Miljöklassning av alkylatbensin
Prop.
1995/96:202
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 9 maj 1996
Göran Persson
Anna Lindh
(Milj ödepartementet)
I propositionen läggs fram förslag till en ändring i bilagan till lagen
(1985:426) om kemiska produkter. Ändringen innebär att alkylatbensin
likställs med annan bensin som hänförs till miljöklass 2 enligt bilagan till
lagen. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 1997.
1 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 202
Prop. 1995/96:202
1 Förslag till riksdagsbeslut...................... 3
2 Förslag till lag om ändring i lagen (1985:426) om kemiska
produkter................................ 3
3 Ärendet och dess beredning .................... 6
4 Bakgrund................................ 6
5 Alkylat likställs med miljöklass 2 bensin i ett första steg . . 7
6 Författningskommentarer ...................... 9
Bilaga 1 Sammanfattning av Miljöklassutredningens betänk-
ande (SOU 1995:30)......................... 10
Bilaga 2 Förteckning över remissinstanserna över Miljöklass-
utredningens delbetänkande (SOU 1995:30) Miljöklassning
av alkylatbensin............................ 12
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 9 maj 1996 ... 13
Regeringen föreslår att riksdagen
antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1985:426) om
kemiska produkter.
Prop. 1995/96:202
Regeringen har följande förslag till lagtext.
Härigenom föreskrivs att bilagan till lagen (1985:426) om kemiska
produkter skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Bilaga1
Prop. 1995/96:202
Krav Miljöklass 2 Miljöklass 3
|
kategori 2a |
kategori 2b | ||
|
Svavelhalt, högst |
0,01 |
0,03 | |
|
Ångtryck vid 37,8°C, |
707952 |
707952 | |
|
Ångtryck vid 37,8°C, |
457652 |
457652 |
■ |
|
Förångat vid 100°C, |
477502 |
47 750= | |
|
Slutkokpunkt, högst °C |
205 |
200 | |
|
Bensenhalt vid 15°C, |
3 |
3 |
5 |
|
Aromatindex3, högst |
5,5 |
6 | |
|
Syrehalt, högst mass- |
2 |
2 | |
|
Blyhalt vid 15°C, |
5 |
5 |
13 |
|
Fosforhalt, högst |
Inte |
2 |
- |
|
milligram per liter |
mätbar | ||
|
Tillsatsämnen |
*4 | ||
Bensin i miljöklass 2 skall uppfylla skäliga funktionskrav vad avser renhet för msugnings-
respektive insprutningsventiler.
1 Avser liden fr.o.m. den 15 maj t.o.m. den 30 augusti i X-. Y-. Z-, AC- och BD-län sami liden fr.o.m. den 15
april t.o.m. den 30 september i övriga län.
: Avser övrig lid än den som anges under
1 Med aromaiindex avses hallen aromatiska kolväten dividerat med 13 med tillägg av bensenhalten varvid halterna
uttrycks i volymprocent.
4 Får ej innehålla askbildande ämnen.
‘Senaste lydelse 1994:1390.
Föreslagen lydelse
Bilaga Prop. 1995/96:202
|
Krav |
Miljöklass 2 |
kategori 2b |
kategori 2c |
Miljöklass 3 |
|
Svavelhalt, högst |
0,01 |
0,03 |
0,005 |
- |
|
Ångtryck vid 37,8°C, |
70'/952 |
70,z952 |
65 |
- |
|
Ångtryck vid 37,8°C, |
45'/652 |
45‘'652 |
50 |
- |
|
Förångat vid 7(fC, |
- |
- |
15-42 |
- |
|
Förångat vid 100°C, |
477502 |
47'/502 |
45-12 |
- |
|
Förångat vid 18CFC, |
- |
- |
95 |
- |
|
Slutkokpunkt, högst °C |
205 |
200 |
200 |
- |
|
Bensenhalt vid 15°C, |
3 |
3 |
0.1 |
5 |
|
Aromatindex3, högst |
5,5 |
6 |
- |
- |
|
Aromathalt, |
- |
- |
0,5 |
- |
|
Syrehalt, högst mass- |
2 |
2 |
- |
- |
|
Blyhalt vid 15°C, |
5 |
5 |
2 |
13 |
|
Fosforhalt, högst |
Inte |
2 |
- | |
|
milligram per liter |
mätbar | |||
|
Tillsatsämnen |
*4 | |||
|
Densitet vid 15°C |
- |
- |
680-720 |
- |
|
Olefinhalt högst volymprocent |
- |
- |
0.5 |
■ |
|
n-Hexanhalt |
- |
- |
0,5 |
- |
Bensin i miljöklass 2 skall uppfylla skäliga funktionskrav vad avser renhet för insugnings-
respektive insprutningsventiler.
1 Avser tiden fr.o.m. den 15 maj t.o.m. den 30 augusti i X-, Y-, Z-, AC- och BD-län samt tiden fr.o.m. den 15
april t.o.m. den 30 september i övriga län.
2 Avser övrig tid än den som anges under '.
1 Med aromatindex avses halten aromatiska kolväten dividerat med 13 med tillägg av bensenhalten varvid halterna
uttrycks i volymprocent.
4 Får ej innehålla askbildande ämnen.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.
Riksdagen fattade den 16 november 1994 beslut om miljöklasser för
bensin (prop. 1994/95:4, bet. 1994/95:JoU5, rskr. 1994/95:15,
prop. 1994/95:11, bet. 1994/95:SkUl, rskr. 1994/95:16 ). Ändringarna
trädde i kraft den 1 december 1994. I en skrivelse till Miljö- och
naturresursdepartementet daterad den 29 november 1994 (M94/4761/7)
påtalade Statens naturvårdsverk att verket uppmärksammats på att
specifikationen av miljöklass 2 bensin leder till att beskattningen höjs for
vissa specialprodukter framtagna främst av arbetsmiljöskäl, s.k.
alkylatbensin. Naturvårdsverket fann detta olyckligt och hemställde att
alkylatbensin, oaktat att den inte uppfyller alla de ställda kraven på
placering som miljöklass 2-bensin, skulle omfattas av samma skattereduk-
tion som miljöklass 2-bensin. Naturvårdsverkets skrivelse överlämnades
genom regeringsbeslut den 22 december 1994 till Utredningen om
vidareutveckling av systemet med miljöklasser för bilar m.m., (Miljö-
klassutredningen, M 1993:08). Den 1 mars 1995 redovisade miljöklassut-
redningen sitt betänkande Miljöklassning av alkylatbensin
(SOU 1995:30). En sammanfattning av betänkandet finns i bilaga 1.
Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna
finns som bilaga 2. En remissammanställning finns tillgänglig i Miljöde-
partementet (dnr M95/993/7). I maj 1995 har regeringen ansökt om
undantag enligt artikel 8.4 i rådets direktiv 92/81/EEG av den 19 oktober
1992 om harmonisering av strukturerna för punktskatten på mineraloljor
(EGT nr L 316, 31.10.1992, s. 12 Celex 392L0081) hos kommissionen
för den skattedifferentiering som görs beroende på vilken miljöklass
bensinen tillhör. Rådet har den 22 april 1996 medgett den svenska
ansökan.
Lagrådet
Lagförslaget är av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna
betydelse. Förslaget innebär ingen principiell förändring i gällande lag,
lagen (1985:426) om kemiska produkter. Dessutom blir konsekvenserna
av lagförslaget en skattelindring för den enskilde. Något yttrande från
Lagrådet har därför inte inhämtats.
Prop. 1995/96:202
Vid användning av bensinmotordrivna arbetsredskap eller andra små
bensinmotorer som saknar avgasrening blir utsläppen av oförbränt eller
delvis förbränt bränsle (kolväteutsläppen) stora. De största utsläppen sker
vid användning av tvåtaktsmotorer som t.ex. finns i motorsågar,
fritidsbåtar och snöskotrar. Utsläpp av kolväten vid användning av olika
typer av arbetsredskap utgör främst ett arbetsmiljöproblem men utsläppen
har även en negativ inverkan på den yttre miljön. När det gäller
kolväteutsläppen från fritidsbåtar är påverkan på vattenmiljön av stor Prop. 1995/96:202
vikt. Utsläppen från fritidsbåtstrafiken är som intensivast under som-
maren. Denna årstid är en känslig period för det biologiska livet i
vattenmiljön.
Den i dag införda specifikationen för bättre bensinkvalitet, miljöklass
2, togs fram för att snabbt kunna förbättra kvaliteten på den bensin som
används i stora volymer i den befintliga bilparken. Den förbättrade
kvaliteten skulle kunna uppnås genom begränsade investeringar i
befintliga raffinaderier och distributionssystem. Naturvårdsverket utreder
för närvarande hur miljöklassystemet för bensin kan vidareutvecklas bl.a.
mot bakgrund av den pågående utvecklingen på området inom EU.
Verket avser att i detta arbete beakta frågeställningar förknippade med
alkylatbensin.
Alkylatbensin är en specialprodukt som tagits fram genom utvecklings-
arbete vid Arbetsmiljöinstitutet i Umeå i samarbete med bl.a. användare
inom skogsindustrin. Alkylatbensin skiljer sig fysikaliskt genom främst
en lägre densitet och en lägre flyktighet jämfört med annan bensin.
Alkylatbensin uppfyller därför inte specifikationen för miljöklass 2 i vissa
avseenden. Alkylatbensin bygger på helt andra kolväten än de som är
vanliga i handelsbensin, vilket leder till att utsläppen av vissa hälsopå-
verkande komponenter i avgaserna reduceras. Det är däremot inte visat
att den här typen bränsle ger någon större effekt på de samlade
kolväteutsläppens storlek.
Tillgången till alkylatbensin är i dag begränsad. Det krävs investeringar
i raffinaderikapacitet för att denna situation ska kunna förändras.
Den skattereduktion som ges för miljöklass 2 genom lagen (1994:1776)
om skatt på energi är 6 öre per liter, vilket i stort motsvarar skillnaderna
i produktionskostnader mellan sådan bensin som i dag hänförs till
miljöklass 2 och annan blyfribensin av miljöklass 3. Skattereduktionens
storlek motsvarar däremot inte merkostnaden för produktionen av alkylat.
Alkylatbensin fördyras även av att den ofta säljs i småförpackningar.
Inköp av alkylat i något större volymer har visats kunna reducera priset.
En svensk standard för Motorbränslen - Specialbensin för motordrivna
arbetsredskap, som bygger på alkylatbensinens egenskaper, har under
våren 1995 fastställts av SIS-Standardiseringen i Sverige.
Regeringens förslag: Bilagan till lagen (1985:426) om kemiska
produkter ändras så att alkylatbensin förs in under miljöklass 2
bensin. I bilagan anges vilka krav alkylatbensinen skall uppfylla.
Ändringen träder i kraft den 1 januari 1997.
Utredningens förslag: Överensstämmer i sak med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Flertalet av instanserna är positivt inställda till Prop. 1995/96:202
utredningens förslag bland annat Vägverket, Kommunikationsforskningsbe-
redningen, Riksrevisionsverket, Arbetarskyddsstyrelsen, Konkurrensverket,
Konsumentverket, Statens naturvårdsverk, Kemikalieinspektionen och
Svenska Petroleum Institutet. Några remissinstanser, Väg- och transport-
forskningsinstitutet, Skogsstyrelsen, Arbetsmiljöinstitutet och Chalmers
tekniska högskola, anger dock att utredningen borde ha föreslagit en
större skattesänkning medan flera instanser liksom utredningen hävdar att
underlaget för ett sådant förslag måste fördjupas. Statskontoret avstyrker
förslaget med motivet att beslutsunderlaget är bristfälligt.
Skälen för regeringens förslag: Utsläppen från små bensinmotorer
som saknar avgasrening är oproportionerligt stora. Detta är av betydelse
från såväl arbetsmiljö- som yttre miljösynpunkt. Lägre utsläpp åstadkom-
mes främst genom en introduktion av nya motorer med bättre ut-
släppsegenskaper. Regeringen har nyligen anmält ett förslag till avgas-
och bullerkrav för nya motorer till fartyg med en skrovlängd om högst
24 m. Miljöklassutredningens förslag till miljöklassning av snöskotrar
bereds för närvarande av regeringen. Genom SIS Miljömärkning -
Nordiska svanen - har kriterier för miljömärkning av gräsklippare och
motorer till fritidsbåtar införts. Regeringen har även gett Naturvårds-
verket i uppdrag (M95/2562/7) att utforma förslag till åtgärder som
minskar emissionerna av luftföroreningar och buller från olika typer av
arbetsfordon och arbetsredskap. Utöver åtgärder som innebär att nya
motorer med lägre utsläpp introduceras för olika användningsområden är
det viktigt att vidta åtgärder som minskar hälso- och miljöpåverkan av
avgasutsläppen från motorer i bruk. En sådan åtgärd är att stimulera
användning av alkylatbensin. Alkylatbensin bör därför inte beskattas
högre än den bättre bensinkvaliteten för bruk i bilar, miljöklass 2 bensin.
Ytterligare åtgärder som stimulerar ökad användning av alkylatbensin bör
övervägas bland annat mot bakgrund av den kommande redovisningen
från Naturvårdsverket angående möjligheterna att vidareutveckla systemet
med miljöklassning av bensin.
Skattedifferentieringen på bensin har åstadkommits genom att höja
skatten på annan bensin än miljöklass 2 med 6 öre per liter. Vid en
fullständig övergång till den miljövänligaste bensinen är, enligt reger-
ingens proposition 1994/95:11, dessa regler neutrala i förhållande till de
offentliga finanserna jämfört med utgångsläget hösten 1994. Använd-
ningen av alkylatbensin utgör ungefär 0,1 procent av totala bensinför-
brukningen.
Bestämmelser om skatt på bensin och andra mineraloljor finns i
direktiven 92/81/EEG och 92/82/EEG av den 19 oktober 1992 om till-
närmning av punktskattesatsema för mineraloljan, (EGT nr L316,
31.10.1992, s. 19, Celex 392L0082). Enligt direktiv 92/81/EEG gäller
att skattesatsen för vaije bränslekategori skall vara enhetlig. 1 artikel 8.2
i direktivet 92/81/EEG nämns vissa fäll då medlemsstaterna får göra
undantag från denna regel. I artikel 8.4 ges dessutom en generell
möjlighet för medlemsstaterna att få rådets godkännande för ytterligare
avvikelser från regeln om enhetlig skattesats. Det finns ett flertal god- 8
kännanden för olika typer av undantag från det aktuella direktivet. En
översyn av dessa undantag pågår för närvarande. I förhandlingarna om Prop. 1995/96:202
ett svenskt medlemskap har EU, med stöd av nämnda undantagsregel,
medgett att Sverige tills vidare kan behålla nuvarande miljöklassystem för
oljor. Sverige har även sökt godkännande för miljöklassystemet för
bensin. Ansökan har godkänts av rådet den 22 april 1996. Den nu före-
slagna ändringen av utformningen av miljöklassystemet för bensin be-
döms inrymmas i detta undantag från direktiv 92/81/EEG. Förslaget be-
höver däremot anmälas till kommissionen enligt direktiv 83/189/EG av
den 28 mars 1983 om ett informationsförfarande beträffande tekniska
standarder och föreskrifter (EGT, nr L 109, 26.4.1983, s. 8, Celex
383L0189). Eftersom ändringen enbart är kopplad till användning av eko-
nomiska styrmedel bedöms dock inte utfallet av anmälan behöva av-
vaktas.
Miljöklassindelningen grundar sig på bensinens innehåll av vissa kemiska
ämnen, bl.a. svavel, bensen, aromater, bly och fosfor. Även bensinens
ångtryck och slutkokpunkt påverkar utsläppens storlek. I bilagan till
lagen (1985:426) om kemiska produkter återfinns miljöklassindelningens
närmare utformning. Indelningen omfattar för närvarande två miljöklas-
ser, 2 och 3. I miljöklass 2 ingår kategori 2a och 2b, som är avsedda för
fordon med eller utan katalysator. Förslaget innebär att miljöklass 2 nu
indelas i 3 kategorier. Den tredje kategorien kallas 2c. Av praktiska skäl
kommer klass 2c främst att omfatta sådan bensin som används i olika
typer av arbetsredskap. Någon formell begränsning av användningsom-
rådet uppställs dock inte i bilagan. Av bilagan framgår under vilka förut-
sättningar en bensinsort kan hänföras till miljöklass 2. För klass 2c
motsvaras kraven av flertalet av de egenskapskrav som ställs på alkylat-
bensin i svensk standard SS 15 54 61 Motorbränslen - specialbensin för
motordrivna arbetsredskap.
Sammanfattning av Miljöklassutredningens betänkande (SOU
1995:30)
Miljöklassutredningens delbetänkande Alkylat och miljöklassning av
bensin
Sammanfattning och förslag
Användningen av motoriserade färdmedel har ökat markant i våra natur-
och rekreationsområden under de senaste decennierna. Hit hör snöskotrar
och fritidsbåtar m.fl. Motorerna i dessa är till största delen bensindrivna
tvåtaktsmotorer. Dessa avger en relativt stor mängd oförbränt bränsle
tillsammans med olika förbränningsprodukter när de används. Genom att
förbränningen i motorn inte är fullständig bildas också en rad mer eller
mindre hälsofarliga ämnen. Den specialbensin som tagits fram i första
hand av yrkeshygieniska skäl för motorsågar, s.k. alkylatbensin, kan
genom ett vidare användningsområde ge en positiv miljöeffekt.
Bensindrivna motorer i bl.a. tvåtakts- och fyrtaktstillämpningar bidrar
till en relativt liten andel av totalutsläppen. För kolväten gäller t.ex. att
arbetsmaskiner svarar för ca 4 % av totalutsläppen i landet. Detta hindrar
dock inte att vissa av dessa maskintyper har betydelse från lokal eller
regional luftföroreningssynpunkt. Det gäller t.ex. användning av utom-
bordsmotorer i fritidsbåtar, förbränningsmotordrivna trädgårdsredskap i
bostadsområden och användning av snöskotrar som är koncentrerad till
fjällområdena i norrlandslänen.
En ökad användning av alkylatbensinen är ett steg mot mer miljövän-
liga bränslen för användning i arbetsmaskiner, trädgårdsredskap, mopeder,
skotrar, utombordsmotorer m.fl. Den successiva övergången till sådan
bensin bör stimuleras.
Tillverkning av alkylatbensin sker i dag vid raffinaderier som har
katalytisk kracker. Den avgörande faktorn vid bedömningen av en utökad
användning av alkylatbensin som ersättning för bensin är den knappa till-
gången. Eftersom inte någon tillverkning av alkylat sker i Sverige im-
porterar oljebolagen de bästa komponenterna från europeiska raffinaderier
och därmed försämras möjligheten till att införa bättre bensinkvaliteter i
andra länder.
En investering i ett svenskt raffinaderi som har förutsättning att till-
verka alkylatbensin bör kunna bidra till att det inhemska behovet skulle
kunna tillgodoses utan dessa negativa effekter. En förutsättning är givet-
vis att det är möjligt att finna ett lämpligt utformat styrmedel för en sådan
utveckling. I takt med att raffinaderierna kan ställa om sin produktion kan
alkylatbensin och jämförbara kvaliteter på sikt även kunna användas i
bilar.
I ett första steg jämställs alkylatbensinen med miljöklass 2-bensin enligt
lagen om kemiska produker under förutsättning att den uppfyller kraven
i den kommande standarden för Motorbränsle - Specialbensin för motor-
drivna arbetsredskap. Detta innebär en skattesänkning med 6 öre per liter.
Regeringen bör bemyndigas, förutsatt att standarden inte föreligger vid
Prop. 1995/96:202
Bilaga 1
riksdagsbehandlingen av propositionen, att närmare ange vilka krav som
skall ställas på alkylatbensin. De nya reglerna bör träda i kraft den 1 juli
1995.
Tänkbara vägar för att ytterligare främja övergången till alkylatbensin
kan vara en skattebefrielse för småförpackningar eller att alkylatbensin
jämställs i skattehänseende med den framtida miljöklass 1-bensinen. Detta
ryms inte inom tidsramen för betänkandet. Förslag till en framtida be-
skattning av alkylatbensin kan komma att ske i anslutning till att
uppdraget om en eventuell miljöklassning av snöskotrar m.m. av-
rapporteras hösten 1995.
Prop. 1995/96:202
Bilaga 1
11
Förteckning över remissinstanserna över Miljöklassutred-
ningens delbetänkande (SOU 1995:30) Miljöklassning av
alkylatbensin
Prop. 1995/96:202
Bilaga 2
Efter remiss har yttranden inkommit från Göta hovrätt, Kammarrätten i
Sundsvall, Kommerskollegium, Sjöfartsverket, Vägverket, Statens väg-
och transportforskningsinstitut, Kommunikationsforskningsberedningen,
Statskontoret, Riksrevisionsverket, Chalmers Tekniska Högskola
Sektionen för miljövetenskap, Skogsstyrelsen, Arbetsmiljöinstitutet,
Arbetarskyddsstyrelsen, Närings- och teknikutvecklingsverket, Sveriges
provnings- och forskningsinstitut, Konkurrensverket, Länsstyrelsen i
Stockholms län, Länsstyrelsen i Göteborgs- och Bohus län, Miljö- och
hälsoskyddsnämnden Stockholms kommun, Konsumentverket, Statens
naturvårdsverk, Kemikalieinspektionen, Svenska kommunförbundet,
Grossistförbundet svensk handel, Svenska petroleum Institutet, Bil-
industriföreningen/AB Bilstatistik, AB Svensk Bilprovning, Svenska
båtunionen, Båtbranschens riksförbund, Föreningen Gröna Bilister,
Motorbranschens Riksförbund, Motormännens riksförbund, OK Petroleum
AB, Svenska Taxiförbundet.
Generaltullstyrelsen, Styrelsen för teknisk ackreditering (SWEDAC),
Tjänstemännens Centralorganisation, Sveriges Akademikers Centralorga-
nisation och Landsorganisationen i Sverige har beretts tillfälle att yttra sig
men avstått.
12
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 9 maj 1996
Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden
Freivalds, Wallström, Tham, Åsbrink, Blomberg, Andersson, Winberg,
Uusmann, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson, von Sydow, Kling-
vall, Ahnberg, Pagrotsky, Messing
Föredragande: statsrådet Lindh
Regeringen beslutar proposition 1995/96:202 Miljöklassning av
alkylatbensin.
13
gotab 49902, Stockholm 1996