Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.
Stockholm den 30 maj 1996
Göran Persson
Leif Pagrotsky
(Utrikesdepartementet)
Skr.
1995/96:204
I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för den svenska
krigsmaterielexporten under år 1995.
1 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 204
Skr. 1995/96:204
Skrivelse
Den svenska krigsmaterielexporten år 1995
Förord...................................... 3
1 Lagen om krigsmateriel ......................... 3
2 Krigsmaterielinspektionen och Inspektionen för strategiska
produkter.................................... 4
3 Regeringens riktlinjer för krigsmaterielexport........... 4
4 Rådgivande nämnden för krigsmaterielexportfrågor och
Exportkontrollrådet............................. 5
5 Det teknisk-vetenskapliga rådet .................... 6
6 Information om vapenexportpolitiken ................ 6
7 Krigsmaterielexporten år 1995 ..................... 7
8 Internationell öppenhet om vapenöverföringar .......... 7
9 Truppminor.................................. 8
Bilaga
1 Allmän bakgrund ............................. 10
2 Beviljade utförseltillstånd ....................... 10
3 Faktiska leveranser............................. 12
4 Geografisk fördelning........................... 15
5 Upplåtelse av tillverkningsrätt, samarbete m.m.......... 19
6 Militärt inriktad utbildning........................ 19
7 Redovisning av ägande i utländska rättssubjekt ......... 19
8 De exporterande företagen........................ 19
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde 2
den 30 maj 1996 .............................. 21
Skr. 1995/96:204
Den svenska tillverkningen, försäljningen och exporten av krigsmateriel
kontrolleras av statsmakterna.
Sedan år 1985 lämnar regeringen årligen till riksdagen en redogörelse för
den svenska krigsmaterielexporten.
Tillverkning och utförsel av krigsmateriel regleras genom lagen
(1992:1300) om krigsmateriel och förordningen (1992:1303) om
krigsmateriel. Båda författningarna trädde i kraft den 1 januari 1993 och
ersatte lagen (1983:1034) om kontroll över tillverkningen av krigsmateriel,
m.m. och lagen (1988:558) om förbud mot utförsel av krigsmateriel, m.m.
med tillhörande förordningar.
I propositionen 1991/92:174 föreslog regeringen den nya lagstiftningen
på grundval av en genomgripande översyn av med krigsmaterielexporten
sammanhörande frågor. Riksdagen biföll regeringens förslag (bet.
1992/93:UU1, rskr. 1992/93:61).
Den nya lagen bygger i allt väsentligt på den tidigare lagstiftningen
liksom på tidigare praxis. Den nya lagen innehåller emellertid
förenklingar, förtydliganden och moderniseringar av de bestämmelser som
gäller för den samlade kontrollen över tillverkning och tillhandahållande
av krigsmateriel.
I propositionen 1995/96:31 föreslog regeringen att en ny myndighet
skulle inrättas för kontroll över krigsmateriel och andra strategiskt
känsliga produkter, s.k. dual use-produkter. Riksdagen biföll regeringens
förslag (bet. 1995/96:UU3, rskr. 1995/96:93). Den nya myndigheten,
Inspektionen för strategiska produkter, ISP, påbörjade sin verksamhet den
1 februari 1996. ISP ersätter Krigsmaterielinspektionen, KMI, och har i
uppgift att ansvara för utförselfrågor avseende såväl krigsmateriel som
andra strategiskt känsliga produkter, s.k. dual use-produkter.
Krigsmateriellagen föreskriver att krigsmateriel inte far tillverkas utan
ISP:s tillstånd. Även all försvarsindustrien utlandssamverkan förutsätter
tillstånd av ISP. Med utlandssamverkan förstås export eller annat
tillhandahållande av krigsmateriel, upplåtelse eller överlåtelse av
tillverkningsrätter, avtal med någon om att gemensamt med denne eller
för hans räkning utveckla krigsmateriel eller metod för framställning av
sådan materiel eller om att gemensamt tillverka krigsmateriel med någon
i utlandet. Vid prövningar av frågor om ett utlandssamarbete kan medges
skall Sveriges försvarspolitiska behov av detta samarbete beaktas.
Slutligen krävs regeringens tillstånd, med vissa undantag, för att bedriva
militärt inriktad utbildning. Skr. 1995/96:204
Krigsmateriel indelas enligt den nya lagen i två kategorier. Vapen och
stridsammunition återfinns inom kategorin krigsmateriel för strid, medan
icke förstörelsebringande materiel återfinns inom kategorin övrig
krigsmateriel. Bestämmelser om vilken materiel som innefattas i de två
kategorierna finns i krigsmaterielförordningen.
Krigsmaterielinspektionen (KMI) och från den 1 februari 1996
Inspektionen för strategiska produkter (ISP) utövar kontroll över
tillverkningen av krigsmateriel. KMI inrättades år 1935 och fanns inom
Utrikesdepartementets handelsavdelning. KMI var även regeringens
beredningsorgan för ärenden som rörde export av krigsmateriel.
Beslut i ärenden om tillstånd att föra ut krigsmateriel ur landet fattas
fr.o.m. 1 februari 1996 av ISP. ISP har i sitt arbete nära samråd med
Utrikesdepartementets enhet för strategisk exportkontroll, ESEK,
Utrikesdepartementets politiska avdelning och Försvarsdepartementet.
ESEK är fram till den 30 juni 1996 regeringens organ för beredning av
frågor avseende krigsmateriel och andra strategiskt känsliga produkter, s.k.
dual use-produkter. Därefter i samband med en större omorganisation
inom UD, övergår denna beredningsfunktion den 1 juli 1996 till UD:s
enhet för europeisk integration.
Förutom att fatta beslut i tillståndsärenden granskar ISP de underrättelser
som tillverkare av krigsmateriel är skyldiga att lämna regeringen senast
fyra veckor innan ett anbud lämnas eller ett avtal ingås om export av eller
annan utlandssamverkan om krigsmateriel. Företagen skall vidare till ISP
kvartalsvis redovisa den marknadsföring de bedrivit utomlands. Slutligen
skall de krigsmaterielexporterande företagen rapportera om de leveranser
som görs. ISP har löpande kontakter med företagen i dessa frågor.
Regeringens riktlinjer tillämpas på alla former av utlandssamverkan som
regleras i lagen (1992:1300) om krigsmateriel. Såväl export som
samarbete omfattas, liksom bl.a. synen på leveranser som har samband
med tidigare utförsel.
Ett övergripande syfte med riktlinjerna är att ge en stabil och generell
grund för tillståndsprövningen. En prövning sker dock av varje
utförselärende för sig.
Riktlinjerna understryker den vikt som vid den utrikespolitiska
bedömningen av varje utförselärende skall fastas vid respekten för
mänskliga rättigheter i mottagarlandet. Hänsyn skall alltid tas till
mänskliga rättighetskriteriet även i de fall då det är fråga om utförsel av
materiel som i sig inte kan användas för att kränka mänskliga rättigheter.
Breddningen av krigsmaterielbegreppet åtföljdes, som tidigare har
nämnts, av en indelning av krigsmateriel i två kategorier för vilka, med
hänsyn till materielens karaktär av förstörelsebringande respektive icke
förstörelsebringande, uppställts delvis olika riktlinjer för utförsel. För
kategorin krigsmateriel för strid gäller i stort sett samma riktlinjer som
tidigare, dvs. att tillstånd till export inte bör ges till en stat som befinner
sig i väpnad konflikt med annan stat, en stat som är invecklad i
internationell konflikt som kan befaras leda till väpnad konflikt, en stat
som har inre väpnade oroligheter eller en stat där det förekommer
omfattande och grova kränkningar av mänskliga rättigheter.
För utförsel av övrig krigsmateriel, som i stor utsträckning omfattar nya,
före år 1993 oreglerade produkter, gäller att utförseltillstånd bör beviljas
till länder som inte befinner sig i väpnad konflikt med någon annan stat,
som inte har inre väpnade oroligheter eller där det inte förekommer
omfattande och grova kränkningar av mänskliga rättigheter.
De skilda riktlinjerna för krigsmateriel för strid respektive övrig
krigsmateriel innebär att en större länderkrets kan komma i fråga som
mottagare av övrig krigsmateriel, dvs. icke förstörelsebringande materiel.
Genom utvidgningen av krigsmaterielbegreppet synliggörs och redovisas
legitim export som tidigare var oreglerad. Denna export blir nu också
föremål för en politisk prövning.
Skr. 1995/96:204
Enligt 10 kap. 6 § regeringsformen skall regeringen i utrikesärenden av
större vikt om möjligt överlägga med Utrikesnämnden före avgörandet.
Vissa utförselärenden som rör krigsmateriel är av sådan art att
överläggning med nämnden är påkallad. Det har ansetts önskvärt att
prövningen av även andra enskilda utförselärenden av principiell vikt ges
en bredare förankring. Riksdagen beslutade därför år 1984 på grundval av
propositionen 1984/85:82 om ökad insyn och samråd i frågor som rör
krigsmaterielexport, att en rådgivande nämnd i krigsmaterielfrågor skulle
inrättas. Nämnden ombildades den 1 februari 1996 till Exportkontrollrådet
i samband med tillkomsten av ISP.
Nämnden bestod av sex ledamöter tillsatta på parlamentarisk grund och
hade till uppgift att lämna råd i enskilda krigsmaterielexportfrågor.
Nämnden höll år 1995 åtta sammanträden under perioden augusti-
december. Liksom nämnden sammanträder Exportkontrollrådet, som har
tio ledamöter (varav en f.n. vakant), på kallelse av chefen för ISP,
krigsmaterielinspektören, som leder överläggningarna. Vid rådets
sammanträden medverkar Utrikesdepartementets politiska avdelning med
bedömningar av mottagarländer ur riktlinjesynpunkt samt
Försvarsdepartementet med bedömningar avseende ärendenas 5
1* Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 204
försvarspolitiska betydelse. En representant för ESEK deltar också. Skr. 1995/96:204
Inspektören fattar efter rådets hörande beslut i de ärenden som
behandlats. I de fall ett ärende har principiell betydelse eller annars är av
särskild vikt skall inspektionen dock överlämna ärendet till regeringens
prövning.
Exportkontrollrådet ges tillfälle att ta ställning till alla principiellt viktiga
ärenden vid sina månatliga sammanträden. Vidare ges ledamöterna
fullständig insyn i handläggningen av krigsmaterielexportärendena genom
att samtliga utförselbeslut för export fortlöpande redovisas. Genom denna
procedur säkerställs en parlamentarisk insyn i ISP:s arbete.
Det ligger i sakens natur att enskilda ärenden som berör utrikes- och
foretagssekretess inte kan redovisas fullständigt öppet. Denna årliga
rapport har emellertid tillkommit efter beslut av riksdagen i syfte att ge
en så öppen information som möjligt om krigsmaterielexporten.
Regeringens riktlinjer for krigsmaterielexport är ett annat led i strävan att
ge en så fullständig insyn som möjligt på detta område.
Exportkontrollrådet ersätter inte Utrikesnämnden i sådana ärenden som
regeringen enligt regeringsformen skall överlägga med Utrikesnämnden
om.
För att bistå krigsmaterielinspektören med beredningen av ärenden som
rör klassificering av krigsmateriel inrättades år 1984 ett särskilt teknisk-
vetenskapligt råd med företrädare för institutioner med överblick över
teknologins tillämpning på civila respektive militära områden. Under år
1995 höll rådet fyra sammanträden samt ett sar'råd per korrespondens.
Genom tillskapandet av ISP kommer det teknisk-vetenskapliga rådets
arbetsområde att breddas till att även omfatta dual use-produkter.
KMI:s handbok är till ledning for dem som inom försvarsindustrin och
vid statliga myndigheter har befattning med ärenden som rör tillverkning
och utförsel av krigsmateriel. Handboken redovisar gällande lagstiftning,
regelverk och handläggningsordning för tillståndsärenden. ISP avser att
under 1996 utkomma med en reviderad upplaga av handboken. ISP har
vidare for avsikt att hålla seminarier och informationsmöten om ISP:s
verksamhet och arbetsområden under 1996.
I en informationsskrift (Sveriges vapenexportpolitik, UD informerar
1993:4) behandlas vapenexportens roll i den svenska säkerhetspolitiken,
den svenska försvarsindustrin, riktlinjerna for utförsel av krigsmateriel
samt det internationella samarbetet för att reglera vapenexporten. Skriften
har också getts ut på engelska, franska och tyska i syfte att främja
kunskapen i andra länder om den svenska politiken på detta område.
Regeringen har varje år sedan 1985 lämnat riksdagen en skrivelse med
redogörelse för den svenska krigsmaterielexporten. Härigenom förses
riksdagen med en samlad information om krigsmaterielexporten, samtidigt
som underlag ges för en bredare allmän debatt. På grundval av
redovisning från de krigsmaterielproducerande företagen har ISP utarbetat
en redogörelse för år 1995 (bilaga).
Utförseln av krigsmateriel under år 1995 ökade med 4,1 procent eller
från 3 181 miljoner kronor år 1994 till 3 313 miljoner kronor år 1995.
Den totala varuexporten steg samtidigt med 19,7 procent. Exporten av
krigsmateriel för strid minskade med 14,8 procent eller från 1 347
miljoner kronor år 1994 till 1 148 miljoner kronor år 1995. För övrig
krigsmateriel noterades en uppgång i exporten med 18,0 procent
motsvarande en ökning från 1 834 miljoner kronor år 1994 till 2 165
miljoner kronor år 1995. Räknat i fasta priser steg exporten med 1,0
procent år 1995 jämfört med år 1994. För krigsmateriel för strid och för
övrig krigsmateriel var motsvarande tal en minskning med 17,2 resp, en
ökning med 14,3 procent. En enskild utförsel till Singapore svarade för
hela 17,5 procent av krigsmaterielexporten. Ur ett globalt perspektiv
motsvarade den svenska utförseln av krigsmateriel mindre än 0,5 procent
av den totala utrikeshandeln med krigsmateriel under åren 1990-1994.
Regeringen har under år 1995 beviljat utförseltillstånd för försäljning av
krigsmateriel till ett värde av 8 083 miljoner kronor, varav 3 248 miljoner
kronor avser krigsmateriel för strid och 4 835 miljoner kronor övrig
krigsmateriel. Flera av tillstånden avser leveranser över flera år. Värdet
av beviljade tillstånd ökade med 76,1 procent år 1995 jämfört med år
1994, vilket i huvudsak förklaras av ett par större beställningar från Norge
resp. USA. För krigsmateriel för strid uppgick ökningen till 56,8 procent
och för övrig krigsmateriel till 92,1 procent jämfört med år 1994. Räknat
i fasta priser ökade värdet av beviljade tillstånd år 1995 med 71 procent.
För krigsmateriel för strid steg motsvarande värde med 52 procent, medan
för övrig krigsmateriel noterades en uppgång med 86 procent.
Skr. 1995/96:204
Förenta Nationernas generalförsamling antog i december 1991 en
resolution som anmodar medlemsländerna att till ett register över
konventionella vapen redovisa såväl sin import som sin export av tyngre
konventionella vapen. Enligt vissa definitioner skall handeln med följande
sju vapenkategorier rapporteras: stridsvagnar, pansrade stridsfordon, grovt
artilleri, stridsflygplan, attackhelikoptrar, stridsfartyg och
robotar/robotlavetter.
Genom redovisningen torde öppenheten i fråga om internationella
vapenöverföringar komma att öka i väsentlig grad. I samråd med
försvarets myndigheter och ISP sammanställer ESEK aktuella uppgifter
som i enlighet med den ovannämnda resolutionen överlämnas till FN.
För FN-registrets tredje år, 1994, hade i februari 1996 93 av FN:s 185 Skr. 1995/96:204
medlemsländer (jämte observatörslandet Schweiz) lämnat uppgifter om sin
export och import av de sju kategorierna tyngre vapen.
Sverige deltar endast i obetydlig omfattning i världshandeln med aktuella
tyngre vapensystem.
För år 1995 rapporterade Sverige import från Tyskland av 232
splitterskyddade trupptransportfordon. Någon svensk export av materiel
inom de nämnda sju kategorierna förekom ej under år 1995.
Sverige verkar på olika sätt för ökad rapportering till FN-registret och
för större öppenhet om vapentransfereringar. I Organisationens för
säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) säkerhetsforum har de
deltagande 53 länderna enats om att iaktta vissa principer vid
vapentransfereringar, bl.a. att årligen lämna uppgifter till registret. Samråd
om rapporteringen till FN-registret sker sedan 1995 med övriga
medlemmar av EU. I en skrivelse till FN:s generalsekreterare har EU
uppmanat övriga FN-medlemmar att lämna uppgifter även om innehav
och egen produktion av den krigsmateriel som omfattas av registret i syfte
att göra detta mera användbart. FN planerar en översyn av registret under
1997.
Som ett led i Sveriges strävan efter ökad öppenhet på detta område har
sedan 1990 regeringens redogörelse till riksdagen över
krigsmaterielexporten överlämnats till FN i engelsk översättning. Få andra
länder torde redovisa sin vapenexport med motsvarande öppenhet och
detaljeringsgrad.
Sverige har innehaft ordförandeposten i översynskonferensen hösten 1995
och våren 1996 avseende 1980 års vapenkonvention, vars huvudsyfte varit
att revidera landmineprotokollet. Redan vid det förberedande mötet i
augusti 1994 föreslog Sverige att i detta protokoll införa totalförbud för
truppminor (antipersonella landminor). Översynskonferensen, som
avslutades i maj 1996, lyckades uppnå en rad förbud och begränsningar
av minor överlag men inte ett totalförbud för truppminor, som
eftersträvats av flera länder.
I det reviderade landmineprotokollet införs även vissa begränsningar
avseende export och överföring av landminor. Således förbjuds
konventionsstatema att överföra truppminor vars användning blivit
förbjuden i protokollet, huvudsakligen icke-detekterbara truppminor samt
icke-självförstörande truppminor. Vidare förbjuds varje överföring av
minor till en mottagare som inte är en stat. Slutligen åtar sig
konventionsstatema återhållsamhet i handeln med minor, varvid bl.a.
krävs att mottagande land, som icke är konventionsstat, måste åtaga sig
att följa dess bestämmelser.
Sverige har inte exporterat några truppminor sedan början av 1970-talet.
Den sista utförseln skedde till ett annat västeuropeiskt land.
I FN:s generalförsamling har Sverige varit medförslagsställare till en
resolution i vilken bl.a. vissa staters ensidiga moratorier för export av Skr. 1995/96:204
antipersonella landminor välkomnades, och övriga stater uppmanades att
snarast deklarera sådana moratorier.
Skr. 1995/96:204
Bilaga
Krigsmaterielinspektionen (KMI) och från den 1 februari 1996
Inspektionen för strategiska produkter (ISP) följer kontinuerligt
marknadsföringen och exporten av krigsmateriel från Sverige. De företag
som har tillstånd att bedriva verksamhet på krigsmaterielområdet - för
närvarande omkring 190 företag, varav ca 35 är aktiva - är skyldiga att
lämna redovisningar i olika hänseenden till ISP. Dessa redovisningar,
tillsammans med uppgifter som inspektionen tar fram på annat sätt,
analyseras och bearbetas inom ISP. I propositionen 1984/85:82 om ökad
insyn och samråd i frågor som rör krigsmaterielexport uttalade regeringen
sin avsikt att varje år lämna riksdagen en redogörelse för den svenska
krigsmaterielexporten. Föreliggande redogörelse avser den svenska
krigsmaterielexporten år 1995.
Antalet inkomna utförselärenden har under de senaste åren varierat mellan
1500 och 2300. Den övervägande delen av dessa tillstånd har gällt
utförsel av andra anledningar än försäljning, såsom utförsel före eller efter
reparation, för demonstration eller för prov. Under år 1993, som var det
första år under vilket den nya krigsmateriellagen tillämpades, inkom
inledningsvis ett betydande antal ansökningar om utförseltillstånd för
försäljning avseende övrig krigsmateriel vilken tidigare inte var
tillståndspliktig. Många av dessa tillstånd avsåg leveranser under flera
kalenderår.
Beslut om utförseltillstånd fattades t.o.m. den 31 januari 1996 enbart av
regeringen. I ärenden som inte avsåg utförsel i större omfattning eller i
övrigt inte var av större vikt prövade emellertid det statsråd som hade till
uppgift att föredra ärenden om utförsel av krigsmateriel frågan om
tillstånd. Som framgår av tabell 1 fattades år 1995 regeringsbeslut i
utförselärenden som sammantaget motsvarar 98 % av det totala värdet av
givna tillstånd.
10
Tabell 1. Beviljade utförseltillstånd för försäljning under åren 1988- Skr. 1995/96:204
1995 jämte antalet regeringsbeslut och dessas andel av det Bilaga
sammanlagda värdet av givna tillstånd
|
År |
Värde |
Härav regeringsbeslut | |
|
mkr i | |||
|
löpande priser |
mkr |
% av värdet Antal | |
|
1988 |
6 405 |
6 333 |
99 |
380 |
|
1989 |
7 247 |
7 100 |
98 |
312 |
|
1990 |
2 980 |
2 912 |
98 |
328 |
|
1991 |
2 559 |
2 511 |
98 |
350 |
|
1992 |
3 360 |
3 287 |
98 |
241 |
|
1993 |
6 105 |
5 916 |
97 |
368 |
|
1994 |
4 589 |
4 415 |
96 |
260 |
|
1995 |
8 083 |
7 935 |
98 |
401 |
Av tabell 2 nedan framgår det sammantagna värdet av beviljade
utförseltillstånd beräknat i fasta priser.
Tabell 2. Beviljade utförseltillstånd för försäljning åren 1988-1995 i
löpande priser och i 1968 års prisnivå1 jämte den procentuella
volymändringen
|
År |
Värde i löpande |
Värde i fasta |
Ändring i fasta | |
|
1988 |
6 405 |
1 366 |
+ 14 | |
|
1989 |
7 247 |
1 455 |
+ 6 | |
|
1990 |
2 980 |
578 |
- 60 | |
|
1991 |
2 559 |
478 |
- 17 | |
|
1992 |
3 360 |
628 |
+ 31 | |
|
Summa KS ÖK |
Summa |
KS ÖK |
Summa KS ÖK | |
|
1993 |
6 105 1 942 4 162 |
1 030 |
328 702 | |
|
1994 |
4 589 2 072 2 517 |
749 |
338 411 |
-27 + 3 -41 |
|
1995 |
8 083 3 248 4 835 |
1 279 |
514 765 |
+71 +52 +86 |
|
(+76.1 %)(+56,8%)(+92,1 %) | ||||
|
'Vid prisomräkningen har SCB:s exportprisindex för verkstadsprodukter använts. | ||||
11
ISP:s utförselstatistik grundar sig på uppgifter om värdet av levererad
materiel som redovisas av exportföretagen.
Tabell 3 visar värdet av svensk krigsmaterielexport under den senaste
tioårsperioden såväl i löpande priser som i 1968 års prisnivå. Av tabellen
framgår även krigsmaterielens andel av Sveriges totala varuexport.
Under år 1995 utfördes krigsmateriel för strid till ett värde av 1 148
miljoner kronor och övrig krigsmateriel för 2 165 miljoner kronor, dvs.
tillsammans 3 313 miljoner kronor. Jämfört med år 1994 ökade exporten
av krigsmateriel under år 1995 med 4,1 %. För krigsmateriel för strid
uppgick motsvarande tal till -14,8% och för övrig krigsmateriel till
+ 18,0%. Räknat i fasta priser ökade den totala exporten av krigsmateriel
med 1,0%.
Tabell 3. Värdet av svensk krigsmaterielexport under åren 1986-1995
i löpande priser och 1968 års prisnivå2, m.m.
Skr. 1995/96:204
Bilaga
|
År |
Sveriges mkr |
Krigsmaterielexport | |||
|
löpande mkr |
andel av % |
fasta mkr |
ändring | ||
|
1986 |
265 100 |
3 243 |
1,22 |
746 |
+46,0 |
|
1987 |
281 433 |
4 427 |
1,57 |
981 |
+31,5 |
|
1988 |
304 782 |
6 155 |
2,02 |
1 313 |
+34,0 |
|
1989 |
332 580 |
6 005 |
1,81 |
1 206 |
- 8,1 |
|
1990 |
339 850 |
3 327 |
0,98 |
645 |
-46,5 |
|
1991 |
332 779 |
2 705 |
0,81 |
505 |
-21,7 |
|
1992 |
326 031 |
2 753 |
0,84 |
514 |
+ 1,8 |
|
Summa |
KS ÖK | ||||
|
1993 |
388 290 |
2 863 |
1 216 1 647 0.74 |
483 |
- |
|
1994 |
471 6023 |
3 181 |
1 347 1 834 0,68 |
519 |
+ 7,5 |
|
1995 |
564 3304 |
3 313 |
1 148 2 165 0,59 |
524 |
+ i,o |
|
(+4.1%) |
(-14.8%) (+18.0%) | ||||
2Vid prisomräkningen har SCB:s exportprisindex för verkstadsprodukter använts.
3Uppgiften om Sveriges totala varuexport år 1994 har i årets sammanställning
korrigerats jämfört med motsvarande uppgift i regeringens skrivelse 1994/95:183
om krigsmaterielexporten år 1994. Korrigeringen innebär ingen ändring av
uppgiften om krigsmaterielexportens andel härav.
4Preliminär uppgift för varuexporten år 1995.
12
Krigsmaterielexporten utgjorde år 1994 0,68% av Sveriges totala
varuexport. Motsvarande andelar för krigsmateriel för strid utgjorde 0,29%
och för övrig krigsmateriel 0,39%. Denna andel sjönk under år 1995 till
0,59%, varav drygt 0,20% utgjorde krigsmateriel för strid och drygt 0,38
% övrig krigsmateriel.
Den här redovisade utförselstatistiken, baserad på företagens
leveransdeklarationer till ISP, är den enda som direkt anknyter till
krigsmateriellagstifitningen. I den allmänna utrikeshandelsstatistiken, som
grundas på tullmyndigheternas uppgifter till Statistiska centralbyrån,
särskiljs inte krigsmateriel från civila produkter annat än på några snävt
avgränsade områden.
Förändringar från ett år till ett annat ger inte underlag för några mer
långsiktiga bedömningar av utvecklingstendenser. En avsevärd minskning
av exporten, såväl nominellt som i fasta priser, inträffade emellertid under
åren 1990-93, med en mindre uppgång under 1994 och 1995.
En jämförelse av tabellerna 1, 2 och 3 ovan visar, att det sammantagna
värdet av beviljade utförseltillstånd under ett år kan skilja sig avsevärt
från värdet av faktiska leveranser under samma år. Detta beror på att
givna utförseltillstånd ofta avser utförsel som sträcker sig över flera
kalenderår, liksom på att tillstånd i några fall ej utnyttjas helt. Den ökning
av beviljade utförseltillstånd som registrerades år 1995 torde i linje med
detta förhållande återspeglas i kommande års utförselstatistik.
Skr. 1995/96:204
Bilaga
13
Tabell 4. Värdet av svensk krigsmaterielexport i miljoner kronor Skr. 1995/96:204
1994-1995 fördelat på krigsmaterielforteckningens huvudområden Bilaga
|
1994 |
1995 | |
|
Krigsmateriel för strid |
|
KS1 |
Finkalibriga eldrörsvapen |
0 |
0 |
|
KS2 |
Kanoner, pansarvämsvapen |
61 |
80 |
|
KS3 |
Ammunition |
129 |
65 |
|
KS4 |
Robotar, raketer, torpeder, bomber |
382 |
172 |
|
KS5 |
Eldledningsutrustning |
119 |
113 |
|
KS6 |
ABC-stridsmedel |
0 |
0 |
|
KS7 |
Krut och sprängämnen |
76 |
78 |
|
KS8 |
Krigsfartyg |
581 |
580 |
|
KS9 |
Stridsflygplan |
0 |
0 |
|
KS10 |
Stridsfordon |
0 |
60 |
|
KS11 |
Riktade energivapen |
0 |
0 |
|
SUMMA |
1 347 |
1 148 |
|
Övrig krigsmateriel | |||
|
ÖK21 |
Finkalibriga, eldrörsvapen, delar m.m |
1 |
2 |
|
ÖK22 |
Kanoner, pansarvämsvapen, delar m.m. |
69 |
97 |
|
ÖK23 |
Övningsammunition m.m. |
157 |
237 |
|
ÖK24 |
Övningsraketer, röjningsutrustning m.m. |
52 |
30 |
|
ÖK25 |
Spanings- och mätutrustning m.m |
680 |
658 |
|
ÖK26 |
Skyddsmateriel m.m. |
8 |
2 |
|
ÖK27 |
Krut- och sprängämneskomponenter |
1 |
0 |
|
ÖK28 |
Fartyg för bevakning m.m. |
27 |
146 |
|
ÖK29 |
Flygplan utformade för militärt bruk m.m. |
151 |
133 |
|
ÖK30 |
Fordon utformade för militärt bruk m.m. |
328 |
161 |
|
ÖK31 |
Riktade energivapen |
0 |
0 |
|
ÖK32 |
Fortifikationer |
0 |
0 |
|
ÖK33 |
Elektronisk utrustning för militärt bruk |
33 |
146 |
|
ÖK34 |
Fotografisk och elektrooptisk utrustning |
5 |
0 |
|
ÖK35 |
Övningsmateriel |
245 |
541 |
|
ÖK36 |
Tillverkningsutrustning |
69 |
11 |
|
ÖK37 |
Programvara |
7 |
2 |
|
SUMMA |
1 834 |
2 165 | |
14
Den i föregående tabell redovisade totala omfattningen av
krigsmaterielexporten och dess uppdelning på olika huvudområden
kompletteras i följande sammanställningar av en redovisning av exportens
fördelning på dels skilda regioner, dels skilda länder.
Den regionala sammanställningen ger vid handen att Nordens och övriga
Västeuropas andel av den svenska krigsmaterielexporten visat en
minskande tendens. Medan denna andel uppgick till 66% år 1993 hade
den gått ned till 42% år 1994 och till 36% år 1995. Samtidigt hade Asiens
andel ökat från 14% år 1993 till 38% år 1994 och till 36% år 1995.
Nordamerikas andel gick upp från 13% 1994 till 22% år 1995.
Skr. 1995/96:204
Bilaga
Tabell 5. Krigsmaterielexportens fördelning på regioner i procent av
värdet under åren 1993-1995
|
1993 |
1994 |
1995 | |||||||
|
Tot |
KS |
ÖK |
Tot |
KS |
ÖK |
Tot |
KS |
ÖK | |
|
Norden |
35 |
34 |
36 |
18 |
10 |
24 |
15 |
14 |
15 |
|
Övriga | |||||||||
|
Västeuropa |
31 |
44 |
21 |
24 |
23 |
25 |
21 |
16 |
24 |
|
Central- och | |||||||||
|
Östeuropa |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
1 |
1 |
|
Nordamerika |
9 |
6 |
11 |
13 |
13 |
12 |
22 |
7 |
30 |
|
Latinamerika |
1 |
3 |
0 |
1 |
1 |
1 |
1 |
2 |
0 |
|
Australien och | |||||||||
|
Nya Zeeland |
9 |
12 |
7 |
6 |
2 |
9 |
4 |
5 |
4 |
|
Asien |
14 |
0 |
24 |
38 |
51 |
28 |
36 |
55 |
26 |
|
Afrika |
0 |
0 |
1 |
1 |
1 |
1 |
0 |
1 |
0 |
|
Antal länder |
44 |
46 |
45 |
I det följande redovisas krigsmaterielexporten fördelad på mottagarländer.
I tabell 6 har medtagits alla länder till vilka utförseln av krigsmateriel har
överstigit 1 miljon kronor under något av åren 1993-1995. Under 1995
omfattade svenska tillverkares krigsmaterielexport leveranser till 45
länder. Till 15 av dessa understeg exportvärdet 1 miljon kronor. Tillstånd
har vidare meddelats utförsel av jakt- och sportskyttemateriel till 21
länder, nämligen: Amerikas Förenta Stater, Australien, Canada, Danmark,
Estland, Finland, Frankrike, Island, Italien, Japan, Luxemburg, Norge,
Nya Zeeland, Polen, Portugal, Schweiz, Slovakien, Storbritannien,
Tyskland, Ungern och Österrike.
Sammanfattningsvis kan konstateras att OECD-ländema, dvs. i huvudsak
Norden, övriga Västeuropa, Nordamerika, Nya Zeeland och Australien,
alltjämt utgör de helt dominerande mottagarna av svensk krigsmateriel,
under år 1995 motsvarande 62% av utförseln mot 61% år 1994. Asiens
andel av exporten minskade samtidigt från 38 % år 1994 till 36 % år
1995. Jämfört med år 1993 har dock en kraftig förskjutning skett. Medan
15
OECD-länder då svarade för hela 84% av exporten och Asien för enbart
14%, skedde 1994 en förändring på så sätt att OECD-ländemas andel
minskade till 61%, samtidigt som Asiens andel ökade till 38%.
Största enskilda mottagarland av svensk krigsmateriel var under år 1995
Singapore med 674,8 miljoner kronor följt av Amerikas Förenta Stater
med 518,1 miljoner kronor, Storbritannien med 292,1 miljoner kronor,
Norge med 255,6 miljoner kronor, Thailand med 239,9 miljoner kronor,
Canada med 211,9 miljoner kronor och Tyskland med 184,0 miljoner
kronor.
Krigsmaterielexport understigande 50 000 kronor betecknas i tabell 6
med 0,0 miljoner kronor.
Skr. 1995/96:204
Bilaga
16
Skr. 1995/96:204
Bilaga
Tabell 6. Exporten av krigsmateriel i miljoner kronor år 1993-1995
fördelad på länder
|
1993 |
1994 |
1995 | |||||||
|
KS |
ÖK |
Summa |
KS |
ÖK |
Summa |
KS |
ÖK |
Summa | |
|
Amerikas Förenta stater |
37,9 |
114,2 |
152,1 |
94,5 |
134,1 |
228,6 |
56,2 |
461,9 |
518,1 |
|
Australien |
143,1 |
117,8 |
260,9 |
23,0 |
165,8 |
188,8 |
58,8 |
80,6 |
139,4 |
|
Bahrain |
- |
3,1 |
3,1 |
- |
3,0 |
3,0 |
- | ||
|
Bangladesh |
- |
0,3 |
0,3 |
1,7 |
1,7 | ||||
|
Belgien |
160,2 |
5,4 |
165,5 |
38,6 |
4,3 |
42,9 |
0,0 |
5,8 |
5,8 |
|
Brasilien |
23,3 |
4,4 |
27,6 |
6,8 |
4,8 |
H.6 |
21,9 |
8,8 |
30,6 |
|
Canada |
37,9 |
63,7 |
101,6 |
87,6 |
77,2 |
164,8 |
22,0 |
189,9 |
211,9 |
|
Danmark |
32,9 |
71,2 |
104,1 |
11,5 |
45,7 |
57,2 |
54,9 |
51,8 |
106,7 |
|
Finland |
52,0 |
111,8 |
163,8 |
2,8 |
58,3 |
61,1 |
1.8 |
120,1 |
122,0 |
|
Frankrike |
1,6 |
24,6 |
26,2 |
0,6 |
42,6 |
43,2 |
0,3 |
21,3 |
21,6 |
|
Förenade Arabemiraten |
0,2 |
0,2 |
15,5 |
15,5 |
0,1 |
0,1 | |||
|
Förenta Nationerna |
- |
0,7 |
0,7 |
- |
5,2 |
5,2 | |||
|
Indien |
42,2 |
42,2 |
158,4 |
158,4 |
- |
117,3 |
117,3 | ||
|
Indonesien |
0,6 |
0,6 |
11,7 |
0,8 |
12,5 |
- |
- |
- | |
|
Irland |
2,7 |
2,7 |
0,5 |
0,5 |
2,5 |
0,1 |
2,6 | ||
|
Italien |
9,9 |
5,1 |
15,1 |
1,6 |
2,6 |
4,2 |
0,8 |
2,5 |
3,3 |
|
Japan |
0,4 |
15,3 |
15,7 |
18,7 |
18,7 |
27,8 |
27,8 | ||
|
Kina |
- |
4,2 |
4,2 |
2,4 |
2,4 | ||||
|
Republiken Korea |
1,7 |
1,7 |
5,4 |
5,4 |
- |
7,9 |
7,9 | ||
|
Kuwait |
31,9 |
31,9 |
- |
8,0 |
8,0 |
- | |||
|
Malaysia |
48,1 |
48,1 |
33,3 |
90,5 |
123,8 |
16,4 |
70,2 |
86,6 | |
|
Mexico |
- |
1,5 |
1,5 |
2,0 |
2,0 |
- | |||
|
Nederländerna |
0,1 |
32,7 |
32,8 |
1,3 |
12,0 |
13,3 |
28,4 |
8,6 |
37,0 |
|
Norge |
334,9 |
409,3 |
744,3 |
113,5 |
349,0 |
462,5 |
98,4 |
157,2 |
255,6 |
|
Nya Zeeland |
- |
0,6 |
0,6 |
0,0 |
6,7 |
6,7 |
0,3 |
1,7 |
2,0 |
|
Oman |
- |
1,7 |
1,7 |
2,2 |
2,2 |
■ | |||
|
Pakistan |
- |
28,8 |
28,8 |
57,1 |
0,9 |
58,0 |
35,9 |
35,9 | |
|
Polen |
0,3 |
0,3 |
0,0 |
0,0 |
7,0 |
1,2 |
8,1 | ||
|
Ryssland |
- |
3,5 |
3,5 |
- |
- |
- | |||
|
Schweiz |
67,4 |
70,0 |
137,5 |
40,0 |
15,0 |
55,1 |
4,1 |
14,9 |
19,0 |
17
Skr. 1995/96:204
Bilaga
1993 1994
|
KS |
ÖK |
Summa |
KS |
ÖK |
Summa |
KS |
ÖK |
Summa | |
|
Singapore |
3,7 |
139,1 |
142,8 |
580,6 |
155,2 |
735,8 |
582,0 |
92,7 |
674,8 |
|
Spanien |
■ |
3,9 |
3,9 |
0,0 |
2,5 |
2,5 |
0,4 |
2,5 |
2,9 |
|
Storbritannien |
6,8 |
116,9 |
123,7 |
2,1 |
226,1 |
228,2 |
0,7 |
291,4 |
292,1 |
|
Thailand |
- |
75,6 |
75,6 |
- |
53,8 |
53,8 |
1,9 |
238,0 |
239,9 |
|
Tunisien |
- |
9,6 |
9,6 |
8,9 |
11,0 |
19,9 |
9,3 |
4,4 |
13,7 |
|
Tyskland |
51,9 |
48,5 |
100,4 |
4,5 |
72,2 |
76,7 |
59,6 |
124,4 |
184,0 |
|
Uruguay |
8,6 |
- |
8,6 |
- |
2,0 |
2,0 |
- |
- | |
|
Österrike |
243,4 |
35,2 |
278,5 |
226,9 |
84,7 |
311,6 |
85,0 |
49,9 |
134,8 |
|
Övriga länder |
- |
1,6* |
1,6 |
- |
l,3‘ |
1.3 |
- |
2,8’ |
2,8 |
|
SUMMA |
1 216 |
1 647 |
2 863 |
1 347 |
1 834 |
3 181 |
1 148 |
2 165 |
3 313 |
'Andorra, Botswana, Ghana, Island, Portugal, Turkiet, Saudiarabien och Ungem.
‘Andorra, Argentina, Estland, Grekland, Island, Mauritius, Namibia, Nya Kaledonien, Saudiarabien och Ungem.
'Andorra, Argentina, Chile, Estland, Grekland, Hongkong, Israel, Mauritius, Namibia, Portugal, Tjeckien, Ungem,
Venezuela och Zimbabwe.
18
Under år 1995 har inget tillstånd lämnats för upplåtelse av
tillverkningsrätt utom riket. Sex samarbetsavtal har granskats och
godkänts avseende gemensam utveckling eller produktion med följande
länder, nämligen Amerikas Förenta Stater, Frankrike (två tillstånd),
Storbritannien och Tyskland (två tillstånd).
Prövningen av ärenden rörande upplåtelse av tillverkningsrätt och
samarbete med utländsk part sker, oavsett materieltyp, med de strängare
kriterier som gäller för export av krigsmateriel för strid, eftersom sådant
samarbete i regel medför en långsiktigare bindning än regelrätt export.
Sådana avtals omfattning, deras utsträckning i tiden, reexportklausuler,
m.m. granskas därvid i detalj.
Regeringen har med stöd av krigsmateriellagen föreskrivit en skyldighet
för den som har upplåtit tillverkningsrätt avseende krigsmateriel till någon
i utlandet eller som ingått avtal om samarbete med någon i utlandet att
årligen redovisa huruvida avtalen fortfarande är i kraft, om tillverkning
eller annat samarbete enligt sådant avtal alltjämt förekommer samt hur
samarbetet bedrivs.
För år 1995 gäller att 15 företag redovisat sammanlagt 166 gällande
licensupplåtelser och samarbetsavtal i 23 länder. Av dessa hade 14
företag 90 licensavtal i 20 länder och 7 företag 76 samarbetsavtal i 18
länder.
Militärt inriktad utbildning av utländsk medborgare får enligt
krigsmateriellagen inte, med vissa undantag, bedrivas inom eller utom
landet utan regeringens tillstånd.
Under år 1995 har inget sådant tillstånd lämnats.
Enligt krigsmateriellagen skall företag som har tillstånd att tillverka eller
tillhandahålla krigsmateriel årligen redovisa uppgifter om ägande i
utländska rättssubjekt som bedriver utveckling, tillverkning,
marknadsföring eller försäljning av krigsmateriel.
För år 1995 gäller att sex företag redovisat ägande i 24 utländska
rättssubjekt i 12 länder.
Omkring 190 företag har tillstånd att tillverka krigsmateriel varav ca 35
Skr. 1995/96:204
Bilaga
19
exporterade sådan materiel under år 1995.
Det största exportföretagen av krigsmateriel under år 1995 var i nämnd
ordning Karlskronavarvet AB, Bofors AB och Saab Training Systems AB.
De tre företagen svarade vardera för en utförsel överstigande 500 men
under 700 miljoner kronor. Härutöver exporterade fyra företag för mer än
100 miljoner kronor, nämligen Ericsson Microwave Systems AB,
CelsiusTech Systems AB, Hägglunds Vehicle AB och CelsiusTech
Electronics AB.
Fyra företag, nämligen Bofors Explosives AB, Kockums Submarine AB,
Norma Precision AB och Volvo Aero AB, exporterade vardera för mellan
50 och 100 miljoner kronor.
Sex företag exporterade för mellan 10 och 50 miljoner kronor. Dessa var
Bofors Carl Gustaf AB, Bofors Underwater Systems AB, FMV, Saab AB,
Saab Dynamics AB och Scania CV AB.
Övriga företag med en export överstigande 1 miljon kronor var Bofors
LIAB AB, Bofors SA Marine AB, FFV Aerotech AB, Flodins Filter AB,
Mipro AB, Varberger Precision AB och Åkers Krutbruk Protection AB.
Tillsammans svarade dessa 24 företag för nästan 100% av den svenska
krigsmaterielexporten under år 1995.
Skr. 1995/96:204
Bilaga
20
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 30 maj 1996
Skr. 1995/96:204
Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-
Wallén, Peterson, Freivalds, Wallström, Tham, Åsbrink, Blomberg,
Andersson, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson, von Sydow,
Klingvall, Pagrotsky, Messing.
Föredragande: statsrådet Pagrotsky
Regeringen beslutar skrivelse 1995/96:204 Redogörelse för den svenska
krigsmaterielexporten år 1995.
21
gotab 50021, Stockholm 1996