Prop.
1995/96:19
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 28 september 1995
Mona Sahlin
Göran Persson
(Finansdepartementet)
I propositionen föreslås att nya regler införs för redovisning och betalning
av mervärdesskatt. Redovisningsperioden för mervärdesskatt förkortas till
en månad för skattskyldiga som i dag redovisar mervärdesskatt för
tvåmånaderspenoder. Två redovisningstidpunkter införs. Redovisning och
betalning av mervärdesskatt skall ske senast den 20 i månaden efter
utgången av den redovisningsperiod som redovisningen avser om
beskattningsunderlagen för beskattningsåret beräknas överstiga 10
miljoner kronor. I övriga fäll skall, liksom nu, redovisning och betalning
ske senast den 5 i andra månaden efter periodens utgång. Redovisning
och betalning för den period som slutar den 30 juni behöver dock inte
ske förrän den 20 augusti. Gränsen för vilka som skall redovisa
mervärdesskatten i den särskilda självdeklarationen höjs från 200 000
kronor till en miljon kronor. Den som i stället föredrar att lämna
mervärdesskattedeklarationer skall få göra detta.
Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1996.
1 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 19
Prop. 1995/96:19
1 Förslag till riksdagsbeslut..................... 4
2 Lagtext................................ 5
2.1 Förslag till lag om ändring i mervärdes-
skattelagen (1994:200) .................. 5
2.2 Förslag till lag om ändring i uppbörds-
lagen (1953:272) ...................... 9
3 Ärendet och dess beredning ................... 10
4 Redovisning och betalning av mervärdesskatt......... 11
4.1 Nuvarande ordning..................... 11
4.2 Ordningen inom EU.................... 12
5 Överväganden och förslag .................... 12
5.1 Nya redovisningsperioder för mervärdesskatt..... 12
5.2 Ny tidpunkt for redovisning och betalning av
mervärdesskatt ....................... 14
5.3 Särskilda regler för små företag............. 18
5.4 Tidpunkt för avlämnande av periodisk
sammanställning ...................... 19
5.5 Ikraftträdande........................ 20
6 Ekonomiska och administrativa effekter ............ 20
6.1 Ränte- och budgeteffekter för staten........... 20
6.2 Konsekvenser för de skattskyldiga............ 22
7 Författningskommentar ...................... 22
7.1 Förslaget till lag om ändring i mervärdes-
skattelagen (1994:200) .................. 22
7.2 Förslaget till lag om ändring i uppbötds-
lagen (1953:272)...................... 25
Bilaga 1 Sammanfattning av delbetänkandet (SOU 1995:12)
Mervärdesskatt - Nya tidpunkter för redovisning
och betalning........................ 26
Bilaga 2 Förteckning över remissinstanserna........... 29
Bilaga 3 Förteckning över åberopade EG-direktiv m.m..... 30
Bilaga 4 Lagrådsremissens lagförslag ............... 31
Bilaga 5 Lagrådets yttrande..................... 35
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den Prop. 1995/96:19
28 september 1995 ............................ 37
Rättsdatablad................................ 38
Prop. 1995/96:19
Regeringen föreslår att riksdagen
antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200),
2. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272).
Regeringen har följande förslag till lagtext.
Prop. 1995/96:19
Härigenom föreskrivs1 i fråga om mervärdesskattelagen (1994:200)2
dels att 14 kap. 8 a - 10 §§ skall upphöra att gälla,
dels att 13 kap. 3 §, 14 kap. 1,3, 8, 12 och 30 b §§ och 20 kap. 1 §
skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
13 kap.
3
Redovisningen skall göras löpan-
de för bestämda tidsperioder (redo-
visningsperioder). I 14 kap. 8-/0
och 30 §§ anges vilka tidsperioder
som utgör redovisningsperioder.
§
Redovisningen skall göras löpan-
de för bestämda tidsperioder (redo-
visningsperioder). I 14 kap. 8 och
30 §§ anges vilka tidsperioder som
utgör redovisningsperioder.
14 kap.
1 §3
Den som är skattskyldig enligt denna lag skall registreras, om inte
annat följer av andra stycket.
Den som är skattskyldig endast på grund av att han förvärvat sådana
varor som anges i 2 a kap. 3 § första stycket 1 och 2 skall inte registre-
ras.
119 kap. 13 § finns bestämmel-
ser om registrering i samband med
återbetalning av mervärdesskatt till
icke skattskyldiga.
3
En skattskyldig som är registre-
rad eller skyldig att anmäla sig för
registrering skall redovisa skatten i
§4
En skattskyldig som är registre-
rad eller skyldig att anmäla sig för
registrering skall redovisa skatten i
1 Jfr rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 om harmonisering av
medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter - Gemensamt system för
mervärdesskatt: enhetlig beräkningsgrund (EGT nr L 145, 13.6.1977, s. 1, Celex
377L0388) och rådets direktiv 91/680/EEG av den 16 december 1991 med tillägg
till det gemensamma systemet för mervärdesskatt och med ändring av direktiv
77/388/EEG med sikte på avskaffandet av fiskala gränser (EGT nr L 376, 31.12.
1991, s. 1, Celex 391L0680).
2 Senaste lydelse av
14 kap. 8 a § 1994:1798
14 kap. 9 § 1994:1798.
3 Senaste lydelse 1994:1798.
4 Lydelse enligt 1995:700.
1* Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 19
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1995/96:19
en särskild deklaration. Den som
bedriver en verksamhet där be-
skattningsunderlagen för beskatt-
ningsåret beräknas sammanlagt
uppgå till högst 200 000 kronor
skall dock redovisa skatten i en
sådan särskild självdeklaration som
anges i lagen (1990:325) om själv-
deklaration och kontrolluppgifter.
Skyldighet att lämna särskild
deklaration föreligger dock alltid
1. för den som är skattskyldig
enligt 1 kap. 2 § första stycket 4
eller 5,
2. för den som omsätter varor
enligt 3 kap. 30 a §,
3. för den som inte är skyldig att
lämna särskild självdeklaration,
eller
4. om det finns särskilda skäl
och skattemyndigheten beslutat att
den skattskyldige skall redovisa
skatten i en särskild deklaration
även om han enligt första stycket
skall redovisa skatten i en särskild
självdeklaration.
8
En redovisningsperiod omfattar
två kalendermånader, om inget
annat följer av 8 a, 9 eller 10 §.
Redovisningsperioderna är januari
och februari, mars och april, maj
och juni, juli och augusti, septem-
ber och oktober samt november
och december.
en särskild deklaration. Den som
bedriver en verksamhet där be-
skattningsunderlagen för beskatt-
ningsåret beräknas sammanlagt
uppgå till högst en miljon kronor
skall dock redovisa skatten i en
sådan självdeklaration som anges i
lagen (1990:325) om självdeklara-
tion och kontrolluppgifter.
Skyldighet att lämna särskild
deklaration föreligger dock alltid
för skattskyldig som avses i 1 §
andra stycket eller som inte är
skyldig att lämna självdeklaration.
Skattemyndigheten skall också
besluta att skatten skall redovisas i
en särskild deklaration, om den
skattskyldige begär det eller om det
annars finns särskilda skäl. Ett
sådant beslut skall gälla helt be-
skattningsår eller, om beslutet
meddelas på den skattskyldiges
begäran, minst två på varandra
följande beskattningsår.
119 kap. 13 § finns bestämmel-
ser om deklarationsskyldighet i
vissa fall i samband med återbetal-
ning av mervärdesskatt.
§5
En redovisningsperiod omfattar
en kalendermånad, om inget annat
följer av andra stycket.
Skattemyndigheten kan för en
viss skattskyldig besluta att redo-
visningsperioden om en månad får
förkortas eller förlängas med ett
mindre antal dagar, om den skatt-
skyldige regelmässigt upprättar
kortperiodiska bokslut.
12 §6
Deklarationen skall lämnas in
senast den 5 i andra månaden efter
utgången av den redovisningspe-
riod som deklarationen avser om
inget annat följer av 13 §.
Om inget annat följer av 13 §,
skall den som bedriver en verksam-
het där beskattningsunderlagen för
beskattningsåret beräknas uppgå
till
5 Senaste lydelse 1994:1798.
6 Senaste lydelse 1994:1798.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1995/96:19
1. högst 10 miljoner kronor
lämna in deklarationen senast den
5 i andra månaden efter utgången
av den redovisningsperiod som
deklarationen avser,
2. mer än 10 miljoner kronor
lämna in deklarationen senast den
20 i månaden efter utgången av
den redovisningsperiod som dekla-
rationen avser.
I fall som avses i 5 § andra meningen skall deklarationen lämnas in
senast 35 dagar efter förvärvet.
30 b §7
Den periodiska sammanställningen skall göras för vaije kalenderkvar-
tal, om inte annat följer av andra stycket.
Skattemyndigheten får medge att
periodisk sammanställning görs för
kalenderår under samma förutsätt-
ningar som anges i 8 a § andra
stycket för redovisning av skatten
för kalenderår.
Skattemyndigheten får medge att
periodisk sammanställning görs för
kalenderår under förutsättning att
1. den skattskyldige tillämpar
kalenderår som räkenskapsår,
2. den skattskyldige bedriver en
verksamhet där beskattningsun-
derlagen för kalenderåret beräk-
nas sammanlagt uppgå till högst
200 000 kronor,
3. den skattskyldiges omsättning
av varor enligt 3 kap. 30 a § upp-
går till högst 120 000 kronor per
kalenderår, och
4. den skattskyldiges omsättning
av varor enligt 3 kap. 30 a § inte
avser nya transportmedel.
20 kap.
8
1 §
Följande beslut av skattemyndig-
heten får överklagas hos länsrätten
av den skattskyldige och av Riks-
skatteverket:
1. beskattningsbeslut i en fråga
som kan ha betydelse för beskatt-
ningen eller rätten till återbetalning
enligt 10 kap. 9-13 §§,
2. beslut att avvisa en begäran
om omprövning av beskattningsbe-
Följande beslut av skattemyndig-
heten får överklagas hos länsrätten
av den skattskyldige och av Riks-
skatteverket:
1. beskattningsbeslut i en fråga
som kan ha betydelse för beskatt-
ningen eller rätten till återbetalning
enligt 10 kap. 9-13 §§,
2. beslut att avvisa en begäran
om omprövning av beskattningsbe-
7 Senaste lydelse 1994:1798.
8 Senaste lydelse 1994:1798.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1995/96:19
slut eller att avvisa ett överklagan-
de till länsrätten,
3. beslut enligt 10 kap. 9 §,
4. beslut enligt 14 kap. 23 och
24 §§ och 19 kap. 13 § i fråga om
registrering, och
5. beslut om skattskyldighet eller
anstånd med att lämna deklaration
eller betala skatt.
slut eller att avvisa ett överklagan-
de till länsrätten,
3. beslut enligt 10 kap. 9 §,
4. beslut enligt 14 kap. 23 och
24 §§, och
5. beslut om skattskyldighet eller
anstånd med att lämna deklaration
eller betala skatt.
Beslut som Skattemyndigheten i Kopparbergs län har fettat om
återbetalning enligt 10 kap. 1-8 §§ och om betalningsskyldighet och
avräkning enligt 19 kap. 7 § får överklagas hos Länsrätten i Kopparbergs
län. Beslut om avräkning får överklagas särskilt på den grunden att
avräkningsbeslutet i sig är felaktigt men i övrigt endast i samband med
överklagande av beslut om betalningsskyldighet.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.
2. Äldre bestämmelser om redovisning och betalning av mervärdesskatt
gäller fortfarande i fråga om redovisningsperioder som gått till ända före
ikraftträdandet. Detsamma gäller för redovisningsperiod vars slutmånad
är december 1995 och som på grund av bestämmelserna i 14 kap. 8 §
andra stycket eller i den upphävda 14 kap. 10 § slutar efter ikraftträdan-
det.
3. Äldre bestämmelser i 14 kap. 3 § gäller fortfarande i fråga om
beskattningsår som har påbörjats före ikraftträdandet.
Prop. 1995/96:19
Härigenom föreskrivs att 13 § 1 mom. uppbördslagen (1953:272)
skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
13 §
1 mom.2 Preliminär F-skatt skall tas ut med ett belopp motsvarande
110 procent av den skatt enligt 3 mom. som har bestämts för den
skattskyldige vid den årliga debiteringen året före inkomståret. Under-
stiger denna skatt den ursprungligen debiterade F-skatten tas preliminär
F-skatt ut med 105 procent.
Preliminär F-skatt enligt första stycket får inte tas ut med ett lägre
belopp än som motsvarar den preliminära F-skatt som har debiterats för
året före inkomståret.
Bestämmelserna i första och andra styckena gäller inte när preliminär
F-skatt skall beräknas med ledning av preliminär taxering enligt 2 mom.
eller när annars särskilda omständigheter föreligger.
Vid beräkning av preliminär
F-skatt skall, om möjligt, hänsyn
tas till preliminär A-skatt som den
skattskyldige kan ha att betala.
Vid beräkning av preliminär
F-skatt skall, om möjligt, hänsyn
tas till preliminär A-skatt som den
skattskyldige kan ha att betala.
Detsamma gäller mervärdesskatt
som skall redovisas i särskild själv-
deklaration, om mervärdesskatt
inte ingår i den skatt som avses i
3 mom. Om mervärdesskatt har
fastställts för den skattskyldige för
tiden september andra året före
inkomståret till och med augusti
året före inkomståret, får denna
skatt läggas till grund för beräk-
ningen av den preliminära skatten.
Om mervärdesskatten för året före
inkomståret skall redovisas i sär-
skild självdeklaration, får i stället
den mervärdesskatt som har fast-
ställts för andra året före inkomst-
året läggas till grund för beräk-
ningen.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996 och tillämpas första gången
i fråga om preliminär skatt för 1996.
1 Lagen omtryckt 1991:97.
Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771.
2 Senaste lydelse 1994:1978.
Skattebetalningsutredningen (Fi 1993:07) arbetar sedan sommaren 1993
med att göra en såväl materiell som lagteknisk översyn av reglerna om
redovisning och betalning av skatter och avgifter. Det övergripande syftet
med översynen är att skapa ett effektivt redovisnings- och betalnings-
system för skatter och avgifter. En fråga som skall övervägas särskilt är
tidpunkterna för betalning av skatter och avgifter.
Med hänsyn till att det är fråga om mycket stora belopp är det enligt
utredningens direktiv ur statsfinansiell synvinkel viktigt att redovisning
och inbetalning sker så tidigt som möjligt. Utredningsuppdraget avsåg
från början endast direkta skatter och socialavgifter. I juni 1994 lämnade
utredningen delbetänkandet Nya tidpunkter för redovisning och betalning
av skatter och avgifter (SOU 1994:87). Enligt regeringsbeslut den 8
december 1994 fick utredningen i uppdrag att ta upp även de indirekta
skatterna, varvid frågorna om betalningstidpunkter avseende dem borde
redovisas med förtur. I februari 1995 avlämnade utredningen del-
betänkandet Mervärdesskatt - Nya tidpunkter för redovisning och
betalning (SOU 1995:12).
Sammanfattningsvis föreslår utredningen i delbetänkandet SOU 1995:12
att redovisningsperioden för mervärdesskatt skall vara en månad för alla
skattskyldiga som redovisar i särskild mervärdesskattedeklaration och att
sista redovisnings- och betalningsdag skall vara den 20 i månaden efter
periodens utgång. Utredningen föreslår även att den senarelagda redovisnings-
och betalningstidpunkten för redovisningsperioder som går till ända den
30 juni slopas. Utredningens sammanfattning av betänkandet finns i
bilaga 1.
Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanser-
na finns i bilaga 2. Dessutom har synpunkter inkommit från andra
organisationer, företag och enskilda. Remissyttrandena finns tillgängliga
i Finansdepartementet (dnr Fi95/1530).
Regeringen har i prop. 1994/95:150 med förslag till slutlig reglering
av statsbudgeten förbudgetåret 1995/96, m.m. (kompletteringspropositio-
nen) förutskickat att en ändring av reglerna för mervärdesskatteuppbörden
skall genomföras och att denna ändring skall medföra en engångsvis
högre inkomst i statsbudgeten på 8 miljarder kronor och en varaktig årlig
ränteeffekt på 450 miljoner kronor.
Regeringen tar nu närmare upp vilka ändringar som skall göras.
Lagrådet
Lagrådets yttrande har inhämtats över lagförslaget. Lagrådets synpunkter
på lagtextens utformning har beaktats. Vissa redaktionella ändringar har
gjorts i förhållande till det till Lagrådet remitterade förslaget. Det
remitterade lagförslaget och lagrådets yttrande finns i bilaga 4 och 5.
Prop. 1995/96:19
10
Enligt 16 kap. 1 § mervärdesskattelagen (1994:200), ML, förfaller
mervärdesskatt till betalning den dag dä deklaration med redovisning av
mervärdesskatt för viss redovisningsperiod senast skall lämnas. Redo-
visningsperioderna för mervärdesskatt är enligt huvudregeln två kalen-
dermånader, januari — februari, mars — april, maj — juni, juli —
augusti, september — oktober och november — december (14 kap. 8 §
ML).
Huvudregeln för redovisning av mervärdesskatt är att deklaration skall
lämnas senast den 5 i andra månaden efter utgången av redovisnings-
perioden (14 kap. 12 § första stycket ML). Om deklarationen avser den
redovisningsperiod som går till ända den 30 juni skall deklarationen
lämnas senast den 20 augusti (14 kap. 13 § ML). Vid vissa gemenskaps-
intema förvärv av nya transportmedel eller förvärv av punktskattepliktiga
varor skall deklaration lämnas senast 35 dagar efter förvärvet (14 kap.
1 § andra stycket, 5 § och 12 § andra stycket ML).
Från och med den 1 januari 1995 gäller vidare i 14 kap. 8 a § ML
särskilda bestämmelser om redovisningsperiod för de skattskyldiga som
bedriver handel med andra EG-länder. Bestämmelserna bygger på att de
skattskyldiga skall redovisa skatten för redovisningsperioder om en
månad. Möjlighet finns emellertid också att redovisa mervärdesskatten för
kalenderår. Detta gäller under förutsättning att den skattskyldige tillämpar
kalenderår som räkenskapsår, att han bedriver en verksamhet där be-
skattningsunderlagen för kalenderåret beräknas sammanlagt uppgå till
högst 200 000 kronor och att den årliga EG-omsättningen av varor
uppgår till högst 120 000 kronor.
Även i andra fell än som anges i 14 kap. 8 a § ML kan skattemyndig-
heten för en viss skattskyldig besluta att redovisningsperioden tills vidare
skall vara en månad om det kan antas att den ingående skatten regel-
mässigt kommer att överstiga den utgående skatten med minst 1 000
kronor vaije månad (14 kap. 9 § ML).
Skattskyldiga som lämnar särskild självdeklaration och vars be-
skattningsunderlag per beskattningsår uppgår till högst 200 000 kronor
skall redovisa mervärdesskatten i självdeklarationen. De som har EG-
handel omfettas inte av dessa regler.
För sådan skattskyldig som inte redovisar skatten i självdeklarationen
utan i särskild deklaration, trots att beskattningsunderlagen inte beräknas
överstiga 200 000 kronor, kan skattemyndigheten besluta att redovis-
ningsperioden skall vara ett helt beskattningsår (14 kap. 9 § ML).
Redovisningsdagen för dessa skattskyldiga är den 5 februari från och med
den 1 januari 1995.
11
Prop. 1995/96:19
Medlemsstaterna i EG kom 1967 överens om att de alla skall ha ett
mervärdes skattesystem. En successiv harmonisering av medlemsstaternas
mervärdesskattesystem har sedan dess genomförts genom att en rad
direktiv om mervärdesskatt antagits. De väsentligaste reglerna finns i det
sjätte mervärdesskattedirektivet, 77/388/EEG, som beslutades år 1977.
Direktivet har därefter utökats och ändrats på en rad punkter, bl.a.
genom rådsdirektivet 91/680/EEG.
Redovisningsperioderna för mervärdesskatt kan enligt det sjätte mervär-
desskattedirektivet bestämmas till en månad, två månader, ett kvartal eller
annan period, dock längst ett år (artikel 22.4 a i dess lydelse enligt
artikel 28h). Deklaration skall, enligt samma artikel, lämnas inom en
tidsrymd som resp, land bestämmer, men inte senare än två månader
efter redovisningsperiodens utgång.
Betalning skall ske samtidigt med att deklarationen skall lämnas. Annan
betalningstid kan bestämmas av resp. land. Även interimsbetalning kan
krävas (artikel 22.5 i dess lydelse enligt artikel 28h).
Förutom den vanliga redovisningen finns ett krav på avlämnande av
s.k. periodiska sammanställningar för att möjliggöra en skattekontroll av
varuförsäljningen mellan medlemsländerna. Sammanställningarna skall
lämnas av samtliga skattskyldiga som säljer varor till en köpare i ett
annat EG-land (artikel 22.6 i dess lydelse enligt artikel 28h). Med-
lemsländerna får själva bestämma när företagen skall lämna dessa
redovisningar och i vilka former detta skall ske. Uppgifterna skall
emellertid vara tillgängliga för andra medlemsländers skattemyndigheter
inom tre månader från utgången av resp, period som sammanställningen
avser (rådsförordningen 218/92). Den period sammanställningen avser
skall som huvudregel omfatta ett kvartal. Efter rådets medgivande får en
medlemsstat dock under vissa förutsättningar ta in sammanställningar
omfettande ett helt år (artikel 22.12 i dess lydelse enligt artikel 28h).
Regler om periodiska sammanställningar har införts i ML (jfr avsnitt
5.4).
Regeringens förslag: Redovisningsperioden för mervärdesskatt
förkortas till en månad för skattskyldiga som i dag redovisar
mervärdesskatt för tvåmånadersperioder.
Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens.
12
Remissinstanserna: Förslaget har avstyrkts av Företagarnas Riks- Prop. 1995/96:19
organisation, Lantbrukarnas Riksförbund, Svenska Revisorsanfundet och
Sveriges Redovisningskonsulters Förbund. Remissinstanserna har anfört
att förslaget leder till administrativa problem och högre kostnader samt
att det ger en likviditetsförsämring för företagen. I övrigt har förslaget
tillstyrkts eller lämnats utan erinran. Riksgäldskontoret anser att förslaget
leder till en effektivare statlig kassahållning.
Skälen för regeringens förslag: Inriktningen på det arbete som bedrivs
i Skattebetalningsutredningen (Fi 1993:07) är bl.a. att begränsa inslaget
av kredit i uppbördssystemet. En övergång från tvåmånadersredovisning
till enmånadsredovisning av mervärdesskatt motiveras i grunden av
statsfinansiella skäl. Nuvarande regler, innebärande att enmånadsredovis-
ning skall tillämpas för skattskyldiga som driver handel med andra EU-
länder medan skattskyldiga verksamma enbart på hemmamarknaden kan
använda en redovisningsperiod om två månader, har emellertid också
satts i fråga utifrån EG:s konkurrensregler. Kapitalkostnaderna kan
generellt sägas vara högre vid enmånadsredovisning än vid tvåmånaders-
redovisning. Att ställa krav på enmånadsredovisning för de skattskyldiga
som handlar med andra EU-länder kan därför innebära att de särbehand-
las på ett negativt sätt jämfört med andra skattskyldiga. Konkurrensneut-
ralitetsskäl talar således för att så enhetliga redovisningsperioder som
möjligt skall gälla för all handel.
För mervärdesskatt som betalas enligt huvudregeln, dvs. efter en
redovisningsperiod om två månader, är den genomsnittliga kredittiden i
dag 65 dagar. Kredittiden anges schablonmässigt till halva redovisnings-
perioden och hela den tid som förflyter från redovisningsperiodens utgång
till förfällodagen. Kredittiderna i mervärdesskattesystemet bör beräknas
med utgångspunkt från när varor och tjänster omsätts till dess skatten
betalas oavsett om den skattskyldige fått betalning från kunden vid
leveransen eller inte. Värdet för de skattskyldiga av dessa kredittider har
sedan lång tid successivt ökat. Denna ökning har sin grund i värdeök-
ningen av omsättningen, högre skattesatser och en breddad skattebas.
En redovisningsperiod om en månad används som nämnts redan i dag
i vissa fall. Den ordningen tillämpas i regel av skattskyldiga för vilka den
ingående skatten regelmässigt överstiger den utgående skatten, och som
således har en fordran på staten på det överskjutande beloppet. Från och
med årsskiftet 1994/95 används vidare enmånadsredovisning av sådana
skattskyldiga som bedriver handel med andra EG-länder. Av statistiken
för 1994 framgår att av det totala antalet skattskyldiga som det året skulle
lämna särskild mervärdesskattedeklaration, ca 440 000, hade ca 41 000
skattskyldiga en redovisningsperiod om en månad, ca 352 000 skattskyl-
diga en redovisningsperiod om två månader och ca 47 000 skattskyldiga
helt beskattningsår som redovisningsperiod.
I ett sådant nytt samordnat uppbördssystem med ett skattekonto för
varje skatt- eller avgiftsskyldig som Skattebetalningsutredningen utreder
kommer skattskyldiga som är registrerade till mervärdesskatt i många fäll
att också lämna redovisning för innehållen preliminär skatt och arbets-
1** Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 19
13
givaravgifter vaije månad. Avsikten är att möjlighet skall finnas till kvitt- Prop. 1995/96:19
ningar mellan de olika skatteslagen på skattekontot. En inbetalning av
källskatt och arbetsgivaravgifter skulle i så fäll antingen reduceras eller
kvittas mot en fordran på staten avseende överskjutande ingående
mervärdesskatt. Om man ser till grundtankarna bakom skattekontosys-
temet, nämligen att skatter och avgifter skall behandlas på ett enhetligt
sätt, är det en väsentlig fördel om även mervärdesskatt redovisas och be-
talas vaije månad. Redovisningarna, och i viss mån även betalningarna,
kan då samordnas. Den administrativa hanteringen förenklas för såväl den
skattskyldige som skatteförvaltningen.
Regeringens förslag: Två redovisningstidpunkter införs. Redovis-
ning och betalning av mervärdesskatt skall ske senast den 20 i
månaden efter utgången av den redovisningsperiod som redovis-
ningen avser om beskattningsunderlagen för beskattningsåret
beräknas överstiga 10 miljoner kronor. I övriga fall skall, liksom nu,
redovisning och betalning ske senast den 5 i andra månaden efter
periodens utgång. Redovisningen för juni månad skall för samtliga
ske senast den 20 augusti.
Utredningens förslag: Redovisning och betalning av mervärdesskatt
skall ske senast den 20 i månaden efter utgången av den redovisnings-
period som redovisningen och betalningen avser. Den senarelagda
redovisnings- och betalningstidpunkten för redovisningsperioder som går
till ända den 30 juni slopas.
Remissinstanserna: Förslaget har avstyrkts av den övervägande delen
av remissinstanserna. Företagens Uppgiftslämnavdelegation, Sveriges
Arbetsgivareförening, Svenska Bankföreningen, Sveriges Köpmannaför-
bund och Sveriges Industriförbund hänvisar till yttrandet från Näringsli-
vets Skattedelegation vilken, liksom Sveriges Redovisningskonsulters
förbund, Sveriges Bokförings- och Revisionsbyråers Förbund, Före-
tagarnas Riksorganisation och Svenska Revisorsamfundet bl.a. anser att
förslaget leder till likviditetsförsämringar, att företagen kan tvingas betala
in skatten till staten innan de fått betalt från sina kunder, höga admini-
strativa kostnader, svårigheter att hinna få fram korrekt material i rätt tid,
svårigheter att redovisa i semestermånadema och risk för förskjutna
faktureringar samt att ersättningen till företagen för de administrativa
tjänster de utför åt staten som uppbördsmän som den nuvarande
ordningen ger genom kredittiden försvinner. Sveriges Redovisnings-
konsulters Förbund och Lantbrukarnas Riksförbund anser att förslaget kan
leda till konkurrenssnedvridningar eftersom andra EU-länder inte har så
kort betaltid. Bokföringsnämnden anser att förslaget inte är i överensstäm-
14
melse med god redovisningssed eftersom redovisning i deklaration av en Prop. 1995/96:19
affärshändelse kan komma att krävas innan krav på grundbokföring
uppkommit. Statskontoret och Sveriges Redovisnings- och Revisions-
byråers Förbund föreslår att olika betalningstidpunkter skall gälla för små
och större företag. Den ordningen avvisar emellertid Kooperativa
förbundet av konkurrensneutralitetsskäl. Svenska Revisorsamfundet
föreslår ett system med preliminära deklarationer som kombineras med
ett räntesystem fram till dagen för redovisningen av den ordinarie
deklarationen. Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet anser
att konsekvenserna för sysselsättning och samhällsekonomi i stort bör
analyseras mer. Utredningens förslag har tillstyrkts av Riksgäldskontoret,
som anser att det bidrar till en effektivare statlig kassahållning, av
Statistiska centralbyrån, som anser att det medför att mer tillförlitlig
statistik kan erhållas snabbare, samt av Riksskatteverket och Kon-
junkturinstitutet.
Skälen för regeringens förslag: Vid valet av förfellodag för mervär-
desskatten bör statsfinansiella hänsyn ges en stor vikt. Inriktningen bör
således vara att begränsa kredittiderna i uppbördssystemet. Hänsyn måste
emellertid tas också till att den betalningsskyldige skall ges rimlig tid att
åstadkomma en korrekt redovisning.
Möjligheterna för den skattskyldige i sistnämnda hänseende hänger
samman med när de uppgifter som skall lämnas till skattemyndigheten
finns tillgängliga. De uppgifter om den skattepliktiga omsättningen av
varor och tjänster som behövs för redovisningen till mervärdesskatt
hämtas ur den skattskyldiges bokföring. Med hänsyn till att vaije skatte-
pliktig affärshändelse intill redovisningsperiodens utgång skall beaktas
behöver den skattskyldige i regel viss tid efter periodens utgång för att
ta fram och ställa samman de uppgifter som skall redovisas. Särskilt i
samband med årsskiften eller vid andra bokslutstidpunkter kan det krävas
längre tid än annars för redovisningen. Det bör emellertid nämnas att
vissa skattskyldiga, som har en överskjutande ingående mervärdesskatt,
redan i dag fullgör sin redovisningsskyldighet någon av de första dagarna
efter redovisningsperiodens utgång. För många skattskyldiga är det
således klart att det tekniskt är möjligt att fullgöra deklarationsskyldig-
heten på kort tid, väsentligt kortare än de 35 dagar som nu gäller.
Skattebetalningsutredningen har efter en sammanvägning av olika
faktorer gjort följande bedömning. Förfallodagen för mervärdesskatt bör
inte läggas tidigare än den 20 i månaden efter redovisningsperiodens ut-
gång. Med utgångspunkt i de administrativa förutsättningarna för den
skattskyldiges redovisning åstadkoms enligt utredningens mening med den
20 som betalningstidpunkt en rimlig förkortning av kredittiden för betal-
ningar av mervärdesskatt. Med beaktande även av förslaget om enmå-
nadsredovisning blir kredittiden i genomsnitt 35 dagar. Den genomsnitt-
liga kredittiden speglar emellertid inte de variationer som kan förekomma
i det enskilda fallet. I praktiken kommer kredittiden att variera mellan 20
och 50 dagar. Framhållas bör även att en betalningsdag den 20 i månaden
efter redovisningsperiodens utgång av olika skäl får återverkningar på de
15
skattskyldigas likviditetssituation. Det har bl.a. sin grund i de fakture-
rings- och betalningsrutiner som i dag i många fall används. Om den
skattskyldige före betalningsdagen den 20 skall ha fått betalt enligt
faktureringen under redovisningsperioden så att hela det utgående
mervärdesskattebeloppet finns tillgängligt för inbetalning till skattemyn-
digheten senast nämnda dag förutsätts i princip dels löpande fakturering
under redovisningsperioden, dels betalningsfrister på längst 20 dagar på
fakturor som sänds ut inför ett månadsskifte. I sammanhanget skall
emellertid beaktas även de regelmässigt förekommande avdragen för
ingående mervärdesskatt som reducerar den skattskyldiges inbetalning av
skatt. Även dessa kan komma att tillgodoräknas den skattskyldige innan
han fullgjort betalningen till leverantören. Vidare kan den skattskyldige
räkna sig till godo ränta på influtna skattebelopp, eftersom dessa
disponeras under tiden fram till mbetalningstidpunkten. Likviditets-
effektema i olika enskilda fall torde komma att uppvisa stora variationer.
De flesta remissinstanserna har ansett att en redovisnings- och betaltid
på 20 dagar efter redovisningsperioden är alltför kort för att en korrekt
redovisning skall kunna tas fram. Regeringen har förståelse för att sådana
svårigheter kan finnas. Detta måste dock vägas mot behovet för staten att
få in skattemedlen inom rimlig tid. Regeringen finner, vid en samman-
vägning av dessa olika intressen, att redovisnings- och betaldagen i detta
skede bör sättas till den 20 i månaden efter redovisningsperiodens utgång
endast för de allra största företagen. Övriga företag bör tills vidare få
behålla nuvarande redovisnings- och betalningstider. Det ger dem en
genomsnittlig kredittid på 50 dagar och en tidsperiod om 35 dagar att
fullgöra redovisningen på.
Gränsen för vilka som skall redovisa vid de olika tidpunkterna bör
sättas så att flertalet företag kan behålla nuvarande redovisnings- och
betaltid samtidigt som statens intresse att tillgodogöra sig de i komplette-
ringspropositionen angivna likvidi tetseffektema i största möjliga
utsträckning tillgodoses. Regeringen anser att skyldigheten att redovisa
vid den tidigare tidpunkten bör gälla när beskattningsunderlagen för
beskattningsåret beräknas överstiga 10 miljoner kronor. I det fall
beskattningsunderlagen inte tidigare beräknats överstiga 10 miljoner
kronor, varvid redovisning skett vid den senare tidpunkten, men t.ex. en
oförutsedd försäljningsuppgång gör att beskattningsunderlagen faktiskt
överstiger 10 miljoner kronor bör den tidigare redovisningstidpunkten
gälla från och med den period som gränsen överskrids. Den skattskyldige
måste således löpande göra beräkningar och hålla reda på hur stora
beskattningsunderlagen är eller kan beräknas bli under året. Gräns-
dragningen vid 10 miljoner kronor gör att endast ca 29 000 företag av de
totalt ca 130 000 företag vars beskattningsunderlag överstiger en miljon
kronor kommer att omfettas av den kortare redovisningstiden. Särskilda
regler föreslås för de ca 300 000 företag vars beskattningsunderlag inte
överstiger en miljon kronor och som i dag lämnar mervärdesskattedekla-
ration, se avsnitt 5.3.
Prop. 1995/96:19
16
Skattebetalningsutredningen arbetar som tidigare nämnts för närvarande Prop. 1995/96:19
på ett förslag om ett skattekontosystem. Införandet av ett sådant system
kan komma att medföra ändrade förutsättningar också vad gäller
redovisings- och betaltidema för mervärdesskatten. Detta bör emellertid
inte nu utgöra hinder för att de här föreslagna ändringarna genomförs.
I augusti månad gäller för mervärdesskatt för närvarande den 20 som
betalningsdag. De betalningar som skall göras då avser redovisnings-
perioder som går till ända den 30 juni. Som motiv till denna senarelagda
betalningstidpunkt har åberopats svårigheter för de skattskyldiga att redo-
visa och betala i anslutning till semesterperioden. Utredningen har
föreslagit att regeln slopas. Många remissinstanser har emellertid framfört
synpunkter på att de minsta företagen och redovisningsbyråerna får
problem att fullgöra redovisningarna under sommaren om så sker. Med
hänsyn härtill anser regeringen att regeln tills vidare bör kunna vara
kvar. Den bör gälla samtliga som redovisar mervärdesskatten i mervär-
desskattedeklaration. Det medför att senaste redovisningsdag för både
juni och juli är den 20 augusti för dem vars beskattningsunderlag
överstiger 10 miljoner kronor.
Den som är skattskyldig endast på grund av att han förvärvat nya
transportmedel eller punktskattepliktiga varor skall inte registreras
(14 kap. 1 § andra stycket ML). Han skall redovisa skatten i en
deklaration för vaije förvärv. Deklaration skall inlämnas senast 35 dagar
efter förvärvet (14 kap. 5 § andra meningen och 12 § andra stycket ML).
Skattebetalningsutredningen har för att få en enhetlig redovisningstidpunkt
föreslagit att denna tidpunkt skall ändras till den 20 i månaden efter
förvärvet. Regeringen anser inte att de föreslagna ändringarna av
redovisningstidpunkt medför att en sådan åtgärd är nödvändig nu.
Redovisningen av dessa förvärv sker på särskilt sätt till Skattemyndig-
heten i Kopparbergs län. Förvärvet skall anmälas till skattemyndigheten
som därefter sänder ut en deklarationsblankett. Blanketten skall fyllas i
och lämnas tillsammans med betalningen av skatten. De som redovisar
på detta sätt är inte registrerade till mervärdesskatt, och torde därför vara
ovana vid hanteringen. Det är ofta en engångsföreteelse för dem. Om
redovisning skall ske ett bestämt datum innebär det att tidsperioden under
vilken redovisningsskyldigheten skall fullgöras varierar beroende på när
inköpet gjorts. För vissa skattskyldiga minskar den jämfört med dagens
regler. Regeringens bedömning är därför att nuvarande regler om
tidpunkt för redovisning för denna kategori skattskyldiga tills vidare bör
behållas.
17
Prop. 1995/96:19
Regeringens förslag: Gränsen för vilka som skall redovisa mer-
värdesskatten i särskild självdeklaration höjs från ett beskattnings-
underlag på 200 000 kronor till ett beskattningsunderlag på en miljon
kronor.
Skälen för regeringens förslag: Enligt de här redovisade förslagen
skall samtliga företag redovisa mervärdesskatten för enmånadsperioder.
Även för företag med ett beskattningsunderlag på 10 miljoner kronor
eller lägre, som skall behålla nuvarande redovisnings- och betaltider,
kommer den genomsnittliga kredittiden därför att förkortas med 15 dagar.
Enmånadsredovisning innebär också att de företag som i dag har
tvåmånadersredovisning skall lämna dubbelt så många deklarationer per
år som i dag. Många företag, särskilt de allra minsta, anlitar redovis-
ningsbyråer för att få hjälp med såväl bokföring som upprättande av
deklarationer. För redovisningsbyråerna innebär detta nya system att fler
deklarationer skall upprättas.
För perioden januari-februari 1995 var det ca 425 000 företag som
skulle redovisa mervärdesskatten i särskild mervärdesskattedeklaration.
Av dem hade ca 300 000 skattskyldiga en årsomsättning (den i deklaratio-
nerna redovisade omsättningen omräknad till årsomsättning) på en miljon
kronor eller lägre.
Regeringen anser att det för de mindre företag, vars beskattnings-
underlag per år uppgår till högst en miljon kronor, bör införas en lättnad
vad avser redovisningen av mervärdesskatt. Dessa företag bör få redovisa
mervärdesskatten en gång om året, i den särskilda självdeklarationen.
Möjligheten att redovisa skatten i särskild självdeklaration bör
tillkomma även de små företag som säljer eller förvärvar varor i handel
med andra EU-länder.
Vissa skattskyldiga lämnar inte särskild självdeklaration. Det gäller
t.ex. handelsbolag och utländska företagare. Dessa måste redovisa skatten
i mervärdesskattedeklaration. Med nuvarande regler kan de få tillämpa
kalenderår som redovisningsperiod om beskattningsunderlagen uppgår till
högst 200 000 kronor (14 kap. 8 a § ML). De redovisar och betalar in
mervärdesskatten senast den 5 februari året efter beskattningsåret. Vad
gäller inbetalning av mervärdesskatt innebär detta en skillnad jämfört med
dem som redovisar skatten i självdeklarationen och månadsvis betalar in
preliminär skatt, eftersom den preliminära skatten i regel har beräknats
med hänsyn till mervärdesskatten. Det bör inte komma i fråga att tillåta
helårsredovisning av mervärdesskatt för t.ex. handelsbolag upp till en
årsomsättning om en miljon kronor. För att förenkla och göra systemet
mer enhetligt bör i stället månadsredovisning alltid ske. Även konkur-
rensneutralitetsskäl talar för en sådan ordning. Möjligheten i 14 kap.
18
8 a § ML till helårsredovisning för dem som redovisar skatten i Prop. 1995/96:19
mervärdesskattedeklaration bör således slopas.
Från och med den 1 november 1995 får 14 kap. 3 § ML en ny lydelse,
motsvarande vad som gällde före den 1 januari 1995. Av andra stycket
framgår att mervärdesskatten skall redovisas i en särskild deklaration om
det finns särskilda skäl och skattemyndigheten beslutat att så skall ske.
Sådana särskilda skäl kan t.ex. finnas om skattemyndigheten beslutat om
frivillig skattskyldighet for uthyrning av rörelselokal.
När gränsen för vilka som skall redovisa i särskild självdeklaration höjs
till en miljon kronor finns anledning att se över denna regel. Det kan
finnas skäl att tillåta redovisning av mervärdesskatt i särskild deklaration
även i andra fall än vad som skett hittills. Ett exempel är följande: Om
en näringsidkare, som skall redovisa mervärdesskatten i den särskilda
självdeklarationen under ett år gör en stor investering, finns det ingen
möjlighet att direkt återfå den ingående skatten på investeringen innan
inkomståret gått till ända. Visserligen kan jämkning ske av den preliminä-
ra skatten, men om investeringen är av stor omfattning kan det i vissa
fäll inte vara en tillräcklig åtgärd. Näringsidkaren kan bli tvungen att
ligga ute med mervärdesskatten han betalat till säljaren under en lång tid
innan den kan återfås i form av överskjutande skatt. I ett sådant fe.ll, eller
i andra fäll när den skattskyldige finner det mer förmånligt att redovisa
skatten i mervärdesskattedeklaration, skall det finnas möjlighet för
skattemyndigheten att efter ansökan av näringsidkaren besluta att
redovisning skall ske i särskild deklaration. Beslutet bör då gälla från
beskattningsårets böljan. För att undvika administrativa problem bör ett
sådant beslut avse två beskattningsår, det aktuella och det närmast
följande.
Den som bedriver handel med EG skall lämna vissa uppgifter i en
periodisk sammanställning (13 kap. 30 § ML).
Enligt EG:s sjätte mervärdesskattedirektiv skall den periodiska
sammanställningen omfätta ett kalenderkvartal (artikel 22.6 i dess lydelse
enligt artikel 28h). Motsvarande regel i ML finns i första stycket av
14 kap. 30 b §. Sverige har i anslutningsfördraget erhållit rätt att under
vissa angivna förutsättningar medge att de periodiska sammanställ-
ningarna upprättas för ett helt år. Det stadgas därför i andra stycket av
14 kap. 30 b § jämfört med 8 a § andra stycket ML, att den periodiska
sammanställningen får lämnas per helår om den skattskyldiges räken-
skapsår är kalenderår, om beskattningsunderlagen uppgår till högst
200 000 kronor och om den skattskyldiges EG-handel uppgår till högst
120 000 kronor.
För att underlätta för de minsta företagen bör regeln vara kvar. För de
företag vars verksamhet överstiger angivna gränsvärden skall samman-
19
ställningen upprättas för vaije kvartal, även om mervärdesskatten Prop. 1995/96:19
redovisas årsvis i självdeklarationen.
Tidpunkten för när den periodiska sammanställningen skall inlämnas är
i ML i huvudsak densamma som tidpunkten för när mervärdesskattede-
klarationen skall lämnas. Sammanställningen skall således inlämnas senast
den 5 i andra månaden efter periodens utgång (14 kap. 30 c § ML).
Skattebetalningsutredningen har, för att behålla enhetligheten i fråga om
när redovisningshandlingar skall lämnas, föreslagit att den periodiska
sammanställningen skall lämnas in den 20 i månaden efter perioden.
Detta överensstämmer med utredningens förslag om när den särskilda
deklarationen skall lämnas. Regeringen anser emellertid att det för
närvarande inte finns tillräckliga skäl för att ändra på tidpunkten för
inlämnande av den periodiska sammanställningen. Nuvarande regler bör
således behållas.
Sett ur statsfinansiell synvinkel bör förslagen genomföras snarast.
De särskilda reglerna för små företag med höjd gräns för redovisning
i självdeklarationen bör genomföras så att de kan böija tillämpas vid
ingången av ett nytt beskattningsår. De bör därför träda i kraft den 1
januari 1996. Även i övrigt bör de nya tidpunkterna för redovisning och
betalning av skatten tillämpas för redovisningsperioderna från och med
januari 1996. Det innebär att respitränta, restitutionsränta och dröjsmål-
savgift avseende perioder före den 1 januari 1996 skall beräknas med
utgångspunkt från de äldre reglerna om betalningstidpunkt.
Under år 1994 inbetalades ca 162 miljarder kronor i mervärdesskatt till
skattemyndigheterna och ca 93 miljarder kronor till tullmyndigheterna.
Mervärdesskatt utbetalades med ca 117 miljarder kronor under samma
period.
En övergång till månadsredovisning innebär en minskad kredittid för
de skattskyldiga och därigenom ökade årliga ränteinkomster för den
offentliga sektorn. Även en tidigareläggning av betalningstidpunkten till
den 20 i månaden efter redovisningsperiodens utgång minskar kredittiden
i mervärdesskattesystemet. Däremot innebär bibehållandet av en särskild
redovisningsregel för juni månad en minskning av ränteeffekten. De
sammanlagda ökade ränteintäkterna kan beräknas till ca 730 miljoner
kronor per år.
Bruttoränteinkomstema för den offenliga sektorn kan antas motsvaras
av ökade kostnader för de skattskyldiga. Kostnaderna kan utgöras av
20
minskade ränteinkomster eller ökade ränteutgifter på rörelsekapitalet. Det Prop. 1995/96:19
kan också bli fråga om ökade administrativa kostnader för att klara
kortare redovisnings- och betalningsperioder. Kostnaderna sammantaget
för de skattskyldiga leder i sin tur till ett minskat skatteunderlag och lägre
inkomstskatter. Den långsiktiga årliga budgetförstärkningen för den
offentliga sektorn, dvs. nettoeffekten av förkortade redovisnings- och
betalningsperioder i kombination med höjd gräns för redovisning i
självdeklarationen, kan mot denna bakgrund beräknas till ca 450 miljoner
kronor.
De förkortade redovisnings- och betalningsperioderna för under om-
läggningsåret med sig en positiv engångseffekt på statsbudgeten på ca 7 -
8 miljarder kronor. Effekten uppkommer genom att de skattskyldiga som
går över från två till en månads redovisningsperiod och för vilka
betalningsperioden förkortas kommer att redovisa skatt för ytterligare en
redovisningsperiod detta budgetår.
Genomförandet av förkortade redovisnings- och betalningsperioder för
mervärdesskatt kräver ändringar av de administrativa rutinerna m.m.
inom skatteförvaltningen. Ett skäl härtill är att deklarationer skall lämnas
vaije månad av de skattskyldiga som i dag redovisar mervärdesskatt för
tvåmånadersperioder. Ett annat skäl är de ökade ärendena med be-
dömningar av vilka skattskyldiga som skall redovisa mervärdesskatten i
självdeklarationen och vilka som skall redovisa i mervärdesskattedeklara-
tionen. Genom att gränsen för redovisning i särskild självdeklaration höjs
till en miljon kronor, minskar det totala antalet mervärdesskattedeklaratio-
ner som skall hanteras. Skatteförvaltningens kostnader för hanteringen av
deklarationsförfarandet torde därmed kunna reduceras jämfört med i dag.
Eftersom ett stort antal skattskyldiga kommer att redovisa mervärdesskat-
ten i självdeklarationen, kommer dock viss del av de resurser som i dag
används för hantering och kontroll av mervärdesskattedeklarationema att
behöva användas för hantering och kontroll av självdeklarationema.
De tidigarelagda betalningstidpunkterna innebär att den tid som de
skattskyldiga förfogar över för att färdigställa och ge in sina mervärdes-
skattedeklarationer förkortas. Detta kan, liksom vid andra lagändringar,
leda till en viss ökning av antalet felaktiga deklarationer och betalningar
och därmed även av kontrollinsatser och rättelseåtgärder. Dessutom kan
ett begränsat antal skattskyldiga under en öveigångsperiod antas komma
att redovisa och betala mervärdesskatt felaktigt på så sätt att de följer
äldre bestämmelser. Även detta kommer i ett inledande skede att ta vissa
resurser i anspråk för skatteförvaltningen. Det är också troligt att antalet
skattskyldiga som begär jämkning av den preliminära skatten kommer att
öka när denna omräknas med hänsyn tagen till den mervärdesskatt som
tidigare redovisats i särskild mervärdesskattedeklaration. Till det nyss
sagda kommer behovet av särskilda informationsinsatser beträffande både
de ändrade redovisningsperioderna och betalningstidpunkterna. Dessutom
uppkommer kostnader för omställning av tekniska system.
Sammantaget torde ändringarna inte innebära någon merkostnad för
skatteförvaltningens administration.
21
Prop. 1995/96:19
Såväl övergången till enmånadsredovisning för dem som i dag redovisar
mervärdesskatt för tvåmånadersperioder som tidigareläggningen av
betalningstidpunkten för vissa skattskyldiga påverkar näringslivets likvi-
ditet. Vilka likviditetseffekter som uppstår i det enskilda fallet är
emellertid svårt att bedöma.
Förkortningen av redovisningsperioden innebär att de skattskyldiga som
redovisar i särskild mervärdesskattedeklaration måste upprätta dessa varje
månad i stället för varannan. Det betyder att varje deklaration kommer
att bygga på ett mindre omfattande underlag och därmed bli något enklare
att upprätta. Deklarationsarbetet kommer alltså i viss mån att utjämnas
över tiden. Samtidigt ökar arbetsbelastningen för de skattskyldiga genom
de fasta moment som måste utföras vid varje deklarationstillfälle och
således oftare än tidigare. För de skattskyldiga vars årliga beskattnings-
underlag understiger en miljon kronor minskar dock antalet deklaration-
stillfällen från sex till en gång per år. Detta ger en minskad arbetsbe-
lastning.
Förslaget om tidigareläggning av redovisnings- och betalningstid-
punkten för mervärdesskatt för de allra största företagen innebär att dessa
får kortare tid för arbetet med att upprätta sina mervärdesskattedekla-
rationer. Regeringen gör dock den bedömningen att detta inte kan
förväntas medföra några betydande problem för denna kategori företag.
Avgörande för hur lång tid deklarationsarbetet tar är hur snabbt den
skattskyldige kan få fram underlaget för redovisningsperioden — främst
in- och utgående fekturor. De ekonomiska redovisningssystemen hos de
skattskyldiga är ofta uppbyggda för att tillgodose både företagsledningens
krav på rapportering och externa krav på redovisningen. Redovisningen
av mervärdesskatt är härvid en integrerad del av redovisningssystemen.
13 kap. 3 §
Ändringen är föranledd av att 8 a, 9 och 10 §§ föreslås upphävda.
14 kap. 1 §
Sista stycket tas bort eftersom 19 kap. 13 § numera handlar om
skyldighet att avlämna särskild mervärdesskattedeklaration i vissa
återbetalningsfell, och inte om registrering. En hänvisning till 19 kap.
13 § görs i stället i 14 kap. 3 §. Att även de återbetalningsberättigade
skall registreras följer av hänvisningen till 14 kap. i 19 kap. 12 §.
22
14 kap. 3 §
Prop. 1995/96:19
De i lagrådsremissen föreslagna andra och tredje styckena formuleras om
och förs ihop till ett stycke i enlighet med Lagrådets författningsförslag.
Begreppet "särskild självdeklaration" ersätts med endast "självdeklara-
tion". Avsikten har varit att i första stycket reglera om mervärdesskatt
skall redovisas i självdeklarationen i stället för i mervärdesskattedeklara-
tionen. Om, och i så fåll vilket slags, självdeklaration som skall lämnas
skall dock avgöras enligt lagen (1990:325) om självdeklaration och
kontrolluppgifter. Undantaget i andra ledet av första meningen i andra
stycket är avsett att gälla dem som inte alls skall avlämna självdeklara-
tion, t.ex. handelsbolag, inte att göra bestämmelsen beroende av vilket
slags självdeklaration som skall lämnas.
Av första ledet av meningen framgår att bestämmelsen också omfattar
den som är skattskyldig endast på grund av att han förvärvat sådana varor
som anges i 2 a kap. 3 § första stycket 1 och 2 ML. I övrigt utgår
bestämmelserna i punkt 1 och 2 eftersom även den som handlar med
andra EU-länder skall kunna redovisa mervärdesskatten i självdeklaratio-
nen.
Av andra stycket framgår också att skattemyndigheten inte skall göra
någon särskild prövning av skälen till varför den skattskyldige begär att
få redovisa mervärdesskatten i självdeklarationen.
Ett beslut av skattemyndigheten kan gälla från ingången av kommande
eller påbörjat beskattningsår. Skattemyndigheten kan således på begäran
av den skattskyldige i t.ex. december ett år besluta att mervärdesskatten
skall redovisas i särskild deklaration fr.o.m. januari nästkommande
beskattningsår. Skattemyndigheten kan även besluta att redovisning skall
ske i särskild deklaration fr.o.m. januari innevarande år om en skattskyl-
dig som redovisar skatten i självdeklarationen under året t.ex. blir
frivilligt skattskyldig för uthyrning av rörelselokal enligt 9 kap.
Vad gäller hänvisningen i tredje stycket, se kommentaren till 14 kap.
1 §•
Bestämmelsen har i övrigt kommenterats i den allmänna motiveringen
(avsnitt 5.3).
14 kap. 8 §
Bestämmelsen som innebär att redovisningsperioden enligt huvudregeln
är en kalendermånad har kommenterats i allmänmotiveringen (avsnitt
5.1).
I ett nytt andra stycke införs regler som motsvarar de som tidigare stod
i 10 §. En ändring görs till följd av att regeln i första stycket om
redovisningsperiodens längd ändras.
23
14 kap. 8 a och 9 §§
Prop. 1995/96:19
Eftersom alla som redovisar mervärdesskatten i mervärdesskattedeklara-
tionen skall tillämpa enmånadsredovisning är första stycket i 8 a § och
första meningen i 9 § obehövliga.
Möjligheten till helårsredovisning för dem som redovisar skatten i
mervärdesskattedeklaration föreslås slopad. Detta kommenteras i den
allmänna motiveringen (avsnitt 5.3).
Paragraferna föreslås således upphävda.
14 kap. 10 §
Bestämmelsen föreslås flyttad till ett nytt andra stycke i 8 §. Paragrafen
föreslås därför upphävd.
14 kap. 12 §
Ändringen kommenteras i allmänmotiveringen (avsnitt 5.2).
14 kap. 30 b §
Eftersom 30 b § hänvisar till andra stycket i 8 a § som föreslås slopat,
förs regler innehållande motsvarande beloppsgränser in här. Varför
regeln beträffande periodiska sammanställningar behålls kommenteras i
allmänmotiveringen (avsnitt 5.4).
Enligt EG:s sjätte mervärdesskattedirektiv (artikel 22.12 i dess lydelse
enligt artikel 28h) får periodisk sammanställning inte upprättas per helår
om den skattskyldiges EG-omsättning avser nya transportmedel. En regel
motsvarande detta föreslås införd i andra stycket punkt 4.
20 kap. 1 §
Eftersom 19 kap. 13 § inte längre handlar om registrering, skall den inte
omfattas av punkt 4.
Ikraftträdande och övergångsbestämmelser
Reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 1996.
Punkt 2 medför att räntor och avgifter avseende tidigare perioder
beräknas med utgångspunkt från den tidpunkt som redovisning och
betalning skulle ske enligt äldre regler. Detta skall även gälla dem som
tillämpar kortperiodiska bokslut.
Punkt 3 medför att den som har brutet räkenskapsår som påbörjats före
ikraftträdandet men ännu ej avslutats skall omfattas av de äldre be-
stämmelserna om på vilket sätt redovisning av mervärdesskatt skall ske.
Detta för att undvika en övergång mitt i ett beskattningsår.
24
13 § 1 mom.
Prop. 1995/96:19
Vid beräkningen av den preliminära skatten för sådana skattskyldiga som
skall redovisa mervärdesskatt i den särskilda självdeklarationen skall
hänsyn tas till beräknad mervärdesskatt för inkomståret. Nuvarande
lydelse av första stycket leder till en sådan ordning endast i de fall den
årliga debiteringen året före inkomståret också omfattar mervärdesskatt.
Den preliminära skatten bör emellertid även i andra fall beräknas med
hänsyn tagen till mervärdesskatt. Detta bör ske så att den slutliga skatten
som skall ligga till grund för beräkningen av den preliminära skatten
automatiskt räknas upp med ett belopp som kan antas motsvara den
mervärdesskatt som kan komma att belöpa på aktuellt inkomstår. Det
första året en sådan beräkning blir aktuell, får den mervärdesskatt som
belöper på den period om ett år som slutar den 31 augusti året innan
inkomståret läggas till grund för beräkningen. Perioden har valts så att
skattemyndigheten skall hinna få fram ett tillförlitligt underlag. Om någon
mervärdesskatt inte har festställts under året före inkomståret på grund
av att skatten skall redovisas i särskild självdeklaration får i stället den
skatt som festställts för andra året före inkomståret användas för
beräkningen av den preliminära skatten. Bestämmelserna om detta har
tagits in i momentets sista stycke.
25
Förslagen i korthet
Redovisningsperioden för mervärdesskatt förkortas till en månad för
skattskyldiga som i dag redovisar mervärdesskatt för tvåmånadersperio-
der.
Mervärdesskatt skall redovisas och betalas senast den 20 i månaden
efter utgången av redovisningsperioden.
Räntevinsten för staten av förslagen kan uppskattas till ca 900 mkr per
år och den årliga budgetförstärkningen till ca 450 mkr. Det år som
förslagen genomförs uppkommer en positiv engångseffekt på statsbudge-
ten om ca 10 200 mkr. De ekonomiska konsekvenserna för de skatt-
skyldiga beräknas svara minst mot de statsfinansiella effekterna.
Förslagen är avsedda att träda i kraft den 1 januari 1996.
Bakgrund och allmänna motiv
Skattebetalningsutredningens uppdrag är att göra en såväl saklig som
lagteknisk översyn av reglerna om redovisning och betalning av skatter
och avgifter. Det övergripande syftet med översynen är att skapa ett
effektivt redovisnings- och betalningssystem.
Utredningsarbetet har inledningsvis riktats in på direkta skatter och
arbetsgivaravgifter. Sedan den tidigare pågående EG-anpassningen av de
indirekta skatterna avslutats har regeringen i december 1994 medgett att
utredningen i utredningsarbetet får ta upp även de indirekta skatterna.
Regeringen har samtidigt angett att frågorna som rör betalningstidpunkter
för de indirekta skatterna bör redovisas med förtur.
Utredningen har tidigare behandlat redovisnings- och betalningstid-
punkterna för källskatt och arbetsgivaravgifter, se delbetänkandet Nya
tidpunkter för redovisning och betalning av skatter och avgifter (SOU
1994:87). Förslagen har lett till lagstiftning som tillämpas fr.o.m.
uppbördsåret 1995/96.
I detta sammanhang behandlas motsvarande frågor såvitt avser mer-
värdesskatten.
Motiven till förtursbehandlingen av betalningstidpunkterna för mervär-
desskatt är statsfinansiella. Enligt utredningens direktiv är det viktigt att
redovisning och inbetalning sker så tidigt som möjligt. I det här
sammanhanget skall vägas in resultatet av den översyn av statliga betal-
ningstidpunkter som utförts av Riksgäldskontoret (RGK) och Riksre-
visionsverket (RRV).
Frågan om tidpunkterna för betalning av skatter och avgifter är på flera
sätt förbunden med utformningen av ett samordnat system för skatte- och
Prop. 1995/96:19
Bilaga 1
26
avgiftsbetalningar. Utgångspunkten i detta arbete är att uppbördssystemet Prop. 1995/96:19
skall effektiviseras genom ökad enhetlighet och förenkling. När redovis- Bilaga 1
nings- och betalningstidpunkterna bestäms måste beaktas både denna
inriktning och de statsfinansiella effekterna.
Huvuddragen i ett nytt system för redovisning och betalning av skatter
och avgifter — ett skattekontosystem — har nu klarnat. En bedömning
kan därför göras av inbetalningstidpunktemas plats i ett sådant system.
Hittills gjorda överväganden beträffande utformningen av det nya
förfärandet visar att det bör finnas två förfellodagar varje månad. De bör
knyta an till den nuvarande indelningen av periodiskt återkommande och
betydande skatte- och avgiftsbetalningar. Debiterad och innehållen
preliminär skatt samt arbetsgivaravgifter har i dag samma förfel lodag i
månaden, den 10. Den samordningen är naturlig och bör behållas. Till
en andra förfellodag bör då hänföras i första hand betalningar av mervär-
desskatt.
Redovisningsperioden — övergång till enmånadsredovisning
Den översyn av statliga betalningstidpunkter som RGK och RRV har ge-
nomfört visar inte annat än att en övergång från tvåmånadersredovisning
till enmånadsredovisning av mervärdesskatt är möjlig. I grunden är det
statsfinansiella skäl som motiverar en sådan övergång. Men det finns
även effektivitetsvinster att hämta sett ur uppbördsadministrativ syn-
vinkel. Dessutom är enmånadsredovisning för samtliga skattskyldiga som
inte har beskattningsåret som redovisningsperiod mer konkurrensneutralt
än att endast skattskyldiga som driver handel med EG skall redovisa och
betala varje månad. Den nuvarande ordningen med olika redovisnings-
perioder har nyligen satts i fråga utifrån EG:s konkurrensregler.
Redovisningsperioden för mervärdesskatt föreslås därför förkortad till
en månad för skattskyldiga som i dag redovisar mervärdesskatt för
tvåmånadersperioder.
Redovisning och betalning senast den 20 i månaden efter redovisnings-
periodens utgång
Enligt RGK och RRV finns det förutsättningar för en tidigareläggning av
redovisnings- och betalningstidpunkten för mervärdesskatt. RGK och
RRV anser att även små företag och företag med geografiskt spridd verk-
samhet kan redovisa mervärdesskatt den 18 varje månad. Vissa skattskyl-
diga som har en överskjutande ingående mervärdesskatt fullgör för övrigt
i dag sin redovisningsskyldighet någon av de första dagarna efter redovis-
ningsperiodens utgång.
Vid valet av förfellodag för mervärdesskatten väger de statsfinansiella
effekterna tungt. En tidigareläggning av betalningstidpunkten leder till att
den möjlighet till kredit som ryms i det nuvarande mervärdesskattesyste-
met i stället för hos staten får sökas på den gängse kreditmarknaden. Om
27
man ser till statens intressen som borgenär begränsas kreditrisken om en
skatt eller avgift skall betalas i nära anslutning till utgången av en
redovisningsperiod eller motsvarande.
En annan faktor som måste beaktas vid valet av redovisnings- och
betalningstidpunkt är att de skattskyldiga skall ges rimlig tid att åstad-
komma korrekta redovisningar. Hänsyn måste också tas till de eko-
nomiska konsekvenserna för de skattskyldiga.
Mot bakgrund av i första hand nämnda förhållanden föreslås att
redovisnings- och betalningstidpunkten för mervärdesskatt förläggs till
den 20 i månaden efter redovisningsperiodens utgång. Den nuvarande
utsträckta betalningsfristen under sommarperioden föreslås slopad.
Vid enmånadsredovisning av mervärdesskatt och den 20 i månaden som
betalningsdag blir den genomsnittliga kredittiden 35 dagar. I praktiken
kommer kredittiden att variera mellan 20 — 50 dagar.
Konsekvenser och ikraftträdande, m.m.
En övergång till månadsredovisning ger ökade årliga ränteinkomster för
staten på brutto ca 450 mkr (kalkylränta 8 %). Tidigareläggningen av be-
talningstidpunkten till den 20 i månaden efter redovisningsperiodens
utgång ger ökade årliga ränteinkomster på i storleksordningen 450 mkr
brutto. Den sammanlagda långsiktiga årliga inkomstförstärkningen för
staten, dvs. nettoeffekten av dessa förändringar för den offentliga
sektorn, kan beräknas till ca 450 mkr. Under genomförandeåret uppstår
vidare en positiv kassamässig engångseffekt för staten på ca 10 200 mkr.
Konsekvenserna för de skattskyldiga består i ökade ränteutgifter om ca
900 mkr och en likvidi tetsindragning om ca 10 900 mkr. Kostnader för
de skattskyldiga uppkommer även genom att administrativa rutiner m.m.
behöver ändras.
Förslagen om övergång till enmånadsredovisning av mervärdesskatt och
tidigareläggning av tidpunkten för redovisning och betalning av mer-
värdesskatt föreslås träda i kraft den 1 januari 1996.
Utredningsarbetet går nu vidare med den närmare utformningen av ett
nytt system för redovisning och betalning av skatter och avgifter. Under
det fortsatta arbetet kommer bl.a. att tas fram förslag till en ny lag-
stiftning på uppbördsområdet. Siktet är inställt på att kommande förslag
om ett skattekontosystem m.m. skall kunna träda i kraft vid årsskiftet
1997/98.
Prop. 1995/96:19
Bilaga 1
28
Prop. 1995/96:19
Bilaga 2
Efter remiss har yttrande över betänkandet lämnats av Riksgäldskontoret,
Statskontoret, Statistiska centralbyrån, Riksrevisionsverket, Riksskattever-
ket, Länsrätten i Göteborgs och Bohus län, Bokföringsnämnden,
Föreningen Auktoriserade Revisorer, Företagarnas Riksoiganisation,
Företagens Uppgiftslämnardelegation, Kooperativa förbundet, Kon-
junkturinstitutet, Landstingsförbundet, Lantbrukarnas Riksförbund,
Svenska Arbetsgivareföreningen, Svenska Bankföreningen, Svenska
Kommunförbundet, Svenska Revisorsamfundet, Sveriges Bokförings- och
Revisionsbyråers Förbund, Sveriges Industriförbund, Sveriges Köp-
mannaförbund, Sveriges Redovisningskonsulters Förbund, Grossistför-
bundet Svensk Handel.
Svenska Arbetsgivareföreningen och Sveriges Industriförbund har
åberopat yttrandet lämnat av Näringslivets Skattedelegation. Företagens
Uppgiftslämnardelegation, Svenska Bankföreningen och Sveriges
Köpmannaförbund har förutom eget yttrande åberopat yttrandet från
Näringslivets Skattedelegation.
Riksskatteverket har bifogat yttranden från Skattemyndigheten i Stock-
holms län, Skattemyndigheten i Göteborgs och Bohus län samt Skatte-
myndigheten i Malmöhus län.
Dessutom har synpunkter inkommit från ett stort antal organisationer,
företag och privatpersoner.
29
77/388/EEG: Rådets sjätte direktiv av den 17 maj
1977 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande
omsättningsskatter - Gemensamt system för mervärdesskatt: enhetlig be-
räkningsgrund (ur EGT nr L 145, 13.6.1977, s. 1)
Viktigare ändringar i direktivet:
91/680/EEG: Rådsdirektivet av den 16 december 1991 med komplette-
ringar av det gemensamma mervärdesskattesystemet och med ändringar
i direkivet 77/388/EEG syftande till upphävande av de inre gränserna (ur
EGT nr L 376, 31.12.1991, s. 1)
Rådsförordningen 218/92 av den 27 januari 1992 om administrativt
samarbete inom området indirekta skatter (mervärdesskatt)(ur EGT nr L
24, 1.2.1992, s. 1).
Prop. 1995/96:19
Bilaga 3
30
Prop. 1995/96:19
Bilaga 4
Härigenom föreskrivs i fråga om mervärdesskattelagen (1994:200)'
dels att 14 kap. 8 a - 10 §§ skall upphöra att gälla,
dels att 13 kap. 3 § och 14 kap. 3, 8, 12 och 30 b §§ skall ha följande
lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
13 kap.
Redovisningen skall göras löpan-
de för bestämda tidsperioder (redo-
visningsperioder). I 14 kap. 8-70
och 30 §§ anges vilka tidsperioder
som utgör redovisningsperioder.
Redovisningen skall göras löpan-
de för bestämda tidsperioder (redo-
visningsperioder). I 14 kap. 8 och
30 §§ anges vilka tidsperioder som
utgör redovisningsperioder.
14 kap.
3
En skattskyldig som är registre-
rad eller skyldig att anmäla sig för
registrering skall redovisa skatten i
en särskild deklaration. Den som
bedriver en verksamhet där be-
skattningsunderlagen för beskatt-
ningsåret beräknas sammanlagt
uppgå till högst 200 OOO kronor
skall dock redovisa skatten i en
sådan särskild självdeklaration som
anges i lagen (1990:325) om själv-
deklaration och kontrolluppgifter.
Skyldighet att lämna särskild deklaration föreligger dock alltid
1. för den som är skattskyldig
enligt 1 kap. 2 § första stycket 4
eller 5,
2. för den som omsätter varor
enligt 3 kap. 30 a §,
3. för den som inte är skyldig
att lämna särskild självdeklaration,
eller
4. om det finns särskilda skäl
och skattemyndigheten beslutat att
den skattskyldige skall redovisa
§2
En skattskyldig som är registre-
rad eller skyldig att anmäla sig för
registrering skall redovisa skatten i
en särskild deklaration. Den som
bedriver en verksamhet där be-
skattningsunderlagen för beskatt-
ningsåret beräknas sammanlagt
uppgå till högst en miljon kronor
skall dock redovisa skatten i en
sådan självdeklaration som anges i
lagen (1990:325) om självdeklara-
tion och kontrolluppgifter.
1. för den som är skattskyldig
enligt 1 § andm stycket,
2. för den som inte är skyldig att
lämna självdeklaration,
3. om skattemyndigheten pä
begäran av den skattskyldige be-
slutat att skatten skall redovisas i
en särskild deklaration, eller
4. om det finns särskilda skäl för
att skatten skall redovisas i en
särskild deklaration, och skatte-
1 Senaste lydelse av
14 kap. 8 a § 1994:1798
14 kap. 9 § 1994:1798.
2 Lydelse enligt prop. 1994/95:202.
31
Nuvarande lydelse
skatten i en särskild deklaration
även om han enligt första stycket
skall redovisa skatten i en särskild
självdeklaration.
8
En redovisningsperiod omfattar
två kalendermånader, om inget
annat följer av 8 a, 9 eller 10 §.
Redovisningsperioderna är januari
och februari, mars och april, maj
och juni, juli och augusti, septem-
ber och oktober samt november
och december.
Föreslagen lydelse
myndigheten beslutat att skatten
skall redovisas på sådant sätt.
Ett beslut enligt andra stycket 3
eller 4 skall gälla helt beskatt-
ningsår, i fråga om beslut enligt
andra stycket 3 minst två på var-
andra följande beskattningsår.
§3
En redovisningsperiod omfattar
en kalendermånad, om inget annat
följer av andra stycket.
Skattemyndigheten kan för en
viss skattskyldig besluta att redo-
visningsperioden om en månad får
förkortas eller förlängas med ett
mindre antal dagar, om den skatt-
skyldige regelmässigt upprättar
kortperiodiska bokslut.
Prop. 1995/96:19
Bilaga 4
Deklarationen skall lämnas in
senast den 5 i andra månaden efter
utgången av den redovisningspe-
riod som deklarationen avser om
inget annat följer av 13 §.
12 §4
Om inget annat följer av 13 §
skall den som bedriver en verksam-
het där beskattningsunderlagen för
beskattningsåret beräknas uppgå
till
1. högst 10 miljoner kronor
lämna in deklarationen senast den
5 i andra månaden efter utgången
av den redovisningsperiod som
deklarationen avser,
2. mer än 10 miljoner kronor
lämna in deklarationen senast den
20 i månaden efter utgången av
den redovisningsperiod som dekla-
rationen avser.
I fall som avses i 5 § andra meningen skall deklarationen lämnas in
senast 35 dagar efter förvärvet.
30 b §5
Den periodiska sammanställningen skall göras för varje kalenderkvar-
tal, om inte annat följer av andra stycket.
Skattemyndigheten får medge att
periodisk sammanställning görs för
kalenderår under samma förutsätt-
ningar som anges i 8 a § andra
Skattemyndigheten får medge att
periodisk sammanställning görs för
kalenderår under förutsättning att
1. den skattskyldige tillämpar
3 Senaste lydelse 1994:1798.
4 Senaste lydelse 1994:1798.
5 Senaste lydelse 1994:1798.
32
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1995/96:19
Bilaga 4
stycket för redovisning av skatten kalenderår som räkenskapsår,
för kalenderår. 2. den skattskyldige bedriver en
verksamhet där beskattningsunder-
lagen för kalenderåret beräk-
nas sammanlagt uppgå till högst
200 000 kronor,
3. den skattskyldiges omsättning
av varor enligt 3 kap. 30 a § upp-
går till högst 120 000 kronor per
kalenderår och
4. den skattskyldiges omsättning
av varor enligt 3 kap. 30 a § inte
avser nya transportmedel.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.
2. Äldre bestämmelser om redovisning och betalning av mervärdesskatt
gäller fortfarande i fråga om redovisningsperioder som gått till ända före
ikraftträdandet. Detsamma gäller för redovisningsperiod vars slutmånad
är december 1995 och som på grund av bestämmelserna i 14 kap. 8 §
andra stycket slutar efter ikraftträdandet.
3. Äldre bestämmelser i 14 kap. 3 § gäller fortfarande i fråga om
beskattningsår som har påbörjats före ikraftträdandet.
33
Prop. 1995/96:19
Bilaga 4
Härigenom föreskrivs att 13 § 1 mom. uppbördslagen (1953:272)*
skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
13 §
1 mom.2 Preliminär F-skatt skall tas ut med ett belopp motsvarande
110 procent av den skatt enligt 3 mom. som har bestämts för den
skattskyldige vid den årliga debiteringen året före inkomståret. Under-
stiger denna skatt den ursprungligen debiterade F-skatten tas preliminär
F-skatt ut med 105 procent.
Preliminär F-skatt enligt första stycket får inte tas ut med ett lägre
belopp än som motsvarar den preliminära F-skatt som har
debiterats för året före inkomståret.
Bestämmelserna i första och andra styckena gäller inte när preliminär
F-skatt skall beräknas med ledning av preliminär taxering enligt 2 mom.
eller när annars särskilda omständigheter föreligger.
Vid beräkning av preliminär
F-skatt skall, om möjligt, hänsyn
tas till preliminär A-skatt som den
skattskyldige kan ha att betala.
Vid beräkning av preliminär
F-skatt skall, om möjligt, hänsyn
tas till preliminär A-skatt som den
skattskyldige kan ha att betala.
Detsamma gäller mervärdesskatt
som skall redovisas i särskild själv-
deklaration om mervärdesskatt inte
ingår i den skatt som avses i 3 mo-
m. Om mervärdesskatt har fast-
ställts för den skattskyldige för
tiden september andra året före
inkomståret till och med augusti
året före inkomståret får denna
skatt läggas till grund för beräk-
ningen av den preliminära skatten.
Om mervärdesskatten för året före
inkomståret skall redovisas i sär-
skild självdeklaration får i stället
den mervärdesskatt som har fast-
ställts för andra året före inkomst-
året läggas till grund för beräk-
ningen.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996 och tillämpas första gången
i fråga om preliminär skatt för 1996.
1 Lagen omtryckt 1991:97.
Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771.
2 Senaste lydelse 1994:1978.
34
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1995-09-14
Närvarande: f.d. regeringsrådet Bertil Voss, justitierådet Johan Munck,
regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist.
Enligt en lagrådsremiss den 1 juni 1995 (Finansdepartementet) har
regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om
ändring i mervärdesskattelagen (1994:200) och lag om ändring i
uppbördslagen (1953:272).
Förslagen har inför Lagrådet föredragits av departementssekreteraren
Eva Carlsson och kanslirådet Kjell Olsson.
Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:
Förslaget till lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200)
14 kap.
3 §
Huvudregeln i paragrafen är enligt första stycket att en skattskyldig som
är registrerad eller skyldig att anmäla sig för registrering skall redovisa
mervärdesskatten i en särskild deklaration. Från denna regel görs i
samma stycke undantag för det fallet att beskattningsunderlagen för
beskattningsåret beräknas uppgå till högst en miljon kr; skatten får i
sådant fall redovisas i den skattskyldiges självdeklaration. Genom andra
stycket föreslås en kompletterande reglering i fyra skilda punkter.
Lagrådet vill förorda vissa jämkningar i nämnda styckes avfattning.
Enligt andra stycket punkt 1 i remissens avfattning skall skyldighet att
lämna särskild deklaration alltid föreligga för "den som är skattskyldig
enligt” 14 kap. 1 § andra stycket. Ur sistnämnda förfättningsrum, som
föreskriver frihet från registreringsskyldighet för den som är skattskyldig
endast på grund av att han gjort ett s.k. gemenskapsintemt förvärv av
transportmedel eller viss punktskattepliktig vara, kan emellertid inte
härledas någon skattskyldighet; denna skyldighet behandlas i 1 kap.
Lagrådet vill förorda att regeln i stället formuleras så att den tar sikte på
"skattskyldig som avses i" 14 kap. 1 § andra stycket. Det bör anmärkas
att både denna formulering och den som använts i remissen får till följd
att - under förutsättning att beskattningsunderlagen för beskattningsåret
beräknas uppgå till högst en miljon kr - skyldigheten att avlämna särskild
deklaration bortfaller i den situationen att skattskyldighet uppkommit både
på grund av ett gemenskapsintemt förvärv av nyss angivet slag och av
annan anledning, något som synbarligen också är avsikten.
Avsikten med regleringen i punkterna 3 och 4 enligt remissens förslag
är uppenbarligen att skattemyndigheten dessutom skall besluta om
skyldighet att avlämna särskild deklaration i två fall, nämligen dels när
den skattskyldige begär det, dels när det finns särskilda skäl. Detta har
inte kommit till klart uttryck med den föreslagna avfattningen. Lagrådet
Prop. 1995/96:19
Bilaga 5
35
förordar att bestämmelserna omredigeras och att andra stycket utan
punktindelning sammanförs med det i remissen föreslagna tredje stycket
till ett stycke av följande lydelse: "Skyldighet att lämna särskild
deklaration föreligger dock alltid för skattskyldig som avses i 1 § andra
stycket eller som inte är skyldig att lämna självdeklaration. Skattemyndig-
heten skall också besluta att skatten skall redovisas i en särskild
deklaration, om den skattskyldige begär det eller om det annars finns
särskilda skäl. Ett sådant beslut skall gälla helt beskattningsår eller, om
beslutet meddelas på den skattskyldiges begäran, minst två på varandra
följande beskattningsår.'
Förslaget till lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)
Lagrådet lämnar förslaget utan erinran.
Prop. 1995/96:19
Bilaga 5
36
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 28 september 1995
Närvarande: statsrådet Sahlin, ordförande, och statsråden Hellström,
Thalén, Freivalds, Wallström, Persson, Tham, Schori, Blomberg,
Heckscher, Hedborg, Andersson, Winberg, Nygren, Ulvskog,
Sundström, Lindh
Föredragande: statsrådet Persson
Regeringen beslutar proposition 1995/96:19 Nya tidpunkter för redovis-
ning och betalning av mervärdesskatt.
37
Prop. 1995/96:19
Författningsrubrik
Bestämmelser som
inför, ändrar, upp-
häver eller upp-
repar ett normgjv-
ningsbemyndigande
Celexnummer för
bakomliggande
EG-regler
Mervärdesskattelagen (1994:200)
377L0388
391L0680
38
gotab 49031, Stockholm 1995