Regeringens proposition

1995/96:192

Tillstånd för internationell järnvägstrafik

Prop.

1995/96:192

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Bommersvik den 24 mars 1996

Göran Persson

Ines Uusmann

(Kommunikationsdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen lämnas förslag till ändring i jämvägssäkerhetslagen
(1990:1157) för att införliva rådets direktiv 95/18/EG om tillstånd för
järnvägsföretag. Eftersom nuvarande lagstiftning redan i stor
utsträckning tillgodoser kraven i direktivet är det endast fråga om
mindre ändringar. Vidare justeras lagtexten på så sätt att det klart
framgår när olika uppgifter åligger Jämvägsinspektionen resp.
Banverket.

1 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 192

Innehållsförteckning

Prop. 1995/96:192

1      Förslag till riksdagsbeslut...................... 3

2     Lagtext ................................. 4

3     Ärendet och dess beredning  .................... 9

4     Allmänt om lagförslaget....................... 10

4.1   Terminologiska frågor.................... 10

4.2   Något om det tidigare förslaget om

Jämvägsnämnden ...................... 10

4.3   Ikraftträdande......................... 11

4.4   Kostnadskonsekvenser.................... 11

5     Direktivet om tillstånd för järnvägsföretag............ 11

6     Direktivet om tilldelning av jämvägsinfrastrukturkapacitet

och uttag av inffastrukturavgifter.................. 12

7     Författningskommentarer ...................... 13

7.1   Allmänt............................. 13

7.2   Kommentarer till de enskilda paragraferna ....... 13

Bilagor

Betänkandets lagförslag i den del som behandlas i denna
proposition............................... 18

Deltagare vid hearing m.m..........................20

De till Lagrådet remitterade lagförslagen.................21

Lagrådets yttrande ..............................25

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 24 mars

1996 ................................... 29

Rättsdatablad..................................30

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

antar regeringens förslag till lag om ändring i jämvägssäkerhetslagen
(1990:1157).

Prop. 1995/96:192

2 Lagtext                                               Prop. 1995/96:192

Regeringen har följande förslag till lagtext.

Lag om ändring i jämvägssäkerhetslagen (1990:1157)

Härigenom föreskrivs i fråga om jämvägssäkerhetslagen (1990:1157)'

dels att 6 § skall upphöra att gälla,

dels att i 5, 7, 9, 17-20, 22, 34 och 35 §§2 ordet "Banverket" skall

bytas ut mot "Jämvägsinspektionen",

dels att 1,4, 8, 21 och 29 §§ skall ha följande lydelse,

dels att i lagen skall införas två nya paragrafer, 1 a och 19 a §§, och
närmast före 19 a § en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse

1 §

Denna lag gäller säkerheten vid järnväg, tunnelbana och spårväg.

Banverket bestämmer om en Banverket har ett samlat ansvar

spåranläggning är järnväg, för säkerheten. Inom Banverket
tunnelbana eller spårväg.           handhas vissa säkerhetsfrågor

självständigt av
Jämvägsinspektionen.

lai

Jämvägsinspektionen bestämmer
om en spåranläggning är järnväg,
tunnelbana eller spårväg.

Spåranläggningar eller
spårtrafik eller särskild
trafikledningsverksamhet får
drivas endast av den som har

Spåranläggningar eller
spårtrafik eller särskild
trafikledningsverksamhet får
drivas endast av den som har

1 Jfr rådets direktiv 95/18/EG av den 19 juni 1995 om tillstånd för
järnvägsföretag, EGT L143, 19.6.1995, s. 70 (Celex 395L0018) och
rådets direktiv 95/19/EG av den 19 juni 1995 om tilldelning av
jämvägsinfrastrukturkapacitet och uttag av infrastrukturavgifter, EGT L143,
19.6.1995, s. 75 (Celex 395L0019).

2 Senaste lydelse av 35 § 1195:79.

tillstånd till verksamheten. För
verksamhet som drivs av statens
järnvägar och banverket behövs
inte något tillstånd.

tillstånd till verksamheten. För
verksamhet som drivs av Statens
järnvägar och Banverket behövs
inte något tillstånd. För Statens
järnvägar behövs dock licens för
sådan trafik som avses i 19 a §.

Prop. 1995/96:192

Tillstånd får beviljas den som med hänsyn till yrkeskunnande,
laglydnad samt ekonomiska och andra förhållanden av betydelse kan
anses uppfylla kraven i denna lag och i föreskrifter som meddelats med
stöd av lagen.

Tillständsmyndigheten får
anpassa kraven med hänsyn till
verksamhetens art och omfattning.
I fråga om drift utomlands av
internationell järnvägstrafik skall
dock alltid kraven i andra stycket
och 10-16  §§ gälla.

Järnvägsföretag som beviljas
tillstånd enligt denna paragraf
samt sammanslutningar och
företag som beviljas licens enligt
19 a § skall genom försäkring
eller på annat likvärdigt sätt ha
täckt den skadeståndsskyldighet
som kan uppkomma till följd av
järnvägstrafiken.

Ett tillstånd kan meddelas för
viss tid eller tills vidare.

Prop. 1995/96:192

Ett tillstånd att driva
spåranläggningar, spårtrafik eller
särskild trafikledningsverksamhet
får återkallas, om
förutsättningarna för tillstånd
enligt 4 § inte längre uppfylls eller
om tillståndshavaren inte fullgör
sina skyldigheter enligt 21 §.

Ett tillstånd att driva
spåranläggningar, spårtrafik eller
särskild trafikledningsverksamhet
eller ett säkerhetsintyg enligt
19 a § får återkallas, om
förutsättningarna for tillståndet
eller intyget inte längre uppfylls
eller om tillståndshavaren eller
innehavaren av intyget inte fullgör
sina skyldigheter enligt 21 §.

Om konkursförfarande eller
ackordsförfarande har inletts mot
en tillståndshavare eller en
innehavare av säkerhetsintyg, skall
tillståndet eller intyget återkallas,
om det finns grundad anledning
att anta att en tillfredsställande
finansiell omstrukturering inte kan
åstadkommas inom rimlig tid.

Vissa internationella transporter

19 a §

Internationella sammanslutningar
av järnvägsföretag inom EES som
vill utföra transittrafik i eller
mellan de EES-länder där
järnvägsföretagen har sitt säte och
järnvägsföretag i EES-land som
vill utföra internationella
kombinerade godstransporter skall
ha särskilt tillstånd (licens) som
utfördas av behörigt organ i det
land där sammanslutningen eller
företaget har sitt säte. För
sammanslutningar och företag med
säte i Sverige som uppfyller
villkoren för tillstånd till spårtrafik
enligt denna lag utfärdar
Jämvägsinspektionen sådan licens.

För sammanslutningar och
företag med licens utfördad i
annat EES-land krävs för att få
driva järnvägstrafik i Sverige

därutöver ett säkerhetsintyg som Prop. 1995/96:192
utfärdas av Jämvägsinspektionen
efter kontroll av att kraven i

10-14, 16 och 18 §§ är uppfyllda.

21 §

Den som driver eller avser att
driva verksamhet enligt denna lag
skall på begäran av Banverket

1.   lämna myndigheten de
upplysningar och tillhandahålla de
handlingar som behövs för
tillsynen,

2. ge myndigheten tillträde till
anläggningar, fordon och annan
materiel, lokaler och områden som
berörs av verksamheten för de
undersökningar som behövs för
tillsynen,

Den som driver eller avser att
driva verksamhet enligt denna lag
skall på begäran av
Jämvägsinspektionen.

1.   lämna inspektionen de
upplysningar och tillhandahålla de
handlingar som behövs för
tillsynen,

2. ge inspektionen tillträde till
anläggningar, fordon och annan
materiel, lokaler och områden som
berörs av verksamheten för de
undersökningar som behövs för
tillsynen,

3. vid provkörningar och andra materielprov utan kostnad
tillhandahålla erforderlig personal, materiel och liknande.

Polis- och tullmyndigheten skall lämna den hjälp som behövs för
tillsynen.

29 §

Till böter eller fängelse i högst ett år skall den dömas som

1.  utan tillstånd driver 1. utan tillstånd driver

tillstånd spliktig verksamhet enligt tillståndspliktig verksamhet enligt
denna lag,                           denna lag eller driver verksamhet i

strid med 19 a §,

2. av uppsåt eller grov oaktsamhet i sin verksamhet anlitar någon att
utföra arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten eller använder
materiel som inte uppfyller säkerhetskraven enligt 12 eller 13 § eller
inte uppfyller kravet enligt 14 § på säkerhetsordning,

3. av uppsåt eller oaktsamhet bryter mot villkor som meddelats med
stöd av 7 §,

4. av uppsåt eller oaktsamhet i verksamheten använder materiel som
inte har godkänts enligt 17 eller 18 §.

Den som har underlåtit att följa ett föreläggande vid vite eller som Prop. 1995/96:192
överträtt ett vitesförbud skall inte dömas till ansvar enligt denna lag för
gärning som omfattas av föreläggandet eller förbudet.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996.

3 Ärendet och dess beredning

Prop. 1995/96:192

Riksdagen har beslutat bl.a. att statens spåranläggningar skall öppnas
för konkurrens for godstrafik (prop. 1995/96:92, bet. 1995/96:TU12,
rskr. 1995/96:108). Med anledning av riksdagsbeslutet beslöt
regeringen att tillsätta en särskild utredare med uppdrag att bl.a. föreslå
utformning, finansiering och lokalisering av förändrade myndighets- och
förvaltningsuppgifter inom jämvägssektom som en konsekvens av
kommande förslag till nya regler for järnvägstrafiken. Utredningen har
antagit namnet Banverksutredningen.

Den 19 juni 1995 antog rådet två nya direktiv av betydelse för
jämvägssektom. Det är rådets direktiv 95/18/EG om tillstånd för
järnvägsföretag och rådets direktiv 95/19/EG om tilldelning av
jämvägsinfrastrukturkapacitet och uttag av infrastrukturavgifter.

Banverksutredningen har avlämnat delbetänkandet (SOU 1996:9) Om
järnvägens trafikledning m.m. I delbetänkandet lämnas tre lagförslag
och förslag till ändringar i vissa förordningar. Utredningens förslag till
lag om ändring i jämvägssäkerhetslagen finns i bilaga 1.
Delbetänkandet har sänts ut till ett antal myndigheter, företag och
sammanslutningar tillsammans med en inbjudan till en s.k. hearing
rörande lagförslagen den 23 februari 1996 samtidigt som
myndigheterna, företagen och sammanslutningarna gavs tillfälle att
skriftligen lämna synpunkter på övriga delar av betänkandet till den 15
april 1996. En förteckning över vilka myndigheter, företag och
sammanslutningar som det här är fråga om finns i bilaga 2. I bilagan
finns också en förteckning över vilka som infann sig till hearingen. En
sammanställning över deras synpunkter finns att tillgå i
Kommunikationsdepartementets akt (dnr K96/246/3). De synpunkter
som lämnades vid hearingen betecknas i det följande som kommande
från remissinstanserna.

Lagrådet

Regeringen beslutade den 7 mars 1996 att inhämta Lagrådets yttrande
över de lagförslag som finns i bilaga 3.

Lagrådets yttrande finns i bilaga 4.

Lagrådet tillstyrker förslaget till lag om ändring i
jämvägssäkerhetslagen med vissa justeringar, men ställer sig tveksamt
till förslaget att särskilt utpeka Jämvägsinspektionen i ett antal
paragrafer. Däremot avstyrker Lagrådet förslaget till lag om
Jämvägsnämnden. Regeringen finner därför för närvarande inte skäl att
fullfölja det lagförslaget, utan behandlar i denna proposition endast
förslaget till lag om ändring i jämvägssäkerhetslagen (1990:1157).

1 * Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 192

4 Allmänt om lagförslaget

4.1 Terminologiska frågor

Regeringens förslag: När en viss myndighetsuppgift skall åligga
en självständig enhet inom Banverket bör detta framgå av
lagtexten.

Utredningen har inte behandlat frågan.

Remissinstanserna: Vid hearingen betonades vikten av att det i
författningarna framgår vilken myndighet eller vilken enhet inom en
myndighet som skall fetta beslut, utföra kontroller och vidta andra
myndighetsåtgärder.

Skälen för regeringens förslag: I dag finns det två enheter inom
Banverket som självständigt fettar beslut och har andra
myndighetsuppgifter fristående från verkets generaldirektör eller
styrelse. Det är Jämvägsinspektionen och Delegationen for köp av viss
kollektivtrafik. Enligt riksdagens beslut skall även den nya enheten för
banfördelning och trafikledning bildas som en självständig enhet inom
Banverket. Det är av vikt att beslutsordningarna klarläggs och att man,
där det låter sig göras, anpassar forfettningsspråket och anger vilken
självständig enhet som skall ansvara för myndighetsutövningen. Det har
även tidigare i olika sammanhang påtalats att det leder till
tolkningssvårigheter när man i jämvägssäkerhetslagen bara nämner
Banverket oavsett om man avser själva verket eller
Jämvägsinspektionen. Regeringen föreslår därför att ordet "Banverket”
i jämvägssäkerhetslagen byts ut mot "Jämvägsinspektionen" i alla
lagrum utom i 4 §.

Detta sätt att i lagtext ange självständiga enheter inom en myndighet
är ovanligt. Metoden kan dock ha sina fördelar. Det är här fråga om
lagstiftning som ofta läses av branschfolk utan närmare juridiska
kunskaper, och for vilka det uppfattas som förvirrande när det i
lagtexten står att det är Banverket som meddelar olika tillstånd, fest det
i praktiken är Jämvägsinspektionen som har dessa uppgifter. Även inom
områdena sjöfert och luftfart föreligger likartade problem med dagens
lagstiftning och ett förtydligande också där skulle sätt sannolikt tas emot
på ett positivt sätt.

4.2 Något om det tidigare förslaget om Jämvägsnämnden

I lagrådsremissen fenns även med ett förslag till lag om
Jämvägsnämnden. Tanken med att tillskapa Jämvägsnämnden var att få

Prop. 1995/96:192

10

en första överprövningsinstans som kunde pröva besluten snabbt och Prop. 1995/96:192
under domstolsliknande former och som till stor del skulle bestå av
personer med jämvägserferenhet. Beslut fettade av Jämvägsnämnden
skulle kunna överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Eftersom
Lagrådet avstyrkt lagstiftning på nuvarande stadium och i den
föreslagna formen avser regeringen att bereda frågan vidare.

4.3  Ikraftträdande

Lagförslaget föreslås träda i kraft den 1 juli 1996.

4.4 Kostnadskonsekvenser

De nu föreslagna ändringarna i jämvägssäkerhetslagen kan inte antas
medföra några nämnvärda ekonomiska effekter för staten.

5 Direktivet om tillstånd för järnvägsföretag

Rådets direktiv 95/18/EG behandlar frågor om tillstånd för
järnvägsföretag. Inledningsvis är det värt att notera att detta direktiv
endast är tillämpligt på sådan trafik som avses i artikel 10 i rådets
direktiv 91/440/EEG av den 29 juli 1991 om utvecklingen av
gemenskapens järnvägar. Denna artikel har i dag följande lydelse:

"Artikel 10

1. Internationella sammanslutningar av företag skall ha tillgång till och
rätt att utföra transittrafik i de medlemsstater där de till
sammanslutningen hörande järnvägsföretagen har sitt säte, liksom rätt
till transittrafik i andra medlemsstater för internationell trafik mellan de
medlemsstater där de företag som ingår i dessa sammanslutningar har
sitt säte.

2. Järnvägsföretag som omfettas av artikel 2 skall på skäliga villkor
beviljas tillträde till infrastrukturen i de andra medlemsstaterna för att
utföra internationella kombinerade godstransporter.

3. Järnvägsföretag som utför internationella kombinerade
godstransporter och internationella sammanslutningar av företag skall
träffa de nödvändiga administrativa, tekniska och ekonomiska
överenskommelserna med förvaltarna av den jämvägsinfrastruktur som
nyttjas för att lösa frågor om trafikledning och säkerhet som berör de
internationella transporttjänster som anges i punkt 1 och 2. De villkor
som styr sådana överenskommelser får icke vara diskriminerande."

Det är således i dag endast internationella sammanslutningar av
järnvägsföretag som utför internationell trafik samt järnvägsföretag som

utfor internationella kombinerade godstransporter som omfettas av Prop. 1995/96:192
direktivets bestämmelser.

De krav som ställs upp i direktivet om tillstånd för järnvägsföretag
motsvarar i stor utsträckning vad som redan gäller här i landet enligt
jämvägssäkerhetslagen (1990:1157). I betänkandet föreslås att
jämvägssäkerhetslagen kompletteras i de hänseenden som direktivet
innehåller utförligare regler och att de tillstånd som regleras i direktivet
skall prövas av Jämvägsinspektionen.

Kommissionen har lagt ett förslag till direktiv om ändring av direktiv
91/440/EEG om utvecklingen av gemenskapens järnvägar3. I förslaget
föreslås en ny lydelse av ovan nämnda artikel 10. När och hur det
förslaget kommer att genomföras går det inte att i dag ha någon säker
uppfattning om.

6 Direktivet om tilldelning av
järnvägsinfrastrukturkapacitet och uttag av
infrastrukturavgifter

Rådets direktiv 95/19/EG behandlar tilldelning av infrastrukturkapacitet
och uttag av infrastrukturavgifter. Även detta direktiv är begränsat till
att gälla endast sådan trafik som avses i artikel 10 i rådets direktiv
91/440/EEG (jämför avsnitt 5 ovan). Reglerna i direktivet är delvis
komplicerade. Därtill kommer att den svenska versionen av direktivet
har fått en lydelse som inte riktigt motsvaras av vad som framgår av
exempelvis de franska och engelska versionerna.

Syftet med detta direktiv, vilket anges i artikel 1, är att definiera de
principer och förfaranden som skall tillämpas vid tilldelningen av
järnvägsinfrastrukturkapacitet och uttag av avgifter för användningen av
denna kapacitet för de järnvägsföretag som vill utföra sådan trafik som
avses i artikel 10 i direktiv 91/440/EEG.

Vatje medlemsstat skall utse ett tilldelningsorgan, som skall ha
kännedom om alla tillgängliga tåglägen (kallas för "järnvägsspår'' i den
svenska versionen av direktivet). Tågläge ("järnvägsspår”) definieras i
direktivet som "den infrastrukturkapacitet som krävs för att köra ett
visst tåg mellan två platser vid en given tidpunkt". Tilldelningen av
tåglägen skall ske på rättvisa och icke-diskriminerande grunder samt
med vissa undantag på ett sätt som ger en optimal och effektiv
användning av infrastrukturen. De undantag som kan medges från denna
huvudprincip avser dels företräde för sådan trafik som utförs som
allmän trafikplikt enligt rådets förordning (EEG) nr 1191/69 av den 26
juni 1969 om medlemsstaternas åtgärder i fråga om allmän trafikplikt på
järnväg, väg och inre vattenvägar, dels företräde för sådana tjänster
som helt eller delvis utförs på infrastruktur som byggts eller utvecklats
för vissa specifika tjänster (specialiserade höghastighetståg eller
specialiserade fraktlinjer). Vidare får undantag göras om detta är

12

’ EGT nr C 321, 1.12.1995, s. 10.

nödvändigt for att säkerställa en från allmän synpunkt tillfredsställande Prop. 1995/96:192
trafikförsörjning eller en effektiv användning av infrastrukturkapaciteten
eller för att möjliggöra finansiering av ny infrastruktur.

I artiklarna 6-9 återfinns regler om hur avgifterna för utnyttjandet av
infrastrukturanläggningar skall utformas.

Detta direktiv berör det nu aktuella lagförslaget endast såvitt gäller
reglerna om säkerhetsintyg. Regeringen avser att återkomma senare
med förslag till regler för att införliva övriga delar av direktivet.

7 Författningskommentarer

7.1  Allmänt

De flesta av förslagen till ändringar i jämvägssäkerhetslagen är avsedda
att införliva rådets direktiv 95/18/EG om tillstånd för järnvägsföretag.
Det är här fråga om ett generellt tillstånd som skall gälla inom hela
Europeiska unionen och inom EES och som skall utfärdas efter en
prövning av järnvägsföretaget utifrån en ekonomisk och säkerhetsmässig
bedömning. Därtill kommer att företaget och de som ansvarar för dess
skötsel skall ha gott anseende, dvs. inte ha dömts för allvarligare brott
eller överträdelse av regler på transportområdet samt inte ha varit
föremål för konkursförfarande. Slutligen skall företaget vara tillräckligt
försäkrat eller ha vidtagit likvärdiga arrangemang för att täcka sin
ansvarsskyldighet i händelse av olyckor gentemot passagerare, bagage,
gods, post eller tredje man. Detta detta generella tillstånd benämns
licens i våra nordiska grannländer, varför denna benämning även valts
i det svenska lagförslaget.

Av artikel 11 i rådets direktiv 95/19/EG om tilldelning av
järnvägsinfrastrukturkapacitet och uttag av infrastrukturavgifter följer att
även ett speciellt säkerhetsintyg skall företes innan trafiken får påbörjas.
Den prövning som därvid skall göras motsvarar till delar den
säkerhetsprövning som föreskrivs i nu gällande jämvägssäkerhetslag.

7.2  Kommentarer till de enskilda paragraferna

1 § Denna lag gäller säkerheten vid järnväg, tunnelbana och spårväg.

Banverket har ett samlat ansvar för säkerheten. Inom Banverket
handhas vissa säkerhetsfrågor självständigt av Jämvägsinspektionen.

1 a § Jämvägsinspektionen bestämmer om en spåranläggning är
järnväg, tunnelbana eller spårväg.

Syftet med denna justering av inledningen till lagen är att möjliggöra att

det i lagen i övrigt skall kunna anges särskilt när det är                    13

Jämvägsinspektionen som beslutar eller är ansvarig för vissa åtgärder. Prop. 1995/96:192
Regeringen har här följt Lagrådets förslag.

4   § Spåranläggningar eller spårtrafik eller särskild

trafikledningsverksamhet får drivas endast av den som har tillstånd till
verksamheten. För verksamhet som drivs av Statens järnvägar och
Banverket behövs inte något tillstånd. För Statens järnvägar behövs
dock licens för sådan trafik som avses i 19 a §.

Tillstånd får beviljas den som med hänsyn till yrkeskunnande,
laglydnad samt ekonomiska och andra förhållanden av betydelse kan
anses uppfylla kraven i denna lag och i föreskrifter som meddelats med
stöd av lagen.

Tillståndsmyndigheten får anpassa kraven med hänsyn till
verksamhetens art och omfattning. I fråga om drift utomlands av
internationell järnvägstrafik skall dock alltid kraven i andra stycket och
10-16 §§ gälla. Järnvägsföretag som beviljas tillstånd enligt denna
paragraf samt sammanslutningar och företag som beviljas licens enligt
19 a § skall genom försäkring eller på annat likvärdigt sätt ha täckt den
skadeståndsskyldighet som kan uppkomma till följd av järnvägstrafiken.

Utredningen konstaterar att det i dag krävs tillstånd enligt
jämvägssäkerhetslagen från Jämvägsinspektionen för alla som vill driva
järnvägstrafik med undantag för den verksamhet som Statens järnvägar
och Banverket bedriver. Någon möjlighet för ett sådant undantag finns
inte enligt rådets direktiv 95/18/EG, varför ett tillståndskrav måste
införas för Statens järnvägar för den trafik som omfattas av direktivet.
Utredningen konstaterar också att de villkor för tillstånd som gäller
enligt EG-direktivet i stort motsvarar nuvarande jämvägssäkerhetslag,
och att det är lämpligt att låta Jämvägsinspektionen hantera den
ytterligare tillståndsprövning som följer av direktivet.

Regeringens förslag överensstämmer i stort med utredningens.

Remissinstanserna: Konkurrensverket har satt i fråga om det inte är
snedvridande för konkurrensen att Statens järnvägar och Banverket är
undantagna från tillståndskravet enligt jämvägssäkerhetslagen. Lagrådet
har inte kommenterat lagrummet.

Skälen för regeringens förslag: För internationell trafik inom EES
måste även Statens järnvägar inneha licens eftersom de aktuella
direktiven inte innehåller någon möjlighet till undantag för
järnvägsföretag som ägs eller kontrolleras av medlemsstaterna. För
trafik på statens egna spåranläggningar har det enligt riksdagsbeslut
hittills inte ansetts erforderligt med tillståndskrav för den trafik som
staten själv bedriver genom myndigheterna Statens järnvägar och
Banverket.

I det nya tredje stycket lagregleras vad som redan i dag tillämpas för
järnvägstrafik inom landet, nämligen att kraven får anpassas utifrån
verksamhetens art. Det är orimligt att ställa samma höga krav på ett
litet företag som endast utför godstransporter på en bana som inte
utnyttjas för andra ändamål som på ett företag som utför
persontransporter på banor som även utnyttjas av andra operatörer. För
internationell trafik skall dock inte någon sådan anpassningsmöjlighet
föreligga. I stycket klarläggs vidare att skyldigheten att ha erforderligt

14

försäkringsskydd inte bara gäller de internationella järnvägstransporter Prop. 1995/96:192
som avses i EG-direktiven, utan också gäller generellt för järnvägstrafik

i Sverige med undantag för Statens järnvägar och Banverket.

6 § Paragrafen föreslås utgå.

Utredningen konstaterar att det enligt EG-direktivet inte finns någon
generell möjlighet att tidsbegränsa ett tillstånd. Kontrollen skall i stället
ske genom att tillståndet fortlöpande omprövas. Utredningen påpekar att
slopandet av tidsbegränsningen kommer att gälla alla verksamhetsgrenar
på vilka jämvägssäkerhetslagen är tillämplig.

Regeringens förslag överensstämmer med utredningens.

Remissinstanserna har inte särskilt kommenterat denna del.

8 § Ett tillstånd att driva spåranläggningar, spårtrafik eller särskild
trafikledningsverksamhet eller ett säkerhetsintyg enligt 19 a § får
återkallas, om förutsättningarna för tillståndet eller intyget inte längre
uppfylls eller om tillståndshavaren eller innehavaren av intyget inte
fullgör sina skyldigheter enligt 21 §.

Om konkursförfarande eller ackordsförfarande har inletts mot en
tillståndshavare eller en innehavare av säkerhetsintyg, skall tillståndet
eller intyget återkallas, om det finns grundad anledning att anta att en
tillfredsställande finansiell omstrukturering inte kan åstadkommas inom
rimlig tid.

Utredningen konstaterar att det enligt jämvägssäkerhetslagen i dess
nuvarande lydelse finns möjlighet att återkalla tillstånd på den grund att
tillståndshavaren blir föremål för konkursförfarande. Denna
återkallelsegrund bör dock påpekas för tydlighetens skull.

Regeringens förslag överensstämmer med utredningens med det
tillägget att även säkerhetsintyg som utfärdats för internationella
transporter enligt 19 a § skall kunna återkallas.

Remissinstanserna har inte särskilt kommenterat denna del. Lagrådet
har föreslagit vissa justeringar för att åstadkomma en bättre
överensstämmelse med rådets direktiv 95/18/EG.

Skälen för regeringens förslag: I artikel 11.7 i direktiv 95/18/EG
föreskrivs att en tillståndshavare inte skall få behålla sitt tillstånd om ett
konkursförfarande eller liknande har inletts och om
tillståndsmyndigheten är övertygad om att det inte föreligger realistiska
möjligheter att åstadkomma en tillfredsställande finansiell
omstrukturering inom rimlig tid. Detta bör på ett tydligt sätt framgå av
texten. Regeringen godtar Lagrådets förslag till justering av texten.

19 a § Internationella sammanslutningar av järnvägsföretag inom EES
som vill utföra transittrafik i eller mellan de EES-länder där
järnvägsföretagen har sitt säte och järnvägsföretag i EES-land som vill
utföra internationella kombinerade godstransporter skall ha särskilt
tillstånd (licens) som utfärdas av behörigt organ i det land där

15

sammanslutningen eller företaget har sitt säte. För sammanslutningar Prop. 1995/96:192
och foretag med säte i Sverige som uppfyller villkoren för tillstånd till
spårtrafik enligt denna lag utfärdar Jämvägsinspektionen sådan licens.

För sammanslutningar och företag med licens utfärdad i annat EES-
land krävs for att få driva järnvägstrafik i Sverige därutöver ett
säkerhetsintyg som utfärdas av Jämvägsinspektionen efter kontroll av att
kraven i 10-14, 16 och 18 §§ är uppfyllda.

Utredningen har i sitt förslag direkta hänvisningar till de två
jämvägsdirektiven.

Regeringens förslag: Regeringens förslag följer i stort utredningens
förslag, med undantag för att de direkta hänvisningarna till de två
direktiven skrivits om. Regeringen har även gjort vissa redaktionella
ändringar i texten till följd av påpekanden under föredragningen i
Lagrådet.

Remissinstanserna har inte särskilt kommenterat denna del.

Skälen för regeringens förslag: Första stycket av den föreslagna
paragrafen lagreglerar det krav på tillstånd, licens, som föreskrivs i
direktiv 95/18/EG.

Andra stycket reglerar de säkerhetsintyg som Jämvägsinspektionen
skall utfärda för järnvägsföretag som utför internationell trafik för den
del av transporten som utförs i Sverige. Kravet på säkerhetsintyg
återfinns i artikel 11 i direktiv 95/19/EG. Utredningen har konstaterat
att dessa intyg utgör en form av tillståndsprövning, som bör kunna
överklagas, liksom alla andra beslut som Jämvägsinspektionen meddelar
med stöd av jämvägssäkerhetslagen.

21 § Den som driver eller avser att driva verksamhet enligt denna lag
skall på begäran av Jämvägsinspektionen.

1.  lämna inspektionen de upplysningar och tillhandahålla de
handlingar som behövs för tillsynen,

2.  ge inspektionen tillträde till anläggningar, fordon och annan
materiel, lokaler och områden som berörs av verksamheten för de
undersökningar som behövs for tillsynen,

3.  vid provkörningar och andra materielprov utan kostnad
tillhandahålla erforderlig personal, materiel och liknande.

Polis- och tullmyndigheten skall lämna den hjälp som behövs for
tillsynen.

Utredningen har inte behandlat lagrummet.

Regeringens förslag innebär endast en språklig anpassning med
anledning av att "Banverket" ersatts med "Jämvägsinspektionen".

29 § Till böter eller fängelse i högst ett år skall den dömas som

1. utan tillstånd driver tillstånd spliktig verksamhet enligt denna lag
eller driver verksamhet i strid med 19 a §,

2. av uppsåt eller grov oaktsamhet i sin verksamhet anlitar någon att
utföra arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten eller använder
materiel som inte uppfyller säkerhetskraven enligt 12 eller 13 § eller
inte uppfyller kravet enligt 14 § på säkerhetsordning,

3. av uppsåt eller oaktsamhet bryter mot villkor som meddelats med
stöd av 7 §,

16

4. av uppsåt eller oaktsamhet i verksamheten använder materiel som Prop. 1995/96:192
inte har godkänts enligt 17 eller 18 §.

Den som har underlåtit att följa ett föreläggande vid vite eller som
överträtt ett vitesförbud skall inte dömas till ansvar enligt denna lag för
gärning som omfattas av föreläggandet eller förbudet.

Utredningen har inte behandlat lagrummet.

Skälen för regeringens förslag: Under föredragningen för Lagrådet
har påtalats att straffbestämmelserna även bör gälla för den som driver
internationell trafik i strid med bestämmelserna i 19 a §.

17

Betänkandets lagförslag i den del som behandlas i denna proposition

Förslag till

Lag om ändring i jämvägssäkerhetslagen

Härigenom föreskrivs i fråga om jämvägssäkerhetslagen (1990:1157)
dels att 4 och 8 §§ skall ha följande lydelse,

dels att 6 § skall upphöra att gälla.

dels ock att i lagen skall införas en ny paragraf, 19 a §, och före
paragrafen en rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse

Prop. 1995/96:192

Bilaga 1

Spåranläggningar eller spårtrafik
eller särskild
trafikledningsverksamhet får
drivas endast av den som har
tillstånd till verksamheten. För
verksamhet som drivs av statens
järnvägar och banverket behövs
inte något tillstånd.

Spåranläggningar eller spårtrafik
eller särskild
trafikledningsverksamhet får
drivas endast av den som har
tillstånd till verksamheten. För
verksamhet som drivs av Statens
järnvägar och Banverket behövs
inte något tillstånd. För Statens
järnvägar behövs dock tillstånd för
att utom Sverige utföra sådana
internationella transporter som
avses i rådets direktiv 95/18/EG
om tillstånd för järnvägsföretag.

Tillstånd får beviljas den som med hänsyn till yrkeskunnande,
laglydnad samt ekonomiska och andra förhållanden av betydelse kan
anses uppfylla kraven i denna lag och i föreskrifter som meddelats med
stöd av lagen.

Tillståndsmyndigheten får
anpassa kraven med hänsyn till
verksamhetens art och omfattning.
I fråga om drift utom landet av
internationell järnvägstrafik som
avses i rådets direktiv 95/18/EG
skall de krav som uppställs i
artiklarna 6—9 i direktivet vara
uppfyllda.

18

6 §

Ett tillstånd kan meddelas för viss
tid eller tills vidare.

8 §

Ett tillstånd att driva spåranläggningar, spårtrafik eller särskild
trafikledningsverksamhet får återkallas, om förutsättningarna för
tillstånd enligt 4 § inte längre uppfylls eller om tillståndshavaren inte
fullgör sina skyldigheter enligt 21 §.

Om konkursförfarande eller
ackordsfötfarande har inletts mot
en tillståndshavare, skall
tillståndet återkallas om det kan
hållas för visst att företagets
ekonomiska svårigheter kommer
att bli bestående.

Vissa internationella
transporter

19 a §

Internationella sammanslutningar
av j ärnvägsföretag och
järnvägsföretag med säte i annan
EES-stat som ämnar utföra sådana
internationella transporter som
avses i rådets direktiv 95/18/EG
om tillstånd för järnvägsföretag
skall ha tillstånd som anges i
direktivet. Vidare skall företagen
uppfylla de krav som uppställs i
10--13 §§ och i 18 § denna lag.

För järnvägsföretag som
uppfyller de krav som avses i
första stycket andra meningen,
skall Banverket utfärda
säkerhetsintyg som avses i artikel
11 i rådets direktiv 95/19/EG om
tilldelning av
järnvägsinfrastrukturkapacitet och
uttag av infrastrukturavgifter.

Prop. 1995/96:192

Bilaga 1

19

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.

Deltagare vid hearing m.m.

Förteckning över de myndigheter, företag och sammanslutningar som
inbjudits till hearingen och lämnats tillfälle att lämna skriftliga
synpunkter på delbetänkandet (SOU 1996:9).

Överstyrelsen för civil beredskap, Statens räddningsverk, Statens
järnvägar, Banverket, Jämvägsinspektionen, Statens väg- och
transportforskningsinstitut, Kommunikationsforskningsberedningen,
Riksrevisionsverket, Konkurrensverket, Svenska Kommunförbundet,
Landstingsförbundet, Sveriges Industriförbund, Tjänstemännens
Centralorganisation (TCO), Sveriges Akademikers Centralorganisation
(SACO), A-Train AB, BK-Tåg AB, BSX Tåg AB, Dalatåg AB,
Föreningen Framtida Järnvägstrafik, Inlandsbanan AB,
Jämvägshistoriska riksförbundet, Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag
(LKAB), Rail Combi AB, Facket för Service och Kommunikation
(SEKO), Shortline Väst i Falköping AB, Svenska Jämvägsföreningen,
Svenska Lokaltrafikföreningen (SLTF), Länstrafiken i Malmöhus län,
Sydtåg AB, TGOJ AB, Tågåkeriet i Bergslagen AB, Woxna Express
AB

Prop. 1995/96:192

Bilaga 2

Vid hearingen den 23 februari 1996 medverkade företrädare för:

Överstyrelsen for civil beredskap, Statens järnvägar, Banverket,
Jämvägsinspektionen, Statens väg- och transportforskningsinstitut,
Kommunikationsforskningsberedningen, Konkurrensverket, Svenska
Kommunförbundet, Tjänstemännens Centralorganisation (TCO),
Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO), A-Train AB, BK-
Tåg AB, BSX Tåg AB, Dalatåg AB, Föreningen Framtida
Järnvägstrafik, Inlandsbanan AB, Rail Combi AB, Facket för Service
och Kommunikation (SEKO), Svenska Lokaltrafikföreningen (SLTF),
Länstrafiken i Malmöhus län, TGOJ AB, Tågåkeriet i Bergslagen AB,
Woxna Express AB och Banverksutredningen (K 1995:03)

20

De till Lagrådet remitterade lagförslagen

Regeringen har följande förslag till lagtext.

Lag om ändring i jämvägssäkerhetslagen (1990:1157)

Härigenom föreskrivs i fråga om jämvägssäkerhetslagen (1990:1157)4

dels att 6 § skall upphöra att gälla,

dels att i 1, 5, 7, 9, 17-22, 34 och 35 §§5 ordet "Banverket" skall
bytas ut mot "Jämvägsinspektionen vid Banverket",

dels att 4 och 8 §§ skall ha följande lydelse,

dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 19 a §, och närmast före
paragrafen en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse

Prop. 1995/96:192

Bilaga 3

Spåranläggningar eller spårtrafik
eller särskild
trafikledningsverksamhet får
drivas endast av den som har
tillstånd till verksamheten. För
verksamhet som drivs av statens
järnvägar och banverket behövs
inte något tillstånd.

Spåranläggningar eller spårtrafik
eller särskild
trafikledningsverksamhet får
drivas endast av den som har
tillstånd till verksamheten. För
verksamhet som drivs av Statens
järnvägar och Banverket behövs
inte något tillstånd. För Statens
järnvägar behövs dock tillstånd för
sådan trafik som avses i 19 a §.

Tillstånd får beviljas den som med hänsyn till yrkeskunnande,
laglydnad samt ekonomiska och andra förhållanden av betydelse kan
anses uppfylla kraven i denna lag och i föreskrifter som meddelats med
stöd av lagen.

4 Jfr rådets direktiv 95/18/EG av den 19 juni 1995 om tillstånd for
järnvägsföretag, EGT L143, 19.6.1995, s. 70 (Celex 395L0018) och
rådets direktiv 95/19/EG av den 19 juni 1995 om tilldelning av
järnvägsinfrastrukturkapacitet och uttag av infrastrukturavgifter, EGT L143,
19.6.1995, s. 75 (Celex 395LOO19).

21

Senaste lydelse av 35 § 1195:79.

Tillständsmyndigheten får anpassa Prop. 1995/96:192
kraven med hänsyn till  Bilaga 3

verksamhetens art och omfattning.

I fråga om drift utom landet av
internationell järnvägstrafik skall
dock alltid kraven i 4 § andra
stycket och 10-15  §§ gälla.

Järnvägsföretag som meddelas
tillstånd enligt 4 § eller särskilt
tillstånd enligt 19 a § skall genom
försäkring eller på annat likvärdigt
sätt ha täckt sin ansvarighet för
eventuella skadeståndskrav till
följd av järnvägstrafiken.

6 §

Ett tillstånd kan meddelas för viss

tid eller tills vidare.

8 §

Ett tillstånd att driva spåranläggningar, spårtrafik eller särskild
trafikledningsverksamhet får återkallas, om förutsättningarna for
tillstånd enligt 4 § inte längre uppfylls eller om tillståndshavaren inte
fullgör sina skyldigheter enligt 21 §.

Om konkursförfarande eller
ackordsförfarande har inletts mot
en tillståndshavare, skall
tillståndet återkallas om det är
uppenbart att företagets
ekonomiska svårigheter kommer
att bli bestående.

Vissa internationella transporter

19 a i

Internationella sammanslutningar
av järnvägsföretag inom EES som
vill utföra transittrafik i eller
mellan de EES-länder där
järnvägsföretagen har sitt säte och

22

järnvägsföretag i EES-land som Prop. 1995/96:192
vill utföra internationella Bilaga 3
kombinerade godstransporter skall
ha särskilt tillstånd, licens, som
utfördas av behörigt organ i det
land där företaget har sitt säte.

För företag med säte i Sverige
som uppfyller villkoren för
tillstånd till spårtrafik enligt denna
lag utfördar Jämvägsinspektionen
vid Banverket sådan licens.

För järnvägsföretag med licens
utfördad i annat EES-land krävs
för att fä driva järnvägstrafik i
Sverige därutöver ett
säkerhetsintyg som utfördas av
J ärnvägsinspektionen vid
Banverket efter kontroll att
företaget uppfyller kraven i 10-14,
16 och 18 §§ i denna lag.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996.

23

Lag om Jämvägsnämnden

Härigenom föreskrivs följande.

Inledande bestämmelser

1 § Beslut som meddelats av Trafikledningen vid Banverket i fråga om
tilldelning av tåglägen, banfördelning och trafikledningsbeslut av
principiell betydelse överklagas till Jämvägsnämnden.

Med tågläge avses ett tågs planerade läge i tidtabellen.

Med banfördelning avses fördelning av tåglägen.

2 § Jämvägsnämnden består av fem ledamöter, varav en är ordförande
och en vice ordförande. Ordföranden och vice ordföranden skall vara
eller ha varit ordinarie domare. Övriga ledamöter skall ha erfarenhet av
jämvägsverksamhet.

Ledamöterna utses av regeringen för viss tid. Regeringen får utse
ersättare för ledamöterna i den omfattning som behövs.

3 § Jämvägsnämnden är beslutsför med ordföranden eller vice
ordföranden jämte två ledamöter.

Ordföranden får ensam fatta beslut som inte innefattar slutligt
avgörande samt beslut om avskrivning av ärenden.

Handläggning hos Jämvägsnämnden

4  § I fråga om förfarandet hos Jämvägsnämnden tillämpas
förvaltningsprocesslagen (1971:291) utom 15, 26 och 33 §§. Det som
sägs om länsrätt skall därvid gälla Jämvägsnämnden.

5 § Jämvägsnämnden skall avgöra ärendet inom två månader efter det
att beredningen av ärendet har avslutats.

Om saken brådskar får Jämvägsnämnden fatta ett interimistiskt beslut.

6 § Om det framkommer skiljaktiga meningar vid en överläggning,
tillämpas 16 kap. rättegångsbalken.

7 § Jämvägsnämndens beslut gäller omedelbart om inte annat beslutas.

Överklagande

8  § Jämvägsnämndens beslut får överklagas till allmän
förvaltningsdomstol.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätt.

Prop. 1995/96:192

Bilaga 3

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996.

24

Lagrådets yttrande

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1996-03-14

Närvarande: justitierådet Staffan Magnusson, f.d. presidenten i
Försäkringsöverdomstolen Leif Ekberg, regeringsrådet Leif Lindstam.

Enligt en 1 a g r å d s r e m i s s den 7 mars 1996
(Kommunikationsdepartementet) har regeringen beslutat inhämta
Lagrådets yttrande över förslag till

1. lag om ändring i jämvägssäkerhetslagen (1990:1157),

2. lag om Jämvägsnämnden.

Förslagen har infor Lagrådet föredragits av rättschefen Anders
Iacobaeus.

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslaget till lag om ändring i jämvägssäkerhetslagen

Enligt lagen i dess nuvarande lydelse har Banverket en rad uppgifter på
jämvägssäkerhetsområdet. Det ankommer sålunda på Banverket att bl.a.
pröva frågor om tillstånd att driva spåranläggningar eller spårtrafik. I
praktiken är det en särskild enhet inom Banverket,
Jämvägsinspektionen, som självständigt fettar beslut enligt lagen (jfr. 5
och 12 §§ förordningen, 1988:707, med instruktion för Banverket).

I lagrådsremissen föreslås att det skall anges direkt i lagen att de
beslut som det är fråga om fettas av Jämvägsinspektionen. Ordet
"Banverket" ersätts sålunda av "Jämvägsinspektionen vid Banverket" i
en rad paragrafer.

Att på det angivna sättet i lag peka ut en viss del av en myndighet
som beslutsfattare torde vara mindre vanligt. Mot en sådan ordning kan
bl.a. invändas att den forsvårar framtida ändringar av myndighetens
organisation. Lagrådet vill för sin del ifrågasätta om skälen för att
nämna Jämvägsinspektionen i lagtexten är tillräckligt starka. Om en
sådan lösning väljs, bör emellertid lagens inledande paragraf byggas ut
med en bestämmelse där Banverkets och Jämvägsinspektionens
uppgifter på säkerhetsområdet kortfattat presenteras. I bestämmelsen
kan lämpligen anges att Banverket har ett samlat ansvar för
jämvägssäkerhetsfrågoma och att vissa frågor handhas självständigt
inom verket av Jämvägsinspektionen.

Till de uppgifter som enligt lagrådsremissen skall åvila
Jämvägsinspektionen hör att bestämma om en spåranläggning är
järnväg, tunnelbana eller spårväg. Föreskriften härom bör enligt
Lagrådets mening flyttas från 1 § till en ny 1 a §.

Lagrådet föreslår sålunda att lagen inleds med följande bestämmelser:

"1 § Denna lag gäller säkerheten vid järnväg, tunnelbana och spårväg.

Banverket har ett samlat ansvar för säkerheten. Inom Banverket handhas
vissa säkerhetsfrågor självständigt av Jämvägsinspektionen.

Prop. 1995/96:192

Bilaga 4

1 a § Jämvägsinspektionen bestämmer om en spåranläggning är
järnväg, tunnelbana eller spårväg."

8 §. som handlar om återkallelse av tillstånd att driva spåranläggningar
m.m., skall enligt lagrådsremissen byggas ut, så att den också gäller
återkallelse av sådana säkerhetsintyg som regleras i den nya 19 a §. I
ett nytt andra stycke har en bestämmelse om återkallelse vid
tillståndshavarens konkurs m.m. tagits in. Förslaget i den delen bygger
på artikel 11.7 i EG:s direktiv 95/18.

Enligt Lagrådets mening bör andra stycket ändras så att man får en
bättre överensstämmelse med den angivna artikeln. I övrigt bör
paragraftexten förtydligas på ett par punkter.

Lagrådet föreslår att 8 § ges följande lydelse:

"Ett tillstånd att driva spåranläggningar, spårtrafik eller särskild
trafikledningsverksamhet eller ett säkerhetsintyg enligt 19 a § får
återkallas, om förutsättningarna for tillståndet eller intyget inte längre
uppfylls eller om tillståndshavaren eller innehavaren av intyget inte
fullgör sina skyldigheter enligt 21 §.

Om konkursförfarande eller ackordsförfarande har inletts mot en
tillståndshavare eller en innehavare av säkerhetsintyg, skall tillståndet
eller intyget återkallas, om det finns grundad anledning anta att en
tillfredsställande finansiell omstrukturering inte kan åstadkommas inom
rimlig tid."

Utöver de paragrafer som har föreslagits ändrade i lagrådsremissen bör
även 29 § justeras. Punkten 1 i paragrafens första stycke, som
straffbelägger fäll då någon utan tillstånd driver tillståndspliktig
verksamhet enligt lagen, bör sålunda byggas ut, så att den täcker också
fall då någon driver verksamhet i strid med 19 a §.

Förslaget till lag om Jämvägsnämnden

Såvitt framgår av remissprotokollet och av vad som upplysts vid
föredragningen i Lagrådet är avsikten att, såsom är fallet idag, det i en
förordning skall finnas bestämmelser om statens spåranläggningar och
att det i en ny lag skall meddelas bestämmelser om enskilda
spåranläggningar. En självständig enhet inom Banverket,
Trafikledningen vid Banverket, skall inrättas och meddela beslut i
frågor om banfördelning m.m. I den föreslagna lagen om
Jämvägsnämnden finns bestämmelser om att beslut som meddelas av
Trafikledningen vid Banverket överklagas till den jämvägsnämnd som
enligt förslaget skall inrättas och att nämndens beslut överklagas till
allmän förvaltningsdomstol. Vidare finns i lagen bestämmelser om bl.a.
nämndens sammansättning och beslutsförhet och om förfarandet hos
nämnden.

Den föreslagna lagen kan enligt Lagrådets mening kritiseras i flera
avseenden. Det kan till en början konstateras att de beslut som
Jämvägsinspektionen vid Banverket enligt förslaget till ändring i

Prop. 1995/96:192

Bilaga 4

26

jämvägssäkerhetslagen meddelar skall kunna överklagas direkt till
förvaltningsdomstol, under det att beslut som meddelas av
Trafikledningen vid Banverket skall kunna överklagas till
Jämvägsnämnden och först därefter till förvaltningsdomstol. Av
remissprotokollet framgår inte att det skulle föreligga någon skillnad i
kompetens mellan Jämvägsinspektionen och Trafikledningen. Det anges
(avsnitt 4.2.1) som skäl för inrättandet av Jämvägsnämnden att behovet
av snabba avgöranden är av största betydelse och att det inte går att
avbryta arbetet med tidtabelläggning for att avvakta ett avgörande av
allmän förvaltningsdomstol. Samtidigt föreskrivs dock i 5 § att nämnden
skall avgöra ett ärende inom två månader efter det att beredningen av
ärendet har avslutats, vilket kan antas i många fåll stå i strid med kravet
på snabbhet. Det kan också påpekas att det är möjligt att låta de beslut
som Trafikledningen vid Banverket fettar i brådskande ärenden gälla
omedelbart, såsom föreslagits i 7 § beträffande Jämvägsnämndens
beslut.

På grund av vad som anförts ifrågasätter Lagrådet om inte även de
beslut som meddelas av Trafikledningen vid Banverket skulle kunna
överklagas direkt till allmän förvaltningsdomstol, vilket skulle göra den
föreslagna nämnden överflödig.

Vidare kan mot den föreslagna lagen invändas följande. Några
bestämmelser om Trafikledningen vid Banverket och de beslut som
Trafikledningen skall meddela finns ännu inte och något förslag till
sådana bestämmelser har inte presenterats. Det kan inte anses lämpligt
att, innan ens något förslag till de grundläggande bestämmelserna
föreligger, infora regler om prövningen i högre instans.

Som tidigare nämnts är avsikten att de grundläggande reglerna om
statens spåranläggningar skall finnas i en förordning, medan enskilda
spåranläggningar skall regleras i en lag. Enligt Lagrådets mening kan
det ifrågasättas om inte alla typer av spåranläggningar bör bli föremål
för lagreglering. Bestämmelsen om såväl statliga som enskilda
spåranläggningar skulle i så fåll kunna tas in i en och samma lag.

Det kan i varje fåll hävdas att, så länge reglerna om prövning i första
instans av frågor beträffande statens spåranläggningar finns i en
förordning, det saknas skäl att i lag ha regler om prövningen av samma
frågor i högre instans.

Såvitt kan utläsas av förarbetena till det nu framlagda lagförslaget
synes avsikten vara att Jämvägsnämnden i en framtid skall syssla med
frågor om såväl statliga som enskilda spåranläggningar. Även om
Jämvägsnämnden får ett sådant verksamhetsområde, synes det ändå inte
finnas bärande skäl för att reglera dess verksamhet i lag. Det bör i
sammanhanget beaktas att Jämvägsnämnden avses få ställning som
förvaltningsmyndighet och inte som domstol.

Med hänsyn till det anförda avstyrker Lagrådet att lagförslaget
genomförs.

Om en jämvägsnämnd, trots vad Lagrådet anfört, anses böra inrättas,
bör följande beaktas. Synpunkterna har betydelse oavsett om nämndens
verksamhet regleras i en lag eller i en förordning.

Prop. 1995/96:192

Bilaga 4

27

De materiella bestämmelserna om vilka beslut som skall kunna
överklagas bör tas in i den eller de grundläggande författningar som
reglerar frågorna om tilldelning av tåglägen, banfördelning och
trafikledning. Den särskilda författningen om Jämvägsnämnden bör
renodlas och innehålla i första hand sådana bestämmelser som rör
nämndens sammansättning, beslutforhet och handläggningsförfarande.
Enligt Lagrådets mening bör därför bestämmelserna i 1 § i det
remitterade förslaget utgå och ersättas med en erinran om att
Jämvägsnämnden har till uppgift att pröva de överklaganden som anges
i de grundläggande författningarna. Den i 7 § intagna bestämmelsen om
att nämndens beslut gäller omedelbart, om inte annat bestäms, och den
i 8 § intagna bestämmelsen om överklagande av nämndens beslut bör
likaledes utgå och i stället överföras till samma författningar.

Förslaget att Jämvägsnämndens skall handlägga ärendena i enlighet
med förvaltningsprocesslagen (med vissa smärre undantag) kan Lagrådet
inte tillstyrka. Förvaltningsprocesslagen gäller rättskipning i allmän
förvaltningsdomstol. Den föreslagna Jämvägsnämnden kommer, som
tidigare nämnts, inte att vara en domstol utan en förvaltningsmyndighet.
För handläggning av ärenden i en förvaltningsmyndighet gäller i princip
förvaltningslagen. Det är således bestämmelserna i den lagen som skall
tillämpas på förfarandet i Jämvägsnämnden. Detta behöver inte särskilt
anges i författningen om Jämvägsnämnden. Om kompletterande
föreskrifter behövs, kan sådana däremot tas in i författningen. Det kan
t.ex. gälla frågor om omröstning eller hållande av muntlig förhandling.
Lagrådet saknar underlag för att närmare bedöma i vilken omfattning
sådana kompletterande bestämmelser kan vara motiverade.

Prop. 1995/96:192

Bilaga 4

28

KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 24 mars 1996

Prop. 1995/96:192

Bilaga 4

Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden
Hjelm-Wallén, Peterson, Freivalds, Wall ström, Tham, Äsbrink,
Schori, Blomberg, Andersson, Winberg, Uusmann, Ulvskog,
Sundström, Lindh, Johansson, von Sydow, Klingvall, Åhnberg,
Pagrotsky, Östros, Messing

Föredragande: statsrådet Uusmann

Regeringen beslutar proposition 1995/96:192 Tillstånd för
internationell järnvägstrafik.

29

Rättsdatablad

Prop. 1995/96:192

Författningsrubrik

Bestämmelser som       Celexnummer för

inför, ändrar, upp-       bakomliggande EG-

häver eller upprepar      regler

ett normgivnings-
bemyndigande

Lag om ändring i
jämvägssäkerhetslagen

395L0018

395L0019

(1990:1157)

30

gotab 49718, Stockholm 1996