagrådet förordat, införts en möjlighet att
efterge återbetalningsskyldighet enligt andra stycket om det föreligger
särskilda skäl. Även i övrigt har paragrafen utformats i enlighet med
Lagrådets förslag.
Utbetalning
Paragrafen motsvarar 8 § första-tredje och femte styckena lagen
(1964:143) om bidragsförskott. Av första stycket framgår också att det är
försäkringskassan som betalar ut underhållsstödet. Avrundningsregeln
kan bli tillämplig när reducering av underhållsstöd görs på grund av
barnets inkomster. Liksom i dag förutsätts att regeringen i verkställig-
hetsföreskrifter närmare föreskriver om sättet och tiden för utbetalning-
en, eller överlåter detta på Riksförsäkringsverket. Någon särskild be-
stämmelse i lagen om denna befogenhet är inte nödvändig.
Andra stycket kan jämföras med regeln i 23 § första stycket om att den
bidragsskyldige får åberopa sådana betalningar mot kassan. Om boföräl-
dem uppburit underhållsstöd oreducerat samtidigt som den bidragsskyldi-
ge betalat underhållsbidrag till bamet som får åberopas enligt 23 § första
stycket, kan återkrav ställas mot boföräldem enligt 20 § för vad som
uppburits för mycket i underhållsstöd.
I tredje stycket har den tid efter vilken underhållsstöd som inte lyfts är
förverkat bestämts till sex månader efter utgången av den månad som
stödet hänför sig till. Det innebär i förhållande till vad som i dag gäller
för bidragsförskott en förkortning från ett år. Det ligger i sakens natur
att i de fall domstol eller överklagande av ett avslagsbeslut bestämmer
89
att underhållsstöd skall lämnas, sexmånadersperioden räknas från tid- Prop. 1995/96:208
punkten för domstolens beslut.
Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.
Underhållsstöd betalas enligt första stycket ut till boföräldem. Enligt 3 §
skall med boförälder jämställas särskilt förordnad vårdnadshavare. Har
två särskilt förordnade vårdnadshavare utsetts att utöva vårdnaden
gemensamt utbetalas underhållsstödet till den kvinnliga vårdnadshavaren
eller, om vårdnadshavama begär det, till den manlige vårdnadshavaren.
Vid växelvis boende förutsätts att föräldrarna också kan komma
överens om hur underhållsstödet eventuellt bör fördelas mellan dem.
Enligt andra stycket skall dock förlängt underhållsstöd betalas ut till
den studerande och inte, såsom gäller i dag för förlängt bidragsförskott,
till föräldern. Den som har fyllt 18 år är myndig och bidraget går till
bamet även om det utges endast om han eller hon bor tillsammans med
en ensamförsörjande förälder. Det får förutsättas att medlen används till
sådant som föräldrarna normalt annars skulle ha bekostat.
Om synnerliga skäl föreligger kan socialnämnden enligt tredje stycket
göra en framställan till kassan om att underhållsstödet skall utbetalas till
annan person eller till nämnden att användas för barnets bästa. Bestäm-
melsen motsvarar vad som gäller enligt 9 § andra stycket lagen
(1964:143) om bidragsförskott.
Anmälningsskyldighet
Första meningen motsvarar 12 § lagen (1964:143) om bidragsförskott.
Underlåtenhet att fullgöra anmälningsskyldigheten kan beaktas i de fall
det blir fråga om att efterge återkrav enligt 20 §. Andra meningen är
tillagd för att anmälan skall göras så tidigt som möjligt, även innan
omständigheten inträtt i de fall man i förväg känner till att den skall
inträda.
Ändring av beslut
I första stycket föreskrivs att försäkringskassan skall besluta om indrag-
ning eller nedsättning av underhållsstödet om något förhållande har
inträffat som föranleder att underhållsstöd inte skall lämnas eller skall
lämnas med ett lägre belopp.
Andra stycket innebär en möjlighet att interimistiskt dra in eller minska
underhållsstödet.
90
Återkrav
Prop. 1995/96:208
Paragrafen innebär i förhållande till 13 § lagen (1964:143) om bidrags-
förskott en skärpning av reglerna om skyldighet att betala tillbaka
utbetalt samhällsstöd i vissa fall. Möjligheten till återkrav är inte beroen-
de av att oriktiga uppgifter lämnats eller att den som mottagit stödet
skäligen borde ha insett att det var en felaktig utbetalning. Det föreligger
i stället en strikt skyldighet att betala tillbaka underhållsstödet i de fall
stödet lämnats felaktigt eller med för högt belopp. Med att underhållsstö-
det lämnats felaktigt avses här att det inte alls skulle ha lämnats något
underhållsstöd.
Om försäkringskassan i enlighet med ett interimistiskt beslut betalat ut
mer än vad som bestäms i det slutliga beslutet, gäller enligt 15 § andra
stycket fortfarande att den som stödet betalats ut till skall ha förorsakat
det felaktiga interimistiska beslutet eller i vart fall skäligen borde ha
insett att det var felaktigt för att det skall finnas en skyldighet att betala
tillbaka vad som felaktigt betalats ut.
Det är den som stödet betalats ut till (enligt 17 §) som återkravet skall
riktas mot. Att det skall föreligga särskilda skäl för att eftergift skall ges
innebär att bestämmelsen skall tillämpas återhållsamt. Särskilda skäl för
eftergift kan exempelvis föreligga om han eller hon skäligen inte borde
ha förstått att utbetalningen var felaktig och det dessutom med hänsyn
till betalningsmottagarens ekonomiska och personliga förhållanden finns
skäl att inte återkräva underhållsstödet eller del av det. Det kan också
vara så att eftergiften kan fungera som ett led i social rehabilitering.
Enligt andra stycket får försäkringskassan, vid en senare utbetalning av
underhållsstöd eller annan ersättning som försäkringskassan har att betala
ut till den som återkravet riktas mot, hålla inne ett skäligt belopp i
avräkning på vad som lämnats för mycket i underhållsstöd. Vad som är
"skäligt belopp" måste bedömas i det enskilda fallet med hänsyn till
återkravsbelopp och den enskildes personliga och ekonomiska förhållan-
den.
Återbetalningsskyldighet för den bidragsskyldige
Bestämmelsen i paragrafen ersätter nuvarande 15 § lagen (1964:143) om
bidragsförskott. Försäkringskassan skall enligt första stycket för der.
bidragsskyldige bestämma en återbetalningsskyldighet som är oberoende
av eventuellt fastställt underhållsbidrag.
Återbetalningsskyldigheten kan retroaktivt gälla från och med en
månad före ansökan om underhållsstöd, se 6 §.
Beslut om återbetalningsskyldighet bör meddelas samtidigt eller snarast
efter beslutet om underhållsstöd. Enligt 14 § andra stycket skall ett
beslut om återbetalningsskyldighet delges den bidragsskyldige.
Enligt andra stycket skall återbetalningsskyldighet inte fastställas om
8 § första stycket andra meningen eller andra stycket har tillämpats eller
91
om underhållsbidrag enligt föräldrabalken fastställts som ett engångs-
belopp.
Försäkringskassan har också möjlighet att underlåta att fastställa
återbetalningsskyldighet när den bidragsskyldige är bosatt utomlands.
Om underhållsstöd har lämnats får försäkringskassan i dessa fall överta
barnets fordran på underhållsbidrag, se 31 §. Om underhållsbidrag inte
är fastställt kan boföräldem föreläggas att vidta eller medverka till
åtgärder for att få underhållsbidrag fastställt. Om boföräldem utan giltigt
skäl ändå underlåter detta lämnas inget underhållsstöd, se 4 § 4.
Återbetalningsskyldighet får enligt tredje stycket inte fastställas for
längre tid tillbaka än tre år före den dag då meddelande enligt 13 §
sändes till den bidragsskyldige. Den regeln kan sägas motsvara regeln i
föräldrabalken om retroaktivt fastställda underhållsbidrag.
Återbetalningsskyldighet får inte heller fastställas retroaktivt for tid
under vilken försäkringskassan har trätt in i barnets rätt enligt 31 §. Om
en bidragsskyldig, som tidigare varit bosatt utomlands och mot vilken
försäkringskassan då åberopat ett fastställt underhållsbidrag, flyttar till
Sverige så kan försäkringskassan även fortsättningsvis bara åberopa det
fastställda underhållsbidraget for den tid den bidragsskyldige bodde
utomlands. Någon återbetalningsskyldighet kan inte fastställas retroaktivt
för den tiden.
Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.
Paragrafen, vars närmare utformning är i enlighet med Lagrådets förslag,
möjliggör interimistiska beslut om återbetalningsskyldighet. Det är
angeläget att den bidragsskyldige kommer i gång så snabbt som möjligt
med betalningarna så att det inte skapas stora ingångsskulder på grund
av att ett slutligt beslut om återbetalningsskyldighet ännu inte kan fattas.
Provisoriska beslut kan bli aktuella i två situationer.
Enligt första stycket kan försäkringskassan besluta om återbetal-
ningsskyldighet som gäller under samma tid som ett provisoriskt beslut
om underhållssstöd.
Har underhållsstöd lämnats och fråga om återbetalningsskyldighet
uppkommit på grund av ett mål i allmän domstol om fastställande av
faderskap till bam, kan försäkringskassan enligt andra stycket också
besluta om återbetalningsskyldighet. Återbetalningsskyldighet får då
endast åläggas någon om det finns sannolika skäl för att han är far till
bamet. Beslut om återbetalningsskyldighet får inte meddelas, om flera
män är instämda i målet. Den regeln överensstämmer med vad som
gäller enligt 7 kap. § föräldrabalken.
Om det, sedan det slutliga beslutet fattats, visar sig att den bidragsskyl-
dige betalat för mycket eller for lite så skall detta enligt tredje stycket
regleras i efterhand.
Enligt fjärde stycket har en man som tidigare ansetts som far till ett
bam rätt att återfå vad han har erlagt i återbetalning enligt denna lag om
han frias från faderskapet. Han skall också få ränta på erlagda belopp.
Detta är i enlighet med vad som gäller i fråga om erlagt underhålls-
Prop. 1995/96:208
92
bidrag enligt lagen (1969:620) om ersättning i vissa fall för utgivna Prop. 1995/96:208
underhållsbidrag. Det är dock försäkringskassan som har att betala ut
pengarna och inte, som i fråga om underhållsbidrag, länsstyrelsen.
Paragrafen ersätter 16 § lagen (1964:143) om bidragsförskott. Sista
meningen i första stycket kan jämföras med bestämmelsen i 16 § andra
stycket om att sådan betalning skall minska det belopp som betalas ut i
underhållsstöd.
Andra stycket handlar om umgängesavdrag. Hänvisningen till 7 kap.
4 § första stycket föräldrabalken innebär, till skillnad från vad som
gäller i dag enligt 15 § andra stycket jämfört med 7 kap. 4 § föräldra-
balken, att avdrag alltid görs med 1/40 per helt dygn.
Den uttryckliga bestämmelse som finns i dag om att den bidragskyldi-
ge på visst sätt skall styrka sin rätt till umgängesavdrag har, på Lag-
rådets inrådan, såsom obehövlig strukits i detta förslag. Det innebär inte
att försäkringskassan skall ställa mindre krav på den bidragsskyldige i
detta hänseende. Han eller hon har fortfarande att visa att sådan rätt
föreligger. Närmare om vad som bör förebringas försäkringskassan kan
dock föreskrivas i verkställighetsföreskrifter. Lagrådets förslag till
närmare utformning av paragrafen har även i övrigt beaktats.
Första och andra styckena anger hur man beräknar återbetalningsskyl-
digheten per bam och år. Man utgår från den bidragsskyldiges inkomst,
beräknad enligt 25-28 §§. Om den bidragsskyldige endast har ett bam
för vilket underhållsskyldighet enligt 7 kap. 1 § föräldrabalken föreligger
skall återbetalningsskyldigheten per år fastställas till ett belopp motsva-
rande 10 % av den bidragsskyldiges inkomst. Har den bidragsskyldige
två bam fastställs återbetalningsskyldigheten till 6,25 % av inkomsten
per bam. Vid tre bam fastställs återbetalningsskyldigheten till 5 % av
inkomsten per bam. För varje ytterligare bam utöver tre blir det sam-
manlagda procenttalet som skall fördelas mellan barnen förhöjt med en
procentenhet. Det belopp som skall återbetalas skall enligt tredje stycket
dock aldrig överstiga vad som betalas ut i underhållsstöd.
Som exempel kan nämnas att om den bidragsskyldige har tre bam och
återbetalningsskyldighet skall fastställas för alla tre skall sammanlagt
15 % av inkomsten, upp till vad som utbetalas i underhållsstöd, åter-
betalas. Om ett av barnen i stället bor tillsammans med den bidragsskyl-
dige blir det sammanlagda återbetalningsbeloppet 10 %.
Procentbeloppet skall avrandas till procenttal med högst två decimaler.
Likalydande bestämmelser (som dock begränsar procenttalet till en
decimal) finns t.ex. i 27 § 4 mom. och 32 § uppbördslagen (1953:272).
De bam som skall räknas med är den bidragsskyldiges samtliga egna
bam, för vilka han eller hon är underhållsskyldig enligt 7 kap. 1 §
föräldrabalken. Egna bam som den bidragsskyldige sammanbor med
jämställs därmed helt med bam i tidigare förhållanden. Däremot får inte
93
räknas med bam för vilka underhållsskyldighet ev. kan föreligga enligt Prop. 1995/96:208
7 kap. 5 § föräldrabalken, dvs. styvbarn.
Det belopp som skall återbetalas skall enligt tredje stycket aldrig
överstiga vad som betalas ut i underhållsstöd.
I fjärde stycket har en avrundningsregel införts och dessutom en spärr
som skall förhindra att mycket små belopp fastställs i återbetalningsskyl-
dighet. Om återbetalningen for ett bam skulle bli lägre än 100 kr per
månad vid tillämpning av första och andra styckena bortfaller skyldig-
heten.
Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.
Paragrafen anger hur den bidragsskyldiges inkomst skall beräknas.
Bestämmelserna i paragrafen skall, enligt 10 § första stycket, också
tillämpas när det är fråga om att beräkna barnets inkomster.
Utgångspunkten är att den bidragsskyldiges inkomst enligt 24 § beräk-
nas genom att man från den senast fastställda taxeringen tar summan av
inkomst av tjänst, intäkt av kapital och inkomst av näringsverksamhet.
Man skall utgå från uppgifter i det senast fastställda årliga taxerings-
beslutet enligt 4 kap. 2 § taxeringslagen (1990:324).
De inkomstuppgifter som man utgår från i inkomstslaget tjänst bör i
enlighet med vad Lagrådet föreslagit vara inkomst av tjänst enligt 34 §
kommunalskattelagen (1928:370).
I inkomstslaget kapital utgår man från intäkt av kapital enligt 3 § 1
mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. Hänsyn skall inte tas till
avdrag enligt 2 mom. samma paragraf.
Vad gäller näringsverksamhet så utgår man från inkomsten enligt 25 §
kommunalskattelagen (1928:370), dvs. efter avdrag i inkomstkällan enligt
bl.a. 23 och 24 §§. Makefördelning skall också kunna göras. Enligt
andra stycket skall dock vissa avdrag "läggas tillbaka" och andra skall
dras av.
Såsom anförts i avsnitt 5.4.3 bör i förordning föreskrivas att försäk-
ringskassan skall kunna ta in uppgifter om den bidragsskyldiges och
barnets inkomster på medium for automatisk databehandling från det
centrala skatteregistret. Vidare kommer en reglering av skattemyndig-
hetens skyldighet att lämna ut erforderliga uppgifter till försäkrings-
kassan att behövas.
Återbetalningsskyldigheten skall enligt 30 § omprövas när ny taxering
föreligger.
Paragrafens närmare utformning är i enlighet med Lagrådets förslag.
Enligt första stycket skall vissa inkomster som inte framgår av taxering-
en läggas till inkomsten enligt 25 §. I enlighet med Lagrådets förslag
har här inte tagits med inkomster som vanligtvis inte är tillgängliga för
försäkringskassan. I vissa fall kan i stället 28 § bli tillämplig om den
bidragsskyldige har sådana inkomster. Vidare skall skattepliktig förmö-
genhet också påverka underlaget for procentberäkningen i 24 § genom
94
att en procent av den del av den bidragsskyldiges skattepliktiga förmö- Prop. 1995/96:208
genheten som överstiger 800 000 kronor läggs på inkomsterna. Det är
samma gräns som tillämpas for när skatt börjar tas ut på förmögenhet
(jämför dock prop. 1995/96:198 som innehåller förslag till höjning av
denna gräns). Reglerna för sambeskattning skall inte beaktas.
Från det därvid ffamräknade beloppet skall enligt andra stycket 24 000
kronor dras av. Först därefter har man den "inkomst" som skall ligga till
grund för beräkning enligt 24 §.
Av bestämmelsen, som i ett visst avseende är ett undantag från vad som
annars gäller enligt 25 §, framgår att återbetalningsskyldighet för för-
fluten tid (för tidigast en månad före ansökan om underhållsstöd, dock
aldrig för längre tid tillbaka än tre år, jämför 6 § och 21 § tredje
stycket) beräknas i enlighet med vid den tiden fastställda taxeringsbeslut.
För varje enskilt år ser man på den då senast fastställda taxeringen.
Bestämmelsen i denna paragraf skall, enligt 10 § första stycket, också
tillämpas när det är fråga om att beräkna barnets inkomst.
Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.
Paragrafen innehåller en möjlighet att frångå reglerna i 25-27 §§ för
beräkning av den bidragsskyldiges inkomst.
Bestämmelsen möjliggör fastställande av återbetalningsskyldighet, eller
högre sådan skyldighet, i de fall intäkterna enligt taxeringen inte visar
den bidragsskyldiges verkliga förvärvsförmåga. Det skall dock vara
uppenbart att förvärvsförmågan väsentligt överstiger inkomsten beräknad
enligt 25-27 §§ för att paragrafen skall bli tillämplig. Det skall alltså
vara fråga om uppenbara och stora skillnader mellan inkomst enligt
beräkningen i 25-27 §§ och förvärvsförmågan. I sådana fall skall genom
en särskild beräkning av kända inkomster och förvärvsförmåga etc. en
skälighetsbedömning göras av återbetalningsskyldighetens storlek.
Därvid bör ledning hämtas från reglerna i 24-27 §§.
Begreppet förvärvsförmåga anknyter till förmågebegreppet i föräldra-
balken och den praxis som därvid bildats. Detsamma gäller undantaget
för när godtagbar anledning till att förvärvsförmågan inte utnyttjas finns.
Beträffande den som trots förvärvsförmåga underlåter att skaffa sig
inkomster skall en skälighetsbedömning inte göras om den bidragsskyldi-
ge har godtagbar anledning till att förvärvsförmågan inte utnyttjas (se
prop. 1978/79:12 s. 402 och t.ex. NJA 1985:768).
Under bestämmelsen hänförs, förutom den som utan godtagbar an-
ledning underlåter att skaffa sig inkomster som han eller hon har förmå-
ga att skaffa sig, också t.ex. personer som är bosatta utomlands och vars
inkomster därför inte skall beskattas i Sverige.
Paragrafen motsvarar 17 § första stycket lagen (1964:143) om bidragsför-
skott. Lokutionen "efter förmåga" har dock strukits med anledning av de
95
föreslagna bestämmelserna om återbetalningsskyldighet, eftergift och Prop. 1995/96:208
anstånd.
30 §
Återbetalningsskyldighet fastställd enligt 24-28 §§ skall enligt första
stycket omprövas när ett nytt beslut om årlig taxering föreligger. Skyl-
digheten skall också omprövas när grunden för tillämplig procentsats
enligt 24 § ändras, dvs. om den bidragsskyldige får ett nytt bam eller
om antalet bam för vilka han eller hon är underhållsskyldig blir färre
(t.ex. om ett bam har fyllt 21 år). Stycket har utformats i enlighet med
Lagrådets förslag.
Enligt andra stycket finns möjlighet att jämka av försäkringskassan för
viss tid beslutad återbetalningsskyldighet om ett taxeringsbeslut, som
återbetalningsskyldigheten har baserats på, senare ändras väsentligt vid
en överprövning av domstol eller vid omprövning av skattemyndigheten.
Det skall inte vara fråga om endast en mindre sänkning eller höjning
beloppsmässigt. Om den enskilde överklagat taxeringsbeslutet och det
framstår som sannolikt att taxeringsbeslutet kommer att ändras bör
anstånd kunna komma i fråga enligt 32 §.
Enligt tredje stycket får beslut om återbetalningsskyldighet upphävas
helt eller delvis om den bidragsskyldige efter sådant beslut flyttar utom-
lands. I lagrådsremissen fanns också en bestämmelse om att den bidrags-
skyldige, då återbetalningsskyldighet upphävdes för förfluten tid, skulle
kunna återfå vad han eller hon eventuellt betalat till kassan. 1 enlighet
med Lagrådets förslag har en sådan bestämmelse inte tagits med i detta
förslag. Vad den bidragsskyldige erlagt bör, såsom Lagrådet anför, i
stället avräknas på de underhållsbidrag som föräldern kan bli skyldig att
betala. En sådan möjlighet till avräkning behöver inte särskilt anges i
lagtexten. Den får anses följa av försäkringskassans rätt att besluta om
upphävande av återbetalningsskyldighet helt eller delvis.
Om den bidragsskyldige är bosatt utomlands när underhållsstöd bevil-
jas kan försäkringskassan låta bli att fastställa någon återbetalningsskyl-
dighet enligt 21 § andra stycket, se närmare avsnitt 6.2.
31 §
Möjligheterna att utomlands driva in statens fordran enligt reglerna om
underhållsstöd är små. Situationen är en helt annan när det gäller ford-
ringar som vilar på civilrättslig grund (se avsnitt 6.2). Denna bestäm-
melse föreskriver därför att försäkringskassan om den bidragsskyldige är
bosatt utomlands inträder i barnets rätt till fastställt underhållsbidrag
(enligt svensk eller utländsk rätt), till den del underhållsbidraget svarar
mot underhållsstödets belopp. Detta innebär att kassan kan begära
verkställighet utomlands av underhållsbidraget. Om något underhålls-
bidrag inte är fastställt kan försäkringskassan förelägga boföräldem att
vidta åtgärder för att få ett verkställbart underhållsbidrag fastställt. Om
boföräldem utan giltigt skäl låter bli att efterfölja föreläggandet lämnas
inget underhållsstöd enligt 4 § 4. Boföräldem skall på begäran lämna in
i verkställbar handling om underhållsbidrag till försäkringskassan. Det
96
kan ställas olika krav i olika länder på en handling for att den skall vara Prop. 1995/96:208
verkställbar.
Om försäkringskassan en gång trätt in i barnets rätt till underhålls-
bidrag för viss tid då den bidragsskyldige var bosatt utomlands, kvarstår
rätten för den tiden även om den bidragsskyldige flyttar till Sverige.
Enligt tredje stycket bör försäkringskassan ge den som får fora barnets
talan tillfälle att i samband med försäkringskassan krav på betalning i
enlighet med denna paragraf utkräva den del av obetalda underhålls-
bidrag som överstiger underhållsstödet.
Anstånd
Anstånd kan beviljas helt eller delvis. Anstånd innebär att man i den
utsträckning som anståndsbeslutet anger låter bli att vidta åtgärder for att
driva in fordringen. Skulden kvarstår och ökas eventuellt under tiden för
anståndet.
Anstånd kan komma ifråga när tillräckliga skäl for eftergift enligt 35 §
inte föreligger. Anstånd skall beviljas i den mån det behövs for att den
bidragsskyldige skall få behålla vad som behövs for eget underhåll och
familjens behov. Därvid skall bestämmelserna om förbehållsbelopp vid
utmätning av lön m.m. i 7 kap. 4 och 5 §§ utsökningsbalken tillämpas.
Anstånd kan också beviljas om det med hänsyn till den bidragsskyl-
diges personliga eller ekonomiska förhållanden eller andra särskilda
förhållanden annars finns anledning att skjuta upp betalningarna (se
avsnitt 5.4.5).
Andra särskilda förhållanden som motiverar anstånd (med hela eller
del av det månatliga beloppet) kan vara att den bidragsskyldige har
överklagat den taxering som ligger till grund for beräkningen av åter-
betalningsskyldighet och det framstår som sannolikt att taxeringsbeslutet
kommer att ändras.
Att anstånd kan ges helt eller delvis innebär bl.a. att försäkringskassan
i anståndsbeslutet kan ta hänsyn till att en återbetalningsskyldig förälder
har tillgångar utöver sin lön m.m. och besluta att anståndet inte skall
omfatta sådana andra tillgångar.
Första stycket innebär att det senast efter ett år krävs en ny ansökan och
prövning.
Andra stycket innebär ett rullande system i och med att den skuld som
anståndet givit upphov till skall betalas först, dvs. innan återbetalning
som avser senare tid betalas. I stället får ett nytt beslut om anstånd
meddelas för den senare betalningen. Anledningen till det är att den
bidragsskyldige på grund av anståndsbeslutet, när han eller hon återfått
betalningsförmåga, inte skall vara skyldig att betala mer per månad än
vad återbetalningsskyldighet enligt procentmetoden fastställts till vid
tillfället for betalningen eller, efter det att underhållsskyldigheten upp-
hört, skulle ha fastställts till om den tillämpats på den bidragsskyldiges
7 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 208
97
inkomster vid tillfället för inbetalningen. Har den bidragsskyldiges skuld Prop. 1995/96:208
dessutom ökat på grund av underlåtenhet att betala för tid då anstånd
inte medgetts kan dock av den anledningen senare betalningar per
månad bli större än återbetalningsskyldigheten enligt procentmetoden.
Den återbetalningsskyldige föräldern kan naturligtvis även annars betala
av på skulden i snabbare takt om han eller hon så önskar.
När föräldern kan börja betala procentbeloppet, och anståndsbeslut
endast meddelas för att den bidragsskyldige inte skall behöva betala mer
än så, bör anståndsförfarandet kunna vara mycket enkelt.
Även vid utmätning för underhållsbidrag gäller, enligt 7 kap. 16 §
utsökningsbalken, att en betalning avräknas på den äldsta skulden.
Detsamma föreslås, i förslaget till ändring i utsökningsbalken, gälla för
utmätning för återbetalningsskyldighet.
Ränta tas ut enligt 36 §. Även om det belopp som anståndet avser
enligt 33 § skall betalas före återbetalning som avser senare tid gäller
enligt 36 § andra stycket att belopp som den bidragsskyldige betalar till
försäkringskassan i första hand skall avräknas på upplupen ränta.
Andra stycket har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.
Försäkringskassan skall upphäva eller ändra ett beslut om anstånd, om
sådana ändrade förhållanden har inträtt som medför att anstånd inte
längre bör gälla eller bör gälla i mindre omfattning.
Även under löpande anståndsperiod är den bidragsskyldige skyldig att
anmäla ändrade förhållanden som kan innebära att anstånd inte längre
bör gälla eller bör gälla i mindre omfattning. Har han eller hon inte gjort
det skall försäkringskassan, när de ändrade förhållandena uppmärksam-
mats på annat sätt, besluta att anståndet upphört att gälla från den
tidpunkt då de ändrade förhållandena inträdde. Det innebär att den
bidragsskyldige senare kan komma att få betala mer per månad än den
gällande procentsatsen för återbetalningsskyldighet.
Bestämmelsen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.
Eftergift
Paragrafen innebär en skärpning av eftergiftsreglema i förhållande till
vad som gäller i dag. Enligt bestämmelsen kan försäkringskassan i vissa
fall helt eller delvis efterge statens fordran på den bidragsskyldige. Det
skall föreligga synnerliga skäl för eftergift med hänsyn till den bidrags-
skyldiges personliga och ekonomiska förhållanden. De ekonomiska
förhållandena behöver inte ha ändrats sedan fastställandet av återbetal-
ningsskyldigheten för att eftergift skall kunna komma ifråga.
Bedömningen av om eftergift skall medges bör vara mycket restriktiv.
Eftergift skall normalt inte kunna ges om det framstår som ett någorlun-
da rimligt antagande att den bidragsskyldige kommer att kunna göra rätt
för sig åtminstone till någon del inom den tidsrymd som återstår till dess
skulden preskriberas. Det innebär att tillfälliga likviditetsproblem inte
98
motiverar eftergift. Det skall vara fråga om situationer av rehabiliterings- Prop. 1995/96:208
karaktär eller liknande då en befrielse av skulden är nödvändig för att
rehabiliteringen skall kunna lyckas eller för att personen inte skall slås ut
socialt. Det är den som söker efergift som har att visa att synnerliga skäl
för att efterge fordran föreligger.
Skulden kan efterges helt eller delvis. Delvis eftergift med avbetal-
ningsplan för resten av skulden torde många gånger vara en rimlig
åtgärd.
När förutsättningar för eftergift inte är uppfyllda kan eventuellt anstånd
enligt 32 § komma i fråga i stället.
Även ränta på obetalda belopp får efterges, angående ränta se 36 §.
Ränta
Enligt första stycket skall den bidragsskyldige betala ränta på belopp
som inte betalas i rätt tid eller för vilka anstånd beviljats. Ränta skall
inte betalas för tid före fastställandet av återbetalningsskyldigheten, dvs.
för retroaktivt fastställd återbetalningsskyldighet, och inte heller när
återbetalningsskyldigheten för viss tid höjts med tillämpning av 30 §
andra stycket.
Betalningar skall i första hand avräknas mot upplupen ränta. Räntan
skall inte vara avdragsgill vid inkomsttaxeringen. Ett undantag bör
därför införas i 20 § kommunalskattelagen (1928:370). Försäkrings-
kassan kan underlåta att kräva betalning för räntebelopp som avser kor-
tare dröjsmål med betalning.
Enligt andra stycket skall belopp som den bidragskyldige betalar till
försäkringskassan i första hand avräknas på upplupen ränta. Detsamma
gäller för studielån enligt 8 kap. 1 § studiestödslagen (1973:349). Om
försäkringskassan behöver överlämna fordringar på den bidragsskyldige
till kronofogdemyndigheten för indrivning gäller att ränta på återbetal-
ningspliktigt belopp inte, såsom själva det återbetalningspliktiga be-
loppet, har företräde framför andra fordringar vid utmätning av lön m.m,
se kommentaren till 7 kap. 14 § utsökningsbalken.
Regeringen skall för varje år fastställa räntesatsen. Som framgår av
avsnitt 5.4.4 bör den beräknas efter samma grunder som för studielån
enligt 8 kap. 2 § studiestödslagen (1973:349), se prop. 1987/88:116,
s. 46.
Behörig försäkringskassa
Paragrafen anger vilken försäkringskassa som prövar olika frågor enligt
denna lag och motsvarar i huvudsak 5 § lagen (1964:143) om bidrags-
förskott.
99
Överklagande Prop. 1995/96:208
Första stycket motsvarar 22 § tredje stycket lagen (1964:143) om bi-
dragsförskott.
Andra stycket motsvarar delar av 22 § första stycket lagen om bidrags-
förskott. Av hänvisningen till 20 kap. 11 § lagen (1962:381) om allmän
försäkring följer att beslut enligt lagen skall överklagas hos allmän
förvaltningsdomstol. Det innebär länsrätt i första instans (se 14 § lagen
[1971:289] om allmänna förvaltningsdomstolar). Prövningstillstånd krävs
vid överklagande till kammarrätten. I 34 a § förvaltningsprocesslagen
(1971:291) anges grunderna för prövningstillstånd i kammarrätt. Enligt 7
a § förvaltningsprocesslagen (1971:291) skall försäkringskassan vara den
enskildes motpart vid ett överklagande av försäkringskassans beslut.
I förhållande till lagrådsremissen har, på förslag av Lagrådet, inga
särskilda bestämmelser om beslut av domstol tagits med i första och
andra styckena eftersom en domstols möjlighet att inhibera ett beslut
som överklagats dit liksom överklagande av domstolens beslut regleras i
förvaltningsproccesslagen.
Tredje stycket motsvarar 22 § andra stycket lagen om bidragsförskott.
Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.
Paragrafen motsvarar 14 § lagen (1964:143) om bidragsförskott. Den
innebär att rätten som sådan inte får utmätas eller överlåtas, och har
betydelse för underhållstöd som ännu inte är tillgängligt för lyftning.
Paragrafen motsvarar 19 § lagen (1964:143) om bidragsförskott. Be-
gränsningen gäller dock endast delgivning genom kungörelse. Vad gäller
andra meningen jfr. 33 kap. 6 § andra stycket rättegångsbalken.
Paragrafen innebär att försäkringskassans beslut om återbetalningsskyl-
dighet, liksom ränta på obetalda belopp, kan verkställas i enlighet med
3 kap. 1 § 6 utsökningsbalken.
Första stycket motsvarar 21 § första stycket lagen (1964:143) om bidrags-
förskott.
Andra stycket motsvarar 21 § andra stycket, del av 22 § första stycket
och 9 § fjärde stycket lagen om bidragsförskott.
Paragrafen motsvarar 24 § lagen (1964:143) om bidragsförskott.
100
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Lagen, som ersätter lagen (1964:143) om bidragsförskott, lagen
(1984:1095) om förlängt bidragsförskott för studerande och lagen
(1984:1096) om särskilt bidrag till vissa adoptivbarn, träder enligt första
punkten i kraft den 1 december 1996 men tillämpas först på underhålls-
stöd som avser tid efter den 31 januari 1997. Detta för att försäkringskas-
san skall ha två månader på sig att fatta de beslut som i vissa fall föran-
leds av bestämmelserna i den nya lagen, framför allt beslut om återbetal-
ningsskyldighet, och som skall gälla från och med den 1 februari 1997.
Enligt andra punkten upphävs de nuvarande lagarna genom den nya
lagen. Bidragsförskott och bidrag enligt de upphävda lagarna skall dock
lämnas för tid före den 1 februari 1997.
Tredje punkten föreskriver att de upphävda lagarna skall tillämpas även
i fortsättningen i fråga om bidragsförskott och bidrag som lämnats enligt
dessa lagar.
Fjärde punkten innebär att försäkringskassan inte behöver fatta nya
beslut om underhållsstöd i alla de fall då underhållsstöd enligt den nya
lagen skall ersätta tidigare lämnat stöd enligt någon av den upphävda
lagarna. De nya bestämmelserna skall dock tillämpas på underhållsstödet
och beloppet som utbetalas blir i vissa fall ett annat än det tidigare
stödet. Tidigare avräkning från utbetalt bidragsförskott (resp, förlängt
bidragsförskott) för fastställt underhållsbidrag som betalas direkt till
bamet kommer oftast inte att beloppsmässigt motsvara vad den bidrags-
skyldige i stället betalar direkt till bamet enligt procentmetoden i den
nya lagen och som skall avräknas från underhållsstödet. Om rätt till
underhållsstöd inte föreligger enligt den nya lagen skall beslut dock
meddelas om att sådant inte kommer att lämnas.
Detta innebär att någon ny ansökan inte behöver göras av den som
tidigare uppburit stöd enligt någon av de upphävda lagarna. Anmälnings-
skyldighet föreligger dock enligt 18 § i fråga om omständigheter som
kan påverka rätten till underhållsstöd.
Om återbetalningsskyldighet till försäkringskassan föreligger enligt
bestämmelserna i den nya lagen måste dock ett beslut om detta fattas.
Femte punkten föreskriver att belopp som den bidragsskyldige betalar
till försäkringskassan i enlighet med fastställd återbetalningsskyldighet,
sedan avräkning skett för upplupen ränta enligt 36 § andra stycket den
nya lagen, i första hand skall räknas av från eventuella fordringar enligt
de upphävda lagarna.
Övergångsbestämmelserna är utformade i enlighet med Lagrådets
förslag.
7 kap.
2§
I ett nytt fjärde stycke har lagts till en bestämmelse som i sak motsvarar
den bestämmelse som tidigare fanns i 14 § första stycket andra me-
Prop. 1995/96:208
101
ningen föräldrabalken (FB). Bestämmelsen innebär att alla som enligt Prop. 1995/96:208
tredje stycket i denna bestämmelse får företräda bamet i frågor om
underhållsbidrag, skall ges tillfälle att yttra sig i mål om underhåll till
bamet. En praktisk situation där bamet kan företrädas av både sin
vårdnadshavare och en förmyndare är om barnets vårdnadshavare är
omyndig och en förmyndare av detta skäl har utsetts för bamet (jfr.
10 kap. 5 § FB).
(Överväganden se avsnitt 5.7)
Paragrafen är ny. I bestämmelsen anges på vilket sätt en förälder fullgör
sin underhållsskyldighet när underhållsstöd lämnas till bamet enligt
lagen om underhållsstöd.
Enligt lagen om underhållsstöd lämnas underhållsstöd till bam vars
föräldrar lever åtskilda. Den förälder som inte bor tillsammans med
bamet är skyldig att till staten återbetala hela eller en viss del av under-
hållsstödet. Återbetalningskyldigheten bestäms enligt lagen om under-
hållsstöd.
Enligt den nya bestämmelsen anses en förälder som är återbetalningss-
kyldig gentemot staten enligt lagen om underhållsstöd ha fullgjort sin
underhållsskyldighet intill underhållsstödets belopp. Återbetalningsskyl-
digheten mot staten träder alltså i stället för underhållsskyldigheten, upp
till det belopp bamet får i underhållsstöd. Bestämmelsen är tillämplig
både om underhållsbidrag är fastställt av domstol eller genom avtal och
om något underhållsbidrag inte är fastställt.
Som regel kommer det att bli aktuellt att fastställa underhållsbidrag till
bamet endast när underhållsbidraget kommer att överstiga underhållsstö-
dets belopp. Det kan också bli aktuellt att fastställa underhållsbidrag till
bamet för förfluten tid, om underhållsbidrag yrkas för längre tid tillbaka
än vad underhållsstöd kan lämnas. Underhållsstöd lämnas inte för längre
tid tillbaka än en månad före ansökningsmånaden. För underhållsbidrag
gäller enligt 8 § föräldrabalken att talan om att underhållsbidrag skall
fastställas inte får bifallas för längre tid tillbaka än tre år före den dag då
talan väcktes, om inte den bidragsskyldige medger det.
(Överväganden se avsnitt 5.6)
Denna paragraf, som handlar om socialnämndens skyldighet att tillse att
vissa bam tillförsäkras underhåll, föreslås upphävd.
(Överväganden se avsnitt 5.7)
I första stycket fanns en bestämmelse om socialnämnds rätt att föra talan
i mål om underhåll till bam i vissa fall. Bestämmelsen föreslås upphävd.
Vidare fanns i första stycket en bestämmelse som med väsentligen
oförändrat innehåll har flyttats till 2 §.
(Överväganden se avsnitt 5.7)
102
Övergångsbestämmelser Prop. 1995/96:208
Enligt punkt 1 träder ändringarna i kraft den 1 februari 1997.
I punkt 2 har tagits in en bestämmelse som innebär att socialnämn-
derna har rätt att företräda bam i mål som anhängiggjorts i domstol före
det nya systemets ikrafttträdande.
(Överväganden se avsnitt 9)
7 kap.
Paragrafen handlar om företrädesordning vid utmätning av lön. De i
bestämmelsen angivna fordringsanspråken har företrädesrätt i den ord-
ning de anges. Flera fordringar med samma företrädesrätt har inbördes
lika företrädesrätt.
I första stycket punkt 1 har ett tillägg gjorts som innebär att statens
fordran mot en återbetalningsskyldig förälder enligt den nämnda lagen
skall ha samma företräde framför andra fordringar som fordran på
underhållsbidrag enligt äktenskapsbalken och föräldrabalken. Ränta på
underhållsbidrag har inte företräde framför andra fordringar enligt punkt
1. Detsamma bör gälla ränta på återbetalningspliktigt belopp.
(Överväganden se avsnitt 6.1)
I paragrafen anges företrädesordningen mellan preliminär skatt, kvar-
skatt, utmätningsfordringama och förrättningskostnadema. I bestämmel-
sen har en hänvisning till 14 § 1 tagits in så att även statens fordran på
återbetalning enligt lagen om underhållsstöd tillsammans med fordran
avseende underhållsbidrag jämsides med förrättningskostnadema har
företräde framför avdrag for kvarstående skatt.
(Överväganden se avsnitt 6.1)
I bestämmelsens första stycke anges hur ett innehållet belopp skall
fördelas vid konkurrens mellan flera fordringar som har företrädesrätt
enligt 14 § 1. I den bestämmelsen har vissa tillägg gjorts som innebär att
fördelningen vid samtidig utmätning för flera underhållsbidrag samt
återkravsbelopp enligt lagen om underhållsstöd skall ske efter de löpande
underhållsbidragens och återbetalningsbeloppens storlek.
I andra stycket finns en bestämmelse om hur delbetalning skall av-
räknas när en berättigad inte får full betalning för en fordran. Delbetal-
ning skall enligt bestämmelsen avräknas på det belopp som stått ute
längst. I bestämmelsen har en ändring gjorts så att även statens fordran
avseende återbetalning enligt den ovan nämnda lagen omfattas av
bestämmelsen.
(Överväganden se avsnitt 6.1)
103
18 § Prop. 1995/96:208
Paragrafen behandlar utmätning av rättighet efter löneutmätning. Första
stycket har ändrats så att alla fordringar som anges i 14 § första stycket
1 och som har förfallit till betalning när beslutet om utmätning meddelas
eller forfaller näst därefter har företräde till betalning ur vad som flyter
in till följd av en senare utmätning.
Paragrafen behandlar löneutmätning under konkurs.
Första stycket har ändrats så att utmätning enligt detta kapitel får ske
för fordran som avses i 14 § första stycket 1 även om gäldenären är i
konkurs.
I andra stycket har endast den ändringen gjorts att en hänvisning till
14 § första stycket 1 har införts. Därigenom omfattas även statens
fordran avseende återbetalning enligt lagen om underhållsstöd av be-
stämmelsen.
Sista meningen har ändrats med anledning av att försäkringskassan,
enligt förslaget till lag om underhållsstöd, endast i den situation som
anges i 31 § nämnda lagförslag skall anses träda in i barnets rätt till
fastställt underhållsbidrag då samhällsstöd lämnats till bamet. I andra
situationer fastställs en återbetalningsskyldighet som är helt frikopplat
från eventuellt fastställt underhållsbidrag.
Enligt punkt 1 i övergångsbestämmelserna träder ändringarna i kraft den
1 februari 1997.
I andra punkten föreskrivs att äldre lydelse av 23 § fortfarande skall
tillämpas i fråga om fordran som uppkommit enligt lagen (1964:143) om
bidragsförskott och lagen (1984:1985) om förlängt bidragsförskott för
studerande.
Tredje punkten, som har tillkommit efter Lagrådsgranskningen, har till
syfte att möjliggöra en avräkning motsvarande den som föreslås i
punkten 5 i övergångsbestämmelsen till förslaget till lag om under-
hållsstöd.
(Överväganden se avsnitt 9)
I paragrafen har tillagts ränta enligt lagen om underhållsstöd. Sådan
ränta är alltså inte avdragsgill vid vid inkomstbeskattningen.
104
Borttagandet av vissa paragrafhänvisningar i första stycket är föranledda
av att socialnämndens skyldigheter enligt dessa paragrafer i föräldra-
balken föreslås upphävda (se förslaget till ändring i föräldrabalken).
Hänvisningen till 7 kap. 7 § föräldrabalken har formulerats om så att det
direkt framgår vilka avtal enligt nämnda lagrum som omfattas av be-
stämmelsen i 48 § socialtjänstlagen. Engångsbelopp omfattas inte heller
i fortsättningen av bestämmelsen.
I andra stycket har endast en hänvisning till 9 § lagen (1964:143) om
bidragsförskott ersatts med en hänvisning till motsvarande bestämmelse
i 17 § i den föreslagna lagen om underhållsstöd.
Paragrafen, som utgör ett komplement till stadgandet i 20 kap. 9 § lagen
(1962:381) om allmän försäkring, överensstämmer i sak med 12 § lagen
(1994:308) om bostadstillägg till pensionärer. Uppgiftsskyldighetens
omfattning är generellt bestämd genom uttrycket "förhållande som är av
betydelse för tillämpningen av denna lag". 1 praktiken blir tillämpnings-
området uppgifter om inkomst och förmögenhet som inte hämtas från
skatteregister, och då närmast uppgifter om förmögenhet i de fall denna
understiger gränsen för förmögenhetsbeskattning.
Prop. 1995/96:208
105
Betänkandet remissbehandlades under perioden januari-april 1996. Re-
missinstanser har varit följande: se bilaga
Promemorians förslag: Samhällsstödet till bam vars föräldrar inte bor
tillsammans skall vara oberoende av föräldrabalkens regler om under-
hållsbidrag. Det skall utformas så att statens kostnader minskar. Sam-
hällsstödet skall i fortsättningen benämnas underhållsstöd.
Remissinstanserna: Domstolsverket, Svea hovrätt och Kammarrätten
i Göteborg anser att förslaget till stor del synes minska olägenheterna i
nuvarande system. Svea hovrätt ser vidare den förutsedda minskningen
av antalet mål rörande underhållsbidrag vid de allmänna domstolarna
som en positiv effekt. Länsrätten i Västernorrlands län, Jönköpings
tingsrätt och Malmö tingsrätt ansluter sig i huvudsak till förslaget. Även
Riksförsäkringsverket (RFV) och Tjänstemännens centralorganisation
tillstyrker i allt väsentligt promemorians förslag. Enligt RFV:s upp-
fattning innebär det föreslagna systemet att samhället får bättre kontroll
över kostnadsutvecklingen, ställer större krav på sökanden att visa att
föräldrarna inte sammanbor och bidrar inte med ekonomiskt stöd till
bam som saknar behov av stöd. Konsumentverket, som i huvudsak ser
positivt på den föreslagna konstruktionen till underhållsstödet, anför bl.a.
att de bidragsansvariga kommer att få bidra till sina barns försörjning i
större omfattning och situationer då föräldrar med goda inkomster
erhåller stöd från det allmänna kommer att minska. Riksrevisionsverket,
Svenska kommunförbundet, Stockholms kommun och Lands-
organisationen i Sverige ser principiellt positivt på flera gmnddrag i det
aktuella förslaget till underhållsstöd. Jönköpings kommun instämmer i
departementets strävan att de nya reglerna om samhällsstöd bör utformas
så att det tydligt framgår att det i första hand är föräldrarna som har det
ekonomiska ansvaret för sina bam. Även Socialdemokratiska kvinno-
förbundet och Askersunds kommun understryker vikten av att framhålla
att det är föräldrarna som har det grundläggande ansvaret för barnets
försörjning. Karlskrona kommun framhåller att flera av de negativa
konsekvenser som finns i det nuvarande systemet rättas till. Det positiva
är också enligt kommunen att beräkningen blir enklare, snabbare och
kräver mindre kontroller samtidigt som den är lättare att förstå och borde
upplevas som rättvisare mellan underhållsskyldiga. Beroendet av den
andre förälderns ekonomi minskar också. Försäkringskasseförbundet
instämmer i utgångspunkterna för förslaget och anser att det i flera
avseenden är bättre än dagens system. SACO, Folkpartiets kvinnoför-
bund, Socialdemokratiska kvinnoförbundet och Husmodersförbundet
Prop. 1995/96:208
Bilaga 1
106
Hem och Samhälle anser att det är mycket positivt att reglerna utformas
klarare så att det tydligt framgår att det i första hand är föräldrarna som
har det ekonomiska ansvaret för barnen. Sveriges domareförbund på-
pekar att förslagen kan sägas vara ett led i renodlingen av domstolarnas
verksamhet. Centerkvinnorna anför att det är bra att man här har efter-
strävat ett system som ur samhällsekonomisk synpunkt är kostnadsned-
bringande, men även mindre byråkratiskt för den enskilda människan.
Föreningen Söndagsbarn anser att utredningens förslag är ett steg i rätt
riktning. Försäkringsanställdas förbund anser att det är bra att det
föreslås en förändring av kopplingen mellan samhällsstöd och Föräldra-
balkens regler. Sannolikt har det med detta förslag skapats större möjlig-
heter att komma till rätta med de negativa effekter som finns i nuvaran-
de system.
Socialstyrelsen anser att promemorian innehåller många positiva
förslag men enligt styrelsens uppfattning kan dock förslaget komma att
upplevas negativt av vissa föräldrar och bidra till en känsla av orättvisa
dem emellan. Det finns vidare en risk att den bidragsskyldige upplever
att han betalar en avgift till samhället och inte för sitt bam vilket kan
medföra negativa konsekvenser för kontakterna med bamet. Även
Föreningen Barnens rätt i Samhället (BRIS) ser en risk i att förslaget
urholkar förälderns underhållsskyldighet mot bamet och ersätter det med
en återbetalningsskyldighet gentemot samhället. Effekten kan enligt
BRIS bli att främst underhållsskyldiga fäder känner sig allt mer bort-
kopplade från barnen. Umeå kommun och Uddevalla kommun befarar att
det för den enskilde kommer att bli svårt att förstå varför det skall vara
olika beräkningsmodeller liksom vad man skall rätta sig efter när man
separerar. Länsrätten i Uppsala län, Juridiska fakultetsnämnden vid
Uppsala universitet, Sveriges Advokatsamfund och Umgängesrätts-
föräldrars Riksförening anser sig inte kunna tillstyrka förslaget. Före-
ningen jurister vid de allmänna advokatbyråerna avvisar förslaget såväl
av principiella skäl som på grund av att förslaget inte medför ett bättre
bidragssystem. Föreningen Barns rätt till 2 föräldrar anser att grund-
regeln skall vara att föräldrarna skall stå för halva barnets behov var-
dera.
Promemorians förslag: Underhållsstöd kan lämnas till bam vars för-
äldrar inte bor tillsammans, oberoende av om bamet varaktigt bor hos
endast en av föräldrarna eller växelvis hos båda föräldrarna. Under-
hållsstöd skall lämnas till bam som bor i Sverige. Underhållsstödet
administreras av försäkringskassan.
Remissinstanserna: Svea hovrätt efterlyser en tydligare motivering till
varför möjlighet till underhållsstöd skall finnas när ett bam bor växelvis
hos båda föräldrarna. Socialstyrelsen vill uppmärksamma på att bamet
inte alltid är folkbokfört där det i dagligt tal anses bo. Vad gäller växel-
vis boende påpekar styrelsen att förslaget medför en överkompensation
för de föräldrar som har möjlighet att ha bamet växelvis boende hos sig
Prop. 1995/96:208
Bilaga 1
107
jämfört med andra föräldrar. Styrelsen kan inte se det rimliga i detta och
avstyrker förslaget i denna del. Riksförsäkringsverket föreslår att det
införs en bestämmelse som innebär att det för att underhållsstöd skall
beviljas krävs att boföräldem ensam eller tillsammans med den andre
föräldern är vårdnadshavare för bamet. Konsumentverket stöder förslaget
att underhållsstöd skall kunna lämnas även till bam som bor hos båda
föräldrarna. Umeå kommun anser att förslaget om stöd till de växelvis
boende barnen är en nödvändighet. Uddevalla kommun befarar att
systemet blir orättvist mot den förälder som bamet inte är folkbokfört
hos. Detta kan enligt kommunen skapa konflikter mellan föräldrarna.
Askersunds kommun stödjer förslaget om att samhällsstödet skall omfatta
både situationer då bamet bor varaktigt hos en av föräldrarna och
situationer då bamet bor växelvis hos båda föräldrarna. Försäkrings-
kasseförbundet anser att underhållsstödet vid växelvis boende bör få en
annan lösning där stödet bör lämnas med beaktande av båda föräldrarnas
sammanlagda inkomst. Förbundet anser vidare att det även i fortsättning-
en skall krävas att boföräldem också har den rättsliga vårdnaden om
bamet. Landsorganisationen i Sverige påpekar att utfyllnadsbidraget vid
växelvis boende kan leda till att föräldrarna väljer att folkbokföra bamet
så att högsta möjliga underhållsstöd betalas ut. Det kan också finnas risk
för att stridigheter uppstår mellan föräldrarna om hos vem bamet skall
vara folkbokfört. Folkpartiets kvinnoförbund anser att det även i fort-
sättningen skall krävas att boföräldem också har den rättsliga vårdnaden
om bamet. Föreningen Barnens rätt i Samhället (BRIS) vill fästa upp-
märksamheten på att gemensam vårdnad och växelvis boende inte alltid
är samma sak. Det kan enligt föreningen inte uteslutas att den åter-
betalningsskyldige istället för att återbetala viss procentandel av lönen
väljer att ha bamet hos sig. Växelvis boende är inte alltid till barnets
fördel och förslaget bör därför i den delen utredas ytterligare. BRIS
anser vidare att underhållsstöd bör utges om bamet bor hos någon annan
än förälder, t.ex. mormor. Föreningen Söndagsbarn tillstyrker förut-
sättningarna för underhållsstöd i sin helhet. Försäkringsanställdas
förbund befarar att underhållsstöd vid växelvis boende kan leda till att
föräldrarna strider om hos vem bamet skall vara folkbokfört, eller väljer
att folkbokföra bamet så att högsta möjliga stöd utges.
Promemorians förslag: Underhållsstödet skall uppgå till 1 200 kr per
månad och bam. Om bamet har egna inkomster, skall underhållsstödets
belopp minskas. För inkomster som överstiger 48 000 kr per år skall
underhållsstödet minska med 50 procent av överskjutande belopp.
Remissinstanserna: Jönköpings kommun och Föreningen Söndagsbarn
anser att den föreslagna bidragsnivån ligger på en lämplig nivå. Asker-
sunds kommun anser att samhällsstödet skall utformas så att det motsva-
rar ungefar hälften av normalkostnadema för ett bam sedan hänsyn tagits
till det allmänna barnbidraget. Konsumentverket anför att stödet bör
relateras till barnets ålder. Uddevalla kommun finner det anmärknings-
Prop. 1995/96:208
Bilaga 1
108
värt att samhällsstödet höjs när huvudmotivet för förslaget är att spara
pengar. Tjänstemännens centralorganisation och Socialdemokratiska
kvinnoförbundet saknar i promemorians lagförslag någon skrivning om
hur underhållsbidraget ska värdesäkras i förhållande till inflationen.
Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet anser att reglerna för
när barnets egna inkomster skall reducera underhållsstödsbeloppet är
omotiverat generösa. Sveriges advokatsamfund påpekar att den före-
slagna nivån inte innebär någon förbättring för den ensamstående bo-
föräldem vilket hade varit önskvärt. Försäkringsanställdas förbund
tillstyrker förslaget om när barnets egna inkomster skall reducera under-
hållsstödet.
När det gäller frågan om inkomstprövning av underhållsstödet mot
vårdnadhavarens inkomst så ifrågasätter Svea hovrätt om inte boföräl-
dems ekonomi bör beaktas i högre grad. Länsrätten i Uppsala län anser
att staten påtar sig mycket stora administrationskostnader för att utge
stöd till människor som i många fall inte behöver det. En utbyggnad av
andra stödformer skulle enligt länsrätten bättre gagna de grupper som
har behov av stöd. Socialstyrelsen anser att samhällstödet bör behovs-
prövas mot boföräldems inkomst. Riksförsäkringsverket och Försäk-
ringskasseförbundet pekar på att ytterligare besparingar för det allmänna
skulle ske om förslaget kompletteras med en prövning av stödets storlek
även i förhållande till boföräldems inkomstförhållanden. Riksrevi-
sionsverket anser att det på lång sikt är centralt att finna en form där
även vårdnadshavarens försörjningsförmåga beaktas utan att mål-
konflikter uppstår på andra områden. Konsumentverket framhåller att en
behovsprövning skulle kunna leda till besvärande marginaleffekter.
Umeå kommun förordar att stödet bortfaller helt när bamet med egna in-
komster tillgodoser sitt behov samt att man med en förenklad behovs-
prövning av boföräldems ekonomi åtgärdar de mest stötande utbetal-
ningarna. Uddevalla kommun anser att det bör finnas en spärrregel för
föräldrar med god ekonomi. Askersunds kommun stöder principen att
återbetalningsskyldigheten bör bestämmas enbart med utgångspunkt i
den underhållsskyldiges betalningsförmåga. Landsorganisationen i
Sverige och Folkpartiets kvinnoförbund ser det som positivt att det inte
skall finnas någon koppling mellan vårdnadshavarens inkomst och
samhällets stöd. Socialdemokratiska kvinnoförbundet ser med tillfreds-
ställelse på förslaget att underhållsstödet skall vara ett generellt bidrag
lika för alla bam. Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala univerisitet,
Sveriges advokatsamfund, Föreningen Barns Rätt till 2 föräldrar, För-
säkringsanställdas förbund och Föreningen Söndagsbarn anser att
boföräldems ekonomi bör påverka samhällsstödets belopp.
Promemorians förslag: För det underhållsstöd som betalas till den
förälder som bamet bor hos skall den andra föräldern vara återbetal-
ningsskyldig gentemot staten. Återbetalningsskyldigheten skall bestäm-
mas oberoende av inkomsten hos den förälder som bamet bor hos och
Prop. 1995/96:208
Bilaga 1
109
enligt en schabloniserad procentmetod. Återbetalningsskyldighet skall
inte fastställas om underhållsbidrag bestämts som ett engångsbelopp.
Remissinstanserna: Jönköpings tingsrätt anser att det är viktigt att de
olika procentsatserna bestäms på ett sådant sätt att det avspeglar samhäl-
lets syn att det i första hand är föräldrarna och inte det allmänna som
skall svara för barnens försörjning. Riksrevisionsverket anser att den
föreslagna procentmetoden uppfyller kravet på enkelhet samtidigt som
möjligheterna till manipulation försvåras eftersom inkomsterna relativt
lätt kan kontrolleras. Även Umeå kommun instämmer i att procentmeto-
den är enkel att förstå. Kommunen anför dock att metoden kommer att
ge samhället nya kostnader eftersom samhällsstödet kommer att omfatta
även bam till höginkomsttagare. Askersunds kommun stöder principen att
återbetalningsskyldigheten bör bestämmas enbart med utgångspunkt i
den underhållsskyldiges betalningsförmåga. Försäkringsanställdas för-
bund anser att det är positivt att återbetalningsskyldigheten skall be-
stämmas oberoende av den andre förälderns inkomster.
Promemorians förslag: Återbetalningsskyldigheten för underhållsstödet
skall relateras till den återbetalningsskyldiga förälderns årliga brutto-
inkomst efter ett grundavdrag på 48 000 kr. Återbetalningsskyldigheten
skall fastställas till en viss procent av det på så sätt framräknade be-
loppet. Procentsatsen är 9% för ett bam, 6% per bam för två bam och
5% per bam för tre bam. Den totala procentsatsen ökar med en procent-
enhet för varje ytterligare bam utöver tre. Alla den återbetalningsskyldi-
ges biologiska bam och adoptivbarn räknas med i antalet bam. Om
återbetalningen skulle bli lägre än 100 kronor per bam och månad
bortfaller återbetalningsskyldigheten. Återbetalningsskyldigheten skall
justeras årligen.
Remissinstanserna: Svea hovrätt anser att det från allmän synpunkt
kan ifrågasättas om inte gränsen för full återbetalningsskyldighet bör
sättas vid en något lägre inkomst än vad som följer av förslaget. Liknan-
de synpunkter framförs av Jönköpings tingsrätt, Riksrevisionsverket och
Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet. Konsumentverket
påpekar att om man väljer den föreslagna nivån på grundavdrag och
återbetalningsprocent är det viktigt att eftergift kan medges efter in-
dividuell behovsprövning. Risken finns annars att underhållsskyldigheten
blir alltför betungande för bidragsansvariga med svag ekonomi. Umeå
kommun framför att systemet bör utformas så att bidragsskyldiga med de
lägsta inkomsterna garanteras en skälig levnadsnivå. Askersunds kommun
anser att det är tilltalande att hitta en modell med en procentregel. De
föreslagna procentsatserna och förbehållsbeloppet kommer dock enligt
kommunens mening att leda till att det läggs ytterligare sten på börda
för redan idag ekonomiskt svaga individer, samtidigt som det gynnar
individer med högre inkomster. Försäkringskasseförbundet föreslår att
återbetalningskyldigheten skall bortfalla först när det totala återbetal-
ningsbeloppet till försäkringskassan understiger 100 kr per månad.
Prop. 1995/96:208
Bilaga 1
110
Sveriges Akademikers Centralorganisation anför att det är positivt att
halvsyskon får samma rätt till ekonomiskt stöd från den gemensamma
föräldern. Folkpartiets kvinnoförbund motsätter sig kraftigt att man i sitt
andra förhållande skall vara mer skyldig att sörja för barnens ekono-
miska trygghet till förmån för barnen i ett tidigare förhållande. Före-
ningen Söndagsbarn tillstyrker förslagen delvis med reservation mot en
schabloniserad procentmetod. Försäkringsanställdas förbund anser att
procentregeln bör vara enkel att administrera. Förbundet påpekar vidare
att grundavdraget på 48 000 kr inte på ett tillfredsställande sätt löser de
ekonomiska svårigheterna för underhållskyldiga med svag ekonomi.
Promemorians förslag: Återbetalningsskyldigheten skall beräknas på
intäkt av tjänst, intäkt av kapital, inkomst av näringsverksamhet samt
skattepliktig förmögenhet som överstiger 800 000 kr.
Remissinstanserna: Kammarrätten i Göteborg, Socialstyrelsen, Riks-
skatteverket, Försäkringskasseförbundet, Tjänstemännens Centralorgani-
sation, Föreningen Söndagsbarn och Försäkringsanställdas förbund
instämmer i att inkomstbegreppen vid beräkning av återbetalningsskyl-
dighet av underhållsstöd och bostadsbidrag bör samordnas. Föreningen
Söndagsbarn och Försäkringsanställdas förbund tillägger att en samord-
ning med bostadsbidrag bl.a. innebär administrativa fördelar. Socialsty-
relsen anser att en kontinuerlig anpassning till den bidragsskyldiges
ekonomiska förmåga är väl motiverad och att en förälder skall betala
efter sin förmåga utan hänsynstagande till andra åtaganden. Försäk-
ringskasseförbundet påtalar att regler saknas för hur återbetalningsskyl-
digheten skall fastställas för bidragsskyldiga med oregelbundna inkom-
ster. Umeå kommun anser att i inkomstbegreppet bör även kostnader för
inkomsternas förvärvande och avbetalning på studielån beaktas. Före-
ningen Barnens Rätt till 2 Föräldrar pekar på att återbetalningsskyldig-
heten också skall vara beroende av om det finns stora kostnader för
resor i samband med umgänge. Domstolsverket och Föreningen Sön-
dagsbarn anser att den ordning som föreslagits beträffande bostadsbidrag
i fråga om preliminära och slutliga bidrag även bör införas vid faststäl-
lande av återbetalningsskyldighet. En tvingande regel om skyldighet att
anmäla inkomstförändring bör införas, enligt Askersunds kommun.
Riksrevisionsverket påtalar att genom att återbetalningsbeloppet bestäms
i förhållande till den bidragsskyldiges taxerade inkomst försvåras möjlig-
heterna till manipulation då inkomsterna relativt lätt kan kontrolleras.
Försäkringskasseförbundet menar att återbetalningsskyldigheten skulle
kunna baseras på den aktuella inkomsten snarare än den taxerade.
Uddevalla kommun har funnit att bruttoinkomsten bör ligga till grund för
återbetalningsskyldigheten. Länsrätten i Västernorrlands län ifrågasätter
om inte även den bidragsskyldiges inkomster för det aktuella året skall
ha betydelse för när jämkning kan ske. Umeå kommun anger att för-
slaget innebär betydande förenklingar jämfört med dagens system. Flera
remissinstanser, såsom Socialstyrelsen, Riksförsäkringsverket och
Prop. 1995/96:208
Bilaga 1
111
Karlskrona kommun påtalar även att återbetalningsskyldigheten blir lätt
att forstå och beräkna för föräldrarna Landsorganisationen i Sverige
instämmer i att en ökad samordning med inkomstbegreppet i reglerna
om bostadsbidrag vore en fördel och att detta skulle leda till admini-
strativa vinster.
Promemorians förslag: Om en återbetalningsskyldig förälder inte
betalar till staten i rätt tid skall ränta betalas på skulden. Ränta skall
betalas även om anstånd har medgetts. Räntesatsen skall bestämmas av
regeringen. Betalning skall i första hand avräknas på upplupen ränta.
Ränta som inte betalas under ett år skall vid årets slut läggas till kapital-
skulden.
Remissinstanserna: Socialstyrelsen har inte något att erinra mot att
ränta skall betalas för skuld som uppstått då återbetalningsskyldighet inte
skett i tid. Styrelsen anser dock att skulder som inte kan drivas in inte
skall räntebeläggas. Föreningen Söndagsbarn tillstyrker förslaget i sin
helhet. Försäkringsanställdas förbund menar att det är rimligt att ränta
debiteras även för skuld på underhåll till bam. Även Uddevalla kommun
och Fredrika Bremer-Förbundet instämmer i att reglerna är rimliga och
tillägger att de dessutom kan öka motivationen för den underhållsskyldi-
ge att ta sin del av det ekonomiska ansvaret för bamet. Uddevalla kom-
mun påpekar att människor med skuldbörda kan få svårigheter med
återbetalningsskyldigheten.
Promemorians förslag: En bidragsskyldig förälder kan helt eller delvis
medges anstånd med återbetalningen till staten. Anstånd skall medges i
den mån det behövs för att den bidragsskyldige skall få behålla vad som
behövs för eget underhåll och familjens behov. Därvid skall utsöknings-
balkens bestämmelser om gäldenärens benificium tillämpas. Anstånd får
även i andra fall medges om det finns anledning till det med hänsyn till
den bidragsskyldiges ekonomiska eller personliga situation. En bidrags-
skyldig förälder som har en skuld till staten skall inte vara skyldig att
betala ett högre belopp till staten varje månad än vad som motsvarar den
återbetalningsskyldighet som är fastställd enligt procentreglerna. Åter-
betalning skall avräknas på den äldsta skulden. En bidragsskyldig
förälder kan medges eftergift om det finns synnerliga skäl till det med
hänsyn till den bidragsskyldiges ekonomiska eller personliga situation.
Remissinstanserna: Föreningen Söndagsbarn tillstyrker förslaget i sin
helhet. Malmö tingsrätt påtalar att de föreslagna återbetalningsreglema
riskerar att orsaka en oönskad skuldackumulering hos vissa grupper
återbetalningsskyldiga föräldrar. För att en sådan skuldackumulering
skall motverkas föreslår tingsrätten att eftergiftsmöjlighetema ges en
mindre restriktiv utformning. Liknande synpunkter framförs av Konsu-
mentverket. Riksförsäkringsverket avstyrker att anstånd får medges först
Prop. 1995/96:208
Bilaga 1
112
efter ansökan och anser att försäkringskassorna, liksom hittills, bör
bedöma detta eventuella behov. Försäkringskasseförbundet framför
liknande synpunkter. Riksskatteverket påpekar att skäl kan finnas att
överlämna en fordran på återbetalningsskyldighet till kronofogdemyndig-
heten även om utmätning av lön inte kan komma ifråga på grund av
reglerna om förbehåll i utsökningsbalken, t.ex. for verkställighet i
utbetalning av överskjutande skatt. Försäkringsanställdas förbund anger
att beslut om eftergift bör kunna fattas på tjänstemannanivå. Riksförsäk-
ringsverket (RFV) påtalar också att beneficiereglema i utsökningsbalken
kan innebära att gäldenären i vissa fall får förbehålla sig ett mycket högt
belopp for betalning av bostadskostnader. RFV och Konsumentverket
anser att ränta på återbetalningsskyldigheten bör kunna efterges.
Promemorians bedömning: De föreslagna reglerna om återbetal-
ningsskyldighet till staten innebär att många återbetalningsskyldiga
föräldrar med goda inkomster kommer att få återbetala en större del av
samhällsstödet till staten än de gör nu enligt reglerna om bidragsförskott.
Återbetalningsskyldiga föräldrar med låga inkomster kommer i vissa fall
att få betala mer till staten och i andra fall mindre än i dag. De belopp
som staten återkräver kommer i vissa fall inte att kunna drivas in av
kronofogdemyndigheterna till följd av utsökningsbalkens regler om vad
en gäldenär skall få förbehålla sig for sitt uppehälle.
Remissinstanserna: Jönköpings tingsrätt anser att det är rimligt att
återbetalningsskyldigheten inte är livslång utan upphör i vart fall vid
uppnådd pensionsålder eller efter ett visst antal år efter det att under-
hållsskyldigheten upphörde. Socialstyrelsen avstyrker förslaget med
motivering att det inte är rimligt att fastställa återbetalningsskyldighet for
personer som ligger under normen for socialbidrag eller till belopp som
inte går att driva in. Konsumentverket framhåller att det är olyckligt om
återbetalningsskyldigheten blir så betungande för den bidragsskyldige att
den hindrar umgänge med bamet. Stockholms kommun anser att under-
hållsskyldiga med höga inkomster gynnas. Enligt Umeå kommuns
erfarenhet kommer en tredjedel av de underhållsskyldiga att hamna
under en skälig levnadsnivå. Askersunds kommun föreslår att de under-
hållsskyldiga föräldrar vars inkomster efter avdrag för förbehållsbelopp
understiger gränsen for införsel primärt inte bör omfattas av återbetal-
ningsskyldighet. Risken finns annars att återbetalningsskyldigheten kan
bli så betungande for den underhållsskyldige att det hindrar umgänget
med bamet. Föreningen jurister vid de allmänna advokatbyråerna
framhåller bl.a. att förslaget medför ökade kostnader för det allmänna
vid de försök till indrivning av återbetalningsmedel som rimligtvis måste
göras i varje enskilt fall. Folkpartiets kvinnoförbund anser att det inte
finns någon grund att stå på i avseendet att en förälder som är åter-
betalningsskyldig skulle få umgänget med sitt bam att minska med ökad
skuldbörda. Det borde enligt förbundet vara av än större vikt i ett sådant
läge att verkligen umgås med sitt bam. Socialdemokratiska kvinnoför-
Prop. 1995/96:208
Bilaga 1
8 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 208
113
bundet anser att det är positivt att föräldrar med goda inkomster kommer
att få återbetala en större del av utbetalat underhållsbidrag. Föreningen
Söndagsbarn instämmer delvis i utredningens förslag. Föreningen
reserverar sig mot den effekt som slår helt blint på låginkomsttagarna
- i vissa fall till en sänkning - i andra fall till en höjning, oavsett för-
hållandena i det enskilda fallet. En ökad försörjningsbörda kan på ett
negativt sätt påverka barnets möjligheter till umgänge med den bidrags-
ansvariga föräldern. Försäkringsanställdas förbund anser att underhålls-
skyldiga som har så låga inkomster att återbetalningsbeloppet inte kan
drivas in med hjälp av kronofogdemyndigheten på grund av reglerna om
förbehållsbelopp bör beviljas anstånd/eftergift. Det är enligt förbundets
mening otillfredsställande att fatta beslut om återbetalningsskyldighet
som inte kan krävas in och främjar inte umgänget med barnen.
Promemorians förslag: Underhållsstöd skall betalas som utfyllnads-
bidrag om det finns grundad anledning att anta att en förälder betalar ett
underhållsbidrag till bamet som motsvarar återbetalningsskyldigheten
enligt reglerna om underhållsstöd, om bamet bor växelvis hos båda
föräldrarna eller om sökanden begär det.
Remissinstanserna: Fredrika Bremer-Förbundet anser att underhålls-
stöd vid delat boende bör kunna lämnas till båda föräldrarna att fördelas
mellan dem. Föreningen Söndagsbarn tillstyrker förslaget. Riksförsäk-
ringsverket anser att lagstiftningen bör utformas så att andelen utfyll-
nadsärenden ökar, vilket kan ske genom en regel om att underhållsstöd
beviljas först då det är utrett att bidragsskyldig inte kommer att betala
direkt till bamet eller dess företrädare. Länsrätten i Uppsala län påpekar
att förslaget innebär att bidragsskyldiga föräldrar i praktiken fråntas
möjligheten till direktbetalning i de fall underhållsbidraget är lägre än
återbetalningsskyldigheten. Socialstyrelsen avstyrker förslaget med
motivering att utfyllnadsbidrag kan överkompensera de föräldrar som har
bamet växelvis boende hos sig, jämfört med andra föräldrar. Uddevalla
kommun påpekar att systemet innebär en försämring vid växelvis boende
som ej innebär halva tiden hos respektive förälder. Vid växelvis boende
hälften/hälften blir systemet vidare orättvist mot den förälder som bamet
ej är folbokfört hos. Försäkringskasseförbundet påpekar att underhålls-
stödet ökar när en förälder som bamet inte är folkbokfört hos får min-
skade inkomster. Umeå kommun anser att utfyllnadsbidrag bör utgå även
i förhållande till boföräldem.
Promemorians förslag: I föräldrabalken skall införas en regel om att en
förälder som är återbetalningsskyldig enligt reglerna om underhållsstöd
Prop. 1995/96:208
Bilaga 1
114
anses ha fullgjort sin underhållsskyldighet intill det belopp som lämnas
i underhållsstöd till bamet.
Remissinstanserna: Länsrätten i Uppsala län ifrågasätter om den ur
ett avtal eller en dom på underhåll härledda rätten till underhållsbidrag
kan fråntas någon genom lagen om underhållsstöd. Malmö tingsrätt
påpekar att det inte klart framgår om den genom lämnat underhållsstöd
fullgjorda underhållsskyldigheten kommer att prekludera en talan på
civilrättslig grund om fastställande av underhållsbidrag med belopp som
inte överstiger underhållsstödets belopp. Enligt tingsrätten torde en sådan
preklusionsverkan strida mot artikel 6 i Europakonventionen. Tingsrätten
föreslår därför att det i föräldrabalken uttryckligen anges att partema i
mål om underhållsbidrag skall vara obetagna sin rätt att få frågan om
underhållsbidrag prövad på civilrättslig grund. Socialstyrelsen anser att
det är oklart när föräldrabalkens bestämmelser skall användas vid
beräkning av underhållsbidrag och att det är förvirrande med två
parallella system. Umeå kommun och Uddevalla kommun framför
liknande synpunkter. Föreningen jurister vid de allmänna advokatby-
råerna anser att det av principiella skäl framstår som mycket egendom-
ligt att en förälders underhållsskyldighet skulle variera beroende av om
samhällets underhållsstöd utgått eller ej. Sveriges domareförbund på-
pekar att återbetalningsskyldigheten till staten avseende underhållsstöd
kan komma att bli högre än som motsvarar den underhållsskyldighet
som kan fastställas genom exempelvis en dom. Både för den enskilde
och från mera principiella utgångspunkter är det en egendomlig konse-
kvens att ett offentligrättsligt beslut, fattat av en försäkringskassa, på
detta sätt kan komma i konflikt med en domstols dom. Enligt förbundet
är det möjligt att denna effekt måste beaktas med hänsyn till den rätt till
domstolsprövning som artikel 6 i Europakonventionen ger den enskilde.
Föreningen Söndagsbarn tillstyrker utredningens förslag i sin helhet.
Försäkringsanställdas förbund påpekar att sambandet mellan underhålls-
bidrag enligt föräldrabalken och återbetalningsskyldighet enligt förslaget
kommer att bli obegripligt för den enskilde.
Promemorians förslag: Socialnämnderna skall inte längre vara skyldiga
att se till att bam vars föräldrar är ogifta tillförsäkras underhåll eller att
föra talan om underhåll till bamet i sådana fall.
Remissinstanserna: Socialstyrelsen anser att samhället inte skall från-
hända sig ansvaret för att kunna väcka talan på barnets vägnar i de fall
modem själv av olika skäl inte vågar eller vill driva frågan om sam-
hällsstöd. Stockholms kommun framhåller att förslaget kan medföra
ökade konflikter mellan föräldrarna eftersom de inte längre får någon
hjälp av socialnämnden. Jönköpings kommun, som inte har någon
invändning mot förslaget, påpekar att en begränsning av socialnämn-
dernas skyldighet i vissa fall kan leda till kostsamma processer. Udde-
valla kommun tar upp frågan om vart föräldrar och bam i framtiden skall
vända sig för rådgivning och hjälp i frågor om underhållsbidrag. Kom-
Prop. 1995/96:208
Bilaga 1
115
munen föreslår att försäkringskassorna åläggs en sådan serviceskyldighet
eller att Socialstyrelsen åläggs att kostnadsfritt tillhandahålla informatio-
nen. Föreningen Söndagsbarn tillstyrker förslaget. Försäkringsanställdas
förbund anser att förslaget är positivt men påpekar att det måste tyd-
liggöras vilken serviceskyldighet som skall åläggas försäkringskassorna.
Promemorians förslag: Vid löneutmätning skall försäkringskassans
fordringar gentemot den återbetalningsskyldige ha samma företräde
framför andra fordringar som barnets fordringar på underhållsbidrag
enligt FB. Vid samtidig utmätning skall det innehållna beloppet fördelas
efter de löpande bidragens och återkravens storlek. Försäkringskassornas
skyldighet att i samband med sina egna återkrav hjälpa bamet att kräva
in överskjutande underhållsbidrag skall upphöra.
Remissinstanserna: Riksskatteverket (RSV) pekar på att försäkrings-
kassans beslut om återbetalningsskyldighet är en offentligrättsligt fast-
ställd avgift och att den vid verkställighet kommer att handläggas som
ett allmänt mål. RSV påpekar vidare att förslaget innebär att under-
hållsstöd får en bättre företrädesrätt enligt 7 kap. 14 § utsökningsbalken
än andra allmännamålsfordringar. Enligt verkets mening är det prin-
cipiellt fel att just denna avgift särbehandlas. RSV tillstyrker dock att
förslaget genomförs på sätt som föreslås eftersom det kan ta tid att
utveckla ett ADB-stöd som jämställer fordringen med övriga allmänna
mål, men anser att en ändring bör göras i företrädesordningen så att alla
statliga fordringsanspråk får samma företrädesrätt.
Promemorians förslag: Om den bidragsskyldiga föräldern är bosatt
utomlands och någon återbetalningsskyldighet inte har fastställts av
försäkringskassan inträder försäkringskassan i barnets rätt till underhålls-
bidrag. Statens fordran kan då drivas in i utlandet i samma utsträckning
som i dag. Möjligheterna att driva in statens fordran beträffande åter-
betalningsskyldighet torde däremot vara små.
Remissinstanserna: Försäkringskasseförbundet (FKF) anser att
försäkringskassan även framöver i utlandsärenden skall vara skyldig att
i samband med egna återkrav hjälpa bamet att kräva in överskjutande
underhållsbidrag. FKF pekar vidare på att utländska myndigheter kan
komma att ifrågasätta försäkringskassans rätt att driva in underhålls-
bidrag eftersom stödet från det allmänna inte längre är ett förskott på
underhållsbidrag. Förbundet anför att man möjligen kan utreda om den
nordiska konventionen om indrivning kan ändras så att återbetal-
ningsskuld kan drivas in i de nordiska länderna. Riksförsäkringsverket
(RFV) framhåller att om den bidragsskyldige flyttar till utlandet och
skuld föreligger for icke fullgjord återbetalningsskyldighet kan det
föreligga svårigheter att få denna reglerad. RFV påpekar vidare att det
for indrivning i norden av en i administrativ ordning fastställd åter-
Prop. 1995/96:208
Bilaga 1
116
betalningsskyldighet fordras en omförhandling av den nordiska kon-
ventionen om indrivning av underhållsbidrag.
Promemorians bedömning: Förslagen kan fullt genomförda beräknas
minska det allmännas utgifter för stödsystemet med 1,1 miljard kr per
år. Därtill kommer vissa besparingar vid de allmänna domstolarna samt
besparingar hos kommunerna på omkring 28 miljoner kr. Förslagen
innebär ökade kostnader för de allmänna förvaltningsdomstolarna samt
ökade administrativa kostnader för försäkringskassan och Riksförsäk-
ringsverket. Vidare kan exekutionsväsendets kostnader för indrivning
komma att öka.
Remissinstanserna: Länsrätten i Uppsala län gör den bedömningen
att förslaget kommer att medföra en ökad belastning på i första hand
länsrätterna eftersom överklagandeffekvensen kan förmodas bli mycket
stor. Malmö tingsrätt, Riksrevisionsverket, Jönköpings kommun och
Uddevalla kommun ifrågasätter om besparingsmålen kommer att upp-
fyllas. Jönköpings tingsrätt påpekar att förslaget visserligen medför ett
visst merarbete hos förvaltningsdomstolarna men bedömer ändå att
förslaget som helhet bör vara kostnadsbesparande för domstolarna.
Stockholms kommun anför att det finns en negativ konsekvens för
kommunernas ekonomi eftersom risken finns att socialbidragskostnader-
na ökar. Försäkringsanställdas förbund är tveksam till den angivna
besparingen och anger som skäl att den bygger på att försäkringskassor-
na skall kunna hålla samma inbetalningsgrad samtidigt som återbetal-
ningsskyldighet fastställs för grupper som i praktiken saknar betal-
ningsförmåga.
Promemorians förslag: Lagstiftningen om underhållsstöd skall träda
ikraft den 1 december 1996 och tillämpas i fråga om underhållsstöd som
avser tid efter den 31 december 1996. Enligt en övergångsbestämmelse
skall en förälder till följd av lagändringarna under de två första åren inte
få en större årlig ökning av betalningsskyldigheten än motsvarande 5%
av inkomsten efter grundavdrag. Reglerna skall vara helt genomförda år
1999. Ändringarna i FB och UB bör träda i kraft 1 januari 1997.
Remissinstanserna: Riksförsäkringsverket bedömer att tidplanen är
orealistisk eftersom uppgifter från centrala skatteregistret kan erhållas
först efter november månads utgång när taxeringsperioden gått ut.
Dessutom sammanfaller den föreslagna tidpunkten med förändringar i
bostadsbidragsreglema. Verket föreslår därför att lagen träder i kraft den
1 februari 1997 och tillämpas på bidrag som avser tiden efter den
31 mars 1997. Riksskatteverket (RSV) och Jönköpings kommun förordar
att de nya reglerna träder i kraft tidigast den 1 april 1997. RSV påpekar
att verket inte kommer att kunna börja leverera uppgifterna förrän
tidigast i februari 1997, oavsett vilket taxeringsår det gäller.
Prop. 1995/96:208
Bilaga 1
117
Försäkringsanställdas förbund anser att genomförande tidpunkten bör Prop. 1995/96:208
flyttas fram minst ett kvartal. Föreningen Söndagsbarn avstyrker pro- Bilaga 1
memorians förslag.
118
1. Domstolsverket
2. Svea hovrätt
3. Kammarrätten i Göteborg
4. Länsrätten i Uppsala län
6. Malmö tingsrätt
7. Jönköpings tingsrätt
8. Socialstyrelsen
9. Riksförsäkringsverket
10. Riksskatteverket
11. Centrala studiestödsnämnden
12. Konsumentverket
13. Riksrevisionsverket
14. Svenska kommunförbundet
15. Stockholms kommun
16. Umeå kommun
17. Jönköpings kommun
18. Uddevalla kommun
19. Askersunds kommun
20. Karlskrona kommun
21. Försäkringskasseförbundet
22. Landsorganisationen i Sverige
23. Tjänstemännens centralorganisation
24. SACO, Sveriges Akademikers Centralorganisation
25. Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet
26. Föreningen jurister vid de allmänna advokatbyråerna
27. Sveriges domareförbund
28. Sveriges advokatsamfund
29. Fredrika-Bremer-Förbundet
30. Moderata kvinnoförbundet
31. Centerkvinnoma, Riksorganisationen
32. Folkpartiets kvinnoförbund
33. Socialdemokratiska kvinnoförbundet
34. Svenska kvinnors vänsterförbund
35. HusmodersfÖrbundet Hem och Samhälle
36. Ensamstående adoptivföräldrars förening
37. Föreningen Barnens rätt i Samhället
38. UmgängesrättsfÖräldrars Riksförening
39. Föreningen Söndagsbarn
40. Föreningen Barns rätt till 2 föräldrar
41. Föreningen VardagsfÖräldrar
42. Aktionsgruppen behåll bidragsförskottet
43. Föreningen Söndagsföräldrar
44. Svenska mansjourers riksorganisation
45. Försäkringsanställdas förbund
Prop. 1995/96:208
Bilaga 1.1
119
Härigenom föreskrivs följande.
Inledande bestämmelser
1 § Underhållsstöd skall lämnas till bam enligt bestämmelserna i denna
lag.
2 § I denna lag avses med
bidragsskyldig den som enligt 7 kap. 2 § första stycket föräldrabalken
skall fullgöra sin underhållsskyldighet genom att betala underhållsbidrag
till bamet,
boförälder den av föräldrarna som bamet är folkbokfört och varaktigt
bor hos.
Förutsättningar för att underhållsstöd skall lämnas
3 § Underhållsstöd lämnas till ett bam som är bosatt hos boföräldem här
i landet och vars föräldrar inte bor tillsammans.
Underhållsstöd lämnas också till ett bam som är bosatt hos särskilt
förordnad vårdnadshavare här i landet. Vad som sägs i lagen om boför-
älder gäller då den särskilt förordnade vårdnadshavaren. 4 § 1 och 5 §
första och andra styckena tillämpas inte i dessa fall.
Är bamet inte svensk medborgare lämnas underhållsstöd endast om
boföräldem eller bamet vistas här sedan minst sex månader. Ett bam
som lämnar Sverige skall fortfarande anses bosatt här, om utlandsvistel-
sen är avsedd att vara längst sex månader. Medföljande bam till den
som av en statlig arbetsgivare sänds till ett annat land för arbete för
arbetsgivarens räkning, skall under utsändningstiden anses bosatta i
Sverige.
Vad som sägs i andra stycket om krav på föregående vistelse här i
landet gäller inte om något annat är särskilt föreskrivet.
4 § Underhållsstöd lämnas inte om
1. boföräldem uppenbarligen utan giltigt skäl underlåter att vidta eller
medverka till åtgärder för att få faderskapet till bamet fastställt,
2. det finns grundad anledning att anta att den bidragsskyldige i rätt
ordning betalar underhållsbidrag som inte är lägre än det belopp som
enligt denna lag skulle utbetalas i underhållsstöd till bamet,
3. det är uppenbart att den bidragsskyldige på något annat sätt sörjt
eller sörjer för att bamet får motsvarande underhåll, eller
4. boföräldem efter föreläggande enligt 27 § första stycket uppen-
barligen utan giltigt skäl underlåter att vidta eller medverka till åtgärder
för att få underhållsbidrag fastställt.
Prop. 1995/96:208
Bilaga 2
120
5 § När barnets föräldrar är folkbokförda på samma adress anses de bo
tillsammans om inte den som stödet betalas ut till visar annat. Makar
anses bo tillsammans även om de inte är folkbokförda på samma adress
om inte den som stödet betalas ut till visar annat.
Om det kommer fram andra omständigheter som gör det sannolikt att
föräldrarna bor tillsammans åligger det också den som stödet betalas ut
till att visa att de inte gör det.
Ett bam som lämnar Sverige skall inte längre anses bosatt här om inte
den som stödet betalas ut till visar att vistelsen är avsedd att vara längst
sex månader.
6 § Underhållsstöd lämnas från och med den månad under vilken
föräldrarna flyttat isär eller rätt till stöd annars inträtt, dock inte för
längre tid tillbaka än en månad före ansökningsmånaden.
Underhållsstöd lämnas till och med den månad under vilken bamet
fyllt 18 år eller rätten till stöd annars upphört.
Underhållsstödets storlek
7 § Underhållsstöd till ett bam lämnas med 1 200 kronor per månad.
Finns det grundad anledning att anta att den bidragsskyldige i rätt
ordning betalar ett underhåll till bamet som motsvarar det belopp som
försäkringskassan skulle ha fastställt i återbetalningsskyldighet i enlighet
med bestämmelserna i 21-24 §§, avräknas detta belopp från under-
hållsstödet.
Om bamet inte bor varaktigt hos endast en förälder, eller om sökanden
i annat fall begär det, lämnas underhållsstöd med 1 200 kronor per
månad med avräkning för det belopp återbetalningsskyldighet skulle ha
fastställts till om 21-24 §§ tillämpats på inkomsten hos den av föräld-
rarna som inte är boförälder.
Underhållsstöd till ett bam som bor hos särskilt förordnad vårdnads-
havare lämnas i förhållande till båda föräldrarna.
8 § Om underhållsbidrag fastställts enligt föräldrabalken i form av ett
engångsbelopp skall avräkning från underhållsstödet ske med vad det
fastställda underhållsbidraget skäligen kan anses motsvara i underhåll per
månad.
Om den bidragskyldige bor utomlands och det finns grundad anledning
att anta att han eller hon i rätt ordning betalar fastställt underhållsbidrag
skall, i stället för vad som sägs i 7 § första stycket andra meningen,
avräkning från underhållsstödet ske med detta belopp.
9 § Om bamet själv har inkomster skall underhållsstödet minskas med
hälften av inkomsterna beräknade i enlighet med vad som gäller enligt
22 och 23 §§ beträffande en bidragsskyldigs inkomst.
Har avdrag på återbetalningsskyldighet medgetts med visst belopp
enligt 20 § andra stycket minskas kommande underhållsstöd med mot-
svarande belopp.
Prop. 1995/96:208
Bilaga 2
121
10 § Underhållsstöd lämnas inte for tid då barnet under en hel månad
1. får vård på anstalt eller annars får kost och logi som bekostas av
staten,
2. bor i familjehem eller bostad med särskild service for bam och
ungdomar enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funk-
tionshindrade,
3. vårdas i familjehem eller hem for vård eller boende inom social-
tjänsten.
Ansökan och beslut
11 § Underhållsstöd lämnas efter skriftlig ansökan av boföräldem hos
den allmänna försäkringskassan. Ansökan skall innehålla nödvändiga
upplysningar för bedömningen av barnets rätt till stöd och en på heder
och samvete avgiven försäkran att de lämnade uppgifterna är riktiga.
Om sökanden inte själv kan avge en sådan förklaring, skall riktigheten
av upplysningarna intygas av två trovärdiga, med förhållandena för-
trogna personer.
Försäkringskassan får ta in uppgifter som anges i 22 § om den bidrags-
skyldiges och barnets inkomster på medium for automatisk databehand-
ling från det centrala skatteregistret.
12 § När underhållsstöd sökts skall försäkringskassan omedelbart sända
meddelande om ansökningen till den bidragsskyldige under förutsättning
att hans eller hennes vistelseort är känd eller kan utrönas. Meddelandet
skall innehålla en uppmaning till den bidragsskyldige att yttra sig munt-
ligen eller skriftligen inom en viss tid, om han eller hon har något att
invända mot ansökningen eller att anföra i fråga om återbetalningsskyl-
dighet enligt 19 §. I meddelandet skall även lämnas underrättelse om
föreskrifterna i 3 §, 4 §, 7-9 §§ och 19-24 §§. Sådant meddelande skall
delges om återbetalningsskyldighet enligt 19 § kan komma i fråga.
13 § När försäkringskassan har meddelat beslut i ärendet, skall sökanden
skriftligen underrättas om beslutet. Har stöd beviljats, skall därvid
lämnas underrättelse om föreskrifterna i 14 och 18 §§.
Beslut om att bevilja underhållsstöd och att fastställa återbetalnings-
skyldighet skall delges den bidragsskyldige. Därvid skall också lämnas
underrättelse om föreskrifterna i 20, 25 och 26 §§ denna lag samt 7 kap.
2 a § föräldrabalken.
14 § Den som underhållsstöd betalas ut till är skyldig att anmäla sådan
omständighet som kan påverka rätten till och storleken av stödet. An-
mälan skall göras till försäkringskassan så snart den som stödet betalas
ut till får veta att förhållandena har eller kommer att ändras.
15 § Om det inte utan dröjsmål kan avgöras om någon har rätt till
underhållsstöd men det finns sannolika skäl for att sådan rätt föreligger,
skall försäkringskassan besluta att stöd skall betalas ut med ett skäligt
Prop. 1995/96:208
Bilaga 2
122
belopp om det är av väsentlig betydelse för bamet. För sådant under-
hållsstöd får föreskrivas särskilda villkor.
Om det är sannolikt att det finns skäl for att underhållsstöd skall dras
in eller minskas kan försäkringskassan besluta att stödet inte skall
betalas ut eller betalas ut med lägre belopp till dess slutligt beslut
meddelats.
Om det senare bestäms att underhållsstöd inte skall lämnas eller skall
lämnas med ett lägre belopp än vad som har betalats ut enligt första
stycket är den som stödet har betalats ut till inte skyldig att betala
tillbaka underhållsstödet i andra fall än om
1. han eller hon genom att lämna oriktiga uppgifter eller genom att inte
fullgöra en uppgifts- eller anmälningsskyldighet eller på annat sätt
förorsakat att underhållsstöd har lämnats felaktigt eller med för högt
belopp, eller
2. underhållsstöd i annat fall har lämnats felaktigt eller med för högt
belopp och den till vilken underhållsstödet har betalats skäligen borde ha
insett detta.
Utbetalning
16 § Försäkringskassan betalar ut underhållsstöd månadsvis i förskott.
Stödet skall, om det slutar på örestal, avrundas till närmast lägre krontal.
Är månadsbeloppet lägre än 50 kronor bortfaller stödet för den månaden.
I den omfattning som underhållsstöd för en viss månad svarar mot på
samma tid belöpande underhåll som den bidragsskyldige har betalat till
bamet innan han eller hon fått underrättelse enligt 13 § skall ett motsva-
rande belopp dras av från underhållsstödet.
Om underhållsstödet inte har lyfts före utgången av sjätte månaden
efter den då bidraget har förfallit till betalning, är det förverkat.
17 § Underhållsstödet betalas ut till boföräldem. Har två särskilt för-
ordnade vårdnadshavare utsetts att utöva vårdnaden gemensamt utbetalas
underhållsstödet till den kvinnliga vårdnadshavaren eller, om vårdnads-
havama begär det, till den manlige vårdnadshavaren.
Om det finns synnerliga skäl får underhållsstödet på framställan av
socialnämnden betalas ut till annan lämplig person eller till nämnden att
användas för barnets bästa.
Återkrav
18 § Har underhållsstöd lämnats felaktigt eller med för högt belopp skall
försäkringskassan besluta om återkrav av beloppet från den som det har
betalats ut till. Om det finns särskilda skäl får dock försäkringskassan
efterge återkravet helt eller delvis.
Vid en senare utbetalning av underhållsstöd eller annan ersättning till
någon som skall betala tillbaka underhållsstöd enligt första stycket får
försäkringskassan hålla inne ett skäligt belopp i avräkning på vad som
har lämnats för mycket.
Prop. 1995/96:208
Bilaga 2
123
Återbetalningsskyldighet
19 § När underhållsstöd lämnats till ett bam skall den bidragsskyldige
till staten återbetala kostnaderna för underhållsstödet. Äterbetalningsskyl-
digheten fastställs av försäkringskassan i enlighet med 21-24 §§ sam-
tidigt eller snarast efter det att beslut om underhållsstöd meddelats.
Återbetalningsskyldighet skall inte fastställas om 7 § första stycket
andra meningen eller andra stycket har tillämpats eller om underhålls-
bidrag enligt föräldrabalken fastställts i form av ett engångsbelopp. För-
säkringskassan får låta bli att fastställa återbetalningsskyldighet om den
bidragsskyldige är bosatt utomlands.
Försäkringskassan får för tiden till dess att frågan har avgjorts genom
ett beslut som vunnit laga kraft besluta om återbetalningsskyldighet efter
vad som är skäligt.
20 § Den bidragsskyldige skall till försäkringskassan förskottsvis för
kalendermånad betala det belopp som återbetalningskyldigheten fast-
ställts till. Betalning av underhåll som sker till bamet innan den bidrags-
skyldige har delgetts beslutet om underhållsstöd får dock, i den mån det
svarar mot underhållsstödet, avräknas från vad som skall betalas.
Om den bidragsskyldige har haft bamet hos sig, kan han eller hon vid
fullgörande av återbetalningsskyldighet tillgodoräknas ett avdrag som
föräkringskassan bestämmer enligt vad som föreskrivs om
underhållsbidrag i 7 kap. 4 § första stycket föräldrabalken. För att av-
drag skall medges, skall anmälan om vistelsen göras till försäkrings-
kassan inom tre månader från utgången av den kalendermånad då vistel-
sen upphörde. Den bidragsskyldige skall styrka att han eller hon har haft
bamet hos sig under den tid som avdraget avser.
21 § Försäkringskassan skall bestämma återbetalningsskyldigheten för
varje bam till ett visst belopp per år. Beloppet skall motsvara det
procenttal av den bidragsskyldiges inkomst som anges i tabellen när
underhållsskyldighet enligt 7 kap. 1 § föräldrabalken föreligger för det
antal bam som anges i tabellen. Det belopp som fastställs skall dock
aldrig överstiga vad som utges i underhållsstöd för samma tid.
Procent av inkomst Antal bam
nio procent ett bam
sex procent två bam
fem procent tre bam
Om underhållsskyldighet enligt 7 kap. 1 § föräldrabalken föreligger för
fler än tre bam beräknas återbetalningsskyldigheten för varje bam till så
många procent av inkomsten som motsvarar det tal som erhålls om man
dividerar summan av femton och antalet bam utöver tre med det totala
antalet bam.
Återbetalningsskyldighet per månad skall, om beloppet slutar på öres-
tal, avrundas till närmast lägre krontal. Om återbetalningen skulle bli
lägre än 100 kronor per bam och månad bortfaller återbetalningsskyldig-
heten.
Prop. 1995/96:208
Bilaga 2
124
22 § Den bidragsskyldiges inkomst enligt 21 § beräknas i enlighet med
senast fastställda taxeringsbeslut enligt 4 kap. 2 § taxeringslagen
(1990:324), och med utgångspunkt i
1. intäkt av tjänst enligt 32 § kommunalskattelagen (1928:370),
2. intäkt av kapital enligt 3 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig
inkomstsskatt, och
3. inkomst av näringsverksamhet enligt 25 § kommunalskattelagen
justerad enligt andra stycket.
Inkomsten av näringsverksamhet skall ökas med
1. avdrag för föregående års underskott i förvärvskälla,
2. avdrag i förvärvskälla för egen pensionsförsäkring,
3. avdrag för avsättning till periodiseringsfond,
4. avdrag för ökning av expansionsmedel,
och minskas med
1. återfört avdrag för avsättning till periodiseringsfond,
2. minskning av expansionsmedel.
Till beloppen enligt första stycket skall läggas en procent av den del
av den skattepliktiga förmögenheten som överstiger 800 000 kronor.
Det sålunda ffamräknade beloppet skall sedan minskas med
48 000 kronor och utgör därefter den inkomst som skall ligga till grund
för beräkningen av återbetalningsskyldighet.
23 § Återbetalningsskyldighet för förfluten tid beräknas i enlighet med
vid den tiden föreliggande taxeringsbeslut. I övrigt gäller 22 §.
24 § Återbetalningsskyldighet kan trots vad som sägs i 22 och 23 §§
bestämmas genom en skälighetsbedömning, om den bidragsskyldige har
en förvärvsförmåga som uppenbart väsentligt överstiger inkomsten
beräknad enligt nämnda paragrafer och han eller hon inte visar godtag-
bar anledning till att förvärvsförmågan inte utnyttjas.
25 § Försäkringskassan skall utan dröjsmål vidta åtgärder för fordringens
indrivande om den bidragsskyldige inte fullgör sin återbetalningsskyldig-
het.
26 § Fastställd återbetalningsskyldighet skall omprövas varje år, och när
grunden för tillämplig procentsats enligt 21 § ändras.
Återbetalningsskyldighet för viss tid kan också, på ansökan av den bi-
dragsskyldige eller på initiativ av försäkringskassan, jämkas om det taxe-
ringsbeslut som legat till grund för försäkringskassans bedömning änd-
rats väsentligt.
Beslut om återbetalningsskyldighet får upphävas om den bidragsskyl-
dige bosatt sig utomlands.
27 § Om den bidragsskyldige är bosatt utomlands och underhållsbidrag
är fastställt inträder försäkringskassan i barnets rätt till underhålls-
bidraget till den del det svarar mot utbetalt underhållsstöd. Om under-
hållsbidrag inte är fastställt kan försäkringskassan förelägga boföräldem
Prop. 1995/96:208
Bilaga 2
125
att vidta eller medverka till åtgärder för att få underhållsbidrag fastställt.
Skriftlig handling om fastställt underhållsbidrag skall, om försäkrings-
kassan begär det, ges in till försäkringskassan.
I fall som avses i första stycket tillämpas även 20, 25, 28-31 och 32
tredje stycket. Vad som där sägs om återbetalningsskyldighet gäller då
skyldighet att betala fastställt underhållsbidrag till försäkringskassan.
Betalning till försäkringskassan skall dock ske allteftersom underhålls-
bidraget förfaller till betalning.
Anstånd
28 § Försäkringskassan får på ansökan av den bidragsskyldige helt eller
delvis medge anstånd med att fullgöra återbetalningsskyldigheten.
Anstånd skall medges i den mån det behövs för att den bidragsskyldige
skall få behålla vad som behövs för eget underhåll och familjens behov.
Därvid skall bestämmelserna om förbehållsbelopp i 7 kap. 4 och 5 §§
utsökningsbalken tillämpas. Anstånd får också medges om det annars
finns anledning till det med hänsyn till den bidragsskyldiges personliga
eller ekonomiska förhållanden.
29 § Ett beslut om anstånd gäller för högst ett år.
Det belopp som beslutet om anstånd avser skall betalas före återbetal-
ning som avser senare tid. Den bidragsskyldige skall på grund av tidiga-
re anståndsbeslut inte någon månad betala mer till försäkringskassan än
det månadsbelopp som återbetalningsskyldigheten fastställs till eller
skulle ha fastställs till om 21-24 §§ tillämpats på den bidragsskyldiges
inkomst. Nytt beslut om anstånd skall meddelas för belopp som på
grund av det tidigare anståndsbeslutet överstiger det sålunda framräknade
månadsbeloppet.
30 § Den som medgetts anstånd är skyldig att göra en anmälan till för-
säkringskassan om ändrade förhållanden inträtt som påverkar rätten till
anstånd. Fullgörs inte sådan skyldighet skall anståndet anses ha upphört.
Eftergift
31 § Försäkringskassan får på ansökan av den bidragsskyldige helt eller
delvis efterge statens fordran avseende återbetalningsskyldighet om det
finns synnerliga skäl med hänsyn till den bidragsskyldiges personliga
eller ekonomiska förhållanden.
Behörig försäkringskassa
32 § Ett ärende om stöd enligt denna lag prövas av den allmänna försäk-
ringskassa som boföräldem är inskriven hos eller skulle ha varit inskri-
ven hos om åldersvillkoret i 1 kap. 4 § lagen (1962:381) om allmän
försäkring varit uppfyllt.
Prop. 1995/96:208
Bilaga 2
126
Finns det ingen försäkringskassa enligt första stycket prövas ärendet av
den försäkringskassa hos vilken bamet är inskrivet eller skulle ha varit
inskrivet om det uppfyllt det nämnda åldersvillkoret.
Fråga om att minska underhållsstödet enligt 9 § och frågor om åter-
betalningsskyldighet prövas dock av den försäkringskassa hos vilken den
bidragsskyldige är inskriven, eller skulle ha varit inskriven hos om ålder-
svillkoret i 1 kap. 4 § lagen om allmän försäkring varit uppfyllt. Är den
bidragsskyldige inte inskriven och skulle han eller hon inte heller under
angiven förutsättning ha varit inskriven hos allmän försäkringskassan,
skall Stockholms läns allmänna försäkringskassa pröva dessa frågor.
Överklagande
33 § Beslut enligt denna lag gäller omedelbart om inte något annat an-
ges i beslutet eller bestäms av den domstol som har att pröva beslutet.
Bestämmelserna i 20 kap. 10-13 §§ lagen (1962:381) om allmän för-
säkring om omprövning och ändring av en försäkringskassas beslut samt
överklagande av försäkringskassans och domstols beslut tillämpas också
i ärende enligt denna lag.
I försäkringskassan skall socialförsäkringsnämnd pröva ärenden om
eftergift enligt 31 § samt omprövning av beslut om återkrav enligt 18 §
om det belopp som felaktigt har betalats ut överstiger tio procent av bas-
beloppet enligt 1 kap. 6 § lagen om allmän försäkring.
Övrigt
34 § Rätten till underhållsstöd får inte överlåtas och får inte utmätas.
35 § I mål eller ärenden enligt denna lag får delgivning genom kun-
görelse inte ske med tillämpning av 15 § delgivningslagen (1970:428).
Meddelande enligt 12 § får, om återbetalningsskyldighet enligt 19 § kan
komma i fråga, delges enligt 12 § delgivningslagen endast om det finns
anledning att anta att den bidragsskyldige har avvikit eller på annat sätt
håller sig undan.
36 § Beslut om återbetalningsskyldighet får verkställas enligt bestämmel-
serna i utsökningsbalken.
Om den bidragsskyldige inte betalar fastställt återbetalningsbelopp i
rätt tid eller har medgivits anstånd med återbetalning skall ränta betalas
på skulden. Före varje kalenderår fastställer regeringen den ränta som
skall gälla.
Av den bidragsskyldige inbetalade belopp skall i första hand avräknas
på upplupen ränta. Ränta som inte betalas under det år den har upplupit
läggs vid årets slut till kapitalskulden.
37 § Vad som i lagen (1962:381) om allmän försäkring är föreskrivet
om Riksförsäkringsverkets tillsyn över de allmänna försäkringskassorna
Prop. 1995/96:208
Bilaga 2
127
tillämpas också i fråga om kassornas handläggning av underhållsstöd
enligt denna lag.
Bestämmelserna i 17 kap. 1 § och 20 kap. 9 § lagen om allmän försäk-
ring om sammanträffande av förmåner, förskott i form av bistånd enligt
socialtjänstlagen och uppgiftsskyldighet for statliga och kommunala
myndigheter, arbetsgivare och forsäkringsinrättningar tillämpas också i
ärenden enligt denna lag.
38 § Regeringen får
1. träffa överenskommelse med andra stater om utsträckt tillämpning
av denna lag, och
2. förordna att bam som inte har något medborgarskap, eller som är
politisk flykting, skall ha samma rätt till underhållsstöd som svenskt
bam.
Prop. 1995/96:208
Bilaga 2
1. Denna lag träder i kraft den 1 december 1996 och tillämpas första
gången i fråga om underhållsstöd som avser tid efter den 31 december
1996.
2. Genom lagen upphävs lagen (1964:143) om bidragsförskott vid
utgången av år 1996. Den upphävda lagen gäller dock fortfarande for
bidrag som avser tid före den 1 januari 1997.
3. Den som vid ikraftträdandet uppbär bidragsförskott enligt den upp-
hävda lagen skall utan särskilt beslut anses ha blivit beviljad underhålls-
stöd enligt denna lag, om inte försäkringskassan beslutar annat i enlighet
med denna lag. Beslut om bidragsskyldigs återbetalningsskyldighet skall
dock meddelas enligt den nya lagen.
4. Om återbetalningsskyldighet som skall fastställas enligt den nya
lagen och lagen (1996:000) om förlängt underhållsstöd till studerande i
förhållande till fastställt underhållsbidrag sammanlagt innebär en höjning
av den bidragsskyldiges skyldighet att bidra till barnets eller barnens
underhåll får, i den mån höjningen endast beror på skillnader mellan
bestämmelserna om återbetalningsskyldighet och underhållsbidrag och
om den bidragssskyldige begär det, höjningen ske med fem procent av
inkomsten, beräknad enligt 22 § i den nya lagen, per år under åren
1996 och 1997 och resterande under år 1998.
5. Det belopp som inbetalats enligt fastställd återbetalningsskyldighet
avräknas i första hand på fordringar enligt lagen (1964:143) om bidrags-
förskott.
128
Härigenom föreskrivs följande.
Förlängt underhållsstöd
1 § Till studerande vars föräldrar inte bor tillsammans skall lämnas för-
längt underhållsstöd enligt bestämmelserna i denna lag.
2 § I denna lag avses med
bidragsskyldig den som enligt 7 kap. 2 § andra stycket föräldrabalken
skall fullgöra sin underhållsskyldighet genom att betala underhållsbidrag
till bamet,
boförälder den av föräldrarna som bamet är folkbokfört och varaktigt
bor hos.
3 § Förlängt underhållsstöd lämnas till en studerande som är bosatt hos
boföräldem här i landet och vars föräldrar inte bor tillsammans.
I fråga om till vem stöd enligt denna lag kan lämnas gäller även i
övrigt vad som föreskrivs i 3-5 §§ lagen (1996:000) om underhållsstöd.
Med särskilt förordnad vårdnadshavare avses då den som var särskilt
förordnad vårdnadshavare för bamet när det fyllde 18 år.
Förlängt underhållsstöd lämnas till den som går i skolan när han eller
hon fyller 18 år eller återupptar skolgången innan han eller hon fyller 19
år så länge denne bedriver studier som ger rätt till förlängt barnbidrag
enligt lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag eller studiehjälp enligt 3
kap. studiestödslagen (1973:349), dock längst till och med juni månad
det år denne fyller 20 år. Studier som omfattar kortare tid än åtta veckor
eller deltidsstudier medför dock inte rätt till förlängt underhållsstöd.
4 § Underhållsstöd lämnas från och med månaden efter det att bamet
fyllt 18 år eller återupptagit skolgången till och med den månad rätten
till stödet upphör. Underhållsstöd lämnas dock inte för längre tid tillbaka
än en månad före ansökningsmånaden.
5 § Förlängt underhållsstöd lämnas inte om den studerande ingått äkten-
skap.
6 § Det förlängda underhållsstödets storlek bestäms enligt 7-10 §§ lagen
(1996:000) om underhållsstöd.
Ansökan och beslut
1 § Förlängt underhållsstöd söks hos den allmänna försäkringskasssan av
den studerande. Ansökan skall vara skriftlig.
8 § När förlängt underhållsstöd sökts skall försäkringskassan omedelbart
sända meddelande om ansökningen till den bidragsskyldige under förut-
Prop. 1995/96:208
Bilaga 2
9 Riksdagen 1995/96. 1 sarnl. Nr 208
129
sättning att hans eller hennes vistelseort är känd eller kan utrönas. Med-
delandet skall innehålla en uppmaning till den bidragsskyldige att yttra
sig muntligen eller skriftligen inom en viss tid, om han eller hon har
något att invända mot ansökningen eller att anföra i fråga om återbetal-
ningsskyldighet enligt 13 §. I meddelandet skall även lämnas underrättel-
se om föreskrifterna dels i 3-6 §§ denna lag, dels i 19-24 §§ lagen
(1996:000) om underhållsstöd. Sådant meddelande skall delges om åter-
betalningsskyldighet enligt 13 § kan komma i fråga.
9 § När försäkringskassan har meddelat beslut i ärendet, skall den stude-
rande skriftligen underrättas om beslutet. Har förlängt underhållsstöd
beviljats, skall därvid lämnas underrättelse om föreskrifterna i 10 § och
18 § lagen om underhållsstöd.
Beslut att bevilja förlängt underhållsstöd och att fastställa återbetal-
ningsskyldighet enligt 19 § lagen om underhållsstöd skall skriftligen
delges den bidragsskyldige. Därvid skall också lämnas underrättelse om
föreskrifterna i 20, 25 och 26 §§ lagen (1996:000) om underhållsstöd
samt 7 kap. 2 a § föräldrabalken.
10 § Den som förlängt underhållsstöd betalas ut till är skyldig att an-
mäla sådan omständighet som kan påverka rätten till och storleken av
det förlängda underhållsstödet. Anmälan skall göras till försäkrings-
kassan så snart den som stödet betalas ut till får veta att förhållandena
har eller kommer att ändras.
11 § I fråga om förlängt underhållsstöd tillämpas även 11 § första
stycket andra och tredje meningen samt andra stycket, 15 och 32 §§
lagen (1996:000) om underhållsstöd.
Utbetalning
12 § Förlängt underhållsstöd betalas ut till den studerande.
I fråga om förlängt underhållsstöd tillämpas även 16 §, 17 § andra
stycket och 18 § lagen (1996:000) om underhållsstöd.
Återbetalningsskyldighet
13 § I fråga om återbetalningsskyldighet för förlängt underhållsstöd
tillämpas 19-31 §§ lagen (1996:000) om underhållsstöd.
Överklagande
14 § I fråga om förlängt underhållsstöd tillämpas också 33-38 §§ lagen
(1996:000) om underhållsstöd.
Prop. 1995/96:208
Bilaga 2
1. Denna lag träder i kraft den 1 december 1996 och tillämpas i fråga
om förlängt underhållsstöd som avser tid efter den 31 december 1996.
2. Genom lagen upphävs lagen (1984:1095) om förlängt bidragsför-
skott för studerande vid utgången av år 1996. Den upphävda lagen gäller
130
dock fortfarande för bidrag som avser tid före den 1 januari 1997.
3. Den som fått förlängt bidragsförskott beviljat enligt lagen
(1984:1095) om förlängt bidragsförskott för studerande skall utan särskilt
beslut anses ha blivit beviljad förlängt underhållsstöd enligt denna lag,
om inte försäkringskassan beslutar annat i enlighet med denna lag.
Beslut om återbetalningsskyldighet skall dock meddelas enligt den nya
lagen.
4. Om återbetalningsskyldighet som skall fastställas enligt den nya
lagen och lagen (1996:000) om underhållsstöd i förhållande till fastställt
underhållsbidrag sammanlagt innebär en höjning av den bidragsskyldiges
skyldighet att bidra till barnets eller barnens underhåll får, i den mån
höjningen endast beror på skillnader mellan bestämmelserna om åter-
betalningsskyldighet och underhållsbidrag och om den bidragsskyldige
begär det, höjningen ske med fem procent av inkomsten, beräknad enligt
22 § lagen om underhållsstöd, per år under åren 1996 och 1997 och
resterande under år 1998.
5. Det belopp som inbetalats enligt fastställd återbetalningsskyldighet
avräknas i första hand på fordringar enligt lagen (1964:143) om bidrags-
förskott och lagen (1984:1095) om förlängt bidragsförskott.
Prop. 1995/96:208
Bilaga 2
131
Prop. 1995/96:208
Bilaga 2
Härigenom föreskrivs att 3, 5 och 7 §§ lagen (1984:1096) om särskilt
bidrag till vissa adoptivbarn skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
3 §'
Bidraget lämnas efter ansökan från
och med den månad under vilken
bidragsrätten inträtt, dock inte för
längre tid tillbaka än tre månader
före ansökningsmånaden. Bidraget
lämnas till och med den månad,
under vilken bamet fyller 18 år eller
rätten till bidrag annars upphör.
Går bamet i skolan när det fyller 18
år eller återupptas skolgången innan
bamet fyller 19 år, kan bidraget efter
särskild ansökan utgå så länge skol-
gången pågår, dock längst till och
med juni månad det år bamet fyller
20 år. Till skolgång räknas studier
som ger rätt till förlängt barnbidrag
enligt lagen (1986:378) om förlängt
barnbidrag eller studiehjälp enligt
3 kap. studiestödslagen (1973:349).
Studier som omfattar kortare tid än
åtta veckor eller deltidsstudier med-
för dock inte rätt till bidrag. Det-
samma gäller studier för vilka bar-
net uppbär återbetalningspliktiga
studiemedel oberoende av förälderns
ekonomi enligt 3 kap. 12 § tredje
stycket studiestödslagen.
Föreslagen lydelse
Bidraget lämnas efter ansökan
från och med den månad under
vilken bidragsrätten inträtt, dock
inte för längre tid tillbaka än en
månad före ansökningsmånaden.
Bidraget lämnas till och med den
månad, under vilken bamet fyller
18 år eller rätten till bidrag annars
upphör.
Går bamet i skolan när det fyller
18 år eller återupptas skolgången
innan bamet fyller 19 år, kan bidra-
get efter särskild ansökan utgå så
länge skolgången pågår, dock
längst till och med juni månad det
år bamet fyller 20 år. Till skolgång
räknas studier som ger rätt till för-
längt barnbidrag enligt lagen
(1986:378) om förlängt barnbidrag
eller studiehjälp enligt 3 kap. studie-
stödslagen (1973:349). Studier som
omfattar kortare tid än åtta veckor
eller deltidsstudier medför dock
inte rätt till bidrag.
Bidrag efter det att bamet fyllt 18 år lämnas endast om bamet var-
aktigt bor tillsammans med adoptivföräldern eller någon som var vård-
nadshavare för bamet när det fyllde 18 år. Sådant bidrag söks och upp-
bärs av den som sålunda sammanbor med bamet.
1 Senaste lydelse 1986:381.
132
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
5 §2
Det särskilda bidraget utgör för år
räknat 14 080 kronor.
Prop. 1995/96:208
Bilaga 2
Det särskilda bidraget utgör 1 200
kronor per månad. Om barnet själv
har inkomster enligt 9 § lagen
(1996:000) om underhållsstöd skall
bidraget minska med hälften av in-
komsterna.
7 §
I övrigt gäller i tillämpliga delar i
fråga om det särskilda bidraget vad
som föreskrivs om bidragsförskott i
5 och 6 §§, 7 § andra stycket, 8-10
§§, 11 § andra stycket, 12-14 §§
samt 19-24 §§ lagen (1964:143)
om bidragsförskott.
I övrigt gäller i tillämpliga delar i
fråga om det särskilda bidraget vad
som föreskrivs om underhållsstöd i
5 § tredje styck-et, 10 och 11 §§,
13 § första stycket, 14-18 och
32-38 §§ lagen (1996:000) om un-
derhållsstöd.
Denna lag träder i kraft den 1 december 1996 och tillämpas i fråga om
bidrag som avser tid efter den 31 december 1996. Äldre bestämmelser
tilllämpas i fråga om bidrag som avser tid före den 1 januari 1997.
2 Senaste lydelse 1994:1954.
133
Härigenom föreskrivs i fråga om föräldrabalken1
dels att 7 kap. 11 § skall upphöra att gälla,
dels att 7 kap. 2 och 14 §§ skall ha följande lydelse,
dels att det i balken skall införas en ny paragraf, 7 kap. 2 a §, av föl-
jande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 kap.
2 §
Förälder skall fullgöra sin underhållsskyldighet genom att betala under-
hållsbidrag till bamet, om föräldern
1. inte har vårdnaden om bamet och inte heller varaktigt bor till-
sammans med bamet, eller
2. har vårdnaden om bamet gemensamt med den andra föräldern men
bamet varaktigt bor tillsammans med endast den andra föräldern.
Underhållsbidrag fastställs genom dom eller avtal.
Vårdnadshavaren får företräda bamet i frågor om underhållsbidrag,
även om vårdnadshavaren inte har uppnått myndig ålder. Också förmyn-
dare har rätt att företräda bamet. Avtal om underhållsbidrag kan slutas
även före barnets födelse.
Prop. 1995/96:208
Bilaga 2
I mål om underhåll till barnet
skall var och en som enligt tredje
stycket får företräda barnet
beredas tillfälle att yttra sig.
2a§
En förälder som är återbetal-
ningsskyldig enligt lagen
(1996:000) om underhållsstöd eller
lagen (1996:000) om förlängt un-
derhållsstöd till studerande anses
ha fullgjort sin underhållsskyldig-
het intill det belopp som lämnas i
underhållsstöd till barnet.
14 §
I mål om underhåll till barn har
socialnämnd som enligt 11 § skall
tillse att barnet tillförsäkras under-
håll rätt att föra talan för barnet.
Var och en som kan föra talan för
134
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
barnet skall beredas tillfälle att yttra
sig i målet.
Underhållsbidrag får bestämmas till olika belopp för särskilda delar av
underhållstiden.
Underhåll till bam får ej mot den underhållsskyldiges bestridande be-
stämmas för tid efter det bamet fyllt arton år, innan det kan tillförlitligt
bedömas om underhållsskyldighet föreligger därefter.
Prop. 1995/96:208
Bilaga 2
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.
2. Har talan om underhållsbidrag väckts före ikraftträdandet till-lämpas
äldre bestämmelser i fråga om socialnämnds rätt att föra talan för bamet.
135
Prop. 1995/96:208
Bilaga 2
Härigenom föreskrivs att 7 kap. 14-16 §§ samt 18 och 19 §§ utsök-
ningsbalken1 skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
7 kap.
14 §
Vid utmätning av lön har följande fordringar i nämnd ordning företräde
framför andra fordringsanspråk:
1. fordran som avser underhållsbi- 1. fordran som avser underhållsbi-
drag enligt äktenskapsbalken och för- drag enligt äktenskapsbalken och
äldrabalken, föräldrabalken samt fordran som
avser återbetalningsskyldighet en-
ligt lagen (1996:000) om under-
hållsstöd och lagen (1996:000) om
förlängt underhållsstöd till stude-
rande,
2. konkursbos fordran på gäldenärens lön enligt 3 kap. 4 § konkurs-
lagen (1987:672), om lönen innehållits under konkursen,
3. fordran som avses i 2 § lagen (1993:891) om indrivning av statliga
fordringar m.m.
Företrädesrätt enligt första stycket 1 gäller även sådant utländskt under-
hållsbidrag som får verkställas i Sverige, om bidragsfordringen vid verk-
ställighetstillfället inte är äldre än fem år.
15 §
Avdrag för preliminär skatt har fö-
reträde framför utmätning av lön.
Utmätning för underhållsbidrag med
företrädesrätt enligt 14 § och förrätt-
ningskostnadema i målet har företrä-
de framför avdrag för kvarstående
skatt. Vid utmätning av lön för annan
fordran har avdrag för kvarstående
skatt företräde. En fordran enligt 14 §
första stycket 1 har företräde framför
förrättningskostnadema i målet.
Avdrag för preliminär skatt har
företräde framför utmätning av lön.
Utmätning för en fordran med före-
trädesrätt enligt 14 § första stycket
1 och förrättningskostnadema i
målet har företräde framför avdrag
för kvarstående skatt. Vid utmät-
ning av lön för annan fordran
har avdrag för kvarstående skatt
företräde. En fordran enligt 14 §
första stycket 1 har företräde
framför förrättningskostnadema i
målet.
1 Lydelse enligt SFS 1995:298 som träder i kraft den 1 april 1996.
136
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
16 §
Prop. 1995/96:208
Bilaga 2
Vid samtidig utmätning för flera
underhållsbidrag med företrädesrätt
enligt 14 § skall det innehållna belop-
pet fördelas efter de löpande bidra-
gens storlek. Om mer än som svarar
mot de löpande bidragen har utmätts,
har bidrag som har stått ute längre
företräde vid fördelningen av det
överskjutande beloppet.
En delbetalning som flyter in på en
viss underhållsberättigads fordran
avräknas i första hand på den fordran
som har stått ute längst.
18 §
Har utmätning för fordran med fö-
reträdesrätt enligt 14 § beviljats i för-
mån som avses i 1 § första stycket 3
eller 4 och blir därefter rättigheten
som sådan utmätt för annan fordran,
har den förra fordringen företräde till
betalning ur vad som flyter in till
följd av den senaste utmätningen. I
fråga om underhållsbidrag med före-
trädesrätt enligt 14 § gäller detta i
fråga om bidragsbelopp som har för-
fallit till betalning när beslutet om
utmätning av rättigheten meddelas
eller förfaller näst därefter.
Vid samtidig utmätning för flera
fordringar med företrädesrätt enligt
14 § första stycket 1 skall det inne-
hållna beloppet fördelas efter de
löpande fordringarnas storlek. Om
mer än som svarar mot de löpande
fordringarna har utmätts, har be-
lopp som stått ute längre företräde
vid fördelningen av det överskju-
tande beloppet.
En delbetalning som flyter in på
en viss berättigads fordran avrä-
knas i första hand på den fordran
som har stått ute längst.
Har utmätning för fordran med
företrädesrätt enligt 14 § beviljats i
förmån som avses i 1 § första
stycket 3 eller 4 och blir därefter
rättigheten som sådan utmätt för
annan fordran, har den förra ford-
ringen företräde till betalning ur
vad som flyter in till följd av den
senaste utmätningen. I fråga om
fordran med företrädesrätt enligt 14
§ första stycket 1 gäller detta i frå-
ga om belopp som har förfallit till
betalning när beslutet om utmät-
ning av rättigheten meddelas eller
förfaller näst därefter.
Har utmätning beviljats i förmån som avses i 1 § första stycket 3 eller
4 för någon annan fordran än som avses i 14 § och blir därefter rättig-
heten som sådan utmätt för ytterligare fordran, skall den senaste utmät-
ningen anses ha skett även för den obetalda delen av den förra fordring-
en.
19 §
Även om gäldenären är i konkurs
får utmätning enligt detta kapitel ske
för fordran, som avser underhålls-
bidrag med företrädesrätt enligt
14 §. Utmätning får också ske för
konkursboets räkning.
Även om gäldenären är i konkurs
får utmätning enligt detta kapitel
ske för fordran med företrädesrätt
enligt 14 § första stycket 1. Utmät-
ning får också ske för konkursboets
räkning.
137
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Försätts gäldenären i konkurs under
pågående utmätning av lön för någon
annan fordran än som avser under-
Försätts gäldenären i konkurs un- 1 a^a
der pågående utmätning av lön för
någon annan fordran än sådan som
Prop. 1995/96:208
hållsbidrag med företrädesrätt enligt
14 §, skall utmätningen fortsätta för
konkursboets räkning, om inte kon-
kursförvaltaren begär att verkställig-
heten skall upphöra.
har företrädesrätt enligt 14 § första
stycket 1, skall utmätningen fortsät-
ta för konkursboets räkning, om
inte konkursförvaltaren begär att
verkställigheten skall upphöra.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.
138
Härigenom föreskrivs följande.
Inledande bestämmelser
1 § Underhållsstöd skall lämnas till bam enligt bestämmelserna i denna
lag.
2 § I denna lag avses med
bidragsskyldig den som enligt 7 kap. 2 § första stycket föräldrabalken
skall fullgöra sin underhållsskyldighet genom att betala underhållsbidrag
till bamet,
boförälder den förälder som bamet är folkbokfört hos (tillsammans
med). Med förälder likställs den som med socialnämndens medgivande
har tagit emot ett utländskt bam för stadigvarande vård och fostran i
syfte att adoptera det.
Förutsättningar för att underhållsstöd skall lämnas
3 § Om ett bams föräldrar inte bor tillsammans lämnas underhållsstöd
till bamet om bamet varaktigt bor hos boföräldem här i landet och
boföräldem är vårdnadshavare för bamet eller var vårdnadshavare för
bamet när det fyllde 18 år.
Underhållsstöd lämnas också till ett bam som är bosatt hos särskilt
förordnad vårdnadshavare här i landet, eller hos någon som var särskilt
förordnad vårdnadshavare för bamet när det fyllde 18 år. Vad som sägs
i lagen om boförälder gäller då den särskilt förordnade vårdnadshavaren.
Bestämmelserna i 4 § 1 och 5 § tillämpas inte i dessa fall.
Är bamet inte svensk medborgare lämnas underhållsstöd endast om
boföräldem eller bamet vistas här sedan minst sex månader. Ett bam
som lämnar Sverige skall fortfarande anses bosatt här, om den som
stödet betalas ut till visar att utlandsvistelsen är avsedd att vara längst
sex månader. Medföljande bam till den som av en statlig arbetsgivare
sänds till ett annat land för arbete för arbetsgivarens räkning, skall under
utsändningstiden anses bosatt i Sverige.
Vad som sägs i tredje stycket om krav på föregående vistelse här i
landet gäller inte om något annat är särskilt föreskrivet.
4 § Underhållsstöd lämnas inte om
1. boföräldem uppenbarligen utan giltigt skäl låter bli att vidta eller
medverka till åtgärder för att få faderskapet till bamet fastställt,
2. det finns anledning att anta att den bidragsskyldige i rätt ordning
betalar underhåll som inte är lägre än det belopp som enligt denna lag
skulle betalas ut i underhållsstöd till bamet,
Prop. 1995/96:208
Bilaga 3
139
3. det är uppenbart att den bidragsskyldige på något annat sätt ser till
att bamet får motsvarande underhåll,
4. boföräldem trots föreläggande enligt 31 § första stycket utan giltigt
skäl låter bli att vidta de åtgärder som begärs, eller
5. om bamet har rätt till barnpension efter den bidragsskyldige på
grund av bestämmelserna i 8 kap. 2 § eller 14 kap. 2 § lagen (1962:381)
om allmän försäkring.
5 § När barnets föräldrar är folkbokförda på samma adress anses de bo
tillsammans, om inte den som stödet betalas ut till visar annat. Föräldrar
som är gifta med varandra anses bo tillsammans även om de inte är
folkbokförda på samma adress, om inte den som stödet betalas ut till
visar annat.
Om det kommer fram andra omständigheter som gör det sannolikt att
föräldrarna bor tillsammans måste den som stödet betalas ut till att visa
att de inte gör det.
6 § Underhållsstöd lämnas från och med den månad under vilken
föräldrarna flyttat isär eller rätt till stöd annars uppkommit, dock inte for
längre tid tillbaka än en månad före ansökningsmånaden.
Underhållsstöd lämnas till och med den månad under vilken bamet
fyllt 18 år eller till och med den tidigare månad under vilken rätten till
stöd annars upphört.
7 § Underhållsstöd lämnas for längre tid än vad som anges i 6 § till den
som går i skolan när han eller hon fyller 18 år eller återupptar skolgång-
en innan han eller hon fyller 19 år så länge denne bedriver studier som
ger rätt till förlängt barnbidrag enligt lagen (1986:378) om förlängt
barnbidrag eller studiehjälp enligt 3 kap. studiestödslagen (1973:349),
dock längst till och med juni månad det år denne fyller 20 år. Studier
som omfattar kortare tid än åtta veckor eller deltidsstudier medför dock
inte rätt till förlängt underhållsstöd. Vad som sägs om boföräldem i 4 §
1 och 4 gäller då i stället den studerande.
Förlängt underhållsstöd lämnas från och med månaden efter det att den
studerande fyllt 18 år eller återupptagit skolgången till och med den
månad under vilken rätten till stödet upphör. Förlängt underhållsstöd
lämnas dock inte för längre tid tillbaka än en månad före ansöknings-
månaden.
Förlängt underhållsstöd lämnas inte om den studerande ingått äkten-
skap.
Underhållsstödets storlek
8 § Underhållsstöd till ett bam lämnas med 1 173 kronor per månad.
Om det finns anledning att anta att den bidragsskyldige i rätt ordning
betalar ett underhåll till bamet som motsvarar det belopp som försäk-
ringskassan skulle ha fastställt i återbetalningsskyldighet i enlighet med
bestämmelserna i 24-28 §§, avräknas detta belopp från underhållsstödet.
Prop. 1995/96:208
Bilaga 3
140
Om bamet inte bor varaktigt hos endast en förälder, eller om sökanden
i annat fall begär det, lämnas underhållsstöd med 1 173 kronor per
månad med avräkning for det belopp återbetalningsskyldighet skulle ha
fastställts till om 24-28 §§ tillämpats på inkomsten hos den av föräld-
rarna som inte är boförälder.
Underhållsstöd till ett bam som bor hos särskilt förordnad vårdnadsha-
vare eller hos någon som var särskilt förordnad vårdnadshavare när
bamet fyllde 18 år, lämnas i förhållande till båda föräldrarna.
9 § Om underhållsbidrag fastställts enligt föräldrabalken i form av ett
engångsbelopp, skall avräkning från underhållsstödet ske med vad det
fastställda underhållsbidraget skäligen kan anses motsvara i underhåll per
månad.
Om den bidragskyldige bor utomlands och det finns anledning att anta
att han eller hon i rätt ordning betalar fastställt underhållsbidrag, skall
detta belopp räknas av från underhållsstödet i stället for vad som sägs i
8 § första stycket andra meningen.
10 § Om bamet har inkomster skall underhållsstödet minskas med ett
belopp som motsvarar hälften av inkomsterna beräknade enligt 25-27 §§.
1 stället for den minskning av beloppet som anges i 26 § andra stycket
skall beloppet minskas med 48 000 kronor.
Har avdrag på återbetalningsskyldighet medgetts med visst belopp
enligt 23 § andra stycket minskas kommande underhållsstöd med mot-
svarande belopp.
11 § Underhållsstöd lämnas inte för tid då bamet under en hel månad
1. får vård på vårdinstitution eller sjukvårdsinrättning eller annars får
kost och logi som bekostas av staten,
2. bor i familjehem eller bostad med särskild service for bam och
ungdomar enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funk-
tionshindrade, eller
3. vårdas i familjehem eller hem för vård eller boende inom social-
tjänsten.
Ansökan och beslut
12 § Underhållsstöd lämnas efter skriftlig ansökan av boföräldem hos
den allmänna försäkringskassan. Ansökan om förlängt underhållsstöd
skall göras av den studerande.
Ansökan skall innehålla nödvändiga upplysningar for bedömningen av
barnets rätt till stöd och en försäkran på heder och samvete att de
lämnade uppgifterna är riktiga. Om sökanden inte själv kan lämna en
sådan försäkran, skall riktigheten av upplysningarna intygas av två
trovärdiga personer som är förtrogna med förhållandena.
13 § När underhållsstöd sökts skall försäkringskassan omedelbart sända
meddelande om ansökan till den bidragsskyldige under förutsättning att
Prop. 1995/96:208
Bilaga 3
141
hans eller hennes vistelseort är känd eller går att ta reda på. Meddelan-
det skall innehålla en uppmaning till den bidragsskyldige att yttra sig
muntligen eller skriftligen inom en viss tid, om han eller hon har något
att invända mot ansökan eller att anföra i fråga om återbetalningsskyl-
dighet enligt 21 §. I meddelandet skall även underrättelse lämnas om
föreskrifterna i 3, 4, 8-10 och 21-28 §§. Sådant meddelande skall delges
om återbetalningsskyldighet enligt 21 § kan komma i fråga.
14 § När försäkringskassan har meddelat beslut i ärendet, skall sökanden
skriftligen underrättas om beslutet. Har stöd beviljats, skall underrättelse
lämnas om föreskrifterna i 18 och 20 §§.
Beslut om att bevilja underhållsstöd och att fastställa återbetalnings-
skyldighet skall delges den bidragsskyldige. Denne skall också under-
rättas om föreskrifterna i 23, 29 och 30 §§ denna lag samt 7 kap. 2 a §
föräldrabalken.
15 § Om det inte utan dröjsmål kan avgöras om någon har rätt till
underhållsstöd men det finns sannolika skäl for sådan rätt, skall försäk-
ringskassan besluta att stöd skall betalas ut med ett skäligt belopp om
det är av väsentlig betydelse för bamet. För sådant underhållsstöd får
särskilda villkor föreskrivas.
Om det senare bestäms att underhållsstöd inte skall lämnas eller skall
lämnas med ett lägre belopp än vad som har betalats ut enligt första
stycket är den som stödet har betalats ut till inte skyldig att betala
tillbaka underhållsstödet i andra fall än om
1. han eller hon genom att lämna oriktiga uppgifter eller genom att inte
fullgöra en uppgifts- eller anmälningsskyldighet eller på annat sätt
förorsakat att underhållsstöd har lämnats felaktigt eller med for högt
belopp, eller
2. underhållsstöd i annat fall har lämnats felaktigt eller med for högt
belopp och den till vilken underhållsstödet har betalats skäligen borde ha
insett detta.
Utbetalning
16 § Försäkringskassan betalar ut underhållsstöd månadsvis i förskott.
Stödet skall, om det slutar på öretal, avrundas till närmast lägre krontal.
Är månadsbeloppet lägre än 50 kronor bortfaller stödet for den månaden.
I den omfattning som underhållsstöd for en viss månad svarar mot
sådant underhåll för samma tid som den bidragsskyldige har betalat till
bamet innan han eller hon enligt 14 § har delgetts beslut om återbetal-
ningsskyldighet skall ett motsvarande belopp dras av från underhålls-
stödet.
Om underhållsstödet inte har lyfts före utgången av sjätte månaden
efter den då stödet har förfallit till betalning, är det förverkat.
17 § Underhållsstödet betalas ut till boföräldem. Har två särskilt för-
ordnade vårdnadshavare utsetts att utöva vårdnaden gemensamt utbetalas
Prop. 1995/96:208
Bilaga 3
142
underhållsstödet till den kvinnliga vårdnadshavaren eller, om vårdnads-
havama begär det, till den manlige vårdnadshavaren.
Förlängt underhållsstöd betalas ut till den studerande.
Om det finns synnerliga skäl får underhållsstödet på ffamställan av
socialnämnden betalas ut till någon annan lämplig person eller till
nämnden att användas för barnets bästa.
A nmälningsskyldighet
18 § Den som underhållsstöd betalas ut till är skyldig att anmäla sådant
förhållande som kan påverka rätten till och storleken av stödet. Anmälan
skall göras till försäkringskassan så snart den som stödet betalas ut till
får veta att förhållandena har ändrats eller kommer att ändras.
Ändring av beslut
19 § Försäkringskassan skall besluta om indragning eller nedsättning av
underhållsstödet om något förhållande har inträffat som föranleder att
underhållsstöd inte skall lämnas eller skall lämnas med ett lägre belopp.
Om det finns sannolika skäl för att underhållsstöd skall dras in eller
minskas kan försäkringskassan besluta att stödet inte skall betalas ut
eller betalas ut med lägre belopp till dess slutligt beslut meddelats.
Återkrav
20 § Har underhållsstöd lämnats felaktigt eller med för högt belopp skall
försäkringskassan besluta om återkrav av beloppet från den som det har
betalats ut till. Om det finns särskilda skäl får dock försäkringskassan
efterge återkravet helt eller delvis.
Vid en senare utbetalning av underhållsstöd eller annan ersättning som
skall betalas ut av allmän försäkringskassa till någon som skall betala
tillbaka underhållsstöd enligt första stycket får försäkringskassan hålla
inne ett skäligt belopp i avräkning på vad som har lämnats för mycket.
Återbetalningsskyldighet
21 § När underhållsstöd lämnats till ett bam skall den bidragsskyldige
till staten återbetala kostnaderna för underhållsstödet. Återbetalnings-
skyldigheten fastställs av försäkringskassan i enlighet med 24-28 §§
samtidigt som eller snarast efter det att beslut om underhållsstöd med-
delats. Återbetalningsskyldighet får inte fastställas för tid tillbaka under
vilken försäkringskassan trätt in i barnets rätt till underhållsbidrag enligt
enligt 31 § och aldrig för längre tid tillbaka än tre år före den dag då
meddelande enligt 13 § sändes till den bidragsskyldige.
Återbetalningsskyldighet skall inte fastställas om 8 § första stycket
andra meningen eller 8 § andra stycket har tillämpats eller om under-
hållsbidrag enligt föräldrabalken fastställts i form av ett engångsbelopp.
Försäkringskassan behöver inte fastställa återbetalningsskyldighet om
Prop. 1995/96:208
Bilaga 3
143
den bidragsskyldige är bosatt utomlands och en tillämpning av 31 §
därför övervägs.
Har en man enligt 1 kap. 1 § föräldrabalken ansetts som far till ett
bam eller har en mans faderskap till ett bam fastställts genom bekräftel-
se eller dom, men frias mannen från faderskapet, har han rätt att få
tillbaka vad han har betalat enligt denna lag. Dämtöver har han rätt att
få ränta enligt 5 § räntelagen (1975:635) från och med varje betalnings-
dag.
22 § Försäkringskassan får för tiden till dess att frågan har avgjorts
genom ett beslut som vunnit laga kraft besluta om återbetalningsskyldig-
het efter vad som är skäligt. Återbetalningsskyldighet får dock åläggas
någon endast om det finns sannolika skäl för att återbetalningsskyldighet
föreligger. Har fråga om återbetalningsskyldighet uppkommit på grund
av ett mål i allmän domstol om fastställande av faderskap till bam, får
beslut om återbetalningsskyldighet inte meddelas, om flera män är
instämda i målet.
Bestäms den slutliga återbetalningsskyldigheten till lägre belopp än vad
som för samma tid återbetalats i enlighet med första stycket, skall
skillnaden betalas ut till den bidragsskyldige. Bestäms den slutliga
återbetalningsskyldigheten till högre belopp än vad som för samma tid
återbetalats i enlighet med föregående stycke, skall den bidragsskyldige
betala in skillnaden till försäkringskassan.
23 § Den bidragsskyldige skall till försäkringskassan förskottsvis för
kalendermånad betala det belopp som återbetalningskyldigheten fast-
ställts till. Underhåll som betalas till bamet innan den bidragsskyldige
har delgetts beslutet om återbetalningsskyldighet får dock, i den mån det
svarar mot underhållsstödet, avräknas från vad som skall betalas.
Om den bidragsskyldige har haft bamet hos sig, kan han eller hon vid
fullgörande av återbetalningsskyldighet tillgodoräknas ett avdrag som
föräkringskassan bestämmer enligt vad som föreskrivs om underhålls-
bidrag i 7 kap. 4 § första stycket föräldrabalken. För att avdrag skall
medges, skall anmälan om vistelsen göras till försäkringskassan inom tre
månader från utgången av den kalendermånad då vistelsen upphörde.
Den bidragsskyldige skall styrka att han eller hon har haft bamet hos sig
under den tid som avdraget avser.
24 § Försäkringskassan skall bestämma återbetalningsskyldigheten för
varje bam till ett visst belopp per år. Beloppet skall motsvara det pro-
centtal av den bidragsskyldiges inkomst som anges i tabellen när under-
hållsskyldighet enligt 7 kap. 1 § föräldrabalken föreligger för det antal
bam som anges i tabellen. Det belopp som fastställs skall dock aldrig
överstiga vad som lämnas i underhållsstöd för samma tid.
Prop. 1995/96:208
Bilaga 3
144
Antal bam Procent av inkomst för vaije bam
ett bam tio procent
två bam sex och en fjärdedels procent
tre bam fem procent
Om underhållsskyldighet enligt 7 kap. 1 § föräldrabalken föreligger för
fler än tre bam, beräknas återbetalningsskyldigheten för varje bam till så
många procent av inkomsten som motsvarar det tal som erhålls om man
dividerar summan av femton och antalet bam utöver tre med det totala
antalet bam. Procentsatsen bestäms till tal med högst två decimaler.
Återbetalningsskyldighet per månad skall, om beloppet slutar på öretal,
avrundas till närmast lägre krontal. Om återbetalningen skulle bli lägre
än 100 kronor per bam och månad bortfaller återbetalningsskyldigheten.
25 § Den bidragsskyldiges inkomst enligt 24 § beräknas i enlighet med
senast fastställda taxeringsbeslut enligt 4 kap. 2 § taxeringslagen
(1990:324), och med utgångspunkt i
1. intäkt av tjänst enligt 32 § kommunalskattelagen (1928:370) med
avdrag för resor till och från arbetet,
2. intäkt av kapital enligt 3 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig
inkomstsskatt, och
3. inkomst av näringsverksamhet enligt 25 § kommunalskattelagen
justerad enligt andra stycket.
Inkomsten av näringsverksamhet skall
ökas med
a) avdrag för föregående års underskott i förvärvskälla,
b) avdrag i förvärvskälla för egen pension intill ett halvt basbelopp
enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring,
c) avdrag för avsättning till periodiseringsfond,
d) avdrag för ökning av expansionsmedel, och
minskas med
a) återfört avdrag för avsättning till periodiseringsfond,
b) minskning av expansionsmedel.
26 § Till beloppen enligt 25 § skall läggs
1. inkomst, inklusive kostförmån, som beskattas enligt lagen
(1958:295) om sjömansskatt,
2. inkomst som på grund av bestämmelserna i 54 § första stycket f
kommunalskattelagen (1928:370) eller avtal om undvikande av dubbel-
beskattning inte ingår i inkomst av näringsverksamhet, tjänst eller kapi-
tal,
3. studiemedel i form av studiebidrag,
4. icke skattepliktiga stipendier som uppgår till minst 3000 kronor per
månad,
5. en procent av den del av den skattepliktiga förmögenheten som
överstiger 800 000 kronor.
Prop. 1995/96:208
Bilaga 3
10 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 208
145
Det sålunda framräknade beloppet skall sedan minskas med
24 000 kronor och utgör därefter den inkomst som skall ligga till grund
för beräkningen av återbetalningsskyldighet.
27 § Återbetalningsskyldighet for förfluten tid beräknas i enlighet med
det taxeringsbeslut som förelåg då. I övrigt gäller 25 och 26 §§.
28 § Återbetalningsskyldighet kan trots vad som sägs i 25-27 §§ be-
stämmas genom en skälighetsbedömning, om det är uppenbart att den bi-
dragsskyldige har en förvärvsförmåga som väsentligt överstiger vad som
motsvarar inkomsten beräknad enligt nämnda paragrafer och han eller
hon inte visar godtagbar anledning till att förvärvsförmågan inte utnytt-
jas.
29 § Försäkringskassan skall utan dröjsmål vidta åtgärder för för att
driva in fordringen om den bidragsskyldige inte fullgör sin återbetal-
ningsskyldighet.
30 § Återbetalningsskyldighet som fastställts enligt 24-28 §§ skall om-
prövas varje år och när grunden för tillämplig procentsats enligt 24 §
ändras.
Återbetalningsskyldighet för viss tid kan också, på ansökan av den bi-
dragsskyldige eller på initiativ av försäkringskassan, jämkas om det taxe-
ringsbeslut som legat till grund för försäkringskassans bedömning änd-
rats väsentligt. Bestäms återbetalningsskyldigheten till lägre belopp än
vad den bidragsskyldige i enlighet med tidigare beslut betalat för samma
tid, skall skillnaden och betald ränta som hänför sig till skillnadsbeloppet
betalas ut till den bidragsskyldige. Bestäms återbetalningsskyldigheten
till högre belopp än vad den bidragskyldige i enlighet med tidigare be-
slut betalat för samma tid, skall den bidragsskyldige betala in skillnaden
till försäkringskassan.
Beslut om återbetalningsskyldighet får upphävas helt eller delvis om
den bidragsskyldige bosatt sig utomlands. Om återbetalningsskyldighet
upphävs för förfluten tid skall vad den bidragsskyldige betalat för sam-
ma tid betalas tillbaka. Därutöver betalas ränta enligt 5 § räntelagen
(1975:635) från och med varje betalningsdag.
31 § Om den bidragsskyldige är bosatt utomlands och underhållsbidrag
är fastställt, inträder försäkringskassan i barnets rätt till underhållsbidrag
till den del det svarar mot utbetalt underhållsstöd. Om underhållsbidrag
inte är fastställt kan försäkringskassan förelägga boföräldem att vidta
eller medverka till åtgärder för att få underhållsbidrag fastställt. Bo-
föräldem skall till försäkringskassan ge in en skriftlig handling om fast-
ställt underhållsbidrag som kan ligga till grund för indrivning av bi-
draget, om försäkringskassan begär det. Om bamet har fyllt 18 år skall
vad som sägs om boföräldem i detta stycke i stället gälla bamet.
I fall som avses i första stycket tillämpas även 23, 29 och 32-35 §§
samt 37 § tredje stycket. Vad som där sägs om återbetalningsskyldighet
Prop. 1995/96:208
Bilaga 3
146
gäller då skyldighet att betala fastställt underhållsbidrag till försäk-
ringskassan. Betalning till försäkringskassan skall dock ske allteftersom
underhållsbidraget förfaller till betalning.
Försäkringskassan bör ge den som får föra barnets talan tillfälle att i
samband med försäkringskassans krav på betalning i enlighet med denna
paragraf utkräva den del av obetalda underhållsbidrag som överstiger
underhållsstödet.
Anstånd
32 § Försäkringskassan får på ansökan av den bidragsskyldige helt eller
delvis bevilja anstånd med att fullgöra återbetalningsskyldigheten.
Anstånd skall medges i den mån det behövs för att den bidragsskyldige
skall få behålla vad som behövs för eget och familjens underhåll. Därvid
skall bestämmelserna om förbehållsbelopp i 7 kap. 4 och 5 §§ utsök-
ningsbalken tillämpas. Anstånd får också beviljas om det annars finns
anledning till det med hänsyn till den bidragsskyldiges personliga eller
ekonomiska förhållanden eller andra särskilda förhållanden.
33 § Ett beslut om anstånd gäller för högst ett år.
Det belopp som beslutet om anstånd avser skall betalas före återbetal-
ning som avser senare tid. Den bidragsskyldige skall på grund av tidiga-
re anståndsbeslut inte någon månad betala mer till försäkringskassan än
det månadsbelopp som återbetalningsskyldigheten fastställs till eller
skulle ha fastställs till om 24-28 §§ tillämpats på den bidragsskyldiges
inkomst. Nytt beslut om anstånd skall meddelas för belopp som på
grund av det tidigare anståndsbeslutet överstiger det sålunda framräknade
månadsbeloppet.
34 § Den som beviljats anstånd är skyldig att göra en anmälan till för-
säkringskassan om sådana ändrade förhållanden inträtt som medför att
anstånd inte längre bör gälla eller bör gälla i mindre omfattning. Full-
görs inte sådan skyldighet skall anståndet anses ha upphört.
Eftergift
35 § Försäkringskassan får på ansökan av den bidragsskyldige helt eller
delvis efterge statens fordran avseende återbetalningsskyldighet och ränta
om det finns synnerliga skäl med hänsyn till den bidragsskyldiges per-
sonliga eller ekonomiska förhållanden.
Ränta
36 § Om den bidragsskyldige inte betalar fastställt återbetalningsbelopp
i rätt tid eller har beviljats anstånd med återbetalning, skall ränta betalas
på skulden. Försäkringskassan behöver inte kräva betalning för ränte-
belopp som avser kortare dröjsmål med betalning. Före varje kalenderår
fastställer regeringen den ränta som skall gälla.
Prop. 1995/96:208
Bilaga 3
147
Av den bidragsskyldige inbetalade belopp skall i första hand avräknas
på upplupen ränta.
Behörig försäkringskassa
37 § Ett ärende om stöd enligt denna lag prövas av den allmänna försäk-
ringskassa som boföräldem är inskriven hos eller skulle ha varit inskri-
ven hos om åldersvillkoret i 1 kap. 4 § lagen (1962:381) om allmän
försäkring varit uppfyllt.
Finns det ingen försäkringskassa enligt första stycket eller om bamet
har fyllt 18 år prövas ärendet av den försäkringskassa hos vilken bamet
är inskrivet eller skulle ha varit inskrivet om det uppfyllt det nämnda
åldersvillkoret.
Frågor om återbetalningsskyldighet och om minskning av underhålls-
stöd enligt 10 § andra stycket prövas dock av den försäkringskassa hos
vilken den bidragsskyldige är inskriven, eller skulle ha varit inskriven
hos om åldersvillkoret i 1 kap. 4 § lagen om allmän försäkring varit
uppfyllt. Är den bidragsskyldige inte inskriven och skulle han eller hon
inte heller under angiven förutsättning ha varit inskriven hos allmän
försäkringskassa, skall Stockholms läns allmänna försäkringskassa pröva
dessa frågor.
Överklagande
38 § Beslut enligt denna lag gäller omedelbart om inte något annat an-
ges i beslutet eller bestäms av den domstol som har att pröva beslutet.
Bestämmelserna i 20 kap. 10-13 §§ lagen (1962:381) om allmän för-
säkring om omprövning och ändring av en försäkringskassas beslut samt
överklagande av försäkringskassans och domstols beslut tillämpas också
i ärende enligt denna lag.
I försäkringskassan skall socialförsäkringsnämnden pröva ärenden om
eftergift enligt 35 § samt omprövning av beslut om återkrav enligt 20 §
om det belopp som felaktigt har betalats ut överstiger tio procent av bas-
beloppet enligt 1 kap. 6 § lagen om allmän försäkring.
Övrigt
39 § Rätten till underhållsstöd får inte överlåtas och får inte utmätas.
40 § I mål eller ärenden enligt denna lag får delgivning inte ske genom
kungörelse enligt 15 § delgivningslagen (1970:428). Meddelande enligt
13 § får, om återbetalningsskyldighet enligt 21 § kan komma i fråga,
delges enligt 12 § delgivningslagen endast om det finns anledning att
anta att den bidragsskyldige har avvikit eller på annat sätt håller sig
undan.
Prop. 1995/96:208
Bilaga 3
148
41 § Beslut om återbetalningsskyldighet och ränta får verkställas enligt
bestämmelserna i utsökningsbalken.
42 § Vad som i lagen (1962:381) om allmän försäkring är föreskrivet
om Riksförsäkringsverkets tillsyn över de allmänna försäkringskassorna
tillämpas också i fråga om försäkringskassornas handläggning av under-
hållsstöd enligt denna lag.
Bestämmelserna i 17 kap. 1 § och 20 kap. 9 § lagen om allmän försäk-
ring om sammanträffande av förmåner, bistånd enligt socialtjänstlagen
och uppgiftsskyldighet for statliga och kommunala myndigheter, arbets-
givare och försäkringsinrättningar tillämpas också i ärenden enligt denna
lag.
43 § Regeringen får
1. träffa överenskommelse med andra stater om utsträckt tillämpning
av denna lag, och
2. forordna att bam som inte har något medborgarskap, eller som är
politisk flykting, skall ha samma rätt till underhållsstöd som svenskt
bam.
Prop. 1995/96:208
Bilaga 3
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997 och tillämpas första
gången i fråga om underhållsstöd som avser tid efter den 31 januari
1997.
2. Genom lagen upphävs lagen (1964:143) om bidragsförskott, lagen
(1984:1095) om förlängt bidragsförskott for studerande och lagen
(1984:1096) om särskilt bidrag till vissa adoptivbarn vid utgången av år
1996. De upphävda lagarna gäller dock fortfarande för bidrag som avser
tid före den 1 februari 1997.
3. Den som för januari 1997 uppbär bidrag enligt någon av de upp-
hävda lagarna skall utan särskilt beslut anses ha blivit beviljad under-
hållsstöd enligt denna lag, om inte försäkringskassan beslutar annat i
enlighet med denna lag. Beslut om bidragsskyldigs återbetalnings-
skyldighet skall dock meddelas enligt den nya lagen.
4. Det belopp som betalats in enligt fastställd återbetalningsskyldighet
skall, sedan avräkning skett for upplupen ränta enligt 36 § andra stycket
den nya lagen, i första hand avräknas på fordringar som uppkommit
enligt de upphävda lagarna.
149
2 Förslag till lag om ändring i föräldrabalken
Härigenom föreskrivs i fråga om föräldrabalken'
dels att 7 kap. 11 § skall upphöra att gälla,
dels att 7 kap. 2 och 14 §§ skall ha följande lydelse,
dels att det i balken skall införas en ny paragraf, 7 kap.
2 a §, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Prop. 1995/96:208
Bilaga 3
7 kap.
2 §
En förälder skall fullgöra sin underhållsskyldighet genom att betala
underhållsbidrag till bamet, om föräldern
1. inte har vårdnaden om bamet och inte heller varaktigt bor till-
sammans med bamet, eller
2. har vårdnaden om bamet gemensamt med den andra föräldern men
bamet varaktigt bor tillsammans med endast den andra föräldern.
Underhållsbidrag fastställs genom dom eller avtal.
Vårdnadshavaren får företräda bamet i frågor om underhållsbidrag,
även om vårdnadshavaren inte har uppnått myndig ålder. Också för-
myndare har rätt att företräda bamet. Avtal om underhållsbidrag kan
slutas även före barnets födelse.
1 mål om underhåll till barnet
skall var och en som enligt tredje
stycket får företräda barnet ges
tillfälle att yttra sig.
2a§
En förälder som är återbetal-
ningsskyldig enligt lagen
(1996:000) om underhållsstöd
anses ha fullgjort sin underhålls-
skyldighet intill det belopp som
lämnas i underhållsstöd till bar-
net.
14 §
I mål om underhåll till barn har
socialnämnd som enligt 11 § skall
tillse att barnet tillförsäkras un-
derhåll rätt att föra talan för bar-
net. Var och en som kan föra ta-
' Balken omtryckt 1995:974.
150
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
lan för barnet skall beredas tillfäl-
le att yttra sig i målet.
Underhållsbidrag får bestämmas till olika belopp for särskilda delar av
underhållstiden.
Underhåll till bam får ej mot den underhållsskyldiges bestridande be-
stämmas for tid efter det bamet fyllt arton år, innan det kan tillförlitligt
bedömas om underhållsskyldighet föreligger därefter.
Prop. 1995/96:208
Bilaga 3
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.
2. Har talan om underhållsbidrag väckts före ikraftträdandet tilllämpas
äldre bestämmelser i fråga om socialnämnds rätt att fora talan för bamet.
151
Härigenom föreskrivs att 7 kap. 14-16, 18, 19 och 23 §§ utsöknings-
balken skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1995/96:208
Bilaga 3
7 kap.
14 §'
Vid utmätning av lön har följande fordringar i nämnd ordning företräde
framför andra fordringsanspråk:
1. fordran som avser underhålls- 1. fordran som avser underhålls-
bidrag enligt äktenskapsbalken och
föräldrabalken,
bidrag enligt äktenskapsbalken och
föräldrabalken samt fordran som
avser återbetalningsskyldighet en-
ligt lagen (1996:000) om under-
hållsstöd,
2. konkursbos fordran på gäldenärens lön enligt 3 kap. 4 § konkurs-
lagen (1987:672), om lönen innehållits under konkursen,
3. fordran som avses i 2 § lagen (1993:891) om indrivning av statliga
fordringar m.m.
Företrädesrätt enligt första stycket 1 gäller även sådant utländskt un-
derhållsbidrag som får verkställas i Sverige, om bidragsfordringen vid
verkställighetstillfället inte är äldre än fem år.
15 §2
Avdrag för preliminär skatt har
företräde framför utmätning av
lön. Utmätning för underhållsbi-
drag med företrädesrätt enligt
14 § och förrättningskostnadema i
målet har företräde framför avdrag
för kvarstående skatt. Vid utmät-
ning av lön för annan fordran har
avdrag för kvarstående skatt före-
träde. En fordran enligt 14 §
första stycket 1 har företräde
framför förrättningskostnadema i
målet.
Avdrag för preliminär skatt har
företräde framför utmätning av
lön. Utmätning för en fordran med
företrädesrätt enligt 14 § första
stycket 1 och förrättningskostna-
dema i målet har företräde framför
avdrag för kvarstående skatt. Vid
utmätning av lön för annan ford-
ran har avdrag för kvarstående
skatt företräde. En fordran enligt
14 § första stycket 1 har företräde
framför förrättningskostnadema i
målet.
1 Senaste lydelse 1995:298.
2 Senaste lydelse 1995:298.
152
Nuvarande lydelse
1
Vid samtidig utmätning för flera
underhållsbidrag med företrädes-
rätt enligt 14 § skall det innehåll-
na beloppet fördelas efter de lö-
pande bidragens storlek. Om mer
än som svarar mot de löpande
bidragen har utmätts, har bidrag
som har stått ute längre företräde
vid fördelningen av det överskju-
tande beloppet.
En delbetalning som flyter in på
en viss underhållsberättigads ford-
ran avräknas i första hand på den
fordran som har stått ute längst.
Föreslagen lydelse
§’
Vid samtidig utmätning för flera
fordringar med företrädesrätt en-
ligt 14 § första stycket 1 skall det
innehållna beloppet fördelas efter
de löpande fordringarnas storlek.
Om mer än som svarar mot de lö-
pande fordringarna har utmätts,
har belopp som stått ute längre
företräde vid fördelningen av det
överskjutande beloppet.
En delbetalning som flyter in på
en viss berättigads fordran avräk-
nas i första hand på den fordran
som har stått ute längst.
Prop. 1995/96:208
Bilaga 3
18
Har utmätning för fordran med
företrädesrätt enligt 14 § beviljats
i förmån som avses i 1 § första
stycket 3 eller 4 och blir därefter
rättigheten som sådan utmätt för
annan fordran, har den förra ford-
ringen företräde till betalning ur
vad som flyter in till följd av den
senaste ut-mätningen. I fråga om
underhållsbidrag med företrädes-
rätt enligt 14 § gäller detta i fråga
om bidragsbelopp som har för-
fallit till betalning när beslutet om
utmätning av rättigheten meddelas
eller förfaller näst därefter.
§4
Har utmätning för fordran med
företrädesrätt enligt 14 § beviljats
i förmån som avses i 1 § första
stycket 3 eller 4 och blir därefter
rättigheten som sådan utmätt för
annan fordran, har den förra ford-
ringen företräde till betalning ur
vad som flyter in till följd av den
senaste utmätningen. I fråga om
fordran med företrädesrätt enligt
14 § första stycket 1 gäller detta i
fråga om belopp som har förfallit
till betalning när beslutet om ut-
mätning av rättigheten meddelas
eller förfaller näst därefter.
Har utmätning beviljats i förmån som avses i 1 § första stycket 3 eller
4 för någon annan fordran än som avses i 14 § och blir därefter rättig-
heten som sådan utmätt för ytterligare fordran, skall den senaste utmät-
ningen anses ha skett även för den obetalda delen av den förra fordring-
en.
19 S5
Även om gäldenären är i kon-
kurs får utmätning enligt detta
kapitel ske för fordran, som avser
Även om gäldenären är i kon-
kurs får utmätning enligt detta
kapitel ske för fordran med före-
3 Senaste lydelse 1995:298.
4 Senaste lydelse 1995:298.
5 Senaste lydelse 1995:298.
153
Nuvarande lydelse
underhållsbidrag med företrädes-
rätt enligt 14 §. Utmätning får
också ske för konkursboets räk-
ning.
Försätts gäldenären i konkurs
under pågående utmätning av lön
för någon annan fordran än som
avser underhållsbidrag med före-
trädesrätt enligt 14 §, skall utmät-
ningen fortsätta för konkursboets
räkning, om inte konkursförvalta-
ren begär att verkställigheten skall
upphöra.
23
Har arbetsgivaren innehållit me-
del vid utmätning av lön i allmänt
mål för fordran som avses i 2 §
lagen (1993:891) om indrivning av
statliga fordringar m.m., är gälde-
nären inte längre betalningsskyldig
för den del av fordringen som
motsvaras av det innehållna belop-
pet, även om det inte kan tas ut
hos arbetsgivaren. Detsamma gäl-
ler när medel har innehållits för
fordran som avser underhålls-
bidrag, om fordringen tillkommer
allmän försäkringskassa enligt
31 § lagen (1996:000) om under-
hållsstöd.
Föreslagen lydelse
trädesrätt enligt 14 § första stycket
1. Utmätning får också ske för
konkursboets räkning.
Försätts gäldenären i konkurs
under pågående utmätning av lön
för någon annan fordran än sådan
som har företrädesrätt enligt 14 §
första stycket 1, skall utmätningen
fortsätta för konkursboets räkning,
om inte konkursförvaltaren begär
att verkställigheten skall upphöra.
§
Har arbetsgivaren innehållit me-
del vid utmätning av lön i allmänt
mål för fordran som avses i 2 §
lagen (1993:891) om indrivning av
statliga fordringar m.m., är gälde-
nären inte längre betalningsskyldig
för den del av fordringen som
motsvaras av det innehållna belop-
pet, även om det inte kan tas ut
hos arbetsgivaren.
Prop. 1995/96:208
Bilaga 3
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997. I fråga om fordran enligt
lagen (1964:143) om bidragsförskott eller lagen (1984:1985) om förlängt
bidragsförskott för studerande gäller 23 § i sin äldre lydelse.
154
Härigenom föreskrivs att 20 § kommunalskattelagen (1928:370) skall
ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Prop. 1995/96:208
Bilaga 3
20 §'
Vid beräkningen av inkomsten från särskild förvärvskälla skall alla
omkostnader under beskattningsåret för intäkternas förvärvande och
bibehållande avräknas från samtliga intäkter i pengar eller pengars värde
(bruttointäkt) som har influtit i förvärvskällan under beskattningsåret.
Avdrag får inte göras för:
den skattskyldiges levandskostnader och därtill hänförliga utgifter, så
som vad skattskyldig utgett som gåva eller som periodiskt understöd
eller därmed jämförlig periodisk utbetalning till person i sitt hushåll;
kostnader i samband med plockning av vilt växande bär och svampar
eller kottar till den del kostnaderna inte överstiger de intäkter som är
skattefria enligt 19 §;
värdet av arbete, som i den skattskyldiges förvärvsverksamhet utförts
av den skattskyldige själv eller andre maken eller av den skattskyldiges
bam som ej fyllt 16 år;
ränta på den skattskyldiges eget kapital som har nedlagts i hans för-
värvsverksamhet;
svenska allänna skatter;
kapitalavbetalning på skuld;
ränta enligt 8 kap. 1 § studie-
stödslagen (1973:349), 52, 52 a
och 55 §§ lagen (1941:416) om
arvskatt och gåvoskatt, 32 § och
49 § 4 mom. uppbördslagen
(1953:272), 5 kap. 12 § lagen
(1984:151) om punktskatter och
prisregleringsavgifter, 13 och
14 §§ lagen (1984:668) om upp-
börd av socialavgifter från arbets-
givare, 30 § tullagen (1987:1065),
60 § fordonskattelagen (1988:327)
och 16 kap. 12 och 13 §§ mervär-
deskattelagen (1994:200) samt
kvarskatteavgift och dröjsmåls-
avgift beräknad enligt uppbörds-
lagen;
ränta enligt 8 kap. 1 § studie-
stödslagen (1973:349), 52, 52 a
och 55 §§ lagen (1941:416) om
arvskatt och gåvoskatt, 32 § och
49 § 4 mom. uppbördslagen
(1953:272), 5 kap. 12 § lagen
(1984:151) om punktskatter och
prisregleringsavgifter, 13 och
14 §§ lagen (1984:668) om upp-
börd av socialavgifter från arbets-
givare, 30 § tullagen (1987:1065),
60 § fordonskattelagen (1988:327)
och 16 kap. 12, 13 §§ mervärde-
skattelagen (1994:200) och 36 §
lagen (1996:000) om underhålls-
stöd samt kvarskatteavgift och
dröjsmålsavgift beräknad enligt
uppbördslagen;
1 Senaste lydelse 1995:651.
155
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
avgift enligt lagen (1972:435) om överlastavgift;
avgift enligt 10 kap. plan- och bygglagen (1987:10);
avgift enligt 10 kap. 7 § utlänningslagen (1989:529);
avgift enligt 8 kap. 5 § arbetsmiljölagen (1977:1160);
avgift enligt 26 § arbetstidslagen (1982:673);
skadestånd, som grundas på lagen (1976:580) om medbestämmande i
arbetslivet eller annan lag som gäller förhållandet mellan arbetsgivare
och arbetstagare, när skadeståndet avser annat än ekonomisk skada;
foretagsbot enligt 36 kap. brottsbalken;
straffavgift enligt 8 kap. 7 § tredje stycket rättegångsbalken;
belopp för vilket arbetsgivare är betalningsskyldig enligt 75 § upp-
bördslagen (1953:272) eller för vilket betalningsskyldighet föreligger på
grund av underlåtenhet att göra avdrag enligt lagen (1982:1006) om avdrags-
och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar;
avgift enligt lagen (1976:206) om felparkeringsavgift;
kontrollavgift enligt lagen (1984:318) om kontrollavgift vid olovlig
parkering;
överforbrukningsavgift enligt ransoneringslagen (1978:268);
vattenföroreningsavgift enligt lagen (1980:424) om åtgärder mot
vattenförorening från fartyg;
avgift enligt 3 § lagen (1975:85) med bemyndigande att meddela fö-
reskrifter om in- och utförsel av varor;
lagringsavgift enligt lagen (1984:1049) om beredskapslagring av olja
och kol eller lagen (1985:635) om försörjningsberedskap på natur-
gasområdet;
avgift enligt 18 § lagen (1902:71 s. 1), innefattande vissa bestämmelser
om elektriska anläggningar;
kapitalförlust m.m. i vidare mån än som särskilt föreskrivs;
avgift enligt 10 kap. 5 § lagen (1994:1776) om skatt på energi;
ingående skatt enligt mervärdeskattetlagen (1994:200) för vilken det
finns rätt till avdrag enligt 8 kap. eller rätt till återbetalning enligt 10
kap. nämnda lag;
avgift enligt 11 kap. 16 § och 13 kap. 6 a § aktiebolagslagen
(1975:1385).
(Se vidare anvisningarna.)
Prop. 1995/96:208
Bilaga 3
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.
156
5 Förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620)
Härigenom föreskrivs att 48 § socialtjänstlagen (1980:620)' skall ha
följande lydelse.
Prop. 1995/96:208
Bilaga 3
Nuvarande lydelse
48 §2
Uppdrag att besluta på social-
nämndens vägnar får när det gäller
föräldrabalken avse endast uppgif-
ter som anges i följande lagrum
1 kap. 4 § föräldrabalken,
2 kap. 1, 4-6, 8 och 9 §§ föräld-
rabalken, dock inte befogenhet
enligt 9 § att besluta att inte på-
börja utredning eller att lägga ned
en påbörjad utredning,
3 kap. 5, 6, och 8 §§ föräldra-
balken,
6 kap. 19 § föräldrabalken be-
träffande beslut att utse utredare i
mål och ärenden om vårdnad eller
umgänge,
7 kap. 1,11 och 14 §§ föräldra-
balken, dock inte befogenhet en-
ligt 7 att godkänna avtal som
innefattar åtagande att utge en-
gångsbelopp,
11 kap. 16 § andra stycket fö-
räldrabalken.
Uppdrag att besluta på social-
nämndens vägnar får inte heller
omfatta befogenhet att meddela
beslut i frågor som avses i 27 §
denna lag eller att fullgöra vad
som ankommer på nämnden enligt
5 § lagen (1947:529) om allmänna
barnbidrag eller 9 § lagen
(1964:143) om bidragsförskott.
Föreslagen lydelse
Uppdrag att besluta på social-
nämndens vägnar får när det gäller
föräldrabalken avse endst uppgif-
ter som anges i följande lagrum
1 kap. 4 § föräldrabalken,
2 kap. 1, 4-6, 8 och 9 §§ föräld-
rabalken, dock inte befogenhet
enligt 9 § att besluta att inte på-
börja utredning eller att lägga ned
en påbörjad utredning,
3 kap. 5, 6, och 8 §§ föräldra-
balken,
6 kap. 19 § föräldrabalken be-
träffande beslut att utse utredare i
mål och ärenden om vårdnad eller
umgänge,
7 kap. 7 § föräldrabalken, dock
inte befogenhet att godkänna avtal
som innefattar åtagande att utge
engångsbelopp,
11 kap. 16 § andra stycket för-
äldrabalken.
Uppdrag att besluta på social-
nämndens vägnar får inte heller
omfatta befogenhet att meddela
beslut i frågor som avses i 27 §
denna lag eller att fullgöra vad
som ankommer på nämnden enligt
5 § lagen (1947:529) om allmänna
barnbidrag eller 17 § lagen
(1996:000) om underhållsstöd.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.
' Lagen omtryckt 1988:871.
2 Senaste lydelse 1994:1571.
157
Härigenom föreskrivs att det i lagen (1993:737) om bostadsbidrag skall
införas en ny paragraf, 20 a §, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
20 a §
Bankaktiebolag, sparbanker och
andra penningförvaltande inrätt-
ningar skall på begäran lämna
domstol, Riksförsäkringsverket
eller den allmänna försäkrings-
kassan uppgift för namngiven per-
son rörande förhållande som är
av betydelse för tillämpningen av
denna lag.
Prop. 1995/96:208
Bilaga 3
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.
158
Prop. 1995/96:208
Bilaga 4
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1996-05-20
Närvarande: justitierådet Staffan Magnusson, f.d. presidenten i Försäk-
ringsöverdomstolen Leif Ekberg, regeringsrådet Leif Lindstam.
Enligt en lagrådsremiss den 2 maj 1996 (Socialdepartementet) har rege-
ringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till
1. lag om underhållsstöd,
2. lag om ändring i föräldrabalken,
3. lag om ändring i utsökningsbalken,
4. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),
5. lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620),
6. lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag.
Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kammarrättsassessorerna
Eva Hammar och Bo Nordelius.
Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:
I lagrådsremissen föreslås att det skall införas ett nytt samhällsstöd,
kallat underhållsstöd, som skall ersätta det nuvarande bidragsförskottet
och det särskilda bidraget till vissa adoptivbarn. Huvuddelen av de nya
bestämmelserna har tagits in i en särskild lag om underhållsstöd.
Det framlagda förslaget syftar i första hand till att få ner de kostnader
som i dag är förbundna med bidragsforskottssystemet. Systemet med
bidragsförskott är emellertid inte bara kostnadskrävande utan har också,
enligt vad som framhålls i remissprotokollet, andra nackdelar som moti-
verar en reform.
Att bidragsforskottssystemet har stora nackdelar torde vara oomstritt.
Under en följd av år har det också bedrivits ett omfattande utrednings-
arbete som har resulterat i olika förslag till ändringar. De förslag som
tidigare har lagts fram har emellertid inte ansetts medföra godtagbara
lösningar på problemen och har därför inte lagts till grund för lagstift-
ning. Fråga är då hur det nu aktuella förslaget - som i allt väsentligt
överensstämmer med vad som föreslogs i departementspromemorian Ds
1996:2 - bör bedömas.
En av nackdelarna med den nuvarande ordningen är enligt remissproto-
kollet det nära samband som råder mellan den offentligrättsliga regle-
ringen av bidragsförskott och de civilrättsliga reglerna om underhålls-
bidrag. Enligt reglerna om bidragsförskott har ett bam rätt till bidragsför-
skott så snart det inte lever med båda sina föräldrar. Detta gäller, på-
pekas det i remissprotokollet, även om bamet inte har behov av något
underhållsbidrag, därför att bamet har egna inkomster eller därför att den
förälder som bamet bor hos ensam kan försörja bamet. Reglerna medför
också att den del av bidragsförskottet som utgör ett utfyllnadsbidrag
159
höjs, om ekonomin hos den förälder som bamet bor hos förbättras och
underhållsbidraget därför sänks. Bamet och dess föräldrar torde knap-
past, påpekas det, agera for att underhållsbidraget skall höjas, annat än
om ett underhållsbidrag som överstiger bidragsförskottets nivå kan bli
aktuellt.
Mot bakgrund bl.a. av det anförda har regeringen enligt remissproto-
kollet kommit fram till att ett nytt samhällsstöd bör utformas så att sam-
bandet mellan reglerna om samhällsstöd och reglerna om underhållsbi-
drag minskar och att försörjningsförmågan hos den förälder som bamet
inte bor hos tas i anspråk i större utsträckning. I det framlagda förslaget
till lagstiftning kommer detta till uttryck bl.a. på så sätt att underhålls-
stödet bestäms oberoende av reglerna om underhållsbidrag och att de
föräldrar som inte har sina bam boende hos sig i stor utsträckning blir
skyldiga att erlägga ett belopp direkt till staten. Beloppet fastställs enligt
andra regler än dem som skall tillämpas vid bestämmande av underhålls-
bidrag.
Enligt Lagrådets mening kan ett system som innebär att sambandet
mellan de offentligrättsliga och de civilrättliga reglerna luckras upp med-
föra vissa fördelar. Att bidragspliktiga föräldrar i så stor utsträckning
som följer av det remitterade förlaget kommer att få en fristående betal-
ningsförpliktelse mot staten i stället för mot bamet väcker dock betänk-
ligheter. En sådan ordning kan uppfattas så att särlevande föräldrars
gemensamma försörjningsansvar för sina bam minskar. Att betalning
skall erläggas till staten kan för många föräldrar kännas mindre angelä-
get än att betala direkt till bamet.
Det måste också ses som en nackdel att betalningsskyldigheten enligt
den nu föreslagna lagstiftningen skall bestämmas efter helt andra kriteri-
er än underhållsbidragen. Lagrådet har förståelse för att försörjnings-
förmågan hos de föräldrar som inte har sina bam boende hos sig kan
behöva tas i anspråk i större utsträckning än som nu är fallet. Frågan är
emellertid om man inte hade kunnat uppnå i stort sett samma resultat
genom en ändring av reglerna om bestämmande av underhållsbidrag,
eventuellt i förening med ändrade administrativa rutiner hos försäkrings-
kassorna.
Som framgått av den tidigare redogörelsen har i remissprotollet, som
en av nackdelarna med det nuvarande bidragsforskottssystemet, pekats
på att bidragsförskott utgår även om den förälder som bamet bor hos
ensam kan försörja det. Den nu föreslagna lagstiftningen innebär emel-
lertid inte någon förändring på denna punkt. Boföräldems ekonomi skall
således inte påverka underhållsstödets belopp.
I remissprotokollet har förts fram flera skäl för den intagna ståndpunk-
ten, bl.a. att det är en mycket liten grupp boföräldrar som har höga in-
komster och att en behovsprövning kan medföra oönskade marginal-
effekter. Det remitterade förslaget strider emellertid på denna punkt mot
vad många remissinstanser har ansett. Även enligt Lagrådets mening är
förslaget diskutabelt.
Enligt remissprotokollet har en strävan varit att göra bl.a. reglerna om
betalningsskyldighet för föräldrar som inte har sina bam hos sig så enkla
Prop. 1995/96:208
Bilaga 4
160
som möjligt. De föreslagna lagreglerna måste emellertid sammantagna
betecknas som svårtillgängliga och komplicerade.
Även om den föreslagna lagstiftningen föranleder åtskilliga invänd-
ningar, är invändningarna inte av sådan art att Lagrådet har anledning att
avstyrka att förslaget genomförs. Om förslaget skall läggas till grund för
lagstiftning, bör emellertid lagtexten justeras på en rad punkter. Lagrådet
skall gå in på detta i det följande.
2§
Paragrafen innehåller definitioner av begreppen "bidragsskyldig" och
"boforälder". Vidare anges att med förälder likställs den som med social-
nämndens medgivande har tagit emot ett utländskt bam för stadigvaran-
de vård och fostran i syfte att adoptera det.
Med boforälder avses enligt lagtexten den förälder som bamet är folk-
bokfört hos. Av 3 § framgår emellertid att, for att underhållsstöd skall
utgå, bamet inte bara måste vara folkbokfört hos en av föräldrarna - bo-
föräldem - utan också varaktigt bo hos den föräldern. Det skall emel-
lertid inte vara något hinder att bamet bor även hos den andre föräldern
på ett sätt som kan betecknas som varaktigt.
Enligt folkbokföringslagen (1991:481) skall en person folkbokföras på
den fastighet där han är att anse som bosatt (6 §). En person anses vara
bosatt på den fastighet där han regelmässigt tillbringar eller, vid byte av
bostad, kan antas komma att regelmässigt tillbringa sin dygnsvila (7 §
första stycket).
Kravet att ett bam inte bara skall vara folkbokfört utan också varaktigt
bosatt hos den ena föräldern utgår från tanken att ett bam kan vara folk-
bokfört hos boföräldem utan att varaktigt bo hos denne. Detta skulle
kunna vara fallet när det är fråga om en elev under 18 år som har sitt
egentliga hemvist tillsammans med föräldrar eller andra anhöriga men
som till följd av skolgången regelmässigt tillbringar sin dygnsvila på en
annan fastighet. Eleven skall då enligt 11 § folkbokföringslagen vara
folkbokförd där han har sitt "egentliga hemvist". Detsamma tillämpas för
en elev som fyllt 18 år, så länge han genomgår grund- eller gymnasie-
skola eller motsvarande utbildning. Frågan är om eleven i en sådan si-
tuation skall anses "varaktigt bosatt" på studieorten. Detta skulle i så fall
innebära att något underhållsstöd inte lämnas.
Med hänsyn till att uttrycket "varaktigt bor" används både i föräldra-
balken (7 kap. 2 §) och i lagen om bidragsförskott (1 § andra stycket)
vill Lagrådet inte motsätta sig att bestämmelserna utformas enligt re-
missens lagförslag på denna punkt. Det är dock önskvärt att det närmare
anges i motiven vad som avses med att "varaktigt bo" hos någon och
hur innebörden av detta uttryck förhåller sig till folkbokföringslagens
bestämmelser.
Enligt Lagrådets mening blir lagtexten tydligare, om man avstår från
att definiera begreppet boförälder i 2 § och i stället för in boförälder-
begreppet i 3 §, samtidigt som man anger de allmänna förutsättningarna
Prop. 1995/96:208
Bilaga 4
11 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 208
161
for att underhållsstöd skall lämnas. Kvar i 2 § bör då finnas en defini-
tion av begreppet bidragsskyldig jämte - i ett andra stycke - bestämmel-
sen om blivande adoptivföräldrar.
2 § kan sålunda lämpligen ges följande lydelse:
"I denna lag avses med bidragsskyldig den som enligt 7 kap. 2 §
första stycket föräldrabalken skall fullgöra sin underhållsskyldighet
genom att betala underhållsbidrag till bamet.
Med förälder likställs i lagen den som med socialnämndens medgi-
vande har tagit emot ett utländskt bam for stadigvarande vård och
fostran i syfte att adoptera det."
3 §
I paragrafens första stycke har tagits in vissa allmänna regler om i vilka
fall underhållsstöd skall lämnas. Enligt Lagrådets mening behöver emel-
lertid reglerna förtydligas. Bl.a. bör det anges uttryckligen att ett bam
har rätt till underhållsstöd endast när föräldrarna inte bor tillsammans
eller när den ena föräldern är avliden. Utöver dessa grundläggande förut-
sättningar bör det - i enlighet med vad som sägs i den remitterade lag-
texten - ställas upp krav på att bamet varaktigt bor och är folkbokfört
hos en av föräldrarna (boföräldem) samt att boföräldem i sin tur dels bor
här i landet, dels är vårdnadshavare for bamet eller var vårdnadshavare
när bamet fyllde 18 år.
Andra stycket i 3 § innehåller regler om fall då bamet har en särskilt
förordnad vårdnadshavare. Även dessa regler bör enligt Lagrådets me-
ning justeras. Till en början bör det framgå av lagtexten att det kan vara
fråga om en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare. Vidare bör det
- på motsvarande sätt som i första stycket - föreskrivas att bamet skall
vara varaktigt bosatt och folkbokfört hos den eller de särskilt förordnade
vårdnadshavama och att dessa skall bo här i landet.
I tredje stycket har tagits in bestämmelser om bl.a. den situationen att
ett bam lämnar Sverige. Bamet skall i sådana fall fortfarande anses vara
bosatt här, om "den som stödet betalas ut till" visar att utlandsvistelsen
är avsedd att vara längst sex månader. För att täcka in även fall då stöd
inte tidigare har utgått men ansökan om stöd görs i samband med ut-
flyttningen, bör uttrycket "den som stödet betalas ut till" ersättas med
"den som begär underhållsstöd eller som stöd betalas ut till".
Med hänsyn till det anförda föreslår Lagrådet att 3 § utformas på föl-
jande sätt:
"Ett bam har rätt till underhållsstöd, om föräldrarna inte bor tillsam-
mans eller den ena föräldern är avliden. Det krävs dessutom att bamet
varaktigt bor och är folkbokfört hos en av föräldrarna (boföräldem)
samt att boföräldem bor här i landet och är vårdnadshavare för bamet
eller var vårdnadshavare for bamet, när det fyllde 18 år.
Ett bam har också rätt till underhållsstöd, om det varaktigt bor och
är folkbokfört hos en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare
som bor här i landet eller hos någon eller några som bor här i lan-
Prop. 1995/96:208
Bilaga 4
162
det och som var särskilt förordnade vårdnadshavare för bamet, när
det fyllde 18 år. Vad som i lagen sägs om boförälder gäller då
den eller de särskilt förordnade vårdnadshavama. Bestämmelserna i
4 § 1 och 5 § tillämpas inte i dessa fall.
Är bamet inte svensk medborgare, krävs för rätt till underhållsstöd,
utöver vad som anges i första och andra styckena, att boföräldem
eller bamet vistas här sedan minst sex månader. Ett bam som lämnar
Sverige skall fortfarande anses vara varaktigt bosatt här, om den som
begär underhållsstöd eller som stöd betalas ut till visar att utlands-
vistelsen är avsedd att vara längst sex månader. Om boföräldem sänds
av en statlig arbetsgivare till ett annat land för att arbeta för arbets-
givarens räkning, skall bamet och boföräldem under utsändningstiden
anses bosatta i Sverige.
Vad som sägs i tredje stycket om krav på vistelse här i landet sedan
minst sex månader gäller inte, om något annat är särskilt föreskrivet."
4 §
Paragrafen innehåller bestämmelser om undantag från rätten till under-
hållsstöd. Lagtexten bör justeras i några avseenden, bl.a. med tanke på
sådana fall då den förälder som bamet inte bor hos är avliden och det
sålunda inte finns någon som är bidragsskyldig.
Lagrådet föreslår att paragrafen utformas enligt följande:
"Ett bam har inte rätt till understöd, om
1. barnets mor är boförälder och hon uppenbarligen utan giltigt skäl
låter bli att vidta eller medverka till åtgärder för att få faderskapet
till bamet fastställt,
2. det finns anledning anta att, om det finns en bidragsskyldig för-
älder, denne i rätt ordning betalar underhåll som inte är lägre än det
belopp som enligt denna lag skulle betalas ut i underhållsstöd till
bamet,
3. det är uppenbart att den bidragsskyldige föräldern på något annat
sätt ser till att bamet får motsvarande underhåll,
4. boföräldem trots föreläggande enligt 31 § första stycket utan
giltigt skäl låter bli att vidta eller medverka till de åtgärder som be-
gärs, eller
5. bamet har rätt till barnpension efter en bidragsskyldig förälder på
grund av 8 kap. 2 § eller 14 kap. 2 § lagen (1962:381) om allmän
försäkring."
5 §
I paragrafen bör, på samma sätt som i 3 §, orden "den som stödet beta-
las ut till" ersättas med "den som begär underhållsstöd eller som stöd
betalas ut till".
Prop. 1995/96:208
Bilaga 4
163
7 §
Paragrafen, som innehåller bestämmelser om förlängt underhållsstöd,
motsvarar 2 § och 4 § e lagen (1984:1095) om förlängt bidragsförskott
för studerande.
Avsikten är att bestämmelserna om undantag från rätten till underhålls-
stöd i 4 § skall tillämpas även när det är fråga om förlängt underhålls-
stöd. Dessutom skall rätten till förlängt underhållsstöd bortfalla, om den
studerande har ingått äktenskap.
För tydlighetens skull bör 7 § enligt Lagrådets mening innehålla en
uttrycklig hänvisning till bestämmelserna i 4 §. Hänvisningen kan lämp-
ligen tas in i 7 § andra stycket, tillsammans med bestämmelsen om vad
som skall gälla när den studerande har ingått äktenskap.
Lagtexten i 7 § bör även i övrigt justeras på några punkter. Lagrådet
förordar att paragrafen får följande lydelse:
"Ett bam har rätt till förlängt underhållsstöd, om bamet går i skolan
när han eller hon fyller 18 år eller återupptar skolgången innan han
eller hon fyller 19 år. Förlängt underhållstöd lämnas så länge bamet
bedriver studier som ger rätt till förlängt barnbidrag enligt lagen
(1986:378) om förlängt barnbidrag eller studiehjälp enligt 3 kap. stu-
diestödslagen (1973:349), dock längst till och med juni det år då bar-
net fyller 20 år. Studier som omfattar kortare tid än åtta veckor eller
deltidsstudier medför dock inte rätt till förlängt underhållsstöd.
Ett bam har inte rätt till förlängt underhållsstöd i fall som avses i
4 §. Härvid skall vad som sägs om boföräldem i 4 § 1 och 4 gälla
den studerande. Rätt till förlängt underhållsstöd föreligger inte heller,
om den studerande har ingått äktenskap.
Förlängt underhållsstöd lämnas från och med månaden efter det att
den studerande har fyllt 18 år eller återupptagit skolgången till och
med den månad under vilken rätt till stöd upphör. Förlängt under-
hållsstöd lämnas dock inte för längre tid tillbaka än en månad före
ansökningsmånaden."
8 §
Paragrafen innehåller de grundläggande reglerna om underhållsstödets
storlek. Enligt första stycket uppgår underhållsstödet till 1 173 kr per
månad. Om det finns anledning att anta att en bidragsskyldig förälder i
rätt ordning betalar ett underhåll till bamet som motsvarar "det belopp
som försäkringskassan skulle ha fastställt i återbetalningsskyldighet i
enlighet med bestämmelserna i 24 - 28 §§", skall detta belopp avräknas
från underhållsstödet.
Som Lagrådet skall återkomma till i kommentaren till 21 §, kan det
diskuteras, om uttrycket "återbetalningsskyldighet" bör användas när det
är fråga om en bidragsskyldig förälders skyldighet att betala ett belopp
till försäkringsskassan. Lagrådet har dock stannat för att godta uttrycket.
I 8 § synes man emellertid kunna undvika att tala om återbetalningsskyl-
dighet.
Prop. 1995/96:208
Bilaga 4
164
Rimligen bör gälla att avräkning skall ske, om underhållsbidraget mot-
svarar "lägst" det belopp som försäkringskassan skulle ha fastställt.
8 § andra stycket handlar om rätten till underhållsstöd i bl.a. fall då
bamet "inte bor varaktigt hos endast en förälder". Lagrådet anser att man
här bör välja det tydligare uttrycket att bamet "växelvis bor varaktigt hos
båda föräldrarna".
I tredje stycket behandlas fall då ett bam bor hos en särskilt förordnad
vårdnadshavare eller hos någon som var särskilt förordnad vårdnads-
havare när bamet fyllde 18 år. I en sådan situation skall underhållsstöd
lämnas "i förhållande till båda föräldrarna".
Enligt Lagrådets mening bör det till en början framgå av lagtexten att
det kan vara fråga om en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare.
Vidare får det, bl.a. med tanke på att en eller båda föräldrarna kan ha
avlidit, anses lämpligare att ange att det lämnas dubbla underhållsstöd än
att föreskriva att underhållsstöd skall utgå i förhållande till båda för-
äldrarna.
Med hänsyn till det anförda föreslår Lagrådet att 8 § ges följande ly-
delse:
"Underhållsstöd till ett bam lämnas med 1 173 kronor per månad.
Om det finns anledning att anta att en bidragsskyldig förälder i rätt
ordning betalar ett underhåll till bamet som motsvarar lägst det be-
lopp som skulle ha fastställts enligt 24 - 28 §§, avräknas detta belopp
från underhållsstödet.
Om bamet växelvis bor varaktigt hos båda föräldrarna eller om
sökanden i annat fall begär det, lämnas underhållsstöd med
1 173 kronor per månad med avräkning för det belopp som skulle
ha fastställts, om 24 - 28 §§ hade tillämpats på inkomsten hos den av
föräldrarna som inte är boförälder.
Om ett bam bor hos en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare
eller hos någon eller några som var särskilt förordnade vårdnadshava-
re när bamet fyllde 18 år, lämnas dubbla underhållsstöd enligt första
stycket."
10 §
Enligt 10 § första stycket skall underhållsstödet minskas, om bamet har
"inkomster". Inkomsterna skall beräknas "enligt 25 - 27 §§". I andra
stycket föreskrivs att en minskning av kommande underhållsstöd skall
ske, om den bidragsskyldige enligt 23 § andra stycket har medgetts
"avdrag på återbetalningsskyldighet med visst belopp".
25 - 27 §§ innehåller regler om hur en bidragsskyldig förälders in-
komst skall beräknas, när försäkringskassan skall bestämma hans eller
hennes återbetalningsskyldighet gentemot staten. Det följer av de an-
givna paragraferna att hänsyn skall tas inte bara till vad som enligt van-
liga regler utgör inkomster utan också till studiemedel och skattepliktig
förmögenhet m.m. Med hänsyn härtill bör i 10 § första stycket användas
uttrycket att ett bam "har en sådan inkomst som framkommer vid en
tillämpning av 25 - 27 §§".
Prop. 1995/96:208
Bilaga 4
12 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 208
165
Även i övrigt bör ett par justeringar göras i 10 §. Lagrådet förordar att
paragrafen utformas på följande sätt:
"Om bamet har en sådan inkomst som framkommer vid en tillämp-
ning av 25 - 27 §§, skall underhållsstödet minskas med ett belopp
som motsvarar hälften av inkomsten. I stället for den minskning av
framräknat belopp som anges i 26 § andra stycket skall beloppet min-
skas med 48 000 kronor.
Om den bidragsskyldige enligt 23 § andra stycket har medgetts
avdrag med ett visst belopp vid fullgörande av sin betalningsskyldig-
het, skall kommande underhållsstöd minskas med motsvarande be-
lopp."
H §
Enligt 11 § lämnas underhållsstöd inte "för tid då bamet under en hel
månad" får bl.a. vård på vårdinstitution eller sjukvårdsinrättning eller
"annars får kost och logi som bekostas av staten". Enligt vad som har
upplysts under lagrådsföredragningen avses med uttrycket "hel månad"
kalendermånad. Vidare är avsikten att den vård på vårdinstitution eller
sjukvårdsinrättning som det talas om skall, liksom kost och logi i övrigt,
vara bekostad av staten.
Att vid sidan om vårdinstitutioner särskilt nämna sjukvårdsinrättningar
får anses onödigt. Detta ord bör därför utgå.
Med hänsyn till det anförda förordar Lagrådet att 11 § omformuleras
enligt följande:
"Underhållsstöd lämnas inte för sådan kalendermånad då bamet
under hela månaden
1. på statens bekostnad får vård på institution eller annars kost och
logi,
2. bor i familjehem eller bostad med särskild service för bam och
ungdomar enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funk-
tionshindrade, eller
3. vårdas i familjehem eller hem for vård eller boende inom social-
tjänsten."
15 §
I paragrafen har tagits in regler om interimistiska beslut om underhålls-
stöd. Reglerna motsvarar 5 § femte stycket bidragsförskottslagen, som i
sin tur hänvisar till 20 kap. 2 a § lagen om allmän försäkring.
I 5 § femte stycket bidragsförskottslagen anges att det är fråga om för-
ordnande till dess slutligt beslut kan fattas. En liknande formulering bör
tas in i den nu aktuella paragrafen.
Efter modell av 20 kap. 2 a § lagen om allmän försäkring sägs i den
nu aktuella paragrafen att det for sådant underhållsstöd som det är fråga
om får föreskrivas "särskilda villkor". Något exempel på vilka särskilda
villkor det kan bli fråga om har inte lämnats i remissprotokollet, och
någon ledning kan inte heller hämtas i förarbetena till bestämmelsen i
Prop. 1995/96:208
Bilaga 4
166
lagen om allmän försäkring. Lagrådet förordar därför att bestämmelsen
om särskilda villkor utgår.
Den nu diskuterade paragrafen innehåller vissa regler om skyldighet
för den som har fått ett intermistiskt underhållsstöd att betala tillbaka
stödet, om det senare bestäms att stöd inte skall lämnas eller att stöd
skall lämnas med ett lägre belopp. Motsvarande regler finns i 20 kap.
2 a § och 4 § lagen om allmän försäkring. Enligt Lagrådets mening bör
det i den nu aktuella paragrafen föras in en ventil, motsvarande den som
finns i 4 § lagen om allmän försäkring, som innebär att återbetal-
ningsskyldighet kan efterges helt eller delvis, om det föreligger särskilda
skäl.
Med hänsyn till det anförda föreslår Lagrådet att 15 § utformas på föl-
jande sätt:
"Om det inte utan dröjsmål kan avgöras om någon har rätt till un-
derhållsstöd men det finns sannolika skäl för att sådan rätt föreligger
och underhållsstöd är av väsentlig betydelse för bamet, skall försäk-
ringskassan, för tiden till dess slutligt beslut kan fattas, besluta att
stöd skall betalas ut med ett skäligt belopp.
Om det senare bestäms att underhållsstöd inte skall lämnas eller att
stöd skall lämnas med ett lägre belopp än som har betalats ut enligt
första stycket, är den som stödet har betalats ut till inte skyldig att
betala tillbaka överskjutande belopp i andra fall än när
1. han eller hon genom att lämna oriktiga uppgifter eller genom att
inte fullgöra en uppgifts- eller anmälningsskyldighet eller på annat
sätt har förorsakat en felaktig utbetalning, eller
2. han eller hon i annat fall skäligen borde ha insett att utbetal-
ningen var felaktig.
Även i fall som avses i andra stycket kan återbetalningsskyldighet
efterges helt eller delvis, om det finns särskilda skäl."
16 §
I paragrafen anges bl.a. när underhållsstöd skall betalas ut. Paragrafen
avslutas med en bestämmelse om att underhållsstödet är förverkat, om
det inte har lyfts före utgången av sjätte månaden efter den "då stödet
har förfallit till betalning".
Enligt Lagrådets uppfattning kan det inte utläsas av de föreslagna be-
stämmelserna när ett underhållsstöd skall anses ha förfallit till betalning.
Lagtexten bör därför ändras. Det kan lämpligen anges att, om det under-
hållsstöd som hänför sig till en viss månad inte har lyfts inom sex må-
nader efter utgången av den månaden, så är underhållsstödet förverkat.
Efter även andra justeringar av lagtexten bör 16 § formuleras på följan-
de sätt:
"Underhållsstöd skall betalas ut av försäkringskassan månadsvis i
förskott. Om det belopp som skall betalas ut för ett bam en viss må-
nad är lägre än 50 kronor, bortfaller beloppet. I övrigt avrundas be-
lopp som slutar på öretal till närmast lägre krontal.
Prop. 1995/96:208
Bilaga 4
167
Om en bidragsskyldig förälder, innan han eller hon enligt 14 § har
delgetts beslut om återbetalningsskyldighet, har betalat un-
derhåll
till bamet för en viss månad, skall motsvarande belopp dras av från
underhållsstödet för den månaden.
Om det underhållsstöd som hänför sig till en viss månad inte har
lyfts inom sex månader efter utgången av den månaden, är under-
hållsstödet förverkat."
21 och 22 §§
21 § innehåller de grundläggande bestämmelserna om skyldighet för en
bidragsskyldig förälder att, när underhållsstöd har lämnats, betala tillbaka
ett belopp till staten.
Det belopp som den bidragsskyldige kan förpliktas betala för ett bam
under en viss tid skall aldrig kunna överstiga vad som har utgått i under-
hållsstöd till bamet under samma tid (se 24 § första stycket). Det kan
emellertid i många fall bli fråga om ett lägre belopp. Avgörande för hur
mycket den bidragsskyldige skall betala är i princip hans eller hennes
inkomst och antalet bam som han eller hon är skyldig att underhålla.
Dessa faktorer påverkar inte underhållsstödets storlek. Med hänsyn bl.a.
till det anförda är det inte helt träffande att, som har skett i den remitte-
rade lagtexten, tala om "återbetalningsskyldighet" för den bidragsskyldi-
ge föräldern. Används detta uttryck, kan också en förväxling ske med
sådant återkrav från den som har uppburit underhållstöd som regleras i
20 §. Lagrådet anser dock att uttrycket "återbetalningsskyldighet" bör
kunna godtas. Lagtexten i 21 § bör emellertid justeras för att markera att
det inte alltid är fråga om att betala hela kostnaden för underhållsstödet
utan att det kan bli fråga om ett mindre belopp. Vidare bör rubriken
närmast före 21 § lyda "Återbetalningsskyldighet för den bidragsskyldi-
ge"-
Enligt 21 § skall det i vissa fall inte beslutas om någon återbetal-
ningsskyldighet för den bidragsskyldige föräldern. För att paragrafen
skall bli mera överskådlig anser Lagrådet att undantagsbestämmelserna
bör bilda två särskilda stycken. I det första av dessa stycken bör behand-
las bl.a. fall då den bidragsskyldige föräldern "i rätt ordning" betalar ett
underhåll till bamet som motsvarar lägst det återbetalningsbelopp som
skulle kunna komma i fråga (8 § första stycket andra meningen) och fall
då bamet växelvis bor hos båda föräldrarna (8 § andra stycket).
I ett sista stycke i 21 § har tagits in en bestämmelse om rätt för en
man att få tillbaka vad han har betalat, om han har friats från faderska-
pet till bamet. Denna bestämmelse bör lämpligen flyttas till 22 §, som
bl.a. handlar om vissa andra situationer då en bidragsskyldig har rätt att
få tillbaka pengar.
I 22 § första stycket har tagits in bestämmelser om interimistiska be-
slut om återbetalningsskyldighet. Enligt Lagrådets mening kan det disku-
teras i vad mån försäkringskassorna behöver fatta sådana beslut. Att
räkna ut det belopp som skall omfattas av en återbetalningsskyldighet
Prop. 1995/96:208
Bilaga 4
168
torde kunna ske utan större omgång. Det bör också beaktas att, enligt
vad som föreskrivs i 38 §, försäkringskassebeslut enligt den aktuella
lagen skall gälla omedelbart, om inte något annat anges i beslutet.
Kvar står bl.a. fall då det har fattats ett interimistiskt belut om under-
hållsstöd enligt 15 §. I sådana situationer bör rimligtvis även ett beslut
om återbetalningsskyldighet som avser samma bam vara interimistiskt.
Ett interimistiskt beslut om återbetalning kan också vara motiverat, om
faderskapet till bamet inte är fastställt men det pågår ett mål i fader-
skapsfrågan.
Enligt den remitterade lagtexten skall, när det är fråga om ett interi-
miskt beslut, återbetalningsskyldighet åläggas "efter vad som är skäligt".
Lagrådet vill emellertid ifrågasätta om inte försäkringskassan även i de
nu beskrivna fallen bör kunna tillämpa de allmänna bestämmelserna om
beräkning av återbetalningsskyldighet (24-28 §§). En beräkning enligt
dessa bestämmelser bör kunna ske utan större tidsutdräkt.
Med hänsyn till det anförda bör det göras en del ändringar i 21 och
22 §§. Lagrådet föreslår att paragraferna ges följande lydelse:
"21 § När underhållsstöd lämnas till ett bam och det finns en bi-
dragsskyldig förälder, skall denne återbetala ett belopp till staten som
helt eller delvis motsvarar underhållsstödet. Återbetalningsskyldighe-
ten fastställs av försäkringskassan i enlighet med 24 - 28 §§ samtidigt
som eller snarast efter det att beslutet om underhållsstöd meddelas.
Beslut om återbetalningsskyldighet skall inte meddelas, om 8 §
första stycket andra meningen eller 8 § andra stycket tillämpas
eller om underhållsskyldighet enligt föräldrabalken har fastställts i
form av ett engångsbelopp. Om den bidragsskyldige är bosatt utom-
lands och en tillämpning av 31 § därför övervägs, behöver återbetal-
ningsskyldighet inte fastställas.
Återbetalningsskyldighet får inte beslutas for tid under vilken för-
säkringskassan har trätt in i barnets rätt till underhållsbidrag enligt
31 § och aldrig for längre tid tillbaka än tre år före den dag då med-
delande enligt 13 § sändes till den bidragsskyldige.
22 § Har försäkringskassan enligt 15 § beslutat om underhållsstöd
for tid till dess slutligt beslut kan fattas, fastställs återbetalningsskyl-
dighet for den bidragsskyldige för motsvarande tid.
Om underhållsstöd har lämnats till ett bam och det pågår ett mål
om fastställande av faderskap till bamet, får den man som är instämd
åläggas återbetalningsskyldighet, om det finns sannolika skäl för att
han är far till bamet. Beslut om återbetalningsskyldighet får dock inte
meddelas, om flera män är instämda i målet.
Bestäms den slutliga återbetalningsskyldigheten till ett lägre belopp
än vad som for samma tid har betalats enligt första eller andra styck-
et, skall skillnaden betalas ut till den bidragsskyldige. Bestäms den
slutliga återbetalningsskyldigheten till ett högre belopp, skall den
bidragsskyldige betala in skillnaden till försäkringskassan.
Har återbetalningsskyldighet fastställts slutligt for en man och frias
han senare från faderskapet till bamet, har han rätt att få tillbaka vad
Prop. 1995/96:208
Bilaga 4
169
han har betalat jämte ränta enligt 5 § räntelagen (1975:635) från varje
betalningsdag."
23 §
Paragrafen innehåller bestämmelser om bl.a. när belopp som omfattas av
återbetalningsskyldighet skall betalas. Enligt Lagrådets mening bör be-
stämmelserna förtydligas på några punkter. Paragrafen kan lämpligen ges
följande lydelse:
"Belopp som skall återbetalas till staten enligt 21 eller 22 § skall er-
läggas till försäkringskassan förskottsvis for kalendermånad. Under-
håll som har betalats till bamet innan den bidragsskyldige delgavs
beslutet om återbetalningsskyldighet får dock, i den mån det svarar
mot underhållsstödet, avräknas från vad som skall erläggas till för-
säkringskassan.
Om den bidragsskyldige har haft bamet hos sig under en samman-
hängande tid av minst fem hela dygn, får han eller hon vid fullgöran-
de av sin återbetalningsskyldighet tillgodoräknas ett avdrag som för-
säkringskassan bestämmer enligt vad som föreskrivs om underhålls-
bidrag i 7 kap. 4 § första stycket föräldrabalken. Avdrag medges en-
dast om anmälan om vistelsen görs till försäkringskassan inom tre
månader från utgången av den kalendermånad då barnets vistelse hos
den bidragsskyldige upphörde."
24 §
Denna paragraf anger tillsammans med 25 - 28 §§ hur den bidragsskyl-
diges återbetalningsskyldighet skall beräknas. Enligt den förevarande
paragrafen skall återbetalningsskyldigheten motsvara ett visst procenttal
av den bidragsskyldiges inkomst. Vilket procenttal det är fråga om skall
vara beroende av hur många bam den bidragsskyldige sammanlagt är
underhållsskyldig mot enligt 7 kap. 1 § föräldrabalken. Här skall alltså
även sådana bam som bor hos den bidragsskyldige räknas in.
Enligt Lagrådets mening bör en del ändringar göras i paragrafen for att
bl.a. tydliggöra hur procenttalet skall bestämmas. Lagrådet föreslår att
paragrafen utformas på följande sätt:
"Återbetalningsskyldighet enligt 21 § skall för varje bam som har
rätt till underhållsstöd bestämmas till ett visst belopp per år. Beloppet
skall motsvara det procenttal av den bidragsskyldiges inkomst som
anges i det följande. Vid bestämmandet av procenttalet skall hänsyn
tas till samtliga bam for vilka den bidragsskyldige är underhållsskyl-
dig enligt 7 kap. 1 § föräldrabalken.
Är den bidragsskyldige underhållsskyldig enligt 7 kap. 1 § föräldra-
balken for ett, två eller tre bam utgör procenttalet tio, sex och en
fjärdedels respektive fem procent. Föreligger underhållsskyldighet for
fler än tre bam, skall procenttalet motsvara det tal som erhålls, om
man dividerar summan av femton och antalet bam utöver tre med det
Prop. 1995/96:208
Bilaga 4
170
totala antalet bam. Procenttalet bestäms till ett tal med högst två deci-
maler.
Återbetalningsskyldigheten för ett bam får aldrig överstiga vad som
lämnas i underhållsstöd för bamet under den tid som återbetal-
ningsskyldigheten avser.
Om det belopp som skall betalas för ett bam under en månad slutar
på öretal, avrundas beloppet till närmast lägre krontal. Om månads-
beloppet för ett bam blir lägre än 100 kronor, bortfaller återbetal-
ningsskyldigheten."
25 och 26 §§
Den inkomst som enligt 24 § skall ligga till grund för beräkningen av
storleken av den bidragsskyldiges betalning till försäkringskassan skall
enligt 25 § bestämmas till summan av intäkt av tjänst med avdrag för
resor till och från arbetet, intäkt av kapital och inkomst av näringsverk-
samhet. Dessa uppgifter skall hämtas från det senast fastställda taxe-
ringsbeslutet. I den allmänna motiveringen (avsnitt 5.4.3) förklaras rätten
att göra avdrag från intäkt av tjänst för resor till och från arbetet med att
det vore inkonsekvent att medge avdrag för sådana resor från inkomst av
näringsverksamhet men inte från inkomst av tjänst.
Lagrådet konstaterar att det finns ett näraliggande område på vilket det
finns en skillnad mellan inkomstslagen tjänst och näringsverksamhet och
som inte beaktats, nämligen när det gäller kostnader för resor i tjänsten
respektive i näringsverksamheten och ökade levnadskostnader. En an-
ställd som från sin arbetsgivare uppbär ersättning för sådana kostnader
skall ta upp ersättningen som skattepliktig intäkt av tjänst och får vid
inkomsttaxeringen göra avdrag för kostnaderna. I näringsverksamhet får
avdrag göras för motsvarande kostnader vid beräkning av inkomsten av
verksamheten. Enligt förslaget kommer den som redovisar inkomst av
tjänst inte att få sina kostnader beaktade vid bestämmande av under-
laget för betalningsskyldigheten till försäkringskassan, medan någon
motsvarande begränsning inte kommer att gälla för den som redovisar
inkomst av näringsverksamhet. Detta strider mot uttalandet i den allmän-
na motiveringen om att löntagare och egenföretagare i största möjliga
utsträckning bör behandlas på ett likvärdigt sätt.
Det kan anmärkas dels att de nu behandlade kostnaderna kan uppgå till
avsevärda belopp, dels att likartade verksamheter kan, beroende på om-
ständigheterna, ibland hänföras till tjänst och ibland till näringsverksam-
het (t.ex. konsulter, handelsresande). Det kan vidare framhållas att en
anställd bidragsskyldigs betalningsförmåga inte ökar, om uppburna er-
sättningar från arbetsgivaren motsvaras av hans kostnader för resor i
tjänsten. Med hänsyn till vad som nu sagts och till de i övrigt relativt
begränsade möjligheterna att vid inkomsttaxeringen göra avdrag från
intäkt av tjänst föreslår Lagrådet att beräkningen enligt 25 § av den
bidragsskyldiges inkomst skall göras med utgångspunkt i inkomsten av
tjänst i stället för intäkten av tjänst.
Prop. 1995/96:208
Bilaga 4
171
25 § andra stycket bör utformas i närmare överensstämmelse med mot-
svarande bestämmelse i lagen om bostadsbidrag (4 § i dess lydelse en-
ligt prop. 1995/96:186).
Beräkningen av den bidragsskyldiges inkomst skall, som redan berörts,
göras med utgångspunkt i vissa uppgifter som avser dennes inkomsttaxe-
ring. I den allmänna motiveringen påpekas att sekretess gäller for in-
komstuppgifter hos skatteförvaltningen och att en reglering av skatte-
myndighetens skyldighet att lämna ut dessa uppgifter till försäkringskas-
san kommer att behövas, t.ex. i skatteregisterförordningen (1980:556).
Lagrådet konstaterar att den sekretess som enligt 9 kap. 1 § sekretess-
lagen gäller for uppgifter på skatteområdet upphör när uppgifterna läm-
nas till en annan myndighet, om de inte omfattas av sekretess även hos
den myndigheten. Det synes inte helt klart om sekretess kommer att
föreligga hos försäkringskassan for skatteuppgifter som inhämtats i ären-
den enligt lagen om underhållsstöd. De sekretessbestämmelser som när-
mast skulle kunna komma i fråga är bestämmelserna i 7 kap. 7 § första
stycket sekretesslagen, som handlar om sekretess hos bl.a. försäkrings-
kassorna och där det talas om bl.a. ärenden enligt "lagstiftningen om
allmän försäkring eller arbetsskadeförsäkring eller om annan jämförbar
ekonomisk förmån för enskild". Huruvida skatteuppgifter i ärenden om
underhållsstöd täcks av 7 kap. 7 § första stycket sekretesslagen eller om
lagtexten behöver kompletteras torde behöva övervägas ytterligare.
Enligt 26 § skall till den inkomst som beräknats enligt 25 § läggas
vissa andra belopp, som anses öka den betalningsskyldiges betalningsför-
måga. Lagförslaget innehåller inga regler om hur dessa uppgifter skall
komma till försäkringskassans kännedom. Den bidragsskyldige åläggs
ingen skyldighet att lämna uppgifterna. Vissa av dem, som t.ex. uppgif-
ter om inkomst som beskattas enligt lagen om sjömansskatt, studiemedel
i form av studiebidrag och skattepliktig förmögenhet, torde kunna häm-
tas från myndigheter, medan uppgifter om inkomst for vilken skattskyl-
dighet inte föreligger och icke skattepliktiga stipendier vanligen inte
torde vara tillgängliga for försäkringskassan.
I lagrådsremissen åberopas som stöd för den föreslagna ordningen att
motsvarande regler finns i lagen (1993:737) om bostadsbidrag. Det
föreligger dock en väsentlig skillnad mellan de två regelsystemen. Bo-
stadsbidrag lämnas på ansökan och sökanden är skyldig att lämna upp-
gifter som behövs for prövning av ansökningen. Som redan konstaterats
åläggs inte den bidragsskyldige att lämna några uppgifter om sina in-
komstförhållanden och han eller hon har inte heller något ekonomiskt
motiv for att uppge inkomster som kan öka återbetalningsskyldigheten.
Bestämmelsen i 26 § är utformad som en skyldighet for försäkrings-
kassan att beakta vissa angivna inkomster. Som nyss påpekats torde
detta ställa sig svårt i många fall. Ett sätt att delvis undvika detta
problem är att i stället förskriva att de uppräknade inkomsterna m.m. får
läggas till inkomsten beräknad enligt 25 §. Lagrådet finner dock att
tillägg till inkomsten beräknad enligt 25 § bör göras endast om de upp-
gifter om tilläggen som behövs är eller lätt kan göras tillgängliga for för-
säkringskassan. Linder antagande att uppgifter om inkomst som beskattas
Prop. 1995/96:208
Bilaga 4
172
enligt lagen om sjömansskatt, om studiemedel i form av studiebidrag
och om skattepliktig förmögenhet är eller lätt kan göras tillgängliga för
försäkringskassan förordar Lagrådet att en föreskrift om dessa tillägg till
inkomsten tas in i ett andra stycke i 25 §. Beträffande förmögenheten
föreslogs denna lösning av arbetsgruppen i Ds 1996:2 (22 § andra
stycket i arbetsgruppens lagförslag).
I remissprotokollet (kommentaren till 26 §) uttalas i fråga om förmö-
genheten att reglerna om sambeskattning inte skall beaktas. Detta bör
göras tydligare i lagtexten genom att man där uttryckligen talar om den
bidragssskyldiges skattepliktiga förmögenhet. Det bör dock anmärkas att
i denna förmögenhet skall under vissa förutsättningar ingå förmögenhet
som tillhör hemmavarande bam under 18 år (8 § lagen [1947:577] om
statlig förmögenhetsskatt).
Lagrådet föreslår att 25 och 26 §§ utformas på följande sätt:
"25 § Den bidragsskyldiges inkomst enligt 24 § beräknas i enlighet
med det senast fattade taxeringsbeslutet enligt 4 kap. 2 § taxerings-
lagen (1990:324) och med utgångspunkt i
1. inkomst av tjänst enligt 34 § kommunalskattelagen (1928:370),
2. intäkt av kapital enligt 3 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt, och
3. inkomst av näringsverksamhet enligt 25 § kommunalskattelagen
justerad enligt andra stycket.
Inkomsten av näringsverksamhet skall ökas med belopp med vilket
inkomst av näringsverksamhet har minskats genom avdrag för
a) underskott från tidigare beskattningsår,
b) utgift för egen pension intill ett halvt basbelopp enligt 1 kap. 6 §
lagen (1962:381) om allmän försäkring,
c) avsättning till periodiseringsfond,
d) ökning av expansionsmedel, och
minskas med belopp med vilket inkomst av näringsverksamhet har
ökats genom
a) återföring till beskattning av avdrag för avsättning till periodise-
ringsfond, och
b) minskning av expansionsmedel.
26 § Till beloppen enligt 25 § skall läggas
1. inkomst, inklusive kostförmån, som beskattas enligt lagen
(1958:295) om sjömansskatt,
2. studiemedel i form av studiebidrag, och
3. en procent av den del av den bidragsskyldiges skattepliktiga
förmögenhet som överstiger 800 000 kronor.
Det sålunda framräknade beloppet skall minskas med 24 000 kronor
och utgör därefter den inkomst som skall ligga till grund för be-
räkningen av återbetalningsskyldigheten."
27 §
Lagrådet föreslår att paragrafen förtydligas. Med den lydelse som Lag-
rådet förordar behövs inte andra meningen i paragrafen. Paragrafen före-
Prop. 1995/96:208
Bilaga 4
173
slås få följande lydelse:
"När återbetalningsskyldighet fastställs för förfluten tid skall till
grund for inkomstberäkningen enligt 25 § läggas det taxeringsbeslut
som förelåg den eller de månader återbetalningsskyldigheten hänför
sig till."
30 §
Enligt 30 § första stycket skall återbetalningsskyldighet fastställd enligt
24-28 §§ omprövas varje år och när grunden för tillämplig procentsats
enligt 24 § ändras. I remissprotokollet anförs att den årliga ompröv-
ningen lämpligen bör ske så snart den senaste taxeringen är fastställd.
Av 4 kap. 2 § taxeringslagen (1990:324) följer att skattemyndigheten
varje år skall fatta taxeringsbeslut före utgången av november månad.
För att bättre knyta försäkringskassans omprövning till det for den bi-
dragsskyldige senast fastställda årliga taxeringsbeslutet föreslår Lagrådet
viss ändring i lagtexten. I stället för att föreskriva omprövning "varje år"
bör anges att omprövning skall ske "när ett nytt beslut om årlig taxering
föreligger".
I paragrafens tredje stycke har tagits in bestämmelser som tar sikte på
bidragsskyldiga som efter beslut om återbetalningsskyldighet bosätter sig
utomlands. I sådana fall får återbetalningsskyldigheten upphävas helt
eller delvis. Om återbetalningsskyldigheten upphävs for förfluten tid,
skall vad den bidragsskyldige betalat för samma tid betalas tillbaka med
ränta.
Bakgrunden till bestämmelsen är att möjligheterna att med tillämpning
av gällande konventioner på området utomlands driva in statens fordran
enligt reglerna om underhållsstöd är små. Däremot är situationen en
annan om det gäller att driva in en fordran for staten för förskotterade
underhållsbidrag. I fall där en bidragsskyldig flyttat utomlands bör därför
enligt det remitterade förslaget försäkringskassan kunna avstå från att
besluta om återbetalningsskyldighet och i stället verka for att en unde-
rhållsskyldighet fastställs genom dom eller avtal, som sedan kan verk-
ställas i utlandet.
Lagrådet har ingen erinran mot att det på angivet sätt öppnas möjlighet
att ersätta återbetalningsskyldigheten med en skyldighet att erlägga un-
derhållsbidrag. Förslaget att försäkringskassan - då återbetalningsskyl-
digheten upphävs för förfluten tid - skall betala tillbaka vad den bi-
dragsskyldige har betalat for samma tid kan Lagrådet däremot inte till-
styrka. Det framstår som omotiverat att kassan skall göra en sådan åter-
betalning, när kassan kan få en fordran på den underhållspliktige för-
äldern för underhållsbidrag for samma tid. Detta möjliggörs genom att
kassan enligt 31 § första stycket inträder i barnets rätt till underhålls-
bidrag till den del underhållsbidraget svarar mot utgivet underhållsstöd.
Enligt Lagrådets mening bör vad den bidragsskyldige erlagt i stället
avräknas på de underhållsbidrag som han eller hon kan bli skyldig att
betala. En sådan möjlighet till avräkning torde inte behöva anges särskilt
i lagtexten.
Prop. 1995/96:208
Bilaga 4
174
Med hänsyn till det anförda föreslår Lagrådet att de båda sista mening-
arna i 30 § tredje stycket utgår.
33 §
I 32 - 34 §§ finns bestämmelser om anstånd med att fullgöra återbetal-
ningsskyldigheten till försäkringskassan. Eftersom återbetalningsskyldig-
heten relateras till den bidragsskyldiges bruttoinkomst utan någon närma-
re individuell prövning av förälderns hela ekonomiska situation är det
enligt Lagrådet rimligt att möjlighet finns till anstånd vid bl.a. betal-
ningsssvårigheter av övergående natur. Lagrådet delar också uppfattning-
en att ett anståndsbeslut inte skall medföra att den betalningsskyldige,
när anståndet väl upphör, skall vara skyldig att samtidigt betala såväl
månadsbelopp som hänför sig till anståndstiden som löpande månads-
belopp. Att betalning i första hand skall avse de äldsta månadsbeloppen,
dvs. de belopp som anståndsbeslutet gäller, framstår som principiellt
riktigt. Det förefaller också konsekvent att i de fall då betalning inte kan
ske for de löpande månadsbeloppen ett nytt anståndsbeslut måste med-
delas avseende dessa belopp.
Frågan om återbetalning efter beviljat anstånd regleras i 33 § andra
stycket. Enligt Lagrådets mening bör lagtexten förtydligas i vissa avse-
enden och ges följande lydelse:
"Det belopp som beslutet om anstånd avser skall betalas före återbe-
talning som avser senare tid. Den bidragsskyldige är, sedan anstånds-
beslutet upphört, inte skyldig att på grund av någon månad betala mer
till försäkringskassan än det månadsbelopp som återbetalningsskyl-
digheten fastställs till eller skulle ha fastställts till, om 24 - 28 §§ ha-
de tillämpats på den bidragsskyldiges inkomst. För överstigande be-
lopp skall nytt beslut om anstånd meddelas."
34
Enligt paragrafen skall den som beviljats anstånd vara skyldig att till
försäkringskassan anmäla ändrade förhållanden som kan innebära att
anstånd inte längre bör gälla eller bör gälla i mindre omfattning. Om den
bidragsskyldige försummar att göra anmälan, skall anståndet enligt den
föreslagna lagtexten "anses ha upphört". Av remissprotokollet framgår
att avsikten med den sistnämnda föreskriften är att anståndet inte skall
gälla sådan återbetalningsskyldighet som avser tid efter det att de ändra-
de förhållandena inträdde. En följd härav blir att den bidragsskyldige,
när de ändrade förhållandena väl blir kända för försäkringskassan på
annat sätt, inte kan komma i åtnjutande av den i 33 § andra stycket
föreskrivna maximeringen av månadsbetalningama.
Lagrådet ansluter sig till förslagen i sak. Det bör emellertid krävas ett
särskilt beslut av försäkringskassan for att ett tidigare meddelat anstånds-
beslut inte längre skall gälla. Rimligen bör försäkringskassan kunna
besluta om upphävande eller ändring av ett anståndsbeslut så snart kas-
san får kännedom om att de förhållanden som är av betydelse har änd-
Prop. 1995/96:208
Bilaga 4
175
rats, oavsett om den som har beviljats anstånd gör anmälan eller ej.
Lagrådet föreslår att 34 § får följande lydelse:
"Försäkringskassan skall upphäva eller ändra ett beslut om anstånd,
om sådana ändrade förhållanden har inträtt som medför att anstånd
inte längre bör gälla eller bör gälla i mindre omfattning. Den som
har beviljats anstånd är skyldig att göra anmälan om ändrade förhål-
landen till kassan."
38 §
I paragrafens första stycke föreskrivs att beslut enligt lagen gäller ome-
delbart, om inte något annat anges i beslutet eller bestäms av den dom-
stol som har att pröva beslutet. Genom hänvisningen i andra stycket till
bl.a. 20 kap. 11 § lagen (1962:381) om allmän försäkring uppnås att
beslut av en försäkringskassa överklagas till länsrätten. Förvaltnings-
processlagen (1971:291) blir då tillämplig. Enligt dess 28 § får domstol
förordna att ett överklagat beslut tills vidare inte skall gälla. Någon sär-
skild föreskrift härom behövs därför inte i lagen om underhållsstöd.
I paragrafens andra stycke kan orden "och domstols" utgå, eftersom
överklagande av domstols beslut regleras i förvaltningsprocesslagen.
Efter även vissa redaktionella ändringar föreslår Lagrådet att paragra-
fen ges följande lydelse:
"Beslut enligt denna lag gäller omedelbart, om inte något annat
anges i beslutet.
Bestämmelserna i 20 kap. 10-13 §§ lagen (1962:381) om allmän
försäkring om omprövning och ändring av en försäkringskassas beslut
samt överklagande av försäkringskassans beslut tillämpas också i
ärende enligt denna lag.
I försäkringskassan skall socialförsäkringsnämnden pröva ärenden
om eftergift enligt 35 §. Detsamma skall gälla omprövning av beslut
om återkrav enligt 20 §, om det belopp som felaktigt har betalats ut
överstiger tio procent av basbeloppet enligt 1 kap. 6 § lagen om
allmän försäkring."
1 övergångsbestämmelserna föreskrivs bl.a. att den nya lagen skall till-
lämpas första gången i fråga om underhållsstöd som avser tid efter den
31 januari 1997. Enligt Lagrådets mening bör det tilläggas att lagen
tillämpas första gången även beträffande återbetalningsskyldighet som
avser samma tid.
Enligt övergångsbestämmelserna skall lagen om bidragsförskott, lagen
om förlängt bidragsförskott för studerande och lagen om särskilt bidrag
till vissa adoptivbarn upphävas samtidigt som den nya lagen träder i
kraft. Avsikten är emellertid att bidragsförskott och bidrag enligt de
angivna lagarna skall kunna lämnas under januari 1997. Detta bör kom-
ma till uttryck på ett tydligare sätt än enligt den remitterade lagtexten.
Prop. 1995/96:208
Bilaga 4
176
I en särskild punkt bör anges att de upphävda lagarna skall tilllämpas
även i fortsättningen, såvitt gäller bidragsförskott och bidrag som har
lämnats enligt dessa lagar. Till de bestämmelser i de upphävda lagarna
som blir tillämpliga hör bl.a. reglerna om återbetalningsskyldighet.
Utöver vad som nu har angetts bör även vissa andra justeringar göras
i övergångsbestämmelserna. Lagrådet förordar att de får följande lydelse:
"1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997 och tillämpas första
gången i fråga om underhållsstöd och återbetalningsskyldighet som
avser tid efter den 31 januari 1997.
2. Genom lagen upphävs lagen (1964:143) om bidragsförskott, lagen
(1984:1095) om förlängt bidragsförskott för studerande och lagen
(1984:1096) om särskilt bidrag till vissa adoptivbarn. Bidragsförskott
och bidrag enligt de upphävda lagarna lämnas dock för tid före den 1
februari 1997.
3. De upphävda lagarna tillämpas även i fortsättningen i fråga om
bidragsförskott och bidrag som har lämnats enligt dessa lagar.
4. Den som för januari 1997 uppbär bidragsförskott eller bidrag
enligt någon av de upphävda lagarna skall utan särskilt beslut anses
ha fått rätt till underhållsstöd enligt den nya lagen, om inte försäk-
ringskassan beslutar något annat. Beslut om bidragsskyldigs återbetal-
ningsskyldighet skall dock meddelas enligt den nya lagen.
5. Det belopp som betalas in enligt ett beslut om återbetalningsskyl-
dighet enligt den nya lagen skall, sedan avräkning har skett för upp-
lupen ränta enligt 36 § andra stycket i den nya lagen, i första hand
avräknas på fordringar som har uppkommit enligt de upphävda lagar-
na."
Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.
Prop. 1995/96:208
Bilaga 4
177
Prop. 1995/96:208
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 maj 1996
Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden
Hjelm-Wallén, Freivalds, Wallström, Tham, Äsbrink, Schori, Blomberg,
Andersson, Winberg, Uusmann, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson,
von Sydow, Klingvall, Åhnberg, Östros, Messing
Föredragande: statsrådet Maj-Inger Klingvall
Regeringen beslutar proposition 1995/96:208 Underhållsstöd till bam till
särlevande föräldrar, m.m.
178
gotab 49940, Stockholm 1996