Prop.
1995/96:186
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 7 mars 1996
Lena Hjelm-Wallén
Anna Hedborg
(Socialdepartementet)
I propositionen lämnas förslag till ändrade regler för bostadsbidrag. För-
slagen omfattar i första hand ett nytt inkomstprövningssystem. Detta
system beräknas ge upphov till en betydande minskning av kostnaderna
för bidragsgivningen, samtidigt som kostnadskontrollen förstärks. Vidare
föreslås ytterligare ett antal besparingsåtgärder, som tillsammans med det
nya inkomstprövningssystemet beräknas ge upphov till kostnadsminsk-
ningar för bostadsbidragen på ca 2 300 miljoner kronor per helår.
De nya bestämmelserna föreslås i huvudsak träda i kraft den 1 januari
1997. Vissa bestämmelser om begränsning av bidragsgrundande bostads-
yta föreslås dock införas den 1 juli 1996.
1 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 186
Prop. 1995/96:186
1 Förslag till riksdagsbeslut ...........................3
2 Lagförslag......................................3
3 Ärendet och dess beredning......................... 14
4 Bakgrund ..................................... 14
5 Nuvarande bestämmelser........................... 17
6 Principiella utgångspunkter för nya regler om bostadsbidrag . . 19
7 Nytt system för inkomstprövning.....................21
7.1 Faktorer som påverkar bostadsbidraget..............22
7.2 Preliminärt bostadsbidrag efter inkomstprövning utifrån
aktuell inkomst..............................23
7.3 Slutligt bostadsbidrag efter avstämning mot fastställd
taxerad inkomst..............................24
7.4 Avstämning av den uppskattade aktuella inkomsten.....25
7.5 Administrativa konsekvenser.....................27
8 Individuella inkomstgränser.........................28
9 Förmögenhetsprövning ............................29
10 Förmögenhet i egnahem och bostadsrätter...............31
11 Realisationsvinster inkluderas i den bidragsgrundande
inkomsten.....................................33
12 Bostadsbidragsgrundande inkomst för egenföretagare.......34
13 Avdragsregler för resor och övriga kostnader ............35
14 Begränsning av bidragsgrundande bostadsyta.............36
15 Det särskilda bidraget.............................38
16 Bostadsbidrag till ungdomar under 29 år................38
17 Genomförande, administrativa och ekonomiska effekter .....40
18 Register- och ADB-frågor..........................42
19 Författningsregleringen............................42
20 Anslagsfrågor ..................................43
21 övriga frågor...................................44
21.1 Direktutbetalning av bostadsbidrag ..............44
21.2 Kretsen bidragsberättigade ....................46
21.3 BTP och bostadsbidrag till hushåll utan barn .......47
21.4 Folkbokföring och bostadsbidrag................48
22 Författningskommentar............................49
Bilaga 1 Fördelningseffekter och risk för övervältring på social-
bidragen .................................56
Bilaga 2 Förteckning över myndigheter och organisationer som
inbjudits till hearing om Bostadsbidragsutredningens
förslag Bostadsbidragen - effektivare inkomstprövning
- besparingar (SOU 1995:133) ................. 60
Bilaga 3 Sammanställning av synpunkter framförda vid hearing
om Bostadsbidragsutredningens förslag Bostadsbidragen
- effektivare inkomstprövning - besparingar
(SOU 1995:133) ........................... 61
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 mars 1996 . . 68
Rättsdatablad......................................69
Regeringen föreslår att riksdagen
antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1993:737) om
bostadsbidrag.
Prop. 1995/96:186
Regeringen har följande förslag till lagtext.
Förslag till lag om ändring i lagen (1993:737) om
bostadsbidrag
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1993:737) om bostadsbidrag
dels att 6 § skall upphöra att gälla,
dels att 2-5, 7-10, 12-16, 18, 21, 22, 24-26 och 28 §§ skall ha följan-
de lydelse,
dels att rubriken närmast före 22 § skall sättas närmast före 23 §,
dels att det i lagen skall införas fem nya paragrafer, 1 a, 15 a, 17 a,
21 a och 21 b §§, samt fyra nya rubriker, närmast före 4, 9, 21 a och 21
b §§, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse
I lagen förstås med
1. förvärvsinkomst: inkomst av
tjänst och inkomst av närings-
verksamhet,
2. bidragsgrundande inkomst:
för 12 månader framåt beräknad
förvärvsinkomst med de tillägg
som följer av 5-7 §§,
3. hushåll: barnfamiljer, makar
utan barn och ensamstående utan
barn,
Föreslagen lydelse
§
Rätten till bostadsbidrag och
bidragets storlek är beroende av
den sökandes bidragsgrundande
inkomst och de andra faktorer
som anges i denna lag.
Bostadsbidrag betalas ut löpan-
de som preliminärt bidrag, beräk-
nat efter en uppskattad bidrags-
grundande inkomst. Bostads-
bidraget bestäms slutligt i efter-
hand på grundval av den fast-
ställda bidragsgrundande in-
komsten.
§
I lagen förstås med
1. hushåll: barnfamiljer, makar
utan barn och ensamstående utan
barn,
2. barn: den som är under 18 år
eller som får förlängt barnbidrag
eller studiehjälp,
3. makar: makar som lever till-
sammans.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
4. barn: den som är under 18 år
eller som får förlängt barnbidrag
eller studiehjälp,
5. makar: makar som lever till-
sammans.
Vid tillämpningen av denna lag
skall en man och en kvinna som
är gifta med varandra anses leva
tillsammans om det inte styrks att
de lever åtskilda.
Om inte skäl visas för annat skall med makar jämställas man och kvin-
na som utan att vara gifta med varandra lever tillsammans och
1. har eller har haft gemensamt barn eller
2. är folkbokförda på samma adress.
Prop. 1995/96:186
Förvärvsinkomst beräknas för
varje sökande efter samma grun-
der som enligt kommunalskatte-
lagen (1928:370) med de undan-
tag som anges i andra och tredje
styckena.
I inkomstslaget tjänst beaktas
kostnader för resor mellan bosta-
den och arbetsplatsen till den del
kostnaderna beräknas överstiga
5 000 kronor. Övriga kostnader i
inkomstslaget tjänst beaktas till
den del kostnaderna beräknas
överstiga 2 000 kronor.
1 inkomstslaget näringsverksam-
het beaktas inte underskott som
uppkommit ett tidigare år.
Bidragsgrundande inkomst
§*
Bidragsgrundande inkomst ut-
görs av summan av inkomst av
näringsverksamhet och inkomst av
tjänst enligt kommunalskattelagen
(1928:370) och inkomst av kapital
enligt lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt, med de tillägg och
avdrag som anges i andra och
tredje styckena samt 5 och 7 §§.
Beloppet enligt första stycket
skall ökas med
1. inkomst, inklusive kostförmån,
som beskattas enligt lagen
(1958:295) om sjömansskatt,
2. inkomst som på grund av be-
stämmelserna i 54 § första styck-
et f) kommunalskattelagen eller
avtal om undvikande av dubbelbe-
skattning inte ingår i inkomst av
näringsverksamhet, tjänst eller
kapital,
3. studiemedel i form av studie-
bidrag,
4. icke skattepliktiga stipendier
över 3 000 kronor per månad,
5. belopp varmed inkomst av
näringsverksamhet har minskats
genom avdrag för
— avsättning till periodiserings-
fond
' Senaste lydelse 1994:1569.
Nuvarande lydelse
Till varje sökandes förvärvsin-
komst skall läggas inkomst av
kapital till den del inkomsten
överstiger 2 000 kronor.
Inkomst av kapital beräknas
efter samma grunder som enligt
lagen (1947:576) om statlig in-
komstskatt. Till inkomst av kapital
skall dock inte räknas vinst vid
icke yrkesmässig avyttring (rea-
lisationsvinst) samt inte heller
statligt räntebidrag. Avdrag för
kostnader i förvärvskällan får inte
göras.
Föreslagen lydelse
— ökning av expansionsmedel
— utgift för egen pension intill
ett halvt basbelopp enligt 1 kap.
6 § lagen (1962:381) om allmän
försäkring
- underskott från tidigare be-
skattningsår, och
6. belopp varmed inkomst av
kapital har minskats genom av-
drag, utom där
— realisationsvinst har minskats
med realisationsförlust uppkom-
men under beskattningsåret
- avdrag har gjorts enligt lagen
(1993:1469) om uppskovsavdrag
vid byte av bostad, eller
— avdrag har gjorts för negativ
räntefördelning.
Beloppet enligt första stycket
skall minskas med belopp
varmed inkomst av näringsverk-
samhet har ökats genom
- återföring till beskattning av
avdrag för avsättning till periodi-
seringsfond
- minskning av expansionsmedel.
Tillägg till den bidragsgrundan-
de inkomsten skall göras för för-
mögenhet enligt vad som anges i
denna paragraf. Tillägg skall
göras för varje sökande och varje
barn som avses i 10 § med undan-
tag av första stycket 2 och 3 samt
tredje stycket. Som förmögenhet
räknas den beskattningsbara
förmögenheten enligt lagen
(1947:577) om statlig förmögen-
hetsskatt, beräknad med bortseen-
de från privatbostadsfastighet eller
bostadsrätt för vilken bostadsbi-
drag söks och skulder med säker-
het i denna egendom. Tillägg skall
göras med 15 procent av den
sammanlagda förmögenhet som
överstiger 100 000 kronor, avrun-
dat nedåt till helt tiotusental kro-
nor.
Tillägg för barns förmögenhet
skall fördelas lika mellan makar.
Prop. 1995/96:186
Nuvarande lydelse
Om ett eller flera barn som av-
ses i 10 § med undantag av första
stycket 2 och 3 samt tredje stycket
har inkomst av kapital, skall till
sökandens förvärvsinkomst läggas
varje barns inkomst av kapital till
den del inkomsten överstiger
1 000 kronor.
Vid beräkning av inkomst av
kapital tillämpas 5 § andra stycket.
Makar anses leva tillsammans
om skäl inte visas för annat. För
dem skall bidragsgrundande in-
komst beräknas gemensamt.
Föreslagen lydelse
§
Om ett eller flera barn som avses
i 10 § med undantag av första
stycket 2 och 3 samt tredje stycket
har inkomst av kapital, skall till
sökandens bidragsgrundande in-
komst läggas varje barns inkomst
av kapital till den del inkomsten
överstiger 1 000 kronor.
Vid beräkning av inkomst av ka-
pital tillämpas 4 § andra stycket 6.
Tillägg enligt denna paragraf
skall fördelas lika mellan makar.
Bidragsgrundande inkomst skall
avse samma kalenderår som bo-
stadsbidraget och skall anses vara
lika fördelad på varje månad i
kalenderåret.
Prop. 1995/96:186
Bostadskostnader
Om hushållet disponerar över
ansenlig förmögenhet får bostads-
bidrag bestämmas till lägre be-
lopp än som följer av 13-17 §§.
Vid tillämpningen av denna lag
beaktas bostadskostnader i enlig-
het med föreskrifter som meddelas
av regeringen eller efter regering-
ens bemyndigande Riksförsäk-
ringsverket.
Rätt till bostadsbidrag har den som
1. har vårdnaden om barn och varaktigt bor tillsammans med barnet,
2. efter en myndighets beslut har tagit emot barn för vård i familje-
hem, om barnet beräknas bo i hemmet under minst tre månader, eller
3. på grund av vårdnad eller umgänge tidvis har barn boende i sitt
hem.
Bostadsbidrag lämnas även for barn som för vård eller undervisning
inte varaktigt bor hemma men vistas i hemmet under minst så lång tid
varje år som motsvarar normala skolferier.
Om barnet bor i ett familjehem eller i ett hem för vård eller boende,
får föräldern eller föräldrarna bidrag även i andra fall, om det finns sär-
skilda skäl att bidrag lämnas.
Bestämmmelsema i första och andra styckena tillämpas även i fråga
om den som är över 18 år och som får förlängt barnbidrag eller studie-
hjälp.
Bostadsbidrag enligt första
stycket 3 lämnas inte för bostäder
som omfattar mindre än två rum
utöver kök eller kokvrå, eller med
en bostadsyta understigande 40
kvadratmeter.
Nuvarande lydelse
Rätt till bostadsbidrag har den
som
1. har fyllt 18 men inte 29 år
oc/i
2. bor i en bostad som han eller
hon äger eller innehar med hyres-
eller bostadsrätt.
Föreslagen lydelse
§2
Rätt till bostadsbidrag har den
som
1. har fyllt 18 men inte 29 år,
2. får
- studiestöd enligt 3, 4 eller
7 kap. studiestödslagen (1973:349)
eller enligt lagen (1983:1030) om
särskilt vuxenstudiestöd för ar-
betslösa, eller
— utbildningsbidrag, i den ut-
sträckning regeringen eller efter
regeringens bemyndigande Riks-
försäkringsverket föreskriver, och
3. bor i en bostad som han eller
hon äger eller innehar med hyres-
eller bostadsrätt.
Prop. 1995/96:186
Bostadsbidrag enligt första stycket lämnas inte om sökanden eller den-
nes make
1. har barn som berättigar till bostadsbidrag till barnfamiljer eller
2. får bostadstillägg enligt lagen (1994:308) om bostadstillägg till
pensionärer eller på grund av bestämmelserna om inkomstprövning inte
får sådant tillägg.
Har sökandens make fyllt 29 år lämnas inte bostadsbidrag enligt första
stycket.
Bostadsbidrag bestäms enligt 14
och 15 §§, om den bidragsgrun-
dande inkomsten inte överstiger
117 000 kronor. Om den bidrags-
grundande inkomsten är högre,
skall bidraget minskas med 20
procent av den överskjutande in-
komsten.
§3
Bostadsbidrag bestäms enligt
14-/5 a §§, om den bidragsgrun-
dande inkomsten inte överstiger
för en sökande 117 000 kronor
eller för makar 58 500 kronor för
var och en av dem. Om den bi-
dragsgrundande inkomsten är
högre, skall bidraget minskas med
20 procent av den överskjutande
inkomsten.
Bidrag som beräknas till mindre
belopp än 1 200 kronor för helt
år betalas inte ut.
14
Bostadsbidrag lämnas månads-
vis som
1. särskilt bidrag med
- 600 kronor för ett barn,
- 900 kronor för två barn och
§4
Bostadsbidrag lämnas månads-
vis som
1. särskilt bidrag med
- 600 kronor för ett barn,
- 900 kronor för två barn,
Senaste lydelse 1995:473.
Senaste lydelse 1995:473.
Senaste lydelse 1995:473.
Nuvarande lydelse
- 1 200 kronor för tre eller
flera barn, samt
2. bidrag till kostnader för bo-
stad med 75 procent av den del
av bostadskostnaden per månad
som för familjer med
- ett barn överstiger 2 000 kro-
nor men inte 3 000 kronor,
- två barn överstiger 2 000 kro-
nor men inte 3 300 kronor,
- tre eller flera barn överstiger
2 000 kronor men inte 3 600 kro-
nor.
Föreslagen lydelse
- 1 200 kronor för tre barn,
- 1 500 kronor för fyra barn
och
- 1 800 kronor för fem eller
flera barn, samt
2. bidrag till kostnader för bo-
stad med 75 procent av den del
av bostadskostnaden per månad
som för familjer med
- ett barn överstiger 2 000 kro-
nor men inte 3 000 kronor,
- två barn överstiger 2 000 kro-
nor men inte 3 300 kronor,
- tre eller flera barn överstiger
2 000 kronor men inte 3 600 kro-
nor.
Prop. 1995/96:186
Om bostadskostnaden överstiger de belopp som anges i första stycket
2, lämnas bidrag med 50 procent av den överskjutande bostadskostna-
den per månad upp till
- 5 300 kronor för familjer med ett barn,
- 5 900 kronor för familjer med två barn,
- 6 600 kronor för familjer med tre eller flera barn.
Högre bostadskostnad än som anges i andra stycket får beaktas, om
sökanden eller någon medlem av familjen är funktionshindrad.
Vid tillämpning av bestämmel-
serna om bostadskostnader i 14 §
skall bortses från bostadskost-
nader som belöper på bostadsytor
överstigande
1. för hushåll med ett barn 90
kvadratmeter,
2. för hushåll med två barn 110
kvadratmeter,
3. för hushåll med tre barn 130
kvadratmeter,
4. för hushåll med fyra barn 150
kvadratmeter, och
5. för hushåll med fem eller
flera barn 170 kvadratmeter.
Större bostadsytor än som anges
i första stycket får beaktas, om
sökanden eller någon medlem av
familjen är funktionshindrad.
Bostadsbidrag bestäms till det belopp som följer av 17 § första och
andra styckena, om den bidragsgrundande inkomsten inte överstiger
5 Senaste lydelse 1995:473.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1995/96:186
41 000 kronor för en ensamboende och 58 000 kronor för makar. Om
den bidragsgrundande inkomsten är högre, skall bidraget minskas med
en tredjedel av den överskjutande inkomsten.
Bidrag som beräknas till mindre
belopp än 1 200 kronor för helt
år betalas inte ut.
Vid tillämpning av bestämmel-
serna om bostadskostnader i 17 §
skall bortses från bostadskost-
nader som belöper på bostadsytor
överstigande 70 kvadratmeter.
Större bostadsyta än som anges
i första stycket får beaktas, om
sökanden eller maken är funk-
tionshindrad.
Frågor om bostadsbidrag handhas av Riksförsäkringsverket och de
allmänna försäkringskassorna.
Beslut om bidrag fattas av den allmänna försäkringskassa hos vilken
bidragssökanden är inskriven eller skulle ha varit inskriven, om
sökanden uppfyllt åldersvillkoret i
män försäkring. Denna kassa får
handlägga ärendet.
Beslut om bidrag skall innehålla
uppgift om den bidragsgrundande
inkomstens storlek, fördelad på
inkomstslag och gjorda tillägg.
Bidrag lämnas tills vidare från
och med månaden efter den då
rätten till bidrag har uppkommit
samt till och med den månad då
rätten till bidrag har ändrats eller
upphört. Om rätten till bidrag upp-
kommit den första dagen i en
månad, skall dock bidraget lämnas
från och med den månaden. Bi-
drag får inte lämnas för längre tid
tillbaka än en månad före ansök-
ningsmånaden. Bidrag får dock
lämnas för en längre tid tillbaka,
om en ansökan om bidrag av-
seende höjning av hyra eller av-
gift, ges in till försäkringskassan
inom en månad från den dag den
1 kap. 4 § lagen (1962:381) om all-
dock uppdra åt en annan kassa att
§7
Bidrag lämnas från och med
månaden efter den då rätten till
bidrag har uppkommit samt till
och med den månad då rätten till
bidrag har ändrats eller upphört
dock längst tolv månader. Om
rätten till bidrag uppkommit eller
upphört den första dagen i en
månad, skall dock bidraget lämnas
eller upphöra från och med den
månaden. Bidrag får inte lämnas
för längre tid tillbaka än ansök-
ningsmånaden. Bidrag får dock
lämnas för en längre tid tillbaka,
om en ansökan om bidrag av-
seende höjning av hyra eller avgift
ges en till försäkringskassan inom
6 Ändringen innebär att tredje stycket upphävs.
7 Ändringen innebär bl.a. att andra stycket upphävs.
Nuvarande lydelse
sökande fick kännedom om hyres-
eller avgiftshöjningen.
Om det finns särskilda skäl, får
bidrag lämnas för en begränsad
tid. Ett sådant bidrag får förenas
med villkor.
Föreslagen lydelse
en månad från den dag den
sökande fick kännedom om hyres-
eller avgiftshöjningen.
Prop. 1995/96:186
Preliminärt bostadsbidrag
Preliminärt bostadsbidrag be-
räknas efter en uppskattad bi-
dragsgrundande inkomst och skall
så nära som möjligt motsvara det
slutliga bostadsbidrag som kan
antas komma att bestämmas enligt
denna lag. För sökande som har
inkomst av näringsverksamhet
skall denna inkomst antas vara
minst lika hög som fastställts vid
senaste taxeringsbeslut, om inte
sökanden visar särskilda skäl för
att inkomsten skall uppskattas till
lägre belopp.
Preliminärt bostadsbidrag beta-
las ut med ett månadsbelopp, som
avrundas nedåt till närmast jämna
hundratal kronor.
Slutligt bostadsbidrag
Slutligt bostadsbidrag bestäms
för varje kalenderår under vilket
preliminärt bidrag har betalats ut.
Slutligt bostadsbidrag bestäms
efter den tidpunkt då taxeringsbe-
slut enligt 4 kap. 2 § taxerings-
lagen (1990:324) senast skall ha
meddelats.
Bidrag betalas ut månadsvis. Bestäms det slutliga bostadsbi-
B idrag under 100 kronor i draget till högre belopp än vad
månaden betalas inte ut. som för samma år har betalats ut
i preliminärt bidrag, skall skillna-
den betalas ut. Bestäms det slut-
liga bostadsbidraget till lägre be-
lopp än vad som för samma år
har betalats ut i preliminärt bi-
drag, skall skillnaden betalas till-
baka.
10
Nuvarande lydelse
Den som får bidrag skall om-
gående anmäla till försäkringskas-
san
1. om hushållet flyttar till en
annan bostad,
2. om hushållets sammansättning
ändras,
3. om hushållets bidragsgrun-
dande inkomst beräknas öka eller
har ökat med mer än 6 000 kro-
nor under sex månader i för-
hållande till den inkomst som låg
till grund för bidragsbeslutet,
4. om den bostad som berättigar
till bidrag hyrs ut helt eller delvis
eller om bostadskostnaden i annat
fall minskar,
5. när ett barn i hushållet fyller
18 år eller när förlängt barn-
bidrag eller studiehjälp inte
längre lämnas till ett äldre barn,
eller
6. om en medlem i ett hushåll
utan barn beviljats studiemedel
eller inte längre uppbär studieme-
del.
Beslut om bidrag skall ändras
om något förhållande har inträffat
som skall påverka storleken av
bidraget. Försäkringskassan får
underlåta att besluta om ändring
av bidrag, om ändringen endast i
ringa mån påverkar bidraget.
Föreslagen lydelse
Belopp under 100 kronor skall
inte betalas ut eller betalas till-
baka.
På belopp som skall betalas ut
eller betalas tillbaka enligt första
stycket skall avgift och ränta be-
talas i enlighet med föreskrifter
som meddelas av regeringen eller
efter regeringens bemyndigande
Riksförsäkringsverket.
Den som får eller har fått pre-
liminärt bostadsbidrag är skyldig
att omgående till försäkringskas-
san anmäla sådana ändringar i
fråga om inkomst och andra för-
hållanden, som kan antas inne-
bära att slutligt bostadsbidrag inte
kommer att beviljas eller kommer
att beviljas med lägre belopp än
det preliminära bidraget.
Prop. 1995/96:186
Beslut om preliminärt bidrag
skall ändras om något förhållande
har inträffat som skall påverka
storleken av bidraget. Försäk-
ringskassan får underlåta att be-
sluta om ändring, om ändringen
endast i ringa mån påverkar bi-
draget.
För att utreda rätten till och
storleken av bidrag, får försäk-
ringskassan förelägga den som
uppbär bidraget att lämna de upp-
För att utreda rätten till och stor-
leken av bidrag, får försäkrings-
kassan förelägga den som får eller
har fått preliminärt bidrag att
11
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1995/96:186
gifter som har betydelse för bi-
dragsprövningen. Ett sådant före-
läggande får delges. Om föreläg-
gandet inte följs, får försäkrings-
kassan dra in eller sätta ned
bidraget.
lämna de uppgifter som har bety-
delse för bidragsprövningen. Ett
sådant föreläggande får delges.
Om föreläggandet inte följs, får
försäkringskassan dra in eller sätta
ned bidraget.
Försäkringskassan skall besluta
om återbetalning av bostadsbidrag,
om den som erhållit bidrag genom
att lämna oriktiga uppgifter eller
genom att underlåta att fullgöra
en uppgifts- eller anmälningsskyl-
dighet eller på annat sätt har för-
orsakat att bidrag har lämnats
felaktigt eller med för högt be-
lopp. Detsamma gäller om bidrag
i annat fall har lämnats felaktigt
eller med för högt belopp och den
som erhållit bidraget skäligen
borde ha insett detta. Om det
finns särskilda skäl får kassan
efterge kravet på återbetalning helt
eller delvis.
§
Försäkringskassan skall besluta
om återbetalning enligt 22 § och
om återbetalning av bostadsbidrag
som i övrigt har lämnats felaktigt
eller med för högt belopp. Om det
finns särskilda skäl för det får
kassan efterge krav på återbetal-
ning helt eller delvis.
Vid en senare utbetalning av bostadsbidrag eller annan ersättning som
skall betalas ut av allmän försäkringskassa till någon som skall betala
tillbaka bidrag enligt första stycket får kassan hålla inne ett skäligt be-
lopp i avräkning på vad som har lämnats för mycket.
Om sökandens taxering ändras
efter det att slutligt bostadsbidrag
bestämts och ändringen innebär
att bostadsbidraget skulle ha varit
högre eller lägre, skall ett nytt
slutligt bostadsbidrag bestämmas,
om sökanden begär det inom ett
år från det att beslutet om
taxeringsändring meddelades eller
om försäkringskassan tar upp
frågan inom samma tid.
En fråga om nytt slutligt bo-
stadsbidrag enligt denna paragraf
får inte tas upp sedan mer än två
år har förflutit från den dag det
slutliga bostadsbidraget bestäm-
des, om inte taxeringsändringen
motsvarar en väsentlig höjning
eller sänkning av bostadsbidraget.
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996. Lagen skall, med det un-
dantag som anges i punkt 2, tillämpas på bidrag som avser tid från och
12
med den 1 januari 1997, då rätten till bidrag på grund av motsvarande Prop. 1995/96:186
äldre bestämmelser upphör. De nya bestämmelserna i 15 a och 17 a §§
skall också tillämpas på bidrag som avser tid från och med den 1 juli
1996 och som beviljas efter ansökningar - dock ej ansökningar som
avser endast ändring av bidrag — gjorda efter den 30 juni 1996.
2. Bestämmelserna i 14 § första stycket skall fortfarande tillämpas i sin
äldre lydelse i fråga om särskilt bidrag for barn för vilket utges fler-
barnstillägg enligt de upphävda bestämmelserna i 2 a och 2 b §§ lagen
(1947:529) om allmänna barnbidrag.
13
Regeringen tillkallade (dir. 1995:65) den 18 april 1995 en särskild
utredare med uppgift att göra en översyn av sättet att beräkna bidrags-
grundande inkomst vid prövning av rätt till bostadsbidrag och att föreslå
sådana förändringar i bostadsbidragssystemet att kostnaderna för bi-
dragsgivningen ff.o.m. den 1 juli 1996 minskar med 1 500 miljoner
kronor per helår. För budgetåret 1995/96 skall förändringarna innebära
att kostnaderna minskar med 750 miljoner kronor. I utredarens uppdrag
låg även att lämna sådana förslag till åtgärder att kostnadsutvecklingen
för bidragsgivningen kan kontrolleras. Den 9 november 1995 beslöt
regeringen vidare att i tilläggsdirektiv (dir. 1995:146) ge utredaren i
uppdrag att analysera orsakerna till den fortsatt kraftiga kostnadsök-
ningen för bidragsgivningen, att pröva förslag till åtgärder om besparing-
ar på ytterligare 610 miljoner kronor per helår och att granska den
sammantagna ekonomiska situationen för bostadsbidragstagama.
Utredarens betänkande Bostadsbidragen - effektivare inkomstprövning
- besparingar (SOU 1995:133) överlämnades till statsrådet Anna
Hedborg den 15 december 1995.
Socialdepartementet anordnade den 16 januari 1996 en hearing med
inbjudna myndigheter och organisationer angående förslagen i be-
tänkandet. En förteckning över de närvarande vid denna hearing bifogas
propositionen som bilaga 2. En sammanställning över de synpunkter - i
vissa fall skriftliga - som framförts bifogas propositionen som bilaga 3.
I ärendet har dessutom ett antal skrivelser inkommit från organisationer
och enskilda.
Prop. 1995/96:186
De totala kostnaderna för bostadsbidragen har stigit kraftigt under senare
år. Under budgetåret 1989/90 utbetalades totalt drygt 2 750 miljoner
kronor. För innevarande budgetår beräknas utgifterna, under tolvmå-
nadersperioden den 1 juli 1995 till den 1 juli 1996, uppgå till ca 9 000
miljoner kronor. Ur statsfmansiell synpunkt är det nödvändigt att den
kraftiga utgiftsökningen bryts och att åtgärder vidtas för att öka kost-
nadskontrollen inom systemet.
Samhällets kostnader för bostadsbidragen är starkt beroende av in-
komst-, bostadskostnads- och arbetslöshetsutvecklingen och är därför
nära kopplade till den samhällsekonomiska utvecklingen i stort. Den
ekonomiska situationen under senare år med hög arbetslöshet, stigande
bostadskostnader - en effekt bl.a. av höga realräntor och minskade ränte-
bidrag - samt en allmänt försämrad ekonomisk situation för många
hushåll har därför bidragit till att kostnaderna för bidragen ökat.
Utgiftsökningen inom bostadsbidragsystemet är också en effekt av den
utbyggnad av systemet som riksdagen beslutade i samband med skatte-
reformen år 1991. Skatteomläggningen innebar bl.a. att hushållen själva
fick bära en större andel av bostadens totala kostnader. En ökning av
14
kostnaderna för bostadsbidragen ansågs därför vara fördelningspolitiskt
motiverad för att skydda ekonomiskt svaga hushåll. Bostadsbidragssyste-
met byggdes ut så att det i betydligt större utsträckning rymde kost-
naderna för nybyggda bostäder (prop. 1989/90:144, bet. 1989/90:BoU21,
rskr. 1989/90:340).
Från och med år 1991 lämnades vidare bostadsbidrag inte bara till
barnfamiljer och ungdomar utan även till en ny grupp, hushåll utan barn,
där någon av familjemedlemmarna är äldre än 28 år. Bostadsbidragen
utgjorde till de senare till stor del en kompensation för de inkomst-
grupper som fått begränsat utbyte av skattereformen.
Den 1 januari 1994 övertog staten hela kostnadsansvaret för bostads-
bidragen och administrationen av bidragen överfördes från kommunerna
till de allmänna försäkringskassorna. I samband med övertagandet
infördes ett nytt system för bidragsgivningen. Det nya systemet innebar
vissa större regelförändringar. Bland annat prövas numera bostadsbi-
dragen i allt väsentligt mot en beräknad aktuell inkomst i ett s.k.
rullande system, utan att nya ansökningar görs varje år. De bidrags-
sökande uppger själva sin beräknade inkomst för en period av tolv
månader framåt i tiden. Avsikten med att införa denna nya prövning av
bostadsbidraget i stället för, som tidigare, en prövning baserad på
inkomstuppgifter enligt taxeringen året före bidragsåret, var bl.a. att den
fördelningspolitiska träffsäkerheten i systemet skulle förbättras.
Även sedan det nya systemet introducerades har emellertid kostnaderna
för bidragsgivningen fortsatt att öka.
I flera rapporter har konstaterats kostnadsdrivande faktorer inom bo-
stadsbidragssystemet. Riksförsäkringsverket (RFV) fick våren 1994
regeringens uppdrag att dels redovisa effekter och resultat av det nya
regelsystem som infördes år 1994, dels analysera vilka faktorer som
påverkat de senaste årens kostnadsutveckling för bidragsgivningen.
Verket har, hösten 1995, redovisat resultatet av sitt arbete i rapporten
Bostadsbidrag till barnfamiljer m.fl. (RFV redovisar 1995:19). RFV
konstaterar bl.a. att den regelförändring som främst har påverkat kost-
nadsutvecklingen har samband med det nya inkomstprövningssystemet,
vilket lett dels till högre bidragsbelopp, dels till att fler hushåll än
tidigare blivit berättigade till bostadsbidrag. Genom den efterkontroll,
som inleddes i slutet av mars 1995 för bidrag som löpt utan ändring
under en 15-månadersperiod, har verket konstaterat dels att i drygt 30 %
av de fall som granskats har bostadsbidrag betalats ut med för högt
belopp, dels att återkrav gjorts endast i mindre än hälften av dessa fall.
Efterkontrollen grundar sig på drygt 86 000 ärenden eller ca 16 % av det
totala antalet bidragsberättigade hushåll. Orsaken till felutbetalningama
har till övervägande del varit icke rapporterade förändringar av hus-
hållens bidragsgrundande inkomster.
Vidare har Riksre visions verket (RRV) gjort en kartläggning av i vilken
omfattning det förekommer fusk med förmåner och bidrag av social
karaktär m.m. Uppdraget har i juni 1995 redovisats till regeringen i
rapporten FUSK - systembrister och fusk i välfärdssystemen (RRV
1995:32). Av rapporten framgår att det förekommer ett betydande
Prop. 1995/96:186
15
läckage i form av systembrister och direkt fusk i flera stora bidrags- och
försäkringssystem, däribland bostadsbidragssystemet. För bostadsbidra-
gen indikerar resultaten bl.a. kraftigt underskattade inkomstuppgifter.
RRV har också i en effektivitetsrevision granskat bostadsbidragen
såsom ett social- och bostadspolitiskt instrument. Resultatet av gransk-
ningen redovisas i revisionsrapporten Bostadsbidrag - effektivitetsrevi-
sion av ett socialpolitiskt instrument (RRV 1996:3). Verket konstaterar
att måluppfyllelsen är förhållandevis hög i systemet, men att effektivite-
ten likväl är låg. Anledningen är att målen nås till ett alltför högt pris,
läckagen är omfattande. De felaktiga utbetalningarna beror bl.a. på att
den genomsnittliga kvaliteten i lämnade uppgifter om inkomster är låg
och på att det kan antas att en del skenseparationer sker i syfte att få
ökat bostadsbidrag.
För att få kontroll över de offentliga finanserna har riksdagen beslutat
genomföra ett omfattande budgetsaneringsprogram. Detta program, som
redovisats i propositionen om vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m.
(prop. 1994/95:25), budgetpropositionen (prop. 1994/95:100) och kom-
pletteringspropositionen (prop. 1994/95:150), omfattar budgetförstärk-
ningar på sammanlagt 118 miljarder kronor. Förstärkningarna består dels
av utgiftsminskningar, dels av skatte- och avgiftshöjningar. Minskningar
av transfereringar till hushållen och statlig konsumtion utgör den större
delen av besparingarna.
När det gäller bostadsbidragen har riksdagen beslutat (prop.
1994/95:100 bil. 6, bet. 1994/95:BoU 14, rskr. 1994/95:312) om vissa
förändringar av bidragssystemet ff.o.m. år 1996, som beräknas minska
kostnaderna för bidragsgivningen med ca 690 miljoner kronor per helt
år. Dessa förändringar innebär bl.a. att bostadsbidrag till hushåll utan
barn, där någon av hushållsmedlemmama är 29 år eller äldre, inte längre
lämnas. För bostadsbidragen har riksdagen vidare (prop. 1994/95:150,
bet. 1994/95:FiU20, rskr. 1994/95:448) fattat ett principbeslut, som inne-
bär att kostnaderna för bidragen på årsbasis skall minska med ytterligare
1 500 miljoner kronor. Regeringen tillkallade (dir. 1965:65) en särskild
utredare med uppgift att föreslå sådana förändringar i bostadsbidrags-
systemet så att denna minskning av kostnaderna kan åstadkommas.
Mot bakgrund av den fortsatt kraftiga kostnadsökningen för bidrags-
givningen redovisade regeringen i propositionen 1995/96:25 En politik
för arbete trygghet och utveckling att överskridanden på bostads-
bidragsanslaget skulle finansieras. Regeringen gav mot denna bakgrund
tilläggsdirektiv (dir. 1995:146) till den särskilda utredaren. Tilläggsdirek-
tiven innebar bl.a. att utredaren skulle pröva förslag till åtgärder om
besparingar på ytterligare 610 miljoner kronor per helår. Detta belopp
skulle kunna komma att justeras efterhand som prognoserna för utfallet
för budgetåret 1995/96 blev säkrare. För närvarande pekar prognoserna
på ett överskridande per helår på 715 miljoner kronor.
För budgetåret 1995/96 har riksdagen anvisat ett anslagsbelopp där
hänsyn tagits till kommande regelförändringar motsvarande 750 miljoner
kronor. I syfte att ge tid och möjlighet till god förberedelse inför ett
förändrat bostadsbidragssystem föreslås besparingsåtgärderna i denna
Prop. 1995/96:186
16
proposition träda i kraft den 1 januari 1997. Vissa bestämmelser om Prop. 1995/96:186
begränsning av bidragsgrundande bostadsyta föreslås dock införas den
1 juli 1996. Detta innebär en besparing med ca 130 miljoner kronor
under innevarande budgetår.
Det återstående överskridandet för budgetåret 1995/96 finansieras
genom att besparingen inom bostadsbidragssystemet för kommande
budgetår görs större än vad som tidigare angetts. Den större besparingen
inom bostadsbidragsystemet har också gjort det möjligt att delfinansiera
de avsedda besparingarna inom den statliga assistansersättningen.
Bostadsbidrag lämnas i dag dels till barnfamiljer, dels till ungdomar
mellan 18 och 29 år utan barn. Från och med bidragsåret 1996 lämnas
inte längre bostadsbidrag till hushåll utan barn där någon av familjemed-
lemmarna är 29 år eller äldre. Riksförsäkringsverket (RFV) har, fr.o.m.
år 1994, som central myndighet ansvar för tillsyn, uppföljning och ut-
värdering av bostadsbidragen. Beslut om bostadsbidrag fattas av de all-
männa försäkringskassorna.
Bestämmelser om bostadsbidrag finns i lagen (1993:737) om bostads-
bidrag, bostadsbidragsförordningen (1993:739) och förordningen
(1995:1016) om bostadsbidragsregister. Härutöver finns tre författningar
med tillämpningsföreskrifter meddelade av RFV.
Bostadsbidragen prövas i allt väsentligt mot en beräknad framtida in-
komst med efterkontroll i ett s.k. rullande system utan att nya ansök-
ningar görs varje år. Den som söker bidrag uppger sin beräknade in-
komst för tolv månader framåt. Bostadsbidraget ändras därefter succes-
sivt till följd av nya uppgifter som bidragstagaren är skyldig att lämna,
t.ex. ändrade inkomst- eller bostadskostnadsförhållanden. För dem som
vid kontroll ertappas med att ha lämnat felaktiga uppgifter sker avstäm-
ning och återkrav ställs. Efterkontroll skall alltid göras senast inom 15
månader från det att beslut om bidrag har fattats. Vid denna kontroll
skall en granskning göras av samtliga bidragsgrundande faktorer.
Bidragsgrundande inkomst är för hushållet för viss tid (tolv månader)
beräknad varaktig skattepliktig inkomst av tjänst, näringsverksamhet och
kapital. Endast kapitalinkomster som överstiger 2 000 kronor per
sökande och som överstiger 1 000 kronor för varje hemmavarande barn
skall beaktas. Till bidragsgrundande inkomst skall också läggas sjöin-
komster och vissa skattefria transfereringar, såsom bidragsdelen av
studiemedel och dagpenning för militärtjänstgöring. Vissa övriga in-
komster såsom underhållsbidrag, bidragsförskott och realisationsvinster
beaktas inte. Bestämmelserna anknyter till inkomstskattereglema, men
däremot inte till inkomsttaxeringen som sådan. Det senare vore inte
möjligt eftersom beslut om bostadsbidraget fattas innan taxering har ägt
rum.
Den bostadskostnad på vilken bostadsbidrag baseras för olika upplåtel-
seformer redovisas närmare i kapitel 10.
17
2 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 186
Bostadsbidrag till barnfamiljer (ensamstående och gifta/samman- Prop. 1995/96:186
boende) består dels av ett särskilt bidrag för hemmavarande barn, dels
av ett belopp som beror av bostadskostnadens storlek och antalet barn.
Bam får räknas med i bidragshushållet till och med den månad då det
fyller 18 år eller då studiehjälpen eller det förlängda barnbidraget upp-
hör.
Det särskilda bidraget lämnas per månad med 600 kronor för familjer
med ett bam, 900 kronor för familjer med två bam och 1 200 kronor för
familjer med tre eller flera bam. Det särskilda bidraget utges även till
familjer som saknar egen bostad.
Det bostadskostnadsberoende bidragsbeloppet grundas på bostadskost-
naden mellan en nedre och en övre gräns. Mellan dessa gränser lämnas
bidrag med 75 resp. 50 % av bostadskostnaden i två olika intervall.
Bostadskostnadsgränsema år 1996 för hushåll med olika antal bam
framgår av följande sammanställning.
|
Familjer med |
Lägsta bidrags- |
Bidrag med 75% |
Bidrag med 50% |
|
1 bam |
2 000 |
3 000 |
5 300 |
|
2 bam |
2 000 |
3 300 |
5 900 |
|
3 eller flera bam |
2 000 |
3 600 |
6 600 |
Bostadsbidraget till barnfamiljer är behovsprövat, dvs. bidragets storlek
bestäms av det enskilda hushållets inkomster och andra ekonomiska
resurser. Det maximala bidragsbelopp som kan räknas fram med hänsyn
till det antal bam och den bostadskostnad som familjen har reduceras
med 20 % av den del av den bidragsgrundande inkomsten som över-
stiger 117 000 kronor per år.
Bidrag enligt reglerna för bostadsbidrag till barnfamiljer lämnas även
till ensamboende och makar/samboende som har umgängesrättsbarn. Bi-
draget avser i dessa fall endast den del av stödet som beror av bostads-
kostnadens storlek.
Bostadsbidrag till ungdomar mellan 18 och 29 år utan barn är beroen-
de av bostadskostnadens storlek. Bidragsbeloppet grundas, på samma
sätt som för barnfamiljer, på bostadskostnaden mellan en nedre och en
övre gräns för bostadskostnaden. Mellan dessa gränser lämnas bidrag
med 75 resp. 50 % av bostadskostnaden i två olika intervall. Bidraget
lämnas enligt samma regler oavsett om någon i hushållet studerar eller
inte.
Bostadskostnadsgränsema år 1996 för ungdomar utan bam framgår av
följande sammanställning.
18
Lägsta bidrags-
grundande bo-
stadskostnad
Bidrag med 75%
upp till en bo-
stadskostnad av
Bidrag med 50%
upp till en bo-
stadskostnad av
1 800
2 600
3 600
Även bostadsbidraget till ungdomar är behovsprövat och reduceras med
1/3 av den del av den bidragsgrundande inkomsten som för ensam-
stående överstiger 41 000 per år och för makar/samboende 58 000 kro-
nor per år.
Bostadsbidragen i deras nuvarande utformning har vuxit fram genom en
serie av reformer. Sitt ursprung har de i de stödformer som började ut-
vecklas vid mitten av 1930-talet. Bidragen har haft till mål att höja bo-
stadsstandarden, särskilt för barnfamiljer, att minska trångboddheten och
att utjämna kostnadsskillnader för de boende, dels mellan olika regioner
i landet, dels mellan nyare och äldre bostäder med likvärdig standard.
Bostadsbidragen har dessutom haft till mål att allmänt stärka de ekono-
miskt svaga hushållens bärkraft. Betoningen av dessa delmål har varierat
över tiden.
I dag har bostadsbidragen såväl bostadspolitiska som familjepolitiska
syften.
Bostadsbidragens uppgift är således att ge ekonomiskt svaga hushåll
möjligheter att hålla sig med goda och tillräckligt rymliga bostäder.
Bostadsbidragen ingår vidare som en viktig del i det ekonomiska fa-
miljestödet, som främst syftar till att ge en ekonomisk grundtrygghet för
barnfamiljer under den period de har en stor försörjningsbörda. Familjer
med bam är generellt sett unga och har ofta låga inkomster. Genom
bostadsbidragen omfördelas resurser dels över livscykeln, dvs. från pe-
rioder när familjen inte har bam till perioder när familjen har bam, dels
från familjer med goda inkomster till familjer med, i förhållande till
försörjningsbördan, lägre inkomster. Bostadsbidragen omfördelar också
resurser från de familjer som inte har bam till de familjer som har bam.
Genom inkomstprövningen gynnar bostadsbidragen särskilt de hushåll
som har de lägsta inkomsterna. En stor del av dessa är ensamstående
med bam.
Det värderingar som styrt utformningen av bostadsbidragen ligger fast.
För att få balans i de offentliga utgifterna krävs kraftfulla insatser för
ekonomisk tillväxt, ökad sysselsättning och sanerade statsfinanser. För
att inte vissa grupper skall drabbas orimligt hårt har regeringen lagt stor
vikt vid att besparingarna skall delas av alla medborgare. Det innebär att
även de familjer som får bostadsbidrag påverkas av en del av de be-
sparingar som måste göras.
19
Regeringen konstaterar att bostadsbidragen fyller en mycket viktig
funktion när det gäller att uppnå både familjepolitiska och bostadspoli-
tiska mål. Bidragens betydelse ökar också när nedskärningar sker i de
generella bostadssubventionerna och i socialförsäkringssystemen. För
många barnfamiljer har bostadsbidragen karaktären av ett näst sista
socialt skyddsnät. Var fjärde hushåll med bam som år 1994 fick bo-
stadsbidrag var också socialbidragstagare. Detta ställer särskilda krav när
det gäller utformningen av förslag till besparingsåtgärder inom bostads-
bidragssystemet. Risken för att minskade bostadsbidrag ökar behoven av
socialbidrag är stor.
Ändrade regler för bostadsbidrag bör utformas så att de fördelnings-
politiska målen värnas samtidigt som träffsäkerheten skärps. Systemet
bör byggas upp på ett sådant sätt att det är långsiktigt hållbart. Det
gäller både reglernas utformning och kostnadskontrollen inom systemet.
Bidragsreglerna måste konstrueras så att överutnyttjande kan förebyggas
och bättre kontroll underlättas. En effektiv administration skall efter-
strävas.
De ekonomiskt sämst ställda barnfamiljerna bör prioriteras och behovs-
prövningen av bostadsbidragen ske utifrån tydliga kriterier. Bidragen till
de hushåll som i utgångsläget har den minsta betalningsförmågan bör
värnas. Besparingsåtgärderna bör utformas på ett sådant sätt att de inte
ytterligare försvårar möjligheterna för barnfamiljer med låg ekonomisk
bärkraft att efterfråga en bostad med rimlig standard. Risken för att be-
sparingsåtgärderna leder till övervältringar på kostnader för socialbidra-
gen bör minimeras.
Jämställdheten mellan könen är betydelsefull inte enbart på ett allmänt
plan utan även när det gäller utformningen av regelsystemet. Den s.k.
arbetslinjen bör stärkas och höjda marginaleffekter undvikas.
Hushåll med likartade förhållanden bör ha rätt till lika stort bostads-
bidrag. Boendekostnaderna bör beräknas på liknande sätt oavsett upp-
låtelseform. Boende i olika regioner i landet bör behandlas likvärdigt.
Förutom bostadsbidragen finns andra bidragssystem för stöd till boen-
det. Det dominerande är härvid bostadstillägg till pensionärer (BTP),
som också administreras av försäkringskassan. Reglerna för beräkning av
bostadskostnad är i avgörande delar desamma för bostadsbidrag och
bostadstillägg medan inkomstprövningsreglema är helt olika. I samband
med denna proposition har regeringen övervägt möjligheterna att få till
stånd mer enhetliga regler i de båda systemen men någon ökad likrikt-
ning föreslås inte här. Orsaken till det är att målen och målgrupperna för
de två stöden är olika. En ökad grad av samordning får därför
underordnas andra krav på de olika systemen.
I det följande lämnas förslag till ändrade regler för bostadsbidragen.
Förslagen omfattar i första hand ett nytt inkomstprövningssystem. Detta
system beräknas ge upphov till en betydande minskning av kostnaderna
för bidragsgivningen, samtidigt som kostnadskontrollen förstärks. Vidare
föreslås ett antal övriga besparingsåtgärder, som tillsammans med det
nya inkomstprövningssystemet beräknas ge upphov till kostnadsminsk-
ningar för bostadsbidragen på ca 2 300 miljoner kronor per helår. Med
Prop. 1995/96:186
20
hänsyn till förslagens långsiktiga besparingseffekter, till de administra- Prop. 1995/96:186
tiva konsekvenser som åtgärderna föranleder och till att de hushåll som
får bostadsbidrag i god tid bör få kännedom om planerade förändringar,
föreslås de nya bestämmelserna träda i kraft den 1 januari 1997. Nya
bestämmelser om begränsning av bidragsgrundande bostadsyta föreslås
dock, för nyansökningar om bostadsbidrag, träda i kraft den 1 juli 1996.
Förslagens budgetmässiga effekter, beräknade brutto på helårsbasis,
redovisas separat för varje åtgärd. Flera åtgärder överlappar delvis var-
andra varför dessa effekter inte är helt additativa. En analys av fördel-
ningseffekter och risk för övervältring på socialbidragen redovisas i
bilaga 1.
Regeringens förslag: Preliminärt bostadsbidrag betalas ut efter pröv-
ning av ansökan där uppskattad årsinkomst anges. Inkomst av nä-
ringsverksamhet skall normalt antas vara minst lika hög som enligt
senaste taxeringsbeslut. Preliminärt bostadsbidrag beviljas och utbe-
talas för högst tolv månader och i normalfallet från och med den
månad ansökan inkommit till försäkringskassan. Preliminärt bidrag
kan sättas ned. En ökning av det preliminära bidraget skall kräva en
ny ansökan.
Bostadsbidrag fastställs slutligt på grundval av de inkomstuppgifter
som skattemyndigheterna fastställer vid taxeringen avseende det ka-
lenderår då preliminärt bostadsbidrag har betalats ut, med vissa till-
lägg och justeringar.
För högt respektive för lågt preliminärt bostadsbidrag korrigeras vid
fastställandet av det slutliga bostadsbidraget. Ränta och avgift betalas
på återbetalade och utbetalade belopp i enlighet med föreskrifter som
regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Riksförsäkrings-
verket meddelar.
Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens
förslag.
Remissinstanserna: Av de remissinstanser som yttrat sig i frågan är
flertalet positiva. Försäkringskasseförbundet (FKF) och Riksförsäkrings-
verket (RFV) tillstyrker, men anser att hänsyn måste tas till resursbe-
hovet hos försäkringskassorna vid förändringen av bostadsbidragssyste-
met.
Skälen för regeringens förslag: Utredningen anser att uppskattad
aktuell inkomst är att föredra framför senast taxerad inkomst som grund
för inkomstprövningen. Som skäl härför anför utredningen bl.a. att en
inkomstprövning som utgår från en uppskattning av hur stor inkomsten
kommer att bli under den närmaste framtiden medför att bostadsbidraget
beräknas utifrån hushållets inkomster under det år då bidraget utgår.
21
Bidraget stämmer då bättre överens med det behov av inkomsttillskott
som hushållet har under den period då bidraget betalas ut. Den fördel-
ningspolitiska träffsäkerheten blir bättre. Regeringen delar utredningens
bedömning och anser att aktuella inkomstförhållanden är att föredra
framför senast taxerad inkomst vid inkomstprövningen.
En av de stora bristerna med det nuvarande systemet för inkomstpröv-
ning är att det i efterhand är svårt att kontrollera hur stora belopp som
totalt sett betalats ut utifrån felaktiga inkomstuppgifter. Skattemyndig-
heternas inkomstuppgifter skulle kunna användas för en sådan kontroll,
men de avser alltid beskattningsår, dvs. kalenderår. Detta avviker ffån de
inkomstuppgifter som återfinns i nuvarande bostadsbidragsregister, vilka
avser den förväntade inkomsten för löpande tolvmånadersperioder. Rege-
ringen delar utredningens bedömning att det är nödvändigt att införa ett
system för inkomstprövningen med realistiska möjligheter att göra de-
finitiva avstämningar och fastställande av det utbetalade bidragsbeloppet.
En slutlig avstämning och efterjustering av felaktigt utbetalda belopp
minskar kostnaderna för bostadsbidragen och ökar tilltron till systemet.
Regeringen anser därför att bostadsbidragen bör slutligt beräknas utifrån
inkomstuppgifter som fastställs vid den årliga taxeringen och som finns
att tillgå i skatteregister. Uppgifter som inte finns att tillgå i skatteregis-
ter skall lämnas av sökanden och får kontrolleras på annat sätt, t.ex.
genom förfrågningar.
Prop. 1995/96:186
7.1 Faktorer som påverkar bostadsbidraget
Bostadsbidraget beräknas med utgångspunkt i tre olika faktorer, näm-
ligen hushållets sammansättning, den bidragsgrundande inkomsten och
bostadskostnaden. Den nu föreslagna modellen med preliminära och
slutligt fastställda bostadsbidrag avser endast den bidragsgrundande in-
komsten, övriga faktorer bör behandlas på samma sätt som i gällande
system. Det är således endast den bidragsgrundande inkomsten som bör
vara preliminär och stämmas av mot de inkomstuppgifter som fastställs
vid taxeringen.
Bidragstagaren bör, liksom i dag, vara skyldig att anmäla sådana änd-
rade förhållanden som påverkar storleken på bostadsbidraget. Det är inte
ovanligt att bostadsbidraget förändras på grund av att hushållets sam-
mansättning förändras t.ex. genom att bam tillkommer eller flyttar hem-
ifrån eller familjen byter bostad och får andra boendekostnader. För högt
eller for lågt bidrag kan komma att betalas om bidragstagaren glömt,
låtit bli eller för sent anmält sådana ändringar.
I det nuvarande rullande systemet regleras för högt respektive för lågt
utbetalt bostadsbidrag alltid löpande när felaktigheten upptäcks. Det är
regeringens bedömning att detta bör gälla även i det system som nu
föreslås. Bidragsbeloppet bör omgående kunna ändras och återkrav
ställas om försäkringskassan uppmärksammar att för högt preliminärt
bidrag betalats ut på grund av att bidragstagaren inte anmält ändring som
skulle medföra ett lägre bostadsbidrag. I dessa fall är det inte rimligt att
försäkringskassan skall behöva invänta taxeringsbeslut och fastställande
av bostadsbidraget.
22
Ändrade förhållanden som kan leda till ökat bostadsbidrag förutsätter
enligt gällande regler en skriftlig ansökan. Enligt den nu föreslagna änd-
ringen i lagen om bostadsbidrag lämnas inte bidrag längre tid tillbaka än
ansökningsmånaden. Det innebär att en bidragstagare som dröjer med att
göra en ansökan om en ökning av bidraget till följd av ändring av andra
faktorer än inkomst kan gå miste om ökningen. Undantag bör liksom i
dag gälla för retroaktiva höjningar av hyra eller bostadsrättsavgift om
ansökan inges till försäkringskassan inom en månad från den dag då
sökanden fick kännedom om hyres- eller avgiftshöjningen.
Utredningens förslag om ett löpande preliminärt bidrag beräknat på en
uppskattad bidragsgrundande inkomst, och avstämning i efterhand mot
den fastställda bidragsgrundande inkomsten, innebär att en ny sorts åter-
betalningar införs vid sidan av dem som förekommer enligt nuvarande
bestämmelser. Detta behandlas närmare i avsnitt 7.4 Avstämning av den
uppskattade aktuella inkomsten.
Prop. 1995/96:186
7.2 Preliminärt bostadsbidrag efter inkomstprövning utifrån
aktuell inkomst
Preliminärt bostadsbidrag bör bestämmas med ledning av uppskattade
inkomster för det eller de kalenderår som ansökan berör. För egenföre-
tagare bör inkomsten av näringsverksamhet antas uppgå till minst det
belopp som fastställts vid den senaste taxeringen, om inte den sökande
visar särskilda skäl för att inkomsten skall uppskattas till ett lägre be-
lopp.
Preliminärt bostadsbidrag bör beviljas och utbetalas för högst tolv
månader från och med den månad ansökan inkommit till försäkrings-
kassan. Bidraget bör, till skillnad från nuvarande system, automatiskt
upphöra att betalas ut då perioden löper ut. För den som inkommer med
en ny ansökan, eller under löpande period behöver ändra något i den
tidigare ansökningen, bör ett nytt preliminärt bidrag bestämmas för en
ny tolvmånadersperiod. Systemet innebär att den period for vilken preli-
minärt bidrag beviljas ofta inte sammanfaller med kalenderår. Den bi-
dragssökande måste i sådant fall ange vilka inkomster han eller hon
förväntar sig dels under det innevarande kalenderåret, dels under näst-
kommande kalenderår. Den bidragsgrundande inkomsten bör då anses
vara lika fördelad på varje månad i beskattningsåret - kalenderåret.
Försäkringskassan bör liksom i dag göra en rimlighetsbedömning av
inkomstuppgiftema genom att stämma av dem mot t.ex. inkomstuppgif-
ten vid senaste taxering eller löneavi, samtidigt som boendekostnader
och övriga för bidraget relevanta förhållanden kontrolleras i erforderlig
omfattning. Därefter bör försäkringskassan besluta om utbetalning av
preliminärt bidragsbelopp för de delar av innevarande och nästkomman-
de kalenderår som berörs. Därvid kan bidragsbeloppet bli olika för de
två kalenderåren om inkomsten beräknas komma att förändras. En när-
mare precisering av hur systemet skall hanteras administrativt bör ske
genom föreskrifter och allmänna råd från RFV.
23
Det är viktigt i det system som nu föreslås att den som beviljas pre- Prop. 1995/96:186
liminärt bostadsbidrag blir fullt medveten om att bidraget endast är pre-
liminärt såvitt gäller inkomsten och att en avstämning sker mot den
inkomst som fastställs vid den årliga taxeringen. Om inkomsten vid
taxeringen är högre än den uppskattade inkomsten skall bidragstagaren
betala tillbaka för högt utbetalt bidragsbelopp. Det är därför av största
vikt att den bidragstagande erhåller nödvändig information så att så
korrekta preliminära beslut som möjligt kan fattas.
Utredningen redovisar sammanställningar som försäkringskassorna
gjort över sitt arbete med efterkontroller i dagens system. Där framgår
bl.a. att det är relativt få krav på återbetalningar som ställts. Utredningen
konstaterar att med nuvarande system är det rimligt att förmoda att
ovissheten bland bidragstagama är stor huruvida deras inkomstuppgifter
i efterhand kommer att kontrolleras eller inte.
Som tidigare nämnts bör den bidragstagande vara skyldig att rapportera
alla förändringar av inkomsten under kalenderåret. För att begränsa be-
hovet av efterjusteringar bör ett effektivt system för rapportering av
inkomständringar skapas. Vidare bör drivkrafter finnas som gör att bi-
dragstagama vid bedömningen av sin årsinkomst inte underskattar den.
Mot den bakgrunden bör ränta och avgift betalas på återbetalade och
utbetalade belopp i enlighet med föreskrifter som regeringen eller, efter
regeringens bemyndigande, Riksförsäkringsverket meddelar.
I början av året, direkt efter det att kontrolluppgifterna inför inkomst-
taxeringen sänts ut, vet de flesta bidragstagama hur stora inkomster de
hade under bidragsåret. Utredningen anser att bidragstagama då bör ges
möjlighet att justera sina tidigare rapporterade uppskattningar av in-
komsten under bidragsåret och göra s.k. fyllnadsinbetalningar på motsva-
rande sätt som inom skattesystemet. RFV ställer sig i remissyttrande
utifrån administrativa synpunkter tveksamt till detta förfarande då sådana
rutiner, enligt verket, kan bli resurskrävande för försäkringskassorna.
Regeringen anser, trots att det kan antas att dessa ärenden kan komma
att kräva viss manuell hantering på försäkringskassan, att det är rimligt
att bidragstagaren bör ges möjlighet att själv justera upp sin uppskattade
inkomst och göra en förtida återbetalning.
7.3 Slutligt bostadsbidrag efter avstämning mot fastställd
taxerad inkomst
Det slutliga bostadsbidraget kan fastställas efter november månads ut-
gång då taxeringsperioden gått ut. En viktig förutsättning för att ett sys-
tem med preliminära bostadsbidrag som senare fastställs mot taxerad
inkomst skall vara effektivt, är att försäkringskassan får tillgång till de
uppgifter om de bidragssökandes inkomstförhållanden som finns i
skatteregistren. Försäkringskassan behöver även tillgång till uppgifter om
inkomster som inte är skattepliktiga, men som kan finnas i andra myn-
digheters register. Detta har också framförts av såväl RFV som FK.F.
Uppgifterna behövs dels vid fastställandet av det slutliga bostadsbi-
draget, dels för att en rimlighetsbedömning av de preliminära inkomst-
24
uppgifterna skall vara möjlig att göra. De inkomstuppgifter som inte
finns att tillgå i register måste vid fastställandet av bostadsbidraget även
fortsättningsvis lämnas av sökanden och kontrolleras manuellt. Register-
frågan berörs vidare i kapitel 18.
Det är viktigt att administrationen av det nya systemet utformas på ett
sådant sätt att försäkringskassans handläggning sker så effektivt som
möjligt. Därför bör manuella rutiner i största möjliga omfattning begrän-
sas. Avstämningen bör göras maskinellt och besked om det slutliga bo-
stadsbidraget bör automatiskt översändas till bidragstagaren. Utredningen
anför att det bör krävas att bidragstagaren intygar riktigheten i de upp-
gifter som ligger till grund for fastställandet av bostadsbidraget. RFV
invänder mot detta och framhåller betydelsen av att avstämning sker helt
maskinellt. Regeringen anser att det avgörande i detta sammanhang är
att kommunikationen präglas av tydlighet. Hur förfarandet skall utformas
är en fråga för verkställighetsföreskrifter. Det kan vara tillräckligt att den
bidragstagande bereds tillfälle att yttra sig inom viss tid efter det att han
eller hon fått del av de uppgifter som avses ligga till grund för beslut
om slutligt fastställt bostadsbidrag. Härvid har bidragstagaren naturligtvis
liksom tidigare under den period preliminärt bidrag utbetalats en skyldig-
het att upplysa försäkringskassan om ändrade förhållanden som påverkar
bidraget. Hör bidragstagaren inte av sig inom viss angiven tid bör för-
säkringskassan kunna fastställa det slutliga bostadsbidraget.
Prop. 1995/96:186
7.4 Avstämning av den uppskattade aktuella inkomsten
Vid avstämningstillfället bör för högt respektive för lågt utbetalt prelimi-
närt bostadsbidrag korrigeras. Avstämningen bör endast avse den bi-
dragsgrundande inkomsten. Bidraget justeras på grundval av differensen
mellan uppskattad och efter taxeringen fastställd bidragsgrundande in-
komst. Bestäms det slutliga bostadsbidraget till högre belopp än vad som
har betalats ut i preliminärt bidrag betalar försäkringskassan ut det över-
skjutande beloppet till bidragstagaren. Bestäms det slutliga bidraget till
lägre belopp än det preliminära bidraget skall bidragstagaren betala till-
baka det överskjutande beloppet till försäkringskassan (avstämningsåter-
betalning). Ränta och eventuellt avgift bör krävas på belopp som skall
betalas tillbaka, och ränta bör lämnas på i efterskott utbetalade utfyll-
nadsbelopp. Återbetalningen vid avstämningen bör vara ovillkorlig, men
en möjlighet bör finnas för försäkringskassan att efterge kravet om sär-
skilda skäl motiverar detta.
För bostadsbidragshandläggningen gäller sedan tidigare en regel om
återbetalning av bidrag som har betalats ut felaktigt eller med för högt
belopp. Regeln är uppbyggd på samma sätt som 20 kap. 4 § lagen om
allmän försäkring och motsvarar vad som gäller för i stort sett all åter-
betalning på socialförsäkringsområdet. Den omfattar de två fallen att den
försäkrade har orsakat felutbetalningen - genom att lämna oriktiga upp-
gifter eller genom att underlåta att lämna uppgifter eller på något annat
sätt - och att den försäkrade utan att ha förorsakat felutbetalningen dock
skäligen borde ha insett att det var fel. Om det finns särskilda skäl for
25
det får försäkringskassan efterge återbetalningsskyldigheten helt eller
delvis.
Utbetalningar av bidrag som kan konstateras vara felaktiga bör även i
fortsättningen kunna återkrävas när felaktigheten upptäcks, utan att av-
stämningstillfället avvaktas. Ett bibehållande av den befintliga återkravs-
regeln i oförändrat skick skulle emellertid få till följd att försäkrings-
kassan tvingas hantera återkravsärenden om bostadsbidrag enligt två
olika modeller - ett för avstämningsåterbetalningen och ett för återbetal-
ning till följd av övriga faktorer, hushållets sammansättning och bostads-
kostnader.
RFV anser i remissyttrande att återkrav liksom i dagens system bör
kunna ställas men att möjligheterna till återkrav inte bör göras beroende
av frågan om försummad uppgifts- eller anmälningsskyldighet eller in-
sikten om betydelsen för bostadsbidraget. FKF hänvisar i denna del till
yttranden från försäkringskassorna. Flera försäkringskassor bl.a. Malmö-
hus läns allmänna försäkringskassa pekar på nackdelar med två olika
modeller för återkrav. Malmöhus läns allmänna försäkringskassa fram-
håller att återbetalningsskyldigheten bör renodlas och att samma regler
kan gälla återkrav under ärendets gång och avstämningsåterbetalningar.
Såväl RFV som FKF har pekat på att ett hushåll på grund av olika reg-
ler samtidigt kan ha två krav löpande med olika räntesatser.
Ett av målen vid utformningen av det system för bostadsbidrag som
föreslås är att en enkel administration skall erhållas. Det som har sagts i
det föregående motiverar enligt regeringens bedömning att den för
socialförsäkringen gemensamma utformningen av återkravsreglema från-
gås för bostadsbidragen, så att de två formerna av återbetalning i sådana
ärenden kan handläggas så långt möjligt på samma sätt. Detta bör ske
genom att den befintliga återkravsregeln förenklas till att återbetalning
skall ske om för mycket bidrag har betalats ut, utan att någon prövning
behöver ske av om bidragstagaren har förorsakat felet eller borde ha
insett det. Möjligheten till eftergift av återkrav bör dock finnas kvar. En
sådan förändring som nu har sagts kan inte anses innebära att alltför
stora krav läggs på bidragstagama. Den förenkling som uppnås innebär
också fördelar för den enskilde i form av ett mer lättbegripligt system.
Frågan om avgifter och räntesatser vid återbetalning respektive utbetal-
ning av överskjutande belopp avses regleras genom verkställighets-
föreskrifter.
Belopp som bidragstagaren skall betala tillbaka efter avstämning av
den bidragsgrundande inkomsten bör i första hand kvittas mot utbetal-
ningar av bostadsbidrag det år som följer efter avstämningsåret eller
genom separata inbetalningar. Därefter bör möjligheter till kvittning mot
andra bidrag och utbetalningar från socialförsäkringssystemet som ad-
ministreras av försäkringskassan prövas. Kvarstående avstämningsbelopp
bör i sista hand överlämnas till kronofogdemyndigheten för indrivning.
En närmare precisering av hur avstämningsåterbetalningen praktiskt skall
hanteras bör göras av RFV genom föreskrifter och allmänna råd.
Om överskjutande belopp efter avstämning skall betalas ut till bidrags-
tagaren är det rimligt att hänsyn tas till eventuella beslut om återkrav av
Prop. 1995/96:186
26
felaktigt utbetalt bostadsbidrag. Bidragstagaren kan ha oreglerade skulder Prop. 1995/96:186
som beror på att bostadsbidraget utgått med fel belopp på grundval av
att felaktiga uppgifter uppgivits om hushållets sammansättning eller
bostadskostnader.
Har bostadsbidraget beräknats gemensamt för två sökande bör över-
skjutande belopp som skall betalas ut efter avstämning betalas till den
sökande som under en bidragsperiod senast mottagit det löpande bo-
stadsbidraget. Vidare bör de två sökandena som huvudregel vara solida-
riskt ansvariga för att betala tillbaka felaktigt utbetalt bostadsbidrag.
Detta följer av att de har ansökt gemensamt. Det behövs emellertid
hjälpregler för att förhindra oskäliga resultat till följd av huvudregeln på
grund av att hushållets sammansättning ändrats under året. Dessa bör
närmare kunna preciseras genom verkställighetsföreskrifter. I de fall
sökandena har separerat och återkravet har sin grund i en inkomstökning
som inträffat efter separationen är det rimligt att detta beaktas.
7.5 Administrativa konsekvenser
Alla bostadsbidragstagare bör inför introduktionen av det nya systemet
inkomma med en ny ansökan. Det innebär att arbetsbelastningen inled-
ningsvis kommer att bli stor på försäkringskassorna. Bidraget bör auto-
matiskt upphöra att betalas då tolvmånadersperioden löper ut. För att
undvika en återkommande hög arbetsbelastning vid kalenderårets slut
bör även i fortsättningen ansökan om bostadsbidrag kunna göras löpande
under året. Omsättningen bland bidragstagama är förhållandevis stor.
Sammantaget innebär detta att tidpunkten då bostadsbidraget upphör till
följd av tolvmånadersperiodens utgång med tiden blir mer jämnt fördelad
under året.
Bidrag bör endast betalas ut i månadsbelopp om jämna 100-tal kronor.
Bidragsbelopp under 100 kronor bör liksom i gällande system inte be-
talas ut. Om ett preliminärt bostadsbidrag kan beräknas till ett belopp
understigande 1 200 kronor för helt år, dvs. 100 kronor per månad, bör
beslut om att inte betala ut bidraget betraktas som slutligt. I dessa fall
bör alltså inte något slutligt bostadsbidrag bestämmas vid den tidpunkt
då detta annars skulle ske. Vid avstämningen bör inte justeringar leda till
att utbetalningar sker eller avstämningsåterbetalningar krävs för belopp
under 100 kronor.
För att begränsa behovet av efterjusteringar bör ett effektivt system för
rapportering av inkomständringar skapas. Bidragstagaren bör ges möjlig-
het att efter en egen bedömning på ett enkelt sätt få till stånd en sänk-
ning av det preliminärt beviljade månadsbeloppet. Ett beslut om höjning
av bidragsbeloppet bör dock kräva en ny skriftlig ansökan och ett nytt
beslut.
Efterkontrollen av bostadsbidragen torde bli mindre krävande att han-
tera i det system med avstämning som nu föreslås jämfört med gällande
system. Avstämningen bör normalt kunna göras maskinellt utan
manuella rutiner vad gäller jämförelsen mellan uppskattad och taxerad
inkomst.
27
Det nya inkomsprövningssystemet kräver relativt omfattande föränd-
ringar av RFV:s ADB-system. Regeringen har därför i januari 1996
beslutat ge RFV i uppdrag att vidta erforderliga förberedelser för en ny
administration av bostadsbidragen (se kapitel 17). De administrativa
rutiner som måste byggas upp när det nya inkomstprövningssystemet
skall introduceras bör så långt möjligt förenklas och automatiseras. Till-
läggsutbetalningar (överskjutande belopp) bör t.ex. kunna ske maskinellt
och vad gäller avstämningsåterbetalning bör ett automatiskt avräknings-
system kunna utvecklas.
Sammanfattningsvis kan regeringen konstatera att de administrativa
konsekvenser som följer av det nya inkomstprövningssystemet inled-
ningsvis kommer att bli påtagliga. Ett nytt system för administrationen
måste byggas upp. Mot bakgrund av att alla bostadsbidragstagare inför
introduktionen av det nya systemet skall inkomma med nya ansökningar
torde hanteringen av ansökningar inledningsvis bli betungande. På sikt
torde det nya systemet innebära vissa administrativa vinster.
Det förslagna inkomstprövningssystemet beräknas minska kostnaderna
för bostadsbidragen med ca 1 100 miljoner kronor per helår.
Prop. 1995/96:186
Regeringens förslag: Den nuvarande inkomstgränsen för hushåll
med bam, 117 000 kronor, ersätts med individuella inkomstgränser
for den sökande och den medsökande. På hushållsnivå skall inkomst-
gränserna summera till samma belopp som i nuvarande system. För
gifta/sammanboende bestäms därmed de individuella inkomstgrän-
sema till 58 500 kronor. För ensamstående skall gränsen vara
117 000 kronor.
Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Riksrevisionsverket (RRV) och Svenska Kommun-
förbundet är positiva. Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) anser
att förslaget slår orättvist om den ena sökanden i ett förhållande har in-
komster som reducerar bostadsbidraget, men sökandena tillsammans har
inkomster som ligger under inkomstgränsen. TCO anser att en spän mot
avräkning borde införas vid den inkomstgräns som gäller for ensam-
stående. Landsorganisationen i Sverige (LO) anser att förslaget kan slå
mot låginkomsttagare. Riksförsäkringsverket (RFV) avstyrker och anser
att förslaget innebär ett starkt incitament for gifta och samboende att
skenseparera.
Skälen för regeringens förslag: Syftet med bostadsbidraget är att ge
ekonomiskt svaga hushåll möjligheter att hålla sig med goda och till-
räckligt rymliga bostäder. Bostadsbidragen ingår vidare som en viktig
del i det ekonomiska familjestödet. Den nuvarande gränsen för inkomst-
28
prövning baseras på hushållets sammanlagda inkomster. Det bidragsbe-
lopp som räknas fram enligt reglerna för särskilt bidrag och bidragsgrun-
dande bostadskostnad reduceras med 20 % av hushållets bidragsgrundan-
de inkomst över 117 000 kronor. Detta kan medföra att bostadsbidraget
fungerar som en subvention till de hushåll där någon av föräldrarna
väljer att vara hemma på heltid eller att delvis minska sin arbetstid.
Regeringen delar utredningens uppfattning att det inte, mot bakgrund av
de kraftiga neddragningar som nu föreslås, är rimligt att via bo-
stadsbidragen subventionera minskningar av arbetstiden till mycket låga
nivåer. I de fall någon av föräldrarna valt att vara hemma med barnen på
heltid, är hushållets totala omkostnader oftast lägre än de skulle ha varit
om båda föräldrarna i stället valt att förvärvsarbeta. Samtidigt får de ett
betydligt högre bostadsbidrag än ett likvärdigt hushåll där t.ex. en av
makarna arbetar heltid och den andra halvtid.
Utredningen pekar vidare på att det i nuvarande system kan uppkomma
en direkt privatekonomisk förlust om en förälder vill övergå från hem-
arbete till förvärvsarbete genom att bostadsbidraget då reduceras betyd-
ligt. Med individuella inkomstgränser blir reduktionen av bostadsbidraget
avsevärt mindre för de föräldrar som söker sig ut på arbetsmarknaden.
Det är regeringens uppfattning att de samlade maginaleffekter som
genom nuvarande bostadsbidragssystem uppkommer för dem som vill
börja förvärvsarbete bör minskas. Samtidigt bör den s.k. arbetslinjen för-
stärkas.
För ensamstående blir det i praktiken inte någon förändring jämfört
med nuvarande system. För gifta/sammanboende där en av sökandena
har mycket låga inkomster (under 58 500 kronor) och den andra arbetar
heltid blir bostadsbidraget däremot lägre än vad det är i dag. För ett
hushåll med en heltidsarbetande förälder och en hemarbetande eller
deltidsarbetande förälder blir i gengäld det privatekonomiska utbytet av
inkomstökningar upp till den individuella inkomstgränsen större jämfört
med nuvarande system, där varje inkomstökning för den hemarbetande
eller deltidsarbetande föräldern reducerar bostadsbidraget.
Förslaget beräknas på årsbasis leda till en besparing på ca 300 miljoner
kronor.
Prop. 1995/96:186
Regeringens förslag: I den bidragsgrundande inkomsten inkluderas
15 % av den del av ett hushålls nettoförmögenhet som överstiger
100 000 kronor. Även hemmavarande barns förmögenhet skall med-
räknas. Förmögenhetsvärdet i den bostad för vilken bidragstagaren
sökt bostadsbidrag exkluderas. Likaså beaktas inte skulder med
säkerhet i bostaden när nettoförmögenheten skall fastställas.
29
Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens
förslag.
Remissinstanserna: Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag (SABO)
tillstyrker. Riksrevisionsverket (RRV) påtalar att förslaget minskar risken
för att bostadsbidrag används för att subventionera privat förmögenhets-
uppbyggnad. Försäkringsskasseförbundet (FKF) anser det vara orimligt
och stötande att höga förmögenheter inte påverkar bostadsbidrag. Riks-
försäkringsverket (RFV) och Boverket anser att gränsen för bidragsgrun-
dande förmögenhet skall sättas vid 800 000 kronor på grund av att lägre
förmögenheter är svåra att kontrollera. Riksskatteverket (RSV) anger att
verket inte kan tillhandahålla de förmögenhetsuppgifter som krävs för
prövningen. Dock, anser verket, bör den enskilde själv kunna lämna
uppgifterna i ansökan om bostadsbidrag. Verket påtalar vidare att för-
mögenhet i företag ej har beaktats i utredningens förslag.
Skälen för regeringens förslag: Vid behovsprövning av bostadsbidrag
tas i dagens system hänsyn till bidragssökandens förmögenhet endast
genom att förmögenhetens avkastning, med beaktande av vissa fribelopp,
räknas in i den bidragsgrundande inkomsten. Disponerar hushållet över
en ansenlig förmögenhet får dock denna, genom den s.k. generalklausu-
len, beaktas och bostadsbidraget fastställas till ett lägre belopp. Emeller-
tid påverkas bärkraften i de hushåll som har likvida formögenhetstill-
gångar inte enbart av den avkastning som kapitalet ger. Även kapitalet i
sig är en tillgång som hushållet kan utnyttja för att hålla en tillfredsstäl-
lande standard. Ur fördelningspolitisk synpunkt är det därför inte accep-
tabelt att då bostadsbidraget fastställs bortse från de skillnader i stödbe-
hov som faktiskt föreligger mellan hushåll med resp, utan förmögenhet.
Vid beräkning av förmögenhet bör i detta sammanhang bortses från
den bostad till vilken bidrag lämnas. Det är i många fall inte möjligt för
hushållen att ta i anspråk sådana fÖrmögenhetstillgångar för att täcka
löpande utgifter. Dessutom är det knappast rimligt att för ett bostadsstöd
ha regler, som i praktiken förutsätter att den bidragssökande skall avyttra
den fastighet som används som bostad. I gengäld bör inte heller skulder
for vilka bostaden utgör säkerhet tillåtas minska nettoförmögenheten.
Förmögenhetsprövningen bör, såsom utredningen påpekat, kombineras
med ett fribelopp på rimlig nivå, med hänsyn till behovet av viss ekono-
misk buffert för oförutsedda utgifter i hushållet. Vidare bör endast viss
del av hushållets nettoförmögenhet som överstiger dessa fribelopp be-
aktas.
Vad gäller företagsförmögenhet finns i de gällande fÖrmögenhetsskatte-
reglema undantag som bl.a. innebär att både tillgångar och skulder i
rörelsedrivande fåmansföretag utesluts vid beräkning av skattepliktig
förmögenhet. Förhållandet gör det svårt att beakta dessa tillgångar och
skulder vid förmögenhetsprövningen för bostadsbidrag. Oavsett vilken
lösning som skulle sökas skulle handläggningen bli betungande. Rege-
ringen anser därför att det åtminstone tills vidare får accepteras att detta
slags tillgångar och skulder inte omfattas av förmögenhetsprövningen.
Vid tillämpning av den s.k. generalklausulen i 27 § lagen (1993:737) om
bostadsbidrag, som föreslås finnas kvar oförändrad, kan de däremot be-
aktas.
Prop. 1995/96:186
30
Riksskatteverket (RSV) har i sitt remissvar påtalat att verket inte kan Prop. 1995/96:186
tillhandahålla vissa av de uppgifter som krävs för en förmögenhetspröv-
ning, som utformats enligt ovanstående. Detta till följd av att uppgifter
om förmögenhet under de 800 000 kronor, som krävs för att det skall
utgå förmögenhetsskatt, inte behöver lämnas i deklarationen. Vissa andra
remissinstanser har vidare angett att gränsen för den förmögenhet som
skall påverka bostadsbidraget bör sättas till en högre nivå än den som
regeringen föreslår. Systemet skulle därigenom bli enklare att admini-
strera och kontrollera.
Regeringen anser att det är orimligt att högre nettoförmögenheter inte
påverkar utgående bostadsbidrag. Inte minst gäller detta i de fall när
förmögenheten byggts upp genom sparande av den inkomst som också
används till bostadskostnaden. Eftersom det i skattesammanhang inte
finns någon skyldighet att deklarera förmögenhetsinnehav under 800 000
kronor, bör bidragsansökan kompletteras med en uppgift om sådant inne-
hav. Ansvaret för att de uppgifter som lämnas är fullständiga och kor-
rekta skall ligga hos den enskilde.
Förslaget beräknas på årsbasis leda till en besparing på ca 60 miljoner
kronor.
Regeringens förslag: Vid beräkning av bostadsbidrag för egnahem
och bostadsrätter tas hänsyn till förmögenheten i form av den ägda
bostaden genom att kapitalkostnaden inte beaktas fullt ut som en bo-
stadskostnad.
Regeringens bedömning: Från räntekostnaden skall avräknas en
schablonmässigt bestämd procentsats som i princip motsvarar för-
väntad inflation plus en långsiktig real förmögenhetstillväxt. Schablo-
nen, som fastställs av regeringen, bestäms för närvarande till tre pro-
centenheter.
Utredningens förslag: 5,6 % av taxeringsvärdet eller motsvarande
värde inkluderas i den bostadsbidragsgrundande inkomsten.
Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna är positiva till
utredningens förslag. Riksskatteverket (RSV) pekar på att uppgifter om
vilken fastighet som är sökandens bostad eller om värde på bostadsrätt
eller andel i bostadsförening/-aktiebolag inte kan hämtas från skatte-
registret. Bostadspolitiska utredningen anser att förslaget kan slå mot
barnfamiljer som är bosatta i bostadsrätter eller egnahem byggda under
åren 1988-1993. Riksförsäkringsverket (RFV) avstyrker och anser att
förmögenhet i egnahem i stället bör inkluderas i den generella förmögen-
hetsprövningen.
31
Skälen för regeringens förslag och bedömning: Utredningen anför
att investeringar i bostäder ger avkastning på liknande sätt som andra in-
vesteringar och att avkastning på kapital bör behandlas likvärdigt oavsett
hur kapitalet investeras. Enligt gällande regler behöver den bidrags-
sökande inte räkna in avkastning på kapital som investerats i fastighet i
den bidragsgrundande inkomsten.
Utredningen framhåller att med nuvarande system bidrar bostadsbidrag-
en delvis till en subventionering av förmögenhetsuppbyggnaden i egna-
hem och bostadsrätter, genom kombinationen ränteavdrag vid beskatt-
ningen och bostadsbidrag till räntor som utgör bostadskostnader.
För att ta hänsyn till boendekapitalets avkastning, för att motverka en
subventionering av förmögenhetsuppbyggnad och av rättviseskäl bör
enligt utredningen 5,6 % av taxeringsvärdet eller motsvarande inkluderas
i den bidragsgrundande inkomsten. Förslaget kan enligt utredningen ses
som en schablonmässigt beräknad avkastning på det kapital som hus-
hållet investerat i bostaden.
Utredningens förslag innebär normalt sett en större höjning av den bi-
dragsgrundande inkomsten för egnahemsägare än för bostadsrättsinne-
havare, även om det rör sig om bostäder med samma marknadsvärde.
Förmögenhetsvärdet för bostadsrätter utgör nämligen ofta en betydligt
lägre andel av marknadsvärdet än taxeringsvärdets andel av marknads-
värdet för egnahem. Utredningens förslag berör särskilt gifta/samman-
boende med två eller flera bam och som ovan nämnts i stort sett enbart
dem som bor i egnahem. Drygt 30 % av alla barnfamiljer med bostads-
bidrag bor i småhus och ca 10 % bor i bostadsrätt.
Regeringen anser att utredningens förslag i alltför hög grad kommer att
drabba barnfamiljer som bor i småhus. Syftet med bostaden är i första
hand att bo i den och inte att öka sin förmögenhet. De som investerar i
bostäder får visserligen en avkastning på kapitalet i form av ett boende-
värde, men det torde vara svårt att motivera att det är en inkomst som
bör beaktas vid beräkning av den bostadsbidragsgrundande inkomsten.
Regeringen delar dock utredningens bedömning att bostadsbidraget inte
bör bidra till förmögenhetsuppbyggnad i egnahem och bostadsrätter.
Bostadsbidraget lämnas enligt gällande regler för en bostadskostnad
inom vissa intervall, som är olika för olika typer av hushåll. I begreppet
bostadskostnad ingår hyra eller avgift beroende på upplåtelseform, ränte-
kostnader för lån samt uppvärmningskostnader. För egnahem och små-
hus på lantbruksenhet ingår, förutom räntekostnader och uppvärmnings-
kostnader, tomträttsavgäld och driftskostnader. För bostadsrätter gäller
vidare att lånet skall ha tagits upp i direkt anslutning till förvärvet. En
förutsättning är att bostadsrätten har satts i pant på sådant sätt att den
vid bristande betalning kan tas i mät för skulden. Hänsyn tas till skatte-
effekten av avdragsrätten för räntor genom att endast 70 % av det verk-
liga beloppet får tas upp.
Regeringen anser att det inte är rimligt att bostadsbidrag lämnas för
den del av räntan som utgör en kompensation för inflationen, eftersom
detta innebär att bostadbidragen subventionerar en förmögehetsuppbygg-
nad. Beaktandet av skuldräntor i bostadskostnaderna bör därför begrän-
Prop. 1995/96:186
32
sas ytterligare utöver den reducering som nu görs för skatteeffekten av Prop. 1995/96:186
ränteavdrag. Det bör ske genom att det föreskrivs att en schablonmässigt
angiven andel av skuldräntorna brutto inte skall få inräknas i den bi-
dragsgrundande bostadskostnaden.
Förslaget medför dels att subventioneringen av förmögenhetsuppbygg-
nad minskar, dels att bostadsrätter inte behandlas mer fördelaktigt än
egnahem, på det sätt som skulle bli följden av utredningens förslag.
Regeringen anser att tre procentenheter för närvarande är en lämplig
nivå för reduceringen. Denna procentsats bör därför gälla tills vidare.
Procentsatsen bör kunna ändras med anledning av förändringar i infla-
tionstakten. Sådana justeringar bör dock inte göras fortlöpande utan
endast vid avsevärda förändringar.
Bostadsbidragslagen innehåller i dag inte några bestämmelser om fast-
ställande av bostadskostnad. Dessa bestämmelser finns i författningar av
lägre dignitet. Procentsatsen bör lämpligen regleras på samma sätt.
Lagen bör dock kompletteras med en föreskrift som ger stöd för redu-
ceringen.
Förslaget beräknas ge en besparing på ca 300 miljoner kronor per
helår.
Regeringens förslag: Under året uppkomna realisationsvinster in-
kluderas i den bidragsgrundande inkomsten (i inkomst av kapital).
Avdrag mot realisationsvinst får göras för realisationsförluster under
samma beskattningsår. Inga undantag görs för realisationsvinster till
följd av fastighetsförsäljning. Dock skall skattelagstiftningens regler
om uppskovsavdrag gälla.
Utredningens förslag: överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Riksförsäkringsverket (RFV), Riksrevisionsverket
(RRV), Boverket, Försäkringskasseförbundet (FKF) och Sveriges All-
männyttiga Bostadsföretag (SABO) tillstyrker förslaget. RRV anser att
förslaget minskar risken att bostadsbidraget används för att subven-
tionera privat förmögenhetsuppbyggnad. Övriga remissinstanser har inget
att erinra mot förslaget.
Skälen för regeringens förslag: I samband med de förändringar som
genomfördes av bostadsbidragen år 1994 undantogs realisationsvinster
från kapitalinkomsten vid beräkning av bidragsgrundande inkomst. Mo-
tiven för detta ställningstagande var främst av administrativ karaktär. I
det nu föreslagna inkomstprövningssystemet med en slutlig avstämning
av bostadsbidragen kvarstår inte längre dessa motiv.
33
3 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 186
Inkomster i form av realisationsvinster ökar hushållens ekonomiska Prop. 1995/96:186
bärkraft. Det är därför, främst ur fördelningspolitisk synpunkt, inte rim-
ligt att dessa inkomster skall undantas vid behovsprövningen av bostads-
bidrag. Avdrag mot realisationsvinst bör få göras för realisationsförluster
i den mån de uppstått under samma år. Realisationsvinster som härrör
från försäljning av bostad bör särbehandlas endast i den utsträckning
som görs vid beskattningen genom tillämpning av lagen (1993:1469) om
uppskovsavdrag vid byte av bostad.
Förslaget beräknas på årsbasis leda till en besparing på ca 100 miljoner
kronor.
Regeringens förslag: Inkomst av näringsverksamhet som ingår i bi-
dragsgrundande inkomst skall ökas genom att vissa avdrag som till
stor del har karaktär av vinstdispositioner återläggs. Dessa är avsätt-
ning till periodiseringsfonder, avdrag för egen pension (viss del) samt
ökning av expansionsmedel. Även avdrag för underskott från tidigare
beskattningsår skall återläggas.
Utredningens förslag: överensstämmer i huvudsak med regeringens
förslag.
Remissinstanserna: Försäkringskasseförbundet (FKF) anser att förs-
laget i någon mån kan avhjälpa de felaktigheter som i dag råder. Riks-
försäkringsverket (RFV) ställer sig tveksamt till förslaget men delar
uppfattningen att en översyn är nödvändig. Riksrevisionsverket (RRV)
anser att frågan bör utredas ytterligare.
Skälen för regeringens förslag: Enligt gällande regler följer i huvud-
sak beräkningen av näringsidkares bostadsbidragsgrundande inkomst de
regler som återfinns i den skattelagstiftning som gäller för näringsidkare.
Skattelagstiftningen ger möjlighet till olika resultatreglerande åtgärder
som i bostadsbidragssammanhang gynnar näringsinkomster framför
andra inkomster.
Utredningen pekar på att det inte är rimligt att relativt omfattande möj-
ligheter till resultatreglering av inkomster från näringsverksamhet skall
påverka bedömningen av om ett hushåll behöver stöd för att klara sina
boendekostnader eller inte. Enligt utredningens mening bör vid beräk-
ning av den bidragsgrundande inkomsten i princip samma beräkningssätt
användas för inkomst av näringsverksamhet som används för beräkning
av inkomst av tjänst och kapital. Regeringen delar utredningens bedöm-
ning. Löntagare och egenföretagare bör vid ansökan om bostadsbidrag i
största möjliga utsträckning behandlas på ett likvärdigt sätt. Det bör även
påpekas att den taxerade inkomsten anses vara ett bristfälligt mått på
den ekonomiska standarden bland egenföretagare.
34
Inkomstbegreppet bör ses över inom flera delar av bidrags- och social- Prop. 1995/96:186
försäkringssystemen. I avvaktan på en samlad översyn av inkomstbe-
greppet bör den bostadsbidragsgrundande inkomsten beräknas utifrån
näringsinkomsten justerad för vissa bokföringsåtgärder som i mer på-
taglig grad kan anses ge möjligheter till fördelar för näringsidkare jäm-
fört med löntagare i fråga om rätten till bostadsbidrag. Näringsinkomsten
bör ökas med årets avsättning till periodiseringsfonder respektive
minskas med årets upplösning av periodiseringsfonder, ökas med avdrag
för utgift för egen pension intill ett halvt basbelopp samt ökas med ök-
ning av expansionsmedel och minskas med minskning av expansions-
medel. Även avdrag för underskott från tidigare beskattningsår bör åter-
läggas. Begränsningen i fråga om pensionsutgift har utformats för att så
nära som möjligt motsvara vad som gäller för löntagare.
Regeringens förslag: Reglerna för avdrag för resor och övriga
kostnader skall vara desamma inom bostadsbidragssystemet som
inom inkomstskattesystemet.
Utredningens förslag: överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: De få instanser som yttrar sig är positiva.
Skälen för regeringens förslag: Utredningen har betonat vikten av att
bostadsbidragssystemet utformas så att inkomstunderlaget är lätt att
stämma av mot de registeruppgifter som finns om bidragstagamas in-
komster. Utredningen framhåller vidare att bostadsbidragen bör beräknas
enligt en metod som liknar den som används för inkomstskatten för att
förbättra kontrollmöjligheterna. Det är också ur administrativ synpunkt
en klar fördel om samma regler kan tillämpas i bostadsbidragssamman-
hang som i skattesammanhang.
I bostadsbidragssammanhang gäller fr.o.m. den 1 januari 1994 att av-
drag för resor till och från arbete endast får göras för kostnader som
överstiger 5 000 kronor. Inom skattelagstiftningen var motsvarande gräns
vid denna tidpunkt 4 000 kronor. Därefter har gränsen i skattelagstift-
ningen höjts till 6 000 kronor, medan den i bostadsbidragssammanhang
fortfarande är 5 000 kronor.
Det föreslagna nya systemet för inkomstprövning bygger på principen
att beskattningens inkomstmått skall vara bindande, med så få undantag
som möjligt. Att ha en annan avdragsgräns än den som gäller vid be-
skattningen för arbetsresor och andra vanliga avdragsgilla omkostnader
kan med denna utgångspunkt inte komma i fråga. RFV har anfört att
dessa avdrag orsakar problem därför att det är svårt att i förväg veta vad
skattemyndigheterna kommer att godkänna, och har ifrågasatt om det
vore möjligt att helt bortse från dem vid beräkningen av den bidrags-
35
grundande inkomsten. Enligt regeringens bedömning skulle en sådan Prop. 1995/96:186
lösning emellertid skapa en oacceptabel skillnad i behandlingen mellan
personer med och utan sådana kostnader för intäkternas förvärvande.
Förslaget beräknas ge upphov till en besparing på ca 20 miljoner kro-
nor per helår.
Regeringens förslag: Den bidragsgrundande bostadsytan begränsas
enligt följande, för
|
hushåll med ett bam |
högst 90 m2 |
|
hushåll med två bam |
högst 110 m2 |
|
hushåll med tre bam |
högst 130 m2 |
|
hushåll med fyra bam |
högst 150 m2 |
|
hushåll med fem eller flera bam |
högst 170 m2 |
|
ungdomar mellan 18 och 29 år utan bam |
högst 70 m2 |
|
Om sökanden eller någon medlem av familjen är funktionshindrad | |
får större bostadsyta beaktas.
För hushåll med en bostadsyta som överstiger den högsta bidrags-
grundande bostadsytan fastställs den bidragsgrundande boendekost-
naden genom att den fulla boendekostnaden multipliceras med kvoten
mellan den högsta bidragsgrundande bostadsytan och bostadens yta.
För hushåll med enbart umgängesrättsbam används samma högsta
ytgränser som för hushåll med hemmavarande bam. Bidrag till hus-
håll med enbart umgängesrättsbam skall dock lämnas endast till bo-
städer på minst två mm och kök eller kokvrå och en storlek på minst
40 m2.
Utredningens förslag: Utredningen föreslår att för hushåll med ett
umgängesrättsbam används samma ytgräns som för ett hemmavarande
bam. För varje tillkommande umgängesrättsbam ökas ytgränsen med
10 m2. Förslaget överensstämmer i övrigt med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Riksförsäkringsverket (RFV) och Försäkringskas-
seförbundet (FKF) tillstyrker förslaget, men avstyrker ett ikraftträdande
den 1 juli 1996 av administrativa skäl. Även Riksrevisionsverket (RRV)
och Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag (SABO) tillstyrker förslaget
och anger att det saknas skäl att subventionera mycket stort boende.
Bostadspolitiska utredningen anser att förslaget kan slå mot de hushåll
som bor i bostadsrätt eller egnahem tillhörande senare års produktion.
Boverket tillstyrker, men föreslår som alternativa åtgärder antingen att en
i förhållande till utredningens förslag begränsad ytgräns införs och att de
övre bostadskostnadsgränsema i systemet tas bort, eller att ytgränsema
differentieras mellan hyresrätt och bostadsrätt resp, egnahem.
36
Skälen för regeringens förslag: När det gäller en bostads utrymmes-
standard har de bostadspolitiska målen preciserats i form av olika nor-
mer. Den mest generösa av dessa innebär att varje bam skall kunna
erbjudas ett eget sovrum. Det betyder att en familj som består av ett
bam med föräldrar enligt normen skall bo i tre rum och kök, att en
familj som består av två bam med föräldrar skall bo i fyra mm och kök
osv. Enligt utredningen finns inga övertygande motiv till en fortsatt
subventionering av bostadsytor, som i betydande grad överstiger denna
norm. Regeringen delar denna uppfattning. Den bidragsgrundande bo-
stadsytan bör därför begränsas och ytnormen fastställas utifrån en gene-
rös tolkning av den aktuella normen omsatt till bostadsyta. Ytgränsen för
bidrag till ungdomar utan bam mellan 18 och 29 år bör samordnas med
denna princip för begränsning av bidragsgrundande bostadsyta.
För bostadsbidrag till hushåll med enbart umgängesrättsbam har ut-
redningen dels föreslagit en kraftigare ytbegränsning än för hushåll med
hemmavarande bam, dels - i samband med särskilda förslag till bostads-
bidrag för föräldrar med umgängesrätt - att boendekostnadsgränsema
och ersättningsnivåerna i systemet skall sättas lägre för dessa familjer än
för andra bamhushåll.
Syftet med de bostadsbidrag som lämnas till föräldrar som på grund av
vårdnad eller umgänge tidvis har sitt bam boende hos sig är att en sådan
förälder skall kunna ge barnet en god bostad de dagar som bamet vistas
hos denne. Bidragen skall vidare ge ett stöd till de delar av bostadens
kostnader som barnets behov för med sig och som ligger över den bas-
konsumtion som alla vuxna normalt har för egen del. Bostadsbidrag till
hushåll med enbart umgängesrättsbam bör därför inte lämnas för en
bostad som är mindre än 2 rum och kök eller kokvrå och 40 m2. Övrig
begränsning i förhållande till de regler som gäller för hushåll med hem-
mavarande bam bör inte införas för umgängesrättsfamiljer i fråga om
bostadskostnadsgränser och ersättningsnivåer inom de olika bostadskost-
nadsintervallen.
Bidragstagare i mindre kommuner bor ofta i egnahem. Flera av dessa
har jämförelsevis stora bostadsytor i förhållande till antalet bam. För
dessa innebär förslaget att bidragsbeloppen sänks jämfört med nuvarande
förhållanden. Den hushållskategori som får den största relativa sänkning-
en är gifta/sammanboende med ett bam.
Förslaget beräknas på årsbasis leda till en besparing på ca 390 miljoner
kronor.
För nyansökningar om bostadsbidrag bör de nya bestämmelserna träda
i kraft den 1 juli 1996 och i övrigt för bostadsbidrag som lämnas ff.o.m.
den 1 januari 1997. Under budgetåret 1995/96 beräknas förslaget minska
kostnaderna för bostadsbidrag med ca 130 miljoner kronor.
Prop. 1995/96:186
37
Prop. 1995/96:186
Regeringens förslag: Det särskilda bidraget höjs från 1 200 kronor
till 1 500 kronor per månad för familjer med fyra bam och till 1 800
kronor per månad för familjer med fem eller flera bam i takt med att
flerbarnstilläggen fasas ut.
Skälen för regeringens förslag: I bostadsbidraget till hushåll med
hemmavarande bam ingår ett särskilt belopp, som lämnas oberoende av
bostadskostnadens storlek. Bidraget är differentierat beroende på antalet
bam i familjen och lämnas under år 1996 till familjer med ett bam med
600 kronor per månad, till familjer med två bam med 900 kronor per
månad och till familjer med tre eller flera bam med 1 200 kronor per
månad. Det särskilda bidraget skall ses som ett inkomstprövat barnbidrag
och utgår därför även till de hushåll som saknar egen bostad.
Efter utgången av år 1995 beviljas inga nya flerbarnstillägg. De famil-
jer som före den 1 januari 1996 beviljats sådant stöd får dock behålla
det tills dess att rätten upphör enligt gällande regler. Regeringen konsta-
terar att de familjer som har många bam (fler än tre) i större utsträck-
ning än familjer med färre bam berörs av det förslag om ny beräkning
av bidragsgrundande bostadskostnad i egnahem och bostadsrätt som
lämnats i det föregående (kap. 10). Det särskilda bidraget i bostadsbi-
dragsystemet bör därför höjas från 1 200 till 1 500 kronor per månad för
familjer med fyra bam och till 1 800 kronor per månad för familjer med
fem eller flera bam i takt med att flerbarnstilläggen fasas ut. Kostnaden
för denna åtgärd kan beräknas till ca 5 miljoner kronor år 1997.
Regeringens förslag: Bostadsbidrag till ungdomar mellan 18 och 29
år som inte studerar och som inte har bam slopas. Bostadsbidrag till
studerande ungdomar mellan 18 och 29 år som inte har bam behålls
tills vidare. Frågan om bostadsstöd till studerande utreds vidare inom
studiestödsutredningen med sikte på att bostadsbidraget skall upp-
höra.
Utredningens förslag: Utredningen föreslår att bostadsbidrag till ung-
domar utan bam slopas. För studerande utan bam bör övervägas att
utifrån en samlad bedömning av dessa hushålls ekonomiska situation
beakta bostadskostnaden inom ramen för studiemedelssystemet.
Remissinstanserna: Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag (SABO)
tillstyrker förslaget. Bostadspolitiska utredningen ser fördelar med att
stödet till studenternas boende hanteras inom ramen för studiemedels-
38
systemet. Försäkringskasseförbundet (FKF) anser att förslaget är rimligt
med hänsyn till det statsfinansiella läget. Riksförsäkringsverket (RFV)
har inget att erinra. Riksrevisionsverket (RRV) delar utredningens upp-
fattning. Tjänstemännens centralorganisation (TCO) accepterar att ung-
domar med bam prioriteras men pekar på att det finns risk för överväl-
tringseffekter. Ungdomsstyrelsen delar utredningens allmänna bedöm-
ning. Sveriges Förenade Studentkårer (SFS) anser att en analys av effek-
ter för dels studerande, dels de som inte studerar saknas. SFS efterlyser
ett helhetsgrepp på ungdomsfrågan. Boverket anser att det finns risk för
att besparingen är överskattad. Studiestödsutredningen menar att en tänk-
bar utformning av stödet till bostadskostnader inom ramen för studie-
stödssystemet är ett extra studielån. Ett nytt studiestödssystem kan emel-
lertid inte träda i kraft förrän tidigast den 1 juli 1997. Därmed skulle en
mellanperiod uppstå från det att ungdomsbostadsbidraget upphör till dess
att kompenserande åtgärder kan införas. Hyresgästernas Riksförbund
avstyrker. Landstingsorganisationen i Sverige (LO) pekar på att kostna-
derna för socialbidrag kommer att öka. Socialstyrelsen (SoS) anser att
risken är stor för övervältring på socialbidrag.
Skälen för regeringens förslag: Regeringen har tidigare tillkännagivit
som sin mening att det är väsentligt att en betydligt större andel av ung-
domskullama väljer att gå vidare till studier på universitets- och hög-
skolenivå (prop. 1995/96:25). För att stimulera fler ungdomar till att läsa
vidare är det väsentligt att studenterna har en acceptabel bostadssitua-
tion.
Studiestödssystemet är för närvarande under utredning i kommittén för
översyn av studiestödssystemet (U 1994:13). Av direktiven (1994:148)
framgår att kommittén bl.a. skall utreda förutsättningarna för ett mer
sammanhållet studiestödssystem, som innefattar stödformer inom både
utbildningsdepartementets och arbetsmarknadsdepartementets områden.
Kommittén skall belysa frågan om totalbelopp och bidragsnivåer inom
ramen för ett sådant sammanhållet studiestöd. Vidare skall kommittén se
över lånesystemet och återbetalningsvillkoren. Kommittén skall redovisa
sina förslag senast den 1 april 1996. Ett nytt studiestödssystem kan
emellertid inte träda i kraft förrän tidigast den 1 juli 1997. Det skulle
därmed, vilket studiestödsutredningen pekar på i sitt remissyttrande,
uppstå en mellanperiod om bostadsbidraget till studerande ungdomar
upphörde fr.o.m. det datum som utredningen föreslår, dvs. den 1 januari
1997, till dess att kompenserande åtgärder kan införas inom ett nytt
studiestödssystem.
Regeringen har den 7 mars 1996 beslutat överlämna Arbetsgruppens
för kartläggning och analys av ensamföräldrarnas situation rapport En-
samföräldrarna och den ekonomiska krisen samt Bostadsbidragsutred-
ningens betänkande till Studiestödsutredningen för beaktande i över-
vägandena kring hur studier också för dem med stor försörjningsbörda
och hög boendekostnad skall kunna underlättas. Enligt regeringens
mening bör inriktningen vara att det nuvarande bostadsbidraget till
studenter skall upphöra. Detta bör ske i samband med att ett nytt studie-
stödssystem träder i kraft. Studerande ungdomar utan bam bör således
Prop. 1995/96:186
39
med hänsyn till nämnda utredningsarbete tills vidare ha rätt till bostads-
bidrag.
Utredningen bedömer risken för övervältring på socialbidrag som stor
om bostadsbidraget till ungdomar slopas. I utredningen anges att 23 %
av totalt utbetalt bostadsbidrag under år 1994 gick till ungdomar med
socialbidrag. Vidare anges att 38 % av ungdomar med bostadsbidrag
hade socialbidrag någon gång under år 1994. Vid så omfattande be-
sparingsåtgärder som nu måste företas i bostadsbidragssystemet anser
regeringen dock att boendestandarden för hushåll med bam måste priori-
teras. Hushåll utan bam har normalt en större flexibilitet och anpass-
ningsförmåga än bamhushåll. Regeringen bedömer att bostadsbidraget
till ungdomar som inte studerar bör kunna slopas ff.o.m. den 1 januari
1997.
Ungdomarnas bostadsmarknad utreds för närvarande. Av direktiven
(1995:154) till den ungdomspolitiska kommittén (C 1995:10) framgår att
den bl.a. skall analysera utvecklingen av bostadsförsörjningen för ung-
domar. Kommittén skall också analysera möjligheten till och kostnader-
na för att skapa särskilda stimulanser som ökar ungdomars bosparande.
Den ungdomspolitiska kommittén skall redovisa sina förslag senast den
1 oktober 1996.
Förslaget beräknas ge upphov till en besparing på 300 miljoner kronor
per helår.
Prop. 1995/96:186
En övergång till ett nytt system för inkomstprövning av bostadsbidragen,
som ligger administrationen för fastställande av skatt nära, innebär en
betydande administrativ förändring. Introduktionen av detta system,
jämte de övriga åtgärder som regeringen föreslagit i det föregående,
kräver en noggrann förberedelse för att administrationen av det nya
regelsystemet skall fungera på ett fullgott sätt och för att avsedda be-
sparingseffekter skall uppnås.
De administrativa konsekvenserna av det nya regelsystemet, främst till
följd av ny inkomstprövning av bostadsbidragen, kommer inledningsvis
att bli påtagliga. Det gäller bl.a. förändringar av Riksförsäkringsverkets
ADB-system, uppbyggnaden av nya administrativa rutiner samt informa-
tion till och utbildning av försäkringskassornas personal. Informationsin-
satser måste vidare göras i stor skala för att bidragstagama i god tid
skall få kännedom om planerade förändringar. Mot denna bakgrund har
regeringen den 25 januari 1996 beslutat ge Riksförsäkringsverket i upp-
drag att - under förutsättning av vederbörligt riksdagsbeslut - vidta er-
forderliga förberedelser för administrationen av ett reformerat bostads-
bidragssystem. Verket har beräknat projektkostnaden för en sådan för-
beredelse till ca 15 miljoner kronor. I beloppet ingår kostnader för pro-
jektledning, ADB-utveckling, tillämpning (allmänna råd, information,
utbildning), uppföljning/utvärdering m.m.
40
På sikt torde det nya systemet medföra lägre administrationskostnader
än dagens system, bl.a. till följd av att den i dagsläget tidskrävande kon-
trollen av bidragstagamas inkomstförhållanden till största delen kommer
att ersättas av automatiska avstämningar. Regeringen har för avsikt att i
vårbudgeten 1996 återkomma med en bedömning av det samlade resurs-
behov som, på kort och medellång sikt, följer av Riksförsäkringsverkets
och försäkringskassornas administration av bostadsbidragen och vissa
andra socialförsäkringssystem. Kammarrätten i Jönköping och Domstols-
verket har vidare, i remissyttrande, påtalat att de nya reglerna kan kom-
ma att påverka måltillströmningen till de allmänna förvaltningsdom-
stolarna.
Beslut om ett nytt system för bostadsbidragsgivningen kan fattas av
riksdagen under våren 1996. Regeringen bedömer därför att det i prak-
tiken inte är möjligt att introducera så omfattande förändringar som det
här är fråga om redan ff.o.m. den 1 juli 1996. Det nya systemet bör
därför i huvudsak träda i kraft den 1 januari 1997. Bestämmelser om
begränsning av bidragsgrundande bostadsyta för de hushåll som nyan-
söker om bostadsbidrag kan dock införas redan den 1 juli 1996.
Flera remissinstanser, bl.a. Svenska Kommunförbundet och Lands-
organisationen i Sverige (LO), har påtalat risken för övervältringseffekter
på kommunernas kostnader för socialbidragen till följd av besparingsåt-
gärder inom bostadsbidragssystemet.
Besparingsåtgärder inom bostadsbidragen inverkar på hur mycket
socialbidrag som betalas ut, bl.a. eftersom hushåll kan få socialbidrag
först efter att de ansökt om de generella bidrag som de är berättigade
till. Vidare lämnas bostadsbidrag i betydande del till familjer som har
socialbidrag eller som med sänkta bostadsbidrag skulle kunna bli berätti-
gade till socialbidrag.
Regeringen har i det föregående angett att särskilda krav måste ställas
när det gäller utformningen av förslag till besparingsåtgärder inom bo-
stadsbidragsystemet. Ett av kraven är att riskerna för att dessa åtgärder
leder till övervältringar på socialbidragen minimeras. Huvuddelen av de
besparingar som förslagen i denna proposition ger upphov till uppkom-
mer till följd av förändrad inkomstprövning av bostadsbidragen (nytt
inkomstprövningssystem och breddad bas for inkomstprövningen). Efter-
som socialbidragen inte inkluderas i bostadsbidragsgrundande inkomst
torde många bostadsbidragstagare med socialbidrag inte komma upp i en
bidragsgrundande inkomst som överstiger de gällande inkomstgränsema
och därmed inte beröras av dessa typer av besparingsåtgärder.
Mot denna bakgrund kan övervältringen på de kommunala social-
bidragskostnadema beräknas komma att bli relativt liten i förhållande till
den totala ekonomiska effekten av förslagen i propositionen, som med
tanke på det statsfinansiella läget ändå bör genomföras fullt ut.
I bilaga 1 redovisas beräkningar av den samlade effekten för social-
bidragen till följd av föreslagna besparingsåtgärder. Dessa beräkningar
skall tolkas som indikatorer på risker för övervältringar, inte som en
prognos av utfallet efter det att åtgärderna vidtagits.
Prop. 1995/96:186
41
I bilaga 1 redovisas vidare fördelningseffekter av de kombinerade spar- Prop. 1995/96:186
förslagen för bostadsbidragstagande hushåll.
I den hittills gällande bidragshandläggningen skall all information om
bidragsgrundande faktorer primärt tillhandahållas försäkringskassan av
sökandena. Uppgifterna behöver dock kunna kontrolleras, vilket också
rutinmässigt görs. I det nu föreslagna nya systemet kvarstår kontrollbe-
hovet men tillkommer också att inkomstuppgifter för den slutliga av-
stämningen avses primärt bli inhämtade av försäkringskassan direkt från
utomstående källor (framför allt skatteregister).
Ett rationellt uppgiftsinhämtande förutsätter en tillfredsställande regle-
ring i två avseenden. Det första är uppgiftsskyldighet i lag eller förord-
ning för den som innehar uppgifterna. En sådan skyldighet bryter också
sekretess som annars skulle kunna förhindra att uppgifterna lämnas. Det
andra är de särskilda restriktioner som gäller för hantering av personupp-
gifter med automatisk databehandling och på ADB-medium.
Uppgiftsskyldighet för statliga och kommunala myndigheter, arbets-
givare m.fl. gäller i bostadsbidragsärenden enligt 20 kap. 9 § lagen om
allmän försäkring jämförd med 30 § lagen om bostadsbidrag. Uppgifts-
skyldigheten omfattar alla förhållanden som är av betydelse för tillämp-
ningen av lagen om bostadsbidrag. När det gäller den särskilda ADB-
rättsliga regleringen finns i dag för skatteregistrens del i skatteregister-
förordningen (1980:556) en föreskrift om utlämnande på ADB-medium
av ett begränsat antal uppgifter för kontroll av bostadsbidrag. Föreskrif-
ten behöver anpassas till de nu aktuella ändringarna i lagen om bostads-
bidrag. Enligt förordningen (1995:1016) om bostadsbidragsregister får
detta register tillföras uppgifter från bl.a. skatteregister.
Regeringen avser att inför introduktionen av det nya inkomstpröv-
ningssystemet se över om det finns behov av författningsändringar ut-
över den nämnda ändringen i skatteregisterförordningen.
Lagen om bostadsbidrag innehåller i vissa delar en relativt långtgående
detaljreglering. I andra delar är lagen däremot mycket kortfattad och
regleringen finns i stället i föreskrifter av lägre valör. Riksförsäk-
ringsverket har i bostadsbidragsförordningen (1993:739) fått ett om-
fattande bemyndigande att meddela föreskrifter i de avseenden som
lagen inte reglerar. Verket har med stöd av bemyndigandet meddelat tre
författningar med föreskrifter. Vidare har verket publicerat utförliga
"allmänna råd" som samlat presenterar hela regelverket tillsammans med
exempel och verkets rekommendationer om tillämpningen.
Med det nya system för inkomstprövning som nu föreslås följer en rad
nya detaljfrågor i handläggningen. Genom remissynpunkterna på utred-
42
ningens lagförslag, särskilt från Riksförsäkringsverket och olika försäk- Prop. 1995/96:186
ringskassor, har belysts att situationer kan uppstå i vilka det inte är
självklart hur inkomstprövningssystemet i detalj skall fungera. Den
främsta slutsats som bör dras av det som har framkommit i detta hän-
seende är att det inte är lämpligt att försöka detaljreglera systemet med
preliminärt beviljande och avstämning i lagen, eftersom detta kan be-
faras leda till en fastlåsning vid lösningar som när det praktiska arbetet
har kommit igång visar sig vara mindre lämpliga. Lagen måste själv-
fallet ange systemets principer och huvuddrag, och då särskilt klargöra
vilka krav som kan ställas på den enskilde i olika avseenden. I övrigt
bör emellertid regelverket i de nya delarna utformas med den större
flexibilitet som möjliggörs av en reglering genom föreskrifter på lägre
nivå än lag.
Regeringen har i det föregående lämnat förslag till ett nytt system för
bostadsbidragen, som beräknas ge upphov till en betydande minskning
av kostnaderna för bidragsgivningen. Systemet har byggts upp så att det
skall vara långsiktigt hållbart, både när det gäller reglernas utformning
och i fråga om kostnadskontrollen inom systemet. Bidragsreglerna har
konstruerats så att överutnyttjande skall förebyggas. Sammantaget beräk-
nas det nya systemet leda till en varaktig minskning av kostnaderna för
bidragsgivningen på ca 2 300 miljoner kronor per helår.
Mot bakgrund av det nya bostadsbidragssystemets långsiktiga bespa-
ringseffekter och med hänsyn till erforderlig förberedelse för en effektiv
administration, föreslår regeringen att de nya bestämmelserna i huvudsak
skall träda i kraft den 1 januari 1997. Bestämmelser om begränsning av
bidragsgrundande bostadyta för de hushåll som nyansöker om bostads-
bidrag föreslås dock införas ff.o.rn. den 1 juli 1996. För budgetåret
1995/96 beräknas denna senare åtgärd innebära minskade kostnader för
bidragsgivningen med ca 130 miljoner kronor.
Från och med år 1996 tillämpas inom regeringskansliet en reformerad
budgetprocess. Den innebär bl.a. att regeringen i mitten av april, i den
s.k. ekonomiska vårpropositionen, lämnar riksdagen förslag till ett fler-
årigt beslut om utgiftstak och riktlinjer för 27 utgiftsområden inom den
statliga budgeten. Efter vårpropositionen vidtar den ramberedning som
skall resultera i förslag till fördelning på anslag inom utgiftsområdes-
ramama. Bostadsbidragen ingår i utgiftsområde 18 "Samhällsplanering,
bostadsförsöijning och byggande". Slutligt beslut om budgetbeloppen
läggs därefter fram till riksdagen i budgetpropositionen.
Regeringen avser, i enlighet med den reformerade budgetprocessen, att
dels i den ekonomiska vårpropositionen återkomma med en reviderad
beräkning av anslagsbelastningen för bostadsbidragen under innevarande
budgetår, dels i budgetpropositionen hösten 1996 redovisa det anslagsbe-
hov som för budgetåret 1997 följer av de förslag till nytt bostadsbidrags-
system som här redovisats.
43
Prop. 1995/96:186
21.1 Direktutbetalning av bostadsbidrag
Bostadsutskottet har i betänkandet 1994/95:BoU14 med anledning av två
motioner behandlat frågan om direktutbetalning av bostadsbidrag till
hyresvärd. Utskottet anförde:
I och med att administrationen av bostadsbidragen den 1 januari
1994 flyttades från kommunema/Boverket till försäkringskassan/RFV
förändrades i viss mån de rutiner som tillämpades för utbetalning av
bostadsbidrag.
Det var tidigare möjligt att få bostadsbidraget utbetalt direkt till
hyresvärden/bostadsföretaget. När administrationen överfördes till
RFV ändrades dessa rutiner. Bara om det finns särskilda skäl går det
nu att få bostadsbidraget utbetalat till annan än bidragstagaren.
Sådana skäl är enligt RFV fysisk eller psykisk sjukdom eller andra
jämförliga tillstånd. Om synnerliga skäl föreligger får försäkringskas-
san på framställning av socialnämnd betala ut bidraget till lämplig
person eller till nämnden. Synnerliga skäl kan t.ex. vara att det är
klarlagt att bostadsbidraget används för att finansiera drogmissbruk,
spelmissbruk e.d.
I de båda motionerna föreslås ett riksdagens tillkännagivande till
regeringen om att de nuvarande reglerna för utbetalning av bostads-
bidrag ändras så att försäkringskassorna ges möjlighet att betala ut
bostadsbidrag till hyresvärdarna, dvs. i princip en återgång till de
möjligheter som fanns när Boverket/kommunema administrerade bi-
dragen.
Utskottet vill med anledning av de båda motionerna anföra följande.
I den bostadsbidragslag som upphävdes vid utgången av år 1993,
lagen (1988:786) om bostadsbidrag, fanns alltså en möjlighet att få
bidraget utbetalat till någon annan än den som sökt bidraget. I denna
angavs i 25 § att bostadsbidraget skall betalas ut till den som har sökt
bidraget om inte sökanden begärt att det skall betalas ut till någon
annan. Utskottet vill fästa uppmärksamheten på att det fordrades ett
medgivande från bidragstagaren för att det skulle vara möjligt att få
bostadsbidraget utbetalat till någon annan än denne. Han måste själv
fatta beslut därom. Det är viktigt att ha denna omständighet klar. Det
var inte - om inte särskilda eller synnerliga skäl förelåg - fråga om
utbetalning till hyresvärden/bostadsföretaget mot bidragstagarens vilja.
Den fråga som motionärerna tar upp är således en annan än den som
understundom aktualiserades i riksdagen bl.a. i början av 1970-talet
och som gick ut på att bostadsbidraget i princip skulle betalas till
hyresvärden. Sådana propåer har alltid avvisats av riksdagen bl.a. med
hänvisning till det intrång i den personliga integriteten som ett
genomförande av dem skulle innebära.
Vad frågan nu gäller är emellertid en återgång till en tidigare - och
såvitt utskottet har sig bekant - väl fungerande och rationell ordning.
44
Denna ordning innebär att den enskilde bidragstagaren ges möjlighet
att medge att bostadsbidraget betalas ut till någon annan, vanligen
hyresvärden, utan att därför den personliga integriteten för den skull
träds för när. Att utskottet känner sympati för denna möjlighet med
utbetalning direkt till värden som fanns tidigare är i och för sig inte
förvånande mot bakgrund av vad utskottet ovan och tidigare år anfört
om att bostadsbidragen är en del av det bostadspolitiska stödsystemet.
Den tidigare ordningen med möjlighet till utbetalning direkt till hyres-
värden bör kunna tillämpas även när administrationen av systemet
anförtrotts en ny huvudman.
Även om utskottet således anser att det av olika skäl finns goda
motiv för en återgång till den tidigare ordningen vill utskottet likväl
inte nu oreserverat föreslå en sådan. Utskottet anser det emellertid
välbetänkt att anmoda regeringen att ta initiativ till en översyn i
vilken bör belysas de olika aspekter - samhällsekonomiska, privateko-
nomiska, administrativa och andra - som kan finnas på frågan. Där-
efter bör regeringen i förening med sin syn på frågan återkomma till
riksdagen i ärendet i sådan tid att den nya ordningen kan börja tilläm-
pas ff.o.rn. bidragsåret 1996.
Riksdagen beslöt att som sin mening ge regeringen till känna vad ut-
skottet sålunda anfört (rskr. 1994/95:312).
I det nu aktuella lagstiftningsärendet har Sveriges Allmännyttiga Bo-
stadsföretag (SABO) i yttrande över bostadsbidragsutredningens be-
tänkande föreslagit en återgång till tidigare förhållanden i fråga om
direktutbetalning.
Regeringen gör följande bedömning.
Enligt 23 § första stycket i den nu gällande lagen om bostadsbidrag får
försäkringskassan på begäran av sökanden besluta att bidraget skall
betalas ut till någon annan än sökanden. Bestämmelsen överensstämmer
i sak med 25 § första stycket i den tidigare gällande lagen. I proposi-
tionen med förslag till den nu gällande lagen framhölls att en förutsätt-
ning för utbetalning till någon annan än sökanden är att sökanden gör en
särskild framställning om önskemålet (prop. 1992/93:174). Riksförsäk-
ringsverket har i sina allmänna råd om bostadsbidrag (1993:6) rekom-
menderat försäkringskassorna att bifalla en framställning från sökanden
om utbetalning till annan endast om det finns särskilda skäl för utbetal-
ning till annan än sökanden, såsom fysisk eller psykisk sjukdom eller
andra jämförliga tillstånd.
I sak kan allmänt sägas följande i frågan om direktutbetalningar.
Det bostadsbidragssystem som infördes år 1994 bygger, vilket
poängteras i förarbetena, på ett särskilt samspel mellan den enskilde och
försäkringskassan. Ett ökat ansvarstagande har lagts på individen, fram-
för allt när det gäller att anmäla ändringar av olika bidragsgrundande
faktorer. I ett nytt inkomstprövningssystem enligt regeringens förslag
med preliminära bidrag och en slutlig avstämning torde detta förhållande
förstärkas ytterligare. Betalas under dessa omständigheter bostads-
bidraget direkt till hyresvärd finns en risk för att den enskilde känner
Prop. 1995/96:186
45
mindre ansvar för att anmäla förändringar av bidragspåverkande faktorer
eller blir mindre uppmärksam på dem. I den mån detta blir fallet och
leder till att för mycket bidrag betalas ut har direktutbetalningen orsakat
onödiga återbetalningssituationer, till skada för både den enskilde bi-
dragstagaren och samhället.
Det nya system för inkomstprövning och bidragsbeviljning som före-
slås i denna proposition innebär relativt stora förändringar i olika av-
seenden i fråga om ärendehandläggningen. När det nya systemet har
fungerat någon tid skall en utvärdering göras. Regeringen anser under
dessa förhållanden att den översyn rörande frågan om direktutbetalning
av bostadsbidrag, som riksdagen har anmodat regeringen att ta initiativ
till, lämpligen inte bör genomföras nu.
21.2 Kretsen bidragsberättigade
Vid 1990/91 års riksmöte togs frågan om kretsen av bidragsberättigade
upp i tre motioner, Bo43(fp), Bo45(v) yrkande 4 och Bo46(s). I den
förstnämnda och den sistnämnda motionen anfördes att det saknas skäl
att behålla den diskriminering som enligt motionärerna ligger i att endast
heterosexuella samboende jämställs med makar. I de tre motionerna
föreslogs en ändring av den dåvarande lagen (1988:786) om bostads-
bidrag så att med makar skulle jämställas samboende såväl av samma
som av motsatt kön.
Bostadsutskottet (1990/91 :BoU 16) fann det rimligt att en eventuell
vidgning av kretsen bidragsberättigade till att avse personer av samma
kön borde göras utan beaktande av samlevnadsform. Utskottet var alltså
inte berett att förorda en begränsad vidgning av kretsen så att endast
homosexuella sambor skulle komma att omfattas av de ändrade reglerna.
En sådan ändring skulle annars ha kunnat göras genom att bostads-
bidragslagen togs in bland de lagar som räknas upp i lagen (1987:823)
om homosexuella sambor. Utskottet hänvisade till Partnerskapskommit-
téns (Ju 1991:01) då pågående arbete med en översyn av behovet av en
lagstiftning om s.k. registrerat partnerskap och gav regeringen till känna
att den borde följa frågan och dess återverkan på eventuella förslag till
ändringar i bostadsbidragslagen. Frågan om en eventuell vidgning av
kretsen bidragsberättigade i enlighet med ovanstående har därefter be-
handlats av utskottet vid två senare tillfällen (1991/92:BoU25 resp.
1992/93:BoU21). Vid båda tillfällena har utskottet i huvudsak hänvisat
till sina tidigare ställningstaganden.
År 1993 redovisade Partnerskapskommittén resultatet av sina över-
väganden i betänkandet Partnerskap (SOU 1993:98). Kommitténs förslag
innebar bl.a. att en särskild lagreglering avseende homosexuella sam-
boende skulle införas. Den 1 januari 1995 trädde lagen (1994:1117) om
registrerat partnerskap i kraft. Lagen gör det möjligt för två personer av
samma kön att registrera sitt partnerskap. Rättsverkningarna av en regi-
strering motsvarar i huvudsak vad som gäller för äktenskap. Det innebär
bl.a. att äktenskapets regler om giftorätt, bodelning, arvsrätt m.m. blir
tillämpliga även på partnerskapet. Detsamma gäller för regler om olika
bidragsformer.
Prop. 1995/96:186
46
Lagen om registrerat partnerskap innebär således att de som registrerat Prop. 1995/96:186
partnerskap ff.o.m. den 1 januari 1995 kan beviljas bostadsbidrag på
samma villkor som för makar, oavsett om det finns bam i hushållet eller
inte.
Frågan om en vidgning av kretsen bostadsbidragsberättigade till att
avse personer av samma kön utan beaktande av samlevnadsform har
emellertid därmed endast delvis fått sin lösning. Frågan om bostads-
bidrag skall kunna utges till andra samboende av samma kön, dvs. till
dem som inte har registrerat ett partnerskap, kvarstår.
Bostadsbidrag till barnfamiljer har byggts upp kring ett föräldrapar
eller två gifta vuxna som lever tillsammans med bam och har sedan
utvidgats till par som lever under äktenskapsliknande förhållanden. Det
är inte tänkt att två vuxna som delar bostad men i övrigt inte har några
relationer med varandra tillsammans skall kunna få bostadsbidrag. Rätten
till bostadsbidrag till hushåll utan bam har byggts upp efter samma prin-
ciper, dvs. för att ett par skall kunna söka bostadsbidrag tillsammans
förutsätts en äktenskapsliknande relation. Enligt regeringens mening
skall bostadsbidragen även i fortsättningen ha en familjepolitisk inrikt-
ning och stödet vara en del av det familjeekonomiska stödsystemet.
Att öppna möjligheten för alla samboende par oavsett samlevnadsform
att tillsammans söka bostadsbidrag är inte rimligt med tanke på de eko-
nomiska konsekvenser som detta medför. Vidare skulle det ursprungliga
familjepolitiska syftet med bidragsgivningen väsentligt försvagas, vilket
kan åskådliggöras genom följande exempel.
Det vore inte rimligt att medge gemensam bostadsbidragsansökan av
hyresvärd och inneboende, som inte har någon hushållsrelation utöver
hyresförhållandet, även om de är av samma kön. Inte heller för syskon
eller föräldrar och bam över gällande åldersgräns som bor tillsammans
bör bostadsbidrag kunna utges. Den möjligheten finns inte i dagens sys-
tem när det gäller syskon eller föräldrar och äldre bam av motsatt kön.
Något skäl att öppna den möjligheten för dessa grupper när de är av
samma kön finns inte. Inte heller bör bidrag normalt kunna utges till två
goda vänner som delar bostad, men som i övrigt inte har någon ekono-
misk gemenskap. En sådan bidragsgivning svarar inte mot bostads-
bidragens familjepolitiska inriktning och bör därför inte ske.
För homosexuella samboende som registrerat partnerskap har möjlig-
heten att söka bostadsbidrag nyligen öppnats. Regeringen är inte beredd
att nu förslå en ytterligare vidgning av kretsen bostadsbidragsberättigade
av samma kön.
21.3 BTP och bostadsbidrag till hushåll utan bam
Enligt 12 § lagen (1993:737) om bostadsbidrag lämnas inte bostads-
bidrag till hushåll utan bam om sökanden eller dennes make uppbär
bostadstillägg till pensionärer (BTP). I 2 § samma lag anges vidare att
med makar avses makar som lever tillsammans. I motion Bo217(c), som
behandlades vid 1993/94 års riksmöte, anfördes bl.a. att bestämmelserna
i 12 § lagen om bostadsbidrag kommit att tillämpas även i de fall makar
47
varaktigt bor på skilda håll och har skilda hushåll. Detta kan enligt mo- Prop. 1995/96:186
tionären i enskilda fall få orimliga konsekvenser. Om t.ex. den ene
maken varaktigt bor på servicehus och där uppbär BTP kan inte den
andre maken samtidigt uppbära bostadsbidrag för sitt boende, trots att
inkomstförhållanden och bostadskostnader är sådana att bidrag hade
lämnats om den andre maken hade betraktats som ensamboende. Riks-
dagen angav (1993/94:BoU16, rskr. 1993/94:301) att det vid regeltill-
lämpningen i detta och andra liknande fall bör finnas utrymme för att
beakta att särskilda omständigheter finns, som innebär att makar lever
åtskilda.
Den 1 januari 1996 har rätten till bostadsbidrag för hushåll utan bam,
där någon av familjemedlemmarna är 29 år eller äldre, upphört. Rege-
ringen anser att en ändring i enlighet med ovanstående av bostads-
bidragslagen eller dess tillämpning därmed har förlorat aktualitet.
21.4 Folkbokföring och bostadsbidrag
Regeringen har anmodats (1994/95:BoU14, rskr. 1994/95:312) att före-
lägga riksdagen förslag till ändring av lagen (1993:737) om bostads-
bidrag så att krav ställs på att bostadsbidragssökanden, om inte särskilda
skäl föreligger, skall vara folkbokförd på den bostad han söker bidrag
för. Regeringen delar riksdagens uppfattning att sådant krav skall ställas.
Regeringen kan dock konstatera att någon ytterligare lagreglering i
frågan inte synes nödvändig.
Bostadsbidrag i form av bidrag till bostadskostnader lämnas enligt 1 §
bostadsbidragslagen för den bostad där sökanden är bosatt. Eftersom
enligt folkbokföringslagen (1991:481) var och en skall folkbokföras på
den fastighet och i den territoriella församling där han enligt folkbok-
föringslagens närmare bestämmelser är att anse som bosatt, skall
sökanden normalt vara folkbokförd på den fastighet där bostaden för
vilken han söker bostadsbidrag är belägen. Saken kan också uttryckas så,
att det förhållandet att sökanden inte är folkbokförd på nämnda fastighet
från försäkringskassans sida bör kunna uppfattas som en stark presum-
tion för att han inte är bosatt där.
Såsom berördes i propositionen om administrationen av bostads-
bidragen till barnfamiljer m.m. (prop. 1992/93:174) finns det emellertid
vissa undantagssituationer, som gör att ett ovillkorligt krav på folkbok-
föring inte kan gälla. Speciella fall kan inträffa när det råder oklarhet om
sökandens rätta folkbokföringsort eller godtagbara skäl finns för att en
flyttningsanmälan inte har gjorts. Enligt folkbokföringslagen finns möj-
lighet att medge kvarskrivning på den gamla folkbokföringsorten om
någon har blivit utsatt för allvarlig eller upprepad brottslighet. I dessa
undantagssituationer torde det ankomma på sökanden att redovisa skälen
till att han inte är folkbokförd på fastigheten och på lämpligt sätt styrka
att han uppfyller kravet att vara bosatt där.
48
Den föreslagna nya paragrafen innehåller - efter en introduktion i första
stycket som något antyder bidragets konstruktion och härvid lyfter fram
den bidragsgrundande inkomstens betydelse - i andra stycket den nya
principen att bidraget fastställs först när inkomsten är slutligt känd, och
att det bidrag som betalas ut dessförinnan är preliminärt.
Definitionerna i de nuvarande punkterna 1 och 2 är i och med övriga
föreslagna ändringar inte längre aktuella.
Bevisregeln om makars sammanlevnad har flyttats hit som ett nytt första
stycke från 8 § och samtidigt omredigerats, utan någon avsedd saklig
ändring. Paragrafen är i övrigt oförändrad.
Det centrala i den bidragsgrundande inkomsten är summan av de vid
den årliga taxeringen fastställda inkomsterna av de tre inkomstslagen
näringsverksamhet, tjänst och kapital. Det valda inkomstmåttet innebär
att allmänna avdrag inte minskar den bidragsgrundande inkomsten. Som
huvudregel gäller däremot att avdrag i en förvärvskälla får sådan effekt.
Undantag från denna huvudregel finns, för förvärvskällor i inkomst-
slagen näringsverksamhet och kapital, i andra stycket. Av punkterna av-
seende tillägg i andra stycket har 1-4 överförts från nuvarande 6 §. I
punkt 1 har därvid gjorts ett förtydligande om kostförmån, som föranleds
av sjömansskattelagens speciella konstruktion. Kostförmånens värde kan
bestämmas med ledning av de föreskrifter som Riksförsäkringsverket
årligen meddelar för beräkningen av pensionsgrundande inkomst. Punkt
2 har kompletterats med inkomster som på grund av dubbelbeskattnings-
avtal inte ingår i den taxerade inkomsten. Punkt 5 avser ett antal av-
dragsposter i näringsverksamhet som skall återläggas. Det är avdrag som
har karaktär mer av frivilliga dispositioner än nödvändiga omkostnader,
och som i likhet med allmänna avdrag inte bör tillåtas minska den bi-
dragsgrundande inkomsten. Vidare undantas underskott från tidigare
beskattningsår. Punktens innehåll har kommenterats i avsnitt 12. Genom
punkt 6 begränsas verkan av avdrag från inkomst av kapital till tre fall.
De två första gäller realisationsvinster, som inte tidigare har ingått i
bidragsgrundande inkomst. Kvittning tillåts här mot realisationsförluster
under samma beskattningsår, och minskning av kapitalinkomsten tillåts
genom uppskovsavdrag enligt lagen om uppskovsavdrag vid byte av
bostad. Att näringsidkares avdrag för negativ räntefördelning inte åter-
läggs beror på att beloppet, vilket beskattas som intäkt i näringsverksam-
het, då skulle ingå dubbelt i den bidragsgrundande inkomsten, övriga
avdrag från inkomst av kapital skall återläggas. 1 återläggningsfallen
Prop. 1995/96:186
49
4 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 186
skall den bidragsgrundande inkomsten ökas med de belopp som de Prop. 1995/96:186
nämnda avdragen har minskat näringsinkomst respektive kapitalinkomst.
Härmed avses avdragens inkomstminskande verkan ned till noll, inte
uppkomsten av underskott. Avdrag skall således inte återläggas till den
del de överstiger de inkomster de skall jämföras med. Minskningsposter-
na i tredje stycket är endast nödvändiga avstämningsposter till punkt 5.
Beträffande allt som har varit föremål för beslut vid taxeringen gäller att
taxeringsbeslutet är bindande för beräkningen av den bidragsgrundande
inkomsten. Anknytningen till den inkomst som fastställs i inkomsttaxe-
ringsförfarandet innebär att avstämningen och fastställandet av det slut-
liga bidraget alltid görs per bidragstagarens beskattningsår, som alltid är
detsamma som kalenderår. Tillägg i form av icke skattepliktiga intäkter
får hänföras i tiden på samma sätt som skulle ha skett om intäkterna
hade varit skattepliktiga. Tillägg för förmögenhet (enligt den följande
paragrafen) får anses belöpa på det beskattningsår som gäller för för-
mögenhetstaxeringen, dvs. det kalenderår vars utgång utgör beskattnings-
tidpunkten för förmögenheten. Det innebär att tillägget hänförs till det
kalenderår vid vars utgång förmögenheten finns.
Beaktandet av förmögenhetsinnehav har kommenterats i avsnitt 9. An-
knytningen till lagen om statlig förmögenhetsskatt sker på två sätt. Om
den beskattningsbara förmögenheten uppgår till mer än 800 000 kronor
och således ett beskattningsbeslut fattas, är detta beslut bindande i fråga
om den beskattningsbara förmögenhetens storlek. I andra fall är det
reglerna i lagen om statlig förmögenhetsskatt som gäller, och förmögen-
heten skall bestämmas till det belopp som skulle ha blivit innehållet i ett
taxeringsbeslut om ett sådant hade fattats. En följd av anknytningen till
skattereglerna är att det undantag för företagsförmögenhet som finns där
slår igenom. Denna fråga har berörts i avsnitt 9. I fråga om relevant
tidpunkt gäller reglerna för förmögenhetstaxeringen, vilket innebär att
det är innehavet vid utgången av beskattningsåret dvs. kalenderåret som
är avgörande. Se även kommentaren till föregående paragraf. Att det är
förhållandena vid utgången av varje kalenderår som är avgörande inne-
bär att frågan om förmögenheten i princip måste uppmärksammas av
alla sökande inför avstämningen, så att ändringar i förhållande till vad
som preliminärt angivits i ansökningen i förekommande fall anmäls och
kan påverka det slutliga bostadsbidraget. Regeln om avrundning nedåt
till närmaste hela tiotusental kronor minskar dock antalet justeringar på
grund av sådana ändringar.
Fördelningsregeln i andra stycket behövs på grund av den föreslagna
uppdelningen av inkomstgränsen för makar (se 13 §).
Fördelningsregeln i tredje stycket behövs på grund av den föreslagna
uppdelningen av inkomstgränsen för makar (se 13 §).
50
Bevisregeln om makars sammanlevnad har flyttats till 3 §.
Bestämmelsen att bidragsgrundande inkomst skall beräknas gemensamt
för makar har tagits bort, i konsekvens med att det för barnfamiljer före-
slås införande av individuella inkomstgränser vid bidragsberäkningen.
Beträffande inkomstberäkningen för övriga makar torde bestämmelsen
inte heller behövas.
Beskattningsåret är för alla fysiska personer lika med kalenderår. Den
tolvmånadersperiod för vilken preliminärt bidrag normalt beviljas kom-
mer regelmässigt att avvika från beskattningsåret, men avstämningen och
fastställandet av det slutliga bidraget görs alltid per beskattningsår. Vid
nybeviljning och upphörande av bostadsbidrag kan dock även perioden
för det slutliga bidraget avvika från beskattningsåret, genom att vara
kortare än detta. I sådana fall skall den bidragsgrundande inkomsten
anses vara lika fördelad över beskattningsårets månader. Regeln innebär
att det är hushållets ekonomiska situation sedd över hela året som är
avgörande även i fråga om bidrag som bara avser en del av året. Ett
särskilt fall är det där två makar separerar under året. Separationen är då
för det första en omständighet som skall bryta den pågående bidrags-
perioden; bidrag för tid efter separationen förutsätter ny ansökan av var
och en av makarna. Men makarnas respektive ekonomiska förhållanden
efter separationen skall inte heller inverka på bidraget före separationen
såvitt gäller den andra maken. Detta måste bli den nödvändiga följden
av att makars inbördes beroende av varandras förhållanden när det gäller
rätten till förmåner inte kan bli bestående efter det att gemenskapen dem
emellan har upphört. På grund av denna - överordnade - regel kan för-
delningsregeln inte alltid upprätthållas i dessa fall. Det blir då i stället
nödvändigt att utreda inkomsternas fördelning över året. Frågan om
lämpliga lösningar kan bli föremål för verkställighetsföreskrifter. Några
undantag från fördelningsregeln i förhållande till en och samma person
eller ett under året oförändrat hushåll skall inte förekomma.
Prop. 1995/96:186
9§
Såsom framgår av avsnitt 10 avser regeringen att - som en väg att be-
akta förekomst och tillväxt av förmögenhet i form av den bostad för
vilken bidrag söks - införa en särskild begränsning av den kapitalkost-
nad som får räknas in i bostadskostnaden för ägda bostäder. Eftersom
det kan hävdas att föreskrifter om detta går utöver rena verkställighets-
föreskrifter och även utgör en avvikelse från vad som får anses gälla
enligt lagen, ges föreskrifterna stöd i lagen genom denna paragraf.
10 §
Det föreslagna nya femte stycket innehåller en storleksbegränsning som
gäller rätten till bostadsbidrag för s.k. umgängesrättsbam. Begreppet
bostadsyta får definieras närmare genom verkställighetsföreskrifter.
51
12 § Prop. 1995/96:186
Genom den nya punkten 2 i första stycket avskaffas rätten till bostadsbi-
drag för andra ungdomar utan bam än studerande. Kretsen av bidragsbe-
rättigade enligt punkt 2 utgörs av dels studerande som uppbär studiestöd
enligt 3, 4 eller 7 kap. studiestödslagen eller enligt lagen om särskilt
vuxenstudiestöd för arbetslösa, dels sådana studerande med utbildnings-
bidrag som i detta sammanhang bör jämställas med de förstnämnda,
enligt en avgränsning som regeringen eller Riksförsäkringsverket kom-
mer att besluta.
Förslaget om individuella inkomstgränser för makar har kommenterats i
avsnitt 8. Att bidrag som beräknas till mindre belopp än 1 200 kronor
per helt år - med år avses kalenderår - inte betalas ut är detsamma som
att rätt till bidrag i sådana fall inte föreligger. Om bidrag löper under
bara en del av kalenderåret får beloppet 1 200 kronor proportioneras.
Preliminärt bidrag skall i dessa fall inte betalas ut. Någon avstäm-
ning/prövning av slutligt bostadsbidrag i efterhand skall då inte heller
ske.
Höjningen av det särskilda bidraget har behandlats i avsnitt 15 och kom-
menteras nedan under Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser.
Begränsningen av den bidragsgrundande bostadsytan har kommenterats
i avsnitt 14. Begreppet bostadsyta får definieras närmare genom verk-
ställighetsföreskrifter.
Det nya andra stycket motsvarar det nya andra stycket i 13 §.
Paragrafen har kommenterats i avsnitt 14.
Tredje stycket skulle behöva modifieras för att passa till det nya syste-
met med preliminära och slutliga beslut. Det kan emellertid knappast
finnas skäl att reglera denna fråga i lag, varför bestämmelsen föreslås
utgå.
När en ansökan bifalls betyder det att preliminärt bostadsbidrag kommer
att utges under högst tolv månader. För tid därefter krävs en ny ansökan.
52
Regeln om ändring i rätten till bidrag den första dagen i en månad har Prop. 1995/96:186
ändrats efter påpekanden att den nuvarande ensidiga regeln kan leda till
att en person får en dubbel rätt till bidrag en månad. Huvudregeln om
retroaktivitet föreslås ändrad så att bidrag inte längre lämnas för tid före
ansökningsmånaden. Andra styckets bestämmelse om bidrag för begrän-
sad tid torde i och med övriga ändringar inte längre tjäna något påtagligt
syfte, och föreslås upphävd.
Att preliminärt bostadsbidrag beräknas efter en uppskattad bidragsgrun-
dande inkomst för att så nära som möjligt motsvara det slutliga bostads-
bidraget är den överordnade normen om preliminärt bidrag. Den innebär
att preliminärt bidrag skall beräknas för varje kalenderår för sig i de fall
bidrag söks för en period som sträcker sig över två kalenderår. Om för
något kalenderår bidraget kan beräknas till mindre än 100 kronor per
månad eller 1 200 kronor per helt år föreligger ingen rätt till bidrag för
det året. Regeln innebär också, i förening med bestämmelsen om ändring
i 25 §, att en ändring som görs när redan ett för högt månadsbelopp har
betalats ut under någon tid skall syfta till att om möjligt få totalbeloppet
för hela kalenderåret att stämma. Uppgifter om förväntad inkomst från
sökande som är näringsidkare kan vara svårare att kontrollera än uppgif-
ter från löntagare. För dessa sökande ges därför en särskild presumtions-
regel om uppskattningen av bidragsgrundande inkomst.
Paragrafen har kommenterats i avsnitt 7.
Paragrafen har kommenterats i avsnitt 7.
Bestämmelsen om skyldighet att anmäla ändrade förhållanden föreslås
få en generell lydelse i fråga om vilka omständigheter den omfattar.
Vilka de omständigheter är som har betydelse måste göras klart för bi-
dragsmottagaren redan vid ansökningen, framför allt via de blanketter
som används. Anmälningsskyldigheten avses kunna uppfyllas, förutom
genom en formlig anmälan som leder till ett nytt beslut, på det förenk-
lade sätt som berörs i avsnitt 7. Paragrafens lydelse har också jämkats
för att täcka sådan tid före avstämningstidpunkten under vilken något
preliminärt bostadsbidrag av någon anledning inte längre betalas ut.
Paragrafen är ändrad till att gälla det preliminära bidraget.
53
26 § Prop. 1995/96:186
Paragrafens lydelse har jämkats för att täcka dels den tid under vilken
någon uppbär bidrag - numera preliminärt bidrag dels eventuell tid
därefter fram till dess avstämningen för det aktuella kalenderåret äger
rum.
I denna paragraf har sammanförts den hittills existerande återbetal-
ningsbestämmelsen och den nya återbetalningen efter avstämning av
inkomst. Kravet i den äldre bestämmelsen att bidragstagaren skall ha
antingen förorsakat felutbetalningen eller skäligen bort inse den har
tagits bort. Hur det förhåller sig i dessa avseenden är något som kan
ingå i bedömningen av om eftergift bör ges. Paragrafen innehåller en
eftergiftsregel med en sedvanlig utformning. Till frågan vad som allmänt
sett skall anses utgöra tillräckliga skäl för eftergift av återkrav av social-
försäkringsersättningar finns en rätt rikhaltig rättspraxis. Att för bostads-
bidrag återbetalning av preliminärt bidrag efter inkomstavstämning är ett
reguljärt inslag i systemet och därmed något i viss mån förutsebart på-
kallar dock en särskilt restriktiv tillämpning.
Inkomstberäkningens bindning till inkomst- och i förekommande fall
förmögenhetstaxeringen innebär att ändringar i beskattningsbeslut direkt
kan påverka vad som är rätt bostadsbidrag. Om en taxeringsändring
avser höjning av inkomst eller förmögenhet är det fråga om att bidraget
borde ha varit lägre. Enligt 28 § i den föreslagna nya lydelsen skall
bostadsbidrag som har lämnats felaktigt eller med för högt belopp åter-
betalas. Det kan alltså hävdas att 28 § blir tillämplig vid taxeringsän-
dring i höjande riktning. Samtidigt är det inte utan vidare naturligt att
tala om att bidrag har lämnats med för högt belopp om avstämning har
gjorts i enlighet med ett vid tidpunkten gällande beskattningsbeslut. För
taxeringsändringar i sänkande riktning torde det inte finnas någon be-
stämmelse som kan åberopas till stöd för en höjning av bostadsbidraget
i efterhand. I förevarande paragraf regleras uttryckligen frågan om om-
prövning av beslut om slutligt bostadsbidrag till följd av taxeringsän-
dring i både sänkande och höjande riktning. Taxeringsändringar till den
skattskyldiges fördel kan förekomma inom fem år efter taxeringsåret.
Taxeringsändringar till den skattskyldiges nackdel kan förekomma under
året efter taxeringsåret och, om oriktig uppgift har lämnats, i form av
eftertaxering under ytterligare fyra år. Härtill kommer eventuell tid för
processer i förvaltningsdomstol.
I paragrafens andra stycke begränsas möjligheten till nya beslut efter
två år genom ett krav att den ifrågasatta höjningen eller sänkningen av
bostadsbidraget då skall vara väsentlig. Härmed avses att det varken
beloppsmässigt eller procentuellt av bidraget skall vara fråga om endast
en mindre höjning eller sänkning.
54
Tidpunkterna då de olika ändringarna föreslås få verkan har behandlats
i avsnitt 17. övergångsbestämmelsen i punkt 2 innebär att höjningen av
det särskilda bidraget får verkan successivt i takt med att flerbarns-
tilläggen avskaffas enligt övergångsbestämmelserna till den ändringen i
bambidragslagen.
Prop. 1995/96:186
55
I följande bilaga presenteras en fördelningsanalys av en kombination av
ett antal sparförslag. Beräkningarna, som utförts på samma sätt som i
bilaga 3 till Bostadsbidragen - effektivare inkomstprövning - besparingar,
avser enbart familjer med bam. Med hjälp av en mikrosimuleringsmodell
som SCB (Statistiska Centralbyrån) utarbetat tillsammans med regerings-
kansliet har fördelningseffekterna analyserats. Beräkningarna baseras på
en urvalsundersökning varför resultaten omgärdas med en statistisk
osäkerhet.
I modellen bygger redan bidragsgrundande inkomst på taxeringsdata,
därför betraktas i huvudalternativet det nya inkomstprövningssystemet
som infört. Dessutom används en bidragsgrundande inkomst som in-
kluderar reavinster och där de nya avdragsreglema för resor och övriga
kostnader tillämpas. Effekterna av dessa tre sparförslag finns alltså inte
inkluderade i kombinationsförslaget. Dessutom kan inte sparförslaget
som begränsar bidragsgrundande boendeytan för umgängesrättsföräldrar
beaktats utifrån denna urvalsundersökning. Referensen utgörs av 1996
års ekonomiska förutsättningar och jämförelserna har gjorts, undantaget
ovan givna förutsättningar, utifrån 1996 års regelsystem.
De sparförslag som kombinerats finns beskrivna i kapitel 8, 9, 10, 12
och 14. Sparförslaget i kapital 12 har endast schablonmässigt beaktats.
Samtliga förslag analyseras endast för barnfamiljer.
Risk för övervältring på socialbidrag på grund av förslag om att slopa
bostadsbidrag till ungdomar mellan 18 och 24 år som inte studerar
berörs i kapitel 16.
Resultat
Disponibel inkomst och konsumtionsenhet
Disponibel inkomst definieras som den inkomst som ett hushåll har kvar
efter att hänsyn tagits till skatter och bidrag. För att kunna göra jäm-
förelser mellan hushåll av olika storlek har för varje hushåll den dis-
ponibla inkomsten dividerats med antalet konsumtionsenheter. En kon-
sumtionsenhet är en vikt för varje individs konsumtion. Disponibel in-
komst efter boendekostnad definieras som disponibel inkomst minus det
minsta värdet av faktisk bostadskostnad och skälig bostadskostnad enligt
de normer som tillämpas hos socialtjänsten och som bl.a. används vid
fastställande av underhåll.
När de fem förslagen införs utifrån huvudalternativet kommer ca
200 000 bostadsbidragshushåll att beröras, vilket motsvarar ca 4,1 % av
samtliga hushåll i riket. Dessa hushåll kommer i snitt att förlora ca
5 800 kronor per år, vilket motsvarar 3,6 % procent av deras disponibla
inkomst. Om man skulle slå samman effekterna för varje enskilt förslag
skulle en överskattning av den samlade effekten av sparförslagen göras
eftersom förslagen till viss del överlappar varandra.
Prop. 1995/96:186
Bilaga 1
56
Fördelningsmått
Ginikoefficienten är ett av de vanligaste förekommande måtten på
graden av ojämnhet i en inkomstfördelning. Koefficienten kan anta vär-
den mellan noll och ett. Ju högre värden koefficienten antar desto större
är inkomstspridningen.
Decilkvoten är ett mått på inkomstskillnaden mellan höginkomsthushåll
och låginkomsthushåll. Ju högre värde på decilkvoten desto större är
skillnaden. Vid mätning av decilkvoten görs först en rangordning av
hushållen efter storleken på disponibel inkomst per konsumtionsenhet.
Därefter delas hushållen in i tio olika grupper, deciler. I den första decil-
gruppen finns de 10 % av hushållen som har de lägsta disponibla in-
komsterna per konsumtionsenhet. I den andra decilgruppen finns de
10 % av hushållen som har de näst lägsta disponibla inkomsterna per
konumtionsenhet osv. Själva decilkvoten beräknas genom att medelin-
komsten för decil nio divideras med medelinkomsten för decil två.
För att få jämförbarhet redovisas fördelningsmåtten beräknade för hela
befolkningen. Ginikoefficienten som är mycket trögrörlig ökar från 0,261
till 0,262. Decilkvoten, också den trögrörlig, ökar från 2,40 till 2,41.
Risk för övervältring på socialbidrag
Bostadsbidragen utges i hög grad till familjer som har socialbidrag eller
som med sänkta bostadsbidrag skulle bli berättigade till socialbidrag. Tre
indikatorer har använts vid bedömning av riskerna för att besparingsför-
slagen leder till att kostnaderna till viss del övervältras på socialbidra-
gen. Den första indikatorn ger en uppskattning av hur andelen bostads-
bidragstagande hushåll under socialbidragsnormen kan komma att för-
ändras till följd av de besparingsåtgärder som analyserats. Den andra
indikatorn mäter den summerade skillnaden mellan socialbidragsnivån
och den disponibla inkomsten för de hushåll som har inkomster under
socialbidragsnivå (resursgapet). Vad gäller de båda första indikatorerna
bör påpekas att många hushåll med låg förvärvsfrekvens, förmögenhet,
utlandsinkomster, underhåll från annat håll eller som är näringsidkare,
studerar eller bor på institution kan ha inkomster under socialbidrags-
nivån utan att vara berättigade till socialbidrag. Dessutom söker endast
en del av de socialbidragsberättigade hushållen bidrag. Därför tenderar
dessa indikatorer att i betydande grad överskatta risken för övervältring
på socialbidragen.
Den tredje indikatorn kan i stället sägas ge ett minimimått på det
ökade socialbidragsbehovet. Den uppskattar nämligen minskningen av
bostadsbidragen för de bostadsbidragstagare som enligt databasen hade
socialbidrag någon gång under kalenderåret. För dessa hushåll är det
rimligt att anta att besparingarna leder till direkta övervältringar på
socialbidragen.
Uppskattningarna bör tolkas med stor försiktighet eftersom de baseras
på ett relativt begränsat urval av bostadsbidragshushåll.
I huvudalternativet beräknas 33,4 % av de bostadsbidragsberättigade ha
en inkomst under socialbidragsnormen. Genom att införa kombinations-
Prop. 1995/96:186
Bilaga 1
5 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 186
57
sparförslaget ökar denna andel till 34,1 %. Detta i kombination med
minskningen av bostadsbidragen för de som redan före förändringen låg
under socialbidragsnormen leder till att den samlade inkomstsumman
under socialbidragsnormen (resursgapet) enligt de approximativa beräk-
ningarna kommer att öka med ca 250 Mkr. Minskat bostadsbidrag till de
bostadsbidragstagare, som enligt databasen erhållit socialbidrag någon
gång under det kalenderåret som simuleringarna baseras på (år 1993),
har uppskattats till 80 Mkr.
Redovisningsgrupper
Hushållen har i redovisningen delats in i decilgrupper efter den dis-
ponibla inkomsten som korrigerats för försörjningsbörda. (I decilgrupp 1
kan förekomma hushåll som har relativt hög inkomst, men som har
många bam att försörja. På motsvarande sätt kan i decilgrupp 10 före-
komma hushåll med låga inkomster och få familjemedlemmar.)
De grupperingar som används vid fördelningsanalysen är decilgrupp,
hushållskategori, boendeform och boenderegion. Hushållskategoriema
betecknas El, E2, E3+, G/Sl, G/S2 och G/S3+. Dessa beteckningar
betyder ensamstående eller gifta/sammanboende med 1, 2, 3 eller flera
bam.
Antal hushåll per decilgrupp uppräknat till riksnivå uppgår till ca 33 000
Prop. 1995/96:186
Bilaga 1
Hushållstyp
El
E2
E3+
G/Sl
G/S2
G/S3+
Boendeform
hyreslägenhet
bostadsrätt
egnahem
övriga
Region
Stor-Stockholm
Stor-Göteborg
övriga mer än 75 000 in v
övriga
Antal hushåll upp-
räknat till riksnivå
97 000
67 000
28 000
27 000
49 000
60 000
Antal hushåll upp-
räknat till riksnivå
191 000
38 000
88 000
10 000
Antal hushåll upp-
räknat till riksnivå
63 000
24 000
82 000
160 000
58
F ördelningsanaly sen
Diagrammen nedan visar den relativa förändringen av disponibel in-
komst före och efter boendekostnader för enbart populationen bostads-
bidragsberättigade barnfamiljer. Ungdomar under 29 år har exkluderats.
Därefter har populationen delats in i de olika redovisningsgruppema (se
definitioner). Observera att diagrammen delvis har olika skalor för att
profilen av effekterna ska kunna observeras.
Prop. 1995/96:186
Bilaga 1
En kombination av sparförslagen som beskrivs i kapital 8, 9, 10, 12 och 14.
Budgeteffekt: 1100 milj kr.*
Relativ förändring i disponibel inkomst
K| Relativ förändring i disponibel inkomst efter boendekostnader
Decilgrupper
59
Förteckning över myndigheter och organisationer
som inbjudits till hearing om Bostadsbidragsutred-
ningens förslag Bostadsbidragen - effektivare
inkomstprövning - besparingar (SOU 1995:133)
(De som inte deltagit anges kursivt)
Kammarrätten i Jönköping, Länsrätten i Västernorrlands län, Domstols-
verket, Datainspektionen, Riksförsäkringsverket, Socialstyrelsen, Stats-
kontoret, Statistiska centralbyrån, Riksrevisionsverket, Riksskatteverket,
Centrala studiestödsnämnden, Boverket, Ungdomsstyrelsen, Utredningen
om översyn av bostadspolitiken (N 1995:01), Kommittén för översyn av
studiestödssystemet (U 1994:13) och Sjuk- och arbetsskadeberedningen
(S 1993:07).
Svenska Kommunförbundet, Tjänstemännens centralorganisation,
Sveriges Akademikers Centralorganisation, Landsorganisationen i
Sverige, Svenska arbetsgivareföreningen, Försäkringskasseförbundet,
Hyresgästernas Riksförbund, Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag,
Sveriges Fastighetsägareförbund och Sveriges Förenade Studentkårer.
Prop. 1995/96:186
Bilaga 2
60
Sammanställning av synpunkter framförda vid
hearing om Bostadsbidragsutredningens betänkande
Bostadsbidragen - effektivare inkomstprövning -
besparingar (SOU 1995:133)
(Muntliga synpunkter har i vissa fall kompletterats med skriftliga syn-
punkter.)
Boverket anser att utredningens förslag är acceptabla i stora drag men
saknar en närmare utredning av de administrativa kostnaderna. Centrala
studiestödsnämnden (CSN) anser att det extra tillägg, som finns inom
studiehjälpssystemet och som lämnas till inkomstsvaga föräldrar, bör
överföras till det särskilda bidraget inom ramen för bostadsbidragssyste-
met. Datainspektionen har från integritetssynpunkt inget att erinra. In-
spektionen pekar på att det är viktigt att det i det fortsatta lagstiftnings-
arbetet utreds vilka register som kommer att beröras. Domstolsverket har
i sak inget att invända mot förslaget. Verket påpekar dock att förslagen
sannolikt kommer att leda till en ökad måltillströmning hos de allmänna
förvaltningsdomstolarna. Försäkringskasseförbundet (FKF) är positivt till
förslagen men samtidigt tveksamt till utredningens bedömning av ad-
ministrativa besparingar. Riksförsäkringsverket (RFV) står i huvudsak
bakom förslaget. Verket är positivt till att bättre kontrollmöjligheter
kommer att uppnås. RFV ställer sig dock tveksamt till två genom-
förandetidpunkter. Riksrevisionsverket (RRV) har i allt väsentligt inget att
erinra mot förslaget. Riksskatteverket (RSV) anser att det borde klargöras
vilka uppgifter som man för bostadsbidragsändamål behöver från skatte-
registren. Socialstyrelsen (SoS) anser att det bör vara rimligt med en
övergångsperiod innan de nya reglerna träder i kraft. Styrelsen konsta-
terar att huvudförslaget har små effekter för socialbidragstagama. Vidare
framhåller styrelsen att det är mycket viktigt med information till
bidragstagama, bl.a. när det gäller återbetalningskravet. Svenska Kom-
munförbundet anser att de samlade övervältringseffektema på social-
bidragen är oroande. Förbundet kan acceptera delar av förslaget som inte
slår direkt på kommunerna, men är kritiskt mot att ungdomsbostads-
bidragen slopas. Landsorganisationen i Sverige (LO) framför att för-
slaget kommer att medföra övervältringar på socialbidragen.
Domstolsverket anser att det lagtekniskt kan vara lämpligt att omarbeta
förslaget till en löpande paragrafnumrering. Kammarrätten i Jönköping
framför synpunkter av juridiskt-teknisk karaktär. RFV anser att författ-
ningstexten behöver bearbetas för att göras mer lättläst. RSV framhåller
att det behövs en teknisk genomgång av författningstexten. Vissa upp-
gifter som försäkringskassan behöver få tillgång till kan vara sekretess-
skyddade.
Prop. 1995/96:186
Bilaga 3
61
Utredningens förslag: Preliminärt bostadsbidrag betalas ut efter pröv-
ning av ansökan där uppskattad årsinkomst anges. Preliminärt bostads-
bidrag beviljas och utbetalas för högst tolv månader och i normalfallet
från och med den månad ansökan inkommit till försäkringskassan. Pre-
liminärt bidrag kan sättas ned. En ökning av det preliminära bidraget
skall kräva en ny ansökan. Bostadsbidrag fastställs slutligt på grundval
av de inkomstuppgifter som skattemyndigheterna fastställer vid taxering-
en avseende det kalenderår då preliminärt bostadsbidrag har betalats ut,
med vissa tillägg och justeringar. För högt respektive för lågt preliminärt
bostadsbidrag korrigeras vid fastställandet av det slutliga bostads-
bidraget. Ränta betalas på återbetalade och utbetalade belopp.
Remissinstanserna: Boverket tillstyrker, men anser det vara komplice-
rat med bidragsbeslut som gäller mer än ett kalenderår. CSN anser att en
uttömmande information till bidragstagama är viktig. Ändringsbeslut
under löpande bidragsperiod bör tillåtas. FKF och RFV tillstyrker, men
anser att hänsyn måste tas till resursbehovet hos försäkringskassorna.
FKF pekar på att försäkringskassorna måste få tillgång till de uppgifter
som behövs via befintliga ADB-register hos andra myndigheter. Förbun-
det ställer sig frågande till hur nuvarande system med återbetalning skall
samordnas med föreslaget avstämningssystem och anser att ett system
bör räcka. Såväl FKF som RFV anser att bidraget bör betraktas som
preliminärt endast med hänsyn till hushållets inkomster. RFV anser att
en förutsättning är att ett lämpligt ADB-system kan byggas upp och att
ett genomförande 1 januari 1997 är möjligt om bidragsansökningama
kan tas emot tre månader före detta datum. RFV förordar ett solidariskt
betalningsansvar vid återbetalning om det finns flera medlemmar i famil-
jen. Hyresgästernas Riksförbund tillstyrker förslaget. Kammarrätten i
Jönköping har inget att erinra, men anmärker att de nedskärningar som
föreslås sannolikt kommer att medföra ökningar av mål om ekonomiskt
bistånd enligt socialtjänstlagen och därmed öka personalbehovet i för-
valtningsdomstolarna. LO anser att förslaget är bra, men kommer bli
svårt att tillämpa. RRV tillstyrker och anser att förslaget uppfyller de
krav som RRV efterlyste i FUSK-rapporten (RRV 1995:32). Sveriges
Allmännyttiga Bostadsföretag (SABO) tillstyrker. Tjänstemännens
centralorganisation (TCO) är i princip positiv, men påtalar att de ad-
ministrativa kostnaderna bör utredas närmare i den fortsatta beredningen.
RSV pekar på att det inte finns individrelaterade inkomstuppgifter förrän
i december året efter inkomståret. Ett genomförande den 1 januari 1997
är enligt RSV väl optimistiskt.
Utredningens förslag: I avvaktan på en med andra bidragssystem
samordnad utredning om inkomstberäkningar för näringsidkare bör in-
komster från näringsverksamhet i bostadsbidragssammanhang beräknas
utifrån den taxerade inkomsten ökad med årets avsättning till periodise-
Prop. 1995/96:186
Bilaga 3
62
ringsfonder minskat med årets upplösning av periodiseringsfonder samt
ökad med den del av avdrag för pensionsförsäkring som överstiger 0,25
basbelopp.
Remissinstansern: FKF anser att förslaget i någon mån kan avhjälpa
de felaktigheter som råder i dag. RFV och RRV anser att en översyn av
inkomstbegreppet bör företas.
Utredningens förslag: Under året uppkomna realisationsvinster inklude-
ras i den bidragsgrundande inkomsten. Avdrag mot realisationsvinst får
göras för realisationsförluster som uppkommit under samma år. Inga
undantag görs för realisationsvinster till följd av fastighetsförsäljning.
Dock skall skattelagstiftningens regler om uppskov gälla.
Remissinstanserna: Boverket, FKF, RFV, RRV och SABO tillstyrker
förslaget. RRV anser att förslaget minskar risken att bostadsbidraget
används för att subventionera privat förmögenhetsuppbyggnad.
Utredningens förslag: 15 % av den del av ett hushålls nettoförmögen-
het som överstiger 200 000 kronor vad avser makar och 100 000 kronor
vad avser ensamstående inkluderas i bidragsgrundande inkomst. För-
mögenhetsvärdet i den bostad för vilken bidragstagaren sökt bostads-
bidrag exkluderas. Likaså beaktas inte skulder på bostad när nettoför-
mögenheten skall fastställas.
Remissinstanserna: RRV och SABO tillstyrker förslaget. FKF anser
det vara orimligt och stötande att höga förmögenheter inte påverkar
bostadsbidrag. Om förmögenhet skall inkluderas måste lämnade upp-
gifter kunna kontrolleras. RSV anger att verket inte kan tillhandahålla de
förmögenhetsuppgifter som krävs för prövningen. Dock bör den enskilde
själv kunna lämna uppgifterna i ansökan om bostadsbidrag. Boverket och
RFV anser att gränsen för bidragsgrundande förmögenhet skall sättas vid
800 000 kronor på grund av att lägre förmögenheter är svåra att kon-
trollera. Boverket anser att generalklausulen bör tillämpas i större ut-
sträckning.
Utredningens förslag: 5,6 % av taxeringsvärdet eller motsvarande in-
kluderas i den bidragsgrundande inkomsten.
Remissinstanserna: Hyresgästernas Riksförbund och SABO tillstyrker.
FKF har inga invändningar. RRV påtalar att förslaget minskar risken för
att bostadsbidrag används för att subventionera privat förmögenhetsupp-
byggnad. RSV pekar på att uppgifter om vilken fastighet som är
sökandens bostad eller om värde på bostadsrätt eller andel i bostads-
förening/-aktiebolag inte kan hämtas från skatteregistret. Bostadspolitiska
utredningen anser att förslaget kan slå mot barnfamiljer som är bosatta i
Prop. 1995/96:186
Bilaga 3
63
bostadsrätter eller egna hem byggda under åren 1988-1993. RFV av-
styrker och anser att förmögenhet i egnahem bör inkluderas i den gene-
rella förmögenhetsprövningen.
Utredningens förslag: De som erhåller underhållsbidrag och/eller
bidragsförskott skall inkludera ett belopp (för närvarande 1 173 kronor)
som motsvarar bidragsförskottet för ett bam, samt de delar av under-
hållsbidraget som överstiger bidragsförskottsnivån, i den bidragsgrundan-
de inkomsten.
Remissinstanserna: SABO tillstyrker. FKF anser att ett bidragsförskott
bör räknas in, dock inte underhållsbidrag därutöver. Förslaget kommer
att drabba ensamstående föräldrar. RFV anser inte att belopp som över-
stiger bidragsförskottsnivån bör beaktas. RRV anser att det finns starka
skäl att inkludera bidragsförskott och underhållsbidrag i BGI. Hyres-
gästernas Rikförbund anser att förslaget med hänsyn till ensamståendes
ekonomiska situation inte bör genomföras. LO anser att förslaget inte
bör genomföras då det kommer att leda till ökade kostnader för social-
bidragen. TCO pekar på att förslaget kommer att drabba ensamstående.
Utredningens förslag: Reglerna för avdrag för resor och övriga kost-
nader skall vara desamma inom bostadsbidragssystemet som inom in-
komstskattesystemet.
Remissinstanserna: RFV tillstyrker. FKF h ax inga invändningar. RRV
delar uppfattningen att likartade regler i olika system inom välfärdsområ-
det bör eftersträvas, men anför att det i princip bör undvikas att en
aktivitet, exempelvis en arbetsresa, "subventioneras två gånger".
Utredningens förslag: Bostadsbidraget till ungdomar utan bam slopas.
För studerande utan bam bör övervägas att utifrån en samlad bedömning
beakta bostadskostnaden i studiemedelssystemet.
Remissinstanserna: SABO tillstyrker förslaget. Bostadspolitiska ut-
redningen ser fördelar med att stödet till studenternas boende hanteras
inom ramen för studiemedelssystemet. FKF anser att förslaget är rimligt
med hänsyn till det statsfinansiella läget. RFV har inget att erinra. RRV
delar utredningens uppfattning. TCO accepterar att ungdomar med bam
prioriteras men pekar på att det finns risk för övervältringseffekter. Ung-
domsstyrelsen delar utredningens allmänna bedömning. Sveriges
Förenade Studentkårer (SFS) anser att en analys av effekter för dels
studerande, dels de som inte studerar saknas. SFS efterlyser ett helhets-
grepp på ungdomsfrågan. Boverket anser att det finns risk för att be-
sparingen är överskattad. Studiestödsutredningen menar att en tänkbar
utformning av stödet till bostadskostnader inom ramen för studiestöds-
Prop. 1995/96:186
Bilaga 3
64
systemet är ett extra studielån. Ett nytt studiestödssystem kan emellertid
inte träda i kraft förrän tidigast den 1 juli 1997. Därmed skulle en
mellanperiod uppstå från det att ungdomsbostadsbidraget upphör till dess
att kompenserande åtgärder kan införas. Hyresgästernas Riksförbund av-
styrker. LO pekar på att kostnaderna för socialbidrag kommer att öka.
SoS anser att risken är stor för övervältring på socialbidrag.
Utredningens förslag Bidragsbelopp som överstiger boendekostnaden
utbetalas ej. De som inte har någon boendekostnad blir därmed ej heller
berättigad till det särskilda bidraget för hemmavarande bam.
Remissinstanserna: FKF och RRV tillstyrker. RFV anser att nu-
varande regler bör behållas.
Prop. 1995/96:186
Bilaga 3
Utredningens förslag: Den bidragsgrundande bostadsytan begränsas
enligt följande:
För hushåll med ett bam
För hushåll med två bam
För hushåll med tre bam
För hushåll med fyra bam
För hushåll med fem eller fler bam
högst 90 m2
högst 110 m2
högst 130 m2
högst 150 m2
högst 170 m2
För hushåll med en bostadsyta som överstiger dessa gränser fastställs
den bidragsgrundande boendekostnaden genom att den fulla boendekost-
naden multipliceras med kvoten mellan den högsta bidragsgrundande
bostadsytan och bostadens yta. Biytor räknas inte in. För hushåll med
enbart umgängesrättsbam används samma ytgräns som för ett hemma-
varande bam. För varje tillkommande umgängesrättsbam ökas ytgränsen
med 10 kvm.
Remissinstanserna: Boverket tillstyrker, men föreslår som alternativa
åtgärder antingen att en i förhållande till utredningens förslag begränsad
ytgräns införs och att de övre bostadskostnadsgränsema i systemet tas
bort, eller att ytgränsema differentieras mellan hyresrätt och bostadsrätt
resp, egnahem. FKF har inga invändningar. RFV, RRV och SABO till-
styrker förslaget. RRV och SABO anger att det saknas skäl att subven-
tionera mycket stort boende. Bostadspolitiska utredningen anser att för-
slaget kan slå mot de hushåll som bor i bostadsrätt eller egnahem till-
hörande senare års produktion.
Utredningens förslag: Den övre boendekostnadsgränsen sänks med 500
kronor för alla utanför Stor-Stockholm och Stor-Göteborg.
65
Remissinstanserna: RRV anser att förslaget ligger i linje med prin-
cipen att boende i stora bostäder inte bör subventioneras fullt ut. SABO
tillstyrker en differentiering av den övre boendekostnadsgränsen men
motsätter sig en generell sänkning. Bostadspolitiska utredningen anser
att förslaget kan slå mot de hushåll som bor i bostadsrätt eller egnahem
tillhörande senare års produktion. Boverket anser att byggnadsår och inte
ort avgör kostnaden. FKF anser att bostadsbidraget bör vara lika i hela
landet. Hyresgästernas Riksförbund pekar på att höga hyror även
förekommer utanför storstäderna. LO ställer sig tveksam. RFV framhåller
att det snarare är byggnadsår som avgör hyreskostnaden.
Utredningens förslag: Den nuvarande inkomstgränsen för hushåll med
bam, 117 000 kr, ersätts med individuella inkomstgränser för den
sökande och den medsökande. Den individuella inkomstgränsen skall
vara 58 500 kronor för gifta/sammanboende. För ensamstående skall
gränsen vara 117 000 kr. För gifta/sammanboende fördelas barnens in-
komster lika mellan makarna.
Remissinstanserna: RRV anser att förslaget bidrar till att stärka arbets-
linjen. RFV avstyrker och anser att förslaget innebär ett starkt incitament
för gifta och sammanboende att skenseparera. Svenska Kommunför-
bundet anser att det är bra att arbetslinjen förstärks. LO anser att för-
slaget kan slå mot låginkomsttagare. TCO anser att förslaget slår
orättvist om den ena sökanden i ett förhållande har inkomster som redu-
cerar bostadsbidrag, men sökandena tillsammans har inkomster som
ligger under inkomstgränsen. TCO anser att en spärr mot avräkning
borde införas vid den inkomstgräns som gäller för ensamstående.
Utredningens förslag: De som enbart får bostadsbidrag för um-
gängesrättsbam ges bidrag med 50 % av boendekostnaden i det nedre
boendekostnadsintervallet. I det övre intervallet utgår ingen ersättning.
För de som får bostadsbidrag för både hemmavarande och umgänges-
rättsbam höjs den övre boendekostnadsgränsen för varje umgängesrätts-
bam med ett belopp som är hälften så stort som höjningen för varje
ytterligare hemmavarande bam. Till föräldrar med enbart umgängesrätt
skall bostadsbidrag utgå enbart för bostäder på minst 2 mm och kök och
en storlek på minst 40 kvm.
Remissinstanserna: RFV och SABO tillstyrker förslaget. FKF har inga
invändningar och anser att det är viktig att bostaden är tillräckligt stor
för umgänget. RRV anser att förslaget bidrar till att minska incitament
till skenseparationer. TCO accepterar förslag om minsta bostadsstandard,
men påtalar att kostnaderna för barnets boende kvarstår även då barnet
inte vistas hos umgängesrättsföräldem. Hyresgästernas Riksförbund an-
ser att umgängesrättsföräldrama är en viktig grupp att stödja. Många
bam bor lika lång tid hos resp, förälder. LO avstyrker förslaget och
anser att krav på vistelsetid i stället bör införas.
Prop. 1995/96:186
Bilaga 3
66
Utredningens förslag: Gränsen för inkomstprövning sänks tillfälligt.
Den andel av den bidragsgrundande boendekostnaden som ersätts sänks
tillfälligt från t.ex. 75 % till 70 % respektive 50 % till 45 % eller med
det antal procentenheter som krävs för att besparingen skall uppgå till
det belopp som erfordras. Den nedre boendekostnadsgränsen höjs för
gifta/sammanboende med bam. Det bidrag som utbetalas sänks tillfälligt
med samma belopp för alla bidragstagare. Alla bidragstagare bör dock få
behålla minst 100 kr.
Remissinstanserna: Bostadspolitiska utredningen anser att kortsiktiga
åtgärder riskerar att försvåra administrationen och skada förtroendet för
bidragssystemet. Boverket instämmer i att det finns brister med tillfälliga
lösningar. FKF anser att det är bättre med långsiktiga lösningar.
Hyresgästerna Riksförbund anser att besparingarna måste ha långsiktigt
perspektiv för att ge trovärdighet. RFV avstyrker bl.a. mot bakgrund av
de problem som utredningen pekat på. RRV anser att regeringen i första
hand bör överväga lösningar som kan uppfattas som långsiktigt stabila.
Svenska Kommunförbundet är kritiskt mot tillfälliga besparingar och an-
ser att övervältringseffekter för dessa förslag bör beräknas. SABO av-
styrker samtliga förslag. TCO avstyrker och anser att förslagen borde
genomsyras av långsiktighet och stabila regler.
Administrationskostnader
RFV har beräknat kostnader for tillverkning av ADB-system, tillämp-
ningsföreskrifter, utbildning, information m.m. till 15 miljoner kronor.
Under 1994-1995 har behovet av resurserna varit avsevärt större än vad
som beräknats och tilldelats kassorna. Vid förändring av bostadsbidrags-
systemet måste resursbehovet för framtiden grundas på det behov som
funnits för åren 1994 och 1995 och det behov som finns innevarande år
1996. RSV framhåller att merkostnader kommer att uppstå på grund av
förfrågningar dels från bidragstagama, dels från försäkringskassorna.
Direktutbetalning till hyresvärd
SABO föreslår en direktutbetalning av bostadsbidrag till hyresvärd.
Svenska Kommunförbundet stödjer SABO:s förslag.
Prop. 1995/96:186
Bilaga 3
67
Prop. 1995/96:186
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 mars 1996
Närvarande: statsrådet Hjelm-Wallén, ordförande, och statsråden
Hellström, Peterson, Thalén, Freivalds, Persson, Tham, Blomberg,
Hedborg, Andersson, Winberg, Uusmann, Nygren, Ulvskog, Lindh,
Johansson
Föredragande: statsrådet Hedborg
Regeringen beslutar proposition 1995/96:186 Nya regler för bostads-
bidrag.
68
Prop. 1995/96:186
|
Författningsrubrik |
Bestämmelser som Celexnummer för inför, ändrar, upp- bakomliggande EG- häver eller upp- regler repar ett normgiv- |
|
Lag om ändring i |
9, 12, 22 §§ |
69